RIKSDAGENS

■år IM4 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

om granskningen af

RIKSGÄLDS-KONTORETS

tillstånd och förvaltning,

t

STOCKHOLM,

ISAAU MAR*BS’ BOK TRYCKERI-AKTII5BOI, A G, 1874.

f

1. ''''

Liter fulländad granskning af förvaltningsåtgärderna och räkenskaperna vid
Riksgäld s-kontoret få undertecknade, af innevarande års Riksdag utsedde Revisorer,
jemlikt stadgandet i 5 § af gällande revisionsinstruktion, afgifva nedanstående berättelse
om hvad vid denna granskning förekommit.

Vid sin iörsta sammankomst fingo Revisorerne mottaga till dem afgifna berättelser,
 af Fullmäktige angående Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, af
kommissariatet angående samma verks rörelse och ställning under år 1873, samt af
ombudsmannen angående de af honom sedan den 13 Augusti 1873 handlagda ärenden.
Enär sist församlade Revisorer, enligt deras afgifna berättelse, granskat Riksgäldskontorets
för år 1872 afslutade räkenskaper och Riksdagen meddelat Fullmäktige
decharge för beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll till och
med den 23 Januari 1874, hafva således nu varande Revisorer läst de hos Fullmäktige
från nämnda dag förda så väl allmänna som särskilda protokoll till och med
den 13 sistlidne Augusti, hvarjemte Revisorerne granskat Riksgälds-kontorets hufvudbok
för år 1873 med dertill hörande räkenskaper och den för samma år upprättade
särskilda räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvid ations- och amorteringsfonder
samt tagit kännedom om det hos kommissariatet sagda år förda protokollsdiarium.

Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser intagna uppgifter om
beloppet och beskaffenheten af de i Riksgälds-kontorets hufvudbok för revisionsåret
upptagna skulder få Revisorerne meddela följande, på de granskade räkenskaperna
grundade uppgift för senast förflutna år:

Revisionens

omfattning.

Riksgäldskontorets

skulder,

4

Riksgälds-kontorets ntbalan -

Räntebärande.

a) fonderade.

1 Obligationer, utfärdade för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggningars bekostande eller

understödjande.............................................

Dito, utfärdade år 1858 för anskaffande af medel till statens jernväqsbyqqnader, 8,190,500

Thaler Pr. Courant...........................................

Dito, utfärdade år 1860 för dito dito:

a) räntebärande, Thlr Pr. Cour. 8,000,000 .............................

b) premieobligationer, Thlr Pr. Cour. 2,400,000, bokförda till Thlr 2,000,000 ........

Dito, utfärdade år 1861 för beredande af tillgång dels för statsskuldens förvandling, dels för

bekostande af större allmänna produktiva företag........................

Dito, utfärdade år 1864 för upplåning af medel för jernvägsbyggnader, P. St. 555,700 .....

Dito, utfärdade år 1866 för dito dito, 9,932,300 Thlr Pr. Cour...................

Dito, utfärdade år 1868 för dito dito, P. St. 1,150,000 ........................

Dito, utfärdade år 1870 för dito dito..................................

Dito, utfärdade år 1872 för dito dito..................................

b) icke fonderade.

Obligationer, livilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna af Riksgälds-kontoret uppsägas,
 nemligen:

a) till Södertelge stads kyrka....................................

b) till Skeppare-societeten i Stockholm...............................

Dito, utfärdade år 1869 för upplåning af medel för statens jernvägsanläggningar........

Uti det staten tillhöriga f. d. Ridd erstolpeska huset intecknad skidd till Stockholms borger skaps

enkhus, hvilken skuld, enligt derför af husets förre egare afgifven förbindelse, icke

kan af Riksgälds-kontoret uppsägas.................................

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida underhållande..................

Af 1828—1830 årens Riksdag beviljad och afsatt fond för Södertelge kanals underhållande . .
Skuld till liqvidations- och amorteringsfonderna............................

a) Obligationerna kunna endast af Riksgälds-kontoret uppsägas och förfalla till betalning 6 månader efter uppfe)
Annuiteten ökas eller minskas dock i mån, som de till låneöfvertagarne utlemnade obligationer varda ut c)

Genom felskrifning är denna annuitet i 1873 års revisionsberättelse uppgifven utgöra 1,086,000 R:dr.

d) Lånet upptages successivt med det belopp under året, som Riksdagen bestämmer. Till ränteliqvider samt
erfordras för sagde liqviders och amorterings verkställande.

e) Dito dito. Till ränteliqvider samt från och med år 1873 till kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt

serade Skulder år 1873

Räntefot.

Annuitetsbelopp.

Primitivt

antal

obligationer.

Tiden, då för-bindelserna

Tiden, under

hvilken lånet

återbetalas.

Ursprungligt belopp.

Riksgälds-kontorets

skuld vid 1873 års slut.

R:mt.

R:mt.

blifvit utfär-dade.

R:mt.

(3^ och
\4 proc.

13,655

_

373

•g 1855

a)--

281,900

—

185,900

—

4.]

))

1,166,666

67

24,381

11858

1859—1898

21,841,333

33

17,242,400

—

M

-}

1,466,000

—

j 24,000\
\240,000J

11860

1860—1898

f 21,333,338
\ 5,333,333

33

33

17,429,600

3,502,222

22

»

165,000

—

5,000

V 1861

1862—1899

3,000,000

_

2,536,100

4-2

»

b) 495,000

—

4,207

1864

1864—1918

9,891,460

—

9,332,540

5

))

1,380,000

—

33,823

f 1866

1866—1931

26,486,133

33

25,946,400

—

5

»

01,086,750

—

9,500

i 1868

1869—1931

20,700,000

—

20,413,800

—

5

))

d) — _

—

- -

V 1870

1876—1910

40,000,000

—

16,170,000

—

4

))

é) — ■

17,400

V 1872

1873—1912

24,000,000

3,487,900

5

))

11798

750

_

5

»

- -

—

----

H 18H

- -

- -

—

9,375

___|

5

»

- -

—

3,256

y 1869

1876 -1879

4,000,000

—

4,000,000

I

1

4.]

»

17,400

5

»

- -

—

- -

U 1833

- -

- -

—

140,889

_ 1

5

))

---

—

- -

---

- -

- -

—

45,000

_ 1

5

»

—

—

—

H 1873

---

— —

—

140,000

—

Transport

1 120,600,276

| 22

sägning.

lottade.

från och med år 1876 till kapitalskuldens amortering afsättes ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år

anslag, motsvarande dito dito.

6

Ursprungligt

belopp.

Vid 1873 års slut.

Räntefria.

Transport

R:mt.

R:mt.

— —

120,600,270

22

a) Innestående anslagssummor:

Beviljade under 1856—1858 årens riksdag:

1) Utaf anslaget till kostnader för beskattningsväsen-

dets förenkling samt de nya jordeböckernas
afslutande och granskning........

100,000

07D

no

2) » 1859 — 1860 årens anslag, 2,000 R:dr hvart-

v ( U

dera året, till fortsatt utgifning af »Svenskt
diplomatarium»................

å nnn

2,456

OK

3) » 1860 års anslag till löneförbättring vid vissa

20

stadspedagogier och dessa skolors utvigdning

30,000

—

1,544

50

Beviljade under 1859 — 1860 årens riksdag:

4) Utaf 1863 års anslag för verkställigheten af be-

skattning sväsendets förenkling samt de nya
jordeböckernas afslutande och granskning . .

5) » 1861—1863 årens anslag, 3,000 R:dr hvar-

dera året, för utgifning från trycket af äldre,
för Sveriges historia och offentliga förhållan-

24,700

—

163

04

den vigtiga skrifter och handlingar......

9,000

—

6,900

01

^Beviljade under 1862 —1863 årens riksdag:

o

6) Återstoden af 1866 års anslag för understödjande

af sådana myrutdikningar och vattenaftapp-ningar inom Norrbottens, Yesterbottens, Ve=

ster-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och

Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och
Jösse härader af Yermlands län, som före-

trädesvis afse att förminska frostländigheten

100,000

3931

7) 1866 års anslag för vårdande och förökande af

Kamreraren C. Sandbergs samlingar ....

500

500

8) Utaf 1866 års anslag för fortsatt utskrifning af

riksregistraturet..................1

3,000

2,000

9) Förslagsanslaget för utarbetande och utgifning af

en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens ■
jernvägsbyggnader................1

15,000

J

15,000

Beviljade under 1865—1866 årens riksdag:
10) Utaf anslaget till understödjande af sådana myr-

ut dikning ar och vattenaftappningar inom J

Transport

—

—| 120,630,203| 04

7

Ursprungligt

Vid 1873 års slut.

oeiopp.

Rrrat.

R:mt.

Transport

Norrbottens, Yesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nord-marks härader i Yermlands län, som afse

— —

120,630,203

04

att minska frostländigheten...........

11) Anslaget till fortsättande och vårdande af Kam-

120,000

—

700

—

reraren C. Sandbergs samlingar .......

Beviljade under 1867 års riksdag:

12) Af anslaget till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga ellér eljest mindre

500

500

goda vägar .............

13) » anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands.
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Vermlands län, som företrädesvis

150,000

4,000

afse att förminska frostländigheten......

Beviljade under 1868 års riksdag:

14) Af anslaget för understödjande af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning af åar

120,000

5,605

och farleder.............

15) » anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Vermlands län, som företrädesvis

20,000

2,000

afse att förminska frostländigheten......

Beviljadt under 1869 års riksdag:

16) Af anslaget till understödjande'' af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Vermlands län, som företrädesvis

120,000

11,019

afse att förminska frostländigheten......

60,000

—

11,220

—

Transport

—

—

120,665,247

04

8

Ursprungligt

belopp.

Vid 1873 års slut.

R:mt.

R:mt.

Transport

Beviljade under 1870 års riksdag:

17) Af anslaget till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre

— —

120,665,247

041

|

goda vägar ..........

18) » anslaget till understödjande af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning af åar

150,000

2,500

och farleder..........

19) » anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader af Vermlands län, som företrädesvis

20,000

6,900

afse att förminska frostländigheten......

Beviljade under 1871 års riksdag:

20) Af anslaget till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre

60,000

14,340

goda vägar ............

21) » anslaget till understödjande af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning af åar

150,000

56,425

och farleder...........

22) » anslaget till understödjande af sådana myr-utdikningar och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader af Vermlands län, som företrädesvis

20,000

5,000

afse att förminska frostländigheten.....

Beviljade under 1872 års riksdag:

23) Af anslaget till undersökning af vattendragen i
Norrbottens län för tillgodogörande af sta-

60,000

22,550

tens skogstillgångar.......

24) » Förslagsanslaget till befrämjande af tillgodo-

15,000

—

11,000

—

görandet af fosforförande lager........

25) » anslaget till understöd för mindre uppfostrings-

6,000

■—

1,000

—

anstalter för medellösa döfstumma barn . . .
26) » anslaget till anläggning af nya samt för-

i—‘

O

o

o

o

—

300

—

Transport

—

—

120,785,262

04

9

Transport

bättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar......''......

27) Anslaget för år 1873 till vägånläggning mellan

Lycksele och Vilhelmina kyrkobyar i Vesterbottens
län....................

28) Af anslaget till understödjande af mindre hamn och

brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder. . .................

29) » anslaget för understödjande af sådana myr utdilcningar

och vatten aftappning ar inom
Norrbottens, Yesterbottens, Yester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Kopparbergs län
samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Vermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten.....

Beviljade under 1873 års riksdag:

30) Af anslaget för iståndsättande af staden Gimhris hamns

genom storm skadade hamn......

31) » anslagét för ordnandet af Konung (Jarl XV:s

till svenska staten testamenterade konstsamlingar
m. m. samt till inlösen af hans ''efterlemnade
boksamling...............

Af ofvan uppräknade anslag tillhöra:

Sjette hufvudtiteln de under Nås 6, 9, 10, 12—24
och 26—30 uppförda, tillsammans Il:dr 348,253: 50.
Sjunde hufvudtiteln de under N:is 1,

4, 7 och 11 upptagna........ 2,133: 06.

Åttonde hufvudtiteln de under Nås 2,

3, 5, 8, 25 och 31 uppförda ■ ■ „ 23,200: 76.

Runt It:dr 373,587: 32.

b) Innestående låneunderstöd:

Beviljadt under 1872 års riksdag:

Af låneunderstöd för befrämjande af utdikningar och

Transport

Rev. Ber. 1873 avgående Riksgälds-kontorel.

Ursprungligt i

belopp.

R:mt.

"Vid 187.-1 års slut.

Runt.

—

—

120,785,262

04

150,000

—

107,671

50

20,000

—

20,000

—

20,000

—

6,000

60,000

39,930

50,000

1

5,000

1

50,000

i

-

10,00(

120,9 73,8631 54
2

10

Ursprungligt

belopp.

Vid 1873 års slut.

R:mt.

R:mt.

Transport

aftappningar af sanka trakter ock sjöar till be-

—

120,973,863

54

redande af odlings företag.......

100,000

—

*) 45,000

_

c) Upplupna räntor.........

d) Diverse skulder:

—

—

61,098

61

För undsättning vid missväxter eller felslagna skör-

dar afsedda medel.........

__

797,368

69

Lots- och fyrinrättningens reservfond .

_ _

_

200,000

Förskjutna kostnader för Riksdagens hus......

Utaf 1872 och 1873 årens anslag till bildande af

—

62

06

ett bibliotek inom Riksdagens hus......

1,800

_

903

831

Förskjutna kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret .
Förskjutna expenser vid Justitie-ombudsmannens

—

—

188

12

expedition.............

----

—

12

99

Summa Runt j

—

—

122,078,497]

84

*) Enligt 1873 års Riksdags beslut hafva här upptagna innestående anslagssummor,''373,587 R:dr 32 öre,
och låneunderstöd, 45,000 R:dr, äfvensom ett till utgående under år 1874 anvisadt anslag, 10,000 R:dr, för
iståndsättande af staden Ystads genom storm skadade hamn, blifvit i början af år 1874 till Statskontoret utbetalda
med tillsammans 437,587 R:dr 32 öre..

— 11

Vid 1873 årsslut.

R:mt.

Inom linien upptagna skulder: ~

Det enligt 1779 års Riksdags beslut till hemgift åt då varande Hertigen
af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, anslagna
kapital, å kvilket Riksgälds-kontoret erlägger 5 procent årlig

ränta .........................Rdr 150,000: —

(Fördt inom linien enligt 1840—1841 årens Riksdags
beslut.)

Af Riksgälds-kontorets den 1 Mars 1750
mot s. k. lottsedlar upptagna lån på
100 år för Trollhätte slussverks byggnad,
 återstående kapital......... 1,250: —

jemte ränta derå till 1865 års slut å

9 och 6 procent............ 2,286: 88. 3,536: 88.

(Fördt inom linien enligt 1867 års Riksdags beslut.
)

Lappmarks ecklesiastikverks vid Kongl. Kanslistyrelsens
upplösning år 1834 till Riksgälds-kontoret öfver lemnade

fond....................„ 100,777: 16.

(Förd inom linien enligt 1840— 1841 årens Riksdags
beslut.)

De af Riksgälds-kontoret å statsverkets vägnar utfärdade
och till Allmänna hypoteksbanken såsom
grundfond för densamma öfverlemnade 4 ( procent
obligationer..................... 8,000,000: —

(Upptagen inom linien enligt Fullmäktiges i Riks-,
gäldskontoret beslut den 7 November 1861.)

Summa Runt R:dr j 8,254,314j04

12

R:nit.

Sammandrag:

Riksgälds-kontorets skulder, oberäknadt inom linien balanserade

skuldposter, uppgingo vid 1878 års början till...............

och då de vid samma års slut, enligt ofvanstående utredning, utgjorde

hafva skulderna under året följaktligen minskats med.......R:dr

hvilken skuldförminskning hufvudsakligen blifvit föranledd genom inbetalandet
till Riksbanken af dess förskott till 1S08 och 1809 årens
krigskostnader.

De räntebärande skulderna, oberäknadt de inom linien förda,

uppgingo vid slutet af år 1873 till...................Rdr

(fonderade Rdr 116,246,802: 22; icke fonderade 4,353,414: —)
nemligen:

mot

3 1 /„ % ränta.....

. . . Rdr

34,400

—

4 d:o .....

3,639,400

—

4 V „ d:o .....

50,060,262

22.

5 d:o .....

66,866,214

--

Rmt

120,600,276

22.

De

räntebärande skulderna,

som vid

1872 års

slut

utgjorde ........

Rdr

123,282,185: 10.

hafva under år 1873 ökats genom:

ytterligare försäljning af obligationer för 1872 års
lån till ett belopp af. . 700,000: —
från liqvidations- och
amorteringsfonderna erhållen
försträckning . . 140,000: - 840,000: —-Deremot har minskning af dessa skulder under samma
år egt rum genom:
amortering af de fonderade

lånen.............Rdr 1,222,608: 88.

slutbetalning af skulden till
Riksbanken för dess förskott
till 1808—1809 årens

krigskostnader....... „ 1,584,000: —

inlösen af obligationer, tillhörande
1867 års lån .

124,761,596

122,078,497,

2,683,09941!

120,600,276

99

betalning af det för framlidne
Kommersrådet S. B.
Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares
räkning
insatta kapital ....
inbetalning af lyftade medel
å Riksgälds-kontorets kreditiv
i Riksbanken.....

15.300: -

200,000:

500,000:

med tillsammans..........Rdr 3,521,908: 88.

Transport 123,282,185: 10. 420,600,276)!

13

I

120,600,270: 22.

Transport 123,282,185: 10.

Otn skilnaden mellan det belopp, hvarmed de räntebärande
skulderna minskats, Rdr 3,521,908: 88.
och det belopp, hvarmed desamma

ökats.............. „ 840,000: — 2,681,908: 88.

dragés från de vid 1872 års slut utbalanserade skulderna,
 visar sig häraf, att de räntebärande skulderna
vid 1873 års slut utgjorde här ofvan angifna
belopp...................Rdr

Öfrig a sladder:

a) under nedannämnde riksdagar beviljade och till utbetalning
från Riksgälds-kontoret anvisade, men icke lyftade anslag utan
återbetalningsskyldighet:

beviljade under 1856—1858
„ „ 1859-1860

„ „ 1862 — 1863

„ ,. 1865—1866

1867

årens riksdag Rdr

1868

1869

1870

1871

1872

1873

4,970

7,063

17,893

1,200

9,605

13,019

11,220

23,740

83,975

185,901

15,000

77.

05.

50.

b) under 1872 års riksdag till utgående från Riksgälds-kontoret

anvisadt låneunderstöd........................

c) vid årets slut upplupna oguldna räntor ..............

d) för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar afsedda

medel...................................

e) lots- och fyrinrättningens reservfond ................

f) af anslag för bildande af ett bibliotek inom Riksdagens hus . .

g) förskjutna kostnader för Riksdagens hus, förskottsvis bestridda

kontorsexpenser äfvensom expenser vid Justitie-ombudsmannens
expedition................................

120,600,276

09

373,587

45,000

61,098

797,368

200,000

903

263 17

ll

Summa Rdr 1122,078,497 84|

Kapitalskulden
för de
fonderade
lånen.

14

Enligt uppgift i senast afgifna revisionsberättelse (sid 14) utgjorde deri fonderade
skulden vid 1872 års slut......................Rdr 116,769,471: 10.

Under loppet af år 1873 liar skulden ökats genom försäljning
af obligationer, utfärdade för 1872 års lån, nemligen:

112 st. af Litt A å 5,000 Rdr.........Kdr 560,000: —

132 st. af Litt. B å 1,000 Rdr......... „ 132,000: —

80 st. af Litt. C å 100 Rdr......... „ 8,000: — 700,000: —

Sgr Rmt 117,469,471: 10.

Deremot har under år 1873 den fonderade skulden blifvit på
följande sätt minskad:

genom annullering af inköpta 7 st, obligationer af

1855 års lån..................Rdr 7,000: —

„ genom utlottning af 1858 års lån tillhörande
438 st. obligationer, lydande å 147,400 Thlr,

å 22/.j Rdr pr Thlr.............. „ 393,066: 66.

„ genom utlottning af 420 st. 4 72 procent
obligationer af 1860 års

lån å tillhopa.......Thlr 141,100: —

äfvensom af 6,850 st. premieobligationer
af samma
lån med ett bokfördt värde
af ............ „ 57,083: 10.

Thlr 198,183: 10.
utgörande i Rmt efter förenämnda kursberäkning
.................... „ 528,488: 89.

„ annullering af inköpta 44 st. obligationer af

1861 års lån.................. „ 48,700- —

„ utlottning af 21 st. obligationer af 1864 års
lån å 3,400 P. St, i Rmt efter 17 Rdr 80

öre för hvarje Pund.............. „ 60,520: —

„ utlottning af 98 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån, å Thlr 29,900: —, å 22L R:dr

pr Thlr..................... „ 79,733: 33.

„ utlottning af 27 st. obligationer af 1868

års lån å 3,500 I3. St., i Rmt efter 18

Rdr pr Pund.................. „ 63,000: —

„ utlottning af 11 st. obligationer af 1872

års lån...................... „ 42,100: —

1,222,608: 88.

Återstående fonderad skuld vid 1873 års slut..........Rmt 116,246,862: 22.

nemligen:

för 1855 års inhemska jernvägslån 241 st.

obligationer å Rmt..............Rdr 185,900: —

„ 1858 års jernvägslån 19,274 st. obligationer
å tillsammans 6,465,900 Thlr, i Rmt „ 17,242,400: --

„ 1860 års jernvägslån 19,603 st. 4y2 procent
obligationer å . . Thlr 6,536,100: —

Transport Thlr 6,536,100:

Rdr 17,428,300: .....- 11 (»,246,862: 22.

— 15 —

Transport Thlr 6,536,100: — Rdr 17,428,300: —

och 157,600 st. premieobligationer,
 bokförda
till............ „ 1,313,333: 10.

Thlr 7,849,433: 10.

utgörande i Rmt............... „ 20,931,822: 22.

för 1861 års inhemska jernvägslån 3,062 st.

obligationer å................. ,, 2,536,100: —

„ 1864 års jernvägslån 3,975 st. obligationer

å 524,300 P. St., i Rmt........... „ 9,332,540: —

„ 1866 års jernvägslån 33,192 st obligationer
å 9,729,900 Thlr, i Rmt........ „ 25,946,400: —

„ för 1868 års jernvägslån 9,365 st. obligationer
å 1,134,100 P. St., i Rmt. ..... ,. 20,413,800: -

„ 1870 års inhemska jernvägslån 11,554 st.

obligationer å Rmt.............. „ 16,170,000: —

„ 1872 års inhemska jernvägslån 1,050 st.

obligationer å Rmt.............. „ 3,487,900: —

Sgrlidr 116,246,862: 22.

Om härifrån afdrages liqvidations- och amorteringsfondernas vid
1873 års slut egande behållningar, tillhopa............Rdr

116,246,862:

2,071,816:

22.

74.

utgör återstoden af den fonderade skulden

Rdr 114,175,045: 48.

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af Riksgälds-kontorets i dess
hufvudbok upptagna fordringar och öfriga tillgångar vid slutet af år 1873 äfvensom
rörande betalningsvilkoren för hvarje särskild fordran och dess förändring under samma
år hafva Revisorerne låtit på grund af räkenskaperna upprätta och, i likhet med
hvad i föregående revisionsberättelser egt rum, här intaga följande redogörelse:

Riksgäldskontor
ets
tillgångar.

16

KiksgäMs-koiitorets ntbalånserade För -

Ursprungliga

belopp.

Fordringar för län, meddelade under längre tid och för vissa bestämda

ändamål: ____________

1.

a) Byggnadslån: _____________________

Till Upsala akademi, för biblioteksbyggnad......................{

„ staden Jönköping, för ny byggnad åt dervarande elementarläroverk ......

„ uppförande af ett nytt läroverkshus i Falun...................|

„ dito vid Umeå läroverk al en byggnad för inrymmande af gymnastiklokal, i

åtskilliga lärorum rn. m...................

„ dito af ett nytt elementarläroverkshus i Sala ..................i

,, dito af ny byggnad för elementarläroverket i Halmstad.............

„ dito vid läroverket i Kalmar af ny byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,
 bibliotek m. m..........................’

» dito af ny byggnad för högre elementarläroverket i Upsala...........j

„ dito af dito för Vcncrsborgs högre elementarläroverk ..............!

,, dito af dito för Vesterviks elementarläroverk...................''

» dito af dito för Karlstads högre elementarläroverk...............

j» förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden i Skara...........

,, utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Kristianstad...........

„ Apotekare-societeteu för uppförande i hufvudstaden af en byggnad åt Farma ceutiska

Institutet......................

„ Kristinehamns stads- och Varnums landsförsamling, för uppbyggande af en
ny kyrka i Kristinehamn..............''...............

75.000

120.000

40.000

25.000

12.000
25,000

40,000

140,000

40.000

20.000
40,000

40.000

20.000

i

50,000

37,500

99

99

99

99

99

99

99

99

99

99

staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande.....

Knäreds församling i Hallands län, för dito dito . . .
Markaryds församling i Kronobergs län, för dito dito
Vallentuna församling i Stockholms län, för dito dito

reparation af Linköpings domkyrka...........

fullbordande af reparations- och utvidgningsarbetena å
reparations- och förbättringsarbeten å Skara dito . . .
reparationer och åtskilliga förändringar i Vesterås dito

dito dito i Dito......................

reparation af Karlstads domkyrka............

Vcxiö dito

24,000—
24,000!—
10,000''—
20,000
30,000

30.000

25.000

22.500

28.000

23.500

Transport | —

Anmärkning*. Olikheten i kolumnerna 7 och 8 beror, der ej särskild upplysning derom lemnats, af derå

a) Deraf halfva beloppet utgjorde resterande inbetalning för år 1872, hvilket till liqvid vid samma års

b) Detta lan skall, enligt derför afgifven förbindelse, återbetalas i den mån domkyrkans inkomster dertill

17

dringar samt öfriga Tillgångar år 1873.

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för
örsta ränte-ich kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet. 1

1

Räntefot.

Riksgälds-contorets fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och räi
under åi

Påräknad t
belopp.

ite-inbetalning

1873.

Inbetaldt

belopp.

Riksgäld s-contorets fordran
vid 1873 års
slut.

2.

3.

4.

5.

6.

i

7.

8.

9.

1824. 1825

1826

2 procent

3 procent

11,99379

1,500

_

1,860

_

10,492

35

jemte ränta.

jemte ränta.

1861

1867

5 procent

4

„

109,628

40

6,000

—

6,000

—

108,011

55

1864

1870

5

j»

4

39,078

20

2,000

—

2,007

—

38,618

71

1864

1870

5

4

24,738

40

1,250

—

1,250

—

24,450 68

1865

1871

5

4

11,613

70

600

—

600

—

11,478 03

1866

1872

5

n

4

25,548

79

1,250

—

1,250

—

25,280 19

1866

1872

5

4

40,761

06

2,000

_

2,000

_

40,331

99

1867, 1868

1873

5

4

142,660

—

3,500

—

3,500

—

144,500

82

1867, 1868

1873

5

4

40,160

—

1,000

—

1,741

67

39,811

66

1867, 1868

1873

5

4

20,286

67

500

—

500

—

20,543

69

1868

1874

5

4

40,000

—

—

—

—

—

40,177

78

1868, 1869

1874

5

4

40,000

—

—

—

—

—

40,317

78

1873

1879

5

n

4

Y)

—

—

—

—

—

—

10,000

—

1862

1863

5

M

4

r,

45,359

91

2,500

—

2,500

-

44,597

04

1849, 1854

1850

2

3

21,830

33

750

—

1,404

91

21,080

33

jemte ränta.

jemte ränta.

1851

1852

6 procent

4

8,771

78

1,440

—

1,440

20

7,073—

1852

1858

6

4:

12,413

25

1,440

—

1,440

—

11,43216

1854

1860

6

4

5,774

58

600

•—

600

—

5,394 85

1859

1865

6

4

16,936

73

1,200

1,200

—

16,368''20

1850

1851

6

4

9,409

91

1,800

—

1,811

—

7,94311

1852

1853

6

4

12,299

55

1,800

1,800

—

10,960 33

1858

1861

6

4

17,478

3

1,500

1,500

16,677

15

1858

1861

6

4

17,181

48

a) 2,700

2,725

31

15,114

74

1860

IJ--

—

räntefritt.

28,000

IJ--

—

28,000

1869

1870

6

procent | 4 procent.

22,828

48

1,410

—

1,410

—

22,280

70

—

1--

!

—

!

—

| 764,753 04 --

1-

i

761,536182

orsaker, såsom att öfverräntor blifvit erlagda, att öfverbetalningar skett, m. m.

slut förfallna belopp inbetaides först den 15 Maj 1873 jemte derå upplupen öfverränta.

lemna tillgång.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

— 18 —

Ursprnngliga

Transport

beloppet.

i.

—

Till staden Vener sborg för dess återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda.....

225,000

—

„ „ Vexi.ö för dess nya reglering och återuppbyggande efter 1838 års

eldsvåda..................................

150.000

360.000

Vexiö för dess återuppbyggande etter 1843 års eldsvåda........

—

„ „ Amål för återuppbyggande af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda

delen af denna stad...........................

45,000

„ „ Kristianstad för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna delen af

denna stad.................................

150,000

63,666

Lidköping för d:o af den år 1849 nedbrunna delen af denna stad . .

—

„ „ Örebro för d:o af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af denna

stad ....................................

375.000

100.000
200,000

Jönköping för d:o d:o............................

„ „ Eksjö för d:o af den år 1856 nedbrunna delen af denna stad.....

—

„ „ Malmö för uppförande af stall- och kasernbyggnad åt den derstädes

förlagda garnison.............................

75,000

„ återuppförande af de genom vattenflöde år 1844 förstörda verkstäder och öfriga
byggnader vid Konradsfors bruk i Vermland.................

45,000

„ uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället Mälby i Vester-Fernebo socken af Vesterås län.........................

7,000

—

b) Tomtregi er in g slån:

Till staden Kristianstad efter 1847 års eldsvåda...................

20,000

„ „ Lidköping efter 1849 års d:o .......''.............

20,000

—

„ Örebro efter 1854 års d:o ...................

37,500

—

„ „ Jönköping efter d:o d:o .........

15,000

—

,, „ Eksjö efter 1856 års d:o ......,............

30,000

—

„ „ Karlstad efter 1865 års d:o ................ . . .

50,000

—

„ „ Strengnäs efter 1871 års d:o ...................

30,000

—

Transport

—

—

c) 3 procent erläggas för lån å tegel- och kalkbrukshus samt tegelbeklädda trähus och 4 procent för lån

d) För lån till byggnader af sten eller annat icke eldfärligt ämne erlägges en annuitet af 6 procent med

e) Deraf hälften för år 1872, hvilken vid samma års slut förfallna liqvid inbetaides den 25 Augusti 1873.

19 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för

örstaränte-Dch kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Räntefot.

Riksgälds-Lontorets fordran

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-kontorets fordran

Annuitet.

vid 1873 års
början.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

vid 18 /ö ars
slut.

2.

3.

4 |

5.

6.

7.

8.

9.

1835—1837

1841

6 procent.

4 procent.

764,75304

43982

!

270

J

441

38

761,536

82

1840

1845

1814

1850

6

6

4 „

c) 3 & 4 pr.

1,454

97,245

11

32

1,014

20,538

—

1,093

23,046

43

68

415

77,644

69

20

1848

1853

6

4 procent

15,659

65

2,232

_1

2,232

—

13,964

75

1848—1850

1852

1852

1855

6

6 »

4

4 »

54,066

31,100

18

18

9,000

3,820

9,000

3,820,

—

47,228

28,524

83

19

1854--1855
1855
1857

1860

1860

1862

6

6

6 och 7

procent.

4 „

4 „

d) 4 & 4''

procent.

272,839

66,746

151,325

38

32

06

22,500

6,000

13,028

22,500

6,000

13,028

—

260,352

63,416

144,165

96

17

35

1813—1815

1815

2 procent

å 82,000 rdr
jemte ränta.

4 procent

8,500

02

973

41

972

80

7,847

80

1845

1850

6 procent

3 „

3,804

20

2,700

—

2,700

—

1,143

97

1864

1864

5 „

räntefritt

4,200

—

e) 700

—

700

—

3,500

|

1851

1854

1854

1855
1857
1867
1872

1853

1858

1858

1858

1861

1871

1876

7

6

g ”

b
! (j

i 33

6

|6 -

4 procent
4 ,,

4 „

4 „

4 „

4 „

4 „

2,125

12,036

24,743

8,970

22,795

47,960

30,000

20

29

Ts

j04

!2C

i-

i-

1,400
1,200
2,250
1 900

1 1,800

3,000

—

—

—

—

j—
j —

1,400

1,200

2,250

900

1,800

3,000

__

—

—

810

11,317

23,392

8,428

21,835

46,878

30,000

21

74

92

84

01

40

-

i „ ''

1---

| 1,620,763120,--

l

j--|-

-| ljÖÖö^UdjöÖ

beräkning af 4 procent ränta, och för lån till trähus en annuitet af 7 procent med beräkning af 4J procent ränta.

*

— 20

Ursprungliga

beloppet.

i.

c) Lån till Karlskrona stads pastorat.....

Transport

18,000

75.000

J 70,000

■

30.000

30,000

00,000

230,000

37,500

30,000

30.000
12,850

47.000

30.000
22 500

cl) Lån till Allmänna barnhuset i Stockholm

\ I Lån till Jemtlcmds kommunikationsdktiebolaq . .

'' \Lån till Doktor K. A. Haabera.......

f) Lån till Älnarps landtbruksinstitut för utförande af nödiga grundförbätt-ringar å Alnarps egendom .......

Till

g) Lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning:
staden Ystad för hamnbyggnad.....

15

„ Ystad för hamnuppmuddring......

51

„ Helsingborg för hamnens förbättring och utvidgning

55

„ Gimbrishamn för hambyggnad ...

55

„ Kristianstad för hamnbyggnad vid Åhus

55

„ Kristianstad för återstående hamnbyggnadsarbeten vid
Hernesta kanals fullbordande m. m. . .

Ålius samt

»

hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland

„

staden Falkenberg för hamnbyggnad. .

r>

„ Varberg för fullbordande af hamnanläggningen derstädes

51

„ Varberg för samma ändamål.....

55

„ Strömstad för fullbordande af hamnanläggning

15,000
8 000

51

„ Amål för hamnbyggnad . . .

51

„ Grenna lör dito.....

H

„ Vadstena för hamnanläggning

48.000

15.000

30.000

Qft nnn

55

,, Vadstena för hamnens fullbordande . .

„

„ Vesterås för utvidgning och förbättring af hamnen

51

„ Kristinehamn för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna
stad.........

Transport |

—

~

18‘t. ar® Elk®.,ia§® beslut ska11 Riksgälds-kontorets fordran för sagde lån ur kontorets räken g)

utgor en för flera föregående år resterande liqvid; kommande från och med år 1874 att årligen in h)

Deraf hä ften för år 1872, hvilken erlades den 30 Januari 1873. Inbetalningen för år 1873 verkli
nelar ka !ten ^ aI\ 1872> som “hetaldes den 4 Mars 1873. Liqviden för år 1873 erlades den 12

k) Deraf halfva beloppet resterade for år 1872, samt inbetaides den 4 Mars 1873. Den vid 1873 års

21 —

Aret för

—

Kapital- och ränteinbetalning

Riksgälds-

första rånte-

Riksgälds-

under år 1873.

och kapital-

Annuitet.

Räntefot.

kontorets fordran

kontorets fordran

utbetalts.

afbetalnin-

vid 1873 års

Inbetaldt

vid 1873 års

gens erläg-gande.

början.

belopp.

belopp.

slut.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

1,620,763

20

1,552,403

85

1842

1843

5 procent

3 procent

1,449

31

900

—

900

—

571

03

1851

1857

6

4 „

41,799

22

4,500

—

4,500

__

38,971

19

1864—1865

1865 j

6 „
utom ränta.

15 „

J6 „

48,306

18,687

75

9) 7,567

—

7,567

f) 50,611
11,968

57

77

1864

1869

10 procent

räntefritt

18,000

—

3,000

—

3,000

—

15,000

—

1824

1825

2 „

3 procent

1,245

27

636

32

636

32

627

96

utom ränta.

1857

1858

6 procent

4 „

39,790

12

3,600

—

3,608

—

37,637

72

1862

1863

6 „

4 „

174,987

06

13,800

—

13,800

—

168,186

54

1843

1843

5 *

3 „

22,494

85

1,875

—

1,875

—

21,294

70

1848

1854

5

3 „

16,089

05

1,500

—

1,500

—

15,071

72

1855

1856

6

4 .

15,772

96

1,800

—

1,800

_

14,603

88

1858

1859

6

4 n

8,922

09

h) 1,542

—

774

21

8,477

13

1859

1860

6

4 .

31,372

55

2,820

2,820

—

29,807

45

1844

1850

5 i?

3

10,755

80

1,500

—

1,500

—

9,547

36

1849

1850

6

4 „

6,185

45

1,350

—

1,350

—

5,050

77

1858

1859

6 „

4 „

10,503

64

i) 1,800

907

—

9,988

79

1861

1862

6 „

4 ..

6,427

66

fc) 960

—

484

10

6,185

74

1861

1862

6

4 „

27,395

26

2,250

—

2,250

—

26,241

07

1850

1851

6 „

4 ,,

15,554

78

2,880

—

2,884

40

13,272

02

1855

1856

6 „

4 „

8,187

85

900

—

901

—

7,581

83

1849

1850

6 „

4 „

8,118

59

1,800

—

1,800

—

6,637

53

1850

1851

6 „

4 „

9,721

29

2,160

—

2,160

—

7,950

14

—

—

1 ---

—

j 2,162,529 75

—

—

—

—

| 2,057,688 76

skaper afskrifvas.

betalas 1,080 Rdr.

ställdes den 13 Januari 1874.

Februari 1874.

slut förfallna inbetalningen fullgjordes den 28 Februari 1874.

22

Ursprungliga

Transport

beloppet.

1.

Till staden Karlstad för anläggning af hamnbassin vid staden samt derifrån till
Kanikenäset vid Venern.....•...................

100,000

_

„ „ Karlstad för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen -.....

70,000

—

„ ,, Piteå för uppmuddring af segelleden mellan denna stad och Löf-

liolmen samt lastbryggas anläggning vid staden............

26,000

_

» byggande af bro öfver Helge å vid Kristianstad.................

100,000

—

„ Hanelcinds och Gullbergs härader i Östergötland för uppförande af jernbro
öfver Svartån mellan Linköping och gästgifvaregården Berg.........

20,000

_

„ Gustafs socknemän för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af nämnda
sockens kyrka i Kopparbergs län........................

6,000

—

„ Thorsångs socknemän för anläggande af 2 flottbroar i närheten af Thorsångs
kyrka i samma län, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven

10,000

_

„ brobyggnad öfver Ume eif vid staden Umeå...................

55,000

—

„ eko d:o d:o ...................

20,000

—

„ Ronneby köping för Rottneåns upprensning och jetébyggnad vid dess utlopp

10,000

—

» Arboga åns upprensning ..............................

15,000

—

„ upprensning och fördjupning af Köpings å....................

20,000

-

h) Lån för kanal- och slussanläggningar:

„ slussanläggning vid Forshaga i Klara eif inom Grava socken i Vermland . .

150,000

—

„ utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen

437,500

„ segelleds öppnande från Hattefura vid Venern förbi Köpmannabro till sjön
Störa Lee samt för anläggning af jernväg vid Iiåfveruds bruk.......

800,000

„ kanalanläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland.....

51,200

—

i) Lån för jernvägsanläggningar:

Till anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och lastageplatsen Spandan . . .

100,000

„ anläggning af jernväg mellan Nora och Knalla .................

„ jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag till sjön Amänningen (utbetaldt
från handels- och sjöfartsfonden åren 1852 och 1853, men öfverflyttadt till
Riksgälds-kontoret år 1858)...........................

150,000

—

150,000

Transport

-—

—

l) Deraf hälften för år 1872, hvilket belopp inbetaides den 2 Januari 1873.

m) Se härom under rubrik: Dalslands kanalaktiebolag.

— 23

Tiden du lånet
utbetalts.

Aret för
örsta ränte-ri! kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-kontorets ''fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-iontorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

__

---.

—

2,162,529

75

—

—

—

2,057,688

76

1859

1860

6 procent

4 procent

66,739

20

6,000

—

C),000

—

63,408

77

1861

1862

6

n

4

-

51,116

23

4,200

—

4,200

—

48,960

88

1861

1862

6

4

18,978

08

1,560

—

1,560

—

18,177

20

1858

1859

6

11

4

11

63,441

07

6,000

—

6,000

—

59,978

71

1852

1853

6

V

4

»

8,514

36

1,200

—

1,200

—

7,632

14

1853

1856

6

11

4

T)

3,266

95

360

—

360

--

3,024

63

1859

1862

6

4

7,402

91

600

—

600

—

7,090

29

1861

1862

6

4

40,168

61

3,300

—

3,300

—

38,475

35

1864

1865

8

5

14,262

03

1,600

—

1,600

—

13,375

13

1861

1862

6

4

Y)

7,302

96

600

—

600

—

6,995

08

1855

1856

6

4

7,877

70

900

—

895

50

7,297

31

1855

1856

6

11

4

11

10,476

67

1,200

—

1,200

—

9,695

74

1856

1857

6

11

4

11

84,527

01

9,000

—

9,000

—

78,908

09

f 1865

1 1872

5

3

450,625

l) 43,750

43,750

419,737

50

»1867 -1870

i XUI

1865, 1867

1868

5

3

11

807,408

35

m) 112,000

—

76,928

753,618

57

1868, 1869

1869

6

4

11

50,108

09

m) 6,144

—

6,24691

45,845

53

1849

1850

6

4

27,602

81

6,000

6,003 33

22,577

59

1854

1855

6

11

4

11

74,427

69

9,000

9,000

|

68,235

80

1858

1859

5

n

4

11

122,671

61

7,500

7,500

L

120,078

47

1--

j---

!

—

1

1

—

| 4,079,447 08

1--

—

i—

| 3,850,801

54

— 24 —

-

Ursprungliga

Transport

beloppet

i.

—

Till fortsättning och fullbordande af före,nämnda jernvägsanläggning

150,000

—

„ anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman.......

200,000

—

samma jernvägs fullbordande.............................

200,000

—

„ anläggning af jernväg mellan städerna Gefle och Falun.............

2,400,000

—

„ d:o af d:o mellan Hudiksvall och sjöarne Fellen...........

370,000

—

„ d:o af d:o mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt förbi Landa-

forssen i Ljusne eif, äfvensom för upprens-ningar i denna eif och sjön Varpen......

500,000

„ d:o af d:o mellan staden Borås och Herrljunga station på vestra

stambanan.....................

1,377,055

24

„ d:o af d:o till Ystad från trakten af Eslöfs station på södra

stambanan.....................

2,450,000

„ d:o af d:o mellan staden Helsingborg och Billéberga station på

Landskrona—Eslöfs-banan............

1,100,000

„ d:o af d:o mellan staden Landskrona och Eslöfs station......

1,200,000

—

„ d:o af d:o mellan staden Kristianstad och Hessleholms station på

södra stambanan.................

720,000

„ d:o af d:o mellan staden Vexiö och Älfvesta station på d:o . . . .

434,000

—

„ d:o af d:o från hamnen vid Köping till Utter sberg med grenbana

till sjön Lillsvan............■ . . . .

500,000

„ d:o af d:o från Herrljunga station på vestra stambanan öfver

Venersborg till Uddevalla............

3,240,000

—

„ d:o af d:o mellan Vexiö och Karlskrona...............

2,600,000

—

„ d:o af d:o från Krylbo vid Dalelfven till Norbergs jernmalmsfält

406,000

—

„ d:o af d:o från staden Sundsvall till Torpshammar vid Ljunga eif

1,494,000

—

„ d:o af d:o från Upsala till Gefle med bibanor till Dannemora och

Söderfors..................., .

500,000

k) Lån för inlösen af de med åtskilliga landshöf''dingebeställ-ningar förenade ackord.............''..... .......

226,500

Transport

—

n) Annuiteten, från början 3 procent, har varit af Kongl. Maj:t bestämd att från och med år 1868 utgå

o) Den för år 1873 resterande annuiteten inbetaides först den 24 Februari 1874, jemte öfverränta.

p) Deraf hälften utgör resterande annuitet för år 1872. Se vidare härom under rubrik: Uddevalla—Yeners q)

Lånet skall med bestämda andelar utbetalas under åren 1872 —1874.

r) Enligt Statskontorets, å landshöfdingeackordsfondens vägnar, utgifna obligationer skulle årligen inbetalas
den bestämda årliga inbetalningen å ackordsersättningsbeloppet vid landshöfdingebeställningen i Vermlands län, den

V

— 25 —

I Aret för
första rånteTiden
då lånet och kapital -

utbetalts.

afbetalnin
gens erläggande.

2.

3.

Annuitet. Räntefot,

4.

5.

I Kapital- och ränteinbetalning
Riksgälds- i under år 1873.

kontorets fordran!___________

vid 1873 års

början.

6.

Påräknadt

belopp.

7.

Inbetaldt

belopp.

Iiiksgäldskontorets
fordran
vid 1873 års
slut.

8.

9.

1855, 1856

1856, 1857
1858

1855—1859
1858, 1859

1858—1860
1862, 1863
1864—1866

1864, 1865

1864— 1866

1864, 1865
1864

1864, 1865

1865— 1867
q) 1872—1873

1872—1873

q) 1872—1873

1873

1841, 1842

1857

1859

1859

1860
1860

n) 6 „

1861

1863

1868

1868

1868

1867

1867

1867

1869

1876 \
1878 f

1875

1877

1876 \

1878 j

3 procent

1877

1878

1843

6

6 »

6

6 •»

r)---

2 procent

3 „

4 *

2

4,079,447

122,881

133,949

131,825

1,884,114

309,486

427,699

1,266,828

2,319,004

1,038,127

1,133,230

669,371

402,978

392,891

3,263,196

866,666

150.000

249.000

24,555

25

37

67

44

24

76

17

14

4,500

10,000

12,000

144,000

18,500

25.000
68,852

122,500

55.000

60.000

36.000
21,700

35.000

37^324,000
66

— 118,865,254

44

1.350

76

4,500

10,000

12,000

144,000

18,533

25.000
68,852

122,500

55.000

60.000

40

76

3,850,801

120,794

127,817

124,693

1,777,107

303,271

o)-

36.000

35.000
166,059

1,350

67

419,640

1,248,648

2,289,264

1,024,652

1,118,559

660,146

419,097

56

74

86

54

45

63

30

79

373,606

3,225,244]22
1,733,333|33

406.000

996.000

461--I—---

500,000

24,141

62

20,742,823146

med 4 procent, och skall, enligt Kongl. brefvet den 6 September 1872, erlägges med 6 procent.

borg—Herrlj unga j ernvägsaktiebolag.

G procent å de infriade ackordens belopp; men vid 1847 och 1848 årens riksdag medgafs nedsättning till 4| procent i
enda för hvilken afbetalning å ackordsersättningen ännu fortfar.

Riksdagens Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret. 4

— 26

Transport

1) Lån till v att ena f tappningar och odlings företag:
inom Upsala län:

för upprensning af vattendraget genom Mosa, Huds och Hesslinge sjöar till Ekaij/lv
vid Mälaren för beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjärden

inom Lillkyrka och Lots socknar....................''

„ sänkning af Grandbergs och Hallarhy sjöar i Litslena socken..........

„ utdikning af Södra Visjö mosse på Norunda härads allmänning.........

„ aftappning af Bälinge mossar i Bälinge socken...................

» d:o _ af Sandbysjön i Vesslands socken....................

„ upprensning af Slada å och sänkning af Barknåre- eller Griqqebosjön i Hållnäs
socken .................................

„ utvidgning och fördjupning af Trögdbo dike mellan Lagunda och Trögds
härader...............

„ utdikning af Vånge och Läby träsk samt sänkning af Ålbo ocli Ekeby sjöar

inom Ulleråkers och Hagunda härader.................

„ utdikningar vid Dorkarby, Rocknö, Ersta och Söderby byar inom Tolfta socken

inom Stockholms och Upsala län:

lör rensning af Olandsån och dess sidogrenar
,, sänkning af. Långsjön, Elfgärdessjön och Källsjön samt upprensning vid Länna
bro och i Näcksundet inom Itasbo och Närclinghundra härader........

Ursprungliga

beloppet.

inom Stockholms län:

för utdikning vid Vårhy egendom i Huddinge socken.................

« sänkning af sjöarne Normken och Edsjön i Sollentuna, Eds och Fresta socknar

» (1:0 af sjön Erken i Estuna socken.......................

” ^:0 SigrulshölmsLill- och Nederångssjöarne i Lunda, Vidbo och Skep tuna

socknar............ [

” ^:0 nf åtskilliga sjöar inom Bro, Estuna och Södcrby-Karls socknar . .

„ d:o af sjöarne Flatm, Långsjön och Bref viken.

Transport |

. , ... , *) Kapitalet för sålunda betecknadt lån har blifvit sammanslaget med derå under hela lånetiden upplöpande

belöpande och i jordeboken antecknade andel af den beräknade summan verkställes i sammanhang med de af hems)
Det mbetalda beloppet xitgör resterande liqvid för åren 1871 och 1872.

1.

6,000

6,000

—

5,250

—

3,087

19

4,500

—

5,000

—

3,450

—

13,000

16,000

—

137,500

——

18,000

—

1,725

6,000

—

2,400

—

6,400

__

13,000

—

12,500

—

— 27 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för
första rånte*
och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

.Räntefot.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

---

—

——

—

18,865,254

46

---

—

---

—

20,742,823

46

1842

1849

5

procent

* 3 proc.

1,793

02

300

300

1,493

02

184a

1850

5

% Q
° n

2,099

69

300

—

300

—

1,799

69

1843

1850

5

*3 „

1,837

23

262

50

262

50

1,574

73

1843

1850

5

n

* 3 „

1,080

34

154

36

154

36

925

98

1843

1850

5

w

*3 „

1,574

77

225

—

225

—

1,349

77

1845

1852

5

V

* 3

99

2,249

74

250

—

250

—

1,999

74

1853

1860

8

99

* O

99

144

76

144

76

144

86

—

—

1861

1867

8

99

4

10,655

19

1,040

1,040

10,009

71

1870

1874

8

99

16,000

—

—

—

*-

16,306

67

1864

1870

8

5 „

136,010

49

22,051

48

s) 11,051

48

131,383

52

1869

1873

8

»

5 n

18,000

—

000

—

—

18,900

—

1844

1851

5

n

* 3 „

689

91

86

25

86

25

603

66

1853

1860

8

r>

^ a

731

89

480

—

480

—

251

89

1855

1862

8

99

* 9

99

676

75

192

—

192

—

484

75

1859

1865

8

99

* 3

4,107

41

512

_

512

_

3,708

76

1867

1872

8

99

*5 „

19,869

49

1,040

—

1,040

—

18,829

49

1870

1874

8

n

5 „

12,500

—

—

—

—

12,859

37

--- -- --

19,095,275|14

——

—

--|—

20,965,304 21

ränta, och det sammanslagna beloppet fördeladt på det bestämda antalet år, hvarefter inbetalningen af den på hvarje
manen utgående kronoutskylder.

— 28 —

Ursprnngliga

beloppet,

i.

Transport

för sänkning af sjön Ångarn i Vallentuna socken...................

„ d:o af sjön Magélungen och torrläggning af Brännkyrka sjö i Brännkyrka
socken ................................

2,000

11,000

inom Södermanlands län:

för sänkning af sjöarne Långhalsen, Yngaren och Hallbosjön jemte flera mindre

sjöar inom Rönö, Jönåkers och Oppunda härader...........

„ d:o af Sundby, Malma och Eneboga sjöar i Lilla Malma socken.....

inom Östergötlands län:

för sänkning af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden, Ernmern,

Striern och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader..........

„ samma sjösänkningsarbete................................

„ sänkning af Hallebysjön i Skärkinds socken.....................

till fortsättning och fullbordande af Storåns upprensning och dermed sammanhängande
vattenaftappningsarbeten inom Tjellmo och Krigsbergs socknar .

75.000

11.000

240.000

150.000
3,480

100.000

inom Gotlands län:

för utdikning af Bur ge myr........................

„ d:o af Mellings myr inom Ekstads och Sproge socknar . .

„ d:o af en Vestöö hemman tillhörig myr inom Halls socken

5,550: —
4,305''—
3,300 —

inom Kalmar län:

för utdikning af Vångerslätts mossar inom Äby socken ................

„ utdikningsarbeten vid Hänaryd, Ryäholm och Knifvingaryd i Bäckebo socken
„ utdikning af sank mark mellan Krokstorps sjö och Anebo såg i Oskars socken
„ d:o vid Björnasjö, Skärfvets, Krokstorps och Karstorps hemman i samma

socken...................................j

„ upprensning af Storån inom Lofta socken......................|

„ sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren inom Djursdala m. fl. socknar . . . j

Transport j

1,200! —
3,600 —
7,840—j

I !

4.500 —

5.500 —
15,300 —

t) Deraf 51 Rdr 45 öre resterade för år 1871.

u) Deraf 38 Rdr 90 öre utgjorde rest för år 1871.

— 29 —

Tiden då lånet
utbetalts.

1

Året för
första ränte-och kapital-af betalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-[tontorets [fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och
under

ränteinbetalning
år 1873.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

19,095,275

14

20,965,304

21

1870

1874

8 procent

5 proc.

2,000

—

2,000

—

2,000

—

—

—

1871

1875

8 „

5 „

11,000

—

—

—

—

—

11,000

1

1855

1861

8 „

* 2

19,733

04

t) 5,635

29

6,036

17

13,696

87

1869

1873

8 .

5 „

11,000

880

2,568

DD

8,853

02

1855—1857

1861

8

* 2 „

67,675

04

19,200

19,200

48,475

04''

1858

1859

6

*4 „

135,097

21

9,000

—

9,000

—

126,097

21

1856

1863

8 „

* 2 „

981

27

278

40

278

40

702

87]

1858

1865

8 *

*3 „

63,215

59

8,000

—

8,000

—

55,215

59

1

1

1844

1850

5 „

3 „

2,434

75

277

50

277

50

2,223

08

1.850

1857

5 „

* 3 „

3,228

75

215

25

215

25

3,013

50

1851

1858

5 „

* 3 „

2,640

—

165

165

__

2,475

1852

1859

8 „

* o
^ **

50

37

50

37

50

37

1857

1864

8 „

* 2

1,589

64

288

1

288

—

1,301

64

1859

1865

8 „

* 3 „

i

5,622

19

uj 666 10

666

10

4,956

09

1861

1867

8

i * 4

4,563

83

360

|

360

4,203

83

1864

1869

8 ..

! * 5

7,086 30

440

—

440 —

6,646

30

1865, 1866

1869

8 „

1 *5 „

20,936

86

1,224

1,224 01

19,712

85

i ---~

—

i--

! —-

19,454,12998

—

—

1--

—

|21,273,877

10

Ursprungliga

beloppet.

— 30 —

Transport

för upprensning af Applerums och Söderåkra åar inom Thorsås och Söderåkra

socknar ........................................

„ utdikning af Långebro mosse inom Ölands norra Mot...............

„ sänkning af Tjuståsa, Sandhults och Skorpetorps sjöar inom Stranda och Handbörds
härader...............................

„ upprensning af Alsterån samt afdikningar inom Ålems socken..........

„ afdikningar vid Tombo, Karlsbo, Tokebo och Sporrsjö byar i Åby socken . . .

„ sänkning af Grytsjön i Mörlunda socken.......................

„ upprensning af vattendraget genom Krokstorps, Ingebo m. fl. hyars kärrmarker!

inom Fliseryds och Mönsterås socknar......................I

„ afdikningar vid byarne Tålebo, Nybo, Arhult m. il. i Ålems socken.......j

inom Blekinge län:

för utdikning af Mötte- och Dafrasjöanu:, Öllegöl, Stom mossen och AborregÖl i
Asarums socken....................................

„ aftappning af sjön Vesan i Listers härad......................

L

8,200

—

12,000

—

21,000

_

5,000

—

3,500

—

4,000

—

6,000

11,600

—

1,176

50,000

inom Jönköpings län:

för sänkning af Säbysjön i Säby socken.........................

„ rensning af Storån i Svartarps och Lekaryds socknar...............

„ sänkning af sjön Nätaren samt Bruks- och Ilekebgåarne i Barkaryds och

Jersnäs socknar...................................

„ aftappning af Stensjön och Laggarbosjön inom Lekaryds och Öggestorps

socknar........................ ................

„ sänkning af Kalinsjön i Malmbäcks socken.....................

>! d:o af sjöarne Stora och Lilla Kommen samt Stensjön jemte upprensning

af Källtorps å i Östra och Vestra härader.............

„ d:o af Näsby- eller Flishultssjön samt upprensning af Flishults å inom

Näsby socken...............................

„ utdikning af Skifver stads, Bonarps och Lunnagårdens madängar i Ekesjö
socken .........................................

Transport |

5,496 —
9,550 -

3,976 33

4.500 —

1.500 —

10,875 —
5,250 -1,747 50

v) Deraf hälften utgjorde resterande liqvid för år 1872, hvilken hälft inbetalades den 19 Maj 1873.
x) Deraf hälften för år 1872, hvilken inbetaides först den 18 Augusti 1873. Liqviden för år 1873 under

- 31 —

Tiden då lånet

Året för
första ränte-och kapital-

Räntefot.

Riksgälds-kontorets fordran

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1878.

Eiksgälds-kontorets fordran

utbetalts.

afbetalnin-

vid 1878 års

gens erläg-

början.

Paräknadt

Inbetaldt

gande.

belopp.

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

—

—

—

—

19,454,129

98

—

—

---

—

21,273,877

10

1868

■ 1873

8 procent

* 5 proc.

13,189

06

656

656

12,533

06

1868

1872

8

11

5 „

12,600

—

v) 1,920

—

960

—

12,236

06

1869

1874

8

11

* 5 „

33,776

87

420

90

33,355

97

1870

1875

8

ii

* C7

0 91

8,042

11

__

__

8,042

11

1871

1876

8

11

*5 „

5,629

48

____

_

___

_

5,629

48

1872

1876

8

11

5 „

4,000

—

—

—

—

4,000

1872

1876

8

11

5 „

6,000

6,000

''

1873

1877

8

11

•5 „

.

—

—

114300

1856

1863

8

* 2 „

426

18

94

08

94

08

332

10

1864 |

1868—
1871

!s

n

5 „

50,998

98

8,000

—

x) 4,000

—

49,471

42

1843

1850

5

n

* 3

J 11

1,923

30

274

80

274

80

1,648

50

1844

1851

5

•i

* O

° n

3,819

50

477

50

477

50

3,342

1844

1851

5

n

* 3 „

1,590

44

198

82

198

81

1,391

63

1845

1852

5

ii

* 3 „

2,024

77

225

225

1,799

77

1852

1859

8

ii

* 2 „

62

97

62

97

62

97

1852

1859

8

ii

*2 „

404

04

404

04

404

18

—

—

1853

1860

8

ii

* 2 „

640

39

420

_

420

—

220

39

1853

1860

8

n

* 2 „

213

17

139

80

139

80

73

37

---

—

"

—

--119,599,471124

—

—

—

—

21,425,552 96

samma år uteblifren.

— 32

Transport

Hvetlanda

för sänkning af Bexhedasjön eller Grummeln inom Bexheda, Näsby.

och Myresjö socknar..........................

af Ljungaån m. fl. vattendrag inom Vestra härad ..........

af Brobyån inom Lannaskede och Fröderyds socknar.........

af Huka- och Bölesjöarne inom Skede socken .............

af Visjön inom Svartarps, Lekaryds och Hakarps socknar......

af Svinsjön inom Hjelmseryds socken.........__.........

af Kanarpsån samt utdikning af madängar inom Öggestorps och

Forserums socknar...........................

utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken, Näfvdsjön, Furusjön och Sten sjön

m. fl. vattendrag inom Myresjö m. fl. socknar...............

sänkning af sjöarne Solgen och Ass-sjön m. fl. sjöar inom södra Vedbo härad

d:o af sjöarne Bålången och Lunnasjö i Hultsjö socken..........

utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds socken.............

sänkning af Löfås sjö i Ramqvilla socken

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

,, utdikning af Stockaryds gol och kringliggande sank mark i Stockaryds socken
inom Jönköpings och Kronobergs län:

för sänkning af sjön Vidöstern inom Östbo och Sunnerbo härader..........

inom Kronobergs län:

för aftappning af sjön Klen i Virestads och Vestra Thorsås socknar....... .

„ d:o . af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistelås socknar.......................

„ sänkning af sjön Möckéln inom Allbo och Sunnerbo härader...........

„ aftappning af Binkaby- och Barnesjöarne i Konga och Kinnevalds härader. .

„ d:o af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby socknar.............

„ sänkning af Långasjön och utdikning af Galnegöl samt dervid liggande mossar

inom Almunderyds socken.......................

„ d:o af Madaån inom Åsheda socken......................

„ utdikning af Agunnaryds- och Farsjöarne i Sunnerbo härad..........

„ d:o af Skärsjön inom Vestra Thorsås socken................

„ sänkning af Vi- och Gölsjöarne inom Ljunga, Agunnaryds och Pjetteryds
socknar.........................................

