Swmges Riksdags Beslut,

ä det i Stockholm hällna Lagtima Riksmöte, förn
börjades den 15 Januari och slutades den
16 Maj 1867.

Ith efterfErifna Swerrsker Folkets toalett

i^ltlBttb Före weterligt: att sedan Wi blifwit i laga ordning ntsedde
att, ä Swenffa Folkets wägnar, om deh angelägenheter rädsla och
besluta; sä hafwe Wi, pa grund as 49 § Regeringsformen och 2 §
Riksdags-Ordningen, den 15 sistlidne Januari, under Hans Maj:t
Konung CARL XV:S åttonde regeringsår, Oh i Stockholm infunnit.

Wärt arbete hafwe Wi börjat med nedkallande as Guds wälsignelse;
hwarefter Wi a Rikssalen den 19 i nyhnämnda manad sammankommit
och sätt emottaga Berättelse om hwad sedan sistförflutna Riksdag
i Rikets Styrelse sig tilldragit samt Kongl. Majcks Proposition angående
Statswerkets tillstånd och behof; och hafwe Wi, efter föregångna öfwerläggningar
dels rörande de ämnen, hwari nadiga Propositioner och
Skrifwelscr till Oh aflätits, dels ock om frågor, som blifwit hos Riksdagen
wäckta, stadnat uti följande beslut:

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet.

Rlksdags-Bestntet.

2 Riksdags-Beslut 1867.

§ I Efter

pröfning af de frän sistförstutna Riksdag hwilande, lagligen beredda förslag
till ändringar i Rikets -grundlagar, hafwe 281 uti underdånig flrifwelse as den
11 fistlidne Mars till Kongl. Maj-.ts nädiga fastställelse öswerlemnat det bland
dosta förslag, svin bliswit af Oh famsäldt antaget, nemligen om ändring i 2 § 4
utom. Tryckfrihets-Förordningen, i fråga om rättighet att af trycket utgifwa wiha
handlingar; och sedan denna förändring blifwit af Kongl. Maj:t denna dag gillad
och fastställd, har nyhnämnda grundlag i nedanflrisna del as berörda moment härigenonr
erhållit följande lydelse:

Tryckfrihets-Förordningen.

§ 2.

4:o. I grund---som helst.

28id föregående tillåtelse skola följande undantag owägerligen iakttagas:

Att protokoll---icke kunna före femtio är efter protokollets eller hand lingens

datum till tryckning fordras eller, utan wederbörandes tillstånd, utbekomntas.
Ntgifwas sädana handlingar af trycket före oswannämnda tid, utan wederbörandes
tillstånd--— uppenbara.

2ltt ej nägra---femtio riksdaler.

Att, i hwad---femtio riksdaler.

Det skall ock —--sexton skillingar.

2itt protokoll---sexton skillingar.

Att sädant---hufwudfaken.

I öfrigt---stadgadt är.

§ 2.

I den ordning 81 § Regeringsformen och 64 § Riksdags-Ordningen utstaka,
hafwe Wi till den Lagtima Riksdag, som, efter förrättade nya mål i hela Riket

Riksdags-Beslut 18 67.

till Andra Kammaren, härnäst sammanträder, öfwerlemnat att bestuta om följande
af Wärt Konstitutions-Utflott beredda förslag till ändringar i grnndlagarne,
nemligen:

1:o. Om utsträckning af den i 28 § Regeringsformen bekännare af annan
troslära, än den rena evangeliska, medgifna rätt att innehaswa befattning i Statens
tjenst; hwarom Konstitutions-Utflottets Utlåtande N:o 11 och Memorial N:o 15 handla.

2:o. Om sådan ändring i 26 § Riksdags-Ordningen, att bekännare af annan
lära, än kristen-protestantisk, ma mara Ovalbar till riksdagsman, Pa sätt Konstitutions-Utskottets
Utlåtande N:o 12 innehåller.

3:o. Om ändring i 1 § 5 mom. och 5 § 6, 8 och 12 mom. TryckfrihetöFörordningen,
angående utsträckt frihet att anlägga boktryckerier; i afseende hwara
äberopas Konstitutions-Utfkottets Mätande N:o 6 och Memorial N:o 13.

§ 3.

Med utöfning af den i Regeringsformens 62 och 64 §§ Ost förwarade
rätt, hafwe Wi pröfwat Statswerkets behof och derwid för nästkommande är och
intilldeh ny Statsreglering widtager, bestämt Hufudtitlarnes belopp sälunda:

Första Hufwudtiteln.

(Kongl. Hof- och Slotts-statcrna) till ..... R:mt R:dr 1,417,000: —

Andra Hufwudtiteln.

(Justitie-Departementet) till ........ . » » 2,353,100: —

Tredje Hnfwudtiteln.

sUtrikes-Departementet) till ........ . » » 479,200: —

Fjerde Hufwudtiteln.

(dandtförswars-Depgrtementet) till ...... » » 9,498,000; —

Riksdags-Veslut 1867.

Femte Hufwudtiteln.

(Sjöförswars-Departementet) till . ......R:mt R:dr 3,952,900: -

Sjette Hufwudtiteln.

(Civil-Departementet) till......... » » 3,926,900: —

Sjunde Hufwudtiteln.

(Finans-Departementet) till ........ . » » 5,998,100: —

Åttonde Hufwudtiteln.

(Ecklesiastik-Departementet) till ....... . » » 4,598,700: —

Monde Hufwudtiteln.

(Pensions-staterna och Allmänna Jndragnings-staten) till » » 1,319,100: —

Summa dumt R:dr 33,543,000: —

Till betäckande eif denna utgiftssumma haswe Wi för Kong!. Stats-Kontoret
anm tf åt:

Statswerkets ordinarie inkomster ....... Runt R:dr 8,861,270: —

Statswerkets extra ordinarie eller bewillnings-inkomster:

Tullmedel........	.... 14,000,000: —
Postmedel ........	.... 2,000,000: —
Stämpelpappers-medel ....	.... 1,500,000: —
Bränwinstillwerknings-afgift . .	.... 10,500,000: —	28,000,000: —
eller tillsammans.....	......dumt R:dr	36,861,270: —
hvadan, efter afräkning as oswanstäende utgiftssumma . . .	33,543,000: —

uppkommer ett öfwerskott af ■........ R:mt R:dr 3,318,270: —

hwilket bör, såsom ärligt bidrag af Statswcrket, auwändas för bestridande af de
till utgående från Riksgälds-Kontoret anwisade statsutgifter.

Riksdags-Beslut 186 7.

För den händelse Statswerkets till Kong!. Stats-Kontoret ingående inkomster
för något är icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hwartill desamma i
Riksstaten blifwit beräknade, bör den brist, som, enligt Riks-hufwudboken, härigenom
uppkommer t tillgängarne för statsutgifternas bestridande. Kong!. StatsKontoret
af Riksgälds-Kontoret ersättas; Och stall, under förbehåll att, sä snart
sig imf ar, det sagde inkomster komma att öftoerstiga sitt i Riksstaten upptagna belopp,
de sälunda uppkommande öfwerstottsmedlen warda af Kong!. Stats-Kontoret
asräkningswis till Riksgälds-Kontoret astemnade, det förra Werket deremot, i händelse
af behof, förstottstois från det sednare erhålla ersättning för sig wisande brister
i de beräknade inkomsterna, fastän deha bristers slutliga belopp icke blifwit genom
afflutad Riks-hufwudbok bestämdt.

§ 4.

Wid den af Oh fastställda Statsreglering hafwe Wi bibehållit de toid den näst
föregående stadgade grunder t afseende ä dispositionen af besparingarne uppå Huswudtitlarne,
äftoensom i fråga om beräkningen af spamnälens toärde, der sådan sinnes
upptagen i de Statens embets- och tjensteman tilldelade löner, utan annan förändring,
än att för de embets- och tjenstemän, som innehaftoa före åt 1841 tillträdda
löner, hwarunder spanmäl sinnes beräknad, har, för den tid förstnämnda
Statsreglering kommer att omfatta, ersättningsbeloppet för htoarje under lönerna
upptagen tunna spanmäl blifwit, på grund af 1864—1866 ars Riksmarkegängspriser,
bestämdt till 1 Ridt 34 öre Riksmynt.

§ 5.

Till utgående från Riksgälds-Kontoret, pa sätt och under de wilkor, Wärt
för detta Kontor utfärdade reglemente innehåller, hafwe Wi för tillfälliga statsutgifter
anwisat följande anslagssummor. nemligen;

Riksdags-Beslut 1867.

Under Första Huswudtiteln:

För ombyggnad och reparation af hosstallet wid
Röda Bodarne ..........

att utgå under är 1867.

Under Andra Hufwudtiteln:

För uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt
och ombyggande af den hofrättshusets
tomt omgifwande kaj........

Under Fjerde Hufwudtiteln:

Till anställande af skjutförsök....... 20,000: —

» anskaffning af ammunitionswagnar åt fält artilleriet

............ 4,470: —

» dito af sjuk- och medicinal-wagnar, reserv lavetter,

trotz- och expeditions-wagnar samt

sourage-wagnar . ....... . 18,700: —

» dito af rid- och anspanns-persedlar för fältartilleriet
............. 38,075: —

» dito af positions- och belägrings-artilleri . . 36,750: —

» dito af tidsenliga gewär ....... 1,500,000: —•

att utgå under är 1867 med 500,000 R:dr.

» kopparpatroners anskaffande eller tillwerkning 175,000: —
» fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad . 50,000: —

» fortsättande eif skansanläggningen wid Oxdjupet 50,000: —

» pontonierbataljonens kasern- och kokhusbyggnader 55,190: 25.

