Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N;o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Kiksd. Kansli den 25 Jan. 1884, kl. 3 e. ni.

Kongl. Majds nådiga skrifvelse titt Riksdagen, i anledning af två
vid sistförjtutna riksdag beslutade lagförändringar; gifven
Stockholms slott den 12 Januari 1884.

Då nedannämnda af senast församlade Riksdag beslutade lagförändringar,
öfver hvilka Kongl. Maj:t ej kunnat fatta och meddela Sitt nådiga beslut
innan Riksdagen åtskildes, ej heller sedermera blifvit af Kongl. Maj:t antagna,
vill Kongl. Maj:t nu, i öfverensstämmelse med 87 § Regeringsformen,
underrätta Riksdagen om de skäl, som derför utgjort hinder.

I skrifvelse den 25 April 1883 har Riksdagen tillkännagifvit, att Riksdagen
af anförda orsaker antagit följande:

»Lag angående förmånsrätt till betalning för fordran å utflyttningsbidrag
m. m., som vid laga skifte blifvit bestämdt.

Härigenom förordnas, som följer:

Har vid laga skifte blifvit bestämdt, att bidrag till utflyttning eller
ersättning för odling eller vanhäfd å jord eller för ståndskog, plantering
eller torfjord skall gäldas af egare till jord, som i skiftet ingått; då häfte
samma jord, i hvars hand den komma må, för det bidrag eller den ersättning;
och njute den, som eger sådan fordran, enahanda förmånsrätt till betalning
ur jorden, som enligt 17 kap. 6 § Handelsbalken tillkommer enskild
ränt.eegare för afgäld af fast egendom.»

Vid granskning i Högsta Domstolen af berörda lagförslag har detsamma
blifvit afstyrkt af sex bland de sju ledamöter, som i utlåtandet deltagit,
Det anmärktes, att förslaget innebure, att, sedan egare af jord fått
sig ålagdt att utgifva sådan ersättning, som i förslaget afsåges, blifvande
Sill. Ull Riksä. Prof. 1S84. 1 Samt. 1 Afl. 9 Hatt. 1

2

Koru/l. Maj.ts Nåd. Skrifvelse N:o 1;~>.

egare af samma jord skulle i obegränsad framtid svara för samma ersättning; att
af den använda redaktionen ej otvetydigt framginge, att den föreslagna förmånsrätten
för ersättningsbeloppen vid laga skifte skulle, såsom i 17 Kap. 6 §
Handelsbalken sägs vara inskränkt till vissa år från det ersättningen förfölle
till betalning; att för ifrågavarande fordringar skapades en ny, tyst förmånsrätt,
hvilken icke vore förenlig med det skydd, som borde lemnas åt fastighetskrediten
i allmänhet eller med de rättigheter, inteckningshafvare redan kunde hafva
förvärfvat; att, särskildt med hänsyn till ståndskog, inteckningshafvare saknade
all säkerhet derför, att icke den ökade skogstillgången genast af egaren
afverkades och de derför inflytande medlen af honom utgåfves till infriande
af andra förbindelser än sådana, som egde förmånsrätt i jorden; samt att
äfven hvarje ny egare af skiftad jord måste erfara olägenhet deraf, att han
förvärfvat sig jord, hvarpå möjligen hvilade en sakrätt, om hvars tillvaro
han funne svårighet att förskaffa sig full visshet.

Med afseende å hvad sålunda blifvit mot omförmälda lagförslag anmärkt,
har Kong!. Maj:t, efter Statsrådets hörande, funnit förslaget icke kunna
godkännas; varande nytt lagförslag i ämnet under utarbetning i Justitiedepartementet
för att, om möjligt, föreläggas instundande Riksdag.

Vidare har Riksdagen i skrifvelse den 28 April 1883 anmält, att
Riksdagen för sin del antagit följande :

»Lag angående tillägg till § 117 i Konkurslagen den 18 September

1862.

Härigenom förordnas, att till § 117 i Konkurslagen den 18 September
1862 skall läggas ett nytt moment med ordningsnumret 1, samt att följaktligen
nämnda § skall erhålla följande lydelse:

1 mom. Fordran, som grundas å utborgning af varor, må ej, om
priset bestämts olika med hänsyn till olika betalningstider, beräknas vid utdelning
i konkurs till högre belopp i kapital än det lägst bestämda priset.

