TILL

RIKSDAGENS PROTOKOLL

LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM

År 1867.

NIONDE SAMLINGEN.

Protokolls-Utdrag från Kamrarnc.

Utdrag af Protokollethållet hos Riksdagens Första Kammare

den 18 Januari 1867.

M \. S. D. Uppå hemställan af Friherre Sprengtporten beslöt Kammaren alt
tillsätta ett tillfälligt Utskott, bestående af sju ledamöter, för att uppgöra förslag dels
till reglementariska stadganden för Riksdagen och dels till arbetsordning för dess
Första Kammare. Som ofvan

Ur protokollet
- O. Brakel.

Den 21 Januari.

M 2. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Kong!. Maj:ts vid Riksdagens
öppnande å Rikssalen upplästa Rerättelse om hyad i Riket och dess Styrelse sig
tilldragit sedan sista riksdag.

M 3. S. D. Hänvisades till Kammarens tillfälliga Utskott för uppgörando af förslag
till reglementariska stadganden för Riksdagen följande denna dag väckta motioner:

J\s 1, utaf Friherre af Ugglas, angående Talmännens, vice Talmännens och
några af hvardera Kammaren valde ledamöters sammanträdande till rådplägning om
riksdagsärendenas behandling;

M 2, af densamme, angående åläggande för Riksdagens Kansli att ombesörja
tryckningen af de till Kamrarne inkommande och från dem utgående handlingar, samt

JYS 3, utaf Grefve af Ugglas, angående öfverlemnande åt Talmännen att första
gången sammankalla Kamrarnes gemensamma Utskott.

Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksdagens Andra Kammare
den 21 Januari 1867.

J\° 1, S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts vid Riksdagens
öppnande å Rikssalen upplästa Berättelse om hvad i Riket och dess Styrelse sig
tilldragit sedan sista riksdag.

Som ofvan
ur protokollet
H. Husberg.

Bill. till R. St. Prat. 1867. 9 Samt. 1

2 Prot.-Utdrag den 22 Januari 1867.

Deu 22 Januari.

Från Första Kammaren.

JM 4. S. D. Företogs val af sju ledamöter i Kammarens tillfälliga Utskott för
uppgörande af förslag till reglementariska stadganden för Riksdagen och arbetsordning
för dess Första Kammare; och befunnos dertill hafva blifvit utsedde:

Friherre Bildt;

Grefve Hamilton, Henning;

Herr Wsern;

» Ekman, Carl;

Hans Excellens Herr Grefve Sparre;

Herr Selander; samt

Friherre af Ugglas.

JM 5. S. D. Hänvisades till det blifvande Stats-Utskottet:

1 ;o Kong!. Maj:ts vid Riksdagens öppnande å Rikssalen öfverlemnade nådiga
Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, tillika med de i anledning deraf
nu afgifna yttranden; samt

2:o En af Herr IJasselrot väckt motion, JM 15, angående öfverlemnande af
hela den personliga skyddsafgiften till folkskolornas behof.

JM 6. S. D. Hänvisades till Kammarens tillfälliga Utskott, för uppgörande af förslag
till reglementariska stadganden för Riksdagen, en af Friherre Rcicib, Adam Christian,
väckt motion, JM 4, angående utgifvande af en riksdagstidning; och skulle denna
.motion Andra Kammaren delgifvas.

JM 7. S. D Hänvisades till det blifvande Lag-Utskottet följande motioner:

JM 5, af Herr Hasselrot, angående ändring, i 8 § af Kongl. Förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, tillika med ett i anledning deraf afgifvet
yttrande; samt

JM 7, af Herr von Geijer, Bror, angående ändring i 9 § i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet.

JM 8. S. D. Hänvisades till det blifvande Banko-Utskottet en af Herr Schartau
väckt motion JM 8, angående användande af Riksbankens vinstmedel för Bankens
egna ändamål.

JM 9. S. D. Hänvisades till det blifvande Bevillnings—Utskottet följande motioner:

9, af Herr Schartau, angående förhöjning af införselstullarne å artiklarne
kaffe, socker och tobak;

JM i 1, af Friherre Sprengtporten, angående ändringar i gällande tulltaxa;

JM 12, af Herr Odelberg, angående en förä jdrad lagstiftning rörande bränvins
tillverkning; samt

JM 13, af densamme, angående förhöjning i afgiftsrestitutionen vid utförsel af
bränvin.

Prol.-Uldrag den 22, 23 och 24 Januari 1867.

JV3 <10 S. D. HSnvisades till eu tillfälligt Utskott en af Herr Hasselrot väckt
motion, JVs 14, rörande folkskoleväsendet.

Från Andra Kammaren.

JVs 2. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till det blifvande Stats-Utskotfet
Kong!. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen angående Statsverkets “"tillstånd och
behof; skolande till Utskottet jemväl öfverlemnas de vid Propositionens föredragning
afgifna yttranden.

Den 23 Januari

Från Första Kammaren.

JVs 11. S. D. Hänvisades till det blifvande Stats-Utskottet åtskilliga denna dag
afgifna yttranden i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof.

Från Andra Kammaren.

JVs 3. S. D. Till det blifvande Stats-Utskottet hänvisades Herr Mannerskantz’ motion,
JVs 18, att kostnaderna för innevarande riksdag måtte af Riksgäldskontoret bestridas.

Den 24 Januari.

Från Första Kammaren.

JVs ]%. S. 1). Föredrogos och biföllos Kammarens tillfälliga Utskotts utlåtanden:

JVs 1, i anledning af väckt förslag om Talmans-sammanträden ;

JVs 2, i anledning af väckt förslag angående tryckningen af Riksdagens handlingar;
samt

JVs 3, i anledning af väckt förslag om öfverlemnande åt Talmännen att första
gången sammankalla Kamrarnes gemensamma Utskott.

Och skulle dessa beslut, jemlikt 3 mom. i 63 § Riksdags-oidningen, genom
utdrag af protokollet, åtföljdt af utlåtandena, Medkammaren delgifvas.

JVs 13. S. D. Företogs val af tio ledamöter i Konstitutions-Utskottet; och
blefvo dertill utsedde:

Herr Munck af Rosenschöld, Thomas;

» Trolle, Carl Axel;

» Hammarbjelm, Carl;

» Landgren, Lars;

» Dickson, Charles;

» von Geijer, Bror Bengt Gustaf;

» Nordenfelt, Olof;

Prol.-Utdrag den 24 Januari 1867.

Herr Ekman, Johan Jakob,

» Rydin, Herman Ludvig; samt
» von Kocb, Nils Samuel.

JVå ''14. S. D. Företogs val af tolf ledamöter i Stats-Utskottet; och blefvo dertill
utsedde:

Herr Fåbraeus, Olof Immanuel;

» Waern, Carl Fredrik ;

Grefve af Ugglas, Ludvig;

v Wachtmeister, Hans;

Herr Björnstjerna, Johan Magnus ;

Friherre Beck-Friis, Corfitz;

Herr Wallenberg, André Oscar;

Friherre Silfverskjöld, Nils August;

» Funck, Fredrik , Alexander;

Herr Geijer, Johan Oscar;

» Petré, Casimir; samt
» Selander, Nils Haqvin.

JVs 15. S. D. Företogs val af tio ledamöter i Bevillnings-Utskottet; och blefvo
dertill utsedde:

Herr Almqvist, Erik Victor;

» Meijer, Bernhard;

Friherre af Ugglas, Gustaf;

Herr Croneborg, Wilhelm;

» Hallenborg, Magnus;

Grefve Hamilton, Hugo Bengt Archibald;

Herr von Hofsten, Sten Erland;

Friherre von Otter, Carl Salomon;

Herr Thorburn, William; samt
» Bennich, Nils Axel Gustafsson.

■M 16. S. D. Företogs val af åtta ledamöter i Banko-Utskottet; och blefvo
dertill utsedde:

Herr Schartau, Frans;

Friherre Pevron, Gustaf Oscar;

» Tersmeden, Wilhelm Fredrik;

Herr Malmsten, Carl Johan;

» Heijkenskjöld, Selim;

» Reutersvörd, Patrik Oscar;

» Nisser, Wilhelm Amatus; samt
Friherre Nordenfalk, Johan.

Prot.-Utdrag den 24 Januari 1867.

47. S. D. Företogs val af åtta ledamöter i Lag-Utskottet; och blefvo dertill utsedde:

Herr von Gegerfelt, Herman Georg;

Grefve Sparre, Erik;

Herr Faxe, Arvid;

» Hasselrot, Carl;

» Beckman, Anders Fredrik;

» Holmberg, Carl Albin;

» von Möller, Peter; samt

» Bergman, Sven Peter.

JYs I 8. S. D. Företogs val af två ledamöter för att hafva inseende öfver Riksdagens
Kansli; och blefvo dertill utsedde:

Herr Fröman, Nils August; samt
» Munthe, Gustaf Lorentz.

JVä 19. S. D. Företogs val af fem suppleanter i Konstitutions-Utskottet; och
befunnos dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Adlersparre, Rudolf;

» von Hofsten, Nils;

» Selggren, Jonas;

» Ehrengranat, Gustaf Adam; samt

Grefve Mörner, Julius Oscar.

Från Andra Kammaren.

M 4. S. D. Vid denna dag af Andra Kammaren anstäldt val utsågos till ledamöter i

Konstitutions- Utskottet •

Herr Ola Jönsson,

» A. W. Uhr,

» Carl And. Larsson,

» G. W. Gummlius,

» P. Staaff,

» Nils Larsson,

» A. A. Berger,

» Grefve R. de la Gardie,

» Friherre H. S. K. Akerhielm,

» O. E. L. Dahm;

7 /
Siats-Utskottet:

» A. W. Björck,

» Jonas Andersson,

» C. Ivarsson,

Prot.-Utdrag den 24 Januari 1867.

Herr E. Ersson,

» P. O. Horn fel c! t,

» Grefve A. R. F:son Posse,
» J. Otterström,

» C. J. Svensén,

» L. J. Hierta,

» Per Nilsson i Espö,

» Jan Andersson,

» K M. Beronius;

Bevillnings-Ulskottet:
» J. E. Schwartz,

» P. Murén,

» C. L. Kinmanson,

» Friherre C. J. Alströmer,

» A. Ericsson,

,, S. Trägårdh,

» Friherre H. Gyllenhaal,

» A. A. Andersson,

» A. Medin,

» A. J- Sandstedt;

Banko-Utskottet :

» C. J. L. Lönnberg,

» C. A. Mannerskantz,

» J. G. Agardh,

» J. Lindström,

» Sven Nilsson,

» G. de Maré,

» G. J. Kock,

» C. G. Indebetou

Lag-Utskottet:

» J. A. Bovin.

» Bälter Sven Ersson,

» S. Ribbing,

» S. Rosenberg,

» P. A. Bergström,

» J. A. Lemchen,

» A. M. Myrtin,

» L. E Westblad.

Prol.-Uldrag den 24 och 25 Januari 1867.

JV° 5. S. D. En af Herr P. Engman ingifven'' skrift, angående ersättning för resekostnad
till och från riksdagen samt arfvode för den tid. som förflutit från riksdagens
början, hänvisades till Stats-Utskottet, dit jemväl skulle öfverlemnas en afskrift af
Kong!. Maj:ts den 21 dennes gifna Utslag, enligt hvilket annan person förklarats vara,
i Engmans ställe, till riksdagsman utsedd.

De» 25 Januari.

Från Första Kammaren.

M 20. S. D... Företogs val af sex suppleanter i Stats-Utskottet; och blefvo
dertill utsedde:

Herr Hammar, Carl;

» Kuylenstjerna, Johan Carl;

Grefve Lagerberg, Sven;

Friherre von Essen, Fredrik;

Herr Brusewitz, Fredrik, samt
» Rettig, Carl Anton.

J\s 21. S. D. Företogs val af fem suppleanter i Bevillnings—Utskottet; och blefvo
dertill utsedde:

Herr Cassel, Knut;

» Storckenfelt, Carl Johan;

Grefve Wachtmeister, Axel Fredrik;

Herr Croneborg, Hjalmar, samt
» Dickson, Axel.

•AS 22. S. D. Företogs val af fyra suppleanter i Banko-Utskottet; och blefvo
dertill utsedde:

Friherre Gyllenstjerna, Erik;

Herr Meijer, Edvard;

» Westman, Adolf Peter, samt

» Brummer, Fredrik.

•AS 23. S. D. Företogs val af fyra suppleanter i Lag-Utskottet; och blefvo dertill utsedde:

Borr Caspersson, Johan Fredrik;

» Björkenstam, Knut Wilhelm;

» Ekenman, Johan Fredrik, samt

» De Laval, Paine Patrik.

•AS 24. S. D. Efter föredragning af Friherre Raabs, Adam Christian, den 23
dennes afgifna motion, .AS 16, angående landtförsvarets ordnande och dertill erforderliga
medel, beslöt Kammaren att hänvisa denna motion, jemte de i anledning deraf afgifna
yttranden, till Stats-Utskottet, dock med förbehåll, att derest Riksdagen komme att

8 Prol.-Uldrag den 25 Januari 1867.

tillsätta ett särskilt Utskott för behandling af alla till ofvan omnämnda ämne hörande
frågor, motionen jemte yttrandena i sådant fall skulle till detta Utskott
öfverlemnas.

J\l 25. S. D. Hänvisades till Bevillnings-Utskottet Herr von Geijers motion, MM,
angående militieboställes befrielse från fastighetsbevillning.

M 26. S. D. Uppå gjord framställning af Friherre Raab, Adam Christian, beslöt
Kammaren för sin del att tillsätta ett särskildt Utskott, bestående af fjorton ledamöter,
sju från hvardera Kammaren, för behandling af alla frågor rörande förändrad organisation
af landtförsvaret och dertill erforderliga anslag; och skulle, jemlikt Usta mom.
i 37 § Riksdags-ordningen, Andra Kammaren inbjudas att uti detta beslut sig förena.

M 27. S. D. Hänvisades till Lag-Utskottet en af Herr von Geijer, Bror, väckt
motion, M 23, angående förändrad lydelse af 9 § i Kong]. Förordningen om landsting.

M 28. S. D. Föredrogs och hänvisades till Banko-Utskottet Rikets Ständers sistlidet
år församlade Revisorers Berättelse angående Bankoverket.

Från Andra Kammaren.

M 6. S. D. Vid denna dag anställda val, blefvo af Andra Kammaren utsedde
till suppleanter i

Konstilutions-Utskottet:

Herr O. G. Hedengren,

» J. Sjöberg,

» Friherre J. Koskull,

» C. F. Ridderstad,

» O. Bosson Olsson;

Stats-Utskottet:

» B. F. Ekerot,

» Nils Andersson,

» G. H. Stråle,

» A. Sköldberg,

» J. H. Vougt,

» Daniel Danielsson;

Bevillnings-Utskottet:

» John Ericson,

» N. Witthoff,

» Olof Nilsson,

» O. Wijk,

» Friherre A. H. E. Fock;

Banko~

Prot.-Utdrag den 25 och 26 Januari 1867.

Banko-Utskottet:

Herr P. Östman,

» B. W. Ilessle,

» V. Renström,

» E. M. Sederholm ;

Lag Utskottet •

» A. M. Rosenqvist,

» M. Ahlgren,

» J. Rundback,

» A. Grenander.

Den 26 Januari.

Från Första Kammaren.

M 29. S. D. Föredrogs och hänvisades till Lag-Utskottet Justitie-Ombudsmannens
embetsberättelse till innevarande Riksdag.

JVS 30. S. D. Hänvisades till Lag-Utskottet följande motioner:

JYs 18, af Herr von Muller, Peter, angående antagande af åtskilliga iagstadganden
till ordnande af jordegares och landbos ömsesidiga rättsförhållanden, jemte två
i anledning deraf afgifna yttranden;

M 19, af Herr Croneborg, Wilhelm, angående ändring i 7 och 8 §§ uti
Kongl. Förordningen om hemmansklyfning och jordafsöndring, tillika med ett i anledning
deraf afgifvet yttrande; samt

M 21, af Herr Almqvist, Erik Viktor, om antagande af åtskilliga stadganden
rörande skogshushållningen; jemte några i anledning deraf afgifna yttranden.

J\/2 31. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet följande motioner:

M 20, af Friherre Raab, Adam Christian, angående utbetalning förskottsvis af
Statens tjenstemäns löner;

M 22, af Herr Almqvist, Erik Viktor, angående begränsning af området för
nybyggesanläggningar inom Westerbottens läns lappmarker, för betryggande af Lapparnes
besittningsrätt till renbetesland, samt anvisande af dertill erforderliga medel;
jemte två i anledning deraf afgifna yttranden;

JV3 24, af Herr Hammarhjelm, Carl, om antagande af en författning angående
sättet för utseende af Deputerade för markegångstaxornas upprättande, jemte ett i
anledning deraf afgifvet yttrande; samt

M 27, af Herr Wallenberg, André Oscar, angående godtgörande af Herrar Talmäns
riksdagskostnader.

Bill. till R. Sl. Prot. 9 Samt.

Prol.-Utdrag den 26 Januari 1867.

Från Andra Kammaren.

JK 7. S. D. Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts Utlåtande
JK 3. i anledning af väckt förslag om öfverlemnande åt Talmännen att första
gången sammankalla Kamrarnes gemensamma Utskott, blef Första Kammarens i ämnet
fattade beslut utaf Ändra Kammaren antaget.

JK 8. S. D. Till Stats-Utskottet hänvisades motioner, anmälda:

af Herr Bergström, JK 3, om förändrade vilkor för utbekommande af beviljadt
statsanslag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianslad;

af Herr Bergström, JK 4, angående anslag af ytterligare 1,200 R:dr årligen
till aflöning af lårarne vid Christianstads högre elementarläroverk utöfver de för detta
ändamål redan anslagna medel;

af Herr Bylander, JK 45, om pedagogiens i Ulricehamn uppflyttning till treklassigt
elementarläroverk och anslags beviljande för sådant ändamål;

af Herr G. P. Rönnblad. JK 48, angående beviljande af anslag för aflönande
af ytterligare tvänne lektorer vid läroverket i Luleå;

af Herr G. P. Rönnblad, JK 49, om anslag af allmänna medel för vägomläggningar
inom Säbrå och Högsjö socknar af Wester-Norrlands län;

af Herr A. J. Sandstedt, JK 60, om upphörande af den nu utgående presonliga
skyddsafgiften och utgörande af ett deremot svarande belopp till folkundervisningens
förbättring och utveckling.

JK 9. S. D. Föredrogs och öfverlemnades till Stats-Utskottet Rikets Ständers
Revisorers berättelse angående den år 1866 förrättade granskning af de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonder och medel.

JK 10. S. D. Till Bevillnings-Utskottet hänvisades motioner af:

Herr Friherre D. von Schulzenheim, JK 9, angående extra bevillning å den
privatbankerna medgifna sedelutgifningsrätt;

Herr Jons Pährsson, JK 11, angående nedsättning med 25 procent i nu gällande
taxa för expeditionslösen.

JK 11. S. D. Till Banko-Utskottet blef, efter föredragning, hänvisad den af

Rikets Ständers Revisorer år 1866 afgifna berättelse angående Bankoverket.

JK 12. S. D. Efter skedd föredragning hänvisades till Banko-Utskottet Herr
Jöns Pährssons motion, JK 10, angående användande af en million Riksdaler af
bankovinsten till utlåning åt jordbrukare.

JK 13. S. I). Föredrogos och hänvisades till Lag-Utskottet motioner:

af Herr A. Bergström, JK 5, angående förändrad lydelse af 9 § i Kongl.
Förordningen om Kommunalstyrelse på landet af den 21 Mars 1862;

af Herr S. Ribbing, JK 7, om vissa ändringar vid de för prester föreskrifna
examina och lärdomsprof;

Prot.-Uldraff den 26 Januari i867.

af Herr B. W. Bessie, M 12, angående förändring af Kong], Förordningen
den 6 Augusti 1864 om hemmansklyfning och afsöndring af jord från hemman;

af Herr B. \V. Bessie, M 13, angående upphäfvande af 5 § 1 Kap. i Skiftesstadgan
af den 4 Maj 1827;

af Herr B■ W. Bessie, M 14, angående åtskilliga stadganden i fråga om afsöndring
af jord under full egande rätt;

af Herr B. W. Hessle, M 16, om ändring af lagens stadgande i 26 Kap. 1 §
Byggninga-balken rörande kyrkobyggnad;

af Herr Sven Bansson, M 18, angående ändring i Kongl. Förordningen om
kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd;

af Herr Per Nilsson i Espö, JV2 21, om ändring af lagens stadgande i
26 Kap. 4 § Byggninga-balken, angående häradsboarnes skyldighet alt bygga
tingshus;

af Herr A■ Reutercrona, J\s 28, angående upphäfvande eller ändring af hvad
Konkurslagen den 18 September 1862 stadgar om s. k. tvångsackord;

af Herr A. Reutercrona, JV2 29, om ändring af 67 § 1 mom. i Konkurslagen
den 18 September 1862 angående arfvode för Rättens ombudsman och för syssloman
i konkurs;

af Herr A. Reutercrona, M 30, om ändring af den uti 17 Kap. 16 § Rättegångs-balken
föreskrifna ed för vittnen;

af Herr A. Reutercrona, JV2 31, om upphäfvande af lagens stadgande i 8 Kap.
2 § 8 mom. Rättegångs-balken, rörande särskildt forum för frälsemän;

af Herr A. W. Wigardt, M 39, om upphäfvande af det i Kyrkolagens 24
Kap. 32 § förekommande stadgande angående klockares brefbäringsskyldighet;

af Herr J. Otterström, M 62, om upphäfvande af hvad Kongl. Brefvet den 9
Maj 1765 stadgar derom, att vissa personer böra i sakristian skriftas och derstädes
undfå den heliga Nattvarden;

af Herr J. Otterström, M 63, derom att den, som före nya Strafflagens tillämpning
blifvit dömd för brott, som medfört vanfrejd, må kunna, med iakttagande af de i
nämnde lag gifna tidsbestämmelser, af domstol förklaras berättigad att åtnjuta medborgerligt
förtroende.

M 14. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till ett] tillfälligt Utskott
Herr S. Ribbings motion, As 6, om åtgärders vidtagande för beredande af pensioner
åt ålderstigne och otjenstbare prestman.

Ais 15. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till ett tillfälligt Utskott Herr
B. W. Bessles motion, M 17, om åläggande för hvarje kommun att hafva hos sig
anställd examinerad barnmorska.

Prot.-Uldrag den 26 och 28 Januari 1867.

M ''16. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till ett tillfälligt Utskott Herr

M. Ahlgrens motion, JM 19, om ändring af de angående frivilliga auktioners hållande
i städerna utkomma stadgande!) och reglementen.

M 17. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne från Riksdagens Första

Kammare ankommet protokollsutdrag, JM 6, innefattande delgifvande af Friherre Raabs,
Adam Christian, motion angående utgifvande af en riksdagstidning.

Den 28 Jannari.

Från Första Kammaren.

JM 32. S. D. Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kong!. Maj:ts
nådiga Propositioner:

i fråga om den pension, som må General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet,
General-Majoren m. m. Friherre Fabian Jacob Wrede vid afskedstagande
tillkomma ;

angående pensioner å Allmänna Indragningsstaten för nuvarande Sekreteraren,
Kamereraren och Waktmästaren hos Komitéen för Salpeterärendena, sedan Salpeterfonden
till Riksgälds-kontoret öfverlemnats och Salpeter-komitéen blifvit upplöst;

angående förhöjd pension vid afskedstagandet för Regemenls-stallmästaren vid
Hussarregementet Konung Carl XV, Mathias Giese;

angående pension å Allmänna Indragningsstaten åt Kassören och Förrådsförvaltaren
vid Fortifikationen f. d. Underlöjtnanten Carl Johan Axel Hammarstrand vid
afgång från tjensten;

angående pension å Allmänna Indragningsstaten åt Waktmästaren vid Arméens
utredningsförråd i Göteborg, Johan Svensson, vid afgång från befattningen;

angående afsöndring af jord från sergeantsbostället vid Westgöta regemente,
Munkabo Anders Bussgården, till plats för en folkskola;

angående försäljning af tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

angående befrielse för Löjtnanten L. M. Törngren från honom ålagd ersättningsskyldighet,
i följd af ångkorvetten Orädds sammanstötning med Ryska handelsbriggen
Fanny;

om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, tillika med åtskilliga
i anledning deraf afgifna yttranden;

angående statsbidrag till anläggande af väg invid Råne eif emellan allmänna
kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby;

angående upplåtande åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt
af ett tunnland jord från Flyinge kungsgårds utmark, för uppförande af
en skolhustbyggnad;

Prot.-Uldrag den 28 Januari 1867.

angående rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom silt
distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära
särskild ersättning; samt

angående afskrifning ur räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex
ådömda, af allmänna mede! bestridda ersättningar m. m.

M 33. S. D. Föredrogos och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Kongl.

Maj:ts nådiga Propositioner:

angående beviljande af en särskild beskattning att under benämning Vapenskatt
utgå efter de i Bevillnings-förordningens Andra artikel stadgade grunder, tillika med
åtskilliga i anledning deraf afgifna yttranden;

angående förhöjning af bränvinstiIIverkningsafgiften, jemte åtskilliga deraf föranledda
yttranden; samt

angående förhöjning af tullsatserna å socker, kaffe, tobak, bränvin och sprit,
tillika med åtskilliga i anledning deraf afgifna yttranden.

JM 34. S. D. Föredrogos och hänvisades till Lag-Utskottet Kongl. Maj:ts

nådiga Propositioner:

om antagande af en lag angående efterbildning af konstverk; samt

om förändrad lydelse af 10 § i Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860
angående den allmänna beväringen.

Från Andra Kammaren.

JM S. D. Föredrogs ånyo Första Kammarens tillfälliga Utskottsutlåtande

JM 1, i anledning af väckt fråga om Talmanssammanträden; och blef det i samma
utlåtande framställda förslag af Andra Kammaren antaget att gälla, intill dess att
de reglementariska föreskrifter, som för ordningen hos Kamrarne och Utskotten anses
till iakttagande jemte Grundlagarne nödiga, hunnit utarbetas och af Riksdagen till
efterrättelse fastställas.

JM 19. S. D. Vid nu ånyo skedd föredragning af Första Kammarens protokollsuldrag,
JM 26, lörklarade Andra Kammaren sig biträda det, enligt samma utdrag,
af Första Kammaren fattade beslut om tillsättande af ett särskilt Utskott, bestående
af fjorton ledamöter, sju från hvardera Kammaren, för behandling af alla frågor rörande
förändrad organisation af landtförsvaret och dertill erforderliga anslag.

•Aä 20. S. D. Till Stats-Utskottet hänvisades följande Kong!. Maj:ts nådiga
Propositioner, hvilka den 26 i denna månad till Kammaren ankommit, nemligen:

bo i fråga om den pension, som må General-Fälttygmästaren m. m. Friherre F.
J. Wrede vid afskedstagandet tillkomma;

2:o angående pension å Allmänna Indragningsstaten för nuvarande Sekreteraren,
Kamereraren och Waktmästaren hos Komitéen för salpeterärendena;

3:o angående förhöjd pension vid afskedstagandet för Regements-stallmästaren vid
Hussarregementet Konung Carl XV, M. Giese;

Prof,-Utdrag den 28 Januari 1867.

4:o angående pension å Allmänna Indragningsstaten åt Kassören och Förrådsförvaltaren
C. J. A. Hammarstrand vid afgång från tjensten;

5:o angående pension å Allmänna Indragningsstaten åt Waktmästaren vid Arméens
utredningsförråd i Göteborg, J. Svensson vid afgång från befattningen;

6:o angående afsöndring af jord från sergeantsbostället Munkabo Anders Bussgården
till plats för en folkskola;

7:o angående försäljning af tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

8:o angående befrielse för Löjtnanten L. M. Törngren från ålagd ersättningsskyldighet
.i följd af ångkorvetten Orädds sammanstötning med Ryska handelsbriggen
Fanny;

9:o om anslag till fortsättande af Statens jern vägsbyggnader;

10:o angående statsbidrag till anläggande af väg invid Råne eif emellan allmänna
kustlandsvägen samt Degersels Öfverstbv;

dito angående upplåtande åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig
besittningsrätt af ett tunnland jord från Flyinge kungsgårds utmark för uppförande
af en skolbusbyggnad;

12:o angående rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjenstgöring utom
sitt distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning
uppbära särskild ersättning;

13:o angående afskrifning ur räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A.
Riex ådömda, af allmänna medel bestridda ersättningar m. m.;

14:o angående upphörande af grundräntas utgörande för valk- och stampverk;

15:o om nedsättning i räntan för Trysunda fiske;

16:o angående åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffad missvext;

17:o om den under M 2 vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, Kronan tillhöriga
f. d. Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för Telegrafverket;

18o om tillåtelse för Göteborgs stad, att för ordnandet af stadens hamn få
inlösa eganderätten till kronosäteriet 1 mantal Sannegården i Lundby socken och östra
Hisings härad af Göteborgs och Bohus län;

19:o angående skatteförsäljning af Östra kronoallmänningen i Örebro län för
afslutande af regleringen rörande de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dyka
svafvelbruk ;

20:o angående upplåtande för all tid till Varola kyrka, i Skaraborgs län, af en
kronotomt:

2\:o angående arrendatorn C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns
gamla bro;

22:o i anledning af P. O. Hulténs underdåniga ansökning, dels om ersättnin
för förlust genom en logebyggnads kullstörtande, dels ock om nedsättning af arrendet
af det af sökanden arrenderade indragna Chefsbohem manet Getnabo;

Vrot.-Utdrag den 28 Januari 1867.

23:o angående restitution till Kammarjunkaren H. de Camps’ konkursmassa af
erlagd afgift för anmäld, men ej utöfvad brönvinstillverkning;

24:o angående ordnandet af veterinärväsendet i Riket;

25:o angående användande af behaglig tids förläningsspanmål vid ordnandet af
presterskapels aflöning;

26:o om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget till Nationalmusei
inredning för restaurering af oljefärgstaflor in. m.;

27:o angående pension å Allmänna Indragningsstaten för Kollegan vid Hudiksvalls
Elementarläroverk Th. G. Wennberg; och

28:de angående utbyte af komministerbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen
Östra och Westra Lindås emot %;dels mantal kronoskatte Sundstad JM 1.

JM 21. S. D. Hänvisades till Bevillnings-Utskottet Kong!. Maj:ts den 26 dennes
bordlagda nådiga Propositioner, nemligen:

Lo angående beviljande af en särskild beskattning att under benämning vapenskatt
utgå efter de i Bevillnings-förordningens Andra artikel stadgade grunder;

2:o angående förhöjning af bränvinstillverkningsafgiften;

3:o angående förhöjning af tullsatserna å socker, kaffe, tobak, bränvin och

sprit;

4:o angående medgifvande af tullrestitution för raffineradt socker vid utförsel
jemväl till Norge; och

5:o angående fortfarande kurhusafgift.

JM 22. S. D. Nedannämnda tvänne Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner, hvilka
den 26 dennes af Kammaren emottagits, blefvo nu hänvisade till Lag-Utskottet,
nemligen:

Lo om antagande af en lag angående efterbildning af konstverk; och

2:o om förändrad lydelse af 10 § i Kongl. Kungörelsen den 30 November 1860
angående den allmänna beväringen.

JM 23. S. D. Föredrogos ånyo och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts den

26 i denna månad till Kammaren ankomna nådiga Skrifvelse!:

Lo i anledning af åtskilliga utaf Rikets sist församlade Ständer beslutade lagförändringar,
och

2:o om förordnande af en Statsrådsledamot i afseende på handläggningen af
vissa i Riksdagsordningens 46 § omförmäla riksdagsärenden.

JM 24. S. D. Vid nu förnyad föredragning hänvisades till Stats-Utskottet
motioner af:

Herr Johan Olsson, JM 25, angående kronofogdetjensternas indragning och anställande
af särskilda brefskrifvare vid Landshöfdingeembetena;

Herr Johan Olsson JM 26, angående indragning af Biskopsembetena, med undantag
af dem i Upsala och Lund, samt om användande af Biskopslönerna till folkskolornas
upphjelpande;

Prot.-Uldrag den 28 Januari 1867.

Herr Witt, JM 27, om anläggande af en jernvägs-stambana mellan Carlskrona,
Calmar och Wexiö samt anvisande af medel till denna banas påbörjande;

Herr Magnell, JM 42, om anvisande af mede! för utvidgning af treklassiga
elementarläroverket i Askersund till femklassigt;

Herr Magnell, JM 43, om staden Cbristinehamns befrielse från vidare utgifvande
af det lönebidrag åt en kollega vid elementarläroverket derstädes, som staden sig åtagit,
och samma bidrags öfvertagande af Statsverket;

Herr Olof Nilsson, JM 47, om åtgärders vidtagande för gästgifveri- håll- och
reservskjutsens skiljande från jordbruket, äfvensom beviljande af dertill erforderliga
medel;

Herr P. Eriksson, JM 51, om gästgifveri-, håll- och reservskjutsens skiljande
från jordbruket samt om anslag för härtill erforderliga medel;

Herr J. Pährsson, JM 53, derom, att de till s. k. storläger eller lustläger anvisade
medel måtte i stället användas till inköp af gevär;

Herr J. Pährsson, JM 54, derom, att all gevärstillverkning efter äldre modell måtte
upphöra och de härtill anvisade medlen användas för dylik tillverkning efter ny och
tidsenlig modell;

Herr J. Pährsson, JM 55, angående meddelande af undervisning i militäriska öfningar
vid folkskolorna, samt om utlemnande till dessa skolor af gamla, till krigsbruk odugliga
gevär;

Herr Indebetou, JM 58, derom, att arfvodena för den vid Riksdagen anställda
kanslipersonal måtte bestämmas till visst belopp, utan afseende å den längre eller
kortare tid Riksdagen kommer att fortgå;

Herr C. A. Larsson, JM 59, att aflöningen för Riksdagens kanslibetjening måtte
bestämmas i rund summa för hela Riksdagen utan afseende på dess längd;

Herr Bengtsson, JM 66, oro godtgörande af allmänna medel utaf kostnaderna
för den s. k. kronobrefbäringen;

Herr Magnus Svensson. JM 67, angående beviljande af ökadt understöd åt folkskolor
med examinerade lärare m. m.

Herr F. W. .Aman, JM 69, om återställande af tvänne med afseende å jernvägsanläggningen
mellan sjöarne Wessman och Barken utgifna borgensförbindelser
samt antagande af jernvägen med dess tillhörigheter såsom säkerhet för det till
nämnda jernvägsanläggnings utförande af Rikets Ständer beviljade lån;

Herr Rosenberg, JM 72, om pension åt aflidne majoren O. G. Carlqvists trenne
oförsörjda döttrar;

Herr O. B. Olsson, JM 73, om landshöfdingetjensternas indragning och lönernas
besparande åt Statsverket;

Herr Friherre v. Schulzenheim, JM 74, om indragning af Kong!. Kommerskollegium
samt att intilldess sådan indragning varder verkställd, det derstädes ledig—
i varande presidentembetet icke måtte tillsättas;

Prol.-Utdrng den 28 Januari 1867.

Herr Carl Larsson, M 75, om beviljande af anslag för inlösen af aktierna i
det bolag, som verkställt omläggning af allmänna landsvägen genom Wedens och Bollebvgds
härader af Elfsborgs län;

Herr Carl Larsson, TM 76, om upphörande af alla på jordfastighet nu lagda skatter
och onera samt utgörande i stället af bevillning;

Herr O. Larsson, J\s 78, om efterskänkande af Kronans rätt till danarf efter
hushållerskan Lovisa Skultin;

Herr O. Larsson, TM 79, om skjutsningsbesvärets skiljande från jordbruket och beviljande
af de för sådant ändamål erforderliga medel.

TM 25. S. D. Till Bevillnings—Utskottet hänvisades:

Herr Hedlunds motion, TM 24, om hvitbetssocker-tillverkningens i landet beläggande
med en accis motsvarande tullen å råsocker;

Herr Peterssons från Kronobergs län motion, TM 36, om upphörande af öfverkontrollörsbefattningar
vid bränvinstillverkning; och

Herr Rylanders motion, TM 46, derom, att den hälft af personliga skyddsafgiften,
som anslagits till folkundervisningens befrämjande, måtte debiteras och uppbäras
i sammanhang med kommunalutskylderna.

TM 26. S. D. Föredrogos ånyo och hänvisades till Banko-Utskottet:

Herr Erik Olssons motion, M 44, om bankovinstens användande till förstärkande
af Bankens grundfond, och

Herr Dofséns motion, TM 70, om upphörande af utländsk skuldsättning och
införande af ett inhemskt statskreditsystem.

TM 27. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till Lag-Utskottet den af Riksdagens
Justitie-Ombudsman afgifna embetsberättelse tillika med berättelse af komiterade
för tryckfrihetens vård.

TM 28, S. D. Till Lag-Utskottet hänvisades nedannämnda den 26 i denna

månad bordlagda motioner, nemligen:

af Herr Orre, TM 33, angående underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t om utfärdande
af författning rörande indelning och underhåll af s. k. byvägar;

af Herr Orre, TM 35, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, att den enligt
Kongl. Förordningen den 13 September 1790 utgående betalning för allmänna vägars
underhåll vintertiden måtte förklaras böra utgå efter fyrk;

af Herr Petersson, M 37, om upphörande af pastoralexamen samt om grunderna
för presterlig befordran;

af Herr Wigardt, TM 40, om förlikningskomitéers inrättande i hvarje kommun;

af Herr Wigardt, TM 41, om förändring af 23 § 1 mom. i Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1862 angående kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd;

af Herr Lindström, TM 50, om upphäfvande af del i 9 Kap. 6 § Handels-balken
gifna förbud mot förskrifning af högre ränta än efter 6 procent;

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 9 Sami.

Prol.-Utdrng deri 28 Januari 1807.

af Herr P. Eriksson, JM 52, om ändring af hvad 26 Kap. 4 § Byggninga-balken
stadgar rörande byggnadsskyldighet af tingshus och häradshäkte;

af Herr Hessle, JM 56, om underdånig framställning till Kong!. Maj:t att till
Riksdagens pröfning måtte successivt framläggas Lagberedningens förslag till allmän
civillag;

af Herr Hierta, JM 57, angående ändring af 8 Kap. \ § och 9 Kap. ''I §
Giftermåls-balken;

af Herr Sandstedt, JM 61, angående byvägars indelning och underhåll;

af Herr P. Nilsson från Christianstads län, JM 64, angående kronobrefbäringsskyldighetens
ordnande;

af Herr P. Nilsson, från Christianstads län JM 65, derom att skyldigheten att
underhålla bostadshus åt extra pro vincia 1 la kåre måtte bestämmas i likhet med hvad
om underhållsskyldighet af husen vid prestgårdarne finnes stadgadt; och

af Herr Magnus Svensson, JM 68, om ändring i 26 Kap 4 § Byggninga-balken
rörande byggnadsskyldighet af tingshus och häradshäkte.

JM 29. S. D. Till det särskilda Utskott, som blifvit tillsatt för behandling
af frågor rörande landtförsvaret, hänvisades nedannämnda tvänne, af Herr Hedlund
afgifna motioner, nemligen:

JM 22, om nedsättande af en komité för utarbetande och framläggande af en
fullständig plan för landtförsvarets ordnande; och

JM 23, angående utredning genom komiterade af frågan om den indelta arméens
befäls och underbefäls boställens afkastning och värde.

JM 30. S. D, Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt Utskott Herr Orres
motion, JM 32, om åtgärders vidtagande för motverkande af utvandringen till
Amerika.

JM 31. S. D. Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt Utskott Herr Orres
motion, JM 34, om aflåtande af en underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t, i fråga
om aflägsna rote- och rustbållsdelars utbyten emellan de särskilda stamrotarne.

JM 32. S. D. Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt Utskott. Herr
Petersons från Kronobergs län motion, JM 38, derom, att alla de, som nu icke äro
med utskylder till landtförsvaret betungade, måtte åläggas i mån af inkomst bidraga
till rustnings- och roteringsbesvärets utgörande.

JM 33. S. D. Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt Utskott Herr Rosenbergs
motion, JM 71, om rättighet för innehafvare af förenade skollärare- och klockaretjenster
att inom ett visst maximum uppbära de för båda tjensterna anslagna
löneförmånerna oafkortade.

JM 34. S. D. Vid förnyad föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts
utlåtande JM 2, i anledning af väckt förslag angående tryckningen af Riksdagens
handlingar, förklarade Andra Kammaren sig instämma i det beslut, hvarigenom
samma utlåtande, enligt, hvad nu upplystes, blifvit af Första Kammaren bifallet.

Prol.-Uldrag den 29 Januari i867.

Dcu 29 Januari.

Från Första Kammaren.

M 35. S. D. Hänvisades till Bevillnings—Utskottet två denna dag afgifna

yttranden i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition angående förhöjning af tullsatserna
å socker, kaffe, tobak, bränvin och sprit.

M 36. S. D. Hänvisades till Bevillnings—Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga

Propositioner:

angående medgifvande af tullrestitution för raffineradt socker vid utförsel jemväl
till Norge; och

angående fortfarande kurhusafgift.

M 37. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nedannämnda

nådiga Propositioner:

angående upphörande af grundräntas utgörande för valk- och stampverk;

om nedsättning i räntan för Trysunda fiske;

angående åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffad missvext;

i fråga om den under M 2 vid Skeppsbron i hufvudstaden beiägna, Kronan

tillhöriga, f. d. Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för Telegrafverket,
tillika med åtskilliga i anledning deraf afgifna yttranden;

om tillåtelse för Göteborgs stad att, för ordnandet af stadens hamn, få inlösa
eganderätten till kronosäteriet ett mantal Sannegården i Lundby socken och Östra
Hisings härad af Göteborgs och Bohus län;

angående skatteförsäljning af Östra kronoallmänningen i Örebro län, för afselande
af regleringen rörande de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dyka svafvelbruk
;

angående upplåtande för all lid till Warola kyrka i Skaraborgs län af en
kronotomt;

angående Arrendatorn C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns
gamla bro;

i anledning af P. O. Hulténs underdåniga ansökning dels om ersättning för
förlust genom en logebyggnads kullstörtande dels ock om nedsättning af arrendet å
det af sökanden arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo JVs \ ;

angående restitution till Kammarjunkaren H. de Camps’ konkursmassa af erlagd
afgift för anmäld, men ej utöfväd bränvinstillverkning;

angående ordnande af veterinärväsendet i Riket, jemte åtskilliga deraf föranledda
yttranden;

angående användande af behaglig tids förläningsspanmål vid ordnandet af presterskapets
aflöning;

Prot.-Utdrag den 29 Januari 1867.

i fråga om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget till Nationalmusei
inredning, för restaurering af oljefärgstaflor m. m.;

angående utbyte af Komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen
Ostra och Vestra Lindås, emot ^ mantal kronoskatte Sundstad M I; samt

angående pension å Allmänna Indragningsstaten för Kollegan vid Hudiksvalls
elementarläroverk Th. G. Wennberg.

JVS 38. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Kong). Maj:ts nådiga

Skrifvelse i anledning af åtskilliga utaf Rikets sist församlade Ständer beslutade lagförändringar.

JVs 39. S. 1). Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Majrts nådiga

Skrifvelse till Riksdagen, med tillkännagifvande, att Kong]. Maj:t i nåder förordnat
Statsrådet, Kommendören med störa korset af Kongl. Nordstjerne-orden Henrik Wilhelm
Rredberg att under innevarande riksdag utöfva den befattning med riksdagsärender),
som enligt § 46 af Riksdagsordningen en ledamot af Stats-Rådet tillkommer;
och skulle underrättelse om denna nådiga Skrifvelses innehåll genom utdrag af
protokollet meddelas vederbörande Utskott samt de ledamöter, som hafva inseende
öfver Riksdagens Kansli.

JVs 40. S. D. Föredrogs och hänvisades till Stats—Utskottet Rikets Ständers

sistlidet år församlade Revisorers Berättelse angående förrättad granskning af de
under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium ställda fonder och medel.

JV& 4''1. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet följande motioner:

| [J\s 26, af Herr De Lavai, Paine Patrik, angående anvisande af medel för
omreglering af de högre elementarläroverken i Riket, m. m.;

•AI 38, af Herr Landgren, Lars, om fortfarande anslag åt Artisten Mandelgren;

•AI 41, af Grefve Wachtmeister, Hans, om anvisande af lön till en tredje
lärare vid Ronneby köpings lägre elementarläroverk;

•AI 46, af Herr Stålhammar, Jon Adam, angående beviljande af ett anslag å

50,000 R:dr för omläggning af landsvägen emellan Hvetlanda och Serarps gästgif—
varegårdar i Jönköpings län;

•AI 49, af Herr Bergman, Sven Peter, angående anvisande af medel för
utvidgning af elementarläroverket i Luleå till ett fullständigt högre elementarläroverk; •AI

55, af Herr Almqvist, Erik Victor, angående beviljande af ett anslag å
40,600 R:dr, såsom bidrag för anläggning af väg emellan Dorothea och Åsele socknars
kyrkor i Westerbottens län;

•AI 56, af densamme, angående anvisande af 2,500 R:dr till aflöning under
nästkommande år för en kringresande undervisare i landthushållning uti Westerbottens
län;

•AI 60, af Grefve Sparre, Erik, angående förhöjning af statsanslaget till tekniska
elementarskolan i Borås;

Prof -Utdrag den 29 Januari 1867.

JVs 65, af Grefve Cronstedt, Fredrik, angående anvisande af 500,000 R:dr för
påbörjande af en stambana, utgående från Norra stambanan öfver Almarestäk, Sevalla
och Sala i rigtning åt Insjön i Dalarne; samt

JVs 71, af Herr Wallenberg, André Oscar, angående beviljande af 300,000
R:dr för upprensning af farleden vid Baggensstäket.

JVs 42. S. I). Hänvisades till Bevillnings-Utskottet en af Herr Faxe, Arvid,
väckt motion, JVs 28, angående ändringar i gällande Förordning om bränvinstillverkning.

JVs 43. S. D. Hänvisades till Banko-Utskottet en af Friherre Raab, Carl Adam,
väckt motion, JVS 48, angående ändring i Kongl. Förordningen om en Allmän Hypotheksbank
samt öfverlemnande af en del utaf Riksbankens vinstmedel till Hypotheksbanken
emot dess obligationer.

JVs 44. S. D. Hänvisades till Lag-Utskottet följande motioner:

JVs 25, af Herr Dickson, Axel, angående räntans fullständiga frigifvande, tillika
med några i anledning deraf afgilna yttranden;

JVs 36, af Herr Croneborg, Wilhelm, angående ändring i 5 § af Kongl. Förordningen
om egors fredande mot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet; JVs

37, af densamme, angående tillägg till 9 § i 12 Kap. af Skiftesstadgan; JVs

45, af Herr Storckenfelt, Carl Johan, angående ändringar i Utsökningsoch
Rättegångs-balkarne;

JVs 64, af Herr Adlersparre, Rudolf, angående ändring i Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet m. m ;

JVs 69, af Grefve Mörner, Carl Göran, om antagande af en författning angående
afkortning af stämmoböter vid saknad tillgång hos den bötfällde; samt

JVs 72, af Herr Wallenberg, André Oscar, i anledning af Herr Dicksons motion,
JVs 25, om räntans fullständiga frigifvande.

JVs 45. S. D. Hänvisades till Kammarens tillfälliga Utskott, för uppgörande af
förslag till reglementariska stadganden för Riksdagen, en af Herr Fröman, Nds August,
väckt motion, JVs i k, angående indelningen af det s. k. Riksdagstrycket.

Från Andra Kammaren.

JVs 35. S. D. Till Stats-Utskottet hänvisades motioner, afgifna af:

Herr Wilhelm Nilsson, JVs 94, om beviljande af ett lån för anläggande af en
bibana emellan Lidköping och Håkanlorp;

Herr C. Orre, JVs 95, om beviljande af ett extra anslag till understödjande af
vattenaftappningsarbeten inom Jönköpings län;

Prol.-llldruy den 29 Januari 1867.

Herr C. Th. Svanberg, M 98, om anslag för fortsatt utgifvande af det s. k.
Thersnerska planchverket »Fordna och närvarande Sverige»;

Herr Anders August Andersson, J\s ''102, om nedsättning i vissa tjenstemäns
löner och indragning af öfverflödiga embetsverk;

Herr Anders August Andersson, JVs ''103, om anvisande af anslag till förberedande
arbeten på Östra stambanan;

Herr O. Nilsson från Cbristianstads län, JVs 105, om anslag för vägomläggning
mellan köpingen Båstad och staden Engelholm;

Herr Z. Grape, M 109, om anvisande af medel för anläggande af väg mellan
Lejpojerv och Gellivara kyrka;

Herr Z. Grape, JVs 110, om eftergift af ett åt Kuckola byamän beviljadt lån;

Herr U. Eriksson, JVS 114, om beviljande af lån för anläggande af en jernväg
mellan Frövi och Falun;

Herr Erik Ersson, J\s 122, om fortfarande anslag till den af Doktor O. Th.
Sandahl i hufvudstaden inrättade medico-pneumatiska anstalt;

Herr D. Danielsson, M 129, om beviljande af ytterligare tre års räntefrihet
för det till utdikning af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings
län beviljade lån;

Herr P. Nilsson i Espö, JY2 130, angående bestämmandet dels af den resekostnadsersättning,
som bör tillkomma ledamöterne uti Riksdagens Andra Kammare,
dels äfven af tiden för utbekommande af såväl denna kostnadsersättning som riks—
dagsmannaarfvodet.

Herr C. Liljenmark, Ns 131, om afstående till förmån för Fanjunkaren Anders
Gustaf Högman och hans syster Sara Maria Högman af ett efter Charlotta Christina
Wedin fallet danaarf;

Herr W. M. Beronius, .AS 132, om afstående till förmån för slöjdskolan i
Falu stad af ett efter Christina Charlotta Nyman eller Wedin fallet danaarf;

Herr Olof Nilsson från Westerbottens län, JV2 155, derom att vid denna Riksdag
ingen upplåning af medel för Statens jernvägsbyggnader må beslutas;

Herr L. J. Hierta, M 173, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande
tillsättandet tillsvidare af en inspektör öfver gymnastikundervisningen i Riket, samt
om anvisande af anslag till arfvode för en sådan befattnings innehafvare;

Herr P. Östman, M 196, om anslag för omläggning af vägen genom Häggdångers,
Nora, Skogs och Ullångers socknar i Wester-Norrlands län;

Herr P. Östman, M 197, om anslag till aflöning åt ytterligare en kronofogde
och en häradsskrifvare inom Wester-Norrlands län;

Herr C. J. Graf ström, JYs 210, om åtgärders vidtagande för inställande af det
i nordvestra hörnet af Carl XIII:s torg påbörjade byggnadsarbete samt om anvisande
af det belopp, som erfordrades till ersättning åt det bolag, som fått platsen åt sig
upplåten;

Prål.-Utdrag den 29 Januari 1867.

Herr A. W. Chenon, NS 212, om treklassiga elementarläroverkets i Åmål utvidgning
till femklassigt samt om anvisande af anslag för detta ändamål;

Herr Nils Larson, NS 2I3, derom att Ottsjö öfverloppsmark måtte befrias
från åsatt rotering ''och under tiden, intill dess att dylik frihet kan beredas, åtnjuta
roteringsunderstöd;

Herr J. A. Bovin, NS 218, om en årlig fyllnadspension af 600 R:dr åt förre
Sekreteraren i Kongl. Krigskollegium Johan Reinhold Öfverström;

Herr Aug. Danielsson, NI 234, angående anvisande af anslag för fortsättande
af väganläggningen mellan Piteå och Arvidsjaurs kyrka;

Herr Aug. Danielsson, NS 235, om anvisande af ett årligt anslag å 50,000
R:dr till myraftappningar inom Norrbottens län;

Herr Aug. Danielsson, NS 236, om beviljande af anslag för väganläggningen
mellan Råneå kyrkoby och Degersels Öfverstby;

Herr Aug. Danielsson, NS 237, om anslags beviljande för upprensande af Rörån
inom Råneå socken;

Herr Jan Andersson, NS 253, om Norra jernvägs-stambanans sträckning från
Sala öfver Avesta samt om anvisande af medel härtill;

Herr D Danielsson, NS 256, om beviljande af anslag för inrättande vid Ahlsborg
i Hvetlanda socken inom Jönköpings län af ett förberedande folkskolelärareseminarium; Herr

A. J. Landsträm, NI 258, derom att det lån, som vid sistlidne riksdag

beviljades och till utgående under år 1868 anvisades för uppförande af nya bygg nader

vid elementarläroverket i Wenersborg måtte, ehuru i den Kongl. Propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof icke omnämndt, likväl upptagas bland nämnda
års statsutgifter; och

Herr Friherre J. Koskull, NS 267, om användande af den s. k. Längmanska
testamentsfonden till anskaffande af fullt tidsenliga vapen.

