Motion till riksdagen
2026/27:1160
av Ann-Sofie Alm och Åsa Coenraads (båda M)

Svensk livsmedelsproduktion genom viltförvaltning och skyddsjakt


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över regelverket för skyddsjakt på gäss, mufflonfår och vildsvin i syfte att möjliggöra ett tillräckligt stort uttag där viltstammar orsakar betydande skador på jordbruk och livsmedelsproduktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram regionala förvaltningsmål för skadeorsakande viltarter, med målsättningen att minska viltskador och stärka jordbrukets produktionsförmåga, och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och effektivisera regelverket för skyddsjakt samt säkerställa att beslut kan fattas skyndsamt när jordbrukets produktion hotas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för att ta tillvara och distribuera viltkött från ökad jakt genom utvecklad infrastruktur för vilthantering, veterinärkontroll och försäljning och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lönsamt lantbruk är strategiskt viktigt för vår överlevnad och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveriges livsmedelsförsörjning är en viktig del av vår nationella säkerhet. I ett osäkert omvärldsläge behöver vi stärka den svenska självförsörjningsförmågan och skapa bättre förutsättningar för våra lantbrukare att öka produktionen.

En växande utmaning för jordbruket är de omfattande skador som gäss, mufflonfår och vildsvin kan orsaka på grödor, betesmarker och odlingar. I områden som Fyrbodal vittnar lantbrukare om hur bland annat en enorm ökning av antalet gäss förstör grödor och begränsar möjligheterna att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta innebär ekonomiska förluster och riskerar att minska den svenska livsmedelsproduktionen.

Den som brukar och äger mark ska ha rimliga möjligheter att skydda sin verksamhet. Viltförvaltningen behöver därför bättre anpassas till regionala förhållanden och jordbrukets faktiska behov. När viltstammar orsakar betydande skador måste skyddsjakten kunna genomföras snabbt och effektivt. Regelverket bör förenklas och myndigheternas beslutsprocesser effektiviseras.

Ökad jakt bör bidra till att stärka svensk livsmedelsförsörjning. Vildsvin, mufflonfår och gäss är resurser som, när det är lämpligt, bör tas till vara som livsmedel. Genom bättre möjligheter till vilthantering, kontroll och distribution kan mer svenskt viltkött nå konsumenterna.

Viltförvaltningen ska bedrivas långsiktigt och med hänsyn till djurskydd, biologisk mångfald och gällande lagstiftning. Men måste också utgå från att jordbruket är en strategiskt viktig näring som ska kunna utvecklas och växa.

Sverige behöver ett starkare jordbruk, minskade produktionsförluster och en mer ändamålsenlig viltförvaltning. Det möjliggör vi genom ett lantbruk som är lönsamt.

Det är viktigt både för lantbrukarnas företagande men inte minst för vår nationella livsmedelsberedskap, det vill säga vår överlevnad.

 

 

Ann-Sofie Alm (M)

Åsa Coenraads (M)