sou 2026 7 d2

Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken

Del II: Utvärdering av alkoholpolitikens styrmedel

Betänkande av Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken

Stockholm 2026

SOU 2026:7

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Åtta45

Tryck och remisshantering: Åtta45, Stockholm 2026

ISBN 978-91-525-1463-4 (tryck)

ISBN 978-91-525-1464-1 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Jakob Forssmed

Den 8 februari 2024 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser (dir. 2024:21). Samma dag förordnades Agneta Karlsson, general- direktör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, till särskild utredare.

Utredningens syfte har varit att lämna förslag på förutsättningar för ett hälsoekonomiskt ramverk som stärker uppföljning och ut- värdering av folkhälsopolitiken. Uppdraget har även omfattat att utvärdera alkoholpolitikens styrmedel med fokus på alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet. Under arbetets gång ändrades utred- ningens namn till Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälso- politiken.

Den 16 maj 2024 utsågs följande personer till experter i utred- ningen: departementssekreterarna Paula Ericson, Jenni Lundh, Hanna Hultin och Jenny Jans, avdelningscheferna Anna Bessö och Josefin P Jonsson, medicinskt sakkunnig Per Lytsy, utredarna Nils Janlöv, Fredrik Holstein och Mimmi Åström, handläggare Filippa Myrbäck, chefsekonom Douglas Lundin, professor Kristian Bolin samt filo- sofie doktor Björn Trolldal.

Som sekreterare i utredningen tillsattes filosofie doktor Hanna Mühlrad den 1 maj 2024 och utredare Anne-Marie Lindström den 20 maj 2024. Maria Renström, tidigare alkoholpolitisk expert vid WHO, anställdes 9 september 2024 som sekreterare på deltid, och den 1 februari 2025 tillsattes medicine doktor Ellen Wolff som sekre- terare på deltid. Den 11 augusti 2025 entledigades medicine doktor Mimmi Åström som expert och utsågs till sekreterare. Samma dag

utsågs Maria Silfverschiöld till expert. Anne-Marie Lindström entle- digades som sekreterare den 22 augusti 2025.

Den särskilda utredaren överlämnar härmed sitt betänkande För- stärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken (SOU 2026:7). Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i januari 2026

Agneta Karlsson

Maria Renström

Hanna Mühlrad

Mimmi Åström

Ellen Wolff

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		13
1	Inledning..................................................................	23

1.1Utredningens uppdrag att utvärdera alkoholpolitikens

olika styrmedel ........................................................................	23
1.2 Utredningens arbete och metoder .........................................	25

1.2.1Forskning, deskriptiv analys, systematisk litteraturgenomgång, scenarioanalys och

	samhällsekonomiska beräkningar ...........................	25
1.2.2	Dialoger, workshops, konferenser
	och andra utredningar .............................................	26
1.3 Utredningens perspektiv och utgångspunkter......................		27

1.3.1Alkoholpolitiken från ett samhällsekonomiskt

		perspektiv .................................................................	28
1.4	Definitioner och begrepp .......................................................		29
1.5	Utredningens frågeställningar och analyser ..........................		31
	1.5.1	Hur har den svenska alkoholkonsumtionen
		och dess skadeverkningar utvecklats över tid? ......	32
	1.5.2	Hur skiljer sig den svenska alkohol-
		konsumtionen och dess skadeverkningar
		jämfört med andra EU-länder?...............................	33

1.5.3Vad säger den samlade forskningen om effekter av och sambanden mellan alkoholpolitiska styrmedel och alkoholkonsumtion och dess

skadeverkningar? .....................................................

Innehåll

SOU 2026:7

1.5.4Hur påverkas alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar vid förändringar i

		alkoholpolitiken?.....................................................	33
	1.5.5	Kompletterande alkoholpolitiska åtgärder ............	34
1.6	Disposition..............................................................................		34
2	Kort översikt om alkoholens effekter
	och skadeverkningar...................................................		37
2.1	Alkoholens påverkan på hälsan..............................................		38
	2.1.1	Alkohol och risk för sjukdomar.............................	39
2.2	Alkohol och tidiga livets villkor ............................................		41
2.3	Alkohol och våldsbrott ..........................................................		42
2.4	Alkoholens samhällskostnader ..............................................		44
3	Alkoholpolitikens utveckling i Sverige ...........................		47
3.1	Alkoholpolitiken växer fram..................................................		47
	3.1.1	Tiden före 1855 .......................................................	48

3.1.2En mer restriktiv period – från 1855

	till andra världskriget...............................................	49
3.1.3	Tiden efter andra världskriget 1945–1960 .............	50
3.1.4	En period av förändringar – 1960–1970.................	50

3.1.5En mer restriktiv period – 1977–1990-talets

början .......................................................................

3.1.6Alkoholpolitiken efter EU-medlemskapet

	1995 till i dag............................................................	52
3.1.7	Kompletterande alkoholpolitiska åtgärder ............	55

3.1.8Ändringar i alkohollag och

	domstolsprövningar ................................................	56
3.1.9	Ökad privat införsel och smuggling ......................	57
3.1.10	Fler åtgärder för att skydda unga
	och minska deras alkoholkonsumtion....................	58

SOU 2026:7Innehåll

4	Internationella och nationella åtaganden samt
	den svenska lagstiftningen..........................................		61
4.1	Internationella åtaganden .......................................................		61
	4.1.1	FN ............................................................................	61
	4.1.2	WHO .......................................................................	62
	4.1.3	EU ............................................................................	64
4.2	Nationella åtaganden och måldokument...............................		64

4.2.1Dagens politik – en bred och samlad

alkoholpolitik...........................................................

4.2.2Det nationella alkoholpolitiska målet

och delmål ................................................................

4.2.3ANDTS-strategin – det vägledande

	dokumentet för samhällets arbete ..........................	66
4.3 Det rättsliga ramverket ...........................................................		69
4.3.1	Alkohollag (2010:1622) ..........................................	69
4.3.2	Marknadsföringslag (2008:486)..............................	70

4.3.3Lag (1951:649) om straff vid vissa trafikbrott

	och den svenska sjölagen.........................................	71
4.3.4	Lag (2022:156) om alkoholskatt.............................	71

4.3.5Socialtjänstlag (2025:400), lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och hälso-

		och sjukvårdslag (2017:30)......................................	71
5	Beskrivning av de två styrmedlen –
	detaljhandelsmonopol och alkoholskatt ........................		73
5.1	Det svenska detaljhandelsmonopolet ....................................		73
	5.1.1	Hur fungerar Systembolaget i dag? ........................	74
	5.1.2	Befolkningens förtroende för Systembolaget........	76

5.1.3Ökat fokus på folkhälsa inom ramen

	för Systembolagets verksamhet ..............................	78
5.2 Skatt och prispolitik................................................................		78
5.2.1	Punktskatter på alkohol ..........................................	79
5.2.2	Direktiv (92/83/EEG) ............................................	82
5.2.3	Systembolagets prismodell......................................	82
5.2.4	Alkoholens priskänslighet ......................................	83
5.2.5	Vad säger svenska folket om alkoholskatter? ........	83

Innehåll

SOU 2026:7

6	Utvecklingen av alkoholkonsumtionen
	och alkoholrelaterade skadeverkningar .........................	85

6.1Totala alkoholkonsumtionen har minskat

de senaste 20 åren ...................................................................

6.2Hur rör sig utvecklingen mot de alkoholpolitiska målen

i ANDTS-strategin? ...............................................................		92
6.2.1	Har tillgången till alkohol minskat? ......................	93

6.2.2Skyddas barn och unga mot skadliga

effekter orsakade av alkohol? .................................

6.2.3Har antalet barn och unga som debuterar

tidigt med alkohol minskat? .................................

102

6.2.4Har antalet personer som utvecklar skadligt

		bruk och beroende av alkohol minskat? ..............	103
	6.2.5	Har personer med skadligt bruk eller
		beroende av alkohol tillgång till vård och stöd
		av god kvalitet?......................................................	106
	6.2.6	Har antalet personer som dör och skadas
		på grund av sitt eget eller andras bruk
		av alkohol minskat?...............................................	110
7	Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade
	skadeverkningar inom EU samt Norge och Island ........		113

7.1Alkoholkonsumtionen i EU:s medlemsländer samt

i Norge och Island ................................................................

114

7.2Alkoholrelaterade skadeverkningar i EU:s

medlemsländer samt i Norge och Island.............................		116
7.3 Alkoholpolitiska förändringar i Finland .............................		118
7.3.1	Alkoholkonsumtionen i Finland..........................	119
7.3.2	Alkoholpolitiska förändringar i Finland..............	119

7.3.3Ökad tillgänglighet i kombination med

höga skatter ...........................................................

119

7.3.4Finska jämförelser av kontroll

av id-handlingar och ålder .....................................

121

7.3.5Förändrade regler för alkoholreklamen

i Finland .................................................................

122

SOU 2026:7

Innehåll

7.4Kort beskrivning av ytterligare lärdomar

från närliggande länder .........................................................

123

8Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel, alkoholkonsumtion

och folkhälsa...........................................................

125

8.1Samband mellan detaljhandelsmonopol

för alkoholhaltiga drycker, alkoholkonsumtion

och skadeverkningar .............................................................

126

8.1.1Tillvägagångssätt för att identifiera relevanta

	studier.....................................................................	126
8.1.2	Resultat ..................................................................	127
8.1.3	Särskilt om administrativa
	tillgänglighetsbegränsande styrmedel –
	öppettider, butikstäthet och ålderskontroller .......	131

8.2Sambandet mellan alkoholskatt och alkoholkonsumtion

samt dess skadeverkningar ...................................................

134

8.2.1Tillvägagångssätt för att identifiera relevanta

		studier.....................................................................	134
	8.2.2	Resultat ..................................................................	135
9	Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel
	– resultat från scenarioanalys....................................		139
9.1	Val av scenarier......................................................................		140

9.2Förändringar i alkoholpolitiska styrmedel

och förväntade effekter.........................................................		141
9.2.1	Resultat ..................................................................	142
9.2.2	Heterogena effekter ..............................................	145

9.3Uppskattning av samhällsekonomiska konsekvenser

baserat på resultaten från Rambolls scenarier .....................		146
9.3.1	Metod .....................................................................	147
9.3.2	Data ........................................................................	147
9.3.3	Beräkningsmetoder................................................	148
9.3.4	Resultat ..................................................................	149
9.3.5	Diskussion och slutsatser......................................	151

Innehåll

SOU 2026:7

10	Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig?
	– Slutsatser och bedömningar ....................................		153
10.1	Om att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel..........		155
	10.1.1 Utgångspunkten är en bred och sammanhållen
		alkoholpolitik som en del av
		folkhälsopolitiken .................................................	155
	10.1.2 Vilka analyser ligger till grund för
		utredningens bedömningar och hur bör
		de tolkas? ...............................................................	156
10.2	Effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett
	samhällsekonomiskt och folkhälsopolitiskt perspektiv .....		157
	10.2.1	Detaljhandelsmonopol..........................................	157
	10.2.2	Alkoholskatten......................................................	159

10.3Uppfyller den samlade alkoholpolitiken sitt syfte att minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar? ..................................................................	160
10.3.1 Har tillgången till alkohol minskat? ....................	160

10.3.2Skyddas barn och unga mot skadliga

effekter orsakade av alkohol? ...............................

162

10.3.3Har antalet barn och unga som debuterar

tidigt med alkohol minskat? .................................

163

10.3.4Har antalet personer som utvecklar skadligt

bruk och beroende av alkohol minskat? ..............

163

10.3.5Har personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol tillgång till vård och stöd

av god kvalitet?......................................................

164

10.3.6Har antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk

av alkohol minskat?...............................................	165
10.4 Utvecklingspotential och pågående
arbete inom alkoholområdet ................................................	166
10.4.1 Begrepp och definitioner ......................................	166

10.4.2Tillgängliga data för att stödja arbetet

med uppföljning och analys av utvecklingen

inom ANDTS........................................................	167
10.4.3 Betydelsen av hälsoinformation och varningar ...	168

SOU 2026:7		Innehåll
Referenslista ...................................................................		171
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2024:21 ...........................................	197
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2025:38 ...........................................	207
Bilaga 3 Effekter av detaljhandelsmonopol på
	alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skador,
	samhällskostnader, butikstäthet och öppettider,
	samt ålderskontroller....................................................	209
Bilaga 4 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader ..............		235
Bilaga 5 Underlagsrapport: Scenarioanalys av förändringar
	i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik........................	249
Bilaga 6 Metodbilaga: Scenarioanalys av förändringar
	i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik........................	291
Bilaga 7 Alkoholkonsumtion – effekter av förändringar
	i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik........................	329

Sammanfattning

Uppdraget att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel

I Sverige finns en lång tradition av att föra en restriktiv alkoholpoli- tik med syftet att nå det alkoholpolitiska målet om att minska alko- holens medicinska och sociala skador i samhället och därmed främja folkhälsan. Liksom folkhälsopolitiken i stort är alkoholpolitiken bred och sektorsövergripande. Den omfattar lagstiftning och insatser inom många olika områden, bland annat begränsning av den fysiska och ekonomiska tillgängligheten till alkohol, arbete inom hälso- och sjuk- vården och omsorgen, trafikregler, reglering av marknadsföring samt information och förebyggande insatser.

Två centrala delar av alkoholpolitiken handlar om att begränsa till- gängligheten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen, bland annat genom regleringen av detaljhandelsmonopolet och genom att påverka prisnivån via alkoholskatten. Detaljhandelsmonopolet inne- bär att försäljning av alkoholdrycker över 3,5 volymprocent endast får ske via det statliga bolaget Systembolaget AB. Syftet med det statliga detaljhandelsmonopolet är att begränsa den fysiska tillgäng- ligheten genom att kontrollera butiksetableringar, öppettider och åldersgränser samt motverka merförsäljning. Alkoholskatten är en punktskatt som används både för att styra konsumtionen och för att generera statliga intäkter. I Sverige är skatten differentierad efter dryckeskategori och alkoholhalt, där högre styrka beskattas mer. Skattesatserna har ändrats flera gånger sedan 2008, men inflationen har urholkat effekten, vilket lett till sjunkande reala skattenivåer och priser över tid.

För att kunna bedöma om de alkoholpolitiska styrmedlen har fyllt sitt syfte i relation till riksdagens alkoholpolitiska mål är det viktigt att styrmedlen kontinuerligt följs upp och utvärderas. En sådan utvärdering måste ta hänsyn till att styrmedlen löpande be-

Sammanfattning

SOU 2026:7

höver analyseras utifrån ständigt nya forskningsrön om alkoholens påverkan på hälsan men även utifrån förändrade konsumtionsmön- ster i befolkningen.

Alkoholens effekter och skadeverkningar

Under de senaste två decennierna har ny forskning om alkoholens påverkan på hälsan tillkommit. Alkohol är en av de främsta påverk- bara riskfaktorerna för förtida död, sjukdom och skador. På senare tid har även sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer upp- märksammats. Alkohol påverkar hjärnans funktioner och ökar risken för neuropsykiatriska tillstånd, som depression, ångest och kogni- tiva störningar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att alkoholkonsumtionen är den sjunde största bidragande faktorn till den globala sjukdomsbördan.

Forskning visar att det finns betydande socioekonomiska skill- nader i risk för individer att drabbas av alkoholrelaterade skador. Personer med lägre socioekonomisk status drabbas oftare av allvar- liga konsekvenser, som sjukhusinläggningar och alkoholrelaterad dödlighet.

Alkoholkonsumtion under graviditet ökar risken för fosterskador vilket kan leda till tillväxthämning, kognitiva svårigheter och psyko- sociala funktionsnedsättningar.

Barn och unga är särskilt sårbara för alkoholens effekter, och en tidig alkoholdebut ökar risken för framtida alkoholskador och sociala problem. Alkoholproblem hos föräldrar kan leda till bristande om- sorg, otrygga hemmiljöer och höga stressnivåer hos barnet. Barn som växer upp under sådana förhållanden löper ökad risk för somatisk och psykisk ohälsa, olycksfall, skador, våldsutsatthet och i vissa fall död.

Forskning visar att alkoholkonsumtion är starkt kopplad till olika former av kriminalitet, särskilt våldsbrott och sexualbrott, men även trafikbrott och stöld. Alkohol kan fungera som en utlösande eller förstärkande faktor, särskilt hos personer med nedsatt impulskontroll, och är ofta närvarande hos förövare vid våldshändelser, inklusive våld i nära relationer.

Alkoholkonsumtion medför även betydande samhällskostnader, både direkta kostnader för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt

SOU 2026:7

Sammanfattning

indirekta kostnader, som produktionsbortfall vid sjukdom och för- tida död.

Minskad total alkoholkonsumtion

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN:s) mätningar har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med cirka 23 procent 2004–2024. Alkoholkonsumtion de- las ofta in i registrerad och oregistrerad konsumtion. Registrerad konsumtion är alkohol som köps via Systembolaget, restauranger och detaljhandeln medan oregistrerad konsumtion till exempel är reseinförsel och smuggling. En betydande förändring har skett i den oregistrerade konsumtionen, där andelen har minskat från 38,4 pro- cent av totalkonsumtionen 2004 till 12,7 procent 2024.

Den självrapporterade alkoholkonsumtionen och riskkonsumtio- nen har också minskat över tid, särskilt bland män och unga, vilket har resulterat i minskade köns- och åldersskillnader. Samtidigt har konsumtionen ökat bland personer som är 65 år och äldre. Uppgifter från CAN:s skolundersökning visar även att andelen flickor som konsumerat alkohol vid 13 års ålder eller tidigare har ökat sedan 2020 (även om den generella konsumtionen bland flickor minskat mellan 2007 och 2023).

Uppgifter från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och forsknings- projektet Global Burden of Disease visar att den alkoholrelaterade dödligheten och sjukdomsbördan har minskat under de senaste två decennierna.

Utredningens uppdrag, syfte och arbetssätt

Uppdraget i korthet

Den 13 februari 2024 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser (dir. 2024:21). Utredningens syfte var bland annat att utvärdera de svenska alkoholpolitiska styrmedlen i förhållande till det alkohol- politiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Utvärderingen skulle särskilt fokusera på detalj- handelsmonopolet och alkoholskatten, eftersom de är två centrala

Sammanfattning

SOU 2026:7

styrmedel i den nuvarande politiken. Uppdraget omfattade även att ge förslag på förutsättningar för ett hälsoekonomiskt ramverk som ska stärka uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken. Den delen av uppdraget redovisas i betänkandets första del.

Utredningens arbete och förankringsprocess

Utredningen har arbetat med flera metoder för att belysa alkohol- konsumtionens utveckling, skadeverkningar och effekterna av alko- holpolitiska styrmedel. Som en del av uppdraget har olika typer av underlag tagits fram. Bland annat har Statens beredning för medi- cinsk och social utvärdering (SBU) genomfört systematiska littera- tursökningar om sambandet mellan styrmedel, alkoholkonsumtion och skador. En översiktlig jämförelse av alkoholkonsumtionen i EU:s medlemsländer samt Norge och Island har genomförts. Utredningen har även låtit göra en scenarioanalys för att belysa hur förändringar i alkoholpolitiska styrmedel kan påverka konsumtionsnivåerna. Dess- utom har en forskare vid Göteborgs universitet fått i uppdrag att genomföra en ekonomisk analys av samhällsekonomiska kostnader som en ökad alkoholkonsumtion skulle medföra. Forskare inom alkoholområdet från Karolinska Institutet har bidragit med både deskriptiva data över utvecklingen av alkoholskatt och skadeverk- ningar samt faktagranskning.

Utredningen har samverkat med myndigheter, forskare, bransch- organisationer och civilsamhället, bland annat CAN, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och internationella aktörer som WHO och Insti- tutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland. Erfarenhetsutbyte har skett med de nordiska länderna, särskilt Finland och Norge, för att följa effekterna av förändringar i alkoholpolitiken där. Utredningen har även deltagit i möten, seminarier och konferenser samt haft stöd av en expertgrupp och forskare för faktagranskning och tolkning av forskningsrapporter.

SOU 2026:7

Sammanfattning

Utredningens analyser och kartläggningar

Utredningens analyser bygger på flera underlag, bland annat befint- lig forskning om effekter av, och samband mellan, alkoholpolitiska styrmedel, alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverk- ningar. De systematiska litteratursökningar som genomförts inom ramen för utredningen, liksom de litteraturöversikter som ligger till grund för slutsatserna, omfattar främst studier baserade på observa- tionsdata. Underlaget innehåller både studier av policyförändringar i Sverige och andra länders erfarenheter, särskilt av förändringar i detaljhandelsmonopol och alkoholbeskattning.

Utredningens analyser av om alkoholpolitiken uppnått sitt syfte bygger på en scenarioanalys som belyser vilka konsekvenser olika alkoholpolitiska förändringar kan få för alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar. Scenarioanalysen används för att göra en över- siktlig uppskattning av samhällskostnaderna, med fokus på sjukdoms- börda och förtida död. Som vid de flesta beräkningar av samhälls- kostnader kopplade till riskfaktorer för ohälsa, har även den analysen krävt ett antal förenklade antaganden om hur olika faktorer samverkar. Det beror i huvudsak på begränsad tillgång till data. I beräkningen har kostnaderna begränsats till den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och omfattar alltså inte kostnader relaterade till alkoholorsakade olyckor, kriminalitet eller sociala insatser, vilket gör att den upp- skattade samhällskostnaden sannolikt underskattar alkoholens totala samhällsekonomiska påverkan.

Dessutom bidrar analysen av deskriptiva data över utvecklingen av alkoholkonsumtion och skadeverkningar med viktig information om hur utvecklingen förhåller sig till de alkoholpolitiska målen. Den internationella jämförelsen visar att den totala alkoholkonsumtionen, prevalensen av hög- och intensivkonsumtion samt alkoholrelaterad död och sjukdomsbörda är lägre i Sverige än EU-genomsnittet. Den epidemiologiska forskningen om alkoholens effekter på människors hälsa är också en viktig kunskapskälla för utredningens analyser.

Det finns betydande svårigheter med att fastställa orsakssamband mellan den förda alkoholpolitiken och förändringar i alkoholkon- sumtionen eller dess skadeverkningar. Det beror på att jämförbara kontrollgrupper saknas, eftersom svensk alkoholpolitik under lång tid har präglats av relativt små förändringar i de centrala styrmedlen. Dessutom består alkoholpolitiken av flera samverkande styrmedel,

Sammanfattning

SOU 2026:7

vilket ytterligare försvårar möjligheten att isolera kausala effekter av enskilda styrmedel.

Utredningens slutsatser och bedömningar i korta drag

Är detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten effektiva styrmedel?

Utredningen bedömer att både detaljhandelsmonopolet och alko- holskatten är effektiva styrmedel för att begränsa alkoholkonsum- tionen och därmed minska både de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och de relaterade samhällskostnaderna. Bedömningen baseras på vetenskaplig litteratur om effekter av alkoholpolitiska styrmedel och deras samband med alkoholkonsumtion och skade- verkningar, inklusive epidemiologiska studier om alkoholens hälso- effekter. Underlaget omfattar även scenarioanalyser och skattningar av samhällskostnader. Underlagen ger en samlad bild av hur styr- medlen påverkar folkhälsan och vilka konsekvenser de har för sam- hället.

Trots att vissa konsumtionstrender inte entydigt kan relateras till förändringar i dessa styrmedel, visar utredningens analyser att de har en fortsatt viktig roll för att minska konsumtionen och rela- terade skador.

Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bör ses i samspel med andra åtgärder, som hälsoinformation, begränsningar i mark- nadsföring, tillgång till vård, tillståndsprövning och reglering av alkoholservering, nykterhetskrav i trafiken samt förebyggande arbete på lokal och regional nivå och inom civilsamhället. Tillsammans är dessa insatser grunden för ett effektivt alkoholpolitiskt arbete. Utred- ningen konstaterar att både alkoholskatten och detaljhandelsmono- polet har ett starkt stöd bland svenska folket.

Minskar de medicinska och sociala skadorna av alkoholkonsumtionen?

För att bedöma om alkoholpolitiken uppfyller sitt syfte att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, utgår utredningen från det övergripande alkohol-

SOU 2026:7

Sammanfattning

politiska målet och delmålen i den nationella ANDTS-strategin. Bedömningen grundar sig på tillgänglig statistik och forskning om alkoholkonsumtion, skadeverkningar och förebyggande insatser, med särskilt fokus på utvecklingen över tid. Sammantaget visar analysen att utvecklingen går i riktning mot minskade medicinska och sociala skador av alkohol. Samtidigt bedöms fortsatt breda och samordnade alkoholpolitiska insatser vara avgörande för att upprätt- hålla den positiva trenden och förhindra ökade skador framöver.

Har tillgången till alkohol minskat?

Utredningen bedömer att det är svårt att avgöra om tillgången till alkohol har minskat under de senaste två decennierna. Vissa indika- torer tyder på minskad fysisk tillgänglighet, exempelvis färre System- bolagsombud, medan andra pekar på ökad tillgänglighet, som fler serveringstillstånd och ökad ekonomisk tillgänglighet.

Skyddas barn och unga mot alkoholens skadliga effekter?

Alkoholkonsumtionen bland barn och unga har minskat över tid, liksom riskbruket bland gravida, vilket är i linje med ANDTS-strate- gins mål. Sverige har länge bedrivit ett omfattande tvärsektoriellt arbete för att skydda barn och unga, och riskkonsumtionen bland unga är lägre än EU-genomsnittet. Utredningen bedömer att arbetet bör fortsätta och utvecklas, särskilt med fokus på digitala kanaler där marknadsföring och försäljning av alkohol via sociala medier ökar.

Har antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol minskat?

Utredningen konstaterar att alkoholkonsumtionen bland barn och unga generellt har minskat, vilket är positivt och i linje med ANDTS- strategin. Data från CAN visar att andelen elever som druckit alko- hol vid 13 års ålder eller tidigare har halverats sedan 2007. Samtidigt har andelen flickor som debuterat tidigt ökat något sedan 2020, trots en långsiktig nedgång. Att senarelägga alkoholdebuten är viktigt, eftersom tidig konsumtion ökar risken för hög konsumtion senare

Sammanfattning

SOU 2026:7

i livet. Utredningen bedömer att fortsatta satsningar på förebyg- gande arbete är högt prioriterat.

Har antalet personer som utvecklar skadligt bruk och beroende av alkohol minskat?

Riskkonsumtionen har minskat i befolkningen som helhet, främst bland män och yngre. Den minskade riskkonsumtionen är i linje med ANDTS-målet om minskat skadligt bruk. Samtidigt finns be- tydande skillnader mellan grupper. Bland äldre och kvinnor syns ingen tydlig minskning, och alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat. Antalet slutenvårdstillfällen till följd av alkoholrelaterade diagnoser har minskat bland män men inte bland kvinnor.

Har personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol tillgång till vård och stöd av god kvalitet?

Utredningen bedömer att det med befintliga data är svårt att avgöra om målet är uppnått. Utredningen har granskat indikatorer som återinskrivningar, läkemedelsanvändning, öppenvårdsbesök och uppföljningar med standardiserade metoder. Indikatorerna har metodologiska begränsningar eftersom många med alkoholproblem inte får diagnos eller vård. Utredningen bedömer att uppföljningen bör stärkas och göras mer rutinmässig och strukturerad.

Har antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol minskat?

Den alkoholrelaterade dödligheten och sjukligheten har minskat under de senaste två decennierna, vilket är i linje med ANDTS- strategins mål. Minskningen har främst skett bland män, medan dödligheten bland kvinnor inte minskat lika mycket. Utredningen bedömer att utvecklingen bör följas noggrant och att insatser för grupper där alkoholrelaterad ohälsa kvarstår bör förstärkas.

SOU 2026:7

Sammanfattning

Vägen framåt

I Sverige finns en lång tradition av en bred och sektorsövergripande alkoholpolitik som omfattar flera samhällsområden. Jämfört med EU-genomsnittet har Sverige en lägre totalkonsumtion av alkohol, färre personer med riskkonsumtion och lägre alkoholrelaterad död- lighet och sjukdomsbörda. Den samlade kraftansträngning som görs inom den offentliga sektorn, näringslivet och civilsamhället är vik- tiga insatser för att motverka alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Utvecklingen under de senaste två decennierna går sammantaget i riktning mot det nationella alkoholpolitiska målet. Samtidigt följer inte alla grupper den positiva trenden. För att säkerställa en fortsatt gynnsam utveckling bedömer utredningen att den breda och sektors- övergripande alkoholpolitiken behöver värnas. Det är särskilt viktigt för att skydda barn och unga, äldre och andra grupper med hög sår- barhet samt för att minska de samhällsekonomiska kostnader som är förknippade med alkoholrelaterade skador.

Utredningen bedömer att uppföljningen av medicinska och sociala alkoholrelaterade skadeverkningar behöver stärkas. De indikatorer som utredningen har använt baseras främst på tillgängliga data, men ytterligare indikatorer för att bättre följa progressionen mot ANDTS- målens uppfyllelse bör övervägas framöver – särskilt tillgången till vård och stöd vid skadligt bruk. Enligt Socialdepartementet finns det inte något beslut om en ny eller förlängd ANDTS-strategi efter att den nuvarande går ut. Framöver finns även behov av nya arbetssätt för att hantera de sjunkande svarsfrekvenserna i urvalsundersökning- arna om alkoholvanor, liksom en mer harmoniserad användning av definitioner av riskbruk av alkohol.

Slutligen framhåller utredningen att det internationella arbetet med hälsovarningar, särskilt information om sambandet mellan alkohol och cancer, kan bidra till att öka kunskapen i befolkningen. Utred- ningen anser därför att det pågående arbetet med hälsovarningar är viktigt för regeringen att följa.

Sammanfattning

SOU 2026:7

Tack till …

Utredningen vill rikta ett varmt tack för alla kloka och värdefulla inspel som vi har fått under arbetets gång. Ett särskilt tack till Josefin P. Jonsson, Anna Bessö och kollegor på Folkhälsomyndigheten, Per Lytsy och kollegor på SBU, Björn Trolldal och kollegor på CAN, Systembolaget AB, Peter Allebeck, Håkan Leifman, Sven Andreasson, Johanna Gripenberg, Maria Silfverschiöld, Pia Mäkelä, Matilda Hellman, Lisa Brouwers, Kristian Bolin, Paula Ericson, Jenny Jans, Dasa Kokole och Daniela Correia. Utredningen vill även tacka SLAN, IOGT-NTO, Sprit & Vinleverantörsföreningen och Sveriges Bryggerier. Sist men inte minst vill vi tacka för Klara Brikes bidrag till utredningen genom faktagranskning och arbete med referenser.

1 Inledning

1.1Utredningens uppdrag att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel

Den 8 februari 20241 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna ändamålsenliga förslag på hur det nuvarande upp- följningssystemet av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

Regeringen beslutade även att ge utredaren i uppdrag att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopoli- tiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skade- verkningar. Utredaren ska bland annat bedöma följande:

1.Hur effektivt har alkoholpolitikens styrmedel fungerat, med fokus på detaljhandelsmonopolet och skattepolitiken?

2.Hur väl har styrmedlen uppfyllt syftet att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar?

Socialutskottet föreslog i sitt betänkande Alkohol-, narkotika-, dop- nings-, tobaks- och spelfrågor två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en utvärdering av alkoholpoliti- ken.2 Utskottet ansåg att regeringen bör genomföra en bred och gedigen utvärdering om hur effektiva politikens olika styrmedel är, hur de sammantaget fungerar och i vilken utsträckning de alkohol- politiska målen nås. I februari 2022 ställde sig riksdagen bakom det som utskottet anfört om en utvärdering av alkoholpolitiken och till- kännagav det till regeringen.3

Regeringen motiverade sitt beslut om en utvärdering bland annat med att den totala alkoholkonsumtionen minskat sedan början av

1Dir. 2024:21.

2Bet. 2021/22:SoU10.

3Rskr. 2021/22:150.

Inledning

SOU 2026:7

2000-talet. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp- lysnings (CAN:s) mätningar minskade konsumtionen med cirka

23 procent (motsvarar en minskning på cirka 1 procent per år) mel- lan 2004 och 2024.4

Förändringarna av den totala alkoholkonsumtionen beror troligt- vis på flera faktorer, bland annat ändrade normer och omvärldsför- ändringar.5 En förändring som haft påverkan på den oregistrerade delen av totalkonsumtionen är coronapandemin. En annan är kro- nans sjunkande växelkurs, som har lett till att den privata införseln och smugglingen av alkohol har minskat.6 Enligt CAN var andelen oregistrerad alkohol 38,4 procent av den totala konsumtionen 2004 (4,05 liter ren alkohol av totalt 10,56 liter alkohol). År 2024 var an- delen oregistrerad alkohol endast 12,7 procent av den totala konsum- tionen (1,07 liter ren alkohol av totalt 8,4 liter ren alkohol).7

Under de senaste två decennierna har ny forskning om alkoholens påverkan på hälsan tillkommit. Forskningen har varit central för ut- redningens arbete, särskilt i den del som behandlar sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer.8

Sedan regeringen beslutade om utredningen 2022 har totalkon- sumtionen fortsatt att sjunka. Enligt CAN:s senaste publicerade rapport 2025 var minskningen 2,2 procent mellan 2023 och 2024.9

Enligt regeringens direktiv ska utvärderingen av alkoholpolitikens styrmedel i huvudsak fokusera på detaljhandelsmonopolet, det vill säga Systembolaget AB, och på alkoholskatten, eftersom de utgör centrala delar av den nuvarande alkoholpolitiken. Regeringen betonar dock att en bred och gedigen utvärdering är viktig för att utveckla alkoholpolitiken från flera olika perspektiv.10 Mot den bakgrunden är utredningens uppdrag att utvärdera effekterna och graden av mål- uppfyllelse inom den svenska alkoholpolitiken. Även om detalj- handelsmonopolet och alkoholskatten står i centrum för uppdraget, kommer utredningen att belysa betydelsen av hela den samlade och breda alkoholpolitiken.

4CAN 2025a.

5CAN 2023a & IQ 2025.

6CAN 2023b.

7CAN 2025b.

8Dir. 2024:21 s. 2.

9CAN 2025b.

10Dir. 2024:21 s. 9.

SOU 2026:7

Inledning

1.2Utredningens arbete och metoder

I detta avsnitt beskrivs utredningens metoder, arbetsprocess och sam- verkan med berörda aktörer på alkoholområdet. Utredningen redo- visar aktuell forskning och de underlag som tagits fram. Här fram- går också vilka aktörer utredningen har samverkat och haft kontakt med, både för att inhämta kunskap och för att förankra uppdraget och resultaten.

1.2.1Forskning, deskriptiv analys, systematisk litteraturgenomgång, scenarioanalys och samhällsekonomiska beräkningar

Utredningens analyser bygger bland annat på befintlig alkoholforsk- ning och rapporter från expertmyndigheter inom alkoholområdet. Utredningen har även låtit ta fram flera kompletterande underlag för att fördjupa förståelsen om alkoholkonsumtionens utveckling och dess medicinska och sociala skadeverkningar över tid. Under- lagen visar även effekterna av de svenska alkoholpolitiska styrmedlen.

Utredningen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att göra en systematisk litteratursök- ning av forskning om sambandet mellan alkoholpolitiska styrmedel, konsumtionsnivåer och relaterade skadeverkningar. Utredningen har använt översiktsstudier som belyser sambandet mellan alkohol- skatt, konsumtion, skadeverkningar och samhällskostnader från Folkhälsomyndigheten. Utredningen har även använt forsknings- sammanställningar som Världshälsoorganisationen (WHO) och International Agency for Research on cancer (IARC) har publi- cerat.

Ramboll Management Consulting AB har på uppdrag från utred- ningen sammanställt deskriptiva data över alkoholkonsumtionens utveckling, dess skadeverkningar och relaterade samhällskostnader. Ramboll har även genomfört en scenarioanalys för att undersöka potentiella effekter av ökad tillgänglighet och sänkt alkoholskatt i Sverige. Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, och Håkan Leifman, doktor i sociologi och ordförande i Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk (RFMA), har försett utredningen med deskriptiva data över utvecklingen av alko- holskatt och skadeverkningar.

Inledning

SOU 2026:7

Slutligen har Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göte- borgs universitet, med utgångspunkt i Rambolls scenarier uppskattat de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholens skadeverk- ningar vid förändrade styrmedel.

1.2.2Dialoger, workshops, konferenser och andra utredningar

Utredningen har löpande samverkat med relevanta myndigheter och andra aktörer med koppling till alkoholområdet. Dialoger har förts med myndigheter, forskare, privata aktörer, intresseorganisationer, civilsamhället, internationella kontakter och andra utredningar.

Utredningen har haft dialoger med bland annat CAN, System- bolaget AB, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, SBU, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Nordiskt Välfärdscenter, Institutet för hälsa och välfärd (THL Finland) och utredningen om en upp- daterad nationell cancerstrategi Bättre tillsammans – förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi. Utredningen har även haft dialog med idéburna organisationer som IOGT-NTO, Alkoholpolitiskt forum och Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor (SLAN). Utredningen har också haft kontakt med branschorga- nisationer, som Sprit & Vinleverantörsföreningen (SvL) och Sveriges Bryggerier.

Utredningen har även tagit del av arbetet inom utredningen om en trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotinprodukter.11

Utredningen har deltagit i möten, seminarier, workshops och konferenser anordnade av bland annat Regeringskansliet, myndig- heter, WHO och EU. Ett antal experter har bidragit med kunskap om förändringar i alkoholkonsumtion, dryckesmönster, alkohol- politik samt alkoholens påverkan på hälsa. De kommer bland annat från CAN, Karolinska institutet (KI), THL och WHO. Exempelvis har utredningen haft möten med företrädare för THL och Alko i Finland samt Folkehelseinstituttet (FHI), Helse- og omsorgsdeparte- mentet och Vinmonopolet i Norge, för att följa utvecklingen i län- der med statliga detaljhandelsmonopol. Särskilt fokus har varit på

11Dir. 2022:111 & SOU 2024:23. Utredningen om en trygg och säker uppväxt föreslår bland annat förändringar av Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledande ansvar enligt alkohollagen. Utredningen om en trygg och säker uppväxt föreslår också förändringar av tillsynsansvar över bestämmelser över servering av alkoholdrycker och detaljhandel med folköl. En trygg upp- växt utan nikotin, alkohol och lustgas lämnar även förslag om ANDTS-målen. Utredningen lämnade sitt betänkande i mars 2024 och det bereds för närvarande inom Socialdepartementet.

SOU 2026:7

Inledning

Finland, där mer omfattande förändringar har genomförts de senaste åren. Bland annat har detaljhandeln tillåtits att sälja alkoholdrycker med högre alkoholhalt än tidigare, samtidigt som punktskatten på alkohol har höjts. Inom ramen för det nordiska samarbetet i Nordens välfärdscenter har även erfarenhetsutbyte skett med de baltiska länderna.

Utredningen har även tagit del av synpunkter från den expert- grupp som regeringen har utsett samt från en särskilt sammansatt grupp av forskare och experter inom folkhälsoområdet.12 De har utgjort ett stöd genom faktagranskning samt stöd vid tolkningen av de forskningsrapporter som valts ut inom ramen för analysarbetet.

1.3Utredningens perspektiv och utgångspunkter

Utredningens arbete med att utvärdera alkoholpolitikens styrmedel har fokuserat på detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten, enligt regeringens direktiv. De har analyserats både som enskilda styrmedel och i relation till övriga insatser, det vill säga som delar av en samlad och bred alkoholpolitik.13

Enligt regeringens direktiv ska styrmedlen analyseras från både folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv.14 Därför har utredningen genomgående tagit hänsyn till båda perspektiven. Utred- ningen har lagt särskild tonvikt på styrmedlens förmåga att uppnå målen och skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i hela be- folkningen och att sluta de påverkningsbara hälsoklyftorna inom en generation. Utredningen har valt att analysera medicinska och sociala skadeverkningar, både på nationell nivå och inom olika grupper i be- folkningen, indelade efter exempelvis ålder, kön och socioekonomisk status. Utredningen tar även hänsyn till barnperspektivet (barn och unga upp till 18 år) genom att analysera både hur barn och unga skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol och hur antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol har förändrats över tid.

12Som en del av utredningens analysarbete har följande referensgrupp bidragit med fakta- granskning: Sven Andreasson, professor emeritus, Karolinska Institutet och ordförande i det internationella forskarnätverket INEBRIA, Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, Håkan Leifman, doktor i sociologi och ordförande i Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk, RFMA.

13Dir. 2024:21 s. 9.

14Ibid.

Inledning

SOU 2026:7

Utöver det övergripande nationella15 folkhälsomålet och de åtta målområdena, varav målområde 6 omfattar levnadsvanor/alkohol, finns även ett antal kompletterande mål som riksdagen har beslutat om inom ramen för regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och spelpolitik, den så kallade ANDTS-strategin.16

Grunden för svensk alkoholpolitik lades fast i 1977 års propo- sition om alkoholpolitiken.17 Riksdagen har därefter vid upprepade tillfällen uttalat sitt stöd för en fortsatt aktiv och restriktiv alkohol- politik.

Utredningens primära utgångspunkter i arbetet med att utvärdera alkoholpolitiken är:

1.det alkoholpolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar samt att främja folkhälsan

2.de mål som har formulerats inom ANDTS-strategin.

Det alkoholpolitiska målet och målen i den nationella ANDTS- strategin beskrivs närmare i avsnitt 4.2.

1.3.1Alkoholpolitiken från ett samhällsekonomiskt perspektiv

Ytterligare en viktig utgångspunkt i utredningens arbete är det sam- hällsekonomiska perspektivet. Det syftar till att ge en helhetsbild av alkoholpolitikens ekonomiska konsekvenser för samhället och att skapa en bred förståelse för hur alkoholpolitiken påverkar olika samhällsområden, som hälso- och sjukvården, de sociala trygghets- systemen, kriminalvården, arbetsmarknaden och näringslivet.

I teorin innebär ett samhällsekonomiskt perspektiv i en analys av alkoholpolitikens konsekvenser att samtliga relevanta kostnader och effekter ska beaktas, oavsett vem eller vilka som påverkas. Det finns dock flera konsekvenser av alkoholkonsumtion som är svåra att kvantifiera, som ekonomiska spridningseffekter samt icke-monetära effekter på individers välbefinnande och livskvalitet. Det kan handla om den upplevda nyttan av att konsumera alkoholhaltiga drycker, men också om nedsatt livskvalitet för anhöriga till den som konsu-

15Prop. 2017/18:249.

16Skr. 2021/22:213.

17Prop. 1976/77:108.

SOU 2026:7

Inledning

merar. Många av alkoholkonsumtionens effekter drabbar tredje part, det vill säga utgör externa effekter, exempelvis i form av brottslighet och konsekvenser för närstående.18

Det är inte möjligt att ta hänsyn till samtliga konsekvenser efter- som många av effekterna och kostnaderna som alkoholkonsumtion ger upphov till är svåra att mäta och eftersom orsakssambanden ofta är svåra att fastställa.19 Utredningen har därför valt att tillämpa ett så kallat begränsat samhällsekonomiskt perspektiv, som analyserar mätbara och utvalda direkta och indirekta effekter och kostnader, med hänsyn till både individens och samhällets välfärd.

1.4Definitioner och begrepp

För att beskriva omfattningen av alkoholkonsumtion och dess skade- verkningar på ett jämförbart sätt krävs standardiserade mått som möjliggör en enhetlig mätning oavsett dryckesslag. Därför beräknas konsumtionen i mängd ren (100-procentig) alkohol, uttryckt i gram. Därefter omräknas det till alkoholvolym beroende på dryckens styrka.20

Det finns flera utmaningar med att jämföra olika mätningar av alkoholkonsumtion, dryckesmönster och skadeverkningar. En jäm- förelse mellan länder försvåras exempelvis ofta av att metoderna för datainsamling skiljer sig åt. Vissa redovisar försäljningsdata, andra inkluderar självrapporterad konsumtion och frågorna i frågeunder- sökningar kan vara olika formulerade.21 Även på nationell nivå före- kommer det skillnader i hur alkoholkonsumtion mäts och definieras, framför allt i förhållande till vad som anses utgöra ett bruk som innebär förhöjda risker för sjukdom och skador.

I flera länder22 används begreppet standardglas som ett orienter- ande mått på alkoholkonsumtion. Ett standardglas i Sverige mot- svarar cirka 12 gram ren alkohol. Det faktiska innehållet i ett glas varierar beroende på dryck och glasets storlek. Därför bör begrep- pet standardglas förstås som ett referensmått.23 Illustrationen nedan

18Allebeck m.fl. 2018.

19Andreasson, m.fl. 2017 & Gmel m.fl. 2015 s. 4.

20Allebeck m.fl. 2018 s. 9.

21Ibland används diagnoskoder inom hälso- och sjukvården för att identifiera bruk som innebär kraftigt förhöjd risk för sjukdom och skador i samhället. I andra fall mäter man andelen personer som konsumerat ett visst antal standardglas inom en viss tidsperiod.

22Allebeck m.fl. 2018 s. 10.

23Allebeck m.fl. 2018 s. 9.

Inledning

SOU 2026:7

(figur 1.1) visar exempel på hur ett förslag till rekommendationer kan uttryckas i standardglas i olika typer av dryckesslag baserat på 12 gram ren alkohol i en svensk kontext.

Figur 1.1 Standardglas per dryckestyp

Källa: Allebeck m.fl., 2018.

En ytterligare utmaning är att fastställa vilka definitioner och be- grepp som ska användas för den mängd alkohol och/eller de dryckes- mönster som innebär en ökad risk för sjukdom och skador. För att hälso- och sjukvården ska kunna ge relevanta råd och bedömningar om alkoholbruk krävs tydliga definitioner av konsumtionsnivåer som är förenade med förhöjd risk för skada. Därför används begreppen riskbruk och intensivkonsumtion. Definitionerna av begreppen har förändrats över tid och varierar även mellan olika länder och vård- system.

Sedan 2024 definierar Socialstyrelsen riskbruk av alkohol som: 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden eller oftare, alternativt som en genomsnittlig veckokonsum- tion på 10 eller fler standardglas.24 Gränsvärdena syftar till att identi- fiera nivåer av alkoholintag som medför ökad risk för medicinska och sociala skadeverkningar, även om de inte nödvändigtvis upp- fyller kriterierna för beroende. Gränsvärdena används inom hälso- och sjukvården på individnivå.

24Socialstyrelsen 2024a s. 2.

SOU 2026:7

Inledning

Ett annat vanligt förekommande begrepp är så kallad intensiv- konsumtion av alkohol. Enligt CAN, som ansvarar för den årliga Monitormätningen av alkoholvanor i Sverige, definieras intensivkon- sumtion (även kallat berusningsdrickande) som att ha konsumerat minst en flaska vin, eller motsvarande mängd ren alkohol, vid ett och samma tillfälle minst en gång under de senaste 30 dagarna – alternativt minst en gång per månad under det senaste året.25

I vissa sammanhang används ibland även begreppet högkonsum- tion, vilket innebär konsumtion av fler än 9 standardglas i veckan för kvinnor och 14 för män. Den definitionen (som skiljer sig från Socialstyrelsens gränser för riskbruk som är 10 standardglas för både män och kvinnor) används i CAN:s undersökningar. Folkhälsomyn- digheten använder ett gränsvärde baserat på screeningverktyget AUDIT-C, som används i den nationella befolkningsundersök- ningen Hälsa på lika villkor.26

Ytterligare begrepp som är relevant är beroende, som används inom hälso- och sjukvården och definieras genom diagnoskoderna för be- roendesyndrom (ICD-10) samt alkoholbruksyndrom (DSM-5).27 Slutligen finns även begreppet missbruk, som i dag är mindre vanligt inom hälso-och sjukvården men som fortfarande används inom till exempel socialtjänsten.28

1.5Utredningens frågeställningar och analyser

Den svenska alkoholpolitikens syfte är att minska alkoholens medi- cinska och sociala skadeverkningar. Utredningen utgår från det över- gripande alkoholpolitiska målet och målen i den nationella ANDTS- strategin för att bedöma i vilken utsträckning alkoholpolitiken uppfyller syftet.

Utredningens bedömning baseras på en samlad analys som om- fattar deskriptiva analyser, systematiska forskningssammanställningar,

25CAN 2023a.

26Folkhälsomyndigheten 2024a.

27I klassifikationen ICD-10 förekommer diagnoser som skadligt bruk och beroendesyndrom när det gäller beroendeframkallande medel och spelberoende när det gäller spel om pengar. I diagnossystemet DSM-5 finns diagnosen substansbrukssyndrom, som ersatt diagnoserna missbruk och beroende från tidigare versioner av systemet.

28Inom socialtjänsten är ordet missbruk vanligt. Det förekommer i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och beskrivs i förarbetena till lagen som ”en konsumtion som leder till allvarliga följder för den enskilde i form av medicinska eller sociala problem”. Ordet före- kommer också i socialtjänstlagen (2001:453) men utan definition.

Inledning

SOU 2026:7

scenarioanalyser, skattningar av samhällskostnader förknippade med alkoholrelaterade sjukdomar samt en internationell utblick. Till- sammans utgör de här delarna underlaget för att göra en helhets- bedömning av om målen är uppnådda.

Det är viktigt att understryka att det inte alltid är möjligt att iso- lera direkta kausala samband mellan alkoholpolitiken och förändringar i alkoholkonsumtion eller skadeverkningar, eftersom det kräver jäm- förbara kontrollgrupper. Det är även viktigt att betona att politiken består av flera samverkande styrmedel, vilket gör det svårt att sär- skilja effekterna av enskilda åtgärder. Det finns dock en omfattande och gedigen vetenskaplig litteratur som belyser effekterna av olika alkoholpolitiska styrmedel på konsumtion, hälsa och samhällseko- nomi. Forskningen ger ett brett och robust kunskapsunderlag för bedömningen eftersom den spänner över flera discipliner, till exem- pel epidemiologi, sociologi och nationalekonomi. Mycket av den tillgängliga kunskapen bygger på empiriska studier, ofta med kvasi- experimentella eller närliggande metoder, där förändringar i styrmedel och deras effekter över tid analyseras. Dessutom kan deskriptiva data bidra med viktig information som visar om utvecklingen rör sig mot eller från de alkoholpolitiska målen.

1.5.1Hur har den svenska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar utvecklats över tid?

För att undersöka hur den svenska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar har utvecklats över tid har utredningen analyserat uppgifter från bland andra CAN, Folkhälsomyndigheten och Social- styrelsen. Fokus ligger på hur alkoholkonsumtion, dryckesmönster och skadeverkningar har utvecklats i Sverige från början av 2000- talet till 2023 – eller när det är möjligt till 2024/2025. Utredningen belyser även utvecklingen i grupper med olika ålder, kön och socio- ekonomisk bakgrund, i den mån den informationen finns tillgänglig. Syftet är att ge en samlad bild av om utvecklingen går i riktning mot eller bort från det alkoholpolitiska målet om minskade medicinska och sociala skadeverkningar samt om den går mot eller bort från målen i ANDTS-strategin.

SOU 2026:7

Inledning

1.5.2Hur skiljer sig den svenska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar jämfört med andra EU-länder?

Utredningen belyser hur den svenska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar skiljer sig från eller liknar situationen i andra EU-länder. För att göra det utgår den från uppgifter i WHO:s databas The Global Information System on Alcohol and Health (GISAH). Utredningen presenterar även en deskriptiv redogörelse för utveck- lingen av alkoholpolitiken och alkoholrelaterad dödlighet i Finland och i Baltikum.

1.5.3Vad säger den samlade forskningen om effekter av och sambanden mellan alkoholpolitiska styrmedel och alkoholkonsumtion och dess skadeverkningar?

Utredningen har i huvudsak utgått från faktagranskade vetenskapliga studier för att undersöka vilken effekt de alkoholpolitiska styrmedlen, det vill säga detaljhandelsmonopolet och punktskatter på alkohol, har på alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar. Studierna har identifierats genom systematiska litteratursökningar som SBU genomfört på uppdrag av utredningen, samt genom Folkhälsomyn- dighetens litteraturöversikter. Därutöver har utredningen i vissa fall kompletterat genomgången med studier som bedömts ha relevans för uppdraget och som exempelvis publiceras efter de genomförda litteratursökningarna. Utredningen redovisar även forskningsresultat från International Agency for Research on Cancer (IARC:s) hand- böcker om cancerprevention med fokus på alkohol och cancer.29

1.5.4Hur påverkas alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar vid förändringar i alkoholpolitiken?

I de beräkningar och skattningar som genomförts inom ramen för utredningens analyser ligger fokus på alkoholrelaterade effekter på hälsa och samhälle. Utredningen har låtit genomföra en scenario- analys för att analysera vilka konsekvenser förändringar i alkohol- politiken kan få för samhället, både för alkoholkonsumtion och för

29IARC 2025 s. 15.

Inledning

SOU 2026:7

relaterade skadeverkningar som dödsfall, sjukdomsbörda och pro- duktionsbortfall.

Scenarioanalysen bygger på tre hypotetiska fall som har utveck- lats i samarbete mellan utredningen och ledande alkoholforskare och folkhälsoexperter. Scenarierna utgår från förändrade alkoholskatter, ökad tillgänglighet och ett avskaffande av detaljhandelsmonopolet. Analysen baseras på antaganden grundade i tillgängliga data och den samlade forskningen om vilka effekter sådana förändringar sanno- likt skulle innebära.

1.5.5Kompletterande alkoholpolitiska åtgärder

Inom bland annat internationella hälsoorganisationer, folkhälsomyn- digheter och bland folkhälsovetare finns en relativ stor enighet om att en så kallad samlad (”comprehensive”) folkhälsobaserad alkohol- politik har störst chans att minska medicinska och sociala skador kopplade till alkoholkonsumtion.30 Karaktäristiskt för en samlad folkhälsopolitik är att den ofta består av insatser som är sektors- övergripande, det vill säga inkluderar flera samhällsområden och nivåer.31 Utredningen har därför valt att översiktligt presentera resultat från studier om alkoholrelaterad hälsoinformation, tidiga stöd- och behandlingsinsatser samt insatser för att öka trafiksäker- heten.

1.6Disposition

Bakgrund

Avsnittet omfattar en genomgång av alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, den svenska alkoholpolitikens historia, centrala nationella och internationella åtaganden samt en översikt över alkoholpolitiska styrmedel i Sverige.

30WHO 2010 & WHO 2024.

31OECD 2022, Loewenson m.fl. 2020 & skr. 2021/22:213.

SOU 2026:7

Inledning

Analys

Resultaten från utredningens analyser är baserade på

1.deskriptiva analyser av alkoholkonsumtionen och dess skade- verkningar i Sverige samt inom EU och Norden

2.systematiska litteratursammanställningar

3.scenarioanalys

4.beräkningar av alkoholens medicinska och sociala samhälls- kostnader.

Utredningens slutsatser och bedömningar

Slutligen redogör utredningen för sin samlade tolkning av resultaten från de olika analyserna. Syftet med den här delen är att belysa hur resultaten bör förstås i förhållande till de alkoholpolitiska målen och i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Med utgångspunkt i det presenterade underlaget drar utredningen ett antal övergripande slutsatser om till exempel förändringar för att öka jämförbarheten mellan olika undersökningar och behovet av enhetliga definitioner. Däremot lämnar utredningen inga förslag på hur alkoholpolitiken kan eller bör förändras, eftersom det inte ingick i direktivet.

2Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

Som grund för dagens alkoholpolitik ligger den omfattande alkohol- forskning som skett inom medicin och samhällsvetenskap.1 Det är omsorgen om folkhälsan, liksom de samhällsekonomiska konsekven- serna av alkoholens skadeverkningar, som motiverar dagens alkohol- politik och dess styrmedel. Det skiljer sig från tidigare synsätt, där både forskning och samhällets insatser främst fokuserade på att be- kämpa själva ”missbruket”2 – det så kallade ”superiet”3 .

En viktig anledning till att alkohol fått en stor betydelse för sam- hället både historiskt och i nutid är dess psykoaktiva4 effekter på hjärnans signalsubstanser. Konsumtion av alkohol kan leda till glädje och avslappning och främja både social och kulturell samvaro. Sam- tidigt är det en av de främsta påverkbara riskfaktorerna för förtida död, sjukdom och skador.5 På senare tid har även alkoholens cancer- framkallande effekter uppmärksammats. Alkoholkonsumtionen uppskattas utgöra den sjunde största bidragande faktorn till den globala sjukdomsbördan.6 Alkoholkonsumtion uppskattas bidra till

4 procent av den totala globala sjukdomsbördan (mätt i funktions- justerade levnadsår och dödlighet) mellan 1990 och 2015.7 Enligt WHO är den alkoholrelaterade dödligheten störst i Europa, där 8,8 procent av alla dödsfall är alkoholrelaterade.8

Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker i Sverige för år 2023 dog 1 615 män och 553 kvinnor av en alkoholrelaterad dia-

1Prop. 1955:22, Prop. 1976/77:108, prop. 2002/03:35, skr 2021/22:213 & Enefalk 2012 s. 216.

2Under den tiden användes termen missbruk, en term som i dag ersatts med andra mer de- taljerade begrepp som riskkonsumtion, beroende osv.

3Bruun m.fl. 1985.

4Chikritzhs m.fl. 2024.

5Rehm m.fl. 2017.

6GBD 2016.

7WHO 2018a.

8Ibid.

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

SOU 2026:7

gnos.9 Dessutom tillkommer indirekta dödsfall som, tillsammans med de direkta dödfallen, uppskattats till cirka 5 000 per år.10

Utöver alkoholens direkta inverkan på hälsan hos den enskilda individen finns effekter på brottslighet, arbetsmarknadsutfall, sociala insatser, hälso- och sjukvården samt anhörigas hälsa och välbefin- nande.11

Det här kapitlet innehåller en kort genomgång av alkoholens på- verkan på individens hälsa och välbefinnande samt de samhällseko- nomiska konsekvenser som det medför.

2.1Alkoholens påverkan på hälsan

Alkohol (etanol) är en aktiv substans med bred påverkan på krop- pens många funktioner. Den består av en liten molekyl som är både vatten- och fettlöslig, vilket gör att den lätt tränger in i kroppens alla vävnader. När alkohol bryts ner i kroppen bildas acetaldehyd, som är en reaktiv och mer toxisk förening än själva alkoholen. Acetaldehyd kan skada kroppens celler och bidra till utvecklingen av olika sjuk- domar.12

Alkohol och dess nedbrytningsprodukter kan även skada DNA och försämra cellernas förmåga till nybildning, vilket i sin tur för- svårar kroppens återhämtning och läkningsprocesser. Nedbrytningen av alkohol medför också en frisättning av fria radikaler och andra reaktiva ämnen som kan vara cancerframkallande.13

Alkohol påverkar dessutom kroppens stressystem. Konsumtion leder till ökad frisättning av bland annat kortisol och noradrenalin, vilket innebär en fysiologisk belastning. Effekterna av alkohol kan variera beroende på kön, ålder, genetiska faktorer, tidigare sjukdomar, övriga levnadsvanor exponering för miljögifter och samtidig läke- medelsbehandling.14

9Socialstyrelsen 2025a.