» underhäll af bewäringsmanskapets beklädnad . 189,000: —

» kompletterande af dito, syllnadsanslag , . , 126,000: -r -

11,500

24,152

Riksdags-Beslut 1867.
Till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i

och för fullbordande as dess kartewerk . . . » understöd åt officerare, som inträda i utländsk	75,000: —
krigstjenst ........... » aflöning åt instruktörer wid skarpskytteföre-	9,000: —
ningarne ............ För beredande af tillgäng till mälskjutningspremier	50,000: —
för dylika föreningar ........ » anskaffande af stalp ammunition åt nämnda .	20,000: —
föreningar ........... Till kostnader för arreststraffets tillämpning wid	20,000: —

indelta armé en ......... . 5,000: — 2,442,185: 25.

Under Femte Hrrfwudtiteln:

Till bestridande af kostnaderna för inredning af

sjökrigsskolans lokal samt anskaffning af skol-och gymnastik-inventarier in. in. ....

» ny sjökrigsmateriels anskaffande .....

» anstaffande af kanoner.......

» dito af projektiler för nystberörda kanoner
» bestridande af kostnaderna för dels anskaffning
af lämplig stjutbana för grofwa kanoner och
dels artilleriförsök, äfwensom försök med under-

20,000: —

290,804: —

144,000: —

48,000: —

wattensminor ..........

36,000: — 538,804: —

Under Sjette Hufwudtitelrr:

Till arfvode åt ett biträde inom Civil-Departementets
expedition wid de kommunala ärendenas

beredning och expedierande

1,800:

8 Riksdags-Beslut 1867.

Till Rikets ekonomiska kartewerks bearbetande . . 60,000:

» fortsättande af storskiftes- och afwittringsför rättningarne

i Rikets norra län .... 97,000:

» uppförande af en ny ekonomibyggnad wid Al narps

landtbruks-institut ....... 50,000:

» understöd åt personer af mankönet för genom gående

af fullständig lärokurs i boflaps uppfödande
och stötset, mjölkning m. m. . . . 2,000:

» reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslär lingar

............ 1,500:

» utdelande wid allmänna landtbruksmöten af
prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner
in. m. .......... 6,000:

» arliga täflingsmöten i städerna Stockholm, Göteborg
och Malmö med gödboskap, smör, ost,

fläsk och kött.......... 3,000:

» understöd för Swenska trädgårdsföreningens

elevflola ............ 4,500:

» bildande af holländerier för de Norrländfla

länen . ............ 10,000:

» fortsättande af de geologifla undersökningarne

och utgiswande af derpå grundade kartor . 60,000:

» fullbordande af eu stallbyggnad wid Ströms holms

stuteri .......... 15,000:

» uppehållande af underwisningen ä steppsbyg geri-afdelningen

wid Skeppsbyggeri-institutet i
Carlskxyyg ........... 5,000:

Riksdags-Beslut 1867.

För tillökande af Teknologiska institutets byggnader
med en för bergslärowerket erforderlig nybyggnad
äfwensom för inredning af laboratorier
och deras förseende med behöflig inventarier 46,000:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna wäg- och

wattenbyggnader samt detz tjenstebiträden . . 32,800:

» undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000:
» arfwoden för civilingenjörer och civilingeniörs elevers

underwisning wid Krigshögskolan . . 3,000:

» understöd wid utrikes resors företagande af

Wäg- och Wattenbyggnadskorpsens medlemmar 2,000:

» anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda
wägar ............ 150,000:

» dito as wäg från Ohrträfk till Fredrika kyrka

och widare till Äsele inom Westerbottens län 20,000:

» dito af dito mellan Äsele och Wilhelmina kyr koby

i dito ........... 15,000:

» dito af dito från Ramsele sockengräns genom

Fjellsjö till Bodums kyrka samt widare derifrån
till Tasjö kyrka inom Wester-Norr lands

län...... 20,000:

» understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning as aar och farleder . 20,000:

» staden Åstad, för utwidgande af deh hamn . 25,000:

» staden Uddewalla, för utwidgande och fördjupning
af deh hamn ......... 30,000:

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Samt. 1 Afd> 2 Bandet.

RMdags-Beflntet,

Riksdags-Beslut 1867.

Till kanal- och slrchanläggning mellan sjöarne Westra

och Ostra Silen........ .

» utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen

till Linköpings hamn........

» understödjande af sädana myrutdikningar och
wattenaftappuingar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs lätt samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i
Wermlands län, som företrädeswis afse att
förminska frostländigheten .......

» rensningar för slodwattnets afledande i en
del af Ume eif ......... .

» anläggning af wäg inom Räneä socken mellan
allmänna kustlandswägcn samt Degerfels Öfwerstby,
att under är 1867 utgå af undsättningsmedlen
med .........

3,000: —
60,000: —

120,000: —
2,000: —

33,830:

928,430: —

Under Sjunde Hnfwudtiteln:

Till arfwoden åt Jordebokskontorets tjenstemän . 24,700: —

» bidrag till kolonien S:t Barthelcmys förwalt ningskostnader,

förflagsanflag..... 25,000: —

» ersättande af åtskilliga utaf Stats-Kontoret, Länsstyrelserna
och Armpförwaltningen förflottswis

bestridda utgifter........ . 287,335: 02. 337,035: 02.

Under Åttonde Hnfwudtiteln:

Till tjenftebiträde inom Ecklesiastik-Departcmentet för
ärenden rörande ordnandet af presterffapets

lönksörmaim .........

3,000;

Riksdags-Beslul 1867.

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters
samt pastorats- och sockenadjnnkters lönewilkor
» instrnmenter för fysiologiska institutionen wid
Upsala universitet .........

» luftwärmningsapparat wid Carolinska mediko kirurgiska

institutet.........

» löneförbättring utaf to er minimilönen åt examinerade
folkskolelärare ........

» understöd åt sädana försarnlingar, som ej förurä
till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina

folkskolelärare ..........

» undcrwisning i trädgårdsskötsel toid folkskolelärare-seminarierna
........

» folkskolelärare-seminarii byggnaden i Linköping
» löneförbättring åt Sundhets-Kollegii embetsoch
tjenstemän samt toaktmästare . . . .
» arfwoden åt biträden wid ordnandet af Witterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademiens
samlingar ...........

» aflöningstillökning åt nämnda akademis toakt betjening.

...........

» ^vårdande och underhåll af Nationalmuseibyggnaden
och der förwarade samlingar m. m.
» understöd för den af Doktor O. Sandahl
i hufwudstaden inrättade mediko-pneumatifla

anstalt ............

» wärd och flotsel af spetälska personer i Hel stngland -

10,000: —
3,000: —
10,375: —
30,000: —

20,000: —

3,000: —
27,500: —

8,050: —

1,500: —
1,936: —
22,750: —

2,000: —
3,000; —

12 Riksdags-Beslut 1867.

Till arfwode och resekostnadsersättning åt en antikvitetsintendent
. ....... . . 3,500: —

» uppsökande och aftecknande af runstenar . . 1,500: —•

» undersökning af fornlemning ar och upprättande

af förteckningar öfwer sådana..... 2,000: —

» fortsatt utgifvande as plauchewcrk öfwer forn faker

m. m............ 2,000: —

» wärdande af fornlemningarne i Wisby . . 750: —

» fortsatt utgifwande af arbetet "Swenska språkets
lagar" ........... 1,500: —

artisten N. Mandelgren för fortsättande af hans
antiqvariska forskningar ....... 1,500: —

» lithografen C. I. Billmark för fortsatt utgifwande
as planchewerket "Swerige, aqvarell lithografier

och tontryck"....... 800:

» fortsatt utgifwande af arbetet "Fordna och när warande

Swerige"......... 400:

» lärowerksbyggnaden i Ilpsala..... 20,000:

» dito i Carlstad.......... 47,000:

» dito i Wenersborg......... 30,000:

» dito i Westerwik......... 17,500:

» reparation af Linköpings domkyrka .... 13,500:

» tillbyggnaden wid hospitalet i Nyköping . . 10,000:

» hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv . 100,000:

Under Nionde Hufwndtiteln:

För upprätthållande af den Armsens pensionskaha

åliggande pensioneringsskyldighet, såsom kreditiv 85,500;

398,061

Riksdags-Beflut 18 67.

För fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
för Armeens befäl och tjensteman,
kreditiv ............ 180,000: —

» fortsatt tillämpning af staten för pensionering
af Sjöförswarets embets- och tjenstemän samt

betjente, såsom kreditiv....... 72,000. —

» upprätthållande af den gemenskapen wid Sjöförswaret
förunnade förbättrade pensionering,
såsom kreditiv .......... 40,000: — 377,500: _

Summa R:mt R:dr 5,057,667: 27.
Att såsom lätt från Riksgälds-Kontoret utgå, under de wilkor och enligt de
föreskrifter, ofwau äberopade reglemente innehåller, hafwe Wi för nedannämnda
ändamål anwisat följande belopp:

Under Sjette Hufwudtiteln:

För kanal- och slrchanläggningar mellan sjöarne

Östra och Westra Silen pa Dalsland . . 15,000: —

» utsträckning af Karda båtled...... 60,000: —

Till fond för understödjande af utdikningar och

aftappningar af sänka trakter och sjöar . . 50,000: —

För sänkning af Lida än ....... . 30,000: —

Under Åttonde Hufwudtiteln:

155,000: —

För fortsättande af lärowerksbyggnaden i Npsala	70,000: —
» dito as dito i Carlstad .......	20,000: —
» dito af dito i Wenersborg......	20,000: —
» dito af dito i Westerwik .......	10,000: —

120,000: —

Summa R:mt R:dr 275,000: —.

Riksdags-Beslut 1867.

§ 6.1

Riksgälds-Kontorets utgifter, enligt anwisningar dels wid föregående, dels wid
innewarande Riksdag, hafwe Wi antagit och beräknat pa fatt här nedan närmare
förmätet:

1:o. Nämnda Kontors behof för är 1867, utöfwer deh inkomster
under samma är....., . 6,649,023: 73.

och för är 1868 .......... 2,793,875: 59. 9,442,899: 32.

2:o. As Otz för är 1868 anwisade extra anslag och lent . 4,798,837: 27.

R:mt R:dr 14,241,736: 59.

