EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.9.2025

COM(2025) 599 final

2025/0264 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut (EU) 2021/1764 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan

{SWD(2025) 625 final} - {SWD(2025) 626 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte med förslaget

Detta förslag läggs fram inom ramen för den fleråriga budgetramen 2028–2034. I meddelandet En dynamisk EU-budget för framtidens prioriteringar - Flerårig budgetram 2028–20341 fastställs den politiska ambitionen att förverkliga unionens prioriteringar och samtidigt agera med kraft och enighet på den globala arenan under det kommande årtiondet.

En av dessa prioritering är att öka stödet inom ramen för rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (beslutet om ULT, inbegripet Grönland))2, för vilket kommissionen föreslår en ändring (se nedan).

Europeiska unionens samtliga 13 utomeuropeiska länder och territorier (ULT)3 är öar4 i Arktis, Atlanten, Västindien, Indiska oceanen och Stillahavsområdet5, med en sammanlagd befolkning på cirka en miljon människor. Alla har sina exklusiva ekonomiska zoner som tillsammans utgör världens största exklusiva ekonomiska zon som omfattar mer än 15 miljoner kvadratkilometer.

De utomeuropeiska länderna och territorierna är associerade med EU och är konstitutionellt knutna till Danmark (Grönland), Frankrike (sex ULT) och Nederländerna (sex ULT), som de i varierande grad är beroende av som icke-suveräna länder eller territorier. De flesta utomeuropeiska länderna och territorierna har ett omfattande självstyre vilket sträcker sig över områden såsom ekonomi, folkhälsa, inrikes frågor och tullar. Försvars- och utrikespolitiken sköts dock oftast av respektive berörd EU-medlemsstat.

De utomeuropeiska länderna och territorierna är en del av de berörda EU-medlemsstaterna men de ingår inte i EU (till skillnad från EU:s yttersta randområden6). Även om de inte ingår i EU kan de inte heller betraktas som tredjeländer7 (se även nedan).

De ingår inte i den inre marknaden och Schengenområdet och är inte bundna av EU:s regelverk. De omfattas av sin egen lagstiftning i enlighet med fördelningen av befogenheter i sina respektive EU-medlemsstater. Medborgarna i ULT är dock EU-medborgare (genom sitt medborgarskap i de berörda EU-medlemsstaterna) med fullständiga medborgerliga rättigheter i hela EU8.

1COM(2025) 570 final.

2Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021.

3Efter Förenade kungarikets utträde ur EU den 31 januari 2020 lämnade 12 brittiska utomeuropeiska länder och territorier associeringen med EU.

4Med undantag för Adélieland, ett av de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis.

5Atlanten: Saint-Pierre-et-Miquelon (FR). Indiska oceanen: de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis. Arktis:

Grönland (DK). Västindien: Aruba, Bonaire, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten (alla sex NL) och Saint-Barthélemy

(FR). Stillahavsområdet: Franska Polynesien, Nya Kaledonien, Wallis och Futuna (FR).

6EU:s yttersta randområden (nio öar), som är knutna till Frankrike, Spanien och Portugal, är en integrerad del av EU: Guadeloupe, Franska Guyana, Réunion, Martinique, Mayotte och Saint-Martin (Frankrike), Azorerna och Madeira (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien).

7Associationspartnerskapet mellan ULT och EU härrör från Romfördraget (1957) och fastställs i del IV i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget – artiklarna 198–204).

8Medborgare i ULT, med undantag för dem som är permanent bosatta på Grönland, har rätt att rösta i valet till Europaparlamentet.

Den nuvarande rättsliga ramen fastställs genom beslutet om ULT, inbegripet Grönland9. Den utgör en enda rättslig grund för alla ULT med ett särskilt budgetkapitel.

Genom beslutet om ULT, inbegripet Grönland, slås det tidigare Grönlandsbeslutet10 samman med det senaste ULT-beslutet11 som en del av förenklingen inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att minska antalet instrument för finansiering av yttre åtgärder och därigenom effektivisera deras struktur och resultat. Sammanslagningen var också ett resultat av att Europeiska utvecklingsfonden (EUF) avvecklades, vilken tillhandahöll finansiering till andra utomeuropeiska länder och territorier än Grönland (för det bilaterala anslaget). Grönland har en särskild plats i beslutet om ULT, inbegripet Grönland, särskilt på grund av sina historiska band till EU12 och partnerskapets unika karaktär.

Beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, bygger på följande tre pelare: dialog, handel och ekonomiskt samarbete. Beslutet fastställer den institutionella ramen för partnerskapet, anger unilaterala handelsförmåner och föreskriver regler för ett effektivt genomförande av programmet för att uppnå partnerskapets mål.

Till skillnad från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen13, som inrättade ett finansieringsinstrument (2021–2027), är beslutet om ULT, inbegripet Grönland, ett rådsbeslut som inrättar i) en associering av ULT med unionen i enlighet med bestämmelserna i fördraget och ii) ett finansieringsprogram för associeringen. Beslutet om ULT, inbegripet Grönland, är därför en av de få grundläggande rättsakterna inom ramen för yttre åtgärder som inte har någon tidsfristklausul kopplad till den fleråriga budgetramens löptid (med undantag för finansieringsprogrammet).

Olika lagstiftningsförfaranden gäller för instrumentet Europa i världen och beslutet om ULT, inbegripet Grönland, nämligen det ordinarie lagstiftningsförfarandet respektive det särskilda lagstiftningsförfarandet14.

Av dessa skäl kunde instrumentet Europa i världen och beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, inte slås samman och antas som ett paket under den fleråriga budgetramen 2021–2027. Samma tillvägagångssätt kommer att gälla för den fleråriga budgetramen 2028–2034, vilket innebär att lagstiftningsförslaget om EU:s partnerskap med ULT fortfarande är åtskilt från instrumentet Europa i världen15 på grund av dess särskilda rättsliga karaktär.

Utvärderingarna och andra tillgängliga data bekräftar att syftet, målen, den institutionella ramen för associeringen med dess samarbetsområden samt partnerskapets handelsbestämmelser, såsom de återspeglas i beslutet om ULT, inbegripet Grönland, i stort sett fortfarande är relevanta och ändamålsenliga, vilket är ett tydligt svar från unionen på underliggande politiska mål. Med tanke på tidsfristklausulen måste finansieringsprogrammet

9Se fotnot 2.

10Rådets beslut 2014/137/EU av den 14 mars 2014 (finansierat genom EU:s budget).

11Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 (finansierat genom EUF genom direkta bidrag från EU:s medlemsstater).

12Grönland anslöt sig till Europeiska ekonomiska gemenskapen 1973 genom Danmarks medlemskap, men trädde ut ur gemenskapen 1985 (efter en folkomröstning) efter att ha fått självstyre.

13Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj.

14Rådet beslutar enhälligt på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet (artikel 203 i EUF-fördraget).

15Se fotnot 13.

för associeringen dock läggas fram igen, inbegripet dess finansieringsram och genomförandevillkor.

I detta sammanhang föreslås en ändring av beslutet om ULT, inbegripet Grönland, inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen. Ändringen kommer främst att gälla finansieringsprogrammet och andra utvalda bestämmelser i beslutet om ULT, inbegripet Grönland, för att vidareutveckla den strategiska dimensionen och säkerställa större genomslag samtidigt som målen för partnerskapet mellan EU och ULT uppnås.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Associationspartnerskapet mellan ULT och EU härrör från Romfördraget (1957) och fastställs i del IV i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget – artiklarna 198– 204). De nuvarande reglerna och förfarandena för associeringen av ULT med EU fastställs i beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inklusive Grönland, som inte har något slutdatum kopplat till den fleråriga budgetramens löptid (med undantag för dess finansieringsprogram för 2021–2027).

Partnerskapet med ULT nämns också i EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet16, EU:s politik för ett starkare EU-engagemang för ett fredligt, hållbart och välmående Arktis17 och Agenda 2023 för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien18. Dessutom tar Samoa-avtalet19 hänsyn till ULT:s geostrategiska betydelse för samarbetet med staterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS), och i avtalet fastställs deras observatörsstatus i gemensamma institutioner som inrättats inom ramen för de regionala protokollen. ULT finns också med i meddelandet om EU:s yttersta randområden20.

Denna viktiga strategiska betydelse bibehålls i det ändrade beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, där ULT och deras behov av en hållbar utveckling är en del av EU:s svar på globala utmaningar. Genom att fokusera på främjande av en grön och blå ekonomi, anpassning till och begränsning av klimatförändringarna, katastrofriskreducering, säker och betrodd digital konnektivitet, utbildning, livsmedelstrygghet samt turism och kreativa näringar kommer det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, att säkerställa fortsatt nära anpassning till viktiga internationella ramar, inbegripet Parisavtalet om klimatförändringar21, Agenda 2030 för hållbar utveckling22, Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–203023, det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald24, Addis Abeba-handlingsplanen25, Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor26 och framtidspakten27.

JOIN(2021) 24 av den 16 september 2021. JOIN(2021) 27 av den 13 oktober 2021. JOIN(2023) 17 av den 7 juni 2023.

Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i

Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan (EUT L, 2023/2862, 28.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2023/2862/oj).

COM(2022) 1981 final av den 3 maj 2022.

Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2016/1841/oj).

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, antagen vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 (A/RES/70/1).

Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, antaget den 18 mars 2015 och godkänt av Förenta nationernas generalförsamling den 3 juni 2015 (A/RES/69/283).

Det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, antaget vid det femtonde mötet i partskonferensen (COP 15) för konventionen om biologisk mångfald den 19 december 2022.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förenlighet och komplementaritet kommer att säkerställas mellan unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder, särskilt mellan det ändrade beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, och instrumentet Europa i världen.