10Folkhälsomyndigheten 2024b.

11Se exempelvis Allebeck m.fl. 2018.

12Ibid.

13Ibid.

14Ibid.

SOU 2026:7

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

2.1.1Alkohol och risk för sjukdomar

Liksom många andra skadliga substanser är alkohol dosberoende – ju större mängder som konsumeras, desto högre är risken för negativa hälsoeffekter. De största riskerna ses vid riskkonsumtion, vilket som tidigare nämnts definieras som intag av fyra standardglas (cirka 12 gram ren alkohol per glas) eller mer vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden. Även låg till måttlig konsumtion är för- knippad med ökad risk för flertalet sjukdomar inklusive cancer.15 Enligt WHO är alkohol en bidragande faktor till över 200 olika sjukdomar och tillstånd.16

Frågan om eventuella skyddande effekter av låg till måttlig alkohol- konsumtion är omdebatterad. Flera epidemiologiska studier tyder på att låg alkoholkonsumtion kan ha en skyddande effekt på krans- kärlssjukdom.17 Hos kvinnor kan det även skydda mot diabetes typ två.18 Många av de här studierna har dock kritiserats för att ha be- tydande metodologiska brister, exempelvis eftersom studier baserade på så kallad Mendelsk randomisering19 oftast inte kunnat påvisa så- dana effekter.20,21 Den eventuella skyddande effekten gäller dock bara för låg konsumtion (motsvarande ett halvt standardglas per dag) och i åldrar över cirka 50 år. För andra tillstånd, som cancer och stroke, ökar risken även vid låg konsumtion.22 Risknivåer av alkoholkonsumtion påverkas alltså starkt av ålder och kön, liksom andra bakgrundsfaktorer. Studier har exempelvis visat att individer med låg socioekonomisk status har ökad risk för alkoholrelaterade skador på hälsan jämfört med individer med hög socioekonomisk status.23 Den samlade bedömningen i exempelvis Probst m.fl. är att

15IARC 2025.

16WHO 2018a.

17Wood m.fl. 2018.

18Ma m.fl. 2022.

19För att undersöka orsakssamband, och inte bara korrelationer, används bland annat en metod som kallas genetisk randomisering eller Mendelsk randomisering. Metoden bygger på att vissa genvarianter, som fördelas slumpmässigt vid befruktningen, påverkar hur alkohol bryts ner i kroppen och därmed individens konsumtionsmönster. Eftersom generna antas vara oberoende av livsstilsfaktorer kan metoden användas för att mer tillförlitligt isolera alko- holens effekter på olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom och cancer. Se exempel- vis: Holmes m.fl. 2014.

20Burton m.fl. 2018.

21Rehm m.fl. 2017.

22Burton m.fl. 2018.

23Probst, m.fl. 2020, Probst m.fl. 2014, Probst m.fl. 2015 & Grittner m.fl. 2013.

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

SOU 2026:7

alkoholens skadeverkningar överskrider eventuella skyddande effek- ter på vissa sjukdomstillstånd.24

Alkoholkonsumtion är även förknippad med en ökad risk för skador och olyckor av olika slag. Den utgör en betydande riskfak- tor för bland annat fallolyckor, trafikolyckor, våldsorsakade skador och drunkningstillbud. Sådana skador kan exempelvis drabba inte bara den som dricker, utan även personer i omgivningen, inte minst barn.25 Exempelvis löper förare med alkohol i kroppen större risk att bli inblandade i en trafikolycka.26

Alkohol och cancersjukdomar

Sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer har fått ökad upp- märksamhet under det senaste decenniet. En internationell studie av den globala cancerförekomsten visar att omkring 740 000 nya cancerfall år 2020 kan kopplas till alkoholkonsumtion, motsvarande 4 procent av det totala antalet cancerfall. Bland män var andelen

6 procent och bland kvinnor 2 procent.27 Mot bakgrund av ett väx- ande antal vetenskapliga studier konstaterar WHO att ingen nivå av alkoholkonsumtion kan betraktas som riskfri i relation till cancer.28 Även den Europeiska kodexen mot cancer rekommenderar att alkohol bör undvikas helt för att minska risken för cancer.29 Den svenska nationella cancerstrategin, Bättre tillsammans, betonar även vikten av minskad alkoholkonsumtion eftersom alkohol är en framträdande riskfaktor för cancer och andra sjukdomar.30

Under 2024 och 2025 publicerade IARC två handböcker om före- byggande insatser för att minska antalet cancerfall i Europa, många av insatserna som nämns är redan en del av Sveriges alkoholpolitik.

Trots att det finns omfattande forskning som visar på ett positivt samband mellan alkohol och cancer är kunskapen i många länder generellt sett låg.31 Internationella jämförelser visar på att kunskapen är lägre i Sverige än i andra europeiska länder.32 I Sverige rapporte-

24Probst, m.fl. 2020, Probst m.fl. 2014, Probst m.fl. 2015 & Grittner m.fl. 2013.

25Allebeck m.fl. 2018 s. 19–20.

26Tyler & Rehm 2012.

27Rumgay m.fl. 2021.

28WHO 2023a.

29IARC 2025.

30Regeringen 2024.

31Neufeld m.fl. 2024.

32Kokole m.fl. 2023.

SOU 2026:7

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

rade enbart 47 procent av respondenterna att de har kännedom om sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer.33 I en undersök- ning som genomfördes 2024 på uppdrag av Systembolaget och Regio- nala cancercentrum framkom att fyra av tio skulle dricka mindre om de kände till att även låga mängder alkohol ökar risken att drabbas av cancer. Undersökningen visade att endast en av tio svenskar kän- ner till att även små mängder alkohol ökar cancerrisken.34

Medvetenheten om sambandet mellan alkohol och specifika can- cerformer har studerats i begränsad omfattning. De studier som har genomförts visar att mindre än hälften av befolkningen i de under- sökta länderna känner till de här kopplingarna.35

Alkohol och hjärnan

Alkohol påverkar även hjärnans funktioner, med skadliga effekter på flera neuropsykiatriska tillstånd, som depression, ångestsyndrom, Alzheimers sjukdom och andra former av kognitiva störningar.36 En central mekanism är alkoholens påverkan på GABA-systemet. Det är ett av hjärnans viktigaste hämmande signalsystem och har stor betydelse för att upprätthålla god mental hälsa och kognitiva funktioner.

Initialt kan alkoholen ha en lugnande och ångestdämpande effekt genom att förstärka GABA:s verkan. Vid långvarig konsumtion störs dock balansen i hjärnans signalsystem, vilket i sin tur kan leda till ökad ångest, nedstämdhet och nedsatt kognitiv funktion.37

2.2Alkohol och tidiga livets villkor

Det finns omfattande forskning som visar att god hälsa och gynn- samma förutsättningar tidigt i livet, redan under fosterstadiet, har stor betydelse för individens framtida hälsa och livschanser.38

Alkoholkonsumtion under graviditet kan leda till fosterskador, bland annat det som kallas fetalt alkoholsyndrom (FAS). Syndromet

33Ibid.

34RCC 2025.

35WHO 2025a.

36Allebeck m.fl. 2018 s. 18.

37Kumar m.fl. 2009 s. 529–564.

38Se exempelvis Almond m.fl. 2018 s. 1360–1446 & Barker m.fl. 2002 s. 1235–1239.

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

SOU 2026:7

kan innebära tillväxthämning, kognitiva svårigheter och psykosocial funktionsnedsättning.39 FAS uppskattas drabba cirka 2 promille av befolkningen, men tillståndet är ofta underdiagnostiserat.40

Ser man till ett bredare spektrum av skador kopplade till alkohol- exponering under fosterlivet, så kallade fetala alkoholspektrumstör- ningar (FASD), beräknas mellan 2 och 5 procent av alla barn i Sverige vara drabbade.41

Exponering för alkohol under fosterstadiet kopplas inte bara till tillväxthämning samt nedsatta kognitiva och icke-kognitiva förmågor utan förknippas även med ett svagare immunförsvar och en ökad risk för infektioner.42 Forskningen visar också på långvariga konsekvenser för individen, med påverkan på skolprestationer, framtida etablering på arbetsmarknaden och ökad risk för alkoholrelaterade problem i vuxen ålder hos personer som exponerats under fosterlivet.43

Alkoholproblem hos föräldrar tenderar att leda till bristande om- sorg, en otrygg hemmiljö och höga stressnivåer hos barnet.44 Barn som växer upp i sådana miljöer löper en ökad risk för både somatisk och psykisk ohälsa, däribland infektioner, smärtproblem, neuro- psykiatriska diagnoser, tillväxthämning, olycksfall, skador och vålds- utsatthet och till och med död.45

Att växa upp med föräldrar med alkoholproblem kan även påverka barnets kognitiva och icke-kognitiva förmågor, skolprestationer samt sociala utfall i vuxenlivet. Dessutom ökar risken för att barnet själv i framtiden utvecklar alkoholrelaterade sjukdomar och beroende- problem.46

2.3Alkohol och våldsbrott

Att alkoholkonsumtion samvarierar med olika former av kriminali- tet är väl dokumenterat i forskningen. Sambandet är särskilt starkt för våldsbrott, men alkohol utgör även en bidragande faktor vid

39Se exempelvis Streissguth m.fl. 2007 s. 81–101 & Olegård m.fl. 1979 s. 112–121.

40Allebeck m.fl. 2018 s. 19–20.

41Ibid. s. 22.

42Se exempelvis Zhang m.fl. 2005 s. 376–388 & Reid m.fl. 2019 s. 698–707.

43Nilsson 2017 s. 1149–1207 & Thern m.fl. 2018 s. 104–111.

44Dube m.fl. 2001 s. 1627–1640.

45Ibid.

46Se exempelvis Straussner m.fl. 2011.

SOU 2026:7

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

trafikbrott47 och vissa andra brottstyper48 , till exempel stöldbrott. Exempelvis indikerar resultat från en 30-årig longitudinell studie att det finns samband mellan å ena sidan alkoholmissbruk och beroende och å andra sidan impulsiva brott, som egendomsskador, vandalism och mordbrand.49

Alkoholpåverkan i form av kraftig berusning och annat bruk är vanligt förekommande hos både förövare och offer vid våldshändel- ser. Exempelvis visade Brottsförebyggande rådets nationella trygg- hetsundersökning 2022 att påverkan av alkohol och narkotika är vanligt förekommande vid våldstillfället.50

Även om våldsbrott har multifaktoriella orsaker kan alkohol ofta fungera som en utlösande eller förstärkande faktor.51 Alkohol kan öka risken för våldsamt beteende, särskilt hos personer med nedsatt impulskontroll och svårigheter att planera sina handlingar.52 Effek- ten är särskilt tydlig hos individer som tenderar att undertrycka sina aggressiva känslor.53 Den här kopplingen bekräftas av en metaanalys som visar att alkohol generellt har en bidragande roll i utvecklingen av aggressivitet.54

En internationell forskningsöversikt konstaterar att alkohol har ett starkare samband med brottstyper som mord, våldtäkt och miss- handel jämfört med andra psykoaktiva substanser. Det framgår även att alkohol ofta är en bidragande faktor vid dödligt våld som upp- står i samband med personliga konflikter eller gräl.55 Dödligt våld i samband med spontanbråk och personliga konflikter utgör en betyd- ande kategori, jämförbar med våld i kriminella miljöer. De här hän- delserna kännetecknas av affektstyrda våldshandlingar, ofta med koppling till alkohol eller narkotika. Vanliga scenarier inkluderar våld mellan personer i marginaliserade grupper, missbruksmiljöer och konflikter relaterade till berusning, nöjesliv eller svartsjuka.56

Våld i nära relationer utgör en särskilt allvarlig form av vålds- brott med långtgående konsekvenser för individens hälsa, folkhälsan

47Trafikverket 2014.

48Dehos 2022.

49Boden, m.fl. 2013.

50Brå 2022.

51Folkhälsomyndigheten 2020a s. 16.

52Giancola 2000.

53Norström & Pape 2010.

54Bushman & Cooper 1990.

55Boles & Miotto 2003.

56Brå 2024.

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

SOU 2026:7

och de mänskliga rättigheterna.57 Forskning tyder på att en högre alkoholkonsumtion är associerad med en ökad förekomst av våld i nära relationer58 och att minskad alkoholkonsumtion i vissa fall kan bidra till minskad våldsutsatthet.59 Alkohol ökar både risken för och allvarlighetsgraden av våld i nära relationer.60

Barn som växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna miss- brukar alkohol bevittnar och utsätts ofta för fysiskt och psykiskt våld.61 Vid våld i nära relationer är det betydligt vanligare att föröva- ren är alkoholpåverkad vid tidpunkten för våldshändelsen, medan alkoholpåverkan hos offer förekommer i avsevärt lägre utsträck- ning.62 Det finns även ett tydligt samband med alkoholbruk och sexuella övergrepp och våldtäkt. I en metaanalys som omfattade 34 experimentella studier visade resultaten att alkoholbruk ökar risken för sådana handlingar, oavsett de individuella skillnader hos förövaren som undersöktes.63

När det gäller alkoholens tillgänglighet tyder flera studier på ett samband mellan ökad tillgång till alkohol – exempelvis genom fler försäljningsställen och längre öppettider – och en högre förekomst av våldsbrott.64 Det finns även studier som tyder på ett orsakssam- band mellan alkoholens tillgänglighet och förekomsten av våld i nära relationer.65

2.4Alkoholens samhällskostnader

Alkoholkonsumtionens skadeverkningar medför betydande sam- hällskostnader. I en internationell metaanalys uppskattas de totala samhällskostnaderna av alkoholkonsumtion uppgå till i genomsnitt 2,6 procent av BNP, efter att ha justerat för metodologiska variatio- ner. Av de här kostnaderna utgör cirka 40 procent direkta kostnader, som utgifter för hälso- och sjukvård, medan de resterande 60 procen-

57WHO 2019.

58Cafferky m.fl. 2018 s. 110 & Leonard 2005.

59Murphy m.fl. 2010.

60WHO 2006.

61Velleman m.fl. 2008.

62WHO 2006.

63Rabaud m.fl. 2025.

64Snowden m.fl. 2020 & Rossow & Norström 2012.

65Se exempelvis Heise 2011, Luca m.fl. 2015, Aizer 2010 & Card & Dahl 2011.

SOU 2026:7

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

ten hänförs till produktionsbortfall, bland annat till följd av sjuk- frånvaro och förtida död.66

Baserat på svenska data och förhållanden finns två rapporter som uppskattar samhällskostnaderna för alkoholkonsumtionen. I Synd och skatt – En ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel, av David Sundén, uppskattades samhällets extra bruttokost- nader för alkoholkonsumtion under 2016 till 54,3 miljarder kronor.67 Beräkningen bygger bland annat på uppgifter om kommunernas och landstingens kostnader för vård av personer med missbruk och ”missbrukets” samhällsekonomiska kostnader som presenterades i Missbruksutredningen från 2011.68 Uppskattningsvis uppgår de direkta kostnaderna till 23,4 miljarder kronor och de indirekta kostnaderna uppskattas uppgå till 30,9 miljarder kronor. De direkta kostnaderna avsåg den offentliga sektorns extra kostnader för bland annat sjukvård och socialtjänst samt företagens extra kostnader för rehabilitering och försäkringar. Indirekta kostnader är bland annat det produktions- bortfall som alkoholkonsumtion medför på grund av exempelvis sjukdom, förtida död och uteblivna skatteintäkter. Analysen tar hän- syn till konsumtionsbortfall till följd av förtida död och den tar även hänsyn till externa effekter.69

En annan beräkning av samhällskostnaderna för alkoholkonsum- tionen och dess skadeverkningar i Sverige är den sjukdomskostnads- studie (cost-of-illness, COI) som Ramboll genomförde 2019 på uppdrag av Systembolaget. Studien uppskattade att den totala sam- hällskostnaden för alkoholkonsumtion år 2017 uppgick till cirka 103 miljarder kronor, medan de samlade nyttorna (konsumenternas uppskattade värde av alkoholkonsumtionen samt ekonomiska sprid- ningseffekter, som arbetstillfällen och produktion i alkoholrelaterade branscher) beräknades till 10 miljarder kronor. Studien utgår från ett hypotetiskt scenario utan alkohol och inkluderar direkta, indirekta samt intangibla70 kostnader och nyttor. Uppskattningen av samhälls- kostnaderna för alkohol i Sverige uppgår till 0,2 procent av BNP.

De största kostnaderna är produktionsbortfall, särskilt till följd av förtida dödsfall (31,4 miljarder kronor), och försämrad livskvalitet.

66Manthey m.fl. 2021 s. 809–822.

67ESO 2019.

68SOU 2011:6.

69Ibid.

70Intangibla kostnader och effekter avser icke-monetära aspekter av konsumtion. Kostnader på alkoholområdet har ingen direkt koppling till resurser, utan är värden på negativa konse- kvenser som till exempel smärta och oro.

Kort översikt om alkoholens effekter och skadeverkningar

SOU 2026:7

De intangibla kostnaderna inkluderade försämrad livskvalitet hos konsumenter och deras närstående, samt brottsoffer, med ett totalt uppskattat värde på över 43 miljarder kronor. Inom vård och behand- ling uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården till 7,4 miljarder kronor och inom socialtjänsten till 7,5 miljarder kronor. Brottslig- het relaterad till alkohol belastade rättsväsendet med 9,1 miljarder kronor.71

Enligt Ramboll kan skillnaderna mellan deras beräkningar av alko- holens samhällskostnader och tidigare skattningar förklaras av flera faktorer.72 Ramboll uppger att deras analys baseras på mer detaljerade och uppdaterade data och mer avancerade beräkningsmetoder. Ramboll framhåller också att nyare analyser i högre grad inkluderar ett eko- nomiskt värde för svårmätbara konsekvenser, som försämrad livs- kvalitet och minskad upplevd nytta. Ramboll hänvisar till forskning som visar att måttlig alkoholkonsumtion inte har någon skyddande effekt mot flera sjukdomar och dödsorsaker som till exempel cancer, vilket påverkar hur de samhällsekonomiska kostnaderna värderas.

Även om skattningen är högre än tidigare skattningar baserade på svenska data och förhållanden är kostnaden i relation till BNP (0,2 procent) lägre än internationella skattningar.73

71Ramboll 2019 s. 5.

72Ibid s. 4.

73Se exempelvis Manthey m.fl. 2021.

3Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

3.1Alkoholpolitiken växer fram

Fram till början av 1900-talet riktades samhällsinsatser främst mot sociala problem vid berusning. Det var framför allt ”supandet” och brännvinets akuta påverkan på hälsa, arbetsliv, brottslighet och sam- hälle som motiverade de första restriktionerna för att begränsa till- gången.1 Alkoholpolitiken i Sverige har, liksom i övriga nordiska länder, starka rötter i folkrörelser som arbetar-/fackföreningsrörel- sen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorna.2

Den tidigaste dokumenterade statliga åtgärden inom alkoholområ- det är användningen av alkoholskatten. Beskattning av alkohol inför- des redan på 1500-talet i Sverige i termer av tullavgifter på importerat brännvin.3

För att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtionen i Sverige över tid presenteras försäljningen av alkohol mellan 1861 och 20234 i figur 3.1 nedan. Av diagrammet framgår hur försäljningen och dryckesvalen utvecklats fram till 2023 i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Konsumtionen av öl och vin har ökat över tid sam- tidigt som konsumtionen av sprit minskat.

1Lenke 1990, Hauge & Ingens-Jensen 1986 & Norström 1998.

2Tigerstedt m.fl. 2006, Österberg & Karlsson 2001 & Ugland 2003.

3SOM-institutet 2024.

4CAN 2024a.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

Figur 3.1 Försäljningen av alkoholdrycker i Sverige 1861–2023, i liter ren alkohol per person 15 år och äldre

Källa: CAN 2024.

3.1.1Tiden före 1855

Ett av de stora problemen under 1700-talet var den omfattande hus- behovsbränningen (s.k. hembränning).5 Trots problemen med hem- bränningen togs restriktionerna mot husbehovsbränningen bort år 1809. Det ledde till en ökad spritkonsumtion under första halvan av 1800-talet. Brännvinsproduktion och konsumtion nådde en höjd- punkt 1829 (46 liter alkoholdryck per år/individ, ej omräknat till 100 procent alkohol).6 Under den perioden, var det så kallade ”fylle- riet” så vanligt att olycksfall på arbetsplatser, fattigdom och social misär blev ett mycket omfattande samhällsproblem. Flera försök gjordes under årens lopp, från bland annat företag inom gruvindu- strin, att förbjuda eller begränsa brännvinsbränningen.7

Under 1700- och 1800-talet var det framför allt kvinnor och delar av den framväxande frikyrko- och arbetarrörelsen, men även vissa delar av näringslivet, som engagerade sig för att stoppa ”superiet” och den misär det förde med sig. Den första nykterhetsrörelsen bil- dades först vid slutet av 1820-talet.8 Någon särskild ”alkoholpolitik”

5Grimberg 1924 & Nordisk familjebok 1876.

6Nordisk familjebok 1896.

7Bruun m.fl. 1975.

8IOGT-NTO 2019.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

enligt dagens mått bedrevs inte under den tiden. Det samlings- begreppet etablerades först på allvar under 1970-talets slut.9

3.1.2En mer restriktiv period

– från 1855 till andra världskriget

Efter stora påtryckningar från breda delar av samhället förbjöds hus- behovsbränningen år 186010 , vilket ledde till en långsam minskning av spritkonsumtionen fram till slutet av första världskriget. Konsum- tionen av vin var i stort sett obefintlig och dracks vanligtvis i den så kallade ”överklassen”. Även öl dracks sällan (starköl kunde bara köpas på apotek).11 Under första världskriget sjönk all alkoholkonsumtion drastiskt, bland annat på grund av generella restriktioner.12

Efter första världskriget blev både de ekonomiska och sociala kon- sekvenserna av ”supandet” ett allt större problem. Nykterhetsrörelsen fick en stor betydelse för framväxandet av dagens alkoholpolitik.

Göteborgssystemet (föregångare till Systembolaget AB) blev obliga- toriskt och motboken infördes i Stockholm (1914).13

Sverige valde, till skillnad från Finland, Norge och Island, att inte införa totalförbud mot alkohol. Sverige valde i stället att införa ett ransoneringssystem inom ramen för ett detaljhandelsmonopol. Ran- soneringssystemet, som kom att kallas Brattsystemet efter politiken Iwan Bratt, infördes i hela landet år 1919. Mängden alkohol en person fick köpa var begränsad och noterades i en så kallad motbok. Efter ett antal år med det så kallade motbokssystemet i Sverige övergick även de ovan nämnda nordiska länderna till att inrätta alkoholmono- pol för att minska de alkoholrelaterade skadorna. Danmark var det enda nordiska land som inte införde ett alkoholmonopol.14

9Bruun m.fl. 1975.

10Grimberg 1924.

11Spritmuseum 2025.

12CAN 2024a.

13Systembolaget 2024a.

14Bruun m.fl. 1975.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

3.1.3Tiden efter andra världskriget 1945–1960

Från de mycket låga nivåerna av alkoholkonsumtion under andra världskriget skedde en ökning efter krigets slut.15 Under 1950-talet fick också motboken stark kritik. Dels från kvinnorörelsen eftersom få kvinnor fick egen motbok, dels eftersom ansökningsförfarandet var extremt krångligt och integritetskränkande eftersom alla inköp registrerades. Motboken, och att reglerna om att starköl inte kunde köpas i butiker avskaffades därför 1955. För att förhindra negativa effekter av avskaffandet av motboken beslutade riksdagen om en ny alkohollagstiftning samma år, och de 41 regionala systembolagen omvandlades år 1957 till ett statligt bolag, det vill säga dagens System- bolaget Aktiebolag.16

Under tiden som följde efter avskaffandet av motboken ökade alkoholskatten och priset på alkohol. Spärrlistor infördes för de som identifierats som grova ”missbrukare”, och som inhandlat stora mäng- der alkohol, och Systembolaget arbetade aktivt för att fler konsumen- ter skulle välja vin framför brännvin (”Operation vin”). Det avspeglar sig i statistiken i diagrammet i början av avsnittet, där framför allt vinförsäljningen ökade kraftigt vid slutet av 1950-talet.

3.1.4En period av förändringar – 1960–1970

En alkoholpolitisk utredning (APU) pågick under perioden 1965– 1977. Utredningens arbete fick stort inflytande på utvecklingen och en stor del av de förändringar i alkohollagstiftningen som infördes under den tiden finns kvar ännu i dag.17 En annan förändring, som inte var kopplad till alkoholpolitiken men som ändå fick viss betyd- else, var sänkningen av myndighetsåldern till 18 år. Samtidigt med införandet av den nya myndighetsåldern sänkte Systembolaget 1969 åldern för inköp från 21 år till 20 år.

En betydande förändring som fått konsekvenser för alkoholpoli- tiken var de två försök som genomfördes för ölförsäljning. Ett försök var försäljning av mellanöl (max 4,5 volymprocent) i livsmedels- handeln som pågick mellan 1965 och 1977. Mellanölet som var en relativt ny produkt i Sverige infördes först efter det att starkölsför-

15Se figur CAN 2024a.

16Riksdagens protokoll 1956:28.

17Proposition 1976/77:108.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

budet avskaffades 1955. Förhoppningen var att en mer tillgänglig öl- försäljning skulle kunna leda till ändrade och mindre skadliga alkohol- vanor genom att spritkonsumtionen ersattes av en alkoholsvagare ölkonsumtion. Förhoppningen var att svenskarna skulle gå över från sprit till ett ”lättare starköl”. En dåtida undersökning hade visat att ett missbruk av öl var sällsynt och införandet av ett lättare starköl hade bland annat stöd hos finansministern.18

Försäljning av mellanöl utan åldersgräns startade i livsmedelshan- deln 1965 och marknadsföringen av öl ökade under samma period till 75 procent av det dåtida tillgängliga affischeringsutrymmet.19

Effekten av försöket att sälja mellanöl i livsmedelshandeln blev den motsatta mot vad som förespeglats. Mellanölsförsäljningen i livsmedelsbutikerna ökade och ledde till att ungdomar lättare fick tillgång till alkohol. Ungdomsfylleri blev ett stort problem.20 Lokala undersökningar från ungdomsgårdar i Stockholm visade att 95 pro- cent av ungdomsgårdarna i staden rapporterade att de hade problem med mellanöl.

En andra förändring skedde mellan 1967 och 1968 och genom- fördes som ett försök med försäljning av starköl i livsmedelshandeln i Västergötlands- och Värmlandsregionerna. Försöket var kortlivat eftersom konsumtionen ökade markant, framför allt bland unga per- soner. Enligt Systembolaget ökade starkölsförsäljningen i försöks- området med flera tusentals procent. De ökade problemen påverkade arbetet i utredningen APU:s arbete och deras ställningstagande mot ett fortsatt försök bidrog till att regeringen avslutade försöket med starkölsförsäljning i förtid i juli 1968.21

Det första steget under mellanölsperioden (som började 1965) för att minska ungas tillgång till öl blev att införa en 18-årsgräns 1972. Enligt de undersökningar som de ansvariga myndigheterna genom- förde skedde ålderskontrollerna inte tillräckligt ofta, och 1976 röstade riksdagen för att mellanölsförsäljningen i livsmedelshandeln skulle stoppas. Som tidigare nämnts blev nästa steg att helt avsluta mellan- ölsförsöket 1977, eftersom de negativa konsekvenserna hade blivit för stora och kritiken från bland annat skolor, föräldrar och organi- sationer ökade.22

18Spritmuseum 2024.

19Ibid.

20Sveriges riksdag motion 1972:881.

21SOU 1971:77.

22Spritmuseum 2024.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

Kritiken mot de två försöken med att tillåta mellan- och stark- ölsförsäljning i livsmedelshandeln var stor men det fanns även för- svarare av försöket. Dagens forskning ger kritikerna rätt eftersom den ökade alkoholtillgängligheten hade en negativ inverkan på de ungdomar som växte upp under den här tiden. Det är den genera- tionen (kohorten) som i dag är över 65 år och som fortfarande har en högre alkoholkonsumtion än de flesta tidigare generationerna haft under de senaste decennierna.23

En annan effekt som uppmätts i senare forskning är effekten på kognitiva förmågor och arbetsmarknadsutfall hos de personer som exponerades för alkohol under fosterstadiet. Effekterna identifiera- des genom jämförelser med individer födda i delar av landet som deltog i starkölsförsöket och i kohorter som inte exponerades.24

3.1.5En mer restriktiv period – 1977–1990-talets början

Som en reaktion på de ökade problem som mellanöls- och starköls- försöken orsakade inleddes en period med en mer restriktiv politik. Ett reklamförbud infördes 1979, lördagsstängt på Systembolaget infördes 1982 och alkoholskatten höjdes successivt. Konsumtionen av öl minskade men framför allt var det spritkonsumtionen som minskade mest. Den stora nedgången för spritdrycker från 1980- talet och den fortsatta ökningen av vin fram till i dag syns tydligt

i figur 3.1.

3.1.6Alkoholpolitiken efter EU-medlemskapet 1995 till i dag

Sverige har sedan 1990-talet varit inriktat på att stärka folkhälsopoli- tikens ställning inom EU. Bland annat har diskussioner förts med medlemsländerna och med EU-kommissionen om kopplingen mel- lan alkoholkonsumtion, alkoholpolitik och folkhälsa.25

I början av 1990-talet förhandlade Sverige om medlemskap i fri- handelsområdet och senare även om medlemskap i den Europeiska unionen (EU). Då började en ny fas i utvecklingen. EU-fördragets folkhälsoartikel hade modifierats. Förebyggande av missbruk av

23Andreasson m.fl. 2019.

24Nilsson 2025.

25SOU 2004:86.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

alkohol nämndes som ett av flera skäl till att upprätta gemensamma stimulansåtgärder i syfte att främja folkhälsan, men det skulle fort- farande inte leda till någon gemensam lagstiftning.26

För att öka kunskapen om alkohol och hälsa tog Sverige och Finland initiativet till en jämförande undersökning om alkohol- problemets omfattning och alkoholpolitikens utformning i samtliga EU-länder. Undersökningen kom att kallas European Comparative Alcohol Study (ECAS). Genom den gemensamma undersökningen fick EU-länderna och EU-kommissionen ett underlag för de fort- satta diskussionerna och förhandlingarna om det svenska och finska medlemskapet. Förhandlingarna startade med en skriftväxling27 mellan kommissionen och den svenska regeringen. Kommissionen påpekade för Sverige att export-, partihandels-, och tillverknings- monopolen var oförenliga med gemenskapens regelverk om fri rör- lighet av varor. Däremot fann kommissionen vad gällde detaljhandels- monopolet (Systembolaget)28 att det inte fanns någon anledning att på eget initiativ vidta åtgärder mot detaljhandelsmonopolet.29

En viktig fråga för den svenska regeringen i förhandlingarna blev därför att behålla Systembolagets ensamrätt till försäljning av alko- holdrycker över 3,5 procent.30 Till stöd användes de studier och den internationella forskning som visat på vikten av att begränsa till- gången.31 Systembolaget kunde motiveras av hälsoskäl.32 Det gav Sverige en möjlighet att verkställa en tillgänglighetsbegränsande, (restriktiv och utan vinstintresse) sammanhängande och systema- tisk alkoholpolitik baserad på skyddet av folkhälsan utan att bryta mot EU:s regelverk.33

Enligt artikel 36 i EUF-fördraget (Europeiska unionens funktions- sätt) kan undantag från den fria rörligheten godtas om de bland annat grundas på skyddet av människor och djurs hälsa och liv. Regleringen ska enligt fördraget ske på ett systematiskt och sammanhängande sätt för att uppnå målet för undantaget. Vid förhandlingarna kunde Sveriges förhandlare visa att detaljhandelsmonopolet uppfyllde kra-

26SOU 2004:86.

27Prop. 1994/95:19 bilaga 12.

28”… om alla effekter som är diskriminerade mellan nationella varor och varor importerade från övriga medlemsländer avlägsnas”.

29Prop. 1994/95:19 kap. 13.

30Försäljning av alkoholdrycker mellan 2,2 och 3,5 % var tillåten i livsmedelshandeln.

31Bruun m.fl. 1975, Edvards m.fl. 1997 & WHO 1995.

32Prop. 1994/95:19.

33Prop. 1994/95:19 kap. 13.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

ven. De monopol som fanns inom partihandel, import, export och tillverkning bedömdes som tidigare nämnts inte uppfylla kraven. De ansågs vara diskriminerade till sin natur34 och därför beslutade riksdagen att avskaffa statliga Vin & Sprit AB:s samtliga monopol den 20 april 1994, enligt regeringens proposition 1993/94:136.

Den försäljning som omfattas av Systembolagets detaljhandels- monopol regleras i artikel 37 i EUF-fördraget. Enligt artikel 37.1 ska EU:s medlemsländer säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas på ett sådant sätt att villkoren för försäljning och köp av varor inte diskriminerar medborgarna i någon av medlemsländerna. Enligt artikel 37.2 ska medlemsländerna inte vidta några nya åtgär- der som strider mot de principer som anges i punkt 1 i fördraget. De får inte heller införa tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsländerna.

Ett viktigt klargörande om EU:s regelverk var att det svenska alkoholpolitiska målet att minska den totala konsumtionen för att motverka medicinska och sociala alkoholskador inte var en fråga för gemenskapsrätten.35 Sverige har enligt fördraget rätt att ha ett nationellt detaljhandelsmonopol så länge villkoren för försäljning eller köp av varorna inte diskriminerar medborgare och producen- ter i medlemsländerna.

Sammanfattningsvis kan sägas att alkoholdrycker som omfattas av detaljhandelsmonopol bedöms från två håll. Dels från artikel 37 i EUF som reglerar monopol, dels av reglerna om undantag från monopol (artikel 34 och 36 i EUF). Sverige kunde visa att restrik- tioner i form av begränsade öppettider, ålderskontroller och avsak- nad av privata vinstintressen hade effekt på alkoholkonsumtion och skador. Sverige har även löpande krav på sig att redovisa att det fort- farande är så.36

EU:s regelverk krävde inte bara ett avskaffande av Vin & Sprit AB:s monopol utan även flera förändringar av detaljhandelsmono- polet. Viktiga förändring var förbudet mot att diskriminera produk- ter och producenter inom EU samt att de åtgärder som görs måste vara proportionerliga. Mot den bakgrunden tog regeringen och EU fram en kravlista i samband med förhandlingarna. I kravlistan lista- des de förändringar som Systembolaget skulle genomföra. Bolaget

34Prop. 1994/95:19.

35Ibid nr 19 del 1.

36Prop. 1994/95:19 kap. 13.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

skulle införa öppna klara och offentliga sortimentsregler, ge möjlighet till privatimport av varor, ha en rådgivande smakpanel med neutral roll, förbättra informationen till kunderna och framför allt skulle producenter ges möjlighet att överklaga sortimentsbeslut. All diskri- minering mellan nationella och importerade varor skulle avlägsnas och inköps- och försäljningsvillkor för alkoholdrycker skulle vara objektiva. Dessutom skulle de villkoren tillämpas likvärdigt på med- borgare och produkter i EU-gemenskapen.37 För att uppfylla de här kraven gjorde Sverige och kommissionen en överenskommelse om att detaljhandelsmonopolet skulle kunna behållas. Bland annat skulle Konkurrensverket utöva tillsyn över att Systembolaget följde reglerna. Ännu i dag överlämnar Konkurrensverket en rapport till EU-kom- missionen två gånger om året.38

3.1.7Kompletterande alkoholpolitiska åtgärder

Regeringen bedömde att EU-medlemskapet skulle kunna försvaga prisinstrumentet som alkoholpolitiskt medel. För att motverka det ansåg regeringen att en tyngdpunktsförskjutning skulle ske där in- formation, opinionsbildning och andra alkoholförebyggande insat- ser skulle få ökad betydelse för att komplettera prisinstrumentet, det vill säga alkoholpolitiken skulle bli mer sammanhållen och bestå av flera olika insatser. Ett första steg togs när riksdagen i juni 1994 be- slutade om att anvisa 75 miljoner för olika alkohol- och drogpolitiska insatser.39

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 antog EU:s ministerrådsmöte ett beslut som uppmanade kommissionen att återkomma med ett förslag till en samlad gemenskapsstrategi och en tidsplan. Det svenska initiativet ledde till att EU antog sin första alkoholstrategi för att stödja medlemsländerna att minska alkohol- relaterade skador.40 Strategin bidrog till att en majoritet av EU:s medlemsländer införde åldersgränser för försäljning av alkohol- drycker och sänkta promillehalter i trafiken. Under senare år har alkoholpolitiken i de olika EU-länderna närmat sig varandra.41

37Prop. 1994/95:19 kap. 13.

38Ibid.

39Prop. 1993/94:150 bilaga 5, bet. 1993/94: FiU20 & rskr. 1993/94:454.

40Europeiska kommissionen 2006.

41Europeiska kommissionen 2013.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

Flera av de nationella befolkningsundersökningar om alkohol- konsumtion som genomförs i dag har sin början under den här tiden. Till exempel de svenska Monitormätningarna42 , med syfte att bättre följa både registrerad och oregistrerad konsumtion. Det har sedan dess varit viktigt att närmare kunna följa och jämföra konsumtions- utvecklingen både för försäljning och servering i Sverige – med till exempel privatimport, smuggling och hembränning – för att kunna utvärdera effekter av olika förändringar i politiken och omvärlden. Sverige (genom CAN) var även initiativtagare till de årliga euro- peiska skolundersökningarna (ESPAD), som i dag är ett nätverk bestående av 40 europeiska länder.

3.1.8Ändringar i alkohollag och domstolsprövningar

Efter EU-inträdet har alkohollagen setts över ett flertal gånger, oftast för att lagen skulle anpassas till EU-medlemskapet.43 Lagändringarna föregicks av två statliga utredningar – Alkoholpolitisk kommission (1994)44 och Alkohollagsutredningen (2009).45 Förändringarna var delvis en följd av domar kring de förändrade införselreglerna och marknadsföring av alkoholdrycker.46 Den kanske mest centrala domen kom 1997, den så kallade Franzéndomen47 , när EG-domstolen slog fast att ”artikel 37 fordrar inte att detaljhandelsmonopolet avskaffas, utan endast att det hanteras på ett sådant sätt att produkter inte sär- behandlas med tanke på ursprung och leverantörens nationalitet”.

En annan viktig förändring i Sverige rörde lättnader i förbudet att marknadsföra alkoholdrycker. Marknadsföring av alkohol kom att tillåtas i tryckt media men den skulle ske med särskild måttfull- het och fick inte rikta sig till barn. Dessutom infördes ändrade regler för införsel, försäljning och handel med teknisk sprit. Handel med alkoholhaltiga preparat blev fri, utan krav på införseltillstånd eller godkännande, men vissa krav ställdes på preparaten för att få säljas, och Folkhälsomyndigheten har i uppgift att utöva tillsyn över till- lämpningen.48

42Monitormätningarna påbörjades år 2000, i dag är CAN ansvariga.

43SFS 1994:1738 & SFS 2010:1622.

44S1991:17.

45SOU 2000:59.

46Prop. 2003/04:161, SOU 2005:25, SFS 2010:1622 & KOVFS 2016:1.

47Europeiska unionens domstol 1997.

48SFS 1994:1738.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

Under tiden efter EU-medlemskapet genomförde regeringen ytterligare alkoholpolitiska satsningar, för att alkoholkonsumtio- nen hade ökat efter EU-medlemskapet.49 Den ökade tillgänglighe- ten och alkoholkonsumtionen framför allt bland ungdomar under 1990-talet ledde till att regeringen krävde ökade kompletterande satsningar (förutom de då gällande styrmedlen) för att förebygga alkoholrelaterade skador och för att nå de alkoholpolitiska målen.50

3.1.9Ökad privat införsel och smuggling

Det ökade handelsutbytet och det ökade privata resandet som blev en följd av EU-medlemskapet påverkade inte bara den svenska alko- holpolitiken utan även de olika privata aktörerna inom alkohol- området. Den ökade illegala handeln och privata införseln innebar även en ökad konkurrens för de svenska producenterna. Mot den bakgrunden tog regeringen ett beslut (9 januari 1997)51 om att till- sätta en kommitté med uppgift att organisera ett samarbete mellan bland annat branschorganisationer, försäkringsbolag och myndig- heter. Kommittén fick i uppgift att verka för ett samarbete med informationsinsatser om den illegala hanteringen, det vill säga ille- galt tillverkad eller insmugglad alkohol och langning till ungdomar. Kommittén tog namnet Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS).52 Under den tid OAS verkade genomfördes flera olika aktiviteter och informationsinsatser. Den mest kända är opinionssatsningen mot så kallad svart sprit. Det var även under den här tiden som satsningen Ansvarsfull alkoholhantering startade. OAS tog fram och genomförde ett utbildningspaket till hotell- och restauranganställda i samarbete med Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. OAS gjorde också en särskild utvärdering av insatserna mot svartsprit (1998–2000).53

49Prop. 2005/06:30.

50Ibid.

51Dir. 1997:3, se bilaga 1.

52SOU 1998:154

53CAN 2004.

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

SOU 2026:7

3.1.10Fler åtgärder för att skydda unga och minska deras alkoholkonsumtion

Förutom de satsningar som genomfördes inom OAS arbetade re- geringen fram en särskild handlingsplan för att motverka alkohol- relaterade skador. Ett beslut om att genomföra en särskild nationell handlingsplan (2001–2005) togs för att stärka ett brett och samordnat arbete för att förebygga alkoholrelaterade skador. Riksdagen antog handlingsplanen i februari 2001.54 För att samordna insatserna i linje med handlingsplanen tillsattes 2002 en statlig kommitté, Alkohol- kommittén.55 Kommittén skulle även stimulera de kommunala och regionala aktiviteterna och bedriva opinionsbildning. Handlingsplanen och satsningen på arbetet inom Alkoholkommittén skulle komplet- tera de tidigare alkoholpolitiska insatserna med strukturerade mål- inriktade och samordnade förebyggande insatser på alla nivåer i samhället.

Kommittén hade särskilt fokus på ”överserveringen”, det vill säga servering till berusade personer och underåriga på krogarna samt på att minska risken för rattfylleri. Kommittén prioriterade särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende. Slut- ligen prioriterade kommittén att förstärka och följa upp alkoholforsk- ning och att utveckla arbetet på internationell nivå. Alkoholkommittén utvecklade ett nära samarbete med den nationella narkotikasamord- naren, som arbetade under namnet Mobilisering mot narkotika. Sam- arbetet resulterade i en flerårig satsning på att utveckla det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i landet. En särskild satsning skedde inom ramen för sex försökskommuner mellan 2003 och 2006.56

Anslaget till de båda kommittéerna var 250 miljoner kronor för 2006 och 260 miljoner kronor för 2007.57 Folkhälsoinstitutet (nu- varande Folkhälsomyndigheten) och Riksrevisionen gjorde en sär- skild utvärdering. Utvärderingarna, särskilt Riksrevisionens,58 visade att det var svårt att koppla de förebyggande insatserna till föränd- ringarna i alkoholkonsumtionen – ett problem som Riksrevisionen påtalade när de följde upp olika insatser på lokal nivå. Under 2000-

54Dir. 2001:22.

55Kommittéberättelse S2001:02.

56Prop. 2005/06:30 s. 42.

57Budgetpropositionen 2006 & 2007.

58RiR 2010:21.

SOU 2026:7

Alkoholpolitikens utveckling i Sverige

talet avstannade ökningen av alkoholkonsumtionen, framför allt bland ungdomar, enligt CAN:s och ESPAD:s skolundersökningar.59

År 2007 lades de båda kommittéerna ner och det samlade ANDT- arbetet lades inom Regeringskansliet i ett ANDT-sekretariat, SAMNARK (Samordningsfunktion inom Regeringskansliet) och ett särskilt råd. Förändringen ledde även till beslutet om en särskild ANDT-strategi (och senare en ANDTS-strategi).

ANDT-sekretariatet lades ner år 2011.60 ANDTS-samordnarna har fått delvis förändrade arbetsuppgifter sedan 2010-talet, med bland annat ett ökat fokus på brottsförebyggande arbete, föräldraskapets betydelse och psykisk hälsa61 . Det statliga anslaget till ANDTS- området har minskat över tid. I budgetpropositionen för 2024 av- sattes 115 miljoner kronor. I budgeten för 2025, för utgiftsområde 09, avsattes 93 miljoner kronor till alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.62

I Folkhälsomyndighetens årsredovisning för 202463 framgår det att myndighetens kostnader på satsningar inom ANDTS-området har minskat från 64 242 000 kronor år 2022 till 46 467 000 kronor år 2024.

59CAN 2016.

60Regeringsbeslut 2011.

61Folkhälsomyndigheten 2024d.

62Budgetpropositionen 2025.

63Folkhälsomyndigheten 2024c.

4Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

Redan på 1990-talet anslöt sig alla EU:s medlemsländer till Världs- hälsoorganisationens (WHO:s) hälsomål ”Hälsa för alla år 2000”, där även alkoholfrågan berörs. Därefter utarbetade WHO:s Europa- region den handlingsplan (European Alcohol Action Plan) som an- togs enhälligt av alla Europaregionens stater, inklusive Sverige. Den svenska alkoholpolitiken har därefter utvecklats i nära samarbete med WHO, EU, de nordiska länderna och andra internationella organisa- tioner. Nedan redogör utredningen kortfattat för de viktigaste inter- nationella och nationella åtagandena och måldokumenten.

4.1Internationella åtaganden

4.1.1FN

Förenta nationernas (FN:s) agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling har ett mål som har särskild betydelse för med- lemsländernas folkhälsopolitik på alkoholområdet, nämligen mål 3: God hälsa och välbefinnande och undermålet Mål 3.5 som handlar om att stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive skadligt alkoholmissbruk. En del av de övriga hälsorelaterade målen, till exempel mål 10 om minskad ojämlikhet och ett antal del- mål inom andra områden, har också en koppling till alkoholkon- sumtion.1

1Skr. 2024/25:66.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

4.1.2WHO

WHO:s globala strategi för att minska skadlig alkoholkonsumtion (Global strategy to reduce the harmful use of alcohol)2 antogs en- hälligt av Världshälsoförsamlingen 2010. Den globala strategin låg sedan till grund för den europeiska handlingsplanen (2012–2020) som antogs för att genomföra strategin. De här två dokumenten var bland de första som antogs för att ge vägledning till WHO:s medlemsländer. I dokumenten lyftes de åtgärder som WHO ansåg var mest kostnadseffektiva för att minska alkoholskador:

•Begränsa tillgången på alkohol genom att begränsa antalet för- säljningsställen inom ett visst område, begränsa öppettider och se till att de nationella åldersgränserna för inköp upprätthålls.

•Bedriva en prispolitik med prissättning utan vinstsyfte, avskaffa säljfrämjande prissättningsstrategier och upprätthålla höga punkt- skatter.

•Begränsa marknadsföring och eliminera reklam och andra former av säljfrämjande åtgärder på försäljningsställen och på nätet.3

År 2018 lanserade WHO initiativet SAFER – en handbok som ger vägledning om insatser för att minska alkoholens medicinska och sociala skador.4 Insatserna omfattar bland annat att:

•arbeta för minskade alkoholskador i trafiken genom effektivare åtgärder mot trafikonykterhet

•öka tillgången till tidiga insatser inom öppenvården genom att erbjuda screening och så kallade ”brief interventions”, det vill säga korta samtalsinsatser

•ge hälsoinformation och hälsovarningar med fokus på alkohol och cancer.5

2WHO 2010.

3WHO 2024a.

4WHO 2018b.

5Ibid.

SOU 2026:7

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

År 2022 antog WHO en uppdaterad plan (Global Alcohol Action Plan 2022–2030) för att stärka medlemsländernas arbete för att minska alkoholens medicinska och sociala skador.6 I planen identifieras sex centrala områden:

1.effektiva och evidensbaserade policyåtgärder

2.sektorsövergripande insatser

3.förstärkta insatser inom hälso- och sjukvården

4.förstärkta insatser inom socialtjänsten

5.ökad medvetenhet om alkoholens risker (inklusive varnings- märkning)

6.mobilisering av nödvändiga resurser.

Det finns även en rad olika forskningsprojekt och initiativ inom WHO. Det EU-finansierade projektet EVID-ACTION, ska till exempel skapa praktiskt stöd för att minska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar inom Europa.7 Inom det projektet pågår ett omfattande arbete med att motverka alkoholrelaterade cancer- sjukdomar. Sverige är ett av de totalt 30 länderna i samarbetet. Projek- tet består av ett antal initiativ för att öka kunskapen om alkoholens skadeverkningar och fokuserar på att översätta den vetenskapliga evi- densen till effektiva alkoholpolitiska åtgärder, exempelvis genom att:

•införa effektiva hälsovarningar om att alkohol ökar risken för cancer

•ge stöd till medlemsländerna för att kommunicera om kopp- lingen mellan alkohol och cancer

•förse medlemsländerna med verktyg för att utföra screening och tidiga insatser inom öppenvård, företagsvård och socialtjänst.

6WHO 2022a.

7WHO 2022b.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

4.1.3EU

Även på EU-nivå har vägledande dokument antagits både inom folk- hälsoområdet och det sociala området. År 2006 antog EU-kommis- sionen EU:s alkoholstrategi för att stödja EU:s medlemsländer att minska alkoholens skadeverkningar. Strategin förlängdes dock inte.

Nya vetenskapliga rön om kopplingen mellan alkoholkonsumtion och cancer ledde till att EU-kommissionen år 2022 antog en särskild plan för att bekämpa cancer.8 Ett av målen i planen var att minska den skadliga alkoholkonsumtionen med minst 10 procent 2025.9 Social- styrelsen har i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra EU:s cancerplan.

För att komplettera det nationella arbetet görs gemensamma in- satser av EU:s medlemsländer. Som en del av arbetet har WHO på uppdrag av EU-kommissionen kartlagt och analyserat effekterna av hälsoinformation och hälsovarningar på alkoholprodukter och alko- holreklam.10

Ett EU-gemensamt initiativ är JA PreventNCD där medlemslän- derna, inklusive Sverige, samarbetar för att stärka det förebyggande arbetet mot cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar. Initiativet syftar till att samordna och utveckla evidensbaserade insatser som riktas mot riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar. Arbetet om- fattar bland annat att reglera hälsorisker, främja hälsosamma miljöer, satsa inom hälso- och sjukvården och utveckla gemensamma system för att följa upp, utvärdera och sprida kunskap.

4.2Nationella åtaganden och måldokument

Det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skade- verkningar. För att nå det övergripande målet finns en skyddslag- stiftning som reglerar flera centrala styrmedel. De grundläggande svenska styrmedlen är alkoholskatten, detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker och en reglering av marknadsföring av alkohol. Detalj- handelsmonopolet och serveringstillstånden begränsar tillgänglig- heten. Alkoholskatten ökar möjligheten att hålla priserna uppe Den

8Europeiska kommissionen 2024.

9EU:s cancerplan 2025.

10WHO 2025a.

SOU 2026:7

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

begränsade marknadsföringen skyddar framför allt barn och unga från påverkan att konsumera alkohol.

4.2.1Dagens politik – en bred och samlad alkoholpolitik

Det här avsnittet innehåller en redogörelse för måldokument, lagar och tidigare regeringsbeslut som utgör grunden för dagens alkohol- politik. En förändring som skett över tid är att det betonas att den restriktiva alkoholpolitiken måste ske inom det som kallas en om- fattande och sammanhållen (comprehensive) politik. Till exempel krävs det tillgänglighetsbegränsningar som har stöd i forskningen, evidensbaserad prevention, insatser för att förbättra levnadsförhål- landen, stöd och vård inom öppen- och slutenvård, effektiv tillsyn, lagstiftning inom trafikområdet, kunskapshöjande insatser för att påverka normer med mera.

I Sverige har det lokala och regionala förebyggande arbetet även integrerats med flera andra riskfaktorer för ohälsa, som tobak, narko- tika, dopning och spel om pengar.11

4.2.2Det nationella alkoholpolitiska målet och delmål

Redan i riksdagens beslut 1977 fastställdes de grunder för den svenska alkoholpolitiken som i huvudsak fortfarande gäller.12 Det övergrip- ande målet som beskrivs i regeringens proposition om alkoholpoli- tiken (prop. 1976/77:108) var att begränsa den totala, alltför höga, alkoholkonsumtionen – för att minska missbruket och motverka alkoholskador. År 2000 presenterade regeringen en nationell hand- lingsplan för att förebygga alkoholskador, och målet för den natio- nella alkoholpolitiken framöver skulle vara att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. I handlingsplanen anges även att målet ska nås genom med hjälp av ett antal delmål. De sär- skilt prioriterade delmålen var att

•avskaffa all alkohol i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet

•åstadkomma en alkoholfri uppväxt

•skjuta upp alkoholdebuten

11Skr. 2021/22:213.

12Prop. 1976/77:108 & Prop. 1998/99:134.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

•minska berusningsdrickandet

•åstadkomma fler alkoholfria miljöer

•undanröja den illegala alkoholhanteringen.13

4.2.3ANDTS-strategin – det vägledande dokumentet för samhällets arbete

Ett steg närmare en sammanhållen alkoholpolitik var att regeringen lade fram propositionen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.14 I propositionen presenterades en strategi för det förebyggande arbetet inom de olika områden som samlas under förkortningen ANDT.

År 2011 antog riksdagen den första ANDT-strategin och be- slutade samtidigt om det övergripande målet för ANDT-politiken 2011–2015.15 Under 2013 beslutade regeringen om ett enhetligt upp- följningssystem och vilka indikatorer som ska utgöra så kallade kärn- indikatorer för uppföljningen av målen inom de olika områdena, se nästa sida. Folkhälsomyndigheten fick ansvar för uppföljnings- systemet.16

En andra ANDT-strategi antogs för perioden 2016–2020. Stra- tegin förlängdes och breddades när spel om pengar lades till som ett nytt område (ANDTS 2021–2025). Utgångspunkten för strategin är att ANDTS-arbetet ska bidra till det övergripande folkhälsomålet.17

I den senaste ANDTS-strategin anger regeringen mål och inrikt- ning för hur samhällets insatser inom ANDTS-området ska genom- föras, samordnas och följas upp under perioden 2021–2025. Strategin bygger på de samlade uppföljningar som Folkhälsomyndigheten har genomfört och de tidigare ANDT- och ANDTS-strategierna. Strate- gin har utvecklats i nära samarbete med länsstyrelsernas ANDT(S)- samordnare och Folkhälsomyndigheten. I skrivelsen klargör reger- ingen att den samlade svenska alkoholpolitiken bygger på kunskapen om att tillgängligheten till alkohol har betydelse för utvecklingen av totalkonsumtionen och för alkoholskadornas omfattning. Förutom det övergripande målet innehåller skrivelsen sju delmål som anger

13Prop. 2000/01:20 s. 38.

14Prop. 2010/11:47.

15Bet. 2010/11:SoU8 & rskr. 2010/11:203.

16Regeringsbeslut S2013/2377/FST.

17Skr. 2021/22:213.

SOU 2026:7

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

inriktningen för arbetet i sin helhet. Den slår fast att ANDTS-arbetet är en central del av folkhälsopolitiken. De sju delmålen är:

1.Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska.

2.Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar.

3.Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopnings- medel, tobaks- och nikotinprodukter eller debuterar tidigt med alkohol och spel om pengar ska minska.

4.Antalet personer som utvecklar skadligt bruk och beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinproduk- ter och spel om pengar ska minska.

5.Personer med skadligt bruk, eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet och anpassad efter sina förutsätt- ningar och behov.

6.Antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spel om pengar ska minska.

7.Det ska finnas en folkhälsobaserad syn på ANDTS inom EU och internationellt.

Målstrukturen bygger på en kedja där de olika insatserna följer var- andra, det vill säga där insatser går från tillgänglighetsbegränsande åtgärder via primärprevention och sekundärprevention till vård/ behandling och internationellt arbete.

En ytterligare utgångspunkt för det samlade arbetet är att stärka jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet samtidigt som skyddet för barn och unga genomsyrar arbetet på alla nivåer. Strategin betonar samverkan mellan myndigheter och andra berörda aktörer. Strategin betonar även vikten av att särskilt uppmärksamma skador mot andra än den som orsakar skadan på grund av skadlig alkoholkonsumtion (”harms to others”), exempelvis våld i nära relationer och då fram- för allt i familjer där barn finns.18

18Prop. 2010/11:47.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

För att följa upp de insatser som genomförts lokalt, regionalt och nationellt för att nå de sju långsiktiga målen har Sverige byggt upp en särskild struktur med indikatorer. Behovet av förbättrad målupp- följning hade blivit tydligt i det löpande arbetet, både för att följa effekter av politiken och för att ge vägledning och kunskaper till det lokala och regionala arbetet.

Sedan 2021 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av politiken inom alkohol, narkotika, dop- ning, tobak- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS).19 I uppdraget ingår att myndigheten ska ansvara för en samlad verk- samhetsrapportering. Det innebär att myndigheten årligen 2022–2026 ska lämna en bedömning till regeringen av den verksamhet som be- rörda myndigheter har genomfört inom ANDTS-området under föregående år.

Socialstyrelsen är en av de 23 myndigheter20 som har i uppdrag att medverka till den samlade uppföljningen och stödja genomför- andet av strategin. Därför lämnar även de en årsrapport till reger- ingen.21 Anledningen är att alkoholkonsumtion inte bara har nega- tiva effekter på den fysiska hälsan utan forskningen har, som tidigare nämnts, visat på kopplingen mellan alkoholkonsumtion och mental hälsa. Socialstyrelsen bidrar bland annat med indikatorer för psykisk hälsa och suicidprevention. Socialstyrelsen har även tagit fram nya nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, där riskbruk av alkohol ingår.22

Bland målen finns även mål som berör andra politikområden. Två sådana exempel gäller för mål 6, som handlar om att antalet personer som skadas eller dör på grund av sitt eget eller andras bruk av alko- hol ska minska. Det ingår även i målen för det brottsförebyggande området, till exempel brott mot kvinnor och våld i nära relationer.

Mål 6 berör även transportpolitiken och regler om rattfylleri i lagen om straff vid vissa trafikbrott, bland annat ratt- och sjöfylleri.23 Det övergripande så kallade hänsynsmålet är att halvera antalet om- komna och antalet allvarligt skadade med en fjärdedel. Ett samarbete finns formaliserat sedan flera år inom samverkan mot alkohol och

19Regeringsuppdrag S2021/03343 s. 48.

