RIKSDAGENS

år 1809 församlade

REVISORERS

BERÄTTELSE

OM GRANSKNINGEN AF

RIKSGÄLDS-KONTORETS

TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS ISAAC MAEOT3, 1869.

J öfverensstämmelse med föreskrift,eu i 5 § af den för Riksdagens Revisorer vid
granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning den 22 Maj 1868
utfärdade förnyade instruktion, få undertecknade, af Riksdagens Kamrar utsedde
Revisorer härmedelst afgifva berättelse om hvad som förekommit under den nu
fulländade granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper samt de i afseende
på Kontorets förvaltning af Fullmäktige fattade beslut och vidtagne åtgärder.

Som de år 1868 församlade Revisorer granskat Riksgälds-kontorets räkenskaper
för år 1867 samt vid sist hållne Riksdag décharge meddelats Fullmäktige
för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i Fullmäktiges protokoller till
och med den 19 Januari innevarande år, har nuvarande Revisorers granskning
omfattat 1868 års hufvudbok med dertill hörande räkenskaper och den för samma
år upprättade särskilda räkenskap öfver do fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder, hvilka alla räkenskaper förut blifvit i Riksgälds-kontorets
Revisions-kontor utan anmärkning granskade; och har läsning verkstälts af Fullmäktiges
såväl allmänna som öfver låneärenden förda särskilda protokoller från
nämnde dag till och med den 12 sistlidne Augusti; hvarjemte Revisorerne, som
vid sin första sammankomst, från Fullmäktige mottagit deras egen berättelse äfvensom
berättelser af Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman, jemväl
tao-it, kännedom om det hos Kommissariatet under sistlidet år förda protokolls O diarium.

Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelse intagna uppgifter
om beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild i Riksgälds-kontorets hufvudbok
balanserad skuldpost vid början och slutet af den tid, hvars räkenskaper innevarande
års revision omfattar, hafva Revisorerne ansett sig böra meddela följande
på de granskade räkenskaperna grundade uppgift för sednast förflutna år:

Revisionens
omfattning.

Riksgälds kontorets skulder.

Riksgälds-kontorets utbalanserade Skulder.

Räntebärande:

a) fonderade.

Obligationer med 3''/2 och 4 procents ränta, utfärdade
för år 1855 upplånta medel till jernvägsanläggningars
bekostande eller understödjande,
.....................

„ med 4''/a dito, utfärdade år 1858 för anskaffande
af medel till statens jernvägsbyggnader,
i Tblr pr. Ort..................

„ med 4''/2 procents ränta och premieobligationer,
utfärdade år 1860 för dito dito, äfvenledes
i Tblr pr. Ort,............

„ med 4''/2 procents ränta, utfärdade år 1861
för beredande af tillgång dels för den utländska
statsskuldens förvandling till inhemsk,
dels för bekostande af större allmänna produktiva
företag,..................

„ med dito, utfärdade år 1864 för upplånta
medel för jernvägsbyggnader, i Pund Sterling.

„ med 5 dito, utfärdade är 1866 för dito dito,
i Thlr pr. Ort..................

„ med 5 dito, utfärdade år 1868 för upplånta
medel för jernvägsbyggnader, i Pund Sterling,
- 82,287,235: 55. '' 99,365,533: 33. ~

vid 1867
års slut.

225,300; —
19,358,400: -

23,840,755: 55.

2,798,500: —
9,093,880:
26,370,400:

vid 1868
års slut.

223,700: -19,043,733; 33.
23,400,533: 33.

2,759,500: —
9,629,800: —
26,308,266: 67.
18,000,000: —

b) icke fonderade:

Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna
uppsägas ......................

„ med 4 procents ränta för medel, upplånta
under åren 1854 och 1855 till utbetalningar
å kredit!vet för neutralitetens upprätthållande

„ dito dito, utfärdade till Rikets Ständers Bank,
af hvilka årligen skall infrias ett antal af 22
stycken å 4,000 R:dr B:ko hvardera, eller
å ett sammanlagd t belopp af 9° n ''
sagda mynt,.............

„ med 5 dito, utfärdade är 1863 f
verkets fullständigare, ordnande, .

„ med 5 dito, för 1867 års inhem

10,125:

117,000:

10,125: —

117,000:

	2,244,000:	2,112,000: —
or svars-
	500,000: —	8,400: —
statslån	6,000,000:	6,000,000: —
•ansport	91,158,360: 55.	107,613,058: 33.

Transport

Af Ri k sgäl d s - k o n to ro t upptagna tillfälliga lån
med 4''/2, 5, 5l/2, och 6 procents ränta . . .
(under år 1868 slutbetalde.)

Insatt fond till säkerhet för Göta kanals framtida

underhållande, mot 5 procents ränta.....

Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
mot 5 procents ränta,......

Innestående lösen för ekar, växande å skattejorden,
för hvilka medel Riksgälds-kontoret

godtgör 4 procents ränta,...........

TJti det staten tillhöriga ä. Ridderstolpeska huset
intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps
Enkehus, löpande med 4V2 procents
ränta, hvilken skuld, enligt derför af husets
förre egare afgifven förbindelse, icke får

uppsägas......................

För framlidne Kommerserådet S. B. Hebbes och
dess frus fideikommisiunehafvares räkning
deponeradt kapital, mot 5 procents ränta,

I Riksbanken lyftade medel å Riksgälds-kontorets
kassakreditiv, emot 4 procents ränta, . .
Lyftade belopp å Riksgälds-kontorets kredit hos
Paul Mendelssohn Bartholdy i Hamburg. . .
Lyftade belopp å Riksgälds-kontorets kredit hos
Bankirhuset Raphael dt Son i London . . . .
= 15,096,517: 90. 9,263,762: 34. =

Räntefria:

a) deponerade och afsätta medel:

För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks
lottsedlar, som för längre tid tillbaka

blifvit från innehafvaren bortstulna,.....

„ behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade
och, intilldess de för afsedt ändamål
behöfva användas, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade medel...............

Postverkets från äldre tid reserverade fond af
räntebärande obligationer, med 4, 4l/2 -och
5 procents ränta, till Riksgälds-kontoret öfverlåtne
[tå grund af 1868 års Riksdagsbeslut,
.......................

(I Postverkets räkenskaper bokförde till
348,142: 50.)

= 19,934: 16. 381,152: 50. =

Transport

91,158,360: 55. 107,613,058: 33.
3,981,200: —

140,889: — 140,889: -

45,000: - 45,000: —

307,570: 57. 309,253: 67.

17,400: —

200,000: —
1,000,000: —
533,333: 33.

17,400: -200,000:

299,332: -4,362: 67.

202: 50. 202: 50.

19,731: 66. --—

380,950: —

97,403,687: 61. 109,010,448: 17.

_ 6 —

Transport 97,403,687: 61. 109,010,448: 17.

b) innestående anslagssummor:

Beviljade under i 850—18 51 års Riksdag:

Utaf anslaget, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid

Kalmar...................... 1,500:

= 1,500: - — =

Be v ilj ade u ndc r 1853—185 4 års Riksdag:

Utaf anslaget, 30,000 R:dr, för uppmuddring af
hamnen vid Ystad................

„ dito till utvidgning och förbättring af Cröteborgs
hospital..................

= 82,500: - 7,500: - =

7,500: — 7,500: —

75,000: —

Beviljade under 1856—1858års Riksdag:

Utaf anslaget, 60,000 R:dr, för utdikningar och
aftappningar af sanka trakter och sjöar till
beredande af odlingsföretag..........

„ dito, 100,000 R:dr, til! kostnader för beskattningsväsendets
förenkling samt de nya jorde-,
böckernas afslutande och granskning . . . .

„ 1859 och 1860 års anslag, 2,000 R:dr årli gen,

till fortsatt utgifning af svenskt diplomatarium
.....................

„ 1859 och 1860 års anslag, 3,000 R:dr årligen,
till fortsatt utgifning af äldre för
Sveriges historia och offentliga förhållanden
vio-tiga skrifter och handlingar . ........

„ anslaget, 190,000 R:dr, till uppförande af ny
byggnad för Göteborgs hospital........

,, utaf 1860 års anslag, 30,000 R:dr, till löneförbättring
vid vissa stadspedagogier och dessa

skolors utvidgning................

= 152,370: 78. 28,870: 77. =

Beviljade under 1859—1860 års Riksdag:

Utaf 1863 års anslag, 24,700 R:dr, för verkställigheten
af beskattningsväsendets förenkling
samt do nya jordeböckernas afslutande och
granskning................... • ■ •

2,300: —
2,820: 2.
2,456: 25.

1,900: 1.
140,000:

2,894: 50.

2,820: 2.
2,456: 25.

21,000: —
2,594: 50.

163: 4. 163: 4.

97,640,221: ■13.'' 109,046,981: 98.

Transport

Anslaget till ersättning lör upphörande af de s. k.
frisocknarnes tjenstbarhet,er under Bylta svafvelbruk
samt för afstående af de till samma
bruk anslague Hålahults och Ostra allmän -

97,640,221: 48. 109,046,981: 98.

ningarne inom Örebro län...........	88,587: 80:	88,587: 80.
Utaf 1861—1863 års anslag, 3,000 R:dr. årligen, för utgifning från trycket af äldre, för Sveri-ges historia och offentliga förhållanden vig-tiga skrifter och handlingar..........	9,000: -	8,900: 1.
Anslaget till byggnadsarbeten å den åt Stock-holms veterinär-inrättning upplåtna egendom = 110,750: 84 — '' 110,650: 85 —	13,000: —	13,000: —
Beviljade under 1862—1863 års Riksdag.
Femte hufvudtiteln:
1864—1866 års anslag, 50,000 R:dr årligen, för angelägna arbeten och anskaffningar vid Flot-tans stationer..................	150,000: —
Återstoden af anslaget, 160,000 R:dr, till försök för utrönande af dels s. k. pansar plåtars a/ svenskt jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade gjutna jernkanoner till fartygs bestyckning = 200,000: — = 50,000: — =	50,000: -	50,000: -
Sjette hufvudtiteln:
Anslaget till Alnarps landtbruksinstitut såsom bi-drag för tillbyggnad å Lomma församlings kyrka .......................	7,500: —
1866 års anslag för utdelande vid landtbruksmö-ten af prisbélöninga/r för husdjur, redskap och ladugårdsprodukter m. in............	6,000: —
Af 1866 års anslag, 150,000 R:dr, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar . . .	35,498: —	3,333: -
„ anslaget, 253,000 Rdr, för kommunikationsled mellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall.....................	28,000: —	28,000: —

dito, 50,000 Rdr, för anläggning af väg från
Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele inom Westerbottens län........

3,327: —

Transport 98,031,134; 23. 109,238,802: 79.

Transport

Af anslaget, 11,000 R:dr, för anläggande af dragväg
vid samt, verkställande af muddringsar beten

ofvanför Falkenbergs hamn.......

„ dito, 852,000 R:dr, för verkställande af ratsningar
i Lule eif samt anläggning af kanaler
förbi Hedens och Ede forssar.........

Anslaget för anläggning af båtled med slussar
mellan sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen i
Fryksdals härad af Wermlands län r ... .

(Enligt 1868 års Riksdags beslut anvisadt
till annat ändamål.)

Återstoden af 1866 års anslag, 100,000 R:dr, för
understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlauds, Jemtlands, Gfefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Ervksdals och Jösse härader af Wermlands
län, som afse att förminska frostlån diglieten,

.....................

= 556,290: — 431,068: — =

98,031,134: 23.

2,000:

352,000: .....

58,000: —

63,974: —

Sjunde hufmdtiteln:

1866 års anslag för vårdande och förökande af

Kamererare!! C. Sandbergs samlingar .... 500: —

*= 500 — '' = 500: — =

Åttonde hufmdtiteln:

Af 1866 års anslag, 30,000 Rdr, till löneförbättring
utöfver minimilönen, 4.00 Rdr om året,

åt examinera de folkskolelärare ........

„ 1866 års dito, 20,000 R:dr, till understöd åt

sådana församlingar, som i föl jd ni medellöshet
icke kunna till erforderligt belopp bekosta
aflöning åt sina folkskolelärare.....

„ dito, 10,000 R:dr, för bekostande i hufvudstaden
af offentliga vetenskapliga föredrag i
sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän
bildning,.................

„ dito, 3,000 R:dr, för fortsatt utskrifning af

riksregistraturet.................

,, anslaget, 167,178 R:dr, 84 öre för verkställande
af åtskilliga ny- och ombyggnader på

Gymnastiska Central-instituteis tomt.....

„ dito, 100,000 R:dr, för förändring och tillbyggnad
af Kronans egendom N:o 4 på Riädarhölmen
för inrymmande derstädes ''.tf Riksarkivets
samlingar...............

Transport

2,445: 62.

915: —

6,604: 45.
2,000: —

7,178: 84.

72,613: 41.
98,599,365: 55.

109,238,802: 79.

2,000: —

352,000: —

45,735: —

500: —

2,000: —

72,613: 4-1.
109,713,651: 20.

— 9 —

Transport

Anslaget för ny hospitalsbyyynad vid Göteborg. .

Af anslaget, 15,500 R:dr, till löneförhöjning för
lärare vid elementarläroverken, som, under
längre tid än 5 år före verkställigheten af
den vid 1856—1858 års Riksdag beslutade
reglering af dessa läroverk, varit anställda

såsom vikarier . . . ...............

„ dito, 540,878 R:dr 35 öre, till Nationalmuseibygynadens
inredning jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader.....

= 362,183: 91. '' 327,040: — r

= 1,118,982: 91. 808,608: - =

98,599,365: 55.

200,000: —

2,000: --

68,426: 59.

109,713,651: 20.

200,000: -

2,000: -

50,426: 59.

Beviljade under 1865—1866 års Riksdag.

Andra hufvudtiteln:

Af anslaget, 40,000 R:dr, till uppförande af ny
arkivbyggnad för Göta Hof-Rätt och ombyggande
af den Hofrättens hus onigifvande kaj 18,000: —
„ dito, 58,000 R:dr, för uppförande af nytt

kronohäkte i staden Hudiksvall ........ 33 000- —-

= 51,000: —

Fjerde Hufvudtiteln:

Anslaget för anställande af skjutförsök...... 20,000: —

Af anslaget, 14,600 R:dr, till anskaffande af 4
st. fältsmedjor, sjuk- och medicinälvagnar, reservlavetter,
tross- och expeditions- samt föu ragevaynar.

.................... 9,600: —

Anslaget till anskaffande af ett positions- och
belägringsartilleri om 15 refflado tackjernskanoner
med tillbehör, lavetter, föreställare
och spetsprojektiler............... 36,750: —

Af anslaget, 15,000 R:dr, till anskaffande af en
tjenlig modell för såväl infanteriets som kavalleriets
skjutvapen med tändnålsinrättning,
äfvensom till nödiga försöka anställande med

sådana vapen.................. 9,000: —

= 75,350: — 56,750: — =

Femte hufvudtiteln:

Anslaget till anskaffande af ny sjökrigsmateriel 818,000: —
Dito till ersättande af förskottvis anvisade medel
till anskaffning af 10 st. niotums jernkanoner
med projektiler m. m......... 94,200: —

Transport 99,908,342: 14.

20,000: —

36,750: —

110,022,827: 79.

Transport 99,908,342: 14, 110,022,827: 79.
Anslaget till skjutförsök med upprefflade äldre

kanoner samt andra artilleriförsök...... 45,000: — —— —

= 957,200: —

Sjette hufvudtiteln:

Anslaget till fortsättande af storskiftes- och af vittringsförrättningar

ne i de norra länen ... 97,000: —

„ till utdelande vid landtbruksmöten af prisbelöningar
för husdjur, redskap och ladugårdsprodukter
m. m.......... 6,000: -

,, till befrämjande af en god afvel arbetshästar

i Jemtland..................... 5,000: —

„ till förbättrande af fårafveln i dito...... 2,500: -—

„ till åvägabringande af en föi bättrad fårskötsel
på Gottand.................. 6,000: —

Af anslaget, 7,000 R:dr, till lärares aflönande och

elevers underhåll vid Skeppsbyggeri-institutet
i Karlskrona...................

4,458: 19.

Af anslaget, 60,000 R:dr, för tillökning af Teknologiska
institutets byggnader till inrymmande af
bergsläroverket äfvensom till inredning af laboratorier
och deras förseende med bchöfliga

inventarier....................

„ dito, 150,000 R:dr, till anläggande af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar........

„ dito för år 1867, 20,000 R:dr, för anläggning
af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka
och vidare till Åsele inom Westerbottens län
„ dito dito, 25,000 R:dr, till anläggning af väg
mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö
kyrka i Jemtland..............

„ anslaget, 20,000 R:dr, till understödjande af
mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder............

„ dito, 120,000 R:dr, till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, West.erNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs Län samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
län, som afse att minska frostländigheten . .
= 331,813: 63. 78,263: 19. =

Transport

35,000: — —

83,500: — 31,700: —

3,992: 44. —

5,000: — — — —

7,900: — 3,500: —

75,463: — 38,605: —

100,285,155: 77. 110,101,090: 98.

— 11 —

Transport 100,285,155: 77. 110,101,090: 98.

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till bestridande af kolonien S:t Barthele -

mys förvaltningskostnader............	18,000: —	----
Dito till fortsättande och vårdande af Karnere-raren C. Sandbergs samlingar.........	500: --	500: —
= 18,500: 500: — = Åttonde hufvudtiteln: Utaf anslaget till löneförbättring utöfver minimi-lönen, 400 R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare..................	30,000: -	14,535: —
Anslaget till understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet icke kunna till er-forderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare,..................	20,000: -
Utaf anslaget till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna........	3,000: —	2,300: -
,, dito till inköp och tillredning af jord för detta ändamål...................	10,000: —	6,300: —
„ dito till folkskolelärares undervisning i gym-nastik och militär öfning ar...........	10,000: —	2,549: 21.
„ dito, 2,000 R:dr, till understöd för den af doktor O. Sandahl inrättade mediko-pneuma-tiska anstalt...................	500: —
„ dito, 3,500 R:dr, till arvode och resekostnads-ersättning åt Antiqyitetsintendenten......	1,500: -	1,500: -
Anslaget till fortsatt utgifning af äldre för Sveri-ges historia och offentliga förhållanden vig-tiga skrifter och handlingar..........	3,000: —	3,000: -
1867 års anslag till utvidgande af elementar lär o-verksbyggnaden i Kristianstad.........	10,000: —	10,000: --
Dito till förändring och tillbyggnad af läroverks-byggnaden i Skara ...............	7,500: —	----- ---
Anslaget till utvidgning och förbättring af hospi-talet i Wexiö...................	3,500: —	___ _
= 99,000: - 40,184: 21. = = 1,532,863: 63. 175,697: 40. = Beviljade under 1867 års Riksdag. Af anslaget för år 1868, 24,152 R:dr, till upp-förande af ny arkivbyggnad för Göta Hof-Rätt och ombyggnad af den Hofrättshusets tomt omgifvande kaj.................		12,152: —

Transport 100,402,655: 77. 110,153,927: 19.

- 12 —

Transport 100,402,655: 77. 110,153,927: 19.

Anslaget för år 1668 for anställande af skjutförsök —— — 20,000: —

Di lo för dito till anskaffning afrid- ocli anspansper sedlar

för fältartilleriet............. — 38,075: —

Dito för dito till anskaffning af positions- och belägringsartilleri
.................. — 30,750: —

Af anslaget för dito, 1,000,000 R:dr, till anskaffning
af tidsenliga gevär............. —..... — 250,000: —

„ dito för dito, 189,000 K:dr, till underhåll af

beväringsmanskapets beklädnad......... - — — 54,000: —

„ fyllnadsanslaget för dito, 126,000 R:dr, till
kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad
...................... — 63,000: -—

Anslaget för dito till ny sjökriqsmateriels anskaffande
........................ — 290,804: —

Dito för dito till anskaffande af kanoner .... — 144,000: —

Dito för dito till anskaffande af projektiler för

nyssbcrörda kanoner............... — 48,000: —

Dito för dito till bestridande af kostnaderna för
dels anskaffning af lämplig skjutbana för grofva
kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök
med under vattensminor........... — — 36,000: —

„ för dito till förbättrande af storskiftes- och

afvittring sför rättning ar ne i rikets norra län — 97,000: —

,, för dito till reseunderstöd åt utexaminerade

landtbrukslärlingar................ — — — 1,500: —

„ för dito till uppehållande af undervisningen å
skeppsbyggeri-afdelning en v i d Skeppsbygger i-institutet
i Karlskrona............... —— — 5,000: —

Af anslaget för dito, 46,000 R:dr, för tillökande
af Teknologiska institutets byggnader med en
för bergsläroverket erforderlig nybyggnad äfvensom
för inredning af laboratorier och

deras förseende med behöflig» inventarier . — 4,250: —

„ dito för dito, 150,000 R:dr, till anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar . r—-— — 78,155: —-

dito för dito, 20,000 R:dr, till understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt

upprensning af åar och farleder........ ■— — 6,000: —

„ dito för dito, 120,000 R:dr, till understödjande
af sådana myrutdikningar och vatten- _

Transport 100,402,655: 77. 111,326,461: 19.

13 —

Transport

aftappningar inom Nprrbottens, Westerbottons,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis afse att
minska frostländigheten,............

Förslagsanslaget för år 1868 till kolonien St. Barthelemys
förvaltningskostnader.........

Anslaget för dito till löneförbättring utöfver minimilönen
åt examinerade folkskolelärare . .

Af anslaget, 20,000 ft:dr, till understöd åt sådana
församlingar, som ej förmå till erforderligt
belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare
........................

Anslaget för dito till undervisning i trädgårdsskötsel
vid Folkskolelärare-seminarierna . . .

Af dito för dito, 2,000 R:dr, till understöd för
den af doktor O. Sanddhl i hufvudstaden
inrättade medico-pneumatiska anstalt.....

1868 års anslag till fortsatt utgifvande af arbetet
lifordna och närvarande Sverige“.....

=--- 1,307,514: — =

100,402,655: 77. 111,326,461: 10.

58,408: —
25,000. -30,000: —

■5,520: —
3,000: -

500: —
400: —

Beviljade under 1868 års Riksdag:

Af anslaget, 9,000 R:dr, till reparationer å vågbrytaren
utanför Wisby.............

„ dito, 200,000 R:dr, till beredande af arbetsförtjenst
åt den i följd af missväxt och dyr
tid nödställda befolkningen inom vissa delar
af landet.....................

„ dito, 55,000 R:dr, till väganläggning mellan
Bergsängs lastageplats vid sjön Öfre Fryken
och Osebols gästgifvaregård nära Klarelfven

=--- 53,915: — =

= 2,998,968: 16. 2,492,756: 02. =

2,250: -

38,970: -

12,695: —

c) Innestående anslag för Statens jernvågsbyggnader: Beviljade

vid 1862—1863 års Riksdag......

„ „ 1865—1866 års dito ......

= 950,462: — 500,462: — =

Transport

500,462: — 500,462: —

450,000: — .

101^353,117: 77. 112,003,666: 19.

Transport

rJ) Upplupna oguldna räntor ä Riksgälds-kon torets

räntebärande skulder.........

= 251,424: 61. 298,719: 41. =

e) Diverse skulder:

Oersatta kostnader för de fonderade statslånen

Utaf anslaget för år 1868, 900 R:dr, för bildande
af ett bibliotek inom Riksdagens hus.....

Till Nordtyska Banken i Hamburg, B:ko M:k
1,861: 2......................

Förskottsvis bestridda rättegångsexpenser vid Riksgälds-kontoret.
.................

Förskjutna kostnader för tidningsstämplingen . .

dito dito vid kortstämplingen.....

= 9,052: 32. 7,015: 09. =

= 4,229,841: 25. 3,680,105: 02. =

101,353,117: 77. 112,003,666: 19.

251,424:	61.	298,719:	41.
6,531:	64.	6,434:	48.
457:	67.	447:	97.
1,814:	83.	—	.....
----	—	108:	95.
248:	18.	—	—
- —	—	23;	69.

Inom linien upptagna skulder:

vid vid

1867 års slut. 1868 års slut.

Till Riksbanken
för derstädes af
Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor
och 2 procents ränta,
till 1823 års
slut begagnade förskott
........ 6,022,278: 51. 6,022,278: 51.

(Denna skuld har
blifvit förd inom
linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828—1830 års
Riksdag).

Det enligt 1779 års
Riksdags beslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af Södermanland,
sedermera
Konung Carl
XIII, anslagna kapital
med 5 procents
årlig ränta . 150,000: — 150,000: —

Transport^6,T72(2787 51 6,172 278: 51. 101,613,594: 7Ö. 112,309,400: 69.

Transport 6,172,278: 51.
(Fördtinom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
—1841 års Riksdag).

Lappmarks ecklesiastikverks
vid
Kongl. Kansli-styrelsens
upplösning
år 1834 till Rilcsgälds-kontoret
öfverlemnade
fond,
för hvilken Kontoret
betalar 5 procents
årlig ränta, . 100,777: 16.

(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
-—1841 års Riksdag).

Från Landtränterierna
samt Öfverståthållareembetets

Kansli till Kongl.

Stats-kontoret inlevererade
samt
derifrån under åren
1S45, 1848, 1851
—1868 till Riksgälds-kontoret
öfverlemuade
deposi tionsmedel.

..... 137,975: 46.

(Upptagne inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den
8 Maj 1845).

Från Kongl. Postverket
emottagna
medel, som varit inneslutna
i öfver -

blifna bref,..... 4,727: 32.

(Öfverlemnade till
Riksgälds-kontoret
på grund af Rikets
Ständers beslut vid
1844—1845 års
Riksdag samt Kongl.

Transport 6,415,758: 45.

6,172.273: 51 101,613,594: 70.

100,777: 16.

139,222: 73.

4,727: 32.

3,411,005: 72. 101,613,594: 50.

112,309,400: 69.

— 16 -

8,000,000: — 8,000,000:

Transport 6,172,278: 51. 6,172,278: 51. 101,613,594:70. 112,309,400:69.
brefvet den 10 Mars
1845).

De af Riksgäldskontoret,
å statsverkets
vägnar, utfärdade
och till
Allmänna Hypotéks-banlcen,
såsom
grundfond för densamma,
öfverleinnade
4 ‘/a procents
obligationer . . • ■

(Upptagne inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut den
7 November 1861).

Af lånet på 100 år
för Trollhätte slussverk,
kapital 1,875
R:dr jemte ränta
derå till 1865 års
slut å 9 och 6 procent
3,267 R:dr 18
öre,.........

(Fördt inom linien,
på grund af 1867
års Riksdags beslut).

Summa

--- '' Summa” oJT,613,594: 70. 112,3097 4007 ölf

Riksgälds-kontorets skulder, oberäknad t inom linien i räkenskaperna balanserade
skuldposter, utgjorde vid 1868 års slut, enligt ofvanstående utred•
......''...................R:dr 112,309,400: 69.

och vid samma års början.................... „ 101,613,594: 70

och hade skulderna under året följaktligen ökats med R:dr 10,695,805: 99.
hvilken skuldtillökning hufvudsakligen förorsakats genom det då ytterligare
upptagna fonderade jernvägslån, för hvilket under berörde år femprocents-obligationer
utgifvits å ett belopp af En million Pund Sterling, i Svenskt mynt bokfördt
till 18,000,000 R:dr.

De räntebärande skulderna uppgingo till .

hvaraf fonderade...............E:dr

samt icke fonderade............. »

5,142: 18.

14,420,900: 63. 14,422,147: 90."

......R:dr 108,325,601:

99,365,533: 33.

8,960,067: 67.

R:dr 108,325,601:

Transport 108,325,601:

nemligen:

emot

sv.

procents ränta R:dr 35,200: —

d:o „ 50,712,680: 67.

Transport 108,325,601: —

R:dr 108,325,601: —

Vid årets slut upplupna oguldna räntor å den icke fonderade
skulden utgjorde.....................

Öf riga skulder voro:

a) lyftade belopp å aftalad kredit hos Bankirhuset Paul Mendelssolin
Bartholdy i Hamburg samt hos Bankirhuset R.
Raphael & Sons i London ...................

t>) Under nedannämtrdo Riksdagar beviljade och (ill utbetalning
från Riksgälds-kontorct anvisade, men icke Ivftadc anslag
utan återbetalningsskyldighet:

beviljade	under 1853—1854	års Riksdag R:dr	7,500:	__
fl	„ 1856— 1858	„ d:o „	28,870:	77.
tf	„ 1859—1860	,, d.o ,,	110,650:	85.
tf	„ 1862—1863	„ d:o ,.	808,608:	_
tf	„ 1865—1866	„ d:o ,,	175,697:	40.
9t	„ 1867	,, (1:0 ,,	1,307,514:	_
tf	„ 1868	„ d:o	53,915:	—

c) inuestående anslag för statens jernvägsbvggnader, beviljade

vid 1862—63 års riksdag,...................

d) deponerade medel, såsom säkerhet för lvftad ränta å för komna

Trollhätte slussverks lottsedlar,............

e) Postassuransfondeu, öfverlcmnad till Riksgälds-kontoret på

grund af 1868 års Riksdags beslut,.............

f) af liqvidations- och amortissemeutsfonderna förskjutne låne omkostnader.

.....................

d) äf anslaget för bildande af ett bibliotek inom Riksdagens
hus.............................3

h) Förskottsvis bestridda rättegångsexpenser vid Riksgälds-kontorot
samt förskjutne kostnader för tidningsstämplingen . .

298,719: 41.

303,694: 67.

2,492,756: 2.
500,462: —
202: 50.
380,950: —
6,434: 48.
447: 97.
132: 64.

R:dr 112,309,400: 69.

För att visa det närmare förhållandet med kapitalskulderna för de fonderade KapitalsMstatslånen,
äfvensom de förändringar, som häri under år 1868 inträffat, hafva derna för de
Revisorernc, i likhet med hvad under föregående år egt rum, låtit uppgöra följande
sammanfattning. 11b •taistanen.

18 -

Vid slutet af år 1867 utgjorde återståeude kapitalskulden för de fonderade
statslånen nedanstående belopp:

för

det under år 1855
ningar mot dels 4-,
som från början ut g
ner utfärdades,. . •

till kostnader ''för statens samt enskilda jeruvägsanläggdels
8''A-procents-obligationer upptagna fonderade statslån,
jorde 281,900 R:dr, och för hvilket 374 stycken obligatio.
....................R:dr 225,800: —

1858 års jernvägslån, som upptogs mot 24,381 stycken
4''A-procents-obligationer å tillsammans 8,190,500 Thlr
pr. Ort,7,259,400 Thlr, motsvarande, efter antagen kursberäkning
af 22A R:dr för hvarje Thlr,..........

„ det under år 1860 upptagna jernvägslån å 10,000,000 Thlr,
för hvilket utgåfvos 24,000 stycken 4''A-proccnts-obligationer
och 240,000 stycken s. k. premie-obligationer,
8,940,283''A Thlr, eller...................

1861 års inom riket upptagna fonderade statslån, hvars
primitiva belopp utgjorde 3,000,000 R:dr, och för hvilket
5,000 stycken obligationer med 4''A procents ränta
utfärdades, . . . .........................

„ 1864 års jernvägslån, hvarför utlemnats 4,207 stycken 4''Aprocents-obligationer
å tillsammans 555,700 Pund sterling,
554,600 Pund sterling, bokförda, efter ett värde af 17
R:dr 80 öre för hvarje Pund, till.............

19,358,400: —

23,840,755: 55.

2,798,500: -

9,693,880: —

1866 års jernvägslån, för hvilket utgifvits tillsammans
33,823 stycken 5-procents-obligationer å 9,932,300 Thlr,

9,888,900 Thlr, å 22A R:dr per Thlr, .......... »

Tillsammans R:dr

26,370,400: -84,287,235: 55.

Utaf det under den 10 Juli 1868 med Herrar R. Raphacl
& Sons i London kontraherade nya statslån, för hvilket skulle
utfärdas 9,500 stycken obligationer med 5 procents ränta för ett.
belopp af 1,150,000 Pund sterling, hafva under sistnämnda år till
bemälda bankirhus öfverlemnats 8,000 stycken obligationer, lydande
å eu summa af 1,000,000 Pund sterling, hvilka, efter ett
värde af 18 R:dr för hvarje Pund, bokföras till . • • R:dr 18,000,000:

Summa R:dr 100,287,235: 55.

Under sistförflutna år har den fonderade skulden på följande
sätt blifvit minskad:

o-enom inköp af 3 stycken obligationer af 1855 års
° lån å .... ................Rtdr 1,600: -

utlottning af 1858 års lån tillhörande 3o0 st.

obligationer, lydande å 118,000 Thlr, å 22A

R:dr per Thlr,............. . . . E:dr 314,666: 67.________

Transport R:dr 315,266: 67. 100,287,235: 55.

Transport 315,266: 67. 100,287,235: 55.
genom utlottning af 338 st. 402-procents-obligationer
af 1860 års lån å tillhopa Tlilr 113,000: —
äfvensom af 6,250 st. premie-obligationer
med ett bokfördt värde
af................Thlr 52,083: 10.

Tlilr 165,083: 10.
utgöramle i Runt, efter förenämnde kursberäkning,
.....................140,222: 22.

amortering af 174 st. obligationer af 1861 års
låna.............*............. 39,000: —

utlottning af 24 st. obligationer af 1864
års lån å 3,600 Pund sterling, i R:mt, efter
17 R:dr 80 öre för hvarje Pund, ........ 64,080: —

utlottning af 73 st. obligationer, tillhörande
1866 års lån, å 23,300 Thalcr, å 22A R:dr per
Thlr.......................... 62,133, 33.

921,702: 22,

Återstående fonderad skuld vid 1868 års slut R:dr 99,365,533: 33.

nemligen:

för 1855 års inhemska lån, 280 st. obligationer, med ett värde
af........................ R:dr 223,700: —

„ 1858 års jern vägslån, 21,276 st. obligationer, å

tillsammans 7,141,400 Thlr, i Runt,.......19,043,733: .33.

„ 1860 års jeruvägsiån, 21,548 st. 4''A-procents obligationer.

.........Thlr 7,182,700: —

och 191,100 st. premie-obligationer,
bokförde till......Thlr 1,592,500: —

Thlr 8,7757200: —

utgörande i Runt.................. 23,400,533: 33,

„ för 1861 års inhemska lån, 3,411 st. obligationer,
å.....................Runt 2,759,500: —

„ 1864 års jernvägslån, 4,103 st. dito, å 511,000

Pund sterling, i Ii:mt............... 9,629,800: —

„ 1866 års jernvägslån, 33,602 st. dito, å 9,865,600

Thlr, dito . . ..................... 26,308,266: 67.

„ 1868 års dito, 8,000 st. obligationer, å 1,000,000

Pund sterling.................... 18,000,000: —

99,365,533: 33.

Om härifrån afdragas liqvidations- och amortissementsfondernas
vid 1868 års slut egande behållningar, tillhopa . . R:dr 1,647,414: 42.

utgör återstoden..........................R:dr 97,718,118: 91.

Riksgäldskontor
et s
tillgångar.

— 20 —

Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af de i Riksgälds-kontorets
hufvudbok upptagna fordringar och öfriga tillgångar vid sistlidet års slut, äfvensom
rörande betalningsvillkoren för hvarje särskild fordran och, dess förändring under
nämnde år få Revisorerna hänvisa till följande sammandrag öfver

Riksgälds-kontorets ntbalanserade Fordringar samt
öfriga Tillgångar.

Fordringar för lån, meddelade under längre
tid och för vissa bestämda ändamål.

vid

1867 års slut.

a) Byggnadslån:

Till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för biblioteksbyggnad
vid denna Akademi, emot 2
procents årlig kapitalafbetalning och 3 procents
ränta; utbetaldt under åren 1824 och
1825.........................

,, Karlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr,
för utvidgning af läroverket inom nämnde stad,
emot 3 procents årlig kapitalafbetalning och

3 procents ränta; utbetaldt år 1841.....

„ staden Jönköping, å 120,000 R:dr, för uppförande
af ny byggnad åt dervarande elementarläroverk,
emot årlig inbetalningsskyldighet
af 5 procent å låuesumman, sedan detta
år 1861 utbetalda lån innehafts under 5
års tid; kommando räntan att beräknas efter

4 procent......................

„ uppförande af nytt läroverkshus i Falun, å
40,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent
årligen, med beräkning af 4 »rocents
ränta, hvilken återbetalning vidtager 5 år
efter det lånet år 1864 blifvit utbetaldt \ .

„ uppförande vid Umeå läroverk af en byggnad
för inrymmande af gymnastiklokal, åtskilliga
lärorum m. m., å 25,000 R:dr, emot återbetalning
efter 5 års förlopp från lånets

Transport

10,495: 42.

2,377: 6.

116,836: 7.

40,000: —

178,708: 55.

vid

1868 års slut.

19,495: 42.

1,728: 17.

115,405: 6ö.

40,000: —

176,629: 25-

Transport 178,708: 55.

lyftning af 5 procent årligen, med beräkning
af 4 procents ränta; utbetaldt år 1864 25,000: —

Till uppförande af nytt elementar-läroverkshus i
Sala, mot återbetalning, efter 5 års förlopp
från lånets lyftning, af 5 procent årligen,
med beräkning åf 4 procents ränta; utbetaldt
år 1865....................... 12,000: —

„ uppförande af ny byggnad för elementarläroverket
i Halmstad, å 25,000 R:dr, emot dito
dito; utbetaldt år 1866 ............. 25,000: —

„ uppförande vid läroverket i Kalmar af en
nU byggnad för inrymmande af gymnastiklokal,
bibliotek ni. rn., å 40,000 R:dr, emot
dito dito; utbetaldt år 1866 .......... 40,000: —

„ dito af ny byggnad för högre elementarläroverket
i Upsala, å 140,000 R:dr, emot enahanda
betalningsvilkor; utbetaldt under åren
1867 och 1868 70,000: _

,, dito af dito för Wenersborgs högre elementarläroverk,
å 40,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt
under åren 1867 och 1868 ...... 20,000:

„ dito af dito för Westerviks elementarläroverk
å 20,000 R:dr, hvilket lån bör efter 5 års
förlopp på enahanda sätt återbetalas; utbetaldt
under åren 1867 och 1868........ 10,000: _

,, dito för Karlstads högre elementarläroverk, å
40,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldt år
1868 ........................ ..

„ förändring och tillbyggnad af läroverksbyggnaden
i Skara, å 40,000 R:dr, mot vilkor att,
sedan det till utgående under år 1867 anvisade
belopp 20,000 R:dr, fått utan ränta
innehafvas under fem års tid, räknad från
detsammas utbetalningsdag, före slutet af
hvarje år erläggas 5 procent utaf lånets ursprungliga
belopp med 1,000 R :dr, hvarvid
4 procents ränta å det oguldna lånekapitalet
först beräknas; utbetaldt år 1868 i afräkning
.............

„ Apotekare-societeten, å 50,000 R:dr, för uppförande
i hufvudstaden af en byggnad åt
Farmaceutisk a institutet, utaf hvilket lån 5
procent årligen skola inbetalas, med beräk »

Transport 380,708: 55.

176,629: 25.
25,000: —

12,000: --25,000: -

40,000: -

140,000:
40,000: —

20,000: —
40,000: —

20,000:

538,629: 25.

Transport

ning af 4 procents ränta för det återstående
kapitalbeloppet, utbetaldt år 1862 ......

Till Hernösands stads- ocb Hemö landsförsamling,
för fullbordande af nya stiflskyrkan i lie mosand,
emot årlig återbetalning af 5 procent
utaf lånets hela belopp, 60,000 R:dr; utbetaldt
år 1845 ...................

„ Kristinehamns städs- och Warnums landsförsamling,
å 37,500 K.:dr, för uppbyggande af
ny kyrka i Kristinehamn, emot 3 procents
ränta och årlig afbetalning af 2 procent å
den under åren 1849 och 1854 lyftade lånesumman.
...................

„ staden Lidköping, å 24,000 IT.dr, för ny kyrkas
uppbyggande, å hvilket Iåns belopp skola
före hvarje års slut återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1851........

„ Knäreds församling i Hallands län, å 24,000
R:dr, för uppförande af ny kyrka åt denna
församling; hvilket lån, utbetaldt år 1852,
bör återbetalas med enahanda årliga belopp
och ränteberäkning...............