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, kommer att stödja målen för Global Gateway-strategin28, unionens externa investeringsstrategi, som bidrar till att frigöra investeringsmöjligheter i ULT och underlättar för dem att integreras mer effektivt i EU:s och globala värde- och leveranskedjor, samtidigt som målen för hållbar utveckling främjas.

Inom denna ram kommer dessutom förenlighet och komplementaritet med unionens handel och investeringar, ekonomiska samarbete, industripolitik, säkerhet och annat sektorssamarbete att säkerställas genom stöd till den yttre dimensionen av unionens inre politik.

Genom att backa upp den nya ekonomiska utrikespolitiken och i synergi med Europeiska konkurrenskraftsfonden29 kommer det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, att stärka unionens och ULT:s konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet, särskilt genom att bidra till hållbarhet, resiliens, säkerhet och diversifiering av värde- och leveranskedjor och höga standarder för ansvarsfull affärsverksamhet, och genom att öka de ekonomiska möjligheterna.

Den föreslagna ramen kommer att utnyttja potentialen i ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för hållbar utveckling både i unionen och i ULT.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Associeringen mellan EU och ULT fastställs i del IV i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget – artiklarna 198–204). De närmare riktlinjerna och förfarandet för associeringen fastställs i beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, som grundar sig på artikel 203 i EUF-fördraget, enligt vilken en sådan akt ska antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande.

Artiklarna 198–204 i EUF-fördraget är även tillämpliga på Grönland, om inte annat följer av de särskilda bestämmelser som fastställs i protokoll nr 34 om en särskild ordning för Grönland som fogats till EUF-fördraget.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Mervärdet i beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, ligger i dess förmåga att uppfylla associeringens syfte enligt definitionen i artikel 198 i EUF-fördraget, dvs. ”att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i

Addis Abeba-handlingsplanen från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering, antagen den 16 juni 2015 och godkänd av Förenta nationernas generalförsamling den 27 juli 2015 (A/RES/69/313).

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (CETS nr 210), som trädde i kraft den 1 augusti 2014, https://www.coe.int/en/web/conventions/full-list?module=treaty-detail&treatynum=210 .

27Framtidspakten, antagen av Förenta nationernas generalförsamling den 22 september 2024 (A/RES/79/1).

28Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Global Gateway, JOIN(2021) 30 final av den 1 december 2021.

29Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../... om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/696, (EU) 2021/697, (EU) 2021/783, (EU) 2023/588, (EU) 2023/1525, (EU) 2023/2418, (EU) (Edip) (EUT

L […], […], ELI: …).…

dessa länder och territorier samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet”, vilket enskilda EU-medlemsstater (även de som har särskilda förbindelser med ULT) inte skulle kunna uppnå på egen hand.

I och med den ökande globala konkurrensen får de utomeuropeiska länderna och territorierna tillsammans med de yttersta randområdena förnyad betydelse som strategiska utposter för Europa och som medlemmar av den europeiska familjen inom sina respektive regioner, vilket stärker EU:s globala närvaro genom att bidra till att främja EU:s intressen och förmedla EU:s värden i hela världen

Denna viktiga strategiska betydelse återspeglas i det ändrade beslutet om associering, inbegripet Grönland, där ULT och deras behov av en hållbar utveckling är en del av EU:s svar på globala utmaningar.

Det ändrade beslutet om associering, inbegripet Grönland, kommer att uppnå detta genom att förbättra ULT:s konkurrenskraft, stärka deras motståndskraft och minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet, samtidigt som samarbetet främjas mellan dem och andra partner, inbegripet AKS-stater/icke-AKS-stater och territorier och EU:s yttersta randområden, inom ramen för Global Gateway-strategin. Sådana åtgärder på unionsnivå anses nödvändiga för att säkerställa att ULT integreras effektivt i EU:s relevanta regionala och globala initiativ och relaterade värde- och leveranskedjor, vilket driver den hållbara utvecklingen.

Jämfört med enskilda nationella åtgärder kan EU tillsammans med sina medlemsstater uppnå större genomslagskraft genom att uppmuntra och sammanföra offentliga och privata investeringar till förmån för ULT, och genom att samordna gemensamma ståndpunkter och tala med en starkare röst i multilaterala och regionala forum i frågor som är viktiga för ULT.

Proportionalitet

I enlighet med proportionalitetsprincipen går detta föreslagna beslut om ändring inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.

Val av instrument

I enlighet med artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i vilken fastställs att det särskilda lagstiftningsförfarandet ska användas för att anta närmare bestämmelser och förfarande för associering av ULT med unionen, har förslaget formen av en ändring av rådets beslut för att säkerställa att det tillämpas enhetligt, är bindande i sin helhet och direkt tillämplig.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I mars 2024 presenterades en sammanfattande rapport30 som omfattade två skilda men ändå relaterade utvärderingar: i) Slututvärderingen av de europeiska instrumenten för finansiering av yttre åtgärder som ligger till grund för EU:s externa samarbete inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020, tillsammans med EUF utanför budgeten, och ii) halvtidsutvärderingen av de instrument för finansiering av yttre åtgärder som ligger till grund för EU:s externa samarbete inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.

30Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för internationella partnerskap, McKellar, L., Massey, C., Smaïl, T., Bellot Le Hellidu, S. m.fl., European Union's external financing instruments (2014–2020 and 2021–2027). Volume I, Synthesis report, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024. https://data.europa.eu/doi/10.2841/05549 .

I halvtidsutvärderingen bedömdes i vilken utsträckning de fyra nyligen rationaliserade externa finansieringsinstrumenten31, inklusive beslutet om associering, inbegripet Grönland, är ändamålsenliga, i enlighet med prioriteringarna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Syftet var också att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s externa bistånd.

När det gäller responsförmågan på EU:s och ULT:s politiska prioriteringar konstateras det i utvärderingen att beslutet om associering, inbegripet Grönland, i stort sett är anpassat till EU:s övergripande politiska mål och att det i synnerhet stärker fokuseringen på gemensamma och ömsesidiga intressen. Detta innebär en betydande utveckling jämfört med 11:e EUF som inte uttryckligen innehöll några gemensamma prioriteringar i sitt partnerskap med ULT.

När det gäller effektivitet och flexibilitet i programplaneringen och genomförandet anges det i utvärderingen att betydande förbättringar kan göras av den operativa tydligheten, ändamålsenligheten och den övergripande samstämmigheten. Beslutet om associering, inbegripet Grönland, har antagit en mer geografiskt strukturerad strategi än sin föregångare och åtföljs av riktlinjer för programplanering som betonar inkluderande processer som bygger på genuina partnerskap med ULT. I utvärderingen noteras dock att det fortfarande finns utmaningar att ta itu med, särskilt när det gäller att anpassa ULT:s unika status till de externa finansieringsinstrumentens geografiska täckning och EU:s interna administrativa strukturer.

När det gäller EU:s interna och externa kopplingar understryks i rapporten att beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, har stärkt samstämmigheten mellan geografiska och tematiska finansieringsflöden. Beslutet stärker också integreringen mellan EU:s olika instrument för yttre åtgärder, vilket framgår av ULT:s fleråriga vägledande program som tydligt anger avsedda synergier. I rapporten konstateras dessutom förbättringar till följd av beslutets mer strategiska användning av målen för hållbar utveckling och ökat samarbete med externa aktörer för att främja anpassning och komplementaritet.

I rapportens avslutande kommentarer betonas att

i.partnerskapet inom ramen för beslutet om associering, inbegripet Grönland, fortfarande är starkt tack vare de långtgående politiska och kulturella förbindelserna mellan ULT och Europa under lång tid,

ii.konsolideringen och rationaliseringen av instrument för finansiering av yttre åtgärder32 har förenklat regelverket och effektiviserat programplaneringen och förfarandena för tilldelning av medel, som nu till stor del har sammanförts inom ramen för beslutet om associering, inbegripet Grönland.

Samråd med berörda parter

När det gäller halvtidsutvärderingen togs synpunkter in, genom ett öppet offentligt samråd, från ett brett spektrum av berörda parter om instrumenten för finansiering av yttre åtgärder, däribland beslutet om associering, inbegripet Grönland. Den sammanfattande rapporten om resultaten av det samråd som genomfördes inom ramen för halvtidsutvärderingen har offentliggjorts på webbplatsen Kom med synpunkter och ger en översikt över de inkomna bidragen. Ett riktat samråd genomfördes också för halvtidsutvärderingen för att samla in synpunkter från specifika kategorier av berörda parter. I samband med riktade samråd togs

Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen), instrument för stöd inför anslutningen (IPA III), beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, och det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Genom beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna, inbegripet Grönland, slås det tidigare Grönlandsbeslutet (se fotnot 8) samman med det senaste ULT-beslutet (se fotnot 9) som en del av förenklingen inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

synpunkter in från experter från EU:s medlemsstater, utvecklingsorgan i EU:s medlemsstater, det civila samhället och lokala myndigheters nätverk och plattformar, institutioner för utvecklingsfinansiering och FN genom särskilda möten. Sammanfattningen av dessa riktade samråd finns i den sammanfattande rapporten från samrådet med berörda parter, i bilaga V till halvtidsutvärderingen.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Rapporten från halvtidsutvärderingen och det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar byggde till stor del på den oberoende studie som utförts av externa konsulter. Samtliga fem obligatoriska utvärderingskriterier (dvs. ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde) bedömdes i denna studie. Utvärderingskriterierna för effekter och hållbarhet togs också upp. Bland de utvärderingsmetoder som användes ingick i) en granskning av dokumentation och analytiska data, ii) intervjuer med stödmottagare och andra viktiga intressenter, iii) en rad riktade enkäter, samt iv) riktade samråd och ett öppet offentligt samråd. Denna sakkunskap användes också som faktaunderlag för förhandsutvärderingen av detta förslag, tillsammans med resultaten av de öppna offentliga samråden, såsom förklaras ovan.

