R I K S-STAT
FÖR
År 1872
OCH INTILLDESS NÄSTA STATSREGLERING VIDTAGER.
%
Hör till Rikad. underd. Skrifvelse, 1871, N:o 76.
1
2
Riks-staten för år 1872 och intilldess
Ordinarie ......
Extraordinarie
att utgå från Riksgälds-kontoret
Inkomster.
Statsfyllnads-summa,
Summa
Riksmynt.
16,845,000:
29,380,000:
R:dr.
A \ 46,225,000
! —; 5,244,839 j85
Summa
51,469,839
85
Stockholm den
På Första Kammarens vägnar:
G. Lagerbjelke,
n. v. Talman.
3
nästa statsreglering vidtager.
! |
1 w 5" oq |
Förslagsansla |
g: |
r |
||||||||||
Penningar. |
Indelt |
Indelt slag. |
Oindelt spån mål: |
Summa |
||||||||||
Utgifter. |
g |
ränta och er-sättning för |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
|||||||||
Ordinarie: |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
1 1 Ö. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
ö. |
||
1 Första Hufvudtiteln............ |
B |
1,417,000 |
— |
— |
1,417,000 |
|||||||||
Andra |
clio ............ |
C |
2,526,596 603,800 |
11 |
5.903:89 |
'' |
2,532,500 |
|||||||
Tredje |
d:o ........... |
-> |
— |
— |
!_ |
--'' |
— |
— |
— |
— |
603,800 |
|||
1 Fjerde |
d:o ............ |
E |
7,361,581 |
312,097,13645 |
264,507 39 |
129,178 |
5 |
271,274 |
85 |
9,994,500 |
— |
|||
! Femte |
d:o ........... |
F |
3,986,986 |
02 |
81,51398 |
— |
4,068,500 |
_1 |
||||||
Sjette |
d:o ............ |
(x |
7,474,550 |
62 |
197,347 14 |
12,407 64 |
9,426 |
— |
19,794 |
60 |
7,704,100 |
”I |
||
Sjunde |
d:o ............ |
H |
7,305,351 |
77 |
22,25852 |
821 10 |
604 |
1 |
1,268 |
61 |
7,329,700 |
1 |
||
Åttonde |
d:o ............ |
1 |
4,304,725 |
66 |
258,710 611,091,112 12 |
4,834 |
1 |
10,151 |
61 |
5,664,700 |
— |
|||
Nionde |
d:o ............ |
K |
1,421,798 |
51 |
3,12941 |
151175 |
50,057 |
3 |
105,120 33 |
1,530,200 |
— |
|||
S:gr |
36,402,390 |
2,666,000 |
1,369,000 |
'' |
194,100 |
— |
407,610 |
40,845,000 |
-! |
|||||
Extra ordinarie: |
i |
|||||||||||||
Andra Hufvudtiteln............ |
L |
100,000 |
— |
— |
100,000 |
! |
||||||||
Fjerde Femte |
d:o ............ |
» |
4,113,639 920,000 |
85 |
4.113,639 |
85 |
||||||||
clio ............ |
» |
— |
920,000 |
|||||||||||
Sjette |
d:o ............ |
» |
4,480,700 |
— |
— |
4,480,700 |
— |
|||||||
Sjunde |
d:o ............ |
» |
143,100 |
— |
— |
143,100 |
— |
|||||||
Åttonde |
d:o ............ |
439,400 428,000 |
_ |
_ |
439,400 428,000 |
_ |
||||||||
Nionde |
||||||||||||||
S:gr |
~ |
10,624,839 |
85 |
_ |
10,624,839 |
85 |
||||||||
Summa |
47,027,229 |
852,666,000 |
1,369,000 |
194,100 |
407,610 |
— |
51,469,839 |
85 |
19 Maj 1871.
På Andra Kammarens vägnar:
A. N. Sundberg,
n. v. Talman.
4
Statsverkets inkomster,
Bil. Litt. A.
■ . |
Riksmynt. |
|
Ordinarie inkomster. |
R:dr. |
öre. |
Ränta ................................................................................................................... |
4,505,000 |
— |
Tionde ................................................................................................................. |
1,582,800 |
— 1 |
Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter: |
||
Penningar................................................................................. 52,700: — |
||
Spannmål, 173,000 kubikfot a 2 R:dr 10 öre .......................... 363,300: — |
416,000 |
— |
Bergverkstionde ............................................... ................................................... |
93,000 |
— |
Mantalspenningar................................................................................................. |
575,000 |
— |
Bötesmedel ........................................................................................................ |
170,000 |
— |
Kavalleriregementenas hästvakans-spanmål, 140,175 kubikfot k 2 R:dr 10 öre ... |
294,367 |
50 |
Tillfälliga rotevakansafgifter.......................................-............................................ |
7,500 |
— |
Vakansafgifter af ny ro terad jord .......................................................................... |
98,000 |
— |
Rotevakansafgifter ''af utsoekne frälsehemman i Kålland ....................................... |
24,000 |
— |
Vakansafgifter af bergslag....................................................................................... |
18,000 |
— |
Trosspassevolansafgift............................................................................................ |
26,500 |
— |
Båtsmansvakansafgift ........................................................................................... |
70,000 |
— |
Kontrollstämpelmedel ............................................................................................ |
12,000 |
— |
Fyr- och båkmedel ............................................................................................ |
750,000 |
— |
Telegrafmedel ...................................................................................................... |
740,000 |
— |
Jernvägstrafikmedel ............................................................................................ |
7,000,000 |
— |
Skogsmedel..................................................................................................i.......... |
400,000 |
— |
■ Extra uppbörd....................................................................................................... |
62,832 |
50 |
S:gr 16,845,000 R:dr. |
||
Extra ordinarie inkomster. |
||
Tullmedel ............................................................................................................. |
15,000,000 |
----'' |
Postmedel ............................................................................................................. |
2,230,000 |
|
Stämpelpappersmedel ......................................................................................... |
1,350,000 |
|
Bränvinstillverkningsafgift.................................................................................... |
10,800,000 |
— |
S:gr 29,380,000 R:dr. |
||
Summa |
46,225,000 |
5
Första Hufvudtiteln. Bil. lätt. B.
Kong!. Hot- och Slotts-staterna. Kongl. Hofstats-cmslagen. |
Penningar Riksmynt R:dr. |
öre. |
Kong!. Maj:ts hofhållning............................................................................... |
800,000 |
|
| Hennes Maj:t Enkedrottning Josephinas hofhållning ................................ |
120,000 |
_ |
1 Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergötland................................................... |
126,000 |
— 1 |
(Deruti inbegripna handpenningar för Hans Kongl. Höghets gemål.) |
53,000 |
_ |
! Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie........................................................ |
18,000 |
_ |
För underhåll och vård af möbler och andra. Staten tillhöriga inventarier i de |
56,400 |
|
Kongl. hofstallets utfodring.................................................................. |
45,000 |
|
Polis-, lys- och renhållning vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats ............... |
22,500 |
— |
Rosersbergs slott .............................................................................................. |
3,000 |
|
Ved och kol för de Kongl. bofven ........................................................................ |
50,000 |
— |
S:gr |
1,293,900 |
— |
Kongl. slotten. Reparationer å Stockholms slott med flera för de Kongl. Hofven upplåtna bygg-nader...................................................................................................... |
63,000 |
|
Brandväsendet och yttre lyshållning^ vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats |
11,250 |
—! |
Drottningholms och Svartsjö slott ....................................... |
24,600 |
___ |
Gripsholms slott............................................................................ |
5,000 |
|
Ulriksdals slott .............................................................. |
8,250 |
|
Haga lustslott och park................................................................ |
8,000 |
|
Ströinsholms slott ................................................................................................... |
3,000 |
— |
S:gr |
123,100 |
— |
Summa |
1,417,000 |
— |
6
Andra Hufvudtiteln. Bil. Litt. C.
Indelt ränta och |
j |
|||||
ersättning för |
Summa |
|||||
Penningar. |
indragna räntor, |
|||||
Förslags- |
Riksmynt. |
|||||
anslag. |
||||||
Justitic-Departcineutet. |
||||||
R:dr. |
0. |
R:dr. |
Ö. |
Ridt. |
ö. 1 |
|
Departements-chefen, Justitie-statsministern ............ |
18,500 |
— |
— |
— |
18,500 |
— |
Justitie-statsexpeditionen ......................................... |
23,200 |
— |
---- |
— |
23,200 |
— |
Högsta Domstolen .................................................... |
129,600 |
— |
-- |
— |
129,600 |
— |
J ustitiekanslers-expeditionen.................................... |
16,400 |
— |
— |
— |
16,400 |
— |
J ustitierevisions-expeditionen ................................... |
128,100 |
— |
— |
''- |
128,100 |
— |
Svea Hofrätt, med derunder lydande justiticstat ...... |
194,039 |
52 |
2,201 |
89 |
196,241 |
41 |
Göta Hofrätt, med derunder lydande justitiestst ...... |
188,771 |
85 |
3,494 |
25 |
192,266 |
10 |
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, med derunder |
||||||
lydande justitiestat .......................................... |
88,237 |
22 |
207 |
75 |
88,444 |
97 |
Krigshofrätteu ........................................................ |
12,241 |
50 |
— |
— |
12,241 |
50 |
Fångars vård och underhåll: |
||||||
Bestämdt anslag............................ 192,607: 50. |
||||||
Förslagsanslag ............................ 1,300,000: — |
1,492,607 |
50 |
— |
— |
1,492,607 |
50 |
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, Reser- |
||||||
vatio nsanslag ........................................................ |
13,500 |
— |
— |
— |
13,500 |
— |
Ersättning till personer, menigheter eller allmänna |
||||||
inrättningar för dem genom nya strafflagens in- |
||||||
förande frångångna bötesandelar, Förslagsanslag |
117,000 |
— |
— |
— |
117,000 |
— |
Medikolegal besigtningar, Förslagsanslag ................. |
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
Rese- och traktamentspenningar, Förslagsanslag......... |
18,000 |
— |
— |
— |
18,000 |
— |
Ersättning åt domare, vittnen och parter, Förslags- |
||||||
anslag................................................................ |
40,000 |
— |
— |
— |
40,000 |
— |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., Förslags- |
||||||
anslag..................................................................... |
29,898 |
52 |
-v-- |
— |
29,898,52 |
|
Extra utgifter, Reservationsanslag ............ ............... |
4,500 |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
Summa |
2,526,596 11 |
5,903 |
89 |
2,532,500 |
— |
Tredje Hufviidtiteln
7
Bil. Litt. D.
Penningar. |
||
Utrikes-Departenientet. |
Riksmynt. |
|
Diplomatiska utgifter: |
R:dr. |
ö. |
Departementschefen, Statsministern för Utrikes Ärendena .................................... |
24,000 |
— |
Departementets Expedition .................................................................................. |
24,000 |
— |
Ministerstaten ................................................................................................... |
300,000 |
— |
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ....................................................... |
48,000 |
— |
Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter.................................... .......................... |
40,800 |
— |
S:gr |
436,800 |
— |
Konsulsstaten: |
||
Departementets Expedition ................................................................................... |
4,400 |
— |
Konsulernas aflöning............................................................................................... |
147,600 |
— |
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...................................................... |
8,000 |
— |
S:gr |
160,000 |
i |
Till underhåll af Svenska Kronans hus i Konstantinopel och Tanger samt Svenska |
||
kyrkan i London ............................................................................................ |
7,000 |
— |
Summa |
603,800 |
— |
8
Bil. Litt. E.
Fjerde Hufvudtiteln.
Förslag |
s a n s 1 a g: |
|||
1 Penningar. |
Indelt |
Indelt |
Oindelt spannȌl: |
Summa |
ränta och er-sättning för |
Värde för-Matt. slagsvis å 2 R:dr 1U ore |
Riksmynt. |
Landtförsvars--Departementet, |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
.. 0. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
Departements-cliefen .................. |
17,000 |
— |
~~ |
17,000 |
—| |
|||||||
Departementets kansliexpedition ... |
39,000 |
— |
— |
39,000 |
— |
|||||||
Departementets kommandoexpedi- |
||||||||||||
tion....................................... |
16,450 |
— |
- |
— |
16,450 |
— |
||||||
Arméförraltningen ..................... |
123,700 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
123,700 |
|
Generalitetsstaten........................ |
72,350 |
— |
— |
_ |
---- |
— |
--- |
— |
— |
— |
72,350 |
— 1 |
Generalstabsofficerares bildande ... |
6,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,500 |
— |
|
Topografiska korpsen .................. |
34,250 |
— |
— |
34,250 |
— |
|||||||
Artilleristaben .......................... |
6,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6,400 |
— |
Öfverkommendants-expeditionen i |
||||||||||||
Stockholm .............................. |
6,015 |
— |
— |
6,015 |
— |
|||||||
Kommendantsstaten..................... |
11,717 |
— |
— |
11,717 |
— |
|||||||
Krigsskolan .........................■ • ■ • ■ |
79,888 |
25 |
— |
79,888 |
25 |
|||||||
Allmänna garnisonssjukhuset ...... |
62,650 |
— |
62,650 |
— |
||||||||
Resestipendium för militärläkare... |
2,000 |
— |
2,000 |
— |
||||||||
S:gr |
477,920 |
25 |
— |
— |
— |
— |
— |
'' |
— |
477,920 |
25 |
|
Indelta Arméen. |
||||||||||||
Kavalleri- och infanteriregementena |
410,402 |
48 |
2,097,136 |
45 |
264,507 |
39 |
16,944 |
8 |
35,584 |
8 |
2,807,630 |
40 |
Roteringsunderstöd, Förslagsanslag |
12,500 |
12,500 |
||||||||||
Till löneförbättringar vid indelta |
||||||||||||
arméen ................................. |
100,000 |
100,000 |
— |
|||||||||
Militieboställskassan, Reservations- |
||||||||||||
anslag.................................... |
2,057 |
14 |
10,849 |
8 |
22,784 |
58 |
24,841 |
72 |
||||
Indelta arméens och Wermlands |
||||||||||||
faltjägareregementes vapenöfnin- |
||||||||||||
gar, Reservationsanslag............ |
1,000,000 |
— |
1,000,000 |
— |
||||||||
Till trossens underhåll, Reserva- |
'' |
|||||||||||
tionsanslag.............................. |
26,520 |
— |
26,520 |
— |
||||||||
S:gr |
1,551,479 |
62 |
2,097,136 |
45 264,507 |
39 |
27,794 |
6 |
58,368 66 |
3,971,49212 |
|||
Transport |
2,029,399 |
87 |
2,097,136 |
45 |
264,507 |
39 |
27,794 |
6 |
58,36866 |
4,449,412 37 |
9
Förslagsanslag:
Indelt |
Indelt slag. |
Oindelt spån mål: |
Summa |
|||||||||
ränta och er-sättning för |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt |
|||||||||
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R-.dr. |
Ö. |
|
Transport |
2,029,399 |
87 |
2,097,136 |
45 |
264,507 |
39 |
27,794 |
6 |
58,368 |
66 |
4,449,412 |
37 |
Värfvade Arméen. |
||||||||||||
Lifgardet till häst ..................... |
115,556 |
05 |
— |
— |
— |
5,985 |
— |
12,568 |
50 |
128,124 |
55 |
|
Husarregementet Konung Carl XV |
139,664 |
99 |
— |
— |
— |
- |
10,577 |
7 |
22,213 |
17 |
161,878 |
16 |
Svea Lifgarde .......................... |
149,922 |
70 |
— |
- |
— |
— |
10,672 |
2 |
22,411 |
62 |
172,334 |
32 |
Andra Lifgarde! ...................... |
149,537 |
70 |
— |
- |
--- |
— |
10,672 |
2 |
22,411 |
62 |
171,949 |
32 |
Wermlands Fältjägare-regemente... |
69,490 |
50 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
69,490 |
50 |
Svea, Göta och Wendes Artilleri- |
||||||||||||
regementen, Reservationsanslag |
766,570 |
05 |
— |
— |
— |
— |
41,589 |
6 |
87,338 |
16 |
853,908 |
21 |
marinregemente! ........................ |
248,228 |
42 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
248,228 |
42 |
||
Fortifikationen (derunder Reserva-tionsanslag till Fortifikationens |
||||||||||||
praktiska öfningar 10,000 K:dr)... |
168,620 |
11 |
— |
— |
— |
— |
3,182 |
7 |
6,683 |
67 |
175,303 |
78 |
Kavalleri- och artillerihästars re- |
||||||||||||
montering och skoning ............ |
58,634 |
75 |
__-- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
58,634 |
75 |
|
Lega för hästar till Artilleriets och |
||||||||||||
Pontonierbataljonens exercis...... |
11,990 |
74 |
— |
— |
— |
— |
18,049 |
5 |
37,903 |
95 |
49,894 |
69 |
-Fourragering af Artilleriets och Pon-tonierbataljonens samt värfvade |
||||||||||||
slag....................................... |
390,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
___ |
— |
— |
— |
390,000 |
— |
Mathållning för manskapet vid Gar-nisonsregementena, Förslagsan- |
||||||||||||
slag....................................... |
320,000 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
320,000 |
— |
S:gr |
2,588,216 Öl |
— |
— |
— |
100,728 |
9 |
211,530 69 |
2,799,74670 |
||||
Bevaring eu. |
||||||||||||
Lif bevärings-regementet............... |
15,911 |
50 |
— |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
15,91150 |
||
Gotlands Nationalbeväring............ |
138,053 |
40 |
--- |
— |
— |
655 |
_ |
1,375 50 |
139,428 90 |
|||
Transport | 4,771,580 78 |
2,097,136 45 Vi. |
264,507 |
39 |
129,178 |
5 |
271,27485 |
7,404,49947 2 |
10
Förslagsanslag:
Indelt Penningar, i ränta och er-sättning för |
Indelt |
Oindelt spanmål: |
^ Summa |
|||
Mått. |
Värde för-slagsvis k 2 |
Riksmynt. |
||||
It: dr. ö. R:dr. ö. |
lhdr. ö. |
Knb.-fot. |
k. R:dr. | ö. |
litdr. |
Ö. |
|
Transport |
4,771,580:782,097,136:45 |
264,507 39 |
129,178 |
5 271,274 85 |
7,404,499 |
47 |
Hallands Beväring ..................... Wester-Norrlands Bevaring, Inne- |
7,500!-!--- i |
--- - |
7,500 |
|||
fyllnad ................................. Beväringsmanskapets vapenöfning, |
6,295 ---1- |
___ |
6,295 |
|||
Förslagsanslag ...................... |
600,000;— ---- — |
--- — |
— |
—: ------ |
600,000 |
— |
S:gr |
767,759 90 --- — |
---|- |
655 |
- 1,375 50 |
769,135 |
40 |
Materielen. |
||||||
Försvarsverket till landa i allmän- |
||||||
het eller Arméförvaltningens de-partement, Reservationsanslag,.. |
1,277,44719 --— |
1,277,447 |
19 |
|||
Till lif- och släpmunderingar vid Rotehålls-regementena............... Inqvarteringskostnader i Stockholm, |
262,520;— |
— K |
— |
— --- — |
262,520 |
T |
Fwslagsanslag........................ Till inqvarteringens ordnande i |
18,000— --- - |
18,000 |
||||
Stockholm, Reservationsanslag... |
21,450—--— |
21,450 |
||||
na, Förslagsanslag................. |
36,000— ---j- |
— — |
— |
—| ---- — |
36,000 |
— 1 |
Salpeteruppköp, Förslagsanslag ... |
110,000—1 ----- — |
110,000 |
||||
garnisonsorter ........................ |
33,000;— -— — |
--j— |
—j--— |
33,000 |
— |
|
S:gr |
1,758,41719]--- |
—7— j — |
— |
—.--j — |
1,758,417 |
19 |
Diverse anslag. |
||||||
För en ridskola vid Ström sholms |
||||||
kungsgård.............................. |
14,200-;--— |
—— — |
— |
— ---- — |
14,200 |
—: |
Till skjutskolor, Reservationsanslag |
9,000; —,--1— |
--- — |
— |
—---— |
9,000 |
|
Transport |
7.166,992 97 2,097.136 45 |
264.507 39 |
129,178 |
5 271,27485 |
9,799.911 |
66 |
11
I
Transport
Spaumålsuppliandlings- och bagerikostnader
.............................
Durchmarchekostnader. Reservationsanslag.
.............................
Rese- och traktaments-penningar,
Förslagsanslag.......................
Skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. för Arméförvaltningen in.
tl. verk .................................
Skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för Departementets Kansliexpedition,
Förslagsanslag.........
Extra utgifter ..........................
S:gr
Summa
Förslagsanslag: |
||||
Indelt Penningar, vänta och er-sättning för |
Indelt |
Oindelt spanmål: Värde för-Mått. blagsvis a 2 R:dr 10 ore |
Summa Riksmynt. |
|
R:dr. | ö. R:dr. ; ö. 7,166,992 97 2,097,13(5 45 |
R:dr. j ö. j |
Knb.-fot. k. 129,178 5 |
Kull-, ! ö. 271,274 85 |
R:dr. ö. 9,799,91166 |
37.500-
8,000-
70,000,-
37,500 —
— 8,000 —
70,000:—j
8,770,—:--|—--j—:--- —--!—i 8,770;—I
2,818134 i— ----- ---I—j--2,81834
67,500!—---i—;--- —, ---- —,--—. 67,500 —
217,788 34 —- — --- ---— —; 217,788,34
7,361,581 31 2.097,13645 264,507 39 129,178 5 271,27485 9,994,500 —
12
Femte Huftudtiteln.
Bil. Litt. F.
