Förslag till riksdagsbeslut
Ett starkt och välmående samhällskontrakt bygger på tillit och transparens mellan medborgare och stat. För oss kristdemokrater är det en grundläggande demokratisk princip att den som arbetar och bidrar till det gemensamma också ska ha insyn i hur mycket av lönen som betalas in i skatt. Det handlar om respekt för människors egenmakt och för det arbete som läggs ned. Sverige har i dag en skattestruktur där en stor del av beskattningen på arbete blir i det närmaste ”osynlig” för den enskilde löntagaren. Undersökningar visar att så många som fyra av fem svenskar saknar kunskap om hur hög skatten på en vanlig lön faktiskt är. Den främsta orsaken till detta är att stora delar av beskattningen dras innan lönen ens når lönespecifikationen.
Arbetsgivaravgiften är det tydligaste exemplet. Arbetsgivaravgiften, som består av både sociala avgifter och den allmänna löneavgiften (som i praktiken är en ren skatt), utgör en betydande del av lönekostnaden. Trots detta framgår den alltför sällan på den månatliga lönespecifikationen och den redovisas inte heller på slutskattebeskedet från Skatteverket. Det skapar en skev bild av hur mycket individen faktiskt bidrar med till vår gemensamma välfärd, och det försvårar en ärlig och öppen samhällsdebatt om skattetrycket. Ett viktigt och välkommet steg i rätt riktning togs den 1 juli 2026, då en ny förordning trädde i kraft som innebär att myndigheter under regeringen numera ska informera sina anställda om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Detta berör omkring 295 000 statsanställda och är en viktig reform för ökad insyn. Nu behöver detta transparenstänkande spridas till resten av arbetsmarknaden.
För att ytterligare stärka transparensen kring skatten på arbete föreslås följande konkreta åtgärder. Många moderna lönesystem har redan i dag funktionen att enkelt och helt kostnadsfritt redovisa arbetsgivaravgiften direkt på lönespecifikationen, men denna möjlighet utnyttjas inte fullt ut. Skatteverket bör därför få i uppdrag att proaktivt informera arbetsgivare om denna möjlighet och belysa betydelsen av ökad transparens. Genom information och uppmuntran kan fler företag frivilligt bidra till att synliggöra den totala lönekostnaden. Slutskattebeskedet är medborgarens årliga kvitto på inbetald skatt och innehåller redan i dag en rad detaljerade uppgifter.
Att även inkludera den arbetsgivaravgift som betalats in för individens räkning under året vore en naturlig utveckling. Det skulle ge en mer komplett och heltäckande bild av de skatter som är direkt kopplade till individens arbete. Eftersom statliga myndigheter nu har krav på sig att redovisa arbetsgivaravgiften för sina anställda, bör även kommuner och regioner uppmuntras att införa samma rutin. Staten bör se över hur vi bäst kan uppmuntra, exempelvis genom olika former av stimulans eller incitament, landets kommuner och regioner att ta efter det statliga exemplet och öppet redovisa hela skatten för sina medarbetare.
Ökad transparens handlar i grunden om respekt för medborgarna och deras rätt att se och förstå vilka skatter som tas ut. Det stärker demokratin, ökar förståelsen för välfärdens finansiering och synliggör värdet av arbete. Riksdagen bör därför ställa sig bakom de förslag som anförs i motionen för att synliggöra hela skatten på arbete.
|
Johanna Holmdahl (KD) |
|