NI 36. S. D. Till Bevillnings—Utskottet hänvisades Herr Anders August An derssons

motion, NS 104, om ändring i Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1866
angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

NS 37. S. D. Föredrogos och hänvisades till Banko-Utskottet motioner af:

Herr J. Rundbäck, NS 134, angående åtskilliga ändringar i Bankoreglementet
med hänsyn till den finansiela förlägenhetens aflöpande;

Herr And. Gudmundsson, NS 136, derom att af Riksbankens medel en särskild
fond måtte afsättas och användas till utlåning företrädesvis mot inteckning i fast
egendom eller mot obligationer, och

Herr vice Talmannen C. Mannershantz, NS 248, derom att af Riksbankens
medel måtte bildas en fond, som hufvudsakligen borde användas att befordra omloppet
af obligationer, grundade på hypothek af jordfastighet och sålunda tjena som
förlag åt jordbrukaren m. m.

Prol.-Utdrag den 29 och SO Januari i867.

M 38. S. D. Efter skedd föredragning hänvisades till Lag-Utskottet motioner
af:.

Herr Wilhelm Nilsson, M 93, om ändring i gällande kommunalförfattningar;

Herr O. G. Hedengren, M Hl, om ändring i Förordningen rörande prestval;

Herr C. J. Svensén, M 146, om förändring af den i gällande kommunalförfattning
stadgade rösträtt;

Herr C. J. Svensén, M 147, om upphäfvande af 15 Kap. 2 § Rättegångsbalken
;

Herr S. Rosenberg, M 162, angående förändring i Kong!. Stadgan om skiftesverket
i Riket af den 4 Maj 1827;

Herr Anders Pehrsson, M 165, om ändring af 12 § i Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

Herr D. Olauson, M 168, om ändring i 9 och 12 §§ af Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1862 rörande kommunalstyrelse i stad;

Herr L. J. Hjerta, M 172, om ändring i Strafflagens 2 Kap. 10 §;

Herr Nils Andersson från Wermlands län, M 186, om förändring af 9 §
3 mom. i Kongl. Förordningen den 6 Augusti 1864 angående jordafsöndring;

Herr L. Öhlin, M 193, om ändring i 8 Kap. 2 § Rättegångsbalken rörande
frälsemans forum;

Herr C. A. Larsson, JVs 200, om tillägg till 17 Kap. 18 § Handelsbalken;

Herr J. A. Bovin, JM 220, om dödsstraffets upphäfvande samt vidtagande af
de förändringar i Strafflagen, som deraf blefve en följd;

Herr O. F. Brunberg, M 229, om ändring dels af Häradsrätternas sammansättning,
dels af tiderna för dessa Rätters sammanträden, och

Herr J. A■ Åstrand, JM 260, om ändring af 51 § 1 mom. i gällande Konkurslag
rörande försäljning af konkursmassas fasta egendom.

Den 30 Januari.

Från Första Kammaren.

JM 46. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet åtskilliga denna dag afgifna
yttranden i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd
och behof.

JM il. S. D. Företogs val af tre ledamöter för deltagande i talmansöfverläggningarne;
och blefvo dertill utsedde:

Hans Excellens Herr Grefve Sparre, Gustaf Adolf,

Grefve Hamilton, Henning, samt
Herr Fåhraeus, Olof Immanuel.

JM 48

Prot.-Uldraff den SO Januari i867.

A! 48. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet följande motioner:

Ad 29, af Herr faxe, Arvid, angående beviljande af ett anslag å 30,000
R:dr, till understödjande af vattenafledningsföretag inom Jönköpings lön, tillika med
ett i anledning deraf afgifvet yttrande;

Ad 33, af Herr Gyllenram, Henrik, angående beviljande af ett anslag å 1,500
R:dr, för vårdande af fornlemningarne i Wisby;

Ad 34, af Grefve Hamilton, Hugo Bengt Archibald, angående uteslutande från
Riksstaten af alla sådana utgifter, som kunna af landstingen bestridas, samt öfverlemnande
af ett bestämdt belopp utaf statsinkomsterna till landstingen;

Ad 42, af Grefve Wachtmeister, Hans, angående anvisande af ett årligt anslag
å 4,000 R:dr till landtbruksskolan på Ryssbylund i Calmar län, jemte ett deraf föranledt
yttrande;

Ad 43, af Herr Heijkenskjöld, Selim, angående befrielse i visst fall från erläggande
af tionde för tillverkning af metaller;

Ad 47, af Herr Stålhammar, Jon Adam, angående förlängd räntefrihet å det
för sänkning af Tjurken med flera sjöar i Jönköpings län beviljade låneanslag, tillika
med ett i anledning deraf afgifvet yttrande;

Ad 50, af Herr Bergman, Sven Peter, om beviljande af ett årligt anslag å

3,000 R:dr till en undervisningsanstalt i boskapsskötsel ocb mejerihandtering vid
Aminne i Norrbottens län;

Ad 54, af Grefve Mörner, Carl Göran, angående återlösen till Kronan af en
till byggnadsplats upplåten del af Carl XIII:s torg;

Ad 57, af Herr Ehrengranat, Gustaf Adam, angående förändring i gällande
föreskrifter rörande beräkningen af lärarnes vid elementarläroverken lönetur;

Ad 58, af Herr Ekman, Johan Jakob, angående upphörande af inrikes fyr- och
båkafgiften;

Ad 59, af Herr Cassel, Knut, angående beviljande af medel för utvidgning af
Askersunds elementarläroverk från treklassigt till femklassigt, jemte ett i anledning
deraf afgifvet yttrande;

Ad 61, af Grefve Sparre, Eric, angående anvisande af medel för utvidgning
af elementarläroverket i Amål från treklassigt till femklassigt;

Ad 62, af Herr Hallenborg, Magnus, angående Ystads lägre elementarläroverks
utvidgning till ett fullständigt högre elementarläroverk, tillika med några i anledning
deraf afgifna yttranden;

Ad 63, af Herr Meijer, Edvard, angående beviljande af nödiga medel till utvidgande
af Carlshamns läroverk från femklassigt till ett fullständigt högre elementarläroverk,
jemte ett i anledning deraf afgifvet yttrande; samt

Ad 67, af Herr Bos, Anders Emanuel, angående anvisande af ett årligt anslag
å 30,000 R:dr, för tillökning i afvittringslandtmätarnes antal uti Westerbottens och
Norrbottens län.

Bill. till Riksd. Prat. 1867. 9 Sami.

Prot.-Utdrag den SO Januari 1867.

JM 49. S D. Hänvisades till Bevillnings—Utskottet följande motioner:

JM 30, af Friherre Sprengtporten, Jakob Wilhelm, i fråga om en ömsesidig förhöjning
af tullsatserna å tobak så väl i Sverige som Norge; samt

JM 39, af Herr Landgren, Lars, angående öfverflyttande på landstingen af
pröfnings-komitéernas göromål, jemte ett deraf föranledt yttrande.

JM 50. S. D. Hänvisades till Banko-Utskottet följande motioner:

JM 35, af Herr Hasselrot, Carl, angående öfverlemnande af en del utaf Riks -bankens medel till Allmänna Hypotheksbanken emot dess obligationer;

JM 51, af Herr Trolle, Carl Axel, om ändringar i Kongl. Förordningarne angående
en Allmän Hypotheksbank för Riket samt de allmänna grunder, som vid hypotbeksföreningars
bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, tillika
med de i anledning deraf afgifna yttranden;

JM 53, af Grefve Mörner, Carl Göran, angående förhöjning af minimivalören
å Enskilda bankens sedlar, tillika med åtskilliga i anledning deraf afgifna yttranden;
samt

JM 70, af Herr Wallenberg, André Oscar, angående myntfotens bestämmande i
guld m. m, tillika med ett vid motionens afgifvande sistlidne dag deraf föranledt
yttrande.

JM 5S. L). Hänvisades till Lag-Utskottet följande motioner:

JM 32, af Herr Gyllenram, Henrik, angående ett tillägg till 70 § i Kongl.
Fö: ordningen om kommunalstyrelse i stad, tillika med ett vid remissen afgifvet
yttrande;

JM 52, af Herr de Laval, Paine Patrik, om tillägg till Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1844, angående förbud mot lotteriinrättningar, m. m; samt

JM 68, af Herr Ros, Anders Emanuel, angående tillägg i gällande grufvestadga,
beträffande mineralet stenkol.

JM 52. S. D. Hänvisades till ett tillfälligt Utskott en af Herr Bennich, Nils
Axel Gustafsson väckt motion JVs 66, angående förändrad organisation af länsstyrelsernas
kassaförvaltning, jemte åtskilliga deraf föranledda yttranden.

JVs 53. S. D. Hänvisades till ett tillfälligt Utskott en af Herr Brusewitz,
Fredrik, väckt motion, JM 40, angående upprättande af en fullständig tablå öfver
Statsverkets ställning.

JM 54. S. D. Hänvisades till ett tillfälligt Utskott en af Friherre Cederström,
Anders, väckt motion JM 3 1, angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om
Dess nådiga medverkan vid framtida upptagande af statslån.

Från Andra Kammaren.

JM 39. S. D. Företogs val af två ledamöter för att hafva inseende öfver
Riksdagens Kansli; och blefvo dertill utsedde:

Prol.-Utdrng den SO Januari 1867.

Herr J. Sjöberg och
Herr J. O. Leffler.

M 40. S. D. Vid nu företaget'' val af de tre ledamöter, som böra i tal—

mansöfverläggningarne deltaga, blefvo i sådan egenskap utseedde:

Herr A. W. Björck,

Herr Friherre J A. Gripenstedt och
Herr Nils Larson.

M 41. S. D. Till Stats-Utskottet hänvisades följande motioner:

af Herr G. Hteggström, M 8 1, om anvisande af ett anslag å 100,000 Rdr

till understödjande af myruldikningar och vattenaftappningar inom Wester-Norrlands
län;

af Herr G. Hceggström, JM 82, om anvisande af förslagsanslag till bestridande
af kostnaderna för sådana urtima landsting, som erfordras för val af riksdagsman i
Första Kammaren;

af Herr A. Grenander, JM 83, att lägre treklassiga elementarläroverket i Sköfde
måtte till femklassigt elementarläroverk uppflyttas;

af Herr A. Grenander, JM 84, om beviljande af lån för åstadkommande af

jernväg emellan Mariestad och Mobolm;

af Herr E. J. Rudberg, JM 88, om uppflyttning af Borgholms tvåklassiga
pedagogi till treklassigt elementarläroverk och anvisande af härtill erforderliga medel;

af Herr H. M. Ahlgren, JM 92, om byggande på Statens bekostnad af jernväg
emellan Sundsvall och Hemgrafven;

af Herr A. M. Myrtin, JM 96, angående ytterligare undersökning af Nordvestra
jernvägsstambanan och, intill dess sådan undersökning egt rum, denna banas byggande
endast till så stor del, som är gemensam för de i fråga satta begge alternativa
sträckningarne;

af Herr O. G. Hollander, JM 99, rörande åtgärder till befrämjande af en utvidgad
och förbättrad folkskoleundervisning, samt om anvisande för sådant ändamål af
återstående andelen utaf personliga skyddsafgiften;

af Herr A. Sköldberg, JM 107, om anslag åt Lilhografen C. J. Billmark för
fortsatt utgifvande af planchverket: »Sverige, aquarell- lithografier och tontryck»;

af Herr O. B. Olsson, JM <108, om biskopsembetenas indragning och inkomsternas
besparande åt Statsverket;

af Herr O. G. Hedengren, JM 112, om gästgifveri-, håll-, reserv och postskjutsens
skiljande från jordbruket och öfvertagande af Staten;

af Herr /. Sjögren, JM 116, angående en del lediga båtsmansnummers bibehållande
såsom vakanta och vakansafgifternas reserverande till en krigsfond;

af Herr P. O. Hömfeldt, JM 117, om anvisande af 40 kubikfot kronotiondespar
mål såsom vin- och byggnadssäd till Gideå och Trehörningssjö kyrkor;

Prål.-Utdrag den 30 Januari 1867.

af Herr S. A. Hellerström, JM 120, om uppflyttning af femklassiga elementarläroverket
i Carlshamn till fullständigt elementarläroverk samt om anvisande af
härtill erforderliga medel;

af Herr Erik Ersson, JM 121, om posthemmans befrielse från postföringsskyl—
dighet samt om anvisande för ändamålet af ett reservationsanslag;

af Herr O. E. L. Dahm, JM 123, om anvisande under vissa vilkor af ett årligt
anslag å 4,000 Rdr til! understöd åt landtbruks-elementarskolan på Ryssbylund;

af Herr D. Danielsson, JM 127, om extra statsanslag 50,000 R:dr för omläggande
af vägen mellan Serarp och Hvetlanda;

af Herr D. Danielsson, JM 128, om nedsättning i åtskilliga af de anslag, som
blifvit äskade uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof;

af Herr Friherre Joh. Liljencrantz, JM 135, om indragning af en del utaf de
på Riksstatens 3:dje Hufvudtitel anvisade utgifter;

af Herr P. A. Siljeström, JM 139, om skjutsskyldighetens och brefpostföringens
skiljande från jordbruket samt användande af Postverkets besparingar till ytterligare
utsträckning af postdiligensväsendet; och

af Herr S. A. Hedlund, JM 140, om förbättring i gymnastik-, musik- och
ritlärares vid elementarläroverken ställning och löner.

JM 42. S. D. Till Bevillnings—Utskottet hänvisades:

Herr Ola Larssons motion, JM 87, om befrielse från lots- och infartspenningars
erläggande för fartyg, ej mera djupgående än 6 fot, eller mera drägtiga än 6
läster;

Herr J. Sjögrens motion, JM 115, angående ändring i gällande Bevillningsstadgas
föreskrifter rörande de fall, der bevillning för inkomst af kapital och arbete icke
bör ega rum; och

Herr S. A. Hellerströms motion, JM 119, derom att Riksdagen för sin del
måtte besluta, att varor, som afsändas med inrikes orter emellan trafikerande ångbåtar
måtte befrias från skyldigheten att vara åtföljda af förpassning samt att i
fråga om sprit och bränvin, den s. k. förseglingen måtte afskaffas.

JYs 43. S. D. Till Lag-Utskottet hänvisades motioner af:

Herr A. Rydberg, JM 80, derom att qvinna, som uppnått myndig ålder, måtte
vara sin egen giftoman;

Herr J. J. Magnell, JM 90, om tillägg i Kongl. Förordningen den 24 September
1861, angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom;

Herr P. O. Hörnfeldt, JM 118, om ändring å 10 Kap. Giftermåls-balken angående
giftorätt;

Herr Lars Persson, JM 124, om upphäfvande af 60 § i Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1862, angående kommunalstyrelse på landet; och

Prof-Utdrag den 30 Januari i867.

Herr S. A. Hedlund, JM 141, om upphörande af åtskilliga dagars egenskap af
helgdagar.

JV2 44. S. D. Till det särskilda Utskott, som blifvit tillsatt för behandling

af alla frågor rörande förändrad organisation af landtförsvaret och dertill erforderliga
anslag, hänvisades:

Herr Sven Nilssons motion, JM 85, om antagande af nya grunder för de allmänna
vapenöfningarnes utgörande samt indelningsverkets omreglering, och

Herr A. Reutercronas motion, JM 125, om ordnande efter nya grunder af
Sveriges försvarsverk till lands.

JM 45. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr Ola Lasson, JM 86, om upphäfvande af stadgandet i 11 § Kongl.
Instruktionen för Serafimerordensgillet af den 28 April 1791, i fråga om försäljning
utom börd af hospitalshemman.

JM 46. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef na hänvisad motion:

af Herr J. J. Magnell, JM 89, derom att vid de skolor, som icke af egna

äldre fonder kunna till fullo bestrida kostnaderna för städning, ved och lyshållning,
den uppkommande bristen må fyllas af de s. k. terminsafgifterna.

JM 47. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr M. Ahlgren, JM 91, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande
nedsättande af en komité för närmare undersökning af frågan om ett förändradt
aflöningssätt för de med sportelinkomster nu förenade embeten och tjenster.

JM 48. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:
af Herr C. H. Svanberg, JM 97, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
rörande nedsättande af en komité för afgifvande af förslag till afhjelpande af de olägenheter,
som för fabrikanter och yrkesidkare vållas af handtverkerier inom fängelserna.
JM 49. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr A. G. Hollander, JM 100, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående användandet af en del utaf de vid elementarläroverken nu utgående skoleafgifter
till bildandet af en fond för läroverkens utvidgning.

JM 50. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr A. G. Hollander, JM 101, om arbetslöse iandtmäteri-tjenstemäns användande
för upprättande af hydrografiska kartor samt bearbetning af det ekonomiska
karteverket.

JM 51. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr A. Sköldberg, JM 106, med hemställan om underdånig skrifvelse rörande
öfverflyttning till banker af landtränteriernas kassaförvaltning.

JM 52. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr J. F. Kjellson, JM 113, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående utarbetande och framläggande af förslag till reglering af samtliga embetsed)
tjenstemäns aflöning.

Prot.-Utdrag den 31 Januari 1867.

Jtä 53. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr D. Danielsson, JV2 126, derom att Riksdagen måtte låta utreda, hvilka
tjenster och befattningar inom embetsverk och kårer, som kunna indragas till besparing
för Statsverket.

54. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr A. W. Björck, JY2 133, derom att Riksdagen för sin del måtte be sluta

de centrala embetsverkens ombildning samt hos Kongl. Maj:t anhålla om nådiga
Propositioner med förslag till embetsverkens organisation och tjenstemännens ställning.

J\s 55. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr P. A. Siljeström, JVs 137, angående folkundervisningens ordnande.

JVs 56. S. D. Till ett tillfälligt Utskott blef nu hänvisad motion:

af Herr P. A. Siljeströtn, 138, om utsträckning af kronolänsmännens fri—
brefsrätt.

Den 31 Januari.

Från Första Kammaren.

Jtä 55. S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Första Kammarens tillfälliga
Utskotts Utlåtande M 4, med förslag till reglementariska föreskrifter för Riksdagen,
fattade Kammaren de beslut, som här nedan omförmälas:

Rubriken:

Godkändes.

§ 1:

Bifölls

§ 2:

Bifölls med de förändringar, att dels vid slutet af punkten 4:o i lista mom.
tillädes orden : »i frågor, som med denna befattning hafva gemenskap», dels ock ordet
Kansliet i 2:dra mom. utbyttes emot orden: dess Kansli; hvarförutan det i punkten
4:o af Usla mom. genom tryckfel tillkomna, sammanbundna ordet: Utskotts-Betänkanden
rättades till orden Utskotts Betänkanden.

§ 3:

Första meningen bifölls men den sednare afslogs.

§§ 4 och 5:

Enär Kammaren, genom bifall till Utskottets Utlåtande N:is 1 och 3 redan antagit
de stadganden, som i dessa §§ innefattades, ansågos desamma ej nu böra blifva
föremål för Kammarens beslut.

§§ 6, 7 och 8:

Biföllos.

§ 9 =

Bifölls med rättelse af det i 2:dra mom. emellan orden från och erhållits förekommande
ordet Kammaren till Kamrarne.

Prol.-Uldraff den 31 Januari 1867.

§§ 10 och 11 :

Biföllos.

§. 12:

Återförvisades.

§ 13:

Bifölls.

§ 14:

Bifölls med rättelse af ordet uppsättas till uppsättes.

§ 15.

I följd af Kammarens bifall till Utskottets Utlåtande M 2, ansågs denna § ej
nu böra blifva föremål för Kammarens beslut.

Utskottets yttranden öfverst å sidan iO:

Lades till handlingar.

Utskottets sista hemställan:

Bifölls.

Härförutan beslöt Kammaren, att, jemte åtel förvisningen af en del utaf Utskottets
förslag, skulle till Utskottets behandling öfverlemnas en af Herr vice Talmannen
gjord framställning, att emellan § 2 och § 3 måtte införas en ny § af

följande lydelse: »Uti Kammare eller Utskott må ej något ärende afgöras, så framt

icke minst halfva antalet af ledamöterne är tillstädes».

Från Andra Kammaren.

M 57. S. D. Till Konstitutions-Utskottet hänvisades:

Herr P. Peterssons motion, JYs 246, om rättighet för de särskilda länens
landsting att utse, jemte ledamöter, jemväl suppleanter till Riksdagens Första
Kammare.

M 58. S. D. Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet motioner af:

Herr S. A. Bedlund, M 143, derom att de belopp, som Riksdagen kunde

vara benägen att anslå till sådana föremål, hvilkas nödvändighet och lämplighet
^landstingen voro i tillfälle att bäst bedöma, måtte sammanslås och i förhållande till
folkmängden inom hvarje landstingsområde fördelas till disposition af Rikets särskilda
landsting;

Herr C. J. Svensén, M 148, med förslag om stambanans utsträckning från

Göteborg öfver Falköping och Nässjö till Oscarshamn samt om anslag af 500,000

R:dr till förberedande arbeten på denna bana;

Herr C. J Svensén, As 149, om biskopsembetenas indragning; om öfverlemnande
till Statsverket af derigenom uppkommande besparingar samt om prebende pastoraternas

tillsättande med egna kyrkoherdar;

Prot.-Utdrag den Si Januari i867.

Herr A. Jonsson, JM 150, derom att hela den personliga skyddsafgiften måtte
återgå till folkskolan och för dess behof användas;

Herr Jonas Andersson, JM 152, om skjutsningsbesvärets reglerande och anvisande
för sådant ändamål af erforderliga medel;

Herr Olof Nilsson från Westerbottens lön, JM 154, om ökadt anslag för myrutdikningar
inom de norra länen;

Herr Johan Ericksson, JM 159, om anvisande af medel till färdigbyggande af
östra stambanan från Norrköping till, Nässjö eller ock af ett mindre belopp till företagande
af förberedande arbeten på denna bana;

Herr Sven Rosenberg, JM 163, om indragning af kronofogdetjensterna och dithörande
göromål öfverflyttande på länsmännen;

Herr Ola Jönsson, JM 169, om beviljande af ett lån å 150,000 R:dr åt
Wallåkra stenkolsaktiebolag;

Herr Snäf, JM 170, om beviljande af anslag för östra stambanans byggande
från Norrköping till Linköping;

Herr C. J. Bergman, JM 174, om beviljande af arfvodes-förhöjning åt underbefälet
vid Gotlands nationalbeväring;

Herr G. Kolmodin, JM 175, derom att de i Kong!. Kungörelsen den 27 September
1861 fastställda bidrag af allmänna medel till utflyttningar vid laga skiften
måtte för Gotland höjas till dubbelt belopp;

Herr J. Borg, JM 179, om pedagogiens i Södertelje uppflyttning till treklassigt
elementarläroverk;

Herr S. Trägårdh, JM 180, om uppflyttning af lägre elementarläroverket i

Ystad till fullständigt högre elementarläroverk samt om anslag för en ökad lärarepersonal; Herr

F. Rootli, JM 181, om utvidgande af pedagogien i Engelholm till treklassigt
elementarläroverk samt om anslag till följd deraf för ytterligare en lärares

aflönande;

Herr V. C. Olivecreutz, JM 184, angående beviljande af statsbidrag för upprensning
af Spångån och Klägghultsån m. fl. vattendrag inom Kinds härad;

Herr J. Jonason från Calmar län, JM 188, om ersättning till Arrendatorn P.
O. Hultén för lidne förluster samt om eftergift till en del af den utfästa arrende summan; Herr

L. Ohlin, JM 191, angående grundräntornas kapitalisering och inlösen m. m.;

Herr P. Staaff, JM 195, om tillökning i anslaget för läroverket i Söderhamn;

Herr P. Östman, JM 199, om beviljande af 25 å 50 skattefrihetsår för Edsbackens
och Rishållans nybyggesinnehafvare i Junsele socken af Wester-Norrlands län;

Herr C. A. Larsson, JM 203, med förslag till åtskilliga indragningar och besparingar
å Riksstatens särskilda Hufvudtitlar;

Herr

Prol.-Uldrag den SI Januari 1867.

Herr Matts Pehrsson, JM 204, om nedsättning i hamnumgälder samt lindring i
lots-, fyr- och båkafgifter m. m.;

Herr A. Andersson från Wermlands län, JM 208, om beviljande af ett lån å

6,000 R:dr för Högeruds församlings kyrkobyggnad;

Herr /. A. Bovin, JM 2 19, om beviljande af anslag för norra jernvägsstambanans
fortsättande öfver Sala;

Herr P. Andersson från Blekinge län, JM 226, om kronobrefbäringsskyldighetens
skiljande från jordbruket och öfvertagande af Staten;

Herr E. Andersson, JM 238, om ökadt anslag åt tekniska skolan i Borås för
inrättande af en slöjdafdelning;

Herr A. W. Uhr, JM 245, om pension för Öfverjägaren Carl Gustaf Sundströms
enka;

Herr D. Olausson, JM 247, om lämpligaste rigtningen för jernvägsförbindelser
inom Westmanland och Dalarne;

Herr P. Staaff, JM 249, om underdånig hemställan till Kongl. Maj:t angående
utlemnande till befolkningen i de norra länen af sådana äldre men brukbara gevär,
som ej vidare för arméen erfordras;

Herr J. Otterström, JM 25 1, om indragning af den till kommunerna nu utgående
folkskoleafgiften samt beviljande i stället af årliga reservationsanslag till understöd
för folkskolorna;

Herr L. O. Stendahl, JM 252, derom att en tredjedel af det lån, som Rikets
Ständer år 1861 beviljade Snöstorps församling måtte efterskänkas;

Herr J. A. Åstrand, JM 262, om rättighet för Kronolänsmannen J. F. Dusén

att få mot gångbart stämpladt papper utbyta kartor af bankomynts valör till ett

belopp af 64 R:dr 18 sk.; och

Herr L. E. Westblad, JM 263, om beviljande af 500,000 R:dr för fortsättning
af norra jernvägsstambanan till någon anknytningspunkt på Gefle-Falu-banan.

JV2 59. S. D. Föredrogos och blefvo till Bevillnings-Utskottet hänvisade

motioner af:

Herr O. Larsson, JM 153, angående ändring i nu gällande vilkor för tillverkning
och försäljning af bränvin och distillerade spirituösa drycker;

Herr Johan Enckson, JM 160, om skärpning af de ansvarsbestämmelser, som
stadgas i 41 § af Förordningen den 26 Oktober 1866 angående försäljning af

bränvin;

Herr J. A. Åstrand, JM 185, om ändring af 2, 4 och 26 §§ i Kongl. Förordningen
den 26 Oktober 1866 angående vilkoren för branvinstillverkning;

Herr Jonasson från Calmar län, JM 187, om den ändring i Kongl. Förordningen
rörande brän vinstill verkning, att minsta dagliga till verkningsbeloppet nedsättes till
100 kannor;

Bih. till Riksd. Prut. 1867. 9 Samt.

Prot.-Utdrag den 31 Januari 1867.

Herr Jonasson från Kronobergs län, JM 190, angående förändring i sättet för
bränvinsminuterings- och bränvinsutskänkningsafgiftens uppbärande och redovisning
samt om samma afgifts fördelning mellan landstingen, hushållningssällskapen och kommunerna
;

Herr L J. Fahlander, JM 214, om underdånig framställning till Kongl. Maj:t
att fartyg, som ankomma till hamnar, der ständig tullbevakning finnes, måtte derstädes
få Eklärera;

Herr Jöns Pälirsson, JM 216, om vissa förändringar i tulltaxan;

Herr A. Medin, JM 221, om skyldighet för enskilda banker med sedelutgifningsrätt
att för denna rätt erlägga särskild bevillning, samt om underdånig framställning
till Kongl. Maj:t, att några nya oktrojer för sedelutgifvande banker icke
vidare måtte beviljas;

Herr P. Andersson från Blekinge län, JM 228, om ändring i 10 § af Förordningen
angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distil—
lerade spirituösa drycker af'' den 26 Oktober 1866;

Herr Per Nilsson från Christianstads län, JM 232, om nedsättande af dels
minimibeloppet för bränvinstillverkning till 100 kannor per dygn och dels tillverk -ningsafgiften till 50 öre per kanna;

Herr C. Larsson, JM 239, derom att den bevillning, som under benämning af
bränsvinsutskänknings- och minuteringsafgift erlägges, måtte i sin helhet ingå till
Statskontoret samt derifrån fördelas mellan de särskilda länen ;

Herr Ola Månsson, JM 254, om ändring i gällande författning angående vilkoren
för bränvinstillverkning; och

Herr Ola Månsson, JM 255, om anskaffande af Fabriksbolaget Siemens &
Halskes i Berlin patenterade apparater för kontroll af bränvinstillverkning.

JM 60. S. D. Till Banko-Utskottet hänvisades motioner:

af Herr C. A. Larsson, JM 202, om antagande af ett nytt tidsenligt reglemente
för Riksbankens styrelse och förvaltning; och

af Herr A. Medin, JM 222, om vissa förändringar i grunderna för Hypotheksinrätlningarne,
i ändamål att bilda ett inhemskt fondsystem.

JM 61. S. D. Till Lag-Utskottet hänvisades följande motioner, nemligen af:

Herr A. A. Jonsson, JM 151, om ändring i 26 Kap. 1 § Byggninga-balken
angående kyrkobyggnad;

Herr J. Henriksson, JM 156, angående ändring af gällande stadganden, rörande
exekutiv försäljning af fast egendom;

Herr And. Pehrsson, JM 165, om upphäfvande af 40 § i Kongl. Förmyndareordningen
den 17 Mars 1669;

Herr P. U. Ljuslin, JM 167, om skiljande från jordbruket af skyldigheten att
underhålla vägar och broar samt om anvisande af härtill erforderliga medel;

Prat-Utdrag den 31 Januari 1867.

Herr L. J. Hierta, JM 171, om vidare utsträckning af den genom Kong!.

Förordningen den 20 Januari 1863 mosaisk och kristen trosbekännare tillerkända

rätt att inför magistrat i stad eller kronofogde å landet ingå äktenskap;

Herr Åke Andersson, JM 176, om ändring af den i gällande legostadga be stämda

flyttningstid;

Herr J. F. Fredriksson, JM 182, om upphäfvande af presterskapets indigenatsrätt
och konsistoriernas missiveringsrätt;

Herr J. F. Fredriksson, JM 183, angående ändring af Kyrkolagens 24 Kap.

30 och 31 §§ angående sättet för orgelnisters och klockares tillsättande;

Herr J. Jonasson från Calmar län, JM 189, om ändring af 29 § i Kongl.
Förordningen den 1 April 1843 angående prestval;

Herr L. Ohlin, JM 192, angående ändring i Kongl. Förordningen den 20 Januari
1824, rörande utrifning af vattenverk, som genom uppdämning skada jord;

Herr C. A Larsson, JM 201, om tillsättande af antingen ett särskild! eller ett
tillfälligt Utskott med uppdrag att revidera nu gällande kommunallagar;

Herr A. Andersson från Wermlands län, JM 209, om förändring af presterskapets
aflöningssätt;

Herr C. J. Grafström, M 211, om upphäfvande af förbudet mot gemensamma
andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då gudstjenst hålles;

Herr Jöns Pährsson, JM 215, angående förändring i gällande stadganden rörande
utmätningar och exekutiva förrättningar;

Herr Jöns Pährsson, JM 217, om förändring i Kongl. Förordningen den 4 April
1866 angående jords afstående för allmänt behof;

Herr A. Medin, JM 225, om den restriktion i räntans frigifvande för korta
papper, att dylik ränta ej må beräknas högre än till sju för hundra om året;

Herr Per Nilsson från Christianstads län, JM 233, med förslag rörande sättet
för väljande af deputerade till markegångstaxornas upprättande;

Herr A. W. Uhr, JM 242, om upphäfvande af de påföljder, som Kyrkolagen
stadgar för uraktlåtande att begagna dop eller nattvard;

Herr A. W. Uhr, JM 244, om ändring af 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken angående
Häradsrätt;

Herr M. Svensson, JM 265, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, i fråga
om rättighet för suöplogslag att utan ersättningsskyldighet nedtaga vissa hägnader;
och

Herr Åke Andersson, JM 266, om ett tillägg till 57 § af Kongl. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet af den 21 Mars 1862.

JM 62. S. D. Till det särskilda Utskott, som blifvit tillsatt för behandling af
alla frågor, rörande förändrad organisation af landtförsvaret och dertill erforderliga
anslag blefvo nu hänvisade motioner af:

Herr O. F. Brunberg, JM 230, om indelningsverkets skiljande från jordbruket -

Prot.-Utdrag den SI Januari 1867.

Herr Per Nilsson från Christianstads län, JVs 231, om den nuvarande beväringsexercisens
upphörande och den derigenom uppkommande besparings användande
för skarpskytteväsendets befrämjande, m. m.;

Herr C. F. Bidderslad, JVs 240, om tillämpning på Sveriges ftirsvarsväsende
af den s. k. Gotländska konventionen af den 5 Februari 4811; och

Herr A. W. Uhr, JVs 243, derom att de af Majoren G. M. Stiernsvärd afgifna
förslag till nationalförsvarets ombildning måtte komma under öfvervägande hos det
särskilda Utskott, som blifvit tillsatt för behandling af frågor, rörande landtförsvaret.

As 63. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr S. A. Hedlund,
JVs 142, derom att hittills medgifna undantag från det i Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1844 stadgade förbud mot lotteri-inrättningar måtte utsträckas äfven
till bortlottning af industriföremål för välgörande eller allmänt nyttiga ändamål.

As 64. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr C. J. Svensén,
JVs 145, om underdånig skrifvelse till Kong]. Maj:t rörande flyttning af länsresidenset
i Calmar till Oscarshamn samt om denna frågas utredning och framläggande
för nästa Riksdag.

JVS 65. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Busck,

M 4 58, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande båtsmansrotarnes sammandragning
och utbyte.

As 66. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Johan

Erickzon, JVs 4 61, om ändring i gällande jagtstadga.

JVs 67. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr E. Keij,

JVs 164, om upptagande i blifvande nådiga Propositioner rörande Statsverkets till stånd

och behof af en särskild kostnadsstat för jernvägarne; om trafik- och byggnads-styrelsernas
sammanslående; samt om den nya styrelsens sammansättning.

As 68. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Åke Andersson,
JVs 177, om ändring i grunderna för beräkning af bouppteckningslösen.

JVs 69. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr J. Borg,

JVs 178, om upphörande af tullvisitation för fartyg och båtar, som insegla vid

Furusund, Södertelje, Sandhamn eller Dalarön.

•As 70. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr V. M.

Beronius, JVs 194, angående den ändring i 12 § läroverksstadgan, att Grekiska
språket må blifva valfritt läroämne.

JVs 71. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr P. Öst man,

JVs 198, om inrättandet af sådan tullstation vid Nylands lastageplats inom
Wester-Norrlands län, att från utrikes orter kommande fartyg må ega att der inoch
utklarera.

JVs 72. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Matts
Pehrsson, JVs 205, om upphäfvande af det nya skeppsmätningsreglementet, m. m.

Prot.-Utdrag den SI Januari 1867.

32 73. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Matts Pehrsson,
32 206, angående granskning och omarbetning af nu gällande seglationsordning.

32 74. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Sven

Ersson, 32 207, om underdånig framställning till Kong], Maj:t att förhållandet med
roteringen i öfre Dalarne måtte undersökas och nådig Proposition derefter aflåtas om
den lindring, som må kunna rotehållarne beredas.

32 75. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr A. Medin,

32 223, om utarbetande af förslag till reglemente för bildande af sparbanker inom
de särskilda kommunerna.

32 75%. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr A. Medin
32 224, om åtskilliga förändringar i anordningen af trafiken å Statens jernvägsstambanor.

32 76. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr P. An dersson

från Blekinge län, 32 227, angående upphäfvande af hvad Kong!. Stadgan
angående folkundervisningen i Riket af den 18 Juni 1842 i dess 3 § föreskrifver
rörande anskaffande och underhåll af skollokaler.

32 77. S. D. Till eu tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr C. F.

Ridderstad, 32 241, derom att Riksdagen måtte till Kapitenen John Ericson aflåta
en tacksägelseskrifvelse.

32 78. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Grefve

Posse, 32 250, om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t i fråga om

vissa småstäders läggande under landsrätt samt om uppskof med tillsättande af ledig—
blifvande borgmästareembeten i dessa städer, intill dess förstnämnda fråga blifvit
pröfvad.

32 79. S. D. Till eu tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr Sven

Hansson, 32 257, om ändring af 6 § 2 mom. i 1842 års folkskolestadga.

32 80. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr G. von
Proschvitz, 32 259, derom att all expeditionslösen hos Konungens Befallningshafvande
må utgå i form af stampladt papper, samt att Landssekreterarne måtte tillerkännas
bestämd lön af Statsverket.

32 81. S. D. Till ett tillfälligt Utskott hänvisades motion af Herr J. A.

Åstrand, 32 261, om ändring i 16 § af Jagtstadgan den 21 Oktober 1864.

32 82. S. D. Under förutsättning att Riksdagens Första Kammare komme
att biträda det af Andra Kammaren i dag fattade beslut, enligt hvilket ett stirskildt
Utskott skulle tillsättas för behandling af Herr B. W. Hessles motion, 32 157, om
åtgärders vidtagande för afhjelpande af jordbrukarnes financiela betryck; blef ifrågavarande
motion till detta särskilda Utskott nu hänvisad.

32 83. S. D. Under förutsättning^att Riksdagens Första Kammare komme
att biträda det af Andra Kammaren i dag fattade beslut, enligt hvilket ett särskilt
Utskott skulle tillsättas för behandling af Herr C. J. Meijerbergs motion, 32 144,

Proi.-Oldrag den 2 Februari 1867.

om folkskolelärare-seminariernas ombildning samt om användande för sådant ändamål
af besparingarne å anslaget till folkskoleväsendet; beslöt nu Kammaren att till detta
särskilda Utskott hänvisa ifrågavarande motion.

Den 2 Februari.

Från Första Kammaren.

JM 56. S. D. Företogos val af dels sju ledamöter i Riksdagens särskilda
Utskott för behandling af alla frågor rörande förändrad organisation af landtförsvaret
och dertill erforderliga anslag, dels ock tre suppleanter i samma Utskott; och befunnos
efter valförrättningens slut hafva blifvit utsedde till

Ledamöter:

Herr af Klint, Erik Magnus;

Grefve Lagerberg, Sven;

Friherre Raab, Adam Christian;

Herr Nisser, Wilhelm Amatus;

Herr Stjernblad, Jules;

Herr Ekman, Carl; samt
Herr Gyllenram, Henrik.

Suppleanter:

Friherre Palmstjerna, Henrik Magnus;

Friherre von Essen, Fredrik; och

Herr Lillieböök, Erik Gustaf.

M 57. S. D. Företogs val af fem ledamöter i Kammarens tillfälliga Utskott

för behandling af Herr Hasselrots motion, JM 14, rörande folkskoleväsendet; och
blefvo dertill utsedde:

Herr Berlin, Nils Johan;

Herr Bergstedt, Carl Fredrik ;

Herr Ekman, Gustaf;

Grefve Wachtmeister, Axel Knut; samt

Herr Ehrengranat, Gustaf Adam.

JM 58. S. D. Företogs val af fers ledamöter i Kammarens tillfälliga Utskott

för behandling af dels Friherre Cederströms motion, JM 31, dels Herr Brusewitzs

motion, JM 40 och dels Herr Bennichs motion, JM 66; och blefvo dertill utsedde:

Prot.-Utdrag den 4 Februari 1867.

Herr Bennich, Nils Axel Gustafsson;

Herr Brusewitz, Fredrik;

Friherre Cederström, Anders;

Herr Nordenfelt, Enar; s mt

Herr Ekman, Carl.

Från Andra Kammaren.

M 84. S. D. Kammaren, som den 31 näst!idne Januari för sin del beslutat

att tillsätta ott särskilt af 1 i ledamöter, 7 af hvardera Kammaren, bestående Utskott
för behandling af Herr C. J Mtsijerbergs motion, JYe 144, om folkskolelärareseminariernes
ombildning samt om användande för sådant ändamål af besparingarne å
anslaget till folkskoleväsendet, beslöt nu på grund af 1 mom. i 37 § Riksdags-ordningen
hemställa till Första Kammaren, att densamma behagade att i detta beslut sig förena.

M 85. S. D. Kammaren, som den 31 nästlidne Januari för sin del beslutat,

att tillsätta ett särskild!, af 14 ledamöter, 7 af hvardera Kammaren, bestående, Utskott
för behandling af Herr B. W. Hessles motion, J\s 157, om åtgärders vidtagande för
afhjelpande af jordbrukarnes nuvarande financiela betryck; beslöt nu på grund af 1

mom. i 37 § Riksdags-ordningen hemställa till Första Kammaren att densamma ville

i berörda beslut sig förena.

JV2 86. S. D. Företogs val af sju ledamöter i det särskilda Utskott, som,
enligt Kamrarnes sammanstämmande beslut, har att behandla alla frågor rörande förändrad
organisation af landtförsvaret och dertill erforderliga anslag; och blefvo till
ledamöter i detta Utskott utsedde:

Herr John Ericson,

» Hedlund,

» Bjerkander,

» Adlersparre,

» von Troil,

» Sv. Nilsson,

» Östman.

Den 4 Februari.

Från Första Kammaren.

M 59. S. D. Efter föredragning af Andra Kammarens Protokolls-utdrag M
84 för den 2 dennes, innefattande hemställan till Första Kammaren att förena sig
i Andra Kammarens beslut om tillsättande af ett särskild! Utskott, bestående af fjorton
ledamöter, sju från hvardera Kammaren för behandling af Herr C. J. Meijerbergs
motion, Jtä 144, om folkskolelärare-seminariernas ombildning samt om användande för

Vrot-Utdrag den 6 Februari 1867.

sädant ändamål af besparingarne å anslaget till folkskoleväsendet, blef denna hemställan
af Första Kammaren bifallen.

M 60. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Banko-Utskottets Memorial
JV! 1, med öfverlemnande af Banko-fullmägtiges till Utskottet afgifna berättelse.

J\s 6J. S. D. Hänvisades till Kammarens tillfälliga Utskott, för uppgörande
af förslag till reglementariska föreskrifter för Riksdagen, m. m., en utaf Grefve af

Ugglas, Ludvig, väckt motion, JM 73, om intagande i de reglementariska föreskrif terna

för Riksdagen af erforderliga stadganden rörande sättet för ärendenas behandling
i Utskotten; tillika med åtskilliga i anledning deraf nu afgifna yttranden.

JM 62. S. D. Företogs val af en ledamot i Banko-Utskottet efter Herr
Nisser, Wilhelm Amatus, hvilken med Kammarens tillstånd nämnda befattning frånträda
och blef dertill utsedd:

Herr Kuylenstjerna, Johan Carl.

Från Andra Kammaren.

JM 81. S. D. Föredrogs ånyo och hänvisades till Bevillnings—Utskottet Herr

Magnus Svenssons motion, JM 268, derom att hälften af de årliga bränvinsminute rings-

och bränvinsutskänkningsafgifterna måtte ingå till Riksbanken och användas
till lånefond för jordbrukare.

JM 88. S. D. Föredrogos ånyo och hänvisades till Banko-Utskottet uedan nämnda

tvänne af Herr Magnus Svensson afgifna motioner:

JM 269, derom att nya oktrojer icke måtte lemnas filialbankerna, utan, i dessa
bankers ställe, i landsorterna inrättas under Riksbanken stående lånekontor, derifrån
åt jordbrukarne borde utlemnas amorteringslån; och

JM 270, om bankovinstens bibehållande under Riksbankens vård samt densammas
användande till en lånefond för jordbrukare.

Den 6 Februari.

Från Första Kammaren.

JM 63. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Första Kammarens tillfälliga Utskotts
Betänkande JM 5, i anledning af gjorda anmärkningar vid behandling af Utskottets
Ulåtande JM 4, med förslag till reglementariska föreskrifter för Riksdagen; och skulle,
jemlikt 3 mom. i 63 § Riksdags-ordningen, Kammarens i ämnet fattade beslut, genom
utdrag af protokollen den 31 sistlidne Januari och denna dag, åtföljda af ofvanberörda
Utlåtande och Betänkande, Medkammaren delgifvas.

JM 64. S. D. Företogs val af sju ledamöter i Riksdagens särskilda Utskott
för behandling af Herr C. J. Meijerbergs motion JM -144, om folkskolelärare-seminariernas
ombildning m. m.; och blefvo dertill utsedde:

Herr

Prof -Utdrag den 6 Februari 1867,

Herr Berlin, Nils Johan;

» Bergstedt, Carl Fredrik ;

Grefve Wachtmeister, Axel Knut;

Herr Beckman, Anders Fredrik;

» Ekman, Gustaf;

Grefve Ehrensvard, Albert; samt

Friherre Hamilton, Hugo Adolf.

JVs 65. S. D. Föredrogs, delgafs Andra Kammaren och hänvisades till Statsutskott
Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers Berättelse om granskningen
af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, jemte Herrar Fullmägtiges i nämnda
verk med anledning deraf afgifna förklaring.

M 66. S. D. Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Memorial, M 2, om
utseende af Revisorer till granskning af Göteborgs och Malmö Lånekonlors förvaltning
och räkenskaper för år 1866.

M 67. S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Andra Kammarens protokollsutdra»
M 85 för den 2 dennes innefattande hemställan, att Första Kammaren ville
förena sig i Andra Kammarens beslut om tillsättande af ett särskild! Utskott, bestående
af fjorton ledamöter, sju från hvardera Kammaren, för behandling af Herr
B W Hessles motion, M 157, om åtgärders vidtagande för afhjelpande af jordbrukarnes
nu varande fmansiela betryck; biföll Första Kammaren denna hemställan
med följande tillägg: »dock att frågan om bankovinstens användning derigenom icke

fråntages Banko-Utskottets behandling.» Och skulle, på grund af lista mom. i 37 vj
Riksdags-ordningen, Andra Kammaren inbjudas att förena sig i hvad Första Kammaren
sålunda beslutat.

Från Andra Kammaren.

M 89. S. D. Företogs val af tre suppleanter i det särskilda Utskott, som
blifvit tillsatt för behandling af frågor rörande förändrad organisation af landlförsvaret
och dertill erforderliga anslag; och blefvo i sådant afseende utsedde:

Herr Kjellson,

» Sven Hansson,

» Olivecreutz.

M 90. S. D. Sedan Herr Sven Nilsson blifvit invald till ledamot i det
särskilda Utskott, som enligt Kamrarnes sammanstämmande beslut har att behandla
frågor rörande landtförsvarets förändrade organisation, och på sådan grund erhållit
begärd t entledigande från sin plats såsom ledamot i Banko-Utskottet, b ef, . Herr
Sven Nilssons ställe till ledamot i sistnämnda Utskott nu utsedd Herr And Gudmundsson.

Bih. till Bi lind. Pro!. 0 Sami. b

Prot.-Utdrag den 9 Februari 1867.

^ 91. S. D. Föredrogs ånyo och lades till handlingarne Banko-Utskottets
Memorial JV2 1 med öfverlemnande af Bankofullmägtiges till Utskottet afgifna berättelse.

M 92, S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Memorial M 2, om utseende
af Revisorer till granskning af Göteborgs och Malmö Lånekontors förvaltning
och räkenskaper för år 1866.

Begge punkterna i detta memorial biföllos.

Den 9 Februari.

Från Andra Kammaren.

JVs 93. S. D, Efter granskning af ett inom Kammaren uppgjordt förslag till
gruppering och fördelning af alla de motioner, hvilka af denna Kammare hänvisades
till behandling af tillfälligt Utskott, beslöt Kammaren att för handläggning af ifrågavarande
motioner tillsätta sex tillfälliga Utskott, hvardera med sju ledamöter och
sins emellan skiljda genom deras ordningsnummer sålunda att:

Till Tillfälliga Utskottet M 1, som ''skulle hafva att behandla motioner angående
folkundervisningen och elementarskolorna jemte dermed närbeslägtade ämnen, hänvisades
nedannämnda sju motioner, nemligen af

Herr S. Rosenberg, motion M 71, om rättighet för innehafvare af förenade
skollärare- och klockaretjenster att inom ett visst maximum uppbära de för båda
tjensterna anslagna löneförmåner oafkortade;

Herr J. J Mogneil, motion M 89, derom att vid de skolor, som icke af egna
äldre fonder kunna till fullo bestrida kostnaderna för städning, ved och lyshållning
den uppkommande bristen må fyllas af de s. k. terminsafgifterna;

Herr A. G. Bollander, motion M 100, om underdånig skrifvelse till Kongl
Maj:t angående användandet af en del utaf de vid elementarläroverken nu utgående
skolafgifter till bildandet af en fond för Uiroverkens utvidgning;

Herr P. A. Siljeström, motion M 137, angående folkundervisningens ordnande;

Herr V. M. Beromus, motion JV2 194, angående den ändring i 12 8 läroverksstadgan,
att grekiska språket må blifva valfritt läroämne;

Herr P. Andersson, motion M 227, angående upphäfvande af hvad Kongl.
Stadgan rörande folkundervisningen i Riket af den 18 Juni 1842 b dess 3:die S
föreskrifver i fråga om anskaffande och underhållande af skollokaler; och

Herr Sv. Hansson, motion JVZ 257, om ändring af 6 § 3 mom. i 1842 års
folkskolestadga. ,

Till Tillfälliga Utskottet M 2, till hvars behandling borde höra sådana motioner,
som afse förändring i embetsverkens organisation och tjenstemännens aflöning
m. m., öfverlemnades följande nio motioner:

Herr S. Ribbings motion, M 6, om åtgärders vidtagande för beredande af
pension åt ålderstigne och otjenstbare prestman;

Prol.-Utdrag den 9 Februari 1867.

Herr M. Ahlgrens motion, M 91, om underdånig skrifvelse till Rond. Makt
rörande nedsättande af en komité för närmare undersökning af frågan om ett förändra^
aflöningssätt för de med sportelinkomster nu förenade embeten och fenster•

Herr J. E Kjellsons motion, M 113, om underdånig skrifvelse till Rond.’
Maj:t angående utarbetande och framläggande af förslag till reglering af samtiige
embets- och tjenstemäns aflöning; &

Herr A. W Björcks motion, M 133, derom att Riksdagen för sin del måtte
besluta de centrala embetsverkens ombildning samt hos Rongl. Maja anhålla om

ställningPr0P0Sltl0ner m<3d fÖPSlaS l''n embetsverkens organisation och tjenstemännens

Herr P. A. Siljeströms motion, JK 138, om utsträckning af kronolänsmännens
fribrefsrätt;

Herr E. Keijs motion, M 164, om upplagande i blifvande nådiga Propositioner
rörande Stats verkets tillstånd och behof af en särskild kostnadsslat för jernvägarneom
Trafik- och Byggnadsstyrelsernas äfvensom stats- och jernvägstelegrafernas sammanslående;
samt om den nya Styrelsens sammansättning;

Herr D. Danielssons motion, M 126, derom att Riksdagen måtte låta utreda

lJenster och befattningar inom embetsverk och kårer, som kunna indragas
till besparing för Statsverket;

Herr Åke Anderssons motion, JV2 177, om ändring , grunderna för beräkning
åt bouppteckningslösen; och °

Herr G. von Proschwitz motion, JV2 259, derom att afl expeditionslösen bos
Ronungens Befallningshafvande måtte utgå i form af stämpladt papper samt landssekreterarne
tillerkännas bestämd lön af Statsverket.

Till Tillfälliga Utskottet JVs 5 skedde remiss af bär nedan upptagna fyra motioner
angående roterings- och rustningsbesväret, nemligen af

Herr C. Orre, motion M 34, om aflåtande af en underdånig skrifvelse till

Rongl Maj.t . fråga om aflägsna rote- och rusthållsdelars utbytande mellan de
särskilda stamrotarne;

Herr P Petersson, motion M 38, derom att afla de, som nu icke äro med
utskylder till landtförsvaret betungade, måtte åläggas att i mån af inkomst bidraga
till rustnings- och roteringsbesvärets utgörande;

Herr R. T. C. Busck, motion M 158, om underdånig skrifvelse till Rongl.
Maj:t rörande båtsmansrotarnes sammandragande och utbytande af rotedelar; och

Herr B. Sven Ersson, motion M 207, om underdånig framställning till
Rongl. Maja att förhållandet med roteringen i Öfre Dalarne måtte undersökas, och

nådig Proposition derefter aflåtas om den lindring, som må kunna rotehållarne
beredas.

Till Tillfälliga Utskottet M 4 blefvo hänvisade nedannämnda sex motioner rörande
ekonomiska författmngsfrågor, nemligen:

Prot.-Vtdrag den 0 Februari 1867.

Herr B. W. Hessles motion, JM 17, om åläggande för hvarje kommun att
hafva hos sig anställd examinerad barnmorska;

Herr M. Ahlgrens motion, JM 19, om ändring af de angående frivilliga auktioners
hållande i städerna utkomna stadganden och reglementen;

Herr Ola Lassons motion, JM 86, om upphäfvande af stadgandet i 11 § af
Kongl. Instruktionen för Serafimerordensgillet af den 28 April 1791, i fråga om
Ordensgillets rätt att till sig lösa räntan af vissa hospitalshemman, då desamma
säljas utom börd;

Herr S. A Hedlunds motion, JM 142, derom att hittills medgifna undantag
från förbudet mot lotteriinrättningar måtte utsträckas äfven till bortlottning af industriföremål
för välgörande eller allmänt nyttiga ändamål;

Herr Joll. Ericksons motion, JM 161, om ändring i gällande jagtstadga; och

Herr J. A. Åstrands motion, JM 261, om ändring i 16 § af jagtstadgan den
21 Oktober 1864.

