Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa språkkrav för att motta icke inkomstbaserade offentliga bidrag och tillkännager detta för regeringen.
Det är rimligt att den som flyttar till Sverige anstränger sig för att lära sig svenska. För detta har den enskilde ett eget ansvar. För vuxna i arbetsför ålder bör mottagande av skattefinansierade bidrag förutsätta tillräckliga kunskaper i svenska.
Kravet bör omfatta alla icke inkomstbaserade bidrag så som försörjningsstöd, bostadsbidrag, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och andra jämförbara stöd som inte har tjänats in genom tidigare arbete. Etableringsersättningen bör undantas eftersom den lämnas till just nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, vars syfte är att deltagaren ska lära sig svenska, komma närmare arbetsmarknaden och klara sin egen försörjning. Programmet kan pågå i sammanlagt 24 månader inom en period på 36 månader. Att kräva färdiga språkkunskaper redan under denna inledande etableringstid skulle motverka programmets funktion.
När etableringstiden är avslutad bör däremot samma krav gälla kring språkkunskaper för att motta bidrag.
Den som genom svensk skolgång, utbildning eller på annat tillförlitligt sätt kan visa tillräckliga kunskaper i svenska ska inte behöva genomgå ytterligare prövning. I andra fall bör kunskaperna kunna visas genom samma språkprov som används för svenskt medborgarskap.
Bidragssystemen ska ge trygghet när människor behöver stöd, men de ska också främja vägen till arbete och självförsörjning. Ett tydligt språkkrav skulle stärka både arbetslinjen och den enskildes möjlighet att bli en del av samhällsgemenskapen.
|
Louise Meijer (M) |
|