Ursprungliga

beloppet.

Transport |

y) Deraf hälften för .år 1872, hvilken inbetaides den 1 September 1873. Liqviden för

1.

4,800

—

22,800

—

18,360

—

2,800

—

2,000

—

3,000

—

3,100

—

42,000

i

48,000

I

3,950

2,500

—!

2,000

—

750

3,885

—

3,992

15

3,000

_

28,000

—

4,800

—

1,800

2,340

_

14,550

7,500

2,800

24,200

1

år 1873

!-

icke

— 83 —

Året för

Sapital- och ränteinbetalning

Riksgälds-

första rånte-

Riksgälds-

under år 1873.

Tiden då lånet
utbetalts.

och kapital-afbetalnin-gens erläg-

Räntefot.

kontorets fordran

kontorets fordran

Annuitet.

vid 1873 års
början.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

vid 1873 års
slut.

gande.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

___

—

—

—

19,599,471

24

— -

—

—

—

21,425,552

96

1855

1862

8 procent

* 2 proc.

1,353

50

384

—

384

—

969

50

1858

1865

8

* 3 „

14,413

16

1,824

—

1,824

-

12,589

16

1859, 1860

1865

8

*3

9,514

39

1,068

80

1,068

80

8,445

£)9

1862

1868

8

^ A

2,516

62

184

—

184

2,332

62

1862

1869

8

* 4

2,188

44

160

—

160

2,028

44

1863

1870

8

y>

* A

3,522

55

240

—

240

—

3,282

55

1864

1868

8

n

* K

0 »

3,994

11

248

—

248

3,746

ii

1864

1870

8

* 5 „

60,833

74

3,360

—

3,360

—

57,473

74

1865

1869

8

5 „

45,862

31

3,840

—

3,848

66

61,835

62

1866

1870

8

*5 „

5,721

27

316

—

316

__

5,405

27

1867

1872

8

*5 „

3,821

06

200

—

200

3,621

06

1870

1874

8

)•>

5 „

2,000

—

—

—

—

2,009

72

1872

1876

8

V

5 „

750

750

1844

1851

5

ii

* Q

1,747

63

194

25

194

28

1,553

35

1844

1851

5

)9

* 3 „

1,596

74

199

61

199

60

1,397

14

1852

1859

8

*2 „

126

43

126

43

126

43

—

—

1852

1859

8

* 2

1,178 42

1,178

42

1,178

42

—

—

1854

1861

8

* 2 „

96950

384

—

384

—

585

oO

1856

1863

8

W

* o

-1 v

650

82

144

—

144

—

506

82

1857

1864

8

*2 „

1,034

24

187

20

187

20

847

04

1862

1869

8

* 4

15,920

37

1,164

—

1,164

—

14,756

37

1865

1870

8

* 5 „

10,263

17

600

—

600

—

9,663

17

1867

1871

8

51

5 *

2,855

95

y) 448

—

224

—

2,770

88

1868

1873

8

r>

1*5 „

38,923

82

1,936

—

1,936

—

36,987

82

—

|--

—

1--

19,831,229 48

—

1

—121,659,110 43

under samma år verkställd.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

5

— 34 —

för utdikning af Horshults och Stubbalycke mossar i Virestads socken
„ sänkning af Örsjön inom Virestads och Stenbrohults socknar . . .

Transport

inom Kristianstads län:

för utdikning af 8 myrar inom Orkeneds socken....................

„ d:o af 6 d:o inom Vittsjö socken......................

„ d:o af myrar vid Hyngarp och Snärshult inom nämnda socken.....

„ mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och Mörkhult i samma socken . . . .
» eko vid Gjörbjörnarp, Mölleröd, Glimåkra m. fl. byar i Glimåkra

socken .................... r

„ sänkning af Bohults sjö inom Loushults socken...................

„ d:o af Ifösjön i Villands härad.............

inom Hallands län:

för Hinible ås upprensning.......................

„ Tollereds ds d:o .......................

„ upprensning af Ysby å inom Valda, Tölö och Släps socknar . .

„ sänkning a,f Ramsjön och utdikning af deromkring belägna vattendränkta egor

inom Ljungby, Vinberga, Stafsinge och Morups socknar...........

„ rätnings- och rensningsarbeten i Tvååkersån inom Iiimble härad........

„ sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra Karups, Voxtorps m. fl. socknar

inom Hallands och Elfsborgs län:

för sänkning af sjön Veselången m. fl. vattendrag inom Viske och Marks härader
inom Elfsborgs län:

för sänkning oaf Hasseråssjön samt upprensning af Lerby och Snapperuds elfvar

inom Amåls och Mo socknar...........................

upprensning af Stenébyélfven i Steneby sockeii..................

d:o af Bredängsån i Väne härad.....................

utdikning af Lenghems mader inom Kinds härad.................

sänkning af Nären och Köttsjön inom Holms och Skålleruds socknar.....

utdikning af Hudeneds mader i Gäseneds härad........

Ursprungliga

beloppet.

i.

1,900 ■
3,900-

3,000

1,650

525

1,680

5,430

3,300

42,000

6,800

3,200

3,600

10,800

18,800

15,000

40,000:.

5,400 -9,750 -2,640-3,600-6,000 -24,7501-

Transport j

9 Deraf en del utgjorde resterande betalning för år 1871.

35 —

Året för
örsta ränte-

Riksgälds-contorets fordran

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

1

Riksgälds-ontorets fordran

Tiden da lanet
utbetalts.

afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1873 års
början.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

vid 1873 års
slut.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

19,831,229

18

21,659,110

13

18G8

1873

3 procent

* 5 proc.

3,056

152

152

2,904

—

1871

1875

B

5 „

3,900

o,you

1854

1861

8

*2 „

605

94

240

240;

365

94

1854

1861

8

*2 „

333

27

132

—

132]

201

27

1854

1861

8

*2 „

106

04

42

—

42

64

04

1856

1863

8

*2 „

608

82

134

40

134

40

474

42

1856

1863

8

*2 „

1,967

80

434

40

434

40

1,533

40

1863

1870

8

* 4

3,874

81

264

—

264

—

3,610

81

1872

1876

8

5 „

42,000

42,000

1843

1850

5

*3 „

2,719

65

340

340

_

2,379

63

1843

1850

5 „

* 3 „

1,119

70

160

01

160

01

959

69

1852

1859

8

*2 „

151

13

151

13

152

62

1855

1862

8

*2 „

3,045

38

864

—

864

—

2,181

33

1858

1865

8

*3 „

11,845

02

1,504

—

1,504

—

10,341

03

1863

1869

8

$ A

^ n

17,612

75

1,200

1,200

16,412

7

1858—1860

1867

8

* Q
ö ii

30,408

81

3,200

_

3,200

02

31,686

23

1846

1853

5

*3 „

2,969

7S

27C

» —

270

—

2,699

7

1854

1861

8

* 2 „

1,969

29

780

) —

780

—

i,18i

2

1856

1863

8

*2 „

989

5(

)e) 24613

240

lh

74c

>3

1859

1866

8

* 3 „

2,563

73

288!—

283

-

2,273

7

1863

1870

8

* 4

7,043

1(

480—

48C

» —

6,563

1

1864—1861

1868

8

* K

0 n

25,243

i io ooe;

03

1,567 50
r__

1,561

5(

23,67r

-!2i.815.273

5

17

— 36 -

-—-

Ursprungliga

beloppet.

i.

för utdikning af madängar vid Bostorps, Björstorps m. fl. hemman i Sems *och
Skölfveneds socknar.......

5,000

28,860

100,000

18,340

1,900

34,700

4,100

29,000

—

„ d:o af Starlanda mader på Dalsland ....

„ aftappning af sjön Hästefjorden i Frändefors socken.....

„ sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar i Kinds härad ....

„ utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud i Ertemarks socken

„ sänkning af söarne Kcdfven och Fegen inom Kinds härad . .

„ utdikning af Ekenäs mosse i Frändefors socken . . .

„ sänkning af Örsjön, Gärdsjön m. fl. sjöar samt utdikning af Vängs, Kärna
och Vings mader inom Ås och Redvägs härader .

inom Elfsborgs och Skaraborgs län:

för utdikning af mossar omkring ån Åtran i Redvägs och Vartofta härader,
inom Skaraborgs län:

för sänkning af sjön Östen i Vadsbo härad . . .

50

hk

14,640

8,329

6 189

„ kanalanläggning genom Kottholmsnäset vid Tidaån samt upprensning af Säa-strömmen i samma härad.......

„ sänkning af sjön Lången och upprensning af Kräftan i samma härad ....

» utdikning af Bagsnäs- och Höryda samt en del af Stora Bjurums mossar i
Gudhems härad..........

11,550

10 200

„ sänkning af sjön Örlen och ån Örlan i Ransbergs socken

6,800

126,000

10,200

9,500

13,800

9,000

6,600

„ sänkning och upprensning af Lidaån ....

„ utdikning af sanka trakter inom Vedums, Ilolmestads och Göteneds socknar
„ sänkning af Kullesjön och dertill hörande vattendrag inom Hofva socken
„ reglering af Tidaåns flodvatten i Ullervads socken

„ sänkning af Lillan i Trökörna socken . . .

„ utdikning af mader inom Sjelfvums och Sihls socknar

inom Örebro län:

för sänkning af HL)sjön samt rensning af Kumla-, Täby- och Aby åar inom Öre-bro, Kumla och Sköllersta härader . . .

30,000

Transport |

--1

å) ®era^ ®n del ut:gior Deraf halfva beloppet för år 1872, hvilket inbetaides den 12 April 1873. Annuiteten för år 1873
rnedgifvit räntefrihet för detta lån till 1875 års slut, så har den uppdebiterade räntan
•“) Deraf hälften for år 1873.

- 37 —

—-

Året för

Kapital- och ränteinbetalning

Riksgälds-

första rånte-

Riksgälds-

under år 1873.

Tiden då lånet

och kapital-

Räntefot.

kontorets fordran

kontorets fordran

utbetalts.

afbetalnin-

Annuitet.

vid 1873 års

Inbetaldt

vid 1873 års

gens erläg-gande.

början.

belopp.

belopp.

slut.

j

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

— -

19,995,366

99

—

--

““ 1

—

21,815,275

731

1864

1868

8 procent

* 5 proc.

6,442

11

400

__

400

—

6,042

11

1864—1866

1868

8

* 5 „

37,689

73 å; 2,814

66

2,799 24

34,890

49

1865

1869

8

5 „

95,167

06!ä) 16,000

—

8,000

—

91,639

47 i

1866

1870

8

* 5 „

26,564

07

1,467

20

1,467 20

25,096

87;

1868

1873

8

* 5 „

3,056

—

152

—

152

—

2,904

_i

1868

1876

8

19

5 „

36,435

—

-

ö) 34,700

—

1871

1875

8

51

5 „

4,100

—

—

—

—

—

4,100

1872

1876

8

5?

5 „

29,000

—

—

—

—

—

29,000

_!

1859

1866

8

19

*3 „

10,425

90

1,171

20

1,171

20

9,254

70

1843

1850

5

15

*3 „

3,331

35

416

47

OO

CO

tsO

94

2,498

41

1843

1850

5

* 3

1,161

51

333

93

333

93

827

58

1844

1851

5

51

* Q

0 51

4,619

26

577

50

577

51

4,041

75

1855

1862

8

* 2 „

2,876

19

816

_

816

__

2,060

19

1860

1867

8

* 3 „

4,842

66

544

544

—

4,298

66

/1864, 1867
\ 1868, 1870

} 1874

8

5 „

126,000

_

—

—

126,000

—

1865

1869

8

*5 „

13,957

91

816

—

816

—

13,141

91

1865

1869

8

* 5 „

13,000

01

760

—

760

—

12,240

01

1868

1872

8

5 „

18,352

66

1,104

1,104

—

12,878

60

1870

1874

8

5 „

9,000

—

! —

!-

—

—

9,008

75

1871

1875

8

19

5 55

6,600

,

~~

6,600

1855

1862

8

11

* 2

1 u 5*

8,459

38

2,400

2,400

_

6,059

38

•--

____

|

—

1--

,20,451,447,79

1--i~

—

i—j 22,252,558:61

ningarne å annuiteten för år 1872 verkställda under olika tider år 1873.
icke under samma år erlagd.
blifvit af skriften.

— 38 -

Ursprungliga

beloppet.

Transport

1.

1

för sänkning af Lindesbysjön och upprensning af Rastélfven, i Jernboås socken .

2,175

|

,, eko af Bala å i Rumla och Hallsbergs socknar..............

20,400

„ utdikning af Granhammarskärren i Vintrosa och Kräcklinge socknar.....

22,500;—

„ d:o af Mossbykärren i Rumla och Sköllersta härader...........

„ sänkning af sjön Tysslingen och Svartån mellan Bäcks qvarn i Vintrosa soc-

5,900

ken och Lindbacka pappersbruk i Anstå socken .........

100,000

—

inom Ver inlands län:

för sänkning af Hånsjön i Fryksände socken.....................

„ d:o af sjöarne Vadljungen och Björhlången samt rensning af elfven Bin-

12,600

—

nan inom Nordmarks härad.....................

16,800

—''

„ d:o af Säfsjön i Arvika socken........................

8,000

„ utdikning af NoTby och Skane mossar i Näs härad................

inom Vesterås län:

11,600

för upprensning af Altuna å till förekommande af öfversvämningar inom Simtuna

och Thorstuna härader..............................

3,000

14,000

_

„ sänkning af Schedevi-, Vestlanda-, Öster- och Sundängssjöarne i Åkerbo härad
„ d:o af Bocksjön och upprensning af Tillberga å inom Tortuna m. fi.

—

socknar .................................

„ utdikning af Solingebäcken och kringliggande sank mark inom Fläckebo, Rom-

12,100

—

fartuna, Rila och Harakers socknar.......................

9,500

inom Kopparbergs län:

för utdikning af Bomsängsmyren i Stora Tuna socken................

600

—

„ d:o af Dalsjön, Igeltjern och Dalängsmyren i Stora Tuna sockea ....

1,440

—

„ sänkning af Bejsjön i Rättviks socken.......................

375

—

„ utdikning af Somyren, Sällängen och Källmyren m. fl. myrar i samma socken

1,440

—

„ myrutdikningar inom Folkärna socken.......................

720

—

„ utdikning af Stora Flyten i Mora socken.....................

720

—

„ d:o af 7 myrar inom Jerna socken.....................

750

—

inom Gefleborgs län:

för utdikning af Baggbo-, Als-, Lop- och Stormyrarne i Ljusdals socken.....

20,700

—

„ d:o af Gamsätersmyren i Bergsjö socken..................

3,000

—

Transport i

——

—

— 39 —

Tiden då lånet
utbetalts, i

Aret för
!örsta ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-kontorets ''fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

20,451,447

79

22,252,558

61

1852

1859

8 procent

*12 proc.

91

31

91 31

91

31

—

1858, 1859

1865

8

*3

12,89£

98

1,632

—

1,632

—

11,263

98

1862, 1863

1868

8

24,619

13

1,800

—

1,800

—

22,819

13

1864

1868

8

*

*5

7,601

72

472

—

471

99

7,129

73

1864

1868

8

11

5

11

91,842

69

8,000

—

8,000

--

88,174

CO

CO

1853

1860

8

* 2

11

1,536

95

1,008

—

1,008

—

528

95:

1857

1864

8

*2

7,432

24

1,344

_

1,344

—

6,08824

|1858, 1859

1865

8

*3

5,057

25

640

—

640

—

4,417

25

1859

1866

8

11

*3

n

8,261

928

928

7,333

1852

1859

8

*2

126

24

126

24

126

|24

1861, 1862

1867

8

* 4

ii

14,198

57

1,120

—

1,120

''—

13,078

57

1864

i

1868

8

n

* 5

■n

15,589

91

968

—

968

—

14,621

91 j

1872

1876

8

n

5

11

9,500

—

----

—

—

—

9,500

—

1856

1863

8

* 2

217

19

48

48

169

19

1856

1863

8

*2

521

24

115

20

115

20

406

04:

1857

1864

8

* 2

135

74

30

—

30

—

105

74

1859

1866

8

*3

1,025

50

115

20

115

20

910

30

1858

1865

8

*3

397

55

57

60

57

60

839

95

1859

1866

8

*3

455

15

57

60

57

60

397

55!

1862

1869

8

11

* 2

n

631

48

60

—

60

—

571

48

1852

1859

8

* 2

868

97

868

97

868

98

-1

1852

1859

8

n

* 2

ii

125

94

125

94

125

97

—

—

—

—

1

—

I__

I

20,654,579 541--

—

1__

22,440,414

45

- 40 —

Ursprungliga

beloppet.

i.

för sänkning af Går sjön i Öster Fernebo socken

d:o af Östanbräcks- och Vijsjöarne i Tima socken.......

d:o af Fäbodetjern i Söderala socken ..............

d:o af Al- och Telgesjöarne i närheten af Söderhamn.....

d:o af sjöarne Herten, Håsjön och Hertejern i Bollnäs socken
d:o af Bölesjön i Enångers socken................

Transport ---

6.300
6,240
480
27,600
8,000
12,050

inom Vester-Norrlands län:

för sänkning af Tåsjön inom Tåsjö socken.......................

inom Jemtlands län:

för utdikning af myrar vid Vaplanda, Ökne och Smedsåsens byar i Näskotts

socken .................................

d:o af myrar vid byarne Näset, Grelsgård, Jönsgård, Gärde, Berget, Valla
och Biselås inom Ströms socken ..................

inom Vesterbottens län:

för utdikning af Svartbergs- och Nybruksmyrarne i Säfvars socken.........

sänkning af Degersjön och Tillsjön i Nysätra socken...............

„ d:o af Kroksjön i Bygdeå socken.......................

„ utdikning af Qvarmnyren, Atjälsmyren och Tattarsmoran på Tvärå marks bys

egoområde i Säfvars socken...........................

„ utdikningsarbete vid Byske by i Skellefteå socken................

„ utdikning af Ratu träsk i Bygdeå socken.....................

» d:o af åtskilliga myrar på Vester-Sjulmarks bys egor i samma socken .

,, d:o af Hamptjerns- och Degermyrarne i Degerfors socken........

inom Norrbottens län:

för utdikning af Vesti träsk vid Niemisels by i Räneå socken............

„ d:o af Teurajårvi, Lombölo m. fl. sjöar i Öfver-Kalix socken......

„ d:o af Bälingträsket, Lillträsket, Staftjern m. fl. sjöar i Neder-Luleå

socken ...............................

Transport

6,000

3,440

7,000

2,250

2,700

2,520

750

8,440

1,840

1,660

7,800

906

7,800

8,320

) Deraf hälften för år 1872.

41 —

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för
första ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1 ö73 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Påräknadt | Inbetaldt

belopp. belopp.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
slut.

2.

‘ 3.

4-

5.

6.

7-

8.

9.

__

20,654,57954

22,440,414

45

1854

1861

8 procent

* 2 proc.

1,272.

47

504

—

504

768

47

1857

1864

8

* 9

2,261133

499

20

499

20

1,762

13

1857

1864

8

*2 „

17395

38

40

38

40

135

55

1858, 1859

1865

8

* o

° »i

15,239 52

2,208

—

2,208

—

13,031

52

1862

1869

8

*4 ..

8,113 47

640

—

640

—

7,473

47

1863

1870

8

V

* A

13,184

91

964

—

964

—

12,220

91

1860

1867

8

•* 3 ,

4,272

94

480

—

480

3,792

94

1859

1866

8

* 3 „

2,449 81

275

20

275

20

2,174

1

61,

1862

1869

8

* 4

7,659128

560

—

560

—

7,099

28

1844

1851

5

*3

899 88

112

50

112

50

787

38

j 1845

1851

5

O

ii

1,255

06

-) 270

270

—

1,015

28

1S5C

1863

8

* 9

912

20

201

60

201

60

710

60

1857

1864

8

* 9

331

48

60

_

60

_

271

48

1859

1866

8

* 3 ..

2,449

81

275

20

275

20

2.174

61

1859

1866

8

*3

1,310

38

147

20

147

20

1.163

18

1860

1867

8

*3 -

1,814

96

132 ,80

132

80

1,182

16]

| 1801

1868

8

* 4 '' ..

7,286

63

624

_

624

6,662

63!

1857

1864

8

* 9

400

53

72

48

72

48

328

05

1857

1863

8

••

9

—'' ii

3,344

71

2) 1.248

624

-

2,780 08

1858

1865

8

* 3

ii

1,779

59

224

94

224

94

1,554 651

—

•-

—

—

20,730,492

45

___

—

—

22,507,503|43

G

Riksdagens Rev. Ber. Iö74 angående Riksgälds-kontovet.

— 42 —

Ursprungliga

beloppet.

i.

—

—

6,360

_

15,000

—

—

—

—

—

—

210,400

—

Transport

för utdikning af myrtrakter vid och mellan byarne Tärendö, Nivå, Pajala, Kirnu järvi

och Erkheike i Pajala socken...............

„ utdikningsarbete vid Kukkola by i Karl Gustafs socken.............

Enligt 1873 års Riksdags beslut hafva Riksgälds-kontorets fordringar för
lånet till inlösen af de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackord
samt för alla under litt. I) här ofvan upptagna lån till vattenaftappningar och
odlingsföretag blifvit från och med år 1874 öfverlemnade till Statskontoret.

Fordringar, grundade på Riksdagens särskildt meddelade beslut och
stadganden:

illmänna bevillningen fur år 1872, upptagen, enligt dess vid 1871 års riksdag

beräknade belopp, till....................Rdr 3,200,000: —

efter afdrag af hvad som influtit utöfver utbetalda uppbörds-
och taxeringskostnader............. „ 24,395: 21.

Fölkskoleafgift för år 1871, upptagen till dess vid samma års riksdag beräknade

belopp..............................Rdr 575,000: —

efter afdrag af hvad derå till Riksgälds-kontoret influtit „ 555,230: 88.

Slcogsplanteringskassans behållning vid 1869 års slut öfverlemnad till Riksgälds kontoret

enligt 1871 års Riksdags beslut..........Rdr 142,614: 57.

efter afdrag af under år 1871 levererade........ 140,898: 04.

Fondens för hoställsskogars indelning till regelbunden hushållning behållning vid

1869 års slut..........................Rdr 50,000: —

efter afdrag af under år 1871 levererade....... . . „ 35,568: 51.

Såsom låneunderstöd till undsättning åt de genom 1808 års missväxt nödlidande
liinen anvisadt och utbetaldt belopp........................

Transport

3) Som 1872 års Riksdag tnedgifvit, att annuiteterna från och med år 1873 skola, nedsättas till hälften,

.....- 43 -

| Året för
första ränte-Tiden då lånet och kapital-

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-vontorets fordran

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgäl ds-contorets fordran’

utbetalts.

afbetalnin-*ens erläg-gande.

vid 1873 års
början.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

vid 1873 år
slut.

S |

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

—

—

—

20,730,492

45

—

—

22,507,503

43

1861

1868

8 procent

* 3 proc.

5,546

91

508

80

508

80

5,038

111

1862

1869

8 „

*4 ..

16,181

61

1,183

10

1,183

10

3) 7,499

26

i

3,175,604

79

!

—

—

---

—

23,918

83

—

—

—

19,769

I

12

i

1

——

---

—

—

1,716

53

—

—

—

1,716

i

N

—

—

—

—

14,431

1

49

—

-v»

—

14,43149

__

__

___

___

79,466

61

65,466

66

65,466

66

14,000

_

—

----

—

1--•

24,047,359 2/

__

—

—

1-

- 22,569,957|94

så har halfva beloppet af Riksgälds-kontorets fordran blifvit afskrifven.

— 44

Transport

Kredit!vfordringar hos statsverket:

För lyftade medel å det vid 1867 års riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar

eller andra högst vigtiga ändamål..............

» d:o å det vid 1870 års riksdag anvisade kreditiv för dito......

Fordringar för oredovisade förskott:

Till rilcsdagskostnader.....................

„ kostnader för Riksdagens /ms .............

„ kontors- och rättegångsexpenser vid Riksgälds-kontoret

„ kostnader vid kortstämplingen.............

„ d:o för Justitie-ombudsmannens embetsresor . .

,, inlösen af förfallna obligationer och räntekiiponer . . .

Tills vidare förräntade medel:

Genom uppköpta obligationer................

„ meddelade lån emot reverser eller depositionsbevis
Upplupna oguldna räntor ..................

Fordringar för lyftade belopp af myrutdikningsanslag, hvilkas begagnande
intressenterne frånsagt sig:

för myrutdikning vid byn Ström inom Ume socken af Vester bottens län.....

v d:o vid Hedens by i Neder-Kalix socken af Norrbottens län.....

Fordran af liqvidations- och amorteringsfonderna..............

Transport |

Ursprungliga

beloppet.

i.

i,o30,ooo:-1,500,000''—

45

Tiden då lånet
utbetalts. (

Året för
första ränte-Dch kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-vontorets fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-contorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt j

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7-

8.

9.

—

—

---

24,047,359

27

!

—

—

I

22,569,957

94

1

565,000

475,000

90,000

J

—

—

1,500,000

_i

1,500,000

2,998

44

3,619

02

_______

__

—

415

72

—

—

—

—

—

____

__

833

82

—

—

—

—

200

—

___

—

58

99

—

—

—

—

28

2i

___

__

—

135

53

—

—

—

—

—i

___

29,632

50

10,000

,

1

1,551,560

91

1

741,550

35

!_

____

______

9,408,000

_

—

—

—

—

3,120,666

67

_

126,635

64

74,584

79

500

500

500

—

—

—

—

100

100

50

5C

—

__

__

378

__

—

666 —

—

—

—_

| ----

|37,233,608

82

___

j—

—

|28,111,322 98

— 46 -

Transport

Behållningar, tillhörande fonderade statslånens liqvidations- och amorteringsfonder
:

Tillhörande 1855
„ 1858

„ 1860

„ 1861

„ 1864

„ 1866

„ 1868

1870
1872

års

statslån............ 4,590: 88. 3,828: 54

„ 1,116,613: 26. 1,143,375: 22''

.............. 688,861: 92. 698,519: 46-

„ 61,746: 29. 64,775: 42.

............ 30,270: 27. 30,087: 99.

. . . ''......... 74,987: 70. 77,682: 88.

„ 41,950: 44. 49,086: 25.

„ 2,270: 48. 4,153: 54.

.............. ..— 307: 44.

Behållning, innestående å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken
(eller den bankoräkning, som begagnas för alla Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter förutom dem, som tillhöra de fonderade lånens liqvidations-
och amorteringsfonder)............................

Ursprungliga

beloppet.

Summa Rmt —

47

Tiden då lånet
utbetalts.

Året för
första ränte-och kapital-afbetalnin-gens erläg-gande.

Annuitet.

Räntefot.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
början.

Kapital- och ränteinbetalning
under år 1873.

Riksgälds-kontorets fordran
vid 1873 års
slut.

Påräknadt

belopp.

Inbetaldt

belopp.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

37,233,608

82

38,111,322

98

2,021,291

24.

2,071,816

^3

321,216

co ;

_o

2,055,210

15

—

—

— _

—

39,576,116

14

—

!

32,238,349

87

- 48 —

Inom linien bokförda tillgångar:

Riksgälds-

Kiksgälds-

kontorets fordran

kontorets fordran

vid 1873 års

vid 1878 års

början.

slut.

Riksdagens hus, beräknadt
efter åsätta
brandförsäkrings värdet.

......

(Upptaget inom
linien på grund
af 1840-1841
årens Riksdags
beslut.)

Riksgälds-kontorets hus
(Upptaget inom linien
på grund af
1856 —1868 årens
Riksdags beslut.)

Lyftade oredovisade
medel utaf det vid
1862—1863 årens
riksdag beviljade
särskilda kreditiv till
betäckande af kostnaderna
för försvarsverkets
fullständigare
ordnande . . .

Fordran af Allmänna
hypoteksbanken för
de till grundfond åt
denna bank afiemnade
obligationers
kapitalbelopp. . . .

105,000:

105,000: -

90,000:

90,000:

2,997,358: 42. 2,997,358: 42.

8,000,000: — 8,000,000:

Summa Rmt 11,192,358: 42. 11,192,358: 4:

Sammandrag:

Riksgälds-kontorets samtliga fordringar och öfriga tillgångar (oberäknadt de inom

linien förda), som vid 1873 års början uppgingo till .... Rmt 39,576,116: 14.
och vid samma års slut utgjorde.................. „ 32,238,349: 87.

hade således under året, hufvudsakligen genom inbetalning af
utestående fordringar för meddelade lån på kortare tid,
minskats med..........................Rmt 7,337,766: 27.

49 —

Rdr

De uti 1873 års hufvudbok utbalauserade tillgångarne utgjordes af:
a) räntebärande fordringar, nemligen mot

6 procent ränta ...............

^ 11 11 ...............

4i n j> ...............

4 „ „ .........

3 v i................

2 „ ,, ...............

11,925: 04.

3,612,602: 79.

599,183: 70.

13,905,420: 85.

1,412,625: 11.

1,890,716: 72. 21,432,534: 21.

h) låneunderstöd för sjösänkningar och myrutdikningar samt andra
vattenaftappningsföretag, hvilka lån skola af vederbörande hemmansegare
återbetalas med sina i jordeböckerna antecknade årliga
kapital- och räntebelopp samt erläggas i sammanhang med de af ^

hemmanen utgående kronoutskylder.................. 1,011,838: 1^.

C) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att beräknas
.................................. 3,675,333:33.

290,636: 95.

räknas

d) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar upplupna räntor . . .

e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver erläggas.....: •

beloppet af den vid 1871 års riksdag beräknade folkskoleafgift för

samma år, efter afdrag af hvad derå till Riksgälds-kontoret influtit
...................................

g) återstoden af skogsplanteringskassans samt fondens för boställs skogars

indelning till regelbunden hushållning behållningar vid
1869 års slut..............................

h) återstående fordran för det till undsättande af de genom 1868 års

missväxt nödlidande länen anvisade lånebelopp........• • •

i) återstående fordran hos statsverket för lyftade medel å anvisade

kreditiv för rikets försvar eller andra högst vigtiga ändamål . . .

k) åtskilliga oredovisade förskott........... • • • ........

l) fordran för ett myrutdikningsanslag, som skall till Riksgälds-kontoret

återbäras ............................. • • •

m) Riksgälds-kontorets fordran af amorteringsfonderna för de fonderade

statslånen . ............................... .

n) behållningar, tillhörande nämnda fonder . . . • .......• • • ■ 2,0 <1,olo: ii.

o) innestäende behållning å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Riks banken

.................................. 2,055,210:15.

Summa Rmt Rdr 32,238,349: 87.

46,500: •

19,769:12.

16,148: 02.

14,000: —

1,590,000: —
13,847:23.

50: —

666: —

Vid jemförelse mellan Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar visar sig att,
då skulderna vid 1873 års slut öfverstego tillgångarne med . . . Rdr 89,840,147: 97.
och vid årets början med...................... » 85,185,480: 81.

hade således under samma år skulden utöfver tillgång ökats med Rdr 4,654,667: 16.
utgörande det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen uppförda

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret. ^

Jemförelse
mellan Riksgäldskontor
ets
skulder och
tillgångar.

— 50

kapitalutgifter.................Rdr 17,838,777: 44.

öfverskjuta de i samma räkning krediterade:

a) kapitalinkomster...... 11,902,422: 74.

b) besparingar å extra stats anslag

. . . . •...... 57,051: 50.

c) återlevereiade extra stats anslag

........... 2,027: 16.

d) amorteradt belopp af fon derade

lån........ 1,222,608: 88. ioioj iin oq

"---------------- _.......lcU84’110: 28- Rdr 4,654,667: 16.

Revisorerne hafva vid meddelandet af förestående uppgift om det belopp,
hvarmed Riksgälds-kontorets skulder öfverstego dess tillgångar vid 1873 års slut, ansett
sig böra erinra derom, att dessa skulder nästan uteslutande härleda sig från lån,
upptagna för utförande af jernvägsbyggnader; och då värdet af statens jern vägsbyggnader
ingenstädes, hvarken i Statsverkets eller i Riksgälds-kontorets räkenskaper, är
uppförd t såsom en tillgång, få Revisorerne upplysa att, enligt en från Styrelsen öfver
statens jernvägstrafik erhållen uppgift, totala byggnadskapitalet för statens jern -

IÅqvidationsoch
amorteringsfonderna

för de fonderade
statslånen.

Enligt särskilda räkenskaper öfver hqvidatwns- och amorteringsfonderna för de fonderade
tillgångar och skulder vid samma års slut följande:

Liqvidations- ocli amorteringsfondernas för de

Utgifter.

Skuld vid

Tillgång vid

Summa

lö/d ar

i

början.

slut.

R:mt.

Annuitet.

Omkostnader.

1,803

30

14,544

—

___

_

6,771

84

23,119

14

Liqvidations- och amorte-

1855 års lån.......

60,191

33

1,182,222

22

6,677

26

1,228,131

22

2,477,222

03

Dito dito för 1858 års lån

156,742

—

1,466,666

67

8,670

55

871,660

79

2,503,740

01

Dito dito för 1860 års lån

3,523

50

163,920

25

—

—

06,798

17

234,241

92

Dito dito för 1861 års lån

8,842

50

487,867

50

3,691

31

34,803

99

535,205

30

Dito dito för 1864 års lån

95,633

33

1,380,053

33

11,225

28

1-87,096

21

1,674,008

15

Dito dito för 1866 års lån

33,255

—

1,085,265

—

5,246

08

64,341

25

1,188,107

33

Dito dito för 1868 års lån

25,142

50

808,500

—

—

—

15,813

54

849,456

04

Dito dito för 1870 års lån

—

—

154,458

—

—

—

375

44

154,833

44

Dito dito för 1872 års lån

385,133

46

6,743,496

97

35,510 48

2,475,792

45

9,639,933

36

— 51 —

vägar, innefattande anläggningskostnad samt kostnaden för materiel och inventarier,

vid 1873 års slut utgjorde......................Rdr 123,952,604: 67.

Om från denna summa dragés bär förut uppgifna belopp, hvarmed
Riksgäids-kontorets skulder vid samma tid öfverstego
dess tillgångar.......................... „ 89,840,147: 97.

visar sig en behållning af.......................Rdrj 34,112,456: 70.

Riksgäids-kontorets inom linien förda skulder och tillgångar hafva under år 1873
icke undergått någon förändring, hvadan de balanserades vid årets början och slut
med samma belopp, nemligen:

Skulderna.................................Rdr 8,254,314: 04.

och tillgångarne.............................. » 11,192,358: 42.

Riksgäldskontorets
inom
linien förda
skulder och
tillgångar.

För att lemna upplysning om Riksgäids-kontorets kassainkomster och kassautgifter
under år 1873 hafva Revisorerne låtit upprätta härvid bilagda sammandrag af
den i samma års hufvudbok intagna kassaräkning (Bil. Litt. A.)

Ri/csgäldskontorets
kassainkomster
och
kassautgifter
är 1873.

lån, Riksgälds-kontoret upptagit, voro dessa fonders inkomster och utgifter under år 1873 samt

fonderade jern vägslånen ställning under år 1873.

Inkomster.

Tillgång vid
1873 års
början.

1873 års anslag
till ränta och
amortering.

Andel i amor-teringsfonder-nas kapital-och rånte-vinster.

Kursvinster.

Skald vid
1873 års
slat.

Summa

R:mt.

ringsfonden för

6,394

18

13,655

126

66

2,943

30

23,119

14

1,176,804

59

1,166,666

67

44,857

25

4,137

52

84,756

—

2,477,222

03

845,603

92

1,466,000

—

17,867

80

1,126

96

173,141

33

2,503,740

01

65,269

79

165,000

—

1,949

38

—

—

2,022

75

234,241

92

39,112

77

487,867

50

1,508

04

2,000

99

4,716

—

535,205

30

170,621

03

1,380,000

—

8,165

77

5,808

02

109,413

33

1,674,008

15

75,205

44

1,086,750

—

6,192

78

4,704

16

15,255

—

1,188,107

33

27,412

98

808,500

—

1,883

06

—

—

11,660

—

849,456

04

—

—

154,458

—

307'' 44

—

—

68

—

154,833

44

Summa Rmt

2,406,424! 70 |

6,728,897

17 |

82,858 13 I

17,777)

65 |

403,975

71

9,639,933

36

Summan af
de till 1873
års slut för de
fonderade
statslånen utbetalda
rånteoch
amorterings
anslag.

Till bestridande af ränta och amortering för de fonderade statslånen hafva från
Riksgälds-kontoret intill 1878 års slut utbetalts följande belopp:

för 1855 års lån............................Rdr 257,570: —

„ 1858 „ „ ............................ „ 18,666,666: 67.

» 1860 „ „ ............................ „ 19,408,150: 60.

» 1861 „ „ ........................... „ 2,031,850: —

» 1864 „ „ ............................ „ 4,708,468: 29.

v 1866 „ „ ............................ „ 10,084,623: 85.

>. 1868 „ „ ............................ „ 5,819,555: 65.

» 1870 „ „ ............................ „ 2,149,952: 50.

» 1872 „ „ ............................ „___ 211,058: —

Summa Rdr 63,337,895: 56.

Samman af de
till 1873 års
slut afemnade
behållningar
af trafikinkomsten
å statens
jernvägar
samt erlagda
räntor och kapitalafbetalningar
å lån
till enskilda
jernvägs anläggningar.

Då de af Riksgälds-kontoret upptagna fonderade lån blifvit använda dels till bekostande
af statens jern vägsbyggnader dels till anslag eller lån för enskilda jernvägsanläggningar,
 hafva Revisorerne ansett sig här böra lemna en fortsättning till 1873 års slut
af den i senaste revisionsberättelse, sid. 51 och 52, intagna, ur Riksgälds-kontorets
och Trafikstyrelsens räkenskaper för flera år hemtade uppgift å hvad som i ränta och
amortering för dessa lån blifvit till Riksgälds-kontoret inbetaldt, äfvensom å de behållningar
af trafikinkomsterna å statens jernvägar, som blifvit till Riksgälds-kontoret
eller Statskontoret aflemnade:

s

Aflemnad behållning
af trafikinkomsten
å statens jernvägar.

Till Biksgäldskonto-ret inbetald ränta
och amortering å lån
till enskilda jern-vägsanläggningar.''

Summa.

År 1850—1860 ..........

___

i .

343,261 !S4

343,261

84

„ 1861 ..............

50,000

—

268,730 11

318,730

11

„ 1862 ..............

200,000

—

352,065 i 78

552,065

78

„ 1863..............

600,000

—

635,004 32

1,235,004

32

„ 1864 ..............

200,000

—

460,944 159

660,944

59

„ 1865 ..............

—

329,922 36

329,922

36

„ 1866 ..............

—

—

283,638 16

283,638

16

„ 1867..............

1,200,000

—

464,603 i 10

1,664,603

10

„ 1868 ..............

800,000

572,571 99

1,372,571

99

., 1869 ..............

2,505,964

53

698,672 38

3,204,636

91

„ 1870 ..............

2,743,837

31

639,190 |28

3,383,027

59

„ 1871 ..............

3,315,661

32

689,926 16

4,005,587

48

„ 1872..............

3,000,000

—

959,561 66

3,959,561

66

„ 1873 ..............

3,000,000

_

779,949 16

| 3,779,949

16

Sgr

17,615,463

16

7,478,041 89

25,093,505

05

afgå under år 1865 återlemnade

350,000

350,000

-

Summa

! 17,265,463

116

! 7,478,041 189

24,743,505

05

Till upplysning om de medel, som genom statslån m. fl. inkomster till iiiks- Beräkning efgäldskontoret
influtit för verkställande af de utaf Riksdagen beslutade utbetalningar (*((
för statens och enskilda jernvägsanläggningar, samt om de summor, som för sådana
ändamål blifvit så väl från Riksgälds-kontoret som Statskontoret utbetalda, äfvensom j]u?na ocjt v{.
om andra hit hörande förhållanden, hafva Revisorerne, i likhet med hvad under före- gifna medel.
gående revisioner skett, låtit deröfver upprätta en beräkning, som finnes denna berättelse
bifogad. (Bil. Litt. B).

De i Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1873 redovisade bevillnings- och an- Granskningen
dra från landtränterierna levererade medel hafva af Revisorerne blifvit jemförda med
de till Kontoret insända räntor iför slag, utan att-någon anmärkning dervid förekommit.

Icke heller hafva Revisorerne i öfrigt funnit något att erinra vid hufvudboken och
den särskilda räkenskapen öfver de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfonder;
och hafva de till Riksgälds-kontoret influtna medel äfvensom derifrån verkställda
utbetalningar varit behörigen verificerade.

Äfvenledes hafva Revisorerne under granskningen af hufvudboken och dertill Liggarne öfver
hörande räkenskaper tagit kännedom om uppställningen och innehållet af de hos
Riksgälds-kontoret förda särskilda räkenskaper eller liggare öfver de till åtskilliga sta- ning;lånen
ders återuppbyggande efter dem öfvergångna eldsvador beviljade låneundei stöd samt sami anslagen
öfver de till enskilda jernvägsanläggningar, hamn- och brobyggnader, kanal- och sluss- au vågförbättanläggningar
samt vattenaftappningar och myrutdikningar m. fl. företag anvisade ringar.
statsbidrag, äfvensom öfver anslagna medel för vägförbättringar och väganläggningar;
och hafva dessa för flera år upplagda räkenskaper blifvit under år 1873 ej allenast
behörigen fortsatta, utan jemväl fullföljda genom redovisandet deri af de under loppet
af samma år utbetalda nya låne- och anslagssummor.

Sedan innevarande års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret Angående /orätt
genom sakkunnige personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler teckningen ofoch
andra inventarier samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti mventane- 1"7rZ
förteekningen upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som
hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet eg
rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obeb.öfliga inventarier,
desamma varda utur inventarieförteckningen afiörda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade; så har i följd a
denna föreskrift en ny förteckning blifvit uppgjord öfver berörda inventarier, med
undantag af dem som tillhöra den af Justitie-ombudsmannen disponerade lokal och
lära vara ställda under hans vård. Det i denna förteckning upptagna värdet af förenämnda
inventarier utgör 62,113 Rdr 15 öre.

Reservation anförd af Herr Sven Nilsson. (Bil. Litt. G).

54

Angående kun- Vid den, sammankomst, då gjorda anbud å leverans af tryck- och skrifpapper

giireheom auk- m. m. för då instundande Riksdags behof underställdes Fullmäktiges pröfning, beslöto
för™Riksdagens Fullmäktige> uPPä hemställan af en sin ledamot, infordra upplysning från koumissariheiwf.
 atet, dels hvarför deu al Fullmäktige den ii November sistlidet år å nämnde leverans
beslutade auktion, som skulle hållas deu 13 derpå följande December, blifvit så sent i
tidningarne kungjord, dels hvarför i den derom utfärdade kungörelsen icke intagits
de af Fullmäktige bestämda terminerna för de erforderliga pappersqvantiteternas levererande.
 Till derpå följande sammankomst inlemnade kommissariatet de begärda upplysningarne,
 aflattade i ett skriftligt memorial och innehållande: att Fullmäktiges
om auktionen den (i November fattade beslut kommit kommissariatet tillhanda vid
middagstiden den 13 i samma månad; att, uppå erhållen tillsägelse, vederbörande
tjensteman uppsatt koncept till kungörelse, hvilket koncept den 15 framlades till justering,
 hvarefter bemälcle tjensteman befalldes att låta införa kungörelsen 3 å 4
gånger i hvarje tidning, deruti Riksgälds-kontorets annonser vanligen plägat införas,
dock så att kungörelsen icke på samma dag infördes i alla tidningarne; och hade
kungörelsen blifvit första gången införd i Posttidningen den 17, i Aftonbladet den 19,
i Nya Dagligt Allehanda den 3 i och i Stockholms Dagblad den 24, allt i nämnda
månad; och att kommissariatet ansett sig hafva desto mindre skäl att nu ändra kungörelsens
uppställning, som densamma år efter annat blifvit oförändrad införd ordagrannt
sådan den för mer än 20 år tillbaka, år 1850, blifvit af Fullmäktige beslutad
och till införande i tidningarne anbefalld, utan att kommissariatet någonsin erfarit,
att Fullmäktige deruti önskade någon förändring. Detta memorial inlemnades till
Fullmäktige af den äldste kommissarien personligen, hvilken derjemte anhöll, att,
derest de lemnade upplysningarna befunnos tillfredsställande, hvad derom förekommit
måtte få ur de ännu ojusterade protokollen utgå, hvilket äfven af Fullmäktige medgafs.
 Vid derpå följande sammankomst anrnälde ofvannämnöe Fullmäktig, det han
funnit den af kommissariatet meddelade uppgiften om kungörelsens öfverensstämmelse
med föreskriften af år 1850 vara oriktig, med anledning hvaraf han till Fullmäktiges
pröfning öfverlemnade, om och, i sådant fall. hvilken åtgärd borde vidtagas
till förekommande af ett dylikt förfarande för framtiden samt till beredande af större
trygghet och säkerhet vid ärendenas behandling. Sedan Fullmäktiges protokoll för
den 15 Mars 1850 blifvit företedt och deraf inhemtats, att uti den då till efterrättelse
fastställda kungörelse tiderna för leveransernas fullgörande funnos utsatta, anmodade
Fullmäktige sekreteraren att i Post- och Inrikestidningar efterse och till näst derefter
inträffande sammankomst lemna uppgift, huruvida i annonserna om upphandling af
papper för Riksdagens behof från och med år 1850 tiden för leveranserna deraf funnits
intagen. ^ Enligt den af sekreteraren till följd häraf meddelade uppgift hade i
alla de af Fullmäktige från och med år 1850 till och med år 1873 fattade beslut
om sådan upphandling tiden varit bestämd för papperets leverering, med undantag af
beslutet år 1868, deruti leveranstiden varit bestämd endast för tryckpapperet men icke
för skrifpapperet; i sammanhang med besluten om upphandlingsauktion hade kungörelser
blifvit af Fullmäktige justerade åren 1850, 1865 och 1867; och i de af kommissariatet
i nämnda tidningar härom införda kungörelser hade under åren 1850—1867
leveranstiderna varit utsatta, hvaremot efter sist nämnda år någon tid för papperets
leverering icke blifvit deruti uppgifven. Efter sålunda erhållen kännedom om dessa
förhållanden infordrade Fullmäktige kommissariatets yttrande rörande hvad som blifvit
anmärkt. Uti det till följd deraf afgifna memorial förklarade kommissarierne sig
visserligen med ledsnad funnit att de misstagit sig deruti, att kungörelsen ända sedan
år 1850r haft ordagrannt samma innehåll, men de fritogo sig från att den oriktiga

framställningen derom varit “afsigtlig" eller -‘uppsåtlig", utan hade denna oriktiga framställning
grundat sig på en felaktig uppfattning af innehållet af utdrag ur ett Fullmäktiges
protokoll, hvilken felaktighet de ansågo kunna i någon mån ursäktas, om i
billigt öfvervägande togos de trägna göromål, hvaraf kommissarierne i slutet af sistlidna
år varit''’ öfverhopade, särskildt med anledning af då förestående öfverflyttning
till Statskontoret af en del Riksgälds-koiitoref åliggande bestyr. Efter det den Fullmäktig,
 som framställt anmärkningen, till belysning upptagit hvad kommissariatet i
detta ärende anfört, hemställde han, att kommissariatet, för allt hvad i detta mål
läge detsamma till last, måtte enligt reglementets 112 § inför Fullmäktiges protokoll
tillrättavisas och varnas. Som Fullmäktige ansågo kommissariatet genom meddelandet
af nämnde oriktiga uppgift under en tid, då kommissariatet var träget sysselsatt med
handläggningen af andra mera vigtiga ärenden, icke vara beträdt med sådan vårdslöshet
eller försummelse i sin tjenstgöring, som den åberopade 112 ijj a 1 leglementet afser,
så och då kommissariatets uppmärksamhet i allt fall genom den i ämnet förda skriftvexling
blifvit på förhållandet fästad, funno Fullmäktige den gjorda framställningen
icke till någon vidare åtgärd föranleda. Från detta beslut voro två* af Fullmäktige

skiliaktige. . „ .. ...

Då detta ärende och dess behandling tillvunnit sig en allmannare uppmärksamhet,
 hafva Revisorerne ansett sig böra på detta sätt derom meddela Riksdagen
kännedom.

Efter det försäljningen af så väl 1870 som 1872 års obligationer blifvit den 14
Mars 1872 inställd, och sedan Fullmäktige, på sätt i deras berättelse till 1874 års
Riksdag omförmäles, enligt träffadt aftal till en dansk bankir försålt af 1872 års 4
procent’ obligationer ett nominelt belopp af två millioner R:dr efter en kurs af 01
procent samt detta belopp uttagits under senare delen af sistlidna och första dagarne
af innevarande år, hafva Fullmäktige den 23 sistlidne Januari medgifvit samme bankir
att tills vidare mot enahanda pris utfå ytterligare obligationer till belopp af minst

100,000 Rdr för hvarje gång; på grund hvaraf obligationer å tillsammans 500,000
R:dr äfven utlemnats inom några derpå följande dagar. Ett sedermera af bemälde
bankir gjordt anbud att öfvertaga obligationer å högst 12 millioner Rdr ansågo sig
Fullmäktige med afseende å det för dem erbjudna lägre pris icke kunna antaga,
hvaremot Fullmäktige, i enlighet med derom af honom gjord framställning, den 20 Mars
detta år beslöto att tills vidare tillhandahålla honom obligationer i belopp af minst

100,000 Rdr för hvarje gång till ett pris af 91 procent af nomiuela beloppet, från
hvilket pris han dock skulle ega afdraga dels kostnaden för den i Danmark föreskrifna
stämplingen med 2/3 procent och provision med \/3 procent å det uominela
beloppet. Fullmäktige motivera öfvereuskommelsen härom dermed, att de önskade
fortsätta försäljningen till honom af i fråga varande obligationer, och funno en sådan
försäljning fördelaktig, äfven om från det förut betingade priset afdrogs stiimpelkostnaden
och en mindre provision, som tillförene vid försäljning af större poster ofta
beviljats, äfvensom att de genom denna öfverenskommelse bibehöllo rättigheten att
kunna, om tillfälle dertill uppstod, höja kursen på obligationerna. Mot sålunda bestämda
vilkor försåldes under Mars, April och Maj månader obligationer å 1,320,000
Rdr. Ett nytt erbjudande gjordes af mer bemälde bankir den 21 Maj att inköpa ett
större parti af obligationerna efter en kurs af 89 procent och med rätt att betala

Angående försäljning
af
1872 års
4 procent
obligationer.

med guldplants, på hvilket erbjudande Fullmäktige förklarade sig villige att ingå, om
i öfrigt i fråga kommande vilkor blefve antagliga, och öfverenskommelse kunde träffas
inom den 28 i samma månad. De omständigheter, som härvid togos i betraktande,
voro följande: att penningetillgången inom landet under senaste tiden syntes hafva
förminskats och en allmän stegring af räntefoten inträffat, så att så väl Riksbanken
som de flesta enskilda banker med en half till en procent förhöjt sina räntesatser;
att vid sådant förhållande den effektiva ränta af 4,83 procent, som den ifrågasatta
kursen af 89 procent medförde, syntes så låg, som man rimligen kunde hoppas ernå,
samt att den utaf Stats-Utskottet den 17 i samma månad uppgjorda och af Riksdagen
godkända förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter från den
15 Maj 1874 till 1875 års slut förutsatte en upplåning under nämnde tid, som med
ej mindre än 14 millioner Rdr öfversteg det belopp, Fullmäktige enligt 1873 års Riksdags
föreskrifter egt upplåna, vid hvilket förhållande det syntes betänkligt att, då en
tillfredsställande kurs erbjöds, längre uppskjuta försäljningen af någon betydligare del
af lånet. Sedan Riksbanken uppå derom gjord förfrågan förklarat sig villig att af
Riksgälds-kontoret inköpa guldplants utan beräkning af myntskatt eller annat afdrag,
blef, efter derom föregången närmare underhandling, den 26 Maj mellan Fullmäktige
och Bankiren R. Henriques Junior i Köpenhamn träffadt och afslutadt följande aftal:

“l:o Riksgälds-kontoret försäljer till Herr Henriques svenska statens år 1872 utfärdade
och med fyra procent årlig ränta förskrifna obligationer till ett belopp af
nominelt tolf (12) millioner riksdaler riksmynt.

2:o Priset är bestämdt till åttationio (89) procent af nominela beloppet och
betalningen erlägges jemte upplupen ränta vid obligationernas mottagande.

3:o Betalningen sker i svenskt riksmynt, eller danskt guldmynt efter gällande
myntkonvention, eller med guldplants till en kurs af två tusen fyrahundraåttatio
(2,480) kronor per kilogram fint guld efter svenska myntverkets prof, allt i Stockholm
kostnadsfritt för Riksgälds-kontoret.

4:o Obligationerna skola af Herr Henriques mottagas inom den tretiondeförsta
Januari nästkommande år 1875 å tider, som han sjelf eger bestämma; dock så att
en tredjedel bör mottagas inom den femtonde nästkommande Augusti och en tredjedel
inom utgången af nästkommande Oktober månad.

5:o Riksgälds-kontoret förbinder sig att, såvida Riksdagen ej annorlunda beslutar,
 under loppet af innevarande år icke försälja ytterligare obligationer af ifrågavarande
slag, äfvensom att, såvida försäljning af det återstående beloppet ifrågakommer
före den l:sta April 1875, lemna Herr Henriques optionsrätt till detsamma.

6:o Såsom säkerhet för aftalets fullgörande deponerar Herr Henriques i Riksgäldskontor
inom den nionde instundande Juni fem procent å det kontraherade
nominela beloppet, hvilken deposition må utgöras af ifrågavarande obligationer och
tillfaller Riksgälds-kontoret i den händelse att Herr Henriques icke skulle inom den
31 Januari 1875 hafva, på sätt i detta kontrakt stadgats, fullgjort det mellan Riksgäldskontor
och honom nu ingångna aftal. “

Samma dag, som förestående aftal träffades, fingo Fullmäktige från en svensk
penningeanstalt mottaga anmälan derom, att den reflekterade på öfvertagandet af
återstoden utaf 1872 års 4 procent statslån, hvarå fullmäktige vid då inträffade
förhållanden icke kunde fästa något afseende.

I öfverensstämmelse med sagcia aftal har ofvan bemälde bankir efter derför
erlagda liqvider utbekommit obligationer till belopp af 6,003,000 Rdr före den 15
Augusti och till belopp af 2,247,000 Rdr före Oktober månad, eller tillsammans

8,250,000 Rdr. Härutaf hafva obligationer å 3,875,000 Rdr liqviderats med guldplants.

— 57 —

Till upplysning om huru stor del, som af det enligt Riksdagens beslut år
1872 mot obligationer, löpande med 4 procent ränta, upplagda lån å 24,000,000
Rdr blifvit afyttrad, och hvad derför till Riksgälds-kontoret influtit, samt huru stor
del af samma lån återstår att försälja, hafva Revisorerne här velat angifva dessa
förhållanden, sådana de visade sig den 1 innevarande Oktober, då inventering i
Riksgälds-kontoret anställdes:

----------------—.........-------

Försåldt

Erlagdt

nominelt belopp.

belopp.

ä 87x f, procent.

År 1872 i Mars....................Rdr

2,830,000

—

2,476,250

—

ä 91 procent.

År 1873 i September—1874 i Februari........

2,500,000

—

2,275,000

—

ä 91 procent med afdrag af 1 procent för stämpel

och provision.

År 1874 i Mars—i Maj..................

1,320,000

—

1,188,000

—

ä 89 procent.

År 1874 i Juni—September...............

8,250,000

—

7,342,500

Summa Rdr

14,900,000

|—

| 13,281,750

Om till här angifna, redan utleinnade obligationsbelopp å Rdr 14,900,000:
läggas: återstoden af det med Bankiren R. flenriques kontraherade

belopp................... .................

samt utlottade, icke utlemnade obligationer......• ......

funnos nämnde dag qvarliggande till ytterligare försäljning

3.750.000
424,000

4.926.000

Summa Rdr 24,000,000

Reservationer anförda:

af Herrar Sven Nilsson, J. Mankell och A. P. Danielsson (Bil. hatt. D),
af Herr C. A. Larsson (Bil. lutt. E och F).

Sedan, såsom å sid. 58 i senaste revisionsberättelse omförmäles, Fahlmarh
byamän afsagt sig all delaktighet i det statsunderstöd, 10,000 Rdr, som af den utaf
1872 års Riksdag anvisade fond för utdikningar och vattenaftappningar till förminskande
af frostländigheten inom de norra länen beviljats till utdikning vid bahlmarks
och Hjoggböle byar i Skellefteå socken al Vesterbottens lan, samt Kongl. Maj:t undei
den 30 Maj nästlidna år medgifvit Hjoggböle byamän att få deraf tillgodonjuta den
på aftappningen af deras vattensjuka och frostledande marker belöpande andel, 5,450
Rdr, och förklarat att återstoden, 4,550 Rdr, skulle användas såsom bidrag till en

Riksdagens Rev, Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

Ändring i fördelningen
af
1872 ars Riksdags
anslag till
frostuf edande
myrutdikningar
och vattenaftappningar.

58 —

eller flera utdikningar, för hvilka redan planer vore upprättade och ansökningar om
statsunderstöds erhållande afgifna, har Kongl. Maj:t under den 19 Augusti samma år
utaf det sålunda disponibla beloppet anvisat:

till afdikning å sank mark vid Estermarks och Nyby byar i Nysätra socken af

Vesterbottens län ..........................jpjj. 2 200: —

samt till utdikning af Kallmyren inom Spölands by i Umeå socken

af samma län............... '' QOfn.

Rdr 4,550: —

IZr*- l 4 .P" fyllande af den brist’ som vid 1S72 års riksdag, enligt då fastställd riks sumL

Stat> • beraknades uppkomma i statsverkets inkomster för år 1873, och hvilken brist
uppgick till b,9/0,8oo Rdr 48 öre, anvisade samma Riksdag en motsvarande statsfyllnadssumma
till utgående från Riksgälds-kontoret. Utaf denna summa var, enligt
senaste revisionsberättelse, sid. 59, vid sagde berättelses afgifvande lyftadt ett belopp
af o,970,8o5 Rdr 48 öre. Återstoden, 3,000,000 Rdr. har från Riksgälds-kontoret utbekommits
under December månad sistlidna år

1874 års statsfyllnadssumma.

tji ,Fen vdd års riksdag för år 1874 anvisade statsfyllnadssumma, 2,150,000
, ,ar’ e™r föregångna reqvisitioner, • blifvit under sistlidne Juli månad i tvänne
sarskdda poster till Statskontoret utbetald.

Angående det
vid 1874 års
riksdag anvisade
bidrag
till bestridande
af Statskontorets
utgifter
för statens
jernvägsbyggnader.

b läkning å den summa, 7,245,000 Rdr, som Statskontoret, enligt Riksdagens
foroidnande, eger att såsom bidrag till bestridande af sina utgifter för de till jernvägsoyggnaderna
anvisade medel, i mån af behof, af Riksgälds-kontoret utbekomma under
innevarande år, har den 13 sistlidne Augusti ett belopp af 846,890 Rdr 60 öre
blifvit, uppå skedd reqvisition, till Statskontoret utanordnadt; hvadan af i fråga varande
summa vid revisionens början i Riksgälds-kontoret innestodo 6,398,109 Rdr 40 öre.

Anslaget för Den summa, 1,153,109 Rdr 40 öre, som det, enligt senaste Riksdags beslut,

TTlTau- ä/egat Rlksgäl(is-kontoret att efter reqvisition tillhandahålla Statskontoret för bestrikontoret
an- . a* de utaf Riksdagen på sist nämnda Kontor anvisade extra statsutgifter för

visade extra innevarande år, har redan blifvit till Statskontoret utbetald, i det att deraf anordnats •

statsutgifter den 24 Juli 1874 .......................... Rdr 1,000,000:

för ur 1874. *amt den 13 Augusti 1874 ........................ ^ 153,109: 40

Rdr 1,153,109: 40.

— 59 —

Uti senaste revisionsberättelse, sid. 60 och 61, upptogos de under år 1872 af
Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för samma års Riksdag till ett sammanlagdt

belopp af...................................Rdr 406,303: 49.

Om härtill läggas de under år 1873 för enahanda ändamål
verkställda utbetalningar.......................... „ 2,306: 55.

uppgår summan af kostnaderna för nämnde Riksdag till.......Rdr 408,610: 04.

Enligt särskild, i Riksgälds-kontorets revisionskontor utan anmärkning granskad
redogörelse för de summor, som i egenskap af förskott anordnats till bestridande af
kostnaderna för 1873 års Riksdag, utgjorde sammanlagda beloppet af de redovisade

utbetalningarne................................Rdr 440,361: 16.

livilket belopp blifvit ur räkenskaperna affördt.

Till upplysning om beskaffenheten af förenämnda utgifter intages här följande
sammandrag:

Återstående
kostnader för
1872 års Riksdag.

Kostnader för
1873 års Riksdag.

Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1873 års Riksdag.

Riksdags*

manna arvoden -

280,840

Riksdagens Första Kammare..........

Riksdagens Andra Kammare..........

Konstitutions-Utskottet..............

Stats-Utskottet..................

Bevillnings-Utskottet...............

Banko-Utskottet..................

Lag-Utskottet...................

Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottet
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottet . .
Sammansatta Stats- och Lag-Utskottet ....
Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottet.
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottet . . .

Särskilda Utskottet för behandling af frågor rörande
elementarläroverken.....

Första Kammarens Tillfälliga Utskott
Andra Kammarens Tillfälliga Utskott
Riksdagens Kansli och Bibliotek . . .

Riksdagens Klubb ...........

Allmänna omkostnader, nemligen:

tryckningskostnad........Rdr

häftnings- ochbindningskostnad „
skrifmaterialier, tryckpapper

m. m...... „

ljus- och lyshållning...... „

diverse utgifter......... „

)Sgr230,840

Resekostnads- och traktamentsersättningar åt Deputerade
vid kröningen i Norge........[--

Resekostnadsersättn
in gar.

17,020

37,829: 47.
12,145: 50.

19,538: 60.
3,090: 50.
5,389: 82.

25

Tjenstemäns
och betj entes
månads-arvoden
och dagtraktamenten -

25,723

29,537

3,097

17,049

4,125

3,077

3,575

300

1,55368

Tryckningsoch
häftningskostnader.

12,749

— 49,974

Diverse

utgifter.

97

1,615

2,087

158

934

615

145

351

3

1

1

2

8

95

35

108

189

447

13

03

03

82

31
27
23
70
80
40
10
20

57

16

32
07
37

Summa

Riksmynt.

27,338

279,484

3,255

17,984

4,740

3,222

3,927

3

1

1

2

308

1,649
35
108
12,938)07
44737

27

44

61

33

92

88

21

70

80

40

10

20

28,018192 77,993 89

17,020 25! 100,789 27! 49,974|97'' 34,818 43 433,442|92

— 6,918)24

Summa Rdr[230,840j—j 23,938)49

6,918:24

100,789 27 49,974)97) 34,818 43 440,361)16

— 61 —

En del ledamöter af Riksdagens Andra Kammare hafva uti ingifna reseräkningar
upptagit kostnaden för transport af effekter till och från ångfartyg eller järnvägsstation.
 Då uti Riksdagens rörande detta ämne fattade beslut någon rätt till ersättning
för dylika utgifter icke finnes omnämnd, hafva Revisorerne velat om förhållandet
meddela Riksdagen kännedom för den åtgärd, som kan pröfvas nödig.

Ur Riksgälds-kontorets granskade hufvudbok hafva Revisorerne hemtat nedan Riksgaidsstående
uppgift om de belopp, hvartill aflöningar och öfriga förvaltningskostnader vid
Kontoret, äfvensom derifrån utbetalda pensioner, under år 1873 uppgått: kostnader.

Fullmäktiges arvoden.............................12,800:

Aflöning till Kontorets tjenstemän och vaktbetjening.....

Pensioner..............................

Gratifikationer och begrafningshjelp..........• • • •

Lönebesparing till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa

Redovisade kontorsexpenser...................

„ rättegångsexpenser .................

Postporto och arvoden......................

57,154: 36.
3,492: 50.
2,725: -883: 28.
9,021: 94.
120: 40.
384: 67.

Summa Rdr 86,582: 15.
För verkställigheten af Riksgälds;kontoret åliggande utländska liqvider under
år 1873 har ett arvode af 2,400 Rdr blifvit tiflerkändt hvardera af de utaf Fullmäktige
utsedde två Deputerade, hvilka således tillsammans uppburit Rdr 4,800:. —
Den summa, 6,000 Rdr, som Fullmäktige egt att under samma år använda
dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjenstemän fått vidkännas i
följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arvoden åt Deputerades
biträden, har blifvit sålunda fördelad, att deraf tillagts:

De två tjenstemän, hvilka under olika tider af året i egenskap af sekreterare biträdt

Deputerade, tillsammans
Kommissarierne, efter beräkning af 950 Rdr för hvardera kommissarie tjensten.

................................ • •

Kanslisten vid Fullmäktiges expedition, som i nämnda egenskap äfven

tjenstgjort hos Deputerade........................

Två extraordinarie tjenstemän, tillsammans .........._.....•_

Åtskilliga extraordinarie tjenstemän för biträde vid utlottningarne af

1860 års premieobligationer.......................

Yaktbetjeningen i Riksgälds-kontoret.................■ • ■ •

Rdr 1,985:
2,850:

500: —
240: —

300

125

Summa Rdr 6,000

Enligt redovisningen för kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret, hafva Tcostna- Angående of
derna för annonsering angående prenumeration å och försäljning af 1874 års Riksdags ^fdrefleprotokoll
och dertill hörande bihang uppgått till 590 Rdr 43 öre. Då denna summa striddaannons.
är alltför stor i jemförelse med de obetydliga belopp, som genom, försäljning af kostnader.
riksdagstryck hittills årligen influtit, synes någon besparing beträffande i fråga varande
annonsering med skäl kunna i fråga sättas.

— 62

Angående Då fullmäktige den 26 Juni 1873 konstituerade ombudsmannen i Riksgälds befattninien

i boil*''oret att vidare bestrida sékr eter ar etjensten vid detta verk, fastade de dervid
Riksgäiiu- *^7 förbehåll att, så länge denna tjenst af honom innehades, han icke fick innehafva
• kontoret. tjenstebefattning hos annat penningeverk; hvilket förbehåll äfven intogs i det för

honom å tjensten utfärdade konstitutorial. Till Revisorernes kännedom har kommit,
att han i Mars månad innevarande år erhållit och mottagit befattning att vara ledamot
i styrelsen för en i Stockholm befintlig enskild bankinrättning. Ehuru detta
förhållande, som icke kan vara Fullmäktige obekant, står i strid mot om förmälda
förbehåll, hafva dock Fullmäktige, enär deras protokoll derom ingenting innehålla,
underlåtit att med anledning deraf vidtaga någon åtgärd. Då denna underlåtenhet
synes Revisorerne anmärkningsvärd, hafva de funnit sig böra på densamma fästa
Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation anförd af Herr P. Sjöbring (Bil. Litt. G.)

Utredning af
allmänna bevillning
ens
årliga belopp.

Af den i 1873 års revisionsberättelse, sid. 66, intagna utredning öfver den
allmänna bevillning, som för hvarje af de senaste åren influtit, inhemtas, att den till
Riksgälds-kontoret levererade bevillningen för år 1870 vid slutet af Juni månad 1873,
efter afdrag af de från Kontoret, utbetalda taxeringskostnader, 19,322 Rdr 32 öre,

^gjo^e...................................Rdr 2,686,570: 26.

hvartill komma sedermera influtna................... „ 22: 04.

eller tillsammans ...........................*7''Rdr 2,686,592: 30.

hvilken summa med..........................• n 86,592: 30.

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman............Rdr 2,600,000: _

Efter afdrag af taxeringskostnader och restitutioner, utbetalda från Riksgäldskontoret
med tillhopa 17,875 Rdr 85 öre, uppgick det belopp, hvilket Kontoret af
allmänna bevillningen för år 1871 till och med slutet af Juni månad 1873, upp burit,

till..................................Rdr 2,801,722: 09.

och hafva derefter levererats....................... 770: 17.

hvilket sammanlagda belopp.......................Rdr 2,802,492: 26.

utöfver 1871 års bevillningssumma................... „ 2,600^000:__

utvisar ett öfverskott af.......................• 202,492: 26''

Efter afdrag af restituerade 400 Rdr, uppgår det belopp, hvilket Riksgälds kontoret

af tiUäggsbeviUningen för år 1871 uppburit, till......Rdr 1,030,455: 09.

utvisande ett öfverskott af........................ n 130,455: 09.

å den beräknade bevillningssumman ..................Rdr 900,000: _

Utaf allmänna^ bevillningen för år 1872 hade till den 1 Juli 1873, efter afdrag
af de från Riksgälds-kontoret utbetalda taxeringskostnader och restitutioner å till -

sammans 31,843 Rdr 89 öre, levererats............. Rdr 3,460,589: 63.

samt sedermera................... n 69,835: 43.

eller tillsammans..............................Rdr 3,530,425: 06.’

hvilket belopp med............................ „ 330,425: 06.

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman............Rdr 3,200,000: _

— 68 -

Utaf 1873 års allmänna bevillning har till Riksgälds-kontoret

inlevererats...................................Rdr 33,109: 23.

hvarifrån dock afgå utbetalda taxeringskostnader............ „ 19,259: 48.

då återstoden utgör.............................Rdr 13,849: 75.

Enligt 1873 års Riksdags beslut har från och med år 1874 Riksgälds-kontorets
dittills varande befattning med allmänna bevillningen upphört och öfverfiyttats till
Statskontoret.

Till upplysning om antalet stämplade kortlekar och derför erlagd bevillning
samt den behållning, som, efter afdrag af stämpelkostnader och fromma stiftelsers
andelar i den erlagda afgiften, tillkommit Riksgälds-kontoret åren 1864—1873, meddelas
här följande uppgift:

Antal

stämplade

kortlekar.

Erlagd afgift.

Fromma stiftel-sers andelar.

Stämpel-

kostnader.

Riksgälds-kontoret till-kommen behåll-ning.

Ar

O

00

193,448

72,543

—

33,248

85

7,549

48

31,744

67

51

1865 ........

193,156

72,433

50

33,198

68

3,198

26

36,036

56

«

1866 ........

177,108

66,415

50

30,440

42

7,534

23

28,440

85

51

1867 ........

180,016

67,506

—

30,940

24

3,804

91

32,760

85

51

1868 ........

127,484

47,806

50

21,911

29

6,059

17

19,836

04j

51

1869 ........

163,340

61,252

50

28,074

04

5,829

77

27,348

69

I 51

1870 ........

168,200

63,075

—•

28,909

37

1,984

87

32,180

76

1871........

208,332

78,460

78

30,723

63

6,573

23

41,163

92

51

1872:

omstämplade . .

74,758

)

'' 112,251

72

39,864

60

9,602

49

62,784

63

nystämplade . .

120,590

1

55

1873 ........

146,232

114,794

12

31,779

06

4,264

73

78,750

33

Angående
kortstämjielbevt
Ilning en.

64 —

Angående
arfs- och
testamentsbevillningen.

I likhet med hvad i senaste revisionsberättelse skett och med tillägg af år
1873 meddelas här

Uppgift på den till Riksgälds-kontoret influtna bevillning för arf ock
testamenten under åren 1858—1873.

År 1858
„ 1859
„ 1860
„ 1861
„ 1862
„ 1863
„ 1864

Riksmynt.

Riksmynt.

54,008

48

År 1866 ............

40,902

95

80,576

48

.. 1867 ............

25,579

52

69,243

10

„ 1868 ............

16,508

97

80,487

07

„ 1869 ............

15,571

26

91,740

10

O

l>-

00

i-H

67,319

18

94,207

82

„ 1871 ............

75,725

93

64,679

20

„ 1872 ............

41,374

48

57,504

56

„ 1873 ............

23,453

68

Härförutom hafva under början af år 1874 till Riksgälds-kontoret levererats
åtskilliga i landtränterierna vid 1873 års slut innestående dylika bevillningsmedel
med tillsammans................................Rdr 6,893: 69.

§ 1-

Den 13 Oktober 1873 afläto då församlade Revisorer till Fullmäktige en särskild
skrifvelse rörande åtskilliga anmärkningar, som förekommit vid den granskning,
Revisorerne verkställt af den, enligt Kongl. brefvet den 11 December 1811 samt 11
och 13 §§ i Instruktionen och Tjenstgöringsordningen vid Riksgälds-kontoret af den
9 Mars 1842, detta verk åliggande kontroll, uppbörd och redovisning af bevillning
för arf, gåfva, testamente och fideikommiss; bland hvilka anmärkningar äfven förekom
den, att å den i kommissariatets diarium öfver ingifna borgensförbindelser för
sådan bevillning under N:o 30 upptagna förbindelse för bevillning af fideikommiss
ombudsmannen utsökt omkring 125,000 Rdr, men, sedan Öfverståthållare-embetet
medelst resolution den 30 Oktober 1871 utställt målet till påminnelser, hade ärendet
hvilat, utan att påminnelser af ombudsmannen afgifvits. Afbetalning å bevillningsbeloppet
hade dock med 33,000 Rdr verkstälts den 8 Februari 1871. Som Revisorerne
ansågo sig förvissade derom, att Fullmäktige icke skulle underlåta att tillse,
att hvad i de af Revisorerne berörda hänseenden blifvit försummadt ofördröjligen
blefve af vederbörande fullgjordt, och att en omsorgsfull granskning af alla dit
hörande förhållanden blefve verkställd, innan befattningen med dessa ärenden, till

följd af Riksdagens beslut, till annat embetsverk öfverlemnades, förklarade sig Revisorerne
endast hafva velat på de anmärkta förhållandena fästa Fullmäktiges uppmärksamhet.

Denna Revisorernes skrifvelse föredrogs den 16 Oktober 1873 för Fullmäktige,
hvilka deröfver infordrade förklaring af så väl kommissariatet som ombudsmannen.
Det af kommissariatet i anledning häraf afgifna utlåtande, dateradt den 31 December,
inlemnades till Fullmäktige den 8 Januari 1874. Detsamma innehåller ingen förklaring
eller upplysning i afseende på det af Statsrevisorerne anmärkta förhållandet
med här ofvan omförmälda ärende rörande bevillning af fideikommiss, utan uttalas
deruti den förhoppning, att Fullmäktige vid den inventering och granskning af kommissariatets
och ombudsmannens diarier, som de inom kort torde företaga, ville taga
fullständig kännedom af förhållandena med de under kommissariatets vård befintliga
borgensförbindelser, samt att Fullmäktige dervid skulle finna handlingarne i behörigt
skick. Fullmäktige, som bordläde sagda utlåtande, anmodade äfven vid nämnde sammankomst,
 den 8 Jannari 1874, de tre Fullmäktige, hvilka under förlidna året verkställt
granskning och inventering af nämnda borgensförbindelser, att emellertid tillse,
det Fullmäktiges under den 21 Augusti samma år meddelade föreskrifter i afseende å
kompletterandet af testamentsbevillningen rörande handlingar blifvit vederbörligen
iakttagna. Ombudsmannen afgaf sitt utlåtande den 12 Januari 1874, deruti han angående
berörda, af Statsrevisorerne anmärkta förhållande åberopade sitt till Fullmäktige
den 10 förutgångne December ingifna memorial och det hinder för bevillningsbeloppets
bestämmande, som deri äfvensom i fideikommisstagarens den 30 Oktober 1873 inlemnade
skrift omförmäldes; hvarom här nedan kommer att närmare redogöras. Dessa
kommissariatets och ombudsmannens utlåtanden föredrogos i ett sammanhang den 15
Januari 1874, dervid, sedan bemälde tre Fullmäktige tillkännagifvit, att de vid den af
dem den 12 i samma månad verkställda granskning och inventering af de för testamentsbevillningen
afiemnade borgensförbindelser funnit de anmärkta ofullständigheterna
och felaktigheterna till största delen afhjelpta, samt sedan vid denna sammankomst
blifvit visadt, tt jemväl de vid nämnda granskning qvarstående anmärkningsanledningar
dåmera blifvit undanröjda, med undantag af två utaf särdeles obetydlig beskaffenhet,
Fullmäktige ansågo berörde, den 21 Augusti 1873 meddelade föreskrift vara iakttagen
samt förklarade Statsrevisorernes gjorda framställning rörande testamentsbevillningsärendena
icke föranleda till någon vidare åtgärd från Fullmäktiges sida. Fullmäktige
anbefallde derefter kommissariatet att, å Riksgälds-kontorets vägnar, till Statskontoret
öfverlemna de fordrings- och säkerhets- m. fl. andra handlingar — deribland äfven
de till arfs- och testamentsbevillningsärendena hörande förbindelser — som, till följd
af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af åtskilliga Riksgälds-kontoret
till 1873 års slut åliggande göromål, borde dit atiemnas; hvarom Statskontoret uti
skrifvelse af den 15 Januari underrättades; och den 22 i samma månad företeddes
lör Fullmäktige vederbörliga qvittenser å dessa handlingars mottagande af Statskontoret.

Under tiden, som afgörandet af Statsrevisorernes mer berörda framställning
hvilade i afvaktan å deröfver infordrade förklaringar, ingick innehafvaren af det fideikommiss,
 för hvars tillträdande erläggandet af bevillning var i fråga, till Fullmäktige
med skrifvelse af den 23 Oktober 1873 deruti — jemte förmälan att, med anledning af
svårigheten att utreda värdet å räntor från hemman, som förre fideikomissinnehafvaren
såsom enskild tillhörighet innehaft, och hvilka räntor fördenskull blifvit tillsammans
med jorden bevillningstaxerade, hafva under den i detta ärende förda skriftvexling

Riksdagens Rev. Ber, 1874 angående Rik sgäld.s-kontor et. 9

t

— (il i —

framställt förslag om frågans afgörande bemedlingsvis — lian hemställde, huruvida icke,
då annan utväg ej syntes vara att tillgå, bestämmandet af i fråga varande räntors värde
i förhållande till det vid förre fideikommissiunehafvarens frånfälle dem tillsammans med
jorden åsätta kunde öfverlemnas till afgörande af kompromiss utaf tre sakkunnige
män, af hvilka en utsågs af Fullmäktige och en af honom samt den tredje af dessa
två gemensamt. Denna skrifvelse, som ingafs den 30 Oktober, föredrogs först den 4
December för Fullmäktige, hvilka, i enlighet med ombudsmannens deröfver infordrade
yttrande, den 18 i samma månad biföllo den gjorda framställningen under vilkor, att
kostnaden för kompromissen bestriddes af fideikommissarie!) och att beräknandet af
bevillningen å i fråga varande räntor skulle ske i enlighet med den vid fideikommissets
tillträdande gällande bevillningsförordningen af den 17 Maj 1861; hvarjemte Fullmäktige
föreskrefvo, att fideikommissarien skulle om detta beslut genom sekreteraren
underrättas. Att en sådan underrättelse blifvit meddelad, synes af tideikommissariens
bref till bemälde sekreterare af den 26 December. Uti denna skrifvelse, hvilken, så
vidt Fullmäktiges protokoll utvisa, icke blifvit för dem anmäld, förklarade fideikommissarien
sig ej finna skäligt att ingå på värdets beräknande efter nämnda bevillningsförordning,
 dels derför att ingressen till samma förordning innehöll att den
gällde för 1862 och följande år, i sammanhang hvarmed upplystes att lian tillträdt
en del af fastigheterna år 1861, och dels derföre att bruket hittills lärer varit, att
bouppteckningsvärdet tagits till grund för beräkningen. Ehuru lian icke ville undan
draga sig de möjliga kostnaderna af kompromissen, kunde han icke heller ingå på
den uttalade åsigten att han vore den, hvilken skyldigheten ålåg att åstadkomma den
i fråga varande utredningen i vidsträcktare mån, än som för honom vore möjligt,
hvilket han trodde sig hafva för flera år sedan fullgjort genom aflemnandet både af
bouppteckning och andra till arfsutredningen hörande handlingar. Slutligen och
oaktadt lian ansåg sättandet af kompromiss vara den bästa, kanske enda, utväg att
få ett slut på saken, förklarade han sig dock hafva goda skäl att icke ingå på de
vilkor, som blifvit honom genom sekreterarens skrifvelse meddelade.

Då Fullmäktige, såsom här förut är nämndt, läto genom kommissariatet till
Statskontoret aflemna de till arfs- och testamentsbevillningen hörande handlingar,
hade endast borgensförbindelsen för i fråga varande bevillning blifvit dit aflemnad med
anteckning: “lagsökt 1871“, i ena kolumnen af den förteckning å dylika förbindelser,
som jemte dem till Statskontoret öfverlemnades; hvaremot sjelfva lagsökningsakten
icke på samma gång afiemnades, utan lärer sedermera blifvit på enskild väg öfverlemnad
från Riksgäldskontorets ombudsman till advokatfiskal i Statskontoret, hvilken
hållit densamma Statsrevisorerne tillhanda. Af denna lagsökningsakt inhemtas:

att dåvarande ombudsmannen i Riksgälds-kontoret den 11 April 1867 till
Ofverståthållare-embetet i kronouppbördsärenden ingifvit ansökan derom att, sedan
förut varande fideikommissinnehafvaren den 30 Juli 1861 afiidit och ny fideikommissarie,
 efter laga fardag, den 14 Mars 1863 tillträdt den fideikommissegendom, den aflidne
i lifstiden innehaft, samt stadgad bevillning icke blifvit af den nye fideikommissinnehafvaren
till Riksgälds-kontoret erlagd, utan i stället dit aflemnad en af två vederhäftige
personer den 14 Juni 1862 ingången borgen för bevillningens betalande, så
väl bemälde fideikommissinnehafvare som hans löftesmän måtte förpligtas att å den af
honom tillträdda fideikommissegendom ofördröjligen till Riksgälds-kontoret inbetala,
jemlikt bevillningsförordningen den 17 Maj 1861, belöpande bevillning, samt att, för
bevillningsbeloppets bestämmande, åläggas, vid lämpligt vite, förete bestyrkt afskrift
ej mindre af urkunden för fideikommisstiftelsen än ock af arfsföreningen, utredningen

t

och skiftet i boet efter senast aflidne fideikomissarien. Häröfver infordrades vederbörandes
förklaringar, hvarjemte Öfverståtbållare-embetet i kommunikationsresolutionen
af den 12 April 1867 ålade dem att förete de af ombudsmannen begärda handlingarne; att

så väl fideikommissinnehafvaren som hans löftesmän den 2 Mars 1868 ingifvit
gemensam förklaring, hvaruti anförts, dels hurusom utredningen af bevillningsbeloppet
syntes dem mera invecklad, än att densamma kunnat på enskild väg åstadkommas,
 dels ock att, då Kronans ombudsman vore, bättre än förklaranderne, i tillfälle
att åstadkomma en dylik utredning, de hoppades att sådant snarligen måtte
ske, hvarefter bevillningsbeloppet skulle blifva behörigen erlagdt; hvaremellertid förklaranderne
bifogade bestyrka afskrifter af “fideikommisstittarens testamente af den 6
“Maj 1730 äfvensom arfföreningen, utredningen och skiftet efter den senast allidue
“fideikommissinnehafvaren i hvad angick fideikommissegendomen.14

att t. f. ombudsmannen i Riksgälds-kontoret häröfver afgifvit påminnelser, som
den 2 September 1870 till Öfverståthållare-embetet inlemnades och innehöllo, bland
annat, att utaf ett vid förenämnda förklaring fogadt instrument öfver den 22 November
1862 afslutad utredning vore klart, att en mängd af t. f. ombudsmannen förtecknade
bruksegendomar, hemman, räntor och stadsfastigheter med ett boupptecknings-
och taxeringsvärde af 2,519,615 Rdr voro af fideikommissnatur förutom en del
andra hemman, för hvilka taxeringsvärdet icke vore i bouppteckningen utsatt. T. f.
ombudsmannen anförde vidare, att det syntes honom orimligt att under den långa
tid, som förflutit efter förre fideikommissinnehafvarens frånfälle, icke sterbhusdelegarne
och fideikommissarien, som egde skilda intressen i boet, skulle hafva låtit verkställa
en sådan utredning, som tydligt visade, huru stor del af egendomen vore fideikommiss
eller arfvejord. Det ålåg dessutom icke ombudsmannen att åstadkomma en sådan utredning
utan den tillträdande fideikommissarien, hvilken enligt 19 § i åberopade bevillningsförordning
hade skyldighet att, så framt icke tvist om fideikommissrätten uppstått,
 hvilket här ej var fallet, inom ett år, från det fideikommisset tillträddes, hafva
inbetalt bevillningen vid äfventyr, som i samma § stadgades (att bota 10 procent al
bevillningens belopp). T. f. ombudsmannen yrkade fördenskull, dels att det måtte
varda förklaranderne ålagdt att genast till Riksgälds-kontoret inbetala bevillning efter
5 för hundrade å all den af t. f. ombudsmannen uppräknade fasta egendom, som
ostridigt tillhörde fideikommisset, dels ock, för den händelse att Ofverståthållareembetet
skulle anse de i bouppteckningen upptagna värden å en del af nämnda egendom
afse jemväl annan egendom än den fideikommitterade, och i följd deraf förklaranderne
ej genast kunde åläggas att, på sätt blifvit yrkadt, betala bevillning å all
den uppräknade egendomen, dem likvisst måtte varda ålagdt att tills vidare ofördröjligen
betala bevillning åtminstone å den egendom, hvars så väl taxeringsvärde
som fideikommissnatur tydligt framgick af de ingifna handlingarne, samt att i afseende
å den öfriga egendomen fideikommissarien kunde varda förelagdt vid vite, som stode
i skäligt förhållande till den utsökta bevillningens belopp och den långvariga försummelsen
att densamma betala, inom viss tid förebringa behörig upplysning om
värdet ej mindre å den fideikommissegendom, hvars värde ej finnes i bouppteckningen
tydligt utsatt, än ock å den till fideikommisset hörande lösa egendom, hvarå värde icke
blifvit af fideikommissarien uppgifvet. Slutligen förbehöll sig t. f. ombudsmannen att
få med svar bemöta den ytterligare förklaring, som kunde komma att infordras;

att. med anledning af Öfverståthållare-embetets häröfver den 2*0 September 1870
meddelade resolution, fideikommissarien och hans löftesmän den f Oktober 1871 ingifvit
en ny förklaring, deruti anfördes, att den efter afiidne fideikommissinnehafvaren

— 68

den 2:2 Oktober 186 i upprättade bouppteckning utvisade, att af de egendomar, ombudsmannen
upptagit såsom tillhöriga fideikommisset, en mängd hemman till sjelfva
jorden icke tillhörde fideikommisset utan den aflidne fideikommissarien eller hans
sterbhus. Då vid bouppteckningsförrättningen icke kunnat utredas till hvilken del
det hemmanen åsätta taxeringsvärde belöpte på sjelfva jorden eller på räntan, hade
uti eu summa måst utföras hela värdet på hvarje gård eller hemman, vare sig att
jorden tillhörde fideikommisset eller sterbhuset. För att dock icke uppehålla det
ostridiga för det stridiga, hade fideikommissarien i testamentsbevillning levererat en
summa af 83,300 R:dr, motsvarande den egendom, han, enligt upprättad och vid
skriften bilagd . förteckning, ansåg ostridigt tillhöra fideikommisset. I samma förklaring
gjordes äfven bestridande mot erläggande af fideikommissbevillning å det år
IHliO upptagna taxeringsvärdet å bruksrörelsen, hvilket skulle vara inräknadt i bevillningsbeloppet;
och slutligen

att Öfverståthå!lare-embetet den 30 Oktober 1871 resolverat att handlingarne
skalle öfverlemnas till Riksgälds-kontorets ombudsman, som hade att inom två månader
med påminnelser inkomma, dervid remisshandlingarne borde till Öfverståthållareembetet
återställas.

Af hvad här förut blifvit anfördt, synes att hvarken några påminnelser blifvit
af ombudsmannen afgifna eller handlingarne till Öfverståthållare-embetet återställda.

Med afseende å förebärandet, att värdet å fideikomissegendomen icke skulle
kunna utredas på annat sätt än genom tvistens öfverlemnande åt en kompromiss, få
nu församlade Revisorer upplysa, att fideikommisstagaren vid sin första förklaring bifogat
bestyrkta afskrifter af dels sjelfva urkunden för stiftelsen af fideikommisset,
dels bouppteckningen efter senast aflidne fideikommissinnehafvaren, uti hvilken bouppteckning
värdena å egendomen finnas införda, dels ock en den 8 November 1862
påbörjad och den 2:2 i samma månad afslutad utredning angående de fastigheter,
frälseräntor samt, grufveandelar, hvilka tillhörde det af stiftaren i lifstiden, genom
testamente af den 6 Maj 1730, upprättade fideikommiss, hvilket den år 1861 aflidne
fideikommissarien senast innehaft. Härvid är dock att märka, det fideikommisstagaren.
 underlåtit att vid förklaringen foga det uti denna utredning omförmälda arfskiftet
efter sist aflidne fideikommissarien, som förrättades den 26 Maj 1862, ehuru
detta arfskifte är den hufvudhandling, som fullständigast bör lemna upplysning om
så _ viil den egendom, som är af fideikommissnatur, som den egendom, hvilken gått i
arf till den aflidnes sterbhusdelegare.

Uti nämnda utredning heter det, att till ledning vid denna skiftesförrättning
företeddes _ dels stiftarens testamente, enligt hvilket all hans fasta egendom skulle
blifva fideikommiss, dels bouppteckningarne efter föregående fideikommissinnehafvare;
hvarjemte, då hvarken vid fideikommissurkunden varit fogad eller eljest från tiden för
fideikommissets stiftelse kunnat återfinnas tillförlitlig uppgift öfver fideikommissets
tillhörigheter, helst bouppteckning efter fideikommisstiftaren icke blifvit till hofrätt
ingifven eller kunnat återfinnas, till upplysning begagnades jordeböckerna
och rusttjenstlängderna för tiden närmast fideikommissets stiftelse, äfvensom tillgängliga
åtkomsthandlingar angående fastigheterna, privilegier angående bruken och
grufvedelarne, med flera från egendomarne och de offentliga arkiven i hufvudstaden
anskaffade handlingar. Med stöd af dessa handlingar hade förberedande utredning,
angående i fråga varande förhållanden, blifvit efter uppdrag utarbetad af uppgifveii
person, samt, å fideikommisstillträdarens vägnar, särskildt granskad af annan, likaledes
uppgifven, person. Efter inhemtad kännedom af förhållandena samt tagen del af
det utaf bemälde_ två personer afgifna utlåtande angående jordegendomar och räntor,
hvilka ansågos tillhöra fideikommisset, dels ock af den redogörelse i afseende å del -

aktigheten i Qn uppgifven grufva, hvilken bemälde personer gemensamt med förvaltaren
derstädes meddelat, så ock efter pröfning så väl af grunderna för de afgifna
utlåtandena som af vissa till särskildt bedömande af respektive intressenter hänskjutna
frågor, förklarade den aflidne fideikommissinnehafvarens sterbhusdelegare och den
tillträdande fideikommissarien sammanstämmande, det de af de företedda handlingarne
och upplysta förhållandena funno utredt, att nedan förtecknade bruksegendomar,
hemman, räntor och stadsfastigheter tillhört fideikommisstiftaren vid hans frånfälle
den 15 September 1730 och således voro af fideikommissegenskap, och att, såsom en
följd deraf, de bland samma fastigheter, hvilka sedermera vid byten eller annorledes
frångått fideikommisset, borde detsamma genom vederlag i föreskrifven bytesväg utaf
den sist aflidne fideikommissinnehafvarens sterbhus godtgöras. Enligt hvad sålunda
funnits utredt, tillhörde fideikommisset följande fastigheter:

A) sådana, hvilka af den aflidne fideikommissinnéhafvaren vid hans frånfälle innehades,
 hvarunder alla dessa hemman, bruk och lägenheter samt stadsegendomar äro
uppräknade utan åsätta värden, och

B) sådana fastigheter, hvillca frångått fideikommmisset och borde detsamma genom
vederlag från den senast aflidne fideikommissinnehafvarens sterbhus godtgöras, hvarunder,
 likaledes utan åsätta värden, äro upptagna liera fastigheter. Utredningen afslutas
med följande förklaring: “att, på sätt förestående handling innehåller, i allo
“blifvit, vid den emellan oss uppgjorda utredning, befunnit och öfverenskommit, varder
“härmed af oss förklaradt och erkändt, under det enda förbehåll att, i den mån när“mare
upplysning vinnes, i afseende på sådana hemmans öretal och nummer, om hvilka
“nu icke visshet kunnat erhållas, sådant varder till iakttagande i handlingen infördt;“
hvarefter följa datum och årtal samt underskrifterna af sterbhusdelegarne efter den
senast aflidne fideikommissinnéhafvaren samt den tillträdande fideikommissarien och
de vid förrättningen närvarande gode män.

Uti förut omförmälda påminnelseskrift, som t. f. ombudsmannen år 1870 afgaf,
 hade han vid specifikation af egendomen följt nyss nämnda utredning samt deruti
efter bouppteckningen utfört värdena, hvarigenom uppkommit den summa, 2,519,615
Bdr, för hvilken han yrkat bevillnings erläggande med 5 procent, utgörande 125,980
Rdr 75 öre. Senast den 14 Mars 1864 hade denna bevillningsprocent'' bort vara
till Riksgälds-kontoret inbetald. Som den 8 Februari 1871 derå afbetaldes 33,300
Rdr, utgör det ännu återstående utsökta beloppet 92,680 Rdr 75 öre. Den ränteförlust,
 som till följd häraf drabbat Riksgälds-kontoret, uppgick den 14 Mars 1874
till icke mindre än 57,828 Rdr 86 öre.

Revisorerne hafva ansett sig om detta i flera hänseenden märkliga tillvägagående
att bevaka statens rätt böra meddela Riksdagen kännedom, med hemställan
att åtgärder måtte vidtagas, på det att i Iråga varande ärende må hastigare bringas
till slut, än af hittills använda sätt för dess behandling synes vara att förvänta.

Reservationer anförda:

af Herr A. M. Lindgren (Bil. Litt. H.)

af Herrar Grefve N. Gyldenstolpe, P. Sjöbring och H. Tamm. (Bil. Litt. 1).

§ 2.

Såsom här förut är omförmäld t, har kommissariatet, vid öfverlemnandet till Statskontoret
af de till Riksgälds-kontoret ingifna borgensförbindelser för erläggandet af bevillning
för arf, gåfva, testamente och fideikommiss, endast aflemna!, borgensförbindelsen
för ofvan nämnda fideikommissbevillning, utan att bifoga de för utsökningen af

— 70

samma bevillning ingifna och vexlade handlingar, samt å förteckningen öfver sagda
borgensförbindelser gjort den vilseledande uppgiften, att utsökningen blifvit begärd år
1871 i stället för år 1867; icke heller har hvarken utdrag af Fullmäktiges protokoll
den 4 och 18 December 1873 eller fideikommissinnehafvarens skrifvelse af den 26 i
samma månad, hvilka afhandla samma ärende, blifvit vid nämnda tillfälle till Statskontoret
aflemnade. Härtill kommer, att de från hofrätterna under år 1873 till
Riksgälds-kontoret inlemnade uppgifter samt de af vederbörande uppbördsman till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifna och af dem till detta verk under åren 1872
och 1873 aflemnade förteckningar rörande arfs- och testamentsbevillningen, hvilka
handlingar erfordras för den Statskontoret med 1874 års början åliggande kontroll
öfver uppbörden och redovisningen af dessa bevillningsmedel, icke blifvit öfverlemnade
till Statskontoret. Med anledning häraf hafva Revisorerne anmodat Fullmäktige att
låta föranstalta derom, att alla dessa handlingar varda i behörig ordning till Statskontoret
aflemnade, samt underrättelse nämnda verk meddelad om den oriktiga anteckningen
angående året, då begäran om utsökningen skett.

Äfvenledes och med anledning deraf, att så väl kommissariatets som ombudsmannens
infordrade förklaringar öfver 1873 års Statsrevisorers erinringar vid kontrollen,
 uppbörden och redovisningen af arfs- och testamentsbevillningen till Fullmäktige
afgifvits först efter den tid, då Riksgälds-kontorets befattning med dessa ärenden
upphörde; samt med jemväl fästadt afseende derå att, i strid med gällande Instruktion
och Tjenstgöringsordning, jemförd med Fullmäktiges beslut den 23 Februari
1865, sekreteraren icke förr än den 4 December 1873 för Fullmäktige anmält mera
nämnde fideikommissaries den 30 förutgångne Oktober ingifna och i diariet under
N:o 599''|2 antecknade skrift, innehållande förslag om en kompromiss för det omtvistade
ärendets afgörande, äfvensom helt och hållet underlåtit att för Fullmäktige anmäla
samme fideikommissaries skrifvelse af den 26 December 1873, deruti denne förklarat
sig icke antaga de vilkor, Fullmäktige uppställt för medgifvandet af kompromissen,
 hafva Revisorerne härpå fästat Fullmäktiges uppmärksamhet under förväntan
för framtiden, att dem underlydande, tjensteman tillhållas att i behörig ordning och
tid fullgöra sina åligganden.

Reservationer anförda:

af Herr Grefve N. Gyldenstolpe. (Bil. Litt. K).

af Herrar P. Sjöbring, II. Tamm och A. 31. Lindgren. (Bil. Litt, L).

af Herrar A. Lind af Hageby och Grefve G. Wachtmeister. (Bil. Litt. M).

§ 3.

Enligt hvad närmare uppgifves och styrkes i den berättelse om granskning af
statsverket, som Revisorerne samtidigt med denna afgifva, har Kammarrätten icke
från Riksgälds-kontoret fått mottaga de handlingar rörande bevillning af testamenten
m. m., som till följd af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 skolat till först
nämnda embetsverk afiemnats, för att tjena till nödig upplysning vid revision af länens
landsböcker för år 1872; hvilket Revisorerne ansett sig böra för Riksdagen anmäla.

71

Genom nådigt bref af den 7 sistlidne Augusti har Kongl. Maj:t till Fullmäktige
öfverlemnat den i Riksbokslutskontoret upprättade, på 1872 års rikshufvudbok grundade
liqvid mellan Statsverket och Riksgälds-kontoret angående öfverskotten på statsinkomsterna
samt besparingarne å och bristerna i riksstatens förslagsanslag för samma
år; och utgjorde, enligt denna liqvid, de behållna och Riksgälds-kontoret tillgodoförda

öfverskotten ..............................Rdr 9,496,063: 75.

samt besparingarne å förslagsanslagen............... „ 908,245: 76.

Tillsammans Rdr 10,404,309: 51.

Deremot hade uti samma liqvid blifvit Riksgälds-kontoret
påförda bristerna i förslagsanslagen för år 1872

med. . . *....................Rdr 2,767,647: 95.

äfvensom följande af Statskontoret under året
förskottsvis bestridda utgifter, hvilka till
följd af Riksdagens beslut skola i de
årliga liqviderna upptagas till ersättning
af Riksgälds-kontoret, nemligen:

godtgörelse för mistad rätt till forsel lön.

..................

och aftjenad begrafningshjelp till tjenstemäns
sterbhus............

och utgjorde sålunda det Riksgälds-kontoret tillkommande saldo Rdr 7,584,518: 49.

74,102: 42.

28,040: 65. 2.869.791: 02.

Enligt senaste revisionsberättelse, sid. 69 och 70, hade Riksgälds-kontoret
redan under åren 1872 och 1873 i afräkning å de öfverskott, som antogos uppkomma
å de vid 1871 års riksdag för år 1872 beräknade statsinkomster, fått från Stats -

kontoret mottaga ...........................Rdr 8,000,000: —

hvilket belopp öfverstiger ofvan berörda saldo........... „ 7,534,518: 49.

med...................................Rdr 465,481: 51.

Och har sist nämnda summa efter liqvidens mottagande blifvit under September
månad detta år af Riksgälds-kontoret till Statskontoret återbetald.

Enligt förestående uppgifter hade år 1872 å förslagsanslagen uppstått besparingar
å tillsammans..........................Rdr 908,245: 76.

samt brister å tillhopa......................... „ 2,767,647: 95.

Detaljerad redogörelse för de särskilda poster, som bilda dessa summor, återfinnes
i kapitalkonto till rikshufvudboken för nämnda år, som lärer komma att till
Riksdagens ledamöter utdelas.

Liqviden angående
Statsverkets
öfverskott
och besparingar
för
år 1872.

AJlemnade
öfverskott å
1873 års statsinkomster.

Angående
öfverskotten å
1874 års statsinkomster.

Återbetalning
af lyftade
medel å det
vid 1867 års
riksdag anvisade
mindre
kreditiv.

I afräkning å de öfverskott, som antagits uppkomma å de vid 1872 års Riksdag
för år 1873 beräknade statsinkomster, hade, enligt sid. 70 i senast afgifna
revisionsberättelse, under Maj månad sist nämnda år till Riksgälds-kontoret från Statskontoret
aflemnats . . .........................Rdr 2,000,000: -

Sedermera hafva från Statskontoret ytterligare levererats:
under Oktober 1878 .............Rdr 1,500,000: —

November „
December „
Januari 1874.

M;y „ •

500,000

4.000. 000

1.000. 000
2,700,000

9,700,000:

hvadan Riksgälds-kontoret utaf 1873 års öfverskott redan fått

mottaga ett sammanlagat belopp af...............Rdr 11,700,000:

Efter hvad Revisorerne inliemtat, hafva likaledes i afräkning å de öfverskott
på statsverkets inkomster, som antagits vara att motse äfven för innevarande år, från
Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnats den 12 sistlidne Mars Rdr 1,000,000:
och den 24 i samma månad...................... 500 000: _

Rdr 1,500,000: —

På grund al ett vid först berörda belopps aflemnande gjordt
förbehåll om dess återbetalning till Statskontoret, derest sådant
påfordrades, har, enligt Statskontorets derom framställda begäran,
den 28 Maj detta år utanordnats och derefter till Statskontoret,
återbetalts samma belopp....................... __ 1,000,000: _

hvadan alltså den i afräkning å öfverskotten på 1874 års statsinkomster
levererade och i Riksgälds-kontoret innestående summa
utSör...................................Rdr 500,000: —

Enligt uppgift i senaste revisionsberättelsen, sid. 70, hade, jemlikt Riksdagens
meddelade beslut, utaf influtna undsättningsmedel såsom afbetalning å hvad af det
vid 1867 års riksdag anvisade mindre kreditivet blifvit lyftadt, eller 1,030.000 Rdr,

från Statskontoret till Riksgälds-kontoret levererats........ . Rdr 895,000: —

Sedermera har Riksgälds-kontoret fått mottaga:

under Oktober 1873 ............ 45 000- _

och „ Maj 1874 .................'' .'' .'' .'' 90,000! -

tillsammans Rdr 1,030,000: —
hvadan alltså hela det lyftade beloppet al i fråga varande kreditiv numera blifvit återbetaldt.

— 73 —

Som fortsättning af den uppgift på de till Riksgälds-kontoret levererade besparingar
å extra statsanslag och andra uppkomna behållningar, som finnes intagen i
senaste revisionsberättelse, sid. 71, få Revisorerne meddela nedan stående, dels ur
räkenskaperna, dels ur Fullmäktiges protokoll hemtade förteckning å levereringar, som
förekommit från den tid, hvarmed nämnda uppgift slutar, och till nuvarande revisions
början:

under år 1874:

den 8 Januari, från Riksbanken öfverlemnad behållning å den s. k. stats! ånefondens

utestående fordringar.........................Rdr 2,000: —

den 5 Februari, genom Konungens Hofförvaltning, uppkommen behållning
å det vid 1873 års riksdag beviljade anslaget till
bekostande af Deras Majestäter Konungens och Drottningens

kröning................................ „ 1,500: 70.

den 26 Februari, genom Statskontoret, besparingar å följande extra
anslag, nemligen:

1869 års: till undervisning åt elever vid skeppsbyggeriinstitutet

i Karlskrona............Rdr 689: 13.

„ till arvode och resekostnadsersättning

för antiqvitetsintendenten..... „ 1,000: •—

„ kreditiv för upprätthållande af ar méns

pensionskassas egen pensionering
................ „ 18,743: 84.

1870 års: till Skogsinstitutet.......... „ 74: 10.

„ till löneförbättring åt Sundhetskollegii

personal............... „ 43: 38.

„ till arvode och resekostnadsersättning

för antiqvitetsintendenten..... „ 1,000: —

„ kreditiv för upprätthållande af ar mens

pensionskassas egen pensionering
................ „ 23,528: 14.

och 1871 års: till Skogsinstitutet........... ,, 922: 32.

„ för utgifvande af planschverket “Sve rige,

aqvarell-litografier och tontryck
“ ................ „ 800: —

„ kreditiv för tillämpning af gällande

pensionsstater för arméns befäl

och tjensteman........... „ 826: 08.

„ Dito för upprätthållande af arméns

pensionskassas egen pensionering . „ 24,840: 69.

Dito för pensionering af sjöförsvarets
embete- och tjensteman samt betjente
................ „ 13,200: —

„ Dito för förbättrad dito af gemenskapen
vid sjöförsvaret....... „ 3,750: -- 89 417- 68

den 4 Mars, besparing å statsanslaget till Myntverkets drift och

underhåll............................... „ 200: —

Transport Rdr 93,118: 38.

Till Riksgäldskontoret
levererade
besparingar
och
behållningar.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

10

74 —

Besparingar å
de af 1871 ars
Riksdag anvisade
medel till
lån för befrämjande
af
utdikningar
och vattenaftappningar

inom rikets
mellersta och
södra delar.

, o T ,T T7 , ,, . . Transport Rdr 93,118: 38.

den ul Mars, genom Kongl. Mapts Befallningshafvande i Norrbottens
län, återstoden af lyftade beloppet utaf det för myrutdikning vid
byn Heden inom Neder-Kalix socken af Norrbottens län beviljade

anslag ................................. 50: —

den lo Juli, genom Statskontoret, uppkomna och från Fångvårdsstyrelsen
återlevererade behållningar:

a) å extra statsanslaget till uppförande af häradsfängel ser.

...................Rdr 313: 22.

b) å dito till fängelsebyggnader i städerna

utom Stockholm............ b 184: 83.

c) å dito till uppförande af ett nytt straff fängelse

i Karlskrona......... n 128: 38.

d) å dito till uppförande af ett kronohäkte

i staden Hudiksvall............ 3.321: 19.

c) å extra statsanslaget till uppförande af

ett kronohäkte i Vestervik........ 2,943: 50.

f) å, dito till länsfängelser........... ’ 4: 78.

g) å bidrag från vissa härader till uppförande

af kronohäkten i Norrköping och

NorrtelJe..............5,271: 86. _ 12 16?; m

samma dag, genom Statskontoret, besparing å den för sjöförsvaret
anvisade och till förvaltningen af sjöärendena utanordnade
andel af det vid 1870 års riksdag beviljade s. k, mindre kredi tlYöt.

...................... gQ

den 1 Augusti, genom Kommerskollegium, behållning å anslaget till ” ’

handtverk^- och fabriksarbetare för besökande af verldsutställ ningarne

i London och Köpenhamn................. 270- _

den 4 Augusti, genom Statskontoret, behållningar å dels f. d. vatten kommunikationsfonden.

...............j>c]r 754. 92

och dels å anslaget till jernbro öfver Sagån samt

dermed förenad vägomläggning . ............ 87: 04. 0,,

-—-—— n o4l: 95.

Summa Rdr 195,902: 47.

f- i j11 skri/ve se Fullmäktige af den 12 Januari detta år har Kongl. Makt

torordnat, att nedan namnda två lån, som beviljats utaf de af 1871 års Riksdag an visare

medel till befrämjande af idddcmngar och vattenaftappningar inom rikets mellersta
och södra delar (se 1872 års revisionsberättelse, sid. 69) skola till Riksdagens
disposition reserveras, nemligen:

lånet till utdikning af vattensjuk mark vid Tufverud och Drömmeshult i ]
socken åt Ostra härad och Jönköpings län å...............Kdr 1 225-

Ai i för utdikning af Resmo mosse i Resmo socken på

Oland å........ 1 r„„

........................... „ 500:

Summa Rdr 1,725: —

75 —

Efter inkomna anmälanden, att vederbörande intressenter afsagt sig begagnandet
af de anslag, som för nedan nämnda företag blifvit beviljade utaf de till frostafledande
myrutdikningar och vattenaftappningar af 1872 års Riksdag anvisade medel
(se sid. 57 i 1873 års revisionsberättelse), bär Eongl. Maj:t, enligt till Fullmäktige
ankomna nådiga bref, förordnat att samma anslag skulle till Riksdagens disposition
reserveras, nemligen:

det för sänkning af sjön Bärfan och BjörTce eif för utdikning af sank mark i
Lysviks socken af Vermlands län beviljade anslag af 6,420 Rdr;

anslaget, 3,000 Rdr, för sänkning af Slagmors å på gränsen mellan Norrala
och Trönö socknar af Gefleborgs län; samt

det anslag, 1,400 R:dr, som beviljats för utdikning af sjöarne Lillviken och
Sidviken vid Svartviks by i Norrala socken af sist nämnda län.

Sammanlagda beloppet af dessa reserverade medel utgör 10,820 Rdr.

Såsom fortsättning af de i senaste revisionsberättelse, sid. 75, meddelade upplysningar
angående statens fordran bos the Gellivara Company limited för lyftade
medel utaf anslaget till rensnings- och kanaliseringsai''beten i Lule eif, få Revisorerne
ur ombudsmannens till dem afgifna berättelse anföra, att utdelning af tillgångarne
ännu ej kunnat af sysslomännen bestämmas eller verkställas, af den orsak att,
sedan bolagets fastigheter blifvit å exsekutiv auktion den 29 November 1869 försålda
och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län den 22 Juli 1871 upprättat
liqvid om köpeskillingen för samma fastigheter, men besvär öfver liqyiden blifvit
bos Svea Hofrätt anförda, Hofrätten först den 16 December 1873 i nämnda mål
meddelat utslag och, enär liqviden i flera väsendtliga delar funnits oriktig, visat
ärendet åter till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för föreskrifna rättelsers verkställande.

Fullmäktige anmälde uti sin till 1874 års Riksdag afgifna berättelse, att de
låtit hos Luggude Häradsrätt uttaga stämning å Höganäs stenkolsverks lolag med
yrkande om dess förpligtande att till Riksgälds-kontoret inbetala dess för tiden intill
år 1872 upplupna skuld till staten, uppgående, enligt en på bolagets räkenskaper
grundad beräkning, till 54,000 Rdr; om hvars tillkomst utförligen redogöres i Statsrevisorernes
berättelse åren 1872 och 1873. Uti häröfver den 22 sistlidne Juli meddeladt
utslag yttrar Häradsrätten: att genom de företedda handlingarne det vore
styrkt, att intressenterne i bolaget den 20 Maj 1829 vid sammanträde inför Fullmäktige
antagit de för i fråga varande penningeunderstöds erhållande af Rikets Ständer
fastställda vilkor; hvarefter medlen i den ordning, Rikets Ständer vid 1829 års riksdag
stadgat, blifvit till bolaget utlemnade, enligt vederbörliga qvittenser af den 23
Maj 1829, den 3 Maj 1830 och den 19 Mars 1833; och ehuru genom företedda ut -

Besparingar å
1872 års Riksdags
anslag
till frostafledande
myrutdikningar

och vattenaft
öppning ar.

Angående statens
fordran
hos the Gellivara
Company
limited för
anslaget till
rensnings- och
kanaliseringsarbeten
i
Lule eif.

Angående
Höganäs stenkolsverks

betalningsskyldighet
för
erhållet understöd
af statsmedel.

70 —

draget af Hoganas stenkolsverks räkenskaper från år 1830 vore utredt, att bolagets
vinst under nio år uppgått till åtta procent och under tre är till tolf procent, i fölid

S anidd, 1 VinStTr11’ S,°m,.StatS1Verket siS förbehållit, skulle utgöra omstämda
54,000 Rdr; dock som Kongl. forordnmgen den 4 Mars 1802 stadgade, att hvar
som hos annan eger fordran, skall den hos gäldenären kräfva eller tillkännagifva
inom tio år från den dag, fordringen tillkom, samt, derest fordringen ej vore tilf bet
|liI)in vi 0r^a le,n sä tidigt, att den mom tio år kräfvas kunde, gäldenären derom erinra

a a it uD''fJ~ua iafva sia talan mot gäldenären förlorat; men det icke vore
vi adt, att Riksgälds-kontoret, efter år 1829, då dess ifrågavarande fordran ostridigt

t k°rii dens?“ma h°s. anmält eller eljest sökt göra gällande förr, än genom

den till direktionen för stenkolsverket den 24 Oktober 1872 aflåtna skrifvelse och
således ej ens mom tio år efter det åberopade 1862 års Kongl. förordning utfärdades
profvade Haradsratten, med ogillande af stammngspåståendet, rättvist bolaget från
Riksgalds-kontorets i fråga varande kraf befria. ö

i berörda utslag har vad blifvit erlagdt och kommer, enligt Fullmäktiges

föreskrift, talan deremot att fullföljas till Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Angående au. _ Enär Fullmäktige hafva till åliggande att genom ombud, af dem utsedda del Ä

DahlamlftJllofrf iAUmämf hyP°föfebankens samt Strömsholms nya kanalbolags,
och de bolags , ^Islands kanalaktiebolags och Kmda kanalaktiebolags förvaltning och räkenskaper
ställning, i Revisorerne utaf de under året härom inkomna och till dem öfverlemnade be hvUkäs

revisio- rättelser gjort följande sammandrag öfver nämnda banks och bolags ställning

ner ombud, ö &*

utsedde af
Fullmäktige i
Riksgäldskontoret,
 deltaga.

Allmänna hypoteksbanken.

u V11 granskningen af Allmänna hypoteksbankens räkenskaper för år 1873 och
förvaltning från och med den 25 April samma år till och med den 20 April 1874
har å Riksga ds-kontorets vägnar, Majoren M. Wolffelt deltagit. Enligt den derom
afgifna beiattelsen hade beloppet af de till hypoteksföreningarne lemnade lånemedel,

som vid 1873 års början utgjorde.................Rdr 129,114,285: 80.

under aret okats med........................ b 8,496,388: 16.

så att de vid samma års slut uppgingo till............Rdr 137,610,67371)6.

Under de tre forsta månaderna af år 1874 hade ytterlio-are ut /§lfvits

'' • • ............................. 4,091,198: 16.

hvadan summan af de vid sistlidne Mars månads slut hypoteks _

föreningar ne tillhandahållna låneförlag utgjorde.......Rdr 141 701 872- 12

Intdl samma tidpunkt hade af hypoteksföreningarne amorterats „ 9|o35*454: 30.

och utgjorde alltså deras då återstående kapitalskuld till

Hypoteksbanken.........................Rdr 132,666,417: 82.

77 —

Af revisionsberättelsen och dervid fogade utdrag af 1873 års bokslut öfver de
från Riksbanken öfvertagna fastighetslån inhemtas, att Hypoteksbankens skuld för

dessa lån, som vid årets början var.................Rdr 4,866,267: 54.

under året minskats med........................ „ 205,349: 30.

till ....................................Rdr 4,660,918: 24.

att å dylika vid årets början i landet utestående lån till ett sammanlagdt belopp
af..................................Rdr 2,634,243: 17.

under året inbetalts .......................... ,, 396,942: 75.

och således vid årets slut deraf utestodo..............Rdr 2,237,300: 42.

samt att Hypoteksbanken utaf de å fastighetslånen återbetalda medel för sin öfriga
rörelse användt..............................Rdr 2,437,089: 64.

Af Hypoteksbankens tyska 41 procent obligationer funnos vid 1873 års ingång

utelöpande............................... Thlr 22,488,100: —

och under början af år 1874 försåldes.............. „ 67,000: —

Thlr 22,555,100: —

Deremot inlöstes eller förföllo till inlösen, under år 1873 Thlr 60,200: —

under Februari 1874 .................... 16,200:— 76 400-

och utgjorde alltså den 31 Mars 1874 återstående skulden . . Thlr 22,478,700: —

motsvarande i riksmynt.......................Rdr 59,943,200: —

Vid 1873 års början utgjorde det försålda beloppet af Hypoteksbankens svenska
obligationer..............................Rdr 69,514,500: —

och under årets lopp afyttrades:

5 procent obligationer å...............Rdr 4,309,100: —

4 procent obligationer å................. 5,710,300: — qj9 ^qq. _

så att vid årets slut voro försålda’..................Rdr 79,533,900: —

Under de tre första månaderna af år 1874 försåldes ytterligare:

5 procent obligationer å ..............Rdr 4,812,500: —

4 procent obligationer å .............. „ 26,800: —

4,839,300: —

och hade alltså intill den 31 Mars 1874 blifvit försålda svenska
obligationer till ett sammanräknadt belopp af...........Rdr 84,373,200: —

Efter afräkning af inlösta eller till inlösen förfallna dels
5, dels 4 procent obligationer å.................. n 1,595,200: _

utgjorde vid nämnda tid den återstående inhemska obligations skulden

...............................Rdr 82,778,000: —

h örsta utlottningen af Hypoteksbankens 5 procent obligationer verkställdes
under år 1873. De under samma år i Juli och December verkställda utlottningar
för den i Januari och Juli 1874 förestående inlösen omfattade hela den från obligationernas
utfärdande tilländalupna tid, eller för 1864 års obligationer 10 år, för 1869
års 5 och för 1871 års obligationer 3 år,

78 —

.... , , Då „d®n, se,rie ?f,4 Procent obligationer, som år 1872 af Hypoteksbanken utfärdades,
 särdeles hvad de högsta valörerna, å 10,000 och 5,000 Rdr, beträäade, rönt
sä stark åtgång, att deraf endast några få återstodo, beslöts den 6 Februari 1874
att en ny serie af 4 procent obligationer skulle utfärdas till sammanlagdt belopp af
40 millioner kronor, hvarå räntan skulle betalas halfårsvis, den 15 April och 15

Tillgångar:

Fordringar hos hypoteksföreningarne efter afdrag af deras till godohafvanden.

..................

1 giroräkningar innestående.............

Lån till enskilda..................

Amorteringsfond för 5 procent-lånen........ ’ ^

Inköpta obligationer..................

Anvisningar å främmande valuta................

Kassa behållningar .................

Från Riksbanken öfvertagna fastighetslån . . . . '' ’

Förskjutna lånepåkostnader..................*

Upplupna, ej förfallna räntor å. fastighetslån ’. ’. ’ ’ '' '' ’

Upplupna, ej förfallna förvaltningsbidrag.............

Inventarier ...................

Kapitalrabatt, som samtidigt med lånen amorteras:

å 1861 och 1862 års 41 procent-lån.............

å 1872 års 4 procent-lån...................

Grundfond: 1,000 st. Riksgälds-kontorets obliga ticmer.

..................Rdr 8,000,000: —

Rdr 128,863,786: 21.
„ 327,896: 90.

„ 3,337,100: —

„ 2,743,900: —

„ 1,053,838: 47.

„ 708,000: —

„ 60,715: 94.

„ 2,237,300: 42.

„ 582: 46.

„ 48,105: 79.

„ 76,394: 60.

„ 8,000: -

„ 4,285,366: 93.

„ 1,595,357: 05.

Summa Rdr 145,346,344: 77

Vid jemförelse med föregående år visar sig, att reservfonden för de från Riksbanken
öfvertagna fastighetslån under år 1873 ökats med 19,339 Rdr 61 öre och
Hypoteksbankens egen reservfond med 103,427 Rdr 64 öre.

— 79 —

Oktober, samt amorteringen verkställas under loppet af 45 år, räknade från den 15
Oktober 1874.

Enligt den vid revisionsberättelsen fogade öfversigt af Hypoteksbankens ställning
efter bokslut för år 1873 voro dess

Sladder:

1861 års amorteringslån å 44 procent ...............Rdr

1862 års d:o å 44 d:o ............... „

1864 års lån å 5 procent....................... „

1869 års d:o å 5 d:o ....................... „

1871 års d:o å 5 d:o .......................

1872 års d:o å 4 d:o ....................... „

Amorteringslån af Riksbanken .................... n

Å annuitetsräkning med Riksbanken, 1873 års annuitet......

Saldo i löpande räkningar.........................

Qvarstående, här odisponerade annuitetsmedel........... „

Upplupna, ej förfallna räntor..................... „

Amorteringsfond för kapitalrabatten å 1861 och 1862 årens lån „
Reservfond för de från Riksbanken öfvertagna fastighetslån . . „

D:o för Hypoteksbankens öfriga rörelse........... „

31,205,866: 66.
28,601,866: 66.
29,315,500: —
20,000,000: —
16,604,800: —
13,548,900: —
4,660,918: 24.
400,000: —
5,222: 54.
22,923: 10.
134,557: 66.
291,946: —
73,130: 94.
480,712: 97.

Summa Rdr 145,346,344: 77.

Den grundfond af åtta millioner Rdr, Hypoteksbanken innehar uti 44 procent
obligationer, utfärdade af Riksgälds-kontoret, har hittills icke behöft anlitas.

80 —

Strömsholms

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper har omfattat åren 1872

Bolagets ställning

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda aktier . .

D:o innestående aktieutdelning . .

För amorteringslån . . .

Förfallna, ej inlösta obligationer och kuponer

Till Handels- och sjöfartsfonden.....

Tillgång utöfver skuld. . . .

Summa Rdr 3,047,231: 27.

Utgifter år 1872:

Kanalens och slussarnes underhåll, strömrensningar, aflöningar m. m
hor Norrtunbo qvarn och såg . . .

59,422: 91.

9Q. 7A

Jordersättningar . . .

Q97. £ 7

Fattigförsörjning . . .

nÖQ. AQ

Inventarier och materialier . .

7 ÖQ/1. 90

Afsättning till reparationsfonden....

Ränta å nämnda fonds behållning

Ränta å amorteringslånet, å 51 procent

Amortering af samma lån . . .

9,141: 79.
11,071: 50.

^ c> i n.

Afbetalning å skulden till Handels- och sjöfartsfonden
Utdelning till aktieegarne . . .

0,0 i u. —

9,000: —

99 c;nn.

fverskott af kanalinkomsterna, aflemnadt till Riksgalds-kontoret....

1,139: 47.

Summa Rdr

127,064: 45.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kontanta behållningar.............

Fasta husbyggnader..............

Förrådsefiekter..............| ...................

I Riksgalds-kontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll
Kanalombyggnadskostn aden...........

2,300: —
30,565: 50.
54,212: 47.
80,721: 95.
2,803,528: 56.

Summa Kdr 2,971,328: 48.