Till betäckande as denna utgiftssumma hafwe Wi dels uppdragit åt Wäre
Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret, att genom upplåning mot obligationer i Swenskt
mynt anskaffa ett belopp af ...... 6,000,000: —

dels anwisat det öswerfkott ä Statswcrkets inkomster,
fom wid ordinarie statsutgifternas reglerande
för är 1868 uppkommer, utgörande enligt
§ 3 härofwan......... 3,318,270: — 9,318,270: —

hwarförutan Wi beslutat, att de wid innewarande Riksdag bestämda
förhöjningar dels i tillwerkningsafgiften för bränwin, dels
i tullafgifterna ä artiklarne bränwin och sprit samt ättika äfwensom
ä artiklarne kaffe, Lrändt kaffe och alla till kaffesurrogat anwändbara
brända wexter, kakao, socker och tobak, stola såsom
tilläggsafgifter jemwäl innewarande är utgöras, hwarigenom beräknas
inflyta:

för förhöjningen i bränwinsasgiften ......... 700,000: —

och för tullförhöjningarne............. 700,000: —

och hafwe Wi detzutom, såsom bidrag till betäckande af det anslag,
som för anskaffande af tidsenliga wffpen för Armöens behof

Riksdags-Beslut 1867.

redan blifwit anwisadt, åtagit Oh eu särskild bevillning under
namn af "Wapenskatt", att, pa grund af innewarande ars bewillningstaxering,
utgå med hälften af den i Andra Artikeln päförda
bewillning, för att, pa samma sätt sou: nyhnämnda bewillning,
wid de under är 1868 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt
redowisas och levereras, hwilken wapenskatt beräknats uppgå till 900,000: •—

■ tillhopa Rank R:dr 11,618,270: —

Till fyllande af Riksgälds-Kontorets ofwan uppgifna behof erfordras således
ytterligare omkring 2,600,000 R:dr, och enär någon förändring i nu gällande
grunder för allmänna bewillningens utgörande wid innewarande Riksdag icke egt
ruin, hwadan antagits, att samma bewillning, wid fednaste Riksdagar beräknad till
2,600,000 R:dr, i sin helhet skall för är 1868 lemna en inkomst motswarande
nyhnämnda beräkning, hafwe Wi beflutat, att itu gällande, af Rikets Ständer wid
1865 och 1866 arv Riksdag fastställda och af Kong!. Maj:t den,5 Oktober 1866
utfärdade Bewillningsstadga stall tjena till efterrättelse för är 1868 och intill slutet
af det är, under hwars lopp ny Bewillningsstadga af Riksdagen fastställd blifwer.

§ 7.

Med anledning af Konst. Majlls till of; a flatna nådiga Proposition om anslag
till fortsättande af arbetena ä Nordwestra stambanan under är 1868, hafwe Wi för
berörda ändamål bewiljat 2,000,000 R:dr N:mt och uppdragit åt Fullmägtige i
Rikögälds-Kontoret, att mot Riksgälds-Kontorets skuldförbindelse eller genom begagnandet
af krediter anstaffa de medel, som, utaf to er den här ofwan förestagna upplåning
af 6,000,000 R:dr, kan komma att erfordras för bestridande as de på Riksgälds-Kontoret
anwisade utgifter.

§ 8.

Wid reglerandet af Statswerkets inkomster för nästkommande och följande åt'',
intill dest ny Statsreglering widtager, hafwe Wi, fa wida icke af Oft beslutade för -

Riksdags-Beslnt 1867.

ändringar i befja inkomsters utgående eller andra omständigheter föranledt undantag
derifrån, i allmänhet beräknat de ordinarie statsinkomsterna till de belopp, som
under aren 1862—1864 deraf i medeltal till Statswerket influtit; Och haswe Wi
härwid upptagit den under särstilda titlar uppförda, dels indelta eller in natura
anordnade, dels Statswerket behällna spanmäl till ett wärde af Twä Riksdaler Riksmynt
för kubikfoten, hwilken beräkning af fpanmälswärdet äfwen wid statsutgifternas
reglerande blifwit iakttagen t afseende pa den under de särskilda Hufwudtitlarne
upptagna, indelta eller oindelta spanmäl.

§ 9.

Dä det, jemlikt 63 § Regeringsformen, ålegat Ost att, för oförutsedda händelser,
anstå och å Riksgälds-Kontoret anwisa twänne särskilda summor, den ena
att mara tillgänglig dä Konungen till Rikets förswar eller andra högst wigtiga och
angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rädets tankar deröfwer blifwit inhcmtade,
sinner den timra oundwikligen nödig, och bett andra att wid infallande krig as
Konungen lyftas, sedan Han Stats-Rädet in pleno hört och Riksdagen sammankallat;
sä hafwe Wi bestämt sistnämnda kreditivsumma till Tre millioner Riksdaler
Riksmynt och bett först omförmälda till Eu million Femhundratusen Riksdaler.

För bestridande af ifrägawarande utbetalningar å bestå kreditiver bära Riksgälds-Kontorets
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall bestå icke äro tillräckliga,
de dcrutöfwer erforderliga medlen af Riksgälds-Kontoret upplanas, i enlighet
med bett föreskrift, Wi härom t det för bemälda Kontor upprättade reglemente
meddelat.

§ io.

Med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition bett 22 nästlidne Januari,
hafwe Wi beslutat:

1:o att till Kongl. Maj:ts fortfarande disposition må, för behöfwandes undsättning
wid inträffande mistweyt eller felstagen skörd, öfwerlemnas säwäl bett hos

}

Riksdags-Beslut 1867.

Riksgälds-Kontoret och pa Kong!. Räntekammarens räkning i Riksbanken innestäende
behållning af undsättningsmedel, som hwad genom Återbetalningar ä meddelade
undsättningslän kan inflyta;

2:o att af de sålunda till Kong!. Maj:ts förfogande ställda medel cn summa
af 50,000 R:dr årligen ma under tiden för nästa statsreglering fä begagnas till
undsättningar utan äterbetalningsstyldighet åt fäderne behöfwande, som icke äro i
tillfälle att sjelfwe förstaffa sig arbete eller i stånd att af egna tillgångar återgälda
de undsättningsanstag, hwilka dem tilldelas; börande dylika understöd företrädeswis
tillgodokomma de kommuner, som tillförbinda sig att sä anwända desamma,
att för dithörande fattige och arbetslöse personer beredes sysselsättning och
möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

3:o att ofwan omförmälda tillgångar för öfrigt må anwändas endast till räntefria
låneunderstöd med bestämda äterbetalningsterminer och mot wederbörande
större eller mindre menigheters gemensamma answarighet eller annan af Kongl.
Maj:t godkänd säkerhet;

4:o att, säwidt omständigheterna medgifwa, tillfällen stola för de behöfwande
beredas att erhålla sysselsättning och förtjenst wid allmänna arbetssöretag; samt

5:o att de för undsättningar wid mihwexter och felstagna stördar assedda medel
böra, till den del de icke äro för anwisade utbetalningar erforderliga, till RiksgäldsKontoret
öfwerlemnas, emot skyldighet för detta wcrk att det sålunda emottagna
beloppet, wid skeende reqvisition, för dermed åsyftade ändamål Kongl. Maj:t tillhandahålla.

Och hafwe Wi uti underdånig strifwelse af den 11 sistlidne Mars hos Kongl.
Maj:t anmält detta beflut.

§ IL

Med bifall till hwad Kongl. Maj:t i nådig Proposition Oh förestagit, hafwe
Wi beflutat att grundräntorna för de walk- och stampwerk, hwilka hafwa dylika
räntor sig åsätta, må, från och med åt 1868, i likhet med hwad redan stelt för

Bih. till Niksd. Prot. 1867. 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. 3

Riksdags-Beslutet.

18 Riksdags.Beslut 1867.

mjöl- och sägqwarnar, upphöra att widare utgöras och rusttjenstflyldigheten för
sädana werk eif frälsonatur i följd deraf jemwäl förswinna, äfwensom att, i fråga
om ersättning till wederbörande indelningshafware för dem härigenom ädragen förlust,
lita i tillämpliga delar gälla hwad angående sådan ersättning för nämnde
qwarnar finnes i Kongl. Förordningen den 30 December 1863 stadgadt; Och
haswe Wi uti underdånig skrifwelse af den 4 sistlidne April hos Kongl. Maj:t
anmält detta beslut.

§ 12.

I afseende på Statsregleringen och rörande de med Statswerket gemenskap
egande ämnen aberope Wi för öfrig! SBår a derom under Riksdagens lopp till Kongl.
Maj:t aflätna underdåniga firifwelser, såsom wore desamma i detta Riksdagsbefiut
intagna, nemligen:

1:o af den 11 Mars imrewarande är, angående godtgörande genom Riksgälds-Kontoret
af de utaf Stats-Kontoret förskjutna riksdags-kostnader;

2:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
statsbidrag till anläggande af wäg inwid Råne clf mellan allmänna kustlandswägen
samt Degersels Oswerstby;

3:o af den 20 Mars, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,

angående afsöndring af jord från sergeants-bostället Munkabo Anders Bichgärden
till plats för en folkskola;

4:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
Arrendatoren C. A. Molins befriande från arrendet af Nyqwarns gamla bro;

5:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
upplåtande för alltid till Warola kyrka i Skaraborgs lätt as en kronotomt;

6:o af den 28 Mars, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,

angående afskrifning ur räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren G. A. Riex

ädömda, af allmänna medel bestridda ersättningar, in, m.;

RiködagS.Beslut 1867. 19

7:o af samma dag, t anledning af Kong!. Maj:ts nädiga Proposition, angående
dels ersättning till Arrendatoren P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads
kullstörtande, dels nedsättning af arrendet ä det af honom arrenderade indragna
chefsbohemmanet Gettnabo N:o 1;

8:o af samma dag, i anledning af Kongl. Majcks nädiga Proposition, angående
befrielse för Löjtnanten L. M. Törngren från honom älagd ersättningsskyldighet
i följd af ängkorvetten Orädds sammanstötning med Ryska handelsbriggen
Fanny;

9:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
försäljning af twänne Kronan tillhöriga ödetomter i Carlskrona;

10:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
utbyte af komminister-bostället t Lungsunds socken, bergskronotorpen Ostra
och Westra Lindäs emot ^-dels mantal kronostatte Sundstad N:o 1;

ll:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
upplåtande åt Sundby församling i Malmöhus län under ständig besittningsrätt
af ett tunneland jord från Flyinge kungsgårds utmark, för uppförande af eu
skolhusbyggnad;

12:o af den 4 April, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition,
angående restitution till Kammarjunkare,: H. de Camps'' konkursmassa af erlagd
afgift för anmäld, men ej utöswad bränwinstillwerkning;

13:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, om
nedsättning i räntan för Trysunda fiske;

14:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Skrifwelse, angående
utarrenderade kungsgårdars och öfriga kronolägenheters förvaltning;

15:0 as den 10 April, i anledning af vackla motioner, angående dels upphörande
af, dels lindring uti inrikes syr- och bak-afgifter;

20 Riksdags-Beslut 1867.

16:o af samma dag, i anledning af Kong!. Maj:ts nädiga Proposition, om
tillåtelse för Göteborgs stad att fa inlösa eganderätten till kronosäteriet ett mantal
Sannegärden;

17:o af samma dag, i anledning af Kong!. Maj:ts nädiga Proposition, angående
skatteförsäljning af Östra krono-allmänningen i Örebro län, för asslutande af
regeringen rörande de sä kallade frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta swafwelbruk;

18:o af bett 13 April, i anledning af wäckt förflag om utbyte af stämpelpapper; 19:o

af bett 24 April, i anledning af wäckt motion om befrielse från infartspenningar
för wissa fartyg;

20:o af bett 3 Maj, angående eftergift af Kronans rätt till ett dana-arf;

21:o af samma dag, i anledning af Kongl. Majlls nädiga Proposition, om
ben under N:o 2 wid Skeppsbron i hufwudstaden belägna, Kronan tillhöriga s. d.
Ridderstolpeska egendomens anwändande till byggnad för Telegrafwerket;

22:o af samma dag, i anledning af är 1866 wcrkställd revision af Statswerkets
med stera allmänna fonders förwaltning under är 1864;

23:o as bett 8 Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Första Hufwudtitel;

24:o af samma bag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Andra Hufwudtitel;

25:o af samma bag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Tredje Hufwudtitel;

26:o as samma bag, angående regeringen af utgifterna under Riksstatens

Fjerde Hufwudtitel; >

27:o af samma bag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Femte Hufwudtitel;

28:o af samma bag, angående regeringen af utgifterna under Riksstatens

Sjette'' Hufwudtitel;

Niksdags-Beslut 1867.

29:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatcns

Sjunde Hufwudtitel;

30:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatcns

Åttonde Hufwudtitel;

31:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatcns

Nionde Hufwudtitel;

32:o af samma dag, angående ersättning för sädana af Armäförwaltningen

och Stats-Kontoret förskottswis bestridda utgifter, för hwilka statsanslag ej blifwit
bewiljade;

33:o af samma dag, t anledning af Kong!. Maj:ts nädiga Proposition, angående
anslag till ombyggnad och reparation af de Kongl. Hofstallen L Blasieholmen
och wid Röda Bodarne;

34:ö af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
rättighet för fjerdingsman, som beordras till tjensteförrättning utom sitt distrikt
wid bewäringsmönstringar, marknader och dylikt, att för sådan förrättning uppbära
särskild ersättning;

35:o af samma dag, angående utfärdande af förnyade instruktioner för Riksdagens
Revisorer af Stats- och Riksgäldswerken;

36:o af samma dag, angående statsbidrag för wägars anläggning och förbättring,
hamnbyggnader och kanal-arbeten, äfwensom sjösänkningar och andra wattenaftappningsföretag
in. fl. dylika föremal;

37:o af samma dag, angående allmänna wilkor och fladganden t afseende pa
de statsbidrag, fom under denna Riksdag bewiljats för wäganläggningar och wägförbättringar,
hamnanläggningar, kanaler och andra wattenkommunikationer, äfwenfom
för sjösänkningar och andra wattenaftappningssöretag;

38:o as den 13 Maj, angående beräkningen af Statswerkets inkomster;

39:o af bett 14 Maj, angående bewiljadt anslag för fortsättande af Statens
jernwägsbyggnader;

22 Riksdags-Beslut 1867.

40:o af samma dag, angående revisionen af de under Kommers-Kollegii förwaltning
ställda fonder;

41:o af samma dag, angående upprättadt nytt reglemente för RiksgäldsKontoret; 42:o

af samma dag, med ny Riksstat.

§ 13.

I afseende pa tullagstiftningen hafwe Wi dels Lestutat förhöjning i nu belöpande
insörselsafgifter för artiklarne bränwin och sprit, kaffe, kaffe, brändt, och alla
till kaffesnrrogat anwändbara brända wexter, kakao, socker, alla stag, äfwensom
tobak, oarbetad, dels funnit nedsättning i nu gällande införselstull a karkasser och
karkahband böra eget ruin, dels ock slutligen widtagit sadana jemkningar och rättelser,
som, för winnande af mera följdrigtighet och tydlighet i författningen, tolf åt
sig af behofwet påkallade, äfwensom ätstilliga förändringar t de till tulltaxan
hörande underrättelser.

§ 14.

Efter werkställd granskning af Kongl. Kungörelsen den 23 November 1866,
angående stämpelpappersafgiften samt hwad wid kontrollen och uppbörden deraf bör
iakttagas, hafwe Wi, som funnit någon förändring uti de i detta hänseende gällande
bestämmelser icke för närwarande erfordras, uti underdånig skrifwelse af den
30 sistlidne April härom hos Kongl. Maj:t gjort anmälan.

§ 15.

Beträffande uniform för tillwerkning och försäljning af bränwin, hafwe Wi,
som ansett Ost icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts förflag om tillwerkningsafgiftens
höjande från 60 till 75 öre för kannan, medgifwit att nämnda afgift ma förhöjas
till 70 öre; hwarjemte Wi för öfrigt bestutat några fa förändringar i nu gällande
stadganden, såsom att bränwins tillwerkning, sa framt ej högst wigtiga omständig -

Riksdags-Beslut 1867.

heter föranleda dest inställande, nrä wara tillåten under Januari, Februari, Mars,
April, Oktober, November och December månader; att dessa månader indelas i fjorton
terminer, hwilka taga filt början den lusta och 16:de i hwarje månad, klockan
tolf på dagen, med de bestämmelser i afseende å sön- eller helgedag inträffande,
som mom. 3, 4 och 5 i K 2 af gällande förordning innehålla; samt att af dessa
terminer tillwerkaren må malja hwilken eller hwilka och huru många han åslundar;
— att tiden, inom hwilken tillämnad bränwinstillwerkning sist sår anmälas,
bestämts till fjorton dagar före den termin, under hwilken tillwerkaren null handteringen
företaga; och i sammanhang härmed att, — för anmälan om fortsättning
eller utstigning af förut'' anmäld tillwerkning samt derom att tillwerkare önskar
från tillwerkningen afstå eller uppgifwen tillwerkningstid inskränka eller uppgifwet tillwcrkningsbelopp
minska, — tiden bestämts till åtta i stället för fjorton dagar; —
att ttoå eller tre brännerier böra, så snart sådant utan swårighet tält ske, ställas
under uppsigt af eu gemensam kontrollör samt att nedsättning as det för bcmälde
kontrollör bestämda arfwode ansetts kunna cga tunt; — att i hwarje bränneri skall
finnas en eller ttoå sprithållare, hwaruti wid bränwinstillwerkning spriten, bräntolitet
eller länken genom rör från imkylaren omedelbarligen inledes; — att ett
särskildt stadgande sunnits wara af behofwet påkalladt i fråga om öfwerlåtande i
stad ä bolag as all den minuthandel med eller den utflänkning af bränwin, eller
beggedera, som eljest fiulle å auktion utbjudas; — samt att åt wissa stadganden
gifwits eu förändrad redaktion; — allt på sätt Wi, uti särskilda underdåniga skrifwelser
af den 30 sistlidne April och den 8 innewarande Maj, hos Kongl.
Maj:t anmält.

§ 16.

Sedan Kongl. Majck uti nådig Proposition bett 22 sistlidne Januari föreslagit,
att, derest Riksdagen bifölle Kongl. Maj:ts sramställning om bränwinstillwerkningsafgiftens
höjande från 60 till 75 öre för talman, den numera wid branwins utförsel
till utrikes ort medgisna godtgörelse för tillmerkningsasgisten mätte warda till

Riksdags-Beslut 1867.

enahanda belopp med denna bestämd; sä haswe Wi, förn beslutat, att ifrägawarande
tillwerkningsafgift stall utgå med 70 öre för kannan, medgifwit, att den wid branMilis
utförsel till utrikes ort genom Kong!. Kungörelsen den 7 December 1866
bewiljade godtgörclse för tillwerkningsafgiften ma förhöjas till enahanda belopp,
hwarmed hemta afgift, till följd af Wärt beslut, kommer att utgå, eller till 70
öre för kannan af hett i gällande författning förestrifna normalstyrka; hvarom Wi
i underdånig strifwelse hett 13 innewarande Maj hos Kongl. Maj:t gjort anmälan.

§ 17.

Uti underdånig strifwelse af den 11 sistlidne Mars hafwe Wi anmält att Wi
bifallit hwad Kongl. Maj:t uti nådig Proposition hett 18 sistlidne Januari Ost
föreslagit, angående fortfarande kurhusafgift.

§ 18.

Som af hett wid innewarande Riksdag werkftällda granstning af Riksbankens
förwaltning under tiden frän hett 15 Oktober 1865 till och med utgången af är
1866 ådagalagts, att Fullmägtige i Riksbanken i allo uppfyllt det hem lemnade
wigtiga uppdrag, hafwe Wi tillerkänt bemälde Fullmägtige full decharge för de af
hem under omförmälda tid widtagna bestnt och åtgärder.

§ 19.

Wi hafwe beslutat att, förutom de Eu million sjuhundra tusen Riksdaler af
Riksbankens under är 1864 upplupna minst, hwilka wid sistlidne Riksdag förordnades
stola under är 1867 till Riksgälds-Kontoret aflemttas, En million åttahundra ,
tusen Riksdaler af hett minst, förn under är 1865 Riksbanken tillflutit, stall jern»
wäl detta år till Riksgälds-Kontoret för Statens allmänna behof öfwerlemnas.

§ 20.

I de angående Riksbankens metallista kassa, inwexlingen af Bankens sedlar,
utmyntningen och sedelstocken förut meddelade bestämmelser hafwe Wi funnit endast
några mindre betydande förändringar för närwarande erforderliga.

Riksdags-Beslut 1867.

Sålunda fä hädanefter icke allenast dukatcr, utan i allmänhet äfwen utländskt
guldmynt i Banken emottagas och i dest metalliska kassa inberäknas, med den hittills
gällande inskränkning, att inköp as guldmynt samt af omyntadt och kontrolleradt
guld ej mä ega rum när tillgängen deraf uppgår till eu tiondedel as silfwertillgangen.

I anledning af de genom antagandet af ny Riksdags-ordning inträdda förhållanden,
hafwe Wi fattat beslut om nödig blifwen förändring i texten ä Riksbankens
sedlar, beträffande Bankens benämning.

§ 21.

Bestämmelserna rörande Riksbankens samt dest Länekontors läne- och kreditivrörelse
hafwe Wi granstat, och derwid funnit endast nagla smärre förändringar
erfordras.

§ 22.

I följd af den nya Riksdags-ordningens stadganden angående tillsättningen af
Riksbankens styrelse, hafwa ätstilliga förändrade bestämmelser beträffande denna af
Ost beflutats, deribland hufwudsakligen,

att den dagliga förwaltningen af Riksbanken stall handhaswas af twä deputerade,
hwilka af Fullmägtigc inom sig utses, med rättighet likwäl för Fullmägtige
att, derest sä nödigt anses, wälja en bland öfrige Fullmägtige att, jemte endera af
deputerade, besörja Bankens wexelärenden, samt

att wid Fullmägtiges sammanträden minst fem Fullmägtige stola mara tillstädes;
dock att ärenden, som ej täta uppstof, mä kunna afgöras af fyra Fullmägtige,
derest de äro om beslutet ense.

§ 23.

Efter det den bestutade reorganisationen af göromälen inom Banken numera
blifwit hufwudsakligen werkställd, hafwe Wi rörande Bankens tjensteman fastställt
desinitiv stat samt meddelat i sammanhang dermed erforderliga föreskrifter.

Bih. till Riksd. Poet. 1867. 10 Samt. 1 Afl). 2 Bandet. 4

Riksdags-Beslutet.

Riksdags-Beflut 1867.

§ 24.

I följd af den förändrade sammansättningen utaf Fullmägtige i Banken famt
de genom den nya Riksdags-ordningen i öfrig! inträdda förändrade förhållanden,
hafwe Wi, beträffande styrelserna öfwer Bankens Diskontkontor famt Lånekontor i
orterna, meddelat nödig blifna bestämmelser; och hafwe Wi förordna!, att revision
af Diskontkontorets förwaltning och räkenskaper skall hädanefter, liksom tillförene
egt null, förrättas af särskilde, wid hwarje Riksdag utsedde Revisorer.

§ 25.

För Revisorerne säwäl as Riksbanken som af Diskont- och Länekontoren äro
förnyade instruktioner af Oh fastställda och till Kong!. Maj:t öfwerlemnade, med
underdånig anhållan om deras kungörande.

Likaledes hafwe Wi fastställt och till Kongl. Mast! i underdånighet öfwerlemnat
förnyade Anfwarighetslagar dels för Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken, dels
för styrelseledamöterne wid Bankens Lånekontor i orterne.

§ 26.

För^-Banko-Utskottet wid nästkommande Riksdag är instruktion af Oh utfärdad.

§ 27.

Wi hafwe till Kongl. Mast! i underdånig flrifwelse öfwerlemnat det för Riksbankens
styrelse och förwaltning sammanfattade reglemente, med anhållan att Kongl.
Mast! täcktes låta till allmänhetens kännedom och efterrättelse i »åder kungöra de i
samma reglemente befintliga föreskrifter, för hwilkas tillämpning sådan! kan anses
erforderligt.

§ 28.

Uti nådig Proposition den 4 December 1866 har Kongl. Maj:! till Wärt
antagande framställt förstag till lag, angående efterbildning af konstwerk; och hafwe

Riksdags-Beslut 1867.

Wi uti underdånig skrifvelse den 2 si stlid ne April hos Kongl. Majck anmält Wärt
bifall till omförmälda, i samma skrifwelse intagna förslag.

§ 29.

Med anledning af ett wid innewarande Riksdag wäckt förslag angående ändring
af 16 Kap. 5 och 13 §§ Jorda-Balken, fäwidt derigenom uppsägning af städja
eller lega ä landet eller i stad är föreflrifwen jemwäl för det fall, att mist legotid
bliswit aftalad, hafwe Wi, för Wär del, bestutat en författning af det innehall, som
i War härom till Kongl. Maj:t aflatna underdåniga skrifwelse af den 6 innewarande
Maj finnes intaget.

§ 30.

Pa sätt Wi uti underdånig skrifwelse af den 6 innewarande Maj hos Kongl.
Maj:t anmält, hafwe Wi, för War del, beflutat en författning, angående tillägg
till hwad allmänna lagen stadgar i afseende pa jordegares förmånsrätt till landbos
lösören, af det innehall, som finnes intaget i ofwannämnda nnderdäniga flrifwelse.

§ 31.

I anledning af wäckt förflag om ändring i Kongl. Förordningen den 26
Oktober 1858, angående gemensamma andaktsöfningar, fäwidt denna författning
innehåller förbud emot dylika andaktsöfningar ä tid, dä allmän gudstjenst i församlingcn
förrättas, hafwe Wi, för Wär del, beslutat eu författning af den lydelse,
son: finnes införd i Wär härom till Kongl. Maj:t aflätna underdäniga skrifwelse
af den 6 innewarande mänad.

§ 32.

Enligt hwad Wi uti underdånig skrifwelse af den 6 innewarande Maj hos
Kongl. Maj:t anmält, hafwe Wi, för Wär del, beslutat eu författning, hwarigenom
förordnas, att wexande gröda ej mä gä i mät annorledes än i sammanhang med
egande- eller nyttjanderätten till den jord, hwarä den weper.

Niksdags-Beslut 1867.

§ 33.

Med afseende ä gjord framställning om ändring af det formulär för wittneseden,
förn 17 Kap. 16 § Rättegängs-Balken innehåller, hafwe Wi, för Wär del,
beslutat den förändrade lydelse af detta lagrum, Wär till Kongl. Maj:t aflätna
underdåniga skrifwelse af den 13 innewarande Maj innehåller.

§ 34.

Uppå Wär Justitie-Ombudsmans anmälan, att domstolarnes arkiv, särdeles
Häradsrätternas, icke Mani pa ett tillfredsställande sätt förwarade och wärdade,
och hans i sammanhang härmed afgifna förslag i detta ämne, hafwe Wi uti
underdånig skrifwelse af den 13 innewarande Maj hos Kong!. Maj:t anhällit, att
Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfwerwägande, hwilka åtgärder, till besvarande
af Underdomstolarnes arkiv, mä finnas lämpliga.

§ 35.

Med anledning af framställning derom, att 51 § Konkurslagen den 18 September
1862 kunde gifwa någon anledning till twekan angående nämnda §:s
rätta förstånd i fråga om försäljning af fast egendom, förn tillhör konkursmassa,
hafwe Wi, för Wär del, befiutat den förändrade lydelse as berörda lagrum, som
Wär härom till Kongl. Maj:t aflätna nnderdäniga skrifwelse as den 14 innewarande
Maj innehåller.

§ 36.

Med uttalande as den åsigt, att det för prestkandidater, jern fullgjort de för
ordination förefirifna prof, bör wara öppet lemnadt att söka anställning och warda
ordinerade i hwilket stift inom Riket, de helst ästuuda och tillfälle till deras anwändande
gifwes, dock vred enahanda skyldighet att i samma stift tjenstgöra, som
hittills älegat obefordrad prestman; samt att önskwärdt wore, det rättigheten att
söka prestsysflor öfwer hela Riket kunde hwarje prest medgifwas, utan hänsyn till,

Riksdagsbeslut 1867.

hwilket stift han tillhörde, hafwe Wi i underdånig skrifwelse den 14 innewarande
Maj anhällit, att Kong!. Maj:t täcktes taga detta ärende i nådigt öfwerwägande
och för Riksdagen framlägga förslag till de lagförändringar, som för upphäfwande
af den sä kallade jus indigcnatns kunna af Riksdagens medwerkan bero.

§ 37.

Med anledning af särstilda hos Riksdagen wäckta förstag derom, att nuwarande
fordringar pa prestens bildning, för sä midt denna genom lag kan föreskrifwas
och medelst examina pröfwas, mätte höjas; att den, som efter aflagda
Prof och erhällna tillförlitliga intyg, blifwit ordinerad till prest och inträdt i tjenstgöring
säsom sädan, mätte befrias frän undergäende af ytterligare examen säsom
wilkor för befordran till kyrkoherde-embetet; samt att den sä kallade prestexamen
icke widare mä afläggas inför wederbörande Domkapitel, utan wid universitetet
allena, hafwe Wi, för Wär del, bestntat den ändring i 19 Kap. 2 § Kyrkolagen,
Wär härom till Kongl. Maj:t astätna skrifwelse af den 14 innevarande Maj innehäller;
hwarjemte Wi i detta ämne anmält de önstningar, som i samma skrifwelse
finnas intagna.

§ 38.

I underdånig skrifwelse af den 13 innewarande Maj hafwe Wi hos Kongl.
Maj:t anhällit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfwerwägande, om och i hwilka
fall Nämndemän mä kunna befrias från sädana särskilda, för närwarande dem
åliggande bestyr, hwilka icke äro att anse säsom ostiljaktiga från deras egentliga
befattning.

§ 39.

Med anledning af gjord framställning om behofwet af kontroll ä den afwerkning,
som eger rum från kronoparker och öfriga under Kongl. Maj:ts och
Kronans omedelbara disposition warande marter, äswensom från de under allmän
wärd och uppsigt stående, dels sägwerken i stället för privilegierad stocksängst upp -

BO Rtksdags-Beslut 1867.

tätna, dels kronohemman och krononybyggen anwisade eller tilldelade områden t
samtliga de Norrländska länen, hafwe Wi uti underdånig skrifwelse den 13 innewarande
Maj hos Kong!. Maj:t anhällit, det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla widtagande
as erforderliga åtgärder för utöfwande af kontroll öfwer afwerkningen från
Kongl. Maj:ts och Kronans samt öfriga under allmän uppsigt och wärd stående
flogar i de Norrländska länen, pa det att olaga aswerkan derå ma förebyggas,
eller åtminstone t möjligaste mätto inflränkas.

§ 40.

För att, med afseende a folkstolans werksamhet, bereda ett önstwärdt samband
mellan landstingen och den högsta myndigheten för landets underwisningswäsende,
hafwe Wi i underdånig strifwelse den 4 innewarande manad anhällit, att Kongl.
Maj:t wille i näder infordra landstingens underdäniga yttranden, huru landstingen
anse att solkflole-inspektionen mä inom de respektive länen ordnas och i sammanhang
härmed, huruwida och i hwad män landstingen kunna finnas benägna att
genom anstag bidraga till möjliggörandet af en werksam och tillräcklig inspektion
öfwer solkstolorna.

§ 41.

I öfverensstämmelse med 89 § Regeringsformen hafwe Wi, säwäl i förekomna
frågor rörande Rikets allmänna hushållning samt dermed gemenskap egande
inrättningar och författningar, som ock uti åtskilliga andra ämnen hos Kongl.
Maj:t anmält Mara hemställanden, önstningar och förstag genom följande underdäniga
striswelser, nemligen:

1:o af den 24 April, angående Bihanget till Riksdagens protokoll;

2:o af samma dag, angående upphäfwande af stadgandet om hembjudande af
till flatte sörsälda hospitalshemman, dä desamma säljas utom börd;

3:o as samma dag, om tillägg t Stadgan för Rikets allmänna elementarlärowerk; -

Riksdags-,Beslut 1867.

4:o af samma dag, angående befrielse för skeppare ä inrikes gående fartyg och
Påtår att lägga till to ib tullstation, belägen utanför destinations-orten;

5:o af bett 30 April, angående afgistvanbe till Riksdagen af eu aflöningsstat
och ärlig förstagsberäkning öfwer de öfriga kostnader, som med Statens jerntoägstrafik
och förwaltning arv förenade;

6:o af ben 6 Maj, om upprättande af en fullständig tablå öfwer Statswerkets
ställning;

7:o af samma dag, om utsträckning af kronolänsmännens sribrefsrätt;

8:o af bett 10 Maj, angående ändring i röstberäkningsgrunden wid tvål af
folkstolelärare; samt

9:o af bett 13 Maj, med anledning af wäckta förslag om ändringar i landtförswarets
organisation.

§ 42.

Den, i öftoerensstämmelse med stadgandet i 103 § Regeringsformen och 69 §
Riksdags-Ordningen, walda nämnd har genom omröstning förklarat Högsta Domstolens
samtlige ledamöter förtjent att i sitt toigtiga kall bibehällas.

§ 43.

Med iakttagande af föreskrifterna i 96 och 97 §§ Regeringsformen samt
68 § Riksdags-Ordningen hafwe Wi kallat förut warande Justitie-Ombudsmannen,
Advokatfiskalen och Riddaren af Kongl. Majcks Nordstjerne Orden Nils August
Fröman, att änyo mara Wär Justitie-Ombudsman samt Expeditions-Chefen och
Riddaren af Kongl. Majcks Nordstjerne Orden Frans Fabian Hust, att, för de i
sist äberopade twä grundlagsparagraser förutsatta fall, bemälde Wär Justitie-Ombudsman
efterträda eller hans embete utöfwa.

Likaledes hafwe Wi, pä grund af 108 § Regeringsformen och 70 § Riksdags-Ordningen,
förordnat Sex för kunskaper och lärdom kände män att, jemte
Wär Justitie-Ombudsman, om tryckfriheten hafwa wärd,

Riksdags-Beslut 1867.

§ 44.

I öfmerensstämmelse med 71 och 73 §§ Riksdags-Ordningen, hafwe Wi malt
Mara Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-Kontoret, äfwensom suppleanter för
dem, samt meddelat bemälde Fullmägtige nödiga föreskrifter, som i de för dessa Verk
upprättade reglementen äro intagna.

Till yttermera wisso, att Wi allt detta, som här förut skriswet stär, sålunda
beslutat, widtagit och bewiljat, hafwe Wi, Swenska Folkets matta Ombud, metat
med Mara nätting underskrifrnande säd ant styrka och bekräfta; hrnilket skedde i
Stockholm den Sextonde dagen i Mas manad, aret efter Christi börd det Ett Tusende
Åtta hundrade och Pa det Sextionde sjunde.

Pa Första Kammarens ^vägnar:

Ludv. Almqvist

vice Talman; Stockholms Län.

Frans Schartau

Stockholms Stad.

G. L A G E R B J E L K E.

Talman.

G i Ris Bildt

Stockholms Stad.

A. O. Wallenberg

Stockholms Städ.

Louis De Geer

Stockholms Stad.

Ludvig af Ugglas

Stockholms Län.

Axel Odelberg

Stockholms Län.

C. E. Casparsson

Upsala Län.

Henning Hamilton

Södermanlands Län.

Eric af Klint

Östergötlands Län.

Carl Fredr. Bergstedt

Östergötlands Län.

A. Cedefström

Stockholms Län.

Pehr Ehrenheim

Upsala Län.

Henne Palmstierna

Södermanlands Län.

Fredrik Alexander Funck

Östergötlands Län.

Ch. Em. Piper

Östergötlands Län,

B. von Plåten

Upsala Län.

J. W. Sprengtporten

• Södermanlands Län.

Gast. af Ugglas

Östergötlands Län.

Carl Ekman

Östergötlands Län.

Axel Dickson

Östergötlands Län,

Riksdags-Beslut 1867.

J. 0. Hörn er

Östergötlands Län.

Arvid Faxe

Jönköpings Län.

Parl von Offer

Jönköpings Län.

A. Hermelin

Jönköpings Län.

Jon Stålhammar

Jönköpings Län.

H. G. v. Gegerfelt

Jönköpings Län.

Joll. Fr. Ekenman

Jönköpings Län.

A. Koskull

Kronobergs Län.

Adolf P. Westman

Kronobergs Län.

G. L. Munlim

Kronobergs Län.

C. A. Holmberg

Kronobergs Län.

(Jarl G. Mörner

Kronobergs Län.

J. Nordenfalk

Calmar Län, norra delen.

V. Fleetwood

Calmar Län, norra delen.

A. C. Raab

Calmar Län, södra delen.

J. F. Caspersson

Calmar Län, södra delen.

J. M. Björnstjerna

Calmar Län, södra delen.

J. Arrhenius

Calmar Län, södra delen.

H. Gyllenram

Gotlands Län.

E. W. Nordenfel t

Blekinge Län.

H. Wachtmeister

Blekinge Län.

N. 8. v. Kock

Blekinge Län.

Ed. F. Meyer

Blekinge Län.

Axel K. Wachtmeister

Christianstads Län.

B. von Geijer

Christianstads Län.

Th. Munek af Rosens.chöld

Christianstads Län.

F. W. Stad von Holstein

Christianstads Län.

B. Meijer

Christianstads Län.

Axel Fr. Wachtmeister

Christianstads Län.

E. Gyllenstierna

Christianstads Län.

Malmöhus Län.

C. A. Beck-Friis

Malmöhus Län.

Magnus Hallenborg

Malmöhus Lan.

J. Stjernblad

Malmöhus Län.

N. J. Berlin

Malmöhus Län.

C. J. v. Schwerin

Malmöhus Län.

Gustaf Peyron

Malmöhus Län.

R. Tornerhjelm

Malmöhus Län.

Fr. Piper

Malmöhus Län.

L. Eldström

Malmöhus Län.

P. v. Möller

Hallands Län.

C. Kammar

Hallands Län.

Fr. Brummer

Hallands Län.

G. E hr engranat

Hallands Län.

Bil), till Riksd. Prat. 1867. 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet.
RikSdags-Beslutet.

Riksdggs-Beslut 1867.

Alb. Ehrensvärd Öl. Im. Fåhrseus

Göteborgs och Bohus Län. Göteborgs och Bohus Län. Göteborgs och Bohus Län.

Göteborgs och Bohus Län.

C. Er. Wagrn

Göteborgs Stad.

E. Lilliehöök

Elfsborgs Län.

Nils Aug. Silfverschiöld

Elfsborgs Län.

Fredr. Brusewitz

Elfsborgs Län.

J. J. Ekman

Elfsborgs Län.

Carl Hasselrot

Elfsborgs Län.

Sv. Lagerberg

Elfsborgs Län.

J. C. Kuylenstjerna

Skaraborgs Län.

Carl Storckenfeldt

Skaraborgs Län.

C. J. Malmsten

Skaraborgs Län.

F. v. Essen

Skaraborgs Län.

H. Groneborg

Skaraborgs Län.

G. Ekman

Wermlands Län.

J. Herlenius

Wermlands Län.

W. Groneborg

Wermlands Län.

C. G. Uggla

Wermlands Län.

Rudolf Adlersparre

Wermlands Län.

H. Hamilton

Örebro Län.

C. 0. Troilius

Örebro Län.

8. Heijkenskjöld

Örebro Län.

Westmanlands Län.

Er. Cronstedt

Westmanlands Län.

N. A. Fröman

Kopparbergs Län.

W. Nisser

Kopparbergs Län.

G. A. Sparre

Kopparbergs Län.

P. de Lava!

Kopparbergs Län.

Will:m Thorburn

Göteborgs och Bohus Län.

J. O. Geijer

Elfsborgs Län.

Eric Sparre

Elfsborgs Län.

Chr. Sahlin

Elfsborgs Län.

H. A. Hamilton

Skaraborgs Län.

Nils v. Hofsten

Skaraborgs Län.

0. Nordenfeldt

Wermlands Län.

G. Lagerstråle

Wermlands Län.

C. Hammar hjelm

Wermlands Län.

Örebro Län.

K. Cassel

Örebro Län.

K. Björkenstam

Westmanlands Län.

Patric Reuterswärd

Kopparbergs Län.

Casimir Petre

Gefleborgs Län.

Riksdags-Beslut 18 67.

Gefleborgs Län.

A. F. Beckman

Wester-Norrlands Län.

N. H. Selander

Wester-Norrlands Län.

E. V. Almquist

Westerbottens Län.

Carl Ant. Rettig

Gefleborgs Län.

L. Manderström

Wester-Norrlands Län.

Jemt!ands Län.

H. L. Rydin

Westerbottens Län.

J. J. Nordström

Norrbottens Län.

J. Selggren

Gefleborgs Län.

A. E. Ros

Wester-Norrlands Län.

A. G:son Bennich

Jemtlands Län.

S. P. Bergman

Norrbottens Län.

Pa Andra Kammarens wägnar:

A. N. Sundberg.

Talman.

Carl Axel Mannerskantz

vice Talman, Calmar Län. Södra
Möre domsagas östra valkrets.

G. H. Stråle

Stockholms Stad.

Johan Liljencrantz

Stockholms Stad.

Carl J. Grafström

Stockholms Stad.

Carl J. Meijerberg

Stockholms Stad.

M. Pehrsson

StockholiÉLS Län. Sjnhnndra, Lyhundra,
Frötuna oph Länna samt
Bro och Wätö domsaga.

L. J. Hierta

Stockholms Stad.

A. H. Fock

Stockholms Stad.

J. Sjöberg

Stockholms Stad.

L. Kinmanson

Stockholms Stad.

Conrad Th. Svanberg

Stockholms Stad.

Julius Wener

Stockholms Län. Färejtuna, Sollentuna,
Banderyds, Åkers och
Wermdö domsaga.

J. A. Grip miste dt

Stockholms Stad.

August Planche

Stockholms Stad.

A. Adlersparre

i Stockholms Stad.

J. O. Leffler

Stockholms Stad.

Pehr Pehrsson

Stockholms Län. Frösåkers, Närdinghundra
samt Wäddö och
Häfverö domsaga.

Laur. Ohlin

Stockholms Län. Erlinghundra,
Semminghundra, Långhundra och
Wallentuna domsaga.

Riksdags-Beflut 1867.

P. A. Siljeström

Stockholms Län. Södertörns
domsaga.

F. G. Isberg

„ Södertelge, Norrtelje, Waxholm,
Öregrund, Östhammar och Sigtuna,

L. E. Westblad

Upsala Län. Norra domsagan.

J. F. Fredricson

Upsala Län. Södra domsagan.

A. Lindevall

Upsala Län. Mellersta domsagan.

Sigurd Ribbing

Upsala.

Edv. Sederholm

Södermanlands Län. Jönåkers,
Rönö och Hölebo härader.

Carl Gast. Indebetou

Södermanlands Län. Upplinda och
Willåttinge härader.

R. Arfwedson

Södermanlands Län. Öster och
Moster Bekarne härader.

C. A. V. Kallstenius

Södermanlands Län. Selebo, Åkers
och Daga härader.

Henne Vougt

Nyköping, Thorshälla, Mariefred
och Trosa.

Sv. Palmgren

Eskilstuna och Strengnäs.

J. A. Åstrand

Östergötlands Län. Kinda och
Ydre domsaga.

C. J. L. Lönnberg

Östergötlands Län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

A. A. Anderson

Östergötlands Län. Lysings och
Göstrings domsaga.

Iwar Koskull

Östergötlands Län. Åkerbo, Banke-kinds och Harlekin ds domsaga.

C. A. Larsson

Östergötlands Län. Wifolka, Mal-'' bebo och Gullbergs domsaga.

Axel Reutercrona

Östergötlands Län. Bis inge samt
Hällestads och Tjellmo domsaga.

J. Andersson

Östergötlands Län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Sv. Hansson

Östergötlands Län. Skärkinds och
Hammarkinds häraders med Stege-borgs skärgårds domsaga.

Carl Fredrik Ridderstad

Linköping.

deran Sääf

Norrköping.

Eric Swartz

Norrköping.

P. Blidberg

Ma dstena, Söderköping, Skenninge
och Grenna.

A. J. Sandstedt

Jönköpings Län. ^Vestra härads
domsaga.

D. Danielsson

Jönköpings Län. Östra härads
domsaga.

A. W. Wigardt

Jönköpings Län. Östbo härad.

C. J. Kjellman

Jönköpings Län. Westbo härad.

Carl Orre

Jönköpings Län. Tveta, Mista och
Mo domsaga.

J. Erickzon

Jönköpings Län. Norra och Södra
Medbo domsaga.

J. Å. Lemchen

Jönköping.

J. Jonasson

Kronobergs Län. Uppvidinge härad.

Kronobergs Län. Konga härad.

P. Petersson

Kronobergs Län. Kinnevalds och
Norrvidinge härader.

A. Medin

Kronobergs Län. Allbo härad.

Carl Isac Bengtsson

Kronobergs Län. Sann erbo dom-sagas östra valkrets.

Jöns Pehrsson

Kronobergs Län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.

E. Key

Calmar Län. Södra Tjusts härad.

Johan Olsson

Calmar Län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

O. E. L. Dahin

Calmar.

G. Koknodin

Gotlands Län. Norra domsagan.

J. Sjögrön

Blekinge Län. Bräkne domsaga.

G. C. Witt

Carlskrona.

Sven Nilsson

Christianstads län. Willands härad.

O. B. Olsson

Christianstads Län. Westra Göinge
domsaga.

Axel Bergström

Christianstad och Cimbrishamn.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Trösta härad.

Ola Jönsson

Malmöhus län. luggude domsaga.

Arvid Fr:son Posse

Malmöhus Län. Herrestads och
Ljunits härader.

Riksdags-Beslut 1867.

B. F. Ekerot

Wexiö, Eksjö och Wimmerby.

C. J. Svensén

Calmar Län. Aspelands och Handbörds
domsaga.

J. Jonasson

Calmar Län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

C. Er. Carlsön

Westervik och Oscarshamn.

C. J. Bergman

Wisby.

P. Andersson

Blekinge län. Östra domsaga.

S. A. Hellerström

Carlshamn och Sölvesborg.

Per Nilsson

Christianstads Län. Ostra Göinge
härad.

8. Rosenberg

Christianstads Län. Norra Åsbo
härad.

Ake Andersson

Malmöhus Län. Skytts och Oxie
domsaga.

Pehr Johnsson

Malmöhus Län. ITarjagers och
Rönnebergs härader.

Jons Olsson

Malmöhus Län. Bara härad.

Per Nilsson

Malmöhus Län. Wemmenhögs
härad.x

Gustaf de Maré

Calmar län. Norra Tjusts härad.

Oscar Hedenberg

Calmar Län. Sevedes och Tunaläns
domsaga.

E. J. Rudberg

Calmar Län. Ölands domsaga.

Ludvig Norrby

Gotlands Län. Södra domsagan,

Ola Månsson

Blekinge Län. Listers domsaga.

O. F. Brunberg

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Ola Lasson

Christianstads Län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

Anders Pehrsson

Christianstads Län. Gerts och
Albo domsaga.

O. Nilsson.

Christianstads Län. Bjäre och
Södra Åsbo härader.

Nils Witthoff

Malmöhus län. Färs härad.

Anders Nilsson

Malmöhus Län. Onsjö härad.

Robert de la Gardie

Malmöhus län. Torna härad.

C. J. Kock

Malmö.

Riksdags-Beslut 1867.

8. G. v. Troll

Malmö.

J. G. Agardh

Lund.

J. ödmansson

Landskrona.

F. Rooth

Helsingborg och Engelholm.

Sv. Trägårdh

Ystad, Skanör och Falsterbo.

L. 0. Stendahl

Hallands Län. Halmstads och Tön-nersjö härader.

Carl Ifvarsson

Hallands Län. Höks härad.

Hallands Län. Faurås och Årstads
härader.

Anders Persson

Hallands Län. Himble härad.

M. G. Wallén

Hallands Län. Ejäre och Wiske
domsaga.

C. J. Oscar Alströmer

Halmstad, Warberg, Laholm, Fal-kenberg och Kongsbacka.

J. Rundbäck

Göteborgs och Bohus Län. Hisings
och Askims domsaga.

Göteborgs och Bohus Län, Inlands
domsaga.

Joh. Henriksson

Göteborgs och Bohus Län. Orousts
och Tjörns domsaga.

Göteborgs och Bohus Län. Norr-vikens domsaga.

A. Rosenquist

Göteborgs och Bohus Län. Bane
och Stångenäs härader.

A. v. Proschwitz

Göteborgs och Bohus Län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härader.

