EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.7.2025

COM(2025) 542 final

2025/0542 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 2028–2034

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte

I enlighet med kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029 har EU åtagit sig att skapa ett tryggare och säkrare Europa. Kommissionen följde upp detta åtagande genom att den 1 april 2025 anta strategin ProtectEU, som syftar till att uppfylla medborgarnas förväntningar på säkerhetsområdet genom att skydda dem från olika brottshot som också kan ha sitt ursprung utanför EU. Strategin utgör en omfattande ram för att stärka den inre säkerheten och måste stödjas med konkreta åtgärder mot hybridhot, potentiella störningar av kritisk infrastruktur (såsom energisammanlänkningar eller gränsöverskridande kommunikationskablar) och leveranskedjor, organiserade kriminella nätverk, terroristhot, extremism och radikalisering, cyberattacker och utländsk informationsmanipulering.

Detta förutsätter att medlemsstaterna får tillräckligt stöd i form av en enhetlig men flexibel finansieringsram som integrerar de centrala delarna av det nya tillvägagångssättet och fokuserar på viktiga åtgärder där unionens insats ger ett mervärde. Man bör prioritera åtgärder för att förbättra samordningen och samarbetet mellan polismyndigheter och rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter, med tanke på hur viktiga de är för att förebygga och bekämpa brottslighet, rasism och främlingsfientlighet. Samarbete med unionens byråer och organ, särskilt när det gäller informationsutbyte, är också avgörande för att förebygga och bekämpa säkerhetsproblem såsom terrorism och grov och organiserad brottslighet.

Hotbilden mot EU:s säkerhet är oroande och har per automatik en gränsöverskridande dimension. EU hotas i allt högre grad av mäktiga organiserade kriminella grupper som med internet som plantskola och olagliga tillgångar till hjälp infiltrerar den lagliga ekonomin. Därtill är terrorismen fortfarande ett hot mot EU som också underblåses av regionala kriser. Samtidigt har hybridhot från fientliga utländska aktörer visat sig vara ett alltmer oroande fenomen som kräver kontinuerliga ansträngningar. Slutligen är människohandel inriktad på utsatta personer ett orosmoment. Människohandlare kan också ägna sig åt gränsöverskridande brottslighet som smuggling eller handel med narkotika och skjutvapen. Detta kräver att unionen vidtar kraftfulla, samordnade åtgärder med en helhetssyn som omfattar relevanta aktörer, såsom den europeiska industrisektorn och det civila samhället, och flera politikområden, även EU:s yttre åtgärder. Som anges i ProtectEU-strategin måste säkerhetsöverväganden integreras i EU:s lagstiftning, politik och program, däribland EU:s yttre åtgärder. Samarbete och finansiering av interna säkerhetsrelevanta åtgärder i eller i förhållande till tredjeländer bör planeras samtidigt som full samstämmighet och komplementaritet säkerställs med den verksamhet som stöds inom ramen för unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder som inrättats i enlighet med förordning (EU) [...] [Europa i världen].

Förslaget syftar till att tillgodose behovet av större flexibilitet i förvaltningen av unionsstödet, med en starkare resultatorientering, samt ökad förenkling för alla aktörer som deltar i genomförandet. För detta ändamål säkerställs strikt komplementaritet med förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, som inför nya mekanismer för fördelning och genomförande av EU-medel som förvaltas genom delad, direkt och indirekt förvaltning. Eftersom utmaningarna på området inre säkerhet ständigt förändras finns det också ett behov av att kunna reagera på akuta behov

och förändringar i politiken och unionens prioriteringar och att rikta in finansieringen på åtgärder där unionens insats ger stort mervärde, i synnerhet genom en EU-facilitet som möjliggör en flexibel förvaltning av unionsstödet.

Det här förslaget utgör – tillsammans med förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration och förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken – den specifika rättsliga ramen för unionens åtgärder på områdena effektiv migrationshantering, europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, ett välfungerande Schengenområde, europeisk viseringspolitik och inre säkerhet. De tre förordningarna kompletterar varandra och förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, varigenom de kommer att genomföras.

