Förslag till riksdagsbeslut
Brottsutsatthet för företag är ett växande problem. Men det är också ett mångskiftande problem då brottsligheten tar sig många uttryck. Det kan handla om butiksstölder för handlare, inbrott och stölder på byggarbetsplatser eller bedrägerier mot egenföretagare. Men det kan också handla om oschyst konkurrens när kriminella använder till synes legala bolagsfasader för att slå ut konkurrensen i olika branscher genom att inte betala skatt, tillämpa arbetsmiljöregler eller miljöregler och därigenom vinna affärer genom lägre priser.
Brott mot företag skadar både enskilda verksamheter och samhället. Stölder, bedrägerier, hot och osund konkurrens medför förluster, säkerhetskostnader och driftstopp. När investeringar och etableringar uteblir påverkas även arbetstillfällen, service och skatteintäkter.
Brås rapporter Statistik om brott mot företag och organisationer (2025:12) och Brott mot företag (2025:16) ger viktiga underlag om företagens utsatthet. I enkätundersökningen uppgav fyra av tio företag att de utsatts för brott. Drygt hälften av de utsatta företagen hade inte polisanmält brotten.
Konsekvenserna på svenskt näringsliv är enorma, både i kostnader, uteblivna investeringar och tilltro till Sverige som land att göra affärer med och investera i.
Det är därför uppenbart att det behövs ett samlat grepp för att komma till rätta med de här problemen. Regeringens historiska satsning på rättsväsendet är ett viktigt steg. Att reformera sekretessreglerna mellan myndigheter och involvera fler myndigheter i det brottsbeivrande och brottsförebyggande arbetet är ett annat.
Det är också viktigt att skapa sig en helhetsbild av hur brottsutsattheten mot företag faktiskt ser ut – genom att relevanta statliga myndigheter som exempelvis Brottsförebyggande Rådet kvantifierar brottslighetens kostnader för att prioritera arbetet mot brottskategorier som orsakar stora skador, exempelvis stölder och bedrägerier. Underlaget bör omfatta direkta förluster, säkerhetskostnader och indirekta konsekvenser, inklusive kostnaderna för brott som inte polisanmäls. Metoden bör möjliggöra jämförelser över tid, redovisa osäkerheter och undvika dubbelräkning.
Särskild vikt bör läggas vid upprepad utsatthet och systematisk brottslighet. Brott som vart och ett framstår som begränsade kan tillsammans orsaka stora skador och vara en del av en systematisk och organiserad brottslighet. Den samlade skadan måste bli synlig i samhällets prioriteringar.
Kunskapen ska användas i rättsväsendets prioriteringar och det brottsförebyggande arbetet, tillsammans med bedömningar av brottens allvar och konsekvenser för människor. Ett återkommande statligt uppdrag ger bättre förutsättningar för träffsäkra insatser och uppföljning av resultaten.
|
David Josefsson (M) |
|