Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återställa skatten på investeringssparkonto till den ursprungliga nivån och tillkännager detta för regeringen.
Investeringssparkontot infördes 2012 av den dåvarande alliansregeringen för att göra det enklare för människor att spara i aktier och fonder. I stället för att deklarera varje försäljning beskattas sparandet genom en årlig schablonskatt. När sparformen infördes beräknades schablonskatten utifrån enbart statslåneräntan. År 2016 höjdes skatten genom ett tillägg på 0,75 procentenheter och ett räntegolv. År 2018 höjdes skatten igen, den här gången till ett tillägg på 1 procentenhet.
År 2025 infördes en skattefri grundnivå på 150 000 kronor, som 2026 höjdes till 300 000 kronor. De två höjningarna av skatten har dock inte återställts.
ISK beskattas oavsett om sparandet har ökat eller minskat i värde under året. På ett traditionellt värdepapperskonto tas skatt däremot ut först när en vinst realiseras, samtidigt som kapitalförluster kan ge rätt till avdrag. Den som sparar genom ISK betalar dessutom skatt löpande, vilket påverkar ränta-på-ränta-effekten över längre spartider.
Jämförelsen mellan sparformerna kan därför inte begränsas till skattesatsen under ett enskilt år.
Skattesystemet borde uppmuntra sparande. Det är dessutom så att pengar som sätts in på ett investeringssparkonto redan är beskattade en gång. Mot denna bakgrund, samt att skatten dras även om det gjorts förluster, är det motiverat med en låg skattesats på det insatta kapitalet.
Regeringen bör överväga att återställa skatten på investeringssparkonto till sin ursprungliga nivå, det vill säga statslåneräntan.
|
Louise Meijer (M) |
|