Till Tillfälliga Utskottet JVs 5 öfverlemnades följande nio motioner:

Herr C. Orres motion, M 32, om åtgärders vidtagande för motverkande af
utvandringar till Amerika;

Herr C. T. Svanbergs motion, JM 97, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
rörande nedsättande af en komité för afgifvande af förslag till afhjelpande af de
olägenheter, som för fabrikanter och yrkesidkare vållas af bandtverkerier inom fängelserna
;

Herr C.J. Svenséns motion, M 145, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
rörande flyttning af länsresidenset i Calmar till Oscarshamn samt om denna frågas
utredning och framläggande för nästa Riksdag;

Herr A G. Hollanders motion, JM 101, om arbetslöse landtmäteritjenstemäns
användande för upprättande af hydrografiska kartor samt bearbetning af det ekonomiska
karteverket;

Herr A. Sköldbergs motion, JM 106, om underdånig skrifvelse rörande öfverflyttning
till bankerna af landtränteriernas kassaförvaltning;

Herr A. Medins motion, JM 223, om utarbetande af förslag till reglemente för
bildande af sparbanker inom de särskilda kommunerna;

Herr A. Medins motion, JM 224, om åtskilliga förändringar i anordningen af
trafiken å Statens jernvägsstambanor;

Herr C. T. Ridderstads motion, JM 241, derom att Riksdagen måtte till Kaptenen
John Ericson aflåta en tacksägelseskrifvelse; och

Herr Grefve A. R F:son Posses motion, JM 250, om en underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t i fråga om vissa småstäders läggande under landsrätt samt om
uppskof med tillsättande af ledigblifvande borgmästareembeten i dessa städer, intilldess
förstnämnda fråga blifvit pröfvad -

Prol.-Uldrag den 9 Februari 7867.

Till Tillfälliga Utskottet JM 6 skedde remiss af har nedan omförmälda fyra
motioner rörande seglations- m. fl. författningar angående sjöfarten, nemligen:

Herr J. Borgs motion, IM I78, om upphörande af tullvisitation för fartyg och
båtar, som insegla vid Furusund, Södertelje, Sandhamn eller Dalarön;

Herr P. Östmans motion, JM 198, om inrättandet af sådan tullstation vid
Nylands lastageplats inom Wester-Norrlands län, att frän utrikes orter kommandefartyg
må ega att der in- och utklarera;

Herr Matts Pehrssons motion, JM 205, om upphäfvande af det nya skeppsmätningsreglementet;
och

Herr Matts Pehrssons motion, JM 206, angående granskning och omarbetning
af nu gällande seglationsordning.

JM 94. S. D. Företogs val af dels sju ledamöter i Riksdagens särskilda
Utskott för behandling af Herr C. J. Meijerbergs motion, JM 144, om folkskolelärareseminariernas
ombildning samt om användande för sådant ändamål af besparingarne
å anslaget till folkskoleväsendet, dels ock tre suppleanter i samma Utskott; och befunnos
efter valförrättningens slut hafva blifvit utsedde till

Ledamöter:

Herr C. J. Meijerberg,

» Per Nilsson från Christianstads län,

» C. J. Bergman,

» P. Litbner,

» J. J. Magnell,

» P. A. Siljeström och

» D. Olausson; samt till

Suppleanter:

Herr J. Sjögren,

» C. F. Winkrans och

» S. Palmgren.

JM 95. S. D. Företogos val af sju ledamöter i hvartdera af de sex tdifälliga
Utskott, som Kammaren beslutat tillsätta; och utsågos härvid

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet JM i:

Herr L. O. Stendahl,

» A. W. Wigardt,

» J. O. Leffler,

» Friherre A. H. E. Fock,

» Olof Nilsson från Westerbottens län.
a P. A. Siljeström och

•> A. VV Nilsson.

Pro t.-Utdrag den 9 Februari 1867.

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet JV2 2:

Herr And. Persson från Christianstads län,

» C. L. Kinmanson,

» P. A. Bergström,

» Öl. Olsson från Wermlands län,

» Friherre J. A. Gripenstedt,

» A. W. Björck och
» J. H. Vougt.

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet JVI 3:

Herr Peter Andersson,

» A. von Proschwitz,

» Dan. Danielsson,

» O. Heden berg,

» B. Benedicks,

» R. T. C. Busck och
» And. Jonsson från Wermlands län.

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet M 4:

Herr J. Ödmansson,

» G. Ivolmodin,

» E. J. Rudberg,

» J. A. Astrand,

» C. Orre,

» M. Ahlgren och
» R. Arfvedson.

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet M 5:

Herr C. T. Svanberg,

» J. F. Fredriksson,

» A. Reutercrona,

» Johan Erickson,

» Aug. Danielsson,

» Ola Lasson och
» A. Sköldberg.

Till ledamöter i Tillfälliga Utskottet M 6:

Herr G. C. Witt,

» F. Rooth,

» Johan Henriksson,
b Matts Pohrsson,

» S. A. Hellerström,

» C. F. Carlsson och
» G. P. Rönblad.

Prot.-Uldrag den 13 Februari 1867.

Den 13 Februari.

Från Första Kammaren.

Ms 68. b. D. Företogos val af två Revisorer och en Suppleant till granskning
af Göteborgs Lånekontors förvaltning och räkenskaper för år 1866; och befun nos,

efter valförrattningarnes slut. hafva blifvit utsedde till

Revisorer:

Herr Öfverste-Löjtnanten Johan August af Peterséns,

» Grosshandlanden Eduard Dickson;

Suppleant:

Herr Majoren Carl Eduard af Chapman.

Mi 69. S. D. Företogos val af två Revisorer och en Suppleant till gransk ning

af Malmö Lånekontors förvaltning och räkenskaper för år ''1866; och befunnos
efter valförrattningarnes slut hafva blifvit utsedde till

Revisorer :

Herr Kontraktsprosten Lars Grön vall;

» Ryttmästare Ludvig Kiellander;

Suppleant:

Herr Kapitenen Gustaf Victor Lindencrona.

Mi 70. S. D. Föredrogos Bevillnings-Utskottets Memorialer:

M \, om återlemnande af en utaf Herr Jöns Pährsson inom Riksdagens Andra
Kammare väckt motion.

Lädes till handlingar med förklarande, alt den ifrågavarande motionen ansågs
tillhöra tillfälligt Utskotts behandling.

Mi 2, om återlemnande af en utaf Herr O. P. Rylander inom Riksdagens Andra
Kammare väckt motion.

Lades till handlingarne med förklarande, att den deri omförmälda motionen borde
af Bevillnings-Utskottet behandlas.

Mi 1\. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande Mi 17, i anledning
af Andra Kammarens remiss af motion angående sättet för väljande af deputerade
till markegångstaxornas upprättande, lades Utlåtandet till handlingarne med
förklarande, att den deri omförmälda motionen borde af Stats-Utskoltet behandlas.

Mi 72. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande Mi 22, i anledning
af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring i sättet för presterskapels
aflöning, lades Utlåtandet till handlingarne med förklarande, att den ifrågavarande
motionen ansågs tillhöra tillfälligt Utskotts behandling.

M 73- S. D. Föredrogs och bifölls Första Kammarens tillfälliga Utskotts
Utlåtande Mi 7, i anledning af väckt förslag till indelning af Bihanget till Riksdagens
Protokoll; och skulle, jemlik! 3:dje mom. i 63 § Riksdags-ordningen,

Prot.-Uldrag den 13 Februari 1867.

detta beslut genom utdrag af protokollet, åtföljdt af Utlåtandet, Medkammaren delajfvaS* J\o

74 S. D. Föredrogos och biföllos Riksdagens Kansli-Deputerades Memorialen J\l

1, angående kanslibiträde, m. m.

JVs 2, angående upplagan af Bihanget till Riksdagens Protokoll; samt

JM 3. i fråga om prenumeration å och försäljning af Bihanget till Riksdagens

Protokoll, m. m

Från Andra Kammaren.

M 96. S. D. Hvart efter annat företogos val af två Revisorer till förrättande
af granskning utaf Lånekontorets i Göteborg förvaltning för år 1866; af
likaledes två Revisorer för enahanda granskning af Lånekontoret i Malmö; samt af
eu Revisors-suppleant för hvartdera af dessa Lånekontor; och blefvo för dessa granskningsbestyr
som den lista instundande Mars komma alt taga sin början, af Andra

Kammaren utsedde: .

Till Revisorer af Lånekontorets i Göteborg förvaltning:

Landlbrukaren Oscar Evers på Ström,

Grosshandlanden Mauritz Bergman i Göteborg.

Till Revisorer af Lånekontorets i Malmö förvaltning:

Rådmannen A. Falkman i Malmö,
f. Riksdagsmannen Nils Persson i Reslöf.

Till Revisors-suppleant för Lånekontoret i Göteborg:

Grosshandlaren A. E. Wikström i Göteborg.

Till Revisors-suppleant för Lånekontoret i Malmö:

Konsul J. Dieden i Malmö.

JV2 97. S. D. I stället för Herr P. A. Bergström, som på skäl, dem Kammaren
godkänt, erhållit entledigande från sin plats såsom ledamot i Lag-Utskottet,
blef till ledamot i nämnda Utskott nu utsedd.

Herr A. Grenander.

M 98 S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial Ä 1, om

återlemnande af" en af Herr Jöns Pährsson inom Riksdagens Andra Kammare väckt

motion, JVs 11.

Med godkännande af Utskottets åsigt, beslöt Kammaren att hänvisa den ifrågavarande
motionen till behandling af Kammarens tillfälliga Utskott M 2.

M 99 S D Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial M 2, om

återlemnande af en af Herr O. P. ^länder inom denna Kammare väckt motion

JVS 46.

Kärn -

Prof.-Utdrag den 16 Februari 1867.

Kammaren, som fortfarande ansåg denna motion tillhöra Bevillnings-Utskottets
handläggning, beslöt att till bemalda Utskott återförvisa motionen; skolande nu af~
gifna yttranden till Utskottet jemväl öfverlemnas.

JVs 100. 8. D. Vid nu förnyad föredragning af den med Första Kammarens

protokollsutdrag JVS 65 öfverlemnade berättelse af Rikets Ständers år 1866 församlade
Revisorer, om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning, blef
samma berättelse, hvaraf tryckta exemplar redan meddelats Stats-Utskottet, lagd
till handlingarne.

JVS 101 S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Riksdagens Kansli-deputerades

Memorial N:ris 1, 2 och 3.

JVS 102. S. D. Vid ånyo skedd föredragning af Herr Reutercronas motion,
JVs 271, om utvidgning af Kronolänsmännens fribrefsrätt, blef samma motion hänvisad
till Kammarens tillfälliga Utskott JVs 2.

Den 16 Februari.

Från Första Kammaren.

JVs 75. S. D. Företogs val af tre Suppleanter i Riksdagens särskilda Utskott
för behandling af Herr C. J. Meijerbergs motion om folkskolelärare-seminariernas ombildning;
och blefvo dertill utsedde:

Herr Landgren, Lars;

» Nordenfelt, Enar Wilhelm; samt
» Selggren, Jonas

JVs 76. S. D. Vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial JVS 1,
med uppgift å hvilande förslag till ändringar i Grundlagarne, förkastade Kammaren
de i U.sta, 2:dra och 3:dje punkterna upptagna förslag till ändringar i Regeringsformen,
men antog det förslag till ändring i Tryckfrihets-förordningen, som under
4:de punkten fanns intaget.

JVs 77. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande JVs 6, i anledning
af Andra Kammarens remiss af motion, angående kronobrefbäringsskyldighetens
ordnande, lades Utlåtandet till handlingarne med förklarande, att den deri omförmälda
motionen borde af Stats-Utskottet behandlas.

JVs 78. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVS 1, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
gällande Förordning om vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring;

JVS. 2, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
flera delar af Kong!. Förordningen om vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring
den 6 Augusti 1864;

Bill. Ull Riksd. Prål. 1867. 9 Samt.

Prot.-Vtdrag den i6 Februari 1867.

JM 3, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående meddelande
af vissa föreskrifter i fråga om skedda jordafsöndringar;

JM 4, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående upphäfvande
af 1 Kap. 5 § i gällande Skiftes-stadga;

•AS 5, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående kontrollstämpling
å virke, som utflottas från Kronans såväl som enskildes skogar i Stora
Kopparbergs och de Norrländska länen, samt andra åtgärder till befrämjande af
skogshushållning;

JM 7, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående underhåll
af åbyggnad å extra provincialläkares boställen;

JM 8, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
9 § af Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JM 9. i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
9 § af Kongl. Förordningen om kommunaistyreise på landet;

JM 10, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring
uti och tillägg till Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JM 11, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
9 § af Kongl. Förordningen om landsting;

JAS 12, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
23 § af Kongl. Förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd;

JM 1 3, i anledning af Första Kammarens remiss af motion om ändring i Kongl.
Stadgan om folkundervisningen i Riket den 10 Juni 1842, äfvensom i Kongl. Förordningen
angående kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862;

JM 14, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af 23 § 1 mom. i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd;

JAS 16, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
12 Kap. 9 § Skiftes—stadgan;

»A» 18, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
12 Kap. 17 § Skiftes-stadgan;

JAS 19, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af 9 § 3 mom. i Kong!. Förordningen den 6 Augusti 1864, rörande jordafsöndring;

JM 24, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående tillägg
till Kong!. Förordningen om kommunalstyrelse i stad;

JM 25, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring
af hvad gällande kommunalförfattningar stadga i afseende på utöfvande af rösträtt;

JM 26, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillägg
til! Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JM 27, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af den i gällande kommunallagar stadgade rösträtt;

Prot.-Utdrag den 16 Februari 1867.

JVS 28, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillägg till
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JVS 29, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående upphäfvande
af 60 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars ''1862;

JVS 30, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
gällande Kongl. Förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad; samt

JVS 31, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående rättighet
för snöploglag att vintertiden nedtaga vissa hägnader;

lades alla dessa Utlåtanden till handlingarne med förklarande, att samtliga deri omförmälda
motioner borde af Lag-Utskottet behandlas.

JVS 79. S. D. Sedan vid skedd föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande JVS
15, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående förbud emot lotterier
samt ansvar jemväl å tidningars utgifvare för utbjudande, medelst annonser, af
lottsedlar, motionären, med Kammarens tillstånd, återkallat den del af motionen, som
rörde ansvar å tidningsulgifvare för lottsedlars utbjudande genom annonser; lades
Utlåtandet till handlingarne och den återstående delen af motionen förklarades böra
af Lag-Utskottet behandlas.

JVS 80. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 20, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843; samt

JVS 21, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion om ändring af 29
§ i Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843;

lades dessa Utlåtanden till handlingarne med förklarande att de deri omförmälda motionerna
ansågos tillhöra tillfälligt Utskotts handläggning.

JVS 81. S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 33, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 40 § i Kongl. Förordningen
den 17 Mars 1669; och

JVs 34, i anledning af väckt motion om ett tillägg till Kongl. Förordningen angående
tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom.

JVs 82. S. D. Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets Betänkande JVs 3,
angående fortfarande kurhusafgift.

JVs 83. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial JVs 5, om
återlemnande af en utaf Herr Ola Lasson inom Andra Kammaren väckt motion, lades
Memorialet till handlingarne med förklarande, att den deri omförmälda motionen
borde af Stats-Utskottet behandlas.

JVs 84. S. D. Föredrogs och bifölls Första Kammarens tillfälliga Utskotts Utlåtande
JVs 6, rörande väckt förslag om underdånig hemställning angående bestämda
föreskrifter i vissa punkter af Kongl. Stadgan om folkundervisningen i Riket.

JVs 85. S. D. Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts Utlåtande
JVs 8, i anledning af väckt motion om utgifvande af en Riksdagstidning, bi -

Prof,-Utdrag den 16 Februari 1867.

föll Kammaren hvad Utskottet deri föreslagit och hemställt, endast med den förändring,
att 6:te punkten erhöll följande lydelse: »att sammandraget äfven genom erbjudande
till prenumeration och i bokhandeln hålles allmänheten tillhanda till ett pris, som
motsvarar nämnda kostnader med tillägg af postarfvode eller bokhandelsprovision»;
och skulle, jemlikt 3:dje mom. i 63 § Riksdags-ordningen, detta beslut genom utdrag
af protokollet, åtföljdt af Utlåtandet, Medkammaren delgifvas.

Ad 86. S, D. Efter föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts Betänkande
Ad ''10, med återlemnande af en utaf Friherre Cederström, Anders, väckt
motion, om framdeles blifvande statslåns upptagande'' genom Kongl. Maj:ts nådiga medverkan,
lades detta Betänkande till handlingarne och den ifrågavarande motionen hänvisades
till Stats-Utskottets behandling.

Ad 87. S. D. Hänvisades till Riksdagens Kansli-deputerades handläggning
en af Herr Fröman, Nils August, väckt motion Ad 74, angående tryckningen af
Kammarens protokoll.

Från Andra Kammaren.

Ad 103. S. D. Efter Herr Friherre J. A. Gripenstedt, som erhållit begärdt

entledigande från sin ledamotsplats i Kammarens tillfälliga Utskott Ad 2, blef, vid
nu anståIdt val, Herr A. M. Rosenqvast utsedd till ledamot i nämnda tillfälliga Utskott.

Ad 104. S. D. Sedan de beslut, som Riksdagens Första Kammare, vid be handling

af samma Kammares tillfälliga Utskotts Utlåtande Ad 4 och Betänkande
Ad 5, för sin del fattat rörande ett vid berörda Utlåtande fogadt förslag till reglementariska
föreskrifter för Riksdagen, blifvrt, genom utdrag af Första Kammarens protokoll,
Ad 55, för den 31 sistlidne Januari och, Ad 63, för den 6 innevarande månad
Andra Kammaren delgifna; så fattades nu, på grund af 63 § 3 mom. Riksdags-ordningen,
af Kammaren det beslut, att för vidare utredning hänvisa frågan till
det enskilda Utskott, som erhållit uppdrag att. utarbeta förslag till denna Kammares
arbetsordning, , och som skulle hafva att i egenskap af tillfälligt Utskott behandla
detta mål och deri med utlåtande till Kammaren inkomma.

Ad 105. S. D. Sedan denna Kammare, genom protokollsutdrag. Ad 85, för

den 2 innevarande månad, gjort hemställan derom att Första Kammaren ville förena

sig i Andra Kammarens beslut om tillsättande af ett särskildt Utskott, bestående af
fjorton ledamöter, sju från hvardera Kammaren, för behandling af Herr B. W. Hessles
motion Afl 157, om åtgärders vidtagande för afhjelpande af jordbrukarnes nuvarande
finansiela betryck; och Första Kammaren, enligt utdrag af dess protokoll, Ad 67,
för den 6 dennes, bifallit ifrågavarande hemställan med det tillägg: »dock att frågan
om bankovinstens användning derigenom icke fråntages Banko-Utskottets behandling»;
så företogs nu detta ärende till ny öfverläggning af Andra Kammaren, som antog
hvad Medkammaren sålunda beslutat; kommande val af sju ledamöter och tre suppleanter
i detta särskilda Utskott att af Kammaren anställas Onsdagen den 20 innevarande
månad.

Prot.-Utdrag den 16 Februari 1867.

JVs ''106. S. D. Föredrogs ånyo Konstitutions-Utskottets Memorial JVs 4, med
uppgift å hvilande förslag till ändringar i grundlagarne:

Första punkten, om det tillägg till 12 § Regeringsformen, att Konungen icke
utan Riksdagens samtycke må blifva regerande furste af utländsk stat.

Det föreslagna tillägget bifölls.

Andra punkten, om den ändring i 28 § Regeringsformen att till flera befattningar
må kunna utnämnas bekännare af annan troslära, än den rena evangeliska.

Den föreslagna ändringen bifölls. ''

Tredje punkten, om en rekaktionsförändring i Regeringsformens 60 §

Den föreslagna redaktionsförändringen bifölls.

Fjerde punkten, om ändring i 2 § 4 inom. Tryckfrihets-förordningen, i fråga
om rättighet att af trycket utgifva vissa handlingar.

Den föreslagna ändringen bifölls.

JVs 4 07. S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JVs 1, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
gällande förordning om vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring;

JVs 8, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring af
9 § af Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet:

JVs 10, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring
uti och tillägg till Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JV2 41, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
9 § af Kongl. Förordningen om landsting;

JVs 13, i anledning af Första Kammarens remiss af motion om ändring i Kongl.
Stadgan om folkundervisningen i Riket den 10 Juni 1842, äfvensom i Kongl. Förordningen
angående kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 24 Mars 1862;

JVs 16. i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående ändring i
12 Kap 9 § Skiftes-stadgan; och

JVs 24, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående tillägg till
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad.

Alla dessa Utlåtanden lades till handlingarne, med förklarande att Kammaren
ansåg att de deri omförmälda motioner tillhöra Lag-Utskottets- handläggning.

Likaledes blef, i afseende å Lag-Utskottets, till handlingarne, nu lagda Utlåtande
JVs 15, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående förbud mot
lotterier samt ansvar jemväl å tidningars utgifvare för utbjudande, medelst annonser,
af lottsedlar, det förklarande meddeladt, att Andra Kammaren ansåg ifrågavarande
motion böra af Lag-Utskottet hehandlas, sedan likväl den del af motionen först blifva
återkallad, soro afsåg förändring i Tryckfrihets-förordningen.

Deremot godkände Andra Kammaren Lag-Utskottets åtgärd att till Första Kammaren
återlemna den i Utskottets Utlåtande JVs 5 omförmälda motion, angående kontrollstämpling
å virke, som utflottas från-,Kronans såväl som enskildes skogar j Störa

54 Prot.-Uldrag den 16 Februari 1867.

Kopparbergs och de Norrländska länen samt andra åtgärder till befrämjande af skogshushållning.

M 108. S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 2, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
flera delar af Kongl. Förordningen om vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring
den 6 Augusti 1864;

JVs 3, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående meddelande
af vissa föreskrifter i fråga om skedda jordafsöndringar;

JVs 4, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående upphäfvande
af 1 Kap. 5 § i gällande Skiftes-stadga;

JVS 7, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående underhåll
af åbyggnad å extra provincialläkares boställen;

JVS 9, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
9 § af Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JVS ''12. i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
23 § af Kongl, Förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd;

JVS 14, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af 23 § 1 mom. i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd;

JVS 18, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
12 Kap. 17 § Skiftes-stadgan;

JVS 19, i anledning af'' Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af 9 § 3 mom. i Kongl, Förordningen den 6 Augusti 1864 rörande jordafsöndring;

JVS 23, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillsättande
af antingen ett särskilt eller ett:.|tillfäIligt Utskott för revision af gällande kommunallagar
;

JVS 25, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring
af hvad gällande kommunalförfattningar stadga i afseende på utöfvande af rösträtt;

JVS 26, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillägg till
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JVS 27, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående förändring
af den i gällande kommunallagar stadgade rösträtt;

JVS 28, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillägg
till Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet;

JVS 29, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående upphäfvande
af 60 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862;

JVs 30, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående ändring i
gällande Kongl. Förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad; och

JVs 31, i anledning , af Andra Kammarens remiss af motion angående rättighet
för snöploglag att vintertiden nedtaga vissa hägnader.

Prot.-Uldrag den 20 Februari 1867.

Andra Kammaren, som fortfarande ansåg att de i ofvannämnda Utlåtande omförmalda
motioner tillhörde Lag-Utskottets handläggning, beslöt alt samma motioner
till Utskottet återförvisa.

JM 109. S. I). Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets

Utlåtande N:o 6, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående
kronobrefbäringsskyldighetens ordnande; äfvensom af samma Utskotts

Utlåtande JM 22, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående
förändring i sattet för presterskapets aflöning;

beslöt Kammaren, med godkännande af Lag-Utskottets åtgärd att återlemna ifrågavarande
tvänne motioner, hänvisa samma motioner till handläggning af Kammarens
tillfälliga Utskott JM 2.

JM 110. S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande JM 17, med återlemnande
af en utaf Herr Per Nilsson från Christianstads län afgifven motion, JM 233,
angående sättet för väljande af deputerade till markegångstaxornas upprättande.

Med godkännande af Utskottets åtgärd att återlemna ifrågavarande motion, beslöt
Kammaren att. hänvisa densamma till Stats-Utskottets handläggning.

•AS 111. S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:

JM 20, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion, JM 111, angående
ändring i Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843; och

JM 21, i anledning af andra Kammarens remiss af motion, JM 189, om ändring
af 29 § i nyssnämnda Kongl. Förordning.

Kammaren, som godkände Lag-Utskottets åtgärd att återlemna ifrågavarande
tvänne motioner, beslöt att hänvisa dessa motioner till behandling af Kammarens
tillfälliga Utskott JM 5.

JM 112. S. D. Vid förnyad föredragning af Herr C. Orres motion, JM 272,
om utsträckning af Kronolänsmännens fribrefsrätt, blef denna motion hänvisad till
Andra Kammarens tillfälliga Utskott JM 2.

JM 113. S. D. Föredrogs ånyo Herr Olof Olssons från Wermlands län motion,
JM 273, om ändring i 1 § 5 mom. af gällande Tryckfrihets-förordning; och blef
denna motion till Konstitutions-Utskottet hänvisad.

Den 20 Februari.

Från Första Kammaren.

JM 88. S. D. Företogs val af sju ledamöter i Riksdagens särskilda Utskott
för behandling af Herr B. W. Hessles motion om åtgärders vidtagande för afhjelpande
af jordbrukarnes finansiela betryck; och blefvo dertill utsedde;

Friherre von Schwerin, Jules;

Herr Uggla, Garl Gustaf;

V rot.-Utdrag den 20 Februari 1867.

Herr Brusewitz, Fredrik;

» Arrhenius, Johan:

» Ekenman. Johan Fredrik;

» von Möller, Peter; samt

Grefve Hamilton, Hugo Bengt Archibald.

JVs 89. S. D Föredrogos Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 32, i anledning af verkställd granskning af Riksdagens Justitie-ombudsmans
embetsförvaltning.

Utskottets yttrande godkändes.

35, i. anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om förändrad lydelse af JO
§ i Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna beväringen.

Bifölls.

JYs 90. S D. Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts Utlåtande
JVs 9, i anledning af väckt motion angående intagande i de reglementariska
föreskrifterna för Riksdagen af några stadganden rörande sättet för ärendenas behandling
i Utskotten; blef detta Utlåtande, på grund af deremot gjorda anmärkningar,
till Utskottet återförvisadt.

Från Andra Kammaren.

JVs 114. S. D. Företogos val af dels sju ledamöter i Riksdagens särskilda
Utskott för behandling af Herr B. W. Hessles motion, J\å 157, om åtgärders vidtagande
för afhjelpande af jordbrukarnes nuvarande finansiela betryck, dels ock tre
suppleanter i samma Utskott, och befunnos efter valförrättningens slut hafva blifvit
utsedde till

Ledamöter:

samt till

Herr B. W. Hessle,

» E. Key,

» C. A. V. Kallstenius.

» P. Eriksson från Gefleborgs län,

» Erik Andersson från Elfsborgs län,
» J. Rundbäck,

» Friherre D. von Schulzenheim;

Suppleanter:

Herr C. J. Bengtsson,

»■ Åke Andersson,

» J. Wener.

JK 115. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Bevillnings-Utskottets Betänkande
jy,l 3, angående fortfarande kurhusafgift,

M 116.

Prol.-Uldrag den 20 Februari 1807.

JVs ''M6. S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Memorial M 4, om

återlemnande af en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr A Medin vackt motion,
M 221.

Sedan motionären, med Kammarens bifall, återkallat den del af motionen, deruti
han hemställt, »att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att några nya oktrojer
eller förlängning af de nuvarande för sedelutgifvande Banker icke vidare må beviljas»;
blef motionen i öfriga delar till Bevillnings-Utskottet återförvisad.

117. S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings Utskottets Memorial M 5, med

återlemnande af en utaf Herr Ola Lasson inom Andra Kammaren väckt motion, TM 87.

Med godkännande af Utskottets åtgärd att återlemna ifrågavaiande motion, beslöt
Kammaren att hänvisa densamma till Stats-Utskottets handläggning.

M 118. S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets Utlåtanden:

M 32, i anledning af verkställd granskning af Riksdagens Justitie-ombudsmans
embetsförvaltning.

Lades till handlingarne.

M 33, i anledning af väckt motion, om upphäfvande af 40 § i Kongl. Förordningen
den 7 Mars 1669.

Bifölls.

M 34, i anledning af väckt motion om ett tillägg till Kongl. Förordningen

angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom.

Bifölls.

35, i anledning af Kongl. Maj.ts nådiga Proposition om förändrad lydelse af
10 § i Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860 angående allmänna beväringen,

Utskottets hemställan afslogs.

119. S. D. Föredrogos ånyo och hänvisades till Konstitutions-Utskottet

motioner:

af Herr O. Hedenherg, motion M 274, om ett tillägg till 16 § Riksdagsordningen
;

af Herr A. M. Myrtin, motion M 275, om tillägg till 87 § Regerings-formen
samt ändring i 57 § af samma grundlag; och

af sistnämnde ledamot, motion M 276, om ändring i 42 § 1 mom. Riksdagsordningen.

M 120. S. D. Vid nu förnyad föredragning blef till Kammarens tillfälliga
Utskott M 2 hänvisad Herr J. E. Johanssons motion. M 277, om ändring i Kongl.

Förordningen deu 11 Juni 1862 angående allmänt ordnande af presterskapets in komster.

M 121. S. D. Till Kammarens tillfälliga Utskott M 1 hänvisades Herr G
von Proschwitz’ nu ånyo föredragna motion, M 278, om tillägg till stadgan för Rikets
allmänna elementarläroverk.

Bill. till Riksd. Pro/. 1867. 9 Sami.

Pr Öl.-(Häraf/ don 23 Februari 1867

Den 23 Februari.

Från Första Kammaren.

JYs 91. S. D. Företogs val af tre Suppleanter i särskilda Utskottet för be handling

af Herr B. W. Hessles motion om åtgärders vidtagande för afhjelpande af
jordbrukarnes nuvarande finansiela betryck; och blefvo dertill utsedde
Herr Brummer, Fredrik;

» Thorburn, William; samt
» Croneborg, Hjalmar.

JYs 92. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banko-Utskottets Memorial JYs 3,

angående sattet för behandling af frågan om bankovinstens användande.

JYs 93. S. D. Företogos val af dels sex Revisorer för att deltaga i den

granskning af Statsverkets, Riksbankens och Riksgälds-kontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, som under innevarande år kommer att ega rum, dels ock tre Suppleanter
för desse Revisorer; och befunnos, efter valförrattningarnes slut, hafva blifvit
utsedde till

Revisorer:

Herr Montgomery Cederhjelm, Robert Nils Germund, bruksägare;

» Danielson, Erik Georg, bruksägare;

» Gjerling. Johan Victor, kapiten—löjtnant;

» Friherre Akerhjelm, Johan Gustaf Nils Samuel, godsegare;

» Hallenborg, Washington Sven Adolf Philip Carl, ryttmästare;

» Friherre Nordenfalk, Johan, godsegare.

Suppleanter :

Herr Nordenfelt, Leonard Magnus, kapiten;

» Brusewitz, Fredrik, bruksägare, samt

» Nordenfalk, Carl, vice häradshöfding.

JYs 94. S. D. Efter ånyo skedd föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande
JYs 23, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion angående tillsättande af
antingen ett särskildt eller ett tillfälligt Utskott för revision af gällande kommunallagar;
och sedan utaf ett från Andra Kammaren ankommet protokolls-utdrag, JYs 108,
för den 16 innevarande månad inhemtats, att denna Kammare återförvisat den i ofvarinämrida
Utlåtande omförmälda motionen till Lag-Utskottet; blef merberörda Utlåtande
nu lagdt till bandlingarne med förklarande, att den ifrågavarande motionen
borde af Lag-Utskottet behandlas.

JYs 95. S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings—Utskottets Memorial JYs 4, om

återlemnande af en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr A. Medin väckt mo -

Prot.-Utdrag den 23 Februari J867.

tion, hvarvid och sedan utaf ett från Andra Kammaren ankommet protokolls-utdrag,
JVs 1 16, för den 20 dennes inbemtats, att motionaren, med Kammarens bifall, återkallat
den del af motionen, hvari han hemställt, »att Riksdagen må hos Kong!. Maj:t
anhålla, att några nya oktrojer eller förlängning af de nuvarande för sedelutgifvande
Banker icke vidare må beviljas», samt att Kammaren återförvisat motionen i öfriga
delar till Bevillnings-Utskottet;

Första Kammaren lade ofvannämnda Memorial till handlingarne och förklarade,
att roerberörda motion, med undantag af den återkallade delen deraf, borde af Bevillnings-Utskottet
behandlas.

JVs 96. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Memorialer och Utlåtanden: M

''I, med den till innevarande Riksdag af Fullmtigtige i Riksgälds-kontoret
afgifnä berättelse.

Lades till handlingarne.

JVå 2, angående riksdagskostnadernas bestridande.

Bifölls.

JVs 3, angående bestämmandet dels af resekostnads-ersättning till ledamöterne
uti Riksdagens Andra Kammare, dels af tiden och sättet för utbetalning af berörda
ersättning samt riksdagsmanna-arfvodet.

Bifölls.

JV2 4, i anledning af väckt fråga om ersättning till förre Riksdagsmannen P.
Engman för resekostnad till och från riksdagen samt om utbekommande af riksdags—
manna-arfvode.

Bifölls.

5, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Kong!. Kammar-kollegii

berättelse om Sala silfververks ränte-ersättnihgsfond för redogörelseåret 1865.

Lades till handlingarne.

JVs 6, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående afsöndring af

jord från sergeants-bostället Munkabo Anders Bussgården till plats för en folkskola.

Bifölls.

M 7, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Arrendatoren

C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro.

Bifölls.

JVs 8, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande för
all tid till Warola kyrka i Skaraborgs län af en kronotomt.

Bifölls.

M 9, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afskrifning ur
räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex ådömda, af allmänna medel
bestridda ersättningar, m. m.

Bifölls.

Prot.-Utdrag den 23 Februari 1867.

JYs ''10, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, dels af enskild

motionars framställning, ej mindre om ersättning till Arrendatorn P. O. Hultén för
förlust genom en logebyggnads kullstörtande, än äfven om nedsättning af arrendet å
det af honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo JYs 1.

Bifölls.

JYs 13, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning af
tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona,

Bifölls.

JYS 14, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående utbyte af

komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen Östra och Vestra Lindås,
emot 4:dels mantal kronoskatte Sundstad JYs 1.

Bifölls.

JYs 15, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition, angående upplåtande

åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt af ett tunnland
jord från Flyinge kungsgårds utmark, för uppförande af en skolhusbyggnad.

Bifölls.

JYs 16, i anledning af Kongl. Majrts nådiga Proposition, angående restitution

till Kammarjunkaren H. de Camps’ konkursmassa af erlagd afgift för anmäld, men
ei utöfvad bränvinstillverkning.

Bifölls.

JYs 17, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående åtgärder till
behöfvandes undsättning vid inträffad missväxt.

Bifölls.

JYs 97. S D. Hänvisades till Lag-Utskottet ett af Herr de La val den 16
dennes afgifvet anförande, i anledning af Lag-Utskottets Utlåtande JYs 15, jemte åtskilliga
vid samma anförande fogade handlingar.

JYs 98. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets Memorialer:

JYs 5, angående afskrifning af åtskilliga hos Diskont-kontoret upptagna lån; och

JYs 6, i fråga om afskrifning af åtskilliga vid Lånekontoret i Göteborg balanserade
öfverräntor å derstädes upptagna diskontlån.

JYS 99. S. D. Hänvisades till Konstitutions-Utskottet en af Herr Nisser, Wilhelm
Amatus, väckt motion JYs 75, angående ändring i 28 § 1 mom. Regeringsformen.

Från Andra Kammaren.

JYs 122. S. D. Företogos val af dels sex Revisorer, för deltagande uti innevarande
års granskning af Statsverkets, Riksbankens och Riksgälds-kontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, och dels tre Suppleanter för dessa Revisorer; dervid
blefvo utsedde till

Prat -Utdrag den 23 Februari 1867.
Revisorer:

Riksdagsmannen

Herr G. H. Stråle,

» C. J. L. Lönnberg,

» C. Ivarsson,

» Grefve A. R. Fr:son Posse,
» V. M. Reronius, och

» P. A. Siljeström; samt till

Suppleanter :

Riksdagsmannen Herr J. A. Rovin,

» » Erik Olsson från Örebro län,

» » E. M. Sederholm.

JV2 123. S. D. Föredrogs ånyo Första Kammarens tillfälliga Utskotts, genom
utdrag af nämnde Kammares protokoll, 73, hit öfverlemnade Utlåtande JVs 7, i
anledning af väckt förslag till indelning af Bihanget till Riksdagens protokoll; och
blef detta, af Första Kammaren bifallna Utlåtande jemväl af Andra Kammaren bifallet;
hvilket beslut, jemlikt 3 mom. i 63 § Riksdags-ordningen, skulle, genom utdrag
af protokollet, Medkammaren delgifvas.

JVs 124, S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnda Memorial och

Utlåtanden:

Memorial JV2 1, med den till innevarande Riksdag af Fullmägtige i Riksgäldskontor
afgifna berättelse.

Lades till handlingarne.

Memorial JV2 2, angående riksdags-kostnadernas bestridande.

lista momentets alla punkter äfvensom 2:dra momentet biföllos.

Memorial JVs 3, angående bestämmandet dels af resekostnads-ersättning till leda—
möterne uti Riksdagens Andra Kammare, dels af tiden och sättet för utbetalning af
berörda ersättning samt riksdagsmanna-arfvodet.

Samtliga momenten i detta memorial biföllos.

Utlåtande JVs 4, i anledning af väckt fråga om ersättning till förre Riksdagsmannen
P. Engman för resekostnad till och från riksdagen, samt om utbekommande
af riksdagsmanna-arfvode.

Begge momenten biföllos.

Utlåtande JV2 5, i anledning af Kong], Maj:ts nådiga remiss å Kongl. Kammarkollegii
berättelse, om Sala silfververks ränteersättningsfond för redogörelseåret 1865.

Lades till handlingarne.

Utlåtande JVs 6, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående afsöndring
af jord från sergeants-bostället Munkabo Anders Bussgården till plats för
en folkskola.

Bifölls.

Prot.-Utdrag den 27 Februari 1867.

Utlåtande JYs 7, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående Arrendatorn
C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro.

Bifölls.

Utlåtande JYS 8, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition, angående upplåtande
för all tid till Warola kyrka i Skaraborgs lön af en kronotomt.

Bifölls.

Utlåtande JYS 9, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afskrifning
ur räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex ådömda, af allmänna
medel bestridda ersättningar m. m.

Bifölls; och

Utlåtande JYS 10, i anledning dels af Kongl. Majits nådiga Proposition, dels af
enskild motionärs framställning ej mindre om ersättning till arrendatorn P. O. Hultén
för förlust genom en logebyggnads kullstörtande än äfven om nedsättning af
arrendet å det af honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo JYs 1.

Begge momenten biföllos.

JYs 125. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Banko-Utskottets Memorial JYs 3,
angående sättet för behandling af frågan om bankovinstens användande.

Den 27 Februari.

Från Första Kammaren.

JYs 100. S. D. Företogs val af en Revisor för deltagande uti innevarande

års granskning af Statsverkets samt Riksbankens och Riksgälds-kontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, i stället för Friherre Nordenfalk, Johan, hvilken nämnda befattning
sig afsagt; och blef dertill utsedd

Herr Nisser, Wilhelm Amatus, öfverstelöjtnant.

JYs 101. S. D. Företogs val af tjugufyra ledamöter, jemte sex suppleanter,

i den nämnd, som, enligt 103 § Regeringsformen och 69 § Riksdags-ordningen,

eger att döma, huruvida Högsta Domstolens samtlige ledamöter gjort sig förtjente att
i deras vigtiga kall bibehållas; och blefvo dervid utsedde till

Ledamöter:

Herr Schartau, Frans;

Friherre Stael von Holstein, Fabian Wilhelm;

Herr Sahlin, Christoffer;

Herr Ekman, Gustaf;

Herr Casparsson, Carl Edvard;

Grefve Piper, Charles Emil;

Grefve Mörner, Julius Oscar;

Prol.-Utdrag den 27 Februari 1867.

Friherre Koskull, Anders Magnus;

Herr Trolle, Carl Axel;

Grefve Piper, Claes Gustaf Fritz;

Herr Brummer, Fredrik;

Herr Storckenfeldt, Carl Johan;

Friherre Tersmeden, Wilhelm Fredrik;

Herr Nisser, Wilhelm Amatus;

Friherre Sprengtporten, Jakob Wilhelm;

Herr von Koch, Nils Samum
Herr Croneborg, Hjalmar;

Herr Redig, Carl Anton;

Herr Odelberg, Axel;

Grefve Hamilton, Henning;

Friherre Hermelin, Samuel Axel;

Friherre Raab, Adam Christian;

Herr Adlersparre, Rudolf;

Herr Beckman, Anders Fredrik.

Suppleanter :

Herr Fåhraeus, Olof Immanuel;

Herr Herlenius, Jonas;

Friherre Gylleostjerna, Erik,

Herr Reutersvärd, Patrik Oscar;

Herr Selander, Nils Haqvin; samt
Herr Ehrengranat, Gustaf Adam.

JVI 102. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial M 11, angående
godtgörelse till Kamrarnes Herrar Talmän för de kostnader, de i denna egenskap
få vidkännas, lät Kammaren bero vid Utskottets i detta Memorial gjorda
hemställan.

JV$ 103. S. D. Vid föredragning af Banko Utskottets Berättelse JVs 4, angående
verkställd undersökning och granskning af Bankens tillstånd, styrelse och förvaltning,
fattade Kammaren följande beslut:

§ ''•

Lades till bandlingarne, med förklarande att Kammaren icke ansåg ifrågava rande

obligations-inköp böra föranleda till någon erinran.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 3-

Lades till handlingarne, med förklarande att, med hänsyn till de brydsamma

förhållanden, bvilka under det sistlörflutna året förevarit och utöfvat ett starkt infly—

Prot.-Utdrag den 27 Februari i867.

tande på Bankens metalliska kassa samt dess stallning i (ifrigt, Kammaren ej funnit
anledning till missbilligande af Fullmägtiges åtgärder att höja utlåningsräntan öfver
sex procent och kreditiv-afgiften till en procent.

§ *•

Utskottets tillstyrkande bifölls.

§ 5.

Lades till handlingarne.

Utskottets slutliga tillstyrkande af décharge åt Herrar Banko-fullmägtige.

Bifölls.

JVs ''104. S. D. Hänvisades till Konstitutions-Utskottet följande denna dag

väckta motioner:

JV2 76, af Herr de Laval, Paine Patrik, angående tillägg till 3 § i Tryckfri—
hets-förordningen; samt

JVs 77, af Herr Dickson, Axel, angående ändring i 26 § Riksdags-ordningen.

M ''105. S. D. Uppå hemställan af Friherre $prengtporten beslöt Kammaren,

att de yttranden, som afgifvits vid den 6 dennes skedd föredragning af Andra Kammarens
protokollsutdrag, JV2 85, angående tillsättande af ett särskildt Utskott för
behandling af Herr Hessles motion om åtgärders vidtagande för afhjelpande af jord—
brukarnes nuvarande finansiela betryck, skulle till det särskildta Utskottet öfverlemnas.

Från Andra Kammaren.

M 126. S. D. Till ledamöter i den nämnd, som föreskrifves i 103 § Re geringsformen

och 69 § Riksdags-ordningen, blefvo af denna Kammare utsedde:

Herr A. J. Landström,

» Ola Nilsson från Christianstads län,

» E. J. Jansson,

» L. D. Andersson från Wermlands län,

» J. Sjöberg,

» R. Arvedsson,

» G. J. Bergman,

» R. T. C. Busck,

» A. V. Chenon,

» C. J. Grafström,

» Sven Hansson,

» Anders Persson från Christianstads lät.

» P. U. Ljuslin,

» Olof Nilsson från Westerbottens län,

» C. Orre,

Herr

Prot.-Utdrag den 28 Februari 1867

Herr S. Palmgren,

» A. Rydberg,

» J. Sjögren,

» J. Saaf,

» 0. Wijk,

» L. Öhlin, t

» Anders Jonsson från Wermlands lan,

» Nils Nilsson från Malmöhus län,

» P. Petersson från Kronobergs län.

Om hvilket val underrättelse genom utdrag af protokollet skulle meddelas.

M 127. S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Stats-Utskottets

Memorial M 11, angående godtgörelse till Kamrarnes Herrar Talmän för de
kostnader, de i denna egenskap få vidkännas;

Utlåtande M 13, i anledning af Kong). Maj.ts nådiga Proposition angående försäljning
af tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

Utlåtande M 14, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående utbyte
af komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen Östra och Westra
Lindås emot 4:dels mantal kronoskatte Sundstad JV2 1;

Utlåtande M 15, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående upplåtande
åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt af ett

tunnland jord från Flyinge kungsgårds utmark, för uppförande af en skolbusbyggnad;

Utlåtande 16, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående

restitution till Kammarjunkaren H. de Caraps’ konkursmassa af erlagd afgift för anmäld,
men ej utöfvad bränvinstillverkning; och

Utlåtande J\$ 17, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

åtgärder till beböfvandes undsättning vid inträffad missvext.

M 128. S. D. Börjades föredragningen af Banko-Utskottets Memorial M 4,
innefattande berättelse angående verkställd undersökning och granskning af Bankens
tillstånd, styrelse och förvaltning; och blef dervid den anmälan, hvarmed Utskottet
afslutat 1 § i förevarande Memorial, af Kammaren lagd till handlingarne.

Den 28 Februari.

Från Första Kammaren.

JS2 106. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det vid den i 103 §
Regeringsformen och 69 § Riksdags-ordningen föreskrifna nämnds sammanträde sist—
lidne dag hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att nämnden ansett Högsta Domstolens
samtlige ledamöter böra vid deras embeten bibehållas; och skulle Riksdagens KansliBih
till Riksd. Prut. 1867. it Samt. 9

Prut -Utdrag don 28 Februari 1867.

deputerade anmodas att uppstilla och till Kamrarne ingifva förslag till den underdåniga
skrifvelse, som med anmälan härom borde till Kong!. Maj:t aflåtas.

M 107. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande M 12, i an ledning

af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående befrielse för Löjtuanten L. M.
Törngren från honom ålagd ersättningsskyldighet i följd af ångkorvetten Orädds sammanstötning
med Ryska handelsbriggen Fanny; afslog Kammaren detta Utlåtande och
biföll Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Proposition.

JVs 108. S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande JW 36. i an ledning

af väckt motion om indragning af åtskilliga helgdagar.

JV1 109. S. D. Hänvisades till Konstitutions-Utskottets följande motioner:

JV2 78, af Herr Dickson, Axel, angående ändring i Riksdags ordningens föreskrifter
rörande sättet för omröstningars verkställande hos Kamrarne och Utskotten,
tillika med ett i anledning deraf afgifvet yttrande; samt

M 79, af Herr Beckman, Anders Fredrik, angående ändring i 28 § Regeringsformen.

Från Ändra Kammaren.

M 129. S. D. Upplästes det protokoll, som förliden gårdag blifvit hållet
hos den i 103 § Regeringsformen och 69 § Riksdagsordningen föreskrifna nämnd;
och hvaraf inhemtades, att Högsta Domstolens samtlige ledamöter blifv it vid sina
embelen bibehållne; och skulle berörda protokoll öfverlemnas till Riksdagens kansli,
för uppsättande af förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse i ämnet.

M 130. S. D. Fortsattes föredragningen af Banko-Utskottets Memorial M 4,
innefattande berättelse angående verkställd undersökning och granskning af Bankens
tillstånd, styrelse och förvaltning.

§ 2, angående Bankens silfver- och guldförråd i Stockholm:

Utskottets hemställan i denna § (sid. 13) bifölls.

§ 3, ‘angående utlåningsräntans höjande, inskränkning af utlåningstiden samt höjande
af kredit!vafgiften :

Med uteslutande af de i Utskottets yttrande (sid. 21) sist förekommande orden:
»men anser sig böra framhålla den åsigten, att dylika åtgärder böra endast i högsta
nödfall af Riksbanken vidtagas», beslöt Kammaren lägga samma yttrande i öfrigt till
handlingarne.

§ 4, angående décharge för Styrelsen öfver Bankens Diskontkontor;

Utskottets hemställan bifölls.

§ 5, angående åtgärder till metalliska kassans förstärkning;

Utskottets anmälan lades till handlingarne.

§ 6, angående frågor, som framdeles skola behandlas;

Hvad Utskottet i denna § anmält, lades likaledes till handlingarne.

Prol.-Uldrag den 28 Februari 1867. 67

Slutligen biföll Kammaren den af Utskottet för Banko-fullmägtige tillstyrkta
décharge.

JM 131. S. D. Vid förnyad föredragning biföllos Banko Utskottets nedan närnnda

Memorial:

JM 5. angående afskrifning af åtskilliga hos Diskontkontoret upptagna lån; och

JM 6, i fråga om afskrifning af åtskilliga vid Lånekontoret i Göteborg balanserade
öfverrantor å derstädes upptagna diskontlån.

JM 132 S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande JM 36,

i anledning af vackt motion om indragning af åtskilliga helgdagar.

JM ''1324. S. D. Föredrogos ånyo Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (JM 3)
Utlåtande JM 1, rörande vackt förslag om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj.t i
fråga om aflägsna rote- och rusthållsdelars utbyte mellan de särskilda stamrotarne.

Ifrågavarande Utlåtande afslogs af Kammaren, som jemväl afslog den genom
nämnda tillfälliga Utskotts Utlåtande JM 2 återlemnade motion derom, att alla de,
som nu icke äro med utskylder till landtförsvaret betungade, måtte åläggas, i mån
af inkomst, bidraga till rustnings- och roteringsbesvärets utgörande.

JM ''133, S. D. Föredrogs ånyo Första Kammarens tillfälliga Utskotts Utlå -tande JM 8, i anledning af vackt motion om utgifvande af en Biksdagstidning, äfvensom,
i sammanhang dermed, det utdrag af nämnde Kammares protokoll för den
16 i denna månad (JM 85), hvarigenom samma Kammares beslut i ämnet blifvit
Andra Kammaren meddeladt.

Första punkten afslogs; och blefvo i följd deraf andra till och med åttonde
punkterna, äfvensom Första Kammarens beslut i afseende å sjette punkten lagda till
handlingarne; hvaremot Utskottets hemställan i nionde punkten bifölls;

skolande, jemlikt 63 § Biksdags-ordningen, de sålunda fattade besluten, genom
utdrag af protokollet Första Kammaren delgifvas.

JM 134. S. D. Föredrogs och hänvisades till Konstilutions-Utskottet en af
Herr Johannes Andersson från Elfsborgs län afgifven motion, JM 279, om ändring i
18 och 22 §§ af gällande Riksdags-ordning.

JM 135. S. D. Vid förnyad föredragning af Herr P. A. Siljeströms motion,
JM 280, om rättighet för lärare vid sådana enskilda läroanstalter, som äro jemförliga
med femklassiga elementarläroverk, att åtnjuta tur- och tjenstårsberäkning, samt
om maturitetsexamens afläggande vid enskilda läroverk, blef denna motion hänvisad
till behandling af Kammarens tillfälliga Utskott JM 1.

Pro t.-Utdrag den 2 Mars i867.

Den 2 Mars.''

Från Första Kammaren.

M 110. S. D. Företogs val af tjugufyra valman, jemte sex suppleanter, för
utseende af Riksdagens Justitie-orribudsman och hans efterträdare; och befunnos efter
valförrättningens slut hafva blifvit utsedde till

Valmän:

Herr Arrhenius, Johan;

» Brusewitz, Fredrik;

» Brummer, Fredrik;

Friherre Cederström, Anders;

Herr Croneborg, Hjalmar;

» Dickson, Charles;

» Ekman, Johan Jakob;

» von Geijer, Bror Bengt Gustaf,

» Geijer, Johan Oscar;

» Hallenborg, Magnus;

» Hammar, Carl;

» von Hofsten, Nils Eberhard Hjalmar;

» Meijer, Edvard;

» Meijer, Bernhard;

» von Möller, Peter;

Friherre Nordenfalk, Johan;

Herr Nordenfelt, Olof;

Friherre von Otter, Carl Salomon;

Herr Selggren, Jonas;

» Selander, Nils Haqvin;

» Storckenfeldt, Carl Johan;

» Troilius, Carl Oscar;

» Uggla, Carl Gustaf;

» Hammarhjelm, Carl.

Suppleanter:

Herr Dickson, Axel;

Grefve Hamilton. Hugo Bengt Archibald;
Herr Wallenberg, André Oscar;

Herr Rydin, Herman Ludvig;

Prot.-Utdrag den 2 Hors 1867.

Grefve Wachtmeister, Hans; samt
Grefve Piper, Claös Gustaf Fritz.

JVs 111. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial Jfi 18, an gående

förskott å aflöningen för den hos Kamrarne och Utskotten anställda betjening.

JVS 112. S. D. Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottels Betänkande JVs 6,

i anledning af en utaf Herr Jöns Pährsson väckt motion, angående skärpt ansvar för
oloflig varuförsel.