„ Markaryds församling i Kronobergs län, å

10.000 R:dr, för uppförande af ny kyrka åt

denna församling, emot samma betalnings-,
vilkor; utbetaldt år 1854 ...........

,, Wallentuna församling i Stockholms län, å

20.000 R:dr, för uppförande af ny kyrka,

hvilket lån bör återbetalas med samma årliga
belopp och ränteberäkning; utbetaldt
år 1859 ......................

För reparation af Linköpings domkyrka, å 30,000
R:dr, emot enahanda kapital- och ränteinbetalning;
utbetaldt år 1850 ...........

„ fullbordande af reparations- ocb utvidgningsarbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000
R:dr, emot dito dito; utbetaldt år 1852 . .

„ reparations- och förbättringsarbeten å Skara
domkyrka, å 25,000 R:dr, emot dito dito;
utbetaldt år 1858 ................

„ reparationer och åtskilliga förändringar i

Transport

380,708: 55.
47,286: 52.

9,000: —

25,580: 33.

13,575: 8.

16,363: 81.

7,342: 38.

18,746: 91.
15,449: 71.
17,923: 6.
21,031: 17:

538,629: 25.
46,683: 24.

6,000: -

24,830: 33.

12,679: 59.

15,572: 91.

7,036: 89.

18,298: 86.
14.300: 31.
16,836: —
20,367: 74.

573,007: 52. 721,235: 12.

- 23 —

Transport

Westerås domkyrka, å 22,500 R:dr, emot dito
dito; utbetaldt samma år...........

Till sistnämnda domkyrka för samma ändamål, å
28,000 R:dr; hvilket under år 1S60 utbekomna
lån bör återbetalas i den mån, domkyrkans
inkomster dertill lemna tillgång, .

,. staden Borås, å 127,500 R:dr, för denna
stads återuppbyggande efter 1821 års eldsvåda;
hvilket lån skall återbetalas med 2 procent
årligen utaf dess vid slutet af år 1840
återstående belopp, 123,695 R:dr 25 öre,
hvarjemte 4 procents ränta för återstoden
skall erläggas; utbetaldt under åren 1830
—1832 .......................

573,007: 52. 721,235: 12.

19,816: 38. 18,429: 23.

28,000: -- 28,000: —

6,840: 3. 826: 36.

staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för dess
återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda ;böraude
å detta under åren 1835—1837 utbekomna
lån 6 procent årligen inbetalas,
med beräkning af 4 procents ränta å det
oguldna kapitalbeloppet,............

staden Weociö, å 150,000 R:dr, för dess nya
reglering och återuppbyggande efter 1838 års
eldsvåda, mot 6 procents årlig inbetalning,
hvarvid beräknas 4 procents ränta å dito.
Utaf detta lån återbetaldes 119,100 R:dr
genom den efter 1843 års eldsvåda utbekomna
brandförsäkringssumma.......

samma stad, å 360,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter sistnämnda eldsvåda; börande
såsom ränta och kapitalafbetalning
årligen erläggas tillsammans 6 procent å det
ursprungliga lånebeloppet, hvarvid 3 procents
ränta beräknas för låneunderstöd till
sten- och kalkbruksbyggnader och med tegel
beklädda trähus samt 4 procents ränta
för lån till andra trähus............

staden Amål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom 1846 års eldsvåda ödelagda
delen af denna stad; å hvilket lån 6
procent skola årligen inbetalas, med beräkning
af 4 procents ränta å kapitalåterstoden,

staden Kristianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del af nämnda stad, som
nedbrann i Juni 1847, emot enahanda betal Trausport -

21,504: 14. 12,027: 46.

10,701: 93. 9,169; 76.

183,135: 63. 168,917: 1

26,980: 90. 25,416: 75.

869,986: 53.

984,021: 69.

24 —

Transport

ningsvilkor; lånemedlen utbekommos under
åren 1848—1850 .................

Till staden Lidköping, å 100,000 11:dr, för återuppbyggande
af den under våren 1849 nedbrunna
del af denna stad; utaf kvilket lån
dock endast ett belopp af 63,666 R:dr blifvit
år 1852 lvftadt; skolande å denna lånesununa
årligen 6 procent återbetalas, dervid
4 procents ränta beräknas för det återstående
kapitalet,..................

staden Örebro, å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af sistnämnda stad; hvilket
lån skall, med iakttagande af samma
ränteberäkning, återbetalas genom erläggande
af 6 procent å det ursprungliga lånebeloppet.
Lånet utbekoms åren 1854 och 1855

„ staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den
derstädes vid samma tid nedbrunna stadsdelens
återuppbyggande; dito dito; utbetaldes
år 1855 ......................

„ staden Ekesjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna
delen af denna stad; å hvilket, år 1857 utbekomna
lån, efter 1861 års slut, dels 6 och
dels 7 procent skola årligen inbetalas, dervid
räntan beräknas efter 4 procent för lån
till byggnader af sten eller annat icke eldfarligt
ämne, samt efter 4 ''/2 procent för lån
till trähus....................

„ staden Malmö, å 75,000 R:dr, för uppförande
af stall- och kasernbyggnader åt den derstädes
förlagda garnison; hvilket lån utbetaldes
redan åren 1813—1815 och var genom
verkställda liqvider år 1835 minskadt till

32.000 R:dr, deraf 2 procent jemte 4 pro cents

ränta å den återstående lånesumman
skola årligen inbetalas........... • • •

„ dåvarande bruksegaren G. B. Fitinghoff, å

45.000 R:dr, för åter uppför ande af de genom
vattenflöde år 1844 förstörda verkstäder och
öfriga byggnader vid Konradsfors bruk lVf ermland,
emot årlig inbetalning af 6 procent å
den ursprungliga lånesumman, hvarvid bc Transport -

869,986: 53. 984,021: 69.

84,504: 87. 78,885: 6.

44,603: 89. 40,450: 77.

315,762: 79. 305,893: 30.

81,571: 54. 78,834: 40.

175,410: 94. 170,174: 64.

11,529: 18. 10,892: 10.

1,583,369: 74. 1,669,151: 96,

Transport

räknas i) procents ränta å kapitalåterstoden;
utbetaldt år 1845 ................

Till uppförande af saknade byggnader vid häradshöfdingebostället
Mälby i West er Fernebo
socken af Westerås län, å 7,000 R:dr, att
räntefritt innehafvas emot återbetalande af

V20 årligen; utbetaldt år 1864 ........

= 1,605,138: 43. 1,690,220: 65. =

b) Tomtreglering slån:

Till staden Kristianstad, å 20,000 R:dr, efter 1841
års eldsvåda, hvarå 7 procent, med beräkning-
af 4 procents ränta, skola vid slutet af
hvarje år inbetalas. Lånet utanordnades år
1851 .......................

„ staden Lidköping, å 20,000 R.:dr, efter den år
1849 gamla staden öfvergångna eldsvåda, å
hvilket under år 1854 utbekomna lån 6 procent
skola, under iakttagande af enahanda
ränteberäkning, årligen inbetalas.......

,, staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter den år
1854 derstädes timade eldsvåda, emot lika åt.crbetalningsskyldighet;
utbetaldt år 1854 . . .

„ staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den
samma år eu del af staden öfvergångna eldsvåda,
emot lika återbetalningsskvldighet; utbetaldt
år 1855 .................

„ staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter 185(1 års
eldsvåda, emot lika återbetalningsskvldighet.;
utbetaldt år 1857 ................

„ staden Karlstad, å 50,000 R:dr, efter den år
1864 staden öfvergångna eldsvåda att efter
1870 års slut återbetalas med 6 procent årligen,
deraf 4 procent utgöra ränta; utbetaldt
år 1867 ..................

= 140,751: 21. 136,273: 2. =■

c) Lån till Karlskrona stads pastorat

emot 5 procents årlig inbetalning utaf lånets
år 1842 utbekomna belopp, 18,000 R:dr,
med beräkning af 3 procents ränta å det vid
hvarje inbetalning återstående lånebeloppet
= 5,340: 61. 4,618: 63. =

d) Lån till allmänna Barnhuset i Stock holm,

å75,000 R:dr; emot återbetalning af 6

Transport

1,583,369: 74.
15,468: 69.

6,300: —

7,979: 31.

15,803: 2.
29,568: 29.

11,380: 38.
26,020: 21.

50,000: —

5,340: 61.

1,669,151: 96.
15,468: 69.

5,(300: —

6,898: 48.

14,644: 55.
28,501: 2.

10,921: 69.
25,307: 28.

50,000: —

4,618: 63.

1,751,230: 25.

1,831,112: 30.

26 —

Transport

procent årligen, hvaraf beräknas 4 procents
ränta för kapitalåterstoden; utbetaldesår 1851
«= 54,371: 6S = = 52,064: 67 =

e) Lån till Jemtlands kommunikations aktiebolag,

70,000 K:dr, att efter 5 år från
lyftningsdagarne återgäldas med 6 procents
kapit.alafbetalning och 5 procents ränta; ut betaldt.

åren 1864 och 1865..........

= 70,000: — 70,000: — =

f) Lån till Alnarps landtbruksinstitut för

utförande af nödiga grundförbättringar vid
Alnarps egendom i Malmöhus län, å 30,000
R:dr, att räntefritt innebafvas emot återbetalande
af ’/io årligen efter 5 år från utbetalningsdagen;
utbetaldt år 1864 .......

= 30,000: —- 30,000: — =

g) Lån för hamn- och brobyggnader samt

åars upprensningar:

Till staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nämnde stad, emot 2 procents årlig
kapitalafbetalning och 3 procents ränta
å den återstående lånesumman; utbetaldt år

1824 ........................

„ samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring

, af stadens hamn, emot årlig inbetalning af
6 procent, deraf 4 procents ränta beräknas
å, kapitalåterstoden; utbetaldes år 1857 . . .
„ staden Helsingborg, å 230,000 R:dr, för dervarande
hamns förbättring och utvidgning,
samt återbetalning af 6 procent årligen utaf
hela lånesumman, hvarvid beräknas 4 procents
ränta för kapitalåterstoden; utbetaldt

år 1862 ......................

„ staden Cimbrishamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig återbetalning
af 5 procent, hvarvid beräknas 3 procents
ränta för kapitalåterstoden ; utbetaldes

år 1843 ......................

„ samma stad, å 7,500 R:dr, för dito, emot dito
af 8 procent, dervid 2 procents ränta å kapitalåterstoden
beräknas; utbetaldes år 1845
„ staden Kristianstad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Ahus, emot inbetalning af 5 procent
årligen, hvaraf 3 procent beräknas så Transport -

1,751,230: 25.
54,371: 68.

70,000: —

30,000: -

4,200: —

47,535: 63.

211,451: 66.

27,991: 20.

2,047: 35.

2,198,827:

1,831,112: 30.
52,064: 67.

70,000:

30,000: —

3,600: —

45,889: 87.

205,921: 77.

26,955: 94.

1,488: 30.

i i.

2,267,032: 85.

u -

Transport 2,198,827: 77.
som ränta å det obetalda kapitalbeloppet.

Lånet utbetaldes år 1848 ........... 20,749: 81.

Till sistnämnde stad, å 90,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt
Hernesta kanals fullbordande, in. m.; hvjlket
lån utbekoins år 1855 och skall återbetalas
genom årligt erläggande af 6 procent å låriesummau,
dervid räntan beräknas efter 4 procent
å det obetalda kapitalet......... 20,977: 51.

„ staden Sölvesborg, å 15,000 ll:dr, för hamnens
uppmuddring och fullbordande af en kajbyggnad
vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 8 procent å sagde summa, dervid
räntan beräknas efter 2 procent; utbetaldes

år 1847 ...................... 2,950: 46.

„ hamnbyggnad, vid Färjestaden i Thorslunda
socken på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig
inbetalning af 6 procent, hvarvid 4 procents
ränta beräknas å återstående kapitalet. Lånet
utbetaldes år 1858............ 10,479: 17.

„ staden Falkenberg, å 47,000 R:dr, för hamnbyggnad,
emot dito dito; utbetaldes år 1859 38,340: 9.

„ staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen derstädes, emot
årlig inbetalning af 5 procent å denna summa,
hvarvid 3 procents ränta å kapitalåterstoden
beräknas; utbetaldes år 1844 ......... 15,959: 55.

„ sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma
ändamål, emot dito af 6 procent och beräkning
af 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet;
utbetaldes år 1849 ...... 10,986: 85.

,, Direktionen för Göteborgs hamn- och el/arbeten,
å 210,000 Rall'', emot årlig återbetalning af 8
procent utaf heta lånesumraan, dervid räntan
beräknas efter 2 procent; utbetaldes under

åren 1848—1857 ................ 51,576: 38.

„ staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamnanläggningen vid nämnde stad.
utaf hvilket lån årligen skola återbetalas 6
procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta;
utbetaldes år 1858 ............... 12,543: 57.

,, staden Amål, å 8,000jR:dr, för hamnbyggnaden
derstädes emot samma återbetalningsskyldighet;
utbetaldes år 1851 ........ 7,455: 92.

Transport 2,390,847: 8.

2,267,032: 85.
19,872: 30.

20,016: 61.

647: 13.

10,147: 13.
37,053: 69.

14,932: 68.

10,061: 68.

35,807: 91.

12,212: 8.

7,233: 49.
2,435,017:55’

Transport	2,390,847: 8.	2,435,017:	55.
Staden Grenna, å 37,500 R:dr, för byggande af hamn vid nämnde stad, emot årlig åter-
betalning af 6 procent, hvarvid beräknas 4 procents ränta; utbetaldes år 1861......	32,502: 26.	32,502:	26.
staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamn-anläggning derstädes, emot dito dito; utbe-taldes år 1850 ..................	25,484: 16.	23,681;	69.
samma stad, å 15,000 R:dr, för dess hamns fullbordande, emot dito dito; utbetaldes år 1855........................	10,499: 57.	10,023:	30.

„ staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent af länesumman, deraf
3 procents ränta för kapitalåterstoden beräknas;
utbetaldes år .1841 ..........

„ staden Westerås, å 30,000 Ii:dr, för utvidgning
och förbättring af stadens hamn, emot
årlig afbetalning af 6 procent å nämnde
summa, hvarvid beräknas 4 procents ränta
å återstående kapitalet; utbetaldes år 1849

,, staden Kristinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmuddring
al hamnen och segelrännan vid
denna stad, emot enahanda återbetalningsskyldighet;
utbetaldes år 1850 ........

„ staden Karlstad, å 100,000 R:dr, för anläggning
af hamnbassin vid samma stad samt en
kanal derifrån till Kanikenäset vid Wenern,
emot dito dito; utbetaldes år 1859 .....

„ samma stad, å 70,000 R:dr, för fortsättning
af hamn- och kanalanläggningen derstädes,
mot dito dito; utbetaldes år 1861......

„ staden Piteå, å 26,000 R:dr, för uppmuddring
af segelleden emellan denna stad och Löfholmen
samt lastbryggas anläggning vid staden,
emot 6 procents årlig utbetalning, med
beräkning af 4 procents ränta; utbetaldes
år 1861 ......................

För byggande af bro öfver Helge å vid Kristianstad,
å 100,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes
år 1858 ..................

Till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergötland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af jern -

6,422: 20. 5,112: 73.

14,659: 58. 13,442: 70.

19,012: 77. 17,630: 18.

81,565: 69.

60,711: 46.

78,828: 32.

58,939: 92''

22,543: 44. 21,885: 18.

78,854: 87. 78,854: 87.

Transport 2,743,103: 8. 2,775,918: 70.

— 29 —

Transport

bro öfver Svartån på landsvägen emellan
Linköping och gästgifvaregården Berg, emot
6 procents årlig återbetalning, med beräkning
af 4 procents ränta; utbetaldes år
1852 ........................

Till Gustafs socknemän, 6,000 R:dr, för brobyggnad
öfver Dalelfven i närheten af nämnde
sockens kyrka inom Stora Kopparbergs län,
emot dito dito; utbetaldes år 1853......

„ Thorsångs socknemän, å 10,000 R:dr, för anläggning
af 2:ne flottbroar i närheten af
Thorsångs kyrka inom samma län, deu ena
öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven,
emot dito dito; utbetaldes år 1859 .

För brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå,
å 55,000 R:dr, emot dito dito: utbetaldes
år 1861...............''........

, samma brobyggnad, å 20,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta; utbetaldt år 1864

Till Ronneby köping, å 10,000 R:dr, för Rottneåns
upprensning och jetébyggnad vid dess utlopp,
emot 6 procents årlig återbetalning,
med beräkning af 4 procents ränta; utbetaldes
år 1861 ..................

För Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot
dito dito; utbetaldes år 1855 .........

,, upprensning och fördjupning af Köpings å, å

20,000 R:dr, emot dito dito; utbetaldes år

1855.........................

= 961,561: 17. 912,223: 70. =

2,743,103: 8.

12,382: 10.

4,192: 36.

8,659: 12.
47,674: 79.

18,087: 33.

8,673: 60.
10,474: 78.

13,915: 94.

2,775,918: 70.

11,508: 12.

3,993: 7.

8,390: 9.
46,260: 59.
17,381: 64.

8,673: 60.
9,996: 10.

13,278: 76.

b) Lån för kanal- och slussanläggning ar:

För slussanläggningen vid Forshaga i Klara eif
inom Grafva socken i Wermland, å 150,000
R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
hvaraf 4 procents ränta för återstående kapitalbeloppet
beräknas; utbetaldes år 1856 109,541: 45. 104,923: 11.

., kanalanläggning emellan sjöarne Ostra och
Vestra Silen på Dalsland, å 51,200 R:dr,
att efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen
utbekommits, före hvarje års utgång

Transport 2,976,704: 55. 3,000,323: 78.

— 30 —

Transport.

återbetalas med 6 procent af hela lyftade
lånesumman, deraf 4 procents ränta beräkuas
å det obetalda kapitalet. Under år 1868
utbetaldt i afräkning..............

Till utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön Rengen till Linköpings
hamn, å 437,500 R:dr, att efter förloppet
af det år, hvarunder arbetet blifvit
fullbordadt, återbetalas med 5 procent af
det utbekomna lånebeloppet, deraf 3 procents
ränta beräknas å återstående kapitalbeloppet.
Under år 1805, 1807 och 1808
utbetaldes 355,000 R:dr...........: .

„ segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern
förbi Köpmannabro genom sjöarno Akelången,
Rogvarpen m. 0. samt för anläggning
af jernväg vid Håfveruds bruk, å 800,000
R:dr, att från och med år 1808 på enahanda
sätt återbetalas; utbetaldes åren 1805 och

1807 ........................

= 1,204,541: 45. 1,302,923: 11. =

2,970,704: 55. 3,000,323: 78.

43,000: —

295,000: — 355,000:

800,000: — 800,000:

ij Lån för je rnv ägs anläggning ar:

För anläggande ni jernväg emellan Kristinehamn
och lastageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr,
samt årlig återbetalning af 0 procent å lånesumman,
dervid 4 procents ränta beräknas
å det återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
år 1849 .... ................

„ anläggande af jernväg emellan Nora och Krvalla,
å 150,000 R:dr, samt dito dito; utbetaldes
år 1854 ..................

„ sistnämnda jernvägsanläggning, å, 75,000 H:di>
emot 5''A procents ränta och årlig återbetalning
af minst ''/to af kapitalet; utbetaldes
år 1858......................

„ jernvägsanläggning inom Norbergs bergslag
till sjön Amänningen i Westerås län, å
150,000 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
med 5 procent årligen af sagda belopp,
hvarvid beräknas 4 procents ränta. Detta
lån utbetaldes af Handels- och sjöfartsfondens
medel under åren 1852 och 1853 .

Transport

49,041: 72.

100,104: 15.

14,958: 8.

134,187: 12.
1,309,995: 02.

44,987: 5.
95,097: 20.

7,455: 75.

132,084: 42.
4,477,948: 20.

4,369,995: 62. 4,477,948; 2(V

Transport

För fortsättning och fullbordande af samma jernväg
sanläggning, å 150,000 R:dr, emot årlig
inbetalning af 3 procent, hvaraf såsom ränta
å det obetalda kapitalet beräknas 2 procent;
utbetaldes under åren 1855 och 1856 . .

„ anläggning af jernväg emellan sjöarne Norra
Barken och Wessman i Stora Kopparbergs
län, å 200,000 R:dr, emot årlig afbetalning
af 5 procent utaf denna summa, hvarvid
ränta beräknas efter 3 procent å det återstående
kapitalbeloppet; utbetaldes under
åren 1856 och 1857 ...............

,, samma jernvägs fullbordande ytterligare lån
å 200,000 R:dr, emot 6 procents årlig inbetalning
och beräkning af ränta efter 4
procent ä återstående kapitalbeloppet; utbetaldes
under år 1858 ..............

131,341: 56.

164,435: 29.

163,248: 30.

,, anläggning af jernväg emellan städerna Gejle
och Falun, å 2,400,000 R:dr, emot årlig
återbetalningsskyldighet af 3 procent å hela
lånesumman; börande derå utgå ränta efter
2 för hundra af det obetalda kapitalet; utbetaldes
under åren 1854—-1859 ,...... 2,193,914: 85.

„ fullbordande af sistnämnde jernväg, å 600,000
R:dr, emot erläggande årligen af 5Vs procents
ränta jemte Vio af ursprungliga lånesumman;
utbetaldes under åren 1858—1859.

„ anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och
sjöarne Dellens vattendrag i Norra Helsingland,
å 370,000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent
årligen, hvarvid 4 procents ränta beräknas
för det obetalda kapitalbeloppet ; utbetaldes
under åren 1858 och 1859 ........

60,000: -

335,820: 2.

„ jernvägsanläggning mellan Söderhamn och
sjön Bergviken samt förbi Landaforssen i
Ljusne eif, äfvensom för upprensningar i
denna eif och sjön Warpen, å 500,000 R:dr,
emot enahanda återbetalningsskyldighet; utbetaldes
under åren 1858—1860 ....... 460,505: 1 f.

,, anläggning af jernväg mellan staden Borås
och Herrljunga station å statens vestra
stambana, å 1,377,055 R:dr 24 öre, emot
återbetalning af 5 procent årligen, hvarvid
4 procents ränta beräknas för det obetalda

Transport 7,879.200: 75.

129,526:

156,706: 56.

157,036: 36.

2,141,793: 14.

330,790. 13.

453,925: 31.

7,847,726: 47.

- 32

Transport

kapitalbeloppet. Utaf detta under åren 1862
och 1863 med 1,436,000 R:dr lyftade lån
hafva under år 1867 återburits 58,944 R:dr
76 öre, utgörande skilnaden mellan detta
belopp och 2A af kostnaden för jernvägens
anläggning.....................

För jernvägsanläggning till Ystad från trakten af
.Eslöfs station på statens södra stambana, å

2.450.000 R:dr, att, sedan hvarje derå lyftadt
belopp fått räntefritt åtnjutas under 3
år, återbetalas med 5 procent årligen, deraf
4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden;
utbetaldt under åren 1864—1866 . . .

,, jernvägsanläggning mellan staden Helsingborg
och Arnps station på Landskrona—Eslöfsjernbanan,
å 1,100,000 R:dr, emot enahanda
återbetalniugsskyldighet; utbetaldtåren 1864
och 1865.......................

., jernvägsanläggning mellan staden Landskrona
och Eslöfs station ä södra stambanaD, å

1.200.000 R:dr, emot samma vilkor; utbe *

taldt år 1864—1806 ...............

„ dito emellan staden Kristianstad och Hessleholms
station å dito, å 720,000 R:dr, att
efter 2 års enahanda räntefrihet på samma
sätt återbetalas; utbetaldt år 1864 och 1865

„ dito mellan staden Wexiö och Alfvestads station
å dito, å 434,000 R:dr, emot dito dito;
utbetaldt år 1864 ................

,, dito från hamnen vid Köping till Uttersberg
med grenbana till sjön Lillsvan, å 500,000
R:dr, att med samma räntefrihet återbetalas
med 7 procent å lånebeloppet, deraf beräknas
4 procents ränta å kapitalåterstoden;
utbetaldt åren 1864 och 1865 .........

„ anläggning af jernväg från Herrljunga station
på statens vestra stambana öfver Wenershorg
till Uddevalla, å 3,240,000 R:dr, att
under 3 år räntefritt innehafvas, emot återbetalning
derefter af 5 procent årligen, med
beräkning af 4 procents ränta; utbetaldt
under år 1865—1867
= 14,756,120: 94.

7,879,260: 75.

1,347,760: 84.

2,450,000:

1,096,984: 17.

1,196,814: 45.

710,440: 40.

427,823: 22.

478,741: 66.

3,240,000: -

7,847,726: 47.

1,332,818: 51.

2,450,000: —

1,087,039: 92.

1,186,402: 31.

702,858: 2.

423,236: 15.

462,891: 33.

3,240,000: —

14,534,708: 93. =

Transport

18,827,825: 49. 18,733,032: 71.

Transport 18,827,825: 49. 18,733,032: 71.
k) Lån för inlösen af de med åtskilliga
landshöfding e-be ställning ar för enade

ackorder, å 232,436 R:dr 32 öre;
börande, enligt Kong!. Stats-kontorets å
Landshöfdinge-ackordsfondens vägnar utfärdade
obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp,
hvarvid 4 procents ränta för den vid hvarje
liqvid återstående lånesumma beräknas; dock
hafva Rikets åren 1847 och 1848 samt 1853
och 1854 församlade Ständer medgifvit nedsättning
i de först bestämda årliga ränteoch
kapitalafbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppen
vid landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län.

Utbetaldes under åren 1841 och 1842 med

226,500 R:dr................... 56,280: 48. 44,876: 57.

= 56,280: 48. 44,876: 57. =

l) Lån till vattenaf tappning ar för odlings
företag:

inom Upsala län:

för aftappning af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elf-karleby socken af Örbyhus härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årli-gen, hvarvid räntan beräknas till 3 procent	2,613: 55.	2,429: 24.
,, upprensningen af vattendraget genom Mosar, Bud- och IJesslinge sjöar till Ekavik vid Mä-laren, för beredande af aflopp för vattnet i träsket Blackfjärden inom Lillkyrka och Löths socknar, å 6,000 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna .........'' . . .	3,293: 2.	2,993: 2.
„ sänkningen af Granebergs och Hallarby sjöar uti Litslena socken, å 6,000 R:dr; dito dito	3,599: 69.	3,299: 69.
„ utdikningen af Södra Wisjö mosse på Norun-da härads allmänning, å 5,250 R:dr; dito dito	3,149: 73.	2,887: 23.
„ aftappningen of Bälinge mossar inom Bälinge socken, å 3,087 R:dr 19 öre; dito dito . . .	1,852: 14.	1,697: 78.
„ aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands soc-ken, å 1,500 R:dr; dito dito.........	2,699: 77.	2,474: 77.
„ upprensningen af Slada-ån och sänkningen af Barknåre- eller Griggebosjön i Hållnäs socken, å 5,000 R:dr; dito dito........	3,499: 74.	3,249: 74.
Transport	18,904,813: 61.	18,796,940: 75.

— 34 —

Transport

för sänkningen af Hufsjön i Ekeby socken, å
900 R:dr; dito dito . ..............

„ utvidgningen och fördjupningen af Trögdbo
dike, på gränsen emellan Lagunda och Trögds
härader, å 3,400 R:dr; dito dito.......

„ utdikningen af Wänge och Läby träsk samt
sänkningen af Albo och Ekeby sjöar inom
TJlleråkers och Hagunda härader, emot årlig
återbetalning af 8 procent utaf lånets ursprungliga
belopp, hvarvid 4 procents ränta
beräknas ......................

18,904,813: 61.
325: 78.

1,524: 76.

13,000: —

18,796,940: 75.
253: 78.

1,248: 76.

12,726: 72.

inom Stockholms län:
för utdikningsarbeten vid Wårby egendom i Hud -

dinge socken, å 1,725 R:dr; återbetalas jemte kronout&kylderna................	1,121: 16.	1,034: 91.
utdikning af Barrsjökärret på Södra Nånö bys egor i Estuna socken, å 330 R:dr: dito

dito.......................	39: 61.	13: 21.
sänkning af sjöarne Norrviken och Edsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar, å 6,000 R:dr; dito dito.............	3,131: 89.	2,651: 89.
dito af sjön Erken i Estuna socken, å 2,400 R:dr; dito dito..................	1,636: 75.	1,444: 75.

dito af Sigridsholms-, Lill- och Nederängssjöarne
inom Lunda, Widbo och Skeptuna
socknar, å 6,400 R:dr; återbetalas med 8
procent årligen, hvarvid räntan beräknas till
3 procent.....................

dito af åtskilliga sjöar inom Bro, Estuna
och Söderby Earls socknar, å 13,000 R:dr,
emot återbetalning af 8 procent årligen derå,
hvaraf ränta beräknas med 5 procent, hvilken
återbetalning vidtager efter 1870 års
slut ........................

inom Stockholms och Upsala län:

för rensning af Olandsån och dess sidogrenar, å
137,500 R:dr, att efter 1869 års utgång återbetalas
med 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta............

5,822: 40. 5,485: 56.

13,000:

137,500:

13,000:

137,500:

Transport 19,081,915: 96. 18,972,300: 33.

— 35 -

„ , , Transport 19,081,915: 96. 18,972,300: 33.

inom oödermanlands län:

för sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn
och Hallbosjön jemte flora mindre sjöar inom
Rönö, Jönåkers och Oppunda härader, å

75.000 R:dr, emot årlig1 återbetalning af 8

procent, hvarvid räntan beräknas till 2 procent
........................

inom Östergötlands län:

för sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Rengen,
Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern
och Nimmern inom Hanekinds och Kinda
härader, å 240,000 R:dr; att återbetalas jemte
kronoutskylderna................

„ samma sjösänkningsarhete, ytterligare lån å

150.000 R:dr; dito dito.............

., sänkning af Hallebysjön inom Skärkinds
socken och härad, å 3,480 R:dr; dito dito

„ för fortsättningen och fullbordandet af-Stordins
upprensning och dermed sammanhängande
vattenaftappningsarbeten inomTjellmo
och Krigsbergs socknar, å 100,000 R:dr;
dito dito......................

på Gotland:

för utdikningen af Burge myr, å 5,550 R:dr,
emot årlig inbetalning af 5 procent, dervid
räntan beräknas till 3 procent........

„ utdikningen af Mellings myr inom Ekstads
och Sproge socknar, å 4,305 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna.........

„ dito af en Westöö hemman tillhörig myr
inom Halls socken, å 3,300 R.dr; dito dito

„ dito af Elingheims myr inom Hangvare, Tingstäde
och Stenkyrka socknar, å 16,350 R:dr,
emot årlig återbetalning af 8 procent, med
beräkning af 2 procents ränta.........

„ dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och

,, Lummelunda socknar, å 37,800 R:dr, emot
dito dito .... ..................

Transport

47,257: 66.

163,675: 4.
189,097: 21.
2,373: 27.

103,215: 59.

3,348: 34.

4,305: —
3,465: —

830: 84.

1,920: 84.
19,601,404: 75.

42,195: 33.

144,475: 4.
180,097: 21.
2,094: 87

95,215: 59.

3,130: 27.

4,089: 75.
3,300: —

19,446,898: 39.

- 36 —

Transport 19,601,404: 75. 19,446,898: 39.

inom Kalmar län:

för utdikning af kärrtrakten Fänet inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar inom Södra
Möre härad, å 8,478 R:dr 75 öro; återbetalas
jemte kronoutskvlderna..........

„ dito af kärrtrakten Mören inom Ljungby
socken af Södra Möre härad, å 6,318 R:dr
75 öre; dito dito.................

„ upprensningen af Emmaboån inom Wissefjerda
socken af dito, å 2,850 R:dr; dito dito

„ utdikningen af Wångerslätts mossar inom
Åby socken af Norra Möre härad, å 1,200
R:dr; dito dito..................

„ utdikningsarbeten vid Hänaryd, Rydholm
och Knifvingaryd inom Bäckebo socken af
samma härad, å 3,600 R:dr; dito dito. . . .

„ för utdikning af sank mark mellan Krolcstorps
sjö och Anebo såg i Oscars socken af
Södra Möre härad, å 7,840 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning
af 3 procents ränta............

„ Dito dito vid Björnasjö, Skärfvets, Krokstorps
och Karstorps hemman i samma socken, å
4,500 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 4 procents ränta

„ för upprensning af Storån inom Dofta socken,
å 5,500 R:dr, att återbetalas jemte kro•
noutskylderna..................

„ sänkning af sjöarne Solaren och Yxnaren
inom Djursdala m. fl. socknar, å 15,300 R:dr,
emot återbetalning efter 1868 års utgång af
8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta....................

1,028: 86.

788: 75.
586: —

538: 26.

3,094: 22.

7,840: —

4,500: —

8,846: 30.

15,300: —

378; 4.

255; 26.
328: 8.

434: 37.

2,741: 64.

7,201: 4.

4,500: —
8,846: 30.

15,300: —

inom Blekinge län:

för utdikningen af Mölle- och Dafra-sjöarne, Öllegöl,
Stora Mossen och Aborregöl i Asarums
socken, å 1,176 R:dr, återbetalas jemte kronoutskylderna.
................

,, aftappning af sjön Wesan i Listers härad, å
50,000 R:dr, emot återbetalning af 8 pro Transport -

896: 58. 802: 50.

19,644,8237 72. 19,487,685: 62.

Transport

cent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta......................

för upprensning af Applerums och Söderåkra
åar inom Thorsås och Söderåkra socknar
af Södra Möre härad, å 8,200 R:dr, emot
återbetalning efter 1871 års utgång of 8
procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta ......................

„ utdikning af Långebro mosse inom Ölands
Norra mot, å 12,000 R:dr, emot dito dito .

19,644,823: 72. 19,487,685: 62.
50,000: — 50,000: —

8,200: -12,000: —

inom Jönköpings län:

för sänkning af Säbysjön i Säby socken af Norra
Wedbo härad, å 5,496 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna............

„ rensningen af Storån i Svartarps och Lekaryds
socknar af T veta härad, å 9,550 R:dr;
dito dito.....................

„ sänkning af sjön Rätaren samt Bruks- och
Rekebo-åame i Barkaryds och Jersnäs socknar
af samma härad, å 3,976 R:dr 33 öre;
dito dito......................

„ aftappningen af Stensjön och Laggarbosjön
inom Lekaryds och Öggesjö socknar af samma
härad, å 4,500 R:dr; dito dito.........

„ sänkningen af Aneby, Flisby och Wesselda
sjöar samt upprensning af några dermed sammanhängande
mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga
socknar af Norra och Södra Wedbo
härader, å 21,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning af 2
procents ränta . . ................

„ sänkningen af Klaekarps-sjön inom Lekaryds
och Forserums socknar af Tveta härad, å
2,977 R:dr 50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna
....................

„ dito af Kahnsjön i Malmbäcks socken af
Westra härad, å 1,500 R:dr, dito dito. . . .

„ dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen samt
Stensjön jemte upprensning af Eälltorps å
inom Östra och Westra härader, å 10,875

R:dr; dito dito..................

Transport

3,297: 30.

6,207: —

2,584: 49.
3,149: 77.

210: 83.

119: 10.
662: 97.

4,445: 74.
19,715,500: 927

3,022: ''50.
5,729: 50.

2,385: 68.
2,924: 77.

210: 83.

542: 97.

3,637: 40-19,576,339: 27.

— 38

Transport

för sänkningen af Näsby eller Flishults sjön samt
upprensningen af Flishults å inom Näsby
socken af Östra härad, å 5,250 R:dr; dito
dito ........................

„ utdikningen af Ski/verstads, Bonarps och
Lunn agårdens madängar inom Ekesjö socken
af Södra Wedbo härad, å 1,747 R:dr 50 öre;
dito dito....................

„ sänkningen af Bexhedasjön eller Grumrneln
inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö
socknar af östra härad, å 4,800 R:dr;
dito dito................ .....

„ dito dito af Ljungaån m. fl. vattendrag inom
Westra härad, å 22,800 R:dr; dito dito . . .

„ dito af Brobyån inom Lannaskede socken
af Östra härad och Eröderyds socken af
Westra härad, å 13,360 R:dr, emot årlig
återbetalning af 8 procent, med beräkning
af 3 procents ränta...............

„ dito af Höka- och Böle-sjöarne inom Skeda
socken af Östra härad, å 2,300 R:dr, emot
årlig återbetalning efter 1867 års slut af 8
procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas

„ dito af Wisjön inom Svartarps, Lekaryds och
Hakarps socknar af Tveta härad, å 2,000
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna . .

„ dito af Svinsjön inom Hjelmseryds socken
af Westra härad, å 3,000 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna.......".....

„ sänkning af Kanarpsån samt utdikning af
madängar inom Öggestads och Forserums
socknar inom Tveta härad, å 3,100 R:dr,
emot återbetalning efter 1867 års utgång
af 8 procent årligen, med beräkning af 5
procents ränta ..................

„ utdikning och aftappning af sjöarne Tjurken,
Nä/velsjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag
inom Myresjö m. fl. socknar af
Östra härad, å 42,000 R:dr, emot återbetalning
efter 1869 års slut af 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta . .

„ sänkning af sjöarne Solgen och Assjön m.fl.
inom Södra Wedbo härad, mot enahanda

Transport

19,715,500: 92.

2,740: 39.

912: 17.

3,273: 50.
23,533: 16.

12,159: 3.

2,300: —

2,000: -

4,242: 55.

3,100:

42,000: —

19,811,761: 72.

19,576,339: 27.

2,320: 39.

772: 37.

2,889: 50.

21,709: 16.

11,464: 13.

2,300: -

2,828: 44.

4,242: 55.

3,100: -

42,000: -

19,669,965: 81.

39 -

Transport 19,811,761: 72.

efter 1868 års slut inträdande återbetalning''.
........................ 48,000: —

sänkning1 af sjöarne Rålången ock Lunna sjö i
Hultsjö socken, å 3,950 R:dr, emot dito dito
efter 1869 års utgång ............. 3,950: _

utdikning af madängar utmed Lillan i Lekaryds
socken af Tveta härad, å 2,500 R:dr,
emot dito dito efter 1870 års slut...... 2,500: —

inom Jönköpings och Kronobergs län:

för sänkning af Widöstern inom Östbo och Sunnerbo
härader, å 3,885 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna............. 2,719: 3.

„ aftappning af sjöarne Drafven och Holmen
inom Westbo och Sunnerbo härader, å
22,275 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen, med beräkning af 2 procents
ränta........................ 1,124: 93.

inom Kronobergs län:

för aftappning af sjön Klen i Wirestads och

Westra Thorsås socknar, å 3,992 R:dr 15

öre; återbetalas jemte kronoutskylderna . . 2,594: 74.

„ dito af Stenhults-, Mellan- och Mexarpssjöarne
inom Qvenneberga, Slätthögs och
Mistelås socknar af Allbo härad, å 3,000
R:dr ; återbetalas jemte kronoutskylderna . 1,326: 23.

„ sänkningen af sjön Möckeln inom Allbo och
Sunnerbo härader, å 28,000 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen, med beräkning
af 2 procents ränta............ 12,015: 81,

„ aftappningeu af Hinkaby- och Barnesjöarne
inom Konga och Ivinnevalds härader, å
4,800 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
....................... 2,889: 50.

„ dito af Tomsjöarne i Dädesjö och Furuby
socknar af Uppvidinge och Konga härader,
å 1,800 R:dr; dito dito............. 1,370: 82.

„ sänkningen af Långasjön och utdikningen af
G alneg öl samt dervid liggande mossar inom

Transport 19,890,252: 78.

19,669,965: 81.
48,000: —

3,950: —

2,50C: -

2,524: 75.

2,395: 14.

1,086: 27.

10,138: 42.

2,505: 50.

1,226: 82.

19,744,292: 71.

— 40

Transport 19,890,252: 78.

Almunderyd socken af Kinnevalds härad, å

2,340 R:dr; dito dito............... 1,970: 24.

af IJppvidinge härad, å 14,550 R:dr; dito

dito .... . .................... 20,576:37.