Den föreslagna förordningen bygger på förordning (EU) 2021/11491 samtidigt som hänsyn tas till ny politisk utveckling och behovet av ett lyhört bemötande av föränderliga utmaningar som rör den inre säkerheten, både inom unionen och i samarbete med andra länder.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser

Unionsstödet för inre säkerhet kommer att tillämpas i strikt komplementaritet med de andra politikområden som omfattas av förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, vilket främjar synergier mellan dessa politikområden. En intensifierad EU-politik för inre säkerhet kräver dock åtgärder inom hela spektrumet av de verktyg som står till förfogande, även från berörda decentraliserade unionsbyråers sida.

De sex decentraliserade byråerna för inrikes frågor (Frontex, Europol, EUAA, eu-LISA, EUDA och Cepol) spelar en viktig och allt större roll i genomförandet av politiken för inrikes frågor. Det är viktigt att säkerställa samstämmighet mellan de politiska strategier som fastställs på EU-nivå och de decentraliserade byråernas operativa verksamhet och därigenom också se till att de EU-medel som ges till de decentraliserade byråerna bidrar så mycket som möjligt till EU:s politiska mål. De decentraliserade byråernas operativa roll kan behöva stärkas ytterligare tillsammans med en motsvarande ökning av finansieringen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den inre säkerheten är beroende av synergier och samstämmighet med relevant EU-politik såsom migration och gränsförvaltning, rättvisa och unionens yttre politik till stöd för tredjeländer, särskilt inom ramen för förordning (EU) [Europa i världen], som omfattar ett stort antal områden med viktiga kopplingar till inre politik, inbegripet inre säkerhet. Unionsstödet för den inre säkerhetens yttre dimension bör först och främst tillhandahållas genom instrumentet Europa i världen. För att stödja konkurrenskraftsagendan bör man också överväga investeringar som bygger på innovativa metoder eller ny teknik, inbegripet åtgärder som syftar till att testa och validera resultaten av unionsfinansierade forskningsprojekt.

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet (EUT L 251, 15.7.2021, s. 194).

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Enligt artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen ”erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet”.

Unionsåtgärderna berättigas av de mål som uppställs i artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som anger hur ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska skapas. Noteras bör även artikel 80 i EUF-fördraget, där det framhålls att unionspolitiken och dess genomförande ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna.

Denna förordning grundar sig på artiklarna 82.1, 84 och 87.2 i EUF-fördraget, som utgör sinsemellan förenliga rättsliga grunder mot bakgrund av de särskilda regler som gäller för beslutsfattande enligt tredje delen avdelning V i EUF-fördraget.

•Variabel geometri

De rättsliga grunderna för denna förordning finns i tredje delen avdelning V i EUF-fördraget, som handlar om området med frihet, säkerhet och rättvisa. Förordningens tillämpning på Danmark och Irland regleras därför av de särskilda bestämmelser som fastställs i protokollen nr 21 och nr 22, fogade till EU-fördraget och EUF-fördraget.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 deltar Danmark inte i rådets beslut om åtgärder som föreslås i enlighet med tredje delen avdelning V i EUF-fördraget, och sådana åtgärder är inte bindande för eller tillämpliga i Danmark.

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 deltar Irland inte i rådets beslut om åtgärder som föreslås i enlighet med tredje delen avdelning V i EUF-fördraget, och sådana åtgärder är inte bindande för eller tillämpliga i Irland. Irland får dock välja att delta i antagandet och tillämpningen av sådana föreslagna åtgärder. Dessutom får Irland när som helst efter antagandet av en sådan åtgärd godta åtgärden, förutsatt att de förfaranden som avses i artikel 4 i protokoll nr 21 har slutförts.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Målen med förslaget kan inte uppnås av medlemsstaterna själva, eftersom utmaningarna till sin natur är gränsöverskridande och inte begränsade till enskilda medlemsstater eller till en undergrupp av medlemsstater. Unionsstödet skapar mervärde genom att främja ett gemensamt tillvägagångssätt i alla medlemsstater vid genomförandet av EU:s regelverk och standarder och genom att främja samarbete och snabbt informationsutbyte mellan medlemsstaterna i gränsöverskridande frågor.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att nå de mål som nämns i avsnitt 1. Det omfattas av tillämpningsområdet för åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa, enligt definitionen i avdelning V i EUF-fördraget. Målen och det motsvarande unionsstödet står i proportion till unionsstödets syfte.