20Folkhälsomyndigheten 2024d.

21Regeringsuppdrag S2021/03341 s. 48.

22Socialstyrelsen 2024b.

23Prop. 2008/09:93.

SOU 2026:7

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

droger i trafiken (SMADIT).24 I Sverige är gränsen för rattfylleri 0,02 promille alkohol i blodet (eller 0,10 milligram per liter i utand- ningsluften) för alla förare. Gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 pro- mille alkohol i blodet.25 Trafikverket har till uppgift att informera om alkoholens effekter på trafiksäkerheten. Enligt Trafikverket har insatserna bidragit till att antalet döda i alkohol- eller narkotikarela- terade olyckor har minskat.26

ANDTS-strategin sträcker sig till och med 2025. Det finns ännu inget nytt beslut om en fortsatt strategi (december 2025).

4.3Det rättsliga ramverket

På det alkoholpolitiska området finns flera lagar och förordningar som reglerar framför allt tillverkning, handel, servering och mark- nadsföring. Dessutom finns lagstiftning inom andra områden som har bäring på alkoholpolitiken, till exempel inom trafikområdet och det sociala området.

4.3.1Alkohollag (2010:1622)

Alkohollagen behandlar i första hand regleringen av de kommer- siella delarna av alkoholpolitiken. I lagen definieras vad som avses med en alkoholdryck. Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överskrider 2,25 volymprocent. Lagen reglerar till- verkning, marknadsföring och införsel eller import av alkoholdrycker och handel med sådana varor.

Alkohollagen reglerar även tillverkning av sprit, införsel, import, utförsel, export och handel med sprit samt handel med alkoholhaltiga preparat och även marknadsföring.

Alkohollagen är kopplad till den förordning som regeringen har beslutat (Alkoholförordningen 2010:1636), som till exempel ger Folkhälsomyndigheten rätt att utfärda föreskrifter som anknyter till alkohollagen. Folkhälsomyndigheten har med stöd i den förord- ningen utfärdat ett antal föreskrifter och allmänna råd.

24Trafikverket 2014.

25Trafikverket 2025a.

26Trafikverket 2025b.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

För att tillverka alkoholdrycker krävs att tillverkaren godkänts som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt. För partihandel gäller att partihandlaren ska ha god- känts som upplagshavare eller registrerad varumottagare och enligt detaljhandelsmonopolet har rätt till partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker. Den enda som får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkohol- produkter är det statliga aktiebolag som har bildats för det, nämligen Systembolaget. Detaljhandel med folköl är tillåten inom detaljhandel som uppfyller kraven i lagstiftningen. Folkölen introducerades när mellanölet förbjöds i livsmedelshandeln.

Lagen reglerar även marknadsföring av alkoholdrycker och alko- holdrycksliknande preparat till konsumenter. Alkoholreklam får inte förekomma i svensk tv, beställ-tv eller radiosändningar.

För att servera alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande pre- parat krävs tillstånd av den kommun där serveringsstället är beläget (serveringstillstånd). Det är också kommunen som beslutar om vilka tider alkoholdrycker får serveras. Lagen reglerar även prissättningen, och där står att priset inte får vara lägre än inköpspriset.

Folkhälsomyndigheten har ansvaret för tillsyn över att lagarna följs som reglerar serveringstillstånden. Länsstyrelsen har tillsyn inom länet. Länsstyrelsen ska biträda kommunerna med råd i deras verksamhet.

4.3.2Marknadsföringslag (2008:486)

Marknadsföringslagen kompletterar alkohollagen med lagar om till- syn över att aktörerna följer bestämmelserna om marknadsföring i alkohollagen. Ansvarig myndighet är Konsumentverket.

EU-inträdet medförde en viktig förändring för alkoholreklam i framför allt tryckt media (för produkter med under 15 procent alkohol). Alkoholreklam är i dag tillåten om den inte uppmuntrar till köp eller konsumtion. Den får inte framställa alkohol som lyxigt, glamoröst eller kopplat till en framgångsrik livsstil. Reklam riktad till barn och unga är förbjuden.27

27SOU 1998:8.

SOU 2026:7

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

4.3.3Lag (1951:649) om straff vid vissa trafikbrott och den svenska sjölagen

Rattfylleri är om en person för ett motordrivet fordon eller en spår- vagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i en så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften. Straffet för rattfylleri av normalgraden och grovt rattfylleri (4 a §) varierar mellan böter och högst två års fängelse. Även på sjön är gränsen 0,2 promille i blodet. Brott mot sjölagen kan också leda till böter eller fängelse i upp till två år.

4.3.4Lag (2022:156) om alkoholskatt

Lag (2022:156) om alkoholskatt reglerar hur mycket punktskatt som ska tas ut. Skatten tas ut per liter för de drycker som omfattas av lag- stiftningen, och skattenivåerna baseras på dryckernas alkoholhalt.

Mer om alkoholskatten följer i kapitlet om ekonomiska styrmedel.

4.3.5Socialtjänstlag (2025:400), lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

En ny socialtjänstlag trädde i kraft i juli 2025. Det som berör alkohol- området är främst insatser för missbruk och beroende, barn och unga och våld i nära relationer. Den nya lagen är mer inriktad på förebyg- gande insatser än den tidigare. Socialtjänsten ska också erbjuda in- satser snabbare, arbeta mer brottsförebyggande samt förebygga och motverka missbruk och beroende av alkohol.

Det är kommuner och regioner som har ett gemensamt ansvar för att erbjuda stöd och behandling till personer som har behov av vård.

Även hälso- och sjukvården har ansvar för att medicinskt före- bygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Där ingår miss- bruks- och beroendevården. I Samsjuklighetsutredningens betänk- ande föreslås hälso- och sjukvården få ett tydligare ansvar för att behandla alkoholberoende.28

28SOU 2021:93 s. 281–552.

Internationella och nationella åtaganden samt den svenska lagstiftningen

SOU 2026:7

I de fall det inte är möjligt med vård på frivillig väg kan det bli aktuellt med omhändertagande och vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Den lagen håller för närvarande på att ses över.29

29Ds 2024:26.

5 Beskrivning av de två styrmedlen

–detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

Det här kapitlet beskriver två av de viktigaste alkoholpolitiska styr- medlen: detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten. De utgör utred- ningens huvudsakliga fokus.

5.1Det svenska detaljhandelsmonopolet

Detaljhandelsmonopolet är en viktig del av den svenska alkohol- politiken. Inom EU får det, som tidigare nämnts, endast finnas kommersiella monopol som bland annat har till syfte att skydda befolkningens hälsa. I Sverige har vi ett detaljhandelsmonopol som grundas på viktiga hälso- och socialpolitiska hänsynstaganden, vilket gör det förenligt med EU:s regelverk.1

De svenska bestämmelserna om detaljhandelsmonopolets handel regleras i alkohollagen. Den slår fast att försäljning till konsumenter av alkoholdrycker med en alkoholhalt som innehåller mer än 3,5 volym- procent alkohol ska vara förbehållet det statligt ägda Systembolaget AB.2 Undantagen är folköl och försäljning för förtäring på stället (servering). Bestämmelser om Systembolagets funktionssätt finns i ett avtal mellan Systembolaget och staten.3 Detaljhandelsmonopolet har till syfte att begränsa alkoholens tillgänglighet genom att kon- trollera butiksetableringar, försäljningskanaler, öppettider och kon- troller av ålder, berusning och risk för langning. Den så kallade des-

1Prop. 1994/95:19.

2Se under rubriken Alkohollagen.

3SFS 2019:552.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

intresseringsprincipen gäller sedan starten av bolaget vid början av 1900-talet. Desintresseringsprincipen innebär att vinstintresset ska begränsas, och EU-domstolen har erkänt principen som en viktig grund för ett kommersiellt handelsmonopol inom EU.4

Efter det svenska medlemskapet i EU påbörjades ett utvecklings- arbete inom Systembolaget. Förutom lagändringar krävde medlem- skapet i EU att Systembolaget genomförde ändringar av regler och rutiner så att de fungerade på marknaden där de tidigare monopolen (Vin & Sprits export, import, tillverkning) avskaffats. Dessutom krävde EU-medlemskapet att de nya privata partihandlarna skulle ha en möjlighet att överpröva Systembolagets försäljningsbeslut.

Mot den bakgrunden inrättades en särskild alkoholsortiments- nämnd dit de som nekats tillträde till monopolet kunde vända sig och få sin sak prövad. För att inte diskvalificera producenter och produkter från andra delar av EU skapades ett beställningssortiment som gjordes tillgängligt för hela befolkningen, oavsett bostadsort. Systembolaget ökade internutbildningen för personalen för att för- bättra rådgivningen och möta det interna och externa kravet på ökad kunskap om vilka lagar och regler som gäller och om alkoholens hälsoeffekter.

Självbetjäning blev standard i butikerna vid mitten av 1990-talet. På hyllornas kanter gavs information om produkten, och menyför- slag gavs till kunderna. Systembolaget arbetar i dag i allt större ut- sträckning med att finna en balans mellan service och tillgänglig- hetsbegränsningar utan att frångå målet att begränsa alkoholens skadeverkningar. Den vägledande visionen för Systembolaget i Sverige har blivit "ett samhälle där alla kan njuta av alkoholhaltiga drycker med hänsyn till hälsan och utan att skada vare sig själva eller andra".5

5.1.1Hur fungerar Systembolaget i dag?

Systembolaget är ett statligt ägt aktiebolag. Bolaget har som uppdrag att sälja alkoholdrycker med god service och med ansvar att informera om alkoholens skadeverkningar. Ett av syftena med Systembolagets ensamrätt är att bidra till en förbättrad folkhälsa genom att begränsa

4Prop. 1994/95:19.

5Systembolaget 2025a.

SOU 2026:7

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

vinstintresset i detaljhandeln med alkoholdrycker. Som tidigare nämnts ska det ske med en begränsning av tillgängligheten genom bland annat kontroll över åldersgränser, butiksetableringar och öppettider. Systembolagets verksamhet regleras i avtalet med staten.6

Utgångspunkten för Systembolagets butiksnät är att det ska finnas en butik i varje kommun. Om antalet inköpsberättigade (invånare över 20 år) är stort i en kommun kan ytterligare etableringar av buti- ker i kommunen övervägas. Analysen av antalet inköpsberättigade ska göras enligt förutbestämda intervaller.

Vid bedömning av butiksbehovet i en kommun kan även andra faktorer vägas in. Exempel på sådana faktorer är: turism- eller säsongs- befolkning, hur mycket som säljs i befintliga butiker och avstånd till närmaste Systembolagsbutik. Första butiken i varje kommun ska etableras i kommunens centralort och läget bestäms av lokala förutsättningar för tillgänglighet, infrastruktur, handelsmönster och övrig service. Vid etablering av ytterligare butiker i en kommun prioriteras närhet till övrig detaljhandel och i synnerhet dagligvaror. Butikslokalen ska hyras.

Systembolagets styrelse, som regeringen utser, beslutar om nyeta- blering och nedläggning av butiker. Försäljningsledningen beslutar om flytt av en existerande butik till en ny lokal.

I dag har Systembolaget butiker i samtliga kommuner i Sverige. År 2024 fanns 452 butiker. Förutom fysiska butiker kan System- bolagets sortiment förmedlas till konsumenterna via 467 utlämnings- ställen. Utlämningsställena har en viktig uppgift eftersom de upp- fyller kravet på jämlikhet i tillgången till alkoholdrycker mellan invånare som bor i olika delar av Sverige. Dessutom finns ett be- ställningssortiment på internet som finns tillgängligt i hela Sverige.

Den 1 juni 2025 infördes gårdsförsäljning som en del av besöks- näringen. Endast småskalig (hantverksmässig) tillverkning omfattas av förändringen, och försöket får inte utmana detaljhandelsmonopo- let. Försöket ska utvärderas efter sex år.7

En av de viktigaste uppgifterna för Systembolaget är att skydda barn och unga från alkoholens skadeverkningar. En åldersgräns på 20 år gäller för all försäljning av alkoholdrycker på Systembolaget. En lägre gräns på 18 år gäller för folköl vid försäljning i detaljhan- deln samt servering på restauranger och krogar. Systembolaget får

6Sveriges riksdag (SFS 2019:552).

7Prop. 2024/25:86.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

inte heller sälja alkohol till berusade personer eller vid misstanke om langning till personer under 20 år.

För att kontrollera hur Systembolaget upprätthåller sin ålders- gräns genomförs så kallade mystery-shopper-undersökningar en eller två gånger per butik och år. År 2024 var andelen id-kontroller 98 procent vid undersökningarna.8 Enligt flera undersökningar kan efterlevnaden av åldersgränsen i Sverige anses vara mycket hög i för- hållande till andra länder.9

Systembolaget har på uppdrag av utredningen genomfört en under- sökning av antalet kunder som nekas inköp. Undersökningen genom- fördes i fyra butiker i Västra Götaland under perioden 1 oktober till 10 december 2024. Med hjälp av andelen som nekades har en upp- skattning gjorts om av vad det totala antalet nekade köp i samtliga butiker skulle bli. Systembolaget uppskattar att antalet nekade in- köp på grund av avsaknad av identitetshandling vid ålderskontroll uppgår till cirka 56 000 per år i hela landet. Antalet nekade inköp på grund av berusning skattas till cirka 36 000 per år.10

5.1.2Befolkningens förtroende för Systembolaget

SOM-institutet11 är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som sedan 2001 har ställt frågor om hur svenska folket ser på Systembolaget och dess monopol. Föränd- ringarna som beskrivits ovan och genomfördes efter 1995 avspeg- lades i SOM-institutets undersökning av allmänhetens förtroende för Systembolaget. Utvecklingen har gått från den lägsta nivån 2004, när endast 24 procent hade mycket eller ganska högt förtroende för bolaget, till 2024 när 58 procent hade ett högt förtroende.12

8Systembolaget 2024b.

9Europeiska Kommissionen 2013.

10Systembolaget 2025b.

11SOM-institutet 2024.

12SOM-institutet 2024.

SOU 2026:7

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

Figur 5.1

	70
	60
	50
	40	38
		38
%
Andel	30
Andel
	20

Svenska folkets syn på Systembolaget och dess monopol

	58		56	58	59	56	58
	58			58			58
	53	54
52		54


	46

År

Förtroende för Systembolaget (mycket/ ganska stort)

Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker (mycket/ ganska bra förslag)

Källa: SOM-institutet, 2005.

Figur 5.1 visar bland annat på den tydliga förändringen av svenska folkets förtroende för Systembolaget mellan 2001 och 2014. För- troendet har därefter varit relativt stabilt sedan 2018. Mätningarna av svenska folkets syn på försäljning i livsmedelsbutiker har även den varit relativt stabil sedan 2006/2007. Figuren visar en liten föränd- ring mellan 2023 och 2024 i andelen som anser att försäljningen av starköl, vin och sprit bör tillåtas i livsmedelshandeln. Utvecklingen beror enligt SOM- institutet inte på ett minskat förtroende för Systembolaget, som tvärtom fick ett marginellt ökat förtroende 2024 jämfört med 2023. En tänkbar förklaring kan enligt SOM-institutet vara det ökade intresset för gårdsförsäljning.13

Enligt Systembolagets egen redovisning 2024,14 vill 68 procent av svenskarna att Systembolaget ska ha monopol på försäljning av alkoholdrycker.

I den senaste Förtroendebarometern (år 2025) rankades System- bolaget som den aktör som flest respondenter (72 procent) hade högst förtroende för. Undersökningen baserades på webbintervjuer med 2 509 personer i åldern 16–84 år.15

13SOM-institutet 2025.

14Systembolaget 2024b.

15Förtroendebarometern 2025.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

5.1.3Ökat fokus på folkhälsa inom ramen för Systembolagets verksamhet

Systembolaget har under senare år på eget initiativ genomfört ett förändringsarbete för förbättrad folkhälsa. Under år 2023–2024 arbetade Systembolaget med ett strategiskt projekt för att främja folkhälsan. Systembolaget sätter upp mål och nyckeltal för att mäta arbetets påverkan på folkhälsan och för att öka kunskapen (internt och externt) om alkohol och hälsa samt om Systembolagets upp- drag.

Systembolaget arbetar aktivt med sin butiksdesign med målet att undvika det som benämns ”merköp”, det vill säga att inte locka kun- der att köpa fler varor än planerat.16

Systembolaget finansierar ett oberoende alkoholforskningsråd som varje år sedan 2017 delar ut 10 miljoner kronor till forskning inom området. Rådets arbete regleras av ett särskilt avtal om den vetenskap- liga kvaliteten och samhälleliga relevansen av följande forsknings- inriktningar: socialmedicinsk och samhällsvetenskaplig alkoholforsk- ning, klinisk/patientnära forskning och preklinisk, medicinsk och biomedicinsk forskning.17

För att utföra sitt uppdrag om att informera om alkoholens skade- verkningar använder Systembolaget sin kommunikationsavdelning samt driver dotterbolaget IQ. IQ har under flera år kommunicerat kampanjer för att informera föräldrar och ungdomar om de regler som gäller för alkoholförsäljning till personer under 20 år. Målgruppen för IQ är i första hand ungdomar. Tidigare publicerade IQ tonårs- parlören om alkohol (i dag publiceras parlören av Systembolagets informationsavdelning).

5.2Skatt och prispolitik

Ekonomiska styrmedel, som skatter och avgifter, syftar till att stödja ett önskat beteende men även generera intäkter till samhället. I av- snitten nedan ges en kortfattad beskrivning av alkoholskatten i Sverige, Systembolagets prismodell samt utvecklingen av alkohol- skatten över tid och statens intäkter från alkoholskatten.

16Systembolaget 2019.

17Systembolaget 2025c.

SOU 2026:7

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

5.2.1Punktskatter på alkohol

Punktskatt är benämningen för speciella konsumtionsskatter på särskilda varor och tjänster.18 Punktskatter används både som ett ekonomiskt styrmedel för att påverka konsumtionsmönster i en önskad riktning och för att generera inkomster till staten.19 Alkohol- skatten är ett exempel på en sådan punktskatt. Den är utformad för att påverka både den totala konsumtionen och valet av dryck genom att höja priset, och för att möta de samhällsekonomiska kostnader som alkoholkonsumtionen medför.

Utöver att påverka priset kan alkoholskatt även ha en normbild- ande effekt, genom att signalera till konsumenten att varan exempel- vis är skadlig eller oönskad ur folkhälsosynpunkt.20

I Sverige skiljer sig punktskatten på alkohol åt beroende på vilken dryckeskategori det handlar om (öl, vin, andra jästa drycker, mellan- klassprodukter och etylalkohol dvs. starksprit) och dryckens alkohol- halt uttryckt i volymprocent.21 Principen är att drycker med högre alkoholstyrka har högre skattesats, eftersom skadeverkningarna och därmed samhällets kostnader ökar med stigande alkoholhalt. I tabell 5.1 redovisas skattesatserna för alkoholdrycker per dryckes- kategori. Skattesatserna gäller från och med den 1 januari 2024, med undantag för den lägre skatten på öl från oberoende småbryggerier

–som gäller från och med den 1 juli 2025.22 Skattesatsen på öl från oberoende småbryggerier beror på det oberoende småbryggeriets årsproduktion, det vill säga produktionen av öl under föregående kalenderår.

18Gary, M. & Lucas, Jr 2024.

En punktskatt på alkohol kan anses vara ett exempel på så kallad pigouviansk skatt. En sådan skatt är utformad för att internalisera de externa kostnader som konsumtion av en viss vara orsakar. En pigouviansk skatt gör varan dyrare, vilket ofta leder till minskad konsumtion. Tanken är att de samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av konsumtionen ska täckas, åtminstone delvis, genom skatten. Skattens kostnad påverkar ofta både konsumenter och producenter, beroende bland annat på priskänslighet och marknadsstruktur.

19SOU 2024:67.

20WHO 2024c s. 24 & Sveriges riksdag 2016.

21Skatteverket 2025.

22Med småbryggerier menas bryggerier som producerar upp till 3 miljoner liter öl per år.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

Tabell 5.1 Skattesatser för alkoholhaltiga drycker 2025

Dryckeskategori	Volymprocent	Skattesats

Öl	Över 0,5 – högst 2,8	0,00 kr per liter och volymprocent
	Över 2,8	2,28 kr per liter och volymprocent
Vin och andra	Över 1,2 – högst 2,25	0,00 kr per liter
jästa drycker
	Över 2,25 – högst 4,5	10,38 kr per liter
	Över 4,5 – högst 7	15,34 kr per liter
	Över 7 – högst 8,5	21,12 kr per liter

	Över 8,5 – högst 15	29,58 kr per liter
	Över 15 – högst 18*	61,90 kr per liter

Mellanklassprodukter	Över 1,2 – högst 15	37,34 kr per liter
	Över 15 – högst 22	61,90 kr per liter
Etylalkohol	Över 1,2	526,97 kr per liter ren alkohol

*Den här skatteklassen och skattesatsen gäller enbart vin. Källa: Skatteverket 2025.

I figur 5.2 presenteras statens punktskatteintäkter för alkoholdrycker totalt och per alkoholdryck (vin, sprit och öl) för kalenderåren 2006–2024. Uppgifterna visar hur punktskatteintäkter för alkohol- drycker ökat över tid.

Figur 5.2 Skatteintäkter från alkoholskatten, ej KPI-justerade

Punktskatteintäkter

20 000

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Öl		Sprit			Vin (och mellanklass-produkter)										Alkohol, totalt
Öl		Sprit			Vin (och mellanklass-produkter)										Alkohol, totalt

Källa: Leifman & Brännström 2025.

SOU 2026:7

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

Alkoholskatten har ändrats flera gånger de senaste två decennierna. Den första förändringen skedde 2008, när ölskatten ökade och skatten på vin minskade något. Därefter genomfördes skattehöjningar för öl, sprit, vin och mellanklassprodukter år 2014 och 2015. Skatten höj- des återigen för alla fyra kategorier år 2017, 2023 och 2024. Övriga år var skatterna oförändrade.23

Trots att flera skattehöjningar genomförts på vin och sprit mel- lan 2004 och 2024 har inflationen urholkat den faktiska effekten av höjningarna. Det framgår av utvecklingen i figur 5.3, där punkt- skatterna är inflationsjusterade med 2004 som basår. När skatten uttrycks i reala termer har nivån på starkspritsskatt sjunkit sedan 2006, medan den reala skatten på vin har minskat sedan 2020.

Figur 5.3 Skatternas utveckling för öl, sprit och vin,

KPI-justerat (2004 = 100)

140

120

100

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010		2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
							Öl			Sprit			Vin (>8,5-15)
							Öl			Sprit			Vin (>8,5-15)

Källa: Leifman 2025.

Figur 5.4 visar att de reala priserna på sprit, vin och starköl har minskat över tid.

23Leifman 2025.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

Figur 5.4 Prisutveckling på sprit, vin och starköl 2000–2024

Reala priser år 2000 är basår = 100

Index

120

110

100

Sprit Vin Starköl

Källa: SCB databas över priser – CAN bearbetning (KPI).

5.2.2Direktiv (92/83/EEG)

Eftersom Sverige är medlem i EU har alkoholskattedirektivet (92/83/ EEG) en påverkan på den svenska alkoholpolitiken. I direktivet re- gleras hur olika kategorier av alkoholdrycker ska beskattas och hur alkoholskatten är uppbyggd. Inom EU gäller fri rörlighet för varor mellan medlemsstaterna. Därför är förfarandereglerna för vissa punkt- skatter, till exempel punktskatten på alkoholdrycker, harmoniserade genom det så kallade punktskattedirektivet (2020/262).

5.2.3Systembolagets prismodell

Systembolagets intäkter består främst av påslag på de varor som bolaget säljer.24 Det finns två typer av påslag från Systembolaget. Det första är ett generellt påslag på 14,7 procent av inköpspriset.

Därefter tillkommer ett särskilt påslag per varugrupp: 5,40 kronor för vin, 6,37 kronor för sprit, 1,52 kronor för cider och blanddrycker, 0,95 kronor för öl, 2,46 kronor för alkoholfri öl, cider och bland- drycker samt 5,92 kronor för alkoholfritt vin och andra alkoholfria

24Systembolaget 2025d.

SOU 2026:7

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

drycker. Efter påslagen läggs alkoholskatten på, som varierar bero- ende på dryckesslag och alkoholhalt, följt av eventuell pant och slut- ligen moms på 25 procent. Det här är de påslag som gäller för 2025.

5.2.4Alkoholens priskänslighet

Priselasticitet är ett mått på hur känslig en vara eller tjänst är för pris- ändringar. Det används för att beskriva hur efterfrågan eller utbud förändras vid en prisförändring. För alkohol avser priselasticiteten hur den registrerade inhemska konsumtionen påverkas av föränd- ringar i pris. Det finns dock flera faktorer som kan påverka konsum- tionen utöver priset. Exempelvis kan gränshandel och oregistrerad konsumtion ha en betydande inverkan på den inhemska försäljningen.

I de offentligfinansiella beräkningarna används 2025 en elasticitet på −0,5 för alla alkoholdrycker utom sprit som antas vara mer pris- känslig och antas vara −0,7. Det innebär att om priset ökar med ex- empelvis 10 procent, minskar den inhemska registrerade konsum- tionen med 5 procent för öl, vin och cider, medan den inhemska registrerade konsumtionen av sprit beräknas minska med 7 procent.

Storleken på priselasticiteterna baseras på en sammanvägd be- dömning av olika studier om priselasticiteten på alkohol. 25

5.2.5Vad säger svenska folket om alkoholskatter?

SOM-institutets senaste undersökning Alkoholskatten som styrmedel visar att stödet för att höja alkoholskatten i Sverige är betydligt högre än stödet för att sänka den.26 I mitten av 00-talet var en majoritet av svenskarna för en skattesänkning men andelen har minskat till 18 procent 2023.27

Undersökningen visar också att de flesta har en stark tilltro till att alkoholskatt bidrar till att minska alkoholkonsumtionen, i synner- het bland ungdomar och ”missbrukare”. Få tror att en skattesänkning skulle ge positiva effekter för näringsliv och livskvalitet. Studien visar också att mycket få tror att deras egen alkoholkonsumtion skulle öka om skatten sänktes. Uppfattningen är dessutom att det oftast

25Finansdepartementet 2025 s. 136.

26SOM-institutet 2024.

27Ibid s. 3.

Beskrivning av de två styrmedlen – detaljhandelsmonopol och alkoholskatt

SOU 2026:7

är människor som bor på andra platser än respondenten som för- väntas börja dricka mer. Resultaten speglar enligt SOM-institutet den komplexa naturen av mänsklig självuppfattning och social per- ception.

Huvudresultatet visar att svenska folkets uppfattning är att alko- holskatten som styrmedel bidrar till att minska alkoholkonsumtio- nen och dess skadeverkningar. De som har uppfattningen att skatten minskar alkoholkonsumtionen vill inte heller sänka skatten.

6Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

6.1Totala alkoholkonsumtionen har minskat de senaste 20 åren

I detta avsnitt presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtionen i Sverige under de senaste två decennierna. Underlaget bygger främst på uppgifter från CAN, särskilt CAN:s Monitormätning. Monitor- mätningen är en löpande urvalsundersökning bland personer 17–84 år, omfattar omkring 18 000 personer varje år och har pågått sedan 2000. CAN har haft ansvaret för undersökningen sedan 2013. Monitor- mätningen används för att skatta den totala alkoholkonsumtionen i liter ren alkohol per invånare bland personer 15 år och äldre.

Alkoholkonsumtion delas ofta in i registrerad och oregistrerad konsumtion1 , de oregistrerade delarna beräknas genom en fråge- undersökning om köp, införsel och annan anskaffning av alkohol. Summan av de registrerade och oregistrerade delarna ger en bild av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Utöver de självrapporte- rade uppgifterna om alkoholkonsumtion kompletterar CAN mate- rialet med skattningar av den totala konsumtionen för att öka till- förlitligheten. Dessa skattningar bygger på flera källor, bland annat faktisk alkoholförsäljning via Systembolaget, restauranger och dag- ligvaruhandel (folköl). Syftet är att korrigera för kända felkällor i

1Med registrerad konsumtion avses alkohol som införskaffats via Systembolaget, restau- ranger och detaljhandeln (folköl). Oregistrerad konsumtion avser bland annat reseinförsel, hemtillverkning, smuggling och internet-handel utanför Systembolaget.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

självrapporteringen – till exempel att individer tenderar att under- skatta sin egen konsumtion.2

Inom ramen för Monitormätningarna studerar CAN även kon- sumtion och konsumtionsmönster i olika grupper av befolkningen samt förändringar i dessa grupper år från år. Från undersökningen beräknas dels den totala konsumtionen av alkohol i befolkningen som helhet (15–84 år), dels hur konsumtionen ser ut i olika grup- per i befolkningen.

Viktigt att notera är att metodiken i Monitormätningarna revi- derades 2019, för att öka svarsfrekvensen. Detta medförde nivåskill- nader i tidsserien, vilket i berörda figurer markeras med en vertikal linje.

I figur 6.1 presenteras utvecklingen av den totala alkoholkonsum- tionen baserat på CAN:s uppgifter. År 2004–20243 har den totala alkoholkonsumtionen minskat med 23 procent, från 10,56 liter ren alkohol per invånare över 15 år till 8,4 liter. Den här nedåtgående trenden, som presenteras i figur 6.1, liknar den utveckling som har observerats i flera andra EU-länder.4

Figur 6.1 Totalkonsumtion (inklusive oregistrerad alkohol), liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre

Liter ren alkohol per invånare

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019a

2019b

2020

2021

2022

2023

*År 2019 reviderades metodiken i CAN:s Monitorundersökning, för att öka svarsfrekvensen. Det medförde nivåskillnader i tidsserien, vilket i berörda figurer markeras med en vertikal linje. Källa: CAN, 2024.

2Läkartidningen 2016.

3CAN 2024b.

4WHO 2022c.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Av den totala alkoholkonsumtionen är det framför allt konsumtion från den oregistrerade (resandeinförseln) anskaffningen som har minskat (figur 6.2).5 Omvärldsfaktorer har troligen bidragit till minskningen.6

Figur 6.2 Total anskaffning, registrerad och oregistrerad, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre

Liter ren alkohol per invånare


2004	2005	2006	2007	2008	2009		2010	2011	2012	2013	2014		2015	2016	2017	2018	2019a	2019b	2020	2021	2022	2023
						Registrerad del						Oregistrerad del

Källa: CAN 2024.

Figur 6.3 visar anskaffningen, det vill säga samtliga sätt att inför- skaffa alkohol, både legalt och illegalt, per kategori. Resandeinför- sel, som tidigare utgjorde en relativt stor andel av den totala kon- sumtionen, har minskat från 26 procent 2004 till 7 procent 2023.

Effekterna av covid-19-pandemin och den svaga svenska kronan är

5Efter det att tabellerna skapades har utredningen fått in kompletterande uppgifter om ut- vecklingen fram till 2024. Utvecklingen fram till 2023 har fortsatt och privatinförseln har minskat ytterligare. Från 25,6 procent av den totala konsumtionen 2004 till 7,3 procent 2024. Samtidigt har den registrerade delen av den alkohol som konsumeras ökat från 61,6 procent av den totala konsumtionen 2004 till 87,3 procent 2024. Systembolagets andel av den totala anskaffningen/försäljningen har därmed ökat markant, från 45,4 procent 2004 till 72 procent 2024.5 Försäljningen av folköl i livsmedelsbutiker har under samma period minskat, från att ha utgjort 7 procent av den totala konsumtionen 2004 till endast 4 procent 2023. Restaurang- ernas andel av alkoholförsäljningen uppgår till cirka 11 procent och har varit relativt stabil mellan 2004 och 2024.

6CAN 2024b.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

exempel på bakomliggande faktorer som kan ha påverkat den regi- strerade anskaffningen.7

Även hemtillverkning och inköp av smuggelsprit har minskat i omfattning, från 3 respektive 9 procent 2004 till 2 respektive 3 pro- cent 2023. Internetförsäljningen av alkohol utanför Systembolaget har däremot ökat, från mindre än 1 procent i mitten av 2000-talet till 2 procent av den totala konsumtionen 20238 .

Figur 6.3 Anskaffning, alla kategorier, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre

Liter ren alkohol per invånare

Systembolaget

Restauranger

Folköl

Resandeinförsel

Hemtillverkning

Köp av smugglat

Internet

Källa: CAN 2024.

Figur 6.4 visar hur alkoholkonsumtion per dryckestyp har föränd- rats över tid. Andelen starksprit av den totala alkoholkonsumtionen har minskat markant från cirka 28 procent i början av 2000-talet till 18 procent 2023, medan andelen vin och starköl har ökat.

7CAN 2024b.

8Ibid.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.4 Dryckernas andelar av den totala alkoholkonsumtionen, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre

Dryckernas andel %

100


2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017		2018	2019a	2019b	2020	2021	2022	2023
				Vin		Starköl			Sprit		Folköl			Cider

Källa: CAN 2024.

Det finns inga skattningar av den totala konsumtionen i olika grup- per i befolkningen, eftersom försäljningsdata saknar information om exempelvis kön och ålder. I stället används självrapporterad konsum- tion från CAN:s Monitormätningar. Uppgifterna från CAN, som presenteras i deras årliga rapport om självrapporterade alkoholvanor i Sverige visar att alkoholkonsumtionen har minskat totalt sett men olika mycket i olika åldersgrupper samt bland kvinnor och män. Minskningen har skett fram till 2019 och sedan legat relativ oför- ändrad. Notera att metodiken ändrades 2019.

Den självrapporterade alkoholkonsumtionen bland män har mins- kat under de senaste decennierna, men är fortfarande väsentligt högre än har minskat något över tid fram till 2019, men i mycket mindre om kvinnornas. Kvinnornas självrapporterade alkoholkonsumtion fattning än bland männen (figur 6.5). Ett sätt att jämföra skillnader i alkoholkonsumtion mellan män och kvinnor är att undersöka kvo- ten: Från år 2004 till 2023 har den sjunkit från 2,3 till 1,9.

När det gäller dryckesvanor skiljer det sig åt mellan könen: Män dricker främst öl (53 procent) medan kvinnor dricker mest vin (63 procent).9

9CAN 2024c s. 20.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

Figur 6.5 Självrapporterad alkoholkonsumtion, liter ren alkohol bland personer i åldrarna 17–84, uppdelat på kön

Liter ren alkohol per person


2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010		2011	2012	2013		2014	2015	2016	2017		2018	2019A	2019B	2020	2021	2022	2023
							Män				Kvinnor					Alla
							Män				Kvinnor					Alla

*År 2019 reviderades metodiken i CAN:s Monitorundersökning, för att öka svarsfrekvensen. Detta medförde nivåskillnader i tidsserien, vilket i berörda figurer markeras med en vertikal linje. Källa: CAN 2024.

Figur 6.6 visar hur alkoholkonsumtionen utvecklats över tid för olika åldersgrupper. En minskad alkoholkonsumtion observeras för alla åldersgrupper förutom åldersgruppen 65–84 år. Det är framför allt personer i åldrarna 17–49 år som dricker allt mindre. Minskningen i alkoholkonsumtion drivs i första hand av män. I början av 2000- talet drack den yngre åldersgruppen (17–29 år) dubbelt så mycket som den äldsta åldersgruppen (65–84 år). År 2023 har skillnaden mellan grupperna minskat till cirka 20 procent.

En åldersgrupp som avviker från det generella mönstret av mins- kad konsumtion är personer i åldrarna 65–84 år. En studie visar att äldre personers alkoholkonsumtion återspeglar deras alkoholkon- sumtion som yngre.10 Det gäller främst personer som fyllde 15 år mellan 1966 och 1977.11

10Raninen m.fl. 2016.

11Andreasson m.fl. 2019 kap. 7.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.6 Självrapporterad alkoholkonsumtion, liter ren alkohol bland personer i åldrarna 17–84, uppdelat på ålder

Liter ren alkohol per person


2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011		2012	2013	2014	2015		2016	2017	2018	2019A	2019B	2020	2021	2022	2023
				17–29 år				30–49 år					50–64 år				65–84 år
				17–29 år				30–49 år					50–64 år				65–84 år

Data från Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika vill- kor visar att andelen i befolkningen (16–84 år) som helt avstår från alkohol har ökat över tid, från 13 procent 2004 till 18 procent 2024. Även i det avseendet finns tydliga skillnader mellan könen, där fler kvinnor än män uppger att de avstått från alkohol under det senaste året, 21 respektive 16 procent.12

Sammanfattningsvis har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat under de senaste två decennierna. Den registrerade konsum- tionen har ökat, medan den oregistrerade konsumtionen har minskat, i form av reseinförsel, smuggling och hemtillverkning. Minskningen är särskilt tydlig bland yngre individer och bland män, medan kon- sumtionen har ökat bland dem över 65 år. Eftersom yngre och män står för den största andelen av den totala konsumtionen har både köns- och åldersskillnader i konsumtionsmönster minskat över tid.

12Folkhälsomyndigheten 2025a.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

6.2Hur rör sig utvecklingen mot de alkoholpolitiska målen i ANDTS-strategin?

Som tidigare beskrivits i kapitel 4 antogs den första samlade ANDT- strategin 2010 med det övergripande målet ”Ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”.13 År 2022 upp- daterades strategin till att även omfatta frågor om spel om pengar.14 Det här avsnittet redogör översiktligt för hur alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar utvecklats under de senaste två decennierna och hur det förhåller sig till de alkoholpolitiska mål som formule- rats i ANDTS-strategin. Utredningen fokuserar på mål 1–6, med uteslutande fokus på alkohol inom ramen för dessa mål. Mål 1–6

i ANDTS-strategin15 omfattar följande:

•Mål 1 – Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks- och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska.

•Mål 2 – Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsa- kade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinpro- dukter och spel om pengar.

•Mål 3 – Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller debuterar tidigt med alkohol och spel om pengar ska minska.

•Mål 4 – Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller bero- ende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotin- produkter och spel om pengar ska minska.

•Mål 5 – Personer med skadligt bruk, eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet.

•Mål 6 – Antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spel om pengar ska minska.

13Prop. 2010/11:47.

14Skr. 2021/22:213.

15Ibid s. 29.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Analysen baseras på tillgängliga data under perioden 2004–2024. Vissa tidserier är dock kortare, eftersom det saknas data för hela perioden. För att analysera grad av måluppfyllelse används en rad olika indikatorer. Indikatorerna som valts ut av utredningen är veder- tagna på folkhälsoområdet, och används av bland annat Folkhälso- myndigheten, CAN och Socialstyrelsen. Samtidigt bygger valet av indikatorer främst på tillgängliga data. Det innebär att det kan finns flera viktiga aspekter som inte kan belysas för respektive målområde inom ramen för utredningens arbete.

6.2.1Har tillgången till alkohol minskat?

Det finns många studier som tyder på att tillgången till alkohol har stor betydelse för konsumtionsnivåer och skadeverkningar.16 Till- gång kan mätas på olika sätt, exempelvis som antal försäljningsstäl- len och serveringstillstånd i relation till befolkningen. Tillgång till alkohol handlar dock inte enbart om fysisk tillgänglighet, utan också om ekonomiska förutsättningar för konsumtion. Prisnivån behöver därför ställas i relation till hushållens resurser och till prisutvecklingen för andra varor för att ge en rättvis bild.

Ett centralt mått på tillgänglighet är butikstäthet och ombudstät- het, det vill säga antalet butiker och ombud i förhållande till befolk- ningsstorleken. Utvecklingen av butiks- och ombudstätheten, mätt som butikstäthet per 100 000 invånare, presenteras i den årsrapport som Systembolaget lämnar till regeringen varje år. Butiks- och om- budstätheten i Sverige har varit relativt stabil över tid och har till och med minskat något under senare år (figur 6.7).

16 Babor, m.fl. 2023.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

Figur 6.7 Systembolagets butiker och ombud, riket

Antal butiker per 100 000 invånare

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Källa: Systembolaget.

Ett ytterligare mått för att undersöka tillgången till alkohol är att se till antalet serveringstillstånd i förhållande till befolkningsstorleken (figur 6.8). Folkhälsomyndighetens uppgifter visar att antalet stadig- varande serveringstillstånd17 har ökat från 16,3 per 10 000 invånare i åldrarna 15 år och äldre år 2007 till 19,2 per 10 000 invånare år 2024. Det finns dock stora skillnader mellan olika geografiska områden i Sverige. Flest serveringstillstånd finns i storstäderna, till exempel har Stockholm totalt cirka 1 400 restauranger med serveringstillstånd.18

17Stadigvarande serveringstillstånd är ett tillstånd som gäller tills vidare för att servera alko- holhaltiga drycker, vanligtvis på restauranger, barer eller andra verksamheter där alkohol ser- veras regelbundet. Se Folkhälsomyndigheten 2025b.

18Ibid.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.8 Stadigvarande serveringstillstånd för servering av spritdrycker, vin och starköl, per 10 000 invånare 15 år och äldre

stadigvarande serveringstillstånd	per 10 000 invänare
Antal

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Källa: Folkhälsomyndigheten, Indikatorlabbet 2025.

För att säkerställa att serveringsställen följer alkohollagen bedriver bland annat kommunerna och polisen tillsyn. Det finns pågående uppdrag om att förbättra tillsynen. Exempelvis har länsstyrelsen ett regeringsuppdrag om förstärkt alkohol- och tobakstillsyn 2021–2025.19 I uppdraget ingår att utveckla och kvalitetssäkra arbetet med en strukturerad och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn i landet.

Det finns studier som tyder på att efterlevnaden av alkohollagen har ökat i och med att alkoholserveringen till minderåriga20 och kraf- tigt berusade21 har minskat över tid. Ett exempel är den 25-åriga upp- följningen av forskningsprogrammet Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD).22 Programmet STAD syftar till att minska alkohol- och drogrelaterat våld, främst kopplat till alkoholservering. Programmet används i dag i många kommuner. STAD:s arbete har bidragit till ökade ålderskontroller och till att fler nekas servering, bland annat på grund av berusning.23 Exempelvis visar en studie att

19Regeringsuppdrag S2021/03344.

20Feltmann m.fl. 2024, Wallin & Andréasson 2004 & STAD-rapport 2013.

21Elgan m.fl. 2024, Andréasson m.fl 2000, Wallin m.fl. 2002 & Wallin m.fl. 2005.

22Feltmann m.fl. 2025.

23Ibid.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

andelen som nekas alkoholservering i Stockholms nattliv har ökat från 55 procent 1996 till 80 procent 2022.24

Figur 6.9 visar Folkhälsomyndighetens uppgifter om antalet kom- muner som använder en tillsynsplan över servering enligt alkohol- lagen. Antalet kommuner som använder en tillsynsplan ökade från 237 till 261 under 2011–2023.

Figur 6.9 Kommuner som använder tillsynsplan för servering

av alkoholdrycker enligt alkohollagen

Antal kommuner

300

250

200

150

100

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Källa: Folkhälsomyndigheten, Indikatorlabbet 2025.

Sett till den ekonomiska tillgängligheten har detaljhandelspriset (i reala termer) på alkoholhaltiga drycker hos Systembolaget ökat sedan 2012.25 När prisutvecklingen relateras till utvecklingen av den disponibla inkomsten, det vill säga hushållens relativa köpkraft, framträder en annan bild. Enligt Folkhälsomyndighetens indikator för ekonomisk tillgänglighet26 ökade tillgängligheten mellan 2011 och 2022 för alla dryckessorter förutom vin (figur 6.10). Den eko-

24Feltmann m.fl. 2025.

25Folkhälsomyndigheten 2022.

26Folkhälsomyndigheten indikator för ekonomisk tillgänglighet definieras enligt följande: ”Indikatorn beräknas genom att inkomstuppgifter från Statistiska centralbyrån divideras med uppgifter från Systembolaget om nominellt pris på alkohol. Kvoten anger hur många liter 100-procentig alkohol av en viss dryckeskategori som går att köpa för den disponibla inkomsten under ett år i befolkningen eller grupper i befolkningen. Inkomstuppgifterna baseras på hushållens ekvivalerade disponibla inkomst. Det innebär att alla personer inom ett hushåll antas ha samma ekonomiska standard.” Se Folkhälsomyndigheten, Indikatorlabbet 2025.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

nomiska tillgängligheten ökade trots att alkoholskatten höjdes 2014, 2015, 2017,27 2023 och 202428 . Även om alkoholskatten har höjts i nominella termer har det inte skett någon reell skattehöjning, efter- som höjningarna har motverkats av inflationen. Det innebär att punktskatten på vin och spritdrycker, i reala termer, var lägre 2024 än 2004.

Figur 6.10 Ekonomisk tillgänglighet till alkohol, riket, index

Index

130

120

110

100

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Alla drycker		Cider & blanddrycker		Sprit		Vin		Öl

Källa: Systembolaget, Folkhälsomyndigheten, Statistiska centralbyrån genom Indikatorlabbet 2025. Indexerat värde av antal liter 100-procentig alkohol som beräknats går att köpa för en årlig median - inkomst.

Det finns också skillnader i den ekonomiska tillgängligheten mellan olika grupper i samhället enligt Folkhälsomyndigheten. Alkohol är generellt sett mer ekonomiskt tillgängligt för män än kvinnor, medan tillgängligheten är lägre bland personer över 65 år än yngre. Personer med förgymnasial utbildning har lägre ekonomisk tillgänglighet till alkohol än de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skill- naderna beror främst på skillnader i inkomst.29

Utredningen konstaterar att de skattehöjningar som genomför- des mellan 2014 och 2024 inte tycks ha påverkat den ekonomiska tillgängligheten till alkohol nämnvärt under samma period.

27Folkhälsomyndigheten 2022.

28Leifman 2025.

29Ibid.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

Mot den bakgrunden är det inte tydligt att utvecklingen av till- gången till alkohol är i linje med målet i ANDTS-strategin: att till- gången ska minska. Sammantaget kan den nedåtgående konsumtions- trenden sannolikt även förklaras av andra faktorer än enbart den fysiska och ekonomiska tillgängligheten, som förändrade normer och attityder till alkohol.30

6.2.2Skyddas barn och unga mot skadliga effekter orsakade av alkohol?

Det finns många olika åtgärder inom svensk alkoholpolitik för att skydda barn och unga mot alkoholens skadliga effekter. Sverige har en lång tradition av att bedriva ett omfattande förebyggande informa- tionsarbete riktat till både barn och föräldrar. Det arbetet är tvärsek- toriellt och bedrivs på alla förvaltningsnivåer, och även inom den privata och inte minst den ideella sektorn.31 Det finns flera långsik- tiga satsningar för att samordna det förebyggande arbetet mellan myndigheter, regioner och kommuner. Exempel på satsningar är inrättandet av ANDT-samordnare (sedan 2022 ANDTS-samord- nare)32 vid samtliga länsstyrelser samt alkohol- och drogsamordnare i kommunerna. Tidigare fanns även ett ANDT-råd, där bland annat generaldirektörer vid berörda myndigheter ingick som en viktig del (se kapitel 4).33

Informationsarbetet inom alkoholområdet bedrivs av många aktörer, exempelvis genom skolan och den sociala omsorgen, och genom Systembolaget och dess dotterbolag IQ. En kvarleva från Alkoholkommitténs arbete är Tonårsparlören, som är ett informa- tionshäfte som i dag distribueras av Systembolaget till alla tonårs- föräldrar. Informationshäftet innehåller information om alkoholens skadeverkningar samt praktiska råd om hur föräldrar kan tala med sina barn om alkohol och om hur de kan avstå från att köpa ut.34

Ett sätt att skydda unga och barn (och givetvis även andra grup- per) är förbud mot marknadsföring. I Sverige är marknadsföring av starka alkoholdrycker (över 22 volymprocent) förbjuden. Alkohol- drycker under 22 volymprocent är tillåten med vissa begränsningar.

30IQ 2025.

31Folkhälsomyndigheten 2020b.

32SFS 2022:1218.

33Prop. 2010/11:47.

34Systembolaget 2025e.

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Reklamen får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till alkoholbruk och framför allt får den inte vara riktad till personer under 25 år. Reklam är förbjuden i radio, tv och på allmänna plat- ser. För tidningar gäller särskilda regler. Varor med mindre än

15 volymprocent alkohol får marknadsföras, men endast med bild på förpackningar, varumärket eller råvaror. Dessutom ska varje annons ha en hälsovarning i botten av annonsen.35

Under senare år har forskare studerat marknadsföringstrender riktade till unga personer. Särskilt alkoholproducenters sponsring av olika sporter och underhållning samt nya vägar att introducera alkoholdrycker till unga personer har stått i fokus. Enligt forskarna är det framför allt den ökade användningen av digitala plattformar som Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube som förändrat mark- nadsföringen.36 Genom algoritmer kan unga med intresse för olika alkoholprodukter identifieras. Dagens lagstiftning har svårt att möta de nya utmaningarna. Till exempel är ålderskontroll på nätet relativt lätt att komma runt.37 Mot den bakgrunden, rekommenderar WHO insatser för att begränsa eller förhindra till exempel digital alkohol- marknadsföring, särskilt den som riktas till eller attraherar unga.38

Det är dessvärre inte möjligt att inom ramen för utredningens arbete analysera hur marknadsföring som riktas till barn och unga i Sverige har ändrats över tid och hur det påverkar alkoholrelaterade skador hos barn och unga.

En annan viktig del av arbetet med att skydda barn och unga från alkohol och dess skadeverkningar är att upprätthålla ålderskontroller inom både detaljhandel och servering. Systembolaget genomför ex- empelvis ålderskontroller vid köp som görs av personer som uppfat- tas som yngre än 25 år, är berusade eller när det finns misstanke om langning. Det innebär kontroll av ID-handling och, i förekommande fall, avslag på köp om kunden inte kan uppvisa en giltig legitimation.39

35Alkohollag 2010:1622 kap. 7.

36Gupta m.fl. 2016.

37Finan 2020 & Jernigan m.fl. 2017.

38WHO 2022d.

39På uppdrag av utredningen har Systembolaget genomfört ett test av antalet kunder som nekas inköp. Testet genomfördes i fyra butiker i Västra Götaland under perioden 1 oktober till 10 december 2024. Med andelen som nekades i försöket som grund har en beräkning av det totala antalet nekade köp i samtliga butiker gjorts. Efter en uppräkning skattades antalet nekade inköp på grund av avsaknad av identitetshandling ålderskontroll till cirka 56 000 per år i landet som helhet. Antalet nekade köp på grund av berusning skattas till cirka 36 000 per år. Antalet som nekas för lagningsmisstanke är svårare att uppskatta. Information om upp- draget har överlämnats till utredningen 2025.

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

För att undersöka i vilken utsträckning barn och unga skyddas mot alkoholens skadliga effekter används uppgifter om skolelevers alkoholkonsumtion från CAN:s nationella skolundersökning. Ande- len elever i årskurs 9 som uppger att de konsumerar alkohol, upp- delat på kön (se figur 6.11) har minskat tydligt över tid. Minsk- ningen gäller både bland flickor och pojkar, men konsumtionen är fortsatt högre bland flickor. År 2004 uppgav över 70 procent att de konsumerade alkohol, jämfört med 35 procent 2023 (cirka 40 pro- cent bland flickor och cirka 30 procent bland pojkar, se figur 6.11).

Figur 6.11 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9

Andelen alkoholkonsumenter årskurs 9

100

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012A	2012B	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
						Pojkar				Flickor				Alla
						Pojkar				Flickor				Alla

Källa: CAN:s nationella skolundersökning.

En samhällsinsats som syftar till att skydda de allra minsta barnen är de samtal om alkoholvanor som genomförs inom ramen för det nationella mödrahälsoprogrammet. I det sammanhanget används screeninginstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identifica- tion Test) för att identifiera eventuellt riskbruk av alkohol.40 Verk- tyget kartlägger alkoholvanor under det senaste året och ger därmed en bild av alkoholvanorna före graviditeten. AUDIT är utformat som en skala från 0 till 40 poäng, där ett resultat över 6 poäng indikerar riskbruk. Vid högre poäng kan ytterligare åtgärder vidtas, exempel- vis fördjupad uppföljning eller remittering till beroendevården.

40Socialstyrelsen 2025b s. 60.

100

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.12 visar andelen gravida som uppger en alkoholkonsum- tion som indikerar riskbruk året innan graviditeten.41 En tydlig minsk- ning har skett, från 6 procent 2012 till 3 procent 2021. Därefter, under perioden 2021–2024, har andelen legat kvar på en stabil nivå omkring 3 procent.

Figur 6.12 Andelen gravida som rapporterar riskbruk året innan graviditet

Andelen % rapporterar riskbruk

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Källa: Graviditetsregistret.

Utredningen konstaterar att det finns ett brett spektrum av sam- hällsinsatser som explicit syftar till att skydda barn och unga från alkoholens skadliga effekter. Bland åtgärderna ingår det arbete som Systembolaget bedriver, som syftar till att främja en ansvarsfull alkoholkultur genom ålderskontroller, samt arbetet med att främja kunskapen om alkohol och dess skadeverkningar i befolkningen.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att alkoholkonsum- tionen bland barn och unga har minskat över tid, liksom riskbruket bland gravida kvinnor. Utifrån den samlade alkoholpolitikens olika åtgärder för att skydda barn och unga från alkoholrelaterade skador samt uppgifter om konsumtionens utveckling, konstaterar utred- ningen att utvecklingen rör sig mot ANDTS-målet om att skydda barn och unga mot skadliga effekter orsakade av alkohol.

41Täckningsgraden har ökat i Graviditetsregistret, vilket skapar en viss osäkerhet om hur utvecklingen över tid ska tolkas.

101

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

6.2.3Har antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol minskat?

Arbetet med att senarelägga barns och ungas alkoholdebut är en cen- tral del av det förebyggande arbetet inom svensk alkoholpolitik. Det är viktigt eftersom tidig alkoholdebut är associerat med högre alkohol- konsumtion senare under ungdomsåren.42 Omfattande satsningar på kunskapsbaserat förebyggande alkohol- och drogarbete har genom- förts de senaste decennierna inom hälso-och sjukvården, sociala om- sorgen, skolan och arbetslivet.43 Arbetet med att minska antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol sker på alla förvaltnings- nivåer, och ideella organisationer och branschorganisationer med- verkar genom att sprida kunskap och information om betydelsen av att senarelägga ungas debut av alkoholhaltiga drycker.

Det finns ett omfattande samarbete mellan restaurangnäringen, länsstyrelserna, kommunerna och polismyndigheten för att stärka tillsynen och säkerställa att alkohol inte serveras till underåriga.

Studier som undersökt effekterna av det samarbetet i Stockholm visar på en tydlig och långsiktig ökning av antalet genomförda ID- kontroller.44 Även Systembolaget har genomfört satsningar för att stärka ålderskontrollerna. Undersökningar med så kallade mystery shoppers som ser unga ut visar på en mycket hög efterlevnad av ålderskontrollerna, på uppemot 98 procent.45

Figur 6.13 visar utvecklingen av alkoholkonsumtion och berus- ningsdrickande vid 13 års ålder eller yngre, uppdelat på kön. Upp- gifterna baseras på CAN:s skolundersökning46 i årskurs 9. Mellan 2007 och 2016 minskade andelen som uppger att de druckit alkohol från cirka 30 till 13 procent, och andelen som uppger berusnings- drickande från cirka 13 till 5 procent. Under perioden 2016–2023 har utvecklingen varit relativt stabil, med undantag för flickor där andelen som uppger att de druckit alkohol vid 13 års ålder eller yngre har ökat mellan 2020 och 2023. Trots ökningen är andelen som upp- ger alkoholkonsumtion och berusningsdrickande vid 13 års ålder eller yngre 2023 ungefär hälften så stor som 2006.

42Sjödin m.fl. 2024.

43Folkhälsomyndigheten 2020c.

44Feltmann m.fl. 2025.

45Systembolaget 2024c.

46Justeringar gjordes 2012, vilket kan påverka tolkningen av resultaten.

102

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.13 Alkoholkonsumtion vid 13 års ålder eller tidigare, uppdelat på kön

Andelen % av elever i årskurs 9

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Druckit alkohol, flickor		Druckit alkohol, pojkar
Druckit alkohol, flickor		Druckit alkohol, pojkar
Druckit sig berusad, flickor		Druckit sig berusad, pojkar

Källa: CAN, nationella skolundersökningen 2025.

Sammanfattningsvis har andelen barn med tidig alkoholdebut, mätt som alkoholkonsumtion och berusningsdrickande vid 13 års ålder eller tidigare minskat. Däremot har andelen som druckit sig beru- sade bland flickor ökat från 2020 till 2023.

6.2.4Har antalet personer som utvecklar skadligt bruk och beroende av alkohol minskat?

Det finns flera mått som används för att beskriva skadligt bruk av alkohol. Inom hälso- och sjukvården används bland annat begreppet riskbruk47 för att definiera alkoholvanor och dess konsekvenser. Viktigt att notera är att riskkonsumtion inte är en medicinsk dia- gnos, utan ett konsumtionsmönster som medför förhöjd risk för att få alkoholrelaterade skador. Definitionen av riskbruk av alkohol

47Socialstyrelsen 2023.

103

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

är viktig eftersom individer med riskbruk bör erbjudas insatser till stöd för att individen ska kunna minska sin alkoholkonsumtion.48 I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät HLV mäts riskkonsumtion av alkohol med ett kort screeningtest som kallas AUDIT-C. Screeningestet består av tre frågor om konsumtions- frekvens, mängd per tillfälle och förekomst av intensivkonsumtion (sex standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle).49 Figur 6.14 visar utvecklingen av riskkonsumtion uppdelad på kön. Förekomsten av riskkonsumtion i befolkningen har totalt sett minskat under perio-

den 2004–2024, från 18 procent 2004 till cirka 16 procent 2024. Minskningen gäller enbart män och har gått från cirka 22 procent 2004 till 18 procent 2024. Bland kvinnor har nivåerna i stället varit relativt oförändrade, omkring 12–14 procent 2004–2024.

Figur 6.14 Riskkonsumtion av alkohol, uppdelat på kön

Andelen % riskkonsumenter

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2018	2020	2021	2022	2024
					Män			Kvinnor			Totalt
					Män			Kvinnor			Totalt

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten.

48År 2024 utfärdade Socialstyrelsen nya riktlinjer om insatser om riskkonsumtion av alko- hol. I dessa riktlinjer definieras riskkonsumtion som: i) 10 standardglas eller mer per vecka, ii) 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare. Dessa gränser gäller för både män och kvinnor. 1 standardglas inne- håller 12 gram alkohol, vilket motsvarar till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit. Se mer information i Socialstyrelsen 2024c s. 2.

49Varje fråga ger upp till fyra poäng, och gränsen för riskkonsumtion är satt till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män. Detta screeningverktyg baseras på en valideringsstudie, där AUDIT-C jämförts med det fullständiga AUDIT-testet.

