Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska unionen

1

2

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen anvisar anslaget för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2027 (avsnitt 2.7.1).

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
   
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 61 638 270
   
Summa anslag inom utgiftsområdet 61 638 270
     

3

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

2Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

2.1Principer för utformningen av denna proposition

Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).

Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.

–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).

–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.

–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.

–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.

–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.

De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).

Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.

För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt

5

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.

De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.

2.2Utgiftsområdets omfattning

Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas årligen inom en flerårig budgetram. Den nuvarande ramen omfattar perioden 2021–2027. EU-budgetens årliga utgifter och inkomster ska vara lika stora. EU-budgeten finansieras huvudsakligen genom avgifter från medlemsstaterna. Det innebär att den nivå på utgifterna som fastställs i årsbudgeten, och i eventuella ändringsbudgetar, styr utvecklingen för utgiftsområdet.

Den aktuella fleråriga budgetramen omfattade inledningsvis sammanlagt

1 074,3 miljarder euro i åtaganden i 2018 års priser. Överenskommelsen om budgetramen omfattade även ett återhämtningsinstrument som ligger utanför taket för den fleråriga ramen. Genom återhämtningsinstrumentet tillfördes 750 miljarder euro i 2018 års priser under perioden 2021–2023 i syfte att motverka de negativa ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. Budgetramen reviderades 2024, bl.a. för att säkerställa långsiktigt stöd till Ukraina. Justeringen av budgetramen innebar att de totala åtagandena ökade till 1 079,5 miljarder euro i 2018 års priser.

EU:s budget består av följande sju utgiftsområden som benämns budgetrubriker:

1 Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin, 2 Sammanhållning, motståndskraft och värderingar, 3 Naturresurser och miljö, 4 Migration och gränsförvaltning, 5 Säkerhet och försvar, 6 Grannskapet och omvärlden och 7 EU:s offentliga förvaltning. Varje budgetrubrik innehåller underrubriker, som i sin tur innehåller olika program. Utöver EU-budgetens rubriker finns specialinstrument som kan tillgängliggöras, vilka påverkar EU-avgiften. Därutöver används EU-budgeten och det utrymme som finns mellan utgiftstaket i EU-budgeten och taket för egna medel, dvs. det maximala belopp som kommissionen vid behov kan kräva in från medlemsstaterna, som säkerhet vid EU:s gemensamma upplåning. Vid utgången av 2025 uppgick EU:s utestående skuld till knappt 740 miljarder euro.

Avgifterna som medlemsstaterna betalar in till kommissionen benämns Europeiska unionens egna medel och regleras i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom, det s.k. egna medelsbeslutet.

6

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

I det nuvarande systemet för egna medel finns det fyra kategorier av egna medel: traditionella egna medel (tulluppbörd), en mervärdesskattebaserad avgift, en avgift baserad på volymen icke återvunna plastförpackningar och en avgift baserad på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). De fyra olika typerna av egna medel är i sin tur de fyra olika avgiftskomponenter som tillsammans utgör respektive medlemsstats avgift till EU. De myndigheter som ansvarar för beräkning och inbetalning av Sveriges olika delposter (avgiftskomponenter) är Tullverket (tulluppbörden), Skatteverket (den mervärdesskattebaserade avgiften), Naturvårdsverket (den plastbaserade avgiften) och Kammarkollegiet (den BNI-baserade avgiften).

I det nuvarande systemet för egna medel finns bestämmelser och begränsningsregler som gör att Sveriges avgift skiljer sig från de flesta andra medlemsstaters. Sverige har en reduktion på den BNI-baserade avgiftskomponenten, även kallad rabatt. Sveriges nettoreduktion beräknas under perioden 2021–2027 uppgå till 777 miljoner euro per år i 2018 års priser. Även Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike har reduktioner på sina respektive BNI-baserade avgiftskomponenter.