Indel t ränta och |
|||
ersättning för in- Summa |
: |
||
Penningar. |
dragna räntor, |
||
Sjöförsvars-Departcmentet. |
Förslags- \ Riksmynt. anslag. |
||
Aflöning sst åter. |
R:dr. ! ö. |
R:dr. ö. : R:dr. |
|
Departements-chefen.................................................. |
15,000 — |
15,000 |
— |
Departementets Kansli-expedition ......................... |
18,900 — |
18,900 |
— |
Departementets Kommando-expedition ...................... |
4,100j — |
4,100 |
— |
Förvaltningen af Sjöärendena .................................... |
35,250 — |
35,250 |
— |
Sjökrigsskolan ........................................................... |
21,470 — |
21,470 |
— |
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer ............ |
997,145128 |
--—j 997,145 |
28 |
Båtsmansindelningen .................................................. |
--— |
81,053 98 81,053 |
98 |
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge |
|||
län anslagna räntor, Förslagsanslag ..................... |
24,000 — |
24,000 |
— |
8: gr |
1,115,865 28 |
81,053 98: 1,196,919 26 |
|
Materielen. |
i ! - |
||
Flottans nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag |
783,227 32 |
--!—i 783,227 |
32 |
Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reserva- |
|||
länsanslag ............................................................ |
13,500; — |
13,500 |
— |
Båtsmäns beklädnad, Förslagsanslag, högst ............... |
138,200 — |
--— 138,200 |
—: |
I Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar, |
|||
Reservationsanslag................................................ |
55,164|60 |
55,164 |
60 |
S:gr |
990,091 92 |
--— 990,091 |
92 |
Diverse anslag. |
|||
\ Sjö vapnets öfningar, Reservationsanslag: |
|||
Exercis af Flottans bemanning ......... 479,850: — |
|||
Sjöexpeditioner till handelns skyddande 150,000: -— |
629,850 — |
---- — 629,850 |
— |
| För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, |
|||
Reservationsanslag................................................... |
60,000| — |
60,000 |
— |
i Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, För- |
|||
slagsanslag ............................................................ |
268,350 12 |
• — j— 268,350 |
12 |
! Till stipendier för sjöofficerare under anställelse i |
I |
||
utländsk tjenst eller kommendering utrikes......... |
i5,ooo;— |
15,000 |
— |
i Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, Reserva- |
|||
tionsanslag ............................................................ |
16,450 — |
16,450 |
— |
Durehinarchekostnader, Reservationsanslag ................. |
20,000 — |
---- j—| 20,000 |
|
Transport |
3,115,607 32 |
81,053 9B 3,196,661 |
30 |
18
Indelt ränta och |
1 |
|||||
ersättning för |
in- |
Summa |
||||
Penniugar. |
dragna räntor, |
|||||
Förslags- |
Riksmynt. |
|||||
anslag. |
||||||
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
|
Transport |
3,115,607 |
32 |
81,053 |
98 |
3,196,661 |
30 |
För sjukvård ...................................................... |
39,000 |
— |
— |
39,000 |
— |
|
För diverse behof ...................................................... |
19,175 |
— |
■-- |
— |
19,175 |
— |
Rese- och traktaments-penningar, Förslagsanslag ..... |
15,000 |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för För- |
||||||
valtningen af Sjöärendena ................................... |
4,000 |
— |
— |
4,000 |
-'' |
|
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Repar- |
||||||
temeritet» Kansli- och Kommando-expeditioner, |
||||||
Förslagsanslag........................................................ |
2,203 |
70 |
— |
__ |
2,203 |
70 |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjö- |
||||||
försvarets stationer, Förslagsanslag............''........... |
27,000 |
— |
— |
27,000 |
— |
|
Extra utgifter ........................................................... |
15,000 |
— |
— |
— |
15,000 |
|
S:gr |
1,131,028 |
82 |
- |
1,131,028 |
82 |
|
För handeln. |
||||||
Lots- och fyr-inrättningen med dertill hörande pers» |
||||||
nal (häraf ett särskildt reservationsanslag å 10,000 |
||||||
R:dr till lifräddningsanstalterna å rikets kuster), |
||||||
Reservationsanslag ............................................... |
750,000 |
— |
460 |
— |
750,460 |
— |
Summa |
3,986,986 |
02 |
81,513 |
98 |
4,068,500 |
14
Sjette Hufvudtiteln. Bil. Litt. G.
Förslagsanslag: |
||||||
Penningar. |
Indelt |
Indelt |
Oindélt spanmål: |
Summa |
||
ränta och er-sättning för |
1 Värde för-tro,, slagsvis å 2 Mätt- R:dr 10 öre kubikfoten. |
Riksmynt |
||||
Civil-tiepartementet. |
R:di. ö. |
R:di\ ö. |
R:dr. i ö. |
Knb.-fot.j k.j R:dr. '' ö. |
R:dr. |
Ö. |
: Statsråden utan departement: |
||||||
3 ä 12,000 R:dr ................. |
■ 36,000 — |
__i_|-- |
36,000 |
— |
||
'' Departementschefen.................. |
17,000- |
-- |
j |
— — — — |
17,000 — |
|
Departementets Expedition.......... |
45,600!— |
45,600 |
— |
|||
Kommers-kollegium................. |
84,400 — |
--- — |
--— |
— — —. — |
84,400 |
—! |
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska
Central-byrån ......... 15,750: —
Reservationsanslagen:
Till bibliothekets
underhållande.
..... 1,000: —
Till arfvoden
åt tillfälliga
biträden......7,250:
Till det officiel»
statistiska
trycket,.. 5,000: —
Till en statistisk
tidskrifU^Oti — j425<k — 30,000—__—__—__i—__— 30,000 —
Landtmäteristaten .................... 95,500''— —— — —— —--—--- i— 95,500 —
För Rikets ekonomiska kartverk, | ! !--1—--!—i — |—j---!—j
Reservationsanslag.................. | 6,000[—|--!—''--—;--- j—j--- ''—; 6,000j—
Öfverståthållare-embetct............... 77,267j—\ —— —--—j--j—j —— — 77,267 —
Landstatema i länen .................. j 1,078,83115i 153,092 37 12,361186 7,164 5 15,045 45! 1,259,33083
Särskild! förslagsanslag för Landsstaterna
i länen:
Landshöfdingens i Wester-Norr- j
lands län lön: >
Transport : 1,470,598 lö| 153,092 37 12,36186| 7,164! ö| 15,045^ 1,651,097(83
15
Förslagsanslag:
Indelt Penningar. ränta och er-j sättning för 1 |
Indelt Oindelt spanmål: |
Summa |
|||||
ersättning för indragna M&tt tiondean-slag. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
|||||
R:dr. ö.l R:dr. | ö. |
R:dr. j ö.| Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
5. |
|
Transport |
1,470,59815 153,092 37 |
12.36186 7,164 |
5 |
15,045 |
45 |
1,651,097 |
83 |
Till bestridande af lösen för åt- |
H |
||||||
skilliga i lönen ingående rån te-persedlar .............................. |
5,000 |
j | |
'' |
_ |
5,000 |
||
: Statens jernvägstrafik, förslagsvis |
|||||||
beräkna»!! att af trafikmedlen |
4,300,000!—,---j— |
_ |
4,300,000 |
||||
Gästgifvares friheter .................. i Till lättnad för skjutningstungan, |
1,03913: 17,42371 |
861 38 |
1 |
80 |
Öl |
18,551 |
46 |
der den genom entreprenad be-strides och är särdeles tryckande, |
! ! 125,000—--—- |
125,000 |
i |
||||
Färjor och färjekarlar.................. |
50— 184 69 |
3717[ — |
_ |
— |
— |
271 |
86 |
S:gr |
5,901,687 28 170,700 77 |
12,407 64 7,202 |
6 |
15,125 46 |
6,099,921 |
15 |
."Jordbruket, handeln och näringarne.
Skiften och afvittringar............. |
63,000 |
— --- - |
---|- |
— |
— |
-- |
— |
63,000 |
— |
Vägar och kommunikationer ........ Undervisningsanstalter för jordbruk |
12,000 |
12,000 |
|||||||
och landtmannanäringar............ Landtbruksingeniörer och deras bi- |
164,600 |
• |
164,600 |
||||||
träden .................................... Befrämjande i allmänhet af jord- |
43,950 |
" |
43,950 |
||||||
bruk och landtmannanäringar ... |
40,900 |
__j_ |
--- — |
— |
— |
— |
— |
40,900 |
— |
Hästafvelns förbättrande............... Undervisningsanstalter för bergs- |
49,545 |
330 |
7 |
69447 |
50,239 |
47'' |
|||
bruk och slöjder .................... |
234,425 |
— ---- 1— |
---- _ |
— |
— |
— |
— |
234,425 |
— |
Transport |
6,510,10728 170,700 77 |
12,407 64 |
7,533 |
3 |
15,81993 |
6,709,035 |
62 |
16
Förslagsanslag:
Indelt |
Indelt |
Oindelt spanmål: |
Summa |
|||||||||
renmngar. |
ränta och er-sättning för |
Mått. |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Riksmynt. |
||||||||
It: dr. |
ö. |
It dr. |
ö. |
lt:dr. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
Ö. |
|
Transport |
6,510,107 |
28 |
170,700 |
77 |
12,407 |
64 |
7,533 |
3 |
15,819 |
93 |
6,709,035 |
62 |
Befrämjande i allmänhet af slöj-derna ................................... |
27,500 |
27,500 |
_ |
|||||||||
Undervisningsanstalter för handel |
49,050 |
_ |
49,050 |
|||||||||
Befrämjande i allmänhet af handel |
22,500 |
. 22,500 |
||||||||||
Befrämjande i allmänhet af bergs-bruket ................................... |
3,700 |
40 |
23,70010 |
__ |
5 |
4 |
11 |
34 |
27,411 |
84 |
||
Fiskerinäringens understöd ......... |
16,100 |
— |
— |
— |
16,100 |
— |
||||||
S:gr |
727,270 |
40 |
23,70010 |
— |
— |
336 |
1 |
705 |
81 |
751,67631 |
||
Diverse anslag. Utflyttningshjelp efter skiften, För-slagsanslag ........................... |
110,000 |
110,000 |
_ |
|||||||||
Ersättning till Sala bergslag för |
4 |
18 |
1,264 |
2,654 |
40 |
2,658 |
58 |
|||||
Odlingshjelp för krononybyggare, |
4,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,500 |
_ |
||||
Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar, Förslagsanslag ... |
2,700 36 |
2,946 |
27 |
— |
— |
623 |
3 |
1,308 |
93 |
6,955 |
56 |
|
Karantän sinrättningen på Känsö, |
15,850 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,850 |
||||
Till aflösning af Öresundska tullen, |
188,000 |
— |
188,000 |
— |
||||||||
Till aflösning af Scheldetullen, För-slagsanslag ........................... |
26,500 |
_ |
_ |
__ |
_ |
26,500 |
||||||
Transport |
6,976,51222 |
197,347 14 |
12,407 |
64 |
9,426 |
— |
19,794 |
60 |
7,206,061 |
60 |
17
Penningar.
Förslagsanslag: |
|||
Indelt |
Indelt |
Oindelt spanmål: |
Summa |
ränta och er-sättning för |
: Värde för-M0,. 1 slagsvis ä 2 MatL R:dr 10 öre kubikfoten. |
Riksmynt. |
R:dr. |
Ö. |
It: dr. |
ö. |
R:dr. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. |
Rall''. |
ö. |
|
Transport |
6,976,512 |
22 |
197,347 |
14 |
12,407 |
64 |
9,426 |
— |
19,794 |
60 |
7.206,061 |
60 |
Kontrollen å bränvinsförfattningar-nes tillämpning och restitution |
400,000 |
400.000 |
||||||||||
Rese- och traktaments-penningar, |
23,000 |
23.000 |
||||||||||
Skrifmaterialier och expenser, ved |
60,038 |
40 |
I 60.038140 |
|||||||||
Extra utgifter, Reservationsanslag |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
— |
15,000 |
|
S:gr |
845,592 |
94 |
2,946 |
27 |
—— |
— |
1,887 |
3 |
3,963 |
33 |
852,502 54, |
|
Summa |
7,474,55062 |
197,34714 |
12,407 >64 |
9,426 |
— |
19,794!60 |
7,704,100! |
Hör till Rikad. underd. Skrifvelse, 1871, N:o 7(i.
3
18
Bil. Litt. IL
Sjunde Hufvudtiteln.
Förslagsanslag:
Penningar. |
ludelt vänta och er-sättning för |
Indelt |
Oiudelt Matt. |
pan mål: Värde för-slagsvis å 2 |
Summa Riksmynt. |
|||||||
Finans-Departementet. |
Boll''. |
ö.: |
Lär. |
Ö. |
Lär. |
ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Lär. |
ö. |
Lär. |
ö. |
Departements-chefen ..........1....... |
17,000 |
— |
— |
— |
---- |
— |
— |
— |
— |
— |
17,000 |
—I |
Departementets Expedition ......... |
38,200 |
— |
— |
— |
— |
—. |
-- |
— |
— |
38,200 |
-1 |
|
Kammar-kollegium ..................... |
117,450 |
—■ |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
--- |
— |
117,450 |
-! |
Statskontoret.............................. |
98,000 |
— |
— |
— |
- |
94 |
5 |
198 |
45 |
98,198 |
45 |
|
Stämpelpappers-omkostnader, För-slagsanslag.........................,..... |
164,000 |
— |
164,000 |
|||||||||
Mynt- och. kontrollverken: Löningar ............... 18,700: — Till myntverkets drift |
30,700 |
30,700 |
||||||||||
Omkostnader för kontrollverket, För-slagsanslag......................... ... |
5,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
5,400 |
— |
||||
Kammarrätten ........................... |
126,426 |
94 |
— |
— |
— |
— |
— |
.--- |
— |
126,426 |
94 |
|
Ofverintendents-embetet................ |
25,400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
25,400 |
—j |
|
Postverket, kontanta anslaget, för-slagsvis berälcnadt att af post-medlen direkte utgå .............. |
2,230,000 |
34 |
2,230,034 |
|||||||||
Telegrafverket, Reservationsanslag |
740,000 |
~ |
— |
— |
. |
— |
740,000 |
— |
||||
Tullverket, Förslagsanslag att af |
1,980,000 |
1,980,000 |
— |
|||||||||
Ersättning till städerna för ro istad |
1,040,000 |
— |
— |
— |
1,040,000 |
— |
||||||
Skogsväsendet (af kontanta belop-pet 90,000 R:dr såsom Reserva-tionsanslag) ........................... |
337,678 |
06 |
900 |
338,578 |
06 |
|||||||
Till belöningar för rofdjurs dödande, . Förslagsanslag........................ |
12,00o|— |
— |
— |
12,000 |
||||||||
Transport |
6,962,255 |
— |
934 |
— |
— |
— |
94 |
5 |
198 45 |
6,963,387 |
45 |
19
Förslagsanslag:
ludclt |
Indelt |
Oindelt |
spanmål: |
Summa |
||||||||
1 |
reunmgur. |
ränta och er-sättning för |
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. \ |
| |
||||||
R:dr. |
Ö. |
K: dr. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
6. |
|
Transport Lyshållning in. tl. utgifter för Kro-nans publika hus i Stockholm, |
6,962,255 |
934 |
. |
94 |
5 |
198 |
45 |
6,963,387 |
45! |
|||
Förslagsanslag........................ Byggnader och reparationer i Stock- |
18,000 |
__ |
______ |
18,000 |
” |
|||||||
bolin, Reservationsanslag......... |
50,600 |
— |
— |
— |
— |
--’ |
— |
— |
— |
50,600 |
—i |
|
Byggnader och reparationer i lands- |
||||||||||||
orterna, Reservationsanslag ...... |
70,300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
70,300 |
||
| Städers friheter, Förslagsanslag ... |
21,721 |
29 |
21,324 |
52 |
75495 |
509 |
6 |
1,070 |
16 |
44,870 |
92 |
|
| Transportkostnader för Statsverkets |
||||||||||||
bergseffekter, Förslagsanslag ... |
3,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3,000 |
-I |
Observations- och uppbördsprocen- |
||||||||||||
ter in. m., Förslagsanslag......... j Mantalsskrifningsprovision, För- |
9,933 |
85 |
66115 |
“ |
10,000 |
|||||||
slagsanslag ...............!........... |
19,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
—— |
— |
19,500 |
— |
|
i Bestitntioner, Förslagsanslag ...... 1 Uppköp af ved för Wisby s. k. |
15,000 |
15,000 |
||||||||||
kronokalkugn, Förslagsanslag ... I Bese- och traktan: ents-penn in gar, |
4,000 |
_ |
"" |
- |
4,000 |
|||||||
Förslagsanslag........................ 1 Skrifmaterialier och expenser, ved |
6,000 |
— |
__ |
6,0001— |
||||||||
m. in., Förslagsanslag ........... |
1.8,541 |
63 |
— |
— |
— |
_ |
— |
.-- |
- |
18,541163 |
||
! Extra utgifter, Reservationsanslag |
46,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
—— |
— |
46,500;— |
|||
i Kong!. Theatern ........................ |
60,000 |
60,000|— |
||||||||||
Summa |
7,305,351 |
77 |
22,258 |
52 |
'' 821 |
ho |
604 |
1 |
1,26861 |
7,329,700;- |
20
Åttonde Hufvudtiteln. Bil lätt. L
Indelt i Penningar, ränta och er-sättning för / j |
Förslagsanslag: Indelt Oindelt spanmål: j Summa tionde och i—--------------------,-------------- ersättning | Värde för- Riksmynt, för indragna jslagsvis å 2 tiondean- 1 a R:dr 10 öre! slag. ! kubikfoten. |
||||||
R:dr. |
| ö.l R:dr. ] ö.l |
R:dr. |
i ö. Kub.-fot. k. |
R:dr. { ö.j R:dr. |
Ö. |
||
Bcklesiastik-Departementet. |
j 1 1 i '' 1 r j |
! '' |
1 |
‘ |
|||
Departements-chefen .....r............ |
17,000 |
__!_ L| |
— |
;— |
--- |
----- — 17,000 |
|
Departementets Expedition ......... |
52,800 |
— |
i |
----- i_ |
--- 52,800 |
||
Riksarkivet ............................. |
20,040 |
----- i 20,040 |
— |
||||
Kong!. Bibliotiieket''.................... |
27,850 |
—I---—j |
— |
—! |
--I_ |
.....— i—! 27,850 |
— |
Nationalmuseum ... .................... |
25,550 |
__ |
— |
—i |
--- |
--- - 25,550 |
— |
Kleresi-staten ........................... |
14,968 |
65 i 130,110111 |
315,425;46; |
3,249 5 |
ii,823 95 467,328 |
17, |
|
Särskilda förslagsanslag för Kle- |
; | |
||||||
resiet: |
|||||||
Biskopens på Gotland lön 3,000: — |
! |
! ! |
|||||
Åt 13 konsistorii-nota- |
: |
1 |
|||||
rier, å 270 R:dr, högst 3,510: — |
6,510 |
-j--j-j |
— |
—1 |
--;— |
6,510 |
|
Domkapitlens Expeditioner, Reser- |
|||||||
vationsanslag ..................... |
10,000 |
- ! ! |
Ml - 10,000 |
-1 |
|||
Lappmarks ecklesiastikverk, För- |
, ii |
||||||
slagsanslag ........................... |
22,700 |
—1 — — |
— |
—| |
--- |
--- 22,700 |
-'' |
Universiteten (af kontanta beloppet |
I |
j I |
|||||
ett förslagsanslag å 30,000 R:dr |
i |
■ |
|||||
för upprätthållande till visst be- |
|||||||
lopp af sådana löner vid Upsa- |
: |
||||||
la universitet, i Indika spanmål |
|||||||
ingår).................................... |
278,037 |
49 82,363,36 |
112,381 |
71 |
80! 2 |
168:42 472,950 |
98 |
Carolinska Mediko-kirurgiska insti- |
|||||||
tutet ;................................... |
75,051 |
___1_ |
— > |
--|—; |
--'' —i'' 75,051 |
—! |
|
Elementarläroverken, Reservations- |
|||||||
anslag................................... |
1,473,751 |
44 8,91396! |
208,382 |
ig| |
---i-J |
--—1 1,691,047 |
56 |
Seminarium för bildande af lära- j |
|||||||
rinner.................................. |
25,000, |
—--— |
''-- |
— |
---— |
25,000 |
—! |
Pedagogier och folkskolor............ j |
44,609 |
85 4,2191-1 |
7,990 |
08; |
448 9! |
942169, 57,761162 |
|
Transport j |
2,093,868, |
13 225,606 43 |
644,179 |
41 |
3,778! 6 |
7,93506'' 2,974,589 33 |
21
Transport j
För folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares i
bildande ............... 103,000: — j
Stipendier för serniha
rii-elever
............... 45,000: —■
Arfvoden och resekostnadsersättning
för
folkskole-inspektörer 40,000: — l
Undervisningsmateriel
m. in. för folkskolorna 10,000: — ;
Understöd för högre
folkskolor............... 10,000: — i
Förslagsanslag:
Penningar. |
Indelt .ränta och er-! sättning för |
Indelt i tionde och |
Oindelt spanmål: |
Summa |
||||
| ersättning j |
Mått. |
Värde för-: slagsvis ä 2 |
i Riksmynt. |
|||||
R:dr. ; ö. |
R:dr. 1 ö. |
R:dr. ö. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
ö. |
R:dr. |
.. |°1 |
2,093,868 43 |
225,606 43 |
644,179 41 |
3,778; |
6 |
7,935! |
06; |
2,971,589 |
| 33! |
I
eller ett gemensamt
reservationsanslags 208,000: —
Lönetillskott åt lärare
vid folkskolor
och småskolor, För
-
. slagsanslag ......... 1,100,000: — |
1,808,000 |
— |
— |
1,308.000 |
||||
Gymnastiska centralinstitutet ...... Sundhets-kollegium med Medicinal-staten (derunder ett reservations- |
20,400 ! |
29,400 |
||||||
anslag å 6,000 R:dr) ............... Barnmorske - undervisningen och |
. 283,127 |
- i- ~ |
— |
j— |
283,127 |
—! |
||
Barnbördshusen ..................... |
21,841 |
—| |
--: |
- 4,103 82 -— j— |
25,944 |
82 |
||
Orthopediska institutet ............... |
8,250 |
— |
--| |
-j--:-1 ---— j_j |
_! |
8,250 39,400 |
_! |
|
Veterinär-undervisningen ............ |
39,400 |
— |
— ! |
—1---!—; -A.-'' : !- |
||||
Vaccinationens befrämjande ........ j |
3,600 |
—1 |
■ —— |
—1 —— —1--1—i |
_____ |
3,600 |
||
Transport j |
3,787,486 43| |
225,606 |
43 618.283 23 3,778? 6i |
7,935 |
06 |
4,669,311 |
15; |
i
22
Förslagsanslag:
Penningar. |
Indelt |
Indelt |
Oindelt spanmål: | |
Summa |
|||||||
ränta och er-sättning för |
Matt, |
Värde för-slagsvis ä 2 |
Riksmynt. |
||||||||
R:dr. |
Ö. |
R:dr. 1 |
.. j 0. |
R:dr. |
.. 1 0. |
Kub.-fot. |
k.'' |
R:dr. j ö. |
R:dr. |
Ö. |
|
Transport |
3,787,486 |
43 |
225,606:43 |
648,283 |
23 |
3,778 |
6 |
7.935 06 |
4,669,311 |
15 |
|
Farsoters och smittosamnia sjukdo-mars botande, Förslagsanslag ... |
75,000 |
___|- |
75,000j |
||||||||
Svenska Läkare-sällskapet............ |
3,000 |
— |
— |
— |
—— |
___ |
— |
--— |
3,000 |
—j |
|
Svenska Akademien.................... |
12,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
-- |
--— |
12,000 |
||
Vetenskaps-akademien.................. |
14,710 |
— |
-— — |
14,7101 |
—1 |
||||||
Vitterhets-, Historie- och Antiqvi- |
|||||||||||
tets-akademien ........................ |
16,450 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
--- |
16,450 |
— |
Fria konsternas Akademi: Till aflöning m. in.......39,600: — |
|||||||||||
Till utrikes resestipen-dier, Reservations- |
|||||||||||
anslag .................. 8,000: — Till inköp af Svenska |
53,600 |
__ |
1 |
53,600 |
|||||||
Musikaliska Akademien ............... |
30,300 |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
--— |
30,300 |
— |
|
Naturhistoriska Riksmuseum......... |
43,950 |
— |
— |
! |
— |
— |
— !— |
43,950 |
—| |
||
Undervisningsanstalter för döfstum- |
|||||||||||
ma och blinda: |
! |
||||||||||
Allmänna Institutet... 81,000: — |
: |
- |
i |
1 j |
|||||||
uppfostringsanstal- |
|||||||||||
ter för medellösa |
'' 101,000 |
!- |
1 |
-| 101,000 |
j-: |
||||||
! Fattigvården i Stockholm och lands- |
9,536 |
| |
|||||||||
orterna ................................. |
9,141 |
25 |
158 |
29 236Åt |
i- |
-i — i— |
l-i |
23
Förslag |
s a n s 1 a g: |
|||||||||||
Indelt |
Indelt |
Oindelt spanmål: |
Summa |
|||||||||
rennmgar. |
ränta och er-sättning för |
Mitt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt |
||||||||
Lär. |
Ö. |
R:dr. |
Ö. |
Lär. |
Ö. |
Kub.-fot. |
k. |
Lär. |
Ö. |
Lär. |
ö. |
|
Transport Fattigvården i allmänhet, Förslags- |
4,146,637 |
68 |
225,764 |
72 |
648,519 |
69 |
3,778 |
6 |
7,935 |
06 |
5,028,857 |
15 |
anslag.................................... Serafimerorden s-lasarettets under- |
35,000 |
— |
— |
~~ |
35,000 |
_ |
||||||
håll....................................... |
24.000 |
— |
--- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
24,000 |
— |
|
Hospitals och Lasaretts underhåll |
7,804 |
33 |
18,856 |
27 |
89,587 |
68 |
70 |
9 |
148 |
89 |
116,397 |
17 |
Störa Barnhuset i Stockholm ...... |
1,750 |
— |
— |
— |
42,930 |
09 |
— |
— |
—— |
— |
44,680 |
09 |
Frimurarebarnhuset..................... |
1,250 |
-- |
1,250 |
— |
||||||||
Barnhusen i landsorterna ............ |
--- |
— |
— |
— |
25,672 |
71 |
— |
— |
— |
— |
25,672 |
71 |
Kyrkors underhåll ..................... Resestipendier samt läroböckers och |
6,720 |
83 |
14,089 |
62 |
284,401 |
95 |
984 |
6 |
2,067 |
66 |
307,280 |
06 |
tionsanslag.............................. Rese- och traktaments-pehningar, |
20,000 |
20,000 |
||||||||||
Förslagsanslag........................ Skrifmaterialier och expenser, ved , |
1,500 |
1,500 |
||||||||||
in. in., Förslagsanslag ............ |
45,062 |
82 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
45,062 |
82 |
|
i Extra utgifter, Reservationsanslag |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
Summa |
4,304,72566 |
258,710 |
611,091,112 |
12 |
4,8341 1 |
10,151 |
61 |
5,664,700 |
— |
24
Nionde Hufvudtiteln. Bil Litt. K.