104

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.15 visar riskkonsumtion per åldersgrupp.50 Riskkonsumtio- nen för 17–29-åringar har minskat kraftigt. Nedgången gäller även 30–44-åringar. Däremot syns en ökning bland de äldre, framför allt i åldern 65–84 år, men även i åldern 45–64 år.

Figur 6.15 Riskkonsumtion av alkohol, uppdelat per åldersgrupp

Andel % riskkonsumtion

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2018	2020	2021	2022	2024
		16—29 år					30—44 år					45—64 år
		16—29 år					30—44 år					45—64 år
		65—84 år					85— år					Totalt 16—84 år
		65—84 år					85— år					Totalt 16—84 år

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten.

Ett sätt att följa utvecklingen av skadligt bruk av alkohol är att under- söka sjukhusvistelser som sker till följd av alkoholrelaterade sjuk- domar, skador och tillstånd, exempelvis alkoholberoende, diagnoser för skadligt bruk, alkoholförgiftning, leversjukdomar och foster- skador. Det är viktigt att notera att vissa skador kan uppstå omedel- bart i samband med alkoholkonsumtion, medan andra sjukdomar utvecklas först efter en längre tids användning.51

Figur 6.16 visar utvecklingen av antalet slutenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser mellan 2004 och 2023, uppdelat efter kön.52 Det totala antalet slutenvårdsbesök 2023 kopplat till alkohol- relaterade diagnoser är ungefär detsamma som 2004, runt 250 besök per 100 000 invånare, men det finns tydliga skillnader mellan män

50Gruppen 85 år och äldre ingår först från 2021.

51Folkhälsoguiden 2018.

52Följande diagnoser (enligt ICD-10): E244, F10, G312, G621, G721, I426, K292, K700–709, K850, K860, O354, P043, Q860, T510–519, Y901-Y909, Y911–Y919, Z502, Z714, Z721.

105

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

och kvinnor – antalet slutenvårdsbesök har minskat bland män och ökat bland kvinnor.

Figur 6.16 Slutenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser, uppdelat på kön

Antal patienter per 100 000 invånare

450

400

350

300

250

200

150

100


2004	2005	2006	2007	2008	2009		2010	2011	2012		2013	2014	2015	2016		2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
						Män				Kvinnor					Totalt
						Män				Kvinnor					Totalt

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Sammantaget visar uppgifterna från den nationella folkhälsoenkäten (HLV) att andelen i befolkningen med riskkonsumtion har minskat under perioden 2004–2023.

Utvecklingen drivs främst av att mäns skadliga alkoholkonsum- tion har minskat över tid. Bland yngre personer syns en kraftig minsk- ning i riskkonsumtion, medan konsumtionen bland äldre individer har ökat. Även antalet slutenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser har minskat totalt sett. Den här utvecklingen drivs dock enbart av en minskning bland män. Bland kvinnor har antalet sluten- vårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser däremot ökat.

6.2.5Har personer med skadligt bruk eller beroende

av alkohol tillgång till vård och stöd av god kvalitet?

God och jämlik tillgång till hälso- och sjukvård är en grundförutsätt- ning för att främja folkhälsan och stödja goda levnadsvanor. I arbetet med att säkra tillgången till vård av god kvalitet finns flera gedigna kunskapsstöd och nationella riktlinjer med relevans för alkohol-

106

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

området. Bland dessa finns riktlinjer för ohälsosamma levnadsvanor (där alkoholbruk ingår) samt riktlinjer för vård och stöd vid miss- bruk och beroende.53

Bättre Beroendevård är ett nationellt kvalitetsregister som starta- des 2009 för att bidra till en bättre och mer jämlik beroendevård. Täckningsgraden för registret var 60 procent 2023. I kvalitetsregist- ret följs flera så kallad kvalitetsindikatorer upp, exempelvis andelen individer med minskat alkoholintag från nybesök till uppföljning och andelen individer med aktuell vårdplan54 .

Socialstyrelsen har även tagit fram indikatorer för att mäta och följa upp tillgången till god vård för personer med skadligt alkohol- bruk eller beroende. Indikatorerna möjliggör uppföljning av vård och omsorg inom området och är ett viktigt underlag för kvalitets- utveckling. Ett exempel är andelen återinskrivningar för personer som vårdats för alkoholrelaterad diagnos.55

Andelen vårdade för alkoholrelaterade diagnoser som återinskrivits till följd av alkoholrelaterade orsaker samma kalenderår har legat sta- bilt runt 35 procent över tid (se figur 6.17).

Figur 6.17 Andelen patienter som vårdats för alkoholrelaterad diagnos som återinskrivits med alkoholdiagnos samma kalenderår, hela befolkningen

Andelen % återinskrivningar

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

Källa: Socialstyrelsen, Indikatorlabbet Folkhälsomyndigheten.

53Socialstyrelsen 2017a.

54Bättre Beroendevård 2023.

55Socialstyrelsen 2017a.

107

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

En annan indikator är antalet patienter per 1 000 invånare som häm- tat ut läkemedel efter att ha vårdats för psykiska störningar eller beteendestörningar relaterade till alkoholkonsumtion (figur 6.18). Antalet män med läkemedel per 1 000 invånare minskade från 3,69 till 2,91 under 2006–2023. För kvinnor observeras inga större skill- nader över tid.

Figur 6.18 Patienter med läkemedel vid alkoholberoende, per 1 000 invånare

Antal patienter per 1 000 invånare

4,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
					Män			Kvinnor			Totalt
					Män			Kvinnor			Totalt

Källa: Socialstyrelsen.

Ett annat exempel på en indikator är andelen som avlider i självmord eller gör självmordsförsök året efter ett vårdtillfälle där personen har alkoholdiagnos. En hög andel av självmorden eller självmordsförsö- ken kan tyda på brister i tillgänglighet och vårdkvalitet. Andelen har legat relativt stabilt under 2006–2015, men mer uppdaterade data saknas56 .

Ytterligare en potentiell indikator på tillgång till vård är antalet öppenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser (figur 6.19).

56Socialstyrelsen 2017b.

108

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

Figur 6.19 Besök i specialiserad öppenvård till följd av alkoholrelaterade diagnoser, uppdelat på kön

Antal patienter per 100 000 invånare

600

500

400

300

200

100


2004	2005	2006	2007	2008	2009		2010	2011	2012		2013	2014	2015	2016		2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
						Män				Kvinnor					Totalt
						Män				Kvinnor					Totalt

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret.

Antalet vårdbesök inom den specialiserade öppenvården till följd av alkoholrelaterade diagnoser ökade kraftigt mellan 2004 och 2023 – från 184 till 411 besök per 100 000 invånare. Den här utvecklingen skulle kunna spegla en förbättrad tillgång till vård för personer med alkoholrelaterade sjukdomar, särskilt eftersom riskkonsumtionen inte ökat under samma period. Samtidigt är det svårt att enbart utifrån till- gängliga data avgöra vad förändringen beror på. Ökningen kan även bero på ökad kunskap om alkoholens skadeverkningar, förbättrad diagnostik och framför allt ökad rapportering till patientregistret.57

Även socialtjänsten erbjuder missbruks- och beroendevård i stor utsträckning. För att möjliggöra jämförelser på nationell nivå publi- cerar Socialstyrelsen varje år öppna jämförelser.58 Ett exempel på en indikator som följs upp inom missbruks- och beroendevården på kommunal nivå är uppföljning utifrån standardiserade bedömnings- metoder. Figur 6.20 visar att andelen uppföljningar med standardi- serade bedömningsmetoder ökade under 2016–2024, med en viss minskning 2023.

57”Den specialiserade öppenvården blev rapporteringspliktig till patientregistret 2001.” Inom psykiatrin var bortfallet av huvuddiagnos mycket högt i början, och först 2013 var det under

10procent. År 2004 saknade 57 procent huvuddiagnos. En jämförelse tillbaka i tiden ska där- för tolkas försiktigt.

58Socialstyrelsen 2025c.

109

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

Figur 6.20 Uppföljningar med standardiserade bedömningsmetoder

Andelen % uppföljningar

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Källa: Socialstyrelsen, Öppna jämförelser.

WHO betonar även vikten av insatser inom öppenvården, till exem- pel screening och korta samtalsinsatser (så kallade brief interventions), för att förebygga alkoholproblem.59 Både screening och korta sam- talsinsatser bedöms vara effektiva och kostnadseffektiva insatser.60 Däremot är det svårt att följa sådana insatser, eftersom det bland annat saknas data från exempelvis primärvården och företagshälso- vården.

Sammanfattningsvis, baserat på tillgängliga data, är det svårt att skapa en enhetlig bild av utvecklingen under de senaste två decen- nierna när det gäller tillgången till vård och stöd av god kvalitet för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol.

6.2.6Har antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol minskat?

Alkoholkonsumtion har i flera studier identifierats som en av de främst bidragande faktorerna till både sjukdomsbörda och förtida död, både i Sverige och globalt.61 Den alkoholrelaterade dödligheten i Sverige kan följas över tid med hjälp av uppgifter från dödsorsaks-

59OECD 2021.

60Angus m.fl. 2016.

61GBD 2016.

110

SOU 2026:7

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

registret, där särskilda dödsorsaker kopplade till alkoholkonsumtion registreras.62 Värt att notera är att Global Burden of Disease (GBD) beräknar den alkoholrelaterade dödligheten annorlunda än Social- styrelsen. Vid jämförelser mellan det svenska dödsorsaksregistret och andra länder skiljer sig uppgifterna något.

Figur 6.21 visar utvecklingen av alkoholrelaterad dödlighet mellan 2004 och 2024, uppdelat på kön. Dödligheten bland män är omkring tre gånger högre än bland kvinnor, men har minskat under perioden

–från 38 till 26 dödsfall per 100 000 invånare 2004–2024. För kvinnor är utvecklingen av den alkoholrelaterade dödligheten betydligt sta- bilare över tid och ligger på cirka 10 dödsfall per 100 000 invånare.

År 2024 var dödligheten för kvinnor 9 dödsfall per 100 000 invånare.

Figur 6.21 Alkoholrelaterad dödlighet, uppdelat på kön

Antal döda per 100 000

2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
						Män			Kvinnor				Totalt
						Män			Kvinnor				Totalt

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Utöver uppgifter från patientregistret om slutenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser, som presenterats i figur 6.16, analy- seras utvecklingen av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan i Sverige under perioden 2004–2023, mätt i DALY. I figur 6.22 presenteras den alkoholrelaterade sjukdomsbördan mätt i DALY. Sjukdoms- bördan har minskat för både män och kvinnor mellan 2004 och 2023

62Socialstyrelsen 2025a.

111

Utvecklingen av alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skadeverkningar

SOU 2026:7

(1 200 till 900 DALYs per 100 000 invånare för män och 450 till 370 DALYs per 100 000 invånare för kvinnor).

Figur 6.22 Alkoholrelaterad sjukdomsbörda, mätt i DALYs uppdelat på kön

Åldersstandardiserade DALYs per 100 000

1400

1200

1000

800

600

400

200

0
0											2014
2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011		2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
		DALYs män						DALYs kvinnor							DALYs totalt
		DALYs män						DALYs kvinnor							DALYs totalt

Källa: WHO, Global Burden of Disease.

Sammanfattningsvis har den alkoholrelaterade dödligheten minskat 2004–2024. Minskningen i dödlighet har varit störst bland männen. Antalet slutenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser har minskat bland männen under de senaste två decennierna, medan antalet har ökat bland kvinnorna. Den alkoholrelaterade sjukdoms- bördan, mätt i DALYs, har minskat för både män och kvinnor 2004–2023.

112

7Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU samt Norge och Island

I det här kapitlet presenteras statistik över den totala alkoholkon- sumtionen samt hög- och intensivkonsumtion bland befolkningen i åldern 15 år och äldre, samt bland barn och unga i åldrarna 15–19 år, i EU:s medlemsländer samt Norge och Island. Att undersöka före- komsten av hög- och intensivkonsumtion är betydelsefullt, eftersom den påverkar både hälsa och skador särskilt mycket. Hög- och inten- sivkonsumtion av alkohol definieras enligt WHO som ett intag av minst 60 gram ren alkohol, vilket motsvarar cirka fem glas vin, vid ett och samma tillfälle, en eller flera gånger under en period av 30 dagar.1

Kapitlet presenterar även statistik över den alkoholrelaterade sjuk- domsbördan, i form av sjuklighet och dödlighet, i samma länder – även här uppdelad på befolkningen i åldern 15 år och äldre samt barn och unga i åldrarna 15–19 år. Uppgifterna bygger på data som sam- lats in genom WHO:s globala informationssystem Global Informa- tion System on Alcohol and Health (GISAH).2 Eftersom uppgifter hämtas in från respektive land, finns det skillnader i data när det till exempel kommer till kvalitet och uppskattningar av konsumtion av informellt producerad alkohol, vilket kan försvåra internationella jämförelser.3 Statistiken i den här deskriptiva analysen baseras på senaste tillgängliga data för varje land, där det senaste året i mate- rialet är 2019 (årtalen kan därmed skilja sig åt mellan länderna, vil- ket kan påverka jämförbarheten). I figurerna presenteras faktiska data och inte predicerade värden.

1WHO 2025b.

2Poznyak m.fl. 2013.

3Ibid.

113

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

SOU 2026:7

Slutligen ges en deskriptiv redogörelse för utvecklingen av alko- holpolitiken i Finland.

7.1Alkoholkonsumtionen i EU:s medlemsländer samt i Norge och Island

Den totala alkoholkonsumtionen per capita i EU:s medlemsländer samt Norge och Island framgår av figur 7.1. I Sverige (mörkgrå sta- pel) är alkoholkonsumtionen bland personer 15 år eller äldre lägre än EU genomsnittet (svart stapel).

Figur 7.1 Total alkoholkonsumtion per capita 15 år och äldre i EU, Norge och Island

Källa: WHO (Global Information System on Alcohol and Health, GISAH).

Samma mönster finns bland ungdomar i åldersgruppen 15–19 år, där den totala alkoholkonsumtionen i Sverige är lägre än EU-genom- snittet.4

4WHO 2025b s. 25.

114

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

Sammanfattningsvis visar data från WHO att Sverige ligger under den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i EU. Det kan dock vara svårt att jämföra data om alkoholkonsumtion mellan länder, efter- som det finns skillnader i datainsamling, rapporteringsmetoder och definitioner som kan påverka resultaten.5 Det är också värt att notera att EU:s regelverk tillåter viss alkoholproduktion för personligt eller familjens bruk att undantas från skatt, vilket kan påverka den inrap- porterade totala alkoholkonsumtionen.6

Figur 7.2 visar prevalensen av självrapporterad hög- och intensiv- konsumtionen (heavy episodic drinking, HED)7 bland personer 15 år och äldre. Figuren visar hur prevalensen av hög- och intensivkonsum- tionen är lägre i Sverige än EU-genomsnittet.8

Figur 7.2 Prevalensen av hög- och intensivkonsumtion 15 år och äldre i EU, Norge och Island

Källa: WHO (Global Information System on Alcohol and Health, GISAH).

5Poznyak m.fl. 2013.

6Kilian, m.fl. 2024.

7HED är definierat som konsumtion av minst 60 g ren alkohol (5–6 standardglas) vid minst ett tillfälle de senaste 30 dagarna. Data är åldersanpassat för den totala vuxna befolkningen (15 år och äldre).

8WHO 2025b.

115

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

SOU 2026:7

Samma mönster finns bland ungdomar i åldersgruppen 15–19 år, där andelen som rapporterar hög- eller intensivkonsumtion i Sverige också är lägre än genomsnittet för EU (figur 7.3).

Figur 7.3 Prevalensen av hög- och intensivkonsumtion 15–19 år i EU, Norge och Island

Källa: WHO (Global Information System on Alcohol and Health, GISAH).

Sammantaget visar data från WHO att Sverige har lägre förekomst av självrapporterad hög- och intensivkonsumtion av alkohol än EU- genomsnittet.

7.2Alkoholrelaterade skadeverkningar i EU:s medlemsländer samt i Norge och Island

Figur 7.4 visar andelen alkoholrelaterade dödsfall i EU samt Norge och Island. Måttet alkoholrelaterad dödlighet avser antalet personer som registrerats i dödsorsaksregistren med en alkoholdiagnos som underliggande dödsorsak9 . Den alkoholrelaterade dödligheten är

9Uppgifter som hämtas från ländernas dödsorsaksregister kan lättare jämföras mellan EU- länderna, eftersom samma definitioner används i registren.

116

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

lägre i Sverige än EU i genomsnitt. År 2023 registrerades cirka 2 200 personer i Socialstyrelsens dödsorsaksregister med en alko- holrelaterad dödsorsak.10

Figur 7.4 Alkoholrelaterad dödlighet i EU, Norge och Island

Källa: WHO (Global Information System on Alcohol and Health, GISAH).

Sverige har även en lägre alkoholrelaterad sjukdomsbörda än EU- genomsnittet mätt i DALYs11 , se figur 7.5.

10Socialstyrelsens statistik om dödsorsaker 2023.

11Disability Adjusted Life Years (DALY) är ett mått på sjukdomsbörda som utvecklats av WHO. Det kombinerar förlorade levnadsår till följd av för tidig död med år levda med funk- tionsnedsättning.

117

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

SOU 2026:7

Figur 7.5 Antal alkoholrelaterade DALYs i EU, Norge och Island

Källa: WHO (Global Information System on Alcohol and Health, GISAH).

Sammantaget visar data från WHO att Sverige har lägre alkohol- relaterad dödlighet och sjuklighet än EU-genomsnittet.

7.3Alkoholpolitiska förändringar i Finland

Utredningen har valt att analysera utvecklingen i Finland mer in- gående än i övriga nordiska länder. Skälet är att Finland under de senaste decennierna har genomfört betydande förändringar i både detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten.

WHO:s data visar att samtliga nordiska länder med alkoholmono- pol har lägre nivåer av både alkoholkonsumtion per capita och alko- holrelaterad dödlighet än genomsnittet i EU.12 Finland ligger alltså under EU-genomsnittet när det gäller totalkonsumtion och död- lighet. Samtidigt har Finland, till skillnad från Sverige och Norge, en högre andel i befolkningen med intensivkonsumtion (så kallad

12WHO 2025b.

118

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

Heavy Episodic Drinking HED) än EU-genomsnittet, både bland vuxna och ungdomar.

7.3.1Alkoholkonsumtionen i Finland

Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland publicerar varje år statistik över alkoholkonsumtion, baserad på både registrerad och oregistrerad konsumtion av alkoholdrycker.13 THL:s statistikrap- porter för 2023 och 2024 visar att den totala alkoholkonsumtionen minskat i Finland sedan 2007.14 Totalkonsumtionen 2024 minskade med 4,4 procent jämfört med 2023. År 2024 var totalkonsumtionen per invånare, 15 år eller äldre, 8,3 liter ren alkohol.15

7.3.2Alkoholpolitiska förändringar i Finland

Liksom i Sverige genomfördes vissa förändringar av alkoholpolitiken i Finland i samband med inträdet i EU. Förändringarna genomfördes framför allt när även grannlandet Estland blev medlem 2004. Den privata införseln av alkohol ökade kraftigt när resandeinförselkvoterna för eget bruk mellan Finland och Estland höjdes. För att motverka en ökad privat införsel från Estland sänktes därför den finländska skattesatsen med 33 procent. Efter sänkningen av punktskatten (som illustreras med en streckad linje i figur 2.6) har alkoholskatten i Finland (sedan 2008) fram till i dag höjts flera gånger av både folk- hälso- och skattepolitiska skäl.

7.3.3Ökad tillgänglighet i kombination med höga skatter

I figuren 7.6 redovisas utvecklingen av alkoholkonsumtion och alko- holrelaterad dödlighet i Finland mellan 1970 och 2024. Figuren visar även hur konsumtion och dödlighet förändrats sedan början av 2000- talet i förhållande till förändringar av alkoholskatten (den streckade linjen visar skattesänkning och de heldragna linjerna visar skatte- höjningar). Figuren visar att utvecklingen av alkoholkonsumtionen

13THL 2023.

14Det pågår en diskussion om ifall siffrorna fullt ut beaktar den totala konsumtionen, efter- som privatimport riskerar att underskattas. Se Yle 2019.

15THL 2023.

119

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

SOU 2026:7

och den alkoholrelaterade dödligheten följer liknande trender över tid. Både konsumtion och dödlighet ökade i samband med skatte- sänkningen 2004 och minskade i samband med de efterföljande skatte- höjningarna.

Figur 7.6 Utvecklingen av alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad dödlighet och alkoholskatt

100 000	50 Total alkoholkonsumtion	*
100 000	40
per
Dödlighet	30
Dödlighet	20
	20

10Alkoholrelaterad dödlighet

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

*Ändring av statistikmetod

År

----Alkoholskatt sänkning Alkoholskatt ökning

Källa: Statistics Finland, THL 2025.

	14
	12	år
		>15
	10	alkohol/invånare%
	8	alkohol/invånare%
	8
	6
	4	Liter 100
	2	Liter 100
	0

Sedan 2018 har flera lagändringar bidragit till att öka tillgängligheten av alkoholdrycker. Den nya alkohollagen innebar bland annat att den maximala alkoholhalten höjdes i drycker som får säljas i dagligvaru- handeln, från 4,7 till 5,5 volymprocent. Dessutom tilläts försäljning av spritbaserade dryckesblandningar. Lagändringarna innebar därmed att produkter som alkoholläsk blev tillgängliga i finska matbutiker.

Under 2024 genomfördes ytterligare förändringar i alkohollag- stiftningen, där jästa drycker upp till 8 volymprocent tilläts säljas i matbutiker. Syftet med lagändringarna som genomfördes 1 juni 2024 var (enligt regeringens proposition16) att reformera Finlands alkoholpolitik på ett ansvarsfullt sätt i en europeisk riktning.

Försäljningsstatistik visar att försäljningen förändrats för alko- holdrycker som säljs i livsmedelshandeln och alkoholdrycker som

16HE 173/2024.

120

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

säljs i alkoholmonopolet.17 Till exempel har försäljningen av öl ökat med 10 procent i detaljhandeln.

Figur 7.7 Utveckling av alkoholskatten i Finland sedan 2003

Euro/liter 100% alkohol


2003	2004	2005		2006	2007	2008		2009	2010	2011	2012	2013	2014		2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
			Öl				cider (4,7%)							Vin (12,5%)						Etylalkohol
			Öl				cider (4,7%)							Vin (12,5%)						Etylalkohol

Källa: Finansdepartementet, Finland.

Figur 7.7 visar att alkoholskatten höjts i samband med andra för- ändringar i tillgången till alkoholhaltiga drycker, som att alkohol- drycker under 8 procent tillåtits i detaljhandeln i Finland sedan 2024. Enligt THL resulterade det i att alkoholkonsumtionen ökade mest bland höginkomsttagare samtidigt som dödligheten ökade mest bland personer med lägre inkomst.18

7.3.4Finska jämförelser av kontroll av id-handlingar och ålder

I en studie undersöktes i vilken utsträckning detaljhandelsbutiker som säljer alkohol, tobak och erbjuder spelautomater efterlevde den lagstadgade åldersgränsen på 18 år.19 Studien visar att kunder som uppfattas som unga betydligt oftare nekas köp av alkohol i alkohol- monopolets butiker (Alko) än i privata försäljningsställen. Förfat- tarna drog slutsatsen att statliga monopolbutiker var mer effektiva

17THL 2022 s. 49–50.

18Uusitalo m.fl. 2022.

19Warpenius m.fl. 2016.

121

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

SOU 2026:7

än privata butiker i att upprätthålla gällande åldersgränser för alko- holinköp.20

En annan relaterad studie är en jämförande undersökning som genomfördes i Finland och Norge 2008. Studien visar att kunder som upplevdes som unga oftare blev ombedda att visa legitimation och mer sällan lyckades köpa alkohol på försäljningsställen med monopol än i privata butiker. Resultaten tyder på att monopol- butikerna i båda länderna hade högre efterlevnad av den lagstadgade åldersgränsen för alkoholförsäljning än övriga försäljningsställen.21

Ytterligare undersökningar som kan nämnas i sammanhanget är exempelvis Finlands Dagligvaruhandelsförbunds medlemsföretag som 2024 genomförde cirka 2 000 testköp av alkohol på 347 olika orter runt om i landet. Vid dessa så kallade ”mystery shopping”- testköp försökte en person som uppfattades som ung att köpa alko- hol. I cirka 88 procent av fallen kontrollerades personens ålder genom id-kontroll. Detta kan jämföras med alkoholmonopolet Alko, där id-kontroll genomfördes i 98 procent av köpen.

En viktig skillnad mellan dagligvaruhandeln och alkoholmono- polet är omfattningen av kontrollerna. År 2024 genomförde Alko omkring 4,2 miljoner ålderskontroller och utförde cirka 230 000 in- spektioner vid misstanke om olovlig överlåtelse av alkohol. Detta är avsevärt fler kontroller än de 2 000 testköp som genomfördes inom dagligvaruhandeln, enligt medlemsföretagens undersökning samma år.

7.3.5Förändrade regler för alkoholreklamen i Finland

I Finland har vissa politiska förändringar inneburit ökade restriktio- ner, till skillnad från de som rört alkoholmonopolet. Ett exempel är den lag om alkoholreklam som började gälla i början av 2015. Då blev det förbjudet att göra reklam även för drycker med låg alkoholvolym (1,2–22 volymprocent) på allmänna platser, som busshållplatser och reklamtavlor. Sedan tidigare är det förbjudet att marknadsföra alkoholdrycker med högre alkoholvolym än 22 volymprocent22 i Finland. Även alkoholreklam i sociala medier förbjöds.

20Warpenius m.fl. 2016.

21Rossow m.fl. 2008.

22Alkohollag 1102/2017 50.1§.

122

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skadeverkningar inom EU …

7.4Kort beskrivning av ytterligare lärdomar från närliggande länder

Det finns flera lärdomar att dra från närliggande länder, till exempel de baltiska länderna som under det senaste decenniet har infört en mer restriktiv alkoholpolitik. Ett exempel är Litauen, som år 2010 hade den högsta rapporterade alkoholrelaterade sjukdomsbördan i EU. De införde flera tillgänglighetsbegränsande åtgärder, enligt de så kallade ”best buys” som rekommenderas av WHO, vilket ledde till en betydande minskning av alkoholrelaterad ohälsa. Åtgärderna omfattade bland annat höjd alkoholskatt, förbud mot försäljning under kvällar och nätter, reklamförbud samt en höjning av ålders- gränsen för inköp av alkohol från 18 till 20 år. Under de följande åren minskade den alkoholrelaterade sjukdomsbördan, mätt i DALYs, med cirka 20 procent, och Litauen hade den snabbaste nedgången i både alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad dödlighet i Europa.23

23WHO 2021, Rehm m.fl. 2023 & WHO 2023b.

123

8Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel, alkoholkonsumtion och folkhälsa

I det här kapitlet presenteras en genomgång av vetenskaplig littera- tur om effekter av, och samband mellan, alkoholpolitiska styrmedel, alkoholkonsumtion och folkhälsa. Genomgången baseras främst på faktagranskade studier publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, men även så kallad grå litteratur ingår, det vill säga rap- porter, myndighetspublikationer och andra källor som inte är publi- cerade i vetenskapliga tidskrifter.

Studierna har identifierats genom systematiska litteratursökningar och sammanställningar utförda av SBU:s upplysningstjänst och Folk- hälsomyndigheten under 20241 . Litteratursammanställningarna har dessutom kompletterats med ytterligare studier som bedömts sär- skilt relevanta av ledande alkoholforskare, experter och utredningen.

I kapitlet redogörs för studier som belyser sambandet mellan alko- holpolitiska styrmedel och alkoholkonsumtion samt relaterade skade- verkningar. Med ”samband” avses både orsak–verkan-samband och icke-kausala associationer, det vill säga relationer där två faktorer samvarierar utan att ett orsakssamband kan fastställas. Många av de inkluderade studierna i kapitlet bygger på kvasiexperimentell design, det vill säga statistiska metoder som syftar till att identifiera orsak- verkan-samband.

1Underlagen i sin helhet inklusive fullständiga referenser, finns i bilaga 3 och 4 samt Folk- hälsomyndigheten 2023.

125

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

8.1Samband mellan detaljhandelsmonopol

för alkoholhaltiga drycker, alkoholkonsumtion och skadeverkningar

8.1.1Tillvägagångssätt för att identifiera relevanta studier

Utredningen har tillsammans med SBU:s upplysningstjänst formu- lerat frågan:

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av eller samband mellan detaljhandelsmonopol för alkoholhaltiga drycker på alkohol- konsumtion, alkoholrelaterade skadeverkningar, samhällskostnader, butikstäthet, öppettider och ålderskontroller?

För att besvara frågan har SBU genomfört en systematisk litteratur- sökning av studier som jämför detaljhandelsmonopol med privat detaljhandel för alkoholhaltiga drycker i länder eller regioner med alkoholbeskattning. Inkluderade studier ska undersöka effekterna av, och samband mellan detaljhandelsmonopol för alkoholhaltiga drycker på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skador, samhälls- kostnader, butikstäthet, öppettider eller ålderskontroller.

Sökningen omfattade både systematiska översikter och primär- studier i databaserna Scopus och MedLine. Totalt identifierade SBU 1 800 artikelsammanfattningar av systematiska översikter och 6 545 sammanfattningar av primärstudier.

Två utredare vid SBU granskade samtliga artikelsammanfattningar och bedömde att 16 översikter och 38 primärstudier kunde vara rele- vanta för frågan. Artiklarna lästes i fulltext av två utredare, och de artiklar som inte bedömdes relevanta exkluderades. Ytterligare två översikter identifierades via referenssökning och lästes i fulltext. De vanligaste orsakerna till att studier exkluderades var att de inte undersökte samband mellan, och effekter av, detaljhandelsmonopol för alkohol (eller en avreglering av alkoholmarknaden). Andra orsa- ker var att fel utfall utvärderats, eller att en annan studiedesign använts.

Utifrån utredningens fråga identifierade SBU efter en fulltext- granskning en relevant systematisk översiktsstudie. SBU genom- förde ytterligare sökningar efter primärstudier och identifierade då 14 studier (av de 6 545 sammanfattningarna) som bedömdes som relevanta för utredningens fråga, men utan att bedöma risk för bias.

126

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

8.1.2Resultat

Systematiska översiktsstudier

Hahn m.fl. (2012) undersöker effekterna av privatiseringen av för- säljning av sprit, vin och mellanöl i åtta delstater i USA, två provin- ser i Kanada och i Finland. Översikten inkluderar även en studie som analyserar effekterna av att återinföra detaljhandelsmonopolet för mellanöl i Sverige under 1970-talet. Översiktsstudien innefattar totalt 17 primärstudier.

De samlade resultaten tyder på att privatisering ökar försäljningen av den typ av alkohol som avskaffats genom försäljningsmonopolet. Resultaten visar också att privatiseringen av försäljningen av mellanöl

iFinland på 1970-talet ledde till ökad självrapporterad alkoholkon- sumtion, samt att återinförandet av detaljhandelsmonopol för för- säljning av mellanöl i Sverige ledde till minskade alkoholrelaterade skadeverkningar.

SBU bedömer att Hahn m.fl. (2012) har hög risk för bias på grund av bristande dokumentation. SBU konstaterar också att den identi- fierade översikten är förhållandevis gammal och att en ny översikt skulle kunna ge mer tillförlitliga resultat.

Primärstudier

I Barnett m.fl. (2020) analyseras effekterna av privatiseringen av detaljhandelsförsäljningen (och distributionen) av starksprit i del- staten Washington 2012. Studien använder en kvasiexperimentell metod som på engelska kallas för difference-in-differences. Studiens resultat tyder på att privatiseringen av starksprit ledde till en ökning av hushållens inköp av starksprit.

En ytterligare studie om privatiseringen av detaljhandelsförsälj- ningen (och distributionen) av starksprit i delstaten Washington är Kerr m.fl. (2018). Studien undersöker effekterna av privatiseringen samt de samtidiga skatte- och avgiftsförändringarna på alkoholkon- sumtion efter att monopolen avskaffades 2012. Analysen bygger på tre tvärsnittsundersökningar genomförda 2014–2015, där deltagarna retrospektivt rapporterar konsumtion ”före” respektive ”efter” pri- vatiseringen. Resultaten visar ingen nämnvärd förändring i total alko- holkonsumtion, men en minskning i spritvolym och en förskjutning

127

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

mot ökad ölkonsumtion. En möjlig förklaring är att spritpriserna steg efter införandet av nya avgifter och skatter, medan ölkonsum- tionen gynnades av en sänkt skatt på öl.

Ytterligare en studie om privatiseringen av detaljhandelsförsälj- ningen (och distributionen) av starksprit i Washington är Ye m.fl. (2016). I deras studie undersöktes effekterna på alkoholförsäljning och gränshandel. Studien baseras på en difference-in-differences-metod och försäljningsdata från 2009–2014. Resultaten tyder på att privati- seringen, tillsammans med den efterföljande prisökningen, ledde till ökad alkoholförsäljning i områden nära delstatsgränsen till Washington. Däremot sågs ingen förändring i alkoholförsäljningen per capita inom delstaten Washington i samband med reformen.

I en studie undersökte Schulte m.fl. (2024) sambandet mellan alkoholpolitiska åtgärder och förekomsten av sjukdomar och ska- dor bland nyfödda barn. Studien är en retrospektiv kohortstudie som omfattar barn födda i USA 2006–2019. Resultaten visar att delstater med en mer restriktiv alkoholpolitik, till exempel statliga alkoholmonopol, var förknippade med färre negativa hälsoutfall hos nyfödda än delstater med en mer liberal alkoholpolitik där alkohol- haltiga drycker kan säljas vid exempelvis bensinstationer.

Gohari m.fl. (2021) undersöker effekterna av att tillåta viss alko- holförsäljning i dagligvaruhandeln i Ontario, Kanada (2015), på alkoholkonsumtion och dryckesmönster bland elever i årskurs nio. Studien använder en kvasiexperimentell design med enkätdata och en latent transition-analys över fyra år. Resultaten tyder på att re- formen ökade risken att övergå till högriskkonsumtion samt att förbli i ett redan etablerat högriskdrickande.

Ytterligare en studie om att tillåta viss alkoholförsäljning i daglig- varuhandeln i Ontario är av Myran m.fl. (2019a). Studien undersöker effekterna av privatiseringen av alkoholförsäljningen för olika socio- ekonomiska grupper. Studien baseras på en longitudinell multinivå- analys av data från över 20 000 bostadsområden under 2013–2019.

Resultaten tyder på att privatiseringen ledde till en ökad tillgång till alkoholhaltiga drycker i Ontario, särskilt i bostadsområden med låg socioekonomisk status.

Myran m.fl. (2019b) undersökte även effekterna av samma reform på antalet alkoholrelaterade akutmottagningsbesök. Studien baseras på en difference-in-differences-design, och resultaten tyder på att akut-

128

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

mottagningsbesöken till följd av alkoholrelaterade skador ökade som en konsekvens av att tillåta alkoholförsäljning i dagligvaruhandeln.

En annan studie om effekterna av reformen i Ontario är Schwartz m.fl. (2024), som bygger på ett kvasi-experiment där en difference-in- differences-design kombineras med en matchningsansats (propensity score matching). Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader i alkoholrelaterade utfall mellan interventions- och kontrollpopula- tionen. Skattningarna (estimaten) pekade dock på ett positivt sam- band mellan privatisering av alkoholförsäljningen och ökad alkohol- konsumtion.

Stockwell m.fl. (2011) undersökte sambandet mellan ökad alko- holtillgänglighet och alkoholrelaterad dödlighet i British Columbia, Kanada, under 2003–2008. Studien bygger på en longitudinell multi- level-regressionsanalys, där man justerar för socioekonomiska fak- torer. Den analyserar effekterna av en ökning i antalet butiker som säljer alkoholhaltiga drycker. Resultaten visar att en ökad butiktät- het är förknippat med högre alkoholrelaterad dödlighet. En ökning av butikstäthet med 20 procent var förknippat med cirka 3,3 procent högre alkoholrelaterad dödlighet.

Stockwell m.fl. (2015) undersökte sambandet mellan höjt minimi- pris på alkoholhaltiga drycker, butikstäthet och alkoholrelaterad kriminalitet. Studien bygger på data från British Columbia, Kanada, under 2002–2010 och använder en mixed effects-regressionsanalys. Resultaten visar att en 10-procentig ökning av minimipriset var förknippad med en 19-procentig minskning av alkoholrelaterade trafikbrott samt en 9-procentig minskning av våldsbrott. Däremot hade butiktätheten ingen statistiskt signifikant effekt på trafikbrott eller våldsbrott.

Hnilicová m.fl. (2017) jämför alkoholkonsumtion och alkohol- politik mellan Tjeckien och Norge över tid med hjälp av så kallad processpårningsmetod (process tracing). I Tjeckien privatiserades detaljhandelsmonopolet 1989 utan att några kompletterande alko- holpolitiska åtgärder infördes, som höjd alkoholskatt, medan Norge har bedrivit en mer restriktiv alkoholpolitik. Studiens resultat tyder på att privatiseringen i kombination med utebliven restriktiv alkohol- politik har lett till en högre alkoholkonsumtion i Tjeckien än i Norge.

Lintonen m.fl. (2020) undersökte effekterna av en lagändring 2018 på alkoholkonsumtionen bland minderåriga i Finland. Lagändringen innebar att alkoholhaltiga drycker upp till 5,5 procent tilläts säljas

129

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

i dagligvaruhandeln. Studien bygger på en tvärsnittsbaserad före- och efter-analys samt enkätdata om ungas dryckesvanor. Resultaten tyder på att lagändringen bidrog till en ökad alkoholkonsumtion bland minderåriga i åldern 14–16 år.

Uusitalo m.fl. (2022) undersökte effekterna av den finska alko- hollagstiftning som trädde i kraft 2018. Reformen innebar att den maximalt tillåtna alkoholhalten för försäljning utanför detaljhandels- monopolet höjdes från 4,7 procent till 5,5 procent, samtidigt som kravet på att drycken skulle vara fermenterad slopades. I samband med lagändringen höjdes även alkoholskatten med 5 procent. Studien bygger på en innan-efter-design med individdata från medlemskorts- köp under 2017 och 2018. Resultaten baseras på inköp registrerade via lojalitetskort och visar ingen förändring i den totala alkoholkon- sumtionen. Däremot har inköpen bland höginkomsttagare ökat och inköpen bland låginkomsttagare minskat.

Rossow m.fl. (2008) undersökte om statliga alkoholmonopol är bättre än andra detaljhandelsaktörer på att upprätthålla åldersgränser vid alkoholförsäljning. Studien genomfördes i Norge och Finland, där så kallade mystery shoppers, unga personer som såg ut att vara under 18 år, försökte köpa alkohol i både statliga detaljhandelsmono- pol och andra butiker med alkoholförsäljning (off-premise outlets). Resultaten visar att de statliga monopolen betydligt oftare kontrol- lerade legitimation och nekade försäljning till personer som uppfat- tades som minderåriga än övriga försäljningsställen.

Sammanfattning

Studierna baseras huvudsakligen på en kvasi-experimentell studie- design med vedertagna statistiska metoder som används för att skatta effekter, samt på longitudinella analyser som undersöker samband över tid.

Sammantaget visar forskningen att detaljhandelsmonopol är för- knippade med lägre alkoholkonsumtion, färre alkoholrelaterade skador samt bättre efterlevnad av ålderskontroller. Privatisering av detaljhandelsförsäljningen, eller ökad tillgänglighet av alkohol i dag- ligvaruhandeln, är i stor utsträckning kopplat till ökad konsumtion och fler negativa effekter på hälsa och samhälle. Detta även om risken

130

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

för bias bedömdes som hög i den systematiska litteraturöversikten (Hahn m.fl. 2012).

Effekter av prisförändringar, antingen genom marknadsmekanis- mer eller samtidigt genomförda alkoholskattehöjningar, försvårar tolkningen av resultaten i vissa studier. Exempelvis finns det flera exempel på att skattehöjningar gjorts i samband med avregleringar av monopol. Dessutom är många av de inkluderade studierna gjorda i USA2 eller Kanada, vilket kan påverka överförbarheten av resul- taten till en svensk kontext.

8.1.3Särskilt om administrativa tillgänglighetsbegränsande styrmedel – öppettider, butikstäthet och ålderskontroller

Sveriges alkohollagstiftning ger Systembolaget ensamrätt att i detalj- handeln sälja öl över 3,5 procent, samt övriga alkoholhaltiga drycker över 2,25 procent. Enligt 5 kap. 1–2 § alkohollagen (2010:1622) gäl- lande Systembolagets avtal3 med staten får Systembolaget ramar för användningen av de statliga styrmedlen med syfte att begränsa till- gängligheten. Förutom ensamrätten till försäljning har Systembolaget möjlighet att genomföra administrativa åtgärder för att begränsa till- gängligheten som reglera öppettider och, butikstäthet samt genom- föra ålderkontroller.4

Eftersom dessa styrmedel även förekommer i länder utan detalj- handelsmonopol omfattar den vetenskapliga litteraturen ett bredare underlag än miljöer med statlig ensamrätt till detaljhandel. I nästa avsnitt följer en kort och översiktlig genomgång av relevanta studier.

Öppettider

Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur om sambandet mellan öppettider för försäljningsställen av alkoholhaltiga drycker och alko- holkonsumtion samt dess relaterade skadeverkningar.5 I rapporten The IARC Perspective on the Effects of Policies on Reducing Alcohol

2Andelen som uppger att de dricker alkohol i USA (54 procent 2025) är lägre än i Sverige enligt en rapport från det amerikanska opinionsinstitutet Gallup (news.gallup.com). (Enligt Monitormätningarna uppger 82 procent 16–84 åringar i Sverige att de någon gång under de senaste 12 månaderna druckit alkohol.)

3SFS 2019:552.

4En ytterligare beskrivning av Systembolagets arbete finns i bakgrundskapitlet.

5Babor m.fl. 2023.

131

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

Consumption bedöms begränsning av öppettider som ett effektivt styrmedel för att minska konsumtionen och skador. I rapporten redogörs för ett antal primärstudier som alla studerar förhållandena i höginkomstländer och baserar analysen på empirisk studiedesign. Samtliga studier har en kontrollgrupp som rapportförfattarna be- dömer är tillförlitliga.

Dessutom visar en översiktsstudie genomförd av Folkhälsomyn- digheten (2025), som bygger på 20 systematiska litteraturöversikter, på ett positivt samband mellan begränsning av öppettider för försälj- ningsställen för alkoholhaltiga drycker i detaljhandeln samt alkohol- konsumtion och sociala skadeverkningar. Med ett positivt samband avses att utökade öppettider är förknippade med högre konsumtion och fler alkoholrelaterade skador.6

Både IARC:s genomgång och Folkhälsomyndighetens översikt innehåller studier baserade på svenska erfarenheter om hur öppet- tider påverkar alkoholkonsumtion och sociala skadeverkningar. Ett exempel på en primärstudie baserad på svenska data som av Folk- hälsomyndigheten bedömts ha låg risk för bias är Nordström och Skog (2003). De analyserar effekterna av en policyreform som genom- fördes i Sverige under perioden 2000–2001, när detaljhandel med alkoholhaltiga drycker tilläts hålla öppet även på lördagar (”lördags- öppet”). Lördagsöppet tilläts först i liten skala i syfte att kunna ut- värdera effekter på alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar, för att sedan skalas upp. Med kvasiexperimentell design och svenska data undersöktes sambandet mellan de utökade öppettiderna samt alkoholförsäljningen och den alkoholrelaterade brottsligheten. Resul- taten tyder på att den utökade tillgängligheten ökade alkoholförsälj- ningen, men varken påverkade våldsbrott eller trafikbrott i någon större omfattning.

Ett ytterligare exempel på en studie som Folkhälsomyndigheten bedömer har låg risk för bias är Grönqvist och Niknami (2014). Studien undersökte sambandet mellan utökade öppettider, till följd av införandet av lördagsöppet i Sverige 2000–2001, och effekter på kriminalitet. Studien bygger på en kvasi-experimentell design i form

6Se Folkhälsomyndigheten 2025c. Dock bedömer Folkhälsomyndigheten att samtliga över- sikter har hög risk för bias. För att balansera risken för bias har Folkhälsomyndigheten gjort en fördjupad genomgång av relevanta primärstudier. Totalt identifierades 10 primärstudier om sambandet mellan öppettider och alkoholkonsumtion, 1 studie om intensivkonsumtion samt 18 studier om sambandet med alkoholrelaterade skador. Samtliga primärstudier bedöm- des av Folkhälsomyndigheten att ha låg risk för bias. Dessutom bedömdes 12 metaanalyser som relevanta och inkluderades.

132

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

av en difference-in-differences-design och använder detaljerade admi- nistrativa data från registret över lagförda brott. Resultaten tyder på att reformen ledde till både ökad alkoholförsäljning och ökad kriminalitet.

Butikstäthet

Det finns stöd i den vetenskapliga litteraturen för att butikstätheten av försäljningsställen för alkohol har betydelse för alkoholkonsum- tionen, där en högre täthet generellt är associerad med ökad konsum- tion och alkoholrelaterade skadeutfall.7 I rapporten The IARC Per- spective on the Effects of Policies on Reducing Alcohol Consumption framhålls flera studier som belyser det sambandet, och visar hur förändringar i tillgång till alkohol kan påverka hälsa och ge sociala skadeverkningar. Studierna baseras på bland annat administrativa data och kvasi-experimentell design, där variation i policyförändring avseende butikstäthet och alkohollicenser används för att undersöka effekter på bland annat våldsbrott och sjukhusinläggningar.8 Studier- nas resultat ger stöd för IARC:s bedömning att begränsningar av försäljningsställen för alkohol är effektiva styrmedel för att minska alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar.

Ålderskontroller

Det finns även stöd i den vetenskapliga litteraturen för att andra till- gänglighetsbegränsade åtgärder är förknippade med minskad alkohol- konsumtion. Ett exempel är införande av åldersgränser, där högre minimiålder för inköp eller konsumtion av alkohol är förknippat med lägre konsumtionsnivåer bland unga.9 I IARC:s rapport samman- fattas flera empiriska studier som författarna bedömer har tillräck- ligt hög tillförlitlighet för att bedömas som effektivt styrmedel.10

Det finns studier som tyder på att statliga detaljhandelsmonopol är mer effektiva att genomföra ålderskontroller än privata aktörer.11

7Gapstur m.fl. 2024.

8Zhang m.fl. 2015 & de Vocht m.fl. 2016.

9Babor m.fl. 2023.

10Gapstur m.fl. 2025.

11Warpenius m.fl. 2016 & Rossow m.fl. 2008.

133

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

Det finns även data på att Systembolaget i hög utsträckning upp- rätthåller ålderskontroller och nekar inköp till underåriga.12

8.2Sambandet mellan alkoholskatt och alkoholkonsumtion samt dess skadeverkningar

8.2.1Tillvägagångssätt för att identifiera relevanta studier

Utredningen har utgått från en översiktsstudie från Folkhälsomyn- digheten (2024) som syftar till att besvara frågorna:

Finns det samband mellan olika prisverktyg på alkohol och konsum- tion av alkohol, och är resultaten tillförlitliga?

Finns det samband mellan olika prisverktyg på alkohol och skador, och är resultaten tillförlitliga?

För att besvara frågorna har Folkhälsomyndigheten sammanställt och bedömt systematiska litteraturöversikter som belyser sambanden mellan prispåverkande åtgärder för alkohol och dess effekter på kon- sumtion och medicinska och sociala skadeverkningar. Systematiska sökningar har genomförts i fem databaser (PubMed, EMBASE, Epistemonikos, Scopus och ProQuest) samt kompletterats med manuella sökningar i så kallad grå litteratur från bland annat Reger- ingskansliet, EU-kommissionen och WHO.

Urvalet av studier baseras på systematiska litteraturöversikter och metaanalyser publicerade 2000–2023, som undersöker prispåverkande åtgärder (som alkoholskatt, minimipriser och rabatter) jämfört med alkoholkonsumtion eller alkoholrelaterade skador. Översikterna bygger på primärstudier genomförda i höginkomstländer i Europa, Nordamerika eller Oceanien, och inkluderar bara studier publicerade på danska, norska, svenska eller engelska.

Dessutom har utredningen tillsammans med SBU:s upplysnings- tjänst formulerat frågan:

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av eller samband mellan förändringar av alkoholskatt, eller olika nivåer av alkoholskatt, på samhällskostnader?

12Systembolaget 2024c.

134

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

För att besvara frågan har SBU genomfört en systematisk litteratur- sökning av studier som undersöker samband mellan alkoholskatt och samhällskostnader, som socialförsäkring, produktionsbortfall, kostnader för vård och omsorg samt kriminalvård och andra sam- hällskostnader.

Sökningen gjordes i databaserna Scopus och MedLine och om- fattade både systematiska översikter och primärstudier. Enligt dessa kriterier identifierade SBU totalt 861 artikelsammanfattningar i sök- ningen efter systematiska översikter och 1 956 artikelsammanfatt- ningar i sökningen efter primärstudier. Två utredare vid SBU gran- skade samtliga sammanfattningar och bedömde att 40 översikter och 19 primärstudier kunde vara relevanta för frågan. Artiklarna lästes i fulltext av två utredare, och de artiklar som inte bedömdes som relevanta exkluderades. Ytterligare tre översikter identifierades av SBU via referenssökning och lästes i fulltext.

De vanligaste orsakerna till exkludering var att artiklarna inte undersökte utfall som var relevanta för frågan, det vill säga att de enbart behandlade alkoholrelaterade skadeverkningar och inte sam- hällsekonomiska konsekvenser. Enligt dessa inklusionskriterier fann SBU inga relevanta översiktsstudier, men tre relevanta primärstudier.

8.2.2Resultat

Alkoholskatten är ett verktyg för att reglera priset på alkohol, där en högre skatt oftast resulterar i ett högre pris. Priset på alkohol avgörs av en kombination av produktkostnad, alkoholskatt, övriga skatter och eventuella påslag från alkoholmonopol. Sambandet mel- lan alkoholskatt samt alkoholkonsumtion och skadeverkningar är ett välbeforskat område.13

Folkhälsomyndigheten (2024) bedömde 24 systematiska littera- turöversikter och metaanalyser som relevanta utifrån översiktens fråga. Av dem behandlade 13 översikter sambandet mellan alkohol- skatt och alkoholkonsumtion eller sociala skador.14 Sammantaget visar översikterna att ett högre pris och högre skatt på alkohol är

13Babor m.fl. 2023.

14Med sociala skadeverkningar avses här brott och negativa konsekvenser av dessa brott som uppkommer efter en kortare tids konsumtion, exempelvis våldsrelaterade skador, rattfylleri och trafikskador.

135

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

SOU 2026:7

förknippat med lägre konsumtion av alkohol och färre sociala skador på befolkningsnivå.

Folkhälsomyndigheten bedömde att samtliga 13 översikter hade hög risk för bias. Den vanligaste svagheten var att urvalet av studier granskats av en enda person, alternativt att antalet granskare inte var dokumenterat. Därför genomfördes en fördjupad granskning av relevanta primärstudier.

I den fördjupade genomgången identifierades 36 primärstudier om alkoholskatt och alkoholkonsumtion, varav 4 rörde högkonsum- tion och 9 intensivkonsumtion. Dessutom identifierades 21 studier om fysiska och psykiska skador samt 43 studier om sociala skade- verkningar, till exempel brottsrelaterade, trafikrelaterade och vålds- relaterade skador.

Ett exempel på en sådan primärstudie är Saffer m.fl. (2022), där en plötslig ökning av alkoholskatten i den amerikanska delstaten Illinois 2009 används för att undersöka effekterna av skattehöjningar på alkoholkonsumtion. Den kvasiexperimentella studiedesignen möjliggör kausala tolkningar av skattehöjningens påverkan på alko- holkonsumtionen. Analysen baseras på data från Nielsen Homescan. Resultaten visar att skattehöjningen ledde till högre alkoholpriser och därmed minskad alkoholkonsumtion i hela befolkningen, in- klusive personer med hög konsumtionsnivå.

Folkhälsomyndigheten (2024) konstaterar att det finns ett nega- tivt samband mellan högre alkoholskatt och alkoholkonsumtion samt mellan högre skatt och sociala skadeverkningar i befolkningen. Båda sambanden bedöms vara tillförlitliga och robusta.

SBU identifierade inga relevanta översiktsstudier men fann tre relevanta primärstudier, bland annat en studie av Lin & Liao (2014). Studien undersöker sambandet mellan förändringar i alkoholskatten och de monetära kostnaderna för sjukhusinläggningar i Taiwan. Analysen baseras på en så kallad interrupted time series-analys. Resul- taten visar att en ökad alkoholbeskattning ledde till minskade sjuk- vårdskostnader relaterade till alkoholorsakade sjukdomar.

En ytterligare studie är Poikolainen (2015) som undersökte sambandet mellan graden av restriktiv alkoholpolitik samt alkohol- konsumtion och alkoholrelaterad sjukdomsbörda (mätt i DALY)

i30 OECD-länder 2005. Resultaten visar inget tydligt samband mellan restriktiv alkoholpolitik och konsumtion eller skadeverk-

136

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur om samband mellan alkoholpolitiska styrmedel …

ningar. Inte heller fann studien någon korrelation mellan punktskatt på alkohol och den alkoholrelaterade sjukdomsbördan.

SBU identifierade även en studie av Blanchette m.fl. (2019) som undersökte hur väl alkoholskatteintäkter täckte de samhällskostnader som är förknippade med alkoholkonsumtion i USA 2010. Studien visar att de totala alkoholskatterna (både federala och skatter på delstatsnivå) uppgick till cirka 10 procent av de totala ekonomiska kostnaderna relaterade till överdriven alkoholkonsumtion. Dessa kostnader inkluderar medicinska utgifter, rättsväsendets kostnader och förlorad produktivitet. Resultaten visar att alkoholskatteintäk- terna bara täcker en tiondel av de samhällskostnader som alkohol- konsumtion medför.

Sammanfattning

Sammantaget finns det stöd i den vetenskapliga litteraturen för att en högre alkoholskatt är ett betydelsefullt styrmedel för att minska alkoholkonsumtionen. Det finns även ett stort antal studier som tyder på ett samband mellan alkoholskatt och alkoholrelaterade skadeverkningar. I den litteratursammanställning som Folkhälso- myndigheten genomförde 2024 bedöms sambanden mellan alkohol- skatt och alkoholkonsumtion samt mellan alkoholskatt och sociala skadeverkningar vara tillförlitliga och robusta.

137

9Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel

– resultat från scenarioanalys

Som komplement till de vetenskapliga studier och statistiska under- lag som redovisats i föregående kapitel har utredningen gett konsult- företaget Ramboll Management Consulting AB (Ramboll) i uppdrag att genomföra en scenarioanalys av två centrala statliga styrmedel: detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten. Syftet var att under- söka hur förändringar i de två styrmedlen kan påverka alkoholkon- sumtionen och alkoholens skadeverkningar.

Analysen bygger på en kontrafaktisk ansats där dagens politik jämförs med tre alternativa scenarier. En kontrafaktisk ansats inne- bär att ett faktiskt utfall jämförs med ett hypotetiskt alternativt för- lopp, i syfte att isolera effekten av en viss åtgärd eller policy. I prak- tiken handlar det om att försöka besvara frågan: Vad hade hänt om insatsen inte hade genomförts? En analys som undersöker vilka effekter en förändrad alkoholpolitik skulle ha, jämfört med dagens politik, är ett exempel på en analys med en kontrafaktisk ansats.

Scenarioanalyserna baseras bland annat på data över försäljnings- statistik från Systembolaget, skattesatser från Skatteverket och upp- gifter om priselasticitet för alkoholdryck från Finansdepartementet samt kompletteras med antaganden utifrån hur samhället och mark- nader ser ut i dag. Analysen baseras på tidigare forskning och har genomförts i dialog med utredningen samt experter och forskare inom alkoholområdet. Ramboll har ansvarat för den metodologiska utformningen, databearbetningen samt tolkningen av resultat och slutsatser.

Vidare har utredningen uppdragit åt professor Kristian Bolin vid Göteborgs universitet att, med Rambolls underlag som bas, uppskatta vilka effekter på skadeverkningar och samhällskostnader som föränd-

139

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

ringarna i konsumtion skulle kunna leda till. Båda underlagsrappor- terna finns som bilagor till det här betänkandet. I bilagorna finns även samtliga referenser för de uppgifter som Ramboll använt, se bilaga 5 och 6.

Utredningens syfte med dessa två kompletterande uppdrag var att få ett bättre underlag för att svara på frågan vad som skulle hända om alkoholmonopolets ensamrätt begränsas eller avskaffas, eller om punktskatterna på alkohol ändras. Scenarioanalyserna om framtida fiktiva situationer har använts för att komplettera de forsknings- rapporter med övervägande retrospektiva studier som utredningen har tagit del av och som presenteras i kapitel 8. Underlagen utgör, tillsammans med de deskriptiva studierna, grunden för utredningens utvärdering av om de två styrmedlen bidrar till att nå de nationella alkoholpolitiska målen.

9.1Val av scenarier

För att bedöma hur alkoholkonsumtionen skulle påverkas av föränd- ringar i de ekonomiska, rättsliga och administrativa styrmedlen, har tre olika scenarier utarbetats. Samtliga scenarier bygger på antaganden om hur en förändrad reglering av alkoholmarknaden, i förhållande till dagens situation, skulle kunna påverka alkoholkonsumtionen. De tre scenarierna är:

•Scenario 1: Punktskatten på alkohol sänks 10–25 procent, övriga styrmedel är oförändrade.

•Scenario 2: Försäljning av alkoholdrycker med en alkoholhalt upp till 8 procent tillåts säljas i dagligvaruhandeln till skillnad mot dagens gräns på 3,5 procent.

•Scenario 3: Försäljning av samtliga alkoholdrycker tillåts säljas i dagligvaruhandeln.

Scenarioanalyser är förenade med viss osäkerhet, eftersom resultaten är beroende av de antaganden som ligger till grund för respektive scenario. Utredningen vill särskilt betona att det finns flera faktorer som inte har kunnat kvantifieras i analysen. Exempelvis har effekter kopplade till näthandel, ålderskontroller och vinstintresse inte inklu- derats, eftersom det saknats tillräcklig information om hur dessa

140

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

faktorer kan komma att förändras och – framför allt – vilken påver- kan de skulle kunna ha på alkoholkonsumtionen.

En följd av dessa begränsningar kan vara att beräkningarna under- skattar den faktiska konsumtionsökningen. De exakta uppskattning- arna bör därför alltid tolkas med försiktighet.