„ utdikningen af Agunnaryds- och Fahrsjöarne
i Sunnerbo härad, å 7,500 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna............. ■ ,000:

„ dito af Skärsjön inom Vestra Thorsås socken
af Allbo härad, att 3 år räntefritt innehafvas
emot återbetalning efter 1870 års
utgång af 8 procent årligen, med beräkning
af fem procents ränta.............. 2,800: —

„ sänkning af Wi- och Gölsjöarne inom
Ljunga, Agunnaryds och Pjetteryds socknar
af Sunnerbo härad, å 24,200 R:dr, emot
återbetalning efter 1871 års utgång^ af 8
procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta..................... ''

„ utdikning af
sar i Wirestads socken af Allbo härad, å
1,900 R:dr; emot dito dito.......... ■ --—

inom Kristianstads län:

för utdikning af 8 myrar, inom Örkeneds socken
af Östra Göinge härad, å 3,000 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........

„ utdikning af 6‘ myrar inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, å 1,650 R:dr;
återbetalas jemte kronoutskylderna.....

., dito af myrar vid Eyngarp och Snärshult
inom nämnda socken, å 525 R:dr; dito dito
„ mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult, och
Mörkhult inom samma socken, å 1,680 R:dr;

dito dito......................

„ dylika utdikningar vid Gjörbjörnarp, Mölleröd,
Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken
af Östra Göinge härad, å 5,430 R:dr;

dito dito......................

„ sänkningen af Bobults sjö inom Loushults

socken, å 3,300 R:dr; dito dito . ■ •.....

Transport

1,805: 94.

993: 27.
316: 4.

1,280: 82.

4,139: 80.

4,666: 81.
19,936,302: 7.

19,744,292: 71.
1,783: 4.

20,576: 37.

12,063: 17.

2,800: —

24,200: —

1,900: —

1,565: 94.

861: 27.
274: 4.

1,146: 42.

3,705: 40.

4,666: 81.
19,819,835:" 17.

inom Hallands län:

— 41 —

Transport 19,936,302: 7. 19,819,835: 17.

for Himble ås upprensning, å 6,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna . .......

„ Tollereds ås dito, å 3,200 R:dr; dito dito . .

„ upprensningen af Ysby å inom Walda, Tölö
och Släps socknar af Fjäre härad, å 3,600
R:dr; dito dito..................

„ sänkningen al Ramsjön och utdikningen af
deromkring belägna vattendränkta egor inom
Ljungby, Win berga, Stafsinge och Morups
socknar af Faurås härad, å 10,800 R:dr:
dito dito......................

„ rätnings- och’rensningsarbeten i Tvåålcers-ån
inom llimblc härad, å 18,800 R:dr; dito dito

sänkning af Stensån inom Skummeslöfs, Östra
Earups, Woxtorps och Halslöfs socknar inom
Höks härad, å 15,000 R:dr, emot återbetalning
efter 1868 års slut af 8 procent årligen,
med beräkning af 4 procents ränta .

4,419: 65.
1,919: 75.

1,591: 13.

7,365: 38.
19,365: 2.

15,000: —

4,079: 65.
1,759: 74.

.1,303: 13.

6,501: 38.
17,861: 2,

15,000: —

inom Elfsborgs och Hallands län.-

for sänkningen af sjön Weselången in. 11. vattendrag
inom Marks härad af Elfsborgs län
och Wiske härad af Hallands län, å 40,000
R:dr, emot återbetalning ä‘f 8 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta . . 38,000: — 38,000: —

inom Elfsborgs län:

för sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen
>af Lerby och Snapperuds elfvar inom
Åmåls och Mo socknar af Tössbo härad, å
5,400 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
........................

,, utdikningen af Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar af Redvägs hårad, å
12,579 R:dr; dito dito..............

„ upprensningen af Säfve å inom Kullings härad,
å 5,055 R:dr, emot återbetalning af 8
procent årligen, med beräkning af 2 procents
ränta ........................

Transport

4,319: 72. 4,049: 72.

1,509: 48. 1,503: 16.

1,890: 52. ---

20,031,682: 72. 19,908,892: 97.

— 42 —

Transport 20,031,682: 72.
för upprensning af Stenebyelfven inom Steneby

socken af Wedbo härad, å 9,750 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........ 5,869: 29,

„ dito af Bredängsån i Wäne härad, å 2,640

R:dr; dito dito .......... 2,010: 52.

„ för utdikningen af Lenghems mader inom

Kinds bärad, å 3,600 R:dr; dito dito .... 4,003: 75.

„ sänkning af Nären och Köttsjön inom Holms
och Skålleruds socknar, å 6,000 R:dr; dito
dito......................... 8,485: 10.

„ utdikning al Hudeneds mader i Gäseneds
härad, å 24,750 R:dr, emot återbetalning efter
1867 års utgång af 8 procent årligen,
med beräkning af 5 procents ränta..... 24,750: —

„ dito af madängar vid Bostorps, Björstorps
m. fl. hemman inom Sems och Skölfveneds
socknar, å 5,000 R:dr; emot sistnämnda återbetalningsskyldighet
och ränteberäkning . . 5,000: —

„ för dito af Starlanda mader på Dalsland, å

28,860 R:dr; dito dito............ 28,860: —

„ aftappning af sjön Hästejjorden inom Frändefors
socken af Sundals härad, å 100,000
R:dr, emot samma kapital och räntebetalning
efter 1868 års utgång.......... 100,000: —

„ sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar i Kinds
härad, å 18,340 R:dr, emot dito dito efter
1869 års slut............... 18,340: —

utdikning af sank mark vid hemmanet Dåfverud
i Ertmarks socken af Wedbo härad,
å 1,900 R:dr, emot återbetalning efter 1871
års utgång af 8 procent årligen med beräkning
af 5 procents ränta............

sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen inom
Kinds härad, å 34,700 R:dr; emot dito dito

inom Elfsborgs och Skaraborgs län:

för utdikningen af mossar omkring ån Atran
inom Wartofta härad af Skaraborgs län och
Red vägs härad af Elfsborgs län, å 14,640
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna . 13,289: 67.

Transport 20,242,291: 5.

19,908,892: 97.

5,089: 29.
1,799: 32.
3,715: 75.

8,485: 10.

24,750: —

5,000: -28,860: —

100,000:

18,340:

1,900: -

34,700: —

15,110: 73.
20,156,643: 16.

— 43 -

i Dom Skaraborgs län:

Transport 20,242,291: . 5. 20,156,643: 16.

för sänkningen af sjön Östen inom Wadsbo hä -

rad, å 8,329 R:dr 50 öre; återbetalas jemte kronoutskylderna.................	4,997: 23.	4,580: 76.
kanalanläggningen genom Kattholmsnäset vid Tulaån samt upprensningen af Sågströmmen inom samma härad, å 6,189 R:dr 75 öre; dito dito......................	2.831: 16.	2,497: 23.
sänkningen af sjön Lången och upprens-ningen af Kräftan inom samma härad, å		6,929: 30.
11,550 R:dr; dito dito............. utdikningeu af Redeberga egendoms andel i	7,506: 81.

Mbnarps mossar inom Marks härad, å 1,500 R:dr; dito dito..................	60: —	—
utdikuingen af Dagsnäs och Höryda samt en del af Stora Bjurums mossar inom Gud-hems härad, å 10,200 R:dr; dito dito .... sänkningen af sjön Örlen och ån Örlan inom	6,956: 19.	6,140: 19.
Ransbergs socken af Wadsbo härad, å 6,800 R:dr; dito dito..................	7,562: 66.	7,018: 66.

„ sänkning och upprensning af Lidaån, å
126,000 R:dr, emot återbetalning af 8 procent
årligen med beräkning af 5 procents
ränta efter 3 års förlopp från slutet af det
år, hvarunder hela lånet utbetalts......

„ utdikning af sanka trakter inom Wedurns,
Holmestads och Göteneds socknar af Kinne
härad, å 10,200 R:dr, att efter år 1867 återbetalas
med 8 procent årligen, med beräkning
af 5 procents ränta............

„ sänkning af Kullesjön och dertill hörande
vattendrag inom Hofva socken af Wadsbo
härad, emot enahanda återbetalningsvilkor

„ reglering af Tidaåns flodvatten inom Ullervads
socken af Wadsbo härad, å 13,800 Rdr;
emot återbetalning efter 1871 års utgång af
8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta....................

76,000: -- 106,000: —

10,200: — 10,200: —

9,500: — 9,500: -

13,800: -

inom Örebro län:

för sänkningen af Mosjön samt rensningen af
Rumla, Täby och Aby åar inom Örebro,

Transport 20^67,905: 10. 2p23,309: 30.

- 44 —

Transport

Kumla och Sköllersta härader, å 30,000
R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna .

för dito af Lindesby-sjön och upprensningen af
Rastelfven inom Jernboås socken af Nora
bergslag, å 2,175 R:dr; dito dito.......

„ dito af llalila å i Kumla och Halshergs
socknar, å 20,400 Ralf; dito dito.......

» utdikningen af Granliammar-kärr en inom
Winteråsa socken i Örebro och Kräcklinge
socken i Hardemo härad, å 22,500 R:dr,
emot återbetalning efter 1867 års slut af 8
procent årligen, dervid räntan beräknas efter
4 procent .....................

„ dito af Mossby-kärren i Kumla och Sköllersta
härader, å 5,900 R:dr, emot återbetalning
efter samma års utgång af 8 procent
årligen, med beräkning af 5 procents
ränta........................

20,367,905: 10. 20,323,309: 30.
20,459: 38. 18,059: 38.

961: 31. 787: 31.

21,055: 98. 19,423; 98.

22,500: - '' 22,500: —

5,900: - 5,900. —

„ sänkningen af sjön Tysslingen och Svartån
mellan Bäcks qvarn i Winteråsa socken och
Lindbacka pappersbruk i Anstå socken, å

100,000 R:dr, emot enahanda återbetalning 100,000: — 100,000: —■

inom Wermlands län:

för aftappningeu af vattendräukta trakten Slödjan
i Huggenäs socken af Näs härad, å 4,710
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen,
med beräkning af 3 procents ränta . .

„ sänkningen af Hänsjön inom Fry ksändc socken
af Fryksdals härad, å-12,600 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........

„ dito af sjöarne Wadljungen och Björklången
samt rensningen af elfven Hinnan inom
Nordmarks härad, å 16,800 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna..........

„ dito af Säfsjön i Arvika socken al Jösse
härad, å 8,000 R:dr; dito dito.........

„ utdikningen af Nolby och Skane mossar inom

Näs härad, å 11,600 R:dr; dito dito.....

Transport

2,793: 72.

6,576: 95.

14,152: 24.

8,257: 25.

12,901: —
20,583,462: 93.

2,608: 27.

6,151: 95.

12,808: 24.

7,617: 25.

11,973: —
20,531,138: 68.

inom Westerås län:

■- 45 —

Transport 20,583,462: 93.

20,531,138: 68.

för upprensningen af Altuna, ä, till förekommande
af öfversvämningar, inom Simtuna
och Thorstuna härader, å 3,000 R:dr, dito
dito........................

„ aftappningen af Kolbäckssjön samt utdikningen
af kringliggande mossar å Arboga stads
södra skog inom Åkerbo härad, å 1,500 R:dr,
" emot återbetalning af 8 procent årligen, med
beräkning af 2 procents ränta........

„ sänkningen af Schedevi och Westtanda samt
Öster- och Sundängssjöarne inom sistnämnda
härad, å 14,000 R:dr, emot återbetalning af
8 procent årligen, med beräkning af 5 procents
ränta....................

„ sänkningen af Bocksjön och upprensningen
af Tillberga å inom Thortuna m. fl. socknar
å 12,100 R:dr, emot dito dito efter 1867
års slut......................

1,299: 74.

115: 29.

14,000: -

12,100: -

1,086: 24. ''

59: 91.

13,657: 78.

12,100: -

inom Störa Kopparbergs län:

för aftappningen af Grann- och Öfversjöarne samt
utdikningeu af Wiganders och Haraldsmyrarne
inom Särna socken, å 1,162 R:dr 51
öre; återbetalas jemte kronoutskylderna . .

„ utdikning af Romsängsmyren inom Störa

Tuna socken, å 600 R:dr; dito dito.....

„ dito af Balsjön, Igeltjern och Dalängsmyren
inom sistnämnde socken, å 1,440 R:dr, dito

dito........................

„ sänkning af Räjsjön inom Rättviks socken,

å 375 R:dr; dito dito .............

„ utdikningen af Somyren, Sällängen och Källmyren
m. fl. myrar inom samma socken, å
1,440 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
........... . ............

„ myrutdikningar inom Folkärna socken, å

720 Rdr; dito dito...............

„ utdikningen af Stora Flyten inom Mora socken
å 720 Rdr; dito dito...........

„ dito af 7 myrar inom Terna socken, å 750
R:dr; dito dito. . .............

Transport

420: 80.
457: 19.

1,097: 24.
285: 74.

1,601: 50.

685: 55.

743: 15.

871: 48.
20,617,140: 61

327: 80.
409: 19.

982: 4.
255: 74.

1,486: 30.

627: 95.

685: 55.

871: 48.
20,563,668 66.

46 —

Transport 20,615,140: 61.

inom Gefleborgs lån:

för utdikn ingen af Baggbo-, Als-, Lep-, och
Stormyrarne inom Ljusdals socken i Norra
Helsingland, å 20,700 Rdr; återbetalas jemte

kronoutskylderna..........■...... 9,148: 97.

„ dito af Gamsätersmyren inom Bergsjö socken

af samma provins, å 3,000 R:dr, dito dito, . 1,325: 94.

„ sänkningen af Gårsjön inom Öster Fernebo

socken i Gestrikland å 6,300 R:dr; dito dito 3,792: 47.

„ dito af Östanbräcks och Wii-sjöarne inom
Tima socken i södra Helsingland, å 6,240
R:dr; dito dito................. 4,757: 33.

„ dito af Fäbodetjern inom Söderala socken i

dito, å 480 R:dr; dito dito.......... 365: 95.

dito af Ål- och Teljesjöarne i närheten af

Söderhamn, å 27,600 R:dr; dito dito . . . . 26,279: 52.

„ dito af sjöarne Herten, Håsjön och Hertetjern
inom Bollnäs socken i Westra Helsingland,
å 8,000 R:dr; dito dito............ 11,313: 47.

,, dito af''Böhle-sjön inom Enåugers socken, å

12,050 R:dr; dito dito............. 17,040: 91.

inom Wester-Norrlands län:

för sänkningen af Tåsjön inom Tåsjö socken i
södra Ångermanland, å 6,000 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna.........

Inom Jemtlands län:

för utdikningen af myrar vid Vaplanda, Ökne
och Smedsåsens byar|inom Näskotts socken
å 3,440 R:dr; återbetalas jemte kronoutskyl derna

......................

„ dito af myrar vid Näsets, Grelsgårds, Jönsgårds,
Gärdes, Bergets, Walla och Risselås
byar inom Ströms socken å 7,000 R:dr;
dito dito.....................

7,152: 94.

3,825: 81.

9,899: 28.

inom Westerbottens län:

för utdikningen af Svartbergs- och Nybruksmyrarne
i Säfvars socken, å 2,250 R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........ 1,462: 38.

Transport 20,713,505: 58.

20,563,688: 66.

7,492: 97.
1,085: 94.
3,288: 47.

4,258: 13.

327: 55.
24,093: 44

10,673: 47.
17,040: 91.

6,192: 94.

3,550: 61.

9,899: 28.

1,349: 88.
20,659,042: 25.

— 47 -

Transport 20,713,505: 58.
för sänkningen af Degersjön ock Lillsjön i Nysätra
socken, å 2,700 R:dr, emot årlig återbetalning
af 5 procent, med beräkning af

3 procents ränta................ 1,557: 74.

„ af Kroksjön i Bygdeå socken, å 2,520 R:dr;

återbetalas jemte kronoutskylderna..... 1,920: 20.

„ utdikningeu af Quarnmyren, Åtjälsmyren och
Tattarsmoran på Tväråmarks bys egoområde
i Säfvars socken, å 750 R:dr; dito dito . . . 631: 48.

„ utdikningsarbete vid By ske by inom Skellefteå

socken, å 3,440 R:dr; dito dito........ 3,825: 81.

„ utdikningen af Ratuträsk i Bydeå socken, å

1,840 R:dr; dito dito.............. 2,046: 38.

„ dito af åtskilliga myrar på Wester Sjulmarks
bys egor i samma socken å 1,660 R:dr; att
återbetalas jemte kronoutskylderna..... 1,978: 96.

„ dito'' af Hamptjerns- och Degermyrarne inom

Degerfors socken, å 7,800 R:dr; dito dito. . 10,406: 63.

inom Norrbottens lån:

för utdikningen af det vid Niemisels by i Råneå

socken belägna Westiträsk, å906R:dr; återbetalas
jemte kronoutskylderna........ 762: 45.

„ dito af Teurajervi-, Lombolo- m. fl. sjöar inom
Öfver-Kalix socken, å 7,800 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent årligen med beräkning
af 2 procents ränta............ 5,935: 57.

„ utdikningen af Bälingträsket, Lillträsket, Staftjern
m. fl. sjöar i Neder-Luleå socken, å
3,320 R:dr; återbetalas jemte kronoutskylderna
.........•............... 2,903: 35.

„ dito af myrtrakter vid och mellan byarne
Tärendö, Nivå, Pajala, Kirnujervi och Erkheike
inom Pajala socken, å 6,360 R:dr; dito
dito ..............; . . . 8,090: 91.

„ utdikningsarbete vid Kukkola by inom Karl

Gustafs socken, å 15,000 R:dr; dito dito . . 20,914: 1.

= 1,890,373: 10. 1,933,680: 77. =

= 20,774,479: 07. 20,711,590: 05. =

Transport 20,774,479: 7.

20,682,038: 25.

1,470: 51.

1,718: 60.

571: 48.

3,550:

61.

1,899: 18.

1,846: 16.
9,782: 63.

690: 45.

5,433: 91.

2,679: 35.

8,090: 91.
20,914: 1.

20,711,590: 5.

Transport 20,774,479: 7.

Fordringar, grundade på Rikets Ständers särskilt
meddelade beslut och stadganden:

Allmänna Bevillningen för år 1867, upptagen enligt
dess af Rikets Ständer vid 1865—1866 års
riksdag beräknade belopp R:dr 2,600,000: —

efter afdrag af hvad derå
under förstnämnda år till
R i ksgälds-Kontoret influtit
utöfver do från detta
verk utbetalda taxerings och

uppbördskostnader .. R:dr 22,030: 50. 2,577,969: 50.

Allmänna Bevillningen för år 1868, upptagen enligt
dess af Rikets Ständer vid 1S67 års riksdag
beräknade belopp till R:dr 2,600,000: —

efter afdrag af dito dito . „ 11,833: 96. ----- —

Af statsverkets inkomster anvisadt bidrag för år
1867 och 1868 till bestridande af Riksgälds -

Kontorets utgifter................ 2,209,740: —

„ återstoden af 1865 års samt hela 1866 års
öfverskott jemte behållna besparingar å förslagsanslagen
under Riksstatens hufvudtitlar 1,250,207: 52.

Behållen inkomst af trafiken å statens jernvägar

under år 1867 och 1868, återstoden..... 580,701: 73.

Utaf salpeterfondens till Riksgäldskontoret öfver lemnade

behållning............... 9,150: —

= 6,627,768: 75. 9,932,724: 36. =

20,711,590: 5.

2,588,166: 4.

5,528,010: —

1,310,508: 79.
505,964: 53.
75: -

Kr editivfor dringar:

För utbekommet belopp af Ikreditivet för Arméens
befäls och tjenstemäns pensionering i öfverensstämmelse
med sednast fastställda förhöjda
pensionsstat................ 11,867: 48. ----- —

„ lyftade medel å anvisadt kreditiv för rikets

försvar eller andra högst vigtiga ändamål. . 900,000: :— 1,030,000: —

= 911,867: 48. 1,030,000: — =

Fordringar för oredovisade förskott:

Till kostnader för 1868 års Riksdag ....
„ dito „ 1869 års dito .....

602: 44.

200: 25.

Transport 28,314,717: 74. 31,674,514:

— 49 —

Transport

Till kostnader vid kortståmplingen.........

„ dito „ tidningsstäniplingen.......

„ dito för Riksdagens hus.........

„ kontorsexpenser vid Riksgälds-kontoret . .
„ expenser vid Justitie-onibudsmannens expedition
.............-..........

„ inlösen af förfallna råntekuponer, tillhörande

Riksgälds-kontorets obligationer...... . .

„ lånepäkostnader..................

„ förskjutne brandförsäkringsafgifter för Konradsfors
bruk..................

28,314,717: 74.
7: 43.

415: 89.
623: 32.

132: 2.

5,670: 76.

Fordran af liqvidations- och anmiissementsfondema
:

för dragna vexlar till annuiteten för 1866

års lån.....................

„ förskiutne omkostnader för dito.....

= 7,451: 86. 295,688: 57. =

31,674,514: 66.

64: 59.
688: 45.
875: 66.

25: 38.

110: 75.
356: 16.

293,333; 33.
34: —

Fordringar till följd af uppköpta vexlar och
utvisningar:

En anvisning å 55,000 Thlr, förfallen den 1 Februari
1869, i Riksmynt, efter 265 R:dr 50 öre, ---— 146,025: —

=---- '' 146,025: - =

Tillsvidare förräntade medel:

a) Genom obligationer, aflemnade från Kong!.

General Post,-styrelsen med 4, 4 */a och 5 procents
ränta . . ---— 374,550: —

b) Genom lån till
åtskilliga verk
och inrättnin -

gar samt enskilda
personer,
emot hypotek
af obligationer
eller andra såkerhetshandlingar
med 5 Va
procents ränta 265,000:

= 265,000: —

1,650,000: —
2,024,550: — =
Transport

265,000:

2,024,550: -

28,586,567: 16. 34,140,577: 98.

Transport

Behållningar tillhörande fonderade statslånens liqvidation-
och amortissementsfonder, neml.:

1855 års statslån.............

1858 års jernvägslån...........

1860 års dito ..........

1861 års statslån............

1864 års jernvägslån..........

1866 års dito ..........

= 1,552,067: 66.

1,647,414: 42

28,586,:567 16.

8,639: 13.
892,361: 59.
575,155: 51.
42,473: 46.
92,844: 57.
24,153: 40.

Räntefor dringar, hvaraf för tills vidare förräntade
medel vid 1867 års slut: 3,395 R:dr
49 öre och vid 1868 års slut 38,125 R:dr

42 öre,.......................

= 122,311: 38. 249,741: 31. =

122,311: 38.

34,140,577: 98.

12,483: 36.
959,665: 15.
585,115: 57.
47,458: 36.
9,516: 30.
33,175: 68.

249,741: 31.

Behållningar, innestående hos banker och
bankirhus :

Å Ribsgälds-kontorets räkning N:o 1 i Riksbanken
(eller den Bankoräkning, som begagnas
för alla Riksgälds-kontorets inkomster och
utgifter förutom dem, som tillhöra de fonderade
lånens amortisseinentsfondcr)..... 435,825: 89.

Hos Bankirhuset von Erlanger & Söhtie i Frank -

furt am Main .................. 1,012: 44.

,. Nord tyska banken i Hamburg . ....... —— —

„ R. Raphael & Sons............... —— —

= 436,838: 33. 461,354: 17. =

439,767: 95.

16,528: —
5,058: 22.

Inom linien bokförda tillgångar;

vid vid

1867 års slut. 1868 års slut.

Riksdagens hus, numera
beräknadt efter
åsätta brandförsäkringsbeloppet
. 49,500: — 105,000: —

(Upptaget inom linien
på grund af
Rikets Ständers beslut
vid 1840—1841
års Riksdag.)

Transport IT dr ~ "*49,500: —......... lÖö.ÖÖÖT-Z 30,697,784: 53. 36,499,087: 88.

30,697,784: 53. 36,499,087: 88,

Transport 49,500: — 105,000: --

Riksgälds-kontorets

hus......... 90,000: — 90,000: —

(Upptaget inom liuien
på grund af
Rikets Ständers vid
1856 — 1858 års
Riksdag fattade beslut.
)

För lån till Glasmästaren
S. P. Dafffård
i Wenersborg
(upptaget inom linien
enligt 1867 års

Riksdags beslut) . 674: 92. 674: 92.

Kreditivet för fullständigare
ordnande
af försvarsverket

(dito dito)..... 3,000,000: — 3,000,000: —

För lyftade medel
af kreditivet för rikets
försvar eller
andra angelägna

ändamål (dito dito) 379,950: 95. 379,950: 95.

Förskottsvis under
åren 1847—1868
utbetalda medel till
bestridande af kostnaderna
för kolonien
S:t Barthelemys
förvaltning, under
förbehåll af den
framtida godtgörelse,
som genom koloniens
ökade afkastning
eller afträdandande
till främmande
makt kan

erhållas,...... 405,058:81. 423,058:81.

Fordran af Allmänna
Hypoteksbanken
för de till grund Transport

3,925,184: 68. 3,998,684: 68. 30,697,784: 53. 36,499,087: 88.

— 52 —

Transport 3,925,184: 68. 3,998,684: 68. 30,697,784: 53. 36,499,087: 88‘
fond åt denna bank
aflemnade obligationers
kapitalbelopp 8,000,000: — 8,000,000: —

Suinma I4:dr l l,925;T84: 68. 11,99»,684: 68.

Summa R:dr 30,697,784: 53. 36,499,087: 88.

Riksgälds-kontorets i hufvud boken

som vid 1868 års slut utgjorde......

och vid samma års början..........

upptagna fordringar och ''ofriga tillgångar,

.............R:dr 36,499,087: 88.

............. „ 30,697,784: 53.

både under året således ökats med R:dr 5,801,303: 35.
hvilken tillökning hufvudsakligen uppkommit genom fordringar dels för utlemnade
nya lån, dels för de från Kong!. Stats-kontoret icke levererade bidrag af 1868 års statsinkomster,
samt genom fordringar hos amortissementslonderua lör bestridandet af
dem åliggande utgifter.

Do vid revisionsårets slut befintliga

räntebärande fordringar..........

nemligeu fordringar, bärande:

51A	procents	ränta .
5	dito	dito .
4 Va	dito	dito .
4	dito	dito .
3	dito	dito .
9	dito	dito .

tillgåugarne utgjordes af:
............R:dr 20,287,142: 78-

. . R:dr 1,007,455: 75.

. . „ 968,591: 64.

. . „ '' 86,515: 7.

. . ,. 14,643,215: 50.

. . .. 1,224,201: 59.

. . ., 2,357,163: 23.

R:dr 20,287,142: 78.

b) fordringar, för hvilka ränta efter viss tids förlopp kommer att
beräknas .................................

1,471,590: -

c) å Riksgälds-kontorets räntebärande fordringar upplupna, men
icke betalda eller förfallna räntor..................

249,741: 31.

d) låneunderstöd för sjösänkningar oeii myrutdikningar samt andra

vattenaftappningsföretag, hvilka lån skola af vederbörande
hemmansegar«> återbetalas med sitt i jordeböckerna antecknade
årliga kapital- och räntebelopp samt erläggas i sammanhang
med de af hemmanen utgående kronoutskylder..........

e) utgifna lån, för hvilka ränta icke behöfver erläggas .......

f) det vid 1867 års Riksdag beräknade beloppet af den allmänna

bevillning, som för år 1868 skulle utgöras, efter afdrag af hvad
deraf redan under samma år till Riksgälds-kontoret influtit . .

907,807: 27.
69,600: -■

2,588,166: 4.

g) lyftade beloppet å anvisadt kreditiv för rikets försvar eller andra
högst angelägna ändamål.................. • • ■ 1,030,000: —

b) de för år 1867 och 1868 anvisade bidrag utaf statsverkets inkomster
till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter. . . . . 5,528,010: —

Transport 32,132,057: 40.

53 -

Transport 32,132,057: 40.

i) åtorstoden af 1865 års samt hela 1866 års enligt rikshufvudbo ken

uppkomna öfverskott och besparingar............. 1,310,508: 79.

k) återstoden af disponibla öfverskottet för år 1868 å behållna in komsten

af trafiken å statens jernvägar .............. 505,964: 53.

l) behållningar, tillhörande amortissementsfonderna för de fonderade

statslånen................................. 1,647,414: 42.

m) liqvid mellan Riksgälds-kontoret samt liqvidations- och amor- (

tissementsfonderna om ömsesidiga förskott............. 293,367: 3o.

n) uppköpta vexlar och invisningar.................... 146,025:

o) fordringar hos Nordtyska Banken i Hamburg samt hos Bankir huset

R. Raphael & Sons i London................. 21,586. 22.

p) innestående behållning å Kontorets räkning N:o 1 i Riks banken

.................................. 439,767: 95.

q) å salpeterfondens till Riksgälds-kontoret öfverlemnade behållning
samt iör förskjutne kostnader för Riksdagens hus, Justitie-ombudsmannens
expedition, tidningsstämplingen m. in. ■ 2,396: 24.

R:dr 36,499,087: 88.

Vid jemförelse mellan Riksgålds-kontorets i hufvudboken upptagua skulder
och tillqånqar, visar sig att skulderna vid sistlidet års slut öfverstego tiilgångarne

mcd . . ........................R:dr 75,810,312: 81.

och vid samma års början med.................. «_ 70,915,810: 17.

och hade skulderna under samma år således ökats med .... R:dr 4,894,502: 64.

eller det belopp, hvarmed de i kapitalräkningen för året å

Riksgälds-kontorét anvisade ränte- orh amorterings- samt

extra statsanslag med flera utgifter .... R:dr 15,515,795: 52.

öfverskjuta samma räkning tillgodoförda

inkomster.................... „ 10,621,292: 88.

R:dr 4,894,502: 64-

Jemförelse
mellan Riksgälds-kontorets
skulder
och tillgångar.

De inom linien balanserade skulderna, som vid början af år 1868 uppgingo RiksgäidstiH
....................................R:dr 14,420,900: 63. kontorets inom

hafva under året ökats genom levererade depositionsmedel . ■ „___ 1,247: 27. XuWer och

sä att desamma vid årets slut utgjorde..............R:dr 14,422,147: 90- tillgångar.

54 -

Riksgälds-kontorets inom linien förda tillgångar, hvilka vid årets början

uppgingp till ................ . . ............R:dr 11,925,184: 68.

hafva likaledes ökats, dels genom förhöjning i bokförda värdet

å Riksdagens hus med.............. R:dr 55,500: —

dels i följd af verkställda utbetalningar för
kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader
med....................... „ 18,000: —

73,500:

och utgjorde alltså vid 1868 års slut tillsammans

R:dr 11,998,684: 68.

Riksgälds -kontorets
kassa-inkomster
och utqifter
under
år 1868.

Hänvisande till bilagda sammandrag af den i 1868 års hufvudbok intagna
kassaräkning (Tab. Litt. A) hafva Revisorerna jemväl, på sätt i föregående berättelser
skett, låtit upprätta följande summariska uppgift öfver Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter enligt berörda räkning under nämnda år:

Kassa-inkomstci'' under år 1868.

Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpelafgifter jemte ohservations -

medel . . . ................................ 3,727,542: 15.

Skatteköpeskillingar och ekeskogslösen.................. 8,910: 24.

Kapital- och ränte-inbetalningar å de för vissa ändamål beviljade

lån 914,841: 54.

Återbetalningar å de från ^Riksgälds-kontoret utbekomna extra

statsanslag och kreditiv........... . ............. 20,295: 80

Inbetald fordran hos Bankirhuset von Erlanger & Söhne i Frankfurt
am Main............................... 1,012: 44.

Förskott till bestridande af de å Kongl. Stats-kontoret anvisade

utgifter ......................•........... 1,500,000: — •

Ofriga till Riksgälds-kontoret för derå anvisade utgifter öfverlem nade

särskilda behållningar och tillgångar:............ 2,462,247: 27.

Influtna medel å 1868 års fonderade statslån ............. 12,480,014: 2.

Inbetalning å tillsvidare förräntade medel................ 2,943,057: 29.

Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lyftade medel..... 3,625,000: —

Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga lån............. 1,720,000: —

„ krediten hos utländska banker och bankirhus........... 776,704: 40.

Salpeterfondens behållning vid 1866 års slut.............. 9,825: —

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord........... 3,394: 64.

Ersatte förskott, influtne ådömde ersättningar, försåldt riksdagstryck
samt extra inkomster ........... 771: 94.

Summa R:mt 30,193,646: 73.

— 55

Kassa-utgifter under är 1868!

Årliga anslaget till H. M. Konungen ..................

\ id 184-1 1845 års Riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade

extra eller tillfälliga statsutgifter . . .

„ 1847—1848 „ dito dito........?..... .......

„ 1850—1851 „ dito dito......................

„ 1853—1854 „ dito dito......................

„ 1856—1858 „ dito dito......................

„ 1859—1860 „ dito dito....... . ..............

„ 1862—1863 „ dito dito......................

„ 1865—1866 „ dito dito......................

„ 1867 „ dito dito......................

„ 1868 „ dito dito......................

För statens jernvägsbyggnader utbetalda anslag............

„ vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd..........

Rånte- och amorterings-anslag för de fonderade statslånen.....

Omkostnader för upptagna lån.......................

Kapital- och räntebetalningar å upptagna tillfälliga lån.......

Kapital- och ränte-inbetalningar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder
..................................

Återbetalning å lyftade belopp å kassakreditivet i Riksbanken

jemte inbetalda räntor derå......................

Uppköpta vexlar och in visningar.....................

Inlösen af riksgäldssedel'' .........................

Förskott till bestridande af de å Siats-kontoret anvisade utgifter .
Kreditivet för rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål ...................

Kostnader för Riksdagen och dess hus samt Statsrevisioner, äfvensom
aflöning och expenser för Justitie-ombudsmannen .....

Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m......

Tillsvidare förräntade medel........................

Förskott till inlösen af förfallna räntekuponer.............

Ersättning till liqvidations- och amortissementsfonderna för förskjutne
medel..............................

Förskjutne brandförsäkringsafgifter för Konradsfors bruk......

300,000:	—
1,050:	_
7,200:	—
1,500:	—
75,000:	—
123,500:	1.
99:	99.
269,367:	35.
1,358,466:	23.
2,917,488:	25.
468,434:	23.
2,450,000:	—
389,700:	_
2,346,680:	44.
10,435:	18.
5,861,393:	34.
944,604:	38.
4,634,716:	67.
842,274:	25.
149:	41.
1,500,000:	—
130,000:	—
493,237:	49.
135,602:	32.
4,300,000:
87.201:	31.
541,247:	66.
356:	16.

Summa R:dr 30,189,704: 67.
Inkomsterna å banko-räkningen N:o 1 öfverstego således under sistlidet år

utgifterna med........................ R:dr 3,942: 6.

hvarigenom den å samma räkning vid årets början innestå ende

behållning.......................... „ 435,825: 89.

ökats till.................................R:dr 439,767: 95,

— 56

Riksgäldskontorets

kassa-inkomster
och utgifter
under förra
hälften af år

U69

Utom nu anförda öfversigt af Riksgälds-kontorets inkomster och utbetalningar
under sistlidet år, få Revisorerne äfven meddela nedanstående från Fullmäktiges
berättelse hemtade uppgifter angående inkomster och utgifter under förra hälften
af innevarande år:

Kassa-inkomster under Januari—Juni 1869:

Allmän bevillning ..............................

Vapenskatt.............................._.....

Kort- och tidningsstämpelafgifter.....................

Skatteköpeskillingar samt ekeskogs- och observationsmedel.....

Kapital- och räntebetalningar å lån för byggnader och jernvägsan läogningar

samt vattenaftappningar m. fl. företag......

Dito å tillsvidare förräntade och från Riksgälds-kontorets bankoräkning
N:o 1 utbetalde medel .............

Ersättning af amortissementsfonderna för till deras liqviderande

använda vexlar..............................

Utaf behållna öfverskottet af 1865 års statsinkomster........

Besparing å anslaget till Mynt- och Kontrollverken .........

Återstående beloppet af ett äldre anslag till aflöning åt civile tjensteman
vid Flottan..................• • • • ■ * ''

Från Landtränterierna och Räntekammaren aflemnade depositions medel.

...................................

Återbetalda undsättningsmedel.......................

Utaf 1868 års trafikinkomst på statens jernvägar...........

Lösen för exproprierad, staten tillhörig jord ..............

Utaf Strömsholms kanalbolags inkomster för sistlidet år.......

För sålda tryckta riksdagshandlingar...................

Summa R:dr

2,558,956: 2.
9,814: 1.
63,619: 84.
6,236: 13.

368,631: 0.

171,893: 57.

250,000: —
1,000,000: —
24,300: -

5,788: 52.

2,234: 75.
50,000: —
505,964: 53.
271: 50.
2,022: 27.
1,157: 43.

5,020,889: 63.

Kassa-utgifter under Januari—Juni 1869:

Utaf 1869 års räute- och amortoringsanslag för de fonderade jern vägslånen.

........_.......................

Ytterligare kostnader för 1867 och 1868 års statslån. . . . • • • • •
Kapitaf- och räntebetalningar å Riksgälds-kontorets skulder för

icke fonderade lån och för derstädes deponerade medel.....

Betald ränta för kassakreditivet i Riksbanken.............

Å Riksgäldskontoret anvisade statsanslag och lån:
beviljade vid 1865 och 1866 samt föregående

årens Riksdagar ................R:dr 661,781. 80.

Transport 661,781: 80.

92,427: 7.
357: 1.

195,369: 58.
17,269: 46.

305,423: 12.

Transport 061,781: 80.

vid 1867 års Riksdag............. R:dr 560,382: 52.

vid 1868 års Riksdag............. „ 268,089: —

vid 1869 års Riksdag............. „ 1,293,843: 6.

Utaf den till betäckande af skilnaden mellan statsinkomsterna och

statsutgifterna vid 1868 års Riksdag anvisade summa.....

Kostnader för 1868 och 1869 års Riksdagar..............

Utgifter föi- Riksdagens hus och kostnader för byggnadsarbeten vid

samma hus m. m.................''............

Kostnader för 1868 års Statsrevision...................

Dito för samma års Kyrkomöte......................

Aflöning för Justitie-Ombudsmanncu och hans Expedition jemte

rese- och tryckningskostnader samt expenser...........

Förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret samt kontorsexpenscr

och utgifter för Kontorets hus....................

Taxerings- samt kort- och tidningsstämplingskostnader jemte an mftrkningsarvoden

............................

Tryckningskostnader...........................

Köpta vexlar och invigningar för de utländska annuitetsliqviderua

Förskott till ränteliqvider och en brandförsäkringsafgift......

Tills vidare förräntade medel......................

Till Riksgälds-kontorets räkning N:o 3 i Riksbanken öfverförda medel

305,423: 12.

2,730,096: 38.

1,700,000:
398,579: 68.

25,579

2,307

23,243

89.

57.

17.

9,621: 18.
42,172: 58.

31,710

1.692

573,938

110,356

310,218

30,000

Summa R:dr 6,294,938: 30.

25.

16.

hvilken summa öfverstiger sammanlagda beloppet af of vanupp gifna

inkomster.......................... 5,020,889: 63.

mod.................................. R:dr 1,274,048: 67.

och har denna skilnad mellan inkomster och
utgifter blifvit betäckt dels med lyftade medel
å Riksgälds-kontorets kassakreditiv i Riksbanken,
hvaraf vid sistlidne Juni månads slut var

uttaget ett belopp af.......:....... R;dr 900,000: —

och dels genom anlitande af Riksgälds-kontorets
å meranämnde bankoräkning innestående
kontanta behållning, som vid årets början uppgick
till ............Rall- 439,767: 95.

men vid slutet af Juni månad

endast utgjorde........ „ 65,719: 28.

„ 374,048: 67.

och följaktligen var minskad med

Sgr R:dr 1,274,048: 67.

— 58 —

Liqvidationsoch
amortissementsfonderna

för de fonderade
statslånen.

Enligt hvad räkenskapen öfver liqvidations- och
visar, egde liqvidations- och aniortissements-fonden för

vid 1867 års slut en tillgång af.............

och efter afdrag af fondens skuld.............

amortissementsfonderna ut1855
års inhemska statslån

..... R:dr 11,229: 43.

....... 2,590: 30.

en behållning af........................... R:dr 8,639; 13.

hvilken behållning under år 1868 ökats genom:

årets anslag till ränta och amortering .............. „ 13,655: —

och fondens andel i kapital- och räntevinsterna å de för fondernas
gemensamma räkning förräntade tillgångar .... „ 390: 56,

R:dr 22,684: 69.

men deremot minskats med:
beloppet af en inlöst obligation af Ser. A. och
2 dito af Ser. B., å tillsammans 1,600 R:dr,
efter ett inlösningspris af 86 procent . . . R:dr 1,376: —

under året upplupna räntor:

å 4 procent...... R:dr 7,593: 33.