JVs 113. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande JVS 2,

angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens landsting att utse, jemte
ledamöter, jemväl suppleanter till Riksdagens Första Kammare.

JVS 114. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JVS 37, i anledning af väckt motion om en underdånig framställning till Kongl.
Maj:t, att Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga Lagberedningens förslag till
civillag.

Bifölls.

JVS 38, i anledning af väckta motioner om ändring i nu gällande lag angående
äktenskapsförord, mannens målsmansrätt för hustrun och giftorätt i bo.

Utskottets å sidan 6 afgifna hemställan återförvisades, hvaremot dess i slutet
af Utlåtandet gjorda hemställan bifölls.

JVs 115. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden JVS 19,

i anledning af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse om granskningen
af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder.

Bifölls.

JVs 20, Bil. litt. A, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående

upphörande af grundräntas utgörande för valk- och stampverk.

Bifölls.

JVS 20, Bil. litt. B., i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om ned sättning

i räntan för Trvsunda fiske.

Bifölls.

JVs 20, Bil. litt. C, i anledning af väckta motioner dels om upphörande af
alla på jordfastighet lagda skatter och onera, dels angående grundräntornas kapitalisering
och inlösen, m. m.

Bifölls.

JVs 20, Bil. litt. D., i anledning af väckt motion om befrielse från erläggande

af tionde för tillverkning af metaller, med undantag af tackjern inom bergslag.

Bifölls.

JVs 20, Bil. litt. E., i anledning af väckta motioner angående dels upphörande

af inrikes fyr- och båkafgifter, dels lindring uti såväl dessa som flera andra umgälder
af sjöfarande.

Bifölls.

Prot.-Vtdrag den 2 Mars 1867.

M 20, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Utskottets samtliga bemstiillanden och föreslagna beräkningar biföllos och godkändes;
och lades Utskottets slutliga yttrande angående de extra ordinarie inkomsterna
till handlingarne.

2 1, i anledning af väckt motion om utbyte af stämpelpapper.

Återförvisades.

M 22, i anledning af väckt motion angående beviljande af skattefrihet under
viss tid för Edsbackens och Rishållans nybyggesinnehafvare.

Bifölls.

.A2 23, i anledning af väckt motion angående en del lediga båtsmansnummers
bibehållande såsom vakanta och vakansafgifternas reserverande till eu krigsfond.

Bifölls.

JVs 24, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition om tillåtelse för Göteborgs
stad att få inlösa eganderätten till kronosäteriet ett mantal Sannegården i
Lundby socken och Östra Hisings härad af Göteborgs och Bohus län.

Bifölls.

»^2 25, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf
efter tvänne personer.

Bifölls.

Från Andra Kammaren.

JK 136 S. D. Kammaren valde till de tjugufyra valmän, hvilka, jemlikt
68 § i Riksdags-ordningen gemensamt med ett lika antal valmän från Första Kammaren
skola utse Riksdagens Justitie-ombudsman och hans suppleant:

Herr Nils Andersson från Wermlands län,

» Olausson,

» Åman,

» Erik Ersson från Jemtlands län,

» Balter Sven Ersson,

» Lithner,

» Widell,

» Winkrans,

» Ödmansson,

» Anders Eriksson i Östra Kärna,

» Carlson C. F.

» Daniel Danielsson,

» Harald Eriksson,

» Grape,

» Jonas Andersson från Östergötlands län,

» Magnell,

Prof-Utdrag den 2 Mars i867.

Herr Olivecreutz,

» A. von Proschwitz,

» Renström,

» Rosenberg,

» Rönnblad,

» Sköldberg,

» Svensén och
» Åstrand.

äfvensom till suppleanter, att i män af behof, derest hinder för någon eller några
bland valmännen skulle uppstå, i följande ordning inträda:

Herr Olof Olsson i Olebyn,

» Witthoff och
» Rooth.

Om hvilka val underrättelse skulle genom utdrag af protokollet meddelas.

.A2 137. S. D. Hänvisades till Konstitutions-Utskottet motion, JM 281, af

Herr Ridderstad, angående åtskilliga ändringar i 26 § af Riksdags-ordningen samt
4 och 28 §§ i Regeringsformen.

M 138. S. D. Herr Jöns Pährsson, som på begäran fått ordet, yttrade:

»Det är anledning till anmärkning emot Stats-Rådets ledamöter och isynnerhet
emot Statsrådet och Chefen för Landtförsvars-departementet, hvarom remiss begäres
till Konstitutions-Utskottet, inför hvilket anledningarne skola uppgifvas»

Denna Herr Jöns Pährssons anmälan hänvisades till Konstitutions-Utskottet.

JM 139. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande JM 12, i anled ning

af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående befrielse för Löjtnanten L. M.
Törngren från honom ålagd ersättningsskyldighet i följd af ångkorvetten Orädds sammanstötning
med Ryska handelsbriggen Fanny.

Med afslag å Utskottets hemställan biföll Kammaren Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga Proposition.

JM 140. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial JM 18,

angående förskott å aflöningen för den hos Kamrarne och Utskotten anställda betjening.

JM 141. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande JM 19, i anled ning

af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse om granskningen
af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder.

Utskottets förra hemställan.

Bifölls.

Utskottets sednare tillstyrkande.

Återremitterades.

JM 142. S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande JM 37, i anled ning

af väckt motion {JM 56) om en underdånig framställning till Kongl. Maj:t, att
Kongl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga Lagberedningens förslag till civillag.

Återremitterades.

Prot.-Vldrag flen 4 Mars 1867.

Ben 4 Mars.

Från Andra Kammaren.

AS 143. S. D. Upplästes två hos Kamrarnes, enligt 68 § Riksdags-ordningen,
utsedde valman den 2 i denna månad förda protokoll; det ena öfver val af
Riksdagens .(ustitie-ombudsman och det andra öfver val af den man, som under vissa
i nämnde § förutsatta fall skall honom efterträda; af hvilka protokoll inhemtades, att
nuvarande Justitie-ombudsmannen Herr Advokatfiskal Nils August Fröman blifvit
utsedd till Riksdagens Justitie-ombudsman och Herr Expeditionschefen Frans Fabian
Huss till hans efterträdare.

t Kammaren beslöt, att underrättelse om dessa val skulle meddelas Herrar Depuerade
för Riksdagens kansli; med anmodan att uppsätta förslag till dels lörordnanden
ör de valde och dels underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anmälan om de
anställda valen.

AS 144. S. D. Hänvisades till Konstitutions-Utskottet en af Herr S. Ribbing

väckt motion As 283, om ändring i Regeringsformens 28 § 1 moment.

A! 145 S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande 38,
i anledning af väckta motioner om ändring i nu gällande lag angående äktenskapsförord,
mannens målsmansrätt för hustrun och giftorätt i bo, blef den de! al Utlåtandet,
som angick Herr L. J. Hiertas motion, till Utskottet återförvisad; hvaremot
Utskottets hemställan i anledning af Herr P. O. Hörnfeldts motion bifölls.

As 146. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande AS 2,

angående väckt motion om rättighet för de särskilda länens landsting att utse, jemte
ledamöter, jemväl suppleanter till Riksdagens Första Kammare.

As 147. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande AS 20, angående

beräkningen af Statsverkets inkomster, jemte de vid detta Utlåtande under litt. A

till och med E fogade bilagor.

Kammaren, som lade till handlingarne hvad Utskottet (sid. 12) under rubriken
»Extra ordinarie inkomster» anmält, biföll och godkände alla de hemställanden och
yttranden, dem Utskottet i förevarande Utlåtande med dertill hörande bilagor framställt;
och fann Kammaren, under förutsättning att de sifferuppgifter, som meddelats i den
vid Utlåtandet fogade tabell, öfverensstämde med motsvarande sifferberäkningar i
sjelfva Utlåtandet, icke heller mot tabellen något vara att erinra.

As 148. S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

As 21, i anledning af väckt motion om utbyte af stämpelpapper.

Med afslag å Utskottets hemställan biföll Kammaren den i ämnet afgifna motionen.

As 22.

Prol.-Uldrag den 6 Mars 1867.

32 22, i anledning af väckt motion, angående beviljande af skattefrihet under
viss tid för Edsbackens och Rishållans nybyggesinnehafvare.

Bifölls.

32 23, i anledning af väckt motion, angående en del lediga båtsmansnummers
bibehållande såsom vakanta och vakansafgifternas reserverande till en krigsfond.

Bifölls.

32 24, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om tillåtelse för Göteborgs
stad att få inlösa eganderätten till kronosäteriet ett mantal Sannegården i
Lundby socken och Östra Hisings härad af Göteborgs och Bobus län.

Bifölls.

32 25, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kronans rätt till danaarf
efter tvänne personer.

Första och andra punkterna biföllos, men tredje punkten återremitterades.

32 149. S. D. Föredrogs Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (32 6) Betänkande
32 1 (i serieföljden 32 3), i anledning af Herr Matts Perssons motion 32
205, om upphäfvande af det nya skeppsmätningsreglementet, m. m.

Utskottets förslag i första punkten af Betänkandet bifölls, hvaremot andra punkten
återremitterades.

32 150. S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande
32 6, i anledning af en utaf Herr Jöns Pährsson väckt motion, angående skärpt
ansvar för oloflig varuförsel, blef samma Betänkande bifallet.

Den 6 Mars.

Från Första Kammaren.

32 116. S. D. Företogs val af tolf valmän, jemte fyra suppleanter, för utseende
af Riksdagens komiterade till tryckfrihetens vård; och befunnos vid valförrättningens
slut hafva blifvit utsedde till

Valmän :

Friherre Bildt, Didrik Gillis,

Herr Björkenstam, Knut Wilhelm,

» Ehrengranat, Gustaf Adam,

Friherre von Essen, Fredrik.

Herr Landgren, Lars,

» Munck af Rosenscböld, Thomas,

» von Hofsten, Nils Eberhard,

» von Hofsten, Sten Erland,

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 9 Sami.

Prof - Utdrag (ten 6 Mars 1867

Grefve Lagerberg, Sven,

Friherre Raab, Carl Adam,

Friherre von Schwerin, Jules,

Grefve Wachtmeister, Axel Fredrik.

Suppleanter:

Friherre Palmstjerna, Henrik Magnus,

Herr vice Talmannen,

» Westman, Adolf Peter,

» af Klint, Erik Magnus.

JM I ''17, §• D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets

Memorial JM 3, med bestämmande, till hvilket Utskott en motion angående krono brefbäringsskyldighetens

ordnande bör hänvisas.

JM 1 18. S. D. Föredrogs, delgafs Andra Kammaren och hänvisades till Statsutskottet
Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorers Berättelse om den af dem
verkställda granskning af Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för år 1864, tillika med de i anledning deraf till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga utlåtanden.

JM 119. S. D. Upplästes och lades till handlingarne de hos Kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens Justitie-ombudsman och hans efterträdare den 2

dennes hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att till Justitie-ombudsman biff vit utsedd
förutvarande Justitie-ombudsmannen, Herr Advokatfiskalen Nils August Fröman, samt
att Herr Expeditionschefen Frans Fabian Buss blifvit vald till hans efterträdare; och
skulle genom utdrag af protokollet Riksdagens Kansli-deputerade om dessa va! underrättas
samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till såväl förordnanden
för de valde som ock underdånig skrifvelse om valen till Kongl. Maj:t.

JM 120. S. D. Vid föredragning af Stats—Utskottets Utlåtande JM 26, angående
Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af sednaste
riksdag, fattade Kammaren följande beslut:

1—5 punkterna.

Utskottets hemställanden bi föl los.

6:te punkten.

Lades till handlingarne.

7:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

8:de punkten.

Återförvisades.

9:de punkten.

Utskottets tillstyrkande bifölls.

Pi Öl.-Utdrag den 6 Mara 1867.

TM ''121. S. D. Föredrogs och bifölls Ståts-Utskottets Utlåtande JV2 27, i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående statsbidrag till anläggande af
väg invid Råne eif emellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby.

Från Andra Kammaren.

•AS 151. S. D. De tolf valmän, hvilka, jemte ett lika antal valmän från
Första Kammaren, borde, enligt 70 § Riksdags-ordningen, utse komiterade för tryckfrihetens
vård, blefvo af Andra Kammaren nu nämnde; och utsågos dertill:

Herr	0. Hedenberg		med	80	röster
»	L. J. Hjerta		»	80	»
»	A. W. Uhr		»	80	»
»	J. Ödmansson		»	80	»
»	E. Dofsén		»	79	»
))	S. A. Hedlund		»	79	»
»	C. A. Larsson		»	79	»
»	0. Olsson från	Wermlands län	»	79	»
»	J. Olterström		»	79	»
)>	P. Persson från	Stockholms län	»	79	»
»	C. J. F. Rooth		»	79	»
»	A. Medin		»	78	»

Om hvilket val underrättelse, genom utdrag af protokollet, skulle meddelas.

TM 152. S. D. Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottel en af Herr

Henrik Hansson afgifven motion (TM 282), om ersättning för de särskilda rese- och
traktamentskostnader, motionären måst vidkännas, med anledning deraf att annan person
till en början förklarats vara riksdagsombud för Ramsele och Sollefteå tingslags

valkrets.

TM 153. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande TM 26, angående

Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af sednaste
riksdag.

Yttrandet i sjette punkten lades till handlingarne.

Åttonde punkten blef till Utskottet återförvisad.

Den i nionde punkten föreslagna déchargemening godkändes, allenast med den
förändring, att de deri sist förekommande orden: »den 28 Januari innevarande år»
utbyttes mot: »den 23 Augusti 1866».

Alla öfriga hemställanden, som af Utskottet i detta Utlåtande blifvit gjorda,
biföllos

TM 154. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande .M 27,

i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsbidrag till anläggande
af väg invid Råne eif emellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby.

Prot.-Utdrag den 7 Mars 1867.

M >155. S, D. Föredrogs ånyo Konstitutions-Utskoltets Memorial AI 3, med
bestämmande till hvilket Utskott en motion angående kronobrefbäringsskyldighetens
ordnande bör hänvisas.

Då ifrågavarande motion, som af Konstitutions-Utskottet förklarats tillhöra tillfälligt
Utskotts handläggning, redan blifvit hänvisad till behandling af denna Kammares
tillfälliga Utskott AI 2, påkallade det nu föredragna Memorialet icke någon vidare
åtgärd, utan lades till handlingarne.

Den 7 Mars,

Från Första Kammaren.

AI 122. S. D Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes
valmän för utseende af Riksdagens komiterade till tryckfrihetens vård sistlidna dag
hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att till komiterade blifvit utsedde:

Herr Riksantiqvarie!) Bror Emil Hildebrand;

» f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvist;

» Professoren Nils Haquin Selander;

» Professoren Johan Arrhenius;

» Revisionssekreteraren, Friherre Carl Gustaf Leijonhufvud; samt
» Riksarkivarien Johan Jakob Nordström.

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade genom utdrag af protokollet om detta
val underrättas samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till
förordnanden för bemälde komiterade.

AI 123. S. D. Upplästes och godkändes Konstitutions-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse AI 1, angående en beslutad förändring i Tryckfrihets-förordningen.

AI 124. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse AI 2, angående fortfarande kurhusafgift.

AI 125. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets
Memorial A.I 4, med bestämmande till hvilket Utskott en motion angående kontrollstämpling
å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m, m., bör hänvisas.

Från Andra Kammaren.

AI 156. S. D. Föredrogs det protokoll, som förliden gårdag hållits hos de

valmän, hvilka, jemlikt 70 § Riksdags-ordningen, haft Kammarens uppdrag att utse

Riksdagens komiterade till tryckfrihetens vård, och hvaraf inhemtades att i sådan
egenskap blifvit valde:

Prol.-Uldruff den 9 .Vars 1867.

Herr Riksantiqvarien Bror Emil Hildebrand,

» f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Erik Rydqvist,

» Professoren Nils Haquin Selander,

» Professoren Johan Arrhenius,

» Revisionssekreteraren Friherre Carl Gustaf Leijonhufvud, och
» Riksarkivarien Johan Jakob Nordström.

Och skulle underrättelse härom, genom utdrag af protokollet, meddelas Riksdagens
Kansli, med anmodan till Deputerade för nämnda Kansli att uppsätta förslag
till ej mindre förordnanden för de valde, än äfven Riksdagens underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anmälan om valet.

Den 9 Mars.

Från Första Kammaren.

M 126. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial JV2 7, med
förslag till förändrad lydelse af texten å Bankens sedlar, biföll Kammaren Utskottets
förslag med den förändring, att orden: »Sveriges Riksbank» utbyttes emot orden:
»Sveriges Bank»; vid hvilket beslut det förbehåll dock fästades, att detsamma icke
skulle anses utgöra hinder för Kammaren att framdeles fatta beslut rörande valörerna
å de sedlar, som af Banken utgifvas.

127. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial JVl 28, i

anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående utarrenderade kungsgårdars
och öfriga kronolägenheters förvaltning efter afgifvande! af sednaste berättelse härom.

M 128. S. D. '' Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets Betänkande JV2 7,
i anledning af väckta motioner om vissa ändringar i gällande tullstadga.

JV2 129. S. D. Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Utlåtande JVJ 8, i

anledning af väckt motion angående myntfotens bestämmande i guld.

JV° 130. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

M 39, i anledning af väckt motion om ändring i gällande lag angående giftomannarätt.

Återförvisades.

JV2 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande af förbudet mot gemensamma
andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles.

Bifölls.

JV2 131. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrivelser:

M 3, angående godtgörande genom Riksgälds-kontoret af de utaf Statskontoret
förskjutna riksdagskostnader;

Prol.-Utdrag den 9 Mars 1867.

AS 4, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående åtgärder till
behöfvandes undsättning vid inträffande missvext; samt

As 5, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående statsbidrag till
anläggande af väg invid Råne eif mellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels
Öfverstby.

AS 132. S. D. Föredrogs och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande AS 41, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om antagande af en lag angående efterbildning
af konstverk.

Från Andra Kammaren.

AS 157. S. D, Föredrogos ånyo följande af Andra Kammarens tillfälliga Utskott
As 1 afgifna Utlåtanden, nemligen:

Utlåtande As 1 (i samlingen AS 4), i anledning af väckt förslag, att innehafvare
af förenade skollärare- och klockaretjenster må, inom ett visst maximum, uppbära
de för båda tjensterna anslagna löneförmåner oafkortade,

Utskottets hemställan i första punkten bifölls; hvaremot förslaget i andra punkten
afslogs.

Utlåtande AS 2 (i samlingen AS 5), i anledning af väckt förslag derom, att
vid de skolor, som icke af egna äldre fonder kunna till fullo bestrida kostnaderna
för städning, ved och ljus, den uppkommande bristen må fyllas af de s. k. terminsafgifterna.

Detta Utlåtande bifölls.

Utlåtande As 3 (i samlingen AS 6), rörande väckt förslag om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående användande af en del utaf de vid elementarläroverken
nu utgående skolafgifter till bildande af en fond för läroverkens utvidgning.

Första, andra och tredje punkterna biföllos, hvaremot Utskottets hemställan i
fjerde punkten afslogs.

As 158. S. D. Föredrogos ånyo nedannämnda Betänkanden och Utlåtanden,
afgifna af Andra Kammarens tillfälliga Utskott AS 4, nemligen:

Betänkande AS 1 (i samlingen AS 7), i anledning af väckt motion, om ändring
i de angående frivilliga auktioners hållande i städerna utkomna stadganden och reglementen.

Den motion, hvarom detta Betänkande handlar, blef, på grund af gjorda anmärkningar,
till Utskottets förnyade handläggning återförvisad.

Utlåtande As 2 (i samlingen AS 8), rörande väckt förslag derom, att hvarje
kommun måtte åläggas att hafva hos sig anställd examinerad barnmorska.

Bifölls.

Prot.-Uldrag den 9 Mars 1867.

Utlåtande M 3 (i samlingen M 9), rörande vackt förslag derom, att hittills
medgifna undantag från förbudet mot lotteriinrUttuingar måtte utsträckas äfven till
bortlottning af industriföremål för välgörande eller allmänt nyttiga ändamål.

Bifölls.

Betänkande JV2 5 (i samlingen J\s 1 i), med anledning af väckta förslag om
några förändrade bestämmelser uti nu gällande jagtstadga.

Första punkten bifölls, hvaremot Utskottets hemställan i andra punkten afslogs.

M 159. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Andra Kammarens tillfälliga Utskotts
[M 4) Betänkande M 4 (i samlingen M 10), i anledning af väckt motion,
om upphäfvande af stadgandet i 11 § af Kongl. Instruktionen för Serafimer-ordensgillet
den 28 April 1791, i fråga om Ordens-gillets rätt att lösa till skatte försålda
hospitalshemman, då desamma säljas utom börd; och skulle, jemlikt 63 § 3

mom. Riksdags-ordningen, detta beslut, genom utdrag af protokollet, Första Kammaren
delgifvas.

M 160. S. D. Föredrogs ånyo Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (JVS 6)
Betänkande JVS 2 (i samlingen JVS 12), i anledning af väckt motion om befrielse
lör skeppare å Svenska från inrikes orter kommande fartyg eller båtar att, vid insegling
förbi någotdera af inloppen Furusund, Södertelje, Sandhamn eller Dalarön,

anlägga för undergående af tull visitation.

Med afslag å Utskottets hemställan biföll Kammaren, för sin del, Herr C. F.
Carlsons vid Utlåtandet fogade reservation, innefattande det förslag,

att Riksdagen måtte »uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida helt och

hållet, eller med hvilka inskränkningar och undantag, skyldigheten för

skeppare å inrikes gående fartyg och båtar, att lägga till vid utanför
destinationsorten belägen tullstation, må kunna upphöra».

Och skulle detta beslut, jemlikt 3 mom. i 63 § Riksdags-ordningen, genom
utdrag af protokollet, Första Kammaren delgifvas.

M 161 S. D. Vid förnyad föredragning af Konstitutions-Utskottets Memo rial

JVS 4, med bestämmande till hvilket Utskott en motion, angående kontrollstämpling
å virke, som utflottas från skogarne i vissa län, m. m, bör hänvisas, blef samma
Memorial lagdt till handlingarne.

M 162. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial M 28,

i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse, angående utarrenderade kungsgårdars
och öfriga kronolägenbeters förvaltning efter afgifvande! af sednaste berättelse härom.

JVS 163, S. D. Efter skedd föredragning bifölls Bevillnings-Utskottets Be tänkande

JV3 7, i anledning af väckta motioner om vissa ändringar i gällande
tullstadga.

M 164. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets:

Memorial JVS 7, med förslag till förändrad lydelse af texten å Bankens sedlar; och

80 Prot.-Utdrag den 11 Mars 1867.

Utlåtande JM 8, i anledning af vackt motion angående myntfotens bestämmande
i guld.

JM 165. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande JM 39,
i anledning af väckt motion om ändring i gällande lag angående giftomannarätt.

JM 166. S. D. Företogs till förnyad handläggning Lag-Utskottets Utlåtande
JM 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande af förbudet mot gemensamma
andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles; dervid Kammaren
för sin del beslöt, att den författning, om hvars antagande Utskottet i förevarande
Utlåtande hemställt, borde, i stället för den af Utskottet föreslagna, erhålla
följande lydelse:

»Medlemmar af Evangeliskt Lutherska kyrkan vare ej förment, på hvilka
tider de sjelfva finna lämpligt, att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar
utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning».

Den 11 Mars.

Från Första Kammaren.

JM 133. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
angående anslag till ombyggnad och reparation af de Kongl. hofstallen å Blasieholmen
och vid Röda Bodarne.

Från Andra Kammaren.

JM 167. S. D. Föredrogos ånyo nedannämnda af Lag-Utskottet afgifna Utlåtanden,
nemligen:

JV° 41, i anledning af Kongl. Maj.ts nådiga Proposition till Riksdagen, om antagande
af en lag angående efterbildning af konstverk.

Bifölls.

JM 42, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden rörande
skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad.

Bifölls.

JM 43, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden angående
skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Bifölls.

JM 168. S. D. Föredrogos nedannämnda tvänne af Andra Kammarens tillfälliga
Utskott [JM 5) afgifna Utlåtanden:

JM 1 (i samlingen JM 13), i fråga om afhjelpande af de olägenheter, som för
yrkesidkare vållas af handtverkerier inom fängelserna.

Afslogs; och

JM 2,

Prot.-Uldrag den 11 Mats 1867.

M % {i samlingen M -14), i fråga om aflåtande af underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t, rörande vissa staders läggande under landsrätt samt uppskof, till dess
sådant blifvit afgjordt, med tillsättande af ledigblifvande borgmästareembeten i dessa
städer.

Bifölls.

M 169. S. D. Föredrogs och biföils Andra Kammarens tillfälliga Utskotts

(JV° 2) Utlåtande JVi 1 (i samlingen .M 15), i anledning af väckt motion om åtgärd
för beredande af pensioner åt ålderstigne och otjenstbare prestman.

M 170. S. D. Föredrogs ånyo den af Herr J. Sjöberg afgifna motion, M

284, angående tryckning af Kammarens protokoll.

Med bifall till motionärens förslag derom att Kammarens protokoll vid innevarande
riksdag skola i sin helhet af trycket utgifvas, beslöt Kammaren, i öfverensstämmelse
med hvad motionären vidare föreslagit, att Deputerade för Riksdagens
Kansli skulle anmodas till Kammaren inkomma med förslag rörande protokollsupplagans
storlek, format och utgifvande i häften eller band med flera till ämnet hörande
omständigheter; skolande detta beslut, genom utdrag af protokollet, samt med öfverlemnande
af den ifrågavarande motionen, varda bemälde Kansli-deputerade meddeiadt.

171. S. D. Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition angående anslag till ombyggnad och reparation af de Kongl. hof—
stallen å Blasieholmen och vid Röda Bodarne.

JV2 172. S. D. Upplästes och godkändes Konstitutions-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse Ms 1, angående en beslutad förändring i Tryckfrihets—förordningen.
'' 1 v

M 173. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse ,M 2, angående fortfarande kurhusafgift.

M 174. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

nedannämnda underdåniga skrivelser:

M 3, angående godtgörande genom Riksgälds-kontoret af de utaf Statskontoret
förskjutna riksdagskostnader;

M 4, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition, angående åtgärder till
behöfvandes undsättning vid inträffande missvext; och

M 5, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition angående statsbidrag till
anläggande af väg invid Råna eif mellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels
Öfverstby. <

M 175. S. D. Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Rikets Stän ders

sistlidet år församlade Revisorers berättelse om den af dem verkställda granskning
af Statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1864, äfvensom de i anledning af denna berättelse till Kongl. Majit afgifna
underdåniga utlåtanden. \

Biii. till Riksd. Prål. 1867.

it Samt.

PrQt.-Utdvag deri 13 Mars 1867.

Den 13 Mars

Från Första Kammaren.

JVs 134. S. D. Företogs val af en ledamot i Konstitutions-Utskottet efter
Herr Dickson, Charles, hvilken med Kammarens tillstånd nämnda befattning frånträda
och blef dertill utsedd:

Herr Adlersparre, Rudolf.

JVs 1 35. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JVs 29, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om den under
JVs 2, vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, Kronan tillhöriga, f, d. Ridderstolpeska
egendomens användande till byggnad för Telegrafverket.

Återförvisades. *

JVs 30, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående skatteförsäljning
af Östra kronoallmänningen i Örebro län, för afsilande af regleringen rörande
de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dyka svafvelbruk.

Bifölls.

JVs 31, i anledning af väckt motion om Ottsjö öfverloppsmarks befriande från
åsatt rotering, m. m.

Bifölls.

JVs 32, i anledning af väckta motioner angående sättet för utseende af deputerade
för markegångstaxornas upprättande.

Bifölls.

JVs ''136. S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 42, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden rörande
skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad; samt

JVs 43, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden angående
skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängeise.

» JVs 137. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens protokollsutdrag, JVs

133, med delgifvande af samma Kammares beslut i anledning af Första Kammarens
genom protokollsutdrag, JVs 85, meddelade beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Utlåtande
''JVs 8, i anledning af väckt motion om utgifvande af en riksdagstidning; beslöt
Första Kammaren att, utan afseende derå, att Andra Kammaren afslagit lista punkten
i berörda Utlåtande samt till följd deraf lagt 2—8 punkterna till handlin garne,

vidblifva sitt af Andra Kammaren biträdda beslut rörande 9 punkten i samma
Utlåtande.

JVs 138. S. D. Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga Utskotts

Utlåtande JVs 11, i anledning af erhållen återremiss af Utskottets Utlåtande JVs 9,
afslog Kammaren förstberörda Utlåtande och beslöt, att i de regiementariska före -

Prof.-Utdrag den 13 Mars 1867. 83

skrifterna för Riksdagen skulle intagas en ny § under J\s 16, af följande lydelse:
»inom Utskott skall omröstning med slutna sedlar alltid anstå Ilas i det fall, att sådan
omröstning yrkas»; och skulle, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags-ordningen, detta beslut
genom utdrag af protokollet Medkammaren delgifvas.

JVI 139. S. D. Upplöstes och godkändes Riksdagens Kansli-deputerades nedannämnda
förslag till Riksdagens underdåniga skrivelser till KongL Maj:t samt förordnanden,
nemligen:

6, angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter;

»''>2 7, angående val af Justitie-ombudsman och hans suppleant;

M 8, för Advokatfiskal m. m. N. A. Fröman att vara Riksdagens Justitieombudsman
;

M 9, för Expeditionschefen m. m. F. F. Huss att vara Riksdagens Justitieombudsmans
suppleant; samt 4

JVs 10, för de utsedde ledamöterne i Tryckfrihets-komitéen.

Från Andra Kammaren.

M 176. S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden.

M 29, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, i fråga om den under
M 2, vid Skeppsbron i hulvudstaden belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska
egendomens användande till byggnad för Telegrafverket.

Begge punkterna i detta Utlåtande återförvisades.

M 30, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående skatteförsäljning
af Östra kronoallmänriinge^ i Örebro län för afslutande af regleringen rörande
de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk.

Bifölls; och

M 31, i anledning af väckt motion om Ottsjö öfverloppsmarks befriande från
åsatt rotering, m. m.

Bifölls.

M 177. S. D. Föredrogs ånyo- Stats-Utskottets Utlåtande JV° 32, i, anledning
af väckta motioner angående sättet för utseende af deputerade för markegångstaxornas
upprättande.

Kammaren, som förklarade att de i Utskottets motivering å femte sidans femte
rad förekommande orden: »för sin del» borde utgå, beslöt, att första punkten i den
författningsparagraf, som i detta Utlåtande föreslagits, skulle, i stället för den af Utskottet
ifrågasatta, erhålla följande lydelse:

»I öfverensstämmelse med 75 § Regeringsformen skall uti hvarje län markegångstaxa
årligen upprättas af åtta inom länet bosatte, för sakkunskap
och oväld kände deputerade, Indika, jemte fyra suppleanter, väljas af lands -

Prat -Utdrag den 14 Mars 1867.

tinget. 1 län, hvarest två landsting finnas, väljas fyra deputerade och två
suppleanter'' af hvartdera landstinget». '' ,

Den föreslagna paragrafens andra och tredje punkter godkändes.

JVs ''178. S. D. Vid'' föredragning af denna Kammares tillfälliga Utskotts (JW 2)
Utlåtande JVs 2 (i samlingen JVs 16), i anledning af motioner angående ändring af
Kong]. Förordningen den 11 Juli 1862 om ordnande af presterskapets löneinkomster,
blef 4:de punkten'' i detta Utlåtande, eller den som handlar om godtgörelse för
besväret med uppbörden af församlingens afgift till presterskapet, återförvisad till Utskottet;
hvaremot Utlåtandets öfriga punkter biföllos.

JVs 179. S. D. Föredrogs ånyo denna Kammares tillfälliga Utskotts (JVf 2)
Betänkande JVs 3 (i samlingen JVS 17), i afledning af väckt motion, om upptågande
i blifvande nådiga Propositioner rörande Statsverkets tillstånd och behof af eu särskild
kostnadsstat för jernvägarne, om trafik- och byggnadsstyrelsernas sammanslående
samt om den nya styrelsens sammansättning.

De särskilda hemställanden, som i detta Betänkande blifvit gjorda, godkändes
af Kammaren; och skulle detta beslut, i hvad det''afsåg Betänkandets första punkt,
jemlikt 63 § 3 mom. Riksdagsordningen, genom utdrag af protokollet Medkammaren
delgifvas.

JVs 180. S. D. Föredrogos nedannämnda af denna Kammares tillfälliga Utskott
JVs 1 afgifna Utlåtanden, nemligen:

Utlåtande JVS 4 (i samlingen JV2.18), i anledning af väckt förslag om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående sådan ändring i 12 § läroverksstadgan,
att grekiska språket må blifva ett valfritt läroämne.

Bifölls.

Utlåtande JVp, o (i samlingen JVs 19), i anledning af Herr Sven Hanssons motion
om ändring af 6 § 3 mom. i 1842 års folkskolestadga.

Återförvisades; och

Utlåtande JVS 6 (i samlingen JVs 20), angående Herr G. von Proschwitz motion
om tillägg i stadgan för Rikets allmänna elementarläroverk.

Begge punkterna'' i detta Utlåtande biföllos.

Skolande de beslut, som af Kammaren sålunda blifvit fattade dels öfver ofvanberörda
Utlåtande JVs 4, dels jemväl öfver första punkten i Utlåtandet M 6, jemlikt
63 § 3 mom. Riksdags-ordningen, genom utdrag af protokollet varda Riksdagens
Första Kammare delgifna.

Och 14 Mars.

Från Andra Kammaren.

JVs 181. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kansli-deputerades förslag
dels till Riksdagens underdåniga skrivelser till Kongl. Maj.t, nemligen:

Prol.-U/drag den i6 Mars i867.

M 6, angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter; och

JVs 7, angående val af Justitieombudsman och hans suppleant;

dels jemväl till nedannämnda förordnanden, nemligen:

■M 8, förslag till förordnande för Advokatfiskal m. m. N. A. Fröman, att
vara Riksdagen? Juslitie-ombudsman ;

JVI 9, dito för Expeditionschefen ro. m. F. F. Buss, att vara Riksdagens Justitieombudsmans
suppleant; och

•M 10, dito för de utsedde iedamöterne i Tryckfrihetskomitéen.

Den 16 Mars.

Från Första Kammaren. v

M 140. S. D. Företogs val af en suppleant i Konstitutions-Utskottet efter

Herr Adlersparre, Rudolf.; och blef dertill utsedd: ,

Herr Sahlin, Christoffer. i ''

.Ae 14 1. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande *4° 5,

angående väckt motion om eu tillägg till 46 § 4 mom. Riksdagsordningen.

JVs 142. S. D. Föredrogs och bifölls Bevillnings—Utskottets Betänkande JVf 8;

i anledning af eu inom Andra Kammaren väckt motion om beskattning af den inhemska
h vi t betssockerti II verkningen.

M 143. S. D. Vid förnyad föredragning af Banko-Utskottets Memorial JVs 9,

med förslag till ändringar i örte Artikeln af Banko-reglementet, fattade Kammaren
följande beslut:

1 :sta punkten.

Utskottets förslag bifölls, dock med det förbehåll, att den benämning å Banken,
som, till följd af Riksdagens blifvande beslut, komme att intagas i texten å dess
sedlar, skulle begagnas icke allenast i denna § af det nya Banko-reglementet, utan

äfven å alla andra ställen, der samma benämning,-med afseende å-ordställningen i

öfrigt, ansåges lämpligare än det kortare uttrycket Banken

2:dra punkten.

Utskottets förslag bifölls.

3:dje punkten.

lista mom. bifölls, men det 2:dra återförvisades

4:de punkten.

Utskottets förslag bifölls.

5:te punkten.

Återförvisades.

6:te och 7:de punkterna.

Utskottets förslag biföllos.

Sfi

Prot.-Utdraff (ten tö Mars 1867.

8:de punkten.

lista mom.

Med afslag å Utskottets förslag, beslöt Kammaren, att det motsvarande stadgandet
i § 72 af nu gällande Banko-reglemente skulle oförändradt bibehållas.

2:dra och 3:dje mom.

Utskottets förslag biföllos.

9 — 15:de punkterna.

Utskottets förslag biföllos.

16:de punkten.

Återförvisades.

17:de punkten.

Bifölls.

, M 144, S. D. Föredrogos Banko-Utskottets nedannämnda Memorialer:

10, med förslag till ändringar i 6:te och 7;de Artiklarne af Banko-reglementet.

1 :ste, 3:dje, 4:de, 6:te, 7:de, 9:de, 10:de och 12:te punkterna biföllos, hvaremot
2:dra, 5:te, 8:de och 11:te punkterna återförvisades.

JVs 11, med förslag till ändringar i 8:de Artikeln af Banko-reglementet, om
Diskont- och Lånekontoren.

Bifölls, med undantag af 1:sta mom. i lista punkten, hvilket mom. återförvisades.

•M 12, angående föreskrifterna i 9:de och 10:de Artiklarne af Banko-reglementet.

lista, 2:dra och 3:dje punkterna biföllos, men 4:de, 5:te och 6:te punktera

återförvisades.

'' I

Från Andra Kammaren.

JVs 182. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande

■M 5, angående väckt motion om ett tillägg till 16 §’1 mom. Riksdags-ördningen.

>As 183. S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande

*A2 8, i anledning af en inom Andra Kammaren väckt motion om beskattning af
den inhemska hvitbetssockertillverkningen, blef samma Betänkande af Kammaren
afslaget.

M 184. S. D. Föredrogos Banko-Utskottets nedannämnda Memorial:

•M 9. med förslag till ändringar i 5:te Artikeln af Banko-reglementet.

Med undantag af 3:dje punktens 2:dra moment (sid. 2 i Memorialet), hvilket

moment med anledning af gjorda anmärkningar till Utskottet återförvisades, blefvo
alla öfriga i detta Memorial afgifna hemställanden och förslag utaf Kammaren bi fallna;

dock borde kommateringen i 8:de punktens första afdelning (sid. 8 i Memo -

Prot.-Utdrag den 18 och 19 Mars 1867. 87

rialet) ändras sålunda, att det komma, som nu hade sin plats mellan orden »oftare»
och »om», skulle framflyttas och sättas mellan orden: »vecka» och »eller».

JK 10, med förslag till ändringar i 6:te och 7:de Artiklarne af Banko-reglementet.

Ur den §, som i 10:de punkten (sid. 21 i Memorialet) af Utskottet föreslagits
att motsvara Banko-reglementets nuvarande 106 §, beslöt Kammaren att orden:
»med undantag hvad angår kassaskrifvarebefattningarne, hvilka endast på förordnande
tillsättas», skulle utgå. I öfrigt godkände Kammaren allt hvad Utskottet i detta
Memorial föreslagit.

JK 11, med förslag till ändringar i 8:de Artikeln af Banko-reglementet, om
Diskont- och Lånekontoren. v

Bifölls; och

M 12, angående föreskrifterna i 9:de och 10:de Artiklarne af Banko-regle
mentet.

Bifölls.

Den 18 Mars.

Från Första Kammaren.

JK 145. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial JK 13, med
förslag rörande användandet af den sedan 1865 års början upplupna bankovinst,
beslöt Kammaren, att under närvarande förhållanden hela det till jemna hundratusental
uppgående belopp af 1865 års bankovinst, eller 1,800,000 R:dr,'' skulle till
Riksgälds-kontor et öfverlemnas, samt uppdrog åt Banko-Utskottet att inkomma med
förslag till användande af 1866 års bankovinst.

Från Andra Kammaren.

JK 185. S. D. Föredrogos ånyo och bilöllos Banko-Utskottets Utlåtanden:

JK 13, med förslag rörande användandet af den sedan'' 1865 års början upplupna
bankovinst; och

JK 14, i anledning af Herr Grefve C. G. Mörners och Herr Erik Olssons motioner,
rörande enskilda banker.

Den 19 Mars.

Från Andra Kammaren

M 186. S. D. Föredrogos ånyo nedannämnda, af Lag-Utskottet afgifna Utlåtanden
:

88 Prol.-Vldrag den 19 Mars 1867.

JM 44, i anledning af väckta motioner om ändring i vissa delar af gällande

konkurslag;

Sista punkten i detta Utlåtande, deri Utskottet sig yttrat öfver Herr J. A.
Åstrands motion, JM 260, återförvisades; men Utlåtandets öfriga punkter biföllos.

JM 45, i anledning af väckt motion om ändring af den i gällande legostadga

bestämda flyttningstid ;

Bifölls.

JM 46, i anledning af väckt motion om ett tillägg till 17'' Köp. 18§Handeisbalken,
i fråga om rätt till betalning i konkurs för fordran på grund af borgen;

Bifölls. < .

JM 47, i anledning af väckt motion om ändring i Kongl. Förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866.

Bifölls.

JM 48, i anledning af väckt motion om ändring i 2 Kap 10 § Strafflagen;

Bifölls.

JAI 49, i anledning af väckt motion om skyldighet att underhålla bostadshus

åt extra provincialläkare;

Bifölls.

JM 50, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden i

fråga om skyldighet att bygga och underhålla allmänna vägar och broar;

Begge punkterna biföllos;

JM 51, i anledning af väckta motioner rörande indelning och underhåll af

byvägar;

Bifölls.

JM 52, i anledning af väckt motion rörande rättighet för snöploglag att nedtaga
vissa hägnader;

Bifölls,

JM 187. S. D. Föredrogs ånyo Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (.Al 6)
Betänkande JM 3 (i samlingen JM 21) med anledning af återremiss af andra punkten
i Utskottets Betänkande .Al i, i fråga om upphäfvande af det nya skeppsmäl™
ningsreglementet, m. m.

Utskottets hemställan bifölls; kommande berörda hemställan att ingå såsom ett
andra moment i den af Kammaren, vid behandling af Betänkandet JM 1, till Kongl.
Maja beslutade underdåniga skrifvelse; och skulle, jemlik t 3 mom. i 63 § Biksdagsordningen,
Kammarens i ämnet fattade beslut, genom utdrag af protokollen för den
4 innevarande månad samt för denna dag, åtföljda af förenämnda tvärme Betänkanden,
Medkammaren delgifvas.

JM 188. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Andra Kammarens tillfälliga Ut skotts

(JM 6) Utlåtande JAI 4 (i samlingen JM 22), i anledning af vackt motion

PrOt.-UMråt/ den 20 Mars 1867.

om inrättandet af sådan tullstation vid Nylands lastageplats inom Wester-Norrlands
län, att från utrikes orter kommande fartyg må ega att der in- och utklarera.

Den 20 Mars.

Från Första Kammaren.

i 46. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial JVs 42, angående
beviljande af arfvode åt Notarien D M. Sandahl för hans bestyr med Riksdagens
bibliothek och arkiv m. m.

M 147. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

JV2 i I, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring af
jord från sergeantbostället Munkabo Anders Russgården till plats för en folkskola;

M 12, i anledning af Kongi. Maj:ts nådiga Proposition, angående Arrendatom
C, A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro; samt

för all tid till Warola kyrka i Skaraborgs län af en kronotomt.

M 148. S. D. Föredrogs Bevillnings-Utskottets Betänkande 9, angående
tullbevillningen, utom de delar deraf, som rörde artiklarne kaffe, kaffe brändt, kakao,
socker och tobak samt § 9 i taxeunderrättelserna; och biföll Kammaren Utskottets
hemställanden och förslag i öfriga delar af Betänkandet, dock med undantag af hvad
Utskottet tillstyrkt rörande artikeln metaller, sammansätta, hvilket af Kammaren
afslogs.

JV2 149. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande M 10,
i anledning af en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion, om framställning
till Norges Regering och Storthing, angående ömsesidig förhöjning af tullen för tobak
eller, i händelse sådan ej kan vinnas, upptagande af accis vid all minutförsäljning
af arbetad tobak; blef detta Betänkande, på grund af deremot gjorda anmärkningar,
till Utskottet återförvisadt.

JV2 150. S. D. Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Utlåtande M 15, i
anledning af väckta förslag om ändringar i Kong!. Förordningarna, angående en allmän
hypotheksbank samt angående de allmänna grunderna för hypotheksföreningars
bildande och framtida verksamhet.

JVs 151. S. D. Föredrogs Banko-Utskottets Memorial M 16, i anledning af
Kamrarnes skiljaktiga beslut öfver Utskottets Memorial M 7, med förslag till förändrad
lydelse af texten å Bankens sedlar.

lista punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, vidblef Kammaren sitt förut i frågan fattade
beslut.

Bill. till Riksd. Prål. 1867. i) Samt.

Prot.-Utdrag den 20 Mars 1867.

2:dra punkten.

Vid det af Utskottet i denna punkt upplysta förhållande, frånträdde Kammaren
det förbehåll, som blifvit fastadt vid ''dess beslut öfver Utskottets Memorial JM 7.

JM 152. S. D. Föredrogs Andra Kammarens protokollsutdrag JM 179, med
delgifvande af Kammarens beslut öfver första punkten i dess tillfälliga Utskotts Betänkande
■ JVS 17, i anledning af väckt motion om upptagande i blifvande nådiga
Propositioner rörande Statsverkets tillstånd och behof af en särskild kostnadsstat för
jernvägarne, om trafik- och byggnadsstyrelsernas sammanslående, samt om den nya
styrelsens sammansättning; och antog Första Kammaren det sålunda delgifna beslutet.

JM 153. S. D. Föredrogs Andra Kammarens protokollsutdrag JM 180, hvarigenom
blifvit Första Kammaren delgifna:

1:o. Andra Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Utlåtande JM 18,
i anledning af väckt förslag om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående
sådan ändring i 12 § Läroverksstadgan, att Grekiska språket må blifva ett valfritt
läroämne.

Första Kammaren afslog detta beslut.

2:o. Andra Kammarens beslut öfver första punkten i dess tillfälliga Utskotts
Utlåtande JM 20, angående Herr G. von Proschwitzs motion om tillägg i stadgan
för Rikets allmänna elementarläroverk.

Detta beslut blef af Första Kammaren antaget.

, Från Andra Kammaren.

JM 189. S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Memorial JM 42,
angående beviljande af arfvode åt Notarien D. M. Sandahl för hans bestyr med
Riksdagens bibliothek och arkiv m. m., blefvo samtliga de af Utskottet i detta Memorial
gjorda hemställanden af Kammaren bifallna.

JM 190. S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande JM 9, angående
tull bevill ningen, jemte dervid fogade förslag till ändringar i gällande tulltaxa,
äfvensom underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.

Enligt förut fattadt beslut blefvo för närvarande från behandling undantagna
artiklarne: bränvin och sprit, kaffe, kaffesurrogat och kakao, socker och tobak, å
hvilka artiklar, äfvensom å artikeln ättika, tullsatserna först framdeles komma att
bestämmas.

Öfriga delar af Betänkandet genomgingos, och godkändes dervid ej mindre alla
de hemställanden, som af Utskottet i sjelfva Betänkandet blifvit gjorda, än jemväl
alla sådana i taxeunderrättelserna och taxeförslaget upptagna bestämmelser, som icke
anginge någon af de artiklar, hvilka från föredragning nu undantagits.

JM 191. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Bevillnings-Utskottets Betänkande

10, i anledning af en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion om fram -

Prol.-Uldrag den 20 Mars 1867.

ställning till Norges Regering och Storting, angående ömsesidig -förhöjning af tullen
för tobak eller, i händelse sådan ej kan vinnas, upptagande af accis vid all minutförsäljning
af arbetad tob^ik.

JVs 192. S. D. Föredrogos ånyo Banko-Utskottets Utlåtande JV2 15, i anledning
af väckta förslag om ändringar i Kongl. Förordningarna, angående en allmän
Hypotheksbank samt angående de allmänna grunderna för hypotheksföreningars bildande
och framtida verksamhet;

Bifölls.

Och samma Utskotts Memorial J\s 16, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut öfver ,Utskottets Memorial JVs 7, med förslag till förändrad lydelse af texten
å Bankens sedlar.

• Lades till handlingarne.

JVs 193. S. D. Föredrogs ånyo utdrag af Första Kammarens protokoll för
den 13 innevarande månad JYs 138, hvaraf inbemtades att nämnde Kammare, vid
föredragning af dess tillfälliga Utskotts Utlåtande J\s 11, i anledning af återremiss å
samma Utskotts Utlåtande ''J\s 9, afslagit förstberörda Utlåtande och beslutit att i de
reglementariska föreskrifterna för riksdagen skulle intagas en ny § under JY° 16, af
den lydelse att »inom Utskott skall omröstning med slutna sedlar alltid anställas i
det fall, att sådan omröstning yrkas».

Andra Kammaren, som vid sammanträdet den 16 sistlidne Februari till sitt enskilda
Utskott hänvisat det inom Första Kammaren utarbetade förslag till reglementariska
föreskrifter för Riksdagen, och dervid åt nämnda Utskott uppdragit att, i egenskap
af tillfälligt Utskott, behandla detta ärende och deri med utlåtande inkomma,
beslöt att till bemälda Utskotts'' handläggning och yttrande öfverlemna jemväl det
förslag, som i ofvanberörda protokollsutdrag innefattas.

M 194 S D. Föredrogs och bifölls Andra Kammarens tillfälliga Utskotts
[M 3) Betänkande JVs 3 (i samlingen JVé 23), i anledning af väckt motion om underdånig
framställning till Kongl. Maj:t rörande undersökning om roteringsskyldigheten
i Öfre Dalarne, i och för beredande af lindring i densamma.

M 195. S. D. Föredrogos och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

JV2 11, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afsöndring af
jord från sergeantbostället Munkabo Anders Bussgården till plats för en folkskola;

JV2 12, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående Arrendatorn
C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqvarns gamla bro; och

JV2 13, i ■ anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande
för all tid till Warola kyrka i Skaraborgs län af en kronotomt.

Pr (it.-Utdrag den 22 Mars 1867.

Dcii 22 Mars.

Från Första Kammaren.

JVs 154. S. D. Upplästes och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrifvelse JV2/4 4, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition
om antagande af en lag, angående efterbildning af konstverk.

JVs 155. S. D Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Utlåtande JVs 14, i

anledning- af Herr Grefve C. G. Mörners och Herr Erik Olssons, motioner rörande
enskilda* banken A

JVs 156. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande JVS 44, i. an ledning

af väckta motioner om ändring i vissa delar af gällande konkurslag, blek
detta Utlåtande af Kammaren bifallet, med undantag af Utskottets i slutet deraf
gjorda hemställan, hvilken återförvisades.

JVs 157. S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets Utlåtanden:

JVs 45, i anledning af väckt motion om ändring af den i gällande legostadga
bestämda flyttningstid;

JVs 46, i anledning af väckt motion om ett tillägg till 17 Kap. 18 § Handelsbal
ken, i fråga om rätt till betalning i konkurs för fordran på grund af borgen;

JVs 47, i anledning af vackt motion om ändring i Kongl. Förordningen, angående
jords, eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866;

JVs 48 i anledning af väckt motion om ändring i 2 Kap. 10 § Strafflagen;

JVs 49, i anledning af väckt motion om skyldighet att underhålla bostadshus
åt extra provincialläkare;

JVs 50, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, i
fråga om skyldighet att bygga och underhålla allmänna vägar och broar;

JVs 51, i anledning af väckta motioner rörande indelning och underhåll af byvägar;
samt

JVs'' 52, i anledning af väckt motion rörande rättighet för snöploglag att nedtaga
vissa hägnader.

JVs 158. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens protokoiisutdrag:

N:o 159, med delgifvande af Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts
Betänkande JVs 10, i anledning af väckt motion om upphäfvande af stadgandet i
11 § af Kongl, Instruktionen för Serafimer-ordens-gillet den 28 April 1791, i fråga
om Ordens-gillets rätt att lösa • till skatte försålda hospitalshemman, då desamma
säljas utom börd; och

N:o 160, med delgifvande af Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Betänkande
JVs 12, i anledning af väckt motion om befrielse för skeppare å Svenska

Prol.-Utdrag den 23 och 26 Mars 1867. 93

från inrikes orter kommande fartyg eller båtar att, vid insamling förbi någotdera af
inloppen Furusuud. Södertelje, Sandhamn eller Dalarön, anlägga för undergående af
tull visitation; blefvo dessa beslut af Första Kammaren antagna.

Och 23 Mars. ,

Från Första Kammaren.

JY& 159. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande M 50, i

anledning af väckt motion om eftergift af en tredjedel utaf ett Snöstorps församling

i följd af hagelskada beviljadt lån.

M 160. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande M

7, angående väckt motion om ändring i 18 och 22 §§ Riksdags-ordningen.

Den 26 Mars.

Från Första Kammaren.

M 161 S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

M 33, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Första Hufvudtitel.

Utskottets i första punkten gjorda hemställan afslogs, och den andra punkten
lades till handlingar.

M 34, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Ändra Hufvudtitel.

Rifölls.

M 35,''angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Tredje Hufvudtitel.

Bifölls.

Från Andra Kammaren.

M 196. S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande M

33, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Första Hufvudtitel, blef lista,
punkten afslagen och 2:dra punkten lagd till handlingarne; och godkändes den vid

Utlåtandet fogade tabell utan annan förändring än den som påkallades af Kammarens
rörande första punkten fattade beslut.