Förhandsutvärdering

Efter halvtidsutvärderingen i mars 2024 har ett antal andra informationskällor använts för att bedöma resultaten och analysera mervärdet av EU:s åtgärder i förhållande till ULT, bland annat årsrapporterna från kommissionen till rådet om genomförandet av det ekonomiska bistånd som tillhandahölls ULT33 och de årliga förklaringarna av programmens resultat34. Dessutom har vissa ULT, såsom Grönland35, Franska Polynesien36 och Saint-Pierre-et- Miquelon37, utvärderats med hjälp av metoden för offentliga utgifter och ekonomisk ansvarighet, som mäter hur systemen för förvaltning av de offentliga finanserna fungerar i förhållande till internationellt erkända standarder. Regelbundna läges- och övervakningsrapporter, slutliga genomföranderapporter, årsrapporter om ansökningar om utbetalning av budgetstöd samt fältbesök, uppdragsrapporter och icke-officiella dokument från dialogmöten var också användbara informationskällor för denna utvärdering.

Förhandsutvärderingen bekräftar i stort sett slutsatserna från både halvtidsutvärderingen och samrådet med berörda parter, och innehåller också en mer omfattande analys av vad som åstadkommits genom beslutet om ULT, inbegripet Grönland, dess mervärde för EU samt tillvaratagna erfarenheter och utmaningar. Den innehåller också förslag till lösningar för att ta itu med dessa utmaningar, beskriver den framtida strukturen för det ekonomiska stödet och de prioriterade områden som bör vägleda genomförandet.

Utvärderingen visar att beslutet om ULT, inbegripet Grönland, genomgående har uppnått goda och önskade resultat. Det finns särskilt belägg för att beslutet om ULT, inbegripet Grönland

–är på god väg att på ett ändamålsenligt sätt uppnå sina mål, vilket bekräftar partnerskapets strategiska dimension,

33COM (2022) 287 av den 15 juni 2022, COM (2023) 474 final av den 2 augusti 2023, COM (2024) 437 final av den 4 oktober 2024, COM (2025) 334 final av den 27 juni 2025.

34Förklaringar av programmens resultat (utomeuropeiska länder och territorier, inklusive Grönland) 2022, 2023 och 2024: Decision on the Overseas Association, including Greenland - Performance (ej översatt till svenska), Europeiska kommissionen .

35Greenland 2021/AGILE REPORT/ | Public Expenditure and Financial Accountability (PEFA).

36French Polynesia 2022 | Public Expenditure and Financial Accountability (PEFA).

37St Pierre and Miquelon 2022 /AGILE REPORT/ | Public Expenditure and Financial Accountability (PEFA).

–framgångsrikt har integrerat det tidigare Grönlandsbeslutet38 och fortsätter ge resultat när det gäller partnerskapet med Grönland,

–har främjat samstämmighet med EU:s bredare finansieringsstruktur.

I utvärderingen drogs slutsatsen att beslutet om ULT, inbegripet Grönland, har varit ändamålsenlig, men flera utmaningar identifierades på följande områden:

–Anpassning till globala trender och integrering i regionala ekonomier.

–Samstämmighet med EU:s bredare finansieringsstruktur.

–Effektiv dialog

På grundval av analysen av EU-insatsens resultat och mervärde, och med vederbörlig hänsyn till de lärdomar som dragits och de utmaningar som identifierats, föreslås i utvärderingen en rad ändringar för att ytterligare stärka den strategiska dimensionen i beslutet om ULT, inbegripet Grönland, och säkerställa större genomslag samtidigt som målen för partnerskapet mellan EU och ULT uppnås.

Ändringarna avser brödtexten i beslutet om ULT, inbegripet Grönland, och bilaga I. Bilagorna II, III och IV uppdaterades i stor utsträckning under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och är fortfarande ändamålsenliga. De föreslagna ändringarna syftar till följande:

–Främja den strategiska investeringsagendan inom ramen för Global Gateway.

–Stärka samstämmigheten inom EU:s bredare finansieringsstruktur, inbegripet ökat stödberättigande och bättre tillgång till unionsprogram och instrument för finansiering av yttre åtgärder.

–Stärka dialogens inriktning och struktur.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Genom beslutet om ULT, inbegripet Grönland, slås det tidigare Grönlandsbeslutet39 samman med det senaste ULT-beslutet40 som en del av förenklingen inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att minska antalet instrument för finansiering av yttre åtgärder och därigenom effektivisera deras struktur och resultat.

När det gäller genomförandet avser beslutet om ULT, inbegripet Grönland, om inte annat anges, instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och effektiviserar förfarandena genom en gemensam regleringsram och ökar anpassningen mellan de båda grundläggande akterna.

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, säkerställer hänvisningen till Europa i världen för genomförandet av det finansiella samarbetet, om inte annat anges i ändringsbeslutet. När det gäller att anpassa reglerna kommer de övergripande bestämmelserna i prestationsförordningen41 att ge det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, och de andra programmen/instrumenten inom den fleråriga budgetramen en enhetlig och harmoniserad ram och göra det lättare för partner och genomförandeansvariga att förstå den.

Grundläggande rättigheter

38Rådets beslut 2014/137/EU av den 14 mars 2014.

39Rådets beslut 2014/137/EU av den 14 mars 2014.

40Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013.

41[Prestationsförordningen].

Ett av de fördragsbaserade allmänna målen för EU:s yttre åtgärder (artikel 3.5 och artiklarna 8 och 21 i EU-fördraget) är att stödja och främja demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. De utomeuropeiska länderna och territorierna ingår i tre EU- medlemsstaters territorium. De omfattas av sin egen lagstiftning i enlighet med fördelningen av befogenheter med de medlemsstater till vilka de är knutna. ULT:s rättsliga ram för grundläggande rättigheter är i linje med de principer som EU upprätthåller. Enligt ändringsbeslutet kommer dessa principer att förbli integrerade i alla åtgärder, vilket är ett erkännande av deras viktiga roll för att uppnå målen för hållbar utveckling.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Europeiska kommissionen föreslår att en vägledande finansieringsram på 999 miljoner EUR (i löpande priser) anslås till associeringens finansieringsprogram för 2028–2034. En detaljerad uppskattning av förslagets budgetkonsekvenser presenteras i den finansierings- och digitaliseringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering kommer att följa bestämmelserna i prestationsförordningen42.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

De föreslagna ändringarna syftar till följande:

–Främja den strategiska investeringsagendan inom ramen för Global Gateway.

–Stärka samstämmigheten med EU:s bredare finansieringsstruktur.

–Stärka inriktningen på och förbättra strukturen för dialogen med ULT. Främja den strategiska investeringsagendan inom ramen för Global Gateway.

För att göra partnerskapet mellan EU och ULT mer förenligt med åtagandena inom ramen för Global Gateway-strategin föreslås det att anslagen för territoriellt (bilateralt) och regionalt samarbete för ULT slås samman och att en separat finansieringsram för Grönland utarbetas, där finansieringen fördelas enligt följande:

i.Samarbetet med andra ULT än Grönland.

ii.Samarbetet med Grönland.

Samtidigt föreskrivs flexibla genomförandeformer.

Det föreslås att dessa två pelare kompletteras med ett anslag för studier och tekniskt bistånd samt en buffert för nya utmaningar och prioriteringar som inte fördelats (en icke-allokerad fond) för att öka flexibiliteten och unionens förmåga att reagera på oförutsedda behov, med utgångspunkt i erfarenheterna från det nuvarande beslutet om ULT, inbegripet Grönland,

Det föreslås också att gemensamma initiativ mellan ULT (för närvarande ”regionalt samarbete”) och mellan dem och AKS-stater och/eller icke-AKS-stater eller -territorier, EU:s

42[Prestationsförordningen].

yttersta randområden och relevanta regionala organ (för närvarande ”intraregionalt samarbete”) ska ingå i en enda ram för ”regionalt samarbete”. Detta skulle ge större flexibilitet när det gäller att upprätta effektiva partnerskap för att främja hållbar utveckling och ömsesidigt lärande. En särskild hänvisning till ”intraregionalt samarbete” skulle därför utgå eftersom den är föråldrad.

Den föreslagna strategin skulle möjliggöra större flexibilitet när det gäller att strukturera det ekonomiska samarbetet och skapa synergier med befintliga verktyg och instrument, bland annat inom ramen för Global Gateway-strategin, på ett mer målinriktat och sammanlänkat sätt. Detta skulle ytterligare frigöra investeringsmöjligheter i ULT och underlätta för dem att integreras mer effektivt i EU:s och de globala värde- och leveranskedjorna och relaterade regionala initiativ, vilket skulle förbättra de ekonomiska (och politiska) förutsättningarna och genomslagskraften.

Ökad samstämmighet med EU:s bredare finansieringsstruktur

Det föreslås att man ytterligare stärker den ”externa” dimensionen av beslutet om ULT, inbegripet Grönland, och specificerar ULT:s stödberättigande och tillträde till relevanta unionsprogram och instrument för finansiering av yttre åtgärder genom att konsekvent tillämpa relaterade korshänvisningar/spegelklausuler i alla relevanta grundläggande akter. Målet är att öka komplementariteten i EU:s åtgärder och stärka integreringen av ULT i EU:s konkurrenskraftsagenda.

Därför föreslås följande:

•ULT berättigas till stöd från den globala pelaren i instrumentet Europa i världen, och beslutet om ULT, inbegripet Grönland, skulle tillämpa den förstärkta verktygslådan för Europa i världen, inbegripet budgetstöd, även i form av eller i kombination med policybaserade lån, budgetgarantier, finansieringsinstrument, blandfinansiering och tekniskt bistånd, vilket skulle göra det möjligt att konstruera omfattande paket för investeringsstöd i ULT.

•Projekt i ULT skulle kunna få finansiering från Europeiska konkurrenskraftsfonden och andra relevanta unionsprogram, på grundval av urvalskriterierna för dessa program.