å 3''/2 procent...... „ 1,232: — 8,825: 33. 10,201: 33:

Tillgångarue vid årets slut............ R;dr 14,357: 66.

efter afdrag af skulden för
obetalda förfallna räntor:

å 4 procent...... R:dr 1,818: 30.

å 3*/2 procent...... „__56: — 1,874: 30^

utgjorde således............................ ^:£^r 12,483: 36.

Liqvidations- och amortissements-fondens för 1858 års lan tillgång vid början

af år 1868...............................R:dr 900,326: 25.

efter afdrag af dess skuld för 10 obligationer och 154 räntekuponer,
som icke inom 2 år från förfallodagarne blifvit till betalning
företedde och derefter endast i Riks gälds-kontoret

inlösas............ R:dr 6,968: 66.

samt för 82 räntekuponer, som saknats vid inlösen
af obligationer, och hvilkas belopp

derföre innehållits,...............,, 996: 7,964: 66.

uppgick till......................... . T . . R:dr 892,361: 59-

hvarjemte under sistnämnde år fonden kommit i åtnjutande al följande
inkomster:

anslag till ränta och amortissement jemte derå från årets början

till de särskilda inbetalningsdagarne upplupen ränta å 5 procent „ 1,190,000: 3.

andel i kapital- och räntevinsterna å fondernas för gemensam räk ning

fruktbargjorda behållningar................... 63,005: 61.

kursvinst vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna räntekuponer ,, ^ -■ •

dito vid uppköp af vexlar för remittering af annuiteterna . . . . . „ 3,344: 88.

R:dr 2,150,712: 27.

Transport R:dr 2,150,712: 27.

59 —

Transport R:dr 2,150,712: 27.

Deremot hafva nedanstående utgifter blifvit fonden påförde:
för inlösen af utlottade obligationer,
förfallna den 1 Juli 1868, Thlr 57,000: —

„ „ 2 Januari 1869, „_58,400: — 115,400: —

den upplupna räntan å lånets återstående kapitalbelopp: för

förra halfåret .....Thlr 164,666: 20.

„ sednare „ .... •_„_163,266: 20. 327,933: 10.

Thlr 443,3300:

i Riksmynt, å 22/3 R:dr pr Thlr,........ R:dr 1,182,222: 22.

omkostnader.................... „ 8,824: 90. 1,191,047: 12.

Tiligång vid årets slut.............. R:dr 972,688: 48.

efter afdrag af skulden för
obligationer och räntekuponer,
som icke inom 2 år
från förfallodagarne blifvit
till betalning företedde,. . R:dr 11,841: 33.
och för utelöpande räntekuponer,
tillhörande redan förfallna
och till Riksgäldskontoret
inkomna obligationer,
hvilka kuponer icke
förfallit före eller samtidigt
med de obligationer, till

hvilka de höra....... 1,182: — 13,023: 33. 959,665: 15.

Den för 1860 års jernvägslån bildade liqvidations- och amortissements-fond

egde vid ingången af sistlidet år en tillgång af........ R:dr 629,608: 84.

och efter afdrag af skulden för 8 st, 4''/2 procents-obligationer
och 97 räntekuponer samt 1,421 st. premieobligationer, hvilka
icke inom 2 år från förfallodagarne blifvit till inlösen

företedde..................... R:dr 53,985: 33.

äfvensom för 42 räntekuponer, som saknats

vid återställandet af inlösta obligationer, „ 468: —_54,453: 33.

en behållning af.......................... R:dr 5/5,155: 51.

hvartill komma följande inkomster för år 1868:

anslag till ränta och amortissement, efter afdrag af räntegodt görelse.

.............................. « 1,464,832: 26.

andel i kapital- och räntevinster å förräntade medel .... ,, 13,664: 20.

ränta å medel, som varit deponerade hos v. Erlanger & Söhne, „ 1,616: 99.

kursvinst.............................. •»_8,238: 25

R.dr 2,063,507: 21.''
Transport R:dr 2,063,507: 21.

- 60 —

Transport R:dr 2,063,507: 21.

Utgifterna hafva utgjorts af:

beloppet af utlottade 4l/a procents-obligationer,

förfallne den 1 Maj 1868,...........Thlr 55,900: —

„ 1 November 1868,........... „ 57,100: —

bokförda kapitalbeloppet af de, efter förutgångne
utlottningar, den 1 Februari och 1 Augusti
1868 förfallna premie-obligationer........ „ 52,083: 10.

Thlr 165,083: 10.

efter 2% Rall- för hvarje Thlr ........... R:dr 440,222: 22.

å 4''A-procents-obligationorna förfallna räntor
...................Thlr 327,000: —

skilnaden mellan det i räkenskapen
upptagna kapitalbeloppet, Thlr
52,083: 10. af de vid 15:dc och
16:de utlottningarne utkomne
premie-obligationer och de till
dessa obligationers inlösning auvisade
annuitetssummor, 110,000
Thlr,..................„ 57,916: 20.

T h r 384,916: 20.

utgörande, efter samma kursberäkning,......R:dr 1,026,444: 45.

omkostnader för lånet................. „ 11,607: 64.

värdet af 4 stycken premie-obligationer, som år

1864 fonden tillgodoskrifvits,.......... „ 117: 33. ^ 47S 39]• 64

Fondens tillgångar vid utgången af år 1868 . . . R:dr 660,982: 90.

hvarifrån afgår dess skuld dels för 4''A-procentsobiigationer
och räntekupouer samt premie-obligationer,
hvilka icke inom 2 år från förfallodagarne
blifvit till inlösen företedde, R:dr 75,015: 33.

• dels för räntekuponer, som saknats vid
återställandet af inlösta obligationer,
och hvilkas belopp vid obligationernas
infriande innehållits . ,, 852: — 7= aft7. o-,

---d,5~ 585,115: 57.

Liqvidations- och amortissemmtsfonden för 1861 års inhemska lån hade vid

1867 års slut en tillgång af.............R:dr 44,460: 21.

hvarifrån bör afdragas fondens skuld för obetalda,

förfallna räntor.................. „ 1,986: 75. ^g

Fonden tillgodoförda inkomster hafva varit:

1868 års anslag till ränta och amortering jemte

derå upplupen ränta...............R:dr 167,589: 58.

andel i kapital- och räntevinster å förräntade

medel.......................„ • ______1,997: 32. 169;586: 90.

R:dr 212,060: 36.

Transport R:dr 212,060: 36.

— 61

Transport R:dr

Såsom utgifter upptagas:

amortering af obligationer..............R:dr 39,000: —

förfallen ränta...................... ,, 125,055: —

omkostnader.......................• „ 547: —

Återstående tillgång vid 1868 års slut.......R:dr 68,462: 11.

efter afdrag af skulden för obetalda, förfallna

räntor.......................... 21,003: 75.

212,060: 36.

164,602: -

47,458: 36.

Räkningen öfver liqvidations- och amortissementsfonden för 1864 års jern -

vägslån utvisar en tillgång vid början af nästförflutne år af . . . R:dr 16,411: 18.
och cn skuld af................................ 7,126: 61.

hvarigenom uppkommer en behållning af...............R:dr 9,284: 57.

Under samma år hafva följande poster blifvit fonden godt gjorde: anslag

till ränta och amortissement jemte derå upplupen ränta „ 506,220: 1.
andel i kapital- och ränteviusterna å de förräntade medlen ... „ 685: 69.

och såsom utgifter påförts:

utlottade obligationer, förfallna den 15 April 1868,P. st. 1,600
dito den 15 Oktober 1868 ............„ 2,000

P. st. 3,60t

ränta å utelöpande obligationer.........., 24,471

P. st. 28,071

ä 17 R:dr 85 öre för hvarje Pund sterling.......R:dr 501,067: 35.

kursförlust vid remittering af valutor till J. H. Sclirö der

& komp........................ „ 5,437: 50.

dito vid inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna kuponer
...........................

R:dr 516,190: 27.

169:12~ 506,673: 97.

Återstående tillgång vid årets slut...........R:dr 16,160:96.

efter afdrag af skulden för utelöpande förfallna obligationer
och kupouer................. ,, 6,644:66. 95^(5. 39

Liqviäations- och amortissementsfonden för 1866 års jernvägslån, hvars till -

gång vid början af sistlidet år....................R:dr 38,360: 7.

efter afdrag af skulden......................... „ 14,206: 67.

lemnade en behållning af.......................R:dr 24,153: 40.

har under loppet af samma år fått sig tillgodoskrifvet:

anslag till ränta och amortissement jemte derå upplupen ränta R:dr 1,386,506: 11.

kapital- och räntevinster å de förräntade medlen........ „ 10,962: 98.

kursvinst m. m.................... „ 6,849: 44.

R:d7 1,428,471: 93.

Transport 1,428,471: 93-

Utbetalda
rånte- och
amorteringsanslag.

— 62 —

Transport 1,428,471: 93.

men deremot belastats med följande belopp:

den 1 Juli 1868 förfallne obligationer........Thlr 11,500: —

den 2 Januari 1869 förfallne dito ......•__„ 11,800: —

Thlr 23,300: —

den 1 Juli 1868 förfallne kupouer. . Thlr 247,222: 15.

den 2 Januari 1869 dito dito..... „ 246,935: — 494,157: 15.

Thlr 517,457: 15.

utgörande i Riksmynt, ä 23A R:dr per Thlr,. . . R:dr 1,378,897: 65.
för inlösen af kuponer, tillhörande äldreförfallotider,
och bvilkas belopp kommer att i 1869 års räkning
fonden krediteras, Thlr 152: 15, i Riksmynt „ __ 406: 66.

omkostnader för lånet................. „ 15,991: 94. ^395,296: 25.

Tillgångarne vid årets slut............. R:dr 85,252: 10.

efter afdrag af skulden för utelöpande förfallne
obligationer och kuponer....... „ 52,076: 42.

utgjorde således

33,175: 68.

Likvidations- och amortissemenisfonden för 1868 års jernvägslan,. hvilken fått
vidkännas ett hälft års ränta ä 5 procent å det utlemnade obligationsbeloppet,
1,000,000 P. st., med 25,000 P. st. eller i Riksmynt, ä 18 R:dr för hvarje P. st., 450,000
R:dr. har såsom auslag till ränta och amortering erhållit samma belopp; och har
således vid 1868 års slut någon tillgång eller skuld å donna fonds räkning icke
förefunnits.

Intill slutet af 1868 hafva de till de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder ingående anslag för bestridande af ränta och amortering
utgjort följande belopp:
till liqvidations- och am
„ dito

„ dito

dito

tissementsfondeu för	1855 års	lån	R:dr 189,295:	—
dito		1858 „	JJ	„ 12,833,333:	34.
dito		1860 „		„ 12,078,150:	60.
dito		1861 „		„ 1,206,850:	—
dito		1864 „		„ 2.247,800:	79.
dito		1866 „		„ 3,184,623:	85.
dito		1868 „	})	„ 450,000:	—-

Summa R:dr 32,190,053: 58.

— 63 -

De till Riksgälds-koutoret ingående och i dess hufvudbok för sistlidet år Granskningen
redovisade bevillning^- och andra från landtråuterierna levererade medel hafva af RiksgäldsRevisororna,
såvidt tiden det medgifvit, blifvit jemförda med de till Riksgäldskontoret
månadtligen insända rånteriförslag äfvensom med de från Landskontoren
insända summariska räkningar, utan att någon anmärkning dervid förekommit; och gen.
hafva Rcvisorerno icke heller för öfrigt funnit något att erinra mot hufvudboken,
som i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor blifvit utan anmärkning granskad;
varande de influtna medlen äfvensom verkställda utbetalningar behörigen verificerade.

I sammanhang med granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok hafva Tryckta utRevisoverne,
utan att någon anmärkning dervid förekommit, genomgått de för dragen af
sistlidne år från trycket utgifna och med allmänna ti,Iningarne utdelade räkenskapsutdrag,
hvilka innehålla upplysningar om Riksgälds-kontorets samtliga in- skaper.
komster och utgifter samt. tillgångar och skulder.

Äfvenledes hafva Revisorerne under liufvudbokens och dertill hörande rä- Liggame efkenskapers
granskning tagit kännedom om uppställningen och innehållet af de
hos Riksgälds-kontoret förda särskilda räkenskaper eller liggare öfver de till åt- iappn;ngsit_
skilliga städers återuppbyggande efter dem öfvorgångna eldsvådor beviljade låne- nen samt an.
understöd samt öfver de till enskilda jern vägsanläggningar, hamn- och brobygg - slagen till vägnader,
kanal- och slussanläggningar samt vattenaftappningar och myrutdikmngar fbrbättrmga,-m. fl. företag anvisade statsbidrag, äfvensom anslagna medel för vägförbättringar
och väganläggningar; varande dessa räkenskaper, hvilka äro för flera år upplagda,
under sistlidet år ej allenast behörigen fortsatta, utan äfven fullföljda genom redovisandet
deruti af de under årets lopp utbetalda nya låne- och anslagssummor.

Från längre tid tillbaka har vid inbetalningar å amorteringslån, hvilka icke Angåendebokskola
jemte kronoutskylderna återbetalas, det förfaringssätt inom Riksgälds-kontoret
iakttagits, att först den för lånet förskrifna ränta beräknats å lånets hela kapitalåterstod
till och med den dag, då inbetalningen verkstälts; att derefter den stado-ade
särskilda räntan för uraktlåten eller fördröjd inbetalning af ränte- och amorteringsbeloppet
likaledes till samma dag beräknats; och att slutligen å lånekapi -

talet afskrifvits det belopp, hvarmed inbetalniugssumman öfverstigit de sålunda
beräknade räntorna. Som hos Fullmäktige anmärkningar mot ett sådant beräknings-
och bokföringssätt förekommo derom att något afseende icke fästades vid
den för de sammanslagna årliga rånte- och amorteringsliqviderna uti skuldförbindelserna
utsatta tid, utan lånens amortering härigenom förlängdes utöfver den för
dem vid deras beviljande bestämda återbetalningstiden, och att ränta å förfallna
men icke betalda amorteringsbelopp blifvit låneiunehafvarne påförd till högre belopp
än skuldförbindelserna innehålla, uppstod fråga om förändring eller rättelse
härutinnan; i sammanhang hvarmed förslag väcktes derom “att, vid föreskrifna,
“förfallna rånte- och amorterings- eller annuitetsbelopps inbetalande till Riksgälds“kontoret,
räntan blott måtte beräknas till den i skuldförbindelsen utsatta betalningstid,
och det belopp, hvarmed den bestämda annuitetssumman öfversteg denna
“ränta, bokföras såsom å lånet, enligt derför uppgjord och fastställd amorterings“plan,
skedd kapitalafbetalning, samt att den ytterligare ränta, som vid fördröjd
“inbetalning tillkom och enligt skuldförbindelsens lydelse skulle beräknas dels en“dast
å det till betalning förfallna amorteringsbeloppet och dels å delta kapital-af“betalniugsbelopp
tillika med den för återstående lånekapitalet förskrifna årsränta,
“måtte särskildt och utan sammanblandning med den så kallade annuiteten låne“innehafvaren
påföras och före den verkställda inbetalningens qvitterande honom
“affordras.“ Fullmäktige iufordi ade derför Kommissariatets utlåtande öfver de gjorda
anmärkningarne och det väckta förslaget, samt föreskrefvo, att deruti yttrande borde
afgifvas särskildt angående ränteberäkniugen vid och bokföringen af inbetalningarne
å de lån, för hvilka en till beloppet bestämd ränta å det förfallna rånte- och amorteringsbeloppct
skall vid fördröjd liqvid erläggas, och särskildt rörande beräkningen
af räntan för andra amorteringslån, då liqviderna inom föreskrifven tid fullgöras.

Uti sitt med anledning häraf afgifna utlåtande yttrar Kommissariatet: “För
“bedömande af frågan, om det i ofvanberörde hänseende hittills iakttagna räutebe“räknings-
och bokföringssättet är riktigt eller icke, torde först böra erinras om
“innehållet af sista momentet i 5 § 9 kap. Handclsbalken, som uttryckligen före“skrifver,
att “ej må något på hufvudstolen afräknas förr, än räntan gulden ttr“. Af
“detta stadgande följer naturligtvis att, om gäldenär förbundit sig att på viss dag
“göra afbetalning på sin räntebärande skuld, men icke å utsatt tid densamma full“gör,
räntan fortfar att löpa till den dag, inbetalningen verkställes, samt att följaktligen
icke mera afgår å kapitalskulden, än hvad som af inbetalniugsbeloppet
“återstår, sedan den upplupna räntan först blifvit gulden. Detta lagens stadgande
“har vid ränteberäkningarne å ifrågavarande lån hittills alltid blifvit inom Riks“gäldskoutoret
iakttaget, derest icke, genom uttryckligt undantag för vissa fall uti
“sjelfva skuldförbindelserna eller genom de af Rikets Ständer särskildt meddelade
“föreskrifter, gäldenären blifvit befriad från skyldigheten att erlägga ränta längre,
“än till en viss dag. Detta sednare har till exempel egt rum i afseende på de till
“åtskilliga städer meddelade byggnadslån, i afseende å hvilka blifvit föreskrifvet,
“på sätt 51, 52, 53, 54 och 55 §§ i 1866 års reglemente innehålla, att, derest in“hetalniugssumman,
hvilken borde vara erlagd vid hvarje års slut, icke till Riks“gäldskontoret
inkommer före den 16 Januari nästpåföljande år, samma inbetalning
dock anses vara inom behörig tid verkställd, “hvadan, i sådant fall, den å
“kapitalafbetalningsbeioppet sedan årets början ytterligare upplupna ränta efter“gifves“.
Vidare har, enligt hvad § 88 i samma reglemente utvisar, blifvit stadgadt,
att för de lån, hvilka i enlighet med Kongl. kungörelserna af den 13 Juni
“1845 och den 3 November 1848 återbetalas i sammanhang med kronoutskyl -

“derna, “behöfver någon särskild årlig ränteliqvid icke att uppgöras**, kvilket har
“sm naturliga grund i den omständigheten, att återbetalningen af dessa lån skall
“årligen under ett visst bestämdt antal år verkställas.“

“Om sålunda, i enlighet med allmänna lagens ofvanberörda stadgande «å•‘soin
regel antages, att räntan å alla räntebärande lån skall fortfara att beräknas
^intill den dag, inbetalning af större eller mindre belopp eger rum, så följer deraf,
“att endast i de fall, der gäldeuären genom uttryckligt undantag är derifrån beräntan
kan upphöra att löpa före inbetalningsdagen. Sådant undantag eger
ruin i afseende på Riksgälds-kontorets mot obligationer upptagna lån.

* i hvilka obligationer uttryckligt förbehåll är gjordt derom, att räntan ej löper”längre,
“än till en viss utsatt dag. Ett dylikt förbehåll är ock nödigt uti göra i afseende
Pf a"a sådana förbindelser, deri gäldeuären förbundit sig, att lånet skall inom en
“viss bestämd tiderymd vara genom årliga inbetalningar till fullo bctaldt. Men
af sådan beskaffenhet åro icke i allmänhet de till Riksgälds-kontoret afiemnade
“förbindelser för derifrån erhållna amortcringslån. De, som fått dylika lån, hafva
“nemligen, med få undantag, endast förbundit sig, att före hvarje års slut inbetala
“en viss procent af lånets ursprungliga belopp, dervid uttryckligen tillägges, att
“af denna inbetalning först skall godtgöras en viss ränta för det kapital, som vid
“hvarje liqvid återstår, hvarefter det ''öfver skjut ande boloppet skall såsom afbetalning
“å lånesummau afgå, intilldess denna blifvit till fullo återbetald. Dot är således klart,
att tiden, inom hvilken dessa lån skola återbetalas, icke är i förbindelserna strängt
“begränsad, utan till någon del beroende deraf, om gäldeuären på utsatt da o- full“gör
sin inbetalningsskeldighet. Man torde sålunda svårligen kunna påstå, att,
“dessa Iåns amortering till följd af det hittills följda ränteberäknings- och bokfö“ringssättet
“blifvit förlängd utöfver don för dem vid deras beviljande bestämda
“återbetalningstid**, enär någon viss tid, inom hvilken lånen borde vara till fullo
“betalda, icke blifvit vid deras beviljande bestämd. Och lika litet torde kunna
med fog påstås, “att ränta å förfallna, men icke betalda amortcriugsbelopp blifvit
låneinnehafvarne påförd till högre belopp, än förbindelserna innehålla.**

“Hvad nu särskildt beträffar frågan om sådana lån, för hvilka blifvit stadgadt,
atr, om icke inbetalningen skor å viss tid, låntagaren skall vara skyldig att
å det. till betalning förfallna inbctalningsbeloppet erlägga en viss ränta, så torde
knappt behöfva erinras, att föreskriften om en sådan ytterligare ränteberäkning
“tillkommit i afsigt, dels att utgöra en kraftig erinran till låntagaren att noggrannt
“fullgöra sin åtagna inbetalningsskyldighet, dels att bereda Riksgälds-kontoret nå“gon
godtgörelse derför att lånesumman ej blir återbetald inom den tid, som skulle
Åtgå, i fall inbetalningarne alltid skott å bestämd dag. Denna rä,uteberäkning har
“följaktligen egenskapen af ett slags “straffränta**, med hvilken benämning den ock
“i dagligt tal vanligen betecknas. Genom stadgandet om en sådan straffräntas beräknande
liar icke någon ändring skett uti gåldenärens förbindelse, att intill botal“niugsdagen
jemväl erlägga den i skuldförbindelsen förskrifna räntan å den efter
“hvarje afbetalning återstående skulden; och om lian derifrån befriades, så skulle
“deraf blifva en följd, att den uti straffräntan liggande uppmaning till ett nogorannt
“iakttagande af den åtagna betalningsskyldigheten skulle försvinna och Riksgälds“kontoret
tillskyndas hittills undvikna ränteförluster.**

lutter det Kommissariatet sålunda redogjort för skälen till det hittills under
mer än 20 år följda ränteberäknings- och bokföringssättet, hvaremot någon anmärkning
hvarken af Fullmäktige, af Statsrevisorer, eller af gäldenärerna under
samma tid någonsin blifvit framställd, uttalade Kommissariatet sin öfvertygelse,

- m

att någon ändring deri hvarken borde eller kunde med stöd al hittills gällande
föreskrifter för den förflutna tiden meddelas, helst deraf skulle blifva en gifven
följd, icke blott att omslut af redan afslutade och godkända räkenskaper för liera
år tillbaka måste ega rum, utan ook att vederbörande borde erhålla restitution al
sådan ränta, som, enligt det föreslagna nya beräkningssättet, skulle blifvit lör
mycket erlagd. Kommissariatet tillstyrkte derföre, att Fullmäktige måtte vid det
hittills följda ränteberäknings- och bokföringssättet låta boro, men hemställde derjemte
att, om någon förändring deri för framtiden ansåges böra ega ruin, framställning
till’Riksdagen måtte göras om utfärdandet af förändrade föreskrifter, att i
detta afseende hädanefter tjena till efterrättelse.

Fullmäktige godkände icke Kommissariatets uppfattning, utan funno för godt
att, till ledning för ränteberäkningen och bokföringen vid inbetalningar å alla sådana
från Riksgälds-kontoret utbekomna lån, vid hvilka det blifvit af låneinnehafvarne
utfäst, ej allenast att lånet skall till ränta och kapital liqvideras medelst
årlig inbetalning''af vissa procent utaf den ursprungliga lånesumman, utan äfven
att, om sålunda förfallet annuitetsbelopp icke inom utsatt tid erlägges, lånemnehafvaren
dessutom skall å detta belopp gälda ränta från och med detsammas föifallodag
till dess betalning deraf sker, meddela följande föreskrifter: l:o den i
det bestämda årliga betalningsbeloppet ingående ränta å oguldna lånekapitalet beräknas
till den tid, då aunuiteten är till gäldande förfallen, utan afseende huruvida
densamma må hafva blifvit efter eller före förfallodagen erlagd; 2:o den särskilda
ränta, som vid inträffad fördröjd betalning af annuiteten bör å beloppet
deraf godtgöras, skall, utan sammanblandning med den genom aunuitetshqviden
stadgade rånte- och kapitalbetalning, beräknas, bokföras och redovisas; 3:o hvad
i förestående tvä.nne punkter blifvit bestämdt skall med hänsigt till nu ifiågavaraude
lån, eller de af förberörde särskilda beskaffenhet, iakttagas från och med
innevarande år 1869; och ho å qvittens, som hädanefter af Riksgälds-kontoret meddelas
i följd af fullgjord annuitetsliqvid för hvart och ett af dessa lån, bör på
lämpligt sätt angifvas det belopp, som af lånekapitalet återstod enligt Riltsgäldskontorets
sist afslutade hufvudbok.

Utbetalda Utaf do vid 1862—1863 års Riksdag för fortsättning af statens jernvägsbygg summor

utaf nader beviljade anslag.........................Udr 27,896,000. —

statens jern- voro, enligt hvad den år 1868 afgifna revisionsberättelse (sid.
vägsbygg- gq) angifver, vid slutet af September månad samma år från
nader. Rjksgälds-kontoret utbetalda.................... „ 27,395,538:

hvadan deraf således innestodo..................• ''

hvilken återstod under Januari månad innevarande år uttagits.

500,462: —

Vid 1867 års Riksdag beviljades till fortsättande af arbetena

stambanan en summa af.......................U:dr

hvilken utbetaldes år 1868, nemligen:

å Nordvestra
2,000,000: —

under Maj—September med......

„ Oktober med...........

„ November med..........

..............R-.dr 1,325,000: —

............... „ 550,000: —

125,000: —

Tillsammans R:dr 2,000,000: —

Till upplysning om de till statens och enskilda järnvägsanläggningar från Beräkning
Riksgälds-kontoret utbetalda belopp samt om de medel, som genom upptagna stats- s/ver de till
lån m. fl. inkomster för verkställande af dessa utbetalningar till Kontoret influtit,
hafva Revisorerne, i likhet med hvad under föregående års revisioner skett, låtit gutna och ut.
deröfver uppgöra en beräkning till sistlidne September månads slut, hvilken finnes gifna medel.
denna berättelse bifogad (Bil. litt. B.)

till Fullmäktige den 18 sistefter
inhemtande af förslag i

Såsom understöd för en till påbörjande under innevarande år tillämnad anläggning
af jernväg mellan Nässjö och Öscarshamn anvisade sist församlade Riksdag
en million R:dr att, sedan banan blifvit färdigbygd, afsynad och godkänd, på
sätt Kongl. Maj:t kunde finna för godt föreskrifva, tilldelas det för nämnde jernvägs
utförande bildade bolag, med vilkor att bolaget under detta år använde minst
eu lika stor summa till arbetets bedrifvande och sålunda tillfälle till utkomst bereddes
åt ortens nödlidande och arbetsförtjenst saknande befolkning, samt att bolaget
i öfrigt uppfyllde de vilkor, Kongl. Maj:t för understödets erhållande kunde
komma att föreskrifva.

Revisorerne hafva ansett sig böra till upplysning och kännedom meddela
hufvudsakliga innehållet af Kongl. Maj:ts
lidne Juni aflåtna nådiga bref, enligt hvilket,
ämnet utaf Styrelsen fö)- allmänna väg- och vattenbyggnader, Kongl. Maj:t funnit
godt att såsom ytterligare vilkor för åtnjutandet af sagde understöd föreskrifva:
att bolaget före utgången af Augusti månad innevarande år skulle till Kong].
Maj:t för pröfning och fastställelse inlemna plan för jernvägsarbetet, hvilken plan
borde innehålla vissa, af Kongl. Maj:t bestämda ritningar och uppgifter; att bolaget,
vid äfventyr att förlora all rätt till statsunderstödet, skulle låta utföra arbetet
i noggrann öfverensstämmelse med den plan, som blefve af Kongl. Maj:t fastställd,
så framt icke ändring i samma plan blefve i nåder medgifven; att den af
bolaget utsedda arbetsdirektion hade att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
i afseende å arbetets öfverensstämmelse med planen, hvilka meddelades af den kontrollerande
ingeniör, som komme att af kong]. Maj:t föfordnas att, mot ersättning
af allmänna medel, å statens vägnar tillse och bevaka, att arbetet enligt den fastställda
planen väl utfördes; skolande, i händelse sådant af direktionen underlätes,
den ifrågakomna åtgärden eller anmärkningen underställas Kongl. Majt:s pröfning;
att bolagets direktion skulle vid 1870 års ingång hos Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader ådagalägga, att minst en million R:dr blifvit under inneva -

Angående det
af 1869 års
Riksdag beviljade
understöd
för anläggning
af
jernväg mellan
Nässjö
och Oscars -hamn.

— 68 —

rande år använda till jernvägsarbetets bedrifvande; att alla med anledning af ifrågavarande
jernvägsanlägguing uppkommande frågor skulle afhandlas och uppgöras
mellan svenska statens auktoriteter och den af bolaget utsedda direktion, utan all
inblandning af do utaf bolaget antagna arbetseutreprenörer; samt att den siulliga
afsvningen af arbetet, för bedömande, huruvida detsamma blifvit så utfördt att det
måtte kunna antagas, skulle verkställas af två utaf Kongl. Maj:t förordnade ingeniörer,
biträdde af den kontrollerande ingeniören. I sammanhang härmed anbefallde
Kongl. Maj:t Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att, sedan de
uppgifter och verifikationer inkommit, hvilka, enligt hvad" här förut är sagdt,
borde af direktionen vid 1870 års ingång till Styrelsen attenmas, samt efter "det
kontrollerande ingeniören afgifvit yttrande, huruvida samtliga af direktionen uppgifna
arbeten blifvit utförde, till Kongl. Maj:t inkomma med berörde uppgifter,
verifikationer och yttrande samt derjemte eget utlåtande rörande kostnaden för det
verkställda arbetet.

Angående Uti kontraktet om det med bankirhuset R. Raphael & Sous sistlidet år af 1868

års lån. slutade lån å 1,150,000 Pd. St. förbehöll sig Riksgälds-kontoret att för egen del
disponera 150,000 Pd. St. Ur Fullmäktiges protokoll framgår, att Riksgälds-kontoret
under innevarande år af denna andel till Riksbanken försålt 1,471 obligaiiouer,
å ett sammanlagdt uomiuelt kapitalbelopp af 147,100 Pd. St., hvarvid dock Riksbanken
godtgjort, den ränta, som enligt åtföljande räntekupouer uppiupit till de
dagar, då obligationernas liqviderande af Riksbanken egde rum.

De utaf ofvan nämnde andel efter sagde försäljning återstående 20 obligationer,
å ett nominel t belopp af 2,000 Pd. St. hafva, för att användas till den för första
året förcskrifna amorteringen af lånet, blifvit under detta år till liqvidations- och
amortissementsfondeu försålde.

Då R. Raphael & Sons redan under år 1868, på sätt sed naste revisionsberättelse,
sid. 70, upptager, inbetalt den af dem öfvertagna andelen, 1,000,000 Pd. St.,
har således ifrågavarande jernvägslån numera blifvit till hela sitt belopp realiseradt.
Revisorerne hafva derföre funnit sig böra bär framlägga eu beräkning öfver
huru lånet, enligt deras tanka, utfallit; dervid särskildt redogörande för såväl lånet
i dess helhet som hvardera andelen för sig.

Innan Revisorerne gå att redogöra för sin beräkning, hafva Revisorerne ansett
nödigt att förut framlägga, huru utaf Riksgälds-kontorets hufvudbok förhållandet
mod den af R. Raphael & Sons öfvertagna låneandelen framstår. Deraf visar
sig, att från sagde andel, å nominelt belopp al.....Pd. St. 1,000,000: —

afdragits:

13 procents kapitalrabatt å denna summa Pd. St. 130,000. — —
ränta å 5 procent för inbetalning tidigare än de
i kontraktet bestämda terminer
å 174,000 Pd. St, från den 27
Juli till och med den 1 September
1868 .......Pd. St. 858. 1. S.

Transport Pd. St, 858. 1. 8. 130,000. — — 1,000,000:

69 -

Transport Pd. St. 858. 1. 8.

å 174,000 Pd. St. från don 1
Augusti till och med den

1 December 1868 ..... „ 2,907. 18. 11.

å 174,000 Pd. St. från den 12
Augusti 1868 till och med
den 1 Mars 1869 . . . . . „ 4,790. 19. 2.

å 174,000 Pd. St. från den 15
Augusti 1868 till och med

den 1 Maj 1869 ........ 6.173. 8. 6.

stämpelkostnad för 1,000,000 Pd. St. ä 2 sh. 6 d.

för 100 Pd. St...................

Derjemte torde, ehuru icke i hufvudboketi
upptagen, bland dessa afdragsposter böra inräknas
den ränta ä 5 procent, som å räntekuponerna upplupit
från obligationernas utgifningsdag, den 1 Juli,
till och med den dag, då hvarje femtedel af lånet
till Riksgälds-kontoret inbetaldcs, nemligen:
å 200,000 Pd. St. till och med

den 10 Juli........Pd. St. 250.----

å 200,000 Pd. St. till och med

den 27 Juli........

å 200,000 Pd. St. till och med

den 1 Augusti.......

å 200,000 Pd. St. till och med

den 12 Augusti......

å 200,000 Pd. St. till och med
den 15 Augusti......

„ 722. 4. 5.
, 833. (5. 8.
„ 1,138. 17. 9.
„ 1,222. 4. 5.

130,000.

14,730.

1,250.

4,166.

13.

Summan af hvad sålunda utaf det af R. Raphael & Sons öfvertagna
lånebeloppet enligt räkenskapen kommit Riksgälds-kontoret
till godo utgör...........................Pd. St.

1,000,000: -

150,147. 1. 6.

849,852.

18. 6.

Då den särskilda ränta ä 5 procent, som R. Raphael & Sons förbehållit sig
för tidigare inbetalningar än de i lånekontraktets 3 § utsatta terminer, icke är att
betrakta som s. k. jouissance, utan som en aftalad särskild godtgörelse å Riksgäldskontorets
sida för tidigare användande af dessa medel, anse Revisororno den icke
kunna eller böra upptagas i beräkning vid bedömandet af hvad å meranämnde
låneaudel influtit. Deremot och då nämnde ränta utgått å de inbetalda medlen
från de tidigare inbetalningsdagarne till de i kontraktet bestämda betalningsterminerna
med samma årliga procent, som i obligationerna är förskrifven, samt då
Riksgälds-kontoret under denna tid erlagt 5 procents ränta både å de inbetalda
summorna och å de för dem utlemnade obligationerna, hafva Revisorerna ansett
att såsom s. k. jouissance endast kan antagas den ränta, som å kuponerna för hela
det till låneandelen hörande obligationsbeloppet upplupit från den 1 Juli 1868 till
de dagar, då enligt förenämnde kontraktsparagraf hvarje femtedel af lånet skolat
inbetalas. Med antagande af denna grund hafva Revisorerne uppgjort följande
beräkning.

— 70 —

Obligationsbelopp, öfvertaget af R. Raphael & Sons . . . Pd. St. 1,000,000: — —-Derifrån afgå:

Kapitalrabatt, 13 procent af ofvanstående summa, Pd. St. 130,000:---—

Ränta, å 5 procent, från den 1 Juli 1868 till och
med den dag-, då hvarje femtedel af lånet
skolat, enligt § 3 mom. 1 af kontraktet, till
Riksgälds-kontoret inbetalas, nemligen:
å 200,000 Pd. St. till och med den 10 Juli

1868 .............Pd. St. 250:--

å 200,000 Pd. St. till och med
den 1 September 1868 . . „ 1,666: 13. 4.

å 200,000Pd. St. till och med
den 1 December 1868 . . 4,166: 13. 1.

å 200,000 Pd. St. till och med

den 1 Mars 1869 ......, 6,666: 13. 4.

å 200,000 Pd. St, till och med

den 1 Maj 1869 ......., 8,333: 6. 8. 21083: 6. 8.

Stäm pel kostnad för 1,000,000 Pd. St. å 2 sh. 6 d för

100 Pd. St..................... 1,250: — -— 450 333. 0 §

hvadan således genom det af R. Raphael & Sons öfvertagna låne -

beloppet kommit Riksgälds-kontoret till godo........Pd. St. 847,666: 13. 4.

utgörande något öfver 843A, procent af nominella obligationsbeloppet.

Obligatiousbeloppet för den genom kontraktet till Riksgälds-kontorets egen

disposition förbehållna andelen af lånet utgjorde......Pd. St. 150,000: — —

Från denna summa böra följande afdrag ske:

Kapitalrabatt å 1,250 obligationer å tillhopa 125,000 Pd. St., i
Februari månad innevarande år försålda till Riksbanken mot
ett pris af 923A procent af deras nominella belopp; utgörande
rabatten 7''A procent af obligationernas nominella

värde.......Pd. St. 9,062: 10. —

Dito å 120 obligationer
å tillsammans

12,000 Pd.st,, försålde
till Riksbanken i
sistlidno Juli månad
mot 93% procent;
utgörande rabatten
således 6% procent
af nominella obligationsvärdet
.... ,, ”80: — ~~

Dito å 101 obligationer
å tillhopa 10,10(t
Pd. St., försålde i slutet
af nyssförlidne
September mot ett;
pris af 953A procent;

Transport Pd. St. 9,842: 10. —

150,000:

- 71 -

Transport Pd. St. 9,842:10. —
utgörande rabatten
4% procent af ifrågavarande
obligationers
nominella
värde........„ 429: 5. —

Stämpelkostnad för ofvannämnde
1,471 obligationer, å 2''A sh. för
100 Pd. St.,.......Pd. St.

10,271:15. —

183:17. 6.

Å ifrågavarande till Riksbanken afyttradc
1,471 obligationer hafva således Riksgälds-kontoret
tillgodokommit Pd. St. 136,644: 7. 6., utgörande
92,8922 procent af obligationernas sammanlagda
nominalvärde.

Kapitalrabatt å 29 obligationer, utgörande tillhopa
2,900 Pd. St., hvilka innevarande år blifvit till
liqvidations- och amortissementsfonden för lånet
försålda mot 93% procent; rabatten uppgående
till 6% procent af nominella obligationsvärdet
............Pd. St. 188: 10. —

Stämpelkostnad........ „ 3: 12. 6.

10,455: 12. 6.

192: 2. 6

För de till liqvidations- och amortissements-fonden föryttrade
29 stycken obligationer har Riksgälds-kontoret således tillgodonjutit
ett belopp af Pd. St. 2,707: 17. 6., utgörande 93,375
procent af nominella beloppet.

150,000:--

10,647: 15. —

För hela den genom kontraktet till Riksgälds-kontorets
egen disposition förbehållna andelen af lånet hafva således influtit.
............................. pj gf. 139 352: 5 _

som utgöra 92,9015 procent af ifrågavarande andels nominella obligationsbelopp.

Af nu utförda redogörelse framgår, att å den af R. Raphael & Sons öfvertaoma
andelen till Riksgälds-kontoret influtit 84,7666 procent, eller i Pd. St. 847,666: 13.* 4.
samt af den för Kontorets egen disposition förbehållna

andelen 92,9015 procent, eller i................. 139 352- 5 _

hvadan således 1868 års jernvägslån inbringat tillsammans Pd. St. 987,018: 18. 4

utgörande 85,8277 procent af det nominella obligationsbeloppet, 1,150,000 Pd. St.

Sednast församlade Riksdag bemyndigade Fullmäktige att, för bestridande Angående
åt de utaf Riksdagen beviljade anslag till statens jern vägsbyggnader, upplåna ett 186!) årslån.
belopp, motsvarande högst fyra millioner Riksdaler, mot obligationer, lydande å
svenskt mynt, ställda till innehafvaren att återbetalas å bestämda tider, hvilka
borde i obligationerna angifvas, ej kortare än 5 år och ej längre än 10 år från
obligationernas utgifningsdag; och skulle Fullmäktige ega att bestämma oblio-atio -

— 72 -

1867 års
Riksdags anslag
till väganläggningar

och vägfÖrbättringar.

nernas räntefot och valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna
möjligen påkallades. ,

Ehuru de hos Fullmäktige förda protokoller öfver låneärenden, som blifvit
af Revisorerna lästa, endast innehålla de förberedande åtgärder, som blifvit af
Fullmäktige vidtagna för ifrågavarande upplånings verkställande, hafva Revisorerne
dock, vid det förhållande att lånet under revisionstiden utbjudits, ansett sig
böra i korthet omförmäla de vilkor, hvaremot, och de bestämmelser, hvarunder
lånet erbjudits till öfvertugande.

