|
|
Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap och till ändringar i bland annat offentlighets- och sekretesslagen.
För att möta hotbilden i dagens försämrade säkerhetsläge innehåller den nya lagen såväl nya som skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder. Syftet med den nya lagen är att samtliga kommuner och regioner ska ha förmåga att upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Huvuddelen av de nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och övriga delar den 2 januari 2027 respektive den 1 januari 2029.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, SD, V, C, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig
1. Regeringens lagförslag (S, V, MP)
2. Regeringens lagförslag (SD)
4. Regeringens lagförslag (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap
2. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
4. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
5. lag om ändring i kommunallagen (2017:725).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2026/27:5 punkterna 1–5.
Stockholm den 17 november 2026
På försvarsutskottets vägnar
Jörgen Berglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Berglund (M), Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Bo Broman (SD), Erik Ezelius (S), Hanna Gunnarsson (V), Per Söderlund (SD), Daniel Bäckström (C), Gustaf Göthberg (M), Nila Vikhe Patil (MP), Mikael Oscarsson (KD), Markus Selin (S), Malin Malm (S), Willhelm Sundman (L), Catarina Deremar (C), Daniel Lyckestam (M) och Matheus Enholm (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap och till ändringar i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (MP).
Propositionen
Regeringen anför i propositionen att kommuner och regioner har ett mycket omfattande samhällsansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Det regelverk som i dag styr kommuners och regioners ansvar i detta avseende är dock framtaget under ett lugnare omvärldsläge och har en tydlig inriktning mot fredstida kriser. Sedan den nuvarande lagen infördes 2006 har säkerhetsläget i Sverige och omvärlden försämrats kraftigt. För att möta dagens hotbild krävs nya och tydligare krav på beredskapsarbetet. Regeringen föreslår därför en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap som ska ersätta den nuvarande lagen. Syftet med den nya lagen är att samtliga kommuner och regioner ska ha förmåga att upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Den föreslagna lagen innehåller såväl nya som skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder i förhållande till 2006 års lag. Förslagen innebär bl.a. följande.
• Kommunernas och regionernas befintliga uppgifter får en högre ambitionsnivå när det gäller t.ex. att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser, utarbeta planer och vidta förberedande åtgärder. Nivån höjs genom att kraven omfattar hela hotskalan, från fredstida kriser till höjd beredskap och ytterst krig. Detsamma gäller kommunernas och regionernas skyldighet att genomföra övningar och utbildningar.
• Kommunerna får en ny uppgift i form av krav på att ha tillgång till särskilda samlingsplatser för sina invånare. Samlingsplatserna ska vid behov kunna användas vid fredstida kriser och höjd beredskap.
• Det införs krav på kommuner och regioner att ha tillgång till en samordningsfunktion för sitt arbete med beredskap. De får också en skyldighet att samverka med statliga myndigheter i vissa avseenden.
• Kommunerna och regionerna får en skyldighet att informera allmänheten under fredstida kriser och höjd beredskap. Det handlar om att informera om frågor som är av särskild vikt för liv och hälsa eller för att förhindra omfattande skador på egendom eller miljön.
• Det införs ett övergripande krav i lagen på att kommuner och regioner ska ha en robust och likvärdig förmåga att upprätthålla sina samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Regeringen föreslår också att bestämmelser i andra lagar som innehåller hänvisningar till den nuvarande lagen ska ändras på så vis att hänvisningarna i stället görs till den nya lagen. De lagar som berörs är begravningslagen (1990:1144), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och kommunallagen (2017:725).
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, med undantag för ändringarna i begravningslagen som ska träda i kraft den 2 januari 2027. Vidare föreslås bestämmelserna om tillsyn i den nya lagen träda i kraft först den 1 januari 2029 för att kommunerna och regionerna ska få möjlighet att tillämpa lagen i några år innan tillsynen påbörjas.
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
|
1. |
|
|
|
Peter Hultqvist (S), Johan Andersson (S), Erik Ezelius (S), Hanna Gunnarsson (V), Nila Vikhe Patil (MP), Markus Selin (S) och Malin Malm (S) anför: |
Kommuners och regioners ansvar för och roll inom krisberedskapen och det civila försvaret har en direkt koppling till deras ekonomiska förutsättningar. Med anledning av de nya åtagandena i propositionen vill vi understryka vikten av att kommunerna och regionerna får full ersättning för de kostnader som följer av statens krav. Staten har ett grundläggande ansvar att säkerställa att kommuner och regioner får kostnadstäckning för de uppgifter som tillförs genom reformen. En långsiktigt hållbar finansiering inom ramen för totalförsvaret är en grundläggande förutsättning för att kommuner och regioner ska kunna fullgöra sina uppgifter och bidra till att stärka totalförsvaret. Vi kommer därmed att fortsätta följa frågan.