M 197. S. D. Föredrogs och bifölls hvad Stats-Utskottet i dess Utlåtande

M 34 under särskilda punkter hemställt och tillstyrkt, angående regleringen af utgifterna»
under Riksstatens Andra Hufvudtitel; och blef jemväl den vid Utlåtandet
fogade tabell af Kammaren godkänd.

JVj! 198. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande M 35. angående

regleringen af utgifterna under Riksstatens Tredje Hulvudtitel.

Prof.-Utdrag den 27 Mars 1867.

Med bifall till Utskottets hemställan i första punkten, beslöt Kammaren, hvad
beträffade andra punkten, att den i sistnämnda punkt af Utskottet föreslagna skrifvelsen
skulle till sitt innehåll sålunda förändras, att, vid anmälan af beslutet öfver
första punkten, Riksdagen borde hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, »att, då
Sveriges diplomatiska intressen i flera länder torde kunna utan men besörjas af
sändebud med mindre rang än de för närvarande der anställde, eller af ett sändebud
gemensamt för flera af dessa länder, Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda,
huruvida icke, med hänsyn till de under sednare åren förändrade politiska förhållanden
samt landets finansiela ställning, betydliga inskränkningar å anslagen under
Tredje Hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande Riksdag
framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda Hufvudtitel».

JM 199. S D. Börjades föredragningen af Stats-Utskottels Utlåtande JM 36,
angående regleringen af utgifterna under Riksstatens /Fjerde Hufvudtitel.

Härvid förekommo:

lista och 2:dra punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

3:dje punkten.

Kammaren beslöt att från det af Utskottet för Generalitetet tillstyrkta anslag,
77,300 R:dr, skola afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören för
militärläroverken, och dels till skrifvarematerialiei och expenser vid Inspektörens expedition
i punkten särskildt omförmälde 1,200 R:dr; och beviljades alltså det ifrågavarande
anslaget till belopp af 76,100 R:dr.

i.do punkten.

Utskottets hemställanden under så vål litt. a som b biföllos.

5:te punkten

Mom. a.

Kammaren belöt, att Krigsakademiens hittills varande anslag, utan någon sådan
förhöjning som Utskottet föreslagit, skall, under rubrik krigsskolan, i Riksstaten
upptagas.

Mom. b.

Utskottets hemställan bifölls.

Den 27 Mars

Från Andra Kammaren.

JM 200. S. D. Föredrogs ånyo Riksdagens Kansli-deputerades Utlåtande .JM
4, i fråga om tryckning af Riksdagens protokoll.

Hvad Deputerade i detta Utlåtande hemställt blef af Kammaren bifallet.

Prot.-Uldrag den 27 ock 28 Mars i867.

Den 27 och 28 Mars

Från Andra Kammaren.

M 201. SS. DD. Fortsattes och afslutades den förliden gårdag började föredragningen
af Stats-Utskottets Utlåtande M 36, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel.

6 — 8 punkterna.

iUtskottets hemställanden biföllos

9:de punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan beslöt Kammaren att endast för år 1868
bevilja det i denna punkt omförmälda löneförbättringsanslag.

10:de och 11:te punkterna.

Utskottets hemstallanden biföllos.

12:te punkten.

Återförvisades.

13—17 punkterna.

Utskottets hemstallanden biföllos.

18:de punkten. ''

Hvad Utskottet hemställt i mom. a bifölls, men mom. b återförvisades.

19 — 21 punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

22:dra punkten.

Lades till handlingarne.

23:dje och 24:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

25:le punkten.

Återförvisades.

26 — 34 punkterna.

Utskottets hemstallanden biföllos, dock med det vid 26:te och 29:de punkterna
gjorda förbehåll om iakttagande af de förändringar i afseende å Hufvudtitelns anslagsbelopp
och slutsumma, som påkallades af sådana Kammarens beslut, deri afvikelse
skett från Utskottets förslag.

35:te punkten.

Mom. a.

Kammaren beslöt, för sin del, att Riksdagen för anskaffning af tidsenliga gevär
skulle ställa till Kongl. Majits nådiga disposition ett extra anslag af 1,000,000 R:dr,
att med ena hälften under innevarande år, samt med andra hälften under år 1868
från Riksgälds-kontoret utgå; skolande beslutet härom åtföljas afen underdånig skrit -

Prot.-Utdrag den 28 Mars 1867.

velse till Kong!. Maj:t, uttryckande den åsigt, att gevärsfabrikationen företrädesvis
bör inom landet verkställas och inhemska fabrikanter för sådant ändamål inbjudas
till täflan om densamma.

Mom. b.

Utskottets hemställan afslogs.

36:te punkten.

I Utskottets tillstyrkande beslöt, för sin del, Kammaren den förändring: »att
Riksdagen skulle för kopparpatroners anskaffande eller tillverkning anvisa för år 1868
ett extra anslag af 175,000 R:dr, att af Riksgälds-kontöret utbetalas»,

37 — 42 punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

43:dje punkten.

Kammaren afslog hvad Utskottet i momenten a och b hemställt, samt godkände
i afseende å mom. c, med ogillande af den underdåniga skrifvelse som Utskottet tillstyrkt,
i dess ställe det förslag till underdånig skrifvelse, som blifvit framstäldt af
Herr Grefve L. af Ugglas uti hans vid utlåtandet fogade reservation (sid. 33).

44~52 punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

53:dje punkten.

Utskottets hemställan afslogs.

54:de och 55:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Slutligen blefvo de vid utlåtandet fogade tabeller godkände, utan andra ändringar
än de som påkallades af sådana Kammarens beslut, hvilka afveko från Utskottets
hemställanden.

Hell 28 Mars

Från Första Kammaren.

M 162, S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelser:

M 15, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, angående afskrifning ur
räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex ådömda, af allmänna medel
bestridda ersättningar, m. m.;

M 16, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dels ersättning
till Arrendatorn P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads kullstörtande,
dels nedsättning af arrendet å det af honom arrenderade indragna Chefs-bohemmanet
Gettnabo J\s l ;

M 17,

Prof-Utdrag den 26. 27 och 28 Mars 7867.

M, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition angående befrielse för
Löjtnanten L. M. Törngren från honom ålagd ersättningsskyldighet i följd af ångkorvetten
Orädds sammanstötning med ryska handelsbriggen Fanny;

JK 18, i anledning af Kong). Maj:ts nådiga Proposition angående försäljning af
tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

JK 19, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående utbyte af
komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen Östra och Vestra Lindås,
emot ^:de!s mantal kronoskatte Sundstad JK I; samt

JK 20, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående upplåtande åt
Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt af ett tunnland jord
från Flyinge kungsgårds utmark för uppförande af en skolhusbyggnad.

De» 26, 27 och 28 Mars.

Från Första Kammaren.

JK 163 SS. DD. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JK 36, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel, fattade Kammaren
de beslut, som här nedan finnas antecknade:

lista, 2:dra och 3:dje punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4:de punkten.

Mom a.

Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Kammaren Kongl. Maj.ts här ifrågavarande
framställning om beviljande af medel för det högre Artilleriläroverkets å Marieberg
organiserande till en Krigshögskola, dock med den förändring att den för
ändamålet äskade ordinarie anslagsförhöjningen nedsattes till 14,155 R:dr.

Mom. b.

Utskottets hemställan afslogs och Kongl. Maj:ts ofvan berörda framställning blef
i förevarande del på det sätt bifallen, att ett extra anslag af 4,7 18 R:dr 34 öre
för innevarande år beviljades till del afsedda ändamålet.

5:te och 2''Lsta punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

22:dra punkten.

Lades till handlingarne.

23:dje punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

24:de punkten.

Kammaren afslog hvad Utskottet i denna punkt tillstyrkt,

Bih. Ull Biksd. Prof. 7867. 9 Sami.

Prål -Utdrag den 26, 27 cd). 28 Mars 1867■

25:te—34:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos, dock med det vid 26:te och 29;de punkterna
gjorda förbehåll om iakttagande af de förändringar i afseende å Hufvudtitelns anslagsbelopp
och slutsumma, som kunde komma att påkallas till följd af Kammarens rörande
4;de punkten fattade beslut

35:le punkten.

Mom. a.

Kammaren beslöt för sin del, att Riksdagen för anskaffning af tidsenliga gevär
skulle till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställa ett extra anslag af ''1,500,000 R:dr,
att från Riksgälds-kontoret utgå med 500,000 R:dr under år 1867 och 1,000,000
R:dr under år 1868.

Mom. b.

Utskottets hemställan bifölls.

36:te punkten.

Utskottets hemställan bifölls med följande förändrade lydelse: »att Riksdagen
måtte för kopparpatroners anskaffande eller tillverkning anvisa för år 1868 ett extra
anslag af 175,000 R:dr att af Riksgälds-kontoret utbetalas».

37:de—38:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

39:de punkten.

Mom. a.

Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att det tillstyrkta anslagsbeloppet
förhöjdes till 66,000 R:dr.

Mom. b.

Bifölls.

40:de punkten.

Mom. a.

Med afslag å Utskottets hemställan, beviljade Kammaren det af Kongl. Maj:t till
Waxholms fästning äskade anslag, 90,000 R:dr

Mom. b.

Återförvisades.

4lista och 42:dra punkterna.

Utskottets hemstallanden biföllos.

43:dje punkten.

Kammaren afslog hvad Utskottet i mom. a och b tillstyrkt samt återförvisade
Utskottets i mom. c afgifna förslag.

44:de—49:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

50:de punkten.

Återförvisades.

Prol.-Utdrag den 28 Mars 1867.

54:sta och 52:dra punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

53:dje punkten.

Kammaren afslog Utskottets i denna punkt gjorda hemställan.
54:de och 55;te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Den 28 Mars.

Från Första Kammaren.

JV2 ''164. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JVs 37, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel, fattade Kammaren
följande beslut:

1:sta, 2:dra och 3:dje punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4:de punkten.

Mom. a.

Kammaren biföll Utskottets hemställan med de förändringar, att Öfverdirektörens
arfvode höjdes med 1,000 R:dr samt att tiden för afskedstagande bestämdes till
55 år.

Mom b.

Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att anslagsbeloppel 26,000
R:dr nedsattes till 25,000 R:dr.

5:te—1 5:de punkterna.

Utskottets bemställanden biföllos.

1 6:de punkten.

Kammaren biföll Utskottets tillstyrkande med den förändring, alt orden: »12
stycken gjutna jernkanoner» utbyttes emot ordet: »kanoner».

17:de, I8:de och 19:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

20:de punkten.

Lades till handlingarne.

Från Andra Kammaren.

JVs 202. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JVe 37, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Femte Hufvudtitel, fattade Kammaren
nedannämnda beslut:

100

Prol.-Utdrag den 28 Mars 1867.

1:sta, 2:dra och 3:dje punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4:de punkten.

Mom. a.

Med den förändring att Öfverdirektörens arfvode från 6.000 R:dr höjdes till

7,000 R:dr och hela anslagssumman alltså från 31,000 R:dr till 32,000 R:dr, blef
Utskottets hemställan för öfrigt bifallen.

Mom. b.

Kammaren biföll Utskottets hemställan, med den förändring, att det till 26,000
R:dr tillstyrkta anslagsbeloppet nedsatlés till 25.000 R:dr.

5:te till och med 14:de punkterna.

Utskottets hemställanden under dessa punkter biföllos.

15:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls, under erinran om den ändring i slutsumman för
denna Hufvudtilels ordinarie anslag, hvilken föranledes af Kammarens i afseende å
4:de punkten fattade beslut.

16:de—I9:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

20:de punkten.

Lades till handlingarne

De vid utlåtandet fogade tabeller godkändes utan annan ändring än den som

följde af Kammarens rörande 4:de punkten meddelade beslut.

M 203. S D Föredrogos och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

JV2 15, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående afskrifning ur

räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex ådömda, af allmänna medel
bestridda ersättningar tn. m,;

.A2 16, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående dels ersättning
till Arrendator^ P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads kullstörtande,

dels nedsättning af arrendet å det af honom arrenderade indragna cbefs-bohemmanet
Gettnabo JVs 1;

•As 17, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående befrielse för
Löjtnanten L. M. Törngren från honom ålagd ersättningsskyldighet i följd af ångkorvetten
Orädds sammanstötning med ryska handelsbriggen Fanny;

JYl 18, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående försäljning af

tvänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

JVs 19, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående utbyte af
Komministersbostället i Lungsunds socken, bergskronotorpen Östra och Vestra Lindås
emot £ mantal kronoskatte Sundstad JVs 1 ; och

Prot.-Utdroff den 29 Mars 1867.

101

JV& 20, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upplåtande
åt Sandby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt af ett tunnland
jord från Fly inge kungsgårds utmark, för uppförande af en skolhusbyggnad.

Din 29 Mars.

Från Första Kammaren.

JV$ 165. S D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande M 38, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjette Hufvudtitel, fattade Kammaren
följande beslut:

lista—I3;de punkterna.

Utskottets hemställande!) biföllos.

14:de punkten.

Kammaren antog Utskottets förslag med följande förändrade lydelse: »att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta tillse, om
och på hvad sätt en gräns emellan den egentliga fjelIbygden och den till odling tjen—
liga delen af Westerbottens och Norrbottens läns Lappmarker må kunna, intilldess genom
afviltringen dessa förhållanden blifvit slutligen ordnade, utan alltför stora kostnader
provisionelt bestämmas, och i sådant fall derom förordna».

15:de—29:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

30:de punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, antog Kammaren det förslag Herr Waern
i sin vid denna punkt fogade reservation framställt.

31:sta — 36:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

37:de punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Kamma!en Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga framställning, dock med den förändring, att enslagsbeloppet nedsattes
till 2,000 R.dr.

38:de punkten.

Utskottets tillstyrkande bifölls.

39:de punkten.

Lades till bandlingarne.

4 0:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

102

Prol.-Utdrng den 29 och 30 Mars 1867.

Den 29 och 30 Mars.

Från Andra Kammaren.

JVs 204. SS. DD. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande
JVS 38, angående regleringen af utgifterna under Riksstalens Sjette Hufvudtitel, beslöt
Kammaren som följer:

lista — 3:dje punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4:de punkten.

Den af Utskottet i denna punkt tillstyrkta lönetillökning åt Sekreteraren hos
Öfverståthållare-embetet för polisärenden blef af Kammaren beviljad att utgå endast
för den tid nuvarande Sekreteraren i tjensten qvarstår.

5:te—7:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

8:de punkten.

Hvad Utskottet hemställt under litt. a, b och c bifölls, hvaremot det under
I i it. d tillstyrkta anslag afslogs.

9:de—24:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

25:te punkten.

Med det förbehåll att högsta lönegraden för de i denna punkt omförmälda biträden
bestämdes till 3,000 R:dr blef punkten i öfrigt bifallen.

26:te—3 lista punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

32:dra punkten.

Med godkännande af hvad Utskottet föreslagit rörande en underdånig skrifvelses
aflåtande till Kongl. Majit, beslöt Kammaren att för skeppsbvggeriinstitutet i Carlskrona,
på sätt Kongl. Majit äskat, anvisa ett extra anslag af 7,000 Ridr.

33:dje—35:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos

36:te punkten.

Hvad Utskottet hemställt under mom. a och b bifölls; mom. c återförvisades
och det i mom. d tillstyrkta anslag afslogs.

37ide punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, beviljade Kammaren det anslag af 4,000
Ridr som Kongl. Majit äskat.

38:de punkten

Utskottets hemställan bifölls.

Prof -Utdrag den SO Mars 1867.

103

39:de punkten.

Lades till handlingarne.

40:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls; och godkändes slutligen de vid Utlåtandet fogade
tabeller, under erinran om de ändringar i samma tabeller, hvartill Kammarens, från
Utskottets hemställanden afvikande beslut komme att föranleda.

Den 30 Mars.

Från Första Kammaren.

JV3 166. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JVs 39, an gående

regleringen af utgifterna under Riksstalens Sjunde Hufvudtitel, blef detta Utlåtande
af Kammaren bifallet, med undantag af 3:dje och 6:te punkterna, hvilka till
Utskottet återförvisades.

JY2 167. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JYs 40, an gående

regleringen af utgifterna under Riksstatens Åttonde Hufvudtitel, fattade Kammaren
följande beslut:

1:sta punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Kammaren Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga framställning.

2:dra—9:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

10:de punkten.

Återförvisades.

lille—50:de punkterna.

Utskottets hemställanden bifölios, dock med det vid 31 :sta punkten fästade förbehåll
om iakttagande af Kammarens i afseende å lista punkten fattade beslut.

5lista punkten.

Utskottets hemställan bifölls med den förändring, att för år 1868 anvisades
ett extra anslag af 750 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, användas
för vårdande af fornlemningarne i Wisby.

52;dra, 53:dje och 54:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Från Andra Kammaren.

JV& 205. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande JV2 39, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel; och fattade Kammaren
rörande detta Utlåtande följande beslut:

104

Prot.-Utdrag den 1 April 1867.

lista—6:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

7:de punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan beslöt, för sin del, Kammaren, att det af
Kong!. Majil för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag för närvarande
icke skall af Riksdagen beviljas.

8:de—10:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Med hänvisning till beslutet rörande sjunde punkten och deraf påkallad ändring
i denna Hufvudtitels utgifter, hade Kammaren i öfrigt mot de vid Utlåtandet fogade
tabeller intet att erinra.

De» 1 April

Från Första Kammaren.

JSl 168. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande JK 4 1, angående
regleringen af utgifterna under Riksstatens Nionde Hufvudtitel, fattade Kammaren
de beslut, som här nedan finnas antecknade

lista—8:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

9:de punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, för så vidt den rörde det af Kongl. Majit
för Kongl. Räntmästaren H. Schlytern äskade pensionsbelopp, biföll Kammaren Kongl.
Majits nådiga framställning i denna del; hvaremot Utskottets hemställan i öfrigt af
Kammaren bifölls.

4 0:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

Ulite punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Kammaren Kongl. Majits bär ifrågavarande
nådiga framställning.

\ 2:te och 1 3:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

14:de punkten.

Godkändes, endast med den förändring, att anslagssumman 26,000 Ridr, till
följd af Kammarens i afseende å 4:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande M 37
fattade beslut, nedsattes till 25,000 Ridr.

1 5:de—20:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

21 :ste

Prot.-Uldrag den 1 April 1867.

105

2lista punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan biföll Kammaren Kongl. Majits ifrågavarande
nådiga framställning.

22:dra — 36:le punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Från Andra Kammaren.

M 206. S. D. Till afgörande företogs Stats-Utskoltets Utlåtande M 40,
angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel; och blefvo
dervid af Kammaren fattade följande beslut:

4:sta punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan biföll Kammaren Kongl. Maj:ts nådiga Proposition.

2:dra och 3:dje punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4:de punkten.

Utskottets hemställan afslogs.

5:te och G:te punkterna.

Hvad Utskottet i dessa punkter tillstyrkt blef af Kammaren bifallet.

7:de punkten.

Utskottets hemställan afslogs.

8:de och 9:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

4 0:de punkten,

Begge momenten återförvisades.

4 Ute — 50:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos; dock dels med den ändring i 28:de punkten
att de uti inledningen till Utskottets hemställan förekommande orden: »Runa qvarndam»
skulle utgå, dels med det förbehåll vid 3 lista punkten att, vid beräkningen
af Hufvudlitelns slutsumma, borde iakttagas de ändringar, som deri vållades af sådana
Kammarens beslut, som från Utskottets förslag voro afvikande.

5-lista punkten.

Med uteslutande af det ifrågasatta vilkoret blef Utskottets hemställan bifallen
sålunda, att för år 4 868 anvisades ett extra anslag af 750 Ridr att, enligt Kongl.
Majits nådiga disposition, användas, för vårdande af fornlemningarne i Wisby.

52:dra, 53:dje och 54ide punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Bih. till Rihsd. Prat. 1867. 9 Sami.

106

Prat,-Utdrag den 2 April 1867.

Slutligen godkändes de vid Utlåtandet fogade tabeller, utan andra ändringar än
sådana som blefve en följd af de beslut, dem Kammaren i åtskilliga punkter annorlunda
fattat än Utskottet föreslagit.

Och 2 April.

Från Andra Kammaren.

JV° 207. S. D. Föredrogs och godkändes Lag-Utskottets Förslag (JVS 1) till
Riksdagens underdåniga skrifvelse JVs 14, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om antagande af eu lag angående efterbildning af konstverk.

JVs 208. S. U. Vid föredragning af Stats—Utskottets Utlåtande JVs 41, angående
regleringen af utgifterna under Riks-stalens Nionde Uufvudlitel, fattade Kammaren
följande beslut:

lista—~6:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

7:de punkten.

Lades till handlingarne.

8:de—10:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

lille punkten.

Med afslag å Utskottets hemställan beviljade Kammaren den årliga pension af
500 Ridr, som Kongl. Maja föreslagit för Generaladjutanten Hygrells enka.

12:te och 13:de punkterna.

Utskottets hemställan i förra punkten bifölls, äfvensom dess anmälan i sednare
punkten godkändes.

1 4:de punkten.

1 öfverensstämmelse med det af Kammaren rörande 4:de punkten i Stats-Utskottets
Utlåtande JVs: 37 fattade beslut, blef det i denna punkts första moment omförmälda
aflöningsbelopp från 20,000 R:dr nedsatt till 25,000 R;dr; hvaremot Utskottets
anmälan i sednare momentet godkändes.

15:de—I 9:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

20:de punkten.

Den af Utskottet tillstyrkta pension afslogs.

2 lista—3G:te punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

De vid Utlåtandet fogade tabeller godkändes, med förbehåll om iakttagande af
de ändringar deri, som påkallades af Kammarens under llite, 14:de och 20;de
punkterna fattade beslut.

Pr o t.-Utdrag den 4 April i867.

107

Den 4 April.

Från Första Kammaren.

JU 169. S. D. Upplästes och godkändes Stats—Utskottets Förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelser:

JU 21, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående restitution till
Kammarjunkaren H. de Camps’ konkursmassa af erlagd afgift för anmäld, men ej
utöfvad bränvinstiliverkning;

JU 22, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående upphörande
af grundräntas utgörande för valk- och stampverk;

JU 23, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om nedsättning i räntan
för Trysunda fiske; och

JU 2 4, i anledning af Kongl. Majtts nådiga Skrifvelse angående utarrenderade
kungsgårdars och ölriga kronolägenheters förvaltning.

JU 170. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande JU 9,
angående tull be villningen, för såvidt det rörde artik larnc kaffe, kaffe brändt, kakao,
socker och tobak, äfvensom § 9 i taxeunderrättelserna, biföll Kammaren allt hvad
Utskottet i berörda hänseenden hemställt och föreslagit, endast med den ändring, att
tullen å raffineradt socker, alla slag, äfvensom oraffineradt, till färgen icke mörkare
än JU 18 af den i handeln gällande Holländska standard, bestämdes till 14,40 öre
för skålpund, eller 14 R:dr 40 öre för centner.

Från Andra Kammaren.

JU 209. S. D. Företogos till förnyad behandling de delar af BevillningsUtskottets
Betänkande JU 9, angående tullbevillnmgen, hvilka angingo artiklarna kaffe,
kaffe brändt, kakao, socker och tobak, äfvensom i sammanhang dermed § 9 i taxeunderrättelserna.

Med afslag å Utskottets hemställanden om förhöjning i de å berörde artiklar
nu gällande tullsatser, beslöt, för sin del, Kammaren att samtlige dessa tullsatser
skulle bibehållas vid deras nuvarande belopp.

Såsom en följd af hvad om tullen å artikeln socker sålunda beslutits, ansågs
Utskottets förra hemställan uti § 9 af taxeunderrättelserna (sid. 10) hafva förfallit;
hvaremot Utskottets sednare hemställan i samma § (sid. 11) bifölls.

JU 210. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande JU 46, angående
föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, bro- och hamnbyggnader samt kanaler,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål.

108

Prot.-Vldrag den 6 April 1867.

Med undantag af Utskottets hemställan i 15:de punkten, hvilken hemställan
afslogs, blek allt hvad Utskottet för öfrigt i detta Utlåtande yttrat och föreslagit af
Kammaren godkändt och bifallet.

J*s 211. S. D. Föredrogos och godkändes Stats-Utskoltets Förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse!-:

JVs 21, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående restitution till
Kammarjunkaren H. de Camps’ konkursmassa af er lagd afgift för anmäld, men ej
utöfvad bränvinstillverkning:

JVs 22, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående upphörande
af grundräntas utgörande för valk- och stampverk;

M 23, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om nedsättning i räntan
för Trysunda fiske; och

M 24, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse angående utarrenderade
kungsgårdars och öfriga kronolägenheters förvaltning.

Dcu 6 April.

Från Första Kammaren.

M 171. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet en af Herr Ekman, Carl, väckt
motion JVa 80, att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret måtte uppdragas att före
nästa riksdag låta anbringa en ändamålsenlig uppvärmnings- och luftvexlingsapparat
för Första Kammarens samlingssal.

JV2 4 72. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial M 17, med
förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes stridiga beslut, rörande
Banko-Utskottets förslag i Memorialet M 7, om förändrad lydelse af texten å Bankens
sedlar, godkände Kammaren den af Utskottet föreslagna voteringspropositionen.

M 173. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial M 4 8, i
anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets förslag rörande bankovinsten
för år 1865, fattade Kammaren följande beslut:

1 :sta punkten.

Med afsiag å Utskottets hemställan vidblef Kammaren sitt förut i frågan fattade
beslut.

2:dra punkten.

Kammaren beslöt, att 1865 års bankovinst skall öfverlemnas till Riksgäldskontoret
inom 1867 års utgång.

3:dje punkten.

Kammaren beslöt, att af 1866 års bankovinst en summa af 1,500.000 R:dr
skall, efter Banko-fullmägtiges bepröfvande, inom 1868 års utgång öfverlemnas till
Riksgälds-kontoret.

Prot.-Uldrag den 6 April 1867.

109

JVS 174. S. D. Vid föredragning af Stals-Utskottets Utlåtande JVS 46, angående
föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, bro- och hamnbyggnader samt
kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål,
fattade Kammaren följande beslut:

lista — 14:de punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

1 5:de punkten.

Kammaren afslog hvad Utskottet i denna punkt föreslagit.

16:de punkten.

Utskottets hemställan bifölls på det sätt, att det ifrågavarande anslaget förhöjdes
till det af Kong!. Maj:t äskade belopp, 120,000 R:dr.

''I7:de—21:sta punkterna.

Utskottets hemställanden biföllos.

Från Andra Kammaren.

JVS 212. S. D. Föredrogos ånyo och biföllos:

1:o. Stats—Utskottets Memorial JVS 47, med förslag till allmänna vilkor och

stadganden i afseende på de statsbidrag, som under denna riksdag beviljas för väganläggningar
och vägförbättringar, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer,
äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

2:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 48, i anledning af väckta motioner om

förlängd räntefrihet för det till utdikning af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön m. fl. vattendrag
inom Jönköpings län beviljade lån.

3:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 49, i anledning af väckt motion om an vändandet

af den s. k. Längmanska testamentsfonden till anskaffande af fullt tidsenliga
gevär,

4:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 50, i anledning af väckt motion om eftergift
af en tredjedel utaf ett Snöstorps församling i följd af hagelskada beviljadt lån.

5:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVs 51, i anledning af väckt motion om be viljande

af ett lån å 6,000 R:dr för Ilögeruds församlings kyrkobyggnad.

6:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVs 52, i anledning af väckt motion om åter ställande

af tvänne med afseende å jernvägsanläggningen mellan sjöar.ne Wessman
och Barken utgifna borgensförbindelser.

7 o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 55, i anledning af väckt motion om anvisande
af förslagsanslag till bestridande af kostnaderna för sådana urtima landsting,
som erfordras för val af riksdagsman i Första Kammaren.

JVS 213. S. D. Föredrogos ånyo och biföllos:

1:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 56, angående ersättning för sådana af Armé -

110 Prot.-Utdrag den 8 April 1867.

förvaltningen och Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag
ej blifvit beviljade.

2:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVs 57, i anledning af väckta motioner om

återlösen för Kronans rakning af en till byggnadsplats upplåten del af Carl XlII:s torg.

3:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVS 58, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition, angående rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjensteförröttning
utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning
uppbära särskild ersättning.

4:o. Stats-Utskottets Utlåtande JVs 59, i anledning af vackt motion, att de i
Kongl. Kungörelsen den 27 September 186 1 fastställda bidrag af allmänna medel
till utflyttningar vid laga skiften måtte för Gotland höjas till dubbelt belopp.

5:o. Stats-Utskottets Memorial JVS 43, med förslag till de afdelningar i Riks gälds-kontorets

reglemente, som angå Styrelsen öfver nämnda verk, Fullmägtiges sammankomster
samt Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

6:o. Stats-Utskottets Memorial JVs 44, i anledning dels af erhållen återremiss

å 8:de punkten i Utskottets Utlåtande JVs 26, angående Riksgälds-kontorets förvaltning
under den tid, som förflutit sedan början af sednaste riksdag, dels af Kamrarnes
olika beslut i fråga om décbarge för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret.

JVs 214. S. D. Föredrogs ånvo och återförvisades till Stats-Utskottets förnyade
handläggning samma Utskotts Memorial JVS 60, med beräkningar öfver statsregleringen
för år 1868, samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof.

JVS 215. S. D. Föredrogos ånyo och biföllos:

l:o, Stats-Utskottets Utlåtande JVS 45, i anledning af vackt fråga dels om
uteslutande från Riks-staten af alla sådana utgifter, som kunna genom landstingen bestridas,
dels om öfverlemnande till landstingen af de medel Riksdagen kan komma att
anslå till sådana föremål, hvilkas nödvändighet och lämplighet landstingen vore i

tillfälle att bäst bedöma.

2:o. Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53, i anledning af vackt motion om be frielse

från lots- och infartspenningar för vissa fartyg.

3:o. Stats-Utskottets Memorial N:o 54, i anledning af Kamrarnes olika beslut
i fråga om utbyte af stämpelpapper.

Den 8 April.

Från Första Kammaren.

JVS 175. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

Prot.-Uldrag den 8 April 1867. 111

JVi 25, i anledning af väckta motioner angående dels upphörande af, dels
lindring uti inrikes fyr- och båkafgifter;

JVs 26, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om tillåtelse för Göteborgs
stad att /å inlösa eganderätten till kronosäteriet ett mantal Sannegården; och
27, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående skatteförsäljning
af Östra krono- ailmänningen i Örebro län, för afslutande af regleringen rörande
de så kallade frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk.

JVS M Q. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets ncdannämnda Memorialer och

Utlåtanden:

JVs 43, med förslag till de afdelningar i Riksgälds-kontorets reglemente, som
angå Styrelsen öfver nämnda verk, Fullmägtiges sammankomster samt Fullmägtige
tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Bifölls, med undantag af § 5, som återförvisades.

JVl 44, i anledning dels af erhållen återremiss å S:de punkten i Utskottets
Utlåtande JVs 26, angående Riksgälds—kontorets förvaltning under den tid, som förflutit,
sedan början af sednaste riksdag, dels af Kamrarnes olika beslut i fråga om
décharge för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret.

Utskottets å sid. 15 afgifna hemställan bifölls och dess i slutet af Memorialet
till Andra Kammaren gjorda hemställan lade3 till handlingarne.

JVs 45, i anledning af väckt fråga dels om uteslutande från Riks-staten af
alla sådana utgifter, som kunna genom landstingen bestridas, dels om öfverlemnande
till landstingen af de medel Riksdagen kan komma alt anslå till sådana föremål,
hvilkas nödvändighet och lämplighet landstingen vore i tillfälle att bäst bedöma.

Bifölls.

JVs 47, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på de statsbidrag,
som under denna Riksdag beviljas för väganläggningar och vägföibättringar,
hamnanläggningar, kanaler och andra valtenkommunikalioner, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag.

Bifölls.

JVs 48, i anledning af väckta motioner om förlängd räntefrihet för det till utdikning
af sjöarne Tjurken, Näfvelsjön med fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade
lån.

Bifölls.

JV2 49, i anledning af väckt motion om användandet af den så kallade Längmanska
testamentsfonden till anskaffande af fullt tidsenliga vapen.

Bifölls.

JVS 51, i anledning af väckt motion om beviljande af ett lån å 6,000 R:dr
för Högeruds församlings kyrkobyggnad.

Bifölls.

112

Prol.-Uldrag den 8 April i867.

M 52, i anledning af väckt motion om återställande af tvänne med afseende
å jernvägsanläggningen mellan sjöarne Wessman och Darken utgifna borgensförbindelser.

Bifölls.

JM 53, i anledning af väckt motion om befrielse från lots- och infartspenningar
för vissa fartyg.

Bifölls.

JM 54, i anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om utbyte af stämpelpapper.

Bifölls.

55, i anledning af väckt motion om anvisande af förslagsanslag till bestridande
af kostnaderna för sådana urtima landsting, som erfordras för val af Riksdagsman
i Första Kammaren.

Bifölls.

JM 56, angående ersättning för sådana af Arméförvaltningen och Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade.

Bifölls.

JM 57, i anledning af väckta motioner om återlösen för Kronans räkning af
en till byggnadsplats upplåten del af Carl Xllhs torg.

Bifölls.

JM 58, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående rättighet för
fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar,
marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning.

Bifölls.

JM 59, i anledning af väckt motion, att de i Kongl. Kungörelsen den 27 September
1861 fastställda bidrag af allmänna medel till utflyttningar vid laga skiften
måtte för Gotland höjas till dubbelt belopp.

Bifölls.

JM 60, med beräkningar öfver statsregleringen för år 1868, samt förslag i
fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets behof.

Återförvisades.

Från Andra Kammaren.

JM 216. S. D Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande JM 12,
angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa
drycker.

De särskilda hemställanden, som Utskottet i detta Betänkande gjort, blefvo alla
af Kammaren bifallna.

Den

Prot.-Utdrog den 9 och 10 April 1867.

113

Den 9 April.

Från Första Kammaren.

JM 177. S. D. Vid föredragning af Riksdagens Kansli-deputerades Utlåtande
JM 4, i fråga om tryckning af Riksdagens protokoll, beslöt Kammaren, med afslag
å Deputerades hemställan nederst å sidan 2, att hvarje Kammares protokoll skall särskild!
för sig tryckas, och, i sammanhang härmed, att de sålunda tryckta protokollen
skola utgöra en samling, benämnd Riksdagens protokoll och fördelad i två afdelningar,
af hvilka den förra skall innehålla Första Kammarens protokoll och den
sednare Andra Kammarens protokoll

Hvad Deputerade i Utlåtandet för öfrigt föreslagit blef af Kammaren bifallet.

JM 178. S. D. Vid föredragning af Bevillnings—Utskottets Betänkande JM 12,
angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa
drycker, biföll Kammaren allt hvad Utskottet hemställt och föreslagit, med
undantag af dess i afseende å § 2 framställda förslag, hvilket afslogs.

Och 10 April.

Från Första Kammaren.

JM 179. S. D Föredrogos Bevillnings-Utskottets nedannämnda Betänkanden
och Memorialer:

JM 11, angående allmänna bevillningen.

Utskottets samtliga hemställanden biföllos och dess slutliga yttrande lades till
handlingarne.

JM 13, angående stämpelpappersafgiften.

Lades till handlingarne.

JM 14, i anledning af väckt motion om öfverflyttande på kommunerna af rättigheten
att debitera och uppbära folkskoleafgiften,

Bifölls.

JM 15, i anledning af återremiss af Bevillnings-Utskottets Betänkande JM 10.

Lades till handlingarne.

JM 180. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Memorialer och
Utlåtanden:

JM 62, i anledning af Kamrarnes olika beslut, i fråga om sättet för utseende
af deputerade för markegångstaxornas upprättande.

•Lades till handlingarne.

Bi/i. Ull Riksd. Prål. 1867. 9 Samt.

114

Prol.-Utdrag den iO April 1867.

JVs 63, i anledning af vackt motion om eftergift af ett åt Kuckola byamän
beviljadt lån.

Bifölls.

JVS 64, i anledning af vackt fråga om ersättning till Herr Henrik Hansson för
resekostnad till och från riksdagen i sistlidne Januari månad.

Bifölls.

JVS 65, angående inlösen af åtskilliga s. k. riksgäldssedlar, hvilka icke inom
den bestämda preskriptionstiden blifvit till invexling företedda.

Bifölls.

JVS 484. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Lag-Utskottets Memorial
JVs 62, med förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid
förehafvande af Utskottets Utlåtande JVS 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande
af förbudet emot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid,
då allmän gudstjenst hålles.

JVS 182. S. D. Föredrogs och bifölls Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande
JVS 1, i anledning af väckta motioner angående ändring af lagens stadgande om ränta.

Från Andra Kammaren.

JVS 217. S. D. Föredrogos och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

JVS 25, i anledning af väckta motioner angående dels upphörande af, dels lindring
uti inrikes fyr- och båkafgifter;

JVS 26, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, om tillåtelse för Göteborgs
stad att få inlösa eganderätten till kronosäteriet ett mantal Sannegården; och

JVS 27, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, angående skatteförsäljning
af Östra kronoallmänningen i Örebro län, för afslutande af regleringen rörande
de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dyka svafvelbruk.

JVS 218. S. D Föredrogs åuyo Bevillnings-Utskottets Betänkande JVS 11,
angående allmänna bevillningen.

Utskottets hemställan under § 15 (sidan 6) äfvensom Utskottets slutyttrande
(nederst å sidan 7 och öfverst å sidan 8) återförvisades; hvaremot Betänkandet i
öfriga delar bifölls.

JVS 219. S. D. Föredrogs Banko-Utskottets Memorial JVS 17, med förslag till
voteringsproposition i anledning af Kamrarnes stridiga beslut, rörande Utskottets förslag
i Memorialet JVS 7, om förändrad lydelse af texten å Bankens sedlar.

Den föreslagna voteringspropositionen blef af Kammaren godkänd.

JVS 220. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial JVS 18, i anledning
af Kamrarnes beslut öfver Utskottets förslag rörande bankovinsten för år 1865,

Prol.-Uldrag den il April 1867.

115

blefvo Utskottets hemställanden i första och andra punkterna lagda till handlingarne,
under det att yttrandet i tredje punkten godkändes.

JV2 221. S. D. Föredrogs och bifölls Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande
M 1, i anledning af väckta motioner angående ändring i lagens stadgande om ränta.

Den 11 April.

Från Första Kammaren.

JVS 183. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande M 66, i anledning
af Rikets Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse, angående granskning
af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1864, biföll Kammaren Utskottets hemställanden uti
§§ 1, 2, 4, 6, 7, 8, 9, 10 och 12, afslog hvad Utskottet tillstyrkt i §§ 3, 5 och
11, samt lade § 13 till handlingarne.

M 184. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Betänkande M 19,
med förslag till reglering af Bankens låne- och kreditivrörelse, biföll Kammaren allt
hvad Utskottet hemställt och föreslagit uti lista—16:de punkterna, hvaremot det i
17:de punkten afgifna förslag afslogs och det motsvarande stadgandet i nu gällande
Bankoreglemente bibehölls oförändradt.

JVe 185. S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets Utlåtanden:

Jtä 59, i anledning af väckta motioner, dels af Herr L. J. Hjerta om rättighet
att utan vigsel ingå äktenskap, och dels af Herr A. W. Uhr om ändring af de lagrum,
som för underlåtenhet att begagna dop eller nattvard stadga påföljder i verldsligt
afseende;

JV2 60, i anledning af väckt motion om upphäfvande af sista punkten i 2 §
af 15 Kap. Rättegångsbalken;

M 61, i anledning af väckt förslag, att i fråga om förlust af medborgerligt

förtroende nya Strafflagen måtte vinna tillämpning å dem, som, innan samma lag
gällande blef, dömts för vanfrejdande brott; samt

JV3 63, i anledning af väckt motion, angående afkortning i kronoräkenskapen

af vissa slag af böter, när tillgång till deras gäldande saknas.

J\s 186. S. D. Föredrogs och bifölls Riksdagens Kansli-deputerades Memorial
JW 5, angående textning och utskrifning af riksdagsbeslutet.

Från Andra Kammaren.

222. S. D. Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet en af Herr G.
Kolmodin afgifven motion (JVs 285), om ersättning till Herr O. Lagergren för hans,
efter slutadt riksdagsmannauppdrag, till hemorten verkställda återresa.

116

Prot.-U/drag den 12 April 1867.

J\° 223. S. D. Föredrogos och biföllos Konstitutions-Utskottets nedannämnda

Utlåtanden:

JVs 6, angående vackt motion om ändring i 1 § 5 mom, Tryckfrihets-förordningen,
för vinnande af större frihet att anlägga boktryckerier;

JVs 7, angående väckt motion om ändring i 18 och 22 §§ Riksdags-ordningen;
och

JVf 8, angående väckt motion om ett tillägg till 3 § Tryckfrihets-förordningen.

224. S. L). Föredrogs och bifölls Andra Kammarens tillfälliga Utskotts

(JVs 2) Utlåtande JVs 4 (i samlingen JV2 24), i anledning af väckta motioner om
utsträckning af kronolänsmännens fribrefsrätt; och skulle, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags-ordningen,
detta beslut, genom utdrag af protokollet, Första Kammaren delgifvas.

JVs 225. S. D. Rörjades föredragningen af Kammarens enskilda Utskotts Be tänkande

(JVS 25) med »förslag till arbetsordning för Riksdagens Andra Kammare»;
och godkändes härvid såväl allt hvad Utskottet i sin inledning till det framlagda
förslaget (sid. 2—7 i Betänkandet) yttrat och hemställt, som jemväl de nu genomgångna
§§ 1—.21 af sjelfva förslaget.

, I)eii 12 April.

Från Första Kammaren.

M 187. S. D. Föredrogs Siats-Utskottets Memorial JVe 67, med svar å

återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning
af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks—
statens särskilda Hufvudtitlar, dock med undantag af Memorialets 12:te punkt, med
hvilkens afgörande, enligt sistlidne dag fattadt beslut, skulle anstå, intilldess omröstning
egt rum öfver den i 11 :te punkten föreslagna vo.teringspropositionen; och fattade
Kammaren i afseende å Memorialets öfriga delar de beslut, som här nedan finnas
antecknade.

lista punkten.

Utskottets hemställan bifölls.

2:dra—5:te punkterna.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

6:te, 7:de och 8:de punkterna.

Lades till handlingarne.

9:de, 10:de och 11.te punkterna.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

13:de punkten.

Kammaren biföll det förslag till underdånig skrifvelse, som blifvit utaf Grefve
af Ugglas i hans vid Utskottets Utlåtande JVs 36, 43:dje punkten mom. c fogade
reservation framstäldt.

Prot.-Uldrag den 12 April 1867.

117

1 4:de punkten.

Med afsteg å Utskottets hemställan i 50:de punkten af Utlåtandet M 36 beviljade
Kammaren ett extra anslag af 32,000 R:dr till anskaffande af ''1,000 skyddstält.
15:de punkten.

Utskottets yttrande godkändes.

16:de, 17:de och 18:de punkterna.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

1 9:de punkten.

Utskottets yttrande godkändes.

20:de och 21:sta punkterna.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

22:dra punkten.

Lades till handiingarne.

23:dje och 24:de punkterna.

Voteringspropositionerna godkändes.

25:te punkten.

1 afseende å mom. a af 3:dje punkten i Utlåtandet M 39, beslöt Kammaren
för sin del, att ett anslag af 75,000 R:dr för år 1868 skall ställas till Kong).
Maj:ts nådiga disposition, att användas till skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfriga
till skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning.

Utskottets hemställan i mom. b af sistnämnda punkt bifölls.

26:te, 27:de och 28:de punkterna.

Voteringspropositionerna godkändes.

29:de punkten,

Utskottets hemställan bifölls.

30:de punkten.

Utskottets yttrande godkändes.

3 1 :sta, 32:dra och 33:dje punkterna.

Voteringspropositionerna godkändes.

34:de punkten.

Lades till handiingarne.

JW 188. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande:

JVs 61, i anledning af väckta frågor dels om anslag till fortsättande af Statens
jernvägsbyggnader, dels om lån till enskilda jernvägsanläggningar, fattade Kammaren
här nedan omförmälda beslut.

Utskottets hemställan öfverst å sidan 8, i anledning af Herr Myrtins motion.
Med afsteg å denna hemställan, biföll Kammaren ett af Herr Waern framstäldt
försteg af följande lydelse: »att Riksdagen måtte, med anledning af Herr Myrtins
motion, besluta, att de medel, som vid denna riksdag beviljas till Nordvestra stambanans
fortsättning, anvisas till den del deraf, som för de alternativa linierna är

118

Prot.-Utdrap deri 12 April 1867.

gemensam, och att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kong!. Maj:t läcktes i nåder
uppdraga åt en komité af ojäfvige och med näringsförhållandena förtrogne personer
att förrätta ekonomiska undersökningar rörande den trafik, som å hvardera af de
alternativt föreslagna linierna för den Nordvestra stambanans sträckning genom Wermland
kan blifva att påräkna, samt derom till Kong). Maj:t afgifva underdånigt betänkande.
»

Utskottets öfriga hemställanden å sidan 8.

Biföllos.

Utskottets hemställan öfverst å sidan 9.

Kammaren biföll förra delen af denna hemställan, så lydande: »att Riksdagen
måtte till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan för år 1868 till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisa en summa af 2,000,000 R:dr»; hvaremot sednare
delen af samma hemställan, börjande med orden: »samt att, derest det» etc. af
Kammaren afslogs.

Utskottets hemställan medlerst å sidan 9.

Utskottets å sidan 10 afgifna hemställan afslogs och Kongl. Maj:ts nådiga framställning
uti ifrågavarande hänseende bifölls.

J\s 189. S, D. Vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Utlåtande M 6,

angående väckt motion om ändring i 1 § 5 mom. Tryckfrihets-förordningen, för vinnande
af större frihet att anlägga boktryckerier, antog Kammaren att hvila till grundlagsenlig
behandling. Utskottets förslag rörande o mom. i § 1 samt 8 och 12 mom.
i § 5; hvaremot 6 mom. i sistnämnde §, på grund af gjorda anmärkningar, till Utskottet
återförvisades.

JVs 190. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens protokollsutdrag N:ris

149 och 187, med delgifvande af Kammarens beslut i anledning af dess tillfälliga
Utskotts Betänkanden JYs 3, öfver motionen JVé 205 af Herr Matts Pehrsson, om
upphäfvande af det nya skeppsmätningsreglementet, m. m., och JSs 121, med anledning
af återremiss af andra punkten i Betänkandet JV2 3, afslog Första Kammaren
de af Andra Kammaren i ämnet fattade besluten.

Från Andra Kammaren.

JW 226. S. D. Föredrogs ånyo Banko-Utskottets Memorial JVs 24, i anled ning

af Kamrarnes olika beslut rörande bankovinstens användande.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

M 2 27. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial JVs 67, med svar

å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller voteringspropositioner i anledning
af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor rörande anslagen under Riksstalens
särskilda Hufvudtitlar.

Utskottets hemställan i första punkten (sid. 2) bifölls.

Prat.-Utdrag den i2 April 1867. 119

Med anledning af Utskottets hemställan i 6:te punkten företogs nu till förnyad
handläggning 42:te punkten i Utskottets Utlåtande M 36, och blef dervid Utskottets
förslag i sistnämnda punkt af Kammaren bifallet.

Likaledes blefvo, med anledning af Utskottets hemställande^ i förevarande Memorials
7:de och 8:de punkter, de tillstyrkanden bifallna, som Utskottet gjort dels i
18:de punkten mom. b och dels i 25:te punkten af nyssnämnda Utlåtande M 36.

12:te, I3:de och 4 4:de punkterna lades till handlingarne; och godkändes Utskottets
yttranden i 15:de och 19:de punkterna.

Enligt Utskottets hemställan i 22:dra punkten fattades beslut öfver 36:te punkten
mom. c af Utskottets Utlåtande M 38; och blef hvad Utskottet i nämnda mom.
föreslagit af Kammaren bifallet.

25:te punkten lades till handlingarne.

Utskottets hemställanden under mom. a och b i 29:de punkten biföllos och
yttrandet i 30:de punkten godkändes.

34.de
föreslagna voteringspropositioner af Kammaren godkända.

M 228. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Utlåtande M 61, i anledning
af väckta frågor dels om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader,
dels om lån till enskilda jern vägsanläggningar, blefvo alla de af Utskottet gjorda bemställanden
bifallna, allenast med det undantag att Kammaren uteslöt sednare delen
i första yttrandet å sidan 9 eller orden: »samt att, derest det skulle visa sig att
den del af trafikmedlen, som under samma år blifvit till Riksgäldskontoret levererad
öfverst,ger 2,000,000 R:dr, Kongl. Maj:t må af berörda, till Riksgälds-kontoret levererade
trafikmedel för arbetena å Nordvestra stambanan disponera ett mot detta öfverskott
svarande belopp»; hvilka ord alltså, enligt Kammarens beslut, skulle utgå.

M 229. S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och
Memorial:

Memorial M 62, i anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om sättet för
utseende af Deputerade för markegångstaxornas upprättande.

Återförvisades.

Utlåtande JV2 63, i anledning af väckt motion om eftergift af ett åt Kuckola
byamän beviljadt lån.

Bifölls.

Utlåtande M 64, i anledning af väckt fråga om ersättning till Herr Henrik
Hansson för resekostnad till och från riksdagen i sistlidne Januari månad.

Med afslag å Utskottets hemställan, förklarade Kammaren Herr Henrik Hansson
berättigad till ersättning af statsmedel för hans hit- och hemresa vid riksdagens
början, enligt den grund, som i sådant afseende blifvit för Riksdagsmän bestämd.

120

Prot.-Uldrag den iS April 1867.

Memorial JV2 65, angående inlösen af åtskilliga s. k. riksgäldssedlar, hvilka icke
inom den bestämda preskriptionstiden blifvit till invexling företedda.

Bifölls.

JV2 230. S .D. Föredrogos nedannämnda. af Bevillnings—Utskottet afgifna, Betänkanden
och Memorial, nemligen:

Memorial M 13, angående stämpelpappersafgiften.

Detta Memorial lades till handlingarne, med förklarande att Kammaren, för sin
del, antog nu gällande föreskrifter om stämpelpappersafgiftens utgörande att, för nästinstundande
bevillningsperiod, utan förändring lända till efterrättelse.

Betänkande M 14, i anledning af väckt motion om öfverflyttande på kommunerna
af rättigheten att debitera och uppbära folkskoleafgiften.

Bifölls.

Memorial JV2 15, i anledning af återremiss af Bevillnings-Utskottets Betänkande

M 10.

Lades till handlingarne.

M 231. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Betänkande JV2 19,
med förslag till reglering af Bankens låne- och kreditiv-rörelse. blef allt hvad Utskottet
i detta Betänkande yttrat och hemställt af Kammaren gilladt och bifallet, med
undantag likväl af 14:de punkten, i afseende hvarå Kammaren, med afslag å Utskottets
hemställan, beslöt, att mom. 2 i 61 § af nu gällande Bankoreglemente skulle
oförändradt bibehållas; hvarförutan Kammaren, med anledning af den reservation Herr
C. J. L. Lönnberg afgifvit mot Utskottets beslut att icke till Riksdagen aflåta någon
hemställan om ändring af stadgandet i 53 § 2 mom. af nuvarande Bankoreglemente,
till Utskottet återförvisade den å Betänkandets första sida gjorda anmälan derom, att,
der ändring af något stadgande icke blifvit ifrågasatt, detsamma icke blifvit särskildt
omnämndt, utan ansetts böra i blifvande reglemente oförändradt inflyta.

Den 13 April.

Från Första Kammaren.

M 191. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial JV2 24, i
anledning af Kamrarnes olika beslut rörande bankovinstens användande, godkändes de
af Utskottet föreslagna voteringspropositionerna.

192. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets
Memorial M 9, angående verkställd granskning af Statsråds-protokollen.

M 193. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse 28, i anledning af väckt förslag om utbyte af

stämpelpapper.

M 194.

Prot.-Vtdrag den IS April 1867.

121

M 194. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande JVe 8,

angående väckt motion om ett tillägg till 3 § Tryckfrihets-förordningen.

M 195. S. D. Föredrogs och bifölls Kammarens tillfälliga Utskotts Betän kande

M 12, i anledning af väckt förslag om landtränterimedlens förräntande och
tillhandahållande för allmänna rörelsen; och skulle detta beslut, jemlikt 63 § 3 mom.
Riksdags-ordningen, genom utdrag af protokollet, åtföljdt af Betänkandet, Medkammaren
delgifvas.

M 196. S. D. Föredrogs och bifölls Kammarens tillfälliga Utskotts Betän kande

JV2 13, i anledning af väckt motion om upprättande af en fullständig tablå
öfver Statsverkets ställning; och skulle detta beslut, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdagsordningen,
genom utdrag af protokollet, åtföljdt af Betänkandet, Medkammaren delgifvas.

•7V2 197. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och Me morial: M

53, i anledning af väckt förslag om dödsstraffets afskaffande.

Bifölls.

M 54, i anledning af väckt motion om ändring i gällande författningar rörande
utrifning af vattenverk, som genom uppdämning skada jord.

Bifölls.

JV2 55, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande M 37.

Lades till handlingarne.

