sou 2025 74

Sammanfattning

SOU 2025:74

•föreslå hur de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten kan regleras mer sammanhållet och ändamålsenligt, och

•se över bestämmelserna om sekretess i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.

Av utredningens direktiv framgår vidare att behovet av ett förbätt- rat informationsutbyte och en mer ändamålsenlig personuppgifts- behandling noga ska vägas mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Behovet för Arbetsförmedlingen att kunna göra kontrollbesök ska dessutom noga vägas mot de integritets- risker som kan uppstå för arbetsgivare och anordnare.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kännetecknas av en ständigt pågående utveckling. Insatser införs, förändras eller avveck- las bl.a. utifrån förändrade behov hos arbetssökande, arbetsmarkna- dens utveckling och olika politiska inriktningar. En utveckling som har skett under de senaste decennierna är att antalet aktörer som är involverade i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ökat.

Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmark- nadspolitiska frågor. Myndigheten ansvarar för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet. Arbetsförmedlingen är den största aktören i den arbets- marknadspolitiska verksamheten och ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Kammarkollegiet ansvarar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet som syftar till att stärka enskilda personers framtida ställning på arbetsmarknaden.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utförs i stor ut- sträckning av andra aktörer än Arbetsförmedlingen och Kammar- kollegiet. Exempelvis har Samhall Aktiebolag (Samhall) ett sam- hällsuppdrag som syftar till att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Andra utförare i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten kan vara leverantörer av insatser på uppdrag av myndigheterna. Det kan också handla om arbetsgivare och andra anordnare.

SOU 2025:74

Sammanfattning

Ändrade regelverk för att förbättra informationsutbytet

Relevant och korrekt information behövs

för att utföra arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Myndigheter och utförande aktörer behöver ha tillgång till relevant och korrekt information för att kunna utföra sina uppgifter. De be- höver också ha möjlighet att behandla personuppgifter för att ut- föra sina uppgifter. Utbyte av information mellan aktörer är ofta avgörande för att arbetssökande ska få stöd i tid och för att säker- ställa korrekta utbetalningar. Vilken information myndigheter och andra aktörer får utbyta och behandla styrs av olika regelverk som ger skydd mot spridning av uppgifter om enskilda och som skyddar enskildas personliga integritet.

Utredningen har under arbetet haft kontakt med en stor mängd aktörer som utför uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten, bl.a. för att klarlägga vilken information de använder för att utföra sina uppgifter och hur deras personuppgiftsbehandling ser ut.

Arbetsförmedlingens tillgång till information om arbetssökandes utbildning förbättras

Arbetsförmedlingen använder information om arbetssökandes ut- bildning i handläggningen av hundratusentals ärenden varje år.

I dagsläget behöver Arbetsförmedlingen lägga ner mycket tid och manuellt arbete för att få in fullständiga och korrekta uppgifter om arbetssökandes utbildning, t.ex. gymnasiebehörighet och examen. Felaktiga uppgifter kan leda till felaktiga utbetalningar. Den manu- ella hanteringen är även tidskrävande för den arbetssökande. Ut- redningen föreslår därför att Universitets- och högskolerådet, uni- versitet, högskolor samt folkhögskolor ska vara skyldiga att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår även att uppgifter under vissa förutsättningar ska få lämnas ut elektro- niskt från statliga universitets och högskolors studieregister till Arbetsförmedlingen.

Sammanfattning

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingens tillgång till information för kontroll av arbetsgivare som får ekonomiskt stöd förbättras

Arbetsförmedlingen hanterar ett antal olika anställningsstöd som kan ge ekonomiskt stöd till arbetsgivare kopplat till en individ. Arbetsförmedlingen har i dagsläget möjligheter att begära vissa uppgifter från kreditinstitut och försäkringsgivare i syfte att kon- trollera om arbetsgivare lever upp till villkoren för stöden genom att betala ut rätt lön och ha tillräckliga försäkringar. Nuvarande uppgiftsskyldigheter omfattar dock enbart pågående anställningar. Den begränsningen riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. Utredningen föreslår därför utökade skyldigheter för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens förutsättningar att lämna information till Samhall förbättras

Samhall har ett samhällsuppdrag att skapa meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. För att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver informationsdelningen från Arbets- förmedlingen till bolaget förbättras. Utredningen föreslår därför att Arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att lämna vissa uppgifter om enskilda till Samhall utan hinder av sekretess.

Utredningen föreslår att den nuvarande tystnadsplikten för upp- gifter i Samhalls verksamhet utökas till att även omfatta obehörigt utnyttjande av uppgifter. Det skapar ett lika starkt skydd för upp- gifter om den enskilde oavsett om de hanteras av Arbetsförmed- lingen eller Samhall.

Kammarkollegiets förutsättningar att lämna information till leverantörer förbättras och tystnadsplikt införs

Kammarkollegiet ansvarar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Insatser åt enskilda utförs av upphandlade leverantörer. Ökade möjligheter för Kammarkollegiet att lämna information om enskilda till leverantörerna skulle förbättra förut- sättningarna för leverantörerna att tillhandahålla ändamålsenliga

SOU 2025:74

Sammanfattning

insatser. Utredningen föreslår därför att Kammarkollegiet under vissa förutsättningar ska ges möjlighet att lämna vissa uppgifter om enskilda till en leverantör utan hinder av sekretess.

Utredningen föreslår att det införs en tystnadsplikt för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har del- tagit i verksamheten hos Kammarkollegiets leverantörer av arbets- marknadspolitiska tjänster eller dess underleverantörer. Det skapar ett lika starkt skydd för uppgifter om den enskilde oavsett om de hanteras av Kammarkollegiet eller dess leverantörer.

Arbetsförmedlingen ska lämna ytterligare uppgifter till socialnämnder

De insatser som kommunernas socialnämnder anordnar är inte del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedling- ens och socialtjänstens verksamheter har dock många berörings- punkter, och många människor berörs av både socialtjänstens och Arbetsförmedlingens insatser och beslut om ekonomiskt stöd. Möjligheter till ett mer effektivt informationsutbyte mellan social- nämnder och Arbetsförmedlingen skulle bl.a. effektivisera hand- läggningsprocessen och förbättra förutsättningarna för samverkan. Utredningen föreslår därför en utökad skyldighet för Arbetsför- medlingen att lämna information om enskilda till socialnämnder.

Det behövs åtgärder utöver ändrade regelverk för att förbättra informationsförsörjningen

Det behövs fler åtgärder än ändringar i regelverk för att förbättra informationsutbytet inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Det finns brister i samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, i dokumentationen om enskilda och i nyttoanalyser och prioriteringar av vilken information som behövs och för vilka syf- ten. Detta leder till att dagens möjligheter till informationsutbyte inte utnyttjas fullt ut och medför, om inte förändringar sker, en påtaglig risk för att de förslag som utredningen lämnar om utökat informationsutbyte inte kommer att få full effekt. Arbetsförmed- lingens nyckelposition i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gör att det är särskilt viktigt att myndighetens informationsför-

Sammanfattning

SOU 2025:74

sörjning fungerar väl. Utredningen föreslår därför att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen två uppdrag: ett om att genomföra vissa åtgärder för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmed- lingen och Samhall, ett annat om att bedriva ett flerårigt strategiskt utvecklingsarbete av myndighetens informationsförsörjning.

Tydligare förutsättningar

för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de ekonomiska stöd som myndigheten lämnar till arbetsgivare och anordnare av arbets- marknadspolitiska insatser endast används för avsedda ändamål. Kontrollbesök kan vara en åtgärd i en sådan granskning. Nuvarande regelverk är inte tillräckligt tydligt i fråga om Arbetsförmedlingens förutsättningar för kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare. Utredningen lämnar därför förslag om när, var, hur och i vilket syfte Arbetsförmedlingen ska få besluta och genomföra kontrollbesök.

Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen ska få besluta om kontrollbesök för att kontrollera om förutsättningarna för ekono- miskt stöd till en arbetsgivare eller anordnare är uppfyllda. Kontroll- besöken ska kunna genomföras oannonserat, utan misstanke om oegentligheter samt både före beslut om stöd och under pågående stödperiod. Kontrollbesöken ska enbart få genomföras med samtycke från den som ska kontrolleras samt på sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Arbetsförmedlingens kontrollbesök ska kunna genomföras på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksam- het. Besök ska även få genomföras i bostäder, med undantag för bostäder som enbart används av andra än företrädaren för arbets- givaren eller anordnaren eller den enskilde som stödet avser.

Utredningen föreslår även vilka typer av frågor som ska få ställas och vilka handlingar som ska få kontrolleras vid ett kontrollbesök.

SOU 2025:74

Sammanfattning

Ny dataskyddsreglering för aktörer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En ny och ändamålsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på en ny och ända- målsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen, med mer flexibla bestämmelser som är anpassade till myndighetens nuvarande behov och den tekniska utvecklingen. Utredningen föreslår att nuva- rande registerförfattningar för Arbetsförmedlingen ska upphävas och ersättas av lagen respektive förordningen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen. De nya författningarna ger sam- mantaget en mer flexibel och mindre detaljerad reglering. Förslagen skapar förutsättningar för den personuppgiftsbehandling som myn- digheten behöver utföra samtidigt som de ger ett tillräckligt skydd för den enskildes personliga integritet. Förslagen är utformade med andra moderna registerförfattningar som förebilder och kommer därför att vara enkla att tillämpa och leda till en förutsebar och lik- formig rättstillämpning.

Den nya lagen som utredningen föreslår har samma tillämpnings- område som den nuvarande. Lagen ska därmed tillämpas i Arbets- förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet, om inte den verksamheten även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdata- lagen (2008:355).

Utredningen föreslår en ny reglering av för vilka ändamål som Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter. Den detaljerade regleringen som finns i nuvarande lag och förordning föreslås ersät- tas av en där utgångspunkten är att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten och för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överens- stämmelse med lag eller förordning.

Viss särskild reglering föreslås för behandling av personuppgif- ter för dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga, för- hindra och upptäcka fel. En särskild ändamålsbestämmelse ska ange att sådan behandling får förekomma. Utredningen föreslår också bestämmelser om vilka personuppgifter som får användas för så- dana ändamål. Särskilda skyddsåtgärder vid behandling av person- uppgifter för dataanalyser och urval som görs i syfte att förebygga,

Sammanfattning

SOU 2025:74

förhindra och upptäcka fel föreslås i form av krav på dokumenta- tion och att Arbetsförmedlingen tar fram och följer vissa rutiner.

Utredningen föreslår en ny och mindre detaljerad reglering av behandling av känsliga personuppgifter. Enligt förslaget kommer det även i den nya lagen att finnas förbud mot vissa sökningar. Med utredningens förslag är det dock syftet med sökningen som avgör om den är tillåten och inte som i nuvarande reglering vilka sök- begrepp som används. Utredningen bedömer att det i den nya lagen inte behövs någon särskild reglering avseende behandling av övriga integritetskänsliga uppgifter som tidigare har reglerats särskilt.

Arbetsförmedlingen har ett stort behov av att kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt. Utredningen föreslår därför en be- stämmelse som upplyser om att det är tillåtet. Det ger en generell och flexibel reglering jämfört med den detaljerade som finns i nu- varande reglering. Att lämna ut personuppgifter genom direktåt- komst ska enligt utredningens förslag enligt lag bara vara tillåtet i förhållande till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningen bedömer att nuvarande reglering om den arbets- marknadspolitiska databasen respektive bestämmelser om gallring inte behövs i den nya lagen. Det ska dock enligt utredningen finnas en bestämmelse som upplyser om att personuppgifter inte får be- handlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Utredningen föreslår att viss reglering som finns i nuvarande lag ska få sin motsvarighet i den nya. Det är bestämmelser om förhål- landet till annan lag, personuppgiftsansvar, finalitet, tillgång till personuppgifter och begränsning av rätten att göra invändningar.

Med utredningens förslag till förordning om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen kommer den nuvarande detal- jerade förordningsregleringen att försvinna till förmån för en regler- ing där Arbetsförmedlingen ges möjlighet att ta fram de föreskrifter som behövs och där myndigheten ges ansvar att ta fram vissa rutiner.

SOU 2025:74

Sammanfattning

Kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Kammarkollegiets behov av att behandla känsliga personuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande re- glering. Utredningen föreslår därför att Kammarkollegiets möjlig- heter att behandla känsliga personuppgifter i den verksamheten ska utökas. Vidare föreslås begränsningar av myndighetens möjligheter att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Viss kompletterande dataskyddsreglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser

Det finns behov av kompletterande dataskyddsreglering för vissa anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser för att dessa ska kunna utföra sin verksamhet.

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Kammarkollegiet, enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten och Samhall har behov av att behandla känsliga personuppgif- ter. Aktörernas behov av att behandla sådana personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande regleringar. Utredningen före- slår därför att aktörerna under vissa förutsättningar ska få behandla känsliga personuppgifter. Vidare föreslås för respektive aktör förbud mot att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Leverantörer som anordnar och bedriver utbildning på kriminal- vårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen har behov av att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser som inte till- godoses med nuvarande reglering. Utredningen föreslår därför att leverantörerna under vissa förutsättningar ska få behandla sådana personuppgifter.

Utredningen bedömer att det inte behövs ytterligare dataskydds- reglering för att arbetsgivare och kommuner ska kunna anordna arbetsmarknadspolitiska insatser.

Sammanfattning

SOU 2025:74

Mer sammanhållen och ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen bedömer att lagregleringen som styr den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten kan blir mer lättillgänglig om en del av den regleringen, som för närvarande finns i flera olika lagar, samlas i en lag. Ett modernt språk i en tydlig och lättöverskådlig struktur kan bidra till att lagregleringen blir lättare att förstå och tillämpa.

Utredningen bedömer att bl.a. lagreglering som detaljerat regle- rar en viss del av verksamheten, kompletterande dataskyddsregler- ing och bestämmelser som särskilt reglerar insatser för vissa nyan- lända invandrare inte bör samlas i den nya lagen, även om de styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningen föreslår att följande sex lagar ska upphävas och er- sättas med en ny lag:

•lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

•lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,

•lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling,

•lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång,

•lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, och

•lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäk- ringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Även bestämmelserna som avser varsel vid driftsinskränkningar i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska enligt utredningens förslag föras in i den nya lagen. Enligt utredningens förslag ska också viss ny reglering som utredningen föreslår föras in i lagen.

Den nya lagen ska benämnas lagen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Hänvisningar i andra författningar till de lagar som utredningen föreslår ska upphävas behöver anpassas med anled- ning av den nya lagen. Utredningen lämnar därför förslag om detta.

SOU 2025:74

Sammanfattning

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet beslutar om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Efter- som det rör sig om ekonomiska stöd som finansieras av allmänna medel och som uppgår till stora belopp, finns det ett berättigat behov hos allmänheten och massmedierna av ökade möjligheter till insyn och granskning av dessa beslut. Utredningen föreslår därför ett undantag från sekretess för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Den särskilda bestämmelsen om sekretess hos domstol i ärende som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är otydlig och avviker från andra generellt tillämpliga bestämmelser om sekretess hos domstolarna. Utredningen föreslår därför att den särskilda be- stämmelsen ska upphävas. Enligt utredningen behöver det även i fort- sättningen finnas särskilda sekretessbestämmelser i ärende hos För- säkringskassan i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Om den särskilda regleringen för Försäkringskassan skulle upphävas, riskerar sekretessregleringen att bli otydlig både för myndigheten och för enskilda. Det skulle också innebära ett försämrat sekretess- skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i beslut.

Utredningen bedömer vidare att det även i fortsättningen behöver finnas en särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen. Däremot finns det inte längre behov av en särskild bestämmelse om sekretess i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Utredningen föreslår därför att den särskilda sekretessbestämmelsen för arbetslöshets- försäkringen i fortsättningen ska begränsas till ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring. Utredningen föreslår också att sekretesstidens längd ska ändras till att gälla under högst sjuttio år.

Förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2027

De författningsförslag som utredningen lämnar bör träda i kraft så snart som möjligt för att kunna leda till förbättringar i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. De olika bestämmelserna har

Sammanfattning

SOU 2025:74

nära samband med varandra. Utredningen föreslår därför att samt- liga författningsförslag ska träda i kraft den 1 juli 2027.

Förslagen leder till en bättre arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Den gemensamma nämnaren för utredningens förslag är att de för- bättrar förutsättningarna för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Det får i sin tur positiva samhällsekonomiska konsekvenser.

Genom bättre informationsutbyte och utökade möjligheter att behandla personuppgifter kan de aktörer som utför uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bli mer effektiva och bättre anpassa insatserna efter enskildas individuella behov.

Flera av utredningens förslag ger förbättrade förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollarbete. Exempelvis bedöms förslagen om utökat informationsutbyte, tydliga förutsättningar för myndig- hetens kontrollbesök och ny kompletterande dataskyddsreglering leda till minskade felaktiga utbetalningar. Hur stort genomslaget blir beror på i vilken omfattning de föreslagna möjligheterna an- vänds. Skillnaden mellan hur omfattande de felaktiga utbetalning- arna uppskattas vara och de felaktiga utbetalningar som för närva- rande upptäcks är dock betydande och det finns stor potential för kontrollarbetet. Färre oseriösa arbetsgivare och anordnare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten leder även till sundare kon- kurrens mellan företag.

Förslagen innebär utökade risker för intrång i den personliga integriteten. Detta ska ställas mot aktörernas behov av att kunna bedriva en effektiv och ändamålsenlig arbetsmarknadspolitisk verk- samhet. Även enskildas intresse av bättre och effektivare insatser måste beaktas. Utredningens förslag innehåller avgränsningar och skyddsåtgärder av olika slag för att minska riskerna. Utredningen bedömer att förslagen varken var för sig eller sammantaget skapar större risker för intrång i den personliga integriteten än vad som är proportionerligt och motiverat med hänsyn till vad som kan för- väntas uppnås i form av förbättrade förutsättningar för den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Flera av utredningens förslag kan innebära behov av it-utveck- ling, nya rutiner och utbildning av anställda hos berörda aktörer.

SOU 2025:74

Författningsförslag

Ansvar för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2 § Arbetsförmedlingen ansvarar för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna om inte något annat föreskrivs.

Finansieringsbidrag

3 § Regeringen får föreskriva att den som anordnar ett arbetsmark- nadspolitiskt program i vissa fall ska betala finansieringsbidrag till staten.

När deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska anses som arbetstagare

4 § Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program ska an- ses som arbetstagare endast om programmet gäller

1.en anställning med anställningsstöd,

2.en anställning med lönebidrag,

3.skyddat arbete,

4.reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin,

5.reguljärt arbete inom ramen för jobbgarantin för ungdomar,

eller

6.en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppfölj- ning (SIUS).

När ett arbetsmarknadspolitiskt program bedrivs på en arbets- plats ska den som tar del av programmet dock anses som arbetstagare vid tillämpningen av följande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):

– 2 kap. 1–9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,

– 3 kap. 1–4 och 6–13 §§ om allmänna skyldigheter,

– 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ om bemyndiganden,

– 5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,

– 7 kap. om tillsyn,

– 8 kap. om påföljder, och

– 9 kap. om överklagande.

Det som gäller för arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen ska gälla för den som har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.

Författningsförslag

SOU 2025:74

3 kap. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Beslut om att tillhandahålla valfrihetssystem

1 § Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

2 § Med valfrihetssystem avses i detta kapitel ett förfarande med löpande annonsering efter leverantörer till ett system där den en- skilde som ska nyttja en tjänst har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten bland samtliga leverantörer som uppfyller de krav som Arbetsförmedlingen har ställt och som myndigheten har god- känt och tecknat kontrakt med.

Skyldighet att tillämpa bestämmelser i annan reglering

3 § När Arbetsförmedlingen tillhandahåller valfrihetssystem enligt denna lag ska myndigheten tillämpa lagen (2008:962) om valfrihets- system. I stället för det som sägs i 2 kap. 3 § första meningen, 6 och 7 §§ lagen om valfrihetssystem ska med

1.leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller tjänster som nämns i 1 §,

2.tjänst avses sådan tjänst som nämns i 1 §, och

3.upphandlande myndighet avses Arbetsförmedlingen.

4 § Arbetsförmedlingen ska, trots 1 kap. 3 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem, tillämpa bestämmelserna om jäv i 16–18 §§ förvalt- ningslagen (2017:900).

4 kap. Privat förmedling av arbete

Bestämmelsernas tillämplighet

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för verksamhet som har till ändamål att skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft åt arbetsgivare och som bedrivs av någon annan än Arbetsförmedlingen (privat förmedling av arbete).

SOU 2025:74

Författningsförslag

Bestämmelserna gäller dock inte sådan förmedling av arbeten genom skrifter, överföringar eller upptagningar som tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på.

Förbud mot ersättning för privat förmedling av arbete

2 § Privat förmedling av arbete för sjömän får inte bedrivas mot er- sättning.

3 § Den som bedriver privat förmedling av arbete får inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande för att erbjuda eller anvisa dem arbete.

5 kap. Varsel om driftsinskränkning

Vilka driftsinskränkningar som Arbetsförmedlingen ska varslas om

1 § En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning som kan medföra uppsägning eller permittering ska varsla Arbets- förmedlingen om inskränkningen

1.berör minst fem arbetstagare, eller

2.kan antas leda till att antalet uppsägningar under en period av nittio dagar uppgår till sammanlagt minst tjugo.

Varslet ska lämnas skriftligen och inom den tid som anges i 2 och 5 §§.

Varsel om driftsinskränkning som kan medföra uppsägning

2 § Varsel om en driftsinskränkning som kan medföra uppsägning ska lämnas

1.minst två månader före driftsinskränkningen, om högst 25 arbets- tagare berörs av uppsägning,

2.minst fyra månader före driftsinskränkningen, om fler än 25 men högst 100 arbetstagare berörs av uppsägning,

3.minst sex månader före driftsinskränkningen, om fler än 100 arbetstagare berörs av uppsägning.

Författningsförslag

SOU 2025:74

3 § Ett varsel enligt 2 § ska innehålla all relevant information om de planerade uppsägningarna. Varslet ska särskilt innehålla uppgift om

1.skälen till de planerade uppsägningarna,

2.antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,

3.antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka katego- rier de tillhör, och

4.den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras och den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verk- ställas.

Arbetsgivaren ska så snart som möjligt, dock senast en månad före driftsinskränkningen, skriftligen komplettera varslet med

1.uppgifter om vilka arbetstagare som berörs av uppsägning,

2.relevant information om de förhandlingar som har förts enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt motsvarande bestämmelser i kollektivavtal, och

3.en kopia av den skriftliga underrättelse som har lämnats till mot- parten enligt 15 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet.

Arbetsförmedlingen får förelägga arbetsgivaren att fullgöra skyl- digheterna enligt andra stycket. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

4 § Om arbetsgivaren inte har kunnat förutse de omständigheter som driftsinskränkningen beror på så lång tid i förväg som anges i 2 §, ska varsel i stället lämnas så snart som möjligt. Sådant varsel får aldrig lämnas senare än en månad före driftsinskränkningen.

Varsel om driftsinskränkning som kan medföra permittering

5 § Varsel om en driftsinskränkning som kan medföra permitter- ing ska lämnas minst en månad i förväg.

Varslet ska dock lämnas minst sex veckor före driftsinskränk- ningen om det gäller en arbetstagare som anställts för en viss tid, en viss säsong eller ett visst arbete och arbetstagaren på grund av drifts- inskränkning inte kan ges möjlighet till fortsatt anställning i sam- band med att den tidigare anställningen upphör eller den nya säsongen ska börja.

SOU 2025:74

Författningsförslag

6 § Ett varsel enligt 5 § ska innehålla uppgift om

1.orsaken till driftsinskränkningen,

2.den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genom- föras, och

3.antalet berörda arbetstagare, fördelade på yrkesgrupper. Arbetsgivaren ska så snart som möjligt skriftligen komplettera

varslet med uppgift om vilka arbetstagare som berörs av driftsin- skränkningen.

Arbetsförmedlingen får förelägga arbetsgivaren att fullgöra skyl- digheterna enligt andra stycket. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

7 § Om arbetsgivaren inte har kunnat förutse de omständigheter som driftsinskränkningen beror på så lång tid i förväg som anges i 5 §, ska varsel i stället lämnas så snart som möjligt.

Underrättelse om förhandling i stället för varsel

8 § En arbetsgivare får underrätta Arbetsförmedlingen om förhand- ling i stället för att varsla om driftsinskränkning. Det gäller när en arbetsgivare har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verk- samhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning.

En sådan underrättelse ska vara skriftlig och lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2–7 §§. Senast vid samma tid- punkt ska arbetsgivaren också lämna de uppgifter som avses i 3 § första stycket eller 6 § första stycket.

Talan om utdömande av vite

9 § Talan om utdömande av vite enligt detta kapitel förs av Arbets- förmedlingen.

Författningsförslag

SOU 2025:74

Rätt att meddela föreskrifter

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 1–8 §§.

6 kap. Utredning och kontroll

Granskning av arbetsgivares och anordnares verksamhet

1 § En arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ska ge Arbetsför- medlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen bestämmer tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs.

Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft anställda i etableringsjobb.

Kontrollbesök

2 § Arbetsförmedlingen får besluta om kontrollbesök för att kon- trollera att förutsättningarna för ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser är uppfyllda. Arbetsförmedlingen får även besluta om kontrollbesök för att kon- trollera att förutsättningarna för statlig ersättning för arbete i eta- bleringsjobb är uppfyllda.

Arbetsförmedlingen får besluta om, och genomföra, kontroll- besök både före myndighetens beslut om stöd och under pågående stödperiod.

3 § Kontrollbesök får genomföras på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet. Om verksamheten bedrivs på en plats som används som bostad får kontrollbesök inte genom- föras om bostaden enbart används av andra än företrädaren för arbetsgivaren, anordnaren eller den som stödet avser.

4 § Vid kontrollbesök får Arbetsförmedlingen begära att den som företräder arbetsgivaren eller anordnaren eller den som stödet avser styrker sin identitet och svarar på frågor om verksamheten som har betydelse för bedömningen av om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda.

SOU 2025:74

Författningsförslag

Vid kontrollbesök får Arbetsförmedlingen ta del av personal- liggare och andra handlingar som har betydelse för bedömningen av om den som stödet avser arbetar i verksamheten och om villkoren för ekonomiskt stöd är uppfyllda.

5 § Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket.

Kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamhe- ten inte hindras i onödan.

7 kap. Uppgiftsskyldighet

Leverantörers skyldighet att lämna uppgifter

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en leverantör som utför arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Arbetsgivares och partsorganisationers skyldighet att lämna uppgifter vid etableringsjobb

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en arbetsgivare att till en myn- dighet lämna uppgifter som behövs i ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation som har slutit kollektivavtal om eta- bleringsjobb att till en myndighet

1.lämna in en kopia av avtalet, och

2.lämna uppgifter som behövs i ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

Författningsförslag

SOU 2025:74

Arbetsgivares och anordnares skyldighet att lämna uppgifter för granskning

3 § En arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ska till Arbetsför- medlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen bestämmer lämna de uppgifter som behövs för att granskning enligt 6 kap. 1 § ska kunna genomföras.

Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft an- ställda i etableringsjobb.

Utbildningsanordnares skyldighet att lämna uppgifter

4 § En kommun ska till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om en arbetssökande som behövs för ett ärende inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

De uppgifter som kommunen ska lämna enligt första stycket är endast sådana som finns inom den kommunala vuxenutbildningen.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för universitet, högskolor och folk- högskolor att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndig- heten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Kreditinstituts skyldighet att lämna uppgifter

6 § Ett kreditinstitut ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsför- medlingen om en arbetsgivares förhållande till institutet, om uppgif- terna behövs för att kontrollera om lön har betalats ut till den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen och i så fall med vilket belopp.

Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbets- förmedlingen om vilket förhållande till institutet en enskild som har eller har haft en sådan anställning som avses i första stycket har, om uppgifterna behövs för att fastställa om personen är innehavare av ett visst konto.

SOU 2025:74

Författningsförslag

7 § Med kreditinstitut avses kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt ett utländskt kreditinstitut enligt den lagen om institutet har filial i Sverige.

8 § De uppgifter som ska lämnas enligt 6 § ska lämnas utan dröjs- mål och elektroniskt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

Försäkringsgivares skyldighet att lämna uppgifter

9 § En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbets- förmedlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgif- terna behövs i ett ärende om anställning med ekonomiskt stöd för att kontrollera om den som är aktuell för en sådan anställning kommer att omfattas av någon försäkring.

10 § Med försäkringsgivare avses försäkringsföretag enligt försäk- ringsrörelselagen (2010:2043), tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag samt EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredjeland enligt lagen (1998:293) om ut- ländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

11 § De uppgifter som ska lämnas enligt 9 § ska lämnas utan dröjs- mål och elektroniskt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

Författningsförslag

SOU 2025:74

8 kap. Tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

1 § I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400).

Tystnadsplikt för uppgifter i leverantörers verksamhet

2 § Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållan- den. Detsamma gäller den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag.

Tystnadsplikt för uppgifter i Samhall Aktiebolags verksamhet

3 § Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i Samhall Aktiebolags verksamhet som genom pro- duktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.

9 kap. Varselavgift

1 § En arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte varslar om driftsinskränkning enligt 5 kap., kan åläggas att betala en särskild varselavgift till staten. Om varsel uteblir under tid som arbets- givaren är försatt i konkurs gäller det i stället den som företräder kon- kursboet.

Varselavgiften fastställs för varje påbörjad vecka utan varsel. Av- giften ska bestämmas till lägst 100 kronor och högst 500 kronor per vecka för varje arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.

SOU 2025:74

Författningsförslag

Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp. En arbetsgivare eller företrädare för konkursboet kan också helt befrias från varselavgift.

2 § Talan om varselavgift väcks av Arbetsförmedlingen vid allmän domstol. Sådan talan ska väckas senast inom ett år efter driftsinskränk- ningen.

10 kap. Straff

Ersättning för privat förmedling av arbete

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbuden mot ersättning för privat förmedling av arbete i 4 kap. 2 eller 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Lämnande av oriktig uppgift

2 § Den som i varsel eller underrättelse enligt 5 kap. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift som inte saknar bety- delse döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal för brott i vissa fall

3 § Allmänt åtal för brott som avses i 2 § får bara väckas efter att Arbetsförmedlingen har medgett det.

Privat förmedling av arbete trots förbud

4 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot privat förmed- ling av arbete enligt 12 kap. 2 § eller förbud att anställa enligt 12 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

11 kap. Överklagande

1 § Arbetsförmedlingens beslut enligt 5 kap. och 9 kap. 1 § får över- klagas hos regeringen.

Författningsförslag

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingens beslut om kontrollbesök enligt 6 kap. 2 § får inte överklagas.

12 kap. Bestämmelser vid höjd beredskap

Förutsättningar för bestämmelsernas tillämplighet

1 § När det råder höjd beredskap och om det behövs för att verk- samhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätt- hållas får regeringen föreskriva att 2–4 §§ ska tillämpas.

Begränsningar av privat förmedling av arbete

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i den omfattning som det behövs meddela föreskrifter om förbud mot privat förmedling av arbete och om begränsningar i rätten att ut- öva sådan förmedling.

Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelse

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, för att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet, meddela föreskrifter om förbud för arbetsgivare att anställa arbets- tagare som inte anvisats av Arbetsförmedlingen eller med myndighe- tens medgivande (arbetsförmedlingstvång).

I föreskrifterna ska det anges vilket behov av arbetskraft som ska ges företräde (företrädesbestämmelse).

Den som förmedlar arbete får inte anvisa eller medge att en arbets- sökande tar annat arbete inom en verksamhet där arbetsförmed- lingstvång gäller så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt.

Anställningsavtal i strid med föreskrift om arbetsförmedlingstvång

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får förelägga en arbetstagare att frånträda en anställning om anställnings- avtalet har träffats i strid med vad som föreskrivits om arbetsförmed-

SOU 2025:74

Författningsförslag

Ändamål

5 § Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Som ett led i den verksamheten får Arbetsförmedlingen behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen.

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

7 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Behandling av känsliga personuppgifter

8 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsför- ordning (känsliga personuppgifter) får behandlas med stöd av arti- kel 9.2 g i förordningen om det är nödvändigt med hänsyn till ända- målet med behandlingen.

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, reli- giös övertygelse eller hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag.

Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Författningsförslag

SOU 2025:74

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

10 § Arbetsförmedlingen får använda följande personuppgifter för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § andra stycket:

1.uppgifter som Arbetsförmedlingen förfogar över eller samlar in till följd av myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet, och

2.uppgifter som lämnas till Arbetsförmedlingen för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller för- ordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

11 § Innan personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § andra stycket ska Arbetsförmedlingen dokumentera

1.avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet, och

2.de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval. All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör

kontroll i efterhand.

Tillgång till personuppgifter

12 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till det som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

13 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i verksamhet som omfattas av denna lag. I övrigt är det inte tillåtet att lämna ut personuppgifter genom direktåtkomst.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrif-

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:13)1 dels att 1–6, 17 och 18 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 1 § ska utgå, dels att 19 och 25 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
19 §2
Den som i varsel enligt denna	Den som efter föreläggande
lag eller i underrättelse eller i upp-	som avses i 7 § uppsåtligen eller
gift som avses i 6 och 7 §§ upp-	av grov oaktsamhet lämnar orik-
såtligen eller av grov oaktsamhet	tig uppgift som inte saknar bety-
lämnar oriktig uppgift, vilken ej	delse döms till böter eller fäng-
saknar betydelse, dömes till böter	else i högst ett år.
eller fängelse i högst ett år.
25 §3
Regeringen eller den myndig-	Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer	het som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om un-	får meddela föreskrifter om un-
dantag från 1–12 §§.	dantag från 7–12 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1Senaste lydelse av

1, 2 a, 3 a, 6 och 18 §§ 2007:401 2, 3 och 4 §§ 1994:1689

17 § 1996:1425.

2Senaste lydelse 1996:1425.

3Senaste lydelse 2017:361.

SOU 2025:74

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			15 §1
En part som är skyldig att				En part som är skyldig att
förhandla skall själv eller genom				förhandla ska själv eller genom
ombud inställa sig vid förhand-				ombud inställa sig vid förhand-
lingssammanträde och,		om	det	lingssammanträde och,	om	det
behövs, lägga fram ett motiverat				behövs, lägga fram ett motiverat
förslag till lösning av den fråga				förslag till lösning av den fråga
som förhandlingen avser. Par-				som förhandlingen avser. Par-
terna kan gemensamt välja någon				terna kan gemensamt välja någon
annan form för förhandling än				annan form för förhandling än
sammanträde.				sammanträde.
En arbetsgivare skall i sam-				En arbetsgivare ska i samband
band med förhandling inför be-				med förhandling inför beslut om
slut om uppsägning på grund av				uppsägning på grund av arbets-
arbetsbrist i god tid skriftligen				brist i god tid skriftligen under-
underrätta motparten om				rätta motparten om
1. skälen till de planerade upp-				1. skälen till de planerade upp-
sägningarna,				sägningarna,
2. antalet arbetstagare som av-				2. antalet arbetstagare som av-
ses bli uppsagda och vilka kate-				ses bli uppsagda och vilka kate-
gorier de tillhör,				gorier de tillhör,
3. antalet	arbetstagare		som	3. antalet arbetstagare		som
normalt sysselsätts och vilka kate-				normalt sysselsätts och vilka kate-
gorier de tillhör,				gorier de tillhör,
4. den tidsperiod under vilken				4. den tidsperiod under vilken
uppsägningarna är avsedda			att	uppsägningarna är avsedda		att
verkställas, och				verkställas, och
5. beräkningsmetoden			för	5. beräkningsmetoden		för
eventuella	ersättningar	utöver		eventuella ersättningar	utöver

1Senaste lydelse 2007:402.

SOU 2025:74

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 kap.

1 §1

För deltagare i arbetsmark-	För deltagare i arbetsmark-
nadspolitiska program är denna	nadspolitiska program är denna
lag tillämplig i den utsträckning	lag tillämplig i den utsträckning
som framgår av 7 § lagen	som framgår av 2 kap. 4 § lagen
(2000:625) om den arbetsmark-	(0000:00) om den arbetsmark-
nadspolitiska verksamheten.	nadspolitiska verksamheten.

För deltagare i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats av socialnämnd är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 4 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453).

För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 § lagen om mottag- ande av asylsökande m.fl.

Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 § första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 § lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

1Senaste lydelse 2020:476.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.6Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 28 kap. 11–13 §§, bilagan och rubriken närmast före 12 a § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 12 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

28 kap.

11 §1

Sekretess gäller i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

I ärende hos Försäkringskas-	I ärende hos Försäkringskas-
san eller domstol gäller 1–3 och	san gäller 1–3 och 6 §§ i stället
6 §§ i stället för första och andra	för första och andra styckena.
styckena.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

12 §2

Sekretess gäller i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut	Sekretessen gäller inte beslut
om stöd i ärende enligt lagen	om stöd i ärende.

(2013:948) om stöd vid korttids- arbete eller föreskrifter som har med- delats i anslutning till den lagen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1Senaste lydelse 2022:1242.

2Senaste lydelse 2022:1242.

Sekretessen enligt 11 § eller

12 § hindrar inte att uppgift lämnas till en leverantör som ut- för arbetsmarknadspolitiska in- satser på uppdrag av Arbetsför- medlingen eller Kammarkollegiet, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

SOU 2025:74Författningsförslag

Sekretessbrytande bestämmelse3 Sekretessbrytande bestämmelser

12 a §4

Sekretessen enligt 11 och

12 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en leverantör som ut- för arbetsmarknadspolitiska in- satser på uppdrag av Arbetsför- medlingen, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

12 b §

			Sekretessen enligt 11 § hindrar
			inte att uppgift lämnas till Sam-
			hall Aktiebolag, om det är nöd-
			vändigt för att bolaget ska kunna
			fullgöra sitt uppdrag.
		13 §5
Sekretess gäller i ärende en-			Sekretess gäller i ärende en-
ligt lagen (2024:506) om arbets-			ligt lagen (2024:506) om arbets-
löshetsförsäkring	och	i ärende	löshetsförsäkring för uppgift om
om medlemsavgift	för	arbetslös	en enskilds personliga förhål-
medlem enligt lagen (1997:239)			landen, om det kan antas att den
om arbetslöshetskassor för upp-			enskilde eller någon närstående
gift om en enskilds personliga			till denne lider men om uppgif-
förhållanden, om det kan antas			ten röjs.
att den enskilde eller någon när-
stående till denne lider men om
uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän hand-			För uppgift i en allmän hand-
ling gäller sekretessen i högst			ling gäller sekretessen i högst
femtio år.			sjuttio år.

3Senaste lydelse 2022:1242.

4Senaste lydelse 2022:1242.

5Senaste lydelse 2024:517.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i ärende om arbetslöshetsersättning enligt den upphävda lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring som har lämnats före ikraftträdandet.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i ett ärende om med- lemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbets- löshetskassor.

Bilaga6

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myn- dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verk- samhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den för- fattning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ	Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen	prövning av ärenden enligt lagen
(1997:239) om arbetslöshets-	om arbetslöshetsförsäkring (SFS
kassor	2024:506) och av ärenden om
	medlemsavgift för arbetslös med-
	lem (SFS 1997:239)
Besiktningsorgan enligt for-	fordonskontroll (SFS 2002:574)
donslagen (2002:574)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6Senaste lydelse 2024:517.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2022:850) om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd

dels att nuvarande 26 och 27 §§ ska betecknas 31 och 32 §§, dels att rubriken närmast före 26 § ska sättas närmast före 31 §, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 26–30 §§, och närmast

före 26, 27, 28 och 30 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Tystnadsplikt
	26 §
	Den som på grund av an-
	ställning eller på något annat sätt
	deltar eller har deltagit i en leve-
	rantörs verksamhet att utföra ar-
	betsmarknadspolitiska insatser på
	uppdrag av Kammarkollegiet får
	inte obehörigen röja eller utnyttja
	vad han eller hon då har fått veta
	om en enskilds personliga förhål-
	landen eller affärs- eller driftför-
	hållanden. Detsamma gäller den
	som deltar i eller har deltagit i
	verksamhet hos en underleveran-
	tör som medverkar till att fullgöra
	leverantörens uppdrag.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §2

Uppgifter på medium för automatiserad behandling får lämnas ut från en högskolas studieregister till

1.en annan högskola, om uppgifterna rör behörighet och under- lag för urval eller studiemeriter som en student vill tillgodoräkna sig eller åberopa i samband med antagning till en utbildning eller utfär- dande av examen, eller om uppgifterna behövs för utbildningssam- arbete eller annan överenskommen samverkan mellan högskolorna,

2.ett lärosäte i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet eller i Schweiz under samma förutsättningar som uppgifter får lämnas ut till en högskola enligt 1,

3.Centrala studiestödsnämnden, om uppgifterna behövs för bevil- jande och utbetalning av studiestöd,

4.Universitets- och högskolerådet eller något annat organ som biträder högskolan med automatiserad behandling av ansökningar till en utbildning, om uppgifterna behövs för att genomföra arbetet,

5.SCB, enligt bestämmelserna i denna förordning,

6.en annan myndighet, om uppgifterna behövs för att handlägga ärenden om utfärdande av yrkeslegitimation eller meddelande av annan behörighet för ett yrke,

7.en myndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet eller i Schweiz under samma förutsättningar som upp- gifter får lämnas ut till svenska myndigheter enligt denna paragraf,

8.en studentkår som har sådan ställning enligt beslut av högsko- lan enligt 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) eller en nation som har sådan ställning enligt 4 kap. 15 § högskolelagen, om uppgifterna

1Förordningen omtryckt 2001:1133.

2Senaste lydelse 2015:133.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dels att 9, 9 d och 18 a §§ och rubriken närmast före 18 a § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 a § ska sättas närmast före

18 b §,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 17 b–d och 18 c–e §§, och närmast före 18 a, c, d och e §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		9 §1
De arbetsmarknadspolitiska			De arbetsmarknadspolitiska
programmen är arbetsmarknads-			programmen är arbetsmarknads-
politiska insatser som syftar till			politiska insatser som syftar till
att stärka den enskildes möj-			att stärka den enskildes möj-
ligheter att få eller behålla ett			ligheter att få eller behålla ett
arbete. Bestämmelser om pro-			arbete. Bestämmelser om pro-
grammen finns i			grammen finns i
1. lagen (2000:625)		om den	1. lagen (0000:00) om		den
arbetsmarknadspolitiska		verk-	arbetsmarknadspolitiska		verk-
samheten,			samheten,
2. förordningen	(2000:634)		2. förordningen	(2000:634)
om arbetsmarknadspolitiska pro-			om arbetsmarknadspolitiska pro-
gram,			gram,
3. förordningen	(2007:414)		3. förordningen	(2007:414)
om jobb- och utvecklingsgaran-			om jobb- och utvecklingsgaran-
tin,			tin,
4. förordningen	(2007:813)		4. förordningen	(2007:813)
om jobbgaranti för ungdomar,			om jobbgaranti för ungdomar,
5. förordningen	(2017:462)		5. förordningen	(2017:462)
om särskilda insatser för perso-			om särskilda insatser för perso-
ner med funktionsnedsättning			ner med funktionsnedsättning

1Senaste lydelse 2022:813.

SOU 2025:74Författningsförslag

som medför nedsatt arbetsför-		som medför nedsatt arbetsför-
måga,		måga,
6. förordningen	(2017:820)	6. förordningen	(2017:820)
om etableringsinsatser för vissa		om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare,		nyanlända invandrare,
7. förordningen	(2018:42)	7. förordningen	(2018:42)
om särskilt anställningsstöd, och		om särskilt anställningsstöd, och
8. förordningen	(2022:812)	8. förordningen	(2022:812)
om förmedlingsinsatser.		om förmedlingsinsatser.

I förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbets- marknadspolitiska insatser finns bestämmelser om att den som del- tar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan få ersättning.

En anvisning till ett program ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Det betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.

9 d §2

Arbetsförmedlingen får med-	Arbetsförmedlingen får med-
dela föreskrifter om hur upp-	dela föreskrifter om hur upp-
gifter ska lämnas enligt lagen	gifter ska lämnas enligt 7 kap. 6
(2020:474) om skyldighet för kre-	och 9 §§ lagen (0000:00) om den
ditinstitut och försäkringsgivare	arbetsmarknadspolitiska verk-
att lämna vissa uppgifter till	samheten.
Arbetsförmedlingen.
	17 b §
	Universitets- och högskole-
	rådet ska på begäran lämna
	uppgifter om en arbetssökandes
	gymnasiala meriter till Arbetsför-
	medlingen, om uppgifterna behövs
	för ett ärende inom den arbets-
	marknadspolitiska verksamheten.

2Senaste lydelse 2022:1020.

Författningsförslag

SOU 2025:74

17 c §

Universitet och högskolor ska på begäran lämna uppgift om en arbetssökandes ansökan, antag- ning, deltagande i studier, studier- nas tid och omfattning och examen till Arbetsförmedlingen, om upp- giften behövs för att Arbetsför- medlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

17 d §

Folkhögskolor ska på begäran lämna uppgifter om en arbets- sökandes ansökan, antagning, del- tagande i studier, studiernas tid och omfattning, intyg och studie- omdöme från studierna till Arbetsförmedlingen, om uppgif- terna behövs för att Arbetsför- medlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

Behandling av känsliga			Behandling av känsliga
personuppgifter hos			personuppgifter
leverantörer
			Förhållandet till annan
			dataskyddsreglering
		18 a §3
Bestämmelserna i		18 b § kom-	Bestämmelserna	i 18 b–e §§
pletterar	Europaparlamentets		kompletterar Europaparlamen-
och	rådets	förordning	tets och rådets	förordning
(EU) 2016/679 av		den 27 april	(EU) 2016/679 av	den 27 april
2016 om skydd för fysiska per-			2016 om skydd för fysiska per-

3Senaste lydelse 2022:1435.

SOU 2025:74Författningsförslag

soner med avseende på be-	soner med avseende på be-
handling av personuppgifter och	handling av personuppgifter och
om det fria flödet av sådana	om det fria flödet av sådana upp-
uppgifter och om upphävande av	gifter och om upphävande av
direktiv 95/46/EG (allmän data-	direktiv 95/46/EG (allmän data-
skyddsförordning), här benämnd	skyddsförordning), här benämnd
EU:s dataskyddsförordning.	EU:s dataskyddsförordning.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Behandling av känsliga personuppgifter hos enskilda folkhögskolor

18 c §

Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsför- ordning (känsliga personupp- gifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning behandlas hos en enskild folkhögskola som an- ordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten

1.om behandlingen är nöd- vändig för en hantering som mot- svarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller

2.i annat fall, om behand- lingen är nödvändig i verksam- heten och inte innebär ett otill- börligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Vid behandling som sker med stöd av första stycket är det förbju- det att utföra sökningar i syfte att

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket

Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen (2007:1117) med in- struktion för Konkurrensverket ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Konkurrensverket ska fullgöra de uppgifter som följer av

1.konkurrenslagen (2008:579),

2.21 kap. 1 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 21 kap. 1 § lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna, 17 kap. 1 § lagen (2016:1147) om upphandling av kon- cessioner, 18 kap. 1 § lagen (2011:1029) om upphandling på för- svars- och säkerhetsområdet samt 5 och 9–11 §§ lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik,

3.lagen (2014:836) om näringsförbud,

4.lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.,

5.10 kap. 7 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem,

6.förordningen (1994:1808) om behöriga myndigheter på den civila luftfartens område,

7.konkurrensförordningen (2021:87),

8.5 kap. 4 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik,

9.lagen (2021:79) om ömsesidigt bistånd med delgivning och in- drivning på konkurrensområdet och förordningen (2021:88) om ömsesidigt bistånd med delgivning och indrivning på konkurrens- området, och

10.14 § lagen (2021:579) om förbud mot otillbörliga handels- metoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter och för- ordningen (2021:583) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Konkurrensverket är tillsyns-	Konkurrensverket är tillsyns-
myndighet när Arbetsförmed-	myndighet när Arbetsförmed-
lingen tillämpar lagen (2008:962)	lingen tillämpar lagen (2008:962)
om valfrihetssystem i enlighet	om valfrihetssystem i enlighet

1Senaste lydelse 2023:819.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.12Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 5 § förordningen (2008:975) om uppgifts- skyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av föl- jande uppgifter om enskilda:

1.namn, personnummer och i förekommande fall samordnings- nummer,

2.från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen,

3.en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering,

4.om en person är registrerad som öppet arbetslös eller som arbetssökande med förhinder alternativt, om personen är registrerad under annan sökandekategori,

5. om en person deltar i ett	5. om en person deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt pro-	arbetsmarknadspolitiskt pro-
gram och under vilken tids-	gram och under vilken tids-
period, och	period,
	6. vilka insatser och aktiviteter
	som finns angivna i en arbets-
	sökandes individuella handlings-
	plan och under vilken tidsperiod
	de ska genomföras, och
6. datum när en persons	7. datum när en persons
senaste aktivitetsrapport kom in	senaste aktivitetsrapport kom in
till Arbetsförmedlingen.	till Arbetsförmedlingen.

Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget ini- tiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden.

1Senaste lydelse 2017:836.

Författningsförslag

SOU 2025:74

1.13Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 13 § förordningen (2015:1053) om total- försvar och höjd beredskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Vid beredskapslarm ska följande författningar omedelbart tilläm- pas i sin helhet:

–lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

–lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

–lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,

–kungörelsen (1960:516) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

–lagen (1962:627) om utnyttjande av vattenkraft vid krig,

–krigshandelslagen (1964:19),

–förfogandelagen (1978:262),

–ransoneringslagen (1978:268),

–lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.,

–arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),

–lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings- myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

–prisregleringslagen (1989:978),

–förordningen (1991:1195) om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.,

–förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och vid krigsfara,

–lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring,

–lagen (1994:2077) om arbets-

förmedlingstvång,

–lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbok- föring under krig eller krigsfara m.m., och

1Senaste lydelse 2022:563.

SOU 2025:74

Författningsförslag

1.17Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (2022:811) med in- struktion för Arbetsförmedlingen i stället för lydelsen enligt förord- ningen (2024:1359) om ändring i den förordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §1

Myndigheten har även uppgifter som framgår av

1.lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,

2.förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt,

3.förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor,

4.utlänningslagen (2005:716),

5.utlänningsförordningen (2006:97),

6.lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa ny- anlända invandrare,

7. lagen (2024:506) om arbets-	7. lagen (2024:506) om arbets-
löshetsförsäkring, och	löshetsförsäkring,
8. förordningen (2024:1350)	8. förordningen (2024:1350)
om arbetslöshetsförsäkring.	om arbetslöshetsförsäkring, och
	9. lagen (0000:00)	om den
	arbetsmarknadspolitiska	verksam-
	heten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.

1Senaste lydelse 2024:1359.

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:74

2.2Utredningens arbete

Arbetet inom utredningen och kontakter med berörda aktörer

Utredningens arbete inleddes under sommaren 2023. Utredningen har haft regelbundna möten med förordnade sakkunniga och exper- ter. Totalt har sex protokollförda möten hållits. Utredningen har utöver dessa möten även haft ett stort antal kontakter med sak- kunniga och experter, både i enskilda möten och genom skriftliga underlag.

Utredningen ska enligt direktiven under genomförandet av upp- draget, i den utsträckning som bedöms lämplig, också ha en dialog med och inhämta upplysningar från de myndigheter och andra aktö- rer som berörs av frågorna. Utredningen har haft kontakter med en stor bredd av aktörer som utför uppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten eller som på något sätt berörs av den. Utredning- ens insamling av underlag har präglats av att uppdraget avser hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, som är omfattande. Verksam- heten rymmer en stor mängd olika typer av uppgifter som finns re- glerade i ett stort antal författningar. Samma aktör kan samtidigt ha flera olika uppgifter att utföra i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eller beröras på flera olika sätt av verksamheten. Många aktörer har även uppgifter att utföra inom andra verksam- hetsområden.

Sammanlagt har utredningen haft kontakter, antingen skriftligen eller genom möten, med fler än 100 aktörer. Av dessa har kontak- terna av förklarliga skäl varit tätast med Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet, de två huvudsakliga statliga myndigheterna som berörs av utredningens uppdrag, samt med Arbetsmarknadsdepar- tementet.

Utredningen har även inhämtat upplysningar från andra statliga myndigheter, såsom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Försäkringskassan, Integritetsskyddsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Centrala studie- stödsnämnden, Utbetalningsmyndigheten, Domstolsverket, Kri- minalvården, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Skatte- verket, Finansinspektionen samt Universitets- och högskolerådet. Utredningen har även haft dialog med Rådet för korrekta utbetal- ningar från välfärdssystemen för att berätta om utredningsarbetet.

SOU 2025:74

Utredningens uppdrag och arbete

Utredningen har också inhämtat upplysningar från ett stort an- tal leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen eller Kammarkollegiet samt med Almega Utbildningsföretagen och Almega Kompetensföretagen, bransch- organisationer för leverantörer. Utredningen har även haft kontak- ter med folkhögskolor, Folkbildningsrådet och det statliga bolaget Samhall Aktiebolag. För vissa delar av uppdraget har utredningen också haft kontakter med företag och organisationer inom bank- och försäkringsbranscherna.

Utredningen har inhämtat upplysningar från arbetstagar- respek- tive arbetsgivarorganisationer genom Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers central- organisation, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Dialog med arbetsgivare har även förts direkt med ett fåtal enskilda arbetsgivare, både privata och offentliga, samt med branschorganisationer.

I avsnitt 4.4 beskrivs genomförandet av utredningens kartlägg- ning av information som används och behov av information för att utföra uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Annat relevant arbete som pågår eller har pågått

Utredningen har enligt direktiven haft i uppdrag att hålla sig infor- merad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regerings- kansliet, utredningsväsendet och EU.

Utredningen har inhämtat upplysningar från ett stort antal ut-

redningar, bl.a. Delegationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04), Utredningen om dataskydd och kontroll hos Skatteverket, Tull- verket och Kronofogden (Fi 2021:11), Utredningen om drivkrafter i försörjningsstödet (S 2022:16), Utredningen om förbättrade möj- ligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22), Utredningen om en översyn av Samhall Aktiebolags uppdrag, verk- samhet och förutsättningar (A 2024:01), Utredningen om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (A 2024:02) och 2024 års studiestödsdatautredning (U 2024:02).

Utredningen har, främst genom de förordnade sakkunniga från Regeringskansliet, särskilt hållit sig informerad om beredningen av

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:74

förslag i bl.a. Utökat informationsutbyte3 , En samordnad register- kontroll för upphandlande myndigheter och enheter4 , Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen5 , Ökat informationsflöde till brotts- bekämpningen – En ny huvudregel6 , Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden7 , Kompletterande författ- ningsförslag avseende Utbetalningsmyndigheten8 , Förbättrat infor- mationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner9 samt Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet10 . Vissa av förslagen har under arbetets gång lett till författningsändringar.

2.3Betänkandets disposition

Betänkandet är indelat i elva kapitel.

I kapitel 1 redovisas utredningens författningsförslag och i kapi- tel 2 utredningens uppdrag och arbete.

Kapitel 3 är ett beskrivande kapitel utan bedömningar eller förslag. Där finns en översikt över den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten och aktörerna i den. I flera av betänkandets kapitel hänvisas till- baka till denna översikt. Närmare beskrivningar av specifika delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns även i de avsnitt där dessa delar är aktuella.

I kapitel 4 redovisas utredningens uppdrag om förbättrat infor- mationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där beskrivs inledningsvis bestämmelser som styr utbytet av informa- tion mellan myndigheter och andra aktörer. Därefter redogörs för utredningens kartläggning av behov av information i den arbets- marknadspolitiska verksamheten och utredningens syn på de behov som har framförts. Sist i kapitlet finns avsnitt med utredningens förslag och bedömningar om förbättrat informationsutbyte.

I kapitel 5 redovisas utredningens förslag och bedömningar om förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök.

3Ds 2022:13.

4SOU 2023:43.

5SOU 2023:52.

6SOU 2023:69.

7SOU 2023:100.

8Fi 2022:01.

9Ds 2024:8.

10Ds 2024:29.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

tiska insatser som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som helhet omfattar dock mer än arbetsmarknadspolitiska program och insatser, vilket beskrivs i det här kapitlet.

Arbetsmarknadspolitiska program och andra insatser är olika sätt att ge stöd till enskilda. Programmen är särskilt reglerade for- mer av insatser som består av en eller flera typer av stöd, medan andra insatser kan avse allt annat. Programmen och insatserna han- teras av Arbetsförmedlingen om inte något annat föreskrivs, vilket framgår av 1 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Sådana föreskrifter finns, förutom i den lagen och i viss annan lagreglering (se vidare i avsnitt 7.3.2), huvudsakligen i för- ordning. Övergripande och gemensamma bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet finns i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten.

I förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program finns gemensamma bestämmelser om program i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Det finns även reglering av särskilda program i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklings- garantin, förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar, förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, förord- ningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända in- vandrare och förordningen (2022:812) om förmedlingsinsatser. De tre programmen jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar och etableringsprogrammet kallas ofta ramprogram eftersom de kan innefatta olika insatser, varav många även finns

i särskilda program. Vilka arbetsmarknadspolitiska program som finns går att överblicka vid varje givet tillfälle.

Utöver programmen finns det en stor mängd olika arbetsmark- nadspolitiska insatser. Vissa regleras i författning och har funnits länge, medan andra har sin grund i tidsbegränsade regeringsuppdrag.

De arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna kan grupperas på olika sätt, t.ex. om de beskrivs utifrån huvudsakligt innehåll, hur de finansieras, hur de regleras eller hur de utförs.

Utbildning, vägledning och stöd samt arbetsplatsförlagda aktivi- teter är tre olika grupper av insatser. Anställningar med ekono- miskt stöd, som också kallas subventionerade anställningar eller

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lönestöd, kan ha formen av arbetsmarknadspolitiska program (t.ex. lönebidrag och särskilt anställningsstöd i form av introduktions- jobb) eller av andra typer av insatser (t.ex. etableringsjobb och ny- startsjobb).

Annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet som inte bedrivs i form av program är det offentligt grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet som regleras i lagen (2022:850) om grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd och förordningen (2022:852) med samma namn. Syftet med lagen är att stärka enskilda personers fram- tida ställning på den svenska arbetsmarknaden.

3.3Aktörer och uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av de olika aktörerna inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och de uppgifter som aktörerna utför.

Med uppgift avses i det här sammanhanget ansvar efter beslut av riksdag eller regering och uppdrag från ansvarig myndighet. Beskriv- ningen görs uppdelat per aktör eller typ av aktör. Aktörerna ägnar sig i många fall åt liknande verksamheter eller samarbetar, samverkar eller arbetar på uppdrag av varandra.

3.3.1Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmarknads- politiska frågor. Det är en av Sveriges största myndigheter, med cirka 10 000 anställda och verksamhet i hela landet. År 2024 var myndighetens förvaltningsanslag cirka 7,4 miljarder kronor. Hela myndighetens verksamhet omsatte år 2024 mer än 76 miljarder kronor, inräknat transfereringar.2

År 2024 var i genomsnitt cirka 357 000 personer per månad in- skrivna som arbetslösa vid myndigheten. Sammantaget under året var cirka 889 000 personer inskrivna. Totalt gick 37,6 procent av de inskrivna till arbete eller studier under 2024.3

2Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, 2025, s. 117.

3Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 21.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Myndighetens uppgifter regleras i flera lagar och förordningar, främst förordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsför- medlingen och förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Arbetsförmedlingen styrs även genom årliga reglerings- brev och andra regeringsbeslut.

I Arbetsförmedlingens instruktion anges att myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att

•inhämta och tillgängliggöra information om lediga arbeten,

•effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft,

•verka för att förkorta arbetslöshetstider hos arbetssökande och vakanstider hos arbetsgivare,

•när så är motiverat ge stöd och insatser för att stärka en arbets- sökandes möjligheter att få ett arbete, och

•med hjälp av anställningsfrämjande åtgärder stimulera arbetsgivare att anställa arbetssökande som inte kan få arbete utan stöd.4

Arbetsförmedlingen ska även bl.a.

•stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden,

•ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten,

•delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten och i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet,

•verka för att felaktiga utbetalningar inte görs,

•inom ramen för sitt verksamhetsområde verka för att upprätt- hålla arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsför- säkring och kontrollera att de arbetssökande som får arbets- marknadspolitiska ersättningar aktivt vidtar relevanta åtgärder för att ta sig ur sin arbetslöshet,

41 och 2 §§ förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

•verka för att förbättra arbetsmarknadssituationen för personer som har en funktionsnedsättning,

•jämställdhetsintegrera och inom sitt verksamhetsområde främja mångfald och jämställdhet,

•samverka med kommuner i syfte att ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd, och på ett övergripande plan underlätta pla- nering, samordning och utformning av stöd till arbetssökande,

•vara beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, och

•för Sveriges del fullgöra vissa uppgifter inom EU, bl.a. i det euro- peiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures).5

Ytterligare bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknads- politiska verksamhet finns bl.a. i förordningen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Där anges att verksamheten bedrivs i form av platsförmedling, vägledning, arbetsmarknadspolitiska pro- gram, arbetsplatsintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering, och verksamhet för unga med funktionsnedsättning. Verksamheten om- fattar också frågor om vissa anställningsfrämjande åtgärder, arbets- tillstånd och arbetslöshetsförsäkringen.6

I samma förordning anges att Arbetsförmedlingens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet ska utformas och bedrivas så att den är effektiv, enhetlig och rättssäker, kvinnor och män ges förutsätt- ningar att ta del av stöd och insatser på lika villkor, bidragsbrott motverkas, risken för felaktiga utbetalningar minimeras, och kon- kurrensen mellan företag på marknaden inte snedvrids. Den arbets- marknadspolitiska verksamheten ska anpassas efter den enskildes för- utsättningar, och till de skilda förutsättningar och behov som finns i olika delar av landet så att arbetssökande och arbetsgivare i hela landet kan få likvärdig service och likvärdigt stöd. I verksamheten ska de som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden prioriteras.7

53–5, 6–8, 10, 11, 14 och 19 a §§ i förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

65 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

72 och 3 §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Besluta om stöd och insatser för att stärka arbetssökandes möjligheter att få ett arbete

Arbetsförmedlingens arbete med att ge stöd och insatser till arbets- sökande börjar när en arbetssökande skriver in sig vid myndigheten.

Arbetsförmedlingen ska upprätta en individuell handlingsplan för varje arbetssökande som bl.a. ska innehålla en bedömning av den arbetssökandes stödbehov samt planerade insatser och aktivi- teter. Handlingsplanen ska hållas aktuell och förnyas vid behov men minst var sjätte månad. Med utgångspunkt i sin individuella handlingsplan ska den som är arbetslös regelbundet i en aktivitets- rapport redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet.8

Utifrån tillgänglig information bedömer Arbetsförmedlingen en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Därefter prioriteras de som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. En del av de inskrivna arbetssökande ges stöd genom de självservicetjänster som Arbets- förmedlingen tillhandahåller.

Inom de s.k. ramprogrammen finns särskilda kartläggningsinsat- ser som alla syftar till att skapa en bild av individens kompetens och behov av ytterligare insatser.

De flesta av Arbetsförmedlingens beslut om insatser för en en- skild förutsätter en bedömning utifrån många olika faktorer. Exem- pelvis ska en anvisning till ett program vara arbetsmarknadspoli- tiskt motiverad, vilket betyder att den endast får göras om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.9 Även planerade insatser och aktiviteter i den individuella handlingsplanen ska vara arbetsmark- nadspolitiskt motiverade.10 De insatser som en deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin får ta del av ska bedömas lämpliga för den en- skilde.11 Regelverken som styr den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ger i få fall rättigheter för en enskild att ta del av ett pro- gram, en insats eller annan form av stöd endast utifrån att vissa villkor är uppfyllda. Ett sådant exempel är nystartsjobb.12

85 a–6 a §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

99 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

105 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

116 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

12Se förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen kan besluta om ersättning till arbetssök- ande för kostnader för resor och logi, enligt villkor i förordningen (2015:500) om resebidrag och förordningen (2017:819) om ersätt- ning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Arbetsförmedlingen har särskilt reglerade ansvar för verksamhet riktad till vissa grupper. Myndigheten har ansvar för att vissa nyan- lända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet (etablerings- insatser). Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter.13

Myndigheten ska även verka för att förbättra arbetsmarknads- situationen för personer som har en funktionsnedsättning och upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja per- soner med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga att få eller behålla ett arbete. Inom arbetsmarknadspoliti- ken har Arbetsförmedlingen ett samlat ansvar, sektorsansvar, för frågor som rör möjligheterna för personer med funktionsnedsätt- ning att få och behålla ett arbete. Inom ramen för detta ansvar ska Arbetsförmedlingen vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.14

Arbetsförmedlingen kan lämna olika ekonomiska bidrag för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga som har en anställning, är företagare eller tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Bidrag finns till hjälpmedel på arbetsplatsen, till litteratur och tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning och för personligt biträde.15

Arbetsförmedlingen ska samverka med Kriminalvården i syfte att stärka möjligheterna att få och behålla ett arbete för arbets- sökande inom kriminalvården.16

134 och 5 §§ lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare.

147 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

153–10 §§ förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

1618 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utföra stöd till arbetssökande

Stöd till enskilda utförs både inom Arbetsförmedlingens egen verk- samhet och av andra aktörer efter beslut av myndigheten.

Bland de olika former av stöd som Arbetsförmedlingen ger till enskilda arbetssökande finns grundläggande rådgivning, vägledning och digitala tjänster. Myndigheten utför även beslutade insatser, t.ex. ska en särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS) som utses av Arbetsförmedlingen vara anställd av myndig- heten.17 Myndigheten utför även programmet förmedlingsinsatser i egen regi där det helt saknas leverantörer.18

Arbetsförmedlingen ska sträva efter att ta tillvara de kvaliteter en mångfald av utförare kan tillföra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen ska säkerställa att den arbets- marknadspolitiska verksamheten bedrivs i enlighet med förord- ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten även då verksamheten utförs av andra än myndigheten.19

Vissa arbetssökande har behov av stöd från flera aktörer, vilket även kan vara aktörer utanför den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Insatser kan då ske parallellt eller i en kedja.

Sammanföra arbetssökande med arbetsgivare och stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden

Myndighetens arbete med att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft sker på många olika sätt, inte enbart genom beslut om insatser riktade till enskilda. Genom Arbetsförmedlingens digitala tjänst Platsbanken kan arbetsgivare via automatiserade system publicera rekryteringsannonser. Årligen publiceras mer än en miljon lediga platser. I rekryteringsverktyget Sök kandidat kan arbetssökande frivilligt lägga in kontaktuppgifter och cv för att lättare kunna bli hittade av arbetsgivare.

En stor del av myndighetens arbete med arbetsgivare och kompe- tensförsörjning är kopplat till anställningar med ekonomiskt stöd.20

1711 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

18Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023, 2024 s. 48.

194 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

20Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023, s. 21.

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

För att stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden behö- ver Arbetsförmedlingen information om arbetsgivarnas nuvarande och förväntade kompetensbehov. Arbetsförmedlingen samlar in infor- mation om arbetsmarknaden på olika sätt, bl.a. genom undersökningar.

Genom lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder är arbetsgivare som avser att genomföra driftinskränkningar som medför uppsägningar av arbetstagare under vissa förutsättningar skyl- diga att varsla Arbetsförmedlingen om driftsinskränkning. Myndig- heten kan även under vissa förutsättningar förelägga arbetsgivare vid vite att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen.

Kontrollera arbetssökande

Arbetsförmedlingen ska inom sitt verksamhetsområde verka för att upprätthålla arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställnings- försäkring och legitimiteten i de arbetsmarknadspolitiska ersättnings- systemen. Detta innebär bl.a. att kontrollera att de arbetssökande som får arbetslöshetsersättning eller andra arbetsmarknadspolitiska ersätt- ningar aktivt vidtar relevanta åtgärder för att ta sig ur sin arbetslöshet.

För arbetssökande som får arbetslöshetsersättning ska Arbets- förmedlingen informera arbetslöshetskassan och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) om det finns misstanke om att den sökande missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslös- het eller orsakar arbetslösheten.21

Arbetsförmedlingen administrerar arbetslöshetskassornas ansök- ningar om statsbidrag inför utbetalning av arbetslöshetsersättning.

Motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet

Arbetsförmedlingen hanterar stora utbetalningar från välfärdssyste- men och ska enligt myndighetens instruktion och förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten motverka felaktiga utbe- talningar. Arbetsförmedlingen har även skyldigheter enligt t.ex. lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

2116 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingen är skyldig att anmäla till Polismyndigheten om det kan misstänkas att det har begåtts brott enligt bidrags- brottslagen (2007:612).22

Arbetsförmedlingen har också uppgiftsskyldigheter gentemot vissa myndigheter och andra aktörer för att mottagande aktör ska kunna förebygga, förhindra, upptäcka brottslighet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Arbetsförmedlingen är t.ex. enligt lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver- trädelser och brottslighet i arbetslivet, utifrån vissa kriterier skyldig att lämna uppgifter till kommuner, arbetslöshetskassor och vissa statliga myndigheter, för att säkerställa korrekta beslutsunderlag. Arbetsförmedlingen är som ytterligare exempel enligt förordningen (2016:775) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organise- rad brottslighet en av de myndigheter som är skyldig att lämna upp- gifter enligt lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. För ytterligare beskrivningar av reglering om uppgiftsskyldigheter, se avsnitt 4.3.5.

Arbetsförmedlingen ingår också tillsammans med åtta andra myn- digheter i regeringsuppdraget mot arbetslivskriminalitet med syftet att motverka snedvriden konkurrens, utnyttjande av välfärdssystemen och enskilda arbetstagare.23

Utföra uppgifter inom EU och delta i internationellt samarbete

Arbetsförmedlingen ska företräda Sverige i samarbete med andra centrala arbetsmarknadsmyndigheter och särskilda förmedlingar i andra medlemsstater i EU. Myndigheten ska även medverka i infor- mations- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsstaters arbets- förmedlingar och med Europeiska kommissionen.24

Myndigheten ska även fungera som nationellt samordningskon- tor och medlem i det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures).25 Inom ramen för samarbetet har det totala antalet arbets- sökande från Sverige som har fått arbete inom EU/EES eller arbets- sökande från EU/EES som har fått arbete i Sverige under åren

226 § bidragsbrottslagen (2007:612).

23A2022/00333, A2023/01693 och A2024/01109.

2410 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

2510 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

2022–2024 varierat mellan 800 och 900.26 Arbetsförmedlingen har även en roll för registrering och kontroll av medborgare i andra EU- länder som söker arbete i Sverige med ersättning enligt Europaparla- mentets och Rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Arbetsförmedlingen får bedriva tjänsteexport som är direkt kopp- lad till myndighetens kärnverksamhet och som ligger inom ramen för det uppdrag som anges i instruktionen eller i annan förord- ning.27 Myndighetens kompetens efterfrågas särskilt vad gäller utsatta grupper, arbetsmarknadspolitiska insatser, arbetsmarknads- prognoser och analyser samt digitala verktyg. Arbetet bedrivs i pro- jektform och finansieras av bidrag och avgifter från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och EU.28

Följa upp, analysera och utvärdera

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen ska löpande ta fram och tillgängliggöra kun- skapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Myndigheten ska analysera, följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, göra bedömningar av arbetsmarknadsläget, och bistå myndigheter och andra som bedriver uppföljning och utvärdering inom myndighe- tens verksamhetsområde.29

För detta behöver Arbetsförmedlingen bl.a. följa upp resultat av beslutade insatser. Uppföljning av resultat kan exempelvis handla om att föra och följa statistik över hur många arbetssökande som kommer vidare till arbete efter avslutad insats eller hur progressio- nen ser ut för deltagare i en insats, dvs. om nya kunskaper eller kom- petenser för den enskilde närmare arbetsmarknaden. Vissa effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser visar sig först på lång sikt, t.ex. hur väl en enskild etablerar sig på arbetsmarknaden eller hur kom- petensförsörjningen inom en viss sektor påverkas.

26Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 92.

2713 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

28Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 93.

294 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Andra uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen är beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, vilket innebär särskilda bestämmelser om hur myndigheten ska genomföra sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Arbetsförmedlingen har särskilda befogenheter när det gäller personalförsörjningen av det civila försvaret vid höjd beredskap enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Arbetsförmedlingen får, när allmän tjänsteplikt aktiverats av regeringen, besluta om hos vilka andra arbetsgivare än statliga myndigheter som allmän tjänsteplikt ska fullgöras samt medge undantag från den allmänna tjänsteplik- ten. Arbetsförmedlingen får också anvisa totalförsvarspliktiga till totalförsvarsviktiga arbeten med allmän tjänsteplikt när det behövs ytterligare personal för totalförsvaret.

Arbetsförmedlingen är vidare den ”offentliga arbetsförmedling” som avses i lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång.30 Där regleras att vid höjd beredskap får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer under vissa förutsättningar föreskriva om arbetsförmedlingstvång och förbud mot annan arbetsförmed- ling än den offentliga.

Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har föreslagit att det i Arbetsförmedlingens instruktion bör införas en skyldighet för myndigheten att i fredstid planera för vilka arbets- givare och uppdragsgivare, samt vilka arbetstagare och uppdrags- tagare hos dessa, som ska omfattas av beslut om allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap.31

Arbetsförmedlingen har även vissa uppgifter kring arbetstillstånd och närliggande frågor som regleras i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). Arbetsförmedlingen har även vissa uppgifter som regleras i lagen (1989:532) om tillstånd för an- ställning på fartyg.

30SOU 2025:6, Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret, s. 663.

31SOU 2025:6.

100

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

3.3.2Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en myndighet med uppdrag att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juri- dik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration.32 Sam- manlagt har Kammarkollegiet cirka 35 olika uppgifter enligt sin instruktion. Myndigheten har cirka 350 anställda.

Kammarkollegiet ansvarar sedan införandet 2022 för det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet som syftar till att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbets- marknaden.33 Stödet är en del av den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten och består av ett offentligt grundläggande stöd till en- skilda personer vars anställning ska upphöra eller har upphört till följd av arbetsbrist, sjukdom eller att anställningen är tidsbegrän- sad, eller som har en anställning, och vars arbetsgivare inte är bun- den av ett kollektivavtal. Stödet består även av en statlig ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorgani- sationer.

I verksamheten, som styrs av lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd och förordningen med samma namn, ingår att

•besluta om offentligt grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd till enskilda,

•lämna yttranden om omställningsstudiestöd till Centrala studie- stödsnämnden (CSN) enligt 32 § lagen (2022:856) om omställ- ningsstudiestöd,

•administrera registrering av omställningsorganisationer, och

•besluta om ersättning till arbetsgivare, inklusive återkrav av ersättning om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig.

Offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd kan lämnas i form av insatserna rådgivning, vägledning och förstärkt stöd.34 Tjänsterna utförs av upphandlade leverantörer.

Kammarkollegiet har utformat det offentligt grundläggande om- ställnings- och kompetensstödet enligt följande.

321 § förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.

338 g § förordningen med instruktion för Kammarkollegiet.

345 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

101

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

I omställningsstödet ingår rådgivning respektive förstärkt stöd. Omställningsstödet riktar sig till enskilda vars anställning ska upp- höra eller har upphört. Genom insatsen rådgivning får den enskilde bl.a. stöd i att kartlägga sina färdigheter och kompetenser, upprätta en handlings- och tidplan, skriva cv och söka lediga arbeten. Råd- givning med förstärkt stöd innehåller samma grundläggande stöd som rådgivning, men även annat stöd såsom hjälp med kontakter med myndigheter eller annat extra stöd. Förstärkt stöd kan ges till enskilda som har särskilda behov av stöd till följd av sjukdom. 35

I kompetensstödet ingår vägledning. Kompetensstödet riktar sig till anställda. Genom insatsen vägledning får den enskilde bl.a. infor- mation om vilken efterfrågan som finns inom olika yrken och kom- petenser, hjälp med att utforma ansökan till nytt jobb samt infor- mation om olika utbildningar och vilka möjligheter som finns till studiefinansiering. 36

Beroende på vilken typ av stöd som ges kan syftet uppnås exem- pelvis genom att den enskilde kommer ut i arbete, startar företag, påbörjar utbildning, påbörjar praktik eller att en handlings- och tid- plan upprättas för den enskildes fortsatta arbetsliv.

Både rådgivning och vägledning kan bl.a. resultera i att ett ytt- rande utfärdas till CSN för omställningsstudiestöd.

Yttrande till CSN gällande omställningsstudiestöd erbjuds också som en separat tjänst till anställda, uppsagda och egenföre- tagare som inte omfattas av kollektivavtal och som inte har fått eller kan få ett yttrande genom en registrerad omställningsorga- nisation.37 Handläggning av ärenden om yttrande till CSN kan också ske på begäran från CSN. Den enskilde har i dessa fall ansökt om omställningsstudiestöd hos CSN och uppgett att han eller hon tillhör den offentliga omställningsorganisationen hos Kammarkol- legiet. CSN kontaktar då Kammarkollegiet och begär ett yttrande avseende sökt utbildning. Även denna tjänst är upphandlad och utförs av leverantörer.

Efter avslutat uppdrag rapporterar de upphandlade leverantö- rerna in resultatet av den utförda tjänsten till Kammarkollegiet. De upphandlade leverantörerna rapporterar även varje månad in till

35Kammarkollegiet, ”Omställningsstöd för dig som är uppsagd”, hämtad den 15 april 2025, https://nysteget.se/uppsagd/omstallningsstod-for-dig-som-ar-uppsagd.

36Kammarkollegiet, ”Kompetensstöd för dig som är anställd”, hämtad den 15 april 2025, https://nysteget.se/anstalld/kompetensstod-for-dig-som-ar-anstalld.

3716 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

102

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

myndigheten vilka aktiviteter som har utförts. I de ärenden där leverantören har utfärdat ett yttrande för omställningsstudiestöd lämnas även detta in till Kammarkollegiet som sedan vidareförmed- lar yttrandet till CSN.

Av lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd framgår också att registrerade omställningsorganisationer ska lämna de uppgifter till Kammarkollegiet som behövs för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Av förarbetena framgår att stödet bör följas upp och utvärderas för att säkerställa att det har avsedd effekt.38 Kammarkollegiet har genom ett reger- ingsbeslut den 13 juni 2024 fått i uppdrag att samla in de uppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grundläggande omställnings- och kompetensstödet, såväl av- seende stöd från den offentliga omställningsorganisationen som från registrerade omställningsorganisationer. Av beslutet framgår att in- samlingen ska avse enskilda personer som ansöker om och får grund- läggande omställnings- och kompetensstöd (rådgivning, vägledning och förstärkt stöd). Av beslutet framgår också att Kammarkollegiet ska redovisa en analys och uppföljning av de stöd som ges. Upp- draget ska redovisas i samband med årsredovisningarna för 2025, 2026 och 2027.39

Under 2024 beviljades cirka 3 900 ansökningar om stöd. Kost- naden för stöden som utförts av upphandlade leverantörer uppgick till totalt 2,9 miljoner kronor. Cirka 2,6 miljarder kronor betalades ut i ersättningar till arbetsgivare som finansierade registrerade om- ställningsorganisationer. Administrativa kostnader för verksam- heten uppgick till cirka 39 miljoner kronor.40

3.3.3Samhall Aktiebolag

Det statligt helägda bolaget Samhall Aktiebolag (Samhall) har som syfte att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funk- tionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns.41

38Prop. 2021/22:176, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, s. 352.

39A2024/00842.

40Kammarkollegiet, Årsredovisning 2024, 2025, s. 31–34.

413 § första stycket i bolagsordningen för Samhall Aktiebolag.

103

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Författningsreglering avseende Samhalls verksamhet finns i för- ordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga och i förordningen (2018:1528) om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. För skyddat arbete finns särskilda undantag från delar av lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Statens samlade styrning av Samhalls verksamhet innefattar förutom författningar även bl.a. bolagsordning, ägaranvisning och den finansiella styrning som sker i form av den s.k. merkostnads- ersättningen som betalas ut från staten till bolaget. Samhalls verk- samhet ska enligt bolagsordningen anpassas till de förutsättningar som personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga har. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga prin- ciper och på marknadens villkor, varvid ska iakttas att övrigt näringsliv inte utsätts för osund konkurrens.

Samhall hade 2024 intäkter på cirka 11 miljarder kronor, varav cirka 7,6 miljarder kronor utgjordes av statlig merkostnadsersätt- ning. Under 2024 var i genomsnitt cirka 20 700 anställda i skyddat arbete vid Samhall, inklusive personer med tre fjärdedels sjukersätt- ning, och 1 800 personer var anställda med lönebidrag för utveckling i anställning.42

Samhall anordnar även arbetspraktik och arbetsträning för per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga och som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Vid slutet av 2024 hade cirka 700 personer sådan praktik hos Samhall.

Samhalls verksamhet består till största del av tjänsteproduktion, med lokalvård som största tjänsteområde.

Samhallutredningen har haft i uppdrag att kartlägga Samhalls målgrupp, analysera processer hos Arbetsförmedlingen och Sam- hall som leder fram till anställning, samt att vid behov lämna förslag till förändringar av statens samlade styrning av Samhalls verksam- het.43 Uppdraget har redovisats i betänkandet Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete.44

42Samhall Aktiebolag, Samhall Årsredovisning 2024, 2025, s. 109.

43Dir. 2024:4.

44SOU 2025:29.

104

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

3.3.4Andra som utför arbetsmarknadspolitiska insatser

Det är i stor utsträckning andra aktörer än Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet som utför arbetsmarknadspolitiska insatser, efter myndighetens beslut.

Ibland kallas de som utför insatser beslutade av Arbetsförmed- lingen för anordnare. Begreppet används bl.a. i lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten men är inte definierat i lagen eller närmare beskrivet i förarbetena.45

Vilka villkor som gäller för olika typer av utförare och formen för deras åtagande mot myndigheterna och deltagaren skiljer sig åt. I vissa insatser är deltagaren att anse som arbetstagare och anord- naren att anse som arbetsgivare. Andra insatser anordnas på arbets- platser men deltagaren är inte arbetstagare. Vissa insatser utförs av leverantörer och det finns då ett uppdrag från myndigheten där det efter en upphandling eller annan form av anskaffning sluts civil- rättsligt avtal eller överenskommelse mellan myndigheten och leve- rantören som närmare anger villkoren, t.ex. om vad som ska utföras och om ekonomisk ersättning.

Leverantörer av anskaffade tjänster

Många arbetsmarknadspolitiska insatser utförs av leverantörer till myndigheterna.

Arbetsförmedlingen anskaffar för närvarande arbetsmarknads- politiska insatser i form av tio olika tjänster, antingen genom upp- handling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller i form av valfrihetssystem enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Insatserna är av olika slag och varierar i längd. Rusta och matcha är en matchningstjänst med individuellt utfor- made aktiviteter där arbetssökande får hjälp att hitta ett arbete eller påbörja reguljära studier. Arbetsmarknadsutbildning utgörs av yrkes- utbildningar varav många innehåller en förberedande del. Steg till arbete består av arbetsförberedande och matchande insatser för per- soner som på grund av en funktionsnedsättning eller ohälsa har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att få en anställning eller börja studera. Validering innebär en bedömning och doku-

45Jfr prop. 2019/20:117, Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 38 och 77.

105

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

mentation av en persons kunskaper och kompetens. Som framgår av tabell 3.1 är det stora skillnader i storlek mellan de olika tjänsterna.

Tabell 3.1 Arbetsförmedlingens anskaffade tjänster 2024

Tjänst	Antal	Antal	Antal	Kostnad för
	deltagare i	deltagare	leverantörer	ersättning
	genomsnitt*	(unika		till leve-
		individer)		rantör
				(miljoner kr)
Rusta och matcha	52 054	127 091	255	1 947
Aktivitetsintegrerade övningsplatser	285	630	50	32

Individuellt pedagogiskt stöd vid
utbildning	436	1 273	<5	184
Introduktion till arbete	1 276	4 456	7	83

Karriärvägledning	947	8 668	10	17
Steg till arbete	4 913	14 721	14	298

Validering	9	241	22	5
Yrkessvenska B	462	1 945	8	10
Arbetsmarknadsutbildning	6 022	17 380	61	1 100
Förberedande utbildning	3 235	24 505	50	417

Summa	69 639	**	***	4 093

Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2024 samt uppgifter från Arbetsförmedlingen.

*Genomsnittligt antal deltagare, sista dagen i varje månad.

**Samma individ kan förekomma flera gånger.

***Samma leverantör kan leverera flera tjänster.

Av de flera hundra leverantörer som Arbetsförmedlingen använder finns flest leverantörer i de tjänster som anskaffas i form av valfri- hetssystem. Många leverantörer utför flera olika typer av tjänster åt Arbetsförmedlingen och ett trettiotal leverantörer står för majori- teten av de levererade tjänsterna. Leverantörerna är till största del privata företag i form av aktiebolag men enstaka kommuner före- kommer som leverantörer av validering. Universitet och högskolor levererar arbetsmarknadsutbildning när den sker i form av upp- dragsutbildning på eftergymnasial nivå.

I vissa av tjänsterna är den avtalade ersättningen till leverantö- rerna delvis knuten till om deltagaren efter insatsen går vidare till arbete eller utbildning, s.k. resultatersättning. För närvarande används

106

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

resultatersättning för tjänsten Rusta och matcha, där den 2023 stod för 56 procent av de totala utbetalningar som gjordes för tjänsten.46

För leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen finns en särskild reglering om tystnadsplikt och uppgiftsskyldighet (se vidare i avsnitt 4.3.2 och 4.3.4).

Kammarkollegiet har ett ramavtal avseende fyra tjänster inom det grundläggande omställnings- och kompensstödet. Det nuva- rande avtalet är indelat i sex geografiska områden med fyra eller fem rangordnade leverantörer i varje. En viss leverantör kan finnas i flera områden och för närvarande finns totalt sju leverantörer i hela landet. Under 2024 var Kammarkollegiets kostnader för dessa tjäns- ter totalt 2,9 miljoner kronor.47

Gemensamt för Arbetsförmedlingens och Kammarkollegiets leverantörer är att de inte har något inflytande över vilka deltagare som myndigheterna anvisar till dem, utöver att det i avtal kan anges vilken målgruppen är.

Folkhögskolor

Folkhögskolor anordnar olika utbildningar dit deltagare anvisas av Arbetsförmedlingen. Av Sveriges 156 folkhögskolor anordnar cirka hälften folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte (cirka

5 000 deltagare under år 2024) eller folkhögskoleutbildning i etabler- ingsuppdraget (cirka 800 deltagare under år 2024).48

Folkhögskolorna är inte upphandlade leverantörer till Arbets- förmedlingen. I stället styrs folkhögskolornas kurser inom arbets- marknadspolitiken genom överenskommelser mellan Arbetsför- medlingen och Folkbildningsrådet. Kurserna finansieras genom att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till Folkbildningsrådet, som i sin tur fördelar resurserna till de folkhögskolor som genomför överenskomna kurser.

Deltagarna i arbetsmarknadspolitiska kurser anvisas till utbild- ningen av Arbetsförmedlingen. Utbildningar som ges som arbets- marknadspolitiska insatser omfattas alltså inte av folkhögskolans ordinarie ansöknings- och antagningsprocesser. I överenskommel- sen mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet om folk-

46Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023, s. 84.

47Kammarkollegiet, Årsredovisning 2024, s. 34.

48Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 51.

107

SOU 2025:74Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 3.2	Andra insatser och ekonomiska stöd 2024

Insats		Antal deltagare	Antal deltagare	Kostnad för stöd
		i genomsnitt*	(unika individer)	till anordnare
				(miljoner kr)

Arbetsträning		**	**	52,8
Förstärkt arbetsträning		**	**	163,2

Arbetspraktik		4 614	18 398
Arbetspraktik, inkl.				0,2
yrkeskompetensbedömning

Bidrag till hjälpmedel på
arbetsplatsen		4 321	6 585	65,8
Bidrag till litteratur och tolk
för personer med syn- och
hörselnedsättning		**	**	35,1

Bidrag för personligt biträde		3 770	5 861	214,1
Summa		12 705	***	531,4

Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2024 samt uppgifter från Arbetsförmedlingen.

*Genomsnittligt antal deltagare sista dagen i varje månad.

**Uppgifter inte tillgängliga.

***Samma individ kan förekomma flera gånger.

I andra insatser är deltagaren att anse som arbetstagare och den som anordnar insatsen därmed som arbetsgivare, om än med sär- skilda villkor och lönen subventionerad. Anställningar med ekono- miskt stöd har funnits i en stor mängd olika former under de senaste decennierna. För närvarande kan Arbetsförmedlingen besluta om huvudformerna nystartsjobb, lönebidrag i olika former, introduk- tionsjobb och etableringsjobb.

109

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Tabell 3.3	Anställningar med ekonomiskt stöd 2024

Form av anställning		Antal deltagare	Antal deltagare	Kostnad för stöd
med ekonomiskt stöd		i genomsnitt*	(unika individer)	till arbetsgivare
				(miljoner kr)

Introduktionsjobb		7 355	12 190	1 655
Lönebidrag för anställning		26 493	32 831	4 538

Lönebidrag för trygghet i anställning		27 543	29 993	4 498
Lönebidrag för utveckling i anställning		7 526	12 429	1 493

Nystartsjobb		24 773	44 279	3 552
Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare		1 443	1 982	283

Yrkesintroduktionsanställning		184	312	19
Etableringsjobb		10	29	0,8

Summa		95 328	**	16 139

Källa: Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2024.

*Genomsnittligt antal deltagare sista dagen i varje månad.

**Samma individ kan förekomma flera gånger.

Personer i anställningar med ekonomiskt stöd beslutade av Arbets- förmedlingen arbetar främst i privat sektor. Under år 2022 var det typiska företaget som anställde med ekonomiskt stöd från Arbets- förmedlingen ett litet aktiebolag med endast en anställd med löne- subvention. Ofta är företaget verksamt i privat sektor inom vård och omsorg, handel, administration och personella och kulturella tjänster. Det finns dock variationer mellan de olika formerna av stöd. Personer med introduktionsjobb arbetar oftare inom stat, kommun och region medan personer som har en anställning med lönebidrag oftare återfinns i ideella föreningar.50 De tio arbetsgivare som under 2023 fick störst ekonomiska stöd för anställningar var alla kommuner eller regioner.51

Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare är en särskild form av anställning med ekonomiskt stöd för en särskild avgränsad grupp av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga.52 Även andra insatser har tidigare berört endast vissa sär- skilda sektorer. De numera avskaffade extratjänsterna kunde använ-

50Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, 2023, s. 22.

51Frisk, ”Storföretagen som får miljoner i statligt lönestöd”, Arbetet, den 30 augusti 2024, https://arbetet.se/2024/08/30/storforetagen-som-far-miljoner-i-statligt-lonestod/.

5240 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

110

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

das av arbetsgivare inom välfärden samt offentlig, kulturell eller ide- ell sektor. Regeringen gav även ett stort antal statliga myndigheter

iuppdrag att under åren 2016–2023 ställa praktikplatser till förfo- gande åt Arbetsförmedlingen och ta emot arbetssökande personer med funktionsnedsättning, i syfte att de skulle få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter för att förbättra möjligheterna till ett framtida arbete, oavsett arbetsmarknadssektor.53

3.3.5Kommuner

Kommunerna bedriver verksamhet inom flera områden med olika koppling till arbetsmarknadspolitiken och kan ha flera olika typer av uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Vissa av dessa uppgifter är generella och utförs även av andra typer av aktö- rer, medan andra uppgifter är specifika för kommuner.

Enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd ska det i varje kommun finnas en arbetslöshetsnämnd. Om ingen annan nämnd har uppdraget utgör kommunstyrelsen arbetslöshetsnämnd. Nämnden har till uppgift att vidta eller på annat sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslös- het. Lagens förarbeten ger ingen vägledning om hur långt kommu- nernas befogenheter sträcker sig och vad uppgifterna innebär.54

Enligt 6 kap. 2 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogen- heter får kommuner, efter överenskommelse med Arbetsförmed- lingen, anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En sådan överenskommelse får innefatta ersättning från Arbetsförmedlingen till kommunen. Regeringen kan meddela före- skrifter om under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen får ingå sådana överenskommelser samt om innehållet i överenskom- melserna. För närvarande finns inga sådana föreskrifter.

Enligt 14 a § förordningen om jobbgaranti för ungdomar får

Arbetsförmedlingen besluta om och betala ut ekonomiskt stöd till en kommun som anordnar studie- och yrkesvägledning eller jobb- sökaraktiviteter med coachning.

I förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen anges att myndigheten ska samverka med kommuner i syfte att ge en-

53A2020/02583.

54Prop. 1944:280, Med förslag till lag om arbetslöshetsnämnd, s. 3–6.

111

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

skilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd, och på ett övergri- pande plan underlätta planering, samordning och utformning av stöd till arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska också främja och underlätta samordning mellan kommuner och leverantörer som ut- för arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten.

Kommunalt ansvar för närliggande verksamheter

Kommunerna ansvarar för utbildning för barn och ungdomar genom bl.a. förskola, grundskola och gymnasieskola. Närmast koppling till arbetsmarknadspolitiken har den kommunala vuxenutbildningen. Kommunerna ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen inklu- sive svenska för invandrare, yrkesutbildningar och utbildningar på grundläggande nivå.55 Arbetsförmedlingen kan anvisa vissa arbets- sökande att söka till reguljär utbildning men kommunen beslutar om antagning.