Vi välkomnar regeringens proposition som grundar sig på betänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). Propositionen innebär ett steg framåt genom delvis skärpta krav på planering, riskanalyser, krigsorganisation och tillsyn. Både hotbilden och samhället har blivit mer komplicerade och kräver mer av staten som samlad aktör. Trots detta har flera av utredningens mest konkreta och nödvändiga förslag som gäller uthållighet och beredskapsförmåga tagits bort.
Den centrala frågan är inte om kommuner och regioner ska planera för kris och krig, frågan är om de faktiskt kan fortsätta fungera när krisen håller i sig. Vår huvudsakliga kritik är att propositionen lägger alltför stort fokus på mätbarhet av processer och inte på konkret förmåga. I ett säkerhetspolitiskt läge som av regeringen beskrivits som det allvarligaste sedan andra världskriget är det inte tillräckligt att mäta förekomsten av planer, processer och organisationer. Avgörande är i stället vilken operativ förmåga som faktiskt finns när samhället utsätts för långvariga störningar, sabotage, cyberangrepp eller högintensiv krigföring. Sveriges 290 kommuner har olika förutsättningar, och det är en klen tröst för samhällets mest skyddsvärda att det finns planer om det inte finns värme, vatten eller livsmedel. Vi är av uppfattningen att en veckas krislager ska vara en absolut miniminivå som kommunerna ska klara av att nå upp till inom ramen för sitt redan lagstadgade uppdrag.
Vi välkomnar förslaget till en ny lag som skärper kraven på kommuners och regioners grundläggande beredskap och som syftar till att de ska kunna upprätthålla samhällsviktiga verksamheter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Mot bakgrund av vad som framkommit från en del viktiga remissinstanser anser vi dock att det kan finnas skäl att följa upp om lagen är tillfyllest i vissa avseenden. En sådan sak är om kraven på kommunerna och regionerna är tillräckligt konkretiserade i lagen. Vi delar regeringens uppfattning att det måste finnas en möjlighet för kommuner och regioner att anpassa sina åtgärder, men det kan finnas skäl att så småningom utvärdera lagen för att se om den får avsedd effekt eller om kraven visar sig vara för otydliga. Andra saker som kan behöva följas upp är frågor om värdlandsstöd och privata aktörers medverkan i planeringen av det civila försvaret. Vi vill också understryka vikten av att det finns en hållbar finansiering av de nya krav som ställs på kommuner och regioner genom lagförslaget. Vårt parti har argumenterat för att medel ska kunna styras direkt till kommunerna och regionerna – vi har kallat detta för beredskapspengar – i stället för att dessa ska ansöka om medel efter att en kostnad uppstått.
Vi kommer därmed att noga följa utvecklingen av den nya lagens tillämpning och ta initiativ i andra sammanhang om det finns skäl för det.
Jag välkomnar att det nya lagförslaget tydliggör och skärper kraven gällande kommuners och regioners beredskap. Lagen definierar vad en fredstida krissituation innebär och fastslår att kommuner och regioner ska utarbeta planer och vidta de förberedande åtgärder som behövs för att upprätthålla en grundläggande verksamhetsförmåga i en fredstida krissituation såväl som vid höjd beredskap.
Jag har tillsammans med andra partier i ett särskilt yttrande betonat vikten av att det finns en hållbar finansiering av de nya krav som ställs på kommuner och regioner genom lagförslaget. För egen del anser jag därutöver att regeringens lagförslag inte i tillräcklig mån tar sikte på de fredstida kriser som klimatförändringarna kommer att leda till. Dessa kriser hotar såväl viktig infrastruktur som befolkningens hälsa, egendom och ytterst liv. För att höja vår beredskap mot dessa kriser måste vi vidta en rad förberedande åtgärder. För mitt parti är det därför centralt att kommunernas beredskapsarbete innefattar nödvändig klimatanpassning av infrastruktur och samhällen, och jag beklagar att propositionen inte innebär att staten tar ett större ansvar för att ge kommuner och regioner förutsättningar att bygga den förmåga som krävs för detta. Jag hade också velat se en ökad finansiering till de kommuner och länsstyrelser som i dag har ansvaret för att klimatanpassa Sverige och tar ansvar för landets krisberedskap och för insatser som är särskilt motiverade för att öka motståndskraften i samhället. Jag kommer därmed att följa utvecklingen noga.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725).
Bilaga 2