•Val av instrument

Det lämpligaste instrumentet för genomförandet av detta förslag är en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 1 januari

2028–31 december 2034, som komplement till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

3.RESULTAT AV UTVÄRDERINGAR I EFTERHAND, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Utvärderingar i efterhand/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

De preliminära resultaten av den pågående efterhandsutvärderingen av fonden för inre säkerhet – Polis (ISF-P) för programperioden 2014–2020 bekräftar att ISF-P bidrog till att både förbättra medlemsstaternas kapacitet att bekämpa gränsöverskridande, grov och organiserad brottslighet (inbegripet terrorism) och öka medlemsstaternas förmåga att hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser. ISF-P har visat sig vara effektiv och haft ändamålsenliga förvaltnings- och kontrollmekanismer för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Genom ISF- P infördes flera ändringar som syftade till att förenkla förvaltningen av fonden och minska den administrativa bördan. I utvärderingen dras preliminärt slutsatsen att det trots vissa framsteg krävs ytterligare åtgärder för att öka effektiviteten och säkerställa att de administrativa förfarandena står i proportion till den finansiering som tillhandahålls.

De preliminära resultaten av halvtidsöversynen av Fonden för inre säkerhet (ISF) för programperioden 2021–2027 bekräftar att övervaknings- och utvärderingsramen för ISF har förbättrats avsevärt jämfört med perioden 2014–2020. Medlemsstaterna rapporterar att den administrativa bördan fortfarande är betydande. Förenklade kostnadsalternativ har bidragit till att minska den administrativa bördan, men de tillämpas inte systematiskt för att optimera utgifterna. ISF:s struktur ansågs ändamålsenlig, eftersom den har ökat den interna samstämmigheten genom att främja komplementaritet mellan olika komponenter. ISF ansågs också vara samstämmig med Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och instrumentet för gränsförvaltning och visering inom ramen för fonderna för inrikes frågor, andra EU-fonder, särskilt Horisont Europa, Europeiska socialfonden+ och programmet för rättsliga frågor samt andra program som är tillämpliga på relevanta europeiska industrisektorer och det civila samhället, t.ex. programmet för den inre marknaden och programmet för ett digitalt Europa. I utvärderingen dras slutsatsen att ISF har tillgodosett de behov den var avsedd att tillgodose och har kunnat reagera på nya utmaningar och ny utveckling på området. ISF har fungerat som en enhetlig ram för att hantera gränsöverskridande utmaningar för den inre säkerheten och uppmuntrat till kunskapsutbyte och främjande av bästa praxis. Åtgärder som stötts genom den tematiska delen av ISF har skapat ett stort EU-mervärde som främjar operativt samarbete mellan brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, samarbete med tredjeländer och internationella organisationer samt intressenter från den privata sektorn och det civila samhället. Liksom för instrumentet för gränsförvaltning och visering är slutsatsen av utvärderingen att det finns utrymme att ytterligare förenkla tillhandahållandet av finansiering och bättre förklara för förvaltningsmyndigheterna hur resultatramen kan bidra till en effektiv förvaltning av programmen.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen samarbetade aktivt med berörda parter vid utarbetandet av initiativet, framför allt genom särskilda evenemang och offentliga samråd, som beskrivs i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

•Extern experthjälp

Information om kommissionens användning av extern expertis ges i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

•Konsekvensbedömning

Information om kommissionens konsekvensbedömning ges i motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