— 81 —

nya kanalbolag,
och 1873.

den 31 December 1871.

Tillgångar:

Kontanta behållningar.............................

Fastigheter.............,.......................

Borgås hamn- och lastageplats........................

Borgåssunds bro.................................

Fasta husbyggnader...............................

Förrådseffekter ..............................

Räntemedel....................................

I Riksgälds-kontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll
Kanalombyggnadskostnaden ..........................

2,410: -37,000: —
27,544: 89.
28,329: 18.
30,565: 50.
46,268: 18.

4: 80.
71,580: 16.
2,803,528: 56.

Summa Rdr 3,047,231: 27.

Inkomster år 1872:

Sluss- och kanalinkomster . . . ......................... 126,819: 20.

Diverse inkomster................................ 245: 25.

Summa Rdr 127,061: 45.

den 31 December 1872.

Skulder:

Till aktieegarne för 539 inbetalda aktier å 600 Rdr........... 323,400: —

D:o innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å 2 procent 77,616: —-

För amorteringslån, ursprungligen 250,000 Rdr.............. 196,210: —

Till Handels- och sjöfartsfonden ....................... 360,000: —

Tillgång utöfver skuld............................. 2,014,102: 48.

Summa Rdr 2,971,328: 48.

Riksdagens Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

11

— 82 —

Bolagets ställning

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 Rdr........... 323.400: —

D:o innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å 2 procent 77,616: —

För amorteringslån, ursprungligen 250,000 Bdr.............. 196,210: —

Till Handels- och sjöfartsfonden............''........... 360,000: _

Tillgång utöfver skuld.............................2,014,’l02: 48.

Summa Rdr 2,971,328: 48.

Utgifter år 1873:

Kanalens och slussarnes underhåll, strömrensningar, aflöningar m. m. . 72,596: 09.

För Norrtunbo qvarn och såg ........................ 109: 42.

Jordersättningar................................. 1 q28: 86.

Fattigförsörjning ................................ ’g23: 45.

Inventarier och materialier.......................... 6 805: 97.

Afsättning till reparationsfonden................4,50.0: _

Ränta å nämnda fonds behållning...............4,714: 95. Qt,

Ränta å amorteringslånet å 51 procent................... 10,785: 50.

Amortering af samma lån........................... 7 367: _

Afbetalning å skulden till Handels- och sjöfartsfonden.......... 9^000: _

Utdelning till aktieegarne........................... 22 500:

Öfverskott af kanalinkomsterna, aflemnadt till Riksgälds-kontoret . . . 2J387: 58.

Summa Rdr 142,718: 82.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kontanta behållningar............................ 4 ggg. __

Fasta husbyggnader................30,565: 50..

4 orrådsefiekter................................ 58 685* 44

I Riksgälds-kontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll 89,936: 90.
Kanalombyggnadskostnaden......................... 2,803,528: 56.

Summa Rdr 2,987,349: 40.

Tillgångar:

Kontanta behållningar ''............................

Fasta husbyggnader.............................

Förrådseffekter........................:.......

I Riksgälds-kontoret deponerade medel för kanalens framtida underhåll

Kanalombyggnadskostnaden.........................

Summa Rdr

2,300: —
30,565: 50.
54,212: 47.
80,721: 95.
2,803,528: 56.

2,971,328: 48.

Inkomster år 1873:

Sluss- och kanalinkomster
Diverse inkomster ....

142,176: 23.
542: 59.

Summa Rdr 142,718: 82.

31 December 1873.

Skulder:

Till aktieegarne för inbetalda 539 aktier å 600 Rdr.... ........

D:o innestående aktieutdelning för åren 1848—1859 å 2 procent 77,olo

För amorteringslån, ursprungligen 250,000 Rdr.............. q*m aaa

Till Handels- och sjöfartsfonden......................

Tillgång utöfver skuld............................^,04 j,4JO

Summa Rdr 2,987,349

40.

40.

— 84

Bolagsrevisorernes berättelse upplyser att, i öfverensstämmelse med direktionens
beslut den 26 Oktober 1871, som grundar sig på de bestämmelser i afseende
pa inkomsternas fördelning, om bvilka aktieegarne redan å bolagsstämma den 14 November
1853 öfverenskommit, hafva de räkenskaper, som angå kanalen och de räkenskaper,
 hvilka afse utdelning till aktieegarne samt upptaga hvad de anse vara deras
enskilda tillhörigheter, blifvit från hvarandra skilda och föras nu i två särskilda
bocker, den ena kallad “Hufvudbok vid Strömsholms nya kanalbolag “ och den andra
benämnd “Aktieegarnes i Strömsholms nya kanalbolag hufvudbok". Enligt sist berörda
räkenskap utgjordes aktiegarnes tillgångar den 31 December nedan nämnda år af följande
fasta egendomar, fordringar och andra tillhörigheteter:

Egendomen Skantzen, boställe åt kamererare!!
Dito Norrtunbo, boställe åt mekanikus

Dito Finntorpet............

Outtagen aktieutdelning för åren 1848—1859,

2 procent för hvarje år.......

Hamn- och lastageplatsen vid Borgåssund

Borgås bro.................

Räntemedel.................

Summa Rdr

1871,

1872,

1873.

20,000: —

20,000: —

20,000

__

15,000: —

15,000: —

15,000

_

2,000: —

2,000: —

2,000

—

77,616: —

77,616: —

77,616:

27,544: 89.

30,512: 22.

30,512:

22.

28,329:18.
4: 80.

28,329: 18.

28,329:

18.

70,494: 87.

173,457: 40.

173,457:

40.

I följd af denna dubbla räkenskapsföring, som enligt hvad i nämnda revisionsberättelse
omförmäles, härleder sig från det förhållande, att aktieegarne ansett sig
hafva laglig rätt att efter godtfinnande och utan något anspråk från statens sida
använda utdelningar af kanalverket, från hvilkas uttagande de för tolf år till en del
och for tre år helt och hållet afstått, hafva, jemte den utdelning af 22,500 Rdr, som
utgått på grund af 10 § i bolagets privilegium, åtskilliga andra vinster tillfallit aktieegarne,
 .på sätt det s. k. aktieutdelningskonto utvisar. Detta konto upptager sålunda
utom förenämnde 22,500 Rdr, följande belopp:

1872. 1873.

af fastigheterna..........................Rdr 1,765: 89. 1,645: 27.

åt hamn- och lastageplatsen vid Borgås sund........ „_____ \ 549. 75

af Borgås bro........................... „ 322:45. W 99.''

af räntor, dels 5 procent å innestående aktieutdelning, dels

å under året tillfälligtvis utlånta medel......... ,, 4,841: 41. 5,101: 94.

af en aktieegarne tillhörig kanaljakt............. 600: __ 600:__

af telegrafstationen vid Strömsholm.............. „ 1,249: 86. 1,056: 66

af går det belopp, hvarmed utgifterna öfverstego inkomsterna

för hamn- och lastageplatsen vid Borgås sund....... 2,967: 33. _____

Summa Rdr 5,812: 28. 10,324: 62.

t a Kanalrevisorerne vitsorda, att de under färd genom kanalen och den naturliga
arleden funnit så väl sjelfva kanalen som slussarne och öfriga kanalverket tillhöriga
byggnader i godt skick, äfvensom de inhemtat, att upprensnings- och sprängnings -

— 85 —

arbetena i den naturliga segelleden, hvilka till betydligt omfång blifvit under de senare
åren med stora kostnader verkställda, medfört åsyftadt gagn, så att, oaktadt ganska
lågt vatttenstånd, många olägenheter för seglationen, som tillförene förefunnits, syntes
vara till stor del undanröjda, om ock ytterligare förbättringar ännu kunde anses vara
af nöden. Derjemte upplysa de, att dessa arbeten pågingo under innevarande år på
Hera ställen och skulle dermed jemväl framgent fortsättas i mån af behof och
tillgångar.

Till följd af det beslut, Riksdagen fattat i enlighet med 1872 års Statsrevisorers
hemställan, sid. 102 och 103 i deras berättelse, hafva Fullmäktige anmodat den af
dem utsedde revisorn att tillse, det i revisionsberättelsen komme att intagas nödiga
uppgifter öfver bolagets så väl inkomster som utgifter under de år, revisionen omfattade,
 som ock tillgångar och skulder vid slutet af hvart och ett af samma år,
äfvensom i öfrig! söka anskaffa de upplysningar, som vore nödiga för att bedöma det
sätt, hvarpå bolaget fullgjorde sina förbindelser till det allmänna; och borde dervid
särskild uppmärksamhet fästas vid det, enligt senaste revisionsberättelse, under rubrik “för
innestående aktieutdelning1'' bland skulderna upptagna belopp af 77,616 Rdr; hvarförutom
Fullmäktige uppdragit åt bemälde revisor att, för så vidt ännu för handen
varande förhållanden dertill föranledde, taga närmare reda på och meddela kännedom
om. det i Fullmäktiges protokoll den 15 September 1864 omförmälda förhållande, att
fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och Finntorp blifvit i räkenskaperna upptagna såsom
bolagets särskilda, till kanalverket ej hörande egendomar, och att ränta å den innestående
aktieutdelningen beräknats bolaget till godo.

På sätt förestående, ur bolagsrevisorernes berättelse hemtade sammandrag
utvisar, hafva. do begärda uppgifterna rörande kanalbolagets inkomster och utgifter
samt ställning blifvit lemnade äfvensom redogörelse för de inkomster och tillgångar,
 som äro upptagna uti “aktieegarnes hufvudbok." Derjemte har den af
Fullmäktige utsedde revisorn, Brukspatronen Carl von Stockenström, uti en till Fullmäktige
särskildt afgifven berättelse lemnat en utförlig redogörelse för hvad som kunnat
lända till upplysning i afseende på de i öfrigt anmärkta förhållandena. Af denna
redogörelse framgår, att bolaget den 14 November 1863 beslutat, att i räkenskaperna
skulle uppläggas ett särskildt “Utdelningskonto", till hvilket skulle vid hvarje
års slut öfverföras:

l:o afkastningen af bolagets fasta egendomar Skantzen, Norrtunbo och Finntorp,
 hvarvid de två först nämnda borde för året upptagas till afkastning, Skantzen
till 1,250 R:dr och Norrtunbo till 1,000 Rdr; dock skulle från afkastningssumman
afdragas hvad som under året åtgått för underhåll och reparationer;

2:o all inkomst af bron vid Borgåssund samt hamn- och lastageplatsen m. m.
derstädes, likaledes efter afräkning af hvad för reparationer derå under året åtgått;

3:o fem procent ränta, 3,880 Rdr 80 öre, å de under åren 1848 —1859 å
utdelningen innehållna 2 procent å aktiebeloppet, eller tillhopa 77,616 Rdr;

4:o det bolaget i privilegiet såsom utdelning tillerkända belopp, 22,500 Rdr, så
framt årets kanalinkomster dertill lemnade tillgång, sedan ej mindre stadgad betalning
till Handels- och sjöfartsfonden, till reparationsfonden och för amorteringslånet egt
rum samt alla årets öfriga utgifter blifvit gnidna, än ock en forlagssumma för det
följande året reserverad;

- 86 —

5:o den ränteinkomst, som genom direktionens åtgärd kunde, medelst utlåning
åt influtna medel under året, bolaget beredas.

bedan detta beslut från och med år 1864 blifvit tillämpadt, förordnade direktionen
den 26 Oktober 1871, att räkenskaperna skulle skiljas i två afdelningar, den
ena, upptagande de kanalverkets inkomster och utgifter, enligt hvilka utdelningen till
aktieegarne på grund af privilegiet och det öfverskott, som tillkomipe statsverket, bestämdes,
 och den andra innefattande redogörelse för aktieegarnes enskilda tillhörigheter.
 Först nämnda räkenskap skulle, såsom förut är nämndt, afslutas uti en “Hufvudbok
vid Strömsholms nya kanalbolag" och den öfriga redogörelsen inflyta i “Aktieegarnes
i Strömsholms nya kanalbolag hufvudbok.1'' Till sist nämnda hufvudbok
öfverfördes från och med år 1872 fastigheterna Skantzen, Norrtunbo och Finntorp,
Borgåssunds bro, hamn- och lastageplatsen vid Borgåssund, en kanaljakt samt telegrafstationen
vid Strömsholm, hvartill kommo räntor dels å här förut omförmälda innestående
aktieutdelning dels å under året tillfälligtvis utlånta medel.

Då nu församlade Statsrevisorer, efter tagen kännedom af hit hörande handlingar,
 gå att bedöma bolagets här ofvan omförmälda beslut och direktionens derpå
grundade åtgärder, hafva Ilevisorerne ansett sig bord vid hvarje särskildt förhållande
först anföra de grunder, hvarpå bolaget, enligt hvad berörde särskilda berättelse gifver
vid handen, förmenat sig ega rätt till den beslutade och vidtagna åtgärden, samt
derefter meddela det yttrande, som Revisorerne anse densamma föranleda.

Angående egendomen Skantzen.

I afseende härå innehåller omförmälde särskilda berättelse:

“A id bolagsstämma den 12 Februari 1842 gjorde bolaget det uttryckliga förbehåll
att, derest, efter det kanalen vore färdigbyggd enligt den af Kongl. Maj:t fastställda
plan, några tillgångar skulle öfverblifva, vare sig i kontanter, fordringar, fastigheter
eller effekter af hvad namn de månde vara, hvilka icke vidare för kanalens
“verkställda ombyggnad erfordrades, bolaget skulle vara berättigadt att öfver sådana
“dess tillhörigheter fritt förfoga, antingen genom dessa realiserade tillgångars återbetalning
till aktieegarne eller på hvad sätt, bolaget i öfrigt ansåge lämpligt. Enligt
“uppdrag af bolaget anmälde direktionen, uti skrifvelse den ;i Mars 1842, detta vid
“bolagets stiftelse gjorda förbehåll; och hvad bolaget sålunda beslutat intogs derefter i
“Kongl. Maj:ts skrifvelse till direktionen af den 28 näst påföljde April. På grund häraf
“anse sig aktieegarne ega rätt att fritt förfoga öfver egendomen Skantzen, hvilken
“från gamla bolaget öfvergått till det nyafoch således var deras tillhörighet vid den
“tid, då berörda beslut fattades och af Kongl. Maj:t godkändes."

Med anledning af särskilda, utaf direktionen för Strömsholms kanal- och slussverk
derom ingifna ansökningar äskade “Kongl. Maj:t uti proposition den 10 Mars
1840, att Rikets Ständer måtte anvisa medel för ombyggnad af detta kanal- och slussverk,
 hvarför kostnaden blifvit beräknad till 1,967,826 Rdr, att utgå med 150,000
Rdr årligen i 14 år; och med remiss af den 16 November samma år öfverlemnade
Kongl. Maj:t till Stats-Utskottet en af bemälde direktion afiåten skrifvelse, deruti
direktionen dels uppgifvit de vilkor, under hvilka bolaget vore villigt att till staten

— 87 —

öfverlemna eganderätten till kanal- och slussverket, med alla dess tillhörigheter, dels,
för den händelse att detta bolagets erbjudande icke skulle antagas, å bolagets vägnar
anhållit, att under femton år af allmänna medel undfå ett årligt bidrag af 75,000
ftdr till nybyggnad af Strömsholms kanal- och slussverk jemte åtföljande administrationskostnader.
 Rikets Ständer medgåfvo, enligt underdånig skrifvelse den 14 Juni
1841, att en summa af 900,000 Ildr tick i liiksgälds-kontoret afsättas, för att under
15 års tid, med derå upplöpande räntor, användas till utbetalning med 75,000 Rdr
årligen för ombyggnad af detta kanal- och slussverk, under vilkor, bland andra, att
bolaget förband sig att inom 15 år, räknadt från och med det år, då första anslaget
af allmänna medel utgick, efter den uppgjorda planen fullborda ombyggnaden samt
under tiden så vidmakthålla den gamla kanalen, att farten derå kunde verkställas,
äfvensom att antingen genom intagande af nya delegare eller genom bildandet af ett
nytt bolag sammanskjuta det för detta företag, utöfver statsanslaget och kanalens
afkastning, erforderliga kapital af minst 300,000 Rdr; att bolaget, såsom säkerhet
föi ofvan nämnda statsbidrag och uppfyllandet af sina åtagna förbindelser, öfverlemnade
till statsverket Strömsholms gamla kanal- och slussverk med alla dess tillhörigheter i
fäst och lös egendom samt, för händelse af ett nytt bolags bildande, tillförbånd sig,
att i allmänt föivar deponera då varande 1,085 aktier, eller för de aktier, som
kunde brista, ett kontant belopp, motsvarande den lösningssumma, som för hvarje aktie
komme att bestämmas; och att bolaget deremot för egen eller det nya bolags räkning,
 a hvilket bolaget månde sina rättigheter öfverlåta, bibehöll och tick till sig öfverlemnad
egandeiätten till Strömsholms sa väl gamla som nya kanal- och slussverk med
alla dess tillhörigheter och åtföljande förmåner emot noggrannt uppfyllande af de
vilkor och överenskommelser, som nu blifvit eller vederbörligen biefve stadgade.
Efter erhållen kännedom om detta Rikets Ständers beslut gick bolaget i författning
om aktieteckning till ett nytt bolag. Sedan ett sådant blifvit bildadt och gamla bolaget
vid bolagsstämma den 27 Januari 1842 förklarat sig hafva enligt öfverenskomna
grunder af nya bolaget fått full förnöjelse för sina aktier och blifvit upplöst, i följd
hvaraf nya bolaget från nämnde tidpunkt skulle tillkomma full eganderätt till
Strömsholms gamla kanal- och slussverk med allt hvad dertill hörde i fastigheter,
byggnader, inventarier och behållningar af hvad slag det vara måtte och i det skick
alltsammans den tiden befans, emot det vilkor allenast, å nya bolagets sida, att detsamma
iklädde sig ansvarighet för alla de förbindelser och åligganden, af hvad egenskap
som helst, hvilka dä eller framdeles emot gamla bolaget kunde göras gällande,
så åtog sig det nya bolaget, som antagit benämning Strömsholms nya kanalbolag, vid
bolagsstämma den 12 derpå följde Februari denna ansvarighet; och som då befans,
att i bolaget voro tecknade och till eu betydlig del inbetalda aktier å tillhopa
327,000 Rdr, eller 27,000 Rdr utöfver den summa, som enligt Rikets Ständers beslut
borde för erhållande af statsanslaget, utom gamla kanalens afkastning, för ombyggnaden
sammanskjutas, samt då bolaget äfvenledes derigenom, att det tätt alla gamla
bolagets tillhörigheter å sig öfverlåtna, egde att till kanalbyggnaden använda åtskilliga
tillgångar åt kapital och effekter m. m. till ett värde af omkring 45,000 Rdr, gjorde
bolaget här förut omförmälcla uttryckliga förbehåll i afseende på fri disposition af
tillgångar, som, efter _ det kanalen blifvit färdigbyggd, icke vidare för kanalens verkställda
ombyggnad erfordrades. Med anmälan härom äfvensom att dag blifvit offentligen
kungjord för inlösen af da ännu utelöpande aktier i gamla bolaget, anhöll den
utsedda interimsdirektionen, enligt uppdrag af bolaget, uti skrifvelse den 3 Mars 1842,
att Kongl.. Maj:t täcktes utfärda privilegium eller oktroj jemte regler för bolaget
samt anbefalla Styrelsen lör allmänna väg- och vattenbyggnader att, å Kronans vägnar,
 med bolaget, genom vederbörlig direktion, afsluta kontrakt angående ombyggna -

— 88 —

den af Stiömsholms kanal- ocli slussverk, i hvilket afseende tillika öfverlemnades af
bolaget, för dess del, gillade ocli godkända förslag till nämnde trenne handlingar.
Med hufvudsakhgt gillande af dessa förslag fann Kongl. Maj:t för godt att den 18
derpå följde April utfärda privilegium äfvensom regler för bolaget; men med afseende
derå att gamla kanal- och slussverket skulle tjena till säkerhet för statsbidraget och
uppfyllandet af bolagets förbindelser, fann Kongl. Maj:t icke skäl att i sagda privilegium
intaga af bolaget föreslagen oinskränkt rätt till inteckning af kanalverket. Då
nämnda privilegium och regler finnas intagna i N:o 11 af Svensk författningssamlina''
år 1842, torde ett upprepande här af det hufvudsakliga deri icke behöfva ske. Endast
det torde böra omnämnas, att i dessa handlingar finnas fullständigt intagna alla
de vilkor och föreskrifter, Rikets Ständer meddelat för statsbidragets åtnjutande.
Den 28 Maj samma år afsluiades kontrakt emellan Styrelsen för allmänna vä"- och
vattenbyggnader, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, och den utsedda direktionen,
ä bolagets vägnar, angående ombyggande af Strömsholms kanal- och slussverk, uti
hvilket kontrakt äfven äro intagna förenämnda vilkor och föreskrifter. År 1842 utbetaldes
första åisanslaget från Riksgälds-koutoret, och med de löreskrifna utbetalningarne
fortsattes årligen till och med år 1856, med hvilket år den utbetalda summan uppgick
till 1,125,000 Rdr.

Ofvan omförmälda, af bolaget gjorda förbehåll, på grund hvaraf det förmenar
sig hafva rätt att betrakta egendomen Skantzen såsom sin enskilda tillhörighet, finnes
omnamndt uti ingressen till nådiga brefvet den 28 April 1842, hvarigenom’ Kongl.
Maj:t underrättat direktionen om utfärdande af privilegiet m. m. Uti denna ingress
redogöres för gången af hela ärendet ifrån den dag, Rikets Ständer fattade sitt beslut
om statsbidragets beviljande, intill dess interimsstyrelsen inkom till Kongl. Maj:t med
anhållan om utfärdande af privilegium och regler. Deremot finnes i Kong], Maj:ts
uti samma bref intagna beslut icke ett ord, som antyder att Kongl. Makt gillat och
godkänt sagda förbehåll. Men äfven antaget, att omnämnandet deraf på sätt, som
skett, skulle innebära att detsamma icke blifvit ogilladt, är dock, enligt Revisorernes
åsigt, sjelfva förbehållets beskaffenhet sådan, att derur icke torde kunna sökas något
stöd för den af bolaget vidtagna åtgärd med egendomen Skantzen. Rolaget förbehöll
sig att derest, efter kanalens fullbordan i enlighet med den fastställda planen, några
tillgångar skulle öfverblifva, hvdha icke vidare för kanalens verkställda ombyggnad erfordrades
deröfver fritt förfoga. Under ombyggnadsarbetets fortgång visade sig, att
den for dess utförande från början beräknade summa icke var tillräcklig, hvadan bolaget
år 1851 erhöll, förutom ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 225,000 Rdr,
ett lån ur Handels- och sjöfartsfonden af 450,000 Rdr, under vilkor och förbehåll,’
som här nedan komma att närmare angifvas. Här förutom upptog bolaget år 1857 ett
låq mot obligationer å 250,000 Rdr att amorteras under 36 år. Vid kanalens fullbordan
år 1860 qvarstod hela skulden till Handels- och sjöfartsfonden och största
delen af ^obligationslånet. Bolaget häftade således vid nämnda tid för en skuld af
omfång <00,000 Rdr, hvilka medel blifvit använda för den verkställda ombyggnaden
Al denna skuldsumma qvarstod ännu vid 1873 års slut ett oguldet belopp af tillsammans
539,843 Rdr Bolaget egde följaktligen hvarken vid tiden, då kanalen
yar tardigbyggd, eller vid den tid, dä bolaget fattade sitt här förut omnämnda beslut
i afseende på egendomen Skantzen, några tillgångar, som icke erfordrades för den
verkställda ombyggnaden.

Härtill kommer, och förnämligast, att, enligt 7 g i så väl privilegiet som det
med Kronan afslutade kontraktet, bolaget skulle såsom säkerhet för statsbidraget och
för uppfyllandet af sina a tagna förbindelser till statsverket öfverlemna Strömsholms

- 80

gamla kanal- och slussverk med alla dess tillhörigheter i fast och lös egendom; och
då egendomen Skantzen från gamla bolaget öfvergått till det nya, har den således
varit en det gamla kanal- och slussverkets tillhörighet i fast egendom, och skall
såsom sådan utgöra en del af nämnda säkerhet, hvaraf väl också torde vara en
följd att afkomsten deraf bör upptagas bland kanalverkets inkomster, för hvilka
redovisas till staten.

Angående den innestående aktieutdelningen för åren 1848—1859 å 2 procent och

den derå beräknade ränta.

Den särskilda berättelsen lemnar beträffande detta af föregående Statsrevisorer
anmärkta förhållande följande upplysning:

“Redan från och med år 1848 fann bolaget nödigt, att till tre procent inskränka
utdelningen, hvilken enligt 10 § mom. d. i privilegiet fick beräknas till högst
fem procent på det insatta aktiekapitalet, så vidt kanalinkomsten för hvarje år dertill
lemnade tillgång, sedan af densamma först blifvit afdraget hvad till ombyggnaden
tagits i beräkning och hvad som erfordrades för upprätthållande af farten på den
gamla ''kanalen; och i sammanhang med det understöd tili arbetets fullbordande,
som enligt Kongl. brefvet den 22 December 1851 beviljades från Handels- och sjöfartsfonden,
 bestämdes att, intilldess Kongl. Maj: t funne skal annorlunda förordna, den
årliga utdelningen å aktierna icke finge öfverstiga nyss nämnda tre procent å aktiekapitalet.
 Till och med år 1859 fortgick denna utdelning, men under tiden uppfördes
i räkenskaperna 2 procent å aktiekapitalet såsom en aktieegarnes fordran, och som
nämnda kapital utgör 823,400 Rdr samt 2 procent årlig ränta derå 6,4(38 Rdr, egde
aktieegarne efter de tolf årens förlopp en bokförd fordran af 77,610 Rdr eller det
belopp, på hvilket de sedermera beräknat sig till godo 5 procent årlig ränta, ett beräkningssätt,
 som de vilja såsom lagenligt försvara dermed att, derest aktieegarne icke
tillskjutit medlen, ett lån å motsvarande summa ovilkorligen måst upptagas för att
kunna fullborda kanalbyggnaden, i hvilken händelse skilnaden endast varit den, att
räntan utgått af kanalverkets inkomster till främmande långifvare, i stället för till
aktieegarne sjelfva.“

Med förmälan, att den undersökning, på grund hvaraf planen för ombyggnaden
blifvit fastställd, vid sedermera anställd undersökning befunnits vara i hög grad oriktig
och att till följd deraf en brist af mer än 1,100,000 Rdr beräknats uppstå i tillgångarne
för arbetets utförande, anhöll direktionen, enligt af aktieegarne å bolagsstämma lemnadt
uppdrag, den 12 Oktober 1850 antingen att staten måtte under vissa vilkor öfvertaga
kanal- och slussverket, eller ock att bolaget måtte tillförsäkras ytterligare understöd
af statsmedel till uppgifvet belopp. Kongl Maj:t, soai icke fann sig kunna lemna
bifall till någotdera alternativet, gjorde en framställning i ärendet till Rikets år
1850—1851 församlade Ständer, hvilka, enligt skrifvelse den 29 Juli 1851, i öfverensstämmelse
dermed medgåfvo, att den för ombyggnadens fullbordan bestämda tid
finge utsträckas till 1859 års slut samt 8 § inom. b i privilegiet och 8 § mom. a i
kontraktet i enlighet dermed ändras; att den summa, som, efter arbetets fullbordan,
skulle hvarje år afsättas till reparationsfonden, finge minskas från 7,500 Rdr till

4,500 Rdr under den tid, som åtginge för amortering af det statsbidrag, som kunde
af Kongl. Maj:t förunnas bolaget, men sedermera utgå till fulla beloppet, 7,500 Rdr:
börande 5 § i privilegiet och kontraktet erhålla en härmed öfverensstämmande lydelse;

Riksdagens Rev. Ber. 1874 angående Miksgälds-kontoret. • 12

— 9o

och att, sedan de vilkor och förbindelser, Kougl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva
bolaget för statsbidragets tillgodonjutande, blifvit uppfyllda, den i 10 § inom. e
intagna bestämmelse i afseende på beloppet af ränta och utdelning å aktierna finge
efter Kongl. Maj:ts bepröfvande förrändras. Uti häröfver infordradt och uti skrifvelse
den 25 Oktober 1851 afgifvet utlåtande anhöll direktionen, enligt dertill af bolaget å
samma dag hållen extra bolagsstämma erhållet uppdrag, att mot förpligtelse för

bolaget dels att inom 1859 års slut fullända ombyggnaden, dels att, för segelfartens
ändamålsenliga bedrifvande och på det ångfartyg jemväl måtte kunna befara kanalleden,
inom nyss nämnda byggnadstid förse samtliga öfver kanalerna och slussarue erforderliga
vägöfvergångar med rörliga eller s. k. dragbroar af jern, dels ock, att under hela den
återstående ombyggnadstiden, lika som dittills från 1848 års början egt rum, åtnöja
sig med tre procent i årlig utdelning på gällande aktier — bolaget måtte från Handelsoch
sjöfartsfonden utbekomma utan åter betalningsskyldighet ett årligt räntefritt anslag
af 75,000 Rdr under åren 1851- 1859; att mot slutet af år 1857 få till Kongl.
Maj:t inkomma med förnyad framställning i ändamål att för bolaget utverka tillstånd
att låta hela kanal- och slussverket jemte afkastningen deraf lagligen inteckna till
säkerhet för det belopp, som kunde finnas erforderligt att af bolaget anskaffas för betäckande
af då beräknad återstående byggnadskostnad; att till ränta å och amortering
af den skuld, under en eller annan form, hvarmed kanal- och slussverket sålunda belastades,
 få af kanalinkomsterna, från och med 1860 års början, använda det belopp,
som erfordrades, sedan efter derom gjord anmälan summan blifvit af Kongl. Maj:t bestämd,
 i följd hvaraf 10 § mom. e i privilegiet och deremot svarande § i kontraktet framdeles
borde ändras, i enlighet med då inträdda nya förhållanden; och att 5 § i privilegiet och
motsvarande § i kontraktet måtte förändras sålunda, att från och med år 1860 endast 4,500
Rdr behöfde atsättas till reparationsfonden under tiden, till dess skulden för ombyggnaden
blifvit betald. Enligt skrifvelse till direktionen af den 22 December 1851 medgaf
Kongl. Maj:t förlängning till 1859 års slut i den för kanalverkets ombyggnad bestämda
tid samt tillät bolaget att, såsom understöd till arbetets fullbordan, från Handelsocb
sjöfartsfonden årligen för en tid af högst nio år utbekomma ett belopp af 75,000
Rdr under vilkor, bland andra, att bolaget förpligtades att för segelfartens ändamålsenliga
bedrifvande före ombyggnadstidens utgång förse samtliga öfver kanalerna och
slussarue erforderliga vägöfvergångar med rörliga eller sä kallade dragbroar af jern,
att blott en tredjedel, 225,000 Rdr, af understödsbeloppet vore anslag utan återbetalningsskyldighet,
 men de återstående två tredjedelarne, 450,000 Rdr, deremot utgjorde
ett räntefritt förskott, hvilket från och med år 1860 borde med 9,000 Rdr årligen,
till dess full liquid skett, till nämnda fond återgäldas: att detta årliga amorteringsanslag,
 9,000 Rdr, borde af kanalinkomsterna utgå, innan någon utdelning å aktierna
enligt 10 § mom. e i privilegiet och kontraktet finge åtnjutas; hvaremot den summa,
som efter ombyggnadsarbetets verkställande skulle, enligt 5 § i privilegiet och kontraktet,
 årligen afsättas till reparationsfond, fick, jemlikt Rikets Ständers medgifvande,
minskas från 7,500 Rdr till 4,500 Rdr under så lång tid, som komme att åtgå för
amortering af i fråga varande statsbidrag; att, intill dess Kougl. Maj:t annorlunda förordnade,
 den årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke finge öfverstiga 3 procent
å aktiekapitalet; att de för Strömsholms nya kanalbolag den 28 April 1842 utfärdade
privilegium och regler äfvensom det derpå grundade, mellan staten och bolaget
afslutade kontrakt skulle, der förändring härigenom icke skett, fortfarande tjena
till efterrättelse; och att, såsom en följd häraf, Strömsholms så väl gamla som nya
kanal- och slussverk med alla dess tillhörigbeter i löst och fast samt verkställda ombyggnadsarbeten
skulle tjena statsverket till säkerhet för uppfyllandet af de förpligtelse!’,
 bolaget dels redan genom kontraktet med staten ingått, dels ytterligare borde

- 91

genom eu till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader afgifven förbindelse i
och för understödet från Handels- och sjöfartsfonden sig ikläda. Bolagets framställning
rörande rätt att inteckna kanal- och slussverket fann Kongl. Maj:t deremot icke
kunna vinna nådigt afseende. På grund af aktieegarnes vid extra bolagsstämma den
28 Februari 1852 lemnade bemyndigande afgaf direktionen, å bolagets vägnar, den 8
derpå följde Mars förbindelse å här förut af Kongl. Maj:t föreskrifna vilkor och
bestämmelser.

Enligt 10 § mom. d i privilegiet och motsvarande stadgande i kontraktet egde
bolaget att under ombyggnadstiden beräkna aktieutdelning till högst 5 procent på det
insatta aktiekapitalet, så vidt kanalinkomsten för hvarje år dertill lemnade tillgång,
sedan af densamma först blifvit afdraget hvad till ombyggnaden tagits i beräkning och
hvad som erfordrats för upprätthållande af farten på den gamla kanalen. Huruvida
den omständigheten, att bolaget under åren 1848—1851. åtnöjt sig med endast 3 procent
utdelning, härledt sig deraf att kanalinkomsten efter sagda afdrag icke lemnat
tillgång till högre utdelning, eller deraf att bolaget, vid tillgång till 5 procent utdelning,
 af nödig omtanke för arbetets fortgång endast uttagit 3 procent, kunna Statsrevisorne
i saknad af derför erforderliga handlingar icke utreda, och en sådan utredning
torde äfven numera vara svår att åstadkomma. Men då bolaget i skrifvelsen
till Kongl. Maj:t af den 25 Oktober 1851 förklarat sig hafva från 1848 års början
åtnöjt sig med 3 procent utdelning, torde detta förklarande icke kunna förstås annorlunda,
 än att den utöfver nämnda 3 procent under anförda förutsättningar medgifna
utdelning af 2 procent icke på annat sätt, t. ex. genom en bokföringsåtgärd, kommit
bolaget till godo. Sedan Kongl. Maj:t, enligt berörda bref af den 22 December 1851,
föreskrifvit och bolaget uti här förut omnämnda förbindelse af den 8 Mars 1852 åta„it
och förpligtat sig “att, intill dess Kongl. Maj:t derom annorlunda förordnar, den
“årliga utdelningen å aktierna i kanalverket icke skall öfverstiga tre procent å aktiekapitalet/''
hade således härigenom den i privilegiets 10 § mom. d. medgifna utdelning
af 5 procent å aktiekapitalet förändrats till 3 procent, och då KoDgl. Maj:t icke sedermera
härutinnan meddelat någon vidare bestämmelse, synes bolaget hafva saknat befogenhet
att, på sätt som skett, i räkenskaperna för åren 1848—1859 såsom sin fordran
uppdebitera 2 procent utöfver den verkställda utdelningen af 3 procent, å aktiekapitalet;
hvaraf äfven lärer följa, att bolagets beslut om årlig öfverföring tillutdelningskonto
af 5 procent ränta med 3,880 Rdr 80 öre å sammanlagda beloppet,
77,616 Rdr, af dessa på sådant sätt uppdebiterade 2 procent likaledes saknar allt
berättigande.

Angående fasta egendomarne Norrtimbo och Einntorp äfvensom hron vid Borgåssund samt
hamn- och lastageplatsen derstädes m. m.

Härom meddelas i den särskilda berättelsen nedan stående redogörelse:

“Genom nådigt bref den 1 Februari 1861 beviljade Kongl. Maj:t bolaget anstånd
med inbetalningen af 9,000 Rdr årligen till Handels- och sjöfartsfonden mot
vilkor, att aktieegarne, så länge detta anstånd varade, frånträdde allt anspråk på utdelning.
 På sådant sätt afstodo aktieegarne under tre år, 1860, 1861 och 1862,
från all utdelning, hvilken dock för hvarje år bokfördes såsom en bolagets fordran,
till dess balansen, i följd af bolagsstämmobeslut den 14 November 1863, blef ur räkenskaperna
afförd. Öfver denna sålunda innehållna utdelning hafva aktieegarne ansett
sig ega rätt att för sin enskilda räkning förfoga lika väl genom en bokföringsåtgärd,

— 92 -

som om de törst uttagit medlen och sedermera disponerat dem till enahanda ändamål,
^ hvjirtill desamma nu blifvit använda, i hvilket fall aktieegarne föreställt sig, att
anmärkning mot förfarandet icke skulle hafva kunnat förekomma, och vilja de på detta
satt förklara, hvarför de förmena sig såsom enskild egendom områda en del af bolagets
tillhörigheter. Så hafva aktieegarne år 1852 inköpt lägenheten Finntorp; genom
salubref åt den 18 Juni 1855 tillhandlat sig ett mantal frälseskatte Norrtunbo; år
18,50 dels “löst Borgåssunds gamla bro. dels börjat anlägga hamn- och lastageplatsen
vid Borgåssund, på hvilken bro och plats betydliga kostnader under de följande åren
blifvit nedlagda; vidare förvärfvat sig eganderätt till en kanaljakt och slutligen år
18,58 vid Strömsholm anlagt en telegrafstation, som dock upphörde den 1 Januari
1874, då den förändrades till statstelegrafstation; för hvilket allt, efter hvad direktionens
ledamöter uppgifvit, omkostnaderna blifvit bestridda genom i fråga varande
outtagna utdelning, den der, på grund af privilegiet, beräknats för tre år utgöra

67,500 Rdr.

Finntorp betaides med........................... [>cir j gQQ.

Norrtunbo med................................. 10* 000*

Borgåssunds bro inlöstes med 5,175 Rdr och är numera, sedan den

blifvit ombyggd, upptagen till värde af............... „ 28,329: 18.

Hamn- och lastageplatsen är bokförd till................. ” 30*512: 22.

tillsammans Rdr 70,641: 40.

Afdrages från nämnda summa det belopp, som år 1872, enligt direktionens
beslut, utgick från aktieegarnes utdelningskonto till betäckande
af skilnaden emellan utgifter och inkomster i räkningen
för hamn- och lastageplatsen..................... 2,967: 33

så befinnes återstoden utgöra........................[>(|r gy grg-,

och i det närmaste motsvara den högsta tillåtna utdelning för tre år.

“Kanaljakten och telegrafstationen hafva icke varit till något värde bokförda.

“Egendomen Norrtunbo hade bolaget inköpt egentligen af den anledning, att
vattenhöjden vid Skantzen icke kunde vederbörligen regleras, så länge från sjön derstädes
driftvatten måste utsläppas till en egaren af Norrtunbo då tillhörig mjölqvarn
men derjemte i ändamål att bereda boställe åt kanalverkets mekanikus.

“Med brobyggnaden och lastageplatsen vid Borgåssund angifvas förhållandet
vfF®1 följande. 1 början af 1830-talet hade ett bolag bildat sig, som vid den gamla
fäijestaden å nämnde plats uppfört en fast bro, förbi hvilken fartygen icke kunde
komma, utan att vara försedda med fällmaster. Sedan Kongl. Maj:t i bref af den
22 December 1851 förordnat, att rörliga broar af jern, der sådana erfordrades, borde
anbringas utefter hela kanallinien, och denna för rörelsen högst nyttiga inrättning
måste helt och hållet komma att förfela sin verkan och blifva alldeles ändamålslös,
om den fasta bron vid Borgåssund fortfarande skulle bibehållas i dess då varande skick’
enär trafiken icke kunde fritt röra sig och begagna sig af ångbåtar, utan hållas stängd
af Borgåssunds bro, fann kanalbolaget nödvändigt att på något sätt åvägabringa ombyggnad
af ofta nämnda bro.. I sådan afsigt träffades det aftal med intressenterne i
brobolaget, att desse skulle till kanalbolaget mot lösen upplåta bron, hvarefter direktionen
hos Kongl. Maj:t anhöll om bidrag af allmänna medel för brons inlösen och
ombyggnad. Denna framställning vann icke bifall af Kongl. Maj:t, “enär 3 § i privilegiet
ålade kanalbolaget att, utan att kunna påräkna ytterligare statsbidrag, fullborda
kanalens ombyggnad, hvartill hörde, att segelleden skulle af bolaget föras ut
“i Malaren“, (Kongl. brefvet den 22 Juni 1859) en tolkning, som ej öfverensstämde

I

— 9:5 —

med bolagets uppfattning, att bron icke låg inom de för segelleden utstakade gränser,
utan sydvest om kanalens utlopp vid Strömsholm. Yid sådan utgång af saken fann
direktionen icke någon annan lämplig utväg för denna angelägenhets bringande till
verkställighet, än att byggnadsarbetet blefve genom direktionens föranstaltande utfördt,
samt att för ändamålet erforderliga medel anskaffades genom uppbärandet under vissa
år af särskilda afgifter ä åtskilliga af de varuartiklar, som forslades på kanalen; och
som direktionen jemväl ansåg nödigt att genom ! dylika afgifter bereda tillgång för
inrättandet af en ändamålsenlig lastageplats för. trafikerande å kanalen, hvarest de
från Mälaren ankommande större fartyg, hvilka icke kunde passera Strömsholms kanal,
kunde, skyddade mot storm, antingen direkte lasta eller lossa i och ur kanalfartygen
eller ook afhemta effekter från eller lossa sådana vid lastageplatsen, beslöt direktionen
att till bergverksidkare i orterna och öfrige trafikerande å kanalen göra framställning,
huruvida de vore villige att genom erläggandet af vissa afgifter å åtskilliga varuartiklar,
 som passerade Strömsholms station, tillskjuta nödiga medel för bestridandet
af de för verkställigheten af omförmälda arbeten beräknade kostnader. Förslaget godkändes
ock af vederbörande, hvilka förklarade sig villige att, för beredande af ersättning
för kanalbolagets kostnader, underkasta sig en afgift för de bergverksprodukter
och den spanmål, som för deras räkning passerade Strömsholms station, under
det antal år, som erfordrades för betäckande af dessa kostnader, dock med förbehåll
och under förutsättning, att Kongl. Maj:t, med godkännande af det sålunda fattade
beslutet, förklarade, att i fråga varande arbeten, såsom allmännt nyttiga, borde genom
fastställd afgift af alla trafikerande, som passerade Strömsholms station med bergverksprodukter
och spanmål, understödjas. Imellertid blef framställningen äfven i denna
form af Kong!. Maj:t afslagen, “såsom grundad på det antagande, att kanalbolaget
“icke skulle ega förpligtelse att utan ersättning vidtaga förändring af bron öfver
“Borgåssund, och enär genom bifall dertill trafiken för fiffigt skulle jemväl belastas
“med afgifter för bolagets lastageplats, ehvad den begagnades eller icke“; men i händelse
ny lastageplats blefve af bolaget inrättad, förklarades detsamma vara “obetaget
“att till nådig pröfning inkomma med förslag till taxa å de särskilda afgifter, som böra
“erläggas af dem, hvilka af bolagets lastageplats och dervarande magasiner m. m. sig
“betjena (Kongl. brefvet den 10 Augusti 1860). Efter att sålunda förgäfves hafva
sökt bidrag af allmänna medel eller understöd från de trafikerandes sida, för att
bringa till stånd de för kanalfarten högst nödiga inrättningarne, måste aktieegarne
slutligen besluta att med egna medel utföra så väl ombyggnaden af bron som anläggningen
af hamn- och lastageplatsen, för hvilka arbetens bekostande, då andra tillgångar
icke funnos att anlita, den för de tre åren 1860—-1862 afsätta utdelning togs
i anspråk. “

Jemte det Statsrevisorerne velat erinra derom att, på sätt här förut blifvit visadt,
 förpligtelsen att före ombyggnadstidens slut förse samtliga öfver kanalerna och
slussarne erforderliga öfvergångar med rörliga eller s. k. dragbroar af jern af Kongl.
Maj:t ålades bolaget i full öfverensstämmelse med dess eget erbjudande vid dess ansökning
om understöd från Handels- och sjöfartsfonden, hafva Revisorerne ansett
lämpligt att till upplysning här fullständigt intaga de i Kongl. brefvet den 22 Juni
1859 anförda skäl för afslag å den af direktionen gjorda ansökning om erhållande af
statsbidrag antingen för så väl inlösen med 5,175 Rdr af Borgåssunds bro, som uppförande
i stället af ny bro och åvägabringande i sammanhang dermed af en erforderlig
ansedd fördjupning af segelleden under bron och i sjön Freden, beräknade att
kosta 10,500 Rdr, eller ock blott för utförandet af nyss nämnda arbetsföretag. Med
uteslutande af reciten är nämnda Kongl. bref så lydande: “Sedan Styrelsen för allmänna

— 91

väg- och vattenbyggnader afgifvit underdånigt utlåtande öfver Eder ofvanberörde
ansökning, kåfve Vi låtit handlingarne i detta mål Oss föredragas; och då Strömsholms
nya kanalbolag, enligt 3 § i det för bolaget den 28 April 1842 utfärdade
nådiga privilegium, åligger att, utan att kunna påräkna ytterligare statsbidrag, än
det i samma privilegium omförmälda, fullborda kanalens ombyggnad i öfverensstämmelse
med den af framlidne Öfverstelöjtnanten Edström uppgjorda, den 27 Juli 1841
i nåder gillade byggnadsplan, samt denna plan, hvilken för kanalens fortsättning
nedom Skantzen upptager två alternativ, nemligen det ena efter gamla vattendraget
genom Ladugårdssjön “till sjön Ereden och Mälaren® och det andra i en föreslagen
ny sträckning till slutpunkten A vid Mälaren nedom Borgåssund, sålunda
förutsätter att, i hvilketdera fallet som helst, segelleden skulle af bolaget föras ut i
Mälaren, hvilket för öfrigt äfven i afseende å förra alternativet särskildt följer af
Vårt nådiga bref den 12 Januari 1855, hvarigenom samma alternativ blifvit gilladt,
hafve Vi funnit eder förevarande ansökning, som åsyftar att Vi måtte bevilja bidrag
af allmänna medel till inlösen eller ombyggnad af ifrågavarande, redan före den tid,
då bolagets privilegium och Vårt omförmälda beslut angående byggnadsplan för kanalen
meddelades, anlagda bro vid Borgåssund, icke kunna vinna nådigt bifall.®

Till hvad här ofvan blifvit anfördt, rörande förhållandet med hamn- och
lastageplatsen vid Borgåssund, få Statsrevisorerne tillägga att, uppå derom af direktionen
gjord framställning, Kongl. Maj:t den 24 Juli 1863 fastställde taxa för dess

begagnande.

Ar 1860 afsynades och godkändes ombyggnaden af kanal- och slussverket och

kostade då................................Ildr 2,834,000: —

hvartill skulle komma en ytterligare utgift af............ „ 14,000: —

hvarigenom hela ombyggnadskostnaden komme att uppgå till . . . Rdr 2,848,000: —

och som enligt den fastställda planen denna kostnad beräknats

till högst................................... 1,968,000:

hade densamma öfverskridits med . ..................Rdr 880,000: —

Till utförande af arbetet hade bolaget haft att disponera:

Aktiekapitalet.............................Rdr 323,400: —

Anslag från Riksgälds-kontoret .................... ,, 1,125,000: —

D:o från Handels- och sjöfartsfonden............... „ 225,000: —

Lån från dito ............... „ 450,000: —

Rdr 2,123,400: —

hvartill kom hvad som i kanalinkomster, räntor m. m. under ombyggnadstiden influtit.
Då hvad bolaget sålunda haft att använda icke varit tillräckligt för bestridande af
utgifterna under samma tid, hade bolaget år 1857 upplånat 250,000 Rdr mot obligationer
att amorteras på 36 år. Jemte anmälan härom äfvensom att inkomsterna af
kanalen, som under då förflutna senare åren uppgått till emellan 50,000 och 60,000
Rdr, skulle, med beräkning af den stadgade afbetalningen med 9,000 Rdr till Handels-
och sjöfartsfonden och afsättningen af 4,500 Rdr till reparationsfond, medtagas
till årliga utgifter, utan att likväl aktieegarne erhölle någon ränta och utan att något
amorterades på den sväfvande skulden; samt under anförande att, i anseende till
denna bolagets ställning, aktieegarne, hvilka redan under sist förflutna 12 år varit i
saknad af annan afkastning utaf aktiekapitalet än 3 procent årlig ränta, vid sammanträde
den 12 November 1860 beslutat, att all utdelning å aktierna tills vidare skulle
inställas, anhöll, enligt erhållet uppdrag, direktionen uti underdånig skrifvelse den 8

- 95 ......

December nämnda år om anstånd under 5 år med den föreskrifua årliga afbetalningen
till Handels- och sjöfartsfonden. Enligt förut åberopade nådiga bref af den 1
Februari 1861, fann Kongl. Maj:t för godt tillåta, att med denna afbetalning skulle
få anstå till 1868 års slut, med vilkor att aktieegarne under samma tid fortfarande
frånträdde allt anspråk på utdelning.

Genom denna tillåtelse för bolaget att under åren 1860, 1861 och 1862 få
anstånd med afbetalningen till Handels- och sjöfartsfonden blef tiden för fullgörandet
af första afbetalningen å skulden till berörda fond från 1860 års slut, då den
eljest skolat erläggas, framflyttad till slutet af år 1868. För åtnjutande af denna
förmån skulle bolaget fortfarande, d. v. s. i enlighet med dess redan anmälda beslut
om inställning tills vidare af all utdelning å aktierna, frånträda allt anspråk på utdelning
under samma tid, åren 1860, 1861 och 1862. Enligt 10 mom. e i privilegiet
egde bolaget att från och med det år, då nya kanal- och slussverket blifvit fullt
färdigt och farbart, såsom ränta och utdelning på aktierna erhålla af kanalinkomsten,
så vidt den dertill lemnade tillgång, ett belopp af högst 22,500 Rdr i riksmynt,
sedan likväl förut afdragits och godtgjorts alla utgifter för året. Då kanalen under
år 1860 fullbordades och godkändes enligt Styrelsens öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
deröfver meddelade afsyningsbetyg, hade således bolaget haft rätt att, i
enlighet med berörda stadgande i privilegiet, samma år samt åren 1861 och 1862
erhålla utdelning å aktierna, derest icke Kongl. Maj:ts föreskrift förefunnits, att
bolaget under dessa år icke fick uppbära densamma. Uttrycket “att bolaget skulle
frånträda allt anspråk på utdelning under samma tid“ torde nemligen efter vanligt
språkbruk icke kunna innebära annan mening, än att bolaget under denna tid hvarken
egde rätt att kontant uppbära eller på annat sätt sig tillgodoföra utdelning å
aktierna. Bolagets här förut omförmälda åtgärd, att för åren 1860, 1861 och 1862
i räkenskaperna såsom en bolagets fordran uppföra utdelning under dessa år och
sedermera till gäldande af denna fordran derur afföra samt till sin enskilda räkning
öfverföra förenämnda egendomar samt bro och lastageplats, synes följaktligen vara
helt och hållet stridande mot Kongl. Maj:ts ofvan berörda beslut och då, på sätt här
förut finnes omförmäldt, förvärfvandet af eganderätten till kanaljakten och inrättandet
af telegrafstationen uppgifves hafva skett medelst användande af i fråga varanda outtagna
utdelning, lärer öfverföringen till aktieegarnes enskilda räkning af nämnda jakt
och telegrafstation samt afkomsten af desamma icke heller kunna anses med Kongl.
Maj:ts åberopade beslut öfverensstämmande.

Angående räntor och åtskilliga inkomster, som ansetts höra tillkomma aktieegarne.

1 afseende å den ränta å 5 procent å de under åren 1848—1859 med tillhopa
77,616 Rdr i räkenskaperna uppdebiterade 2 procent å aktiebeloppet, som ''bolaget
årligen beräknat och fört sig enskildt till godo med 3,880 Rdr 80 öre, hafva
Statsrevisorerne här förut meddelat sitt yttrande.

Revisionsberättelsen upplyser, att bland de inkomster, som tillgodotöras
utdelningskonto, äfven äro räntor å tillfälligtvis utlånta medel, utan att något stöd
för denna åtgärd finnes anförd. Uti 14 § af de utaf Kongl. Maj:t den 27 Mars
1863 förnyade regler för Strömsholms nya kanalbolag föreskrifves, att bolagets penningar
skola, i mån som de inflyta och för tillfället ej behöfva användas, insättas på
upp- och afskrifnings- eller deposit- eller kreditivräkning uti någon eller några af de
banker, för hvilka direktionen hyser förtroende. Af denna föreskrift vill det synas,

— 96 —

som borde den ränteafkomst, hvilken sålunda uppkommer, upptagas bland de inkomster,
 för h vil ka på grund af 6 § i privilegiet redovisning till staten sker. Statsrevisorerne
hafva ej heller kunnat finna något stadgande i privilegiet eller reglerna,
som lian ty der derpå, att bolaget eger rätt att såsom enskild egendom använda dylik
inkomst.

Enligt här förut omförmälda ändring i 5 § af privilegiet, skola, under den tid
lånet från Handels- och sjöfartsfonden återbetalas, årligen 4,500 Rdr och sedermera

7,500 Rdr af kanalinkomsterna afsättas till samlande af en fond för framtida större
reparationer, intill dess denna fond med derå upplupna och till kapitalet lagda räntor
uppgår till 300,000 Rdr, hvarefter räntan kommer att beräknas bland kanalverkets
inkomster. Utlåningen af dessa medel samt bevakningen af låne- och säkerhetshandlingarne
derför besörjas af bolaget på eget ansvar. Af detta stadgande framgår
oförtydbart, att det belopp, 4,500 Rdr eller 7,500 Rdr, som skall årligen afsättas till
nämnda fond, får tagas af kanalinkomsterna, men att deremot genom bolagets egen
försorg fondens medel skola göras fruktbärande och den på sådant sätt inflytande
räntan läggas till kapitalet för dess förökande. Då utaf förestående, ur revisionsberättelsen
tagna räkenskapssammanhang inhemtas, att bland utgifterna blifvit såsom
räntor å nämnda fonds behållning upptaget år 1872 ett belopp af 4,641 Rdr 79 öre
och år 18/3 ett belopp af 4,714 Rdr 9a öre, hafva Statsrevisorerne icke kunnat
undgå att fästa uppmärksamhet dervid, att bland de för samma år angifna inkomster
icke någon post finnes upptagen, som antyder att motsvarande ränteinkomst af fondens
utlånade medel förts bolaget till godo. Det synes nemligen icke kunna antagas,
att de å reparationsfonden influtna räntemedel blifvit inräknade i de under rubrik:
“Sluss- och kanalinkomster11 för nämnda två år uppförda summor.

Bolagsrevisorernes berättelse upplyser att, med afseende å de betydliga in- \

Dalslands

Efter det Fullmäktige i Riksgälds-kontoret erinrat bolagets styrelse om utsättande af
verkställd den 7 Augusti detta år, och har deruti deltagit, Häradshöfdingen V. A. Sandström,
enligt förordnande af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Den derom afgifna berättelsen lemnar

Skulder vid 1873 års början:

Till aktieegarne för influtna medel å primitiva aktier Rdr 180,739: 79.

„ garantiaktieegarue................. „ 962,275: 29.

„ vissa garantiaktieegare för ett å 3,810 aktier
förskottsvis iiibetaldt belopp af 15 Rdr 50

öre per aktie ................... 59.055: -

,, särskilda reservfonden för påbyggnad af öfre

dammen vid Håfverud............ .. 551: 25.

.. Kronofogdea Hedstrand, inbetalda men ej redovisade
aktiemedel............... 280: 44.

Enligt primitiva

1,202,901:

77.

Transport Rdr 1,202,901: 77.

— 07 —

komster, kanalen år 1873 lemnat, utaf obligationerna för amor terings lånet under
nämnda år utlottades 2,000 Rdr mera än planen minst bestämmer. Enär genom
denna åtgärd det öfverskott af kanalverkets inkomster, som enligt privilegiets 6 §
för året skolat tillfalla staten, blifvit minskadt med samma summa, har detta förhållande
ådragit sig Statsrevisorernes uppmärksamhet.

Genom privilegiets 6 §, som stadgar att el ter byggnadstidens förlopp samt
från och med det år, då kanalen blifvit fullt färdig och farbar, skall, sedan af
kanalverkets inkomster erforderliga kostnader och utgifter af alla slag, deribland
äfven afsättning till reparationsfonden och aktieegarne tillkommande utdelning blifvit
godtgjorda och bestridda, all öfrig inkomst tillfalla staten, har staten sökt bereda sig
någon godtgörelse för de betydliga bidrag, den till kanalverket förskjutit. I bolagsrevisorernes
berättelse lemnas äfven uppgift på de belopp, som i enlighet härmed
under de senaste 5 åren kommit staten till godo, nemligen:

år 1869.........................Rdr 2>022: 67-

„ 1870 ......................... » 10: 44.

I’, 1871......................... » 274: 26.

1872 ......................... » R139: 47.

: 1873 ......................... - 2,687: 58

Statens i berörda 6 § uttryckta syftemål har i icke ringa grad motverkats åt de
utaf bolaget vidtagna, här omförmälda åtgärder. Till förekommande af en framtida fortsättning
i samma riktning föranlåtas Statsrevisorerne hemställa, det Riksdagen måtte
låta vidtaga nödiga åtgärder för åstadkommande af rättelse i här° anmärkta, förhållanden,
 äfvensom af hvad i öfrigt kan erfordras, för att staten må komma i åtnjutande
af sin rätt.

kanalaktiebolag.

tid för granskning af räkenskaper och förvaltning för år 1873, har denna granskning blifvit
enligt Kong! Maj:ts förordnande, och t. f. Bokhållaren i Kongl. Statskontoret P. M. Nilsson,

följande uppgifter:

aktieegarnes bok.

Tillgångar vid 1873 års början:

Kanalbyggnaden............Rdr 1,449,265: 30.

Diverse omkostnader för byggnaden. „ 20,125: 23.

Fordran i f. d. Kronolänsmannen C. G. Bergs konkursmassa
..........................

Behållning af skiffer.....................

Kassabehållning.......................

1,469,390: 53.

1,993: 55.
97: 96.
287: 74.

1,471,769: 78.

Transport Rdr 1,471,769: 78-

13

Riksdagens Rev, Bev, 1874 angående Riksgälds-kontoret.

— 98

Transport Rdr 1,202,901: 77.

Utgifter:

Enligt bolagets räkenskaper:

Ränta å förenämnda reservfond ...........Rdr

Tillkommer:

Afskrifning af bolagets fordran bos f. d. Kronolänsmannen
Berg, enligt styrelsens beslut den
10 Januari 1873 ................. „

Tillgångar vid 1873 års slut:

Kanalbyggnaden.............. 1,449,265: BO.

Diverse omkostnader för dito:
enligt bolagets räkenskaper 20,183: 23.

Tillkommer:

Arvode till vice Kommissionslandtmätaren
Laurell för
lemnadt biträde, bvilket arvode,
 som utgått med 300
Rdr kontant och 300 Rdr
för till honom öfverliyttade
och i registerboken såsom
inbetalda antecknade aktier,
för hvilka kontant liqvid
likväl ej ingått, tillagts skulderna
till aktieegarne . . . 600: — on 7QQ 0q

- 2ö. 1)470)048: 53

Behållning af skiffer.................... 97: 96.

Kassabehållning hos verkställande direktören...... 287: 74. i 47q 4g4. 23

27: 56.

1,993: 55.

2,021: 11.

Summa Rdr 2,675,357: 11.

Enligt garanti -

Skulder vid 1873 års början:

Till Riksgälds-kontoret:

Lånet till Dalslands kanal.....Rdr 807,408: 35.

Dito till kanalen mellan Östra och

Vestra Silen........ „ o0,108: 09. 357 5^0* 44

„ Handels- och sjöfartsfonden.............. 134,400: —

Transport Rdr 991,916: 44.

— 99 -

Transport Rdr 1,471,769: 78.

Skulder vid 1873 års slut.

Till aktieegarne för inbetalda aktiemedel, enligt bolagets
räkenskaper.....Rdr 179,378: 24.

Afgår: Aktieegarne två
gånger godtgjorda försälj
ningsmedel för

skiffer........ „ 143: 66- 179,234: 58.

Tillkommer:

Aktieegarne orätt påförd afskrifning af
bolagets fordran i Kronolänsmannen
G. Bergs konkurs . . Rdr 1,993: 55.

Orätt bokförd afskrifning
af värdet å 10
stycken aktier, öfverflyttade
från Fanjunkaren
M. Hellgren
på vice Kommissionslandtmätaren
Laurell „ 300: —

Ej bokförd liqvid för
samma aktier, hvilka
lemnats såsom ersättning
för verkställda
arbeten . . . „ 300: —■ 2,593: 55.

Till garantiaktieegarne...............• • • • •

„ vissa garentiaktieegare för ett å 3,810 aktier förskottsvis
inbetaldt belopp af 15 Rdr 50 öre per

aktie.............................

„ särskilda reservfonden för påbyggnaden af öfre dammen
vid Håfverud.............•••••••

„ Kronofogden Hedstrand, inbetalda men ej redovisade
aktiemedel...........-.............

181,828: 13.

961,844: 95.

59,055: —

578: 81.