Konkurrenskraftsfondens övergripande struktur skulle göra det möjligt för den att åtfölja ULT:s globala Gateway-projekt under hela investeringscykeln från forskning, expansion och industriell utbyggnad till tillverkning, utöver och/eller som komplement till beslutet om ULT, inbegripet Grönland. Fonden skulle också kunna bidra till att stimulera och minska riskerna för privata investeringar.

Beslutet om ULT, inbegripet Grönland kommer att följa de övergripande reglerna i förordning (EU, Euratom) [XXX] [prestationsförordningen] för övervakning, rapportering, utvärdering och kommunikation.

Det föreslås också att beslutet om ULT, inbegripet Grönland, ska inkludera nödvändiga undantag för att möjliggöra större finansiell flexibilitet och förenklade regler, t.ex. för kommittéförfarandet för handlingsplaner och åtgärder med relativt låg finansiering och för programplaneringsprocessen, dvs. ersätta fleråriga vägledande program med årliga eller fleråriga handlingsplaner i de fall en enda åtgärd planeras för hela den fleråriga budgetramens löptid.

2025/0264 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut (EU) 2021/1764 om associering av de utomeuropeiska länderna

och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan

Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra

sidan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 203, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och av följande skäl:

(1)I rådets beslut (EU) 2021/17642 fastställs regler och förfaranden för associering av unionen med de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), inbegripet Grönland, från och med den 1 januari 2021. I beslutet fastställs även finansieringsprogrammet för associeringen (programmet) för perioden 1 januari 2021– 31 december 2027.

(2)I samband med antagandet av den nya fleråriga budgetramen och med beaktande av den övergripande betydelsen av beslut (EU) 2021/1764 när det gäller syftet med och de underliggande politiska målen för associeringen bör beslut (EU) 2021/1764 ändras.

(3)Programmets strategiska inriktning, samstämmighet och flexibilitet och ramen för politisk dialog i beslutet bör stärkas ytterligare för att säkerställa större effekt samtidigt som målen för unionens associering med ULT uppnås.

(4)I en snabbt föränderlig ekonomisk, social och geopolitisk miljö har den senaste tidens erfarenheter visat att det finns behov av en mer flexibel flerårig budgetram och mer flexibla utgiftsprogram för unionen. För detta ändamål, och i enlighet med målen för associeringen, bör finansieringen på ett lämpligt sätt beakta föränderliga politiska behov och unionens prioriteringar, såsom de identifierats i relevanta dokument som publicerats av kommissionen, i rådets slutsatser och i Europaparlamentets resolutioner, samtidigt som tillräcklig förutsägbarhet för budgetgenomförandet säkerställs.

EUT C […], […], s. […].

Rådets beslut (EU) 2021/1764 av den 5 oktober 2021 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (Beslutet om ULT, inbegripet Grönland) (EUT L 355, 7.10.2021, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2021/1764/oj).

(5)Genomförandet av det ändrade beslutet (EU) 2021/1764 bör stödja Global Gatewaystrategin3, unionens externa investeringsstrategi för att främja målen för hållbar utveckling tillsammans med partnerländer och partnerterritorier. Komplementariteten mellan åtgärder inom ramen för Global Gateway-strategin och dess verktygslåda bör stärkas för att bidra till att investeringsmöjligheter i ULT frigörs och för att främja en effektivare integrering av dem i unionens ramar för regionalt samarbete.

(6)Det ändrade beslutet (EU) 2021/1764 bör stärka unionens och ULT:s konkurrenskraft genom att bidra till hållbarhet, resiliens, säkerhet och diversifiering i värde- och leveranskedjor, återspegla höga standarder för ansvarsfull affärsverksamhet och öka de ekonomiska möjligheterna. Samstämmighet mellan genomförandet av unionens politik för handel, ekonomisk säkerhet och industri och beslut (EU) 2021/1764 bör säkerställas. I synnerhet bör synergier främjas mellan det program som inrättades

genom beslut (EU) 2021/1764 och Europeiska konkurrenskraftsfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../...4, för att utnyttja potentialen i ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för hållbar utveckling i unionen och ULT.

(7)De utomeuropeiska länderna och territorierna utgör unika strategiska tillgångar som gynnar unionen som helhet, exempelvis genom närhet till tredjeländer, utomordentliga förutsättningar för forskning inom rymd och astrofysik, stor potential för förnybar energi, omfattande biologisk mångfald, stora havszoner och tillgång på mineralresurser. Europeiska konkurrenskraftsfonden bör ta vara på deras potential som geostrategiska utposter, särskilt för att understödja unionens mål för säkerhet, beredskap, regionala värdekedjor och konkurrenskraft.

(8)Strukturen för dialogen mellan unionen och ULT, särskilt genom det årliga forumet och de fyra trilaterala samråden varje år, bör ses över för att öka dess strategiska genomslagskraft.

(9)För att säkerställa ett konsekvent genomförande bör de regler och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../...5 [Europa i världen] när så är lämpligt tillämpas på genomförandet av beslut (EU) 2021/1764, och genomförandebestämmelserna enligt det beslutet bör hänvisa till bestämmelserna i förordning (EU).../....

(10)Beslut (EU) 2021/1764 ska genomföras i enlighet med förordning (EU, Euratom)…/… 6 [prestationsförordningen] i vilken regler för utgiftsspårning och prestationsramen för budgeten fastställs, inbegripet regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada baseras på en gemensam och enkel vägledning och den jämställdhetsprincip som anges i artikel 33.2 d respektive f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509, regler för övervakning och rapportering om resultaten av unionsprogram och unionsverksamhet, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering, regler för utvärdering av programmen samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Global Gateway (JOIN(2021) 30 av den 1 december 2021 final).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../... om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation, och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/522, (EU) 2021/694, (EU) 2021/696, (EU) 2021/697, (EU) 2021/783, (EU) 2023/588, (EU) 2023/1525, (EU) 2023/2418, (EU) (Edip) (EUT L […], […], ELI: …).

5	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr.../... om inrättande av Europa i världen (EUT L [...], [...], ELI: …).

6[prestationsförordningen].

på alla unionsprogram, t.ex. bestämmelserna om information, kommunikation och synlighet.

(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/25097 är tillämplig på

programmet. I den förordningen fastställs reglerna för fastställandet och genomförandet av unionens allmänna budget, inklusive regler om bidrag, priser, ickefinansiella donationer, upphandling, ekonomiskt stöd och indirekt förvaltning i form av finansieringsinstrument och budgetgarantier. Vid tillämpningen av det ändrade beslutet (EU) 2021/1764 beräknas löpande priser med tillämpning av en fast deflator på 2 %.

(12)För att säkerställa enhetlighet bör budgetgarantin och finansieringsinstrumenten, även när de kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i blandfinansieringsinsatser, enligt det ändrade beslutet (EU) 2021/1764, genomföras i enlighet med de tillämpliga reglerna för mekanismerna för Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrumentet genom avtal som ingås för den typen av stöd inom ramen för genomförandemekanismerna för Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrumentet.

(13)Om unionsstöd enligt beslut (EU) 2021/1764 ska tillhandahållas i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, måste sådant stöd tillhandahållas uteslutande genom genomförandemekanismerna för instrumentet Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrument i enlighet med de tillämpliga reglerna för genomförandemekanismerna för instrumentet Europa i världen eller EKF:s investeringsinstrument.

(14)I syfte att ändra icke väsentliga delar av detta beslut bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att ändra avsättningsnivån. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning8. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(15)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av programmet genom de

relevanta genomförandeakterna bör kommissionen tilldelas

genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20119.

(16)Beslut (EU) 2021/1764 bör därför ändras i enlighet med detta för att säkerställa en fortsättning av partnerskapet mellan unionen och ULT inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2028–2034.

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj.)

8EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj.

9Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande

av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av beslut (EU) 2021/1764

Beslut (EU) 2021/1764 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”I detta beslut fastställs finansieringsprogrammet för associeringen (programmet) för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. I beslutet fastställs programmets mål, budgeten för perioden 2028–2034, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering såsom anges i bilaga I.”

(2)I artikel 3.5 ska led b ersättas med följande:

”b) Stödja och samarbeta med Grönland när det gäller att möta dess stora utmaningar, såsom en höjning av dess utbildningsnivå och ökad ekonomisk diversifiering, och bidra till den grönländska förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra nationell politik.”

(3)Artikel 5.2 ska ändras på följande sätt:

(a)Led a ska ersättas med följande:

”a) hållbar diversifiering av ekonomierna i ULT, inbegripet en fortsatt integration av dessa ekonomier i världsekonomin och de regionala ekonomierna, och vad gäller Grönland även behovet av att höja arbetskraftens kompetens,”

(b)Led e ska ersättas med följande:

”e) hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet råvaror, samt bevarande och hållbar användning av de resurser som ingår i den biologiska mångfalden och av ekosystemtjänster,”

(c)Led m ska ersättas med följande:

”m) utveckling av regionalt samarbete i Arktis, Karibien, Indiska oceanen, Atlanten och Stilla havet.”

(d)Led n ska utgå.

(4)I artikel 14.1 ska leden a och b ersättas med följande:

”a) ”Det ska vartannat år hållas ett forum för dialog mellan ULT och EU (ULT– EU-forumet) i vilket företrädare för ULT-myndigheterna, för medlemsstaterna och för kommissionen ska delta. Ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för EIB och företrädare för de yttersta randområdena ska, när så är lämpligt, associeras till ULT–EU-forumet.

b)Kommissionen, ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna ska regelbundet hålla trilaterala samråd. Dessa samråd ska organiseras minst tre gånger om året på initiativ av kommissionen eller på begäran av ULT och de medlemsstater till vilka dessa är knutna. Medlemsstaterna ska informeras om samrådens resultat på lämpligt sätt.”