För sagde lån, som af Fullmäktige blifvit bestämdt till 4 millioner Riksdaler
Riksmynt, äro utfärdade tili innehafvaren ställda obligationer, förskrifna med
5 procents ränta, hvilken, enligt desamma åtföljande räntekuponer, halfårsvis betalas.
Dessa obligationer, som lyda å dels 5000 R:dr, dels 1000 R:dr och dels
100 R:dr, äro daterade den 30 September detta år samt fördelade i 4 serier, hvardera
å 1 million Riksdaler; utaf kvilka serier en förfaller till betalning den 30
September hvartdera året 1876, 1877, 1878 och 1879. Alla obligationerna äro
försedda med samtliga Fullmäktiges namnteckningar, deraf tre äro handskrifna.
Den kapitalrabatt, som beviljats köpare af dessa obligationer, har blifvit bestämd
till 2 procent af nominella beloppet utaf obligationer tillhörande första serien, till
2Y< procent för obligationer af andra serien, 2''/a procent för obligationer af tredje
serien och procent lör obligationer af fjerde serien. För att underlätta och

befordra obligationernas utspridning och afsättning i landsorterna och i sådant
ändamål bereda tillfälle för der vistande obligationsinnehafvare att utan omgång
och särskild kostnad erhålla betalning för sina förfallna obligationer och räntekuponer,
har Kongl. Maj:t, uppå Fullmäktiges derom gjorda underdåniga framställning,
rnedgifvit, att förfallna räntekuponer äfvensom obligationer, när de till
betalning förfallit, må i landtränteriorna inlösas och i allmänna skatteuppbörden
mottagas, äfvensom särskildt att räntekuponer, som förfalla den 30 Mars, få i
årets före nämnde dag skeende uppbörd emottagas.

Den 23 sistlidne September utfärdades kungörelsen om lånets upptagande,
uti hvilken kungörelse, jemte upplysning om iånevilkoren, underrättelse meddelades
om sättet för anteckning till erhållande af derför utgifna obligationer. Enligt
Revisorerna tillhandakommen upplysning, hade don 9 innevarande månad sådan
teckning skett för ett belopp af 783,600 R:dr Runt.

Enligt hvad Revisorerne inhemta!, har det belopp af 2,640 R:dr, som vid
tiden för sednasto statsrevision fanns odisponeradt af 1867 års Riksdags anslag
till vä^anlägguingar och vägförbättringar, under den 18 September nästlidet åi
blifvit ''af Kongl.''’ Maj:t anvisadt till en påbörjad vägomläggning i närheten af
Godegårds bruk i Östergötland på landsvägen mellan Askersund och Linköping;
varande utaf detta anslagsbelopp 2,000 R:dr redan utbetalde.

— 73 —

hedan 1868 års Riksdag till Kong!. Maj:ts nådiga disposition anvisat en
summa af 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar, har Kong!. Maj:t, enligt till Fullmäktig
undei den 21 November samma år aflåtet nådigt bref, till utgående af denna
summa beviljat följande anslag för nedan uppräknade 16 särskilda väganläo'' vägförbättringsföretag, nemligen:

/Inslag till
väg anläggningar
och vägförb
ättringar%
beviljade vid
1868 ars
Riksdag.

inom Södermanlands län:

för omläggning af vägen förbi åtskilliga backar inom Husby socken i Oppunda
härad på vägsträekningen mellan staden Nyköping och Sparreholms jernväos station.

................. ...............2 800-

hvaraf utbetalts 1,000 R:dr;

„ omläggning af vägen mellan Gnesta jernvägsstation och
Gnesta gästgifvaregård samt förbi Hållsta backar inom Frus tuna

socken af Daga härad.................... 4 qoq.__

hvaraf halfva beloppet blifvit utbetaldt med 2,000 R:dr;

inom Östergötlands län:

för omläggning af vägen mellan Gnsums bruk i Hammarkinds

härad och staden Söderköping................

deraf 8,500 R:dr utbetalts;

16,500: —

inom Jönköpings län:

för vägomläggningar mellan Tranås qvarn i Norra Wedbo härad
och Ramsmåla gästgifvaregård vid gränsen mot Östergötland
...........................

hvilket, anslag blifvit med hela sitt belopp från Riksoäldskontoret
utbetaldt;

»5

» >

vägomläggningar mellan Hvetlanda gästgifvaregård i Östra

härad och Nässjö jernvägsstation.................

deraf 3,000 R:dr redan äro utbetalde;

vägomläggningar mellan Siigamo och Wrigstads gästgifvare gårdar

inom Wostra härad . ...................

hvilket anslags hela belopp redan är utbetaldt;

omläggningar af vägen förbi Sprängsliden mellan Repperda

och Klöfdala gästgifvaregårdar .................. f

detta anslag är redan till hela sitt belopp utbetaldt:

vägomläggningar å sträckningen från Kronobergs läns (fräns
förbi Nederleds och Bohrs gästgifvaregårdar samt till''undvikande
af Klefvalid i närheten af Wernamo inom Östbo

härad ................................

af hvilket anslag 7,125 R:dr blifvit utbetalde;

Transport R:dr

3,900: -

9,000: —

1,200: -

9,500: —

53,800: —
10

- 74 —

Transport R:dr 53,800: —

inom Kronobergs län:

för vägomläggningar förbi Gåsfalls- och Tjushultsliderna mellan
Traheryds och Markaryds gästgifvaregårdar inom Sunnerbo

härad........... • . ................... 1°>600:

hvaraf 5,600 R:dr utbetalts;

inom Kristianstads län:

för förbättringar å vägen mellan Wankifva och milpålen vid
Malaby å vägsträckningen från Hessleholms jernvägsstation
förbi Bjernums gästgifvaregård genom Wittsjö socken i We stra

Göinge härad till gränsen mot Småland......... „ 9,500: -

hvaraf hälften utbetalts med 4,750 R:dr;

inom Elfsborgs län:

för omläggning af vägen mellan gästgifvaregårdarne Hattefjäll
och Antorp från Hattefjäll till hemmanet Kila inom Walbo

härad....................■•••*......... »>

deraf halfva beloppet utbetalts med 5,200 R:dr;

inom Wermlands län:

för förbättringar å landsvägen mellan Seffle inom Näs härad och

gränsen af Dalsland....................... >>

af hvilket anslag 5,600 R:dr redan utbetalts;

inom Örebro län:

för vägomläggningar mellan Fanthyttan och Siggeboda samt förbi

Fanthytte och Halla backar inom Lindesbergs församling . . „

deraf halfva beloppet 7,500 R.dr utbetalts;

inom Westerås län:

för anläggning af väg från Uttersbergs till Fors bruk iuom Skinn skattebergs

bergslag........................ »

hvaraf 8,000 R:dr utbetalts;

10,400: -

7,400: —

15,000: —

19,300: —

inom Stora Kopparbergs län:

för anläggning af väg från Larsbo bruk i Söderbärke socken till

Fulu eif ................................

Hela detta anslagsbelopp är ännu i Riksgälds-kontorct mne stående.

inom Norrbottens lån:

för vägs anläggning från Lejpojerf till Sakkas inom Öfver-Ka lien

socken . . ...............................

af hvilket anslag 7,000 R:dr redan utbetalts. ___

16,000:

8,000:

R:dr 150,000: —

Den vid 1868 års Riksdag för ofvanberörde ändamål anvisade summa har
sålunda till hela sitt belopp blifvit af Kongl. Maj:t disponerad.

Den vid 1868 års Riksdag till Kongl. Maj-.ts disposition ställda anslagssumma
af 20,000 R:dr för understödjande af mindre hamn- ock brobyggnader samt
åars och farleders upprensande har, enligt Kongl. brefvet den 6 November samma
år, blifvit sålunda fördelad, att deraf anvisats:

för en brobyggnad öfver Norsel/ven i närheten af gästgifvaregården Lillnor inom

Grums härad af Wermlands län...................R:dr 10,000: —

hvaraf halfva beloppet är utbetaldt med 5,000 R:dr;
och för vatten afledning i Ume eif medelst öppnande af kanal genom
Bölesören och borttagning af fiskebyggnader, för att skydda
stranden vid Ytterhiske inom Umeå socken af Westerbottens län „ 10,000: —

deraf likaledes halfva beloppet, 5,000 R:dr, redan är utbetaldt.

Summa R:dr 20,000:

Till utgående af den vid 1868 års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition
ställda summa, 120,000 R:dr, för understödjande af myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom do sex nordligaste länen samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader af Wermlands län, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
hafva följande anslag, enligt Kongl. brefvet den 21 November nämnda
år, blifvit beviljade för nedanuppräknade 76 sådana arbetsföretags utförande, nemligen
:

inom Wermlands län:

för sänkning af Bjärns och Korsby elfvar inom Karlanda socken

af Nordmarks härad..........................R:dr

deraf 3,160 R:dr redan blifvit utbetalde;

utdikning af Getlcärn inom Sunne socken af Fryksdals härad
af hvilket anslag utbetalts 1,000 R:dr;

= 9,190: —

6,660: —

2,530: -

inom Stora Kopparbergs län:

för utdikning af Damkärret och Femmyren inom Folkärna socken „
deraf 280 R:dr blifvit utbetalde;

„ ett myrutdikningsarbete vid Krukbo i Stora Schedevi socken „

„ ett myrutdikningsarbete vid Arkhytte by i samma socken . . „

deraf halfva beloppet utbetalts med 580 R;dr;

„ sänkning af sjön Näfden i Grytnäs socken ........... ,,

af hvilket anslag 3,000 R:dr redan äro utbetalde;

;, utdikning af Sörbomossen och Gransjön i Wika socken .... ,,

deraf 190 R:dr utbetalts;

„ utdikning af sjön Lumsen i Svärdsjö socken........... „

Transport R:dr

574: -

265: -1,160: —

4,000: —

381: —

213: —
15,783: —

1868 års
Riksdags anslag
till mindre
hamn- och
brobyggnader
samt årensningar.

1868 års
Riksdags anslag
till myrutdiknigar
och
vattenaftappning
ar.

— 76

Transport R:dr 15,783: —

för utdikning af Reijsjö- och Dirktjeras-myrarno vid Wikarbyn i

Rättviks socken...................... „ 2,178: —

„ utdikning af myren Flyten vid Wikarbyn i sistnämnde socken „ 646: —

„ utdikning af Broängarnc och cn del af Tofåsmyren vid Wikarbyn
i samma socken.............v......... „ 162: —

„ utdikning af Tyslcmyren vid Nöttsjö by i samma socken ... „ 45: —

„ utdikning af Igeltjernsmyren vid Blyberg i Elfdals socken . . „ 218: —

„ myrutdikningar vid byarno Äggen och Siljaåker i Malungs

socken....................t........... „ 1,144: —

„ utdikning af Rikamyren i Äppelbo socken........... „ 633: —

deraf‘333 R:dr äro utbetalde;

= 11,619: —

inom Gejleborgs län:

för utdikning af sank mark omkring rFäbosjön i Ofvansjö socken ,, 6,990:

af hvilket anslag ett belopp af 2,200 R:dr redan är utbetaldt;

„ utdikning af sanka marker vid byn Lund i Arsunda socken „ 950: —

„ myrutdikning vid Gundbo i Alfta socken............ „ 680: —

, „ sänkning af sjön Ottmaren samt Eltebo- och Särstasjöarne i

Ofvansjö och Thorsålcers socknar.................. „ 10,000: —

deraf 6,000 R:dr redan äro utbetalde; ,

= 18,620: —

inom Westernorrlands län:

för myrutdikning af byarne Bredby och Ortsjö i Njurunda socken „ 1,333: —

„ myrutdikning vid Ede och Kjälsta byar i Stöde socken ... „ 1,432: —

hvaraf utbetalts 500 R:dr;

„ myrutdikning vid Boda by i Torps socken........... „ 2,474: —

af hvilket anslag 1,000 R:dr redan utbetalts;

„ myrutdikning vid Qvarnsätts och FLofs byar i Selängers socken „ 424: —

„ utdikning af myrar vid byarne Granlo och Söderhulie i samma
socken............................... ,. 1,205: —

hvaraf utbetalts 700 R:dr;

„ myrutdikning vid byn Ramsas i Säbrå socken......... „ 600: —

„ myrutdikning af byn Ubei''g i Slcorpeds socken......... ,, 433: —

deraf utbetalts 333 R:dr;

„ myrutdikning vid Slcorpeds by i samma socken........ „ 366: —

af hvilket anslag 266 R;dr redan äro utbetalde;

myrutdikning vid Östra Eldsmark i Arnäs socken...... „ 278: —

deraf 100 R:dr blifvit utbetalde;

Transport R:dr 117,974: —

— 77 —

Transport R:dr 47,974: —

för myrutdikning vid Dombäcksmark i Grundsunda socken .... „ 366: —

„ utdikning af myrar vid byn Godmark i sistnämnde socken . „ 1,290: —

„ utdikning af myrar vid byn Brattbäcken i Tåsjö socken ... „ 1,839: —

„ myrutdikning vid Norrby i samma socken........... „ 700: —

„ utdikning af myrar vid byn Nybäcken i samma socken .... „ 869: —

„ myrutdikning vid byn Botnäset i samma socken........ „ 567: —

„ utdikning af myrar vid Tåsjö Ostra by i samma socken ... „ 700: —

„ myrutdikning vid byn Hoting i samma socken......... „ 331: —

„ utdikning af myrar vid Storselets by i samma socken .... „ 754: —

= 15,961: -

inom Jemtlands län:

för utdikning af Gårdstjern vid Bräcke by i Bräcke socken. . . . R:dr 4,500: —
hvaraf 2,000 R:dr redan utbetalts;

„ myrutdikning vid byn Asen i Sundsjö socken.......... „ 3,500: —

af hvilket anslag 1,170 R:dr blifvit utbetaldt;

„ myrutdikning vid Silfbacken i Ovikens socken.......... „ 833: —

deraf ett belopp af 400 R:dr är utbetaldt;

„ för myrutdikning vid Öfre Hallens by i Hallens socken ... „ 2,000: —

deraf kalfva beloppet utbetalts med 1,000 R:dr;

„ för utdikning af myrar å, byarne Öfverbyns och Byoms egor

inom Marieby socken........................ „ 1,200: —

hvaraf hälften, 600 R:dr, redan utbetalts;

„ utdikning af myrar vid Tullus by inom Näslcotts och vid byn

IVedbacken i Rödöns socken.................... „ 3,400: -

af hvilket anslag halfva beloppet utbetalts med 1,700 R:dr;

„ utdikning af myrar vid byn Bye i Hammardals socken ... „ 2,830: —

hvaraf utbetalts 1,400 R:dr;

„ utdikning af myrar vid byarne Raftelfven och Sandviken i Föl Unge

socken............................. „ 4,000: —

af hvilket anslag 1,500 R:dr utbetalts;

- 22,263: —
inom Westerbottens län:

för utdikning af myrar vid Yiterhiskie rn. fl. byar inom Umeå

socken . . ............................... „ 13,435: —

deraf 5,000 R:dr äro utbetalde;

„ utdikning af myrar vid Kålaboda m. fl. byar inom Nysätra

socken................................. „ 6,297: —

af hvilket anslag utbetalts 2,300 R:dr;

Transport R:dr 97,385: —

— 78 —

Transport R:dr

för myrutdikning vid Ytter Webomark i Löfångers socken .... „

hvaraf 2,000 R:dr redan blifvit utbetalde:

= 25,801: —

inom Norrbottens län:

för myrutdikning vid byn Hertzö inom Neder-Luleå socken ... „

deraf 315 R:dr utbetalts;

„ myrutdikning vid byn Person i samma socken......... >,

„ myrutdikning vid Elfsbyn i Piteå socken....... ,,

,, myrutdikning vid Böhle i sistnämnde socken .......... „

„ utdikning af myrar vid byn Börjeslandet i Neder-Luleå socken „

deraf utbetalts 400 R:dr;

„ utdikning af myrar vid byn Måttsund i samma socken .... ,,

af hvilket anslag 400 R:dr äro utbetalde;

„ myrutdikning vid Broby i Öfver-Luleå socken......... „

deraf 300 R:dr blifvit utbetalde;

„ utdikning af myrar vid Svartby i sistberörde socken...... ,,

hvaraf utbetalts 820 R:dr;

,, myrutdikning vid byn IJvalfträsk i Båneå socken....... ,,

„ myrutdikning vid byn Heden inom Neder-Kalix socken ... „

,, myrutdikning vid Björkvattnet i nämnde socken ........ „

,, myrutdikning vid nybygget Flakaträsk i samma socken ... „

,, myrutdikning vid Grubbnäsudden m. fl. hemman i samma

socken ...................................

„ myrutdikning vid Socknéberg och SocJcneträsk i Öfver-Kalix

socken...........................v......

„ myrutdikning vid Svartby i sistberörde socken......... „

„ myrutdikning vid byn Petto i Öfver Torneå socken...... .,

„ myrutdikning vid byn Jänkisjärvi i samma socken...... „

af hvilket anslag utbetalts 145 R:dr;

,, myrutdikning vid byn Pallaka i Hietaniemi socken ....''. ,,

,, myrutdikning vid byn Kustojärvi i samma socken....... „

„ myrutdikning vid Majtum i Jokkmokks socken......... ,,

deraf 100 R:dr utbetalts;

,, myrutdikning vid nybygget Wassara i Gellivara socken ... „

hvaraf utbetalts 65 R:dr;

„ myrutdikning vid Mossheden i samma socken . . . . ..... „_

Transport R:dr

97,385:

6,069:

515:

972:

1,250:

766:

1,193:

1,236:

772:

2,160:

266:

147:

113:

85:

223:

350:

950:

1,000:

386:

340:

300:

190:

90:

135:

116,883:

- 79

Transport 116,883

för myrutdikning vid Nuoxojärvi i Korpilombolo socken......R:dr

„ myrutdikning vid Lahnajärvi i sistnämnde socken.......

„ myrutdikning- vid Ohtanajärvi i samma socken......... „

„ myrutdikning vid Saikosjärvi i samma, socken......... „

„ utdikning af myrar vid Kauniswaara i Pajal,a socken .... ,,

utdikning af myrar vid byn Lajnio i Jukkasjärvi socken. . .

= 16,546: —

102

200

316

123

1,193

1,173

Summa R:dr 120,000:

För att såsom län användas till befrämjande af sanka trakters utdikning Län för beoch
aftappande af sjöar för beredande af odling sföretag inom rikets mellersta och framjpnde af
södra delar ställde 1868 års Riksdag likaledes till Kong]. Majt:s disposition en lv™tunafsumina
af 50,000 R:dr. Under den 18 December nämnde år har Kongl. Maj:t tappningar
häraf beviljat följande lån, nemligen: till beredande

för sänkning af Långsjön, Elfgärdesjön och Källsjön samt upprensning vid Länna {etag, barbro
i Necksundet inom Rasbo härad af Upsala och Närdinghundra härad af jade vid 1868
Stockholms län..............................R:dr 18,000: — “rs Riksdag.

„ sänkning af Sundby, Malma och Enboga sjöar inom Lilla Malma

socken af Willåttinge härad och Södermanlands län....... „ 11,000: —

samt för sänkning af Tjuståra, Sandhults och Skorpetorps sjöar

inom Stranda och Handbörds härader af Kalmar län...... „ 21,000: —

R:dr 50,000: —

Samtliga dessa lån äro till hela sina belopp redan från Riksgälds-kontoret
utbetalda.

Till Kongl. Maj:ts disposition för beredande af tillfällen till arbetsförtjenst Det af 186!)
åt den i följd af nästlidet års missväxt nödlidande befolkningen i Kronobergs och Jon- ars Riksdag
köpings län anvisade sednast församlade Riksdag, till utgående från Riksgälds-kontoret
i mån af behof, för innevarande år ett anslag af 123,300 R:dr till kanal- och tillkanal-och
väg anläggning ar samt väg förbättringar, förnämligast inom Kronobergs län, af hvil- väg anlaggninken
anslagssumma dock en del finge, efter Kongl. Maj:ts bepröfvande, användas 9m'' samtvSgtill
vägarbeten inom Jönköpings län. Denna summa har, enligt Kongl. M.aj:ts till (no^KronoFullmäktige
den 14 sistlidne Maj utlåtna nådiga bref, blifvit. på följande sätt dis- bergsochJönponerad,
nemligen: köpings län.

- 80

inom Kronobergs län:

till en kanals anläggning för bildande af båtled från Käppe station å Wexiö-Älfvestadsjernbanan
till Helga sjö samt mellan nämnde sjö och

Toftasjön................................ R:dr 28,000: —

hvaraf ett belopp af 26,000 R:dr redan är utbetaldt;

för omläggningar och förbättringar å häradsvägen från staden

Wexiö till gränsen af Uppvidinge härad............. „ 60,000: —

deraf utbetalts 40,000 R:dr;

„ landsvägens mellan Areda och Lenhofda gästgifvaregårdar

inom Uppvidinge härad förbättrande vid Askenäs backar ... „ 2,600: —

deraf 2,100 R:dr utbetalts;

„ omläggning af landsvägen förbi Klintelid mellan Ingelstad och

Quarnemåla gästgifvaregårdar inom Konga härad ....... „ 1,700: —

hvaraf 1,400 R:dr äro utbetalde;

„ omläggning af landsvägen mellan Öhrs gästgifvaregård och

Moheda jernvägsstation inom Allbo härad............ „ 15,000: —

af hvilket anslag 12,000 R:dr äro utbetalde;

inom Jönköpings län:

„ omläggning af vägen förbi Kattlås och Noly backar samt
Marknadsplatsbacken i Lommaryds socken af Norra Wedbo

härad................................„ 3,000: —

hvaraf halfva beloppet utbetalts med 1,500 R:dr;

„ omläggning af vägen mellan säteriet Björnskog och jern vägsstationen

Stoclcaryd inom Westra härad.......s . . „ 3,000: —

deraf halfva beloppet utbetalts med 1,500 R:dr;

,, omläggning af landsvägen vid backarne Dunkahallar samt
förbi Pico och Asen till Nissastigen i närheten af Axamo
mellan Jönköping och gästgifvaregården Jära inom Tveta

och Mo härader............................ „ 10,000: —

Detta anslag är till hela sitt belopp redan utbetalt.

Summa R:dr 123,300: ■—

Utaf den summa, 340,000 R:dr, sednast församlade Riksdag för undsättande
af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen anvisade till Kong], Maj:ts disposition,
att användas dels till räntefria låneunderstöd, dels till understöd utan återbetalningsskyldighef,
hafva uppå Kongl. Stats-kontorets reqvisitioner från Riksgäldskontoret
utbetalts:

under Mars månad detta år.......................R:dr 280,000

» April „ „ ........................ 32,000

Maj „ „ ....................... „ 10,000

>. Juli „ „ ....................... „ 9,000

och under förra hälften af Augusti månad............... „ 1,500

För undsättning
a f de
genom 1868
års missväxt
nödlidande
länen utaf
1869 års
Riksdag anvisade
medel.

R:dr 332,500: —

hvadan vid Revisionens början deraf iunestod ett belopp af 7,500 R:dr.

Deremot har den 20 sistlidne April till Kong!. Ståts-kontoret med hela sitt
belopp, 500,000 R:dr, utbetalts hvad Riksdagen utöfver förenämnde summa ytterligare
å Riksgälds-kontoret anvisade till Kongl. Majas disposition, för att med räntefria
låneunderstöd bispringa de genom 1868 års missväxt nödlidande länen, under
vilkor bland annat att, i den mån fordringar för förut meddelade undsättningslån
inflöte, dessa borde användas till godtgörande af hvad Kongl. Maj:t utaf berörde

500,000 R:dr under innevarande år kunde komma att disponera. I afbetalning å
denna summa har Kongl. Stats-kontoret den 27 sistlidne Maj till Riksgälds-kontoret
öfverlemnat influtue äldre undsättningsmedel till belopp af 50,000 R:dr.

Revisörerne få här nedan meddela en ur Riksgälds-kontorets nu granskade Riksgäkkhufvudbok
hemtad uppgift om de belopp, hvartill aflöning ar och öfriga förvaltnings- kontorets fatkostnader
vid Kontoret, äfvensom derifrån utbetalda pensioner, under år 1868 ,''uUmnHflt;ostuppgått: Fullmäktiges

arvoden...........................R:dr 12,800: —

Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige'' „ 256: 44.

Aflöning till Kontorets tjensteman och vaktbetjening........ „ 61,296: 76.

Pensioner..................................... 2,693: 79.

Gratifikationer och begrafningshjelp . . ................ „ 2,725: —

Redovisade kontorsexpenser....................... „ 7,714: 86.

Dito rättegångsexpensel-.......... . . . . ......... „ 153: 58.

Postporto- och arvoden................... „ 550: 50.

Lönebesparing, tillkommande Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret,
............................. „ 406: 67.

Summa R:dr 88,597: 60.

Utöfver nu omnämnda förvaltningskostnader hafva Revisörerne icke kunnat
undgå fästa särskild uppmärksamhet vid en‘ utgift af 6,410 R:dr i arvoden åt
en del tjensteman inom Riksgälds-kontoret för biträde åt Lånedeputerade. Till
stöd för denna utgift åberopas 110 § i det för Kontoret år 1868 utfärdade och

— 82

vid tiden för denua utgift gällande reglemente, deruti följande stadgande likväl
finnes intaget: “dock må tjensteman, som kommit i åtnjutande af den högre af“löningen
i första graden eller af löneförhöjning till följd af femårig eller tioårig
“tjenstgöring inom andra och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskildt ar“vode
för det biträde, Deputerade af honom erhålla.“ Utaf detta stadgande synes
att den, enligt Revisorernes åsigt, riktiga grundsatsen sökt göra sig gällande, att
det åligger tjensteman, som redan för sina befattningar uppbära en viss högre
löneförmån, att utan särskilda arvoden förrätta de göromål, som härflyta från de
ärenden, hvilka tillhöra det embetsverk, inom hvilket de vunnit anställning och
befordran. Under sådant förhållande synes det anmärkningsvärdt att, ehuru det
således finnes föreskrifvet, att inga särskilda arvoden för biträde åt Deputerade
må tilläggas dem, som åtnjuta en viss förhöjning inom första, andra och tredje
lönegraderna, sådant arvode dock blifvit lemnadt åt tjenstemännen inom fjerde
lönegraden, hvilka äro högst aflönade — hvarigenom eu sådan tjensteman erhållit
nära 50 procents förhöjning på sitt i staten fastställda aflöningsbelopp — och Fullmäktige
genom 138 § i samma reglemente förbehållits rättigheten att i afseende
på samtlige embete- och tjenstemäns göromål och öfriga åligganden meddela de
ytterligare eller förändrade föreskrifter, utöfver den gällande tjenstgöringsordningen,
som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörande af de uppdrag
och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.

Då det således i 110 § heter, att det på Deputerade ankommer att, derest
göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande
lämpliga arvoden må af Fullmäktige vid hvarje års slut beviljas, men
derjemte stadgas, att sådana arvoden icke må tilläggas tjensteman, som uppnått
en viss högre lönegrad, vill det synas, som vore nämnda arvoden medgifna endast
för det fall, att Deputerade i sina särskilda bestyr behöfde använda nödiga biträden
utom Kontoret eller ock bland de derinom lägst aflönade tjenstemännen.
Ehuru den åberopade inskränkningen i 110 § i det för närvarande gällande reglementet
blifvit uteslutet, hafva Revisorerne dock ansett sig böra fästa Riksdagens
uppmärksamhet på förhållandet, hvilket väl bör bedömas efter det stadgande, som
det för revisionsåret gällande reglementet innehåller.

Kostnader för Enligt sednast afgifna revisionsberättelse utgjorde summan af de för 1868

1868 är» &ri Riksdaq intill slutet af September månad år 1868 bestridda

Riksdag. utgi{ter /.................................R:dr 398,216: 77

Sedermera har för samma ändamål utgifvits............. „ 1,904: —

Sgr R:dr 400,120: 77.

Efter afdrag af ett från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Wester-Norrlands lån levereradt ersättningsbelopp........R:dr 418: 10

utgör hela sammanlagda kostnaden för sagde Riksdag en summa
af..............................R:mt R:dr 399,702: 67.

Förenämnda utgifter, hvilka, såsom redovisade, blifvit i samma års hufvudbok
afskrifna, hafva varit, fördelade på sätt Bil. litt, C närmare utvisar.

— 83

Till förbättring af värme- och ventileringsapparaten äfvensom till flera andra Kostnader för
förändringsarbeten i Riksdagens hus hade, enligt den i sistlidne års revisionsberät- komplettering stelse
(sid. 78) intagna redovisning, intill 1867 års slut blifvit utbetaldt R:dr 6,676: 29. arj*te"n’s
Under år 1868 för samma ändamål bestridda utgifter hafva varit:
arvoden för tillsynen öfver de under år 1867 verkställda förbättringsarbeten
.............................. 1,300: —

och kostnader för de under år 1868 utförda ändringar . . . 17,577: 63. 18 877'' 03

utgörande sålunda sammanlagda kostnaderna för dessa förbättringsarbeten
vid 1868 års slut . . . ...................R:dr 25,553: 92.

Utaf den summa, 61,500 R:dr, mot erhållande hvaral antagen entreprenör Kostnader för
förbundit sig att verkställa de af Riksdagen beslutade byggnadsarbeten å riksdagshusets
tomter, hafva under sistlidet år, enligt entreprenadkontraktet, utbe- byggnader för

talts......................................R:dr 30,000: — Riksdagens

hvarjemte såsom arvode för den närmare tillsynen öfver dessa arbetens bits.

noggranna utförande äfvensom öfver förbättringen af uppvärmningsoch
luftvexlingsapparaterna i Första Kammarens sessionsrum utgifvits.
..................................... 1,000: -

Summa R:dr 31,000: —

Utaf den i 1868 års revisionsberättelse (sid. 79) intagna utredning öfver den Utredning of
allmänna bevillning, som för hvart och ett af de sednaste åren influtit, inhemtas,
att den till Kontoret levererade bevillningen för år 1865 vid slutet al Juni må- ärUo^telopp.
nåd sistlidet år, efter afdrag af taxeringskostnader, utgjorde . . R:dr 2,672,072: 40.
hvartill kommer under sednare halfåret 1868 influtne...... „ 66: 37.

R:dr 2,672,138: 77
375: -

Om härifrån afdrages restituerad bevillning.......... .

återstår ett belopp af..........................R:dr 2,671,763: 77

hvarigenom utöfver den förslagsvis beräknade bevillningen . . ■ „ 2,600,000: —

ett öfverskott uppkommer af.....................R:dr 71,763: 77

Utaf allmänna bevillningen för år 1866 hade till den 1 Juli 1868, efter afdrag
af taxeringskostnader, 9,811 R:dr 48 öre, levererats .... R:dr 2,701,455: 81

samt under sednare hälften af sistnämnde år.....R:dr 2,789: 59.

och under förra hälften af innevarande år ...... „ 1,609: 83. ^ ggg. ^

eller tillsammans............................R:dr 2,705,855: 23

hvilken summa med.......................... „ 105,855: 23

öfverskjuter den beräknade bevillningssumman . . *.......R:dr 2,600,000: —

- 84

Angående
Statsverkets
öfverskott och
besparingar
för år 1X65.

Angående.
Statsverkets
öfverskott
samt besparing
ar för
år 1866.

IAtjvidtn angående
statsverkets
öfverskott,
besparingar
och
brister för

år 1867.

Efter afdrag af taxeringskostnaderua, 15,226 Raft 20 öre, uppgick det belopp,
hvilket Riksgälds-kon törel af allmäuna bevillningen för nr 1867 till och
med slutet af Juni månad sistförflutue år uppburit, till.....Raft 2,550,388: 10.

Under Juli—December månader 1868 har ytterligare blifvit in betaldt.

................•......... . . R:dr 52,555: 25.

och under Januari—Juni innevarande år....... „ 32,893: 97. qk aan. oo

hvilket sammanlagda belopp...................... Raft 2,635,837: 32.

utöfver 1867 års bevillningssumma.......,■.......... „ 2,600,000: —

utvisar ett öfverskott åt........................ R:dr 35,837: 32.

Den för år 1868 intill slutet af nästlidne Juni månad till Riksgälds-kontoret
inlevererade allmänna bevillning utgör, efter afdrag af ntbetalde taxeringskostnuder,
17,841 R:dr 7 öre, ett belopp af 2,494,033 R:dr 80 öre.

På sätt sednaste revisionsberättelse (sid. 80) upplyser, både Riksgftlds-kontoret
vid tiden för samma berättelses afgifvande icke kommit i åtnjutande af återstoden,
1,250,207 R:dr 52 öre, utaf de under år 1865 uppkomna öfverskott på statsinkomsterna
samt besparingar å riksstatens förslagsanslag, hvilka öfverskott och
besparingar, efter afdrag af bristerna i samma års förslagsanslag samt 2:ne utom
hufvudtitlarne stående statsutgifter, uppgingo till 2,100,207 R:dr 52 öre. Berörde
återstod har sedermera på följande tider blifvit af Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret
aflemnad, nemligen:

under Februari 1869 med ....................

,, April

» Maj

„ Juli ,. .....................

. Raft	500,000:	—
	300,000:	—
	200,000:	—
	250,207:	52.
Raft	1,250,207:	52.

Likaledes har Riksgälds-kontorct under sistliduc Juli månad fått från Kongl.
Stats-kontoret mottaga det belopp, 60,301 R:dr 27 öre, som, enligt 1866 års rikshufvudbok
och den derpå grundade liqvid angående öfverskotten och besparingarne
för samma år, borde förstnämnde verk tillkomma.

Genom nådigt bref af deri 6 sistlidne Juli bar Kongl. Maj:t till Fullmäktige
öfverlemnat den i Riksbokslutskontoret upprättade, på 1867 års rikshufvudbok
grundade liqvid mellan statsverket och Riksgälds-kontoret angående öfverskott,
besparingar och brister för samma år; enligt hvilken liqvid de å förslagsanslagen uppkomna
besparingarne blifvit Riksgälds-kontoret tillgodoförda med R:dr 431,298: 61.,
hvaremot nämnde Kontor blifvit påförda:

'' — 85

bristerna i de för år 1867 beräknade statsinkomsterna, hvilka brister uppgått till
ett sammanlagdt belopp af . ..................R:dr 2,754,558: 30.

och bristerna i förslagsanslagen..............,, 893,567: 63.

äfvensom följande af Kongl. Stats-kontoret under oftanämnda
år förkottsvis bestridda utgifter, hvilka till följd af Riksdagens
beslut skola i de årliga liqviderna upptagas till ersättning
af Riksgälds-kontoret, nemligen:

godtgörelse för mistad rättighet till forsellöu......... „ 67,294: 75.

och aftjenad begrafningshjelp till tjenstemäns sterbhus ... „ 24,305: 14.

R:dr 3,741,725: 82-

Efter afdrag af ofvanstående Riksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar
.............. ................ R:dr 431,298: 61.

utvisade sålunda berörde liqvid ett saldo Riksgälds-konto ret

till last af............................R:dr 3,310,427: 21.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har detta saldo blifvit Kongl. Statskontoret
godtgjordt sålunda, att deraf

under Juli månad utbetalts......................R:dr 500,000: —

„ Augusti månad „ ..................... 600,687:21.

och under September månad, till qvittning mot det för år
1867 från statsverket anvisade bidrag af 2,209,740 R:dr
till bestridande af Riksgålds-kontorets utgifter, utauordnats.
............................... „ 2,209,740:

R:dr 3,310,427: 21.

Sedan Stats-kontoret erhållit nådig befallning att med den ersättning, som,
enligt nyssnämnde liqvid, statsverket tillkomme, godtgöra Riksgälds-kontoret dess
fordran ej mindre för de under åren 1865 och 1866 uppkomna, då ännu oguldna
öfverskott å Statsverkets inkomster, än äfven det till bestridande af Riksgäldskontorets
utgifter vid 1865 och 1866 års Riksdag för år 1867 anvisade bidrag af
2,209,740 R:dr, har detta sednare belopp blifvit af Stats-kontoret till Riksgäldskontoret
under sistlidne September månad utanordnadt..

Hvad åter angår det till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter för år
1868 anvisade bidrag af statsverkets inkomster, anse sig Revisorerne böra omförmäla,
att detta bidrag, som vid 1867 års Riksdag enligt då utfärdade riksstat blifvit
bestämdt till 3,318,2f0 R:dr och kvilket bidrag borde successive, i den mån
Stats-kontorets tillgångar det medgåfve, af detta verk till Riksgälds-kontoret inbetalas,
ännu icke till större eller mindre del kommit Riksgälds-kontoret till godo.

Statsverke**
bidrag till bestridande
af
Riksgäldskontorets
utgift*''- -

- Sfi

1869 års
tfa tsfy linet fissur»
ma.

Till fyllande af den brist i statsverkets inkomster och utgifter för år 1869,
som, enligt den för detta år fastställda riksstat, beräknades uppgå till 2,088,730
R:dr, anvisade 1868 års Riksdag till utgående från Riksgälds-kontoret en häremot
svarande statsfyllnadssumma, hvilken uppå vederbörliga reqvisitioner blifvit till
Kongl. Stats-kontoret utbetald på följande tider, nemligen:

under Februari månad detta år. .................

,, Mars „ ....................

,, Maj ,, ,, ..................

och under Juli „ „ ..................

. R:dr	500,000: —
	500,000: --
	400,000: -
	388,730: —
R:dr	2,088,730: —

Behållningen
(f trnjikinkomsten

från stålens
jernvägar.

Utaf redogörelsen öfver behållningen af trafikinkomsten från Statens jernvägsbyggnader,
som förekommer i sistlidet års revisionsberättelse (sid. 81—85) inhemtas,
att utaf behållningen af 1867 års trafikinkomster, hvilken behållning Styrelsen
öfver statens jernvägstrafik uppgifvit utgöra 1,068,581 R:dr 62 öre och
hvilken skulle till Riksgälds-kontoret levereras, ett belopp af 80,701 R:dr 73 öre
ännu i September månad 1868 återstod att aflemna. Enligt hvad räkenskaperna
utvisa och Fullmäktige i sin berättelse till Riksdagen jemväl anmält, har detta
belopp sedermera under Oktober månad blifvit till nämnde verk inbetaldt.

Angående behållningen af trafikinkomsterna under år 1868 innehåller samma
revisionsberättelse ett sammandrag af de till Riksgälds-kontoret aflemnade måuadtliga
afräkningarne mellan Jernvägstrafik-styrelsen och nämnde Kontor angående
denna behållning under årets förra hälft. Då häraf visar sig, huru och
hvilket belopp utaf trafikbehållniugen blifvit fördt Riksgälds-kontoret till godo,
hafva Revisorerne, äfven om inga andra skäl dertill bidragit, ensamt deraf funnit
sig föranledde att här framlägga ett dylikt sammandrag, omfattande hela året.

(Se nästföljande sida.)

Utaf motstående sammandrag inhemtas, att behållningen af trafikinkomsten
under år 1868 uppgått till 1,934,746 R:dr 46 öre, och således obetydligt understigit
den summa, 2,000,000 R:d>’, hvarmed 1867 års Riksdag beräknade densamma
komma att till Riksgälds-kontoret inflyta. Men utaf detta sammandrag visar sig
äfven, att Jernvägstrafikstyrelsen utaf sagde behållning användt icke mindre än
1,209,471 R:dr 55 öre till förökning af materialier och inventarier samt nya byggnader
och anläggningar och af samma behållning fört Riksgälds-kontoret till godo
endast en jemförelsevis mindre andel, 725,262 R:dr 80 öre. Denna andel af behållna
trafikinkomsten har blifvit till Riksgälds-kontoret inbetald med följande
belopp, nemligen

under Oktober månad 1868

„ December „ ,,

,, Januari ,, 1869

„ Februari

Mars

R.dr 19,298: 27.
„ 200,000: -400,000: —
.. 100,000: —
„ 5,964: 53.

R:dr 725,262: 80.