•Förenkling

Initiativet förväntas bidra till en betydande minskning av den administrativa bördan och kostnaderna samt ett effektivare genomförande av unionsstödet; se även motsvarande kapitel i motiveringen till förslaget till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

•Grundläggande rättigheter

Unionsstödet kommer att genomföras i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen, i enlighet med artikel 2 a i förordning (EU, Euratom) 2020/2092; se även motsvarande avsnitt i motiveringen till kommissionens förslag till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av målen för unionsstödet för perioden 2028–2034 fastställs till 6 843 331 500 EUR i löpande priser. Den ska genomföras i enlighet med de övergripande reglerna för de nationella och regionala partnerskapsplaner som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Unionsstödet enligt detta förslag kommer att genomföras av medlemsstaterna genom delad förvaltning och av kommissionen genom direkt och indirekt förvaltning. Genomförandet av unionsstödet kommer att övervakas via den resultatram som är tillämplig för den fleråriga budgetramen för 2028–2034 och som fastställs i förslaget till förordning (EU) [...] om fastställande av en ram för spårning av budgetutgifter och resultat och andra övergripande regler för unionens program och verksamheter.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 i den föreslagna förordningen fastställs tillämpningsområdet för unionsstödet för inre säkerhet under perioden 1 januari 2028–31 december 2034. För detta ändamål ges grundläggande definitioner i artikel 2, medan det i artikel 3 fastställs fyra mål som kommer att uppnås genom unionsstöd enligt de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, inrättad genom förordning (EU) [...]. Dessa mål avser unionens och medlemsstaternas förmåga att förebygga och bekämpa grov och organiserad brottslighet, medlemsstaternas motståndskraft mot hybridhot och andra fientliga handlingar, informationsutbyte mellan relevanta aktörer och operativt brottsbekämpande samarbete.

I artikel 4 i förslaget fastställs bestämmelser för finansieringen av unionsstödet.

Artikel 5 innehåller övergångsbestämmelser. Datumet för den föreslagna förordningens ikraftträdande fastställs i artikel 6, där det också anges att förordningen kommer att vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen från och med den 1 januari 2028.

2025/0542 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 2028–2034

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 82.1, 84 och 87.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2, med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet4, och av följande skäl:

(1)Inre säkerhet är grundläggande för att säkerställa medborgarnas trygghet, skydda deras grundläggande rättigheter och främja styrkan i och förtroendet för våra ekonomier, samhällen och demokratier. Det är visserligen medlemsstaterna som ansvarar för nationell säkerhet, men det krävs samarbete och samordning på unionsnivå för att värna den. Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås genom åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brottslighet, rasism och främlingsfientlighet och genom åtgärder för samordning och samarbete mellan polismyndigheter och rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter.

(2)Den inre säkerheten är en gemensam uppgift till vilken unionens institutioner, berörda unionsbyråer och medlemsstaterna tillsammans bör bidra. För att bidra till utvecklingen och genomförandet av en effektiv och verklig säkerhetsunion bör medlemsstaterna tillhandahållas tillräckliga ekonomiska resurser. Detta unionsstöd kommer att tillhandahållas enligt de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, inrättad genom förordning (EU) [...].

(3)I denna förordning fastställs målen för unionsstödet. För att en hög säkerhetsnivå i hela unionen ska kunna uppnås på bästa möjliga sätt bör medlemsstaterna säkerställa att deras nationella och regionala partnerskapsplaner uppfyller vart och ett av de mål som fastställs i denna förordning.

EUT C , , s. .

Europaparlamentets ståndpunkt av den […] och rådets ståndpunkt av den […].

(4)De belopp som ska anslås per medlemsstat bör fastställas av kommissionen genom ett enda genomförandebeslut i enlighet med den fördelningsmetod som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet. Det beslutet bör i regel även omfatta beloppen enligt förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration och förordning (EU) [...] om inrättande av unionsstödet för Schengenområdet, för den europeiska integrerade gränsförvaltningen och för den gemensamma viseringspolitiken.