Pensions- och Indragningsstaterna.
A) Pensions-staten.
Förslagsanslag: |
||||
Peniiiiigar. |
Indelt ränta och er-sättning för |
Indelt |
Oindelt spanmål: |
|
Värde för-slagsvis k 2 |
||||
R:dr. ö. |
R:dr. j ö. |
R:dr. ö. |
Kub.-fot. ] k. |
R:dr. ö. |
Summa
Riksmynt.
R:dr.
Civilstatens Pensionskassa:
Pensionsstaten för civile
embets- och tjensteman 37,500: —
Dito för deras enkor och
omyndiga barn......... 45,000: —
Ersättning för mistade
löneinnehållningar ... 2,245:50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps
- besparingar
.................... 6,540: —
För pensionering af
Kommissions-landtmätare
jemte dessa tjen
stemäns
enkor och barn 7,200: — | gg 485''50__
Arméens Pensionskassa:
Pensionsstaten för militäre em- j
hets- och tjenstemäns samt un- ]
derofficerares enkor och
barn........................ 87,500: —
Ersättning för mistade
löneinnehållningar...... 4,639:50.
Dito för nådårs- och begrafningshjelps-bespa
ringar.
.................... 28,080: - 70,219!50 —
Wadstena, Krigstnanshus-kassa...... j 193,058^98, —
Transport 361,763 98 —
98,485TjO
— |
— |
— |
24,713 3 51,897 [93 |
70,219 244,9561 |
50: 91 |
—■ |
—— |
24,713 3 51,897 [93 |
413,661 |
91 |
25
Fors! |
»8 |
s a n s 1 a g: |
|||||||||
'' |
Penningar. |
Indelt |
Indelt |
Oindelt |
jpanmål: |
Summa |
|||||
ränta och er-sättning för |
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
Riksmynt. |
||||||||
R:dr. ö. |
It-.dr. |
ö. |
R:dr. |
.. 0. |
Kub.-fot. |
k. |
R:dr. |
Ö. |
R:dr. |
ö. ! |
|
Transport |
361,763 98 |
—— |
— |
— |
24,713 |
3 |
51,897 |
93 |
413,661 |
91 |
|
! Amiralitets-krigsmanskassan: tel........................... 43,100: — Ersättning för mistade Dito för nådårs- och be- |
'' |
- |
|||||||||
grafningslij elps-bespa- ringar..................... 2,580: — |
46,295|— |
__ |
46,295 |
||||||||
! Invalidhus-fonden........................ |
3,23916 |
— |
— |
— |
— |
25,315 |
2 |
53,161 |
92 |
56,401 |
08 |
'' För blesserade Öfver- och Under-officerare, Reservationsanslag ... 1 Bidrag till handelsflottans pensions-» |
5,000 — |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5,000 |
— |
|
anstalt att af tullmedlen direkte |
|||||||||||
\ utgå, Förslagsanslag ............... Bidrag till folkskolelärares pen- |
78,000 — |
78,000 |
|||||||||
sionering .............................. |
30,000 — |
''-- |
— |
— |
30,000 |
—. |
|||||
Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupill-kassa ..................... Bidrag till Kongl. Theaterns pen- |
2,000 — |
— |
— |
'' |
— |
..... |
2,000 |
||||
sionskassor.............................. |
6,000:— |
— |
— |
— |
- |
—— |
— |
— |
— |
6,000 |
I |
S:gr |
532,29814 |
— |
— |
--j- |
50,028 |
5 |
105,059 |
85 |
637,357 |
99 |
|
i B) Allmänna Indragnings-staten. |
|||||||||||
För diverse föremål, Förslagsanslag |
889,500137 |
3,129 |
41 |
151|75 |
28 |
8 |
60148 |
892,842 |
Öl |
||
Summa |
1,421,798 51 |
3,129 41 |
15175 |
50,057 |
3 105,120 33 |
1,530,200 |
— |
Hör till Riksd. underd. Skrifvelse, 1871, N:o 78,
i
Extra ordinarie anslag.
Bil. Litt. L.
Riksmynt.
Ändra H n f S 11 <1 tit <>111.
Jnstitie-Departementet.
Till bestridande af kostnader för utarbetande af lagförslag........
» dito af dito för Hofrätternas förstärkande med extra divisioner,
Förslagsanslag .......................................:..................
» ordnande inom Nya Varfvet vid Göteborg af ett för fångar
af mankön afsedt straffarbetsfängelse....................................
Fj ei*de Hnfvudtiteln.
l
Laniltförsvars-Oo.partrninitet.
Artilleribehof:
i Till kostnaders bestridande för påbördande af Ar
:
tilleriets organisation ................................ 223,884: 76.
» fältartilleri™ ateriel ..................................... 180,000: —
» fästnings- och positionskanoner.................... 200,000: —
» infanterigevär ............................................... 1,050,000: —
» kopparpatroner ......................................... 160,000: — 1,813,884: 76.
Fortifikationsbehof:
För fästningsarbetena vid Carlsborg....................
» befästningarne uti inloppen till Stockholm..
« dito vid Carlskrona hamn och Hvita Krog..
Till uppsättning och underhåll af ökadt antal för
tifikationstrupper .........................................
» fortifikationsmateriel ...................................
Intendentur behof:
i Till ersättande af uppkommen brist i anslaget till mathållning
åt manskapet vid garnisonsregementena ...... 282,880: 14.
» inlösen af persedlar vid Wermlands fältjägareregemente.
..................................................... 18,000: — _
Transport 300,880: 14. 2,840,659: 71.
395,000: —
194,200: -200,000: —
97,574: 95.
140,000: — 1,026.774: 95.
R:dr. öre.
20,000: —
10.000: .....-
70,000: — i 100,000 —
27
Transport
Till anskaffande af utredningspersedlar för beväringsmanskapet
............................................
o underhåll af beväringsmanskapets beklädnad
300,880: 14. 2,840,659: 71.
400,000: —
189,000: — 889,880: 14.
Topografiska Korpsen:
Till fortsättande af korpsens arbeten i och för fullbordande af
dess karteverk ....................................................................
60,000: —
Officerares anställande i utländsk krigstjenst:
Understöd åt officerare, som vunnit sådan anställning ............... 9,000: — ''
De frivilliga skarpskytteföreningarna:
Till skarpskytt»väsendets befrämjande....................
Byggnadsbehof:
Till kasern för Fältsignal-kompaniet ................. 60,000:
» stall och ridhus i Carlskrona .................... 65,000:
« stall i Göteborg........................................36,100:
» dito vid Carlsborg för batterier af Göta artilleriregemente
............................................ 28,000:
» utvidgning af gevärs- och persedel-förråden
å mötesplatserna .......................................... 25,000:
1^‘in te 111 li v ad ti teln.
100,000:
214,100: —
:
Sjöförsvavs-ilepartementet.
För pansarfartygs byggande........................................................ 660,000: — !
>> grufva refflade kanoner....................................................... 80,000: — i
» projektiler för sådana kanoner............................................. 130,000: — j
» fortsätta försök med minor samt anskaffning åt min-materiel,
äfvensom för anskaffning af s. k. mitrailleuser .................. 50,000: — j
Riksmynt.
R:dr. | öre.
4,113,639 j 85
920,000 j —
Sjette IIiilVii<ltit<xIii.
Civil-Departementet.
Departementets Expedition:
Arfvode ät ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning
och expedierande .................................................................
För Rikets ekonomiska karteverk: •
> Till arbetena i Norrbottens län ........................ 20,000: —
i> arbetena inom öfriga delar af riket ............ 32,000: —
Öfverståthållare-embetet:
Tillökning i den för Öfverståthållare-embetet på ordinarie stat
uppförda hyresersättning ....................................................
Statens jemn äg sbyggnader:
Till fortsättande af arbetena å Norra stambanan från Upsala till
Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och Krylbo till
Storvik ....................................................... 1,500,000: —
i) fortsättande af arbetena å Östra stambanan
från Norrköping öfver Linköping och Mjölby
till Nässjö .............................................. 2,100,000: —
Statens jernväg strafik:
För anskaffning af ny rörlig materiel vid Statens jernvägar ......
Skiften och afvittring ar................................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och lancltmannanäringar:
Till
prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur.
redskap, maskiner m. m............................... 6,000: —
» prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött.............................. 3,000: —
Transport 9,000: —
1,800: —
52,000: —
1,500: —
3,600,000: —
600,000: —
90,000: —
4,345,300:
29
1 |
Riksmynt, |
|||
R:dr. |
öre. |
|||
Transport |
9,000: — 4,345,300: — |
|||
Till |
Understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens |
|||
elevskola ..................................................... |
4,500: - |
|||
» |
fortsättande af de geologiska undersökningarne |
57,000: — 70,500: — |
||
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder: |
||||
Bidrag till underhållande af väfskolan i Borås ....... |
................... 3,000: — |
|||
Undervisningsanstalter för handel och |
sjöfart: |
|||
För |
åstadkommande af undervisning för lokomotivförare och |
|||
maskinistelever i allmänhet |
................... 1,500: — |
|||
Diverse anslag: |
||||
Till |
aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och |
vattenbygg-nad: — |
||
» |
undersökningar och expenser för allmänna ar- |
|||
heten ......................................................... |
•25,000: - ■ |
|||
stipendier för medlemmar af Väg- och Vatten-byggnadskorpsen för utrikes resor i ändamål |
2,000: -- 60,400: — |
4,480,700 |
JSJ nuntie It 5 Tf Vt itltiteli i.
Fiiians-ltepartemeiitft.
Kammar-kollegium:
För granskning af nya jordeböcker ........................................... 15,000: —
Skogsväsendet:
Till Skogsinstitutet ............................................................ 13,100: —
Kolonien S:t Barthelemy:
Bidrag till koloniens förvaltningskostnader, Förslagsanslag ......... 25,000: —
Transport 53,100: —
30
Riksmynt.
E:dr. |
! öre. |
53,100: —
90,000: — 143,100
Åttonde HufVudtiteln.
Heklesiastik-Deparlcmentet
Departementets Expedition:
För biträde vid handläggning af ärenden rörande löneregleringen af prester -
skapets löneinkomster................................... ................... 1-500: —
Kongl. Bibliotheket:
Till uppförande af byggnad för Kongl. Bibliotheket ............... 145,000: —
Kleresistaten:
Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pastorats-
och sockenadjunkters lönevilkor, Reservationsanslag 10,000: —
För folkundervisningen:
Till understöd för sådana församlingar, som icke förmå till erforderligt
belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.
........................................................ "20,000: —
För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
........................................ 6,000: — 26,000: —
Sundhets-koUegiuin:
Till löneförbättring för dess embets- och tjensteman samt förste
vaktmästare ........................................................................8,050:
Transport 190,550: —
Transport
Kongl. Theatern:
Till inlösande för Statsverkets räkning af det s. k. Dramatiska
theaterhuset.........................................................................
Transport
190,550:
Vetenskap s-akademien:
Till anskaffande af originalmålningar af växter ur Sveriges flora
och utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål ......... 1.200:__
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien:
Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlem -
ningar m. rn.................................................... 5.000: —
» arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid
ordnandet och vården af akademiens samlingar
samt till aflöning af vaktbetjeningen ...... 4,000:__
“ utgifvande af planche verk öfver förn saker m. ro. 2,000: — 11 000''
För hospitalsvården:
Till hospitalsfondens förstärkande ....................... 130,000: -
« fullbordande af hospitalsbyggnaden vid Gröte
bo,
''8 ■ ...................;...................................... 84,000: —
» understöd för den i Sköfde inrättade vårdanstalt
för sinnesslöa barn .......................... 2,500: ____
Bidrag till underhåll af det i Jerf so socken i Hel
singland
inrättade sjukhem för spetälska ...... 3,000: — 219 500''
Diverse, anslag:
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar 600: ____
Till inlösen af 300 exemplar af Svenska Fornskrift
sällskapets
handlingar ................................... 1,050:__
Understöd för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska
språkets lagar» ...................................... 1 500: _
Till e. o. Professoren C. G. Malmström för fullbordande
af ett historiskt arbete ................. 2 500: —
» inlysande af f. d. Expeditionschefen C. F.
Meinanders myntsamling................................. 10 000: _
Understöd åt Artisten N. M. Mandelgren för fortsättning
af hans antiqvariska forskningar...... 1,500: —
32
IVioiide Hufv udtiteln.
Pensions-staten.
Arméens pensionskassa:
För upprätthållande af Arméens Pensionskassas
egen pensionering, kreditiv..............................
u fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstäter
för arméens befäl och tjensteman, kreditiv
........................................................i.....
Amiralitets-krigsmanskassan:
73,000: —
40,000: — 113,000: — , 428,000'' —
För fortsatt tillämpning af staten för pensionering
af sjöförsvarets cmbets- och tjensteman samt
betjente, kreditiv .............................................
i) upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering,
kreditiv ..........................................................
70,000: —
245,000: — 315,000: —
Riksmynt.
R:dr. I öre.
STOCKHOLM, 1WAB MiOGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1871.
REGLEMENTE
för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 16 Maj 1871.
öedan Rikets Ständer vid 1828—1830 årens riksdag vidtagit åtskilliga beslut, innefattande,
i flera hufvudsakliga afseende!!, dels en verklig återgång, dels ett närmande
till de i Sveriges Rikes Ständers Beslut och Förordning om Banken i Stockholm
af den 22 September 1668 för Bankens verksamhet från början utstakade
hufvudgrunder, hvilka, till följd af krig, olyckor och hvarjehanda tvingande omständigheter,
under tidernas lopp fatt vidkännas flera rubbningar och afvikelser,
samt Rikets Ständer vid samma riksdag, gemensamt med Konungen, sålunda bestämt
Bankosedelns silfvervärde, att 2$ R:dr, eller 128 skillingar i sedlar, skola
motsvara 1 R:dr i silfver, enligt den, med afseende å en viss lindrig slagskatts inbBråkning
i myntet, förändrade 1664 års myntfot; så har Banken den 1 Oktober
1834 blifvit ånyo öppnad till utvexling af silfver enligt nyssnämnda grund för inlösen
af dess sedlar, med det åliggande i första rummet att, genom dessa sedlars
oafbrutna inlösen med klingande mynt, när helst det påfordras, allt framgent
bibehålla dem i oförminskad! värde.
Bankoverkets föremål, enligt ofvan åberopade beslut och förordning om
Banken, är:
A. I egenskap af Depositions- och Vexel-bank:
l:o. Att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sådant åstundan, deröfver fora räkning, och dem vid anfordran
insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom
Bih. till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Banko-reglementet.)
1
2
de derå utfärdande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet; samt
att dessförutan, jemväl till säkert förvar emot vådliga händelser och tillgrepp,
under försegling emottaga och vårda så väl kontanta penningar, som annan flyttbar
egendom.
2:o. Att det inländska myntet må bibehållas vid dess råtta och skäliga
valör samt främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande hindras
och förekommas.
(Se ingressen till 1668 års Banko-Ordning.)
B. I egenskap af Lånebank.
Att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot
fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande
af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga
ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan.
(Se 1668 års Banko-Ordning, § 44 och följande.)
C. I egenskap af allmän stats-anstalt.
Att, uti den genom låue-operationerna inflytande och besparda vinst, en
nödhjelps- och tillgångs-kassa må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att,
till Kongl. Maj:ts och Fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga
ändamål, disponera.
(Se l 74 i Banko-Ordningen.)
3
/
Artikel 1.
§ i
Riksbanken
förblifver fortfarande, enligt Regeringsformens 72 §, under Riksdagens
egen garanti och vård; så att den ostörd må förvaltas af de Fullmäktige,
som, på sätt grundlagen föreslcrifver, blifva utsedde, efter de ordningar, stadgar
och reglementen, hvilka redan af Rikets Ständer gjorda är o eller vidare af Riksdagen
göras kunna.
Om Bankens verksamhet, dess grundfond och reservfond.
§ 2.
Bankens verksamhet omfattar:
a) inlösen, vid anfordran, med silfver af Bankens sedlar efter deras lydelse;
b) köp och försäljning af vexlar och räntebärande obligationer;
c) emottagning, bokföring och tillhandahållande, vid anfordran, af medel,
tillhöriga såväl Staten samt dess allmänna verk och kassör, som alla ofri g a embetsverk,
kassör, allmänna inrättningar, välgörenhetsanstalter, konkursmassor och
enskilde personer;
d) emottagning och vård af kontanta penningar och annan flyttbar egendom,
som under försegling inlemna^; samt
e) upp- och utlånings-, diskonterings- och kreditiv-rörelse.
§ 3.
Bankens kapital-öfverskott eller grundfond skall, utan beräkning af Bankens
fasta egendom och inventarier, mynt- och medaljkabinettet deruti inbegripet, utgöra
en summa af tjugufem millioner rdr, hvadan möjligen inträffande kapitalförminskning
under året af vinsten ersättes.
4
§ 4.
Från föregående åren reserverad och under löpande året uppkommande
behållen vinst, som icke erfordras för att ersätta inträffad kapitalförminskning i
grundfonden, utgör Bankens reservfond.
Artikel 2.
Om Bankens metalliska kassa, invexlingen af sedlar, utmyntningen och
Bankens sedelstock.
Afdelning 1.
Metalliska kassan och minimum för densamma.
§ 5.
Såsom Bankens metalliska kassa anses och beräknas:
a) såväl gångbart som aflyst svenskt silf v ermynt;
b) svenskt och utländskt guldmynt;
c) utländskt silfvermynt;
d) omyntadt silfver och guld;
e) silfver och guld, som Myntverket af Banken eller för dess räkning emot.
tagit och under sin vård eger;
f) det silfver och guld, som blifvit hos hända och säkra handelshus eller
bank-inrättningar å utrikes ort för Bankens räkning nedsatt, eller är under transport
från utrikes ort till Banken;
g) beloppet af uppköpta vexlar, betalbara å utrikes ort senast inom 3 månader,
hvilka icke till liqvid förfallit eller blifvit för inkassering afsända.
5
§ 6.