2.3Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen för utgiftsområdet. EU-avgiften ökade från ca 41 187 miljoner kronor 2024 till ca 45 714 miljoner kronor 2025, vilket innebär en ökning om 4 527 miljoner kronor (11,0 procent). Ökningen berodde framför allt på att EU:s totala utgifter ökade 2025 jämfört med 2024, vilket resulterade i en ökning av den BNI-baserade avgiften.

För 2025 uppgick utfallet för utgiftsområdet till 45 714 miljoner kronor, vilket var

2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget 2025. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 4 146 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget.

De BNI-baserade medlen är en restpost i EU:s budget som täcker det återstående finansieringsbehovet för den årliga EU-budgeten. Utfallet beskrivs närmare i skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101 s. 159 och 160).

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
  2025 20261 2026 2027 2028 2029
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 714 54 200 53 387 61 638 62 177 64 417
             
Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften            
till Europeiska unionen 45 714 54 200 53 387 61 638 62 177 64 417
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Prognosen för utgifterna 2026 är 53 387 miljoner kronor, vilket understiger anslagsnivån med 813 miljoner kronor.

För 2027 beräknas Sveriges avgift öka till 61 638 miljoner kronor. Ökningen beror framför allt på att EU:s utgifter beräknas öka i takt med att utbetalningarna inom programperioden 2021–2027, som varit försenade under den första delen av perioden, väntas öka. De försenade utbetalningarna som väntas öka 2027 utgörs framför allt av utbetalningar inom programmen för EU:s sammanhållningspolitik under budgetrubrik 2.

För 2028 och 2029 beräknas Sveriges avgift öka till 62 177 miljoner kronor respektive 64 417 miljoner kronor. Beräkningarna tar inte hänsyn till det förslag till flerårig

7

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

budgetram 2028–2034 eller det förslag till modifierat system för EU:s egna medel som kommissionen presenterade i juli 2025.

I tabell 2.2 redovisas de faktorer som styr EU-avgiften under posten Övrigt. Prognosen för 2027 baseras på kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2027. Av tabell 2.3 framgår att hela EU-avgiften utgörs av transfereringar i form av utbetalningar från Sverige till kommissionen för att finansiera EU-budgeten.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  2027 2028 2029
Anvisat 20261 54 200 54 200 54 200
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder      
       
Överföring till/från andra utgiftsområden      
       
Övrigt 7 438 7 978 10 218
       
Ny utgiftsram 61 638 62 177 64 417
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

  2027
Transfereringar1 61 638
Summa utgiftsram 61 638

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

Det finns betydande risker för att Sveriges EU-avgift utvecklas på annat sätt än vad som förutses i prognosen. Sveriges avgift beror, som framgått ovan, på storleken på EU:s faktiska utgifter och hur stor andel av EU:s utgifter som Sverige ska finansiera. Utgiftsprognosen försvåras också av att EU-budgetens utgiftsnivå vid vissa tillfällen justeras genom ändringsbudgetar under det aktuella budgetåret. Tidpunkterna för antagandet och genomförandet av EU:s ändringsbudgetar kan även påverka Sveriges avgift ett annat år än beslutsåret.

Det finns även en ekonomisk risk kopplad till EU-avgiften genom EU:s gemensamma upplåning, som regeringen i skrivelsen Det finanspolitiska ramverket (skr. 2025/26:76) har åtagit sig att redovisa i budgetpropositionen. För de lån som EU upptar för vidareutlåning har medlemsstaterna ett gemensamt ansvar för återbetalningen via EU:s budget om en lånemottagare inte kan fullgöra sina åtaganden. Vid ett eventuellt infriande kan detta leda till ökade BNI-baserade avgifter. Den svenska statens ekonomiska exponering motsvarar i sådana fall Sveriges andel av EU:s samlade BNI vid tillfället, vilken bedöms uppgå till ca 3,4 procent år 2027. Därutöver kan Sveriges EU-avgift komma att påverkas av utformningen av EU:s system för egna medel.