Sammandrag af de till llikegälds-kontoret aflemnade månadtliga afräkningar mellan Styrelsen öfver
statens järnvägstrafik och nämnda Kontor angående behållningen å trafikiukomsterna under år 1868.

; Trafik- oek
Minad. : . diverse
1 inkomster.

| Januari.
Februari
i Mars .. .

!April . . .
|Maj

Juni....
i Juli ....

I Augusti.
|Septembe
:Oktober
(November
December.

Utgifter för
underhåll
och drift.

|Efter bestridandet af underI
hålls- och driftkostnaden
uppkommen

! Materialier, inventarier
| samt nya byggnader och
anläggningar.

Eiksgälds-kontoret

		behållning-.	brist.	Ökning. j	Minskning.	till godo. a	till last.
504,990	9	380,415	i 63	124,574	! 46			63,565:43		!	61,009	3
509,216	80	328,815	83	180,400	97	-----	_	28,574 5	___	_	151,826	92	—	_
548,626	8	319,375	49	229,250	59	—	_	- 83,584194	___	_	145,665	65	—--	_
533,474	27	287,257	13	246,217	14	—	__	129,186175	_____	_	117,030	39	—	—
501,479	4	287,722	69	213,756	35	—	_	185,39823	__	_	28.358	12	—	''--
515,516	1	319,549	27	195,966	74	----		198,145\|4l\|	._._	_	__	_	2,178	(57
489,091	9	323,002	39	166,088	70	—	_	82,09118!	.___	__	83,997	52	__	_
503,936181	352,628	v 4	151,308	7	—	_	207,068163	___	_	__	__	55,760	56
508,017	25	361,321	94	146,695	31	—	—	35,041 76		_	111,653	55		_
538,000	67	329,092	47	208,908	20	—	—	198,843j73	____	_	10,064	47	__	__j
503,453	91	401,225	97	102,227	94	---	—	--i_\|	39,968166	142,214	60	___	__;
505,277	19	535,925	20	—		30,648	l	37,940j2lj	—	—	—-—	—	66,618	22!
—	_	—	—	1,965,394	47	30,648	l	1,249,440132!	39,968	66	851,820	25	126,557	45i
		—	—	30,648	1		—	89,96866			126,557,	45	—	_1 1
>,161,079	21	4,226,332	75	1,934,746	46	---!	—	1,209,47155)	——		725.262	80;	\|	—

Sgrj

Afgå:

Summaii

- 88 —

Salpeter -fonden.

Angående
Borås jernvägsaktiebo
-lags reservfond.

Angående
statsbidraget
för rensningsoch
kanaliser
ing sorbet''en i
Lule eif.

Utaf de till Riksgälds-koutoret öfverlemuade, f. d. Salpeter fonden tillhöriga
medel utestodo vid sistlidet års slut endast 75 R:dr, utgörande sista^återstående
inbetalningen al ett lör salpetersjuderipaunors inköp ineddeladt lån å 150 R.di.

Sedan sistlidet års Revisorer uti sin berättelse (sid. 85) erinrat, att utaf den
till Fullmäktige under Revisorernes sammanvaro inkomna berättelse om granskningen
af Borås jern vägsaktiebolags räkenskaper lör år 1867 sig icke visade, huruvida
bolaget behörigen iakttagit det utaf 1865 och 1866 års Riksdag med afseende
å bolagets utaf allmänna medel erhållna lån lör jernvägsanläggningen mellan staden
Borås och Herrljunga station på vestra stambanan stadgade vilkor, att särskildt
afsätta och, utan sammanblandning med bolagets öfriga tillgångar, förränta och redovisa
en på föreskrifvet sätt bildad reservfond; och Fullmäktige med anledning
häraf under den .30 December sistlidet år hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att de ombud, som komme att utses till deltagande i de årliga revisionerna
af bolagets räkenskaper, måtte förständigas att dädanefter noga tillse och i revisionsberättelserna
uppgifva, huruvida och på hvad sätt de meddelade föreskrifterna
rörande den särskilda aisätt ningen och förräntuingen af nämnde reservfond blifvit
iakttagna, har Kongl. Maj: t under den 2 April detta år underrättat Fullmäktige
derom* att det ombud, som samma dag erhållit nådigt förordnande att a statens
väo-nar deltaga i revisionen af bolagets förvaltning och räkenskaper för år 1868, blitvit*
förständigadt att i berättelsen om den verkställda revisionen intaga deh begärda
uppgiften. Någon berättelse om nämnde revision hade dock, enligt hvad Revisorerne
erfarit, ännu den 8 i donna månad icke till Fullmäktige inkommit.

I sistlidet års revisionsberättelse (sid. 87 och 88) redogöres i korthet, hm usom,
sedan Rikets år 1862 och 1863 församlade Ständer beviljat ett statsbidrag
■af 852,000 R:dr för verkställande af nödiga rensningar i Lule eif samt anläggande
af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Ede forssar, till åstadkommande
derigenom af en oafbruten kommunikationsled från Luleå till Storbacken, ett i
England bildadt bolag, The Gellivara Company limited, med ett aktiekapital af
500 000 Pd Sterlino-, deraf 50,000 Pd. Sterling inbetalda, inköpt och fått tillåtelse
att besitta de s. k. Gellivara-verken med derunder lydande jern- och sågverk samt
hemman och lägenheter i Norrbottens län, och detta bolag erhållit Kongl. Maj:ts
medgifvande att* mot åtnjutande af sagde statsbidrag utföra dessa kanaliseringsoch
*rensnin jernväg melfan Gellivara malmfält och Lule eif, samt bolaget i det med Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader härom afslutade kontrakt, bland annat,
förbundit sig, att inom den 1 Oktober 1867 fullborda kanaliserings-och rensningsarbetena
och inom samma dag 1869 hafva anlagt jernvägen, uti hvilka tidsbestämmelser
Kongl. Maj;t sedermera medgifvit förändring för förstnämnda arbeten till
den 31 December 1868 och för sistnämnda företag till samma dag 1870, — samt
hurusom arbetet, hvilket påbörjades inom föreskrifven tid år 1864 och sedermera
fortsattes till början af Juli månad 1866, sedermera alldeles upphört, utan att vara

— 89 - -

fullbordad t, äfvensom att 500,000 R:dr utaf statsbidraget blifvit derför från Riksgälds-kontoret
utbetalda; hvarefter den underrättelse lemnas, att bolaget blifvit försatt
i konkurstillstånd och att Riksgälds-kontorets fordran för de lyftade statsmedlen
blifvit bevakad, dock endast reservationsvis, emedan den för arbetets fullbordande
medgifna förlängda tid då ännu icke var tilländagången.

Nu församlade Revisorer få här meddela sedermera inträffade, hit hörande
förhållanden. Enär bolaget uti det med Yäg- och vattenbyggnads-styrelsen afslutade
kontrakt förbundit sig att, om arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd,
icke fullbordades inom den derför bestämda tiden, till Riksgälds-kontoret,
mom den tid Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma, återbetala hvad af
statsmedlen blifvit lyftadt, ingingo Fullmäktige den 4 sistlidne Januari till Kongl.
Maj.t med underdånig anhållan att, som den för arbetets utförande förlängda arbetstiden
då tilländagått, utan att arbetet fullbordats, Kongl. Maj:t måtte föreskrifva
inom hvilken tid det af Gellivara Oompany limited lyftade beloppet, 500,000
R:dr, utaf det för meranämnda arbetens utförande anvisade statsbidrag skulle till
Riksgälds-kontoret inbetalas. Till svar härå förklarade Kongl. Maj:t, uti skrifvelse
till Fullmäktige af den 12 påföljde Februari, att, enär bemäldo bolag till
konkurs af träd t sina tillgångar och statsverkets på omiörmälda återbetalningsskyldighet
grundade fordran vid sådant förhållande redan vore till betalning förfallen,
Kongl. Maj:t funnit särskild bestämmelse för fullgörandet af ifrågavarande återbetalningsskyldighet
icke vara erforderlig.

Efter mottagandet, den 4 Mars, af denna förklaring infordrade Fullmäktige
från Riksgälds-kontorets Ombudsman yttrande angående de åtgärder, som å Riksgälds-kontorets
sida lagligen kunde och nu syntes böra vidtagas för indrifnino'' af
det sålunda till återbetalning förfallna beloppet; i anledning hvaraf Ombudsmannen
den 10 i sistnämnda månad afgaf det utlåtande, att några andra åtgärder för
det dåvarande icke kunde lagligen vidtagas, än som erfordrades, för att vidare bevaka
Kontorets rätt i bolagets konkurs, i hvilket afseende Ombudsmannen hade
att bos konkursdomstolen fullfölja den bevakning, som å Riksgälds-kontorets vägnar
reservationsvis blifvit gjord, samt framställa de yrkanden, hvartill omständigheterna
kunde föranleda; hvarjemte Ombudsmannen hemställde, om det icke kunde
anses nödigt att söka förmå sysslomannen att, der sådant icke skett, indrifva konkursmassans
fordringar för hvad å aktierna i bolaget icke blifvit inbetaldt. Enär
det i konkurstillstånd försatta bolaget, som det ålåg att fullgöra ifrågavarande
betalningsskyldighet, var utländskt, och då, beträffande den för dylika kontrakters
fullgörande föreskrifna säkerhet, som skall vara af Kongl. Maj:t godkänd, kontraktet
om förenämnda arbeten innehöll att, enär bolaget vore med sitt tecknade belopp,
nio millioner R:dr, ansvarigt för uppfyllandet af alla utaf detsamma åtagna
förbindelser, Kongl. Maj:t ansett bolagets genom dess lagligen befullmäktigade
ombud gjorda åtaganden och utfästelser innebära den af Rikets Ständer vid anslagets
beviljande nödig funna säkerheten för ej mindre arbetenas utförande och
framtida underhållande än kontraktets fullgörande och de lyftade statsmedlens
återbäring i annat fall. så, innan Fullmäktige meddelade Riksgälds-kontorets Ombudsman
föreskrift i detta maktpåliggande ärende, arisågo sig Fullmäktige böra
håtutinnan vända sig till Riksdagens Justitieombudsman med begäran om hans
yttrande. Fullmäktige anhöllo derför, i betraktande af de särskilda omständigheter
och förhållanden, hvilka förekommo vid återfordrandet af det betydliga belopp,
hvarom här var fråga, det Justitieombudsmannen, efter tagen kännedom om innehållet
af de handlingar, som Riksgälds-kontoret rörande detta ärende fått motig -

- 90 —

taga, och hvilka nu till honom öfVerlemnades, måtto meddela sin åsigt om de åtgärder,
som i öfverensstämmelse med gällande lagar och författningar borde å“
Riksgälds-kontorets sida vidtagas mot bolaget eller dess Styrelse och vederbörande
aktieägare för återbekommande, så skyndsamt sig göra lät, af de medel, som till
ifrågavarande företag fått lyftas och nu, enligt dervid gjordt förbehåll samt afgifven°
förbindelse, borde återbäras. Derjemte och för den händelse att Riksgäldskontoret
skulle anses, utan hinder af den inträffade konkursen, samt utan afvaktan
af dess utredning, lagligen kunna vända sig med sina anspråk om återbetalning
omedelbart mot aktieegarne, på grund af den återstående betalningsskyldigheten
för deras tecknade aktier, eller mot bolagets styrelse, på grund af dess i
underdåniga skrifvelsen den 10 Oktober 1864 omnämnda “personliga ansvarsförbindelse
för utförandet och fullbordandet af de rensningar i Lule eif m. m.“, hvartill
det beviljade statsbidraget af 852,000 R:dr var af Rikets Ständer anvisadt, hemstälde
Fullmäktige huruvida, oaktadt bolaget, till följd af stadgande i kontraktet,
skulle “i alla rättsförhållanden, som kunna uppstå mellan bolaget och svenska
kronan eller enskilda medborgare, lyda under svensk domstol eller vara underkastadt
svensk lag“, det ändock icke vore nödvändigt för Riksgälds-kontoret, att
dess anspråk och talan väcktes och utfördes vid engelsk domstol, för att efter
dervarande la^a-r pröfvas och afgöras. Uti sitt härå den 22 i nämnde månad aflåtna
svar förklarade Justitie-ombudsmannen sig hafva funnit de öfverlemnade
handlingarne icke gifva anledning till annat förfarande å Riksgälds-kontorets sida,
åtminstone för det dåvarande, än att, derest sådant ej redan skett, i sammanträde
med bolagets borgenärer påyrka, det sysslomännen i konkursen måtte, på grund
af 46 § i gällande konkurslag, skyndsammast vidtaga lämpliga åtgärder att af
aktieegarne indrifva hvad ännu icke blifvit inbetaldt å det tecknade aktiebeloppet;
hvaremot han hvarken af handlingarne ej heller på grund af gällande lag kunnat
finna nå hinder af den inträffade konkursen och utan afvaktan af densammas utredning,
vända sig med sina anspråk omedelbart mot aktieegarne. Beträffande den personliga
ansvarsförbindelsen, som i bolagsstyrelsens underdåniga skrifvelse den 10 Oktober
1864 omförmäles, ville det synas som, derest samma förbindelse skulle kunna
tillrättaskaffas och befinnas sådan, att särskild talan på grund deraf kunde mot
styrelseledamöterna anställas, en sådan talan svårligen kunde undgå att hafva betydligt
men deraf, att i det efteråt upprättade kontraktet af den 18 November 1864
mellan Kongl. Maj:t och Kronan samt bolaget det tecknade aktiebeloppet, nio
millioner R:dr, antagits såsom fullgod säkerhet, utau att någon annan sådan omförmäles.
Då således Justitie-ombudsmannen förordade enahanda åtgärder, som
de af Riksgälds-kontorets Ombudsman föreslagna, anbefalldes den 25 Mars den
sistnämnde att desamma vidtaga, äfvensom att till Fullmäktige inkomma med
uppgift ej mindre å hvad sysslomännen i nu angifna syfte vidtoge, ån äfven hvad
i öfrigt under konkursens fortgång förekom, som på Riksgälds-kontorets rätt kunde
inverka. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har Ombudsmannen, till följd af denna
befallning, den 30 Mars fullföljt bevakningen i konkursen och den 1 påföljde April
påkallat rättens Ombudsmans biträde, för att tillhålla sysslomännen att vidtaga
lämpliga indrifningsåtgärder i omförmälda afseende.

Under tiden hade Fullmäktige hos Chefen för Kongl. Civildepartementet gjort
framställning om utbekommande af förenämnde personliga ansvarsförbindelse utåt bolagsstyrelsen,
men erhållit det svar, att någon sådan förbindelse icke kunnat återfinnas
bland de i Departements-expeditionen förvarade handlingar, ej heller lunnes

- 01 —

omnämnd i statsrådsprotokollet för den 10 Oktober 1864, som redogjorde för innehållet
af handlingarne rörande arbetsföretaget; hvadan det måste antagas, att
det i Kjellbergs och Dalmans skrift förekommande yttrande syftade på den till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade förbindelse angående det beviljade anslagets användande
uteslutande för dermed afsedda ändamål.

Som Fullmäktige ansågo sig böra söka att i England utaf någon i lagkunskap
erfaren person erhålla upplysning om åtskilliga frågor, som berörde Rilcsgälds-kontorcts
fordringsanspråk hos merbemälda bolag, vände sig i början af April
månad Fullmäktige till Herr Statsministern för utrikes ärendena med anhållan
att genom svenska beskickningens i London bemedling erhålla svar på följande
frågor: Lo) om The Gellivara Oompany limited i England gjort cession eller
ackord med sina kreditorer, och, i sednare fallet, på hvad vilkor; 2:o) huruvida
de engelska aktieegarne inbetalt allt, hvartill de genom aktieteckningen sig förbundit;
samt, i den händelse svaret härå utfölle nekande, 3:o) om svenska staten
kunde för sin fordran af bolaget vända sig till det engelska bolaget eller de enskilda
aktieegarne för utbekommande af så stort belopp, som å aktien var obetaldt.
I slutet af nämnde April månad fingo Fullmäktige till svar härå mottaga
ett utdrag af en till bemälde Herr Statsminister ställd skrifvelse af den 21 April
från Kongl. Maj:ts Minister i London, livilket utdrag, med uteslutande af deri
förekommande namn å personer, hade följande innehåll: “För att besvara dessa
“frågor och förklara bolagets nuvarande ställning, torde det vara nödvändigt att
“redogöra för dess uppkomst och historia. Under en tid, då penningar öfverflödade
“på Londons marknad och då man följaktligen med större lätthet fann lediga ka“pitaler,
kommo två svenske män hit med do bästa anbefallningar från Sverge
“och sökte bilda ett bolag för Gellivaragrufvans bedrifvande. Atskillige affärsmän
“läto af dem förmå sig att bilda ett sådant, sedan Sverges officielle representant
“uti kommersielt hänseende, Generalkonsulatet, intygat sanningen af de svenske
“resandes uppgifter. Ett bolag stiftades med 10,000 aktier å 50 Pd. St. hvardera,
“bildande således ett kapital af 500,000 Pd. St. Desse begge svenskar tecknade
“sig för ett sammanlagdt belopp af 7,500 aktier och do öfriga 2,500 aktierna togos
“af mindre spekulanter, bland hvilka förekommo några svenska ibland flera engelska
namn. De sista tillhörde särdeles aktningsvärda handelsfirmor. Sedan
“saken blifvit satt i gång, en öfverenskommelse blifvit gjord med svenska statsverket,
ett anslag beviljadt och företaget skridit så långt, att ett belopp af 5Pd.
“St. pr aktie blifvit erlagdt, inträffade den för de engelska aktieegarne oväntade
“omständigheten att de två förnämsta aktieegarne, bemälde två svenskar, inställde
“sina betalningar. Bolaget befann sig på grund häraf vid branten af sin undergång
och fråga var om dess cession. Det lyckades likväl dess direktions ansträngningar
att förekomma en sådan. Ibland mina första depescher från London hafva
“några redogjort för de samtal, jag vid den tiden hade rörande detta ämne. Slutligen
lyckades det direktionen att förmå sina engelska kreditorer ingå uti ett
“nybildadt bolag och att utbyta sina obligationer emot aktier, hvilka, för att göra
“dem mera tillgängliga, nedsattes från 50 Pd. St. till 10 Pd. St. pr aktie. Hvarje
“gammal aktie utbyttes således emot fem nya och, eftersom å de gamla aktierna
“under tiden blifvit inbetaldt 20 Pd. St., erhöll aktieegaren två till fullo betalda
“samt tre obetalda aktier, hvaremot han till Styrelsen återlemnade dess förra förbindelse.
Sedan denna transaktion egt rum, har å de nya aktierna omkring 3
“Pd. St. blifvit erlagda eller ett belopp af 22,500 Pd. St., som blifvit mestadels
“remitterade till Sverge. Denna redogörelse besvarar de två första af Eders

''‘Excellens framställda frågorna. Då jag öfvergår till den tredje, bör jag förut“skicka
den anmärkningen, att Eders Excellens icke bemyndigat mig att söka råd
“af ett juridiskt biträde och att jag icke på eget ansvar ansett mig kunna göra
“det. Enligt min förmening kan svenska staten visserligen vända sig till engelska
“bolaget eller de enskilda aktieegarne för utbekommande af det å aktieerna teck“nade
beloppet, men ett sådant sätt att gå till väga kan ej hafva andra än högst
“otillfredsställande följder; ty dels äro alla juridiska åtgärder dyrbara i England,
och utan att försätta bolaget i cession, inser jag ej huru en sådan liqvidering
“vore möjlig, — dels skulle svenska statens anseende å Londons börs lida en förlust,
hvilken ej motväges af den summa, som möjligtvis kunde frampressas; dels
“åstadkommer hvarje af bolaget i Norrbotten utgifven penning ett motsvarande
“framsteg i arbetena, och då dessa utgöra statens egentliga säkerhet, men i half“färdigt
skick äro alldeles värdelösa, tyckes en klok hushållning bjuda att icke
“afbryta dem.“ Enligt en vid skrifvelsen bilagd förteckning utgjorde de tecknade
“aktierna 17,077 st. och hela aktiekapitalet 170,770 Pd. St.

Utaf förestående skrifvelse inhemtas, att ett rådfrågande af någon i engelsk
lagkunskap erfaren person, i saknad af bemyndigande dertill, uteblifvit, och Fullmäktige
således icke erhållit så beskaffade upplysningar, som deras framställning
synes hafva åsyftat; och då Revisorerne förmena att, till följd häraf, tillförlitligledning
saknats för bedömande af de åtgärder, hvilka på grund af dessa upplysningar,
derest de erhållits, hade varit att vidtaga, få Revisorerne uttala den åsigt,
att det varit önskvärdt, att Fullmäktige funnit sig föranlåtne att, mot godtgörelse
å Riksgälds-kontorets sida, förskaffa sig ett juridiskt biträde i förevarande hänseende.

Då Revisorerne ansett sig böra, så vidt på dem kunnat ankomma, söka
förskaffa sig kännedom om de förhållanden, som med ifrågavarande ärende kunna
etå i något sammanhang, samt dervid erfarit, att egauderätten till de af Gellivarabolaget
inköpta jernverk, hemman och lägenheter varit ifrågasatt, hafva Revisorerne
tagit del af det underdåniga utlåtande, Kong]. Kammar-kollegium den 20
December 1864 afgifvit i anledning af väckt fråga om undersökning af de angående
jord och skogar inom Norrbottens län utfärdade privilegier. Orsaken till
detta utlåtandes afgifvande inhemtas af ingressen, deri det heter att, sedan Rikets
Ständer, uti skrifvelse den 5 Oktober 1860. hos Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställt, att, rdå lämpligaste sättet för åstadkommande af landets uppodling
i sammanhang med skogens behöriga vårdande syntes vara, att lemna allmogen
tillfälle till nybyggens anläggande, men, beträffande Norrbottens län, hvarken de
för enskilde eller bolag derstädes utfärdade privilegier om jord till uppodling under
frälsemannarätt och om skogar, dels till kolning för jernverken och dels till
stockfångst för sågverken, eller de i sednare tider meddelade nådiga föreskrifter
rörande stockfångstskogarne, i Rikets Ständers tanka, voro för befordrande af
landets uppodling och hemmans anläggningar ändamålsenliga eller öfverensstämmande
med föreskrifterna uti 77 § af nu gällande Regeringsform, Kongl. Maj:t
till förekommande deraf, att icke äldre, af en eller annan grund iörfallne privilegier
må lägga hinder i vägen för de anstalter, som för nämnde ändamål kunde
finnas vara med det allmänna bästa mest förenliga, måtte täckas vidtaga sådan

åtgärd, att alla om jord, skogar ock stockfångst till sågverken inom Norrbottens
län utfärdade privilegier må varda till deras gällande kraft så fort som möjligt
pröfvade, på det att hvad som ej med rätta innehafves må till Kronans fria disposition
återfalla, så anbefallde Kongl. Maj:t, medelst nådig Remiss den 26 i samma
månad, Kammar-kollegium att, efter det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
nämnde län blifvit i ämnet hörd, med underdånigt utlåtande i detta mål till
Kongl. Maj:t inkomma.

Efter att hafva redogjort för de allmänna författningar, på grund hvaraf
större egendomar inom Norrbottens län tid efter annan genom meddelade privilegier
blifvit upplåtna åt enskilda personer eller bolag till anläggande af jern- och
sågverk samt för uppodling af större landsträckor under namn af odlingsdistrikter,
bland hvilka Rikets Ständer särskildt fästat sin uppmärksamhet vid de privilegier,
som blifvit meddelade dels genom Kongl. resolutionen den 20 Augusti 1753 och
den 13 December 1763 åt Kaptenen Jonas Meldercreutz på en landssträcka af
omkring 20 mils längd och 10 mils bredd mellan Lule och Kalix eif var, dels genom
frihetsbref den 8 Maj 1775 åt Majoren Gr. W. Palmstruck på ett ödesland,
10 mli långt och 2Va mil bredt på norra sidan af Pite eif, och dels genom Kongl.
brefvet den 14 Juli 1828, för anläggning af Korpfors och Rensundsfors jernverk
på en jord vidd af 377,691 tunnland duglig skogsmark, öfvergår Kollegium till utlåtande
öfver de derom utfärdade särskilda privilegier, och efter att hafva utförligen
redogjort för de privilegier, som angå Meldercreutzska och Hermelinska bergsverks-
och odliugsdistrikten, slutar Kollegium sin framställning derom med följande
ord:

“Vid dessa förhållanden och då af det ofvan anförda är upplyst, att rättigheten
till nybyggesodling på de ifrågavarande distrikten emot erhållande af frälse“och
säterifrihet derå, jemlikt tydliga ordalydelsen uti de omförmälda privilegierna,
blifvit innehafvaren deraf förunnad endast i och för bergverks- och brukshandtering
ens uppehållande vid Meldersteins bruk, med det uttryckliga vilkor tillika,
“att nyhemmanen, vid frälse- och säterifrihetens förlust, skulle inom frihetstidens ut“gång
vara i fullt stånd fullbordade; men hvarken sjeifva jernverkshandteringen
“kan anses hafva med det nit och i det omfång blifvit af privilegii-innehafvarne
“bedrifven, att den, såsom hufvudsakliga afsigten synes varit, kunnat blifva en
“ortens hufvuduäring, utan tvärtom bruks- och bergverksrörelsen mer och mer af“tagit,
så att flera verk och inrättningar nu mera blifvit nedlagde samt de, uteslutande
för nämnde rörelse, anslagno skogstrakter, efter hvad upplyst är, använ“das
till ett för privilegierna främmande ändamål, nemligen förädling vid privi“legii-innehafvarnes
sågverk, och än mindre nybyggesodlingarne finnas hafva blif“vit
behörigen fullgjorda inom den tid privilegierna föreskrifva, utan en del ligga
“alldeles öde och en annan del åter måst för försummade odlingsskyldigheter för“medlas,
anser, vid sådant förhållande och då, enligt Kongl. förordningen den 17
“December 1766 och Kammar-kollegii kungörelse den 18 Juli 1821, hemman, som
“till brukens understöd äro förlänte, icke få till annat ändamål användas, utan
“skola, derest bruken nedläggas, till Kronan hemfalla, Kollegium det vara utredt,
“att vilkoren i privilegierna å deras innehafvares sida icke blifvit fullgjorda, samt
“att, såsom följd häraf, så väl frälse- och säterifriheten som all vidare besittningsrätt
till nyhemmanen redan längesedan äro af privilegii-innehafvarne förverkade,
“och får derföre underdånigst hemställa, att en noggrann och fullständig undersökning
på stället må varda genom Eders Kong! Maj:ts Befallningshafvandes
“försorg företagen på alla Gol 1 i vara bolag tillhörande hemman och nybyggen till

-- 94

Angående den
årliga af betalningen
ä lånet
till Dalslands
kanalaktiebolag.

“utrönande hvilka, som äro i förhållande till sitt mantal och ränta behörigen upp“
“odlade och bebygda, dels hvilka för närvarande äro öde och dels hvilka hemman
“och nybyggen år 1804, då privilegii-friheten för Meldrecreulzska distriktet uppförde,
icke varit i förhållande till sitt ursprungliga mantal uppodlade och be“bygde,
utan nödgats undergå förmedling, samt att, sedan en sådan undersökning
“så i ena som andra afseende! försiggått, fråga om upphörande af den förunnade
“frälse- och säterifriheten samt återgång till kronan af ej mindre de öde lemnade
“och inom privilegiitiden ej fullbordade eller förmedlade än ock öfriga för bruksrörelsen
nu ej använde hemmanen må i laga ordning emot privilegii-innehafvarne
“väckas.“

Enligt hvad Revisorerne inhemta!, är frågan om denna af Kongl. Kammarkollegium
den 20 December 1864 föreslagna undersökning ännu beroende på Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning.

Med anledning deraf att styrelsen för Dalslands kanalaktiebolag uti skrifvelse
till Fullmäktige af den 23 sistlidne Februari, jemte tillkännagifvande att
hafva till Riksgälds-kontoret levererat det belopp, 13,526 R:dr 40 öre, hvartill
behållna trafikinkomsten å segelleden från Hattefura vid Wenern till sjön Stora
Lee under år 1868 uppgått, tillika anmält, att styrelsen beslutit utaf bolagsmännen
uttaga skilnaden, 10,473 R:dr 60 öre, mellan det till Riksgälds-kontoret aflemnade
beloppet och den summa, 24,000 R:dr, som bolaget var förpligtadt att till
Riksgälds-kontoret erlägga såsom ränta för år 1868 å det till nämnde segelleds
öppnande vid 1862 och 1863 års Riksdag beviljade och sedermera utbetalda lån af

800,000 Il:dr, äfvensom att samma medel skulle, i den mån de inflöte, varda till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade, beslöto Fullmäktige infordra Kommissariatets
yttrande angående den inbetalningsskyldighet till Riksgälds-kontoret, som det enligt
de i afseende å berörde lån af Rikets Ständer fattade beslut och de för samma
lån afgifna skuldförbindelser ålegat bolaget att vid nämnde års slut fullgöra.
Uti sitt häröfver afgifna utlåtande upplyste Kommissariatet, att för ifrågavarande
lån i Riksgälds-kontoret förvarades 2 särskilda å bolagets vägnar af dess direktion
afgifna skuldförbindelser, den ena af den 20 Februari 1865 och den andra af
Augusti 1866. Enligt den förra af dessa förbindelser skulle direktionen “efter
“slutet af det år, hvarunder hvarje för sig fristående del af samma förslag blifvit
“fullbordad, till hvilket års slut motsvarande del af lånet får räntefritt innehafvas,
“inbetala till Riksgälds-kontoret eller ordres fem procent å det mot samma del, i
“förhållande till hela kostnaden för utförandet af meranämnda kommunikations,
“lod, svarande lånebelopp, af hvilka 5 procent först beräknas och afgår tre (3)
“procent årlig ränta å det efter sednast verkställda inbetalning återstående kapital
“samt det öfriga utgör afbetalning å detta kapital.41 I den sednare förbindelsen
har direktionen — sedan Rikets Ständer, på sätt mom. 10 i § 143 af det vid 1865
och 1866 års Riksmöte för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente innehåller, under
vissa vilkor medgifvit utbetalning af det då återstående statsbidraget, 350,000
R:dr — förbundit sig “att ej mindre å de nu till lyftning medgifna lånemedlen
“än jemväl å det lånebelopp af 450,000 R:dr, som förut uppburits, från och med
“1868 års början erlägga ränta enligt de grunder och med de bestämmelser i öf“rigt,
som vid detta statsbidrags beviljande blefvo af Rikets Ständer vid 1862 och

— 95 —

“1863 års Riksdag stadgade/'' Derjemte yttrade Kommissariatet att, vid tydningen
af denna sednare förbindelses innehåll, hvilket fullkomligen öfverensstämde med
ordalydelsen i åberopade reglementsparagraf och moment, det visserligen kunde
ifrågasättas, att bolaget skulle hafva skyldighet att, för så vidt det angick det
först lyftade lånebeloppet, 450,000 R:dr, i enlighet med förstnämnde skuldförbindelse,
efter slutet af det år, hvarunder hvarje för sig fristående del af arbetsföretaget
blifvit fullbordadt, inbetala 5 procent å det mot samma del, i förhållande
till hela kostnaden, svarande lånebeloppet, men att, då 25 punkten i Stats-utskottets
vid 1866 års Riksdag afgifna utlåtande N:o 78 utvisade, att den förändring
i planen för arbetet blifvit vidtagen, att icke några fristående delar deraf
ifrågakomma, utan arbetet i hela sin utsträckning skulle samtidigt utföras, samt
att den förändring i lånevilkoren, som då af Utskottet tillstyrktes, grundade sig
på motioner af ledamöter i bolagets direktion, uti hvilka motioner uppgifvits att,
derest oförutsedda hinder icke inträffade, arbetet kunde före 1867 års utgång i sin
helhet fullbordas, så syntes meningen med det ofvan omförmälda reglementsstadgandet,
ehuru till sin ordställning något dunkelt, hafva varit, det hvarken ränta
eller kapitalafbetalning skulle erläggas för det lånebelopp, som motsvarade de delar
af arbetet, som före 1867 års slut blefve färdiga, utan att den förut stadgade
inbetalningen af 5 procent om året, deraf 3 procent såsom ränta och återstoden
såsom kapitalafbetalning, skulle utgå från och med 1868 års början; till stöd för
hvilken mening Kommissariatet dessutom åberopade innehållet af § 93 i 1866 års
reglemente, samt på grund häraf ansåg, att bolaget hade att till Riksgälds-kontoret
för år 1868 inbetala 40,000 R:dr, utgörande 5 procent å hela lånesumman, och
således att, efter afdrag af derå redan levererade 13,526 R:dr 40 öre, ytterligare
dit aflemna 26,473 R:dr 60 öre. Som Fullmäktige, vid tagen kännedom om de af
bolagets direktion för sagde låns återbetalning afgifna förbindelser äfvensom de utaf
Rikets Ständer derom meddelade stadgauden, funno, att uti den af Kommissariatet
åberopade § 93 af det vid 1866 års Riksmöte utfärdade, i delta hänseende ännu gällande
reglemente föreskrifvits, att det skulle åligga det för segelleds öppnande från Hattefura
vid Wenern till sjön Stora Lee bildade bolag, att å det för detta arbetes utförande
vid 1862 och 1863 års Riksmöte beviljade lån å 800,000 R:dr erlägga
ränta från och med 1868 års början, samt att berörde paragraf till förtydligande
af denna skyldighet ordagrannt innehöll: “kommande alltså bolaget att vid slutet
“af sistnämnde år och sedan allt framgent vid hvarje års utgång till Riksgälds“kontoret
inbetala fem procent å hela lånesumman, åttahundratusen R:dr, af hvilka
“först beräknas tre procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående
“kapital samt det öfriga afgår å kapitalet", så anbefalldes Kommissariatet att erinra
bolagets styrelse om fullgörande af den sålunda föreskrifna inbetalningsskyldigheten
för sagde år.

Revisororne anse sig böra omförmäla att, ehuru Riksgälds-kontorets Kommissariat
under den 28 sistlidne Maj meddelat bolagets styrelse kännedom om
Fullmäktiges i detta hänseende meddelade beslut, så har någon ytterligare inbetalning
utöfver det, enligt hvad ofvan uppgifvits, levererade belopp af 13,526 R:dr
40 öre likväl intill innevarande månads början icke egt rum.

96 —

Bjelmare ka- Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af den till Hjelmare kanals nals-

och och slussverks framtida underhåll afsätta fond äfvensom af fonden för framtida större
^trömslolms rePara^oner yid gtrömsholms kanal, hvilka fonders säkerhetshåndlingar skola afkanahrepara-
^cmnils till Rikgälds-kontoret för att derstädes förvaras, och hvarå förteckningar
tiomfonder. äro Kontorets hufvudbok bilagde, få Revisorerne, som vid inventering af dessa
handlingar funnit dem med förteckningarne öfverensstämmande, meddela följande
uppgift:

Hjelmai^e kanals- och slussverksfond, som ursprungligen bestått af en i kanalbolagets
fastigheter Stora Wallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse af den

23 Januari 1839 å.............................R:dr 22,500: —

förökas genom upplupna räntor af 5 procent på nämnda förbindelse
och på de fonden vid hvarje års början godtgjorda räntor.

De säkerhetshåndlingar, hvilka kanalbolagets direktion, såsom
valuta för dessa hittills upplupna räntemedel, aflemnat till
Riksgälds-kontoret utgöras af Mälareprovinsernas Hypoteksförenings
och Allmänna Hypoteksbankens 5-procents-obligationer å

tillsammans ................................. „ 67,500: —

så att reparationsfondens ifrågavarande tillgångar nu uppgå till . R:dr 90,000: —

För Strömsholms kanal verks reparationsfond, som skall bildas genom afsättande
årligen utaf kanalinkomsterna af 4,500 R:dr, intilldess det från Handels- och
sjöfartsfonden erhållna räntefria förskott blifvit amorteradt, och derefter af 7,500
R:dr, har bolaget till Riksgälds-kontoret aflemnat följande låne- och säkerhetshandlingar,
nemligen:

uti fastigheter intecknade skuldförbindelser med 6 procents ränta å R:dr 17,000: —

Obligationer med 5‘A procents ränta å................. „ 3,000: —

och dito med 5 dito å.................. „ 25,900: —■

R:dr 45,900: -

Riksgäldskontor
ets kreditiv
å Riksbanken.

Det kreditiv å Riksbanken, som till belopp af 1,500,000 R:dr blifvit åt
Riksgälds-kontoret anvisadt för bestridande af detta verk åliggande utgifter, har,
enligt hvad Revisorerne af dels räkenskaperna dels Fullmäktiges protokoller in-''
hemtat, under kreditivåret 1 Maj 1868 — 30 April 1869 varit begaguadt sålunda,
att summan af derå såväl lyftade som inbetalda medel uppgått till 4,525,000 R:dr,
fördelade på följande tider:

under Maj, Juni och Juli månader 1868, på sätt
naste revisionsberättelse (sid. 91) upplyser. .
under September månad samma år........

Oktober
November
December
Januari
Februari
Mars
April

1869

Uttagning: Återbetalning:
ed-
. . 1,050,000	- 1,050,000: —
. . 850,000	— 550,000: —
	150,000: —
75,000	- - -
. . ---	- 1,175,000: --
. . 100,000	— 100,000: —
. . 850,000	— 500,000: -
. . 650,000	- 700,000: —
	— 300,000: -
:dr 4,525,000	— 4,525,000: -

- 97

Räntan efter 4 procent, som å dessa lyftade kreditivmedel upplupit och blifvit
af Riksgälds-kontoret erlagd, har utgjort 17,269 R:dr 46 öre.

I afseende å behofvet och begagnandet af samma kreditiv under det med
den 1 sistlidne Maj ingångna nya kreditiv-året anse sig Revisorerne böra meddela
den upplysning, att intill tiden för afgifvandet af Fullmäktiges berättelse

derå.............................. . uttagits

under Maj månad 1869
Juni
Juli
Augusti

800,000

400.000

500.000

550.000

R:dr 2,250,000

återbetalts
150,000: —

150,000: ........

900,000: —

1,200,000: --

För att användas vid Riksgälds-kontorets utländska liqvider hafva under den
efter sednaste Statsrevision förflutna tid vexlar och invigningar å de med utländska
bankirhus aftalade krediter blifvit af Riksgälds-kontoret utfärdade under December
månad sistlidet, år å Hamburger Mark Banko 220,000 och under Juli månad innevarande
år å 110,000 samma mynt, och således sådana krediter begagnats till
ett samtnanlagdt belopp af Hamb. Mark Banko 330,000, hvilka trasseringar blifvit,
i behörig ordning betäckta.

På sätt Fullmäktige i sin till innevarande års Riksdag afgifna berättelse
upplysa, har det belopp, 520,000 R:dr, som i sednaste revisionsberättelse (sid. 92)
omförmäles såsom oguldet utaf de af Riksgälds-kontoret under år 1868 upptagna
tillfälliga lån, blifvit inom samma års slut återbetaldt. Vid läsningen af Fullmäktiges
protokoll hafva Revisorerne funnit, att Fullmäktige den 22 Juli innevarande
år upptagit ett lån å 350,000 R:dr mot 5''A procents ränta och återbetalning
en månad efter skedd uppsägning, hvilket lån ännu icke blifvit till återbetalning
uppsagdt.

I enlighet med do stadganden, som funnits införda i Riksgälds-kontorets
vid sednasto riksdagar utfärdade reglementen, hafva Fullmäktige, i den mån de
till Riksgälds-kontoret influtna medel icke varit för dess förestående utgifter erforderliga,
sökt göra desamma räntebärande, dels genom utlåning mot antaglig
säkerhet, dels genom uppköp af obligationer. Sålunda hafva från sistlidne års
början till slutet af September månad innevarande år nedanstående belopp blifvit
såsom lån dels utlemnade och dels återbetalda:

			1868.	Utlemnade lån.	Kapital- återbetalningar.
under	l:sta	qvartalet år	....... 500,000:	339,000	—
9)	2:dra	>>	19	....... 200,000: —	700,000	—
11	3:dje	t ’	li	....... 4,600,000: —	1,325,000	—
19	4:de	91	91	....... ........	991,200	—
9>	l:sta	99	1869.	....... ......	200,000	—
))	2:drä	>9	91	....... 300,000:	257,500	—
a	3:dje	99	19	..........—	752,612	50.
				Transport 5,600,000: —	4,565,312:	50.