Deri del af metalliska kassan, som omförmäles i litt. a), b), c), d) och e)
af förestående §, må ej bibehållas vid ett belopp, som understiger tio millioner
riksdaler riksmynt; hörande fullmäktige, när kurs eller andra förhållanden gifva
anledning att befara uttag af metallisk valuta, i tid vidtaga nödiga åtgärder för
att hindra metalliska kassans nedsjunkande till berörda minimum af 10 millioner
riksdaler.
Afdelning 8.
Åtgärder för metalliska kassans förstärkning.
§ 7.
Mom. 1. Såväl i Banken som vid lånekontoren invexlas, mot Bankens sedlar,
svenskt silfvermynt.
Mom. 2. Vidare emottages och uppköpes i Banken och lånekontoren, efter
de pris, fullmäktige ega att tid efter annan bestämma:
Svenskt och utländskt guldmynt, utländska silfvermyntsorter, med undantag
af skiljemynt, kontrolleradt verksilfver samt kontrolleradt eller annat omyntadt
guld; och ega fullmäktige att angående förfaringssättet vid emottagande och inköp
af de i detta moment omförmäld a slag af valutor vidtaga de anstalter samt
meddela de föreskrifter, som finnas erforderliga.
Mom. 3. Skulle vid lånekontoren större qvantiteter guldmynt, utländskt
silfvermynt, verksilfver eller kontrolleradt eller annat omyntadt guld erbjudas till
inköp, än som kan liqvid eras med de tillgångar, lånekontorens kassör för tillfället
ega, äro dessa kontor berättigade att för inköpets verkställande assignera på
Banken å en för sådant ändamål öppnad särskild räkning, under förbehåll likväl,
att kontoret för det assignera^ beloppet, så fort ske kan, redovisar.
§8.
Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att af välkända och solida trassenter eller
endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Malmö, efter den kurs fullmäktige
bestämma, köpa vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare
tid; äfvensom att träffa annat aftal om öfvertagande för Bankens räkning af
utländsk valuta.
Mom. 2. De fonder, som till följd af vexelköp eller andra aftal finnas å
utrikes ort för Bankens rakning stående, ega fullmäktige att på tjenligaste vis
6
disponera genom indragning af silfver eller guld, medelst afgifvande af vexlar,
eller genom uppdrag till utbetalning på annat sätt.
Införskrifvet silfver och guld skall alltid mot sjöfara försäkras.
Såväl beloppet af de vexlar, b vilka få afgifvas, som kursen å desamma bestämmes
af fullmäktige.
Mom. 3. Fullmäktige ega att förordna hos hvilket eller hvilka handelshus
eller bank-inrättningar å utrikes ort depositioner för Bankens räkning få verkställas.
Mom. 4. Fullmäktige, deras deputerade och de ledamöter af lånekontorens
styrelser, hvilka hafva befattning med vexlars köp och försäljning, äro för deras
åtgärder härutinnan ansvarige enligt allmän lag och särskildt gällande författningar.
§ 9.
Fullmäktige berättigas att på utrikes ort försälja sådana af Banken innehafvande
obligationer, som fördelaktigast kunna derstädes afyttras.
§ io.
Då Bankens säkerhet det kräfver, ega fullmäktige att, till förstärkande af
metalliska kassan, å utrikes ort upptaga lån eller bereda Banken kreditiv till
belopp, motsvarande högst tolf millioner riksdaler riksmynt.
I sådant afseende har Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla
det af fullmäktige för Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form,
som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela dess
nådiga garanti.
§ IL
Med undantag af kontrolleradt verksilfver, äldre svenska silfvermyntsorter,
sådant utländskt silfver- eller guldmynt, som erbjudes till omedelbar invexling
efter de af fullmäktige fastställda pris, samt kontrolleradt guld, skall allt silfver
och guld, som till riksbanken eller för dess räkning levereras, hädanefter, i likhet
med hvad hittills vanligt varit, undergå prof af vederbörande vid Myntverket,
hvilkas deröfver utfärdande attester skola utvisa ej mindre verkliga beloppet i fint,
än äfven värdet i svenskt mynt.
§ 12-
De attester, som från Myntverket utställas öfver derstädes af enskilde, för
Bankens räkning, till myntning aileninadt silfver och guld, skola af Banken inlösas
med den myntsort, hvarå de lyda.
7
§ 13.
Fullmäktige berättigas att, efter särskild pröfning för hvarje fall, kunna,
om de finna sådant lämpligt och för riksbanken fördelaktigt, befria den eller dem,
som till riksbanken aflemna silfver eller guld i plants, från erläggande af myntskatt.
Afdelning 3.
Inlösen af Bankens sedlar med silfver eller guld, myntadt eller omyntadt.
§ 14.
Enligt § 1 i lagen för Rikets Ständers Rank af den 1 Mars 1830, jernjord
med §§ 1 och 2 i lagen angående myntbestämningen af samma dag, är riksbanken
ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med svenskt silfvermynt inlösa
efter den grund, att 128 skillingar banko eller 4 riksdaler riksmynt gälla lika
med en Riksdaler i silfver i enlighet med gällande förordning om rikets mynt;
hörande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, prägladt silfvermynt af alla faststälda
sorter städse finnes i förråd.
§ 15.
De i Bankens förråd redan varande och genom vexling dit ingående speciel’
af äldre prägel må af fullmäktige utlemnas efter stycketal mot ett pris, icke understigande
4 r:dr 3 öre för hvarje specie, dock ej mindre parti hvarje gång, än 100
species
§ 16.
Det svenska silfvermynt, som vid lånekontor!! kan ingå, må jemväl derstädes
i låne- eller vexlings-rörelse åter utgifvas, efter ofvan stadgade grund; dock
utan skyldighet för lånekontor!! att silfvermynt tillhandahålla.
§ 17.
Svenskt och utländskt guldmynt må, i mån af tillgång och rörelsens behof,
från Banken och lånekontor!! utvexla^ till det pris, fullmäktige finna skäligt derå
fastställa.
§ 18.
Åt fullmäktige öfverlemnas att kunna, i stället för svenskt silfvermynt, från
Banken utgifva icke allenast utländska silfvermyntsorter mot det af fullmäktige fäst
-
8
ställande utvexlingspris, utan äfven silfver- och guld plants ar mot det pris, som fullmäktige,
med afseende å Bankens fördel och med ledning af priset å silfver och
guld på utrikes orter, bestämma.
Afdelning 4.
Utmyntning af silfver och guld.
§ 19.
Fullmäktige ega att efter hand och i mån af behof låta uppmynta riksbankens
silfverförråd, så att icke något afbrott i utvexlingens jemna gång må inträffa
eller hinder mota att med svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis infria
Myntverkets attester, på sätt i § 12 är stadgadt; egande fullmäktige att, efter eget
ompröfvande, vid myntningen låta använda det riksbankens silfver, myntadt eller
omyntadt, som dertill anses för riksbanken förmånligast.
Fullmäktige låta jemväl föranstalta, att riksbankens behållningar i guld
varda, i mån af behof, utmyntade.
§ 20.
Silfver- och guldmynt präglas å de valörer, som i gällande förordningar äro
bestämda.
§ 21.
Bankens silfver och guld skall i räkning Myntverket påföras till intrinseka
värdet, efter gällande myntfot, och bör inom möjligast korta tid i mynt återlevereras;
ankommande det på fullmäktige att, i man af sådan skeende återleverering,
nya qvantiteter utgifva.
§ 22.
Fullmäktige ega att, för hvarje qvartal, af Myntverket erhålla en tabellarisk
öfversigt, som fullständigt redovisar för det af sistnämnda verk från Banken eller
för densammas räkning emottaga a silfver och guld; och skall, vid hvarje års utgång,
räkning emellan Banken och Myntverket upprättas samt i begge verken till
ömsesidigt godkännande afslutas.
9
§ 23.
Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å Myntverket
som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfva», anställa» på sätt
ivongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad Banken rörer, något finnas
att erinra, må fullmäktige hos Kong!. Maj:t derom göra underdånig anmälan.
Afdelning'' 5.
Bankens sedelstork samt densamma# tillökning och förminskning.
§ 24.
Såsom Riksbankens sedelstock anses och beräkna»:
a) utelöpande sedlar;
1>) i banken och lånekontor, på grund af 33 § i reglementet muestående
medel, för hvilka ränta ej erlägges;
c) obegagnade andelar af Inne- och kreditiv-förlagen, tillhörande de särskilda
lånegrenarne;
d) beloppet af utelöpande postvexlar.
§ 25.
Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående §, som
icke motsvaras af Bankens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af trettio
millioner riksdaler.
§ 26.
Skillnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och beloppet''
åt beraknad sedelstock utgör bankens obegagnade sedelutgifningsrätt.
§ 27.
Oberoende af de åtgärder, fullmäktige, enligt §§ 7, 8, 9 och 10, hafva att
vidtaga tiH förstärkning af Bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige att,
nar berörda kassa fortfar att minskas eller Bankens ställning i öfrig! det påkallar:
a) minska diskonteringen och utlåningen från handels- och närings.diskontfonden
samt kassakreditiv-rörelsen;
Bih. till Biksd: Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Banko-reglementet.)
10
b) alldeles inställa omförmälda diskontering och utlåning samt kassakreditivrörelsen,
med undantag dock hvad angår de kreditiv, som här nedan omförmälas,
äfvensom indraga större eller mindre del af utlåningen från allmänna diskontfonden:
c) till inbetalning inom den i hvarje särskildt fall bestämda tid uppsäga de
kongl. kommers-kollegium och jernkontoret beviljade kreditiv, äfvensom filialbanker
meddelade försträckningar; samt
d) uppsåga det riksgälds-kontoret beviljade kreditiv;
och höra dessa, till förminskning af Bankens sedelstock anvisade, utvägar
begagnas i den ordning, de bär ofvan äro uppräknade;
Fullmäktige likväl Öppet lemnadt att derförinnan eller samtidigt dermed försälja
större eller mindre del af innehafvande obligationer; kommande de medel,
som från lånerörelsen indragas, att, när Bankens ställning det medgifver, till sina
ursprungliga ändamål återföras.
Afdelning <5.
Bankens sedlar och dermed gemenskap egande föreskrifter.
§ 28.
Mom. 1. Banken utgifver sedlar, att med silfver inlösas, a nedan nämnde
valörer, nemligen:
å 1 rdr rmt, att inlösas med i rdr i silfver, eller 2 ort tolflödig! myntadt silfver,
„ |
1* „ |
10 „ |
|||
„ io |
„ ,, |
„ |
2 4 „ |
20 „ |
|
„ 50 |
,, „ |
tf |
124 „ |
O o |
''> |
» 100 |
» 1) |
n |
25 „ r, |
200 „ |
vt it |
„ 500 |
V) |
125 „ » |
1000 „ |
||
, 1000 |
» r |
n |
250 „ |
2000 „ |
» » |
skolande |
texten å |
dessa |
sedlar lyda sålunda: |
Sveriges |
Riksbank inlöser, vid an |
fordran, denna sedel å Riksdaler 00 Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver eller 00
ort iolflödigt myntadt silfver. Hvarjemte sedeln bör innehålla erinran om lagen
mot banksedlars efterapning och förfalskning samt om gällande bestämmelser angående
belöning för upptäckandet af sådant brott.
Mom. 2. De högre sedelvalörerna, eller de från och med 50 r:dr r:mt och
derutöfver, skola i Bankens räkenskaper specificeras; hvaremot sedlarne under 50
rdr r:mt i räkenskaperna bokföras endast till antal och summa, dock hvarje valör
särskildt; och iakttages, att sedlar, som tid efter annan i Bankens kassor inkomma
och icke befinnas förslitna, skola till utvexling åter begagnas och således icke an
-
11
nulleras samt i räkenskaperna afföras förr, än de, i följd af nötning, äro till vidare
gångbarhet ibland allmänheten otjenligt
Mom. 3. Sedlarne underskrifvas af tvänne Bankens tjensteman och hållas på
förhand färdiga, för att kunna genast och utan omgång till allmänheten utvexlas.
§ 29.
Mom. 1. I afseende på granskningen af förslitna och bristfälliga sedlar från
och med 8 skillin gar till och med 3 r:dr på ofärgadt papper, komma följande
allmänna grunder att fortfarande tjena till efterrättelse, nemligen:
a) att eu sedel antingen till tulla värdet antages eller ock helt och hållet
kasseras;
b) att den fjerdedel nedantill åt höger, hvarå namnteckningarne befinnas,
och hvilken genom olikheten i fina trycket, ensam för sig utvisar sedelns råtta
valör, inlöses, då denna fjerdedel är fullständig och sammanhängande, utan afseende
å de stycken af andra sedlar, som må vara vidfogade;
c) att om på donna fjerdedel antingen båda namnen eller fina trycket saknas,
eller om delar af någotdera eller af dem alla blifvit från det q var varande
skilda och icke kunna företes, sedeln likväl är inlösningsbar, såvida då det öfriga
af sedeln, eller åtminstone det återstående af dess Hedra hälft är helt och hållet
sammanhängande;
d) att deremot sådana hopfogade, ofullständiga bitar, af hvilka ingendera
för sig är inlösningsbar, ej kunna genom blotta sammanklistringen vinna ett eljest
saknadt värde, utan ovilkorligen måste kasseras.
Mom. 2. Vid inlösen af sedlar å färgadt papper, ställda i banko, förfares
enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 Mars 1836.
Mom. 3. Rörande inlösen af sedlar å riksdaler riksmynt gäller till efterrättelse
hvad i Kongl. kungörelsen den 4 Februari 1859 är stadgadt.
Mom. 4. Frågor om inlösen af sådana sedlar, hvilka genom olyckshändelser
blifvit så stympade och skadade, att donna inlösen beror icke af sedlarnes granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, afgöras
af banko-fullmäktige.
§ 30.
För invexling i landsorten af förslitna sedlar å 5 riksdaler och derunder
emot motsvarande belopp i sedlar eller silfvermynt, ega fullmäktige att vidtaga
nödiga åtgärder.
12
Afdelning 7.
In- och utvexling af kopparmynt.
§ 31.
fullmäktige höra, i man åt behof och åtgång af kopparskiljemynt, sig hos
kong!, statskontoret anmäla till erhållande deraf, på det att rörelsen ej må blifva
i saknad åt dylikt mynt; skolande Banken, utan deltagande i vinst eller förlust
ä sjelf va präglingen, vid skeende leveranser godtgöra statsverket kopparmyntets
åsätta värde.
§ 32.
Det från statsverket eller myntverket inlösta kopparskiljemynt utgifves och
emottages i Banken och låuekontoren för silfver eller sedlar.
Riksgälds-kontorets kopparskiljemynts-poletter invexla^ i Bankens kassör och
aflcmnas sedel mola till myntverket emot bestämdt pris; skolande skillnaden mellan
detta och prägelvärdet påföras Bankens vinst- och förlust-räkning.
Artikel 3.
Om depositions-, kassa- och postvexel-rörelserna.
§ 33.
Banken må emottaga och å räkning fora såväl svenskt silvermynt eller
Bankens sedlar, som svenska caroliner och fullvigtigt guldmynt å 10, 20, 50 och
100 francs, under förbindelse att, vid anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren
13
det insättningen motsvarande belopp mynt eller sedlar, eller det antal caroliner
eller den summa i francs, som insatt blifvit; med rättighet likväl för Banken att,
vid uttagning af insatt guldmynt, efter egen läglighet lemna antingen caroliner
eller motsvarande summa i fullvigtig!, francsmynt, utan åtskilnad mellan de förra
och det sednare.
För sådana insättningar erlägger Banken ej ränta.
§ 34.
Mom. 1. De i nästföregående § omförmälda räkningar skiljas under fyra
klasser:
till den första höra:
räkningar, tillhöriga btaten samt dess allmänna verk och kassör, de under
Stockholms städs styrelse hörande embetsverk och kassör samt allmänna inrättningar,
välgörenhetsanstalter och konkursmassor.
till den andra:
räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den enskilde grundade
stiftelser och b dagsföreningar, äfvensom enskilde personer.
till den tredje:
räkningar öfver Inne- och kreditivförlag, af Fanken anvisade åtskilliga verk
och inrättningar.
till den fjerde:
räkningar öfver medel, dels beroende af Banko-styrelsens eller densamma
underlydandes disposition samt dels insätta för utgifua och inlösta postremissvexlar.
Mom, 2. Före räknings upptagande, göres skriftlig anmälan hos Bankens
depositions-kontor.
Mom. o. Räkningshatvare är förbjudet att å Banken utställa anvisningar
å högre sammanräknad! belopp, än han å räkningen har i behåll.
Mom. 4. Å läkning, tillhörande 2:dra klassen, får icke insättas eller uttagas
mindre belopp, hvarje gång, än etthundra riksdaler.
Mom. 5. För uttag å läkning, tillhörande 2:dra klassen, får begagnas antingen
handskrifven anvisning eller till viss man eller ordres ställd vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade
vexelblanketter räkningshatvare, mot qvitto, tillhandahållas utan afgift.
8 35.
På fullmäktige må ankomma att tillåta emottagande, vid liqvider och insättningar
i riksbanken samt dess lånekontor, af banksedlar, utgifua af sådana
enskilda sedelutgifvande banker, hvilka å deri ort, der liqviden eller insättningen
14
sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar;
egande fullmäktige att i (ifrigt bestämma de vilkor, som för riksbankens betryggande
mot förlust kunna finnas erforderliga.
§ Sfi.
Till undvikande af peuninge-försändningar med posterna särskilda orter
emellan, ege eu hvar att i Banken och lånekontoren insätta penningar å belopp
från och med etthundra riksdaler, mot erhållande af till viss man eller ordres
ställd vexel eller anvisning, att, vid uppvisandet, inlösas antingen i Banken eller
uppgifvet lånekontor, eller ock i Banken eller i någotdera lånelcontoret; och gäller
i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
a) Hvarken vexel eller anvisning får in blanco transporteras.
b) Såväl vexel, som anvisning skall, då den af Banken utställes, med först
afgående post aviseras lånekontoren eller vederbörande lånekontor. Lika beskaffad
avis åiigge det lånekontor, som vexel eller anvisning utfärdat, att till Banken och
öfriga lånekontoren eller till Banken eller vederbörande lånekontor insända.
c) Öfver rörelsen i sin helhet föres i Banken sammanfattad och fortgående
räkenskap.
d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i Banken och
lånekontoren, få icke under något vilkor i fåne- eller kredit!vrörelse användas.
e) Om vid någotdera lånekontoret penningar insättas till högre belopp,
än som för vexlare och anvisningars infriande anses erforderligt, åiigge det fullmäktige
att sådana medel derifrån till Banken infordra, med fullmäktige lemnad
rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande lånekontor-; styrelse att,
vid afsändning af Bankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta
anbragta ord: “Inlöst i lånekontoret i N. N.“
f) Företes till inlösen vid någotdera lånekontoret vexel eller anvisning ä
större summa, än hvartill de hos kontoret gjorda insättningar uppgå, ege lånekontoret
att för liqvidens verkställande utgifva assignationer å Banken; gällande
härvid till efterrättelse hvad som i afseende å lånekontorens ^signering i öfrigt
är eller varder stadgadt.
g) I händelse åter de i Banken insätta medel skulle vid något tillfälle vara
otillräckliga för infriande vare sig af växlar, anvisningar eller af sådana assignationer,
som, enligt föregående moment, kunna af lånekontoren utfärdas, må fullmäktige
begagna förskott, hvithet genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.
§ 37.
Banken må, såvidt lägligt är och utrymme dertill inom Banken gifves, under
försegling af inlemnaren, till förvar emottaga paketer eller annan flyttbar egendom,
15
utan att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å Bankens sida för
oförvållad skada eller tillfällig olycka; skolande till Banken erläggas följande, i
förhållande till det nedsätta godsets rymd och den tid det i Bankens förvar innestått,
bestämda afgift, nemligen, efter månad räknadt: för depositum af It kubikfot
eller derunder...... ....................R:mt — 50 öre.
för depositum derutöfver till och med 4 å 4^ kubikfot:
första kubikfoten........................... ,, — 50 öre.
hvardera af de öfriga........................ ,, — 25 „
„ depositum derutöfver till och med 8 å 8=1 kubikfot:
första 4 kubikfot........................... „ 1: 25 „
hvardera af de öfriga............ „ — 20 „
„ depositum derutöfver till hvad storlek som helst:
första 8 kubikfot........................... „ 2: — „
hvardera af de öfriga....... „ — 12 „
Denna afgift utgår för minst eu hel månad, och halfva månader upptagas
icke; men hvad deröfver är, anses för hel månad.
Ej heller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfverstiger half. räknas
såsom hel kubikfot.
Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlemnande till Banken, då
äfven afgiften, till sitt måuadtliga belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad,
införes i depositionsbeviset, hvithet å viss man utställes.
Vid det nedsalta godsets återtagande erlägges till Banken belöpande afgift,
hvilken dock årligen till Banken infordras för sådana depositär, som under ett eller
flera år derstädes in ne stått; kommande afgifternas belopp att redovisas på särskildt
konto i Bankens hufvudbok.
Skulle någon inlemnare ej åtnöja» med den afgift, som i depositionsbeviset
blifvit. bestämd, utan väcka tvist om kubikinnehållet och hvad afgiften på grund
deraf rätteligen utgöra bör, återställes genast hans depositum.
16
.Artikel <4.
Om låne- och kveditiv-rörelsen.
§ 38.
Bankens låne- och kredit!v-rövelse besörjes dels af räkenskaps-kontoret
samt dels af diskont-kontoret i Stockholm och läne-koutoren i orterna.
Afdelning I.
Räkenskap s-kontorets rörelse.
§ 39.
Räkenskaps-kontorets rörelse omfattar, jemte annat, redovisning för
A) utlåningar till Staten och allmänna inrättningar:
B) försträckningar till filialbanker;
C) fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.
A) Utlåningar till Staten och allmänna inrättningar.
§ 40.
De af riksgälds-kontoret för liqviden af svenska statsverkets vid 1830 års
slut återstående skuld till Banken utfärdade, ännu ej inlösta obligationer å 4,000
r:dr banko hvardera infrias i öfverensstämmelse med obligationernas lydelse; skolande,
för den händelse Banken behöfver att afyttra berörda obligationer, den del
deraf, som icke blifvit af riksgälds-kontoret infriad, nämnde kontor till inlösen
hembjudas förr än obligationerna varda af Banken å annan man öfverlåtna.