Kommissionen presenterade i juli 2025 ett förslag om att ändra de befintliga egna medelskomponenterna samt att införa fem nya: en baserad på EU:s utsläppshandelssystem, en på en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s yttre gräns, en på ickeinsamlat elavfall, en på medlemsstaternas intäkter från harmoniserade punktskatter på tobaksvaror samt en progressiv avgift från företag med en nettoomsättning över

100 miljoner euro inom EU och i tredje land med fast driftställe i EU. Införandet av nya avgiftskomponenter minskar den andel av EU:s intäkter som kommer från medlemsstaternas BNI-baserade avgifter. Om de nya avgiftskomponenterna införs

8

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

minskar därför den andel av Sveriges avgift till EU som utgörs av den BNI-baserade avgiften. Om införandet av nya avgiftskomponenter innebär en ökning eller minskning av Sveriges avgift till EU beror dock på om Sveriges andel av beräkningsbasen för respektive ny avgiftskomponent blir större eller mindre i förhållande till Sveriges andel av medlemsstaternas sammanlagda BNI.

EU-avgiften för samtliga medlemsstater påverkas alltså av den ekonomiska utvecklingen i varje enskild medlemsstat. Inledningsvis baseras Sveriges och övriga medlemsstaters EU-avgift på prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Beroende på hur väl de initiala prognoserna överensstämmer med utfallet, kan resultatet av tillämpningen av de gemensamma reglerna komma att avvika och respektive medlemsstats avgift behöva justeras.

2.4Mål för utgiftsområdet

Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att prioritera gemensamma utmaningar som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för sig, exempelvis miljö och klimat, forskning, migration, säkerhet och att utveckla den inre marknaden. Målet innebär att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde prioriteras. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).

2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringen uppnår målet för utgiftsområdet främst genom förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, årsbudgeten och ändringsbudgetarna i Europeiska unionens råd samt genom rådets förhandlingar med Europaparlamentet. I dessa förhandlingar verkar regeringen för goda marginaler till utgiftstaken för åtaganden och betalningar, och för omprioriteringar inom fastställda ramar. Vidare agerar regeringen tillsammans med likasinnade länder för att försöka begränsa budgetpåverkan. Målet för utgiftsområdet styr även regeringens bedömning av om kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet. Regeringen samråder regelbundet med riksdagens EU-nämnd i frågor som rör årsbudgeten och den fleråriga budgetramen.

Uppföljningen av EU-budgeten sköts främst av Europeiska revisionsrätten och kommissionen. Sverige röstar i den årliga ansvarsfrihetsprövningen med Europeiska revisionsrättens uppföljning som en viktig grund för ställningstagandet.

2.6Resultatredovisning

EU-budgeten för 2025

Årsbudgeten för 2025 var den femte i budgetramen för perioden 2021–2027. Utgifterna i EU-budgeten delas in i åtagandebemyndiganden (åtaganden) och betalningsbemyndiganden (betalningar). Betalningar motsvarar faktiska utgifter under ett budgetår, medan åtaganden som kommissionen kan ingå kan leda till betalningar från EU-budgeten såväl det aktuella budgetåret som kommande år.

I den ursprungliga antagna budgeten för 2025 uppgick de beräknade åtagandena till ca 199,5 miljarder euro och betalningarna till 155,2 miljarder euro. Den antagna budgeten reviderades därefter genom tre ändringsbudgetar. Med beaktande av de antagna ändringsbudgetarna uppgick åtagandena till 194,1 miljarder euro och betalningarna till 156 miljarder euro.

9

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

Den första ändringsbudgeten för 2025 innebar en justering av intäkterna i budgeten genom att 2024 års budgetöverskott på ca 1 344 miljoner euro fördes in som intäkt i 2025 års budget. Detta minskade Sveriges EU-avgift för 2025 med ca 499 miljoner kronor jämfört med den antagna årsbudgeten för 2025.