(5)Artikel 75 ska ersättas med följande:

”Artikel 75

Budget

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2028–2034 ska vara 999 000 000 EUR i löpande priser.

2.Det belopp som anges i punkt 1 i denna artikel ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna om flexibilitet i rådets förordning (EU/Euratom).../... * [förordningen om den fleråriga budgetramen], Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... * * [Europa i världen] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 * * *.

3.Den finansieringsram som avses i punkt 1 och beloppen för de ytterligare medel som avses i punkterna 4 och 5 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, informations- och kommunikationsverksamhet, inbegripet gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar på det externa området, och gemensamma it-system och plattformar, samt allt annat tekniskt och administrativt bistånd, inbegripet finansiering av personal- och personalrelaterade utgifter som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av programmet vid huvudkontoret, unionens delegationer och kommissionens kontor.

4.Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer, tredjeländer, internationella organisationer, internationella finansieringsinstitutioner eller andra tredje parter får lämna ytterligare ekonomiska bidrag eller icke-ekonomiska bidrag. Ytterligare ekonomiska bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a, d eller e eller i artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509.

5.De ackumulerade nettoåterflöden som härrör från det investeringsanslag för ULT som avses i artikel 3.3 i bilaga IV till beslut 2013/755/EU ska från och med den tidpunkt då de blir tillgängliga utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för att komplettera den icke-fördelade fond som avses i artikel 1.1 c i bilaga I till det här beslutet. Utan att det påverkar de beslut som ska fattas om de kommande fleråriga budgetramarna ska de ackumulerade nettoåterflödena, efter den 31 december 2034 och fram till dess att de uttömts, utgöra bidrag till nästa finansieringsprogram för ULT som ersätter detta program.

_________

*Rådets förordning (EU/Euratom).../... * [förordningen om den fleråriga budgetramen] (EUT L [...], [...], ELI: …).

**Europaparlamentets och rådet förordning (EU) .../... * * [Europa i världen] (EUT L [...], [...], ELI: …).

***Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj.”

(6)Artikel 76 ska ändras på följande sätt:

(a)Led a ska ersättas med följande:

”a) programplanerat bistånd: icke återbetalningspliktigt stöd som anslagits till ULT i syfte att i tillämpliga fall finansiera territoriella och regionala strategier eller prioriteringar som anges i programplaneringsdokumenten.”

(b)Led g ska utgå.

(7)Artikel 80 ska utgå.

(8)Artiklarna 81 och 82 ska ersättas med följande:

”Artikel 81

Allmän princip

1.Om inte annat anges i detta beslut ska programmet genomföras i enlighet med detta beslut, förordning (EU, Euratom).../... 2024/2509 och, i förekommande fall, följande bestämmelser i förordning (EU).../... [Europa i världen]:

(a)Avdelning II med undantag för artikel 13.2 tredje stycket, artikel 13.3, artikel 19.1, artikel 19.2 a och b samt artikel 26.1.

(b)Artikel 29.

Reglerna för stödberättigande i artikel 20.1 och 20.4–12 i förordning (EU) [Europa i världen] ska tillämpas på alla åtgärder som finansieras inom ramen för detta program.

2.De regler och förfaranden för överföringar, årliga delbetalningar, återbetalningar, inkomster och återkrav från finansieringsinstrument som finansieras inom ramen för detta program eller dess föregångare samt överskott från budgetgarantier och ekonomiskt stöd som tillhandahålls genom detta program eller dess föregångare, som fastställs i artikel 22 i förordning (EU) Europa i världen, ska tillämpas på genomförandet av programmet.

3.Unionsstöd som tillhandahålls enligt detta program i form av lån ska tillhandahållas inom ramen för det högsta belopp som avses i artikel 24.1 i förordning (EU) [Europa i världen].

Ett lån ska göras tillgängligt för en medlemsstat till förmån för ett ULT eller, genom undantag från artikel 223.1 i budgetförordningen, till ett ULT beroende på de arrangemang som gäller mellan ULT och den medlemsstat till vilken detta ULT är knutet.

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta beslut om att göra lånebeloppet tillgängligt för ett ULT och fastställa den period då lånet är tillgängligt, som inte får överstiga tre år efter utgången av den fleråriga budgetramen. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.5. Om det beslutet ingår i en handlingsplan eller åtgärd ska artikel 82 tillämpas.

4.Om unionsstöd enligt beslutet tillhandhålls i form av en budgetgaranti eller ett finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i en blandfinansieringsinsats, ska sådant stöd tillhandahållas uteslutande genom genomförandemekanismen för Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrumentet och genomföras i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna för genomförandemekanismen för Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrumentet genom överenskommelser som ingåtts för den typen av stöd inom ramen för genomförandemekanismerna för Europa i världen eller EKF:s InvestEU- instrumentet.

Unionsstöd genom programmet i form av en budgetgaranti ska tillhandahållas till högst det belopp för budgetgarantin som fastställs i förordning (EU) …/…[Europa i världen]eller förordning (EU) …/… (EU) [EKF].

Om programmet använder genomförandemekanismerna för Europa i världen eller EKF:s InvestEU-instrument ska det tillhandahålla avsättning för budgetgarantin och finansiering till finansieringsinstrument, även när det kombineras med icke återbetalningspliktigt stöd i form av en blandfinansieringsinsats.

5.Avsättningar ska göras för lån till ULT som avses i punkt 3. Avsättningsnivån ska fastställas till 9 %.

Kommissionen ska varje år se över avsättningsnivån enligt första stycket i enlighet med den bedömning som avses i artikel 41.5 g i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och i linje med kommissionens riskhanteringsram.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 88 för att ändra den avsättningsnivå som avses i andra stycket.

Artikel 82

Antagande av fleråriga vägledande program, handlingsplaner och åtgärder

1.Kommissionen ska, inom ramen för detta beslut, anta fleråriga vägledande program enligt artikel 15 i förordning (EU) …/… [Europa i världen].

2.För länder, territorier och regioner där en enda åtgärd planeras under hela programperioden ersätts det fleråriga vägledande programmet med en årlig eller flerårig handlingsplan.

3.Programplaneringsdokumenten, handlingsplanerna och åtgärderna ska antas genom genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.5.

4.Det förfarande som avses i punkt 3 i denna artikel ska inte krävas för

a)handlingsplaner och enskilda åtgärder för vilka unionens finansiering inte överstiger 2 000 000 EUR,

b)särskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka unionens finansiering inte överstiger 5 000 000 EUR.”

(9)I artikel 83.2 ska led d ersättas med följande:

”d) Finansiella intermediärer i ULT eller unionen som främjar och finansierar privata och offentliga investeringar i ULT.”

(10)Artikel 84 ska ersättas med följande:

”Artikel 84

Berättigande till regional finansiering

1.Ett regionalt anslag får användas för åtgärder som gynnar och omfattar något av följande:

(a)Två eller flera ULT oberoende av var de är belägna.

(b)ULT och unionen som helhet.

(c)Ett eller flera regionala organ i vilka ULT är medlemmar.

(d)Ett eller flera ULT oberoende av var de är belägna och minst ett av följande:

i)Ett eller flera av de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF- fördraget.

ii)En eller flera AKS-stater och/eller en eller flera icke-AKS-stater eller - territorier10.

iii)Ett eller flera regionala organ i vilka ULT eller AKS-stater eller de yttersta randområdena är medlemmar.

iv)En eller flera enheter, myndigheter eller andra organ från minst ett ULT, vilka är medlemmar i en EGTS enligt artikel 8.2.

2.Den finansiering som ges för att möjliggöra AKS-staternas, de yttersta randområdenas och andra länders och territoriers deltagande i regionala samarbetsprogram för ULT ska tillkomma utöver de medel som anslås till ULT enligt detta program.

3.AKS-staternas, de yttersta randområdenas och andra länders eller territoriers deltagande i program som inrättats enligt detta beslut är endast möjligt under förutsättning att

(a)det finns motsvarande bestämmelser inom ramen för relevanta unionsprogram eller i relevanta finansieringsprogram i tredjeländer och territorier som inte omfattas av unionsprogram,

(b)proportionalitetsprincipen respekteras, med hänsyn till kapaciteten hos de berörda parterna, i synnerhet deras finansiella kapacitet inom ramen för unionens instrument för samarbete med andra länder.”

(11)Artikel 85 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Om inte annat föreskrivs i de berörda grundläggande rättsakterna ska fysiska personer från ett ULT samt, i tillämpliga fall, relevanta offentliga och privata organ och institutioner i ett ULT vara berättigade till deltagande i och finansiering från unionsprogram på samma villkor som personer från och enheter som är etablerade i den medlemsstat till vilken de är knutna, med förbehåll för eventuella arrangemang som är tillämpliga på den medlemsstaten.

2.ULT ska också vara berättigade till stöd från unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder i enlighet med reglerna, målen och arrangemangen för dessa program. ULT ska vara berättigade till stöd inom ramen för förordning (EG) nr 1257/9611. Icke-statliga organisationer som är etablerade i ULT ska vara berättigade till finansiering i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1257/96.”

(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. ULT ska, efter halva tiden och i slutet av perioden 2028–2034, med stöd av relevanta berörda parter, rapportera till kommissionen om deras deltagande i unionsprogrammen.”

(12)Artikel 86 ska utgå.

(13)I artikel 88 ska punkt 2 ersättas med följande:

Med termen territorier avses Förenade Kungarikets tolv ULT som fanns förtecknande i bilaga II till EUF-fördraget vid tidpunkten för den anmälan som Europeiska rådet mottog den 29 mars 2017 från Förenade Kungariket om dess avsikt att utträda ur Europeiska unionen på grundval av artikel 50 i EU-fördraget.

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1), ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1257/oj.”

”2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 89 i syfte att ändra artikel 81.5.”

(14)I artikel 89 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 88 ges till kommissionen för perioden för detta besluts giltighetstid.”