9.2Förändringar i alkoholpolitiska styrmedel och förväntade effekter

I det första scenariot undersöks konsumtionseffekten av en sänk- ning av punktskatten på alkohol för samtliga typer av drycker och alkoholstyrkor utifrån ett antagande om att skatten minskar med 10–25 procent från dagens nivåer. Resultaten redovisas därmed i ett spann (se bilaga 5). Övriga styrmedel är oförändrade i detta scenario.

Punktskatten varierar för olika produkter och baseras på alkohol- styrkan i dryckerna. Analysen baseras på ett antagande att skatte- sänkningen fullt ut förs över i försäljningspriset, så att prisminsk- ningen motsvarar den faktiska skattesänkningen

I det andra scenariot tillåts butiker inom detaljhandeln sälja drycker med en alkoholhalt upp till 8,0 procent i stället för dagens gräns på 3,5 procent. Det här scenariot utgår ifrån att dagligvaru- butiker kommer att kunna få licens för att sälja alkoholdrycker, för- utsatt att de uppfyller vissa krav. De butiker som i dag säljer folköl antas uppfylla dessa krav, och därmed sälja alkoholdrycker med en alkoholhalt upp till 8,0 procent. Det skulle leda till en ökning av anta- let försäljningsställen för starköl, cider, blanddrycker och alkohol- svagare viner och sprit. Dagens Systembolagsbutiker förblir de enda försäljningsställena för drycker med en alkoholhalt över 8,0 procent i det här scenariot. För drycker med en alkoholhalt över 8,0 procent antas tillgänglighet vara oförändrad.

I det tredje scenariot tillåts försäljning av alla typer av alkohol- haltiga drycker i butiker inom dagligvaruhandeln. I övrigt används samma antaganden som i scenario 2, med den viktiga skillnaden att försäljningen inte längre är begränsad till drycker med en alkohol- halt på högst 8 procent. Scenariot syftar därmed till att analysera hur alkoholkonsumtionen skulle kunna utvecklas i en situation där Sverige har en fri alkoholmarknad och där detaljhandelsmonopolet avskaffats.

141

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

Resultaten av analysen för de tre respektive scenarierna presen- teras nedan.

9.2.1Resultat

Resultatet av analysen av de tre scenarierna visar att en sänkt alko- holskatt och en avreglering av detaljhandelsmonopolet sannolikt skulle leda till en ökad alkoholkonsumtion. Nedan beskrivs resul- taten från respektive scenario mer i detalj.

Scenario 1: Sänkt punktskatt på alkohol med 10–25 procent

Effekterna på alkoholkonsumtionen av förändrad punktskatt har beräknats med utgångspunkt i bland annat försäljningsstatistik från Systembolaget.1 Analysen fokuserar på följande varugrupper: öl, cider och blanddrycker, vin samt sprit. För respektive produkt har priset exklusive moms beräknats med hjälp av gällande skattesatser från Skatteverket för 2023. Alkoholhalten har identifierats via kvitto- namnet för samtliga produkter utom vin, där en genomsnittlig alko- holhalt på 12 procent har antagits om ingen styrka angetts i data- materialet.

Med dessa uppgifter har punktskatten beräknats och priserna justerats genom att multiplicera den ursprungliga skattesatsen med den förändring som definierats i scenariot, det vill säga med en sänk- ning av 10 respektive 25 procent.

För att uppskatta konsumtionseffekten har Finansdepartementets antaganden om priselasticitet2 tillämpats för varje varugrupp: –0,5 för öl, cider och blanddrycker, –0,5 för vin samt –0,7 för sprit. Analysen utgår från att det sker ett fullt prisgenomslag för den sänkta skatten.

Sammanfattningsvis visar analysen av scenario 1 att alkohol- konsumtionen ökar om punktskatten sänks. En skattesänkning på 10 procent uppskattas leda till en genomsnittlig ökad konsumtion av ren alkohol med 2,3 procent. Om skattesatsen i stället sänks med 25 procent uppskattas konsumtionen av ren alkohol öka med i genom- snitt 5,7 procent. Det skulle innebära en ökad konsumtion med

1Se bilaga 6.

22015/16:RFR8.

142

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

0,2–0,5 liter ren alkohol per person och år, vilket motsvarar drygt 2–5 extra flaskor vin per år och person.

Scenario 2: Den privata detaljhandeln tillåts att sälja alkoholhaltiga drycker upp till 8,0 volymprocent

I scenario 2 tillåts försäljning av alkoholdrycker med en alkoholhalt upp till och med 8,0 volymprocent i dagligvaruhandeln. Det scenariot bedöms innebära förändringar i tillgängligheten av alkohol genom ökad butiktäthet, längre öppettider, ökad näthandel samt föränd- ringar i prisnivåer och ålderskontroller.

Antalet försäljningsställen förväntas öka med cirka 768 procent, eftersom samtliga livsmedelsbutiker som i dag säljer folköl antas få tillstånd att även sälja starkare drycker upp till 8 procent. Antagan- det är inte att samtliga butiker kommer att ha samma produktutbud som Systembolagets butiker, men att någon form av öl, cider och blanddryck kommer att säljas på samtliga av dessa butiker. Samman- taget antas scenariot öka tillgängligheten för konsumenter, särskilt i tätbefolkade områden.

Öppettiderna antas förlängas till motsvarande tider som gäller för köp av folköl, vilket i praktiken kan innebära dygnet runt-försäljning för exempelvis bensinstationer. I analysen antas dock öppettiderna motsvara genomsnittliga öppettider inom dagligvaruhandeln. Det innebär en ökning med 84–107 procent jämfört med Systembolagets öppettider, beroende på kommuntyp.

Priserna antas förändras i scenario 2. För lågprisprodukter bedöms priserna minska med omkring 10 procent, medan priserna i mellan- och premiumsegmentet antas vara oförändrade eller stiga något. Pris- sänkningar väntas särskilt i de produktkategorier där konkurrensen mellan återförsäljare är stor.

Näthandeln bedöms öka dels till följd av fler aktörer som erbjuder hemleverans, dels på grund av potentiellt lägre distributionskostnader.

I scenario 2 förändras inte lagen om åldersgräns, men kontrollen av åldersgränser antas bli mindre effektiv. Studier visar att privata detaljhandelsbutiker generellt genomför ålderskontroller sämre än statliga aktörer. Det är något som observerats både i Sverige och i våra nordiska grannländer.3

3Warpenius m.fl. 2016 & Rossow m.fl. 2008.

143

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

Sammantaget antas scenario 2 leda till en ökad tillgång till alkohol för minderåriga, eftersom ålderskontroller inom privat detaljhandel bedöms vara mindre effektiva än de som tillämpas inom System- bolagets verksamhet. Enligt så kallade testköp utförda under 2023 lyckades Systembolaget kontrollera åldern i 98 procent av köpen.4 Som jämförelse visar en undersökning i tre svenska kommuner att livsmedelsbutiker misslyckades med att kontrollera ålder i 53 pro- cent av kontrollköpen.5

Vinstintresset hos privata aktörer antas leda till mer aktiv försälj- ning, ökad marknadsföring och mer strategisk varuexponering, vilket i sin tur kan leda till en ökad konsumtion. De här effekterna har dock inte kvantifierats i analysen på grund av osäkerhet om omfattningen.

Sammanfattningsvis visar scenarioanalysen att mindre restriktiva försäljningsregler för alkoholdrycker upp till 8 procent sannolikt skulle leda till ökad tillgänglighet och därmed ökad alkoholkonsum- tion. Den genomsnittliga ökningen i konsumtion uppskattas till

6 procent, motsvarande 0,5 liter ren alkohol per person och år. Det motsvarar ungefär sex flaskor vin per person och år. Effekten bedöms vara relativt jämnt fördelad över landet, men tros vara störst i större städer och i kommuner i närhet till större städer, där butikstätheten antas öka mest.

Scenario 3: Försäljning av alla typer av alkoholdrycker i dagligvaruhandeln tillåts

I scenario 3 tillåts försäljning av alla typer av alkoholdrycker i daglig- varuhandeln, utan någon övre gräns för alkoholhalt. Antagandena i analysen är i stort desamma som i scenario 2, med den avgörande skillnaden att alkoholmarknaden i det här scenariot antas vara helt avreglerad.

Som i scenario 2 förväntas antalet försäljningsställen öka kraftigt, eftersom samtliga livsmedelsbutiker som i dag säljer folköl antas få sälja alla typer av alkohol. Det innebär en uppskattad ökning med omkring 800 procent. Öppettiderna beräknas samtidigt öka med 84–107 procent, beroende på kommuntyp, till följd av att försälj- ning tillåts enligt samma tider som för folköl.

4Systembolaget 2023.

5Ystad-Österlensregionens miljöförbund 2018.

144

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

På en avreglerad marknad antas priserna för lågprisprodukter minska med cirka 6 procent, medan priserna för mellan- och pre- miumsegmentet bedöms vara oförändrade eller öka något beroende på marknadsdynamik och priskänslighet.

Liksom i scenario 2 förväntas näthandeln öka till följd av fler aktö- rer och lägre distributionskostnader. Effektiviteten i ålderskontrol- lerna bedöms försämras i dagligvaruhandeln, och vinstintresset antas leda till mer aktiv försäljning och exponering av alkohol. De här effek- terna har dock inte kvantifierats på grund av bristande dataunderlag.

Sammanfattningsvis visar scenarioanalysen att en fri marknad uppskattas leda till att alkoholkonsumtionen ökar med 16 procent. Det skulle motsvara en ökning med 1,3 liter ren alkohol per vuxen person och år. Uttryckt i antal fler flaskor vin motsvarar det 15 extra flaskor vin per person och år, det vill säga drygt en ytterligare flaska vin per månad per person.

9.2.2Heterogena effekter

En ytterligare slutsats från scenarioanalyserna är att det inte är till- räckligt att enbart analysera effekten på totalkonsumtionen till följd av förändringar i styrmedlen på aggregerad nivå. Även tidigare forsk- ning har fastslagit det genom att betona vikten av att studera kon- sumtionsförändringar inom olika befolkningsgrupper. Därför inne- håller analysen från Ramboll också beräkningar av hur den totala förändringen i alkoholkonsumtion fördelar sig demografiskt.

Män konsumerar i genomsnitt mer alkohol än kvinnor, och yngre personer uppvisar oftare intensivkonsumtion. Riskkonsumtion ten- derar att öka med både inkomst och utbildningsnivå. Samtidigt visar tidigare studier att alkoholrelaterade hälsoproblem ofta är mer ut- talade i grupper med lägre socioekonomisk status – trots att den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i dessa grupper inte nödvän- digtvis är högre.6

Beräkningarna visar att förändringar i pris genom skattesänkningar (scenario 1) antas leda till att män och grupper med låg inkomst ökar sin alkoholkonsumtion mest. För beräkningarna i sin helhet, se bi- laga 5. Den yngsta åldersgruppen, 17–18 år, påverkas minst av skatte- sänkningar. Både låg- och höginkomsttagare skulle öka sin konsum-

6Se kapitel 2.

145

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

tion ungefär lika mycket med fler försäljningsställen (scenario 2). En avreglerad marknad (scenario 3) antas innebära att låginkomst- tagare skulle öka sin konsumtion mer än höginkomsttagare.

9.3Uppskattning av samhällsekonomiska konsekvenser baserat på resultaten från Rambolls scenarier

I detta avsnitt redovisas en analys som med utgångspunkt i de ovan beskrivna scenarierna (avsnitt 9.2) skattar de potentiella samhällseko- nomiska konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion i form av alkoholrelaterad sjuklighet (se även bilaga 7). Beräkningarna har ut- förts av Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet med hjälp av en reviderad version av simuleringsmodel- len som utvecklades inom ramen för SNS-projektet Finansieringen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg – vilken betydelse har prevention (Bolin, 2024).

Det är viktigt att poängtera att dessa beräkningar bör ses som en grov uppskattning av samhällsekonomiska konsekvenser av alkohol- relaterad sjuklighet. I analysen är fokus på sjukdomsbördan och om- fattar därmed endast en begränsad del av de totala samhällskostna- derna. Kostnader för alkoholrelaterade olyckor, kriminalitet samt kommunala vård- och omsorgsinsatser ingår exempelvis inte. Resul- taten ska därför tolkas med försiktighet och främst ses som en indi- kation på möjliga riktningar och storleksordningar, snarare än som exakta skattningar av hur förändrade styrmedel påverkar alkoholens samlade samhällsekonomiska konsekvenser.

De tre scenarierna avser följande förändringar i alkoholpolitiska styrmedel och beräknas ha följande effekt på alkoholkonsumtionen:

•Scenario 1: Sänkt punktskatt på alkohol med 10–25 procent.

–Effekt: Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 2–6 procent.

•Scenario 2: Försäljning tillåts i dagligvaruhandeln av alkohol- drycker upp till 8,0 volymprocent.

–Effekt: Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 6 procent.

146

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

•Scenario 3: Försäljning av samtliga alkoholdrycker tillåts i daglig- varuhandeln.

–Effekt: Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 16 procent.

9.3.1Metod

För att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna av alkoholkon- sumtion användes en reviderad version av en tidigare utvecklad simu- leringsmodell som beräknar de samhällsekonomiska kostnaderna som kan associeras med förekomsten av riskfaktorerna alkoholkon- sumtion, obesitas (övervikt), fysisk inaktivitet och rökning.7 I model- len används data för 2011–2021 för att beräkna, kontrafaktiskt, vad en förändring av riskfaktorerna 2011 skulle ha inneburit för de sam- hällsekonomiska kostnaderna under 2012–2021. Epidemiologiska metoder som tar hänsyn till att hälsoriskerna förändras gradvis vid en förändring av de aktuella levnadsvanorna har använts för att genom- föra beräkningarna. I bilaga 7 finns en mer detaljerad beskrivning. En fullständig beskrivning av simuleringsmodellen finns i Bolin (2024).

Effekterna av en ökad alkoholkonsumtion beräknas som differen- sen mellan två scenarier: ett scenario där förekomsten av riskfakto- rerna är oförändrad och ett där alkoholkonsumtionen antas öka momentant 2011 och sedan kvarstå. Det är viktigt att även framhålla att det är flera aspekter av alkoholkonsumtionen som inte har beak- tats, exempelvis förändringar i försäljningsmetoder (näthandel och leverans) och effekter av sämre ålderskontroller. Dessutom finns det, som tidigare nämns, flera kostnader som inte ingår i beräkningen. Det innebär att det finns osäkerheter i resultaten som kan innebära att konsumtionen och därmed de samhällsekonomiska kostnaderna sannolikt underskattats.

9.3.2Data

Data över hälso- och sjukvårdsnyttjande, läkemedelsanvändning, mortalitet, samt tillfällig och permanent sjuklighet har hämtats från SCB, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregio-

7Bolin 2024.

147

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

nen. Information om förekomsten av alkoholkonsumtion samlades in från SCB och Folkhälsomyndigheten.

De direkta kostnaderna består av kostnader för primärvårdsbesök, öppenvårdsbesök, slutvårdstillfällen och kostnader för läkemedel. Eftersom det saknas enhetspriser för besök inom primärvården, öppenvården och slutenvården för 2012–2021, användes totalkost- nader från nationalräkenskaperna och uppgifter om antalet vårdtill- fällen för att beräkna genomsnittskostnaden per vårdtillfälle och år. Kostnaden uppskattades genom att anta att vårdtillfällen för de under- sökta sjukdomarna medför en kostnad per vårdtillfälle som ligger i nivå med genomsnittet för alla sjukdomar. Kostnader till följd av död och tillfällig respektive permanent sjuklighet beräknades enligt humankapitalmetoden: Förlorad arbetstid värderas enligt genom- snittlig lön (inklusive löneskatter) per kön och åldersgrupp.

9.3.3Beräkningsmetoder

De genomförda beräkningarna baseras dels på förekomsten av de aktuella riskfaktorerna (2011), dels på de relativa sjukdomsrisker som är förknippade med respektive riskfaktor.

Utifrån dessa två faktorer beräknas epidemiologiska tillskrivnings- tal, alltså den andel av sjukdomsfallen som kan tillskrivas riskfakto- rerna, i det här fallet alkoholkonsumtion. De beräkningar som genom- förts har utgått från att förekomsten av riskfaktorerna i hela befolk- ningen (i åldrarna 16–84) 2011 bestämmer tillskrivningstalen för hela perioden förutsatt att ingen förändring antas 2011.

Överriskerna för sjukdom vid alkoholkonsumtion indelas i tre olika grupper.8 En ökning av alkoholkonsumtionen antas förskjuta befolkningens fördelning inom dessa tre grupper mot en högre alkoholkonsumtion, så att delar av respektive grupp hamnar i en konsumtionsgrupp med en högre risk för sjukdom.

Eftersom flera sjukdomar är förknippade med mer än en risk- faktor genomfördes beräkningarna simultant för alla fyra riskfakto- rer (alkohol, obesitas, fysisk inaktivitet och rökning). Det innebär att de beräknade epidemiologiska tillskrivningstalen anger hur stor

8<= 0 men <40 gram per vecka: riskgrupp 1; ≥ 40 men <60 gram per vecka: riskgrupp 2; ≥ 60 gram per vecka: riskgrupp 3. Ett glas vin, 12 centiliter med alkoholstyrka 14 procent, innehåller cirka 13 gram alkohol.

148

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

andel av en viss sjukdom som kan tillskrivas den sammantagna före- komsten av de inkluderade riskfaktorerna.

9.3.4Resultat

Nedan redovisas resultaten av beräkningar av de samhällsekonomiska konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion.

Beräkningarna utgår ifrån de tre scenarierna som innebär en ökning av alkoholkonsumtionen med 4 procent (scenario 1), 6 procent (sce- nario 2) och 16 procent (scenario 3). Kostnaderna jämförs varje år med ett scenario utan förändring i alkoholkonsumtion. Dessa skill- nader redovisas som procentuella förändringar. Resultaten i sin helhet finns i bilaga 7.

Baserat på scenario 1: 4 procents ökning av alkoholkonsumtionen till följd av sänkt punktskatt

En ökning av alkoholkonsumtionen med 4 procent skulle få betyd- ande samhällsekonomiska konsekvenser. Resultaten presenteras som en jämförelse med vad de samhällsekonomiska konsekvenserna skulle ha varit respektive år om alkoholkonsumtionen inte hade ökat. Beräk- ningarna visar att uppskattningsvis skulle det innebära ett ökat antal vårdtillfällen i primärvården och den specialiserade öppenvården med cirka 0,5–1,2 procent. Antalet slutenvårdstillfällen skulle uppskatt- ningsvis öka med cirka 0,5–0,8 procent med en ökad alkoholkonsum- tion. Antalet dödsfall som kan tillskrivas alkoholkonsumtion skulle uppskattningsvis öka med cirka 1,1–1,7 procent. Uppskattningsvis skulle de totala årliga kostnaderna (direkta kostnader och indirekta kostnader endast relaterat till dödlighet, permanent sjuklighet och sjukskrivningar efter dag 14) öka med cirka 1,2–1,9 procent vid en ökad alkoholkonsumtion på 4 procent jämfört med ett scenario utan förändring i alkoholkonsumtion.

149

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

Baserat på scenario 2: 6 procents ökning av alkoholkonsumtionen till följd av att försäljning av alkoholhaltiga drycker upp till 8,0 procentvolym tillåts i dagvaruhandeln

En ökning av alkoholkonsumtionen med 6 procent har betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Beräkningarna visar att antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppen- vården uppskattningsvis skulle öka med cirka 1,0–1,8 procent. Även antalet slutenvårdstillfällen skulle öka med cirka 0,7–1,2 procent.

Antalet dödsfall som kan tillskrivas alkoholkonsumtion skulle upp- skattningsvis öka med cirka 1,5–2,5 procent. Uppskattningsvis skulle de totala årliga kostnaderna öka med cirka 1,7–2,8 procent (direkta kostnader och indirekta kostnader endast relaterat till dödlighet, permanent sjuklighet och sjukskrivningar efter dag 14).

Baserat på scenario 3: 16 procents ökning av alkoholkonsumtionen till följd av att försäljning av alla typer av alkoholdrycker i dagligvaruhandeln tillåts

Enligt beräkningarna skulle en ökad alkoholkonsumtion med 16 pro- cent kunna få flera påtagliga samhällsekonomiska konsekvenser. Upp- skattningsvis skulle antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppenvården öka med mellan cirka 2,3–3,9 procent. Även antalet slutenvårdstillfällen skulle öka med cirka 1,5–2,6 pro- cent. Antalet dödsfall som kan tillskrivas ökningen i alkoholkon- sumtion skulle uppskattningsvis öka med cirka 3,2–5,3 procent. Uppskattningsvis skulle de totala årliga kostnaderna öka med cirka 3,7–7,5 procent (direkta kostnader och indirekta kostnader endast relaterat till dödlighet, permanent sjuklighet och sjukskrivningar efter dag 14).

Figur 9.1 visar skillnaden i totala kostnader som kan tillskrivas en ökning i alkoholkonsumtion enligt scenario 1: 4 procent, sce- nario 2: 6 procent och scenario 3: 16 procent, jämfört med vad kost- naderna skulle ha varit respektive år utan en ökning i alkoholkon- sumtion. Sammanfattningsvis visar beräkningarna att samtliga tre scenarier skulle leda till ökade kostnader.

150

SOU 2026:7

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

Figur 9.1 Ökning av den totala samhällskostnaden vid 4, 6 och 16 procent ökning av alkoholkonsumtionen

Miljoner kronor

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Ökning 16 %		Ökning 6 %		Ökning 4 %

Källa: Bolin K, 2025.

9.3.5Diskussion och slutsatser

Beräkningarna i den här analysen bygger på en simuleringsmodell som, likt alla modeller, innehåller antaganden och förenklingar av verkligheten. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Syftet är att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenser som är för- knippade med alkoholrelaterad sjuklighet samt den dödlighet och det produktionsbortfall som sjukligheten kan ge upphov till vid en ökad alkoholkonsumtion.

Beräkningarna ger en indikation på hur de samhällsekonomiska kostnaderna kan påverkas, men de omfattar endast en begränsad del av kostnaderna som alkoholkonsumtion orsakar samhället. Kostna- der relaterade till alkoholorsakade olyckor, kriminalitet, kommunala vård- och omsorgsinsatser samt korttidsfrånvaro från arbete ingår inte i analysen, vilket innebär att de redovisade resultaten sannolikt underskattar alkoholens totala samhällsekonomiska påverkan. Kon- sekvenser för anhöriga ingår inte heller i analysen.

Utöver de direkta kostnaderna tillkommer indirekta och långsik- tiga effekter som inte fångas i modellen, exempelvis förlorad hus- hållsproduktion och livskvalitetsförluster till följd av sjukdom. Sär- skilt betydelsefulla är de effekter som alkoholkonsumtion kan ha

151

Effekter av förändrade alkoholpolitiska styrmedel – resultat från scenarioanalys

SOU 2026:7

på humankapitalbildningen, det vill säga den process genom vilken hälsa påverkar individers produktivitet och delaktighet i samhället. Tidig alkoholdebut är associerad med sämre utbildningsresultat9 , vilket kan få konsekvenser för individens framtida möjligheter på arbetsmarknaden och därmed för samhällets långsiktiga produktivi- tet. De effekterna har inte ingått i beräkningarna, men kan vara av betydande omfattning.

Resultaten påverkas också av de datakällor och antaganden som ligger till grund för modellen. Analysen bygger på att andelar av be- folkningen förflyttar sig mellan olika riskgrupper, där risknivåer och gruppindelningar baseras på Verhaeghe med flera.10 Det innebär till exempel att en övergång från ingen konsumtion till en låg konsum- tionsnivå inte beräknas öka risken för sjukdom, trots att forskning visat att vissa hälsorisker, särskilt för cancer, kan uppstå även vid en låg konsumtion av alkohol.11

Vid beräkningen av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan har hänsyn tagits till andra riskfaktorer för sjuklighet och död. Eftersom ett sjukdomstillstånd kan påverkas av flera riskfaktorer beräknas alkoholens bidrag som skillnaden mellan den observerade sjukdoms- bördan och den hypotetiska sjukdomsbördan vid en högre konsum- tionsnivå, där övriga riskfaktorer hålls konstanta.

Sammantaget visar resultaten att ökad alkoholkonsumtion med- för betydande samhällsekonomiska kostnader dels genom ett ökat vårdutnyttjande, dels genom förlorad produktivitet. Storleksord- ningen på kostnadsökningarna och produktionsbortfallen beror på hur mycket den totala alkoholkonsumtionen ökar, men sambandet är inte linjärt. Flera effekter ingår inte i beräkningarna, som olyckor, kriminalitet, sociala insatser, påverkan på humankapitalbildning. De bedöms vara potentiellt betydande och kan innebära att den totala samhällsekonomiska påverkan av alkohol är större än vad resultaten här visar.

9Hjarnaa m.fl. 2023.

10Verhaeghe m.fl. 2017.

11IARC 2025.

152

10Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

Utredningens bedömning

Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bedöms fortsatt vara ändamålsenliga och effektiva styrmedel för att begränsa alkohol- konsumtion och dess skadeverkningar. Även om vissa konsum- tionstrender inte direkt kan kopplas till förändringar i dessa styr- medel, tyder utredningens analyser på att de är fortsatt viktiga för att minska alkoholkonsumtionen och relaterade skadeverk- ningar.

Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bör ses i samspel med andra centrala åtgärder, som exempelvis hälsoinformation, begränsningar i marknadsföring, tillgång till vårdinsatser, nykter- hetskrav i trafiken samt förebyggande arbete som bedrivs på lokal och regional nivå samt inom civilsamhället. Tillsammans utgör de en viktig grund för det alkoholpolitiska arbetet.

Slutligen konstaterar utredningen att både alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet har ett starkt stöd hos det svenska folket för att skydda folkhälsan.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt låg alkoholkon- sumtion, alkoholrelaterad dödlighet och sjukdomsbörda, särskilt jämfört med EU-genomsnittet. Under perioden 2004–2024 har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat, inklusive andelen personer med riskkonsumtion. Den minskningen drivs främst av en minskning av den oregistrerade konsumtionen och av förändrade konsumtionsmönster bland yngre individer och män, medan föränd-

153

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

ringen bland kvinnor varit mindre uttalad. Personer som är 65 år och äldre har ökat sin alkoholkonsumtion.

Även alkoholrelaterad dödlighet och sjukdomsbörda har minskat under perioden 2004–2024, men inte lika mycket i alla grupper av befolkningen. Under samma period har inga väsentliga förändringar skett i de alkoholpolitiska styrmedlen (alkoholskatten1 och detalj- handelsmonopolet).

Utredningen har haft i uppdrag att bedöma om Sveriges alkohol- politik, med fokus på alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet, är ändamålsenligt i relation till det nationella alkoholpolitiska målet: att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

Baserat på en samlad analys, som inkluderar tidigare vetenskap- liga studier, scenarioanalyser och andra underlag, gör utredningen följande bedömningar:

–Även om vissa trender i alkoholkonsumtion och alkoholrelate- rade skadeverkningar inte direkt kan kopplas till förändringar i styrmedlen, bedöms alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet vara betydande styrmedel för att påverka konsumtionsnivåer och alkoholrelaterade skador.

–Om de styrmedlen avskaffades skulle alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar sannolikt bli betydligt högre.

–I ett internationellt perspektiv har Sverige relativt låga nivåer av alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad dödlighet och sjukdoms- börda.

–Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet verkar i samspel med andra alkoholpolitiska åtgärder, som hälsoinformation, begränsningar i marknadsföring, tillgång till vårdinsatser och nykterhetskrav i trafiken, reglering av serveringstillstånd och tillsyn samt förebyggande arbete inom skolan och på arbetsplat- ser. Tillsammans bidrar de till att minska alkoholens skadeverk- ningar.

1Även om alkoholskatten har höjts vid flera tillfällen 2004–2025, har den inte ökat i reala termer (se kapitel 5).

154

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

–Utredningen bedömer att både alkoholskatten och detaljhandels- monopolet sannolikt är kostnadseffektiva åtgärder.2 Ett licens- system skulle exempelvis innebära ökade kostnader för tillsyn och kontroll.

I det här kapitlet redogör utredningen för sina slutsatser och be- dömningar.

10.1Om att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel

10.1.1Utgångspunkten är en bred och sammanhållen alkoholpolitik som en del av folkhälsopolitiken

Utredningens bedömning

En effektiv alkoholpolitik förutsätter ett brett, sektorsövergrip- ande och sammanhållet angreppssätt. Centrala styrmedel som alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet utgör tillsammans med den övergripande och breda alkoholpolitiken utgångspunk- ten för utredningens uppdrag.

Utredningens bedömning är att det alkoholpolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar förut- sätter en sammanhållen politik där flera styrmedel samverkar. Den svenska alkoholpolitiken spänner över flera områden, bland annat tidiga insatser i livet, åtgärder inom hälso- och sjukvården, trafik- regler, reglering av marknadsföring samt tillgänglighetsbegränsande styrmedel som detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten, liksom insatser inom kommuner (exempelvis tillståndsgivning) och civil- samhället.

Inom ramen för utredningens uppdrag har fokus legat på att ana- lysera två centrala styrmedel, alkoholskatten och detaljhandelsmono- polet, men de måste ses i relation till övriga verktyg inom folkhälso- politiken. Det är därför utredningens bedömning att det inte kan anses vara ändamålsenligt att isolera enskilda insatser och utvärdera dem frikopplat från helheten. Många vetenskapliga studier fokuserar

2Se exempelvis Folkhälsomyndigheten 2020d.

155

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

på effekter av enskilda faktorer, men internationella aktörer som WHO lyfter fram vikten av att se till den samlade politiken och dess synergier. Utredningen har därför haft en bred och samman- hållen alkoholpolitik som utgångspunkt för sina bedömningar och slutsatser.

10.1.2Vilka analyser ligger till grund för utredningens bedömningar och hur bör de tolkas?

Utredningens utvärdering och bedömning bygger på flera underlag. Centralt är den befintliga forskningen om effekter av, och samband mellan, alkoholpolitiska styrmedel, alkoholkonsumtion och alkohol- relaterade skadeverkningar. De systematiska litteratursökningar som genomförts inom ramen för utredningen, liksom de litteraturöver- sikter som ligger till grund för dess slutsatser, omfattar främst studier baserade på observationsdata, ofta med kvasi-experimentell studie- design. I studierna analyseras samband eller effekter. Modellbaserade studier har exkluderats från litteraturgenomgången. Underlaget om- fattar både studier av policyförändringar i Sverige och, i ännu större omfattning, erfarenheter från andra länder – särskilt med avseende på förändringar i detaljhandelsmonopol och alkoholbeskattning.3

Vidare bygger utredningens bedömning av alkoholpolitiken på en scenarioanalys som belyser vilka konsekvenser olika alkoholpolitiska förändringar kan få för alkoholkonsumtionen och dess skadeverk- ningar. Scenarioanalysen används även för att göra en översiktlig upp- skattning av samhällskostnaderna, med fokus på sjukdomsbörda och förtida död. Som vid de flesta beräkningar av samhällskostnader som är förknippade med riskfaktorer för ohälsa har även den analysen krävt ett antal avgränsningar och antaganden om hur olika faktorer samverkar. Det beror i huvudsak på bristande tillgång till data och andra tillförlitliga uppgifter samt på den begränsade tidsramen för uppdraget. I beräkningen har kostnaderna begränsats till den alko-

3En betydande andel av de inkluderade studierna baseras på erfarenheter och data från andra länder. Det innebär att resultaten inte alltid kan överföras till svenska förhållanden, eftersom institutionella, sociala och kulturella skillnader kan påverka utfallen. En ytterligare metodo- logisk begränsning är att vissa studier undersöker situationer, där flera förändringar genom- förts samtidigt. Det kan försvåra tolkningen av resultaten och möjligheten att urskilja effekter av enskilda åtgärder. En styrka är samtidigt att studierna ofta bygger på en kvasi-experimentell studiedesign, vilket möjliggör skattningar av orsakssamband. Att liknande naturliga experi- ment har studerats i flera olika kontexter är också en styrka, eftersom det bidrar till att stärka generaliserbarheten och robustheten i de samlade slutsatserna.

156

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

holrelaterade sjukdomsbördan och omfattar alltså inte kostnader relaterade till olyckor, kriminalitet eller sociala insatser som orsa- kats av alkohol. Den uppskattade samhällskostnaden är därmed med stor sannolikhet en underskattning av alkoholens totala samhälls- ekonomiska påverkan.

Dessutom bidrar analysen av deskriptiva data över utvecklingen av alkoholkonsumtion och skadeverkningar med viktig information om hur utvecklingen förhåller sig till de alkoholpolitiska målen. I ana- lysen beaktas även lärdomar från grannländer, vilket kan möjliggöra relevanta jämförelser och bidra till en bredare förståelse av resultaten. Den epidemiologiska forskningen om alkoholens effekter på männi- skors hälsa är också en central och omfattande kunskapskälla för utredningens bedömning och slutsatser.

Som framgår i tidigare kapitel finns det stora svårigheter med att fastställa orsakssamband mellan den förda alkoholpolitiken och för- ändringar i alkoholkonsumtionen eller konsumtionens skadeverk- ningar. Det beror på att det saknas jämförbara kontrollgrupper efter- som den svenska alkoholpolitiken under lång tid har präglats av relativt små förändringar i de centrala styrmedlen. Utöver det be- står alkoholpolitiken av flera samverkande styrmedel, vilket ytter- ligare försvårar möjligheten att isolera kausala effekter av enskilda styrmedel.

10.2Effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett samhällsekonomiskt och folkhälsopolitiskt perspektiv

10.2.1Detaljhandelsmonopol

Utredningens bedömning

Statliga detaljhandelsmonopol är ett betydande styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därigenom minska de alko- holrelaterade skadorna i befolkningen och de relaterade samhälls- kostnaderna.

157

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

Vetenskaplig litteratur

Baserat på den systematiska litteratursökningen som SBU har genom- fört bedömer utredningen att det finns ett relativt omfattande forsk- ningsunderlag som tyder på ett samband mellan, och i flera fall effek- ter av, detaljhandelsmonopol och lägre alkoholkonsumtion, färre alkoholrelaterade skador samt förbättrad efterlevnad av åldersgränser.

Den systematiska litteraturöversikt som identifierats av SBU be- dömdes av myndigheten ha en hög risk för bias, bland annat på grund av bristande dokumentation. Mot den bakgrunden identifierade SBU även ett antal primärstudier för att bredda och fördjupa underlaget. Utredningen har beaktat primärstudierna i sin bedömning, men utan att bedöma risk för bias.

Vidare finns det stöd i den vetenskapliga litteraturen för att öppet- tider i detaljhandeln för försäljning av alkoholhaltiga drycker har betydelse för alkoholkonsumtion. Folkhälsomyndigheten bedömer det sambandet som både tillförlitligt och robust.

Det finns även studier som visat att statliga detaljhandelsmono- pol är mer effektiva än privata aktörer när det gäller att genomföra ålderskontroller (se kapitel 8).

Sammanfattningsvis gör utredningen den sammanvägda bedöm- ningen att detaljhandelsmonopol är ett betydelsefullt styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därigenom minska alkohol- relaterade skador i befolkningen och samhällskostnader. Detaljhan- delsmonopolet bedöms därmed bidra till att uppfylla målen för svensk alkoholpolitik.

Scenarioanalys

Scenarioanalysen som genomförts på uppdrag av utredningen tyder på att en mindre restriktiv alkoholpolitik med ett hypotetiskt scenario där alkoholdrycker upp till 8 procent får säljas inom dagligvaruhan- deln sannolikt skulle leda till ökad alkoholkonsumtion. Den genom- snittliga ökningen i konsumtionen uppskattas till 6 procent, det vill säga en ökning med 0,5 liter ren alkohol per person och år. Analysen visar att vid ett scenario med en fri marknad uppskattas alkoholkon- sumtionen öka med 16 procent. Det skulle motsvara en ökning med 1,3 liter ren alkohol per person och år. Uttryckt i antal fler vinflaskor motsvarar den ökningen ytterligare 15 vinflaskor per person och år.

158

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

De beräkningar som utredningen låtit göra visar att dessa scen- arier skulle leda till ökad förekomst av alkoholrelaterade sjukdomar och förtida död. Sjukdomsbördan skulle även innebära betydande samhällskostnader kopplade till den ökade sjukligheten, vårdkon- sumtionen, produktionsbortfallet och dödligheten.

10.2.2Alkoholskatten

Utredningens bedömning

Alkoholskatten är ett betydande styrmedel för att begränsa alko- holkonsumtionen och därigenom minska de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och relaterade samhällskostnader.

Vetenskaplig litteratur

Utredningen konstaterar att det sammantaget finns ett samband mellan högre prisnivåer på alkohol, inklusive högre alkoholskatter, lägre alkoholkonsumtion och färre alkoholrelaterade skador i befolk- ningen. Konstaterandet baseras på den systematiska litteratursamman- ställning som Folkhälsomyndigheten har genomfört, tillsammans med de studier som SBU identifierat i sin systematiska litteratur- sökning, samt ett betydande antal epidemiologiska studier.

Folkhälsomyndigheten bedömer att de negativa sambanden mellan alkoholskatt och alkoholkonsumtion, liksom mellan alkoholskatt och sociala skadeverkningar i befolkningen, är tillförlitliga och robusta.

Scenarioanalys

För att undersöka hur den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i befolkningen kan påverkas av hypotetiska sänkningar av punktskat- ten på alkohol har utredningen låtit genomföra en scenarioanalys (se kapitel 9). Analysen visar att en skattesänkning med 10 procent kan öka den genomsnittliga konsumtionen av ren alkohol med cirka 2,3 procent. Vid en skattesänkning med 25 procent kan konsumtio- nen öka med cirka 6 procent. Den förväntade ökningen motsvarar

159

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

0,2–0,5 liter ren alkohol per person och år, vilket motsvarar cirka 2–5 flaskor vin per person och år.

Vidare visar utredningens beräkningar att en ökad alkoholkon- sumtion medför ökade samhällskostnader. Kostnaderna är kopplade till ökad sjuklighet, ökad vårdkonsumtion, produktionsbortfall och förtida död.

10.3Uppfyller den samlade alkoholpolitiken sitt syfte att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar?

För att bedöma om alkoholpolitiken uppfyller sitt syfte (att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skade- verkningar) utgår utredningen både från det övergripande alkohol- politiska målet och de sex alkoholpolitiska delmålen i den nationella ANDTS-strategin. I det följande avsnittet redogör utredningen för hur utvecklingen i Sverige förhåller sig till de målen. Bedömningen baseras på tillgänglig statistik och forskning om alkoholkonsumtion, skadeverkningar och skyddande insatser, med särskilt fokus på tren- der över tid och skillnader mellan olika grupper i befolkningen.

10.3.1Har tillgången till alkohol minskat?

Utredningens bedömning

Utredningen anser att det inte är möjligt att till fullo bedöma om tillgången till alkohol minskat under de senaste två decennierna, mot bakgrund av analyser av den fysiska och ekonomiska tillgäng- ligheten av alkohol. Det finns tecken på att tillgängligheten i vissa avseenden har ökat eller varit oförändrad, vilket motiverar att re- geringen fortsätter att följa upp hur tillgängligheten till alkohol förändras totalt men särskilt för olika grupper i samhället.

160

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

Baserat på en rad olika indikatorer4 för att mäta både fysisk och ekonomisk tillgänglighet till alkohol kan utredningen konstatera följande:

–Systembolagets butiks- och ombudstäthet har minskat.

–Antalet serveringstillstånd har ökat per 10 000 invånare.

–Användningen av tillsynsplaner över servering enligt alkohol- lagen har ökat.

–Efterlevnaden av ålderskontroller är fortsatt hög.

–Den ekonomisk tillgängligheten till alkohol har ökat.

Utredningen bedömer därmed att det inte är helt tydligt att utveck- lingen av tillgången till alkohol under de senaste två decennierna har rört sig mot målet om minskad tillgång. Samtidigt bör det framhållas att Sverige, i ett internationellt perspektiv, sedan länge har en restrik- tiv alkoholpolitik som generellt syftar till att begränsa tillgången, med flera tillgänglighetsbegränsande åtgärder som införts redan under 1900-talet (se kapitel 3).

Den minskade alkoholkonsumtionen, främst bland yngre indi- vider, kan alltså inte med säkerhet hänföras enbart till förändrad till- gång. Den nedåtgående trenden har dessutom observerats i flera andra västeuropeiska länder. Exakt vad trenden beror på kan troligtvis förklaras av andra faktorer än enbart fysisk och ekonomisk tillgäng- lighet, utöver de lagändringar som genomförts inom EU:s medlems- länder med höjda åldersgränser. Till exempel kan ett ökat fokus på förebyggande arbete och förändrade normer och attityder till alko- hol spela in.

Att den totala konsumtionen sjunkit utan att tillgången tydligt minskat innebär inte att åtgärder för att begränsa tillgängligheten saknar effekt på nivån av konsumtion och dess skadeverkningar.

4Ytterligare faktorer som kan ha betydelse för tillgängligheten av alkohol, men som inte kunnat undersökas inom ramen för utredningen, är betydelsen av distanshandeln, framför allt utanför Systembolagets tjänster.

161

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

10.3.2Skyddas barn och unga mot skadliga effekter orsakade av alkohol?

Utredningens bedömning

Alkoholkonsumtionen bland barn och unga har minskat över tid, liksom riskbruket bland gravida. Denna positiva utveckling tyder på att vi rör oss mot ANDTS-målet om att skydda barn och unga. Samtidigt måste arbetet fortsätta och kontinuerligt utvecklas.

Till exempel bör utvecklingen av marknadsföring, distanshandel och försäljning av illegal alkohol via sociala medier följas noga.

Sverige har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att skydda barn och unga från alkoholens skadliga effekter. Arbetet är tvärsek- toriellt och involverar insatser inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och arbetsliv, samt aktörer inom både offentlig, ideell och privat sektor. Det bedrivs på samtliga förvaltningsnivåer och är en central del av den samlade alkoholpolitiken.

Tillgängliga data, bland annat från mödrahälsovården och nation- ella skolundersökningar, visar att riskbruket bland gravida har minskat och att alkoholkonsumtionen bland barn och unga har sjunkit över tid. Det tyder på att utvecklingen är i linje med ANDTS-strategins mål att skydda barn och unga från alkoholens skadeverkningar.

Det bör också nämnas att riskkonsumtionen av alkohol bland unga är lägre i Sverige än genomsnittet i EU.

Utredningen bedömer att arbetet med att förebygga alkoholrela- terade skador bland barn och unga bör fortsatt vara högt prioriterat, eftersom alkoholkonsumtionen bland flickor (13 år eller yngre) ökat sedan 2020 (se kapitel 6).

Ett område som särskilt bör uppmärksammas är den ökande be- tydelsen av digitala kanaler, särskilt sociala medier och andra platt- formar för alkoholrelaterad marknadsföring och försäljning. Utred- ningen anser att utvecklingen inom det området bör följas noggrant och att ytterligare åtgärder kan behöva övervägas för att säkerställa att barn och unga inte exponeras för alkoholreklam i digitala miljöer.

162

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

10.3.3Har antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol minskat?

Utredningens bedömning

Alkoholkonsumtionen bland barn och unga har minskat över tid, vilket är i linje med målet i den nationella ANDTS-strategin. Sam- tidigt visar data från CAN:s skolundersökning att andelen flickor som konsumerat alkohol vid 13 års ålder eller tidigare har ökat sedan 2020, trots att den generella konsumtionen bland flickor minskat mellan 2007 och 2023.

Arbetet med att skydda barn och unga från alkoholens skadeverk- ningar är en central del av den svenska alkoholpolitiken och en vik- tig komponent i det bredare folkhälsoarbetet. Att senarelägga alko- holdebuten är särskilt betydelsefullt, eftersom tidig konsumtion är förknippad med ökad risk för hög alkoholkonsumtion senare i livet (se kapitel 6).

Utredningen konstaterar att alkoholkonsumtionen bland barn har minskat över tid, baserat på data från CAN:s skolundersökning bland elever i årskurs 9. År 2023 uppgav ungefär hälften så många elever som 2006 att de hade konsumerat alkohol eller druckit sig berusade vid 13 års ålder eller yngre. Den utvecklingen är mycket positiv och stöd- jer fortsatta satsningar på det förebyggande barn- och ungdomsarbetet.

10.3.4Har antalet personer som utvecklar skadligt bruk och beroende av alkohol minskat?

Utredningens bedömning

Utredningen bedömer att samhället rör sig i riktning mot ANDTS- målet om minskat skadligt bruk, baserat på utvecklingen av risk- konsumtion och alkoholrelaterade slutenvårdsbesök under perio- den 2004–2023. Samtidigt finns betydande skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Bland äldre och kvinnor syns ingen tydlig minskning av skadligt bruk eller beroende av alkohol. Tvärtemot visar statistiken att alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat. Utredningen bedömer därför att det kan finnas behov av att kom- plettera generella insatser med riktade åtgärder för att minska skad- ligt bruk i dessa grupper.

163

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

Uppgifter från bland annat den nationella folkhälsoenkäten (HLV) visar att andelen personer med riskkonsumtion har minskat i befolk- ningen som helhet under perioden. Utvecklingen drivs främst av att män har minskat sin alkoholkonsumtion, särskilt yngre.

Samtidigt visar statistiken att alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat, och att kvinnors alkoholrelaterade vårdkonsumtion (inom slutenvården) inte minskat. Den grupp som i dag har passerat pen- sionsåldern tillhör den generation som växte upp under 1960- och 1970-talen, en period då alkoholkonsumtionen i Sverige ökade kraf- tigt. Uppgifter tyder på att den generationen i stor utsträckning har behållit sina alkoholvanor över tid.

Trots den övergripande positiva utvecklingen har antalet sluten- vårdstillfällen till följd av alkoholrelaterade diagnoser inte minskat bland kvinnor. Det står i kontrast till den minskning som observe- rats bland män.

Utredningen bedömer därför att det finns ett behov av att närmare analysera och motverka skadlig alkoholkonsumtion bland kvinnor och äldre. Utredningen bedömer också att det kan finnas behov av att komplettera generella insatser med mer riktade åtgärder, för att nå de grupper där skadligt bruk ökar eller kvarstår på höga nivåer.

10.3.5Har personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol tillgång till vård och stöd av god kvalitet?

Utredningens bedömning

Med befintliga data är det svårt att bedöma om målet att personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol har tillgång till vård och stöd av god kvalitet är uppfyllt eller inte. Uppföljningen be- höver göras på ett mer rutinmässigt och strukturerat sätt genom systematisk uppföljning av relevanta indikatorer.

Utredningen har fokuserat på följande utfall:

–andelen patienter som vårdats för alkoholrelaterad diagnos som återinskrivits med alkoholdiagnos samma kalenderår

–läkemedel vid alkoholberoende

–antalet öppenvårdsbesök till följd av alkoholrelaterade diagnoser

164

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

–andelen uppföljningar med standardiserade bedömningsmetoder.

Valet av indikatorer bygger på Socialstyrelsens indikatorer för att mäta och följa upp tillgången till god vård för personer med skadligt alkoholbruk eller beroende, Folkhälsomyndighetens indikatorer (från Indikatorlabbet) och andra relevanta källor.

Utredningen bedömer dock att de valda indikatorerna präglas av metodologiska begränsningar, eftersom det är vanligt att personer med alkoholmissbruk varken söker eller får vård inom specialiserad öppenvård eller slutenvård, och därmed inte får någon diagnos. För att kunna analysera utvecklingen över tid krävs aktuella uppgifter om indikatorernas tidsmässiga förändringar, men sådana uppgifter är inte alltid tillgängliga i dagsläget.

Utredningen bedömer därför att uppföljningen av indikatorer som mäter om personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol har tillgång till vård och stöd av god kvalitet bör stärkas. Slutligen krävs det att indikatorerna möjliggör en mer rutinmässig och strukturerad uppföljning.

10.3.6Har antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol minskat?

Utredningens bedömning

Den alkoholrelaterade dödligheten och sjukligheten har totalt sett minskat under de senaste två decennierna. Utvecklingen är i linje med målet i den nationella ANDTS-strategin om att minska alko- holens skadeverkningar. Minskningen har framför allt skett bland män, medan dödligheten bland kvinnor inte haft en liknande stark nedgång.

Utredningen konstaterar att antalet personer som dör eller drabbas av skador till följd av alkohol har minskat i Sverige under de senaste decennierna. Konstaterandet baseras på uppgifter från Dödsorsaks- registret över alkoholrelaterade dödsfall och beräkningar från Global Burden of Disease (GBD)-databasen av den alkoholrelaterade sjuk- domsbördan, mätt i förlorade friska levnadsår (DALY).

165

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

Utvecklingen är i linje med målet i den nationella ANDTS-strate- gin om att minska alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet. Samtidigt har minskningen inte varit jämnt fördelad mellan olika grupper i befolkningen. Bland kvinnor har antalet alkoholrelaterade dödsfall minskat mindre än bland män.

Utredningen bedömer därför att det fortsatt är prioriterat att berörda myndigheter följer utvecklingen noggrant och vid behov förstärker insatserna för att motverka alkoholrelaterad ohälsa i de grupper där den alkoholrelaterade dödligheten och sjukligheten inte sjunker.

10.4Utvecklingspotential och pågående arbete inom alkoholområdet

10.4.1Begrepp och definitioner

Utredningens bedömning

Det finns ett behov av att utveckla nationellt enhetliga definitioner av risknivåer för alkoholkonsumtion. Definitionerna bör kommu- niceras på ett målgruppsanpassat sätt till befolkningen.

I betänkandet uppmärksammar utredningen att det saknas konsen- sus och vedertagna definitioner av och begrepp för den mängd alko- hol och dryckesmönster som innebär en ökad risk för sjukdom och skador. Bland annat förekommer begreppen riskkonsumtion, inten- sivkonsumtion, högkonsumtion, ”missbruk” och beroende.5

Avsaknaden av enhetliga definitioner och begrepp för riskfylld alkoholkonsumtion kan leda till otydlighet i statistik och försvåra jämförelser mellan data som har samlats in av olika aktörer. Det

5Folkhälsomyndigheten använder främst riskkonsumtion för att beskriva en alkoholkonsum- tion som medför ökad risk för skador och sjukdomar och intensivkonsumtion för att beskriva konsumtion av en större mängd vid samma tillfälle. Socialstyrelsen definierar riskbruk som en alkoholkonsumtion som medför ökad risk för skadliga konsekvenser, som skador eller sjuk- dom. De använder även skadligt bruk för konsumtion som redan orsakar skada och begreppet beroende för konsumtion som uppfyller det diagnostiska kriteriet för beroende. CAN använ- der riskbruk/riskkonsumtion för att beskriva konsumtion som ökar risken för fysiska, psykiska eller sociala problem. Intensivkonsumtion definieras för kvinnor att dricka fyra glas, för män fem glas, eller mer vid ett tillfälle minst en gång i månaden. CAN använder även begreppet högkonsumtion, vilket definieras som >14 standardsglas per vecka för män och >9 standard- glas per vecka för kvinnor.

166

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

kan också försvåra allmänhetens förståelse för när det är fråga om riskbruk och när stöd eller vård kan vara motiverat.

Utredningen bedömer därför att det finns behov av att stärka sam- ordningen mellan myndigheternas datainsamling och frågeundersök- ningar samt att utveckla nationellt enhetliga definitioner för att öka möjligheten till jämförelser av alkoholkonsumtion och skador inom befolkningen och mellan olika grupper. Dessutom är det av stor vikt att information om hälsoeffekter och risknivåer kommuniceras på ett målgruppsanpassat sätt. Detta arbete bör ske i samverkan mellan forskare, myndigheter och andra berörda aktörer och kan dessutom underlätta internationella jämförelser.

10.4.2Tillgängliga data för att stödja arbetet med uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDTS

Utredningens bedömning

Det behövs nya arbetssätt för att öka svarsfrekvenser i urvals- undersökningar och korrigera för låga svarstal. Det finns även behov av bättre data för att följa tillgången till vård och stöd vid skadligt bruk, som kvaliteten av missbruks- och beroendevården inom socialtjänsten.

Det finns utmaningar med att samla in data för att kartlägga alkohol- konsumtion i befolkningen. Även om bortfallet i urvalsundersök- ningar hanteras med hjälp av viktningsmetoder, ser utredningen ett behov av nya arbetssätt för att öka svarsfrekvensen och bättre korri- gera för låga svarstal. Därför kan det behövas ytterligare resurser för att utveckla metoder som möter de utmaningar som låga svarsfrek- venser innebär.

Utredningen bedömer att det behövs bättre data för att följa in- dikatorer som mäter om personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol har tillgång till vård och stöd av god kvalitet. CAN genom- för visserligen befolkningsundersökningen Vanor och konsekvenser, som omfattar frågor om alkoholberoende samt vård och stöd, men det finns utrymme för att utveckla och fördjupa kunskapsunderlaget. Det finns även ett stort behov av att följa kvaliteten i missbruks- och beroendevård inom socialtjänsten. Utredningen bedömer att be-

167

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

SOU 2026:7

fintliga kunskapsunderlag och nationella riktlinjer som stödjer både vårdinsatser och uppföljning av tillgänglighet och kvalitet kan använ- das som utgångspunkt för val av lämpliga indikatorer att följa löpande över tid.

10.4.3Betydelsen av hälsoinformation och varningar

Utredningens bedömning

Det pågående internationella arbetet med hälsovarningar, särskilt för information om sambandet mellan alkohol och cancer, kan vara relevant för att öka kunskapen i befolkningen och är därför viktigt för regeringen att följa.

Hälsovarningar är en av de åtgärder, inom ramen för informativa styrmedel, som bland annat föreslogs i Finansdepartementets ESO- rapport.6 Det är även en fråga som tagits upp inom både EU och WHO.7

WHO-rapporten Alcohol health warning labels: a public health perspective for Europe sammanfattar den aktuella forskningen om alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador i EU och betonar behovet av tydliga hälsovarningar på alkoholprodukter.8 Konsumtio- nen i EU-länderna är ungefär dubbelt så hög som det globala genom- snittet, och omkring tre av tio alkoholrelaterade dödsfall uppskattas vara orsakade av cancer. Samtidigt är kunskapen om sambandet mellan alkohol och cancer fortsatt låg i befolkningen. Därför lyfter rappor- ten fram varningsmärkning som en central åtgärd för att öka med- vetenheten och därigenom bidra till att minska alkoholens skade- verkningar.9 Framför allt betonas cancerspecifika hälsovarningar.10

6ESO 2019.

7Europeiska kommissionen 2024 & WHO 2018b.

8WHO 2025a.

9Rapporten i) beskriver märkningens och hälsovarningarnas roll ur ett konsumentskydds- och folkhälsoperspektiv, ii) identifierar de viktigaste forskningsluckorna och överväganden för framtida forskning, och iii) presenterar nya rön om effekterna av och uppfattningarna om hälsovarningar i EU (utifrån resultaten av ett online-experiment i flera länder) samt om användningen av digital hälsoinformation.

10I experimentet att utvärdera effekterna av digital information deltar Sverige genom System- bolaget. Sedan september 2025 ingår hälsovarningar när en kund beställer varor online. I okto- ber deltog 10 000 personer i experimentet som ska pågå till december 2025.

168

SOU 2026:7

Är svensk alkoholpolitik ändamålsenlig? – Slutsatser och bedömningar

Slutligen visar rapporten att varningsmärkningar kan öka det all- männa stödet i befolkningen för andra alkoholpolitiska åtgärder.

Utredningen bedömer att arbetet med hälsovarningsmärkningar kan vara relevant för att öka kunskapen i befolkningen särskilt om sambandet mellan alkohol och cancer.

169

Referenslista

Aizer, A. (2010). ”The Gender Wage Gap and Domestic Violence.” American Economic Review, 100(4), s. 1847–1859.

DOI: 10.1257/aer.100.4.1847. Alkohollagen 1102/2017, Finland.

Allebeck, P., Andreasson, S., Wåhlin, S., Ramstedt, M., Gripenberg, J., Damström-Thakker, K. & Heinemans, N. (2018). Alkohol- konsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Rapport 2018:1.

Almond, D., Currie, J. & Duque, V. (2018). ”Childhood circum- stances and adult outcomes: Act II.” Journal of Economic Literature, 56(4), s. 1360–1446. DOI: 10.1257/jel.20171164

Andreasson, S., Chikritzhs, T., Dangart, F., Holder, H., Naimi, T.

&Stockwell, T. (2018). Alkohol och våld. Alkohol och samhället 2017/2018. En översikt av internationell och svensk forskning. Stockholm Svenska Läkarsällskapet, CERA och IOGT/NTO. Tillgänglig på: https://wwwiogtse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/alko hol-och-vld_alkoholen-och-samhllet-2017_rapport_sv.pdf [hämtad 3 november 2025].

Andreasson, S., Chikrizhs, T., Dangardt, F., Holder, H., Naimi, T.

&Stockwell, T. (2019). Alkoholen och samhället 2019: Alkohol och Äldre. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuk- sköterskeförening, CERA & IOGT-NTO.

Andréasson, S., Lindewald, B. & Rehnman, C. (2000). ”Over- serving patrons in licensed premises in Stockholm.” Addiction, 95(3), 2. 359–363. DOI: 10.1046/j.1360-0443.2000.9533596.

171

Referenslista

SOU 2026:7

Angus, C., Thomas, C., Anderson, P., Meier, P.S. & Brennan, A. (2016). ”Estimating the cost-effectiveness of brief interventions for heavy drinking in primary health care across Europe.” Eur J Public Health, 1;27(2), s. 345–351.

DOI: 10.1093/eurpub/ckw122.

Babor, T.F., Casswell, S., Graham, K., Huckle, T., Livingston, M., Österberg, E., Rehm, J., Room, R., Rossow, I. & Sornpaisarn, B. (2023). Alcohol: no ordinary commodity: research and public policy. Third edition. Oxford University Press. ISBN 978–0–19– 284448–4. DOI: 10.1093/oso/9780192844484.001.0001.

Barker, D.J., Eriksson, J.G., Forsén, T. & Osmond, C. (2002). ”Fetal origins of adult disease: strength of effects and biological basis.” International journal of epidemiology, 31(6), s. 1235–1239. DOI: 10.1093/ije/31.6.1235.

Bättre Beroendevård (2023). Årsrapport 2023. Tillgänglig på: https://www.battreberoendevard.regionstockholm.se/499fd6/gl obalassets/verksamheter/battre- beroendevard/dokument/arsrapport-2023-bbv.pdf [hämtad

9 oktober 2025].

Bet. 1993/94:FiU20 Den ekonomiska politiken och slutlig budget- reglering för budgetåret 1994/95. Finansutskottet, Stockholm, Sveriges riksdag, 1994.

Bet. 2010/11:SoU8 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken m.m.

Bet. 2021/22:SoU10 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks och spelfrågor. Socialutskottets betänkande.