17
5,539,747: 29.
1,200,000:
§ 41.
Följande Bankens fordringar hos Staten, nemligen:
a) för af riksgälds-kontoret begagnade kreditiv mot ränta till 1823 års slut, banko
r:dr 4,014,852: 16. 3, eller.................riksmynt 6,022,278: 51.
b) för inlösen af riksgälds-kontorets kreditsedlar och kopparskilje
myntspoletter,
efter afdrag af de sednares metalliska värde,
banko rdr 3,693,165: 25. 2, eller.............riksmynt
c) för den af f. d. allmänna magasin s-inrättningen begagnade in
visningsrätt
mot ränta, åren 1812 till och med 1823, b.ko r:dr
800,000, eller.........................riksmynt
d) för lyftadt kreditiv af f. d. allmänna magasins-inrättningen, till
det belopp, donna fordran efter sista bokslutet utgjorde,
komma fortfarande att i Bankens räkenskaper inom linien balanceras; och skola
emellertid i Bankens vård förblifva följande, till densamma utfärdade skuldförbindelser,
nemligen:
Riksgälds-kontorets af den 17 Mars 1792 L..........b:ko r:dr 600,000: —
Stats-kontorets af den 7 September 1812 å.......... „ „ 400 000: _
och Riksgälds-kontorets af den 28 September 1815 å . . . „ „ 1,000,000: _
hvilka förbindelsers belopp är inbegripet uti riksgälds-kontorets bär ofvan under
litt a, upptagna kreditiv-skuld.
Hvad som, efter innevarande års början, kan varda afbetaldt å de i denna
§ uppräknade fordringar, kommer att upptagas ibland Bankens vinst för året.
§ 42.
Bankens hos Södertelje kanalbolag återstående fordran af 100,000 r:dr
banko, eller 150,000 r:dr riksmynt, för år 1815 lemnadt lånebiträde, kommer än
ytterligare att inom linien balanceras.
§ 43.
De af Allmänna hypotheksbanken, mot säkerhet af denna banks obligationer,
från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant åt inteckning i fastighet på landet
och återbetalning i sedlar till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde,
eller 6,280,832 riksdaler 56 öre riksmynt, liqvidera?, i öfverensstämmelse med uppbörd!
aftal och antagen amorteringsplan.
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sand, 1 Afd, 2 Band. 3
( Banko-reglementet.)
B) För sträckningar till filialbanker.
§44.
Mom. 1. Till filialbanker komma försträckningar hädanefter ej att utgifvas.
Mom. 2. För nuvarande filialbanker gälla följande bestämmelser:
a) filialbank är förbjudet att utgifva egna, tryckta eller graverade kreditsedlar
eller andra såsom mynt löpande förbindelser;
b) filialbankbolaget skall utgöras af minst trettio personer, kvilka eu för alla
och alla för en ansvara för filialbankens förbindelser;
c) af teckningssumman erlägges minst hälften eller 50 procent i rikets gällande
mynt.
För den del af teckningssumman, som icke utgöres af rikets gällande mynt,
afgifve delegarne eu till filialbanken eller ordres ställd förbindelse, betalbar efter
sex månaders uppsägning samt åtföljd af hypotek, bestående af myntadt eller
kontrolleradt guld eller silfver eller publika papper, beräknade till det värde, hvartill
de i riksbanken belånas, eller inteckningar inom 1850 års taxeringsvärde i
fastighet å landet och sjelfegande stadsjord eller inom två tredjedelar af brandförsäkringsvärdet
å fastighet i stad.
Säkerheten pröfvas och godkännes af delegarne jemte ett af fullmäktige utsökt
ombud; och skola förbindelserna med åtföljande hypotek antingen i länets
ränteri eller å säkert ställe i stad, der direktionen har sitt säte, förvar as i kassakista,
hvartill direktionen och ett af fullmäktige utse dt ombud hafva hvar sin
nyckel, eller ock enligt de föreskrifter, fullmäktige i säd ant afseende meddela,
aflemnas till förvar i riksbanken. Tillsynen deröfver att säkerhetshandlingarne
bibehållas vid gällande kraft åligge direktionen.
d) k den filialbank beviljade försträckning afgifver filialbanken, genom dess
direktion, eu till riksbanken eller ordres ställd förbindelse, i hvilken, till riksbankens
säkerhet, filialbanken pantförskrifver till enahanda belopp de förbindelser
med hypotek, filialhankens delegare aflemna!, samt jemväl underkastar sig alla de
vilkor och förbehåll, som blifvit fästade vid rättigheten för filialbank att försträckning
hos riksbanken begagna.
e) På kreditiv eget'' filialbank att, efter behof, utfärda icke allenast till viss
man eller ordres ställda och vid uppvisandet betalbara vexlare å 100 r:dr och derutöfver,
äfven i brutna tal, utan ock assignation^1 å valörerna 100 r:dr, 500 r:dr
och 1,000 r:dr; och gäller härvid för ofri g t till efterrättelse, att till såväl vexlar
som assignation^ begagnas tryckta blanketter, Indika på reqvisition, mot betalning,
från fullmäktige utlemna^ att vexlarne icke få in blanco transporteras, samt
19
att, med först afgående post efter vexlarnes eller assignationernas utfärdande, förteckning
å desamma, med uppgift å deras nummer, datum och summa, till riksbanken
insändes.
f) För de summor, som å krediti vet lyftas, erlägger filialbank till riksbanken
fyra procents ränta, hvilken alltid beräknas å högsta fulla hundratal riksdaler, dock
så att minsta ränteafkomst, som riksbanken för kreditiv påför, blifver 2 procent
af kreditivets hela belopp, efter år räknadt.
g) Filialbanks rörelse bedrifves medelst utlåning, vexeldiskontering, öppnande
af upp- och afskrifningsräkning samt beviljande af kreditiv, på sätt närmare bestämmes
genom af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt reglemente.
h) Filialbank beviljadt kreditiv skall till riksbanken återbetalas sednast å
den dag, den för filialbanken bestämda oktrojtid tilländagå!-. Före oktrojtidens slut
skall kreditiv, i efterföljande fyra fall, till riksbanken återbetalas, nemligen:
l:o derest filialbank skulle derförinnan upphöra, i hvilken händelse filialbanken
skall kreditivet inbetala sex månader efter den dag, då filialbanken med
sin utlåningsrörelse upphört;
2:o derest fullmäktige, i öfverensstämmelse med § 27, skulle pröfva riksbankens
säkerhet sådant fordra, då den filialbank beviljade kreditivrätt, efter sex
månaders förutgången uppsägning hos filialbankens direktion, kommer att förminskas
med en femtedel hvar sjette månad; filialbanken dock förbehållet att, om
direktionen sådant äskar, kunna den förlorade kreditivrätten återfå, när riksbankens
ställning det medgifver;
3:o derest filialbanksdirektion försummar att, inom stadgad tid, fullgöra
föreskrifven ränteliqvid till riksbanken, då fullmäktige ega att, om de sa för godt
finna, kreditivet till större eller mindre del uppsåga till återbetalning inom ett
år efter det direktionen derom af fullmäktige erhållit uppsägning; och
4:o af den anledning och i den ordning punkten litt. I) omförmäler.
i) I den revision, som årligen bör förrättas öfver filialbanks räkenskaper
och förvaltning under det förutgångna året, skall ett af fullmäktige utse dt ombud
deltaga; egande fullmäktige dessutom att när som helst, genom ombud, taga
kännedom om filialbanks räkenskaper och förvaltning.
A) Vid hvarje räkenskapsårs slut skall filialbank, angående sin dervid befuuna
ställning samt rörelse under förflutna året, till riksbanken aflemna uppgift
enligt vederbörligen faststäldt formulär, hvilken uppgift genom fullmäktiges försorg
uti officiella tidningarne meddelas.
I) Iakttager ej filialbanksdirektion af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt reglemente
eller de vilkor, som vid kreditivets erhållande blifvit fästade, och derom
vid revisionen eller eljest göres anmärkning, som af fullmäktige godkännes, bör
rättelse i anmärkta hänseendet beredas. Följer ej rättelse, vare fullmäktige be
-
20
rättigade att uppsäga, till större eller mindre del, det filialbanken beviljade kreditiv
till inbetalning inom ett år.
m) Kostnaderna för de ombud, som, enligt punkterna litt. c) och r), af
fullmäktige utses, bestridas af riksbanken.
C) Fortsatt utredning af numera upphörda lönegrenar.
§ 45.
Obligationer af lånebanken, härledande sig från dess före år 1830 gjorda upplåningar,
få icke i riksbanken belånas.
Fullmäktige ega hädanefter såsom hittills låta infria lånebanko-obligationer,
då sådant af innehafvarne äskas.
§ 46.
För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord i
städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoreglementen
och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.
Afdelning 2.
Diskont- och Låne-kontorens rörelse.
§ 47.
Den del af Bankens lånerörelse, som diskont- och låuekontoren hafva att
besörja, bedrifves genom lånekontoret i Göteborg för provinserna Westergötland,
Dalsland, Bohus län och Halland; genom lånekontoret i Malmö för provinserna
Skåne och Blekinge; genom lånekontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom
diskontkontoret i Stockholm för rikets alla ofri ga delar.
§ 48.
Donna rörelse omfattar:
A) Diskontering af vexla!1;
B) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;
C) Utlåning mot pant, af vågförda effekter;
D) Beviljande af kreditivrätt;
E) Utlåning med omsättningsrätt; och
F) Upplåning på upp- och afskrifning samt deposition mot ränta.
21
Allmänna best än i rn el ser.
§ 49.
Mom. 1. De medel, som kunna och höra afse8 för lånerörelsen, fördelas
mellan en handels- och näringsdiskontfoud samt en fond för utlåning med omsättningsrätt.
Till fonden för utlåning med omsättningsrätt anvisas ett förlag af tio millioner
riksdaler.
Till förlag för handels- och näringsdiskontfonden, hvarmed de i nästföregående
§ under litt. A, B, C och D angifna rörelsegrenar bedrifvas, användas öfriga
medel, som kunna för lånerörelsen afses; agande fullmäktige att när, i följd af
tillämpning utaf de i 27 § gifna föreskrifter eller eljest, någon del vare sig af
handels- och näringsdiskontfonden eller fonden för utlåning med omsättningsrätt
är obegagnad, om de finna sådant ändamålsenligt, från låneförlaget indraga de
oanvända medlen, livilka dock, när de åter kunna i lånerörelsen användas och
Bankens säkerhet det medgifver, höra återföras till den utlåniugsfond, hvarifrån
de indragits; likasom fullmäktige jemväl ega att, när allmänna rörelsen sådant
krafvel'' och Bankens säkerhet det medgifver, förstärka förlaget till handels- och
näringsdiskontrörelsen.
Mom. 2. Fördelningen emellan diskont- och lånekontoren af såväl handelsoch
näringsdiskontfondens rörelsemedel, som den till utlåning med omsättningsrätt
anvisade fond ankommer på fullmäktige; hörande likväl såsom grund för fördelningen
af fonden för utlåning med omsättningsrätt iakttagas, att
åt diskontkontoret i Stockholm tillhandahållas............ 5,900,000: _
„ lånekontor^ i Göteborg......................... 2.600,000:
„ lånekontoret i Malmö.......................... \ ggo qqq.
„ lånekontoret i Wisby........................... 170,000: —
Mom. 3. De till ifrågavarande rörelse anvisade medel ega vederbörande
styrelser att, enligt åt fullmäktige meddelade allmänna föreskrifter, förvalta och
utlåna på sätt styrelserna, efter eget bepröfvande och med rättvist afseende å de
olika lånebehofven, finna för orternas rörelse mest gagneligt, dock under iakttagande
deraf, att å någon betydligare de! af utlåningstillgångarne kreditiv beviljas
till det belopp, styrelserna bestämma.
22
§ 50.
Vid användandet af de på upp- och afskrifnings- samt depositräkning influtna
medel iakttaga, att deraf i kassa eller på rakning bibehålies det belopp,
som för skeende uttag må anses erforderligt, och att, om vid något tillfälle uttagningarne
skulle öfverstiga nyssberörde belopp, vederbörande diskont- eller lånekontor
må för det bristande beloppet undfå förstärkning, hvilken dock så fort sig
gorå låter återbetalas genom innehållning af de i diskonterings-, utlånings- och
kreditivrörelsen inflytande medel.
§ 51.
Mom. 1. Räntan vid diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden
bestämmes af fullmäktige och skall lätta sig efter såväl penningeställningen,
som betalningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas.
Mom. 2. För lån med omsättningsrätt utgör räntan fem procent och afdråges
i förskott.
Vid utlåning från handels- och närings diskontfond en erlägges lantan först
vid lånets inbetalning.
Mom. 3. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, beräknas
å kredit!ven till riksgälds-kontoret, manufaktur-diskonten och jernkontoret samt
till sparbanker och s. k. folkbanker fyra procent. Räntan a öfiiga kreditiv ega
fullmäktige att, med afseende å penningeställningen, bestämma.
Mom. 4. För lån, som ej sednast å förfallodagen antingen till fullo inbetalas,
eller liqvid eras genom omsättning, der sådan får ega ruin, samt för de
kassakreditiv, som icke betalas i enlighet med gällande kontrakt, beiäknas från
förfallodagen sex procent ränta, der ej högre ränta är för försträckningen betingad,
i hvithet fall denna utgår intill dess betalning sker.
§ 52.
Moln. 1. Svensk medborgare, som är bosatt utrikes, fai icke såsom låntagare
eller löftesman antagas.
Mom. 2. Ingen må erhålla lån åt annat diskont- eller lanekontoi än det,
inom hvars låne distrikt han är mantalsskrifven, med undantag likväl fö t ledamöter
i styrelserna vid lånekontoren och dervarande tjensteman, på sätt § 124
bestämmer. Låntagare, hvilken, efter att vid ett diskont- eller lånekontor hafva
lån erhållit, till annat lånedistrikt afflytta! och vid ett dervarande diskont- eller
lånekontor lån upptager, må vid omsättningsrätten bibehållas.
Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisnings-utgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om lian ej tillhör lånedistriktet.
23
Mom. 4. Till fonden för lån med omsättnings rätt får ej någon såsom låntagare
häfta för högre belopp, än sextusen riksdaler.
Mom. 5. Utlemnas lån med lägre summa, än den, hvarå reversalet lyder,
skall på lånehandlingen antecknas och tillika åt låntagare eller handlingens inlemnare
meddelas särskild! intyg om det beviljade lånebeloppet.
§ 53.
Mom. 1. Fullmäktige ega vidtaga sådana anstalter, att allmänheten må
kunna genom skriftvexling direkte med diskont- och lånekontoren, utan begagnande
af särskild! ombud, få ombesörjda sina angelägenheter hos bemälde kontor
rörande vexeldiskontering, Inne- och kredit!vförsträckningar samt penningars insättande
och uttagande på upp- och afskrifning eller deposition; dock med den,
för riksbankens betryggande mot belåning af falska handlingar, nödiga inskränkning,
att skriftligen med posten och utan att särskild ansvarsförbindelse för handlingens
riktighet af personlig iidemnare erfordras, må få insändas endast sådana
låneansökningar, för hvilka erbjudes säkerhet i svenska stats-obligationer eller
andra publika papper, vågförda effekter, intecknade skuldebref eller aktier.
Mom. 2. I öfrig! skall eu hvar, som till diskont- eller lånekontor inlemna.!''
något lånedokument, derå teckna sin ansvarighet för detsamma^ riktighet.
Men ehuru styrelsen således eger att af iulemnaren fordra ersättning för
hvad som utgifves å ett dokument, hvilket sedermera styrkes vara falskt, bör likväl
styrelsen icke af förtroende till honom, hvem han än vara må, underlåta att
sorgfälligt iakttaga den granskning af ingifna lånehandlingar, hvarigenom både
förlust för kontoret och andra personers oförskylda lidande säkrast förekommes.
Mom. 3. Fullmäktige ega att tillsvidare fastställa de närmare bestämmelser,
vilkor och förbehåll, hvarunder diskont- och lånekontoren må uti ofvan omförmälda
angelägenheter genom skriftvexling tillhandagå, äfvensom att bestämma de särskilda
utgifter, hvilka derför må fordras, till ersättande af diskont- och låhekontorens
omkostnader samt de för tjänstemännen häraf härflytande bestyr.
Derjemte ega fullmäktige tillsvidare ej mindre att utfärda instruktion för de
tjensteman i riksbanken och lånekontoren, åt hvilka ifrågavarande bestyr varda
uppdragna, samt åt diskont- och lånekontors-styrelserna öfverlemna meddelandet
af de ytterligare föreskrifter, som geromålens obehindrade gång påkallar, än äfven
att sjelfve eller genom vederbörande styrelser bestämma fördelningen mellan tjenstemännen
af de genom ofvanberörda särskilda afgifter influtna medlen, efter det
diskont- och lånekontorens egna utgifter i och för ifrågavarande anordning blifvit
godtgjorda.
24
§ 54.
Moln. 1. Hvarje reversal, ehvad det utgifves för nytt lån eller omsättning
af redan erhållet, skall, derest låntagares och löftesmäns vederhäftighet ej är af
styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedt med antingen officiel intyg af läns-styrelse, eller, å
landet, af domhafvande!! i orten, eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren,
den sednare å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen
hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis om hvardera personens vederhäftighet
för det sökta lånet, och, ifall personen förut för låne- eller borgensförbindelse
till någotdera diskont- eller lånekontoret häftar, jemväl för beloppet af sådan
äldre förbindelse.
I (ifrigt åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt lånebelopp,
pröfva antagligheten af de derför erbjudna lånehandlingar och hvpoteker samt
med noggrannhet tillse att kontorets säkerhet genom desamma betryggas; och må
styrelse!! icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de
upplysningar, som kunna inverka på omdömet om lånesökandes ställning och förmåga
att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige
män alltid vara bestyrkt antingen underskrifternas egenhändigt!^ eller att
löftesmännen, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen; hvadan
således, i händelse domaren namnteckningens riktighet intygat, jemväl annan person
bör densamma bevittna.
§ 55.
Diskont- och lånekontor^! ega att af såväl öfverståthållare-embetet i Stockholm,
som samtlig!! konungens befallningshafvande och öfrige exekutorer skyndsamligen
erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af diskont- och
låuekoutorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälde myndigheter att,
efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till diskont- eller lånekontoren
insända.
A. Diskontering af vexla)-.
§ 56.
Mom. 1. Diskontering tillåtes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonterings dagen, är dragen på inom
25
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i vexellagen af
den 23 Augusti 1851 stadgade form och behörigen accepterad.
Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der lånekontor eller annan bankinrättning, med hvilken öfverenskommelse
om provisionsfri inkassering träffats, har sitt säte, skall å vexeln uppgifvas
namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid förfall
otiden tillhandahålles.
Mom. 3. Diskontering af vexel å lägre belopp än tvåhundra riksdaler, är
ej medgifven.
B. Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet.
§ 57.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af hypotek,
bestående af:
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst
hela den reverserade lånesumman,
eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som diskont- och
lånekontors-styrelserna anse innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lånen meddelas icke på längre tid än sex månader och icke å
mindre summa än tvåhundra riksdaler.
C. Utlåning mot pant af vågförda effekter.
§ 58.
Mom. 1. Vid diskontkontoret i Stockholm och lånekontoret i Göteborg utgifvas
jemväl lån mot lånesökandes förbindelse och pant, enligt medföljande på
diskont- eller lånekontoret öfverlåten vågattest:
Do af nedannämnde på vågar inom riket upplagda effekter af svensk tillverkning,
nemligen: smidt och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar af
alla slag, samt alun och bly; hörande i våg-attester från Stockholms och Göteborgs
vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester från
öfriga vågar äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med upp
Bih.
till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band, A
(Banko-reglementet.)
26
gift tillika, huruvida panten finnes antingen i sjelfva våghuset eller å annat
förvaringsställe; och
2:o af svenskt tackjern, som, i enlighet med gällande författningar, är behörigen
stämplad t och märkt samt upplagd! antingen å Stockholms tackjernsvåg, å
vågen i Göteborg eller å någon af öfråga inom riket befintliga jernvågar, vid
Indika vågmästare äro anställda och som stå under tillsyn och ansvarighet
af städernas magistrater; hörande vågattesten innehålla bestämd uppgift å
namnet på och stämpeln för den hytta, hvarest tackjernet är tillverkadt, samt
vigten.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre Herdedelar
af pantens försäljningsvärde.
Mom. 3. Lånen utgifvas å fullt rilcsdalertal och på tid, som ej får öfverstiga
sex månader, med diskont- och lånekontors-sfyrelserna förbehållen rätt att
pröfva huruvida omsättning af lån må ega ruin.
Mom. 4. Med såväl utgifning och slutbetalning af dessa lån, som panternas
frigifvande förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles
kan af fullmäktige föreskrifvet varda.
Monn 5. Diskont- och lånekontors-sfyrelserna ega, hvar för sitt distrikt, så
ofta och på det sätt, styrelserna finna lämpligast samt för diskont- och lånekontorens
säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för dessa kontors
rakning pantsätta effekter.
D. Kreditiv åt riks gäld skontor et, ■manufakturdiskonten, jernkontoret, sparbanker,
bolag och enskilde.
§ 59.
Åt riksgäldskontor^ beviljas kassakreditiv af högst 1,500,000 r:dr.
Kreditivet, hvilket ej får anses såsom stående lån, beviljas för ett år i sender,
dock med rättighet för kontoret att låta till ett följande år öfverföra befintlig
kapitalskuld.
Från skyldigheten att ställa säkerhet och erlägga kreditivafgift är kontoret
befriadt, äfvensom från de för andra kreditiv gällande inskränkningar att uttag ej
får ske under vissa dagar vid kreditiv-årets slut och att ränta ej får beräknas å
under berörda dagar gjorda insättningar.
I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifua.
27
§ 60.