280: 44. 1)203)587; 33
Summa Rdr 2,675,357: 11.

aktieegarnes bok.

Tillgångar vid 1873 års början:

Fordran af primitiva aktieegarne............Rdr 962,275: 29.

Materialier och inventarier samt ved ......... >, 1,941: 65.

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget innestående . . „ 30,960: —

Kassabehållning..................... » 3,492: 76. 998,669: 70.

Transport Rdr 998,669: 70.

— 100 —

Transport Rdr 991,916: 44.
Till garantiaktieegarne, för inbetalning å tecknade aktier 53,744: 22.

„ Kronolänsmannen P. Stockman............. 164: 95.

„ reservfonden, enligt 17 § i bolagsordningen afsätta

medel.......................... 1,727: 05.

1,047,552: 66.

Utgifter:

Trafik- och underhållskostnader............Rdr 14,870: 91.

Rättegångskostnader, indrifningsprovision m. m. . . . „ 527: 59.

Till reservfonden afsätta medel............ „ 663: 18.

Räntor.......................... „ 25,122: 57.

Till aquedukten och slussarne vid Håfverud..... „ 3,600: —

Tillgångar vid 1873 års slut:

Fordran af primitiva aktieegarne...........Rdr 961,844: 95.

Materialier och inventarier samt ved......... „ 2,413: 66.

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget innestående . .. 545: 01.

Kassabehållning..................... „ 2,152: 80. 966 956. 42

Summa Rdr 2,059,293: 33.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Kanalbyggnaden............

Diverse omkostnader.........

Inventarier, materialier och ved . . .

Skiffer .................

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget

Rdr

innestående

1,449,265: 30.
20,783: 23.
2,413: 66.
97: 96.
545: 01.

Transport Rdr 1,473,105: 16.

101 —

Transport Rdr 998,669: 70.

Inkomster:

Trafikinkomster
Intressemedel.

Rdr 43,712: 47.

- 1>455: 86~ 45,168: 33.

Skulder vid 1873 års slut:

Till Riksgälds-kontoret:

å lånet till Dalslands kanal, enligt bolagets räkenskaper
..............Rdr 777,033: 54.

Af går: enligt utdrag af Riksgäldskontorets
räkenskaper .... ■ „ 23,414: 97.

Rdr 753,618: 57.

å lånet till kanalen mellan Östra

och Vestra Silen........ „ 45,845: 53. 799^464; 10.

Till Handels- och sjöfartsfonden.............. • 138,000:

„ garantiaktieegarne för inbetalning å tecknade aktier 75,336: 02.
” Kronolänsmannen P. Stockman............. 164: 95.

D:o K. A. Freudenthal.......• • ■ 100: —

reservfonden, enligt 17 § i bolagsordningen afsätta

medel . ,...................... ■ • 2>39Q: 23~

Summa Rdr

1,015,455: 30.
2,059,293: 33.

den 31 D e ce m ber 1873.

Skulder:

Till Riksgälds-kontoret:

Lånet för kanalen mellan Hattefura och Stora

Lee.................Rdr 753,618: 57.

Dito för dito mellan Östra och
Vestra Silen............ ,, 45,845: 53. 799^464; 10.

Transport Rdr 799,464: 10.

— 102 —

Transport Rdr

Kassabehållning hos verkställande direktören
.........Rdr 1,439: 50.

» hos kanalens uppbördsman
.......... „ 1,001; 04.

Förlust..............

1,473,105: 10.

2,440: 54.

1,475,545: 70.
50,519: 99.

Summa Rdr 1,526,065: 69*

Kanalrevisorerne hafva gjort erinringar mot åtskilliga oriktigheter i bokföringen,
 hvilka blifvit af dem i förestående räkenskapssammandrag rättade, hvarjemte de
hemställt om vidtagande af den rättelse i räkenskaperna för nu löpande år, som af
omständigheterna påkallas.

Härförutom hafva kanalrevisorerne gjort följande framställningar och erinringar
:

att granskning af registerboken och dess jemförande med öfriga räkenskaper,
som af dem icke medhunnits, men ansetts nödig så väl för år 1873 som föregående
år, måtte uppdragas åt uppgifven person att verkställa före den revision, som inträffar
år 1875;

för undersökning af frågan, huru inkasseringarne för tecknade aktier
handhafvas och redovisas, nödigt är att revisorerne tillhandahålles en tablå, som
lemnar fullständig utredning i detta hänseende, verkställande direktören måtte med
det skyndsammaste upprätta och till bemälde person öfverlemna en sådan tablå för
dess granskning i sammanhang med registerboken;

och att, enär till betryggande för framtiden af bolagets rätt till mark och
vatten, som till detsamma i och för kanalen afträdts, det är nödvändigt att derom
upprättade afhandlingar varda behörigen lagfarna, men sådant i allmänhet icke blifvit
iakttaget, dessa handlingar måtte skyndsamligen lagfaras.

Med anledning af ett utaf styrelsen till påseende framlagdt förslag till förhöjd
frakttaxa, hafva bolagsrevisorerne uttalat den åsigt, att en höjning af den hittills
gällande taxan är af tidsförhållandena lika väl påkallad, som kanalbolagets ekonomiska
ställning gör en ökad trafikinkomst nödvändig.

Enär Fullmäktige af den i revisionsberättelsen gjorda erinran inhemtat, att
bolaget föi summat besörja om lagfart å flera af de afhandlingar, genom hvilka mark

— 103 —

Transport Rdr 799,464: 10.

Till Handels- och sjöfartsfonden............... 138,000: —

„ primitiva aktieegarne: inbetalningar......• • • ■ 181,828: 13.

„ garantiaktieegarne: förskott .... Rdr 59,055: —

inbetalningar . „ 75,336: 02. 134 39j_; 02.

Till Kronofogden C. Hedstrand................ 280: 44.

„ Kronolänsmannen P. Stockman............. 164: 95.

_ D:o K. A. Freudenthal............. 100: —

Reservfond för påbyggnad af öfre dammen vid Håfverud 578: 81.
D:o enligt 17 § bolagsordningen........... 2,390: 23.

Statsanslag....................................

Ränteinkomster .................................

Skänkta verktyg och materialier ......................

Summa Rdr

1,257,197: 68.
249,750: —
17,933: 65.
1,184: 36.

T,L 26,065: 69.

och vatten i och lör kanalen till bolaget afträdts, så och då behörigt iakttagande
deraf syntes af vigt för staten, hvars säkerhet för det till bolaget lemnade statslåns
återbetalande hufvudsakligen består i kanalverket, hvilket, derest betalningsskyldigheten
icke fullgöres, skall hemfalla till staten, hafva Fullmäktige under den 20
Augusti detta år uppmanat styrelsen att, der sådant icke redan skett, utan dröjsmål
gå i författning om nödig lagfarts erhållande.

Med anledning deraf, att i den afgifna revisionsberättelsen icke meddelats
något yttrande om det skick, hvari kanalverket sig befinner, och då dess underhållande
i godt stånd är af så mycket mera vigt för staten, som detsamma, enligt
hvad ofvan är nämnd t, utgör säkerhet för statens fordran hos bolaget, hafva Fullmäktige
beslutat anmoda den revisor, som härnäst kommer att af dem utses till deltagande
i granskningen af bolagets förvaltning, att noggrannt tillse och meddela upplysning
om det skick, hvari kanalverket underhålles.

I afseende på de föreskrifna årliga rånte- och amorteringshqviderna utvisa
Riksgälds-kontorets räkenskaper, att till nämnda verk inbetaides:

å lånet till Dalslands kanal (för hvilket det årliga inbetalningsbeloppet utgör
40,000 Rdr).

1873 den 21 Januari återstående belopp för år 1871 ......... Rdr 32,000:

„ under Februari, Juli, Augusti,

och amortering för år 1872. . .

„ i December, i afräkning för år 1873

1874 i Juli d:o d:o d:o ...... » 10,000:

„ i Augusti d:o d:o d:o ...... „ o,000:

November och December ränta

Rdr 4,928

40,000:

19,928:

« dånet för kanalanläggningen mellan Östra och Vestra Silen (för hvilket skola årligen
erläggas 3,072 Rdr)

har för år 1873 belöpande rånte- och amorteringsbeloppet blifvit i föreskrifven ordning
inom årets slut inbetaldt.

— 104

Sedan Riksgälds-kontorets kommissariat i Februari månad detta år hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län begärt, att hos styrelsen för Dalslands
kanalaktiebolag måtte uttagas det vid 1873 års slut förfallna oguldna beloppet,
35,072 Rdr af inbetalningen för lånet till Dalslands kanal, hvilken begäran förnyats
i Juni månad; och sedan bolagets styrelse — jemte förklarande att bolaget, som till
gäldande af berörda skuld icke egde andra tillgångar än, utom sjelfva kanalen, trafikinkomsterna
samt då icke fullgjorda inbetalningar å garantiaktierna, i den mån sådana
inflöte, fortfarande såsom hittills deraf gjorde afbetalningar till Riksgäldskontoret
— hemställt, huruvida någon vidare åtgärd uti i fråga varande hänseende
kunde anses erforderlig, hafva Fullmäktige, med fästadt afseende derå att under tiden,
sedan handräckningen påkallades, å den för år 1873 förfallna annuiteten inbetalts

Kinda

Berättelsen öfver verkställd granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning för år
nar följande redogörelse:

Utgifter år 1873:

Rdr 949: 56.

„ 7,380: 53.

„ 340: 70.

„ 4,535: 53.

„ 1,790: 74.

„ 603: 67.

” 2>52^43- 18,130: 16.

......... 11,989: 81.

Summa Rdr 30,119: 97.

Trafikomkostnader.........

Tjenstemäns och betjentes aflöning

Skatter och onera.........

Administrationen..........

Kanalens underhåll.........

Förrådets underhåll ........

Diverse utgifter...........

Räntor utöfver ingående......

Tillgångar:

Kanalanläggningen............................Rdr

Behållna förrådseffekter......................... n

Fordran för försålda fastigheter.................... ,,

„ af Linköpings stad för farleden Ny q värn—Roxen..... „

„ hos Göta kanal, afsedd till amortering af bolagets skuld

till Handels- och sjöfartsfonden............ „

En Allmänna hypoteksbankens obligation med derå upplupen ränta

till årets slut............................ „

Kassabehållning.............................

Bolagets ställning

1,307,467: 13.

24,980: 68.

9,000: —

6,494: 27.

22,000: —

1,040: 42.

1,780: 66.

Summa Rdr 1,372,763: 16.

— 105 —

ofvan uppgifna 15,000 Rdr, kvilket syntes ådagalägga bolagets bemödande att, så vidt
inflytande tillgångar sådant medgåfve, fullgöra sina förbindelser till staten, under den
20 Augusti tillåtit att den hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande begärda handräckningen
fick för det då varande återkallas. Jemte underrättelse härom och med tillkännagifvande,
 att denna återkallelse hufvudsakligen skett för att sätta styrelsen i
tillfälle att bereda utväg till fullgörande af bolagets betalningsskyldighet till Riksgäldskontoret
medelst indrifvande, så vidt nödigt vore, af ännu ej inbetalda belopp å de i
bolaget tecknade s. k. garantiaktier, hvilka äro afsedda att utgöra säkerhet för återbetalningen
af det bolaget
låten skrifvelse, uppmanat styrelsen att skyndsamt vidtaga kraftiga åtgärder för infordrande
och indrifvande af hvad som ännu å garantiaktierna återstode oguldet.

kanalbolag.

1873, uti hvilken granskning Kaptenen C. G. Hierta, å Riksgälds-kontorets vägnar deltagit,! lem -

Inkomster år 1873:

Ordinarie trafikinkomster
Extra d:o

Diverse inkomster ...

. Rdr 28,863: 43.
. „ 188: 22.
. „ 402: 53.

28,954: 18.

den 31

Brist.

December 1871.

Skulder:

Återstoden af statslånet...............

Aktiekapitalet....................

Lån från Handels- och sjöfartsfonden........

Fonden för Stångebro underhåll...........

„ för underhåll af farleden Nyqvarn—Roxen

Till Östgöta enskilda bank.............

Reservfonden.....................

Summa Rdr

Rdr 419,737

50.

327,500

—

„ 22,000

—

392

20.

1,528

52.

4,000

—

2,050

—

Tillgång utöfver skuld, tillkommen genom statsanslag, anslag af länets
landsting, ränteinkomster m. m. . . ..................

1,165: 79.
30,119: 97.

777,208: 22.
595,554: 94.

Summa Rdr 1,372,763: 16.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgäld s-kontoret.

14

— 106

6, for?stäe“de ^Qgorclse visar sig att trafikinkomsterna, ehuru 4,885 Rdr

oc5h i r an föregående året icke ens varit tillräckliga att bestrida de i

islff grafiken och kanalens underhall uppkomna kostnader jemte räntan å statslåne.
 ocn således hvad som erfordrats till de bestämda amorteringarne å skulderna
till Riksgalds-kontoret samt Handels- och sjöfartsfonden äfvensom till nybyggnader
och alsattnmg till reservfond måst af andra disponibla medel betäckas, hafva bolags vå

Sheten t ,på in°m fä år härefter sannolikt inträffande

svangheten att verkställa sådana byggnader, som för kanal verkets utveckling kunna

Redogörelse
för de jernvägsaktiebolags
ställning,
 i hvilkas
revisioner sta -

]s i ^l(r!^s°rerne’ som ®tt mottaga de till Fullmäktige inkomna berättelser om granskning
låneunderstöd for jernvagarnes anläggning och uti hvilkas revision staten eger att genom ombud
vidt den af revisionsberättelserna inhemtas 8 °

ten genom ombud
deltager.

Ur den afgifna berättelsen
följande uppgifter:

Gfelle Dala

om granskningen af detta bolags förvaltning och räken -

Shvlder:

Återstod af statslånet...........

Aktiekapitalet................

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll
Innestående ränta och vinstutdelning å aktiekapitalet .
Otnga skulder.............

Bolagets ställning

.....Rdr 1,874,797: 68.

..... „ 2,400,000: -

..... „ 1,871,777: 31.

..... ,, 474,000: -

..... „ 1,242,345: 71.

Summa Rdr 7,362,920: 70.

Utgifter år 1873:

För trafiken...............

Ett_ års ränta å obligationer, 1,500,000 Rdr

Öfriga ränteutgifter..............

Afsatt till pensionsfonden ..........

B:o till fonden för jernvägens och materielens ständiga underhåll
Kanta och utdelningför året, 25 procent å aktiekapitalet, 2,400,000 Rdr

Rdr -

860,556: 75.
75,000: —
41.317: 42.
129,000: —
18,611: 20.
600,000: —

Summa Rdr 1,724,485: 37.

— 107 —

erfordras, och att i stadgad ordning amortera skulderna, derest icke trafikinkomsterna
väsendtligen förökas.

Revisionsberättelsen vitsordar, att kanalen med alla dess tillhörigheter underhålles
i utmärkt skick, samt upplyser, att vid Vester by blifvit uppförd ny brovaktarestuga
jemte uthus, att den år 1872 påbörjade förändringen af Säby bro i förening
med utvidgningen af sjön Rengens utlopp fullbordats och att ett grund i farleden vid
Horns lastageplats blifvit bortsprängdt, men att deremot af förut beslutade öfverarbeten
fortfarande återstår ombyggnaden af bron öfver kanalen mellan sjöarne Emmern
och Åsunden.

af förvaltning och räkenskaper för år 1873 bos de jernvägsaktiebolag, hvilka utaf staten erhållit
deltaga, få bär framlägga en redogörelse för dessa bolags rörelse under året och ställning, så

jernvägsaktiebolag.

skaper för år 1873, deruti Landssekreteraren M. Flor man, å statens vägnar, deltagit, framgå

den 1 Januari 1878.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen, upptagen till..................Rdr 5,007,276: 26.

Inventarier................................ „ 188,267: 84.

Öfriga tillgångar............................ „ 2,167,376: 60.

Summa Rdr 7,362,920: 70.

Inkomster år 187B:

Af trafiken...............................Rdr 1,643,930: 61.

Ränta och utdelning å bolaget tillhöriga aktier........... „ 7,500: —

Ränta å amorterade, återköpta och osålda obligationer....... „ 71,409: 56-

Afkastning af Storviks hemman................... „ 1,645: 20-

Summa Rdr 1,724,485: 37.

108 —

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen, upptagen till........

Inventarier..................

Inlösta aktier..................

Osålda obligationer..............

Rabattobligationer ............

Inköpta obligationer..............

Behållning, innestående i enskilda banker . . . .

Kassabehållning...............

Diverse fordringar.........

Bolagets ställning

... Rdr 5,021,156: 72.
.... „ 234,284: 57.

...... 30,000: —

768,700: —
.... 8,390: —

...... 351,400: —

..... „ 564,333: 22.

..... ., 17,338: 44.

.... „ 96,687: 96.

Summa Rdr 7,092,240: 91.

Utaf bolagsrevisorernes berättelse inhemtas, att år 1873 såsom ränta och utdelning
till aktieegarne utbetalts 600,000 Rdr, motsvarande 25 procent af aktiekapitalet
act till reservfonden blifvit afsätta 18,611 Rdr 20 öre och att till pensionsfonden
blifvit ofverförda icke mindre än 129,000 Rdr. Sammanläggas dessa tre
poster uppkommer en summa af 747,611 Rdr 20 öre, hvilken utgör den i nämnda
berättelse synliga behållningen af bolagets rörelse under året och uppgår till 31 15
procent åt aktiekapitalet samt öfverstiger föregående årets enahanda behållning med
1,89 procent. 8

Nu församlade Statsrevisorer anse sig böra i minnet återkalla:

.. att Rikets åren 1853—1854 församlade Ständer beviljade till anläggning af
jernväg mellan staderna Falun och Gefle ett lån å 2,400,000 Rdr, hvilket fick räntel,
nder deu for arbetets utförande afsedda tid, hvarefter skulle årligen
^ Uoksgalds-koiitoret inbetalas 3 procent å hela lånesumman, deraf för hvad af lånet
derforinnan icke godtgjorts skulle beräknas 2 procent årlig ränta och resten utgöra
kapitalafbetalmng; samt 8

, att. Kongl. Maj:t, enligt bolagets eget erbjudande, föreskrifvit, år 1868
att den årliga inbetalningen skulle från och med samma år utgöra 4 procent och
.. t’ att annuiteten vid näst instundande inbetalning och vidare framgent skulle
utgöra 6 procent, allt med räntans beräknande till 2 procent.

v i Ht • x ^ det mellan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, å
Kong!. Maj:ts och Kronans vägnar, samt bolaget år 1855 afslutade kontrakt om
jernvagsanlaggningen stadgas att, om behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag
af den årliga afbetalning® å det af staten erhållna lån, öfverstiger 8 procent å
aktieegarnes tillskott, eger Kongl. Maj:t bestämma, om och med hvad belopp den stadgade
amorteringen å sagda lån bör ökas. Alldenstund staten härigenom förbehållit sig
rättighet att vid en viss behållen årlig inkomst af jernvägen föreskrifva ökad amortel
mg ä statslånet, torde kunna antagas att afsigten dermed varit att, då bolaget
kommit i åtnjutande af en större inkomst än 8 procent å sitt aktiekapital, äfven
bereda staten möjligheten och fördelen att af det belopp, hvarmed behållna inkomsten

t

- 109 —

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstod af statslånet...........................Rdr 1,777,107: 92.

Aktiekapitalet............................... „ 2,400,000: —

Icke amorterade obligationer....................... „ 1,180,500: —

Pensionsfonden............................... „ 146,081: 46.

Fond för jernvägens och materielens ständiga underhåll...... „ 1,075,823: 81.

Innestående ränta och vinstutdelning å aktiekapitalet....... „ 474,000: —

Diverse skulder................... .......... „ 38,777: 72.

Summa Rdr 7,092,240: 9P

öfversteg nämnda procenttal, tidigare än eljest återfå den försträckning, som staten
lemnat; hvaraf äfven synes följa, att hvarje år, under hvilket det gynsamma förhållande
inträffat med inkomsten af jernvägen, att behållningen deraf öfverstigit 8 procent,
 bestämmandet öfver användandet af detta öfverskott borde ifrågakomma. Det synes
icke heller alldeles osannolikt att, vid ett sådant bestämmande, hänsyn kan tagas dertill,
att bolaget å nämnda försträckning erlägger endast 2 procent ränta, under det staten
för utförande af egna och understödjande af enskilda jernvägsanläggningar upplånat
medel mot vida högre räntefot, äfvensom att dervid kan komma att tagas i betraktande,
 det andra industriföretag vore lika förtjenta att komma i åtnjutande af statsunderstöd
och att medel dertill kunde erhållas genom ett berättigadt ökande af
amorteringen å det lån, bolaget innehar, helst bolaget numera icke lärer vara i behof
af skilnaden mellan den ränta, som för statslånet erlägges, och den ränta, som är
allmänt gångbar, hvilket behof eljest kunnat anföras mot amorteringens ökning.

Enligt tillgängliga offentliga handlingar har bolagets behållna inkomst motsvarat
följande procent af aktiekapitalet:

år 1873 ....................... 31,15 procent,

„ 1872 ....................... 29,26

„ 1871 ....................... 27,24

,. 1870 ....................... 26,3

samt åren 1857—1869 i medeltal...............10,48 „

Såsom ränta och utdelning å det af aktieegarne tillskjutna kapital hafva under
samma tid utbetalts:

år 1873

>1

1872

1871

1870

samt åren 1857—1869 i medeltal

25 procent.
25 '' ,.

20

18 ..
6,78 ..

110 —

Om ränta å aktiekapitalet beräknas till 5 procent årligen, hafva således aktieegarne,
 förutom denna ränta, erhållit på sitt tillskjutna kapital:

år 1873 ......................... 20 procent.

. 1872 ......................... 20 „

, 1871.........................15 ;

.. 1870 ......................... 13 ”

samt åren 1857—1869 tillsammans................28,14

och följaktligen ett sammanlagdt belopp, motsvarande.....91,14 procent.

Under ofvan nämnda tid har staten, förutom 2 procent ränta å hvad efter

Eorås - Herr ljunga

Sladder:

Bolagets ställning

Återstod af statslånet......................

Aktieegarnes delaktighetssumma................

Obetalda jordersättningar och skulder till diverse personer
Jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa.......

Reservfonden...................................

Statslånets amorteringskonto för år 1872 ..................

Vinstmedel, reserverade från föregående året......B,dr 1,908: 90.

Vinst af årets rörelse.................... y 24,904: 39.

1,266,828: 37.
688,527: 63.
16,939: 69.
4,487: 60.
233,064: 07.
17,480: 41.

26,813: 29.

Summa Rdr 2,254,141: 06.

Utgifter år 1873:

Driftkostnad, underhåll af banan, materiel m. m..............

Diverse utgifter.............................

Amortering å statslånet............................

Ränta å dito.........................Rdr 50,673: 13

„ å reservfonden...................... 11,143: 70

„ å jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa „ 203: 43

Nybyggnader och inköp af rörlig materiel m. m...............

Behållning af årets rörelse..........................

Summa Rdr

83,284: 39.
6,038: 42.
18,179: 63.

62,020: 26.
16,559: 12.
23,651: 23.

209,733: 05.

— 111 —

hvarje albetalning återstått, af lånet återbekomma 631,635 Rdr 66 öre, hvilken

summa endast utgör............................. 26,32 procent.

Med anledning af här uppgifna förhållanden hafva Revisorerne ansett sig böra
hemställa, det Riksdagen måtte hos Kong! Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville, på
grund af innehållet i förut citerade 6 § af kontraktet mellan staten och bolaget, taga
i nådigt öfvervägande, huruvida icke en ytterligare ökad amortering af sagda lån bör
föreskrifvas,”på det att detsamma så fort som möjligt må varda gäldadt:

Reservation anförd af Herrar Tamm och Lindgren (Bil. Lutt. N).

j ern vägsaktiebolag.

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen.....................

Rörliga materielen.......................

Inventarier och materialier..................

102 aktier i Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernväg
Innestående på depositions- samt upp- och afskrifnings -

räkning........................Rdr 119,388: 96

Allmänna hypoteksbankens obligationer........ „ 51,270: 83

Fordringar: af Borås stad................ „ 84,877: 07

af andra................... „ 8,993: 51

af stationerna å linien............. 12,156: 76

1,602,806: 16.
277,994: 30.
96,320: 76.
200: —

276,687: 13.

Kassabehållning

182: 71.

Summa Rdi

2,254,141: 06.

Inkomster år 1873:

Af trafiken.................................... 190,781: 22.

Hyror och arrenden .............................. 4,240: 12.

Vinst å främmande arbeten i reparationsverkstaden ............ 610: 42.

Diverse inkomster . . .............................. 317: 85.

Ranta å utlånta medel............................. 13,783: 44.

Summa Rdr 209,733: 05.

112

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen.............................. 1,602.889:

Rörliga materielen................................ 291,624:

Inventarier och materialier.......................... 94,682:

102 st. aktier i Uddevalla-Venersborg-Herrljunga jernväg......... 200:

Innestående å depositions- samt upp- och afskrifnings räkningar.

.......................Rdr 135,638: 71.

Allmänna hypoteksbankens obligationer......... „ 51,270: 83.

Fordringar: af Borås stad................. „ 83,048: 99.

af andra.................... „ 9,274: 04.

af stationerna å linien............ „ 22,534: 72. 301,767:

Kassabehållning................................. 1,525:

3.

30.

20.

29.

50.

Summa Rdr 2,292,688: 32.

Majoren G. W. Bäckström, hvilken såsom statens ombud deltagit i granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, upplyser att reservfonden, som vid årets början
utgjorde 233,064 Rdr 7 öre, vid slutet af detsamma med tillägg af upplupna

Söderhamns

I >

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet........

Aktieegarnes tillgodohafvanden . . . .
Återstående lån af Söderhamns stad

Diverse skulder............

Undsättningsfonden...........

Reservfonden..............

Behållning af trafiken år 1872 . . .

.....Rdr 424,870: 99.

..... „ 390,936: 29.

...... „ 148,500: —

....... 28,685: 73.

....... 326: 85.

..... „ 80,333: 33.

..... „ 24,594: 75.

Summa Rdr 1,098,247: 94.

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet....................

Aktieegarnes delaktighetssumma................

Obetalda jordersättningar och skulder till diverse personer

Jernvägspersonalens sjuk- och understödskassa.......

Icke lyftade dividender för år 1872 .............

Reservfonden................••••••••••

Statslånets amorteringskonto för åren 1872 och 1873 . . .

Dispositionsfonden......................

Disponibel behållning af årets rörelse.......• '' •

“Kapitalkonto11 (tillgång, ej disponibel för utdelning) . . .

. . . . Rdr 1,248,648: 74.

...... 688,527: 63.

....... 25,538: 33.

....... 4.862: 17.

....... 1,488: —

....... 244,207: 77.

....... 35,660: 04.

3,545: 29.

23,651: 23. 27,196: 52.

TT. . . 16,559: 12.

Summa Rdr 2,292,688: 32.

räntor, 11,143 Rdr 70 öre, uppgick till 244,207 Rdr 77 öre, hvilket belopp i utmärkt
goda värdepapper företeddes.

j ernvägsaktieb olag’,

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Jern vägsanläggningar med rörelsemateriel och inventarier

Förråd..............................

Fordringar............................

Inlösta aktier..........................

Uudsättningsfonden......................

Reservfonden..........................

Kassabehållning..........................

.....Rdr

..... 11

..... 11

..... 11

•••»•* 11

..... 11

..... 11

Summa Rdr

873,706: 66.
16,067: 98.
122,066: 15.
1,652: 40.

326: 85.
80,333: 33.
4,094: 57.

,098,247 94.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

114 -

/

Utgifter år 1873:

Trafik- ock underhållskostnad......................Rdr 174,000: 90.

Ränta och amortering å statslånet................... „ 25,000: —

Amortering af lånet af Söderhamns stad............... „ 4,000: —

Upplupna räntor.............................. ,, 4,423: 76.

1872 års utdelning till aktieegarne................... „ 20,253: 12.

Afsatt till reservfonden.......................... „ 10,000: —

D:o till undsättningsfonden....................... „ 2,000: —

D:o till pensionsfonden.......................... „ 5,000: —

D:o till Söderhamn—Bollnäs undersökningsbidrag.......... „ 1,000: —

Afskrifningar............................ „ 52,595: 29.

Behållning till år 1874 .......................... „ 20,253: 12.

Summa Rdr 318,526: 19.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen med rörelsemateriel och inventarier......Rdr 964,459: 48.

Förråd.................................... „ 35,719: 78.

Fordringar................................. „ 16,973: —

Inlösta aktier.................. „ 1,517: 90.

Reservfonden................................ „ 90,333: 33.

Undsättningsfonden............................ „ 2,276: 85.

Pensionsfonden............................... „ 5,000: —

Kassabehållning............................... „ 957: 43.

Summa Rdr 1,117,237: 77.

Å statens vägnar har Regementsskrifvaren J. W. Ahlström deltagit i granskningen
af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1873. Uti den derom afgifna
berättelsen har, på sätt förestående sammandrag visar, den vid 1873 års slut

- 115 —

Inkomster år 1873:

Behållning från år 1872
Tralikinkomster.....

Rdr

Summa Rdr

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet.........................ttar

Aktieegarnes inbetalningar...........................

Aktieegarnes tillgodohafvande genom amortering å stats länet.

............................. 83,134: 1/.

D:o d:o genom amortering å lånet al Söderhamns stad . . 30,500: -

Återstående lån af Söderhamns stad.....................

Diverse skulder.................................

Reservfonden..................................

Undsättnihgsfonden............................ • ''

Pensionsfonden.................................

Behållning af trafiken år 1873 .......................-i

Summa Rdr

återstående skulden för statslånet angifvits utgöra 416,865 Rdr 83
den i Riksgälds-kont.orets räkenskaper finnes vid samma tid upptagen till
Rdr 48 öre.

24,594: 75.
293,931: 44.

318,526: 19.

416,865: 83.
289,307: 28.

113,634: 17.
144,500: —
35,067: 19.
90,333: 33.
2,276: 85.
5,000: —
20,253: 12.

TJl 7,237: 77.

öre, hvaremot
endast 416,861

116 —

Hudiksvalls

Bolagets ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet..........................Rdr 308,420: 50.

Inbetalda aktiekapitalet........................... „ 320,000: —

Innestående utdelning till aktieegarne.................. „ 16,000: —

Obligationer.................................. „ 100,000: —

Diverse skulder........................... „ 1,290: 39.

Allmänna reservfonden........................... „ 67,787: 97.

Summa Rdr 813,498: 86.

Utgifter år 1873.

Trafik- och administrationskostnader...................Rdr

Underhåll af lokomotiv, vagnar och inventarier................

Banans, stationers och bjelkmagasiners underhåll................

Amortering å banan, stationer, rörelsematerielen, verkstad, inventarier

ångbåt och pråmar.............................

Lastning af trävaror i Forssa..........................

För trafiken med ångbåten Dellen.......................

För reparationsverkstaden............................

Ränteskilnad....................................

Diverse utgifter..................................

Behållen vinst...................................

hvaraf blifvit afsätta till reservfonden........Rdr 4,000: —

och till utdelning åt aktiegarne 5 procent å aktiekapitalet
...................... . „ 16,000: —

Summa Rdr 157,646: 58.

Bolagets ställning

Rdr 444,900: —

„ 95,000: -

„ 104,451: 32.

9,170: 60.

„ 2,400: -

„ 263,811: 45.

„ 53,698: 54.

„ 18,407: 95.

„ 242: 55.

Summa Rdr 992,082: 41.

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper år 1873 har, å statens
vägnar, verkstälts af Bruksinspektören D. Silén. Utaf förestående sammandrag,
som är hemtadt ur den af bolagsrevisorerne afgifna berättelse, synes att återstående

Tillgångar:

Jern vägen, upptagen till...................

Rörelsemateriel........................

Stationer, materialier, inventarier och byggnader.....

Ångbåt och pråmar......................

Bolaget tillhöriga aktier...................

Banans utsträckning till Näsviken.............

I bankinrättningar deponerade...............

Diverse fordringar.......................

Kassabehållning........................

43,581: 89.
7,674: 75.
11,655: 96.

30,633: 45.
16,571: 27.
15,989: 21.

186: 07.
10,853: 98.

500: —
20,000: —

jern vägsaktiebolag,

den 1 Januari 1873.

117 —

Tillgångar:

Jernvägen, upptagen till.........................

Rörelsem åter iel...............................

Stationer, materialier, inventarier och byggnader...........

Ångbåt och pråmar............................

Bolaget tillhöriga aktier.........................

Ett sidospår vid Åvik samt banans utsträckning till Näsviken . . .

1 bankinrättningar deponerade......................

Diverse fordringar.............................

Kassabehållning..............................

455,000: —
80,000: —
90,307: 40.
10,200: —
2,400: —
15,065: 07.
135,193: 53.
20,800: 23.
4,532: 63.

Summa Rdr 813,498: 86.

Inkomster år 1873.

Trafikinkomster.......................

Provisioner.........................

Af trafiken med ångbåten Dellen...........

Utdelning å bolaget tillhöriga aktier.........

Rdr 125,743: 01.
„ 3,645: 60.

„ 28,137: 97.

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet.............

Inbetalda aktiekapitalet..............

Innestående utdelning till aktieegarne . • • •

Obligationer....................

Diverse skulder...................

Allmänna reservfonden..............

Summa Rdr

. Rdr

• 91

• 91
19
19

• 19

157,646:

58.

302,257:

32.

320,000:

—

16,000:

—

291,000:

—

10,037:

12.

52,787:

97.

Summa Rdr 992,082: 41.

beloppet af skulden för statslånet uppgifvits vid 1873 års slut utgöra 302,257 Rdr
32 öre, under det att Riksgälds-kontorets räkenskaper upptaga detsamma till
302,297 Rdr 80 öre.

— 118

Uddevalla—Venersborg—Herr Bolagets

ställning

Skulder:

Återstoden af statslånet: icke förfallet kapital. . . Rdr 3,101,196: 37.

för år 1872 förfallet amor teringsbelopp.

.....„ 36,492: 45.

Ränta för år 1872 å statslånet.......................

Aktiekapitalet. .................................

Skulder till åtskilliga personer.......................

Behållning (“Vinst- och förlustkonto11)...................

3,137,688: 82.

125,507: 55.
1,620,000: —
6,610: 48.
116,038: 90.

Summa Rdr 5,005,845: 75.

Utgifter år 1873:

För trafik, underhåll af jernvägen, materiel m. m...........Rdr 197,604: 94.

Behållning af årets rörelse. ........................ „ 160,350: 21.

Summa Rdr 357,955: 15.

Tillgångar:

Bolagets ställning

Jernvägsanläggningen........

Rörliga materielen..........

Materialier och inventarier ....

Öfvertagna aktier..........

Fordringar: af åtskilliga aktieegare

af kommuner......

af åtskilliga personer. .

å giroräkning......

Kontant i kassan...........

. . Rdr 4,219,143: 25.

..... 576,553: 85.

.... 82,897: 69.

.... 36,500: —

. . Rdr

57,767:

02.

170:

—

2,261:

69.

• * ?>

6,400:

—

66,598:

71.

11,752:

59.

Summa

Rdr

4,993,446:

09.

Med afseende å den på “ Vinst- och förlustkonto“ vid 1873 års slut upptagna
balans af 45,876 Rdr 28 öre, hvaruti ingå 36,492 Rdr 45 öre, utgörande under året
verkställd amortering å statslånet, hafva bolagsrevisorerne hemställt, att sagde 36,492
Rdr 28 öre måtte öfverföras på ''•‘Äläieegarnes delaktighetskonto“ och endast återstoden,
9,383 Rdr 83 öre, såsom fortfarande för trafikens behof disponibel, å vinst- och förlustkonto
redovisas.

Majoren Grefve A. Rudenschöld, som å statens vägnar deltagit i granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1873, anmäler, det han dervid inhemat,
 att af bolage ts till Riksgälds-kontoret vid nämnda års slut förfallna, men då
oguldna skuld, 162,000 Rdr, ett belopp af''''110,000 Rdr sedermera under innevarande

ljunga jern vägsaktiebolag.

*

den 1 Januari 1873.

- 119 —

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen................

Rörliga materielen..................

Materialier och inventarier............

Öfvertagna aktier...................

Fordringar: af åtskilliga aktieegare........

af kommuner..............

af åtskilliga personer........

å giroräkning.............

Kontant i kassan..................

.......Rdr 4,217,571:

.......... 576,558:

....... 82,437:

.......... 36,500:

Rdr 57,767 AA
„ 490

„ 5,622

„ -23,800
......... 5,103:

Summa Rdr 5,005,845:

06.

85.

57.

38.

89

75.

Inkomster år 1873.

Af trafiken..................................Rdr 357,955: 15-

Summa Rdr 357,955: 15.

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet: icke förfallet kapital. . . Rdr 3,063,244: 22.

för året förfallet amor teringsbeiopp.

..... „ '' 37,952: 15.

Räntan för året å statslånet.........................

Aktiekapitalet.................................

Skulder till åtskilliga personer........................

Aktieegares delaktighetskonto (utgörande verkställd amortering å statslånet)
...................................

Behållning (“Vinst- och förlustkonto1*)..................

Summa Rdr 4,993,446: 09.

år redan blifvit inbetaldt, äfvensom att styrelsen ansåg sig ega säker förhoppning a,tt
inom kort inbetala återstoden; vid hvilket förhållande och då af räkenskaperna för
öfrigt syntes, att inkomsterna, förutom till jernvägens skötsel och underhåll, endast
blifvit använda till gäldande af nämnda skuld, han icke funnit skäl till annan anmärkning:
än här förut omförmälda fördröjda skuldafbetalning till Riksgälds-kontoret.

Statsrevisorerne hafva utaf Riksgälds-kontorets räkenskaper inhemta!, att den
för år 1873 resterande kapitalafbetalningen och räntan å statslånet blifvit under
loppet af Januari—Juni månader 1874 till fullo likviderad jemte derå upplupen
öfverränta, 2,471 Rdr 67 öre.

3,101,196: 37.

124,047: 85.
1,620,000: —
14: 41.

102,311: 18.
45,876: 28.

Ystad—Eslöfs

Skulder:

Återstoden af statslånet............................

Lån af Skånes enskilda bank.........................

Skuld till statens järnvägstrafik........................

Pensionskassan . .................................

Diverse skulder..................................

Proprie konto:

aktiekapitalet....................Rdr 1,237,794: 21.

räntor m. m. samt behållning af trafiken under

föregående år.................. ,, • 138,031: 71.

behållning under år 1873 ............... 46,794: 04.

bolagets ställning

2,319,004: 67.

50,000: —

14,045: 89.

2,864: 41.

1,230: 81.

1,422,619: 96.

Summa Rdr 3,809,765: 24.

Utgifter år 1873:

Trafikomkostnader, underhåll af banan m. m..............Rdr 177,422: 93.

Saldo af influtna och utbetalda räntor................. ,, 91,862: 22.

Behållning under året...........*............... »_85,738: 56.

Summa Rdr 354,523: 71.

Tillgångar:

Färdiga banan....................

Materialier, inventarier och blanketter......

Påbörjade arbeten i verkstaden..........

Saldo i liqvid med främmande telegraflinier . .

Upplupen ogulden ränta..............

Diverse fordringar..................

I bankinrättning innestående...........

Innestående trafikmedel hos stationerna.....

Kontant i kassan..................

Bolagets ställning

.....Rdr 3,653,470: 30.

..... „ 143,335: 63.

..... „ 3,925: —

..... ,. 80: 06.

..... „ 397: 41.

..... „ 3,536: 33.

..... „ 3,800: —

..... „ 6,899: 04.

2,400: 37.

Summa Rdr 3,817,844: 14.

Detta bolags förvaltning och räkenskaper år 1873 hafva, å statens vägnar,
granskats af Akademiräntmästaren C. H. Uggla.

För att tjena till ledning för Statsrevisorerne vid behandling af bolagsrevisorernes
afgifna berättelse har styrelsen för bolaget till Fullmäktige öfversändt en särskild
redovisning för den i nämnda berättelse upptagna behållning af 85, ^38 Rdr 56

j ernvägsaktiebolag''.

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Färdiga banan ................ Rdr 3,653,547: 13.

Materialier, inventarier och blanketter................. ,, 143,284: 53.

Påbörjade arbeten i verkstaden..................... „ 832: 19.

Saldo i liqvid med främmande telegraflinier.............. „ 44: 45.

Diverse fordringar........ „ 4,072: 26.

Upplupen, ogulden ränta ''............. „ 308: 97.

Innestående trafikmedel hos stationerna............... „ 6,730: —

Kontant i kassan............................. „ 945: 71.

Summa Rdr 3,809,765: 24,

Inkomst er ur 1873;

Af trafiken ..............................Rdr 346,328: 39.

Diverse inkomster................ .............. „ 8,195: 32,

Summa Rdr 354,523: 71.

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet......

Aktiekapitalet............

Skuld till statens jernvägstrafik . ,

Pensionskassan...........

Diverse skulder ...........

Proprie konto:

behållning från föregående år
d:o under år 1873 . .

2,289,264: 80.
1,237,794: 21.
15,341; —

'' 3,729; 29.
1,150: 47.

Rdr 184,825; 75.

” 85,738: 56. 270,564: 31.

Summa Rdr 3,817,844: 14.

öre; enligt hvilken redovisning sagda behållning hufvudsakligast uppkommit genom
minskning med 77,659 Rdr 66 öre af bolagets skulder. Derjemte har styrelsen meddelat
upplysning derom, att bolaget beslutat att det belopp, som af nämnda behållning
fans disponibelt, skulle under detta år ställas till styrelsens förfogande, för att,
jemte i öfrigt erforderliga medel, användas till inköp af nödig underhållsmateriel.

Riksdagens Rev. Ber. 1874 an g nen de Ri k?gä l ds-ko ntoret.

n

Landskrona—Eslöfs

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1873 liar, å statens
och skulder angifvas i en af bolagets direktion afgifven, med bolagsrevisorernes yttrande försedd
detta bolag gemensamt med Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag trafikerar bolastämdt
förhållande.

Skalder :

Återstod af statslånet.....

Aktiekapitalet.........

Outtagen utdelning och ränta

Reservfonden.........

Särskilda fonden........

Statslånets amorteringsfond . .

Till trafikkassan........

Öfverskott för år 1872 . . . ,

Bolagets ställning

.... Rdr 1,138,230: 24.

.... „ 600,000: —

. . . . . „ 1,833: 60.

...... 150,000; —

.... „ 35,062: 58.

...... 66,769: 76.

.... „ 624: 54,

.... 41,628: 31.

Summa Rdr 2,029,149: 03.

Utgifter dr 1878:

Amortering å statslånet..... Rdr 14,670: 79.

Ränta å dito.............................. „ 45,329: 21.

Underhåll af byggnader, broar m. m.......... „ 6,754: 85.

Diverse utgifter............................ „ 5,727: 28.

Öfverskott å 1873 års trafik .................... „ 49,201; 63,

Summa Rdr 121,683: 76.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jern vägsanläggningen....................

Andel i rörlig materiel, inventarier, byggnader m. m. . .

Fordran af Landskrona stad.............Rdr

Dito af Skånes enskilda bank ............ „

Diverse fordringar........... „

Reserverade aktier..................... .

Aktier i Landskrona ångbåtsbolag............

Arbetsredskap........................

Kassabehållning .......................

........ 1,273,295: 77.

........ 363,039: 42.

287,000: —

96,272: 90.

5’498: 26~ 388,771: 16.

........ 10,070: —

........ 8,000: —

........ 1,195: 57.

........ 382: 91.

»Summa Rdr 2,044,754: 83.

''enivägsa,k tiebolag.

vägnar, förrättats af Häradshöfdingen Aug. Anderberg. Inkomster och utgifter samt tillgångar
berättelse, ur hvilken framgå följande uppgifter, vid hvilkas meddelande torde böra erinras, att
gens jernvägar, och att behållna inkomsten af trafiken delas mellan bolagen efter förut beden
1 Januari 1873.

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen .................... Rdr 1,272,139: 92.

Materiel, inventarier in. in....................... „ 353,142: 62.

Fordringar...................... „ 384,185: 25.

Aktier......................... „ 18,070: —

Kassabehållning............................ „ 1,611: 24.

Summa Rdr 2,029,149: 03.

Inkomster år 1873:

Andel i behållna inkomsten af den med Helsingborg—-Landskrona—

Eslöfs jernvägsaktiebolag gemensamma trafiken för år 1873 . Rdr 88,041: 83.
Dito i tillökning af värde å byggnader, anläggningar, materialier

och inventarier, tillhörande trafiken........ „ 11,092: 37.

Utdelning å 6 procent ä öfvertagna aktier i Landskrona—Eslöfs

jernväg............................. „ 792: —

Influtna räntor........ „ 20,736: 19.

Diverse inkomster............................ 1,021: 37.

Summa Rdr 121,683: 76.

en 31 December 1873.

Skalder:

Återstod af statslånet ........................ . Rdr 1,118.559: 45.

Aktiekapitalet............................. „ 600,000: —

Outtageu utdelning och ränta..................... „ 1,827: 60.

Reservfonden.............................. „ 150,000: —-

Särskilda fonden............................ „ 40,690: 89.

Statslånets amorteringsfond...................... „ 81,440: 55.

Till trafikkassan............................ „ 3,034: 71.

Öfverskott för år 1873 ........................ „ 49,201: 63.

Summa Rdr 2,044,754: 83.

Helsingborg—Landskrona—Eslöfs (Helsingborg—

Granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper liar verkstälts i sammanhang
räkenskaper för år 1873, och har Banko-ombudet T. Lundqvist, å statens vägnar, deruti del -

Skiddcr:

Återstoden af statslånet...................

Aktiekapitalet........................

Kapitalöfverskott, bestående af:

Byggnadens besparingsfond............ Ildr

Reservfond..................... „

Öfriga poster....................

Diverse skulder.......................

Utgifter år 1873:

Förvaltningskostnader....................

Underhåll af byggnader...................

Bidrag till underhåll af ångbåtstrafiken i Sundet.....

Ränteutgifter.........................

Diverse omkostnader.................. . . .

Utdelning för år 1872, 44- procent å aktiekapitalet . . . .
Kapitalöfverskott för år 1873............... .

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad..........

Materiel och inventarier..............

Fordran af staden Helsingborg..........

Öfriga fordringar.................

Andel i jernvägen Helsingborg—Hessleholm . . .
Kassabehållning..................

B o lagets ställning

........ 1,038,127: 44.

....... 462,150: —

100,000: —

24,724: 14.

98,148: 35. 212 87''-’- 19

....... 5 953: 50.

Summa Rdr 1,724,103: 43.

.... Rdr 1,877: 25.

1,370: 14.

....... 585: 27.

....... 34,904: 77.

..... „ 1,544: 22.

..... „ 20,796: 75.

..... „ 25,555: 04.

Summa Rdr 86,633: 44.

Bolagets ställning

. . s . . Rdr 1,271,214: 06.

316,782: 28.

....... 100,000: —

10,573: 39.

60,000: —

Summa Rdr 1,758,806: 77.

Bolagsrevisorerne upplysa, att trafikinkomsterna under revisionsåret, likasom
under föregående år, stigit med icke obetydligt belopp, äfvensom att bolagets förbättrade
ställning med omkring 3,500 Rdr öfverstiger det föregående årets; men att
deremot den kontanta behållningen med närmare 5,000 Rdr understiger den kontanta
behållningen år 1872, alldenstund omkring 11,000 Rdr åtgått för anskaffande af nya
godsvagnar.

Derjemte och då bolaget under innevarande år komme att vidkännas stora

Biliebergaj jern vägsaktiebolag.

med revisionen af den med Landskrona—Eslöfs-bolaget gemensamma trafikens förvaltning ocli
tagit. Utaf den afgifna berättelsen framgå här nedan meddelade uppgifter:

den

Januari 1873.

Tillgångar;

Jernvägens anläggningskostnad......... .

Materiel och inventarier..............

Öfriga tillgångar..................

Rdr 1,266,249: 90.
307,134: 54.
„ 150,718: 99.

Summa Rdr 1,724,103: 43.

Inkomster år 1873:

Andel i behållna inkomsten af den med Landskrona—Eslöfs jern -

vägsaktiebolag gemensamma trafiken för år 1873 ....... Rdr 76,436: 72.

Diverse inkomster........................... „ 566: 48.

Ökad andel i materiel och inventarier ........... „ 9,630: 24.

Summa Rdr 86,633: 44.

den 31

December 1873.

Sladder:

Återstoden af statslånet .............

Aktiekapitalet...................

Innestående utdelning från föregående år . . .

Diverse skulder..................

Kapitalöfverskott ................ .

bestående af:

Byggnadens besparingsfond..........» . . Rdr 100,000: —

Reservfonden............ „ 26,978: 34.

Särskilda fonden................... „■ 3,517:48.

Ökadt värde å jernvägen jemte inventarier och

materiel..... „ 25,846: 34.

Förminskning af skulden för statslånet...... 75,347: 46.

Kontant öfverskott för år 1873 .......... „ 16,737: 91.

1,024,652: 54.
462,150: —
211: 75,
23,364: 95.
248,427: 53.

Rdr 24-8,427: 53.

Summa Rdr 1,758,806: 77..

utgifter dels för utvidgning af bangården vid Ramlösa, dels för anskaffande af nytt
lokomotiv och dels för ytterligare utbetalningar för nya godsvagnar, till följd hvaraf
åtminstone alla bolagets kontanta tillgångar lära medtagas, i synnerhet som 40,000
Rdr återstode att betala å de i Helsingborg—Hessleholms jernväg tecknade aktier,
uttala bolagsrevisorerne den åsigt, att ingen utdelning å aktierna i bolaget bör innevarande
år i fråga komma.

Kristianstad—Hessleliolms

Berättelsen om granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1873,
följande redogörelse för bolagets inkomster och utgifter samt ställning vid början'' och slutet

Skulder:

Bolagets ställning

Återstoden af statslånet . ........

Delegarnes aktiekapital..........

Reservfonden.................

Outtagen utdelning för åren 1869—1871
Trafikliqvid för December 1872......

Disponibel behållning :

Besparingsfonden....................Rdr 4,704: 51.

Öfverskott af årets rörelse.............. „ 32,138: 45.

669,371: 76.
829,300: —
179,702: 36.
1,235: —
10,230: 28.

36,842: 96.

Summa Rdr 1,726,682: 36.

gifter år 1873:

Drift- och underhållskostnad....................... . . . .

Ränta å statslånet......................Rdr 26,774: 87.

Amortering å d:o....................... „ 9,225: 13.

Afsättning till reservfonden, motsvarande förnötning och försämring af

jernvägen och dess materiel ........................

Förluster.......................................

Behållning: för försålda 3:ne vändbord..........Rdr 6,191: 80.

af årets rörelse................. „ 46,716: 23.

74,601: 59.

36,000: —

27,000: —
205: 55.

52,908: 03.

Summa Rdr 190,715: 07.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier. . . Rdr 1,498,671: 76.
efter afdrag af ett belopp, motsvarande 1873

års amortering å statslånet.......... 9,225: 13. i 400 44,:.

iviatenalier.................................... 18 009: 55

Fordringar: hos banker.................Rdr 156,884: K)''.

„ K. Poststyrelsen............., 700:

stationernas vexlingskassor........ „ 250:

oredovisado trafikinkomster........ „ 5,354: 80. 163.188: 90.

SJ/-y procent obligationer efter 93 procent inköpspris. . ......... 83,700: —

Kassabehållning................................ * 39* 32

Summa Rdr 1,754,384: 40.

j ern vägsaktiebolag-.

uti hvilken granskning vice Haradshöfdiugen A. L. Senell3 å statens vägnar, deltagit, leinnar
af samma år.

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Jernvägen med rörlig materiel och inventarier . . . Rdr 1,507,542: 08.
efter afdrag af ett belopp, motsvarande 1872

års amortering å statslånet......... „ 8,870: 32.

Materialier......................”.............

Fordringar: hos banker ..................Rdr 120,404: 9(3.

„ enskilda................ „ 750

stationernas vexlingskassor........ „ 250

oredovisade trafikinkomster........ „ 3,610

5^ procent obligationer efter 93 procent inköpspris.......

Kassabehållning ................... ..........

88.

1,498,671: 76
17,115: 00

125,015: 84.
84,630: —.
1,249: 73.

Summa Rdr 1,726,682: 36/

Inkomster år 1873.

Af trafiken..................................Rdr 170,594: —

Räntor.................................... „ 11,940: 96.

Hyror och arrenden in. m......................... „ 1,988: 41.

För försålda 3:ne vändbord........ ............... . „ 6,191; 80,

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet. . .............

Delegarnes aktiekapital...............

Reservfonden.....................

Outtagen utdelning för åren 1869—1872 . . . .

Trafiklicjvid för December 1873..........

Behållning för försålda 3:ne vändbord.....

Disponibel behållning:

Besparingsfonden................

Öfverskott af årets rörelse .........

Summa Rdr 190,715: 17.

.........; 660,146: 63.

.......... 829,300: —

.......... 195,727: 75.

::::::;::: „.S; ii.

.......... 6,191: 80.

Rdr 3,670: 96.

„ 46,716: 23. 50,387: 19.

Summa Rdr 1,754.384; 40,

Vexiö—Alfvestads

Bolagets ställning

Skulder;

Återstoden af statslånet...........................Rdr 402,978: 17.

Delegarnes aktiekapital........... „ 289,800: —

Diverse skulder................................ „ 16,272: 90.

Reparations- eller reservfonden...................... „ 70,088: 75.

Behållning.................................. „ 61,133: 71.

Summa Rdr 839,773: 53.

Utgifter är 1S73.

Afgift för begagnande af statens rörliga materiel och underhåll af egen

materiel m. m......................Rdr 22,561: 13.

Jernvägens underhåll, aftöningar m. m.......... „ 23,736: 61. 46297: 74.

Ränta och amortering å statslånet....................... 21,700: —

Öfverskott för år 1873 ............................. 48,547: 58.

Summa Rdr 116,545: 32.

Bolagets ställning

Tillgångar ;

Rdr 743,624: 21.

„ 10,418: 47. 754,042: 68-

i»,702: 50-

.......... 312: 25.

........... 122,088: 51.

.......... 159: 94.

Summa Rdr 886,305: 88.

I granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper år 1873 har Majoren
M. von Krusenstjerna, å statens vägnar, deltagit.

Uti förestående, ur bolagsrevisorernes berättelse hemtade räkenskapssammandrag
uppgifves, att till ränta och amortering å statslånet under år 1873 utgifvits
21,700 Rdr, och bland skulderna vid samma års slut angifves återstående skulden för
statslånet utgöra 397,397 Rdr 30 öre. Enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper utgjorde
bolagets skuld för statslånet vid 1873 års slut:

för år 1873 förfallet kapital................Rdr 5,580: 87.

förfallen ränta................ „ 16,119: 13. 21,700: —

Jernvägsbyggnaden..........

Inventarier, efter skedd afskrifning .
Materialier, tillhörande reservfonden

Värdet af en tomt..........

F ordringar...............

Kassabehållning...........

Transport 21,700: —

j e rnvägsaktieb olag-,

den 1 Januari 1873.

Tilly ångar:

Jernvägsbyggnaden och inventarier.......... Rdr 753,002: 72.

Fordringar................................... „ 66,580: 83.

Materialier m. m................................ „ 12,383: 83.

Kassabehållning...... „ 7,806: 15.

Summa Rdr 839,773; 53,

Inkomster år 1873:

Af trafiken ... i ... 1..................1 ’.......Rdr 110,794: 71.

Räntor..................................... „ 4,619: 38.

Diverse inkomster. .................. , , . ......... „ 1,131: 23.

Summa Rdr 116,545: 32.

den 31 December 1873.

Skulder:

Återstoden af statslånet..........................Rdr 397,397: 30.

Delegarnes aktiekapital.............................. 289,300: —-

Till Styrelsen för statens järnvägstrafik.................... 20,226: 53,

Reparations- eller reservfonden: i materialier.......Rdr 9,702: 50.

i fordringar . . . . ^. . „ 92,772: 28. 102,474: 78.

Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapitalet och skulder........ 76,907: 27.

Summa Rdr 886,305: 88.
Transport 21,700: —

icke förfallet kapital............................... 397,397: 30.

Summa Rdr 419,097: 30.

Denna skiljaktighet mellan bolagets och Riksgälds-kontorets räkenskaper härleder
sig derifrån, att den i bolagets räkenskaper för år 1873 upptagna utbetalning
till ränta och amortering å statslånet icke blifvit verkställd förr än den 24 Februari
1874 och således bort först i sist nämnda års räkenskaper uppföras; till följd hvaraf
skulden för statslånet vid 1873 års slut äfven bort i bolagets räkenskaper upptagas
på samma sätt, som i Riksgälds-kontorets räkenskaper skett; hvarom Statsrevisorerne
ansett sig böra erinra.

Rev, Ber, 1874 nngntnäe lBkxfjälds-kontoret,

Köping''—Uttersbergs

Enligt af Kongl. Maj:t erhållet uppdrag, har Ryttmästare!! Ii. Tham deltagit i granskheriittelse
följande uppgifter:

Skulder:

Återstoden af statslånet.............

Aktiekapitalet..................

Extra tillskott af aktieegarne...........

Till enskilda ..................

Tillgång utöfver skuld..............

Bolagets ställning

Rdr 392,891: 14,
„ 250,000: —

, 80,000: —
„ 23,172: 28.

746,063: 42.
86,421: 10.

Summa Rdr 832,484; 52.

Utgifter är 1873:

Trafikomkostnader, underhåll af jernvägen, materiel m. in......Rdr 52,108: 76.

Räntor................................... „ 16,519: 90.

Behållning, hvaraf beräknas för slitning af hanans

öfverbyggnad......................Rdr 15,000: —

Vinst.............................. „ 13,411: 41. 28,411: 41.

Summa Rdr 97,040: 07.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad.....................Rdr 808,565: 97.

Inventarier................................. „ 33,061: 57.

Fordringar........ „ 1,931: 17.

Summa Rdr 843,558: 71.

jern vägsaktiebolag.

ning af detta bolags förvaltning och räkenskaper för år 1873; och lemnar den derom afgifna

den 1 Januari 1873.

Rdr 795,821: 39.
.. 34,399: 83.

2,263: 30.

Summa Rdr 832,484: 52.

Inkomster år 1873:

Af trafiken ................................lldr 97,040: 07.

Tillgångar:

Jernvägens anläggningskostnad.......... .

Inventarier......................

Fordringar.....................

Summa Rdr 97,040: 07.

den 31 Decemher 1873.

Sladder:

Återstoden af statslånet.............

Aktiekapitalet..................

Extra tillskott af aktieegarne.........

Till enskilda . . t................

Tillgång utöfver skuld.............

Rdr 373,606: 79.

„ 250,000: —

„ 80,000: —

» 25,119: 41. 728,726: 20.

.......... 114,832: 51.

Summa Rdr 843,558: 71.

— 132 —

Karlskrona —V exiö

I granskning af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1873 har Sjömilitie -

Shulder:

Statslån.................................Rdr

Beloppet af gjorda afbetalningar för de bland tillgångarne upptagna,
 ännu icke utlemnade obligationer, jemte ränta , . . * . „
Kapitalkonto:

Delegarnes aktiekapital för G,625 stycken aktier

serien A.............. ......Rdr 662,500: —

D:o d:o för 1,389 d:o serien B.......... 138,900; —

Statsanslag..................... „ 1,100,000: —

Statsersättning för brobyggnaden ''vid Hvita Krog „ 30,000; —

Karlskrona stads bidrag............. „ 500,000: —

Räntevinst-................ „ 25,256: 22.

Bolagets ställning

866,666: 66.

2,842: 43,

2,456,656: 22.

Summa Rdr 3,326,165: 31.

Utgifter år 1873:

Verkställda arbeten och förvaltningskostnader............Rdr 2,281,109: 28.

Räntor .................................. „ 27,255: 10.

Summa Rdr 2,308,364: 38.

Tillgångar:

Jernvägsarbeten, materiel, redskap m. m...... . . .

Återstående i af statsanslaget..............

Obetaldt belopp för tecknade aktier samt restantier .

Innestående uti bankinrättning.............

Förskott och fordringar.................

Kassabehållning......................

Bolagets ställning

Rdr 3,654,250: 51.

„ 366,666: 66.

„ 403,934: 84.

„ 53,107: 99.

„ 79,269: 71.

„ 13,618: 94.

tsast^xrxu:

Summa Rdr 4,570,848: 65.

j emvägsaktiebolag’.

kommissarien I. A. Th. Bergman, å statens vägnar, deltagit.

den 1

Januari 1873.

Tillgångar:

Jernvägsarbeten, materiel, redskap in, m. ................

Återstående i af statsanslaget......................

Obetaldt belopp för tecknade aktier samt restantier af Serien A

Teckningsbelopp för aktier af serien B................

I bankinrättning innestående......................

Förskott och fordringar........................*

inneliggande, försålda men ej uttagna Karlskrona stads obligationer
Kassabehållning ..............................

Rdr

1,373,141:

23.

57

733,333:

33.

71

460,085:

—

57

138,900:

—

57

576,814:

35.

17

6,579:

04.

»

15,000:

—

n

22,312:

36.

«

Inhomster år 1873:

Summa Rdr 3,326,165: 31.