Genom den andra ändringsbudgeten uppdaterades prognosen för EU-budgetens intäkter. De beräknade intäkterna för egna medel justerades i enlighet med de uppdaterade prognoser som fastställdes den 26 maj 2025 vid det årliga mötet för den rådgivande kommittén för egna medel. Justeringen innebar en ökning av Sveriges EU- avgift jämfört med den avgift som beräknades på den antagna årsbudgeten. Ökningen berodde främst på att intäkterna från bl.a. inbetalda böter, avgifter och Storbritanniens bidrag enligt utträdesavtalet blev lägre än väntat. Detta ökade behovet av finansiering genom BNI-komponenten. Effekten på avgiften förstärktes dessutom av att Sveriges BNI-andel reviderades upp i förhållande till övriga medlemsstater, vilket ökade Sveriges finansieringsbörda. På utgiftssidan innebar ändringsbudgeten främst en förstärkning av betalningarna för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Förstärkningen uppgick till 3 515 miljoner euro. Detta berodde på ett snabbare genomförande av medlemsstaternas strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken än vad som tidigare varit väntat samt på slutförande av utbetalningar från den föregående programperioden. Därutöver gjordes några mindre justeringar av åtaganden. Dessa förändringar finansierades genom omprioriteringar inom befintliga budgetramar och påverkade inte den samlade åtagandenivån i någon större utsträckning. Sammanlagt innebar den andra ändringsbudgeten ökade åtaganden om ca 3 miljoner euro och ökade betalningar om ca 3 515 miljoner euro. För Sveriges EU-avgift innebar ändringsbudgeten sammantaget en ökning om ca 645 miljoner kronor.

Den tredje ändringsbudgeten syftade till att uppdatera EU-budgetens intäkter och justera åtagande- och betalningsnivåer för vissa av budgetens program och decentraliserade myndigheter. Intäkterna från böter ökade med ca 1 185 miljoner euro. Åtagandena minskade med sammanlagt ca 203 miljoner euro och betalningarna ökade med ca 2 438 miljoner euro. Ökningen av betalningarna var främst en följd av högre faktiska utbetalningsbehov inom programmen för EU:s sammanhållningspolitik och inom instrumentet för gränsförvaltning och viseringar. Samtidigt minskade betalningarna på andra områden till följd av senarelagda utbetalningar, t.ex. inom Ukrainafaciliteten och för flera decentraliserade myndigheter. Sammantaget innebar ändringsbudgeten en ökning av Sveriges EU-avgift med omkring 350 miljoner kronor under 2025.

I tabell 2.4 redovisas ändringsbudgetarnas effekter på Sveriges avgift till EU under 2025.

Tabell 2.4 Avgiftseffekter 2025 av ändringar i EU-budgeten

Miljoner kronor

Ändring i EU-budgeten Effekt på Sveriges avgift till EU under 2025 År ändringarna får effekt på utgiftsområdet
1 -499 2025
     
2 645 2025
     
3 350 2025

Källa: Egna beräkningar där antagna förslag till ändringar i EU-budgeten jämförts med EU-budgeten exklusive föreslagna ändringar.

Sverige röstade emot ansvarsfrihet för Europeiska kommissionen för 2023 års budget

Vid Ekofinrådets möte den 18 februari 2025 röstade Sverige nej i frågan om rekommendationen till Europaparlamentet om att bevilja ansvarsfrihet för

10

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

kommissionen för genomförandet av 2023 års budget med motiveringen att det är allvarligt att kommissionen fått en revisionsförklaring som innehåller kritik avseende vissa delar av budgeten och att ett flertal av iakttagelserna i samband med revisionen dessutom medför att EU-budgetens exponering för olika risker ökar. Även Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike valde att inte stödja rekommendationen om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet. Europeiska unionens råd antog likväl rekommendationen med kvalificerad majoritet.

Sveriges avgift till EU under 2025

Utfallet för den svenska EU-avgiften under 2025 uppgick till 45 714 miljoner kronor (se tabell 2.5), vilket var 2 048 miljoner kronor lägre än de medel som anvisades i statens budget. En mer utförlig redogörelse för utfallet finns i skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101 s. 49, 159 och 160).