2 mom. För fordringar, hvarå ränta är utfäst eller eljest lagligen
eger rum, upphöre, emellan fördringsegarne inbördes, ränteberäkning från
den dag, offentlig stämning gafs, der ej boet förslår till gäldande af ränta
å alla bevakade fordringar, utom böter. Räcker boet dertill; då beräknas
å fordran, för hvilken ränta ej är utfäst och viss betalningstid ej heller bestämd,
ränta efter fem för hundrade om året från den dag, den offentliga
stämningen gafs.

3 mom. Utgår fordran med förmånsrätt; njutes derå full ränta till

Kongi. Maj.is Nåd. Skrifvelse N:o 15.

3

den dag, som för utdelning bestämmes, der borgenären ej dessförinnan fått
uppbära betalning; dock galle ej i intecknad fastighet förmånsrätt till ränta,
som upplupit före den dag, offentliga stämningen gafs, för längre tid än tre
år. År föi'' fordran, hvarom nu sagdt är, ränta ej utfäst och viss betalningstid
ej heller bestämd, varde ändå ränta till fem för hundrade om året
derå beräknad från den dag, den offentliga stämningen utfärdad blek

4 mom. För fordran, som eljest ej förfallen vore, må utdelning eller
qvittning i konkurs ske: skall ränta ej gäldas före förfallodagen; beräknas
utdelningen å det belopp, som efter en räntefot af fem för hundrade om året
utgör sådan fordrans värde den dag, då offentliga stämningen gafs, eller, der
fordran utgår fullt eller med förmånsrätt, den dag, som för utdelning bestämd
är, om betalning dessförinnan ej fått uppbäras.

Denna lag skall icke blifva gällande i de konkursmål, som göras anhängiga
före utgången af år 1883.»

Detta lagförslag, som vid granskning i Högsta Domstolen blifvit af
fyra bland domstolens ledamöter lemnadt utan anmärkning, har deremot af
de tre öfrige afstyrkts, hufvudsakligen af det skäl, att då stadgandet erhållit
sin plats såsom ett tillägg till 117 § Konkurslagen, dess tillämpning icke,
på sätt ske bort, gjorts beroende af anmärkning utaf borgenärerne i den
ordning, som med afseende på öfriga anmärkningar mot bevakade fordringar
funnes stadgad, hvaraf blefve en oundviklig följd, att eljest obehöflig a tvister
angående utdelningsförslaget skulle förorsakas och deraf föranledas dröjsmål
med verkställigheten af utdelningen.

På grund af hvad sålunda och i öfrig! blifvit anmärkt, har Kong!
Maj:t, efter Statsrådets hörande, funnit Sig icke kunna godkänna Riksdagens
förslag, hvaremot Kong!. Maj:t, som tagit i öfvervägande, huruvida icke en
med Riksdagens afsigt öfverensstämmande lagstiftning kunde åstadkommas
under annan form, än den af Riksdagen föreslagna och utan att konkursutredningen
behöfde i någon mån försvåras eller försenas,
position i denna syftning till Riksdagen.

Kong! Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

Nils von St eg ern.

Kongl. Maj.is Nåd, Skrifvelse N:o 15.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Lördagen den 12 Januari 1884.

i närvaro af:

Hans Excellens Herr Statsministern Thysélius,

Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre Hochschild
Statsråden: Lovén,

von Steyern,

Friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Ilichert,

Tliemptander,

Byding,

von Krusenstjerna.

Departementschefen Statsrådet von Steyern anmälde till justering förslag
till nådig skrifvelse till Riksdagen, i anledning af två vid sistförfluten
riksdag beslutade lagförändringar;

Och täcktes Hans Maj:t Konungen, enligt Statsrådets
tillstyrkan, gilla berörda förslag äfvensom förordna, att i
öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas
nådig skrifvelse af den lydelse, bilagan litt. G. till detta
protokoll utvisar.

Ex protocollo
Th. Wilh. Malm.