Boden, J.M., Fergusson, D.M., Horwood, L.J. (2013). ”Alcohol misuse and criminal offending: Findings from a 30-year longi- tudinal study.” Drug and Alcohol Dependence, 128(1–2). DOI: 10.1016/j.drugalcdep.2012.07.014.

Boles, S.M., & Miotto, K. (2003). ”Substance and violence: A re- view of the literature.” Aggression and Violent Behavior, 8(2), s. 155–174. DOI: 10.1016/S1359-1789(01)00057-X.

172

SOU 2026:7

Referenslista

Bolin, K. (2024). Preventionens betydelse för finansieringen av fram- tidens vård och omsorg. SNS. Tillgänglig på https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2024/03/prevention ens-betydelse-for-finansieringen-av-framtidens-vard-och- omsorg.pdf [hämtad 4 november 2025].

Brå (2022). Nationella trygghetsundersökningen 2022. Brottsföre- byggande Rådet. Rapport 2022:10, Stockholm: Brå, 2022.

Brå (2024). Dödligt våld i Sverige sedan 1990 – Omfattning, utveck- ling och karaktär. Rapport 2024:6. Stockholm: Brottsförebyg- gande rådet.

Bruun, K., Björ, J. & Frånberg, P. (1985). Den svenska supen – en historia om brännvin, Bratt och byråkrati. Stockholm: Prisma (1985). ISBN 915-18-1799-3.

Bruun, K., Edwards, G., Lumio, M., Mäkelä, K., Pan, L., Popham, R.E., Poom, R., Skog, O-J., Sulkunen, P., Österberg, E., Schmidt, W. (1975). Alcohol Control Policies in Public Health perspective. Finnish Foundation for Alcohol Studies.

ISBN: 951-9191-30-5.

Burton, R. & Sheron, N. (2018). ”No level of alcohol consumption improves health.” The Lancet, 392(10152), s. 987–988.

Bushman, B.J., & Cooper, H.M. (1990). Effects of alcohol on human aggression: An intergrative research review. Psychological Bulletin, 107(3), s. 341–354.

DOI: 10.1037/0033-2909.107.3.341.

Cafferky, B.M., Mendez, M., Anderson, J.R. & Stith, S.M. (2018). ”Substance use and intimate partner violence: a meta-analytic review.” Psychology of Violence, 8(1), s. 110.

DOI: /10.1037/vio0000074.

CAN (2004). Uppföljning och utvärdering av insatserna mot svart- sprit 1998–2000. Rapport från KAMEL-gruppen. Leifman, H., Arvidsson, O., Hibell, B., Kuhlhorn, E. & Zetterberg, H.L. Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN). Rapport 79.

CAN (2016). ESPAD i Sverige: Europaperspektiv på skolungdomars drogvanor 1995–2015. Guttormsson, U. & Leifman, H. Central- förbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN).

Rapport 159.

173

Referenslista

SOU 2026:7

CAN (2023a). Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2022. Guttormsson, U. Centralförbundet för alkohol-och narkotika- upplysning (CAN). Rapport 222.

CAN (2023b). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001–2022. Trolldal, B. Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning (CAN). Rapport 221.

CAN (2024a). Försäljningen av alkoholdrycker i Sverige 1861–2023. Sonefors, M. & Trolldahl, B. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Rapport 228.

CAN (2024b). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001–2023. Trolldal, B. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Rapport 231.

CAN (2024c). Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2023. Guttormsson, U. Centralförbundet för Alkohol- och Narko- tikaupplysning. Rapport 229.

CAN (2025a). Självrapporterade alkoholvanor i Sverige 2004–2024. Guttormsson, U. Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning (CAN). Rapport 237.

CAN (2025b). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001–2024. Trolldal, B.

&Åkerblad, R. Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning (CAN). Rapport 236.

Card, D. & Dahl, G.B. (2011). ”Family Violence and Football: The Effect of Unexpected Emotional Cues on Violent Behavior*.” The Quarterly Journal of Economics, 126(1), s. 103–143.

DOI: 10.1093/qje/qjr001.

Cardwell, T., Rodgers, B., Power, C. m.fl. (2006). Drinking histo- ries of self-identified lifetime abstainers and occasional drinkers: findings from the 1958 British Cohort study. Alcohol Alcohol.

41(6), s. 650–654. DOI: 10.1093/alcalc/agl088.

Chikritzhs, T., Dagardt, F., Holder, H., Naimi, T., Stockwell, T. & Andréasson, A (2024). Alkohol och hjärna. Alkoholen och sam- hället 2024. En översikt av internationell och svensk forskning. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, SFAM, Svensk förening för Beroendemedicin, SAFF, CERA, Hjärnfonden, SLAN, Junis, UNF & IOGT-NTO. ISBN: 978-91-988422-3-4.

174

SOU 2026:7

Referenslista

de Vocht, F., Brown, J., Beard, E., Angus, C., Brennan, A., Michie, S., Campbell, R. & Hickman, M. (2016). ”Temporal patterns of alcohol consumption and attempts to reduce alcohol intake in England.” BMC Public Health, 16:917.

DOI: 10.1186/s12889-016-3542-7.

Dehos, F. (2022). ”Underage Access to Alcohol and Its Impact on

Teenage Drinking and Crime.” Journal of Health Economics, 81(102555). DOI: 10.1016/j.jhealeco.2021.102555.

Dir. 1997:3 Samverkan angående information kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter. Se bilaga 1).

Dir. 2001:22 Genomförande av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador.

Dir. 2022:111 En trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotin- produkter. Kommittédirektiv från Socialdepartementet.

Dir. 2024:21 Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser.

Ds 2024:26 Ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem.

Dube, S.R., Anda, R.F., Felitti, V.J., Croft, J.B., Edwards, V.J. & Giles, W.H. (2001). ”Growing up with parental alcohol abuse: exposure to childhood abuse, neglect, and household dys- function.” Child abuse & neglect, 25(12), s. 1627–1640.

DOI: 10.1016/s0145-2134(01)00293-9.

Edwards, G. (1997). ”Alcohol policy and the public good.” Addiction, 92(1), s. 73–79.

Elgán, T.H., Andréasson, S. & Gripenberg, J. (2024). ”Long-term effects of an alcohol prevention program at licensed premises:

aSwedish 20-year follow-up study.” Front Public Health, 12:1423708. DOI: 10.3389/fpubh.2024.1423708.

Enefalk, Hanna (2012). ”Historisk återblick: Den första svenska fyllerilagstiftningen”, i Samhället, alkoholen och drogerna: Politik, konstruktioner och dilemman, Jessica Storbjörk (red.): Stockholms universitets förlag. ISBN: 978-91-7656-681-7.

175

Referenslista

SOU 2026:7

ESO (2019). Sundén, D., 2019:2 Synd och Skatt – en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel. Expert- gruppen för Studier i Offentlig ekonomi, Finansdepartementet, Regeringskansliet.

EU:s cancerplan (2025). Sveriges måluppfyllelse. Rapport från Granskningskommittén för EU:s cancerplan på uppdrag av Cancerfonden. Cancerfonden. Tillgänglig på: https://static- files.cancerfonden.se/Rapport%20EUs%20cancerplan%20- %20Sveriges%20ma%CC%8Aluppfyllelse.pdf [hämtad 10 november 2025].

EU-domstolens dom i målet C-189/95, om detaljhandelsmonopolet. (Systembolaget var förenligt med EU-rätten).

Europeiska kommissionen (2006). Communication from the Com- mission to the Council, the European Parliament, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions: An EU strategy to support Member States in reducing alcohol related harm. COM(2006) 625 final, Brussels.

Europeiska kommissionen (2013). Eyes on ages. Research on alcohol age limit policies in European Member States, legislation, enforce- ment and research. Mulder, J., & de Greeff, J. Dutch Institute for Alcohol Policy (STAP). European Commission.

Europeiska Kommissionen (2013). Eyes on ages. Tillgänglig på: https://alcoholireland.ie/wp- content/uploads/2024/02/eyes_on_ages_report_en.pdf?utm_so urce=chatgpt.com [hämtad 3 november 2025].

Europeiska kommissionen (2024). Europe’s Beating Cancer Plan: Making a difference. Tillgänglig på: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/api/files/attachm ent/878512/Europe%E2%80%99s%20Beating%20Cancer%20P lan_EN.pdf [hämtad 6 november 2025].

Feltmann, K., Gustafsson, N.K., Elgán, T.H. & Gripenberg, J. (2025). ”Sustained Alcohol Service Refusal Rates to Underage Patrons in Nightlife Setting: 25-Year Follow-Up of a Swedish Alcohol Prevention Program.” J Adolesc Health, 77(2),

s. 222–228. DOI: 10.1016/j.jadohealth.202411013.

176

SOU 2026:7

Referenslista

Finan, L.J., Lipperman-Kreda, S., Grube, J.W., Balassone, A. & Kaner, E. (2020). ”Alcohol Marketing and Adolescent and Young Adult Alcohol Use Behaviors: A Systematic Review of Cross-Sectional Studies.” J Stud Alcohol Drugs Suppl, Mar;(19), s. 42–56. DOI: 10.15288/jsads.2020.s19.42.

Finansdepartementet (2025). En rapport från skatteekonomiska enheten i Finansdepartementet: Beräkningskonventioner 2025. ISBN 978-91-531-1076-7.

Folkhälsoguiden (2018). Bilaga 1. Alkoholens hälsopåverkan. Wåhlin, S. Beroendecentrum Stockholm. Tillgänglig på: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/fors kning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och- samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och- faktablad/bilaga-1.-rapport-2018.1-alkoholens- halsopaverkan.pdf [hämtad 5 oktober 2025].

Folkhälsomyndigheten (2020a). Betydelsen av alkohol och narkotika för våld i nära relationer. En kartläggande litteraturöversikt.

Folkhälsomyndigheten (2020b). Samlad uppföljning av ANDT- strategin 2016–2020. Artikelnummer 20023.

Folkhälsomyndigheten (2020c). Hur kan vi skjuta fram minder- årigas alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador? En kartläggande litteraturöversikt av metoder som används i Sverige. Artikelnummer 20176.

Folkhälsomyndigheten (2020d). Hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS): Litteraturöversikt om kost- nadseffektivitet. Artikelnummer 20173.

Folkhälsomyndigheten (2022). Indikator för ekonomisk tillgänglig- het. Artikel 22245.

Folkhälsomyndigheten (2023). Samband mellan pris och skatt på alkohol och konsumtion av alkohol och skador – sammanställ- ning och bedömning av kunskapen 2023. Solna: Folkhälsomyn- digheten, 2023.

177

Referenslista

SOU 2026:7

Folkhälsomyndigheten (2024a). ”Begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen i befolkningen”. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/andts/andts-anvandning-och-ohalsa/anvandning- och-omfattning-av-andts-i- befolkningen/alkoholkonsumtion/oversikt-av-de-begrepp-som- anvands-for-att-beskriva-alkoholkonsumtionen-i-befolkningen/ [hämtad 1 november 2025].

Folkhälsomyndigheten (2024b). Dödlighet i alkoholdiagnoser. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/andts/andts-anvandning-och-ohalsa/skador-till- foljd-av-andts/skador-till-foljd-av-alkohol/dodlighet-i- alkoholdiagnoser/ [hämtad 9 november 2025].

Folkhälsomyndigheten (2024c). Folkhälsomyndighetens årsredo- visning 2024.

Folkhälsomyndigheten (2024d), Nationella myndigheters verksam- het inom ANDTS-området 2023.

Folkhälsomyndigheten (2025a). Alkoholkonsumtionen bland vuxna. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/andts/andts-anvandning-och-ohalsa/anvandning- och-omfattning-av-andts-i- befolkningen/alkoholkonsumtion/alkoholkonsumtion-bland- vuxna/ [hämtad 1 november 2025].

Folkhälsomyndigheten (2025b). Antal stadigvarande serverings- tillstånd 1992–2024. Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistikdatabaser-och- visualisering/alkoholdrycksstatistik-i-siffror/antal- stadigvarande-serveringstillstand/ [hämtad 30 oktober 2025].

Folkhälsomyndigheten (2025c). Ökade öppettider i detaljhandeln. Förtroendebarometern (2025): Allmänhetens förtroende för institu-

tioner, politiska partier, massmedier & företag. Verian, Medie- akademin. Tillgänglig på: https://medieakademin.se/wp- content/uploads/2025/02/Fortroendebarometern-2025- Rapport-slutversion.pdf [hämtad 7 november 2025].

178

SOU 2026:7

Referenslista

Gapstur, S.M., Mariosa, D., Neamtiu, L., Nethan, S.T., Rehm, J., Huckle, T., Jernigan, D.H. (2025). ”The IARC Perspective on the Effects of Policies on Reducing Alcohol Consumption.” N Engl J Med, 392(17), s. 1752–1759.

DOI: 10.1056/NEJMsr2413289.

Gary, M. & Lucas, Jr. (2024). ”Shaping Preferences with Pigouvian Taxes.” 27 N.Y.U. Journal of Legislation and Public Policy 69. Tillgänglig på: https://scholarship.law.tamu.edu/facscholar/2157 [hämtad

30 oktober 2025].

GBD (2016). ”Alcohol Collaborators. Alcohol use and burden for

195countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016.” Lancet, 2018 Sep 392(10152), s. 1015–1035.

DOI: 10.1016/S0140-6736(18)31310-2.

Giancola, P.R. (2000). ”Executive functioning: a conceptual frame- work for alcohol-related aggression”. Experimental and Clinical Psychopharmacology, 8(4), s. 576–597.

DOI: 10.1037//1064-1297.8.4.576.

Gmel, C., Holmes, J. & Studer, J. (2015). ”Are alcohol outlet densities strongly associated with alcohol-related outcomes? A critical review of recent evidence”. Drug Alcohol Rev, 2016;35(1), s. 40–54. DOI: 10.1111/dar.12304.

Grimberg, C. (1924). Svenska folkets underbara öden. IX Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar 1:s tid till våra dagar. Project Runeberg. Stockholm. P. A. Norstedt & Söners Förlag. ISBN: 91-1-853-442-2.

Grittner, U., Kuntsche, S., Gmel, G. & Bloomfield, K. (2013). ”Alcohol consumption and social inequality at the individual and country levels—results from an international study.” European Journal of Public Health, 23(2), s. 332–339.

DOI: 10.1093/eurpub/cks044.

Gupta, H., Pettigrew, S., Lam, T. & Tait, R.J. (2016). ”A Syste- matic Review of the Impact of Exposure to Internet-Based Alcohol-Related Content on Young People’s Alcohol Use Behaviours.” Alcohol Alcohol, 51(6), s. 763–771.

DOI: 10.1093/alcalc/agw050.

179

Referenslista

SOU 2026:7

Hauge, R. & Ingens-Jensen, O. (1986) ”The relationship between alcohol consumption, alcohol intoxication and negative con- sequences in four Scandinavian countries.” British Journal of Addiction, 81(4), s. 513–524.

DOI: 10.1111/j.1360-0443.1986.tb00363.

HE 173/2024 Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi alkoholilain muuttamisesta (Regeringens förslag till parlamentet om en lag som ändrar alkohollagen).

Heise, L. (2011). What works to prevent partner violence: An evi- dence overview. STRIVE. ISBN: 978-0-902657-85-2.

Hjarnaa, L., Møller, S.P., Curtis, A.B., Becker, U., Andersen, O., Torvik, F.A. & Tolstrup, J.S. (2023). ”Alcohol Intake and Academic Performance and Dropout in High School:

A Prospective Cohort Study in 65,233 Adolescents.”

JAdolesc Health, 73(6) s. 1083–1092. DOI: 10.1016/j.jadohealth.2023.07.008.

Holmes, M.V., Dale, C.E., Zuccolo, L., Silverwood, R.J., Guo, Y., Ye, Z., Prieto-Merino, D., Dehghan, A., Trompet, S., Wong, A., Cavadino, A., m.fl. (2014). ”Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data.” Bmj, 349, p.g4164.

DOI: 10.1136/bmj.g4164.

IARC (2025). Alcohol Policies: IARC Handbooks of Cancer Preven- tion. Volume 20B. ISBN-13; 978-92-832-4540-7. Licence: CC- BY-NC-ND 3.0 IGO.

IARC (2025). International Agency for Research on Cancer. European Code Against Cancer – 5th Edition. World Health Organization (WHO). Tillgänglig på: https://cancer-code- europe.iarc.who.int/wp-content/uploads/2025/10/European- Code-Against-Cancer-5th-edition.pdf [hämtad 4 augusti 2025].

IOGT-NTO (2019). Vår historia – IOGT-NTO:s historia. Tillgänglig på: https://www.iogt.se/om-iogt-nto/var-historia [hämtad 6 november 2025].

IQ (2025). Rus och unga 07: Ungas alkoholvanor. Fristående dotter- bolag till Systembolaget.

180

SOU 2026:7

Referenslista

Jernigan, D., Noel, J., Landon, J., Thornton, N. & Lobstein, T.

(2017). ”Alcohol marketing and youth alcohol consumption:

a systematic review of longitudinal studies published since 2008.” Addiction, Jan;112 Suppl 1, s. 7–20. DOI: 10.1111/add.13591.

Karlsson, T., Österberg E (2001). ”A scale of formal alcohol control policy in 15 European countries.” Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2001(18), s. 117–131.

DOI: 10.1177/145507250101801S01.

Kilian, C., Braddick, F. & Rehm, J. (2024). ”The legal framework for the production of alcohol for personal use within the European Union.” Nordisk Alkohol Nark, 41(4), s. 439–447. DOI: 10.1177/14550725241246133.

Kokole, D., Ferreira-Borges, C., Galea, G., Tran, A., Rehm, J. & Neufeld, M. (2023). ”Public awareness of the alcohol-cancer link in the EU and UK: a scoping review”. European Journal of Public Health, 33(6), s. 1128–1147.

DOI: 10.1093/eurpub/ckad141.

Kommittéberättelse S2001:02, se även dir. 2001:22 och dir. 2005:125.

KOVFS 2016:1 Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter.

Kumar, S., Porcu, P., Werner, D.F., Matthews, D.B., Diaz- Granados, J.L., Helfand, R.S. & Morrow, A.L. (2009). ”The role of GABAA receptors in the acute and chronic effects of ethanol: a decade of progress”. Psychopharmacology (Berl), 205(4), s. 529–564. DOI: 10.1007/s00213-009-1562-z.

Läkartidningen (2016). Måttlig alkoholkonsumtion ger ingen posi- tiv hälsoeffekt. 2016;113: DUWS.

Leifman, H. (2025). Uppgifter om alkoholskatt från dr. Håkan Leifman. Diarienummer: Komm2025/00655.

Lenke, L. (1990). Alcohol and Criminal violence. Time Series Ana- lyses in a Comparative Perspective. Stockholm: Almqvist och Wicksell. ISBN: 912-20-1415-2.

Leonard, K.E. (2005). ”Alcohol and intimate partner violence: when can we say that heavy drinking is a contributing cause of violence?” Addiction, 100(4), s. 422–425.

DOI: 10.1111/j.1360-0443.2005.00994.

181

Referenslista

SOU 2026:7

Loewenson, R., Accoe, K., Bajpai, N., Buse, K., Deivanayagam, T. A., London, L., Mendez, C. A., Mirzoev, T., Nelson, E., Parray, A. A., Probandari, A., Sarriot, E., Tetui, M. &

van Rensburg, A. J. (2020). ”Reclaiming comprehensive public health.” BMJ Global Health, 5(9). DOI:10.1136/bmjgh-2020-003886.

Luca, D.L., Owens, E., & Sharma, G. (2015). ”Can Alcohol Prohi- bition Reduce Violence against Women?” American Economic Review, 105(5), s. 625–629. DOI: 10.1257/aer.p20151120.

Ma, H., Wang, X., Li, X., Heianza, Y. & Qi, L. (2022). ”Moderate alcohol drinking with meals is related to lower incidence of type 2 diabetes.” The American journal of clinical nutrition, 116(6), s. 1507–1514. DOI: 10.1093/ajcn/nqac207.

Manthey, J., Hassan, S.A., Carr, S., Kilian, C., Kuitunen-Paul, S. & Rehm, J. (2021). ”What are the economic costs to society attri- butable to alcohol use? A systematic review and modelling study.” Pharmacoeconomics, 39(7), s. 809–822.

DOI: 10.1007/s40273-021-01031-8.

Murphy, C. M., & Ting, L. (2010). ”The effects of treatment for substance use problems on intimate partner violence: A review of empirical data.” Aggression and Violent Behavior, 15(5),

s. 325–333. DOI: 10.1016/j.avb.2010.01.006.

Neufeld, M., Kokole, D., Correia, D., Ferreira-Borges, C., Olsen, A., Tran, A., Rehm, J. (2024). ”How much do Europeans know about the link between alcohol use and cancer? Results from an online survey in 14 countries.” BMC Res Notes, 17(1).

DOI: 10.1186/s13104-024-06707-w.

Nilsson, J.P. (2017). ”Alcohol availability, prenatal conditions, and long-term economic outcomes.” Journal of Political Economy, 125(4), s. 1149–1207.

Nilsson, P. (2025). ”Alcohol Availability, Prenatal Conditions, and Long-term Economic Outcomes”, Journal of Political Economy, 125(4). DOI: 10.1086/692694.

Nordisk familjebok (1876), 1800-talsutgåvan, Supplement A-Böttinger/1199–1200. Project Runeberg. Stockholm, Expeditionen af Nordisk familjebok, Gernandts boktryckeri- aktiebolag.

182

SOU 2026:7

Referenslista

Norström, T. (1998). ”Effects on criminal violence of different beverage types and private and public drinking.” Addiction, 93(5), s. 689–699. DOI: 10.1046/j.1360-0443.1998.9356895.

Norström, T., & Pape, H. (2010). ”Alcohol, suppressed anger and violence”. Addiction, 105(9), s. 1580–1586.

DOI: 10.1111/j.1360-0443.2010.02997.

OECD (2021). Preventing Harmful Alcohol Use. OECD Health Policy Studies. ISBN 978-92-64-48558-7. Tillgänglig på: https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/repo rts/2021/05/preventing-harmful-alcohol- use_0d828f91/6e4b4ffb-en.pdf [hämtad 9 oktober 2025].

OECD (2022). Heathy Eating and Active Lifestyles: Guidebook on Best Practices in Public Health. OECD Publishing, Paris. DOI: 10.1787/4f4913dd-en.

Olegård, R., Sabel, K.G., Aronsson, M., Sandin, B., Johansson, P.R., Carlsson, C., m.fl. (1979). ”Effects on the child of alcohol abuse during pregnancy – retrospective and prospective studies”. Acta Paediatrica Scandinavica, suppl 275, s. 112–121.

Poznyak, V., Fleischmann, A., Rekve, D., Rylett, M., Rehm, J. & Gmel, G. (2013). ”The World Health Organization's global monitoring system on alcohol and health.” Alcohol Res, 35(2), s. 244–249.

Probst, C., Kilian, C., Sanchez, S., Lange, S. & Rehm, J. (2020). ”The role of alcohol use and drinking patterns in socioeconomic inequalities in mortality: a systematic review.” The Lancet Public Health, 5(6), e324–e332.

Probst, C., Roerecke, M., Behrendt, S. & Rehm, J. (2014). ”Socio- economic differences in alcohol-attributable mortality compa- red with all-cause mortality: a systematic review and meta- analysis.” Int J Epidemiol, 2014; 43, s. 1314–1327.

DOI: 10.1093/ije/dyu043.

Probst, C., Roerecke, M., Behrendt, S. & Rehm, J. (2015). ”Gender differences in socioeconomic inequality of alcohol-attributable mortality: a systematic review and meta-analysis.” Drug Alcohol Rev 2015; 34, s. 267–277. DOI: 10.1111/dar.12184.

Prop. 1955:22 Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Prop. 1976/77:108 Om alkoholpolitiken.

183

Referenslista

SOU 2026:7

Prop. 1993/94 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budget- året 1994/95, m.m. (kompletteringsproposition).

Prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Kapitel 13: Konkurrenspolitik.

Prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Skrift- växlingen finns i bilaga 12.

Prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.

Prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkohol- skador.

Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.

Prop. 2003/04:161 samt bet gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid.

Prop. 2005/06:30 Nationella alkohol-och narkotikahandlingsplaner för att förebygga alkoholskador.

Prop. 2006/07:1 Budgetproposition för 2007. Anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (för lokala, alkohol- och nar- kotikaförebyggande insatser).

Prop. 2008/09:93 Mål för transportpolitiken.

Prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dop- nings- och tobakspolitiken.

Prop. 2017/18:249 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälso- politik.

Prop. 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak.

Prop. 2024/25:86 Regeringens proposition för gårdsförsäljning av alkoholdrycker.

Prop. 2005/06:1 Budgetpropositionen för 2006. Anslag 14:8 Alkohol-och narkotikapolitiska åtgärder (för lokala, alkohol- och narkotikaförebyggande insatser).

Prop. 2024/25:1 Budgetpropositionen 2025. Utgiftsområde 2.5.

Rabaud, E., Bègue, L. & Bushman, B.J. (2025). ”Alcohol Con- sumption and Sexual Aggression Perpetration: A Meta-Analytic Review.” Trauma Violence Abuse. 2025 Oct 9.

DOI: 10.1177/15248380251366266.

Ramboll (2019). Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser. Stockholm: Ramboll Management Consulting.

184

SOU 2026:7

Referenslista

Raninen, J., Härkönen, J., Landberg, J. (2016). ”Long-term effects of changes in Swedish alcohol policy: can alcohol policies effective during adolescence impact consumption during adulthood?” Addiction, 111(6), s. 1021–1026.

DOI: 10.1111/add.13323.

RCC (2025). 4 av 10 skulle dricka mindre om de visste om kopp- lingen mellan alkohol och cancer. Tillgänglig på: https://cancercentrum.se/omrcc/nyheter/nyhetsarkiv/4av10sku lledrickamindreomdevissteomkopplingenmellanalkoholochcanc er.9556.html [hämtad 20 oktober].

Regeringen (2024) Bättre tillsammans – förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi. Informationsmaterial från Socialdeparte- mentet.

Regeringsbeslut I:2 (2011), Socialdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens folkhälsoinstitut, S2011/1299/FST och S2011/1807/FS, Stockholm: 17 februari 2011.

Regeringsbeslut II:2, S2013/2377/FST Uppdrag att ansvara för en samlad uppföljning av ANDT-strategin och för det samordnade uppföljningssystemet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken.

Regeringsuppdrag, diarienummer: S2021/03341. Uppdrag till Socialstyrelsen att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin).

Regeringsuppdrag, diarienummer: S2021/03343 Ändring av upp- draget att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin).

Regeringsuppdrag, diarienummer: S2021/03344 Uppdrag om för- stärkt alkohol-och tobakstillsyn 2021–2025.

Rehm, J., Badaras, R., Ferreira-Borges, C., Galkus, L. m.fl. (2023). ”Impact of the WHO ’best buys’ for alcohol policy on con- sumption and health in the Baltic countries and Poland 2000– 2020.” The Lancet Regional Health – Europe, 33(1).

DOI: 10.1016/j.lanepe.2023.100704.

185

Referenslista

SOU 2026:7

Rehm, J., Gmel, G.E. Sr., Gmel, G., Hasan, O.S.M., Imtiaz, S., Popova, S., Probst, C., Roerecke, M., Room, R., Samokhvalov, A.V., Shield, K.D. & Shuper, P.A. (2017). ”The relationship between different dimensions of alcohol use and the burden of disease-an update.” Addiction, 2017(112), s. 968–1001.

DOI: 10.1111/add.13757.

Reid, N., Moritz, K.M. & Akison, L.K. (2019). ”Adverse health outcomes associated with fetal alcohol exposure: A systematic review focused on immune-related outcomes.” Pediatric Allergy and Immunology, 30(7), s. 698–707. DOI: 10.1111/pai.13099.

Riksdagens protokoll 1956:28.

RiR 2010:21 Statligt stöd i alkoholpolitiken- påverkas ungas alkohol- konsumtion? Granskningsrapport, Riksrevisionen.

Rossow, I. & Norström, T. (2012). ”The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities.” Addiction. 107(3), s. 530–537.

DOI: 10.1111/j.1360-0443.2011.03643.

Rossow, I., Karlsson, T. & Raitasalo, K. (2008). ”Old enough for a beer? Compliance with minimum legal age for alcohol purchases in monopoly and other off-premise outlets in Finland and Norway.” Addiction, 103(9), s. 1468–1473.

DOI: 10.1111/j.1360-0443.2008.02302.

Rskr. 1993/94:454 Med överlämnande av finansutskottets betänkande 1993/94:FiU20.

Rskr. 2010/11:203. Socialdepartementet.

Rskr. 2021/22:150 Riksdagsskrivelse, Regeringen, Socialdepartementet.

Rumgay, H., Shield, K., Charvat, H., Ferrari, P., Sornpaisarn, B., Obot, I., Islami, F., Lemmens, V.E., Rehm, J. & Soerjomataram, I. (2021). ”Global burden of cancer in 2020 attributable to alcohol consumption: a population-based study.” The Lancet Oncology, 22(8), s. 1071–1080.

DOI: 10.1016/S1470-2045(21)00279-5.

S1991:17 Alkoholpolitiska kommissionen (se även dir. 1991:124). Kommittéberättelse.

SFS 1994:1738 Alkohollag. Svensk författningssamling. Ändrad: t.o.m. SFS 2010:725. Författningen har upphävts genom: SFS 2010:1622.

186

SOU 2026:7

Referenslista

SFS 2010:1622 Alkohollag. Svensk författningssamling. Ändrad: t.o.m. SFS 2025:442.

SFS 2019:552 Tillkännagivande (2019:552) av avtal mellan System- bolaget Aktiebolag och staten. Svensk författningssamling (SFS), Stockholm: Riksdagen.

SFS 2022:1218 Förordning om ändring i förordningen (2012:606) om samordning inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks- området m.m.

Sjödin, L., Raninen, J. & Larm, P. (2024). ”Early Drinking Onset and Subsequent Alcohol Use in Late Adolescence: a Longi- tudinal Study of Drinking Patterns.” J Adolesc Health, 74(6), s. 1225–1230. DOI: 10.1016/j.jadohealth.2024.02.014.

Skatteverket (2025). Skattesatser för alkohol. Tillgänglig på: https://www.skatteverket.se/foretag/skatterochavdrag/punktsk atter/alkoholskatt/skattesatserforalkohol.4.4a47257e143e26725a ecb5.html [hämtad 10 november 2025].

Skr. 2021/22:213 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025. Från Socialdepartementet.

Skr. 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030. Skrivelse från klimat- och näringslivsdepartementet. Stockholm: Reger- ingskansliet, 2024.

Snowden, D.A., Sargent, M., Williams, C.M. m.fl. (2020). ”Effective clinical supervision of allied health professionals:

amixed methods study”. BMC Health Services Research Article 20, 2. DOI: 10.1186/s12913-019-4873-8.

Socialstyrelsen (2017a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: Stöd för styrning och ledning. Artikel- nummer 2017-12-23.

Socialstyrelsen (2017b). Vård och omsorg till personer med en risk- fylld konsumtion eller beroende av olika substanser: Öppna jäm- förelser av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser.

Artikelnummer 2017-12-36.

Socialstyrelsen (2023). Kunskapsunderlag – insatser vid riskbruk av alkohol.

187

Referenslista

SOU 2026:7

Socialstyrelsen (2024a). Vård vid ohälsosamma levnadsvanor – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser för sjukdoms- prevention och behandling. Tillgänglig på: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/17c34fc0dcd3477a 98ce273f19b0badb/2024-11-9272.pdf [hämtad 3 november 2025].

Socialstyrelsen (2024b). Nationella riktlinjer: missbruk och beroende. Tillgänglig på: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod- och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer- och-utvarderingar/missbruk-och-beroende/ [hämtad

9 november 2025].

Socialstyrelsen (2024c). Insatser vid riskbruk av alkohol. Artikel- nummer 2024-11-9342.

Socialstyrelsen (2025a). Dödsorsaksregistret. Tillgänglig på: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/resultat.aspx [hämtad 9 november 2025].

Socialstyrelsen (2025b). Nationella riktlinjer 2025: Graviditet, för- lossning och tiden efter. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser. ISBN: 978-91-7555-646-8.

Socialstyrelsen (2025c). Öppna jämförelser av socialtjänst. Till- gänglig på: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och- data/oppna-jamforelser/socialtjanst/ [hämtad 5 oktober 2025].

Socialstyrelsens statistik om dödsorsaker 2023. Tillgänglig på: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/statistik-om- dodsorsaker-ar-2023-2024-6-9170/ [hämtad 20 oktober 2025].

SOM-institutet (2024). Karlsson, D., Holmberg, S. & Weibull, L. ”Alkoholskatten som styrmedel.” I Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand & Anders Carlander (Red.), Inferno. Göteborgs universitet.

SOM-institutet (2025). Karlsson. D., Holmberg, S. & Weibull, L. ”Svensk alkoholopinion under 2000-talet”. I Rönnerstrand, B., Carlander, A., Öhberg, P., & Bergström, A. (Red.), I rörelse.

Göteborgs universitet. Tillgänglig på: https://www.gu.se/sites/default/files/2025-05/333- 346%20Karlsson%2C%20Holmberg%2C%20Weibull.pdf [hämtad 3 november 2025].

SOU 1971:77 Svenska folkets alkoholvanor: rapporter från försök och undersökningar i Alkoholpolitiska utredningens regi.

188

SOU 2026:7

Referenslista

SOU 1998:154 OAS Oberoende AlkoholSamarbetet i framtiden. Betänkande med OAS- kommitténs förslag.

SOU 1998:8 Alkoholreklam. Med förslag att upphäva lagen (1978:763) om alkoholreklam och samla bestämmelserna på ett nytt sätt.

SOU 2000:59 Bestämmelser om alkoholdrycker.

SOU 2004:86 Var går gränsen? Kapitel 10: Alkoholen i vår omvärld. SOU 2005:25 Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid.

SOU 2011:6 Missbruket, Kunskapen, Vården. Forskningsbilaga.

SOU 2021:93 Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet.

SOU 2024:23 En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas.

SOU 2024:67 Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär eko- nomi. Från Finansdepartementet.

Spritmuseum (2025). Dryckernas historia. Tillgänglig på: https://spritmuseum.se/kunskap-historia/dryckernas-historia/ [hämtad 20 oktober 2025].

STAD-rapport (2013). EN STOR STARK, TACK – om ungdomars möjligheter att köpa starköl på restauranger i Stockholm våren 2013 (studie nummer 6). Trolldal, B. & Fredholm, M.S. STAD- rapport 53. Tillgänglig på: https://stad.org/sites/default/files/media/RAPP53_SLUTVERS ION.pdf [hämtad 29 oktober 2025].

Straussner, S.L.A. & Fewell, C.H. eds. (2011). Children of substance- abusing parents: Dynamics and treatment. Springer publishing company. ISBN: 978-0-8261-6507-7.

Streissguth, A. (2007). ”Offspring Effects of Prenatal Alcohol Exposure from Birth to 25 Years: The Seattle Prospective Longitudinal Study”. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, 14(2), s. 81–101. DOI: 10.1007/s10880-007-9067-6.

Sveriges riksdag (2016), 2015/16:RFR8 Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter.

Sveriges riksdag motion 1972:881 angående samhällets kontroll över handeln med mellanöl.

189

Referenslista

SOU 2026:7

Systembolaget (2019). Systembolagets ansvarsredovisning 2019. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/globalassets/pdf/ansvarsredo visning/systembolagets_ansvarsredovisning_2019.pdf [hämtad 3 november 2025].

Systembolaget (2023). Annorlunda av en anledning: Ansvarsredo- visning 2023. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/globalassets/pdf/ansvarsredo visning/ansvarsredovisning-2023.pdf [hämtad 25 oktober 2025].

Systembolaget (2024a). Systembolaget Historia: Motbokstvång och folkomröstning. Tillgänglig på: https://systembolagethistoria.se/teman/ursprunget/motbokstva ng-och-folkomrostning/ [hämtad 20 oktober 2025].

Systembolaget (2024b). Annorlunda av en anledning: Ansvarsredo- visning 2024. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/globalassets/pdf/ansvarsredo visning/ansvarsredovisning-2024.pdf [hämtad 5 november 2025].

Systembolaget (2024c). Ålderskontroller utfall 2004–2024. Inkom- men rapport 10 oktober 2024.

Systembolaget (2025a). Riktlinjer och principer: Vision, syfte, kund- löfte och värderingar. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/foretagsfakta/riktlinjer-och- principer/vision-varderingar/ [hämtad 6 november 2025].

Systembolaget (2025b). Systembolaget 2025. Antalet som nekas för lagningsmisstanke är svårare att uppskatta. Systembolaget har läm- nat in en särskild rapport till utredningen som ligger till grund för antagandet. Fotnot 208.

Systembolaget (2025c). Vår forskning: Systembolagets Alkoholforsk- ningsråd. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/vart- uppdrag/forskning/systembolaget-alkoholforskningsrad/ [hämtad 3 november 2025].

Systembolaget (2025d). Med ansvar för dryckerna: Så finansieras Systembolaget. Tillgänglig på: https://www.omsystembolaget.se/vart-uppdrag/ansvar-for- dryckerna/finansiering/ [hämtad 10 november 2025].

Systembolaget (2025e). Tonårsparlören: Hur du pratar med din tonåring om alkohol. TONÅRSPARLÖREN 2025.

190

SOU 2026:7

Referenslista

Taylor B. & Rehm, J. (2012). ”The relationship between alcohol consumption and fatal motor vehicle injury: high risk at low alcohol levels.” Alcohol Clin Exp Res, 36(10), s. 1827–1834.

DOI: 10.1111/j.1530-0277.

Thern, E., Carslake, D., Davey Smith, G., Tynelius, P. & Rasmussen, F. (2018). ”The effect of increased alcohol availa- bility on alcohol-related health problems up to the age of 42 among children exposed in utero: a natural experiment.” Alcohol and Alcoholism, 53(1), s. 104–111. DOI: 10.1093/alcalc/agx069.

THL (2022). Efterutvärdering av alkohollagen, som trädde i kraft 2018: Effekter på tillgång, konsumtion och skador av alkohol. (Vuonna 2018 voimaan tulleen alkoholilain jälkiarviointi: Vaikutukset alkoholin saatavuuteen, kulutukseen ja haittoihin.) Nationella institutet för hälsa och välfärd (THL). Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/handle/10024/145635 [hämtad 16 okto- ber 2025].

THL (2023). Finnarnas alkoholkonsumtion 2023: Sällskapens regel- bundna alkoholkonsumtion har minskat. (Suomalaisten alkohol- inkäyttötavat 2023: Suomalaisten säännöllinen alkoholinkäyttö on vähentynyt.) Nationella institutet för hälsa och välfärd (THL). Tillgänglig på: https://www.julkari.fi/handle/10024/147677 [hämtad 16 oktober 2025].

Tigerstedt, C., Karlsson, T., Mäkelä, P., Österberg, E. & Tuominen, C. (2006). Health in all Policies. Prospects and potentials. Part 2 Sectoral Experiences. Ministry of Social Affairs and Health, Finland. ISBN: 952-00-1964-2.

Trafikverket (2014). Samverkan mot alkohol och droger i trafiken

–Redovisning av ett regeringsuppdrag (SMADIT). ISBN: 978-91-7467-598-6.

Trafikverket (2025a). Vad säger lagen om rattfylleri? Tillgänglig på: https://www.trafikverket.se/resa-och- trafik/trafiksakerhet/sakerhet-pa-vag/alkohol-och-narkotika-i- vagtrafiken/vad-sager-lagen-om-rattfylleri/?utm [hämtad

1 november 2025].

191

Referenslista

SOU 2026:7

Trafikverket (2025b). Alkohol och narkotika i vägtrafiken. Tillgänglig på: https://www.trafikverket.se/resa-och- trafik/trafiksakerhet/sakerhet-pa-vag/alkohol-och-narkotika-i- vagtrafiken/?utm [hämtad 1 november 2025].

Trolldal Björn (24 september 2025). Baserad på en artikel publi- cerad i Nordic Studies on Alcohol and Drugs (Mars 2025) Volym 42 Issue 3. https://doi.org/10.1177/14550725251328161.

Ugland, T. (2003). ”Adaptation and Integration through Policy Re-categorization.” Journal of Public Policy, Cambridge University Press, 23(2), s. 157–170.

Uusitalo, L., Nevalainen, J., Rahkonen, O., Erkkola, M., Saarijärvi, H., Fogelholm, M. & Lintonen, T. (2022). ”Changes in alcohol purchases from grocery stores after authorizing the sale of stronger beverages: the case of the Finnish alcohol legislation reform in 2018.” Nordic studies on Alcohol and Drugs, 39(6),

s. 589–604. DOI: 10.1177/14550725221082364.

Velleman, R., Templeton, L., Reuber, D., Klein, M. & Moesgen, D. (2008). ”Domestic abuse experienced by young people living in families with alcohol problems: Results from a cross-european study”, Child Abuse Review, vol. 17, no. 6, s. 387–409.

DOI: 10.1002/car.1047.

Verhaeghe, N., Lievens, D., Annemans, L., Vander Laenen, F. & Putman, K. (2017). ”The health-related social costs of alcohol in Belgium.” BMC Public Health, 16;17(1) s. 958.

DOI: 10.1186/s12889-017-4974-4.

Wallin, E., Gripenberg J. & Andréasson, S. (2005). ”Overserving at licensed premises in Stockholm: effects of a community action program.” J Stud Alcohol, 66(6), s. 806–814.

DOI: 10.15288/jsa.2005.66.806.

Wallin, E., Gripenberg, J. & Andréasson, S. (2002). ”Too drunk for a beer? A study of overserving in Stockholm.” Addiction, 97(7), s. 901–907. DOI: 10.1046/j.1360-0443.2002.00160.

Warpenius, K., Holmila, M., & Raitasalo, K. (2016). ”Compliance with the legal age limits for alcohol, tobacco and gambling

–A comparative study on test purchasing in retail outlets.” Drugs: Education, Prevention and Policy, 23(5), s. 435–441. DOI: 10.3109/09687637.2016.1141875.

192

SOU 2026:7

Referenslista

WHO (1995). The European Charter on Alcohol. World Health Organization, Regional Office for Europe, Paris.

WHO (2006). Intimate Partner Violence and Alcohol. WHO Fact- sheet. Geneva: World Health Organization.

WHO (2010). Global strategy to reduce the harmful use of alcohol. World Health Organization, ADA. ISBN: 9-789-241-599-931. Tillgänglig på: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/a061ea89-d0a7- 4f98-b38d-9d5c5ee30850/content [hämtad 6 november 2025].

WHO (2018a). Global Status Report on Alcohol and Health 2018. Geneva: World Health Organization; 2018. Licence: CC BY- NC-SA 3.0 IGO. Tillgänglig på: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/9530de1c-1fd2- 4c20-a167-ec6ba7cb00c3/content [hämtad 2 november 2025].

WHO (2018b). SAFER – A World Free from Alcohol Related Harm, Geneva: World Health Organization. Tillgänglig på: https://www.who.int/initiatives/safer [hämtad 9 november 2025].

WHO (2019). Laslett, A.M., Room, R., Waleewong, O., Stanesby, O. & Callinan, S., editors. Harm to others from drinking: patterns in nine societies. Geneva: World Health Organization; 2019.

Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.

WHO (2021). Reducing harm due to alcohol: success stories from

3 countries. Tillgänglig på: https://www.who.int/europe/news/item/15-04-2021-reducing- harm-due-to-alcohol-success-stories-from-3-countries [hämtad 16 februari 2025].

WHO (2022a). European framework for action on alcohol, 2022– 2025. World Health Organization, Regional Office for Europe. Tillgänglig på: https://cdn.who.int/media/docs/librariesprovider2/regional- committee-meeting-reports/rc72/european-framework-for- action-on-alcohol-2022-2025-cheat-sheet- en.pdf?sfvrsn=8e63aef4_6&download=true [hämtad 5 novem- ber 2025].

193

Referenslista

SOU 2026:7

WHO (2022b). WHO/Europe launches EVID-ACTION to bring evidence to action to reduce alcohol consumption and harms. Tillgänglig på: https://www.who.int/europe/news- room/events/item/2022/12/06/default-calendar/who-europe- launches-evid-action-to-bring-evidence-to-action-to-reduce- alcohol-consumption-and-harms [hämtad 5 november 2025].

WHO (2022c). Turning down the alcohol flow. Background document on the European framework for action on alcohol, 2022–2025. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.

Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. s. 1.

WHO (2022d). Empowering public health advocates to navigate alcohol policy challenges: alcohol policy playbook. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.

Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Tillgänglig på: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/a40b1a38-99bc- 4d54-9e75-5b71466cd781/content [hämtad 20 oktober].

WHO (2023a). World Health Organization. ”No level of alcohol consumption is safe for our health.” Tillgänglig på: https://www.who.int/europe/news/item/04-01-2023-no-level- of-alcohol-consumption-is-safe-for-our-health [hämtad

1 november 2025].

WHO (2023b). Lessons from the Baltic Alcohol Control Policy Project: policies that contribute to decreasing burden of mortality and disease. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.

WHO (2024a). Global alcohol action plan 2022–2030. Geneva: World Health Organization. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO

WHO (2024b). Tackling NCDs: best buys and other recommended interventions for the prevention and control of noncommunicable diseases, 2nd ed. World Health Organization.

Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Tillgänglig på: https://iris.who.int/handle/10665/376624 [hämtad 1 november 2025].

194

SOU 2026:7

Referenslista

WHO (2024c). Action for health taxes from policy development to implementation: making the case for alcohol taxes. Geneva: World Health Organization and the United Nations Development Programme. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Tillgänglig på: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/dcb3e2e6-859f- 414b-8e16-276c8565964c/content [hämtad 2 november 2025].

WHO (2025a). Alcohol health warning labels: a public health perspective for Europe. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Tillgänglig på: https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/60c1964c-a890- 4007-bcc8-b80d3e582879/content [hämtad 9 november 2025].

WHO (2025b). Nordic alcohol monopolies: Understanding their role in a comprehensive alcohol policy and public health significance. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2025. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.

Wood, A.M., Kaptoge, S., Butterworth, A.S., Willeit, P., Warnakula, S. & Bolton, T. (2018). ”Risk thresholds for alcohol consumption: combined analysis of individual-participant data for 599 912 current drinkers in 83 prospective studies.”

The Lancet, 391(10129), s. 1513–1523.

Yle (2025). ” Överraskande resultat av undersökningen: Finländare dricker mycket mer alkohol än väntat. (Kyselyn yllätystulos: suomalaiset juovat alkoholia paljon luultua enemmän.)” Tillgänglig på: https://yle.fi/a/74-20192520 [hämtad 15 oktober 2025].

Ystad-Österlensregionens miljöförbund (2018). Kontrollköp av tobaksvaror och folköl.

Zhang, X., Hatcher, B., Clarkson, L., Holt, J., Bagchi, S., Kanny, D., m.fl. (2015). ”Changes in Density of On-Premises Alcohol Outlets and Impact on Violent Crime, Atlanta, Georgia, 1997–2007.” Prev Chronic Dis, 2015;12:140317.

DOI: 10.5888/pcd12.140317.

Zhang, X., Sliwowska, J.H. & Weinberg, J. (2005). ”Prenatal alcohol exposure and fetal programming: effects on neuro- endocrine and immune function.” Experimental biology and medicine, 230(6), s. 376–388.

DOI: 10.1177/15353702-0323006-05.

195

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2024:21

Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser

Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2024

Sammanfattning

En särskild utredare ska lämna ändamålsenliga förslag på hur nuvar- ande uppföljningssystem av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser. Syftet är att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för påverkbara risk- faktorer för ohälsa samt att kunna utvärdera större satsningar inom folkhälsopolitiken och kunna påvisa nyttan av dessa för både den enskilde och samhället. Vidare omfattar uppdraget att utvärdera alko- holpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverk- ningar.

Utredaren ska bl.a.

•analysera och föreslå ett ändamålsenligt komplement till folkhälso- politikens uppföljningssystem genom hälsoekonomiska analyser,

•analysera behovet av och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur för- utsättningar kan skapas för en långsiktig och jämförbar uppfölj- ning av och prognoser över samhällskostnader för påverkbara risk- faktorer för ohälsa och hälsoekonomiska utvärderingar, och

•utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel och be- döma hur väl dessa har uppfyllt sitt syfte.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2025.

197

Bilaga 1

SOU 2026:7

Hälsa går att främja och ohälsa kan förebyggas

Målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverk- bara hälsoklyftorna inom en generation (dvs. till år 2048). Av Folk- hälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige 2023 framgår att hälsan i befolkningen generellt sett är god, men att den inte är jämlik och att den skiljer sig åt både inom och mellan olika grupper. Om hälsan i befolkningen fortsätter att utvecklas i nuvarande takt, kommer det folkhälsopolitiska målet inte att uppnås. Ohälsa kan orsaka lid- ande för den enskilda personen och i värsta fall bidra till förtida död. Omfattande ohälsa i befolkningen kan bidra till ökade samhällskost- nader, t.ex. till följd av minskat arbetsutbud och ett större behov av hälso- och sjukvård eller ekonomisk ersättning vid sjukskrivning. Av en rapport från Forska Sverige framgår att år 2020 uppgick de offent- liga kostnaderna för hälso- och sjukvård till cirka 573 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Enligt en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) var de indirekta kostnaderna för sjukdom i Sverige (produk- tionsbortfall till följd av sjukfrånvaro och förtida död) 367 miljarder 2017.

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys står personer med kronisk sjukdom för 80–85 procent av hälso- och sjukvårds- kostnaderna (rapport 2018:3). Det är en stor del av de totala kostna- derna för hälso- och sjukvård, och kroniska sjukdomar kan påverka livet i stor utsträckning för dem som berörs. Många av vanligt före- kommande kroniska sjukdomar påverkas av våra levnadsvanor. Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Ohälsosamma levnadsvanor är bl.a. tobaksbruk, risk- bruk av alkohol, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk akti- vitet. Denna typ av ohälsosamma levnadsvanor utgör riskfaktorer för flera av vår tids stora folksjukdomar, t.ex. hjärt-kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes. Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa levnads- vanor och hälsobeteenden påverkas i hög grad av de levnadsförhål- landen, livsvillkor och miljöer som människor lever i.

Att hälsa påverkas av såväl levnadsvanor som de livsvillkor och miljöer som människor lever i tydliggörs bl.a. genom de åtta mål- områden som finns inom det folkhälsopolitiska ramverket. Mål-

198

SOU 2026:7

Bilaga 1

områdena är: det tidiga livets villkor; kunskaper, kompetenser och utbildning; arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö; inkomster och försörjningsmöjligheter; boende och närmiljö; levnadsvanor; kontroll, inflytande och delaktighet samt en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det finns ett starkt samband mellan t.ex. sysselsätt- ning och hälsa. Ohälsa påverkar en persons arbetsförmåga och kan leda till arbetslöshet eller långvarig sjukskrivning, samtidigt som en person som inte har en sysselsättning riskerar ohälsa. Utöver levnads- vanor finns det således andra faktorer som påverkar hälsa och ohälsa i befolkningen och som kan antas vara påverkbara. Tillsammans utgör de hälsans bestämningsfaktorer.

Vidare tydliggör målområdena att tvärsektoriell samverkan krävs mellan aktörer på bl.a. nationell, regional och lokal nivå. Regionerna ansvarar bl.a. för hälso- och sjukvården, som har en viktig förebyg- gande och hälsofrämjande roll. En stor del av folkhälsoarbetet sker också inom kommunerna där utformningen av exempelvis socialtjänst, skola, förskola och boende- och fritidsmiljöer har stor betydelse för hälsan och möjligheten att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i befolkningen. Därtill har ett stort antal andra aktörer, utöver de offent- liga aktörerna, viktiga roller inom ramen för folkhälsopolitiken såsom privata aktörer, ideella organisationer och föreningar samt enskilda personer.

Hälsan är ojämlikt fördelad men hälsofrämjande insatser kan minska ojämlikheten

I dag förekommer det systematiska skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper (dvs. skillnader mellan yrkeskategorier, utbildningsnivåer och inkomstnivåer). Men det finns också ojämlik- het i hälsa mellan andra grupper, t.ex. män och kvinnor, inrikes födda och utrikes födda, åldersgrupper och mellan personer som bor i olika delar av landet. Det finns därutöver vissa samhällsgrupper som på grund av särskild utsatthet kan ha ett sämre hälsoutfall, det gäller t.ex. etniska grupper, personer med funktionsnedsättningar, natio- nella minoritetsgrupper och grupper av hbtqi-personer.

Ojämlikhet i hälsa kan betraktas som ett samhällsproblem. Ojäm- likhet i hälsa kan mätas på en mängd olika sätt. Absolut ojämlikhet handlar om skillnader mellan grupper i fråga om hur många personer som är drabbade och ger en bild av hälsan och ohälsans omfattning i

199

Bilaga 1

SOU 2026:7

olika grupper. Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger större förekomsten av hälsa och ohälsa är i en grupp jämfört med i en annan och ger en bild av ojämlikheten mellan grupper utan att ta hänsyn till det faktiska antalet individer med olika tillstånd. När den totala sjukdomsbördan minskar i samhället, minskar ofta även den absoluta ojämlikheten, medan den relativa ojämlikheten kan minska, vara kon- stant eller öka. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Folkhälsan i Sverige 2023” finns det inga tecken på en minskad relativ ojämlikhet i hälsa.

Skattemedel ska användas på ett effektivt sätt som ger största möj- liga värde för medborgarna. Insatser för att främja hälsa och att före- bygga ohälsa kan bidra till både minskad ojämlikhet i hälsa och att ohälsa och sjukdom i hela befolkningen minskar. Det skulle kunna innebära att kostnader för samhället till följd av ohälsa kan minska, t.ex. inom hälso- och sjukvården eller socialförsäkringssystemet. I del- betänkandet Det handlar om jämlik hälsa (SOU 2016:55) förs det fram att systematiska hälsoskillnader mellan olika sociala grupper i princip är påverkbara. Enligt utredningen kan det tolkas som att flera av de faktorer som bidrar till hälsoskillnaderna i samhället i någon mån är påverkbara. De insatser som vidtas för att påverka hälsa i posi- tiv riktning behöver vara både ändamålsenliga och kostnadseffektiva.

Uppdraget att föreslå ett komplement till folkhälsopolitikens uppföljningssystem genom hälsoekonomiska analyser

Hälsan i befolkningen kan förbättras och bli mer jämlik genom in- satser som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Samtidigt är samhäl- lets resurser begränsade. Det innebär att prioriteringar behöver göras mellan olika insatser. En förutsättning för att kunna prioritera mellan olika insatser när resurserna är begränsade är kunskap om vilka insat- ser som ger störst samhällsnytta. För att kunna genomföra ändamåls- enliga och kostnadseffektiva insatser inom folkhälsoområdet bedömer regeringen att systemet för uppföljning av folkhälsopolitiken behö- ver kompletteras med ett hälsoekonomiskt ramverk. Hälsoekono- miska analyser kan indikera var man får störst måluppfyllelse per satsad krona.

Folkhälsomyndigheten är nationell kunskapsmyndighet med upp- draget att verka för en förbättrad folkhälsa, och myndigheten till- handahåller en stödstruktur för att stödja det statliga folkhälsoarbetet.

200

SOU 2026:7

Bilaga 1

Vidare har myndigheten identifierat kärnindikatorer: trettio indika- torer för att följa de åtta folkhälsopolitiska målområdena och fem indikatorer som sammanfattar de fysiska och psykiska hälsotillstån- den. Dessa indikatorer belyser förutsättningarna för en god och jäm- lik hälsa i befolkningen och olika hälsoutfall samt möjliggör att hälso- tillståndet i befolkningen kan sammanfattas och arbetet mot det övergripande folkhälsopolitiska målet kan följas upp. Uppföljningen presenteras årligen i en rapport av myndigheten.

Det hälsoekonomiska ramverket är avsett att komplettera det be- fintliga folkhälsopolitiska ramverket med underlag för prioriteringar genom olika typer av analyser:

–deskriptiva analyser som ger en nulägesbild av de övergripande samhällskostnaderna för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa,

–hälsoekonomiska utvärderingar av genomförda folkhälsoinsatser, och

–prognoser över utvecklingen av de övergripande samhällskostna- derna för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa.

I dessa analyser bör skillnader mellan samhällsgrupper baserade på exempelvis kön, ålder, socioekonomisk position, boendeort och här- komst beaktas. Vidare bör det i analyserna beaktas att förbättrad hälsa i befolkningen generellt och minskad ojämlikhet i hälsa inte alltid uppnås genom samma insats.

Sammantaget bedömer regeringen att ett hälsoekonomiskt ram- verk kan leda till mer kostnadseffektiva och träffsäkra folkhälsoinsat- ser som bidrar till att förbättra befolkningens hälsa och till att hälso- klyftorna i samhället på sikt minskar. För att kunna göra sådana analyser krävs även tillgång till relevanta och högkvalitativa data. Beräk- ningar av samhällskostnader för olika påverkbara riskfaktorer förut- sätter tillgång till olika typer av uppgifter, exempelvis uppgifter om förekomsten av en viss riskfaktor i befolkningen, uppgifter om vilka sjukdomar som orsakas av riskfaktorn och om de totala samhälls- kostnaderna för dessa sjukdomar. Om skillnader mellan samhällsgrup- per ska kunna redovisas, behövs dessutom data som kan särredovisas för grupperna, t.ex. olika förekomst av riskfaktorn, olika behand- lingskostnader och olika kostnader för produktionsbortfall. För att göra det möjligt att utvärdera specifika folkhälsoinsatser krävs ytter-

201

Bilaga 1

SOU 2026:7

ligare uppgifter om t.ex. insatsernas kostnad och uppskattade hälso- effekt.

Utredaren ska därför

•analysera och lämna förslag på hur nuvarande system för upp- följning av folkhälsopolitiken kan kompletteras med ett hälso- ekonomiskt ramverk för att kunna beskriva och analysera sam- hällskostnaderna för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt genomföra hälsoekonomiska utvärderingar av folkhälsopolitiska insatser,

•analysera och redogöra för vilka data som behövs för att kunna genomföra analyserna,

•kartlägga och redogöra för om och hur de data som behövs samlas in på nationell nivå i dag, och om de inte samlas in föreslå hur de skulle kunna samlas in på ett ändamålsenligt och kostnadseffek- tivt sätt med hänsyn tagen till myndigheters och regioners admi- nistrativa börda,

•om det bedöms lämpligt, genomföra en så kallad nollmätning av de samhällsekonomiska kostnaderna inom ett eller flera områden som kan vara en utgångspunkt för jämförelse med kommande analyser, och

•kartlägga vilka hälsoekonomiska utvärderingar som kan behövas framgent för att kunna utvärdera olika folkhälsopolitiska insatser och redovisa förslag på en vägledande inriktning för kommande studier.

