Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen.
Sverige ska vara ett modernt land där ansträngning och utbildning lönar sig. Den gångna mandatperioden har den moderatledda regeringen tagit flera steg i denna riktning. Den 1 januari 2025 slopades avtrappningen av jobbskatteavdraget, vilket sänkte den högsta marginalskatten vid genomsnittlig kommunalskatt från drygt 55 till drygt 52 procent. Men mer än hälften av en löneökning kan fortfarande gå bort i kommunal och statlig inkomstskatt.
För inkomståret 2026 är brytpunkten för statlig inkomstskatt 643 000 kronor. Det innebär att alla som tjänar över ungefär 55 000 kronor i månaden betalar 20 procent i statlig inkomstskatt på det överstigande beloppet.
Skatten betalas av bland andra ingenjörer, läkare, chefer och andra specialister, men också den som genom skiftarbete eller extrapass passerar gränsen. När marginalskatten stiger kraftigt blir det mindre lönsamt att arbeta en timme extra eller ta på sig svårare arbetsuppgifter. Höga marginalskatter minskar också lönepremien. I en tid när Sverige konkurrerar om kvalificerad arbetskraft, investeringar och innovationer bör skattesystemet uppmuntra människor att arbeta och utvecklas i Sverige.
Det är också en rättvisefråga. Den som inte har ett ärvt kapital ska kunna bygga upp ett eget genom utbildning, arbete och sparande. När arbetsinkomster beskattas hårt blir klassresan svårare för den som börjar utan ärvda pengar eller föräldrar som kan hjälpa en ekonomiskt. För personer som generellt inte tillhör kapitalstarka grupper, exempelvis invandrare och kvinnor, blir det en särskild rättvisefråga att skillnaden mellan kapitalbeskattning och arbetsinkomster minskar.
En sänkning av den statliga inkomstskatten bör ske både genom en höjd brytpunkt och en längre skattesats. Regeringen bör därför överväga att sänka den statliga inkomstskatten.
|
Louise Meijer (M) |
|