I den kommunala vuxenutbildningen ska kommunerna även till- handahålla en sammanhållen utbildning för de nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna.56 Det är följaktligen Arbetsförmedlingen som avgör vilka som ska ta del av den sammanhållna utbildningen och Arbetsförmedlingen är därför en avgörande samverkanspart för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

En hemkommun ska hålla sig informerad om hur vissa ungdo- mar i kommunen är sysselsatta. Hemkommunen ska erbjuda ung- domarna lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Detta kallas kommunernas aktivitetsansvar.57

Kommunerna ansvarar för samhällsorienteringen för vissa nyan- lända invandrare.58

Kommunerna ansvarar vidare för socialtjänsten. Regeringen har föreslagit en ny socialtjänstlag som föreslås träda i kraft den 1 juli

5520 kap. 3 § skollagen (2010:800).

5620 kap. 3 a § skollagen.

5729 kap. 9 § skollagen.

58Lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

112

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

2025.59 Det som beskrivs här hänvisar till nuvarande bestämmelser. Av 3 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) framgår bl.a. att social- nämnden ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och ut- bildning. Enligt 4 kap. 1 § samma lag har den som inte kan försörja sig men som kan arbeta rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Av förarbeten och praxis framgår att kraven på den som ansöker om ekonomiskt bistånd innebär att han eller hon bl.a. ska vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, söka arbete, godta anvisat lämpligt arbete och acceptera de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfo- gande för arbetslösa, dvs. delta i verksamheter som anordnas för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.60

Enligt 4 kap. 4 § socialtjänstlagen får socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknads- politisk åtgärd. Verksamheten ska syfta till att utveckla den enskil- des möjligheter att i framtiden försörja sig själv samt stärka den en- skildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hän- syn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. An- visningen ska föregås av samråd med Arbetsförmedlingen.

Utredningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet har i departementspromemorian Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet61 föreslagit att det ska införas ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd och en skyldig- het för kommuner att tillhandahålla aktiviteter. Förslaget innebär att socialnämnden ska ansvara för att det finns tillgång till kommunala insatser som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för vuxna personer som får försörjningsstöd. Promemorian har remit- terats och bereds inom Regeringskansliet.

För dem som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ansvarar kommunerna för daglig verk- samhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvs- arbete och inte utbildar sig.

59Prop. 2024/25:89, En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

60Prop. 2015/16:136, Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd, s. 16.

61Ds 2024:29.

113

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Generella uppgifter som kommuner utför

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har kommuner även generella uppgifter där de är som vilken annan juridisk person som helst men inom de särskilda regelverk som gäller för kommuner. Det handlar framför allt om uppgifter där kommuner agerar i egen- skap av arbetsgivare. Kommuner är stora arbetsgivare och använder anställningar med ekonomiskt stöd, för närvarande är detta mest tyd- ligt i introduktionsjobb. Kommuner anordnar även arbetsträning och praktik i olika former på samma villkor som andra arbetsgivare.

Vid flera tillfällen har särskilda statsbidrag riktats till kommuner för att skapa sommarjobb, kopplat till regeringsuppdrag till Arbets- förmedlingen med särskilda villkor.

Kommuner är även leverantörer av arbetsmarknadspolitiska in- satser till Arbetsförmedlingen, för närvarande enbart av tjänsten validering och endast i liten omfattning.

3.3.6Aktörer inom arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen ingår i de sociala trygghetssystemen och är en omställningsförsäkring när den arbetssökande är mellan arbe- ten. Enligt regeringen har arbetslöshetsförsäkringen en central roll i arbetsmarknadspolitiken som omställningsförsäkring. Regeringen har även uttalat att arbetslöshetsförsäkringen ska bidra till ekono- misk trygghet för den som förlorar sitt arbete och att en funge- rande arbetslöshetsförsäkring också verkar som en automatisk sta- bilisator som upprätthåller enskildas konsumtionsförmåga och den inhemska köpkraften vid konjunkturnedgångar.62

De nuvarande reglerna för arbetslöshetsförsäkringen finns huvud- sakligen i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i förord- ningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen har beslu- tat att en ny lag om arbetslöshetsförsäkring ska träda i kraft den

1 oktober 2025 och att nuvarande lag om arbetslöshetsförsäkring ska upphävas.

Arbetslöshetskassorna har statens uppdrag att hantera och admi- nistrera arbetslöshetsförsäkringen.63 Medlemskap i en arbetslös-

62Prop. 2023/24:128, En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, s. 56.

63Se lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

114

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

hetskassa är frivilligt. Sveriges a-kassor är en gemensam service- och intresseorganisation för arbetslöshetskassorna.

Under 2024 betalades cirka 21,5 miljarder kronor ut i arbetslös- hetsersättning till cirka 290 000 individer.64 Arbetslöshetsförsäk- ringen finansieras genom dels arbetsmarknadsavgifter som är en del av de sociala avgifter som ska betalas till staten på utbetalad ersätt- ning för arbete, dels arbetslöshetskassornas medlemsavgifter.

Arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen har ett omfat- tande utbyte av information. Arbetsförmedlingens roll i arbetslös- hetsförsäkringen har beskrivits tidigare i detta avsnitt.

Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering har föreslagit att IAF:s uppgifter tillsammans med Delegationen för migrationsstudiers (Delmi) uppgifter ska inord- nas i Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).66

3.3.7Andra aktörer och verksamheter

Andra myndigheter inom arbetsmarknadspolitiken

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltar Europeiska socialfonden+ (ESF+), en av fonderna inom EU:s sammanhållningspolitik.67 Fondernas syfte är att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom EU och minska skillnader mellan de olika regionernas utvecklings- nivåer. Inriktningen för ESF+ i Sverige är kostnadseffektiva insat- ser där behoven är som störst. Insatserna kan utveckla nationell politik, men även genomföras inom områden där EU-finansier- ingen bidrar till att Sverige kan göra mer insatser inom ESF+.

64Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, ”21,5 miljarder betalades ut från a-kassorna under 2024”, hämtad den 25 april 2025, https://www.iaf.se/statistikdatabasen/arsstatistik/215-miljarder-betalades-ut-fran-a- kassorna-under-2024/.

65Förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

66SOU 2025:13, En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag.

67Förordningen (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.

115

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Enligt Svenska ESF-rådet spänner myndighetens verksamhet över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik.68

I Sverige är insatserna i ESF+ framför allt inriktade på att indi- vider ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete eller kompe- tensutveckla sig för att behålla sin ställning på arbetsmarknaden.

Medel inom ESF+ används även för att testa nya metoder för att få individer i arbete. En del av ESF+ används för arbetsmarknadspoli- tiska insatser som anskaffas av Arbetsförmedlingen.

Projekten i ESF+ kan bedrivas av en mångfald av aktörer, vilket kan vara t.ex. myndigheter, kommuner och aktörer inom civilsam- hället. Arbetsförmedlingen är den enskilt största aktören inom ESF+. Svenska ESF-rådet tillhandahåller ett systemstöd för projekten men behandlar inte personuppgifter om deltagarna i projekten.

Utredningen om hantering av EU-medel har föreslagit att an- svaret för hanteringen av ESF+, Europeiska regionala utvecklings- fonden och Fonden för en rättvis omställning samlas i en förval- tande myndighet, som föreslås vara Tillväxtverket.69

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärder- ing ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljning, utvärdering och studier.70

Annan statlig verksamhet

Försäkringskassan är förvaltningsmyndighet för de delar av social- försäkringen och andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning ska administreras av myndigheten. Bland dessa finns vissa ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska pro- gram som Försäkringskassan beslutar om och betalar ut efter ansö- kan av den som har anvisats till programmet i fråga av Arbetsför- medlingen.71

Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings- insatser gör det möjligt för kommuner, regioner, Arbetsförmed- lingen och Försäkringskassan att samverka finansiellt inom rehabi-

68Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, ”Om oss”, hämtad den 25 april 2025, https://www.esf.se/om-esf-radet/.

69SOU 2024:22, En ny organisation för förvaltning av EU-medel.

70Förordningen (2007:911) med instruktion för Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering.

71Förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

116

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

literingsområdet (Finsam). Insatserna ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Tillsammans kan de fyra parterna bilda samordningsförbund och samverka utifrån lokala förutsättningar och behov.

Statens servicecenter ansvarar för servicekontor i samarbete med Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket. Där kan arbetssökande få hjälp med enklare ärenden, t.ex. att använda Arbetsförmedlingens digi- tala tjänster, skriva in sig på Arbetsförmedlingen, lämna aktivitets- rapport samt fylla i och skriva ut blanketter och intyg. Arbetsgivare kan få hjälp med att använda Arbetsförmedlingens digitala tjänster samt få allmän information.

Det finns även andra typer av statliga verksamheter och regel- verk som på olika sätt syftar till att stödja sysselsättningen eller dämpa arbetslösheten, som stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som hanteras av Skatteverket sedan 2022, dess- förinnan av Tillväxtverket.

I sammanhanget kan också nämnas den statliga lönegarantin enligt lönegarantilagen (1992:497). I lönegarantisystemet är många aktörer med olika roller inblandade. En utredning har i uppdrag att analysera lönegarantisystemet ur ett helhetsperspektiv och lämna förslag på ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert lönegarantisystem, där en myn- dighet, i första hand Skatteverket, ska ha huvudansvaret för löne- garantiärenden. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.72

Lagen om omställningsstudiestöd reglerar ett statligt studiestöd med syfte att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Stödet hanteras av CSN.

Verksamheter utanför offentlig förvaltning

Det omställningsstöd som ges av de cirka tio partsgemensamma omställningsorganisationerna liknar det stöd som ges inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Denna verksamhet utgår dock helt från villkor fastslagna i kollektivavtal mellan arbetsmark- nadens parter. Stödet kan vara rådgivning eller vägledning, men det

72Dir. 2023:168 och dir. 2025:25.

117

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

exakta innehållet i och utförandet av tjänsterna varierar mellan organisationerna. Det finns ingen samlad statistik om omställ- ningsorganisationernas verksamhet. Under 2024 beviljade Trygg- hetsfonden TSL omställningsstöd till cirka 23 000 personer och Trygghetsrådet TRR till cirka 20 000 personer.73

Finansiering av omställningsorganisationerna har tidigare helt skett genom arbetsgivarna, men samtidigt med det offentliga omställnings- stödet infördes även 2022 en statlig ersättning till alla arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer som tillhandahåller grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

3.4Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är föränderlig

3.4.1Innehållet i verksamheten ändras ofta

Som regeringen har konstaterat kännetecknas arbetsmarknadspoli- tiken av en ständigt pågående utveckling där olika insatser införs, förändras eller avvecklas utifrån förändrade behov hos de arbets- sökande och på arbetsmarknaden.74 Olika politiska inriktningar och ambitioner har också medfört att arbetsmarknadspolitiken för- ändrats över tid. Flera utredningar och granskningar har under åren belyst denna föränderlighet och vad den innebär. För att ge en bild av hur konstant förändringen är ges i det följande exempel på hur detta har beskrivits av andra.

Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) skrev 1990 att formerna för och inriktningen av arbetsförmedlingens verksamhet ständigt är föremål för överväganden och föränd- ringar.75 EFA skrev att förändringar av synsätt på arbetsmarknaden och ekonomin samt hur väl de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar, kan medföra ändringar i arbetsmarknadspolitikens inrikt- ning, utformning och dimensionering.76

73Trygghetsfonden TSL, Kvartalsrapport 2024:4. Fortfarande sval konjunktur men industrin fortsatt relativt stabil, 2024, s. 4 och Trygghetsrådet TRR, ”Nära 20 000 privatanställda tjänstemän uppsagda i fjol”, [pressmeddelande den 13 januari 2025], hämtad den 25 april 2025, https://via.tt.se/pressmeddelande/3747860/nara-20-000-privatanstallda-tjansteman- uppsagda-i-fjol?publisherId=3236174&lang=sv.

74Prop. 2021/22:216, Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten, s. 25.

75SOU 1990:31, Perspektiv på arbetsförmedlingen, s. 23.

76SOU 1990:31, s. 11.

118

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning skrev i sitt slutbetänkande 2007 att arbetsmarknadspolitikens förändrade inriktning och sammansättning som skett från 1950-talet bör ses mot bakgrund av bl.a. strukturella förhållanden samt förändringar

iarbetskraftsefterfrågan och kvalifikationskrav.77 Arbetsmarknads- utredningen beskrev 2019 regeringens styrning av Arbetsförmed- lingen genom åren som ”detaljerad, föränderlig och kortsiktig”.78

Riksrevisionens granskning år 2018 av 23 arbetsmarknadspoli- tiska insatser som införts under åren 2006–2015 visade att år 2016 hade 12 av dem lagts ner, varav 10 haft en livslängd på tre år eller mindre. I samband med regeringsskiftet 2006 lades fyra insatser ned efter att ha startats samma år.79

Även på senare tid skapas nya arbetsmarknadspolitiska program och insatser samtidigt som gamla avskaffas. Programmet förmed- lingsinsatser infördes 2022. Bland anställningar med ekonomiskt stöd avskaffades extratjänster 2022 och yrkesintroduktionsanställ- ningar 2024, medan etableringsjobb infördes 2024. Även de närmare villkoren för program och insatser ändras, exempelvis genom vilka krav som ställs på arbetsgivare för en viss typ av anställning med ekonomiskt stöd eller vilka tak som gäller för olika ersättningar.

Förändringar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten sker utifrån den ständiga utvecklingen på arbetsmarknaden, men även utifrån olika politiska inriktningar. Återkommande sker även änd- ringar som delvis motiveras med att regelverket ska förenklas. I bud- getpropositionen för 2000 beskrev regeringen att det arbetsmark- nadspolitiska regelverket skulle reduceras väsentligt och att det trots genomförda regelförändringar återstod ett stort antal arbets- marknadspolitiska åtgärder och en reglering som i vissa fall präglades av en hög detaljeringsgrad som lämnade ett begränsat utrymme för flexibla lösningar.80 Under 2012 beskrev regeringen att regerings- skiftet år 2006 innebar en ny inriktning av arbetsmarknadspolitiken och att den ekonomiska kris som följde åren därefter ledde till ett behov av snabba förändringar. Över tid hade det medfört att hel- heten blivit oöverskådlig och det fanns behov av en övergripande

77SOU 2007:112, Nya förutsättningar för arbetsmarknadsutbildning, s. 55.

78SOU 2019:3, Effektivt, tydligt och träffsäkert – det statliga åtagandet för framtidens arbets- marknad, s. 121.

79Riksrevisionen, Deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser – önsketänkande fram- för träffsäkra volymbedömningar, 2018, s. 24.

80Prop. 1999/2000:1, Budgetpropositionen för 2000, utg. omr. 14, s. 41.

119

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

översyn av de arbetsmarknadspolitiska författningarnas struktur. Målsättningen var att skapa ett regelverk som är överskådligt, enkelt att tillämpa och med en struktur som fungerar över tid.81

I budgetpropositionen för 2024 angav regeringen att ambitionen är att förenkla det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet och i bud- getpropositionen för 2025 genomfördes vissa ändringar.82

Utöver att regeländringar förändrar program och insatser så styrs även Arbetsförmedlingens användning av dessa genom årlig finansiell styrning, både till total omfattning och i fördelning mel- lan insatser, samt genom uppdrag och mål beslutade av regeringen.

3.4.2Fler aktörer som utförare i verksamheten

En utveckling som har skett under de senaste decennierna är att fler aktörer är involverade i att utföra den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Staten tog på 1940-talet ansvaret för arbetsförmedling, som tidigare främst utförts av kommunala och privata arbetsförmed- lingar.83 Arbetsmarknadsverket, som bestod av Arbetsmarknadssty- relsen och länsarbetsnämnderna, var länge den stora aktören. Från 1980-talet började dock arbetsmarknadsutbildning utföras av externa utförare på uppdrag av Arbetsmarknadsverket, som 2008 ombilda- des till den sammanhållna myndigheten Arbetsförmedlingen. Från 2007 används andra aktörer som leverantörer även av andra tjänster för att ge stöd till arbetssökande.

Inom de ramar som regelverk och styrning ger har Arbetsför- medlingen möjligheter att ändra i formerna för insatser som an- skaffas, vilket alltså kan ske även utan att regelverk eller styrning från regeringen ändras. Det kan både handla om förändringar inom befintliga tjänster, t.ex. vilka villkor som gäller för leverantörerna, och förändring av vilka tjänster som anskaffas. Arbetsmarknads- utredningen beskrev hur det under åren 2010–2017 funnits 19 arbets- marknadstjänster som utförts i extern regi på uppdrag av Arbetsför- medlingen. Av dem hade tio tjänster tillkommit och nio tjänster

81Prop. 2011/12:107, Samverkan mellan kommuner om samhällsorientering m.m, s. 21.

82Prop. 2023/24:1, Budgetpropositionen för 2024, utg.omr. 14, s. 35, prop. 2024/25:1, Budget- propositionen för 2025, utg.omr. 14, s. 36.

83SOU 1992:116, Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft, s. 22.

120

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avslutats under perioden, varav tre tjänster både hade tillkommit och avslutats.84

Regeringen beskrev 2022 att den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten skulle reformeras och att arbetsmarknadspolitiska insat- ser i större utsträckning skulle utföras av leverantörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen skulle fortsatt ha myndighetsansvar och ansvar för en välfungerande arbetsmark- nadspolitisk verksamhet i hela landet och en bredd av insatser.85 Ett antal förändringar i lagar och förordningar genomfördes för att skapa bättre förutsättningar för detta.

Inriktningen för Arbetsförmedlingen anfördes också som skäl till att Kammarkollegiet gavs ansvar att fatta beslut i ärenden om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Regeringen an- förde att det skulle ta betydande kraft och fokus från Arbetsför- medlingen om myndigheten parallellt med den reformering som pågick även skulle få i uppdrag att ansvara för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Regeringen såg en risk att kvaliteten skulle påverkas negativt både i det föreslagna grund- läggande stödet och i reformarbetet.86 I förarbetena bedömdes Kammarkollegiet ha goda förutsättningar att bygga upp den nya verksamheten på ett sätt som liknar de partsgemensamma omställ- ningsorganisationerna, eftersom myndigheten inte behöver förhålla sig till andra uppgifter inom arbetsmarknads- eller utbildningsom- rådet, till skillnad från t.ex. Arbetsförmedlingen som har i uppgift att prioritera de som står långt från arbetsmarknaden.87

84SOU 2019:3, s. 650.

85Prop. 2021/22:216, s. 20.

86Prop. 2021/22:176, s. 293.

87Ds 2021:16, s. 91.

121

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

utföra sina respektive uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

Utredningen använder i detta sammanhang uppgift i meningen ett ansvar efter beslut av riksdag eller regering och uppdrag från ansvarig myndighet. I kapitel 3 beskrivs de olika aktörerna inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt de uppgifter som respektive aktör utför.

Vidare har utredningen i uppdrag att lämna förslag på hur infor- mationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer kan förbättras för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utred- ningens uppdrag är med andra ord begränsat till att lämna förslag på hur informationsutbytet mellan olika aktörer kan förbättras, inte hur informationsutbytet kan förbättras inom en och samma aktörs verksamhet. Utredningens uppdrag är även begränsat till att lämna förslag på hur informationsutbytet kan förbättras för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, inte andra verksamhets- områden som exempelvis utbildning eller socialtjänst. Det utesluter dock inte att informationsutbyte med andra verksamhetsområden kan behöva ske i syfte att förbättra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningens uppdrag att kartlägga aktörers behov av informa- tion samt lämna förslag på hur informationsutbytet mellan olika aktörer kan förbättras är två delar av samma övergripande uppdrag: att förbättra informationsutbytet för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningens redovisning av kartläggningen av aktö- rers behov av information innefattar därför enbart sådant som bedöms avse förbättring för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Behov av information som avser förbättring av annan verk- samhet redovisas inte.

I direktiven anges att det övergripande syftet med utredningens uppdrag är att förbättra förutsättningarna för en effektiv och ända- målsenlig verksamhet. Ekonomistyrningsverket (ESV) definierar effektivitet som en relation mellan kostnad och kvalitet. En ökad effektivitet innebär enligt ESV att en verksamhet utförs till en mins- kad kostnad med oförändrad kvalitet, eller att kvaliteten ökar till samma kostnad.1

1Ekonomistyrningsverket (ESV), ”Vad menas med effektivitet i staten?”, hämtad den 3 mars 2025, https://forum.esv.se/verksamhetsutveckling/effektivitet/vad-menas-med-effektivitet- i-staten.

124

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En ändamålsenlig verksamhet tolkar utredningen som en verk- samhet där aktörerna kan utföra sina uppgifter, i betydelsen ansvar efter beslut av riksdag eller regering och uppdrag från ansvarig myn- dighet. I det ingår inte att aktörer ska ges förbättrade förutsätt- ningar att göra sådant som inte ingår i deras uppgifter.

I den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan ett förslag som förbättrar förutsättningarna för en effektiv och ändamålsenlig verk- samhet exempelvis handla om att arbetssökande i högre utsträck- ning får rätt stöd i rätt tid eller till en lägre kostnad. Andra exempel kan vara att aktörer i verksamheten kan utföra sina uppgifter på kor- tare tid eller med mindre resurser utan att kvaliteten i utförandet försämras. Det kan även handla om att skapa bättre förutsättningar för beslutande myndigheter att förhindra eller upptäcka felaktiga utbetalningar.

Olika delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan påverkas på olika sätt av samma förändring. För att en förändring ska anses innebära en förbättring av förutsättningarna för verksam- heten bör dess följder bedömas för verksamheten i sin helhet. En för- ändring innebär inte en effektivisering om den leder till en marginell förbättring inom enbart en del av verksamheten, samtidigt som den leder till ökade kostnader för en annan del av verksamheten.

Utredningen ska enligt direktiven noga väga behovet av ett för- bättrat informationsutbyte mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Regler om skydd för den personliga integri- teten beskrivs i avsnitt 4.3.3.

4.3Bestämmelser som styr utbytet av information mellan myndigheter och andra aktörer

4.3.1Utbyte av information

För att myndigheter och andra aktörer inom det allmännas verksam- het ska kunna utföra sina uppgifter förutsätts att de har tillgång till relevant och korrekt information. En viktig del i detta är att myn- digheterna och aktörerna har möjlighet att utbyta uppgifter med varandra, vilket bl.a. bidrar till att arbetssökande får stöd inom rimlig tid men också till att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

125

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Vilken information myndigheter och andra aktörer får utbyta styrs av olika regelverk som ger skydd mot spridning av uppgifter om enskilda och som skyddar enskildas personliga integritet.

4.3.2Allmänt om offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Principen innebär att allmänheten och företrädare för media har rätt till insyn i statens och kommunernas verksamhet. Detta kommer till uttryck bl.a. genom att allmänna handlingar är offentliga. Principen om handlingsoffentlighet slås fast i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen. Där föreskrivs att var och en till främ- jande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande har rätt att ta del av allmänna hand- lingar. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda bestämmelser är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § tryckfrihetsförord- ningen).

Med myndighet avses enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, de organ som ingår i den offentligrättsliga statliga eller kommunala organisationen. Regeringen, domstolarna och de statliga och kom- munala förvaltningsmyndigheterna är myndigheter. Med myndig- het likställs riksdagen och beslutande kommunala församlingar (2 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen). Även aktiebolag, handels- bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställs med myndigheter (2 kap. 3 § OSL). Med myndighet ska vidare jämstäl- las vissa andra organ som utövar myndighetsutövning mot en- skilda, däribland arbetslöshetskassorna (se 2 kap. 4 § OSL).

I OSL finns bestämmelser om sekretess som begränsar rätten att ta del av allmänna handlingar och som reglerar tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Sekretess innebär enligt 3 kap. 1 § samma lag ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker munt- ligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Förbudet att röja en uppgift riktar sig både till den myndighet där uppgiften är sekretessbelagd och till personalen vid myndig- heten (2 kap. 1 § OSL). Enligt 2 kap. 2–5 §§ OSL jämställs med

126

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

myndighet vissa andra organ. En sekretessbelagd uppgift får som utgångspunkt inte lämnas från en myndighet till en annan, eller mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (se 8 kap.

1 och 2 §§ OSL).

Att bryta mot ett förbud att lämna ut sekretessbelagda uppgifter är, med vissa undantag, straffsanktionerat. Enligt 20 kap. 3 § första stycket brottsbalken gäller att den som röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, kan dömas för brott mot tystnads- plikt till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen utnyttjar en sådan hemlighet. I 14 kap. 2 § första stycket OSL finns en hänvisning till brottsbalken.

För att myndigheter och med myndigheter jämställda organ ska kunna utbyta sekretessbelagda uppgifter krävs att en sekretessbry- tande bestämmelse är tillämplig eller att det finns en uppgiftsskyl- dighet. En myndighet ska vidare enligt 6 kap. 5 § OSL på begäran av en annan myndighet lämna en uppgift som den förfogar över om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Bestämmelsen anses utgöra en precisering av den allmänna samverkansskyldighet som gäller för myndigheter enligt 8 § förvaltningslagen (2017:900) och syftar bl.a. till att underlätta för myndigheter att fullgöra sin verksamhet.

Sekretess hos myndigheter och andra aktörer

Handlingsoffentligheten får endast begränsas för att skydda vissa angivna intressen, bl.a. intresset av myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, intresset av att förebygga eller beivra brott eller intresset av att skydda enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en sär- skild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i en så- dan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela när- mare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet (2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Den särskilda lagen är OSL.

127

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Regeringen har meddelat närmare föreskrifter i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), förkortad OSF.

En sekretessbestämmelse brukar bestå av tre huvudsakliga re- kvisit som utgör förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas. Dessa är sekretessens föremål, räckvidd och styrka.

Sekretessens föremål är den uppgift som omfattas av sekretess, t.ex. uppgift om en enskilds personliga förhållanden. Sekretessens räckvidd anger var i det allmännas verksamhet bestämmelsen ska tillämpas. Sekretessen är normalt sett reglerad för ett avgränsat tillämpningsområde och gäller vanligtvis för vissa angivna uppgif- ter, i en viss typ av ärenden, i en viss typ av verksamhet eller hos en viss myndighet. När det gäller sekretessens styrka bestäms den i regel med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer mellan raka och omvända skaderekvisit. Med ett rakt skaderekvisit är utgångspunk- ten att uppgiften är offentlig och att det bara gäller sekretess om det kan antas att viss skada eller men uppkommer om uppgiften lämnas ut. Med ett omvänt skaderekvisit är utgångspunkten den omvända, dvs. att uppgiften omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får uppgiften således bara lämnas ut om det står klart att den kan lämnas ut utan att det uppkommer viss skada eller men. Sekretessen kan också vara absolut. I ett sådant fall ska de uppgifter som omfattas av bestämmelsen hemlighållas utan någon skadepröv- ning om uppgifterna begärs utlämnade.

I det följande redovisas bestämmelser om sekretess för de myn- digheter och andra aktörer vars verksamheter har betydelse för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Arbetsförmedlingen

Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten för uppgift om en enskilds personliga förhållan- den, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Sekretessen enligt paragrafen gäller med ett rakt skaderekvisit och presumtionen är således för offentlighet. Bestämmelsen om-

128

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

fattar hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär exempelvis ärenden om arbetsmarknadspolitiska insatser och ärenden om ersättning för deltagande i sådana insatser som följer av förord- ningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, de särskilda förordningarna som reglerar arbetsmarknadspolitiska program och förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Även andra ärenden i anställnings- främjande syfte enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åt- gärder omfattas av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.2

Sekretess gäller också i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Detta framgår av 28 kap. 12 § OSL. Sekretessen gäller dock inte beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

På samma sätt som när det gäller sekretesskyddet för enskildas personliga förhållanden gäller sekretessen till skydd för enskildas affärs- eller driftförhållanden med ett rakt skaderekvisit, dvs. med en presumtion för offentlighet. Bestämmelsen omfattar hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, t.ex. ärenden om arbets- marknadspolitiska insatser och ärenden om ersättning för delta- gande i sådana insatser. Även ärenden enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder omfattas av den arbetsmarknads- politiska verksamheten.3

Kammarkollegiet

Det finns inte någon särskild sekretessbestämmelse för uppgifter som förekommer i ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samhet som Kammarkollegiet ansvarar för (se lagen [2022:850] om grundläggande omställnings- och kompetensstöd). Regeringen har bedömt att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i ären- den om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd och yttranden för omställningsstudiestöd till enskilda personer en- ligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

2Prop. 2021/22:216, Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 96 och 97.

3Prop. 2021/22:216 s. 98.

129

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL, eftersom verksam- heten går att definiera som åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller som en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Uppgifter om registrering av omställningsorganisationer och er- sättning till arbetsgivare har bedömts vara sådana uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som avses i 28 kap. 12 § OSL, dvs. åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller som en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.4 Mot denna bakgrund ansåg regeringen att det inte fanns något behov av att införa ytter- ligare sekretessbestämmelser för uppgifter i ärenden enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Arbetslöshetskassorna och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Av bilagan till OSL framgår att reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess är tillämpliga vid arbetslöshetskassornas prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning och av ärenden om medlems- avgift för arbetslös medlem. Arbetslöshetskassorna har således jäm- ställts med myndigheter när det gäller sådan verksamhet (jfr 2 kap.

4 § OSL).

För arbetslöshetskassorna gäller, enligt 28 kap. 13 § OSL, sekre- tess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärenden om arbetslöshetsförsäkring enligt lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring och i ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Sekre- tess gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstå- ende till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller även för beslut i ärenden. För uppgift i en allmän handling gäller sekre- tessen i högst femtio år.

Bestämmelsen är också tillämplig hos Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen (IAF).5

Eftersom sekretessen gäller med ett rakt skaderekvisit finns det en presumtion för offentlighet.

Den 1 oktober 2025 träder lagen (2024:506) om arbetslöshets- försäkring i kraft och ersätter nuvarande lag (1997:238) om arbets-

4Prop. 2021/22:176, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, s. 356–362.

5Jfr prop. 2000/01:129, Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäk- ringen och studiestödet, s. 84.

130

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

löshetsförsäkring.6 Som en följd av detta ändras sekretessbestäm- melsen i 28 kap. 13 § OSL från och med samma datum. Enligt den nya bestämmelsen kommer sekretess att gälla i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlems- avgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften röjs. Av förarbetena framgår att det rör sig om en följdänd- ring och att ingen ändring i sak är avsedd.7

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

I 28 kap. 1–5 §§ OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringsförmåner. Enligt 1 § gäl- ler sekretess hos bl.a. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för- hållanden som förekommer i vissa särskilt angivna ärenden om socialförsäkringsförmåner. Sekretess gäller endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften i ärendet röjs, dvs. huvudregeln är att uppgifterna är offent- liga. Sekretess gäller även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Enligt 28 kap. 4 § OSL gäller också sekretess i ett ärende om arbetsskadeförsäkring för uppgift om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om upp- giften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

6Prop. 2023/24:128, En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267.

7Prop. 2023/24:128 s. 495 och 496.

131

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Migrationsverket

Dagersättning är en form av bistånd som kan beviljas asylsökande enligt bestämmelserna i lagen (1994:137) om mottagande av asyl- sökande m.fl. I ärende om bistånd åt asylsökande och andra utlän- ningar gäller enligt 26 kap. 1 § OSL sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgif- ten kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Enligt paragrafen gäller ett omvänt skaderekvisit, dvs. det finns en presumtion för sekretess.

Av 37 kap. 1 § OSL framgår vidare att utöver vad som gäller i

21 kap. 5 § OSL (utlännings säkerhet i vissa fall) gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det finns således en pre- sumtion för sekretess. Även uppgifter om utlänningens ekonomiska omständigheter kan omfattas av sekretessen. Med verksamhet för kontroll avses såväl förvaltningsärenden om t.ex. uppehållstillstånd, arbetstillstånd och avvisning eller utvisning som kontrollåtgärder och annan löpande tillsyn.

För uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild i verksamhet för kontroll över utlänningar är sekretessen svagare och gäller endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgif- ten eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Som huvudregel gäller sekretess inte för myndighetens beslut i ett ärende, men skälen kan hållas hemliga. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretess för aktörer inom utbildningsverksamhet

I 23 kap. OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för en- skild i utbildningsverksamhet. Enligt 23 kap. 2 § första stycket gäl- ler sekretess bl.a. i grundskolan och gymnasieskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Här gäller således en presumtion

132

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

för sekretess. Enligt paragrafens tredje stycke kan även en uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretess i vissa situationer.

Bestämmelser om sekretess i annan utbildningsverksamhet än den som riktar sig till barn och ungdomar, t.ex. inom universitet och högskolor, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknads- utbildning, regleras i 23 kap. 5 § OSL. Enligt första stycket första meningen gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykolo- gisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Här gäller ett omvänt skaderekvisit och det råder således en pre- sumtion för sekretess. Enligt första stycket andra meningen gäller även sekretess i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmark- nadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen och folkhög- skolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Här gäller en presumtion för offentlighet.

I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse som gör det möjligt att hemlighålla förföljda personers identitet dels i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 23 kap. 1–3 §§ OSL (exempelvis inom universitet, högskolor och den kommunala vuxen- utbildningen m.fl.), dels hos Universitets- och högskolerådet (UHR) i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter.

Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och som motverkar att brist på arbetskraft uppstår på arbets- marknaden. Arbetsmarknadsutbildningen handhas av Arbets- förmedlingen (1, 11 och 12 §§ förordningen [2000:634] om arbetsmarknadspolitiska program). Med den kommunala vuxen- utbildningen avses bl.a. kommunal utbildning på grundläggande nivå och gymnasienivå inklusive svenska för invandrare (sfi).

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

133

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Centrala studiestödsnämnden

Bestämmelser om sekretess till skydd för enskild i Centrala studie- stödsnämndens (CSN) verksamhet finns i 28 kap. 9 § OSL. Sekre- tess gäller bl.a. i ärende om studiestöd för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Ett rakt skade- rekvisit gäller, dvs. det finns en presumtion för offentlighet.

I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärenden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sekretess hos kommuners socialtjänst

Enligt 26 kap. 1 § OSL gäller sekretess inom socialtjänsten för upp- gift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det finns således en presumtion för sekretess. Med socialtjänst förstås bl.a. verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Vidare jämställs med socialtjänst bl.a. ärenden om bi- stånd åt asylsökande och andra utlänningar samt verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Skatteverket

I Skatteverkets beskattningsverksamhet skyddas uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden främst av sekre- tessbestämmelserna i 27 kap. 1, 2 och 5 §§ OSL. Som huvudregel gäller absolut sekretess. Det innebär att om en uppgift är hänförlig till den verksamhet som avses i bestämmelserna, och inget undan- tag från sekretessen finns eller en sekretessbrytande regel är tillämp- lig, får uppgiften inte lämnas ut. Beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms och beslut där underlag för bestämmande av skatt fastställs är som huvudregel offentliga

(27 kap. 6 §). Sekretess gäller dock för beslut i ärenden som om- fattas av 27 kap. 2 § första stycket 1 OSL, t.ex. beslut om revision.

134

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sekretess till skydd för enskild inom Skatteverkets folkbok- föringsverksamhet regleras i 22 kap. OSL. Av 22 kap. 1 § första stycket 1 framgår att sekretess gäller i verksamhet som avser folk- bokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning som regeringen föreskriver, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen. Sekre- tessen gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i de register som avses ska vara offentliga. Sekretessen omfattar bl.a. uppgifter i verksamhet som av- ser registrering av befolkningen i exempelvis Lantmäteriets fastig- hetsregister, Polismyndighetens passregister, Skatteverkets databas över identitetskort för folkbokförda i Sverige och Statens tjänste- pensionsverks pensionsregister (se 6 § OSF).

Utöver sekretess som gäller till skydd för enskilda finns sekre- tessbestämmelser till skydd för Skatteverkets kontrollverksamhet i 17 kap. 1–2 §§ OSL.

Kriminalvården

Sekretess inom Kriminalvården regleras i 35 kap. 15 § OSL. Sekre- tess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds person- liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Här gäller så- ledes ett rakt skaderekvisit. Som huvudregel gäller inte sekretess för beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Sekretes- sen gäller dock för uppgift i ett sådant beslut, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. För upp- gift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Generella bestämmelser om sekretess

I 21 kap. OSL finns sekretessbestämmelser som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Bestämmelserna är således tillämpliga hos

135

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

alla myndigheter och andra aktörer som tillämpar OSL. Exempelvis gäller enligt 1 § sekretess för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, om det måste antas att den enskilde eller någon närstå- ende till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller med ett kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. I 3 § finns en sekretess- bestämmelse till skydd för förföljda personer som bl.a. omfattar uppgift om en enskilds bostadsadress. I 5 § finns en sekretess- bestämmelse för särskilt känsliga uppgifter om utlänningar. I 7 § finns en sekretessbestämmelse till skydd för personuppgifter i fall där det kan antas att utlämnade uppgifter kommer att behandlas i strid med dataskyddsregleringen.

OSL innehåller också sekretessbestämmelser som är tillämpliga när en myndighet upphandlar tjänster och ingår avtal med leveran- törer inom sin verksamhet, något som är vanligt förekommande inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt 19 kap. 3 § andra stycket OSL får bl.a. uppgift som rör anbud eller som rör mot- svarande erbjudande inom en kommun, en region eller en myndig- het eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förr- än alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leve- rantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Sekretessen för uppgift som rör anbud i upphandlingsärenden är så- ledes absolut. Av 31 kap. 16 § första stycket OSL följer att sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i vissa fall har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Här finns således en presumtion för offentlighet.

Konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser

Av 7 kap. 3 § OSL följer att det vid konkurrens mellan flera sekre- tessbestämmelser är den eller de sekretessbestämmelser enligt vil- ken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde, om inte annat anges i OSL. Det är resultatet av sekretessprövningen som är av- görande och inte skaderekvisitens konstruktion.8 Undantag från

8Prop. 2008/09:150, Offentlighets- och sekretesslag, s. 320.

136

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

denna huvudregel finns bl.a. i 11 kap. 8 § OSL om konkurrens mel- lan primära och sekundära sekretessbestämmelser.

Bestämmelser om tystnadsplikt inom

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Som redan nämnts innehåller OSL bestämmelser som reglerar be- gränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar och den tystnadsplikt som gäller i det allmännas verksamhet. När det gäller privaträttsliga aktörer finns bestämmelser om tystnadsplikt i all- mänhet inte i OSL utan i särskilda lagar. En sådan föreskrift om tystnadsplikt är i regel förenad med straffansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, om det inte uttryckligen anges att överträdelsen inte ska medföra straffansvar eller gärningen är straffbelagd enligt annan författning.

I det följande redovisas specifika bestämmelser om tystnadsplikt inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Leverantörer och underleverantörer

I 4 § första stycket lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten finns en bestämmelse om tystnadsplikt för leve- rantörer och underleverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Tystnadsplikt gäller för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmarknads- politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen och innebär ett förbud mot att obehörigen röja eller utnyttja uppgifter om en en- skilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten är straffsanktionerad i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Syftet är bl.a. att uppgifter om enskildas förhållanden som han- teras av leverantörer och underleverantörer ska få motsvarande skydd som gäller hos Arbetsförmedlingen i de fall där insatserna ges i Arbetsförmedlingens regi.9

I andra stycket finns en upplysning om att OSL tillämpas i det allmännas verksamhet. Det innebär att om t.ex. en kommun i egen- skap av leverantör utför en insats på uppdrag av Arbetsförmed-

9Jfr prop. 2021/22:216 s. 45.

137

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

lingen så gäller relevanta bestämmelser i OSL och inte den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen.

Samhall Aktiebolag

Av lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgrup- pen framgår att den som deltar i eller har deltagit i verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå menings- fullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade, inte obehörigen får röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares per- sonliga förhållanden. Tystnadsplikten är straffsanktionerad i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Tystnadsplikt enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder innehåller bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att varsla Arbetsför- medlingen om driftsinskränkning. Lagen innehåller också bestäm- melser som ska främja anställning av äldre arbetstagare och arbets- tagare med nedsatt arbetsförmåga. I 16 § anges att den som har tagit befattning med ett ärende enligt lagen inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Tyst- nadsplikten är straffsanktionerad i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Sekretess mellan myndigheter och andra organ

Sekretess gäller som huvudregel inte bara i förhållande till enskilda utan också mellan myndigheter och i viss utsträckning även inom en myndighet (8 kap. 1 och 2 §§ OSL). Möjligheten att utbyta uppgifter är dock en viktig förutsättning för att myndigheterna ska kunna ut- föra sina uppgifter. Det är därför nödvändigt att vissa sekretess- belagda uppgifter kan utbytas. I 10 kap. OSL finns ett antal sekre- tessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess.

En sekretessbrytande bestämmelse definieras i 3 kap. 1 § OSL som en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får

138

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lämnas ut under vissa förutsättningar. Det handlar om situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse sekretessen ska skydda. I 28 kap. 12 a § OSL finns en sekretessbrytande bestäm- melse som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att lämna ut sekretessbelagda uppgifter som bedöms vara nödvändiga för att en leverantör av arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna fullgöra sitt uppdrag.10

Samtycke

Enligt 10 kap. 1 § OSL gäller att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Vidare anges att detta följer av 12 kap. OSL och gäller med de begränsningar som anges där. Av 12 kap. 2 § OSL följer att en enskild helt eller delvis kan häva den sekretess som gäller till skydd för honom eller henne själv genom att lämna ett samtycke. En enskilds möjlighet att dispo- nera över sekretessen kan dock begränsas genom en annan bestäm- melse i OSL.

Nödvändigt utlämnande

Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar inte sekretess att en myndighet läm- nar uppgifter till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna full- göra sin verksamhet. Det kan t.ex. vara nödvändigt för en tjänste- person att underrätta kollegor inom en myndighet innan han eller hon kan fatta ett visst beslut. Bestämmelsen ska tolkas restriktivt och avsikten är inte att man enbart av effektivitetsskäl ska kunna bryta sekretessen. Sekretessen får brytas endast i de fall, då det är en nödvändig förutsättning för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra ett visst åliggande.11

10Se prop. 2021/22:216 s. 98.

11Prop. 1979/80:2, med förslag till sekretesslag m.m. Del A s. 122, 465 och 494.

139

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Generalklausulen

I 10 kap. 27 § OSL finns den s.k. generalklausulen som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde fram- för det intresse som sekretessen ska skydda. Från bestämmelsens tillämpningsområde finns vissa undantag, bl.a. gäller den inte inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Syftet med generalklausulen är att den ska utgöra en ventil för det fall uppgifter uppenbart behöver lämnas ut och situationen inte har kunnat förutses i lagstiftningen. När bestämmelsen infördes angavs bl.a. att sekretesslagstiftningen inte får hindra myndig- heterna från att utväxla uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut enligt gängse värderingar måste ges företräde framför intresset av att uppgifterna inte lämnas ut.12

En förutsättning för att generalklausulen ska vara tillämplig är att det inte finns en specialreglering av det aktuella uppgiftslämnan- det i annan lag eller förordning. Generalklausulen är alltså subsidiär i förhållande till andra sekretessbrytande bestämmelser och ska inte tillämpas i ett fall där någon annan sekretessbrytande bestämmelse kan tillämpas.13

Generalklausulen kan tillämpas när en myndighet på eget initia- tiv lämnar sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet och när det finns en uttrycklig begäran från en annan myndighet. Det finns inget hinder mot ett rutinmässigt utbyte av uppgifter utan någon särskild författningsreglering, även om utgångspunkten är att ett rutinmässigt uppgiftsutbyte av sekretessbelagda uppgifter ska vara författningsreglerat. I de undantagsfall när rutinmässigt uppgiftslämnande inte är författningsreglerat men likväl kan anses tillräckligt motiverat måste den intresseavvägning som ska göras enligt generalklausulen ske på förhand och behöver inte avse en prövning i ett enskilt fall.14 Regeringen har i tidigare lagstiftnings- ärenden gjort bedömningen att det ofta inte är lämpligt att ett om- fattande utlämnande av sekretessbelagda uppgifter sker enbart med stöd av den sekretessbrytande generalklausulen.15

12Prop. 1979/80:2 Del A s. 91.

13Prop. 1979/80:2 Del A s. 328.

14Prop. 1979/80:2 Del A s. 327.

15Se t.ex. prop. 2015/16:65, Utlänningsdatalag, s. 94 och prop. 2016/17:58, Uppgifter på indi- vidnivå i arbetsgivardeklarationen, s. 126.

140

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgiftsskyldighet

Av 10 kap. 28 § OSL framgår att sekretess inte hindrar att en upp- gift lämnas till en annan myndighet, om det finns en uppgiftsskyl- dighet som följer av lag eller förordning. Bestämmelsen innehåller en generell regel om att föreskrift i lag eller förordning om utbyte av uppgifter mellan myndigheter ska ske utan hinder av sekretess- regleringen. Med uppgiftsskyldighet avses att det i annan lag eller av förordning följer att uppgift ska lämnas.16 Allmänna bestämmel- ser om skyldighet för myndigheter att samverka eller att lämna var- andra information är således inte tillräckliga för att 10 kap. 28 § OSL ska bli tillämplig (jfr 8 § förvaltningslagen och 6 kap. 5 § OSL).

Sekretessbrytande uppgiftsskyldigheter bygger som utgångs- punkt på överväganden kring vilket sekretesskydd uppgiften har hos den utlämnande myndigheten och om den mottagande myn- dighetens behov generellt sett kan anses väga tyngre än det intresse som sekretessen skyddar. Bestämmelser om uppgiftsskyldighet mellan myndigheter är alltså ett sätt för lagstiftaren att reglera ett vanligen förekommande informationsutbyte och att tillförsäkra en verksamhet de uppgifter som behövs i den mottagande myndig- hetens verksamhet.

För att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet ska vara tillämp- lig krävs att bestämmelsen uppfyller vissa krav på konkretion. Den ska antingen ta sikte på utlämnande av uppgifter av ett speciellt slag, gälla en viss myndighets rätt att ta del av uppgifter i allmänhet eller avse en skyldighet för en viss myndighet att lämna andra myn- digheter information.17 Allmänna bestämmelser som innebär att en myndighet bör eller får lämna uppgifter till en annan myndighet är inte sekretessbrytande enligt 10 kap. 28 § OSL.

4.3.3Skydd för enskildas personliga integritet

Ett informationsutbyte mellan myndigheter och andra aktörer kan innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet. Det kan t.ex. leda till kartläggning av enskilda. Det kan också medföra om- fattande behandling av personuppgifter, däribland känsliga sådana, vilket kan utgöra ett stort intrång i enskildas personliga integritet.

16Prop. 1979/80:2 Del A s. 322.

17Prop. 1979/80:2 Del A s. 322.

141

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Någon entydig definition av begreppet personlig integritet finns inte i svensk rätt. Möjligen kan kränkningar av den personliga inte- griteten sägas utgöra intrång i den fredade sfär som den enskilde bör vara tillförsäkrad och där intrång bör kunna avvisas.18

Regler om skydd för den personliga integriteten finns bl.a. i reger- ingsformen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen) och i Europeiska unionens stadga om de grundläg- gande rättigheterna (EU:s rättighetsstadga). Även EU:s dataskydds- förordning19 innehåller skydd för den personliga integriteten.

Regeringsformen

Den personliga integriteten skyddas av regeringsformen. Av mål- sättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att det allmänna ska värna den enskildes privat- och familjeliv. Enligt

2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga inte- griteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Av förarbe- tena framgår att avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning inte är dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt åtgärden har. Vad som avses med övervakning respek- tive kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som en- ligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Uttrycket ”enskilds personliga förhållanden” avses ha samma innebörd som i tryckfri- hetsförordningen och OSL. Vid bedömning av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens om- fattning och arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Bestäm- melsen omfattar endast sådana intrång som på grund av åtgärdens intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integri- tetskänsliga natur eller andra omständigheter, innebär ett bety- dande ingrepp i den enskildes privata sfär.20

18Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag, s. 175.

19Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av så- dana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

20Prop. 2009/10:80 s. 250.

142

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skyddet för den personliga integriteten är inte absolut, utan kan under vissa förutsättningar begränsas med hänsyn till andra mot- stående intressen. Begränsningen måste dock ske genom lag (2 kap. 20 § första stycket regeringsformen). En begränsning får vidare endast ske för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demo- kratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbild- ningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § regeringsformen).

Europakonventionen

Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet får inte inskränkas av det allmänna annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa närmare angivna ändamål. Europakonventio- nen gäller som svensk lag. Av 2 kap. 19 § regeringsformen framgår att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Det bör därför vara mycket ovanligt att svensk rätt inte uppfyller Europakonventio- nens krav. Enligt regeringen bör därför utgångspunkten vara att även dataskyddsförordningens motsvarande krav är uppfyllt i fråga om de rättsliga förpliktelser, uppgifter av allmänt intresse och den myndighetsutövning som fastställs i enlighet med svensk rätt. Den personuppgiftsansvarige behöver därmed inte göra någon propor- tionalitetsbedömning avseende regleringen av den rättsliga grunden för behandlingen, utan kan utgå från att svensk rätt uppfyller detta krav. Däremot måste behandlingen vara nödvändig i förhållande till den rättsliga grunden och följa de grundläggande principerna i artikel 5.21

21Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag, s. 50.

143

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

EU:s rättighetsstadga

EU:s rättighetsstadga är rättsligt bindande för EU:s medlemsstater sedan Lissabonfördraget trätt i kraft.22 Enligt artikel 7 har var och en rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Av artikel 8 framgår bl.a. att var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Vidare framgår att uppgifterna ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund.

Av artikel 52.3 i EU:s rättighetsstadga följer att i den mån stad- gan omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av Europakonventionen ska de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Bestämmelsen hindrar dock inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd. Enligt artikel 52.1 i stad- gan ska varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhälls- intresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter.

EU:s dataskyddsförordning

Dataskyddsförordningen innehåller den generella regleringen för personuppgiftsbehandling inom EU. När en EU-förordning träder i kraft gäller den i samtliga medlemsstater och ska inte anpassas till nationell rätt. EU-rätten måste tillämpas och ges företräde även på myndighetsnivå, vilket innebär att nationella bestämmelser som strider mot EU-rätten inte får tillämpas (se bl.a. dom den 9 sep- tember 2003 i mål C-198/01, Consorzio Industrie Fiammiferi [CIF] mot Autorità Garante della Concorrenza el del Mercato, REG 2003 p. 48 och 49).

Dataskyddsförordningen är således i alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat och syftar till att skydda fysiska perso- ners grundläggande fri- och rättigheter, särskilt deras rätt till skydd vid behandling av personuppgifter och till att säkerställa ett fritt

22Se prop. 2007/08:168, Lissabonfördraget, s. 76 f.

144

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

flöde av personuppgifter inom unionen. Vissa av de bindande re- glerna i förordningen är dock utformade så att de förutsätter eller medger att regleringen kompletteras i nationell rätt (se t.ex. artikel 6.2, 6.3 och 23). I Sverige kompletteras dataskyddsförordningen av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt av ett flertal olika registerförfattningar och annan reglering som framför allt reglerar myndigheters behandling av personupp- gifter. För personuppgiftsbehandlingen i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet finns särskilda bestämmelser i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Lagen kompletteras av bestäm- melser i förordningen (2002:623) med samma namn.

Dataskyddsförordningen innehåller bl.a. allmänna krav som gäl- ler för all personuppgiftsbehandling, t.ex. principen om ändamåls- begränsning och principen om uppgiftsminimering (artikel 5). För att en personuppgiftsbehandling ska vara laglig måste det finnas en rättslig grund för behandlingen (artikel 6). I kapitel 6 finns ytter- ligare beskrivningar av dataskyddsförordningens krav. De rättsliga grunder som främst är aktuella när det handlar om informations- utbyte mellan myndigheter och andra aktörer är kravet att behand- lingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c) eller att behand- lingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutöv- ning (artikel 6.1 e). Enligt artikel 6.3 ska grunden för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e fastställas i enlighet med unionsrät- ten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgifts- ansvarige omfattas av. Av skäl 41 till förordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förutsägbar för personer som omfattas av den, i enlighet med rätts- praxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Av förarbetena till dataskyddslagen framgår att en behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den personliga integriteten, såsom när det gäller behandling av elevers namn i reguljär skolverksamhet, kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen. Ett mer kännbart intrång, t.ex. behandling av känsliga personuppgifter

145

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

inom hälso- och sjukvården, kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart. 23

Enligt 1 kap. 7 § dataskyddslagen ska dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrund- lagen.24 Dataskyddsförordningen medför inte heller några begräns- ningar av rätten att ta del av allmänna handlingar.25 Av förarbetena till bestämmelsen framgår bl.a. att regleringen om allmänna hand- lingars offentlighet och rätten att ta del av allmänna handlingar i

2 kap. tryckfrihetsförordningen ska tillämpas framför bestämmel- serna i dataskyddsförordningen.26

Enligt 21 kap. 7 § OSL gäller sekretess för personuppgift, bl.a. om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med den ursprungliga lydelsen av dataskyddsför- ordningen eller dataskyddslagen. Högsta domstolen har i februari 2025 konstaterat att det inte är förenligt med unionsrätten att ha en ordning som innebär att brottmålsdomar i stor omfattning lämnas ut med följd att en betydande mängd personuppgifter rörande lag- överträdelser därefter behandlas i en databas som görs tillgänglig för andra.27 Besluten avsåg tillämpningen av 21 kap. 7 § OSL vid utlämnande av brottmålsdomar från domstolar till s.k. rättsdatabaser. Enligt domstolen hindrar inte bestämmelsen i 1 kap. 7 § dataskydds- lagen att dataskyddsförordningens krav beaktas vid tillämpningen av den aktuella sekretessbestämmelsen även på det grundlagsskyddade området. Vid tillämpningen av 21 kap. 7 § OSL kan dataskyddsför- ordningen enligt domstolen närmast ses som en fristående mått- stock för när sekretess råder för uppgifter som annars skulle ha varit offentliga.

Övrig reglering

Enligt 5 § förvaltningslagen får en myndighet bara vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk och den får bara ingripa i ett enskilt intresse

23Prop. 2017/18:105 s. 51.

24Se också artikel 85 i dataskyddsförordningen.

25Artikel 86 i dataskyddsförordningen.

26Prop. 2017/18:105 s. 40–43, 187.

27Högsta domstolens beslut i mål nr Ä 3169–24 och Ä 3457–24.

146

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägen- heter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Para- grafen ger uttryck för legalitets-, objektivitets- och proportionali- tetsprincipen. Utöver förvaltningslagen finns även bestämmelser i bl.a. myndighetsförordningen (2007:515) som styr hur myndighe- ternas verksamhet ska bedrivas.

Dessa allmänna förvaltningsrättsliga regler, tillsammans med

arkivrättsliga regler om gallring (arkivlagen [1990:782]) och sekre- tess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållan- den, bidrar till skyddet för enskildas personliga integritet och måste också tillmätas betydelse i frågan om det finns skäl att särskilt re- glera viss behandling av personuppgifter.28

4.3.4Särskilda bestämmelser om uppgiftsskyldighet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

För att myndigheter och andra aktörer ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt förutsätts att de har tillgång till relevant information. Att en myndighet eller aktör som kan bidra med information har en skyldighet att lämna uppgif- ter är en viktig del i detta.

I det följande redovisas nuvarande bestämmelser om uppgifts- skyldighet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Om det uttryckligen framgår av en författningstext att en uppgift ska lämnas på begäran, anges det i tabellerna nedan att uppgift lämnas på begäran. I övriga fall anges i tabellerna att uppgift lämnas på eget initiativ eller på begäran.

28SOU 2023:100, Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, s. 335 och 336.

147

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Uppgifter till Arbetsförmedlingen

Tabell 4.1 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot Arbetsförmedlingen

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
3 kap. 1 § lagen	Utbetalnings-	Underrättelse om när en	Eget
(2023:455) om Utbe-	myndigheten	fördjupad granskning inleds	initiativ
talningsmyndighetens		och avslutas samt om	eller på
granskning av utbe-		resultatet av granskningen.	begäran
talningar1

Arbetsförmedlingens	Leverantörer som	Bl.a. uppgifter som behövs	Eget
föreskrifter om	utför arbetsmark-	om planerade aktiviteter,	initiativ
uppgiftsskyldighet för	nadspolitiska	behov av stöd eller anpass-	eller på
leverantörer	insatser på uppdrag	ning, genomförda aktiviteter,	begäran
(AFFS 2023:1)2	av Arbetsförmed-	utvecklingsområden, om en
	lingen	enskild har fått ett arbete
		eller tackar nej till erbjudet
		arbete, ägarbyte, personal-
		täthet och personalens
		kompetens.

2 § förordningen	Försäkringskassan	Uppgift om att en person	Eget
(2020:1257) om		som får ¾ sjuk- eller	initiativ
särskilda insatser för		aktivitetsersättning står till	eller på
personer med tre		förfogande för arbete	begäran
fjärdedels sjukers-		motsvarande den åter-
ättning eller aktiv-		stående arbetsförmågan.
itetsersättning
2 § lagen (2020:474)	Ett kreditinstitut	Uppgift om en arbetsgivares	Begäran
om skyldighet för		förhållande till institutet som
kreditinstitut och		behövs för kontroll av löneut-
försäkringsgivare att		betalning.
lämna vissa uppgifter
till Arbetsförmedlingen		Uppgift om en anställds
		förhållande till institutet som
		behövs för att avgöra om
		personen är innehavare av
		ett konto.

3 § lagen om skyldig-	En försäkringsgivare	Uppgift om en enskilds	Begäran
het för kreditinstitut		förhållande till företaget som
och försäkringsgivare		behövs för att kontrollera om
att lämna vissa		en person omfattas av en
uppgifter till		försäkring.
Arbetsförmedlingen

148

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
30 § förordningen	En arbetsgivare	Underlag för beräkning av	Eget
(2018:43) om		stödbelopp som ska	initiativ
nystartsjobb		krediteras skattekonto.	eller på
			begäran
31 § förordningen	En arbetsgivare	De uppgifter som behövs för	Eget
om nystartsjobb		granskning av verksamheten.	initiativ
			eller på
			begäran
31 § förordningen	En arbetsgivare	Underlag för beräkning av	Eget
(2018:42) om särskilt		stödbelopp som ska	initiativ
anställningsstöd		krediteras skattekonto.	eller på
			begäran
32 § förordningen om	En arbetsgivare	De uppgifter som behövs för	Eget
särskilt anställnings-		granskning av verksamheten.	initiativ
stöd			eller på
			begäran
23 b § förordningen	En anordnare	Underlag för beräkning av	Eget
(2017:820) om		stödbelopp.	initiativ
etableringsinsatser			eller på
för vissa nyanlända			begäran
invandrare

25 § förordningen om	Migrationsverket	De uppgifter som har	Eget
etableringsinsatser		betydelse för ett ärende	initiativ
för vissa nyanlända		enligt förordningen.	eller på
invandrare			begäran
9 kap. 3 § förord-	Försäkringskassan	De uppgifter som har	Eget
ningen (2017:819) om		betydelse för ett ärende om	initiativ
ersättning till delta-		varning och avstängning	eller på
gare i arbetsmark-		från rätt till ersättning,	begäran
nadspolitiska insatser		återkallelse av anvisning till
		ett arbetsmarknadspolitiskt
		program och för statistik och
		prognoser m.m.

46 § förordningen	En arbetsgivare	Underlag för beräkning av	Eget
(2017:462) om sär-		bidragsbelopp som ska	initiativ
skilda insatser för		krediteras skattekonto.	eller på
personer med funk-			begäran
tionsnedsättning som
medför nedsatt
arbetsförmåga

149

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
47 § förordningen om	Den som tar emot	De uppgifter som behövs för	Eget
särskilda insatser för	bidrag	granskning av verksamheten.	initiativ
personer med funk-			eller på
tionsnedsättning som			begäran
medför nedsatt
arbetsförmåga

19 § förordningen	En arbetsgivare	Underlag för beräkning av	Eget
(2013:1157) om stöd		det stödbelopp som ska	initiativ
för yrkesintroduktions-		krediteras på skattekonto.	eller på
anställningar3			begäran
22 § förordningen om	En arbetsgivare	De uppgifter som behövs för	Eget
stöd för yrkesintroduk-		granskning av verksamheten.	initiativ
tionsanställningar			eller på
			begäran

23 § förordningen om	En arbetsgivare	Uppgifter om innehållet och	Eget
stöd för yrkesintrodu-		omfattningen på den	initiativ
ktionsanställningar		utbildning och handledning	eller på
		som den anställde har fått.	begäran
8 c § förordningen	Skatteverket	Vissa angivna uppgifter från	Eget
(2001:588) om		beskattningsdatabasen i den	initiativ
behandling av		utsträckning det behövs.	eller på
uppgifter i Skatte-			begäran
verkets beskattnings-
verksamhet

34 § förordningen	En anordnare	Underlag för beräkning av	Eget
(2000:634) om arbets-		stödbelopp.	initiativ
marknadspolitiska			eller på
program			begäran
17 a § förordningen	Migrationsverket	Uppgifter som rör en	Begäran
(2000:628) om den		utlännings arbetstillstånd,
arbetsmarknadspoli-		uppehållstillstånd eller
tiska verksamheten		uppehållskort som behövs
		för ett ärende.

2 § lagen (2000:625) om den arbetsmark- nadspolitiska verk- samheten4

Arbetsgivare,

arbetstagar- och arbetsgivarorga- nisation

Uppgifter som har betydelse för ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

150

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
6 § lagen om den	En arbetsgivare eller	De uppgifter som behövs för	Eget
arbetsmarknads-	anordnare av ett	granskning av verksamheten.	initiativ
politiska verksam-	arbetsmarknadspoli-		eller på
heten	tiskt program		begäran

48 b § lagen	En arbetslöshets-	Vissa uppgifter om den	Eget
(1997:238) om arbets-	kassa	sökande som har betydelse	initiativ
löshetsförsäkring och		för ett ärende.	eller på
21 § förordningen			begäran
(1997:835) om
arbetslöshetsförsäk-
ring
48 h § lagen om	IAF	De uppgifter som behövs för	Eget
arbetslöshetsförsäk-		Arbetsförmedlingens upp-	initiativ
ring		följnings-, analys och	eller på
		utvärderingsarbete.	begäran

1Lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar innehåller bestämmel- ser om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar som sker via systemet med trans - aktionskonto. Att Arbetsförmedlingen omfattas av systemet med transaktionskonto framgår av 2 § lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten.

2Föreskrifterna har meddelats med stöd av bemyndigande i 3 § lagen (2000:625) om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten och 18 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

3Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2024 men gäller fortfarande för stöd som har beslutats före ikraftträdandet (SFS 2023:556).

4Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm - mer att meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter. I förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb finns bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Av 19 § framgår att Arbetsförmedlingen prövar frågor om rätt till ersättning och fastställer den ersättningsnivå som ska ligga till grund för ersättningen. Förord - ningen innehåller inga bestämmelser om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare, arbetstagar - och arbets- givarorganisationer.

151

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Uppgifter till Kammarkollegiet

Tabell 4.2 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot Kammarkollegiet

Föreskrift

För

Typ av uppgift

Lämnas på

25 § lagen		En registrerad
(2022:850) om		omställningsorganisation

grundläggande omställnings- och kompetensstöd

De uppgifter som

behövs i ett ärende enligt lagen och som behövs för myndighetens analys-, uppfölj- nings- och utvärd- eringsarbete.

Eget initiativ eller på begäran

9 § förordningen	Försäkringskassan	De uppgifter som	Begäran
(2022:852) om		behövs i ett ärende
grundläggande		enligt lagen om
omställnings- och		grundläggande
kompetensstöd		omställnings- och
		kompetensstöd.

10 § förordningen	Försvarsmakten	De uppgifter om en	Begäran
om grundläggande		enskilds dagersätt-
omställnings- och		ning som myndig-
kompetensstöd		heten behöver i ett
		ärende enligt lagen
		om grundläggande
		omställnings- och
		kompetensstöd.
11 § förordningen	CSN	De uppgifter som	Begäran
om grundläggande		behövs i ett ärende
omställnings- och		enligt lagen om
kompetensstöd		grundläggande
		omställnings- och
		kompetensstöd.

152

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgifter till CSN

Tabell 4.3 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot

CSN

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
9 kap. 4 § förordningen	Försäkringskassan	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2017:819) om ersättning		har betydelse för	på begäran
till deltagare i arbets-		ett ärende om
marknadspolitiska		studiestöd eller
insatser		studiestartsstöd.
48 d § lagen (1997:238)	En arbetslöshets-	Vissa uppgifter om	Eget initiativ eller
om arbetslöshetsförsäk-	kassa	en sökande som	på begäran
ring och 25 § förord-		har betydelse för
ningen (1997:835) om		ett ärende.
arbetslöshetsförsäkring

Uppgifter till Försäkringskassan

Tabell 4.4 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot Försäkringskassan

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
23 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Beslut om att	Eget initiativ eller
(2022:807) om statlig		Arbetsförmedlingen	på begäran
ersättning för arbete i		har beviljat rätt till
etableringsjobb		ersättning och om
		ändring av beslut.
6 kap. 12 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Beslut om avstäng-	Eget initiativ eller
(2017:819) om ersätt-		ning från rätt till	på begäran
ning till deltagare i		ersättning.
arbetsmarknadspolitiska
insatser

7 kap. 1 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Interimistiskt beslut.	Eget initiativ eller
om ersättning till del-			på begäran
tagare i arbetsmark-
nadspolitiska insatser
9 kap. 1 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som har	Eget initiativ eller
om ersättning till del-		betydelse för ett	på begäran
tagare i arbetsmark-		ärende om aktivitets-
nadspolitiska insatser		stöd, utvecklings-
		ersättning eller
		etableringsersätt-
		ning.

153

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
9 kap. 6 § förordningen	Skatteverket	De uppgifter om	Eget initiativ eller
om ersättning till		ersättning som har	på begäran
deltagare i arbetsmark-		betydelse för ett
nadspolitiska insatser		ärende enligt
		förordningen.
11 kap. 4 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Uppgift om beslut om	Eget initiativ eller
om ersättning till del-		avstängning ändras	på begäran
tagare i arbetsmark-		eller undanröjs.
nadspolitiska insatser
48 d § lagen (1997:238)	En arbetslöshets-	Vissa uppgifter om	Eget initiativ eller
om arbetslöshetsförsäk-	kassa	en sökande som har	på begäran
ring och 24 § förord-		betydelse för ett
ningen (1997:835) om		ärende.
arbetslöshetsförsäkring

Uppgifter till Pensionsmyndigheten

Tabell 4.5 Uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassor gentemot Pensionsmyndigheten

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
48 d § lagen (1997:238)	En arbetslöshets-	Vissa uppgifter om	Eget initiativ eller
om arbetslöshetsförsäk-	kassa	en sökande som	på begäran
ring och 24 a § förord-		har betydelse för
ningen (1997:835) om		ett ärende.
arbetslöshetsförsäkring

154

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgifter till Migrationsverket

Tabell 4.6 Uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen gentemot

Migrationsverket

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
26 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2017:820) om etabler-		har betydelse för	på begäran
ingsinsatser för vissa		ett ärende om
nyanlända invandrare		bistånd enligt
		lagen (1994:137)
		om mottagande av
		asylsökande m.fl.

Uppgifter till en arbetslöshetskassa

Tabell 4.7 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot arbetslöshetskassor

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på

16 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Uppgift om att en	Eget initiativ eller
(2000:628) om den		sökande miss-	på begäran
arbetsmarknads-		sköter arbets-
politiska verksamheten		sökandet eller
		inte uppfyller de
		allmänna villk-
		oren för rätt till
		ersättning m.m.
16 a § förordningen om	Arbetsförmedlingen	Uppgift om att en	Eget initiativ eller
den arbetsmarknads-		sökande åter	på begäran
politiska verksamheten		uppfyller villkoren
		för rätt till
		ersättning.
11 § förordningen	IAF	Uppgift om	Eget initiativ eller
(1997:836) om		storlek på avgift	på begäran
arbetslöshetskassor		som kassan ska
		betala.
48 a § lagen (1997:238)	Arbetsförmedlingen	Vissa uppgifter	Eget initiativ eller
om arbetslöshets-		om den sökande	på begäran
försäkring och 20 §		som har betydelse
förordningen (1997:835)		för ett ärende.
om arbetslöshets-
försäkring

155

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
48 c § lagen om	Försäkringskassan,	Vissa uppgifter	Eget initiativ eller
arbetslöshetsförsäkring	Pensionsmyndigheten	om ersättning och	på begäran
och 22, 22 a och 23 §§	och CSN	stöd som har
förordningen om		betydelse enligt
arbetslöshetsförsäkring		lagen.
48 e § lagen om	En arbetslöshetskassa	Vissa angivna	Eget initiativ eller
arbetslöshetsförsäkring		uppgifter om en	på begäran
och 25 a § förordningen		enskild om det
om arbetslöshetsför-		har betydelse för
säkring		handläggningen
		av ett ärende.

25 b § förordningen om	Kronofogdemyndigheten	Vissa angivna	Eget initiativ eller
arbetslöshetsförsäkring		uppgifter om en	på begäran
		sökande.

Uppgifter till Skatteverket

Tabell 4.8 Uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen gentemot Skatteverket

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
29 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller på
(2018:43) om		behövs för	begäran
nystartsjobb		kreditering på
		skattekonto.
30 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller på
(2018:42) om sär-		behövs för	begäran
skilt anställnings-		kreditering på
stöd		skattekonto.
45 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller på
(2017:462) om		behövs för	begäran
särskilda insatser för		kreditering på
personer med		skattekonto.
funktionsnedsättning
som medför nedsatt
arbetsförmåga
20 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller på
(2013:1157) om stöd		behövs för	begäran
för yrkesintroduk-		krediteringen på
tionsanställningar1		skattekonto.

1Förordningen upphörde att gälla den 1 januari 2024 men gäller fortfarande för stöd som har beslutats före ikraftträdandet (SFS 2023:556).

156

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgifter till Kronofogdemyndigheten

Tabell 4.9 Uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen gentemot

Kronofogdemyndigheten

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
17 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Vissa uppgifter om	Eget initiativ eller
(2000:628) om den		den sökande, bl.a.	på begäran
arbetsmarknadspolitiska		anmälan som
verksamheten		arbetssökande och
		tillhörighet till en
		arbetslöshetskassa.

Uppgifter till IAF

Tabell 4.10 Uppgiftsskyldighet för myndigheter och andra aktörer gentemot IAF

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på

15 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2022:812) om		har betydelse för	på begäran
förmedlingsinsatser		granskning av
		handläggning m.m.
9 kap. 2 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2017:819) om ersättning		har betydelse för	på begäran
till deltagare i		tillsynen över
arbetsmarknadspolitiska		handläggning och
insatser		rutiner eller för
		uppföljning.
9 kap. 5 § förordningen	Försäkringskassan	De uppgifter som	Eget initiativ eller
om ersättning till delta-		har betydelse för	på begäran
gare i arbetsmarknads-		tillsyn över
politiska insatser		handläggning och
		rutiner eller för
		uppföljning.
27 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2017:820) om etabl-		har betydelse för	på begäran
eringsinsatser för vissa		granskning av
nyanlända invandrare		handläggning och
		rutiner.

157

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
15 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2007:813) om jobb-		har betydelse för	på begäran
garanti för ungdomar		granskning av
		handläggning och
		rutiner.
21 § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2007:414) om jobb- och		har betydelse för	på begäran
utvecklingsgarantin		granskning av
		handläggning och
		rutiner.
38 a § förordningen	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
(2000:634) om arbets-		har betydelse för	på begäran
marknadspolitiska		granskning av
program		handläggning och
		rutiner.
16 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Uppgift om att en	Eget initiativ eller
(2000:628) om den		sökande missköter	på begäran
arbetsmarknadspolitiska		arbetssökandet
verksamheten		eller inte uppfyller
		allmänna villkor för
		rätt till ersättning
		m.m.
5 § förordningen	En arbetslöshets-	Vissa angivna	Eget initiativ eller
(1997:836) om arbetslös-	kassa	uppgifter om en	på begäran
hetskassor		person som får
		ersättning.

7 § förordningen om	En arbetslöshets-	Uppgifter om	Eget initiativ eller
arbetslöshetskassor	kassa	kassans beslut i	på begäran
		vissa fall.
90 § lagen (1997:239)	En arbetslöshets-	Uppgifter för tillsyn	Eget initiativ eller
om arbetslöshetskassor	kassa	och uppföljning av	på begäran
		arbetslöshetsför-
		säkringen.

48 g § lagen (1997:238)	Arbetsförmedlingen	De uppgifter som	Eget initiativ eller
om arbetslöshetsförsäk-		har betydelse för	på begäran
ring		tillsyn eller för att
		utfärda vissa intyg.

158

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgifter till Statistiska centralbyrån

Tabell 4.11 Uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassor gentemot Statistiska centralbyrån

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
94 g § lagen (1997:239)	En arbetslöshets-	Vissa uppgifter om	Begäran
om arbetslöshetskassor	kassa	medlem i kassan
och 7 a § förordningen		och om medlem-
(1997:836) om arbets-		mars ersättning.
löshetskassor

Uppgifter till arbetsgivare och vissa partsorganisationer

Tabell 4.12 Uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen gentemot arbetsgivare och vissa partsorganisationer

Föreskrift	För	Typ av uppgift	Lämnas på
23 § förordningen	Arbetsförmedlingen	Beslut om att	Eget initiativ eller
(2022:807) om statlig		Arbetsförmedlingen	på begäran
ersättning för arbete i		har beviljat rätt till
etableringsjobb1		ersättning och om
		ändring av beslut.

1Arbetsförmedlingens uppgiftsskyldighet enligt paragrafen avser även arbetstagaren.

4.3.5Annan reglering om uppgiftsskyldighet

Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen, förkortad FUT-lagen, innehåller be- stämmelser som gäller för Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Utbetalningsmyndigheten, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Underrättelseskyldigheten gäller dock inte i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

Lagen omfattar sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för Personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och

159

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån). Den omfattar även sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller för- ordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd). För Arbetsförmedlingen kan ekonomisk förmån vara ersättning för resor, logi och dubbelt boende m.m. som betalas ut till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.29 Ekonomiskt stöd kan vara stöd för nystartsjobb som lämnas till en arbetsgivare som anställer vissa arbetssökande.30

Skyldigheten innebär att om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Av underrättelsen ska det framgå vilka om- ständigheter som ligger till grund för antagandet att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller till- godoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp.

Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl. Av förarbetena framgår att med särskilda skäl avses t.ex. att en underrättelse kan vara onödig om den myndighet eller organisation som har beslutat om en förmån redan känner till felet. I dessa fall bör självfallet, om kunskap finns om detta förhållande, den som upptäcker en felaktighet kunna underlåta att lämna underrättelse. Det kan därutöver även finnas ytterligare fall där underrättelse bör kunna underlåtas. Ett sådant fall är ett enstaka fel avseende ett för- sumbart belopp. Det förhållandet att skyldigheten kan vara resurs- krävande bör dock inte utgöra särskilda skäl.31

Lagen infördes i syfte att minska felaktiga utbetalningar och för att det ansågs angeläget att myndigheter bistår varandra för att upp- täcka och förhindra felaktiga utbetalningar.

29Se 10 kap. 10 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

30Se 2 a § förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.

31Prop. 2007/08:48, Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, s. 24 och 25.

160

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet

Lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet, förkortad LUS, gäller vid särskilt beslutad samverkan mellan myndigheter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som är av allvarlig eller omfattande karaktär, och bedrivs i organiserad form eller systematiskt av en grupp individer. De myndigheter som omfattas och som är skyldiga att lämna uppgifter enligt lagen är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljö- verket, Bolagsverket, CSN, Ekobrottsmyndigheten när den bedri- ver polisiär verksamhet, Finansinspektionen, Fondtorgsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Kri- minalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migra- tionsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tillväxtverket Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket och Utbetalningsmyndigheten.32

Inom ramen för särskilt beslutad samverkan mellan berörda myn- digheter ska uppgifter lämnas ut trots sekretess om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan. Detta gäller emellertid inte om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att upp- giften lämnas ut. Lagen gäller endast vid myndighetsöverskridande samverkan på det s.k. underrättelsestadiet. Den är alltså inte till- lämplig när myndigheter mer sporadiskt tar kontakt med varandra eller endast tillfälligt samarbetar kring någon specifik fråga.33

Lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndigheten har till övergripande uppgift att före- bygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från väl- färdssystemen, dels genom att genomföra systemövergripande dataanalyser och granskningar, dels genom att etablera ett system med transaktionskonto.34

32Se 2 § förordningen (2016:775) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet.

33Prop. 2015/16:167, Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet, s. 48.

341 och 2 §§ förordningen (2023:461) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten.

161

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Myndigheten ska bl.a. samverka med Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i syfte att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.35

I lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Ut- betalningsmyndigheten finns bestämmelser om skyldighet för statliga myndigheter och andra aktörer att i vissa fall lämna upp- gifter till Utbetalningsmyndigheten. Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska lämna de uppgifter till Utbetalningsmyndigheten som den behöver för att administrera utbetalningar via systemet med transaktions- konto.36 Flera myndigheter och andra aktörer, bl.a. Arbetsförmed- lingen, Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Bolagsverket, Migrationsverket och Skatteverket, ska också lämna uppgifter av betydelse för dataanalyser och urval.37 Det kan handla om kontakt- uppgifter för berörda fysiska och juridiska personer, beslut som rör ekonomiska förmåner eller ekonomiska stöd, vem som har lämnat uppgifter, beslut om tillstånd, registrering av skatter och avgifter. Arbetsförmedlingen ska även lämna uppgifter om leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmed- lingen samt företrädare, kontaktpersoner och kontaktuppgifter för dessa.

Lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar

Lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar innehåller bestämmelser om myndighetens gransk- ningar i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. Lagen innehåller även bestäm- melser om underrättelseskyldighet för Utbetalningsmyndigheten.

Enligt 3 kap. 1 § ska Utbetalningsmyndigheten underrätta den myndighet eller arbetslöshetskassa som har beslutat om utbetal- ningen när en fördjupad granskning inleds och avslutas samt om resultatet av granskningen. Utöver Arbetsförmedlingen och arbets- löshetskassorna omfattar Utbetalningsmyndighetens underrättelse-

355 § förordningen med instruktion för Utbetalningsmyndigheten.

36Jfr 2 § lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och 2 § lagen (2023:454) om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten.

37Se 3–8 §§ lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

162

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skyldighet även CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.38

Utbetalningsmyndigheten är också skyldig att underrätta vissa angivna myndigheter om felaktiga uppgifter eller andra förhållan- den (se 3 kap. 2–5 §§ samma lag).

Vidare gäller enligt bestämmelser i lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten att statliga myndigheter och andra aktörer ska lämna uppgifter som är av betydelse för för- djupad granskning enligt lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar.

Lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet innehåller bestämmelser om uppgifts- skyldigheter.

Enligt 2 § ska Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäk- ringskassan, IVO, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, en kommun eller en arbets- löshetskassa lämna en uppgift som den förfogar över till en annan av dessa aktörer om uppgiften behövs i den mottagande aktörens författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta besluts- underlag för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Enligt 4 § ska Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrotts- myndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migra- tionsverket, Polismyndigheten, Skatteverket eller Åklagarmyndig- heten lämna en uppgift som den förfogar över till en annan av dessa myndigheter om uppgiften behövs i den mottagande myndighetens författningsreglerade verksamhet för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser inom ramen för sådan samverkan som regeringen beslutar för att mot- verka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

38Jfr 2 § lagen om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten.

163

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

En uppgift som omfattas av sekretess ska dock inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Undantag från skyldigheten finns för uppgifter som omfattas av viss sekretess, bl.a. inom socialtjänsten.

Lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna

Lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brotts- bekämpande myndigheterna innehåller bestämmelser om skyldig- heter för statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa andra att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i deras brottsbekämpande verksamhet. Med brottsbekämpande myndig- heter avses enligt 2 § Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

En myndighet ska enligt 4 § första stycket lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna på begä- ran lämna en fysisk persons kontaktuppgifter till en brottsbekäm- pande myndighet, om uppgifterna behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Med kontaktuppgift avses enligt bestämmelsen bl.a. bostadsadress, telefonnummer eller e-postadress. Enligt 4 § tredje stycket ska en uppgift inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och syn- nerliga skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnads- plikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Enligt 5 § samma lag gäller vidare en uppgiftsskyldighet för vissa statliga myndigheter till förmån för en brottsbekämpande myndig- het, om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten (5 § första stycket). Vilka statliga myndigheter som omfattas av en uppgiftsskyldighet enligt bestämmelsen anges i tredje stycket. En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att upp- giften lämnas ut (5 § andra stycket).

I 8 § lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekäm- pande myndigheterna görs undantag från uppgiftsskyldigheten en-

164

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ligt 5 § bl.a. för uppgifter som omfattas av viss hälso- och sjuk- vårdssekretess och socialtjänstsekretess enligt bestämmelser i OSL.

4.3.6Förslag av betydelse för informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner (prop. 2024/25:145)

I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att för- bättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan Arbetsför- medlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen föreslår bl.a. att en kommun ska vara skyldig att till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om en arbetssökande som behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Skyldigheten föreslås vara begränsad till sådana uppgifter som finns inom den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personupp- gifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kom- munernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbild- ningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter

En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå för- bättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter och andra organ som enligt OSL jämställs med myndigheter.39 Uppdraget avsåg att kartlägga behovet av att myn- digheter får förbättrade möjligheter att utbyta information med varandra i syfte att särskilt förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och ingripa mot fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och brottslighet. I uppdraget ingick att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta sekretessbelagd information kan till- godoses och att särskilt överväga och lämna förslag på en generell bestämmelse som gör det möjligt att på ett effektivt sätt lämna upp-

39Dir. 2023:146 och dir. 2024:87.

165

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet, såväl på begäran som på eget initiativ. I uppdraget in- gick också att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses, samt att särskilt överväga och lämna förslag på en bestämmelse som i större utsträckning gör det möjligt att på eget initiativ lämna ut offentliga uppgifter till en annan myndighet. I uppdraget ingick även att göra en översyn, i den ut- sträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar.

Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) har redovisat uppdraget i dels del- betänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar,40 dels slutbetänkandet Ökat informa- tionsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor.41

I lagrådsremissen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse föreslår regeringen utifrån ut- redningens förslag i delbetänkandet att en ny bestämmelse införs i OSL. Enligt förslaget ska sekretess inte hindra att en uppgift läm- nas till en annan myndighet, om det behövs för att

1.förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,

2.utreda brott,

3.förebygga eller förhindra att en ekonomisk förmån, ett ekono- miskt stöd, en skatt eller en avgift beslutas, betalas ut eller till- godoräknas felaktigt eller med ett för högt eller ett för lågt belopp,

4.upptäcka eller utreda sådant som avses i 3, eller

5.förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och överträdel- ser av regler, villkor i beslut eller avtal.

Innan en uppgift lämnas med stöd av bestämmelsen ska det göras en intresseavvägning. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har före- träde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekretess undantas också helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Lag- ändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

I slutbetänkandet från utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter föreslås bl.a. en ny

40SOU 2024:63.

41SOU 2025:45.

166

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bestämmelse i OSL. Enligt förslaget ska en myndighet utan begä- ran få lämna en uppgift till en annan myndighet, om uppgiften inte är sekretessbelagd och den kan antas vara av betydelse för att den utlämnande myndigheten eller den mottagande myndigheten ska kunna fullföra sin författningsreglerade verksamhet. Utredningen föreslår även att det i vissa registerförfattningar ska införas en upp- lysningsbestämmelse om att personuppgifter får behandlas för upp- giftslämnande i överensstämmelse med lag eller förordning samt bestämmelser om att elektroniskt utlämnande på annat sätt än genom direktåtkomst ska förenas med ett krav på att sådant utläm- nande inte ska vara olämpligt. De av utredningen föreslagna änd- ringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag

Subventionsbrottsutredningen hade i uppdrag att bl.a. undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som finns i bidragsbrottslagen (2007:612) för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer.

Utredningen föreslog i sitt betänkande42 bl.a. att det ska införas en ny lag om subventionsbrott som ska gälla för statliga företags- stöd och EU-stöd. Utredningen föreslog även en underrättelse- skyldighet när det gäller statliga företagsstöd. Skyldigheten ska gälla för de aktörer som beslutar om statliga företagsstöd (däribland Arbetsförmedlingen), Kronofogdemyndigheten och regionerna.

Utredningens förslag behandlas i lagrådsremissen Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag, som regeringen beslutade den 8 maj 2025.

Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29)

Utredningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet hade i uppdrag att bl.a. utreda ett aktivitetskrav som ska riktas till vuxna män och kvinnor som tar emot försörjningsstöd.

42SOU 2024:24, Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag.

167

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Bland utredningens förslag finns en utökad uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen gentemot socialnämnder. Enligt förslaget ska förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall en- ligt socialtjänstlagen (2001:453) ändras så att socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen även ta del av följande uppgifter om enskilda

–i de fall en person är anvisad till verksamhet på deltid i ett arbetsmarknadspolitiskt program, skälen för att beslutet avsett verksamhet på deltid,

–vilka skyldigheter en person har enligt sin handlingsplan,

–hur många timmar per vecka Arbetsförmedlingen bedömer att en person behöver för fullgörandet av sina skyldigheter enligt sin handlingsplan exklusive krav på eget arbetssökande, och

–vilka insatser och aktiviteter som finns planerade för en person och i förekommande fall start- och slutdatum för dessa.

Utredningen föreslog även att Arbetsförmedlingen ska få behandla dessa personuppgifter genom ändring i förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningen föreslog även att när socialnämnden ställer krav på att en enskild ska delta i insatser enligt det föreslagna aktivitetskra- vet ska nämnden, om den enskilde är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, lämna uppgift till Arbetsförmedlingen om att den enskilde deltar i insatser enligt aktivitetskravet. Social- nämnden ska på begäran av Arbetsförmedlingen lämna uppgift till förmedlingen om vilka insatser enligt aktivitetskravet en person som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen deltar i samt vilka framsteg socialnämnden bedömer att den enskilde har gjort. Detta ska enligt förslaget regleras i socialtjänstlagen.

Förslagen har remissbehandlats och bereds inom Regerings- kansliet.

168

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15)

En del av Drivkraftsutredningens uppdrag var att analysera om Arbetsförmedlingen bör ges en utökad uppgiftsskyldighet gent- emot socialnämnden i syfte att socialnämnden bättre ska kunna kontrollera om den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande vid prövning av ekonomiskt bistånd, och vid behov lämna sådana förslag.

Utredningen har föreslagit ändringar i förordningen om upp- giftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) och förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Ändringarna består i att socialnämn- den även ska få rätt att ta del av uppgift om en persons program- anvisning uppgår till heltid, uppgift om att Arbetsförmedlingen har fattat ett sanktionsbeslut samt uppgift om att rapporterade aktivi- teter i aktivitetsrapporten eller antal sökta arbeten inte stämmer överens med vad som anges i handlingsplanen.

Förslagen remissbehandlas.

Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35)

Utredningen om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända hade i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Utredaren skulle bl.a. analysera hur förslagen förhåller sig till regelverken om offentlighet och sekretess, behov av infor- mationsutbyte och uppgiftsskyldighet samt frågor om personupp- giftsbehandling, och vid behov lämna sådana förslag.

Utredningen föreslår att det i en ny förordning ska regleras att Arbetsförmedlingen i förekommande fall ska lämna vissa uppgifter om den nyanlände på begäran av en kommunal nämnd som ansvarar för beslut om att rätten till etableringsboende ska upphöra i förtid. Utredningen föreslår även ändringar i Arbetsförmedlingens registerförfattningar, bl.a. om att en kommunal nämnd som ansva- rar för beslut om att rätten till etableringsboende ska upphöra i för- tid får ha direktåtkomst till vissa personuppgifter som behandlas i

en arbetsmarknadspolitisk databas.

169

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

4.4Kartläggning av behov av förbättrat informationsutbyte

4.4.1Genomförande av kartläggningen

Utredningen har i uppdrag att kartlägga vilka behov av information olika aktörer har för att kunna utföra sina respektive uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För detta uppdrag har utredningen tillfrågat många olika slags aktörer med en bred varia- tion gällande bl.a. antal och typer av uppgifter att utföra i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Utredningen har därför behövt använda sig av olika tillvägagångssätt för att kartlägga aktörernas behov av information.

Utredningen har inledningsvis haft dialoger med representanter för de aktörer som beskrivs i kapitel 3 om vilka behov av informa- tion respektive aktör har för att utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Genom dialogerna synliggjordes för utredningen vilka aktörer som behövde tillfrågas ytterligare med möjlighet till fördjupning i sina svar. Med anledning av detta skickade utredningen ett formulär med frågor till Arbetsförmed- lingen, Kammarkollegiet, Samhall Aktiebolag (Samhall), folkhög- skolor, arbetsgivare, kommuner samt leverantörer av insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet inklusive universitet och högskolor.

Frågorna i formuläret handlade om dels vilken information som används i dagsläget och till vilka uppgifter, dels vilka behov av ytter- ligare information eller information på annat sätt som aktören har för att utföra uppgiften samt vad som hindrar sådan tillgång. Hin- der kan exempelvis vara rättsliga eller tekniska.

Frågorna i formuläret ställdes för varje specifik uppgift som ut- redningen identifierat att den tillfrågade aktören har att utföra i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, med hänvisning till tillhör- ande regelverk eller liknande. Till Arbetsförmedlingen ställdes frågor exempelvis gällande myndighetens uppdrag att kartlägga arbetssökan- des behov, med hänvisning till bl.a. 2 § förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Till ett urval av kommuner ställdes frågor exempelvis gällande kommuners möjlighet att anordna studie- och yrkesvägledning eller jobbsökaraktiviteter med coachning, med hänvisning till 6 och 14 a §§ förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.

170

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Alla som har fått möjlighet att besvara formuläret har även kun- nat lägga till ytterligare uppgifter om de ansett att utredningen mis- sat någon inom deras verksamhet. På så sätt har alla tillfrågade aktö- rer getts möjlighet att framföra behov av information även för sådant som utredningen inte specifikt frågat om. Att utredningen ställde frågor utifrån vad aktörer har i uppgift att göra inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten innebar att några aktörer fick få frågor och andra, t.ex. Arbetsförmedlingen, fick många.

När det gäller leverantörer, universitet och högskolor, folkhög- skolor, arbetsgivare och kommuner skickades formuläret till ett urval. Detta innebär att 15 leverantörer, 4 universitet och högsko- lor, 11 folkhögskolor, 32 kommuner och 5 bransch- och arbets- givarorganisationer har getts möjlighet att besvara frågorna i for- muläret. Urvalet av bransch- och arbetsgivarorganisationer togs fram i syfte att kartlägga eventuella behov av information hos arbetsgivare inom såväl offentlig och privat sektor som anställer med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen eller anord- nar andra insatser, såsom praktik. Bransch- och arbetsgivarorga- nisationerna har i sin tur skickat vidare formuläret till ett urval av arbetsgivare eller hjälpt utredningen med kontaktpersoner till vissa arbetsgivare. Övriga urval togs fram med hjälp av representanter för de olika aktörerna, i syfte att få en geografisk spridning samt variation i storlek på verksamheterna. De 32 tillfrågade kommu- nerna fick även möjlighet att besvara frågorna utifrån sin roll som arbetsgivare.

Genom formuläret har utredningen systematiskt kunnat samla in behov framförda av de olika aktörerna i syfte att jämföra beho- ven med varandra. Med vissa aktörer har utredningen även haft kompletterande dialoger efter att formulären skickats ut.

Utöver frågeformulär och dialoger som metoder för att samla in information om aktörernas behov har utredningen gått igenom tidigare framförda behov på området som framgått av myndighets- rapporter, remissvar och hemställningar. Utredningen har även löpande gått igenom relevanta myndighetsrapporter, remissvar och hemställningar som tillkommit under utredningens arbete.

I avsnitt 4.4.3 redovisas för respektive aktör samlat de behov som har framförts i formuläret och de behov som har framförts på andra sätt, utan att göra åtskillnad på hur behovet framförts. Utred- ningens bearbetning och sammanställning av framförda behov inne-

171

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

bär att redovisade behov inte alltid beskrivs med samma ord eller formuleringar som i de inkomna formulärsvaren eller som de be- skrivits i dialoger med respektive aktör.

För att kartlägga vilka behov av information som finns är det nödvändigt att även förstå nuläget, i syfte att ha en bild av vad som redan fungerar och vad som behöver förbättras. Utredningen har i sitt kartläggningsarbete av behov av information därför även kart- lagt vilken information olika aktörer har tillgång till i dagsläget och för vilka syften informationen används. Utredningen har inte i upp- drag att redovisa en nulägesbeskrivning av tillgången till informa- tion i verksamheten. En nulägesbeskrivning bidrar dock till att ge ett sammanhang åt det som redovisas senare i kapitlet, varför en kortfattad sådan redovisas innan utredningens sammanställning av framförda behov.

4.4.2Nulägesbeskrivning av tillgången till information i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Att ge en fullständig beskrivning av vilken information alla aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har tillgång till är inte möjligt. Eftersom verksamheten kännetecknas av en ständigt pågå- ende utveckling (se avsnitt 3.4) blir det särskilt svårt att i detalj beskriva tillgången till information. En detaljerad beskrivning blir därutöver snabbt inaktuell. Utredningens nulägesbeskrivning är därför generellt utformad och redogör för mer bestående känne- tecken för tillgången till information i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Fördjupade och avgränsade nulägesbeskrivningar av tillgången till information redovisas i de avsnitt i betänkandet där det är aktuellt, t.ex. i avsnitten 4.6–4.10 som redovisar utredningens förslag på hur informationsutbytet kan förbättras för den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

En stor del av informationen om enskilda arbetssökande och deltagare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kommer från den enskilde själv. För enskilda som tar del av arbetsmarknads- politiska insatser beslutade av Arbetsförmedlingen eller Kammar- kollegiet är det ofta upp till honom eller henne att lämna korrekt information om sig själv. Det kan bl.a. handla om information som lämnas från den enskilde till Arbetsförmedlingen med anledning av

172

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

myndighetens uppgift att upprätta en individuell handlingsplan.43 Sådan information kan exempelvis vara uppgifter om den enskildes utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och körkortsbehörighet. Det är även upp till den enskilde att lämna information om sin hälsa om det behövs för att t.ex. anpassa en insats efter individuella behov eller ta del av stöd som enbart ges utifrån vissa kriterier. Gäl- lande insatser beslutade av Arbetsförmedlingen kan det exempelvis handla om att den enskilde behöver informera myndigheten om att han eller hon har en funktionsnedsättning som kan medföra behov av insatser enligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Gällande insatser beslutade av Kammarkollegiet kan det handla

om att den enskilde kan behöva lämna information om sin hälsa i form av exempelvis medicinska underlag, för att myndigheten ska kunna bedöma om den enskilde är i behov av förstärkt stöd.44

Även för andra aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten än Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet kommer mycket av informationen om den arbetssökande från den enskilde själv. Till exempel har flertalet av de kommuner som utredningen varit i kon- takt med uppgett att information om den enskildes utbildningsbak- grund och arbetslivserfarenhet kommer från den enskilde. Leveran- törer till både Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet får viss information om den enskilde deltagaren från respektive myndighet. Ofta kompletteras informationen med uppgifter från den enskilde själv, t.ex. gällande behov av arbetsanpassning eller uppdaterade kontaktuppgifter.

