Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

1

JV:<> 2.

Ånk. till Riksd. Kansli d. 27 April 1869, kl. 11 f. in.

Särskilda Utskottets Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut uti åtskilliga frågor rörande Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets
organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar
i samma ämne väckta motioner.

Sedan Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut öfver Utskottets
Utlåtande N:o 1, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående
lanatförsvarets organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar
i samma ämne väckta motioner, får Utskottet här framställa de förslag
till sammanjemkning af skiljaktiga meningar, hvartill berörda beslut
ansetts föranleda; börande Utskottet tillkännagifva, att i de frågor,
angående hvilka Kamrarne fattat olika beslut, till hvilkas sammanjemkning
förslag icke här af Utskottet framställes, Kongl. Maj:ts ofvanberörda
nådiga Proposition och de i ämnet väckta motioner blifvit genom endera
Kammarens afslag afgjorda.

Särskilda Utskottet hade i lista punkten af sitt Utlåtande N:o 1
hemställt: »att Riksdagen ville besluta, att för närvarande icke antaga
Kongl. Maj:ts förslag till kungörelse angående allmänna värnpligten»,
hvilken hemställan blifvit af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra
Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit det tillstyrkande,
som, i afseende å nämnda punkt, blifvit framstäldt uti Herrar Sven
Nilssons, S. A. Hedlunds, John Ericsons, Sven Erssons, Per Johnssons
och P. Engmans vid Utlåtandet fogade reservation, eller: »att Kong!.
Maj:ts föreliggande förslag till en ny värnpligtslag icke måtte under närvarande
förhållanden vinna Riksdagens bifall».

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 8 Samt. 1 Åfd. 2 Saft.

2

Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

Enär båda Kamrarne bifallit Utskottets i 38:de punkten gjorda
hemställan: att Riksdagen måtte besluta, det någon utsträckning af allmänna
värnpligten icke må ifrågakomma annat än i sammanhang med
en fullständig reorganisation af rikets försvarsväsende, och Andra Kammarens
ofvan omförmälda beslut rörande lista punkten i Utskottets Utlåtande
således fullständigt uttrycker hvad som, enligt Utskottets tanke,
synes hafva varit båda Kamrarnes gemensamma mening i detta hänseende,
hemställer Utskottet:

l:o att Första Kammaren, med frånträdande af sitt fattade
beslut rörande lista punkten, måtte instämma
3 det beslut, som uti ifrågavarande afseende är af
Andra Kammaren fattadt.

Sedan Kongl. Maj:t under Kitt, B. i Dess nådiga Proposition angående
landtförsvarets organisation, föreslagit uppsättande af de vid regementen
och corpser nu befintliga anslagna, indragna eller för särskilda
ändamål vakanta nummer, hade Utskottet, i 25:te punkten af sitt Utlåtande,
på anförda skäl, funnit sig »för närvarande icke kunna tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förslag i denna del», hvilket vunnit Första Kammarens
godkännande; men Andra Kammaren har, ogillande Utskottets
framställning, bifallit det förslag, som i förevarande afseende blifvit
framstäldt i nyssnämnda reservation, eller: »att Kongl. Maj:ts förslag i
denna del icke måtte af Riksdagen bifallas».

Ingendera Kammaren har sålunda lemnat sitt bifall till hvad Kongl.
Maj:t uti ifrågavarande afseende föreslagit. För en nödvändig reglering
af nummerstyrkan vid regementena kan emellertid uppsättning af nummer
vid ett regemente ifrågakomma, på samma gång större eller mindre
antal vid ett annat sättes på vakans, och då ingendera Kammarens mening
synes hafva varit att uttrycka att ej en sådan reglering i framtiden
må kunna ega rum, samt det derjemte torde vara lämpligt
att Riksdagens afslag å Kongl. Maj:ts Proposition i denna punkt ut~
tryckes med samma ordalag, som rörande lista punkten äro begagnade,
hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar måtte frånträda sina
från hvarandra skiljaktiga meningar och förena sig i beslut,

2:o att Kongl. Maj:ts under Lutt. B. i den nådiga Propositionen
framställda förslag icke måtte under närvarande
förhållanden vinna Riksdagens bifall.

I anledning af Kongl. Maj:ts under Litt. C. i Dess nådiga Proposition
förekommande förslag, att den för sjöförsvaret obehöfliga del
af båtsrnanshållet må till landtförsvaret för dess ordnande öfverfiyttas,
hade Utskottet i 26 punkten hemställt: »att Riksdagen måtte hos Kongl.

Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

3

Maj:t i underdånighet anhålla, att, i mån af inträffande afgång, ifrågavarande
rotar måtte ställas på vakans, för att, så snart möjligt är, ingå
i den organisation af Rikets försvar, som framdeles kan blifva antagen»,
hvilken hemställan blifvit af Första Kammaren bifallen; hvaremot Andra
Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, godkänt ett af ofvannämnde
reservanter framstäldt förslag, »att Riksdagen, med afslag å hvad
Kongl. Maj:t i denna punkt föreslagit, måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att, i mån af inträffande afgång,. ifrågavarande båtsmansnummer
ställas på vakans och vakansafgifterna ingå till Statsverket».

Då båda Kamrarne sålunda omfattat hufvudsakligen samma mening,
eller att de nummer af båtsmanshållet, som äro i fråga, böra ställas på
vakans, och då, i händelse så sker, vakansafgifterna otvifvelaktigt komma
att ingå till Statsverket, hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar
ville förena sig om det beslut,

3:o att Riksdagen hos Kongl, Maj:t i underdånighet anhåller,
att, i mån af inträffande afgång, ifrågavarande
rotar af båtsmanshållet måtte tills vidare ställas på
vakans.

Utskottets i 27:de punkten gjorda hemställan: »att Riksdagen måtte
bifalla Kongl. Maj:ts förslag om indragning till Kronan af de i Säfvedahls
härad indelta, till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 soldatrotar,
dock mot den ersättning till Göteborg, hvarom med staden kärn öfverenskommas»,
är af Första Kammaren bifallen med följande, vid slutet
fogade tillägg: »såvida staden dertill kan visa sig vara lagligen berättigad»;
men Andra Kammaren har, med afslag å Utskottets hemställan,
bifallit Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att ifrågavarande 44 soldatrotar
må till Kronan indragas, för att till arméens förstärkande användas,
utan att någon godtgörelse må Göteborg tilldelas.

För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne får
Utskottet föreslå,

4:o att Riksdagen måtte bifalla, att de i Säfvedahls härad
af Göteborgs och Bohus län indelta, till stadsvakt i
Göteborg anslagna 44 soldatrotar, må till Kronan indragas
för att till arméens förstärkande användas; dock
mot den ersättning till Göteborg, hvartill staden kan
vara lagligen berättigad.

Uti 28:de punkten hade Utskottet, med anledning af Kongl. Maj:ts
under Litt. E. i den nådiga Propositionen framställda förslag, att 525
rotar af nya ordinarie roteringen, hvilka hittills fullgjort sin roteringsskyldighet"
medelst erläggande af vakansafgift, måtte åläggas effektiv

4

Särskilda Utskottets Memorial N:o 3.

rotering, förklarat sig »för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till
hvad Kongl. Maj:t i förevarande punkt föreslagit», hvilken framställning
vunnit Första Kammarens bifall. Andra Kammaren åter har, ogillande
Utskottets framställning, godkänt det förslag, som uti ifrågavarande
afseende blifvit framstäldt i ofvan åberopade reservation, eller »att Kongl.
Maj:ts förslag i denna del icke måtte af Riksdagen bifallas.»

Hänvisande till hvad Utskottet anfört i fråga om 25:te punkten,
hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar måtte förena sig i
det beslut,

5:o att Kongl. Maj:ts under Kitt. E. i den nådiga Propositionen
framställda förslag icke måtte under närvarande
förhållanden vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 April 1869.

På Utskottets vägnar:

HENNING HAMILTON.

JM:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 April 1869, kl. 11 f. m.

Särskilda Utskottets Memorial, angående gratifikation åt en af
Utskottet antagen extra Kanslist.

Utskottet, som vid början af sitt arbete ansåg sig tills vidare icke
behöfva biträde af någon Kanslist, men biföll en af Löjtnant C. L. Thimgren
gjord ansökan att i egenskap af extra Kanslist utan arfvode få hos
Utskottet tjenstgöra, har, i den mån arbetet under fortgången af öfverläggningarne
ökats, tagit nämnde extra Kanslists biträde i anspråk; och då
någon lämplig ersättning för detta biträde torde böra lemnas, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen måtte tilldela Löjtnant C. L. Thimgren
en gratifikation af 150 R:dr Runt.

Stockholm den 27 April 1869.

På Utskottets vägnar:

HENNING HAMILTON.

Stockholm, 1869. Associations-Tryckeriet.