(5)Unionsstödet bör bygga på resultat och investeringar på området inre säkerhet från tidigare programperioder: från perioden 2007–2013 programmet Förebyggande och bekämpande av brott och programmet Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker; från perioden 2014–2020 instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, som inrättades som en del av fonden för inre säkerhet genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/20145; samt från perioden 2021–2027 Fonden för inre säkerhet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/11496.

(6)I ett läge där säkerhetshoten och den geopolitiska situationen utvecklas snabbt fastställde kommissionen de gemensamma prioriteringarna för ett tryggare och säkrare Europa i ProtectEU-strategin7. Den geopolitiska situationen i Europa har förändrats avsevärt och har i hög grad påverkat sammanlänkningarna mellan EU:s inre och yttre säkerhet. Säkerhetshoten är allt mer globala och komplexa till följd av brottslingars förmåga att verka över gränserna, utnyttja sociala och ekonomiska skillnader och navigera mellan den fysiska och den digitala världen. Samtidigt erbjuder ny digital teknik och artificiell intelligens storartade möjligheter att förbättra brottsbekämpningskapaciteten och den rättsliga kapaciteten och att hantera dessa föränderliga hot på ett effektivt sätt.

(7)Unionsstödet bör koncentreras till åtgärder där unionens insatser kan tillföra ett större mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Säkerhet har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från unionens sida. Medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner bör därför bidra till en effektiv hantering av de utmaningar som identifierats inom ramen för ProtectEU-strategin. I enlighet med de gemensamma prioriteringar som fastställts på unionsnivå för att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen bör unionsstödet avse åtgärder som syftar till att hantera de främsta säkerhetshoten och särskilt att förebygga och bekämpa grov och organiserad brottslighet, inbegripet terrorism, våldsbejakande extremism och it-brottslighet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/513/oj).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1149 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för inre säkerhet (EUT L 251, 15.7.2021, s. 194, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1149/oj). Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ProtectEU: Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final, 1.4.2025.

(8)Unionsstödet bör finansiera medlemsstaternas åtgärder när det gäller förebyggande av brottslighet, gemensam utbildning av personal och polissamarbete samt straffrättsligt samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och unionens byråer och organ, särskilt i fråga om informationsutbyte, ökat operativt samarbete och stöd till nödvändiga insatser för att stärka förmågan att förebygga och bekämpa terrorism och grov och organiserad brottslighet. Unionsstödet bör inte täcka driftskostnader och verksamhet med anknytning till medlemsstaternas väsentliga uppgifter avseende upprätthållandet av lag och ordning och skyddet av den inre och nationella säkerheten.

(9)Säkerhet är den grund som alla våra friheter bygger på, och medlemsstaternas förmåga att garantera medborgarnas säkerhet är beroende av ett enhetligt europeiskt tillvägagångssätt. Som anges i ProtectEU-strategin måste säkerhetsöverväganden integreras i EU:s lagstiftning, politik och program, däribland EU:s yttre åtgärder. Unionsstödet enligt denna förordning bör bidra till att beakta dessa överväganden.

(10)Europeiska rådet erinrade i sina slutsatser av den 26 juni 20258 om att grov och organiserad brottslighet samt terrorism, radikalisering och våldsbejakande extremism, både online och offline, utgör ett stort hot mot europeiska medborgare och medlemsstaternas säkerhet. Europeiska rådet underströk också att kriminell infiltration av lagliga affärsstrukturer har en negativ inverkan på de offentliga finanserna och på den inre marknaden. Europeiska rådet uppmanade unionsinstitutionerna och medlemsstaterna att mobilisera alla tillgängliga resurser på nationell nivå och EU-nivå och att vidta ytterligare åtgärder för att stärka brottsbekämpningssamarbetet och det rättsliga samarbetet, bland annat när det gäller effektiv tillgång till uppgifter för brottsbekämpande ändamål, säkerställa informationsutbyte och samarbeta med tredjeländer.