Tabell 2.5 Anslagna medel och utfall för 2025

Miljoner kronor

Anslag Ändringsbudget AnslagskreditUtfall

1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 762 45 714
     
Totalt för utgiftsområde 27 47 762 45 714
     
Källa: Årsredovisning för staten 2025.    

EU-budgeten för 2026

EU:s årsbudget för 2026 antogs av Europaparlamentet den 26 november 2025 och är den sjätte i budgetramen för perioden 2021–2027.

Den antagna EU-budgeten (exklusive ändringsbudgetar) för 2026 uppgår till

192,8 miljarder euro i åtaganden och 190,1 miljarder euro i betalningar. Detta motsvarar en minskning av åtaganden med ca 3,2 procent jämfört med 2025 års budget (inklusive ändringsbudgetar) och en ökning av betalningar med ca 18 procent jämfört med 2025 års budget (inklusive ändringsbudgetar).

Varje budgetrubrik i årsbudgeten innehåller underrubriker, som i sin tur innehåller olika program (se avsnitt 2.2). Den budgetrubrik under vilken åtagandena ökade mest jämfört med 2025 var rubrik 1 Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin, som ökade med ca 624 miljoner euro. Ökningen berodde främst på förstärkningar till forskning, innovation och transport- och energiinfrastruktur. Åtagandena ökade också betydligt under budgetrubrikerna 4 Gränsförvaltning och migration, 5 Säkerhet och försvar och 7 EU:s offentliga förvaltning. Den största minskningen av åtaganden 2026 jämfört med 2025 skedde under budgetrubrik

2 Sammanhållning och resiliens, där minskningen uppgick till 6 329 miljoner euro. Åtaganden minskade också under budgetrubrikerna 3 Naturresurser och miljö och 6 Grannskapet och omvärlden.

Ökningen av betalningarna jämfört med 2025 var främst en följd av den höga genomförande- och utbetalningstakten för tidigare beslutade åtaganden, särskilt inom sammanhållningspolitiken. Genomförandet har varit försenat under inledningen av den innevarande programperioden, men har nu accelererat. Till följd av detta ökade betalningarna under budgetrubrik 2 Sammanhållning och resiliens med ca

55,2 procent jämfört med 2025.

Sverige röstade nej till förslaget om att anta EU:s årsbudget för 2026, då förslaget inte bedömdes innehålla tillräckliga marginaler och i otillräcklig grad byggde på omprioriteringar av befintliga anslag för att täcka räntekostnaderna för lånen inom återhämtningsinstrumentet, vilket strider mot Sveriges budgetrestriktiva hållning.

11

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

Även Finland, Nederländerna och Österrike valde att inte ge stöd till den slutliga budgetöverenskommelsen. Europeiska unionens råd och Europaparlamentet nådde den 15 november 2025 en överenskommelse om årsbudgeten för 2026. Budgeten antogs därefter av rådet med kvalificerad majoritet och av Europaparlamentet.

Den pågående förhandlingen om EU:s fleråriga budgetram 2028– 2034

Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till nästa fleråriga budgetram 2028–2034. Meddelandet som publicerades i samband med detta beskriver inriktningen på kommissionens förslag och de ändringar i utgifternas omfattning, sammansättning, inriktning och utformning som kommissionen anser är nödvändiga för att möta EU:s utmaningar.

Kommissionen anser att EU behöver en mer ambitiös budgetram som är enklare, mer strategisk och resultatinriktad för att möta framtida utmaningar som säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. Kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram omfattar åtaganden om 1 763 miljarder euro i 2025 års priser, vilket motsvarar ca 1,26 procent av EU:s samlade BNI under perioden 2028–2034. I jämförelse med innevarande period skulle det innebära en reell ökning av budgetvolymen med ca 43 procent. Förslaget skulle vidare innebära att den BNI-baserade korrigeringsmekanismen som Sverige, tillsammans med vissa andra medlemsstater, för närvarande omfattas av löper ut. Enligt regeringens beräkningar skulle kommissionens förslag innebära en omfattande ökning av Sveriges EU-avgift.