Andel af statsanslaget....................... . .'' Rc

Dito af statslånet....... .•<

Af aktieegarne inbetalda........................ »

Genom försäljning af Karlskrona stads obligationer, återstoden . . „

Upptagna tillfälliga lån ........................ «

Af trafiken........ »

Räntor.................................. «

366,666: 67,
866,666: 67.
195,150: 16.
12,210: —
372,666: 67.
10,309: 95.
24,985: 15.

Utgifter utöfver inkomster

Sgr Rdr 1,848,655: 27.
•..... 459,709: 11.

Summa Rdr 2,308,364: 38.

den 31 December 1873.

Sladder:

Statslån.......................... Rdr 1,733,338: 33

Upptagna tillfälliga lån.......................... » 376,104: 17,

Delegarnes aktiekapital.......................... » 801,500:

Bolagets tillgodohafvande utöfver aktiekapital och skulder:

Statsanslag.................... • • Rdr 1,100,000: —

Statsersättning för brobyggnaden vid Hvita Krog „ 30,000: —

Karlskrona stads bidrag............. „ 500,000: —

Räntevinst..................... ,, 19,601: 20.

Af trafiken . . . •.................. „ 10,309: 9o. i?G59,91 1: 15.

Summa Rdr 4,570,848: 65.

Krylbo— Norbergs

Uti granskningen af detta bolags förvaltning och räkenskaper år 1873 liar Öfversteföljaude
uppgifter:

Skulder:

Första andelen af statslånet, 40(3,000 Rdr . . .
Inbetalning å tecknade 4,040 stycken aktier . .
Räntor............-...........

Bolagets ställning

Rdr 150,000: —
„ 135,345: —
„ 1,289: 74.

Summa Rdr 286,634: 74.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Byggnadsarbeten..................

Förskott till dito..................

Fordringar:

innestående uti bankinrättning........

hos enskilda..................

Kassabehållning.................. .

....... Rdr 480,427: 07.

....... „ 310,582: 49.

Rdr 8,885: 63.

" 12’333: ~ 21,218: 63.

.......... 121: 83.

Summa Rdr 812,350: 02.

Sundsvalls

rakning:

Landskamererare!! A. Anderberg har såsom statens ombud deltagit i granskningen af
Inkomster år 1873;

Lyftad andel af statslånet.......................Rdr 747,000: —

Inbetalning å aktier.......................... „ 386,200: —

Af bankinrättningar meddelade lån.................. „ 486,600: —

Inbetaldt å diverse räkningar från år 1872 ............. „ 168,851: 94.

Räntor.................................. „ 4,793: 86.

Af trafiken ................................. 1,483: 33.

Diverse inkomster.............................. 1,622: 73.

Saldo af räkningen till år 1871...................... 9,209: 24.

Summa Rdr 1,805,761: 10.

jernvägsaktiebolag.

löjtnanten Vilhelm Virgin, å statens vägnar, deltagit. Af clen derom afgifna berättelsen framgå

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Byggnadsarbeten..............................Rdr 12,314: 64.

Förskott till dito............................. „ 117,700: 16.

Innestående uti bankinrättning..................... „ 156,589: 74.

Kassabehållning................................ 30: 20.

Summa Rdr 286,634: 74.

den 31 December 1873.

Skulder:

Statslån........................ Rdr 406,000: —

Aktiekapital............ „ 404,000: —

Till enskilda............ „ 2,350: 02,

Summa Rdr 812,350: 02.

jernvägsaktiebolag.

bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1873. Revisionsberättelsen innehåller följande kassa Utgifter

år 1873:

Byggnadsarbeten, materiel och inventarier . .............Rdr 1,555,878: 44.

Undersökningskostnader......................... „ 3,317:20.

Expropriationsersättningar....................... „ 88,843: 39.

Aflöningar................................ „ 38 946: 75.

För trafiken............................... „ 1,073: 38.

Räntor.................................. „ 14,870: 51.

Diverse utgifter............................. „ 12,299: 47.

Saldo af räkningen...................''........ „ 90,531: 96.

Summa Rdr 1,805,761: 10,

Upsala-Margretehills

Enligt erhållet nådigt förordnande har Regementsskrifvaren G. H. Gyllensvärd, å
den derom afgifna berättelse framgå följande uppgifter;

Skulder:

Af aktieegarne inbetalda......1......

Utfärdade obligationer...............

Räntekuponer .....................

-Diverse skulder....................

Bolagets ställning

Rdr 234,310: -

„ 1,400,000; —

,, l,5o0: —

„ 11,932; 90,

Summa Rdr 1,647,792: 90.

Utgifter år 1S73:

Utförda arbeten och byggnader.....................Rdr 2,319,490: 48.

Inventarier, materiel och förråd..................... „ 589,410: 70.

Aflöningar m. fl. omkostnader...................... „ 387,040: 28.

Kapitalrabatt å utgifna obligationer.................. „ 77,500: —

I bankinrättning insatta..........,.............. „ 474: 39.

Fordran hos åtskilliga personer............ „ 7,815: 79.

Räntor ................ „ 49,012; 15.

Summa Rdr 3,430,743; 79.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Utförda arbeten och byggnader . .............Rdr 2,675,692: 99.

Aflöningar m. fl. omkostnader..................., , . „ 486,329: 04.

Inventarier, materiel och förråd . .*............. „ 678,590: 02.

Förskott å leveranser........................... „ 40,330: 16.

Kapitalrabatt å utgifna obligationer.................. . „ 142,500: —

I bankinrättningar insatta...................... i . „ 13,496; 70.

Fordran hos åtskilliga personer................. „ 112,321: 76.

Räntefordringar .............................. „ 56,444: —

Kassabehållning. . ............................. „ 264: 89.

Summa Rdr 4,205,969: 56.

137 —

jernvägsaktiebolag.

statens vägnar, deltagit i granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper år 1873. Ur

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Utförda arbeten och byggnader m. m.......

Diverse omkostnader ................

Inventarier, materialier och andra förråd ....

Förskott........................

Kapitalrabatt å utgifna obligationer.......

I bankinrättningar insatta.............

Fordran hos åtskilliga personer..........

Räntefordringar ...................

Kassabehållning...................

.... Rdr 356,202: 51.

..... „ 99,288: 76.

..... „ 89,980: 81.

..... „ 61,000: —

..... „ 65,000: —

..... „ 849,953: 17.

..... „ 110,991: 03.

..... „ 8,681: 85.

..... „ 6,694: 77.

Summa Rdr 1,647,792: 90.

Inkomster år 1873:

Lyftadt statslån...............

Inbetalning å aktier.............

Utfärdade obligationer...........

Af enskilda personer meddelade lån . . .
Inbetalning å hos bankinrättningar m. fl.

Minskade förskott å leveranser......

Minskade balanser i förråden.......

Behållning^ inköpta skogsskiften.....

Utgifter utöfver inkomster.........

.........Rdr 500,000: —

....... „ 383,240: -

........... „ 1,550.000: —

............... „ 128.273: 46.

utestående fordringar. . „ 838,180: 86.

........ „ 20,669: 84.

...... „ 2,267: 81.

..... „ 1,681: 94.

• • • •........ „ 6,429: 88.

Summa Rdr 3,430,743: 79.

den 31 December 1873.

Skulder:

Statslån......................

Af aktieegarne inbetalda.............

Utfärdade obligationer..............

Räntekuponer...................

Till åtskilliga personer..............

Behållning å inköpta skogsskiften........

Balans i förråd (skuld utöfver tillgång) ....

Rdr 500,000

—

., 617,55C

., 2,950,000

300

—

134,971

30.

1,681

94.

1,466

32.

Summa Rdr 4,205,969: 56.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-lconloret.

188 —

Bergslagernas

Såsom statens ombud har Kaptenen Pontus Virgin deltagit i granskningen af detta

Skulder:

Inbetalning å tecknade aktier:

af serien A (10,086 st. tecknade).......Rdr 617,820: —

„ serien B (17,315 st. d:o )....... „ 1,045,660: —

Räntor.............

För förrådet inköpta, obetalda effekter

Bolagets ställning

1,663,480: —
9,604: 97.
3,391: 43.

Summa Rdr 1,676,476: 40.

Tillgångar:

Utförda byggnadsarbeten .............

Förrådet.......................

Undersökningskostnader..............

Kontorsutgifter, aflöningar och resor.......

Expropriationskostnader ..............

Kostnader för obligationslånet...........

Diverse omkostnader................

Räntor........................

Statsobligationer...................

Innestående hos bankinrättningar in. fl......

Dito hos distriktingeniörer.............

Bolagets ställning

Rdr 201,000: —
„ 249,360: 38.
„ 184,697: 90.

3,032,710: 89.
1,652,106: 96.
164,069: 01.
369,515: 34.

12,696: 83.
120,000: —
35,037: 95.
70,303: 69.

635,058: 28.

Summa Rdr 6,091,498: 95.

- 139

j ern vägsaktieb olag.

bolags förvaltning och räkenskaper för år 1873.

den 1 Januari 1873.

Tillgångar:

Utförda byggnadsarbeten..............

Förrådet........................

Undersökningskostnader...............

Kontorsutgifter, allöningar och resor........

Expropriationskostnader...............

Diverse omkostnader.................

Statsobligationer...................

Innestående uti bankinrättningar.........

D:o hos distriktingeniörer m. 11......

Kontant i kassan......''.............

........... 176,209: 64.

......■..... 344.264: 38.

........... 131,552: 54.

........... 93,136: 69.

........... 572: 63.

........... 11,323: 20.

Rdr 201,000: -„ 670,279: 69.

„ 42,867: 17.

” 5,770: 46. 919,417; 32.

Summa Rdr 1,676,476: 40.

den 31 December 1873.

Sladder:

Inbetalning å tecknade aktier:

å 26,214 st. af serien A......

„ 43,709 st. af serien B......

Till bankinrättningar m. fl........

För förrådet inköpta, obetalda eflekter

Rdr 2,177,070:
., 2,573,120:

4,750,190: -1,340,030: 72.
1,278: 23.

Summa Rdr 6,091,498: 95.

— 140 —

Mariestad MoRolms

Ur berättelsen om granskning af detta bolags förvaltning och räkenskaper under tiden
Grafström, å statens vägnar, deltagit, framgå följande uppgifter:

Utgifter:

Byggnadsarbeten, materialier m. m...................Rdr 273,987: 71.

Lokomotiv, vagnar m. m......................... „ 63*,835: 50.

Inventarier m. m.............................. 5,581: 24.

A doningar och reseersättningar..................... ” 8,412: 07.

15 procent kapitalrabatt å upptaget lån................ ” 30*000: —

Räntor................................... „ 12,401: 11.

Fraktkostnader.............................. n 5,705: 34.

Diverse omkostnader och förskott.................... ” 2,748: 10.

Inkomster utöfver utgifter.......................... 6,210: 77.

Summa Rdr 408,881: 84.

Bolagets ställning

Tillgångar:

Jernvägsanläggningen..............

Rörliga materielen, materialier och inventarier
Fordringar:

diverse aktieegares konto.........

af kommuner................

af åtskilliga personer............

I bankinrättning innestående..........

Kontant i kassan.................

313,307: 20.
62,198: 65.

Rdr 4,150: -„ 28,800: —

» 22)133: 38~ 55,083: 38.

.......... 6,200: —

.......... 10: 77.

Summa Rdr 436,800: —

— 141 —

j ern vägsaktiebolag.

från jernvägsanläggningens början till 1873 års slut, uti hvilken granskning Kamereraren E. W.

Inkomster:

Statslån..........

Aktieegarnes inbetalningar

Lån ............

Räntor...........

Förskjutna medel.....

Diverse inkomster.....

20,000:

—

183,650:

—

200,000:

—

4,964:

34.

200:

—

67:

50.

Summa Rdr 408,881: 84.

den 31 December 1873.

Skulder:

Statslån......

Aktiekapitalet . . .

Lån ........

Till enskild person

Rdr

20,000: —
216,600: -200,000: —
200: —

Summa Rdr 436,800: —

— 142 —

Avgående upp- De berättelser, som till Kongl. Maj:t ingifvas om verkställd granskning af för reviZZläi

™]tnms °,Cu ™kenskaper hos förestående jernvägsaktiebolag och af kvilka ett exemplar
telserna röran- ^ Riksgälds-kontoret för att tillhandahållas Statsrevisorerne, äro uppställda

de de med P“ nera från hvarandra högst afvikande sätt. Uti några förekomma uppgifter så väl
staMån under- om bolagens ställning vid årets början och slut som inkomster och utgifter under

vänsahtiebolo.a de.tsamma; uti andra förefinnes mer och mindre tydlig uppgift om inkomster och utg“ter
samt ställningen vid årets slut, hvaremot uti några berättelser dessa uppgifter
äio meddelade på ett sådant sätt, att uppfattningen och öfversigten af de angifna
förhållandena, om icke rent af omöjliggöras, dock i hög grad försvåras. Statsrevisorerne
kunna derför icke underlåta att framhålla önskvärdheten deraf, att de ombud,
som erhålla uppdrag att å statens vägnar deltaga i sådan granskning, anmodas att i
sina till Kongl. Maj:t afgifvande berättelser upptaga bolagens ställning vid revisionsårets
början och slut samt inkomster och utgifter under samma år, och få Revisorerne
i enlighet dermed hemställa, att Riksdagen måtte ingå till Kongl. Maj:t med
underdånig anhållan i detta hänseende.

Hjeimare ha- bill upplysning om beloppet och beskaffenheten af den till Hjélmare kanals

nah och sluss- och slussverks framtida underhåll afsätta fond äfvensom af fonden för framtida större
sZölhoZ raparajoner vid Strömsholms kanal, hvilka fonders säkerhetshandlingar skola aflemnas
hanals repara- tlU Riksgälds-kontoret för att derstädes förvaras, och hvarå förteckningar äro kontionsfonci.
 torets hufvudbok bilagde, få Revisorerne, som vid inventering af dessa handlingar
funnit dem med förteckningarne öfverensstämmande, meddela följande uppgift:

*

Hjeimare kanals och slussverks fond, som ursprungligen bestått af en i kanalbolagets
fastigheter Stora Vallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse af den 23

Januari 1839 å................................j^r 22 500: —

förökas genom upplupna räntor å 5 procent på nämnda förbindelse
och på de fonden vid hvarje års början godtgjorda räntor.

De säkerhetshandlingar, hvilka kanalbolagets direktion, såsom
valuta för dessa hittills upplupna räntemedel, afiemnat till Riksgäldskontoret,
 utgöras af Mälareprovinsernas hypoteksförenings och Allmänna
hypoteksbankens 5 procent obligationer å tillsammans .... „ 97,500: —

så att reparationsfondens i fråga varande tillgångar nu uppgå till . Rdr 120,000: —

För Strömsholms kanalverks reparationsfond, som skall bildas genom afsättande
årligen utaf kanalinkomsterna af 4,500 Rdr, intill dess det från Handels- och sjöfartsfonden
erhållna räntefria förskott, stort 450,000 Rdr, blifvit amorteradt, och derefter
af 7,500 Rdr, till dess fonden uppnått en summa af 300,000 Rdr, har bolaget till
Riksgälds-kontoret afiemnat följande säkerhetshandlingar, nemligen:

obligationer med 51 procent ränta ..................KcK 2 000: _

» » ..................., 71,400: —

» •• .................. „ 14,200: -

och

d:o

eko

5

4

Rdr 87,000

Transport Rdr 87,000

— 143 —

Transport Rdr 87,600: —

hvartill komma obligationer å ett sammanlagdt belopp af....... „ 2,200: —•

hvilka blifvit, såsom till inlösen förfallna, af kanalbolaget för inköp
af andra motsvarande säkerhetshandlingar mot qvitto och med Fullmäktiges
begifvande uttagna; hvadan fonden nu således i sin helhet

utgör.....................................Rdr 89,800: —

I afseeende på det kreditiv af 1,500,000 Rdr, som blifvit å Riksbanken anvi- RiksgäUssadt
för bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar, få Revisorerne kontorets kremeddela
att, förutom de under Maj, Juni och Augusti månader 1873 lyftade belopp dit™ ä Riksaf
tillsammans 1,700,000 Rdr, hvilka före midten af September månad samma år an m''
blifvit å kreditivet åter insatta, har någon uttagning af dessa kreditivmedel icke
i fråga kommit.

Räntan å 4 procent, som för nämnda lyftade belopp upplupit och blifvit af
Riksgälds-kontoret erlagd, utgjorde 2,466 Rdr 65 öre.

Enligt stadgande, som varit infördt i Riksgälds-kontorets vid senaste riksdagar Förräntandet
utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den mån de till Riksgälds-kontoret in- "/ Siktgäidsflutna
medel icke varit för dess utgifter erforderliga, sökt göra desamma räntebärande, Zntmtl
dels genom utlåning mot antaglig säkerhet, dels genom uppköp af obligationer. Så- behållning.
lunda hafva från 1873 års början till den 1 Oktober innevarande år nedan stående
belopp blifvit dels utlånade och dels återbetalda:

Vid 1873 års början utestående lån .... Rdr 9,720,000: —

Utlemnade Kapitallån.
 återbetalningar.

Under l:a qvartalet år 1873 2,550,000: — 2,720,000: —

„ 2:a d:o „ „ 1,300,000:— 1,857,000: —

„ 3:e d:o „ —----— 5,189,000: —

„ 4:e d:o „ „ 1,066,666:67. 1,750,000:— 4^916,666:67. 11,516,000: —

,, l:a qvartalet år 1874 3,460,000:— 2,056,666: 67.

„ 2:a d:o „ „ 1,785,000:— 1,500,000: —

„ 8:e d:o „ „ 3,644,000: — 1,374,000: - 8,889,000:-- 4,930,666:67.

Vid sist nämnda qvartals slut utestående lån............... 7,079,000: —

Summa Rdr 23,525,666: 67. 23,525,666: 67.

Den ränta, hvaremot lån blifvit under år 1873 från Riksgälds-kontoret utlemnade,
 har till största delen utgjort 4 procent, hvilken ränta dock i slutet af Oktober
månad samma år höjdes till 5 procent. Under innevarande år hafva lån utiemnats
dels mot 41 dels 5 procent ränta. De för lånen utfärdade skuldförbindelser och
depositionsbevis hafva i allmänhet varit ställda att återbetalas viss tid efter uppsägning
från och med 8 dagar till och med 1 månad.

— 144 —

Genom inköp af obligationer å ett sammanlagdt nominelt belopp af 42,200 Rdr
har dessutom förräntats ett för dessa inköp utbetaldt belopp af 41,122 Rdr 50 öre.
Till upplysning om de tider, hvarunder, och den kurs, hvaremot förenämnda obligationer
blifvit inköpta, få Revisorerne meddela följande närmare redogörelse:

Dagen, då obligations-uppköpet af Full-mäktige beslöts.

Obligationernas beskaffenhet.

Obligationernas
nominela belopp
i Riksmynt.

Pris.

i

Proc.

1873

Januari

23

Riksgälds-kontorets, af år 1861, med 41 pro-

cent ränta............

2,500

-

97

Februari

13

D:o d:o .....................

2,000

—

97

1874

Augusti

13

37,700

—

971

Summa Rdr

42,200

—

—

Vid den af Revisorerne den 1 dennes verkställda inventering af de låne- och
säkerhetshandlingar, som af Riksgäld s-kontoret innehafvas, utgjorde sammanlagda beloppet
af tills vidare förräntade medel 9,696,844 Rdr 52 öre, deraf 7,079,000 Rdr
voro utlånade mot skuldförbindelser eller enskilda penningeverks depositionsbevis och
det öfriga nedlagdt i obligationer, nemligen:

Det verk eller inrättning, som
utfärdat obligationerna.

Räntefot.

O

bligat

i o n e r n

a s

n o m i

n e 1 a be

lopp

Bokföringsvärde
i Riksmynt.

i

Riksmynt.

i

Thlr Pr. Cour.

i

Pund Sterling.

Riksgälds-kontoret för 1855 års

jern vägslån..........

4 ''Vo

53,000

—

—

47,759 53

Dito för 1858 års dito . . . .

44 „

—

153,100

393,617 93

Dito ,. 1860 års dito . . . .

41

—

112,200

288,927 39

Dito „ 1861 års dito . . . .

41 ..

545,200

—

517,390 30

''Dito „ 1864 års dito . . . .

41 .,

—

—

47,200

789,117 45

Dito ,, 1868 års dito . . . .

5 n

—

—

1,700

30,128 25

Dito „ 1869 års statslån . .

5 „

17,000

—

—

16,600

—

Göta kanalbolag........

4i „

800

—

—

800

—

Sveriges Allmänna hypoteks-

1 bank .............

5 .

18,600

—

—

17,675

■-

iMälareprovinsernas hypoteks-

förening............

4 „

66,900

—

—

60,961 02

Vermlands dito.........

4 .,

124,000

—

—

111,840

—

Östgöta dito...........

4 „

177,500

—

—

161.127

65

Smålands dito..........

4 „

190,000

—

—

172,900

—

Jernkontoret..........

5 „

9,000

—

—

9,000

—

Summa

—

1,202,000

265,300

48,900

2,617,844 52

— 145

Den inkomst, som under år 1873 uppkommit genom upplupna räntor samt
kapitalvinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 422,111 Rdr
6 öre, deraf 340,288 Rdr 38 öre tillgodoförts Riksgälds-kontorets allmänna kassa och
81,822 Rdr 68 öre de fonderade lånens liqvidations- och amorteringsfond*.

Uti 37 § af senast utfärdade reglemente för Riksgälds-kontoret finnes intaget
ett i föregående reglementen förekommande stadgande, att de till detta verk influtna
uppbördsmedel eller aflemnade behållningar äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta
medel samt verkets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de
icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen
tillhanda och göras räntebärande genom deras utlåning mot de i samma
paragraf omförmälda vilkor och säkerheter. I enlighet härmed har Riksgälds-kontoret
äfven bedrifvit en lånerörelse, som under vissa tider varit ganska omfattande. Förslag
hafva tid efter annan varit framställda, att denna lånerörelse måtte upphöra
och Riksgälds-kontoret i stället berättigas att mot ränta i Riksbanken insätta sådana
medel. Hufvudskälet i dessa förslag har varit att, då Riksbanken, som har det vigtiga
åliggandet att upprätthålla myntvärdet i landet, för uppfyllandet af denna sin
förnämsta bestämmelse måste, när metalliska kassan nedgår till sitt minimum, minska
sin sedelansvarighet genom indragning efter hand af den lånerörelse, som densamma
bedrifver, så skall Riksgälds-kontoret, till följd af ofvan nämnda skyldighet att^ utlåna
sina kassabehållningar, endast söka att bereda sig räntevinst utan afseende på Riksbankens
bemödande att minska den sedelansvarighet, som trycker på metalliska kassan,
 och således genom sin utlåning sätta sedlar i omlopp, hvilka motverka det ändamål,
 hvartill Riksbanken nödgas sträfva, eller minskad påtryckning på metalliska
kassan.

Nu församlade Revisorer, som till fullo erkänna vigten af detta skäl och inse
de stora olägenheter, som till följd af nämnda förhållanden kunna uppkomma, hafva
ansett det nu vara lämpligt att åter upptaga nämnda förslag, desto hellre som dess
genomförande i sin mån torde underlättande inverka på den förestående omregleringen
af Riksgälds-kontoret. Men äfven ur andra synpunkter torde tiden vara inne
att ånyo taga frågan om öfverflyttning till Riksbanken af den lånerörelse, som hittills
ålegat Riksgälds-kontoret, i öfvervägande.

Så länge Riksgälds-kontoret hade att bestrida alla utgifterna för extra statsregleringen;
kunde mot insättning i Riksbanken af dess disponibla medel icke utan
skäl anföras svårigheten att beräkna de tider, på hvilka större eller mindre summor
erfordrades för fullgörande af inkommande reqvisitioner. Sedan likväl hela extra
statsregleringen numera blifvit Överflyttad till Statskontoret, synes denna svårighet
hafva, om icke helt och hållet upphört, dock blifvit i högst väsendtlig grad förminskad;
och hvad deraf ännu qvarstår torde genom lämpliga åtgärder kunna undanrödjas.
 De utgifter, som Riksgälds-kontoret enligt nu gällande reglemente har att
bestrida, äro

årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen,
annuitets- och ränteliqviderna för upptagna lån,
riksdags- och revisionskostnader,

från Riksgälds-kontoret omedelbart utgående arvoden, afiöningar och pensioner,

Angående
öfverflyttning
till Riksbanken
af Riksgäldskontorét
nu
åliggande
lånerörelse.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

19

— 146

återstoden af de vid 1871 års riksdag beviljade låneunderstöd till enskilda
jernvägsanläggningar,

de enligt reglementets 5 § af senaste Riksdag anvisade bidrag till Statskontorets
utgifter för jernvägsbyggnaderna och för bestridande af extra statsutgifter
för innevarande år samt lån för inköp af byggnad åt seminariet för bildande af
lärarinnor,

enligt 6 § bidrag till fyllande af statsverkets vid statsregleringen beräknade

behof,

enligt 7 § den brist i statsverkets inkomster, som för något år kan uppkomma,
 äfvensom förskott till bestridande af statsverkets utgifter under löpande året,
då dess inkomster visa sig dertill otillräckliga,

enligt 15 § möjligen erforderligt förskott till Telegrafverkets oförutsedda
utgifter,

samt enligt 77 och 78 §§ i 1869 års reglemente postassuransfonden samt lotsoch
fyrinrättningens reservfond.

Härtill komma kostnader för reparationer å Riksdagens och Riksgälds-kontorets
hus, koutorsexpenser, utgifter för Riksdagens hus och bibliotek, expensmedel vid
justitie-ombudsmannens expedition, gratifikationer m. m., hvilka alla utgifter, såsom
utgörande jemförelsevis små belopp, vid denna frågas bedömande icke torde behöfva
tagas med i beräkning.

Hvad nu först beträffar årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen samt annuitetsoch
ränteliqviderna, så återkomma desamma på sina i förbindelserna och lånekon trakten
angifiia tider och utgå med på förhand bestämda belopp, hvadan intet hinder
lärer möta att, när Riksgälds-kontorets tillgångar sådant medgifva, hos Riksbanken
insätta de för dessa liqvider erforderliga medel till återbetalning på de tider, då de
behöfvas; och då Riksgälds-kontoret under flera år af Riksbanken inköpt de valutor,
som erfordrats för de utländska annuitetsliqvidema, samt ett sådant förfaringssätt
sannolikt äfven framgent kommer att fortfara, hvarigenom Riksbanken kan återlemna
för dessa liqvider insatta medel i form af vexlar eller anvisningar, synes en dylik
insättning lända båda verken till fördel.

Vidkommande derefter riksdags- och revisionskostnaderna samt de från Riksgälds-kontoret
omedelbart utgående arvoden, aflöningar och pensioner, äro så väl
tiderna lör deras utbetalning förut bestämda som beloppen, hvartill största delen af
dem uppgå, på förhand kända, och således lärer icke någon svårighet uppkomma för
beräkning af hvad som på särskilda tider behöfver af insatta medel återfordras för
dessa utgifters verkställande, i synnerhet om hädanefter, såsom hittills egt rum, ett
mindre förskott finnes inom Riksgälds-kontoret att tillgå för bestridandet af de på
obestämda tider förekommande smärre riksdagskostnader.

I afseende på utbetalningen af återstoden utaf de till enskilda jernvägsbyggnader
beviljade medel, så har Kongl. Maj:t uti derom till Fullmäktige aflåtna
bref redan iöreskrifvit så väl de belopp, hvarmed, som de tider, hvarunder sådan
utbetalning skall ske.

Hvad angår de uti nu gällande reglementes 5 och 6 §§ Riksgälds-kontoret
åliggande utbetalningar till Statskontoret, hvilka tillsammans uppgå till ej mindre än
10,532,907 Rdr 60 öre, föreställa sig Revisorerne, att någon synnerlig svårighet icke
lärer kunna förefinnas för Statskontoret att i god tid hos Riksgälds-kontoret anmäla
behöfliga reqvisitioner å dessa medel, så att Riksgälds-kontoret kan sättas i tillfälle
genom uppsägning hos Riksbanken bereda sig utväg till de reqvirerade medlens utbetalande.
 Hvad beträffar fullgörandet af det i reglementets 7 § intagna stadgande

— 147 -

att, i händelse statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda
belopp, hvartill dessa inkomster i riksstaten beräknats, Statskontoret eger att
af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den enligt rikshufvudboken uppkomna
brist så lärer Statskontoret äfven kunna meddela Riksgälds-kontoret underrättelse
om tillvaron af samma brist långt före tiden, då dess ersättande i fråga kommer.
Sistnämnda paragraf innehåller äfven föreskrift derom att, derest under löpande året
Statskontorets inkomster visa sig vara otillräckliga för bestridande af dess utgifter,
Riksgälds-kontoret skall förskjuta dertill erforderligt belopp. Härvid ar dock att
märka att, enligt den i Riksgälds-kontoret vunna erfarenhet, de för extra statsregleringen
beviljade medel endast till en del uttagas, under det år, de i riksstaten aro
beräknade att utgå, och den öfriga delen successive lyftes under följande år i man
af behof och enligt derom särskild t meddelade bestämmelser, hvaraf följden blitver,
att Statskontorets disponibla tillgångar i samma mån ökas.

Slutligen beträffande förskotten till Telegrafverkets oförutsedda Utgifter samt
utbetalningar af de för postassuransfonden äfvensom lots- och fyrinrättningens reservfond
i Riksgälds-kontoret insatta medel, så skall Kongl. Maj:t förut bestämma de
erforderliga beloppen, som deraf skola utbetalas, hvadan utväg att om dessa utbetalningar
i tid underrätta Riksgälds-kontoret nog torde kunna beredas.

° För den händelse åter att Statskontoret skulle finna sig nödsakadt att, utan
derom på förhand lemnad underrättelse, från Riksgälds-kontoret reqvirera medel,
eller andra utbetalningar påfordrades så hastigt, att rådrum icke vore sist nämnda
verk förunnadt att till deras bestridande använda hos Riksbanken insätta, till återbetalning
uppsagda summor, eger Riksgälds-kontoret sitt kreditiv å Riksbanken a ^
tillgå, hvarå skedda uttag kunna betäckas i samma mån de insätta medlen förfalla

till betalning. .....

Genom den utlåning, Riksgälds-kontoret hittills bednfvit, halva icke obetydliga

ränteinkomster tillfallit samma verk; och det är ganska troligt att, om kontoret far
skyldighet att hos Riksbanken insätta sina behållningar,, denna ränteinkomst blir
mindre an den under förut varande förhållande kunnat hlilva. Men härvid anse sig
Revisorerne böra erinra derom att, äfven om Riksgälds-kontoret för de i Riksbanken
insatta medel icke erhåller någon ränta, staten dock genom en förökad bankovinst
återfår åtminstone en betydlig del af Riksgälds-kontorets förlust.

I afseende på möjligheten för Riksgälds-kontoret att hafva penningar utlemnade
på deposition under längre bestämd tid kunna Revisorerne icke underlåta framhålla,
 hurusom Riksgälds-kontoret under så väl åren 1871, 1872 och 1873 som innevarande
år utlemnat ganska betydliga summor mot enskilda penmngeanstalters depositionsbevis,
 af bvilka summor en icke ringa del varit utestående längre tid än 2 ar.

Såsom skäl mot förut framstäldt förslag om öfverflyttning till Riksbanken åt
Riksgälds-kontoret nu åliggande lånerörelse anfördes af Stats-Utskottet vid 1872 ars
riksdag (utlåtandet N:o 37) att de större försträckningar, som de i spridda landsorter
bildade låneanstalterna från Riksgälds-kontoret erhållit, och hvarigenom just
dessa inrättningar blifvit satta i tillfälle att oafbrutet underhålla och fortsatta sm
rörelse, varit i flera afseenden för näringarnas bedrifvande och den industriel verksamheten
vida mera gagnande än de jemförelsevis mindre betydliga lån, som kunnat
af enskilda personer direkte utbekommas utur Riksbanken; och att den omvexling i
Riksbankens rörelse samt de förändringar i dess lånetillgångars belopp, som begagnandet
af Riksgälds-kontorets medel till en tillfällig förstärkning af Riksbankens lånerörelse
komme att förorsaka, skulle sannolikt väcka allmän missbelåtenhet och ingalunda
motsvara anspråken på en allmän låneinrättnings ändamålsenliga

t

— 148

Jemte erinran att, för den händelse Riksdagen komme att fästa afseende å
Revisorernes framställning i detta ämne, det torde tillkomma Banko-Utskottet att
föreslå de ändringar i eller tillägg till bankoreglementet, som i anledning deraf kunna
finnas behöfliga och lämpliga, hafva Revisorerne, till upplysning om Riksgälds-kontorets
lånerörelse under åren 1871—1873, låtit upprätta härvid fogade tabell, af hvilken
inhemtas, att under år 1871 utlemnades lån till 6 i hufvudstaden befintliga
penningeanstalter å ett sammanlagdt belopp af nära 5 millioner Rdr, under det att
endast 4 af de i landsorterna varande låneanstalterna begagnade lån å tillhopa nära
2 millioner Rdr, samt att 10 stycken enskilde undfingo lån å tillsammans något öfverstigande
4 millioner Rdr, deraf till en person voro i 17 särskilda lån utlemnade

1.885.000 Rdr och till en annan 629,000 Rdr i 12 särskilda lån samt till en tredje

624.000 Rdr i 5 särskilda lån. Under är 1872 utlemnades till 6 penningeanstalter

Lån, utestående

Utlemnade år 1871:

till 6 st. penningeanstalter i Stockholm .
„ 4 st. dito i landsorten.

„ 10 st. enskilde.............

Utlemnade är 1872:

till 6 st. penningeanstalter i Stockholm.
6 st. dito i landsorten.

8 st. enskilde...........

Utlemnade år 1873:

till 2 st. penningeanstalter i Stockholm .

4 st. dito i landsorten .

„ 4 st. enskilde............

Sgr

Sgr

kortare tid
än 1 månad.

450,000

450,000

300.000

från 1

till och med
o månader.

från 3

till och med
6 månader.

1,950,000

500,000

1,001,500

3,451,500

3.900.000

1.245.000

I

— 500,000
—! 200,000
-j 800,000

— 11,500,000

1,350,000

300.000

195.000

300,0001

500,000!

5,145,000j -

1,845,000

500,000

616,666

67!

500.000

400.000

Sgr 500,000!- [1,116,66.6 67| 900,000i -

Summa Rmt|l,250,OOOj— 9,713,166;67|4,245,000j -

149

inom hufvudstaden lån å tillhopa nära 61 millioner Rdr, till 6 dylika anstalter i
landsorterna nära 21 millioner Rdr och till 8 enskilde något mera än 21 millioner Rdr.
År 1873 erhöllo 2 penningeanstalter i hufvudstaden lån å tillhopa 21 millioner Rdr,
4 låneanstalter i landsorterna lån å tillsammans icke långt ifrån 11 million Rdr och 4
enskilde lån å sammanlagdt belopp af något mera än 1 million Rdr. Af samma
tabell framgår äfven, att af de år 1871 utlemnade lån icke mindre än 3,728,000 Rdr,
af de år 1872 utlemnade lån en summa af 2,878,000 Rdr och af de år 1873 utlemnade
lån ett belopp af 1,000,000 Rdr varit utestående längre än ett år.

På grund af förestående anse sig Revisorerue hafva skäl föreslå, att Riksgäldskontoret
må befrias från åliggandet att till allmänheten utlåna egande kassabehållningar,
 hvilka i stället böra mot eller utan ränta insättas i Riksbanken.

från 6

till och med

9 månader.

från 9 månader

till och med

1 år.

från 1

till och med

ly år.

från 1^

till och med

2 år.

från 2

till och med

2^- år.

längre tid än

2-i- år.

Summa.

300.000

450.000

—

450.000

600.000
182,000

-

200,000

531,000

—

450.000

365.000

1,100,000

100,000

432,000

500,000

50,000

—

4.950.000

1.900.000
4,261,500

750,000

1,232,000

—

731,000

—

815,000 —

1,632,000''—-

550,000

—

11,111,500

350.000

150.000

578.000

-

50,000

150,000

—

500.000
1,100,000

364.000

_

600,000

114,000

200,000

_

6.400.000

2.400.000

2.646.000

—

1,078,000

—

200,000 -

1,964,000

—

600,000

—

114,000

-

200,000

—

11,446,000

500.000

350.000

150.000

1,000,000

—

300.000

100.000

400,000

500.000

300.000

800.000

_

_

200,000

_Å_

200,000

-

—

—

2.500.000

1.350.000
1,066,666

4,916,666

67

67

2,828,000 —

1,832,000

—

3,495,000j—

1,615,000 — 1,746,000:—; 750,000

....

27,474,166 67

— 150

Anställda

inventeringar.

Riksgäldskontorets

rättegångs- och
utsökningsärenden.

Berättelsens

tryckning.

Revisorerne, som anställt den vanliga inventeringen i Riksgälds-kontoret, kafva
dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade
konvolut, innehållande Riksdagens anordning å den, på sätt i Regeringsformens
63 § stadgas, till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma.

Jemväl hafva Revisorerne vid samma tillfälle genomgått låne- och säkerhetshandlingarne
för tills vidare förräntade medel och funnit samma handlingar väl förvarade
samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med deröfver upprättade
förteckningar. Likaledes hafva Revisorerne inventerat de skuld- och borgensförbindelser,
 som till Riksgälds-kontoret utfärdats för beviljade och utbetalda lån för
jernvägsanläggningar samt för byggnads-, tomtreglerings- m. fl. andra dylika understöd.

Som vid nämnda inventering den erinran förekommit, att två afgifna förbindelser,
 den ena af Södertelje kanalbolag angående kanalens underhåll och den andra
af Göta kanaldirektion rörande räntan å och inlösen af två förkomna Göta kanalbolags
obligationer icke blifvit förnyade, så hafva Revisorerne härpå fästat Fullmäktiges
uppmärksamhet.

Så vidt af den till Revisorerne af ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifna
berättelse om detta verks rättegångs- och utsolcningsärenden kan inhemtas, synes
Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden
hafva behörigen iakttagits.

Under åberopande af hvad här tinnes omförmäldt, få Revisorerne, i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid Riksgälds-kontorets
förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

Jemlikt föreskriften i 5 § af instruktionen för Revisorerne, kommer denna
berättelse att tillställas Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att till tryckning befordras
och sedermera enligt gällande föreskrifter utdelas.

— 151

För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den sekre- sifferuppgift
terare, som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper lernavarit
hos Revisorerne anställd.

De mot åtskilliga delar af denna berättelse afgifna reservationer finnas den- Reservationer.
samma bifogade.

Stockholm den 14 Oktober 1874.

GOTTH. WACHTMEISTER. C. A. LARSSON.
i. MANKILL. A. P. DANIELSSON.

A. ADLERSPARRE.
P. SJ ÖRRING.

NILS GYLDENSTOLPE
IIUGO TAMM.

AXEL LIND af 1IAGEBY.
A. M. LINDGREN.
SVEN NILSSON.

L. J. EAHLANDER.

I). M. SandaM.

152 —

Bilaga Litt. A. till 1874 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag ur Riksgälds-kontorcts räken
kassa-inkomster och kassa

Inkomster ;

Allmän bevillning ..................Rdr 3,556,662: 28.

Dito dito af vapenskatt för år 1867 ... „ 18: 35.

Tilläggsbevillning för är 1871 ........... 4,851: 53.

Folkskoleafgift för år 1871 B 4,149: 71.

Stämpelafgifter för spelkort............ 114,794: 12.

Dito för tidningar............ „ 14,965: 04.

Observationsmedel.................. b 627: 65.

Skatteköpeskillingar.................... 5,341: 37.

Ekeskogsmedel....................... 948: 61.

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
....................... 621,818: 57.

Räntor å dessa lån.................... 672,713: 77.

Återlevering af extra statsanslag:

beviljade vid 1862—1863 årens riksdag....... 210: _

„ ,. 1865—1866 årens dito ....... 1,817: 16.

„ „ 1867 års dito.............. 500: __

„ „ 1868 års dito.............. 50; _

Besparing å riksstatens 5:te hufvudtitels anslag till gemenskapens vid

sjöförsvaret naturaunderhåll.....................

Behållning å riksstatens 7:de hufvudtitels anslag för Mynt- och

Kontrollverken...........................

Återbetalning å det till undsättande af de genom 1868 års missväxt

nödlidande länen anvisade lånebelopp, 210,400 Rdr.......

Återbetaldt förskott till kostnader för justitie-ombudsmannens embets resor

.................................

Försälj ningsmedel för kronan tillhöriga hus i städerna........

Köpeskilling för sålda kronolägenheten Ilushagen i Kopparbergs län .
Behållna försäljningsbeloppet för sålda byggnadsmaterialier efter de
nedrifna åbyggnaderna till f. d. Geyerska egendomen & Riddar holmen.

...............................

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord............

Öfverskott å statsverkets inkomster samt behållna besparingar å förslagsanslagen
under riksstatens hufvudtitlar............

3,696,068: 68.

6,289: 98.
1,139: 47.

1,294,532: 34.

2,577: 16.

9,519: 11.

34,900: —

65,466: 66.

135: 53.
13,456: 93.
100,000: —

2,724: 05.
210: 20.

10,492,351: 22.

Transport Rdr 15,719,371: 33.

— 153 —

skaper för år 1873, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen................ 300,000: —

Under 1856—1858 årens riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 7:e hufvudtiteln...............Rdr 200: —

» 8:e „ .............. • »____________50:_ — 250: —

Under 1862—1863 årens riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln...............Rdr 403: 70.

„ 8:e dito ,, 11,000: —

Under 1865—1866 årens riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln...............Rdr 1,500: —

„ 8:e dito „ 10,000: —

Under 1865—1866 årens riksdag beviljadt låneunderstöd:

För utvidgande af läroverksbyggnaden i Kristianstad........

Under 1867 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln...............Rdr 7,392: —

„ 8:e dito .............. • „__650: —

Under 1868 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln.........................

Under 1869 års riksdag bexiljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln.........................

Under 1870 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln.........................

Transport Rdr

Riksdagens Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-hontoret.

11,403: 70.

11,500: —

10,000: —

8,042: -9,097: —

7,010: —

25,925: —

383,227: 70.
20

— 154 —

Transport Rdr 15,719,371: 33.

Äldre depositionsmedel.......................... 660: 98.

Återbetalning å vid 1867 års riksdag anvisadt kreditiv för rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål...... 475,000: —

Influtna medel å 1872 års fonderade jernvägslån........... 638,811: 13.

Kapitalinbetalningar å tills vidare förräntade medel Rdr 11,747,887:75.

Räntor derå..................... „ 385,937: 37. 233 825* 12

Ersättning från de fonderade jernvägslånens liqvidations- och amorteringsfonder
för öfvertagandet af utaf Riksgälds-kontoret uppköpta
vexlar och invisningar..................... 541,676: 98.

Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lyftade medel...... 1,800,000: •—

Försåldt riksdagstryck........................... 619: 72.

Inbetald fordran hos liqvidations- och amorteringsfonderna för preskriberade
räntekuponer................-...... 378: —

Från liqvidations- och amorteringsfonderna erhållen försträckning . . 540,000: —

Återbetaldt förskott till inlösen af obligationer och räntekuponer . . 19,632: 50.

= 31,869,975: 76. =

Transport Rdr 31,869,975: 76.

— 155 -

Transport Rdr

Under 1871 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln...............Rdr 54,125:

till jernvägs anläggande mellan Vexiö och Karlskrona
.......................

383,227: 70.

366,666: 67. 420,791: 67.

Under 1871 års riksdag beviljade låneunderstöd:

till jern vägs anläggande mellan Vexiö och Karlskrona
.......................Rdr 866,666

till dito mellan Krylbo och Norbergs bergslag . . „ 256,000

dito „ Sundsvall och Torpshammar ... „ 747,000

„ dito ,, Upsala och Gefle........ • n 500,000

67.

Under 1872 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under 6:e hufvudtiteln...............Rdr

„ 7:e dito ...............

„ 8:e dito ...............

60,000
700

Under 1872 års riksdag beviljadt låneunderstöd:

För utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län . . .

Under 1873 års riksdag beviljade extra statsanslag:

Under l:a hufvudtiteln...............Rdr

„ 6:e dito ............... »

3:e dito ...........|;

2,369,666: 67.

223,728: 36.

11,600: —

till ersättande af förskottsvis bestridda utgifter

70,000: —
220,000: —
40,000: —
28,017: 08.

358,017: 08-

1873 års anslag till ränta och amortering af de fonderade jernväg slånen:

1858 års d:o .

1860 års d:o .

1861 års d:o
1864 års d:o
1866 års d:o

1870 års d:o
1872 års d:o

Omkostnader för 1870 års jernvägslån . . .

D:o för 1872 års d:o.............

D:o för 1867 års d:o.............

Kapitalafbetalningar å 1867 års inhemska jernvägslån
......................

Räntebetalningar å dito...............

. Rdr

13,655: —

1,166,666: 67.

380,232: 84.

165,000: —

487,867: 50.

1,380,000: —

1,086,750: —

808,500: —

154,458: —

68: 82.

120: 52.

40: 25.

15,300:

4,250:

5,643,130: 01.

229: 59.

19,550: —

Transport Rdr 9,429,941: 08.

\

/

— 156 —

Transport Rdr 31,869,975: 76.

i

1

Transport Rdr 31,869,975: 76.

— 157 —

Transport Rdr

Räntebetalningar å 1869 års inhemska jernvägslån...........

Återbetalning till liqvidations- och amorteringsfonderna af från dem

erhållen försträckning; kapital.........Rdr 400,000: —

ränta........................ „ 888: 89.

Kapitalafbetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga

låneskulder..................... „ 1,784,000: —

Räntebetalningar å dito............... „ 83,392: 21.

För inlösen af riksgäldssedlar........................

Tills vidare förräntade medel; kapital.......Rdr 4,921,031: 67.

ränta å uppköpta obligationer........ ,,__72: 56.

Uppköpta vexlar och invisningar......................

Återbetalning å lyftade belopp å Riksgälds-kontorets kassakreditiv i

Riksbanken....................Rdr 2,300,000: —

Ränta å dito . . . .................. »_1,544: 44.

Statsfyllnadssumman för år 1873 ......................

9,429,941: 08.
215,795: —

400,888: 89.

1.867,392: 21.
58: 33.

4,921,104: 23.
1,344,914: 61.

2,301,544: 44.
8,970,855: 48.

Riksdags- och revisionskostnader:

för 1872 års riksdag.........Rdr 2,247: 39.

„ 1873 års dito ......... „ 2,506: 12.

förskott till riksdagskostnader .... „ 441,000: — 445 753. 5^

kostnader för Riksdagens hus............... 13,760: 50.

dito för 1872 års Statsrevision........... 1,346: .26.

dito för 1873 års dito ........ . . . 14,085: 84. 474,946: 11.

Aflöning, resekostnader och expenser för justitie-ombuds mannen

och hans expedition.............. 16,737: —

Inrednings- m. fl. kostnader för densammes lokal uti

Riksdagens hus................... • ■ ■ 2,011: 31. 18,748: 31.

Förvaltnings- och upphör dskostnader m. m.:

löner, arvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds kontoret

........................ 85,760: 21.

kostnader för Riksgälds-kontorets hus......... 2,565: 35.

restitution af allmän bevillning för år 1872 ...... 1,800: —

för uttaxering inom Stockholms stad och Kristianstads,

Hallands och Vester-Norrlands län af allmän bevillning
........... 28,703: 37.

omkostnader vid kortstämplingen............ 4,233: 95.

fromma stiftelsers andelar i kortstämpelafgiften .... 31,779: 06.

restitution af afgift för stämpling af tidningar .... 9: 50.

omkostnader vid tidningsstämplingen.......... 292: 32.

observations- och indrifningsarvoden åt tjenstemän i

Kongl. Kammarrätten................. 153: 58.

155,297: 34.

Transport Rdr 30,101,486: 03,

158

Transport Rdr 31,869,975: 76.

Summa Rmt Rdr 31,869,975: 76.

*

*

*

159 —

Transport Rdr 30,101,486: 03.

Kostnader för tryckning af Bondeståndets protokoll och Konstitutionsutskottets
handlingar vid 1809—1810 årens riksdag ....... 150: —

Dito för utredning af frågan om Helgeandsholmens ordnande och

uppförande derstädes af ett riksdagshus m. m............ 139: 35.

Dito för 1873 års Kyrkomöte........................ 34,206: 31.

= 30,135,981: 69 =

Inkomster utöfver utgifter år 1873 å Riksgälds-kontorets bankoräkning

N:o 1 ................................... 1,733,994: 07.

Summa Rmt Rdr 31,869,975: 76.

— 160

Bilaga Litt. B. till 1874 års revisionsberättelse angående Riksgälds-kontoret.

Beräkning öfver de till statens och enskilda jernvägsanläggningar
inkomster för verkställande af dessa utbetalningar till

Obligationernas ur- För obligationerna
Räntefot. Summa,

sprungliga belopp. erhållen valuta.

Inkomster genom

1855 års inhemska lån.........34 o. 4 °/0

1858 års lån.....Thlr 8,190,500. 44 %

1860 års lån..... „ 8,000,000. 44 „

D:o mot premieobligationer
å tillhopa
2,400,000 Thlr, bok -

R:mt. R:mt.

281,900: — 267,688: 94.

21,841,333: 33. 19,703,472: 60.

26,666,666: 67. 25,615,074: 70.

förda till endast t af

nominela beloppet . . „ 2,000,000.

1861

års

inhemska

lån.........

44

3,000,000

—

2,760,650: —

1864

års

lån . . .

. .P.Stg. 555,700.

44

9,891,460

—

8,790,836: 55.

1866

års

lån . . .

. . Thlr 9,932,300.

b

26,486,133

33.

23,539,389: 62.

1868

års

lån . . .

. P.Stg 1,150,000.

5

20,700,000

—

17,871,301:44.

1869

års

inhemska

lån ........

5

4,000,000

—

3,927,073: 09.

1870

års

d:o

d:o ........

5

16,170,000

—

15,778,011:50.

1872

års

d:o

d:o ........

4

14,900,000

—

13,281,750: —

Sgr 143,937,493

33.

Räntevinst å statslånefonden, till Riksgälds-kontoret levererad åren 1863—1865
Behållning å inkomsterna genom trafiken å statens jern vägar, enligt 1862 — 1863
årens Riksdags beslut...........................

R:mt.

131,535,248: 44.

370,000: —

700,000: —

Transport Rdr 132,605,248: 44. *)

*) Häruti äro dock icke inräknade de summor, som utaf trafikinkomsterna blifvit, utöfver här omförmälda
meddelad uppgift vid 1873 års slut'' uppgingo till 10,062,672 Rdr. 54 öre.

— 161

utbetalda belopp*) samt de medel, som genom upptagna statslån m. fl.
Riksgälds-kontoret influtit intill den 1 Oktober 1874.

Utbetalnings Utbetaldt

för: är

Statens jernvägsbyggnader:

från Riksgälds-kontoret
d:o

d:o

„ d:o

d:o

„ d:o

, d:o

„ d:o

d:0

,, d:o

„ d:o

d:o

„ d:o

„ d:o

, d:0

„ d:o

„ Statskontoret
„ d:o

„ d:o

d:o

„ d:o

„ d:o

Komplettering af trafikmaterielen
från Riksgälds-kontoret
„ d:o

d:o
d:o

„ Statskontoret
„ d:o

„ d:o

Undersökningskostnader:

från Riksgälds-kontoret
d:o

» d:o

d:°

d:o

1855.

1856.

1857.

1858.

1859.

1860.
1861.
1862.
1868.

1864.

1865.

1866.

1867.

1868.

1869.

1870.

1869.

1870.

1871.

1872.

1873.

1874.

Anslag.

1,800,000

4.125.000

5.945.000

7.810.000

6.620.000

7.550.000

6.750.000

6.750.000

9.315.000

9.112.000
8,812,000
6,576,538

2.150.000

2.450.000
500,462

1.600.000

3.090.000

3.340.000

3.160.000

3.900.000

8,000,000

7.850.000

Lån.

Summa.

R:mt.

117,206,000: —

. . . JLOUU.

. . . 1867.

600,000: —

. . . 1871.

1,000,000: —

. . . 1872.

600,000: —

. . . 1872.

600,000: —

. . . 1873.

600,000: —

. . . 1874.

2,400,000: —

7,200,000: —

. . . 1855.

60,000: —

. . . 1856.

30,000: -

. . . 1857.

19,425: 95.

. . . 1858.

100,000: -■

. . . 1859.

50,000: —

Transport 259,425: 95.

- 124,406,000:

700 000 Rdr, använda till nya byggnader och anläggningar samt ny materiel å statens jern vägar, och hvilka enligt

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret,

162 -

Transport 132,605,248: 44.

Förskottsvis af för handen varande tillgångar verkställda utbetalningar..... 15,444,645:87.

Summa Rdr 148,049,894:31.

— 16B —

TItbetalmngsår. Anslag.

Lån.

från Riksgälds-kontoret . . .

„ d:o • • •

„ d:o (efter afdrag

af år 1872 återbetalda

3,714 Rdr21 öre) . . .
„ Statskontoret.....

Enskilda jernvägsanläggningar:

från Riksgälds-kontoret:
Kristinehamn—Sjöändan......

Transport 259,425: 95.
1863. 2,862:59.

1869. 2,500: —

1870.

1874,

6,605: 77.
25,000: —

Nora—Ervalla

75.000
22,500

15.000

Dito ............

Norbergs jernväg..........

Dito ..........

Norra Barken—Yessman......

Dito ......

Geäe—Falun.............

Dito .............

Hudiksvall—Dellen.........

Söderhamn—Bergviken.......

Borås—Herrljunga..........

Ystad—Eslöf.............

Landskrona—Eslöf .........

Helsingborg—Årup.........

Kristianstad—Hessleholm......

Vexiö—Alfvesta...........

Köping—Uttersberg....... . •

U ddevalla—V ener sborg—Her rlj unga

Arboga—Köping...........

Karlskrona—Vexiö.........

Krylbo—Norberg..........

Sundsvall—Torpshammar......

Upsala— Margretehill........

Ludvika—Kil.............

1849.

1854.

1855.

1862.

1858. ---

1855, 1856.

1858.

1856, 1857. ---

1858. ---

1855—1859. ----

1858, 1859.

1858, 1859. ---

1858—1860.

1862—1863. ---

1864-1866. --

1864— 1866. ■

1864, 1865.--■

1864, 1865. •

1864. ---

1864, 1865.

1865— 1867.

1866. 160,000:
1872—1874. 1,100,000:

1872, 1873. ---

1872—1874.--

1873.

1874.

100,000: —

150,000: —

75,000

150,000

150.000

200.000
200,000

2.400.000
600,000

370.000

500.000

1.436.000

2.450.000

1.200.000
1,100,000

720.000

434.000

500.000

3.240.000

2.600.000

406.000
1,494,000

500.000

1,000,000

Sgr 1,372,500:— 21,975,000

Summa Rdr

Summa

Rmt.

124,406,000: —

296,394: 31.

23,347,500: -148,049,894: 31

— 164 —

Tabell, utvisande den vid slutet af Juni månad 1874 återstående
kapitalskulden för de fonderade statslånen äfvensom »le intill nämnda tid
å desamma verkställda afbetalningar.

1855

års

lån .

1858

d:o .

1860

d:o .

1861

d:o .

1864

d:o .

1866

d:o .

1868

d:o .

1870

d:o .

1872

Yl

d:o .

Rdr

11

>5

ii

ii

Summa Rmt Rdr

Y erkställd
amortering.

96,000: —
4,801,866: 66.
5,998,400: 01.
514,700: —
610,540: —
581,066: 67.
852,800: —

91,300: —
13,046,673: 34.

Kapital-återstod
vid slutet af
Juni månad
år 1874.

185,900: -17,039,466: 67.
20,668,266: 66.
2,485,300: —
9,280,920: —
25,905,066: 67.
20,347,200: —
16,170,000: —
7,558,700: -

119,640,820: —

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1873 års slut af de till enskilda
jernvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af de till samma
tidpunkt verkställda återbetalningar.

Kristinehamn—Sjöandan.....

Nora—Ervalla..........

Ifrån början
verkställda
kapital-afbetalningar.

77,898: 81.
83,021: 90.

7 k nnn.

Den 31 Decem-ber 1873
återstående
kapitalbelopp.

22,101: 19.
66,978: 10.

Dito ........

Norbergs jernväg.......

Dito ........

29,921: 53.
30,394: 58.
74,071: 12.
79,380: 80.

fi31 fi*}^. fifi

120,078: 47.
119,605: 42.
125,928: 88.
120,619: 20.
1,768,364: 34.

Norra Barken—Vessman.....

Dito . .

...... D

..... 51

Gefie—Falun.......

Dito .......

finn nnn-

Hudiksvall—Dellen ....
Söderhamn—Bergviken . .

Borås—Herrljunga.....

Ystad—Eslöf.....

67,702: 20.
83,138: 52.
187,351: 26.

1 fin 7U". 1 A

302,297: 80.
416,861: 48.
1,248,648: 74.
2,289,264: 86.
1,118,559: 45.
1,024,652: 54.

Landskrona—Eslöf ....
Helsingborg—Årup.....

81,440: 55.
75,347: 46.

Transport 2,337,039: 53.

8,743,960: 47.

165 —

Ifrån början
verkställda
kapitalafbetalningar.

Kristianstad—Hessleholm......

Vexiö—Alfvesta............

Köping—Uttersberg .........

U dde valla—V ener sborg—Herrlj unga

Karlskrona—Vexiö.........

Krylbo—Norberg...........

Sundsvall—Torpshammar......

Upsala—Margretehill.......■ ■

Transport 2,387,039: 53.

.... 59,853: 37.

...... 31,021: 83.

...... 126,393: 21.

.... 138,803: 63.

Summa Rmt Rdr 2,693,111: 57.

Den 31 December
1871
återstående
kapitalbelopp.

8,743,960: 47.
660,146: 63.
402,978: 17.
373,606: 79.
3,101,196: 37.
1,733,333: 33.
406,000: —
996,000: —
500,000: —

16,917,221: 76.

166 —

Reservationer:

l:o. Vid berättelsen angående förteckningen öfver inventarierna i
Riksdagens hus (sid. 53);

af Herr Sven Nilsson:

“Då vid granskningen af den förteckning öfver inventarierna i Riksdagens hus,
som Riksgäldsfullmäktige, till följd af senaste Riksdags beslut, låtit genom vederbörande
upprätta, det befunnits, att denna förteckning icke blifvit upprättad i enlighet med
de af Riksdagen gifna föreskrifter, i det att dels åtskilliga persedlar äro hvarken till
antal eller myckenhet specificerade, dels å andra inventarier något värde icke finnes
utsatt, dels ock att förteckningen är så uppgjord, att då en persedel blifvit kasserad,
den icke kan deri aflöras, eller ännu mindre det belopp, som genom dess försäljning
influtit, kan deri antecknas, har jag ansett att Revisorerne bort härom lemna Riksdagen
kännedom. “

2:o. Vid berättelsen angående försäljning af 1872 års t procent
obligationer (sid. 55);

Litt. JD.

af Herrar Sven Nilsson, J. Manicell och A. P. Danielsson, hvilka yrkat, att
under denna berättelse borde hafva intagits ett så lydande yttrande:

Revisorerne, som icke haft något att erinra vid denna låneaffär, hafva härom
velat meddela Riksdagen kännedom, dock under uttryckande af den åsigten, att det
vore önskligt, om för framtiden lån för statens räkning kunde upptagas inom landet. “

Litt. JE.

.Herr G. A. Larsson, som — enär ett af minoriteten inom riksgäldsafdelningen
gilladt förslag till tillägg i förenämnda berättelse icke blifvit af revisionens
majoritet godkändt, och då detta tillägg innehåller högst upplysande fakta för
bedömande af behöfligheten utaf den af Fullmäktige vidtagna åtgärd att till utländsk
bankir, försälja obligationer å tolf millioner Rdr, äfvensom uttrycker minoritetens
åsigt i detta hänseende, samt då den af Revisorerne godkända relationen saknar
allt slutomdöme — ansåg sig böra såsom reservation upptaga dels nämnda minoritets
förslag, så lydande:

“Vid bedömandet af förenämnda försäljning till utländsk bankir af obligationer
å 12 millioner Rdr anse sig Revisorerne böra erinra derom, att alla af Riksgäldskontoret
från och med år 1858 för jernvägsanläggningar upptagna lån blifvit, med

167 -

undantag af 1861 års lån å 3 millioner Rdr, afslutade med utländska bankirer och
bankinrättningar och i utländskt mynt, ända till dess 1870 års Riksdag ansåg kapitalbildningen
inom landet vara så stor, att ett försök kunde göras med upptagande åt
lån i svenskt mynt. Detta försök utföll ock så gynsamt, att Riksdagen år 1872 farm
si« kunna vid fortsatt upplåning nedsätta räntefoten från 5 till 4 procent Det
jemförelsevis mindre belopp obligationer, löpande med 4 procent ranta, som utsläpptes
sistnämnda år, försåldes under något mera än en dag i Mars 1872 efter hvilken tid
Riksgälds-kontoret icke försålt några obligationer förr än under forhdna års host, dä,
såsom här förut är omnämndt, till utländsk bankir afyttrades obligationer å 2 millioner
Rdr Någon fråga om tillhandahållande af dylika obligationer åt den svenska
allmänheten synes icke hafva förekommit, oaktadt kapitalbildningen inom landet vant
i stark tillväxt, hvilket, utom af andra förhållanden, framgår åt bankernas uppgifter
öfver de hos dem insatta medel. Så t. ex. uppgingo de hos Riksbanken och enskilda
penningeanstalter insatta medel vid nedan nämnda års slut till följande summor i
jemna tusental:

hos enskilda
penningeinrättningar.

hos Riksbanken.