M 56, i anledning af väckt motion om förlikningskomitéers inrättande i hvarje
kommun.

Bifölls.

JV2 57, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af vittneseden.

Återförvisades,

Jtä 58, i anledning af väckt motion om ändring i vissa stadganden rörande
exsekutionsväsendet.

Bifölls.

Från Andra Kammaren.

JVi 232 S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstilutions—Utskottets
Memorial 9, angående verkställd granskning af Statsråds-protokollen.

233. S. D. Fortsattes föredragningen af det i Kammarens enskilda Utskotts
Betänkande J\s 25 framlagda »förslag till arbetsordning för Riksdagens Andra
Kammare».

Vid denna föredragning, som omfattade förslagets förut icke granskade §§, från
och med den 22:dra till och med den 27:de, blefvo samtliga dessa §§ godkända,
allenast med det undantag, att ur 22 §:ns 1 mom, skulle de tvänne sista raderna
uteslutas.

Bill. till Bilsd. Prat. 1867. 9 Samt.

122

Prot.-Vldrag den 13 April 1867.

Slutligen godkändes jemväl den af Utskottet föreslagna rubriken, enligt hvilken
ifrågavarande stadga borde erhålla benämning af: »Arbetsordning för Riksdagens Andra
Kammare».

JYS 234. S. D. Sedan Riksdagens Första Kammare, vid föredragning af Riksdagens
Kansli-deputerades Utlåtande JYS 4, i fråga om tryckning af Riksdagens protokoll,
beslutat, att, hvarje Kammares protokoll skall särskilt för sig tryckas och i
sammanhang härmed, att de sålunda tryckta protokollen skola utgöra en samling,
benämnd Riksdagens protokoll och fördelad i två afdelningar, af hvilka den förra
skall innehålla Första Kammarens protokoll och den sednare Andra Kammarens protokoll;
så fann nu Andra Kammaren, med frånträdande af sitt förut fattade beslut
om tryckning i en följd af båda Kamrarnes protokoll, skäligt antaga enahanda bestämmelser
i afseende å sättet för tryckningen af denna Kammares protokoll, som
Första Kammaren, rörande tryckning af dess protokoll, sålunda meddelat.

JYS 235. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Kammarens tillfälliga Utskotts

(M 5) Utlåtande JYS 3 (i samlingen JYS 26), angående fråga om flyttning af länsresidenset
i Calmar till Oscarshamn samt underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t om
denna frågas utredning och framläggande för nästa Riksdag.

JYS 236. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Kammarens tillfälliga Utskotts

(JV2 5) Utlåtande JYS 4 (i samlingen JYS 27), rörande fråga om en tacksägelseskrifvelse
från Riksdagen till Kapitenen John Ericson i Amerika; och skulle, jemlikt 63
§ 3 mom. Riksdags-ordningen, detta beslut, genom utdrag af protokollet, Första Kammaren
delgifvas.

JYS 237. S. D. Föredrogos ånyo Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och
Memorial, nemligen:

Utlåtande JYS 53, i anledning af väckt förslag om dödsstraffets afskaffande.

Med ogillande af Utskottets hemställan, beslöt Kammaren, att dödsstraffet bör

såsom straffart ur nu gällande strafflag borttagas, samt att Riksdagen till Kongl.

Maj:t aflåter underdånig skrifvelse med anhållan att Kongl, Maj:t täckes till en blifvande
Riksdag framlägga förslag till de ändringar i strafflagen, som i följd af berörda
beslut kunna erfordras.

Utlåtande JYS 54, i anledning af väckt motion om ändring i gällande författningar
rörande utrifning af vattenverk, som genom uppdämning skada jord.

Bifölls.

Memorial JYS 55, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JYS 37.

Lades till handlingarne.

Utlåtande JYS 56, i anledning af väckt motion om förlikningskomitéers inrättande
i hvarje kommun.

Bifölls.

Utlåtande JYS 57, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af vittneseden.

Bifölls.

Prot.-Uldrag den 15“ April 1867.

123

Utlåtande As 58, i anledning af väckt motion om ändring i vissa stadganden
rörande exsekutionsväsendet.

Bifölls.

JYs 238. S. D. Föredrogs och godkändes Stats-Ulskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse M 28, i anledning af väckt förslag om utbyte af stämpelpapper.

Den 15 April

Från Andra Kammaren.

M 239. S. D. Anställdes, jemlikt 05 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget till
generalitetet må i Riks-staten upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat, att från berörda anslag, 77,300 R:dr, skola
afgå de, dels såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören för militärläroverken och
dels till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens expedition, begärda 1,200 R:dr,

och således beviljat det ifrågavarande anslaget till ett belopp af 76,100 R:dr».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad

äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den

omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 25 ja och 151 nej.

Den omröstning .öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .................................................................................... 62 ja och 44 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 25 ja och 151 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 87 ja och 195 nej’

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med nejpropositionens
innehåll.

JVs 240. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet. i dess Memorial As 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen bifaller Kongl. Maj:ts framställning om beviljande
af ordinarie anslagsförhöjning för det högre artilleriläroverkets å Marieberg organiserande
till en krigshögskola, dock med den förändring, att det äskade beloppet nedsättes
till 14,155 R:dr. röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

124 Prof -Utdrag den i5 April 1867.

Vinner nej, har Riksdagen afslagit den i berörda hänseende gjorda nådiga framställning».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 18 ja och 157 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................... 68 ja och 37 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 18 ja och 157 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 86 ja och 194 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

•A2 241. S. D. Anställdes, jemlik t 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats- Utskottet i dess Memorial JV» 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Krigsakademiens anslag, 79,888 R:dr 25 öre, må till 84,100
R:dr förhöjas och under rubrik »Krigsskolan» i Riks-staten upptagas, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat att Krigsakademiens hittills varande anslag,
79,888 R:dr 25 öre, skall, utan någon sådan förhöjning, under rubrik »Krigsskolan»
i Riks-staten upptagas».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad
äfvensom underättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 27 ja och 151 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfart med................................................................................... 80 ja och 27 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 27 ja och 151 nej;

sammanräkningen visar................................................................. 107 ja och 178 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionens innehåll.

JVe 2 42. S. D. Anställdes, jern likt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Kongl Maj:ts nådiga förslag, att det för löneförbättringar vid
indelta arméen nu utgående årliga anslag, 100,000 R:dr, må äfven framgent få tills

> idu re utgå med oförändradt belopp och enligt förut meddelade föreskrifter, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Prot.-Utdrag den 16 April 1867.

125

Vinner nej, har Riksdagen beviljat ifrågavarande anslag endast för år 1868».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................... 76 ja och 30 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 31 ja och 144 nej,

sammanräkningen visar.............................................................. 107 ja och 174 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JM 243. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JM 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen för anskaffning af tidsenliga gevär beviljar ett
extra anslag å 1,500,000 R:dr att från Riksgälds-kontoret utgå med 500,000 R:dr
under år 1867 och med 1,000,000 R:dr under år 1868, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat ett extra anslag
af 1,000,000 R:dr, att med ena hälften under innevarande år samt med andra hälften
under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå; skolande beslutet härom åtföljas af
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, uttryckande den åsigt, att gevärsfabrikationen
företrädesvis bör inom landet verkställas och inhemska fabrikanter för sådant
ändamål inbjudas till täflan om densamma».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne lör den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 67 ja och 110 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................. 90 ja och 19 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 67 ja och 110 nej,

sammanräkningen visar ............................................................... 157 ja och 129 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JM 244. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JM 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

126

Prol.-Vtdrag den 15 April 1867.

»Den som vill, att Riksdagen till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
anvisar för år 1868 ett extra anslog af 66,000 R:dr, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, är berörda anslag bestämdt til! 50,000 R;dr».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................... 74 ja och 34 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller...,...... 31 ja och 144 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 105 ja och 178 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JVJ 245. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JV2 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen beviljar det af Kongl. Maj:t äskade extra anslag,

90,000 R:dr, till Waxholms fästnings försättande i tidsenligt skick, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen ansett sig icke böra den i berörda hänseende gjorda
nådiga framställningen bifalla».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med ................................................................................. 74 ja och 31 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 28 ja och 147 nej,

sammanräkningen visar ............................................................... 102 ja och 178 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

J\i 246. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats Utskottet i dess Memorial J\s 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Deri som vill, att Riksdagen beviljar ett extra anslag af 144,000 R:dr för år
1868 till anskaffande af 12 stycken gjutna jernkanoner af den modell Kongl. Maj:t
efter frågans utredande pröfvar lämplig, röstar ja;

127

Prot.-Uldrag den 15 April 1867.

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen anvisat för år 1868 ett extra anslag af 144,000
R:dr till anskaffande af kanoner af den modell, Kong], Maj:t efter frågans utredande
pröfvar lämplig.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom bär vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 12 ja och 155 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .................................................................................... |4 ja och 94 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 12 ja och 155 nej,

sammanräkningen visar................................................................. 26 ja och 246 nej-,

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JVs 247. S. D Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande, af Stats— Utskottet i dess Memorial JV3 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att den af Kongl. Maj:t begärda förhöjningen, 1,100 R:dr, i lönen
för Sekreteraren hos Öfverslåthallare-embetet för polisärenden må af Riksdagen
beviljas, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat, att berörda löuetillökning beviljas att utgå
endast för den tid nuvarande Sekreteraren i tjensten qvarstår».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad äfvensom
underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den omröstning,
hvarom hör vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning, och utföll omröstning med 4 0 ja och 162 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade
utfahit med .................................................................................... 54 ja ocjj 54 ne^

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 4 0 ja och 162 nej,

sammanräkningen visar .................................................................. 64 ja och 2,,3 nej-.

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JY2 248. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial M 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

128

Prot.-Utdrag den 15 April 1867.

»Den som vill, att för anställande af ytterligare en kronofogde och en häradsskrifvare
inom Skaraborgs lön må beviljas ett löneanslag af 5,100 R:dr, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen ansett sig icke böra det ifrågasatta löneanslaget
bevilja».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad äfvensom
underrättelse från Första Kammaren ingått att voteringssedlarne för den omröstning,
hvarom hör vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning, och utföll omröstningen med 51 ja och 118 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med ................................................................................. 95 ja och 14 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 51 ja och 118 nej,

sammanräkningen visar ............................................. 146 ja och 132 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen faltadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

M 249. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stals-Utskottet i dess Memorial M 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att högsta lönegraden för de vid geologiska undersökningarne
anställda biträden bestämmes till 3,500 R:dr; röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, är högsta aflöningsbeloppet för omförmälda biträden af Riksdagen
faststäldt till 3,000 R:dr».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med............... 59 ja och 50 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 23 ja och 149 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 82 ja och 199 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

M 250. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande, af Stats-Utskottet i dess Memorial M 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition''.

»Den

Prol.-Uldrag den 15 April 1867.

129

»Den som vill, att Riksdagen till skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona för år
1868 anvisar ett extra anslag af 7,000 R:dr, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, bar Riksdagen, för uppehållande under år 1868 af skeppsbyggeriafdelningen
vid berörda institut, anvisat ett extra anslag af 5,000 R:dr».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 77 ja och 97 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................ 48 ja och 58 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 77 ja och 97 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 125 ja och 155 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

M 251. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial M 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af 3,000
R:dr till stipendier för ingeniörselever, som genomgå den för väg- och vattenbyggnadsingeniörerne
bestämda kurs, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, bar Riksdagen förklarat sig icke finna skäl att till den i omförmälda
hänseende gjorda nådiga framställningen lemna bifall».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................... 40 ja och 65 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 18 ja och 154 nej,

sammanräkningen visar.............................................................. 58 ja och 219 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

M 252. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial J\i 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

Bill. till Riksd. Prat. 1867. 9 Sami.

130

Prot.-Uldrag den 15 April 1867

»Den som vill, att Riksdagen för år 1868 anvisar ett extra anslag af 4,000
R:dr till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadskorpsens
medlemmar, röstar ja ;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen för berörda ändamål anvisat ett extra anslag af

2,000 R:dr».

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom hör vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning; och utföll omröstningen med 46 ja och 130 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagua voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu upplöst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................... 51 ja och 53 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 46 ja och 130 nej,

sammanräkningen visar................................................................. 97 ja och 183 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JV° 253. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen till ett nytt länsresidens i Carlstad, att uppföras
i enlighet med den ritning, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, beviljar ett till
högst ''150,000 R:dr bestämdt belopp, och deraf för år 1868 anvisar 50,000 R:dr,
att från Riksgälds-kontoret utgå, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat, att för närvarande icke bevilja det af Kongl.
Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i Carlstad äskade anslag».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................ 73 ja och 32 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 31 ja och 141 nej,

sammanräkningen visar............................................................... ''104 ja och 173 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

Proi.-Uldray den 15 April 1867.

131

JVs 254. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats—Utskottet i dess Memorial JVs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att, på sätt Kong!. Maj:t begärt, vid ordnandet af presterskapets
inkomster i enlighet med Kong). Förordningen den 11 Juli 1862, den uti nu gällande
Riks-stat under rubriken »klecesi-staten» upptagna behagligtids föriäningsspanmål,
som, med tillämpning af gällande författningar, blifvit eller hädanefter skulle varda
till Kronan indragen, må af Kongl. Maj:t få användas till fyllande af den brist, som
inom en eller annan ort kan uppkomma r tillgångarne för presterskapets aflöning,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen förklarat sig icke finna skål att till Kongl. Maj:ls i
omförmälda hänseende gjorda nådiga framställning lemna bifall».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................ 79 ja och 22 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller.......... 30 ja och 141 nej,

sammanräkningen visar ............................................................... 109 ja och 163 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JV2 255. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öf -

ver följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVS 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen såsom lön åt en professor i pedagogik vid Upsala
universitet anvisar ett årligt belopp af 4,500 R:dr, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen icke funnit skäl att för berörda ändamål bevilja något
anslag».

.Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning: och utföll omröstningen med 19 ja och 145 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

132

Prot.-Utdrag den 16 April 1867.

utfallit med.................................................................................... 24 ja och 72 nej,

hvadan, då dertill laggas Andra Kammarens röster, eller............ 19 ja och ''145 nej,

sammanräkningen visar................................................................. 43 ja och 217 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

M 256. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats—Utskottet i dess Memorial JYs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att den af Kongl. Maj:t äskade årliga pension af 750 R:dr åt
Sekreteraren och Ombudsmannen hos Salpeter-komitéen, Kongl. Räntmästaren Herman
Schlytern, skall af Riksdagen beviljas, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen icke funnit skäl bifalla Kongl. Maj:ts i detta hänseende
gjorda nådiga framställning».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................. 85 ja och 24 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 46 ja och 121 nej,

sammanräkningen visar.............................................................. 131 ja och 145 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

257. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial M 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen på Allmänna lndragningsstaten uppför såsom årlig
pension åt f. d. Landshöfdingen Oldewigs enka, Maria Henriette Amalia Oldewig, född
von Rerg, ett belopp af 600 R:dr, att utgå så länge hon i enkestånd sig befinner,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen funnit sig icke böra omförmälda pensionsbelopp bevilja.
»

Prot.-Utdrag den 15 April 1867. 133

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu upplöst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anstånd, hade

utfallit med ................................................................................ 99 ja och 9 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 7 1 ja och ''104 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 170 ja och 113 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JYé 258. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVs 67 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att Riksdagen skall bevilja den af Kong!. Maj:t äskade årliga
pension af 300 R:dr åt f. d. Kommendanten och Direktören vid straffängelset i Warberg,
Majoren G. W. Gyllenbammars enka Sara Lovisa Gyllenhammar, född Hedberg,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension för bemälda enka
af Riksdagen icke blifvit bifallen».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................. 109 ja och 0 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 146 ja och 26 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 255 ja och 26 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JV° 259. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Ranko-Utskottet i dess Memorial JV2 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att i texten å Rankens sedlar skall begagnas benämningen
Sveriges Riksbank, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer i texten å Rankens sedlar att begagnas benämningen Sveriges
Rank.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den

134

Proi.-Utdrag den 15 April 1867.

omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning; och utföll omröstningen med 1 SJ 1 ja och 52 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med ................................................................................. 26 ja och 83 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... \2\ ja och 52 nej,

sammanräkningen visar.............................................................. 147 ja och 135 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattad t i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JSl 260. S. D. Anställdes, jemhkt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Ranko-Utskottet i dess Memorial JV° 24 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som, i enlighet med Utskottets af Andra Kammaren godkända förslag,
vill, att af 1865 års bankovinst en million Riksdaler skall aflemnas till Riksgäldskontoret
för Statens allmänna behof, men att återstoden får af Ranken för dess egna
ändamål användas, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer, i enlighet med Första Kammarens beslut, hela det till
jemna hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst, eller 1,800,000
R:dr, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................ 20 ja och 89 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 91 ja och 88 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 111 ja och 177 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

■M 261. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Banko-Utskottet i dess Memorial JVe 24 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som, i enlighet med Utskottets af Andra Kammaren godkända förslag, vill,
att den del af 1865 års bankovinst, som bestämmes att till Riksgälds-kontoret för Statens
allmänna behof aflemnas, skall från Banken utbetalas under år 1868, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Pr Öl-Utdrag den 15 April 1867.

135

Vinner nej, kommer i enlighet med Första Kammarens beslut berörda vinst att
öfverlemnas till Riksgälds-kontoret inom 1867 års utgång.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom hör vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning; och utföll omröstningen med 107 ja och 68 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................ 26 ja och 83 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 107 ja och 68 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 133 ja och 151 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JVs 262. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Banko-Utskottet i dess Memorial JY2 24 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som, i enlighet med Utskottets, af Andra Kammaren godkända hemställan,
vill, att nu församlade Riksdag icke fattar beslut om användandet af Bankens behållna
vinst för år 1866, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer, i enlighet med Första Kammarens beslut, en summa af

1,500,000 R:dr utaf 1866 års bankovinst att, efter Banko-fullmägtiges bepröfvande,
inom 1868 års utgång öfverlemnas till Riksgälds-kontoret».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................. 26 ja och 82 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 144 ja och 33 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 170 ja och 115 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

136

Prol.-Utdrag den 16 April 1867.

Den 16 April.

Från Första Kammaren.

M 198. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial M 17,
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut angående tullbevillningen, fattade Första
Kammaren här nedan antecknade beslut:

Kaffe.

Den föreslagna voteringspropositionen M 1 godkändes.

Kaffe, brändt.

Utskottets förslag, såvidt det rörde Första Kammaren, bifölls, och i öfrigt lades
punkten till handlingarne.

Kakao.

Utskottets till Första Kammaren gjorda hemställan bifölls, dess till Andra Kammaren
afgifna framställning lades till handlingarne och voteringspropositionen M 2
godkändes.

Metaller, sammansatta.

Med afslag å Utskottets hemställan, vidblef Kammaren sitt förut i frågan fattade
beslut och godkände voteringspropositionen M 3.

Socker, oraffineradt, mörkare än M 18; socker, raffineradt, samt oraffmeradt,

icke mörkare än t 18.

Hvad Utskottet härom föreslagit och hemställt blef, på grund af gjorda anmärkningar,
till Utskottets förnyade behandling återförvisadt.

Tobak.

Voteringspropositionen JV2 5 godkändes.

§ 9. Taxeunderrättelserna.

Kammaren biföll Utskottets hemställan i sednare delen och lade den förra till
handlingarne.

M 199. S. D. Jemlikt förut fattadt beslut, förekom nu Stats-Utskottets i
12:te punkten af Memorialet M 67 gjorda hemställan, att Första Kammaren måtte
fatta beslut öfver Utskottets i 40:de punkten mom. b af Utlåtandet M 36 afgifna
förslag till underdånig skrifvelse rörande Waxbolms fästning; och blef detta förslag
af Första Kammaren afslaget.

M 200. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkandet 16,
angående vilkoren för bränvinstillverkning, fattade Kammaren de beslut, som här nenedan
finnas antecknade:

§ 2-

Kammaren beslöt för sin del: »att bränvinstillverkning, så framt ej högst vigtiga
omständigheter föranleda, dess inställande, må vara tillåten under Januari, Februari,

Prot.-Vfdrag den 16 April 1867.

137

bruari, Mars, April, Oktober, November och December månader; att dessa månader
indelas i ''14 terminer, hvilka taga sin början den 1:ste och 16:de i hvarje månad
klockan 12 på dagen, med de bestämmelser i afseende å sön- eller helgedags inträffande,
som mom. 3, 4 och 5 i § 2 af gällande förordning innehålla; samt att
af dessa terminer tillverkaren må välja hvilken eller hvilka och huru många han
åstundan)

§ *•

Utskottets första hemställan bifölls, men dess sednare förslag afslogs.

§§ 6, 7 och 17.

Utskottets hemställanden och förslag biföllos.

§§18 och 20.

Kammaren afslog Utskottets förslag.

§ 26.

Utskottets första hemställan bifölls med den förändring, att kontrollörsarfvodet
bestämdes att utgå :

för kontrollör med tillsyn å ett bränneri med minst 4 högst 6 R:dr om dagen,
» t» » » » två » » » 6 » 8 » » »

» » » » » tre » » » 8 » 10 » » »

Utskottets sednare hemställan bifölls.

§§ 28 och 30.

Utskottets hemställanden biföllos.

§ 33.

Utskottets hemställan förklarades hafva förfallit till följd af Kammarens beslut i
afseende å §§ 18 och 20.

§3s- . ...

Utskottets hemställan bifölls.

§ "I C, * j

Utskottets förslag förklarades hafva förfallit till följd af Kammarens i afseende
å §§ 18 och 20 fattade beslut.

in)

Utskottets hemställan bifölls.

Utskottets slutliga yttrande.

Lades till handlingarne.

201. S. D. Vid föredragning af särskilda Utskottets för folkskolelärareseminariernas
ombildning Utlåtande M 1, med anledning af väckt motion om folkskolelärareseminariernas
ombildning samt om användande för sådant ändamål af besparingarne
å anslaget till folkskoleväsendet m. m., fattade Kammaren här nedan antecknade
beslut

Bill. till Riksd. Birot. 1867. 9 Samt. J8

.o‘ n.,

10(110

»> no flin

138

Pro t.-Vt drag den 17 April 1867.

Utskottets hemställan öfverst å sidan 4.

Kammaren biföll det förslag, som Herr Ekman i Sin vid dénba punkt ''fogjåtfo
reservation framställt.

Utskottets hemställan öfverst å sidan 5.

Bifölls.

Utskottets hemställande!) å sidan 9.

Afslogos.

Utskottets hemställan öfverst å sidan 10.

Bifölls.

Utskottets nederst å sidan 4 0 ''äfgifha förslag.

Afslogs.

Utskottets hemställanden å sidorna 11 och ’4 2.

Biföllos.

jj.it:

Från Andra Kammaren.

JM 263. S. D. Föredrogs och bifölls Kamrriarens ''tillfälliga Utskotts (JV2 2)

Betänkande JM 5 (i samlingen JM 28), i anledning af motioner angående förändrade
grunder för embets- och tjenstemäns aflöning samt''om ändring i gällande författning
rörande expeditionslösen; skolande, jemlikt 63 § 3 mom.Riksdägs-ordnintjen/ detta beslut,
i hvad det afsåg Betänkandets 4:de och 5:te punkter, geriöm Utdrag af: protokollet
Medkammaren delgifvas.

JM 264. S. D. Föredrogs och bifölls Kammarens tillfälliga Utskotts (JM 4)

Betänkande JM 6 (i samlingen JM 29), i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande
JM I; och skulle, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags-ordnifigen^detta beslut,
genom utdrag af protokollet, Medkammaren delgifvas.

JVZ 265. S. D. Vid nu skedd föredragning'' ^ ''KammardUs'' tillfälliga ‘Utskotts
(M 5) Utlåtande M 5 (i samlingen JM 30), angående utarbetande afl étt?förslag

till lag eller reglemente för bildandet af ''sparbanker inom komftlunerria, blef samma

Utlåtande bifallet.

JM 266. S. D. Föredrogs ånyo Kammarens tillfälliga Utskotts (JM 5) Utlåtande
JVS 6 (i samlingen JM 3 1), angående fråga pbtn"bfvterfiytttfihg dill :,bahkferna af
landtränleriernas kassaförvaltning; och stadnade KarrifnbVen ‘dervid i ‘dbt-''bésflut, att
någon underdånig skrifvelse i detta ämne icke skulle till''5 Körtel. "Mäj:t1 iafMtås.

Den 17 April.

Från Första Kammaren.

yjiWKl IM AWi

JM 202. S. D. Föredrogos Banko-Utskottets nedannämrtda Memoriaier:

JM 20, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets i Memorialet
JM 9 afgifna förslag till ändringar i 5:te artikeln af Banko-reglementet.

Prot.-Utdrag den 17 April 1867.

139

Kammaren biföll Utskottets hemställanden i lista, 2:dra, 3:dje och 4:de punkterna
samt beslöt, med anledning af Utskottets i 5:te punkten gjorda hemställan, att
godkänna hvad Utskottet i 16:dd punkten af Memorialet JM 9 föreslagit.

JVs 2,1,..,.i aplgdping af Karprarnes beslut öfver Banko-Utskottets i Memorialet
JM. 10 afgifva förslag tjjl, änd,ringar i 6:te och 7:de, artiklarne af Banko-reglementet.

Utskottets hemställanden i lista, 2:dra, 3:dje och 6:te punkterna biföllos; den i
4:de punkten till Andra Kammaren gjorda hemställan lades till nandlingarne och den
i 5:te pupktgn föreslagna voteripgspropositionen godkändes.

JM 22, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets förslag i Memorialet
M 11, angående 8:de, samt M 12, angående 9:de och 10:de artiklarne i
Mpnko,reglemente!.

Bifölls.

JM 23, med förslag till ändringar i 2:dra artikeln af Banko-reglementet, angående
Bankens metalliska kassa, m. m.

Bifölls,

JM 203. S. D Föredrogos Konstitutions-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JM 10, angående väckt motion om ändring i Riksdags-ordningens föreskrifter
rörande sättet för omröstningars verkställande hos Kamrarne och Utskotten.

Bifölls.

JMt 11, angående väckta motioner om ändring i 4 och 28 Regeringsformen.

Utskottets förslag antogs att hvila till grundlagsenlig behandling.

JM 12, angående väckta mqtioner om ändring i 26 § Riksdag-ordningen.

Utskottets förslag antogs att hvila till grundlagsenlig behandling.

JM 204. S. I) Föredrogs Lag-Utskotyets Memorial JM 64, i anledning af

Första Kammarens återremiss af Utskottets Utlåtande JM 39, rörande väckt motion
qfn, ändring i gällande lag angående giftopaapnarätt; och blef, med anledning af Utskottets
i Memorialet gjorda hemställan, sistberörda Utlåtande nu till förnyad pröfning
företaget, hvarvid Kammaren afslog allt hvad Utskottet deri föreslagit och hemställt.

JM 205. S. I). Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtande och Me morialer

JM 68, i anledning af väckt motion om beviljande af ett lån å 150,000 R:dr
till Wallåkra stenkolsaktiebolag.

Bifölls.

JM 70, i anledning af återremiss å Stats-Ufskottets Utlåtande JM 25, i fråga
om eftergift af Kronans rätt till danaarf.

Lades till haqdlingarqp.

JM 71, i anledning af återremiss å Stats-Utskottets Utlåtande JM 29, angående
f. d. Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för Telegrafverket,

Bifölls.

140

Fi ol -Utdrag den 17 April 1867.

-Jniiq >!.:* ,!>o m!,:- i nMmalli^nmd .............. iiolid noiMnme/l

IN. odla'',-,,........... . no t,! mm om. >Ii!''1,ni. !■■''>:■(! .mb-od :,;h.

Från Andra Kammaren.

JVs 267. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial JVs 17,
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut angående t u 11 be v i 11 n i n ge n, fattade Kammaren
följande beslut nemligen:

Artikeln kaffe.

Med ogillande af Utskottets hemställan, vidblef Kammaren sitt förut fattade beslut
och godkände voteringspropositionen JVs 1.

Artikeln kaffe, brändt.

Denna punkt återförvisades, med anmodan till Utskottet att afgifva förslag å de
voteringspropositioner, som påkallades af Kamrarnes i denna fråga meddelade olika
beslut.

Kakao.

Kammaren, som afslog Utskottets till Andra Kammaren gjorda hemställan, godkände
voteringspropositionen JVS 2.

Metaller, sammansatta.

Den af Utskottet föreslagna voteringspropositionen JVS 3 godkändes.

Socker, oraffineradt, mörkare än JVs 18.

Med vidblifvande af sitt förut fattade beslut, godkände Kammaren den föreslagna
voteringspropositionen JVs 4.

Socker, raffineradt samt oraffineradt, icke mörkare än JVS 18.

Hvad Utskottet rörande denna artikel hemställt blef, med anledning af förekomna
anmärkningar, till förnyad handläggning återförvisadt.

Tobak.

Med ogillande af Utskottets till Andra Kammaren gjorda hemställan, godkände
Kammaren voteringspropositionen JVs 5.

§ 9. Taxeunderrättelserna.

Utskottets hemställan återförvisades.

JVs 268. S. D. Föredrogos nedannämnda, af Banko-Utskottet afgifna Memorial
:

JVs 20, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets i Memorialet
JVs 9 afgifna förslag till ändringar i 5:te artikeln af Banko-reglementet.

Utskottets hemställan i andra punkten bifölls; och lade Kammaren Utskottets
hemställanden i öfriga punkter till handliugarne.

JVS 21, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets, i Memorial
JVS 10 afgifna förslag till ändringar i 6:te och 7:de artiklarne af Banko-reglementet.

Med vidhållande af det beslut Kammaren fattat i den fråga, hvarom Memorialets
4:de punkt handlar, samt med godkännande af den i örte punkten föreslagna
voteringsproposition, lade Kammaren öfriga punkterna till handlingarne.

Prot.-Utdrag den 17 April 18671

141

JM 22, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets förslag i Memorialet
JV5 11, angående åttonde, samt JM 12, angående nionde och tionde artik—
lame i Banko-reglementet. .fn!*od ''»!•?!!; 0& :i:*i

Begge punkterna i detta Memorial lades till handlingarne; och
JM 23, med förslag till ändringar i 2:dra artikeln af Banko-reglementet, angående
Bankens metalliska kassa, m. m.

Allt hvad Utskottet i detta Memorial hemställt och föreslagit blef af Kammaren
bifallet; och lades Utskottets sista yttrande sidan 19 till handlingarne.

JM 269. S. D. Föredrogs ånyo Bevillnings-Utskottets Betänkande JM 4 6,
angående Vilkoren för bränviastillverkning; och blefvo dervid följande beslut af Kammaren
fattade: ‘»bcnbsJa .m .ni lai>

§ 2 (Betänkandets 2:dra sida).

Andra Kammaren beslöt, för sin del, »att bränvinstillverkning; så framt ej högst
vigtiga omständigheter föranleda dess inställande, må vara tillåten under Januari, Februari,
Mars, April, Oktober, November och1 December månader; att dessa månader
indelas i 14 terminer, hvilka taga sin början-den !:ste och I6:de i- hvarje månad
klockan 12 på dagen, med de bestämmelser i afseende å sön- och helgedags^inträffande,
som mom. 3, 4 och 5 i § 2 af gällande förordning innehålla; samt att
af dessa terminer tillverkaren må välja hvilken eller hvilka och huru många han

l*''Wtä nelliiJ gm‘ni

åstundan)

§ 4 (Betänkandets 3:dje sida).

Utskottets förra hemställan bifölls, hvaremot dess sednare förslag afslogs af
Kammaren, som förklarade, alt det nuvarande stadgandet om ett högsta tillverknings—
belopp borde bibehållas.

§§ 6 och 7.

Utskottets tillstyrkanden och förslag biföllos.

g 4 7 di b. JiUuii.-M;.. !>'')''!! j; Vf, . v !-/, ■■lin-j. iulj.f ''

Utskottets förra förslag bifölls; men dess sednare1 hemställan afslogs1 af Kammaren,
som för sin del beslöt, att!1 nu stadgade bräövinstillverkningsafgift, eller 60
öre för kannan, skall fortfarande bibehållas.

§§ 18 och 20.

Utskottets hemställan afslogs af Kammaren, som förklarade, att nuvarande stadganden
skola fortfarande gälla. ihq/t 81 IM O

§§ 26, 28 och 30.

Utskottets hemställanden och förslag biföllos!

§ 33.|tj''! ''>*fno; :■>:■■■■ •• f; i;;j .. Iu/ aO^oloiö''-! ,ff >. .Mot W.

Till följd af Kammarens rörande §§ 18 och. 20 fattade beslut förklarades Utskottets
hemställan hafva förfallit. , .v nit? a-o- ■ ■

§ 38''

Utskottets hemställan bifölls.

142

Prot.-llldray flen 18 April 1867.

§ 41.

Utskottfets förslag: ansågs- hafva;, förfallit!;genom Kammarens. i afseende å §§ !,§,
och 20 fattade beslut.

§ 49. . , ^rr.gmUw,, Ili; !,„,,!« ,u,b ■ m,

Utskottets hemställan bifölls, och dess slutlig» yttrande lades ti,lj, handlingarne.

JM 270. S. D. Föredrogs och bifölls Riksdagens^ KänsIMepuleradps, Memorial,
JM'' 5y angående textning och utskrifning-aUidkisdagsbeski tet.

JM 271. S. D; Vid föredragning af särskilda Utskottets för folksRplelararese
ni i n ar i e r n a s ombildning Utlåtande JM 1j, med anledning af väckt motion, ona fol k —
skoleltiraireseminariernasi ombildning samt om ainvändande för såcjopt ändamål pf besparingarne
å anslaget till folkskoleväsendet m. m., stadnade Kammaren i, följande
beslut: •it;-''.- •!:.ri;I;

Utskottets hemställan å sidan 4.

Med afslag å Utskottets hemställan, biföll Kammaren det förslag, som Herr G.
Ekman i sin vid denna punkt afgifn»; reservation framställt,

Utskottets, hemställan å, sidan 5.

Bifölls.

Utskottets hemställan; å sidan 9. In v ; ,

Begge punkterna afslogos, t lovlli; .".mbsrio!

Utskottets hemställan öfverst å sidan 10.

Bifölls.

Utskottets hemställan nederst å sidan 10.

Afslogs. ;, ;i)i r.

Utskottets hemställanden å sidorna 11 och 12.

Biföllos.

JM 272. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Andra Kaernjiarens tillfälliga Utskotts
[JM 1) Utlåtande JM 7 (i samlingen JM 32), med anledning af Herr P, Anderssons
motion JM 227, om upphäfvande af hvad Kong), Stadgan angående folkundervisningen
i Riket af den 18 Juni 1842 i dess 3 § föreskrifyer rörande anskaffande
och underhåll af skollokaler.

bni;

Den 18 April.

,()(: jk

Från Fänta Kammaren.

JM 206. S. D. Företogos val af två Revisorer jemte två Suppleanter, för
granskning af Wisby lånekontors förvaltning och räkenskaper för år 1866; och befunnos
efter valförrättningarnes slut hafva blifvit utsedde till

.cdkfiid nedi

Pr dt.‘■Utdra g den i 8 Aptit 1867.

143

■ K nr-bia ohnnillv - ioJJo/Un

Revisorer:

Kapitenen J. O. Nycander, niilhiramm!

Handlanden J. Lindgren.

Suppleanter:

''Apothékafön C. i. uMarelius, u.ui&mn: 0 Njhhua >■ k» t T i mnjiii.i

Händlafiden 41 T. Lundin. *;•<) M-i!- j|(t ; i )ii;

M 207. S. '' D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande J15 .69, i i
anledning af vackt motion om beviljande af anslag för inlösen af aktierna i det bolag,
som verkställt omläggning af allmänna landsvägen genom Wedens och Bollebygds
härader af Elfsborgs län.

M 208. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens nedannämnda proto kollsutdrag: JVe

224, med dfelgifvaride af Kammarens ibeslut öfver dess < tillfälligat£Jtskotts

Utlåtande *42 24, > Hänledning af Väckta motioner om ^utsträckning iäf kronolänsmän -

nens fribrefsrätt; och

M 236, med delgifvande af Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts

Utlåtande Al !27, rörande fråga om en tacksägelseskrifvelse ifrån Riksdagen till. Kapi—
tenen ‘John Ericson i Amerika p • t t

antog Första Kammären de beslut, Andra Kammaren i företrä mnda frågorKfattat.

1 W.j J «SiflKlllu. ?mr..;nir : ..•! oym, o . ''i .(] y 071 W.

''''Från Andra Rammaten.

is.-i:J«nBoih| ''■ el Diana KiiabBa .■ minör no! fodernät ino ;03S $f.. oorloin iJort

JV& 273. S. D. rFör den revision : af lånekontorets.,i, Wisby förvaltning och

fäkenskaper Under år 4866, ''hvilken den 1 nästkommandeJuni i lager sin, början,
valde Andra Kammaren till <

-n t i/«> iöi

mm. /1 n ■ : 2 :.)}*.?, : liitioinJ in,/Si

Revisorer:

..........'' ■ /lits >”0! b iy,

"KåpitehennJ. .,0. Nycander, iqm; tii,ijern i,i:jr .cninhohn: i bo tf.
Arrendatorn G. Kolmodin, mehn Ull ;,(i,>ib :ii.t snubbo li n ,!0> 1 in yR''B

Suppleanter:

Handlanden J. T. Lundini i ?^V&by,

Apothekaren C. J. Marelius.

Om hvilka val underrättelse, geftöm ''utdrag aLprotokollet, skulle meddelas.

M 274. S. D. itBörjadés föredragningen af.tAndra Kammarensijtillfälliga Utskotts
\M 1) Utlåtande JV2 8 (i samlingen JVJ >33), med anledning, af Herr P. Silje—
ströms motion angående folkundervisningen.

144

Prot.-Utdrag den 23 och 24 April 1867.

Utskottets yttrande sidan 3.

Bifölls.

Utskottets hemställan sidon 5.

Med afslag å denna hemställan, beslöt för sin del Kammaren, att Riksdagen
skall hos Kong!. Maj:t göra underdånig framställning om sådan förändring i de rörande
undervisningen vid elementarläroverken nu gällande föreskrifter, att undervisningen
i Tyska språket framskjutes till elementarläroverkets) 3:dje klass, i Latin till
den 5:te och i Grekiska till den 6:te klassen; skolande, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags—ordningen,
detta beslut, genom utdrag af protokollet, Medkammaren delgifvas.

M 275. S. D. Vid fortsatt föredragning af Andra Kammarens tillfälliga Utskotts
.M i) Utlåtande M 8 (i samlingen M 33), med anledning af Herr P, Siljeströms
motion angående folkundervisningen, blef den hemställan, som finnes upptagen
främst å Utlåtandets 6:te sida, afslagen af Kammaren, som beslöt att någon sådan
skrifvelse, som Utskottet här föreslagit, icke skulle till Kongh: Maj:t aflåtas; och förklarade
Kammaren, i fråga om Utskottets sist å samma sida framställda förslag, att
motionen i derma défojcke borde till någon åtgärd föranleda.

M 276. S. D. Föredrogs ånyo Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (JVs 1)
Utlåtande JK 9 (i samling^J^,,3A),iy^^n]edni,ng.''af en utaf Herr P. Siljeström
väckt motion [JVs 280) om rättighet för lärare vid sådana enskilda läroanstalter,
som äro jemförliga1/med fullständiga eller femklassiga elementarläroverk, att åtnjuta
tur- och tjensteårsberäkning samt om maturitetsexamens afläggande vid enskilda
läroverk.

Hvad Utskottet i detta Utlåtande tillstyrkt blef af Kammaren afslaget.

jyz 277. S. D. Föredrogs ånyo och återförvisades Lag-Utskottets Utlåtande
M 63, i anledning af väckt motion angående afkortning K kronoräkenskapen af vissa
slag af böter, när tillgång till deras gäldande saknas; ) *>>! U in-m , "■ • 4

IM 209. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse JV2 34, i anledning al väckt motion om befrielse från
infartspenningar för vissa fartyg. sömn).-iml ouimiivm, uoitou

<1 (''■ Ml) l!

Den 23 April.

Från Andra Kammaren.

.(!

Den 24 April, rmj t t usbuc-ib

Från Första Kammaren.

M 210.

Prot.-Utdrag den 24 April 1867.

145

Al 210. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

Al 29, angående Bihangel till Riksdagens protokoll;

Al 30, angående upphäfvande af stadgandet om hembjudande af till skatte
försålda hospitalshemman, då desamma säljas utom börd;

Al 31, angående tillägg i stadgan för Rikets allmänna elementarläroverk; och

Al 32, angående befrielse för skeppare å inrikes gående fartyg och båtar att
lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten.

Al 211. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till följande
paragrafer i riksdagsbeslutet, nemligen:

§ 1. Ingressen;

§ 2, angående åtgärder för behöfvandes undsättning i missväxtår;

§ 3, angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter;

§ 4, angående verkstäidt val af Justitie-ombudsman och hans suppleant samt
komiterade till tryckfrihetens vård.

§ 5, om antagande af en lag angående efterbildning af konstverk; och

§ 6, angående upphörande af grundräntas utgörande för valk- och stampverk.

Från Andra Kammaren.

Al 278. S. D. Föredrogos och godkändes följande af Riksdagens Kansli af gifna

förslag till Riksdagens underdåniga skrivelser, nemligen:

Al 29, angående Bihanget till Riksdagens protokoll;

Al 30, angående upphäfvande af stadgandet om hembjudande af till skatte försålda
hospitalshemman, då desamma säljas utom börd;

Al 31, om tillägg i stadgan för Rikets allmänna elementarläroverk; och

Al 32, angående befrielse för skeppare å inrikes gående fartyg och båtar att
lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten.

Al 279. S. D. Föredrogs och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelse J\1 34, i anledning af vackt motion om befrielse från
infartspenningar för vissa fartyg.

Al 280. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till in gress

och §§ i riksdagsbeslutet, nemligen:

As \, angående ingressen;

Al 2, angående åtgärder för behöfvandes undsättning i missväxtår;

Al 3, angående verkställd omröstning öfver Högsta Domstolens ledamöter;

Al 4, angående verkstäidt val af Justitie-ombudsman och hans suppleant samt
komiterade till tryckfiihetens vård;

Al 5, om antagande af en lag angående efterbildning af konstverk; och

Al 6, angående upphörande af grundräntas utgörande för valk- och stampverk.

Bih. till Riksd. Prål. 1867. 9 Sami■ 19

146

Prat.-Utdrag den 24, 25 och 26 April 1867.

Och 25 April.

Från Första Kammaren.

JV& i 12. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial JVs 78,
i anledning af återförvisning utaf eu punkt i Utskottets Utlåtande JV2 43, innefattande
förslag till de afdelningar i Riksgalds-kontorets reglemente, som angå styrelsen
öfver nämnda verk rn. m.

Från Andra Kammaren.

JVs 28 1. S, D. Föredrogs och lades till handlingarne Stats-Utskottets Memorial
JVs 78, i anledning af återförvisning utaf en punkt i Utskottets Utlåtande
JVs 43, innefattande förslag till de afdelningar i Riksgalds-kontorets reglemente, som
angå styrelsen öfver nämnda verk m. m.

Ren 24, 25 och 26 April.

Från Första Kammaren.

JVs 213. SS. DD. Vid föredragningen af Särskilda Utskottets för frågor rörande
försvarsverkets ordnande Utlåtande JVs 2, med anledning af väckta motioner rörande
landtförsvarets ombildning och dertill hörande frågor m. m., fattades beslut, på sätt
bär nedan omförmäles.

lista punkten.

Bifölls.

2:dra punkten.

Bifölls.

3:dje punkten.

Med alslag af hvad Utskottet i denna punkt hemställt, beslöt Kammaren för
sin del, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kong!.
Maj:t täcktes låta utreda och vid blifvande nådigt förslag till arméens organisation
taga i öfvervägande, om och i hvad mån en lättnad i det på rote- och rusthållare
hyllande besvär må af rätt och billighet påkallas såsom ersättning för den väsendtliga
utsträckning af allmänna värnepligten, som för ett fullständigt ordnande af Rikets
försvarsväsende utan tvifvel lärer finnas nödig.

4:de och 7:de punkterna.

Ansågos hafva, med anledning af Kammarens beslut under tredje punkten, förfallit.

5:te och 6:te punkterna.

Afslogos.

Pr Öl-Utdrag den 24, 25 och 26 April 1867.

147

8:de punkten.

Bifölls.

9:de punkten.

Mom. a bifölls på det sätt, att momentet skulle erhålla denna lydelse: »att hvarje
Svensk man från och med året näst efter det han fyllt tjugu år till och med det
år, då han uppnår femtio års ålder, är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar,
samt att, utan rätt till friköp eller lega, underkasta sig den derför erforderliga öfning.»

Mom. b och c biföl los.

I0.de

Mom. a. Bifölls.

Mom. b och c. Biföllos med den redaktionsförändring, som blefve en följd af
Kammarens beslut i afseende på momentet a i 9:de punkten

Mom d. Bifölls, dock med uteslutande af följande ord i momentet: »samt ej
heller må utan Riksdagens hörande utom de förenade Rikenas gränser användas.»

Mom e. Bifölls.

11 :te — 16:de punkterna.

Biföllos.

17:de punkten.

Afslogs.

18;de punkten.

Bifölls.

19:de och 20:de punkterna.

Biföllos.

2lista punkten.

Bifölls med den förändring, att orden »Svensk-Norsk» ur denna punkt uteslötos.

22:dra punkten.

Godkändes på det sätt, att punkten skulle erhålla denna lydelse: »att Riksdagen
hos Kong). Maj:t måtte : underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter pröfning
af de grunder till arméens organisation, hvilka i detta Utlåtande blifvit anförda, behagade
låta uppgöra och framlägga för Riksdagen fullständigt förslag till försvarsverkets
ordnande.»

Från Andra Kammaren.

JW 282. SS. DD. Vid föredragning af det Utlåtande, som under JWS 2 afgifvits
af Särskilda Utskottet för någor rörande försvarsverkets ordnande, fattade Kammaren
här nedan antecknade beslut:

lista punkten.

Bifölls.

2:dra punkten.

Afslogs.

148

Prol.-Vtdrag den 26 April 1867.

3:dje till och med ''I l:le punkterna.

Återförvisades.

12:le till och med 16:de punkterna.

Bi föl los.

17:de punkten.

Återförvisades.

18:de punkten.

Bifölls.

19de punkten,

Återförvisades.

20:de och 21:sta punkterna.

Biföllos; och

22;dra punkten.

Återförvisades.

Deii 26 April.

Från Första Kammaren.

M 214. S. D. Upplöstes och godköndes Stats-Utskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse till Fullrnögtige i Riksgälds- kontoret, i anledning af verkställd granskning
af nämnda Kontors förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af sistlidna
riksdag.

JYs 2 15. S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande M 65, i anledning
af vackt motion om vissa stadganden till ordnande af jordegares och arrendators
ömsesidiga rättsförhållanden.

Utlåtandet bifölls med undantag af Utskottets å sid. 7 förekommande hemställan
»att Riksdagen ville etc. — — hemvist häfver», hvilken afslogs.

JVs 216. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Lag-Utskottets Utlåtande JY$ 66,

i anledning af väckt motion om upphäfvande af frälsemäns forum privilegiatum.

M 2 17. S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande M 67, i anledning
af väckta motioner, åsyftande ändringar i Kong]. Förordningarne flen 21 Mars 1862
om

Utlåtandet bifölls med undantag af Utskottets å sidan 13 förekommande hemställan,
att Riksdagen skulle »för sin del besluta — — likväl undantagne», hvilken
hemställan afslogs.

JVs 218. S. D. Föredrogos ånyo utdrag af protokollet, hållet hos Andra Kammaren
den 16 i denna månad, N:ris 263 och 264, med delgifvande af Kammarens
beslut i afseende å dels dess Tillfälliga Utskotts Betänkande J\° 28, i anledning af
motioner angående förändrade grunder för ernbets- och tjenslemäns aflöning, samt om

Prot.-Uldrag dm 26 April 1867.

149

ändring i gällande författning rörande expeditionslösen; dels ock dess Tillfälliga Utskotts
Betänkande JVS 29, i anledning af återremiss af Utskottets Betänkande JVS 7,
och afslog Första Kammaren samma beslut, för så vidt de utgjorde föremål för denna
Kammares behandling.

JVS 219. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet en af Herr Weern, C. F., väckt
motion JVS 81, angående bestämmande af vilkoren för lyftande af det statsbidrag,
som blifvit anvisadt för åstadkommande medelst kana! och slussar af en förening
emellan sjöarne Westra och Ostra Silen.

JVS 220. S. D. Hänvisades till Stats-Utskottet af Grefve Hamilton, Henning,

och Herr Bredberg afgifna yttranden rörande Biksgälds-koniorets ställning från Mars
månad år 1867 och statsregleringen för år 1868 i sin helhet.

Från Andra Kammaren.

JVS 283. S. D. Föredrogs ånyo Stats—Utskottets Utlåtande JVS 66, i anledning
af Bikets Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse, angående gransk ning

af Statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1864.

Hvad Utskottet i de 12 första §§:na af detta Utlåtande hemställt och föreslagit
bifölls, och lädes yttrandet i 13:de §:n till handlingarne.

JVS 284. S. D. Föredrogos och biföllos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtan den

och Memorial:

Jfö 59, i anledning af väckta motioner dels af Herr L. J. Hjerta om vidare
utsträckning af civiläktenskapet och dels af Herr A. W. Uhr om ändring af de lagrum,
som för underlåtenhet att begagna dop eller nattvard stadga påföljder i verldsligt
afseende;

JVS 60, i anledning af väckt motion om upphäfvande af sista punkten i 2 § af
15 Kap. Rättegångs-balken;

JVS 61, i anledning af väckt förslag, att i fråga om förlust af medborgerligt
förtroende nya Strafflagen måtte vinna tillämpning å dem, som, innan samma lag
gällande blef, dömts för vanfrejdande brott; och

JVS 62, med förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid
förehafvande af Utskottets Utlåtande JVS 40, i anledning af väckt motion om upphäfvande
af förbudet emot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid
då allmän gudstjenst hålles.

JVs 285. S. D. Föredrogs Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (JVS 5) Utlåtande
JVS 7 (i samlingen »AS 35), rörande fråga om åtgärders vidtagande för motverkande
af utvandringen till Amerika.

Utskottets hemställan afslogs; hvaremot samma Utskotts Utlåtande JVS 8 (i samlingen
JVS 36), angående arbetslöse landtmäteritjenstemäns användande till särskilda
göromål, bifölls.

150

Prat ■ Utdrag den 27 April 1867.

JVs 286. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts
[JVs 6) Utlåtande JVs 5 (i samlingen JVs 37), i anledning af en utaf Herr
Matts Pehrsson vackt motion, angående granskning och omarbetande af nu gällande
seglationsordning.

JVs 287. S. I). Föredrogs ånyo och godkändes Konstitutions-Utskottets Utlå tande

JVS 10, angående väckt motion om ändring i Riksdags-ordningens föreskrifter
rörande sättet för omröstningars verkställande hos Kamrarne och Utskotten.

Den 27 April.

Från Första Kammaren.

JVS 221. S. D. Vid föredragningen af Stats-Utskottets Utlåtande JVS 75, i

anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående anslag till ombyggnad och

reparation af de Kong!, bofstallen å Blasieholmen och vid Röda Bodarne, blef, med
bifall till berörda nådiga Proposition i afseende å stallet vid Röda Bodarne, till dess
ombyggnad och reparation anvisadt ett anslag af 1 1,500 R:dr, och således Utskottets
tillstyrkande i detta hänseende afslaget, hvaremot hvad Utskottet i öfrigt hemställt
af Kammaren bifölls.

JVs 222. S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorialer:

JVs 72, i anledning af väckta motioner angående skjutsningsbesvärels ordnande
m. m.

Mom. a. Afslogs.

Mom. b. Bifölls.

JVs 73, i anledning af väckt motion om utbetalning förskottsvis af statens tjen—
stemäns löner samt indragning till Statsverket af utarrenderade militieboställen.

Bifölls.

JVs 74, i anledning af väckt motion om nedsättning i tjenstemäns löner, indragning
af öfverflödiga embetsverk m. m.

Bifölls.

JVs 76, i anledning af väckta motioner angående kronobrefbärings-skyldighetens
skiljande från jordbruket och öfvertagande af staten.

Afslogs.

JVs 77, med förslag till voteriogspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut, rörande 50:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande JVs 36 och 3:dje
punkten i Utlåtandet JVs 39.

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

JVS 79, oro anvisande af de i Regeringsformens 63 § föreskrifva kreditiv—
summor.

Godkändes.

Pro t.-Uldro fl deri 27 April 1867.

151

JM 80. med förslag till voteringsproposition, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i fråga om ersättning till Herr Henrik Hansson för resekostnad till och

från riksdagen i sistlidne Januari månad.

Voteringspropositionen godkändes.

JM 81, med förslag till voteringsproposition, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i fråga om anslag för myrutdikningar och vattenaftappningar i de norra

länen.

Voteringspropositionen godkändes.

JM 82, med förslag till voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i frågor rörande anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader.

