|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.
Förslaget syftar till att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslaget innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks.
Det kommer att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter röstar för det andra beslutet att anta förslaget efter att riksdagsval har hållits. Dessa krav ska även tillämpas när huvudbestämmelser i riksdagsordningen ska ändras i den ordning som gäller för grundlagsändringar. Förslaget innebär också att beslutet att anta ett grundlagsförslag som vilande som huvudregel måste fattas senast fyra månader före valdagen. Vidare ska förslag till grundlag om grundläggande fri- och rättigheter omfattas av Lagrådets granskningsområde.
Genom en ändring i regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder tydliggörs vidare att rättskipande verksamhet utövas av oberoende domstolar. Det görs även ändringar som syftar till att minska risken för politisk styrning av den centrala domstolsadministrationen. Dessa innebär bl.a. att den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ska ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Förslaget innebär också att det tas in bestämmelser i regeringsformen om antalet justitieråd i de högsta domstolarna samt ändrade regler om avgångsskyldighet på grund av ålder för ordinarie domare. Det innebär även att myndigheter under regeringen inte längre ska ha möjlighet att utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2027.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Vilande förslag beslutat den 1 oktober 2025 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2025/26:KU2, rskr. 2025/26:3).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utskottets anmälan och yttrande
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Vilande förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vilande förslag |
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Reservation (SD)
Stockholm den 22 oktober 2026
På konstitutionsutskottets vägnar
Oscar Sjöstedt
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Oscar Sjöstedt (SD), Jennie Nilsson (S), Mats Green (M), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Caroline Täljeblad (V), Ludvig Aspling (SD), Magnus Haara (C), Mats Sander (M), Jan Riise (MP), Cecilia Engström (KD), Peter Hedberg (S), Erik Nygårds (L), Talla Alkurdi (S), Susanne Wahlström (M), Martin Westmont (SD) och Emil Högberg (S).
Bakgrund
Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Även huvudbestämmelser i riksdagsordningen stiftas enligt 8 kap. 17 § regeringsformen på detta sätt. De kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagarna eller riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).
Vilande förslag
Under riksmötet 2024/25 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen (prop. 2024/25:165). Förslaget behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2027.
Riksdagen beslutade den 1 oktober 2025 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2025/26:KU2, rskr. 2025/26:3).
Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Jämför reservationen (SD).
Förslagets innebörd i korthet
Det vilande förslaget innebär ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Syftet med förslaget är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.
Förslaget innebär att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter röstar för det andra beslutet att anta förslaget efter att riksdagsval har hållits. Dessa krav ska även tillämpas när huvudbestämmelser i riksdagsordningen ska ändras i den ordning som gäller för grundlagsändringar. Förslaget innebär också att beslutet att anta ett grundlagsförslag som vilande som huvudregel måste fattas senast fyra månader före valdagen. Vidare ska förslag till grundlag om grundläggande fri- och rättigheter omfattas av Lagrådets granskningsområde.
Förslaget innebär vidare att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Genom en ändring i regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder tydliggörs att rättskipande verksamhet utövas av oberoende domstolar. Det görs även ändringar som syftar till att minska risken för politisk styrning av den centrala domstolsadministrationen. Dessa innebär bl.a. att den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ska ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Det tas också in bestämmelser i regeringsformen om antalet justitieråd i de högsta domstolarna samt ändrade regler om avgångsskyldighet på grund av ålder för ordinarie domare. Myndigheter under regeringen ska inte längre ha möjlighet att utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2027.
Utskottets anmälan och yttrande
Under riksmötet 2025/26 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
av Oscar Sjöstedt (SD), Ludvig Aspling (SD) och Martin Westmont (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Ställningstagande
För att göra ändringar i en grundlag krävs för närvarande två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Även ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas som huvudregel på samma sätt. Denna ordning innebär redan i dag ett starkt skydd för grundlagarna och säkerställer att ändringar görs med eftertanke och ger utrymme för debatt.
Det vilande förslaget innebär att det vid det andra riksdagsbeslutet ska ställas krav på minst två tredjedelars majoritet, s.k. kvalificerad majoritet. Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. Enligt vår mening är dock detta förslag alltför långtgående och bör inte genomföras. Ett generellt krav på kvalificerad majoritet för alla grundlagsändringar kan innebära ett hinder för en stabil, långsiktig och nödvändig grundlagsutveckling. Som förslaget är utformat riskerar det att leda till att nödvändiga, brådskande eller tekniska ändringar som stöds av en kammarmajoritet kan blockeras av en förhållandevis liten minoritet.
Mot bakgrund av den stora vikt vi lägger vid frågan om formerna för grundlagsändringar och det förhållandet att det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet anser vi att det vilande förslaget bör förkastas, trots att vi står bakom övriga delar av förslaget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Vilande förslag
Den 1 oktober 2025 beslutade riksdagen att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som regeringen lagt fram i proposition 2024/25:165 (bet. 2025/26:KU2, rskr. 2025/26:3).
Bilaga 2