(15)Artikel 91 ska utgå.

(16)Artikel 93 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Detta beslut påverkar inte fortsatt genomförande eller ändringar av åtgärder som inletts enligt beslut 2013/755/EU och beslut (EU) 2021/1764 innan det ändrades genom beslut (EU).../... [numret på det här beslutet läggs till av Publikationsbyrån] som ska fortsätta att tillämpas på dessa åtgärder fram till dess att de avslutas.”

(b)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Vid behov får anslag föras in i unionens budget efter 2034 för att täcka de utgifter som föreskrivs i artikel 75.4, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts senast den 31 december 2034.”

(17)Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2028. Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

	FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET................		3
1.1	Förslagets eller initiativets titel ....................................................................................	3
1.2.	Berörda politikområden ...............................................................................................	3
1.3.	Mål ...............................................................................................................................	3
1.3.1	Allmänt/allmänna mål..................................................................................................	3
1.3.2	Specifikt/specifika mål.................................................................................................	3
1.3.3	Verkan eller resultat som förväntas..............................................................................	3
1.3.4	Prestationsindikatorer...................................................................................................	3
1.4.	Förslaget eller initiativet avser .....................................................................................	4
1.5.	Grunder för förslaget eller initiativet ...........................................................................	4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för

genomförandet av initiativet ........................................................................................

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med


	”mervärdet av	en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från
	unionens sida	tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart
	medlemsstaterna. ..........................................................................................................		4
1.5.3	Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................		4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra

relevanta instrument .....................................................................................................

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet

	möjligheter till omfördelning .......................................................................................	5
1.6.	Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................	6
1.7.	Planerad(e) genomförandemetod(er) ...........................................................................	6
2.	FÖRVALTNING .........................................................................................................	8
2.1.	Regler om uppföljning och rapportering......................................................................	8
2.2.	Förvaltnings- och kontrollsystem.................................................................................	8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de

betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås ..............................................

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som

inrättats för att begränsa riskerna .................................................................................

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en

	bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande).........	8
2.3.	Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter .................................................	9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE

BUDGETKONSEKVENSER....................................................................................

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2.	Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................	12
3.2.1	Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen..........................................	12
3.2.1.1	Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................	12
3.2.1.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	17
3.2.2	Beräknad output som finansieras med driftsanslag....................................................	22
3.2.3	Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen .....................	24
3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten.....................................................................................		24
3.2.3.2	Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål....................................	24
3.2.3.3	Totala anslag ..............................................................................................................	24
3.2.4	Beräknat personalbehov .............................................................................................	25
3.2.4.1	Finansierat med den antagna budgeten ......................................................................	25
3.2.4.2	Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.............................	26
3.2.4.3	Totalt personalbehov ..................................................................................................	26
3.2.5	Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................	28
3.2.6	Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen................................................	28
3.2.7	Bidrag från tredje part ................................................................................................	28
3.3.	Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................	29
4.	DIGITALA INSLAG .................................................................................................	29
4.1.	Krav med digital relevans ..........................................................................................	30
4.2.	Data ............................................................................................................................	30
4.3.	Digitala lösningar .......................................................................................................	31
4.4.	Interoperabilitetsbedömning ......................................................................................	31

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag om ändring av beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (beslutet om ULT, inbegripet Grönland)

1.2.Berörda politikområden Yttre åtgärder

1.3.Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Detta ändringsbeslut har som allmänt mål att främja en hållbar ekonomiska och sociala utveckling i de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. Associeringen ska främja detta allmänna mål genom att stärka ULT:s konkurrenskraft och resiliens, minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt genom att främja samarbetet mellan dem och andra partner. Detta ändringsbeslut syftar dessutom till att bevara de befintliga banden mellan unionen, å ena sidan, och Grönland och Danmark, å andra sidan, med erkännande av Grönlands alltmer geostrategiska läge i Arktis, och att bevara de befintliga banden mellan unionen och andra ULT, med erkännande av deras geostrategiska läge i Karibien, Indiska oceanen, Atlanten och Stilla havet.

1.3.2Specifikt/specifika mål

De specifika målen med detta beslut är att

a)främja och stödja samarbete med ULT, inbegripet när det gäller att hantera deras stora utmaningar och uppnå målen för hållbar utveckling,

b)stödja och samarbeta med Grönland när det gäller att möta dess stora utmaningar, särskilt genom en höjning av utbildningsnivån, och stärka dess offentliga förvaltnings kapacitet att utforma och genomföra nationella policyer,

c)stödja en hållbar utveckling av strategiska sektorer – inbegripet kritiska råvaror, förnybar energi, säker och betrodd digital konnektivitet och hållbar turism – inom ramen för ett stärkt partnerskap mellan Europeiska unionen och Grönland.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Associeringen av ULT ska i första hand främja invånarnas intressen och välstånd så att de kan uppnå den hållbara ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella utveckling som de eftersträvar. Dessutom bör det ekonomiska bistånd från unionen som anslås inom ramen för partnerskapet fortsätta tillföra ULT:s utveckling ett europeiskt perspektiv och bidra till att stärka de nära och varaktiga banden mellan unionen och ULT. Det bör också fortsätta att stärka ULT:s ställning som en framskjuten förpost för unionen, på grundval av partnernas gemensamma värden och

historia, samtidigt som deras integration och samarbete med regionala och internationella partner stärks.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Output- och resultatindikatorerna för att övervaka framsteg och resultat inom detta program kommer att motsvara de gemensamma indikatorer som anges i förordning (EU, Euratom) …/… (prestationsförordningen).

1.4.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd1  en förlängning av en befintlig åtgärd

en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Detta beslut har som långsiktigt mål att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i ULT samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och unionen som helhet. Associeringen ska främja detta mål genom att på kort sikt stärka ULT:s konkurrenskraft och resiliens, minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt genom att främja samarbetet mellan dem och andra partner.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante)

ULT har varit associerade med Europeiska unionen sedan Romfördragets ikraftträdande 1958 (fjärde delen av EUF-fördraget). Associeringen av ULT med unionen är en följd av de konstitutionella banden mellan dessa länder och territorier och tre medlemsstater, nämligen Danmark, Frankrike och Nederländerna. ULT ingår inte i unionens territorium eller inre marknad och är inte heller bundna av EU:s regelverk. Flertalet ULT har dessutom särskilda problem på grund av sin storlek, läge, avlägsna belägenhet och smala ekonomiska bas.

I kommissionens halvtidsutvärdering av instrumentet för finansiering av yttre åtgärder konstaterades det att beslutet om ULT, inbegripet Grönland, är ändamålsenligt. Den vägledande principen bör vara att bibehålla det som fungerar väl.

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, kommer därför att fortsätta stärka en ömsesidig relation inriktad på ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete med

1I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

ULT och lägga särskild vikt vid prioriteringar som är relevanta för dessa såsom en förstärkning av deras konkurrenskraft och deras resiliens, minskning av deras sårbarhet och främjande av samarbete mellan ULT och deras regionala, europeiska och internationella partner.

EU tillför ett mervärde genom stabil finansiering, flexibla instrument och teknisk expertis, särskilt på områden som klimatåtgärder, konkurrenskraft, regional integration och livsmedelstrygghet.

Mot denna bakgrund kommer EU att upprätthålla sina förbindelser med ULT genom finansiering av territoriella/bilaterala och regionala program genom det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, och den fleråriga budgetramen för 2028– 2034.

Dessutom ger EU:s globala nätverk av delegationer kontinuerlig inblick i lokala behov och lokal dynamik, vilket möjliggör omfördelning av resurser när så är nödvändigt och verkningsfulle och kompletterande åtgärder tillsammans med medlemsstaterna. Detta främjar den politiska dialogen och samarbetet som i allt högre utsträckning sker inom ramen för den gemensamma programplaneringen med medlemsstaterna.

EU kan även komplettera medlemsstaternas åtgärder när det gäller att hantera situationer som kan vara farliga och vid särskilt dyra insatser såsom vid kriser som förvärras av klimatförändringarna, vilket är något som ULT ofta drabbas av.

Slutligen antas beslutet om ULT, inbegripet Grönland, genom ett särskilt lagstiftningsförfarande, vilket innebär att det inte kan antas som en del av Europa i världen, som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Förväntat mervärde för EU (ex post).

När det gäller den nuvarande kommissionens prioriteringar och globala geopolitiska sammanhang finns det ett behov av att anpassa samarbetet och partnerskapen till EU:s utvidgade geopolitiska ambitioner. Detta innebär i synnerhet att man undanröjer artificiella geografiska klyftor som försvårar arbetet med att uppnå globalt och geopolitiskt inflytande i regionerna.

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, syftar således till att bli mer flexibelt och samtidigt öka samstämmigheten i globaliseringen av EU:s ekonomiska stöd till regionerna och att förbättra ULT:s berättigande till relevanta EU-program och instrument för yttre åtgärder, i syfte att främja ökad komplementaritet mellan åtgärder inom ramen för Global Gateway och en starkare integrering av ULT i EU:s regionala samarbete.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Beslutet om ULT, inbegripet Grönland, konsoliderar tidigare separata instrument för ULT – ULT-beslutet och Grönlandsbeslutet – och effektiviserar därmed strukturen för EU:s yttre åtgärder och förbättrar den övergripande samstämmigheten. Genom beslutet inrättas för första gången ett enda, enhetligt instrument som finansieras genom EU:s budget och som är tillämpligt på alla EU:s ULT. Att notera är att beslutet om ULT, inbegripet Grönland, inte har något slutdatum, vilket är nödvändigt för de långsiktiga ekonomiska och handelsrelaterade bestämmelser som gäller för ULT (med undantag för dess finansieringsprogram som är kopplat till löptiden för den fleråriga budgetramen 2021–2027).