Samhall får i stor utsträckning information om den arbetssök- ande direkt från Arbetsförmedlingen. Informationen delas som utgångspunkt med Samhall vid det trepartssamtal som föregår an- ställning hos bolaget och som hålls mellan Arbetsförmedlingen, Samhall och den enskilde.45

För att Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet ska kunna följa upp insatser för enskilda som beslutats av myndigheterna men utförts av annan aktör, behövs ofta information från den utförande aktören. Detta informationsutbyte regleras ofta i avtal eller över- enskommelser mellan respektive myndighet och berörd aktör. För

435 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

447 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

45Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring, 2023, s. 68 och 69.

173

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

leverantörer till Arbetsförmedlingen finns särskilda föreskrifter om uppgiftsskyldighet.46 Leverantörer till Kammarkollegiet ska enligt avtal skicka slutrapportering till myndigheten, där det ska framgå vilka specifika insatser den enskilde tagit del av samt resultatet av dem. Liknande informationsutbyte finns mellan Samhall och Arbets- förmedlingen. De båda parterna har kommit överens om att Sam- hall ska dokumentera den enskildes utveckling under anställningen hos bolaget, inklusive hans eller hennes arbetsförutsättningar och behov av arbetsanpassningar.47 Enligt överenskommelsen ska resul- tatet av uppföljningen som görs efter avslutad anställning hos Sam- hall bl.a. dokumenteras i Arbetsförmedlingens informationssystem.

Även viss information om enskilda aktörer som leverantörer, arbetsgivare och anordnare kommer från aktören själv. Arbetsför- medlingen ansvarar bl.a. för att kontrollera om arbetsgivare som anställer med ekonomiskt stöd lever upp till villkoren om lön och anställningsförmåner för de olika stöden, både inför och efter myn- dighetens beslut. Arbetsförmedlingens huvudsakliga källa till infor- mation för sådan kontroll är den berörda arbetsgivaren. Exempelvis får ekonomiskt stöd till arbetsgivare som vill anställa enskilda som uppfyller villkoren för ett nystartsjobb endast beviljas om arbets- givaren bl.a. intygar att lön följer av kollektivavtal eller är likvärdig med lön enligt kollektivavtal inom aktuell bransch.48 Arbetsgivaren intygar detta själv via myndighetens webbtjänst eller brev.

Mycket information i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten utbyts även mellan myndigheter. Viss information om en- skilda aktörer kan Arbetsförmedlingen hämta från andra myndig- heter. För de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som förläggs hos arbetsgivare eller anordnare eller som utförs av en leverantör behöver Arbetsförmedlingen bl.a. kontrollera viss grund- läggande information om den aktör som berörs. Det kan t.ex. handla om att kontrollera att en upphandlad leverantör inte har näringsförbud.49 För detta ändamål hämtar Arbetsförmedlingen bl.a. in information om företrädare för anordnaren och arbetsgiva- ren via Bolagsverket samt uppgifter om F-skatt från Skatteverket.

46Arbetsförmedlingens föreskrifter om uppgiftsskyldighet för leverantörer (AFFS 2023:1).

47Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag (Samhall), Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag, 2022, version 2022-09-01.

4821 § första stycket 1 förordningen om stöd för nystartsjobb.

499 b § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

174

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen begär också in viss information om en- skilda från andra myndigheter. Arbetsförmedlingen kan t.ex. hämta in grundläggande information om enskildas uppehålls- och arbets- tillstånd från Migrationsverket och uppgift om folkbokförings- adress från Skatteverket. Även Kammarkollegiet begär information om enskilda från andra myndigheter. Från Skatteverket hämtar Kammarkollegiet bl.a. uppgifter om den enskildes inkomster i syfte att säkerställa att kriterierna för att beviljas offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd är uppfyllda.50

Tillgången till relevant information för Arbetsförmedlingen,

Kammarkollegiet och andra myndigheter är en grundläggande för- utsättning för att de ska kunna utföra sina respektive uppdrag effek- tivt och fatta ändamålsenliga beslut. Det är även viktigt att de som utför arbetsmarknadspolitiska insatser har tillgång till relevant in- formation. Aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har i dagsläget tillgång till en stor mängd information.

4.4.3Sammanställning av framförda behov

I det följande redovisas utredningens sammanställning av de behov av förbättrat informationsutbyte som framförts av de olika aktö- rerna med uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Redovisade informationsbehov och hinder för sådana utbyten utgår från aktörernas egna beskrivningar.

Vissa av de framförda behoven gäller annat än den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten och omfattas därför inte av utredningens uppdrag. Sådana behov redovisas inte i detta avsnitt.

I avsnittet redovisas framförda behov uppdelat efter specifik information som en enskild aktör anser behövs för att utföra upp- gifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eller för vilken aktören anser att utbytet behöver förbättras. Den specifika informationen kan för vissa framförda behov avses användas för mer än ett syfte eller behöva utbytas med mer än en aktör. För vilka syften informationen behövs och med vilka aktörer infor- mationen behöver utbytas framgår i tillhörande tabeller.

De framförda behoven är indelade i avsnitt utifrån vilken aktör som framfört dem. När det gäller kommuner, folkhögskolor och

509 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

175

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

leverantörer har utredningen dock grupperat alla kommuners svar under ett avsnitt, alla folkhögskolors svar under ett avsnitt och alla leverantörers svar under ett avsnitt. Detta i syfte att redovisa vilka informationsbehov ett viss slags aktörer, t.ex. kommuner, har fram- fört snarare än vad en enskild aktör anser. Det ska dock inte tolkas som att alla tillfrågade aktörer av samma slag, t.ex. alla kommuner, har framfört samtliga redovisade behov, när det snarare handlar om att enbart vissa aktörer har framfört behoven. Utredningen vill där- för betona att bland de tillfrågade inom dessa grupper har vissa framfört att det inte finns behov av ytterligare information för sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet och vissa har inte svarat alls.

Behov framförda av Arbetsförmedlingen

Enskildas förutsättningar för att ta del av insatser eller annat stöd

Arbetsförmedlingen har framfört behov av information om en- skilda som har sökt stöd från myndigheten och nya sätt att dela sådan information med andra aktörer. Behoven handlar dels om information som myndigheten anser påverkar bedömningar om enskildas förutsättningar att få ett arbete, dels om vilka stöd en- skilda behöver för att kunna ta del av en insats som beslutas av myndigheten.

Viss information som Arbetsförmedlingen har framfört behov av handlar om inskrivna arbetssökandes kompetenser och olika för- utsättningar. Enligt Arbetsförmedlingen behövs detta för att kunna ge bättre vägledning till sökande, bättre kunna matcha sökande mot arbetsgivare samt anpassa stödet efter individuella behov. Arbets- förmedlingen har framfört behov av information om arbetssökan- des kompetenser i form av utbildningsbakgrund, legitimationer och licenser för att utföra vissa arbeten samt körkortsbehörighet. För information om arbetssökandes utbildningsbakgrund, legitimatio- ner och licenser har Arbetsförmedlingen framfört behov av tillgång till informationen digitalt från andra myndigheter och inte som i dagsläget från den arbetssökande själv. Om informationen skulle komma från andra myndigheter skulle enligt Arbetsförmedlingen kvaliteten i informationen öka och handläggningstiden bli kortare. Arbetsförmedlingen anser även att det är ett problem i dagsläget att informationen kommer från den arbetssökande själv, eftersom det

176

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

medför att risken ökar för att felaktiga uppgifter lämnas. Myndig- heten har dock inte framfört vilka aktörer som har tillgång till de uppgifter om legitimationer och licenser som krävs för att få arbeta inom ett visst yrke eller utföra vissa arbetsuppgifter. I tabell 4.13 redovisas därmed inte alla aktörer som enligt Arbetsförmedlingen kan vara aktuella för detta framförda behov. Framförda hinder an- ges vara tekniska.

För att bedöma vilka förutsättningar arbetssökande har för att kunna ta del av olika insatser har Arbetsförmedlingen framfört behov av information om hälsouppgifter i form av eventuella funk- tionsnedsättningar eller medicinska diagnoser. För att bedöma arbetssökandes förutsättningar vill myndigheten även ha informa- tion om huruvida arbetssökande inom Kriminalvården har fått nya straffrättsliga påföljder (t.ex. ungdomsövervakning) som påverkar hur arbetsmarknadspolitiska insatser bör utformas. Arbetsförmed- lingen har inte framfört från vilka aktörer myndigheten önskar sådan information, men framförda hinder anges vara tekniska.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av hälsouppgifter om anställda som är i behov av stöd i form av bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen.51 För närvarande lämnas nödvändig information av den enskilde själv, men myndigheten anser att det skulle vara mer effektivt med ett systemstöd för att kunna verifiera om behov av hjälpmedel på arbetsplatsen framkommer inom anställningens första 12 månader. Det framförda behovet gäller för de enskilda där myndigheten blivit uppmärksammad (t.ex. av en arbetsgivare) på ett behov av hjälpmedel, och inte för uppsökande arbete.

Enligt Arbetsförmedlingen skulle kvaliteten i informationen öka och handläggningstiden kortas om tillgången till informationen skulle ske digitalt. Framförda hinder anges vara tekniska.

513–6 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

177

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Tabell 4.13 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om enskildas förutsättningar att ta del av insats eller annat stöd

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Arbetssökandes	Stöd till enskilda	Socialstyrelsen	Tekniska
kompetenser i form av	Matchning	Skolverket
uppgifter om licenser och		Jordbruksverket
legitimationer		m.fl.
Arbetssökandes	Stöd till enskilda	Transportstyrelsen	Tekniska
kompetenser i form av	Matchning
körkortsbehörighet
Arbetssökandes	Stöd till enskilda	Ladok	Tekniska
kompetenser i form av	Matchning	Beda
utbildningsbakgrund/-nivå
Enskildas hälsouppgifter	Stöd till enskilda	Oklart	Tekniska

Straffrättsliga påföljder	Stöd till enskilda	Oklart	Tekniska
för arbetssökande inom
Kriminalvården

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av att kunna dela in- formation med arbetsgivare om arbetssökandes legitimationer för yrken som kräver sådana (tabell 4.14). Behovet handlar om myn- dighetens uppdrag att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft.52 Arbetsförmedlingen har fram- fört att det saknas tekniska system för att lämna ut sådana uppgif- ter på ett effektivt sätt till arbetsgivare.

Tabell 4.14 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om att dela information om arbetssökande

Vilken information	Syfte	Till	Framförda hinder

Arbetssökandes legitimationer	Matchning	Arbetsgivare	Tekniska

Vilka villkor enskilda uppfyller för att ta del av insats samt kontroll av aktivitet

Arbetsförmedlingen har framfört ett antal behov av information från andra aktörer för att få bättre underlag för beslut om insatser för en- skilda och för kontroll av enskilda som är i program eller insatser.

522 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

178

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det övergripande målet är att minska felaktiga utbetalningar. För samtliga framförda behov för detta ändamål, se tabell 4.15.

Inför beslut vill Arbetsförmedlingen ha mer tillförlitligt under- lag för att avgöra om en arbetssökande lever upp till de villkor som finns för att ta del av program och insatser. Villkoren varierar men kan t.ex. vara att deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin ska ske på heltid och därför inte går att kombinera med studier eller arbete på deltid.53

Arbetsförmedlingen har framfört behov av enkel tillgång till den information som finns hos andra statliga myndigheter om bl.a. beslut om sjukpenning, sjukersättning, närståendepenning eller assistans- ersättning, inkomster från arbete eller uppgifter om enskildas närings- verksamhet. Det handlar också om information om pågående studier som kan finnas hos många olika aktörer, t.ex. kommuner, univer- sitet, högskolor eller folkhögskolor. Arbetsförmedlingen har fram- fört olika hinder för de olika behoven, vilka framgår i tabell 4.15.

När det gäller information om arbetssökandes inkomst anser Arbetsförmedlingen att en automatisk och förenklad hantering skulle behövas, till skillnad från den i dagsläget manuella inhämt- ningen från Skatteverket. Informationen behövs enligt Arbetsför- medlingen även för att under pågående insats kunna kontrollera om förhållanden har ändrats. Om Arbetsförmedlingen fick automati- serad tillgång till arbetssökandes inkomstuppgifter månadsvis anser myndigheten att man bättre skulle kunna identifiera personer som har arbete och inte bör vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen.54

Arbetsförmedlingen har framfört att om myndigheten skulle få tillgång till arbetssökandes inkomstuppgifter mer frekvent än i dagsläget, skulle även myndighetens kvalitet i analys- och utvärder- ingsarbeten kunna förbättras. Som exempel lyfter Arbetsförmed- lingen att inkomstuppgifter är viktiga värden för att mäta resultat av olika insatser och program.

Enligt myndigheten finns det också behov av att på ett enklare sätt kunna utreda om en arbetssökande som har varit anvisad till en insats i själva verket har befunnit sig utomlands. För detta har Arbetsförmedlingen framfört behov av att ta del av information om

53Se t.ex. 4 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin och 5 § förordningen (2022:812) om förmedlingsinsatser.

54Arbetsförmedlingen har till utredningen uppgett att myndigheten i dagsläget har tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverket, via Statistiska centralbyråns registerdata, men att tillgången till uppgifterna sker efter en för lång tid.

179

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

arbetssökandes utlandsresor från Polismyndigheten (gränspolisen), avgränsat till de arbetssökande som deltar i en arbetsmarknadspoli- tisk insats. Framförda hinder anges av Arbetsförmedlingen vara rättsliga.

Tabell 4.15 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om enskilda för underlag till beslut och kontroller

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Beslut om	Kontroll av	Arbetslöshetskassor	Tekniska
arbetssökandes studier,	enskilda
bisyssla och
deltidsföretag
Arbetssökandes	Korrekta beslut	Kommuner	Tillämpning
försörjningsstöd	Kontroll av
	enskilda

Arbetssökandes	Korrekta beslut	Försäkringskassan	Rättsliga
sjukpenning,	Kontroll av
sjukersättning,	enskilda
närståendepenning och
assistansersättning
Arbetssökandes inkomst	Korrekta beslut	Skatteverket	Tekniska
	Kontroll av
	enskilda
	Uppföljning av
	verksamhet

Arbetssökandes	Korrekta beslut	Oklart	Tillämpning
registrerade skulder
Om enskildas närings-	Korrekta beslut	Bolagsverket	Tillämpning
verksamhet	Kontroll av	Skatteverket
	enskilda

Arbetssökandes	Korrekta beslut	Kommuner	Tekniska och
pågående studier	Kontroll av	Universitet och	tillämpning
	enskilda	högskolor
		Folkhögskolor
Arbetssökandes	Kontroll av enskild	Polismyndigheten	Rättsliga
utlandsresor

180

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Om enskilda som studerar med ersättning

för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program

Arbetsförmedlingen har framfört behov av information om arbets- sökande som myndigheten anvisat att söka reguljär utbildning. Utbildningarna som arbetssökande anvisas att söka kan vara såväl kommunal vuxenutbildning som utbildningar vid folkhögskolor, yrkeshögskolor samt utbildningar vid universitet och högskolor. Behovet handlar om att kunna ta del av ett antal uppgifter om den arbetssökandes aktivitet i utbildningsinsatser, från tidpunkten att utbildningsanordnaren har tagit emot den arbetssökandes ansökan till att studierna avslutats, vilket kan ske av flera orsaker.

Informationen har enligt Arbetsförmedlingen betydelse för flera olika syften. Det handlar bl.a. om att myndigheten ska kunna göra lämpliga bedömningar av eventuella parallella aktiviteter, men även om att fullfölja myndighetens uppdrag att kontrollera att de arbets- sökande som får arbetsmarknadspolitiska ersättningar aktivt vidtar relevanta åtgärder för att ta sig ur sin arbetslöshet.55 Bedömningarna av arbetssökandes behov av andra aktiviteter skulle enligt Arbetsför- medlingen underlättas av information direkt från utbildningsanord- naren, t.ex. om att en arbetssökande är antagen till sökt utbildning samt hur den arbetssökandes framsteg ser ut under studietiden. För kontroll av arbetssökandes aktivitet behövs enligt myndigheten bl.a. information om arbetssökandes frånvaro och närvaro under studie- tiden.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av information om arbetssökandes förutsättningar att fullfölja sin studieplan ändras under studietiden. Den information som behövs enligt Arbetsför- medlingen kan exempelvis vara om han eller hon är kvar på samma kunskapsnivå i sfi under en längre tidsperiod eller om det för honom eller henne har uppstått förändrade förutsättningar kopplat till hälsa eller identifierade funktionsnedsättningar.56 Enligt Arbets- förmedlingen behövs sådan information för att följa upp och utreda om och i vilken utsträckning det behövs en åtgärd från myndig- heten. Arbetsförmedlingen har inte framfört från vilka aktörer sådan information bör inhämtas, men framförda hinder anges vara

556 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

56Arbetsförmedlingen och Skolverket, Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmed- lingen och kommuner för att underlätta övergångar till studier i kommunal vuxenutbildning. Slutredovisning av Arbetsförmedlingens och Skolverkets regeringsuppdrag, 2021, s. 39.

181

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.16 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om enskilda som studerar med ersättning för deltagande i program

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Om arbetssökande	Stöd till enskilda	Kommuner	Rättsliga och
har ansökt och är	Kontroll av enskilda	Folkhögskolor	tekniska
antagen till anvisad		Yrkeshögskolor
utbildning		Universitet och
		högskolor

Löpande information om arbetssökandes progression i utbild- ningsinsats, inklu- sive betyg

Om arbetssökande är frånvarande under delar av studietiden

Arbetssökandes ändrade förutsätt- ningar för att full- följa sin studieplan

Stöd till enskilda	Kommuner	Tekniska och
Kontroll av enskilda	Folkhögskolor	tillämpning
Uppföljning av	Yrkeshögskolor
verksamhet	Universitet och
	högskolor

Kontroll av enskilda	Kommuner	Tekniska och
Stöd till enskilda	Folkhögskolor	tillämpning
	Yrkeshögskolor
	Universitet och
	högskolor
Stöd till enskilda	Oklart	Rättsliga och
		tekniska

Om arbetssökande	Kontroll av enskilda	Kommuner	Tekniska och
avslutat sina studier	Stöd till enskilda	Folkhögskolor	tillämpning
i utbildningsinsats	Uppföljning av	Yrkeshögskolor
	verksamhet	Universitet och
		högskolor
Orsak till	Kontroll av enskilda	Folkhögskolor	Tekniska
arbetssökandes	Stöd till enskilda
studieavbrott

Utbildningsanordnares verksamheter

Arbetsförmedlingen har framfört behov av information från utbild- ningsanordnare om datum för utbildningsstarter samt hur långa utbildningarna är. Syftet med tillgång till sådan information är att bättre kunna planera stöd till arbetssökande. Arbetsförmedlingens framförda behov av information om studiestart gäller framför allt sfi. Behovet av information om hur långa utbildningarna är gäller för sfi och eftergymnasial utbildning.

183

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Framförda hinder för behoven anges av Arbetsförmedlingen vara rättsliga, tekniska och tillämpningsproblem. Se tabell 4.17 för vilka hinder som framförts för vilka behov.

Tabell 4.17 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om utbildningsanordnares verksamhet

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Studiestart hos utbild-	Stöd till enskilda	Kommuner	Tekniska och
ningsanordnare			tillämpning
Omfattning av påbörjad	Stöd till enskilda	Kommuner	Rättsliga och
utbildningsinsats			tillämpning

Arbetsgivares och anordnares organisationer

Arbetsförmedlingen har framfört flera behov av information för att bättre kunna utföra grundläggande kontroller av arbetsgivare och anordnare av arbetsplatsförlagda insatser, t.ex. olika former av sub- ventionerade anställningar, arbetsträning och praktik.

Enligt 9 b § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten får ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en arbets- marknadspolitisk insats inte förläggas hos en anordnare eller en arbetsgivare som har näringsförbud, är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning, är föremål för ackord, genomgår före- tagsrekonstruktion eller tills vidare har ställt in sina betalningar. Detsamma gäller om anordnaren eller arbetsgivaren är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord, företagsrekonstruktion eller något annat liknande förfarande, eller inte har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter eller socialför- säkringsavgifter.

Arbetsförmedlingen har för detta syfte framfört behov av infor- mation om arbetsgivares och anordnares eventuella skatteskulder. Arbetsförmedlingen har även framfört behov av enklare tillgång till ansökningar om konkurs eller företagsrekonstruktion. Uppgifter om ansökningar är för närvarande tillgängliga via tingsrätten, men behovet som Arbetsförmedlingen framfört handlar om att skapa tekniska förutsättningar för att enklare identifiera aktuella och få tillgång till ansökningar.

Arbetsförmedlingen får enligt 9 b § förordningen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten inte heller anvisa eller förlägga ett

184

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

program eller en insats till en juridisk person om en företrädare med väsentligt inflytande över den juridiska personen har närings- förbud. Arbetsförmedlingen har framfört behov av uppgifter om arbetsgivares tidigare ägarstruktur för att kunna avgöra vilka dessa företrädare är, för kontroll inför och under beslut. Myndigheten har i dagsläget tillgång till information om anordnares och arbets- givares nuvarande verkliga huvudmän, men saknar historiken över dessa uppgifter. Myndigheten anser att de historiska uppgifterna behövs för att kontrollera för felaktiga utbetalningar. Arbetsför- medlingen har framfört att nuvarande dataskyddsreglering utgör ett rättsligt hinder.

Enligt 2 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ska verksamheten utformas och bedrivas bl.a. på sådant sätt att konkurrensen mellan företag på marknaden inte snedvrids. Arbetsförmedlingen har framfört att informationen även kan an- vändas för att bidra till det syftet.

Tabell 4.18 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om arbetsgivares och anordnares organisationer

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Anordnares och arbets-	Kontroll av anordnare	Tingsrätter	Tekniska
givares ansökningar om	och arbetsgivare
konkurs eller företags-
rekonstruktion
Anordnares och arbets-	Kontroll av anordnare	Kronofogde-	Tekniska
givares skatteskulder	och arbetsgivare	myndigheten

Historik om anordnares och	Kontroll av anordnare	Bolagsverket	Rättsliga
arbetsgivares ägarstruktur	och arbetsgivare	Skatteverket

Allvarliga brister hos arbetsgivare och anordnare

Arbetsförmedlingen har utöver vad som redovisas i tabell 4.18 framfört flera behov av information för att ytterligare kunna kon- trollera arbetsgivare och anordnare av arbetsplatsförlagda insatser, t.ex. olika former av subventionerade anställningar, arbetsträning och praktik.

Som har beskrivits ställs vissa krav för när ett program eller en insats kan förläggas hos en anordnare eller en arbetsgivare. Utöver de kraven får Arbetsförmedlingen enligt 9 c § förordningen om den

185

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

arbetsmarknadspolitiska verksamheten avstå från att förlägga ett program eller insats hos en anordnare eller arbetsgivare i vissa fall.

Arbetsförmedlingen får avstå om anordnarens eller arbetsgiva- rens förhållanden är sådana att det kan antas att verksamheten som den enskilde ska vara sysselsatt inom inte bedrivs eller inte kommer att bedrivas i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksam- heten. Arbetsförmedlingen har därför fört fram behov av tillgång till information om verksamheters tillstånd som de behöver för att bedriva sina olika verksamheter. Det kan handla om alla typer av tillstånd, vilket gör att informationen om vilka beslut som har fat- tats finns hos en stor mängd olika myndigheter, inte minst olika kommunala förvaltningar. Av den anledningen har Arbetsförmed- lingen även framfört att de tillståndsgivare som redovisas i tabell 4.19 för detta behov enbart är exempel, och att myndigheten önskar möjlighet till att lägga till ytterligare tillståndsgivare vartefter myn- digheten får kännedom om behoven. Enligt Arbetsförmedlingen är hindren för att enkelt få tillgång till den här informationen för närvarande främst tekniska.

Arbetsförmedlingen får även avstå från anvisning om anord- naren eller arbetsgivaren inte fullgör eller kan antas inte kommer att fullgöra sina åtaganden mot Arbetsförmedlingen eller mot den enskilde som programmet eller insatsen avser. Arbetsförmedlingen har framfört behov av uppgifter från Skatteverket för att enklare kunna utreda släktskap och relationer mellan den enskilde som programmet eller insatsen avser och anordnare eller arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har framfört att detta ökar risken för sken- anställningar eller andra typer av missbruk och fusk.

Arbetsförmedlingen får även avstå från anvisning om anordna- ren eller arbetsgivaren genom en dom som vunnit laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen. Det samma gäller om anordnaren eller arbetsgivaren gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att redbarheten kan ifrågasättas. Detta gäller även för en företrädare med väsentligt inflytande om den sökande är en juridisk person. För detta syfte har Arbetsförmed- lingen framfört behov av att få information om domar avseende anordnare, arbetsgivare eller deras företrädare. Domar finns för närvarande tillgängliga via varje enskild domstol. Det framförda behovet av förbättring handlar om att skapa tekniska förutsätt- ningar för enklare tillgång till relevanta domar.

186

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Om den sökande är en juridisk person får Arbetsförmedlingen avstå från en anvisning om en företrädare med väsentligt inflytande över den juridiska personen har företrätt en annan anordnare eller arbetsgivare. Detta förutsatt att aktören på grund av omständig- heterna som anges i 9 c § förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten inte beviljats bidrag eller stöd, inte längre får bidrag eller stöd, har fått bidraget eller stödet återkrävt eller inte har fått ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en insats förlagd till sig. Arbetsförmedlingen har bl.a. av denna anledning framfört behov av information om anordnares och arbetsgivares ägarstruktur (behovet redovisas i tabell 4.18).

Tabell 4.19 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om allvarliga brister hos arbetsgivare och anordnare

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Tillstånd för verksamheter	Kontroll av	Kommuner	Tekniska
	anordnare och	Skatteverket
	arbetsgivare	Polismyndigheten
		Skolinspektionen
		Transportstyrelsen
		Länsstyrelser
		Socialstyrelsen
		Folkhälsomyndigheten
		Strålsäkerhets-
		myndighetenm.fl.
Domar mot företag eller	Kontroll av	Domstolar	Tekniska
deras företrädare	anordnare
	och arbets-
	givare
Uppgifter om familje-	Kontroll av	Skatteverket	Tekniska
förhållanden mellan del-	anordnare
tagare och anordnare	och arbets-
eller arbetsgivare	givare

Enskildas, arbetsgivares och anordnares ekonomiska transaktioner och försäkringar

Arbetsförmedlingen har framfört behov av förbättrad tillgång till information om enskildas, anordnares och arbetsgivares ekono- miska uppgifter och försäkringar.

187

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Stöd för nystartsjobb, särskilt anställningsstöd och särskilda in- satser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får endast beslutas för en anställning eller insats om arbetsgivaren kan lämna vissa intyg.58 Vilka intyg som krävs är olika för de olika stöden. Om Arbetsförmedlingen har kännedom om att det som arbetsgivaren intygar är felaktigt får stöd inte beslutas för en anställning hos arbetsgivaren.

För att kunna göra nödvändiga kontroller av detta har Arbets- förmedlingen framfört behov av att utöka den tillgång till uppgifter som myndigheten för närvarande har genom uppgiftsskyldigheter i lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkrings- givare. Enligt Arbetsförmedlingen behöver uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut och försäkringsgivare även omfatta tidsperioder när arbetsgivaren inte längre har ett pågående stöd för anställ- ningen. Myndigheten har framfört att uppgiftsskyldigheten även be- höver omfatta försäkringar inför, under och efter beslut om stöd. Arbetsförmedlingen har även framfört behov av att kunna få del av uppgifter om kontoinnehavare med stöd av lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem. Enligt Arbetsförmedlingen skulle till- gång till uppgifterna på en teknisk plattform kunna effektivisera myn- dighetens kontroller och minska belastningen för kreditinstituten.59

Arbetsförmedlingen har framfört att för de ärenden där myn- digheten misstänker felaktigheter hos arbetsgivaren önskar myn- digheten uppgifter om löneutbetalningar från kreditinstituten. De underlag som skickas in från arbetsgivarna själva kan enligt Arbets- förmedlingen vara manipulerade utan att myndigheten kan kon- trollera för det i dagsläget.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av de underlag som leder fram revisionsbeslut fattade av Skatteverket. Revisions- beslutet är offentligt, men Arbetsförmedlingen framför att myn- digheten behöver tillgång till de underlag som lett fram till beslutet, t.ex. kontoutdrag, lönebesked, styrelseprotokoll, resultatrapport och övriga underlag från Skatteverkets utredning som kan vara till nytta för Arbetsförmedlingen i syfte att kontrollera anordnare och

5820 § förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd, 21 § förordningen om stöd för nystartsjobb, 18 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga.

59Behovet har även framställts i en särskild hemställan till regeringen, se Arbetsförmed- lingen, Hemställan. Om ändringar i lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem och i lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen, 2023.

188

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har framfört att om myndigheten skulle få tillgång till underlagen går det att omgående stoppa ut- betalningarna och starta en utredning, om underlagen exempelvis skulle visa att det inte bedrivs någon faktisk verksamhet.

Framförda hinder för samtliga behov i tabell 4.20 anges av Arbets- förmedlingen vara rättsliga.

Tabell 4.20 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om enskildas, anordnares och arbetsgivares ekonomiska transaktioner och försäkringar

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Underlag för revisionsbeslut	Kontroll av anordnare	Skatteverket	Rättsliga
	och arbetsgivare
Utökad tillgång till uppgifter	Kontroll av anordnare	Försäkrings-	Rättsliga
om enskildas försäkrings-	och arbetsgivare	givare
skydd

Uppgifter om löneutbetal-	Kontroll av anordnare	Kreditinstitut	Rättsliga
ningar	och arbetsgivare

Om leverantörer

Arbetsförmedlingen har framfört flera behov av förbättrat informa- tionsutbyte kopplade till kontroll av leverantörer av arbetsmark- nadspolitiska insatser, både inför att avtal eller liknande sluts med en leverantör och efter att tjänster har börjat utföras. Det är olika typer av information som var för sig kan vara otillräckliga för att avgöra om en leverantör är olämplig men som enligt Arbetsförmed- lingen på olika sätt kan indikera om en leverantör är seriös och har möjlighet att utföra tjänsterna. För ett antal framförda behov för detta syfte har myndigheten inte framfört hos vilka aktörer infor- mationen finns i dagsläget eller vad som i dagsläget hindrar myn- digheten från tillgång till informationen. För samtliga framförda behov, se tabell 4.21.

För vissa av de informationsbehov som Arbetsförmedlingen har framfört handlar det inte enbart om att kontrollera nuvarande för- hållanden utan även om att följa vilka förändringar som har skett i närtid. Ett stort antal förändringar kan enligt Arbetsförmedlingen vara en indikation på olika typer av felaktigheter eller bristande eko- nomisk förmåga.

189

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

På motsvarande sätt som för kontroll av anordnare och arbets- givare har Arbetsförmedlingen för leverantörer framfört behov av tillgång till ansökningar om konkurs eller företagsrekonstruktion, tillstånd som behövs för att bedriva verksamheter samt domar mot företag eller dess företrädare. Arbetsförmedlingen har även fram- fört behov av uppgifter om leverantörers skatteskulder.

Behoven kopplas till alla typer av arbetsmarknadspolitiska insat- ser som leverantörer utför på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Sär- skilda behov framförs dock för de tjänster där ersättningen till leve- rantörer är kopplad till om deltagaren övergår till exempelvis en anställning. Arbetsförmedlingen ser då ett behov av att kontrollera släktskap eller relation mellan leverantör och deltagarens arbets- givare samt att följa hur många deltagare från en leverantör som anställs av samma arbetsgivare. Detta i syfte att enligt myndigheten lättare kunna identifiera upplägg med skenanställningar.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av information från Skatteverket om leverantörers personal, specifikt anställning- arnas omfattning, i syfte att verifiera att leverantörer har anställda med de kompetenser som de har uppgett till myndigheten. Arbets- förmedlingen anser att dessa uppgifter redan kan lämnas med stöd av 8 c § första stycket 1 förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, men framför att Skatteverket har gjort en annan bedömning av regelverket.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av att använda information som myndigheten själv förfogar över, men med ut- ökade syften. Med utgångspunkt i ytterligare tillgång till uppgifter om leverantörers anställda har Arbetsförmedlingen framfört behov av att kontrollera hur många av en leverantörs anställda som har någon form av subventionerad anställning eller som tidigare har varit deltagare hos leverantören. De hinder som Arbetsförmed- lingen har framfört för detta behov är att det är oklart om myn- digheten får behandla alla önskade personuppgifter för denna typ av ändamål.

190

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.21 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om leverantörer

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Leverantörers ansökan om konkurs	Kontroll av	Tingsrätter	Tekniska
eller företagsrekonstruktion	leverantörer
Tillstånd för leverantörers	Kontroll av	Myndigheter	Tekniska
verksamheter	leverantörer	Kommuner

Lokaler (utrustning m.m.) hos	Kontroll av	Oklart	Oklart
leverantörer	leverantörer
Uppgifter om leverantörers anställda	Kontroll av	Skatteverket	Tillämpning
	leverantörer

Uppgifter om anställda med	Kontroll av	Oklart	Rättsliga
anställningsstöd hos leverantörer	leverantörer
Uppgifter om anställda tidigare har	Kontroll av	Oklart	Rättsliga
varit deltagare i verksamheten	leverantörer

Leverantörers skatteskulder	Kontroll av	Skatteverket	Rättsliga
	leverantörer
Domar mot leverantörer	Kontroll av	Domstolar	Rättsliga och
	leverantörer		tekniska

Relation mellan leverantörer och	Kontroll av	Oklart	Rättsliga
arbetsgivare där deltagare sedan	leverantörer
anställts
Enskildas anställning efter avslutad	Kontroll av	Oklart	Oklart
insats	leverantörer

Om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Arbetsförmedlingen har framfört behov av förbättringar av infor- mationsutbytet kring verksamhet enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra uppföljning och utvärdering.60

I samband med att ett nytt systemstöd för uppföljning av insat- ser infördes 2023 gjordes nya rättsliga bedömningar av Försäkrings- kassan, som ansvarar för systemstödet, om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter. Försäkringskassans bedömning är att det inte är möjligt att följa deltagare på individnivå, vilket påverkar både de enskilda samordningsförbunden och involverade myndigheter.

Informationen som enligt Arbetsförmedlingen behöver utbytas är dels grundläggande personuppgifter om vilka individer som del-

60Se även Inspektionen för socialförsäkringen, Samordnat stöd gör skillnad, 2023, s. 42.

191

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

tar, vilken myndighet som har remitterat en individ och individens ersättning, dels känsliga personuppgifter om funktionsnedsättning.

Utöver rättsliga hinder har Arbetsförmedlingen framfört att det kan finnas tekniska hinder. Arbetsförmedlingen har inte framfört från vilken aktör som respektive information bör inhämtas, t.ex. om myndigheten önskar tillgång till informationen från de olika samordningsförbunden eller andra myndigheter.

Tabell 4.22 Behov framförda av Arbetsförmedlingen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Vilka personer som deltar i insats via	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
samordningsförbund genom person-	verksamhet		tekniska
nummer
Deltagares funktionshinderkod	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
	verksamhet		tekniska
Deltagares kön	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
	verksamhet		tekniska
Deltagares individersättning	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
	verksamhet		tekniska
Vilken myndighet som remitterat	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
deltagare till insats i samordnings-	verksamhet		tekniska
förbund
Deltagares anvisning till arbets-	Uppföljning av	Oklart	Rättsliga och
marknadspolitiskt program	verksamhet		tekniska

Behov framförda av Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har framfört behov av information om arbets- givare samt behov av att kunna dela information om enskilda med leverantörer.

För beslut om ersättning till arbetsgivare

Kammarkollegiet har framfört behov av uppdaterad information om arbetsgivare för att fatta korrekta beslut om ersättning till de arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisatio- ner. Enligt Kammarkollegiet behövs bl.a. uppdaterade uppgifter om ansökande arbetsgivares avslutade konkurser för att kunna fatta

192

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

beslut om ersättning på rätt grunder. För kontroll av fattade beslut om ersättning till arbetsgivare behövs enligt myndigheten uppdate- rade uppgifter om vilka arbetsgivare som slutat finansiera omställ- ningsorganisationer samt arbetsgivare som nyligen börjat finansiera omställningsorganisationer. Framförda hinder anges vara tekniska.

Tabell 4.23 Behov framförda av Kammarkollegiet för beslut om och kontroll av ersättning till arbetsgivare

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Uppdaterade uppgifter	Korrekta beslut	Registrerade	Tekniska
om ansökande		omställnings-
arbetsgivares avslutade		organisationer
konkurser, likvidationer		Administrationsbolag
och fusioner		Myndighet
Uppdaterade uppgifter	Korrekta beslut	Registrerade	Tekniska
om arbetsgivare slutat	Kontroll av	omställnings-
finansiera omställnings-	arbetsgivare	organisationer
organisation		Administrationsbolag

Vilka arbetsgivare som	Korrekta beslut	Registrerade	Tekniska
nyligen börjat finansiera	Kontroll av	omställnings-
omställning-	arbetsgivare	organisationer
sorganisationer		Administrationsbolag

Lämna information om enskilda till leverantörer

Kammarkollegiet har framfört behov av att kunna lämna ytterligare information om enskilda till aktuell leverantör som ger stödet till den enskilde. Det kan t.ex. röra sig om uppgifter från kartläggnings- samtal. Detta i syfte att leverantörer ska få bättre förutsättningar att anpassa stöd efter individuella behov, men även underlätta för den enskilde i hanteringen av sitt eget ärende.

Enligt Kammarkollegiet förekommer det att myndigheten och leverantörerna av olika anledningar behöver ha kontakt med var- andra om enskilda ärenden under den beviljade stödperioden. Det kan gälla olika personliga förhållanden av känslig karaktär, t.ex. hälso- tillstånd som har förändrats och som gör att den enskilde inte kan fortsätta det påbörjade stödet eller av olika anledningar önskar annan typ av stöd. Kammarkollegiet har uppgett att eftersom kom- munikationen mellan myndigheten och leverantörerna är situations- beroende, är det svårt att på förhand avgöra vilka kategorier av upp-

193

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter som kan aktualiseras för ett sådant informationsutbyte. Framförda hinder anges vara rättsliga.

Tabell 4.24 Behov framförda av Kammarkollegiet om delning av information om enskilda med leverantör

Framfört behov	Syfte	Till	Framförda hinder

Enskildas personliga	Stöd till enskilda	Leverantörer	Rättsliga
egenskaper och sociala
förhållanden
Uppgifter om enskildas	Stöd till enskilda	Leverantörer	Rättsliga
hälsa

Behov framförda av Samhall

Samhall har framfört behov av information om enskilda som an- visas till bolaget för skyddat arbete och lönebidrag för utveckling i anställning.

Enligt Samhall behövs information om den enskildes funktions- nedsättning, arbetsförmåga, utbildning och arbetslivserfarenhet samt tidigare prövade anpassningar för att bolaget ska kunna ut- forma anpassningar efter individuella behov samt bättre matcha den enskildes kompetenser och förutsättningar med meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Detta är information som enligt Sam- hall redan ska delas till bolaget i enlighet med den överenskom- melse som tecknats mellan Arbetsförmedlingen och bolaget.61

I överenskommelsen står bl.a. att underlag från Arbetsförmedlingen till Samhall ska innehålla en beskrivning av den arbetssökandes för- utsättningar och anpassningsbehov i relation till arbetsuppgifterna. Till utredningen har Samhall framfört att det finns brister i infor- mationsöverföringen, men att det är oklart för bolaget vad hindret består i. Samhall har framfört att Arbetsförmedlingen anger olika orsaker vid olika tillfällen.

61Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbets- förmedlingen och Samhall Aktiebolag.

194

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.25 Behov framförda av Samhall om enskildas förutsättningar och behov

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Enskildas typ av arbets-	Stöd till enskilda	Arbets-	Oklart
förmågenedsättning		förmedlingen
Tidigare genomförda/testade	Stöd till enskilda	Arbets-	Oklart
anpassningar		förmedlingen

Enskildas nödvändiga/	Stöd till enskilda	Arbets-	Oklart
klarlagda anpassningsbehov		förmedlingen
Enskildas	Stöd till enskilda	Arbets-	Oklart
arbetslivserfarenhet		förmedlingen

Enskildas utbildningsnivå	Stöd till enskilda	Arbets-	Oklart
		förmedlingen

Behov framförda av leverantörer som utför arbetsmarknads- politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen

Grundläggande information om deltagare

Leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen har framfört att det ofta finns brister i den grundläggande information som ges från myndigheten om del- tagare som anvisas till leverantörens tjänster (tabell 4.26).

För vissa av de tjänster som leverantörer utför identifieras inte deltagarna med fullständiga personnummer, utan enbart födelse- datum. Det gör att samma person kan vara registrerad flera gånger under olika namn eller med olika stavning.

Leverantörer har även framfört att kontaktuppgifter till delta- garna sällan stämmer eller att de skiljer sig åt mellan olika system. Leverantörer kan inte hämta uppgifter direkt från t.ex. folkbok- föringsregistret hos Skatteverket. Även när leverantören manuellt skriver in kontaktuppgifter i systemen med ny information från deltagaren själv kan systemstöden vid uppdateringar återgå till den tidigare, inkorrekta informationen. Enligt leverantörerna är hindren främst tekniska genom brister i de system som används.

195

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Tabell 4.26 Behov framförda av leverantörer om grundläggande information om deltagare

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Deltagares person- eller	Identifiera deltagare	Arbetsförmedlingen	Tekniska
samordningsnummer
Korrekta kontakt-	Stöd till enskilda	Arbetsförmedlingen	Tekniska
uppgifter till deltagare

Kartläggningsinformation från Arbetsförmedlingen

Leverantörer har framfört behov av ytterligare information om del- tagarna för att snabbare kunna ge ett bättre stöd till dem (tabell 4.27). Behovet är generellt, men det finns skillnader mellan de olika tjäns- terna som leverantörerna utför i hur viktigt det är med ytterligare information.

Leverantörer har framfört behov av förbättrad åtkomst till infor- mation som Arbetsförmedlingen har fått fram i tidigare kartlägg- ning av deltagaren. Det handlar om utbildningsbakgrund, arbets- livserfarenhet och tidigare insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Leverantörer vill också veta om en deltagare skulle kunna vara be- rättigad till subventionerade anställningar som nystartsjobb. Att få ta del av allt innehåll i den individuella handlingsplanen är också ett behov som har framförts, t.ex. en deltagares intresse av att flytta för ett arbete. Leverantörer har också framfört behov av känsliga personuppgifter som deltagares sjukdomshistorik och funktions- nedsättning.

Att få mer information från Arbetsförmedlingen skulle enligt leverantörerna göra den fortsatta kartläggningen och matchningen både mer effektiv och mer individanpassad. I leverantörernas kon- takter med arbetsgivare är tidsaspekten viktig.

Enligt leverantörer är behovet störst i de tjänster som handlar om matchning mot arbete eller studier där det möjliga innehållet är brett (Rusta och matcha, Steg till arbete och Karriärvägledning), medan behovet är mindre för utbildningsinsatser eller andra insat- ser med ett mer förutbestämt innehåll. Leverantörer har även fram- fört att kortare tjänster också har större behov, eftersom det finns mindre tid för leverantörens egen kartläggning. Vilken information om deltagare som Arbetsförmedlingen för närvarande delar med leverantörer vid anvisning varierar mellan tjänster.

196

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den information som leverantören får från deltagaren genom egna kartläggningssamtal är enligt leverantörer inte alltid fullständig eller korrekt. Det kan bero på att deltagaren har svårt att redogöra för sin problematik eller väljer att inte berätta vissa delar. Leveran- törer har fört fram att deltagare belastas av att behöva lämna infor- mation flera gånger och upplever det negativt att mer inte överförs från Arbetsförmedlingen.

Hindren för att detta inte sker uppges av leverantörer vara både tekniska och rättsliga. De it-system som används av Arbetsförmed- lingen behöver enligt leverantörer skapa bättre möjligheter att ut- byta information. Besked om vilken information som är möjlig att dela kan enligt leverantörer skilja mellan olika handläggare vid Arbetsförmedlingen, vilket medför en otydlighet. Leverantörer har även framfört att olika myndigheter ger olika besked t.ex. om hur länge information kan sparas hos leverantören.

Tabell 4.27 Behov framförda av leverantörer om kartläggningsinformation om deltagare från Arbetsförmedlingen

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Deltagares utbildning, arbets-	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga och
livserfarenhet samt tidigare	Matchning	förmedlingen	tekniska
insatser
Innehåll i deltagares	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga och
handlingsplan	Matchning	förmedlingen	tekniska
Om deltagare är berättigad till	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga och
subventionerade anställningar	Matchning	förmedlingen	tekniska
Deltagares sjukdomshistorik och	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga och
funktionsnedsättningar	Matchning	förmedlingen	tekniska

Verifierade uppgifter om deltagare samt uppgifter för att säkerställa en god arbetsmiljö

Leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen har framfört behov av information om del- tagare inte bara utifrån tidigare kartläggning, utan även i verifierad form genom information från andra myndigheter (tabell 4.28). Syf- tet är även här att kunna ge ett bättre stöd till den enskilde och att kunna matcha mot arbetsgivares behov och krav. Genom att få in- formation som kommer från myndigheters register behöver leve-

197

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.28 Behov framförda av leverantörer om verifierad information om deltagare samt information för arbetsmiljö och trygghet hos leverantör

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Deltagares skolbetyg	Stöd till enskilda	Via Arbetsförmedlingen	Rättsliga och
	Matchning	(från utbildnings-	tekniska
		anordnare)
Deltagares	Stöd till enskilda	Via Arbetsförmedlingen	Rättsliga och
körkortsbehörigheter	Matchning	(från Transportstyrelsen)	tekniska

Deltagares	Stöd till enskilda	Via Arbetsförmedlingen	Rättsliga och
registrerade skulder	Matchning	(från Kronofogde-	tekniska
		myndigheten)
Deltagares utdrag ur	Stöd till enskilda	Via Arbetsförmedlingen	Rättsliga och
belastningsregistret	Matchning	(från Polismyndigheten)	tekniska
	Säkerställa en god
	arbetsmiljö

Om deltagare har	Säkerställa en god	Arbetsförmedlingen	Rättsliga och
skyddad identitet	arbetsmiljö		tekniska
eller hotbild mot sig

Kartläggningsinformation till Arbetsförmedlingen

Leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen har framfört att det som framkommer i leve- rantörens arbete med en deltagare, t.ex. genom kartläggning av kompetenser, i högre grad bör föras över till Arbetsförmedlingen (tabell 4.29). Enligt leverantörer skulle informationen då kunna användas av andra som vid senare tillfällen ger stöd till samma person, oavsett om det är Arbetsförmedlingen eller en annan leve- rantör. Enligt leverantörer skulle det då även kunna vara använd- bart med beskrivningar av vilka aktiviteter som personen har del- tagit i. Hindren för detta är enligt leverantörer tekniska.

Tabell 4.29 Behov framförda av leverantörer om att dela information om deltagare till Arbetsförmedlingen

Vilken information	Syfte	Till	Framförda hinder
Information om deltagares	Stöd till enskilda	Arbetsförmedlingen	Tekniska
kompetenser, genomförda
aktiviteter m.m.

199

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.30 Behov framförda av leverantörer för resultatersättning och verksamhetsutveckling

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Tidigare deltagares	Resultat-	Skatteverket (till	Rättsliga och
nuvarande inkomst	ersättning	Arbetsförmedlingen)	tillämpning
av arbete	Uppföljning av	Arbetsförmedlingen
	verksamhet
Om tidigare deltagare är	Resultat-	Utbildningsanordnare	Rättsliga och
antagen till utbildning	ersättning	(till Arbets-	tekniska
	Uppföljning av	förmedlingen)
	verksamhet	Arbetsförmedlingen
Intyg om tidigare	Resultat-	Arbetsgivare	Rättsliga
deltagares nuvarande	ersättning	Utbildningsanordnare
anställning eller
utbildning
Tidigare deltagares	Uppföljning av	Skatteverket (till	Rättsliga och
nuvarande närings-	verksamhet	Arbetsförmedlingen)	tillämpning
verksamhet		Arbetsförmedlingen

Behov framförda av universitet och högskolor

Från universitet och högskolor som levererar arbetsmarknadsutbild- ning i form av uppdragsutbildning har ett fåtal behov framförts till utredningen. Universitet har framfört att de i stort anser att det är tillräckligt med den grundläggande information de får från deltaga- ren själv och till viss del från Arbetsförmedlingen.

Det behov som har framförts handlar om bättre tekniska lös- ningar för informationsutbyte med Arbetsförmedlingen. Den webb- tjänst som används för bl.a. närvarorapportering beskrivs av ett uni- versitet som tidskrävande. Att information överförs i en webbtjänst som kompletteras med kommunikation via e-post uppfattas av ett universitet även som osäkert.

Tabell 4.31 Behov framförda av universitet och högskolor

Vilken information	Syfte	Till	Framförda hinder
Enklare och säkrare	Mer effektiv administration	Arbets-	Tekniska
informationsutbyte för	Ökad informationssäkerhet	förmedlingen
t.ex. närvarorapportering

201

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behov framförda av folkhögskolor

Folkhögskolor har framfört ett fåtal behov till utredningen. De behov som har framförts handlar om information om enskildas förutsättningar att ta del av undervisning och vilka aktiviteter en- skilda tar del av hos andra aktörer.

Enskildas förutsättningar

Folkhögskolor har framfört behov av att få information om delta- gares språkkunskaper från Arbetsförmedlingen redan innan en folk- högskolekurs börjar. Enligt folkhögskolor skulle sådan information underlätta planeringen av undervisningen i de kurser där många deltagare är nyanlända invandrare, som etableringskurser och folk- högskoleutbildning i studiemotiverande syfte. Hindret anges av folkhögskolor vara tillämpningssvårigheter.

Tabell 4.32 Behov framförda av folkhögskolor om enskildas språkkunskaper

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Deltagares	Stöd till enskilda	Arbetsförmedlingen	Tillämpning
språkkunskaper

Enskildas aktiviteter hos andra aktörer

Ytterligare behov som framförts av folkhögskolor gäller för den etableringskurs som folkhögskolor ger för deltagare i etablerings- programmet. Deltagare i etableringsprogrammet kan ha många aktiviteter samtidigt, utförda av flera olika aktörer. Enligt folk- högskolor skulle planering och schemaläggning underlättas om information om samtliga aktiviteter för en deltagare fanns i ett samlat system i stället för att folkhögskolorna får information direkt från deltagaren.

Folkhögskolor har även framfört att enkel tillgång till informa- tion om hur lång tid deltagaren har kvar i etableringsprogrammet skulle underlätta för den vägledning som folkhögskolor ger om fortsatta möjligheter till studier och arbete.

Hindren uppges av folkhögskolor vara tekniska.

202

SOU 2025:74Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Tabell 4.33 Behov framförda av folkhögskolor om enskildas aktiviteter hos andra aktörer

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Deltagares övriga aktiviteter	Stöd till enskilda	Arbets-	Tekniska
i etableringsprogrammet		förmedlingen
Längd på anvisning i	Stöd till enskilda	Arbets-	Tekniska
etableringsprogrammet		förmedlingen

Behov framförda av kommuner

De behov som framförts av kommuner handlar om att få till ett mer effektivt informationsutbyte mellan kommunen och olika myndigheter samt tillgång till information om beslut och aktivi- teter för enskilda från andra aktörer. De framförda syftena för behoven handlar om att uppnå en bättre samverkan och samord- ning kring enskilda inskrivna vid Arbetsförmedlingen, ge ett bättre stöd till enskilda, effektivisera handläggningsprocessen samt för- bättra förutsättningarna för att fatta korrekta beslut.

För kommunal vuxenutbildning

Kommuner har framfört behov av information från Arbetsförmed- lingen om enskilda som omfattas av etableringsprogrammet och som ska ta del av sammanhållen utbildning enligt 20 kap. 3 a § skol- lagen (2010:800). Kommuner har framfört behov av information om vilka enskilda som är tänkta att delta i utbildningen, i syfte att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen och den kommu- nala vuxenutbildningen vid planering och dimensionering av utbild- ningen samt förutsättningar för planering av stöd till enskilda. Enligt flera kommuner är hindret för ett sådant informationsutbyte rätts- ligt, och i dagsläget krävs att kommunerna själva tillfrågar Arbets- förmedlingen om varje enskild individ. Detta skapar en paradoxal situation då det i sin tur kräver att kommunerna redan vet vilka en- skilda det handlar om.

För den kommunala vuxenutbildningen har kommuner även

framfört behov av ett mer effektivt informationsutbyte om enskilda med Arbetsförmedlingen för de ärenden där gemensamma planer- ingar behövs. Till exempel enskilda som parallellt med att de stude-

203

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rar sfi på den kommunala vuxenutbildningen tar del av insatser som utförs av Arbetsförmedlingen. Framförda hinder för detta är tek- niska, rättsliga och tillämpningssvårigheter.

Kommuner har även framfört behov av tillgång till information om vilken eller vilka aktörer utöver kommunen som ger insatser till enskilda. Till exempel om enskilda som tar del av kommunal vuxen- utbildning också tar del av en arbetsmarknadspolitisk insats som utförs av en utbildningsanordnare, leverantör till Arbetsförmed- lingen eller av Arbetsförmedlingen i egen regi. Kommuner anser att möjligheten att utbyta sådan information, inklusive information om den enskildes progression hos respektive aktör, skulle under- lätta samverkan mellan olika aktörer i syfte att ta fram en samman- hållen planering för den enskilde. Framförda hinder är rättsliga.

Tabell 4.34 Behov framförda av kommuner för den kommunala vuxenutbildningen

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Deltagare som ska ta del av	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga
sammanhållen utbildning för	Planering	förmedlingen
vissa nyanlända invandrare

Informationsutbyte om enskilda med gemensam planering

Hos vilken eller vilka aktörer som enskilda deltar i insats

Stöd till enskilda	Arbets-	Tekniska, rättsliga
Planering	förmedlingen	och tillämpning
Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga
Planering	förmedlingen
	Anordnare

För ekonomiskt bistånd

Enligt 4 kap. 4 § socialtjänstlagen får socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden an- visad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknads- politisk åtgärd. För detta syfte har kommuner framfört behov av information om enskildas hälsa i form av tidigare medicinska utred- ningar och registrerade funktionshinder. Kommuner anger att hand- läggningsprocessen skulle effektiviseras genom att få denna infor- mation från annan myndighet direkt snarare än den enskilde själv. Information om enskildas hälsa används av kommuner för att kunna individanpassa insatser som utförs av kommunerna eller genom

204

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

samordningsförbund, där kommunen är en av parterna. De hinder som framförts för detta är tekniska.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har för kommuner

framfört behov av att utöka informationsmängden som socialnämn- der har rätt att ta del av från Arbetsförmedlingen. Den information som socialnämnder enligt SKR behöver gäller innehållet i den arbets- sökandes aktivitetsrapport och handlingsplan samt den arbetssökan- des historik av aktiviteter och programbeslut. Det framförda syftet med utökningen är att förbättra förutsättningarna för kommuner att fullfölja det kommunala uppdraget inom ekonomiskt bistånd, vilket bl.a. handlar om att avgöra vilket stöd som ska ges för att underlätta för den enskilde att närma sig arbete och egen försörj- ning. Övriga syften samt framförda hinder framgår av tabell 4.35.

Tabell 4.35 Behov framförda av kommuner för ekonomiskt bistånd

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder
Uppgifter om enskildas hälsa	Stöd till enskilda	Oklart	Tekniska
	Mer effektiv
	handläggning
Innehållet i arbetssökandes	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga
aktivitetsrapport	Korrekta beslut	förmedlingen
	Planering

Innehållet i arbetssökandes	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga
handlingsplan	Korrekta beslut	förmedlingen
	Planering
Arbetssökandes tidigare	Stöd till enskilda	Arbets-	Rättsliga
aktiviteter och program	Korrekta beslut	förmedlingen
	Planering

För kommunens roll som anordnare

Arbetsförmedlingen får besluta om och betala ut ekonomiskt stöd till kommuner som anordnar studie- och yrkesvägledning för del- tagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar.62 Kommuner har framfört behov av att få information om aktuella deltagares tidigare betyg, i syfte underlätta handlägg- ningsprocessen för detta. Det framförda hindret beskrivs av kom- muner som tekniskt.

6214 a § förordningen om jobbgaranti för ungdomar.

205

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Tabell 4.36 Behov framförda av kommuner för rollen som anordnare

Vilken information	Syfte	Från	Framförda hinder

Uppgifter om	Mer effektiv handläggning	Universitets- och	Tekniska
enskildas betyg		högskolerådet

Behov framförda av Försäkringskassan

Försäkringskassan har framfört att myndigheten har tillgång till nödvändig information från Arbetsförmedlingen, men att det finns utrymme för förbättrad samverkan mellan myndigheterna gällande den digitala strukturen för informationsutbyte.

Vidare har Försäkringskassan framfört att myndigheten upp- lever svårigheter för uppföljning av individinsatser som ges genom samverkan inom ramen för den finansiella samordningen (Finsam). Svårigheterna handlar om begränsningar i att dela deltagares per- sonuppgifter mellan samverkande aktörer.

Tabell 4.37 Behov framförda av Försäkringskassan

Vilken information	Syfte	Från/till	Framförda hinder
Generellt	Generellt	Arbets-	Tekniska
		förmedlingen
Deltagare i insats via	Uppföljning av	Arbets-	Rättsliga
samordningsförbund genom	verksamhet	förmedlingen
personnummer		Kommuner
		Regioner

4.4.4Övrigt resultat från utredningens kartläggning av informationsbehov

I dialoger med representanter för de aktörer som beskrivs i kapi- tel 3 framkom från vissa att nuvarande tillgång till information är tillräcklig för att aktörerna ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det gäller för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, CSN, Institutet för arbetsmark- nads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Sveriges a-kassor. Som exempel uppgav Sveriges a-kassor till utredningen att arbetslöshetskassorna har det stöd i regelverk de behöver för det informationsutbyte som behövs för verksamheten.

206

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I dialog med CSN framfördes inga behov av information, där- emot lyfte CSN att det hos andra verkar finnas en felaktig bild av vad CSN har för information om enskilda. CSN har bara informa- tion om enskilda som har studiestöd, inte alla som studerar. Detta är något som CSN menar att myndigheten ofta påtalar, både till Arbetsförmedlingen och i remissyttranden.63

För att fånga arbetsgivares perspektiv har utredningen kontaktat arbetsgivar- och branschorganisationer med möjlighet att besvara tidigare nämnda frågeformulär om behov av information eller skicka formuläret vidare till sina medlemmar. Tillfrågade organisationer är Almega tjänsteföretagen, Trä- och möbelföretagen, Visita, Före- tagarna, Svensk Handel, Arbetsgivarverket och SKR. Svarsfrekven- sen från arbetsgivare har dock varit låg, och de fåtal som har svarat på frågor om informationsbehov har meddelat utredningen att så- dana inte föreligger. Utredningen har även gett möjlighet att svara på annat sätt än skriftligt via utskickat formulär, men det har inte lett till ytterligare svar. Utredningen tolkar de uteblivna svaren från tillfrågade arbetsgivare som att nuvarande tillgång till information är tillräcklig för dessa aktörer. Ingen av arbetsgivar- eller bransch- organisationerna framförde behov av information för arbetsgivares arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Kammarkollegiet ansvarar sedan införandet 2022 för det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet. Stödet kan lämnas i form av olika tjänster som utförs av upphandlade leverantörer. Ut- redningen har inhämtat information från de två leverantörer som hittills levererat tjänster till Kammarkollegiet. Den ena leverantö- ren framförde till utredningen att det skulle underlätta arbetet med att utforma stödet om den fick mer information om den enskilde från Kammarkollegiet, men båda leverantörerna framförde att det är tillräckligt med nuvarande information för att utföra tjänsterna. Leverantörernas svar bör dock tolkas utifrån att det under tiden för kartläggningen var en relativt ny verksamhet, varför ytterligare dia- loger har förts med Kammarkollegiet i syfte att fånga hela verksam- hetens behov av information. Kammarkollegiets framförda behov redovisas i tabellerna 4.23 och 4.24.

63Se t.ex. CSN:s remissvar Ds 2022:13 Utökat informationsutbyte (dnr ADM/2022:393), s. 4.

207

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

4.5Behovet av ändringar i nuvarande regelverk

I föregående avsnitt har utredningen redovisat en sammanställning av aktörers framförda behov av information för att utföra sina respektive uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I detta avsnitt redovisas på en generell nivå utredningens syn på hur framförda behov bör hanteras, med exempel för att tydliggöra hur utredningen resonerar.

Vid utredningens bedömning av om ett framfört behov bör leda till ett förslag som möjliggör utökat informationsutbyte, har nyttan med den möjliga förbättringen vägts mot bl.a. den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. I avsnitt 4.2 beskrivs närmare utredningens syn på vad som kan utgöra en förbättring av informa- tionsutbytet i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Som be- skrivits i avsnitt 4.3.3 får en begränsning av skyddet för den person- liga integriteten aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det syfte som har föranlett den.

4.5.1Det behövs ändringar i nuvarande regelverk

Utredningens bedömning: Det finns behov av informations- utbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som inte fullt ut kan tillgodoses genom nuvarande regelverk.

Regeländringar som möjliggör förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bör vara speci- fikt snarare än generellt utformade.

Skälen för utredningens bedömning

Utredningens kartläggning har visat att det finns behov av informa- tionsutbyte som inte fullt ut kan tillgodoses genom nuvarande regel- verk.

Det kan handla om att minska beroendet av att hämta in stora mängder detaljerad men relativt okänslig information från ett stort antal enskilda vid ett stort antal tillfällen. En sådan hantering är tids- krävande både för den berörda verksamheten och för den enskilde, samtidigt som det finns risk för att beslutsunderlaget blir felaktigt eller ofullständigt. Det kan också handla om sekretesskyddad

208

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

information som en myndighet behöver dela med en aktör men där det saknas en sekretessbrytande bestämmelse som tillåter sådant utlämnande. Även nödvändig information som behöver hämtas in från andra aktörer än myndigheter för att kontrollera lämnade upp- gifter kan kräva ändrad reglering.

Utredningen bedömer sammantaget att förutsättningarna för in- formationsutbytet för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan och behöver förbättras i flera avseenden, bl.a. genom regel- ändringar.

Nödvändiga ändringar bör göras genom bestämmelser som anpassas efter förutsättningarna för respektive informationsutbyte

Som har beskrivits i avsnitt 4.3 finns det för närvarande olika typer av bestämmelser som reglerar utbytet av information för den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Utöver specifika bestämmelser som endast gäller för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns det många bestämmelser i generella regelverk som påverkar möjligheterna till informationsutbyte, exempelvis i OSL och den generella dataskyddsregleringen. Ny lagstiftning som möjliggör utökat informationsutbyte mellan myndigheter generellt har nyligen trätt i kraft. Andra förslag bereds för närvarande, se avsnitt 4.3.6.

Utredningens uppdrag i denna del är att lämna förslag på hur informationsutbytet mellan aktörerna inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten kan förbättras samtidigt som den enskildes rätt till skydd för den personliga integriteten värnas. För respektive område där utredningen har identifierat behov av regeländringar har utredningen även övervägt hur nya eller ändrade bestämmelser bör utformas. Utredningen har även övervägt möjligheten att er- sätta nuvarande regleringar med en eller flera mer generellt utfor- made bestämmelser för att underlätta informationsutbytet för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är komplex och ut- formad så att den innefattar många olika typer av situationer där det behövs ett informationsutbyte. Förutsättningarna för olika in- formationsutbyten varierar inom verksamheten. Först och främst har den information som behöver utbytas olika karaktär. Det finns t.ex. behov av att utbyta både offentliga uppgifter och uppgifter som omfattas av sekretess. Utöver det är förhållandena olika för

209

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

hur informationsutbyte ska genomföras. I vissa fall är det lämpligt att en uppgift lämnas ut på begäran av den aktör som har behov av den. I andra fall är det i stället lämpligt att uppgifter lämnas ut på initiativ av den utlämnande aktören. I en del fall är det lämpligt att uppgifter kan lämnas dels på eget initiativ av den utlämnande aktö- ren, dels på begäran av den mottagande aktören. De aktörer som omfattas av ett informationsutbyte är också olika sinsemellan. Utbytet av information inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten sker inte enbart mellan myndigheter, utan även med andra aktörer. Exempelvis begär Arbetsförmedlingen in uppgifter från banker och lämnar ut uppgifter till kommunala socialnämnder och till myndighetens leverantörer.

Generellt utformade bestämmelser som omfattar flera uppgifter, situationer och aktörer kan ha vissa fördelar för de aktörer som berörs, exempelvis genom att varje specifikt behov av informations- utbyte inte behöver förutses när en bestämmelse utformas.64 Det ger förutsättningar för ett mer hållbart regelverk över tid. Även med generellt utformade möjligheter eller krav på att dela informa- tion med andra aktörer behöver dock exempelvis dataskyddsför- ordningens principer beaktas. Det gör att även tillämpningen av generella bestämmelser kräver noggranna och ofta tidskrävande överväganden av berörda aktörer innan uppgifter kan utbytas. Ut- redningen bedömer att generellt utformade bestämmelser inte i sig leder till att informationsutbyten effektiviseras. Effekterna av gene- rellt utformade bestämmelser kan också vara svåra att överblicka.

Sammantaget bedömer utredningen att fördelarna för den arbets- marknadspolitiska verksamheten med att bestämmelser som möjlig- gör ett informationsutbyte utformas med hänsyn till förutsättning- arna i den specifika situationen väger tyngre än fördelarna med mer generellt utformade bestämmelser. Det gäller inte minst mot bak- grund av att specifikt utformad reglering ger större möjligheter att skydda den enskildes personliga integritet genom noggranna avväg- ningar mellan motstående intressen. Med mer specifika bestämmel- ser för att möjliggöra informationsutbyte minskar t.ex. riskerna för att överskottsinformation hämtas in eller att sekretessbelagda upp- gifter lämnas ut felaktigt. Det blir också enklare för den registre- rade att förutse vilket informationsutbyte som kommer att ske och i vilket syfte.

64Jfr Ds 2022:13, Utökat informationsutbyte, s. 111 ff.

210

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen bedömer mot denna bakgrund att de förslag som lämnas för att förbättra informationsutbytet för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten bör vara specifikt snarare än generellt utformade.

Vad gäller utredningens överväganden om att samla uppgifts- skyldigheter i en egen lag, se avsnitt 7.4.3.

Informationsutbyten som hindras av nuvarande regelverk eller annat och där förslag lämnas

Utredningen har noggrant undersökt möjligheterna att förbättra informationsutbytet för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten genom ändringar i nuvarande regelverk. De ändringar som bedöms kunna förbättra förutsättningarna för verksamheten, sam- tidigt som den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet värnas, avser informationsutbyte mellan:

–Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet (jfr tabell 4.13 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och universitet och högskolor (jfr tabell 4.13 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och folkhögskolor (jfr tabell 4.13 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och kreditinstitut (jfr tabell 4.20 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och försäkringsgivare (jfr tabell 4.20 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag (jfr tabell 4.25 i avsnitt 4.4.3)

–Arbetsförmedlingen och socialnämnder (jfr tabell 4.35 i avsnitt 4.4.3)

–Kammarkollegiet och myndighetens leverantörer (jfr tabell 4.24 i avsnitt 4.4.3)

Utredningens bedömningar och förslag avseende förbättrat infor- mationsutbyte mellan dessa aktörer finns i avsnitt 4.6–4.10.

211

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen kan även konstatera att det finns ett antal andra faktorer som påverkar aktörernas tillgång till information samt hur väl informationsutbytet mellan olika aktörer fungerar i dagsläget. Det handlar om svårigheter att tillämpa regelverk, bristfällig sam- verkan, bristfällig intern dokumentation samt att det i vissa fall sak- nas interna långsiktiga strategier och prioriteringar för informations- försörjningen. Utredningen bedömer att en förbättrad användning av information inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten även kräver andra åtgärder än ändrade regler för informationsutbyte.

I avsnitt 4.8.6 och 4.11 lämnar utredningen förslag och bedöm- ningar som inte handlar om förändringar av regelverk men som syftar till att förbättra informationsutbytet för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Utredningen har inte i kartläggningen av aktörernas behov identi- fierat någon befintlig bestämmelse som har blivit överflödig eller helt bör ersättas. Utredningen föreslår därför inte att någon befintlig bestämmelse ska upphävas.

4.5.2Framförda behov av ändringar som utredningen inte hanterar genom förslag om regeländringar eller andra åtgärder

Utredningens kartläggning av informationsbehovet hos de aktörer som utför uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten visar att flera aktörer anser att de behöver hämta in väsentligt mycket mer information för olika ändamål än vad de kan göra i dags- läget. Det gäller inte minst den största aktören, Arbetsförmedlingen. Efter analyser av framförda behov kan utredningen konstatera att många av dessa inte bör leda till förslag om ändring i regelverk eller andra åtgärder. I det följande redovisas de övergripande skälen för detta.

Behovet motiverar inte intrånget i enskildas personliga integritet

Utredningen ska enligt uppdraget väga behovet av förbättrat in- formationsutbyte mot den enskildes rätt till skydd för sin person- liga integritet. För vissa av de behov som har framförts bedömer

212

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

utredningen att syftet i form av möjliga förbättringar som ytterli- gare informationsutbyte kan leda till inte står i rimlig relation till integritetsintrånget. För vissa finns det även andra mindre ingri- pande åtgärder som kan användas för att uppnå avsedda syften.

Arbetsförmedlingen har exempelvis framfört behov av infor- mation från gränspolisen om huruvida en arbetssökande befinner sig utomlands. Syftet med ett informationsutbyte mellan Arbets- förmedlingen och gränspolisen skulle enligt Arbetsförmedlingen vara att förbättra kontrollen av om en arbetssökande medverkar i beslutad arbetsmarknadspolitisk insats eller inte. Utredningen bedömer dock att om Arbetsförmedlingen skulle få information om arbetssökandes utlandsvistelser skulle det innebära ett alltför stort ingrepp i enskildas personliga integritet och en alltför långt- gående möjlighet att kartlägga enskildas rörelser. Det är också möjligt att kontrollera den arbetssökandes deltagande i arbetsmark- nadspolitiska insatser på andra väsentligt mindre ingripande sätt, exempelvis genom att utnyttja befintliga kontrollmöjligheter såsom att kalla den arbetssökande till ett möte eller att ha dialog med ut- förande aktör.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av tillgång till de underlag som leder fram till revisionsbeslut fattade av Skatteverket i syfte att minska felaktiga utbetalningar till anordnare och arbets- givare. Skatteverket får besluta om revision för att genomföra kon- troller utifrån de syften som anges i 41 kap. 2 § skatteförfarande- lagen (2011:1244). Ett beslut om att inleda revision omfattas av sekretess och detsamma gäller revisionen i sig. Ett eventuellt beskatt- ningsbeslut efter revisionen blir däremot offentligt. I dagsläget under- rättar Skatteverket Arbetsförmedlingen om Skatteverket utifrån sin revision misstänker att en felaktig utbetalning har gjorts. Om Arbets- förmedlingen skulle få tillgång till hela det underlag som lett fram till Skatteverkets revisionsbeslut finns det risk för att Arbetsför- medlingen får del av känsliga uppgifter som helt saknar betydelse för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen bedö- mer att den information som Skatteverket delar i dagsläget, i kom- bination med ökade möjligheter för myndigheterna att utbyta upp- gifter för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar (se avsnitt 4.3.5), är tillräcklig för Arbetsförmed- lingen för detta syfte. Utredningen bedömer därmed att en generell tillgång för Arbetsförmedlingen till denna information skulle inne-

213

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

bära ett alltför stort integritetsintrång i förhållande till den möjliga förbättring som skulle vara syftet.

Arbetsförmedlingen har framfört ett antal behov av informations- utbyten kopplade till kontroll av leverantörer av arbetsmarknadspoli- tiska insatser. Vissa av dessa handlar om att kunna kontrollera leve- rantörerna eller deras anställda genom tillgång till information från andra myndigheter. Syftet skulle vara att få indikationer för att sam- mantaget bedöma om en leverantör är seriös och har möjlighet att utföra tjänsterna. Utredningen konstaterar att det är viktigt att de som utför arbetsmarknadspolitiska insatser lever upp till villkoren i de avtal som tecknas med Arbetsförmedlingen. Insatserna innebär direkta kontakter med och stöd till arbetssökande som kan vara i utsatt ställning. Det är dock leverantörerna som har slutit avtal med Arbetsförmedlingen, inte den enskilde anställde personen. Uppgif- ter om leverantörernas anställda bör snarare inhämtas genom deras arbetsgivare. Att direkt via andra myndigheter hämta uppgifter om enskilda anställda hos leverantörer innebär ett intrång i de anställ- das personliga integritet som utredningen inte bedömer är propor- tionerligt i relation till möjlig förbättring.

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen har framfört behov av information om deltagares registrerade skulder för att kunna ge bättre stöd till den enskilde. Leverantörer har även framfört behov av information om deltagares utdrag ur belastningsregistret för att dels ge bättre stöd till den enskilde, dels säkerställa en god arbetsmiljö i leverantörens verksamhet. Att lämna ut information om någons registrerade skuld eller om denne har fått en påföljd för ett brott skulle utgöra ett betydande intrång i den enskildes personliga integritet. Det skulle behöva motiveras med starka skäl för att myndigheter ska ges tillgång till informationen. Det skulle kräva ännu starkare skäl för att ge privata aktörer som leverantörer till Arbetsförmedlingen tillgång till informationen. Utredningen bedömer att de möjliga förbättringarna som skulle vara syftet med informationsutbytet är svaga i relation till integritetsintrånget.

214

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behovet är inte tillräckligt stort för att motivera en ändring i nuvarande regelverk

För vissa av de behov som har framförts bedömer utredningen att de möjliga fördelar som kan uppnås av informationsutbytet är allt- för svaga och att förslag om förbättrat informationsutbyte inte i någon större omfattning skulle förbättra förutsättningarna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det kan t.ex. handla om framförda behov som skulle kunna leda till en marginell förbättring inom ett område i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten men samtidigt till ökade kostnader för verksamheten som helhet eller andra verksamhetsområden.

Utredningen bedömer också behov som svaga när det handlar om framförda behov som har en svag koppling till vilka uppdrag som finns inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Leverantörer till Arbetsförmedlingen av arbetsmarknads- politiska insatser i form av tjänster med resultatersättning har t.ex. framfört behov av att kunna kräva intyg från arbetsgivare eller ut- bildningsanordnare om en tidigare deltagares nuvarande anställning eller utbildning. Utredningen bedömer att det skulle stå i konflikt med Arbetsförmedlingens uppdrag att motverka felaktiga utbetal- ningar. Information bör inhämtas av Arbetsförmedlingen, inte via leverantören (se avsnitt 4.6).

Behovet kan tillgodoses inom ramen för nuvarande regelverk

För vissa av de framförda behov där det uppgetts finnas rättsliga hinder som orsak till att informationen inte utbyts i dagsläget, har det varit otydligt för utredningen vilken reglering som utgör hinder eller vilken reglering som saknas. Utredningen har bett om ytter- ligare underlag och på egen hand utrett frågan vidare. Även efter ytterligare efterforskningar bedömer utredningen att vissa fram- förda behov är möjliga att tillgodose med nuvarande regelverk.

Exempelvis har leverantörer till Arbetsförmedlingen framfört behov av information om enskilda från Arbetsförmedlingen. Det handlar om uppgifter om deltagares tidigare utbildning, arbetslivs- erfarenhet, tidigare insatser samt relevant innehåll i deltagarens handlingsplan som upprättats hos Arbetsförmedlingen. Det hand- lar även om känsliga personuppgifter såsom uppgifter om deltaga-

215

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rens sjukdomshistorik och funktionsnedsättning. Hindren för att informationen inte lämnas uppges av leverantörer vara både tek- niska och rättsliga. Utredningen bedömer dock att det inte finns rättsliga hinder för ett informationsutbyte, eftersom Arbetsför- medlingen har möjlighet att dela uppgifter om enskildas personliga förhållanden med en leverantör med stöd av den sekretessbrytande bestämmelsen i 28 kap. 12 a § OSL. Att leverantörer har möjlighet att under vissa förutsättningar behandla känsliga personuppgifter följer av 18 b § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. När det gäller tekniska hinder anser utredningen att Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare bör kunna säkerställa att de system som används för informationsutbyte med utförande aktör är av tillräcklig kvalitet för syftet.

Under tiden för utredningens arbete har regeländringar trätt i kraft som numera möjliggör informationsutbyte för vissa av de behov som har framförts. Till exempel kan vissa framförda behov tillgodoses genom lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver- trädelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen trädde i kraft den

1 juli 2024. Bland annat bör Arbetsförmedlingens framförda behov av information om arbetssökandes näringsverksamhet kunna till- godoses av den lagen.

Behovet kan tillgodoses med tekniskt utvecklingsarbete

För en stor del av de framförda behoven har tekniska hinder an- getts som enda orsak till att utbytet inte sker i dagsläget. Det kan exempelvis vara att det för närvarande saknas it-lösningar för att säkert och enkelt utbyta stora mängder information mellan två myndigheter, vilket kan kräva utvecklingsarbete på båda sidor. Under arbetet har utredningen efterfrågat kompletterande underlag och förtydliganden kring vad det är som hindrar ett effektivt infor- mationsutbyte. Inga ytterligare underlag har kommit in.

Utifrån tillgängligt underlag bedömer utredningen att inget av de framförda behoven med enbart tekniska hinder som orsak till bristande informationsutbyte förhindrar aktörens möjlighet att utföra sina uppgifter. Det kan däremot finnas fördelar i form av effektiviseringar eller förbättrad kvalitet i beslutsunderlag. Utred-

216

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ningen bedömer att de berörda verksamheterna själva bör kunna bedöma nyttan av ett utökat informationsutbyte. Om nyttan över- stiger kostnaderna för att undanröja tekniska hinder bör nödvän- digt arbete kunna prioriteras.

4.6Förbättrad tillgång för Arbetsförmedlingen till uppgifter om arbetssökandes utbildning

4.6.1Arbetsförmedlingens behov av information om utbildning

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingens tillgång till information som rör en arbetssökandes utbildning behöver för- bättras för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingen behöver information om arbetssökandes utbildning

Arbetsförmedlingen ska enligt 2 § 2 och 4 förordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt bl.a. genom att effektivt samman- föra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Av instruktionen följer vidare att myndigheten har ett övergripande ansvar att verka för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Myndigheten ska också löpande ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, samt analysera, följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten ska även samverka med en rad andra myndigheter och aktörer för att fullgöra sina uppgifter. Myndigheten ska exem- pelvis samverka med vissa statliga myndigheter i syfte att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.65

653 § 3, 4 § 1 och 17 § första stycket förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

217

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Enligt 3 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ska den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bl.a. an- passas efter den enskildes förutsättningar. I verksamheten ska de som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden prioriteras. En av de viktigaste faktorerna för att bedöma en arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden är hans eller hennes utbildningsbakgrund. En gångbar utbildning är central för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden både på kort och lång sikt.66 Varje år anmäler sig fler än 300 000 personer som arbetssökande hos Arbetsförmed- lingen.67 Cirka en tredjedel av de arbetssökande som i februari 2025 var inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade inte fullföljt en gymna- sieutbildning.68 Dessa arbetssökande har sämre förutsättningar än andra att konkurrera om lediga arbeten och de löper en högre risk att drabbas av långtidsarbetslöshet.69

För att kunna utföra sina uppgifter behöver Arbetsförmedlingen därför information som rör enskilda arbetssökandes utbildning. Det handlar exempelvis om information om utbildningsbakgrund, betyg och studieresultat, deltagande i reguljär utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program och övergång till studier.

Insatser för personer som har behov av utbildning

Arbetsförmedlingen kan bl.a. erbjuda arbetssökande att ta del av den arbetsmarknadspolitiska insatsen vägledning till utbildning, vilket innebär att den enskilde får stöd och information för att kunna göra ett övervägt val av arbete och utbildning.70 Myndig- heten kan också anvisa till det arbetsmarknadspolitiska program- met förmedlingsinsatser, vilket innebär att den enskilde erbjuds att hos en anordnare ta del av individuellt utformade aktiviteter som stöder, vägleder eller motiverar honom eller henne att påbörja så- dan utbildning inom det reguljära utbildningssystemet som stärker den enskildes möjligheter att få och behålla ett arbete.71

66Se t.ex. Eriksson, Hensvik och Nordström Skans, Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar, IFAU Rapport 2017:5, 2017.

67Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023, 2024, s. 22.

68Siffror hämtade från Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

69Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2024, 2024, s. 17.

708 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

712 § första stycket 2 förordningen om förmedlingsinsatser.

218

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Myndigheten kan vidare besluta om att utbildning ska bedrivas som en aktivitet inom ett arbetsmarknadspolitiskt program. Ett så- dant beslut föregås ofta av en anvisning att söka utbildning, men kan också fattas efter att den arbetssökande på eget initiativ sökt en utbildning om myndigheten bedömer studiernas inriktning som arbetsmarknadspolitiskt motiverad.

Inom programmet arbetsmarknadsutbildning tar enskilda del av yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för honom eller henne att få eller behålla ett arbete och som motverkar att det uppstår brist på arbetskraft på arbetsmarknaden.72

Inom programmet förberedande insatser är det möjligt för en- skilda att ta del av exempelvis folkhögskoleutbildning i studiemoti- verande syfte, kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. skollagen eller motsvarande utbildning vid folkhögskola och utbildning på heltid vid universitet, högskola eller på eftergymnasial nivå inom folkhögskolan.73 Folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte är en utbildningsinsats som anordnas av folkhögskolor efter överens- kommelser med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.74

Inom ramen för etableringsprogrammet är det som huvudregel obligatoriskt för nyanlända invandrare att ta del av bl.a. kommunal vuxenutbildning i sfi eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen.75 Nyanlända invandrare har vidare möjlig- het att inom programmet ta del av bl.a. utbildning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning eller motsvarande utbild- ning inom folkhögskolan samt eftergymnasial utbildning.76

Arbetssökande som studerar inom ramen för ett arbetsmarknads- politiskt program kan beviljas aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att studera.77

7211 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

7330 § andra stycket 3–5 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

74Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet om villkor för folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte, 2022.

7512 § förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

7613 § första stycket 1 och 2 förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare.

772 kap. förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

219

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Individuella handlingsplaner och krav på aktivitetsrapportering

Enligt 5 a och 6 §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den arbets- sökande upprätta en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska upprättas senast 30 dagar efter anmälan hos Arbetsförmedlingen, men bör upprättas tidigare för den arbetssökande som inte fyllt

25 år. En upprättad handlingsplan ska hållas aktuell och förnyas vid behov, dock senast sex månader från det att den upprättades eller senast förnyades. Under 2024 uppdaterade Arbetsförmedlingen i genomsnitt 117 000 handlingsplaner varje månad.78

I handlingsplanen ska det enligt 5 a § förordningen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten anges en bedömning av den arbets- sökandes stödbehov, planerade insatser och aktiviteter, den arbets- sökandes skyldigheter och arbetssökandets inriktning, särskilt vad gäller yrkesmässigt och geografiskt sökområde. Planerade insatser och aktiviteter ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverade. Med det avses att de måste framstå som lämpliga både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Det kan t.ex. handla om att den sökande ska söka vissa arbeten som han eller hon är kvalificerad för eller att den sökande ska söka en utbildning för att förbättra sina förutsättningar på arbetsmarknaden.

För att upprätta en handlingsplan och för att kunna anvisa en arbetssökande till ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en annan insats behöver Arbetsförmedlingen ha en god bild av den sökandes förutsättningar på arbetsmarknaden. Fullständiga och korrekta uppgifter om den sökandes utbildningsbakgrund är avgö- rande för att myndigheten ska kunna bedöma hans eller hennes förutsättningar att hitta arbete, bedöma vilka yrken som är lämpliga och vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som kan vara lämpliga. Det är särskilt viktigt att identifiera sökande som inte har fullföljt en gymnasieutbildning, eftersom dessa sökande har en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden och ofta har ett stort behov av utbild- ningsinsatser.

Med utgångspunkt i sin individuella handlingsplan ska den som är arbetslös regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgär- der han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Den som får eller begär arbetslöshetsersättning ska redovisa sina aktivi-

78Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, 2025 s. 23.

220

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

teter minst en gång per månad. När Arbetsförmedlingen anvisar en arbetssökande att söka utbildning ska det i handlingsplanen framgå på vilken utbildningsnivå den arbetssökande ska söka studier, exempel- vis studier på gymnasial nivå. Vidare ska det i handlingsplanen framgå sista datum för när den arbetssökande ska ha ansökt om studier på anvisad nivå samt rapporterat i aktivitetsrapporten att ansökan har gjorts. Det är i aktivitetsrapporten som den arbets- sökande redovisar till Arbetsförmedlingen när han eller hon har antagits och tackat ja till utbildningen.

Arbetsförmedlingen ska skyndsamt granska inkomna aktivitets- rapporter.79 Vid granskningen bedömer Arbetsförmedlingen bl.a. om de arbeten som den sökande har sökt stämmer överens med hans eller hennes utbildningsbakgrund, erfarenhet och övriga kvali- fikationer. Myndigheten kontrollerar även om den arbetssökande har sökt anvisad utbildning.

Återkallelse av anvisning och beslut om sanktioner

En förutsättning för att en arbetssökande ska kunna få ersättning vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program är att den sökande deltar och i övrigt följer de regler som gäller för program- met. Enligt 37 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska pro- gram ska Arbetsförmedlingen återkalla en anvisning till ett pro- gram bl.a. om den som har anvisats inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat programmet och inte heller anmäler giltigt förhinder, inte kan tillgodogöra sig programmet på ett till- fredsställande sätt, missköter sig eller stör verksamheten. Ett åter- kallande av en anvisning innebär att ersättningen till programdel- tagaren upphör.

Arbetsförmedlingen kan också besluta om sanktioner för pro- gramdeltagare som på olika sätt inte fullgör sina skyldigheter efter anvisning. Enligt 6 kap. 2 § förordningen om ersättning till delta- gare i arbetsmarknadspolitiska insatser ska en programdeltagare varnas om han eller hon under programtid utan godtagbart skäl inte har deltagit i insats, aktivitet eller annan arbetsmarknadspolitisk åt- gärd inom programmet eller inte har sökt anvisad utbildning. Vidare ska en programdeltagare enligt 6 kap. 3 § samma förordning

796 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

221

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

stängas av från rätt till ersättning ett visst antal ersättningsdagar om han eller hon under programtid utan godtagbart skäl avvisat en ut- bildning som han eller hon har anvisats att söka och är antagen till eller har avvisat en erbjuden insats, aktivitet eller annan arbetsmark- nadspolitisk åtgärd inom programmet.

Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program och får aktivitetsstöd, utvecklings- eller etableringsersättning re- spektive arbetssökande som får arbetslöshetsersättning är vidare skyldiga att söka lämpliga arbeten. Arbetsförmedlingen kan besluta om sanktioner i form av varning eller avstängning från rätt till er- sättning för sökande som missköter sitt arbetssökande.80 Vid be- dömningen av vad som är ett lämpligt arbete ska det bl.a. tas hän- syn till vilken utbildning den sökande har.81

Arbetssökandes utbildningsnivå har betydelse för nivån på utvecklingsersättning

För arbetssökande som har fyllt 18 men inte 25 år har utbildnings- nivån betydelse för vilken nivå av utvecklingsersättning den sökande kan få vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Enligt 2 kap. 10 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser får utvecklingsersättning lämnas till den som har fyllt 18 men inte 25 år, som inte är eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning och som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Av 2 kap. 11 § samma förord- ning följer att för den som har gymnasieexamen från ett nationellt program, har gymnasieintyg efter minst tre års studier på ett intro- duktionsprogram eller har fullföljt motsvarande svensk eller ut- ländsk utbildning lämnas utvecklingsersättning motsvarande en femtedel av studiebidraget inom det studiemedel som lämnas enligt 3 kap. 12 § 1 studiestödslagen (1999:1395). Detsamma gäller den

806 kap. 2 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, 43 och 43 a §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

81Jfr 44 § 1 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 6 kap. 8 § förordningen om ersätt- ning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser och Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringens föreskrifter och allmänna råd om lämpligt arbete (IAFFS 2024:1). Enligt 3 § i föreskrifterna ska vid bedömningen av vad som ska anses som lämpligt arbete relevanta om- ständigheter vägas in, och skälig hänsyn tas till om arbetet är realistiskt utifrån den sökandes förutsättningar, såsom utbildning, erfarenhet och övriga kvalifikationer. Lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring som träder i kraft den 1 oktober 2025 innehåller bestämmelser om sanktioner och lämpligt arbete som i huvudsak motsvarar nu gällande bestämmelser.

222

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

som har fyllt 20 år och deltar i sådan folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte som avses i 30 § andra stycket 3 förord- ningen om arbetsmarknadspolitiska program. Utvecklingsersätt- ningens storlek enligt paragrafen gäller för program som pågår på heltid. Till övriga lämnas utvecklingsersättning med ett belopp som motsvarar det studiebidrag inom studiehjälpen som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen, delat med 22.

Det är Försäkringskassan som prövar en ansökan om utvecklings- ersättning.82 Arbetsförmedlingen är skyldig att till Försäkringskassan lämna de uppgifter som har betydelse för ett ärende hos myndig- heten om bl.a. utvecklingsersättning.83 För att Försäkringskassan ska kunna fatta ett korrekt beslut om utvecklingsersättning för en arbets- sökande mellan 18 och 25 år behöver det framgå av underlaget om den sökande har utbildning som berättigar till den högre nivån av ersättning.

Avregistrering och underlag för uppföljning och utvärdering

Inskrivna arbetssökande som inte längre är aktuella för Arbetsför- medlingens stöd ska avregistreras som arbetssökande hos myndig- heten. Det kan ske på initiativ av den enskilde, t.ex. för att han eller hon har övergått till arbete eller studier. Avregistrering kan också ske på initiativ av Arbetsförmedlingen, t.ex. för att myndigheten inte får kontakt med den arbetssökande. Vid avregistreringen doku- menteras anledningen till att arbetslöshetsperioden har avslutats.

I de fall Arbetsförmedlingen inte får kontakt med den sökande skickas en skriftlig förfrågan om han eller hon vill fortsätta att vara inskriven som arbetssökande. Om den sökande inte besvarar för- frågan inom viss angiven tid avregistreras han eller hon som arbets- sökande. Då dokumenteras anledningen till avregistreringen som okänd.84

Att data om varför tidigare inskrivna arbetssökande hos Arbets- förmedlingen har avregistrerats är fullständiga och korrekta är vik- tigt för att myndigheten ska kunna analysera, följa upp och utvär- dera verksamheten. Uppgifter om vilka tidigare arbetssökande som

8210 kap. 3 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

839 kap. 1 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

84Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster. Behov av regelförändringar, 2022, s. 30.

223

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

har övergått till utbildning bidrar till kunskapen om vilka arbets- marknadspolitiska insatser som är effektiva. Arbetsförmedlingens registeruppgifter används även i forskning, t.ex. av IFAU.

Övergång till utbildning ger resultatersättning till leverantörer av vissa insatser

Flera arbetsmarknadspolitiska insatser utförs av leverantörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen anskaffar för närvarande arbetsmarknadspolitiska insatser i form av tio olika tjänster. I vissa av tjänsterna, som förmedlingsinsatsen Rusta och matcha, är ersättningen till leverantörerna delvis knuten till om deltagaren efter insatsen går vidare till arbete eller utbildning, s.k. resultatersättning. Se ytterligare beskrivning i avsnitt 3.3.

Information samlas främst in från den arbetssökande

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att de senaste årens förändring av myndighetens arbetssätt till att numera vara främst digitalt har förändrat förutsättningarna för att få in intyg från de arbetssökande om deras utbildningsnivå. Jämfört med tidigare har Arbetsförmedlingen i dagsläget bl.a. färre anställda, färre lokalkon- tor, fler digitala tjänster och ett ärendebaserat arbetssätt som innebär att en arbetssökande inte längre är knuten till en specifik arbetsför- medlare utan har kontakt med flera olika handläggare.85

Sedan 2020 arbetar Arbetsförmedlingen med inriktningen att arbetssökandes kontakter med myndigheten i första hand ska ske digitalt. De allra flesta arbetssökande skriver in sig digitalt.86 De flesta av dem som skriver in sig digitalt genomför också det första planeringssamtalet på distans, via s.k. personligt distansmöte.87 Vid inskrivningen ska den sökande bl.a. lämna information om sina ut-

85Se beskrivningar i t.ex. regeringens uppdrag till Statskontoret, Uppdrag om effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedel (A2023/01353) och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Kontrollfunktionen i en tid av förändring på Arbetsförmed- lingen, 2024.

86År 2024 var det 90 procent av de arbetssökande som valde att skriva in sig själva via Arbets- formedlingen.se enligt Arbetsförmedlingens ”Snabbfakta om vår verksamhet”, hämtad den

15april 2025, https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/snabbfakta-om-var- verksamhet).

87Arbetsförmedlingen, Likvärdigt stöd och likvärdig service i hela landet, 2022, s. 35.

224

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bildningar, arbetslivserfarenheter och kompetenser. Därefter går myndigheten tillsammans med den sökande igenom de uppgifter som han eller hon har lämnat. Uppgifterna som lämnas av den en- skilde utgör grunden för Arbetsförmedlingens fortsatta handlägg- ning och beslut.

För ungdomar (upp till 25 år) finns det sedan 2022 en särskild process för att fånga upp de som är i behov av fördjupat stöd, bl.a. de som saknar fullföljd gymnasieutbildning. Varje år skriver cirka 96 000 ungdomar in sig hos Arbetsförmedlingen. Ungdomar som inte har mer än förgymnasial utbildning hanteras särskilt av lokala enheter vid Arbetsförmedlingen för att ungdomarna snabbare ska kunna få stöd och insatser.88 Övriga ungdomar tar del av service via personliga distansmöten. Enligt Arbetsförmedlingen upptäcks vid det första planeringssamtalet att fler än tio procent av ungdomarna har uppgett fel utbildningsnivå. Det beror oftast på att han eller hon har studerat på gymnasiet men inte har en fullständig gymna- sieexamen.

För att förbättra kvaliteten i uppgifterna har Arbetsförmedlingen under 2024 infört en särskild rutin för ungdomar, med automatiska påminnelser och möjlighet att ladda upp kopior av betyg. Myndig- hetens uppföljningar visar dock att även med denna rutin så dröjer ungdomar med att lämna uppgifter och det krävs kompletteringar i många fall.89

Särskilda rutiner för betyg har även använts i Arbetsförmed- lingens branscharbetsförmedling för kultur och media. För att mot- verka överetablering inom kultur- och medieområdet behöver en arbetssökande för att bli inskriven där uppfylla särskilda kriterier, t.ex. ha avslutat en högre utbildning inom yrkesområdet.

En arbetssökande som har anvisats att söka utbildning ska som tidigare nämnts genom en aktivitetsrapport redovisa till Arbetsför- medlingen om han eller hon har sökt anvisad utbildning. Om den arbetssökande sedan blir antagen till anvisad utbildning ska det i aktivitetsrapporten även redovisas om han eller hon har tackat ja till utbildningen.

Arbetssökande som tar del av de utbildningar som anordnas av folkhögskolor efter överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet ansvarar själva för att efter avslutad utbild-

88Uppgift från Arbetsförmedlingen till utredningen.

89Uppgift från Arbetsförmedlingen till utredningen.

225

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ningsinsats visa upp utskrivet eller digitalt intyg för handläggare vid Arbetsförmedlingen. Av intyget som upprättats av folkhögskolan ska det framgå vilka kunskaper och färdigheter som deltagaren upp- nått. Efter avslutad insats ska deltagaren från folkhögskolan även erhålla en utfärdad plan för att återgå till reguljära studier eller närma sig arbetsmarknaden. Även detta ansvarar den arbetssökande för att visa upp för handläggaren vid Arbetsförmedlingen. Viss infor- mation om deltagaren samlas dock in från folkhögskolan. Under tiden för insatserna ska folkhögskolan enligt överenskommelserna dokumentera deltagarens närvaro och frånvaro samt på begäran av Arbetsförmedlingen redogöra för detta till myndigheten.90

Tidsödande processer för Arbetsförmedlingen och för arbetssökande

Att samla in information om arbetssökandes utbildning är tidskrä- vande för Arbetsförmedlingen. Även om hanteringen av betyg har effektiviserats när särskilda digitala lösningar har skapats, såsom för ungdomar och på försök i Arbetsförmedlingens förmedling för kul- tur och media, behöver myndigheten lägga ner mycket tid och manu- ellt arbete för att få in fullständiga uppgifter om gymnasiebehörig- het, betyg och liknande uppgifter från arbetssökande. Information om utbildning används i handläggningen av ärenden om alla in- skrivna arbetssökande. Eftersom det rör sig om hundratusentals personer årligen så kan varje effektivisering i handläggningen med- föra stora vinster totalt sett. Den manuella hanteringen är även tids- krävande för den arbetssökande. Handläggningen av ett ärende kan stanna upp när den sökande inte hittar rätt dokument eller inte vet hur han eller hon ska skicka in sina dokument till Arbetsförmed- lingen.91 Det kan också vara svårt för arbetssökande att veta vilka intyg som efterfrågas.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att inhämtan- det av betyg från arbetssökande i vissa fall kan leda till att hand- lingar som inte är betyg skickas in. Enligt myndigheten finns det en risk att det skickas in integritetskänsliga underlag, t.ex. läkarutlå-

90Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet om villkor för folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte.

91Arbetsförmedlingen och Skolverket, Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmed- lingen och kommuner för att underlätta övergångar till studier i kommunal vuxenutbildning, s. 23.

226

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tanden. För insatser där leverantörer får resultatersättning, som för- medlingsinsatsen Rusta och matcha, kan hantering av intyg om på- börjad utbildning krävas i flera led. När en tidigare deltagare har avregistrerats som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen för att han eller hon har övergått till utbildning krävs inga intyg för att leverantören ska få resultatersättning. För en tidigare deltagare där anledningen till avregistreringen är okänd krävs att leverantören kommer in med skriftligt intyg upprättat av utbildningsanordna- ren. Leverantören ska enligt villkoren för Rusta och matcha vända sig till den tidigare deltagaren, som i sin tur ska efterfråga intyg från utbildningsanordnaren.92 Förutom merarbete kan detta även leda till fördröjning och att leverantören får vänta på att resultat- ersättning betalas ut. Det kan också leda till att ingen resultatersätt- ning betalas ut till leverantören på grund av att det inte kommer in något intyg till Arbetsförmedlingen. Att det inte kommer in något intyg om påbörjad utbildning kan bero på den tidigare deltagaren eller utbildningsanordnaren.

Bristfälliga uppgifter om arbetssökandes utbildning försämrar möjligheten för Arbetsförmedlingen att utföra sina uppgifter

Arbetsförmedlingen har konstaterat att uppgifter i myndighetens register om inskrivna arbetssökandes utbildning har brister, vilket försvårar arbetet med platsanvisningar, platsförslag och utveck- lingen av automatiserade platsförslag.93 Enligt myndigheten skulle högre kvalitet i informationen underlätta för myndighetens stöd- jande och matchande verksamhet, vilket skulle gynna både arbets- sökande och arbetsgivare som vill anställa.

För inskrivna ungdomar gjorde Arbetsförmedlingen 2023 en stickprovsundersökning som visade att det för 69 procent av ung- domarna saknades verifierade betyg. Detta innebär en stor osäker- hetsfaktor kring vilka uppgifter om utbildning som är korrekta.94 För de ungdomar som vid inskrivningen anger en högre utbild- ningsnivå än de i själva verket har innebär det att möjligheten till stöd och insatser kan försenas.

92Arbetsförmedlingen, Förfrågningsunderlag Rusta och matcha 2, 2022, version 2, s. 43.

93Arbetsförmedlingen, Geografisk och yrkesmässig rörlighet Återrapportering av uppdrag 3.2 i regleringsbrevet 2024, 2024, s. 55.

94Uppgift från Arbetsförmedlingen till utredningen.

227

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Förbättrade uppgifter om arbetssökandes utbildning skulle även bidra till förbättrad kontroll av om arbetssökande söker lämpliga arbeten. Detta är särskilt viktigt för arbeten som kräver en särskild utbildning.

Om Arbetsförmedlingen inte har uppgifter om orsaken till att en arbetssökande har avregistrerats blir det svårare för myndig- heten att utvärdera genomförda insatser. Andelen ärenden där det var okänt varför en arbetssökande avregistrerats var i genomsnitt 24 procent under åren 2015–2019 och det ökade under perioden. Enligt analyser från Arbetsförmedlingen avser cirka hälften av avregistreringarna där anledningen dokumenterats som okänd övergång till arbete. Analyserna bygger på olika metoder för anta- ganden.95 Riksrevisionen visade i en granskning som avsåg åren 2017–2021 att bland inskrivna arbetssökande som saknar fullföljd gymnasieutbildning återfanns cirka 15 procent av dem som avregi- strerats av okänd orsak i reguljär utbildning tre terminer senare.96

Felaktiga uppgifter kan leda till felaktiga utbetalningar

För ungdomar med utvecklingsersättning kan felaktig uppgift om utbildningsnivå leda till att fel ersättning betalas ut. Enligt Arbets- förmedlingen förekommer det att den högre ersättningsnivån beta- las ut och att det senare upptäcks att den arbetssökande inte har gymnasieexamen, vilket kan leda till beslut om återkrav av felaktigt utbetald ersättning. En stickprovsundersökning vid Försäkrings- kassan visade att denna typ av fel låg bakom cirka vart tredje återkrav av utvecklingsersättning under perioden januari 2021 till mars 2024.97 När det gäller uppgifter från leverantörer av arbetsmarknads- politiska insatser har Arbetsförmedlingen framfört till utredningen att det finns risk för att en leverantör lämnar falska intyg om att en arbetssökande har gått vidare till utbildning för att leverantören ska

få resultatersättning.

Även gällande Arbetsförmedlingens uppföljning och kontroll av arbetssökande som deltar i vissa utbildningsinsatser finns det risker för felaktiga utbetalningar till följd av felaktiga uppgifter. När en arbetssökande blir anvisad att söka utbildning blir det en obligatorisk

95Arbetsförmedlingen, Nya metoder för att hantera avaktualisering av okänd orsak, 2022, s. 6.

96Riksrevisionen, Kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning, 2024, s. 85.

97Uppgift från Arbetsförmedlingen till utredningen.

228

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

aktivitet i den arbetssökandes handlingsplan som ska genomföras inom en viss tid. Om den arbetssökande inte i rätt tid redovisat att han eller hon har ansökt till och tackat ja till anvisad utbildning, kan Arbetsförmedlingen i vissa fall besluta om sanktion i form av var- ning eller avstängning från rätt till ersättning.98

Arbetsförmedlingens tillgång till information

som rör en arbetssökandes utbildning behöver förbättras

Propositionen Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmed- lingen och kommuner99 innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett förbättrat informationsutbyte mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen i fråga om arbetssökande i behov av utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Det lämnas bl.a. förslag om en uppgiftsskyldighet för kommuner att till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om en arbetssökande som behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och som finns inom kommunal vuxenutbildning. Uppgiftsskyldigheten föreslås placeras i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.100 Det framgår också av propositionen att arbete pågår inom Regeringskansliet för att ta fram förordningsreglering avseende uppgiftsskyldighet från Arbetsförmedlingen till kommuner.101 Utredningen bedömer mot denna bakgrund att det inte finns behov av att utredningen lämnar förslag avseende förbättrade förutsättningar för informations- utbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner avseende kom- munal vuxenutbildning.

När det gäller arbetssökande som studerar eller har studerat inom gymnasieskolan, på folkhögskola, universitet eller högskola, får Arbetsförmedlingen i dagsläget många uppgifter om studierna direkt från den arbetssökande. Att förlita sig på den sökandes upp- giftslämnande är dock resurskrävande och förenat med risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas eller att de uppgifter som lämnas är ofullständiga eller felaktiga. Det kan medföra att en sökande får bristfälligt stöd för att komma ur sin arbetslöshet eller att en sök-

986 kap. 2 och 3 §§ förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

99Prop. 2024/25:145.

100Prop. 2024/25:145 s. 1 och 5.

101Prop. 2024/25:145 s. 8.

229

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ande inte får stöd i rätt tid. Ofullständiga eller felaktiga uppgifter om t.ex. anledningen till att en sökande har avregistrerats hos Arbetsförmedlingen försvårar för myndigheten att ta fram korrekt statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt att analysera, följa upp och utvärdera verksam- heten på ett ändamålsenligt sätt. Uppgifter om arbetssökandes stu- dier kan också i många fall påverka rätten till ersättning. Inte heller i dessa fall är det lämpligt att enbart förlita sig på den sökandes upp- giftslämnande. Det finns då en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas eller att de uppgifter som lämnas är ofullständiga eller felaktiga, vilket kan leda till felaktiga utbetalningar.

För att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter och bedriva sin verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt behö- ver myndigheten få vissa uppgifter om arbetssökandes utbildning från andra än den sökande. Utredningen bedömer sammanfatt- ningsvis att Arbetsförmedlingens tillgång till information som rör arbetssökandes utbildning bör förbättras.

4.6.2En skyldighet för Universitets- och högskolerådet att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingens behov av upp- gifter om arbetssökandes gymnasiala meriter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

Utredningens förslag: Universitets- och högskolerådet ska enligt en bestämmelse i förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten på begäran lämna uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för ett ärende inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

230

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver för att utföra sina uppgifter

Arbetsförmedlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes gym- nasiala meriter, t.ex. uppgifter om huruvida den sökande har en gym- nasial utbildning, vilken typ av examen den sökande har och vilka betyg den sökande har fått i olika kurser. Uppgifterna behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten inklusive att motverka felaktiga utbetal- ningar.

Uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna fullgöra sitt ansvar för att arbets- sökande som har behov av det tar del av utbildning. Myndigheten kan anvisa en sökande i behov av studier att söka reguljär utbild- ning. Utbildning kan också ingå som en aktivitet inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Att Arbetsförmedlingen har tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om en sökandes ut- bildningsbakgrund är avgörande för att myndigheten ska kunna be- döma hans eller hennes behov av stöd och planera för arbetsmark- nadspolitiskt motiverade insatser. Uppgifter behövs inte bara om huruvida en sökande har genomfört en utbildning utan också om vilka betyg han eller hon har fått efter genomförd utbildning. Enligt Arbetsförmedlingen kan en helhetsbild av en sökandes studieresultat bidra till att bedöma hans eller hennes förutsättningar att övergå till arbete eller studier och hur omfattande behovet av stöd är. Den sökande kan t.ex. behöva särskilda stödinsatser i form av en studie- motiverande kurs för att komma vidare. Det är särskilt viktigt att identifiera sökande som inte har fullföljt en gymnasieutbildning, eftersom dessa har en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden och ofta har ett stort behov av utbildningsinsatser för att förbättra sina förutsättningar på arbetsmarknaden.

Uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter behövs även för att Arbetsförmedlingen ska kunna bedöma den sökandes förutsättningar att hitta arbete och bedöma vilka yrken som kan vara lämpliga. Sådana uppgifter behövs vidare för att myndigheten ska kunna granska inkomna aktivitetsrapporter och kontrollera att en sökande som får ersättning, t.ex. aktivitetsstöd, gör vad han eller hon kan för att komma ur sin arbetslöshet. En sökande är bl.a. skyl- dig att söka lämpliga arbeten eller anvisad utbildning. Arbetsför-

231

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

medlingen ansvarar för att besluta om sanktioner, dvs. varning eller avstängning från rätten till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning, när en programdeltagare inte uppfyller sina skyldigheter.

Försäkringskassan prövar ansökningar om och betalar ut ersätt- ning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsförmed- lingen är skyldig att lämna de uppgifter som Försäkringskassan behöver för ett ärende om ersättning, bl.a. uppgifter om en delta- gares gymnasiebehörighet.

Universitets- och högskolerådets uppgifter

UHR ansvarar enligt 1 § förordningen (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet för uppgifter i fråga om ser- vice, samordning, främjande och utvecklande verksamhet samt inter- nationellt samarbete och mobilitet inom utbildningsområdet. Enligt 2 § samma förordning har myndigheten till uppgift att på uppdrag av universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1424) eller av enskilda utbildningsanordnare som har till- stånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina biträda vid antagning av studenter och an- svara för ett samordnat antagningsförfarande, och ge service och råd i fråga om studieadministrativ verksamhet. Utöver uppgifterna som följer av 2 § i instruktionen får myndigheten utföra uppdrag inom ramen för sina uppgifter, om kostnaderna för sådana uppdrag kan täckas av befintliga resurser eller ersättning från uppdragsgiva- ren.102 Myndigheten är skyldig att samverka med bl.a. Arbetsför- medlingen i syfte att bidra till en väl fungerande kompetensför- sörjning.103

För att kunna utföra sin uppgift att biträda vid antagning av stu- denter och ansvara för ett samordnat antagningsförfarande ska UHR med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över upp- gifter om elevers slutbetyg, examensbevis eller motsvarande från gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen på gym- nasial nivå samt uppgifter om behörighet från folkhögskolan. Ända- målet för behandlingen är att biträda svenska universitet och hög-

1023 § förordningen med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

10316 a § förordningen med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

232

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skolor vid antagning av studenter och att ansvara för ett samordnat antagningsförfarande.104 Registret är den nationella betygsdata- basen Beda.

UHR är skyldig att lämna ut uppgifter ur Beda om examen och slutbetyg till antagningssystemet för svenska universitet och hög- skolor.105 Sådana uppgifter ska också lämnas till Statistiska central- byrån för statistikbearbetning åt Statens skolverk.106 Vidare är UHR skyldig att lämna uppgifter ur Beda till kommuner. UHR ska enligt 10 § förordningen (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar på begäran av en kommun till kommunen lämna ut uppgift om en per- son, som kan omfattas av den kommunens aktivitetsansvar för ung- domar, har examens- eller studiebevis eller motsvarande från gym- nasieskolan.

I förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor finns vidare bestämmelser om ett antag- ningsregister för högskolan som får föras av UHR. Ändamålet med registret är att vara till hjälp för högskolor vid antagning av studen- ter. Uppgifterna i antagningsregistret får hämtas in från högskolor- nas studieregister. Antagningssystemet som UHR använder heter NyA.

Uppgifter som UHR hanterar i Beda

UHR samlar in gymnasiala meriter till den nationella betygsdata- basen Beda från gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbild- ningen på gymnasial nivå och folkhögskolan. Det rör sig exempelvis om uppgifter om elevers examensbevis, slutbetyg och betyg.107 Ut- över gymnasiala meriter samlas även namn och personnummer in för varje registrerad person.

Utredningen konstaterar att en elev i gymnasieskolan som upp- fyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis om han eller hon uppfyller kraven för examen.108 En elev i gymnasieskolan som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället få ett

1042 a § första stycket förordningen med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

1052 a § andra stycket förordningen med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

1062 a § andra stycket förordningen med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

107Universitets- och högskolerådet (UHR), Redovisning av regeringsuppdraget att bygga ut den nationella betygsdatabasen Beda, 2024.

1088 kap. 12 § gymnasieförordningen (2010:2039).

233

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

studiebevis.109 En elev som uppfyller kraven för en gymnasieexa- men i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå respektive en gymnasieexamen i form av en hög- skoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska också få ett examensbevis.110 Elever som har gått klart den anpassade gymnasieskolan får ett gymnasiebevis.111 Ovan nämnda betygsdokument innehåller bl.a. uppgifter om elevens namn och personnummer, vilken typ av examen eller program beviset gäller, skolform samt uppgifter om kurser och betyg.112 Utred- ningen noterar att gymnasieexamen från kommunal vuxenutbild- ning har ersatt slutbetyget som utfärdades till elever inom kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt 4 kap. 9 § i den upphävda förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbild- ning. Om en elev har betyg som är satta före den 1 juli 2012 kan dock rektor besluta om att utfärda slutbetyg under vissa förutsätt- ningar. Regeringen har beslutat att slutbetyg från gymnasial vuxen- utbildning får utfärdas senast den 1 juli 2025.113 Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.114

När det gäller folkhögskolor anordnar dessa bl.a. allmänna kur- ser för studerande som saknar grundskole- eller gymnasieutbild- ning. En studerande kan uppnå grundläggande behörighet till högre studier genom att studera allmän kurs på gymnasial nivå. Av 11 § andra stycket 3 förordningen (2015:218) om statsbidrag till folk- bildningen framgår att folkhögskolan ska utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på gymnasial nivå uppnår de krav som ställs för grundläggande behörighet till högskolestudier enligt hög- skoleförordningen (1993:100) eller yrkeshögskolestudier enligt för- ordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

1098 kap. 12 § gymnasieförordningen.

1104 kap. 20 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

1118 kap. 22 a–d §§ gymnasieförordningen.

112Se Skolverkets föreskrifter om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:145), Skolverkets föreskrifter om utformningen av studie- bevis efter nationella program i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:148), Skolverkets föreskrif- ter om utformning av examensbevis från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (SKOLFS 2012:9) och Skolverkets föreskrifter om utformningen av gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationella och individuella program i anpassade gymnasie- skolan (SKOLFS 2013:158).

113SFS 2023:655.

1144 kap. 20 a § förordningen om vuxenutbildning.

234

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det är inte obligatoriskt för utbildningsanordnare att rapportera in gymnasiala meriter till Beda men uppskattningsvis får Beda upp- gifter från 93 procent av gymnasieskolorna, 78 procent av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och 100 procent av folkhögskol- orna.115 Beda omfattar uppgifter om ett mycket stort antal indivi- der. Det är ett ständigt växande register, eftersom uppgifterna inte gallras.116 Som huvudregel ändras inte de inkomna uppgifterna av UHR. Uppgifter kan dock komma att korrigeras på begäran av in- rapporterande skola eller enhet. I sådana fall görs ändringen i sam- råd med meritutfärdaren för att säkerställa att de registrerade upp- gifterna är korrekta.117

På uppdrag av regeringen har UHR under åren 2021 till 2024 byggt ut Beda för att göra det möjligt att framöver kunna dela gym- nasiala betygsuppgifter med fler aktörer samt ta emot och lagra fler betygstyper än tidigare.118 Enligt uppdraget ska exempelvis CSN och Folkbildningsrådet kunna ta emot uppgifter från Beda och ytterligare merittyper ska kunna tas emot, bl.a. betygsutdrag från gymnasieskolan och betygsuppgifter från International Baccalau- reate. UHR har även hemställt hos regeringen om en registerför- fattning för den utökade behandling av personuppgifter som enligt UHR kommer att ske i Beda när denna har byggts ut.119 Enligt myn- digheten innebär ett utbyggt Beda att personuppgifter kommer att samlas in från fler källor, att en större mängd personuppgifter kom- mer att behandlas och att fler behandlingsåtgärder kommer att ut- föras. Myndigheten bedömer att den utökade personuppgiftsbehand- lingen inte ryms inom regleringen i myndighetens instruktion. Hemställan bereds inom Regeringskansliet.

Sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och hos UHR

115Uppgift från UHR den 17 december 2024.

116SOU 2017:49, EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet, s. 422.

117UHR, Hemställan, (dnr 00427–2023), 2023.

118Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende UHR och UHR, Redovisning av regerings- uppdraget att bygga ut den nationella betygsdatabasen Beda, 2024.

119UHR, Hemställan,(dnr 00427–2023).

235

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

11 § OSL). I förarbetena till den lagändring som innebar en över- gång från ett omvänt till ett rakt skaderekvisit för uppgifter om en- skildas personliga förhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten anförde regeringen att känsliga uppgifter om en enskilds personliga förhållanden dock typiskt sett fortsatt kommer att om- fattas av ett sekretesskydd även vid tillämpningen av ett rakt skade- rekvisit.120

Hos UHR gäller sekretess i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållan- den, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap.

5 § andra stycket OSL). Här gäller ett rakt kvalificerat skaderekvi- sit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Bestämmelsen gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter om förföljda perso- ners identitet.121

Den nationella databasen Beda har i rättspraxis tidigare bedömts vara en sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser fram- ställning av statistik, vilket innebar att absolut sekretess gällde för uppgifter i databasen enligt 24 kap. 8 § OSL, den s.k. statistiksekre- tessen.122 UHR anser numera att sekretessbestämmelsen inte är till- lämplig på uppgifter i Beda, eftersom Beda inte längre hanteras i en särskild verksamhet hos myndigheten som avser framställning av statistik.123 Enligt myndigheten omfattas uppgifterna i Beda av sekretessregleringen i 23 kap. 5 § andra stycket OSL. Utredningen konstaterar att med särskild verksamhet avses enligt förarbetena verksamhet som är skild från annan verksamhet hos myndigheten. Utmärkande är att verksamheten är organiserad som en egen enhet eller liknande. Vid bedömningen av frågan om en särskild verksam- het avser framställning av statistik måste en helhetsbedömning göras av verksamheten. Om den särskilda verksamhetens huvudsak- liga syfte är att framställa statistik är bestämmelserna om statistik- sekretess tillämpliga. Å andra sidan är bestämmelserna inte tillämp- liga i en verksamhet som har något annat än statistikframställning

120Prop. 2021/22:216 s. 30.

121Prop. 2005/06:161, Sekretessfrågor – Skyddade adresser, m.m., s. 60 och 61, 100.

122Kammarrätten i Stockholms dom den 10 oktober 2002 i mål nr 3300-2002 och Kammar- rätten i Stockholms dom den 21 februari 2018 i mål nr 7094-17.

123UHR, Förstudie om förutsättningar att utöka Beda, 2018 och UHR, Hemställan,

(dnr 00427-2023).

236

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

som sitt främsta syfte även om det i den verksamheten skulle före- komma insamling eller bearbetning av uppgifter med hjälp av sta- tistiska metoder.124 Det finns inte skäl att ifrågasätta UHR:s upp- gifter att Beda inte längre hanteras i en särskild verksamhet hos myndigheten som avser framställning av statistik. Utredningen bedömer därför att uppgifterna i Beda inte kan anses omfattas av statistiksekretessen enligt 24 kap. 8 § OSL.

Hos alla myndigheter gäller vidare enligt 21 kap. OSL ett minimi- sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang som uppgifterna förekommer. Det gäller t.ex. uppgifter om hälsa och sexualliv eller uppgifter om för- följda personer.

Arbetsförmedlingens behov av uppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering

Arbetsförmedlingen har till utredningen framfört ett behov av att i större utsträckning få tillgång till uppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter från den nationella betygsdatabasen Beda och att uppgifterna behöver kunna lämnas ut elektroniskt till myndig- heten. Utredningen bedömer att om Arbetsförmedlingen skulle få tillgång till uppgifter från Beda skulle det förbättra kvaliteten i myndighetens underlag om arbetssökande och effektivisera hand- läggningen av ärenden. Som tidigare har beskrivits är det en tids- krävande process för Arbetsförmedlingen att få in uppgifterna från den arbetssökande och det förekommer att ofullständiga eller fel- aktiga underlag lämnas in. Att underlag om arbetssökandes gymna- siala meriter är korrekt och fullständigt är viktigt för att Arbetsför- medlingen på ett effektivt sätt ska kunna ge ändamålsenligt stöd och insatser till arbetssökande för att stärka deras möjligheter att få ett arbete, effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, kontrollera att förutsättningarna för att få ersättning är uppfyllda och motverka felaktiga utbetalningar.

De flesta uppgifter som UHR förfogar över i Beda omfattas inte av sekretess och kan därför lämnas till Arbetsförmedlingen om de begärs ut. UHR är skyldig att på begäran lämna ut sådana uppgifter med stöd av 6 kap. 5 § OSL, om det inte hindrar arbetets behöriga

124Prop. 2013/14:162, Ändringar av statistiksekretessen, s. 9.

237

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gång. Uppgifter om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden kan dock omfat- tas av sekretess enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL, om det av sär- skild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Som tidigare har beskrivits gör bestämmelsen det möjligt att sekretessbelägga förföljda perso- ners identitet.125 Redan i dagsläget är det möjligt för UHR att efter en sekretessprövning mot det aktuella skaderekvisitet lämna ut upp- gifter om en enskilds gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen. En sådan prövning behöver dock göras i varje enskilt fall och är så- ledes tidskrävande. Mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter i ett väl- digt stort antal ärenden, är en sådan hantering enligt utredningen varken effektiv eller ändamålsenlig.

För att Arbetsförmedlingen ska kunna ta del av uppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter på ett effektivt och ändamåls- enligt sätt behöver uppgifter kunna lämnas regelbundet och utan hinder av sekretess i de fall sekretess gäller för de aktuella uppgif- terna. Ett sätt att dela information som omfattas av sekretess är att göra det med den enskildes samtycke. Enligt 10 kap. 1 § OSL följer det av 12 kap. OSL att sekretess till skydd för en enskild inte hind- rar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Det gäller med de begräns- ningar som anges i 12 kap. (se mer om samtycke i avsnitt 4.3). Ut- redningen bedömer att ett informationsutbyte mellan Arbetsför- medlingen och UHR inte bör vara beroende av den enskildes sam- tycke, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Bedömningen är vidare att det inte är möjligt att tillämpa 10 kap. 2 § OSL för att Arbetsförmedlingen ska få de uppgifter som behövs, eftersom den bestämmelsen tar sikte på att UHR som utlämnande myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet. Det bedöms inte heller vara lämpligt att förlita sig på generalklau- sulen enligt 10 kap. 27 § OSL för ett regelbundet utlämnande av sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att utgångspunkten är att rutinmässigt ut- byte av uppgifter som omfattas av sekretess ska regleras särskilt i författning.126

125Prop. 2005/06:161 s. 60 och 61, 100.

126Prop. 1979/80:2 Del A s. 327.

238

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att det behöver in- föras en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för UHR att, utan hinder av sekretess enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL, lämna uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen. Enligt utredningen är det mest ändamålsenligt att bryta sekretessen med en uppgiftsskyldighet med stöd av

10 kap. 28 § OSL. En uppgiftsskyldighet skapar också en tydlig rättslig grund för UHR att lämna ut såväl offentliga uppgifter som uppgifter som omfattas av sekretess.

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter väger tyngre än skyddet för enskildas personliga integritet

Nuvarande sekretessreglering innebär att UHR inte kan lämna ut alla uppgifter till Arbetsförmedlingen som är nödvändiga för att myndigheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. En ändring av regleringen förutsätter att intresset av att de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskil- des intresse av att de inte sprids.

En uppgiftsskyldighet för UHR att lämna uppgifter om arbets- sökandes gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen möjliggör att uppgifter kan lämnas utan att Arbetsförmedlingen behöver hämta in den enskildes samtycke. Förslaget kan medföra att Arbetsför- medlingen får tillgång till uppgifter som myndigheten tidigare inte har haft tillgång till samt att uppgifterna får en större spridning. Att fler uppgifter om enskilda lämnas mellan Arbetsförmedlingen och UHR jämfört med vad som är möjligt i dagsläget medför ett intrång i den enskildes personliga integritet. Uppgiftslämnandet kan omfatta integritetskänsliga uppgifter, t.ex. en förföljd persons identitet. Ett utlämnande av sådana uppgifter medför ett större intrång i den enskildes personliga integritet, eftersom det rör sig om integritetskänsliga uppgifter. Arbetsförmedlingen har dock behov av att ta del av fullständig och korrekt information om arbets- sökandes gymnasiala meriter för att myndigheten ska kunna full- göra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten inklusive att motverka felaktiga utbetalningar. Utlämnandet från UHR till Arbetsförmedlingen kommer att bidra till den infor- mation Arbetsförmedlingen har tillgång till. Utredningen bedömer

239

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

att samhällsintresset av att Arbetsförmedlingen tar del av uppgifter från UHR för dessa ändamål väger tyngre än det intresse som sekre- tessen ska skydda. Som beskrivs nedan kommer uppgifterna att om- fattas av ett sekretesskydd även hos Arbetsförmedlingen. Det be- döms därmed vara motiverat att bryta sekretessen i förhållande till Arbetsförmedlingen för uppgifter om gymnasiala meriter som om- fattas av sekretess hos UHR.

UHR bör lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

Utredningen konstaterar att UHR hanterar flera olika uppgifter om en persons gymnasiala meriter som utbildningsanordnare har rapporterat in till Beda. Beda innehåller inte kopior av betygsdoku- ment och inte heller samtliga uppgifter i dokumenten, t.ex. framgår inte namnet på rektor. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av uppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter för att kunna ut- föra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten inklusive att motverka felaktiga utbetalningar. Det handlar t.ex. om uppgifter om att en sökande har en gymnasial utbildning och vilken typ av utbildning det gäller (t.ex. yrkesexamen eller högskole- förberedande examen). Det handlar också om uppgifter om vilka kurser den sökande har gått och vilka betyg han eller hon har fått. Även betyg på kurser från en gymnasieutbildning som har avbrutits kan behövas.

Utredningen anser att UHR bör vara skyldig att lämna sådana uppgifter till Arbetsförmedlingen om det behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En avgränsning av uppgiftsskyldigheten till ett ärende inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten är enligt utredningen ändamålsenlig, efter- som Arbetsförmedlingen behöver uppgifterna för olika ärenden samt att behovet av uppgifter kan komma att förändras över tid.

Utredningen bedömer vidare att uppgifter bör lämnas av UHR till Arbetsförmedlingen om det begärs av Arbetsförmedlingen. Det ska alltså inte finnas någon skyldighet att på eget initiativ lämna ut uppgifter. Det är Arbetsförmedlingen som har bäst förutsättningar att bedöma om en uppgift behövs i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och behovet av att få ta del av uppgifter kan variera mellan olika typer av ärenden. Eftersom behovet av uppgifter kan

240

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

variera mellan olika typer av ärenden bör det heller inte i detalj regleras vilka uppgifter Arbetsförmedlingen ska få ta del av från UHR. I detta sammanhang har det betydelse att pågående utveck- ling inom utbildningsområdet samt pågående utbyggnad av betygs- databasen kommer att leda till att fler betygstyper rapporteras in i Beda. Det kan inte heller uteslutas att inrapporterade meriter kan komma att benämnas på ett annat sätt framöver. Utredningen bedö- mer att en uppgiftsskyldighet bör vara utformad så att den håller över tid, samtidigt som den är tillräckligt konkret och därmed leder till en förutsebar tillämpning. Den bör alltså formuleras så att den kan tillämpas även om innehållet i Beda förändras. Även utifrån dessa skäl finns det anledning att inte i detalj reglera vilka gymna- siala meriter Arbetsförmedlingen ska få ta del av från UHR. Av principen om uppgiftsminimering i dataskyddsförordningen (arti- kel 5.1 c) följer vidare att Arbetsförmedlingen inte får behandla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt. Mot denna bakgrund bör risken för att Arbetsförmedlingen begär fler uppgifter än vad som behövs vara liten. UHR kan som regel utgå från att de uppgif- ter som begärs ut behövs i Arbetsförmedlingens arbetsmarknads- politiska verksamhet. Arbetsförmedlingen måste inför en begäran noga överväga vilka uppgifter myndigheten har behov av och myn- dighetens begäran måste vara tydlig och tillräckligt precis för att kunna besvaras.127

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att UHR på begäran ska lämna uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

127Jfr prop. 2024/25:65, Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, s. 205.

241

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

digheter. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som inte får lämnas ut från en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda.128 Det finns ingen generell bestämmelse om överföring av sekretess i sekretessregleringen, däremot finns det särskilda sådana bestäm- melser, bl.a. i 11 kap. OSL.

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller enligt

28 kap. 11 § OSL sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden med ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. De flesta uppgifter om enskildas gymnasiala meriter hos UHR är offentliga och kommer efter utlämnande till Arbets- förmedlingen att omfattas av sekretess med ett skaderekvisit som innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga även hos Arbetsförmedlingen.

Enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL gäller sekretess hos UHR i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för upp- gift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden med ett rakt kvalificerat skaderekvisit. Det råder således en stark presumtion för att uppgif- terna är offentliga. När sådana uppgifter lämnas ut till följd av den uppgiftsskyldighet som föreslås kommer de hos Arbetsförmed- lingen att omfattas av sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL. Utredningen konstaterar att en presumtion för offentlighet inte utesluter att sekretess fortfarande kan gälla för vissa typer av upp- gifter. Presumtionen för offentlighet kan alltså brytas om uppgif- ten är av sådan art att ett utlämnande typiskt sett kan medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Det bör även framhållas att därutöver gäller den sekretess som enligt

i vissa fall.

Utredningen bedömer sammantaget att de sekretessbelagda uppgifter som kommer att omfattas av uppgiftsskyldigheten kom- mer att få ett tillräckligt och tillfredsställande sekretesskydd hos Arbetsförmedlingen. Det finns därför inte skäl att införa en bestäm- melse om överföring av sekretess.

128Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.

242

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgiftsskyldigheten behöver inte regleras i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifice- rade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3).

Utredningen noterar att i propositionen Behandling av person- uppgifter på utbildningsområdet gjorde regeringen bedömningen att den behandling av personuppgifter som görs på utbildnings- området generellt inte utgör ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten att det krävs lagreglering enligt grundlags- bestämmelsen.129 Det utökade uppgiftslämnandet mellan Arbets- förmedlingen och kommuner som föreslås i propositionen Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner har inte heller bedömts utgöra ett betydande intrång i den personliga integriteten i den mening som avses i bestämmelsen. 130

Utredningens förslag innebär att UHR endast är skyldig att lämna avgränsade uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meri- ter, t.ex. om den sökande har ett examensbevis från gymnasiesko- lan och i så fall vilken typ av utbildning det gäller, vilka kurser sökanden har gått och vilka betyg han eller hon har fått. Det rör sig om ett begränsat antal uppgifter om en enskild och det handlar i stor utsträckning om uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär. I vissa fall kan det dock röra sig om känsliga personupp- gifter enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen, vilka som huvud- regel inte får behandlas samtidigt som det finns ett antal undantag från förbudet (se avsnitt 6.3.1). En uppgift om modersmål, exem- pelvis att en elev har deltagit i modersmålsundervisning, torde inte i sig vara en känslig personuppgift. Uppgiften kan dock, beroende på i vilket sammanhang den förekommer, bedömas vara en uppgift om etniskt ursprung, vilket är en känslig personuppgift. Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet.131

129Prop. 2017/18:218 s. 113 f.

130Prop. 2024/25:145.

131Prop. 2017/18:218 s. 134.

243

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Samtidigt som uppgiftsskyldigheten avser ett fåtal uppgifter om varje enskild person, kan uppgiftslämnandet totalt sett komma att röra ett stort antal individer. Uppgifter om en arbetssökandes gym- nasiala meriter är ofta nödvändiga för att Arbetsförmedlingen ska kunna upprätta en individuell handlingsplan och planera insatser och aktiviteter för den sökande. Uppgiftssamlingen hos Arbetsför- medlingen avser en stor andel av hela landets befolkning. De upp- gifter som UHR ska lämna till Arbetsförmedlingen bedöms dock inte på egen hand ge en så omfattande bild av en enskilds liv att de utgör övervakning eller kartläggning av hans eller hennes person- liga förhållanden. Däremot kommer uppgifterna kunna bidra till att samlingen av uppgifter hos Arbetsförmedlingen av den enskildes personliga förhållanden ökar, vilket kan bidra till att ge en tydligare bild av den enskilde. Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som hos Arbetsförmedlingen kommer att behandlas i ett enskilt ärende skulle kunna anses utgöra kartläggning av den enskildes per- sonliga förhållanden.

Utlämnandet av uppgifter från UHR syftar till att Arbetsför- medlingen ska kunna fullgöra sina uppgifter inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Myndigheten ansvarar för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning. Myndigheten ska bedöma den enskildes behov av stöd och insatser, vilket förutsätter tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om hans eller hennes utbildningsbakgrund. Ut- lämnandet från UHR till Arbetsförmedlingen kommer att bidra till detta. Utlämnandet av uppgifter syftar också till att ge Arbetsför- medlingen ett korrekt underlag för att kontrollera om en enskild som får ersättning gör vad han eller hon kan för att komma ur sin arbetslöshet, t.ex. söker lämpliga arbeten. Arbetsförmedlingen an- svarar även för att besluta om sanktioner, dvs. varning eller avstäng- ning från rätt till ersättning, när en arbetssökande inte uppfyller sina skyldigheter. Vidare ska Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som Försäkringskassan behöver för ett ärende om ersättning, bl.a. uppgifter om den sökandes gymnasiebehörighet. Uppgifterna från UHR kan alltså komma att läggas till grund för, helt lagenliga, åt- gärder som har negativa konsekvenser för enskilda. Samtidigt mins- kar tillgången till uppgifterna risken för att Arbetsförmedlingen handlägger ärenden baserat på felaktig information, vilket bedöms vara till nytta för enskilda. Utlämnandet av uppgifter föreslås vidare

244

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

vara begränsat till om uppgifterna behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgiftslämnandet avser endast ett fåtal uppgifter om enskilda arbetssökandes gymnasiala meriter som i de flesta fall är offentliga hos UHR. Sådana uppgifter som inte behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten omfattas således inte av uppgiftsskyldighet och får inte lämnas ut utan att det har gjorts en sekretessprövning.

Utifrån dessa omständigheter bedömer utredningen att förslaget om uppgiftsskyldighet inte utgör ett betydande intrång i den per- sonliga integriteten. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen medför därför inte att uppgiftsskyldigheten behöver införas i lag.

Uppgiftsskyldigheten bör regleras i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns ofta i de författningar som reglerar den verksamhet där uppgiftsskyldigheten gäller. Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras uppgiftsskyl- dighet för statliga förvaltningsmyndigheter som huvudregel i för- ordning. Som framgår tidigare bedömer utredningen att uppgifts- skyldigheten för UHR inte innebär ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen och som innebär att uppgiftsskyldigheten behöver införas i lag. Det är således möjligt att placera bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i förordning.

Förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten innehåller närmare bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet (1 §). I förordningen finns bl.a. en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för Migrationsverket att på begäran lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (17 a §).

I förordningen finns även en bestämmelse om bemyndigande för Arbetsförmedlingen att meddela föreskrifter om skyldighet för en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (18 §). I avsnitt 4.6.5 och 4.6.8 föreslås vidare att bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor respektive folk-

245

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

högskolor till förmån för Arbetsförmedlingen ska föras in i förord- ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den nu aktuella uppgiftsskyldigheten för UHR föreslås avse vissa uppgifter som behövs för ett ärende inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten, dvs. ärenden inom hela Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Sammantaget bedöms det vara ändamålsenligt att placera bestämmelsen i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

4.6.3Behandling av personuppgifter hos Universitets- och högskolerådet och Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det behövs ingen ytterligare regler- ing för att UHR ska kunna behandla personuppgifter för att full- göra ett uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen.

Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nu- varande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av UHR:s upp- giftsskyldighet. Genom den nya dataskyddsreglering som före- slås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kommer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.6.2 föreslås en skyldighet för UHR att lämna vissa upp- gifter till Arbetsförmedlingen. Ett uppgiftslämnande mellan UHR och Arbetsförmedlingen i enlighet med utredningens förslag inne- bär en behandling av personuppgifter. Frågan är om detta innebär ett behov av nya eller ändrade bestämmelser om personuppgifts- behandling för UHR respektive Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplette- rande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa.

I avsnitt 6.5.5 och 6.5.6 föreslås att myndighetens nuvarande kom- pletterande dataskyddsreglering ska upphävas och ersättas av ny reglering. I avsnitt 6.6 lämnas förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen.

246

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

För UHR gäller dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det finns ingen särskild reglering av personuppgiftsbehandlingen i UHR:s verksamhet avseende Beda, vilken avser att biträda universitet och högskolor vid antagningen av studenter och att för detta ändamål samla in och lämna ut upp- gifter om enskildas gymnasiala meriter.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos UHR

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). En uppgiftsskyldighet innebär en sådan rättslig förplik- telse som avses i artikel 6.1 c. Genom den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet ges UHR således en tydlig rättslig grund för behandlingen.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för UHR framgår att den avser uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter, om uppgifterna behövs för ett ärende inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Utredningen bedömer därmed att kravet på syfte i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen tillgodo- ses. Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt in- tresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). Arbetsförmedlingen behöver information om en arbetssökandes gymnasiala meriter för att handlägga ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgiftslämnandet från UHR är nödvändigt för att Arbetsförmedlingen på ett effek- tivt sätt ska kunna ge ändamålsenligt stöd och insatser till arbets- sökande för att stärka deras möjligheter att få ett arbete eller övergå till studier. Det är vidare nödvändigt för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, kontrol- lera att förutsättningarna för att få ersättning är uppfyllda och mot- verka felaktiga utbetalningar. Utredningen bedömer mot denna bak- grund att den föreslagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

Personuppgiftsbehandlingen hos UHR som följer av den före- slagna uppgiftsskyldigheten uppfyller därmed kravet på att behand-

247

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

lingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får således behandlas enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 1 § dataskyddslagen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Personuppgifterna kommer att behandlas hos Arbetsförmedlingen när de har tagits emot från UHR. Utredningen konstaterar att det följer av 2 § 2 och 4 förordningen med instruktion för Arbetsför- medlingen att myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmark- nadens funktionssätt bl.a. genom att effektivt sammanföra arbets- sökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Av instruktionen följer även att myndigheten har ett övergripande ansvar att verka för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensför- sörjning (3 § 3). Arbetsförmedlingen ska vidare enligt 19 a § i in- struktionen samverka bl.a. med berörda myndigheter för att be- driva en effektiv och rättssäker verksamhet och då särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs.

Utredningen bedömer därmed att Arbetsförmedlingens behand- ling av personuppgifter som en följd av den föreslagna uppgiftsskyl- digheten kommer att utföras för att utföra en uppgift av allmänt intresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighets- utövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskydds- lagen och Arbetsförmedlingens kompletterande dataskyddsregler- ing. Även som en följd av utredningens förslag om en ny dataskydds- reglering för Arbetsförmedlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens personuppgiftsbehandling. Arbetsförmedlingen behöver uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter för att myndigheten ska ha korrekt och fullständig information vid utför- andet av sina uppgifter. Utlämnandet från UHR till Arbetsförmed- lingen kommer att bidra till detta. Den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av personuppgifter från UHR innebär är såle-

248

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

des nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska utföra sina uppgif- ter. Den rättsliga grunden för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen

De uppgifter som UHR kommer att lämna till Arbetsförmedlingen enligt den föreslagna uppgiftsskyldigheten är uppgifter som UHR har tillgång till och behandlar för andra men närliggande ändamål, bl.a. för att biträda universitet och högskolor vid antagningen av studenter men också för att lämna uppgifter till andra myndigheter.

Av den s.k. finalitetsprincipen i artikel 5.1 b i dataskyddsförord- ningen följer att insamlade personuppgifter får behandlas för andra ändamål än de för vilka personuppgifterna samlades in bara om de nya ändamålen inte är oförenliga med de ursprungliga ändamålen. I artikel 6.4 dataskyddsförordningen anges exempel på kriterier som kan beaktas vid bedömningen av om en behandling av person- uppgifter för andra ändamål är förenlig med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen samlades in. Av artikel 6.4 och

23.1följer vidare att den personuppgiftsansvarige får behandla per- sonuppgifter för andra ändamål än de för vilka personuppgifterna samlades in även om de nya ändamålen är oförenliga med de ur- sprungliga ändamålen när detta grundar sig på EU-rätten eller natio- nell rätt. Det kan t.ex. gälla uppgiftsskyldigheter. EU-rätten eller nationell rätt ska enligt artikel 6.4 utgöra en nödvändig och pro- portionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Enligt artikel 23.1 ska en begränsning av bl.a. artikel 5 i EU-rätten eller nationell rätt ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa vissa uppräknade intressen. Ett så- dant intresse är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e).

249

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

uppgiftsskyldighet för UHR utgör dock en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som ett utlämnande innebär. UHR be- höver således inte göra en prövning av om ett utlämnande är fören- ligt med insamlingsändamålet. Utredningen bedömer vidare att det allmänna intresset av att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sin författningsreglerade verksamhet på ett ändamålsenligt och effek- tivt sätt måste anses utgöra ett viktigt mål av generellt allmänt in- tresse enligt artikel 23.1 e. Utredningen anser också att uppgifts- skyldigheten är godtagbar i ett demokratiskt samhälle och förenlig med det väsentliga innehållet i reglering till skydd för den person- liga integriteten (se vidare avsnitt 4.3).

Som en följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för UHR kommer Arbetsförmedlingen att ta emot och behandla personupp- gifter som inte kommer från den egna verksamheten. Myndigheten har dock redan i dagsläget i många fall tillgång till uppgifterna genom att de lämnas in av arbetssökande. För Arbetsförmedlingen finns stöd i myndighetens nuvarande kompletterande dataskydds- reglering för att behandla personuppgifter om arbetssökandes gym- nasiala meriter i ärenden.132 Bedömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta emot och behandla personuppgif- terna från UHR. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska även Arbetsförmedlingen enligt lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Handläggning av ärenden omfattas av det föreslagna ändamålet. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter om arbetssökandes gymnasiala meriter för att handlägga ärenden inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

132Se 4 § 1 lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten och 3 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

250

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten bedöms innebära att UHR och Arbetsförmedlingen kan komma att behöva behandla känsliga personuppgifter. Det kan exempelvis handla om känsliga person- uppgifter om etniskt ursprung (se avsnitt 4.6.2).

Behandling av känsliga personuppgifter är som huvudregel för- bjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Undantag från förbudet framgår bl.a. av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen som kompletteras av 3 kap. 3 § dataskyddslagen (se vidare avsnitt 6.6.6).

Utredningen konstaterar att UHR med stöd av 3 kap. 3 § 2 och 3 dataskyddslagen får behandla känsliga personuppgifter om behand- lingen är nödvändig för handläggning av ett ärende eller om behand- lingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades per- sonliga integritet. Utredningen bedömer att den personuppgifts- behandling som uppgiftsskyldigheten kan komma att medföra är nödvändig för att UHR ska kunna fullgöra sina uppgifter och där- med bidra till att Arbetsförmedlingens beslutsunderlag om arbets- sökandes gymnasiala meriter är korrekt och fullständigt. Ytterst är det dock UHR som personuppgiftsansvarig som behöver be- döma om förutsättningarna för att behandla känsliga personupp- gifter är uppfyllda. Sammantaget bedömer utredningen att det finns rättsligt stöd för UHR att behandla känsliga personuppgifter till följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten. Det finns inte behov av ytterligare bestämmelser för att UHR ska få behandla känsliga personuppgifter.

När det gäller Arbetsförmedlingen bedömer utredningen att befintliga bestämmelser avseende behandling av känsliga person- uppgifter i myndighetens nuvarande kompletterande dataskydds- reglering inte hindrar den behandling av känsliga personuppgifter som kan komma att utföras av Arbetsförmedlingen när myndig- heten tar emot och behandlar personuppgifter från UHR.133 I av- snitt 6.6.6 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behand- lingen. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen ha

133Se 9 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten, 9 § första och andra styckena förordningen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

251

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter, inklusive dem som omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten.

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Arbetsförmedlingen behöver kunna lämna ut personuppgifter elek- troniskt till UHR för att UHR ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet i förhållande till Arbetsförmedlingen. Utläm- nande av personuppgifter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.134 Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utredningens förslag om en uppgiftsskyldighet för UHR utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av utlämnande av personuppgif- ter. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Som tidigare har beskrivits omfattas UHR:s verksamhet avse- ende Beda inte av någon registerförfattning. Det finns således inte någon reglering av formen för utlämnande av personuppgifter. Det innebär att UHR kan lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen. Myndigheten ansvarar för att dataskyddsför- ordningens krav på bl.a. uppgiftsminimering och lämplig säkerhet för personuppgifterna är uppfyllda.

När det gäller Arbetsförmedlingen finns det begränsningar i myn- dighetens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering avseende regleringen av elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen får enligt 13 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Av andra stycket framgår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrif- ter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och enskilda. I 11 a–

15 §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets-

134Jfr artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.

252

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

marknadspolitiska verksamheten finns föreskrifter om att Arbets- förmedlingen får lämna ut personuppgifter till flera myndigheter och andra aktörer på medium för automatiserad behandling. Enligt förordningens 11 b § får Arbetsförmedlingen lämna ut personupp- gifter på ett medium för automatiserad behandling om det behövs för att någon annan ska kunna lämna ut personuppgifter till myn- digheten. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen kommer att kunna begära in personuppgifter elektroniskt från UHR om en arbetssökandes gym- nasiala meriter. I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Personuppgifter ska dock inte få lämnas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till UHR för att UHR ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet. Arbetsförmedlingen kom- mer dock inte kunna lämna ut personuppgifter till UHR genom direktåtkomst.

4.6.4Förslaget om uppgiftsskyldighet för Universitets- och högskolerådet är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den nya uppgiftsskyldighet som föreslås för UHR och den utökade personuppgiftsbehandling som förslaget medför kommer att utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten enligt regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.6.2 föreslås en uppgiftsskyldighet för UHR. Uppgifts- skyldigheten medför ett intrång i enskildas rätt till personlig integ- ritet. Som en följd av förslaget kommer uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och UHR i högre utsträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas.

253

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Förslaget omfattar uppgifter som i de flesta fall är offentliga men som i vissa fall omfattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personuppgifter behandlas och det kan även medföra en behandling av känsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en arbets- sökande samlas hos Arbetsförmedlingen. Att större mängder upp- gifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befatt- ning. Samtidigt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten i viss utsträck- ning redan hanteras av Arbetsförmedlingen i dagsläget genom att uppgifterna lämnas till myndigheten av den sökande. Även om de uppgifter som UHR ska lämna till Arbetsförmedlingen inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bidra till kartläggning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet med upp- giftsskyldigheten är att Arbetsförmedlingen ska kunna handlägga sina ärenden.135

Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att säkerställa att Arbetsförmedlingen får de uppgifter om en arbetssökandes gym- nasiala meriter som behövs för ett ärende inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten som myndigheten ansvarar för. Arbetsför- medlingen har ett tydligt behov av uppgifterna i sin verksamhet, t.ex. för att handlägga och kontrollera uppgifter i ärenden men också för att säkerställa korrekta utbetalningar. En myndighets åt- gärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att handläggning och beslut baseras på felaktig information och att ersättning betalas ut på felaktiga grunder hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket bedöms vara till nytta för både sam- hället och enskilda. Det bör också framhållas att regleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte är utformad så att det är tvingande att ta del av insatser. Att arbetssökande kan förlora

135Jfr prop. 2009/10:80 s. 180.

254

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

möjligheten att ta del av insatser eller förlora rätt till ersättning tar inte bort regleringens gynnande karaktär.136

Samtidigt som uppgiftsskyldigheten bedöms medföra ett in- trång i enskildas personliga integritet är det övergripande syftet med förslaget att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syf- tar bl.a. till att effektivisera handläggningsprocessen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsättningar att komma i arbete. Som tidigare har beskrivits bedöms förslaget inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

Utredningens förslag innebär ett utlämnande av tydligt avgränsade uppgifter som endast ska få lämnas ut om det finns ett behov av det för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att personuppgifterna ska behövas för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som Arbetsför- medlingen ansvarar för är behandlingen en nödvändig och propor- tionerlig åtgärd för att säkerställa detta allmänna intresse. Den är därmed tillåten på så sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsför- ordningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begäran, vilket innebär att risken för att fler uppgifter lämnas ut än vad som behövs för att t.ex. besluta i ett ärende hos Arbetsförmed- lingen minskar. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

I den mån uppgiftsskyldigheten omfattar känsliga personuppgif- ter om hälsa enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen rör det sig inte om detaljerade personuppgifter, exempelvis i form av läkarutlå- tanden, utan om mer generella uppgifter. Förslaget om uppgiftsskyl- dighet syftar till att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att kunna utföra sina uppgifter och bedriva sin arbetsmarknadspoli- tiska verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet är bl.a. att arbetssökande ska få rätt stöd i rätt tid och att de som har

136Jfr prop. 2016/17:175, Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, s. 49.

255

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

behov av utbildning för att komma i arbete får möjlighet till det. Sekretesskyddet för uppgifterna bedöms vara tillfredsställande även efter utlämnandet till Arbetsförmedlingen.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs ska kunna lämnas ut från UHR. Uppgiftsutbytet kommer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kommer inte att utbytas genom direkt- åtkomst.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

UHR är personuppgiftsansvarig för den behandling av personupp- gifter som sker genom utlämnandet av uppgifter till Arbetsförmed- lingen. Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansvarig för den be- handling som sker vid begäran och vid mottagandet av uppgifter från UHR. En stor del av de uppgifter som UHR och Arbetsför- medlingen kommer att utbyta är inte särskilt integritetskänsliga.

I många fall handlar det också om uppgifter som Arbetsförmed- lingen redan kan få tillgång till på begäran eller genom att den arbetssökande själv lämnar in uppgifterna till Arbetsförmedlingen. Uppgiftsskyldigheten kan dock även omfatta känsliga personupp- gifter, t.ex. uppgifter om etniskt ursprung.

Nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen innehåller begränsningar i fråga om vilka personuppgif- ter som får behandlas och hur de får behandlas. Utredningens för- slag om ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får be- handlas och hur de får behandlas hos myndigheten. De personupp- gifter som kommer att behandlas hos Arbetsförmedlingen som en följd av UHR:s uppgiftsskyldighet kommer att omfattas av flera olika skyddsåtgärder. Förslaget till ny dataskyddsreglering för Arbets- förmedlingen innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av till- gången till personuppgifter och sökbegränsningar. Även för UHR:s verksamhet som inte omfattas av någon särskild registerförfattning, finns begränsningar i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som ger den arbetssökande skydd. Som personuppgiftsansvariga måste både UHR och Arbetsförmedlingen kunna visa att person- uppgiftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrera-

256

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

des rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och orga- nisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om uppgiftsskyldighet för UHR att uppnå ett förbättrat informa- tionsutbyte. Det syftar bl.a. till att effektivisera handläggningspro- cessen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsättningar att komma

i arbete. Ett alternativ till den föreslagna uppgiftsskyldigheten för UHR är att hämta in de aktuella uppgifterna med den enskildes samtycke. Utredningen har dock ovan bedömt att det inte är ett lämpligt alternativ, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att uppmana den en- skilde att i större utsträckning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose Arbetsförmedlingens behov av att kontrollera inlämnade uppgifter. Det finns även en risk för över- skottsinformation, vilket kan medföra en mer omfattande person- uppgiftsbehandling. Utredningen bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den uppgiftsskyldighet som föreslås för UHR som skulle medföra ett mindre intrång i den personliga integriteten men ändå uppnå syftet.

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighet för UHR bedöms inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Bedömningen är att arten av de personuppgifter som Arbetsförmedlingen kom- mer att behandla inte kommer att förändras jämfört med vad som sker i dagsläget, däremot kan mängden uppgifter öka något. Det övergripande syftet med förslaget är att uppnå ett förbättrat infor- mationsutbyte. Det syftar bl.a. till att effektivisera handläggnings- processen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsättningar att komma

257

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

i arbete. Förslaget syftar också till att förbättra Arbetsförmedling- ens möjligheter att säkerställa korrekta utbetalningar. Genom kra- vet på att personuppgifterna ska behövas för handläggning av ären- den som Arbetsförmedlingen ansvarar för är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att säkerställa dessa allmänna intressen. Behandlingen är därmed tillåten enligt vad som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begäran, vilket innebär att risken för utlämnande av fler uppgifter än vad som behövs för att handlägga ett ärende hos Arbetsförmedlingen motverkas. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen.

Utredningen bedömer vidare att sekretesskyddet för person- uppgifterna kommer att vara tillfredsställande även efter ett utläm- nande till Arbetsförmedlingen. Förslaget möjliggör ett utökat ut- byte av uppgifter av samma slag som i flera fall kan lämnas ut på begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att effekti- visera ärendehandläggningen. Att Arbetsförmedlingen har tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om arbetssökandes gymna- siala meriter i sin ärendehandläggning är angeläget för hela samhället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämpliga, mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftet med den föreslagna bestämmelsen finns inte.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna uppgiftsskyldig- heten för UHR innebär en godtagbar och proportionerlig avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett proportionerligt in- trång i den personliga integriteten enligt regeringsformen, Europa- konventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget bedöms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.6.5En skyldighet för universitet och högskolor att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingens behov av upp- gifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskolor kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

258

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt den nya lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten få meddela föreskrifter om skyldighet för universitet och högskolor att till Arbetsförmed- lingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Universitet och högskolor ska enligt förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på begäran lämna upp- gift om en arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i stu- dier, studiernas tid och omfattning och examen till Arbetsför- medlingen, om uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver för att utföra sina uppgifter

Arbetsförmedlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskolor, t.ex. uppgifter om examen, antagning och deltagande i utbildning, för att utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Uppgifter om en arbetssökandes utbildningsbakgrund i form av examen från universitet och högskola behövs för att Arbetsförmed- lingen ska kunna bedöma den sökandes behov av stöd, planera in- satser och aktiviteter och bedöma vilka yrken som är lämpliga för den sökande att söka. Vid bedömningen av vad som är ett lämpligt arbete ska det bl.a. tas hänsyn till vilken utbildning den sökande har.

Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin137 respektive etabler- ingsprogrammet138 kan anvisas att söka utbildning vid universitet eller högskola. En anvisning att söka utbildning ska vara arbets- marknadspolitiskt motiverad för den enskilde och ur ett övergri- pande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv (se avsnitt 4.6.1). En arbetssökande som har anvisats att söka en högskoleutbildning kan komma att inte antas till utbildningen, t.ex. om han eller hon inte är behörig eller om det sker ett urval.139 Att en arbetssökande inte

13730 § andra stycket 5 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

13813 § 3 förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

1397 kap. 5–23 §§ högskoleförordningen.

259

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

har antagits till en sökt utbildning är information som Arbetsför- medlingen kan behöva, t.ex. för att myndigheten ska kunna be- döma vilka andra arbetsmarknadspolitiska insatser som är motive- rade för honom eller henne.

Att en arbetssökande har antagits till och påbörjat en sökt utbild- ning, oavsett om ansökan har föregåtts av en anvisning eller inte, är också information som Arbetsförmedlingen behöver för att be- döma om den sökande ska fortsätta vara inskriven som arbets- sökande eller om han eller hon ska avregistreras. Att en sökande har avregistrerats på grund av övergång till studier är information som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.140 Sådan informa- tion behövs också för myndighetens arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten, bl.a. för att bedöma vilka arbetsmark- nadspolitiska insatser som är effektiva.141 Uppgifter om att en arbets- sökande har påbörjat en utbildning kan även behövas för att Arbets- förmedlingen ska kunna betala ut resultatersättning till en leverantör som på uppdrag av myndigheten har utfört en arbetsmarknadspolitisk insats.

1404 § första stycket förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

1414 § andra stycket 1 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

1426 kap. 2 § första stycket 5 och 7, 3 § första stycket 1 förordningen om ersättning till del- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

1436 kap. 2 § första stycket 4 och 6, 3 § första stycket 2 förordningen om ersättning till del- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

260

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behöver myndigheten alltså information om huruvida den sökande har eller inte har ansökt om den utbildning som han eller hon har an- visats att söka. Myndigheten behöver även information om antagning till och deltagande i utbildning samt information om avbrott i studi- erna och vilken tid och omfattning studierna har. Även sådana upp- gifter kan påverka programdeltagarens rätt till ersättning.

Arbetsförmedlingens behov av uppgifter för ärenden om ersätt- ning omfattar även sådana uppgifter som Försäkringskassan behöver. Arbetsförmedlingens beslut om avstängning från rätt till ersättning påverkar t.ex. storleken på den ersättning som Försäkringskassan ska betala ut.144 Försäkringskassan kan även ha behov av uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om återkrav av ersättning eller för att pröva rätt till ersättning om den arbetssökande är förhindrad att delta i programmet på grund av sjukdom.

Universitets och högskolors uppgifter

Vid universitet och högskolor ges eftergymnasial utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Examina utfärdas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I vissa fall krävs tillstånd för att utfärda examina.

De flesta universitet och högskolor har staten som huvudman. I högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen finns be- stämmelser om de statliga universiteten och högskolorna. En annan viktig författning inom området är förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor som bl.a. innehåller bestämmelser om studieregister vid statliga universitet och hög- skolor och om UHR:s antagningsregister. Då statliga högskolor är myndigheter styrs verksamheterna även av regeringens årliga regler- ingsbrev. Enligt bilaga 1 till högskoleförordningen finns det för närvarande 16 statliga universitet och 15 statliga högskolor.

Det finns också ett antal enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd. Dessa drivs av t.ex. stiftelser eller föreningar som av regeringen getts tillstånd att utfärda högskoleexamina enligt den svenska examensordningen.145 Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm är exempel på sådana enskilda ut-

14410 kap. 3 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

1455 § lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.

261

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

bildningsanordnare. Enskilda utbildningsanordnares verksamhet regleras i lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.

UHR:s uppgifter

Som framgår av avsnitt 4.6.2 har UHR i uppdrag att föra en betygs- databas över enskildas gymnasiala meriter (Beda). Uppgifterna sam- las in från gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå och folkhögskolan.

Av 4 kap. förordningen om redovisning av studier m.m. vid uni- versitet och högskolor framgår att UHR även får föra ett antag- ningsregister till hjälp för universitets och högskolors antagning av studenter. UHR använder ett antagningssystem som heter NyA. Uppgifter om studenter får hämtas in från högskolornas studie- register (2 §). Uppgifter om gymnasiala meriter hämtas in från den nationella betygsdatabasen Beda.

Reglering av högskolornas studieadministration

För sin studieadministration använder sig samtliga statliga univer- sitet och högskolor bl.a. av det nationella systemet Ladok. Ladok är ett system som ger lärosätena stöd i de olika studieadministrativa processerna. Systemet ägs för närvarande av 40 lärosäten (samtliga statliga lärosäten och några av de enskilda utbildningsanordnarna) tillsammans genom ett konsortium. Systemutvecklingen sker gemen- samt för alla högskolor men varje högskola ansvarar för innehållet i sitt eget register.146

Ladok innehåller det studieregister som universiteten och hög- skolorna använder. Enligt 2 kap. 1 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska varje högskola dokumentera uppgifter om studenter och föra registret med hjälp av automatiserad behandling. Ändamålet med registret är enligt 2 § att säkra att uppgifter om sökande till utbildning, genomgångna studier, betyg över utbildningar och examina bevaras. Uppgifterna ska även kunna läggas till grund för bl.a. uppföljning och utvärder-

146SOU 2017:49, s. 193 och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), En översyn av förord- ningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor, Slutredo- visning av ett regeringsuppdrag, 2023, s. 39.

262

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ing och för antagning av studenter. Enligt 3 och 5 §§ ska det för varje student dokumenteras uppgifter om namn och personnum- mer, behörighet, urvalsgrund, skyldighet att betala och betalning av anmälningsavgift och studieavgift, antagning, deltagande i utbild- ning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet, examen och sådana uppgifter som krävs för att uppgifter ska kunna lämnas till Statistiska central- byrån och UHR. Registret får också innehålla de uppgifter om stu- denter som behövs för resultatredovisning. När det gäller behand- ling av känsliga personuppgifter vid universitet och högskolor som är myndigheter finns det i 5 a § en hänvisning till 3 kap. 3 § data- skyddslagen.

Ladok används också för utbyte av information mellan läro- sätena och andra myndigheter. Enligt 2 kap. 6 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor får upp- gifter på medium för automatiserad behandling lämnas ut från en högskolas studieregister till vissa aktörer, däribland andra högsko- lor och vissa särskilt angivna statliga myndigheter.

Skyldigheten enligt förordningen om redovisning av studier

m.m.vid universitet och högskolor att föra ett studieregister gäller bara för statliga universitet och högskolor. Flera enskilda utbild- ningsanordnare följer dock förordningen i tillämpliga delar, bl.a. genom att använda Ladok. Vissa utbildningsanordnare använder sig av andra studieregister.147

Det antagningsregister för högskoleutbildning som UHR får föra får, precis som studieregistret, omfatta uppgifter om namn, personnummer, behörighet, urvalsgrund, skyldighet att betala och betalning av anmälningsavgift och studieavgift, antagning, delta- gande i utbildning och prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet och examen. Registret får även omfatta behörighetsgrundande meriter, urvals- grundande meriter och uppgifter och, med vissa undantag, de upp- gifter i övrigt som en student åberopar i samband med antagning till en utbildning (1 och 3 §§).

147UKÄ, En översyn av förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid univer- sitet och högskolor, Slutredovisning av ett regeringsuppdrag, s. 45 f.

263

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Närmare om det nationella systemet Ladok

Utbildningsdatautredningen konstaterade 2017 att bestämmelser i

2 kap. förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor i många fall inte motsvarade de verkliga förhållan- dena. Exempelvis konstaterade utredningen att Ladok är ett system som består av flera gemensamt tillgängliggjorda uppgiftssamlingar. Förordningens 2 kap. bygger dock på förutsättningen att varje läro- säte för ett eget, i förhållande till övriga separat, studieregister.148 Utredningen bedömde också att bestämmelserna i 2 kap. inte följde den lagstiftningsteknik och systematik som finns i registerförfatt- ningar inom andra områden, vilket kan skapa oklarheter och till- lämpningssvårigheter. Utredningen ansåg vidare att det var osäkert om uppräkningen i 2 kap. 6 § var uttömmande eller om utlämnande kunde ske även till andra aktörer. Utredningen bedömde samman- taget att det var påkallat med en allmän översyn av bestämmelserna i förordningen i syfte att skapa ett tydligare och därmed rättssäk- rare stöd för behandling av personuppgifter för bl.a. lärosätena. Eftersom en sådan översyn låg utanför uppdraget och inte heller rymdes inom den tidsram som utredningen hade till sitt förfogande för att fullgöra uppdraget, lämnade utredningen inga förslag i de delarna.149

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har på uppdrag av reger- ingen genomfört en översyn av förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. I uppdraget har bl.a. ingått att bedöma vilka ändringar som är nödvändiga för att förord- ningen ska kunna tillämpas av berörda myndigheter på ett ända- målsenligt sätt samt att bedöma om enskilda utbildningsanordnare bör omfattas av förordningen och vilka rättsliga förutsättningar som gäller för det.150 I UKÄ:s redovisning av uppdraget lämnas förslag på flera ändringar och tillägg i förordningen, bl.a. i 2 kap. Myndigheten anser att enskilda utbildningsanordnare inte bör om- fattas av förordningen och därigenom vara skyldiga att dokumen- tera uppgifter om studenter i ett studieregister. Enligt myndigheten bör frågan om enskilda utbildningsanordnares skyldighet att ha ett studieregister lösas på annat sätt än att de ska omfattas av förord- ningen. Myndigheten anser vidare att varje högskola även i fort-

148SOU 2017:49 s. 282.

149SOU 2017:49 s. 283.

150U2022/01915.

264

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sättningen bör vara ansvarig för att föra ett eget studieregister.151 Ladokkonsortiet föreslår i en egen skrivelse till regeringen en re- glering av Ladok som avviker från UKÄ:s förslag i rapporten av regeringsuppdraget. Enligt konsortiet bör bl.a. lärosätena ha ett gemensamt studieregister som de är gemensamt ansvariga för.152 UKÄ:s rapport och Ladokkonsortiets skrivelse bereds inom Reger- ingskansliet.

Sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och inom universitets- och högskolesektorn

Uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten omfattas av sekretess med ett rakt skaderekvisit och presumtionen är således för offentlighet (28 kap. 11 § OSL). I förarbetena till den lagändring som innebar en övergång från ett omvänt till ett rakt skaderekvisit för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anförde regeringen att känsliga uppgifter om en enskilds personliga förhållanden dock typiskt sett fortsatt kommer att omfattas av ett sekretesskydd även vid tillämpningen av ett rakt skaderekvisit.153

Statliga universitet och högskolor är myndigheter och omfattas således av offentlighetsprincipen och bestämmelserna i tryckfri- hetsförordningen och OSL om rätten att ta del av allmänna hand- lingar. Av bilagan till OSL framgår när det gäller enskilda utbild- ningsanordnare att Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i all verksamhet ska jämställas med myn- digheter vid tillämpningen av lagen (jfr 2 kap. 4 § OSL). Reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess är således tillämpliga i all verksamhet hos dessa utbildningsanordnare. Av bilagan framgår vidare att Handelshögskolan i Stockholm jämställs med myndighet endast i verksamhet som gäller statligt stöd i form av utbildnings- bidrag för doktorander.

Hos universitet och högskolor vars verksamhet omfattas av OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållan-

151UKÄ, En översyn av förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid univer- sitet och högskolor, Slutredovisning av ett regeringsuppdrag, s. 45 f.

152Ladokkonsortiet, Förslag till framtida reglering av studieregistret Ladok, 2023.

153Prop. 2021/22:216 s. 30.

265

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

den, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap.

Arbetsförmedlingens behov av uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskolor kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering

Arbetsförmedlingen har till utredningen framfört ett behov av att i större utsträckning få tillgång till uppgifter om arbetssökandes stu- dier vid universitet och högskolor direkt från lärosätena och att uppgifterna behöver kunna lämnas elektroniskt till Arbetsförmed- lingen. Enligt myndigheten bör uppgifter kunna lämnas ut från det nationella systemet Ladok.

De uppgifter som bedöms behövas rör arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning och examen. Utredningen bedömer att om Arbetsförmedlingen skulle få tillgång till sådana uppgifter elektroniskt från universiteten och högskolorna skulle det förbättra kvaliteten i myndighetens underlag om arbetssökande och effektivisera handläggningen av ärenden. Som tidigare har beskrivits är det en tidskrävande process för Arbetsför- medlingen att få in uppgifterna från den arbetssökande och det före- kommer att arbetssökande lämnar in ofullständiga eller felaktiga underlag. Att underlag om arbetssökandes studier är korrekt och fullständigt är viktigt för att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, ge ändamålsenligt stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete och verka för att sökande som har behov av det tar del av utbildning. Det är också

154Prop. 2005/06:161 s. 60, 61 och 100.

266

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

viktigt för myndighetens arbete med att ta fram statistik om arbets- marknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Av tidigare beskrivning framgår att UHR administrerar ett an- tagningsregister för högskoleutbildning och att registret får om- fatta samma uppgifter som finns i högskolornas studieregister. Frå- gan är därför om UHR skulle kunna tillhandahålla de uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskolor som Arbets- förmedlingen behöver. Eftersom universiteten och högskolorna redan hanterar sådana uppgifter bedömer utredningen att det är mest ändamålsenligt att uppgifterna lämnas av lärosätena till Arbetsförmedlingen. UHR har också framfört till utredningen att antagningsregistret innehåller färre uppgifter än lärosätenas studieregister, exempelvis saknas uppgifter om huruvida en en- skild har påbörjat sina studier.

De flesta uppgifter som statliga universitet och högskolor, inklu- sive de enskilda utbildningsanordnare som omfattas av offentlig- hetsprincipen, hanterar och som rör en arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning och examen omfattas inte av sekretess och kan därför lämnas till Arbets- förmedlingen om de begärs ut. Universitet och högskolor som om- fattas av OSL är skyldiga att på begäran lämna ut sådana uppgifter med stöd av 6 kap. 5 § OSL, om det inte hindrar arbetets behöriga gång. Uppgifter om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om den enskildes personliga förhållanden kan dock om- fattas av sekretess enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Som tidigare har beskrivits gör bestämmelsen det möjligt att sekretessbelägga förföljda perso- ners identitet.155 Redan i dagsläget är det möjligt för universitet och högskolor att efter en sekretessprövning mot det aktuella skaderekvi- sitet lämna ut uppgifter om en arbetssökandes studier till Arbetsför- medlingen. En sådan prövning behöver dock göras i varje enskilt fall och är således tidskrävande. Mot bakgrund av att Arbetsför- medlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes studier i många fall, är en sådan hantering enligt utredningen varken effektiv eller ändamålsenlig.

155Prop. 2005/06:161 s. 60, 61 och 100.

267

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

För att Arbetsförmedlingen ska kunna ta del av uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskolor på ett effek- tivt och ändamålsenligt sätt behöver uppgifter kunna lämnas regel- bundet och utan hinder av sekretess i de fall sekretess gäller för de aktuella uppgifterna. Ett sätt att dela information som omfattas av sekretess är att göra det med den enskildes samtycke. Enligt 10 kap.

1 § OSL följer det av 12 kap. OSL att sekretess till skydd för en en- skild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Det gäller med de begränsningar som anges i 12 kap. (se mer om samtycke i avsnitt 4.3). Utredningen bedömer att ett informationsutbyte mel- lan Arbetsförmedlingen och universitet och högskolor inte bör vara beroende av den enskildes samtycke, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Bedömningen är vidare att det inte är möjligt att tillämpa 10 kap. 2 § OSL för att Arbets- förmedlingen ska få de uppgifter som behövs, eftersom den bestäm- melsen tar sikte på att universitetet eller högskolan som utlämnande myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet. Det bedöms inte heller vara lämpligt att förlita sig på generalklausulen enligt 10 kap. 27 § OSL för ett regelbundet utlämnande av sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Av förarbetena till den bestämmelsen fram- går att utgångspunkten är att rutinmässigt utbyte av uppgifter som omfattas av sekretess ska regleras särskilt i författning.156

När det gäller enskilda utbildningsanordnare som inte omfattas av offentlighetsprincipen är dessa inte skyldiga att lämna ut uppgif- ter om enskildas studier till Arbetsförmedlingen. Enskilda utbild- ningsanordnare kan dock omfattas av bestämmelser om uppgifts- skyldighet gentemot en myndighet i syfte att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter.157 Bestämmelser om uppgiftsskyldig- het för enskilda utbildningsanordnare förutsätter stöd i lag enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen (se nedan).

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det behöver in- föras en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för universitet och högskolor att, utan hinder av sekretess enligt 23 kap.

5 § andra stycket OSL, lämna uppgifter om en arbetssökandes stu- dier till Arbetsförmedlingen. Enligt utredningen är det mest ända-

156Prop. 1979/80:2 Del A s. 327.

157Se t.ex. 6 kap. 6 § studiestödslagen, 6 kap. 9 och 10 §§ studiestödsförordningen (2000:655) och 7 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

268

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

målsenligt att bryta sekretessen med en uppgiftsskyldighet med stöd av 10 kap. 28 § OSL. En uppgiftsskyldighet gör det också möj- ligt för Arbetsförmedlingen att samla in de uppgifter som behövs om arbetssökandes studier från enskilda utbildningsanordnare. Här- utöver skapar en uppgiftsskyldighet en tydlig rättslig grund för läro- sätena att lämna ut såväl offentliga uppgifter som uppgifter som omfattas av sekretess.

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter

väger tyngre än skyddet för enskildas personliga integritet

Nuvarande sekretessreglering innebär att universitet och högskolor inte kan lämna ut alla uppgifter till Arbetsförmedlingen som är nöd- vändiga för att myndigheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En ändring av regleringen förutsätter att intresset av att de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskildes intresse av att de inte sprids.

En uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor att lämna uppgifter om arbetssökandes studier till Arbetsförmedlingen inne- bär att uppgifter om enskilda kommer att lämnas regelbundet till Arbetsförmedlingen utan den enskildes samtycke. Förslaget kan medföra att Arbetsförmedlingen får tillgång till uppgifter som myndigheten tidigare inte har haft tillgång till samt att uppgifterna kan få en större spridning. Att fler uppgifter om enskilda lämnas mellan myndigheterna jämfört med vad som är möjligt i dagsläget innebär ett intrång i den enskildes personliga integritet. Uppgifts- lämnandet kan omfatta uppgifter om en förföljd persons identitet. Ett utlämnande av sådana uppgifter medför ett större intrång i den enskildes personliga integritet, eftersom det rör sig om integritets- känsliga uppgifter. Arbetsförmedlingen har dock behov av att ta del av fullständig och korrekt information som rör arbetssökandes stu- dier vid universitet och högskolor för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Utredningen bedömer att samhällsintresset av att Arbetsför- medlingen tar del av uppgifter från universiteten och högskolorna för detta ändamål väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. Som beskrivs nedan kommer uppgifterna att omfattas av ett sekretesskydd även hos Arbetsförmedlingen. Det bedöms där-

269

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

med vara motiverat att bryta sekretessen för uppgifter som omfat- tas av sekretess hos universiteten och högskolorna.

Universitet och högskolor bör lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

Utredningen konstaterar att universitet och högskolor hanterar flera olika uppgifter om studenter. Arbetsförmedlingen har ett tyd- ligt behov av vissa uppgifter om arbetssökandes studier vid univer- sitet och högskolor för att kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det handlar om uppgifter om att en sökande har sökt en viss utbildning, uppgifter om antag- ning till den sökta utbildningen och uppgifter om deltagande i ut- bildning. Exempelvis har uppgift om att en sökande har påbörjat en sökt utbildning betydelse för att Arbetsförmedlingen ska kunna kontrollera att den sökande gör vad han eller hon kan för att kom- ma ur sin arbetslöshet. En sådan uppgift är också viktig för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram korrekt statistik om in- skrivna arbetssökande. Det handlar också om vilken tid och om- fattning studierna har, eftersom detta har betydelse för handlägg- ningen av ärenden om ersättning. Arbetsförmedlingen behöver vidare ta del av uppgifter om en arbetssökandes examen från uni- versitetet eller högskolan. Som tidigare har beskrivits har en sökan- des utbildningsbakgrund betydelse för bedömningen av vilket stöd eller insats den sökande bör få ta del av för att komma ur sin arbets- löshet. Utredningen anser att universitet och högskolor bör vara skyldiga att lämna sådana uppgifter till Arbetsförmedlingen. Efter- som behovet av uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskola endast avser vissa avgränsade uppgifter, bör det preci- seras i bestämmelsen vilka uppgifter som ska lämnas ut. Uppgifts- skyldigheten bör således avse uppgifter om en arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfatt- ning och examen. En sådan utformning bör vara hållbar över tid, samtidigt som den är konkret och därmed leder till en förutsebar tillämpning.

Universitet och högskolor bör vara skyldiga att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om det behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. En sådan avgränsning av uppgiftsskyldigheten är enligt utred-

270

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ningen ändamålsenlig, eftersom Arbetsförmedlingen behöver upp- gifterna för flera olika syften samt att behovet av uppgifter kan komma att förändras över tid. För närvarande bedöms uppgifterna behövas för att handlägga ärenden, ta fram statistik om arbetsmark- naden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i arbetet med uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Utredningen bedömer vidare att uppgifter bör lämnas av univer- sitet och högskolor till Arbetsförmedlingen om det begärs av Arbets- förmedlingen. Det ska alltså inte finnas någon skyldighet att på eget initiativ lämna ut uppgifter. Det är Arbetsförmedlingen som har bäst förutsättningar att bedöma om en viss uppgift behövs för att myndigheten ska kunna utföra en uppgift som myndigheten ansva- rar för i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Därtill kan behovet av att få ta del av uppgifter variera mellan de olika typer av uppgifter Arbetsförmedlingen har att utföra. Universitet och hög- skolor kan som regel utgå från att de uppgifter som begärs ut behövs i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen måste inför en begäran noga överväga vilka uppgifter myndigheten har behov av och myndighetens begäran måste vara tillräckligt tyd- lig och precis för att kunna besvaras.158

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att universitet och högskolor på begäran ska lämna uppgift om en arbetssökandes an- sökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfatt- ning och examen till Arbetsförmedlingen, om uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

158Jfr prop. 2024/25:65 s. 205.

271

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

som inte får lämnas ut från en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda.159 Det finns ingen generell bestämmelse om överföring av sekretess i sekre- tessregleringen, däremot finns det särskilda sådana bestämmelser om överföring av sekretess, bl.a. i 11 kap. OSL.

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller enligt

28 kap. 11 § OSL sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden med ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. De flesta uppgifter om enskildas studier hos univer- sitet och högskolor är offentliga och kommer efter utlämnande till Arbetsförmedlingen att omfattas av sekretess med ett skaderekvisit som innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga även hos Arbetsförmedlingen.

Av 23 kap. 5 § andra stycket OSL följer att sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den en- skilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Det råder således en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. När sådana uppgifter lämnas ut till följd av den uppgifts- skyldighet som föreslås kommer de hos Arbetsförmedlingen att omfattas av sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL. Utred- ningen konstaterar att en presumtion för offentlighet inte utesluter att sekretess fortfarande kan gälla för vissa typer av uppgifter. Pre- sumtionen för offentlighet kan alltså brytas om uppgiften som så- dan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestäm- melsen. Det bör även framhållas att därutöver gäller den sekretess som enligt 21 kap. OSL är tillämplig på uppgifter oavsett i vilka sam- manhang de förekommer och som ger ett minimiskydd för den en- skildes personliga integritet. Sekretessen omfattar bl.a. uppgifter om förföljda personer, skyddad folkbokföring och utlännings säker- het i vissa fall.

Utredningen bedömer sammantaget att de sekretessbelagda upp- gifter som kommer att omfattas av uppgiftsskyldighet kommer att få ett tillräckligt och tillfredsställande sekretesskydd hos Arbetsför- medlingen. Det finns därför inte skäl att införa en bestämmelse om överföring av sekretess.

159Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.

272

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Uppgiftsskyldigheten för statliga universitet och högskolor behöver inte regleras i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifi- cerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3).

Utredningen noterar att i propositionen Behandling av person- uppgifter på utbildningsområdet gjorde regeringen bedömningen att den behandling av personuppgifter som görs på utbildningsområdet generellt inte utgör ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten att det krävs lagreglering enligt grundlagsbestämmel- sen.160 Det utökade uppgiftslämnandet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner i fråga om utbildning inom kommunal vuxenutbild- ning som föreslås i propositionen Förbättrat informationsutbyte mel- lan Arbetsförmedlingen och kommuner har inte heller bedömts ut- göra ett betydande intrång i den personliga integriteten i den mening som avses i bestämmelsen.161

Utredningens förslag innebär att universitet och högskolor en- dast är skyldiga att lämna vissa avgränsade uppgifter om en arbets- sökandes studier, t.ex. uppgifter om att den sökande har sökt en viss utbildning, har antagits till en viss utbildning och deltar i utbild- ningen samt uppgifter om hans eller hennes examen. Det rör sig om ett begränsat antal uppgifter om en enskild samt uppgifter som i normalfallet inte är av integritetskänslig karaktär. I vissa fall kan det dock röra sig om integritetskänsliga uppgifter om att en sökan- des studier har avbrutits på grund av hans eller hennes eget agerande, eftersom grunden för avbrottet kan påverka rätten till ersättning. Exempelvis får en student som lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brotts- lighet under vissa förutsättningar avskiljas från utbildningen.162 Arbetsförmedlingen bedöms dock inte ha behov av närmare upp-

160Prop. 2017/18:218 s. 113 f.

161Prop. 2024/25:145 s. 27.

1624 kap. 6 § högskolelagen och förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning.

273

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter om skälen för avskiljandet, t.ex. att studenten lider av psykisk störning, för att kunna handlägga ärenden om ersättning. Studieav- brott som kan ligga till grund för sanktioner kan också handla om att deltagaren själv väljer att avbryta studierna. Bedömningen är att uppgiftslämnandet inte kommer att omfatta känsliga personuppgif- ter enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen.

Utlämnandet av uppgifter enligt den föreslagna uppgiftsskyldig- heten kommer sannolikt inte att röra en stor andel av hela landets befolkning utan snarare en mer begränsad krets personer. Det rör sig om personer som tidigare har studerat vid universitet eller hög- skola. Det kan också röra sig om personer som har avregistrerats som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen på grund av övergång till studier vid universitet eller högskola. Vidare kan det röra sig om personer som studerar vid universitet eller högskola inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program och som tar emot ersätt- ning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmark- nadspolitiska insatser. De uppgifter som universitet och högskolor föreslås vara skyldiga att lämna till Arbetsförmedlingen bedöms inte på egen hand ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Däremot kommer uppgifterna kunna bidra till att samlingen av uppgifter hos Arbetsförmedlingen av den enskildes personliga förhållanden ökar, vilket kan bidra till att ge en tydligare bild av den enskilde. Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som hos Arbetsförmedlingen kommer att behandlas i ett enskilt ärende skulle kunna anses utgöra kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Utlämnandet av uppgifter från universitet och högskolor syftar till att Arbetsförmedlingen ska ha förutsättningar att utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Myndigheten ska bedöma den arbetssökandes behov av stöd och insatser, vilket förutsätter till- gång till fullständiga och korrekta uppgifter om hans eller hennes utbildningsbakgrund. Sökande som har behov av högskoleutbild- ning kan anvisas att söka sådan utbildning. Utlämnandet av upp- gifter syftar också till att ge Arbetsförmedlingen ett korrekt under- lag för att kontrollera om en enskild som får ersättning gör vad han eller hon kan för att komma ur sin arbetslöshet, t.ex. söker lämp- liga arbeten. Arbetsförmedlingen ansvarar även för att besluta om

274

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sanktioner, dvs. varning eller avstängning från rätt till ersättning, när en arbetssökande inte uppfyller sina skyldigheter. Uppgifterna från universiteten och högskolorna kan alltså komma att läggas till grund för, helt lagenliga, åtgärder som har negativa konsekvenser för enskilda. Samtidigt minskar tillgången till uppgifterna risken för att Arbetsförmedlingen handlägger ärenden baserat på felaktig infor- mation, vilket är till nytta för enskilda. Vidare behövs uppgifter om att en sökande har påbörjat studier vid universitet eller högskola för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram statistik om arbets- marknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för myndighetens arbete med uppföljning och utvärdering.

Utlämnandet av uppgifter föreslås vara begränsat till situationer när uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Upp- giftslämnandet avser endast ett fåtal uppgifter om enskilda arbets- sökandes studier som i de flesta fall är offentliga hos universitet och högskolor. Sådana uppgifter som inte behövs för att Arbetsförmed- lingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten omfattas således inte av uppgiftsskyldighet och får inte lämnas ut utan att det har gjorts en sekretessprövning.

Uppgiftsskyldigheten för enskilda utbildningsanordnare kräver stöd i lag

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Föreskrifter om upp- giftsskyldighet för enskilda utbildningsanordnare förutsätter således stöd i lag. Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att, med vissa begränsningar som inte är aktuella här, meddela föreskrifter om bl.a. förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda (8 kap. 3 § regeringsformen). I samband med att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett ämne kan riksdagen tillåta att regeringen i sin tur överlåter hela

275

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

eller delar av denna normgivningskompetens till en förvaltnings- myndighet eller en kommun (8 kap. 10 § regeringsformen).

Bestämmelsen om bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet bör placeras i den nya lagen

om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns ofta i de författningar som reglerar den verksamhet där uppgiftsskyldigheten gäller. Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras uppgiftsskyl- dighet för statliga förvaltningsmyndigheter som huvudregel i för- ordning (se avsnitt 4.3). Inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten finns det även vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet som avser enskilda aktörer och som syftar till att Arbetsförmed- lingen ska kunna utföra sina uppgifter, exempelvis granska en arbets- givare som tar emot stöd.

Eftersom statliga universitet och högskolor enligt utredningens förslag ska lämna samma uppgifter som de enskilda utbildningsanord- narna är det lämpligt med en gemensam bestämmelse om uppgifts- skyldighet. Utredningen noterar att en motsvarande gemensam reglering finns för offentliga och enskilda läroanstalter när det gäl- ler deras skyldighet att lämna uppgifter till CSN.163 Utredningen föreslår vidare en motsvarande utformning av regleringen avseende uppgiftsskyldighet för folkhögskolor (se avsnitt 4.6.8). Eftersom den föreslagna uppgiftsskyldigheten innehåller en förhållandevis detaljerad uppräkning av vilka uppgifter som ska lämnas ut, är det lämpligt att den regleringen införs i förordning genom bemyndi- gande i lag. Utredningen anser att ett bemyndigande behöver vara utformat så att det omfattar de situationer och behov som kan an- tas uppkomma för uppgiftslämnande för universiteten och högsko- lorna. Ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för universitet och högskolor bör således omfatta de uppgifter som Arbetsförmedlingen kan komma att behöva i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Eftersom det kan finnas behov för regeringen att bemyndiga en förvaltningsmyndighet att meddela närmare detaljföreskrifter i ämnet, bör riksdagens bemyn-

163Se t.ex. 6 kap. 6 § studiestödslagen och 6 kap. 9–10 §§ studiestödsförordningen, 32 § lagen (2017:527) om studiestartsstöd och 24 § förordningen (2017:532) om studiestartsstöd.

276

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

digande även innefatta att regeringen överlåter åt förvaltningsmyn- digheter att meddela föreskrifter.

I kapitel 7 föreslås att bl.a. lagen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten och lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen ska upphävas och att innehållet i lagarna, bl.a. ovan nämnda bestäm- melser om uppgiftsskyldighet, ska föras in i en ny lag, lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt utredningen bör en ny bestämmelse om bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldig- het för universitet och högskolor att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten föras in i den nya lagen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten (se motsvarande förslag för folkhögskolor i av- snitt 4.6.8). En sådan ordning kommer att bidra till att göra lagre- gleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mer sammanhållen och ändamålsenlig.

Uppgiftsskyldigheten för universitet och högskolor bör placeras i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inne- håller närmare bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet (1 §). I förordningen finns bl.a. en bestäm- melse om uppgiftsskyldighet för Migrationsverket att på begäran lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (17 a §). I förord- ningen finns även en bestämmelse om bemyndigande för Arbets- förmedlingen att meddela föreskrifter om skyldighet för en leve- rantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myn- digheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

(18 §). I avsnitt 4.6.2 och 4.6.8 föreslås vidare att bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för UHR respektive folkhögskolor till förmån för Arbetsförmedlingen ska föras in i förordningen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Den nu aktuella uppgiftsskyldigheten för universitet och hög- skolor föreslås avse vissa avgränsade uppgifter som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Sammantaget bedöms det vara

277

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ändamålsenligt att placera bestämmelsen i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

4.6.6Behandling av personuppgifter hos universitet, högskolor och Arbetsförmedlingen

Utredningens förslag: I förordningen om redovisning av stu- dier m.m. vid universitet och högskolor ska det införas en be- stämmelse om att uppgifter på medium för automatiserad be- handling ska få lämnas ut från en högskolas studieregister till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för att myndig- heten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

Utredningens bedömning: Det behövs ingen ytterligare re- glering för att statliga universitet och högskolor respektive en- skilda utbildningsanordnare ska kunna behandla personuppgif- ter för att fullgöra ett uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen.

Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nuvarande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av universitetens och högskolornas uppgiftsskyldighet. Genom den nya dataskydds- reglering som föreslås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kom- mer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

I avsnitt 4.6.5 föreslås en skyldighet för universitet och högskolor att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Ett uppgiftsläm- nande mellan lärosätena och Arbetsförmedlingen i enlighet med utredningens förslag innebär en behandling av personuppgifter. Frågan är om detta innebär ett behov av nya eller ändrade bestäm- melser om personuppgiftsbehandling för universiteten och högsko- lorna respektive Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplet- terande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa.

278

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

För statliga universitet och högskolor gäller dataskyddsförord- ningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning samt 2 kap. förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor som innehåller bestämmelser om behandling av person- uppgifter i studieadministrativt syfte.

För enskilda utbildningsanordnare gäller dataskyddsförord- ningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. I lagen om tillstånd att utfärda vissa examina finns vissa bestämmelser som kompletterar den generella dataskyddsregleringen och som gäller enskilda utbildningsanordnares behandling av känsliga personupp- gifter och uppgifter som rör lagöverträdelser (13 och 14 §§).

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos universitet och högskolor

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). En uppgiftsskyldighet innebär en sådan rättslig förplik- telse som avses i artikel 6.1 c. Genom den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet ges universitet och högskolor således en tydlig rättslig grund för behandlingen.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syf- tet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor framgår att den avser uppgift om en arbetssökandes an- sökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfatt- ning och examen, om uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Utredningen bedömer därmed att kravet på syfte i arti- kel 6.3 i dataskyddsförordningen är tillgodosett. Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara pro- portionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). Arbetsförmedlingen behöver information om en arbetssökandes studier vid universitet och högskolor för att kunna utföra sina upp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgiftsläm-

279

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

nandet från universitet och högskolor är nödvändigt för att Arbets- förmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna ge ändamålsenligt stöd och insatser till arbetssökande för att stärka deras möjligheter att få ett arbete eller övergå till studier, effektivt sammanföra arbets- sökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och kontrollera att förutsättningarna för att få ersättning är uppfyllda. Uppgifts- lämnandet är vidare nödvändigt för att Arbetsförmedlingen ska ha ett korrekt och fullständigt underlag om arbetssökandes avregi- strering och övergång till studier och för arbetet med att ta fram statistik och följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

Personuppgiftsbehandlingen hos universitet och högskolor som följer av den föreslagna uppgiftsskyldigheten uppfyller därmed kravet på att behandlingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen. Universiteten och högskolorna får således behandla personupp- gifterna enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 1 § data- skyddslagen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Personuppgifterna kommer att behandlas av Arbetsförmedlingen när de har tagits emot från universiteten och högskolorna. Utred- ningen konstaterar att det följer av 2 § 2 och 4 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt bl.a. genom att effek- tivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökan- des möjligheter att få ett arbete. Av instruktionen följer även att myndigheten har ett övergripande ansvar att verka för att arbets- sökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensförsörjning (3 § 3). Arbetsför- medlingen ska också enligt instruktionen ta fram och tillgänglig- göra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och ansvarar för att följa upp och utvärdera verksamheten (4 §). Utredningen bedömer där-

280

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

med att Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter som en följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten kommer att utföras för att utföra en uppgift av allmänt intresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestäm- melserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen och Arbetsförmed- lingens kompletterande dataskyddsreglering. Även som en följd av utredningens förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens person- uppgiftsbehandling. Arbetsförmedlingen behöver korrekta och fullständiga uppgifter om en arbetssökandes studier vid universitet och högskola för att kunna utföra sina uppgifter. Den personupp- giftsbehandling som ett mottagande av personuppgifter från uni- versitet och högskolor innebär är således nödvändig för att Arbets- förmedlingen ska utföra sina uppgifter. Den rättsliga grunden för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för statliga universitet och högskolor

De uppgifter som statliga universitet och högskolor kommer att lämna till Arbetsförmedlingen enligt den föreslagna uppgiftsskyl- digheten är uppgifter som universiteten och högskolorna har tillgång till och behandlar för andra ändamål. Enligt 2 kap. 2 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor är ändamålet med studieregistret bl.a. att säkra att uppgifter om sökande till utbildning, genomgångna studier, betyg över utbild- ningar och examina bevaras. Ändamålet är också att lämna ut upp- gifter om studenter till andra högskolor och vissa särskilt angivna statliga myndigheter. Av 2 kap. 6 § framgår att uppgifter på medium för automatiserad behandling under vissa förutsättningar får läm- nas ut från en högskolas studieregister till exempelvis en annan högskola, CSN och UHR.164

164I SOU 2025:45 s. 69 föreslås en ändring i 2 kap. 6 § förordningen om redovisning av stu- dier m.m. vid universitet och högskolor.

281

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Eftersom utredningen föreslår en skyldighet för universitet och högskolor att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen kom- mer de statliga lärosätena ha stöd för att behandla personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnandet även utan en ändring i 2 kap. 6 §. Det är också oklart om uppräkningen i paragrafen är uttömmande eller om utlämnande får ske även till andra aktörer.165 Trots detta bedömer utredningen att det bör framgå av 2 kap. 6 § i förord- ningen att uppgifter på medium för automatiserad behandling får lämnas ut från en högskolas studieregister till Arbetsförmedlingen, eftersom systematiken i paragrafen förefaller bygga på att de aktö- rer som lärosätena får dela information med anges i paragrafen. Utredningen föreslår därför att uppgifter på medium för automati- serad behandling ska få lämnas ut från en högskolas studieregister till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för att Arbetsför- medlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Bestämmelsen bör föras in som en egen punkt i 2 kap. 6 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för enskilda utbildningsanordnare

De uppgifter som enskilda utbildningsanordnare kommer att lämna till Arbetsförmedlingen enligt den föreslagna uppgiftsskyldigheten är uppgifter som utbildningsanordnarna har tillgång till och be- handlar för andra ändamål, bl.a. för sin studieadministration och för utlämnande av uppgifter om studenter till exempelvis andra myndigheter.

165Jfr SOU 2017:49 s. 283.

282

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sonuppgifter för andra ändamål än de för vilka personuppgifterna samlades in även om de nya ändamålen är oförenliga med de ur- sprungliga ändamålen när detta grundar sig på EU-rätten eller natio- nell rätt. Det kan t.ex. gälla uppgiftsskyldigheter. EU-rätten eller nationell rätt ska enligt artikel 6.4 utgöra en nödvändig och pro- portionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Enligt artikel 23.1 ska en begränsning av bl.a. artikel 5 i EU-rätten eller nationell rätt ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa vissa uppräknade intressen. Ett så- dant intresse är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e).

Utredningen bedömer att en behandling av personuppgifter i samband med uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen inte kan anses vara förenlig med de ursprungliga ändamålen för vilka per- sonuppgifterna samlades in och som handlar om studieadministra- tion samt utlämnande av uppgifter till vissa andra utpekade aktörer. Förslaget om uppgiftsskyldighet för enskilda utbildningsanordnare utgör dock en rättslig grund för den personuppgiftsbehandling som ett utlämnande innebär. Utbildningsanordnarna behöver således inte göra en prövning av om ett utlämnande är förenligt med insam- lingsändamålet. Utredningen bedömer vidare att det allmänna intres- set av att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sin författningsregle- rade verksamhet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt måste anses utgöra ett viktigt mål av generellt allmänt intresse enligt artikel 23.1 e. Utredningen anser vidare att uppgiftsskyldigheten är godtagbar i ett demokratiskt samhälle och förenlig med det väsentliga inne- hållet i reglering till skydd för den personliga integriteten (se vidare avsnitt 4.3).

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för Arbetsförmedlingen

Som en följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för universitet och högskolor kommer Arbetsförmedlingen att ta emot och be- handla personuppgifter som inte kommer från den egna verksam- heten. Myndigheten har dock redan i dagsläget i många fall tillgång till uppgifterna genom att de lämnas in av arbetssökande. För Arbets-

283

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

förmedlingen finns stöd i myndighetens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för att behandla personuppgifter om arbets- sökandes studier vid universitet och högskolor.166 Bedömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta emot och behandla personuppgifterna från universiteten och högskolorna. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska Arbetsför- medlingen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det är nöd- vändigt för att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingens uppgifter i form av handlägg- ning av ärenden, uppföljning och utvärdering av verksamheten och framställning av avidentifierad statistik omfattas av det föreslagna ändamålet. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter om arbetssökandes studier vid uni- versitet och högskolor för att utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten för universitet och högskolor bedöms inte innebära att lärosätena och Arbetsförmedlingen behö- ver behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1. i dataskydds- förordningen (se avsnitt 4.6.5).

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Arbetsförmedlingen behöver kunna lämna ut personuppgifter elek- troniskt till universiteten och högskolorna för att de ska kunna full- göra den föreslagna uppgiftsskyldigheten i förhållande till Arbetsför- medlingen. Utlämnande av personuppgifter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.167 Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara upp- fyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utred- ningens förslag om en uppgiftsskyldighet för universitet och hög-

166Se 4 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten och 3 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

167Jfr artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.

284

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skolor utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av utlämnande av personuppgifter. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Av 2 kap. 6 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor framgår att uppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till andra högskolor och vissa särskilt angivna myndigheter. Som en följd av utredningens förslag att uppgifter på medium för automatiserad behandling ska få läm- nas ut från en högskolas studieregister till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina upp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, kommer stat- liga universitet och högskolor att kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen.

Som beskrivs ovan finns det inte någon reglering av formen för utlämnande av personuppgifter i dataskyddsförordningen eller i dataskyddslagen. Det innebär att enskilda utbildningsanordnare kan lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen om behandlingen i övrigt uppfyller kraven. Utbildningsanordnarna an- svarar för att dataskyddsförordningens krav på bl.a. uppgiftsmini- mering och lämplig säkerhet för personuppgifterna är uppfyllda.

13 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Av andra stycket framgår att reger- ingen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och enskilda. I 11 a– 15 §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns föreskrifter om att Arbets- förmedlingen får lämna ut personuppgifter till flera myndigheter och andra aktörer på medium för automatiserad behandling. Enligt förordningens 11 b § får Arbetsförmedlingen lämna ut personupp-

285

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter på ett medium för automatiserad behandling om det behövs för att någon annan ska kunna lämna ut personuppgifter till myn- digheten. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen har stöd för att begära in personuppgifter elektroniskt från universitet och högskolor om en arbetssökandes studier.

I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Personuppgifter ska dock inte få lämnas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till universitet och högskolor för att de ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet. Arbetsför- medlingen kommer dock inte kunna lämna ut personuppgifter till lärosätena genom direktåtkomst.

4.6.7Förslaget om uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor är förenligt med skyddet

för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den nya uppgiftsskyldighet som föreslås för universitet och högskolor och den utökade person- uppgiftsbehandling som förslaget medför kommer att utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten enligt reger- ingsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. För- slaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.6.5 föreslås en uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor. Uppgiftsskyldigheten medför ett intrång i enskildas rätt till personlig integritet. Som en följd av förslaget kommer uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och universitet och högsko- lor i högre utsträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Förslaget omfattar uppgif- ter som i de flesta fall är offentliga men som i vissa fall omfattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personuppgifter behandlas

286

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

och det kan medföra en behandling av integritetskänsliga person- uppgifter, dock inte känsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en arbets- sökande samlas hos Arbetsförmedlingen. Att större mängder upp- gifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befatt- ning. Samtidigt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten i viss utsträck- ning redan hanteras av Arbetsförmedlingen i dagsläget genom att uppgifterna lämnas till myndigheten av den sökande. Även om de uppgifter som universitet och högskolor ska lämna till Arbetsför- medlingen inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bi- dra till kartläggning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet med uppgiftsskyldigheten är att Arbetsförmed- lingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.168

Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att säkerställa att Arbetsförmedlingen får de uppgifter om en arbetssökandes stu- dier vid universitet och högskolor som behövs för att Arbetsför- medlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av uppgifterna i sin verksamhet, bl.a. för att handlägga och kontrol- lera uppgifter i ärenden och för att ta fram statistik om arbetsmarkna- den och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En myndighets åtgärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att hand- läggning och beslut baseras på felaktig information och att ersätt- ning betalas ut på felaktiga grunder hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket är till nytta för både samhället och en- skilda. Det bör också framhållas att regleringen inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten inte är utformad så att det är tvingande att ta del av insatser. Att arbetssökande kan förlora möj- ligheten att ta del av insatser eller förlora rätt till ersättning tar inte bort regleringens gynnande karaktär.169

168Jfr prop. 2009/10:80 s. 180.

169Jfr prop. 2016/17:175 s. 49.

287

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

Utredningens förslag innebär ett utlämnande av tydligt avgränsade uppgifter som endast ska få lämnas ut om det finns ett behov av det för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att per- sonuppgifterna ska behövas för utförandet av en uppgift inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som Arbetsförmedlingen ansvarar för är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åt- gärd för att säkerställa detta allmänna intresse. Den är därmed tillåten på så sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförord- ningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begä- ran, vilket innebär att risken för att fler uppgifter lämnas ut än vad som behövs för att t.ex. besluta i ett ärende eller ta fram statistik om arbetsmarknaden minskar. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

Uppgiftsskyldigheten bedöms inte omfatta känsliga personupp- gifter enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen. Däremot kan integ- ritetskänsliga personuppgifter omfattas, t.ex. uppgifter om att en sökandes studier har avbrutits på grund av hans eller hennes eget agerande. Förslaget om uppgiftsskyldighet syftar till att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att kunna utföra sina uppgifter och bedriva sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet är bl.a. att arbetssökande ska få rätt stöd i rätt tid och att de som har behov av utbildning för att komma i arbete får möjlighet till det. Sekretesskyddet för uppgifterna be-

288

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

döms vara tillfredsställande även efter utlämnandet till Arbetsför- medlingen.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs ska kunna lämnas ut från universiteten och högskolorna. Uppgifts- utbytet kommer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kommer inte att utbytas genom direktåtkomst.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

Universiteten och högskolorna är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som sker genom utlämnandet av uppgifter till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är person- uppgiftsansvarig för den behandling som sker vid begäran och vid mottagandet av uppgifter från lärosätena. En stor del av de uppgif- ter som lärosätena och Arbetsförmedlingen kommer att utbyta är inte integritetskänsliga. I många fall handlar det också om uppgifter som Arbetsförmedlingen redan kan få tillgång till på begäran eller genom att den arbetssökande själv lämnar in uppgifterna.

Nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen respektive statliga universitet och högskolor innehåller begränsningar i fråga om vilka personuppgifter som får behandlas och hur de får behandlas. Utredningens förslag om ny dataskydds- reglering för Arbetsförmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och hur de får be- handlas hos myndigheten. De personuppgifter som kommer att behandlas hos Arbetsförmedlingen som en följd av uppgiftsskyl- digheten för universitet och högskolor kommer att omfattas av flera olika skyddsåtgärder. Förslaget till ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av tillgången till personuppgifter och sökbegränsningar.

Statliga universitet och högskolor får enligt 2 kap. 2 § förord- ningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och hög- skolor behandla personuppgifter i studieregistret för vissa specifika ändamål, bl.a. för att säkra att uppgifter om sökande till utbildning, genomgångna studier, betyg över utbildningar och examina beva- ras. Ändamålet med registret är även att personuppgifter ska få lämnas ut till andra högskolor och vissa särskilt angivna myndig-

289

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

heter. Som en följd av utredningens förslag i avsnitt 4.6.6 kommer personuppgifter under vissa förutsättningar kunna lämnas ut elek- troniskt till Arbetsförmedlingen. Personuppgifterna i registret omfattas av bestämmelser om gallring (2 kap. 7 och 8 §§). Här- utöver finns begränsningar i dataskyddslagen som ger den arbets- sökande skydd.

När det gäller enskilda utbildningsanordnares verksamhet finns begränsningar i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som ger den arbetssökande skydd.

Som personuppgiftsansvariga måste Arbetsförmedlingen respek- tive universiteten och högskolorna kunna visa att personuppgifts- behandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättig- heter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att effektivisera handläggningsprocessen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsätt- ningar att komma i arbete. Ett alternativ till den föreslagna uppgifts- skyldigheten för universitet och högskolor är att hämta in de aktu- ella uppgifterna med den enskildes samtycke. Utredningen har dock ovan bedömt att det inte är ett lämpligt alternativ, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att uppmana den arbetssökande att i större utsträck- ning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose Arbetsförmedlingens behov av att kontrollera inlämnade uppgifter. Det finns även en risk för överskottsinformation, vilket kan med- föra en mer omfattande personuppgiftsbehandling. Utredningen bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den uppgiftsskyldighet som föreslås för universiteten och högskolorna som skulle medföra ett mindre intrång i den personliga integriteten men ändå uppnå syftet.

290

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor bedöms inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen. Bedömningen är att arten av de personuppgifter som Arbetsförmedlingen kommer att behandla inte kommer att för- ändras jämfört med vad som sker i dagsläget, däremot kan mängden uppgifter öka något. Det övergripande syftet med förslaget är att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska få tillgång till de per- sonuppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och hög- skolor som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina upp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten ska exempelvis tillhandahålla ett ändamålsenligt stöd till den sökande, ta fram statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten, följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Genom kravet på att personuppgifterna ska be- hövas för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter som myndigheten ansvarar för är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att säkerställa dessa allmänna intressen. Behandlingen är därmed tillåten enligt vad som krävs enligt arti- kel 6 i dataskyddsförordningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begäran, vilket innebär att risken för utlämnande av fler uppgifter än vad som behövs för att utföra en uppgift inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten motverkas. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om upp- giftsminimering enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen.

Utredningen bedömer vidare att sekretesskyddet för person- uppgifterna kommer att vara tillfredsställande även efter ett utläm- nande till Arbetsförmedlingen. Förslaget möjliggör ett utökat ut- byte av uppgifter av samma slag som i flera fall kan lämnas ut på begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att effekti- visera ärendehandläggningen. Att Arbetsförmedlingen har tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om arbetssökandes studier vid universitet och högskola är angeläget för hela samhället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämpliga, mindre

291

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver för att utföra sina uppgifter

Arbetsförmedlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskolor i form av uppgifter om ansökan, antag- ning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning, intyg och studieomdöme för att utföra sina uppgifter inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Uppgifter om en arbetssökandes utbildningsbakgrund i form av intyg och studieomdöme från studier vid folkhögskola behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna bedöma den sökandes behov av stöd, planera insatser och aktiviteter och bedöma vilka yrken som är lämpliga för den sökande att söka. Vid bedömningen av vad som är ett lämpligt arbete ska det bl.a. tas hänsyn till vilken utbildning den sökande har.

Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin170 respektive etablerings- programmet171 kan anvisas att söka utbildning vid folkhögskola. En anvisning att söka utbildning ska vara arbetsmarknadspolitiskt moti- verad för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspoli- tiskt perspektiv (se avsnitt 4.6.1). En arbetssökande som har anvi- sats att söka en folkhögskoleutbildning kan komma att inte antas till utbildningen, t.ex. om det sker ett urval. Att en arbetssökande inte har antagits till en sökt folkhögskoleutbildning är information som Arbetsförmedlingen kan behöva, t.ex. för att myndigheten ska kunna bedöma vilka andra arbetsmarknadspolitiska insatser som är motiverade för honom eller henne.

Det förekommer även att arbetssökande anvisas till arbetsmark- nadspolitiska insatser i form av särskilda utbildningar vid folkhög- skolor: studiemotiverande folkhögskolekurs respektive etablerings- kurs på folkhögskola.172 Efter avslutad kurs tilldelas deltagarna ett intyg.173

17030 § andra stycket 5 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

17113 § 3 förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

172Folkbildningsrådet, Folkhögskolornas kurser i samarbete med Arbetsförmedlingen 2023 – Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola – återrapportering, 2024.

173SOU 2024:42, Bildning, utbildning och delaktighet– folkbildningspolitik i en ny tid, s. 141 och 142.

293

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ma om den sökande ska fortsätta vara inskriven som arbetssökande eller om han eller hon ska avregistreras. Att en sökande har avregi- strerats på grund av övergång till studier är information som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbets- marknadspolitiska verksamheten.174 Sådan information behövs också för myndighetens arbete med uppföljning och utvärdering av verk- samheten, bl.a. för att bedöma vilka arbetsmarknadspolitiska insat- ser som är effektiva.175 Uppgifter om att en arbetssökande har på- börjat en utbildning kan också behövas för att Arbetsförmedlingen ska kunna betala ut resultatersättning till en leverantör som på upp- drag av myndigheten har utfört en arbetsmarknadspolitisk insats.

Vidare ska Arbetsförmedlingen granska inkomna aktivitetsrap- porter från arbetssökande och bl.a. bedöma om de arbeten som den sökande har sökt stämmer överens med hans eller hennes utbild- ningsbakgrund, erfarenhet och övriga kvalifikationer. Arbetsför- medlingen ansvarar även för att besluta om sanktioner i form av varning eller avstängning från rätt till ersättning om en program- deltagare utan godtagbart skäl inte har uppfyllt sina skyldigheter, t.ex. inte har sökt anvisat lämpligt arbete, inte aktivt har sökt lämpliga arbeten eller har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete.176 Arbetsförmed- lingen ska också besluta om sanktioner för en programdeltagare som utan godtagbart skäl inte har deltagit i insats eller aktivitet inom pro- grammet, inte har sökt anvisad utbildning eller har avvisat en utbild- ning som han eller hon har anvisats att söka och är antagen till.177 För att Arbetsförmedlingen ska kunna besluta om sanktioner behöver myndigheten alltså information om huruvida den sökande har eller inte har ansökt till den utbildning som han eller hon har anvisats att söka. Myndigheten behöver även information om antagning till och deltagande i sådan utbildning samt information om avbrott i stu- dierna och vilken tid och omfattning studierna har. Även sådana uppgifter kan påverka programdeltagarens rätt till ersättning.

Arbetsförmedlingens behov av uppgifter för ärenden om ersätt- ning omfattar även sådana uppgifter som Försäkringskassan behö-

1744 § första stycket förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

1754 § andra stycket 1 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

1766 kap. 2 § första stycket 5 och 7, 3 § första stycket 1 förordningen om ersättning till del- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

1776 kap. 2 § första stycket 4 och 6, 3 § första stycket 2 förordningen om ersättning till del- tagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

294

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ver. Arbetsförmedlingens beslut om avstängning från rätt till ersätt- ning påverkar t.ex. storleken på den ersättning som Försäkrings- kassan ska betala ut.178 Försäkringskassan kan även ha behov av uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om återkrav av ersättning eller för att pröva rätt till ersättning om den arbets- sökande är förhindrad att delta i programmet på grund av sjukdom.

Folkhögskolors uppgifter

Folkhögskolor erbjuder vuxenutbildning och studier på olika nivåer, ofta med ett mer informellt och personligt tillvägagångssätt än tra- ditionella akademiska institutioner. Alla, oavsett tidigare utbildnings- bakgrund, har möjlighet att studera på folkhögskola. Folkhögskolor vänder sig ofta till personer som vill komplettera sin utbildning, byta karriär, eller som av olika anledningar inte har slutfört en gymnasial utbildning. De flesta folkhögskolor är knutna till olika folkrörelser, kyrkor eller andra ideella organisationer (rörelseägda folkhögskolor), men det finns också folkhögskolor som drivs av regioner.179 Det finns 155 statsbidragsberättigade folkhögskolor, varav 42 drivs av regioner och övriga är rörelsedrivna.180

I förordningen om statsbidrag till folkbildningen finns bestäm- melser om vilka krav som ställs på folkhögskolor för att få stats- bidrag (5–11 a §§). Folkhögskolor utfärdar inte examina och sätter inte betyg. För att få statsbidrag ska dock en folkhögskola utfärda intyg om godkänt resultat från allmän kurs på grundskolenivå till en studerande som efter genomförd allmän kurs på grundskolenivå bedöms kunna tillgodogöra sig studier på gymnasial nivå.181 Intyg ska också utfärdas om godkänt resultat från allmän kurs på gymna- sial nivå från folkhögskola till en studerande, som efter genomförd allmän kurs på gymnasial nivå uppnår de krav som ställs för grund- läggande behörighet till högskolestudier enligt högskoleförord- ningen eller yrkeshögskolestudier enligt förordningen om yrkeshög- skolan.182 Studieomdöme utfärdas efter fullgjorda heltidskurser om minst 35 veckor och är ett samlat omdöme på en skala med sju nivå-

17810 kap. 3 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

179SOU 2024:42 s. 75 och 76.

180SOU 2024:42 s. 136 och 137.

18111 § andra stycket 2 förordningen om statsbidrag till folkbildningen.

18211 § andra stycket 3 förordningen om statsbidrag till folkbildningen.

295

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

er.183 När grundläggande behörighet är uppnådd kan studieomdömet t.ex. användas för att söka universitets- eller högskoleutbildning.184

Allmän kurs är en folkhögskoleutbildning som riktar sig till per- soner som inte har fullständig grundskole- eller gymnasieutbild- ning. Utbildningen kan ge behörighet till studier på gymnasial eller eftergymnasial nivå. Det ges även särskilda kurser inom vissa områ- den (profilkurser). Efter en avslutad profilkurs får deltagaren ett intyg, men inte ett studieomdöme.185 Folkhögskolor kan även ge yrkesutbildningar på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå. Vissa utbildningar som ges vid folkhögskolor är särskilt anpassade för studerande med funktionsnedsättning. Folkhögskolor anordnar och bedriver också utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för personer som har anvisats dit av Arbetsförmed- lingen (se vidare avsnitt 3.3). Det handlar om folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte och utbildning inom etableringsuppdraget, s.k. etableringskurs. Det kan också handla om bristyrkesutbildning inom ramen för etableringsprogrammet och jobb- och utvecklings- garantin. Vid särskilda utbildningsinsatser som anordnas av folk- högskolor efter överenskommelser med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet ska folkhögskolan dokumentera deltagarens närvaro och frånvaro samt på begäran av Arbetsförmedlingen redo- göra för detta till myndigheten.186

Folkhögskolor ska bevara både satta och utfärdade studieomdö- men för studerande i allmän kurs. Även folkhögskolor som inte omfattas av arkivlagens (1990:782) bestämmelser ska följa inten- tionerna avseende arkivvård i arkivlagen och bevara studieomdö- men i minst 50 år.187 Folkhögskolor är inte anslutna till Ladok (se avsnitt 4.6.5), jfr 1 § förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.

183Folkbildningsrådet, Villkorsanvisning för folkhögskolans studieomdöme, 2022, s. 1 och 5.

1842 och 6 §§ Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grund- läggande behörighet samt urval. Vid antagning till utbildning på grundnivå som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller i stället 15 och 19 §§ Universitets- och högskolerådets före- skrifter (UHRFS 2024:7) om grundläggande behörighet och urval.

185Folkbildningsrådet, Villkorsanvisning för folkhögskolans studieomdöme, s. 1.

186Se Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, Överenskommelse mellan Arbetsförmed- lingen och Folkbildningsrådet om villkor för folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte och Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, Överenskommelse mellan Arbetsförmed- lingen och Folkbildningsrådet om villkor för etableringskurs, 2022.

187Folkbildningsrådet, Villkorsanvisning för folkhögskolans studieomdöme, s. 4.

296

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och för folkhögskolor

Uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten omfattas av sekretess med ett rakt skaderekvisit och presumtionen är således för offentlighet (28 kap. 11 § OSL). I förarbetena till den lagändring som innebar en över- gång från ett omvänt till ett rakt skaderekvisit för uppgifter om en- skildas personliga förhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten anförde regeringen att känsliga uppgifter om en enskilds personliga förhållanden dock typiskt sett fortsatt kommer att om- fattas av ett sekretesskydd även vid tillämpningen av ett rakt skade- rekvisit.188

Folkhögskolor som har en region som huvudman omfattas av offentlighetsprincipen och bestämmelserna i tryckfrihetsförord- ningen och OSL om rätten att ta del av allmänna handlingar. Hos sådana folkhögskolor gäller sekretess för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds per- sonliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap. 5 § andra stycket OSL). Här gäller ett rakt kvalificerat skade- rekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Bestämmelsen gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter om förföljda personers identitet.189

Den generella bestämmelsen i 21 kap. OSL ger ett minimisekre- tesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden oav- sett i vilket sammanhang som uppgifterna förekommer. Det gäller t.ex. uppgifter om hälsa och sexualliv eller uppgifter om förföljda personer.

Rörelsedrivna folkhögskolor omfattas inte av regleringen i tryck- frihetsförordningen eller OSL (jfr bilagan till OSL).

188Prop. 2021/22:216 s. 30.

189Prop. 2005/06:161 s. 60, 61 och 100.

297

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingens behov av uppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskolor kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering

Arbetsförmedlingen har till utredningen framfört ett behov av att i större utsträckning få tillgång till uppgifter om arbetssökandes stu- dier vid folkhögskolor.

Det gäller uppgifter om arbetssökandes ansökan, antagning, del- tagande i studier, studiernas tid och omfattning, intyg och studie- omdöme. Utredningen bedömer att om Arbetsförmedlingen skulle få tillgång till sådana uppgifter elektroniskt från folkhögskolorna skulle det förbättra kvaliteten i myndighetens underlag om arbets- sökande och effektivisera handläggningen av ärenden. Som tidigare har beskrivits är det en tidskrävande process för Arbetsförmedlingen att få in uppgifterna från den arbetssökande och det förekommer att arbetssökande lämnar in ofullständiga eller felaktiga underlag. Att underlag om arbetssökandes studier är korrekt och fullständigt är viktigt för att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbets- kraft, ge ändamålsenligt stöd och insatser för att stärka en arbets- sökandes möjligheter att få ett arbete och verka för att sökande som har behov av det tar del av utbildning. Det är även viktigt för att Arbetsförmedlingen ska kunna fatta beslut om ersättning och sanktioner. Uppgifterna är betydelsefulla även för myndighetens arbete med att ta fram statistik om arbetsmarknaden och den arbets- marknadspolitiska verksamheten samt arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

De flesta uppgifter som folkhögskolor som omfattas av offent- lighetsprincipen hanterar och som rör en arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning, in- tyg samt studieomdöme omfattas inte av sekretess och kan därför lämnas till Arbetsförmedlingen om de begärs ut. Folkhögskolor som omfattas av OSL är skyldiga att på begäran lämna ut sådana uppgifter med stöd av 6 kap. 5 § OSL, om det inte hindrar arbetets behöriga gång. Uppgifter om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om den enskildes personliga förhållanden kan dock omfattas av sekretess enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Som tidigare har beskrivits gör bestämmelsen det möjligt att sekretessbelägga för-

298

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

följda personers identitet.190 Redan i dagsläget är det möjligt för folkhögskolor som omfattas av offentlighetsprincipen att efter en sekretessprövning lämna ut uppgifter om en arbetssökandes studier till Arbetsförmedlingen. En sådan prövning behöver dock göras i varje enskilt fall och är således tidskrävande. Mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen har behov av uppgifter om arbetssökandes studier i många fall, kan det ifrågasättas om en sådan hantering är effektiv och ändamålsenlig.

För att Arbetsförmedlingen ska kunna ta del av uppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskolor på ett effektivt och ända- målsenligt sätt kan det övervägas om uppgifter ska kunna lämnas regelbundet och utan hinder av sekretess även i de fall sekretess gäller för de aktuella uppgifterna. Ett sätt att dela information som omfattas av sekretess är att göra det med den enskildes samtycke. Enligt 10 kap. 1 § OSL följer det av 12 kap. OSL att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Det gäller med de begränsningar som anges i 12 kap. (se mer om samtycke i avsnitt 4.3). Utredningen bedömer att ett informations- utbyte mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolor inte bör vara beroende av den enskildes samtycke, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Bedömningen är vidare att det inte är möjligt att tillämpa 10 kap. 2 § OSL för att Arbetsför- medlingen ska få de uppgifter som behövs, eftersom den bestäm- melsen tar sikte på att folkhögskolan som utlämnande myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet. Det bedöms inte heller vara lämpligt att förlita sig på generalklausulen enligt 10 kap. 27 § OSL för ett regelbundet utlämnande av sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att ut- gångspunkten är att rutinmässigt utbyte av uppgifter som omfattas av sekretess ska regleras särskilt i författning.191

När det gäller folkhögskolor som inte omfattas av offentlighets- principen är dessa inte skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas studier till Arbetsförmedlingen. Även sådana folkhögskolor kan dock omfattas av bestämmelser om uppgiftsskyldighet gentemot andra myndigheter.192 Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för

190Prop. 2005/06:161 s. 60, 61 och 100.

191Prop. 1979/80:2 Del A s. 327.

192Exempelvis skyldigheten att lämna vissa uppgifter till CSN enligt 6 kap. 9 och 10 §§ studiestödsförordningen.

299

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

enskilda folkhögskolor förutsätter stöd i lag enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen (se nedan).

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det bör införas en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för folkhög- skolor att, utan hinder av sekretess enligt 23 kap. 5 § andra stycket OSL, lämna uppgifter om en arbetssökandes studier till Arbetsför- medlingen. Enligt utredningen är det mest ändamålsenligt att bryta sekretessen med en uppgiftsskyldighet med stöd av 10 kap. 28 § OSL. En uppgiftsskyldighet gör det också möjligt för Arbetsför- medlingen att samla in de uppgifter som behövs om arbetssökandes studier från folkhögskolor. Härutöver skapar en uppgiftsskyldighet en tydlig rättslig grund för folkhögskolorna att lämna ut såväl offent- liga uppgifter som uppgifter som omfattas av sekretess.

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter

väger tyngre än skyddet för enskildas personliga integritet

Nuvarande sekretessreglering innebär att folkhögskolor inte kan lämna ut alla uppgifter till Arbetsförmedlingen som är nödvändiga för att myndigheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. En ändring av regleringen förutsätter att intresset av att de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskildes intresse av att de inte lämnas ut.

En uppgiftsskyldighet för folkhögskolor att lämna uppgifter om arbetssökandes studier till Arbetsförmedlingen innebär att uppgif- ter om enskilda kommer att lämnas regelbundet till Arbetsförmed- lingen utan den enskildes samtycke. Förslaget kan medföra att Arbetsförmedlingen får tillgång till uppgifter som myndigheten tidigare inte har haft tillgång till samt att uppgifterna kan få en större spridning. Att fler uppgifter om enskilda lämnas från folk- högskolorna till Arbetsförmedlingen jämfört med vad som är möj- ligt i dagsläget innebär ett intrång i den enskildes personliga integri- tet. Uppgiftslämnandet kan t.ex. omfatta uppgifter om en förföljd persons identitet. Ett utlämnande av sådana uppgifter medför ett större intrång i den enskildes personliga integritet, eftersom det rör sig om integritetskänsliga uppgifter. Arbetsförmedlingen har dock behov av att ta del av fullständig och korrekt information som rör arbetssökandes studier vid folkhögskolor för att myndigheten ska

300

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Utredningen bedömer att samhällsintresset av att Arbets- förmedlingen tar del av uppgifter från folkhögskolorna för detta ändamål väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. Som beskrivs nedan kommer uppgifterna att omfattas av ett sekre- tesskydd även hos Arbetsförmedlingen. Det bedöms därmed vara motiverat att bryta sekretessen för uppgifter som omfattas av sekre- tess hos folkhögskolorna.

Folkhögskolor bör lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

Utredningen konstaterar att folkhögskolor hanterar flera olika upp- gifter om studenter. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av vissa uppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskolor för att kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Det handlar om uppgifter om att en sökande har sökt en viss utbildning, uppgifter om antagning till den sökta utbildningen och uppgifter om deltagande i utbildning. Exempelvis har uppgift om att en sökande har påbörjat en sökt utbildning betydelse för att Arbetsförmedlingen ska kunna kontrollera att den sökande gör vad han eller hon kan för att komma ur sin arbetslöshet. En sådan upp- gift är också viktig för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram korrekt statistik om inskrivna arbetssökande. Det handlar också om vilken tid och omfattning studierna har, eftersom detta har betydelse för handläggningen av ärenden om ersättning. Arbets- förmedlingen behöver vidare ta del av uppgifter om en arbetssökan- des intyg och studieomdöme från studier vid folkhögskolan. Som tidigare har beskrivits har en sökandes utbildningsbakgrund bety- delse för bedömningen av vilket stöd eller insats den sökande bör få ta del av för att komma ur sin arbetslöshet. Utredningen anser att folkhögskolor bör vara skyldiga att lämna sådana uppgifter till Arbetsförmedlingen. Eftersom behovet av uppgifter om arbets- sökandes studier vid folkhögskola endast avser vissa avgränsade uppgifter, bör det preciseras i bestämmelsen vilka uppgifter som ska lämnas ut. Uppgiftsskyldigheten bör således avse uppgifter om en arbetssökandes ansökan, antagning, deltagande i studier, stu- diernas tid och omfattning, intyg och studieomdöme. En sådan ut-

301

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

formning bör vara hållbar över tid, samtidigt som den är konkret och därmed leder till en förutsebar tillämpning.

Folkhögskolor bör vara skyldiga att lämna uppgifter till Arbets- förmedlingen om det behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En så- dan avgränsning av uppgiftsskyldigheten är enligt utredningen ända- målsenlig, eftersom Arbetsförmedlingen behöver uppgifterna för flera olika syften samt att behovet av uppgifter kan komma att för- ändras över tid. För närvarande bedöms uppgifterna behövas för att handlägga ärenden, ta fram statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och i arbetet med uppfölj- ning och utvärdering av verksamheten.

Utredningen bedömer vidare att uppgifter bör lämnas av folk- högskolor till Arbetsförmedlingen om det begärs av Arbetsförmed- lingen. Det ska alltså inte finnas någon skyldighet att på eget initia- tiv lämna ut uppgifter. Det är Arbetsförmedlingen som har bäst förutsättningar att bedöma om en viss uppgift behövs för att myn- digheten ska kunna utföra en uppgift som myndigheten ansvarar för i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Därtill kan beho- vet av att få ta del av uppgifter variera mellan de olika typer av upp- gifter Arbetsförmedlingen har att utföra. Folkhögskolor kan som regel utgå från att de uppgifter som begärs ut behövs i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen måste inför en begäran noga överväga vilka uppgifter myndigheten har behov av och myndighetens begäran måste vara tillräckligt tydlig och pre- cis för att kunna besvaras.193

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att folkhögskolor på begäran ska lämna uppgift om en arbetssökandes ansökan, antag- ning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning, intyg och studieomdöme från studierna till Arbetsförmedlingen, om uppgif- ten behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina upp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

193Jfr prop. 2024/25:65 s. 205.

302

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

En av de grundläggande principerna för sekretessregleringen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styr- kan i en sekretessbestämmelse inte kan bestämmas enbart med hän- syn till sekretessintresset. Sekretessintresset måste i varje samman- hang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan därför leda till olika resultat hos olika myn- digheter. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som inte får lämnas ut från en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda.194 Det finns ingen generell bestämmelse om överföring av sekretess

i sekretessregleringen, däremot finns det särskilda sådana bestäm- melser om överföring av sekretess, bl.a. i 11 kap. OSL.

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller enligt

28 kap. 11 § OSL sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden med ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. De flesta uppgifter om enskildas studier hos folkhög- skolor vars verksamhet omfattas av OSL är offentliga och kommer efter utlämnande till Arbetsförmedlingen att omfattas av sekretess med ett skaderekvisit som innebär en presumtion för att uppgif- terna är offentliga även hos Arbetsförmedlingen.

Av 23 kap. 5 § andra stycket OSL följer att sekretess gäller hos folkhögskolor vars verksamhet omfattas av OSL för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en en- skilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Det råder således en stark presumtion för att uppgifterna är offentliga. När sådana uppgifter lämnas ut till följd av den uppgiftsskyldighet som föreslås kommer de hos Arbetsför- medlingen att omfattas av sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL. Utredningen konstaterar att en presumtion för offentlighet inte utesluter att sekretess fortfarande kan gälla för vissa typer av upp- gifter. Presumtionen för offentlighet kan alltså brytas om uppgif- ten som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Det bör även framhållas att därutöver gäller den sek-

194Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.

303

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

retess som enligt 21 kap. OSL är tillämplig på uppgifter oavsett i vilka sammanhang de förekommer och som ger ett minimiskydd för den enskildes personliga integritet. Sekretessen omfattar bl.a. uppgifter om förföljda personer, skyddad folkbokföring och utlän- nings säkerhet i vissa fall.

Utredningen bedömer sammantaget att de sekretessbelagda uppgifter som omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten kommer att få ett tillräckligt och tillfredsställande sekretesskydd hos Arbetsförmedlingen. Det finns därför inte skäl att införa en bestämmelse om överföring av sekretess.

Uppgiftsskyldigheten för regionägda folkhögskolor behöver inte regleras i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifi- cerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3).

Utredningen noterar att i propositionen Behandling av personupp- gifter på utbildningsområdet gjorde regeringen bedömningen att den behandling av personuppgifter som görs på utbildningsområdet gene- rellt inte utgör ett sådant betydande intrång i den personliga integ- riteten att det krävs lagreglering enligt grundlagsbestämmelsen.195 Det utökade uppgiftslämnandet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner i fråga om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som föreslås i propositionen Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner har inte heller bedömts utgöra ett betydande intrång i den personliga integriteten i den mening som avses i bestämmelsen.196

Utredningens förslag innebär att folkhögskolor endast är skyl- diga att lämna vissa avgränsade uppgifter om en arbetssökandes an- sökan, antagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfatt- ning, intyg samt studieomdöme. Det rör sig om ett begränsat antal

195Prop. 2017/18:218 s. 113 f.

196Prop. 2024/25:145 s. 27.

304

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

uppgifter om en enskild och det handlar i stor utsträckning om upp- gifter som inte är av integritetskänslig karaktär. I vissa fall kan det dock röra sig om känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1 data- skyddsförordningen, vilka som huvudregel inte får behandlas samti- digt som det finns ett antal undantag från förbudet (se avsnitt 6.3.1).

Utlämnandet av uppgifter enligt den föreslagna uppgiftsskyldig- heten kommer sannolikt inte att röra en stor andel av hela landets befolkning utan snarare en mer begränsad krets personer. Det rör sig om personer som tidigare har studerat vid folkhögskola. Det kan också röra sig om personer som har avregistrerats som arbets- sökande hos Arbetsförmedlingen på grund av övergång till studier. Vidare kan det röra sig om personer som studerar vid folkhögskola inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program och som tar emot ersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. De uppgifter som folkhögskolor föreslås vara skyldiga att lämna till Arbetsförmedlingen bedöms inte på egen hand ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Däremot kommer uppgifterna kunna bidra till att samlingen av uppgifter hos Arbetsförmedlingen av den enskildes personliga förhållanden ökar, vilket kan bidra till att ge en tydligare bild av den enskilde. Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som hos Arbetsförmedlingen kommer att behandlas i ett enskilt ärende skulle kunna anses utgöra kartläggning av den enskildes per- sonliga förhållanden.

Utlämnandet av uppgifter från folkhögskolor syftar till att Arbets- förmedlingen ska ha förutsättningar att utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på ett effektivt och ända- målsenligt sätt. Myndigheten ska bedöma den arbetssökandes behov av stöd och insatser, vilket förutsätter tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om hans eller hennes utbildningsbakgrund. Sökande som har behov av folkhögskoleutbildning kan anvisas att söka sådan utbildning. Utlämnandet av uppgifter syftar också till att ge Arbetsförmedlingen ett korrekt underlag för att kontrollera om en enskild som får ersättning gör vad han eller hon kan för att komma ur sin arbetslöshet, t.ex. söker lämpliga arbeten. Arbetsför- medlingen ansvarar även för att besluta om sanktioner, dvs. varning eller avstängning från rätt till ersättning, när en arbetssökande inte uppfyller sina skyldigheter. Uppgifterna från folkhögskolorna kan

305

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

alltså komma att läggas till grund för, helt lagenliga, åtgärder som har negativa konsekvenser för enskilda. Samtidigt minskar till- gången till uppgifterna risken för att Arbetsförmedlingen hand- lägger ärenden baserat på felaktig information, vilket är till nytta för enskilda. Vidare behövs uppgifter om att en sökande har påbör- jat studier vid folkhögskola för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta fram statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten och för myndighetens arbete med uppföljning och utvärdering.

Utlämnandet av uppgifter föreslås vara begränsat till situationer när uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Upp- giftslämnandet avser endast ett fåtal uppgifter om enskilda arbets- sökandes studier som i de flesta fall är offentliga hos folkhögsko- lor. Sådana uppgifter som inte behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten omfattas således inte av uppgiftsskyldighet och får inte lämnas ut utan att det har gjorts en sekretessprövning.

Uppgiftsskyldigheten för rörelseägda folkhögskolor kräver stöd i lag

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Föreskrifter om upp- giftsskyldighet för rörelseägda folkhögskolor förutsätter således stöd i lag. Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att, med vissa begränsningar som inte är aktuella här, meddela föreskrifter om bl.a. förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda (8 kap. 3 § regeringsformen). I samband med att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett ämne kan riksdagen tillåta att regeringen i sin tur överlåter hela eller delar av denna normgivningskompetens till en förvaltnings- myndighet eller en kommun (8 kap. 10 § regeringsformen).

306

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Bestämmelsen om bemyndigande att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet bör placeras i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns ofta i de författningar som reglerar den verksamhet där uppgiftsskyldigheten gäller. Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras uppgiftsskyldig- het för statliga förvaltningsmyndigheter som huvudregel i förord- ning (se avsnitt 4.3). Inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten finns det även vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet som avser enskilda aktörer och som syftar till att Arbetsförmed- lingen ska kunna utföra sina uppgifter, t.ex. granska en arbetsgivare som tar emot stöd.

Eftersom regionägda folkhögskolor enligt utredningens förslag ska lämna samma uppgifter som de rörelseägda är det lämpligt med en gemensam bestämmelse om uppgiftsskyldighet. Utredningen noterar att en motsvarande gemensam reglering finns för folkhög- skolor när det gäller deras skyldighet att lämna uppgifter till CSN.197 Utredningen föreslår vidare en motsvarande utformning av regler- ingen avseende uppgiftsskyldighet för universitet och högskolor (se avsnitt 4.6.5). Eftersom den föreslagna uppgiftsskyldigheten innehåller en förhållandevis detaljerad uppräkning av vilka uppgif- ter som ska lämnas ut, är det lämpligt att den regleringen införs i förordning genom bemyndigande i lag. Utredningen anser att ett bemyndigande behöver vara utformat så att det omfattar de situa- tioner och behov som kan antas uppkomma för uppgiftslämnande för folkhögskolorna. Ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för folkhögskolor bör således omfatta de uppgifter som Arbetsförmedlingen kan komma att behöva i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Eftersom det kan finnas behov för regeringen att bemyndiga en förvaltningsmyndighet att meddela närmare detaljföreskrifter i ämnet, bör riksdagens bemyn- digande även innefatta att regeringen överlåter åt förvaltningsmyn- digheter att meddela föreskrifter.

197Se t.ex. 6 kap. 6 § studiestödslagen och 6 kap. 9 och 10 §§ studiestödsförordningen, 32 § lagen om studiestartsstöd och 24 § förordningen om studiestartsstöd.

307

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ska upphävas och att innehållet i lagarna, bl.a. ovan nämnda bestäm- melser om uppgiftsskyldighet, ska föras in i en ny lag, lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen föreslår i av- snitt 4.6.5 att det ska införas en ny bestämmelse i den nya lagen om bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för universitet och högskolor att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myn- digheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen bedömer att bemyndigandet avseende folkhögsko- lorna bör finnas i samma bestämmelse i den nya lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten. En sådan ordning kommer att bidra till att göra lagregleringen inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten mer sammanhållen och ändamålsenlig.

Uppgiftsskyldigheten för folkhögskolor bör placeras

i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

(18 §). I avsnitt 4.6.2 och 4.6.5 föreslås vidare att bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för UHR respektive för universitet och hög- skolor till förmån för Arbetsförmedlingen ska föras in i förord- ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Den nu aktuella uppgiftsskyldigheten för folkhögskolor föreslås avse vissa avgränsade uppgifter som behövs för att Arbetsförmed- lingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Sammantaget bedöms det vara ändamålsenligt att placera bestämmelsen i förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

308

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4.6.9Behandling av personuppgifter hos folkhögskolor och Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det behövs, utöver vad som före- slås i avsnitt 6.9, ingen ytterligare reglering för att folkhögskolor ska kunna behandla personuppgifter för att fullgöra ett uppgifts- lämnande till Arbetsförmedlingen.

Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nu- varande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av folkhögsko- lornas uppgiftsskyldighet. Genom den nya dataskyddsreglering som föreslås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kommer myn- digheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Skälen för utredningens bedömning

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos folkhögskolor

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). En uppgiftsskyldighet innebär en sådan rättslig förplik- telse som avses i artikel 6.1 c. Genom den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet ges folkhögskolor således en tydlig rättslig grund för behandlingen.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syf- tet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för folkhögskolor framgår att den avser uppgift om en arbetssökandes ansökan, an- tagning, deltagande i studier, studiernas tid och omfattning, intyg och studieomdöme från studierna om uppgiften behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Utredningen bedömer därmed att kravet på syfte i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen är till- godosett. Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträ- vas (artikel 6.3). Arbetsförmedlingen behöver information om en arbetssökandes studier vid folkhögskolor för att kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgifts-

309

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

lämnandet från folkhögskolor är nödvändigt för att Arbetsförmed- lingen på ett effektivt sätt ska kunna ge ändamålsenligt stöd och in- satser till arbetssökande för att stärka deras möjligheter att få ett arbete eller övergå till studier, effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och kontrollera att för- utsättningarna för att få ersättning är uppfyllda. Uppgiftslämnan- det är vidare nödvändigt för att Arbetsförmedlingen ska ha ett kor- rekt och fullständigt underlag om arbetssökandes avregistrering och övergång till studier och för arbetet med att ta fram statistik och följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att den före- slagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är pro- portionell mot det legitima mål som eftersträvas.

Personuppgiftsbehandlingen hos folkhögskolor som följer av den föreslagna uppgiftsskyldigheten uppfyller därmed kravet på att behandlingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förplik- telse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen. Folkhögskolorna får således behandla personuppgifterna enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 1 § dataskyddslagen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Personuppgifterna kommer att behandlas av Arbetsförmedlingen när de har tagits emot från folkhögskolorna. Utredningen konsta- terar att det följer av 2 § 2 och 4 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen att myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt bl.a. genom att effektivt samman- föra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Av instruktionen följer även att myndigheten har ett övergripande ansvar att verka för att arbetssökande som har behov av det tar del av utbildning som är relevant för arbetsmarknadens kompetensförsörjning (3 § 3). Arbetsförmedlingen ska också enligt instruktionen ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och ansvarar för att följa upp och utvärdera verk- samheten (4 §).

310

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen bedömer därmed att Arbetsförmedlingens behand- ling av personuppgifter som en följd av den föreslagna uppgiftsskyl- digheten kommer att utföras för att utföra en uppgift av allmänt intresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighets- utövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskydds- lagen och Arbetsförmedlingens kompletterande dataskyddsregler- ing. Även som en följd av utredningens förslag om en ny data- skyddsreglering för Arbetsförmedlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens personuppgiftsbehandling. Arbetsförmed- lingen behöver korrekta och fullständiga uppgifter om en arbets- sökandes studier vid folkhögskola för att kunna utföra sina uppgifter. Den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av personupp- gifter från folkhögskolor innebär är således nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska utföra sina uppgifter. Den rättsliga grun- den för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för folkhögskolor

De uppgifter som folkhögskolor kommer att lämna till Arbetsför- medlingen enligt den föreslagna uppgiftsskyldigheten är uppgifter som de har tillgång till och behandlar för andra ändamål, bl.a. för sin studieadministration och för utlämnande av uppgifter om stu- denter till exempelvis andra myndigheter.

23.1följer vidare att den personuppgiftsansvarige får behandla personuppgifter för andra ändamål än de för vilka personuppgif- terna samlades in även om de nya ändamålen är oförenliga med de

311

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ursprungliga ändamålen när detta grundar sig på EU-rätten eller nationell rätt. Det kan t.ex. gälla uppgiftsskyldigheter. EU-rätten eller nationell rätt ska enligt artikel 6.4 utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Enligt artikel 23.1 ska en begränsning av bl.a. artikel 5 i EU-rätten eller nationell rätt ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa vissa uppräknade intressen. Ett så- dant intresse är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e).

Utredningen bedömer att en behandling av personuppgifter i samband med uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen inte kan anses vara förenlig med de ursprungliga ändamålen för vilka per- sonuppgifterna samlades in. Förslaget om uppgiftsskyldighet för folkhögskolor utgör dock en rättslig grund för den personuppgifts- behandling som ett utlämnande innebär. Folkhögskolorna behöver således inte göra en prövning av om ett utlämnande är förenligt med insamlingsändamålet. Utredningen bedömer vidare att det allmänna intresset av att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sin författningsreglerade verksamhet på ett ändamålsenligt och effek- tivt sätt måste anses utgöra ett viktigt mål av generellt allmänt in- tresse enligt artikel 23.1 e. Utredningen anser vidare att uppgifts- skyldigheten är godtagbar i ett demokratiskt samhälle och förenlig med det väsentliga innehållet i regleringen till skydd för den personliga integriteten (se vidare avsnitt 4.3).

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för Arbetsförmedlingen

Som en följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för folkhögsko- lor kommer Arbetsförmedlingen att ta emot och behandla person- uppgifter som inte kommer från den egna verksamheten. Myndig- heten har dock redan i dagsläget i många fall tillgång till uppgifterna genom att de lämnas in av arbetssökande. För Arbetsförmedlingen finns stöd i myndighetens nuvarande kompletterande dataskydds- reglering för att behandla personuppgifter om arbetssökandes stu-

312

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dier vid folkhögskolor.198 Bedömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbets- förmedlingen ska kunna ta emot och behandla personuppgifterna från universiteten och högskolorna. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska Arbetsförmedlingen enligt lagen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingens uppgifter i form av handläggning av ärenden, uppföljning och utvär- dering av verksamheten och framställning av avidentifierad statistik omfattas av det föreslagna ändamålet. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter om arbets- sökandes studier vid folkhögskolor för att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten bedöms innebära att folkhög- skolor och Arbetsförmedlingen i vissa fall kan komma att behöva behandla känsliga personuppgifter om hälsa (se avsnitt 4.6.8). Be- handling av känsliga personuppgifter är som huvudregel förbjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Undantag från förbudet framgår bl.a. av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen som komplet- teras av 3 kap. 3 § dataskyddslagen (se vidare avsnitt 6.3.1).

Utredningen konstaterar att regionägda folkhögskolor med stöd av 3 kap. 3 § 2 och 3 dataskyddslagen får behandla känsliga person- uppgifter om behandlingen är nödvändig för handläggning av ett ärende eller om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett vik- tigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Utredningen bedömer att den per- sonuppgiftsbehandling som uppgiftsskyldigheten kan komma att medföra är nödvändig för att regionägda folkhögskolor ska kunna fullgöra sina uppgifter. Ytterst är det dock respektive folkhögskola som personuppgiftsansvarig som behöver bedöma om förutsättning- arna för att behandla känsliga personuppgifter är uppfyllda. Samman- taget bedömer utredningen att det finns rättsligt stöd för region-

198Se 4 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten och 3 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

313

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ägda folkhögskolor att behandla känsliga personuppgifter till följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten. Det finns inte behov av ytterligare bestämmelser för att regionägda folkhögskolor ska få behandla känsliga personuppgifter (jfr avsnitt 6.9).

I avsnitt 6.9 bedömer utredningen att enskilda folkhögskolors behov av att behandla känsliga personuppgifter vid anordnande och bedrivande av utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten inte fullt ut kan tillgodoses med nuvarande reglering. Så- dana folkhögskolor omfattas inte av regleringen i dataskyddslagen. Genom bestämmelsen i 26 a kap. 4 § skollagen ges de dock rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt all- mänt intresse när det gäller utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i sfi. Etableringskursen som ges inom ramen för etableringsprogrammet omfattas av denna reglering. Någon mot- svarande reglering som tillåter behandling av känsliga personupp- gifter hos rörelsedrivna folkhögskolor när det gäller folkhögskole- utbildning i studiemotiverande syfte eller bristyrkesutbildning finns inte. I avsnitt 6.9.2 föreslår utredningen därför en komplet- terande reglering som ska ge enskilda folkhögskolor möjlighet att behandla känsliga personuppgifter inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Den uppgiftsskyldighet som utredningen före- slår kommer dock att kunna omfatta känsliga uppgifter även avse- ende andra utbildningar hos enskilda folkhögskolor än de som ges inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eller annars om- fattas av bestämmelsen i 26 a kap. 4 § skollagen. Utredningen note- rar att Folkbildningsutredningen ansåg att regeringen bör analysera behov och konsekvenser av en reglering motsvarande den som finns i 17 a–17 d §§ förordningen om statsbidrag till folkbildningen.199 Den regleringen omfattar behandling av personuppgifter hos studie- förbund i den verksamhet som statsbidrag enligt förordningen beviljats för (17 a § samma förordning). En sådan analys som Folk- bildningsutredningen sett behov av har ännu inte gjorts. Att analy- sera ett generellt behov av reglering av behandling av känsliga per- sonuppgifter i all folkhögskoleverksamhet för vilken statsbidrag beviljats enligt den aktuella förordningen omfattas inte av den här utredningens uppdrag. Utredningen konstaterar vidare att de enda känsliga uppgifter som kan komma att omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten är sådana som enskilda folkhögskolor redan

199SOU 2024:42 s. 298.

314

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behandlar. Ytterst är det respektive folkhögskola som personupp- giftsansvarig som behöver bedöma om förutsättningarna för att behandla känsliga personuppgifter är uppfyllda.

När det gäller Arbetsförmedlingen bedömer utredningen att befintliga bestämmelser avseende behandling av känsliga person- uppgifter i myndighetens nuvarande kompletterande dataskydds- reglering inte hindrar den behandling av känsliga personuppgifter som kan komma att utföras av Arbetsförmedlingen när myndig- heten tar emot och behandlar personuppgifter från folkhögsko- lor.200 I avsnitt 6.6.6 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i data- skyddsförordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmed- lingen ha rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter, in- klusive dem som omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten.

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Arbetsförmedlingen behöver kunna lämna ut personuppgifter till folkhögskolorna för att de ska kunna fullgöra den föreslagna upp- giftsskyldigheten i förhållande till Arbetsförmedlingen. Utläm- nande av personuppgifter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.201 Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utredningens förslag om en uppgiftsskyldighet för folkhögskolor utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av utlämnande av per- sonuppgifter. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inne- håller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande. Det finns inte heller någon annan kompletterande dataskyddsreglering för folkhögskolor som begränsar möjligheten till elektroniskt ut- lämnande. Det innebär att folkhögskolor kan lämna ut personupp- gifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen om behandlingen i övrigt uppfyller kraven. Folkhögskolorna ansvarar för att data-

200Se 9 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten, 9 § första och andra styckena förordningen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

201Jfr artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.

315

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

skyddsförordningens krav på bl.a. uppgiftsminimering och lämplig säkerhet för personuppgifterna är uppfyllda (se avsnitt 6.3.1).

När det gäller Arbetsförmedlingen finns det begränsningar i myndighetens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering av- seende regleringen av elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen får enligt 13 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Av andra stycket framgår att reger- ingen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och enskilda. I 11 a– 15 §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns föreskrifter om att Arbets- förmedlingen får lämna ut personuppgifter till flera myndigheter och andra aktörer på medium för automatiserad behandling. Enligt förordningens 11 b § får Arbetsförmedlingen lämna ut personupp- gifter på ett medium för automatiserad behandling om det behövs för att någon annan ska kunna lämna ut personuppgifter till myn- digheten. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen har stöd för att begära in personuppgifter elektroniskt från folkhögskolor om en arbets- sökandes studier.

I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Personuppgifter ska dock inte få lämnas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till folkhögskolor för att de ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet. Arbetsförmedlingen kommer dock inte kunna lämna ut personuppgifter till folkhög- skolorna genom direktåtkomst.

316

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4.6.10Förslaget om uppgiftsskyldighet

för folkhögskolor är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den nya uppgiftsskyldighet som före- slås för folkhögskolor och den utökade personuppgiftsbehandling som förslaget medför kommer att utgöra ett proportionerligt in- trång i den personliga integriteten enligt regeringsformen, Europa- konventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.6.8 föreslås en uppgiftsskyldighet för folkhögskolor. Uppgiftsskyldigheten medför ett intrång i enskildas rätt till per- sonlig integritet. Som en följd av förslaget kommer uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolor i högre ut- sträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Förslaget omfattar uppgifter som i de flesta fall är offentliga men som i vissa fall omfattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personuppgifter behandlas och det kan medföra en behandling av integritetskänsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en arbets- sökande samlas hos Arbetsförmedlingen. Att större mängder upp- gifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befatt- ning. Samtidigt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten i viss utsträck- ning redan hanteras av Arbetsförmedlingen i dagsläget genom att uppgifterna lämnas till myndigheten av den sökande. Även om de uppgifter som folkhögskolor ska lämna till Arbetsförmedlingen inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes per- sonliga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bidra till kartlägg- ning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet

317

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

med uppgiftsskyldigheten är att Arbetsförmedlingen ska kunna ut- föra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.202 Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att säkerställa att Arbetsförmedlingen får de uppgifter om en arbetssökandes stu- dier vid folkhögskolor som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam-

heten. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av uppgifterna i sin verksamhet, bl.a. för att handlägga och kontrollera uppgifter i ärenden och för att ta fram statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En myndighets åtgärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att handlägg- ning och beslut baseras på felaktig information och att ersättning betalas ut på felaktiga grunder hos Arbetsförmedlingen och För- säkringskassan, vilket är till nytta för både samhället och enskilda. Det bör också framhållas att regleringen inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten inte är utformad så att det är tvingande att ta del av insatser. Att arbetssökande kan förlora möjligheten att ta del av insatser eller förlora rätt till ersättning tar inte bort regler- ingens gynnande karaktär.203

Samtidigt som uppgiftsskyldigheten bedöms medföra ett in- trång i enskildas personliga integritet är det övergripande syftet med förslaget att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att effektivisera handläggningsprocessen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsättningar att komma i arbete. Som tidigare har beskrivits bedöms förslaget inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

202Jfr prop. 2009/10:80 s. 180.

203Jfr prop. 2016/17:175 s. 49.

318

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att per- sonuppgifterna ska behövas för utförandet av en uppgift inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som Arbetsförmedlingen ansvarar för är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att säkerställa detta allmänna intresse. Den är därmed tillåten på så sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförord- ningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begä- ran, vilket innebär att risken för att fler uppgifter lämnas ut än vad som behövs för att t.ex. besluta i ett ärende eller ta fram statistik om arbetsmarknaden minskar. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

Förslaget om uppgiftsskyldighet syftar till att förbättra Arbets- förmedlingens möjligheter att kunna utföra sina uppgifter och be- driva sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet är bl.a. att arbetssökande ska få rätt stöd i rätt tid och att de som har behov av utbildning för att komma i arbete får möjlighet till det. Sekretesskyddet för uppgifterna be- döms vara tillfredsställande även efter utlämnandet till Arbetsför- medlingen.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs ska kunna lämnas ut från folkhögskolorna. Uppgiftsutbytet kom- mer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kommer inte att ut- bytas genom direktåtkomst.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

Folkhögskolorna är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som sker genom utlämnandet av uppgifter till Arbets- förmedlingen. Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansvarig för den behandling som sker vid begäran och vid mottagandet av uppgifter från folkhögskolorna. En stor del av de uppgifter som folkhögsko- lorna och Arbetsförmedlingen kommer att utbyta är inte integri- tetskänsliga. I många fall handlar det också om uppgifter som Arbets- förmedlingen redan kan få tillgång till på begäran eller genom att den arbetssökande själv lämnar in uppgifterna. Uppgiftsskyldigheten kan dock omfatta vissa känsliga personuppgifter om hälsa.

319

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen innehåller begränsningar i fråga om vilka personupp- gifter som får behandlas och hur de får behandlas. Utredningens förslag om ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får be- handlas och hur de får behandlas hos myndigheten. De personupp- gifter som kommer att behandlas hos Arbetsförmedlingen som en följd av uppgiftsskyldigheten för folkhögskolor kommer att omfat- tas av flera olika skyddsåtgärder. Förslaget till ny dataskyddsregler- ing för Arbetsförmedlingen innehåller bl.a. bestämmelser om be- gränsning av tillgången till personuppgifter och sökbegränsningar.

När det gäller folkhögskolornas verksamhet finns begränsningar i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som ger den arbets- sökande skydd. För personuppgiftsbehandling i verksamhet som omfattas av 26 a kap. 4 § skollagen eller utredningens förslag i av- snitt 6.9 finns bl.a. ett förbud mot att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Som personuppgiftsansvariga måste Arbetsförmedlingen respek- tive folkhögskolorna kunna visa att personuppgiftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om uppgiftsskyldighet för folkhögskolor att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att effektivisera handlägg- ningsprocessen, att enskilda ska få ett bättre stöd och att fler ska kunna ta del av utbildning som förbättrar deras förutsättningar att komma i arbete. Ett alternativ till den föreslagna uppgiftsskyldig- heten för folkhögskolor är att hämta in de aktuella uppgifterna med den enskildes samtycke. Utredningen har dock ovan bedömt att det inte är ett lämpligt alternativ, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att upp- mana den arbetssökande att i större utsträckning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose Arbetsförmedlingens

320

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behov av att kontrollera inlämnade uppgifter. Det finns även en risk för överskottsinformation, vilket kan medföra en mer omfat- tande personuppgiftsbehandling. Utredningen bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den uppgiftsskyldighet som föreslås för folkhögskolorna som skulle medföra ett mindre intrång i den personliga integriteten men ändå uppnå syftet.

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

Utredningens förslag om uppgiftsskyldighet för folkhögskolor be- döms inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Bedömningen är att arten av de personuppgifter som Arbetsför- medlingen kommer att behandla inte kommer att förändras jämfört med vad som sker i dagsläget, däremot kan mängden uppgifter öka något. Det övergripande syftet med förslaget är att uppnå ett för- bättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att Arbetsförmed- lingen på ett effektivt sätt ska få tillgång till de personuppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskolor som behövs för att myn- digheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Myndigheten ska exempelvis tillhandahålla ett ändamålsenligt stöd till den sökande, ta fram statistik om arbets- marknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att personuppgifterna ska behövas för att Arbets- förmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter som myndigheten ansvarar för är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åt- gärd för att säkerställa dessa allmänna intressen. Behandlingen är därmed tillåten enligt vad som krävs enligt artikel 6 i dataskydds- förordningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begäran, vilket innebär att risken för utlämnande av fler uppgifter än vad som behövs för att utföra en uppgift inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten motverkas. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsmini- mering enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen.

321

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

byte av uppgifter av samma slag som i flera fall kan lämnas ut på begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att effekti- visera ärendehandläggningen. Att Arbetsförmedlingen har tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om arbetssökandes studier vid folkhögskola är angeläget för hela samhället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämpliga, mindre ingri- pande åtgärder för att uppnå syftet med den föreslagna bestäm- melsen finns inte.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna uppgiftsskyl- digheten för folkhögskolor innebär en godtagbar och proportio- nerlig avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten enligt reger- ingsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. För- slaget bedöms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.7Utökade möjligheter för Arbetsförmedlingen att begära in uppgifter från kreditinstitut och försäkringsgivare

4.7.1Ytterligare information behövs för bättre kontroll av anställningar med ekonomiskt stöd

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingen har behov av ytterligare information för att kunna kontrollera om arbetsgivare uppfyller villkoren vid anställningar med ekonomiskt stöd. Beho- vet kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Anställningar med ekonomiskt stöd finns i många former och har stor omfattning

Arbetsförmedlingen hanterar ett antal olika anställningsstöd som innebär ekonomiskt stöd till arbetsgivare kopplat till en individ. Stöden har olika utformningar, men gemensamt kan syftet sam- manfattas med att arbetsgivare kompenseras för att en arbetssök- andes faktiska eller förväntade produktivitet inte är tillräckligt hög

322

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

för att bära avtalsenliga lönekostnader.204 I grunden finns ett anställ- ningsförhållande mellan en arbetstagare och en arbetsgivare. Det kan avse både tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, på såväl deltid som heltid.

Anställningar med ekonomiskt stöd har länge varit en del av svensk arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Över tid har det funnits en stor mängd olika stöd, med olika utformning och villkor. För när- varande kan Arbetsförmedlingen fatta beslut om åtta olika typer av ekonomiska stöd vid anställning, reglerade i fyra förordningar.

Förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga:

•Lönebidrag för anställning

•Lönebidrag för trygghet i anställning

•Lönebidrag för utveckling i anställning

•Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare

•Skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag

Förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd:

•Introduktionsjobb

Förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb:

•Nystartsjobb

Förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etabler- ingsjobb:

•Etableringsjobb

Under 2024 hade varje månad i genomsnitt cirka 95 000 personer en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmed- lingen. Totalt betalades cirka 16 miljarder kronor ut i stöd under 2024. I det ingår inte lönebidrag hos Samhall eller skyddat arbete hos Samhall, där ersättningen inte betalas ut av Arbetsförmedlingen utan ingår i den s.k. merkostnadsersättningen som betalas ut från

204IFAU, Subventionerade anställningar – avvägningar och empirisk evidens, 2018, s. 9.

323

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

staten till bolaget. För ytterligare beskrivning av omfattningen av ekonomiska stöd till arbetsgivare, se avsnitt 3.3.

I förordningarna som nämns ovan anges olika villkor för arbets- givare för respektive stöd. Det anges bl.a. olika gränser för hur länge stöden kan pågå. För nystartsjobb finns olika begränsningar bl.a. utifrån den enskildes ålder som innebär att stöd som längst kan lämnas mellan ett och två år. Stöd för lönebidrag för utveckling i anställning, introduktionsjobb och etableringsjobb lämnas som längst i två år. Stöd för lönebidrag för anställning får beslutas för längst fyra år i taget och den sammanlagda stödtiden får inte över- stiga åtta år. Stöd för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och lönebidrag för trygghet i anställning får beslutas för längst två re- spektive fyra år i taget, men utan gräns för sammanlagd stödtid.

För samtliga nuvarande stöd utom etableringsjobb finns ett tak för lönekostnader på 20 000 kronor som ersättningen beräknas på, även om individens lön kan vara högre än 20 000 kronor.205

För löner och anställningsförmåner finns särskilda villkor. Samt- liga nuvarande stöd har som villkor att arbetsgivaren ska intyga att löneutbetalningarna ska göras elektroniskt under hela den tid som stödet betalas ut.206

För lönebidrag, skyddat arbete, introduktionsjobb och nystarts- jobb finns krav på att arbetsgivaren ska intyga att lön följer av kol- lektivavtal eller är likvärdig med villkor enligt kollektivavtal inom branschen.207 För lönebidrag, skyddat arbete och introduktionsjobb finns även krav på att arbetsgivaren ska intyga att anställningsför- måner följer av kollektivavtal eller i väsentliga delar är likvärdiga med villkor enligt kollektivavtal inom branschen.208 Kravet omfat- tade även den tidigare stödformen extratjänster. Kravet omfattar däremot inte etableringsjobb, där en särskilt angiven typ av kollek- tivavtal är en förutsättning för att stödet ska ges. En annan form av

20521 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, 16 § förordningen om särskilt anställningsstöd och 17 § förord- ningen om stöd för nystartsjobb.

20618 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 20 § förordningen om särskilt anställningsstöd, 21 § förordningen om stöd för nystartsjobb och 8 § förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

20718 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, 20 § förordningen om särskilt anställningsstöd och 21 § förord- ningen om stöd för nystartsjobb.

20818 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och 20 § förordningen om särskilt anställningsstöd.

324

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

kollektivavtal var en förutsättning för den tidigare formen yrkes- introduktionsanställningar.

I kollektivavtal finns normalt villkor om olika typer av försäk- ringar såsom arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring och pensions- försäkring. Arbetsgivare som inte omfattas av ett kollektivavtal kan hos olika försäkringsbolag teckna försäkringsavtal som i väsentliga delar motsvarar de som följer av kollektivavtal. Innan beslut om beviljande av stöd bedömer Arbetsförmedlingen om anställnings- förmånerna i väsentliga delar är likvärdiga med dem enligt kollek- tivavtal inom branschen.

De flesta som är anställda i subventionerade anställningar omfattas av kollektivavtal, men andelen är mindre än på arbetsmarknaden i stort. Riksrevisionen visade i en granskning som avsåg år 2022 att an- delen anställda som har kollektivavtal var 76 procent bland lönebidrag, 71 procent bland introduktionsjobb samt 59 procent bland nystarts- jobb.209 Det kan jämföras med att 88 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal.210

Arbetsförmedlingens information för kontroll kommer från olika källor

Arbetsförmedlingen ansvarar för att kontrollera om arbetsgivare lever upp till villkoren om lön och anställningsförmåner för de olika stö- den, både inför och efter myndighetens beslut om stöd. Arbetsför- medlingens huvudsakliga källa till information för kontrollen är den berörda arbetsgivaren. Vid ansökan om stöd intygar arbetsgivaren att de olika villkor som ställs uppfylls, t.ex. lön, tjänstgöringsgrad och om lönen betalas ut för innevarande eller nästkommande månad. Arbetsgivaren besvarar även frågor om kollektivtal finns eller, om det saknas, med vilket kollektivavtal villkoren är likvärdiga.

Arbetsförmedlingen kan få indikationer som gör att myndigheten behöver begära in uppgifter för att verifiera information från arbets- givare. Arbetsförmedlingen kan få interna indikationer, underrättelser från en annan myndighet eller information i olika typer av forum för samverkan. En annan källa är arbetstagaren, som t.ex. kan berätta att

209Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, 2023.

210Medlingsinstitutet, Avtalsrörelsen och lönebildningen 2023 – Medlingsinstitutets årsrapport, 2023, s. 84.

325

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

överenskommen lön inte har betalats ut. Det förekommer även att Arbetsförmedlingen får anonyma tips från allmänheten om miss- tänkt fusk.

Utöver ärenden där det finns indikationer använder Arbetsför- medlingen egna och andra myndigheters data för att göra riskbase- rade urval för kontroll. Myndigheten gör även slumpmässiga urval för stickprovskontroller.

Enligt 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ge Arbetsförmed- lingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras. Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft anställda i etabler- ingsjobb. Motsvarande bestämmelse finns i förordningarna som reglerar andra anställningar med ekonomiskt stöd.211 Kontrollutred- ningarna hanteras centralt av Arbetsförmedlingens enhet för gransk- ning och kontroll. Inledningsvis begärs underlag in från arbetsgi- vare. Beroende på vilken typ av indikation myndigheten har fått och vilket underlag som arbetsgivaren lämnar in bedömer Arbets- förmedlingen om uppgifterna därefter även behöver verifieras av berörda kreditinstitut eller försäkringsgivare.

Arbetsförmedlingen har möjligheter att begära in uppgifter från kreditinstitut och försäkringsgivare

Genom lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkrings- givare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen har myn- digheten sedan den 1 oktober 2020 möjligheter att begära in upp- gifter för att kontrollera om förutsättningar för utbetalning av ersättning som lämnas för en anställning med ekonomiskt stöd är uppfyllda.

Ett kreditinstitut ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsför- medlingen om en arbetsgivares förhållande till institutet, om upp- gifterna behövs för att kontrollera om lön har betalats ut till den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsför-

21147 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 32 § förordningen om särskilt anställningsstöd och 31 § förordningen om stöd för nystartsjobb.

326

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

medlingen och i sådant fall med vilket belopp. Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om vil- ket förhållande till institutet en enskild med en sådan anställning har, om uppgifterna behövs för att fastställa om personen är inne- havare av ett visst konto (2 §). Med kreditinstitut avses institut en- ligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt ett utländskt kreditinstitut enligt den lagen om institutet har filial i Sverige (1 §).

En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbets- förmedlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgif- terna behövs för att kontrollera om den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen omfattas av någon försäkring (3 §). Med försäkringsgivare avses försäkringsföretag enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043), tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag samt EES-för- säkringsgivare och försäkringsgivare från tredjeland enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensions- instituts verksamhet i Sverige (1 §).

Uppgiftsskyldigheterna omfattar följaktligen enbart vissa avgrän- sade uppgifter och enbart pågående anställningar.

Uppgifterna ska utan dröjsmål lämnas elektroniskt (4 §). Lagen innehåller också ett bemyndigande om att regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas. Inga sådana föreskrifter har beslutats.

Uppgiftsskyldigheterna motiverades med att Arbetsförmedlingen saknade tillförlitliga underlag för att kontrollera löneutbetalningar och försäkringar. Genom direktåtkomst till uppgifter från arbets- givardeklarationer till Skatteverket kan Arbetsförmedlingen se vil- ken lön som arbetsgivaren redovisat, men det stämmer inte alltid med vad arbetstagaren har fått. Att Arbetsförmedlingen kan begära in försäkringsbrev från arbetsgivare hindrar inte att arbetsgivaren efter att stöd har beviljats säger upp försäkringsavtalet eller ändrar villkor.212

Skyldigheterna omfattar uppgifter om alla anställningar med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen. I förarbetena in- för lagen nämndes som exempel stöd för nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. Andra typer av deltagande i den statliga arbets-

212Prop. 2019/20:117, Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 43.

327

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

marknadspolitiska verksamheten utöver anställningar omfattas där- emot inte av skyldigheterna, t.ex. en praktikplats som har förmed- lats av Arbetsförmedlingen.213

Utvecklingen av felaktiga utbetalningar och arbetet mot dem

De allra flesta arbetsgivare uppfyller villkoren för anställningsstöden under hela perioden. Det finns dock stora risker för missbruk och felaktiga utbetalningar. Typerna av missbruk av dessa stöd varierar. En arbetsgivare kan betala ut en lägre lön än avtalat och därmed få ett större stöd än berättigat. Att inte stå för de anställningsförmåner som motsvarar villkoren är ett annat sätt för en arbetsgivare att dra ekonomiska fördelar. En anställning kan också vara helt fingerad (s.k. skenanställning). I vissa fall är arbetstagaren utnyttjad, i andra fall kan arbetstagaren vara i samförstånd med arbetsgivaren. En arbetstagare kan exempelvis arbeta för en del av lönen för att över tid få rätt till ersättning från andra välfärdssystem.214

Regeringen har nämnt anställningsstöd som exempel på ett av de ersättningssystem i välfärden som löper högst risk för felaktiga utbetalningar, eftersom företag och andra externa aktörer med eko- nomiska intressen är involverade.215

Skillnaderna är dock stora mellan de olika former av ekono- miska stöd som Arbetsförmedlingen beslutar om. Riksrevisionen inkluderade inte insatsen skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare i sin granskning av kontrollen av subventionerade anställningar 2023, eftersom riskerna för allvarliga fel bedömdes vara små. Inte heller anställningar hos Samhall ingick i granskningen.216

För de ekonomiska stöd för anställningar som Arbetsförmed- lingen beslutar om uppgick de totala upptäckta felaktiga utbetal- ningarna för 2024 till cirka 0,9 procent, motsvarande cirka 153 mil- joner kronor.217 Som jämförelse har ESV bedömt att den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2021

213Prop. 2019/20:117 s. 68.

214Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 85.

215Prop. 2021/22:1, utg.omr. 2, s. 92.

216Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 9.

217Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 79.

328

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

motsvarade 1,8–2,2 procent av de totala utbetalningarna.218 Anställ- ningar med ekonomiskt stöd beslutade av Arbetsförmedlingen finns med som exempel bland både ersättningar med störst andel fel- aktiga utbetalningar (lönebidrag 8–16 procent och nystartsjobb 7–15 procent) och ersättningar som resulterar i störst felaktiga utbetalningar i kronor räknat (lönebidrag 0,9–1,8 miljarder kronor).219

Arbetsförmedlingen bedömde i sitt underlag till ESV att den sökande, dvs. arbetsgivaren i de här sammanhangen, är den som orsakar de flesta felaktiga utbetalningarna inom både lönebidrag och nystartsjobb. Den vanligaste felorsaken som upptäckts vid omfattningsstudier är ”felaktig uppgift vid ansökan” och alla fel som har orsakats av den sökande bedöms av Arbetsförmedlingen vara att betrakta som misstänkt avsiktliga. Med misstänkt avsiktliga fel avses dels fel som den sökande kan antas ha orsakat i syfte att få för mycket ersättning, dels fel som den sökande kan antas ha orsa- kat genom att agera avsevärt oaktsamt.220

Riksrevisionen bedömde i en granskning av kontrollen av subven- tionerade anställningar 2023 att regeringen hade utformat regelverken så att de medförde risker för missbruk. Även om flera förändringar har bidragit till att minska risken för felaktiga utbetalningar bedömde Riksrevisionen att det fanns väsentliga risker kvar i framför allt ny- startsjobb.221

De upptäckta felaktiga utbetalningarna för anställningar med ekonomiskt stöd som Arbetsförmedlingen upptäckte minskade från 2022 till 2023. Det berodde enligt Arbetsförmedlingen i stor utsträckning på att myndigheten genomförde färre utredningar, eftersom de utredningar som genomfördes 2023 krävde mer resur- ser.222 Andelen upptäckta felaktiga utbetalningarna var dock högre år 2023 än åren 2020 och 2021.223 Under år 2024 minskade andelen upptäckta felaktiga utbetalningar för särskilt anställningsstöd, men ökade för lönebidrag och nystartsjobb.224

218När ESV inte inkluderar skattningen för allmän pension bedöms den totala omfattningen motsvara 3,6–4,5 procent av de totala utbetalningarna.

219ESV, Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, 2023, s. 9.

220ESV, Omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, s. 79 och 81.

221Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 65.

222Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023, s. 60.

223Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2022, 2023 och Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2023.

224Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 80.

329

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Under tidsperioden har andra regeländringar trätt i kraft i syfte att minska felaktiga utbetalningar. Genom förordningsändringar, bl.a. en ändring i förordningen om stöd för nystartsjobb som trädde i kraft den 1 december 2022, har Arbetsförmedlingens möjligheter ökat när det gäller att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbets- givare. Exempelvis får Arbetsförmedlingen avstå från att bevilja stöd om arbetsgivaren inte fullgör, eller om det kan antas att arbetsgiva- ren inte kommer att fullgöra, sina åtaganden mot Arbetsförmed- lingen eller mot den enskilde som stödet avser.

Arbetsförmedlingen har även fortsatt att utveckla arbetet mot felaktiga utbetalningar, bl.a. utifrån mål och uppdrag i myndighe- tens regleringsbrev.225

Riksrevisionen bedömde i sin granskning av kontrollen att Arbets- förmedlingen fångar upp många av de risker för fusk som är enklare att identifiera, men brister när det kommer till mer avancerade upp- lägg. Riksrevisionens granskning visade att det på grund av hög arbetsbelastning tog omkring tre månader innan ett ärende om miss- tänkt fel utreddes. Det gör att medel riskerar att betalas ut felaktigt över en längre tid och det blir svårare att utreda ärendena.226

Behovet av utökade möjligheter att få information av betydelse för kontroll

Statliga myndigheters behov av att begära ytterligare uppgifter från exempelvis banker har framförts i flera sammanhang de senaste åren. ESV har föreslagit att regeringen ser över de regelverk som reglerar myndigheternas möjligheter att inhämta bankuppgifter men även kontrollera andra än den sökande.227 I departementspro- memorian Utökat informationsutbyte228 beskrevs att myndigheters utökade befogenheter att inhämta uppgifter från banker var av stor vikt för att motverka att offentliga medel används på ett felaktigt sätt och att frågan borde omhändertas.

225Se t.ex. mål, återrapporteringskrav och uppdrag 3.21 i regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Arbetsförmedlingen, mål, återrapporteringskrav och uppdrag 3.1 i regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Arbetsförmedlingen samt mål och återrapporteringskrav i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Arbetsförmedlingen.

226Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 71.

227ESV, Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssystemen – förslag på åtgärder 2023, s. 23.

228Ds 2022:13.

330

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen har hemställt till regeringen om lagänd- ringar för att motverka felaktiga utbetalningar.229 Bland annat har Arbetsförmedlingen framfört att kreditinstituts och försäkrings- givares uppgiftsskyldighet inte bör vara begränsad till pågående anställningar.

Att uppgiftsskyldigheterna endast omfattar pågående anställ- ningar angavs av regeringen vara ett sätt att undvika att onödiga uppgifter begärs in, tillsammans med att uppgiftsskyldigheterna endast omfattar uppgifter som behövs för att kontrollera om och i så fall med vilket belopp lön har betalats ut.230 I sitt yttrande ställde sig Lagrådet frågande till att regeln, utifrån dess kontrollsyfte, bara omfattar pågående anställningar och föreslog att regeln skulle for- muleras så att den omfattar kontroll om lön har betalats ut såväl till den som har som till den som har haft den aktuella typen av anställ- ning.231 Även Arbetsförmedlingen efterfrågade att kunna utföra kontroller också efter att anställningen har avslutats. Regeringen konstaterade dock att det skulle innebära en utvidgning av upp- giftsskyldigheten jämfört med det förslag som hade remitterats. Att utsträcka bestämmelsen till att gälla även de som har haft en anställning och utan någon begränsning i tid ansåg regeringen i det läget framstod som alltför omfattande, framför allt för de privata aktörer som påförs skyldigheten. Regeringens bedömning var där- för att uppgiftsskyldigheten endast skulle gälla vid kontroll av löne- utbetalningar till den som har en anställning.232

Arbetsförmedlingen har i sin hemställan beskrivit att lönespe- cifikationer och kontoverifikationer från kreditinstitut samt hand- lingar från försäkringsgivare är lätta att förfalska med teknik som finns enkelt tillgänglig. Det kan ske genom att ändra i ett befintligt dokument eller skapa ett nytt dokument. Hur vanligt förekom- mande förfalskningar är kan Arbetsförmedlingen inte bedöma, men det finns konstaterade fall. Brottsförebyggandet rådet har beskrivit

229Arbetsförmedlingen, Hemställan. Om ändringar i lagen (2020:272) om konto- och värde- fackssystem och i lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

230Prop. 2019/20:117 s. 50.

231Lagrådets yttrande över regeringens förslag i lagrådsremissen Förutsättningar för etabler- ingsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utdrag ur protokoll vid sammanträde den 25 februari 2020.

232Prop. 2019/20:117 s. 50.

331

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

tjänster på internet för att mot betalning manipulera eller helt för- falska kontoutdrag.233

Till utredningen har Arbetsförmedlingen framfört att om myn- digheten har motstridiga uppgifter från arbetstagaren eller misstän- ker att underlagen från arbetsgivaren är förfalskade eller manipule- rade kan detta inte bevisas i de ärenden där Arbetsförmedlingen inte kan begära underlag från kreditinstitut eller försäkringsgivare. Arbetsförmedlingen behöver därför kunna kontrollera om dessa dokument är korrekta genom att fråga kreditinstituten och försäk- ringsgivare om uppgifterna är korrekta.

Det kan dröja innan Arbetsförmedlingens utredning av ett ärende kommer till stadiet att kontrollera uppgifter från arbets- givaren. Det kan bero på långa handläggningstider hos myndig- heten.234 Det kan dock också bero på att en arbetsgivare inte skickar in intyg som Arbetsförmedlingen har begärt förrän ärendet har gått vidare till omprövning eller domstolsprocess. Om anställningen vid det laget är avslutad har Arbetsförmedlingen för närvarande inte möjlighet att begära uppgifter som kan visa om arbetsgivarens in- tyg är korrekta.

Någon statistik om antalet förfrågningar som Arbetsförmedlingen har skickat sedan uppgiftsskyldigheterna infördes finns inte hos myn- digheten och det har heller inte varit möjligt för utredningen att från banker eller försäkringsgivare få någon fullständig bild.

Arbetsförmedlingen har i sin hemställan beskrivit antal förfråg- ningar och potentiella förfrågningar utifrån att manuellt ha räknat antal ärenden under månaderna februari och mars 2022. Under den tidsperioden skickade Arbetsförmedlingen 40 förfrågningar till kreditinstitut samt 28 förfrågningar till försäkringsgivare. Under samma tidsperiod fick Arbetsförmedlingen avstå från att skicka

70 förfrågningar till kreditinstitut respektive 58 förfrågningar till försäkringsgivare, eftersom de inte omfattades av de nuvarande upp- giftsskyldigheterna. Den största delen av myndighetens behov av att kunna verifiera uppgifter för kontroll kunde därmed inte till- godoses.235

233Brottsförebyggandet rådet (Brå), Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet, 2015, s. 48.

234Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 55.

235Arbetsförmedlingen, Hemställan. Om ändringar i lagen (2020:272) om konto- och värde- fackssystem och i lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

332

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utöver de egna kontrollutredningarna bedömer Arbetsförmed- lingen om myndigheten ska göra en polisanmälan. Antalet polis- anmälningar om anställningar med ekonomiskt stöd är dock få. Riksrevisionens granskning visade att under 2021 gjorde Arbets- förmedlingen 41 sådana polisanmälningar och under 2022 gjordes 26 polisanmälningar.236 Under 2024 gjorde Arbetsförmedlingen

52 polisanmälningar angående särskilt anställningsstöd, 50 anmäl- ningar angående lönebidrag och 142 anmälningar angående nystarts- jobb. Samma anmälan kan angå flera beslut om olika stöd.237 Riks- revisionen konstaterade 2023 att det då inte pågick någon central samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten an- gående hur antalet polisanmälningar som leder till lagföring kan öka.238 En av Riksrevisionens rekommendationer till Arbetsför- medlingen om kontrollen av subventionerade anställningar var att initiera samverkan med Polismyndigheten angående hanteringen av polisanmälningar.239

Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion samverka med

bl.a. Utbetalningsmyndigheten och andra berörda myndigheter för att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet och då särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs.240 Utbetalningsmyndigheten, som startade sin verksamhet den 1 januari 2024, ska förebygga, för- hindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten ska bl.a. genomföra inledande och fördjupade gransk- ningar enligt lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av ut- betalningar.241 De granskningar som utförs vid Utbetalningsmyn- digheten utgör ett komplement till berörda myndigheters och arbetslöshetskassors kontrollverksamhet. Granskningarna resul- terar inte i beslut med rättsverkan mot någon enskild. En fördjupad granskning kan t.ex. leda till att Utbetalningsmyndigheten under- rättar berörda myndigheter och arbetslöshetskassor om att felaktig- heter har identifierats. Ett annat resultat kan vara att Utbetalnings- myndigheten gör en brottsanmälan.242

236Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 59.

237Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 84.

238Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 60.

239Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 76.

24019 a § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

241Förordningen med instruktion för Utbetalningsmyndigheten.

242Prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 55.

333

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande regelverk ger inte tillgång till all information som behövs för kontroll

Någon systematisk utvärdering av hur skyldigheterna för kredit- institut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbets- förmedlingen har påverkat myndighetens kontroller har inte genom- förts och att göra det ryms inte i utredningens uppdrag.

Utvecklingen av andelen upptäckta felaktiga utbetalningar inom anställningar med ekonomiskt stöd som beslutas av Arbetsförmed- lingen skulle kunna ge en indikation. Som har beskrivits ovan varie- rar andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av ekonomiska stöd för anställningar. Vilken eller vilka faktorer som har påverkat det skulle kräva en djupare analys. Hur många felaktiga utbetalningar som upptäcks kan även bero på hur många felaktiga utbetalningar det finns att upptäcka, att andra förändringar i villkoren för stöden eller i andra regelverk har förändrat förutsättningarna för kontroll- arbetet eller på en kombination av flera olika faktorer.

Vid införandet av uppgiftsskyldigheterna var regeringens bedöm- ning att en utökad kontrollmöjlighet inte helt kan förhindra att fel- aktiga utbetalningar görs. Däremot skulle den göra det svårare för företag att handla oärligt och använda sig av systemet på ett sätt som inte är tänkt, vilket borde leda till att oriktiga utbetalningar minskar.243

Samma resonemang är giltigt för utökade uppgiftsskyldigheter. Som tidigare har beskrivits kan Arbetsförmedlingen i en stor del av de ärenden där arbetsgivares intyg behöver kontrolleras inte begära uppgifter från kreditinstitut eller försäkringsgivare på grund av att de inte avser en pågående anställning. Att myndigheten har goda förutsättningar för kontrollarbete är angeläget. Felaktiga utbetal- ningar, oavsett om de beror på oavsiktliga fel eller medvetet fusk, riskerar att minska förtroendet för välfärdssystemen. De innebär även att offentliga medel används till annat än vad de avsatts för. Missbruk av ekonomiska stöd till arbetsgivare leder även till att snedvrida kon- kurrens på marknaden genom att seriösa arbetsgivare missgynnas. Fusk med ekonomiska stöd används också som en källa till finan- siering av organiserad brottslighet.244

243Prop. 2019/20:117 s. 44.

244Polismyndigheten, Den kriminella ekonomin – introduktion och översikt, 2024.

334

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Felaktiga utbetalningar är inte den enda negativa konsekvensen som kan uppstå om villkor för anställningar med ekonomiska stöd inte följs. De enskilda anställda drabbas också, antingen genom att inte få korrekt lön eller genom att inte ha tillräckligt skydd genom försäkringar. När medvetet fusk med ekonomiska stöd förekommer kan den anställde vara medansvarig, men anställda kan även vara ut- satta. Genom förbättrade möjligheter till kontroll kan dessa typer av fusk förebyggas och upptäckas mer effektivt, så att färre enskilda drabbas.

Utökade möjligheter till informationsutbyte mellan myndighe- ter, bl.a. genom lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver- trädelser och brottslighet i arbetslivet, ger Arbetsförmedlingen förbättrade möjligheter att utöva kontroll. De uppgifter som lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen avser finns dock inte till- gängliga hos någon myndighet, utan de behöver verifieras hos kre- ditinstitut och försäkringsgivare.

De uppgiftsskyldigheter som enligt nuvarande regelverk gäller för kreditinstitut och försäkringsgivare omfattar inte alla de upp- gifter som Arbetsförmedlingen behöver. Det riskerar att leda till att vissa felaktiga utbetalningar som hade kunnat förhindras eller upptäckas ändå sker.

4.7.2Utökade möjligheter till information från kreditinstitut

Utredningens förslag: Ett kreditinstitut ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om en arbetsgivares förhål- lande till institutet, om uppgifterna behövs för att kontrollera om lön har betalats ut till den som har eller har haft en anställ- ning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen och i så fall med vilket belopp.

Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om vilket förhållande till institutet en en- skild som har eller har haft en sådan anställning har, om uppgif- terna behövs för att fastställa om personen är innehavare av ett visst konto.

335

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingen bör inte ges tillgång till konto- och värdefackssystemet som regleras i lagen om konto- och värdefackssystem.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Framförda behov av ytterligare uppgifter

Arbetsförmedlingen har i hemställan till regeringen och till utred- ningen framfört att myndigheten behöver bättre förutsättningar för att kontrollera att korrekta löner har betalats ut vid anställ- ningar med ekonomiskt stöd. Myndigheten har bl.a. föreslagit att den nuvarande uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut även ska om- fatta tid efter att anställningen har avslutats. Detta eftersom Arbets- förmedlingen har behov av att också i efterhand kunna kontrollera att det ekonomiska stödet har lämnats enligt gällande regelverk.

Andra begränsningar för uppgiftsskyldigheten är inte nödvändiga

Det finns inget i regelverken för den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten som sätter tidsgränser för Arbetsförmedlingens möjlig- heter att vidta åtgärder mot felaktigt utbetalat stöd. Att den aktu- ella uppgiftsskyldigheten för närvarande endast omfattar pågående anställningar utgör dock en begränsande faktor för Arbetsförmed- lingens möjligheter att ta del av sådan information som behövs för granskningen. En skyldighet att lämna uppgifter även om den som tidigare har haft en anställning medför att den tidsperiod för vilken myndigheten kan begära uppgifter från kreditinstituten förlängs.

En reglering som kräver att en privat aktör, i detta fall kredit- institut, tillhandahåller uppgifter till en myndighet innebär alltid en viss arbetsbörda och därmed en kostnad för aktören. En ändring som innebär att uppgiftsskyldigheten utökas medför att kredit- institutens arbetsbörda och kostnader ökar. Det bör därför över- vägas om uppgiftsskyldigheten kan begränsas på något sätt.

Ett sätt kan vara att införa en bortre tidsgräns för när myndig- heten får efterfråga de aktuella uppgifterna. Som framgår ovan är dock Arbetsförmedlingens möjligheter att kontrollera utbetalt stöd och vidta åtgärder mot felaktiga utbetalningar inte begränsade i tid.

336

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En bortre tidsgräns skulle begränsa myndighetens möjligheter att ta del av sådan information som kan behövas för att återkräva eko- nomiskt stöd som betalats ut felaktigt. En ökning av arbetsbördan och kostnaderna för kreditinstitut bör enligt utredningen inte anses väga tyngre än samhällsintresset av att kunna återkräva felaktigt utbetalt ekonomiskt stöd. Utredningen anser därför att uppgifts- skyldigheten inte bör vara begränsad i tid.

I förarbetena till lagen om skyldighet för kreditinstitut och för- säkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen fördes diskussion om att begränsa hur uppgifter får begäras in i frekvens eller omfattning. Regeringen bedömde att någon sådan begränsning inte borde införas, med hänvisning till svårigheter för både de uppgiftsskyldiga och för Arbetsförmedlingen samt till att dataskyddsförordningen sätter gränser för Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling, som ska minimeras till det som är ade- kvat och relevant.245 Även utredningen bedömer att det skulle vara praktiskt svårt att reglera en övre gräns för antal förfrågningar Arbetsförmedlingen får ställa eller hur ofta förfrågningar får ställas. Hur stort behovet av att kontrollera anställningar med ekonomiskt stöd är beror inte minst på hur många som har sådana anställningar, vilket påverkas av situationen på arbetsmarknaden och regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. Mot denna bakgrund bör det en- ligt utredningen inte heller införas någon begränsning avseende hur ofta Arbetsförmedlingen får efterfråga uppgifter.

En annan begränsning skulle kunna vara att ytterligare begränsa för vilka syften som förfrågningar får göras. Ett exempel på detta som förekommer i andra liknande regleringar är att uppgifter bara får begäras om det finns misstanke om felaktighet. Andra myndig- heters möjligheter att begära uppgifter från privata aktörer som kreditinstitut regleras i vissa fall på det sättet, men kan då omfatta möjligheter att begära en stor mängd uppgifter. Enligt 10 § lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten ska kreditinstitut på begäran av myndigheten lämna uppgifter som avser en namngiven fysisk eller juridisk persons förhållande till institutet om uppgifterna är nödvändiga vid en fördjupad gransk- ning enligt lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar. I förarbetena till lagen anförde regeringen att efter- som kreditinstitut är privata aktörer är det motiverat att ställa ett

245Prop. 2019/20:117 s. 48 och 49.

337

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

något högre krav för att en uppgift ska lämnas jämfört med krav på myndigheter. Genom kravet att en uppgift ska vara nödvändig vid en fördjupad granskning säkerställs enligt regeringen att en nog- grann prövning görs innan en begäran om utlämnande kan komma i fråga.246 Regeringen beskrev att det faktum att uppgifterna ska läm- nas på begäran medför ett krav på att Utbetalningsmyndigheten specificerar vad begäran omfattar och att utlämnande kreditinstitut därefter får bedöma om förutsättningarna för utlämnande är upp- fyllda.247 På samma sätt som vad Arbetsförmedlingen kan begära av kreditinstitut är uppgiftsskyldigheten gentemot Utbetalningsmyn- digheten avgränsad till vissa uppgifter. Däremot omfattar Utbetal- ningsmyndighetens möjlighet fler uppgifter och uppgifter av en annan karaktär än vad Arbetsförmedlingen kan begära. Utbetal- ningsmyndigheten kan exempelvis även begära uppgifter om hän- delser på ett konto.

Även inom socialförsäkringen finns uppgiftsskyldigheter som omfattar många uppgifter. Enligt 110 kap. 31 § socialförsäkrings- balken ska bl.a. försäkringsinrättningar på begäran lämna Försäk- ringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och allmän för- valtningsdomstol uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av balken. Enligt 110 kap. 33 § ska banker och andra penninginrättningar på begäran lämna uppgifter enligt 31 § första stycket till Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten och allmän förvaltningsdomstol i ärenden om äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg.

Utredningen kan konstatera att jämfört med andra myndigheters möjligheter att begära uppgifter från privata aktörer för kontrollända- mål så är uppgiftsskyldigheterna enligt lagen om skyldighet för kre- ditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbets- förmedlingen tydligt avgränsade i fråga om vilka uppgifter som får begäras och för vilka syften. Det minskar behovet av att ytterligare begränsa i vilka situationer som uppgifter får begäras. Ett villkor om att uppgifter endast får begäras vid indikation om att fel har begåtts skulle göra att Arbetsförmedlingen inte kan utföra stick- provskontroller. En sådan begränsning bedömer utredningen där- för inte är nödvändig eller lämplig.

246Prop. 2022/23:34 s. 105.

247Prop. 2022/23:34 s. 105.

338

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Regelverket för uppgiftsskyldigheterna bör enligt utredningen även utformas så att det är tydligt och enkelt att tillämpa för både Arbetsförmedlingen och de uppgiftsskyldiga. Utredningens kon- takter med representanter för bankbranschen har visat att det finns ett förtroende för att Arbetsförmedlingen följer gällande regelverk. Även om hanteringen av en begäran från en myndighet alltid kräver viss bedömning av vilka uppgifter som kan lämnas ut, skulle ett regel- verk som kräver att kreditinstitutet genomför en närmare utredning av om Arbetsförmedlingen har rätt till den uppgift som begärs leda till en ökad administrativ börda.

En möjlighet för Arbetsförmedlingen att begära uppgifter för att kontrollera även anställningar som har avslutats skulle innebära att många fler uppgifter och äldre uppgifter kan begäras. Arbets- förmedlingen har i sin hemställan beskrivit att antalet ärenden där förfrågningar skickas även fortsatt kommer att begränsas.248 Utred- ningen konstaterar att oavsett hur myndigheten väljer att arbeta med kontroller finns andra begränsningar för vilken mängd upp- gifter som kan begäras från uppgiftslämnarna. För det första med- för lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen i sig inte något krav på de berörda uppgiftslämnarna att spara viss information eller att spara den under viss tid, utan enbart att lämna ut vissa uppgifter på begäran av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens möjlighet att begära uppgifterna påverkas därför av hur länge uppgifterna sparas hos kreditinstituten. Det påverkas av olika regelverk beroende på typ av uppgift och sammanhang. Bestämmelser finns bl.a. i 7 kap.

2 § bokföringslagen (1999:1078) och 5 kap. 3 och 4 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av ter- rorism. Samtidigt ska kreditinstitut även tillämpa regleringen om personuppgiftsbehandling och dess grundläggande princip om upp- giftsminimering. Kreditinstitut kan därför ha sådana uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver under lång tid, men det finns ingen generell tidsgräns för lagringen, varken för kortast eller längsta möj- liga tid.

För det andra är det som regeringen anförde om personuppgifts- behandling i förarbetena till lagen om skyldighet för kreditinstitut

248Arbetsförmedlingen, Hemställan. Om ändringar i lagen (2020:272) om konto- och värde- fackssystem och i lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen, s. 17.

339

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmed- lingen fortfarande giltigt. Principen om uppgiftsminimering i data- skyddsförordningen (artikel 5.1 c, se avsnitt 6.3.1) innebär en be- gränsning av Arbetsförmedlingens möjligheter att begära in och behandla personuppgifter. Av denna följer att personuppgifterna som behandlas ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i för- hållande till de ändamål för vilka de behandlas. Utöver detta begrän- sar utredningens förslag till dataskyddsreglering för Arbetsförmed- lingen på vilket sätt personuppgifter behandlas (se avsnitt 6.6).

Arbetsförmedlingens möjlighet att begära uppgifter från kredit- institut är som har beskrivits här begränsad på flera sätt. Utredningen bedömer att det inte behöver införas ytterligare begränsningar.

Alternativa källor till information kan minska administrativ börda, men ger inte tillförlitliga uppgifter

Redan den nuvarande uppgiftsskyldigheten medför en viss admi- nistrativ börda för kreditinstituten. De representanter för bank- branschen som utredningen har varit i kontakt med har däremot framfört att det för närvarande inte är nämnvärt betungande att besvara förfrågningar från Arbetsförmedlingen. Utifrån bankernas perspektiv handlar det om få ärenden och det tar inte mycket tid att hantera en begäran. Även Arbetsförmedlingen har till utred- ningen framfört att tidsåtgången för kreditinstituten att hantera en begäran är relativt liten. Det avser dock hanteringen enligt nuva- rande bestämmelser, som i jämförelse med en utökad uppgiftsskyl- dighet som Arbetsförmedlingen har framfört behov av handlar om färre antal förfrågningar och uppgifter från enbart nära i tiden. Eftersom en utökning av uppgiftsskyldigheten skulle innebära fler förfrågningar och därmed en ökad administrativ börda behöver eventuella alternativ belysas.

Ett alternativ är att i högre grad använda uppgifter från arbets- tagare. I anställningar med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen är arbetstagaren dock ofta i en utsatt ställning gentemot arbetsgiva- ren. Som källa till indikationer på vad som behöver undersökas är arbetstagare till stor nytta, men inte för att verifiera uppgifter.

En annan källa till uppgifter om löner skulle kunna vara Skatte- verket. Arbetsgivare som har anställda med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen rapporterar som alla arbetsgivare uppgifter om

340

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lön till Skatteverket. Enligt 8 c § förordningen om behandling av upp- gifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska uppgifter lämnas ut från beskattningsdatabasen till Arbetsförmedlingen i den utsträck- ning det behövs för handläggning av ärenden inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten eller kontroll av stöd till arbetsgivare enligt förordningen om stöd för nystartsjobb, förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga eller förordningen om särskilt anställ- ningsstöd. Arbetsförmedlingen har för kontroll av stöd till arbets- givare direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen. Som regeringen beskrev när lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmed- lingen tillkom behöver dock den lön som arbetsgivaren redovisat till Skatteverket inte överensstämma med den lön som faktiskt har betalats ut. Regeringen ansåg att det inte skulle vara möjligt att hämta in de uppgifter som omfattas av förslaget genom ett infor- mationsutbyte mellan berörda myndigheter, eftersom uppgifterna inte finns tillgängliga där.249

Utredningen kan inte se att något i dessa avseenden har föränd- rats sedan uppgiftsskyldigheten tillkom 2020. Kreditinstitut är fort- farande källan till tillförlitliga uppgifter om vilken lön en arbets- givare har betalat ut och till vem samt vem som är innehavaren till ett visst konto.

Tillgång till konto- och värdefackssystemet skulle endast minska administrationen marginellt och medföra andra nackdelar

För närvarande hanteras kommunikationen mellan Arbetsförmed- lingen och kreditinstitut elektroniskt genom en krypterad lösning. Arbetsförmedlingen använder en särskild mall, framtagen i dialog med branschen. Ett alternativ för Arbetsförmedlingen att få vissa uppgifter från kreditinstitut skulle vara att myndigheten ges till- gång till konto- och värdefackssystemet. Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen och även hemställt till regeringen att det skulle effektivisera myndighetens utredningar och minska den administrativa bördan för kreditinstituten.

249Prop. 2019/20:117 s. 45.

341

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Systemet tillkom 2020 genom lagen om konto- och värdefacks- system.250 Enligt lagen ska Skatteverket tillhandahålla en teknisk plattform som ger vissa utpekade myndigheter tillgång till upp- gifter om innehavare av konton och värdefack hos institut. Upp- gifterna avser fysiska och juridiska personers innehav av konton eller värdefack, om kontonummer och datum för öppnande och avslutande samt om värdefacks hyresperiod. Uppgifterna ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för sökning i systemet fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutades. Uppgifter om tillgodohavande och transaktioner på konton omfattas inte av systemet.

Genom att inrätta systemet var det möjligt att undvika det resurs- krävande och administrativt betungande förfarandet när brotts- bekämpande myndigheter ställde s.k. paraplyförfrågningar till samt- liga penninginstitut i vilket en viss person kunde tänkas vara kund. I förarbetena angavs att myndigheterna varje år gjorde cirka 50 000 sådana framställningar. Den administrativa börda som detta innebar för såväl myndigheterna som instituten ledde till att förfrågningarna sällan kunde omfatta samtliga institut. Det fanns därför en risk för att myndigheten aldrig fick del av relevant information.251

För närvarande lämnar cirka 120 kreditinstitut och värdepappers- bolag uppgifter till systemet. I dagsläget har Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen Ekobrottsmyndig- heten, åklagarmyndigheter, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Utbetalningsmyndigheten tillgång till systemet.

Myndigheternas respektive tillgång är preciserade på olika sätt. I 3 a § lagen om konto- och värdefackssystem anges att vissa myn- digheter ska få tillgång till uppgifter genom systemet om de enligt en annan författning har rätt att begära att få ta del av dem. Vid in- förandet av bestämmelsen angavs att en myndighets tillgång till systemet inte bör gå längre än den s.k. frågerätt som myndigheten

250Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (fjärde penningdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terror- ism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (ändringsdirektivet).

251Prop. 2019/20:83, Ett nytt konto- och värdefackssystem, s. 11.

342

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

redan har, dvs. inte ge myndigheten tillgång till vare sig fler eller andra uppgifter.252

Syftet med att ge Arbetsförmedlingen tillgång till systemet skulle vara att effektivisera myndighetens utredningar och minska den admi- nistrativa bördan för kreditinstituten. Arbetsförmedlingen har till utredningen bedömt att det tar cirka 10–20 minuter för en hand- läggare att skicka en begäran till ett kreditinstitut. Som beskrivits tidi- gare har bankbranschen inte bedömt att det är nämnvärt betungande att besvara förfrågningar från Arbetsförmedlingen enligt nuvarande regelverk.

Om Arbetsförmedlingen skulle ha tillgång till konto- och värde- fackssystemet skulle även ledtider i utredningsarbetet minska. Arbetsförmedlingen skulle få omedelbart svar på vem som är inne- havare av ett konto. Nuvarande svarstider varierar mellan kredit- instituten enligt vad Arbetsförmedlingen uppgett mellan två och sju dagar.

Sökningar i systemet skulle dock inte helt kunna ersätta separata förfrågningar från Arbetsförmedlingen till kreditinstitut, eftersom uppgifter om transaktioner inte finns i konto- och värdefackssyste- met. De uppgifter Arbetsförmedlingen kan ha nytta av systemet är att bekräfta att ett visst konto dit lön har betalats ut tillhör en viss person. Uppgifter om till vilket kreditinstitut en begäran ska ställas kan Arbetsförmedlingen begära från arbetsgivare.

Jämfört med de brottsbekämpande myndigheterna behöver Arbets- förmedlingen även färre uppgifter. Vissa uppgifter i konto- och värde- fackssystemet behövs inte för Arbetsförmedlingens kontroll, t.ex. information om innehav av värdefack samt datum för öppnande och avslutande av ett konto. Kreditinstitutens uppgiftsskyldighet gent- emot Arbetsförmedlingen omfattar inte dessa uppgifter.

Att ge Arbetsförmedlingen tillgång till konto- och värdefacks- systemet skulle innebära en ökad spridning av uppgifter om enskil- das ekonomiska förhållanden och risker för integritetsintrång. Även uppgiften att en viss person är kund hos ett visst kreditinsti- tut kan utnyttjas i bedrägerier.

Att ansluta en myndighet till den tekniska plattformen innebär för både Skatteverket och den anslutande myndigheten initiala utveck- lingskostnader och därefter mindre löpande kostnader. Det skulle dock kräva omfattande utvecklingsarbete för att göra det möjligt för

252Prop. 2019/20:83 s. 21.

343

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

en myndighet att enbart få ut vissa uppgifter, t.ex. att Arbetsförmed- lingen endast skulle få ut uppgifter som motsvarar kreditinstitutens uppgiftsskyldighet. Skatteverket bedömde i sitt remissyttrande över förslaget om att ansluta Utbetalningsmyndigheten att en förstudie skulle krävas för att kunna bedöma kostnader för en sådan grundlig omstrukturering av det nuvarande systemet.253

De förfrågningar som Arbetsförmedlingen gör till kreditinstitut i nuläget är mycket få till antalet jämfört med övriga myndigheters förfrågningar i konto- och värdefackssystemet. Även med en ut- ökad uppgiftsskyldighet är den samlade administrativa bördan för kreditinstituten låg. Bördan skulle bara minskas marginellt om Arbets- förmedlingen kunde söka efter vissa uppgifter utan att skicka en begäran.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att fördelarna med att ge Arbetsförmedlingen tillgång till konto- och värdefackssyste- met, i form av effektivisering för myndigheten och kreditinstituten, inte överväger nackdelarna, i form av integritetsintrång och kostna- der. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen inte bör ges tillgång till konto- och värdefackssystemet.

Uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut bör utökas

De flesta arbetsgivare följer regelverken för anställningar med eko- nomiskt stöd, men riskerna för missbruk är förhållandevis stora. Utredningen konstaterar att den uppgiftsskyldighet som enligt nu- varande regelverk gäller för kreditinstitut inte omfattar alla de upp- gifter som Arbetsförmedlingen behöver för att kunna kontrollera anställningar med ekonomiskt stöd. Förutsättningarna för Arbets- förmedlingens kontrollarbete behöver därför förbättras.

Det finns olika möjliga sätt att förändra uppgiftsskyldigheten. Som beskrivits bedömer utredningen att uppgiftsskyldigheten bör avse samma uppgifter, samma syfte och samma aktörer som enligt nuvarande bestämmelse. Däremot innebär begränsningen av nuva- rande uppgiftsskyldighet till endast uppgifter om pågående anställ- ningar att Arbetsförmedlingen i många ärenden inte kan begära upp- gifter från kreditinstitut för att kontrollera arbetsgivares intyg. Det

253Se Skatteverkets remissvar Kompletterande författningsförslag avseende Utbetalningsmyndig- heten (dnr 8-2644325).

344

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

riskerar att leda till att vissa felaktiga utbetalningar som hade kun- nat förhindras eller upptäckas ändå sker. Den nuvarande uppgifts- skyldigheten infördes i syfte att förbättra förutsättningarna för myndighetens kontrollverksamhet. För att den ska uppfylla sitt kontrollsyfte bör uppgiftsskyldigheten även omfatta kontroll av uppgifter som gäller den som har haft en anställning med ekono- miskt stöd. Det ger Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att kontrollera att villkor för anställningar med ekonomiskt stöd efter- levs, att offentliga medel används korrekt, att enskilda inte utnytt- jas och att konkurrens på marknaden inte snedvrids.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att skyldigheten för kreditinstitut att på begäran lämna uppgifter till Arbetsförmed- lingen även ska omfatta uppgifter för tiden efter att en anställning med ekonomiskt stöd har avslutats.

Förslaget påverkar banksekretessen

I 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse finns en tyst- nadsplikt som innebär att enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen får röjas, den s.k. banksekretessen. Banksekretes- sen gäller både fysiska och juridiska personers förhållande till ett kreditinstitut och gäller både under tiden som personerna är kun- der och tiden efter att de har lämnat kreditinstitutet. Banksekre- tessen är inte straffsanktionerad men den som bryter mot den kan bli skadeståndsskyldig.

Banksekretessen gäller inte när någon behörigen lämnar ut upp- gifter. Ett utlämnande av uppgifter till en myndighet enligt lag eller förordning anses vara ett behörigt utlämnande och omfattas alltså inte av banksekretessen.254 Intresset som banksekretessen skyddar behöver dock beaktas när det övervägs att införa en skyldighet för kreditinstitut att lämna ut uppgifter eftersom banksekretessen där- med i praktiken begränsas.

Banksekretessen är en viktig förutsättning för allmänhetens för- troende för kreditinstitut och för att kunderna ska våga använda kreditinstitutens tjänster. En uppluckring av banksekretessen ris- kerar därför att få allvarliga konsekvenser. De uppgifter om fysiska eller juridiska personer som lämnas ut kan dessutom skada enskil-

254Prop. 2002/03:139, Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse, s. 479.

345

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

das personliga integritet eller enskildas affärs- och driftförhållan- den. Av dessa skäl väger intressena bakom banksekretessen tungt.

Vid införandet av lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen gjorde regeringen sammantaget bedömningen att intresset av att Arbetsförmedlingen ska utreda ärenden och kontrollera misstänkta felaktiga utbetalningar väger tungt och att det därför fanns tillräck- liga skäl för att kreditinstitut ska vara skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som skyddas av banksekretessen. Regeringen anförde att de uppgifter som Arbetsförmedlingen ska kunna begära in med stöd av bestämmelserna kommer att omfattas av stark sekretess hos myndigheten.255

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

Sedan nuvarande uppgiftsskyldighet infördes har regleringen av sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ändrats. Sedan den 1 december 2022 gäller enligt 28 kap. 11 § OSL sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en en- skilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Enligt 28 kap. 12 § OSL gäller sekretess i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten för uppgift om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om upp- giften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Sekretessen enligt båda bestämmelserna har ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. När lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen tillkom hade sekre- tessbestämmelserna ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. en presum- tion för sekretess. Ändringen till ett rakt skaderekvisit motiverades av lagstiftaren med att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utvecklats till att i hög grad omfatta myndighetsutövning. Intresset av insyn i verksamheten var därmed stort.256 Utredningen konsta- terar att en presumtion för offentlighet inte utesluter att sekretess

255Prop. 2019/20:117 s. 53.

256Prop. 2021/22:216 s. 30 och 31.

346

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

fortfarande kan gälla för vissa typer av uppgifter. Presumtionen för offentlighet kan alltså brytas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Det bör även framhållas att därutöver gäller den sekretess som enligt

21 kap. OSL är tillämplig på uppgifter oavsett i vilka sammanhang de förekommer och som ger ett minimiskydd för den enskildes personliga integritet. Sekretessen omfattar bl.a. uppgifter om för- följda personer, skyddad folkbokföring och utlännings säkerhet i vissa fall. Utredningen bedömer sammantaget att uppgifterna kom- mer att skyddas av tillräcklig sekretess hos Arbetsförmedlingen.

Den utökade uppgiftsskyldigheten som utredningen föreslår innebär inte att andra uppgifter omfattas än i nuvarande regelverk, enbart att uppgifterna kan begäras vid andra tidpunkter. Utred- ningen ser därför inte anledning att göra en annan bedömning än den regeringen tidigare har gjort om att intresset av att Arbetsför- medlingen ska utreda ärenden och kontrollera misstänkta felaktiga utbetalningar väger tungt och att det därför finns tillräckliga skäl för att kreditinstitut ska vara skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som annars skyddas av banksekretessen. Samhällsintresset av att uppgifterna lämnas till Arbetsförmedlingen väger alltså enligt ut- redningen tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda.

Regleringen avseende den utökade uppgiftsskyldigheten bör placeras i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda ska meddelas genom lag

(8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Föreskrifter om upp- giftsskyldighet för kreditinstitut förutsätter således stöd i lag.

Nuvarande uppgiftsskyldighet för kreditinstitut till Arbetsför- medlingen regleras i lagen om skyldighet för kreditinstitut och för- säkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 7.4 föreslår dock utredningen att den lagen ska upphävas och dess bestämmelser föras in i den nya lagen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Mot denna bakgrund bör den utökade uppgiftsskyldigheten för kreditinstituten föras in i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

347

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

4.7.3Behandling av personuppgifter vid utökad uppgiftsskyldighet för kreditinstitut

och Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det behövs ingen ytterligare regler- ing för att kreditinstitut ska kunna behandla personuppgifter för att fullgöra ett uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen.

Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nu- varande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av kreditinsti- tutens utökade uppgiftsskyldighet. Genom den nya dataskydds- reglering som föreslås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kom- mer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.7.2 föreslås en utökad skyldighet för kreditinstitut att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Ett uppgiftsläm- nande mellan ett kreditinstitut och Arbetsförmedlingen i enlighet med utredningens förslag innebär en behandling av personuppgif- ter. Frågan är om förslaget innebär ett behov av nya eller ändrade bestämmelser om personuppgiftsbehandling för kreditinstituten respektive Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplette- rande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa.

I avsnitt 6.5.5 och 6.5.6 föreslås att myndighetens nuvarande kom- pletterande dataskyddsreglering ska upphävas och ersättas av ny re- glering. I avsnitt 6.6 lämnas förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen.

För kreditinstituten gäller dataskyddsförordningen och data- skyddslagen med tillhörande förordning.

348

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos kreditinstituten

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). En uppgiftsskyldighet innebär en sådan rättslig förplik- telse som avses i artikel 6.1 c. Genom den föreslagna bestämmelsen om utökad uppgiftsskyldighet ges kreditinstituten således en tydlig rättslig grund för behandlingen.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för kredit- institut framgår att den avser uppgift om en arbetsgivares förhål- lande till institutet, om uppgifterna behövs för att kontrollera om lön har betalats ut, om den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen och i sådant fall med vilket belopp. Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om vilket förhållande till insti- tutet en enskild som har eller har haft en sådan anställning har, om uppgifterna behövs för att fastställa om personen är innehavare av ett visst konto. Utredningen bedömer därmed att kravet på syfte i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen är tillgodosett. Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara propor- tionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). Arbets- förmedlingen behöver den aktuella informationen för att kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgiftslämnandet från kreditinstitut är nödvändigt för att Arbets- förmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna säkerställa att ersätt- ning inte har betalats ut på felaktiga grunder. Utredningen bedö- mer mot denna bakgrund att den föreslagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

Personuppgiftsbehandlingen hos kreditinstitut som följer av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten uppfyller därmed kravet på att behandlingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen. Kreditinstituten får således behandla personuppgifterna enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 1 § dataskyddslagen.

349

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Personuppgifterna kommer att behandlas av Arbetsförmedlingen när de har tagits emot från kreditinstituten. Utredningen konsta- terar att Arbetsförmedlingen enligt 1 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmark- nadspolitiska frågor och ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet. I det arbetet ingår bl.a. att hindra och återkräva felaktiga utbetalningar. Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingens behandling av per- sonuppgifter som en följd av den föreslagna utökade uppgiftsskyldig- heten kommer att utföras för en uppgift av allmänt intresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av per- sonuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskydds- lagen och Arbetsförmedlingens kompletterande dataskyddsregler- ing. Även som en följd av utredningens förslag om en ny data- skyddsreglering för Arbetsförmedlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens personuppgiftsbehandling. Arbetsförmed- lingen behöver korrekta uppgifter om en arbetsgivares respektive enskilds förhållande till institutet i vissa fall för att kunna utföra sina uppgifter. Den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av personuppgifter från kreditinstitut innebär är således nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska utföra sina uppgifter. Den rättsliga grunden för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för kreditinstitut

De uppgifter som kreditinstituten kommer att lämna till Arbets- förmedlingen enligt den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten är uppgifter som kreditinstituten har tillgång till och behandlar för andra ändamål inom ramen för sin kreditinstitutsverksamhet.

350

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

nya ändamålen inte är oförenliga med de ursprungliga ändamålen. I artikel 6.4 dataskyddsförordningen anges exempel på kriterier som kan beaktas vid bedömningen av om en behandling av person- uppgifter för andra ändamål är förenlig med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen samlades in. Av artikel 6.4 och

23.1följer vidare att den personuppgiftsansvarige får behandla per- sonuppgifter för andra ändamål än de för vilka personuppgifterna samlades in även om de nya ändamålen är oförenliga med de ur- sprungliga ändamålen när detta grundar sig på EU-rätten eller natio- nell rätt. Det kan t.ex. gälla uppgiftsskyldigheter. EU-rätten eller nationell rätt ska enligt artikel 6.4 utgöra en nödvändig och propor- tionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Enligt artikel 23.1 ska en begränsning av bl.a. artikel 5 i EU-rätten eller nationell rätt ske med respekt för ande- meningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och ut- göra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt sam- hälle i syfte att säkerställa vissa uppräknade intressen. Ett sådant intresse är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e).

Utredningen bedömer att en behandling av personuppgifter i samband med uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen inte kan anses vara förenlig med de ursprungliga ändamålen för vilka per- sonuppgifterna samlades in och som handlar om kreditinstitutens egen verksamhet. Förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för kre- ditinstitut utgör dock en rättslig grund för den personuppgifts- behandling som ett utlämnande innebär. Kreditinstituten behöver således inte göra en prövning av om ett utlämnande är förenligt med insamlingsändamålet. Utredningen bedömer vidare att det all- männa intresset av att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sin författningsreglerade verksamhet på ett ändamålsenligt och effek- tivt sätt måste anses utgöra ett viktigt mål av generellt allmänt intresse enligt artikel 23.1 e. Utredningen anser vidare att den ut- ökade uppgiftsskyldigheten är godtagbar i ett demokratiskt sam- hälle och förenlig med det väsentliga innehållet i regleringen till skydd för den personliga integriteten (se vidare avsnitt 4.3).

351

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för Arbetsförmedlingen

Som en följd av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut kommer Arbetsförmedlingen att ta emot och behandla personuppgifter som inte kommer från den egna verksamheten. För Arbetsförmedlingen finns stöd i myndighetens nuvarande komplet- terande dataskyddsreglering för att behandla personuppgifter bl.a. vid handläggning av ärenden och kontroll av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten (4 § 4 lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Be- dömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta emot och behandla ytterligare personuppgifter från kreditinstitu- ten. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska Arbets- förmedlingen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det är nödvän- digt för att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter som utredningens förslag kan föran- leda.

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut bedöms inte innebära att kreditinstituten eller Arbetsförmedlingen behöver behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1. i data- skyddsförordningen (se avsnitt 4.7.2).

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Arbetsförmedlingen behöver kunna lämna ut personuppgifter elek- troniskt till kreditinstitut för att de ska kunna fullgöra den före- slagna uppgiftsskyldigheten i förhållande till Arbetsförmedlingen. Utlämnande av personuppgifter utgör en behandling av personupp- gifter enligt dataskyddsförordningen. Det innebär att de grund- läggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utredningens

352

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förslag om en utökad uppgiftsskyldighet för kreditinstitut utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av ut- lämnande av personuppgifter. Dataskyddsförordningen och data- skyddslagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för ut- lämnande. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Som beskrivs ovan finns det inte någon reglering av formen för utlämnande av personuppgifter i dataskyddsförordningen eller i dataskyddslagen. Av 4 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen framgår att uppgifter som ska lämnas enligt lagen utan dröjsmål ska lämnas elektroniskt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas. Enligt 9 d § förordningen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten får Arbetsförmedlingen meddela föreskrifter om hur uppgifter ska lämnas enligt lagen. Några sådana föreskrifter har ännu inte meddelats. Ett kreditinstitut kan alltså lämna ut person- uppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen om behandlingen i övrigt uppfyller kraven. Kreditinstitutet ansvarar för att dataskydds- förordningens krav på bl.a. uppgiftsminimering och lämplig säker- het för personuppgifterna är uppfyllda.

353

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

för att någon annan ska kunna lämna ut personuppgifter till myn- digheten. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen har stöd för att begära in personuppgifter elektroniskt från kreditinstitut.

I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Personuppgifter ska dock inte få läm- nas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut per- sonuppgifter elektroniskt till kreditinstitut för att de ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet. Arbetsförmedlingen kom- mer dock inte kunna lämna ut personuppgifter till kreditinstitut genom direktåtkomst.

4.7.4Förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för kreditinstitut är förenligt med skyddet

för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den utökade uppgiftsskyldighet som föreslås för kreditinstitut och den utökade personuppgifts- behandling som förslaget medför kommer att utgöra ett propor- tionerligt intrång i den personliga integriteten enligt Europa- konventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.7.2 föreslås en utökad uppgiftsskyldighet för kreditinstitut. Genom den utökade uppgiftsskyldigheten förbättras förutsättning- arna för att kontrollera att villkor för anställningar med ekonomiskt stöd som beslutas av Arbetsförmedlingen efterlevs, att offentliga medel används korrekt, att enskilda inte utnyttjas och att konkurrens på marknaden inte snedvrids. Uppgiftsskyldigheten medför ett in- trång i enskildas rätt till personlig integritet. Som en följd av förslaget kommer uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och kredit- institut i högre utsträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Förslaget omfattar uppgifter

354

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

som omfattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personupp- gifter behandlas och det kan medföra en behandling av integritets- känsliga personuppgifter, dock inte känsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en enskild samlas hos Arbetsförmedlingen. Att större mängder uppgifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befattning. Samtidigt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten i viss utsträckning redan hanteras av Arbetsförmedlingen i dagsläget genom att uppgifter lämnas till myndigheten av arbetsgivare och enskilda. Även om de uppgifter som kreditinstitut ska lämna till Arbetsförmedlingen inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bidra till kartläggning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet med upp- giftsskyldigheten är att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att säkerställa att Arbetsförmedlingen får de uppgifter som behövs för att Arbets- förmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av uppgifterna i sin verksamhet, bl.a. för att utreda och vidta åtgär- der avseende felaktiga utbetalningar. En myndighets åtgärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att handläggning och beslut baseras på felaktig information och att ekonomiskt stöd betalas ut på felaktiga grunder hos Arbetsförmedlingen, vilket är till nytta för både samhället och enskilda. Det bör också framhållas att regleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte är utformad så att det är tvingande att ta del av insatser eller ansöka om stöd.

355

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

Utredningens förslag innebär ett utlämnande av tydligt avgränsade uppgifter som endast ska få lämnas ut om det finns ett behov av det för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att upp- gifterna ska behövas för att kontrollera om lön har betalats ut till den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbets- förmedlingen och i sådant fall med vilket belopp eller om personen är innehavare av ett visst konto kommer behandling med stöd av den föreslagna regleringen vara en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att säkerställa detta allmänna intresse. Den är därmed tillåten på så sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförord- ningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begä- ran, vilket innebär att risken för att fler uppgifter lämnas ut än vad som behövs minskar. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering (artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

Uppgiftsskyldigheten bedöms inte omfatta känsliga personupp- gifter enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen. Däremot kommer integritetskänsliga personuppgifter om den enskildes ekonomiska förhållanden omfattas. Förslaget om uppgiftsskyldighet syftar till att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att kunna utföra sina uppgifter och bedriva sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet är bl.a. att motverka felaktiga utbetalningar. Sekretesskyddet för uppgifterna bedöms vara tillfreds- ställande även efter utlämnandet till Arbetsförmedlingen.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs ska kunna lämnas ut från kreditinstituten. Uppgiftsutbytet kommer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kommer inte att utbytas genom direktåtkomst.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

Kreditinstituten är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som sker genom utlämnandet av uppgifter till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansva-

356

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

rig för den behandling som sker vid begäran och vid mottagandet av uppgifter från kreditinstituten.

När det gäller kreditinstitutens verksamhet finns begränsningar i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som ger den en- skilda skydd.

Som personuppgiftsansvariga måste Arbetsförmedlingen respek- tive kreditinstitutet kunna visa att personuppgiftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för kreditinstitut att uppnå ett för- bättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att ge myndigheten bättre underlag vid kontroll för att motverka felaktiga utbetal- ningar. Ett alternativ till den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att hämta in de aktuella uppgifterna med den enskildes samtycke. Ut- redningen bedömer dock att det inte är ett lämpligt alternativ, efter- som det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att uppmana den enskilde att i större utsträckning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose Arbetsförmedlingens behov av att kontrollera inlämnade uppgifter. Det finns även en risk för överskottsinformation, vilket kan med- föra en mer omfattande personuppgiftsbehandling. Utredningen

357

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den utökade uppgiftsskyldighet som föreslås för kreditinstitut som skulle medföra ett mindre intrång i den personliga integriteten men ändå uppnå syftet.

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

Utredningen bedömer att arten av de personuppgifter som Arbets- förmedlingen kommer att behandla inte kommer att förändras jäm- fört med vad som sker i dagsläget, däremot kan mängden uppgifter öka. Det övergripande syftet med förslaget är att uppnå ett förbätt- rat informationsutbyte. Det syftar till att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska få tillgång till information som behövs vid kon- troll av om förutsättningarna för att betala ut ekonomiskt stöd har varit uppfyllda. Genom kravet på att personuppgifterna ska behö- vas för att Arbetsförmedlingen ska kunna kontrollera respektive fastställa vissa uppgifter som är av vikt för myndighetens verksam- het är behandlingen en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att säkerställa dessa allmänna intressen. Behandlingen är därmed tillåten enligt vad som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförord- ningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begä- ran, vilket innebär att risken för utlämnande av fler uppgifter än vad som behövs för att utföra en uppgift inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten motverkas. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen.

Utredningen bedömer vidare att sekretesskyddet för personupp- gifterna kommer att vara tillfredsställande även efter ett utläm- nande till Arbetsförmedlingen. Förslaget möjliggör ett utökat ut- byte av uppgifter av samma slag som i flera fall kan lämnas ut på begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att ge bättre förutsättningar för verksamheten. Att Arbetsförmedlingen har till- gång till fullständiga och korrekta uppgifter är angeläget för hela samhället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämpliga, mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftet med den föreslagna bestämmelsen finns inte.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna utökade upp- giftsskyldigheten för kreditinstitut innebär en godtagbar och pro-

358

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

portionerlig avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten en- ligt Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget be- döms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.7.5Utökade möjligheter till information från försäkringsgivare

Utredningens förslag: En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgifterna behövs i ett ärende om anställning med ekonomiskt stöd för att kontrollera om den som är aktuell för en sådan anställning kommer att omfattas av någon försäkring.

En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgifterna behövs för att kontrollera om den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbets- förmedlingen omfattas eller har omfattats av någon försäkring.

Utredningens bedömning: Uppgiftsskyldigheten bör inte ut- ökas genom en ändrad definition av försäkringsgivare.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Behovet av uppgifter även om erbjudna och avslutade anställningar

Enligt nuvarande uppgiftsskyldighet kan Arbetsförmedlingen be- gära uppgifter om en enskilds förhållande till en försäkringsgivare om uppgifterna behövs för att kontrollera om den som har en an- ställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen omfattas av någon försäkring. Arbetsförmedlingen har i hemställan till regeringen och till utredningen framfört att för att myndigheten ska ha bättre förutsättningar att kontrollera anställningsförmåner vid anställningar med ekonomiskt stöd bör uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare även omfatta tid inför ett beslut om stöd samt efter att en anställning avslutats.

359

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Redan i förarbetena till lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmed- lingen uppmärksammas att arbetsgivare efter att myndigheten har beviljat ekonomiskt stöd kan säga upp försäkringsavtal eller ändra i villkoren i avtalet.257 Att korrekta anställningsförmåner fanns vid en tidpunkt behöver inte betyda att de fanns vid en annan. Arbetsför- medlingen har därför enligt utredningen ett behov av att kunna kontrollera vid flera tillfällen och även efter att en anställning har avslutats.

För vissa typer av förmåner, t.ex. vissa premier för tjänstepen- sion, kan uppgifter rapporteras in en gång om året. Information om korrekta premier har betalats in finns sannolikt i vissa fall därmed inte tillgänglig under den tid som anställningen pågår. Den infor- mation som Arbetsförmedlingen får via Skatteverket om brister i redovisningen av skatt på vissa premier, kommer även den i efter- hand. Med nuvarande bestämmelse saknas i många fall möjlighet för Arbetsförmedlingen att begära in uppgifter om försäkringarna från försäkringsgivarna.

Arbetsförmedlingen har även framfört behov av att kunna be- gära uppgifter från försäkringsgivare under tiden mellan att ett ärende om en anställning med ekonomiskt stöd inletts, t.ex. genom en intresseanmälan från en arbetsgivare, till dess att beslut om att bevilja stödet fattas. Det skulle minska behovet av att göra kontrol- ler i efterhand. Arbetsförmedlingen och representanter för försäk- ringsbranschen har för utredningen beskrivit att vissa arbetsgivare på grund av bristande kunskap inte ingår alla nödvändiga avtal. Det finns fall där Arbetsförmedlingen inför beslut bedömer att det är nödvändigt att säkerställa att de uppgifter som arbetsgivaren har lämnat om kommande försäkring är korrekta. För närvarande be- gärs då kopior av försäkringsbrev in från arbetsgivaren.

Om Arbetsförmedlingen skulle ha möjlighet att komplettera arbetsgivarens intygande på ansökningsblanketten med att begära uppgifter om den aktuella personen direkt från försäkringsgivare skulle handläggningen effektiviseras och riskerna minska för att arbetstagare drabbas av sämre anställningsförmåner.

257Ds 2019:13, Etableringsjobb, s. 99.

360

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Andra begränsningar för uppgiftsskyldigheten är inte nödvändiga

Att försäkringsgivares uppgiftsskyldighet för närvarande endast omfattar pågående anställningar utgör en begränsande faktor för vilka förfrågningar som Arbetsförmedlingen kan göra. Arbetsför- medlingen har i sin hemställan föreslagit att den begränsningen tas bort och utredningen har därför övervägt om det i dess ställe skulle vara nödvändigt att införa andra begränsningar i syfte att minska intrånget i den personliga integriteten och den administrativa bör- dan för uppgiftslämnarna.

Samma resonemang om att överväga eventuella andra begräns- ningar som finns i avsnitt 4.7.2 om kreditinstituts uppgiftsskyldig- het är relevanta i denna del.

Regelverket för uppgiftsskyldigheterna bör enligt utredningen

utformas så att det är tydligt och enkelt att tillämpa för både Arbets- förmedlingen och de uppgiftsskyldiga.

Möjligheten att begära ut uppgifterna påverkas även av hur länge uppgifterna sparas hos försäkringsgivarna. Det påverkas på samma sätt som för kreditinstitut av olika regelverk beroende på typ av uppgift och sammanhang. Lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmed- lingen medför i sig inte något krav på de berörda att spara viss in- formation eller att spara den under viss tid, utan enbart att lämna ut vissa uppgifter på begäran av Arbetsförmedlingen.

Principen om uppgiftsminimering i dataskyddsförordningen innebär även här en begränsning av Arbetsförmedlingens möjlig- heter att begära in och behandla personuppgifter.

Utredningens samlade bedömning är att andra begränsningar av Arbetsförmedlingens möjlighet att begära uppgifter från försäkrings- givare inte är nödvändiga.

Särskild reglering för s.k. valcentraler bör inte införas

Arbetsförmedlingen har till utredningen och i sin hemställan till regeringen framfört att det bör förtydligas att även s.k. valcentraler omfattas av uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare. I 1 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen anges att med försäkrings- givare avses försäkringsföretag enligt försäkringsrörelselagen,

361

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

tjänstepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag samt EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredjeland enligt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Motiven för att just den avgränsningen gjordes var relativt kortfattad.258 Regeringen ansåg att eftersom försäkrings- företag enligt försäkringsrörelselagen omfattades av uppgiftsskyldig- heten så omfattas de mest relevanta institut som kan vara sådana för- säkringsgivare som erbjuder försäkring till förmån för en anställd.

Valcentraler används inom kollektivavtalade försäkringar. De är administrationsbolag som agerar mellanhänder mellan försäkrings- bolag, försäkringstagare (i de här fallen arbetsgivare) och anställda. Valcentraler registrerar bl.a. den anställdes val av försäkringsbolag och ser till att de premier som arbetsgivaren har betalat skickas till rätt bolag. Mycket av det som en valcentral utför är sådant som för- säkringsföretag i annat fall hade gjort.

Vilka valcentraler som finns varierar över tid. För närvarande finns valcentralerna Fora för privatanställda arbetare, Collectum för privatanställda tjänstemän, Statens tjänstepensionsverk (SPV) för statsanställda samt Valcentralen och Pensionsvalet för anställda vid kommuner, regioner, banker, försäkringsbolag m.m.

Den största del av de förfrågningar som Arbetsförmedlingen för närvarande skickar för att verifiera uppgifter om anställningsförmå- ner i form av försäkringar går till valcentraler, eftersom det är där som den efterfrågade informationen enklast finns tillgänglig. Arbets- givaren har kontakt med valcentralen, inte direkt med det företag som utfärdar försäkringen. Arbetsförmedlingen har i hemställan uppgett att det hittills inte har uppstått problem i form av att för- frågningar inte har besvarats. Valcentralerna hanterar för närvarande förfrågningar från Arbetsförmedlingen på olika sätt, exempelvis genom att sluta avtal med försäkringsgivare för att förtydliga grunden för behandlingen av personuppgifter som utlämningen innebär.

Det finns ingen specifik reglering av valcentraler. Regeringen

har valt att inte inkludera administrationsbolag i tillämpningsområ- dena för vare sig lagen (2005:405) om försäkringsförmedling eller lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.259 I propositionen med förslaget om lagen om tjänstepensionsföretag beskrev reger-

258Prop. 2019/20:117 s. 47 och 48. Se även Ds 2019:13 s. 105 och 106.

259Se prop. 2004/05:133, Försäkringsförmedling, s. 48 och prop. 2017/18:216, En ny lag om försäkringsdistribution, s. 129 ff.

362

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ingen att valcentraler, beroende av hur verksamheten bedrivs, kan komma att uppfylla kriterierna för en försäkringsdistributör enligt lagen om försäkringsdistribution. I sådana fall krävs tillstånd som försäkringsförmedlare. Valcentralen skulle i så fall omfattas direkt av lagen om försäkringsdistribution och ska då tillse att de kraven uppfylls. Valcentralen och det tjänstepensionsinstitut som med- delar tjänstepensionsförsäkringen kan, vid tveksamhet om vem som primärt har att uppfylla ett visst krav i lagen om försäkringsdistri- bution, sinsemellan reglera vem som fullgör ett visst åtagande. För det fall valcentralen enbart ägnar sig åt administrativ verksamhet behövs dock inte något tillstånd för försäkringsdistribution.260

Vissa valcentraler har för närvarande tillstånd som försäkrings- förmedlare enligt lagen om försäkringsförmedling, andra inte.

Även om valcentral är ett vedertaget begrepp finns det ingen legaldefinition. I lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäk- ringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen defini- eras försäkringsgivare genom hänvisning till de s.k. rörelselagarna som finns på finansmarknadsområdet. Regeringen ansåg att begrep- pen ska ha de betydelser de har i sin rörelselag.261

Utredningen bedömer att det inte är lämpligt att en författning utformad för att tillgodose behov inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska definiera verksamheter inom ett annat område.

Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och försäkringsbran- schen, inklusive valcentraler, har sedan uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare infördes år 2020 fungerat väl enligt vad Arbets- förmedlingen anger i hemställan och vad utredningen har uppfattat. Det tycks inte ha funnits problem med att tillämpa bestämmelsen i dess nuvarande form. Utredningen bedömer att det inte är lämpligt att föreslå en ändring enbart i syfte att åstadkomma ett förtydli- gande. Arbetsförmedlingen bör kunna fortsätta samarbetet med försäkringsbranschen för att underlätta hanteringen av förfråg- ningar från myndigheten. Mot denna bakgrund anser utredningen att uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare inte uttryckligen bör omfatta valcentraler.

260Prop. 2018/19:158, En ny reglering för tjänstepensionsföretag, s. 644.

261Prop. 2019/20:117 s. 47.

363

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare bör utökas

De flesta arbetsgivare följer regelverken för anställningar med eko- nomiskt stöd, men riskerna för missbruk är förhållandevis stora. Utredningen konstaterar att den uppgiftsskyldighet som enligt nu- varande regelverk gäller för försäkringsgivare inte omfattar alla de uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver för att kontrollera an- ställningar med ekonomiskt stöd. Förutsättningarna för Arbets- förmedlingens kontrollarbete behöver därför förbättras.

Det finns olika möjliga sätt att förändra uppgiftsskyldigheten. Som beskrivits bedömer utredningen att uppgiftsskyldigheten kan avse samma uppgifter och avse samma syfte som enligt nuvarande bestämmelse. Inte heller vem som ska omfattas av uppgiftsskyldig- heten behöver förändras.

Däremot innebär begränsningen av nuvarande uppgiftsskyldig- het till endast uppgifter om pågående anställningar att Arbetsför- medlingen i en stor del av myndighetens ärenden inte kan begära uppgifter från försäkringsgivare för att kontrollera arbetsgivares intyg. Det riskerar att leda till att vissa felaktiga utbetalningar som hade kunnat förhindras eller upptäckas ändå sker. Den nuvarande uppgiftsskyldigheten infördes i syfte att förbättra förutsättningarna för myndighetens kontrollverksamhet. För att den ska uppfylla sitt kontrollsyfte bör uppgiftsskyldigheten även omfatta kontroll av uppgifter som gäller den som har haft en anställning med ekono- miskt stöd och den som är aktuell för en sådan anställning. Det ger Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att kontrollera att vill- kor för anställningar med ekonomiskt stöd efterlevs, att offentliga medel används korrekt, att enskilda inte utnyttjas och att konkur- rens på marknaden inte snedvrids.

Utredningen föreslår därför att en försäkringsgivare på begäran ska lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen för kontroll av en an- ställning med ekonomiskt stöd även för en anställning som har av- slutats. En försäkringsgivare ska även lämna uppgifter som behövs i ett ärende om anställning med ekonomiskt stöd för att kontrol- lera om den som är aktuell för en sådan anställning kommer att omfattas av någon försäkring.

364

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förslaget påverkar vilka uppgifter

som försäkringsgivare behandlar konfidentiellt

Företag som erbjuder försäkring kan precis som kreditinstitut vara förhindrade att lämna ut uppgifter på grund av tystnadsplikt. På försäkringsområdet saknas en lagreglerad, generell tystnadsplikt likt den som finns för kreditinstitut. Det finns emellertid i 4 kap.

14 § försäkringsrörelselagen en särskild bestämmelse som gäller tystnadsplikt. Enligt bestämmelsen får inte en personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit dispositioner beträffande försäkringsbelopp som utfaller i framtiden till förmån för någon annan lämnas ut till förmånstagaren om uppgiften behandlas enligt dataskyddsförordningen. Även om det saknas en generell lagregle- rad tystnadsplikt på försäkringsområdet iakttar dock försäkrings- företag frivilligt en strikt tystnadsplikt och behandlar införskaffade uppgifter konfidentiellt.262

Hos försäkringsföretag förekommer det integritetskänsliga upp- gifter och företagsintern information som är skyddsvärd. Även hos tjänstepensionsföretag kommer det att finnas sådan information som är skyddsvärd. Det finns därför, precis som när det gäller kreditinsti- tut, anledning att värna sådan information när den kommer till en statlig myndighet där offentlighetsprincipen är utgångspunkten.

Vid införandet av lagen om skyldighet för kreditinstitut och för- säkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen gjorde regeringen sammantaget bedömningen att intresset av att Arbetsförmedlingen ska utreda ärenden och kontrollera misstänkta felaktiga utbetalningar väger tungt och att det därför finns tillräck- liga skäl för att försäkringsgivare ska vara skyldiga att lämna ut så- dana uppgifter som skyddas av försäkringssekretessen. Regeringen anförde att de uppgifter som Arbetsförmedlingen ska kunna begära in med stöd av bestämmelserna kommer att omfattas av stark sekre- tess hos myndigheten.263

262Ds 2005:13, Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, s. 182.

263Prop. 2019/20:117 s. 53.

365

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

Som beskrivits ovan i avsnitt 4.7.2 har regleringen av sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ändrats sedan nuvarande uppgiftsskyldighet infördes. Sekretessen enligt 28 kap. 11 och 12 §§ OSL gäller numera med ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. När lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen tillkom hade sekretessbestämmelserna ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. en presumtion för sekretess. Ändringen till ett rakt skaderekvisit motiverades av lagstiftaren med att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utvecklats till att i hög grad omfatta myndighetsutövning. Intresset av insyn i verksamheten var därmed stort.264 Utredningen konstaterar att en presumtion för offentlighet inte utesluter att sekretess fortfarande kan gälla för vissa typer av uppgifter. Presumtionen för offentlighet kan alltså brytas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Det bör även framhållas att där- utöver gäller den sekretess som enligt 21 kap. OSL är tillämplig på uppgifter oavsett i vilka sammanhang de förekommer och som ger ett minimiskydd för den enskildes personliga integritet. Sekretes- sen omfattar bl.a. uppgifter om förföljda personer, skyddad folk- bokföring och utlännings säkerhet i vissa fall. Utredningen bedö- mer sammantaget att uppgifterna kommer att skyddas av tillräcklig sekretess hos Arbetsförmedlingen.

På motsvarande sätt som i avsnitt 4.7.2 ser utredningen inte an- ledning att göra en annan bedömning än den regeringen tidigare har gjort om att intresset av att Arbetsförmedlingen ska utreda ärenden och kontrollera misstänkta felaktiga utbetalningar väger tungt och att det finns tillräckliga skäl för att försäkringsgivare ska vara skyl- diga att lämna de aktuella uppgifterna till Arbetsförmedlingen.

264Prop. 2021/22:216 s. 30 och 31.

366

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Regleringen avseende den utökade uppgiftsskyldigheten bör placeras i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det all- männa och som gäller skyldigheter för enskilda ska meddelas genom lag (8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Före- skrifter om uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare förutsätter således stöd i lag.

Nuvarande uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare till Arbets- förmedlingen regleras i lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. I avsnitt 7.4 föreslår dock utredningen att den lagen ska upphävas och dess bestämmelser föras in i den nya lagen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Mot denna bakgrund bör den utökade uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare föras in i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

4.7.6Behandling av personuppgifter vid utökad uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare och Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det behövs ingen ytterligare reglering för att försäkringsgivare ska kunna behandla personuppgifter för att fullgöra ett uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen.

Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nu- varande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av försäkrings- givarnas utökade uppgiftsskyldighet. Genom den nya dataskydds- reglering som föreslås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kom- mer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.7.5 föreslås en utökad skyldighet för försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Ett uppgiftsläm- nande mellan en försäkringsgivare och Arbetsförmedlingen i enlig- het med utredningens förslag innebär en behandling av person- uppgifter. Frågan är om förslaget innebär ett behov av nya eller

367

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ändrade bestämmelser om personuppgiftsbehandling för försäk- ringsgivare respektive Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplette- rande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa.

För försäkringsgivare gäller dataskyddsförordningen och data- skyddslagen med tillhörande förordning.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos försäkringsgivare

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). En uppgiftsskyldighet innebär en sådan rättslig förplik- telse som avses i artikel 6.1 c. Genom den föreslagna bestämmelsen om utökad uppgiftsskyldighet ges försäkringsgivarna således en tydlig rättslig grund för behandlingen.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för försäk- ringsgivare framgår att den avser uppgift om en enskilds förhål- lande till institutet, om uppgifterna behövs för att kontrollera om den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd be- slutat av Arbetsförmedlingen omfattas av någon försäkring. Ut- redningen bedömer därmed att kravet på syfte i artikel 6.3 i data- skyddsförordningen är tillgodosett. Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). Arbetsförmedlingen be- höver den aktuella informationen för att kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgiftslämnandet från försäkringsgivare är nödvändigt för att Arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt ska kunna säkerställa att ersättning inte har betalats ut på felaktiga grunder. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

368

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Personuppgiftsbehandlingen hos försäkringsgivare som följer av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten uppfyller därmed kravet på att behandlingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig för- pliktelse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen. Försäkrings- givare får således behandla personuppgifterna enligt den komplette- rande bestämmelsen i 2 kap. 1 § dataskyddslagen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Personuppgifterna kommer att behandlas av Arbetsförmedlingen när de har tagits emot från försäkringsgivarna. Utredningen konsta- terar att Arbetsförmedlingen enligt 1 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmark- nadspolitiska frågor och ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet.

I det arbetet ingår bl.a. att hindra och återkräva felaktiga utbetal- ningar. Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter som en följd av den föreslagna utökade upp- giftsskyldigheten kommer att utföras för en uppgift av allmänt in- tresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighets- utövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskydds- lagen och Arbetsförmedlingens kompletterande dataskyddsregler- ing. Även som en följd av utredningens förslag om en ny data- skyddsreglering för Arbetsförmedlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens personuppgiftsbehandling. Arbetsförmed- lingen behöver korrekta uppgifter om en enskilds förhållande till försäkringsgivaren i vissa fall för att kunna utföra sina uppgifter. Den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av personupp- gifter från försäkringsgivare innebär är således nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska utföra sina uppgifter. Den rättsliga grun- den för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

369

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för försäkringsgivare

De uppgifter som försäkringsgivare kommer att lämna till Arbets- förmedlingen enligt den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten är uppgifter som försäkringsgivarna har tillgång till och behandlar för andra ändamål inom ramen för sin försäkringsverksamhet.

Av den s.k. finalitetsprincipen i artikel 5.1 b i dataskyddsför- ordningen följer att insamlade personuppgifter får behandlas för andra ändamål än de för vilka personuppgifterna samlades in bara om de nya ändamålen inte är oförenliga med de ursprungliga ända- målen. I artikel 6.4 dataskyddsförordningen anges exempel på kri- terier som kan beaktas vid bedömningen av om en behandling av personuppgifter för andra ändamål är förenlig med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen samlades in. Av artikel 6.4 och 23.1 följer vidare att den personuppgiftsansvarige får behandla personuppgifter för andra ändamål än de för vilka personuppgif- terna samlades in även om de nya ändamålen är oförenliga med de ursprungliga ändamålen när detta grundar sig på EU-rätten eller nationell rätt. Det kan t.ex. gälla uppgiftsskyldigheter. EU-rätten eller nationell rätt ska enligt artikel 6.4 utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Enligt artikel 23.1 ska en begränsning av bl.a. artikel 5 i EU-rätten eller nationell rätt ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa vissa uppräknade intressen. Ett så- dant intresse är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e).

Utredningen bedömer att en behandling av personuppgifter i samband med uppgiftslämnande till Arbetsförmedlingen inte kan anses vara förenlig med de ursprungliga ändamålen för vilka per- sonuppgifterna samlades in och som handlar om försäkringsgivar- nas egen verksamhet. Förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare utgör dock en rättslig grund för den personupp- giftsbehandling som ett utlämnande innebär. Försäkringsgivarna behöver således inte göra en prövning av om ett utlämnande är för- enligt med insamlingsändamålet. Utredningen bedömer vidare att det allmänna intresset av att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sin författningsreglerade verksamhet på ett ändamålsenligt och

370

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

effektivt sätt måste anses utgöra ett viktigt mål av generellt allmänt intresse enligt artikel 23.1 e. Utredningen anser vidare att den ut- ökade uppgiftsskyldigheten är godtagbar i ett demokratiskt sam- hälle och förenlig med det väsentliga innehållet i regleringen till skydd för den personliga integriteten (se vidare avsnitt 4.3).

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för Arbetsförmedlingen

Som en följd av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare kommer Arbetsförmedlingen att ta emot och behandla personuppgifter som inte kommer från den egna verk- samheten. För Arbetsförmedlingen finns stöd i myndighetens nu- varande kompletterande dataskyddsreglering för att behandla per- sonuppgifter bl.a. vid handläggning av ärenden och kontroll av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insat- ser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (4 § 4 lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Bedömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbetsför- medlingen ska kunna ta emot och behandla ytterligare personupp- gifter från försäkringsgivarna. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska Arbetsförmedlingen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personupp- gifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter som ut- redningens förslag kan föranleda.

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare bedöms inte innebära att försäkringsgivarna eller Arbetsförmed- lingen behöver behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1. i dataskyddsförordningen (se avsnitt 4.7.5).

371

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Arbetsförmedlingen behöver kunna lämna ut personuppgifter elek- troniskt till försäkringsgivare för att de ska kunna fullgöra den föreslagna uppgiftsskyldigheten i förhållande till Arbetsförmed- lingen. Utlämnande av personuppgifter utgör en behandling av per- sonuppgifter enligt dataskyddsförordningen. Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utredningens förslag om en utökad uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av ut- lämnande av personuppgifter. Dataskyddsförordningen och data- skyddslagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Som beskrivs ovan finns det inte någon reglering av formen för utlämnande av personuppgifter i dataskyddsförordningen eller i dataskyddslagen. Av 4 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen framgår att de uppgifter som ska lämnas enligt lagen utan dröjsmål ska lämnas elektroniskt. Regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgif- terna ska lämnas. Enligt 9 d § förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten får Arbetsförmedlingen meddela föreskrifter om hur uppgifter ska lämnas enligt lagen. Några sådana föreskrifter har ännu inte meddelats. En försäkringsgivare kan alltså lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen om behand- lingen i övrigt uppfyller kraven. Försäkringsgivaren ansvarar för att dataskyddsförordningens krav på bl.a. uppgiftsminimering och lämp- lig säkerhet för personuppgifterna är uppfyllda.

372

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

föreskrifter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndigheter och enskilda. I 11 a– 15 §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns föreskrifter om att Arbets- förmedlingen får lämna ut personuppgifter till flera myndigheter och andra aktörer på medium för automatiserad behandling. Enligt förordningens 11 b § får Arbetsförmedlingen lämna ut personupp- gifter på ett medium för automatiserad behandling om det behövs för att någon annan ska kunna lämna ut personuppgifter till myn- digheten. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen har stöd för att begära in personuppgifter elektroniskt från försäkringsgivare.

I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Personuppgifter ska dock inte få lämnas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till försäkringsgivare för att de ska kunna fullgöra sin föreslagna uppgiftsskyldighet. Arbetsförmed- lingen kommer dock inte kunna lämna ut personuppgifter till för- säkringsgivare genom direktåtkomst.

4.7.7Förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den utökade uppgiftsskyldighet som föreslås för försäkringsgivare och den utökade personuppgifts- behandling som förslaget medför kommer att utgöra ett propor- tionerligt intrång i den personliga integriteten enligt Europakon- ventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

373

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.7.5 föreslås en uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare. Uppgiftsskyldigheten medför ett intrång i enskildas rätt till per- sonlig integritet. Som en följd av förslaget kommer uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och försäkringsgivare i högre utsträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Förslaget omfattar uppgifter som om- fattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personuppgifter behandlas och det kan medföra en behandling av integritetskänsliga personuppgifter, dock inte känsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en enskild samlas hos Arbetsförmedlingen. Att större mängder uppgifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befattning. Samtidigt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten i viss utsträckning redan hanteras av Arbetsförmedlingen i dagsläget genom att uppgifter läm- nas till myndigheten av arbetsgivare och enskilda. Även om de upp- gifter som försäkringsgivare ska lämna till Arbetsförmedlingen inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes per- sonliga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bidra till kartlägg- ning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet med uppgiftsskyldigheten är att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Syftet med den föreslagna uppgiftsskyldigheten är att säkerställa att Arbetsförmedlingen får de uppgifter som behövs för att Arbets- förmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen har ett tydligt behov av uppgifterna i sin verksamhet, bl.a. för att utreda och vidta åtgärder avseende felaktiga utbetalningar. En myndighets åtgärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att handläggning och beslut baseras på felaktig information och att ekonomiskt stöd betalas ut på felaktiga grunder hos Arbetsförmedlingen, vilket är till nytta för både samhället och enskilda. Det bör också framhållas att regler-

374

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ingen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte är ut- formad så att det är tvingande att ta del av insatser eller ansöka om stöd.

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

Utredningens förslag innebär ett utlämnande av tydligt avgränsade uppgifter som endast ska få lämnas ut om det finns ett behov av det för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom kravet på att upp- gifterna ska behövas för att kontrollera om den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsför- medlingen omfattas av någon försäkring kommer behandling med stöd av den föreslagna regleringen vara en nödvändig och propor- tionerlig åtgärd för att säkerställa detta allmänna intresse. Den är därmed tillåten på så sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskydds- förordningen. Vidare kommer personuppgifter endast lämnas ut på begäran, vilket innebär att risken för att fler uppgifter lämnas ut än vad som behövs minskar. Detta är även i linje med vad som följer av den grundläggande principen om uppgiftsminimering (arti- kel 5.1 c i dataskyddsförordningen).

Uppgiftsskyldigheten bedöms inte omfatta känsliga personupp- gifter enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen. Däremot kan integ- ritetskänsliga personuppgifter om den enskildes ekonomiska för- hållanden omfattas. Förslaget om uppgiftsskyldighet syftar till att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att kunna utföra sina upp- gifter och bedriva sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet är bl.a. att motverka felaktiga utbetalningar. Sekretesskyddet för uppgifterna bedöms vara tillfreds- ställande även efter utlämnandet till Arbetsförmedlingen.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs ska kunna lämnas ut från försäkringsgivarna. Uppgiftsutbytet kom-

375

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

mer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kommer inte att ut- bytas genom direktåtkomst.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

Försäkringsgivarna är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som sker genom utlämnandet av uppgifter till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansva- rig för den behandling som sker vid begäran och vid mottagandet av uppgifter från försäkringsgivarna.

Nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen innehåller begränsningar i fråga om vilka personupp- gifter som får behandlas och hur de får behandlas. Utredningens förslag om ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får be- handlas och hur de får behandlas hos myndigheten. De personupp- gifter som kommer att behandlas hos Arbetsförmedlingen som en följd av uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare kommer att om- fattas av flera olika skyddsåtgärder. Förslaget till ny dataskyddsregler- ing för Arbetsförmedlingen innehåller bl.a. bestämmelser om be- gränsning av tillgången till personuppgifter och sökbegränsningar.

När det gäller försäkringsgivarnas verksamhet finns begräns- ningar i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som ger den enskilde skydd.

Som personuppgiftsansvariga måste Arbetsförmedlingen re- spektive försäkringsgivare kunna visa att personuppgiftsbehand- lingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för försäkringsgivare att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att ge Arbetsför- medlingen bättre underlag vid kontroll för att motverka felaktiga utbetalningar. Ett alternativ till den föreslagna uppgiftsskyldighe- ten är att hämta in de aktuella uppgifterna med den enskildes sam-

376

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tycke. Utredningen bedömer dock att det inte är ett lämpligt alter- nativ, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att uppmana den enskilde att i större utsträckning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose Arbetsförmedlingens behov av att kontrollera inlämnade uppgifter. Det finns även en risk för överskottsinformation, vilket kan medföra en mer omfattande personuppgiftsbehandling. Utred- ningen bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den utökade uppgiftsskyldighet som föreslås för försäkrings- givare som skulle medföra ett mindre intrång i den personliga integ- riteten men ändå uppnå syftet.

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

377

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att ge bättre förutsättningar för verksamheten. Att Arbetsförmedlingen har till- gång till fullständiga och korrekta uppgifter är angeläget för hela samhället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämpliga, mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftet med den föreslagna bestämmelsen finns inte.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna utökade upp- giftsskyldigheten för försäkringsgivare innebär en godtagbar och proportionerlig avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten en- ligt Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget be- döms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.8Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag

4.8.1Samhalls behov av information från Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Utbytet av information från Arbets- förmedlingen till Samhall Aktiebolag behöver förbättras för att Samhall ska kunna fullgöra sin uppgift att producera efterfrå- gade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhalls behov av information från Arbetsförmedlingen kan inte fullt ut tillgodoses med nu- varande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingens uppdrag för arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmedlingen ska enligt 7 § första stycket förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen verka för att förbättra arbets- marknadssituationen för personer som har en funktionsnedsättning och upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja per- soner med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför-

378

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

måga att få eller behålla ett arbete. Av instruktionen följer vidare att Arbetsförmedlingen bl.a. kan besluta om att ge stöd och insat- ser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete

(2 § 4). För personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga finns särskilda insatser som Arbetsförmed- lingen kan anvisa till, bl.a. olika former av anställningar hos Sam- hall.265 Det handlar om skyddat arbete hos Samhall och lönebidrag för utveckling i anställning.

Syftet med de särskilda insatserna är att kompensera för ned- sättningen i arbetsförmåga och stärka möjligheten för enskilda att få eller behålla ett arbete.266 Arbetsförmedlingen prövar den enskil- des behov av insatser i en särskild ordning. Exempelvis får myndig- heten besluta om skyddat arbete hos Samhall först när alla andra insatser i förordningen om särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har prövats.267

Målgruppen för skyddat arbete hos Samhall är personer vars arbetsförmåga är så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.268 Målgruppen för lönebidrag för utveckling i anställning är personer som har varit utan arbete under en lång tid och som är i behov av en anställning för att pröva eller utveckla sin arbetsförmåga i förhållande till vissa arbetsuppgifter eller arbetsmarknaden i stort. Bidraget får också lämnas för en per- son som är i behov av att förbättra sina förutsättningar att kunna ta del av en utbildning.269

För både insatserna skyddat arbete och lönebidrag för utveck- ling i anställning gäller att Arbetsförmedlingen ska verka för att insatserna planeras och genomförs så att den anställde utvecklas, arbetsförmågan förbättras och så att personen kan få och behålla ett arbete utan bidrag för lönekostnaderna.270

265Förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

2661 § tredje stycket förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga.

26716 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

26837 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

26925 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

27017 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

379

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingen får dessutom, i den omfattning som Sam- hall kan erbjuda, förfoga över praktikplatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som söker arbete och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.271

Samhalls uppdrag

Samhall är ett statligt ägt bolag som bildades 1992 och som har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag att producera efter- frågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns.272 Statens samlade styrning av Samhalls verksamhet innefattar bl.a. bolagsordning och ägaranvisning, de författningar och beslut som styr anvisningar till anställning hos bolaget och den finansiella styrning som sker i form av den s.k. merkostnadsersättningen från staten.

Av förarbetena framgår att meningsfullt arbete innebär att Sam- hall ska producera varor och tjänster som efterfrågas på en marknad. Arbetet ska inte bestå av terapibetonade sysslor eller arbetsuppgifter som huvudsakligen syftar till rehabilitering eller arbetsträning. Med utvecklande arbete avses bl.a. att arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsförhållandena i övrigt ska svara mot arbetstagarnas behov av anpassade förhållanden och i vissa fall särskilt stöd i arbetet. I för- arbetena anges vidare att verksamheten bl.a. ska utformas så att de enskilda arbetstagarna ges möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling så att de på sikt kan övergå till anställning på den regul- jära arbetsmarknaden.273

Samhalls verksamhet ska enligt ägaranvisningen anpassas till de förutsättningar personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har. Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- mässiga principer samt på marknadens villkor. Det ska då iakttas att det övriga näringslivet inte utsätts för osund konkurrens.

Insatserna som erbjuds hos Samhall är som tidigare nämnts skyd- dat arbete hos Samhall och lönebidrag för utveckling i anställning.

2712 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag. Nuvarande ägaranvisning antogs vid en extra bolagsstämma i november 2023 och gäller till dess bolagsstämma meddelar annat, dock längst till och med den 31 december 2028.

2723 § i bolagsordningen för Samhall Aktiebolag.

273Prop. 1991/92:91, om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m., s. 26 och 27.

380

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En anställning i skyddat arbete hos Samhall innebär en möjlighet att genom arbete stärka sin kompetens och få erfarenhet och där- med öka möjligheterna på arbetsmarknaden.274 Anställda i skyddat arbete är i normalfallet tillsvidareanställda och Samhall ska enligt sin ägaranvisning i möjligaste mån undvika att säga upp personerna på grund av arbetsbrist.275 Bolaget ska också i möjligaste mån und- vika att lägga ner verksamheter på orter med en svag arbetsmark- nad.276 Lönebidrag för utveckling i anställning kan lämnas som längst i två år och vid anställning hos Samhall är personer under

30 år prioriterade.277 Samhall ska erbjuda utvecklingsinsatser och anpassat stöd så att de arbetssökande får förutsättningar att öka sina möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.278

I Samhalls ägaranvisning fastställer regeringen ett antal mål för Samhall. Bland dessa ingår att bolaget ska erbjuda ett visst antal lönetimmar inom ramen för skyddat arbete respektive lönebidrag för utveckling i anställning. Samhall har också mål för bl.a. hur många av de anställda som årligen ska övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För uppdraget får Samhall statlig ersätt- ning i enlighet med förordningen (2018:1528) om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Närmare bestämmelser om uppdragets omfattning och målsätt- ningar finns i Samhalls ägaranvisning.

Från bedömning och anvisning till anställning

Insatserna skyddat arbete hos Samhall och lönebidrag för utveckling i anställning får beslutas för anställningar där arbetet är lämpligt ut- format efter personens behov och kan bidra till att den anställde ut- vecklas eller förbättrar sin arbetsförmåga.279 Arbetsförmedlingen förfogar över samtliga arbetstillfällen som Samhall kan erbjuda och ansvarar för att bedöma om förutsättningarna för anställning hos

274Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbets- förmedlingen och Samhall Aktiebolag.

2753 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag.

2762 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag.

27727 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 3 § Ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag.

278Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag.

27918 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

381

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Samhall är uppfyllda. Det är också Arbetsförmedlingen som anvisar personer till anställning hos Samhall.280

Arbetsförmedlingens handläggningsprocess som leder fram till en anställning hos Samhall kan sammanfattas i följande sju steg:

1.Utreda och bedöma om individen har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

2.Bedöma individens behov av insats.

3.Informera och förbereda individen inför anvisning.

4.Anvisa individen till Samhall.

5.Informera individen inför anställning.

6.Genomföra trepartssamtal mellan individen, Arbetsförmedlingen och Samhall.

7.Individen påbörjar anställning hos Samhall.281

Steg 1 och 2 utgör moment som föregår anvisningsprocessen till Samhall, vilket innebär att de ska genomföras för alla arbetssökande med funktionsnedsättning. Steg 3–7 utgör moment som specifikt handlar om anvisningsprocessen för Samhall. Mellan steg 2 och 3 kan det passera lång tid eftersom Arbetsförmedlingen tillsammans med den enskilde prövar olika typer av insatser för att avgöra vilken som är mest lämplig. I steg 5 och 6 samverkar Arbetsförmedlingen med Samhall. De stegen handlar om att informera den arbetssök- ande inför anställningen (steg 5) och att genomföra trepartssamtal (steg 6). Därefter påbörjar den enskilde sin anställning hos Samhall

(steg 7).

Enligt en nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall ska Samhall informera Arbetsför- medlingen om lediga platser hos bolaget. Bolaget ska bl.a. lämna information till myndigheten om de arbetsuppgifter som erbjuds, vilken arbetstid som gäller och vilka särskilda krav som ställs, exem- pelvis krav på körkortsbehörighet. Detta syftar till att skapa förut- sättningar för Arbetsförmedlingen att göra ett urval av lämpliga arbetssökande samt att förbereda den sökande inför anställningen hos Samhall. Av överenskommelsen framgår vidare att den arbets-

280Jfr 2 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag.

281SOU 2025:29, Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete, s. 195.

382

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sökande ska få information om vad en anställning hos Samhall inne- bär och om det arbete som är aktuellt för anställningen. Arbetsför- medlingen ska lämna över tillräcklig information till Samhall om den arbetssökandes förutsättningar och anpassningsbehov i relation till de beskrivna arbetsuppgifterna för att bolaget ska kunna göra nöd- vändiga anpassningar i arbetet för personen som sedan anställs.282

Efter att den anvisade personen har anställts hos Samhall er-

bjuds han eller hon en introduktion och yrkesutbildning hos Sam- hall, den s.k. Samhallskolan.283 Utbudet av utbildningar är kopplat till bolagets tjänsteutbud. Varje utbildning har olika steg, beroende på vilken kompetens som krävs hos Samhalls kund. I takt med att den anställdes kompetenser ökar matchar Samhall honom eller henne med lämpliga arbetsuppgifter hos en av bolagets kunder.

Vid årets slut 2024 uppgick antalet anställda med skyddat arbete hos Samhall till 20 570 personer.284 Vid samma tidpunkt var 1 803 per- soner anställda i insatsen lönebidrag för utveckling i anställning.

Samhall behöver information om arbetssökande för att kunna utföra sitt uppdrag

För att Samhall ska kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns behöver bolaget information om personernas arbetsförutsättningar, kompetenser och behov.

I samband med att en arbetssökande anvisas till Samhall tar Arbetsförmedlingen fram ett skriftligt anvisningsunderlag som innehåller information om den sökandes arbetsförutsättningar i relation till de beskrivna arbetsuppgifterna hos Samhall, kompe- tenser i form av exempelvis utbildningsbakgrund och arbetslivs- erfarenhet samt behov av arbetsanpassning. Enligt Arbetsförmed- lingen innehåller underlaget inte några uppgifter om den anvisades funktionsnedsättning såsom uppgifter om hälsa. Underlaget delas som utgångspunkt vid det trepartssamtal som föregår anställning och som hålls mellan Arbetsförmedlingen, Samhall och den arbets-

282Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbets- förmedlingen och Samhall Aktiebolag.

283Samhall, Samhall årsredovisning 2024, 2025, s 31.

284Samhall, Samhall årsredovisning 2024, s. 18.

383

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sökande.285 Det förekommer även att underlaget skickas till Sam- hall via post före trepartssamtalet. Informationen i underlaget delas med Samhall om den enskilde skriftligen har samtyckt till det, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL. Vid trepartssamtalet har Samhall möjlighet att ställa frågor till den arbetssökande som då har möjlighet att lämna ytterligare uppgifter om sig själv, exempelvis uppgifter om hans eller hennes funktionsnedsättning som Samhall behöver för att matcha perso- nen till rätt uppdrag och göra de anpassningar i arbetet som behövs.

Vid avslutad anställning hos Samhall och vid övergång till den reguljära arbetsmarknaden ska Samhall enligt överenskommelse med Arbetsförmedlingen dokumentera den enskildes utveckling under anställningen, inklusive hans eller hennes arbetsförutsätt- ningar och behov av arbetsanpassningar.286 Dokumentationen ska kunna ligga till grund för en bedömning av den enskildes arbets- förmåga om han eller hon skulle ha behov av arbetsmarknadspoli- tiskt stöd hos den nya arbetsgivaren. Det kan exempelvis handla om bidrag till personligt biträde enligt 9 § förordningen om sär- skilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

När det gäller insatsen lönebidrag för utveckling i anställning har Arbetsförmedlingen och Samhall kommit överens om att de, tillsammans med den anställde, ska följa upp anställningen hos Samhall. Uppföljning ska göras kontinuerligt under anställnings- året. Resultatet av uppföljningen ska enligt överenskommelsen dokumenteras i Arbetsförmedlingens informationssystem, i den arbetssökandes handlingsplan och i den anställdes utvecklingsplan hos Samhall.287

285Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring, 2023, s. 68 och 69.

286Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbets- förmedlingen och Samhall Aktiebolag.

287Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbets- förmedlingen och Samhall Aktiebolag.

384

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det finns brister i informationsöverföringen från Arbetsförmedlingen till Samhall

Samtliga personer som anvisas till anställning hos Samhall har en dokumenterad funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och som till följd av det har behov av stöd för att stärka möjligheterna att få eller behålla ett arbete. Funktionsnedsättningen innebär att det ofta finns behov av att göra anpassningar i arbetet för att personen i fråga ska kunna få det stöd som behövs i anställningen.

Samhall har framfört till utredningen att bolaget inte alltid får den information om den arbetssökande som behövs för att bolaget ska kunna utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Enligt Samhall förekommer det att anvisningsunderlaget från Arbetsför- medlingen innehåller bristfällig information om den arbetssökan- des arbetsförmåga inklusive på vilket sätt funktionsnedsättningen begränsar arbetsförmågan, behovet av arbetsanpassning, utbild- ningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och vilka arbetsanpassningar som tidigare har prövats inom ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser hos Arbetsförmedlingen. Sådan information är enligt Sam- hall nödvändig för att bolaget ska kunna matcha den sökande med rätt uppdrag och arbetsuppgifter och för att kunna göra adekvata arbetsanpassningar. Enligt Samhall ska denna information redan i dagsläget lämnas till bolaget men i praktiken fungerar det ibland inte tillfredsställande. Samhall har också framfört till utredningen att det är otydligt vilken information Arbetsförmedlingen ska lämna om den arbetssökande. Enligt bolaget finns det inget behov av att ta del av sådana mer integritetskänsliga uppgifter om den arbetssökande såsom uppgifter om diagnoser eller medicinska underlag.

Att det finns brister i informationsöverföringen från Arbets- förmedlingen i samband med anvisning får även stöd av en intern- revisionsrapport288 som har tagits fram inom Samhall under 2022 och av en granskningsrapport från Riksrevisionen 2023289 .

Av Samhalls internrevisionsrapport framgår att Samhall i många fall inte får den information av Arbetsförmedlingen som myndighe- ten ska lämna över i samband med anvisning och att detta påverkar bolagets möjlighet att göra anpassningar i arbetet. Enligt rapporten riskerar det också att leda till onödigt risktagande. Av rapporten

288Samhall, Informationsöverföring från Arbetsförmedlingen i samband med anvisning, Intern- revisionsrapport 2022:01, 2022.

289Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring.

385

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

framgår vidare att det lokala samarbetet mellan Arbetsförmed- lingen och Samhall fungerar mycket olika på olika platser. I många fall fungerar samarbetet väl och i andra fall inte alls. Slutsatsen är att det finns en betydande risk för att Samhall inte har ändamåls- enlig information för att kunna göra anpassningar utifrån den en- skildes behov i syfte att säkerställa en trygg arbetsmiljö och god utveckling genom arbete.290

Av Riksrevisionens granskningsrapport framgår att det finns stora brister i informationsöverföringen mellan Arbetsförmed- lingen och Samhall, vilket riskerar att leda till att den anvisade inte får det stöd som behövs i anställningen. Enligt rapporten får inte Arbetsförmedlingen alltid den information som myndigheten be- höver inför anställning, t.ex. för att kunna förbereda den arbets- sökande. Samtidigt framgår det av rapporten att Arbetsförmed- lingen inte heller alltid lämnar tillräcklig information till Samhall. Slutsatsen är att detta leder till risk för sämre anpassning och stöd för den som anvisas till anställning hos Samhall. Av rapporten framgår vidare att det finns stora skillnader i hur väl det lokala samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall fungerar.291

Det finns flera orsaker till bristerna i informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall

Utbytet av information mellan Arbetsförmedlingen och Samhall är i dagsläget inte reglerat i någon författning. Som tidigare beskrivits lämnar Arbetsförmedlingen information till Samhall om den arbets- sökande, bl.a. om hans eller hennes arbetsförutsättningar och anpass- ningsbehov, om den sökande har samtyckt till det. I den nationella överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall beskrivs på ett övergripande plan vilken information aktö- rerna ska lämna till varandra i samband med anvisning.

Samhall har framfört till utredningen att det är otydligt vilken information som ska delas från Arbetsförmedlingen till bolaget och att det förekommer att myndigheten ger olika besked om vilken in- formation om en arbetssökande som Samhall har rätt att ta del av. Det förekommer också att den arbetssökande inte samtycker till

290Samhall, Informationsöverföring från Arbetsförmedlingen i samband med anvisning, s. 3.

291Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring, s. 68, 69 och 105.

386

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

att viss information om honom eller henne delas med Samhall, vil- ket betyder att bolaget inte får ta del av den informationen oaktat vilken betydelse informationen har för Samhalls uppdrag. Det före- kommer även brister i anvisningsunderlaget på grund av bristfällig intern dokumentation hos Arbetsförmedlingen. Enligt Samhall är det inte alltid tydligt vad bristerna i informationsöverföringen beror på. Det är också oklart hur ofta bristerna beror på att den enskilde inte har samtyckt till att information lämnas till Samhall. Samhall har vidare framfört till utredningen att samarbetet med Arbetsför- medlingen fungerar olika på olika platser i landet. När samarbetet fungerar väl förser Arbetsförmedlingen bolaget med den informa- tion om den arbetssökande som behövs.

Även Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att sam- arbetet med Samhall fungerar olika på olika platser i landet och att när samarbetet fungerar, då fungerar även informationsutbytet. Enligt myndigheten är en förklaring till att det kan förekomma bristfälliga beskrivningar av den arbetssökandes behov i anvisnings- underlaget att myndigheten inte har fått tillräcklig information från Samhall om den lediga plats som är aktuell. Som en följd av detta kan exempelvis den arbetssökandes behov av anpassning endast beskrivas mer övergripande. Arbetsförmedlingen har också fram- fört att det förekommer att Samhall efterfrågar information om den arbetssökande, exempelvis i form av läkarutlåtanden, som bola- get enligt myndigheten inte behöver för att utföra sitt uppdrag. Arbetsförmedlingen framhåller vidare ett praktiskt hinder i sam- arbetet med Samhall som är att anvisningsunderlagen i nuläget inte kan delas med bolaget på annat sätt än med post eller vid ett fysiskt besök. För att kunna dela underlaget med Samhall krävs skriftligt samtycke från den arbetssökande, vilket leder till långa ledtider. Inhämtandet av samtycke från den arbetssökande hinns inte alltid med före trepartssamtalet utan görs först under samtalet. Detta medför försämrade förutsättningar för Samhall att under treparts- samtalet kunna beskriva vilket arbete och vilka arbetsuppgifter som är aktuella, inklusive att bedöma vilka anpassningar som kan behö- vas. Som en följd av detta kan det behöva hållas flera trepartssam- tal. Det är oklart hur ofta detta förekommer i verksamheten.

Arbetsförmedlingen har framfört till Riksrevisionen att myndig- heten är medveten om att det finns problem med informations- överföringen till Samhall och att det finns flera orsaker till detta.

387

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

En orsak är att myndigheten och Samhall inte alltid är eniga om vilken information som ska delas. En annan orsak är enligt myndig- heten att det tidigare inte varit ett krav på att viss dokumentation måste delas med Samhall när beslut om anvisning fattas. Det hand- lar också om myndighetens då nya digitala arbetssätt som försvårat arbetet med bedömningar av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har vidare pekat på att informationen om den arbetssökande inte alltid finns samlad i myn- dighetens ärendehanteringssystem, vilket har påverkat informations- överföringen till Samhall negativt.292

Informationsöverföringen från Arbetsförmedlingen till Samhall behöver förbättras för att Samhall ska kunna utföra sitt uppdrag

För att Samhall ska kunna utföra sitt uppdrag behöver bolaget rele- vant och tillräcklig information om den arbetssökande. Om bolaget inte får den information som behövs finns en risk att bolaget inte kan erbjuda meningsfulla, utvecklande och trygga anställningar åt sina anställda. Det kan behöva hållas flera trepartssamtal eller för- djupade kartläggningssamtal med den arbetssökande. Introduktions- tiden hos Samhall kan alltså behöva förlängas, vilket fördröjer indi- videns möjlighet till utveckling och stöd. Det finns också en risk att bristfällig information leder till bristfälliga bedömningar när det gäller matchning och anpassning av arbetet, vilket kan påverka indi- videns utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö negativt.

Av den tidigare beskrivningen framgår att det finns brister i nu- varande informationsöverföring från Arbetsförmedlingen till Sam- hall och att detta har flera orsaker. Till viss del är det otydligt vil- ken information som ska delas från Arbetsförmedlingen till bolaget och aktörerna är inte alltid är överens om vilken information som behöver delas. Det förekommer också att den arbetssökande inte samtycker till att viss information om honom eller henne delas med Samhall, vilket betyder att den informationen inte lämnas till Sam- hall. Att det finns brister i anvisningsunderlaget kan också bero på bristfällig intern dokumentation hos Arbetsförmedlingen.

Utredningen konstaterar att vissa av de uppgifter som Samhall behöver ta del av om en arbetssökande kan omfattas av sekretess

292Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring, s. 70.

388

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

enligt 28 kap. 11 § första stycket OSL. Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållan- den om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Att uppgifter omfattas av sek- retess innebär att Arbetsförmedlingen inte kan dela sådan infor- mation med Samhall. Det handlar exempelvis om uppgifter om på vilket sätt den arbetssökandes funktionsnedsättning påverkar hans eller hennes arbetsförmåga och vilka arbetsanpassningar som kan komma att behövas i arbetet eller som har prövats tidigare. Enligt Samhall är sådan information avgörande för att bolaget ska kunna matcha den sökande med ett lämpligt uppdrag, anpassa arbetet efter den enskildes förutsättningar och behov och skapa en trygg arbetsmiljö.

Redan i dagsläget är det förvisso möjligt för Arbetsförmedlingen att efter en sekretessprövning mot det aktuella skaderekvisitet lämna ut uppgifter om en enskilds personliga förhållanden till Samhall. En sådan prövning behöver dock göras i varje enskilt fall och är således tidskrävande. Mot bakgrund av att Samhall har ett stort behov av uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan omfattas av sekretess för att kunna fullgöra sitt uppdrag, är en sådan hantering enligt utredningen varken effektiv eller ändamålsenlig.

Samhalls behov av information från Arbetsförmedlingen kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering

Ett sätt att dela information som omfattas av sekretess är att göra det med den enskildes samtycke. Enligt 10 kap. 1 § OSL följer det av 12 kap. OSL att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Det gäller med de begräns- ningar som anges i 12 kap. (se mer om samtycke i avsnitt 4.3). Som har beskrivits tidigare förekommer det att en arbetssökande inte samtycker till att viss information om honom eller henne delas med Samhall. Uteblivet samtycke kan alltså leda till att Samhall i vissa fall inte får alla de uppgifter som är nödvändiga för att bolaget ska kunna utföra sitt uppdrag. Mot denna bakgrund anser utredningen att ett informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall om en arbetssökandes personliga förhållanden inte bör vara bero- ende av hans eller hennes samtycke.

389

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Bedömningen är vidare att det inte är möjligt att tillämpa 10 kap.

2 § OSL för att Samhall ska få de uppgifter som behövs, eftersom den bestämmelsen tar sikte på att Arbetsförmedlingen som utlämnande myndighet ska kunna fullgöra sin verksamhet. Så kan exempelvis vara fallet om en tjänsteperson måste underrätta kollegor inom en myndighet innan han eller hon kan fatta ett visst beslut, eller om en myndighet är tvungen att lämna hemlig information till en annan myndighet som grund för ett remissyttrande. Bestämmelsen har tillkommit för att sekretessen inte ska hindra myndighetspersoner att i sådana situationer fullgöra sitt uppdrag.293 Av förarbetena fram- går att enbart en bedömning att effektiviteten i en myndighets hand- lande minskas inte får leda till att sekretessen åsidosätts.294 Av för- arbetena framgår vidare att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.295 Mot bakgrund av den restriktivitet som ska iakttas vid en tillämp- ning av bestämmelsen bedömer utredningen att ett informations- utbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall inte bör grunda sig på den bestämmelsen.

Utredningen bedömer sammanfattningsvis att det behövs en annan sekretessbrytande bestämmelse för att möjliggöra för Arbets- förmedlingen att lämna ut nödvändiga uppgifter om en arbetssök- ande till Samhall.

4.8.2Arbetsförmedlingen ska få lämna uppgifter till Samhall utan hinder av sekretess

Utredningens förslag: Sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska inte hindra att uppgift om en enskilds person- liga förhållanden lämnas till Samhall Aktiebolag, om det är nöd- vändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

293Prop. 1979/80:2 Del A s. 122 och 123.

294Se prop. 1979/80:2 Del A s. 465 och 494 och prop. 2008/09:150 s. 368.

295Se prop. 1979/80:2 Del A s. 465.

390

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Samhall behöver uppgifter om arbetssökande från Arbetsförmedlingen

Många av de uppgifter som Samhall behöver om den arbetssökande som anvisas till anställning hos bolaget kommer direkt från Arbets- förmedlingen. Uppgifter kan också komma från den enskilde själv. Utöver uppgifter om den sökandes namn- och kontaktuppgifter behövs enligt Samhall uppgifter om den sökandes arbetsförmåga, på vilket sätt funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan, behovet av arbetsanpassning inklusive vilka eventuella anpassningar som tidigare har prövats inom ramen för andra insatser hos Arbets- förmedlingen, uppgifter om utbildningsbakgrund, arbetslivserfaren- het och andra kompetenser. Enligt Samhall finns inget behov av att ta del av uppgifter om exempelvis diagnoser eller medicinska underlag.

Den sekretess som gäller enligt 28 kap. 11 § OSL hindrar i dags- läget Arbetsförmedlingen från att lämna ut alla nödvändiga uppgifter om en arbetssökande till Samhall. Det kan t.ex. handla om uppgifter om en sökandes arbetsförmåga, på vilket sätt en funktionsnedsätt- ning påverkar den sökandes arbetsförmåga och vilka arbetsanpass- ningar som kan komma att behövas i anställningen. Utredningen bedömer att sådana uppgifter behöver kunna lämnas ut till Samhall för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa menings- fulla, utvecklande och trygga anställningar åt sina medarbetare.

I avsnitt 4.8.1 bedömer utredningen att det inte är tillräckligt att uppgifter om en arbetssökande lämnas till Samhall med den sökan- des samtycke. Utredningen bedömer också att ett informations- utbyte mellan Arbetsförmedlingen och Samhall inte bör grunda sig på bestämmelsen om nödvändigt utlämnande i 10 kap. 2 § OSL.

Det behöver alltså införas en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att, utan hinder av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL, lämna uppgifter om en arbets- sökande till Samhall, om uppgiften behövs för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

391

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter väger tyngre än skyddet för den enskildes personliga integritet

Nuvarande sekretessreglering innebär att Arbetsförmedlingen i vissa fall inte kan lämna ut alla uppgifter om en arbetssökande till Samhall som är nödvändiga för att Samhall ska kunna utföra sitt uppdrag. Ett införande av en sekretessbrytande bestämmelse förut- sätter att intresset av att de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskildes intresse av att de inte sprids.

Utredningen konstaterar att det finns en sekretessbrytande re- glering till förmån för Arbetsförmedlingens leverantörer av arbets- marknadspolitiska insatser. Enligt 28 kap. 12 a § OSL gäller att sekretessen enligt 11 och 12 §§ inte hindrar att uppgift lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen, om det är nödvändigt för att leveran- tören ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I förarbetena till den regler- ingen anförde regeringen att samhällsintresset av att insatser som anskaffas från leverantörer kan utföras så effektivt som möjligt överväger den enskildes intresse av att själv kunna besluta över vilka uppgifter som ska lämnas till leverantören.296 I avsnitt 4.9.2 föreslår utredningen att motsvarande reglering ska gälla även för uppgifter som Kammarkollegiet behöver lämna till sina leveran- törer av arbetsmarknadspolitiska insatser.

Samhall har behov av att ta del av information om den arbets- sökande som ska anvisas till anställning i bolaget för att kunna full- göra sitt uppdrag att skapa meningsfulla, utvecklande och trygga anställningar åt sina medarbetare. Samtliga personer som anvisas till anställning hos bolaget har en dokumenterad funktionsnedsättning som påverkar hans eller hennes arbetsförmåga. Det betyder att Sam- hall i många fall har behov av integritetskänslig information om den sökande. Det handlar exempelvis om uppgifter om på vilket sätt funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan och vilka anpass- ningar som kan komma att behöva göras i anställningen. Även med beaktande av detta bedömer utredningen att samhällsintresset av att Samhall kan fullgöra sitt samhällsuppdrag på ett ändamålsenligt och effektivt sätt överväger den enskildes intresse av att själv kunna besluta över vilka uppgifter som lämnas till Samhall. Utredningen anser mot denna bakgrund att det finns ett samhällsintresse av att

296Prop. 2021/22:216 s. 38.

392

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen får lämna uppgifter utan hinder av sekretess till Samhall. Detta intresse väger tyngre än integritetsintrånget för den enskilde.

En sekretessbrytande bestämmelse kan utformas på olika sätt

OSL innehåller flera sekretessbrytande bestämmelser som föreskri- ver att sekretess inte hindrar ett utlämnande i en viss situation. Ett sådant exempel är bestämmelsen i 28 kap. 12 a § OSL som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att lämna ut sekretessbelagda upp- gifter som bedöms vara nödvändiga för att en leverantör av arbets- marknadspolitiska insatser ska kunna fullgöra sitt uppdrag. En sekretessbrytande bestämmelse kan också vara utformad som en uppgiftsskyldighet. Av 10 kap. 28 § första stycket OSL följer att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Som framgår av avsnitt 4.3 är Arbetsförmedlingen skyldig att lämna uppgifter till flera andra myndigheter och organ i enlighet med lag eller förordning.

OSL innehåller ingen bestämmelse som motsvarar 10 kap. 28 § första stycket OSL när det gäller uppgiftslämnande till enskilda. Av 8 kap. 1 § OSL följer dock att sekretessbrytande regler som gäller i förhållande till enskilda kan tas in i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. Kravet på att OSL ska innehålla en hänvis- ning till sekretessbrytande bestämmelser anses följa av 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Enligt den bestämmelsen ska en begränsning av rätten att ta del av allmän handling anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämp- ligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Regeringen kan bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.297 Den särskilda lagen är OSL. Som exempel på andra författningar än OSL där sekretessbrytande regler i förhållande till enskilda finns kan nämnas lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Se hänvis- ningen till denna lag i 35 kap. 10 § OSL. Andra exempel är lagen (2006:496) om blodsäkerhet med en hänvisning till den lagen i

25 kap. 11 § 6 OSL och lagen (1997:736) om färdtjänst med en hän- visning till den lagen i 29 kap. 7 § OSL.

297Prop. 1979/80:2 Del A s. 120.

393

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Det bör införas en sekretessbrytande bestämmelse i OSL till förmån för Samhall

En bestämmelse om uppgiftsskyldighet skulle göra det tydligt att Arbetsförmedlingen är skyldig att lämna uppgifter till Samhall. En sådan bestämmelse skulle även kunna ange vilka uppgifter som myn- digheten ska lämna till Samhall. Som tidigare har beskrivits anser Samhall att det i dagsläget är otydligt vilka uppgifter om en arbets- sökande som bolaget har rätt att få från Arbetsförmedlingen.

Det som talar mot att införa en uppgiftsskyldighet är att det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för att bedöma om förutsättning- arna för anställning hos Samhall är uppfyllda i det enskilda fallet. Det är också Arbetsförmedlingen som anvisar en arbetssökande till en anställning hos bolaget. Utifrån detta bör det enligt utredningen vara Arbetsförmedlingen som ansvarar för att pröva vilka uppgifter som Samhall behöver i det enskilda fallet och som därmed ska läm- nas ut från myndigheten. Det behöver också beaktas att en utred- ning har sett över Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsätt- ningar i syfte att säkerställa att verksamheten når rätt individer och utformas på ett sätt som ger dessa individer bästa möjliga stöd.298 Samhallutredningen har bl.a. kartlagt målgruppens storlek och sammansättning och analyserat dess stödbehov och de processer hos Arbetsförmedlingen och Samhall som leder fram till urval, anvisning och anställning. Utredningen bedömer bl.a. att det genomsnittliga stödbehovet i målgruppen har ökat, att anvisnings- processen har blivit mer effektiv och rättssäker samtidigt som det också finns utmaningar i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall som riskerar att skapa ineffektivitet i delar av anvis- ningsprocessen. Utredningen bedömer vidare att Arbetsförmed- lingen bör utveckla enhetliga arbetssätt för prioritering och urval när det finns flera kandidater till en ledig plats och att myndigheten bör följa upp vidtagna utvecklingsåtgärder.299 Förslagen och bedöm- ningarna bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utredningen bedömer att det inte kan uteslutas att anvisnings- modellen till Samhall, inklusive nuvarande arbetssätt, kan komma att förändras, vilket i sin tur kan påverka vilken information om en arbetssökande Samhall behöver för att kunna utföra sitt uppdrag.

298Dir. 2024:4.

299SOU 2025:29 s. 236, 246, 247 och 329 f.

394

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En detaljerad bestämmelse om uppgiftsskyldighet till förmån för Samhall skulle därmed riskera att snabbt bli inaktuell.

Mot denna bakgrund bör regleringen utformas som en sekre- tessbrytande bestämmelse där sekretessen, under vissa förutsätt- ningar, inte hindrar att uppgift om en enskilds personliga förhål- landen lämnas till Samhall. Om Samhall begär ut sekretessbelagda uppgifter bör det krävas att bolaget lämnar tillräckligt mycket in- formation för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta ställning till behovet. Utredningen bedömer att uppgifter om på vilket sätt en sökandes funktionsnedsättning påverkar hans eller hennes arbets- förmåga och vilket behov av arbetsanpassning som finns är sådana uppgifter som är nödvändiga för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Som tidigare har nämnts finns det en sekretessbrytande bestämmelse till förmån för Arbetsförmedlingens leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser i 28 kap. 12 a § OSL. Den bestäm- melsen gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att lämna ut sekre- tessbelagda uppgifter dels om enskildas personliga förhållanden

(28 kap. 11 § OSL), dels om enskildas affärs- eller driftförhållanden (28 kap. 12 § OSL). I avsnitt 4.9.2 föreslås att det ska införas en motsvarande sekretessbrytande bestämmelse till förmån för Kam- markollegiets leverantörer. Det har inte kommit fram att Samhall har behov av att ta del av uppgifter om enskildas affärs- eller drift- förhållanden. Det är därför inte motiverat att en sekretessbrytande bestämmelse till förmån för Samhall omfattar sekretess enligt både 28 kap. 11 och 12 §§ OSL.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att det ska införas en ny sekretessbrytande bestämmelse i OSL som möjliggör att upp- gifter, utan hinder av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL, kan lämnas till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det bör noteras att om en uppgift lämnas ut med stöd av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen kommer uppgif- ten att omfattas av tystnadsplikt i Samhalls verksamhet med stöd av den utökade tystnadsplikten för Samhall som föreslås i avsnitt 4.8.3.

395

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

4.8.3En utökad tystnadsplikt för Samhall

Utredningens förslag: Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i Samhall Aktiebolags verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, ska inte obehörigen få röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.

Skälen för utredningens förslag

Nuvarande reglering om tystnadsplikt hos Samhall Aktiebolag

Myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar (1 kap. 1 § första och andra styckena OSL). Arbetsförmedlingen, men inte Samhall, om- fattas av denna reglering. I Samhalls verksamhet gäller lagen om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen.

Enligt första stycket lagen om tystnadsplikt i verksamhet i Sam- hallgruppen gäller att den som deltar i eller har deltagit i verksam- het som genom produktion av varor och tjänster syftar till att upp- nå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade, inte obehörigen får röja vad han därvid har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. I andra stycket anges att om ansvar för den som bryter mot första stycket finns bestämmelser i brottsbalken.

Bestämmelsen infördes den 1 juli 1992 i samband med att bola- get Samhall bildades. Av förarbetena framgår att bestämmelsen bör gälla i den del av Samhallkoncernens verksamhet som genom pro- duktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade. Vidare framgår att tyst- nadsplikten bör gälla för var och en som deltar i eller har deltagit i nämnda verksamhet – antingen som anställd eller i någon annan funk- tion, t.ex. som styrelseledamot – och som därvid tagit befattning med ett ärende som rör en anvisad arbetstagare eller annars har fått reda på någon uppgift om en sådan arbetstagares personliga förhållanden. En

396

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sådan uppgift får inte röjas obehörigen. Enligt förarbetena innebär detta att uppgiften normalt inte får lämnas ut vare sig muntligen eller genom att en handling företes eller lämnas ut.300

Annan reglering om tystnadsplikt inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Enligt 4 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäl- ler att den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen inte obehö- rigen får röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Detsamma gäller den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag. För leverantörer i det allmännas verksamhet tillämpas

i stället OSL.

I förarbetena till bestämmelsen anförde regeringen att en ut- gångspunkt bör vara att uppgifter om enskilda så långt som möjligt ska ha samma skydd oavsett om de hanteras av Arbetsförmedlingen själv eller av en leverantör som anlitas av myndigheten. Det ansågs otillfredsställande att uppgifterna hade ett sämre skydd hos en leve- rantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser än hos Arbets- förmedlingen.301 För att uppnå detta bedömde regeringen att tyst- nadsplikten bör omfatta obehörigt röjande av uppgifter såväl som obehörigt utnyttjande av uppgifter som inte ryms i begreppet röjande.302 I avsnitt 4.9.6 föreslår utredningen att en motsvarande tystnadsplikt införs för sådan verksamhet hos Kammarkollegiets leverantörer och hos underleverantörer.

Vidare gäller enligt 16 § första stycket lagen om vissa anställ- ningsfrämjande åtgärder att den som har tagit befattning med ett ärende enligt lagen inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden.

300Prop. 1991/92:91 s. 24 och 25.

301Prop. 2021/22:216 s. 43.

302Prop. 2021/22:216 s. 46.

397

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Tystnadsplikten bör omfatta uppgifter som obehörigen röjs eller utnyttjas

Sekretess innebär enligt 3 kap. 1 § OSL ett förbud mot att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en all- män handling eller på något annat sätt. Om det gäller förbud enligt den lagen mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för upp- giften (7 kap. 1 § samma lag). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att ett utnyttjande av en uppgift inte nödvändigtvis behö- ver föregås av ett röjande.303

Hos Arbetsförmedlingen gäller alltså att det är förbjudet både att röja sekretessbelagda uppgifter och att utnyttja sådana uppgifter utanför den verksamhet i vilken sekretessen gäller. Utredningen anser att uppgifter om en anvisad arbetstagares personliga förhål- landen i Samhalls verksamhet bör ha samma skydd som hos Arbets- förmedlingen.304 Tystnadsplikten för uppgifter i Samhalls verksam- het bör därför utökas till att även omfatta obehörigt utnyttjande av uppgifter. Som framgår ovan gäller en motsvarande reglering av tystnadsplikt i verksamhet hos Arbetsförmedlingens leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Utredningen föreslår också i avsnitt 4.9.6 att en sådan tystnadsplikt ska införas i verksamhet hos Kammarkollegiets leverantörer och underleverantörer. Enligt utred- ningen är det viktigt med en enhetlig reglering inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten, eftersom det kan bidra med en ökad tydlighet för den som omfattas av tystnadsplikt. Det finns heller inte anledning att ha olika starkt skydd för uppgifter om en- skildas personliga förhållanden inom olika delar av den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Utredningen föreslår därför att tystnadsplikten för uppgifter i Samhalls verksamhet utökas till att även omfatta obehörigt utnytt- jande av uppgifter.

303Prop. 1979/80:2 Del A s. 122, prop. 2008/09:150 s. 317 och 366, prop. 2021/22:216 s. 46.

304Se 28 kap. 11 § OSL.

398

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det finns behov av vissa språkliga ändringar

Av 1 § bolagsordningen för Samhall Aktiebolag framgår att bola- gets firma är Samhall Aktiebolag. Eftersom begreppet Samhallgrup- pen inte längre används bör det begreppet utmönstras ur lagtexten. Det bör i stället framgå att tystnadsplikten gäller i Samhall Aktie- bolags verksamhet.

Begreppet arbetshandikappade är ålderdomligt och används inte i de författningar respektive styrdokument som styr Samhalls verk- samhet.305 Där används i stället uttrycket personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen anser därför att begreppet arbetshandikappade i lagtexten bör ersättas med uttrycket personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Utredningen anser vidare att utformningen av tystnadsplikter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bör vara enhetlig när så är möjligt. Det bör därför förtydligas att tystnadsplikten gäl- ler för den som på grund av anställning eller på något annat sätt del- tar i eller har deltagit i Samhalls verksamhet. En liknande utformning används i tystnadsplikten för leverantörer som utför arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen (se 4 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Någon änd- ring i sak är inte avsedd.

Sammanfattning av en utökad tystnadsplikt hos Samhall

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i Sam- halls verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syf- tar till att uppnå meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inte obehörigen ska få röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden. I kapitel 7 föreslås att den nuvarande lagen ska upphävas och att tystnads- plikten hos Samhall ska föras in i en ny lag om den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

305Se förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, förordningen om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, bolagsordningen för Samhall Aktiebolag samt bola- gets ägaranvisning.

399

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

En intresseavvägning i förhållande till yttrandefriheten

Samhall har ett samhällsuppdrag som innebär att producera efter- frågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhalls verk- samhet ska anpassas till de förutsättningar som personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har. För att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag behövs information om den anvisades personliga förhållanden. Det är därför viktigt att den anvisade personen kan känna förtroende för att de uppgifter som lämnas, och som kan vara integritetskänsliga, inte riskerar att an- vändas för andra syften eller spridas.

Mot denna bakgrund anser utredningen att behovet av att utöka tystnadsplikten för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i Samhalls verksamhet som genom produktion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga till att även omfatta obehörigt utnytt- jande av uppgifter som han eller hon då har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden, väger tyngre än intresset av att dessa personer får utnyttja uppgifterna. Utredningen bedömer att en sådan tystnadsplikt får anses vara proportionerlig och även i övrigt uppfyller de krav som gäller för begränsningar i yttrandefri- heten enligt regeringsformen och Europakonventionen.

4.8.4Behandling av personuppgifter

hos Arbetsförmedlingen och Samhall

Utredningens bedömning: Det finns inte behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nuvarande registerförfattningar för att myndigheten ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen. Genom den nya dataskyddsreglering som föreslås för Arbets- förmedlingen i avsnitt 6.6 kommer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Utöver den kompletterande dataskyddsreglering som före- slås för Samhall Aktiebolag i avsnitt 6.10.2 behövs det ingen

400

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ytterligare reglering avseende personuppgiftsbehandling med anledning av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.8.2 föreslås att det ska införas en sekretessbrytande be- stämmelse i OSL som möjliggör att uppgifter, utan hinder av sek- retess enligt 28 kap. 11 § OSL, kan lämnas till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Ett upp- giftslämnande från Arbetsförmedlingen till Samhall i enlighet med utredningens förslag innebär en behandling av personuppgifter. Frågan är om detta innebär ett behov av nya eller ändrade bestäm- melser om personuppgiftsbehandling för Arbetsförmedlingen re- spektive Samhall.

I avsnitt 6.3, 6.4 och 6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplet- terande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa. I avsnitt 6.5.5 och 6.5.6 föreslås att myndighetens nuvarande kom- pletterande dataskyddsreglering ska upphävas och ersättas av ny reglering. I avsnitt 6.6 lämnas förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen.

För Samhall gäller dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det finns ingen kompletterande data- skyddsreglering som särskilt omfattar Samhalls verksamhet.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse innebär att sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte hindrar att uppgift om en enskilds personliga förhållanden lämnas till Samhall, om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna full- göra sitt uppdrag. Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen såväl på eget initiativ som efter en begäran kommer att kunna lämna ut annars sekretessbelagda personuppgifter till Samhall. Förslaget inne- bär inte en skyldighet att lämna ut uppgifter till Samhall.

401

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen enligt 2 § 4 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att när så är motiverat ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Arbetsförmedlingen får enligt 37 och 25 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anvisa perso- ner till anställning hos Samhall i form av dels skyddat arbete hos Samhall, dels lönebidrag för utveckling i anställning. För båda in- satserna gäller att Arbetsförmedlingen ska verka för att insatserna planeras och genomförs så att den anställde utvecklas, arbetsför- mågan förbättras och så att personen kan få och behålla ett arbete utan bidrag för lönekostnaderna (17 §). Mot denna bakgrund be- dömer utredningen att Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehand- ling med anledning av den föreslagna sekretessbrytande bestäm- melsen kommer att vara nödvändig för fullgörandet av en rättslig förpliktelse eller för utförandet av en arbetsuppgift av allmänt in- tresse eller som ett led i myndighetens myndighetsutövning. Be- handlingen är således rättsligt grundad i artikel 6.1 c och e i data- skyddsförordningen. Arbetsförmedlingen kommer vidare att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling genom den föreslagna sekre- tessbrytande bestämmelsen i OSL (jfr artikel 6.1 e i dataskydds- förordningen). Genom att uppgifter endast ska få lämnas ut till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag, bedöms förslaget vara proportionellt mot de mål som eftersträvas (jfr artikel 6.3). Behandlingen är således tillåten enligt artikel 6.1 och 6.3 dataskyddsförordningen.

Sammanfattningsvis kommer Arbetsförmedlingen att få be- handla personuppgifter enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen och Arbetsförmedlingens nuva- rande kompletterande dataskyddsreglering. Även som en följd av utredningens förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsför- medlingen kommer det att finnas stöd för myndighetens person- uppgiftsbehandling.

402

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Samhall

Samhall kommer att behandla personuppgifter när de har tagits emot från Arbetsförmedlingen. Utredningen konstaterar att Sam- hall har en författningsreglerad uppgift att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar i enlighet med förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I uppgif- ten ingår att erbjuda arbeten på de platser i landet där behoven finns och att anpassa verksamheten till de förutsättningar personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har.306

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att Samhalls person- uppgiftsbehandling som en följd av den föreslagna sekretessbry- tande bestämmelsen kommer att utföras för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Behandlingen av personuppgifter är således rätts- ligt grundad i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Personuppgif- ter får behandlas enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap.

2 § 1 dataskyddslagen. Samhall behöver uppgifter om arbetssök- ande som ska anvisas till anställning i bolaget för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla, utvecklande och trygga anställningar åt sina medarbetare. Den personuppgiftsbehand- ling som ett mottagande av personuppgifter från Arbetsförmed- lingen innebär är således nödvändig för att Samhall ska kunna full- göra sitt uppdrag. Genom att uppgifter endast ska få lämnas till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag bedöms förslaget vara proportionellt mot de mål som eftersträvas (jfr artikel 6.3). Behandlingen är således tillåten enligt artikel 6.1 och 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen

Arbetsförmedlingen kommer som en följd av den föreslagna sekre- tessbrytande bestämmelsen kunna lämna ut annars sekretessbelagda personuppgifter om en arbetssökande till Samhall, om det är nöd- vändigt för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det handlar exempelvis om uppgifter om på vilket sätt den sökandes funktions-

3063 § förordningen om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

403

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

nedsättning påverkar hans eller hennes arbetsförmåga och vilket behov av arbetsanpassning som finns.

För Arbetsförmedlingen finns stöd i myndighetens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering för att behandla personupp- gifter för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller för- ordning.307 Bedömningen är därför att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga dataskyddsregleringen för att Arbetsför- medlingen ska kunna lämna uppgifter till Samhall i enlighet med den föreslagna bestämmelsen. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt 6.6.4 ska Arbetsförmedlingen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personupp- gifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten (primär ändamålsbestämmelse). Bland annat omfattas handläggning av ärenden av det föreslagna ändamålet. I avsnittet föreslås vidare att personuppgifter som be- handlas enligt den primära ändamålsbestämmelsen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen även ska få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överens- stämmelse med lag eller förordning. Mot denna bakgrund bedömer utredningen att Arbetsförmedlingen kommer att ha stöd för sin behandling av personuppgifter som ett uppgiftslämnande till Sam- hall kan komma att innebära.

När det gäller Samhall bestämmer bolaget själv ändamålen och medlen för den personuppgiftsbehandling som utförs i bolagets verksamhet. Samhall är personuppgiftsansvarig för den behandling som utförs. Som en följd av den föreslagna sekretessbrytande be- stämmelsen kommer Samhall att ta emot och behandla personupp- gifter som inte kommer från den egna verksamheten. Redan i dags- läget får dock Samhall information om den arbetssökande som ska anvisas till anställning hos bolaget från Arbetsförmedlingen och i viss utsträckning från den sökande själv. Personuppgifter som om- fattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL kommer enligt förslaget endast få lämnas till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Som tidigare har beskrivits har Sam- hall i uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Arbetsförmedlingen anvisar personer till anställ-

307Se 5 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.

404

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ning i bolaget i enlighet med förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Det är Arbetsförmedlingen som avgör om och i så fall vilka personuppgifter som ska lämnas till Samhall. Om Samhall begär att få ta del av sekretessbelagda personuppgifter bör det krävas att bolaget lämnar tillräckligt mycket information för att Arbetsförmedlingen ska kunna ta ställning till behovet. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att Samhall kommer att ha förutsättningar för att behandla personuppgifter för uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Det grundläggande kravet på ändamålsbegränsning kommer då att vara uppfyllt (artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen).

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen innebär att Arbets- förmedlingen och Samhall kommer att behöva behandla känsliga personuppgifter. Det handlar om känsliga personuppgifter om hälsa, t.ex. uppgifter om på vilket sätt den arbetssökandes funktionsned- sättning påverkar hans eller hennes arbetsförmåga samt uppgifter om arbetsanpassningar. Samhall behöver inte ta del av uppgifter om diagnoser eller medicinska underlag.

Behandling av känsliga personuppgifter är som huvudregel för- bjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Förbudet ska dock inte tillämpas i vissa fall som närmare regleras i artikel 9.2 i förordningen. Av relevans i detta sammanhang är artikel 9.2 g av vilken framgår att förbudet mot behandling av känsliga personupp- gifter inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlems- staternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det efter- strävade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och sär- skilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen. Bestämmelsen kompletteras av 3 kap. 3 § dataskydds- lagen som ger myndigheter och vissa andra organ möjlighet att behandla känsliga personuppgifter i tre olika fall. Det handlar om behandling som krävs enligt lag, är nödvändig för handläggningen av ett ärende eller som är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

405

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen bedömer att befintliga bestämmelser avseende behandling av känsliga personuppgifter i Arbetsförmedlingens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering inte hindrar den behandling av känsliga personuppgifter som kommer att utföras av Arbetsförmedlingen när myndigheten lämnar uppgifter om enskil- das personliga förhållanden till Samhall med stöd av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen.308 I avsnitt 6.6.6 föreslås att Arbets- förmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen ha rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter.

Samhall kan inte tillämpa 3 kap. 3 § dataskyddslagen för sin be- handling av känsliga personuppgifter, eftersom Samhall inte är en myndighet. I avsnitt 6.10.2 föreslås att det ska införas en bestäm- melse om att Samhall får behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen om uppgifterna avser en enskild person som av Arbetsförmedlingen har anvisats till an- ställning inom bolaget, behandlingen är nödvändig för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integ- ritet. Utredningen bedömer att den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av känsliga personuppgifter från Arbetsförmed- lingen kan komma att medföra är nödvändig för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Ytterst är det dock Samhall som personuppgiftsansvarig som behöver bedöma om förutsättningarna för att behandla känsliga personuppgifter är uppfyllda. Samman- taget bedömer utredningen att det kommer att finnas rättsligt stöd för Samhall att behandla känsliga personuppgifter till följd av ett uppgiftslämnande från Arbetsförmedlingen i enlighet med den före- slagna sekretessbrytande bestämmelsen.

308Se 9 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten, 9 § första och andra styckena förordningen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

406

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

Samhall behöver kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsförmedlingen för att Arbetsförmedlingen ska kunna lämna uppgifter till Samhall om en enskilds personliga förhållanden i en- lighet med den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen. Utläm- nande av personuppgifter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.309 Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Som tidigare har beskri- vits har både Arbetsförmedlingen och Samhall rättslig grund för sina personuppgiftsbehandlingar genom sina respektive författ- ningsreglerade uppgifter. Dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för utläm- nande av personuppgifter. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på t.ex. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Samhall kan lämna ut personuppgifter elektroniskt till Arbetsför- medlingen om behandlingen i övrigt uppfyller kraven. Bolaget ansva- rar för att dataskyddsförordningens krav på bl.a. uppgiftsminimering och lämplig säkerhet för personuppgifterna är uppfyllda.

När det gäller Arbetsförmedlingen finns det begränsningar i myndighetens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering av- seende elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen får enligt 13 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten lämnas ut till en enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen har meddelat före- skrifter om det. Av andra stycket framgår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som får lämnas ut på medium för automatise- rad behandling till myndigheter och enskilda. I 11 a–15 §§ förord- ningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten finns föreskrifter om att Arbetsförmedlingen får lämna ut personuppgifter till flera myndigheter och andra aktörer på medium för automatiserad behandling. Enligt förordningens 13 e § får personuppgifter som får behandlas enligt 5 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

309Jfr artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.

407

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

verksamheten lämnas ut på ett medium för automatiserad behand- ling, om det i det enskilda fallet bedöms lämpligt ur integritets- synpunkt. Av 5 § andra stycket följer att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnande i enlig- het med lag eller förordning. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen med stöd av den befintliga regleringen kom- mer att kunna lämna ut sekretesskyddade personuppgifter till Sam- hall på medium för automatiserad behandling i enlighet med den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen. I avsnitt 6.6.12 före- slås att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elek- troniskt. Personuppgifter ska dock inte få lämnas ut genom direkt- åtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen kunna lämna ut personuppgifter elek- troniskt till Samhall. Personuppgifter kommer dock inte kunna läm- nas ut till Samhall genom direktåtkomst.

4.8.5Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den sekretessbrytande bestämmel- se som föreslås till förmån för Samhall Aktiebolag och den ut- ökade personuppgiftsbehandling som förslaget medför kommer att utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integri- teten enligt regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskydds- förordningen.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.8.2 föreslås att det ska införas en sekretessbrytande be- stämmelse i OSL som möjliggör att uppgifter, utan hinder av sek- retess enligt 28 kap. 11 § OSL, kan lämnas till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag. För- slaget innebär att Arbetsförmedlingen såväl på eget initiativ som efter en begäran kommer att kunna lämna ut annars sekretess-

408

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

belagda personuppgifter till Samhall. Förslaget innebär inte en skyldighet att lämna ut uppgifter till Samhall.

Som en följd av förslaget kommer uppgifter att kunna lämnas mellan Arbetsförmedlingen och Samhall i något högre utsträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Detta innebär en viss ökad risk för spridning av personuppgifter. Utredningen bedömer emellertid att ett utökat uppgiftsutbyte, som endast avser uppgifter som Samhall har behov av för att fullgöra sitt uppdrag, inte innebär att arten av person- uppgifter och hur de används av Samhall kommer att förändras jämfört med vad som sker i dagsläget. De uppgifter som lämnas kommer att omfattas av tystnadsplikt hos Samhall.

Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse syftar till att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Bolaget har ett tydligt behov av information om de arbets- sökande som ska anvisas till anställning hos bolaget, bl.a. uppgifter om på vilket sätt den sökandes funktionsnedsättning påverkar hans eller hennes arbetsförmåga och vilket behov av arbetsanpassningar som finns. Om bolaget inte får den information som behövs finns en risk att bolaget inte kan fullgöra sitt uppdrag att skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Det kan bl.a. leda till att introduktionstiden hos Samhall behöver för- längas och till bristfälliga bedömningar när det gäller matchning och anpassning av arbetet. Detta innebär försämrade möjligheter för den enskilde till utveckling och stöd i anställningen. Utred- ningen bedömer därför att det finns ett berättigat behov av en sek- retessbrytande bestämmelse för att förbättra förutsättningarna för Samhall att få tillgång till sådana uppgifter som behövs för att bolaget ska kunna fullgöra sin uppgift. Det finns inga andra realistiska alter- nativ för att uppnå det önskade resultatet och som skulle innebära ett mindre integritetsintrång för enskilda än vad förslaget innebär.

Utredningen konstaterar att förslaget innebär att de personupp- gifter som kommer att utbytas och behandlas är samma typer av personuppgifter som redan i dagsläget utbyts och behandlas av Arbetsförmedlingen respektive Samhall. Aktörerna är personupp- giftsansvariga för den behandling som utförs. Utbytet av uppgifter kan omfatta känsliga personuppgifter om hälsa, exempelvis upp- gifter om på vilket sätt den arbetssökandes funktionsnedsättning

409

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

påverkar hans eller hennes arbetsförmåga. Utbytet bedöms dock inte omfatta mer integritetskänsliga uppgifter om diagnoser eller medicinska underlag. Nuvarande kompletterande dataskydds- reglering för Arbetsförmedlingen innehåller begränsningar i fråga om vilka personuppgifter som får behandlas och hur de får behand- las. Utredningens förslag om ny dataskyddsreglering för Arbets- förmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och hur de får behandlas hos myn- digheten. De personuppgifter som kommer att kunna behandlas hos Arbetsförmedlingen som en följd av den föreslagna sekretess- brytande bestämmelsen kommer att omfattas av flera olika skydds- åtgärder. Förslaget till ny dataskyddsreglering för myndigheten innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av tillgången till per- sonuppgifter och sökbegränsningar.

Även för Samhalls verksamhet som inte omfattas av någon kom- pletterande dataskyddsreglering finns begränsningar i dataskydds- förordningen och dataskyddslagen som ger den arbetssökande skydd. I avsnitt 6.10 föreslås att Samhall ska få ett tydligt rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt all- mänt intresse med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Som personuppgiftsansvariga måste både Arbetsförmedlingen och Samhall kunna visa att personuppgiftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs för att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag bör omfattas. Upp- giftsutbytet kommer att kunna ske elektroniskt men uppgifter kom- mer inte att utbytas genom direktåtkomst.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna sekretessbry- tande bestämmelsen innebär en godtagbar och proportionerlig av- vägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett propor- tionerligt intrång i den personliga integriteten enligt regeringsfor- men, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget bedöms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

410

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4.8.6Förbättrad samsyn, dokumentation och enhetlighet behövs för ett förbättrat informationsutbyte

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingens behov av in- formation från Samhall kan tillgodoses med stöd av en överens- kommelse om samverkan och de ändringar som föreslås i avsnitt

6.10.Samtidigt behöver aktörerna samverka med varandra och skapa en större samsyn i fråga om vilka uppgifter som behöver utbytas. Arbetsförmedlingen behöver arbeta mer enhetligt för att förbättra sin dokumentation.

Utredningens förslag: Regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra åtgärder för att skapa samsyn mellan myndigheten och Samhall om behoven av information utifrån respektive aktörs uppdrag, förbättra dokumentationen i Arbets- förmedlingens handläggning och skapa enhetliga arbetssätt i hela landet. I uppdraget ska ingå att redovisa åtgärdernas effekter.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Det behövs fler åtgärder för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall

Som har beskrivits ovan finns det ett antal faktorer som försvårar informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Ut- redningens förslag om en sekretessbrytande bestämmelse till för- mån för Samhall (se avsnitt 4.8.2) kommer att möjliggöra för Arbets- förmedlingen att lämna ut annars sekretessbelagda uppgifter till Samhall om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Av tidigare beskrivning framgår också att Arbetsförmedlingen behöver information från Samhall för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter. Arbetsförmedlingen behöver exempelvis information om den lediga plats som är aktuell inför en anställning hos Samhall för att myndigheten ska kunna beskriva den arbets- sökandes anpassningsbehov i relation till den lediga platsen. Vid en anställds övergång från Samhall till en annan arbetsgivare kan Arbets- förmedlingen vidare behöva information om individens nuvarande arbetsförmåga och utveckling under anställningen hos Samhall för

411

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

att myndigheten ska kunna bedöma och besluta om stöd i den nya anställningen.310

Av den nationella överenskommelsen om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall framgår bl.a. att bolaget ska lämna information till myndigheten om de arbetsuppgifter som erbjuds, vilken arbetstid som gäller och vilka särskilda krav som ställs, exem- pelvis krav på körkortsbehörighet.311 Vid medarbetares övergång till en annan arbetsgivare ska Samhall dokumentera medarbetarens utveckling under anställningen, aktuella förutsättningar samt behov av anpassning. Underlaget ligger till grund för Arbetsförmedling- ens bedömning om den anställdes arbetsförmåga vid behov av arbets- marknadspolitiskt stöd i den nya anställningen.

Utredningen konstaterar att bestämmelser om uppgiftsskyldig- het kan bidra till att myndigheter och andra aktörer har tillgång till relevant information. Inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten finns det ett flertal uppgiftsskyldigheter för privata aktörer, exempelvis leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen och kreditinstitut (se beskriv- ningarna i avsnitt 4.3.4). Utredningen har övervägt om det bör införas en skyldighet för Samhall att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen för att tillgodose myndighetens behov av information från Samhall. Samhall omfattas dock inte av någon sekretessreglering. Den tystnadsplikt som för närvarande gäller hos Samhall och som föreslås utökas till att även omfatta obehörigt ut- nyttjande av uppgifter (se avsnitt 4.8.3) bedöms inte hindra utläm- nande av uppgifter till Arbetsförmedlingen som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter. I avsnitt 6.10.2 föreslås att det ska införas en kompletterande bestämmelse om Samhalls behandling av känsliga personuppgifter. Med det förslag som lämnas där bedömer utredningen att det kommer att finnas förutsättningar för att nödvändig information ska kunna lämnas från Samhall till Arbetsförmedlingen.

Sammantaget bedömer utredningen att Arbetsförmedlingens behov av information från Samhall, med de ändringar som föreslås i avsnitt 6.10.2, kan tillgodoses utan ytterligare författningsregler- ing. Däremot bedömer utredningen att Arbetsförmedlingen och

310Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag.

311Arbetsförmedlingen och Samhall, Nationell överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag.

412

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Samhall behöver vidta andra åtgärder för att förbättra informa- tionsutbytet och för att utredningens förslag om en sekretess- brytande bestämmelse till förmån för Samhall ska få genomslag.

Aktörerna behöver skapa större samsyn i frågan om vilka kon- kreta uppgifter som respektive aktör behöver för att utföra sina uppgifter. Det kan konstateras att den ena aktören hänvisar till brister hos den andra aktörens informationsöverföring som del- orsak till sin egen bristfälliga informationsöverföring. Samhall har exempelvis framfört behov av förbättrad information från Arbets- förmedlingen om de anvisade personernas arbetsförutsättningar och anpassningsbehov. Arbetsförmedlingen framhåller dock att myndigheten ibland får bristfällig information från Samhall om vil- ka arbetsuppgifter som är aktuella för den anvisade personen, vilket leder till att myndighetens beskrivning av den anvisade personens behov och förutsättningar blir mer övergripande.

Arbetsförmedlingen har beskrivit att myndigheten och Samhall behöver ett gemensamt språk för att öka förståelsen för varandras uppdrag.312 Samhall har framfört till utredningen att det finns bety- dande skillnader inom Arbetsförmedlingen när det gäller kunska- pen om Samhalls uppdrag och bedömningen av hur regelverk ska tillämpas. Utredningen bedömer att aktörerna behöver samverka för att skapa en samsyn om deras respektive uppdrag.

Arbetsförmedlingen har pekat på att bristande intern dokumen- tation är en av orsakerna till den bristfälliga informationsöverför- ingen från myndigheten till Samhall.313 Utredningen bedömer där- för att Arbetsförmedlingen behöver arbeta mer enhetligt för att dokumentationen ska hålla tillräcklig kvalitet och vara likvärdig oavsett var i landet ärendet handläggs eller vilken handläggare som handlägger ärendet. (För ytterligare om behov av förbättrad doku- mentation vid Arbetsförmedlingen, se avsnitt 4.11.)

Både Arbetsförmedlingen och Samhall har uttryckt att informa- tionsutbytet fungerar väl när det finns en i övrigt god samverkan, men att den varierar mellan olika delar av landet. Under 2023 in- förde myndigheten en mer enhetlig, systematiserad och uppfölj-

312Arbetsförmedlingen, 2023, Kvalitet i beslut om skyddat arbete hos Samhall samt utveckling av uppdraget. Återrapport enligt regleringsbrev år 2022 och 2023, 2023, s. 30 och 36.

313Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring, s. 70.

413

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ningsbar handläggningsprocess för anvisningar till Samhall.314 Det bör alltså finnas förutsättningar för Arbetsförmedlingen och Sam- hall att kunna arbeta mer enhetligt nationellt, både enskilt och tills- ammans. Utifrån de arbetssätt som används i de delar av landet där samarbetet fungerar väl bör det vara möjligt att dra lärdomar som sedan kan tillämpas nationellt.

Regeringen bör ge Arbetsförmedlingen uppdrag om fortsatta åtgärder

Samhallutredningen har i sitt betänkande lämnat förslag som framför allt syftar till att höja kvaliteten i Samhalls verksamhet.315 Utredningen anser att regeringen i det fortsatta arbetet med Samhalls roll inom arbetsmarknadspolitiken bör använda sig av möjligheten att styra Arbetsförmedlingen till att förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande informationsutbyte med Samhall.

Utredningen föreslår därför att regeringen ger Arbetsförmed- lingen i uppdrag att genomföra åtgärder utifrån vissa målsättningar. Målen ska vara att skapa samsyn mellan myndigheten och Samhall om behoven av information utifrån respektive aktörs uppdrag, att förbättra dokumentationen i Arbetsförmedlingens handläggning och att skapa enhetliga arbetssätt i hela landet. I uppdraget bör ingå att redovisa åtgärdernas effekter. Tillsammans med utredningens förslag om en sekretessbrytande bestämmelse till förmån för Sam- hall bör det kunna leda till förbättringar i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.

314Arbetsförmedlingen, Kvalitet i beslut om skyddat arbete hos Samhall samt utveckling av uppdraget. Återrapport enligt regleringsbrev år 2022 och 2023.

315SOU 2025:29 s. 23.

414

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4.9Förbättrade förutsättningar för Kammarkollegiet att dela information med leverantörer

4.9.1Kammarkollegiets behov av att lämna information till leverantörer

Utredningens bedömning: Kammarkollegiets behov av att lämna nödvändig information om enskilda till myndighetens leveran- törer av arbetsmarknadspolitiska insatser kan inte fullt ut till- godoses med nuvarande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd och yttrande till enskild

Som framgår av avsnitt 3.3 ansvarar Kammarkollegiet för den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som utgörs av det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet. Insatserna utförs av upphandlade leverantörer. Syftet med insatserna är att stärka en- skilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden (2 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd).

Kammarkollegiet har uppmärksammat utredningen på att det kan finnas behov av ytterligare möjligheter för myndigheten att dela information om den enskilde med den som levererar insatsen. Med den enskilde avses i detta avsnitt dels den som ansöker om eller tar del av det offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstödet i form av rådgivning, vägledning eller förstärkt stöd (5 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd), dels den som har ansökt eller har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd som avses i 32 § lagen (2022:856) om om- ställningsstudiestöd (16 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd).

Förutsättningarna för den enskildes rätt att ta del av det offent- ligt grundläggande omställnings- och kompetensstödet är reglerade i lag. Av 6 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd framgår följande. Stöd får lämnas till den vars anställning ska upphöra eller har upphört till följd av arbetsbrist, sjukdom eller att anställningen är tidsbegränsad, eller som har en anställning. För att

415

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

stödet ska få lämnas ska en anställning som upphör till följd av arbetsbrist ha avslutats på initiativ av arbetsgivaren. Stöd får inte lämnas för en anställning i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en annan juridisk person där den sökande är verkställande direktör, i ett aktiebolag där den sökande är aktieägare och aktie- innehavet för sig eller sammanräknat med aktier som ägs av en make, maka, registrerad partner, förälder eller ett barn till aktie- ägaren uppgår till minst en tredjedel av aktierna, eller hos en egen- företagare där den sökande är en make, maka, registrerad partner eller sammanboende till egenföretagaren.

Förstärkt stöd får lämnas till den vars anställning ska upphöra eller har upphört och som har särskilda behov av stöd till följd av sjukdom (7 § samma lag).

Vidare får stöd lämnas till den som vid tidpunkten för ansökan om stöd förvärvsarbetar eller senast har förvärvsarbetat i Sverige hos en arbetsgivare som är registrerad hos Skatteverket, inte är bunden av ett kollektivavtal, och inte finansierar en registrerad omställningsorganisation (8 § samma lag).

Stöd får lämnas till den som har förvärvsarbetat i Sverige i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i samman- lagt minst 12 månader inom en ramtid om 24 månader direkt före ansökan om stöd, eller inom den tiden har haft en viss minsta in- komst av sådant förvärvsarbete. Förvärvsarbete i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kunga- riket och i Schweiz får tillgodoräknas som förvärvsarbete i Sverige. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kraven (9 § samma lag).

Stöd får inte lämnas till den som har fyllt 65 år (10 § samma lag). Stöd får som längst lämnas under tolv månader från det att ansökan har beviljats (11 § samma lag). Den som har fått stöd under tolv månader får ges ytterligare stöd om förutsättningarna för stöd på nytt är uppfyllda. Förvärvsarbete som har legat till grund för ett tidigare beslutat stöd får då inte tillgodoräknas (12 § samma lag).

Av förarbetena framgår att det är upp till Kammarkollegiet att utforma och erbjuda den rådgivning och vägledning som behövs utifrån individens behov. Regeringen valde även att inte definiera och avgränsa de olika stöden i förhållande till varandra, eftersom det ansågs riskera att begränsa Kammarkollegiets utrymme att ut-

416

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

forma stödet utifrån individens behov.316 För närvarande är det ut- format enligt följande.

Insatsen vägledning syftar till att vägleda den enskilde i hans eller hennes fortsatta karriär. För att kunna uppnå det identifieras den enskildes intressen, kunskaper och kompetenser. Insatsen ska ges under som längst tre månader och omfatta minst tre digitala eller fysiska möten med den enskilde. I vägledningen kan det bl.a. ingå att leverantören informerar om vilken efterfrågan som finns inom olika yrken och kompetenser, ger den enskilde stöd att hitta nytt arbete efter den enskildes intresse och efterfrågan på arbets- marknaden, informerar om olika utbildningsalternativ och möjlig- heter till studiefinansiering samt validering av den enskildes förvär- vade kunskaper och stöd i ansökan till studier.317

Insatsen rådgivning syftar till att uppsagda personer ska hitta ett nytt arbete, påbörja studier eller starta företag. Insatsen ska ges antingen under sex eller tolv månader, och ska innehålla minst sex respektive tolv digitala eller fysiska möten med den enskilde. I råd- givningen kan det bl.a. ingå att leverantören hjälper den enskilde att kartlägga hans eller hennes färdigheter, kompetenser, egenskaper och yrkesområden. Det kan även handla om stöd till den enskilde att hitta och söka lediga arbeten, intervjuträning och förberedelse inför arbetsintervju samt studievägledning.318

Insatsen rådgivning kan även ges med förstärkt stöd. Det för- stärkta stödet kan bl.a. avse hjälp med myndighetskontakter. Råd- givning med förstärkt stöd beviljas under en period om som längst tolv månader.319

Kammarkollegiet får även lämna ett yttrande som avses i 32 § lagen om omställningsstudiestöd till den som har ansökt eller har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd om yttrandet har betydelse för prövningen av ett sådant ärende. Ett yttrande får inte lämnas till den som har fått eller kan få ett yttrande genom en regi- strerad omställningsorganisation. Ett yttrande får inte heller lämnas till den som omfattas av ett kollektivavtal (16 § lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd).

316Prop. 2021/22:176 s. 199 och 300.

317Kammarkollegiet, ”Beskrivning av grundläggande omställnings- och kompetensstöd”, häm- tad den 24 april 2025, https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/ersattning-for- grundlaggande-omstallnings--och-kompetensstod/registrera- omstallningsorganisation/beskrivning-av-grundlaggande-omstallnings--och-kompetensstod.

318Kammarkollegiet, ”Beskrivning av grundläggande omställnings- och kompetensstöd”.

319Kammarkollegiet, ”Beskrivning av grundläggande omställnings- och kompetensstöd”.

417

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Information som Kammarkollegiet kan ta del av vid enskildas ansökan om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttrande för omställningsstudiestöd

Den enskilde ansöker om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttrande digitalt via Kammarkollegiets webbplats.320 Den enskilde identifierar sig med en personlig elek- tronisk identifikationstjänst och ska lämna de uppgifter som be- hövs vid prövning av ansökan.

Vid ansökan om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd handlar det om den enskildes person- eller sam- ordningsnummer, ålder, arbetad tid, arbetsgivare, anställningsstatus och i förekommande fall grunden för uppsägning. Det gäller även uppgifter om anknytning till svensk arbetsmarknad och om den enskilde är anställd eller senast var anställd hos en arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal. Den enskilde ska även svara på ett antal kontrollfrågor om dennes anställning och aktieinnehav.

Vid en ansökan om yttrande för omställningsstudiestöd behöver myndigheten uppgifter om den enskildes person- eller samordnings- nummer, ålder, arbetsgivare och anställningsstatus. Kammarkollegiet behöver även uppgifter för att säkerställa att den som begär ett yttrande inte omfattas av kollektivavtal och inte kan få ett yttrande genom en registrerad omställningsorganisation samt övriga uppgifter som kan behövas för att utfärda yttrandet.321

I den utsträckning det behövs för Kammarkollegiets handlägg- ning enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd ska Skatteverket på begäran av Kammarkollegiet lämna vissa uppgifter. Det rör sig om uppgifter om en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden, en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare, registrering för skatter och avgifter, underlag för fastställande av skatter och avgifter samt beslut, betalning, redo- visning och övriga åtgärder i ett ärende (8 k § förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet). Det är dock bara uppgifter om namn, adress och inkomster som Kammarkollegiet tar del av från Skatteverket. Den enskildes in-

320Enskilda med skyddade personuppgifter kan ansöka om stöd via telefon med handläggare vid Kammarkollegiet. Enskilda som saknar e-legitimation kan ansöka genom en blankett som fylls i och skickas till Kammarkollegiets postadress.

321Prop. 2021/22:176 s. 346.

418

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

komst kontrolleras för att säkerställa att kraven på förvärvsarbete och inkomst i 9 § första stycket lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd är uppfyllda.

Uppgifterna hämtas från Skatteverket när den enskilde påbörjar en ansökan. Adressuppgifter kan därefter ändras av den enskilde. Uppgifterna lämnas till Kammarkollegiet först när den enskilde skickar in sin ansökan via e-tjänsten.

Enligt 3 § förordningen (2022:852) om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd får Kammarkollegiet bortse från viss tid när myndigheten tar ställning till om kravet på arbetad tid är upp- fyllt (överhoppningsbar tid). Det gäller tid då sökanden har fått föräldrapenningsförmåner eller sjukpenning enligt socialförsäk- ringsbalken, dagersättning eller dagpenning för tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller omställningsstudie- stöd enligt lagen om omställningsstudiestöd. Det får även bortses från tid med ersättningar inom EES, i Förenade kungariket eller i Schweiz som motsvarar sådana ersättningar.

Försäkringskassan och CSN ska på begäran lämna de uppgifter till Kammarkollegiet som myndigheten behöver i ett ärende enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd (9 och

11§§ förordningen om grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd). Uppgifterna från Försäkringskassan gäller eventuella perioder med överhoppningsbar tid då den enskilde haft föräldra- penningsförmåner, sjukpenning eller dagpenning vid tjänstgöring inom totalförsvaret. Försvarsmakten ska på begäran lämna de upp- gifter till Kammarkollegiet om den enskildes dagersättning som myndigheten behöver i ett ärende enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd (10 § samma förordning).

Det finns således möjligheter för Kammarkollegiet att hämta in uppgifter om den enskilde från flera andra myndigheter, bl.a. om överhoppningsbar tid och inkomster.

Även registrerade omställningsorganisationer ska till Kammar- kollegiet lämna de uppgifter som myndigheten behöver i ett ärende enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd (25 § samma lag). Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter om perso- nen får grundläggande omställnings- eller kompetensstöd eller om personen har fått eller kan få ett yttrande genom organisationen.322

322Prop. 2021/22:176 s. 532.

419

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

För närvarande hämtas bara uppgifter från andra myndigheter om den enskildes namn och adress samt inkomster och överhopp- ningsbar tid. I övrigt är det den enskilde som bidrar med den infor- mation som behövs för att pröva en ansökan. Som framgår av regler- ingarna ovan har dock Kammarkollegiet möjlighet att vid behov begära in ytterligare uppgifter.

Information som Kammarkollegiet kan få ta del av vid kartläggning av den enskildes behov

Om den enskilde har rätt till offentligt grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd i form av rådgivning genomför Kam- markollegiet en kartläggning av den enskildes behov. Syftet med kartläggningen är att avgöra om den enskilde ska beviljas rådgiv- ning eller rådgivning med förstärkt stöd samt vilken omfattning stödet ska ha. Enligt uppgifter från Kammarkollegiet till utred- ningen genomförs kartläggningen i samtal med den enskilde där myndigheten ställer frågor om tidigare anställningar, utbildning, språkkunskaper, eventuell sjukdomsbild och andra faktorer som kan påverka möjligheterna att hitta ett nytt arbete. Vid sjukdom ställs även frågor om det finns särskilda behov av stöd till följd av sjukdomen, jfr förutsättningarna för förstärkt stöd i 7 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

När Kammarkollegiet tagit del av den information som myndig- heten behöver för att ta ställning till ansökan fattas ett beslut i ärendet.

Information om den enskilde som lämnas från Kammarkollegiet till leverantörer

När Kammarkollegiet har fattat ett beslut om offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställ- ningsstudiestöd gör myndigheten för närvarande ett avrop enligt ramavtalet. Om leverantören väljer att åta sig uppdraget fattar myndigheten ett tilldelningsbeslut. Beslutet innehåller myndig- hetens diarienummer, vilket geografiskt område och insats det gäller, information om sökandens namn, telefonnummer och e- postadress. Om det gäller ett yttrande för omställningsstudiestöd

420

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

innehåller tilldelningsbeslutet även uppgifter om vald utbildning (se 16 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd). Dessa är de enda uppgifter om den enskilde som lämnas över i samband med att leverantören får uppdraget. Informationen skickas för närvarande med e-post.

Uppgifter som kan omfattas av sekretess

Inför beslut och under tiden då insatsen utförs kan Kammarkolle- giet få information om den enskilde som kan vara av vikt för leve- rantören att känna till. Det kan t.ex. vara uppgifter om hälsa, språk- kunskaper samt andra personliga förhållanden och faktorer som skulle kunna påverka den enskildes möjligheter att söka och få ett nytt arbete. Sådan information kan vara viktig för leverantören att få tillgång till för att kunna anpassa insatsen efter den enskildes behov. Den som har ansökt om stöd eller yttrande enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd ska till Kammar- kollegiet anmäla sådana förändringar som kan påverka det som ansökan avser (24 § samma lag).

I ärenden om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kan ett antal olika sekretessbestämmelser aktualiseras när det gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Exempelvis gäller hos alla myndigheter ett minimisekretesskydd för uppgifter om en- skildas hälsa och sexualliv (21 kap. 1 § OSL) och för uppgift om en enskilds bostadsadress, telefonnummer och andra jämförbara upp- gifter som kan lämna uppgift om var den enskilde bor eller som kan användas för att komma i kontakt med den enskilde samt för mot- svarande uppgifter om den enskildes anhöriga om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat all- varligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § OSL).

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns särskilda sekretessbestämmelser i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL. Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstå- ende till denne lider men om uppgiften röjs. Att uppgifter omfattas av sekretess innebär att Kammarkollegiet inte kan dela sådan infor- mation med leverantörer. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende

421

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

(28 kap. 11 § första och andra styckena OSL). Av förarbetena fram- går att regeringen bedömde att undantaget från sekretess för beslut i ärende skulle möjliggöra för Kammarkollegiet att dela nödvändiga uppgifter med leverantörerna.323 De beslut som Kammarkollegiet för närvarande meddelar är utformade så att de inte innehåller några uppgifter om den enskildes personliga förhållanden som det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men av om de röjs. Enligt 28 kap. 12 § första stycket OSL gäller sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sådana uppgifter ingår inte heller i de aktuella besluten.

Information under och efter stödperioden

När en leverantör har fått ett tilldelningsbeslut tar en rådgivare hos leverantören kontakt med den enskilde. Den enskilde behöver då i ärenden om rådgivning och förstärkt stöd på nytt lämna informa- tion om bl.a. färdigheter, kompetenser, egenskaper, yrkesområden och eventuella särskilda behov av stöd till följd av sjukdom. Den enskilde och leverantören ska gemensamt utforma en plan för det offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstödet som ska utgå från behovet av stöd och den enskildes livssituation. Den enskildes förutsättningar och behov av stöd kartläggs därmed från grunden två gånger, först av Kammarkollegiet, sedan av leverantö- ren. Leverantören rapporterar genomförda aktiviteter och resulta- tet av det offentligt grundläggande omställnings- och kompetens- stödet till Kammarkollegiet.

Behovet av att dela ytterligare information om den enskilde enligt Kammarkollegiet och dess leverantörer

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att förbättrade för- utsättningar att dela information om enskildas personliga förhål- landen med dess leverantörer skulle kunna förbättra förutsättning- arna för ärenden om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd och yttrande för omställningsstudiestöd.

323Prop. 2021/22:176 s. 361.

422

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Enligt Kammarkollegiet vore det önskvärt att kunna dela viss information som framkommer vid myndighetens kartläggning av enskildas förutsättningar och behov med leverantörer. Det kan handla om uppgifter som typiskt sett inte är känsliga, t.ex. arbets- livserfarenhet. Det kan också handla om uppgifter som kan vara integritetskänsliga och omfattas av sekretess, t.ex. uppgifter om den enskildes hälsa, språkkunskaper, familjeförhållanden samt andra personliga förhållanden och faktorer som skulle kunna på- verka den enskildes möjligheter att söka och få ett nytt arbete. Myndigheten har framfört till utredningen att behovet av att kunna dela mer information finns för insatserna rådgivning och förstärkt stöd och att leverantörerna skulle få bättre förutsättningar för att anpassa stödet efter den enskildes individuella behov om de fick ta del av informationen. Det skulle enligt myndigheten även under- lätta för den enskilde som då inte skulle behöva redogöra för samma information mer än en gång. Kammarkollegiet har även framfört att det i ärenden om vägledning, rådgivning, förstärkt stöd och yttranden under pågående insats förekommer att myndigheten får information från den enskilde som myndigheten bedömer skulle behöva lämnas vidare till leverantören. Det kan gälla olika person- liga förhållanden som påverkar förutsättningarna för den enskilde att ta del av den beslutade insatsen, t.ex. förändrat hälsotillstånd. Sådan information kan enligt Kammarkollegiet vara viktig för leve- rantören att få tillgång till för att kunna anpassa insatsen efter den enskildes behov.

Utredningen har inhämtat information från de två leverantörer som hittills utfört arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet. De har inte själva framfört behov av fler uppgif- ter från Kammarkollegiet och de anser att det är möjligt att genom- föra insatserna med nuvarande förutsättningar. Den ena leveran- tören har framfört till utredningen att det inte finns behov av att ta del av information om den enskildes hälsa eller andra integritets- känsliga uppgifter på annat sätt än att den enskilde själv informerar om det. Den andra leverantören har framfört till utredningen att det skulle underlätta arbetet med att utforma insatsen om den fick mer information om den enskilde från Kammarkollegiet.

423

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningens bedömning av behovet att dela ytterligare information

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att myndigheten inte närmare har analyserat behovet av att lämna ytterligare infor- mation. Leverantörerna har inbördes olika syn på om det finns behov av att ta del av information om den enskilde från Kammar- kollegiet. Det är fråga om en ny verksamhet och antalet stödären- den som avslutats är hittills få (se vidare i avsnitt 3.3). Möjlighe- terna att dra några slutsatser utifrån den faktiska verksamheten om behovet av att dela ytterligare information är därför enligt utred- ningen begränsade.

Syftet med den arbetsmarknadspolitiska verksamhet som Kam- markollegiet ansvarar för är att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden (2 § lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd). Av förarbetena framgår att Kammarkollegiet bör ges möjligheter att kunna utforma och erbjuda den rådgivning och vägledning som behövs utifrån indi- videns behov.324 I förarbetena motiveras den lagreglerade tids- begränsningen bl.a. med att ett stöd som koncentreras till början av perioden efter ansökan ger arbetstagaren möjlighet att snabbt få med sig viktiga verktyg i sitt jobbsökande.325 Regeringen anför även att det är viktigt att den enskilde så snart som möjligt ska kunna ta del av stödet, eftersom det förbättrar hans eller hennes förutsätt- ningar att hitta ett nytt arbete.326 Tiden mellan ansökan och att den enskilde får ta del av ett individanpassat stöd framhålls alltså i för- arbetena som en viktig faktor för det offentligt grundläggande om- ställnings- och kompetensstödet.

För att kunna individanpassa insatsen behöver leverantören ta del av information om den enskildes personliga förhållanden. För när- varande lämnas sådan information av den enskilde både till Kammar- kollegiet före och till leverantören efter att beslut har fattats i ären- det. Med ytterligare möjligheter att dela information från Kammar- kollegiet till leverantörer skulle sådan information från den enskilde som behövs för att anpassa stödet bara behöva lämnas en gång. Att leverantörernas kontakter med den enskilde kan inledas med mer förkunskaper om denne kan vidare antas leda till förbättrade förut- sättningar att planera och leverera stödet på ett effektivt sätt. En

324Prop. 2021/22:176 s. 299 och 300.

325Prop. 2021/22:176 s. 321.

326Prop. 2021/22:176 s. 354.

424

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ökad informationsöverföring skulle således kunna förkorta tiden från beslut till anpassat stöd, men också bidra till en bättre använ- darupplevelse för den enskilde. Det kan enligt utredningen mot denna bakgrund antas att ökade möjligheter för myndigheten att lämna information till leverantörer skulle kunna förbättra förut- sättningarna att snabbt och smidigt ge den enskilde ett individ- anpassat stöd.

Det förekommer även att den enskilde under pågående insats lämnar information till Kammarkollegiet om t.ex. sjukdom eller andra hinder mot att ta del av insatsen. Det kan handla om infor- mation som leverantören behöver för att individanpassa insatsen. Även i sådana fall skulle enligt utredningen ökade möjligheter för Kammarkollegiet att dela uppgifter om den enskilde med leveran- tören kunna effektivisera möjligheten att individanpassa insatsen och förbättra användarupplevelsen.

I förarbetena framhåller regeringen möjligheten för Kammar- kollegiet att dela nödvändiga uppgifter med leverantörer med stöd av det undantag för beslut som finns i 28 kap. 11 § OSL. Som redo- gjorts för ovan är Kammarkollegiets beslut för närvarande utfor- made så att de inte innehåller någon information som kan omfattas av sekretess. Eftersom Kammarkollegiets beslut i ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte omfattas av sekre- tess bidrar detta till att inte sprida uppgifter om enskildas person- liga förhållanden. Om alla för leverantören nödvändiga uppgifter skulle tas in i beslutet skulle det leda till att dessa uppgifter skulle bli offentliga. Utredningen bedömer att ett sådant förfarande inte är lämpligt mot bakgrund av den enskildes intresse av att uppgifter om hans eller hennes personliga förhållanden inte sprids.

Ett annat sätt för myndigheten att dela information som omfat- tas av sekretess är att göra det med den enskildes samtycke. Enligt 10 kap. 1 § OSL följer det av 12 kap. samma lag att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det. Det gäller med de begränsningar som anges i 12 kap. OSL (se mer om samtycke i avsnitt 4.3.2). Som konstaterats är det en viktig faktor i det offentligt grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet att ett individanpassat stöd kan tillhandahållas snabbt. Om informationsutbytet skulle grunda sig på den enskildes sam- tycke kan ett uteblivet samtycke riskera att det tar längre tid. Det

425

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

finns också en risk för att inte alla uppgifter som är nödvändiga för att anpassa insatsen lämnas till leverantören. Att låta informations- utbytet vara beroende av den enskildes samtycke kan enligt utred- ningen mot denna bakgrund inte anses tillgodose behovet av att dela ytterligare information om den enskildes personliga förhål- landen.

Sammantaget bedömer utredningen att ökade möjligheter för Kammarkollegiet att lämna information om den enskilde som kan behövas för att utforma ett individanpassat stöd kan antas förbättra förutsättningar för att tillhandahålla ett sådant stöd snabbare. Det saknas möjligheter att göra detta inom ramen för nuvarande regler- ing. Kammarkollegiet får därför anses ha ett behov av att lämna ytter- ligare information om den enskilde till sina leverantörer som inte fullt ut kan tillgodoses med nuvarande regelverk.

4.9.2Kammarkollegiet ska få lämna ytterligare uppgifter till leverantörer

Utredningens förslag: Sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska inte hindra att Kammarkollegiet lämnar upp- gift till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten, om det är nödvändigt för att leve- rantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Skälen för utredningens förslag

Nuvarande reglering av sekretess i förhållande till leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser

En sekretessbrytande reglering infördes 2022 för Arbetsförmed- lingen i förhållande till dess leverantörer av arbetsmarknadspoli- tiska insatser (28 kap. 12 a § OSL). Enligt denna hindrar inte sek- retessen enligt 11 och 12 §§ att uppgift lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbets- förmedlingen, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Av förarbetena framgår följande. Bestämmelsen är begränsad till att gälla utlämnande till leverantörer som utför arbetsmarknads-

426

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen och endast sådana uppgifter som behövs där för uppdragets utförande. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för att leverantören ska kunna planera aktiviteter för den enskilde utifrån hans eller hennes individuella behov. För en leverantör av förmedlingsinsatser kan det vara viktigt att veta om den enskilde har några begränsningar

i vilka arbeten han eller hon kan ta, t.ex. till följd av en funktions- nedsättning. Många leverantörer kommer sannolikt också att ha behov av uppgifter ur den individuella handlingsplanen som Arbets- förmedlingen har upprättat tillsammans med den arbetssökande. Den sekretessbrytande bestämmelsen innebär ingen skyldighet för Arbetsförmedlingen eller personalen att på eget initiativ lämna upp- gifter till en leverantör. Det är myndigheten själv som avgör om och i så fall vilka uppgifter som ska lämnas ut till en leverantör.

I vissa fall kan Arbetsförmedlingen lämna ut information utan att en leverantör begär ut uppgifter, t.ex. inför att en enskild ska på- börja en insats hos en viss leverantör. Arbetsförmedlingen behöver alltid avgöra om förutsättningarna föreligger för att tillämpa den sekretessbrytande bestämmelsen. Om en leverantör begär ut upp- gifter måste den därför lämna tillräckligt mycket information om behovet för att en sådan prövning ska kunna göras.327

Det finns ingen motsvarande reglering för Kammarkollegiet i

förhållande till dess leverantörer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter

väger tyngre än skyddet för den enskildes personliga integritet

Som framgår av avsnitt 4.9.1 innebär nuvarande sekretessreglering att Kammarkollegiet inte kan lämna ut alla uppgifter till leveran- törer som är nödvändiga för att de effektivt ska kunna tillhanda- hålla ett individuellt anpassat stöd. En ändring av regleringen för- utsätter att intresset av att de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskildes intresse av att de inte sprids.

Den sekretessbrytande regleringen för Arbetsförmedlingen i förhållande till dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska in- satser (28 kap. 12 a § OSL) infördes i samband med att den arbets-

327Prop. 2021/22:216 s. 98 och 99.

427

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

marknadspolitiska regleringen ändrades för att möjliggöra ett mer ändamålsenligt informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörerna.328 I förarbetena till den regleringen anförde reger- ingen att samhällsintresset av att insatser som anskaffas från leve- rantörer kan utföras så effektivt som möjligt överväger den enskil- des intresse av att själv kunna besluta över vilka uppgifter som ska lämnas till leverantören.329

Det finns stora likheter mellan Arbetsförmedlingens och Kam- markollegiets arbetsmarknadspolitiska verksamheter när det gäller leverantörernas behov att ta del av information om den enskilde för att kunna utföra insatser så effektivt som möjligt. Exempelvis kan Kammarkollegiets leverantörer i samband med att stödet påbörjas behöva ta del av information ur kartläggningen på motsvarande sätt som Arbetsförmedlingens leverantörer kan behöva ta del av infor- mation ur individuella handlingsplaner. Avvägningen mellan sam- hällsintresset och den enskildes intresse av att själv kunna besluta över vilka uppgifter som ska lämnas till leverantören bör därför leda till samma resultat för båda dessa verksamheter. Utredningen anser mot denna bakgrund att det finns ett samhällsintresse av att Kammarkollegiet får lämna ytterligare information till sina leveran- törer. Detta intresse väger tyngre än integritetsintrånget för den enskilde.

Det bör införas en sekretessbrytande bestämmelse för Kammarkollegiet i förhållande till leverantörer

Kammarkollegiet bör enligt utredningen ges möjlighet att lämna ut uppgifter om den enskilde till leverantörer när det behövs för att effektivt utforma ett individuellt anpassat stöd. Vilka uppgifter som kan komma i fråga beror på den enskildes personliga förhål- landen och vilken typ av insats det gäller. Mot bakgrund av att det är Kammarkollegiet som ansvarar för den aktuella verksamheten bör det enligt utredningen vara myndigheten som avgör vilka upp- gifter som leverantören behöver ta del av. Om en leverantör begär ut sekretessbelagda uppgifter bör det krävas att den lämnar tillräck- ligt mycket information för att myndigheten ska kunna ta ställning till behovet.

328Prop. 2021/22:216 s. 19 och 37–40.

329Prop. 2021/22:216 s. 38.

428

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Eftersom utredningen anser att det bör vara upp till myndighe- ten att bedöma om uppgifterna behövs bör regleringen utformas som en sekretessbrytande bestämmelse där sekretessen, under vissa förutsättningar, inte hindrar att uppgifter lämnas till leverantören. En sådan bestämmelse möjliggör även att Kammarkollegiet kan lämna ut information utan att leverantören har begärt ut den, om myndigheten ser behov av det. Utredningen bedömer att uppgifter som behövs för att Kammarkollegiets leverantörer effektivt ska kunna utforma ett individanpassat stöd är sådana uppgifter som är nödvändiga för att dess leverantörer ska kunna fullgöra sina upp- drag. En motsvarande utformning och avgränsning finns i 28 kap. 12 a § OSL.

Även om Kammarkollegiet vanligtvis inte har behov av att lämna uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden till sina leve- rantörer kan det inte uteslutas att det i något fall kan vara motive- rat. Exempelvis skulle sådana förhållanden kunna framgå av en be- skrivning av den enskildes tidigare arbetslivserfarenhet. Det är mot den bakgrunden motiverat att en sekretessbrytande bestämmelse omfattar sekretess enligt både 28 kap. 11 och 12 §§ OSL.

Utredningen anser att sekretessregleringen inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten bör utformas på ett enhetligt sätt när så är möjligt. Detta eftersom det underlättar för både tillämpare och enskilda. Mot bakgrund av ovanstående anser utredningen att Kammarkollegiets behov av att dela mer information med sina leve- rantörer kan och bör tillgodoses genom en ändring i 28 kap. 12 a § OSL. Bestämmelsen bör ändras så att den även gäller för leveran- törer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet. Paragrafen bör enligt utredningen även ändras språkligt så att det tydligt framgår att sekretess enligt antingen 11 § eller 12 § eller enligt båda paragraferna inte hindrar att uppgift läm- nas ut under de förutsättningar som anges i bestämmelsen.

429

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

4.9.3Kammarkollegiets behov av att få uppgifter från myndighetens leverantörer

Utredningens bedömning: Kammarkollegiets behov av infor- mation från dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insat- ser kan tillgodoses med avtalsreglering och de ändringar som föreslås i avsnitt 6.7 och 6.8.

Skälen för utredningens bedömning

Kammarkollegiets behov av information från myndighetens leverantörer

Som framgår i avsnitt 4.9.1 utförs de arbetsmarknadspolitiska in- satserna inom Kammarkollegiets ansvarsområde av upphandlade leverantörer. Det är dock myndigheten som ytterst ansvarar för den aktuella arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Kammarkol- legiet behöver ta del av information från leverantören för att kunna fullgöra sin uppgift. Exempelvis ska en leverantör rapportera genom- förda aktiviteter och resultatet av den utförda insatsen till Kammar- kollegiet. I samband med det behandlas uppgifter om t.ex. deltaga- rens namn och genomförda aktiviteter. I förekommande fall kan även uppgifter om hälsa behöva behandlas, t.ex. om den aktuella insatsen har fått avbrytas på grund av sjukdom.

Det förekommer uppgiftsskyldigheter för privata aktörer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I 2 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om uppgiftsskyldighet för bl.a. arbetsgivare avse- ende uppgifter som har betydelse för ett ärende om statlig ersätt- ning som lämnats för arbete i etableringsjobb. Det finns även ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i 3 § samma lag att meddela föreskrifter om skyldighet för en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska

430

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

verksamheten. Arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknads- politiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ska enligt lagen lämna de uppgifter som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna granska verksamheten (6 §).

I lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen regleras uppgifts- skyldigheter för kreditinstitut och försäkringsgivare. Det handlar då om uppgifter om enskilda eller arbetsgivare som är av betydelse för att kontrollera förhållanden av vikt för anställningar med eko- nomiskt stöd.

Bestämmelser om skyldigheter för arbetsgivare som anställer arbetssökande med subventionerade anställningar att lämna upp- gifter till Arbetsförmedlingen finns också i förordning (exempelvis 31 § andra stycket och 32 § förordningen om stöd för nystartsjobb, 32 § andra stycket och 33 § förordningen om särskilt anställnings- stöd).

I 18 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten ges Arbetsförmedlingen rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten att till myndigheten lämna de uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Arbetsförmedlingen har i AFFS 2023:1 Uppgiftsskyldighet för leverantörer meddelat detaljerade föreskrifter om vilka, när och hur sådana uppgifter ska lämnas.

Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser kan lämna nödvändiga uppgifter till Kammarkollegiet

Av nu gällande ramavtal framgår bl.a. att en upphandlad leverantör kontinuerligt ska informera Kammarkollegiet om händelser eller andra sakförhållanden som kan komma att påverka motparten eller fullgörandet av ramavtalet eller uppdrag.330 Det har inte framkom- mit att det för närvarande finns brister i informationsöverföring- arna från leverantörerna till Kammarkollegiet.

Möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om uppgiftsskyldighet för Arbetsförmed- lingens leverantörer motiverades i förarbetena med att det borde

330Kammarkollegiets upphandlingsdokument 5 juli 2022 avseende tjänster för omställnings- och kompetensstöd (dnr 2.4.5-6185-2022), s. 62.

431

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

finnas en skyldighet för leverantörer som utför arbetsmarknads- politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen att lämna upp- gifter till myndigheten.331 Det framgår att Arbetsförmedlingen upp- rättade särskilda avtal med leverantörer om skyldighet att lämna vissa nödvändiga uppgifter till Arbetsförmedlingen.332 Det anfördes bl.a. att en uppgiftsskyldighet skulle stärka Arbetsförmedlingens förutsättningar att fullgöra sitt kontrolluppdrag när det gäller indi- vidersättningar och leverantörers avtalsefterlevnad.333

Utredningen har övervägt om en motsvarande bestämmelse som finns avseende Arbetsförmedlingens leverantörer bör införas även för Kammarkollegiets leverantörer.

Kammarkollegiets leverantörer omfattas inte av OSL eller annan särskild sekretesslagstiftning. I avsnitt 4.9.6 föreslår utredningen en tystnadsplikt för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs eller underleverantörs verksamhet. En person som omfattas av bestämmelsen får inte obe- hörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Det är inte obehörigt röjande att lämna uppgifter enligt leveran- törens avtal med Kammarkollegiet eller sådan information som annars är nödvändig att lämna för att Kammarkollegiet ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. En författningsreglerad uppgiftsskyldighet behövs därmed inte för att det ska vara tillåtet för leverantörerna att lämna ut upp- gifterna till Kammarkollegiet. En reglering motsvarande den avse- ende Arbetsförmedlingens leverantörer skulle bidra till en mer lik- artad reglering inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är dock enligt utredningen inte ensamt ett tillräckligt tungt vägande skäl för att lagstifta om en informationsskyldighet som i stället kan avtalsregleras mellan parterna. Utredningen noterar vidare att Kammarkollegiet, till skillnad från Arbetsförmedlingen, inte har i uppdrag att kontrollera utbetalning av individersättning med anledning av leverantörernas verksamhet. Myndigheten behö- ver inte heller information från leverantörerna för att möjliggöra återkrav av sådan ersättning. Som framgår ovan har det inte fram- kommit annat än att nuvarande lösning med en avtalsreglerad in-

331Prop. 2021/22:216 s. 51.

332Prop. 2021/22:216 s. 50.

333Prop. 2021/22:216 s. 52.

432

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

formationsöverföring kan tillgodose Kammarkollegiets behov. Utredningen bedömer inte att en författningsreglerad uppgifts- skyldighet skulle stärka Kammarkollegiets förutsättningar att genomföra sina uppgifter inom det arbetsmarknadspolitiska om- rådet jämfört med om informationsutbytet även fortsättningsvis skulle regleras i avtal.

Det är dock inte bara eventuell sekretessreglering som kan på- verka möjligheterna att lämna uppgifter till en annan aktör. I de fall det rör sig om personuppgifter finns även dataskyddsrättsliga krav som måste vara uppfyllda för att behandlingen ska vara tillåten. Utredningen har i avsnitt 6.7 och 6.8 identifierat behov av ytterli- gare kompletterande dataskyddsreglering för både Kammarkolle- giet och leverantörerna. Med de förslag som lämnas där bedömer utredningen att det kommer finnas förutsättningar för att nödvän- dig information ska kunna lämnas från leverantörer till Kammar- kollegiet.

Sammantaget bedömer utredningen att Kammarkollegiets behov av information från dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser, med de ändringar som föreslås i avsnitt 6.7.5, 6.7.6 och 6.8.2, kan tillgodoses utan ytterligare författningsreglering.

4.9.4Behandling av personuppgifter hos Kammarkollegiet och dess leverantörer

Utredningens bedömning: Utöver den kompletterande data- skyddsreglering som föreslås för Kammarkollegiet och dess leve- rantörer i avsnitt 6.7 och 6.8 behövs det ingen ytterligare reglering avseende personuppgiftsbehandling med anledning av utredning- ens förslag att sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten inte ska hindra att uppgift lämnas till en leverantör som ut- för arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkol- legiet, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna full- göra sitt uppdrag.

433

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.9.2 föreslås att sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte ska hindra att Kammarkollegiet lämnar uppgift till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet, om det är nödvändigt för att leveran- tören ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Ett sådant uppgiftslämnande innebär personuppgiftsbehandling för båda parter. Frågan är om detta innebär ett behov av nya eller ändrade bestämmelser om per- sonuppgiftsbehandling för Kammarkollegiet eller dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser.

I avsnitt 6.7 och 6.8 finns en redogörelse för den dataskydds- reglering som Kammarkollegiet och dess leverantörer ska tillämpa i den aktuella verksamheten. I avsnitten föreslår utredningen även viss kompletterande dataskyddsreglering avseende behandling av känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsför- ordningen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Kammarkollegiet

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen).

Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse innebär att sek- retess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte ska hindra att Kammarkollegiet lämnar uppgift om en enskilds personliga för- hållanden eller affärs- eller driftförhållanden till sina leverantörer, om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Förslaget innebär att Kammarkollegiet såväl på eget initiativ som efter en begäran kommer att kunna lämna ut annars sekretess- belagda personuppgifter till leverantörerna. Förslaget innebär inte en skyldighet att lämna ut uppgifter till leverantörerna.

Utredningen konstaterar att Kammarkollegiet enligt 8 g § för- ordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet ansva- rar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Enligt 3 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd är det Kammarkollegiet som fattar beslut enligt den lagen. Syftet med stödet är att stärka enskilda personers ställning på den

434

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

svenska arbetsmarknaden (2 § samma lag). Som tidigare har be- skrivits utförs insatserna av upphandlade leverantörer.

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att Kammarkolle- giets personuppgiftsbehandling med anledning av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen kommer att vara nödvändig för fullgörandet av en rättslig förpliktelse eller för utförandet av en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetens myndighetsutövning. Behandlingen är således rättsligt grundad i artikel 6.1 c och e i dataskyddförordningen.

Kammarkollegiet kommer vidare att ha stöd för sin personupp- giftsbehandling genom den föreslagna sekretessbrytande bestäm- melsen i OSL (jfr artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen). Genom att uppgifter endast ska få lämnas ut till en leverantör om det är nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag, bedöms förslaget vara proportionellt mot de mål som eftersträvas (jfr arti- kel 6.3). Behandlingen är således tillåten enligt artikel 6.1 och 6.3 dataskyddsförordningen.

Sammanfattningsvis kommer Kammarkollegiet få behandla per- sonuppgifter enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen. I avsnitt 6.7.5 framgår att Kammarkollegiet behöver ytterligare författningsstöd avseende behandlingen av käns- liga personuppgifter. Även som en följd av utredningens förslag i den delen kommer det att finnas stöd för myndighetens person- uppgiftsbehandling.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Kammarkollegiets leverantörer

Kammarkollegiets leverantörer kommer att behandla personupp- gifter när de har tagits emot från Kammarkollegiet. Leverantörer- nas uppdrag är i detta sammanhang att ge stöd och yttranden för omställningsstudiestöd till enskilda för att stärka deras framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund bedömer utredningen att leverantörernas personuppgiftsbehand- ling som en följd av den föreslagna sekretessbrytande bestämmel- sen kommer att utföras för en uppgift av allmänt intresse. Behand- lingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen.

435

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

En leverantör behöver behandla uppgifter om enskilda för att kunna tillhandahålla rätt insats. Den personuppgiftsbehandling som ett mottagande av personuppgifter från Kammarkollegiet innebär är således nödvändig för att leverantören ska fullgöra sitt uppdrag. Genom att uppgifter endast ska få lämnas till en leverantör om det är nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag bedöms förslaget vara proportionellt mot de mål som eftersträvas (jfr artikel 6.3). Behandlingen är således tillåten enligt artikel 6.1 och 6.3 dataskyddsförordningen.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen

Kammarkollegiet och dess leverantörer omfattas inte av någon sär- skild kompletterande dataskyddsreglering i den aktuella verksam- heten. Det är således myndigheten respektive leverantören som i enlighet med den generella dataskyddsregleringen själv bestämmer ändamål och medel för personuppgiftsbehandlingen.

Som en följd av den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen kommer Kammarkollegiet ha en lagreglerad möjlighet att lämna ut uppgifter, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna genomföra sitt uppdrag. Leverantören kan komma att ta emot och behandla personuppgifter som inte kommer från den egna verk- samheten. Redan i dagsläget får dock leverantörer information om enskilda som beviljats grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd från Kammarkollegiet och från den sökande själv. Person- uppgifter som omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 eller 12 §§ OSL kommer enligt förslaget endast få lämnas till en leverantör om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt upp- drag. Det är Kammarkollegiet som avgör om och i så fall vilka per- sonuppgifter som ska lämnas. Om leverantören begär att få ta del av sekretessbelagda personuppgifter bör det krävas att den lämnar tillräckligt mycket information för att Kammarkollegiet ska kunna ta ställning till behovet.

Utredningen bedömer mot denna bakgrund att Kammarkolle- giet och dess leverantörer kommer att ha förutsättningar för att behandla personuppgifter för uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Det grundläggande kravet på ändamålsbegränsning kom- mer då att vara uppfyllt (artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen).

436

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av känsliga personuppgifter

Vissa uppgifter som Kammarkollegiet kan bedöma är nödvändiga att lämna till en leverantör med stöd av den föreslagna bestämmel- sen kan vara s.k. känsliga personuppgifter. Behandling av känsliga personuppgifter är som huvudregel förbjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen, men det finns undantag. Av relevans i detta sammanhang är artikel 9.2 g av vilken framgår att förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter inte gäller om behand- lingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara fören- ligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och inne- hålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säker- ställa den registrerades grundläggande intressen. Bestämmelsen kompletteras av 3 kap. 3 § dataskyddslagen som ger myndigheter och vissa andra organ möjlighet att behandla känsliga personupp- gifter i tre olika fall. Det handlar om behandling som krävs enligt lag, är nödvändig för handläggningen av ett ärende eller som är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Utredningen bedömer att Kammarkollegiet enligt nuvarande reglering med stöd av 3 kap. 3 § dataskyddslagen kommer ha möjlighet att behandla känsliga personuppgifter vid utlämnande enligt den sekretessbry- tande bestämmelsen. I avsnitt 6.7 lämnar utredningen förslag på kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiet avseende behandling av känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen. Den föreslagna lagregleringen innehåller sådana avvikande bestämmelser som ska tillämpas i stället för mot- svarande reglering i dataskyddslagen (1 kap. 6 § dataskyddslagen). Även med stöd av utredningens förslag kommer Kammarkollegiet ha rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter.

Kammarkollegiets leverantörer kan inte tillämpa 3 kap. 3 § data- skyddslagen för sin behandling av känsliga personuppgifter, efter- som de inte är myndigheter. I avsnitt 6.8.2 föreslås att det ska införas ny reglering som gör det möjligt för Kammarkollegiets leverantörer att behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen. Utredningen bedömer att den person- uppgiftsbehandling som ett mottagande av känsliga personupp- gifter från Kammarkollegiet kan komma att medföra är nödvändig

437

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Ytterst är det dock leverantören som personuppgiftsansvarig som behöver bedöma om förutsättningarna för att behandla känsliga personuppgifter är uppfyllda. Sammantaget bedömer utredningen att det kommer att finnas rättsligt stöd för Kammarkollegiets leverantörer att behandla känsliga personuppgifter till följd av ett uppgiftslämnande i enlighet med den föreslagna sekretessbrytande bestämmelsen.

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

För att uppnå en effektiv verksamhet kan uppgifterna behöva föras över elektroniskt från Kammarkollegiet till leverantören. När en leverantör efterfrågar uppgifter kan den också behöva lämna ut uppgifter, t.ex. den enskildes namn, för att kunna få nödvändig information från Kammarkollegiet. Utlämnande av personuppgif- ter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsför- ordningen. Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Som tidigare beskrivits har både Kammarkolle- giet och dess leverantörer rättslig grund för sina personuppgifts- behandlingar. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen inne- håller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande av personuppgifter. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgiftsminimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se av- snitt 6.3.1). Kammarkollegiet och dess leverantörer kan alltså lämna ut personuppgifter elektroniskt till varandra om behandlingen i övrigt uppfyller kraven.

4.9.5Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den sekretessbrytande bestämmel- se som föreslås till förmån för Kammarkollegiets leverantörer och den utökade personuppgiftsbehandling som förslaget med- för kommer att utgöra ett proportionerligt intrång i den person- liga integriteten enligt regeringsformen, Europakonventionen

438

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.9.2 föreslås att det ska införas en sekretessbrytande bestämmelse i OSL som möjliggör att uppgifter, utan hinder av sekretess enligt 28 kap. 11 § eller 12 § samma lag, ska få lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Kammarkollegiet, om det är nödvändigt för att leverantö- ren ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Förslaget innebär att Kammar- kollegiet såväl på eget initiativ som efter en begäran kommer att kunna lämna ut annars sekretessbelagda personuppgifter till sina leverantörer. Förslaget innebär inte en skyldighet att lämna ut upp- gifter till en leverantör.

Som en följd av förslaget kommer uppgifter att kunna lämnas mellan Kammarkollegiet och dess leverantörer i något högre ut- sträckning än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Detta innebär en viss ökad risk för sprid- ning av personuppgifter. Utredningen bedömer emellertid att ett utökat uppgiftsutbyte, som endast avser sådana uppgifter som leve- rantören har behov av för att fullgöra sitt uppdrag, inte innebär att arten av personuppgifter och hur de används av leverantören kom- mer att förändras jämfört med vad som sker i dagsläget. De uppgif- ter som lämnas föreslås omfattas av en författningsreglerad tyst- nadsplikt hos leverantören och dess eventuella underleverantörer (se avsnitt 4.9.6). Tystnadsplikten kommer att motsvara det sekre- tesskydd som gäller hos Kammarkollegiet.

Förslaget om en sekretessbrytande bestämmelse syftar till att förbättra informationsutbytet mellan Kammarkollegiet och dess leverantörer. Leverantörerna har ett tydligt behov av information om de enskilda som ska få stöd. Om en leverantör inte får den in- formation som behövs i ett tidigt skede finns en risk att leverantö- ren inte lika effektivt kan fullgöra sitt uppdrag. Det kan bl.a. leda till att en enskild person får vänta längre tid på att få en insats och att behövliga individanpassningar försenas. Det innebär i sin tur försämrade möjligheter för den enskilde att snabbt ställa om på arbetsmarknaden. Utredningen bedömer därför att det finns ett

439

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

berättigat behov av en sekretessbrytande bestämmelse för att för- bättra förutsättningarna för Kammarkollegiets leverantörer att få tillgång till sådana uppgifter som behövs för att de ska kunna full- göra sina uppdrag. Det finns inga andra realistiska alternativ för att uppnå det önskade resultatet och som skulle innebära ett mindre integritetsintrång för enskilda än vad förslaget innebär.

Utredningen konstaterar att förslaget innebär att de personuppgif- ter som kommer att utbytas och behandlas med anledning av utred- ningens förslag är samma typer av personuppgifter som redan i dags- läget utbyts och behandlas av Kammarkollegiet och dess leverantörer.

Aktörerna är personuppgiftsansvariga för den behandling som utförs. Frågan om vem som är personuppgiftsansvarig får bedömas i enlighet med gällande dataskyddsreglering utifrån de faktiska om- ständigheterna i det enskilda fallet. I normalfallet bör dock leveran- tören vara att anse som personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs när leverantörer utför arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet.334

Utbytet av uppgifter kan omfatta känsliga personuppgifter om hälsa. Utbytet bedöms dock inte omfatta mer integritetskänsliga uppgifter om diagnoser eller medicinska underlag.

Det finns begränsningar i dataskyddsförordningen och data- skyddslagen som ger den enskilde skydd. I avsnitt 6.7 respektive

6.8föreslås att Kammarkollegiet och dess leverantörer ska få ett tydligt rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. De känsliga person- uppgifter som kommer att kunna behandlas omfattas av skydds- åtgärder i form av begränsade möjligheter att söka i syfte att få fram urval av personer baserat på känsliga personuppgifter. Som person- uppgiftsansvariga måste både Kammarkollegiet och dess leverantörer kunna visa att personuppgiftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen). Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till den krets personer som berörs och endast de uppgifter som behövs för att leverantörerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag omfattas. Uppgifts- utbytet kommer att kunna ske elektroniskt.

Utredningen bedömer därför att den föreslagna sekretessbry- tande bestämmelsen innebär en godtagbar och proportionerlig

334Jfr prop. 2021/22:216 s. 63.

440

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett propor- tionerligt intrång i den personliga integriteten enligt regeringsfor- men, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget bedöms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.9.6Författningsreglerad tystnadsplikt för den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos leverantörer eller underleverantörer

Utredningens förslag: Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verk- samhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet ska inte obehörigen få röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga för- hållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Detsamma ska gälla för den som deltar eller har deltagit i en verksamhet hos en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag.

Bestämmelsen om tystnadsplikt ska placeras i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Skälen för utredningens förslag

Nuvarande reglering av tystnadsplikt inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar (1 kap. 1 § första och andra styckena OSL). Kammarkollegiet, men inte dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser, omfattas av denna reglering. Det finns inte heller någon annan författningsreglerad tystnads- plikt för Kammarkollegiets leverantörer.

Den som röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hem- lighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan för-

441

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

fattning kan dömas till ansvar för brott mot tystnadsplikt (20 kap.

3 § brottsbalken). För närvarande är tystnadsplikt för leverantörer något som regleras i Kammarkollegiets ramavtal. Om en medarbe- tare hos leverantören bryter mot det avtalsreglerade sekretess- åtagandet omfattas han eller hon inte av 20 kap. 3 § brottsbalken.

Av Kammarkollegiets nuvarande ramavtal framgår bl.a. att leve- rantören åtar sig att inte röja eller utnyttja sekretessbelagda uppgifter samt att leverantören ansvarar för att all personal som medverkar till att fullgöra ramavtalet ska följa vad som avtalats om sekretess. Enligt avtalet får sekretessbelagda eller konfidentiella uppgifter inte lämnas vidare till tredje part utan skriftligt godkännande från Kammarkolle- giet.335 Leverantören kan visserligen avtala med den anställde om sanktioner om han eller hon bryter mot en avtalad tystnadsplikt. Ett straffsanktionerat skydd för uppgifter i form av tystnadsplikt för de som tar del av uppgifterna i leverantörens verksamhet bör dock enligt utredningen kunna antas ge ett starkare skydd mot spridning än avtalsreglerade sanktioner.

För den som på grund av anställning eller på något annat sätt del- tar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen gäl- ler enligt lag att han eller hon inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga förhål- landen eller affärs- eller driftförhållanden. Detsamma gäller den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag. För leveran- törer i det allmännas verksamhet tillämpas i stället OSL (4 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten).

335Kammarkollegiets upphandlingsdokument 5 juli 2022 avseende tjänster för omställnings- och kompetensstöd (dnr 2.4.5-6185-2022), s. 62.

336Prop. 2021/22:216 s. 43.

442

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det behövs en lagreglerad tystnadsplikt för Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser

Allt stöd till den enskilde inom ramen för det offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstödet och yttranden till de som ansöker om omställningsstudiestöd utförs för närvarande av upphandlade leverantörer. Den enskilde kan inte själv påverka vil- ken leverantör som ska utföra insatsen. Vilken leverantör som blir aktuell i det enskilda fallet beror på hur insatserna upphandlats och en leverantör kan välja att tacka nej till ett visst uppdrag. Den en- skilde kan därför inte heller utgå från att den leverantör som är högst rankad av myndigheten kommer att vara den som levererar insatsen.

Som ansvarig myndighet är det Kammarkollegiet som väljer hur verksamheten ska utformas och hur stödet ska tillhandahållas till den enskilde. Av förarbetena framgår dock att regeringen ansåg det vara ändamålsenligt att fristående aktörer, på uppdrag av myndig- heten, skulle tillhandahålla stödet till de enskilda personerna samt att det inte vore konkurrensneutralt eller samhällsekonomiskt effektivt om staten byggde upp verksamheten i egen regi.337 Kammarkollegiet har inte sedan tidigare haft liknande uppgifter inom det arbetsmark- nadspolitiska området och saknar därför erfarenhet av att utföra de insatser som ingår i de aktuella stöden. Det kan mot denna bakgrund enligt utredningen antas att Kammarkollegiet även fortsättningsvis kommer att låta insatsen utföras av upphandlade leverantörer.

