Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvärdera och uppvärdera IB-poäng i omvandlingen till svenska meritpoäng och tillkännager detta för regeringen.
International Baccalaureate (IB) är ett program som finns världen över. All undervisning sker på engelska och betyg sätts genom slutexamination i varje ämne i slutet av tredje året på gymnasiet. Slutproven rättas externt.
På många sätt är IB-programmet en förebild för hur den svenska gymnasieskolan borde vara utformad, med slutexamination och externt rättade prov som dessutom går att överklaga. Betygskriterierna är tydliga och kunskapskraven desamma oavsett var i världen eleven studerar.
Lärarnas uppgift är att förbereda eleverna inför slutexaminationen och förmedla den kunskap som krävs för att eleverna ska nå minst godkänt betyg i alla ämnen.
IB-programmet har gott renommé och IB-examen erkänns av ledande universitet världen över. Antagningskraven varierar mellan universitet och utbildningar. I Sverige räknas IB-examens så kallade total points om till ett meritvärde på skalan 10,00–20,00. Enligt den omräkningstabell som gäller för IB-examen från och med 30 juni 2025 motsvarar 38 IB-poäng 19,38, 40 poäng 19,70 och 42 poäng 19,90. Först 43–45 av maximalt 45 IB-poäng ger värdet 20,00. Eventuella meritpoäng, högst 2,5, läggs därefter till separat.
I Sverige har frågan om omvandlingen av IB-poäng till svenska meritpoäng diskuterats och förändrats över tid. Under lång tid motsvarade 38 poäng 20,0. År 2008 förändrades detta till att 40 poäng motsvarade 20,0. Numera krävs det som sagt 43 poäng för att komma upp i meritpoäng om 20,0.
Det är märkligt att det för IB-elever formellt sett är svårare att komma in på svenska universitet än på de bästa universiteten i världen. Både UHR och en del debattörer har gett uttryck för att IB-elevers prestationer ska jämföras med elever som studerar natur-vetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är inte uppenbart varför jämförelsen ska ske mot just denna elevgrupp och inte till exempel mot samhällsvetenskapliga programmet eller samtliga högskoleförberedande program.
Det är olyckligt att Sveriges utbildningsystem missgynnar högpresterande IB elever och mot denna bakgrund bör omvandlingen av IB-poäng till meritpoäng utvärderas och uppvärderas.
|
Louise Meijer (M) |
|