(11)För att förebygga och bekämpa hot mot den inre säkerheten bör unionsstödet stärka medlemsstaternas kapacitet att förebygga och bekämpa grov och organiserad brottslighet, terrorism, våldsbejakande extremism och radikalisering, sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn och it-brottslighet; medlemsstaternas åtgärder för att hantera digitala och tekniska säkerhetsutmaningar, onlinehot mot den kritiska infrastrukturens motståndskraft, säkerhetshot på det maritima området, människohandel, smuggling av migranter, olaglig narkotikahandel, olaglig vapenhandel, penningtvätt, återvinning av tillgångar och ekonomisk brottslighet, miljöbrott, förfalskning av betalningsmedel och brott som skadar unionens ekonomiska intressen samt medlemsstaternas åtgärder för att hjälpa och skydda brottsoffer, skydda offentliga platser, hantera CBRN-E-relaterade säkerhetshot och hantera incidenter, bland annat genom ökat samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter, berörda unionsorgan eller unionsbyråer, civilsamhället och privata partner i olika medlemsstater. Unionsstödet bör också hjälpa medlemsstaterna att skaffa sig och genomföra innovativa metoder och tekniker på området inre säkerhet, särskilt sådana som stöds av förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden och förordning (EU) [...] om inrättande av EU:s ramprogram för forskning. I ett föränderligt globalt politiskt landskap är dessutom den yttre dimensionen av området med frihet, säkerhet och rättvisa av avgörande betydelse. Unionsstödet bör därför också bidra till att stärka samarbetet och partnerskapet med tredjeländer, så att det främjar unionens interna politik.

8Rådets slutsatser, EUCO 12/25 av den 26 juni 2025.

(12)Unionsstödet bör bidra till att säkerställa konsekvens, enhetlighet, synergier och komplementaritet mellan unionens interna och externa politik, i linje med integreringen av säkerhet. I detta sammanhang bör unionsstödet enligt denna förordning i synnerhet bidra till att bekämpa och förebygga grov och organiserad brottslighet, inbegripet narkotikahandel, människohandel och gränsöverskridande kriminella smugglingsnätverk. Unionsstödet enligt denna förordning får också omfatta stöd till relevanta resurser för EU-delegationerna i vederbörligen motiverade fall och samordnas mellan medlemsstaterna och kommissionen i programplanerings- och genomförandestadierna.

(13)Eftersom utmaningarna på säkerhetsområdet ständigt förändras finns det ett behov av att anpassa fördelningen av unionsstödet enligt denna förordning till de förändrade interna och externa säkerhetshoten och att kanalisera finansiering till de prioriteringar där unionens insats ger störst mervärde. För att tillgodose akuta behov och reagera på förändrade policyer och unionsprioriteringar, och för att kanalisera finansiering till åtgärder där unionens insats ger ett stort mervärde, bör en del av unionsstödet enligt denna förordning genomföras genom direkt, delad och indirekt förvaltning via den EU-facilitet som inrättats i enlighet med förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet. EU-faciliteten ger flexibilitet i förvaltningen av unionsstödet och bör, när det gäller delad förvaltning, genomföras genom medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner.

(14)Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att relevanta unionsorgans och unionsbyråers kunskap, expertis och erfarenheter beaktas vid utarbetandet av medlemsstaternas nationella och regionala planer och vid genomförandet av åtgärder eller hanteringen av utmaningar som rör den inre säkerheten. När så är lämpligt bör kommissionen också kunna involvera de berörda unionsorganen och unionsbyråerna i verksamhet som syftar till att säkerställa att de åtgärder som får unionsstöd stämmer överens med relevant unionsregelverk och överenskomna unionsprioriteringar.

(15)Det finns ett behov av att maximera effekterna av unionens finansiering genom att mobilisera, slå samman och utnyttja offentliga och privata finansiella medel. Unionsstödet bör främja en ansats som omfattar hela samhället och uppmuntra ett aktivt och meningsfullt deltagande av den europeiska industrisektorn och civilsamhället, inbegripet icke-statliga organisationer, i utvecklingen och genomförandet av säkerhetspolitiken, i förekommande fall med deltagande av andra berörda aktörer, unionsorgan, unionsbyråer och internationella organisationer med hänsyn till unionsstödets mål. Det bör dock säkerställas att unionsstödet inte används för att delegera lagstadgade eller offentliga uppgifter till privata aktörer.