I instrumentet Europa i världen har det införts en hänvisningsklausul för samarbetets genomförande, något som avsevärt har ökat samstämmigheten med andra finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Beslutet om ULT, inbegripet Grönland, har konstaterats vara ändamålsenligt och dess tidiga genomförande uppvisar positiva synergier mellan geografiska och tematiska finansieringsflöden, vilket är ett tecken på förbättrad integration och komplementaritet inom EU:s ram för utvecklingssamarbete.

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, förväntas fortsätta i samma riktning.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Det ändrade beslutet om ULT, inbegripet Grönland, har till syfte att säkerställa full komplementaritet med de mest relevanta lagstiftningsakterna efter 2027, särskilt:

Europa i världen: av samstämmighets- och effektivitetsskäl, och om inget annat anges, kommer ändringsbeslutet att tillämpa genomförande-, utvärderings- och övervakningsbestämmelserna i Europa i världen.

EU:s andra politikområden och program: ULT kommer att fortsätta att vara berättigade till EU:s andra politikområden och program, om inte annat anges i relevanta förordningar.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6.Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er)

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

De externa utgifterna gör att alla planerade metoder för genomförandet måste kunna användas, såsom relevant och som beslutas under genomförandet.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmet började genomföras för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen, i linje med förordning (EU, Euratom)…/… (prestationsförordningen).

Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering senast tre år efter den fleråriga budgetramens slut i syfte att bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås Budgetgenomförandemetoder

När det gäller förvaltningsmetoder planeras inga genomgripande förändringar och de erfarenheter som gjorts av kommissionens avdelningar och genomförandeaktörer inom ramen för de tidigare programmen kommer att bidra till bättre resultat i framtiden.

Åtgärderna kommer att finansieras enligt detta beslut och genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och/eller unionens delegationer och under indirekt förvaltning av någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 första stycket c i den nya budgetförordningen i syfte att bättre uppnå målen för detta beslut.

Vad gäller indirekt förvaltning ska såsom anges i artikel 157 i den nya budgetförordningen sådana enheter säkerställa en skyddsnivå för EU:s ekonomiska intressen som är likvärdig med den som föreskrivs för direkt förvaltning. En pelarbedömning i förhand av enheternas system och förfaranden kommer att genomföras i enlighet med proportionalitetsprincipen och med vederbörlig hänsyn tagen till åtgärdens art och de ekonomiska riskerna. Om genomförandet så kräver eller om reservationer har kommit till uttryck i årliga verksamhetsrapporter så kommer handlingsplaner med specifika riskreducerande åtgärder att utarbetas och genomföras. Dessutom kan lämpliga övervakningsåtgärder som införts av kommissionen åtfölja genomförandet. Den interna kontroll- och förvaltningsprocessen är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga och procedurmässiga regler efterlevs.

Effektivitet och ändamålsenlighet

Kommissionen kommer för alla sina instrument fortsatt att använda en specialutformad regelram vid förvaltningen av stöden för att säkra att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt (och för att minska den höga risknivå som finns i den miljö där det externa biståndet ges); detta utöver alla de olika beståndsdelarna i kommissionens övergripande strategiska policy- och planeringsprocess, internrevisionsmiljö och övriga krav enligt kommissionens interna kontrollnormer. I ovanstående regelram ingår följande:

–En decentraliserad förvaltning av större delen av det externa biståndet genom delegering till EU:s delegationer ute på fältet.

–En tydlig och formaliserad ekonomisk ansvarighetskedja (från den delegerade utanordnaren (generaldirektören)) via en vidaredelegerad utanordnare (direktör) vid huvudkontoret till delegationschefen.

–Regelbunden rapportering från unionens delegationer till huvudkontoret inklusive en årlig försäkran av delegationschefen.

–Tillhandahållande av ett omfattande utbildningsprogram för personal, både vid huvudkontoret och i delegationerna.

–Betydande stöd och vägledning för huvudkontoret/delegationerna (även via internet).

–Regelbundna tillsynsbesök vid delegationerna mellan vart tredje till vart sjätte år.

–En metod för förvaltning av projekt- och programcykeln som inbegriper: kvalitetsstödsverktyg för utformningen av insatsen, på vilket sätt den ska förverkligas, finansieringsmekanismen, förvaltningssystemet, bedömning och urval av genomförandepartner etc; program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för ett effektivt genomförande, inklusive regelbunden extern övervakning på plats av projekt; samt meningsfulla utvärderings- och revisionskomponenter. Förenklingar kommer att eftersträvas genom att man, där så är lämpligt och genomförbart, i större utsträckning använder förenklade kostnadsalternativ. Man kommer att fortsätta att använda sig av riskdifferentierade kontroller beroende på den underliggande risken.

Finansiell rapportering och redovisning

De genomförande enheterna kommer även fortsatt att följa de högsta normerna för redovisning och finansiell rapportering som bygger på kommissionens finansiella system (SUMMA) liksom även särskilda verktyg för externt stöd (Opsys).

Metoder för att kontrollera efterlevnaden av relevanta lagar och förfaranden finns fastställda i avsnitt 2.3 (Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter).

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

I den operativa miljö där detta instruments stöd delas ut finns följande risker för att målen inte uppnås, att den ekonomiska förvaltningen inte är optimal och/eller att gällande regler följs bristfälligt (fel som rör laglighet och korrekthet):

–Ekonomisk och politisk instabilitet och naturkatastrofer och extrema väderhändelser kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna, särskilt i bräckliga stater.

–Bristen på institutionell och administrativ kapacitet i partnerländerna kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna.

–Geografiskt spridda insatser (som i huvudsak omfattar många länder, territorier och regioner) kan medföra logistiska och resursmässiga problem vad gäller övervakningen – särskilt all uppföljning ute på fältet.

–Mångfalden av potentiella partner eller mottagare, alla med sina olika interna kontrollstrukturer och kapaciteter, kan fragmentera och därför undergräva ändamålsenligheten och effektiviteten för de resurser som kommissionen har till sitt förfogande för att stödja och övervaka genomförandet.

–Begränsad tillgång till kvalitativa och kvantitativa data rörande resultat och effekter av externt bistånd i partnerländerna kan försvaga kommissionens förmåga att rapportera om och ansvara för resultaten.

För att hantera risken för finansiella fel kommer kommissionen att utföra lämpliga förhands- och efterhandskontroller. När så är möjligt och tillämpligt kommer systemrevisionerna att fungera som ett verktyg för att identifiera de bakomliggande orsakerna till fel i enheternas kontrollsystem och utlösa nödvändiga riskreducerande åtgärder.

För att mer effektivt kunna förebygga fel, brister i förvaltningen och oriktigheter håller kommissionen dessutom på att inrätta ett system för en löpande riktad riskbedömning på kontrakts- och enhetsnivå. Nyckelfaktorer som ökar sannolikheten för en hög felprocent och en negativ inverkan på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kopplat till historiska uppgifter från tidigare kontroller och övervakning, har identifierats och sammanställts i en resultattavla för riskprofilering. Resultattavlan kommer att vara ett viktigt verktyg för att mer effektivt rikta in sig på framtida kontroller, övervakningsinsatser och andra sätt att minska riskerna för fel, brister i förvaltningen och oriktigheter.

Med tanke på högriskmiljön måste systemen vara anpassade för en omfattande förekomst av potentiella brister i efterlevnaden vid transaktioner och ha inbyggt omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt, före eller under, i utbetalningsprocessen. Detta innebär i praktiken att efterlevnadskontroller kommer att förlita sig mest på omfattande förhandskontroller på flerårsbasis som genomförs både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet före de slutliga projektbetalningarna (fastän vissa efterhandsrevisioner ändå görs), vilka sträcker sig långt utöver de finansiella säkerhetsåtgärder som krävs enligt budgetförordningen. Ramen omfattar följande:

–Förhandskontroller av transaktioner som utförs av kommissionens personal.

–Revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade) bl.a. av Europeiska revisionsrätten.

–Retroaktiva kontroller (på riskbasis) och återkrav.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De interna kontroll-/förvaltningskostnader som planeras för de totala (operativa + administrativa) åtagandena inom den utgiftsportfölj som finansieras genom EU:s allmänna budget för perioden 2028–2034 avser endast kommissionens kostnader och inte medlemsstater eller enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter. Anförtrodda enheter kan ta ut upp till 7 % för förvaltningen av medel, och detta belopp kan delvis användas för kontrolländamål. Dessa förvaltningskostnader omfattar all personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som ingåtts av stödmottagare).

Förbättringarna av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontrollerna av efterlevnaden kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå i princip nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (felprocent på under 2 % årligen). De är betydligt lägre än kostnaden för de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde.

Efterlevnadsmålet för instrumentet är att bibehålla den tidigare risknivån för bristande efterlevnad (risk vid betalning/felprocent) och det kvarstående felet (risk vid avslutande, uppskattad för en period på flera år efter det att alla planerade kontroller och korrigeringar har gjorts på avslutade kontrakt) under 2 % årligen. Om brister upptäcks kommer riktade korrigerande åtgärder att genomföras för att säkerställa lägsta felfrekvens.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Det planeras inga betydande ändringar av åtgärderna för att förebygga bedrägeri och oriktigheter, och de erfarenheter som kommissionens avdelningar och genomförandeaktörerna inhämtat i samband med det föregående programmet kommer att bidra till bättre resultat i framtiden. Efterlevnadsramen består av bl.a. följande viktiga komponenter:

Förebyggande åtgärder

–Obligatorisk grundutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger stöd samt för revisorer.

–Vägledning (också via internet) inklusive befintliga manualer för förfaranden så som INTPA Companion, Prag och uppsättningen av verktyg för ekonomisk förvaltning (för genomförandepartner).

–En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och avslöjar bedrägerier vid handläggningen av unionsmedel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning.