Förhandlingarna om den fleråriga budgetramen pågår för närvarande, och de kommer som tidigast avslutas under 2026. Under förhandlingen har Sverige, både på egen hand och tillsammans med likasinnade medlemsstater, verkat för en mer återhållsam flerårig budgetram och för förnyade BNI-baserade rabattarrangemang.

2.7Budgetförslag

2.7.11:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tusental kronor

2025 Utfall 45 713 928 Anslagssparande 1 092 154
         
2026 Anslag 54 199 8511 Utgiftsprognos 53 386 714
2027 Förslag 61 638 270    
         
2028 Beräknat 62 177 423    
         
2029 Beräknat 64 417 476    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel.

12

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tusental kronor

  2027 2028 2029
Anvisat 20261 54 199 851 54 199 851 54 199 851
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder      
Makroekonomisk utveckling      
       
Volymer      
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt 7 438 419 7 977 572 10 217 625
       
Förslag/beräknat anslag 61 638 270 62 177 423 64 417 476
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget justeras till följd av den EU-rättsakt som ligger till grund för EU-avgiften, det s.k. egna medelsbeslutet. Riksdagen har ratificerat rättsakten. Anslaget ökas därför med 7 438 419 000 kronor för 2027. Anslaget beräknas därefter öka med

7 977 572 000 kronor för 2028 och 10 217 625 000 kronor för 2029. EU-avgiftens prognostiserade förändring mellan år redovisas under posten Övrigt i tabell 2.7.

EU-avgiften består av fyra delposter. Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör, som framgår av avsnitt 2.2, ett av EU:s egna medel och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tulluppbörden. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2027 kommer att uppgå till 6 963 750 000 kronor. Den mervärdesskattebaserade avgiftskomponenten beräknas som andel av medlemsstaternas mervärdesskattebas. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift beräknas 2027 uppgå till 8 839 700 000 kronor. Avgiftskomponenten baserad på icke återvunna plastförpackningar beräknas 2027 uppgå till 2 428 073 000 kronor. Inklusive den svenska reduktionen (se avsnitt 2.2) beräknas Sveriges BNI-baserade avgift under 2027 uppgå till

43 406 747 000 kronor.

Beräkningarna i tabell 2.6 och tabell 2.7 tar inte hänsyn till det förslag till flerårig budgetram 2028–2034 eller det förslag till modifierat system för EU:s egna medel som Europeiska kommissionen lämnat inför förhandlingarna. Kommissionens förslag till flerårig budgetram 2028–2034 och till modifierat system för EU:s egna medel skiljer sig från Sveriges mål för dessa förhandlingar.

Regeringen föreslår att 61 638 270 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 62 177 423 000 kronor respektive 64 417 476 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2027.

Skälen för regeringens förslag

Medlemsstaternas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår inom området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar både

13

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 27

innevarande och kommande år. I kommissionens budgetförslag föreslås att åtagandebemyndiganden om 199 905 123 197 euro ska ställas till förfogande för 2027. I enlighet med beslutet om unionens egna medel beräknas Sverige under 2027 betala in ca 3 procent av medlemsstaternas totala inbetalda avgifter till EU för att finansiera årsbudgeten. Utöver medlemsstaternas inbetalda avgifter har EU även andra intäktskällor, men de är små i jämförelse med medlemsstaternas avgift. Av den anledningen kan huvuddelen av 2027 års budgets åtagandebemyndiganden antas finansieras av medlemsstaterna, varav ca 3 procent kommer att finansieras av Sverige. Förhandlingar om EU:s årsbudget för 2027 pågår emellertid fortfarande och en budget kommer att antas först i slutet av 2026.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2027 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2027.

14