I uppdraget ingår inte att analysera frågor om offentlighet och sekre- tess och personuppgiftsbehandling eller att lämna författningsförslag.

Uppdraget att föreslå uppföljning av samhällskostnader

för påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt hälsoekonomiska utvärderingar

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den samlade uppföljningen av befolkningens hälsa och faktorer som påverkar denna samt för sektors- övergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämnings- faktorer med utgångspunkt i folkhälsopolitikens målområden. Vidare

202

SOU 2026:7

Bilaga 1

ska myndigheten bidra till utvecklingen av hälsoekonomisk metodik inom folkhälsoområdet.

Vissa analyser av samhällets kostnader för ohälsa genomförs i dags- läget av olika aktörer. På grund av skillnader i bl.a. genomförande före- kommer det ofta stora skillnader mellan analysernas utfall. Att olika metoder kan medföra olika resultat är en grundläggande del av veten- skapliga processen och inte nödvändigtvis ett problem. Men analyser som i så hög grad som möjligt är jämförbara gör både tolkningen av nulägesbilden enklare och är en förutsättning för att kunna analysera hur utvecklingen sett ut över tid och varför. Ett exempel gäller fetma, där Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017 rapporterade att den totala årliga kostnaden för fetma uppgår till 70 miljarder kronor. Uppgiften baserades på beräkningar i en rapport från Expert- gruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) från 2011 samt på en justering av prevalensen av fetma för 2017 till drygt en miljon perso- ner i åldrarna 16–84 år. IHE beräknade dock samhällskostnaderna för fetma i en rapport 2018 och estimerade i stället dessa till 25 miljar- der kronor per år. Exemplet tydliggör behovet av förutsättningar för en långsiktighet i valet av analysmetoder och ett aktivt deltagande i det mer övergripande vetenskapliga samtalet om olika perspektiv på och metoder för att studera samhällets kostnader för ohälsa och riskfaktorer för ohälsa.

Hälsoekonomiska utvärderingar av olika folkhälsopolitiska insat- ser genomförs i dagsläget framför allt vid universitet och högskolor och i viss mån av Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens publicerade utvärderingar är huvudsakligen inriktade på olika typer av vaccinationsinsatser. Myndigheten publicerade dock en litteratur- översikt över hälsoekonomiska utvärderingar av svenska och utländska insatser inom ANDTS-området (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar) 2020. I rapporten konstateras att det behövs ”fler hälsoekonomiska utvärderingar som är utförda i Sverige, för att beslutsfattare, samordnare och andra aktörer inom ANDTS-områ- det ska få mer konkret vägledning om kostnadseffektiviteten i det förebyggande arbetet”.

Sammantaget ser regeringen att det kan finnas ett behov av en samlad kompetens för långsiktig uppföljning av och prognoser över samhällskostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa, samt hälso- ekonomisk utvärdering av insatser på folkhälsoområdet.

203

Bilaga 1

SOU 2026:7

Utredaren ska därför

•analysera behovet av och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur förutsättningar kan skapas för en långsiktig och jämförbar upp- följning av och prognoser över samhällskostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt hälsoekonomiska utvärderingar,

•analysera och föreslå vilken eller vilka myndigheter som är lämp- liga för en sådan uppgift,

•analysera och föreslå hur samordning och samverkan ska ske med berörda myndigheter och övriga aktörer, och

•analysera och föreslå hur hälsoekonomisk utvärdering av folk- hälsoinsatser samt långsiktig och jämförbar uppföljning av och prognoser över samhällskostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa löpande kan kommuniceras till olika samhällsaktörer på ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt.

Vid bedömningen av vilken eller vilka myndigheter som är lämpliga för dessa uppgifter ska följande särskilt beaktas: behovet av kunskap om hälsoekonomiska analyser, att uppgiften ska vara förenlig med befintliga uppgifter och uppdrag och att det ska finnas förutsätt- ningar för att arbeta långsiktigt och uthålligt med uppgiften. Vidare ska förslagen ha sin utgångspunkt i regeringens förvaltningspolitiska inriktning. Det innebär bl.a. att myndighetsformen bör vara huvud- regel för statlig verksamhet och att nya uppgifter i första hand ska utföras av befintliga myndigheter.

Uppdraget att utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel

Alkoholkonsumtionens skadlighet, om vilken kunskapen ökar i takt med ökad forskning på området, har i Sverige ansetts vara en sam- hällsfråga och är en anledning till att Sveriges riksdag har antagit det alkoholpolitiska målet att främja folkhälsan genom att minska alko- holens medicinska och sociala skador. I praktiken har detta omsatts till bl.a. ett mål om att minska totalkonsumtionen av alkohol. Vidare har den svenska alkoholpolitiken som utgångspunkt att tillgänglig- heten till alkohol har betydelse för utvecklingen av totalkonsumtio- nen och för alkoholskadornas omfattning. Ett centralt instrument i alkoholpolitiken är således detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker,

204

SOU 2026:7

Bilaga 1

som bl.a. innebär att staten genom Systembolaget AB kan begränsa tillgängligheten till alkohol genom butiksetableringar, öppettider och ålderskontroller. Den ekonomiska tillgängligheten begränsas genom skatter och Systembolagets prissättningsmodeller. Sverige har också valt att införa särskilda regler för restauranger och barer om hur och när samt till vilka personer alkoholdrycker får serveras samt restrik- tioner för hur alkoholdrycker får marknadsföras.

Under 2021 var den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 8,67 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Det motsvarar en minsk- ning om cirka 18 procent sedan år 2004, då konsumtionen var som högst (CAN rapport 212). Nedgången kan förklaras av att alkohol- vanorna ändrats under de senaste åren så att volymen alkohol per till- fälle minskat (CAN rapport 186). Samtidigt har, enligt Folkhälso- myndigheten, antalet stadigvarande serveringstillstånd ökat under samma period, både i absoluta tal och per capita, och den ekonomiska tillgängligheten till alkohol har i stort sett varit oförändrad. Även Systembolagets tillgänglighetsbegränsningar i form av öppettider och åldersgränser har varit oförändrade under den aktuella perioden.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en bred och gedigen utvärdering av alkoholpolitiken behövs för att söka svar på hur effek- tiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget funge- rar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås (bet. 2021/22:SoU10 punkt 2, rskr. 2021/22:150). En sådan utvärder- ing bör ske bl.a. mot bakgrund av att alkoholkonsumtionen minskat sedan 2004, utan att tillgängligheten till alkohol har begränsats och att forskningen om alkoholens skadeverkningar utvecklas. I fokus för en sådan utvärdering bör dels olika aspekter av detaljhandels- monopolet, dels alkoholskatten stå, eftersom dessa är två helt centrala verktyg i nuvarande politik. En sådan utvärdering är grundläggande för möjligheten att utveckla alkoholpolitiken utifrån flera perspektiv.

Utredaren ska därför

•undersöka och utvärdera effekterna av alkoholpolitikens olika styrmedel ur ett folkhälsopolitiskt och samhällsekonomiskt per- spektiv, och

•bedöma hur effektiva dessa styrmedel är samt hur väl de har upp- fyllt sitt syfte, som är att uppnå det alkoholpolitiska målet om att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

205

Bilaga 1

SOU 2026:7

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) belysa de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av de förslag som lämnas samt bedöma förslagens konsekvenser för barn och unga, män och kvinnor. Utredaren ska göra en samhälls- ekonomisk analys av problem och syfte samt analysera de samhälls- ekonomiska effekterna av olika alternativ, och beakta detta i de för- slag som läggs. Omfattningen av dessa analyser ska anpassas efter förslagens karaktär och de bör kvantifieras i den mån och i de delar det är möjligt. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren samverka med be- rörda myndigheter. Utredaren ska vidare föra dialog med Sveriges Kommuner och Regioner, kommuner och regioner samt med andra aktörer som är relevanta för uppdragets genomförande. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som bedrivs inom utredningsväsendet och på berörda myndigheter. Utredaren ska också hålla sig informerad om och ta hänsyn till relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, myndigheter och kommitté- väsendet samt till Sveriges internationella åtaganden, bl.a. inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO).

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2025.

(Socialdepartementet)

206

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2025:38

Tilläggsdirektiv till Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken (S 2024:02)

Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2025

Förlängd tid för uppdraget

Regeringen beslutade den 8 februari 2024 kommittédirektiv om effek- tivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser (dir. 2024:21). Enligt de ursprungliga direktiven ska betänkandet lämnas senast den 31 oktober 2025.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 januari 2026.

(Socialdepartementet)

207

Bilaga 3

KORT SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST Dnr SBU 2024/754 Effekter av detaljhandelsmonopol på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skador, samhällskostnader, butikstäthet och öppettider, samt ålderskontroller 13 december 2024

Effekter av detaljhandelsmonopol på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skador, samhällskostnader, butikstäthet och öppettider, samt ålderskontroller

Fråga

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av eller samband mellan detaljhandelsmonopol för alkoholhaltiga drycker på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skadeverkningar, samhällskostnader, butikstäthet, öppettider och ålderskontroller?

Frågeställare: Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken (S 2024:02)

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	1

209

Bilaga 3

SOU 2026:7

Frågeställning och avgränsningar

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande

PECO1:

Population: Länder eller områden med beskattning av alkoholhaltiga drycker

Exposure: Detaljhandelsmonopol för alkoholhaltiga drycker

Control: Privat detaljhandel för alkoholhaltiga drycker

Outcome: Alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skadeverkningar, samhällskostnader, butikstäthet, öppettider, eller ålderskontroller

Vi inkluderade systematiska översikter som inkluderat primärstudier med så väl experimentell design som studier som observerat effekter av förändringar i detaljhandelsmonopol eller privat detaljhandel i till exempel tidserier eller ekologiska studiedesigner.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna MedLine och Scopus.

Svaret har begränsats till systematiska översikter.

Bedömning av risk för bias

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning eller hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Två utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 5). Granskningsmallen har fem steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [1]. Om översikten inte uppfyllde kraven listade i de fyra första stegen bedömdes den ha hög risk för bias och granskades inte vidare. En systematisk översikt bedöms ha måttlig risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4, och låg om den uppfyller samtliga steg i SBU:s mall (Bilaga 5 och Faktaruta 1).

1PECO är en förkortning för patient/population/problem, exposure (exponering)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	2

210

SOU 2026:7

Bilaga 3

Faktaruta 1 Bedömning av risk för bias.

Risken för bias avser den vetenskapliga kvaliteten hos en systematisk översikt och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt och transparent sätt. En översikt som bedömts ha låg till måttlig risk för bias uppfyller följande:

•En tydligt definierad frågeställning

•En välgjord litteratursökning som matchar frågeställningen och är dokumenterad så att den kan återskapas.

•Studiernas relevans har granskats av minst två personer oberoende av varandra

•De inkluderade studiernas resultat och karakteristika finns redovisade

•De inkluderade studiernas risk för bias har granskats och dokumenterats

•En sammanvägd beskrivning av resultatet finns gjord, antingen i form av metaanalys, metasyntes eller enbart beskrivning på det sätt som var lämpligast utifrån de inkluderade studierna.

Resultat från sökningen

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 800 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll i sökningen efter systematiska översikter, och 6 545 artikelsammanfattningar i sökningen efter artiklar från primärstudier. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 16 översikter och 38 artiklar från primärstudier kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Ytterligare två översikter från referenssökningar lästes i fulltext. De vanligaste exklusionsorsakerna var att artiklarna inte hade utrett samband eller effekter av försäljningsmonopol för alkohol (alternativt en avreglering av alkoholmarknaden), att fel utfall utvärderats, eller att fel studiedesign använts. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i två systematiska översikter som var relevanta för frågan och fann att risken för bias i dessa var hög. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4. Inkluderade primärstudier har inte bedömts för risk för bias.

Systematiska översikter

SBU:s upplysningstjänst inkluderade två systematiska översikter med hög risk för bias [2, 3]. Den ena översikten undersökte effekter av privatisering och remonopolisering av alkoholmarknaden med fokus på butikstäthet [2]. Den andra översikten undersökte effekter av privatisering och remonopolisering på konsumtion och skador med fokus på alkoholhaltiga drycker av olika typer [3]. De två översikterna är publikationer från samma organisation och författargrupp och de baserar sina resultat i stor utsträckning på samma primärstudier. Av den anledningen presenteras endast den senaste översikten [3]. I den rapporterar översiktsförfattarna sammanställda resultat från publikationer baserade på 17 primärstudier vilka beskrev privatisering av försäljning av sprit, vin eller mellanöl i åtta delstater i USA, två provinser i Kanada, samt i Finland, mellan åren 1969 och 1994, och drar slutsatsen att en privatisering ökar försäljningen av den typ av alkohol för vilken försäljningsmonopolet

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	3

211

Bilaga 3

SOU 2026:7

avskaffats. Författarna inkluderar även en svensk studie som undersökt effekter av remonopolisering av det svenska mellanölet på 1970-talet.

SBU:s Upplysningstjänst har bedömt att det finns en hög risk för bias i översikterna på grund av brister i dokumentation [2, 3], samt en bristande syntes och brist i hänsyn till kvalitetsbedömning i sammanvägning och diskussion för den ena översikten [2]. Det här innebär att resultaten från översikterna kan vara överskattade eller underskattade. Det är värt att notera att översikterna är förhållandevis gamla och att en ny översikt skulle inkludera fler primärstudier, vilket troligtvis skulle kunna ge ett mer nyanserat och tillförlitligt resultat.

Included studies	Exposure	Outcome measures
Hahn et al, 2012 [3]

Effects of alcohol retail privatization on excessive alcohol consumption and related harms: A community guide and systematic review

34 included publications

13 publications from 17 primary studies on the effect of privatization of alcohol markets included in synthesis.

Setting:

USA: 9 publications

Canada: 3 publications

Finland: 1 publication

1publication on re- monopolization.

Setting:

Sweden: 1 publication

20 publications from cross- sectional and panel studies

Setting:

USA: 17 publications

Canada: 3 publications

Privatization (elimination of government monopolies) of alcohol retail markets for off- premises alcohol sales.

Privatization events include all alcoholic beverages, some alcoholic beverages, or alcoholic beverages of specific ethanol content. Privatization may include both retail and distribution, or retail only, and may require licencing for new retail outlets.

Sales data for privatized and non-privatized alcoholic beverages, self-reported consumption, alcohol related harms (motor-vehicle crashes, liver cirrhosis)

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	4

212

SOU 2026:7

Bilaga 3

Primärstudier

SBU:s upplysningstjänst identifierade 14 artiklar från primärstudier [4-17] som motsvarar frågeställningen, och som inte är inkluderade i översikterna ovan. För dessa har inte risken för bias bedömts och resultat och slutsatser beskrivs inte i text eller tabell.

	Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

	Barnett et al, 2020 [4]	Washington State,	2012 privatization of	Metropolitan
	Washington's privatization	USA	sale and distribution of	households’ monthly
	of liquor: effects on		liquor. Concurrent rise	purchases of alcohol
	household alcohol		in taxes and fees	(spirits, wine, beer,
	purchases from Initiative			total ethanol).
1183			Licensed outlets include	Pre-post sales data;
			grocery stores. No limit	pre-privatization
	Difference in differences		on hours of sales. Beer	January 2010-May
			and wine not included in	2012, post-
			pre-2012 retail	privatization June
			monopoly.	2012-December
				2014
			Control: Monopoly
			states with comparable
			alcohol control policies

	Gohari et al, 2021 [5]	Ontario, Canada	2015 deregulation of	Frequency of
	The impact of an alcohol		alcohol sales, licensing	drinking, binge
	policy change on		of grocery stores for	drinking
	developmental trajectories		sales of beer, wine and
	of youth alcohol use:		cider.	Survey data grade 9
	examination of a natural		Government monopoly	students, pre-
	experiment in Canada		on liquor sales.	deregulation (2013–
			Pre-2015, beer and wine	2014), post-
	Cross-sectional pre-post		were sold in	deregulation (2016–
			government stores and	2017)
			three licensed,
			specialised beer and
			wine retail chains.

	Hnilicová et al, 2017 [6]	Czech Republic and	Czech Republic: 1989	Alcohol
	Comparison of alcohol	Norway	deregulation to a	consumption, youth
	consumption and alcohol		privatized alcohol	alcohol use and
	policies in the Czech		market without control	binge drinking
	Republic and Norway		measures like high
			alcohol tax, availability
	Process tracing		restrictions and
	Process tracing		advertisement bans.
			advertisement bans.
			Norway: 1989 harm
			minimizing policy with
			high alcohol taxes,
			restricted availability
			through state monopoly

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING				5

213

Bilaga 3

SOU 2026:7

	Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

			on off-premises sales of
			wine and spirits, and
			prohibition of alcohol
			advertising.

	Kerr et al, 2018 [7]	Washington state,	2012 privatization of	Alcohol
	Survey estimates of	USA	sale and distribution of	consumption, liquor
	changes in alcohol use		liquor. Concurrent rise	and total alcohol.
	patterns following the 2012		in taxes and fees,	Survey data from
	privatization of the		average rise in retail	2 289 adults (2014–
	Washington liquor		price 15,5% post-	2015)
	monopoly		privatization for 750 ml
			bottles.
	Cross-sectional		Licensed outlets include
			Licensed outlets include
			grocery stores. No limit
			on hours of sales. Beer
			and wine not included in
			pre-2012 retail
			monopoly.
	Lintonen et al, 2020 [8]	Finland	2018 increase in ethanol	Underage alcohol
	Alcoholic beverage		content in beverages	consumption (14–
	preferences among		sold in grocery stores,	16-year-olds),
	teenagers in Finland before		from 4.7% to 5.5%,	frequency of
	and after the 2018 alcohol		including non-	consumption, type
	law change		fermented alcoholic	of alcohol
			beverages previously	consumed.
	Cross-sectional, pre-post		excluded from private
	Cross-sectional, pre-post		retail (alco-pops).	Survey data from
			retail (alco-pops).

			No license required for	4 570 adolescents
			No license required for	(2017, 2019)
			retail sales of below
			5.5% drinks. Liquor,
			wine and other alcoholic
			beverages with ethanol
			content above 5.5% only
			available for off-
			premises purchase
			through monopoly retail
			stores.
	Myran et al, 2019 [9]	Ontario, Canada	2015 deregulation of	Private alcohol retail
	Alcohol availability across		alcohol sales, licensing	outlets (2013–2017)
	neighborhoods in Ontario		of grocery stores for	Private alcohol retail
	following alcohol sales		sales of beer, wine and	outlets and access to
	deregulation, 2013–2017.		cider.	alcohol per
			Government monopoly	neighborhood
	Longitudinal multilevel		on liquor sales.	socioeconomic
	Longitudinal multilevel		Pre-2015, beer and wine	status (2013–2017)
	analysis		Pre-2015, beer and wine	status (2013–2017)
			were sold in
			government stores and

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING				6

214

SOU 2026:7

Bilaga 3

Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

three licensed, specialised beer and wine retail chains.

Myran et al, 2019 [10]

The association between alcohol access and alcohol- attributable emergency department visits in Ontario, Canada

Cross-sectional, pre-post

Ontario, Canada	2015 deregulation of	Emergency
	alcohol sales, licensing	department visits
	of grocery stores for	attributed to alcohol
	sales of beer, wine and	use (pre-
	cider.	deregulation 2012–
	Government monopoly	2014; post-
	on liquor sales.	deregulation 2015–
	Pre-2015, beer and wine	2017)
	were sold in
	government stores and
	three licensed,
	specialised beer and
	wine retail chains.

Rossow et al, 2008 [11]	Finland and	Partly privatized	Purchase attempts
Old enough for a beer?	Norway	markets. Beer, cider and	by young looking
Compliance with minimum		mixed drinks with	people, from private
legal age for alcohol		ethanol content below	and monopoly
purchases in monopoly and		4.7% available from	outlets.
other off-premise outlets in		grocery stores, alcoholic
Finland and Norway		beverages with higher
		ethanol content
		available from
		government monopoly
		outlets.
		Minimum purchase age
		18 years for beer and
		wine, 20 years for
		liquor.
Schulte et al, 2024 [12]	United States	Differences in state-	Alcohol-related
Relationships Between		level policy that regulate	morbidities and
Alcohol Policies and Infant		the physical availability	injuries to infants
Morbidities and Injuries		of liquor: type of retail	born to parents
		sites; day of sale; hours	residing in a U.S.
Retrospective cohort		of sale, government	state 2006–2019
Retrospective cohort		monopoly.	(1 432 979 infant-
			parent pairs)

Schwartz et al, 2024 [13]

The Impacts of Selling

Alcohol in Grocery Stores in

Ontario, Canada: A Before-

After Study

Natural experiment

Ontario, Canada	2015 deregulation of	Consumption; total
	alcohol sales, licensing	weekly quantity, high
	of grocery stores for	frequency of use,
	sales of beer, wine and	heavy drinking.
	cider.	Survey data from
	Government monopoly	Survey data from
		national health survey

on liquor sales.	populations living in

Pre-2015, beer and wineneighborhoods
were sold in

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	7

215

Bilaga 3

SOU 2026:7

Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

		government stores and	withing 1 000 m and
		three licensed,	1 500 m of a grocery
		specialised beer and	store licensed to sell
		wine retail chains.	alcohol between
			2016–2018.
			Control population
			living in
			neighborhoods at
			least 1 500 m from
			newly licensed
			grocery stores.
Stockwell et al, 2011 [14]	British Columbia,	Private alcohol retail	Alcohol-related
Impact on alcohol-related	Canada	outlet increase after	mortality and liquor
mortality of a rapid rise in		partial privatization of	outlet type and
the density of private liquor		government alcohol	density in 89 local
outlets in British Columbia:		retail monopoly, 2002.	health areas, 2003–
A local area multi-level			2008.
analysis
Cross-sectional

Stockwell et al, 2015 [15]

Relationships between minimum alcohol pricing and crime during the partial privatization of a Canadian government alcohol monopoly

British Columbia,	Increased off-premises	Alcohol-involved
Canada	alcohol outlets due to	traffic violations,
	partial privatization of	non-alcohol-involved
	government alcohol	traffic violations,
	retail monopoly, 2002.	crimes against
		persons, 2002–2010.

Cross-sectional

Uusitalo et al, 2022 [16]

Finland

Changes in alcohol purchases from grocery stores after authorising the sale of stronger beverages: The case of the Finnish alcohol legislation reform in 2018.

Cross-sectional, pre-post

2018 increase in ethanol	Alcohol purchases,
content in beverages	beer, cider, ready-to-
sold in grocery stores,	drink, total alcohol.
from 4.7% to 5.5%,	Purchase data from
including non-	47 066 grocery retail
fermented alcoholic	chain loyalty card
beverages previously	holders, pre-change
excluded from private	January-December
retail (alco-pops).	2017, post-change
	January-December
No license required for	2018
retail sales of below
5.5% drinks. Liquor,
wine and other alcoholic
beverages with ethanol
content above 5.5% only
available for off-
premises purchase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	8

216

SOU 2026:7

Bilaga 3

Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

		through monopoly retail
		stores.

Ye et al, 2016 [17]	Washington State,	2012 privatization of	Monthly liquor sales,
Estimated increase in	USA	sale and distribution of	9-l cases, January
crossborder purchases by		liquor. Concurrent rise	2009 – October
Washington residents	Bordering counties	in taxes and fees,	2014.
following liquor	in Oregon and	average rise in retail
privatization and	Idaho	price 15,5% post-	Cross-border sales.
implications for alcohol	Idaho	privatization for indexed	Cross-border sales.
consumption trends.		750 ml bottles.
Cross-sectional, pre-post		Licensed outlets include
		grocery stores. No limit
		on hours of sales. Sales
		of beer and wine not
		regulated by pre-2012
		retail monopoly.

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Erik Eriksson (utredare) Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	9

217

Bilaga 3

SOU 2026:7

Referenser

1.Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol. 2007;7(1):10. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-7-10.

2.Campbell CA, Hahn RA, Elder R, Brewer R, Chattopadhyay S, Fielding J, et al. The effectiveness of limiting alcohol outlet density as a means of reducing excessive alcohol consumption and alcohol-related harms. Am J Prev Med. 2009;37(6):556-69. Available from: https://doi.org/10.1016/j.amepre.2009.09.028.

3.Hahn RA, Middleton JC, Elder R, Brewer R, Fielding J, Naimi TS, et al. Effects of alcohol retail privatization on excessive alcohol consumption and related harms: a community guide systematic review. Am J Prev Med. 2012;42(4):418-27. Available from: https://doi.org/10.1016/j.amepre.2012.01.002.

4.Barnett SBL, Coe NB, Harris JR, Basu A. Washington's privatization of liquor: effects on household alcohol purchases from Initiative 1183. Addiction. 2020;115(4):681-9. Available from: https://doi.org/10.1111/add.14875.

5.Gohari MR, Cook RJ, Dubin JA, Leatherdale ST. The impact of an alcohol policy change on developmental trajectories of youth alcohol use: examination of a natural experiment in Canada. Can J Public Health. 2021;112(2):210-8. Available from: https://doi.org/10.17269/s41997-020-00366-7.

6.Hnilicova H, Nome S, Dobiasova K, Zvolsky M, Henriksen R, Tulupova E, et al. Comparison of alcohol consumption and alcohol policies in the Czech Republic and Norway. Cent Eur J Public Health. 2017;25(2):145-51. Available from: https://doi.org/10.21101/cejph.a4918.

7.Kerr WC, Williams E, Ye Y, Subbaraman MS, Greenfield TK. Survey estimates of changes in alcohol use patterns following the 2012 privatization of the Washington liquor monopoly. Alcohol Alcohol. 2018;53(4):470-6. Available from: https://doi.org/10.1093/alcalc/agy004.

8.Lintonen T, Ahtinen S, Konu A. Alcoholic beverage preferences among teenagers in Finland before and after the 2018 alcohol law change. Nordisk Alkohol Nark. 2020;37(2):141-52. Available from: https://doi.org/10.1177/1455072520910547.

9.Myran DT, Chen JT, Bearnot B, Ip M, Giesbrecht N, Rees VW. Alcohol availability across eighborhoods in Ontario following alcohol sales deregulation, 2013-2017. Am J Public Health. 2019;109(6):899-905. Available from: https://doi.org/10.2105/AJPH.2019.305014.

10.Myran DT, Chen JT, Giesbrecht N, Rees VW. The association between alcohol access and alcohol- attributable emergency department visits in Ontario, Canada. Addiction. 2019;114(7):1183-91. Available from: https://doi.org/10.1111/add.14597.

11.Rossow I, Karlsson T, Raitasalo K. Old enough for a beer? Compliance with minimum legal age for alcohol purchases in monopoly and other off-premise outlets in Finland and Norway. Addiction. 2008;103(9):1468- 73. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2008.02302.x.

12.Schulte A, Liu G, Subbaraman MS, Kerr WC, Leslie D, Roberts SCM. Relationships between alcohol policies and infant morbidities and injuries. Am J Prev Med. 2024;66(6):980-8. Available from: https://doi.org/10.1016/j.amepre.2024.01.003.

13.Schwartz N, Smith BT, Fu SH, Myran D, Friesen EL, Hobin E. The impacts of selling alcohol in grocery stores in Ontario, Canada: a before-after study. J Stud Alcohol Drugs. 2024;85(1):109-19. Available from: https://doi.org/10.15288/jsad.23-00113.

14.Stockwell T, Zhao J, Macdonald S, Vallance K, Gruenewald P, Ponicki W, et al. Impact on alcohol-related mortality of a rapid rise in the density of private liquor outlets in British Columbia: a local area multi-level analysis. Addiction. 2011;106(4):768-76. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2010.03331.x.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	10

218

SOU 2026:7

Bilaga 3

15.Stockwell T, Zhao J, Marzell M, Gruenewald PJ, Macdonald S, Ponicki WR, et al. Relationships between minimum alcohol pricing and crime during the partial privatization of a Canadian government alcohol monopoly. J Stud Alcohol Drugs. 2015;76(4):628-34. Available from: https://doi.org/10.15288/jsad.2015.76.628.

16.Uusitalo L, Nevalainen J, Rahkonen O, Erkkola M, Saarijarvi H, Fogelholm M, et al. Changes in alcohol purchases from grocery stores after authorising the sale of stronger beverages: The case of the Finnish alcohol legislation reform in 2018. Nordisk Alkohol Nark. 2022;39(6):589-604. Available from: https://doi.org/10.1177/14550725221082364.

17.Ye Y, Kerr WC. Estimated increase in cross-border purchases by Washington residents following liquor privatization and implications for alcohol consumption trends. Addiction. 2016;111(11):1948-53. Available from: https://doi.org/10.1111/add.13481.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	11

219

Bilaga 3

SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/754 Effekter av detaljhandelsmonopol på alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade skador, samhällskostnader, butikstäthet och öppettider, samt ålderskontroller 13 december 2024

Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier

Appendix 1 Search strategies

Medline via OvidSP 2 October 2024

Title: Effects of alcohol monopolies on alcohol consumption, alcohol related injuries, and societal costs.

	Search terms			Items found


	Exposure: Monopoly

1.		Supermarkets/	365
2.		Exp Commerce/	72 010
3.		Government Regulation/	21 967
4.		Exp Ownership/	25 201
5.		Exp Organization and Administration/	3243
6.		Privatization/	2178
7.		Policy Making/	18 279
8.		(supermarket* or retail* or store* or monopol* or commerce* or sales	210 715
		restriction* or privatization* or privatization* or policy modelling).ti,bt,kf,ab.
9.		(regulation* or regulatory or licens*).ab,bt,kf,ti	1 540 593
10.		((state* or government* or public) adj3 (control or run or store* or retail* or	25 546
		ownership or owned)).ab,bt,kf,ti.
11.		privat* adj3 (licence or retail or store* or run or ownership or owned).ab,bt,kf,ti	2407
12.		Or/1-11	1 874 332

	Exposure: Alcohol

13.		Exp Alcoholic Beverages/	24 184
14.		(alcohol* or beer* or wine or spirits or liquor or cider or drink*).ti,bt,kf,ab.	577 949
15.		Or/13-14	581 301
	Study types: systematic reviews and meta-analysis

16.		((Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or	507 166
		((systematic adj4 review) or "meta analys" or metaanalys).ti,bt,ab.) not
		(editorial/ or letter/ or case reports/))
	Combined sets:

17.		12 AND 15 AND 16	485

	Final result

18.			485

/= Term from the MeSH controlled vocabulary

.sh = Term from the MeSH controlled vocabulary

exp= Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy

.ti,ab = Title or abstract

.tw = Title or abstract

.kf = Keywords

.kw = Keywords, exact

.bt = Book title. NLM Bookshelf.

.pt = Publication type

.ja = Journal abbreviation

.af = All fields

adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other.

*or $ = Truncation

“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	1

220

SOU 2026:7

Bilaga 3

Medline via OvidSP 2 October 2024

Title: Effects of alcohol monopolies on outlet densities, opening hours, and age verifications.

	Search terms		Items found
	Exposure:

	1.	Exp Alcoholic Beverages/	24 184

	2.	(alcohol* or beer* or wine or spirits or liquor or cider or drink*).ti,bt,kf,ab.	577 940
	3.	Or/1-2	581 301

	Outcomes:

	4.	(store* adj3(densit* or availab* or proxim* or access*)).ti,bt,kf,ab.	2140

	5.	(retail* adj3(densit* or availab* or proxim* or access*)).ti,bt,kf,ab.	827

	6.	(outlet* adj3(densit* or availab* or proxim* or access*)).ti,bt,kf,ab.	997

	7.	(open* adj3(hour* or time*)).ti,bt,kf,ab.	10 324

	8.	(licens* adj3(hour* or time*)).ti,bt,kf,ab.	323

	9.	(sale* adj3(hour* or time*)).ti,bt,kf,ab.	245

	10.	(trad* adj3(hour* or time*)).ti,bt,kf,ab.	6571

	11.	(age* adj3(verif* or control* or identi* or certif*)).ti,bt,kf,ab.	162 137

	12.	Or/4-11	183 117

	Study types: systematic reviews and meta-analysis

	13.	((Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or	507 166
		((systematic adj4 review) or "meta analys" or metaanalys).ti,bt,ab.) not
		(editorial/ or letter/ or case reports/))
	Combined sets:

	14.	3 AND 12 AND 13	95

	Final result

20.			95

/= Term from the MeSH controlled vocabulary

.sh = Term from the MeSH controlled vocabulary

exp= Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy

.ti,ab = Title or abstract

.tw = Title or abstract

.kf = Keywords

.kw = Keywords, exact

.bt = Book title. NLM Bookshelf.

.pt = Publication type

.ja = Journal abbreviation

.af = All fields

adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other.

* or $ = Truncation

“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	2

221

Bilaga 3

SOU 2026:7

Scopus via scopus.com 2 October 2024

Title: Effects of alcohol monopolies on alcohol consumption, alcohol related injuries, and societal costs.

	Search terms			Items found
	Search terms			Items found

	Exposure: Monopoly

1.		TITLE-ABS-KEY(monopol* OR privati* OR supermarket* OR retail* OR	5 566 194
		commerc* OR "sales restriction" OR "policy modelling" OR regulation OR
		regulatory OR regulatoring OR licens*)
2.		TITLE-ABS-KEY ((state* or government* or public) W/4 (control or run or	261 185
		store* or retail* or ownership or owned))
3.		TITLE-ABS-KEY(privat* W/4 (licence or retail or store* or run or ownership or	19 761
		owned))
4.		Or/1-3	5 790 692

	Exposure: Alcohol

5.		TITLE-ABS-KEY(alcohol* OR beer* OR wine OR spirits OR liquor OR cider OR	1 574 753
		drink*)
	Study types: systematic reviews and meta-analysis

6.		TITLE-ABS-KEY ( ( systematic W/2 review ) OR "meta analy*" OR	746 935
		metaanaly* ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”)
		OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”))
	Combined sets:

7.		4 AND 5 AND 6	1447

	Final result

8.			1447

TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords) ALL = All fields

W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other.

PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words. LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range.

DOCTYPE = Publication type “re” = review

“le” = letter “ed” = editorial “ch” = book chapter

“cp” = conference proceedings * = Truncation

“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	3

222

SOU 2026:7

Bilaga 3

Scopus via scopus.com 2 October 2024

Title: Effects of alcohol monopolies on outlet densities, opening hours, and age verifications.

	Search terms		Items found
	Exposure:

	1.	TITLE-ABS-KEY(alcohol* OR beer* OR wine OR spirits OR liquor OR cider	1 574 753
		OR drink*)
	Outcomes:

	2.	TITLE-ABS-KEY(store* W/3(densit* OR availab* OR proxim* OR access*))	12 759

	2.	TITLE-ABS-KEY(retail* W/3(densit* OR availab* OR proxim* OR access*))	2536
	3.	TITLE-ABS-KEY(outlet* W/3(densit* OR availab* OR proxim* OR access*))2204

	4.	TITLE-ABS-KEY (open* W/3 (hour* OR time*))	37 248

	5.	TITLE-ABS-KEY (licens* W/3 (hour* OR time*))	1692

	6.	TITLE-ABS-KEY (sale* W/3 (hour* OR time*))	3465

	7.	TITLE-ABS-KEY (trade* W/3 (hour* OR time*))	14 770

	8.	TITLE-ABS-KEY(age W/3 (control* OR identi* OR verif*))	200 102

	9.	Or/1-8	273 815

	Study types: systematic reviews and meta-analysis

	10.	TITLE-ABS-KEY ( ( systematic W/2 review ) OR "meta analy*" OR	746 935
		metaanaly* ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE,
		“ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”))
	Combined sets:

	11.	1 AND 9 AND 10	137

	Final result

20.			137

TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords) ALL = All fields

W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other.

PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words. LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range.

DOCTYPE = Publication type “re” = review

“le” = letter “ed” = editorial “ch” = book chapter

“cp” = conference proceedings * = Truncation

“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	4

223

Bilaga 3

SOU 2026:7

Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar.

Appendix 2 Flow chart for study selection

		Granskade abstrakt
		1 800 (översiktssökning)
	6 545 (primärstudiesökning)



Referenssökning			Exkluderade referenser
			1 784 (översikter)
			1 784 (översikter)
2 (översikter)			6 507 (primärstudier)
			6 507 (primärstudier)

Artiklar granskade

i fulltext

18 (översikter)

38 (primärstudier)

Exkluderade efter

granskning i fulltext

16 (översikter)

24 (primärstudier)

Inkluderade artiklar

2 (översikter)

14 (primärstudier)

Systematiska

översikter med låg/

översikter med hög

måttlig risk för bias

risk för bias

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	5

224

SOU 2026:7

Bilaga 3

Bilaga 3 Exkluderade artiklar

Appendix 3 Excluded articles

Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av bristande relevans.

Articles excluded after full text assessment of relevance.

	Excluded articles	Reason for exclusion
	Systematic reviews
	Anderson P. Policy Implications of the WHO Strategy to Reduce	Wrong study design
	the Harmful Use of Alcohol. Sucht. 2011;57(2):85-98. Available
	from: https://doi.org/10.1024/0939-5911.a000099.

	Anderson P, Chisholm D, Fuhr DC. Effectiveness and cost-	Wrong study design
	effectiveness of policies and programmes to reduce the harm
	caused by alcohol. Lancet. 2009;373(9682):2234-46. Available
	from: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)60744-3.

	Baldwin R, Miller PG, Coomber K, Patafio B, Scott D. A systematic	Wrong intervention
	narrative review of the effects of alcohol supply reduction
	policies on children and adolescents. Int J Drug Policy.
	2022;101(103581). Available from:
	https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2022.103581.

	Giesbrecht N, Wettlaufer A, Stockwell T, Vallance K, Chow C,	Wrong study design
	April N, et al. Alcohol retail privatisation in Canadian provinces
	between 2012 and 2017. Is decision making oriented to harm
	reduction? Drug Alcohol Rev. 2021;40(3):459-67. Available from:
	https://doi.org/10.1111/dar.13229.
	Giesbrecht N, Wettlaufer A, Thomas G, Stockwell T, Thompson K,	Wrong intervention
	April N, et al. Pricing of alcohol in Canada: A comparison of
	provincial policies and harm-reduction opportunities. Drug
	Alcohol Rev. 2016;35(3):289-97. Available from:
	https://doi.org/10.1111/dar.12338.
	Jones L, Hughes K, Atkinson AM, Bellis MA. Reducing harm in	Wrong intervention
	drinking environments: a systematic review of effective
	approaches. Health Place. 2011;17(2): 508–518.
	https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2010.12.006.
	Martineau F, Tyner E, Lorenc T, Petticrew M, Lock K. Population-	Wrong study design
	level interventions to reduce alcohol-related harm: An overview
	of systematic reviews. Prev Med. 2013;57(4):278-96. Available
	from: https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2013.06.019.

	Muhunthan J, Angell B, Hackett ML, Wilson A, Latimer J, Eades	Wrong intervention
	AM, Jan S. Global systematic review of Indigenous community-led
	legal interventions to control alcohol. BMJ Open.
	2017;7(3):e013932. Available from:
	https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-013932.

	Nelson JP, McNall AD. Alcohol prices, taxes, and alcohol-related	Wrong study design
	harms: A critical review of natural experiments in alcohol policy

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING		6

225

Bilaga 3

SOU 2026:7

Excluded articles	Reason for exclusion
for nine countries. Health Policy. 2016;120(3):264-72. Available
from: https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2016.01.018.

Nelson JP, McNall AD. What happens to drinking when alcohol	Wrong study design
policy changes? A review of five natural experiments for alcohol
taxes, prices, and availability. Eur J Health Econ. 2017;18(4):417-

34.Available from: https://doi.org/10.1007/s10198-016-0795-0.

Nepal S, Kypri K, Tekelab T, Hodder RK, Attia J, Bagade T, et al.	Wrong intervention
Effects of Extensions and Restrictions in Alcohol Trading Hours on
the Incidence of Assault and Unintentional Injury: Systematic
Review. J Stud Alcohol Drugs Suppl. 2020;81(1):5-23. Available
from: https://www.jsad.com/doi/abs/10.15288/jsad.2020.81.5.
Popova S, Giesbrecht N, Bekmuradov D, Patra J. Hours and days	Wrong intervention
of sale and density of alcohol outlets: impacts on alcohol
consumption and damage: a systematic review. Alcohol Alcohol.
2009;44(5):500-16. Available from:
https://doi.org/10.1093/alcalc/agp054.
Sherk A, Stockwell T, Chikritzhs T, Andréasson S, Angus C,	Wrong intervention
Gripenberg J, et al. Alcohol Consumption and the Physical
Availability of Take-Away Alcohol: Systematic Reviews and Meta-
Analyses of the Days and Hours of Sale and Outlet Density. J Stud
Alcohol Drugs. 2018;79(1):58-67. Available from:
https://doi.org/10.15288/jsad.2018.79.58.

Siegfried N, Parry C. Do alcohol control policies work? An	Wrong study design
umbrella review and quality assessment of systematic reviews of
alcohol control interventions (2006 – 2017). PLoS One.
2019;14(4). Available from:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0214865.

Stockwell T, Sherk A, Norström T, Angus C, Ramstedt M,	Wrong study design
Andréasson S, et al. Estimating the public health impact of
disbanding a government alcohol monopoly: Application of new
methods to the case of Sweden. BMC Public Health. 2018;18(1).
Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-018-6312-x.
Wilkinson C, Livingston M, Room R. Impacts of changes to	Wrong intervention
trading hours of liquor licences on alcohol-related harm: a
systematic review 2005-2015. Public Health Res Pract.
2016;26(4):e2641644. Available from:
https://doi.org/10.17061/phrp2641644.
Primary studies
Andreano RL, Li JY. Death rates from liver cirrhosis in alcohol	Wrong publication type
monopoly and free-market states. Q J Stud Alcohol.
1974;35(2):649-54.
Giesbrecht N, Wettlaufer A, Stockwell T, Vallance K, Chow C,	No relevant analysis
April N, et al. Alcohol retail privatisation in Canadian provinces
between 2012 and 2017. Is decision making oriented to harm

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	7

226

SOU 2026:7

Bilaga 3

Excluded articles	Reason for exclusion
reduction? Drug Alcohol Rev. 2021;40(3):459-67. Available from:
https://doi.org/10.1111/dar.13229.

Gruenewald PJ, Madden P, Janes K. Alcohol availability and the	No relevant analysis
formal power and resources of state alcohol beverage control
agencies. Alcohol Clin Exp Res. 1992;16(3):591-7. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1530-0277.1992.tb01422.x.

Her M, Giesbrecht N, Room R, Rehm J. Privatizing alcohol sales	Wrong study design
and alcohol consumption: evidence and implications. Addiction.
1999;94(8):1125-39. Available from:
https://doi.org/10.1046/j.1360-0443.1999.94811253.x.
Holder HD, Wagenaar AC. Effects of the elimination of a state	Included in Hahn et al 2012
monopoly on distilled spirits' retail sales: a time-series analysis of
Iowa. Br J Addict. 1990;85(12):1615-25. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.1990.tb01651.x.

Irandoust M. A non-linear approach to alcohol consumption	No relevant analysis
decisions: monopoly versus competition. Journal of Public
Health. 2020;29(6):1443-53. Available from:
https://doi.org/10.1007/s10389-020-01264-5.

Karlsson T, Mäkelä P, Österberg E, Tigerstedt C. A New Alcohol	Wrong study design
Environment. Nordisk Alkohol Nark. 2010;27(5):497-514.
Available from: https://doi.org/10.1177/145507251002700506.

Kerr WC, Ye Y, Greenfield TK. Changes in spirits purchasing	Wrong outcome
behaviours after privatisation of government-controlled sales in
Washington, USA. Drug Alcohol Rev. 2019;38(3):294-301.
Available from: https://doi.org/10.1111/dar.12915.
Miller T, Snowden C, Birckmayer J, Hendrie D. Retail alcohol	Included in Hahn et al 2012
monopolies, underage drinking, and youth impaired driving
deaths. Accid Anal Prev. 2006;38(6):1162-7. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.aap.2006.05.003.
Mulford HA, Fitzgerald J. Alcohol in Process: A Study of Long-	Included in Hahn et al 2012
Term Alcohol Consumption Trends in Iowa. Addiction Research.
2009;2(3):291-306. Available from:
https://doi.org/10.3109/16066359509005214.

Mulford HA, Fitzgerald JL. What happened to wine consumption	Wrong publication type
in Iowa following elimination of its retail wine monopoly? J Stud
Alcohol. 1996;57(5):572-5. Available from:
https://doi.org/10.15288/jsa.1996.57.572.

Mulford HA, Ledolter J, Fitzgerald JL. Alcohol availability and	Included in Hahn et al 2012
consumption: Iowa sales data revisited. J Stud Alcohol.
1992;53(5):487-94. Available from:
https://doi.org/10.15288/jsa.1992.53.487.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	8

227

Bilaga 3

SOU 2026:7

Excluded articles	Reason for exclusion
Nelson JP. State monopolies and alcoholic beverage	Included in Hahn et al 2012
consumption. J Regul Econ. 1990;2(1):83-98. Available from:
https://doi.org/10.1007/bf00139364.
Popova S, Patra J, Sarnocinska-Hart A, Gnam WH, Giesbrecht N,	Wrong study design
Rehm J. Cost of privatisation versus government alcohol retailing
systems: Canadian example. Drug Alcohol Rev. 2012;31(1):4-12.
Available from: https://doi.org/10.1111/j.1465-
3362.2010.00276.x.
Sen A. Is Retail Alcohol Deregulation Correlated with More Crime	Wrong outcome
and Traffic Injuries? Evidence from Canadian Provinces. Canadian
Journal of Criminology and Criminal Justice. 2016;58(2):251-86.
Available from: https://doi.org/10.3138/cjccj.20160304.

Simpura J. Drinking habits in Finland and Scotland: a comparison	No relevant analysis
of survey results. Int J Addict. 1981;16(7):1129-41. Available
from: https://doi.org/10.3109/10826088109039167.

Stockwell T, Zhao J, Macdonald S, Pakula B, Gruenewald P,	Included in Hahn et al 2012
Holder H. Changes in per capita alcohol sales during the partial
privatization of British Columbia's retail alcohol monopoly 2003-
2008: a multi-level local area analysis. Addiction.
2009;104(11):1827-36. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2009.02658.x.

Tabb LP, Ballester L, Grubesic TH. The spatio-temporal	Wrong outcome
relationship between alcohol outlets and violence before and
after privatization: A natural experiment, Seattle, Wa 2010-2013.
Spat Spatiotemporal Epidemiol. 2016;19:115-24. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.sste.2016.08.003.

Treno AJ, Ponicki WR, Stockwell T, Macdonald S, Gruenewald PJ,	No relevant analysis
Zhao J, et al. Alcohol outlet densities and alcohol price: the
British Columbia experiment in the partial privatization of
alcohol sales off-premise. Alcohol Clin Exp Res. 2013;37(5):854-9.
Available from: https://doi.org/10.1111/acer.12065.

Trolldal B. An investigation of the effect of privatization of retail	Included in Hahn et al 2012
sales of alcohol on consumption and traffic accidents in Alberta,
Canada. Addiction. 2005;100(5):662-71. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2005.01049.x.

Trolldal B. The privatization of wine sales in Quebec in 1978 and	Included in Hahn et al 2012
1983 to 1984. Alcohol Clin Exp Res. 2005;29(3):410-6. Available
from: https://doi.org/10.1097/01.alc.0000156084.27547.ec.
Tyrfingsson T, Olafsson S, Bjornsson ES, Rafnsson V. Alcohol	Wrong intervention
consumption and liver cirrhosis mortality after lifting ban on beer
sales in country with state alcohol monopoly. Eur J Public Health.
2015;25(4):729-31. Available from:
https://doi.org/10.1093/eurpub/cku127.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	9

228

SOU 2026:7

Bilaga 3

Excluded articles	Reason for exclusion
Wagenaar AC, Holder HD. A change from public to private sale of	Included in Hahn et al 2012
wine: results from natural experiments in Iowa and West
Virginia. J Stud Alcohol. 1991;52(2):162-73. Available from:
https://doi.org/10.15288/jsa.1991.52.162.

Wagenaar AC, Holder HD. Changes in alcohol consumption	Included in Hahn et al 2012
resulting from the elimination of retail wine monopolies: results
from five U.S. states. J Stud Alcohol. 1995;56(5):566-72. Available
from: https://doi.org/10.15288/jsa.1995.56.566.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	10

229

Bilaga 3

SOU 2026:7

Bilaga 4 Risk för bias hos relevanta systematiska översikter

Appendix 4 Risk of bias in relevant systematic reviews

The risk of bias of included systematic reviews is appraised using an assessment tool based on AMSTAR revised by SBU. The assessment tool is comprised of five steps based on the items in AMSTAR. Systematic reviews that did not meet the requirements in steps one to four were not assessed further. A systematic review is of moderate risk of bias if it fulfills all the requirements up to step four. For low risk of bias, step five must also be fulfilled.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	11

230

SOU 2026:7

Bilaga 3

SNABBSTAR

Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/ systematiska fel hos systematiska översikter

Denna granskningsmall kan användas för systematiska översikter som inkluderat inter ventionsstudier, diagnostiska studier samt studier med kvalitativ forskningsmetodik. För en mer djupgående granskning av den systematiska översikten rekommenderar SBU granskningsmallen ROBIS (med tillhörande manual).

Hur du använder mallen

Granska den systematiska översikten utifrån de sex steg som finns på nästa sida, uppifrån och ner. Om översikten inte uppfyller kraven i ett steg behöver du inte granska den vidare i efterföljande steg. Till höger om det steg vars krav den inte uppfyllde (under rubriken Risk för bias) kan du se vilken risk för bias den systematiska översikten har. Även systematiska översikter med hög risk för snedvridning kan användas i olika sammanhang, men behöver då kompletteras. Vad översikten behöver kompletteras med står i respektive ruta under ”Användbarhet”. Mer om hur man kan nyttja delar av systematiska översikter när man tar fram nya systematiska översikter finns att läsa i SBU:s metodbok. Oavsett hur mycket av den systematiska översikten som kan användas, bör man alltid överväga att göra en genom gång av litteraturen från det senaste datumet för översiktens litteratursökning och framåt, eftersom det kan ha tillkommit nya studier.

Stegen i mallen bygger på de frågor som finns i granskningsmallen AMSTAR [1,2]. De frågor som stegen är baserade på finns angivna inom parentes. Vissa frågor kan vara uppdelade och återfinns då i flera av stegen. För en del av frågorna kan man behöva hjälp av någon med specialkompetens, till exempel kan man behöva ta hjälp av en informationsspecialist för att granska sökstrategin. Stegen i mallen tar inte hänsyn till hur överförbara resultaten är till en svensk kontext.

SNABBSTAR – GRANSKNINGSMALL FÖR ATT ÖVERSIKTLIGT BEDÖMA RISKEN FÖR	1
SNEDVRIDNING/SYSTEMATISKA FEL HOS SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER

231

Bilaga 3

SOU 2026:7

	Steg
	Frågeställningen är tydligt deﬁnierad (med PICO,
1	inklusions- och exklusionskriterier angivna). Sök-
	ningen matchar frågeställningen och är väl genom-
	förd och dokumenterad så att den kan återskapas.
	(AMSTAR fråga 1 + 3)

		JA

	Studiernas relevans har granskats av två oberoende
2	personer på abstrakt- och fulltextnivå. De inklude-
	rade studierna ﬁnns angivna.

(AMSTAR fråga 2 + 5)

Risk för bias hos inkluderade studier är bedömd påŒett rimligt sätt och det är transparent hur olika

3nivåer är satta. Risk för bias, karakteristika och resultat hos de inkluderade studierna framgår tydligt och ﬁnns dokumenterade. (AMSTAR fråga 6 + 7)

Studierna har vägts samman i metaanalys eller

metasyntes på ett tillämpligt sätt om detta var lämpligt,

4i annat fall beskrivits narrativt. Hänsyn har tagits till studiernas risk för bias vid sammanvägningen. Lämp- liga metoder har använts vid sammanvägningen. (AMSTAR fråga 8 + 9)

Resultaten är evidensgraderade, alternativt har hänsyn tagits till studiernas risk för bias när

5slutsatser formulerats. Rimlig hänsyn bör även ha tagits till överförbarhet, samstämmighet, precision och risk för publikationsbias. (AMSTAR fråga 8 + 10)

Exkluderade studier ﬁnns dokumenterade1, likaså författarnas jävsförhållanden samt hur eventuella jävsförhållanden hanterats. Protokoll för översikten

6ﬁnns2. Författarna har angett om alla typer av publi- kationer omfattades av litteratursökningen eller inte. Författarna har beskrivit ett konsensusförfarande för beslut när granskare har bedömt studierna olika. (AMSTAR fråga 1 + 2 + 4 + 5 + 11)

NEJ/

VET EJ

NEJ/

VET EJ

NEJ/

VET EJ

NEJ/

VET EJ

NEJ/

VET EJ

NEJ/

VET EJ

Risk

för bias

Hög

Låg

Användbarhet

Översikten har stora brister och bör

inte användas.

Sökstrategin kan användas.

Behöver kompletteras: Relevans- granskning av abstrakt och heltext- artiklar. Dokumentation av inkluderade studier. Bedömning av studiernas risk för bias. Sammanvägning av resultatet och evidensgradering.

De relevanta studierna har

identiﬁerats.

Behöver kompletteras:

Bedömning av studiernas risk för bias.

Sammanvägning av resultatet och

evidensgradering.

De relevanta studierna har identiﬁerats,

studiernas risk för bias är bedömd.

Behöver kompletteras:

Sammanvägning av resultatet och

evidensgradering.

De relevanta studierna har identiﬁerats,

studiernas risk för bias är bedömd,

sammanvägning av resultatet är korrekt

genomförd.

Behöver kompletteras: Evidens- gradering samt att slutsats behöver sättas i relation till underlaget.

Översikten kan användas

1Det är viktigt att de exkluderade studierna ﬁnns angivna i anslutning till den systematiska översikten, eller i alla fall sammanfattning av skäl till exkludering. DetŒförekommer dock att dessa saknas beroende på begränsningar i utrymme hos vissa tidskrifter. SBU anser därför i dagsläget att en systematisk översikt kanŒbedömas ha medelhög användbarhet även utan att en lista på exkluderade studier ﬁnns tillgänglig.

2Det är viktigt att den systematiska översikten föregås av ett protokoll som stämmer överens med det som rapporteras i översikten. För de systematiska över- sikter som görs idag är det en naturlig del i processen, men för lite äldre översikter kan referens till protokollet eller självs protokollet vara svåra att ﬁnna. SBU anser därför i dagsläget att en systematisk översikt kan bedömas ha medelhög användbarhet även utan protokoll.

2	STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING (SBU)

232

SOU 2026:7

Bilaga 3

Referenser

2.Shea BJ, Bouter LM, Peterson J, Boers M, Andersson N, Ortiz Z, et al. External validation of a measure ment tool to assess systematic reviews (AMSTAR). 2007. PLoS ONE 2:e1350.

SNABBSTAR – GRANSKNINGSMALL FÖR ATT ÖVERSIKTLIGT BEDÖMA RISKEN FÖR	3
SNEDVRIDNING/SYSTEMATISKA FEL HOS SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER

233

Bilaga 4

KORT SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader

Fråga

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av eller samband mellan förändringar av alkoholskatt eller olika nivåer av alkoholskatt på samhällskostnader?

Frågeställare: Utredningen om effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	1

235

Bilaga 4

SOU 2026:7

KORT SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Frågeställning och avgränsningar

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande

PEO1:

Population: Länder eller områden med beskattning av alkoholhaltiga drycker

Exponering: Alkoholskatt, förändring eller nivåskillnad

Outcome: Samhällskostnader: socialförsäkring, produktionsbortfall, kostnader för vård och omsorg samt kriminalvård, andra samhällskostnader.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Scopus och MedLine.

Resultat från sökningen

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 861 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll i sökningen efter systematiska översikter, och 1 956 artikelsammanfattningar i sökningen efter artiklar från primärstudier. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 40 översikter och 19 artiklar från primärstudier kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte bedömdes vara relevanta för frågan exkluderades. Ytterligare tre översikter från referenssökningar lästes i fulltext. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Systematiska översikter

SBU:s upplysningstjänst identifierade ingen relevant systematisk översikt.

Skälen till att översikterna exkluderades efter fulltextläsning var framför allt på grund av att utfallen inte behandlade samhällskostnader utan enbart alkoholrelaterade skadeverkningar.

Primärstudier

SBU:s upplysningstjänst identifierade tre artiklar från primärstudier [1-3] som motsvarar frågeställningen. För dessa har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell.

Tabell 1 Relevanta primärstudier (risk för bias har inte bedömts för dessa)

Table 1 Relevant primary studies (not assessed for risk of bias)

1PEO är en förkortning för patient/population/problem, exposure (exponering) och outcome (utfallsmått).