Till manufakturernas och fabrikernas understöd eger kongl. kommers-kollegium
att under år 1872 hos riksbanken begagna kassakreditiv å eu million tvåhundrafemtiotusende
riksdaler, emot den ränta, som ofvan i § 51 är bestämd samt
under följande vilkor:
ko) att riksbanken för krediti vet eger säkerhet i manufakturdiskontens alla
fordringar samt egna behållna tillgångar;
2:o) att i händelse fullmäktige, med afseende å riksbankens ställning, finna
sig nödsakade att kreditivet eller någon del deraf uppsäga, kong], kommers-kollegium
då skall, efter nio månaders förlopp och sedan derom sex veckor förut
blifvit tillsagdt, till riksbanken återbetala hvad som af det uttagna beloppet är
uppsagdt;
3:o) att särskild kreditivafgift icke erlägges.
I öfrig! gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifna.
§ 61.
För jernkontor^ ega dess fullmäktige att under år 1872 hos riksbanken
begagna ett kassakreditiv å fyrahundrafemtiotusende riksdaler, emot den ränta,
som ofvan i § 51 är bestämd, samt under vilkor:
l:o) att jernkontorets fullmäktige å kontorets vägnar för kreditivet till riksbanken
afgifva behörig förbindelse;
2:o) att särskild säkerhet icke behöfver för kreditivet ställas och att kreditivafgift
icke erlägges.
I öfrigt gälla för detta kreditiv enahanda bestämmelser, som i nedanstående
§ 62 äro för andra kreditiv gifna.
§ 62.
Mom. 1. Kassakreditiv får beviljas:
a) åt sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;
b) åt sådana, för fruktbargörande af smärre kapitalbesparingar samt lånerörelses
bedrifvande afsmida, så kallade folkbanker, hvilkas af vederbörlig myndighet
stadfästade stadgar icke äro grundade hvarken på kongl. förordningen af
den 6 Oktober 1848 angående aktiebolag, eller på kongl. kungörelsen den 20 Maj
1864, angående enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar;
c) åt andra bolag, än de nu nämnda, med undantag af sådana, som drifva
bankrörelse med eller utan rätt att utgifva egna banksedlar;
28
d) åt enskilda personer.
Kreditiv beviljas på högst ett är i sender; och skall för kredit!vet ställas
sådan säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes.
Mom. 2. Inträdesafgift, beräknad i viss procent af kreditivsumman, bestämmes
af fullmäktige. Sparbanker och folkbanker vare från sådan afgift befriade.
Mom. 3. Såsom kreditiv må beviljas åt Stockholms städs sparbank högst
50,000 riksdaler, åt Göteborgs sparbank högst 20,000 riksdaler och åt hvar och eu
af (Kriga sparbanker samt åt folkbank, som till kreditiv» erhållande sig anmäler,
högst 10,000 riksdaler.
Mom. 4. Uttag och afbetalning».!'' fä i man af behof verkställas.
Ränta beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående; dock att, om
donna slutar å annat belopp än jemn! tiotal riksdaler, räntan beräknas å närmast
Överskjutande fullt tiotal.
Mom. 5. För uttag begagnas antingen på viss man ställd invisning, å hvilken
summa datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexel-blanketter kreditivhafvare, mot qvitto,
tillhandahållas utan afgift.
Mom. 6. Kreditiven få icke begagnas såsom stående lån, vid äfventyr för
kreditivhafvaren att, för kommande kreditiv-år, kreditiv ej erhålla.
Mom, 7. Kreditivtagare, som vid utgången af ett kreditiv-år erhållit nytt
kreditiv, att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya
kreditivet öfverföra vid det förra kreditiv-årets utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld,
i mån som donna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan
öfverföring erlägges ingen särskild afgift.
Mom. 8. I händelse Bankens säkerhet sådant fordran, kunna kreditiven
uppsägas till inbetalning i öfverensstämmelse med föreskriften i § 27.
E. Utlåning med omsättning sr ätt.
§ 63:
Mom. 1. Utlåning från den härtill anvisade fond sker mot lånesökandes
förbindelse, åtföljd af svenska statsobligationer eller andra publika papper, intecknade
skuldebref, löpande förskrifning, accepterad invisning, aktier eller andra
säkerheter, eller ock mot förbindelse, försedd med borgen.
Mom. 2. Inlemna» till någotdera diskont- eller lånekontoret ansökningar om
lån från denna fond å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, beviljas
lånen i den ordning, anmälan derom ingått.
29
Mom. 3. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom
hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång.
Mom. 4. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 200 riksdaler, eller annorlunda
än å hela tiotal riksdaler derutöfver.
Mom. 5. Vid omsättning på jemna sex månader fordras minst eu femtedels
afbetalning efter ursprungliga kapitalet samt i förhållande derefter vid kortare
omsättningstider, till och med tre månader, då afbetalniugen blifver minst
en tiondedel; och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp
ega ruin, om ock omsättning skulle sökas på kortare tid än tre månader.
Mom. 6. Skulle vid omsättning af diskontlån någon felaktighet å det inlemnadc
reversalet förefinna!?, får sådant dokument, inom eu månad derefter, mot
nytt fullständigt reversal utbytas, likväl under vilkor att den föreskrifna inbetalningen
blifvit vid första dokumentets inlemnande verkställd och att diskont- eller
lånekontor;; säkerhet i öfrigt är behörigen förvarad.
F. Medels emottagande på upp- och afskrifnings- samt depositräkning
emot ränta.
§ 64.
Vid diskont- och lånekontoren emottagas penningar på upp- och afskrifningsråkning
af såväl enskilde personer som enskilda korporationer, bolag och kassör,
under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:
a) insättningar och uttag få ske efter räkningshafvares godtfinnande;
b) å insättningen meddelas qvitto, hvithet icke kan å annan öfverlåtas;
c) för uttag begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får
in blanco transporteras; skolande behörigen folierande och numererande vexelblanketter
räkningshafvare vid de särskilda diskont- och lånekontoren, emot qvitto,
tillhandahållas utan afgift;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insätta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen
å högsta tulla 100-tal af behållningen. Fullmäktige ega att bestämma
icke allenast den ränta, utan äfven, inom ett maximum af 400,000 riksdaler, det
belopp, hvarå sådan på hvarje räkning godtgöres, och hvilken ränta för (ifrigt kan
vara olika för de särskilda diskont- och lånekontoren.
§ 65.
Vid diskont- och lånekontoren emottagas ock penningar af såväl enskilda
30
personer, som enskilda korporationer, bolag och kassör, att återbetalas antingen
å bestämd dag efter insättningen, eller efter viss, på förhand bestämd ömsesidig
uppsägning, under följande vilkor:
a) insättning får ske å 100 riksdaler och deröfver, äfven i brutna tal;
b) öfver insättning meddelas bevis, hvithet skall återställas då penningarne
lyftas;
c) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp bestämmes af fullmäktige.
Artikel 5.
Om Bankens styrelse och några särskilda åt densamma gifna uppdrag.
Afdelning 1.
Bankens styrelse och allmänna föreskrifter rörande Bankens förvaltning.
§ 66.
Styrelsen af riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima
riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.
§ 67.
Fullmäktige välja sjelfve bland sig eu vice ordförande, att fora ordet, när
hinder för ordföranden inträffar.
31
§ 68.
Mora. 1. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.
Mom. 2. Blifver fullmäktig ledamot af statsrådet, eller kommer i den författning,
att han, jemlikt något af mom. a, b, c, cl och e uti 26 § Riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigsbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 69.
Fullmäktige äro pligtige att, vid förvaltningen af Banken, sorgfälligt ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på bankoverket
särskild! utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, samt doldt
och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till Banken
eller i öfrig! vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det enligt
riksdagens beslut tyst vara bör.
§ 70-
Monn 1. Fullmäktige böra hålla riksbanken i den jemna och oafbrutna
gång, som med ändamålet af denna inrättning och de om densammas förvaltning
meddelade förordnanden öfverensstämmer, samt i enlighet dermed vidtaga de åtgärder,
hvilka till befrämjande af verkets rätt, säkerhet och förmån finnas vara
af nöden.
Mom. 2. För den dagliga förvaltningens handhafvande utse fullmäktige inom
sig två deputerade och två suppleanter för dem.
Mom. 3. Fullmäktige vare likväl, en för alla och alla för en, ansvarige för
den skada och förlust, som, genom deputerades försummelse vid ordningens upprätthållande
inom Bankens afdelningar, densamma möjligen kan tillskyndas.
§ 71.
Fullmäktige skola, minst en gång hvarje år, förrätta inventering i Bankens
alla kassör och öfriga förvaringsrum, enligt dertill af vederbörande uppgjorda,
fullständiga och verificerade inventarii-förteckningar.
Äfvenledes höra fullmäktige, samfäld! eller genom deputerade, en gång om
året, anställa besigtning å Bankens hus och inventarier så väl i Stockholm, som
vid Tumba bruk.
Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda egen att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige,
för sina åtgärder i donna egenskap, riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer
allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas,
utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut, eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitieombudsman.
§ 73.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka, eller oftare om ärendenas
beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordrar.
Vid sammanträde skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden,
som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest de äro om
beslutet ense. I sammanträde med fullmäktige i riksgälds-kontoret bära alltid
minst fem af bankofullmäktige deltaga.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fattadt
i fullmäktiges sammankomst.
§ 74.
Yppas vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra fullmäktige
till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall,
då rösterna äro lika, egc ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet
sig yttrat, anses hafva bejakat plurali tetens beslut. Endast i fråga om val
till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får
röstning med slutna sedlar ega rum.
§ 75.
Fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges
beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga
i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.
§ 76.
I de fullmäktiges pröfning tillhörande mål skola vederbörande tjenstemäns
utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nådigt anses.
33
§ 77.
Till ärenden, hvilka i riksbanken böra hållas hemliga, räknas de beslut och
åtgärder, fullmäktige fatta och vidtaga i afseende på köp och försäljning af vexlar,
med hvad dertill hörer, samt reda fondens vidmakthållande, äfvensom i frågor
angående tillverkning af banksedlar enligt nya methoder, så att fullmäktiges öfverläggningar
och beslut härom, hvilka uti särskild! protokoll upptagas, ej få yppas
förr än banko-utskottet eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för
Banken.
§ 78.
Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t täckas genom utskickad embetsman till
fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det
fullmäktige förbjudet att i denna embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga och
detsamma fatta.
§ 79.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som, i en eller annan
måtto, hafva inflytande på Bankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut, derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört
sig med banko-utskottet.
§ 80.
Har någon, som häftar i skuld till banken i egenskap af trassent eller endossent
å vexel i utläuskt myntslag, hvilken med protest återgått, till borgenärers
förnöjande sin egendom alträd!, då må bankofullmäktige, efter noggrann pröfning
af omständigheterna i hvarje särskild! fall, för sådan vexelskuld bevilja ackord;
men i öfrig! ega de icke att någon eftergift medgifva, utan skall fråga derom underställas
banko-utskottet till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.
§ 81.
Någon Bankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af
Bankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af
Bik. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
(Banko-reglementet.)
34
fullmäktige afyttras eller verket frånskiljas, utan banko-utskottets tillstånd och
förordnande.
§ 82.
Såväl till revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken, när de sammanträda,
som till banko-utskottet vid riksdags början, öfverlemne fullmäktige:
ko af dem författade berättelser dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet och dels angående Tumba pappersbruk, samt
2:o Styrelsernas öfver diskont- och lånekontoren berättelser om dessa diskontinrättningars
rörelse och förvaltning.
§ 83.
Mom. 1. Öfver de inom behörig tid till fullmäktige inlemnade besvär, som
af Bankens embets- och tjensteman eller betjente hos banko-utskott eller revisorer
kunna anföras öfver förment lidande vid befordringar eller andra dem rörande, af
fullmäktige vidtagna åtgärder och beslut, höra fullmäktige i ett sammanhang till
revisorer eller banko-utskott utlåtande afgifva.
Mom. 2. Hos banko-utskottet anmäle fullmäktige jemväl, vid hvarje riksdags
början, med bifogade utlåtanden, alla inom behörig tid till fullmäktige inkomna
ansökningar från personel'' inom verket, rörande arvoden öfver faststäld
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar.
§ 84.
Fullmäktige läte, vid hvarje riksdags början, i ett sammanhang meddela
banko-utskottet uppgift å de från Banken utgående, bär nedan i artikel 9 upptagna
anslag, jemte yttrande om och hvilka så beskaffade anslag fullmäktige anse böra
under tidrymden intill nästa riksdag fortfara.
§ 85.
Beträdes någon fullmäktig med förseelse i den honom anförtrodda vigtiga
befattning med riksbankens förvaltning, ställes han af riksdagen eller dess revisorer,
genom justitie-ombudsmannen, till ansvar inför Kongl. Svea Hofrätt och dömes
enligt gällande ansvarighetslag.
35
Afdelning 2.
Angående några särskilda åt fullmäktige gifna uppdrag.
§ 86.
Åt fullmäktige är uppdraget:
enligt § 50 i Regeringsformen att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med
Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga
hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt Regeringsformens 109 §, att, derest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgäld s-kontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning
på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen
stadgade artiklar jemlik! ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt Regeringsformens 98 §, att, om justitieombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i
embetet den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person,
som riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman
förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet
sig afsäger, genast, samfäld! med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita, välja
en annan;
enligt 5 A i lagen för Rikets Ständers Rank af den 1 Mars 1830, att för
hvarje hälft år låta, efter faststäldt formulär, upprätta, samt derefter trycka och
med allmänna tidningarue utdela uppgift öfver förhållandet emellan Bankens metalliska
kassa samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv- och låneförlag.
De öfversigter af Bankens hela ställning, som, jemlik! åberopade § i banklagen,
likaledes skola efter hvarje års bokslut tryckas och utdelas, höra uppgöras
efter faststäldt formulär; fullmäktige likväl obetaget att för framtiden låta uti detsamma
iakttaga sådana förändringar, som kunna medföra ökad enkelhet och tydlighet.
§ 87.
Fullmäktige är o, på sätt Riksdagsordningen stadgar, skyldige att vid riksdags
början tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.
36
- § 88.
Fullmäktige i b unken och riksgäldskontoret må, för framtida uppsigten och
kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande, gemensamt utse och välja eu person,
att å hankens och riksgäldskontorets vägnar såsom ledamot deltaga i Göta
kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut
utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse
ett ombud, att å bankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af
kanalverkets räkenskaper.
§ 89.
Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådane anstalter, hvarigenom Banki
as redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte, om så fordras,
kunna utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och höra fullmäktige,
vid slikt förhållande, af Kong!. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande
å Carlsborgs fästning för Bankens räkning tillgänglig eu särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre del af Bankens redbarheter kan, i händelse af behof, förvaras.
§ 90.
De medel, som inflyta å den så kallade statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltuingsutgifter, till riksgälds-kontoret
aflemnas vid slutet af hvar tredje månad.
Denna fonds räkenskaper vid de särskilda diskont- och lånekontoren granskas
fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda
kontors förvaltning.
Derest före nästinstundande riksdags början slutlig utredning af statslånefondens
återstående fordringar kunnat verkställas, skola fullmäktige till Kong].
Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt utgifter
och förluster i och för statslånefonden.
37
Artikel 6.
Om göromålens fördelning, deputerades åligganden samt
tjenstemännens ansvarighet.
§ 91.
Mom. 1. I afseende på göromålen inom bankoverket, indelas detta i följande
kontor och expeditioner, nemligen:
«) Kassa-kontoret, hvarest alla in- och utbetalningar, äfvensom mynt- och
sedelvexling verkställas, samt behållnitigarne såväl i Bankens särskilda generalkassor,
som på det hela, redovisas;
b) Depositions-kontoret, som bokför och redovisar insättningar och uttag å
räkningar öfver medel, tillhöriga såväl Banken sjelf, som allmänna verk och inrättningar,
bolag och enskilda personer;
c) Sedel-kontoret, hvilket har befattning med allt, som angår nya sedlars
tillverkning samt obrukbara sedlars inlösen och annullering, jemte all i samband
dermed erforderlig redovisnings- och arbets åtgärd;
d) liäk en s k ap s -kontoret, hvilket redovisar för Bankens utlåningar till Staten
och allmänna inrättningar, besörjer utredningen af upphörda lånegrenar, bokför
Bankens samtliga tillgångar och skulder, inkomster och utgifter af alla slag och
upprättar Bankens generela bokslut;
e) Diskont-kontoret, inom hvilket handläggas alla de göromål, som härflyta
af diskontrörelsen samt upp- och afskrifnings- och depositrörelsen mot ränta;
f) Revisions- och Ekonomi-kontoret, som verkställer den kontroll och moträkning,
hvilken icke inom de öfriga kontoren hvart för sig förrättas, granskar fullt
färdig räkenskap samt ombesörjer Bankens ekonomiska ärenden;
g) Fullmäktiges expedition;
h) Ombudsmans-expeditionen.
Hvarje af ofvannämnda kontor förestås af en utaf fullmäktige dertill förordnad
chef; för fullmäktiges expedition är banko-sekreteraren och för ombudsmansexpeditionen
ombudsmannen chef.
38
I afseende på göromålen gälla till efterrättelse de af banko-utskottet faststälda
instruktioner, i hvilka fullmäktige dock ega att vidtaga sådana smärre förändringar,
som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande;
skolande likväl dylika af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande
riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.
Mom. 2. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af Bankens tjenstemän, som
dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att underskrifva nya samt granska, uppräkna
och makulera förslitna sedlar.
§ 92.
Fullmäktiges deputerade hafva att besörja den dagliga förvaltningen af bankoverket;
de med köp och försäljning af vexlar i Stockholm förenade göromål och
bestyr; inspektionen öfver Bankens pappersbruk Tumba, samt låneärendens föredragning
i diskontkontorets styrelse; allt i öfverensstämmelse med detta reglemente
samt de instruktioner och förordnanden, som äro eller varda af fullmäktige utfärdade.
Deputerade ega antaga och entlediga nödigt biträde i de göromål och
bestyr, som härflyta af vexlars köp och försäljning.
§ 93.
Mom. 1. Kontorscheferne, de biträdande kommissarierne samt de af verkets
öfriga tjenstemän, som deltaga i nyckelvården, skola, en för alla och alla för en,
eller, der blott två äro anstälde, en för begge och begge för en, ansvara för de
under deras vård förvarade tillhörigheter.
Mom. 2. Cheferne skola, hvar för sig, ansvara för arbetets ordnande samt
göromålens behöriga och o afl» ruin a gång inom hvar sitt kontor, med skyldighet
att, för befrämjande deraf, noga handhafva och iakttaga de kontroller och den
tillsyn, som hvar och en af dem, enligt instruktionen för samma kontor eller andra
af riksdagen eller bankofullmäktige gifna föreskrifter, åligga; och blifver chefen i
sista rummet ansvarig för den skada eller förlust, som kan tillskyndas Banken
genom de i kontoret biträdande kommissariers eller underordnade tjenstemäns fel
eller förseelser, i händelse han, genom ett noggrant iakttagande af föreskrifna
kontroller och samvetsgrant uppfyllande af öfriga embetspligter, kunnat, men underlåtit
att förekomma, råtta eller i tid upptäcka samma fel eller förseelse.
Mom. 3. Såväl chefer, som biträdande kommissarier och tjenstemän skola
i öfrig!, hvar för sig, ansvara för hvad hvar och en tillhör att verkställa, kontrollera
eller vårda, och då två eller flere handlägga samma expedition eller ärende, skall
ansvaret för den skada och förlust, som tillskyndas verket, dem emellan sålunda
39
fördelas, att den, som haft första handläggningen, kominer att ersätta en tredjedel,
och den eller de kontrollerande två tredjedelar; hörande ersättningen, då de kontrollerande
äro flere, af hvardera med lika belopp illgöras; men skulle densamma
icke kunna hos en eller annan af de ersättningsskyldige uttagas, skola de öfrige,
en för begge och begge för en, eller eu för alla och alla för en, godtgöra bristen.
Mom. 4. Den som, enligt instruktionen eller förordnande af fullmäktige,
deras deputerade eller vederbörande kontorschef, förrättar eu annans embete eller
tjenst, står under tiden i samma ansvar, som ordinarie innehafvare!! deraf; men
om någon eljest, med chefens tillstånd, sätter annan i sitt ställe, ansvarar han sjelf
för vikariens åtgärder.
Dessutom är hvar och en Bankens embets- eller tjensteman, likmätigt sin
ed, vid eget personligt ansvar, förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva, om
han förmärker något å färde vara, som kan lända Banken till skada eller förlust.
Artikel 7.
Om banko-statens löneförmåner, grunderna för befordringar och pensionsberäkniug
samt ordningsstadganden.
Afdelning 1.
Banko-statens indelning och löneförmåner.
§ 94.
Mom. 1. Tjenstegraderna inom riksbanken äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister.
40
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator.
Tredje graden: kamererare och ombudsman.
Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.
Mom. 2. Tjenstemännen äro sålunda fördelade |
på Bankens kontor och |
ex- |
peditioner: |
g |
|
Kassakontoret: Chef: bankokommissarie................................................... |
.................................. 1. |
|
kamererare ............................!................................ |
.................................. 1. |
|
kassörer .................................................................... |
................................. 7. |
|
kontorsskrifvare....................................................... |
............................... 1. |
|
kassaskrifvare ........................................................... |
.................................. 7. |
17. |
Depositionskontoret: |
||
Chef: bankokommissarie..................................................... |
............................... 1. |
|
kamererare .............................................................. |
................................. 2. |
|
bokhållare ............................................................... |
.........•''.................... 4. |
|
kontorsskrifvare...................................................... |
.................................. 3. |
10. |
Sedelkontoret: |
||
Chef: bankokommissarie..................................................... |
.................................. 1. |
|
biträdande kommissarie ........................................ |
.................................. 1. |
|
kamererare ............................................................ |
................................. 1. |
|
bokhållare................................................................. |
................................. 2. |
|
kontorsskrifvare....................................................... |
................................. 3. |
8. |
Räkenskap skontor et: |
||
Chef: bankokommissarie..................................................... |
................................. 1. |
|
kamererare ............................................................. |
................................ 1. |
|
bokhållare................................................................. |
................................. 1. |
|
kontorsskrifvare.......................... ........................... |
................................. 2. |
5. |
Diskontkontoret: |
||
Chef: bankokommissarie................................................... |
................................. 1. |
|
biträdande kommissarie ......................................... |
.................................. 1. |
|
kamererare ............................................................. |
.................................. 1. |
|
bokhållare............................................................... |
................................... 6. |
|
registrator.............................................................. |
.................................. 1. |
|
kontorsskrifvare...... ................................................ |
................................ 3. |
13. |
Revisions- och Ekonomi-kontoret: |
||
Chef: bankokommissarie ................................................. |
.................................. 1. |
|
Transport 1. |
53. |
41
revisorer.....................................
kontorsskrifvare..........................