–Förhandsgranskning av partnerlandets mekanismer för bedrägeribekämpning som del av bedömningen av om kriteriet för stödberättigande är uppfyllt avseende den offentliga förvaltningens mottagande av budgetstöd (dvs. ett aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, adekvata inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet samt effektiva mekanismer för insatser och sanktioner).

–Effektiva mekanismer för bedrägeribekämpning för att förebygga och upptäcka bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, inbegripet cyberattacker.

Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel

–Avbruten EU-finansieringen vid allvarliga bedrägerifall, bl.a. storskalig korruption, fram till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder i syfte att korrigera och förhindra sådana bedrägeriet i framtiden.

–EDES-systemet (system för tidig upptäckt och uteslutning).

–Avbrytande/avslutande av kontrakt.

Bedrägeribekämpningsstrategierna för de berörda avdelningarna, anpassade till målen och prioriteringarna i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning och dess motsvarande handlingsplan säkerställer att de system som används för att använda EU-medel i tredjeländer gör det möjligt att hämta relevanta uppgifter i syfte att använda dessa uppgifter för bedömning och hantering av bedrägeririsker (t.ex. dubbelfinansiering, inflation av kostnader, riggade anbudsförfaranden, intressekonflikter, otillåten samverkan). Nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg/digitala verktyg för tidig upptäckt och förebyggande av bedrägeririsker och bedrägerifall med anknytning till sektorn för externt bistånd kan inrättas när så är nödvändigt.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

• Nya budgetposter som föreslås

Rubrik i den fleråriga		Budgetpost						Typ av utgifter
Rubrik i den fleråriga
budgetramen		Nummer						Diff./Icke-diff.
		Nummer						Diff./Icke-diff.

3	08		01	02 -	Stödutgifter			Icke-diff.
3		till		utomeuropeiska
		länder och territorier

3	08		03	01	-	Samtliga		Differentierade
3		utomeuropeiska				länder
		och territorier

		08		03		02	-	Differentierade

3		Utomeuropeiska länder
		Utomeuropeiska länder
		och	territorier			andra	än
		och	territorier			andra	än
		Grönland

3		08 03 03 - Grönland						Differentierade
3		08 03 03 - Grönland

		08 03 99 - Slutförande av						Differentierade
3		tidigare		program			och
		verksamheter

Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Nummer	3


					TOTALT Budgetram 2028–
				2034

Driftsanslag

08 03 01 - Samtliga utomeuropeiska länder och territorier	Åtaganden		(1a)		44
08 03 01 - Samtliga utomeuropeiska länder och territorier
	Betalningar		(2a)		p.m.
08 03 02 - Utomeuropeiska länder och territorier andra än	Åtaganden		(1b)		425
	Åtaganden				425

Grönland
Grönland	Betalningar		(2b)		p.m.
	Betalningar		(2b)		p.m.
	Åtaganden		(1c)		530
08 03 03 - Grönland
08 03 03 - Grönland	Betalningar		(2c)		p.m.
	Betalningar		(2c)		p.m.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program1

08 01 02 - Stödutgifter till utomeuropeiska länder och		(3)
territorier		(3)
territorier
	Åtaganden	=1a+1b+1c+3
TOTALA anslag
	Betalningar	=2a+2b+2c+3

p.m.

999

p.m.

1Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

					TOTALT
					Budgetram
					Budgetram
					2028–2034

TOTALA driftsanslag		Åtaganden	(4)		p.m.
TOTALA driftsanslag

		Betalningar	(5)		p.m.
TOTALA anslag av administrativ natur
som finansieras genom ramanslagen för			(6)		p.m.
särskilda program

TOTALA anslag för		Åtaganden	=4+6		999
RUBRIK 3		Åtaganden	=4+6		999
RUBRIK 3
i den fleråriga		Betalningar	=5+6		p.m.
budgetramen		Betalningar	=5+6		p.m.
budgetramen

Rubrik i den fleråriga budgetramen				4		”Administrativa utgifter”2

		GD: INTPA				År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
		GD: INTPA				2028	2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
						2028	2029		2030		2031		2032		2033		2034		2028–2034
																			2028–2034
Personalresurser						2,240		2,240		2,240		2,240		2,240		2,240		2,240	15,680
Övriga administrativa utgifter						0,201		0,201		0,201		0,201		0,201		0,201		0,201	1,407
TOTALT GD	Anslag					2,441		2,441		2,441		2,441		2,441		2,441		2,441	17,087
TOTALT GD
<…….>
<…….>

2Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga

budgetramen

(summa
åtaganden =	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	17,087
summa	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	17,087
summa
betalningar)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

TOTALT

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Budgetram

2028–2034

TOTALA anslag för

Åtaganden

p.m.

RUBRIKERNA 1–4

i den fleråriga

Betalningar

p.m.

budgetramen

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

	År	År		År	År	År	År	År	TOTALT
ANTAGNA ANSLAG									2028–
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029		2030	2031	2032	2033	2034	2028–
	2028	2029		2030	2031	2032	2033	2034	2034
			RUBRIK 4

Personalresurser	2,240	2,240		2,240	2,240	2,240	2,240	2,240	15,680
Övriga administrativa utgifter1	0,201	0,201		0,201	0,201	0,201	0,201	0,201	1,407

Delsumma för RUBRIK 4	2,441	2,441		2,441	2,441	2,441	2,441	2,441	17,087
		Utanför RUBRIK 4

Personalresurser	3,040	3,040		3,040	3,040	3,040	3,040	3,040	21,280

Andra utgifter av administrativ natur2	p.m.	p.m.		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Delsumma utanför RUBRIK 4	3,040	3,040		3,040	3,040	3,040	3,040	3,040	21,280

TOTALT	5,481	5,481		5,481	5,481	5,481	5,481	5,481	38,367

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	År	År	År
ANTAGNA ANSLAG	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034
	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034

•Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret
eller vid kommissionens kontor i	7	7	7	7	7	7	7
medlemsstaterna)
20 01 02 03 (EU:s delegationer)	3	3	3	3	3	3	3
(indirekta forskningsåtgärder)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
(direkta forskningsåtgärder)3
(direkta forskningsåtgärder)3	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Andra budgetposter (ange vilka)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

•Extern personal (heltidsekvivalenter)

20 02 01 (kontraktsanställda och

nationella experter finansierade

p.m.

genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda,

lokalanställda, nationella experter

p.m.

och unga experter som tjänstgör vid

EU:s delegationer)

Anslagen för ”Övriga administrativa utgifter” kommer att fyllas i i ett senare skede. Anslagen för ”Andra utgifter av administrativ natur” kommer att fyllas i i ett senare skede. Personalen kommer att finansieras genom Euratoms FoU-program.

Post för admin.

- vid

stöd

huvudkontoret

[08.01.02

- vid EU:s

delegationer

(kontraktsanställda och

nationella experter – indirekta

p.m.

forskningsåtgärder)

(kontraktsanställda och

nationella experter – direkta

p.m.

forskningsåtgärder)4

Andra budgetposter (ange vilka)

p.m.

– rubrik 4

Andra budgetposter (ange vilka)

p.m.

– utanför rubrik 4

TOTALT

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

		Täcks av befintlig	Särskild ytterligare personal*
		personal vid
		kommissionens
		avdelningar

			Finansieras	Finansieras	Finansieras
			genom rubrik 4	genom BA-post	genom avgifter
			eller forskning

Tjänster	i	10	p.m.	Ej tillämpligt	p.m.
tjänsteförteckningen

Extern	personal	14	p.m.	10	p.m.
(kontraktsanställda,
nationella	experter,
vikarier)

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Bidrag till konceptualiseringen/definitionen av EU:s samarbete och genomförandet av
	flerårig och årlig programplanering för de utomeuropeiska länderna och territorierna,
	inbegripet rapportering. Följa budgetfrågor och ekonomiska frågor samt revisions-
	och utvärderingsplaner. Bidra till den politiska dialogen. Sektionsledning.

Extern personal	Bidrag till konceptualiseringen/definitionen av EU:s samarbete med ULT, inbegripet

	den politiska/strategiska dialogen och genomförandet av flerårig och årlig
	programplanering.

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

	TOTALT		År		År		År		År		År		År		År	TOTALT
	Anslag för															TOTALT
	Anslag för															Budgetram
	digital teknik	2028		2029		2030		2031		2032		2033		2034		Budgetram
	digital teknik															2028–2034
	och it															2028–2034
	och it
RUBRIK 4

It-utgifter			0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279	1,953
(centralt)			0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279	1,953
(centralt)
	Delsumma för		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279		0,279	1,953

4

RUBRIK 4

Utanför RUBRIK 4

It-utgifter inom

operativa

program som

inte omfattas av

kommissionens

p.m.

administrativa

självständighet

och

institutionella

befogenheter

Delsumma

utanför RUBRIK

p.m.

TOTALT

p.m.

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År	År	År	År	År	År	År
2028	2029	2030	2031	2032	2033	Totalt
						2034

Ange vilket organ

som deltar i samfinansieringen

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

SV3

– Påverkan på andra inkomster

– ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

				Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	Belopp som		Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna5
Inkomstposter i den	förts in för det
Inkomstposter i den	förts in för det
årliga budgeten:	innevarande	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031	År 2032	År 2033	År 2034
	budgetåret	År 2028	År 2029	År 2030	År 2031
	budgetåret

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

4.DIGITALA INSLAG

4.1.Krav med digital relevans Ej tillämpligt

4.2.Data

Ej tillämpligt

4.3.Digitala lösningar

Europeiska kommissionen kommer att ansvara för att utveckla och underhålla den digitala lösningen. Utan att det påverkar förordning (EU) 2016/679 ska Europeiska kommissionen säkerställa säkerheten, integriteten, äktheten och sekretessen med avseende på de uppgifter som samlas in och lagras vid tillämpningen av denna förordning.

4.4.Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt

4.5.Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Ej tillämpligt

5Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.