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	2

236

SOU 2026:7

Bilaga 4

KORT SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Included studies	Setting	Exposure	Outcome measure

Blanchette et al, 2019 [1]	United States,	Tax dollars per standard	Total economic
The composition and	beer tax data all	drink (2010)	cost of excessive
magnitude of alcohol taxes	states (50 states),		drinking
in states: Do they cover	wine and distilled
alcohol-related costs?	spirits license
	(non-monopoly)
	states only (32
	states)

Lin et al, 2014 [2]

Taiwan

Inpatient expenditure on alcohol-attributed diseases and alcohol tax policy: a nationwide analysis in Taiwan from 1996 to 2010

Tax increase on rice	Cost of alcohol-
alcohol (2002)	attributed
Tax reduction on rice	hospitalizations
alcohol (2009)

Poikolainen, 2015 [3]	30 OECD	Excise tax on alcohol	Disability-adjusted
The weakness of stern	countries, tax	(2005)	life years (DALYs)
alcohol control policies	data on 25		lost due to alcohol
	countries

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Erik Eriksson (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	3

237

Bilaga 4

SOU 2026:7

KORT SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Referenser

1.Blanchette JG, Chaloupka FJ, Naimi TS. The Composition and Magnitude of Alcohol Taxes in States: Do They Cover Alcohol-Related Costs? J Stud Alcohol. 2019;80(4):408-14. Available from: https://doi.org/10.15288/jsad.2019.80.408

2.Lin CM, Liao CM. Inpatient expenditures on alcohol-attributed diseases and alcohol tax policy: a nationwide analysis in Taiwan from 1996 to 2010. Public Health. 2014;128(11):977-84. Available from: https://dx.doi.org/10.1016/j.puhe.2014.09.004

3.Poikolainen K. The weakness of stern alcohol control policies. Alcohol Alcohol. 2015;51(1):93-7. Available from: https://doi.org/10.1093/alcalc/agv081

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	4

238

SOU 2026:7

Bilaga 4

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Bilaga 1 Dokumentation av sökstrategier

Appendix 1 Search strategies

Medline via OvidSP 12 Sept 2024

Systematic reviews

		Search terms			Items found


	Population:

	1.		Exp Alcohol-Related Disorders	123 830
	2.		Exp Drinking Behavior/	87 267
	3.		Exp Alcoholic Beverages/	24 139
4.			Alcoholics/	875
	5.		Temperance/	2 535
	6.		(alcohol* OR beer* OR wine OR spirits OR liquor OR cider OR drink*).ti,bt,kf,ab.	550 852
	7.		or/1-6	600 633
	Intervention:

	8.		Exp Taxes/	11 802
	9.		Exp Public Expenditures/	36
	10.		Harm Reduction/	4 489
11.			(tax OR taxes OR taxation OR fiscal OR price OR prices OR pricing OR demand OR	702 732
			elasticity OR elasticities OR expenditure* OR fee OR fees OR harm reduction OR
			charge*).ti,bt,kf,ab.
12.			or/8-11	708 801

Study types: systematic reviews and meta-analysis

13.((Systematic Review/ or Meta-Analysis/ or Cochrane Database Syst Rev.ja. or ((systematic adj4 review) or "meta analys*" or metaanalys*).ti,bt,ab.) not (editorial/ or letter/ or case reports/))

Combined sets:

14.		7 and 12 and 13	280

Final result

15.			280
Medline via OvidSP 25 October 2024
Primary studies
	Search terms			Items found

Exposure:

1.		Exp Alcoholic Beverages/	24 213
2.		(alcohol* OR beer* OR wine OR spirits OR liquor OR cider).ti,bt,kf,ab.	463 761
3.		or/1-2	467 359

4.		Exp Taxes/	11 831

5.		(tax OR taxes OR taxation OR fiscal OR elasticity OR elasticities).ti,bt,kf,ab.	63 650

6.		or/4-5	68 298

Outcome:

7.		economics/ or exp "costs and cost analysis"/ or *Economics, Pharmaceutical/	280 850
		or *Quality-Adjusted Life Years/ or "Costs and Cost Analysis"/ or Cost-Benefit

Analysis/ or Cost-Effectiveness Analysis/ or (economic adj2 model*).mp. or (cost minimi* or cost-utilit* or health utilit* or economic evaluation* or economic review* or cost outcome or cost analys* or economic analys* or budget* impact analys*).ti,ab,kf,kw. or (cost-effective* or cost-benefit or costs).ti,kf,kw. or (life

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	1

239

Bilaga 4

SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

year or life years or qaly* or cost-benefit analys* or cost-effectiveness analys*).ab,kf,kw.

Combined sets:

8.		3 AND 6	2 001

9.		7 AND 8	253

	Final result

	10.		253

/= Term from the MeSH controlled vocabulary; .sh = Term from the MeSH controlled vocabulary; exp = Term from MeSH including terms found below this term in the MeSH hierarchy; .ti,ab = Title or abstract; .tw = Title or abstract;

.kf = Keywords; .kw = Keywords, exact; .bt = Book title. NLM Bookshelf; .pt = Publication type; .ja = Journal abbreviation; .af = All fields; adjn = Adjacent. Proximity operator retrieving adjacent words, adj3 retrieves records with search terms within two terms from each other; * or $ = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	2

240

SOU 2026:7

Bilaga 4

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Scopus via scopus.com 11 Sept 2024

Systematic reviews

	Search terms		Items found
	Population:

1.		TITLE-ABS-KEY(alcohol* OR wine* OR beer* OR spirit* OR liquor* OR cider*	1 699 630
		OR temperance OR drink*)
	Intervention:

	2.	TITLE-ABS-KEY(price* OR pricing OR tax OR taxes OR taxation OR fiscal OR	4 302 785
		elasticity OR elasticities OR demand OR charge* OR expenditure* OR fee OR
		fees OR ”harm reduction”)

Study types: systematic reviews and meta-analysis

3.TITLE-ABS-KEY ( ( systematic W/2 review ) OR "meta analy*" OR metaanaly* ) AND (EXCLUDE (DOCTYPE, “le”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ed”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “ch”) OR EXCLUDE (DOCTYPE, “cp”))

Combined sets:

4.	1 AND 2 AND 3	791

Final result

5.		791
Scopus via scopus.com 25 October 2024
Primary studies
Search terms		Items found

Exposure:

6.	TITLE-ABS-KEY(alcohol* OR wine* OR beer OR spirit* OR liquor* OR cider* OR	1 455 091
	temperance)
7.	TITLE-ABS-KEY(tax* OR fiscal OR elasticit*)	1 180 119
Outcome:

8.	TITLE-ABS-KEY ( costs OR "cost analys" OR "cost benefit" OR "cost	4 917 689
	effective" OR "cost minimi" OR "cost utilit" OR "cost outcome" OR
	"health utilit" OR "economic evaluation" OR "economic analys*" OR
	"life year" OR qaly ) OR TITLE ( cost OR economic* ) OR KEY ( cost
	OR economic* )
Combined sets:

9.	1 AND 2	13 751

10.	3 AND 4	1 957

Final result

11.		1 957

TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings; * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	3

241

Bilaga 4

SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Bilaga 2 Flödesschema för urval av artiklar.

Granskade abstrakt

861 (översiktssökning)

1 956 (primärstudiesökning)


	Referenssökning						Exkluderade referenser
	Referenssökning						821 (översikt)
	3 (översikt)						821 (översikt)
	3 (översikt)						1 937 (primärstudie)
							1 937 (primärstudie)

Artiklar granskade

i fulltext

43(översikt) 19 (primärstudie)

Exkluderade efter

granskning i fulltext

43 (översikt)

16 (primär)

Inkluderade artiklar

0(översikt)

3 (primärstudie)

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	4

242

SOU 2026:7

Bilaga 4

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Bilaga 3 Exkluderade artiklar

Appendix 3 Excluded articles

Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av bristande relevans

Articles excluded after full text assessment of relevance

Excluded articles	Reason for exclusion
Systematic reviews
Anderson P. Policy implications of the WHO strategy to reduce the	Wrong study design
harmful use of alcohol. Sucht. 2011;57(2):85-98. Available from:
https://doi.org/10.1024/0939-5911.a000099

Anderson P, Chisholm D, Fuhr DC. Effectiveness and cost-effectiveness of	Wrong study design
policies and programmes to reduce the harm caused by alcohol. The
Lancet. 2009;373(9682):2234-46. Available from:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)60744-3
Baldwin R, Miller PG, Coomber K, Patafio B, Scott D. A systematic	Wrong outcome
narrative review of the effects of alcohol supply reduction policies on
children and adolescents. International Journal of Drug Policy. 2022;101.
Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2022.103581
Booth A, Meier P, Stockwell T, Sutton A, Wilkinson A, Wong R, et al.	Wrong outcome
Independent review of the effects of alcohol pricing and promotion. Part

A:Systematic Reviews. Sheffield: Scheffield Centre for Health and Related Research (ScHARR), University of Sheffield; 2008. Available from: https://www.ias.org.uk/uploads/pdf/UK%20alcohol%20reports/DH_091 366.pdf

Burton R, Sharpe C, Bhuptani S, Jecks M, Henn C, Pearce-Smith N, et al.	Wrong outcome, wrong study
The relationship between the price and demand of alcohol, tobacco,	design
unhealthy food, sugar-sweetened beverages, and gambling: an umbrella
review of systematic reviews. BMC Public Health. 2024;24(1). Available
from: https://doi.org/10.1186/s12889-024-18599-3

Cabrera Escobar MA, Veerman JL, Tollman SM, Bertram MY, Hofman KJ.	Wrong intervention
Evidence that a tax on sugar sweetened beverages reduces the obesity
rate: A meta-analysis. BMC Public Health. 2013;13(1). Available from:
https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-1072

Elder RW, Lawrence B, Ferguson A, Naimi TS, Brewer RD, Chattopadhyay	Wrong study design of
SK, et al. The Effectiveness of Tax Policy Interventions for Reducing	included relevant studies
Excessive Alcohol Consumption and Related Harms. American Journal of
Preventive Medicine. 2010;38(2):217-29. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.amepre.2009.11.005

Fitzgerald N, Angus K, Emslie C, Shipton D, Bauld L. Gender differences in	Wrong outcome, wrong study
the impact of population-level alcohol policy interventions: evidence	design
synthesis of systematic reviews. Addiction (Abingdon, England).
2016;111(10):1735-47. Available from:
https://doi.org/10.1111/add.13452

Gilmore IT. Influence of Societal Restraints on Alcohol Use and Alcohol-	Wrong outcome, wrong study
Related Liver Disease. Clinical Liver Disease. 2019;13(5):128-30. Available	design
from: https://doi.org/10.1002/cld.767

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	5

243

Bilaga 4SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Excluded articles	Reason for exclusion
Guindon GE, Zhao K, Fatima T, Garasia S, Quinn N, Baskerville NB, Paraje	Wrong outcome, wrong study
G. Prices, taxes and alcohol use: a systematic umbrella review. Addiction.	design
2022;117(12):3004-23. Available from:
https://doi.org/10.1111/add.15966
Hatchard J, Buykx P, Brennan A, Gillespie D. Options for modifying UK	Wrong outcome, wrong study
alcohol and tobacco tax: A rapid scoping review of the evidence over the	design
period 1997-2018. NIHR Open Research. 2023;3:26. Available from:
https://dx.doi.org/10.3310/nihropenres.13379.3
Healey C, Rahman A, Faizal M, Kinderman P. Underage drinking in the	Wrong outcomes, wrong
UK: Changing trends, impact and interventions. A rapid evidence	intervention
synthesis. International Journal of Drug Policy. 2014;25(1):124-32.
Available from: https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2013.07.008

Hines S, Carey TA, Cibich M. Association between alcohol restriction	Wrong outcome, wrong
policies and rates of alcohol-related harms in remote Australian	intervention
Aboriginal and Torres Strait Islander communities: A systematic review.
JBI Evidence Synthesis. 2022;20(7):1610-37. Available from:
https://doi.org/10.11124/JBIES-21-00055

Kilian C, Lemp JM, Llamosas-Falcón L, Carr T, Ye Y, Kerr WC, et al.	Wrong outcome
Reducing alcohol use through alcohol control policies in the general
population and population subgroups: a systematic review and meta-
analysis. eClinicalMedicine. 2023;59. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2023.101996

Kõlves K, Chitty KM, Wardhani R, Värnik A, de Leo D, Witt K. Impact of	Wrong outcome
Alcohol Policies on Suicidal Behavior: A Systematic Literature Review. Int
J Environ Res Public Health. 2020;17(19). Available from:
https://doi.org/10.3390/ijerph17197030.
Korczak D, Steinhauser G, Dietl M. Prevention of alcohol misuse among	Wrong language - German
children, youths and young adults. GMS Health Technology Assessment.
2011;7:Doc04. Available from: https://dx.doi.org/10.3205/hta000095

Le LK, Faller J, Chatterton ML, Perez JK, Chiotelis O, Tran HNQ, et al.	Wrong study design of
Interventions to prevent alcohol use: systematic review of economic	included studies
evaluations. BJPsych Open. 2023;9(4):e117. Available from:
https://dx.doi.org/10.1192/bjo.2023.81

Li Q, Babor TF, Zeigler D, Xuan Z, Morisky D, Hovell MF, et al. Health	Wrong outcome
promotion interventions and policies addressing excessive alcohol use: A
systematic review of national and global evidence as a guide to health-
care reform in China. Addiction. 2015;110:68-78. Available from:
https://doi.org/10.1111/add.12784

Martineau F, Tyner E, Lorenc T, Petticrew M, Lock K. Population-level	Wrong outcome, wrong study
interventions to reduce alcohol-related harm: An overview of systematic	design
reviews. Preventive Medicine. 2013;57(4):278-96. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2013.06.019
Miracolo A, Sophiea M, Mills M, Kanavos P. Sin taxes and their effect on	Wrong outcome
consumption, revenue generation and health improvement: A
systematic literature review in Latin America. Health Policy and Planning.
2021;36(5):790-810. Available from:
https://doi.org/10.1093/heapol/czaa168

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	6

244

SOU 2026:7Bilaga 4

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Excluded articles	Reason for exclusion
Mounsey S, Veerman L, Jan S, Thow AM. The macroeconomic impacts of	Wrong outcome
diet-related fiscal policy for NCD prevention: A systematic review.
Economics and Human Biology. 2020;37. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.ehb.2020.100854
Muhunthan J, Angell B, Hackett ML, Wilson A, Latimer J, Eades AM, Jan S. Wrong intervention
Global systematic review of Indigenous community-led legal
interventions to control alcohol. BMJ Open. 2017;7(3). Available from:
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-013932
Myrzamatova AO, Kontsevaya AV, Gorny BE, Drapkina OM. Population-	Wrong language - Russian
based preventive measures aimed at reducing alcohol consumption:
International practice and prospects for escalating measures in the
Russian Federation. Cardiovascular Therapy and Prevention (Russian
Federation). 2020;19(3):248-54. Available from:
https://doi.org/10.15829/1728-8800-2020-2566
Naik Y, Baker P, Ismail SA, Tillmann T, Bash K, Quantz D, et al. Going	Wrong outcome, wrong study
upstream - An umbrella review of the macroeconomic determinants of	design
health and health inequalities. BMC Public Health. 2019;19(1). Available
from: https://doi.org/10.1186/s12889-019-7895-6

Nelson JP. Meta-analysis of alcohol price and income elasticities - with	Wrong outcome
corrections for publication bias. Health Economics Review. 2013;3(1):1-
10. Available from: https://doi.org/10.1186/2191-1991-3-1

Nelson JP. Gender differences in alcohol demand: A systematic review of	Wrong outcome
the role of prices and Taxes. Health Economics (United Kingdom).
2014;23(10):1260-80. Available from: https://doi.org/10.1002/hec.2974

Nelson JP. Estimating the price elasticity of beer: Meta-analysis of data	Wrong outcome
with heterogeneity, dependence, and publication bias. Journal of Health
Economics. 2014;33(1):180-7. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2013.11.009

Nelson JP. Binge drinking and alcohol prices: a systematic review of age-	Wrong outcome
related results from econometric studies, natural experiments and field
studies. Health Economics Review. 2015;5(1):1-13. Available from:
https://doi.org/10.1186/s13561-014-0040-4

Nelson JP, McNall AD. Alcohol prices, taxes, and alcohol-related harms: A	Wrong outcome
critical review of natural experiments in alcohol policy for nine countries.
Health Policy. 2016;120(3):264-72. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2016.01.018
Nelson JP, McNall AD. What happens to drinking when alcohol policy	Wrong outcome
changes? A review of five natural experiments for alcohol taxes, prices,
and availability. European Journal of Health Economics. 2017;18(4):417-
34. Available from: https://doi.org/10.1007/s10198-016-0795-0

Patra BYJ, Giesbrecht N, Bekmuradov D, Popova S. Are alcohol prices and	Wrong study design
taxes an evidence-based approach to reducing alcohol-related harm and
promoting public health and safety ? A literature review. Contemp Drug
Probl An Interdiscip Q. 2012:7–48.
https://doi.org/10.1177/009145091203900103

Rehm J, Hasan OSM. Is burden of disease differentially linked to spirits?	Wrong outcome, wrong
A systematic scoping review and implications for alcohol policy. Alcohol.	intervention

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	7

245

Bilaga 4SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Excluded articles	Reason for exclusion
2020;82:1-10. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.alcohol.2019.06.005

Rehm J, Neufeld M, Room R, Sornpaisarn B, Štelemėkas M, Swahn MH,	Wrong outcome
Lachenmeier DW. The impact of alcohol taxation changes on unrecorded
alcohol consumption: A review and recommendations. International
Journal of Drug Policy. 2022;99. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2021.103420

Sharma A, Sinha K, Vandenberg B. Pricing as a means of controlling	Wrong outcome, wrong study
alcohol consumption. British Medical Bulletin. 2017;123(1):149-58.	design
Available from: https://doi.org/10.1093/bmb/ldx020
Siegfried N, Parry C. Do alcohol control policies work? An umbrella	Wrong outcomes, wrong
review and quality assessment of systematic reviews of alcohol control	study design
interventions (2006 - 2017). PLoS ONE [Electronic Resource].
2019;14(4):e0214865. Available from:
https://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0214865

Thiboonboon K, Lourenco RDA, Cronin P, Khoo T, Goodall S. Economic	Wrong intervention
Evaluations of Obesity-Targeted Sugar-Sweetened Beverage (SSB) Taxes–
A Review to Identify Methodological Issues. Health Policy. 2024;144.
Available from: https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2024.105076

Thomson K, Hillier-Brown F, Todd A, McNamara C, Huijts T, Bambra C.	Wrong intervention, wrong
The effects of public health policies on health inequalities in high-income	study design
countries: An umbrella review. BMC Public Health. 2018;18(1). Available
from: https://doi.org/10.1186/s12889-018-5677-1

Toumbourou J, Stockwell T, Neighbors C, Marlatt G, Sturge J, Rehm J.	Wrong study design
Interventions to reduce harm associated with adolescent substance use.
Lancet. 2007;369(9570):1391-401. Available from:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(07)60369-9
Vellakkal S, Khan Z, Alavani H, Fledderjohann J, Stuckler D. Effects of	Wrong outcome
public policies in the prevention of cardiovascular diseases: a systematic
review of global literature. Public Health. 2022;207:73-81. Available
from: https://doi.org/10.1016/j.puhe.2022.03.021

Wagenaar AC, Salois MJ, Komro KA. Effects of beverage alcohol price and	Wrong outcome
tax levels on drinking: A meta-analysis of 1003 estimates from 112
studies. Addiction. 2009;104(2):179-90. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.2008.02438.x

Wagenaar AC, Tobler AL, Komro KA. Effects of alcohol tax and price	Wrong outcome
policies on morbidity and mortality: A systematic review. American
Journal of Public Health. 2010;100(11):2270-8. Available from:
https://doi.org/10.2105/AJPH.2009.186007

Wilson IM, Graham K, Taft A. Alcohol interventions, alcohol policy and	Wrong outcome
intimate partner violence: A systematic review. BMC Public Health.
2014;14(1). Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-881

Wilson N, Morenga LT, Mackay S, Gerritsen S, Cleghorn C, Jones AC,	Wrong study design
Swinburn B. Food taxes and subsidies to protect health: Relevance to
Aotearoa New Zealand. New Zealand Medical Journal.
2020;133(1511):71-85. Available from: https://nzmj.org.nz/journal/vol-

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	8

246

SOU 2026:7

Bilaga 4

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Excluded articles

Reason for exclusion

133-no-1511/food-taxes-and-subsidies-to-protect-health-relevance-to- aotearoa-new-zealand

Publications from primary studies

Adams M, Effertz T. Effective prevention against risky underage drinking. Wrong language

Sucht. 2009;55(3):169-80. Available from:

https://doi.org/10.1024/2009.03.06

Anderson K. Reforming Taxes on Wine and Other Alcoholic Beverage	Wrong publication type
Consumption. Economic Papers. 2010;29(2):197-9. Available from:
https://doi.org/10.1111/j.1759-3441.2010.00062.x
Anderson P, Chisholm D, Fuhr DC. Effectiveness and cost-effectiveness of	Wrong study design (review)
policies and programmes to reduce the harm caused by alcohol. Lancet.
2009;373(9682):2234-46. Available from:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)60744-3

Anderson P, Chisholm D, Fuhr DC. Effectiveness and cost-effectiveness of	Wrong publication type
policies and programmes to reduce the harm caused by alcohol. Lancet.
2009;373(9682):2234-46. Available from:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(09)60744-3

Burton R, Henn C, Lavoie D, O'Connor R, Perkins C, Sweeney K, et al. A	Wrong study design
rapid evidence review of the effectiveness and cost-effectiveness of
alcohol control policies: an English perspective. The Lancet.
2017;389(10078):1558-80. Available from:
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)32420-5

Chaloupka FJ, Grossman M, Saffer H. The effects of price on the	Wrong outcome
consequences of alcohol use and abuse. Recent developments in
alcoholism : an official publication of the American Medical Society on
Alcoholism, the Research Society on Alcoholism, and the National
Council on Alcoholism. 1998;14:331-46. Available from:
https://doi.org/10.1007/0-306-47148-5_15

Cnossen S. Alcohol taxation and regulation in the European Union.	Wrong outcome
International Tax and Public Finance. 2007;14(6):699-732. Available
from: https://doi.org/10.1007/s10797-007-9035-y
Cnossen S. Excise Taxation To Preserve Health and To Protect the	Wrong outcome
Environment: A Review. Canadian Tax Journal. 2022;70:159-84. Available
from: https://doi.org/10.32721/ctj.2022.70.supp.cnossen

Cobiac L, Vos T, Doran C, Wallace A. Cost-effectiveness of interventions	Wrong study design
to prevent alcohol-related disease and injury in Australia. Addiction.
2009;104(10):1646-55. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1360-
0443.2009.02708.x

Holm AL, Veerman L, Cobiac L, Ekholm O, Diderichsen F. Cost-	Wrong study design
effectiveness of preventive interventions to reduce alcohol consumption
in Denmark. PLoS ONE [Electronic Resource]. 2014;9(2):e88041.
Available from: https://doi.org/ 10.1371/journal.pone.0088041
Lai T, Habicht J, Reinap M, Chisholm D, Baltussen R. Costs, health effects	Wrong study design
and cost-effectiveness of alcohol and tobacco control strategies in
Estonia. Health Policy. 2007;84(1):75-88. Available from:
https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2007.02.012

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	9

247

Bilaga 4SOU 2026:7

SVAR FRÅN SBU:S UPPLYSNINGSTJÄNST NR Dnr SBU 2024/457 Effekt av alkoholskatt på samhällskostnader 13 december 2024

Excluded articles	Reason for exclusion
Saar I. The social costs of alcohol misuse in Estonia. European Addiction	Wrong study design
Research. 2008;15(1):56-62. Available from:
https://doi.org/10.1159/000173010
Shafer H. Optimal U.S. State alcohol excise taxes to recover government	Wrong outcome
cost of excessive consumption. World Medical and Health Policy.
2014;6(3):231-41. Available from: https://doi.org/10.1002/wmh3.103

Srivastava P, Yang O, Zhao X. Equal Tax for Equal Alcohol? Beverage	Wrong study design
Types and Antisocial and Unlawful Behaviours. Economic Record.
2022;98(323):354-72. Available from: https://doi.org/10.1111/1475-
4932.12704

Yeh CY, Ho LM, Lee JM, Hwang JY. The possible impact of an alcohol	Wrong study design
welfare surcharge on consumption of alcoholic beverages in Taiwan.
BMC Public Health. 2013;13(1). Available from:
https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-810

SBU – STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING	10

248

Bilaga 5

249

Bilaga 5			SOU 2026:7

250

SOU 2026:7			Bilaga 5

Confidential

251

Bilaga 5

SOU 2026:7

Confidential

252

SOU 2026:7

Bilaga 5

253

Bilaga 5				SOU 2026:7

254

SOU 2026:7

Bilaga 5

255

Bilaga 5

SOU 2026:7

256

SOU 2026:7

Bilaga 5

257

Bilaga 5									SOU 2026:7

258

SOU 2026:7

Bilaga 5

259

Bilaga 5					SOU 2026:7

260

SOU 2026:7

Bilaga 5

261

Bilaga 5

SOU 2026:7

262

SOU 2026:7

Bilaga 5

263

Bilaga 5

SOU 2026:7

264

SOU 2026:7	Bilaga 5

265

Bilaga 5

SOU 2026:7

266

SOU 2026:7

Bilaga 5

267

Bilaga 5

SOU 2026:7

≤

268

SOU 2026:7

Bilaga 5

269

Bilaga 5					SOU 2026:7

270

SOU 2026:7			Bilaga 5

271

Bilaga 5						SOU 2026:7

272

SOU 2026:7					Bilaga 5

273

Bilaga 5

SOU 2026:7

274

SOU 2026:7				Bilaga 5

275

Bilaga 5

SOU 2026:7

276

SOU 2026:7

Bilaga 5

277

Bilaga 5

SOU 2026:7

Män Kvinnor

•

278

SOU 2026:7									Bilaga 5

279

Bilaga 5

SOU 2026:7

280

SOU 2026:7

Bilaga 5

281

Bilaga 5

SOU 2026:7

282

SOU 2026:7

Bilaga 5

283

Bilaga 5

SOU 2026:7

284

SOU 2026:7

Bilaga 5

285

Bilaga 5

SOU 2026:7

286

SOU 2026:7

Bilaga 5

287

Bilaga 5		SOU 2026:7

288

SOU 2026:7		Bilaga 5

289

Bilaga 5

SOU 2026:7

290

Bilaga 6

Confidential

291

Bilaga 6

SOU 2026:7

292

SOU 2026:7

Bilaga 6

293

Bilaga 6

SOU 2026:7

294

SOU 2026:7			Bilaga 6

295

Bilaga 6

SOU 2026:7

296

SOU 2026:7			Bilaga 6

297

Bilaga 6

SOU 2026:7

	�� =	�� å��			= ��_��_��
��å��		�� ℎ��峘㗜屜��峘	��å�� å ��
��å��
��	log(��_��_�� )��=		�� +�� +	��å��		+ ��′ ��	+ ��
��	��	��				��′��	τ,

298

SOU 2026:7									Bilaga 6

��	��å�� =	∑��=1��=��	��	��å��
		∑��=1��=��	×��å��
			��		��

299

Bilaga 6					SOU 2026:7

300

SOU 2026:7			Bilaga 6

•

301

Bilaga 6										SOU 2026:7

302

SOU 2026:7			Bilaga 6

≤

exp(−�� ) − 1) × 100%)

303

Bilaga 6

SOU 2026:7

log(��_��_�� ) = �� + ��	+ ��1��å�� + ��2��å�� (4 − 8)�� + ��3��å��(> 8)�� + ��′ �� + ��
��(4 − 8)��		��(> 8)��
		��

��å��	��(4 − 8)	��å��	��(> 8)	��å��	��å��

≤

(exp(−�� ) − 1) × 100%) 16

′		��1 = ��	��+��+��å��+��′				��+��
′		��1 = ��	��2−��1		��1	⋅��−��	−��1
��2 = ��+��+��(��−��)+��+��	��2 = ��1 ⋅ ��−��		��1	=		��1		= ��−��	− 1

304

SOU 2026:7		Bilaga 6

305

Bilaga 6							SOU 2026:7

��

��(��, �� , ��) ��(��, ��, ��) =

��		��
= ��−��(��)⋅��		�� (��, ��, ��)
∑��=0	�� (��, �� , ��) +	�� (��, ��, ��)
��−1	��
	��

306

SOU 2026:7

Bilaga 6

��

�� = 1

��

��	=	�� ℎ��峘㗜屜��峘	�� å��			��å	��	=	��_��å��_��_��
		�� ℎ��峘㗜屜��峘	��	8,0	�� å��	��å	��
log(��_��å��_��_�� )				=	�� + ��	+	��å�� ⋅ ��		+ ��′ �� + ��

307

Bilaga 6					SOU 2026:7

308

SOU 2026:7

Bilaga 6

��

309

Bilaga 6

SOU 2026:7

��

310

SOU 2026:7

Bilaga 6

��	log(��_��_�� ) = ��	+ ��	+ �� log(��	_ö�� ) + ��′ �� + ��
��	��		��	��′��
			��

311

Bilaga 6

SOU 2026:7

312

SOU 2026:7				Bilaga 6

313

Bilaga 6

SOU 2026:7

��

	��	��
��(��, ��, ∆ log(��_ö��)) =		�� ⋅ ��− ln(��)⋅∆ log(�� _ö��)
��		��
		��

314

SOU 2026:7

Bilaga 6

��	=	��	�� å��	��å ��	= ��_��å��_��_��
		��	�� ℎ��峘㗜屜��峘 �� 8,0 �� å��	��å ��

log(��_��å��_��_�� ) = �� + �� + �� log(��_ö�� ) + ��′ �� + ��

315

Bilaga 6

SOU 2026:7

��

316

SOU 2026:7

Bilaga 6

��

317

Bilaga 6									SOU 2026:7

318

SOU 2026:7

Bilaga 6

319

Bilaga 6										SOU 2026:7

320

SOU 2026:7

Bilaga 6

321

Bilaga 6					SOU 2026:7

322

SOU 2026:7						Bilaga 6

323

Bilaga 6								SOU 2026:7

324

SOU 2026:7

Bilaga 6

325

Bilaga 6

SOU 2026:7

326

SOU 2026:7

Bilaga 6

327

Bilaga 7

ALKOHOLKONSUMTION – EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I STYRMEDEL FÖR SVERIGES ALKOHOLPOLITIK

Kristian Bolin*

* Göteborgs Universitet, Centre For Health Governance

329

Bilaga 7

SOU 2026:7

Sammanfattning

Resultaten från de genomförda beräkningarna sammanfattas i tabell 1 (och tabellerna A1 respektive A2 i appendix). Resultaten avspeglar en kontrafaktisk situation: vilka effekter skulle en viss momentan ökning av alkoholkonsumtion år 2011 haft över tidsperioden 2011 - 2021? De siffror som presenteras avser alltså förändringar av de samhällsekonomiska kostnaderna som kan tillskrivas alkoholkonsumtion. Beräkningarna utgår ifrån de tre scenarier som presenterades av Ramboll (2025) avseende effekter av förändringar i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik:

(1)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 2 – 6 procent

(2)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 6 procent

(3)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 16 procent

Figur 1 illustrerar de totala ökningarna av de samhällsekonomiska kostnaderna för respektive scenario.

Beräkningarna tar hänsyn till gradvis ökande effekter av en ökning av alkoholkonsumtionen, och den därigenom större andelen av den observerade sjukligheten och dödligheten som observerats under den aktuella perioden. Beräkningarna genomfördes per kalenderår. Resultaten visar i sammanfattning då alkoholkonsumtionen ökar med i genomsnitt 16 %:

•Antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppenvården ökar med cirka 2 – 4 %.

•Antalet slutenvårdstillfällen ökar med cirka 1 – 3 %.

•Antalet döda som kan tillskrivas alkoholkonsumtion ökar med cirka 3 – 5 %.

•Antalet förlorade levnadsår ökar med cirka 2 – 5 %.

•De totala samhällsekonomiska årliga kostnaderna ökar med cirka 5 – 7.5 %.

330

Tabell 1. Sammanfattning av de årliga kostnadsökningar, i termer av fysiska enheter respektive motsvarande monetära värden, som en momentan ökning av alkoholkonsumtionen med 16 procent år 2011 skulle inneburit under tidsperioden 2012 - 2021. Beräkningarna avser åldersgruppen 35 – 84 år. Löpnade priser. De procentuella förändringarna avser förändring i förhållande till basscenariot där alkoholkonsumtionen är konstant

	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Primärvård			Antal				118 715
	57 813	81 572	87 049	93 579	101 355	115 040		119 433	92 113	91 258
	(2,3%)	(3,2%)	(3,4%)	(3,4%)	(3,3%)	(3,2%)	(3,2%)	(3,1%)	(3,2%)	(3,1%)

Öppenvård	7 393	10 506	12 275	12 417	12 428	12 731	12 635	12 992	12 408	12 799
	(2,4%)	(3,3%)	(3,6%)	(3,7%)	(3,7%)	(3,7%)	(3,7%)	(3,7%)	(3,9%)	(3,9%)

Slutenvård	1 773	2 360	2 544	2 514	2 448	2 399	2 356	2 389	2 241	2 262
	(1,5%)	(2,0%)	(2,3%)	(2,3%)	(2,3%)	(2,3%)	(2,3%)	(2,3%)	(2,5%)	(2,6%)

Döda	497	674	709	745	754	752	779	727	701	680
	(3,2%)	(4,4%)	(4,7%)	(5,0%)	(5,1%)	(5,1%)	(5,3%)	(5,2%)	(5,0%)	(5,0%)

Förlorade levnadsår	4 225	5 847	6 176	6 368	6 548	6 459	6 637	6 170	5 865	5 638
	(2,8%)	(3,8%)	(4,1%)	(4,3%)	(4,4%)	(4,5%)	(4,6%)	(4,6%)	(4,5%)	(4,4%)

Förlorade arbetsår (mortalitet och permanent sjuklighet)	1 170	1 762	1 877	1 782	1 585	1 260	1 142	1 175	1 199	1 090
	(3,8%)	(5,4%)	(5,8%)	(6,1%)	(5,7%)	(5,3%)	(5,1%)	(5,3%)	(5,7%)	(5,3%)

Total direkta kostnader (miljoner SEK)		Monetära kostnader
	403	575	662	707	757	838	904	962	1 023	1 004
	(2,0%)	(2,9%)	(3,1%)	(3,1%)	(3,1%)	(3,1%)	(3,0%)	(3,1%)	(3,2%)	(3,1%)

Total Indirekta kostnader (sjukskrivningar, fall> 14 dagar)	457	739	924	1 116	1 209	1 179	1 104	1 086	1 034	1 031
	(2,3%)	(3,4%)	(3,4%)	(3,6%)	(3,7%)	(3,9%)	(3,7%)	(3,9%)	(4,0%)	(3,7%)

Total Indirekta kostnader (permanent sjuklighet)	593	959	1 137	1 060	824	518	478	507	578	526
	(6,9%)	(9,4%)	(10,3%)	(10,8%)	(10,8%)	(10,7%)	(10,6%)	(10,8%)	(10,8%)	(11,0%)

Totala indirekta kostnader (mortalitet)	208	320	318	325	351	355	343	354	343	367
	(6,2%)	(8,9%)	(9,9%)	(10,4%)	(10,6%)	(10,5%)	(10,4%)	(10,4%)	(10,1%)	(10,4%)

Totala kostnader	1 661	2 593	3 041	3 208	3 141	2 890	2 829	2 909	2 977	2 928
	(3,7%)	(5,4%)	(6,0%)	(6,1%)	(5,9%)	(5,5%)	(5,2%)	(5,2%)	(5,3%)	(5,2%)

2026:7 SOU

331

7 Bilaga

332

Figur 1. Ökningen av de samhällsekonomiska kostnaderna som kan tillskrivas alkoholkonsumtion, vid en

ökning av alkoholkonsumtionen med 16 %, 6% respektive 4 %. Miljoner SEK

3500

3000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

16% 4% 6%

7 Bilaga

2026:7 SOU

SOU 2026:7

Bilaga 7

Inledning

Riskerna för sjukdom och förtidig1 död förklaras delvis av levnadsvanor. Riskerna för sjukdom beror också på faktorer som inte går att påverka såsom åldrande och genetiska faktorer. Det är därför centralt för ansträngningar att minska de samhällsekonomiska konsekvenserna av sjukdom att bestämma omfattning av den sjuklighet som kan tillskrivas påverkbara faktorer. Rökning är ett belysande exempel: det har länge varit känt att rökning ökar riskerna för ett stort antal sjukdomar, däribland lungcancer. En absolut majoritet av de lungcancerfall som uppstår beror på rökning. På motsvarande sätt, men oftast i mindre utsträckning, förklarar förekomsten av andra levnadsvanor i befolkningen uppkomsten av olika sjukdomar. I den här studien skall d samhällsekonomiska effekterna av en ökad alkoholkonsumtion beräknas. Beräkningarna utfördes med hjälp av en reviderad och utbyggd version av den simuleringsmodell som utvecklades inom ramen för projektet Finansieringen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg – vilken betydelse har prevention (Bolin, 2024). Beräkningarna genomfördes för tre scenarier som presenterades av Ramboll (2025) avseende effekter av förändringar i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik:

(4)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 2 – 6 procent

(5)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 6 procent

(6)Genomsnittlig ökning av alkoholkonsumtionen med 16 procent

Vad vet vi angående riskfaktorer för sjukdom och förtidig död

Den vetenskapliga litteraturen ger en i praktiken entydig bild av vilka hälsorelaterade riskfaktorer som är de mest betydelsefulla då det gäller förluster av förväntade levnads- och arbetsår och hälso- och sjukvårdskostnaderna. Världshälsoorganisationen har publicerat en sammanställning av de 19 mest betydelsefulla hälsorelaterade riskfaktorerna (WHO, 2009). Bland dessa är de mest betydelsefulla riskfaktorerna alkoholkonsumtion, rökning, övervikt, och fysisk inaktivitet, vilka också i princip är påverkbara genom förändringar av enskilda individers agerande. Individers hälsorelaterade beteende är i princip möjligt att påverka genom olika samhälleliga insatser som påverkar relativpriser och incitamentsstrukturer. Den kvantitative medicinska evidensen avseende hälsoriskerna som kan förknippas med dessa (och andra riskfaktorer) är väsentligen etablerade och tillsammans med information om förekomsten av respektive riskfaktor i populationen är det möjligt att beräkna andelar av sjuklighet och död som kan tillskrivas riskfaktorerna. I en nyligen genomförd studie avseende Sverige (Bolin, 2024) beräknades det att den sammantagna årliga samhällsekonomiska effekten av riskbruk av alkohol, rökning, fetma, och fysisk inaktivitet är betydande och i samma storleksordning som statsbudgetens utgifter för det militära försvaret. Tillsammans svarar förekomsten i Sverige av dessa hälsoriskfaktorer för i storleksordningen 20, 3 respektive 7 procent av vårdtillfällena inom primärvård, specialiserad öppenvård och slutenvård. Då det gäller förtidig död och förväntade förlorade levnadsår (beräknade utifrån Statistiska Centralbyråns livslängdstabeller) visade beräkningarna att den sammantagna effekten motsvarar 25

– 30 procent av alla förväntade förlorade levnadsår.

1Förtidig död menas dödsfall i åldern < 85. Dödsfall i åldrarna ≥ 85 antas inte kunna associeras med någon livstilsfaktor.

333

Bilaga 7

SOU 2026:7

Alkoholkonsumtion

Liksom när det gäller rökning och övervikt är de negativa hälsoeffekterna av hög alkoholkonsumtion väldokumenterade. Så kallade riskkonsumenter (som konsumerar ett visst antal gram ren alkohol per dag) löper ökade risker för en rad olika sjukdomar, även om det råder viss osäkerhet kring huruvida det finns en tröskelkonsumtion över vilken sjukdomsriskerna ökar med konsumtionen. De beräkningar som publicerats visar en viss spridning i andelen hälso- och sjukvårdskostnader som kan tillskrivas alkoholkonsumtion: mellan 9 och 23 procent. En beräkning för Sverige ger ett resultat i den lägre delen av intervallet (Manthey m.fl. 2021; Rehm m.fl. 2009; Jarl m.fl. 2008).

Metod och data

Beräkningarna genomfördes med en modifierad version av den simuleringsmodell som utvecklades av Bolin (2024) för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna som totalt kan associeras med förekomsten av alkoholkonsumtion, obesitas/övervikt, fysisk inaktivitet och rökning. Modellen använder observerade data för tidsperioden 2011 – 2021 för att beräkna, kontrafaktiskt, vad en förändring av de nämnde riskfaktorerna år 2011 skulle inneburit för de samhällsekonomiska kostnaderna under tidsperioden 2012 – 2021. Beräkningarna utförs med epidemiologiska metoder och tar hänsyn till att hälsoriskerna förändras gradvis vid en förändring av de aktuella levnadsvanorna. Nedan beskrivs beräkningsmetoderna i mer detalj. En fullständig beskrivning av simuleringsmodellen finns i Bolin (2024).

Effekterna av en ökad alkoholkonsumtion beräknas som differensen mellan två olika scenarier: ett med förekomst av de aktuella riskfaktorerna oförändrad, och ett andra där alkoholkonsumtionen antas öka momentant år 2011. Beräkningsmetoden tar alltså hänsyn till att flera livsstilsrelaterade sjukdomar är förknippade med flera riskfaktorer.

Data

Data avseende hälso- och sjukvårdsutnyttjande, läkemedelsanvändning, mortalitet, respektive tillfällig och permanent sjuklighet insamlades från allmänt tillgängliga datakällor (Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Försäkringskassan respektive Västra Götalands Regionen). Information avseende förekomsten av de aktuella riskfaktorerna insamlades från Statistiska Centralbyrån respektive Folkhälsomyndigheten. De sjukdomar som ingår i beräkningen är cancersjukdomar, kardiovaskulära sjukdomar, respiratoriska sjukdomar samt diabetes typ 2, depression, epilepsi och levercirros (Bolin, 2024).

Beräkningsmetoder

De genomförda beräkningarna utgår dels ifrån förekomsten av de aktuella riskfaktorerna (år 2011), dels de relativa sjukdomsriskerna, eller överriskerna för sjukdom, som respektive riskfaktor är förknippade med. Utifrån dessa två faktorer beräknas epidemiologiska tillskrivningstal (som ger andelar av sjukdomsfallen som kan tillskrivas riskfaktorerna). De relativa risker som har använts i beräkningarna har hämtats från två separata studier (Kreuger et al., 2014; Verhaeghe et al., 2017). De beräkningar som genomförts har utgått från att förekomsten av riskfaktorerna i hela

334

SOU 2026:7

Bilaga 7

befolkningen (16-84 år) år 2011 bestämmer tillskrivningstalen för hela perioden om ingen förändring antas år 2011.

Överriskerna för sjukdom vid alkoholkonsumtion indelas i tre olika grupper2 (Verhaeghe et al., 2017). En ökning av alkoholkonsumtionen antogs förskjuta populationens fördelning inom dessa tre grupper mot en högre alkoholkonsumtion så att delar av respektive delpopulation hamnar i en konsumtionsgrupp med en högre överrisk för sjukdom (se appendix).

Effekterna av en ökning av alkoholkonsumtionen genomfördes alltså genom dels en beräkning av de samhällsekonomiska effekterna då förekomsten av riskfaktorerna antas oförändrade, dels en beräkning av motsvarande effekter då alkoholkonsumtionen antogs öka momentant år 2011. Differensen mellan de både beräkningarnas resultat ger en uppskattning av effekten av den antagna ökningen av alkoholkonsumtionen. Eftersom flera sjukdomar är förknippade med fler än en riskfaktor genomfördes beräkningarna simultant för alla fyra riskfaktorerna. Mer precist innebär

detta alltså att de beräknade epidemiologiska tillskrivningstalen anger hur stor andel av en viss

sjukdom som kan tillskrivas den sammantagna förekomsten av de inkluderade riskfaktorerna.

tillskrivas riskfaktorn,

��

, med

��

som kan

sjukdomsrisker,

Mer precist, ett tillskrivningstal,

(population attributable fraction), gällande sjukdom

��

olika

∑� ��

��

förknippade

(1)

exponeringsnivåer, , och

därmed

relativa

relation till referensexponering), och förekomster,

, definieras enligt:

�� =

∑� ��

Den totala andelen av observerad sjuklighet och död som kan tillskrivas den samtida förekomsten av de fyra olika riskfaktorerna beräknades enligt följande justering för dubbelräkning (Steenland och Armstrong 2006; Plass m.fl. 2022):

där	��	beräknas enligt (1).	�� = 1 − ∑��1 − ��,	(2)
	��

Resultat

I den här rapporten redovisas resultaten av beräkningar av de ytterligare samhällsekonomiska kostnaderna som en ökad alkoholkonsumtion medför. Beräkningarna utgår ifrån tre olika ökningsscenarier (Ramboll, 2025). Beräkningarna genomfördes med en utökad version av den simuleringsmodell som utvecklades inom ramen för studien Finansieringen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg – vilken betydelse har prevention? Beräkningarna genomfördes med hjälp av epidemiologiska metoder och publikt tillgänglig statistik. Beräkningarna tar hänsyn till förekomsten av fyra riskfaktorer i den svenska population (alkoholkonsumtion, fysisk inaktivitet, obesitas, rökning) och effekterna av en ökning av alkoholkonsumtionen erhölls som differensen mellan de

2<= 0 men <40 gram per vecka: riskgrupp 1; ≥ 40 men <60 gram per vecka: riskgrupp 2; ≥ 60 gram per vecka: riskgrupp 3. Ett glas vin, 12 centiliter med alkoholstyrka 14 procent, innehåller cirka 13 gram alkohol.

335

Bilaga 7

SOU 2026:7

samhällsekonomiska kostnaderna vid två olika nivåer på alkoholkonsumtionen (den observerade respektive den antagna).

Resultaten av beräkningarna för de tre olika scenarierna redovisas i tabellerna 1 (16 procents ökning av alkoholkonsumtionen), A1, respektive A2. I respektive tabell redovisas dels ökningar av antal vårdtillfällen, dödsfall, förlorade levnadsår respektive förlorade arbetsår som kan tillskrivas den aktuella ökningen av alkoholkonsumtionen. Motsvarande monetära kostnader redovisas i den undre delen av respektive tabell.

16 procents ökning av alkoholkonsumtionen – årliga förändringar

•Antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppenvården ökar med cirka 2 – 4 %.

•Antalet slutenvårdstillfällen ökar med cirka 1 – 3 %.

•Antalet döda som kan tillskrivas alkoholkonsumtion ökar med cirka 3 – 5 %.

•Antalet förlorade levnadsår ökar med cirka 2 – 5 %.

•De totala samhällsekonomiska årliga kostnaderna ökar med 5 – 7.5 %.

6 procents ökning av alkoholkonsumtionen

•Antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppenvården ökar med cirka 1 – 1.8 %.

•Antalet slutenvårdstillfällen ökar med cirka 0.7 – 1.2 %.

•Antalet döda som kan tillskrivas alkoholkonsumtion ökar med cirka 1.5 – 2.4 %.

•Antalet förlorade levnadsår ökar med cirka 1.3 – 2.1 %.

•De totala samhällsekonomiska årliga kostnaderna ökar med 1.7 – 2.7 %.

4 procents ökning av alkoholkonsumtionen

•Antalet vårdtillfällen i primärvården respektive den specialiserade öppenvården ökar med cirka 0.5 – 1.2 %.

•Antalet slutenvårdstillfällen ökar med cirka 0.5 – 0.8 %.

•Antalet döda som kan tillskrivas alkoholkonsumtion ökar med cirka 1.1 – 1.7 %.

•Antalet förlorade levnadsår ökar med cirka 0.9 – 1.5 %.

•De totala samhällsekonomiska årliga kostnaderna ökar med cirka 0.7 – 1.2 %.

Kostnadskomponenter som inte inkluderats i beräkningarna

Förutom förlorad hushållsproduktion och livskvalitetsförluster vid sjukdom är det sannolikt de kostnader som uppstår på grund av påverkan på humankapitalbildningen för unga som är mest betydelsefulla. Tidig alkoholdebut är associerat med sämre utbildningsutfall (se exempelvis Graham et al., 2024; Koch, and McGeary, 2009). Försämrade utbildningsutfall påverkar hela livssituationen och medför därför betydande individuella och samhälleliga kostnader. Beräkningar av dessa kostnader kan delvis genomföras med den beräkningsmodell som använts här men kräver mer omfattande utbyggnad av modellen.

336

SOU 2026:7

Bilaga 7

Referenser

Bolin K. Finansieringen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg – vilken betydelse har prevention? SNS, 2024.

Graham, P. L., Schofield, D. J., Tait, R. J., Bista, S., Ivers, R. Q., Liu, B., Lymer, S., Marino, J. L., Sanci, L. A., Shrestha, R. N., Steinbeck, K., Straker, L. M., & Skinner, S. R. (2024). Adolescent risk behaviours are associated with educational attainment in early adulthood: results from the Raine Study cohort. BMC Public Health, 24(1), 2728–2729.

Koch, S. F., & McGeary, K. A. (2005). The effect of youth alcohol initiation on high school completion. Economic Inquiry, 43(4), 750–765.

Krueger, H., Turner, D., Krueger, J. och Ready, A. E. (2014). "The Economic Benefits of Risk Factor Reduction in Canada: Tobacco Smoking, Excess Weight and Physical Inactivity", Canadian Journal of Public Health 105.1

Plass, D., Hilderink, H., Lehtomäki, H., Øverland, S., Eikemo, T. A., Lai, T., Gorasso, V. och Devleesschauwer, B. (2022). "Estimating Risk Factor Attributable Burden – Challenges and Potential Solutions When Using the Comparative Risk Assessment Methodology", Archives of Public Health 80:148.

Steenland, K. och Armstrong, B. (2006). "An Overview of Methods for Calculating the Burden of Disease Due to Specific Risk Factors", Epidemiology (Cambridge, Mass.) 17.5, s. 512–519.

Scenarioanalys av förändringar i styrmedel för Sveriges alkoholpolitik. Ramboll, 2025

Verhaeghe, N., Lievens, D., Annemans, L., Vander Laenen, F. och Putman, K. (2017). "The Health-related Social Costs of Alcohol in Belgium", BMC Public Health 17.1.

WHO (World Health Organization) (2009). Global Health Risks Mortality and Burden of Disease Attributable to Selected Major Risks. Geneva: World Health Organization.

337

Bilaga 7

SOU 2026:7

APPENDIX

Förändringar av alkoholkonsumtionen

Information om bruk och riskbruk av alkohol har hämtats från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät. De som angav riskbruk har antagits fördelade med 50 procent i grupp III och 50 procent i grupp II, motsvarande indelningen i Verhaeghe m.fl. (2017). Grupp I är de som angav bruk men ej riskbruk. Respektive förekomst har beräknats som ett viktat genomsnitt av förekomsten i olika åldersgrupper om tio år i spannet 16–84.

En förändring av alkoholkonsumtionen med 4%, 6% respektive 16% antas förskjuta fördelningen av populationen mot högre konsumtion. Det antas att populationen i respektive riskgrupp är uniform fördelad. För män innebär detta att de tre grupperna konsumerar alkohol enligt [0,280), [280,420), respektive [420, - ] gram alkohol per vecka. Motsvarande fördelningar för kvinnor är [0,140), [140,280], respektive [280, -]. Under antagandet om uniform fördelning leder en alkoholkonsumtionsökning om x % till att en andel motsvarande 420/1.16 av de män som tidigare konsumerade alkohol men inte hade ett riskbruk får ett riskbruk.

Förlorade levnads- respektive arbetsår som kan tillskrivas de olika riskfaktorerna

Förlorade levnad- respektive arbetsår beräknades i första fallet utifrån dödsfall i åldersgruppen 35

– 84 och förväntad återstående levnadstid vid ålder ( ). Det är alltså den återstående

��

�� [35,84]��

förväntade levnadstiden betingat på att individen lever vid ålder ��. Återstående levnadstid vid ålder , , beräknades utifrån Statistiska Centralbyråns Livslängstabeller för män respektive kvinnor.

På samma sätt beräknades förväntade förlorade arbetsår vid dödsfall i åldern genom förväntade

förlorade levnadsår fram till och med 69 års ålder. Formellt ges det förväntade antalet förlorade
levnads år på grund av mortalitet, ��, av							��	��
levnads år på grund av mortalitet, ��, av							��	��,
		�				�� = ��		��,
där		�	är antalet dödsfall i åldern . Denna beräkning görs separat för män respektive kvinnor.
Antalet förlorade arbetsår,					, ges av
	��			��	��

�� = ��,

där är antalet förlorade arbetsår (beräknat enligt ovan) för ett dödsfall vid åldern .

��

Då det gäller beräkningen av monetära värden av förlorade arbetsår har genomsnittliga bruttoinkomster, inklusive sociala avgifter (50 procent),��för män respektive kvinnor och de aktuella

åldersgrupperna använts. Värdet av förlorade arbetsår, , har alltså beräknats enligt följande �� = �� ∙ � �� ,

��

där	��	��	�� − 1		��	är
där		är den genomsnittliga bruttolönen inklusive löneskatter vid ålder , och				är
sannolikheten att leva vid ålder givet att man levde vid ålder				.

338

339

2026:7 SOU

Tabell A1. Sammanfattning av de årliga kostnadsökningar som en momentan ökning av alkoholkonsumtionen med 6 procent år 2011 skulle inneburit under tidsperioden 2012 - 2021. Beräkningarna avser åldersgruppen 35 – 84 år. Löpande priser. De procentuella förändringarna avser förändring i förhållande till basscenariot där alkoholkonsumtionen är konstant

	2012		2013	2014	2015	2016		2017		2018	2019	2020	2021
Primärvård		25 808		Antal	41 771		45 232		51 309			41 049
			36 421	38 860						52 932	53 240		40 657
		(1,0%)	(1,4%)	(1,5%)	(1,5%)		(1,5%)		(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)

Öppenvård		3 345	4 758	5 551	5 632		5 638		5 773	5 730	5 891	5 626	5 800
		(1,1%)	(1,5%)	(1,6%)	(1,7%)		(1,7%)		(1,7%)	(1,7%)	(1,7%)	(1,8%)	(1,8%)

Slutenvård		803	1 069	1 152	1 137		1 108		1 085	1 066	1 081	1 014	1 023
		(0,7%)	(0,9%)	(1,0%)	(1,0%)		(1,0%)		(1,0%)	(1,0%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,2%)

Döda		235	318	334	352		356		355	368	343	330	320
		(1,5%)	(2,1%)	(2,2%)	(2,4%)		(2,4%)		(2,4%)	(2,5%)	(2,4%)	(2,4%)	(2,4%)

Förlorade levnadsår		1 988	2 748	2 900	2 994		3 079		3 038	3 123	2 898	2 752	2 643
		(1,3%)	(1,8%)	(1,9%)	(2,0%)		(2,1%)		(2,1%)	(2,2%)	(2,1%)	(2,1%)	(2,1%)

Förlorade arbetsår (mortalitet och permanent sjuklighet)		540	811	863	822		732		582	528	543	554	503
		(1,8%)	(2,5%)	(2,7%)	(2,8%)		(2,6%)		(2,5%)	(2,3%)	(2,5%)	(2,6%)	(2,4%)

Total direkta kostnader (miljoner SEK)			Monetära kostnader
		157	224	259	279		301		335	363	385	408	402
		(0,9%)	(1,3%)	(1,4%)	(1,4%)		(1,4%)		(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)

Total Indirekta kostnader (sjukskrivningar, fall> 14 dagar)		208	336	420	507		550		536	502	494	470	469
		(1,1%)	(1,6%)	(1,6%)	(1,7%)		(1,7%)		(1,8%)	(1,7%)	(1,8%)	(1,9%)	(1,7%)

Total Indirekta kostnader (permanent sjuklighet)		272	439	520	486		377		237	219	233	265	241
		(3,1%)	(4,3%)	(4,7%)	(4,9%)		(5,0%)		(4,9%)	(4,8%)	(4,9%)	(5,0%)	(5,0%)

totala indirekta kostnader (mortalitet)		97	149	148	151		163		165	160	164	160	170
		(2,8%)	(4,0%)	(4,5%)	(4,7%)		(4,8%)		(4,8%)	(4,7%)	(4,7%)	(4,6%)	(4,7%)

Totala kostnader		732	1 148	1 347	1 424		1 392		1 273	1 244	1 277	1 303	1 282
		(1,7%)	(2,5%)	(2,7%)	(2,8%)		(2,7%)		(2,5%)	(2,4%)	(2,4%)	(2,4%)	(2,4%)

7 Bilaga

340

7 Bilaga

Tabell A2. Sammanfattning av de årliga kostnadsökningar som en momentan ökning av alkoholkonsumtionen med 4 procent år 2011 skulle inneburit under tidsperioden 2012 - 2021. Beräkningarna avser åldersgruppen 35 – 84 år. Löpande priser. De procentuella förändringarna avser förändring i förhållande till basscenariot där alkoholkonsumtionen är konstant

	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Primärvård		24 897	Antal				36 239		28 108
	17 642		26 568	28 561	30 937	35 116		36 454		27 844
	(0,7%)	(1,0%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,2%)	(1,2%)

Öppenvård	2 283	3 246	3 791	3 845	3 851	3 944	3 916	4 028	3 846	3 965
	(0,5%)	(0,6%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,8%)	(0,8%)

Slutenvård	552 (0,5%)	734	791	781	761	745	732	742	696	703
		(0,6%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,7%)	(0,8%)	(0,8%)

Döda	162	219	230	242	245	244	253	236	227	220
	(1,1%)	(1,4%)	(1,5%)	(1,6%)	(1,6%)	(1,7%)	(1,7%)	(1,7%)	(1,6%)	(1,6%)

Förlorade levnadsår	1 367	1 889	1 994	2 059	2 117	2 089	2 147	1 993	1 892	1 817
	(0,9%)	(1,2%)	(1,3%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,4%)	(1,5%)	(1,5%)	(1,4%)	(1,4%)

Förlorade arbetsår (mortalitet och permanent sjuklighet)	368	554	589	561	500	398	361	372	379	344
	(1,2%)	(1,7%)	(1,8%)	(1,9%)	(1,8%)	(1,7%)	(1,6%)	(1,7%)	(1,8%)	(1,7%)

Total direkta kostnader (miljoner SEK)		Monetära kostnader
	107	153	177	191	206	229	248	264	280	275
	(0,7%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,3%)	(1,2%)

Total Indirekta kostnader (sjukskrivningar, fall> 14 dagar)	141	228	285	344	373	364	340	335	319	318
	(0,7%)	(1,1%)	(1,1%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,2%)	(1,3%)	(1,2%)

Total Indirekta kostnader (permanent sjuklighet)	185	299	354	330	257	162	149	159	181	164
	(2,1%)	(2,9%)	(3,2%)	(3,4%)	(3,4%)	(3,3%)	(3,3%)	(3,4%)	(3,4%)	(3,4%)

totala indirekta kostnader (mortalitet)	66	102	101	104	112	113	110	113	110	117
	(1,9%)	(2,7%)	(3,1%)	(3,2%)	(3,3%)	(3,3%)	(3,2%)	(3,2%)	(3,1%)	(3,2%)

Totala kostnader	499	782	917	969	948	867	848	870	889	874
	(1,2%)	(1,7%)	(1,9%)	(1,9%)	(1,8%)	(1,7%)	(1,6%)	(1,6%)	(1,6%)	(1,6%)

2026:7 SOU

Statens offentliga utredningar 2026

Kronologisk förteckning

1.Skatteincitament för forskning och utveckling – ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal. Fi.

2.710 miljoner skäl till reformer. Ju.

3.Genomförande av plattformsdirektivet. A.

4.Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. U.

5.Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Fi.

6.En nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Styrning med tydliga roller och ansvar för aktörerna. S.

7.Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken.

Del I: Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser. Del II: Utvärdering av alkohol politikens styrmedel. S.

Statens offentliga utredningar 2026

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Genomförande av plattformsdirektivet. [3]

Finansdepartementet

Skatteincitament för forskning och ut- veckling – ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal. [1]

Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. [5]

Justitiedepartementet

710 miljoner skäl till reformer. [2]

Socialdepartementet

En nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården. Styrning med tydliga roller och ansvar för aktörerna. [6]

Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken.

Del I: Effektivare folkhälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser. Del II: Utvärdering av alkohol politikens styrmedel. [7]

Utbildningsdepartementet

Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. [4]