A agat hd t
begagna a de t
af krediter hos
utländska
bankirhus.

Af Riksgäldskontoret
upptagna
tillfälliga
lån.

Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.

Transport 5,600,000: — 4,565,312: 50.
hvarförutom, genom inköp af Riksgälds-kontorets,
för 1861 års inhemska fonderade statslån
utgifne 472-procents-obligationer å ett sammanlagdt
nominel! kapital af 32,000 R:dr,
under innevarande års 2:dra qvartal förräntats
ett för detta inköp utbetaldt belopp af . 27,140: —---—

Summa 5,627,140: — 4,565,312: 50.

Den inkomst, som under är 1868 uppkommit genom upplupna räntor och
kapital-vinster å obligationer, tillhöriga de förräntade medlen, utgjorde 142,859 R:dr 83
öre, deraf 52,153: 47 tillfallit Riksgälds-kontorets bankoräkning N:o 1 och 90,706:
36 de fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder. Den ränta, hvaremot
lån blifvit från Riksgälds-kontoret utlemnade, har i allmänhet lämpats efter
de för lånen bestämda uppsägningstider, så att för lån emot återbetalningsskyldighet
14 dagar efter uppsägning erlagts 4’/2 procents ränta, för lån på en månads
uppsägningstid 5 samt på 3 månaders uppsägningstid 5’A procents årlig
ränta.

Vid den af Revisorerna den 4 innevarande månad verkställda inventering
af de låne- och säkerhetshandlingar, som af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde
sammanlagda beloppet af tills vidare förräntade medel 2,958,677 R:dr 90
öre, deraf 1,497,387 R:dr 50 öre voro utlånade mot löpande skuldförbindelser, förskrifna
till belopp af 500,000 R:dr med 5 procents ränta samt till belopp af
997,387 R:dr 50 öre med 5 Va procents ränta.

Hvad åter angår de af'' Riksgälds-kontoret inköpta räntebärande obligationerna,
inhemtas deras beskaffenhet af nedanstående redogörelse.

Det verk eller inrättning, som utfärdat obligationerna.	l o o	Obligationernas
nominella belopp	medium af inköps-procenten.	efter inköps-pris bokförda värde i Riksmynt.
i Thlr Pr. Cour.	i Pund Sterl.	i Riksmynt.
Riksgälds-kontoret för 1855 års inhemska fonderade lån. . . Dito för dito dito........ Dito för 1858 års jernvägslån Dito för 1860 års dito..... Dito för 1861 års inhemska fonderade lån......... Dito för 1864 års jernvägslån Mälareprovinsernas Hypoteks-förening ............ Östgöta Hypoteksförening ....	4 3j H 4jl 4 4	52,200 29,500	45,000	36.000 800 80,700 500 24.000	93,89 87,50 98,20 98,56 89,45 92,67 91,00 86,47	33,800 700 136,693 77.530 72,187 750,621 455 20,753	11 55 50 4 20
Summa	—	81,700 45,000	142,000	—	1,092,740	40

Transport 1,092,740: 40.

— 99

Transport 1,092,740: 40.

Då härtill komma följande, enligt 1868 års Riksdags beslut,
från Postverket till Riksgälds-kontoret öfverlemnade obligationer,
b vilka i Kontorets räkenskaper finnas bokförda till sina nominella

belopp och inom linien upptagas efter inköpspris, nemligen:

Göta kanalbolags 4Va procents........................ 800: —

Arméens Ackords-amorteririgsfonds 4 procents.............. 5,250: —

Östgöta Hypoteksförenings 4 procents................... 139,900: —

Mälareprovinsernas Hypoteksförenings 4 procents............ 52,100:

Smålands Hypoteksförenings 4 procents ...........v .... . 169,000:

Skånska Hypoteksföreningeus 5 procents................. 1,500: —•

utgör sammanlagda beloppet af bokförda värdet utaf de obligationer,
som af Riksgälds-kontoret innehafvas i och för förräntandet af
Kontorets medel............................... 1,461,290: 40.

Revisorerne, som anställt den vanliga inventeringen i Riksgälds-kontoret,
hafva dervid funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård
förvarade konvolut, innehållande Riksdagens anordning å den, på sätt i Regeringsformens
63 § stadgas, till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditivsuinma.

Jemväl hafva Revisorerne vid samma tillfälle genomgått låne- och säkerbetsbandlingarne
för tills vidare förräntade medel och funnit samma handlingar
väl ordnade och förvarade samt till antal och beskaffenhet öfverensstämmande
med de deröfver upprättade förteckningar. Likaledes hafva Revisorerne, utan att
något dervid förekommit att anmärka, inventerat de skuld- och borgensförbindelser,
som till Riksgälds-kontoret utfärdats för beviljade och utbetalda lån för jernvägsanläggningar
samt byggnads- och vattenaftappnings- m. fl. andra dylika understöd
äfvensom de af Kongl. Maj:t godkända och Riksgälds-kontoret tillställda
säkerhetshandlingar för fullgörandet af arbetsföretag, hvilka med bidrag af allmänna
medel blifvit understödda.

Vid granskningen af borgensförbindelserna för stadgade testamentsbevillningsafgifter
samt det öfver sådana förbindelser förda särskilda diarium hafva
Revisorerne ej heller funnit någon anledning till anmärkning.

Under läsningen af Fullmäktiges protokoller hafva Revisorerne funnit, att,
enligt en till Riksgälds-kontoret insänd rapport från Öster-Sysslets fögderi af
Wermlands län, angående testamentsbevillning för år 1868, någon åtgärd sedan år
1837 icke synes hafva blifvit vidtagen för utbekommande af den bevillning, som
belöpte för de i samma rapport omförmälda testamenten af afiidno Brukspatronen
Olof Lennartsson senior, och att Fullmäktige med anledning af denna rapport infordrat
Kommissariatets utlåtande öfver beskaffenheten af och förhållandet med
dessa testamenten.

Anställda
inventeringar.

- 100

Riksgälds- Af den till Revisorerna utaf Ombudsmannen i Riksgälds-kontoret afgifna

kontorets rätts- berättelse om detta verks rättegångs- och utsöknings-ärenden synes Riksgälds9“n£s~.
0CÄ kontorets rätt och talan i afseende på der omförmälda mål och ärenden hafva
ärenden. behörigen iakttagits.

Under åberopande af hvad här finnes omförmäldt, få Revisorerne, i enlighet
med 5 § i den för dem utfärdade instruktion, för Riksdagen anmäla, att vid
Riksgälds-kontorets förvaltning i öfrigt icke varit något att erinra.

Reservationer. De i afseende på denna berättelse anmälda reservationer finnas densamma

bifogade.

Siffer- För alla i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Se nppgftema.

kreterare, som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerna anställd.

Stockholm den 15 Oktober 1869.

V. Gjerling.
Herm. Otto Falk.
Axel E. Mörner.
David von Schulzenheim.

Nils Larson,
(lust. Sam. Ikerhjelm,
(1. C. Witt.

Per Nilsson.

C. W. Linder.
M. F. Wrnrn.
Jöran Sääf.
A. TV. Chenon.

D. M. Sandahl.

- 101 —

Reservationer:

Af Herr Linder (sid. 99 i berättelsen): Mot Revisorernas fattade beslut
att icke, på sätt inom Revisionen föreslaget blifvit, inventera de af Riksgälds-kontoret
under den 1 Juli 1861 utfärdade och till Allmänna Hvpoteksbanken såsom
grundfond öfverlemnade 1,000 st. 4proc. obligationer, hvardera å 8,000 R:dr, eller
tillsammans 8 millioner R:dr R:mt, samt deraf följande uraktlåtenhet att i berättelsen
om anställda inventeringar inrymma äfven den om den nu ifrågavarande,
får jag härmed anmäla min reservation, och anhåller jag att såsom stöd för min
mot det fattade beslutet afvikande mening vördsamt få anföra följande:

Lo) Enligt § 2 mom. a) af deri under den 22 Maj 1868 för Revisorerna utfärdade
nådiga instruktionen, åligger det Revisorerna “att granska Riksgälds-kontorets
tillstånd ocb förvaltning sedan den tid sist församlade Revisorers eller Statsutskotts
granskning omfattat." Visshet om Riksgälds-kontorets “tillstånd" i det
hänseende, hvarom nu är fråga, kan ej vinnas utan anställande af inventering å
de i Allmänna Hypoteksbankens förvar lemnade offentliga medel. En sådan inventering
utgör alltså i min tanke ett åliggande för Revisorerna, hvilket de ej genom
något sitt eget beslut ega att sig undandraga. Eörhållandet är visserligen det, att
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ega att i Allmänna Hypoteksbankens styrelse
insätta en ledamot, som tillika är vice ordförande i styrelsen, samt att en ledamot
i den revision af Allmänna Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper, som
årligen skall anställas, af Fullmäktige utses, hvilken ledamot tillika är revisionens
ordförande; men denna omständighet befriar lika litet Statsrevisionen från uppfyllande
af dess skyldighet, som föreskrift om särskilda revisioner å alla andra
förvaltningar af statsmedel får anses innebära eu sådan befrielse. Reglementet
föreskrifver tvärtom i uttryckliga ord, att Statsrevisorernas granskningsåtgärder
skola sträcka sig till allt hvad ej “föregående revisorers eller Stats-utskotts granskning
omfattat."

2:o) För vinnande af öfversigt öfver landets affärsställning är äfven nödigt,
att Riksdagen sättes i direkt tillfälle att bedöma de operationer, som företagas af
en så storartad samt på landets kredit öfver hufvud och särskildt på landtbrukets
förhållanden i så hög grad inverkande inrättning som Allmänna Hypoteksbanken.
Genom framställningar, som i sammanhang med en från statsrevisionen till Riksdagen
afgifven berättelse rörande anställd inventering af Hypoteksbankens grundfond
kunde komma att göras, skulle det blifva för Riksdagen möjligt att antingen
erhålla en sådan öfversigt eller åtminstone vidtaga de åtgärder för erhållande deraf,
hvilka af sig företeende omständigheter kunde föranledas. Ett vigtigt stöd för

102 —

denna min åsigt liemtar jag från den sakrika diskussion i ämnet, som under sistförflutne
Riksdag fördes i Första Kammaren, och hvarom protokollet öfver Kammarens
öfverläggningar den 3 nästlidne Mars (Första Kammarens Prof. I. sid.
247 ff.) lemnar öfvertygande bevis.

Herrar Wcern och Chenon hafva instämt uti förestående reservation.

Af Herr Witt (sid. 68—71 i berättelsen): Jag anser att Revisorerne bort fästa
uppmärksamheten på och till Riksdagens bepröfvande hemställa, huruvida den af
Riksgäldsfullmäktige gjorda tillämpning af det, enligt mitt förmenande, oklart och
inkonseqvent sammanfattade lånekontraktet verkligen är den rätta. För frågans
nelysande får jag anföra följande. Af räkenskaperna inhemtas, att Fullmäktige
vid aflemnandet af de obligationer, hvilka, i händelse lånet ingått på de tider, som
i § 3 af kontraktet äro uppgifna, först år 1869 skalle kommit Herrar Raphael &
Sons till banda, låtit kuponerna för år 1868, utan ersättning, medfölja obligationerna,
hvarigenom den orimlighet inträffat att dubbel ränta, eller 10 procent, blifvit
under viss tid utbetald till långifvarne. Härtill kommer, att, som Riksgäldskontoret
ej kunde för tillfället använda hela det dubbel ränta dragande beloppet,
utan lät någon del af detsamma qvarstå på deposition hos långifvarne mot två
procent, så gjorde låntagaren under tiden en ren förlust af åtta procent på det
deponerade beloppet, genom tillämpning af ett kontrakt, som bland annat innehåller,
att det är på god tro afslutadt och skall på ett billigt och redbart sätt
tydas. Hade Raphael & Sons icke inbetalt lånet förr än vid de i kontraktet angifna
tider, så skulle, på det sätt Fullmäktige tillämpat kontraktet, Raphael &
Sons äfven i det fallet fått emottaga 1868 års kuponer för hela lånet. Detta
synes icke öfverensstämma med kontraktets föreskrift i § 2, der det heter: “och
“skall hvarje obligation åtföljas af halfårsvis eller den 1 Januari och 1 Juli hvarje
“år till betalning förfallande, af Riksgälds-kontoret likaledes utfärdade och på iu“nehafvaren
ställda räntekuponer.“ Dessa ord innebära, att obligationerna skola
vara försedda med kuponor, som komma att förfalla, alltså icke med sådana, som
redan äro förfallna. Ytterligare innehåller § 3, att de lånemedel, som vid olika
tider skulle inleinnas till Riksgälds-kontoret, böra “oafkortadt“ ställas till Riksgälds-kontorets
disposition, och man kan väl svårligen säga att så sker, om långifvarne
ega rättighet att, i samma ögonblick de inlemna lånebeloppet och få i
handen obligationerna, af dessa samma obligationer afklippa en del förfallna kuponer
och återlemna dessa med påstående att genast återfå en mot dem svarande
del af den inlemnade lånesumman. Slutligen finner man uti § 9 en föreskrift,
“att, under den tid lånemedlen af Riksgälds-kontoret indragas, detta anslag icke
“kommer att öfverstiga hvad som motsvarar ränte- och amorteringsbeloppet förde
“då influtna lånemedlen.''1 Detta stadgande häntyder på, att de, som skrifvit kontraktet,
tagit för afgjordt att, under den tid lånet indrogs, icke skulle erläggas ränta
på hela lånesumman. Allt detta synes tala för en annan mening med kontraktsbestäminelserna,
än den Fullmäktige tillämpat.

Af Herr Sciäf (sid. 68 — 71 i berättelsen): Sedan det, efter öfverläggningen om
sättet, hvarpå i revisionsberättelsen skulle redogöras för den slutliga realisationen
af 1868 års statslån, blifvit beslutadt, att dervid icke skulle omförmälas något,
som dels från en afdelning af Revisionen, dels under öfverläggningar, föreslagits i
afsigt att visa, huru det mellan Riksgälds-kontoret och Bankirhuset R. Raphael &
Sons upprättade lånekontrakt blifvit utförd t och til lämpad t; får jag, såsom afvi -

— 103

kande irån pluralitetens mening i detta fall, härmedelst afgifva min reservation;
utgående dervid från följande omständigheter, hemtade ur kontraktet och räkenskaperna,
jemförda med hvarandra.

Riksgälds-kontorets hufvudbok och deri upplagde räkning öfver lånet visar,
att vid indragningen deraf långifvaren fått räkna sig till godo icke allenast fastställd
5 procents årlig ränta från de tidigare inbetalningsdagarne till de terminer,
då, enligt kontraktet, de bestämda beloppen bort ingå, utan äfven 25,000 Pd. St.
såsom ränta redan för första halfåret å hela det negocierade lånebeloppet, en million
Pd. St., oaktadt kontraktet bestämmer, att %-delar deraf först 1869 skola
inbetalas, och räntan för detta sednare belopp således först med det årets kupou
bort gäldas. Då långifvaren sålunda utan ersättning fått emottaga de för 1868
löpande räntekuponerna äfven för de belopp, som i kontraktet betingats att först
1869 ingå, synes detta hafva berott på en från kontraktets innehåll afvikande
tydning deraf.

Af kontraktet synes nemligen, att ingen bestämmelse ansetts nödig hvarken
angående ersättning eller eftergift af den ränta, som enligt de stadgade halfårsräntekuponerna
upplöper från den 1 Juli 1868 och 1 Januari 1869 intill de dagar,
då långifvaren bort ställa de särskilda lånebeloppen till Riksgälds-kontorets disposition.
Att således i detta afseende kunnat så förfaras, som häfdadt bruk och coutume
gifver vid handen, dertill kan ytterligare anledning hemtas af innehållet i
§ 19, der det heter, att “detta kontrakt, som å ömse sidor är på god tro afslutadt,
skall, i händelse af skiljaktiga meningar, på ett billigt och redbart sått tydas.“

Då enligt § 3 mom. 1 de olika betalningsterminerna äro förlagda långt in
på det halfår, för hvilket hvarje obligations räntekupon är utställd, kan det således
icke vara annat än nyssnämnda bruk i dylika affärer, men icke kontraktet,
som bestämmer, huruvida långifvaren skall åtnjuta den före betalningstiden upplupna
räntan, utan särskild ersättning vid den löpande kuponens öfverlåtelse, eller
om en sådan ersättning skall vid inbetalningen af de särskilda beloppen tagas i
beräkning och liqvideras.

Yid tillämpningen af kontraktet har det förstnämnda bruket, att utan ersättning
öfverlemna den löpande halfårskuponen, blifvit iakttaget, ehuru, såsom
nyss nämndes, hvarje föreskrift i detta afseende saknas, som dertill förbinder låntagaren,
hvarföre ock denna eftergift här framstår såsom, åtminstone af kontraktet,
alldeles opåkallad. Så länge de till Riksgälds-kontorets disposition ställda summorna
endast omfattade de tre första femtedelarne af lånet, hvilka enligt kontraktet
skulle inbetalas under sista halfåret af 1868, för hvilket första kuponen utgör
ränteförbindelse, torde emellertid för det iakttagna sättet öfligt, bruk kunna åberopas,
och således äfven vinna tillämpning vid inbetalningarne af de belopp, som
under 1869 bort ingå, eller i afseende på de två första halfårskuponerna hvar
för sig.

Deremot kan intet bruk eller antagen coutume, ej heller en “billig och redbar“
tydning af kontraktet åberopas till stöd för att en redan utlupen och förfallen
kupon från ett föregående halfår öfverlåtes för inbetalningar, som kontraktsenligt
först ske nästföljande halfår. Då det ifrågavarande kontraktet således stadgar, att
de två sista femtedelarne skola inbetalas först 1869 den 1 Mars och 1 Maj, må
antagligen den andra eller 1869 års kupon vid dessa liqvider kunna aflemnas
utan ersättning för den från den 1 Januari samma år till de fastställda betalningsdagarne
upplupna räntan, i likhet med det iakttagna sättet vid inbetalningarne
under första halfåret, men ingalunda kan derjemte 1868 års kupon utan all er -

104 —

sättning öfverlåtas för penningar, som kontraktsenligt först 1869 skola inbetalas;
detta sednare tillförbinder icke kontraktet, ej heller är det sed och bruk att utan
särskildt uttryckligt förbehåll betala ränta för flera (här resp. åtta och tio)
månader förr än från den dag ett lån lemnas, utom möjligen då det blott är

fråga om eu för det löpande halfåret odelbar kupon, hvarom nyss blifvit nämnd t.

Då Riksgälds-kontoret, såsom låntagare, betingat sig, att först under år 1869 mottaga
Vo-delar af den kontraherade lånesumman, måste väl detta också efter vanligt
bruk och sed innefatta aftal om att först under det året betala ränta för samma
belopp, eller att ränteberäkningen derå först med året 1869 skall taga sin början;
ty till något derutöfver förbinder icke kontraktet, ej heller en “billig och redbar"
tydning deraf.

Nyssnämnda bestämmelse, såsom utgörande ett af hufvuddragen i kontraktet,
är således för båda kontrahenterna oförtydbar och kan framför allt icke af
Riksgälds-kontorets Fullmäktige förbises, utan att staten ådrages en betydlig förlust;
hvarföre ett strängt vidhållande af denna bestämmelse måste iakttagas.

Detta har ock, utan hinder af någon i kontraktet befintlig tvätydighet i

detta afseende, kunnat ske; ty för det fall, som i § 6 mom. 2 förutses och för

hvilket långifvarne betingat sig rättighet att, “om de (let önska", tidigare än hvad
förut är bestämdt, verkställa inbetalningar å lånet, är ett särslcildt stadgande intaget,
det nemligen att långifvarne för tidigare, “afräkningsvis in betaide medel" ega
att innehålla fem procents årlig ränta från inbetalningsdagen till den dag, då
samma medel enligt tidsbestämmelserna i kontraktet skulle ställas till Riksgäldskontorets
disposition. Någon annan påföljd ån den här kontraktsmessigt bestämda
kan således den förutsedda, eventuelt tidigare inbetalningen icke hafva; den kan
ingalunda rubba kontraktets hufvudbestämmelser och deraf härflytande följder, utan
endast inbringa långifvarne en bestämd diskontränta, hvilken nu, enligt hufvudbolteu,
uppgått till 265,147 R:dr 42 öre; börande detta belopp således också utgöra
den enda godtgörelsen för dessa tidigare inbetalningar, kvilka för öfrigt enligt § 3
mom. 1 böra “oafkortadt" till de fastställda beloppen ställas til! Riksgälds-kontorets
disposition. Af detta sistnämnda stadgande, der ordet “oafkortad<“ väl måste
ega någon betydelse, framgår tydligen att långifvaren, för det fall att de
bestämda betalningstiderna af honom iakttagits, icke egt förminska dessa summor
med något afdrag, som dock helt naturligt blifvit följden och icke kunnat förvägras,
om långifvaren jemte obligationerna för de belopp, som t. ex. skulle betalas
den 1 Mars 1869, äfven fått mottaga räntekuponer, som under år 1868 upplupit
och voro till betalning förfallne den 1 Januari 1869. Med dessa kuponer,
som två månader förut voro förfallne, hade de helt visst den 1 Mars liqviderat
en del (5,000 Pd. St.) af beloppet (174,000 Pd. St.), som likväl enligt kontraktets
ordalydelse bort oafkortadt inbetalas; samma operation hade äfven vid inbetalningen
af sista femtedelen den 1 Maj 1869 kunnat ske. Ett sådant öfverlemnande
af utlupne och förfallne kuponer kan således ej förutsättas vara kontraktets mening,
finnes ock ingenstädes deri att läsa. Anmärkningsvärdt synes det derföre
vara, att icke allenast den upplupna räntan å den för halfåret löpande kuponon
efterskänkts, utan att äfven, i händelse de fastställda betalningsterminerna ai långifvarne
iakttagits, den för år 1868 upplupna och förfallna kuponen utan ersättning
fått åtfölja de obligationer, som utgöra liqvid för de två sista femtedelarne,
hvilka kontraktsenligt först skolat betalas den 1 Mars och 1 Maj 1869. Enär
bestämmelsen angående de olika inbetalningsterminerna bibehållit hela sin kraft
med afseende på långifvarne, då dessa terminer legat till grund för deras ränte -

105 —

godtgörelse, men icke ensidigt får till deras fördel allenast tillämpas, bör den väl
äfven vara lika gällande för låntagaren, beträffande ränteberäkningen å de sista
två femtedelarue af lånet. Följden häraf blir då, att, i händelse långifvarne, såsom
nu inträffat, vilja, tidigare än kontraktet fastställer, komma i besittning af
sistnämnde obligationer jemte de för år 1868 löpande räntekuponerna, äfven dessa
sednare måsto hafva blifvit af R. Raphael & Sons inlöste. Som först nu kunnat
, räkenskaperna inheintas, att så icke skett, har jag ansett, att Revisorerne bort
detta förhållande till Riksdagen omförmäla.

— 106 -

Bilaga, litt. A, till 1869 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-kontoret.

Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räken kassa-inkomster

och

Inkomster:

Riksmynt.

3,727,572: 15.
8,910: 24.

914,841: 54.

Allmän bevillning......................>640,378: 86.

Dito dito af vapenskatt............ yb/,2<0: oo.

Stämpelafgifter för spelkort................ 47,oon

Dito „ tidningar............... 67,-,30:

Observationsmedel ....................j.5,591: 21.

Skatteköpeskillingar
Ekeskogslösen . . . .

7,227: 14.
1,683: 10.

Kapitalafbetalningar å de för vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd
........................ 5o Räntor

å dessa lån.................... 4oo,.>0b. 3.

Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna extia

statsanslag........................ 8,428: 32.

Dito å kreditivet för fortsatt tillämpning af de nya
pensionsstaterna för Arméen och Gotlands nationalbeväring
.................... 11,867: 48.

Fordran bos Bankirhuset von Erlanger & Söhno i Frankfurt am

Main, inbetald från bankoräkningen N:o 3,............

Förskott till bestridande af de å Kongl. Stats-kontoret anvisade

utgifter......................

Besparingar å anslagen under riksstatens

titel ...........................

Reservationer på anslaget till Mynt- och Kontrollverken
..........................

Manufaktur-diskontens vinstmedel............ 21,000: —

Äldre depositionsmedel................... 1,24/: 27.

Utaf behållna trafik-inkomsten vid statens jern vägar

för år 1867 .............. 580,701: 73.

i afräkning för år 1868 ....._•__219,298: 27. 800,000: —

Riksgälds-kontorets andel uti Riksbankens behållna

vinst för år 1866 .................. 1,500,000:

åttonde hufvud .

. . 100,000: —

40,000: -

20,295: SO.
1,012: 44.
1,500,000: —

2,462,247

27.

29.

Influtne medel å 1868 års fonderade statslån............. 12,480,014

Inbetalning å tills vidare förräntade medel............... 2,943,057

1 Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken lyftade medel .... 3,625,000

Af Riksgälds-kontoret upptagna tillfälliga lån........ . 1,720,000

Krediten hos Nordtvska banken i Hamburg..... 365,678: 40.

Dito hos Bankirhuset Paul Mendelsohn Bar tholdv

i dito................. 141,026:

Dito hos Hrr Raphael & Sons i London . . . . 270,000: — 776,704: 40.

Transport 19,179,655: 15.

— 107

skaper för år 1868, utvisande detta verks
utgifter under nämnda år.

Utgifter:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen

Under 1844—1845 års Riksdag beviljadt extra statsanslag:

För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Föreskrift-sällskapets
samlingar..................... 1

Under 1847—1848 års Riksdag beviljadt extra statsanslag:

lill bidrag för en pensionsfond åt kommissionslandtmätare jemte
deras enkor och barn ...........

Luder 1850—1851 års Riksdag beviljadt extra statsanslag:

För hamnbyggnad vid Kalmar..................

Under 1853—1854 års Riksdag beviljadt extra statsanslag:

För utvidgning och förbättring af VVadstena, Göteborgs och
Hernösands hospitaler....................

Under 1856 1858 års Riksdag beviljadt extra statsanslag
For utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till be -

redande af odlingsföreta

2,300:

fortsatt utgifning al äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och
handlingar.......................

uppförande af ny byggnad för Göteborgs hospital 119,000
löneförbättring åt lärare vid stadspedagogierm. m. 300

Under 1850 —1860 års Riksdag beviljadt extra statsanslag:

För befordrande af utgifningen utaf äldre, för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar

Riksmynt.
300,000: —

1,050: -

7,200: —
1,500: —

75,000: -

123,500: 1.

99: 99.

Under 1862—1863 års Riksdag beviljade extra statsanslag:
Utbetalda anslag under 5:te hufvudtiteln ...... 150 000-

it , -j . , __’ *

6: te
7:de
8:de

dito

67,138:
20,000: —
32,229: 35.

Under 186 i

-1866 års Riksdag beviljade extra statsanslag:

269,367: 35.

anslag under	2:dra	hufvudtiteln......	51,000: —
79 77	4:dc	dito ......	18,600:
		Transport	69,000: —	777,717: 35.

— 108 —

Transport

Salpeterfondens behållning vid 1866 års slut .............

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord . . ... • • • • • •
Ersatte förskott, influtne ådömde ersättningar, försåldt riksdagstryck
m. m. samt extra inkomster.................

29,179,455: 15.
9,825: —
.3,394: 64.

771: 94.

Transport 30,193,646: 73-

109 —

Transport. 69,000

Utbetalda anslag under 5:t,e hufvudtiteln....... 957.200

It j, ,5 6,tc

tt ,, ,, 7:de

tt it it 3.de

tt tt tt 9:de

dito ....... 253,550

dito ....... 18,000

dito ....... 58,815

dito ....... 1,300

44.

79.

Under 1867 års Riksdag beviljade extra statsanslag:

Utbetalda anslag under 2:dra hufvudtiteln...... 12,000: —

» » „ 4:de dito ....... 1,480,360: 25.

v „ 5:te dito ...... 20,000: —

tt tt tt 6. te dito ...... 644,287: —

„ „ 7:de dito ...... 24,700: —

» » tt 8:de dito ...... 358,641: —

» » n 9:de dito ...... 377,500: —

Under 1868 års Riksdag beviljade extra statsanslag:

Till reparationer å vågbrytaren utanför Wisbv . . . 6,750: —

„ beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af
missväxt och dyr tid nödställda befolkningen

inom vissa delar af landet............ 161,030: _

„ ersättande af åtskilliga utaf Stats-kontoret samt
en del länsstyrelser förskottsvis bestridda utgifter
......................... 215,849: 23.

„ Professoren Sten Stenberg för anskaffande af
större partier lafvar, att försöksvis användas
såsom materiel för beredning af bränvin,.... 5,000: —

,, väganläggningar inom Kronobergs och Werm lai>ds

län....................... 79,805: —

777,717: 35.

1,358.466: 23.

2,917,488: 25.

468,434: 23.

För statens jernviigsbyggnader utbetalda anslag:

Beviljade vid 1865—1866 års Riksdag:

Till fortsättande af arbetena åNordvestra stambanan 450,000: —

Beviljade vid 1867 års Riksdag:

Till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan 2,000,000: —
Låneunderstöd:

För åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening
mellan sjöarne Östra och Westra Silen inom Elfsborgs'' och

Wermlands län ................... 103,000: - -

tt uppförande af en byggnad för Karlstads högre

elementarläroverk.................. 20,000: —

„ förändring och tillbyggnad af elementarläro verksbyggnaden

i Skara.............. 20,000: —

„ läroverksbyggnad i Upsala............. 120,000: _

„ utdikning och aftappning af sanka trakter och

sjöar till beredande af odlingsföretag...... 126,700: —

Transport

2,450,000: —

389,700: —
8,361,806: 6.

Transport 30,103,646: 73.

Transport 30,193,646: 73.

111 -

1868 års anslag till ränta och amortissement för 1855 års^nhemska
fonderade statslån........ ‘e“18Ka

Dito för 1858 års jernvägslån ............... 7rtrA? 7ö

Dito 1860 „ jern vägslån . . . ...... fj

Dito „ 1861 „ fonderade statslån ‘ la

Dito „ 1864 „ jernvägslån...... " '' '' 5®;'' g.

uito „ 18ob „ dito .............. 748,1.06: 11

Omkostnader för 1864 års jernvägslån........7

Dito „ 1865 „ temporära statslån . . i.'' Gq''

Dito „ 1866 „ jernvägslån........_

Dito „ 1868 „ fonderade statslån..... 9,660- 1

Återbetalning af upptagna tillfälliga lån...... -1

Räntebetalningar å dito.................'' '' pgO 193- 34

Kapital-afbetalmngar å Riksgälds-kontorets öfriga låneskulder.
............ ° „

Räntebetalningar för dito......'' 301272- 72

Återbetalning af liftade belopp å kassakreditivetT"

Räntebetalningar för dito......716 67

Uppköpta vexlar och invisningar

Inlösen af riksgäldssedel* . .ö........ ...............

Förskott till bestridande af de å Statskontoret anvisade utefter ''
Smil . r''ke,S t0rem\ e"er “ir“ *«* och angelägna

Riksdags- och revisions-kostnader:

Fö1'' ™ års Rif.sdag-......... • 3,665: 10.

” lam ” d,lt0 .......... 399,518: 33.

” aooj ,, dito .......... 200* 25

Byggnadsarbeten å Riksdagens hus ochl^TeTTTT''’ 4°S472- 63

™ i{°m7Pftecng af ri^dagsbiblioteket........ ''^g!

Uor 1867 års Statsrevision........ 2 772* 23

” 18(58 » » 12,120-'' 93 ’

Aflöning, resekostnader och expenseiHärÄi^ 13’893: 1&

ombudsmannen och hans expedition........ 1G57S. 32

Förvaltnings- och uppbörds-kostnader m. m.:

LÖDtoretarV0<3en’ peDsi01ier och “Fenser vid Riksgälds-kon Fromma

stiftelsers andelar i kor''ts''tämpelafgiften! * SS 2l''
Omkostnader vid kortstämplingen. . ° 21''

För uttaxering inom Stockholms stad af allmän *

bevilining samt vapenskatt..... ino9o. rr

” dlto dlt0 lnom Hallands, Wester-Norrlands m. fl.'' ’

“.......................... 7,037: 82.

Transport 127,812T487 25

8,361,806: 6.

2,346,680: 44.

10,435: 18.
5,861,393: 34.

944,604: 38.

4,634,716: 67.
842,274: 25.
149: 41.
1,500,000: —

130,000: —

493,237: 49.

,125,297: 22.

Transport 30,193,646: 73.

Summa R:dr 30,193,646: 73.

— 113 —

Transport 127,812: 48. 25,125,297: 22.
För tryckning och häftning af bevillningsstadgan . . 807: 72.

Omkostnader vid tidningsstämplingen.......... 6,000: —

Observations- och indrifnings-arvoden åt tjensteman i

Kong]. Kammar-rätten................ 966: 12. 135 602’ 3''?

Tills vidare förräntade medel........................ 4,300,000: —

Förskott till inlösen af förfallne räntekuponer............. 87,201: 31.

Ersättning till liqvidations- och amortissementsfonderna för förskjutna
medel.............................. 541,247: 66.

Förskjutne brandförsäkringsafgifter för Konradsfors bruk...... 356: 16.

= 39,189,704: 67.

Inkomster utöfver utgifter år 1868 å Riksgälds-kontorets bankoräkning
lS:o 1............ 3,942: 6.

Summa R:dr 30,193,646: 73.

Stockholm den 15 Oktober 1869.

D. M. Sautluhl.

~ 114 —

Bilaga, litfc. B., till 1869 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-verket.

Beräkning öfver de till statens och enskilda jernvägssamt
de medel, livilka genom upptagna
af dessa utbetalningar, till Kontoret

Inkomster genom

1855 års inhemska lån .........

1858 års lån. . . . Thlr 8,190,500: —

1860 års lån. ... „ 8,000,000: —

Dito mot premieobligationer
å tillhopa
2,400,000

Thlr, bokförda till
endast 5/6 af nominella
beloppet. „ 2,000,000: —

1861 års inhemska lån.........

1864 års lån . . Pd. St. 555,700: —

1866 års lån . . Thlr 9,932,300: -

1867 års inhemska lån.........

1868 års lån . . Pd. St. 1,150,000: —

	Obligationernas
	ursprungliga	För obligationerna
	belopp.	erhållen valuta.
Räntefot.
	R:mt.	R:mt.
och 4 %	281,900: —	267,688: 94.
4* %	21,841,333: 33.	19,703,472: 60.
4$ %
	26,666,666: 67.	25,615,074: 70.
4J °/o	3,000,000: —	2,760,650: —
4J %	9,891,460: —	8,790,836: 55.
5 %	26,486,133: 33.	23,539,389: 62.
5 %	6,000,000: —	5,850,248: 85.
5 %	20,700,000: —	17,871,301: 44.

S:gr 114,867,493

33. 104,398,662: 70-

Räntevinst å statslånetonden, till Riksgälds-kontoret levererad

åren 1863—1865, ........................... 370,000: —

Behållning å inkomsterna genom trafiken å statens jernvägar, enligt
1862 oeli 1863 års Riksdags beslut,............. 700,000: —

Ersättning för exproprierad, staten tillhörig jord, äfvensom för

bestridda kostnader för jordexpropriationer........''. . . 20,590: 19.

Transport 105,489,252: 89.

— 115

anläggningar från Riksgäld s-kontoret utbetalda belopp,
statslån in. fl. inkomster, för verkställande
influtit intill den 1 Oktober 1869.

Utbetaldt för Statens jernvägslnjggnader Dito ...........	Utbetalnings- årct. 1855. 1856.	Anslag. 1,800,000 4,125,000	—	Lån.	Summa. R:mt.
Dito ...........	1857.	5.945.000 7.810.000 6.620.000	_	___ _ _	___
Dito ...........	1858.	_	___	___
Dito ...........	1859.	_	___	___
Dito ..........	1860.	7.550.000 6.750.000	_	___	___
Dito ...........	1861.	__	___	_- __
Dito ...........	1862.	6.750.000 9.315.000 9.112.000 8.812.000 6,576,538 2,150,000	_	____	___
Dito ...........	1863.	_	__
Dito ...........	1864.	__	___	___
Dito ...........	1865.	_	____	___
Dito ..........	1866.	_	___	____
Dito ...........	1867.	_	___	___
Dito ...........	1868.	2,450,000	_	__—	__—
Dito ...........	1869.	500,462	—	—. __	86,266,000: —
Komplettering af trafikmate- rielen ........... Dito ...........	1866. 1867.	1,400,000 600,000	—	—	2,000,000: —
Under sökning skostnader . . Dito ...........	1855. 1856.	60,000 30,000	—	—---	—
Dito ...........	1857.	19,425 100,000 50,000	95.	___	___
	1858.		_____	___
Dito ...........	1859.	__	___	__.
Dito ...........	1863.	2,862	59.	—	262,288: 54.
Enskilda jernvägs-anläggningar: Kristinehamn—Sjöändan. Nora—Ervalla....... Dito ...........	1849. 11854. ! 1855. 11862. '' 1858.	75,000: 22,500: 15,000:	—	100.000: — 150,000: - 75,000: —	—
	Transport	112,500:	—	325,000: -	88,528,288: 54.

Transport 105,489,252: 89.

Summa R:dr 105,489,252: 89.

— 117 —

Utbetalnings året.

Transport

Norbergs jernväg-..... 1855—1856.

Dito ..... 1858.

Norra Barken—Wessman 1856—1857.

Dito ........... 1858.

Grefle—Falun........ 1855—1859.

Dito ........... 1858-1859.

Hudiksvall—Dellen .... 1858—1859.
Söderhamn—Bergviken . 1858—1860.
Borås—Herrljunga .... 1862—1863.

Ystad—Eslöf........1864—1866.

Landskrona—Eslöf .... 1864—1866.
Helsingborg—Årup .... 1864—1865.
Kristianstad—Hessleholm 1864—4865.

Wexiö—Alfvesta..... 1864.

Köping—Uttersberg . . . 1864—1865.
Herrljunga — W enersborg

. —Uddevalla....... 1865—1867.

Örebro—Arboga...... 1866.

S:gr

Saldo....................

Anslag.

112.500:

160,000:

Lån.

325.000

150.000

200.000
200,000

2.400.000
600,000

370.000

500.000

1.436.000

2.450.000

1.200.000
1,100,000

720.000

434.000

500.000

3,240,000:

Summa.

R:mt.

88,528,288: 54.

272,500: — 15,975,000:

16,247,500: —
713,464: 35.

Summa R:dr 105,489,252:89.

— 118 —

Till bestridande af ränta och kapitalafbctalning för de fonderade
statslånen utgå årligen följande belopp:

för 1855 års lån

„ 1858 „ „

„ 1860 „ „

„ 1861 „ „

1866 „

„ 1868 „ „

.....R:dr 13,655: —

..... „ 1,166,666:67.

..... „ 1,466,000: —

165,000: -

489,500: —

1,380,000: -

..... „ 1,086,750: —

Summa ft:dr 5,767,571:67.

Tabell, utvisande den vid slutet af duni månad 18119 återstående kapitalskulden
för de fonderade statslånen äfvensom den intill nämnda
tid å desamma verkställda afbctalningar:

Kapital-återstod

Verkställd vid slutet af

amortering. Juni månad

1869.

1855 års lån

1858 „
1860 „
1861 „
1864 „
1866 „
1868 „

.................... 58,200	— 223,700	—
........................ 2,960,266	67. 18,881,066	66.
........................ 3,487,155	56. 23,179,511	11.
....................... 281,300	— 2,718,700	—
................... 307,940	— 9,583,520	_
..................... 210,133	33. 26,276,000	_
........................ 52,200	— 20,250.000	—
Summa R:dr 7,357,195	56. 101,112,497:77.

— 119

Tabell, utvisande kapitalåterstoden vid 1868 års slut af
jcrnvägsanläggningar anvisade låneunderstöd samt beloppet af
tidpunkt verkställda återbetalningars

Verkställda
kapitalaf
betalningar.

Kristinehamn—Sjöändan................ 55,012: 95.

Nora—Ervalla...................... 54,902: 80.

Dito........................... 67,544: 25.

Norbergs jernväg.................... 17,915: 58.

Dito............................ 20.473: 23.

Norra Barken—Wessman............... 43,293: 44

Dito........................... 42,963: 64.