Voteringspropositionen l:o godkändes, hvaremot Kammaren, med ogillande af voteringspropositionerna
2:o och 3:o, för sin del antog följande voteringsproposition:

»Den, som bifaller Kong!. Maj:ts af Första Kammaren gillade nådiga framställning,
att åt Kongl. Maj:t må ölverlemnas att af byggnadsanslaget använda hvad som

erfordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af
stambanorna inom de trakter, der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar
blifvit framställda, eller Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar
anställa, — äfvensom att de kontrollundersökningar, som Kongl. Maj:t anser böra
verkställas med afseende å redan utförda undersökningar om jern vägsanläggningar,
som äro afsedda att antingen omedelbart sluta sig till Statens stambanor eller genom
andra färdiga bibanor med dem förenas, må af byggnadsanslaget bekostas, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, bar Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts uti ifrågavarande hänseende
gjorda framställning.»

JM 223. S. D. Föredrogos ånyo Bevillnings—Utskottets

Memorial JM 18, i anledning af återremiss i viss del af Bevillnings-Utskottets
Betänkande JM 11, angående allmänna bevillningen,

Lades till handlingarne.

Utlåtande JM 19, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å Bevillnings-Utskottets
Betänkande JM 16, angående vilkoren för bränvinstillverkning.

§ 17. Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

§ 26. Med frånträdande af sitt i ämnet förut fattade beslut, biföll Kammaren

Utskottets förslag.

JM 224. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse, JM 33, angående afgifvande till Riksdagen af en aflöningsstat
och årlig förslagsberäkning öfver de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrafik
och förvaltning äro förenade; äfvensom

Bevillnings-Utskottets förslag JM 35, angående vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller distillerade spirituösa drycker; och

JM 36, angående stämpelpappersafgiften ; samt

152

Prot.-Uldrag den 27 April 1807.

Lag-Utskottets förslag 32 38, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om förändrad lydelse af ''10 § i Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående
den allmänna beväringen.

32 225. S. D Föredrogs ånyo utdrag af protokollet, hållet hos Riksdagens
Andra Kammare den 18 i denna månad, 32 274, med delgifvande af Kammarens
beslut vid föredragningen af Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande 32 33, med
anledning af Herr P. Siljeströms motion angående folkundervisningen, genom hvilket
beslut Kammaren, med afslag af Utskottets hemställan å sidan 5, för sin del beslutat,
alt Riksdagen skall hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om sådan
förändring i de rörande undervisningen vid elementarläroverken nu gällande föreskrifter,
att undervisningen i Tyska språket framskjutes till elementarläroverkets 3:dje
klass, i Latin till den 5:te och i Grekiska till den 6:te klassen; och afslog Första
Kammaren ifrågavarande af Andra Kammaren fattade beslut.

32 226. S. D Hänvisades till Stats-Utskottet ett af Grefve Hamilton, Henning,
afgifvet yttrande rörande Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter från den
1 Mars 1867 till den 31 December 1868, jemte tre dervid fogade tabeller.

Från Andra Kammaren.

33 288. S. D. Föredrogos Konstitutions-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

32 11, angående väckta motioner om ändring i 4 och 28 §§ Regeringsformen.

Återförvisades; och

32 12, angående väckta motioner om ändring i 26 § Riksdags-ordningen.

Utskottets förslag antogs att hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

32 289. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Lag-Utskottets Memorial
32 64, i anledning af Första Kammarens återremiss af Utskottets Utlåtande
32 39, rörande väckt motion om ändring i gällande lag angående giftomannarätt.

32 290. S. D, Föredrogos och biföilos Stats—Utskottets Utlåtanden:

32 68, i anledning af väckt motion om beviljande af ett lån å 150,000 R:dr
till Wallåkra stenkolsaktiebolag; och

32 69, i anledning af väckt motion om beviljande af anslag för inlösen af
aktierna i det bolag, som verkställt omläggning af allmänna landsvägen genom Wedens
och Bollebygds härader af Elfsborgs län.

32 291. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts

(32 5) Utlåtande 32 9 (i samlingen 32 38), i fråga om åtskilliga förändringar i

anordningen af trafiken å Statens jernvägsstambanor, blef samma Utlåtande afslaget.

32 292. S. D. Föredrogs och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

skrifvelse till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret (32 37), i anledning af verkställd
granskning af nämnda kontors förvaltning under den tid, som förflutit sedan
början af sistlidne riksdag.

32 293.

Prot.-Uldrag den 29 Apt it 1867.

153

JVS 293. S. D. Föredrogos följande, af Stats-Utskottet afgifna Utlåtanden och
Memorial, nemligen:

Memorial JVS 70, i anledning af återremiss å Utlåtandet JVS 25, i fråga om
eftergift af Kronans rätt till danaarf.

Kammaren biföll hvad Utskottet i 3:dje punkten af förenämnda Utlåtande JVS 25
hemställt.

Memorial JVS 71, i anledning af återremiss å Utlåtandet JVt 29, angående f. d.
Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för Telegrafverket.

Bifölls; och

Utlåtande JVs 72, i anledning af väckta motioner, angående skjutsningsbesvärets
ordnande m. m.

Begge momenten i detta Utlåtande biföllos.

JVS 294. S. I). Föredrogs Första Kammarens tillfälliga Utskotts, genom protokollsutdrag,
JVS 195, denna Kammare delgifna Betänkande JVS 12, i anledning af
väckt förslag om landtränterimedlens förräntande och tillhandahållande för allmänna
rörelsen.

1 öfverensstämmelse med hvad i en likartad, inom Andra Kammaren väckt
fråga förut beslutits, fann Kammaren sig icke kunna antaga det beslut, som i detta
ämne blifvit af Första Kammaren fattadt,

JVS 295. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Första Kammarens tillfälliga Utskotts,
genom protokollsutdrag, JVS 196, denna Kammare delgifna, Betänkande JVS 13,
i anledning af väckt motion om upprättande af en fullständig tablå öfver Statsverkets
ställning.

JVS 296. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JVS 65, i anledning af väckt motion om vissa stadganden till ordnande af jord—
egares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden.

Den del af Utlåtandet, hvarigenom Utskottet (sid. 9 och 10) medelst yttrande
öfver femte punkten i Herr P. von Möllers motion, blef till Utskottet återförvisad;
men Utskottets öfriga hemställanden biföllos; och

JVS 66, i anledning af väckt motion om upphörande af frälsemäns forum privilegium.

Bifölls.

Den 29 April.

Från Första Kammaren.

JVS 227. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial JVS 83, med
förslag till nya instruktioner för Riksdagens Revisorer af Stats- och Riksgäldsverkens
förvaltning och räkenskaper.

Bill. till Biksd. Prof. 1867. 9 Sami.

154

Prot.-Utdrag den 29 April 1867.

M 228. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial M 25, i anledning
af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets Betänkande M 19, med förslag
till reglering af Bankens låne- och kreditivrörelse, fattade Kammaren följande beslut:

Usta punkten.

Lades till handlingarne.

2:dra punkten.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

3:dje punkten.

Kammaren vidblef sitt förut i frågan fattade beslut och lade Utskottets hemställan
till handlingarne.

4:de punkten.

Voteringspropositionen godkändes.

5:te punkten.

Lades till handlingarne.

M 229. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets Memorialer:

M 26, med förslag till instruktion för Riksdagens Revisorer af Riksbanken;

M 27, med förslag till instruktion för Riksdagens Revisorer öfver Diskont kontoret

i Stockholm samt lånekontoren i orterna;

M 28, med förslag till ansvarighetslag för Riksdagens Fullmägtige i Ban ken

; och

M 29, med förslag till ansvarighetslag för de af Riksdagen förordnade styrelseledamöter
för lånekontoren i orterna.

M 230. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtande och Memorial: IM

70, i anledning af väckt motion om rätt för delar af en kommun att, i

afseende på såväl fattigvård som skolvård, bilda särskilda kretsar för sig, samt om
bidrag af landstingsmedel till uppförande af arbetshus.

Bifölls.

M 72, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande M 63, angående

väckt förslag om afkortning i kronoräkenskaperna af vissa slag af böter, när tillgång
till deras gäldande saknas.

Lades till handlingarne.

Från Andra Kammaren.

M 297. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Memorial:

M 77, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut rörande 50:de punkten i Stats-Utskottets Utlåtande M 36 och tredje
punkten i Utlåtandet M 39.

Begge voteringspropositionerna godkändes.

Prot.-Uidrag den 29 April 1867.

155

JM 80, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i fråga om ersättning till Herr Henrik Hansson för resekostnad till och från
riksdagen i sistlidne Januari månad.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

JM 81, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i fråga om anslag för myrutdikningar och vattenaftappningar i de norra länen.

Voteringspropositionen godkändes.

JM 82, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut i frågor rörande anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader.

Den å sidan 8 (under Do) föreslagna voteringspropositionen godkändes, hvaremot
Kammaren, med ogillande af de tvänne voteringspropositioner, som (under 2:o och
3:o) finnas upptagna å 9:de sidan, för sin del antog en så lydande voteringsproposition
:

»Den, som bifaller Kong!. Maj:ts af Första Kammaren gillade nådiga framställning
att åt Kongl. Maj:t må öfverlemnas att af byggnadsanslaget använda hvad som
erfordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af
stambanorna inom de trakter, der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar
blifvit framställda, eller Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar
anställa, — äfvensom att de kontrollundersökningar, som Kongl. Maj:l anser
böra verkställas med afseende å redan utförda undersökningar om jernvägsanläggningar,
som äro afsedda att antingen omedelbart sluta sig till Statens stambanor
eller genom andra färdiga bibanor med dem förenas, må af byggnadsanslaget bekostas,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts uti ifrågavarande hänseende
gjorda framställning».

JM 298. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Utlåtande JM 19,
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å Bevillnings-Utskottets Betänkande
JM 16 angående vilkoren för bränvins tillverkning, blef den, i fråga om
afgiften för bränvinstillverkning, under § 17 i detta Utlåtande föreslagna voteringsproposition
af Kammaren godkänd; hvaremot Kammaren, beträffande det under § 26
framställda sammanjemkningsförslag, vidhöll sitt förra beslut och afslog den ifrågasatta
sammanjemkningen.

JM 299. S. D. Vid föredragning af Banko-Utskottets Memorial JM 25, i anledning
af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets Betänkande JM 19, med förslag
till reglering af Bankens låne- och kreditivrörelse, fattade Kammaren följande beslut:

lista punkten.

Med ogillande af Utskottets hemställan vidblef Kammaren sitt förut meddelade
beslut.

156

Prål.-Utdrag den 29 April 1867-

2:dra punkten.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

3:dje punkten.

Lades till handlingarne.

4:de punkten.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

5:te punkten.

Yttrandet godkändes.

JVs 300. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Utlåtande JVs 75, i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående anslag till ombyggnad och reparation
af de Kong], hofstaIlen å Blasieholmen och vid Röda Bodarne.

Med afslag å Utskottets hemställan, för såvidt densamma afsåg stallet vid Röda
Bodarne, biföll Kammaren i denna del Kongl. Maj:ts Proposition och beslöt alltså att,
för ombyggnad och reparation af sistnämnda stall anvisa ett anslag af ''11,500 R:dr;
hvaremot Utskottets hemställan i afseende å det för ombyggnad och reparation af
hofstallet å Blasieholmen äskade anslag, hlef af Kammaren bifallen.

JVs 301. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial JVs 79, om anvisande
af de i Regeringsformens 63 § föreskrifna kreditivsummor; och blef dervid allt
hvad Utskottet hemställt af Kammaren bifallet.

JVs 302. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Memorial JVs 18,

i anledning af återremiss i viss del af Bevillnings-Utskottets Betänkande JVs 11, angående
allmänna bevillningen, biföll Kammaren hvad Utskottet i berörda Betänkande
under § 15 hemställt.

JVs 303. S. D. Föredrogs ånyo Lag-Utskottets Utlåtande JVs 67, i anledning

af väckta motioner, åsyftande ändringar i Kong]. Förordningarne den 21 Mars 1862

om kommunalstyrelse på landet, om kommunalstyrelse i stad och om landsting.

Med afslag å hvad Utskottet, i fråga om det s. k. röstvärdets beräkning hemställt
å Utlåtandets 10:de sida, biföll Kammaren det förslag, som derom blifvit framstäldt
i Herr Ribbings vid Utlåtandet fogade reservation; hvaremot Utskottets öfriga
hemställanden biföllos.

JVs 304. S. D. Föredrogs och bifölls Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts

(JVs 1) Utlåtande JVs 10 (i samlingen JVs 39), i anledning af återremiss utaf samma
Utskotts Utlåtande JVs 5 öfver Herr Sven Hanssons motion JVs 257, angående ändring
af 6 § 3 mom. i 1842 års folkskolestadga; skolande, jemlikt 63 § 3 mom.
Riksdags-ordningen, detta beslut, genom utdrag af protokollet, Medkammaren delgifvas.

JVs 305. S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets nedannämnda Ut låtanden

JVs 73, i anledning af väckt motion om utbetalning förskottsvis af Statens tjenstemäns
löner samt indragning till Statsverket af utarrenderade militieboställen m. m.

Prot.-Uldrag den 30 April 1867.

157

JVS 74, i anledning af vackt motion om nedsättning i tjenstemäns löner, indragning
af öfverflödiga embetsverk, m. m.; och

JM 76, i anledning af väckta motioner angående kronobrefbäringsskyldighetens
skiljande från jordbruket och öfvertagande af Staten.

JM 306. S. D. Föredrogos följande af Banko-Utskottet afgifna Memorial:

JM 26, med förslag till instruktion för Riksdagens Revisorer af Riksbanken.

JM 27, med förslag till instruktion för Riksdagens Revisorer öfver Diskont kontoret

i Stockholm samt Lånekontoren i orterna.

JM 28, med förslag till ansvarighetslag för Riksdagens Fullmägtige i Ban ken;

och

JM 29, med förslag till ansvarighetslag för de af Riksdagen förordnade styrelseledamöter
för Lånekontoren i orterna.

Såväl de i dessa Memorial anmälda instruktions- och lagförslag, som äfven Utskottets
hemslällanden om underdåniga skrifvejsers aflåtande, i och för berörda instruktioners
och lagars utfärdande, blefvo af Kammaren bifallna.

Den 30 April.

Från Första Kammaren.

JM 231. S. D. Föredrogs Bevillnings- Utskottets Memorial JM 20, i anledning
af återremiss i vissa delar af Bevillnings-Utskottets Memorial JM 17, angående
Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om tullbevillningen.

Härvid förekommo:

Kaffe, brändt etc.

Utskottets till Andra Kammaren gjorda anmälan lades till handlingarne.

Kakao.

Utskottets yttrande gillades.

Socker.

Kammaren biföll och gillade hvad Utskottet i afseende härå hemställt och yttrat.

Taxeunderrättelserna, § 9.

Utskottets till Andra Kammaren gjorda anmälan lades till handlingarne.

Från Andra Kammaren.

JM 307, S. D. Bevillnings-Utskottets Memorial JM 20, i anledning af återremiss
i vissa delar af nämnda Utskotts Memorial JM 17, angående Kamrarnes skiljaktiga
beslut i fråga om tullbevilIningen, föredrogs nu ånyo; och fattades dervid af
Kammaren följande beslut:

158

Prot.-Uldrag den 30 April 1867.

Artikeln kaffe, brändt.

Utskottets yttrande lades till handlingarne.

Artikeln kakao.

Utskottets förklarande godkändes.

Artikeln socker.

Utskottets förra hemställan lades till handlingarne och dess sednare yttrande
godkändes.

Taxeunderrättelserna.

Utskottets anmälan lades till handlingarne.

JV2 308. S. D. Föredrogs ånyo Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts 5)
Utlåtande JK 10 (i samlingen JV2 40), angående väckta förslag om ändring i förordningen
rörande prestval.

Med afslag å Utskottets förra hemställan å Utlåtandets 4:de sida beslöt Kammaren,
för sin del, att Riksdagen skulle till Kong!. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse,
innefattande anhållan, att Kong!. Maj:t, med godkännande af Kammarens åsigt, att
samtlige medlemmar af konsistorielt eller regalt pastorat, hvilka ega rösträtt å kyrkostämma,
må deltaga i prestval; att vid sådant val allenast en röst bör tillkomma

hvarje röstande, samt att alla val till prestsysslor böra med slutna sedlar förrättas,
—" täcktes i nåder stadga de ändringar i Kongl. Förordningen om prestval den 1
April 1843, hvilka af Kongl. Maj:ts gillande utaf Kammarens nyssomförmälda åsigt

kunna blifva en följd.

Utskottets sednare hemställan (sid. 5) bifölls; skolande, jemlikt 63 § 3 mom.

Riksdags-ordningen, här ofvan omförmälda beslut, genom utdrag af protokollet, Medkammaren
delgifvas.

JV2 309. S. D. Föredrogs och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelse M 33, angående afgifvande till Riksdagen af en aflöningsstat
och årlig förslagsberäkning öfver de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrafik
och förvaltning äro förenade.

JVs 310. S. D. Föredrogos och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrivelser:

•M 35, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller

distillerade spirituösa drycker; och

Jtä 36, angående stämpelpappersafgiften.

JV° 311. S. D. Föredrogs och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrifvelse JV2 38, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om förändrad lydelse af 10 § i Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860 angå ende

den allmänna beväringen.

Prot.-Uldrag den 1 Maj 1867.

159

Den 1 Maj.

Från Första Kammaren.

JV2 232. S. D. Företogs val af dels tjugufyra valman, för utseende af Riksdagens
Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor jemte deras suppleanter, äfvensom
styrelseledamöter och suppleanter vid Bankens lånekontor; dels ock sex
suppleanter för dessa valmän; och befunnos, efter valförrättningarnes slut, hafva blifva
utsedde till

Valmän :

Friherre Tersmeden, Wilhelm Fredrik;

Herr Tornerhjelm, Rudolf;

Herr Adlersparre, Rudolf;

Friherre Bildt, Didrik Gillis;

Friherre Cederström, Anders;

Herr Croneborg, Hjalmar;

Friherre von Essen, Fredrik ;

Herr Faxe, Arvid;

Herr von Gegerfelt, Herman Georg;

Herr Geijer, Johan Oscar;

Herr Hallenborg, Magnus;

Grefve Hamilton, Hugo Bengt Archibald;

Herr Herleuius, Jonas;

Herr von Hofsten, Nils Eberhard Hjalmar;

Herr von Koch, Nils Samuel;

Grefve Lagerberg, Sven;

Herr Malmsten, Carl Johan;

Herr Munck af Rosenschöld, Thomas;

Herr Nordenfelt, Olof;

Friherre von Otter, Carl Salomon;

Herr Rydin, Herman Ludvig;

Herr Thorburn, William;

Friherre af Ugglas, Gustaf;

Grefve Wachtmeister, Axel Knut.

Suppleanter :

Herr Dickson, Axel;

Herr Ekman, Johan Jacob;

160

Prot.-Utdrag den i Maj i867.

Grefve Wachtmeister, Hans;

Herr Bennich, Nils Axel G:son;

Herr Waern, Carl Fredrik;

Herr Bergstedt, Carl Edvard.

JVs 233. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannaranda Utlåtanden:

JVs 68, i anledning af återreraiss af Utskottets Utlåtande JVS 38, rörande, bland
annat, vackt motion om ändring i nu gällande lag, angående äktenskapsförord och
mannens målsmansrätt för hustrun.

Det af Utskottet framställda författningsförslag blef af Kammaren afslaget.

JVS 69, i anledning af väckta förslag, att ordförande i skolråd måtte utses genom
val.

Bifölls, med den förändring, att 3:dje mom. i den föreslagna 23 § af Kongl.
Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd erhöll följande lydelse:

»I skolrådet bör jemväl kyrkoherden, eller den hans embete förestår, vara ordförande,
derest ej stiftsstyrelsen, efter vederbörande skolinspektörs och församlings hörande,
finner skäl annan ordförande förordna»

JVs 71, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JVs 57, angående förändrad
lydelse af vittneseden.

Bifölls.

Från Andra Kammaren.

JVs 312. S. D. Företogos val af dels tjugofyra valmän för utseende af Full—
mägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret jemte deras suppleanter, äfvensom af styrelseledamöter
uti Bankens lånekontor i Göteborg, Malmö och Wisby, dels äfven
sex suppleanter för dessa valmän; och befunnos, efter valförrättningarnes slut hafva
blifvit utsedde till

Valmän:

Herr C. J. L. Lönnberg;

» C. J. Kock;

» vice Talmannen C. A. Mannerskantz,

» Sven Nilsson;

» M. Ahlgren;

» C. J. Bergman ;

» Grefve R. de la Gardie;

» V. Rehnström;

» S. Rosenberg;

Herr

Prot.-Utdrag den 2 Mnj 1867.

161

Herr C. J. Svensén;

» Nils Andersson från Wermlands län;

» A. Blanche;

» Bä 1 ter Sven Ersson,

» O. E. L. Dallra;

» J. Lindström;

» J. E. Swartz;

» Jonas Jonasson från Kronobergs län;

» Friherre J. Koskull;

» J. Wener;

» F. W. Aman;

» Daniel Danielsson;

» W. Olivecreutz;

» S. Ribbing;

» C. P. Svanberg;

Suppleanter.

Herr Anders Jonsson från Wermlands län;

» O. B. Olsson;

» R. Arfvedson;

» Erik Ersson från Jerntlands län;

» S. A. Helierström;

» C. F. Winkrans;

hvarom protokoll genast uppsattes och justerades.

JVs 313. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets Memorial M 83,
med förslag till nya instruktioner för Riksdagens Revisorer af Stats- och Riksgälds—
verkens förvaltning och räkenskaper.

JVs 314. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande M 68, i anledning
af återremiss af Utskottets Utlåtande M 38, rörande, bland annat, vackt
motion om ändring i nu gällande lag angående äktenskapsförord och mannens målsmansrätt
för hustrun, blef det i förstnämnda Utlåtande framlagda lagförslag af Kammaren
afslaget.

Den 2 SJIaj.

Från Första Kammaren.

234. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskotlets Memorial JVe 21,
angående en ännu oafgjord del af frågan om vilkoren för bränvins tillverkning, godkände
Kammaren den af Utskottet föreslagna voteringspropositionen.

IUh. till Riksd. Prål. 1867. t) Sami.

162

Pro t.-Utdrag deri 2 Maj 1S67.

Från Andra Kammaren.

JV° 315. S. D. Föredrogs Bevillnings-Utskottets Memorial M 21, angående
en ännu oafgjord del af frågan om vilkoren för bränvins tillverkning.

Den i detta Memorial föreslagna voteringsproposition godkändes.

M 316. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial M 7? föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition;;,,

»Den som vill, att Riksdagen beviljar ett extra anslag af 32,000 R:dr till anskaffande
af 1,000 skyddstält, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Yinner nej, har Riksdagen icke funnit skäl att/för berörda ändamål bevilja något
anslag.»

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .......................... 71 ja och 38 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 11 ja och 143 nej,

sammanräkningen visar.......................................................... 82 ja och 181 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JVs 317. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JV3 77 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition;

»Den som vill, att eu anslag af 75,000 R:dr för år 1868 skall ställas till
Kongl. Maj:ts nådiga disposition, att användas till Skogsinstitutet, lägre skogs-skolor
samt öfrige till skogs-staten hörande tjenstemäns aflöning, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat, att det för berörda ändamål å Sjunde Hufvudtiteln
uppförda reservationsanslag skall ur Riks-staten uteslutas.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren, ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning och utföll omröstningen med 28 ja och 136 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade ut -

Pi ot.-Uldi afl den 2 ilaj /867. 163

fallit med „.>.uv,Il.,..................tu:................ 85. ja och 25 nej,

hvadan, då dertill kiggas Andra Kammarens röster, eller......... 28 ja och <136 nej,

sammanräkningen visar ..................................................... 113 ja och d 6 I nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JV° 318. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial M 80 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som godkänner Stats-Utskottets af Första Kammaren bifallna hemställan,
att den väckta motionen om ersättning till Herr Henrik Hansson för hans resa till
och från Stockholm vid Riksdagens början må lemnas utan afseende, röstar ja;

Den, det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen förklarat Herr Henrik Hansson berättigad till ersättning
för hans hit- och hemresa vid Riksdagens början, enligt den grund, som i sådant
afseende blifvit för riksdagsmän bestämd.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad äfvensom
underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den omröstning,
hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes öppnande
och uppräkning, och utföll omröstningen med 96 ja och 81 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .........................................i.......................................... 96 ja och 12 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 96 ja och 81 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 192 ja och 93 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionens
innehåll.

.Af 319. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande, af Stats-Utskottet i dess Memorial J\s 81 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Kong], Maj:ts, af Första Kammaren godkända framställning,
att Riksdagen måtte till Kong!. Maj:ts disposition för år 1868 anvisa en summa af

120,000 R:dr, för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
af sådana myrutdikningar och vatlenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens,
"Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor, att sådant understöd icke i
något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande er -

164

Prot.-Utdrag den 2 Maj i867.

fordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra
för andamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har ifrågavarande anslag blifvit bestämdt till 60,000 R:dr.»

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med ......................................................................,,,........ 76 ja och 34 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 71 ja och 109 nej,

sammanräkningen visar ............................................................. 147 ja och 143 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionens
innehåll.

•A2 320. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Stats-Utskottet i dess Memorial JVs 82 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som, i likhet med hvad Andra Kammaren beslutat, anser, att hvad Herr
Myrtin föreslagit derom, att de medel, hvilka vid denna riksdag anvisas för nordvestra
stambanans byggande, skola användas på den oomtvistade bansträckningen
emellan Arvika och Frykerud, icke må till någon åtgärd föranleda, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen, med anledning af Herr Myrtins motion, beslutat, att
de medel, som vid denna riksdag beviljas till nordvestra stambanans fortsättning,
anvisas till den del deraf, som för de alternativa linierna är gemensam.»

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom bär vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utlöll omröstningen med 112 ja och 66 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.............................................................................. 64 ja och 46 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 112 ja och 66 nej,

sammanräkningen visar............................................................. 176 ja och 112 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja~propositionens innehåll.

Prot.-Uldrag den 2 Maj 1867.

165

M 321. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial M 82, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Kongl Maj:ts af Första Kammaren gillade nådiga framställning
att åt Kongl. Maja må öfverlemnas att af byggnadsanslaget använda hvad som
erfordras till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af
stambanorna inom de trakter, der yrkanden om banornas utläggning i olika rigtningar
blifva framställda eller Kong!. Maja eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar
anställa; äfvensom att de kontrollundersökningar, som Kongl. Maja anser
böra verkställas med afseende å redan utförda undersökningar om jernvägsanläggningar,
som äro afsedda att antingen omedelbart sluta sig till Statens stambanor
eller genom andra färdiga bibanor med dem förenas, må af byggnadsanslaget bekostas,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen afslagit Kongl. Majas uti ifrågavarande hänseende
gjorda framställning».

Sedan voteringssedlarne blifva aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning; och utföll omröstningen med 40 ja och 136 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifva af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med............................................................................... 61 ja och 47 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 40 ja och 136 nej,

sammanräkningen visar........................... 101 ja och 183 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

M 322. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings-Utskottet i dess Utlåtande JV2 19 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som godkänner BevilInings-Utskottets af Första Kammaren gillade förslag,

att afgiften för bränvins tillverkning skall utgå med 70 öre för hvarje kanna, bränvinet
beräknadt till 50 procent styrka vid 15 graders värme efter Celsii thermometer,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer, i enlighet med hvad Andra Kammarens mening, nu stadgade
brä n v i nsti 11 verk ningsafgift, eller 60 öre för kannan, att fortfarande bi beha 1 las».

Sedan voteringssedlarne blifva aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den

166

Prol.-Uldrag den 2 Mnj 1867.

omröstning, hvarom har vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 71 ja och 106 nej.

Den omröstning öfver ofvanintugna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med..................................................................................,.104 ja och 7 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 71 ja och 106 nej,

sammanräkningen visar................................................................175 ja och 113 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

M 323. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings—Utskottet i dess Memorial JU 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Utskottets af Första Kammaren antagna förslag, att förhöja
införselstullen å kaffe till 12 öre per skålpund, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer för denna artikel nu gällande tullsats af 10 öre per skålpund
att oförändrad bibehållas».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .................................................................................... 95 ja och 16 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 80 ja och 97 nej,

sammanräkningen visar..................................................................175 ja och 113 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

M 324. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Revillnings-Utskottet i dess Memorial M 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Utskottets af Första Kammaren gillade förslag, att bestämma
tullafgiften å kakao till 12 öre per skålpund, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, skall stadgade tullafgift af 10 öre per skålpund för artikeln kakao
bibehållas oförändrad».

Prot.-Utdrag den 2 Maj 1867. 167

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu upplöst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................. 99 ja och 6 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 121 ja och 46 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 220 ja och 52 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JV? 325. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings—Utskottet i dess Memorial 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller det af Utskottet, i dess Betänkande angående tullbevillningen,
framställda och af Andra Kammaren gillade förslag till redaktion af rubriken metaller,

sammansatta, så lydande:

»Metaller, sammansatta:

Oarbetade .................................................................................................................. fria.

Arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytterligare bearbetning
............................................................................................................... fria,

bleck och spik till fartygs förhydning............................................................fria,

andra slag, oäkta latin- och metallduk derunder inbegripna:

mer eller mindre förgylda, försilfrade eller pläterade eller med s. k. guldfernissa
öfverstrukna, 1 skålp................................................................ 30 öre,

utan sådan beläggning eller bestrvkning, 1 skålp.................................. 15 öre,

skrot, samt gammal och brukad metall, sammansatt, endast tjenlig

till omsmältning.......................................................................................... fria»,

röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, bibehålies i nu gällande tulltaxa intagna rubrik af följande lydelse:

Metaller, sammansatta:

Marinmetall eller annan komposition i form af bleck och spik till förhydning af fartyg
.....................................................................................................fri,

andra slag:

oarbetade, latun och trådband derunder inbegripna..................................... fria,

arbetade, alla slag, gjutna, smidda eller pressade, oäkta lahn- och metallduk
derunder inbegripna:

förgylda, försilfrade eller pläterade eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna
1 skålpund .............................................................................. 30 öre,

andra slag 1 skålpund.............................................................................. 15 öre,

skrot, samt gammal och brukad metall, sammansatt, endast tjenlig
till omsmältning.....................................................................................

fria».

168

Prat -Utdrag den 2 Maj 1867.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .................................................................................... 41 ja och 57 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 117 ja och 28 nej,

sammanräkningen visar ......... 158 ja och 85 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JVs 326. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings—Utskottet i dess Memorial JVs 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifalier Utskottets af Första Kammaren antagna förslag att förhöja
tullen å socker, oraffineradt, mörkare än JVs 18 af i verldshandel gällande Holländska
standard till 10 öre per skålpund, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat bibehålla för ifrågavarande artikel nu gällande
tullsats af 8 öre per skålpund».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med...................................................................,............ 85 ja och 24 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 88 ja och 84 nej,

sammanräkningen visar ............................................................... 173 ja och 108 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JVs 327. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings—Utskottet i dess Memorial JVs 17 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Utskottets af Första Kammaren antagna förslag, att bestämma
tullen å artikeln oarbetad tobak till 26 öre per skålpund, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, bibehålies för denna artikel nu gällande tullafgift af 25 öre per
skålpund».

Sedan

Prol.-Uldra.ff

169

Sedan voteringssedlarne blifvit afleranade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom hår vore'' fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 115 ja och 55 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med.................................................................................... 102 ja och 5 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 115 ja och 55 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 2 17 ja och 60 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JV2 328. S. D. Anställdes, jemiikt 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Banko-Utskottet i dess Memorial JVs 21 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att, i enlighet med Utskottets i I0:de punkten af dess Memorial
10 framställda och af Första Kammaren godkända förslag, motsvarigheten i
blifvande Banko-reglemente till nuvarande § 106 skall få denna lydelse:

A de på ordinarie stat upptagna tjenster meddelas fullmagt, med undantag
hvad angår kassaskrifvarebefattningarne, hvilka endast på förordnande tillsättas. Dock
berättigas Fullmägtige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsättningen
deraf, vare sig på förordnande eller annorledes.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag,
röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer ifrågavarande stadgande att erhålla denna, af Andra Kammaren
beslutade lydelse:

A de på ordinarie stat upptagna tjenster meddelas fullmagt. Dock berättigas
Fullmägtige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsättningen
deraf, vare sig på förordnande eller annorledes

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfa,llt med.................................................................................... 66 ja och 30 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller........ 42 ja och 114 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 108 ja och 144 nej;

Bil) till Ml;.?d. Prol. J867. 9 Barn/. 22

170 Prat,-Utdrag den 2 Maj i867.

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll.

JV2 329. S. D. Anställdes, jemlik t 65 § Riksdags-ordningen, omröstning öfver
följande af Banko-Utskottet i dess Memorial JVs 25 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som vill, att, i enlighet med Banko-Utskottets i 14:de punkten af Memorialet
JVS ''19 framställda och af Första Kammaren gillade förslag, motsvarigheten
till mom. 2 af 6 1 § i nuvarande Banko-reglemente skall erhålla denna lydelse:

Såsom inträdesafgift erlägges af bolag och enskilde personer en half procent
af kreditivets hela belopp, Riksgälds-kontoret och Sparbankerna vare från inträdesafgift
befriade, röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer nämnda stadgande att, i enlighet med Andra Kammarens
beslut, oförändradt bibehållas vid dess nuvarande lydelse, sålunda:

Inträdesafgiften bestämmes af styrelsen. Riksgälds-kontoret och Sparbankerna
vare från inträdesafgift befriade».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med .................................................................................... 46 ja och 52 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 19 ja och 138 nej,

sammanräkningen visar.................................................................. 65 ja och 190 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionens innehåll. ^

•A2 330. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdags- ordningen, omröstning öfver
följande af Banko-Utskottet i dess Memorial JVs 25 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den som, i enlighet med Banko-Utskottets af Andra Kammaren antagna förslag,
vill att motsvarigheten till mom. e i 63 § af nu gällande Banko-reglemente
skall lyda sålunda:

A insatta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insättningen, å
högsta fulla 100:tal af behållningen den ränta, Fullmägtige ega att bestämma, och
hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika för de särskilda
diskont- och lånekontoren. På Fullmägtige ankommer likaledes att, inom ett maximum
af 400,000 R:dr, bestämma å huru stort, på en gång innestående belopp ränta må
hvarje särskild räkningshafvare godtgöras. Om räntefotens förändring skall allmänheten
genom kungörelse i tidningarne underrättas, röstar ja;

Prot.-Vtdrag den 2 Maj 1867.

171

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, kommer, i enlighet med Första Kammarens beslut, berörda stadgande
att olörändradt bibehållas vid följande, dess nuvarande lydelse:

A insatta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insättningen, å
högsta fulla l00:tal af behållningen den ränta, Fullmägtige ega att bestämma, och
hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika för de särskilda
diskont- och lånekontoren. På Fullmägtige ankommer likaledes att bestämma å huru
stort, på en gång innestående belopp ränta må hvarje särskild räkningshafvare godtgöras.
Om räntefotens förändring skall allmänheten genom kungörelse i tidningarne
underrättas.»

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med................................................................................. 26 ja och 72 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller......... 1 14 ja och 43 nej,

sammanräkningen visar...................................... 140 ja och 115 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JVS 331. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öföfver
följande af Bevillnings-Utskottet i dess Memorial JVS 21 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som godkänner Bevillnings-Utskottets af Andra Kammaren gillade förslag,
att kontrollörsarfvodet skall utgå med följande belopp, nemligen:

för kontrollör med tillsyn å ett bränneri, med minst 3 högst 5 R:dr om dagen,

» » » » » två brännerier » » 5 » 7 » » »

» » » » » tre » » » 7 » 9 » » »

röstar ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen, i enlighet med Första Kammarens mening, bestämt
kontrollörsarfvodet att utgå:

löi kontrollör med tillsyn å ett bränneri, med minst 4 högst 6 R:dr om dagen,

» » » » » två brännerier »'' » 6 » 8 » » »

» » » » » tre » » » 8 » 10» » »

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse frän Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne för den
omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits, företogs nu sedlarnes
öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen med 125 ja och 40 nej.

172

ProL-llldrag den 3 Maj 1867.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu upplöst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anstånd, hade

utfallit med ................................................................................. 32 ja och 61 nej,

hvadan, då dertill laggas Andra Kammarens röster, eller......... 125 ja och 40 nej,

sammanräkningen visar............................................................... 157 ja och 101 nej;

varande alltså beslut i denna Iråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

Den 3 Maj.

Från Första Kammaren.''

JVi 235. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelser:

M 40, angående eftergift af Kronans rätt till ett danaarf;

JV2 41, i anledning af Kongl. Majits nådiga Proposition om den under J\,s 2
vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens
användande till byggnad för Telegrafverket; och

JVs 42, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera
allmänna fonders förvaltning under år 1864

236. S. D. Föredrogs och bifölls Banko-Utskottets Utlåtande JVi 31, i

anledning af Herr E. Dofséns motion om upphörande af utländsk skuldsättning och
införande af ett inhemskt statskreditsystem.

JV2 237. S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets

Utlåtande J\s 84, i anledning af väckt motion om beviljande af resekostnads ersättning

till förre ledamoten af Andra Kammaren Herr O. Lagergren; samt

Memorial JVs 86, angående inlösning af ytterligare anmälda, först efter preskriptionstidens
slut hos Riksgälds-kontoret företedda Riksgäldssedlar.

JVs 238. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens protokollsutdrag,

304, med delgifvande af Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Utlåtande
JVs 39, i anledning af återremiss utaf Utlåtandet J\s 19, öfver Herr Sven Hanssons
motion angående ändring af 6 § 3 mom. i 1842 års folkskolestadga; antog Första
Kammaren det beslut, Andra Kammaren i ämnet fattat.

Från Andra Kammaren.

Jtä 332. S. D. Föredrogs och godkändes följande af Stats-Utskottet afgifna
förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelser:

M 40, angående eftergift af Kronans rätt till danaarf;

Prål -Utdrag den 4 Maj 1867.

173

JM 41, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om den under JM 2
vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens
användande till byggnad för Telegrafverket; och

JM 42, i anledning af år 1866 verkställd revision af Statsverkets med flera
allmänna fonders förvaltning under år 1864.

Den 4 Maj.

Från Första Kammaren.

JM 239. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken jemte deras suppleanter
den 3 dennes hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att valmännen utsett till

Ordförande:

Herr Fåhrseus, Olof Immanuel, f. d. Statsråd.

Öfrige Fullmägtige:

Herr Rjörck, Albert Wilhelm, Rådman;

Friherre Skogman, Carl Johan Alfred, Kapiten i Kongl. Maj:ts Flottas mdragningsstat;
Herr Uhr, Anders Wilhelm, från Örebro lön;

Herr Schwan, Johan Gustaf, Grosshandlare;

Grefve Lewenhaupt, Carl Magnus Casimir, Kapiten;

Herr Selander, Nils Haqvin, Professor.

Suppleanter:

Herr Fröberg, Johan Erik. Grosshandlare;

Herr Nordenfalk, Carl, vice Häradshöfding; samt
Herr Lindroth, C. A., Grosshandlare.

Ock skulle Riksdagens Kansli-deputerade genom utdrag af protokollet om dessa
val underrättas samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till såväl
förordnanden för de valde som ock underdånig skrifvelse om valen till Kongl.
Maj:t.

JM 240. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret jemte deras suppleanter
den 3 dennes hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att valmännen utsett till

Ordförande:

Herr Grefve Hamilton, Henning Ludvig Hugo, f. d. Statsråd.

174

Prot.-Utdrag den 4 Maj 1867.

Ofrige Fullm>ige.

Herr Berger, Anders Alexander, Bruksägare;

Herr Warburg, Samuel, Grosshandlare;

Herr Andersson, Jonas, i Häckenäs, från Östergötlands lan;

Herr Kinmanson, Carl Leonard, Kammarrättsråd;

Herr Wolffelt, Mauritz Constantin, f. d. Major;

Herr Hjerta, Carl Gustaf, Kapiten;

Suppleanter:

Friherre Fock, Alfred Henrik Edvard, Professor;

Herr Arrhenius, Johan, Professor; samt
Herr Almqvist, B., Grosshandlare.

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade genom utdrag af protokollet om dessa
val underrattas samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till
så val förordnanden för de valde som ock underdånig skrifvelse om valen till Kongl.
Maj: t.

JVs 24''l. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes valmän
för utseende af styrelseledamöter vid Riksbankens lånekontor jemte deras suppleanter
den 3 dennes hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att nedannämnde personer
biifvit till ifrågavarande befattningar utsedde, nemligen:

Vid lånekontoret i Göteborg:

Styrelseledamöter:

Herr Mörner, Carl Otto Stellan, Öfverstelöjtnant;

Herr Arwidsson, Christian, Grosshandlare;

Herr Delbanco, Edvard, Fabriksidkare;

Suppleanter:

Herr Grén, J. Olof, Grosshandlare;

Herr Lewgren, Anders Wilhelm, Grosshandlare;

Herr Äwall, Joll. Ad., Handlande.

Vid lånekontoret i Malmö:

Styrelseledamöter:

Friherre Bennet, Wilhelm, f. d. Öfverste;

Herr Bager, Johan Peter, Handlande;

Herr Jönsson, Ola, i Kungshult, från Malmöhus län.

Prat.-Utdrag den 4 Maj 1867.

175

Suppleanter:

Herr Hedman, Gabriel, Handlande;

Friherre Stackelberg, Hjalmar, Major;

Herr Kjellander, Ludvig, Ryttmästare.

Vid lånekontoret i Wisby.

Styrelseledamöter:

Herr Cramér, Rudolf, Konsul;

Herr Bergman. Carl Johan, Lektor;

Friherre d’Albedyhll, Christer Henrik, Öfverste.

Suppleanter:

Herr Jakobsson, L. Grosshandlare;

Herr Kolmodin, C. J., Handlande;

Herr Söderberg, Daniel, Theologie Doktor.

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade genom utdrag af protokollet om dessa
val underrättas samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till
förordnanden för de valde.

JV° 242. S. D. Vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial JVe 13,
i anledning af återremiss å Utlåtandet JV2 6, angående vackt motion om ändring i
J § 5 mom. Trvckfrihets-förordningen; antog Kammaren Utskottets förslag att hvila
till grundlagsenlig behandling.

JV2 243. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial JVS 85, med
förslag till stadgande!) angående vården och begagnandet af Riksdagens arkiv och
bibliothek, biföll Kammaren hvad Utskottet hemställt och föreslagit, endast med rättelse
af det i Usta punkten genom tryckfel tillkomna ordet medelbara till omedelbara
samt med den ändring i 7:de punkten, att dess sednare del erhöll följande lydelse:
»Bibliotbekarien besörjer inköpen, som liqvideras af Riksgälds-kontoret, sedan
de deröfver aflemnade räkningar blifvit af Inspektor attesterade.»

JV2 244. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets Betänkande JVs 30,
med förslag, rörande Usta artikeln i Banko-reglementet; och

Memorial M 32, med förslag till instruktion för nästkommande riksdags Bankoutskott.

M 245. S. D. Upplästes och godkändes särskilda Utskottets för folkskolelärareseminariernas
ombildning förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse:

M 39, angående infordrande af landstingens underdåniga yttranden i fråga om
inspektionen öfver folkskolorna.

JVs 246. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kansli-deputerades förslag
dels till Riksdagens underdåniga skrivelser:

176

Prot.-Utdrag den 4 Maj 1867.

JVs 43, angående val af Fullmägtige i Riksgälds—kontoret: och
JVs 44, angående val af Fullmägtige i Riksbanken;
dels ock till Riksdagens förordnanden:

M 45, för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret; och
M 46, för Fullmägtige i Riksbanken.

Från Andra Kammaren.

JVs 333. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken jemte deras suppleanter
förliden gårdag hållna protokoll, utvisande att valmännen utsett till

Ordförande:

Herr Fåhraeus, Olof Immanuel, f. d. Statsråd.

Ofrige Fullmägtige:

Herr Björck, Albert Wilhelm, Rådman;

Herr Friherre Skogman, Carl Johan Alfred, f. d. Kapiten i Kong!. iVJaj:ts Flotta;

Herr Uhr, Anders Wilhelm;

Herr Schwan, Johan Gustaf, Grosshandlare;

Herr Grefve Lewenhaupt, Carl Magnus Casimir, Kapiten;

Herr Selander, Nils Haqvin, Professor.

Suppleanter :

Herr Fröberg, Johan Erik, Grosshandlare;

Herr Nordenfalk, Carl, vice Häradshöfding;

Herr Lindroth, C. A. Grosshandlare,

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade, genom utdrag af protokollet, om dessa
val underrättas samt anmodas att låta uppsätta och till Kamrarne ingifva förslag till
förordnanden för de valde äfvensom till underdåning skrifvelse om valen till Kongl.
Maj:t.

M 334. S. D. Upplästes och lades till handlingarne det hos Kamrarnes valmän
för utseende af Riksdagens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret jemte deras suppleanter
förliden gårdag hållna protokoll, utvisande, att valmännen utsett till

Ordförande:

Hem Grefve Hamilton, Henning Ludvig Hugo, f. d. Statsråd.

Öfrige

Prot.-Utdrag den 4 Maj 1867.

177

Öfrige Fullmägtige

Herr Berger, Anders Alexander, Bruksegare;

Herr Warburg, Samuel, Grosshandlare;

Herr Andersson, Jonas, i Häckenäs, Östergötlands 1,''tn;

Herr Kinmanson, Carl Leonard, Kammarrätts-råd;

Herr Wolffelt, Mauritz Constantin, f. d. Major;

Herr Hjerta, Carl Gustaf, Kapten.

Suppleanter:

Herr Friherre Fock, Alfred Henrik Edvard, Professor;

Herr Arrhenius, Johan, Professor;

Herr Almqvist, B, Grosshandlare.

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade, genom utdrag af protokollet, om dessa
val underrattas, med anmodan alt låta uppsätta och till Kamrarne afgifva förslag
till förordnanden för de valde, äfvensom till underdånig skifvelse om dessa val till
Kongl. Maj:t.

M 335. S. D. Upplöstes och lades till handlingarne del hos Kamrarnes valman
för utseende af styrelseledamöter vid Riksbankens lånekontor jemte deras suppleanter
förliden gårdag hållna protokoll, hvaraf inhemtades, att nedannamnde personer
blifvit till ifrågavarande befattningar utsedde, nemligen:

Vid lånekontoret i Göteborg.

Styrelseledamöter:

Herr Mörner, Carl Otto Stellan, Öfverstelöjtnant;

Herr Arwidson, Christian, Grosshandlare;

Herr Delbanco, Edvard, Fabriksidkare.

Suppleanter:

Herr Grén, J. Olof, Grosshandlare;

Herr Lewgren, Anders Wilhelm, Grosshandlare;

Herr Awall, Joh. Ad., Handlande,

Vid lånekontoret i Malmö.

Styrelseledamöter:

Herr Friherre Benne!, Wilhelm, f. d. Öfverste;

Herr Bager, Joh. Peter, Handlande;

Herr Jönsson, Ola, i Kungshult, Malmöhus län,

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 9 Samt.

178

Prol.-Vldrag den 4 Maj ISO?.

Suppleanter:

Herr Hedman, Gabriel, Handlande;

Herr Friherre Stackelberg, Hjalmar, Major;

Herr Kjellander, Ludvig, Ryttmästare.

Vid lånekontor i Wisby.

Styrelseledamöter:

Herr Cramér, Rudolf, Konsul;

Herr Bergman, Carl Johan, Lektor;

Herr Friherre cTAlbedyhl, Christer Henrik, Öfverste.

Suppleanter:

Herr Jacobson, L,, Grosshandlare;

Herr Kolmodin, C. J., Handlande;

Herr Söderberg, Daniel, Theologie Doktor.

Och skulle Riksdagens Kansli-deputerade, genom utdrag af protokollet om dessa
val underrattas samt anmodas låta uppsätta och till Kamrarne afgifva förslag till
förordnanden för de valde.

•A7 336. S. D. Föredrogs Konstitutions-Utskottets Memorial Jhs ''13, i anledning
af återremiss å Utlåtandet JM 6, angående vackt motion om ändring i \ § 5
mom. Tryck frihets-förordningen.

Det i detta Memorial framlagda grundlagsändringsförslag antogs att, jemlik! 64
§ Riksdags-ordningen, hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

M 337. S. D. Föredrogos nedannämnda, af Stats-Utskottet afgifna Utlåtanden
och Memorial, nemligen:

M 84, i anledning af vackt motion om beviljande af resekostnadsersättning
till förre ledamoten af Andra Kammaren Herr O. Lagergren.

Bifölls.

JM 85, med förslag till stadganden angående vården och begagnandet af Riksdagens
arkiv och bibliothek.

Med iakttagande dels deraf, att ordet: »medelbara» i det förevarande förslagets
''lista punkts 2:dra moment ändras till »omedelbara», dels jemväl deraf, att i 7:de
punkten mellan orden: »inköpen» och »sedan» inskjutas orden: »som liqvideras af
Riksgälds-kontoret», blef berörda förslag för öfrigt godkändt.

JM 86, angående inlösen af ytterligare anmälda, först efter preskriptionstidens
slut hos Riksgälds-kontoret företedda riksgäldssedlar.

Bifölls.

JM 338. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets:

Betänkande JM 30, med förslag rörande första artikeln i Bankoreglementet.

Pro/.-[Häraf/ den 4 Maj 1867.

179

Utlåtande JVS 3''!. i anledning af Herr E. Dofséns motion om upphörande af
utländsk skuldsättning och införande af ett inhemskt statskreditsystem; och

Memorial JVS 32, med förslag till instruktion för nästkommande Riksdags BankoUtskott.

JVs 339. S. D. Föredrogs och bifölls Andra Kammarens tillfälliga Utskotts
(JU 2) Utlåtande JVs 7 (i samlingen JVs 42), i anledning af väckt motion angående
kronobrefbärings-skyldighetens ordnande.

JVs 340. S. I). Föredrogos nedannämnda af Lag-Utskottet afgifna Utlåtanden

och Memorial:

JVs 69, i anledning af väckta förslag, att ordförande i skolråd måtte utses genom
val.

Kammaren afslog såväl de i ämnet väckta motionerna, som jemväl Utskottets
Utlåtande.

JVs 70, i anledning af väckt motion om rätt för delar af en kommun att i
afseende på såväl fattigvård som skolvård bilda särskilda kretsar för sig samt om
bidrag af landstingsmedel till uppförande af arbetshus.

Begge momenten biföllos.

JVS 71, i anledning af ålerremiss af Utskottets Utlåtande JVs bl, angående förändrad
lydelse af vittneseden.

Bifölls.

JVS 72, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JVS 63, angående
vackt förslag om afkortning i kronoräkenskaperna af vissa slag af böter, när tillgång
till deras gäldande saknas.

Lades till handlingarne.

JVS 341. S. I). Föredrogs Andra Kammarens tillfälliga Utskotts (JVs 2) Utlåtande
JVs 6 (i samlingen JVS 41), i anledning af Kammarens återremiss af Utskottets
Utlåtande JVS 2 (i samlingen JVS 16), angående motioner om ändring i
Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862, rörande allmänt ordnande af presterskapets
löneinkomster.

Kammaren godkände Utskottets förslag till förändrad lydelse af 1 1 § 1 mom. i
ofvannämnda Kongl. Förordning, med den ändring likväl, att den uppbördsersättning,
hvarom i momentet nämnes, och som af Utskottet föreslagits alt utgå med eu procent
af de uppburna medlen, bestämdes till två procent af samma medel; skolande
detta beslut, jemlik t 63 § 3 mom. Riksdagsordningen, genom utdrag af protokollet
Med-kammaren delgifvas.

JVS 342. S. D. Upplästes och godkändes särskilda Utskottets för folkskolelärareseminariernas
ombildning förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående
infordrande af landstingens underdåniga yttranden i fråga om inspektionen öfver folkskolorna.

180

Pvot.-Uldrag den 6 Maj 1867.

M 343. S. D. Föredrogos och godkändes Riksdagens Kanslis förslag:
1:o, till Riksdagens underdåniga skrivelser:

M 43, angående val af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret; och
JVs 44, angående val af Fullmägtige i Riksbanken; samt
2:o, till Riksdagens förordnanden:

M 45, för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret; och
M 46, för Fullmägtige i Riksbanken.

Den 6 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 247. S. D. Föredrogs och bifölls Sammansatta Stats- och Bevillningsutskottets
Utlåtande JV2 1, i fråga om förhöjning i afgiftsrestitutionen vid utförsel af
bränvin till utrikes ort.

M 248. S. D. Upplästes och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrifvelse!-:

M 47, oro ändring i Kong). Förordningen den 26 Oktober 4 858, i afseende
på förbud emot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning, då allmän gudstjenst
hålles;

JV» 48, angående ändring i 46 Kap, 5 och 43 §§ Jorda-balken;

JVs 49, angående tillägg till 17 Kap. 6 § Handels-balken, i fråga om jordegares
förmånsrätt till arrendators lösegendom; och

JTs 50, i fråga om en författning angående vilkoren för utmätning af vexa
nde gröda.

M 249. S. D. Föredrogos Bevillnings-Utskottets ncdannämnda Betänkanden

och Memorial:

J\s 22, angående tullbestämmelserna för artiklarne bränvin och sprit samt ättika.