(16)Europa måste skydda sina säkerhetsintressen mot leverantörer som kan utgöra en långvarig säkerhetsrisk på grund av potentiell inblandning från tredjeländer samt deras cybersäkerhetspraxis. Det är därför nödvändigt att minska risken för ett fortsatt beroende av högriskleverantörer på den inre marknaden, eftersom de skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för säkerheten för användare, företag och myndigheter i hela EU och EU:s kritiska infrastruktur när det gäller integriteten för uppgifter och tjänster samt tjänsternas tillgänglighet. Detta undantag bör baseras på en proportionerlig riskbedömning och tillhörande riskreducerande åtgärder som fastställs i unionens strategier och lagstiftning.

(17)Medlemsstaterna får bygga vidare på principen om partnerskap vid genomförandet av unionsstödet för att säkerställa kontinuitet i styrningsstrategin.

(18)Alla åtgärder som ges unionsstöd enligt denna förordning bör genomföras i enlighet med de rättigheter och principer som fastställs i unionens regelverk och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och bör vara i linje med unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter enligt de internationella instrument som de är parter i.

(19)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(20)[I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, meddelade Irland [genom en skrivelse av den ...] att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

ELLER

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.]

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs målen och finansieringen för unionsstödet för inre säkerhet för perioden 1 januari 2028–31 december 2034. Detta unionsstöd ska tillhandahållas enligt de övergripande reglerna för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, inrättad genom förordning (EU) [...].

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.behöriga myndigheter: medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för att förebygga, upptäcka och utreda brott enligt artikel 87.1 i EUF-fördraget, inbegripet polisen, tullen och andra specialiserade brottsbekämpande organ.

2.förebyggande: när det gäller brottslighet, alla åtgärder som är avsedda att minska

eller på annat sätt bidra till en minskning av brottsligheten och medborgarnas känsla av osäkerhet, enligt vad som avses i artikel 2.2 i rådets beslut 2009/902/RIF9.

3.informationsutbyte: säker insamling, lagring, behandling, analys och överföring av samt tillgång till information som är relevant såväl för de myndigheter som avses i artikel 87 i EUF-fördraget som för Europol och andra berörda unionsbyråer och unionsorgan, när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, särskilt gränsöverskridande grov och organiserad brottslighet, såsom it-brottslighet och terrorism.

4.organiserad brottslighet: straffbart handlande i samband med deltagande i en kriminell organisation, enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets rambeslut 2008/841/RIF10.

5.terrorism: de uppsåtliga handlingar och brott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/54111.

6.radikalisering: en stegvis och komplex process som leder till våldsam extremism och terrorism och där en enskild person eller en grupp personer anammar en radikal ideologi eller tro som accepterar, använder eller tolererar våld, inklusive terroristhandlingar, för att uppnå ett specifikt politiskt, religiöst eller ideologiskt mål.

7.it-brottslighet: antingen brott vars begående nödvändigtvis inbegriper informations- och kommunikationstekniksystem (IKT-system), som är verktygen för att begå dessa brott eller de huvudsakliga målen för brottet (it-beroende brott), eller traditionella brott som kan utökas i omfattning eller räckvidd genom användning av datorer, datornät eller andra IKT-system (it-relaterade brott).

8.operativt brottsbekämpande samarbete: det operativa samarbete mellan myndigheterna i två eller flera av medlemsstaterna som avses i artikel 87.3 i EUF- fördraget eller en medlemsstats behöriga myndigheters agerande på en annan medlemsstats territorium, som avses i artikel 89 i EUF-fördraget.

9.hybridhot: skadlig verksamhet, inbegripet informationsmanipulering, cyberattacker och instrumentalisering av migranter, som planeras och utförs med ont uppsåt på ett samordnat sätt i syfte att undergräva en medlemsstat eller någon av dess institutioner.