Banko-Fullmäktiges expedition:
Chef: banko-sekreteraren...................
notarie.......................................
kanslist......................................
Ombudsmans-exp editionen:
Chef: ombudsman ................................
kanslister ..................................
Vaktbetjeningen i Banken utgöres af:
öfvervaktmästare, tillika brandmästare ........
vaktmästare: ordinarie ...................................
extra.........................................
Transport 1. 53.
................. 3.
................. C 5.
.............. 1.
................. 1.
................. 1- 3.
1.
Summa 66.
1.
23.
3
27.
Mom. 3. Fullmäktige berättigas att, när en betydligare tillökning i rörelsen
är att emotse eller eljest inträder, eller ock göromålens obelaindrade gång
sadant påkallan, utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, emot
ersättning, hvilken fullmäktige ega att bestämma.
§ 95.
Mom. 1. Löneförmånerna äro:
å lönestat:
första tjenstegraden:
kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister: de yngre hvardera ...... r:dr 1,000,
de äldste „ ...... „ 1,500.
Till de äldste hänföres halfva antalet samt den Överskjutande, derest hela
antalet är ojemn t.
andra tj enstegraden:
bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator:
de, som tjenat i graden kortare tid än fem år, ecb alla, som innehafva befattning
utom verket, hvardera ........................................................................ ndr 2,000,
Bih. till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 6
(Banko-reglementet.)
42
de som tjenst i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera......... r:dr 2,500,
de, som tjenst i graden tio år och deröfver, hvardera ........................... „ 3,000.
tredje tjenstegraden :
kamererare och ombudsman:
de, som tjenst i graden kortare tid än fem nr, och alla som innehafva befattning
utom verket, hvardera ........................................................................... r:dr 3,000,
de, som tjenst i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera.......... 3,500,
de, som tjenst i graden tio År och deröfver, hvardera ......................... ,, 4,000.
fjerde tjenstegraden:
kommissarier och bankosekreteraren, hvardera ....................................... r:dr 4,000.
de, som tjenst i graden fem år och deröfver, hvardera.......................... ,, 4,500.
Yäkthetjening:
öfvervaktmästare, tillika brandmästare, lön..................................... r:dr 800,
jemte fria husrum och nödig vedbrand.
vaktmästare, de yngre hvardera .................................................................. „ 700,
de äldste, hvardera................................................................ ,, 800.
Till de äldste hänföres halfva antalet samt den Överskjutande, derest vaktmästarnes
hela antal är ojemn!.
å arvodesstat:
tjenstgöring spenni/ngar:
till tjenstemännen i lista tjenstegraden, hvardera ................................... r:dr 150,
„ d:o i 2:dra d:o „ „ 300,
„ d:o i 3:dje d:o ■„ ..................•................. „ 450,
„ d:o i -fide clio ., „ 600,
vaktmästare med 700 r:drs lön „ „ 50,
„ d.o ,, 800 ,, ,, „ .................................... ,, 75,
„ öfvervaktmästaren i hans egenskap af brandmästare ........................ „ 450.
missräkningsp enningar :
till kassörerne, hvardera.............................................................................. r:dr 2,000,
„ vårdarne af dagvexliugskassan, hvardera............................................ „ 300.
arvoden:
till extraktarbeten och extra-ordinarie tjensteman................................... r:dr 10,000,
„ vikarier för tjensteman, som åtnjuta semester, högst ....................... „ 3,500,
„ registratorn i diskontkontoret ..................................................... „ 450,
till cheferne för Bankens kontor och expeditioner, hvardera................. r:dr 600,
„ brandchefen............................................................................................ „ 400,
„ garde des
,, sju fullmäktige, honorarier hvarje å..........................:....................... „ 1,600,
„ fullmäktiges ordförande, derutöfver .................................................. ■„ 1,600,
„ två fullmäktiges deputerade, utöfver honorarium, hvardera............... ,, 3,000,
„ ledamöterne i styrelsen öfver diskontkontoret, utom kommissarierne,
hvardera .............................................................................................. 1,600.
Härförutan ega fullmäktige, dels att för underskrifvande af nya samt granskning,
uppräkning och korsning af förslitna sedlar meddela de tjensteman, Indika
erhålla dylikt uppdrag, särskild godtgörelse, som af fullmäktige bestämmes, dels
att till vaktmästare i och för tjenstgöring vid b rån danstalterna och nattbevakningen
meddela de arvoden, fullmäktige finna skäliga.
Mom. 2. Tiden för tillträdande af de i staten bestämda högre löner beräknas
från första fullmakts eller förordnandes datum inom graden; dock att, såsom
vilkor för all uppflyttning till högre lön, förutsattes, det vederbörande genom sin
föregående tjenstgöring gjort sig förtjent af eu dylik löneförbättring.
Mom. 3. Å arvodesstat utgående tjenstgöring^- och missräkuingspenningar
samt sådana arvoden, hvilka äro anvisade åt tjensteman, åtfölja uttifvaudet af
sjelfva tjenstebefattning»;!!, och fä alltså icke åtnjutas under tjenstledighet: dock
med rättighet för fullmäktige att kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under tiden uppbära de
för samma tjenst å arvodesstat utgående tjenstgöringspenningar samt med det
undantag för öfrigt, som följer af stadgandet i § 112 inom. 4, om semester för
tjenstemännen.
§ 96.
Bankens tjensteman och betjente äro skyldige att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad
organisation af Banken eller eljest kan varda stadgad.
§ 97.
De å indragningsstat före år 1864 uppförda öfvertalige tjensteman kunna icke,
emot deras vilja, tvingas att emottaga någon af nuvarande tj e n stek e fatta i n gar, så
vida icke denna befattning,'' i afseende på göromålens omfång och beskaffenhet,
motsvarar den, hvarå de ega fullmakt.
§ 98.
Ansökningar från personer inom Banken rörande arvoden utöfver faststäld
44
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos banko-utskottet;
och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag,
riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning
upptagna.
Afdelning 2.
Grunder för befordringar inom bankoverket och dermed gemenskap
egande stadganden.
§ 99.
Före återbesättande af ledig tjenst, skall anslag om ansökning dertill ske
å lämpligt ställe inom Fanken samt genom kungörelse i officiela tidningarne.
Anslaget må, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst
inom viss tjeustegrad.
Ansökningstiden beräknas till trettio dagar från ledighetens kungörande.
Af fullmäktige beror att ny ansökningstid utsätta, derest inom den först bestämda
tiden fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 100.
Mom. 1. Till kommissariebefattning må endast befordras de», som under en
längre tid fortsatt ordinarie tjenstgöring inom verket ådagalagt redbarhet, noggrannhet
och ordentlighet.
Till alla öfriga tjänster ega fullmäktige, efter vederbörande chefers hörande,
utnämna den bland verkets ordinarie eller extra ordinarie tjensteman, som för
tjensten är mest skicklig och passande, eller, i händelse sådant i något särskilt
fall skulle finnas för verket gagnande, annan, i Fanken förut icke tjenstgörande,
särdeles väl vitsordad och skicklig person. Dock bör iakttagas dels att, för erhållande
af befordran till ombudsmansbefattning och till kanslisttjenst i ombudsmansexpeditionen,
fordras att hafva undergått examen för inträdes vinnande i rikets
i ättegångsverk, dels ock att sökande bland Eankens tjenstemän, hvarandra fullt
jemngoda i afseende pa skicklighet och lämplighet, må få tillgodonjuta sin inom
verket agande tur och anciennitet, som räknas från första fullmakts eller förordnandes
datum inom hvarje tjeustegrad.
Mom. 2. Sökande till kommissarie-befattning skall skriftligen förbinda sig
att för den uppbörd, som kan komma att honom anförtros, ställa Fanken vederhäftig
borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket fullmäktige hafva att bestämma.
45
§ ioi.
Tjensteman i första tjenstegraden må emottaga och bibehålla annan ordinarie
tjenstebefattning, såvida densamma icke är för Bankens tjenst hinderlig. Öfriga
tjensteman få icke innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.
§ 102.
Å de på ordinarie stat upptagna fenster meddelas fullmakt. Dock berättigas
fullmäktige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsättningen
deraf, vare sig på förordnande eller annorledes.
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.
§ 103.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman vid bankoverket, fordras
att hafva undergått godkänd afgångsexamen från något af rikets högre elementarläroverk.
Sökande, hvilken på annat sätt ådagalagt motsvarande kunskaper, må dock,
der särskilda omständigheter dertill föranleda, äfven kunna till extra ordinarie tjensteman
af fullmäktige antagas.
§ 104.
Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt nödig vaktbetjening tillsättes
medelst konstitutorial af fullmäktige, efter det vederbörande kontorschef i ämnet
hord blifvit.
Deputerade ega att, i samråd med chefen för revisionskontoret, utse och
antaga extra vaktbetjening.
Afdelning 3.
Grunder för p ensionsb er åkning.
§ 105.
Vid pensionering af Bankens embete- och tjensteman, konstidkare och vaktbetjening,
tjenar såsom grund den för deras vid afgången innehafvande tjenst
eller befattning å lönn- eller indragningsstat uppförda lön.
46
§ 106.
Den tjensteman, koustidkare eller vakthetjent, som uppnått sjutio års ålder
eller tjenat femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat. med åtnjutande
i sin ökriga lifstid åt hela lönen såsom pension.
§ 107.
Den tjensteman, koustidkare eller vakthetjent, som uppnått sextiofem, års
ålder och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han béfinnes uti ett
sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.
§ 108.
Den tjensteman, koustidkare eller vakthetjent, som efter ådagalagdt välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio
år och tjenat fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta trefj&rHedelaf
af innehafvande lön. Före uppnådda 60 lefnadsår, i förening med 40
tjenstbar, kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare
tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å trefj er Hedelaf s lön af eu fyratioudedel för hvarje bristande
tj miste år. Öfverstiga deremot tjensteåren 40 och åldersåren 60, ökas det ofvan
bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje öfverskjutaude tjenstetid
eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda
beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.
§ 109.
Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta eu tjensteman, som
af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare
gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige
att. efter omständigheterna, antingen tillägga tjensteman»^ hela lönen i pension,
ehvad de föreskrift^ lefnads- och tjensteåren är o uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro faststälda.
Mom. 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, här ofvan föreskrift!
a- lefnads- och tjensteår finnas af sjuklighet nrståndsatt eller eljest oförmögen
att längre gagna verket, ega fullmäktige att, efter noggrann pröfning af omstän
-
47
digheterna i hvarje särskild! fall, honom på pensionsstat förflytta, med bibehållande
under sin öfriga lifstid af eu årlig pension, motsvarande högst två tredjedelar
åt lönen, och i öfrig! lämpad efter den afgåendes tjenstetid inom verke!
och under tjenstgöring^ derstädes ådagalagda förhållanden samt större eller
mindre förmåga att kunna till sin bergning sjelf bidraga.
§ NO.
Vid beräkning af tjensteår, afses den, såsom ordinarie och extra ordinarie
i ej mindre Bankens, än annan Statens tjenst, använda tid.
Afdelning 4.
Allmänna ordnings-stadg anden och strå //''- b esf äntra ds er.
§ in.
I händelse en för öfrig! oförvitlig tjensteman finnes ega mindre fallenhet
eller icke vara tjenlig och passande för den syssla, till hvilken han erhållit
befordran, skola fullmäktiges deputerade förhållandet anmäla hos fullmäktige,
som angående tjenstgöring^ förordna på sätt de för verkets och allmänhetens
betjenande nyttigast anse och lämpligast ske kan, utan att någons tur och
löningsrätt förnärmas eller verkets förvaltningskostnad förökas.
§ 112.
Mom. 1. Blifver chef, biträdande kommissarie eller annan tjensteman af
sjukdom hindrad- att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar
att föranstalta om vikariat, ege fullmäktige att om tjenstgöringen förordna och
dervid använda ett arvode af 1,000 r:dr, efter år räknadt.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjentlediga
pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Da vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill,
att lian sin egendom åt borgenärer alträd!, eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens
bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 114—116,
kan komma att fortfara.
48
Mom. 4. Bankens samtlige tjensteman ega, så vidt sådant utan hinder för
göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester,
de i lista och 2:dra graderna under en månad och de i 3:dje och 4:de
graderna under en och en half månad hvarje år. Tjenstemannen bibehåller under
semestertid såväl lön som tjenstgöringspenningar, arvoden och missräkningspenningar,
hvaremot fullmäktige ega att i och för tjenstgöringen använda icke allenast
arvoden, beräknade efter 1,000 r:dr för år, utan äfven de för vissa befattningar anvisade
missräkningspenningar, allt likväl inom det i § 95 mom. 1 dertill på det
hela anvisade belopp af 3,500 r:dr årligen. Semesterindelningen för hvarje år
upprättas af cheferne och fastställes af fullmäktiges deputerade.
Mom. 5. Om någon af Bankens vaktbetjening blifver af sjukdom hindrad
att sin tjenst bestrida, ege chefen för revisions- och ekonomikontoret förordna
extra vaktbetjent att tjensten förrätta, mot åtnjutande för den tid, vikariatet
fortfar, af ett arvode, motsvarande den inkomst på lönestat, som för Bankens yngre
vaktmästare är bestämd. För vaktbetjent, som af annan anledning söker ledighet,
eller som måste från tjenstgöring afhållas i följd deraf, att han till borgenärers
förnöjande sin egendom alträd!, upprättas vikariat jemväl af bemälde chef på den
tjenstlediges bekostnad.
§ H3.
Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tjenstår ej låter sig
rätta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock be trä des med
verklig vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig att
förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan
anmälan bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenstemannen
lemnas tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras, som för
sakens bedömande finnas erforderliga, och, om tjenstemannen derefter finnes beträdd
med försummelse eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock med
ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, skall han antingen erhålla inför
protokollet eu allvarsam föreställning, eller från tjenstgöring i verket afhållas
på längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen.
Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han på längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenstgöring
i verket, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst.
§ H4.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom
afträda bör genast från tjenstgöring i Banken afhållas, och skall, om han
49
icke Senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker
sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin vid verket innehafvande
tjenstebefattning. *
§ 115.
Inmanas någon för skuld tvänne särskilda gånger i häkte, vare han sin
tjenst i Banken förlustig.
§ 116.
Om någon kommissarie eller innehafvare af sådan tjenstebefattning inom
verket, hvarmed uppbörd eller godkännande af andra verks eller enskilde personers
in visningar å Banken är förenad, varder under förmynderskap stadd, må
det ej tillåtas honom att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd
fortfar. Blifver han icke inom tvänne år från förmyndares inseende befriad, skiljes
lian från tjensten.
§ UV
Tjensteman,
som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafre gjort sig förlustig sin vid verket
innehafvande tjenst.
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafre förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ H8.
Den extra ordinarie, som, utan erhållet tillstånd eller an mål dt laga förfall,
uteblifver från tjenstgöring tvenne på hvarandra följande månader, eller under
tvänne på hvarandra följande qvartal visar märklig försummelse och undandrager
sig behörigt deltagande i göromålen, anses icke vidare ämna att söka fortkomst i
Bankens tjenst och afföres genast från listan öfver extra ordinarie^
§ H9.
Om någon af Bankens vakt!)etsning visar ohörsamhet mot förmäns befallningar,
eller på annat sätt felar i tjensten, eller utom densamma förhåller sig
Bill. till Biksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7
(Banko-reglementet.)
i
50
tadelvärdt, ankomme det på fullmäktige att, efter anmälan af chefen för revisionskontoret,
efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktige från tjenstgöring
under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen,
eller ock genast skilja honom från tjensten.
§ 120.
Öfver sådana, af fullmäktige fattade, Bankens tjenstemän rörande beslut,
som grunda sig på föreskrifterna i 7:de Artikeln af banko-reglementet, kunna
besvär anföras hos näst sammanträdande banko-utskott eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken; dock hvad angår de i Afdelning 4 omförmälda
mål, endast i det fall, att tjensteman blifvit från tjensten skiljd eller förklarats
skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar sednast fjorton dagar efter det beslutet blilvit justeradt
och i andra mål sednast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären
höra till fullmäktiges expedition iulemnas, när de är o ställda till bankoutskottet,
sist å den dag, riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af
riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet af fullmäktige
meddeladt sednare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till banko-utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas
innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad
eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.
51
Artikel 8.
Om diskont- och lånekontoren.
Afdelning 1.
Diskont- och lånekontor s-styrelsernas organisation, jemte föreskrifter i afseende
på förvaltningen af dessa kontor.
§ 121.
De för Bankens diskontrörelse anslagna fonder stå under förvaltning af
styrelserna öfver diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg, Malmö
och Wisby.
§ 122.
Mom. 1. Styrelsen öfver diskont-kontoret i Stockholm består af sju ledamöter,
nämligen de två fullmäktiges deputerade, tre andre af och bland fullmäktige
utsedde ledamöter, samt de två i diskont-kontoret tjenstgörande kommissarierne.
Mom. 2. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Mom, 3. Bane- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper förvaras
under tre las, hvartill de två kommissarierne och kamereraren i diskontkontoret
hafva hvar sin, till olika lås hörande nyckel.
§ 123.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera lånekontor^ består af fyra ledamöter,
nämligen tre inom kontorets distrikt boende samt ett banko-ombud.
Mom. 2. Riksdagen utser tre af dessa ledamöter, äfvensom suppleanter för
dem, på sätt, som vid valen af fullmäktige .i Banken och riksgäldskontor^ iakttages.
52
Banko-ombudet i hvardera styrelsen förord nas af fullmäktige.
Mom. 3. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 4. Banko-ombudet i Göteborgs och Malmö lånekontor jemte en af
dervarande styrelses öfriga ledamöter, som af fullmäktige dertill utses, utöfva de
med köp och försäljning af vexlar i hvardera staden förenade göromål..
Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.
Mom. 5. Blifver af riksdagen utsedd ledamot hindrad att i styrelsens sammankomster
deltaga, inkallas i styrelsen suppleant.
Derest banko-ombudet af sjukdom eller annat laga förfall hindras att uppdraget
bestrida, förordna fullmäktige annan person att detsamma under tiden
utöfva mot ersättning, som af fullmäktige bestämmes.
Mom. 6. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvardera lånekontoret
antagas och förordnas af lånekontorets styrelse, som eger att, när så fordras, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken styrelsen
finner lånekontoret icke vara belåtet.
Mom. 7. De af lånekontorens tjensteman, som innehafva uppbörd, skola
ställa af styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket vederbörande
styrelse finner godt bestämma.
Mom. 8. Låne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom
kontanta penningar förvaras under tre lås, hvartill banko-ombudet och eu af
styrelsens öfriga ledamöter samt lånekontorets kamererare hafva hvar sin, till
olika lås hörande nyckel.
Mom. 9. Banko-ombudet föredrager i styrelsen ärendena och besörjer brefvexlingen
emellan styrelsen och fullmäktige, i öfverensstämmelse med styrelsens beslut.
Skulle banko-ombudet någon gång vara frånvarande, kunna malen af annan
ledamot föredragas; dock må banko-ombudet icke utan laga förfall från styrelsens
sammanträden uteblifva.
Mom. 10. Förutom det i riket fastställda gångbara mynt samt riksbankens,
lånekontorens och filialbankernas anvisningar, assignation^ och vexlar, må, efter
medgifvande af bankofullmäktige och enligt af dem meddelade föreskrifter, vid
liqvider och insättningar i lånekontor!, jemväl emottagas banksedlar, utgifna af
sådana enskilda sedelutgifvande banker, hvilka å den ort, der liqviden eller insättningen
sker, lemna (lagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens
sedlar; och må det för öfrigt ankomma på pröfning af lånekontorets styrelse att
äfven emottaga enskilda penningeanstalters vid uppvisandet i Stockholm betalbara
vexlar.
Då inbetalningar ske i lånekontorets egna assignation^ eller i filialbankernas
assignationer eller vexlar, skola desamma makuleras och såsom kontant
leverering till Banken genast insändas. Enskilda bankers sedlar skola, i enlighet
med de föreskrifter, fullmäktige meddela, emot riksbankens sedlar utbytas; och
53
enskilda penningeanstalters vexlar skola till riksbanken genast såsom kontant leverering
insändas.
Mom. 11. Styrelsen eger rättighet att på Banken utfärda assignationer,
dock under vilkor att assignationerna, hvartill blanketter, med deri utsatt valör,
efter reqvisition, från fullmäktige utlemna^ icke må utgifvas å andra summor,
än ett hundra r:dr, fem hundra r:dr och ett tusen r:dr. Börande härvid för öfrigt
iakttagas,- att assignationerne underskrifvas af minst två styrelseledamöter och bankoombudet
samt kontrasigneras af kamererare^ att några assignationer ej på förhand
förfärdigas till upptagande ibland kassabehållningen, utan underskrifvas endast i
den mån, som de i och för lånekontorets rörelse erfordras, samt att med först
afgående post efter assignationernes utgifvande förteckning på desamma, innefattande
nummer, datum och summa, till Banken insändes.
Öfverflyttning af medel från ett till annat lånekontor rakning i Bankens
depositionskontor eller från lånekontor till någon Bankens räkning i depositionskontoret
verkställer lånekontorets styrelse medelst utfärdande af handskrifven
assignation å beloppet.
Mom. 12 Såväl fullmäktige i Banken som riksdagens revisorer ega att,
om anledning dertill förefinnes, anmäla en eller flera af lånekontorens styrelseledamöter
att ställas under laga tilltal af justitieombudsmannen; och afhålle sig
den eller de sålunda under tilltal ställde styrelseledamöter från all befattning vid
lånekontoret, intilldess målet blifvit genom laga kraft vunnet utslag afgjordt; börande!
thy fall suppleanter i de afgångne styrelseledamöternas ställe uti styrelsen
inträda.
Bankens ombud i styrelsen ega fullmäktige, när så lämpligt pröfvas, att från
dess befattning återkalla.
§ 124.