Rdr

5.890.000

6.600.000

7.117.000

5.595.000
17,450,000

61,628,000

74.421.000

89.671.000

127.786.000

150.770.000

1869 års slut.................

1870 „ „ ................

1871 „ „ ...............

1872 „ „ ................

...............

Äfven under innevarande år har ökningen fortgått, så att vid Juni månads
slut sammanlagda beloppet af insatta medel uppgick till närmare 198 millioner Rdr.
Genom denna under nämnda tid så betydligt ökade kapitaltillgång har det vant möjligt
att de många och stora industriela eller för industrien och samfärdseln afsedda
företag, som äro dels redan fullbordade dels under arbete, kunnat i fråga komma.
Ehuru en riklig tillgång på penningar bidrager till landets lyftning och en fortsatt
kapitalbildning, ligger dock faran af en öfverflödig tillgång nära, hvarigenom en onaturlig
prisstegring uppkommer, och de skadliga verkningarne af en till följd deraf inträffande
kris kännas så mycket svårare. Det har derföre i allmänhet vant ansedt
såsom välbetänkt att från utlandet indraga penningar endast i det fall, att sådana
icke kunnat, utan att skada inhemska näringar, inom landet erhallas.

Då afsigten med uppläggandet af ett lån i svenskt mynt synes hafva vant att
afsätta detsamma inom landet och derigenom bereda tillfälle att härtill använda en
del af den ökade kapitaltillgången, hvarifrån den som egt mindre kapital icke heller
varit utesluten, då obligationer finnas å så låg valör, som 100 Rdr, så, ehuru Revisorerne
anse sig icke ega fog att klandra den utaf Fullmäktige vidtagna åtgärd att
till utländsk man försälja obligationer, hafva Revisorerne icke kunnat undertrycka sm
åsigt, att det varit önskligt att försäljningen inom landet kunnat fortsättas.

Utt. F.

dels ock följande af honom inom afdelningen afgifna förslag till slut omdom?/Då

j|lkstjagen uti 35 § af senast utfärdade reglementet för Riksgälds-kontoret,
dateradt den 22 Maj innevarande år, föreskref vissa omständigheter “i ändamål att
för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättadt tillfälle att erhålla kännedom om
numren å utlottade dylika obligationer“: så skedde detta bokstafligen: “for befram -

— 168 —

jande af svenska statsobligationers spridning inom landet“. Det är under sådana
förhållanden ganska betydelsefullt att Fullmäktige, utan något föregående tillkännagifvande
om eu betydligare obligationsförsäljning, fyra dagar efter reglementets utfärdande,
 den 26 Maj innevarande år, afsluta kontrakt med en utländsk bankir om
öfvertagande af 1872 års fyra procent obligationer till ett nominelt belopp af tolf
millioner, efter en kurs af åttationio procent, med rättighet att, efter egen beqvämlighet,
 inom Januari månad nästa år inlösa större eller mindre antal obligationer, dock
så att minst en tredjedel uttogs inom. Augusti och Oktober månader innevarande år;
hvarförutan långifvaren betingade sig optionsrätt till återstående obligationsbeloppet
af samma lån i fall detta utbjödes inom den 1 April 1875. Upprinnelsen till denna
storartade lånetransaktion utgöres af ett telegram till en af Fullmäktige, hvaruti en
utländsk bankir begär att få köpa i fråga varande slags obligationer till en myckenhet
af nominelt 1,200,000 Rdr efter ett pris af nittio procent. På detta anbud svarade
hullmäktige, att obligationerna icke kunde säljas partielt under nittioen procent, men
om nämnde bankir ville köpa hela partiet, skulle det stå honom öppet intill den 26
Mars. Redan den 16 i samma månad inkom telegram från samme bankir, att han
ville öfvertaga hela lånet. Den 20 Mars ingaf bankiren sitt anbud, hvarpå Fullmäktige
meddelade honom ett motförslag, hvaruti priset bestämdes till nittio procent
för ett belopp nominelt 12,000,000 Rdr. Häröfver personligen hörd, förklarade bankiren
P ullmäktiges anbud oantagliga, men betingade sig rätt att för ett pris af nittio
procent netto inköpa obligationer i partier af minst 100,000 Rdr för hvarje gång.
På dessa vilkor såldes, under olika tider, intill den 13 Maj obligationer till nominelt
belopp 1,320,000 _ Rdr. Bankiren gjorde sedermera förnyadt anbud, som till den 26
Mars af Fullmäktige afslogs, hvarefter lånefrågan synes hafva hvilat till den 21 Maj,
då en af Fullmäktige anmälde, att en generalkonsul här i staden för Fullmäktige
förmält, det samme bankir i Köpenhamn vore villig att inköpa ett större parti 4 procent
obligationer efter en kurs af åttationio procent, men med rätt att få betala
med guldplants. Detta anbud togo Fullmäktige i öfvervägande, enligt deras protokoll
öfver låneärenden, och som penningetillgången inom landet sedan Mars månad syntes
hafva förminskats och en allmän stegring i räntefoten inträffat, så att så väl Riksbanken
som de flesta enskilda banker med en half till en procent förhöjt sina räntesatser
och vid sådant förhållande den effektiva ränta af 4,83 procent, som den ifrågasatta
kuisen af åttationio procent medförde, syntes så låg som man rimligen kunde
hoppas ernå; ansågo Fullmäktige betänkligt att längre uppskjuta försäljningen af
någon betydligare del af lånet, hvadan Fullmäktige funno skäligt förklara sig villige
att till den danske bankiren försälja ett större parti 1872 års obligationer till en kurs
af åttationio procent netto, derest uppgörelse härom träffades inom den 28 Maj. Kontraktet
afslöts sedermera, på sätt ofvan är nämndt, den 26 Maj, hvaruti bland
annat bestämdes, att liqviden finge ske med guldplants till en kurs af 2,480 kronor
per kilogram fint guld, efter svenska myntets prof. Under tiden från den 6 Juni
intill den 22 sistlidne Augusti hade utlemnats obligationer för nominelt 7,654,900 Rdr
hvarför influtit 6,904,326 Rdr 86 öre.

1<ör aft bedöma nödvändigheten af obligationernas försäljning till utlandet,
hafva Revisorerne tagit kännedom om de månadsrapporter, rörande Riksbankens och
de enskilda penningeinrättningarnes ställning under tiden närmast före och efter
lånets afslutande. Af dessa, till Kongl. Finansdepartementet afgifna rapporter visar
sig, att den 31 sistlidne Maj innestodo:

på depositionsräkning i Riksbanken..............Rdr 18,820,420: 55.

>’ dito i de enskilda penningeinrättningarne „ 177,281,696: 19.

Summa Rdr 196,102,196: 74.

Vid tiden för lånets indragning synes Eiksgälds-kontoret kafva käft till sin
disposition omkring 6,000,000 Rör utestående lån på 14 dagars uppsägning, 3,000,000
Rdr inköpta obligationer af lätt realisabel egenskap, 3,000,000 Rdr innestående på
bankoräkningarne samt 1,500,000 Rdr oanvändt kreditiv i Riksbanken eller sammanlagdt
omkring 13,500,000 Rdr Rmt, Vid tiden efter lånets indragning funnos deremot
innestående:

på depositionsräkning i Riksbanken..............Rdr 16,792,438: 38.

„ dito kos enskilda penningeinrättningar . . „ 190,473,347: 47.

Summa Rdr 207,265,785: 85.

För att bedöma rörelsens behof af ytterligare förlag kafva Revisorerne tagit
hänsyn till Riksbankens förmåga att ett sådant behof fylla. Dervid har Revisionen
inhemta!: att Riksbankens obegagnade sedelutgifningsrätt utgjorde den 31 Maj nio
millioner sex hundra fyratusen tvåhundra nittiofyra Rdr 79 öre och den 31 Augusti
elfva millioner sjuhuudrafemtiotusen aderton Rdr 39 öre riksmynt samt att, af beviljade
tio millioner för lån med omsättningsrätt, innestodo räntelösa under år 1872
4,ilO,697 Rdr 93 öre och under år 1873 4,488,988 Rdr 55 öre. Upp- och utlåningsräntan
utgjorde hos Riksbanken:

Under första qvartalet innevarande år:

På upp- och afskrifningsräkning 1 å 14 procent, på deposition 3 å 4- procent,

För lån 54 procent och för vexeldiskontering 54 å 6 procent;

Under andra qvartal et:

På upp- och afskrifningsräkning 1 å 14 procent, på deposition 24 a 4 procent,

För lån 44 a 5 procent och för vexeldiskontering 41 å 5 procent.

Dessa uppgifter stå i någon motsägelse till de af Fullmäktige anförda motiv för
låneoperationen med den utländske lånöfvertagaren. Det vill, på grund häraf, synas
Revisorerne, som hade Herrar Fullmäktige icke saknat anledning att först utbjuda
lånet här inom landet, innan detsamma till utländsk långifvare öfverläts till ett pris,
som med en å två procent understeg de pris, han förut erlagt.

Vid en låneoperation af så omfattande vidd, som den nu i fråga varande, lära
Fullmäktige icke kunna förbise den verkan, en sådan åtgärd utöfvar på industri och
näringar inom eget land. Indragningen af utländska valutor, genom konstlade medel,
bidrager högst väsendtligt till en onaturlig prisstegring samt medverkar till allför svåra
prisfall, då missgynnande konjunkturer inträffa, hvadan åtgärden borde endast undantagsvis
begagnas till uppehållande af det normala rörelsekapitalet, då ett sådant behof
inträffar. Att i oträngdt mål anlita statens kredit i främmande land, har alltid betraktats
såsom mindre välbetänkt och kan icke, efter Revisorernes uppfattning, rättfärdigas
ens med en något billigare räntefot, som dock icke här synes konstaterad,
enär obligationerna aldrig varit utbjudna inom landet. Det torde icke heller hafva
varit omöjligt att om detta lån sluta aftal med svensk penningeanstalt; ty, enligt
hvad af låneprotokollet inhemtas, hade svenskt aktiebolag, samma dag lånet afslutades
med dansk bankir, anmält sig att få öfvertaga lånet med begäran att få veta, inom
hvilken tid anbud derå borde vara inlemnadt. Häröfver resolverade Fullmäktige, att
berörda framställning ej föranledde någon åtgärd. Ehuru Revisorerne sålunda anse

Rev, Ber, 1S74 angående lUfogälds-kontoret, 22

170 —

det varit önskvärd!, om lånet kunnat aftalas med svensk penningeanstalt och
obligationerna kunnat spridas inom landet, så och då Fullmäktige,

enligt reglementet haft fria händer att upptaga lånet inom eller utom landet,
 hafva Revisorerne ansett sig endast böra härom meddela Riksdagen
den kännedom som sakens vigt kräfver.“

3:o. Tid berättelsen angående sekreterarebefattningen i Riksgäldskontoret
(sid. 62);

t lAti. G•

af Herr P. Sjobring:

‘•Då de för tjenstemännen i Riksgälds-kontoret gällande reglementen icke innehålla
något förbud för dem att mottaga enskilda uppdrag,

då det vilkor, som vid nuvarande sekreterarens antagande bestämdes, att ban
icke Unge i annat penningeverk innehafva tjenstebefattning, icke nödvändigtvis innebär,
 att lian icke ens egde i enskildt penningeverk vara direktör, om ett sådant förtroende
honom erbjöds,

då slutligen, om man i allmänhet anser det vara olämpligt, att tjensteman i
Riksgälds-kontoret har någon hvilken som helst befattning i annat penningeverk, och
önskar framkalla en bestämmelse i detta hänseende, frågan derom icke lärer böra bringas
till vederbörligt afgörande på det sätt och i den ordning, som pluraliteten här valt,
har jag icke funnit skäl att i den framställda anmärkningen deltaga/*

4:o. Tid berättelsen angående arfs- och testamonfsbevillningen (sid. 64);

Litt. IL

af Herr A. M. Lindgren:

“att han ansett sig icke böra deltaga i Revisorernes under första paragrafen
af denna berättelse gjorda framställning".

Litt. I.

af Herrar Grefve N. Gyldenstolpe, P. Sjobring och IL Tamm:

“Ehuru vi biträdt beslutet om bär gjorda anmärkning, hafva vi likväl icke
till alla delar kunnat gilla den form, hvari den blifvit aäättad, hufvudsakligen af det
skäl, att vi ansett att, vid framställningen om i fråga varande ärendes nog långsamma
behandling, man bort afhålla sig från allt eget bedömande af de tvistefrågor, som
derunder sig yppat/1

Litt. K,

af Herr Grefve N. Gyldenstolpe:

“Ehuru jag biträdt beslutet om en skrifvelses aflåtande till Herrar Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret, har jag dock ingalunda kunnat godkänna den aflåtna skrifvelsens
innehåll, lika litet som jag gillar lydelsen utaf dep härom gjorda anmälan till

— 171 —

Riksdagen. Frågan har för öfrigt, enligt min åsigt, blifvit formvidrigt behandlad,
enär den i fråga varande skrifvelsen bort hafva blifvit uppsatt och godkänd, innan
beslutet om anmälan derom till Riksdagen fattats. En omvänd ordning synes vant
så mycket angelägnare, som nu denna anmälan innehåller uttryck, hvilka i den aflåtna
skrifvelsen icke återfinnas."

Litt. L.

af Herrar P. Sjobring, II. Tamm och A. 31. Lindgren:

“Enär de flesta af de förhållanden, om hvilka man i här beslutade skrifvelse
vill till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret frambära en erinran, redan genom
innehållet af näst föregående § 1 lära komma till deras kännedom och det ötriga, som
i samma skrifvelse kommer att ingå, dels icke synes oss vara af beskaffenhet att
skäligen påkalla nu vidtagna åtgärd, dels, åtminstone hvad ordställningen angår, så
vidt denna må anses genom nu gillade § 2 vara bestämd, synes oss vara mindre
lämpligt att andraga, hafva vi icke kunnat i beslutet om i fråga »varande skrifvelses
aflåtande deltaga."

Litt. 31.

af Herr A. Lind af Hageby, med hvilken Grefve G. Wachtmeister instämt:

"Mot denna paragraf får jag nedlägga min reservation, då jag ej anser den
vara riktig till sin ''form och anser att de sista raderna uti denna paragraf, som
börja med: — "under förväntan" — borde utgå."

o:o. Yid berättelsen angående Gefle—Bala jernvägsaktiebolag (sid. 106)

Litt. nr.

af Herrar II. Tamm och A. M. Lindgren:

"Med anledning af den utgång, som den äfven af föregående års revisorer
väckta frågan om ytterligare förhöjning uti den af Kongl. Maj:t, senast den 6 September
1872, bestämda årliga amorteringen utaf Gefle—Dala jernvägsaktiebolags skuld
till statsverket vid sistlidne riksdag rönt, finna vi för vår del icke skal hafva förekommit
att nu ånyo framställa yrkande i berörda hänseende."

Fullmäktig es i Riksgälds -kontoret

utlåtande i anledning af senast församlade
Revisorers berättelse om granskningen
af Riksgälds-kontorets förvaltning
och räkenskaper.

Till 1875 års Riksdag.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, hvilka det enligt § 5 af instruktionen för
Riksdagens Revisorer vid granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning
den 22 Maj 1868 åligger att beledsaga Revisorernes berättelse med de upplysningar,
som af deruti anmärkta förhållanden möjligtvis kunna påkallas, få, till iakttagande af
berörda föreskrift, härmed anföra och meddela följande.

Riksgälds-kontorets på sid. 20 och 21 af revisionsberättelsen omförmälda fordran
för lån till Jemtlands kommunikations-aktiebolag har, på sätt Fullmäktige i sin
berättelse till Revisorerne upplyst, enligt 1874 års Riksdags beslut blifvit ur kontorets
räkenskaper afskrifven.

Den ursprungligen af samma lån föranledda, likaledes å sid. 20 och 21 omförmälda
fordran, kontoret haft hos Doktor K. A. Hagberg, såsom egare till ett af
honom från nämnde kommunikationsaktiebolag inköpt hemman, har den 11 sistlidne
November blifvit slutbetald.

Revisorerne hafva, efter en uppgift öfver 1873 års riksdagskostnader, å sid.
61 anmärkt, att en del ledamöter af Riksdagens Andra Kammare uti ingifna reseräkningar
upptagit kostnaden för transport af effekter till och från ångfartyg eller jernvägsstation;
och då uti Riksdagens rörande detta ämne fattade beslut någon rätt till
ersättning för dylika utgifter icke funnes omnämnd, hafva Revisorerne om förhållandet
meddelat Riksdagen kännedom för den åtgärd, som kunde pröfvas nödig.

Hit hörande stadganden innefattas i Stats-Utskottets vid 1867 års riksdag af
Riksdagen bifallna memorial n:o 3 samt Stats-Utskottets vid 1868 års riksdag memorial
n:o 9, som jemväl blifvit af Riksdagen gilladt, endast med en förändring i afseende
på begagnandet af hyttplats, då resan sker på ångbåt. Enligt dessa stadganden, som
hänförts till resereglemente! af den 10 November 1865, har det blifvit af Riksdagen
bestämdt, att i afseende å ersättningen för resekostnad till och från Riksdag, riks -

dagsman, då resan sker på ångfartyg eller jernväg, eger såsom godtgörelse beräkna,
i förra fallet afgiften för enkel hyttplats eller, när hytt ej förekommer, salongsplats
och i senare fallet afgiften för plats i första klassens vagn.

Den i § 8 af resereglementet resande tillagda rätt till godtgörelse för den
utgift, som transporten af hans effekter till och från fartyget eller jernvägen kan
medföra, har således ej blifvit af Riksdagen riksdagsman frånkänd, och då ifrågavarande
transportkostnad blifvit i räkningen upptagen såsom en verkligen häfd utgift
för resan samt, enligt § 28 af Riksdagsordningen, hvarje ledamot af Andra Kammaren
eger åtnjuta ersättning för resekostnad till och från Riksdagen, har vid reseräkningarnes
granskning i Riksgälds-kontoret anmärkning ej ansetts böra göras och detta,
för 1873 års riksdag, så mycket mindre, som enahanda debitering af transportkostnad
vid de föregående årens riksdagar förekommit, utan att Riksdagens Revisorer dervid
gjort erinran.

Till förekommande af allt tvifvel vore det emellertid önskvärdt, att Riksdagen
meddelade föreskrift derom, huru i ifrågavarande afseende rätteligen bör förfaras.

På sid. 61 hafva Revisorerne omförmält, att kostnaderna för annonsering angående
prenumeration å och försäljning af 1874 års Riksdags protokoll och dertill
hörande bihang uppgått till 590 rdr 43 öre, och då denna summa vore alltför stor i
jemförelse med de obetydliga belopp, som genom försäljning af riksdagstryck hittills
årligen influtit, har någon besparing beträffande ifrågavarande annonsering synts Revisorerne
med skäl kunna ifrågasättas.

Ehuruväl de beslut, som äro meddelade i afseende på försäljningen af riksdagstryck
och den dertill hörande annonsering, otvifvelaktigt icke äro afsedde att på
berörda försäljning bereda staten någon vinst, utan hafva till syfte att bland allmänheten
sprida kännedomen om Riksdagens förhandlingar, och kostnaden för annonseringen
således icke torde böra endast eller ens hufvudsakligen bedömas ur synpunkten
af förhållandet till det genom försäljningen influtna belopp, är det likväl
synnerligast i början af ifrågavarande försäljning som tillfället att för ett ovanligt
billigt pris erhålla riksdagshandlingarne bort genom eu tätare och utförligare annonsering
bringas till allmänhetens kunskap. Nu mera torde deuna annonsering kunna
i någon mån inskränkas, i afseende hvarå Fullmäktige ock i fråga om nästkommande Riksdags
genom tryck offentliggjorda handlingar dels förkortat kungörelsen om vilkoren
för dessas försäljning och dels beslutat dess införande i tidningarne mindre ofta än
hittills egt rum, hvarigenom en i förhållande till annonseringskostnadens belopp icke
oväsentlig besparing kommer att ernås.

För öfrigt få Fullmäktige i sammanhang härmed upplysa, att det belopp, som
genom försäljning af innevarande års Riksdags protokoll med bihang till Riksgäldskontoret
influtit, utgör omkring 1,800 Rdr, hvartill komma omkring 250 Rdr influtna
medel för i samma annons till försäljning kungjordt äldre riksdagstryck.

Revisorerne hafva (sid. 62) anfört, att Fullmäktiges sekreterare, i hvilkens å
tjensten utfärdade konstitutorial intagits det förbehåll, att, så länge tjensten af honom
innehades, han icke finge innehafva tjenstebefattning hos annat penningeverk, i Mars
månad innevarande år erhållit och mottagit befattning att vara ledamot i styrelsen
för en i Stockholm befintlig enskild bankinrättning samt att, ehuru detta förhållande,
som icke kunde vara Fullmäktige obekant, syntes stå i strid mot berörde förbehåll,
Fullmäktige likväl underlåtit ntt med anledning deraf vidtaga någon åtgärd. Då
denna underlåtenhet synts Revisorerne anmärkningsvärd, hafva de funnit sig böra på
densamma fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Ifrågavarande förbehåll, som ej har sin grund i något stadgande i Riksgäldskontorets
reglemente, intogs i konstitutorialet till följd af ett Fullmäktiges särskilda
beslut. Efter Fullmäktiges uppfattning har icke detta deras beslut lagt hinder
i vägen för innehafvandet af nu ifrågavarande uppdrag. Med eu tjenstebefattning är
förenadt ett visst beroende; och ledamöterna i eu bankinrättnings styrelse kunna,
efter Fullmäktiges åsigt, svårligen anses innehafva tjenstebefattning hos samma bankinrättning.
 Fullmäktige hade således, ehuru förhållandet icke varit föremål för deras
pröfning, icke haft skäl att med anledning af detta förhållande, hvarom Fullmäktige
för öfrigt egde full kännedom, vidtaga någon åtgärd, och detta så mycket mindre
som det ifrågavarande ledamotskapet endast var ett tillfälligt uppdrag, som upphört
redan under sistlidne Maj månad genom sekreterarens utträdande ur omförmälda
styrelse.

Fullmäktige få på grund häraf hemställa, att Revisorernes berörda anmärkning
ej må till någon vidare åtgärd föranleda.

Då befattningen med det i § 1 af revisionsberättelsen (sid. 64 och följ.) nämnda
ärende rörande bevillning af fideikommiss, hvars redan af 1873 års Revisorer omförmälda
handläggning faller utom den tid, sednast församlade Revisorers granskning
enligt ofvan åberopade instruktion omfattar, sedan 1874 års början ej tillhör Riksgäldsko
ntoret, lärer Revisorernes i nämnde § gjorda hemställan om åtgärders vidtagande
för samma ärendes bringande till slut icke påkalla något Fullmäktiges yttrande.

Med anledning åter af Revisorernes i § 2 (sid. 69 och 70) gjorda framställning,
 hvaröfver Fullmäktige infordrat Kommissariatets och ombudsmannens yttranden,
få Fullmäktige anföra följande.

Till en början har anmärkts, att, vid öfverlemnande till Kong!. Statskontoret af de
till Riksgälds-kontoret ingifna borgensförbindelser för arf, gåfva, testamente och fideikommiss,
 Kommissariatet endast aflemnat borgensförbindelsen för ofvannämnde fideikommissbevillning,
 utan att bifoga de för utsökningen af samma bevillning ingifna och
vexlade handlingar, samt att ej eller utdrag af Fullmäktiges protokoll för den 4 och
18 December 1873 eller fideikomissirmehafvarens skrifvelse af den 26 i samma månad
blifvit vid nämnda tillfälle till Kongl. Statskontoret aflemnade.

I detta afseende få Fullmäktige först hänvisa till det bifogade yttrande, ombudsmannen,
 på hvilkens åtgärd ifrågavarande ärende varit beroende, till Fullmäktige
afgifvit (Bil. Litt. A) och hvaraf framgår, att berörda handlingar den 7 sistlidne Juli af ombudsmannen
öfverlemnats till t. f. advokatfiskal i Kongl. Statskontoret, till hvilken
ombudsmannen ock samtidigt med de öfriga bevillningshandlingarnes öfverlemnande

till Kongl. Statskontoret erbjudit sig att aflemna dem, när helst t. f. advokatfiskal
sådant önskade, samt att ombudsmannen utöfver denna tid behållit handlingarne endast
för att öfver ifrågavarande särdeles vidlyftiga ärende uppsätta en promemoria,
som ofvannämnda dag jemte handlingarne till t. f. advokatfiskal aflemnades.
Samma handlingar hafva ock, på sätt Revisorerne å sid. 66 upplysa, af t. f. advokatfiskalen
i Kongl. Statskontoret hållits Revisorerne tillhanda. Vid sådant förhållande
hafva, ehuru det visserligen varit riktigast, att ifrågavarande handlingar på samma
gång som den borgensförbindelse, till hvilken de hörde, till Kongl. Statskontoret öfverlemnats,
 Fullmäktige, med afseende å hvad ombudsmannen, som endast i afsigt att
underlätta det invecklade målets handläggning behållit handlingarne, i omförmälde
yttrande anfört och då handlingarne i allt fall blifvit till Kongl. Statskontoret aflernnade,
 funnit det anmärkta förhållandet ej föranleda till någon deras vidare åtgärd.

Vidare hafva Revisorerne anmärkt, att de från Hofrätterna under år 1873
till Riksgälds-kontoret inlemnade uppgifter samt de af vederbörande uppbördsman till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifna och af dem till detta verk under åren 1872
och 1873 afiemnade förteckningar rörande arfs- och testamentsbevillningen icke blifvit
till Kongl. Statskontoret öfverlemnade.

Dessa uppgifter och förteckningar hafva likväl icke, på sätt Revisorerne anfört,
rätteligen bort till Kongl. Statskontoret öfverlemnas. Den del af dessa handlingar,
som inkommit år 1873, afser nemligen 1872 års bevillning och de, hvilka inkommit
1872, afse 1871 års bevillning; och då del af 1873 års Riksdag fattade beslut i afseende
på bevillningens öfverflyttning till Kongl. Statskontoret endast innehåller, att
ifrågavarande bevillningsmedel från och med 1874 års början skola ingå till Kongl.
Statskontoret att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas
och redovisas, torde af samma beslut ej följa någon skyldighet för Kongl. Statskontoret
att taga befattning med bevillningen för de förflutna åren, hvilken ifrågavarande handlingar
afse. Den enda föreskrift, som i förevarande hänseende blifvit meddelad, innefattas
i Kongl. cirkuläret den 5 December 1873, som ock innehåller, att sedan Riksdagen
för sin del beslutat, att de särskilda bevillningsafgifter, som finnas upptagna
under tredje artikeln i då gällande bevillningsstadga, från och med 1874 års början
skulle ingå till Kongl. Statskontoret samt Kongl. Maj:t detta beslut godkänt, och då i
följd deraf den tillsyn öfver bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, som
dittills ålegat Riksgälds-kontoret, borde från nämnde tidpunkt af Kongl. Statskontoret
utöfvas, förordnade Kongl. Maj:t, att de handlingar, hvilka enligt §§ 8 och 10 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 bort af Hofrätterna och Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande tillställas Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, dädanefter (d. v. s.
efter cirkulärets datum den 5 December 1873) skulle till Kongl. Statskontoret insändas.
 Om Kongl. Statskontoret för handläggningen af något testamentsbeviilningsärende
har behof af flera eller färre hos Riksgälds-kontoret förvarade äldre handlingar, lärer
lika litet Kongl. Statskontoret underlåta att reqvirera dem som Riksgälds-kontoret att
dem utlemna, men något sådant behof har åtminstone hittills ej inträffat.

De handlingar, om hvilkas öfverlemnande till Kongl. Statskontoret Revisorerne
gjort hemställan, aro således dels redan till nämnda kontor afiemnade och dels af
beskaffenhet att ej böra till Kongl. Statskontoret afiemnas.

Revisorerne anmärka vidare, att Kommissariatet skulle å förteckningen öfver
de till Kongl. Statskontoret afiemnade borgensförbindelser hafva gjort den vilseledande
uppgiften, att utsökning för ofvan omförmälda fideikomissbevillnings utbekommande
blifvit begärd år 1871 i stället för år 1867. En sådan uppgift förekommer likväl
icke i ofvan omförmälda förteckning. Denna förteckning utgör egentligen ett reversal.

afsedt att derå erhålla Kongl. Statskontorets qvitto å de deri upptagna handlingar,
uti hvilket reversal tillika linnes korteligen angifvet, huruvida de borgensförbindelser,
som voro mera än tio år gamla, ännu egde gällande kraft. Reversalet har följande
ingress: »Till Kongl. Statskontoret afiemnas härjemte nedannämnde, för bevillning af
testamenten ingångna, till Riksgäldskontoret inlemnade borgensförbindelser, hvilkas
innehåll och beskaffenhet finnas närmare angifna uti ett härjemte jemväl bifogadt, af
åtskilliga dertill hörande handlingar åtföljdt diarium.» Derefter upptagas i särskilda
kolumner borgensförbindelsernas nummer, löftesmännens namn, borgensförbindelsernas
utgifningsdag och deras sista förnyelsedag. I afseende på ifrågavarande borgensförbindelse
innehåller förteckningen icke, att utsökning blifvit begärd år 1871, utan der
förekommer blott i sista kolumnen, som har till rubrik: »sista förnyelsedag», följande

anteckning: - Varmed blifvit an ty dt, dels att löftesmännen lagsökts och

dels att, till följd af deras år 1871 afgifna förklaring, förbindelsen enligt lag voi’e
att anse såsom nämnde år förnyad. Då Kongl. Statskontoret innehar lagsökningshandlingarne,
 kan i allt fall anteckningen ej vara för nämnda kontor vilseledande,
och Revisorernes anmodan till Fullmäktige att meddela Kongl. Statskontoret underrättelse
om den förment oriktiga anteckningen har, på grund af hvad ofvan blifvit
anfördt, ej synts Fullmäktige kunna föranleda någon åtgärd.

Beträffande Revisorernes yttrande derom, att Kommissariets och ombudsmannens
infordrade förklaringar öfver 1873 års Statsrevisorers erinringar vid kontrollen,
uppbörden och redovisningen af arfs- och testamentsbevillningen till Fullmäktige afgifvits
först efter den tid då Riksgälds-kontorets befattning med dessa ärenden upphörde,
 torde Fullmäktige endast höra upplysa, att någon viss tid för förklaringarnes
afgifvande ej var af Fullmäktige föreskrifven; samt att förklaringarne inkommo icke
allenast före den tid, då testamentsbevillningshandlingarne till Kongl. Statskontoret
öfverlemnades, utan äfven före den inventering å samma handlingar, som af Fullmäktige
verkställdes och i sammanhang hvarmed förklaringarne lämpligast kunde och
borde pröfvas.

Den af Revisorerna vidare omnämnda, utaf ofvan ornförmälde fideikommissarie
den 30 Oktober ingifna, till Fullmäktige ställda skrifvelse, innehållande förslag om en
kompromiss, blef genast efter dess ingifvande anmäld för Fullmäktiges Ordförande.
Anledningen, hvarför den, med Ordförandens begifvande, ej förr än den 4 December
föredrogs för Fullmäktige in pleno, upplyses i ombudsmannens bifogade yttrande.

Beträffande slutligen samme fideikommissaries skrifvelse af den 26 December
1873, med afslag å kompromissen på de af Fullmäktige föreskrifna vilkor, hafva Revisorerne
(sid. 70) uppgifvit, att sekreteraren helt och hållet underlåtit att för Fullmäktige
anmäla densamma. Denna skrifvelse anmäldes af sekreteraren för Fullmäktige
vid deras sammankomst den 30 December, då Fullmäktige af densamma togo
del, ehuru berörde handling, som ej var något annat än ett till sekreteraren stäldt
bref och ej kunde föranleda någon Fullmäktiges åtgärd, ej i protokollet intogs.

I § 3 af revisionsberättelsen (sid. 70) hafva Revisorerne för Riksdagen anmält,

att samma bevillningshandlingar, om hvilkas aflemnande till Kongl. Statskontoret de

enligt § 2 anmodat Fullmäktige att föranstalta, icke blifvit från Riksgälds-kontoret till

Kongl. Kammarrätten öfverlemnade. .. , . .,

Enahanda fråga förevar, efter af 1870 års Revisorer gjord anmärkning, vid
1871 års riksdag (Stats-Utskottets utlåtande N:o 21 mom. 4), och få Fullmäktige nu
åberopa hvad de år 1870 i samma ämne anfört eller att den af Revisorerne åberopade
föreskrift, på grund hvaraf åren 1841 och 1848 fråga af Kongl. Kammarrätten
väcktes om samtliga bevillningshandlingarnes för några föregående ar aflemnande
från Riksgälds-kontoret till Kongl. Kammarrätten på en gång, såval då som
allt sedermera ansetts icke kunnat tillämpas på annat sätt än att särskilda delar åt
ifrågavarande handlingar, när de behöft af vederbörande i Kongl. Kammarratten
begagnas, blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade samt efter deras begagnande återställda
Genom Fullmäktiges skrivelser till Kongl. Kammarrätten den 26 Februari
1841 och den 3 Februari 1848 har ock tillkännagivits, att meranämnda handlingar,
då de vid kronoräkenskapernas granskning behöfde vara att tillgå, komme likasom
förut att hållas vederbörande tillhanda, hvilket förfaringssätt, af Kongl. Kammarrätten
sjelf lemnadt utan anmärkning, framgent, och jemväl under innevarande år, tillämpats,
 så att, på Kongl. Kammarrättens hos Fullmäktige gjorda reqvisition, handlingar
af ifrågavarande beskaffenhet till Kongl. Kammarrätten öfverlemnats.

Då likväl berörda sålunda alltjemt iakttagna praxis varit föranledd af Kiksgäldskontorets
behof att för kontrollen och det fortsatta fullföljandet af åtgärder för
ifrågavarande bevillnings uppbörd och redovisning fortfarande ega tillgång till de
samma bevillning rörande handlingar och detta behof numera, sedan Riksgälds-kontorets
befattning med bevillningsärendena upphört, ej för Riksgälds-kontoret förefinnes, äro
Fullmäktige beredde att, om Kongl. Kammarrätten så önskar, till Kongl. Kammarrätten
aflemna samtliga ifrågavarande handlingar.

Revisorernes framställningar beträffande Strömsholms Nya Kanalbolag (sid. 80),
Qefle—Dala, JernvägsaHiebolag (sid. 106), Söderhamns JernvägsaHiebolag (sid. 112),
Hudiksvalls Jernvägsaktiébolag (sid. 116) och Vexiö—Älfvestads JernvägsaHiebolag
(sid. 128) hafva Fullmäktige delgifvit nämnda bolags styrelser, hvar i hvad den rorde,
och hafva de till Fullmäktige inkommit med de förklaringar, som finnas detta utlåtande
bifogade.

Då det skulle betydligt underlätta öfversigten af de med statslån understödda
iernvägsaktiebolagens ställning, om de öfver dessas förvaltning afgifna revisionsberättelser
vore på ett likartadt sätt uppställda, få Fullmäktige för sin del instämma i
Revisorernes å sid. 142 gjorda hemställan angående upptagande i samtliga berättelserna
af bolagets ställning vid revisionsårets början och slut samt inkomster och utgifter
under samma år.

Tttv, Ser, Dli fliktgäidsbentortf.

Sld- 14o—149 af revisionsberättelsen hafva Bevisorerne förnyat ett i några
föregående revisionsberättelser och sednast år 1871 framstäldt, men städse af Riksdagen
ntan afseende lemnadt förslag, att Riksgälds-kontoret må befrias från åliggandet
att till. allmänheten utlåna egande Jcassabehållningar, hvilka i stället borde mot eller
utan ranta insättas i Riksbanken.

Skyldigheten att, så vidt ske kunde, förränta sina behållningar ålades Riksgälds!
ontoi et först af 1840—41 årens Riksdag; och sedan Kongl. Maj:t, enligt Kongl.
brefvet den 18 Oktober 1844 anbefallt Kongl. Statskontoret att, så snart under handläggningen
af hvarje års nksbokslutsarbete möjligen ske kunde, uppgöra en approximativ
beräkning åt de till samma bokslut hörande öfverskott, besparingar och brister
och, derest denna skulle utfalla med saldo till Riksgälds-kontorets förmån, genast på grund
deraf till Riksgälds-kontoret leverera lämpliga förskottssummor, förnyades föreskriften om
ifrågavarande förräntning af 1844-45 års och alla följande Riksdagar samt innefattas
tor närvarande i § 37 af det vid 1874 års riksdag för Riksgälds-kontoret utfaidade
reglemente, som stadgar, att “de till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel
eller aiiemnade behållningar, äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplåtna
medel samt detta verks ofnga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke
behotva anvandas for samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen

föreskrifVet°Csättö,0,aS r,mtebarmde“ Senom utläninS eller uppköp af obligationer på

,0,, Ändamålet med berörda föreskrift är således tvåfaldigt, dels att medlen skola
hållas allmanna rörelsen tillhanda och dels att de skola göras räntebärande, och
Revisorer ne hafva ej uppgifvit, att samma ändamål icke blifvit uppnådt eller att ifråg_avarande
förräntning _ förorsakat det allmänna någon olägenhet; tvärtom upplyses å
uyé -I40’ omedelbart före ifrågavarande framställning, att den inkomst, som derigenom
blifvit staten beredd, for år 1873 uppgått till ej mindre än 422,111 rdr G öre.

. ,. ^eremot anfores såsom skäl för förslaget, att, “då Riksbanken, som har det
vig lga åliggandet att upprätthålla myntvärdet i landet, för uppfyllandet af denna sin
iornamsta bestämmelse måste, när metalliska kassan nedgår till sitt minimum, minska
sin sedelansvarighet genom indragning efter hand af den lånerörelse, som densamma
bednfvei, så skall Riksgälds-kontoret, till följd af ofvan nämnda skyldighet att utlåna
sina kassabehållningar, endast söka att bereda sig räntevinst utan afseende på Riksbankens
bemödande att minska den sedelansvarighet, som trycker på metalliska kassan,
 och så edes genom sm utlåning sätta sedlar i omlopp, hvilka motverka det ändakassan“artl
Klksbanken nödSas sträfva, eller minskad påtryckning på metalliska

, , * iillmaktige få härvid till en början anmärka, att det måste förekomma ganska

tvifvelaktigt, huruvida den synpunkt, hvarur Revisorerne bedömt Riksgälds-kontorets
lånerörelse kan vara den rätta. Redan 1850-51 års Riksdags Banko-Utskott yttrade
1rs.m , ,atbdse n:o 10, beträffande enahanda förhållande, att de vidt åtskilda och
olikartade föremålen för Bankens och Riksgälds-kontorets verksamhet ådagalade tillfyllest
angelagenheten deraf att dessa båda verk förvaltas fullkomligt oberoende af
hvarandra, sa att, å ena sidan, Banken må utan inblandning af Riksgälds-kontorets
styrelse ega att för uppfyllande af sitt åliggande att upprätthålla myntets värde ensam
vidtaga alla de åtgärder med afseende å sedelstockens reglering och öfriga för handen
varande finansiela forhållanden, som af omständigheterna påkallas, liksom, å den andra,
styrelsen öfver Riksgälds-kontoret vara från Bankens sida oförhindrad att enligt de af
Kikets Ständer utstakade grunder verka för det ändamål, som med Riksgälds-kontorets
stiftelse ofverensstämmer, vid hvilket förhållande Utskottet ansåge Banken böra

i afseende å skyldigheten att infria sina förbindelser iakttaga enahanda förfarande,
ehvad dessa förbindelser innehades af enskilda personer eller af Riksgälds-kontoret
eller annat publikt verk, och sådant, hvad Riksgälds-kontoret anginge, så mycket
heldre, som det vore af största vigt att hvarje sammanblandning af statsverkets och
Bankens åligganden omsorgsfullt undvekes, helst Bankens tillförene vid flera tillfällen
inträffade obestånd städse härledt sig från dess förbindelser med statsverket.

Dessa åsigter, som af Riksdagen godkändes, hafva fortfarande sin fulla giltighet.
 Då Revisorerne anmärka, att Riksgälds-kontoret skulle kunna genom sin utlåning
sätta sedlar i omlopp, hvilka motverka Riksbankens sträfvande att genom indragning
af sin lånerörelse minska påtryckningen på metalliska kassan, så är härvid att
märka, att Riksgälds-kontoret ej kan sätta några andra riksbankssedlar i omlopp
än de redan af Riksbanken utgifna, hvilka representera en Bankens verkliga skuld
och väl ej, endast derför att de tillhöra Riksgälds-kontoret, torde böra betraktas på
något annat sätt än öfriga af Riksbanken utgifna sedlar, äfvensom att den i § 14
mom. 2 af sednast utfärdade bankoreglemente Fullmäktige i Riksbanken gifna anvisning
att minska sedelstocken genom indragning å lånerörelsen ej lärer kunna afse
annat än en minskning i emissionen af Riksbankens sedlar. Till Riksbankens utelöpande
sedelstock stå således Riksgälds-kontorets behållningar ej i något annat förhållande
än alla öfriga Riksbankens förbindelser.

Om Riksbanken ålades förränta dessa behållningar, men de fortfarande, såsom
hittills, vore betalbara vid anfordran, så inginge de i sedelstocken och vore den af
Revisorerne föreslagna förändring således utan all betydelse för det ändamål, hvarför
den skulle vara afsedd. Om åter Riksgälds-kontoret betoges rättigheten att disponera
sina behållningar annorledes än å viss tid eller efter uppsägning, så skulle, på sätt
nedan kommer att visas, detta i hög grad försvåra Riksgälds-kontorets förvaltning, under
det, å andra sidan, Riksbanken svårligen skulle kunna af dem draga någon egentlig vinst.

Revisorerne hafva i sammanhang härmed omförmält, att Riksgälds-kontoret
stundom haft ganska betydliga summor utestående längre tid än två år. Detta förhållande,
 som i afseende å lån på kort uppsägningstid icke lärer vara ovanligt i andra,
 äfven de största, penningeverk, och i allt fall, då ränta behörigen erlagts, ej varit
förenadt med någon olägenhet, har dock varit beroende på gynnsamma penningförhållanden
i landet, under hvilka innehafvande! af Riksgälds-kontorets behållningar
säkerligen skulle för Riksbanken medfört en högst ringa fördel; hvaremot det med
visshet torde kunna förutses, att under tider, då Riksbankens ställning kan vara mer
eller mindre brydsam, Riksgälds-kontoret ingalunda är i tillfälle att längre tid undvara
sina tillgångar. _ _

I alla fall är det klart, att, om Riksbanken vid ett eller annat tillfälle behöfver
anlita Riksgälds-kontorets behållningar, och Riksgälds-kontoret kan undvara dem,
Riksbanken, utan någon särskild föreskrift derom, eger företrädesrätt framför hvarje
annan låntagare, likasom å andra sidan på sätt Revisorerne omförmält, Riksgäldskontoret
under ilera år, till fördel för bägge verken, uteslutande af Riksbanken inköpt
valutor till de utländska liqviderna. Men att förbinda Riksgälds-kontoret att aflemna
och Riksbanken att till förräntning mottaga Riksgälds-kontorets behållningar, synes
Fullmäktige föga öfverensstämma med det förhållande, att Riksbanken mer än en gång,
säkerligen på ur Bankens synpunkt ''fullgoda skäl, afböjt förslag att af Riksgälds-kontoret
mot ränta mottaga depositioner.

Den af Revisorerne å sid. 148 och 149 framlagda tabell utvisar ock, att det
belopp, som, på sätt ofvan omförmälts, varit utestående längre tid än två år, utgjort
endast nio procent af den i tabellen upptagna summan, hvaremot det belopp, som
måst efter tre månader och ännu kortare tid indragas, uppgått till fyratio procent åt

— 180 —

samma summa. Häraf, likasom af bifogade, ur Riksgälds-kontorets räkenskaper sammandragna
två. särskilda uppgifter, (Bil. Lätt. B och C) som utvisa till hvilka olika
belopp dessa förräntade behållningar å olika tider uppgått, från 1,021,500 Rdr till
12,527,308 Rdr 17 öre, kan slutas, huruvida de egna sig till begagnande i Riksbankens
jemna lånerörelse eller om icke snarare, på sätt 1872 års Riksdags Statsutskott
uti sitt i denna del af Riksdagen godkända memorial n:o 37 mom. 17, med
anledning af en likartad framställning anfört, den omvexling i Riksbankens rörelse samt
d?irfnläudringar dess lånetillgångars belopp, som dessa medels begagnande till en
tillfällig förstärkning af Riksbankens lånefonder komme att förorsaka, föga skulle
motsvara anspråken på en allmän låneinrättnings fortfarande och ändamålsenliga
verksamhet.

På sätt Fallmäktige i ett år 1800 i samma ämne till Riksdagen afgifvet utlåtande,
 som hullmäktige nu jemväl åberopa, anfört, få Fullmäktige härjemte erinra,
att Riksgälds-kontorets egenskap af ett Riksdagens verk och den omständigheten att
Riksdagen derjemte har ett annat, men för helt olika ändamål inrättadt verk, väl icke
kali utgöra någon giltig anledning till inskränkning i Riksgälds-kontorets dispositionsrätt
öfver dess tillgångar. Likasom nästan alla andra offentliga verk och inrättningar har
Riksgälds-kontoret sin kassa deponerad i Riksbanken, men att i afseende å förfogandet
öfver denna kassa föreskrifva vilkor, allt efter som Riksbanken förmodas hafva
fordel eller olägenhet af medlens qvarstående eller utlemnande, strider mot naturen
af dylika depositioner och öfverensstämmer ej eller med den vid flera tillfällen af
Riksdagen uttalade grundsats, att statens och Bankens kreditförhållanden skola vara
fullkomligt afskilda.

Såsom för framläggandet af ifrågavarande förslag hafva Revisorerne jemväl
anfört, att dess genomförande torde i sin mån inverka underlättande på den förestående
omregleringen af Riksgälds-kontoret. På denna kan dock enligt Fullmäktiges
1förslaget ej utöfva något inflytande. Den vinst, som af ifrågavarande tillfälliga
lånerörelse Riksgälds-kontoret beredes, är visserligen betydlig, oftast uppgående till
många gånger kontorets. hela förvaltningskostnad, men det besvär, bokföringen och
förvaltningen af dessa till antalet få och alltid mot de bästa säkerheter utlemnade
fan medföra, är så ringa att det ej vid omregleringen kan tagas i nämnvärdt betraktande,
 så mycket mindre som Riksgälds-kontoret i allt fall ej kan helt och hållet befrias
från medelförräntning. Förutom några i kontoret innestående fonder, å hvilka
kontoret är skyldigt erlägga ränta, åligger det nemligen Riksgälds-kontoret, enligt
Riksdagens fattade samt af Kongl. Maj:t fastställda och till efterrättelse allmänt kungjorda
beslut, att städse på säkert och ändamålsenligt sätt göra de till amortissementslondeina
för statslånen anslagna medel fruktbärande, hvilket äfven är förutsatt vid
bestammandet af. det årliga rånte- och amorteringsanslagets belopp. De kungörelser,
som innefatta bägge statsmakternas sålunda meddelade beslut, angående de under
fullmäktiges i Riksgälds-kontoret förvaltning ställda amortissementsfonder, äro också
uttryckligen åberopade i de om nämnda lån afslutade kontrakt; hvadan bestämmelig1''.
1^,1 saS.da hänseende icke lära kunna utan kontrahenternas ömsesidiga begifvande
forandras, än mindre upphäfvas.

Vidare hafva Revisorerne förmält, att så länge Riksgälds-kontoret hade att bestrida
utgifterna för extra statsregleriugen, kunde mot insättning i Riksbanken af dess
disponibla medel icke utan skäl anföras svårigheten att beräkna de tider, på hvilka
större eller mindre summor erfordrades för fullgörande af inkommande reqvisitioner,
men att, sedan extra statsregleringen numera öfverflyttats till Kongl. Statskontoret,
deppa svårighet syntes hafva, om icke helt och hållet upphört, dock i högst väsentlig

— 181 -

grad förminskats. Förhållandet är dock, att genom öfverflyttningen till Kong!. Statskontoret
af extra statsregleringen denna svårighet för Riksgälds-kontoret icke minskats,
utan snarare ökats.

Före den i sådant hänseende vidtagna förändring komrno nemligen dessa reqvisitioner
temligen jemnt fördelade i mindre belopp, som ej synnerligen inverkade på
kontorets kassaställning. Nu, då de komma från Kongl. Statskontoret, som på grund
af 5 och 6 §§ i det sednast för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente för innevarande
år haft att från Riksgälds-kontoret uttaga 10,548,109 Rdr 40 öre, lyda de å
betydliga belopp, vanligen millioner, och ehuru samband mellan Stats- och Riksgäldskontoren
under de sednare åren ingalunda saknats, har det visat sig omöjligt att till
tiden beräkna dessa reqvisitioner, af den anledning att Kongl. Stats-kontoret sjelft,
hvars behof i sin ordning bero af Arméförvaltningen, Förvaltningen af sjöärendena,
Jern vägsstyrelserna med Rera myndigheter, är urståndsatt att med någon visshet meddela
upplysningar om dessa behof förr än de yppa sig och reqvisition ingår. Härjemte
böra i betraktande tagas Riksgälds-kontorets såväl till belopp som tid helt och
hållet obestämda förbindelser dels till Kongl. Statskontoret på grund af 7:de o. fl.
§§ i reglementet och dels till följd af de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
med mera.

I fråga åter om de till tiden bestämda utgifterna anföra visserligen Revisorerne,
att intet hinder lärer möta att, när Riksgälds-kontorets tillgångar sådant medgifva, hos
Riksbanken insätta de för dessa liqvider erforderliga medel till återbetalning på de
tider, då de behöfvas. Het torde i detta afseende vara tillräckligt att endast antyda den
stora svårigheten och olämpligheten att i en så betydlig penningeförvaltning som Riksgäldskontorets
och med den mängd olika utgifter, kontoret har att med på olika och
obestämda tider inflytande inkomster bestrida, på förhand afsätta och afhända sig
dispositionsrätten öfver ett visst särskildt belopp till hvarje särskild utgift.

Revisorerne hänvisa visserligen i detta hänseende på kreditivet i Riksbanken
å högst 1,500,000 Rdr, men dels är detta belopp alldeles otillräckligt för en sådan
användning deraf, som blefve erforderlig om Revisorernes förslag vunne Riksdagens
godkännande, och dels synes det Fullmäktige knappast öfverensstämma med en väl
ordnad hushållning att medelst bindande af ett penningeverks egna tillgångar tvinga
detsamma att ofta mot ränta begagna ett kreditiv, hvars anlitande under de sednare
åren ytterst sällan ifrågakommit och sorgfälligt undvikits å de tider, då det kunnat
för Riksbanken medföra olägenhet. Det är för öfrigt tydligt, att ett uttagande å
kreditivet i afseende å Riksbankens sedelstock medför enahanda verkan, som den Revisorerne
med sitt förslag afsett att undvika, enär i detta fall, likaväl som då deponerade
belopp uttagas, Riksbanken måste utsläppa sedlar.

Allt sedan ifrågavarande lånerörelse år 1841 började, har densamma ej för
Riksgälds-kontoret medfört någon den ringaste förlust eller i minsta mån förorsakat
några särskilda omkostnader, men den vinst, som deraf beredts kontoret, har, såsom bifogade
uppgifter utvisa, från samma tid till och med år 1873 uppgått till sammanlagdt
6,746,491 Rdr 13 öre. Otvifvelaktigt är, att, såsom Revisorerne ock medgifva, om
kontoret får skyldighet att hos Riksbanken insätta sina behållningar, denna ränteinkomst
blir betydligt mindre än den under förut varande förhållanden kunnat blifva;
hvilket tydligt framgår, om man tager i betraktande det vanliga beloppet af Riksbankens
obegagnade sedelutgifningsrätt, den redan nu stundom yppade svårigheten
för Riksbanken att mot ränta mottaga depositioner, hvilken naturligtvis skulle än ytterligare
ökas, om Riksbanken finge sig ålagdt att förränta Riksgälds-kontorets behållningar,
 samt den omständigheten, att dess» behållningar hittills till aldra största

— 182

delen utlånats åt eller deponerats hos enskilda bankinrättningar, hvilka Riksbanken
icke i lika grad skulle vilja eller kunna hafva till sina låntagare, enär en sammanblandning
af dessa olika kreditanstalters verksamhet på goda skäl ej ansetts önskvärd.

Beträffande Revisorernes alternativt framställda förslag, att medlen skulle till
Riksbanken öfverlemnas utan ränta, få Fullmäktige endast anföra, att den betydliga
förlust, som häraf skulle för Riksgälds-kontoret uppkomma, säkerligen, af orsaker som
ofvan omnämnts, skulle endast i ringa grad motsvaras af en ökad bankovinst.

Allmänheten skulle af förslagets antagande i dubbel mån komma att röna
olägenhet dels derigenom att möjligheten för Riksbanken att till förräntning mottaga
dess besparingar betydligt minskades, dels och isynnerhet derigenom att Riksgäldskontorets
behållningar då antagligen komrne att, såsom 1872 års Stats-Utskott erinrat,
till betydlig del undandragas allmänna rörelsen och förblifva hos Riksbanken innestående
utan att kunna användas, i hvilket afseende redan 1856—58 års Riksdags
Stats-Utskott påpekat, att, i den mån skattebidragens årliga belopp ökas och deras utgörande
medtager en större andel än förut af landets rörelsekapital, det måste vara
allt vigtigare att tillse, att de medel, som indragas uti statens kassor, så fort lämpligen
ske kan, åter utsläppas i allmänna rörelsen.

I Revisorernes framställning förekommer ock en utredning derom, till hvilka belopp
lån från Riksgälds-kontoret utlemnats till penninganstalter i Stockholm eller i
landsorten eller till enskilde. Fullmäktige föranlåtas häraf erinra, dels att förhållandet
härmed är temligen likgiltigt, då medlen i allt fall kommit allmänna rörelsen till
godo, dels och än mer att, med den utveckling landets kreditväsende numera tagit
det är omöjligt att beräkna, huruvida ett till penninganstalt i Stockholm utlemnadt
län i verkligheten kommit namnda stads penninginrättningar eller landsorten till godo.

Då vården om Riksbankens sedelansvarighet synes kunna med full trygghet
anföitros åt Bankofullmäktige, likasom vården om Riksgälds-kontorets utbetalmngar
och förräntandet af dess tillgångar åt Riksgäldsfullmäktige; då bifall till Revisorernes
framställning skulle betydligt försvåra förvaltningen af Riksgälds-kontoret,
hvars tillgångar ej synas stå i något samband med Riksbankens sedelansvarighet; samt
da det gagnande inflytande på penningeställningen inom landet, som Riksgälds-kontorets
lånerörelse utöfva t, blifvit vid flera tillfällen i Stats-Utskottets af Riksdagen godkända
utlåtanden vitsordad och det föreslagna upphörandet dermed antagligen skulle
förorsaka. en S&nS förlust för staten och olägenheter för allmänna rörelsen, måste
Juillmaktige afstyrka bifall till Revisorernes ifrågavarande framställning.

Slutligen hafva Revisorerne (sid. 150) erinrat, att två afgifna förbindelser, den
ena af Södertelje Kanalbolag angående kanalens underhåll och den andra af Göta
KanaldireJction rörande räntan å och inlösen af två förkomna Göta Kanalbolags
obligationer, icke skulle blifvit förnyade.

Den förra handlingen utgöres af ett utdrag af protokollet, hållet å allmän bolagsstainma
med intressenterna i Södertelje kanal- och slussverk den 14 Augusti 1830
af innehåll att, sedan Riksdagen beviljat ett anslag af 30,000 Rdr banko till Södereje
Kanalbolag, under vilkor att denna summa skulle afsättas såsom fond för kanalens
underhall och förblifva i Riksgälds-kontoret iimestående emot fem procent årlig

Bil. Litt. B.

Uppgift å de belopp, som utaf Riksgäld,s-kontorets disponibla kontanta behållning, genom uppköpta obligationer eller utgifna lån, tills
vidare blifvit förräntade och hållits allmänna rörelsen tillhanda, äfvensom å den, enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper, härigenom

uppkomna räntevinst till den 1 Juli 1860.

!

Från Riksgälds-kontoret ut-betalda medel.

Summa.

Å dessa medel t
uppkommen
räntevinst.

Vid årets eller

lalfårets slut tills vidare förräntade medel.

emot 6 %.

,emot 5 %

emot 4 %.

Summa.

För uppköpta
obligationer.

För belånade
obligationer eller
andra skuldför-bindelser. ''

emot 4 l/2 %.

'' Ar

1841 (sednare halfåret) . . .

1,237,800

_

_ _1

_ i

1,237,800 —

)

19,247j

94

— —

—

— —

|

337,800 —

900,000

—

1,237,800

—

1842 ..............

1,479,533 33

1,798,725

3,278,258'' 33

99,584

61

— —

—

928,125

—

303,000 —

3,080,666

67

4,311,791

67

i »

1843 ..............

1,178,925

—

821,9251

2,000,850. —

219,713

57

— —

—

874,125

—

1,153.875 —

3,390,883

33

5,418,883

33

| »

1844..............

_ _

—

- ---

—

--—

214,585

87

—

—

869,625

1,153,875 —

2,861,883

33

4,885,383

33

! »

1845 ..............

319,800

—

63,000!

—

382,800; —

192,425

25

— —

—

166,500

—

1,281,375 —

2,128,850

—

3,576,725

—1

»

1846 ..............

310.350

—

8,550

—

318,900 —

122,339

48

— —

—

95,850

1,566,375; -

884,000

—

2,546,225

—

j »

1847 ..............

- -

—

_ _

—

; —

87,740

58

— —

—

39,000

1,320,375 —

—

—

1,359,375

—

»

1848 ..............

____

—

- -—

—

— —| —

59,113

44

—

—

9,000

_

1,012,500 —

—

—

1,021,500

—

! »

1849 ..............

955,500

—

| 419,100

—

| 1,374,600! —

75,746

45

—

—

287,400

—

1,452,000 —

—

1,739,400

—

l »

1850 ..............

567,825

—

3,750

—

571,575 —

88,853

25

— —

—

297,000

1,767,825 —

—

—

2,064,825

—

1851.............

1,369,500

..

16,200

—

1,385,700 —

| 123,013

99

— —

—

139,500

—

3,032,325 —

—

—

3,171,825

! »

1852 ..............

1,918,875

—

8,250

—

i 1,927,125;-

199,625

73

— —

—

133,500

—

4,251,075'' -

—

4,384,575

1 »

1853 ..............

651,900

—

138,150

—

790,050 -

218,536

73

—

—

123,000

—

4,700,475 —

—

4,829,475

_!

i »

1854 ..............

_ _

—

- -

—

- -! -1

164,247

62

—

—

115,500

—

2,640,300 -

—

2,755,800

i

i »

1855 ..............

___

_

|

—

__

114,2S0

61

—

—

—

—

1,831,125 —

—

1,831,125

—!

»

1856 ..............

2,916,536

—

664,050

—

1 3,580,586 —

132,781

25

— —

—

495,000

—

2,584,575: —

2,153,105

50

5,232,680

50;

| »

1857 ..............

3,600

—

| 3,968,800

—

j 3,972,400 —

!i 159,324

58

— —

—

3,368,800

—

95,100 —

455

—

3,464,355

_

'' »

1858 ..............

786,438

20

7,875,800

—

8,662,238 20

| 320,647

! 54

2,826,500

2,175,148

37

*) 796,902 53

28,990

67

5,827,541

57

i »

1859 ..............

- -

_

| 5,341,000

—

! 5,341,000 —

| 229.092

j47

2,612,400

702,748

37

28,990 67

795,141

9

4,139,280 13

1860 (förra halfåret) ....

- -

—

| 3,444,000

—

3,444,000 —

120,38(

1--

2,837,400

2,614,048

37

792,624! 75

528,990

67

6,773,068) 79

Summa ;13,696,582

53

24,571,300

j —

J 38,267,882j 53

;! 2,961,280 96

— -

—

-j — —

1 _

|--1 —

1--

’ —

---! _

*) Efter afdrag af kapitalrabatten,
 5 ''/2 procent, vidinköpandet
af 1858 års jernvägs-obligationer
å 300,000 Thaler, utgör årliga räntan
för den dertill använda summa,
754,902 Rdr 53 öre, rätteligen
4,762 eller något mer än 43/t procent.

Stockholm af Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor den 20 November 1860.

Gr. G. Norling.

Bil. Litt. C.

Uppgift å de belopp, som utaf Riksgälds-kontorets disponibla kontanta behållning genom uppköpta obligationer eller utgifna lån tills vidare blifvit förräntade och hållits
allmänna rörelsen tillhanda, äfvensom å den, enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper, härigenom uppkomna räntevinst under tiden från den 30 Juni 1860 till och med

den 30 December 1873.

*

Från Rikgälds-kontoret utbetalda medel.

—

A dessa medel

uppkommen

räntevinst.

Vid årets slut tills vidare förräntade medel.

För uppköpta
obligationer.

För belånade
obligationer eller
andra skuldför-bindelser.

Summa.

mot 6 °/0.

mot 5 */2 °f

)•

mot 5 °/0.

mot i/\ %.

mot 4 %.

mot 31/2 °/

Summa-

Sednare halfåret 1860 ......