Artikel 3

Målen med unionsstödet för inre säkerhet

1.För att säkerställa en hög nivå av inre säkerhet i unionen ska stödet bidra till följande mål:

Rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF (EUT L 321, 8.12.2009, s. 44, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2009/902/oj).

Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT

L300, 11.11.2008, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2008/841/oj ).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2017/541/oj ).

a)Stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet att förebygga och bekämpa grov och organiserad brottslighet både online och offline, inbegripet terrorism, våldsbejakande extremism, it-brottslighet, sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn samt hybridhot, och att skydda medborgare och offentliga platser mot attacker, bland annat genom innovativa metoder och ny teknik på området inre säkerhet.

b)Främja medlemsstaternas kapacitet genom att stärka kritiska entiteters motståndskraft mot fientliga handlingar och hantera säkerhetsrelaterade incidenter, risker och kriser, även med hjälp av interoperabla kritiska kommunikationssystem.

c)Förbättra och underlätta informationsutbytet mellan och inom de behöriga myndigheterna och de berörda unionsorganen och unionsbyråerna samt, i förekommande fall, med tredjeländer, internationella organisationer och privata parter.

d)Förbättra och intensifiera det operativa brottsbekämpande samarbetet, inbegripet gemensamma insatser, mellan behöriga myndigheter när det gäller att förebygga och bekämpa grov och organiserad brottslighet både online och offline, inbegripet terrorism, våldsbejakande extremism, it-brottslighet, sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn samt hybridhot, och att skydda medborgare och offentliga platser mot attacker.

Unionsstödet ska genomföras på ett sätt som är helt förenligt med målen i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att prioriteringarna i deras nationella och regionala partnerskapsplaner omfattar åtgärder för att uppnå vart och ett av målen för unionsstödet enligt denna förordning och att fördelningen av medel mellan målen står i proportion till de identifierade utmaningarna och behoven.

Artikel 4

Finansiering

1.Den vägledande finansieringsramen för genomförandet av målen i artikel 3 för perioden 2028‒2034 fastställs till 6 843 331 500 EUR i löpande priser. Den ska genomföras i enlighet med de övergripande reglerna för de nationella och regionala partnerskapsplaner som fastställs i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

2.Kommissionen ska anta en genomförandeakt för att fastställa beloppet per medlemsstat genom att tillämpa den fördelningsmetod som anges i avsnitt B i bilaga I till förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

3.Dessutom ska budgetanslagen för de mål som anges i artikel 3 i denna förordning, genomförda genom EU-faciliteten enligt avdelning IV i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, fastställas inom ramen för det årliga budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.

4.När det gäller åtgärder som rör målen i artikel 3 i denna förordning ska kommissionen, om den konstaterar att dessa åtgärder uppfyller kraven i denna förordning och förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, och om den föreslår ett genomförandebeslut från rådet om godkännande av den berörda medlemsstatens nationella och regionala partnerskapsplan i enlighet med förfarandet i artikel 23 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut om godkännande av dessa åtgärder.

5.När kommissionen lägger fram ett förslag till rådets genomförandebeslut om åtgärder som rör målen i artikel 3 i denna förordning ska den i sitt förslag fastställa de element som avses i artikel 23.4 i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet, med avseende på målen i artikel 3.

6.Rådet ska i regel anta det genomförandebeslut som avses i punkt 4 inom fyra veckor från antagandet av kommissionens förslag och tillsammans med de genomförandebeslut som avses i artikel 23.1 [kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut] i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet.

7.Artikel 24, om ändring av planer, i förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet ska tillämpas, förutsatt att kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut om godkännande av ändringarna av de element som anges i artikel 23.4 endast omfattar de mål som avses i artikel 3 i den här förordningen.

Artikel 5

Övergångsbestämmelser

Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de åtgärder som har inletts enligt förordning (EU) 2021/1149, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

Artikel 6

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med tillämpningsdatumet för förordning (EU) [...] om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet för perioden 2028–2034.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande