Innehåll
1.2Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
| (1999:1229) ............................................................................. | 17 |
1.3Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen
| (2000:980) ............................................................................... | 19 |
1.4Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
| (2011:1244) ............................................................................. | 21 |
1.5Förslag till förordning om ändring i
| Innehåll | Ds 2026:21 |
| 3.4 UngDrive | ................................................................................ 53 |
3.5Regelverket om inbetalning av skatt anses försvåra
2
Ds 2026:21Innehåll
3
| Innehåll | Ds 2026:21 |
4
Förord
Regeringskansliet beslutade den 10 december 2025 att ge lagmannen Åsa Ståhl i uppdrag att biträda Finansdepartementet med att analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalningen av skatt för
Föredragande juristen Marie Stegard Lind anställdes från och med den 20 januari 2026 som ämnessakkunnig, med uppdrag att vara sekreterare i utredningen.
Härmed överlämnas departementspromemorian Enklare regler om inbetalning av skatt för övningsföretag som säljer tjänster. Härigenom är uppdraget slutfört.
Stockholm i november 2026
Åsa Ståhl
/Marie Stegard Lind
Sammanfattning
Uppdraget i korthet
Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalningen av skatt för
Bakgrund
Övningsföretag är varken juridiska personer eller skattesubjekt. Syftet med ett övningsföretag är inte att gå med vinst utan att deltagarna under en begränsad tidsperiod ska få lära sig om och öva sig i hur man driver ett företag. Övningsföretagande är ett vanligt inslag på gymnasiet, där verksamheten oftast pågår under ett läsår.
Det finns skillnader i beskattningen beroende på om ett övningsföretag säljer varor eller tjänster. Problemet som utredningens förslag syftar till att lösa är att de generella reglerna för inbetalning av skatt försvårar för dem som vill sälja tjänster. Normalt anses deltagare i övningsföretag inte bedriva näringsverksamhet i lagens mening. Eventuella vinster från övningsföretagandet beskattas hos deltagaren i inkomstslaget tjänst. Ett övningsföretag
7
| Sammanfattning | Ds 2026:21 |
som säljer tjänster tar emot ersättning för arbete. På sådan ersättning ska betalas preliminärskatt och socialavgifter. Eftersom övningsföretagaren inte anses bedriva näringsverksamhet kan han eller hon inte godkännas för
Enligt uppdraget fungerar de nuvarande reglerna som en barriär för utveckling av övningsföretagandet inom tjänstesektorn. Det är ett problem också för att det drabbar elever på gymnasieutbildningar där tjänsteinriktning är vanligt. Många elever på sådana program blir senare företagare och skulle ha nytta av den här erfarenheten.
Utredningens bedömningar och förslag
I vilket inkomstslag ska vinster beskattas?
Utredningens bedömning är att vinster från verksamhet i övningsföretag normalt bör beskattas i inkomstslaget tjänst och att det följer av nu gällande lagregler och domstolspraxis. Att sådan verksamhet inte beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet sammanhänger med att övningsföretaget inte är en juridisk person, att verksamheten är begränsad i tiden och att det primära ändamålet inte är att gå med vinst utan att deltagare ska öva sig i företagande. Enligt utredningens mening saknas det skäl för en ny lagreglering som säkerställer att beskattningen alltid sker i inkomstslaget tjänst.
Förslag om ett förenklat förfarande
Utredningen föreslår ett nytt förfarande liknande det för
8
| Ds 2026:21 | Sammanfattning |
betalas enligt särskild debitering, vid sidan av
Tillämpningsområdet för det förenklade förfarandet
Utredningen anser att det förenklade förfarandet ska vara tillgängligt för den som uppfyller kraven för att vara övningsföretagare i ett övningsföretag enligt följande definitioner.
Med övningsföretag avses en verksamhet som
1.inte är en juridisk person,
2.har som ändamål att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag, antingen inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former om det sker på initiativ av stat eller kommun,
3.bedrivs under en begränsad period som inte överstiger ett år, och
4.bedrivs av en eller flera övningsföretagare.
Med övningsföretagare avses en fysisk person som är registrerad som deltagare i ett övningsföretag. Om övningsföretaget inte bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning måste personen vara i åldern
Övningsföretagandet sker alltså antingen inom ramen för en gymnasieutbildning eller på uppdrag av staten eller en kommun. Det sistnämnda tar framför allt sikte på situationen att kommuner erbjuder ungdomar övningsföretagande i stället för ett sommarjobb, i samarbete med en utbildningsaktör som kommunen har träffat avtal med. Att deltagaren går på gymnasiet, eller annars är i åldern
Definitionen av övningsföretag och övningsföretagare anknyter alltså inte till en viss anordnare, vilket öppnar för att nya aktörer ska kunna tillkomma och möjliggör konkurrens.
9
| Sammanfattning | Ds 2026:21 |
Godkännande för
Skatteverket ska efter ansökan godkänna en övningsföretagare för
Godkännandet gäller som längst i ett års tid och får bara åberopas inom övningsföretagets verksamhet, inte i en eventuell anställning.
Ansökan om godkännande
Ansökan om godkännande ska göras i ett fastställt formulär. För att få godkännandet behöver ett bevis om registrering från utbildningsanordnaren bifogas.
En ansökan om godkännande för
Om övningsföretagarens inkomster under beskattningsåret kan antas bli väsentligt större än vad som anges i ansökan, ska övningsföretagaren anmäla ändrade inkomstförhållanden till Skatteverket.
Återkallelse av godkännande för
Om ett hinder för godkännande för
10
Ds 2026:21Sammanfattning
fråga. Vidare gäller att godkännandet ska återkallas om övningsföretagaren begär det.
Debitering och beräkning av
Nuvarande regler om debitering av
Skatteverket ska på begäran av övningsföretagaren besluta att den första inbetalningen ska senareläggas med tre månader (uppskov) om inte särskilda skäl talar emot det. På begäran ska Skatteverket också kunna besluta att skatten ska betalas bara vissa månader. Dessa relativt generösa regler ska ses i ljuset av att verksamheten sannolikt inte kommer att ha några intäkter alls den första tiden.
Kontrolluppgift ska inte lämnas
Kontrolluppgift ska inte lämnas av den som har gett ut ersättning för arbete när mottagaren av ersättningen är godkänd för
Skatteavdrag ska inte göras
Skatteavdrag ska inte göras vid utbetalning av ersättning för arbete som utförts i ett övningsföretag, om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
11
| Sammanfattning | Ds 2026:21 |
med uppdraget och innehåller nödvändiga identifikationsuppgifter för utbetalaren och mottagaren. Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
Om det är uppenbart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet betalat ut ersättning för arbete och inte fullgjort denna anmälningsskyldighet, är skyldig att betala det belopp som behövs för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.
I stället för arbetsgivaravgifter ska egenavgifter betalas
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättning för arbete som utförs inom ramen för ett övningsföretag, om den som tar emot ersättningen är godkänd för
Den som är godkänd för
Sådan inkomst ska vara pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete.
Rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen
Vad som gäller vid inkomstbeskattningen i fråga om rätt till avdrag i hobbyverksamhet ska gälla även för verksamhet i ett övningsföretag som bedrivs av den som är godkänd för
12
| Ds 2026:21 | Sammanfattning |
näringsidkare. Härigenom kommer den övningsföretagare som säljer varor och den som säljer tjänster också att likabehandlas.
Möjligheter till kontroll och risken för missbruk
Utredningen bedömer att Skatteverkets möjligheter till kontroll av de övningsföretagare som godkänns för det förenklade förfarandet kommer att vara tillräckliga. Risken för missbruk bedöms som låg.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Konsekvenser
Förslagen bedöms inte ge upphov till kostnader för berörda myndigheter som inte kan hanteras inom ramen för befintliga ekonomiska anslag. Den administrativa bördan för kunder minskar, vilket bör leda till ett ökat övningsföretagande inom tjänstesektorn.
13
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken att 59 kap. 14 § ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
59kap. 14 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas följande:
1.Inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet.
2.Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet.
3.Ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner.
4.Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i
5.Stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
6.Inkomst som hänför sig till verksamhet i ett övningsföretag om den försäkrade är godkänd för
15
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.
16
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
1.2Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 12 kap. 2 och 37 §§ och rubriken närmast före 12 kap. 37 §
ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 38 § och närmast före 2 kap. 38 § en rubrik av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 kap.
Övningsföretagoch övningsföretagare
38§
Med övningsföretag och
övningsföretagare avses detsamma
som i skatteförfarandelagen (2011:1244).
12kap. 2 §2
Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter
–vid tjänsteresor enligt
–vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt
–för hemresor enligt 24 och 31 §§,
–för egenavgifter enligt 36 §,
–för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
| – i hobbyverksamhet enligt | – i hobbyverksamhet och |
| 37 §. | annan verksamhet enligt 37 §. |
Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.
1Lagen omtryckt 2008:803.
2Senaste lydelse 2025:1375.
17
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt
HobbyverksamhetHobbyverksamhet m.m.
37 §3
I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.
I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader.
Vad som föreskrivs i första och andra styckena ska gälla även i fråga om verksamhet som bedrivs av en övningsföretagare som är godkänd för
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsåret 2028.
3Senaste lydelse 2007:1419.
18
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
1.3Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 1 kap. 5 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 5 a § och 3 kap. 4 a §, och närmast före 2 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1kap. 5 §1
I denna lag avses med
godkännande för
godkännande för
näringsverksamhet: näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),
inkomst av tjänst: inkomst i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskattelagen.
Vad som sägs i denna lag om handelsbolag och om delägare i dem gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och delägare i dem.
2 kap.
Mottagaren av ersättningen är godkänd för
5 a §
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättning för arbete som mottagaren utför inom ramen för ett övningsföretag om
1Senaste lydelse 2011:1257.
19
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
1. mottagaren av ersättningen är godkänd för
2. godkännandet åberopas skriftligen.
En uppgift om godkännande för
identifikationsuppgifter för utbetalaren och mottagaren.
Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
3 kap.
4 a §
Inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs av en övningsföretagare som är godkänd för
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.
20
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
1.4Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 8 kap. 2 §, 10 kap. 11 och 12 §§,
15 kap. 8 §, 55 kap. 2 §, 55 kap. 5 §, 56 kap. 9 §, 59 kap. 1 och 7 §, 61 kap. 6 §, 62 kap. 1 och 8 §§, 64 kap. 4 § och rubriken närmast före 10 kap. 11 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken till 59 kap.
dels att rubriken till 62 kap.
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 9 a kap., fyra nya paragrafer, 3 kap. 19 §, 8 kap. 6 §, 55 kap. 4 a § och 62 kap. 7 a §, och närmast före 3 kap. 19 §, 55 kap. 4 a §, 62 kap. 4 § och 62 kap. 7 a § nya rubriker av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 1 kap. | |
| 1 §1 |
I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.
Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.
AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT 8 kap. - Preliminärskattesystemets grunder 9 kap. - Godkännande för
9 a kap. - Godkännande för
10 kap. - Skatteavdrag för preliminär skatt
11 kap. - Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt
12 kap. - Skattetabeller
1Senaste lydelse 2025:1382.
21
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
3 kap.
1 §2
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:
arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§
beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär
beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 §
byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 §
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a §
europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 §
handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a §
konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Erickonsortier) i 7 §
kontrollremsa i 42 kap. 2 §
kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 §
2Senaste lydelse 2023:881.
22
Ds 2026:21Författningsförslag
| partihandel i 39 kap. 2 § | |||||||
| punktskatt i 15 § | |||||||
| regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § | |||||||
| restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § | |||||||
| skönsbeskattning i 57 kap. 1 § | |||||||
| slutlig skatt i 56 kap. |
|||||||
| särskilda avgifter i 17 § | |||||||
| torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § | |||||||
| tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § | |||||||
| verksamhetslokal i 18 § | |||||||
| överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § | |||||||
| överskjutande punktskatt i | överskjutande | punktskatt | i | ||||
| 16 §. | 16 § | ||||||
| övningsföretag i 19 § | |||||||
| övningsföretagare i 19 §. | |||||||
| Övningsföretag | och | ||||||
| övningsföretagare | |||||||
| 19 § | |||||||
| Med | övningsföretag | avses | en | ||||
| verksamhet som | |||||||
| 1. inte är en juridisk person, | |||||||
| 2. har | som | ändamål | att | ||||
| deltagarna ska få utbildning eller | |||||||
| övning i att driva företag, | |||||||
| antingen | |||||||
| – inom | ramen | för | en | ||||
| gymnasieutbildning, eller | |||||||
| – i andra former om det sker på | |||||||
| initiativ av stat eller kommun, | |||||||
| 3. bedrivs under en begränsad | |||||||
| period som inte överstiger ett år, | |||||||
| och | |||||||
| 4. bedrivs | av | en eller | flera | ||||
| sådana | övningsföretagare | som | |||||
| avses i andra stycket. | |||||||
| Med | övningsföretagare | avses | |||||
| en fysisk person som är registrerad | |||||||
| som deltagare i ett övningsföretag. | |||||||
23
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
| Om övningsföretaget inte bedrivs | ||||
| inom | ramen | för | en | |
| gymnasieutbildning | måste | |||
| personen vara i åldern |
||||
| 8 kap. | ||||
| 2 § | ||||
| Den preliminära skatten ska | Den preliminära skatten ska | |||
| betalas enligt särskild debitering | betalas enligt särskild debitering | |||
| eller genom skatteavdrag (A- | eller | genom | ||
| skatt). | skatteavdrag |
|||
Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap.
6 §
9 a kap. Godkännande för
Godkännande för
1 § Skatteverket ska efter ansökan godkänna en övningsföretagare för
Ett beslut om godkännande gäller ett år från beslutet eller den kortare tid som sökanden har begärt.
Vad ska en ansökan om godkännande för
2 § En ansökan om godkännande för
1.de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om förutsättningarna för ett godkännande för
2.uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten under det eller de beskattningsår som verksamheten i övningsföretaget ska bedrivas.
24
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
Hinder för godkännande
3 § En ansökan om
1.har näringsförbud,
2.är försatt i konkurs,
3.inte har redovisat skatter eller avgifter enligt denna lag i en utsträckning som inte är obetydlig,
4.inte har följt ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration,
5.inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt denna lag eller inte har betalat motsvarande utländska skatter eller avgifter,
6.inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete eller enligt 13 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
7.har fått ett godkännande för
8.inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 2 § eller på annat sätt har missbrukat ett godkännande för
Om sökanden är eller de senaste två åren har varit företagsledare
ieller haft ett bestämmande inflytande över ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen enligt första stycket även avse det företaget. Hinder finns endast vid sådana missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande. Den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget ska anses ha ett bestämmande inflytande över företaget.
Om det finns särskilda skäl, får en ansökan om
Grunder för att återkalla godkännande för
4 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande för
25
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
2.övningsföretagaren inte har följt ett föreläggande om att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 6 §,
3.övningsföretagaren inte längre deltar i den aktuella utbildningen, eller
4.övningsföretagaren begär det.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från att återkalla godkännandet.
Skyldighet att anmäla ändrade inkomstförhållanden
5 § Den som är godkänd för
Uppgiftsskyldighet och föreläggande
6 § Om Skatteverket begär det, ska den som är godkänd för ÖA- skatt tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera om förutsättningarna för att vara godkänd är uppfyllda.
Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket att fullgöra dem.
10 kap.
Mottagare som är godkänd för
Mottagare som är godkänd för
| 11 §3 | |||
| Skatteavdrag | ska inte göras | Skatteavdrag ska inte göras | |
| om den som tar emot ersättning | om den som tar emot ersättning | ||
| för arbete är godkänd för |
för arbete är godkänd för |
||
| antingen | när | ersättningen | eller |
| bestäms eller när den betalas ut. | ersättningen bestäms eller när | ||
| den betalas ut. | |||
3Senaste lydelse 2024:1136.
26
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
Om mottagaren är godkänd för
Om mottagaren är godkänd för
| 12 § | |||||||
| Den som betalar ut ersättning | Den som betalar ut ersättning | ||||||
| för arbete får godta en uppgift | för arbete får godta en uppgift | ||||||
| om godkännande för |
om godkännande för |
||||||
| från mottagaren om den lämnas | eller |
||||||
| i en handling som upprättas i | om den lämnas i en handling som | ||||||
| samband med uppdraget | och | upprättas | i | samband med | |||
| som | innehåller | nödvändiga | uppdraget | och | som innehåller | ||
| identifikationsuppgifter | för | nödvändiga | |||||
| utbetalaren och mottagaren. | identifikationsuppgifter | för | |||||
| utbetalaren och mottagaren. | |||||||
| Om | utbetalaren | känner | till | Om utbetalaren känner | till | ||
| att en uppgift om godkännande | att en uppgift om godkännande | ||||||
| för |
för |
||||||
| inte godtas. | oriktig, får den inte godtas. | ||||||
15kap. 8 §4
Kontrolluppgift ska inte lämnas om
1.sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att
a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i näringsverksamhet, och
b) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 1 000 kronor,
2.sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att
a) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och
b) skatteavdrag inte gjorts,
4Senaste lydelse 2018:524.
27
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
3. sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per
betalningsmottagare av utgivaren eller den som avses i 5– 7 §§ i en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivar-
| deklaration, eller | ||
| 4. sådan | ersättning | för |
| utgifter vid | tjänsteresor | som |
avser logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil, om det av 10 kap. 3 § andra stycket 8 eller 9 följer att skatteavdrag inte ska göras från ersättningen.
3. sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utgivaren eller den som avses i
| förenklad | arbetsgivardeklara- | |
| tion, | ||
| 4. sådan | ersättning | för |
| utgifter vid | tjänsteresor | som |
avser logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil, om det av 10 kap. 3 § andra stycket 8 eller 9 följer att skatteavdrag inte ska göras från
| ersättningen, eller | ||
| 5. sådan | ersättning | eller |
förmån för arbete som har getts ut till den som är godkänd för ÖA-
| skatt under förutsättning att | |
| a) godkännandet | har |
| åberopats skriftligen, och |
b)ersättningen avser arbete inom ramen för övningsföretaget.
55kap. 2 §
| Skatteverket | ska | senast den | Skatteverket | ska senast | den | ||
| 20 i den första månaden under | 20 i den första månaden under | ||||||
| beskattningsåret | besluta | om | beskattningsåret | besluta | om | ||
| debitering av |
debitering av |
||||||
| skatt och |
|||||||
| preliminär skatt) för den som ska | debitering av preliminär skatt) för | ||||||
| betala sådan skatt. | den som ska betala sådan skatt. | ||||||
| Om skyldigheten | att | betala | Om skyldigheten att betala F- | ||||
| skatt, särskild |
|||||||
| uppkommer senare, | ska | beslut | skatt | uppkommer senare, | ska | ||
| om debitering | av | preliminär | beslut | om | debitering | av | |
skatt fattas så snart som möjligt.
28
Ds 2026:21Författningsförslag
| preliminär skatt fattas så snart | |||
| som möjligt. | |||
| ska debiteras i en post. Skatt som | |||
| inte uppgår till 2 400 kronor för | Skatt som | inte uppgår | till |
| beskattningsåret debiteras inte. | 2 400 kronor | för | |
| beskattningsåret debiteras inte. | |||
| månader som | godkännandet | för | |
Beräkning av
ledning av uppgifter om beräknade inkomster som har
lämnats i ansökan om godkännande för
5 §
| Vid beräkningen av |
Vid beräkningen av |
| och särskild |
särskild |
| möjligt hänsyn tas till andra | om möjligt hänsyn tas till andra |
| belopp som kan komma att dras | belopp som kan komma att dras |
| ifrån eller läggas till den slutliga | ifrån eller läggas till den slutliga |
| skatten enligt 56 kap. 9 § andra | skatten enligt 56 kap. 9 § andra |
| stycket och tredje stycket |
stycket och tredje stycket |
56kap. 9 §5
Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning).
5Senaste lydelse 2020:1070.
29
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
Från den slutliga skatten ska avdrag göras för
| 1. debiterad | och | 1. debiterad |
|
| särskild |
2.avdragen
3.
4.skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,
5.skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
6.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och
7.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen.
Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:
1.skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,
2.skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och
8 §§,
3.preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
4.preliminär skattereduktion enligt 16 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
5.skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt, och
6.förseningsavgift som har beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt tid.
59 kap.
1 §6
I detta kapitel finns bestämmelser om
–ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp
6Senaste lydelse 2025:1382.
30
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
–ansvar när anmälan om F- – ansvar när anmälan enligt
| skatt inte har gjorts |
10 kap. 14 § inte har gjorts (7– |
9§§),
–betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
–ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
–företrädaransvar
–ansvar för redare (22 §),
–ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp (23 §),
–ansvar för kompletterande tilläggsskatt som fördelats till svenska koncernenheter (23 a §),
–ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §),
–ansvar för kontoavgift och kryptoavgift
–indrivning och preskription (26 och 27 §§).
| 7 § | |||
| Skatteverket | får besluta | att | Skatteverket får besluta att |
| den som i sin näringsverksamhet | den som i sin näringsverksamhet | ||
| har betalat ut ersättning för | har betalat ut ersättning för | ||
| arbete och inte har fullgjort | arbete och inte har fullgjort | ||
| skyldigheten att göra en anmälan | skyldigheten att göra en anmälan | ||
| om |
enligt 10 kap. 14 §, är skyldig att | ||
| skyldig att betala det belopp som | betala det belopp som kan | ||
| kan behövas för att betala | behövas för att betala skatten | ||
| skatten och | avgifterna | på | och avgifterna på ersättningen. |
| ersättningen. | |||
Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som har tagit emot ersättningen har preskriberats.
61kap. 6 §
Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig skatt ska betalas, om
1.det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska betalas, och
2.kontohavaren inte
| a) har |
a) har |
| skatt och inte heller har varit | skatt eller |
| skyldig att lämna annan | heller har varit skyldig att lämna |
31
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
| skattedeklaration än förenklad | annan | skattedeklaration än | |
| arbetsgivardeklaration under det | förenklad arbetsgivardeklaration | ||
| innevarande beskattningsåret, | under | det | innevarande |
| eller | beskattningsåret, eller | ||
b)har en skatt eller avgift att betala med förfallodag före förfallodagen för den slutliga skatten.
62 kap.
1 §7
I detta kapitel finns bestämmelser om
–inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),
–när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),
–när
| skatt ska betalas |
och |
| 7 a §§), |
–när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 och 9 §§),
–betalning från kommuner och regioner (10 §,
–avräkning
–vilken skatt eller avgift som är betald (15 och 16 §§),
–ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (17 och 18 §§), samt
–inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (19 §).
Om debiteringen av
7Senaste lydelse 2019:954.
32
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
för omprövningen, ska hela beloppet betalas senast på den förfallodag som följer av 5 § andra stycket.
Om den som ska betala skatten begär det ska Skatteverket besluta att den första betalningen ska senareläggas med tre månader, om inte särskilda skäl talar emot det.
Skatteverket får besluta att
8 §8
Slutlig skatt beräknad enligt 56 kap. 9 § och skatt beräknad enligt
56 a kap. 5 eller 6 § ska betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då beslut om slutlig skatt eller beslut om tilläggsskatt fattades.
Följande skatter och avgifter ska vara betalda senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från
| den dag beslut fattades: | ||
| 1. annan skatt än |
1. annan | skatt än |
| särskild |
särskild |
|
| som har bestämts genom ett | samt avgifter som har bestämts | |
| omprövningsbeslut eller efter ett | genom ett | omprövningsbeslut |
| beslut av domstol, | eller efter ett beslut av domstol, | |
2.förseningsavgift och skattetillägg som har bestämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol samt återkallelseavgift, kontoavgift, dokumentationsavgift, rapporteringsavgift, plattformsavgift, rapportavgift, kryptoavgift eller kontrollavgift,
3.särskild inkomstskatt som har beslutats enligt 54 kap. 2 §, samt
4.skatt och avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap.
8Senaste lydelse 2025:1382.
33
| Författningsförslag | Ds 2026:21 |
Slutlig skatt, tilläggsskatt enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln för tilläggsskatt och nationell tilläggsskatt enligt andra stycket 1 samt förseningsavgift och skattetillägg enligt andra stycket 2 behöver dock inte betalas före den förfallodag som anges i första stycket.
Mervärdesskatt enligt andra stycket 1 samt skattetillägg enligt andra stycket 2 som har beslutats med anledning av beslut om mervärdesskatt behöver inte betalas före den förfallodag som anges i 3 §.
64 kap.
4 §
En återbetalning enligt 2 eller 3 § ska inte göras av belopp som
1.understiger 100 kronor om det inte finns särskilda skäl för återbetalning,
2.behövs för avräkning enligt 62 kap.
| 3. kan komma att behövas för | 3. kan komma att behövas för |
| betalning av sådan annan skatt | betalning av sådan annan skatt än |
| än |
|
| eller avgift som |
a)har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller
b)inte har beslutats men kan antas komma att beslutas,
4. kan antas komma att föras över till en annan stat, eller
5.enligt kontohavarens begäran ska användas för betalning av framtida skatteskulder eller avgiftsskulder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.
34
| Ds 2026:21 | Författningsförslag |
1.5Förslag till förordning om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
dels att rubriken närmast före 3 kap. 2 § ska lyda ”Mottagare som är godkänd för
dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 1 a §, och närmast före paragrafen en ny rubrik, av följande lydelse.
3 kap.
Godkännande för
En ansökan om godkännande för
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.
35
2Uppdraget och dess genomförande
2.1Uppdraget
Utredningen har haft i uppdrag att biträda Finansdepartementet med att analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalningen av skatt för
Statistik från Ung Företagsamhet i Sverige (UF) visar att UF- företagande genomförs i låg utsträckning inom flera yrkesförberedande gymnasieutbildningar där tjänsteinriktning är vanligt, som t.ex. VVS, bygg och el. Vissa gymnasieskolor avstår från UF- företagande inom tjänstesektorn. Orsaken är att gällande förfaranderegler kan avskräcka övningsföretag från att sälja tjänster. Eftersom ett övningsföretag bedrivs under en i förväg bestämd och begränsad tid klassificeras verksamheten normalt inte som näringsverksamhet. Eleverna kan därmed inte godkännas för
Utredningen ska lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget framgår att det inte anses lämpligt att befria
37
| Uppdraget och dess genomförande | Ds 2026:21 |
Som anges i uppdraget drivs
Särskilda frågor att analysera inom ramen för uppdraget är
–inom vilket inkomstslag beskattningen av vinster bör ske,
–hur ett företag, vars bolagsmän ska omfattas av det förenklade förfarandet vid inbetalning av skatt och avgifter, ska avgränsas och identifieras, och
–hur Skatteverkets kontroll av de företag samt de bolagsmän som godkänns för ett förenklat förfarande för inbetalning av skatt och avgifter kan genomföras på ett effektivt och tillförlitligt sätt.
Vid utformningen av förslaget ska företagens administrativa börda beaktas. Vidare ska särskilt beaktas risken för missbruk och det ska säkerställas att förfarandet inte kan utnyttjas av oseriösa och kriminella aktörer.
Konsekvensutredningen ska uppfylla kraven enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Samråd ska ske med Skatteverket, Ung Företagsamhet och andra relevanta aktörer. Utredningen ska också göra en kartläggning av motsvarande regelverk i andra jämförbara länder.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2026.
2.2Uppdragets genomförande
Under utredningstiden har utredningen återkommande samrått med en kontaktperson och en särskilt sammansatt grupp på Skatteverket, både i form av möten och under hand. Utredningen har också träffat företrädare för organisationerna Ung Företagsamhet och UngDrive. Därutöver har dessa två organisationer bistått utredningen med information och svar på frågor. Utredningen har också tagit del av relevanta rapporter och viss facklitteratur, bl.a. doktorsavhandlingar.
38
| Ds 2026:21 | Uppdraget och dess genomförande |
2.3Begrepp och avgränsningar
I utredningens uppdrag används begreppet övningsföretag för att beteckna miniföretag som används i entreprenörskapsutbildning på gymnasienivå. Även ordet
Enligt utredningens mening är övningsföretag ett lämpligt begrepp. Den som deltar i en sådan verksamhet kallas i det följande antingen för deltagare (ibland elever) eller övningsföretagare. Utredningen föreslår att orden övningsföretag och övningsföretagare ska ges definitioner i skatteförfarandelagen (2011:1244), se kapitel 7.
39
3 Bakgrund
3.1Entreprenörskap i skolväsendet
Entreprenörskap har setts som ett viktigt svar på kunskapssamhällets utmaningar. Kunskaper i entreprenörskap har därför lyfts fram som generella färdigheter som är centrala att utveckla inom utbildningen för att bidra till välfärden och den framtida utvecklingen av ekonomin och arbetsmarknaden. Utbildning i entreprenörskap har därför lyfts fram av både OECD och EU.1
Inom EU har man angett åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, där entreprenörskompetens är en.2 3 Entreprenörskompetens definieras där som förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för andra.4 Alla
1Redan för 25 år sedan uttryckte OECD/Centre for Educational Research and Innovation
(CERI) i rapporten "Towards an “Enterprising” Culture: a challenge for education and training" att medlemsländerna såg behovet av entreprenörskap i skolan för att möta samhällets ekonomiska och sociala utmaningar.
2Europaparlamentets och Rådets rekommendation den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna behandlas i tre kompetensramverk, däribland EntreComp från 2016. Jfr Moberg, K (2023). Entreprenöriella kompetenser och EU:s kompetensramverk. Skolverket (dnr
3Europaparlamentets och Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, som ersätter rekommendationen från 2006.
4Europaparlamentets och Rådets rekommendation den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, s. 11 (punkt 7; Entreprenörskompetens).
5Europaparlamentets och Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, s. 12 (punkt e).
41
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
Sedan decennier tillbaka driver gymnasieelever s.k. miniföretag inom ramen för utbildningar i entreprenörskap, utomlands och här.6 I Sverige startade Ung Företagsamhet i Sverige (UF) 1980 och började använda ett sådant koncept riktat mot elever på gymnasiet (s.k.
Flera organisationer [t.ex. medlemmar av nätverket Junior Achievement Young Enterprise Europe, EUROPEN och JADE] erbjuder för tillfället utbildning i entreprenörskap över hela Europa via partnerskap med näringslivet och med ett visst mått av offentligt stöd. Deras program är baserade på praktisk inlärning, t.ex. genom att elever driver miniföretag. I avsaknad av eller som komplement till en metod som utbildningssystemen har utarbetat internt, bidrar dessa organisationer på ett märkbart sätt till utbildningen i entreprenörskap i de allra flesta europeiska länder. Dessa organisationer utbildar också lärare och många driver fram förändringar i den nationella utbildningspolitiken.10
Skolorna bör uppmuntras att i högre utsträckning låta eleverna driva miniföretag. De organisationer, t.ex.
6Ordet
7UF är del av Junior Achievement Worldwide.
8Kallträsk, E. (2025). Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling
9Se s. 141 f. i Kallträsk, E. (2025). Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling
10Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Främja entreprenörskapstänkande genom utbildning och lärande, KOM(2006) 33 slutlig.
11Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Främja entreprenörskapstänkande genom utbildning och lärande, KOM(2006) 33 slutlig. Se s. 11 (fetstil i originalet).
42
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
I maj 2009 antog regeringen ”Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet”12 som tagits fram av Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet. Fler företag med nya idéer ansågs viktigt för att öka sysselsättningen, för att stärka utvecklingskraften i hela Sverige och för att stärka Sveriges konkurrenskraft i en alltmer globaliserad värld. Utbildning som inspirerar till entreprenörskap ansågs kunna bidra till att fler unga kan och vill starta och driva företag. Entreprenörskapsutbildning skulle därför införas på alla nivåer i det svenska skolsystemet, som en del i reformarbetet för det livslånga lärandet. På gymnasienivå skulle uppmärksamheten riktas mot ”de särskilda kunskaper och kompetenser som krävs för att starta och driva företag.” Strategin, som inte finns i nyare version, följde i stora delar de rekommendationer som kommit från EU.13 14
Det är skolhuvudmännens ansvar att genomföra utbildningen i entreprenörskap, att styra mot önskade mål och att följa upp resultat. Externa organisationer är dock ett viktigt komplement i undervisningen, ofta i nära samverkan med huvudmän och skolor.15 Organisationerna erbjuder olika utbildningskoncept och anordnar årligen återkommande tävlingar. Ett exempel på detta är Blixtlåset (Svenska Gymnasiemästerskapen för Innovatörer), som genomförs i samarbete mellan Föreningen Blixtlåset, Teknikcollege Sverige, Siemens Energy AB och ett stort antal gymnasieskolor. Blixtlåset är både en pedagogisk metod och en tävling där gymnasieelever får utveckla en idé till en prototyp och presentera den inför jury och publik. Blixtlåset är det andra steget i en tredelad process som börjar med introduktion till innovation under gymnasieskolans första år, fortsätter med Blixtlåset år 2 och avslutas med UF år 3.16
Statens skolverk (Skolverket) är förvaltningsmyndighet för skolväsendet.17 Skolverket har sedan 2009 haft i uppdrag att
12Dnr U2009/3635/G.
13Kallträsk, E. (2025). Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling
14Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) efterfrågar en uppdaterad strategi och har föreslagit vissa riktlinjer i rapporten Vi utbildar för framtiden nu. Inspel till en ny strategi för entreprenörskap i skolan från 2022. Där framgår bl.a. att begreppet entreprenörskap behöver konkretiseras, harmoniseras och beskrivas i handledningar och läromedel. Enligt rapporten finns ingen reell likvärdighet ifråga om entreprenörskap i skolan.
15Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, rapport från 2026 av Strategirådet AB. Skolverket (dnr 2025:1688), s. 17.
16Källa: Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, rapport från 2026 av Strategirådet AB. Skolverket (dnr 2025:1688). Enligt rapporten brukar det vara mellan 2 500 och 3 000 elever i landet som på något sätt är aktiva i Blixtlåset varje år (s. 35).
17Enligt 1 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.
43
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
stimulera entreprenörskap inom skolväsendet, först i regleringsbrev och sedan 2016 enligt myndighetens instruktion (8 § punkt 3).18 Av 13 § i instruktionen följer att myndigheten ska administrera statliga stöd och bidrag enligt särskilda föreskrifter eller särskilda beslut, samt följa upp de stöd och bidrag som myndigheten administrerar. Det gäller bl.a. statsbidrag enligt förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan, se vidare nedan.
Förutom att införa entreprenörskap i styrdokumenten för skolan var en central del av strategin att kartlägga och öka kunskapen om det arbete som redan bedrevs i skolorna och ”sprida goda exempel”. Skolverket gavs därför i uppdrag att ”kartlägga, analysera och sprida erfarenheter av huvudmännens arbete kring entreprenörskap”.19 Kartläggningen visade att medan grundskolan karaktäriserades av en mängd aktiviteter, dominerades verksamheten på gymnasiet av elevföretag. Elever på flertalet gymnasieskolor drev
Skolverket fick också i uppdrag att ta fram kriterier för verksamhetsstöd till föreningar och principer för fördelning av utvecklingsmedel till skolhuvudmän för arbete med entreprenörskap i skolan.21 I Skolverkets redovisning framgår att UF mottog 7 000 000 kronor i statsbidrag år 2010, vilket var överlägset mest. Framtidsfrön och Snilleblixtarna22, vars verksamheter riktade sig till yngre elever, hade fått 800 000 kronor var för 2010.23
18Jfr Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, rapport från 2026 av Strategirådet AB. Skolverket (dnr 2025:1688), s. 7. Se även Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag 2011.
19Resultatet presenterades 2010 i rapporten Entreprenörskap i skolan – en kartläggning. Den baserades på en enkätundersökning där samtliga skolhuvudmän hade tillfrågats om sitt arbete med ”entreprenörskap och entreprenöriellt lärande”. Jfr Kallträsk, E. (2025). Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling
20Kallträsk, E. (2025). Att skola entreprenörer: Ung Företagsamhet och den svenska skolans omvandling
21Enligt regleringsbrev för 2010. Uppdraget redovisades i september 2010 (dnr 2010:505). Kriterierna avspeglas i förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan.
22Snilleblixtarna är ett koncept som uppmuntrar unga elevers intresse för teknik, naturvetenskap, uppfinningar och entreprenörskap. Konceptet riktar sig till pedagoger som arbetar med årskurs
23Framtidsfrön är en ideell förening vars arbete har koppling till EU:s nyckelkompetenser och de globala målen i Agenda 2030. Verksamheten finansieras genom uppdrag från skolor, kommuner och regioner, via
44
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
Entreprenörskap är inskrivet i läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.24 Nu gällande läroplan för gymnasieskolan, Gy25, trädde i kraft den 1 juli 2025.25 Gymnasieskolan har enligt läroplanen ett uppdrag att bidra till att elever utvecklar entreprenöriella kompetenser som kreativitet, ansvarstagande, initiativförmåga och förmåga att omsätta idéer i handling samt utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Dessa kompetenser ska i sin tur stärka elevernas möjligheter till arbete, företagande och aktivt deltagande i samhälls- och yrkesliv. I grundskolan är entreprenörskap inte ett eget ämne men i gymnasieskolan finns det som ämne både i de högskoleförberedande programmen och i yrkesprogrammen.26 I fem av gymnasieskolans 18 nationella program är ämnet entreprenörskap eller ämnet entreprenörskap och företagande obligatoriskt.
I Lgy25 har kursbetygen ersatts av ämnesbetyg, där ämnena är uppbyggda i olika nivåer.27 De tidigare kurserna ”Entreprenörskap” och ”Entreprenörskap och företagande” har omvandlats till ämnen.28 I t.ex. Ekonomiprogrammet ingår ämnet entreprenörskap och företagande (nivå 1, 100 poäng). Ämnet entreprenörskap 100 poäng är programgemensamt i fyra yrkesprogram, nämligen frisör- och stylistprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, hotell- och turismprogrammet och naturbruksprogrammet. I dessa är ämnet alltså en fast del och inte beroende av huvudmannens eller elevens val. I yrkesprogram där entreprenörskap inte är ett programgemensamt ämne får entreprenörskap erbjudas som
24Av 1 kap. 11 § skollagen (2010:800) framgår att för varje skolform ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen och som ska ange mål och riktlinjer för utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner. Föreskrifter om läroplaner har meddelats av regeringen och kungjorts i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
25Bakgrunden till den nya läroplanen framgår av prop. 2021/22:36, Fm 2022:1 och Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43).
26Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande program, se 15 kap. 7 § och 16 kap. 2 § skollagen.
27För varje ämne ska det finnas en ämnesplan (16 kap. 21 § skollagen). Ett ämne består av en eller flera nivåer (16 kap. 23 § skollagen). I 1 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039) regleras vad som ska framgå av en ämnesplan, vilket får kompletteras av närmare föreskrifter.
28Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, rapport av Strategirådet AB publicerad 2026 av Skolverket (dnr 2025:1688), s. 19 f.
45
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
programfördjupning, under förutsättning att huvudmannen väljer att erbjuda ämnet. 29 30
Skolverket har meddelat föreskrifter om ämnesplan för ämnet entreprenörskap och företagande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.31 Ämnesplanen finns i en bilaga till föreskriften i fråga. Där anges bl.a. följande.
Ämnet entreprenörskap och företagande behandlar företagande samt metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och
vidareutveckla verksamheter. Undervisningen i ämnet entreprenörskap och företagande ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
–Kunskaper om företagens roll och ansvar för hållbar utveckling.
–Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som påverkar entreprenörskap och företagande.
–Förmåga att starta, driva och avsluta ett fiktivt företag.
För att bli godkänd krävs att eleven startar, driver och avslutar ett fiktivt företag på ett i huvudsak fungerande sätt. För att få betyget A krävs bl.a. att eleven startar, driver och avslutar ett fiktivt företag på ett väl fungerande sätt.
Skolverket har också meddelat föreskrifter om ämnesplan för ämnet entreprenörskap i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, med ett likartat innehåll.32
Som nämnts organiseras och genomförs en betydande del av entreprenörskapsverksamhet i skolan av externa organisationer.33 Med undantag för UF finns det dock inte så mycket information om hur många elever som nås av dessa insatser. Enligt en undersökning från 2024 som Skolverket har gjort i samarbete med Ungdomsbarometern har majoriteten av gymnasieskolorna samarbeten med externa aktörer i frågor som rör entreprenörskap.34
29Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, rapport av Strategirådet AB publicerad 2026 av Skolverket (dnr 2025:1688), s. 20.
30Bland dem som slutför ett yrkesprogram i gymnasieskolan får omkring 8 000 elever varje år betyg i entreprenörskap som programgemensam kurs, medan drygt 6 000 elever läser entreprenörskap som en del av programfördjupningen. Se Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, publicerad 2026 av Skolverket (dnr 2025:1688), s. 29.
31SKOLFS 2024:147 beslutades den 23 januari 2024 och gäller utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
32SKOLFS 2023:215 gäller utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
33Skolverkets rapport Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning från 2026, s. 17.
34Ungdomsbarometern & Skolverket (2024). SyvBarometern 2024: Entreprenörskap.
46
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
Det är t.ex. med UF, UngDrive, Komtek35 och Unga innovatörer36. På många håll är utbildning i entreprenörskap nära förknippat med
Här kan också nämnas att Skolverket fått ett regeringsuppdrag att förbereda för inrättandet av ett centrum för entreprenörskap som ska sprida kunskap om utbildning i entreprenörskap, samt uppmuntra fler gymnasieskolor och grundskolor att ha utbildning i entreprenörskap. Befintlig verksamhet, som i dag bedrivs utifrån uppgiften att särskilt stimulera arbetet med entreprenörskap i skolväsendet enligt Skolverkets instruktion ska inordnas i centret. I uppdraget ingår att beskriva hur samverkan ska ske med relevanta aktörer, inklusive Tillväxtverket och Ung Företagsamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2026.39
3.2Statsbidrag för entreprenörskap i skolan
Skolverket ska fördela statsbidrag för entreprenörskap i skolan enligt förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan. Statsbidrag får enligt 2 § lämnas till organisationer som
1. saknar vinstsyfte och som inte är huvudmän inom skolväsendet,
35Komtek, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan, är en kommunal verksamhet med inriktning mot fritidsaktiviteter och stöd till skolor. Verksamheten är
36Unga innovatörer (grundat som Ingenjörssamfundet 1967) är en ideell förening som stärker elevers innovationsförmåga genom läromedel, program och tävlingar. Föreningen driver bl.a. Årets unga innovatör (tidigare Finn Upp) för högstadie- och gymnasieelever. För gymnasieskolan har Unga innovatörer, med stöd från Allmänna Arvsfonden, utvecklat Innov8
– ett kostnadsfritt utbildningskoncept. Verksamheten finansieras genom partnerskap och fondmedel. Källa: Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, s. 17.
37Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, s. 53.
38Ungdomsbarometern & Skolverket (2024). SyvBarometern 2024: Entreprenörskap, s. 10. Det var 11 procent som var osäkra eller inte visste. Se också Entreprenörskap i skolan. Fokus yrkesutbildning, s. 35.
39Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens skolverk (regeringsbeslut
47
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
2.är demokratiskt uppbyggda och erbjuder insyn i verksamheten,
3.i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering,
4.har avslutat minst två verksamhetsår och bedriver sin verksamhet långsiktigt,
5.arbetar riksomfattande med lokal eller regional förankring eller bedriver verksamhet av riksintresse,
6.helt eller delvis är inriktade mot att främja entreprenörskap inom skolväsendet,
7.har barn, elever eller skolpersonal som målgrupp, och
8.har andra inkomster förutom statsbidraget.
Statsbidrag får lämnas för verksamhet som syftar till att inom skolväsendet utveckla kunskaper om projekt och företagande, stimulera entreprenöriella kompetenser och förhållningssätt, stimulera skolors samarbete med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och föreningsliv, eller främja flickors och unga kvinnors entreprenörskap (3 §). Statsbidrag får inte lämnas om organisationen har skatteskulder hos Kronofogdemyndigheten, är i likvidation eller försatt i konkurs (4 §). Den som har tagit emot statsbidrag är återbetalningsskyldig, bl.a. om man genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, inte lämnar redovisning eller bidraget inte har använts för det ändamål det har beviljats för (11 §).
Statsbidrag får även lämnas till huvudmän inom skolväsendet, för verksamhet som stimulerar utveckling av huvudmännens arbete med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande (6 och 7 §§).
Skolverket har för 2025 ingått avtal med UF till ett värde av
12 miljoner kronor för insatser i gymnasieskolan samt ytterligare 4 miljoner kronor för insatser i grundskolans årskurser
48
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
skolväsendet. Därutöver ska insatserna utveckla elevernas samarbete med lokalt och regionalt arbetsliv samt med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer. Enligt Skolverkets årsredovisning 2025 följs avtalen upp genom avstämningar under avtalsperioden samt en skriftlig slutrapport och ett intyg från auktoriserad eller godkänd revisor vid avtalsperiodens slut.
Av Skolverkets årsredovisning för 2025 framgår att statsbidrag beviljades med 6 miljoner kronor till 12 organisationer. Den största mottagaren är Ung Företagsamhet i Sverige, som fick 1 041 000 kronor. Framtidsfrön ideell förening fick 925 000 kronor (men som nämnts riktar sig den verksamheten inte till gymnasiet). Övriga mottagare har beviljats betydligt lägre belopp.
Av Skolverkets regleringsbrev för år 2026 framgår att högst
25 000 000 kronor ska användas budgetåret 2026 för utgifter i enlighet med förordningen om statsbidrag för entreprenörskap i skolan och för upphandling av tjänster för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet.40
3.3Ung Företagsamhet (UF)
3.3.1Allmänt
Ung Företagsamhet i Sverige (JA Sweden) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation inom den globala organisationen Junior Achievement Worldwide (JA), som finns i fler än hundra länder.41 Ung Företagsamhet i Sverige (UF) grundades 1980. Sedan dess har UF utbildat fler än 600 000 gymnasieelever i entreprenörskap och antalet deltagare ökar för varje år. Under läsåret 2024/2025 var det fler än 40 000 deltagare. Verksamheten har drygt 150 medarbetare i 24 regioner över hela landet samt ett kansli.
Inom ramen för sitt gymnasiekoncept erbjuder UF läromedel, lärarhandledning, fortbildning, bedömningsstöd, stipendier, utbyte med andra länder och inspiration för lärare, elever och skolledare. UF har en obligatorisk utbildning för lärare. För att bli certifierad
40 Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens skolverk, regeringsbeslut den 18 december 2025 (U2025/01943, U2025/02227, U2025/02412), se anslag 1:5.
41Det allra första miniföretaget startade 1919 i den amerikanska delstaten Massachusetts.
49
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
1.Registrera
2.Möte med rådgivare.
3.Göra en affärsplan.
4.Genomföra minst två försäljningstillfällen.
5.Upprätta en årsredovisning.43
De flesta lagar och regler som gäller för riktiga företag gäller även för
3.3.2
Regler om affärsidén m.m.
UF har ett antal regler som eleverna måste följa:
–För att få driva ett
–Ett
–Varje medlem får satsa minst 10 kronor och maximalt 300 kronor.
42Läsåret 2025/2026.
43Michael Lindquist (2024). Mitt
44Man ska följa bl.a. marknadsföringslagen (2008:486), prisinformationslagen (2004:347), konsumentköplagen (2022:260), konsumenttjänstlagen (1986:716), lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och produktsäkerhetslagen (2004:451).
50
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
–
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Affärsidé, verksamhet, kommunikation och aktiviteter får inte ha kopplingar till pågående väpnande konflikter. För att agera festarrangör krävs att
–Det är inte tillåtet med valuta- eller aktiehandel, taxiverksamhet eller att tillverka kosmetika, hygienprodukter eller kosttillskott.
Vid tveksamma fall förbehåller sig UF rätten att bedöma om en affärsidé ska godkännas eller ej. Följer
Registrering
Företaget ska registreras hos UF. Företagsnamnet ska innehålla ordet ”UF” och måste vara unikt så att det inte kan förväxlas med ett annat företag.45 Uppgifter som ska registreras hos UF är följande:
–Antalet medlemmar i
–
–Varan eller tjänsten som
–Beskrivning av affärsidén
45Michael Lindquist (2024). Mitt
51
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
–Om företaget sysslar med tillverkning, handel eller tjänster
–Rådgivare och dennes kontaktuppgifter
–Lärare och dennes kontaktuppgifter
–Bransch
Dessutom ska eleverna registrera sina personliga uppgifter och lämna samtycke till behandlingen av sina personuppgifter. För att registreringen ska bli klar måste en registreringsavgift betalas till det lokala
Bolagsordning
En bolagsordning ska skapas inför och läggas fram för godkännande på det konstituerande styrelsemötet då företaget ska bildas. I bolagsordningen regleras bl.a.
Startkapital
För att starta behövs ett startkapital.
Ett sätt att få in pengar är s.k. riskkapitalsedlar, som är ett speciellt system för
46Michael Lindquist (2024). Mitt
47Ung företagsamhet är personuppgiftsbiträde till Skolverket.
48Michael Lindquist (2024). Mitt
52
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
per riskkapitalsedel är 10, 50, 100 eller 300 kronor. Varje person får investera för högst 300 kronor totalt, inbegripet eleverna själva. Riskkapitalsedlarna får inte säljas vidare. När
Ej bokföringspliktigt
Verksamheten är inte bokföringspliktig enligt bokföringslagen (1999:1078) men alla verifikationer ska sparas i sju år efter avslut p.g.a. den generella dokumentationsskyldigheten i 39 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom gäller enligt UF:s regler att allt ska bokföras, både för att eleverna ska lära sig hur det fungerar och för att de ska kunna ha kontroll på ekonomin löpande. Det behövs också som underlag för den årsredovisning som enligt UF:s regler ska göras vid läsårets slut.50 51
Avveckling (likvidation)
Årsredovisningen som ska göras i samband med avslut ska granskas av en revisor, som även upprättar en revisionsberättelse.52 Vid avvecklingen ska en bolagsstämma hållas då man bl.a. beslutar att företaget ska likvideras och om hur eventuell vinst ska fördelas.
3.4UngDrive
UngDrive är en företagsform framtagen med statligt stöd från bl.a. Skolverket, ALMI, Vinnova och Tillväxtverket med syftet att underlätta för unga att driva övningsföretag.53 Medan UF- företagande ingår som en del av gymnasieutbildningen är UngDrive enligt sin hemsida ”en samling verktyg som gör det enkelt, vitt och
49Michael Lindquist (2024). Mitt
50Michael Lindquist (2024). Mitt
51
52Michael Lindquist (2024). Mitt
53UngDrive® och UngDrive Academy® är registrerade varumärken tillhörande nonprofitorganisationen UngDrive.
53
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
lagligt för alla under 20 år att driva en inkomstgivande verksamhet året runt.” Det marknadsförs där som "Företagsformen för barn och ungdomar".
UngDrive Academy54 riktar sig till ungdomar i åldern
I utbildningen ingår en
Även om UngDrive huvudsakligen riktar sig till dem under 18 år kan även den som är
UngDrive tillåter inte försäljning av droger, alkohol, tobak, spel och dobbel, valuta eller aktiehandel, vapen (och tillbehör till vapen), redskap för kampsporter, material som kan tolkas som pornografi, samt import av plagierade erkända märken och dylikt. Försäljning av produkter eller marknadsföring som uppmuntrar till något av det ovanstående är inte heller tillåtet. Här kan nämnas att försäkringen inte täcker arbeten som kräver särskild utbildning eller certifiering, trädbeskärning, försäljning av elektriska laddare från länder utanför EU eller personskada till följd av defekter i lösögonfransar. Affärsidén ska vara säker, laglig och lämplig för den unge. Ytterst
54https://ungdrive.se/academy/
54
| Ds 2026:21 | Bakgrund |
faller dock den bedömningen tillbaka på målsman. Målsman måste godkänna deltagandet i UngDrives app, som utrustats med BankID.
3.5Regelverket om inbetalning av skatt anses försvåra försäljning av tjänster
Övningsföretag är inte juridiska personer och inte skattskyldiga för inkomstskatt. Eventuella inkomster beskattas i stället hos eleverna, normalt i inkomstslaget tjänst. Hur en elev ska deklarera sin andel av vinsten beror på om verksamheten har sålt varor eller tjänster. Den som säljer tjänster mottar ersättning för arbete. Elever som driver övningsföretag kan inte bli godkända för
Komplexiteten medför att tjänsteförsäljning i övningsföretag kan framstå som problematiskt. Enligt UF gör nuvarande skatteregler det nästan omöjligt att driva ett
–beloppsgränsen för när juridiska personer ska lämna
kontrolluppgift höjs från 100 kronor per elev och år till 10 procent av ett prisbasbelopp,
55 En kund som är ett företag lämnar uppgift om den utbetalda ersättningen i sin arbetsgivardeklaration i stället. Beloppet noteras då automatiskt i elevens inkomstdeklaration.
55
| Bakgrund | Ds 2026:21 |
–beloppsgränsen för när juridiska personer ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag höjs från 1 000 kronor per elev och år till 10 procent av ett prisbasbelopp, och att
–beloppsgränsen för när privatpersoner ska lämna kontrolluppgift slopas, så att gränsen alltid går när man handlat för 10 000 kronor.
56
4 Rättsliga utgångspunkter
4.1Inledning
Utredningens uppdrag är att utreda om det ska införas ett förenklat förfarande vid inbetalningen av skatt för i första hand
4.2Enkelt bolag
Ett övningsföretag som drivs av flera är rättsligt att betrakta som ett enkelt bolag. Regler om enkla bolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Av 1 kap. 3 § HBL framgår att ett enkelt bolag anses föreligga om två eller flera har avtalat att utöva näringsverksamhet i bolag utan att det är fråga om ett handelsbolag, vilka kännetecknas av att de förs in i handelsregistret (1 kap. 1 §).
Av 1 kap. 4 § HBL framgår att ett handelsbolag men inte ett enkelt bolag kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.68 Till skillnad från handelsbolag är alltså ett enkelt bolag inte en juridisk person. Det är i realiteten bara ett avtalsförhållande. Det har framhållits i
68 Att ett aktiebolag är en juridisk person följer indirekt av 2 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551), där det stadgas att ett aktiebolag inte kan förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter innan det har registrerats. För ekonomiska föreningar finns det en motsvarande regel i 2 kap. 4 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
57
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
litteraturen att det förhållandet att ett enkelt bolag ändå betecknas just bolag lätt kan leda tanken fel och föranleda missförstånd.69
Det finns heller inga formkrav för bolagsavtalet. Ett avtal om enkelt bolag kan följaktligen slutas konkludent. Inte sällan kan det inträffa att parterna inte är klara över att deras rättsförhållande utgör ett enkelt bolag. Ett exempel är ”Tipsbolaget” NJA 1939 s 434.70 Också när parterna har upprättat en särskild kontraktshandling kan det komma som en överraskning för dem att detta utgör ett enkelt bolag och regleras av HBL.71
Beträffande rättshandlingsförutsättningarna för ingåendet av ett bolagsavtal gäller allmänna principer. Det betyder att en omyndig person inte kan sluta bolagsavtal som innebär en ställning som bolagsman med obegränsat ansvar, om inte föremålet för bolagets verksamhet är sådan näringsverksamhet som den omyndiga får bedriva med stöd av 9 kap. 5 § föräldrabalken, FB.72 Se vidare nedan.
Eftersom det enkla bolaget inte är en juridisk person kan det inte äga några tillgångar. Sådana tillgångar som på det ena eller andra sättet omfattas av bolagsavtalet (bolagstillgångar) måste alltså ägas av en eller flera av bolagsmännen (eller av någon helt annan person). Att en tillgång omfattas av bolagsavtalet innebär en belastning på tillgången. Man skiljer därvid mellan en oinskränkt och en inskränkt bolagsbelastad tillgång. Med oinskränkt bolagsbelastad tillgång menas en tillgång som både till funktion och värde omfattas av bolagsavtalet. Såväl utgifter och kostnader som inkomster och intäkter i samband med förvärv, nyttjande och försäljning av tillgången omfattas då av bolagsförhållandet. Med en inskränkt bolagsbelastad tillgång menas en tillgång som en bolagsman är skyldig att tillhandahålla för bolaget, men där ägandet inte omfattas av bolagsavtalet. I samband med bolagets upplösning kommer den ägande bolagsmannen att vara bevarad tillgången utan belastning. Om egendomen ägs av flera blir i och med bolagets upphörande
69 Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 4 kap., avsnitt 4.0, bl.a. avsnitt 2.1.2.
70Ett bolag ansågs föreligga och vinsten skulle fördelas efter envars insats, som var olika stor.
71Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 1 kap. 3 §, avsnitt 2 och 3.
72Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 2 kap. 1 §, avsnitt 4.4.
58
Ds 2026:21Rättsliga utgångspunkter
bestämmelserna i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämpliga.73
I 4 kap. HBL finns regler om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, vilka gäller om inte bolagsmännen träffat avtal om annat (4 kap. 1 §). Enligt 4 kap. 2 § HBL gäller vissa bestämmelser i kapitlet om handelsbolag även för enkla bolag, däribland 2 kap. 8 § som stadgar att resultatet fördelas lika mellan bolagsmännen (den s.k. huvudtalsprincipen).74 Denna regel är alltså dispositiv. Situationen i ett enkelt bolag kan ofta vara sådan att det ligger nära till hands att frångå huvudtalsprincipen, t.ex. som i ”Tipsbolaget” (NJA 1939 s. 434). Ett exempel som nämnts i litteraturen är situationen då en viss tillgång förvärvas för att nyttjas gemensamt i ett enkelt bolag, då resultatfördelningen vid tvivel bör följa andelstalet snarare än huvudtalet.75
I 4 kap. HBL finns också regler om förhållandet till tredje man, vilka är indispositiva och alltså inte kan avtalas bort. Genom ett avtal som sluts på bolagsmännens vägnar, eller under en benämning varmed bolagsmännen samfällt betecknas, blir endast den bolagsman som har deltagit i avtalet berättigad eller förpliktad i förhållande till medkontrahenten. Har flera bolagsmän deltagit i avtalet, har de lika rätt i förhållande till medkontrahenten och svarar solidariskt för vad som har utfästs. Detta gäller dock inte, om annat har bestämts i avtalet (4 kap. 5 §).
Det enkla bolaget kan inte vara part i avtal som sluts i och för detta. I stället måste detta knytas till en eller flera av bolagsmännen.76 Att endast den avtalsslutande parten är berättigad i förhållande till medkontrahenten säger inget om vad som gäller bolagsmännen inbördes, vilket förhållande regleras av bolagsavtalet.
Eftersom det enkla bolaget inte är en juridisk person är det varje delägare som är skyldig att redovisa skatter och delägarna som ska beskattas för överskottet. Därför behöver varje delägare lämna en preliminär inkomstdeklaration och redovisa sin del av det beräknade
73 Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 1 kap. 3 §, avsnitt 5.1.1.
74Man kan notera att det saknas hänvisning till definitionen av resultat, dvs. 2 kap. 7 §.
75Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 2 kap. 8 §, avsnitt 6.2.
76Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 4 kap. 5 §, avsnitt 3.
59
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
överskottet. Inkomster från det enkla bolaget beskattas hos delägarna i förhållande till var och ens andel av inkomsten.77
Om samtliga delägare ansöker kan Skatteverket registrera en av dem som representant för ett enkelt bolag som ansvarar för att redovisa skatter och avgifter, se 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Beslutet innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter om representanten inte fullgör sina skyldigheter. Representanten får ett skattekonto för det enkla bolaget. Enkla bolag kan inte restföras, eftersom de inte är egna skattesubjekt. Enligt ett rättsligt ställningstagande från Skatteverket kan dock en utsedd representant restföras vid bristande betalning, t.ex. av punktskatt.78
Ett enkelt bolag avvecklas genom likvidation (jfr 4 kap. 7 § HBL) vilket kan framstå som egenartat då det saknar rättspersonlighet.79 Genom hänvisningar i 4 kap. 7 § HBL har vissa bestämmelser som gäller för likvidation av handelsbolag gjorts tillämpliga även för enkla bolag.
4.3Underåriga
Den som är under 18 år är omyndig och har en begränsad rättshandlingsförmåga. Regler om omyndiga finns i föräldrabalken, FB. Utgångspunkten är att barn inte kan ingå avtal på egen hand, vilket framgår av 9 kap. 1 § FB. Om ett barn ska ingå ett avtal så krävs förmyndarens samtycke. Förmyndare till ett barn är oftast föräldrarna. Om någon ändå ingår ett avtal med ett barn är avtalet ogiltigt om inte föräldrarna samtycker till avtalet. Föräldrarnas samtycke behöver dock inte vara uttryckligt, utan kan vara tyst eller underförstått.
Underårig får dock själv råda över vad han eller hon genom eget arbete förvärvat efter det han eller hon fyllt 16 år (9 kap. 3 § FB). Detsamma gäller avkastningen av sådan egendom och vad som trätt i egendomens ställe. En 16- eller
77https://www.skatteverket.se/foretag/drivaforetag/foretagsformer/enkeltbolag.4.6d0208441 1db6e252fe8000928.html
78Skatteverkets rättsliga ställningstagande
79Lindskog. Lagen om handelsbolag och enkla bolag. En kommentar, JUNO version 3A, kommentaren till 4 kap. 7 §, avsnitt 3.1.
60
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
köpa varor eller tjänster för pengar han eller hon tjänat själv. Den som fyllt 16 år kan också öppna ett bankkonto.
Samma regler för att deklarera gäller för alla, även för barn. Barn behöver alltså inte lämna in deklaration om barnet tjänat mindre än 25 042 kronor under 2026, alternativt bara har haft kapitalinkomster (utdelning, ränteinkomster eller schablonintäkt) som Skatteverket fått in kontrolluppgifter om.80 Deklarationsskyldigheten för ett barn fullgörs som huvudregel av en företrädare. För barn mellan 16 och 18 år kan det bli aktuellt för både förmyndare och barnet att skriva under inkomstdeklarationen. Beträffande tjänsteinkomster får barnet ensamt skriva under inkomstdeklarationen.
Även om den omyndige inte själv har skrivit under inkomstdeklarationen kan denne vid oriktig uppgift påföras skattetillägg, eftersom uppgifterna som lämnats av en företrädare lämnats till ledning för den omyndiges beskattning. Det anses dock oskäligt att påföra skattetillägg med fullt belopp i dessa fall. Om en förmyndare (en förälder eller annan), förvaltare, god man eller annan företrädare som den skattskyldiga inte själv valt lämnar felaktiga uppgifter eller är passiv bör Skatteverket befria från skattetillägg.81 82
4.4Förfarandet vid uttag av skatter och avgifter
4.4.1Bakgrund
Skatteinbetalning i anslutning till att inkomster tjänas in infördes genom uppbördsreformen år 1947. Förfarandet innebar, till skillnad mot det som gällt tidigare, att inkomstskatten skulle betalas i anslutning till inkomsternas förvärvande, ett s.k. källskattesystem. Uppbördsförordningen (1953:272) som kom 1953 ersattes 1974 av uppbördslagen (1953:272), med i huvudsak oförändrat innehåll.83 År 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifter med uppbörden
80I dessa fall får barnet bara ett slutskattebesked om skatt att betala eller få tillbaka. Har barnet sålt fonder, aktier eller andra värdepapper ska barnet alltid lämna in en deklaration.
81Prop. 2002/03:106 s. 243.
82Skatteverket anser, med hänvisning till att skattetillägg vid tillämpning av bl.a. Europakonventionen betraktas som ett straff, att det i en sådan situation är oskäligt att över huvud taget ta ut ett skattetillägg. Tillämpningen är baserad på uttalanden i prop. 2002/03:106 s. 243. I propositionen uttalade lagstiftaren att om det är någon annan än den skattskyldige som har gjort fel bör det anses oskäligt ta ut skattetillägg med fullt belopp av den skattskyldige.
83SOU 2008:76 s. 38. Förarbeten till UBL finns i prop. 1953:100.
61
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
av preliminär skatt.84 Vid skattereformen 1990 gjordes vissa ändringar, främst i terminologiska och systematiska frågor m.m. 85
Vid
Skattebetalningsutredningen som tillsattes 1993 hade som uppdrag att lämna förslag om ett reformerat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Bakgrunden till utredningen var den bristande enhetlighet som fanns i fråga om regler för redovisning av olika skatter och avgifter. Varje skatteslag hade i princip ett eget regelverk som styrde tidpunkterna för redovisning och inbetalning och förfarandet i övrigt. I sitt slutbetänkande Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100) lämnade utredningen dels förslag till ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter, ett skattekontosystem, dels ett förslag om en ny, samlad lagstiftning på skattebetalningsområdet - skattebetalningslagen (1997:483), SBL. När uppbördslagen ersattes
84 En särskild reglering av uppbörden av arbetsgivaravgifterna behölls dock; jfr lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (förarbeten: prop. 1983/84:167).
85Prop. 1990/91:5.
86Jfr prop. 1991/92:112 om
87Prop. 1991/92:112 s. 73 och 75 f.
88Prop. 1991/92:112 s. 71 f.
89SOU 2008:76 s. 40.
62
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
av SBL fördes många av reglerna om preliminär skatt över till SBL utan sakliga ändringar.90
Vid införandet av SFL ersattes reglerna om
Från och med den 1 januari 2025 gäller dock att giltighetstiden ska begränsas om den sökande begär det och upphöra senast vid den tidpunkt som angetts av den sökande.
4.4.2Preliminär skatt
Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten samma år (8 kap. 1 § SFL).94 Den preliminära skatten betalas antingen enligt särskild debitering
Av 8 kap. 4 § SFL framgår att skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning enligt bestämmelserna i 10 kap. SFL.
Särskild
90Jfr prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276.
91Jfr SOU 2009:58 s. 410 f.
92SOU 2009:58 s. 410.
93Prop. 2010/11:165 s. 325 f.
94Prop. 2010/11:165 s. 721 och prop. 1996/97:100 del 1 s. 533.
63
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
än om bara skatteavdrag görs (8 kap. 5 § SFL). Det kan vara fallet t.ex. om
–personen är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag,
–personen driver enskild näringsverksamhet eller har ett företag som inte ansökt om eller kan godkännas för
–godkännande för
–personen betalar skatt för fastigheter, kapitalinkomster eller annat som inte täcks av de skatteavdrag som arbetsgivare, pensionsutbetalare och kreditinstitut gör.
4.4.3Skatteavdrag för preliminär skatt
Den som betalar ut skattepliktig ersättning för bl.a. arbete ska göra skatteavdrag för preliminär skatt. Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § SFL).
Huvudregeln i 10 kap. 3 § föreskriver att skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete. Från detta görs vissa undantag. Enligt 10 kap. 4 § punkt 1 och 2 SFL ska skatteavdrag inte göras från ersättning för arbete om ersättningen understiger 100 kronor eller om det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor. Om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen inte utgör en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver, gäller en högre beloppsgräns på sammanlagt 10 000 kronor under ett kalenderår, enligt punkt 3.
I 10 kap. 11 § första stycket SFL föreskrivs att skatteavdrag inte ska göras om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
64
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
4.4.4
Reglerna om godkännande för
Enligt 9 kap. 2 § får Skatteverket besluta att ett godkännande för
I 3 kap. 1 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261), SFF, framgår att ansökan om
Bestämmelserna i 66 kap. SFL om omprövning till nackdel för den skattskyldige ska inte tillämpas på beslut om godkännande för
95Prop. 1991/92:112 s. 81.
65
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
som beslutet gäller. I andra fall ska övriga bestämmelser om omprövning i 66 kap. SFL tillämpas.96
4.4.5Preliminär inkomstdeklaration
Preliminär inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för bestämmande av preliminär skatt (28 kap. 1 § SFL).
I 28 kap.
Enligt 28 kap. 3 § SFL ska, om den slutliga skatten beräknas överstiga slutlig skatt för det föregående beskattningsåret, den som är godkänd för
Även under beskattningsåret är den som är godkänd för
Skyldigheten att lämna preliminär inkomstdeklaration uppkommer när den skattskyldige kan anta att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer att överstiga den debiterade preliminära skatten för samma period. Kännedom om att inkomsterna kommer att öka kan den skattskyldige t.ex. få när en delårsrapport har upprättats eller när en prognos har tagits fram.
96SOU 2019:31 s. 85.
97Paragrafen ersätter 10 kap. 1 § 1 p. och 6 § 1 st. SBL.
98Med betydande skillnad avses en skillnad mellan den debiterade och slutliga skatten med omkring 30 procent, dock lägst ungefär ett basbelopp, jfr prop. 1996/97:100 s. 410.
99Prop. 2010/11:165 s. 813.
100När mindre än en månad återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas.
66
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
Den skattskyldige behöver däremot inte ta fram något särskilt prognosunderlag enbart för att bedöma om han eller hon är skyldig att lämna en deklaration.101
En preliminär inkomstdeklaration får även lämnas i andra fall än som avses i 28 kap.
En preliminär inkomstdeklaration ska innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten (28 kap. 6 § SFL).103 Deklarationen ska lämnas på ett av Skatteverket fastställt formulär, se 38 kap. 1 § 3 p. SFL.
4.4.6Beslut om preliminär skatt
Enligt 55 kap. 2 § SFL ska Skatteverket senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av
Beslut som fattas enligt 55 kap. 2 § SFL kan omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. SFL. Några särskilda förutsättningar för omprövning finns inte för ändrad beräkning av den debiterade preliminära skatten. Däremot föreskrivs i 66 kap. 13 § SFL att en begäran om omprövning av ett beslut om debitering av preliminär skatt ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av den sjätte månaden efter beskattningsåret. Om beslutet meddelas efter utgången av den fjärde månaden efter beskattningsåret, får begäran om omprövning komma in två månader från den dag då beslutet meddelades. Omprövningsfristen har satts med hänsyn till att rätten att ansöka om ändrad beräkning av
101Prop. 2010/11:165 s. 814 med hänvisning till prop. 1996/97:100 s. 404.
102Prop. 2010/11:165 s. 812 och 814.
103Paragrafen ersätter 10 kap. 7 § SBL.
104Prop. 2010/11:165 s. 340 f. och 1091 f.
67
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
beslut om debitering som fattas därefter ska vara omprövningsbeslut.
Eftersom debitering sker i början av året när resultatet av verksamheten inte är känt måste debiteringen bygga på en prognos. Huvudregeln bygger på antagandet att verksamheten ger ett något förbättrat resultat år från år. Procentsatserna för schablonberäkningen har varierat över tid och anpassats efter väntad inkomstutveckling. 105 106
Om den skattskyldige inte har påförts slutlig skatt för det andra beskattningsåret före det beskattningsår som den preliminära skatten avser måste den preliminära skatten beräknas med ledning av andra tillgängliga uppgifter enligt 55 kap. 4 § SFL. I 55 kap. 4 § föreskrivs att
1.den skattskyldige har lämnat en preliminär inkomstdeklaration, eller
2.det inte finns någon slutlig skatt att lägga till grund för en schablonberäkning.
Schablonberäkning ska inte heller användas t.ex. när det är sannolikt att huvudregelns schablon skulle leda till en mer än obetydlig skillnad mellan preliminär och slutlig skatt.
105Prop. 1988/89:46 s. 35, prop. 1994/95:92 s. 46.
106Almgren & Leidhammar. Skatteförfarandelagen m.m. Kommentaren till 55 kap. 3 § SFL (JUNO).
107Eftersom skatten enligt 62 kap. 4 § SFL ska betalas med lika stora belopp varje månad, innebär beloppsgränsen att det lägsta belopp som kan debiteras är 200 kr i månaden.
68
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
4.4.7Betalning av
I 62 kap. SFL finns regler om betalning av skatter och avgifter. Preliminär skatt följer numera beskattningsåret.108
När det gäller
Det finns också regler om säsongsverksamhet (62 kap. 6 § SFL) och nystartad verksamhet (62 kap. 7 § SFL). Vid säsongsverksamhet gäller att Skatteverket får besluta att
4.4.8Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
Enligt 1 kap. 2 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, utgörs socialavgifter av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller egenavgifter
108Prop. 2010/11:165 s. 539.
109Förfallodagarna är den 17 i januari och augusti, och den 12 i övriga månader.
69
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
enligt 3 kap. samma lag. Socialavgifter ska som princip betalas på alla skattepliktiga förvärvsinkomster som är förmånsgrundande.110
Arbetsgivaravgifter ska betalas av den som är arbetsgivare. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter träffar dock betydligt fler personer än enbart sådana som normalt betecknas som arbetsgivare. Det avgörande för skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter är att ersättningen har sin grund i en arbetsinsats av något slag.111 Uttrycket arbetsgivare används inte i SAL utan skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter är knuten till den som utger avgiftspliktig ersättning. Ersättningar för vilka arbetsgivaravgifter ska betalas benämns i SAL som avgiftspliktig ersättning medan inkomster för vilka egenavgifter ska betalas benämns som avgiftspliktig inkomst.112
I 2 kap.
Den som ger ut ersättning för arbete till den som är godkänd för
En uppgift om godkännande för F- skatt från mottagaren får godtas om den lämnas i en handling som upprättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga identifikationsuppgifter för utbetalaren och mottagaren. Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
Arbetsgivaravgifter (och skatteavdrag) ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § SFL). Den som är registrerad (som skyldig att göra skatteavdrag och/eller betala arbetsgivaravgifter) ska lämna en arbetsgivardeklaration för
110Prop. 2000/01:8 s. 55.
111Prop. 2000/01:8 s. 73 f. och 97.
112Prop. 2000/01:8 s. 75.
70
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
varje redovisningsperiod. En redovisningsperiod är en kalendermånad, om inte något annat föreskrivs (26 kap. 10 § SFL). Vad en arbetsgivardeklaration ska innehålla anges i 26 kap.
En fysisk person som betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldighet att lämna arbetsgivardeklaration genom att lämna en förenklad arbetsgivardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i näringsverksamhet som utbetalaren bedriver (26 kap. 4 § SFL). En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisningsperioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare. Vad en förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla framgår av 26 kap. 20 § SFL. Deklarationen ska bl.a. innehålla uppgift om den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för,
verkställt skatteavdrag och periodens arbetsgivaravgifter,
Beslut om arbetsgivaravgifter fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL).
4.4.9Skyldighet att lämna kontrolluppgift
Kontrolluppgift ska lämnas av den som har gett ut ersättning eller förmån (15 kap. 4 § SFL). Kontrolluppgifter ska lämnas för de syften som framgår av 14 kap. 1 § SFL, bl.a. till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. (första stycket punkt 1), för registrering av skatteavdrag (andra stycket punkt 3) och för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken (andra stycket punkt 5). Kontrolluppgifterna kan avse inkomst av tjänst, kapital eller näringsverksamhet.113
I 15 kap. SFL finns regler om kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst (15 kap. 2 § första stycket SFL). Kontrolluppgift ska enligt andra stycket inte lämnas om ersättningen eller förmånen är skattefri av
113Prop. 2010/11:165 s. 755 och s. 1793 f. samt prop. 2011/12:1 s. 153 f., volym 1. Paragrafen ersätter 1 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, LSK.
71
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
någon annan anledning än förhållandena hos mottagaren och inte heller avgiftspliktig enligt SAL. Kontrolluppgiftsskyldigheten är alltså knuten till skatteplikten om inte särskilt undantag gjorts. I 11 kap. IL finns bestämmelser om vad som tas upp i inkomstslaget tjänst. Det handlar bl.a. om löner och kostnadsersättningar.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon (15 kap. 3 § SFL).114 Juridiska personer kan inte ha inkomst av tjänst.
Av 15 kap. 8 § första stycket SFL framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller dödsbo gett ut, under förutsättning att
1.ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet och
2.det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 1 000 kronor.
När ersättning eller förmån för arbete getts ut i annat fall än som avses i 1, ska kontrolluppgift inte lämnas under förutsättning att
1.det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och
2.skatteavdrag inte har gjorts.
Gränsvärdet på 100 kronor gäller således enskilda näringsidkare och alla juridiska personer förutom dödsbon.
Vidare ska kontrolluppgift inte lämnas om sådan ersättning eller förmån som redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utgivaren (eller den som avses i 15 kap. 5– 7 §§ SFL) i en arbetsgivardeklaration eller i en förenklad arbetsgivardeklaration (punkt 3). I en sådan förenklad arbetsgivardeklaration redovisas ersättning för arbete som har betalats ut av en fysisk person eller ett dödsbo till en annan fysisk person (se 26 kap. 4 § SFL). En sådan deklaration fungerar som en kontrolluppgift.115
I 25 kap. SFL, som bara innehåller en paragraf, finns regler om undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Det gäller uppgifter som anses sakna betydelse för bl.a. bestämmande av
114Prop. 2010/11:165 s. 757. Juridiska personer kan inte ha inkomst av tjänst och omfattas alltså inte av uppgiftsskyldigheten enligt 15 kap. SFL.
115Prop. 2010/11:165 s. 787.
72
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som anges i
14kap. 1 § 1 SFL, bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. SAL och registrering av skatteavdrag (punkt
Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och normalt ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår (24 kap. 1 § SFL). Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift ska normalt senast den 31 januari närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften (34 kap. 3 § SFL).
Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer som kan antas vara deklarationsskyldiga om bl.a. de kontrolluppgifter som har kommit in till Skatteverket som underlag för bl.a. beslut om slutlig skatt (31 kap. 4 § SFL).117 Kontrolluppgifterna fungerar i praktiken som inkomstuppgifter till grund för beskattningen. Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs (31 kap. 5 § SFL).
Om någon inte har fullgjort sin kontrolluppgiftsskyldighet kan denne föreläggas att fullgöra skyldigheten (37 kap. 2 § SFL). Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs (44 kap. 2 § SFL).
4.4.10Den generella dokumentationsskyldigheten
Den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration enligt 30 kap. SFL är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten. Det innefattar både att samla in relevanta uppgifter och att bevara dessa. I 39 kap. 3 § SFL föreskrivs en generell dokumentationsskyldighet för alla uppgiftsskyldiga. Där anges att den som är uppgiftsskyldig enligt
116Prop. 2010/11:165 s. 782.
117Underrättelsen sker genom att uppgifterna anges i det fastställda formuläret för inkomstdeklaration (6 kap. 6 § SFF).
73
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
skyldigheten och beskattningen.118 Bestämmelsen utgör ett komplement till övriga regleringar om att dokumentera och bevara olika räkenskaper, exempelvis den allmänna bestämmelsen om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer i 2 kap. bokföringslagen (1999:1078), BFL.
Av förarbetena framgår att med uttrycket kontroll av uppgiftsskyldigheten avses både kontroll av om uppgiftsskyldighet överhuvudtaget har funnits, samt kontroll av att skyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt.119 Vidare framgår att bestämmelsen inte bara omfattar bokföringsskyldiga utan även privatpersoner som inte har särskilda insikter i redovisning. För att det ska finnas ett visst utrymme för hänsynstagande kring vilka krav som rimligen kan ställas på den dokumentationsskyldige, så har bestämmelsen utformats med uttrycket ”i skälig omfattning”.120 Bestämmelsen ställer generellt höga krav på de uppgiftsskyldiga.121 En deklarationsskyldig som inte på andra vägar får tillgång till det material som behövs för att kunna upprätta en riktig deklaration, är skyldig att på egen hand föra anteckningar och bevara olika räkenskaper såsom kvitton m.m.
Skatteverket har enligt 37 kap. 7 § SFL möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga en uppgiftsskyldig att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att den skyldighet som finns i förevarande paragraf fullgörs.
Bestämmelser om hur länge olika typer av underlag måste bevaras finns i 9 kap. 1 § SFF. Underlag ska normalt bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser. Tidsgränsen för hur länge man ska bevara underlag som rör den generella dokumentationsskyldigheten är samma som tidsgränsen för hur länge bokföringsskyldiga ska bevara sin räkenskapsinformation (7 kap. 2 § BFL).
4.5Grundavdrag
I 63 kap. IL finns regler om grundavdrag. Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och
118Paragrafen ersätter 14 kap. 2 § 1 st. SBL och 19 kap. 2 § LSK.
119Prop. 1996/97:100 del 1 s. 597 och s. 606, prop. 2010/11:165 s. 859.
120Jfr Lagrådets uttalande i prop. 2001/02:25 s. 351.
121Jfr t.ex. HFD 2020 ref. 52 punkt 29.
74
| Ds 2026:21 | Rättsliga utgångspunkter |
har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3– 5 §§. Grundavdraget uppgår till 0,423 prisbasbelopp vilket motsvarar 25 042 kronor för år 2026. Den som har inkomster under det beloppet ska inte betala någon inkomstskatt och är heller inte skyldig att lämna inkomstdeklaration, vilket framgår av 30 kap. 1 § 1 SFL.
Vid högre inkomster än 0,99 prisbasbelopp tillämpas högre grundavdrag.
4.6Mervärdesskatt
Mervärdesskatt ska betalas till staten bl.a. vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom landet av en beskattningsbar person i denna egenskap (3 kap. 1 § mervärdesskattelagen [2023:200], ML). Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. (4 kap. 2 § ML).
I 4 kap. 16 § ML anges att när ekonomisk verksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag är varje delägare som bedriver verksamheten självständigt en beskattningsbar person. Skyldigheter och rättigheter enligt ML gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget. I bestämmelsen erinras om att i 5 kap. 2 § SFL finns bestämmelser om när Skatteverket får besluta att en av delägarna ska vara representant.
Skatteverket har 2013 publicerat ett rättsligt ställningstagande med rubriken ”Mervärdesskatt för så kallade övningsföretag”. I en anslutande kommentar från 31 maj 2023 framgår att Skatteverkets uppfattning är att den nya ML inte medför någon ändrad rättslig bedömning utan att ställningstagandet ska vara kvar, trots förändrad terminologi och inaktuella hänvisningar.
Skatteverket anser att den som deltar i aktiviteter som syftar till att lära ut företagande och entreprenörskap och som genomförs under en i förväg bestämd och begränsad tid inte bedriver ekonomisk verksamhet. Exempel på aktiviteter är de som genomförs av deltagare i utbildningsprogram som Ung Företagsamhet och inom
75
| Rättsliga utgångspunkter | Ds 2026:21 |
ferieaktiviteter som Sommarlovsentreprenörerna122. Syftet är att deltagarna ska få utbildning i företagande, inte att företa beskattningsbara transaktioner.123 Aktiviteten bedrivs dessutom inte fortlöpande utan är begränsad till en bestämd kortare tid. Deltagare i sådana utbildningar och aktiviteter ska alltså inte betala mervärdesskatt på sina inkomster och inte heller registreras som skattskyldiga till mervärdesskatt.124 Detta gäller enligt Skatteverket oberoende av den beloppsmässiga omfattningen av verksamheten. Avgörande är att verksamheten sker i utbildningssyfte och bara utövas tillfälligt.
122 Enligt vad utredningen erfar har Sommarlovsentreprenörerna inte längre någon verksamhet.
123Jfr prop. 2012/13:124 s. 96.
124Numera betalningsskyldiga.
76
5 Internationell utblick
5.1Inledning
En del i utredningens uppdrag är att göra en kartläggning av regelverk i andra jämförbara länder. I uppdragsbeskrivningen nämns Norge flera gånger. Norge framstår även av andra skäl som ett land vars regelverk det är naturligt att jämföra med. Härutöver beskriver utredningen också regelverket i Finland och Lettland.
5.2Finland
5.2.1Ett år som företagare
Ung företagsamhet och ekonomi NYT rf125 (NYT) tillhandahåller studieprogram för elever och studerande som vill pröva på företagsverksamhet. Detta kallas ”Ett år som företagare”. Till studieprogrammen hör att studerandena grundar övningsföretag
Man kan i princip välja inom vilken bransch företaget ska vara verksamt. Inom vissa branscher förutsätter dock verksamheten en registrering av företaget, koncession, en anmälan eller liknande.
125Registrerad förening.
126Blanketten för etableringsanmälan ska anmälas, liksom för andra företag.
77
| Internationell utblick | Ds 2026:21 |
Regleringen om entreprenader och löneutbetalning inom byggbranschen kräver i praktiken registrering i vissa register.
Startkapitalet för övningsföretaget samlas in med andelar. Ett startkapital på högst 1 000 euro samlas in för vart och ett företag. Lån får inte tas för övningsföretagsverksamheten. När företaget läggs ned återbetalas pengarna som placerats i andelar. Om verksamheten gått med vinst, utbetalas även vinsten i andelar.
5.2.2Beskattningen av verksamheten i övningsföretag
Syftet med ett övningsföretag är inte att sträva efter vinst, utan i första hand att ge deltagarna erfarenhet av företagsverksamhet m.m.127 I beskattningspraxis har följaktligen övningsföretagsverksamhet inte betraktats som näringsverksamhet utan som självständig verksamhet av hobbykaraktär.128 Verksamhet som
likställs med hobbyverksamhet omfattas inte av bokföringsskyldigheten, men utövaren bör föra anteckningar om inkomster och utgifter, särskilt om verksamheten också genererar inkomst. Anteckningarna ska grunda sig på verifikationer.
Varje elev beskattas alltså separat. Var och en som deltar i övningsföretaget ska deklarera sin egen andel av inkomsterna som inkomst av förvärvsverksamhet. Inkomsten beskattas på samma sätt som fysiska personers inkomst i allmänhet, i enlighet med bestämmelser i inkomstskattelagen (1535/1992). Inkomsten är skattepliktig inkomst även när vinsten doneras för t.ex. en klassresa. Övningsföretaget är varken en juridisk person eller skattskyldig och kan inte skattefritt utbetala dagpenning, kilometerersättningar eller andra kostnadsersättningar till elever som bedriver verksamheten. Kostnaderna som verksamheten har gett upphov till kan dras av från inkomsterna från övningsföretaget. Om kostnaderna under skatteåret är större än inkomsterna, kan utgifter endast dras av till ett belopp som motsvarar inkomsterna. På grund av verksamhetens hobbykaraktär kan utgifterna inte dras av från andra inkomster. Någon förlust kan inte fastställas. Återföring av kapital som
127Källa: VH/5237/00.01.00/2025, anvisningar som getts med stöd av 2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010).
128Beskattningen ändrades i oktober 2025 så att inkomster från
78
| Ds 2026:21 | Internationell utblick |
placerats i ett övningsföretag är inte skattepliktig inkomst och behöver därför inte deklareras vid beskattningen.
Enligt 1 § 1 mom. i mervärdesskattelagen (1501/1993) ska mervärdesskatt betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. Mervärdesskatt behöver dock inte betalas om omsättningen under innevarande kalenderår samt även omsättningen under det föregående kalenderåret underskrider den gräns för verksamhet i liten skala (20 000 euro) som anges i 3 § i finska mervärdesskattelagen. Ett övningsföretag behöver således inte betala mervärdesskatt och företaget antecknas inte i registret över mervärdesskatteskyldiga, om dess omsättning inte överskrider ovan nämnda gräns. Om omsättningen överskrider gränsen ska företaget anmälas till registret över mervärdesskatteskyldiga. I en sådan situation betraktas övningsföretagets verksamhet som affärsverksamhet i form av en sammanslutning, vilket leder till att företaget är mervärdesskatteskyldigt för försäljning av varor eller tjänster från och med den tidpunkt då gränsen överskreds.
Ett övningsföretag kan producera tjänster för vilka ersättning betalas, t.ex. hundrastning och lokalvård. Den som betalar för en tjänst ska enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) verkställa s.k. förskottsinnehållning, om betalningsmottagaren inte har införts i det s.k. förskottsuppbördsregistret.129 Ett övningsföretag som säljer tjänster tas inte upp i förskottsuppbördsregistret. Vid fakturering av kunder kan övningsföretaget med läroanstaltens samtycke ange läroanstaltens
Verksamheten i
129Förskottsuppbördsregistret hålls av Skatteförvaltningen. Syftet med registreringen är att visa att den som betalar prestationen behöver inte verkställa förskottsinnehållningen på betalningen utan att den registrerade själv ska betalar förskottsskatterna. I förskottsuppbördsregistret för Skatteförvaltningen på ansökan in sådana personer, företag och samfund som bedriver näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet. Verksamhet som är av tydlig hobbykaraktär uppfyller inte villkoren för registreringen. Det är inte obligatoriskt att vara med i förskottsuppbördsregistret. Den som utför arbete kan finna det ändamålsenligt att uppdragsgivaren verkställer förskottsinnehållningen på ersättningen.
79
| Internationell utblick | Ds 2026:21 |
betraktas inte övningsföretaget som en arbetsgivare i beskattningen. Övningsföretagen har alltså ingen skyldighet att registrera sig som arbetsgivare hos Skatteförvaltningen. Ett övningsföretag är inte heller skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift eller andra lönebikostnader på prestationer som utbetalats till eleverna. Övningsföretaget behöver inte verkställa förskottsinnehållning eller lämna anmälningar till inkomstregistret (kontrolluppgift) om dessa.
Det vederlag som betalas för varor eller tjänster som säljs av övningsföretaget utgör inte lön som utbetalas till en person i ett anställningsförhållande eller arbetsersättning som utbetalas till ett företag i förskottsuppbördsregistret. Kunden kan således inte få hushållsavdrag för beloppet (se 127 b § i inkomstskattelagen).
Avslutningsvis kan nämnas programmet Företagshjälte, som riktar sig till elever i årskurs
5.3Lettland
Sedan 2025 finns ett förenklat regelverk för
Försäljning av varor och tjänster inom ramen för verksamheten undantas från skatteplikt upp till 3 000 euro per år. För att kunna
80
| Ds 2026:21 | Internationell utblick |
avgöra om tröskelvärdet uppnåtts måste en enklare bokföring föras. Beloppet avser bruttoförsäljningen, alltså innan kostnader dragits av. Om beloppet inte överskrids behöver studenten inte registrera verksamheten hos skattemyndigheten (State Revenue Service, SRS). Om studentens inkomst under ett kalenderår överskrider 3 000 euro och man vill fortsätta verksamheten, ska verksamheten registreras hos SRS inom fem arbetsdagar. Vidare måste väljas om regelverket för mikroföretag ska gälla, eller ordinarie beskattningsregler. Detta gäller dock bara om studenten är 18 år eller äldre. Verksamheten upphör samtidigt att vara ett
Målet är att övningsföretag ska ses som verktyg för lärande och att skattebördan och administrationen ska ligga på minimumnivå.
5.4Norge
Den norska skattemyndigheten Skatteetaten och Ungt Entreprenørskap (UE) ingick ett avtal 1998 om vilket regelverk som ska gälla för s.k. ungdomsbedrifter. Brønnøysundsregistren ingår också i detta samarbete. Dessa företag ska registreras i UE:s databas Perikum och ges alltså ett unikt organisationsnummer. Verksamhetstiden är normalt ett läsår. Företagets livslängd räknas från det att det registrerades till dess att det tas bort ur databasen.
Syftet med ungdomsbedrift är lärande, inte förvärvsverksamhet.130 I Skatteloven §
130Jfr Skatteetatens handbok
81
| Internationell utblick | Ds 2026:21 |
I §
Om företagets varaktighet, omfattning och omsättning överstiger de fastställda gränserna ska det övervägas om detta innebär att företaget bedriver en ekonomisk verksamhet som är skattepliktig enligt §
Av UE:s hemsida framgår följande. Ungdomsbedrifter måste föra löpande räkenskaper. Detta ska göras av en ekonomiansvarig. Denne måste också se till att ungdomsföretaget hittar en "revisor" som granskar årsredovisningarna när verksamheten ska läggas ned. Man kan sälja aktier i företaget för maximalt 15 000 NOK. En aktie kostar 100 NOK. Företaget kan inte ta på sig skulder. Det kan köpa varor på kredit, men måste kunna betala tillbaka när som helst. Om företaget får ett
131
82
6 Rätt inkomstslag
6.1Allmänt om inkomstslagen
6.1.1Inledning
En verksamhet ska beskattas i något av inkomstslagen kapital, näringsverksamhet eller tjänst.132 Gränsdragningen mellan inkomstslagen har betydelse på flera sätt, varav en aspekt är möjligheten att bli godkänd för
bokföringsmässiga grunder. Näringsidkare är alltid bokföringsskyldiga. Vidare kan tjänsteinkomster, till skillnad från inkomster av näringsverksamhet, inte delas upp i olika verksamheter. Det finns också skillnader mellan inkomstslagen när det gäller rätt att göra avdrag för olika kostnader.
6.1.2Inkomstslaget näringsverksamhet
I 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns regler om avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet mot andra inkomstslag. Sedan 1990 års skattereform finns bara ett inkomstslag för beskattning av juridiska personer. Alla inkomster och utgifter som en juridisk person har hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet oavsett om dessa ingår i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § IL eller inte (jfr 13 kap. 2 § IL). Avgränsningen gentemot andra inkomstslag är alltså främst intressant för fysiska
132 Vid skattereformen 1990 (SFS 1990:651, prop. 1989/90:110, 1989/90:SkU30) sammanfördes de två inkomstslagen tillfällig förvärvsverksamhet och kapital till ett, inkomst av kapital.
83
| Rätt inkomstslag | Ds 2026:21 |
personer men för dem kan det många gånger vara en svår avvägning.133
För att inkomster och utgifter ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet fordras att de s.k. näringskriterierna, vilka kan sammanfattas som självständighet, varaktighet och vinstsyfte, är uppfyllda. Om det brister i något av dessa avseenden ska beskattning ske i ett annat inkomstslag (om inte inkomsten är skattebefriad).134
Med näringsverksamhet avses enligt 13 kap. 1 § IL förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Före 1990 års skattereform fanns en motsvarande definition av rörelse i 27 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Den har funnits där sedan KL:s tillkomst.135 I 2 kap. 24 § IL framgår att med ”rörelse” avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen. Definitionen innebär att ”rörelse” är ett snävare begrepp än ”näringsverksamhet”.136
Av 13 kap. 1 § tredje stycket IL framgår att innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog alltid räknas som näringsverksamhet. Regeln tar sikte på inkomster och utgifter som föranleds av innehavet av fastigheten, inte på användningen eller nyttiggörandet av tillgångar på fastigheten utan omedelbar koppling till denna.137 I bestämmelsen framgår också att privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder inte kan ingå i en näringsverksamhet.138
Uttrycket förvärvsverksamhet innebär en avgränsning mot hobbyverksamhet liksom mot ideell verksamhet. Någon definition finns inte i lagtexten men innebörden av begreppet förvärvsverksamhet är att verksamheten bedrivs i syfte att ge ett ekonomiskt utbyte.139 Att verksamheten ska ge ett ekonomiskt utbyte brukar
133Cejie m.fl. Inkomstskattelagen. En kommentar. Kommentaren till 13 kap. 1 § (JUNO).
134Prop. 2008/09:62 s. 8.
135SOU 1997:2 del II, s. 115 författningskommentaren till 13 kap. 1 § IL.
136Definitionen används i 24 kap. 33 § första stycket 3 p. och 42 kap. 16 § första stycket 6 p. Se även RÅ 2001 ref. 6.
137RÅ 2010 ref. 111. Uppfödning av hästar på egen näringsfastighet ansågs inte ingå i näringsverksamheten.
138I HFD 2023 ref. 18 ansågs inkomster från och utgifter till följd av bed and breakfastverksamhet som bedrevs av en fysisk person i dennes privatbostadsfastighet föranledda av innehavet av privatbostadsfastigheten. Beskattning skulle därmed inte ske i inkomstslaget näringsverksamhet. I stället skulle reglerna som gäller för inkomstslaget kapital avseende beskattning av ersättning vid upplåtelse av privatbostadsfastighet tillämpas.
139Prop. 2008/09:62 s. 6.
84
| Ds 2026:21 | Rätt inkomstslag |
översättas med att verksamheten ska bedrivas med ett vinstsyfte. Att syftet ska vara inställt på vinst är dock inte detsamma som att verksamheten varje år måste generera ett ekonomiskt överskott.
Att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt innebär att den ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt ha en viss omfattning.140 Syftet med detta näringskriterium är främst att skilja ut inkomster av kapital från inkomster av näringsverksamhet. Kapitalinkomster kan visserligen vara ett resultat av en verksamhet som drivs yrkesmässigt men i de flesta fall är det inkomster som saknar den regelbundenhet som krävs i inkomstslaget näringsverksamhet.
En verksamhet med stor omfattning kan även om den bedrivs under en kort tid uppfylla rekvisitet för att bedrivas yrkesmässigt. Att verksamheten bedrivits under en längre tidsperiod kan omvänt medföra att kravet på omfattning kan ställas lägre.141 En verksamhet kan alltså anses utgöra näringsverksamhet även om intäkterna under ett enskilt år är låga under förutsättning att den bedrivs varaktigt. Bedömningen tar inte enbart sikte på det aktuella beskattningsåret utan även på verksamhetens varaktighet.142
Kravet på självständighet i 13 kap. 1 § andra stycket IL avgränsar inkomstslaget näringsverksamhet mot inkomstslaget tjänst och medför att verksamheten inte får bedrivas som en anställning.143 Vid bedömningen av om självständighetsrekvisitet är uppfyllt ska en helhetsbedömning göras där ett antal omständigheter ska beaktas.144 I paragrafen anges att det som särskilt ska beaktas är vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Bestämmelsen avser även att omfatta situationer där verksamheten bedrivs med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare.145
Hobbyverksamhet är en verksamhet som bedrivs varaktigt och självständigt men på grund av bristande vinstsyfte ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Kravet på vinstsyfte är det som i första hand är grunden för att avgränsa inkomstslaget näringsverksamhet mot hobbyverksamhet.146 Det avgörande är att det finns ett vinstsyfte
140Prop. 2008/09:62 s. 6 och SOU 2008:76 s. 47.
141Cejie m.fl. Inkomstskattelagen. En kommentar. Kommentaren till 13 kap. 1 § (JUNO).
142RÅ 1982 Aa 132.
143Cejie m.fl. Inkomstskattelagen. En kommentar. Kommentaren till 13 kap. 1 § (JUNO).
144Prop. 2008/09:62 s. 33.
145Prop. 2008/09:62 s. 26.
146Prop. 1989/90:110 s. 310.
85
| Rätt inkomstslag | Ds 2026:21 |
snarare än att verksamheten genererar vinst. Prövningen av vinstsyftet sker objektivt varför utfallet inte behöver överensstämma med den skattskyldiges egen uppfattning.147 Om verksamheten redovisar större intäkter än kostnader förutsätts i regel vinstsyfte. Förhållandet att en verksamhet har redovisat underskott flera år i följd kan anses tala för att vinstsyfte saknas. Bedömningen av om vinstsyfte föreligger grundas även i hög grad på verksamhetens intäkter. Fall där verksamheter saknat eller endast haft mycket begränsade intäkter har lett till slutsatsen att något vinstsyfte inte fanns, trots att kostnader har lagts ned.148 I nystartade företag kan bedömningen av om det finns ett vinstsyfte bli mer komplicerad eftersom sådana vanligtvis redovisar förlust de första åren.149 Vid prövningen av vinstsyftet bör en längre tidsperiod beaktas än ett enskilt beskattningsår, eftersom verksamhetens utveckling över tid kan ge en säkrare grund för bedömningen.150
I RÅ 1982 Aa 132 ansågs en fysisk persons verksamhet med fiske som ett år resulterat i en bruttointäkt på 7 765 kronor utgöra näringsverksamhet, detta ”med hänsyn till omfattningen och varaktigheten” av fiskeriverksamheten. Verksamheten hade då bedrivits i flera år och fiskaren hade tillgång till 72 ålryssjor, noterade domstolen. För tidigare taxeringsår bedömdes fisket utgöra hobby.151 En fysisk persons innehav av en travhäst under några års tid har däremot inte ansetts som näringsverksamhet (RÅ 1988 ref. 117).
Angående gränsdragningen mot inkomstslaget kapital kan nämnas rättsfallet HFD 2012 not. 57, där det var fråga om handel med värdepapper för egen räkning vilket skulle beskattas i kapital (förhandsbesked). Kvinnan som målet gällde planerade en årlig omsättning som skulle överstiga en miljard kronor, med fler än 1 000 transaktioner per år. Högsta förvaltningsdomstolen noterade att en enskild persons verksamhet med köp och försäljning av värdepapper för egen räkning i praxis inte har hänförts till rörelse och att den bedömningen inte ändrats även om verksamheten haft stor omfattning (med hänvisning till RÅ1981 Aa12 och RÅ1981 1:4,
147SOU 2008:76 s. 47.
148Brockert, M. Vinstsyftet, Skattenytt 1997, s. 604. Se även RÅ 1985 Aa 190.
149Prop. 1989/90:110 s.
150Prop. 1989/90:110 s.
151Kammarrätten angav att det, främst med hänsyn till beloppets storlek fick anses numera vara fråga är om yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet, som utgör inkomst av rörelse.
86
| Ds 2026:21 | Rätt inkomstslag |
RÅ 1986 ref. 99 samt RÅ 1988 ref. 45 II).152 Praxis gällande värdepappershandel kan dock inte generellt översättas till andra typer av verksamheter, t.ex. i fråga om antalet transaktioner.
I RÅ 1998 ref. 10 var fråga om en förening med syfte att främja odontologisk vetenskap genom att anordna kurser för medlemmar. Föreningen hade under året genomfört 45 kurser och omsättningen (kursavgifter) uppgick till drygt 3,4 miljoner kronor. Kurserna finansierades genom deltagaravgifter, som motsvarade föreningens självkostnader. Det ansågs stå klart att verksamheten ”på grund av sin art, omfattning och finansiering” utgjorde rörelse.153 Föreningen beskattades dock inte för någon del av beloppet (252 362 kronor), p.g.a. 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.154
I RÅ 1999 ref. 50 var fråga om en lokal idrottsförening som en gång om året anordnade en rockkonsert i samarbete med ett kommersiellt musikbolag som man hade avtal med (enkelt bolag). Parterna fick varsin andel av vinsten. Föreningens arbetsinsatser var helt ideella. Skatterättsnämnden ansåg att föreningens anordnande av rockkonserter med hänsyn till arrangemangens storlek samt verksamhetens regelbundenhet och varaktighet utgjorde rörelse. Vidare ansågs att inkomsten inte skulle vara skattefri enligt SIL. Föreningen överklagade och yrkade att verksamheten med rockkonserter skulle vara skattefri med stöd av 7 § 5 mom. SIL (däremot ifrågasatte föreningen inte att det var fråga om rörelse). Regeringsrätten gick på föreningens linje.
I RÅ 1976 ref. 152 ansågs en ideell förenings verksamhet med anordnande av danstillställningar som hänförlig till rörelse. Regeringsrätten noterade att tillställningarna inte var helt förbehållna medlemmar, de hade anordnats i en danslokal, ägt rum regelbundet och ett stort antal gånger (flera gånger i veckan). Stora belopp hade omsatts. Enligt domstolen hade syftet uppenbarligen bl.a. varit att skaffa föreningen inkomster. Verksamheten hade sålunda haft starka ekonomiska inslag. Vid dessa förhållanden ansågs
152När det gäller gränsdragning mot inkomstslaget kapital och ifrågasatt värdepappersrörelse, se även RÅ 2003 ref. 49, HFD 2024 not. 76 och RÅ 1986 ref. 53.
153Men förutsättningar för att befria föreningen från skattskyldighet ansågs föreligga.
154Enligt 7 § 5 mom. SIL var ideella föreningar på vissa villkor frikallade från skattskyldighet för bl.a. sådan inkomst som hänför sig till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
87
| Rätt inkomstslag | Ds 2026:21 |
föreningens verksamhet i form av anordnande av danstillställningar som yrkesmässigt bedriven och hänförlig till rörelse.155
Slutligen noteras här att i 3 kap. 14 § SFL anges att med näringsverksamhet avses (i SFL) verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. IL räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett svenskt handelsbolag, för någon delägare i bolaget. Detta ligger i linje med att termer och uttryck som används i SFL enligt 3 kap. 2 § SFL, om inte annat anges, har samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift bestäms.
6.1.3Inkomstslaget tjänst
Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller inkomstslaget kapital.156 Med tjänst avses anställning, uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § första och andra stycket IL).
Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap.157 om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om
–tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
–det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången (10 kap. 1 § tredje stycket IL).
En förutsättning för att en inkomst ska hänföras till inkomstslaget tjänst är alltså att den inte kan hänföras till något annat inkomstslag.
155I RÅ 1988 not. 114 skulle bedömas om försäljningar av ett antal ikoner ur en privat samling under flera års tid utgjorde rörelse. Kammarrätten, vars dom Regeringsrätten inte ändrade, ansåg att de aktuella försäljningarna, trots att intäkterna varit betydande, inte hade visats hänförliga till rörelse. Enligt uppgift var det en sjättedel av samlingen som sålts och mannen hade inte vänt sig till allmänheten vid försäljningarna, utan initiativen kom från köparna.
156Till inkomstslaget kapital räknas enligt 41 kap. 1 § IL inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster. Hit räknas dock inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
157De tillgångar som avses är huvudsakligen personliga tillgångar och annan lös egendom men däremot inte fastigheter, bostadsrätter, m.m.
88
| Ds 2026:21 | Rätt inkomstslag |
I förarbetena talas om ett ”restinkomstslag” som ska vara en uppsamlingsplats för vissa inkomster.158 Avsikten är att alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation ska omfattas (om inkomsten inte är skattefri).159
Under tjänst får utgifter bara dras av till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor (12 kap. 2 § tredje stycket IL). Avdrag för kostnader i hobbyverksamhet (självständigt bedriven verksamhet som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet) är särskilt reglerat i 12 kap. 37 § IL. Inkomstslaget tjänst utgör en enda ”förvärvskälla”.160 Inom inkomstslaget tjänst skiljer man dock på hobbyverksamhet och annan inkomst av tjänst. Tre saker kan sägas vara utmärkande för hobbyverksamhet. Det är något som personen utövar själv på sin fritid, det är inte personens huvudsakliga försörjning och arbetet utförs inte på uppdrag av någon annan.161
Sedan 1990 års skattereform gäller att en verksamhet antingen utgör en näringsverksamhet, som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, eller hobby, som beskattas i tjänst.162 Till hobby hör även andra inkomster om verksamheten saknar vinstsyfte eller är av mindre omfattning och därför inte ses som näringsverksamhet.
6.2Rätt inkomstslag
Bedömning
Vinster från verksamhet i övningsföretag beskattas normalt i inkomstslaget tjänst, i enlighet med lagregler och domstolspraxis. Det har inte kommit fram skäl för att införa en ny lagreglering som ska säkerställa att beskattningen alltid sker i inkomstslaget tjänst.
158Prop. 1989/90:110 s. 308 och 311.
159Prop. 1989/90:110 s. 305 f.
160Prop. 1989/90:110 s. 307 f.
161Jfr SKV 344 utgåva 14 (december 2019).
162Den stora skillnaden var att till inkomstslaget näringsverksamhet skulle förutom rörelse även förvärvsverksamhet som tidigare varit inkomst av jordbruksfastighet eller annan fastighet räknas. För juridiska personer fördes också inkomstslagen tillfällig förvärvsverksamhet samt kapital över till inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereformen innebar, förutom att begreppet rörelse utmönstrades, att bestämmelsen fick en ny placering, från 27 § till 21 § KL (SOU 2008:76 s. 36 f). Ytterligare en förändring var att inkomstslaget tjänst blev ett restinkomstslag i förhållande till näringsverksamhet.
89
| Rätt inkomstslag | Ds 2026:21 |
Skälen för bedömningen
Som redan nämnts är ett övningsföretag inte en juridisk person. Frågan är alltså hur en deltagare i ett övningsföretag, dvs. en fysisk person, ska beskattas för eventuella vinster i den verksamheten.
Med förvärvsverksamhet i 13 kap. 1 § IL avses att verksamheten bedrivs i vinstsyfte. Detta näringskriterium avgränsar mot hobbyverksamhet och rent ideell verksamhet, men också mot inkomstslaget kapital. Saknas vinstsyfte ska inkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst, om det är en prestation som har utförts. Att en verksamhet ska bedrivas yrkesmässigt innebär att den ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt ha en viss omfattning.163 Syftet med kriteriet är att skilja ut inkomster av kapital från inkomster av näringsverksamhet, dvs. en avgränsning mot kapital.164 165
Enligt utredningens mening kan bolagsmän i ett övningsföretag som utgångspunkt inte anses bedriva näringsverksamhet enligt definitionen i 13 kap. 1 § IL. För det första borde det inte ses som förvärvsverksamhet eftersom det primära syftet inte är att gå med vinst. Det primära syftet är att öva sig på att driva företag, i regel inom ramen för en gymnasieutbildning där det är en obligatorisk del av utbildningen. För det andra är verksamheten tidsbegränsad. Här ska framhållas att utredningen föreslår en lagfäst definition av övningsföretag som anger både att syftet ska vara att lära sig driva företag och hur länge verksamheten får drivas (ett år), se vidare i kapitel 7. Inte heller varaktighetskriteriet bör alltså anses uppfyllt. För det tredje bör en verksamhet som bedrivs under en förutbestämd, kort tid i form av ett övningsföretag, inte anses yrkesmässigt bedriven, oavsett omsättningens storlek. De svåra gränsdragningar mellan olika inkomstslag som framgår av rättspraxis har inte gällt övningsföretag och borde heller inte kunna uppstå med tanke på hur verksamhet i övningsföretag i normalfallet bedrivs. Inkomstslaget tjänst är ett restinkomstslag för alla skattepliktiga ersättningar som är hänförliga till eget arbete eller egen prestation. Det täcker in ersättningar som en övningsföretagare tar emot för att ha utfört ett arbete åt en kund.
163SOU 2008:76 s. 47 och prop. 2008/09:62 s. 6. Se även Cejie m.fl. Inkomstskattelagen. En kommentar. Kommentaren till 13 kap. 1 § (JUNO).
164Melz m.fl. (2024) Inkomstskatt. En lärobok i skatterätt, del 1, JUNO s. 248.
165Cejie m.fl. Inkomstskattelagen. En kommentar. Kommentaren till 13 kap. 1 § (JUNO).
90
| Ds 2026:21 | Rätt inkomstslag |
Det nuvarande rättsläget medför enligt utredningens bedömning att eventuella vinster hänförliga till verksamhet i ett övningsföretag i regel kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst. Såväl kravet på tidsbegränsning som kravet på att ändamålet med verksamheten ska vara att lära sig att driva företag kommer dessutom att framgå av lag. Den som uppfyller villkoren i definitionen av övningsföretagare bör därför kunna utgå från att bli beskattad i tjänst. Att, som utredningen föreslår i kapitel 7, en övningsföretagare ska kunna blir godkänd för
Här ska också framhållas att många slags verksamheter inte kan bedrivas i form av ett övningsföretag. Eftersom ett övningsföretag inte är en juridisk person kan det inte bli aktuellt att driva en tillståndspliktig verksamhet (annat än utan erforderligt tillstånd).
Det förekommer att elever på ett estetiskt program sätter upp en show, en konsert eller en skoluppsättning av en pjäs som del i övningsföretagandet. Att elever driver en eventverksamhet som genererar stora överskott förekommer däremot inte, enligt UF. Vidare kan ett
91
| Rätt inkomstslag | Ds 2026:21 |
gymnasiet. Den beskrivning av övningsföretagens verksamhet som utredningen fått till sig från UF får anses ge en rättvisande och representativ bild.
Sammantaget framstår risken för att en elev slutligen skulle beskattas i annat inkomstslag än tjänst som mycket liten. Enligt utredningens mening har det inte kommit fram något behov av en lagreglering om rätt inkomstslag för övningsföretag. I sammanhanget noteras även att det framgår av utredningens uppdrag att inkomsterna inte till någon del får undantas från beskattning.
92
7Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag
7.1Allmänna överväganden
Kunskaper i entreprenörskap och företagande har nationellt och inom EU lyfts fram som centrala att utveckla inom ramen för utbildningen, detta för att bidra till välfärden och utvecklingen av ekonomin och arbetsmarknaden. Utbildning i entreprenörskap och företagande är inskrivet i läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan. En internationellt erkänd och länge använd metod för utbildning i entreprenörskap och företagande är att under en begränsad tid driva ett övningsföretag (miniföretag). Ett exempel är
Gymnasieskolan ska bidra till att elever utvecklar entreprenöriella kompetenser som kreativitet, ansvarstagande, initiativförmåga och förmåga att omsätta idéer i handling samt utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Detta ska stärka elevernas möjligheter till arbete, företagande och aktivt deltagande i samhälls- och yrkesliv. Ämnena entreprenörskap och företagande respektive entreprenörskap ingår enligt Skolverkets föreskrifter om ämnesplan i flera program. I båda ämnena ska undervisningen enligt Skolverkets föreskrifter bl.a. ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att starta, driva och avsluta ett fiktivt företag. För att bli godkänd krävs också att eleven startar, driver och avslutar ett fiktivt företag. Sammantaget kan konstateras att utbildning i entreprenörskap har bedömts som viktigt för samhällsutvecklingen och en central del av
93
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
en sådan utbildning är att driva ett övningsföretag under gymnasietiden.
Vissa regler på skatteförfarandeområdet anses dock utgöra en barriär för övningsföretagande som sker inom tjänstesektorn. Det handlar om skyldigheterna för en kund till övningsföretaget att göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Svårigheterna leder enligt UF till att vissa gymnasieskolor avstår från
Utredningen har haft i uppdrag att analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalning av skatt och avgifter för den som driver
Av uppdraget kan inte utläsas att ett förenklat förfarande ska vara förbehållet övningsföretag som säljer tjänster. Det ligger dock i sakens natur att det är till dem som förslagen riktar sig. Övningsföretag som bara ska sälja varor får inga fördelar av att ansöka om det godkännande för
Utredningen kan konstatera att många bestämmelser i SFL inte behöver ändras. Det beror bl.a. på att bestämmelserna utformats så att de gäller för ”skatt”, dvs. alla skatter som omfattas av lagens tillämpningsområde. Det gäller t.ex. bestämmelserna om anstånd, verkställbarhet, indrivning och ersättning för kostnader. Vissa bestämmelser gäller enligt sin ordalydelse debiterad preliminär skatt (65 kap. 5 §, 66 kap. 7 § andra stycket punkt 2, 66 kap. 26 §, 67 kap. 12 §, 67 kap. 15 §, 67 kap. 27 § punkt 2 SFL). Utredningen föreslår nedan att en ny debiterad preliminär skatt ska införas. Den nya skatten bedöms utan vidare omfattas av dessa bestämmelser.
94
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
7.2Tillämpningsområdet för de nya reglerna
Förslag
Fysiska personer som är registrerade deltagare i övningsföretag som bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning ska ges möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande för inbetalning av sin preliminärskatt och sociala avgifter beträffande ersättning för arbete som utförs inom ramen för övningsföretaget. Detsamma gäller den som i annat fall är registrerad som deltagare i ett övningsföretag under förutsättning att individen är
Med övningsföretag avses en verksamhet som
1.inte är en juridisk person,
2.har som ändamål att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag antingen inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former om det sker på initiativ av stat eller kommun,
3.bedrivs under en begränsad period som inte överstiger ett år, och
4.bedrivs av en eller flera övningsföretagare.
Skälen för förslaget
Bland annat eftersom ett övningsföretag bedrivs under en i förväg bestämd och begränsad tid klassificeras verksamheten normalt inte som näringsverksamhet (se kapitel 6). Deltagarna kan därmed inte godkännas för
95
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
För att underlätta för övningsföretag som vill sälja tjänster ska utredningen föreslå förfarandebestämmelser som innebär att deltagare i övningsföretag som säljer tjänster ges möjlighet att själva administrera sin preliminärskatt och socialavgifter kopplade till mottagen ersättning. Nedan lämnas förslag om att unga som deltar i övningsföretag ska kunna ansöka om godkännande för en ny form av debiterad preliminärskatt,
Vilka ska omfattas av regelverket?
Ett övningsföretag är inte en juridisk person och heller inte ett skattesubjekt. Beskattningen av inkomster från en sådan verksamhet sker hos de fysiska personer som deltar i den aktuella verksamheten (i inkomstslaget tjänst). Det vanliga är att ett övningsföretag ingår som en del av en gymnasieutbildning och bedrivs under ett läsår. I gymnasiet är det mycket vanligt att det handlar om s.k.
Utredningen anser att det saknas skäl att begränsa tillämpningsområdet till enbart sådana verksamheter som bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning, i praktiken s.k.
96
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
med att underlåta att göra skatteavdrag m.m. vid utbetalning av ersättning för arbete.
En definition av övningsföretag och övningsföretagare är ett sätt att ringa in tillämpningsområdet för det nya regelverket. Genom ett tydligt avgränsat tillämpningsområde kan man minska risken för skattebortfall och missbruk. En lagfäst definition kan också förenkla den lagtekniska utformningen av övriga bestämmelser. Utredningen föreslår att en definition ska införas i 3 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, i anslutning till andra definitioner.
Utredningen föreslår att med övningsföretag ska avses en verksamhet som
1.inte är en juridisk person,
2.har som ändamål att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag, antingen inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former om det sker på initiativ av stat eller kommun,
3.bedrivs under en begränsad period som inte överstiger ett år, och
4.bedrivs av en eller flera övningsföretagare.
Med övningsföretagare ska avses en fysisk person som är registrerad som deltagare i ett övningsföretag. Om övningsföretaget inte bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning måste personen vara i åldern
Inte juridisk person
Ett övningsföretag kan inte vara en juridisk person. Det bedrivs av en eller flera fysiska personer. Om övningsföretaget bedrivs av flera fysiska personer är det juridiskt sett fråga om ett enkelt bolag, där eventuella inkomster ska beskattas hos bolagsmännen.
Ändamålet med verksamheten
Som angetts ovan anser utredningen att tillämpningsområdet inte bör begränsas till enbart utbildning i att driva företag inom gymnasieskolan. För att täcka in verksamheter som syftar till att låta unga öva sig i att driva företag bör föreskrivas att ändamålet är att
97
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag. Till skillnad från exempelvis aktiebolag är det primära syftet alltså inte att verksamheten ska gå med vinst. Dock får övningsföretag enligt den största aktören UF:s regler inte gå med förlust. Att sträva efter viss vinst är också en naturlig del av utbildningen och övningen i att faktiskt driva företag. I någon mån skulle man därför kunna tala om ett vinstsyfte även om det inte är fråga om någon förvärvsverksamhet. Till saken hör att elever i övningsföretag i regel går i gymnasiet och alltså inte bedriver verksamheten för att försörja sig. Enligt utredningens bedömning kan verksamheten i detta avseende bäst beskrivas som att dess ändamål ska vara att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag. Det innebär att detta måste vara det primära syftet med ett visst övningsföretag men att det måste vara tillåtet att sikta på ett visst överskott utan att förlora karaktären av övningsföretag.
Inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former på uppdrag av stat eller kommun
En särskild fråga är om det finns skäl att begränsa vilken typ av aktörer som ska kunna anlita UF eller annan utbildningsorganisation för att anordna utbildning eller övning i att driva företag för unga. Det kan inte uteslutas att möjligheten att få ett godkännande för
En modell för att säkerställa att de aktörer som tillhandahåller utbildningen är seriösa skulle kunna vara att föreskriva att det måste gälla utbildningstjänster som upphandlats av stat eller kommun. Enligt utredningen framstår det dock varken som rimligt eller önskvärt att begränsa tillämpningsområdet till enbart utbildning i offentlig regi. Övningsföretagande sker i regel inom ramen för gymnasieämnena ”Entreprenörskap och företagande” eller ”Entreprenörskap”. I gymnasieskolan finns ett stort antal enskilda huvudmän för fristående gymnasieskolor som kan bedriva
98
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
utbildningsverksamhet med inslag av övningsföretag, i praktiken i samarbete med UF. Dessa enskilda huvudmän har tillstånd av Skolinspektionen att bedriva sin verksamhet och står under myndighetens tillsyn. UF är dessutom en mycket välkänd aktör. Det är den utbildningsorganisation som Skolverket har ingått avtal med för insatser i gymnasieskolan och vars tjänster avropas av skolorna. Enligt utredningens mening kan man som regel utgå från att aktörer som upphandlats av Skolverket eller som fått statsbidrag av Skolverket är seriösa. Så länge som det finns någon koppling till gymnasieskolan eller det allmänna får riskerna för missbruk anses små. Utredningen kan inte se några risker med att det nya regelverket får tillämpas av alla gymnasieskolor inom ramen för utbildningen. Riskerna framstår som något större om det är fråga om en utbildningstjänst som upphandlats av en kommun, och alltså inte avser övningsföretagande inom gymnasieskolan, men de framstår ändå som hanterbara. Det får förutsättas att kommunen endast anlitar seriösa aktörer som erbjuder verksamheter som syftar till utbildning eller övning i företagande på sätt som är avsett. Därför föreslås att avgränsningen ska vara ”inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former på uppdrag av stat eller kommun”.
Med den avgränsning av begreppet som utredningen har valt kommer övningsföretag motsvarande dagens
Bedrivs under en begränsad period som inte överstiger ett år
Det är kännetecknande för ett övningsföretag att verksamheten är avsedd att vara begränsad i tiden, i praktiken ofta till ett läsår eller ett sommarlov. Att verksamheten är avsedd att vara begränsad i tiden är ett skäl till att verksamhet i övningsföretag inte anses som näringsverksamhet (se vidare kapitel 6). Som framgår i avsnitt 7.3 nedan föreslår utredningen att ett godkännande för en ny form av preliminärskatt –
99
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
föreslår att verksamheten ska bedrivas under högst ett års tid för att anses som ett övningsföretag. Det som avses är en period om tolv månader, oavsett när under ett kalenderår som verksamheten påbörjas.
Undantagsvis förekommer det att en elev på grund av sjukdom eller något annat liknande förhållande inte kan slutföra utbildningen som planerat. Detta hanteras regelmässigt genom att eleven startar eller ansluter till ett nytt
Bedrivs av en eller flera övningsföretagare
Övningsföretag bedrivs i regel av flera elever gemensamt. Rent principiellt ser utredningen dock inga skäl till att exkludera den som ska driva ett övningsföretag på egen hand från att kunna tillämpa det förenklade förfarandet, under förutsättning att kraven i övrigt är uppfyllda.
Definition av övningsföretagare
Ett övningsföretag är inte en juridisk person och inte heller något skattesubjekt, utan det är de fysiska personerna i ett övningsföretag som ska ges möjlighet till det förenklade förfarandet. Det behöver därför regleras vilka fysiska personer som ska omfattas av regleringen och därmed definieras som övningsföretagare.
Den som är under 18 år är omyndig och har därmed en begränsad rättshandlingsförmåga. Utgångspunkten är att barn inte kan ingå avtal på egen hand. Underårig får dock själv råda över vad han eller hon genom eget arbete förvärvat efter det han eller hon fyllt 16 år (9 kap. 3 § föräldrabalken). Enligt uppgift från UngDrive finns det barn som är yngre än 16 år som vill prova på att driva företag och som deltar i sådana verksamheter t.ex. på sommarlovet. Utredningen anser dock att det inte kan anses lämpligt att den som inte fyllt 16 år ska ansvara för att betala in sin preliminärskatt, med allt vad det
100
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
innebär. Den som är så ung kan inte anses ha uppnått tillräcklig mognad för att ges det ansvaret. Den undre gränsen för det förenklade skatteinbetalningsförfarandet bör som utgångspunkt vara 16 år. För att minimera risken för att det förenklade förfarandet missbrukas och används av andra än dem som tillhör målgruppen bör den övre gränsen som utgångspunkt vara 20 år.
När ett övningsföretag bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning blir det naturligt så att eleverna kommer att vara
Enligt utredningen bör den som går på gymnasiet kunna bedriva ett övningsföretag inom ramen för sin utbildning oavsett ålder. Att eleven går på gymnasiet får anses vara en tillräcklig avgränsning. Även utan ett i lagen angivet åldersintervall kommer det absoluta flertalet att vara
När det gäller övningsföretag som inte drivs inom ramen för en gymnasieutbildning, anser utredningen däremot att det behövs ett uttryckligt angivet ålderskrav. Utredningen har övervägt om man bör utgå från den biologiska åldern eller om den lägsta åldern bör uttryckas som året som man fyller 16 år, vilket i praktiken innebär att eleven kan vara 15 år. För att överensstämma med regelverket i föräldrabalken bör kravet vara att personen ska ha fyllt 16 år.167 Den övre åldersgränsen bör vara 20 år. Om övningsföretaget inte bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning ska personen alltså vara i åldern
16615 kap. 5 § skollagen (2010:200).
167Jfr t.ex. 9 kap. 1, 3 och 8 §§, liksom 6 kap. 12 § FB.
101
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Vidare bör det, enligt utredningens bedömning, krävas att de fysiska personerna är registrerade hos anordnaren, t.ex. UF och Ung Drive. Genom krav på bevisning om att man är registrerad som deltagare i ett visst övningsföretag framstår risken för missbruk som liten. Detta gäller särskilt som det finns ett reellt tvåpartsförhållande mellan anordnaren (t.ex. UF) och uppdragsgivaren (t.ex. gymnasieskolan).
Enligt uppgift från de båda aktörer som för närvarande är anordnare är det enkelt för dem att ta fram ett intyg om att någon är registrerad som deltagare i ett visst övningsföretag eftersom de redan i dag registrerar alla relevanta personuppgifter.
Skatteverket har fört fram att det skulle kunna införas regler i skatteförfarandeförordningen (2011:1261) om vilka aktörer som ska anses betrodda att lämna intyg i dessa sammanhang. Utredningen anser att det inte vore lämpligt. För det första framstår en sådan regel, där man pekar ut enskilda aktörer, som principiellt tveksam. En sådan paragraf kan dessutom snabbt bli inaktuell när det tillkommer nya aktörer vars uppgifter det saknas skäl att ifrågasätta. Utredningen anser dessutom att behovet av att föreskriva vilka aktörer vars uppgifter Skatteverket ska kunna lita på inte är så stort eftersom det fåtal aktörer som det handlar om kommer att vara upphandlade av stat eller kommun alternativt anlitade av en enskild huvudman för en fristående gymnasieskola med tillstånd av Skolinspektionen, vilket innebär att vissa kontroller av aktören redan bör har gjorts och borgar för att det inte ska kunna handla om rena upplägg eller bedrägerier. Till saken hör att en väl ansedd aktör, UF, sedan flera decennier är helt dominerande på detta område.
För att Skatteverket ska kunna kontrollera att någon är registrerad som deltagare i ett övningsföretag, behöver bevisning ges in till Skatteverket i form av ett intyg. Vad en ansökan behöver innehålla behandlas nedan i avsnitt 7.6.
Lagförslag
Förslaget innebär att en ny paragraf införs i 3 kap. 19 § skatteförfarandelagen. Förslaget innebär också en ändring i 3 kap. 1 § skatteförfarandelagen.
102
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
7.3Godkännande för
Förslag
En ny form av debitering av preliminär skatt,
Skälen för förslaget
Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år, se 8 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Enligt 8 kap. 2 § ska preliminär skatt betalas antingen enligt särskild debitering
Utredningen har övervägt om övningsföretag skulle kunna inlemmas i
169Det är angeläget att det blir tydligt för alla inblandade vilka regler som gäller för en viss verksamhet, t.ex. om en kund ringer till Skatteverket för att fråga om en fysisk person har godkännande för
168 Om en utförare är godkänd för
169För fullständighetens skull ska dock nämnas att skattereduktion kan medges även om utföraren inte är näringsidkare utan en privatperson. Kunden ska då lämna en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § SFL, jfr 67 kap, 16 § punkt 2 IL.
103
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
En ny bestämmelse i 8 kap. 6 § SFL föreslås, där det anges att
Reglerna bör så långt som möjligt ha samma systematik och utformning som reglerna om godkännande för
Ett godkännande för
104
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
läsår. I så fall kan eleven vid behov ansöka om godkännande för ÖA- skatt på nytt, med åberopande av det nya övningsföretaget.
Vad som krävs för att Skatteverket ska få återkalla ett godkännande för
Lagförslag
Förslaget innebär att ett nytt kapitel, 9 a kap., och en ny paragraf, 9 a kap. 1 §, införs i skatteförfarandelagen. Förslaget innebär också att en ny paragraf, 8 kap. 6 §, införs i skatteförfarandelagen. Slutligen medför förslaget ändring i 8 kap. 2 § skatteförfarandelagen.
7.4Hinder för godkännande för
Förslag
Ansökan ska inte godkännas om sökanden
1.har näringsförbud,
2.är försatt i konkurs,
3.inte har redovisat skatter eller avgifter enligt skatteförfarandelagen i en utsträckning som inte är obetydlig,
4.inte följt ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration,
5.inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt skatteförfarandelagen eller inte har betalat motsvarande utländska skatter eller avgifter,
6.inte har följt ett beslut om återbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete eller enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
7.har fått ett godkännande för
8.inom de senaste två åren har brutit mot ett meddelat villkor att ett godkännande för
105
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Om sökanden är eller de senaste två åren har varit företagsledare i eller haft ett bestämmande inflytande över ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen enligt första stycket även avse det företaget. Hinder finns endast vid sådana missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande. Den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget ska anses ha ett bestämmande inflytande över företaget.
Om det finns särskilda skäl får ansökan om
Skälen för förslaget
Ett godkännande för
Förhållandena när det gäller övningsföretag är av flera skäl inte jämförbara med vad som är fallet vid riktig näringsverksamhet. Risker kopplat till osanna fakturor och svart arbetskraft gör sig inte gällande på samma sätt som vid
106
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
eller annars på uppdrag av stat eller kommun. Verksamheten ska dessutom bedrivas i utbildningssyfte, inte i vinstsyfte.
Rent principiellt bör dock även beträffande
Utredningen föreslår att ansökan om
1.har näringsförbud,
2.är försatt i konkurs,
3.inte har redovisat skatter eller avgifter enligt skatteförfarandelagen i en utsträckning som inte är obetydlig,
4.inte har följt ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration,
5.inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt skatteförfarandelagen eller inte har betalat motsvarande utländska skatter eller avgifter,
6.inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete eller enligt 13 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
7.har fått ett godkännande för
8.inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 2 § SFL eller på annat sätt har missbrukat ett godkännande för
107
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Den föreslagna regleringen motsvarar i princip de hinder som uppställs för godkännande för
Punkt 7 handlar om situationen när sökanden har fått ett godkännande för antingen
i9 kap. 4 § SFL, nämligen punkt
I 9 kap. 5 § SFL regleras vilka som ska omfattas av prövningen av ansökan om eller återkallelse av
170Det handlar om uppgifter som ska lämnas antingen av svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige eller av en fysisk eller juridisk person som hör hemma i en annan stat och inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige, under vissa angivna förutsättningar. Syftet är att kunna bedöma skattskyldigheten enligt IL.
171Prop. 2024/25:1 s. 418.
108
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
fåmansföretag, ska prövningen enligt 9 kap. 3 § andra stycket respektive 9 kap. 4 § första stycket
Enligt utredningens mening bör det vara mycket ovanligt att en deltagare i ett övningsföretag, oftast en gymnasieungdom, har varit företagsledare i eller annars haft ett bestämmande inflytande över ett fåmansföretag. Likväl kan det inte uteslutas. Utredningen föreslår därför att om sökanden är eller de senaste två åren har varit företagsledare i eller haft ett bestämmande inflytande över ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen även avse det företaget. Hinder finns endast vid sådana missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande. Den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget ska anses ha ett bestämmande inflytande över företaget. Detta motsvarar vad som föreskrivs för
I 9 kap. 3 § SFL framgår i sista stycket att Skatteverket om det finns särskilda skäl får godkänna en ansökan om
Lagförslag
172Prop. 1996/97:100 del 1 s. 536, prop. 2024/25:1 s. 368, volym 1 b.
173Prop. 2024/25:1 s. 417, volym 1 b.
109
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Förslaget innebär att en ny paragraf, 9 a kap. 3 §, införs i skatteförfarandelagen.
7.5Återkallelse av godkännande för
Förslag
Skatteverket ska återkalla godkännandet för
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från att återkalla godkännandet trots att det finns grund för det.
Skälen för förslaget
När det gäller
1.begär det,
2.inte kan antas bedriva näringsverksamhet i Sverige,
3.har meddelats näringsförbud,
4.har försatts i konkurs,
5.inte har redovisat skatter eller avgifter enligt denna lag i en utsträckning som inte är obetydlig,
6.inte har följt ett föreläggande om att (a) lämna inkomstdeklaration eller sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 eller 6 a §, eller, (b) fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 9 kap. 8 §,
110
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
7.inte har betalat skatter eller avgifter enligt denna lag eller motsvarande utländska skatter eller avgifter, till ett belopp som sammanlagt uppgår till ett halvt prisbasbelopp,
8.inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete eller enligt 13 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik, eller
9.inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 2 § eller på annat sätt har missbrukat ett godkännande och därigenom gett upphov till fara för att skatter eller avgifter undandras och missbruket inte är obetydligt.
Enligt utredningens mening bör det av principiella skäl finnas möjlighet att återkalla ett godkännande för
Utredningen föreslår, i stället för en bestämmelse med en uppräkning av alla grunder för återkallelse, en bestämmelse som i huvudsak hänvisar till bestämmelsen om hinder för godkännande. Skatteverket ska alltså återkalla ett godkännande om något av de i 9 a kap. 3 § SFL angivna hindren för godkännande visat sig föreligga. Till detta kommer ytterligare ett par grunder för återkallelse.
En sådan grund för återkallelse av godkännandet för
174Jfr vad som anses gälla vid
111
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
föreläggandet. Sammantaget bör man kunna dra slutsatsen att det sällan borde bli aktuellt att tillämpa denna grund för återkallelse.
Ett godkännande för
En återkallelse av ett godkännande för
Vid Skatteverkets prövning för såväl godkännande som återkallelse av
175Se prop. 1991/92 :112 s. 116.
176Prop. 2010/11:165 s. 330.
112
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
ska återkallas är dock individuell, vilket följer av hur grunderna är formulerade. Om det kommit fram skäl för att återkalla ett godkännande för en av deltagarna i ett övningsföretag drabbar det inte andra deltagare, varken direkt eller indirekt, t.ex. om en annan deltagare senare skulle vilja ansöka om ett godkännande för
Skatteverket kan enligt 9 kap. 4 § sista stycket SFL avstå från att återkalla ett godkännande för
Utredningen föreslår – analogt med godkännande för
Lagförslag
Förslaget innebär att en ny paragraf, 9 a kap. 4 §, införs i skatteförfarandelagen.
177Prop. 2024/25:1 s. 368, volym 1 b.
178Se prop. 2024/25:1 s. 419, volym 1 b.
179Prop. 2024/25:159 s. 28.
113
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
7.6Ansökan om godkännande
Förslag
En ansökan om godkännande för
1.de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om förutsättningarna för ett godkännande för
2.uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten under det eller de beskattningsår som verksamheten i övningsföretaget ska bedrivas.
Ansökan om godkännande för
Bedömning
I lagen bör inte anges i vilken form ansökan ska göras.
Skälen för förslaget
Uppgifter som behövs för att pröva ansökan om godkännande
Utredningen anser att det av lagen bör framgå att en ansökan om godkännande för
Nödvändiga identifikationsuppgifter behöver naturligtvis lämnas. Härigenom kan också kontrolleras att sökanden har rätt ålder. I det här sammanhanget noteras också att det förfarande som här föreslås riktar sig främst till dem som går i gymnasiet här och de bör som utgångspunkt vara folkbokförda här och alltså ha ett vanligt svenskt personnummer. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige, se 1 § lagen (2022:1697) om samordningsnummer. Skatteverket har framhållit att om personen varken är folkbokförd eller har tilldelats ett samordningsnummer måste ett samordningsnummer tilldelas i samband med godkännandet för
114
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
En förutsättning för att anses som övningsföretagare enligt den definition som utredningen föreslår, och därmed för att få ett godkännande för
I ett registreringsbevis utfärdat av UF framgår bl.a. följande:
–Datum för registrering
–Företagets namn (som alltid innehåller ordet UF)
–Affärsidé
–Medlemmar (personnummer,
–Rådgivare (namn, företag och kontaktuppgifter)
–Ansvarig lärare (namn,
–Uppgifter om skolan (namn, adress och telefonnummer)
Alla dessa uppgifter är dock inte nödvändiga för prövningen. Det som behöver framgå är att den aktuella verksamheten utgör ett övningsföretag enligt den föreslagna definitionen. Det handlar om att ändamålet med övningsföretaget är utbildning eller övning i företagande, vilka aktörer som är anordnare av utbildningen, att varaktigheten för verksamheten är högst ett år och att det inte är en juridisk person.
Uppgifter som behövs för att bestämma den preliminära skatten
Enligt 28 kap. 1 § SFL ska preliminär inkomstdeklaration lämnas till ledning för bestämmande av preliminär skatt. Den som ansöker om godkännande för
115
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket. Motsvarande skulle kunna gälla för den som vill godkännas för
Utredningen anser dock, efter att ha samrått med Skatteverket, att det inte är lämpligt att övningsföretagare ska lämna preliminär inkomstdeklaration. Skälen för det är dels att en sådan deklaration innehåller uppgifter som inte är relevanta för en övningsföretagare, dels att det enligt Skatteverkets bedömning finns en överhängande risk för att det i många fall blir fel, vilket kan leda till onödig administration för både den enskilde och Skatteverket. Utredningen föreslår därför inga sådana regler.
Frågan är då vilka uppgifter som ska läggas till grund för en eventuell debitering. Till skillnad från vad som gäller vid
När det gäller föreskrifter om skatt är utgångspunkten att sådana ska meddelas i lag. Utredningen anser att det behöver finnas ett stöd i lag för att kräva att sökandena ska lämna uppgifter om sina inkomster och utgifter till ledning för beskattningen. Sådant lagstöd finns när det gäller preliminär inkomstdeklaration i 28 kap. 6 § SFL. Mer detaljerade föreskrifter om innehållet får då meddelas i form av verkställighetsföreskrifter. Genom en sådan bestämmelse kommer det även att finnas ett tydligt lagstöd för behandlingen av dessa personuppgifter. Däremot är det inte lämpligt att i lag föreskriva detaljer om vad en ansökan i övrigt ska innehålla.
För att underlätta för ungdomarna anser utredningen att utgångspunkten bör vara att de bara ska behöva lämna uppgifter om inkomster vid ett tillfälle även om verksamheten bedrivs över ett årsskifte och därmed (delvis) under två olika beskattningsår. Inkomstuppgifterna som anges i ansökan ska därför avse företagets hela verksamhetstid. Här ska framhållas att sökanden måste lämna uppgift om alla sina inkomster under ifrågavarande beskattningsår
116
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
(ofta två beskattningsår). Det kan t.ex. handla om arbetsinkomster om sökanden jobbar extra. Dessa inkomster ska visserligen inte ligga till grund för debiteringen eftersom de blir föremål för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i vanlig ordning. Men Skatteverket behöver ändå dessa uppgifter för att kunna besluta om en debitering som hamnar så nära den slutliga skatten som möjligt.180
En särskild fråga är vad som ska avses med ordet inkomst i detta sammanhang. Enligt allmänna regler är det övningsföretagarens andel av vinsten (resultatet)181 i övningsföretaget som ska redovisas och beskattas. Även om det är flera deltagare i övningsföretaget redovisar de sin egen nettoinkomst (dvs. med avdrag för sin andel av utgifterna), varför det inte är nödvändigt att ange i ansökan hur resultatet ska fördelas. Se vidare angående hur inkomsten ska beräknas i avsnitt
Formerna för uppgiftslämnandet
Av 38 kap. 1 § SFL framgår att en preliminär inkomstdeklaration ska lämnas enligt ett fastställt formulär. Utredningen föreslår en motsvarande bestämmelse i förordning, dvs. att ansökan om godkännande för
Skatteverket har till utredningen fört fram önskemål om ett krav på att ansökan ska lämnas elektroniskt, eftersom det vore effektivt och inte bör skapa problem med tanke på att den unga målgruppen besitter god digital kompetens och ändå kommer att lämna in ansökan elektroniskt. En bestämmelse om att ansökan måste lämnas elektroniskt innebär att sökanden inte kan skriva ut formuläret och lämna in det i pappersform eller lämna in uppgifterna i ett annat elektroniskt format än vad som beslutats av Skatteverket.182
180Jfr Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.
181I lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag anges i 2 kap. 8 §, som enligt 4 kap.
2§ även är tillämplig även för enkla bolag, att resultatet fördelas lika mellan bolagsmännen (även om man kan avtala en annan fördelning).
182Jfr prop. 2025/26:24 s. 111.
117
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Skatteförfarandelagen är dock tänkt att vara en teknikneutral lagstiftning. Det förutsätter att de formkrav som ställs upp är utformade så att de tillåter såväl elektronisk som pappersbaserad kommunikation. Vid tillkomsten av skatteförfarandelagen bedömde regeringen att den bästa lösningen var en teknikneutral lag utan bestämmelser som reglerar förutsättningarna för elektroniskt uppgiftslämnande. En sådan reglering ansågs flexibel och ge utrymme för successiv utveckling av formerna för uppgiftslämnandet, vilket ansågs viktigt med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen.183
I ett senare lagstiftningsärende har regeringen uttalat följande.184 Det är Skatteverket som ska fastställa formulär enligt skatteförfarandelagen (se 22 kap. 3 § SFF). Det är Skatteverket som bäst kan bedöma och bestämma vilken form för uppgiftslämnandet som bäst uppfyller syftet med att uppgifterna lämnas. Om samma mål med uppgiftslämnandet kan uppnås när uppgiftslämnande endast kan göras digitalt finns det enligt regeringens mening inget hinder mot att så sker. Eftersom det är Skatteverket som fastställer formulären för uppgiftslämnandet bör det också vara Skatteverket som kan avgöra om enbart elektroniskt uppgiftslämnande är lämpligt och möjligt. Det är inte lätt att se att någon annan part är bättre lämpad att göra bedömningen hur uppgifter ska lämnas för att uppgiftslämnandet ska kunna fungera på bästa sätt för såväl Skatteverket som enskilda. I sin bedömning av om det är lämpligt att uppgifter endast lämnas digitalt finns det naturligtvis ett antal aspekter för Skatteverket att ta hänsyn till. Bedömningen skulle exempelvis kunna tänkas falla ut olika beroende på om det är fråga om uppgifter som alla privatpersoner i alla åldrar måste lämna, t.ex. inkomstdeklarationer, jämfört med om det bara är företag som ska lämna uppgifter. En annan sak som kan behöva vägas in är i vilken utsträckning digitala uppgifter når samma säkerhet som sådana som lämnas på papper. Vid uppgiftslämnande från utländska aktörer behöver bedömningen göras utifrån att uppgiftslämnaren kan finnas var som helst i världen. Det finns sannolikt ett antal ytterligare omständigheter som Skatteverket behöver ta hänsyn till, ansåg regeringen.185
183Prop. 2010/11:165 s. 345 f.
184Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet.
185Prop. 2022/23:6 s. 136 f.
118
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
I skatteförfarandelagen regleras vissa formkrav för uppgiftslämnande i lagens kap. 38 kap. Fastställda formulär ska användas för att lämna vissa uppgifter, t.ex.
Utredningen anser att det inte kommit fram några särskilda skäl för att frångå utgångspunkten att skatteförfarandelagen ska vara teknikneutral och föreslår därför inte att det införs ett krav på att ansökan ska lämnas elektroniskt. Eftersom det är Skatteverket som fastställer formulären för uppgiftslämnandet bör det också vara Skatteverket som kan avgöra om enbart elektroniskt uppgiftslämnande är lämpligt och möjligt. Oavsett vilken bedömning som Skatteverket gör i den frågan, kan en
Ansvar för oriktiga uppgifter i ansökan
En särskild fråga är hur man ska se på sökandens ansvar för de uppgifter som lämnas i ansökan om godkännande för
Av 49 kap. 4 § punkt 1 SFL framgår att skattetillägg ska tas ut av den som under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning. Något krav på att den oriktiga uppgiften ska ha lämnats uppsåtligen eller av vårdslöshet uppställs inte.
Av förarbetena framgår att om en oriktig uppgift visserligen har betydelse för den skattskyldiges slutliga skatt men inte lämnats till
186 Prop. 2022/23:121 s. 59. Jfr rådets direktiv (EU) 2020/284 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer.
119
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
ledning för det beslutet utan t.ex. till ledning för ett beslut om skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, kan skattetillägg inte komma i fråga. Eftersom den oriktiga uppgiften saknar betydelse för det ärende som den har lämnats i har den skattskyldige inte lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattningen i paragrafens mening. Skattetillägg aktualiseras bara om det oriktiga uppgiftslämnandet har eller hade kunnat ha en direkt inverkan på skatteuttaget eller ett underskotts storlek, se bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i 49 kap.
Enligt utredningens mening måste samma sak gälla i fråga om uppgifter i en ansökan om godkännande för
Författningsförslag
Förslaget innebär att en ny paragraf, 9 a kap. 2 §, införs i skatteförfarandelagen. Förslaget innebär även en ny paragraf i skatteförfarandeförordningen, 3 kap. 1 a §, samt ändringar i rubriker.
7.7Debitering och beräkning av
Förslag
Skatteverket ska i förekommande fall senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av ÖA- skatt för den som ska betala sådan skatt. Om skyldigheten att betala
Beräkning av
187Prop. 2010/11:165 s. 937. Se också Almgren & Leidhammar: Skatteförfarandelagen m.m. Kommentaren till 49 kap. 4 § SFL. JUNO ver. 24
120
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
har lämnats i ansökan om godkännande för
Om den som är godkänd för
Liksom vid
Skälen för förslaget
Beslut om debitering av
Fysiska personer måste ha kalenderåret som räkenskapsår.188 Enskilda näringsidkare som startar en ny näringsverksamhet under andra halvåret kan dock välja att ha ett förlängt räkenskapsår som första räkenskapsår, där redovisnings- och bokslutsperioden alltså är maximalt 18 månader.189 Övningsföretagare kan inte göra det.
Den som vill ansöka om godkännande för
Om verksamheten ska fortsätta över årsskiftet behöver ett nytt debiteringsbeslut för det nya beskattningsåret fattas. Enligt utredningens mening bör Skatteverket, liksom vid
1883 kap. 1 och 3 §§ bokföringslagen (1990:1078). Kravet på att enskild näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer bland delägarna ska ha kalenderår som räkenskapsår infördes i samband med 1990 års skattereform (se SOU 1989:34 s. 320 och prop. 1989/90:110 s 589 f.). Som motiv anfördes kontrollskäl från skattesynpunkt. Se även prop. 1998/99:130 s. 221.
189Enligt 3 kap. 3 § bokföringslagen (1999:1078) får ett räkenskapsår, som annars är tolv månader, utsträckas att omfatta högst arton månader när bokföringsskyldigheten inträder. Skatteverket kan medge uppskov med betalning av skatten den första tiden för ett nystartat företag med förlängt räkenskapsår, vilket innebär att den första inbetalningen blir i februari för ett företag som startat i augusti.
121
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Beräkning av
Den som ansöker om godkännande för
Schablonen som utgår från tidigare beslut om slutlig skatt ger inget meningsfullt resultat eftersom det beslutet inte alls inkluderar övningsföretaget.
122
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Utredningen föreslår att
Om den som är godkänd för
Liksom vid
Lagförslag
Förslaget innebär ändring i 55 kap. 2 § och 55 kap. 5 § samt införandet av en ny paragraf, 55 kap. 4 a §, i skatteförfarandelagen.
7.8Betalning av
Förslag
Om debiteringen av
Skatteverket ska på begäran av den skattskyldige besluta att den första betalningen ska senareläggas med tre månader om inte särskilda skäl talar emot det (uppskov). Vidare får Skatteverket, på begäran av den skattskyldige, besluta att skatten ska betalas bara under vissa månader, under förutsättning att verksamheten pågår bara under en del av beskattningsåret.
123
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Skälen för förslaget
Enligt huvudregeln i 62 kap. 4 § SFL gäller att
Enligt utredningens mening bör det som gäller för
Det första beslutet om debitering av preliminär skatt är ett grundbeslut och samtliga beslut om debitering som fattas därefter omprövningsbeslut.190 Om
I 62 kap. 6 och 7 §§ SFL finns regler om undantag för dels säsongsverksamhet, dels nystartad näringsverksamhet. Skatteverket
190Prop. 2010/11:165 s. 1091.
191Prop. 2010/11:165 s. 1091.
192Jfr Skatteverkets rättsliga ställningstagande
124
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
får besluta att
Utredningen föreslår att i huvudsak motsvarande regler ska gälla i fråga om betalning av
Övningsföretag påminner om en nystartad näringsverksamhet. Som för andra nystartade verksamheter är det troligt att ett övningsföretag har låga eller inga intäkter i början av sin verksamhetstid, vilket ofta är på hösten. Om verksamheten skulle gå med vinst kan den ofta antas uppstå på våren om företaget bedrivs under ett läsår (höst och vår). Övningsföretag har emellertid inte något uttalat vinstsyfte och verksamheten är alltid begränsad i tiden. Det kan därför ofta finnas skäl att anta att det inte blir någon eller endast låg vinst att beskatta hos eleven, också med tanke på att det i regel är flera bolagsmän som ska dela på en eventuell vinst. Risken för uppbördsförluster till följd av relativt generösa skatteregler bör enligt utredningens mening ses mot denna bakgrund.
125
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Lagförslag
Förslaget innebär införandet av en ny paragraf, 62 kap. 7 a § skatteförfarandelagen. Förslaget innebär också ändring i 62 kap. 1 § och 62 kap. 8 § skatteförfarandelagen.
7.9Skyldighet att anmäla ändrade inkomstförhållanden
Förslag
Den som är godkänd för
Skälen för förslaget
Ofta kan en övningsföretagares förväntade vinst i samband med ansökan om godkännande för
Enligt 28 kap. 4 § SFL ska en ny preliminär inkomstdeklaration lämnas under beskattningsåret om det kan antas att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer att överstiga den debiterade preliminära skatten, om skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden. Utredningen anser dock som nämnts att övningsföretagare inte ska behöva lämna någon preliminär inkomstdeklaration och föreslår ingen sådan skyldighet. Däremot bör den som är godkänd för
I 28 kap. 4 § SFL används uttrycket ”skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden”. I förarbetena talas om att den skattskyldige kan få kännedom om att inkomsterna kommer att öka t.ex. när en delårsrapport har upprättats eller när en prognos
126
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
har tagits fram.193 Som riktlinje för bedömningen av om skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden gäller att skillnaden ska vara omkring 30 procent, dock lägst ett prisbasbelopp.194 I 55 kap. 4 § sista stycket SFL, om beräkning av preliminär skatt enligt tillgängliga uppgifter, anges att skatten också i andra fall får beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om det leder till att den skattskyldiges preliminära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten och förbättringen inte är obetydlig. Avsikten är att en skattskyldig som i preliminär inkomstdeklaration eller på annat sätt lämnar tillräckligt underlag för en beräkning normalt ska kunna få en ny beräkning av den debiterade skatten. Kravet på en inte obetydlig förbättring innebär att Skatteverket kan avstå från en ny debitering vid rena okynnesansökningar.195 196 197
Enligt utredningens mening är det inte lämpligt eller ändamålsenligt att på detta sätt knyta en anmälningsskyldighet för ändrade inkomstförhållanden till förväntade skillnader mellan en debitering av preliminär skatt och ett kommande beslut om slutlig skatt. Det är inte en enkel bedömning, i synnerhet inte för en skolungdom. Resultatet kan bli både att anmälan görs i onödan eller inte alls. Ungdomen ska inte behöva spekulera i den slutliga skattens storlek för att veta om en anmälan ska göras eller ej. Utredningen föreslår i stället att den som godkänts för
Med att inkomsterna kan antas bli väsentligt större än som tidigare angetts menas att de tidigare uppgifterna ska framstå som inaktuella och missvisande. Ett exempel är om man tidigare angett att den egna inkomsten från övningsverksamheten uppskattas till 5 000 kronor och senare bedömer att inkomsterna kan antas bli 10 000 kronor. Det bör också ha betydelse om ungdomen redan har
193Prop. 2010/11:165 s. 814 och prop. 1996/97:100 s. 404.
194Prop. 1996/97:100 s. 565 och prop. 2010/11:165 s. 813.
195Prop. 2010/11:165 s. 340 f.
196Prop. 2010/11:165 s. 981.
197Motsvarande villkor gäller för beräkning av skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund (55 kap. 9 § SFL).
127
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
en månatlig debitering eller ej. Den som inte räknat med stora inkomster och som därför inte har fått någon debitering måste lägga ribban för anmälan lägre då även mindre ökningar av den beräknade inkomsten kan leda till att en debitering ska åsättas.
För att uppmärksamma ungdomarna på skyldigheten att anmäla nya inkomstuppgifter och därmed underlätta efterlevnaden av den föreslagna bestämmelsen, kan man ha en särskild tjänst för att lämna nya inkomstuppgifter i anslutning till den e- tjänst för ansökan om godkännande för
Lagförslag
Förslaget innebär införandet av en ny paragraf, 9 a kap. 5 § skatteförfarandelagen.
7.10Uppgiftsskyldighet
Förslag
Om Skatteverket begär det, ska den som är godkänd för ÖA- skatt tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera om förutsättningarna för att vara godkänd är uppfyllda.
Skatteverket får förelägga den som inte fullgör dessa skyldigheter att fullgöra dem.
Skälen för förslaget
I samband med en ansökan om att bli godkänd för
128
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Skatteverket vid prövningen av ansökan. I vissa fall kan det handla om nya omständigheter som i sig utgör tillräckliga skäl för att överväga en återkallelse, t.ex. om den enskilde försätts i konkurs. I andra fall kan det behövas ytterligare utredning för att Skatteverket ska kunna fatta ett korrekt beslut i frågan. Som exempel kan nämnas att det kommer fram att ett bolag har sålts och det är andra personer som bör betraktas som företagsledare.
Återkallelse av godkännande av
9kap. 8 § SFL för den som är godkänd för
Av förarbetena framgår bl.a. följande.203 En generell skyldighet för den som är godkänd för
198Se t.ex. prop. 1991/92:112 s. 116 och prop. 2008/09:77 s. 58.
199Se En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) s. 408. För att t.ex. meddelade tillstånd ska kunna återkallas har det i praxis, med hänsyn till konsekvenserna, ställts höga krav på bevisning för att sådana missförhållanden som motiverar ingripandet föreligger (se t.ex. RÅ 1994 ref 88 och RÅ 2006 ref. 7).
200Skatteverket kunde inom ramen för en revision begära in uppgifter (se 41 kap. SFL).
201SFS 2024:1136.
202Prop. 2024/25:1 s. 421.
203Prop. 2024/25:1 s. 360 f. (avsnitt 12.22.5). Se även SOU 2019:31 s. 276 f.
129
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
uppgifter om ändrade förhållanden ansågs kunna medföra en omotiverad administrativ börda både för den enskilde och för Skatteverket. Skatteverket skulle behöva hantera en stor mängd uppgifter från näringsidkare som trots ändrade förhållanden uppfyller kraven för att vara godkända för
Enligt utredningens mening finns det principiella skäl att, på samma sätt som för
Lagförslag
Förslaget innebär att en ny paragraf, 9 a kap. 6 §, införs i skatteförfarandelagen.
7.11Skatteavdrag ska inte göras vid
Förslag
Skatteavdrag ska inte göras vid utbetalning av ersättning för arbete som utförts i ett övningsföretag, om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
130
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
ersättningen bestäms eller när den betalas ut. Ytterligare en förutsättning är att mottagaren av ersättningen för arbetet skriftligen har åberopat godkännandet.
En uppgift om godkännande för
Skälen för förslaget
I 10 kap. 2 § SFL framgår att den som betalar ut ersättning för arbete ska göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje tillfälle då utbetalning sker. Dock följer det av 10 kap. 11 § första stycket SFL att skatteavdrag inte ska inte göras om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
Som framgår av avsnitt 7.7 ska den som är godkänd för
2§ SFL, som också avser situationen där någon har
Vidare ska gälla att den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om godkännande för
131
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
uppgift om godkännande är oriktig, får den inte godtas. Detta motsvarar vad som gäller vid
Det är den som utför arbetet och är mottagare av ersättningen som ska vara godkänd för
Lagförslag
Förslaget innebär ändringar i 10 kap. 11 och 12 §§ skatteförfarandelagen samt i rubriken närmast före 10 kap. 11 § skatteförfarandelagen.
7.12Anmälningsskyldighet vid missbruk m.m.
Förslag
Skyldigheten för en utbetalare att göra en anmälan till Skatteverket om det är uppenbart att den som utfört arbetet är att anse som anställd ska gälla även godkännande för
Skälen för förslaget
I 10 kap. 14 § SFL anges att om skatteavdrag inte ska göras enligt 10 kap. 11 eller 12 § och det är uppenbart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket senast den dag då arbetsgivardeklaration ska lämnas för den redovisningsperiod då utbetalningen gjordes. Tidsfristen gäller även för en utbetalare som inte ska lämna arbetsgivardeklaration, vilken kan vara fallet om utbetalaren inte är registrerad och inte heller betalar ut annan ersättning från vilken skatteavdrag ska göras.204 De situationer som avses med bestämmelsen är att betalningsmottagaren är godkänd för
204Prop. 2010/11:165 s. 735.
132
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
villkor eller åberopar ett godkännande för
På grund av hur utredningens förslag har utformats kommer anmälningsskyldigheten i 10 kap. 14 § SFL gälla även när betalningsmottagaren är godkänd för
I 10 kap. 14 § andra stycket SFL anges att i 59 kap.
Missbruk av
Lagförslag
Förslaget innebär ändringar i 59 kap. 1 § och 7 § samt i rubriken till 59 kap.
205Prop. 1995/96:170 s. 121.
133
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
7.13Arbetsgivaravgifter ska inte betalas vid
Förslag
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas vid utbetalning av ersättning för arbete som utförts i ett övningsföretag, om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
En uppgift om godkännande för
Skälen för förslaget
Syftet med
Det bör regleras att arbetsgivaravgifter inte ska betalas om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
Den som är godkänd för
134
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
och står som mottagare av ersättningen för arbetet ska vara godkänd för
Lagförslag
Förslaget innebär införandet av en ny paragraf, 2 kap. 5 a §, i socialavgiftslagen. Förslaget innebär också en ändring i 1 kap. 5 § socialavgiftslagen.
7.14Egenavgifter och pensionsgrundande inkomst
7.14.1Egenavgifter
Förslag
Den som är godkänd för
Skälen för förslaget
Utredningen föreslår i avsnitt 7.13 att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning för arbete som utförts av någon som är godkänd för
206Prop. 2000/01:8 s. 55.
135
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
En fysisk person som har avgiftspliktig inkomst ska betala egenavgifter enligt bestämmelserna i 3 kap. SAL. Bestämmelser om avgiftspliktig inkomst finns i 3 kap.
Att egenavgifter ska betalas på överskott av näringsverksamhet framgår av 3 kap. 3 § SAL, som har rubriken ”Avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet.” För den som är godkänd för
Som framgår av kapitel 6 anser utredningen att inkomst av övningsföretagande normalt ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Enligt 3 kap. 4 § SAL, som står under rubriken ”Avgiftspliktig inkomst av tjänst” och underrubriken ”Inkomst av självständigt bedriven verksamhet”, är inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs självständigt men som inte räknas som näringsverksamhet avgiftspliktig. I förarbetena till paragrafen framgår bl.a. följande. De inkomster det gäller är i första hand s.k. hobbyinkomster. Men också andra inkomster av självständigt bedriven verksamhet som inte uppfyller kraven för att betraktas som näringsverksamhet är avgiftspliktiga enligt denna paragraf. Vad som är avgiftspliktigt är inkomst av en självständig verksamhet som inte bedrivs yrkesmässigt. Avgiftsplikten enligt denna paragraf omfattar dock inte ersättningar för arbete. Med ersättning för arbete avses ersättningar som är avgiftspliktiga enligt 2 kap. 10 och 11 §§ SAL, dvs. i första hand lön och arvode. I fråga om sådana ersättningar är utgångspunkten att arbetsgivaravgifter ska betalas på ersättningen. De inkomster som är avgiftspliktiga enligt paragrafen är sådana som uppkommer på grund av försäljningsverksamhet av skilda slag men som inte är av den omfattningen eller av det slaget att verksamheten utgör näringsverksamhet.207
207Prop. 2000/01:8 s. 111.
136
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Även 3 kap. 5 § SAL gäller avgiftspliktig inkomst i tjänst. Om arbetet har utförts åt en privatperson (eller dödsbo) och arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättningen på grund av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 § SAL ska egenavgifter betalas på ersättningen.208 I korthet ska egenavgifter betalas om ersättningen från utbetalaren i fråga understiger 10 000 kronor under året och ersättningen inte utgör en utgift i dennes näringsverksamhet.209
Av 3 kap. 9 § SAL framgår att ersättningar för arbete från en utbetalare som sammanlagt under året understiger 1 000 kronor är avgiftsfria, under förutsättning att ersättningen inte utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid näringsverksamhet gäller ingen beloppsgräns, eftersom avgifterna grundas på överskottet av verksamheten (jämför 3 kap. 3 § SAL).
Hur avgiftsunderlaget ska bestämmas framgår i 3 kap. 12 § SAL. Underlaget för beräkning av egenavgifter är summan av
1.de avgiftspliktiga nettoinkomsterna enligt beslut om slutlig skatt för den avgiftsskyldige, och
2.andra avgiftspliktiga nettoinkomster beräknade i enlighet med bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) om en obegränsat skattskyldig fysisk person som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige.210
När det gäller inkomst av självständigt bedriven verksamhet får avdrag göras för egenavgifter vid bestämmandet av avgiftsunderlaget på samma sätt som för näringsverksamhet. Det innebär att avdrag ska göras för kostnader som den avgiftsskyldige haft i arbetet utan någon beloppsbegränsning. Som underlag för egenavgifter räknas i första hand överskott av verksamheten.
Till skillnad från vad som gäller för arbetsgivaravgifter är det alltså ett nettobelopp som ligger till grund för beräkningen av avgiftsuttaget för egenavgifter, dvs. hänsyn ska tas till utgifter för att förvärva inkomsterna.
208Regeln i 2 kap. 6 § SAL omfattar också sådana fall då mottagaren driver näringsverksamhet, men utan att vara godkänd för
209Om utgivaren och mottagaren kommit överens om att utgivaren ska betala arbetsgivaravgifter även om inkomsten understiger 10 000 kronor under året ska mottagaren inte betala egenavgifter, se 2 kap. 7 § 2 st. SAL
210Dessutom gäller att ett underskott i en näringsverksamhet inte får inte minska ett överskott i en annan näringsverksamhet och att avgiftsunderlag inte ska fastställas om den avgiftsskyldige avlidit under beskattningsåret.
137
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
Enligt 3 kap. 13 § SAL är egenavgifterna 16,35 procent av avgiftsunderlaget. Till egenavgifterna brukar även räknas den allmänna löneavgiften. Den uppgår 2026 till 12,62 procent vilket innebär att det sammanlagda uttaget blir 28,97 procent.211 Inga egenavgifter ska betalas om avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor (3 kap. 14 § SAL).
Utredningen har övervägt om inte tillräckligt stöd för att ta ut egenavgifter vid inkomst av övningsföretagande för den som är godkänd för
För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ingår en uppskattning av egenavgifterna i den debiterade preliminärskatten. När den skattskyldige deklarerar året efter beskattningsåret görs ett schablonavdrag för egenavgifter, eftersom egenavgifterna då inte är kända. I bilagor till inkomstdeklarationen redovisar man inkomster och utgifter.212 Vid ett överskott får man göra ett schablonavdrag för egenavgifterna med en viss procent, oftast 25 procent av överskottet (avdraget görs så att inte skatt ska beräknas på egenavgifterna213). Först när den slutliga skatten har fastställts blir egenavgifternas verkliga storlek känd.
På samma sätt som för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ska Skatteverket ta med egenavgifter om det blir aktuellt med en debitering när någon har godkänts för
211Vid passiv näringsverksamhet ska i stället särskild löneskatt tas ut med 24,26 procent på avgiftsunderlaget.
212Bilaga T1 och T2. Enligt Skatteverket kan de lämnas i
213Egenavgifterna är avdragsgilla vid beskattningen, både i inkomstslaget näringsverksamhet (16 kap. 29 § IL) och i tjänst (12 kap. 36 § IL).
138
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Här kan tilläggas att om en övningsföretagare senare skulle anses rätteligen ha bedrivit näringsverksamhet får det inga konsekvenser för skyldigheten att betala egenavgifter.
Lagförslag
Förslaget innebär att en ny paragraf, 3 kap. 4 a §, införs i socialavgiftslagen.
7.14.2Pensionsgrundande inkomst
Förslag
Inkomst som den som är godkänd för
Skälen för förslaget
I 59 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, SFB, framgår vilka inkomster som är pensionsgrundande. Dels är det inkomster av anställning som avses i
Vad som räknas som inkomst av annat förvärvsarbete framgår i
59 kap.
214I tredje stycket framgår att det finns undantag från det som anges i första stycket i 22–
31§§.
215Det är samma beloppsgräns som vanligen gäller för skyldigheten att lämna inkomstdeklaration (30 kap. 1 § skatteförfarandelagen) och motsvarar grundavdraget enligt
63kap. 1 § inkomstskattelagen.
139
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
som inkomst av annat förvärvsarbete räknas bl.a. inkomst av aktiv näringsverksamhet (punkt 1) och tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet (punkt 2). Detta gäller dock, enligt andra stycket, endast i den utsträckning som inkomsten inte räknas som inkomst av anställning.
Som huvudregel gäller enligt 59 kap.
–ersättning i pengar eller annan avgiftspliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension, och
–tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt.
I 59 kap.
I 59 kap. 36 § SFB, som rör avdrag för kostnader vid beräkning av pensionsgrundande inkomst när det gäller inkomster av anställning, framgår att avdrag ska göras för kostnader som den avgiftsskyldige haft i arbetet, i den utsträckning som kostnaderna överstiger 5 000 kronor. I 59 kap. 37 § SFB regleras hur avdrag för kostnader ska göras när det gäller pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete. Då ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.216
216Motsvarighet fanns i 2 kap. 22 § 1 st. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
140
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
I förarbetena217 anges bl.a. följande:
Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är vidare tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet. Rör det sig om tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivs självständigt är den pensionsgrundande som inkomst av anställning. Tillfälliga förvärvsinkomster kan avse priser från fiske- eller kunskapstävlingar eller vinster från deltagande i reklamtävlingar. Hit hör även olika inkomster av hobbyverksamhet, även om dessa är mer varaktiga. Alla dessa avser ersättningar för utfört arbete, antingen i egen regi eller inom ramen för annans verksamhet. I många fall kan det inte anses vara fråga om arbete för någon annans räkning. Avgörande för om sådana tillfälliga förvärvsinkomster ska räknas som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete är om de kan härledas ur ett uppdragsförhållande eller inte. När ett anställnings- eller uppdragsförhållande kan anses föreligga ska ersättningarna behandlas som anställningsinkomster. Om den prestation som utgör grund för ersättningen inte kan anses ha skett inom ramen för någon annans verksamhet utan är självständigt bedriven, ska ersättningen behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete.
Utredningen anser att det ligger nära till hands att för den som är godkänd för
217Prop. 1997/98:151 s. 191 f.
141
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
bedriven verksamhet är den pensionsgrundande enligt nu gällande regler.
Sammantaget och för att undanröja alla tvivel om vad som ska gälla när den som är godkänd för
Lagförslag
Förslaget innebär ändring i 59 kap. 14 § socialförsäkringsbalken.
7.15Rätten till avdrag för utgifter vid inkomstbeskattningen
Förslag
Vad som gäller vid inkomstbeskattningen i fråga om rätt till avdrag i hobbyverksamhet ska i tillämpliga delar gälla även för verksamhet i ett övningsföretag som bedrivs av den som är godkänd för
Skälen för förslaget
Som nämnts ska den som är godkänd för
andra avgiftspliktiga nettoinkomster beräknade enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL.218 Vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för egenavgifter måste alltså hänsyn tas till alla utgifter den skattskyldige har haft för inkomsternas förvärvande.
I 12 kap. IL regleras vad som får dras av i inkomstslaget tjänst, dvs. det inkomstslag som utredningen anser att beskattning av övningsföretagare som utgångspunkt bör ske i. I 12 kap. 2 § IL framgår vilka slags utgifter som får dras av utan någon beloppsmässig
218Bestämmelsen återges här inte ordagrant.
142
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
begränsning, bl.a. utgifter i hobbyverksamhet enligt 12 kap. 37 § IL. När det gäller andra utgifter än som anges i paragrafen gäller enligt bestämmelsens sista stycke att de ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Det bör noteras att en sådan begränsad avdragsrätt inte är förenlig med hur resultatet av en viss verksamhet beräknas. Övningsföretag är visserligen inte juridiska personer och inte bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Men det förutsätts att deltagarna ska göra bokföring i övningssyfte och för att kunna följa verksamheten.
I 12 kap. 37 § IL, som står under rubriken ”Hobbyverksamhet”, anges i första stycket att i fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter. Enligt andra stycket gäller att avdrag ska göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare, dock inte med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader.219
Om 12 kap. 37 § IL kan tillämpas är det alltså tillåtet att dra av kostnader fullt ut, vilket framstår som en förutsättning för den modell som utredningen föreslår där nettoinkomsten ska ligga till
219 Om en skattskyldig har flera hobbyverksamheter beskattas dessa var för sig och ett eventuellt underskott i en hobbyverksamhet kan inte kvittas mot överskott i en annan utan endast under femårsperioden mot överskott av just den hobbyverksamheten.
143
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
grund för beräkningen av egenavgifter. Det ligger också i linje med att en övningsföretagare ska öva på att driva företag eftersom inkomsten då beräknas mer likt vad som gäller för en enskild näringsidkare. Frågan är då om det finns något som hindrar att 12 kap. 37 § IL tillämpas vid beräkning av resultatet av övningsföretagande. Redan i dag kan den tillämpas om deltagaren i övningsföretaget köpt in material, tillverkat och sålt vidare varor. Enligt utredningens bedömning vore det en fördel om allt övningsföretagande kan hanteras lika, oavsett om deltagarna säljer varor eller tjänster, eller kanske båda delarna.
Skatteverkets uppfattning är att övningsföretagare som säljer tjänster (arbete) inte kan tillämpa 12 kap. 37 § IL,220 även om tillämpningsområdet av motsvarande uttryck på avgiftsområdet talar för att 12 kap. 37 § skulle kunna vara tillämplig. Utredningen anser att ordet hobby inte på ett bra sätt beskriver verksamheten i ett övningsföretag. För att det ska vara tydligt att den som är godkänd för
Med övningsföretag och övningsföretagare ska avses detsamma som enligt skatteförfarandelagen, vilket föreslås ska framgå i en ny paragraf i kapitlet med definitioner och förklaringar, dvs. 2 kap. IL.
Lagförslag
Förslaget innebär ändringar i 12 kap. 2 §, 12 kap. 37 § och i rubriken närmast före 12 kap. 37 § inkomstskattelagen. Förslaget innebär också införandet av en ny paragraf, 2 kap. 38 § inkomstskattelagen.
7.16Slutskatteberäkning
Förslag
220https://www.skatteverket.se/foretag/drivaforetag/startaochregistrera/ungaforetagare/ung foretagsamhet.4.5c13cb6b1198121ee8580002425.html
144
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska vid slutskatteberäkningen avdrag göras för debiterad
Skälen för förslaget
I 56 kap. 9 § SFL regleras hur slutskatteberäkning ska göras när den slutliga skatten har bestämts. Beräkningen innebär att vissa belopp ska dras från den slutliga skatten och att andra belopp ska läggas till. I första stycket anges vilka avdrag som ska göras från den slutliga skatten, däribland debiterad
Lagförslag
Förslaget medför en ändring i 56 kap. 9 § skatteförfarandelagen.
7.17Överskott på skattekontot som motsvarar slutlig skatt att betala
Förslag
Registreringen av slutlig skatt på skattekontot ska inte göras så snart det finns underlag när kontohavaren har
Skälen för förslaget
När slutlig skatt har bestämts ska en slutskatteberäkning göras enligt 56 kap. 9 § SFL. Beräkningen görs utanför skattekontot och kan resultera i att slutlig skatt ska betalas eller att återbetalning ska ske.221 Om ett överskott på skattekontot innebär att ingen mer skatt behöver betalas, har det ansetts mest rationellt att registreringen på skattekontot och den efterföljande avstämningen görs omgående. En annan ordning riskerar att skapa missförstånd. Dessutom innebär en omedelbar registrering att den som har gjort en för stor egen
221Prop. 2010/11:165 s. 553.
145
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
inbetalning automatiskt får tillbaka det kvarstående överskottet.222 Den slutliga skatten och belopp enligt 56 kap. 9 § ska därför, enligt 61 kap. 5 § SFL, registreras samtidigt, antingen på förfallodagen för slutlig skatt, om slutskatteberäkningen visar att skatt ska betalas, eller så snart det finns underlag, om beräkningen visar att skatt ska tillgodoräknas.223
Enligt 61 kap. 6 § SFL ska registreringen göras så snart det finns underlag även i det fallet att slutlig skatt ska betalas, om det finns ett överskott som täcker den skatt som ska betalas. Från detta finns dock ett par undantag. Ett överskott på skattekontot har ansetts inte böra påverka registreringstidpunkten för den som använder sitt skattekonto löpande under året. I dessa fall finns det normalt inte fog för att anta att egna inbetalningar eller andra överskott på skattekontot avser att täcka just den slutliga skatten. Därför anges det i punkt 2 som en förutsättning att kontohavaren inte har
Utredningen anser att
Lagförslag
Förslaget innebär en ändring i 61 kap. 6 § skatteförfarandelagen.
7.18Ej hinder mot återbetalning av överskott på skattekontot
Förslag
22264 kap. 2 § SFL.
223Enligt skattebetalningslagen (1997:483) skedde registrering först på förfallodagen även när den slutliga skatt som skulle betalas täcktes av ett överskott på skattekontot.
146
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Skälen för förslaget
I 64 kap. 4 § SFL regleras hinder mot återbetalning av överskott på skattekontot. Återbetalning ska inte göras av belopp som kan komma att behövas för betalning av annan sådan skatt än
Lagförslag
Förslaget innebär en ändring i 64 kap. 4 § skatteförfarandelagen.
7.19Restföringsgränsen
Bedömning
Det saknas skäl för en restföringsgräns på 10 000 kronor.
Skälen för bedömningen
Om ett skattebelopp eller avgiftsbelopp inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, om det obetalda beloppet uppgår till minst 10 000 kronor för en betalningsskyldig som ska lämna skattedeklaration eller är godkänd för
I förarbetena då höjningen av restföringsgränsen från 500 kronor till 2 000 kronor föreslogs beskrevs det som att beloppsgränsen
10000 kronor är för den som har transaktioner på skattekontot varje månad.224 Den som blir godkänd för
224Prop. 2010/11:165 s. 623 f.
147
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
som ska betalas varje månad kommer att ha transaktioner på skattekontot varje månad. Dock kan konstateras att det i de flesta fall bör handla om låga månadsbelopp eftersom övningsföretag bedrivs under kort tid och inte syftar till att gå med vinst. Det kommer heller inte förekomma debiteringar av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt eller mervärdesskatt. En parallell till dem som ska lämna skattedeklaration och har
I de nämnda förarbetena anges också följande. Risken för ökade uppbördsförluster till följd av en höjd beloppsgräns måste beaktas. Erfarenheten har visat att möjligheten att utverka betalning är störst om indrivningsåtgärder kan sättas in så snart som möjligt efter den ordinarie betalningsdagen. En höjd beloppsgräns innebär att fler fordringar kommer att ligga kvar på skattekontot under längre tid. När indrivning senare begärs kommer skulderna att uppgå till högre belopp. Beloppsgränsen får inte sättas högre än att de flesta kan förutsättas klara av att betala en skuld i den storleken.
Enligt utredningens mening kan det sammantaget inte anses lämpligt att tillämpa en restföringsgräns om 10 000 kronor på övningsföretagare. Utredningen lämnar därför inget sådant förslag.
7.20Kontrolluppgift ska inte lämnas vid
Förslag
Kontrolluppgift ska inte lämnas av den som gett ut ersättning när mottagaren av ersättningen är godkänd för
Skälen för förslaget
Som konstaterats i kapitel 6 är ersättningar för utfört arbete som utges till övningsföretagare normalt att betrakta som inkomst av tjänst för denne. Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmåner till fysiska personer i inkomstslaget tjänst (15 kap. 2 §
148
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
första stycket och 15 kap. 3 § SFL) om inte beloppet som ska utbetalas understiger den tillämpliga gränsen i 15 kap. 8 § SFL.
Av utredningens uppdrag och av de problembeskrivningar som utredningen har tagit del av framgår att reglerna om när kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning anses svårhanterliga och därmed även kan innebära att övningsföretagare avstår från att erbjuda tjänster eller att potentiella kunder inte vill köpa tjänster från övningsföretagare. Det har också förts fram att skyldigheten att lämna kontrolluppgift i de fall övningsföretag säljer tjänster inte efterlevs. Ett förslag som nämnts är att beloppsgränserna i allmänhet för när kontrolluppgift ska lämnas ska höjas. Dessa beloppsgränser har inte ändrats på lång tid och den allmänna prisutvecklingen skulle kunna ses som ett skäl för att höja dem generellt.
Att utreda och föreslå en allmän höjning av beloppsgränserna i
15 kap. 8 § SFL ryms dock inte i utredningens uppdrag. Utredningens uppdrag är att föreslå ett förenklat förfarande för
inbetalning av skatt och avgifter, med innebörden att övningsföretagarna själva ska hantera administrationen av preliminärskatt och socialavgifter. Problematiken med skyldigheten för övningsföretagens kunder att lämna kontrolluppgifter beskrivs i utredningens uppdrag och har ett nära samband med uppdraget i övrigt. Utredningen bedömer därför att frågan får anses ingå i uppdraget.
Att höja beloppsgränserna enbart för den som köper en tjänst (arbete) av en övningsföretagare är inte ett bra förslag eftersom det skulle göra det generella regelverket än mer komplicerat.
Utredningens förslag om godkännande för
Utredningen föreslår att kontrolluppgift inte ska lämnas om sådan ersättning eller förmån för arbete som ges ut till den som är godkänd för
149
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
godkännandet ha åberopats skriftligen. För det andra ska det vara fråga om ersättning för arbete som individen utfört inom ramen för övningsföretaget. Om ersättningen avser arbete som individen utför utanför övningsföretagets verksamhet gäller inget undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Den som betalar ut ersättningen behöver därför göra klart för sig att det är fråga om arbete inom ramen för övningsföretaget. Detta bör dock inte vara så svårt eftersom betalning sker enligt en faktura som ställts ut av övningsföretaget.
Riskerna från uppbördssynpunkt med detta undantag bedöms som små, bl.a. eftersom det bör handla om relativt få personer och små inkomster. Antalet övningsföretagare är inte så stort och alla kommer inte att ansöka om godkännande för
Lagförslag
Förslaget innebär ändring i 15 kap. 8 § skatteförfarandelagen.
7.21Möjligheter till kontroll och risken för missbruk
Bedömning
Skatteverkets möjligheter till kontroll av övningsföretagare kommer att vara tillräckliga och risken för missbruk bedöms som låg.
Skälen för bedömningen
Utredningen ska analysera hur Skatteverkets kontroll av de företag samt de bolagsmän som godkänns för ett förenklat förfarande för inbetalning av skatt och avgifter kan genomföras på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Bakgrunden är att vid betalning av preliminärskatt genom särskild debitering har den skattskyldige ett särskilt ansvar för inbetalning av skatter och avgifter. Ett sådant ansvar kan missbrukas, vilket tidigare bl.a. lett till skärpningar av reglerna om
150
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
godkännande för
Det handlar egentligen om två olika slags risker. Den ena risken handlar om att den som i och för sig tillhör målgruppen – en ungdom som går en utbildning där övningsföretagande ingår – inte betalar in all den skatt som belöper på inkomsterna. Detta kan betecknas som risken för uppbördsförluster. Den andra risken handlar om att oseriösa eller kriminella aktörer utnyttjar systemet. Det är den senare risken som lyfts fram i utredningens direktiv.
Det förenklade förfarande som utredningen föreslår har flera utmärkande drag som är ägnade att försvåra ett missbruk av reglerna. En förutsättning för att bli godkänd för
151
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
anmälan och även om straffansvar kommer att gälla även i fråga om
Det finns också andra omständigheter som talar för att risken för missbruk av ett godkännande för
Sammantaget bedömer utredningen att Skatteverkets möjligheter till kontroll av övningsföretagare kommer att vara tillräckliga och dessutom att risken för missbruk framstår som låg.
Revision utgör en av de viktigaste formerna för skattekontroll. Utredningen har övervägt om Skatteverket bör få besluta om revision av en övningsföretagare. Enligt 41 kap. 3 § SFL får revision göras hos bl.a. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), någon annan juridisk person än ett dödsbo och den som har ansökt om eller är godkänd för
En helt central del i en revision är kontroll av den granskades räkenskaper, något som en övningsföretagare inte är skyldig att ha. Bland annat mot den bakgrunden anser utredningen att det saknas skäl för att tillåta att övningsföretagare kan bli föremål för revision.
152
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
7.22Personuppgiftsbehandling och konsekvenser för den personliga integriteten
Bedömning
Den personuppgiftsbehandling som förslagen innebär är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns är tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan bli aktuell. Någon ytterligare reglering behövs därför inte.
Skälen för bedömningen
Nya regler om godkännande för
Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är i detta fall att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, skatteförfarandelagen och de lagförslag som lämnas i denna promemoria. Grunden för behandlingen är alltså fastställd i den nationella rätten
153
| Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag | Ds 2026:21 |
på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 eller uppgifter om lagöverträdelser som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning.
Skatteverkets personuppgiftsbehandling regleras i beskattningsdatalagen (2026:125).225 Enligt 2 § gäller lagen vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Skatteverket får enligt 7 § behandla personuppgifter bl.a. om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. Den personuppgiftsbehandling som förslagen ger upphov till kommer att ske i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
När fysiska personer, i många fall underåriga, kommer att ansöka om godkännande för
Utredningen bedömer sammanfattningsvis att den personuppgiftsbehandling som förslagen innebär är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och att den ryms inom dataskyddsregleringen på skatteområdet. Någon ytterligare reglering behövs därför inte.
7.23Offentlighet och sekretess
Bedömning
Utredningens förslag medför inget behov av nya bestämmelser om sekretess.
225Beskattningsdatalagen har i april 2026 ersatt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Förarbeten finns i bl.a. SOU 2023:100 och prop. 2025/26:88.
154
| Ds 2026:21 | Ett förenklat skatteinbetalningsförfarande - överväganden och förslag |
Skälen för bedömningen
Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (skattesekretess). Sekretessen är absolut. Med bestämmande av skatt avses bl.a. bestämmande av preliminär skatt, slutlig skatt eller ändrad beräkning av avdrag för preliminär skatt, som numera regleras i SFL.226 Sekretessen omfattar uppgifter om såväl den som är föremål för beskattning som tredje man vilkens förhållanden är berörda.
Utredningen bedömer att den angivna sekretessbestämmelsen är tillämplig på de uppgifter som kan förekomma hos Skatteverket i ett ärende om godkännande för
226Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 258 och HFD 2013 ref. 48.
155
8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Förslag
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2027.
Bedömning
Det behövs inga övergångsbestämmelser när det gäller ändringarna i socialförsäkringsbalken, socialavgiftslagen och skatteförfarandelagen.
Skälen för förslaget
Det är angeläget att de föreslagna reglerna kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är samtidigt viktigt att Skatteverket och andra berörda aktörer ges tid och möjlighet att anpassa sig till den nya regleringen. Det föreslås därför att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2028.
Det bedöms inte finnas ett behov av övergångsbestämmelser när det gäller ändringarna i socialförsäkringsbalken, socialavgiftslagen (2000:980) och skatteförfarandelagen (2011:1244). De nya reglerna i dessa lagar är formulerade så att de utan övergångsbestämmelser kommer att tillämpas på ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs från och med ikraftträdandet. Ändringen i 12 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, rör enbart fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet och inte är
157
| Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser | Ds 2026:21 |
bokföringsskyldiga. De har alltid kalenderår som beskattningsår. En övergångsbestämmelse föreslås enligt vilken ändringen ska tillämpas första gången på beskattningsåret 2028. Ingen särskild övergångsbestämmelse föreslås för möjligheten att enligt 12 kap. 37 § andra stycket IL göra avdrag för tidigare års underskott. Det innebär att det, för en övningsföretagare som under 2028 är godkänd för ÖA- skatt och som har bedrivit företaget även under del av 2027, rent skatterättsligt blir möjligt att göra avdrag för underskott som har uppkommit under 2027. En förutsättning är dock att verksamheten under beskattningsåret 2027 har uppfyllt villkoren i 12 kap. 37 § IL enligt dåvarande lydelse. Här förtjänar kanske framhållas att ett övningsföretag får bedrivas under högst ett års tid. Det går därmed inte att tillämpa avdragsmöjligheten i samma utsträckning som i t.ex. hobbyverksamhet.
158
9 Konsekvenser
Bedömning
Förslagen ger inte upphov till kostnader för berörda myndigheter som inte kan hanteras inom befintliga ekonomiska anslag.
Förslagen minskar den administrativa bördan för kunder till övningsföretag, både privatpersoner och företag, och bör uppmuntra till ökad försäljning av tjänster från övningsföretag.
Förslagen minskar möjligheterna till effektiv skattekontroll något men effekterna av detta kan antas bli helt marginella.
Skälen för bedömningen
Av utredningens uppdrag framgår att en konsekvensutredning ska göras som uppfyller kraven enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Det innebär bl.a. att utredningen ska lämna en redogörelse för det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas, vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och de fördelar respektive nackdelar som bedöms finnas med dessa, samt vilket alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl. Utredningen ska lämna en beskrivning och beräkning av förslagets kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda.
Syfte och alternativa lösningar
Förslagen ska förenkla vid försäljning av tjänster i övningsföretag. Detta görs genom införandet av en ny debiterad preliminär skatt.
159
| Konsekvenser | Ds 2026:21 |
Kunden slipper att lämna kontrolluppgift, betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på utbetald ersättning för arbete som utförts. I stället ska bolagsmännen ansvara för inbetalningen av skatt och socialavgifter som belöper på det arbetet. Avsikten är att göra det attraktivt för övningsföretag att sälja tjänster, inte bara varor.
Eftersom utredningen har haft i uppdrag att föreslå regler om hur bolagsmännen i övningsföretag ska kunna sköta sina inbetalningar av preliminär skatt och socialavgifter, har det inte funnits skäl att överväga andra modeller för att underlätta för övningsföretag att sälja tjänster. Som ett exempel kan nämnas att undanta inkomster hänförliga till verksamhet i övningsföretag från beskattning, eventuellt upp till ett visst tak. Det framgår uttryckligen av utredningens uppdrag att det inte är ett alternativ. Vidare kan nämnas att Ung Företagsamhet (UF) har föreslagit att beloppsgränsen för när juridiska personer ska lämna kontrolluppgift höjs från 100 kronor per elev och år till 10 procent av ett prisbasbelopp, att beloppsgränsen för när juridiska personer ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag höjs från 1 000 kronor per elev och år till 10 procent av ett prisbasbelopp, och att beloppsgränsen för när privatpersoner ska lämna kontrolluppgift slopas, så att gränsen alltid går vid 10 000 kronor. Inte heller detta ryms inom utredningens uppdrag.
När det gäller den närmare utformningen av förslagen har utredningen däremot övervägt om det inte borde ställas krav på att den som vill godkännas för
Om den föreslagna regleringen inte skulle komma att införas, kommer de vanliga förfarandereglerna att gälla när övningsföretag ska sälja tjänster, med den administration för kunder som det innebär, och som leder till att gymnasieskolor väljer bort försäljning
160
| Ds 2026:21 | Konsekvenser |
av tjänster. Den uppmuntrande effekt som man velat uppnå skulle då utebli.
Vilka som berörs
De som berörs av förslagen är i första hand gymnasieelever på Ekonomiprogrammet och vissa yrkesprogram som ska driva ett övningsföretag som en del av sin utbildning i entreprenörskap, men också andra som är
Enligt statistik från UF var det drygt 41 000
Det är rimligt att anta att antalet
227Enligt Skolverket ökade antalet elever i gymnasieskolan 2024/2025 med 4 800 elever sedan föregående läsår, vilket motsvarar drygt 1 procent. Se t.ex. på s. 4 i Skolverket (2025). Elever i gymnasieskolan. Läsåret 2024/25 (dnr 2024:1796).
228Läsåret 2024/25 är nionde året i rad som antalet gymnasieelever ökar. De kommande läsåren beräknar Skolverket en fortsatt ökning av antalet elever i gymnasieskolan till 381 000 elever för läsåret 2026/27 för att därefter plana ut. För läsåret 2029/30 ser elevantalet ut att minska till 377 000 elever och därefter ligga någorlunda still fram till 2030/31. Se s. 9 i Skolverket (2025). Elever i gymnasieskolan. Läsåret 2024/25 (dnr 2024:1796).
229Från läsåret 2022/23 har handels- och administrationsprogrammet blivit försäljnings- och serviceprogrammet.
161
| Konsekvenser | Ds 2026:21 |
eleverna sälja tjänster, även på yrkesförberedande utbildningar där tjänsteinriktning är vanligt. På vård- och omsorgsprogrammet är det endast fem procent som har ett
Utredningen gör ett antagande om att cirka 41 000 elever driver övningsföretag varje år även i fortsättningen (andra övningsföretag än
Enligt utredningen kan det antas att en tredjedel av eleverna som driver ett övningsföretag är intresserade av att sälja tjänster och tillämpa det förenklade förfarandet. Det skulle innebära att uppskattningsvis 14 000 elever skulle ansöka om detta årligen.
Utöver de ungdomar som vill utbilda sig i entreprenörskap berörs alla potentiella kunder till övningsföretag, vilket kan handla om både privatpersoner och företag. För dessa kommer det nya regelverket att underlätta administrationen eftersom ungdomarna kommer att ta över redovisning och inbetalning av sin preliminära skatt. Några andra effekter för företag förutser inte utredningen. Om det nya regelverket skulle leda till en stor ökning av övningsföretag som säljer tjänster kan företag som säljer liknande tjänster få ökad konkurrens (under det år som det övningsföretaget finns). Den effekten bör i så fall vara helt marginell. Utredningens bild är att näringslivet, även lokalt, har en entydigt positiv syn på övningsföretagande. I förlängningen kan underlättandet för att driva övningsföretag få positiva konsekvenser för sysselsättningen i olika
230Det närmaste föregående läsåret var det knappt 39 000 elever. Läsåret 2018/2019 var det drygt 31 000 elever. Läsåret 2013/2014 var det knappt 22 000. Trenden är alltså stigande.
162
| Ds 2026:21 | Konsekvenser |
delar av landet, om tidigare elever senare väljer att starta företag på riktigt.
Effekter för staten och myndighetsorganisationen
För Skatteverket kommer det nya förfarandet att föranleda en ny ärendetyp, ärenden om ansökan om godkännande för
Ovan har utredningen antagit att 14 000 elever om året kan komma att ansöka om att tillämpa det förenklade förfarandet. Flertalet av dem kommer att ansöka hos Skatteverket i början av hösten. Man bör kunna utgå från att samtliga ansökningar, eller vart fall så gott som samtliga, kommer att ske elektroniskt och att en ansökan inte kommer att kräva någon omfattande handläggning. Med ett formulär som markerar om man missat fylla i något, så att det inte går att komma vidare, bör antalet felaktigt ifyllda ansökningar som behöver hanteras manuellt för komplettering hållas nere. Enligt utredningens mening är det troligt att de flesta övningsföretag inte förväntar sig att gå med någon större vinst. Övningsföretag bedrivs inte i förvärvssyfte utan i utbildningssyfte och inte heller som en heltidssysselsättning. I sammanhanget bör noteras att ett
Med det ikraftträdandedatum som valts bör Skatteverket få tillräckligt med tid för förberedelser och anpassning av systemen (se nedan). Enligt uppgift från Skatteverket kan kostnaderna för systemanpassning m.m. uppskattas till cirka en miljon kronor. De
163
| Konsekvenser | Ds 2026:21 |
kostnader som uppstår för att anpassa system och utbilda personal är engångskostnader och bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska anslag.
Ett beslut om att avslå ansökan om godkännande för
Offentligfinansiella effekter m.m.
Förslaget om ett tillägg i 12 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229) för att säkerställa att den som är godkänd för
Eleven ska i ansökan om godkännande för
Enligt dagens regler ska den som köper tjänster av en övningsföretagare i vissa fall göra skatteavdrag, betala in arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift till Skatteverket (eller uppgift i arbetsgivardeklaration). Om dessa bestämmelser följs innebär det att skatten kommer in till staten som källskatt och att
164
| Ds 2026:21 | Konsekvenser |
Skatteverket får information om inkomsten. När dessa skyldigheter tas bort finns risk för att inkomster som med dagens förfarande skulle bli föremål för beskattning och arbetsgivaravgifter inte kommer till Skatteverkets kännedom och undgår beskattning. Även om eleverna senare deklarerar inkomsterna i rätt tid kan pengar saknas till skatten när den slutliga skatten förfaller till betalning, eftersom preliminär skatt inte har inbetalats allteftersom. Eftersom godkännandet för
Möjligen skulle skatteintäkterna för staten kunna öka, men då till följd av att fler elever än tidigare kan driva verksamhet där de säljer tjänster med förtjänst. Samtidigt ska understrykas att syftet med den här typen av verksamhet är utbildning, inte att gå med vinst (däremot ska verksamheten inte gå med förlust).
Förslagen bedöms inte ge upphov till kostnader för Skatteverket som inte kan hanteras inom befintliga ekonomiska anslag. Sammantaget bedöms förslagen inte ha några beaktansvärda effekter på de offentliga finanserna.
Konsekvenser för brottsligheten
Av utredningens uppdrag framgår att risken för missbruk särskilt ska beaktas och det ska säkerställas att förfarandet inte kan utnyttjas av oseriösa och kriminella aktörer. Enligt utredningens mening har förslaget utformats på ett sätt som ska minimera risken för att oseriösa aktörer ska kunna ta emot ersättning för tjänster och undgå beskattning och sociala avgifter. Regelverket är tydligt avgränsat. I det flesta fall kommer övningsföretagen att bedrivas inom ramen för en gymnasieutbildning som leds av en av Skolverket upphandlad aktör. I övriga fall ska utbildningen eller övningen i att driva företag ges på initiativ av stat eller kommun vilket bör minska risken för att oseriösa aktörer anlitas. Det finns vidare en begränsning när det vem som kan få ett godkännande för
165
| Konsekvenser | Ds 2026:21 |
den omständigheten att det krävs ett ”registreringsbevis” utfärdat av utbildningsaktören minskar risken för missbruk.
Genom att godkännandet för
Sammantaget framstår risken för missbruk som liten.
Konsekvenser i övrigt
Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för kommuner, den kommunala självstyrelsen eller jämställdheten mellan män och kvinnor.231 Inte heller bedöms de ha några sociala, miljömässiga eller andra konsekvenser.
Förslaget har utformats neutralt och
231Konsekvenserna bör i vart fall inte vara negativa. Enligt UF är kvinnor som tidigare har drivit ett
166
| Ds 2026:21 | Konsekvenser |
Särskilda hänsyn med avseende på tidpunkten för ikraftträdande
Enligt 7 § punkt 4 förordningen om konsekvensutredningar ska bedömas om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av informationsinsatser.
Utredningen föreslår ett ikraftträdande den 1 januari 2028. Härigenom ges Skatteverket tillräckligt med tid för förberedelser och anpassning av
Det kan finnas behov av informationsinsatser riktat mot framför allt gymnasieskolor, om det nya regelverket och vad det innebär. Det framstår som lämpligt att Skatteverket ansvarar för detta. Den information om beskattning kopplat till övningsföretag som redan finns på Skatteverkets webb, bl.a. filmer, måste också uppdateras.
Utvärdering
Enligt 7 § punkt 5 förordningen om konsekvensutredningar ska lämnas en beskrivning av hur och när konsekvenserna kan utvärderas.
Det nya regelverket bör följas upp löpande av Skatteverket så att det går att bedöma vilka effekter det får för skatteinbetalningen. Uppföljningen bör avse hur många som ansöker, hur många som godkänns för
167
10 Författningskommentar
10.1Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
59 kap.
Inkomst av annat förvärvsarbete
Näringsverksamhet m.m.
14 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas följande:
1.Inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet.
2.Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet.
3.Ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner.
4.Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller
iden utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i
5.Stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
6.Inkomst som hänför sig till verksamhet i ett övningsföretag om den försäkrade är godkänd för
Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i
I paragrafen anges vad som ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Övervägandena finns i avsnitt 7.14.2. I första stycket
169
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
har lagts till en ny punkt, punkt 6. Inkomst som hänför sig till verksamhet i ett övningsföretag ska, om den försäkrade är godkänd för
10.2Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
2 kap.
Övningsföretag och övningsföretagare
38 §
Med övningsföretag och övningsföretagare avses detsamma som i skatteförfarandelagen (2011:1244).
I paragrafen, som är ny, definieras begreppen övningsföretag och övningsföretagare. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Övningsföretag och övningsföretagare definieras i 3 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Definitionen får betydelse för rätten till avdrag för utgifter enligt 12 kap. 37 §.
Inskränkningar i avdragsrätten
Beloppsgränser
12 kap.
2 §
Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter
–vid tjänsteresor enligt
–vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18– 22 och 31 §§,
–för hemresor enligt 24 och 31 §§,
–för egenavgifter enligt 36 §,
–för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
–i hobbyverksamhet och annan verksamhet enligt 37 §.
170
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.
Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt
I denna paragraf finns bestämmelser om att vissa slags utgifter angivna i första och andra styckena är avdragsgilla fullt ut medan vissa utgifter enligt tredje stycket är endast begränsat avdragsgilla. Övervägandena finns i avsnitt 7.15. I första stycket har i den sista strecksatsen – hobbyverksamhet - lagts till ”och annan verksamhet” så att avdragsrätten gäller all verksamhet som regleras i 37 §.
Hobbyverksamhet m.m.
37 §
I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.
I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader.
Vad som föreskrivs i första och andra styckena ska gälla även i fråga om verksamhet som bedrivs av en övningsföretagare som är godkänd för
Paragrafen innehåller bestämmelser om avdrag för utgifter i hobbyverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 7.15.
I ett nytt tredje stycke har lagts till att det som står i första och andra styckena ska gälla även i fråga om verksamhet i övningsföretag för den som är godkänd för
171
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
Övningsföretag och övningsföretagare definieras i 3 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
All verksamhet som den som är godkänd för
Bestämmelsen tar endast sikte på verksamheten i övningsföretaget. Om övningsföretagaren bedriver annan verksamhet vid sidan av övningsföretaget ska den beskattas enligt vanliga regler.
10.3Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
1 kap.
5 §
I denna lag avses med
godkännande för
godkännande för
näringsverksamhet: näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),
inkomst av tjänst: inkomst i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskattelagen.
Vad som sägs i denna lag om handelsbolag och om delägare i dem gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) och delägare i dem.
Paragrafen innehåller definitioner av vissa termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.13.
I bestämmelsen läggs till en definition av vad som i denna lag avses med godkännande för
172
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
2 kap.
Mottagaren av ersättningen är godkänd för
5 a §
Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättning för arbete som mottagaren utför inom ramen för ett övningsföretag om
1.mottagaren av ersättningen är godkänd för
2.godkännandet åberopas skriftligen.
En uppgift om godkännande för
Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
Paragrafen, som är ny, reglerar rättsverkningarna på avgiftsområdet av ett godkännande för
Av första stycket framgår att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning för arbete som mottagaren av ersättningen utför inom ramen för ett övningsföretag om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
Av andra stycket framgår att en uppgift om godkännande för ÖA- skatt får godtas om den lämnas i en handling som upprättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga
173
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
identifikationsuppgifter för utbetalaren och mottagaren. En uppgift som får godtas enligt andra stycket uppfyller kravet på skriftligt åberopande.
Av tredje stycket framgår att i de fall då utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
3kap.
4a §
Inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs av en övningsföretagare som är godkänd för
Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 7.14.1. Av 2 kap. 5 a § framgår att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning för arbete i ett övningsföretag om den som tar emot ersättningen är godkänd för
10.4Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
1 kap. Lagens innehåll
1 §
I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.
Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.
AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT
8 kap. – Preliminärskattesystemets grunder
9 kap. – Godkännande för
9 a kap. – Godkännande för
174
Ds 2026:21Författningskommentar
10 kap. – Skatteavdrag för preliminär skatt
11 kap. – Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt
12 kap. – Skattetabeller
I paragrafen anges lagens innehåll. Ändringen är en följd av att ett nytt kapitel, 9 a kap., införs. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.
3 kap. Definitioner och förklaringar
Var finns definitioner och förklaringar?
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:
arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§
beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär
beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § betaltjänstleverantör i 33 c kap. 3 §
byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 §
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a §
europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § fordonsserviceverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 §
handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § koncernenhet i 11 a §
konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur
175
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
kropps- och skönhetsvårdsverksamhet i 39 kap. 2 § livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet i 39 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 §
partihandel i 39 kap. 2 § punktskatt i 15 §
regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap.
torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 §
överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 § övningsföretag i 19 §
övningsföretagare i 19 §.
I paragrafen finns en inledning till kapitlet samt en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. I andra stycket har begreppen övningsföretag och övningsföretagare lagts till. Båda begreppen definieras i 19 §.
Övningsföretag och övningsföretagare
19 §
Med övningsföretag avses en verksamhet som
1.inte är en juridisk person
2.har som ändamål att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag, antingen
– inom ramen för en gymnasieutbildning, eller
– andra former om det sker på initiativ av stat eller kommun,
3.bedrivs under en begränsad period som inte överstiger ett år, och
4.bedrivs av en eller flera sådana övningsföretagare som avses i andra stycket.
Med övningsföretagare avses en fysisk person som är registrerad som deltagare i ett övningsföretag. Om övningsföretaget inte bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning måste personen vara i åldern
I paragrafen, som är ny, definieras begreppen övningsföretag och övningsföretagare. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.
I första stycket definieras begreppet övningsföretag genom angivandet av ett antal punkter som innehåller förutsättningarna. Förutsättningarna är kumulativa, dvs. samtliga förutsättningar måste
176
Ds 2026:21Författningskommentar
vara uppfyllda för att verksamheten ska definieras som ett övningsföretag.
I första punkten anges att det inte får vara en juridisk person. Om verksamheten ska bedrivas av flera är det fråga om ett enkelt bolag. Ett övningsföretag är heller inget skattesubjekt. Eventuell vinst beskattas hos deltagarna i inkomstslaget tjänst.
I andra punkten anges att ändamålet med ett övningsföretag ska vara att deltagarna ska få utbildning eller övning i att driva företag. Det betyder att det är tillåtet att eftersträva att verksamheten ska gå med vinst, men vinstsyftet ska vara sekundärt till huvudändamålet.
Vidare gäller att verksamheten ska bedrivas antingen inom ramen för en gymnasieutbildning eller i andra former på uppdrag av stat eller kommun. Utbildningen ska alltså i någon form ha upphandlats av det allmänna. Det kan exempelvis röra sig om sommarlovsföretag där utbildningen tillhandahålls av en aktör som upphandlats av kommunen.
I tredje punkten framgår att ett övningsföretag ska vara tidsbegränsat och får bedrivas i högst ett år.
I fjärde punkten framgår att verksamheten ska bedrivas av en eller flera övningsföretagare. Vad som är en övningsföretagare definieras i andra stycket.
I andra stycket anges att med övningsföretagare avses en fysisk person som är registrerad som deltagare i ett övningsföretag. Den registrering som avses är ett sådant registreringsbevis för ett visst övningsföretag som den som tillhandahåller utbildningen regelmässigt utfärdar vid verksamhetens start, där det anges bl.a. vilka individer som ska delta i verksamheten. När det gäller sådana verksamheter som inte bedrivs inom ramen för en gymnasieutbildning krävs dessutom att den aktuella individen är mellan 16 och 20 år, dvs. i samma ålder som gymnasieelever.
8 kap. Preliminärskattesystemets grunder
2 §
Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering
Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap.
177
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
I paragrafen anges på vilka olika sätt preliminär skatt ska betalas. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I första stycket har
6 §
Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. I linje med kapitlets systematik föreskrivs att
9 a kap. Godkännande för
Godkännande för
1 §
Skatteverket ska efter ansökan godkänna en övningsföretagare för
Ett beslut om godkännande gäller ett år från beslutet eller den kortare tid som sökanden har begärt.
I paragrafen anges förutsättningarna för godkännande för
I första stycket framgår att Skatteverket ska godkänna en ansökan om
178
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
rättsverkningar i fråga om ersättning för arbete som utförs som ett led i övningsföretagets verksamhet.
Tidpunkten för när ett godkännande för
I andra stycket anges att ett beslut om godkännande gäller ett år från beslutet eller den kortare tid som sökanden har begärt. Om sökanden har begärt en kortare giltighetstid än ett år ska Skatteverket alltså besluta om den kortare giltighetstid som begärts.
Att ett godkännande är tidsbegränsat utgör inte något hinder för att återkalla ett godkännande med stöd av 3 § innan giltighetstiden har löpt ut om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda.
Vad ska en ansökan om godkännande för
2 §
En ansökan om godkännande för
1.de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om förutsättningarna för ett godkännande för
2.uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten under det eller de beskattningsår som verksamheten i övningsföretaget ska bedrivas.
Paragrafen reglerar vad en ansökan om godkännande för
Ansökan ska enligt första punkten innehålla de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om förutsättningarna för ett godkännande för
Enligt andra punkten ska ansökan innehålla de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten, vilket innebär att den ska innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter. Verksamhet i ett övningsföretag är begränsad i tiden men kan vara förlagd så att verksamheten pågår under två beskattningsår, t.ex. att det startar på höstterminen och upphör vid vårterminens slut. Uppgifterna i ansökan ska, om verksamheten planeras pågå över ett årsskifte, avse båda de aktuella beskattningsåren.
179
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
Av 3 kap. 1 a § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) följer att ansökan ska lämnas i ett av Skatteverket fastställt formulär.
Hinder för godkännande
3 §
En ansökan om
1.har näringsförbud,
2.är försatt i konkurs,
3.inte har redovisat skatter eller avgifter enligt denna lag i en utsträckning som inte är obetydlig,
4.inte har följt ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration,
5.inte har betalat skatter eller avgifter som lämnas för indrivning enligt denna lag eller inte har betalat motsvarande utländska skatter eller avgifter,
6.inte har följt ett beslut om återbetalning enligt 14 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete eller enligt 13 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
7.har fått ett godkännande för
8.inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 2 § eller på annat sätt har missbrukat ett godkännande för
Om sökanden är eller de senaste två åren har varit företagsledare i eller haft ett bestämmande inflytande över ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen enligt första stycket även avse det företaget. Hinder finns endast vid sådana missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande. Den som genom innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget ska anses ha ett bestämmande inflytande över företaget.
Om det finns särskilda skäl, får en ansökan om
I paragrafen anges när hinder för godkännande för
I första stycket anges grunderna, vilka i tillämpliga delar överensstämmer med vad som gäller för godkännande för
180
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
som rör hinder för godkännande för
I andra stycket framgår att om den sökande, som alltid är en fysisk person, är eller under de senaste två åren antingen har varit företagsledare i eller haft det bestämmande inflytandet över ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, ska prövningen även avse det företaget (jfr 9 kap. 5 § andra stycket och 9 kap. 7 §). Hinder finns endast vid missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren eller den med ett bestämmande inflytande över företaget (jfr 9 kap. 5 § tredje stycket). Med bestämmande inflytande avses innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap som ger kontroll över mer än 50 procent av det totala antalet röster i fåmansföretaget (jfr 9 kap. 6 §).
I tredje stycket framgår att beslut om godkännande för
Grunder för att återkalla godkännande för
4 §
Skatteverket ska återkalla ett godkännande för
1.något av de hinder som anges i 3 § visat sig föreligga,
2.övningsföretagaren inte har följt ett föreläggande om att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 6 §,
3.övningsföretagaren inte längre deltar i den aktuella utbildningen, eller
4.övningsföretagaren begär det.
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från att återkalla godkännandet.
I paragrafen regleras förutsättningarna för återkallelse av ett godkännande för
Av första stycket punkten 1 framgår för det första att Skatteverket ska återkalla ett godkännande för
181
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
för godkännande som anges i 3 § visat sig föreligga. Enligt punkten 2 ska ett godkännande återkallas om övningsföretagaren inte har följt ett föreläggande om att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 6 §, vilket motsvarar vad som föreskrivs i 9 kap. 4 § punkt 6 b.
Enligt punkten 3 ska ett godkännande återkallas om det kommer fram att den som det gäller inte längre deltar i den utbildning där övningsföretagandet ingår. Med utbildning avses inte bara en kurs inom gymnasieskolan, utan också verksamhet i andra former som bedrivs på initiativ av stat eller kommun. I det sistnämnda fallet kan det t.ex. röra sig om utbildning som kommunerna har upphandlat där deltagarna får pröva på att driva företag under sommarlovet, som ett alternativ till sommarjobb.
Slutligen framgår av punkten 4 att återkallelse ske om den som godkännandet gäller begär det.
Liksom för
Av andra stycket framgår att Skatteverket kan avstå från att återkalla ett godkännande om det finns särskilda skäl. Tillämpningen av detta bör kunna vara relativt generös med tanke på att dem som de gäller är unga, oerfarna och då syftet är att delta i en utbildning. Om den skattskyldige har begärt att godkännandet ska återkallas kan dock Skatteverket inte avstå.
Ett godkännande för
Ett beslut om återkallelse av ett godkännande för
182
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
Skyldighet att anmäla ändrade inkomstförhållanden
5 §
Den som är godkänd för
Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 7.9. I paragrafen föreskrivs en anmälningsskyldighet till Skatteverket för den som är godkänd för
Uppgiftsskyldighet och föreläggande
6 §
Om Skatteverket begär det, ska den som är godkänd för
Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket att fullgöra dem.
Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 7.10. Innehållet i bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 9 kap. 8 § i fråga om uppgiftsskyldighet och föreläggande för den som är godkänd för F- skatt. Uppgiftsskyldigheten omfattar endast inlämnande av sådana handlingar eller upplysningar som har betydelse för bedömningen av om kraven för att vara godkänd för
183
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
10kap.
11§
Skatteavdrag ska inte göras om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för
Om mottagaren är godkänd för
Paragrafen föreskriver när skatteavdrag inte ska göras vid utbetalning av ersättning för arbete till vissa mottagare. Övervägandena finns i avsnitt 7.11.
I första stycket har gjorts ett tillägg, så att skatteavdrag inte ska göras när mottagaren av ersättningen är godkänd för
Av andra stycket följer att mottagaren av ersättningen måste åberopa godkännandet för
12 §
Den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om godkännande för
Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för
Av paragrafen framgår efter ändringen att en utbetalare under vissa förutsättningar kan lita på en uppgift om godkännande för
I första stycket har godkännande för
184
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
godtas exempelvis om uppgiften tagits in i en faktura eller lämnats i en anbudshandling eller i ett av båda parterna undertecknat avtal (prop. 1991/92:112 s. 173). Skulle uppgiften senare visa sig vara felaktig riskerar utbetalaren inte att bli ansvarig för betalning av den preliminära skatten och arbetsgivaravgifterna. Även i andra stycket har lagts till ordet
I 3 kap. 2 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) anges vilka identifikationsuppgifter som krävs.
15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst
Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift
8 §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om
1.sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att
a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i näringsverksamhet, och
b) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 1 000 kronor,
2.sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att
a) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och
b) skatteavdrag inte har gjorts.
3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats eller skulle ha redovisats per betalningsmottagare av utgivaren eller den som avses i
ien arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration,
4.sådan ersättning för utgifter vid tjänsteresor som avser logi eller resa med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil, om det av 10 kap. 3 § andra stycket 8 eller 9 följer att skatteavdrag inte ska göras från ersättningen, eller
5.sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut till den som är godkänd för
a) godkännandet har åberopats skriftligen, och
b) ersättningen avser arbete inom ramen för övningsföretaget.
Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst. Övervägandena finns i avsnitt 7.20.
185
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
I en ny punkt 5 anges att undantaget ska gälla även sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut till den som är godkänd för
55 kap. Beslut om preliminär skatt
Beslut om debitering av preliminär skatt
2 §
Skatteverket ska senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av
Om skyldigheten att betala
I paragrafen regleras när beslut om debitering av preliminär skatt ska fattas och hur den ska debiteras. Övervägandena finns i avsnitt 7.7. Ändringarna, som berör alla de tre styckena i paragrafen, innebär att
I tredje stycket har lagts till att
186
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
Beräkning av
4 a §
I paragrafen, som är ny, regleras hur
5 §
Vid beräkningen av
Vid beräkningen av
56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt
Beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas
9 §
Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning).
Från den slutliga skatten ska avdrag göras för
187
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
1.debiterad
2.avdragen
3.
4.skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,
5.skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,
6.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, och
7.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen.
Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:
1.skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,
2.skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,
3.preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
4.preliminär skattereduktion enligt 16 § lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik,
5.skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt, och
6.förseningsavgift som har beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt tid.
I paragrafen finns regler om den beräkning som ska göras när den slutliga skatten har bestämts (slutskatteberäkning). Övervägandena finns i avsnitt 7.16. I andra stycket har lagts till
59 kap. Ansvar för skatter och avgifter
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp
–ansvar när anmälan enligt 10 kap. 14 § inte har gjorts
188
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
–betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
–ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
–företrädaransvar
–ansvar för redare (22 §),
–ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp (23 §),
–ansvar för kompletterande tilläggsskatt som fördelats till svenska koncernenheter (23 a §),
–ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §),
–ansvar för kontoavgift och kryptoavgift
–indrivning och preskription (26 och 27 §§).
Paragrafen anger kapitlets innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 7.12. Andra strecksatsen har omformulerats så att inte bara anmälan om
Ansvar när anmälan om
Förutsättningar för ansvar
7 §
Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har betalat ut ersättning för arbete och inte har fullgjort skyldigheten att göra en anmälan enligt 10 kap. 14 §, är skyldig att betala det belopp som kan behövas för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.
Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som har tagit emot ersättningen har preskriberats.
I paragrafen föreskrivs ansvar för betalningsmottagarens skatt som ett slags sanktion mot den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 10 kap. 14 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.12. Ändringen består i att orden ”om
189
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
61 kap. Skattekonton
6 §
Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig skatt ska betalas, om
1.det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska betalas, och
2.kontohavaren inte
a)har
skyldig att lämna annan skattedeklaration än förenklad arbetsgivardeklaration under det innevarande beskattningsåret, eller
b)har en skatt eller avgift att betala med förfallodag före förfallodagen för den slutliga skatten.
Paragrafen innehåller ett undantag från registreringstidpunkten i 61 kap. 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.17. I andra punkten har lagts till
62 kap. Betalning av skatter och avgifter
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),
–när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),
–när
–när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 och 9 §§),
–betalning från kommuner och regioner (10 §),
–avräkning
–vilken skatt eller avgift som är betald (15 och 16 §§),
–ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (17 och 18 §§), samt
–inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (19 §).
I paragrafen anges kapitlets innehåll. Övervägandena finns i avsnitt
7.8.I tredje strecksatsen har lagts till ordet
190
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
När ska
7 a §
Om debiteringen av
Om den som ska betala skatten begär det ska Skatteverket besluta att den första betalningen ska senareläggas med tre månader, om inte särskilda skäl talar emot det.
Skatteverket får besluta att
Paragrafen är ny och reglerar betalningstidpunkten för
Enligt första stycket ska skatten betalas med lika stora belopp varje månad. Betalning ska göras senast på de förfallodagar som gäller för
En omprövning av den debiterade preliminära skatten efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats är inte meningsfull men omprövning kan bli aktuellt innan dess. Det första beslutet om
191
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
debitering av preliminär skatt är ett grundbeslut och samtliga beslut om debitering som fattas därefter är att anse som omprövningsbeslut (prop. 2010/11:165 s. 1091). I andra stycket föreskrivs att om debiteringen av
I tredje stycket föreskrivs att Skatteverket på begäran ska besluta att den första betalningen ska senareläggas med tre månader, om inte särskilda skäl talar emot det (uppskov). Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för nystartade verksamheter enligt 7 §. Eftersom 7 § gäller vid bedrivande av näringsverksamhet är den inte tillämplig vid
I fjärde stycket föreskrivs att Skatteverket får besluta att
Till skillnad från regeln i tredje stycket är bestämmelsen i fjärde stycket fakultativ. Om den som ska betala skatten har begärt både att den första betalningen ska senareläggas med tre månader och att skatt bara ska betalas under vissa kalendermånader som ligger ännu
192
| Ds 2026:21 | Författningskommentar |
längre fram i tiden, får Skatteverket avgöra om det finns skäl att tillämpa båda undantagsreglerna och i vilken omfattning.
8 §
Slutlig skatt beräknad enligt 56 kap. 9 § och skatt beräknad enligt 56 a kap. 5 eller 6 § ska betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då beslut om slutlig skatt eller beslut om tilläggsskatt fattades.
Följande skatter och avgifter ska vara betalda senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag beslut fattades:
1.annan skatt än
2.förseningsavgift och skattetillägg som har bestämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol samt återkallelseavgift, kontoavgift, dokumentationsavgift, rapporteringsavgift, plattformsavgift, rapportavgift, kryptoavgift eller kontrollavgift,
3.särskild inkomstskatt som har beslutats enligt 54 kap. 2 §, samt
4.skatt och avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap.
Slutlig skatt, tilläggsskatt enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln för tilläggsskatt och nationell tilläggsskatt enligt andra stycket 1 samt förseningsavgift och skattetillägg enligt andra stycket 2 behöver dock inte betalas före den förfallodag som anges i första stycket.
Mervärdesskatt enligt andra stycket 1 samt skattetillägg enligt andra stycket 2 som har beslutats med anledning av beslut om mervärdesskatt behöver inte betalas före den förfallodag som anges i 3 §.
I paragrafen regleras förfallodagarna för betalning av bl.a. slutlig skatt samt skatt och avgifter som har bestämts genom ett omprövningsbeslut. Övervägandena finns i avsnitt 7.8. I andra stycket andra punkten har lagts till
64 kap.
4 §
En återbetalning enligt 2 eller 3 § ska inte göras av belopp som
193
| Författningskommentar | Ds 2026:21 |
1.understiger 100 kronor om det inte finns särskilda skäl för återbetalning,
2.behövs för avräkning enligt 62 kap.
3.kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än
a) har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller
b) inte har beslutats men kan antas komma att beslutas,
4.kan antas komma att föras över till en annan stat, eller
5.enligt kontohavarens begäran ska användas för betalning av framtida skatteskulder eller avgiftsskulder.
I paragrafen listas de förhållanden som förhindrar en återbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 7.18. I tredje punkten gjorts ett tillägg så att
194
Bilaga 1
Utredningens uppdrag
Sammanfattning
En utredare ges i uppdrag att biträda Finansdepartementet med att analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalningen av skatt för
Bakgrund
Att inspirera och skapa förutsättningar för unga att utveckla sitt entreprenörskap genom företagande bidrar till en positiv samhällsutveckling. Entreprenörskap stärker ungas självförtroende, kreativitet och framtidstro. Samtidigt stärker utbildning i entreprenörskap och företagande samhällets kompetensförsörjning och bidrar till konkurrenskraft och tillväxt. En metod för utbildning i entreprenörskap är att under en begränsad tid driva ett övningsföretag. Ung Företagsamhet utbildar t.ex. unga i entreprenörskap genom s.k.
Vid beskattning av en verksamhet som bedrivs i
195
| Bilaga 1 | Ds 2026:21 |
Nuvarande regler
I regel brukar
Sverige har ett preliminärskattesystem. Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering
Arbetsgivaravgifter ska betalas av den som utger avgiftspliktig ersättning för arbete om ersättningen som betalas till en person under året överstiger 1 000 kronor. Arbetsgivaravgifter ska dock inte betalas om mottagaren är godkänd för
196
| Ds 2026:21 | Bilaga 1 |
inte heller betalas av en fysisk person eller ett dödsbo, om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersättningen till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kronor, förutsatt att ersättningen inte utgör en utgift i utgivarens näringsverksamhet.
Egenavgifter ska betalas bl.a. om den avgiftsskyldige har ett överskott av näringsverksamhet eller vissa särskilt angivna inkomster i inkomstslaget tjänst (t.ex. ersättning som utges av privatpersoner och som
Kontrolluppgift ska som huvudregel lämnas om utgiven ersättning som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Fysiska personer och dödsbon behöver inte lämna kontrolluppgift om ersättning som de betalat ut, under
Beskattningen av bolagsmännen i ett
Den som deltar i aktiviteter som syftar till att lära ut företagande och entreprenörskap och som genomförs under en i förväg bestämd och begränsad tid anses inte bedriva ekonomisk verksamhet. De som driver ett
197
| Bilaga 1 | Ds 2026:21 |
inte behöver hantera mervärdesskatten. Eleverna måste dock själva deklarera en eventuell vinst från
Reglerna utgör en barriär för
Skyldigheterna för kunden att göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift försvårar möjligheterna att bedriva
I Norge betalar ett s.k. ungdomsföretag varken inkomstskatt eller mervärdesskatt, förutsatt att en angiven beloppsgräns inte överskrids under företagets livstid. En viktig del i att bedriva företag är att sköta skatter och avgifter. Att befria
198
| Ds 2026:21 | Bilaga 1 |
bolagsmän från beskattning bedöms därför inte lämpligt. Om UF- företagets bolagsmän själv sköter administrationen av preliminärskatten och socialavgifter skulle dock den administrativa bördan för potentiella kunder minska och efterfrågan på
Uppdraget
Tillämpningen av de generella skattereglerna har visat sig innebära att möjligheterna att driva
Det behöver också övervägas hur ett företag ska avgränsas och identifieras för att ett förenklat förfarande ska få användas. I Norge är t.ex. alla ungdomsföretag registrerade i Ungt Entreprenørskaps databas och i det s.k. Brønnøysundsregistren och varje ungdomsföretag får ett unikt organisationsnummer.
Vid betalning av preliminärskatt genom särskild debitering har den skattskyldige ett särskilt ansvar för inbetalning av skatter och avgifter. Ett sådant ansvar kan missbrukas, t.ex. av kriminella
199
| Bilaga 1 | Ds 2026:21 |
aktörer. Detta har bl.a. lett till skärpningar av reglerna om godkännande för
Utredaren ska mot denna bakgrund
•analysera hur ett förenklat förfarande vid inbetalning av skatt och avgifter för den som driver ett
•analysera inom vilket inkomstslag beskattningen av vinster från
•göra en kartläggning av motsvarande regelverk i andra jämförbara länder,
•analysera hur företag, vars bolagsmän ska omfattas av det förenklade förfarandet vid inbetalningen av skatt och avgifter, ska avgränsas och identifieras,
•analysera hur Skatteverkets kontroll av de företag samt de bolagsmän som godkänns för ett förenklat förfarande för inbetalning av skatt och avgifter kan genomföras på ett effektivt och tillförlitligt sätt,
•vid utformningen av förslaget beakta företagens administrativa börda,
•särskilt beakta risken för missbruk och säkerställa att förfarandet inte kan utnyttjas av oseriösa och kriminella aktörer, samt
•lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Konsekvensutredningen ska uppfylla kraven enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
200
| Ds 2026:21 | Bilaga 1 |
Uppdragets genomförande
Vid genomförandet av uppdraget ska samråd ske med Skatteverket, organisationen Ung Företagsamhet och andra relevanta aktörer.
Redovisning av uppdraget
Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2026.
201