Mom. 1. Ledamöterne i diskont- och lånekontorens styrelser vare det
uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med låneansökningar
hos det kontor, i hvars styrelse de deltaga., ehvad dessa ansökningar
afse nya eller omsättning af redan erhållna lån; åliggande det hvar och en ledamot
af styrelsen att allvarligen tillse, det donna föreskrift noggrant efterföljes, och
förhållandet i annat fall hos styrelsen anmäla.
Fullmäktig, som icke är ledamot af diskont-kontorets styrelse, vare det
likaledes förbjudet att, såsom kommissionär, taga någon befattning med ansökningar,
rörande beviljande af nya eller omsättning af förut erhållna lån.
Finnes förbudet vara öfverträdt, göre vederbörande styrelse derom anmälan
hos fullmäktige, hvilka ombesörja att, i händelse den felaktig är ledamot i någon
af förutnämnda diskont- eller lånekontors styrelser, annan ledamot i hans ställe
54
skyndsamligen förordnas och insattes, samt att, om förbudet blifvit öfverträdt af
någon fullmäktig, med honom kommer att förfaras enligt gällande ansvarighetslag.
Mom. 2. Hvarken ledamot af diskontkontorets styrelse, ej heller någon
af kontorets tjensteman eller betjente, må sätta sig i skuld hos diskontkontoret,
härifrån dock undantaget hvad angår lån på aktier, publika papper eller vågförda
effekter.
Mom. 3. Varder till ledamot af lånekontor styrelse någon vald, som sjelf
häftar för skuld eller annan förbindelse till lånekontoret, godtgöre han, efter sitt
inträde i kontorets förvaltning, denna skuld till tulla beloppet genast då den är
förfallen, såvidt han vill vid nämnda förvaltning qvarblifva; ledamöterne dock
obetaget att innehafva eller upptaga lån hos diskontkontoret i Stockholm; och
må hvarken styrelsens ledamöter eller kontorens tjensteman och betjening skuldsätta
sig hos något af lånekontoren genom egna lån eller andra förbindelser
till betalningsansvar; egande likväl tjenstemännen och betjeningen frihet att mot
pant af aktier, publika papper eller vågförda effekter erhålla lån hos diskontkontoret
i Stockholm.
§ 125.
Mom. 1. Lån från allmänna diskontfonden utgifvas en gång i veckan;
vederbörande styrelse likväl förbehållet att, derest för räkenskapernas afstötande
så nödigt pröfvas, vid hvarje års utgång för högst två veckor nämnda utlåning inställa.
Ansökning till kreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått behörig
granskning. Kreditiv-tiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall för
dragningens början bestämmes.
Diskontering och utlåning från handels- och närings diskontfonden sker vid
diskontkontoret i Stockholm samt lånekontoren i Göteborg och Malmö alla söcknedagar
och vid lånekontoret i Wisby minst två dagar i hvarje1 vecka.
Vid pröfning af ansökningar om lån, diskontering och kreditiv, skola i
Styrelsen öfver diskontkontoret minst fyra ledamöter och i lånekontors-styrelserna
minst tre ledamöter vara närvarande. För bifall till ansökning, fordras afgjord
röstpluralitet.
Mom. 2. För behandling af öfriga, diskont- och lånekontoren tillhöriga,
ärenden, sammanträda styrelserna in pleno en gång i månaden eller oftare, om
göromålen sådant påkalla.
Vid dessa sammanträden skall protokoll föras.
För besluts fattande vid plenisammanträden erfordras att i diskont-styrelsen
minst fem och i lånekontors-styrelserna samtlige ledamöter äro närvarande.
Yppas härvid skiljaktiga meningar, galle de flesta rösterna, och då dessa äro lika,
ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 3. Hvar och en bland fullmäktige är öppet lemnadt att, när som
helst, öfvervara styrelsernas sammankomster, men utan rättighet att i beslut och
omröstningar deltaga.
§ 126.
Till fullmäktige afiemnas hvarje vecka rapport angående vederbörande
diskont- och lånekontors rörelse, och hvarje månad utdrag af lånekontorens
kassaräkning.
§ 127.
Mom. 1. De å diskont- och lånekontorens lånerörelser inflytande räntor
och öfrig a vinstmedel fä icke utlånas, utan skola, hvad diskont-kontoret angår,
efter hvarje veckas utgång, och, beträdande lånekontoren, efter afdrag af utgifterna
för lånekontorens förvaltning och beloppen af de lån, hvilka vid de
årliga revisionerna kunna varda inom Union förda, efter utgången af hvarje qvartal,
sa fort ske kan, till Banken inlevereras. Styrelserna öfver lånekontoren åligga det
jemväl att till Banken insända de kassabehållningar, som icke i och för rörelsen
ovilkorligen erfordras.
Mom. 2. Diskont- och låuekontors-styrelserna berättigas att, efter noggrann
pröfning af omständigheterna i hvarje särskild! fall, bevilja de kontorens gäldenärer,
som till borgenärers förnöjande sin egendom alträd!, ackord vid liqviden af
sina skulder till kontoren, men ega för öfrig! icke, med undantag dock hvad angår
vissa inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af riksdagen särskild!
föreskrifvet, att å diskontlån efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergifter
underställas näst!)lifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen
för detta utskott stadgar.
§ 128.
Tvenne eller flora gånger om året skola två af styrelsens ledamöter verkställa
inventering af de hos ombudsmännen befintliga säkerhetshandlingar samt
tillse huru de ombudsmännen tillhörande, löpande ärenden handhafva^ Egande
dessutom fullmäktige, om och när så nödigt anses, att åt någon af styrelsens
ledamöter med juridiska kunskaper, eller annan i juridiska värf erfaren person
uppdraga att, emot särskild, efter uppdragets vigt och omfattning lämpad ersättning,
med noggrannhet genomgå och granska ombudsmännens åtgärder samt om
förloppet af den verkställda granskningen till styrelsen afgifva berättelse, deruti
jemväl vid hvarje tillfälle upptages, hvilka af de under lagsökning dåvarande
lån synas höra antingen, såsom osäkra, inom luden föras, eller ock till afskrifning
anmälas, med fullständiga upplysningar rörande de omständigheter, som i afseende
på så beskaffade lån förekommit.
§ 139.
Fullmäktige ega vidtaga sådana rättelser och meddela de reglementariska
föreskrifter, som finnas behöfliga till befordrande af större ordning, säkerhet och
kontroll vid lånekontor^; och skola lånekontors-styrelserna ställa sig till ovilkorlig
efterrättelse hvad fullmäktige i detta hänseende stadga och förordna.
§ 130.
Mom. 1. Revision af Bankens diskont-kontors förvaltning och räkenskaper
förrättas årligen af fyra personer, utaf hvilka riksdagens kammare utse hvardera
två, jemte lika antal suppleanter för dem.
Mom 2. Af lånekoutorens i orterna förvaltning och räkenskaper verkställes
likaledes årligen revision genom fem personel'', utaf hvilka riksdagens kammare
utse hvardera två, jemte lika antal suppleanter, och banko-fullmäktige en.
Mom. 3. Revisionerna taga sin början den 1 Mars hvarje år,, utom hvad
angår lånekontoret i Wisby, der revisionsförrättningen börjar den 1 Juni.
Mom. 4. Revisorerne kunna icke bevilja eftergift af diskont- och lånekontor!;
fordringar, utan skola frågor härom, på sätt i § 127 för diskont- och lånekontorens
styrelser är stadgadt, öfverlemnas till banko-utskottets afgörande.
§ 131.
Mom. 1. Till de i nästföregående § omnämnda revisioner aflemna; berättelse
ej mindre af diskont- och lånekoutorens styrelser öfver hvardera kontorets ställning,
än äfven af vederbörande ombudsmän öfver de deras behandling tillhörande
bevaknings- och utsökningsärenden.
Mom. 2. Öfver diskont- och lånekoutorens lånerörelse afgifva samtliga styrelserna
berättelser till nästblifvande banko-utskott och revisorer öfver bankoverket,
under iakttagande, att dessa berättelser till fullmäktige inlemnas, i förra
fallet sist å dagen före riksdagens början och i sednare fallet åtminstone fjorton
dagar före revisorernas sammanträdande.
§ 132.
Fullmäktige är o berättigade att antingen genom några af deras egna ledamöter,
eller genom ombud, när som helst anställa eftersyn vid lånekontoren.
Afdelning 55.
Lånekontorens aflöningsstater och de tjenstemännen vid dessa kontor i öfrigt
tillkommande förmåner.
§ 133.
Mom. 1. Aflöningsstaten för lånekontoren är fastställd på sätt som följer,
nemligen:
A) För lånekontor et i Göteborg:
styrelseledamöterna, utom banko-ombudet, hvardera arvode, i ett för allt,
1,600 r:dr
banko-ombudet, arvode ......
kamererare!!, lön ...............
arvode...........................
kassören, lön ...................
arvode.............................
missräkningspenningar
förste bokhållaren, lön
arvode............................
andre bokhållaren, lön .....
arvode .........................
tredje bokhållaren, lön .....
registrator!), lön ...............
arvode ......................
kontorsskrifvaren ..............
ombudsmannen, lön ...........
arvode .......................
kanslisten, lön ...................
eu vaktmästare, lön ...........
arvode .........................
en vaktmästare, lön .........
arvode ......................
.......... 4,800.
........... 4,800.
2,000.
600. 2,000.
1,600.
300.
_500. 2,400.
1,600.
600- 1,900.
1,600.
ISO. 1,750.
........... 1,600.
1,600.
600- 2,200.
......... 800.
1,600.
400- 2,000.
.......... 800.
600.
75.
500.
75.
675.
575.
Summa r:dr r:mt 26,900.
Bill. till JRiksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8
(Banko-reglementet.)
58
Dessutom må till lånekontorets personal, såsom arvode för belåning af vågförda
effekter, utgå 600 r:dr r:mt.
B. För lånekontor et i Malmö:
styrelseledamöterne, utom banko-ombudet,
1,200 r:dr ......................................
banko-ombudet, arvode ...........................
kamererare^ lön ..................................
arvode ...............................................
kassören, lön ..............................................
missräkningspenningar ................!........
förste bokhållaren, lön..............................
arvode ....................................
andre bokhållaren, lön
registrator!!, lön .....................................
arvode .............................................
ombudsmannen, lön
vaktmästaren, lön..................................
husdrängen, lön
hvardera arvode, i ett för allt,
........................................... 3,600.
............................................ 4,000.
..................................... 2,000.
........................................ 300- 2,300.
.......................................... 1,600.
_ 300. 1,900.
.................. 1,600.
300- 1,900.
.............................. 1,600.
............................ 1,600.
...................................... 300. 1,900.
......................... " 1,200.
................................. 600.
............................................. 335.
Summa r:dr runt 19,335.
C. För lånekontor et i Wisby:
i ett för allt, eu summa af 6,000 r:dr r:mt årligen; kostnaden för revisionen af
lånekontorets räkenskaper och förvaltning häri ej inbegripen.
Af denna summa utgår:
till styrelsens ledamöter, utom banko-ombudet, hvardera 500 r:dr............... 1,500.
„ banko-ombudet, arvode.............................................. 1,000.
„ kamererare!!, lön ................................................................................. 1,000.
missräkningspenningar ....................................................................... 200. 1,200.
till bokhållaren, tillika registrator, lön............................ . ............................... 800.
„ ombudsmannen, lön........................................................................................ 300.
„ vaktbetjenten ............................................................................................. 200.
Summa r:dr r:mt 5,000.
Mom. 2. Arvodet till de ledamöter af styrelserna i Göteborg och Malmö,
som besörja vexelhandel!! derstädes, äfvensom ersättningen till deras biträden, ega
fullmäktige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl
beloppet som detsamma^ fördelning mellan ombuden; dock får beloppet af ersättningen
till vexelombudeu i Göteborg icke öfverstiga 3,000 r:dr årligen.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjute han det för den sednare bestämda arvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.
§ 134.
I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid lånekontoren i föregående
§ upptagna Inne- och arvodesbelopp ega hvarken fullmäktige eller lånekontorens
styrelser att tillökning meddela; dock ega fullmäktige att anvisa oundvikligen nödiga
arvoden för det ökade tjenstemanna-biträde, som för postvexelrörelsen samt
medels emottagande på upp- och afskrifningsräkning vid lånekontoren kan
erfordras.
§ 135.
Tjenstemännen vid lånekontoren äro förbundne att underkasta sig den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad
organisation af lånekontoren eller eljest kan varda stadgad.
§ 136.
Då tjensteman vid någotdera lånekontor''^ af sjukdom eller annat laga
förfall hindras att tjänster, bestrida, ege vederbörande lånekontors styrelse att, efter
de grunder, som i detta afseende äro inom banken gällande, bestämma arvodesbeloppet
för den, som varder till tjenstens bestridande förorda ad; dock under
iakttagande, hvad angår lånekontoret i Wisby, att anslaget för detta kontors förvaltning
på det hela icke öfverskrides.
§ 137.
Då tjensteman eller vaktbetjent vid lånekontor, efter ådagalagdt välförhållande
i tjenstår,, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från lånekontorets tjenst
afgå, eger lian att undfå lämpligt understöd på Bankens pensionsstat till belopp,
som fullmäktige bestämma, med fästadt afseende å såväl den lön, han i lånekontoret
uppbär, som de grunder, Indika äro gällande för pensionering af Bankens
tjenstemän och betjente.
60
Artikel 9.
Om anordningarne utom stat.
§ 138.
Följande välgörenhetsbidrag komma att för innevarande år, under stadgade
vilkor, utbetalas, nemligen:
a) |
till |
allmänna barnhuset i Stockholm..................... ............... |
................. r:dr 4,500. |
|
b) |
n |
frimurare-barnhuset i Stockholm................................. |
............... „ |
2,250. |
c) |
„ |
frimurare-barnhuset i Göteborg................................... |
................ V |
450. |
d) |
„ |
Gustavianska barnhuset i Norrköping ........................... |
.............. V |
150. |
e) |
55 |
Barnhuset i Gefle ............................................................ |
................. V |
150. |
0 |
55 |
Barnhuset i Carlshamn ................................................... |
................. ,, |
150. |
9) |
55 |
Malmqvistska barnauppfostringsanstalten i Stockholm |
............... „ |
1,000. |
h) |
„ |
banko-statens enke- och pupillkassa ......................... |
.............. „ |
200. |
i) |
„ |
smärre julgåfvor åt fattiga så väl i hufvudstadcn som |
i orterne, det belopp, |
icke öfverstigande 3,000 r:dr, som erfordras för meddelande af enahanda understöd,
som hittills, åt de personer, bvilka förut åtnjutit sådant och fortfarande deraf äro
i behof.
§ 139.
Mom. 1. Af fullmäktiges s. k. dispositionsräkning, till hvilken en summa af
4,000 r:dr vid hvarje års slut, på sätt hittills skett, från Bankens förvaltningskostnadsräkning
öfverföres, skola tillsvidare utgå:
l:o följande af riksdagen fastställda årliga anslag, under de vid hvardera
fästade vilkor, nemligen:
a) till bokhållaren vid banko diskontverket G. A. Oudars enka, Annette Band
qvist
...................................................................................................... r;dr 300: —
b) till vaktmästaren vid banko diskontverket Forssboms enka, Sara
Gustafva Hagberg....................................................................
Transport r:dr 412: 50.
61
Transport r:dr
c) till kanslisten vid bankodiskontverket, assessoren Th. Claessons
enka, Wendela Margaretha Malmberg.............................................. „
d) till kamereraren vid lånekontor^ i Malmö S. G. de Marcs enka,
H. C. Redewegh................................................................................. „
e) till bokhållaren vid lånekontoret i Göteborg, J. P. Anderssons
enka, Charlotta Tronell......................................................................
f) till registrator!» vid lånekontoret i Malmö li. Gullanders dotter,
Charlotta Gullander ...........................................................................
g) till vaktmästaren vid bankodiskontverket Erik Sjöbergs enka,
Catharina Christina Sundgren ...........................................................
h) till banko-ombudet vid lånekontoret i Malmö Carl Adolf Nordströms
enka, Clara Sofia Nordström.............................................. „
i) till kamererare!! i Banken A. A. Drakes enka, S. Löfvenius...... „
k) till enkan Louise Wigström, född von Schwerin............................ „
T) till advokatfiskal i Banken, N. A. Heurlins enka, H. C. Lind „
m) till revisorn i Banken A. G. Orlings enka, Anna Bayard........... „
412: 50.
225: —
500: —
300: —
300: —
75: —
475
175
300
175
200
tillsammans r:dr 3,137
50.
2:o af besparingarne på anslaget till ofvanberörda dispositionsräkning ega
fullmäktige utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande tid
af det register öfver Bankens handlingar, som till och med år 1825 blifvit upprättadt.
Mom. 2. Af de å försålda guld- och silfverpanter uppkomna och till
fullmäktiges dispositionsräkning hänförda öfverskott, ega fullmäktige att fortfarande
utgifva understöd åt sådana, i torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter
tjensteman och betjente vid riksbanken och diskontverken, som icke är o berättigade
till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor.
62
Artikel lO.
Om Bankens pappersbruk Tumba.
§ 140.
Vid förvaltningen af Tumba bruk, hvilket står under fullmäktiges öfverinseende,
skall, jemte beredande af all möjlig besparing i kostnaderna för brukets
" drift, tillverkningen af ett sedelpapper, som i högsta möjliga grad eger alla de för
detsamma erforderliga egenskaper, vara det förnämsta syftemålet; dock må äfven
andra papperssorter, som med förmån kunna föryttras, der förfärdigas.
§ 141.
Den af fullmäktiges deputerade, som bär det speciela inseendet öfver
bruket, åligger att eu gång i månaden, eller oftare, om så erfordras, detsamma
inspektera.
Kostnaden för deputeradens vistande å Tumba skall af brukskassan godtgöras.
§ 142.
Brukets egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på
förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen eu verkmästare
och eu pappersmakare, samt vid räkenskapsgöromålen och den. öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller materialbokhållare-tjensteus indragning följer.
I afseende å de Tumba braks tjensteman och vaktmästare tillkommande
Inne- och öfriga förmåner, kommer den af banko-utskottet, på grand af Rikets
Ständers beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade aflöniugsstat att tjena till iakttagande
med den ändring, som följer af andre bokhållaretjenstens indragning;
egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde
vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 850 r:dr årligen.
§ 144.
Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afsked as af förvaltaren,
på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
årligen stat till aflöning och öfriga förmåner.
§ 145.
Den arbetare, som vid bruket tjena! utöfver femton år och derunder sig
väl förhållit samt med skicklighet och drift i tj en sten fortfar, eger undfå belöning
till det belopp, som fullmäktige för hvarje särskild! fall bestämma. Ersättning för
öfverarbete och extra godt arbete bestås äfven efter af fullmäktige godkänd
beräkning och fördelning.
§ 146.
Af fullmäktige bör såsom allmän grundsats iakttagas, att såväl vid upprättande
af den årliga aflöningsstaten, som vid bestämmandet af öfriga, braksfolket
tillkommande förmåner, några förhöjningar icke beviljas i andra fall, än då desamma
antingen icke kunna utan arbetets afbrott undvikas eller bruket derigenom
beredes en, den ökade utgiften öfverstigande förmån; skolande i alla
dylika frågor ej mindre den deputerade, som har uppsigt öfver bruket, än förvaltaren
höras, samt deras utlåtanden, jemte skälen för beslutet, i fullmäktiges protokoll
fullständigt intagas.
§ 147.
Alla större upphandlingar för brukets behof skola antingen i allmänna tidniugarne
kungöras samt anbud derå inbegäras, med uppgift å prisen, såväl vid
leverering i Stockholm, som i händelse af dess verkställande å bruket, eller ock,
om sådant är med brukets fördel mera förenligt, ske under hand, genom braks
-
64
styrelsens försorg; börande, då denna sednare åtgärd begagnas, skälen derför
i fullmäktiges protokoll upptagas.
Anskaffandet af effekter eller varor af mindre qvantiteter eller obetydligt
värde öfverlemna fullmäktige åt b riksstyrelse!:.
För öfrigt iakttages noga, att upphandlingarne rättas efter behofvet, så att
bruket ej med öfverflödiga förråd belastas.
§ 148.
Förråden vid Tumba böra af fullmäktige inventeras vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år.
Jemte den kontroll, som innefattas uti förvaltarens vård öfver brukets i
Stockholm befintliga förråd, tillhör brukets vaktmästare derstädes en redovisande
ansvarighet för detsamma.
§ 149.
Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt, sammanträda fullmäktige,
samfäldt eller genom delegerade, på Tumba, såväl för att taga närmare
kännedom af förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders och machineriers
tillstånd m. m.; hörande dervid berättelser af den deputerad, som har det
speciela inseendet öfver bruket, och förvaltaren afgifvas om bruksdriften under
nästförflutna året.
8 150.
Brukets alla byggnader höra försvarligt och utan onödig kostnad vidmakthållas
samt, i afseende på vården och dispositionen af brukets rudimaterie!'' och
effekter, den största noggrannhet iakttagas; men någon nybyggnad eller större
reparation må ej, utan de mest oundgängliga behof, af fullmäktige företagas,
innan de deröfver inhemta! yttrande af banko-utskottet och dess medgifvande till
arbetets företagande erhållit.
Jemlik! 8 § i den för banko-utskottet gällande instruktion, har utskottet, på
grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse
med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda
grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intilldess annor
-
65
lunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadgande^ instruktioner
och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda
fall, utan stridighet med här utstakade _grunder och gifna speciela föreskrifter, må
kunna tjena till efterrättelse; och höra fullmäktige besörja, att lagarne angående
myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kong!. Förordningen
om rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt detta reglemente ofördröjligen
efter riksdagens slut, i lika format, af trycket utgifvas och till salu allmänheten
tillhandahållas. Stockholm den 16 Maj 1871.
J. v. Scliwerin.
J. G. Agardli.
Adolf P. Westman.
J. J. Ekman.
Jo rån Säiif.
H. A. Witt.
Pehr Ehrenheim.
C. O. Silfverschiöld.
Robert Retlig.
G. Jonsson.
I. Lyttkens.
Gustaf de Maré.
J. 0. Gei jer.
G. af Schmidt.
Ola Månsson.
H. Haegermarck.
C. G. Carlquist.
Bill. till Bikfid. Prof. 1871.
(Bankoreglemente!;.)
10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(I