C. F. Winkrans

Göteborgs och Bohus Län. Säfve-dals domsaga.

Göteborg.

Julius Lindström

Göteborg.

Olof Wijk

Göteborg.

S. A. Hedlund

Göteborg.

Gust. E. Widell

Uddevalla, Strömstad, Marstrand
och Kongelf.

Elfsborgs Län. Marks härad.

Carl Larsson

Elfsborgs Län. Wedens och Bolle-bygds härader.

John Ericson

Elfsborgs Län. Wäne, Flundra och
Bjerke domsaga.

W. G. Olivecreutz

Elfsborgs Län. Kinds härad.

0. P. Rylander

Elfsborgs Län. Redvägs härad.

B. W. Hessle

Elfsborgs Län. Kullings, Ale och
Wettle domsaga.

Joh:s Andersson

Elfsborgs Län. As och Gäsencds
domsaga.

Dan. Isaksson

Elfsborgs Län. Sundals härad.

Elfsborgs Län. Walbo och Nordals
härader.

A. W. Chenon

Elfsborgs Län. Wedbo och Tössbo
domsaga.

A. J. Landström

Wenersborg och Åmål.

A. G. Hollander

Borås, Alingsås och Ulricehamn.

Magnus Svensson

Skaraborgs Län. Åse och Miste,

Barne och Laske domsaga.

A. Rydberg

Skaraborgs Län. Kållands, Kin ne
och Kinnefjerdings domsaga.

G. Bjerkander

Skaraborgs Län. Wartofta och
Frökinds domsaga.

Alfred ‘Grenander

Mariestad, Skara och Sköfde.

E. J. Janson

Wermlands Lun. Fernebo härad.

A. Jonsson

Wermlands Län. Nordmarks härad.

Olof Olsson

Wermlands Län. Jösse domsaga.

O. Hedengren

Örebro Län. Edsbergs, Lekebergs,
Grimstens och Hardemo härader.

A. W. Uhr

Örebro Län. SkÖllersta och Askers
härader.

Gast. Wilh. Gnmeelins

Örebro.

K. Akerhjelm

Westmanlands Län. Gamla Norbergs,
Norrbo och Wagnsbro domsaga.

J. A. Bovin

Sala och Arboga.

Riksdags-Beflut 1867.
Herman Gyllenhaal

Skaraborgs Län. Skånings, Wilske
och Walle domsaga.

Ad. Sköldberg

Skaraborgs Län. Norra Wadsbo
domsaga.

Wilh. Nilson

Lidköping, Falköping och Hjo.

Bars Dan. Andersson

Wermlands Län. Mellansysslets
domsaga.

Arvid Jönsson

Wermlands Län. Fryksdals öfre
tingslag.

A. M. Myrtin

Wermlands Län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

Eric Olsson

Örebro Län. Rumla och Sundbo
härader.

Harald Ericsson

Örebro Län. Lindes domsaga.

Bars Persson

Westmanlands Län. Snefringe,

Siende, Tuhundra och Ytter-Tjurbo
domsaga.

J. E. Johansson

Westmanlands Län. Thorstnna,

Simfena, Öfver-Tjurbo och Wåla
domsaga.

Swen Ersson

Kopparbergs Län. Mora, Sofia

Magdalena och Wenjans, Orsa,

Elfdals samt Sårna och Idre
tingslager.

J. Otterström

Skaraborgs Län. Kåkinds och
Gudhems domsaga.

Vict. Renström

Skaraborgs Län. Södra Wadsbo
domsaga.

A. A. Berger

Wermlands Län. Wisnums, Wäse
och Ölme härader.

A. Andersson

Wermlands Län. Gillbergs och
Näs härader.

Nils Andersson

Wermlands Län. Fryksdals nedre
tingslag.

Johan Jacob Magnell

Christinehamn, Askersnnd, Nora
och Lindesberg.

Per Nilsson

Örebro Län. Örebro och Glanshammars
härader.

Anders Ericsson

Örebro Län. Nora domsaga.

David von Schnlzenheim

Westmanlands Län. Åkerbo och
Skinskattebergs domsaga.

D. (Ranson

Westerås, Köping och Enköping.

Diss Öl. Barsson

Kopparbergs Län. Leksands, Als
och Bjursås, Rättviks och Ore samt
Gagnefs tingslager.

Riksdags-Beslut 1867.

Jan Andersson

Kopparbergs Län. Hedemora
domsaga.

Carl Pilj enmark

Kopparbergs Län. Fåla domsaga.

F. V. Åinan

Kopparbergs Län. Grangärdes,
Norrbärkes och Söderbärkes
tingslager.

Eric Dofsén

Kopparbergs Län. Malungs, Lima
och Äppelbo samt Nås, Järna och
Flöda tingslager.

V. M. Beronius

Falun, Hedemora och Säter.

B. Benedicks

Gefleborgs oLän. Ofvansjö, Thors-åkers och Arsunda samt Hedesunda
och Öster Fernebo tingslager.

Jon Jonsson

Gefleborgs Län. Ugglebo och Ilam-rånge samt Kille och Walbo
tingslager.

Pehr Ericsson

Gefleborgs Län. Norra Helsinglands
domsaga.

Eric Ersson

Gefleborgs Län. Westra Helsing-lands domsaga.

Per Persson

Gefleborgs Län. Södra Helsing-lands domsaga.

P. Muren

Gefle.

Pehr Staaff

Söderhamn och Hudiksvall.

P. Lithner

Wester-Norrlands Län. Torps, Luna
och Njurunda tingslager.

P. U. Ljuslin

W est er-N orrlands Län. Ljustorps,
Sjöns, Indals och Selångers
tingslager.

Pehr Östman

Wester-Norrlands Län. Botheå, Säbrå,
Nora och Gudmundrå tingslager.

H. Hansson

Wester-Norrlands Län. Sollefteå
och Ramsele tingslager.

P. 0. Hörnfeldt

Wester-Norrlands Län. Norra
Ångermanlands domsaga.

G. P. Rönblad

Hernösand, Umeå, Luleå och Piteå.

M. Ahlgren

Sundsvall och Östersund.

Nils Larson

Jemtlands Län. Norra Jemtlands
domsaga.

Eric Ersson

Jemtlands Län. Södra Jemtlands
domsaga.

Olof Nilsson

Westerhottens Län. Umeå tingslag.

Gustaf Haeggström

Westerhottens Län. Nordmalings
och Bjurholms, Degerfors, Asele
och Lycksele tingslager.

C. Ocklind

Westerhottens Län. Norra domsagan.

L. J. Fahlander

Westerhottens Län. Mellersta

Aug. Danielsson

Norrbottens Län. Södra domsagan.

Z. Grape

Norrbottens Län. Norra domsagan.

domsagan.

Innehall

Inledning . ..........

§ 1. Angäende ändring t 2 § 4 mom. Tryck frihets-Förorhningen.

.....

§ 2. Ang. hwilande grundlagsändrings-försiag.
..........

§ 3. \

§ 4''

Ang. statsreglerrngen m. m. . .

8 ?•

§ 6.)

§ 7. Ang. anslag till fortsättande af Nord westra

stambanan .......

Sid.

Ang. statsreglerrngen

14.

15.

16.

17.

§ 10. Ang. Åtgärder för behöfwandes undsättning
i mihwextär .......

§ 11. Ang. upphörande af grundräntas utgörande
för mall- och stampwerk . . .

§ 12. Ang. aflätna underd. skrifwelser rörande

statsreglerrngen m. m......18.

§ 13. Ang. tullbewillningen......22.

§ 14. Ang. .stäinpclpappers-afgiften . . .22.

§ 15. Ang. wilkoren för tillwerkning och försäljning
af bränwin......22.

§ 16. Ang. förhöjning i afgifts-restitutionen

wid utförsel af bränwin till utrikes ort 23.

§ 17. Ang. fortfarande kurhnsafgift . . .24.

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 10 Samt.

Riksdags-Beslutet.

18.

19.

20.
21.
22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

)Ang. Bankoärenden

32.

33.

34.

35.
Afd.

Sid.
24.
124.

24.

25.
) 25.
i 25.

26.
126.

26.
26.

Ang. antagande af en lag rörande efterbildning
af konstwerk . . . . . .26.

Ang. ändring i 16 Kap. 5 och 13 KF
Iorda-Balken........27.

Ang. jordegares förmånsrätt till landbos
lösören.........27.

Ang. ändring i Sötigt. Förordningen
den 26 Oktober 1858, rörande gemensamma
andaktsöfningar.....27.

Ang. wilkoren för utmätning af metande
gröda........27.

Ang. förändrad lydelse af wittneseden 28.

Ang. åtgärder till domstols-arkivens bewarande
. . ........28.

Ang. förändrad lydelse af 51 § Konkurslagen
.........28.

2 Bandet. 6

Sid.

§ 36. Ang. förändring i gällande stadganden

rörande prestersiapets indigenatsrätt . 28.

§ 37. Ang. ändring i gällande stadganden
om prest- och pastoralexamen samt om
andra wilkor för presterlig befordran . 29.

§ 38. Ang. befrielse för nämndemän frän wissa

dem åliggande tjenstbarheter . . . .29.

§ 39. Ang. åtgärder till utöfwande af kontroll
ä afwerkningen af kronans skogar
i Norrland.........29.

§ 40. Ang. folkskolorna i Riket . . . .30.

Sid.

§ 41. Ang. a flatna underd. fkrifwelser i frågor
rörande Rikets allmänna hushållning
m. in..........30.

§ 42. Ang. werkställd omröstning öfwer Högsta
Domstolens ledamöter . . . .31.

§ 43. Ang. werkstäldt tunt af Iustitie-Ombudsman
och hans Suppleant samt

Komiterade till Tryckfrihetens wärd . 31.

§ 44. Ang. mål af Fullmäktige och deras
Suppleanter i Riksbanken och Riksgälds-Kontoret
. . .''.....32.

STOCKHOLM, 1887. P. A. Norstedt & Söner, Kong!. Boktryckare.