Bifölls.

M 23, angående lullbcslämmelserna för artiklarne kaffe, brändt, samt socker,
raffineradt, m. in.

Lades till handlingarne.

JVs 250. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis nedannämnda

förslag:

1:o, till Riksdagens underdåniga skrivelser:

JVs 51, om upprättande af en fullständig tablå öfver Statsverkets ställning;

JVs 52, om utsträckning af kronolänsmännens fribrefsrätt;

2:o, till § i Riksdagsbeslutet.

JVs 7, angående ändring i 2 § 4 mom, Tryckfribels-förordningen.

Prot.-Uldrag den 6 Maj 1867.

181

3:o till förordnanden:

JVS 53, för suppleanter till Fullmägtige i Riksbanken;

JVs 54, för suppleanter till Fullmägtige i Riksgälds- kontoret;

JSS 55, för styrelseledamöter vid lönekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby; samt

JVs 56, för suppleanlerne till styrelseledamöterne vid lönekontoren i Göteborg,
Malmö och Wisby.

Från Andra Kammaren.

JVs 344. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande JVS 22,
angående tullbestämmelserna för artiklarne bränvin och sprit samt ättika, bifölls allt
hvad Utskottet i detta Betänkande hemställt och föreslagit; och blef, i följd häraf,
det vid Betänkandet fogade förslag till tullbestämmelser för ifrågavarande artiklar af
Kammaren godkändt.

Likaledes biföllos de hemställanden, som af bemäida Utskott blifvit gjorda i dess
Memorial JVS 23, angående tullbestämmelserna för artiklarne kaffe, brändt, samt socker,
raffmeradt, m. m.

JVS 345. S. D. Föredrogos och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrivelser:

JVS 47, om ändring i Kongl. Förordningen den 26 Oktober ''1858 i afseende
på förbud emot gemensamma andaktsöfriingar utan prests ledning, då allmän gudstjenst
hålles;

JVS 48, angående ändring i ''16 Kap. 5 och ''13 §§ Jorda-balken;

JVs 49, angående tillägg till 17 Kap. 6 § Handels-balken i fråga om jordegares
förmånsrätt till arrendators lösegendom; och

JVs 50, i fråga om författning angående vilkoren för utmätning af vexande gröda.

JVs 346. S. D. Föredrogs särskilda Utskottets rörande jordbrukets finansiela

angelägenheter Utlåtande JVs 3, med anledning af Herr B. W. Hessles motion om
åtgärders vidtagande för afhjelpande af jordbrukarnes nuvarande finansiela betryck.

Med undantag af yttrandet i 5:te punkten, som lades till handlingarne, blefvo
för öfrigt de åsigter och yttranden, dem Utskottet framställt i ''lista till och med
''17:de punkterna, godkända af Kammaren, som jemväl biföll den i Utlåtandets 18:de
punkt gjorda hemställan.

JVs 347. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag:

dels till Riksdagens underdåniga skrivelser:

JVs 51, om upprättande af en fullständig tablå öfver Statsverkets ställning; och

JVs 52, om utsträckning af kronolänsmännens fribrefsrätt;

dels till Riksdagens förordnanden:

JVs 53, för suppleanter till Fullmägtige i Riksbanken;

JVs 54, för suppleanter till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret;

J\s 55, för styrelseledamöter vid lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby; och

182

Prat.-Utdrag (len 6 ock 7 Maj 1867.

JVs 56, för suppleanter till styrelseledamölerne vid nyssnämnda trenne lånekontor
;

dels äfven till § i Riksdagsbeslutet:

JVs 7, angående ändring i 2 § 4 mom. Tryckfrihets-förordningen.

Dch 6 och 7 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 252. SS. DD. Efter föredragning af särskilda Utskottets rörande jordbrukets
finansiela angelägenheter Utlåtande JVs 3, med anledning af Herr B. W. Hessles
motion om åtgärders vidtagande för afhjelpande af jordbrukares nuvarande finansiela
betryck; fattade Kammaren ett så lydande beslut: »att Utskottets framställningar och
förslag, oansedt desamma i många delar äro förtjenta af uppmärksamhet, likväl icke
anses böra gifva anledning till någon underdånig framställning till Kongl. Maj:t».

Den 7 Maj.

Från Första Kammaren.

JV& 251. S. D. Vid föredragning af Be vil Inings-Utskottets Memorial JVs 24,
med voteringsproposition för bestämmande af införselstullen å artikeln socker, raffineradt
samt oraffineradt, icke mörkare än JVs 18 af gällande standard, godkände Kammaren
den af Utskottet föreslagna voteringsproposilionen.

JVs 253. S. D. Föredrogs Andra Kammarens protokollsutdrag JVs 308, med
delgifvande af Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Utlåtande JVs 40, angående
väckta förslag om ändring i förordningen rörande prestval.

Härvid förekommo:

1:o. Kammarens beslut i anledning af Utskottets hemställan å sidan 4.

Detta beslut blef af Första Kammaren afslaget.

2:o. Kammarens beslut öfver Utskottets hemställan å sidan 5.

Första Kammaren fattade ett så lydande beslut: »att Riksdagen, som erkänner
behofvet af de presterliga befordringslagarnes revision, med afsteg å det af Andra
Kammaren fattade beslut, för sin del beslutar en underdånig framställning till Kongl.
Maj:t om beredande i grundlagsenlig ordning af en förändring i gällande lagar för
presterlig befordran och prestval i den syftning, att tillfälle lemnas församlingarne i

konsistoriela pastorater att före ansökningstidens utgång få hos vederbörande Dom kapitel

begära trenne profpredikanter, h vil kas kompetens till den ifrågavarande sysslan
Domkapitlet i laga ordning eger pröfva, och, derest denna godkännes och laga hinder
i öfrig! icke möta, för dem utfärda missiv till predikoprofs afläggande näst före

Prol.-Utdrag den 7 Mij 1807.

183

de å förslaget uppförde»;

skolande målet i sistberörda del, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdagsordningen, till
Andra Kammarens förnyade handläggning återlemnas.

Från Andra Kammaren.

JSä 348. S. D. Föredrogs Bevillnings-Utskottets Memorial JM 24, med voteringsproposition
för bestämmande af införselstullen å artikeln socker, raffineradt, samt
oralfineradt, icke mörkare än JM 4 8 af gällande standard.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.

JM 349. S. D. Vid föredragning af särskilda Utskottets för frågor rörande
Försvarsverkets ordnande Utlåtande JM 4, i anledning af dels återförvisning dels skiljaktiga
beslut i vissa delar af Utskottets Utlåtande JM 2, rörande väckta motioner
om landtförsvarets ombildning och dertill hörande frågor, fattade Kammaren nedannämnda
beslut:

Med godkännande af momenten b och c i nionde punkten af Utlåtandet JM 2,
beslöt Kammaren, för sin del, att momentet a i nämnda punkt skulle erhålla följande
förändrade lydelse:

a) »att sedan frågan om den i 3:dje punkten omförmälda lindring eller aflösning
af rote- och rusthållares besvär blilvit afgjord, är hvarje svensk man värnepligtig
från och med året näst efter det han fyllt tjugo år till och med det år, då
ban uppnår 50 års ålder och i sådan egenskap skyldig att deltaga i fäderneslandets
försvar, samt att, utan rätt till friköp eller lega, underkasta sig den derför erforderliga
öfning».

Vidare beslöt för sin del Kammaren, att nittonde punkten i Utlåtandet JM 2
borde innehålla en hänvisning till nionde punkten och, i öfverensstämmelse härmed,
begynnelseorden af Utskottets tillstyrkande i förstnämnda punkt sålunda förändras:
»att då den i nionde punkten antagna allmänna värnepligten träder i verkställighet:
a) beväringen första året öfvas 10 dagar, det andra 30 dagar och det tredje
20 dagar»; med iakttagande af hvilken förändring nittonde punkten i öfrigt godkändes.

Alla af Utskottet i öfriga delar af förevarande Utlåtande gjorda hemslällanden
och förslag blefvo af Kammaren bifallna.

JM 350. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande JM

angående väckta motioner om ändring i 57 och 87 §§ Regeringsformen samt
4 mom. Riksdags-ordningen, i fråga om båda statsmngternas lagstiftanderätt.

JM 351. S. D. Föredrogs och bifölls Sammansatta Stats- och Bevillnings utskottets

Utlåtande JM 1, i fråga om förhöjning i a fgi ft srest i t u t ionen vid utförsel af
bränvin till utrikes ort.

184

Prot.-Utdrag den 8 Maj 1867.

Den 8 Maj.

Från Första Kammaren.

JM 254. S. D. Vid föredragning af Be villo i ngs-Utskottets Betänkande JM 25,
angående beräkningen af tullmedlen, postmedlen, stämpelpappersafgiften och bränvinsbränningsmedlen,
godkände Kammaren de af Utskottet föreslagna inkomstberäkningarne,
dock med den ändring i afseende å bränvinsbränningsmedlen, att inkomsten
deraf beräknades till 10,500,000 R:dr.

JM 255 S. f). Föredrogos Stats-Utskottets Memorialer:

JW 87, angående åtskilliga i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade skulJoch
fordringsposters afskrifning eller bokföring inom linien.

Bifölls.

JV2 88, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets reglemente, angående
dels detta verks skulder och fordringar för meddelade lån, dels de vid föregående
riksdagar till utgående från Riksgälds-kontoret beviljade, men ännu icke utbetalda
statsanslag, dels de vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

Bifölls.

JM 89, angående bestämmandet af aflöningen för de vid innevarande riksdag
hos Kamrarne och Utskotten samt i Riksdagens Kansli anställde tjenstemän och
vaktbetjente.

Bifölls med det tillägg, att såsom särskilda gratifikationsbelopp beviljades åt:

Föreståndaren för Tryckeriexpeditionen i Riksdagens Kansli....................... 450 R:dr,

hvardera af de tre korrekturläsarne i samma Kansli.................................... 200 »

JM 90, angående en gratifikation åt Statskommissarien Bruno Johansson.

Bifölls.

J\l 256. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse JM 57, angående vilkoren för bränvinstillverkning.

JM 257. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrivelser:

JM 58, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Första Hufvudtitel; JM

59, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Huf vudtitel; JM

60, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje Huf vudtitel; -

JM 61,

			Prot.-Uldrag den 8 Maj 1867.			185
JM vudtitel;	64,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Fjerde	muf-
JM vudtitel;	62,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Femte	ti uf-
JM vudtitel;	63,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Sjette	Buf-
JM vudtitel;	64,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Sjunde	Huf-
JM vudtitel;	65,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Åttonde	Huf-
JM vudtitel;	66,	angående	regleringen	af	utgifterna	under	Riks-statens	Nionde	Huf-
JM	67,	angående	ersättning föt	■ sådana af Arméförvaltningen och	Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, för b villo statsanslag ej blifvit beviljade;

JM 68, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, angående anslag till
ombyggnad och reparation af de Kongl. hofstallen å Blasieholmen och vid Röda
Bodarne;

JM 69, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående rättighet för
fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar,
marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning;

JM 77, angående utfärdande af förnyade instruktioner för Riksdagens Revisorer
af Stats- och Riksgäldsverken;

JM 78, angående statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, hamnbyggnader
och kanalarbeten, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
m. fl, dylika föremål; samt

JM 79, angående allmänna vilkor och stadganden i afseende på de statsbidrag,
som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och vägförbättringar, hamnanläggningar,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag.

JM 258. S. D. Upplästes och godkändes Banko-Utskottets förslag till Riksdagens
underdåniga skrivelser:

JM 70, angående utfärdande af förnyad ansvarighetslag för Riksdagens Ful 1—
mägtige i Banken;

JM 74, om utfärdande af ny ansvarighetslag för de af Riksdagen förordnade
styrelseledamöter för Lånekontoren;

JM 72, angående utfärdande af ny instruktion för Riksdagens Revisorer öfver
Diskont-kontoret i Stockholm samt Lånekontoren i orterna ;

JM 73, angående utfärdande af förnyad instruktion för Riksdagens Revisorer af
Riksbanken; samt

lit/i. till Riksd. Prål. 1867. 9 Sami.

186

Prot.-Utdrag den 8 Maj 1857.

JVs 74, med reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning;

äfvensom samma Utskotts förslag till Riksdagens skrifvelse:

JVs 75, till Herrar Fullmägtige i Riksbanken, med öfverlemnande af Bankoreglementet.

JVs 259. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till §§ i
Riksdagsbeslutet:

JVs 8, angående Banko-ärenden;

JVs 9, angående val af Fullmägtige och dess suppleanter i Riksbanken och
Riksgälds-kontoret.

Från Andra Kammaren.

JVs 352. S. D. Anställdes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver
följande af Bevillnings-Utskottet i dess Memorial JVs 24 föreslagna, utaf Riksdagens
båda Kamrar godkända voteringsproposition:

»Den, som bifaller Utskottets af Andra Kammaren antagna förslag att åsätta
artikeln socker, raffineradt, samt oraffineradt, icke mörkare än JVs 18 af den i verldshandel
gällande Holländska standard, en införselstull af ''14 öre per skålpund, röstar
ja;

Den det ej vill, röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren för ifrågavarande

artikel bestämt en införselstull af 14,40 öre per skålpund eller 14 R:dr 40 öre per

centner».

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt nyss ankommet
och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt anställd, hade

utfallit med............................................... 35 ja och 68 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller............ 98 ja och 40 nej,

sammanräkningen visar..................................................................133 ja och 108 nej;

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionens innehåll.

JVs 353. S. D. Föredrogos ånyo Stats-Utskottets

Memorial JVs 87, angående åtskilliga i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade
skuld- och fordringsposters afskrifning eller bokföring inom linien;

Memorial JVs 88, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets reglemente,
angående dels detta verks skulder och fordringar för meddelade lån, dels de vid föregående
riksdagar till utgående från Riksgälds-kontoret beviljade, men ännu icke ut -

Prot.-Uldrag den 8 Maj 1867. 187

betalda statsanslag, dels de vid innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter; och

Memorial JV° 90, angående en gratifikation åt Statskommissarien Bruno Johansson.

Kammaren biföll allt hvad Utskottet i dessa Memorial hemställt och föreslagit.

M 354. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial M 89, angående
bestämmandet af aflöningen för de vid innevarande riksdag hos Kamrarne och Utskotten
samt i Riksdagens Kansli anställde tjensteman och vaktbetjente.

Jemte det att Kammaren biföll allt hvad Utskottet i detta Memorial hemställt,
beslöt Kammaren, för sin del, att utöfver de dagtraktamenten, som föreslagits åt föreståndaren
för Tryckeri-expeditionen samt åt korrekturläsarne, desse tjensteman skulle
erhålla särskilda gratifikationer, hvilka bestämdes att utgå för Tryckeriföreståndaren
med 450 R:dr samt för hvardera af de tre korrekturläsarne med 200 R:dr Runt.

JVI 355. S. D. Föredrogos ånyo och biföllos Banko-Utskottets Memorial:

JVs 33, angående arfvode till ett hos Banko-Utskottet anstäldt extra kanslibiträde;
och

JV2 34, om kungörande af åtskilliga föreskrifter i Banko-reglementet.

M 356. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande M 73, i anledning
af väckta motioner om ändringar i gällande stadganden om prest- och pa storal-examen

samt om andra vilkor för presterlig befordran, biföll Kammaren de
hemställanden, som af Utskottet i detta Utlåtande blifvit gjorda.

JVs 357. S. D. Föredrogs Lag-Utskottets Utlåtande JV» 74, i anledning af
väckta motioner om ändring i 1 Kap. 1 § och 2 Kap. 1 § Rättegångs-balken.

Kammaren, som icke godkände det af Utskottet framlagda förslag till förändrad
lydelse för 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken, beslöt, för sin del, att detta lagrum
skulle lyda sålunda:

»Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer Häradshöfding med tolf män
som i häradet bo och dertill valde äro. De tolf kallas Häradsnämnd. Då ledigt
rum i nämnden fyllas skall, varde i den eller de socknar, för hvilka ledigheten inträffat,
val hållet å kommunalstämma. Ej må någon annan dertill väljas än den,
som har rösträtt å kommunalstämma och fyllt 25 år; ej heller den, som innehar
befattning i Konungens eller Rikets tjenst. Den som de flesta rösterna erhållit, vare
såsom nämndeman ansedd. Hvarje val sker för sex år, med rätt för den valde att

efter två års tjenstgöring afsåga sig förtroendet. En hvar, som eger rösträtt vid

kommunalstämma, ege vid valet lika röst. Uppstår fråga om den valdes behörighet,
eller om valet rätteligen skett, gifve Häradsrätten utslag deröfver och gånge det utslag
i verkställighet ändå att klagan i högre Rätt föres. Den som kallad varder att
i Rätten sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig att minst två år den tjenst förrätta,
der han ej från orten flyttar, eller eljest gitter visa sådana hinder, att Rätten
pröfvar skäligt honom dessförinnan entlediga. Ej skall dock den, som öfver sextio

188

Prol.-Uldrag den 8 Maj 1867.

år gammal är, emot sin vilja till nämndemän väljas; ej eller vare någon, som ur
nämnden afgått, skyldig att förr, än sex år derefter, låta sig åter inväljas».

Utskottets öfriga hemslällanden (sidd. 13 och 14) biföllos.

JVs 358. S. D. Föredrogs och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse JVs 57, angående vilkoren för bränvinstillverkning.

JVs 359. S. D. Föredrogos och godkändes Stats Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrivelser:

N:ris 58 — 66, angående reglering af utgifterna under Riks-statens första, andra,
tredje, fjerde, lemte, sjette, sjunde, åttonde och nionde Hufvudtitlar;

M 67, angående ersättning för sådana af Arméförvaltningen och Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, för Indika statsanslag ej biifvit beviljade;

JVs 68, i anledning af Kongl, Maj:ts nådiga Proposition, angående anslag till
ombyggnad och reparation af de Kongl. hofstallen å Blasieholmen och vid Röda
Bodarne;

JVs 69, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående rättighet för
fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt vid beväringsmönstringar,
marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära särskild ersättning;

JVs 77, angående utfärdande af förnyade instruktioner för Riksdagens Revisorer
af Stats- och Riksgäldsverken;

JVs 78, angående statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, hamnbyggnader
och kanalarbeten äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m, fl.
dylika föremål;

JVs 79, angående allmänna vilkor och stadganden i afseende på de statsbidrag,
som under denna riksdag beviljats för väganläggningar och vägförbättringar, hamnanläggningar,
kanaler och andra valtenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag.

JVs 360. S. D. Föredrogos och godkändes nedannämnda af Banko-Utskottet
afgifna förslag till Riksdagens underdåniga skrivelser, nemligen:

JVs 70, angående utfärdande af förnyad ansvarighetslag för Riksdagens Fullmägtige
i Banken;

JVs 71, angående dito dito för de af Riksdagen förordnade styrelseledamöter för
Lånekontoren i orterna;

JVs 72, angående utfärdande af ny instruktion för Riksdagens Revisorer öfver
Diskont-kontoret i Stockholm samt Lånekontoren i orterna;

JVs 73, angående dito dito för Riksdagens Revisorer af Riksbanken;

JVs 74, med reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning; och

JVa 75, med förslag till Riksdagens skrifvelse till Fullmägtige i Riksbanken
med öfverlemnande af Banko-reglementet.

JVs 361. S. D. Föredrogos och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till §§
i Riksdagsbeslutet:

Prol.-Utdrag den 9 Maj i867.

189

JV° 8, angående Banko-ärenden; och

JVs 9, angående val af Fullmägtige och deras suppleanter i Riksbanken och
Riksgälds-kontoret

Den 9 Maj.

Från Första Kammaren.

M 260. S D. Hänvisades till Stats-Utskottet en af Herr Bergstedt, Carl

Fredrik, denna dag väckt motion, JVs 82, angående åtgärders vidtagande för att till
nästa riksdag åt tidningarnes referenter bereda lämpligare platser än dem, som för
närvarande äro å Första Kammarens läktare åt desse referenter anvisade.

M 261. S. D. Föredrogs och bifölls Konstitutions-Utskottets Utlåtande M

14, angående väckta motioner om ändring i 57 och 87 §§ Regeringsformen samt
42 § 1 mom. Riksdags-ordningen, i fråga om båda statsmagternas lagstiftningsrätt,

J\i 262. S. D. Föredrogos och biföllos Banko-Utskottets Memorialer:

JVå 33, angående arfvode till ett hos Banko-Utskottet anstäldt extra kanslibiträde;
och

M 34, om kungörande af åtskilliga föreskrifter i Banko-reglementet.

JV° 263. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets Utlåtanden:

J\s 73, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande stadganden om
prest- och pastoralexamen, samt om andra vilkor för presterlig befordran.

Bifölls.

Jfå 74, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kap. 1 § och 2 Kap.
1 § Rättegångs-balken.

Utskottets å sidorna 12 och 13 afgifaa förslag till förändrad lydelse af 1 Kap.
1 § Rättegångs-balken afslogs; hvaremot Utlåtandet i öfrigt af Kammaren bifölls.

JVä 264. S. D. Föredrogs särskilda Utskottets för frågor rörande försvarsverkets
ordnande Utlåtande Jtä 4, i anledning af dels återförvisning, dels skiljaktiga
beslut i vissa delar af Utskottets Utlåtande JV2 2, rörande väckta motioner om landtförsvarets
ombildning och dertill hörande frågor.

Härvid förekommo Utskottets tillstyrkanden och förslag i afseende å nedannämnda
punkter af Utlåtandet JVa 2, nemligen:

2:dra punkten.

Kammaren biföll Utskottets tillstyrkande.

3:dje punkten

Med frånträdande af sitt förut fattade beslut, biföll Kammaren Utskottets förslag
till denna punkts lydelse.

4:de, 5:te, 6:te och 7:de punkterna.

Utskottets tillstyrkanden biföllos.

190

Pr Öl.-Utdrag den 9 Maj 1867.

8:de och 9:de punkterna.

Utskottets til! Andra Kammaren gjorda hemställanden lades till handlingarne.

10:de punkten.

Med vidblifvande af sitt förut fattade beslut, godkände Kammaren punktens lydelse,
med uteslutande från mom. d af slutorden: »samt ej heller må, utan Riksdagens
hörande, utom de förenade Rikenas gränser användas».

11:te punkten.

Utskottets till Andra Kammaren gjorda hemställan lades till handlingarne.

■1 Vide punkten.

Kammaren biföll Utskottets tillstyrkande,

•1 9:de och 2 1 :sta punkterna.

Utskottets till Andra Kammaren gjorda hemställanden lades till handlingarne.

22:dra punkten.

Kammaren godkände denna punkts lydelse,

JYs 265. S. D. Vid föredragning af Andra Kammarens protokollsutdrag JM

341, med delgifvande åt Kammarens beslut öfver dess tillfälliga Utskotts Utlåtande
JVs 41, i anledning af Kammarens återremiss af en del utaf Utskottets Utlåtande
JVZ 16, angående motioner om ändring i Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862,
rörande allmänt ordnande af presterskapets löneinkomster; afslog Första Kammaren
det beslut, som Andra Kammaren i frågan fattat.

JVs 266. S. D. Föredrogs och bifölls Första Kammarens tillfälliga Utskotts

Utlåtande JM 14, med förslag till beslut rörande justeringen af Kammarens vid Riksdagens
slut ojusterade protokoll.

Från Andra Kammaren.

JV° 362. S. D. Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande JM 25,
angående beräkningen af tullmedlen, postmedlen, stämpelpappersafgiften och bränvinsbränningsmedlen,
godkände Kammaren Utskottets hemställanden i lista, 2:dra och
3:dje punkterna; hvaremot Kammaren, i afseende å 4:de punkten, der Utskottet, efter
en beräknad bränvinstillverkning af 14,000,000 kannor, upptagit bruttobeloppet af
1868 års bränvinsbränningsmedel till 9,800,000 R:dr, ansåg att berörda tillverkning
kunde anslås til! 15,000,000 kannor; i öfverensstämmelse hvarmed Kammaren alltså
beslöt, att ifrågavarande medel skulle beräknas till 10,500,000 R:dr.

JVs 363. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och Memorial
:

Utlåtande JM 75, i anledning af väckt motion om vissa åtgärder rörande skogshushållningen
i de Norrländska länen;

Prat.-Utdrag den 9 Maj 1867.

191

Med afslag å Utskottets hemställan beslöt, för sin del, Kammaren, att en sådan
underdånig skrifvelse i ämnet, som Herr Grefve E. Sparre i sin vid Utlåtandet fogade
reservation föreslagit, skulle till Kong). Maj:t aflätas.

Utlåtande JYä 76, i anledning af Riksdagens Justitie-ombudsmans framställning
rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande.

Kammaren, som ansåg att förevarande fråga icke borde sättas i sammanhang
med pröfningen af Rikets Ständers vid nästhdna riksdag aflåtna begäran om förslag
till förändrade lagstadganden beträffande Häradsrätternas jurisdiktion och arbetssätt,
biföll på det sätt Utskottets tillstyrkande, att Kammaren, för sin del, beslöt, det
Riksdagen skulle i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kong!. Maj:t
täcktes taga i nådigt öfvervägande, hvilka åtgärder, till bevarande af underdomstolarnes
arkiver, må finnas lämpliga.

Utlåtande JV° 77, i anledning af väckt motion om ändring i gällande grufvestadga.

Återförvisades.

Memorial JV2 /8, i anledning af denna Kammares återremiss i viss del af Utskottets
Utlutande J\s 65, rörande väckt motion om vissa stadganden till ordnande
af jordegares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden.

Utskottets hemställan i den de! af Retänkandet J\s 65, hvarom här är fråga,
eller den som innefattar yttrande öfver 5;te punkten i Herr P. von Möllers motion
•A2 ''18, blef af Kammaren afslagen.

■M 364. S. D. Föredrogs ånyo Konstitutions-Utskottets Memorial JVs 15, i
anledning af återremiss a Utlåtandet 11, angående väckta motioner om ändring i
4 och 28 §§ Regeringsformen.

Det förslag, hvarom återremissen handlade, blef af Andra Kammaren antaget att
hvila till grundlagsenlig behandling.

JV2 365. S. D. Andra Kammarens enskilda Utskott, till hvars vidare handläggnmg
öfverlemnats ett från Medkammaren inkommet förslag till reglementariska
föreskrifter för Riksdagen, hade under JV2 43 afgifvit Betänkande i detta ämne och
deruti (sidd. 8 I2) framställt ett från Medkammarens i vissa delar afvikande för slag,

som nu paragrafsvis företogs till granskning och i sin helhet godkändes, allenast
med det undantag, att 12 §, eller den om sättet för omröstnings anställande
inom Utskott, skulle utgå och den efterföljande paragraferingen alltså derefter rättas;
skolande, med de af Andra Kammaren sålunda beslutade ändringar, ärendet, jemlikt
63 § 3 mom. Riksdags-ordningen, till Första Kammaren återlemnas.

JK 366. S. D. Föredrogs Riksdagens Kansli-deputerades Memorial J\s 6, angående
tryckning och expediering af de riksdagshandlingar, som icke medhunnits före
riksdagens slut.

Allt hvad Deputerade i detta Memorial hemställt blef af Kammaren bifallet.

192

Prat.-Utdrag den 10 Maj 1867

Den 10 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 267. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Utlåtande JVs 75, i an ledning

af väckt motion om vissa åtgärder rörande skogshushållningen i de Norrländska
länen, afslog Kammaren detta Utlåtande och antog det förslag till underdånig
skrifvelse i ämnet, som Grefve Sparre i sin vid Utlåtandet fogade reservation
framställt.

J\s 268. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelse JVs 16, angående ändring i röstberäkningsgrunden vid
val af folkskolelärare.

JVs 269. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Utlåtande JVs 91, i

anledning af väckt motion angående anbringandet af förändrad uppvärmnings- och
ventilationsapparat för Första Kammaren.

M 270. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden och Me morial

JVs 76, i anledning af Riksdagens Justitie-ombudsmans framställning rörande

åtgärder till domstolsarkivens bevarande.

Utskottets tillstyrkande bifölls med följande förändrade lydelse: »att i underdånig
skrifvelse till Kong). Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,
hvilka åtgärder till bevarande af underdomstolarnes arkiver må finnas

lämpliga».

M 77, i anledning af väckt motion om ändring i gällande grufvestadga.

Bifölls.

JVs 78, i anledning af Andra Kammarens återremiss i viss del af Utskottets

Utlåtande JVs 65, rörande väckt motion om vissa stadganden till ordnande af jord egares

och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden.

Lades till handlingarne.

JVs 27U S D. Föredrogs och bifölls Riksdagens Kansli-deputerades Memorial
M 6, angående tryckning och expediering af de Riksdagshandlingar, som icke medhunnits
före riksdagens slut.

JVs 272. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Konstitutions-Utskottets
Memorial JVs 15, i anledning af återremiss å Utlåtandet JVs I I, angående väckta
motioner om ändring i 4 och 28 §§ Regeringsformen.

Från

Prot.-Vtdrag den 11 Maj 1867.

193

Från Andra Kammaren.

JV2 367. S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets nedannämnda Utlåtanden
:

jy% 9''1, i anledning af vackt motion angående anbringandet af förandrad uppvärmnings-
och ventilationsapparat för Första Kammaren; och

•1V2 93, i anledning af vackt motion om förändrade vilkor för lyftande af det
statsbidrag, som blifvit anvisadt för åstadkommande medelst kanal och slussar af en
förening mellan sjöarne Westra och Östra Silen.

368. S. D. Vid föredragning af Första Kammarens protokollsutdrag M
253, med delgifvande af det beslut, som bemalde Kammare* fattat i anledning af
den hemställan, som blifvit gjord å 5:te sidan af Andra Kammarens tillfälliga Utskotts
Utlåtande J\l 40, angående väckta förslag om ändring i Förordningen rörande
prestval, blef Första Kammarens berörda beslut af Andra Kammaren afslaget.

M 369. S. D. Föredrogs och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till Riksdagens
underdåniga skrifvelse M 76, angående ändring i röstberäkningsgrunden vid
val af folkskolelärare.

Den 11 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 273. S. D. Efter föredragning af Riksdagens Kanslis förslag JY° 80 till
den af Riksdagen beslutade skrifvelse till Kaptenen m. in. John Ericsson, beslöt Kammaren,
för sin del, att denna skrifvelse skulle erhålla följande lydelse:

»Sveriges Riksdag har beslutat att gifva Eder ett offentligt erkännande af sin
aktning och af sina förbindelser till Eder. Om det land, som sett Eder födas, icke
kunnat erbjuda ett tillräckligen vidsträckt verksamhetsfält för ett så omfattande snille,
hvars skapelser varit egnade att komma hela Eder samtid till godo, bar dock intet
afstånd förmått slita de band, som fästa Eder vid fosterjorden. Sveriges folk har
med glädje och stolthet följt Edra sträfvanden och erfarit Edra segrar. A Eder sida
har IN i med frikostig hand lemnat detta folk dyrbara bevis af Eder fortfarande kärlek
till fäderneslandet, af Edert varma nit för dess väl.

Mottag derföre, John Ericsson, de uttryck af Svenska Riksdagens aktning och
erkänsla, hvilka, enligt dess beslut, vi, de båda Kamrarnes Talmän och vice Talmän,
härmed till eder frambära».

274. S. D. Föredrogos Stats-Utskottets nedannämnda Memorialer och Utlåtande: Bill.

Ull Riksd. Prof. 1867. 9 Sami.

194

ProL-Uldrag den i2 Mai 18W,

JYs 92, med förslag till stadgande» i Riksgälds-kontorets reglemente, angående
de med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret
anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m in., äfvensom angående Riksgälds-kontorets inkomster.

De föreslagna reglementsparagraferna godkändes, endast med rättelse af det i §
59 förekommande årtalet 1868 till 1867.

JV° 93, i anledning af väckt motion om förändrade vilkor för lyftande af det
statsbidrag, som blifvit anvisadt för åstadkommande medelst kanal och slussar af en
förening mellan sjöarne Westra och Östra Silen.

Bifölls.

J\° 97, med förslag till aflönings- och pensionsstater vid Riksgölds-kontoret

samt med förteckningar å nämnda Kontors fordringar och skulder samt å de derstädes
innestående anslag och lån.

Bifölls.

Från Andra Kammaren.

M 370. S. I). Föredrogos ånyo och biföllos Siats-Utskottets Memorialer:

JVs 92, med förslag till stadgande» i Riksgälds-kontorets reglemente, angående

de med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter samt de på Kontoret

anvisade kreditiver och derifrån utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar
m. m. äfvensom angående Riksgälds-kontorets inkomster.

.1\° 97. med förslag till aflönings- och pensionsstater vid Riksgälds-kontoret

samt med förteckningar å nämnda Kontors fordringar och skulder samt å de derstädes
innestående anslag och lån.

M 371. S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Riksdagens Kansli-deputerades Utlåtande
J\s 7, i fråga om åtgärder för riksdagsförhandlingarnes tryckning och tillhandahållande
åt allmänheten vid en blifvande riksdag.

Den 12 Maj.

Från Första Kammaren.

»>£ 275. S. D. Vid föredragning af Stats-Utskottets Memorial J\s 98, angående
den under innevarande riksdag verkställda statsreglering och de för bestridande
af Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga bevillningar, biföl 1 Kammaren allt hvad Utskottet
i detta Memorial hemställt och föreslagit.

JVs 276. S. D Upplästes och godkändes särskilda Utskottets för frågor rörande
försvarsverkets ordnande förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse M 81,
med anledning af väckta förslag om ändringar i landtlörsvarets organisation.

Prot.-Utdrag den 13 Maj 1867.

195

Från Andra Kammaren.

M 372. S. D. Föredrogs ånyo Stats-Utskottets Memorial M 98, angående
den under innevarande riksdag verkställda statsreglering och de för bestridande af
Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga bevillningar.

Hvad Utskottet i detta Memorial hemställt och föreslagit bifölls.

Den 13 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 277. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelse JVs 82, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

JVs 278. S. D. Upplästes och godkändes Sammansatta Stats- och Bevillningsutskottets
förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse JVs 83, i fråga om förhöjning
i afgiftsrestitutionen vid utförsel af bränvin till utrikes ort.

JVs 279. S. D. Upplästes och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrivelser:

JVs 84, om åtgärder till utöfvande af kontroll å afverkningen af Kronans skogar
i Norrland;

JVs 85, om befrielse för nämndemän från vissa dem åliggande tjenstbarheter;

JVs 86, om förändrad lydelse af vittneseden; och

JVs 87, rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande.

JVs 280. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis nedannämnda

förslag till §§ i Riksdagsbeslutet:

JVs 10, angående stämpelpappersafgiften;

JVs 11, angående folkskolorna i Riket;

JVs 12, om ändring i Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1858, angående
gemensamma andaktsöfningar;

JVS 13, angående ändring i 16 Kap. 5 och 13 §§ Jorda-balken;

JVs 14, angående jordegares förmånsrätt till landbos lösören;

JVs 15, angående vilkor en för utmätning af vexande gröda;

JVs 16, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin;

JVS 17, angående statsregleringen; samt

JVs 18, angående statsregleringen.

JVs 281. S. D. Vid föredragning af Riksdagens Kansli-deputerades Utlåtande

JVs 7, i fråga om åtgärder för riksdagsförhandlingarnes tryckning och tillhandahållande

196

Prot.-Utdrag den 13 Maj 1867.

åt allmänheten vid en blifvande riksdag, biföll Kammaren det deri framställda förslaget,
endast med den ändring, att början deraf erhöll följande lydelse: »att Riksdagens
protokoll tryckes i sin helhet och, så tidigt ske kan, utgifves i smärre häften».

JV2 282. S D. Föredrogos Stats-Utskottets Memorialer:

M 94, i anledning af återremiss å Utskottets Utlåtande JVs 19, angående Rikets
Ständers ar 1866 församlade Revisorers berättelse om granskningen af de under
Kong!. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder.

Lades till handlingarne.

JVs 95, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya reglemente, angående
uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillningsm.
fl. medel.

Bifölls.

JVs 96, med förslag till de sista afdelningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

Bifölls.

JVs 283. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets nedannämnda Utlåtanden:

JVs 79, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JVs 44 i den del,
som angar vackt motion om ändring af 51 § Konkurslagen.

Utskottets förslag bifölls med rättelse af ordet stadgadt i slutet af första momentet
till ordet stadgad.

JVs 80, i anledning af vackt motion om upphäfvande af Konsistoriernas rätt att
missivera obefordrade prester och af den s. k. jus indigenat^

Bifölls.

JVs 81, i anledning af väckt motion om ändring af nu gällande stadganden i
Utsöknings- och Rättegångs-balkarne, angående verkställighet af Konungens Befallnings—
hafvandes och Underrätts utslag.

Afslogs.

JVs 82, i anledning af väckt motion om ändring af gällande stadganden rörande
exsekutiv försäljning af fast egendom.

Bifölls.

JVs 284. S. D. Föredrogs Andra Kammarens protokollsutdrag JVs 365 för
den 9 dennes, af innehåll, att sedan Kammarens enskilda Utskott, till hvars vidare
handläggning öfverlemnats ett från Första Kammaren inkommet förslag till reglementariska
föreskrifter för Riksdagen, under JVs 43 afgifvit Betänkande i ämnet och
å sidorna 8 12 framställt ett från Första Kammarens i vissa delar afvikande för slag;

så både Andra Kammaren, vid delta förslags granskning, godkänt detsamma
allenast med det undantag, att § 12 förklarats böra utgå och den efterföljande paragraferingen
derefter rättas, samt, jemlikt 63 § 3 mom. Riksdags-ordningen, återlemna!
ärendet med de af Andra Kammaren sålunda beslutade ändringar till Första
Kammaren.

197

Pr Öl.-Utdrag den 13 Maj 1867.

Med anledning häraf genomgick Första Kammaren nu såväl sitt eget, å sidorna
2 — 5 i ofvanberörda Betänkande intagna förslag, som ock det af Andra Kammaren
med förutnämnda undantag antagna förslaget, hvarvid Första Kammaren fattade de
beslut, som här nedan finnas antecknade under paragrafnumren i Första Kammarens
förslag.

§§ I och 2.

Med vidblifvande af sitt förut fattade beslut rörande dessa §§:rs lydelse, afslog
Kammaren de motsvarande ''lista och 2:dra §:ne i Andra Kammarens förslag
§ 3.

Med afslag å Andra Kammarens beslut, att denna § skulle utgå, förklarade
Första Kammaren densamma böra i förslaget qvarstå.

§ 4-

Första Kammaren vidhöll sitt förut i afseende å denna §:s lydelse fattade beslut
och afslog den motsvarande 4:de §:n i Andra Kammarens förslag.

§§ 5 och 13.

Med godkännande af Andra Kammarens beslut att sammanföra dessa båda §:r
till en enda § antog Första Kammaren den motsvarande 5 §:n i Andra Kammarens
förslag.

§ 6.

Med frånträdande af sitt förut fattade beslut godkände Första Kammaren den
af Andra Kammaren gjorda uteslutningen af denna §.

§ 7.

Första Kammaren vidhöll sitt förra beslut om denna §:s innehåll och afslog den
motsvarande 6:te §:n i Andra Kammarens förslag.

§ 8.

Med frånträdande af sitt förut fattade beslut antog Första Kammaren den motsvarande
7:de S;n i Andra Kammarens förslås;.

§ 9.

Det förra beslutet frånträddes och de motsvarande 8:de och 9:de §:ne i Andra
Kammarens förslag antogos.

§ lo.

Första Kammaren godkände den lydelse, som ifrågavarande § genom utbyte af
ordet ej emot ordet icke i Andra Kammarens förslag erhållit.

§ ll Med

frånträdande af sitt förut fattade beslut antog Första Kammaren den motsvarande
/H:te §:n i Andra Kammarens förslag.

§ 12-

Första Kammaren vidhöll sitt, förra beslut rörande denna §:s lydelse och afslog
den motsvarande 3:dje §;n i Andra Kammarens förslag.

198

Pr Öl,-Utdrag den 13 Maj 1867.

§§ 14 och 15.

Med frånträdande af sitt förra beslut antog Första Kammaren de motsvarande
13:de och 14:de §:ne i Andra Kammarens förslag.

§ ^6.

Med afslag å Andra Kammarens beslut att från förslaget utesluta det under
denna § intagna stadgande förklarade Första Kammaren detsamma böra i förslaget
bibehållas.

Enär Medkammarens beslut följaktligen icke oförSndradt antagits, skulle, jemlikt
63 § 3 mom. Riksdagsordningen, ärendet dit ånyo öfverlemnas till förnyad ompröfning.

Från Andra Kammaren.

As 373. S. D. Föredrogos och biföllos nedannämnda af Stats-Utskottet afgifna
Memorial:

As 94, i anledning af återremiss å Utskottets Utlåtande JVs 19, angående Rikets
Ständers år 1866 församlade Revisorers berättelse om granskningen af de under
Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder;

As 95, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya reglemente, angående
uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillnings-
m. fl. medel;

As 96, med förslag till de sista afdelningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

As 374. S. D. Föredrogos följande af Lag-Utskottet afgifna Utlåtanden:

As 79, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JVe 44 i den del,
som angår väckt motion om ändring af 51 § Konkurslagen.

Rifölls.

As 80, i anledning af vackt motion om upphäfvande af konsistoriernas rätt att
missivera obefordrade prester och af den s. k. jus indigenatus.

Bifölls.

As 81, i anledning af vackt motion om ändring af nu gällande stadganden i
Utsöknings-och rättegångsbalkarne angående verkställighet af Konungens Befallningshafvandes
och Underrätts utslag.

Utskottets hemställan afslogs.

As 82, i anledning af väckt motion om ändring af gällande stadganden rörande
exsekutiv försäljning af fast egendom.

Bifölls.

As 375. S. D. Vid föredragning af Riksdagens Kanslis förslag As 80, till
den af Riksdagen beslutade skrifvelse till Kaptenen m. m. John Ericsson, beslöt Kam -

Prot.-Uldrag den 14 Maj 1867.

199

maren, att ifrågavarande skrifvelse skulle erhålla samma lydelse som af Första Kammaren,
enligt utdrag af dess protokoll, JVS 273, blifvit antagen.

JVs 376. S. D. Föredrogs och godkändes särskilda Utskottets för frågor rörande
försvarsverkets ordnande förslag JVS 81 till Riksdagens underdåniga skrifvelse
med anledning af väckta förslag om ändringar i landtförsvarets organisation.

JVS 377. S. D. Föredrogs och godkändes Stats-Utskottets förslag (JVS 82)
till Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

JVS 378. S. D. Föredrogs och godkändes Sammansatta Stats- och Bevillningsutskottets
Förslag JVS 83, till Riksdagens underdåniga skrifvelse, i fråga om förhöj ning

i afgiftsrestitutionen vid utförsel af bränvin till utrikes ort.

JVS 379. S. D. Föredrogos och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrivelser:

JVS 84, om åtgärder till utöfvande af kontroll å afverkningen af Kronans skogar
i Norrland;

JVS 85, om befrielse för nämndemän från vissa dem åliggande tjenstbarheter;

JVS 86, om förändrad lydelse af vittneseden; och

JVS 87, rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande.

JVS 380. S. D. Föredrogos och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till §§

i Riksdagsbeslutet:

JVS 10, angående stämpelpappersafgiften;

JM 11, angående folkskolorna i Riket;

JVS 12, om ändring i Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1858 angående

gemensamma andaktsöfningar;

JV2 13, angående ändring i 16 Kap. 5 och 13 §§ Jordabalken;

JVS 14, angående jordegares förmånsrätt till landbos lösören;

JVS 15, angående vilkoren för utmätning af vexande gröda;

JVS 16, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin; samt

JVS 17 och 18, angående statsregleringen.

Den 14 Maj.

Från Första Kammaren.

JVs 285. S, I). Vid föredragning af Bevillnings-Utskottets Betänkande JVS 26,
med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillningssummas utgörande, biföll Kammaren
allt hvad Utskottet i detta Betänkande hemställt och föreslagit.

JVS 286. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial JVs 101, angående
den upprättade nya Riksstaten.

200

Prot.-Utdrag den 14 Maj i867.

M 287. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Lag-Utskottets Memorial
JK 83, i anledning af återremiss af Utskottets Utlåtande JK 77, rörande vackt
motion om ändring i gällande grufvestadga.

JK 288. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis nedannSmnda

förslag till §§ i Riksdagsbeslutet:

As ''19, angående hyllande grundlags—ändringsförslag;

JK 20, om befrielse för nämndemän från vissa dem åliggande tjenstbarheter;

JK 24, om förandrad lydelse af vittneseden;

JK 22, rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande;

JK 23, i fråga om förhöjning i afgiftsrestitutionen vid utförsel af bränvin till
utrikes ort;

JK 24, om åtgärder till utöfvande af kontroll å afverkningen af Kronans skogar
i Norrland; samt

JK 25, slutmeningen.

JK 289. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelser:

JK 88, angående beviljadt anslag för fortsättande af Statens jernvagsbyggnader;

JK 89, angående revisionen af de under Kommerskollegii förvaltning ställda
fonder; samt

JK 90, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgälds-kontoret.

JK 290. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings—Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse JK 94, angående tullbevillningen.

JK 291. S. D. Upplästes och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrifvelser;

JK 9 1, angående andringar i gällande stadganden om prest- och pastoralexamen
samt om andra vilkor för presterlig befordran;

JK 92, om förändrad lydelse af 51 § Konkurslagen; och

JK 93, rörande förändring i gällande stadganden angående presterskapets i n d i -genatsrätt.

Från Andra Kammaren.

JK 381. S. D. Vid föredragning af Bevillnings—Utskottets Betänkande JK 26,
med förslag till den af Riksdagen fastställda bevillningssummas utgörande, biföll Kammaren
allt hvad Utskottet i detta Betänkande hemställt och föreslagit.

JK 382. S. D. Föredrogs och bifölls Stats-Utskottets Memorial JK 101, angående
den upprättade nya Riksstaten.

JK 383. S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets Memorial JK 83, i anledning
af återremiss af Utskottets Utlåtande JK 77, rörande väckt motion om ändring
i gällande grufvestadga, blef berörda Utlåtande af Kammaren afslaget.

JK 348.

Prot.-Uldrag den 15 Maj 1867.

201

M 384. S. D Föredrogos och godkändes Stats-Utskottets nedannämnda för slag

ti!! Riksdagens underdåniga skrivelser:

M 88. angående beviljadt anslag för fortsättande af Statens jernvägsbyggnader;

M 89, angående revisionen af de under Kominers-kollegii förvaltning ställda
fonder; och

•M 90, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäids-kontoret.

M 385. S i). Föredrogos och godkändes följande af Lag-Utskottet afgifna

förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelser:

JVs 91, angående ändringar i gällande stadganden om prest- och pastoralexamen
samt om andra vilkor för presterlig befordran;

35 92. om förändrad lydelse af 51 § Konkurslagen; och

JVs 93, rörande förändring i gällande stadganden angående presterskapets indigenatsrätt.

JV° 386 S. D. Föredrogs och godkändes Bevillnings-Utskottels förslag till

Riksdagens underdåniga skrifvelse, 35 94, angående tullbevillningen.

M 387. S. D. Följande af Riksdagens Kansli afgifna förslag till §§ i Riks dagens

beslut föredrogos och godkändes, nemligen:

TV» 19, angående hvilande grundlogsändringsförslag;

JG 20. om befrielse för nämndemän från vissa dem åliggande tjenstbarheter;

35 21, om förändrad lydelse af vittneseden;

35 22, rörande åtgärder till domstolsarkivens bevarande;

.>? 23, i fråga om förhöjning i afgiftsrestitutionen vid utförsel af bränvin till
utrikes ort;

TVs 24, om åtgärder till utöfvande af kontroll å afverkningen af Kronans skogar
i Norrland; och

35 25, slutmeningen i Riksdagsbeslutet.

Ben 15 Maj.

Från Första Kammaren.

35 292. S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskottets nedannämnda Memorialer
och Utlåtanden:

35 99, med förslag till Henne §§ i det nya reglementet för Riksgäids-kontoret;

35 100, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya reglementet för

Riksgäids-kontoret;

35 102, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande för alt åt tidningarnes
referenter i Första Kammarens samlingsrum bereda lämpligare platser än
dem, som för närvarande äro å Första Kammarens läktare åt dessa referenter anvisade
; och

Bill. till Riksd. Prål. 1867. 9 Sami.

202

Prot.-Uldrag den 15 Maj 1867.

JYs /l 03, angående tillsyn å den återstående tryckningen af Kamrarnes protokoll.

JYs 293. S. D. Föredrogos Lag-Utskottets Utlåtanden:

JYs 84, i anledning af väckt motion om förändradt röstberäkningssätt vid orgelnisters
och klockares tillsättande.

Bifölls.

JYs 85, i anledning af väckt motion om upphörande af klockares brefbäringsskvldiehet.

Bifölls.

JYs 86, i anledning af väckt motion om tillägg till gällande stadganden angående
lotterier.

Återförvisades.

JY.s 294. S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riksda gens

underdåniga skrifvelse JYs 95, med ny Riksstat.

JYs 295. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings-Utskottets förslag till

Riksdagens underdåniga skrivelser:

JYs 96, angående för innevarande år beslutad tilläggsafgift till nu gällande afgift
för tillverkning af bränvin;

JYs 97, angående allmänna bevillningen;

JYs 98, angående för innevarande år beslutade tilläggsafgifter till nu gällande
tullsatser å vissa artiklar; samt

JYs 99, angående utgörande af en särskild beskattning under benämning »vapenskatt».

JYs 296. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens Kanslis nedannämnda

förslag till §§ i Riksdagsbeslutet, nemligen:

JYs 26, angående aflatna underdåniga skrivelser i frågor rörande Rikets allmänna
hushållning;

JYs 27, angående ändring i gällande stadganden om prest- och pastoralexamen
samt om andra vilkor för presterlig befordran;

JYs 28, om förändrad lydelse af 51 § Konkurslagen;

JYs 29, om förändring i gällande stadganden angående presterskapets indige—

natsrätt;

JYs

30, angående

31, angående

32, angående

33, angående

34, angående

fortfarande kurhusafgift;
tullbevillningen ;

anslag till fortsättande af nordvestra stambanan;
statsregleringen; samt

aflåtna underdåniga skrifvelser rörande statsregleringen.

Prot.-Uldrag den 15 Maj 1867.

203

Från Andra Kammaren.

M 388. S. D. Föredrogs och lades till handlingarne Första Kammarens protokollsutdrag,
JM 284, innefattande redogörelse för de beslut, som nämnda Kammare
fattat i anledning af Ändra Kammarens Betänkande M 43, angående förslag till
reglementariska föreskrifter för Riksdagen.

JM 389. S. D. Föredrogos och biföllos Stats-Utskotlets

Memorial JM 99, med förslag till trenne §§ i det nya reglementet för Riksgäldskontoret; Memorial

JM 100, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya reglementet
för Riksgälds-kontoret;

Utlåtande JM 102, i anledning af väckt motion om åtgärders vidtagande, för
att åt tidningarnes referenter i Första Kammarens samlingsrum bereda lämpligare
platser än dem, som för närvarande äro å Första Kammarens läktare åt dessa referenter
anvisade; och

Memorial JM 103, angående tillsyn å den återstående tryckningen af Kamrarnes
protokoll.

JM 390. S. D. Föredrogos och biföllos nedannämnda af Lag-Utskottet af gifna

Utlåtanden:

JM 84, i anledning af väckt motion om förändradt röstberäkningssätt vid orgelnisters
och klockares tillsättande;

JM 85, i anledning af väckt motion om upphörande af klockares brefbäringsskyldighet;
och

JM 86, i anledning af väckt motion om tillägg till gällande stadganden angående
lotterier.

JM 391. S. D. Föredrogs och godkändes Stats-Utskottets förslag till Riks dagens

underdåniga skrifvelse, JM 95, med ny Riksstat.

JM 392. S. D. Upplästes och godkändes Bevillnings-Utskotlets förslag till

Riksdagens underdåniga skrivelser:

JM 96, angående för innevarande år beslutad tilläggsafgift till nu gällande afgift
för tillverkning af bränvin ;

JM 97, angående allmänna bevillningen;

JM 98, angående för innevarande år beslutade tilläggsafgifter till nu gällande
tullsatser å vissa artiklar; och

JM 99, angående utgörande af en särskild beskattning under benämning vapenskatt.

JM 393. S. D. Föredrogos och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till §§

i Riksdagsbeslutet:

204

Prot.-Utdrng den 15 Maj 1867.

Jtä 26, angående aflåtna underdåniga skrifvelser i frågor rörande Rikets allmänna
hushållning, m. m.;

Jtä 27. angående ändring i gällande stadganden om prest- och pastoralexamen
samt om andra vilkor för presterlig befordran;

M 2S- om förändrad lydelse af Öl § Konkurslagen;

•fts 29, angående förändring i gällande stadganden angående presterskapets indi—
genatsrätt:

30, angående fortfarande kurhusafgift;

•7V2 3''I, angående tullbevillningen;

JV2 32, angående anslag till fortsättande af nordvestra stambanan;

•Ml 33, angående statsregleritigen; och

•Ml 34, angående aflåtna underdåniga skrifvelser rörande statsregleringen, m. m

Stockholm, tryckt hos Joll. Beckman, 1867.