5,004,700

5,004,700

190,603

98

1,400,000

5,074,900

___

785,327 ; 36

28,990

67

— —

—

7,289,218

3

År 1861............. .

277,500

—

3,516,000

—

3,793,500

—

453,710

5

972,500

—

— —

8,976,200

—

1,053,768 ! 53

25,099

44

—

—

11,027,567

97

» 1862..............

- -

—

7,233,200

—

7,233,200

—

465,704

55

642,500

—

— —

7,807,700

—

1,016,708 6

25,099

44

—

—

9,492,007

50

» 1863..............

68,528

44

5,842,600

—

5,911,128

44

378,570

65

(500,000

—

—

—

3,536,000

—

940,722j 88

50,402

36

—

—

5,127,125

24

» 1864..............

290,081

36

3,810,112

50

4,100,193

86

278,997

42

3,072,508

33

— —

—

133,000

—

1,188,1211 87

50,402

36

700

—

4,444,732

56

» 1865 ..... .........

2,116

—

6,893,100

6,895,216

_

258,895

5

624,500

—

— —

—

— —

—

1,162,537 10

50,402

36

700

—

1,838,139

46

» 1866..............

27,000

—

5,054,112

50

2,081,112

50

142,155

91

360,000

—

— —

—

—

—

1,147,438 58

50,402

36

700

—

1,558,540

94

» 1867 ..............

7,200

—

1,950,000

—

1,957,200

—

101,768

79

50,000

—

465,000

—

— —

—

1,103,689 38

56,305

28

700

—

1,675,694

66

» 1868 ..............

- -

—

5,365,000

—

5,365,000

—

147,093

58

—

—

1,700,000

—

801,500

—

1,065,260 60

428,555

28

700

—

3,996,015

88

» 1869 ..............

37,280

—

300,000

—

337,280

—

158,152

74

- -

350,000

—

51,500

—

1,035,204 5

377,625

34

—

—

1,814,329

39

» 1870..............

384,543

14

1,220,000

—

1,604,543

14

98,847

57

— —

—

— —

—

393,023

14

1,156,100 | 62

410,090

14

—

—

1,959,213

90

» 1871 ..............

441,549

67

11,111,500

—

11,553,049

67

246,312

54

- -

—

---

—

254,761

50

1,720,208! 37

7,659,105

56

— —

—

9,634,075

43

» 1872 ..............

1,292,608

65

11,446,000

—

12,738,608

65

442,286

28

—

__

—

91,025

—

2,186,218 | 39

10,250,064

78

—

—

12,527,308

17

» 1873 ..............

512,852

75

5,456,666

67

5,969,519

42

422,111

6

- -

—

__ -

—

2,968,403

25

2,404,132 95

556,494

50

—

—

5,929,030

70

Summa

3,341,260

1

71,202,991

[ 67

74,544,251

68

3,785,210

17

Stockholm af Riksgälds-kontoret den 29 December 1874.

A. L. Stuart.

— 183 —

ränta, intilldess behof af dess användande uppstode, samt att bolaget derjemte förbunde
sig att kanalen allt framgent underhålla och de för kanalfarten nödiga inventarier
oförskingrade bibehålla, kanalbolaget antoge berörda vilkor och iklädde sig
nämnde förbindelse samt befullmäktigade sin direktion att ej allenast, å bolagets vägnar,
 reqvirera och uttaga den å ofvanberörde anslag belöpande årliga ränta än ock,
i händelse användande af anslagsumman blefve för kanalens underhåll erforderligt,
då jemväl uppbära och qvittera hvad nödigt pröfvas kunde.

Riksgälds-kontoret, hos hvilket nämnda fond ännu är innestående och som derå
årligen till bolaget betalat den utfästa räntan, är i förhållande till bolaget snarare
gäldenär än borgenär, och bolagets förbindelse att underhålla kanalen lärer dels ej
vara en sådan »fordran hos annan», som Kongl. preskriptionsförordningen afser och som
är preskription underkastad och dels i sjelfva verket vara förnyad ej mindre genom
kanalens, som bekant, fortsatta underhållande af bolaget än ock genom bolagets årliga
uttagande af räntan å anslagssumman.

Den sednare förbindelsen åter utgöres af ett utdrag af protokollet, hållet hos
Göta Kanaldirektion i Motala den 25 Maj 1861, af innehåll, att, efter det två Göta
kanalbolags, obligationer å tillhopa 800 Rdr Rmt vid en poststöld tillgripits och derefter
antagligen uppbränts, direktionen förklarade Kongl. Postverket, som godtgjort
afsändaren obligationernas fulla värde, berättigadt att, mot förbindelse till ersättning
i händelse obligationerna mot all sannolikhet framdeles till inlösen företeddes, uppbära
årliga räntan å de förlorade obligationerna och, efter deras utlottning, kapitalet,
allt mot qvittenser, som för hvarje gång borde till vederbörande afgifvas; hvilken
Kongl. Postverkets rätt för tiden från den 1 Januari 1869 transporterats på Riksgäldskontoret.

Räntan för år 1869 betaltes härefter den 12 Januari 1870 till Riksgäldskontoret,
 efter företeende af omförmälda protokollsutdrag, utaf bolagets ombud “å
Göta kanalbolags vägnarsåsom orden i reversalet lyda; och har derefter räntan för
hvarje år af samma ombud, mot qvitto af Riksgälds-kontorets Kommissariat, till Riksgälds-kontoret
inbetalts; hvarigenom ock bolagets ifrågavarande medgifvande om räntans
och kapitalets uppbärande enligt § 3 af Kongl. preskriptionsförordningen blifvit
behörigen förnyadt.

Fullmäktige hafva således ej funnit skäl att med anledning af Revisorernes berörda
erinran vidtaga någon åtgärd.

Stockholm den 17 December 1874.

F. F. CARLSON,

C. v. STOCKENSTRÖM. C. G. HIERTA. SAM. WARBURG.

HJ. HOLMGREN. PER SAMZELIUS. GUSTAF TLEGGSTRÖM.

Herman Wikblad.

- 184 —

Bil. Litt. A.

ödmjukt Memorial.

Herrar Fullmäktige kafva den 15 dennes behagat infordra mitt yttrande öfvér
en från Riksdagens Herrar Revisorer samma dag ankommen skrifvelse, angående några
vid granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning förekomna erinringar; ock jag
får, till iakttagande häraf, ödmjukligen, i hvad skrifvelsen påkallar mitt yttrande, anföra
följande.

Till en början anmärkes i berörda skrifvelse, att bland de handlingar rörande
bevillning för arf, gåfva, testamente och fideikommiss, som i början af innevarande år
till Kongl. Statskontoret aflemnats, saknats ingifne och vexlade handlingar rörande
utsökning af bevillning för ett fideikommiss, äfvensom utdrag af Herrar Fullmäktiges
protokoll den 4 och 18 December 1878 samt fideikommissariens skrifvelse den 26 i
samma månad till sekreteraren i Riksgälds-kontoret, hvilka afhandla samma ärende;
och hafva, med anledning häraf, Herrar Revisorer anmodat Herrar Fullmäktige att
låta föranstalta derom att berörda handlingar varda, jemte andra uppgifna, i behörig
ordning till Kongl. Statskontoret afiemnade.

Berörde handlingar hafva den 7 Juli innevarande år af mig öfverlemnats till
t. f. advokatfiskal en i Kongl. Statskontoret, till hvilken jag ock samtidigt med öfriga
testamentsbevillningshandlingars öfverlemnande till Kongl. Statskontoret hade erbjudit
mig att aflemna dem, när han sådant önskade. Jag behöll akten endast i den för
t. f. advokatfiskal tillkännagifna afsigt att deröfver upprätta en promemoria, hvilken
jag i anseende till ärendets vidlyftighet trodde kunna blifva honom till något gagn,
och så snart jag af t. f. advokatfiskal erfor, att handlingarne voro för honom behöfliga,
 tillställde jag honom dem ofvannämnde dag på hans embetsrum i Kongl.
Statskontoret, utan att då af honom gjordes ringaste invändning att handlingarne
borde på annat sätt än som skedde till Kongl. Statskontoret öfverlemnas. Att han
skulle vara behörig att mottaga dem, betviflade ingen af oss, och jag har först långt
efter det handlingarne blifvit på detta sätt öfverlemnade erfarit, att, till följd af föreskrifter
i Kongl. Statskontorets instruktion, de ej rätteligen bort till advokatfiskal
direkte öfverlemnas, men härom saknade jag vid handlingarnes öfverlemnande all
kännedom.

Ifrågavarande lagsökningsakt blef således visserligen ej på samma gång som
öfriga bevillningshandlingar till Kongl. Statskontoret öfverlemnad, men då sjelfva borgensförbindelsen
för ifrågavande bevillnings erläggande jemte de öfriga handlingarne
affemnades, då jag i allt fall ställde akten till den tjenstemans disposition, som jag
ansåg behörig att å tjenstens vägnar akten mottaga, då jag endast i afsigt att bidraga
till ärendets utredning tills vidare behöll den och då jag saknade all kännedom
derom att det sätt, hvarpå handlingarne af mig faktiskt öfverlemnades, ej var det
fullt formenliga, vågar jag hoppas, att Herrar Fullmäktige skola finna detta lända
till min ursäkt.

Beträffande särskildt de omnämnda protokollen och brefvet tror jag desamma
ej eller hafva behöft till Kongl. Statskontoret öfverlemnas, emedan all verkställighet
af Herrar Fullmäktiges deri omförmälda beslut om en kompromiss förföll genom fn

deikommissinnehafvarens vägran att pä kompromissen ingå och samma beslut i allt fall,
efter ärendets öfverflyttning till Kongl. Statskontoret, ej kunde vara förKongl. Statskontoret
bindande. _ 0

Vidare anmärka Herrar Revisorer, att infordrad förklaring otver 1873 ars Statsrevisorers
erinringar vid kontrollen, uppbörden och redovisningen af arfs- och testamentsbevillningen
af ombudsmannen, äfvensom Kommissariatet, ingifvits till Herrar
Fullmäktige först efter den tid, då Riksgälds-kontorets befattning med dessa ärenden
upphörde. Ombudsmannens förklaring afgafs den 12 Januari innevarande år, således
innan testamentsbevillningshaiidlingarne från Riksgälds-kontoret aflemnats, föi att anmälas
vid den inventering å just dessa handlingar, som af Herrar Fullmäktige blifvit
utsatt att samma dag hållas. Förr än till nämnde dag fick jag i anseende till de
mot slutet af året betydligt ökade göromålen ej tid att afgifva förklaringen och ansåg
jemväl, att den lämpligaste tiden för dess afgifvande var den, då Herrar Fullmäktige
ämnade granska de till ifrågavarande ärenden hörande handlingar. F örklaringen blef
ock i sammanhang med omförmälda inventering för Herrar Fullmäktige föiedragen.

Vidare erinra Herrar Revisorer, att jag skulle underlåtit att förr än den 4
December 1873 för Herrar Fullmäktige anmäla ofvanbemälde fideikommissaries skrifvelse
den 30 Oktober angående en föreslagen kompromiss i omförmälde fideikom missbevillningsmål.

, ... ,

Förhållandet härmed är följande. Då jag kommit till den öfvertygelse att
en kompromiss vore lämpligaste om ej enda sättet att lösa lfiågavaiande bevdlnmgstvist,
 öppnade jag härom underhandlingar med fideikommissariens ombud i Stockholm,
 som ock, efter att förgäfves hafva försökt flera andra sätt för frågans lösning,
önskade med en framställning om kompromiss till Herrar Fullmäktige inkomma. Men
då ofvanberörda skrifvelse derom till mig aflemnats, fann jag, att den just i afseende
på sjelfva utgångspunkten för den ifrågasatta kompromissens beräkningar innehöll ett
vilkor, hvilket jag ansåg ej vara med lag öfverensstämmande och fördenskull ej kunde
hos Herrar Fullmäktige förorda. Jag sökte derföre, ehuru förgäfves, få skrifvelsen
ändrad i denna del, och endast detta var orsaken till dröjsmålet med skrifvelsens
föredragning för Herrar Fullmäktige in pleno. Det var dock så långt ifiån att jag
på något sätt undanhållit den, att jag genast anmälde densamma för Herrar Fullmäktiges
ordförande, som ock tog noga del deraf. _

Slutligen anmärkes, att fideikommissariens skrifvelse den 26 December 18/3,
innehållande afslag å kompromissen på de af Herrar Fullmäktige föreskrifna vilkor,
ej blifvit för Herrar Fullmäktige anmäld. Denna skrifvelse, som ej var något annat
än ett bref till mig, kom mig tillhanda till Herrar Fullmäktiges sammankomst den
30 December och öfverlemnades af mig genast till ordföranden vid sammankomstens
början. Huruvida vid denna särdeles långa och vigtiga sammankomst brefvet blef
för Herrar Fullmäktige uppläst, minnes jag ej; det kunde i alla fall ej föranleda någon
Herrar Fullmäktiges åtgärd eller beslut.

Stockholm den 20 Oktober 1874.

Herman Wikblad.

Rev, Ber. 187-1 angående Rlbsgäldskontoret.

24

186 —

Styrelsens för Strömsholms nya
kanalbolag

förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

Efter erhållen del af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers i sin
afgifna berättelse framställda anmärkningar rörande Strömsholms nya kanalbolag, har
direktionen, efter dertill af kanalbolaget lemnadt uppdrag, trött sig böra meddela
åtskilliga upplysningar till förklaring och utredande af de utaf Herrar Revisorer anmärkta
förhållanden.

Till en början torde böra erinras, på sätt Herrar Revisorer ock uppgifvit, att
bolagets rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten äro bestämda genom
det af Kongl. Maj:t den 28 April 1842 utfärdade privilegium, men deremot att bolagsreglorna
endast afse förhållandet aktieegarne emellan samt sättet och ordningen
för handhafvandet af bolagets förvaltning. Till följd häraf tillkommer det bolaget
ensamt att antaga dessa reglor, hvilket ock framgår deraf, att Kongl. Maj:t uti det
nådiga brefvet den 28 April 1842 förklarat sig vilja meddela “stadfästelse å de reglor
bolaget antagit,“ i hvilken ordning äfven nu gällande reglor af den 27 Mars
1863 tillkommit.

Under åberopande deraf, att, enligt 7 § i så väl privilegiet som det med
kronan afslutade kontrakt, “bolaget skulle såsom säkerhet för statsbidraget och för
uppfyllandet af sina åtagna förbindelser till statsverket öfverlemna Strömsholms gamla
kanal- och . slussverk med alla dess tillhörigheter i fast och lös egendom”, hafva
Herrar Revisorer anmärkt, att då egendomen Skantzen från gamla bolaget öfvergått
till det nya och måste såsom sådan utgöra en del af nämnda säkerhet, Herrar Revisorer
ansågo häraf följa, att afkomsten af densamma borde upptagas bland kanalverkets
inkomster, för hvilka redovisas till staten.

Herrar Revisorers åsigt derom, att egendomen Skantzen likasom annan bolagets
egendom fortfarande skulle utgöra säkerhet till staten, torde hvila på någon missuppfattning
af privilegiets bestämmelser; enär 7 § icke talar om annat än de förbindelser,
 hvilka på den tiden ålågo bolaget i och för hanal- och slussverkets ombyggnad.

Enligt privilegium är staten endast förbehållet hvad af behållna hanalinlwmsten
för året öfverstiger 15,000 Rdr banko; men deremot har eganderätten till kanalen
och slussverket samt all öfrig egendom blifvit för everldeliga, tider bolaget tillförsäkrad.
 Häraf måste vara uppenbart, att, med ofvan nämnda undantag, all den
inkomst, som kan hemtas af denna egendom, tillhör aktieegarne.

— 187 —

Sedan Herrar Statsrevisorer lemnat redogörelse för anledningen till den
under åren 1848—1859 inskränkta aktieutdelningen yttras: att då kanalbolaget i
skrifvelse till Kongl. Maj:t förklarat sig hafva från 1848 års början åtnöjt sig med
8 procent årlig utdelning, torde detta förklarande icke kunna förstås annorlunda,
än att den utöfver nämnda 3 procent under anförda förutsättningar medgifna utdelning
af 2 procent icke på annat sätt, t. ex. genom en bokföringsåtgärd, kommit
bolaget till godo, att genom kanalbolagets erbjudande och Kongl. Maj:ts beslut, i
bref den 22 December 1851, att under tiden i fråga ej utdela mera än 3 procent
den i privilegiets 10 § mom. d medgifna utdelning af 5 procent å aktiekapitalet förändrats
till 3 procent, och att, “då Kongl. Maj:t icke sedermera härutinnan meddelat
någon vidare bestämmelse, synes bolaget hafva saknat befogenhet att, på sätt som
skett, i räkenskaperna för åren 1848—1859 såsom sin fordran uppdebitera 2 procent
utöfver den verkställda utdelningen af 3 procent å aktiekapitalet."

Vid förhandlingarne i denna fråga vid 1848 års ordinarie bolagsstämma har
direktionen, i hvilken staten då hade ombud att tillgodose och bevaka sin rätt, yttrat
i dess till stämman afgifna berättelse, bland annat, följande:

“På det att likväl den betydliga uppoffring, aktieegarne sålunda för någon tid
skulle komma att göra, måtte, under lyckligare förhållanden och sedan kanal- och
slussverket nått sin fullbordan, kunna godtgöras, hemställer direktionen i sammanhang
härmed: att i bolagets räkenskaper från och med det år, då aktieutdelningen
kommer att inskränkas till 3 procent om året, bör uppföras ett särskildt konto, hvarå
aktieegarne gemensamt såsom fordran, utan ränta, hos bolaget tillgodoföres en årlig
summa af 4,312 riksdaler banko, hvilken fordran, sedan ombyggnaden verkstälts,
kan komma aktieegarne tillgodo, i händelse kanalinkomsterna efter denna tid, jemlikt
10 § mom. e uti bolagets privilegium, skulle lemna tillgångar äfven till successiv inlösen
af denna bolagets skuld.»

Denna framställning bifölls af bolaget.

Från det år då utdelningen begränsades till 3 procent och allt sedermera

hafva, i enlighet med berörda beslut, de 2 procenten bokförts såsom eu aktie egar nes

fordran.

Omförmälda beslut, hvilket ej blott bolaget utan ock staten genom sitt ombud

fattat och låtit till verkställighet bringa, synes för Herrar Revisorer icke varit

att tillgå eller för dem bekant. Det af Herrar Revisorer i denna punkt anmärkta
förhållande utgör icke annat än en tillämpning af berörda i laga ordning tillkomna
beslut.

Den omständigheten, att aktieegarne i stället för uppdebiterade kapitalet uttagit
endast ränta derå, torde ej kunna anses innebära ett öfverskridande af beslutet.

Herrar Revisorer hafva ansett afkastningen af hemmanen Norr-Tunbo och
Finntorp äfvensom bron vid Borgås sund samt hamn- och lasttageplatsen derstädes ej
tillkomma aktieegarne och enligt räkenskapen beräknat denna egendoms värde till
67,674 Rdr 7 öre eller i det närmaste samma belopp, som den tillåtna utdelningen för
åren 1860—1862, som utgjorde 67,500 Rdr.

1 förbigående må, i anledning af Herrar Revisorers, uppskattning af clen ifrågavarande
egendomen, upplysas, att afkomsten af Norr-Tunbo sag och qvarn icke kom -

188

mit aktieegarne enskilclt tillgodo utan ingått i kanalverkets inkomster, för hvilka redovisas
till staten; hvadan från nämnda egendomars sammanlagda, ofvan upptagna värde,
67,674 Rdr 7 öre, bör afrälmas värdet af förenämnde såg och qvarn, utgörande sågens
taxeringsvärde 1,500 Rdr, hvaremot qvarnen, för hvilken bevillning icke utgår, ej är
åsatt taxeringsvärde; och understiger värdet å egendomen alltså ej obetydligt Herrar
Revisorers uppskattning af densamma.

När år 1860 kanal- och slussverket var färdigt, så att kanalen kunde för
trafiken öppnas, hade bolaget ej blott en sväfvande skuld af 57,000 Rdr, utan ock åtskilliga
för kanalen oundgängliga arbeten att verkställa, såsom anläggning af hamn vid Borgås
sund och uppförande af jernbro derstädes, hvilket blifvit bolaget genom Kong! Maj:ts
särskilda beslut ålagclt. Härtill saknades alla medel och äfven kredit, enär kanalverkets
dåvarande inkomster icke voro tillräckliga till de bolaget förut åliggande utgifter
af fyrfaldiga slag. Bland de flera förslag, som ifrågasattes för att förhjelpa
bolaget utur denna sin förlägenhet, blef det antaget, att aktieegarne sjelfva genom
afstående af all utdelning för vissa år beredde tillgång till större delen af de tillfälliga
utbetalningarne. Med beloppet af den sålunda innehållna utdelningen under
tre år, 67,500 Rdr, betaltes, enligt hvad Herrar Revisorers berättelse utvisar, bron och
hamnen samt skulder, motsvarande värdet af Norr-Tunbo och Finntorp, till belopp af
i rundt tal 66,000 Rdr.

I detta förhållande synes icke ligga skäl för den nu framställda åsigten, att
afkastningen af nämnda egendom ej borde tillkomma aktieegarne utan staten och
således öka statsverkets behållning af kanalen utöfver hvad eljest skulle vara fallet.

Privilegiet, hvilket utgör den lag, som bestämmer förhållandet emellan staten
och bolaget och som i 10 § mom. e tillerkänner bolaget såsom ränta och utdelning
på aktierna ett belopp af 15,000 Rdr banko årligen, synes således hafva uppdragit
en tydlig gräns emellan den inkomst, hvilken skall emellan staten och bolaget fördelas,
 och aktieegarnes öfriga tillgångar.

I öfrigt, betraktadt från aktieegarnes ståndpunkt, skulle det varit mer än rimligt
uppoffrande, om de mot tre års anstånd med börjandet af de årliga afbetalningarne
till handels-'' och sjöfartsfonden skulle hafva för all framtid afstått de tre årens utdelning.
 För att nemligen erhålla uppskof med tre års afbetalningar å skulden till
handels- och sjöfartsfonden, tillsammans 27,000 Rdr, hvarå räntan å 5 procent för
år utgör 1,350 Rdr, skulle bolaget i så fall för all framtid afsagt sig ett kapital å
67,500 Rdr, hvarå räntan årligen utgör 3,375 Rdr, och staten skulle deraf i alla
tider njutit frukten.

Från statens sida åter torde kunna anses, att en fördel, motsvarande värdet
af tre års uppskof med årliga inbetalningen af de 9,000 Rdr, vunnits derigenom, att
det stora hufvudändamålet med kanalen, nemligen trafikens underlättande och obehindrade
gång, blifvit uppnådt tidigare än som eljest skulle inträffat.

Hvad beträffar Herrar Revisorers framställning derom, att räntan å kanalinkomster,
 som under sommar- och höstmånaderna inflyta och å bankräkning insättas,
 borde upptagas bland de kanalverkets inkomster, för hvilka redovisas till staten,
 torde få erinras: att privilegium icke innehåller någon föreskrift i sådant hänseende.

189 —

Aktieegarne hafva nemligen enskildt beslutat, att inflytande och för tillfället
ej behöftiga medel skola insättas på upp- och afskrifnings- eller deposit- eller kreditivräkning
i bankinrättning. Detta beslut tillkom hufvudsakligen för att i kassaförvaltningen
införa sådan ordning, som numera iakttages af andra korporationer, hvilka
tidtals hafva medel odisponerade. Den obetydliga inkomst, som kan uppkomma genom
en sådan, på direktionens och aktieegarnes äfventyr vidtagen förvaltningsåtgärd,
synes icke vara hänförlig till inkomst af lianal- och slussverket. Den omständighet,
att bolaget, i sammanhang med andra beslutade ändringar i sina reglor, i de nya
reglorna intagit föreskrift om sättet för inflytande medels förvarande samt att Kongl.
Maj:t å bolagets nya reglor meddelat nådig fastställelse, lärer icke förändra beskaffenheten
af en sådan förvaltningsåtgärd.

Herrar Statsrevisorer säga sig hafva inhemtat, att bland kanalbolagets utgifter
skulle blifvit såsom räntor å reparationsfondens behållning upptaget, ar 1872
ett belopp af 4,691 Rdr 79 öre och år 1873 ett belopp af 4,714 Rdr 95 öre och al
sådan anledning icke kunnat undgå fästa uppmärksamheten dervid, att bland de for
samma år angilna inkomster icke någon post finnes upptagen, som antyder att motsvarande
ränteinkomst af fondens utlånade medel förts bolaget till godo.

1 anledning af denna Herrar Statsrevisorers anmärkning får direktionen, med
öfverlemnande af utdrag utur ifrågavarande reviderade räkenskaper för åren 1872 och
1873, upplysa, att de uppgillra rä teutgifterna å reparationsfondens behållning icke
förekomma eller äro upptagna i räkenskaperna och således icke heller algätt från kanalverkets
inkomster.

Öfver den hos Riksgälds-kontoret förvarade reparationsfonden lores särskild
räkning, som upptager å ena sidan, bland annat, omförmälda räntebelopp och å den
andra de valutor, uti hvilka fondens inkomster blifvit nedlagda.

Med anledning af Herrar Revisorers anmälan derom, att pa bolagets obligationslån
blifv.t år 1873 amorteradt 2,000 Rdr mera än planen minst bestämmer, torde
böra medhlelas, att denna åtgärd varit föranledd af det dubbla skäl, dels att kanalens
inkomster för året varit ovanligt höga och grundad anledning förefans, att dessa
under en kommande tid skulle nedgå, och dels att, då obligationslånet måste af kanalverkets
inkomster återgäldas, det ansetts såsom en fördel just för staten att detta
lån, som bär 5''/, procent ränta, så tidigt som möjligt blefve slutbetaldt, och således de utgifter,
 som skola af kanalverkets inkomster utgå innan behållning för staten uppstår,
tidigare minskas.

190

Då slutligen framhålles, huru ringa belopp staten fått åter för sina, i och för
kanalens ombyggnad lemnade bidrag, torde det tillåtas direktionen, om ock under
erkännande att frågan ej deraf är beroende, erinra: att det väsendtliga för staten
här, som i så många andra fall då stora belopp offras, är den allmänna nyttan; att
Strömsholms kanal varit och fortfarande är till stort gagn; att aktieegarne af densamma
ej ega annan förmån än den kontanta utdelningen, under det att staten genom
ett utveckladt näringslif på annat båll vinner åter hvad den i det ena uppoffrar; att,
äfven om aktieegarne oafbrutet under kanalbyggnaden njutit 5 procent ränta å sitt
inbetalda aktiekapital, deras ställning, med en begränsad utdelning af kanalinkomsterna
efter byggnadstidens slut af 22,500 Rdr Rmt, ej varit synnerligen afundsvärd, då afkastningen
sålunda i lyckligaste fall ej för något år kunde uppgå till fulla 7 procent,
men i ogynsamma sjunka huru lågt som helst; att emellertid aktieegarne under lång
tid fått uppbära en mindre och under tre år ingen utdelning, samt att, om denna minskning
i inkomst synnerligen med beräkning af ränta på ränta lades till aktiekapitalet,
det visar sig, att den utdelning, som de senare åren egt rum, men hvilken visserligen

Bilaga.

1872 års inkomster och utgifter vid

Inkomster.

Årets sluss- och kanalinkomster
» diverse inkomster ....

Summa Rdr

— 191 —

icke det närvarande och under en följd kommande år är att påräkna, ingalunda står
i något högt procentförhållande till det sålunda bestämda kapitalet.

Ändtligen torde icke böra utan uppmärksamhet lemnas, att bolagsmännens
uppfattning i nu anmärkta frågor varit delad icke allenast af de olika statens ombud,
hvilka intill kanalombyggnadens slut varit ledamöter af bolagets direktion, utan jemväl
af alla revisorer, hvilka å statens vägnar granskat räkenskaperna.

Af hvad direktionen sålunda varit i tillfälle meddela, torde vid granskning af
förhållandena framgå, att bolaget icke vidtagit andra åtgärder än som grundats på i
laga ordning tillkomna, af statens ombud godkända beslut och att bolaget i sitt förhållande
till staten hvarken öfverskridit sina genom privilegium tillerkända rättigheter
eller sökt undandraga sig åliggande skyldigheter. Stockholm den 28 November 1874.

W. F. TEESMEDEN.

G. FE. ALMQTJIST. J. MATTHIESEN.

IV. A. Masrelie%.

Strömsholms kanal, enligt bok.

Riksmynt.

Utgifter.

Aktieutdelning af sluss- och kanalinkomsterna..........

22,500

--

Strömrensningar och förbättringar i segelleden..........;

13,021

63

Kanalens och slussarnes underhåll med hvad dertill hörer ... i

23,661

75

Aflöningar och tillökningar för slussvaktare............1

17,924

50

Diverse utgifter............................i

4,077

13

För nötta och kasserade förrådseffekter..............

737

90

Utgifter för Norr-Tunbo qvarn och såg..............

28

74

.lordersättningar............................

927

67

Pensioner och fattigförsörjning...................

688

08

Årets ränta å amorteringslånet.........•.........j

11.071

50

Upphandlade inventarie- och materialpersedlar, utöfver de an-

|

vända materialierna.......................j

4,451

54

Afbetalningar å fonderna m. m....................j

26,834

54

103,424

98

Till Statsverket eller Riksgälds-kontoret lemnadt öfverskott af

1,139

47

Summa Rdr 1

127,064

45

Rätteligen utdraget ur de af Revisorerne granskade räkenskaper betygar:
Skantzen i Kamerarekontoret d. 1 November 1874.

L. P. Hellström.

— 192

Bilaga.

1873 års inkomster och utgifter vid

Inkomster.

Årets sluss- och kanalinkomster
,, diverse inkomster.....

Summa Rdr

Riksmynt.

142,176

542

23

59

142,718 I 82

193 -

Strömsholms kanal, enligt bok.

Riksmynt.

22,500

1(5,909

02

27,943

23

20,249

17

6,391

34

1,103

33

109

42

1,028

86

623

45

i 10,785

50

j 11,387

92

21,000

117,531

24

!

2,687

58

!

142,718

82

Utgifter.

Aktieutdelning af sluss- ock kanalinkomsterna........

Strömrensningar och förbättringar å segelleden. .......

Kanalens och slussarnes underhåll med hvad dertill hörer .

Aflöningar och tillökningar för slussvaktare............j 20,249

Diverse utgifter...........................

För nötta och kasserade förrådseffektes............

Utgifter för Norr-Tunbo qvarn och såg............

Jordersättningar..........................

Pensioner och fattigförsörjning..................

Årets ränta å amorteringslånet.................

Af betalningar å kanalverkets skulder nemligen:

af amorteringslånet................ 7,500

„ handels- och sjöfartsfonden......... 9,000

„ reparationsfonden............... 4,500______

Till Statsverket eller Riksgälds-kontoret lemnadt öfverskott af

Summa Rdr

Rätteligen utdraget ur de af Revisorerne granskade räkenskaper betygar:
Skantzen i Kamererarekontoret den 1 November 1874.

L. P. Hellström.

Rev, Ber. angående Riksgäldskontorei 1874.

25

194

Styrelsens för Gefle Dala jernvägsaktiebolag1 -

förklaring.

Till Riksdagens Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

Efter erhållen del af Riksdagens senast församlade Revisorers framställning,
angående Gefle-Dala jernvägsaktiebolag, får detta bolags direktion härmed vördsamt
afgifva det yttrande, hvartill nämnda framställning synts böra föranleda.

Det är med. verkliga förhållandet öfverensstämmande och har tvifvelsutan blifvit
af Herrar Statsrevisorer med tillfredsställelse bemärkt, att ifrågavarande jernväg jemväl
under år 1878 lenmat ett särdeles gynsamt resultat, och att bolaget, under
tacksamt erkännande af sina förbindelser till de många vid jernvägen anställda tjensteman
och betjente, hvilka genom nit och redlighet bidragit till denna framgång,
af sin behållning anslagit ett ganska betydligt belopp till den pensionsinrättning, som
ar afsedd att bereda en sorgfri ålderdom åt dem, hvilka offra sina krafter åt bolagets
tjenst — ett, efter direktionens tanke, efterföljansvärdt föredöme. Hvad deremot
icke blifvit af Herrar Statsrevisorer anmärkt, men kvilket jemväl torde hafva förtjent
att komma till Riksdagens kännedom, är den omsorg, hvarmed bolaget fortfarande
vårdat sig om jernvägsrörelsens framtida bestånd och utveckling, då bolaget endast
under_ namnda år af sina tillgångar användt icke mindre än 814,564 riksdaler 70
öre till förstärkt och förnyad rörelsemateriel. Äfven härutinnah torde röja sig en
uppfattning, som förtjenar efterföljd och som vittnar derom, att bolagsmännen ingalunda
sträckt anspråken på hög utdelning för stunden längre, än som funnits förenligt
med en betryggad framtida verksamhet.

Något bestämdt klander öfver utdelningens belopp lärer väl icke heller i sådant
syfte framgå af Herrar Statsrevisorers framställning, utan förmenas snarare utdelningen
till aktieegarne stå i anmärkningsvärd! missförhållande till den ringa amorteringen
af det bolaget beviljade statslån. Och tacksamt erkännes att bolaget äfven
härutinnan befinner sig i eu särdeles lycklig ställning. Ett sådant erkännande har
icke hellei från bolagets sida hittills uteblifvit, då, såsom Herrar Statsrevisorer jemväl
medgifvit, bolaget förnyade gånger sjelfmant erbjudit förökad amortering från
ursprungligen en till numera fyra procent årligen, oberäknadt fastställd ränta å kapitalskulden.
 Att statslånet, oaktadt den sålunda fyradubblade amorteringsprocenten,
ändock icke hinner återbetalas på samma tid, som de ursprungliga aktieegarne återfå
sitt i företaget nedlagda kapital, kan väl svårligen ens ur billighetens synpunkt läggas
till grund föi en sådan åtgärd, som med Herrar Statsrevisorers framställning åsyftas.
Aktieegarne vedervågade sitt kapital på ett företag, som vid tiden för jernvägens
anläggning ansågs synnerligen vanskligt; hvarföre också kapitalet endast med stora
svårigheter kunde sammaubriiigas. Att företaget betraktades såsom eu patriotisk
handling, väl värd allmän uppmuntran, bevisas bäst af de billiga vilkor, som lastades
vid statslånet. Mot den icke osannolika förlusten af aktiekapitalet ställdes deu ovissa
forhoppningen på framtida vinst. Staten deremot nöjde sig med en låg men säker
räntebetalning och långsam amortering samt betingade sig till säkerhet allt hvad

— 195 —

aktieegarne i företaget nedlade. Om företaget i värsta fall misslyckats, kade sta,ten
dock mot en jemförelsevis ringa uppoffring förvärfvat landet en dyrbar väganläggmng.
För att rätt bedöma hvar billigheten i de ömsesidiga anspråken ligger, är det således,
 enligt direktionens tanke, ingalunda nog att, såsom Herrar Statsrevisorer nu
och flera gånger tillförene i denna fråga förfarit, uppställa jemförelser emellan förhållandena,
 sådana de nu gestalta sig; man måste gå tillbaka till de förhållanden,
under hvilka aftalet slöts. Men vill man nödvändigt förbise dessa och taga det närvarande
till grund för omdömet, så bör åtminstone icke lemnas.ur sigte, att kanske
största antalet nuvarande aktieegare, hvilka på god tro betalt sina aktier med ända
till 400 riksdaler och deröfver stycket, i utdelning derå icke uppbära mera än staten
i årlig annuitet å sitt lån pu mera åtnjuter.

Frågan är dock icke af beskaffenhet att böra eller kunna losas på mer eller
mindre antagliga billighetsskäl. Den är en ren kontraktsfråga och det förekommer
direktionen sällsamt, att Herrar Statsrevisorer, som, lika med Riksdagarne, eljest med
så mycket skäl strängt ställa sig på rättens grund i afseende å, ingångna aftals upprätthållande,
 här synas lägga särdeles vigt vid de mer eller mindre lyckliga resultat,
hvartill ett träffadt aftal i sina följder ledt för den ene eller andre kontrahenten

Enligt direktionens uppfattning är det ifrågavarande kontraktet alldeles otortydbart
deruti, att Kongl. Maj:t i det fall, att jernvägens behållna inkomst, efter afdrag
af annuiteten å statslånet, öfversteg 8 procent å aktieegarnes tillskott, egde att
an gång för alla bestämma om och med hvad belopp den stadgade amorteringen å
statslånet borde ökas; likasom det synes direktionen uppenbart, att, sedan Kongl.
Mai:t år 1872 stadgat, att annuiteten samma år “ocä vidare framgent“ skall utgöra
6 procent, detta beslut icke lemnar rum för ringaste tvekan derom att denna annuitet
och ingen annan, hvarken högre eller lägre, skall tills statslånet blifvit slutbetaldt utgå.
Varande det emellertid direktionen ingalunda emot, om Riksdagen må finna anledning
att genom bifall till Herrar Statsrevisorers förnyade framställning bereda sig samma,
på Kongl. Maj:ts beslut tryggade visshet, som direktionen i de citerade oförtydbara
orden redan anser sig ega. Gefle den 23 November 1874.

På Gefle—Dala jernvägsaktiebolags vägnar:

Dess Direktion:

J. W. PETBE.

C. HYCKERT.

CASIMIR PETBE.

— 196 —

Styrelsens för Söderhamns jernvägsaktiebolag: förklaring.

Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor Stockholm.

„t, 12 Ä 3Ä

X m, Ä &I4 ''ikS‘ämm,gt “teral * Sk"1 Söderhamn den 12 December 1874.

Söderhamns jernvägsaktiebolags direktion

genom

JOHN GUST. BROLIN.

P. Leufvenius.

Styrelsens för Hudiksvalls jernvägsaktiebolag förklaring.

Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret Stockhol

m.

wMwanl,ed^Ug “J H(e™1: Fullmäktiges skrifvelse af den 6 dennes rörande den

D nSSli ai 87Qdrf Z8 . som e8er rum uti Hudiksvalls jern vägsbolags den
ol December 1873 afslutade räkenskaper, rörande statslånet, jemfördt med Riksgäldskontorets
räkenskaper, får jernvägsdirektionen härmed meddela, att denna genom
oratt beräkning uppkomna skilnad vid innevarande års slut skall rättas.

Hudiksvall den 22 November 1874.

Å Jernvägsdirektionens vägnar

P. AliBBOM.

197 -

Styrelsens för Vexiö— Alfveslads
jern vägsaktiebo Jag
förklaring.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds-kontoret.

I öfverensstämmelse med Herrar Fullmäktiges uti den 6 dennes till direktionen
för Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag aflåtna skrifvelse framställda begäran, har
den afbetalning, som bolaget å sin skuld till Riksgälds-kontoret bort inbetala den 31
December 1873, men först verkställt den 24 sistlidne Februari, uti bolagsstyrelsens
räkenskaper för innevarande år blifvit antecknad, på sätt Herrar Fullmäktiges berörda
skrifvelse bilagda intyg från Riksgälds-kontorets Bokslutskontor utvisar.

Försummelsen föranleddes af undertecknads vistelse på resor i December 1873,
och att inbetalningen noterades på sätt som bolagets räkenskaper utvisa, trodde man
icke kunna till någon anmärkning föranleda, alldenstund på enahanda sätt årligen
oanmärkt förfarits med trafikliqviden för November månad emellan Kongl. Styrelsen
för statens jernvägstrafik och bolaget, hvilken liqvid i vanligaste fall först inkommer
i Februari månad, men likväl i föregående årets räkenskaper, såsom redan verkställd,
upptages. Vexiö den 19 November 1874.

Joh:s Svahn.

Bolagets verkställande direktör.

Register.

Revisionsberättelsen. Utlåtanden.

A.

Ackord för åtskilliga landshöfdinge-beställningar; lån för inlösen af Sid.

24.

Akademi, Upsala; lån för biblioteks-byggnad vid.............

16.

Aktiebolag, i hvilkas revisioner ombud
utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret; redogörelse för deras
ställning.............

76--141.

Älfvestads station— Vexiö; lån för jern-väg mellan..............

24.

Allmänna hypoteksbankens grundfonds-obligationer .....

11, 48.

„ „ angående dess ställning

76-79.

Alnarps landtbruksinstitut, anslag och
lån till..............

20.

Amortissementsfonder för de fonderade
statslånen..............

46, 50, 51.

Annonskostnader; angående af Riks-gälds-kontoret bestridda......

61.

Anslagssummor, innestående......

6—9.

Arboga ås upprensning; lån till ....

Y>

22.

B.

Barken, Norra— Vessman; lån till anläggning
af jernväg mellan . . . . „ 24.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Barnhus, Stockholms allmänna; lån till Sid.

Behållningen, kontanta......... »

„ ™ _ förräntandet af „

Bergslag er nas jernvägsaMiebolag; redo görelse

för dess ställning..... „

Beskattningsväsendets förenkling; anslag
till................ »

Besparingar, till Riksgälds-kontoret influtna
................. »

Bevillningen, allmänna......... »

n för testamenten m. m. . „

„ „ stämplade kortlekar. „

Borås—Herrljunga jernvägsaMiebolag,

angående..... „

„ lånet för jernvägs anläggning

mellan......... »

BoStällsskogars indelning till regelbunden
hushållning; fonden för ... „

Brobyggnader, anslag och lån för . . . „

Byggnadslån............... »

„ liggarne öfver...... »

20.

46, 49.

143—145.

138, 139.

6.

71, 73—75.
42, 62, 63.
64—70.

63.

110—113.

24.

42, 49.

8, 9, 20—22.
16.

53.

174.

e.

Cimbrishamns stads hamnbyggnadslån „

9, 20.

D.

Balélfven ; lån till anläggande af flottbroar
öfver............. „

Balslands kanalaktiebolag; redogörelse

för dess ställning......... „

Dellen—Hudiksvall; lån till anläggning

af jernväg mellan.......... „

Diplomatarium, svenskt; utgifning af „

Döfstumma larn; auslag till mindre
uppfostringsanstalter för...... „

22.

96—105.

24.

6.

8.

E.

Eksjö stads byggnadslån........

„ „ tomtregleringslån......

Ervalla—Nora jernväg; lån för anläggning
af............• • •

18.

18.

22.

.Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Eslöf—Ystad; lån till jern vägsanläggning
mellan.............Sid. 24.

P.

Falkenbergs hamnbyggnad; lån till . . „ 20.

Falun; lån för uppförande af ett nytt

läroverkshus i........ „ 10.

„ —Gefle, lån till jernväg mellan \ „ 24.

Farleder, upprensning af........ „ 8, 9, 20.

Farmaceutiska institutet; lån till ny

byggnad åt............. „ 10.

Fölkskoleafgiften för år 1873 ..... „ 42, 49.

Fonderade statslånen; kapitalskulden för „ 14.

„ behållningar, tillhörande
...... 49..

„ „ utbetalda ränte „

och amorterings anslag

för ... „ 52.

Fordringar, ftiksgälds-kontorets .... „ . 16''_49.

„ sammandrag af...... „ 48, 49.

„ för byggnadslån...... ,, 16—18.

„ „ lån till hamn- och bro byggnader

samt

årensningar . . „ 8, 9, 20—22.

n „ „ „ jernvägsanlägg ningar.

... „ 22—24.

„ „ „ „ kanal-och slussanläggningar
22.

» „ » ,, tomtregleringar „ 18.

„ „ „ „ vattenaftappnin gar

och odlings företag.

.... „ 24—42.

» „ oredovisade förskott . „ 44.

7, ,, tillsvidare förräntade

medel......... „ 44.

Forshaga; slussanläggning vid..... „ 22.

Fosforförande lager; anslag till befrämjande
af tillgodogörandet utaf „■ 8.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret . . . —

Förskott, oredovisade; fordringar för . ” 44, 49.

Förvaltningskostnader m. m....... „ 61.

G.

Gefle—Falun, lån till jernväg mellan . „ 24.

» Dala jernvägs-aktiébolag; angående
dess ställning. ...... „ 106—111, 117.

172.

194.

Revisionsberättelsen.

Gellivara Company limited; angående

statens fordran hos ........Sid. 75.

Grenna, hamnbyggnad vid....... ,, 20.

Göta kanaldirektion, angående..... „ 150.

Göta kanals underhållande; fond för .

H.

Hagberg, K. A., doktor; lån till. ... „

Halmstads elementarläroverk; lån till

ny byggnad för........... „

Hamnbyggnader; lån och anslag för .
Hattefura—Störa Lee; anslag och lån
för segelleds öppnande mellan . . „

Hébbe, S. B.; för dess fideikommissinnehafvares
räkning insatt kapital „
Helge å; lån till brobyggnad öfver . . „

Helsingborg—Billeberga station; lån för

jernväg mellan..... „

„ —Landskrona—Eslöfs jern vägs-aktiébolag;

redogörelse för

dess ställning............ »

Helsingborgs hamnbyggnadslån..... „

Hernesta kanals fullbordande; anslag

till.................. i*

Herrljunga—Venersborg— Uddevalla;

lån för jern vägsanläggning mellan
Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond
...............

Hudiksvallsjöar ne Hellen; lån till
jernvägsanläggning mellan .....
Hudiksvalls jernvägs-aktiebolag; angående
................. *.)

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets .... „

Hypoteksbanken; angående dess ställ -

ning .............. - • - >»

Hypoteksbmkens grundfondsobligatio ner.

................. »

llästefjorden; lån för aftappning af . . „

Höganäs stenkolsverk; angående .... „

20.

16.

8, 9, 20—22, 56.

22.

12.

22.

24.

124, 125.

20.

20.

24.

142.

24.

116, 117.
8, 53.

76—79.

11, 47.
36.

75, 76.

I.

Ifösjön; lån för sänkning af...... » _ 34.

Inkomster, Riksgälds-kontorets ...... „ 152, 154.

liev. Ber. 1874 angående Riksgälds-hontoret.

Utlåtanden.

182.

177, 196.

26

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Inventarierna i Riksdagens hus; angående
förteckningen öfver.....Sid. 53.

Inventeringar, anställda........... 150.

J.

Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
.................. 49, 50.

Jemtlands kommunikations-aktiebolag;

angående lånet till........ . r 20.

Jernvägsanläggningar, enskilda; fordringar
för meddelade

lån till.......... 22—24.

n räntor och kapital afbetalningar

å lån

T , m........... , 52.

Jernvägsbyggnader; influtna eller utbetalda
medel till............. 53, 58.

Bilagan litt. B........ 160—163.

Jordeböcker, nya; anslag till...... „ 6.

Jönköpings stads byggnadslån....... 18.

* „ tomtregleringslån .... 18.

* elementarläroverk;" lån till

ny byggnad för..... „ 16.

172.

K.

Kalmar elementarläroverk ; lån till ny

byggnad vid............. „ 16.

Kameralväsendet rörande samlingar;
anslag för vårdande och förökande
af ................... 6.

Kanalanläggningar, lån för ........ 22.

Kapitalskulden för de fonderade statslånen
................. 14_15

Karlskrona stads pastorat; lån till . 20.

» —Vexiö; anslag för jernväg

mellan...... „ 24.

» _ ,, jernvägsaktiebolag;

redogörelse för dess ställning. . . „ 132, 133.

Karlstads domkyrka; lån till repara ,

tion af........... 16.

« hamnbyggnadslän...... „ 22.

» tomtregleringslån......... jg.

Karlstads elementarläroverk; lån till
ny byggnad för......

Sid.

Revisionsberättelsen.

16.

KassabeMllningar; angående utbalan-serande äf..............

145.

Kassainkomster och kassautgifter un-der år 1873 .............

51.

Bil. litt. A..........

il

152—159.

Kinda båtleds utsträckning; anslag och
lån för............

22.

„ kanal-aktiebolag-, redogörelse för
dess ställning........

51

104—107.

Knäreds församlings kyrkas byggnads-lån ..................

16.

Konradsfors bruk; lån till uppförande
af byggnader vid..........

11

18.

Konstsamlingar, Konung Carl XV:s till
staten testamenterade; anslag till
ordnande af .............

9.

KortstämpeTbevillningen, angående . . .

11

68.

Kortstämplingen; kostnader vid . . . .

11

44.

Kreditiv för försvarsverkets ordnande;

lyftade oredovisade medel af

M

48, 49.

„ mindre; återbetalning af lyf-

tade medel å det vid 1867
års riksdag anvisade ....

ii

72.

„ å Riksbanken.........

143.

Kreditivfordran hos statsverket ....

11

44.

Kristianstad; anslag till utvidgande
af läroverksbyggnaden i

16.

„ —Hessleholms station;

lån till jernväg mellan

1*

24.

„ —Hessleholms jernvägs-

aktiebolag; redogörelse
för dess ställning . . .

11

126, 127.

„ byggnadslån.......

18.

„ lån för hamnbyggnad vid

Åhus..........

20.

Kristianstads byggnadslån.......

1*

18.

„ tomtregleringslån ....

1«

18.

Kristinehamns hamnbyggnadslån . . .

20.

„ kyrkobyggnadslån . . .

11

16.

Kristinehamn—Sjöändan; lån till jern-väg mellan.............

»

22.

Krylbo—Norberg; lån för jern vägs-anläggning mellan.........

11

24.

Krylbo—Norbergs jernvägs-aktiébolag;
redogörelse för dess ställning. . .

11

134, 135.

Utlåtanden.

178.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Köping— Utter sberg; lån till jernväg

mellan...............Sid. 24.

Köping— Uttersbergs jernvägs-aktiebolag;
redogörelse för dess ställning
................ „ 129, 130.

Köpings ås upprensning; lån för ... „ 22,

L.

Landskrona—Eslöfs station; lån till
jernväg mellan .
» ,, jernvägs-aJctiébolag;

redogörelse för
dess ställning.
Lmdtbrulcs-institut, Älnarps; anslag
och lån till............

Lappmarks ecklesiastikverks fond . . .

Lida-ån, sänkning af.........

Lidköpings stads byggnadslån.....

» „ tomtregleringslån . .

Liggare, särskildt förda........

Linköpings domkyrka; lån till reparation
af.............

Liqvidations- och amortissementsf''onder

för jernvägslånen.........

Liqviden angående statsverkets öfverskott
och besparingar år 1872 . .
Lots- och fyrinrättningens reservfond
Lule eif; angående rensnings- och ka mrliseringsarbetena

i.......

Lycksele—Vilhelmina; anslag till anläggning
af väg mellan......

Lån, beviljade till utgående af Riksgälds-kontoret.
........

» fonderade jernvägs-: 1855 års

1858 ..
1860 „
1861 „
1864 „
1866 „
1868 „
1870 „
1872 »

Lånerörelse, Riksgälds-kontorets; angående
öfverflyttning till Riksbanken
af........

M

11

11

»

n

ii

24.

122, 123.

20.

11.

36.

18.

18.

53.

16.

46, 50, 51.

71.

10, 13.
75.

9.

14.

15.

145- 149.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Låneunderstöd, innestående......Sid. 9—10.

Långhalsen m. ii. sjöar i Södermanland;
lån för sänkning af...... 28.

M.

I

Malmö stads lån till stall- och kasernbyggnader
............ •

Mariestad—Moholms jernvägs-aktiebolag;
redogörelse för dess ställning
................

Markaryds församlings kyrkobyggnadslån
............... • •

Missväxter; undsättningar vid.....

Myrutdihningar och vattenaftappningar;
anslag eller lån

för.........

ändring i fördelningen
af 1872 års Riksdags
anslag till . . .

18.

140, 141.

115.

10, 13, 42, 49.

(5,7,8,9,24-42, 44,49.

57 — 58.

N.

Nora—-Ervalla jernväg; Lån för anläggande
af................

Norberg—Åmänningen; lån föranläggning
af jernväg mellan . . „

„ —Krylbo; lån för anläggning

af jernväg mellan.......

Norra Barken—Vessman; lån för anläggning
af jernväg mellan .... „

22.

22, 24.
24.

24.

O.

Obligationer, Allmänna Hypoteksban kens

grundfonds......

„ utfärdade till jernvägs- 11, 48.

anläggningars bekostande
eller understödjande
....... ••

„ för beredande af tillgång 4.

dels för statsskuldens
förvandling, dels för
bekostande af större
allmänna produktiva

företag........ ,, 4.

. inlösen af förfallna ... „ 44.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden,

Obligationsförsäljning, angående .... Sid.
Odlingsföretag och vattenaftappningar;

län eller anslag för..........

Olands-ån; lån för sänkning af......

Ombudsmannens berättelse.......

„ memorial.....1. .

55—57.

24—42.

26.

3.

P

Papper för Riksdagens behof; angående
kungörelse om auktion å . .
Piteå; lån för uppmuddring af segelleden
till..............

Protokoll, Fullmäktiges.........

r

R

Reseräkningar; angående en del ledamöters
af Andra Kammaren.....

Reservationer..............

Revisionens omfattning.........

Revisionsberättelserna rörande de med
statslån understödda jernvägsaktiebolag;
angående uppställningen
af .................

Rengen, Stora och Lilla m. fl. sjöar i
Södermanland; lån för sänkning af „
Ridderstolpeska (f. d.) huset; inteckning
i...............

Riksdagens hus; kostnader för ... . ’

„ bibliotek inom; anslag till

bildande af.........5

Riksdagskostnader, 1872 års . . .

i873 ”

Riksgälds-kontorets förvaltningskostnader
........

» hus; bokförda värdet
af ...... n

„ kontorsexpenser . „

Riksregistraturets utskrifning.....

Rottne-åns upprensning; lån till . . . ”

Rånte- och amorterings-anslag för de
fonderade statslånen; totalbeloppet
af de till 1872 års slut utbetalda „

61, 172.

151, 166—171.

3.

142.

28.

4.

10, 13, 44, 48.

10, 13.

59.

44, o9, 60.
61.

44.

10, 13, 44.
6.

22.

52.

i

184.

Re visionsberättelsen.

Utlåtanden.

Räntefoten i de af Riksgälds-kontoret

upptagna lån ...........Sid. 5.

Räntor, upplupna och obetalda .... 10, 13.

Rättegångsärenden, Riksgälds-kontorets „ 150.

S -

Sala; lån för uppförande af nytt läro verkshus

i.............

Samlingar, Kamreraren C. Sandbergs;
anslag för vårdande och förökande

af..................

Sammandrag öfver Riksgälds-kontorets

skulder.....

„ „ Riksgälds-kontorets

fordringar ....
Sandberg, C., Kamrerare; anslag för
vårdande och förökande af dess

samlingar .............

Sekreterarebefattningen i Riksgälds kontoret

: angående ........

Silen, östra och vestra; lån till kanalanläggning
mellan.........

Sjösänkningar; anslag eller lån för . .
Sjöändan—Kristinehamn; lån tilljern vägsanläggning

mellan.......

Skara domkyrka; lån till reparation af
„ elementarläroverk; lån till byggnad
vid.......> . . . .

Skeppare-societeten i Stockholm.; skuld till
Skogsplanteringskassans behållning vid

1869 års slut...........

Sladder, Riksgälds-kontorets......

„ sammandrag af........

„ fonderade...........

„ icke fonderade........

„ för lån till statens jernvägs byggnader

.........

„ inom linien upptagna ....

„ räntebärande.........

„ räntefria............

„ diverse .............

Slussanläggningar; lån och anslag för
Solgen och Ass-sjön; lån för sänkning
af sjöarne..............

16.

6.

12, 13.
48, 49.

„ 6.

„ 62.

„ 22.

„ 8, 9, 24—42, 44, 49.

91

11

22.

16.

19

16.

4.

5»

99

99

19

99

42, 49.
4—15.
12—13.
4, 14—15.
4, 5.

11, 51.
4, 5, 12.

99

6-10.

10.

91

22.

11

32.

174.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Stadspedagogier; löneförbättring vid

vissa................

Sid.

6.

Statsfyllnadssumma, ifrån Riksgälds-

kontoret anvisad..........

58.

Statslånen, fonderade; kapitalskulden

för de................

11

14.

Statsutgifter, extra; anslaget för be-stridande af de å Statskontoret

anvisade..............

11

58.

Stockholms borgerskaps enkhus; skuld

till.................

Ii

4.

Stora Lee—Hattefura; anslag och lån

för segelleds öppnande mellan . .

11

22.

Storåns upprensning..........

11

28.

Strengnäs tomtregleringslån......

„

18.

Strömsholms kanalreparations fond . .

11

142, 143.

186.

„ nya kanalbolag; angående

dess ställning......

80—97.

177.

Strömstad; hamnanläggning vid ....

Ii

20.

Städernas byggnadslån.........

11

16—18.

„ tomtregleringslån.......

11

18.

Sundsvall—Torpshammar; lån för an-

läggning af jernväg mellan ....

11

24.

Sundsvalls jernvägs-aktiébolag; redo-

görelse för dess ställning.....

11

134, 135.

Svartån; lån för brobyggnad öfver . .

11

22.

Svenskt diplomatarium; anslag till . .

11

6.

Sveriges historia; anslag till utgifning

af äldre skrifter och handlingar
rörande ...............

6.

Söderhamns jernvägs-aktiebolag; redo-

görelse för dess ställning.....

11

112—115.

177, 196.

Söderhamn—Bergviken; lån till jern-

vägsanläggning mellan.......

11

24.

Södertdje kanalbolag, angående ....

11

150.

182.

,, kanals underhållande; afsatt

fond för..........

4.

„ stads kyrka, skuld till . . .

11

4.

T.

Testamentsbevillningen, angående . . .

11

64—70.

Tillgångar, Riksgälds-kontorets ....

11

16—49.

„ inom linien bokförda . . .

48, 51.

„ sammandrag af.......

11

48—49.

Tills vidare förräntade medel.....

11

44.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Tilläggsbev illningen för år 1871 .... Sid. 42.

Tjurken m. fl. sjöar; lån för utdikning

af.................. „ 32.

Tomtregleringslån............ „ 18.

Trafikinkomsten från statens jernvägar;

behållning af............ ., 52.

Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlösta 11.

Tysslingen och Svartån; lån till sänkning
af................ „ 38.

u.

Uddevalla— Venersborg—Herrljunga;

jern vägsanläggning mellan..... „ 24.

Uddevalla— Venersborg—Herrljunga
jernvägs-akticbolag; redogörelse för
dess ställning ........... „ 118, 119.

Ume eif; lån till brobyggnad öfver . . „ 22.

Umeå läroverk; lån till nybyggnad vid „ 16.

Undsättningar vid missväxter..... „ 10, 13, 42.

Upprensning af åar och farleder . . . „ 8, 9, 20.

Upscda akademi; lån till biblioteksbyggnad
för.......... 16.

elementarläroverk; lån till

byggnad för........... 16.

„ —-G-efle; lån till jernväg mellan „ 24.

., —Margretehills jernvägs-aktie bolag;

redogörelse för dess
ställning . ......... „ 136, 137.

Utdikningar af sanka trakter och

sjöar; anslag eller lån för...... 6,8,9,10,24—42,44

Utgifter, Riksgälds-kontorets...... „ 153, 155, 157, 159.

Ut sökning säer miden, Riksgälds-kontorets ,, 150.

y.

Veu Istena; anslag till hamnbyggnaden

vill . ................ „ 20.

Vallentuna församlings kyrkobyggnadslån
............. 16.

Förberg, hamnanläggning vid..... ,, 20.

Vattenaftappningar och odlingsföretag;

Venersborgs stads byggnadslån..... ,, 18.

Rev. Ber. 1874 angående Riksgälds-kontoret.

27

Rerisionsberättelsen.

Utlåtanden.

Vener sborgs elementarläroverk; lån för

ny byggnad åt..... „ 16.

Vesans aftappning............ ,, 30.

Vessman—Norra Barken; anläggning

af jernväg mellan......... „ 24.

Vesclångens sänkning.......... „ 34.

Vester ås hamns utvidgning; lån för . . „ 20.

Västerviks elementarläroverk; lån för

ny byggnad åt........... „ 16.

Vexiö—Älfvestads station; lån till jernväg
mellan ... „ 24.

„ „ jernvägs-aktiebolag;

redogörelse för

dess ställning . . „ 128, 129.

„ domkyrka; lån till reparation af „ 16.

„ —Karlskrona; lån till jernvägs anläggning

mellan..... „ 24.

., stads byggnadslån........ „ 18.

Vi- och Grölsjbarne; lån för sänkning af „ 32.

Väganläggningar och vägförbättringar;

anslag till............. „ 8, 9, 55.

177, 197.

Y

Ystad—Eslöfs station; lån till jernväg

mellan........ „ 24.

„ „ jernvägs-aktiebolag; re dogörelse

för dess

ställning....... „ 120, 121.

Ystads hamnbyggnad, anslag och lån till „ 20.

Å.

Äkus, hamnbyggnad vid........ „ 20.

Åmåls byggnadslån............. 18.

hamnbyggnadslån........ ,, 20.

Amänningen—Norberg; lån till jern vägsanläggning

mellan........, 22, 24.

Årensningar, lån och anslag för ... „ 8, 9, 20.

Ä

Äldre h ister iska skrifter och handlingar;

utgifning af............ „ 6.

Revisionsberättelsen.

Utlåtanden.

••

0

Öfverflyttning till Riksbanken af Riksgälds-kontoret
nu åliggande lånerörelse;
angående......... „ 145—149.

Öfverskott, statsverkets, Riksgälds-kon toret

tillgodoförda......... „ 71, 72.

Örebro stads byggnadslån....... „ 18.

„ „ tomtregleringslån..... „ 18.