Gefle—Falun........................ 258,206: 86.

Dito ........................... 600,000: —

Hudiksvall—Dellen................... 39,209: 87.

Söderhamn—Bergviken ................ 46,074: 69.

Borås—Herrljunga................... 103,181: 49.

Ystad—Eslöf....................... ....... —

Landskrona—Eslöf . .................. 13,537: 69.

Helsingborg—Årup................... 12,960: 8.

Kristianstad—Hessleholm............... 17,141: 98.

Wexiö—Alfvesta.................... 10,763: 85.

Köping—Uttersberg.................. 37,108: 67.

Herrljunga—Wenersborg—Uddevalla........ ..—

Summa R:dr 1,440,291: 7.

Stockholm den 15 Oktober 1869.

de till enskilda
de till samma

Den 31 December
1868 återstående
kapitalbelopp.

44,987: 5.
95,097: 20.
7,455: 75.
132,084: 42.
129,526: 77.
156,706: 56.
157,036: 36.
2,141,793: 14.

330,790: 13.
453,925: 31.
1,332,818: 51.
2,450.000: —
1,186,462: 31.
1,087,039: 92.
702,858: 2.
423,236: 15.
462,891: 33.
3,240,000: -

14,534,708: 93.

1>. M. Sandalil.

Bilaga, litt. 0., till 1868 års revisionsberättelse, angående Riksgälds-verket.

Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader

för 1868 års Riksdag.

	Riksdags manna-ar voden	-	Reäekost- nadsersätt- ningar.	Tjenstemäns och betjentes månadsarvo-den och dag-traktamenten	Trycknings-och häft-ningskost-nader.	Diverse utgifter. 1	Summa Riksmynt.
(För Riksdagens Första Kammare......	—	—			21,302	13	466	28	676	35	22,444	76
„ Riksdagens Andra Kammare......	227,890	—	18,35957	28,758	15	488	49	774	76	276,270	97
„ Konstitutious-utskottet..........	—	—		—	3,318	17	64	25	147	46	3,529	88
					17,063	53	216	98	469	29	17,749	80
„ Bevillnings-utskottet...........	__	—	___	—	3,925	48	124	50	302	19	4,352	17
					3,359	48	_____		95	85	3 455	33
„ Lag-utskottet................		—	__	—	3,386	98	39	65	188	22	3,614	85
„ Sammansatta Stats- och Banko-ut-
skottet....................	—	—			—	—	—	—	• 3	52	3	52
„ Sammansatta Stats- och Lag-utskottet	—	—		—	—	—	—	—	3	84	3	84
„ Sammansatta Banko- och Lag-utskottet	—	—	_	—	200	—	—	—	8	97	20S	97
„ Riksdagens särskilda Utskott för be-
„ handling af frågor rörande förvaltningen	—	—		—	2,188	12	—	....	11014	2,298	26
„ Andra Kammarens tillfälliga Utskott	---	—		—	—	—	—	—	15S	61	158	61
„ Riksdagens kansli.............	—	___		—	11,499	75	36,168	86	1,553	30	49,221	91
„ Riksdagens klubb.............	—	—	—	--	—	—	—	—	288	23	288	23
Allmänna omkostnader, nemligen:
häftnings- och bindningskostnad 165: 34.	—	—	—	—	—	—	— --	—	—	—		—
arvoden .........*..... 2,154: 49.	—	—	—	—	—	—		—	----	—		—
skrifmaterialier m. m.......11,041: —-	—	—	—	—	—			—	—		—	—
ljus och lyshållning....... 2,323: 77.	—	—	—	.....	—	—		....	—	—	——	—
diverse utgifter.......... 416: 97.	---	—	—	—	2,154	49	165	i34	13,781	74	16,101	57
Summa R:dr	227,890 —	\| 18,359\|57 97,156 28	37,734\|35 18,5(5214 71399,702167

Stockholm den 15 Oktober 1869.

D. M. SaudaM

— 121 —

Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret

utlåtande angående sednast församlade
Revisorers berättelse om granskningen
af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper.

Till 1870 års Riksdag.

att efterkomma stadgandet i 5 § af instruktionen för revisionerna af
Riksgälds-kontorets förvaltning och tillstånd, hafva Fullmäktige i Riksgäldskon
toret ansett sig höra bifoga innevarande års Revisorers berättelse om revisionen
ai detta verk nedanstående upplysningar och yttranden.

Efter meddelad uppgift å Riksgälds-kontorets förvaltningskostnader under
revisionsåret, hafva Revisorerne (sid. 81 i den tryckta berättelsen) anfört, att de
fästat sin uppmärksamhet vid de arvoden, som på grund af 110 § i 1868 års
reglemente blifvit tillerkända en del tjensteman i Riksgälds-kontoret för biträde
åt Lånedeputerade. Då, enligt hvad i åberopade § stadgades, tjensteman, som
kommit i åtnjutande af den högre aflöningen inom första eller den efter flerårig
tjenstgöring medgifna löneförhöjningen inom andra och tredje fljenstegraderna, icke
finge tilläggas särskildt arvode för biträde åt bemälde Deputerade och då, efter
Revisorernes åsigt, genom meddelandet af detta stadgande, den grundsats velat
göras gällande, att det ålåge tjensteman, hvilka för sina befattningar uppbure “en
viss högre löneförmån“, att utan särskilda arvoden förrätta de göromål, som tillhö!
a det verk, der de äro anställde; både det synts Revisorerne anmärkningsvärd!,
att, fastän sålunda föreskrifvits, det niga särskilda arvoden för biträde åt Deputerade
finge tilläggas dem, som inom de tre första lönegraderna åtnjöte förhöjda löner,
sådana ai voden likväl blifvit af Fullmäktige tilldelade de till 4:de lönegraden hörande,
eller de högst aflönade tjenstemännen. Enligt Revisorernes uppfattning af stadgandet,
att Deputerade egde antaga nödiga biträden, och att lämpliga arvoden för
dessa biträden finge af Fullmäktige vid hvarje års slut beviljas, men att dessa
arvoden likväl ej skulle få tilläggas tjensteman, som uppnått en viss högre lönegrad,
ville det således synas som beviljandet af dylika arvoden endast varit medgifvot
för det fall, att Deputerade i sina särskilda bestyr behöft använda nödiga
biträden utom Riksgälds-kontoret eller bland derstädes lägst aflönade tjensteman.
Revisorerne hafva dock härvid tillagt den upplysning, att den uti ofvanberörde §
föreskri fn a inskränkning i Fullmäktiges rättighet att bevilja ifrågavarande arvoden
uteslutits ur det vid sednaste Riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade och derefter
gällande reglemente.

Med anledning af detta yttrande få Fullmäktige erinra, att det af Revisorerne
åberopade stadgandet i 110 § af det för Riksgälds-kontoret år 1868 utfärdade

reglemente meddelades såsom en följd af och i omedelbart sammanhang med den
åt vissa Kontorets tjensteman, under 1862-—1863 års Riksdag, beviljade löneförhöjning,
och således lika litet afsåg, som det genom sin ordalydelse kunnat erhålla
tillämpning på tjensteman i annan lönegrad än den, för hvilken en ökad aflöning
då blef beslutad. Under hela den tid, som sedan dess förflutit, hafva också arvoden
blifvit af Fullmäktige tilldelade tjensteman i 4:de lönegraden, hvilka de
för bestyren med statslånen bland Fullmäktige utsedde Deputerade funnit sig
föranlåtne att till sitt hufvudsakligaste biträde använda, utan att sådant af Riksdagen
eller förutvarande Revisorer ansetts mot gällande föreskrifter stridande; och
torde det, för en skyndsam och noggrann behandling af de vigtiga ärenden,
som äro bomäldc Deputerade anförtrodda, framdeles såsom hittills blifva nödigt,
att de Riksgälds-koutorets tjensteman, hvilka ega största insigt och erfarenhet,
dervid utgöra Deputerades biträden. I sådant fall torde billigheten också
fordra, att någon lämplig vedergällning för ett bestyr, som ursprungligen icke varit
med deras tjenstår förenadt, kommer dem till godo; hvaremot det väl kan dragas
i tvifvel, huruvida det numera må vara lämpligt, att denna vedergällning utgår
under formen af tillfälliga, af Fullmäktige bestämda arvoden, en fråga,
hvarom Fullmäktige icke vid detta tillfälle hafva att sig yttra.

Revisorerne, som i sin berättelse (sid. 89^—92) redogjort för hvad som i
Fullmäktiges granskade protokoller förekommer i fråga om åtgärder för återbekommande
af det hos Riksgälds-kontoret lyftade beloppet utaf anslaget, för rensningsoch
kanaliseringsarbeten i Lule eif, hafva rörande behandlingen af detta ärende
yttrat, att då ett rådfrågande af någon i engelsk lagkunskap erfaren person uteblifvit,
och Fullmäktige således icke erhållit så beskaffade upplysningar, som deras
framställning till Stats-ministern för utrikes ärendena åsyftat, och då Revisorerne
förmena ätt, till följd häraf, tillförlitlig ledning saknats för bedömande af de
åtgärder, hvilka på grund af dessa upplysningar, derest de erhållits, både varit
att vidtaga, det enligt Revisorernas åsigt varit önskvärdt, att Fullmäktige funnit
sig föranlåtne att, mot godtgörelse å Riksgälds-kontorets sida, förskaffa sig ett
juridiskt biträde i förevarande hänseende.

Fullmäktige anse sig i anledning häraf hufvudsakligen endast behöfva hänvisa
till hvad revisions-berättelsen innehåller angående de af Fullmäktige gjorda
framställningar och förfrågningar samt derpå erhållna svar, och särskildt på det af
Justitie-ombudsmannen, i skrifvelse af den 22 Mars sist 1 idne år, meddelade utlåtande,
att “han hvarken af handlingarna cj heller på grund af gällande lag kunnat
finna någon befogenhet för Riksgälds-kontoret att framför andra borgenärer,
utan hinder af den inträffade konkursen och utan afvaktan af densammas utredning,
vända sig med sina anspråk omedelbart mot aktieegarne11. Af detta yttrande
har det synts Fullmäktige vara en följd, att, om det också framdeles skulle anses
lämpligt och med Riksgälds-kontorets fördel förenligt, att Fullmäktige för utbekommande
af statens ifrågavarande fordran i England öppnade rättegång mot
dervarande aktieegare i The Gfellivara Company limited, sådant likväl icke borde
eller kunde ske förr än bolagets i Sverige inträffade konkurs blifvit närmare utredd,
och dess härvarande tillgångar kunde med större tillförlitlighet beräknas.
I detta hänseende äro Fullmäktige numera i tillfälle att upplysa, att vid den ny -

- 123

ligen å meranämnda bolags inom Norrbottens län belägna fasta egendomar anställda
auktion, desamma blifvit försålda till ett nytt bolag för °en summa af

775,000 riksdaler, under det de i konkursen bevakade, i samma egendomar intecknade
fordriugarne uppgå till ett belopp al 867,778 riksdaler; och skola Fullmäktige
till Stats-utskottet ingå med den framställning i ämnet, hvartill närvarande
förhållanden föranleda.

I sammanhang härmed anse sig Fullmäktige böra omförmäla ett af Svea
Hofrätt, genom den 31 December 1868 meddeladt utslag, afgjordt mål angående
yrkad t åläggande för ofvannämnda bolags styrelse att uppgifva de tillgångar och
skulder, som vore bokförda vid bolagets bufvudkontor i London. Uti detta mål
har Rådstufvurätten, medelst öfverklagadt, men hos Hofrätten icke ändradt beslut,
förklarat, att då bolagets direktion utgjordes af engelska, i London bosatta undersåter
och bolaget vore grundadt enligt engelsk lag, samt ett af Rådstufvurätten
uti ifrågakömna hänseende meddeladt beslut ej kunde enligt svenk lag
mot direktionen verkställas, fann Rådstufvurätten sig icke kunna förpligta direktionen
eller dess ordförande att afgifva och med ed fästa den yrkade uppgiften.

Sedan Dalslands kanal-aktiebolags styrelse, i början af. sistlidne November,
med 10,473 riksdaler 60 öre till Riksgälds-kontoret inbetalt det återstående beloppet
utaf 1868 års ränta å lånet för öppnandet af segelled mellan sjöarne Wenern
och Stora Lee, så bar denna, på sidan 94 i revisionsberättelsen omförmälda
ränteskuld numera blifvit till fullo liqviderad; men hvad beträffar den bemälda kanalbolag
för samma år, såsom revisionsberättelsen innehåller, jemväl affordrade
kapital-afbetalning, har bolagets styrelse, under åberopande af de vid 1865 och
18Ö6 års Riksdag för sagda lån förändrade betalningsvilkor och lydelsen af den
sistnämnda år för detsamma afgifna nya förbindelse, ansett amorteringen af lånet
icke böra vidtaga förrän från och med innevarande år, hvadan någon kapitalafbetalning
derå ännu icke verkställts; och hafva Fullmäktige, i anseende till de
rörande betalningsskyldigheten för ifrågavarande lån, uti 93 och 143 §§ af 1866
års reglemente för Riksgälds-kontoret, meddelade, med hvarandra icke öfverensstämmande
stadganden, funnit sig föranlåtne att, innan några vidare åtgärder för
inbekommande! af amorteringsbeloppet för år 1868 från Riksgälds-kontorets sida
vidtagas, i vanlig ordning hos Riksdagen anhålla om förklaring huru de föreskrifna
betalningsvilkoren för detta lån skola rätteligen tydas.

Angående förhållandet med det af Revisorerne (sid. 99) omnämnda testamcntsbevillningsmål,
hvarom Fullmäktige, af den i revisionsberättelsen uppgifna
anledning, infordrat Kommissariatets utlåtande, hafva Fullmäktige ansett sig böra
meddela följande genom detta utlåtande erhållna upplysningar:

Såsom Revisorerna anfört, rörer ifrågavarande mål bevillningen för de testamenten,
som upprättats af Bruksegaren Olof Lennartsson Senior, efter hvilken
bouppteckning redan i Mars 1817 förrättades. Enligt en, för bestämmande af
testamentsbevillningens belopp, år 1838 till Riksgälds-kontoret insänd utredning,

— 124

skulle de legater, som på grund af sagda testamenten utgått, öfVerstigit vederbörandes
lagliga arfsrätt med den i tostamentsbevillnings-rapporterna upptagna
summa, 10,381 riksdaler 14 skillingar banko. Efter det Kommissariatet uti cn i
November 1836 till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands län aflåten
skrifvelse yrkat, att förhållandet med bevillningeu för berörda testamenten måtte
utredas och dåvarande Landskamreraren i nämnda län afgifvit eu förklaring i
ämnet, förnyade Kommissariatet, genom skrifvelse af den 29 Oktober 1838, sitt
yrkande om detta måls slutliga afgörande; hvarå Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i slutet af samma år meddelade det svar, att sedan de invecklade skyldskapsförhållandena
blifvit någorlunda utredda, hade en tid af 3 månader förelagts
testameutstagarne för afgifvandet af deras förklaring öfver den uppgjorda bevillningsutredningen,
efter hvilken tid Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig
komma i tillfälle att i öfverensstämmelse med Kammar-kollegii återförvisningsutslag
lagligen pröfva och afgöra detta mål. Men så vidt af de årliga testamentsbevillningsrapporterna
kunnat inhcmtns, hade sedermera icke någon vidare åtgärd
dermed vidtagits; hvarföre Kommissariatet uti nyligen aflåten skrifvelse begärt, att
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande måtte meddela underrättelse om det skick,
hvaruti denna bevillningsfråga för närvarande befunne sig, och om orsakerna till
det långa dröjsmålet med densammas afgörande samt ofördröjligen vidtaga sådana
åtgärder, att ifrågavarande mål icke behöfver längre balanseras i de årliga bevillningsrapporterna.

Såsom allmän regel kan det visserligen icke åligga Fullmäktige att afgifva förklaring
öfver sådana vid deras förvaltning framställda anmärkningar, hvilka endast
i egenskap af reservationer åtfölja revisionsberättelserna och således antagligen blifvit
af Revisorernes flertal underkända. En sådan anmärkning kan likväl i och för sig
vara af den vigt, att någon ovisshet om dess större eller mindre bofogenhet ej bör
få förefinnas, och af denna beskaffenhet är, efter Fullmäktiges uppfattning, den af
tvenne reservanter gjorda och Revisorernes berättelse vidfogade anmärkning angående
tillämpningen af det mellan Riksgälds-kontoret och Bankirhuset R. Raphael
& Sons den 1 Juli 1868 afslutade lånekontrakt. Fullmäktige hafva derföre ansett
sig böra i afseende derå meddela följande upplysningar.

Anmärkningen åsyftar det förhållande, att långifvaren fått “utan ersättning
emottaga de för år 1868 löpande räntekuponerna äfven för de belopp, som i kontraktet
betingats att först 1869 ingå11; för hvilken åtgärd å Fullmäktiges sida
reservanterne icke funnit kontraktet lemna stöd. Det må vara möjligt, att kontraktet
kunnat i denna del med större tydlighet uppställas, men det väseudtligaste
måste vara, att det innehåller hvad mellan kontrahenterna blifvit aftaladt, och
detta så fullständigt, att, vid en “billig och redbar11 tydning deraf, oförenliga meningar
ej kunna uppstå. Nu träffades den vid dylika kontrakts uppgörande ganska
vanliga öfverenskommelse, att långifvaren skulle vid hvarje inbetalning räkna
sig till godo den upplupna räntan å de mot samma inbetalning svarande obligationer;
och att ett sådant aftal, hvarigenom lånet ej obetydligt fördyrades, verkligen
enligt långifvarens förslag egt ruin, finnes, — oberoende af kontraktets föreskrifter,
— med full tydlighet uttaladt uti Fullmäktiges protokoll för den 20 Juni
1868, äfvensom det vidare framgår af deras protokoll af den 30 Juni och 2 Juli,

125

hvarförutan vid protokollet för den 30 Juni är fogad eu beräkning öfver den effektiva
ränta, som, — under förutsättning af lika kapitalrabatt för hela obligationsbeloppet
— skulle komma att för lånet betalas, då alla kontraktsenliga afdrag å
den nominella lånesumman blifvit iakttagna. För att i kontraktet uttrycka denna
öfverenskommelse, upptogos uti § 2 bestämmelser angående beskaffenheten af de
Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, hvilka Bankirhuset R. Raphael & Sons den
1_ Juli öfvertog, bland annat derom att hvarje obligation skulle åtföljas af halfårsvis
till betalning förfallande räntekuponer, — samt i § 5 angående förbindelsernas
aflemnande å särskilda tider till långifvaren, utan någon stadgad förändring i deras
fastställda skick vid öfvertagningsdagen. Under öfverlägguiugen rörande kontraktets
innehåll funno Fullmäktige, för sin del, dessa bestämmelser hafva all erforderlig
tydlighet. Äfven långifvaren, hvars fördel dervid var i fråga, ansåg sig
genom dem tillräckligt betryggad, och Fullmäktige skulle utan tvifvel illa motsvarat
det af Riksdagen dem gifna förtroende, om de sökt det tillfälle en bristande
tydlighet i kontraktet måhända kunde lemna för att undandraga Riksgälds-kontoret
uppfyllandet af hvad på god tro blifvit aftaladt. Riksdagens värdighet och statens
kredit fordra, att meningarna härom ej kunna vara delade.

Till stöd för anmärkningen har äfven blifvit åberopadt stadgandet i § 9,
att, under den tid lånemedlen till Riksgälds-kontoret indrogos, anslaget till ränta
och amortering icke skulle öfverstiga hvad som motsvarade rånte- och amorteringsbeloppet
för de då influtna lånemedlen. Det torde likväl vara klart, att detta
stadgande, tillkommet på grund af Riksdagens beslut och Kougl. Maj:ts derå gifna
stadfästelse, icke hade något annat syftemål än att förekomma, det ej till lånets
amorteringsfond under första året måtte öfverflyttas större belopp, än hvartill
lånekontraktet med nödvändighet föranledde. I förevarande fall fick det sin
tillämpning på det belopp af 150,000 P. St., för hvilket Riksgälds-kontoret förbehållit
sig dispositionsrätten af motsvarande obligationer, och så länge dessa förblefvo
i Riksgälds-kontorets ägo, hade det ej heller varit med god ordning förenligt
att för dem afsätta ett ränteanslag, som icke kunde utgå.

En reservant har särskildt fästat sig vid hvad han kallar “den orimlighet,
att dubbel ränta, eller 10 procent, blifvit under viss tid utbetald till långifvaren1-.
Fullmäktige torde i anledning häraf endast behöfva anföra, att om de för Riksgäldskontoret
upplånat penningar mot en ränta af 10 procent under en tid, då den allmänna
räntefoten var betydligt lägre, detta visserligen varit en klandervärd hushållning.
Då deremot, såsom förhållandet nu var, långifvaren vid uppgörandet af
lånekontraktet till sin fördel förbehållit sig ett visst belopp, måste det vara alldeles
likgiltigt om detta utgick under en eller annan form, således också om Fullmäktige
beviljade detsamma under formen af en under viss tid på vissa belopp
utgående ränta, eller på hvilket annat sätt som helst. Huruvida lånet härigenom
blifvit öfver höfvan fördyradt, är en helt annan fråga, som ej kan bedömas utan
en pröfning af de förhållanden, under hvilka det blef upptaget. För Fullmäktige
måste det emellertid vara en tillfredsställelse, att sednaste Riksdags Stats-utskott,
som var i tillfälle att taga alla dessa förhållanden i öfvervägande, lemuat Fullmäktiges
åtgöranden i denna del utan anmärkning. Stockholm den 29 Dec. 1869.

HENNING H AMILTON.

L. KINMANSON. C. Gf. HIERTA. A. H. FOCK.

SAM. WARBURG. CARL DUST. INDEBETOU.

C. G. Stuart.

öfver

Riksdagens år 1869 församlade Revisorers berättelse angående
Riksgälds-verket, jemte Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret
med anledning af samma berättelse afgifna utlåtande.

Ackorder för åtskilliga landshöfdinge beställningar,

lån för inlösen af. Sid.
Afvittringar och skiften, anslag för . .
Alfvestads station och Wexiö, lån för

l jernväg mellan...........

Anarps landtbruks-instiiut, anslag och

lån till................

Amorteringslån, ang. bokföring af . .
Amortissementsfonder för de fonderade
statslånen..............

Anslagssummor, innestående......

Antiqvitets-intendenten, anslag till aflöning
åt...............

Arbetshästar i Jemtland, anslag till befrämjande
af en god afvel af . .
Arboga ås upprensning, lån till . . .

II.

Barnhus, Stockholms allmänna; lån

till..................

Barthélemys (S:t) förvaltning, kostnader
för................

Behållning af inkomsterna genom rörelsen
å statens jernvägar.....

Revisionsberättelsen. Utlåtandet.

33.

10, 12.

32.

7, 26.

63-66.

117, 19, 49, 50, 53,

58-63.

6-13.

11.

10.

29.

26.

11, 13, 51.

48, 86-87.

Behållningen, kontanta.........Sid.

„ „ förräntandet af „

Beskattningsväsendets förenkling, kostnader
för..............0

Besparingar, statsverkets; liqviden angående
.............. „

Bevillningen, allmänna...........

Bidrag från Statsverket till Riksgälds kontorets

utgifter.........„

Borgensförbindelser, utfärdade till Riksgälds-kontoret;
inventering af. . „
Borås jernvägsaktiebolags reservfond,

angående ...............

„ städs byggnadslån. ........ „

„ och Herrljunga, lånet tör jern vägsanläggning

mellan......„

Bref, öfverblifna; deri inneslutna me -

Brobyggnader, anslag och lån för . .
Byggnadslån...............

Revisionsberättelsen.

50, 53.
97—99.

48, 84—85.
48, 52, 83-84.

48, 52, 85.

99.

88.

23.

31, 88.

15.

10, 26-29, 75.

20.

dmbrishamns stads hamnbygguadslåu „ 26.

Dalelfven, lån till brobyggnad öfver. „ 29.

Dalslands kanal-aktiebolag, angående

årliga afbctalningen å lånet till „ 94—95.

Deponerade eller afsätta medel.....„ 5, ] 7.

Depositionsmedel, öfverlemnade till

Riksgälds-kontoret.........„ 15.

Diplomatarium,, svenskt; utgitning af . „ 6.

Dylta svafvelbruk; anslag för upphörande
af derunder lydande frisocknars
tjenstbarhet.......„ 7.

Ekeskogslösen, influten.........„ 54, 56.

„ innestående.......„ 5.

Ekesjö stads byggnadslån........„ 24.

„ „ tomtregi eri ngslån . „ 25.

Elementarläroverken, löneförhöjning åt

lärare vid..............„ 9.

Enkhus, Stockholms borg er skaps; skuld

till.................... 5.

Utlåtandet.

123.

F		Eevisionsberättelsen.
Falkenbergs hamn............	Sid.	8, 27.
Falun—Gejle, lån till jernväg mellan Flottans stationer, anslag för angelägna arbeten och anskaffningar vid. . Folkskolelärares löneförbättring, anslag	Yl	31.
»	7.
till.................. Folkskolelärares undervisning i gym-nastik och militär öfning ar, anslag	11	8, 11, 13.
till.................. Folkundervisningens befrämjande, an-	15	11.
slag till...............	11	11, 13.
Fordringar, Riksgäldskontorets ....	11	20—53.
„ för byggnadslån...... „ „ lån till hamn- och bro- byggnader samt	n	20—25.
årensningar . . „ „ „ „ jernvägsanläggnin-	ii	20—29, 75.
gar........ „ ,. „ „ kanal- och sluss-	ii	30—32.
anläggningar. .	Y	29—30.
„ „ „ „ tomtregleringar . . „ ,, „ „ vattenaftappningar och odlingsföre-	w	25.
tåg........		8, 10, 13, 33-47.
„ „ oredovisade förskott . „ „ tillsvidare förräntade	11	48.
medel........		49.
„ kreditiv-..........	11	48.
rånte-............	11	49.
„ räntebärande ........	11	20—47, 52.
„ rän tefria..........	n	52.
Forshaga, slussanläggning vid . . . .	ii	29.

Fårafveln i Jemtland, anslag till förbättrande
af.............

Fårskötseln på Gotland, anslag till förbättring
af.............

Föredrag, offentliga; anslag för bekostande
i hufvudstaden af.....

Förskott, oredovisade; fordringar för .
Försvarsverkets fullständigare ordnande,

kostnader för............

Förvaltningskostnader n). rn......

10.

48-49.

4, 51.

55, 57, 81—82.

Gejle—Falun, lån till jernväg mellan „ 31.

Grenna, hamnbyggnad vid......» 28.

Utlåtandet.

121—122.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Gymnastiska Geniral-institutets byggnader,
anslag för...........Sid.

Göta Hof-rätt, anslag till uppförande

af ny arkivbyggnad för......„

Göta kanals underhållande, fond för . „
Göteborgs hamn- och elfarbeten, lån till „

„ hospital, anslag till utvidgning

och förbättring af „

* ,, anslag till ny byggnad
för.....„

9, 11

5.
27.

Halmstads läroverkskus.........

Hamnbyggnader, lån och anslag för .

Hattefura—Stora Lee, anslag och lån
för segelleds öppnande mellan. .

Helgeå, lån till brobyggnad öfver . .

Helsingborg och Arups station, lån för
jernväg mellan...........

Helsingborgs kamnbyggnadslån . . . .

Herrljunga — Wener sborg — Uddevalla,
lån för jornvägsanläggning mel -

Hospitalsbyggnader, kostnader för. . . „
Hudiksvall och sjöarne Dellen, lån till
jernvägsanläggning mellan
.............„

„ anslag till uppförande af

nytt kronohäkte i . . . . „
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets. ... *
Hypoteksbankens grundfonds-obligatio ner.

................. „

Hästefjorden, lån för aftappning af. . *

21.

t 6, 10, 12, 13, 26—
I 29, 75.

30.

28.

32.

26.

32.

6, 11

31.

3, 63,

16, 51—52.
42.

Inkomster, Riksgälds-kontorets:

under år 1868 . .
Bilagan litt. A.
„ under förra hälften

af år 1869 . . .
Inventeringar, anställda.........

Jemförelse mellan Riksgälds-kontorets
skulder samt tillgångar och fordringar
................

54.

106, 108.

56.

99.

53.

123-

124.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Jemtlands kommunikationsled, anslag

och lån till.............Sid.

Jernväg sanläggning ar, enskilda ; fordringar
för meddelade lån till. . „
Jernvägsbyggnader; dertill upplånta

eller utbetalda medel.......„

Bilagan litt. B.....„

Jordeböckerna, (nya); kostnader för . „

Jönköpings stads byggnadslån.......

„ „ tomtregleringslån . . „

26.

30—32.

13, 17, 67.
114—117.
6.

24.

25.

Kalmar, hamnbyggnaden vid.....

Kameralväsendet rörande samlingar,

inlösen af ..............

Kanalanläggningar, lån för......

Kapitalskulderna för de fonderade statslånen
.................

Karlskrona skeppsbyggeri-institut . .
„ stads pastorat, lån till . .

Karlstads hamnbyggnadslån......

„ tomtregleringslån......

Kinda båtleds utsträckning, anslag och

lån för................

Konradsfors bruk i Wermland, lån
till uppförande af byggnader vid
Krediten hos Nordtyska Banken i Hamburg
............

„ „ utländska banker och bankirhus
...........

Kreditiv å Riksbanken.........

„ hos Paul Mendelssohn-Bar tholdy

i Hamburg . . .

Kreditiv/ör dringar............

Kreditiv summa, anvisad å Riksgäldskontoret,
till lyftning vid infallande
krig..............

Kreditivsummor, lyftade.........

Krigsmateriel, anslag till........

Kristianstad, anslag till utvidgande af
läroverksbyggnaden i .
„ och Hessleholms station,

lån till jernväg mellan

Kristianstads byggnadslån.......

„ lån för hamnbyggnad

vid Åhus.......

„ tomtregleringslån . . . .

„ hamnbyggnadslån ....

8, 11.

29—30, 79-80

17-19.

10.

25.

28.

25.

30, 35.

24.

14, 50, 53.
97.

5, 50, 96—97.

5, 17.

48.

54.

7, 9, 10, 12.

11.

32.

23 -24.

26, 27.
25.

27.

Revisionsberättelsen.

Kristinehamns hamnbyggnadslån . . . Sid. 28.

Kristinehamn—Sjöändan, lån till jernväg
mellan .............„ 30.

KronohäJcte; anslag till uppförande af

nytt sådant i staden Hudiksvall „ 9.

Köping och Uttersberg, lån till jernväg

mellan................. 32.

Köpings ås upprensning, lån för . . . „ 29.

Li.

Landskrona och Eslöfs station, lån till

jernväg mellan...........

Landtbruks-institut, Alnarps; anslag

och lån till.............

Landibruksmöten, prisbelöningar vid .
Lappmarks ecklesiastikverks fond . . .

Lida-ån, sänkning af..........

Lidköpings stads byggnadslån.....

„ ■„ tomtregleringslån. .

Liggare, särskildt förda.........

Linköpings hamnbyggnad, lån till . .

Liqvidations- och amortissementsfonder
för jernvägslånen..........

Liqviderna för jernvägslånen.....

Ljunga-åns sänkning ..........

Lule-elf, rensnings- och kanaliserings arbeten

i............. . .

Lån, beviljade till utgående af Riksgälds-kontoret
. . . .
„ fonderade jernvägs-: 1855 års. .

1858 „ . .
1860 „ . .

1864

1866

1868

1869

„ tillfälligt...........

31.

7, 10.
15.
43.

24.

25.
03.
28.

,17, 19, 49, 50, 53,
t 58—63.
58-62.

38.

8, 88—94.

20—47, 52.
18, 58.

18, 58.

18, 19, 59—60.
18, 19, 60-01.

18, 19, 61.
18, 19, 61—62.
62, 68—71.
71-72.

5, 97.

Mada-åns sänkning...........„ 40.

Malmö stads lån till stall- och kasernbyggnader.
............ „ 24.

Manufaktur-diskontens vinstmedel, Riks gälds-kontorets

andel i......„ 106.

Utlåtandet.

122—123.

124-125.

Revision aberiitt elsen.

Utlåtandet.

Mediko-pneumatislca anstalten i Stockholm,
anslag till..........Sid. 11, 13.

Mendelssohn-Bartholdy, Paul, krediten

hos................... 5, 17.

Missväxtår, behöfvandes undsättning i „ 5, 13, 81.

Myr utdikning ar och vattenaftappnin -

Målskjutningspremier åt skarpskytteföreningar,
anslag till.......„ 9.

Nationalmusei-byggnadens inredning. ■ „ 9.

Neutralitetens upprätthållande, obligationer
för dertill upplånta medel „ 4.

Nora—Ervalla-jernvägen, anslag och

lån för anläggande af......... 30.

Nopbergs jernväg, lån till......... 30.

Nordtyska banken i Hamburg, krediten

hos................... 14, 50, 53.

Norra Barken och Wessman, anläggning
af jernväg mellan......., 31.

Nässjö— Oskarshamn, understöd för anläggning
af jernväg mellan ... „ 67—68.

Obligationer, Allmänna Hypoteksban kons

grundfonds- . . ,, 16.

„ ouppsägbara........ 4.

„ räntebärande........ 4—5.

„ tillhörande 1865 års temporära
statslån . . . „ 4.

,, utfärdade för försvarsver kets

fullständigare ordnande.

„ 4.

„ „ » jernvägslå nen,

utelöpande
. ,, 58—62.

„ „ „ neutralite tens

upprätthållande
• . „ ,4.

„ „ till Rikets Ständers
Bank. . 4.

„ utlottade .........58—62.

Observationsmedel.............. 106.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Odlingsföretag och vattenaftappningar

län eller anslag för........Sid. 8, 10, 13, 33—47.

Olands-ån, lån för sänkning af... . „ 34.

Ombudsmannens berättelse........ 100.

Oskarshamn—Nässjö, understöd för anläggning
af jernväg mellan . . . „ 07—08.

i*.

Pansarplåtar af svenskt jern, anslag

för försök med........... „ 7.

Piteå stads lån............. 28.

Post-assur ans fonden........... 17.

Protokoller, Fullmäktiges........ 3.

■1

Ra.phael $ Sons, kredit hos......„ 17,18, 50, 53, 08--71.

Reservationer...............„ 101—105.

Revisionens omfattning.......... 3.

Revisionskostnader............„ 55, 57.

Ridderstolpeska (f. d.) huset, inteckningi „ 5.

Riksarkivets nuvarande hus, kostnader

för..................„ 8.

Riksdagens hus, kostnader för.....„ 49, 53, 83.

Riksdags-arkivet, kostnader för . . . . „ 14, 19.

Riksdagshandlingar, inkomst för försålda
................. 54, 50.

Riksdag skostnader............ 48, 57, 82.

Bilagan litt C. „ 120.

Riksgäldskontorets hus.......... 51.

Riksregistraturets utskrifning...... 8.

Råttneåns upprensning, lån till1. . . . „ 29.

Räkenskap sutdrag, tryckta........ 03.

Räntefoten i de af Riksgäldskontoret

upptagna lån............ „ 18.

Räntejördringar............. „ 50.

Räntor, upplupna och obetalda . . . . „ 14.

Salpeterfonden (f. d.).........„ 48, 53, 88.

Samlingar, Kamreraren C. Sandbergs;
anslag för vårdande och förökande
af... ... .............„ 8, 11.

Summarisk uppgift öfver Riksgäldskontorets
utgifter under år 1808
och förra hälften af år 1809 ... „ 54 — 57

Revis ionsberättelsen.

Sjökrig smateriel..............Sid.	9.
Skara, anslag till förändring och till-byggnad af elementarläroverks-
byggnaden i ............	ii	11.
Skatteköpeskillingar, influtna.....	ii	54, 56.
Skepp sby g g er i-institutet i Karlskrona,
anslag till.............		10, 12.
Skjutförsök, anslag till anställande af		9.
Skulder, Riksgälds-kontorets.....		4—20, 53-
„ fonderade...........		4, 16, 17, :
„ icke fonderade.......		4-5, 16.
„ för lån till statens iern-
vägsbyggnader .....	V	4, 17, 18,
„ inom linieu upptagna . . .	■n	14—16, 53-
,, räntebärande.........		4—5, 16
räntefria...........		5-14.
utbalanserade.........		4—20.
Slussanläggningar, lån och anslag för	n	29—30.
Stadspedagogier, löneförbättring vid
vissa.................		6.
Statsfyllnadssumma, 1869 års.....	a	86.
Storskiftes- och afvittring sförr ältning ar ne
i de norra länen, anslag till . .	>•>	10, 12.
Storåns upprensning...........	V	35.
Strömstad, hamnanläggning vid . . .	v	27.
Städernas byggnadslån.........	ii	20-25.
„ tomtreglering slån......	»	25.
Stämpelafgifter; influtna kort- och tid-
nings-................ Sundsvall—Bräcke, anslag till kommu-	”	56.
nikationsled emellan.......		7.

Svartån, lån för uppförande af en jern bro

öfver..............

Svenskt diplomatarium, utgifning af .
Söderhamn och Bergviken, lån till jern vägsanläggning

mellan......

Södertelje kanals underhållande, afsatt

fond för...............

Sölvesborgs bamnbyggnadslån.....

29.

31.

27.

Taxering skostnader...........„] 48, 57, 83—84.

Teknologiska Institutets byggnader, anslag
för tillökning af.......„ 10, 12.

Tidning sstämpling skostnader......„ 14, 17.

Tillgångar, Riksgälds-kontorets . . . „ 20—53.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Tillsvidare förräntade medel......Bid. 49—50.

Tomtreglering slån............. 25.

Trafikinkomsten från statens jern vägar,

behållning af .... ,........ 48, 86—87.

Trollhätte slussverks lottsedlar, oinlösta „ 5.

„ „ lån på 100 år . . 16.

Ume-elf, lån till brobyggnad öfver . „

Undsättningar vid missväxter.....„

Uppbördskostnader..............

Upprensning af åar och farleder . . . „
Upsala Akademi, byggnadslån till . . „
Utdikningar af sanka trakter och sjöar,

anslag eller lån för........*

Utgifter, Riksgälds-kontorats:

„ under år 1868 . . „

„ „ under förra hälf ''

ten af år 1869 „

„ „ det dertill, enligt

riksstaten anvisade
bidrag . . „

5, 13,’81.

47, 54, 55, 77—78.
10.

20.

I 55, 107, 109,

} 111, 113.

56-57.

48, 52.

Vattenaftappning ar och odlingsföretag, \ 8 10 13 33 47

anslag eller lån för......... ) ''52 75 79

Vetenskapliga föredrags hållande, anslag
till................ 8.

Veterinär inrättning en i Stockholm; byggnadsarbeten
å dess egendom . . . „ 7.

Vinst, Riksbankens; Riksgälds-konto rets

andel i.............„ 106.

Väg anlägg ning ar och vägförbättringar,
anslag till.............

j 7, 10, 12, 72-74,
) 79- 80.

Wadstena, anslag till hamnbyggnaden 28.

vid...................

Warberg, hamnanläggningen vid . . . „ 27.

Wenersborg, jernväg öfver.......„ 32.

Wenersborgs stads byggnadslån .... „ 23.

Wesans aftappning........... 36.

Weselångens sänkning.........„ 41.

Westerås hamns utvidgning, lån för . „ 28.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Weanö, anslag till utvidgning af hospitalet
i..............Sid. 11.

“ och Alfvestads station, lån till

jernväg mellan...........„ 32.

Weanö stads byggnadslån........„ 22, 23.

Ystad och Eslöfs station, lån till jernväg
mellan............... 32.

Ystads hamnbyggnad, anslag och lån

till................... „ 6, 26.

A Amänningen—Norbergs

grufvor, jernväg
mellan.............„ 30.

Amåls byggnadslån......23, 27.

„ hamnbyggnadslån........ 27.

Arensningar, lån och anslag för . . . ,, 10, 75.

• •

Äldre historiska skrifter och handlingar,

utgifning af............. „ 6, 7, 11.

Åtran, mossutdikningar omkring ... „ 42.

• •

Öfverskott, statsverkets, Riksgälds -

kontoret tillgodoförda......„ 48, 53, 84—85.

Örebro stads byggnadslån.......„ 24.

„ „ tomtregleringslån .... ,, 25.