Utredningen anser att uppgifter om den enskilde bör ha ett lika starkt skydd oavsett om de hanteras av Kammarkollegiet eller dess leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det blir enligt ut- redningen av extra stor vikt när den enskilde som ansöker om ett statligt stöd inte har möjlighet att välja om det ska levereras av myn- digheten eller en fristående leverantör eller vilken leverantör som ska leverera insatsen. Som framgår ovan anser utredningen att en straffsanktionerad tystnadsplikt kan antas innebära ett starkare skydd av uppgifter än en avtalsreglerad. En straffsanktionerad tyst- nadsplikt i den aktuella verksamheten är enligt utredningen moti- verad eftersom den kan antas bidra ytterligare till att säkerställa att uppgifterna hanteras med samma varsamhet som om insatsen hade utförts av den beslutande myndigheten. Även med en lagreglerad tystnadsplikt kommer det fortsatt vara viktigt att Kammarkollegiet

337Prop. 2021/22:176 s. 296.

443

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

vidtar åtgärder för att begränsa den information som delas med leverantören till sådan som är nödvändig för att utföra den aktuella insatsen och att myndigheten vidtar åtgärder för att informationen inte sprids.

Som framgår ovan finns en reglering av tystnadsplikt som om- fattar den som på grund av anställning eller på något annat sätt del- tar eller har deltagit i den aktuella verksamheten hos leverantörer och underleverantörer avseende de insatser som Arbetsförmed- lingen ansvarar för. Det förekommer att samma leverantör utför liknande insatser på uppdrag av både Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet. Enligt utredningen saknas det anledning att ha olika starkt skydd mot obehörigt röjande eller utnyttjande av sek- retessbelagda uppgifter inom olika delar av den arbetsmarknads- politiska verksamheten som har liknande utformning och innehåll.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det bör införas en tystnadsplikt för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i den aktuella verksamheten hos Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser eller dess underleverantörer. En sådan tystnadsplikt innebär en be- gränsning av enskildas yttrandefrihet enligt grundlag och förutsätter därför lagreglering. Bestämmelsen bör införas i lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd där övriga bestämmelser om stöd och yttranden enligt lagen finns.

Även underleverantörer bör omfattas av en lagreglerad tystnadsplikt

Enligt nuvarande ramavtal kan uppgifter lämnas vidare till tredje part om Kammarkollegiet godkänner detta. Ett behov av att lämna vidare uppgifter kan uppstå om leverantören anlitar en underleve- rantör. Enligt uppgift från Kammarkollegiet till utredningen har det hittills inte inkommit någon förfrågan från leverantör om ett skriftligt godkännande att lämna uppgifter vidare. Även om det ännu inte förekommit någon informationsdelning med underleve- rantörer kan det bli aktuellt i framtiden. Utredningen anser att det är motiverat att uppgifter har ett lika starkt skydd oavsett om det är en leverantör eller en underleverantör som utför insatsen. Den lagreglerade tystnadsplikten bör därför även omfatta den som del-

444

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tar eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som med- verkar till att fullgöra leverantörens uppdrag.

Tystnadsplikten bör gälla uppgifter om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden

Leverantörer och underleverantörer kan vid utförandet av beslutade arbetsmarknadspolitiska insatser för Kammarkollegiet komma att ta del av uppgifter om både en enskilds personliga förhållanden och om affärs- eller driftförhållanden. Behovet av tystnadsplikt gäller sådana uppgifter som leverantören får av Kammarkollegiet, men också sådana som lämnas av den enskilde själv eller som leverantö- ren tar del av på annat sätt. Tystnadsplikten bör därför gälla när en leverantör, eller i förekommande fall en underleverantör, tar del av uppgifter om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden när leverantören utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet.

Tystnadsplikten bör omfatta uppgifter som obehörigen röjs eller utnyttjas

För Kammarkollegiet gäller att det är förbjudet både att röja upp- gifter och att utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verk- samhet i vilken sekretessen gäller (3 kap. 1 § och 7 kap. 1 § OSL). Av förarbetena till 7 kap. 1 § OSL framgår att ett utnyttjande av en uppgift inte nödvändigtvis behöver föregås av ett röjande.338 Mot- svarande förbud mot att utnyttja eller röja uppgifter finns i 4 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och gäller hos Arbets- förmedlingens leverantörer. Den som röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, döms, om inte gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen utnyttjar sådan hemlighet (20 kap. 3 § brottsbalken).

Det är viktigt att en straffsanktionerad tystnadsplikt är tydlig för den som omfattas av den. En enhetlig reglering inom den arbets-

338Prop. 1979/80:2 Del A s. 122 och prop. 2008/09:150 s. 317.

445

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

marknadspolitiska verksamheten kan enligt utredningen antas bidra med en ökad tydlighet för den som omfattas av tystnadsplikt. För att få ett tillräckligt skydd för uppgifterna och ett som motsvarar det som gäller i verksamheten vid Kammarkollegiet och hos Arbets- förmedlingens leverantörer anser utredningen att den lagreglerade tystnadsplikten bör utformas så att den omfattar att obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna.

Med obehörigt röjande eller utnyttjande av uppgifterna avses

inte sådant utlämnande av information som behövs för att personal hos leverantören eller underleverantören ska kunna utföra uppdra- get. Det omfattar inte heller sådana uppgifter som leverantören enligt avtal ska lämna till Kammarkollegiet eller sådan information som annars är nödvändig att lämna för att Kammarkollegiet ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

En intresseavvägning i förhållande till yttrandefriheten

Insatser för enskilda inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet ska utformas efter den enskildes behov. Ett effek- tivt och anpassat stöd förutsätter information om den enskildes personliga förhållanden. Det är därför viktigt att den enskilde kan känna förtroende för att de uppgifter som lämnas, och som kan vara integritetskänsliga, inte riskerar att användas för andra syften eller spridas. Detta är lika viktigt oavsett om det är en myndighet eller en leverantör som utför insatsen. På motsvarande sätt är det viktigt att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för en- skilds affärs- eller driftförhållanden får ett ändamålsenligt skydd hos en leverantör.

Mot denna bakgrund anser utredningen att behovet av tystnads- plikt för den som är anställd eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs eller underleverantörs verksamhet att ut- föra arbetsmarknadspolitiska insatser väger tyngre än intresset av att dessa personer får röja eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Utredningen bedömer att en sådan tystnadsplikt får anses vara pro- portionerlig och även i övrigt uppfyller de krav som gäller för be- gränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen och Europa- konventionen. Utredningens bedömning av proportionaliteten mot-

446

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

svarar den som regeringen gjorde vad gäller tystnadsplikt inom den verksamhet som Arbetsförmedlingen ansvarar för.339

4.10Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder

4.10.1Behovet av förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder

Utredningens bedömning: Socialnämnders behov av informa- tion från Arbetsförmedlingen om planerade arbetsmarknads- politiska insatser och aktiviteter för enskilda kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

Arbetsförmedlingens behov av information om arbetssökan- de från socialnämnder kan tillgodoses med nuvarande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingens och socialtjänstens verksamheter har många beröringspunkter

Det finns många beröringspunkter mellan kommuners olika verk- samheter och den arbetsmarknadspolitiska verksamhet som Arbets- förmedlingen ansvarar för. Dessa har beskrivits i avsnitt 3.3.

Behov av förbättrat informationsutbyte mellan kommuner och Arbetsförmedlingen har förts fram i olika sammanhang. De behov av förbättrat informationsutbyte som har närmast koppling till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten berör utbildning och social- tjänst. Regeringen har nyligen lämnat förslag om förbättrat infor- mationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och den kommunala vuxenutbildningen.340 För ytterligare bedömningar och förslag om informationsutbyte kopplat till utbildning, se avsnitt 4.6.

För informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och social- tjänst kan det dock fortfarande finnas behov av förbättrade förut- sättningar. Socialtjänstens insatser är inte arbetsmarknadspolitisk verksamhet, men en stor grupp människor berörs av både social-

339Prop. 2021/22:216 s. 48.

340Prop. 2024/25:145.

447

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

tjänstens och Arbetsförmedlingens insatser. För hälften av de cirka 198 000 vuxna som någon gång under 2022 mottog ekonomiskt bistånd var arbetslöshet det vanligaste försörjningshindret.341 I en analysrapport framtagen av Arbetsförmedlingen år 2021 uppskat- tades att var femte inskriven arbetssökande (öppet arbetslös eller

i program) mottog ekonomiskt bistånd.342

Det finns krav på samverkan och samråd mellan de två aktö- rerna.343 Ett väl fungerande samspel mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder förbättrar förutsättningarna för att kunna ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd.

Kommunernas ansvar för socialtjänsten

Socialtjänsten regleras i socialtjänstlagen. Regeringen har föreslagit en ny socialtjänstlag.344 Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Det som beskrivs nedan hänvisar till nuvarande bestämmelser.

Varje kommun svarar enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta inne- bär enligt paragrafen ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens uppgifter inom socialtjänsten full- görs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Vad som i socialtjänstlagen eller annan författning sägs om social- nämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses.345

Av 3 kap. 2 § socialtjänstlagen framgår bl.a. att socialnämnden ska främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Av de grundläggande utgångspunkterna för socialtjänsten, som anges i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen, följer att socialtjänstens verk- samhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Av 3 kap. 5 § socialtjänstlagen framgår vidare att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genom- föras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samver- kan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

341SOU 2025:15, Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare, s. 218, 226.

342Arbetsförmedlingen, Arbetssökande med ekonomiskt bistånd, 2021, s. 15.

34314 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen, 4 kap. 4 § socialtjänstlagen.

344Prop. 2024/25:89, En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

3452 kap. 4 § socialtjänstlagen.

448

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Rätten till bistånd regleras i 4 kap. socialtjänstlagen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Försörjningsstöd utgör samhällets yttersta skyddsnät. Den en- skilde har dock ett förstahandsansvar för att själv tillgodose sina behov. En person som inte har utnyttjat alla de möjligheter som nor- malt står honom eller henne till buds för att tillgodose sina behov har inte rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Innan en person har rätt till försörjningsstöd är han eller hon således i regel skyldig att söka andra former av bidrag och ersättningar som finns, exempelvis bo- stadsbidrag, studiehjälp och arbetslöshetsersättning.346

Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen har den som inte kan försörja sig men som kan arbeta rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande, i vilket ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i sfi eller motsvarande utbild- ning vid folkhögskola. Om det finns godtagbara skäl har den en- skilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Med formuleringen den som inte kan försörja sig men som kan arbeta avses enligt förarbetena de bi- ståndssökande som inte själva kan tillgodose sina behov och som endast har arbetslöshet som försörjningshinder. Personer som har andra försörjningshinder som först kräver insatser i form av t.ex. utredning av arbetsförmåga, arbetsträning eller annan social eller medicinsk rehabilitering omfattas inte.347

Enligt förarbetena till 4 kap. 1 § socialtjänstlagen innebär kravet på att stå till arbetsmarknadens förfogande bl.a. att individen i vart fall ska

•vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen,

•finnas tillgänglig för att söka arbete,

•söka arbete, i regel heltidsarbete,

•delta i arbetssökarverksamhet som sker i samarbete med Arbets- förmedlingen under förutsättning att verksamheten i det särskilda fallet kan bedömas främja den enskildes möjligheter att få arbete,

346Prop. 2020/21:55, Språkplikt – deltagande i vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för rätt till försörjningsstöd, s. 7.

347Prop. 2015/16:136, Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd, s. 28.

449

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

•godta anvisat lämpligt arbete,

•vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invand- rare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, och

•acceptera de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, dvs. delta i verksamheter som anordnas för arbets- lösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, t.ex. arbetsmark- nadsutbildning.348

Enligt socialtjänstlagen får socialnämnden begära att den som får för- sörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att kom- ma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska sam- råda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas.349

I förarbetena till bestämmelsen angav regeringen att socialnämn- dens åtgärder inte får ersätta de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.350

Arbetsförmedlingens verksamhet av intresse för socialtjänsten

Arbetsförmedlingens uppgifter som har beröringspunkter med socialtjänsten är främst de som handlar om att när så är motiverat ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt att kontrollera att de arbetssökande som får arbets- marknadspolitiska ersättningar aktivt vidtar relevanta åtgärder för att ta sig ur sin arbetslöshet.351

Enligt 5 a och 6 §§ förordningen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den arbetssökande upprätta en individuell handlingsplan. Handlings- planen ska upprättas senast 30 dagar efter anmälan hos Arbetsför-

348Prop. 2020/21:55 s. 7 f. och 25 f.

3494 kap. 4 § socialtjänstlagen.

350Prop. 1996/97:124, Ändring i socialtjänstlagen, s. 171.

3512 och 6 §§ förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

450

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

medlingen, men bör upprättas tidigare för den arbetssökande som inte fyllt 25 år. En upprättad handlingsplan ska hållas aktuell och förnyas vid behov, dock senast sex månader från det att den upp- rättades eller senast förnyades.

I handlingsplanen ska det anges en bedömning av den arbets- sökandes stödbehov, planerade insatser och aktiviteter, den arbets- sökandes skyldigheter och arbetssökandets inriktning, särskilt vad gäller yrkesmässigt och geografiskt sökområde. Planerade insatser och aktiviteter ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverade. Med det avses att de måste framstå som lämpliga både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.352

Enligt 14 § förordningen med instruktion för Arbetsförmed- lingen ska myndigheten samverka med kommuner i syfte att ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd och på ett övergri- pande plan underlätta planering, samordning och utformning av stöd till arbetssökande. Myndigheten ska också främja och under- lätta samordning mellan kommuner och leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten. En- ligt 24 § samma förordning ska myndighetens organisation lokalt, regionalt och nationellt utformas bl.a. så att samverkan med kom- muner och andra aktörer möjliggörs och projekt i samverkan med kommuner och andra aktörer främjas.

3525 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

3536 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

451

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande reglering som påverkar möjligheterna att lämna ut information från Arbetsförmedlingen till socialnämnder

Arbetsförmedlingen och kommunerna omfattas av reglering som påverkar möjligheterna att lämna ut uppgifter om enskilda. Exem- pelvis gäller sekretess enligt OSL som huvudregel i förhållande till både enskilda och andra myndigheter (8 kap. 1 § OSL).

Det finns inte några bestämmelser om överföring av sekretess som är tillämpliga mellan en kommun och Arbetsförmedlingen. Vissa bestämmelser gäller dock alla myndigheter. I 21 kap. finns bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds per- sonliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften före- kommer. Det gäller bl.a. uppgifter om en enskilds hälsa och skyd- dade personuppgifter (21 kap. 1 och 3 §§ OSL).

Uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten omfattas av sekretess med ett rakt skaderekvisit. Presumtionen är således för offentlighet (28 kap. 11 § OSL). I förarbetena till den lagändring som innebar en övergång från ett omvänt till ett rakt skaderekvisit för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten anförde regeringen att känsliga uppgifter om en enskilds personliga förhållanden dock typiskt sett fortsatt kommer att om- fattas av ett sekretesskydd även vid tillämpningen av ett rakt skade- rekvisit.354

I 10 kap. OSL finns sekretessbrytande bestämmelser och be- stämmelser om undantag från sekretess. Av 10 kap. 1 § OSL fram- går att sekretessbelagda uppgifter under vissa förutsättningar får lämnas till en annan myndighet om den enskilde samtycker till det. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till en annan myn- dighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). I de fall det är uppenbart att intresset av att en uppgift lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får en sekretess- belagd uppgift lämnas till en myndighet enligt 10 kap. 27 § (general- klausulen).

Av 10 kap. 28 § OSL följer att sekretess inte hindrar att en upp- gift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Enligt 11 kap. 11 a § socialtjänstlagen har

354Prop. 2021/22:216 s. 30.

452

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

socialnämnden rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbets- förmedlingen. Om det finns skäl för det ska myndigheten på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden. Socialtjänst- lagen bemyndigar regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut, vilket har skett genom för- ordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453). Enligt 5 § första stycket i den förordningen har social- nämnden rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda:

1.namn, personnummer och i förekommande fall samordnings- nummer,

2.från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen,

3.en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering,

4.om en person är registrerad som öppet arbetslös eller som arbets- sökande med förhinder alternativt, om personen är registrerad under annan sökandekategori,

5.om en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och under vilken tidsperiod, och

6.datum när en persons senaste aktivitetsrapport kom in till Arbets- förmedlingen.

Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till socialnämnden (5 § andra stycket samma förordning).

Enligt 5 § första stycket 5 lagen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får Arbetsför- medlingen behandla personuppgifter för tillhandahållande av infor- mation som behövs inom socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt

4 kap. socialtjänstlagen. I 7 d § förordningen om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges vilka personuppgifter som får behandlas för tillhandahållande av information till en socialnämnd. Det är samma uppgifter som anges

453

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

i 5 § förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt social- tjänstlagen (2001:453).

Arbetsförmedlingens kompletterande dataskyddsreglering be- gränsar därmed möjligheterna att behandla personuppgifter för att tillhandahålla ytterligare information till socialnämnden. Enligt 13 d § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten får personuppgifter som får be- handlas enligt 7 d § lämnas ut på ett medium för automatiserad behandling till socialnämnderna.

Arbetsförmedlingen har även en uppgiftsskyldighet enligt lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Enligt 2 § ska Arbetsförmedlingen lämna en uppgift som den förfogar över till vissa specificerade statliga myndigheter och till en kommun om uppgiften behövs i den mottagande aktö- rens författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. En uppgift som om- fattas av sekretess ska dock inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är tänkt att vara ett komplement för de tillfällen då de behov som vissa myndigheter och kommuner har av uppgifter inte fullt ut tillgodoses genom annat regelverk. De be- rörda aktörerna ansågs därför behöva ett verktyg i situationer där det finns behov av en viss uppgift och ett utlämnande är motiverat av integritetshänsyn.355 Regeringen har i förarbetena till lagen även uttalat att om det finns en annan uppgiftsskyldighet som reglerar utlämnande av vissa specifika kategorier av uppgifter, ska uppgifter i första hand lämnas på det sätt som är föreskrivet i enlighet med den skyldigheten.356

En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne enligt vad som anges i OSL (12 kap. 2 §). En

355Prop. 2023/24:85, En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, s. 61.

356Prop. 2023/24:85 s. 62.

454

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

uppgift kan då lämnas ut med den enskildes samtycke även om den är av sådan karaktär att den annars skulle omfattas av sekretess.

För att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut uppgifter ur all- männa handlingar som inte omfattas av sekretess krävs att social- tjänsten begär uppgiften.357

Nuvarande reglering som påverkar möjligheterna att lämna ut information från socialnämnder till Arbetsförmedlingen

I avsnittet ovan finns en beskrivning av viss generell reglering av- seende sekretess mellan myndigheter som gäller vid uppgiftsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och socialtjänst.

I 26 kap. 1 § OSL regleras att sekretess gäller inom socialtjäns- ten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Bestämmelsen innehåller ett om- vänt skaderekvisit som innebär att sekretess är utgångspunkten för de uppgifter som omfattas av bestämmelsen. Begreppet enskilds personliga förhållanden är brett och ska enligt förarbetena bestäm- mas med ledning av vanligt språkbruk. Det kan omfatta så pass olika saker som en enskilds adress, yttringar av en psykisk sjuk- dom, enskilds namn och ekonomiska förhållanden.358 Huruvida en person har eller har haft kontakt med socialtjänsten eller ej utgör även det en sekretessreglerad uppgift om personliga förhållanden.359

Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL gäller inte i fråga om sek- retess enligt 26 kap. 1–6 §§ OSL. I 26 kap. OSL finns särskilda sek- retessbrytande bestämmelser för bl.a. socialtjänst. Inget av undan- tagen ger möjlighet att lämna ut uppgifter till Arbetsförmedlingen för dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Socialnämnderna har för närvarande ingen särskild uppgiftsskyl- dighet gentemot Arbetsförmedlingen. Uppgiftsskyldigheten enligt lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet gäller inte för uppgifter som omfattas av sekretess enligt

26 kap. 1–6 §§ OSL, som reglerar sekretess för socialtjänsten. Social-

3576 kap. 5 § OSL.

358Prop. 2003/04:93, Några frågor om sekretess m.m., s. 45 och prop. 1979/80:2 Del A s. 84.

359Se Lenberg, Tansjö och Geijer, Offentlighets- och sekretesslagen (12 december 2024, version 30, JUNO), kommentaren till 26 kap. 1 §.

455

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

nämnden ska dock, enligt 12 kap. 7 § första stycket socialtjänstlagen, på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetal- ningar från det allmänna eller en felaktig beskattning.

Hur informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder går till i dagsläget

Elektroniskt utlämnande av uppgifter från Arbetsförmedlingen till socialnämnder sker via den digitala tjänsten SSBTEK (Sammansatt Bastjänst Ekonomisk Bistånd). Tjänsten är framtagen för att effek- tivisera handläggningen av ärenden inom ekonomiskt bistånd. För- säkringskassan, som ansvarar för teknisk förvaltning och drift av tjänsten, beskriver tjänsten som en tjänst för handläggare inom socialtjänstens verksamhetsområde ekonomiskt bistånd.360 Via SSBTEK kan socialnämnder ansluta till tjänsten AFLI (Arbetsför- medlingen levererar information) för att hämta information om in- skrivna vid Arbetsförmedlingen. AFLI får bara användas för hand- läggning av ärenden som gäller ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen och där kan den informationen lämnas ut som anges i 5 § förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Annan begärd information kan, om samtycke finns från indi- viden, lämnas till kommunens handläggare via telefon eller post. Kommunens handläggare använder då huvudsakligen Arbetsför- medlingens telefonservice för offentlig sektor för att inhämta ytter- ligare information, exempelvis om en individs förutsättningar, stöd- behov och planering för att närma sig ett arbete.

Det är enligt SKR inte ovanligt att det efter telefonsamtal med Arbetsförmedlingen visar sig att det saknas ett giltigt samtycke och att kommunens handläggare då behöver inhämta samtycke. Det innebär flera administrativa arbetsmoment samt väntetid för hand- läggaren men inte minst väntetid för individen själv, när svar behö- ver inväntas från Arbetsförmedlingen.361 I en intervjustudie genom- förd av IFAU 2017 och 2021 uttryckte kommunala tjänstemän ett

360Försäkringskassan, ”Allmän information om SSBTEK”, hämtad den 14 januari 2025, https://www.forsakringskassan.se/myndigheter-och-samarbetspartner/e-tjanster-for- myndigheter-och-samarbetspartner/ssbtek/allman-information-om-ssbtek.

361SKR, Ökad tillgång till information från Arbetsförmedlingen genom SSBTEK, 2023.

456

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

betydande missnöje med vägarna in i Arbetsförmedlingen, särskilt i kommuner där lokalkontor hade lagts ned.362

Andra förslag om utökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder

Utredningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet hade i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur ett tillägg om aktivi- tetsplikt kunde införas i socialtjänstlagen. Utredningen har i depar- tementspromemorian Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet363 föreslagit att det ska införas ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd och en skyldighet för kommuner att tillhandahålla aktiviteter. Socialnämn- den ska enligt förslaget ansvara för att det finns tillgång till kom- munala insatser som möter behovet av meningsfull heltidssyssel- sättning för vuxna personer som får försörjningsstöd. Hur många aktiviteter, om några, den enskilde ska ha inom ramen för aktivitets- kravet ska avgöras utifrån hur många aktiviteter han eller hon redan har, t.ex. inom arbetsmarknadspolitiken genom Arbetsförmedlingen, och vilken förmåga han eller hon har att delta i aktiviteter.

För att socialnämnden ska kunna fatta beslut om och i vilken utsträckning en person som är inskriven hos Arbetsförmedlingen ska delta i aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet föreslog ut- redningen att socialnämnden ska få tillgång till vissa uppgifter från Arbetsförmedlingen. Enligt förslaget ska 5 § i förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) ändras så att socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen även ta del av följande uppgifter om enskilda

–i de fall en person är anvisad till verksamhet på deltid i ett arbets- marknadspolitiskt program, skälen för att beslutet avsett verk- samhet på deltid,

–vilka skyldigheter en person har enligt sin handlingsplan,

–hur många timmar per vecka Arbetsförmedlingen bedömer att en person behöver för fullgörandet av sina skyldigheter enligt sin handlingsplan exklusive krav på eget arbetssökande, och

362Panican, Ulmestig och Månsson, Samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen, (IFAU 2025:5) 2025, s. 30 f.

363Ds 2024:29.

457

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

–vilka insatser och aktiviteter som finns planerade för en person och i förekommande fall start- och slutdatum för dessa.364

Utredningen föreslog även att Arbetsförmedlingen ska få behandla dessa personuppgifter genom ändring i förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.365 Utredningen föreslog vidare att när socialnämnden ställer krav

på att en enskild ska delta i insatser enligt det föreslagna aktivitets- kravet ska nämnden, om den enskilde är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, lämna uppgift till Arbetsförmedlingen om att den enskilde deltar i insatser enligt aktivitetskravet. Social- nämnden ska på begäran av Arbetsförmedlingen lämna uppgift till myndigheten om vilka insatser enligt aktivitetskravet en person som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen deltar i samt vilka framsteg socialnämnden bedömer att den enskilde har gjort.366 Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Reger- ingskansliet.

Drivkraftsutredningen hade ett övergripande uppdrag att utreda och ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjlig- heter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd. En del av utredningens uppdrag var att analysera om Arbetsför- medlingen bör ges en utökad uppgiftsskyldighet gentemot social- nämnden i syfte att socialnämnden bättre ska kunna kontrollera om den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande vid prövning av ekonomiskt bistånd, och vid behov lämna sådana förslag.367 Utred- ningen har i betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för bi- ståndsmottagare368 föreslagit kompletteringar i förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) och förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Ändringarna består i att social- nämnden får rätt att ta del av uppgift om en persons programanvis- ning uppgår till heltid, uppgift om att Arbetsförmedlingen har fattat ett sanktionsbeslut samt uppgift om att rapporterade aktivi- teter i aktivitetsrapporten eller antal sökta arbeten inte stämmer

364Ds 2024:29 s. 171.

365Ds 2024:29 s. 171.

366Ds 2024:29 s. 181.

367Dir. 2023:70, s. 5.

368SOU 2025:15.

458

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

överens med vad som anges i handlingsplanen.369 Betänkandet remiss- behandlas.

SKR har i en hemställan uppmanat regeringen att utöka de infor- mationsmängder som kommuner kan ta del av digitalt via SSBTEK från Arbetsförmedlingen.370 Bland annat föreslår SKR att social- nämnder ska kunna ta del av innehållet i en persons aktivitets- rapport och handlingsplan samt en persons historiska planerade aktiviteter och programbeslut. SKR anser att uppgifterna är nöd- vändiga att ta del av för att kunna fullfölja det kommunala upp- draget inom ekonomiskt bistånd. I ett skriftligt svar till SKR

i oktober 2023 hänvisade Socialdepartementet till pågående arbete i Aktivitetskravsutredningen, Drivkraftsutredningen och denna utredning. Socialdepartementet angav att det är viktigt att ett hel- hetsgrepp tas i frågan om informationsöverföring från Arbetsför- medlingen till andra myndigheter och aktörer och att Socialdepar- tementet därför kommer invänta utredningarnas slutsatser innan förslag på åtgärder utifrån skrivelsen lämnas.371

Arbetsförmedlingens och socialnämnders verksamheter ger bättre samhällsnytta om samverkan fungerar väl

De bestämmelser som finns för socialtjänsten respektive den arbets- marknadspolitiska verksamheten gör att två offentliga aktörer, Arbetsförmedlingen och kommuners socialnämnder, i många fall har kontakter med samma individ för att ge stöd och fatta beslut som påverkar individens försörjning. Båda aktörerna kan besluta om och anordna insatser för samma individ.

Arbetslöshet är försörjningshindret för cirka hälften av mot- tagarna av ekonomiskt bistånd, vilket innebär cirka 100 000 perso- ner under ett år. Många av dem befinner sig långt från arbetsmark- naden och tillhör den grupp som Arbetsförmedlingen ska prioritera

isin arbetsmarknadspolitiska verksamhet.372 Arbetsförmedlingen har i en analysrapport beskrivit att det är rimligt att anta att arbets- sökande med ekonomiskt bistånd generellt sett står längre ifrån

369SOU 2025:15 s. 959.

370SKR, Ökad tillgång till information från Arbetsförmedlingen genom SSBTEK.

371S2023/02735.

3723 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

459

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

arbetsmarknaden än arbetssökande som är berättigade till arbets- löshetsersättning.373

De två aktörernas insatser utgår från olika regelverk – social- nämnderna från socialtjänstlagen och Arbetsförmedlingen från myndighetens instruktion och andra författningar inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten. De olika regelverken har olika innehåll och delvis olika utgångspunkter. Exempelvis ingår det i Arbetsförmedlingens uppgifter inte bara att stödja arbetssökande att hitta arbete, utan även att arbetsgivare ska hitta arbetskraft och att främja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Myndig- heten har i regleringsbreven för 2024 och 2025 getts i uppdrag att öka arbetssökandes geografiska rörlighet. Socialtjänstens mål är att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialnämnden har ett ansvar inom den egna kommunen. Båda verksamheterna ska dock bidra till att en individ får fast förankring på arbetsmarknaden och därigenom en egen försörjning.

Offentliga resurser tas i anspråk hos båda aktörerna för ersätt- ning till individen (för socialnämndernas del ekonomiskt bistånd, för Arbetsförmedlingens del individersättning av någon form bero- ende på vilka villkor en individ uppfyller) samt för beslutade insat- ser för den enskilde (som kan anordnas i egen regi eller av andra mot ersättning, för Arbetsförmedlingen exempelvis anskaffade leverantörer). Kostnader finns även för handläggning och admi- nistration hos de två aktörerna, inklusive för kontakter dem emel- lan. Eftersom gruppen av individer som är föremål för insatser hos både socialtjänsten och Arbetsförmedlingen är stor, kan även mindre förbättringar av verksamheterna medföra stor samhällsnytta.

Kommuner har till utredningen framfört behov av utökat eller mer effektivt informationsutbyte med Arbetsförmedlingen för ärenden där det finns behov av gemensam planering, bl.a. om indi- vider som får bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen och har arbets- löshet som försörjningshinder. Enligt kommuner finns behov av ytterligare information om insatser och aktiviteter som Arbetsför- medlingen har beslutat eller planerar för en individ samt vilka tids- perioder som berörs. Informationen ska användas för att bedöma vilket stöd som ska ges för att hjälpa individen ut i arbete och egen försörjning. En förbättrad tillgång till informationen ska ge social-

373Arbetsförmedlingen, Arbetssökande med ekonomiskt bistånd, s. 14.

460

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

nämnden bättre förutsättningar att planera kompletterande insat- ser. Det gör att den arbetssökande kan få ett bättre stöd.

Informationen ska även ge bättre förutsättningar för socialnämn- derna att bedöma om en person står till arbetsmarknadens förfo- gande, som en del av att kontrollera om villkoren för ekonomiskt bistånd uppfylls. Det minskar risken för felaktiga utbetalningar.

Kommuner har vidare framfört till utredningen att kontakt- vägarna in till Arbetsförmedlingen är svåra och att ansträngda resurser på Arbetsförmedlingen försvårar möjligheterna att få kon- takt. Myndigheten har å sin sida framfört till utredningen att infor- mation skulle kunna utbytas mellan de två aktörerna på ett mer effektivt sätt.

När viss information för närvarande lämnas ut från Arbetsför- medlingen till socialnämnder efter sekretessprövning eller sam- tycke från individen är det resurskrävande för både den mottagande och den utlämnande aktören. Möjligheter till ett mer effektivt in- formationsutbyte skulle effektivisera handläggningsprocesserna genom att minska administrationen för alla inblandade och för- bättra förutsättningarna för samverkan. Att socialnämnder på ett enklare sätt kan få tillgång till information från Arbetsförmed- lingen kan underlätta även för Arbetsförmedlingen om myndig- heten i mindre omfattning behöver hantera utlämnande manuellt.

Sammantaget bedömer utredningen att det finns ett behov av

förbättrade förutsättningar för att lämna information om planerade insatser och aktiviteter från Arbetsförmedlingen till socialnämnder.

Socialnämnders behov av information från Arbetsförmedlingen om planerade arbetsmarknadspolitiska insatser och aktiviteter för enskilda kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering

Som framgår ovan finns det vissa begränsningar i nuvarande regler- ing avseende sekretess och dataskydd som påverkar möjligheterna för Arbetsförmedlingen att lämna ut uppgifter om planerade arbets- marknadspolitiska insatser och aktiviteter till socialnämnden. Bland information om planerade insatser för en arbetssökande kan det t.ex. finnas integritetskänsliga uppgifter om hälsa. Utredningen bedömer att det är till fördel för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om socialnämnden får tillgång till dessa uppgifter, bl.a. eftersom det kan ge bättre förutsättningar att planera lämpliga komplette-

461

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rande insatser för en arbetssökande. Det kan också ge bättre förut- sättningar för socialtjänsten att bedöma om någon står till arbets- marknadens förfogande. Nuvarande reglering innebär bl.a. att in- formation inte kan delas elektroniskt, vilket enligt utredningen behövs för att uppnå ett ändamålsenligt och effektivt informations- utbyte. Utredningen bedömer sammanfattningsvis att behovet av utlämnande av den aktuella informationen från Arbetsförmed- lingen till socialnämnder inte fullt ut kan tillgodoses med nuva- rande reglering.

Arbetsförmedlingens behov av information om arbetssökande från socialnämnder kan tillgodoses utan ändrad reglering

Arbetsförmedlingen har inte till utredningen framfört behov av ytterligare information från socialnämnder. Myndigheten har dock fört fram ett behov av att information kan utbytas mer effektivt mellan de två aktörerna. Kommuner har heller inte framfört behov av att lämna ut mer information från socialnämnder till Arbetsför- medlingen.

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt åtagande och när det gäller insatser för arbetssökande har Arbetsförmedlingen ett re- glerat ansvar. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den arbets- sökande upprätta och förnya en individuell handlingsplan, där det ska ingå planerade insatser och aktiviteter. Socialnämnderna har å sin sida möjlighet att anordna praktik eller annan kompetenshöj- ande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, men socialnämnden har ingen skyldighet att anordna sådan verksamhet. Socialnämnden ska däremot samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut om insat- ser fattas. Arbetsförmedlingen ska samverka med kommuner i syfte att ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd, men har inte skyldighet att samråda med socialnämnden inför beslut om insatser för en individ. Arbetsförmedlingens behov av information från socialnämnden är sammantaget mindre än det omvända behovet. Som framgår ovan har Arbetsförmedlingen med nuvarande regler- ing möjligheter att få vissa uppgifter från socialnämnder. Till det kommer regeringens förslag om uppgiftsskyldighet för kommuner

462

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avseende uppgifter inom den kommunala vuxenutbildningen som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 mars 2026.374

Något behov av ytterligare reglering för att tillgodose behov av information från socialtjänsten till Arbetsförmedlingen har inte framkommit. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att Arbetsförmedlingens behov av information från socialnämnder kan tillgodoses med nuvarande reglering.

4.10.2En utökad skyldighet för Arbetsförmedlingen att lämna uppgifter till socialnämnder

Utredningens förslag: I förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska det införas en bestämmelse om att socialnämnden ska ha rätt att hos Arbets- förmedlingen ta del av uppgifter om enskilda avseende vilka in- satser och aktiviteter som finns angivna i en arbetssökandes in- dividuella handlingsplan och under vilken tidsperiod de ska genomföras. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna dessa uppgifter till socialnämnden.

Skälen för utredningens förslag

Information av betydelse för socialtjänstens planering av insatser för enskild kan finnas hos Arbetsförmedlingen i den individuella handlingsplanen

Utredningen har i avsnitt 4.10.1 bedömt att det finns behov av att Arbetsförmedlingen lämnar vissa uppgifter om enskilda till social- nämnder och att det inte fullt ut är möjligt med nuvarande regler- ing. Information om arbetsmarknadspolitiska insatser och aktivi- teter kan ge socialnämnden bättre förutsättningar för att planera kompletterande insatser för en arbetssökande och bedöma om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Förbättrat utläm- nande av information ska även effektivisera handläggningsproces- sen genom att minska administration hos båda aktörerna och för- bättra förutsättningarna för samverkan.

374Prop. 2024/25:145 s. 5.

463

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingens arbete med planering och beslut av insat- ser för arbetssökande utgår från den individuella handlingsplanen. Den är grundläggande både för att ge stöd och för att följa upp och kontrollera. Det är Arbetsförmedlingen som upprättar handlings- planen, men den arbetssökande ska medverka. I handlingsplanen ska det göras en bedömning av den arbetssökandes stödbehov, planerade insatser och aktiviteter, den arbetssökandes skyldigheter och arbetssökandets inriktning, särskilt vad gäller yrkesmässigt och geografiskt sökområde.375 Det ska enligt Arbetsförmedlingens handläggarstöd för handlingsplaner alltid finnas minst en aktuell framåtsyftande aktivitet i handlingsplanen.376

Bland uppgifterna i en handlingsplan kan det finnas integritets- känsliga uppgifter om den arbetssökande. Exempelvis kan uppgifter om hälsa framgå av en planerad arbetsmarknadspolitisk insats om den insatsen bara kan beslutas för personer med ohälsa eller funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Integritetskänsliga uppgifter kan också framgå av uppgifter om en arbetssökandes geografiska sökområde. Det kan t.ex. framgå att området är avgränsat på grund av familjeskäl eller medicinska skäl.

En upprättad handlingsplan ska hållas aktuell och förnyas vid behov, dock senast sex månader från det att den upprättades eller senast förnyades.377 När handlingsplanen förnyas kompletteras den med nytt innehåll.

Som framgår ovan kan en individuell handlingsplan innehålla många uppgifter, varav vissa kan vara integritetskänsliga. En upp- giftsskyldighet för Arbetsförmedlingen som avser en arbetssökandes individuella handlingsplan i dess helhet, vilket SKR har föreslagit i sin hemställan378 till regeringen, skulle innebära att socialnämnden ges rätt att ta del av ett stort antal uppgifter om enskilda, varav vissa kan vara integritetskänsliga och omfattas av sekretess. Det har inte framkommit att det är nödvändigt för socialnämndens verksamhet att den tar del av samtliga uppgifter ur den individuella handlings- planen. Mot denna bakgrund bedömer utredningen att en uppgifts- skyldighet för Arbetsförmedlingen att lämna uppgifter till social- nämnden avseende innehållet i en arbetssökandes individuella hand- lingsplan bör begränsas till att bara avse vissa uppgifter.

3755 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

376Arbetsförmedlingen, Arbetssökandes handlingsplan, 2025, s. 7.

3776 § tredje stycket förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

378SKR, Ökad tillgång till information från Arbetsförmedlingen genom SSBTEK.

464

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Motsvarande bedömning har gjorts av tidigare utredningar. Utred- ningen om stöd och krav avseende arbetslösa personer som tar emot ekonomiskt bistånd föreslog utökad uppgiftsskyldighet för Arbets- förmedlingen gentemot socialnämnder. Däremot bedömde utred- ningen att handlingsplanen innehåller sådana uppgifter att den av integritetsskäl inte bör omfattas av en uppgiftsskyldighet, utan kan lämnas ut efter den enskildes samtycke eller sedvanlig sekretess- prövning.379

Inte heller Aktivitetskravsutredningen eller Drivkraftsutred- ningen inkluderade i respektive förslag att socialnämnder ska kunna begära att Arbetsförmedlingen lämnar ut hela den individuella handlingsplanen.380 Arbetsförmedlingen lämnade i sitt remiss- yttrande över Aktivitetskravsutredningens förslag ett eget förslag om utformning av ett aktivitetskrav. Som en del av förslaget fram- förde myndigheten att kommunen borde få rätt att ta del av hela innehållet i handlingsplanen, eftersom socialnämnder, om ett akti- vitetskrav införs, troligen kommer att ha behov av flera uppgifter i den arbetssökandes planering.381 Aktivitetskravsutredningens för- slag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Enligt nuvarande reglering har socialnämnder rätt att hos Arbets- förmedlingen ta del av uppgifter om en person deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program och under vilken tidsperiod. Utred- ningen bedömer att socialnämnder även har behov av att ta del av vilka insatser och aktiviteter som planerats för en arbetssökande för att socialtjänsten ska kunna planera och besluta om insatser. Beho- vet avser även den tidsperiod som är aktuell för insatserna eller aktiviteterna i de fall det framgår av den individuella handlingspla- nen. Uppgifter om planerade insatser och aktiviteter ska finnas i den individuella handlingsplanen enligt 5 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Sådana uppgifter får dock bara lämnas ut från Arbetsförmedlingen efter sekretessprövning. Eftersom vissa uppgifter kan vara integritetskänsliga, exempelvis om en arbetssökandes funktionsnedsättning, kan de omfattas av sekretess.

379SOU 2015:44, Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd, s. 226.

380Ds 2024:29 s. 171, SOU 2025:15 s. 968 f.

381Arbetsförmedlingens remissvar Arbetsförmedlingens remissvar för Ds 2024:29 avseende förslag om aktivitetskrav (dnr Af-2024/0112 0319).

465

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Samhällsintresset av att dela nödvändiga uppgifter

väger tyngre än skyddet för enskildas personliga integritet

Nuvarande reglering innebär att Arbetsförmedlingen inte kan lämna ut uppgifter till socialnämnder som behövs för att de på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina uppgifter. En ändring av regleringen som möjliggör utlämnande av sekretessbelagda upp- gifter förutsätter att intresset av att uppgifterna lämnas ut väger tyngre än den enskildes intresse av att de inte sprids.

En uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen att till social-

nämnden lämna uppgifter om planerade insatser och aktiviteter för en arbetssökande innebär att uppgifter kan lämnas regelbundet utan den enskildes samtycke. Förslaget kan medföra att social- tjänsten får tillgång till uppgifter som den inte tidigare har haft tillgång till samt att uppgifterna kan få en större spridning. Att fler uppgifter om enskilda lämnas från Arbetsförmedlingen till social- nämnden jämfört med vad som är möjligt i dagsläget innebär ett intrång i den enskildes personliga integritet. Uppgiftslämnandet kan omfatta uppgifter som avslöjar information om den enskildes hälsa. Ett utlämnande av sådana uppgifter medför ett större intrång i den enskildes personliga integritet, eftersom det rör sig om integ- ritetskänsliga uppgifter. Socialnämnden har dock behov av sådana uppgifter för att socialtjänsten ska kunna planera och bedriva sin verksamhet. Samhällsintresset av ett förbättrat informationsutbyte som möjliggör att socialnämndens insatser för en arbetslös individ kan planeras och utformas bättre får anses väga tyngre än det in- tresse som sekretessen ska skydda. Som beskrivs i det följande kom- mer uppgifterna att omfattas av ett sekretesskydd även hos social- tjänsten. Det bedöms därför vara motiverat att bryta sekretessen i förhållande till socialnämnden för uppgifter om vilka insatser och aktiviteter som finns angivna i en arbetssökandes individuella hand- lingsplan.

Arbetsförmedlingen bör lämna vissa uppgifter till socialnämnder

Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen anger vissa upp- gifter om en arbetssökandes planerade insatser och aktiviteter i den individuella handlingsplanen. Socialnämnder har ett behov av dessa uppgifter för att bättre kunna utföra sina uppgifter. Det handlar

466

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

om planerade insatser och aktiviteter och, i förekommande fall, under vilken tidsperiod de ska genomföras. Uppgifterna har bety- delse för socialtjänstens verksamhet i de fall en arbetssökande sam- tidigt kan vara aktuell för insatser som anordnas av socialtjänsten. Utredningen anser att Arbetsförmedlingen bör vara skyldig att lämna sådana uppgifter till en socialnämnd.

Den individuella handlingsplanen ska uppdateras och då kan planerade insatser och aktiviteter komma att ändras. Socialnämn- den kan ha behov av att ta del av sådan information för sin verk- samhet. För att Arbetsförmedlingen ska kunna lämna nödvändiga uppgifter om ändrad planering behöver myndigheten kunna lämna informationen på eget initiativ. Motsvarande gäller för övriga upp- giftsskyldigheter till socialnämnd enligt 5 § förordningen om upp- giftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453).382

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att socialnämnder ska ha rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av uppgifter om enskilda avseende vilka insatser och aktiviteter som finns angivna i en arbets- sökandes individuella handlingsplan och under vilken tidsperiod de ska genomföras. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna dessa uppgifter till socialnämnden.

Sekretesskyddet för uppgifterna är tillfredsställande efter utlämnande

En av de grundläggande principerna för sekretessregleringen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretessbestämmelse inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Sekretessintresset måste i varje sam- manhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksam- het. Denna avvägning kan därför leda till olika resultat hos olika myndigheter. Offentlighetsintresset kan således kräva att de upp- gifter som inte får lämnas ut från en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda.383 Det finns ingen generell bestämmelse om överföring av sekretess i sekretessregleringen, däremot finns det särskilda sådana bestäm- melser, bl.a. i 11 kap. OSL.

382Jfr prop. 2007/08:160, Utökat elektroniskt informationsutbyte, s. 55 f.

383Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.

467

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller enligt

28 kap. 11 § OSL sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden med ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. Inom socialtjänsten gäller enligt 26 kap. 1 § OSL sek- retess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden med ett omvänt skaderekvisit, dvs. en presumtion för sekretess. En uppgift som lämnas ut med stöd av utredningens förslag kommer att om- fattas av en starkare sekretess hos socialtjänsten än hos Arbetsför- medlingen. Utredningen bedömer att de sekretessbelagda uppgifter som kan vara aktuella att lämna ut med stöd av den föreslagna upp- giftsskyldigheten kommer att få ett tillräckligt sekretesskydd hos socialnämnderna.

Uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen till socialnämnder behöver inte regleras i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifi- cerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3).

Utredningens förslag innebär att Arbetsförmedlingen endast ska lämna vissa avgränsade uppgifter om en arbetssökande. Det gäller vilka insatser och aktiviteter som framgår av den individuella hand- lingsplanen samt den tid under vilken de ska genomföras. Det rör sig alltså om ett begränsat antal uppgifter om en enskild samt upp- gifter som i normalfallet inte är av integritetskänslig karaktär.

I vissa fall kan det dock röra sig om integritetskänsliga uppgifter om hälsa eftersom vissa insatser och aktiviteter bara är aktuella för personer med ohälsa eller en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.

Utlämnandet av uppgifter enligt den föreslagna uppgiftsskyldig- heten kommer sannolikt inte att röra en stor andel av hela landets befolkning utan snarare en mer begränsad krets personer. Det rör sig om personer som kan vara aktuella för insatser hos både Arbets- förmedlingen och socialtjänsten. De uppgifter som Arbetsförmed-

468

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lingen föreslås vara skyldig att lämna till socialnämnden bedöms inte på egen hand ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Däremot kommer uppgifterna kunna bidra till att sam- lingen av uppgifter hos socialnämnden av den enskildes personliga förhållanden ökar, vilket kan bidra till att ge en tydligare bild av den enskilde. Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som hos socialtjänsten kommer att behandlas i ett enskilt ärende skulle kunna anses utgöra kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

Utredningen noterar att regeringen i propositionen Utökat elek- troniskt informationsutbyte bedömde att de förslag man lämnade om elektroniskt informationsutbyte för socialnämnden med bl.a. Arbets- förmedlingen i syfte att förbättra förutsättningarna för kontroll av ekonomiskt bistånd inte skulle anses leda till en ingående kartlägg- ning av en persons ekonomiska förhållanden utan snarare innebära en kontroll av att den kartläggning som måste göras är korrekt.384

Utlämnandet av uppgifter från Arbetsförmedlingen syftar till att socialtjänsten ska ges förutsättningar att utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Socialnämnden har bl.a. ett ansvar för att enskilda får det stöd och de insatser som de behöver. För att planera sådan verksamhet behöver socialtjänsten tillgång till fullständiga och korrekta uppgifter om planerade insatser och akti- viteter hos Arbetsförmedlingen samt under vilken tidsperiod de ska genomföras.

Utifrån ovanstående omständigheter bedömer utredningen att förslaget om uppgiftsskyldighet inte utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen medför därför inte att uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen till socialnämnder behöver införas i lag.

Uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen till socialnämnder bör placeras i förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen (2001:453)

Förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänst- lagen (2001:453) innehåller bl.a. föreskrifter om vilka uppgifter som Arbetsförmedlingen ska lämna till socialnämnden enligt

384Prop. 2007/08:160 s. 140.

469

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

11 kap. 11–11 b §§ socialtjänstlagen. Uppgiftsskyldigheterna finns i 5 § i förordningen.

Den nu aktuella uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen föreslås avse att vissa avgränsade uppgifter ska lämnas till social- nämnden. Sammantaget bedöms det vara ändamålsenligt att placera bestämmelsen i förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall en- ligt socialtjänstlagen (2001:453).

4.10.3Behandling av personuppgifter

hos socialnämnder och Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det finns behov av ändringar i Arbets- förmedlingens nuvarande registerförfattningar för att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter i enlighet med utredningens förslag. Genom den nya dataskyddsreglering som föreslås för Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6 kommer myndigheten att ha stöd för sin personuppgiftsbehandling.

Det behövs ingen ytterligare reglering för att socialnämnder ska ha stöd för sin personuppgiftsbehandling med anledning av den föreslagna uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 4.10.2 föreslås en skyldighet för Arbetsförmedlingen att lämna vissa ytterligare uppgifter till socialnämnden. Ett uppgifts- lämnande mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder i enlighet med utredningens förslag innebär en behandling av personupp- gifter. Frågan är om detta innebär ett behov av nya eller ändrade bestämmelser om personuppgiftsbehandling för socialnämnder respektive Arbetsförmedlingen.

470

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

För socialtjänsten gäller dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen med tillhörande förordning. Bestämmelser som reglerar socialtjänstens behandling av personuppgifter finns också i 12 kap. socialtjänstlagen och i lagen (2001:454) om behandling av person- uppgifter inom socialtjänsten och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Vid socialtjäns- tens behandling av personuppgifter gäller dataskyddslagen och före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Enligt lagen om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten får personuppgifter behandlas bara om behandlingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras. Personuppgifter får även behandlas för uppgiftsutläm- nande som föreskrivs i lag eller förordning (6 § första och andra stycket lagen om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten). I 12 § förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten finns en bestämmelse som närmare anger ändamålen för behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Socialtjänsten får behandla person- och samordningsnummer, personuppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen (känsliga personuppgifter), samt uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångs- medel eller administrativa frihetsberövanden. Personuppgifterna får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för verksamheten. Känsliga personuppgifter får be- handlas med stöd av artikel 9.2 h i dataskyddsförordningen under förutsättning att kravet på tystnadsplikt i artikel 9.3 i förordningen är uppfyllt. (7 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten).

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen). Utredningens förslag innebär dels att socialnämnden ska ha rätt att ta del av vissa uppgifter hos Arbetsförmedlingen, dels att myndigheten ska få lämna uppgifterna på eget initiativ när det finns

471

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

skäl för det. Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen såväl på eget initiativ som efter en begäran kommer att kunna lämna ut annars sekretessbelagda personuppgifter till socialnämnden.

Av artikel 6.3 i dataskyddsförordningen följer ett krav på att syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Av den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för Arbets- förmedlingen till socialnämnd framgår att uppgifter ska lämnas ut efter begäran eller, om det finns skäl för det, på Arbetsförmedling- ens initiativ. Motsvarande uppgiftsskyldigheter som den utred- ningen föreslår finns redan avseende uppgifter om enskilda vad gäller: namn, personnummer och i förekommande fall samord- ningsnummer; från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen; en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrer- ing; om en person är registrerad som öppet arbetslös eller som arbetssökande med förhinder alternativt, om personen är registre- rad under annan sökandekategori; om en person deltar i ett arbets- marknadspolitiskt program och under vilken tidsperiod; och datum när en persons senaste aktivitetsrapport kom in till Arbetsförmed- lingen (5 § förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen [2001:453]). Bestämmelsen möjliggör att uppgifter efterfrågas eller lämnas ut när det finns skäl för det. Utredningen bedömer att kravet på syfte i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen är tillgodosett.

Den nationella rätten ska även uppfylla ett mål av allmänt in-

tresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3). Socialnämnden behöver information om planerade insatser och aktiviteter för en arbetssökande för att socialtjänsten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina upp- gifter. Uppgifterna ska vidare få lämnas ut till socialnämnden på Arbetsförmedlingens initiativ endast om det finns skäl för det. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna regleringen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportio- nell mot det legitima mål som eftersträvas.

Personuppgiftsbehandlingen hos Arbetsförmedlingen som föl- jer av utredningens förslag uppfyller därmed kravet på att behand- lingen ska vara nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller för utförandet av en uppgift av allmänt intresse eller som ett

472

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

led i myndighetens myndighetsutövning. Behandlingen är således rättsligt grundad i artikel 6.1 c och e dataskyddsförordningen.

Sammanfattningsvis kommer Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen och Arbetsförmedlingens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering. Även som en följd av utred- ningens förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmed- lingen kommer det att finnas stöd för myndighetens personupp- giftsbehandling.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen hos socialnämnder

Personuppgifterna kommer att behandlas hos socialtjänsten när de har tagits emot från Arbetsförmedlingen. Utredningen bedömer att socialtjänstens behandling av personuppgifter som en följd av för- slaget kommer att utföras för att utföra en uppgift av allmänt in- tresse och som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighets- utövning eller för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1. c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen och den kompletterande dataskyddsregleringen för socialtjänstens verksamhet. Socialnämnden behöver information om planerade in- satser och aktiviteter för en arbetssökande för att socialtjänsten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna utföra sina upp- gifter. Utlämnandet av uppgifter från Arbetsförmedlingen till socialnämnden kommer att bidra till detta. Den personuppgifts- behandling som ett mottagande av personuppgifter från Arbets- förmedlingen innebär är således nödvändig för att socialtjänsten ska utföra sina uppgifter. Den rättsliga grunden för behandlingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 data- skyddsförordningen.

473

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för Arbetsförmedlingen

De uppgifter som Arbetsförmedlingen kommer att lämna till social- nämnder enligt den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten är upp- gifter som Arbetsförmedlingen har tillgång till och behandlar för andra ändamål. Arbetsförmedlingen använder uppgifterna främst för handläggning av ärenden och kontroll av enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (4 § 1 och 4 lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten).

Som framgår i avsnitt 4.10.1 är Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till socialnämnden för närvarande begränsade till de uppgifter som räk- nas upp i 7 d § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. De uppgifter som om- fattas av utredningens förslag om uppgiftsskyldighet omfattas inte av den paragrafen. Det är således inte möjligt för Arbetsförmed- lingen att behandla dessa uppgifter för att tillhandahålla dem till socialnämnden utan en ändring i nuvarande registerförfattningar.

I avsnitt 6.6 föreslår utredningen dock sådana ändringar som kom- mer att möjliggöra det föreslagna uppgiftsutlämnandet.

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen för socialnämnden

Som en följd av den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen kommer socialnämnden att ta emot och be- handla ytterligare personuppgifter som inte kommer från den egna verksamheten. Socialnämnden har dock redan i dagsläget i många fall tillgång till uppgifterna genom att de lämnas av de enskilda. Enligt 12 § förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten får en kommunal myndighet behandla personupp- gifter för bl.a. handläggning av ärenden om bistånd och annat stöd samt genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård och behandling samt annan social service som följer av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Utredningen bedömer att det inte finns något behov av ändringar i den befintliga regleringen för att socialnämn- den ska kunna behandla de personuppgifter som kan komma att lämnas från Arbetsförmedlingen med anledning av den föreslagna uppgiftsskyldigheten.

474

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av känsliga personuppgifter

Den föreslagna uppgiftsskyldigheten bedöms innebära att Arbets- förmedlingen och socialnämnderna kan komma att behöva be- handla vissa känsliga personuppgifter. Det handlar om uppgifter om aktiviteter eller insatser som kan avslöja uppgifter om en per- sons hälsa genom att de bara kan vara aktuella för någon med ohälsa eller funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.

Som framgår ovan behöver Arbetsförmedlingens nuvarande registerförfattning ändras för att myndigheten ska kunna behandla de personuppgifter som behövs med anledning av utredningens förslag om uppgiftsskyldighet. I avsnitt 6.6.6 föreslås att Arbets- förmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen ha rättsligt stöd för att behandla de känsliga personuppgifter som kan omfattas av den föreslagna upp- giftsskyldigheten.

En socialnämnd får behandla känsliga personuppgifter enligt 7 § första stycket 2 lagen om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten. Utredningen bedömer att den personuppgiftsbehandling som uppgiftsskyldigheten kan komma att medföra är nödvändig för att socialnämnder ska kunna fullgöra sina uppgifter. Ytterst är det dock socialnämnden som personuppgiftsansvarig som behöver bedöma om förutsättningarna för att behandla känsliga personupp- gifter är uppfyllda. Sammantaget bedömer utredningen att det finns rättsligt stöd för en socialnämnd att behandla känsliga personupp- gifter till följd av den föreslagna uppgiftsskyldigheten. Det finns inte behov av ytterligare bestämmelser för att en socialnämnd ska få behandla känsliga personuppgifter.

475

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

För att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt informationsutbyte bör nödvändiga personuppgifter kunna utbytas elektroniskt. Utläm- nande av personuppgifter utgör en behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.385 Det innebär att de grundläggande förutsättningarna för behandling måste vara uppfyllda, bl.a. att det finns en rättslig grund för behandlingen. Utredningens förslag om en uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen utgör en rättslig grund som tillåter personuppgiftsbehandling i form av utlämnande av personuppgifter. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen innehåller inga begränsningar när det gäller sättet för utlämnande. Däremot ställer dataskyddsförordningen krav på bl.a. uppgifts- minimering samt lämpliga säkerhetsåtgärder (se avsnitt 6.3.1).

Som framgår ovan behöver Arbetsförmedlingens nuvarande registerförfattning ändras för att myndigheten ska kunna behandla de personuppgifter som behövs med anledning av utredningens förslag om uppgiftsskyldighet. I avsnitt 6.6.12 föreslås att Arbets- förmedlingen ska få lämna ut uppgifter elektroniskt. Personupp- gifter ska dock inte få lämnas ut genom direktåtkomst, förutom när det gäller IAF. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmed- lingen kunna lämna ut personuppgifter elektroniskt till socialnämn- derna. Personuppgifter kommer dock inte kunna lämnas ut till socialnämnderna genom direktåtkomst.

Den kompletterande dataskyddsregleringen för socialtjänsten som är aktuell i fråga om den föreslagna uppgiftsskyldigheten inne- håller inte begränsningar vad gäller elektroniskt utlämnande av uppgifter. Enligt 7 § första stycket 1 lagen om behandling av per- sonuppgifter inom socialtjänsten får socialtjänsten behandla bl.a. person- och samordningsnummer. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att det, med de ändringar som föreslås i avsnitt 6.6.12, finns förutsättningar för socialtjänsten och Arbetsförmedlingen att ut- byta uppgifter elektroniskt.

385Jfr artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.

476

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4.10.4Förslaget om uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen är förenligt med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Den utökade uppgiftsskyldighet som föreslås för Arbetsförmedlingen och den utökade person- uppgiftsbehandling som förslaget medför kommer att utgöra ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten enligt reger- ingsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. För- slaget är förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Förslaget kan medföra ett större intrång i den personliga integriteten

I avsnitt 4.10.2 föreslås en utökad uppgiftsskyldighet för Arbets- förmedlingen. Uppgiftsskyldigheten medför ett intrång i enskildas rätt till personlig integritet. Som en följd av förslaget kommer fler uppgifter att lämnas mellan Arbetsförmedlingen och socialnämnder än vad som sker i dagsläget och utan att den enskildes samtycke först inhämtas. Förslaget omfattar både uppgifter som är offentliga och uppgifter som omfattas av sekretess. Utbytet förutsätter också att personuppgifter behandlas och det kan även medföra en behand- ling av vissa känsliga personuppgifter.

Utredningens förslag kan medföra en ökad risk för spridning av personuppgifter och bidra till att mer information om en enskild samlas hos en socialnämnd. Att större mängder uppgifter samlas hos en aktör innebär ökade risker för obehörig befattning. Samti- digt behöver det beaktas att de uppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna uppgiftsskyldigheten i viss utsträckning redan hanteras av socialnämnder i dagsläget genom att uppgifterna lämnas av den enskilde eller med den enskildes samtycke. Även om de upp- gifter som Arbetsförmedlingen ska lämna till en socialnämnd inte på egen hand bedöms ge en så omfattande bild av den enskildes liv att de utgör övervakning eller kartläggning av den enskildes person- liga förhållanden, kommer uppgifterna kunna bidra till kartläggning av hans eller hennes personliga förhållanden även om syftet med

477

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

uppgiftsskyldigheten är något annat, nämligen att socialnämnden ska kunna handlägga sina ärenden.386

Syftet med den föreslagna utökade uppgiftsskyldigheten är att förbättra socialnämndernas möjlighet att utföra sina uppgifter enligt 4 kap. socialtjänstlagen. Socialnämnderna har ett behov av uppgif- terna i sin verksamhet för att kunna planera insatser för en enskild.

De ytterligare uppgifterna kommer att kunna vara underlag inte enbart för socialnämndens planering av insatser, utan även för att bedöma om en enskild står till arbetsmarknadens förfogande och har rätt till ekonomiskt bistånd. En myndighets åtgärd som har kontrollerande inslag bedöms vara mer ingripande än åtgärder som har enbart stödjande inslag. Det bör dock beaktas att tillgång till sådana uppgifter om enskilda minskar risken för att handläggning och beslut baseras på felaktig information och att ersättning betalas ut på felaktiga grunder hos socialnämnderna, vilket bedöms vara till nytta för både samhället och enskilda.

Samtidigt som uppgiftsskyldigheten bedöms medföra ett in- trång i enskildas personliga integritet är det övergripande syftet med förslaget att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att enskilda ska få ett bättre stöd och till att effek- tivisera handläggningsprocessen. Som tidigare har beskrivits be- döms förslaget inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen.

Begränsningar av intrånget i den personliga integriteten

Utredningens förslag innebär ett utökat utlämnande av tydligt av- gränsade uppgifter. Personuppgifter kommer kunna lämnas ut på begäran eller, i de fall det finns skäl för det, på initiativ av Arbets- förmedlingen.

I den mån uppgiftsskyldigheten omfattar känsliga personuppgif- ter om hälsa enligt artikel 9.1 dataskyddsförordningen rör det sig inte om detaljerade personuppgifter, exempelvis i form av läkarut- låtanden, utan om generella uppgifter om att den arbetssökande ska delta i en insats eller aktivitet som endast omfattar personer med ohälsa eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför-

386Jfr prop. 2009/10:80 s. 180.

478

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

måga. Förslaget om uppgiftsskyldighet syftar till att förbättra social- nämnders möjligheter att kunna utföra sina uppgifter. Syftet är bl.a. att enskilda ska få ett bättre stöd. Sekretesskyddet för uppgifterna bedöms vara fullgott efter utlämnandet till socialnämnderna.

Av integritetsskäl behöver utbytet av uppgifter begränsas till de uppgifter som behövs hos socialnämnden. Det görs genom att upp- gifter bara ska få lämnas på begäran eller på eget initiativ om det finns skäl för det. Med de ändringar som föreslås i avsnitt 6.6.12 kommer utbytet av uppgifter att kunna ske elektroniskt.

Behandlingen av personuppgifter med anledning av förslaget

Vid ett utbyte av personuppgifter med anledning av utredningens förslag kommer respektive part vara personuppgiftsansvarig för sin egen behandling av personuppgifter. En stor del av de uppgifter som Arbetsförmedlingen och socialnämnden kommer att utbyta är inte särskilt integritetskänsliga. I de flesta fall handlar det också om uppgifter som socialnämnden redan kan få tillgång till genom att den enskilde själv lämnar in uppgifterna. Uppgiftsskyldigheten kan dock även omfatta vissa känsliga personuppgifter om hälsa.

Nuvarande dataskyddsreglering för socialtjänsten innehåller begränsningar i fråga om vilka personuppgifter som får behandlas och hur de får behandlas. Utredningens förslag om ny dataskydds- reglering för Arbetsförmedlingen innebär begränsningar i fråga om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas och hur de får be- handlas hos myndigheten. Det finns därmed begränsningar som ger den enskilde skydd vid den personuppgiftsbehandling som utred- ningens förslag kan föranleda.

De personuppgiftsansvariga måste kunna visa att personupp- giftsbehandlingen har en rättslig grund och att den registrerades rättigheter skyddas genom att vidta lämpliga tekniska och organisa- toriska åtgärder (artikel 24 och 32 i dataskyddsförordningen).

Inga alternativa lämpliga lösningar bedöms uppnå syftet

Som tidigare har beskrivits är det övergripande syftet med förslaget om utökad uppgiftsskyldighet för Arbetsförmedlingen att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att enskilda

479

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ska få ett bättre stöd, att effektivisera handläggningsprocessen och att minska risken för felaktiga utbetalningar. Ett alternativ till den föreslagna uppgiftsskyldigheten för Arbetsförmedlingen är att social- nämnder fortsatt hämtar in de aktuella uppgifterna med den enskildes samtycke. Utredningen bedömer dock att det inte är ett lämpligt alter- nativ, eftersom det finns en risk för att nödvändiga uppgifter inte lämnas. Ett annat alternativ är att uppmana den enskilde att i större utsträckning komma in med kompletterande underlag. Ett sådant alternativ skulle dock inte vara tidseffektivt och skulle inte heller tillgodose socialnämnders behov av information för att bedöma om en enskild står till arbetsmarknadens förfogande. Det finns även en risk för överskottsinformation, vilket kan medföra en mer omfat- tande personuppgiftsbehandling. Utredningen bedömer därför att det inte finns några lämpliga alternativ till den utökade uppgifts- skyldighet som föreslås för Arbetsförmedlingen som skulle med- föra ett mindre intrång i den personliga integriteten men ändå upp- nå syftet.

Intrånget i den personliga integriteten är motiverat och proportionerligt

Utredningens förslag om en utökad uppgiftsskyldighet för Arbets- förmedlingen bedöms inte innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen. Bedömningen är att arten av de personuppgifter som socialnämnden kommer att behandla inte kommer att förändras jäm- fört med vad som sker i dagsläget, däremot kan mängden uppgifter öka något. Det övergripande syftet med förslaget är att uppnå ett förbättrat informationsutbyte. Det syftar bl.a. till att enskilda ska få ett bättre stöd och att effektivisera handläggningsprocessen.

Utredningen bedömer att sekretesskyddet för personuppgif- terna kommer att vara tillfredsställande även efter ett utlämnande till socialnämnden. Förslaget möjliggör ett utökat utbyte av upp- gifter av samma slag som i flera fall kan lämnas ut på begäran redan i dagsläget samtidigt som det bidrar till att effektivisera ärende- handläggningen, både hos socialnämnder och Arbetsförmedlingen. Att socialnämnder har enklare tillgång till fler och korrekta upp- gifter om insatser och aktiviteter i den individuella handlingsplanen som upprättas av Arbetsförmedlingen är angeläget för hela sam-

480

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

hället och är också till nytta för de enskilda som berörs. Några lämp- liga, mindre ingripande åtgärder för att uppnå syftet med den före- slagna bestämmelsen finns inte.

Utredningen bedömer därför att den utökade uppgiftsskyldighe- ten för Arbetsförmedlingen innebär en godtagbar och proportioner- lig avvägning mellan det starka allmänna intresset och skyddet för den personliga integriteten. Förslaget innebär därför också ett pro- portionerligt intrång i den personliga integriteten enligt regerings- formen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget bedöms vara förenligt med kraven i dataskyddsförordningen.

4.11Arbetsförmedlingens arbete med informationsförsörjning kan förbättras

Utredningens bedömning: Nuvarande reglering är inte den enda orsaken till att rätt information saknas hos aktörerna i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Arbetsförmedlingens arbete med informationsförsörjning har vissa brister och kan förbättras.

Utredningens förslag: Regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att bedriva ett flerårigt strategiskt utvecklingsarbete för att myndighetens informationsförsörjning i högre grad ska bidra till att uppnå målen med verksamheten. Effekter av arbetet ska vara möjliga att följa upp.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Utredningens kartläggning och arbete har visat brister i Arbetsförmedlingens informationsförsörjning

För att uppnå en väl fungerande användning av information inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten krävs mer än ändrade regelverk för informationsutbyte. Under utredningens arbete har bilden framträtt att nya eller ändrade regelverk för ett förbättrat utbyte av information inte är den enda nödvändiga åtgärden för att få till en bättre informationsförsörjning inom den arbetsmarknads-

481

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

politiska verksamheten. Enligt utredningens uppfattning framstår det som sannolikt att andra orsaker är viktiga förklaringar till bris- terna i informationsförsörjningen.

Utredningen använder begreppet informationsförsörjning på samma sätt som Riksarkivet och eSam avseende att olika målgrup- per ska ha tillgång till den information som de behöver, vilket också innefattar de krav på hantering, organisation, informations- säkerhet, lagring, återvinning och förmedling av informationen som krävs för att det ska vara möjligt.387 Medan Riksarkivet använder begreppet för att beskriva hela samhällets behov av information, använder utredningen det dock för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och även aktörerna inom den, exempelvis enskilda myndigheters informationsförsörjning.

Den enskilt viktigaste aktören är Arbetsförmedlingen som är förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadspolitiska frågor och an- svarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet.388 Myndigheten är den aktör som har störst verksamhet, kontakt med flest individer samt flest uppgifter att utföra. Myndighetens nyckelposition i den arbets- marknadspolitiska verksamheten gör att det är särskilt viktigt att dess informationsförsörjning fungerar väl. Den information Arbets- förmedlingen har tillgång till används inte bara av myndigheten utan lämnas även ut till många andra aktörer, bl.a. myndigheter, arbets- löshetskassor eller leverantörer som på uppdrag av Arbetsförmed- lingen utför arbetsmarknadspolitiska insatser. Information från Arbetsförmedlingen används även inom forskning och i form av öppna data av andra aktörer. Utredningens arbete och kartläggning har därför till stor del handlat om Arbetsförmedlingens verksamhet och dess informationsförsörjning.

Utredningen har inte haft i uppdrag att granska eller analysera hur aktörer med uppgifter att utföra i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten använder information. Utredningens arbete har där- med inte syftat till att undersöka hur Arbetsförmedlingens infor- mationsförsörjning, i form av exempelvis olika it-system, fungerar. Utredningens arbete har, trots att det inte varit en del av uppdra- get, ändå gett insikter om Arbetsförmedlingens informationsför- sörjning. Utredningen bedömer att det utöver regeländringar för

387Riksarkivet, Samhällsutmaningar,2016 och eSam, En effektiv informationsförsörjning, 2017.

3881 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

482

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förbättrat informationsutbyte finns ett behov av att utveckla infor- mationsförsörjningen inom Arbetsförmedlingens verksamhet.

I andra utredningar, granskningar, redovisningar av regerings- uppdrag eller i andra typer av rapporter där studier gjorts av Arbets- förmedlingens processer, rutiner eller it-system, har slutsatserna bl.a. handlat om hur olika brister påverkar informationsförsörj- ningen negativt. Även vid en avgränsning till rapporter från de senaste åren återfinns slutsatser som belyser informationsförsörj- ningen i olika delar av verksamheten. Flera av de granskningar som återges nedan har lett till åtgärder från myndigheten. Brister som påtalats kan därför redan vara avhjälpta.

Insamling och dokumentation av information hos Arbetsförmedlingen

Utredningen gör i andra avsnitt bedömningar om att det finns typer av information där nuvarande regelverk inte tillgodoser de behov som finns hos aktörer med uppgifter att utföra i den arbets- marknadspolitiska verksamheten och lämnar ett antal förslag för att åtgärda detta (se avsnitt 4.6–4.10). Att sådana behov kan tillgodo- ses blir än mer viktigt när det är oundvikligt att viss information enbart kan hämtas in från dem som berörs. Uppgifter om arbets- givares behov och lediga platser behöver hämtas från arbetsgivarna. Medan viss information hämtas från andra myndigheter, t.ex. Skatteverket och Migrationsverket, finns uppgifter om enskildas arbetslivserfarenheter inte registrerade av någon myndighet. Än mindre finns register över annat som kan vara viktigt för att matcha till rätt arbete eller besluta om rätt insatser, som den arbetssökan- des intressen, kompetenser eller förutsättningar att ta vissa arbeten. Information från den enskilde arbetssökande kommer därmed även framöver att vara avgörande. Det är t.ex. upp till den enskilde att lämna uppgifter om sin hälsa om det behövs för att anpassa insat- sen efter individuella behov eller ta del av stöd som enbart ges ut- ifrån vissa villkor.

Möjligheter finns att samla in ytterligare information direkt från individen på olika sätt. IAF anser exempelvis att om Arbetsförmed- lingen har fått en signal om en arbetssökandes frånvaro från en in- sats hos leverantör, men leverantören uppger att han eller hon har varit närvarande, bör Arbetsförmedlingen använda kontrollverktyg

483

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

som att kalla till ett fysiskt möte om myndigheten misstänker att en sökande är utomlands.389

Den information som Arbetsförmedlingen får in från olika käl- lor behöver finnas väl dokumenterad. Behovet har förstärkts som en följd av Arbetsförmedlingens arbetssätt som har förändrats under de senaste åren. Sedan 2020 arbetar Arbetsförmedlingen med inriktningen att arbetssökandes kontakter med myndigheten i första hand ska ske digitalt. Jämfört med tidigare har Arbetsförmedlingen bl.a. färre anställda, färre lokalkontor, fler digitala tjänster och ett ärendebaserat arbetssätt som innebär att en arbetssökande inte längre är knuten till en specifik arbetsförmedlare utan har kontakt med flera olika handläggare.390 Den handläggare som ska hantera en arbets- sökande i ett visst ärende behöver då ha tillgång till relevant infor- mation som dokumenterats av en annan handläggare.

Tillsammans med den enskilde ska Arbetsförmedlingen upprätta en individuell handlingsplan.391 I många delar av Arbetsförmed- lingens arbete med arbetssökande har den individuella handlings- planen en central roll. Dels utgör den ett underlag för Arbetsför- medlingen i planeringen för samt uppföljningen och kontrollen av den arbetssökande, dels delas information ur handlingsplanen med t.ex. leverantörer som anordnar insatser för den enskilde. IAF genomförde under 2020–2023 en övergripande granskning av Arbetsförmedlingens kontroll av arbetssökande som visar brister

i Arbetsförmedlingens dokumentation om enskilda.392 För leveran- törer av tjänsten Rusta och matcha saknades relevant information om dessa enskildas individuella förutsättningar och behov av stöd för att närma sig arbete eller studier. IAF konstaterade i rapporten att Arbetsförmedlingens arbete med handlingsplanerna fortsatt brister, trots att IAF har påtalat det under många år.

Statskontoret beskrev i slutredovisningen av ett uppföljnings- uppdrag om praktik i staten att bristerna i matchningen av prak- tikanter bl.a. berodde på att kännedomen om de arbetssökande försämrats inom Arbetsförmedlingen, till följd av myndighetens förändrade arbetssätt.393 Statskontoret intervjuade arbetsförmedlare

389IAF, Arbetsförmedlingens kontroll av arbetssökande hos leverantörer, 2024, s. 11.

390Se beskrivningar i t.ex. regeringens uppdrag till Statskontoret den 10 oktober 2023, Upp- drag om effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedel (A2023/01353) och IAF, Kontrollfunktionen i en tid av förändring på Arbetsförmedlingen, 2024.

3915 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

392IAF, Kontrollfunktionen i en tid av förändring på Arbetsförmedlingen.

393Statskontoret, Allas ansvar, ingens ansvar. Statskontorets slutredovisning om praktik i staten. 2024.

484

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

varav flera vittnade om brister avseende sökfunktionen i myndig- hetens register, och några arbetsförmedlare berättade även att regist- ren var dåligt uppdaterade.

I Riksrevisionens granskning av kontrollen av subventionerade anställningar framkom att det fanns stora skillnader i hur doku- mentationen av beslut om lönebidrag fungerade mellan Arbetsför- medlingens olika regioner.394

Samhall har till utredningen framfört att en anledning till att in- formationsöverföringen från Arbetsförmedlingen inte fungerar är en bristfällig dokumentation internt hos Arbetsförmedlingen. Detta får konsekvensen att det i underlagen till Samhall ibland saknas uppgifter om de personer som anvisas från Arbetsförmed- lingen för anställning hos bolaget. Till Riksrevisionens granskning av Samhalls uppdrag 2023 uppgav Arbetsförmedlingen att myndig- heten var medveten om att det fanns problem med informationsöver- föringen till Samhall. Arbetsförmedlingen angav då flera orsaker till den bristande informationsöverföringen, bl.a. att informationen om den arbetssökande inte alltid fanns samlad i myndighetens ärende- hanteringssystem.395 (Se även avsnitt 4.8.6.)

Detta är känd problematik för Arbetsförmedlingen. I årsredo- visningen för 2024 beskrivs att Arbetsförmedlingen arbetar med att stärka kvaliteten i och förutsättningarna för en effektiv ärendehand- läggning. Både interna granskningar och en inspektion genomförd av Riksdagens ombudsmän (JO) i april 2024 indikerar att det har skett kvalitetsförbättringar, men att det fortsatt finns utmaningar inom delar av ärendehandläggningen.396

Arbetsförmedlingen har sedan JO:s inspektion och tidigare nämnda granskning av IAF tagit fram åtgärdsplaner, varav vissa är genomförda.397

Utredningen bedömer att god dokumentation av den informa- tion som finns tillgänglig i myndigheten är avgörande för all infor- mationsförsörjning, både internt i Arbetsförmedlingen och för andra aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är positivt att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder utifrån vad interna och externa granskningar har visat. Utredningen bedömer

394Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker.

395Riksrevisionen, Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring.

396Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 14 och JO:s protokoll, dnr 1979-2024.

397Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 29.

485

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

dock att de brister som identifierats, både av utredningen och andra, behöver ses över mer samlat.

Användning av den information som finns inom myndigheten

Den information som finns tillgänglig för myndigheten och är dokumenterad behöver kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. All information ska inte finnas tillgänglig för alla inom myndig- heten, utan tillgången bör styras av behörigheter som ger rätt handläggare möjlighet att använda rätt information vid rätt tid- punkt i handläggningen. Även här finns beskrivningar av brister som påverkat verksamheten negativt.

Arbetsförmedlingen beskrev i en rapport till regeringen 2023 om att förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar en genom- gång av vilken information ansvariga arbetsförmedlare hade tillgång till. Den hade visat att myndigheten hade begränsat behörigheterna till viss information så att arbetsförmedlare som arbetade med ett visst ärendeslag saknade avgörande information som andra arbetsför- medlare hade tillgång till. I rapporten angavs att Arbetsförmedlingen arbetade för att behörigheterna till myndighetens olika datasystem bättre ska motsvara behovet av tillgång till relevant information för ansvariga handläggare.398 I en rapport till regeringen 2025 har Arbets- förmedlingen beskrivit att en kartläggning genomförts över vilka utvecklingsbehov som finns för att upptäcka, förhindra och före- bygga felaktiga utbetalningar. Kartläggningen visade bl.a. myndig- hetens behov av tillgång till korrekt information samt vilka förut- sättningar som krävs för att kunna utbyta information både internt och mellan myndigheter. En förstudie har också genomförts för att ta fram förslag till lösningar om bl.a. var information samlas och till- gängliggörs.399

Riksrevisionen pekade i sin granskning av kontrollen av subven- tionerade anställningar ut ett antal generella utmaningar: föråldrade it-system, omfattande dokumentationskrav och att Arbetsförmed- lingens kontakter med andra myndigheter till stor del var manuella. Det sistnämnda menade Riksrevisionen delvis kunde förklaras av

398Arbetsförmedlingen, Rätt från början – återrapportering av uppdrag 3.1 i regleringsbrevet för 2023, 2023, s. 55 och 56.

399Arbetsförmedlingen, Motverka felaktiga utbetalningar till företag – slutrapport enligt regler- ingsbrev 2024, 2025, s. 17.

486

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sekretessfrågor, men även av att Arbetsförmedlingens it-system inte hade utvecklats för att kunna tillgängliggöra inkommande information från t.ex. Migrationsverket för arbetsförmedlarna.400

Även Arbetsförmedlingens internrevision har uppmärksammat hur myndighetens it-system kan försvåra för myndighetens an- ställda att utföra sina arbetsuppgifter.401 För vissa typer av ärenden behövde handläggare arbeta i flera olika system. Internrevisionen har även uppmärksammat att handläggningen dessutom innebar en omfattande manuell hantering av olika typer av information. Detta riskerade att leda till att handläggare dokumenterade handlingar på fel sätt eller i fel system.

Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingen behöver säker- ställa att den information som myndigheten har tillgång till kan användas av de handläggare som behöver den, att it-systemen är ändamålsenliga och att handläggningsprocesserna är effektiva.

Utbyte av information hindras av tillämpningssvårigheter

Samtidigt som det kommer att vara avgörande även framöver att information hämtas direkt från den enskilde arbetssökande, kom- mer även utbyte av information med andra myndigheter och aktörer att öka i betydelse. Att hämta information från enskilda kan kräva stora arbetsinsatser av både myndighet och enskild. Det finns även risker att den inte är komplett eller korrekt samt att den dröjer.

I utredningens kartläggning framförde Arbetsförmedlingen att många behov av förbättrat informationsutbyte hindras av tillämp- ningssvårigheter. Flera andra utredningar har beskrivit att regel- verkens komplexitet försvårar för myndigheter att lämna ut upp- gifter till andra myndigheter. I departementspromemorian Utökat informationsutbyte konstaterades att regelverket för informations- utbyte med tiden har blivit svåröverskådligt, att det finns utrymme för olika tolkningar av bestämmelserna och begränsad praxis till vägledning samt att tillämpningsproblem tillsammans med det per- sonliga straffansvaret begränsar och hindrar informationsutbyte.402 Tillämpningsproblem har även beskrivits i betänkandena Ökat in-

400Riksrevisionen, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 37.

401Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2023:04. Informationshantering, 2024.

402Ds 2022:13 s. 69.

487

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

formationsflöde till brottsbekämpningen403 , En reform för datadel- ning404 och Ökat informationsutbyte mellan myndigheter405 .

Ett vanligt önskemål för att komma till rätta med den upplevda problembilden är regelförenklingar som innebär att detaljerade sekretessbrytande bestämmelser och uppgiftsskyldigheter ska er- sättas med mer generella och allmänt hållna bestämmelser som bryter sekretessen. Det uttrycks också önskemål om att mer eller mindre helt avskaffa sekretessen mellan myndigheter.406

Utredningen anser att det är ett principiellt problem att pro- blembilden vad gäller tillämpningssvårigheterna så gott som ute- slutande har fastställts utifrån tillämpande myndigheters påstå- enden. Dessa påståenden baseras, såvitt utredningen kan bedöma, normalt på uppfattningen att bestämmelserna är många och kom- plicerade och att de därmed inte kan tillämpas så att informations- utbyte sker i tillräcklig utsträckning.

Bestämmelserna som reglerar uppgiftsutbyte är förvisso – sett till hela det allmännas verksamhet – många. För den stora merpar- ten av offentliga funktionärer är det dock inte aktuellt att tillämpa samtliga bestämmelser utan det handlar vanligen om ett begränsat och överskådligt antal bestämmelser inom den sektor man verkar. Bestämmelserna är ofta detaljerat utformade och lämnar vanligen endast ett begränsat utrymme för bedömningar. Bestämmelserna har tillkommit efter en noggrann avvägning mellan intresset av sek- retess och intresset av att uppgifter ska kunna lämnas ut. Det är också skyddet av dessa båda, i sig helt legitima men ofta svårför- enliga, intressen som reglerna ska tillgodose genom den utform- ning de getts av lagstiftaren. Att bestämmelserna av en tillämpare till en början kan framstå som komplicerade kan i någon mening enligt utredningen sägas spegla den grannlaga intresseavvägning som lagstiftaren måste göra för att hantera målkonflikten mellan sekretessintresset respektive intresset av effektivitet och myndig- heters tillgång till rätt information. I ljuset av detta kan den om- ständigheten att det ibland ställs höga krav på myndigheten för att

403SOU 2023:69.

404SOU 2023:96.

405SOU 2024:63.

406Jfr t.ex. Arbetsförmedlingens remissvar avseende delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar, (SOU 2024:63), (dnr Af-2024/0089 0934) och Försäkringskassans remissvar avseende betänkandet Ökat informationsutbyte mel- lan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar, (SOU 2024:63), (dnr FK 2024/019903).

488

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

kunna tillämpa en sekretessbrytande bestämmelse korrekt framstå som rimlig och rent av önskvärd.

Det framstår därför enligt utredningen som vanskligt att primärt lösa tillämpningsproblemen genom långtgående regelförenklingar när kompetenshöjande insatser och utvecklad intern styrning i tilläm- pande myndigheter borde kunna ge lika stor eller större effekt.

Utredningen ser dessutom en risk med att långtgående regel- förenklingar flyttar ansvaret från lagstiftaren till enskilda tjänste- män för att göra den intresseavvägning som alltid krävs när upp- gifter som annars omfattas av sekretess ska lämnas ut. En sådan ordning framstår som principiellt tveksam och borgar inte heller för förutsebarhet och likformighet. Den innebär troligen också att det i praktiken inte blir enklare för myndigheterna att åstadkomma ändamålsenliga informationsutbyten (se avsnitt 4.5.1). Önskade effekter med det både tids- och resurskrävande arbetet med regel- förenklingar riskerar därmed att gå förlorade.

Bestämmelser om utbyte av information behöver av nödvändighet tillämpas av minst två parter. Statliga myndigheter bör sträva efter att komma överens om hur regelverk ska tillämpas. Ett naturligt forum för diskussioner och beslut om gemensam syn på regeltillämpningen är någon av de numera flertaliga fasta samverkansformer som myn- digheterna driver. Arbetsförmedlingens generaldirektör ingår exem- pelvis i Rådet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemet och myndigheten deltar i det s.k. MUR-nätverket407 och eSamverkans- programmet.408

En myndighets beslut att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en uppgift kan enligt 6 kap. 8 § OSL överklagas till regeringen. Om myndigheterna är oense bör den möjligheten i högre grad utnyttjas, så att tydligare praxis kan skapas.

Myndigheternas informationsutbyte påverkas just nu av många olika förändringar samtidigt. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera hur Arbetsförmedlingen, CSN,

407MUR står för ”motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter, mot missbruk och brott i välfärdssystemen”. MUR-nätverket består av 26 myndigheter som samarbetar för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, se t.ex. Försäkrings- kassan, ”Initiativet MUR”, hämtad den 26 april 2025, https://www.forsakringskassan.se/myndigheter-och-samarbetspartner/samarbeten-och- samarbetspartner/initiativet-mur .

408eSamverkansprogrammet är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 41 myndig- heter med syfte att ta tillvara digitaliseringens möjligheter, se eSam, ”Offentlig samverkan för ökad digitalisering”, hämtad den 26 april 2025, https://www.esamverka.se/om-esam/om- esam.html.

489

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har förberett och för- ändrat sitt arbetssätt, samt hur de samarbetar med andra berörda myndigheter med anledning av vissa reformer mot felaktiga utbe- talningar från välfärdssystemen. Bland reformerna och regeländ- ringarna som ska omfattas finns inrättandet av Utbetalningsmyn- digheten och införandet av lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2025.409

Möjligheter till informationsutbyte som behöver användas kan även avse annat än utbyte mellan Arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Förutsättningarna för ett effektivare informations- utbyte mellan Arbetsförmedlingen och myndighetens leverantörer förbättrades genom de ändringar som trädde i kraft den 1 december 2022.410 Då infördes bl.a. sekretessbrytande bestämmelser för Arbets- förmedlingen i förhållande till myndighetens leverantörer. I förarbe- tena anges som skäl bl.a. att leverantörer sannolikt har behov av att få del av uppgifter om den enskilde i syfte att kunna planera aktivite- ter utifrån hans eller hennes individuella behov.411 Trots detta har leverantörer framfört till utredningen att de har behov av infor- mation från Arbetsförmedlingen i syfte att kunna skapa anpass- ningar för individen. Leverantörer har framfört att Arbetsförmed- lingens handläggare hanterar informationsutbytet på olika sätt, ibland med hänvisning till rättsliga hinder.

Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingen behöver använda de möjligheter till informationsutbyte som finns enligt nuvarande regelverk.

Nyttoanalyser och prioritering behövs

Arbetsförmedlingen har som beskrivits framfört ett stort antal be- hov av förbättrat informationsutbyte till utredningen. Vid utred- ningens fortsatta arbete har det blivit tydligt att vissa behov inte har föregåtts av djupare analys och att det saknas en övergripande prioritering.

409Fi2023/02202.

410Prop. 2021/22:216, bet. 2021/22:AU15, rskr. 2021/22:426.

411Prop. 2021/22:216 s. 38 och 98.

490

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Vissa behov har framförts utan att det tydligt framgått vad som inte fungerar med nuvarande förutsättningar eller hur ytterligare information skulle kunna ge en viss önskad effekt. För vissa fram- förda behov har det även varit otydligt vilken konkret information det handlar om eller från vilken aktör den ska hämtas. Arbetsför- medlingen har t.ex. framfört behov av information om enskildas hälsa i syfte att förbättra stödet till arbetssökande. Myndigheten har inte kunnat tydliggöra vilka konkreta hälsouppgifter det hand- lar om eller hos vilka aktörer (regioner, kommuner eller privata) som informationen finns i dagsläget. En del framförda behov hand- lar om information som inte finns registrerad och därmed inte hel- ler kan bli aktuell för ett informationsutbyte. För utredningen har det därmed varit svårt att analysera behovet och vad den faktiska effekten av tillgång till informationen skulle kunna bli.

Bristande analyser av verksamhetens behov riskerar att sätta för stort fokus på att hämta in ytterligare information utan att djupare se om det faktiskt föreligger ett behov, om det finns ett hinder för tillgången till informationen eller vad en rimlig effekt av tillgång till informationen skulle vara. Andra lösningar för att tillgodose verk- samhetens behov av förbättringar kan förbises. Det innebär också att resurser riskerar att läggas på vad som uppfattas vara ett pro- blem eller en lösning, men som i själva verket inte är det. Detta tränger undan andra aktiviteter som har betydelse för att fullgöra uppgifterna som åligger myndigheten. Bristande analyser riskerar också att leda till att olika delar inom myndigheten, t.ex. olika för- medlingskontor, arbetar på olika sätt gällande liknande frågor eller problem som återkommande dyker upp. Arbetsförmedlingens internrevision har exempelvis tidigare rapporterat att gällande myndighetens hantering av information i form av bl.a. inhämtning och lagring, arbetade vissa delar av myndigheten reaktivt i stället för proaktivt.412 Detta bl.a. eftersom risker inom dessa områden inte hade identifierats eller analyserats tillräckligt.

Det som har framförts av Arbetsförmedlingen till utredningen har inte heller alltid överensstämt med behov av information som myndigheten i andra sammanhang har framfört de senaste åren i t.ex. hemställningar, remissyttranden eller till andra utredningar.

Det är viktigt att en myndighet i varje givet läge kan prioritera utifrån sina uppgifter och förutsättningar. Avsaknad av en egen och

412Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2023:04. Informationshantering.

491

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

internt kommunicerad prioritering av vad som kan förbättra verk- samheten ger myndigheten sämre möjligheter att långsiktigt utföra sitt uppdrag. Att löpande bedöma vilka förändringar som kan göra störst potentiell nytta och säkerställa att detta är känt internt i orga- nisationen är viktigt för att myndigheten ska kunna styra sitt ut- vecklingsarbete. Prioritering är särskilt viktigt eftersom informa- tionsförsörjningen behöver stödjas av it-system. All it-utveckling som på något sätt skulle kunna förbättra verksamhetens förutsätt- ningar kan inte bedrivas samtidigt. Därför behöver det finnas tyd- liga analyser av vilka behov av förbättrad informationsförsörjning som ger störst nyttor. Att myndigheten har en tydlig prioritering utifrån behov är också värdefull information till såväl regeringen som riksdagen när dessa organ ska besluta om vilken styrning som ska gälla för verksamheten.

Statskontoret bedömer i sin rapport om Arbetsförmedlingens

användning av förvaltningsmedel under åren 2018–2023 att myndig- hetens ledning inte har gjort det tillräckligt tydligt vad verksamheten ska prioritera.413 Detta har även Arbetsförmedlingens internrevision tidigare uppmärksammat.414 Vidare har det i en av myndighetens senare internrevisionsrapporter uppmärksammats att myndigheten saknar en gemensam definition för informationshantering.415 Informationshantering inom Arbetsförmedlingen, såsom myndig- hetens internrevision beskriver det, innebär att ”skapa, samla in, organisera och lagra information så att informationen kan användas på ett ändamålsenligt, effektivt och kontrollerat sätt.”416 Avsak- naden av en gemensam definition riskerar enligt internrevisionen att leda till försvagad intern styrning, otydlighet i ansvar och roller samt bristande regelefterlevnad.417

Utredningen bedömer sammantaget att Arbetsförmedlingen behöver arbeta än mer strukturerat med analyser och prioriteringar av vilken information som behövs och för vilka syften. Sådana ana- lyser och prioriteringar är nödvändiga för att externa aktörer ska kunna bistå Arbetsförmedlingen i att skapa rätt förutsättningar för informationsförsörjningen.

413Statskontoret, Gör jobbet! En mer effektiv användning av Arbetsförmedlingens förvaltnings- medel, 2025, s. 45.

414Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2021:01. Verksamhetsplanering, styrning och uppföljning, 2021, s. 10.

415Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2023:04. Informationshantering.

416Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2023:04. Informationshantering, s. 5.

417Arbetsförmedlingen, Internrevisionsrapport 2023:04. Informationshantering.

492

SOU 2025:74

Förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Ett mer strategiskt arbete för Arbetsförmedlingens informationsförsörjning

Som har beskrivits visar både utredningens eget arbete med kart- läggning och flera andra aktörers analyser, inklusive Arbetsför- medlingens egna, att det finns områden där myndighetens arbete med informationsförsörjning kan förbättras.

Om Arbetsförmedlingen inte lyckas samla eller förvalta infor- mationen på ett tillfredsställande sätt försvårar det för stora delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det försvårar för myndigheten att fullgöra sina uppdrag, för andra aktörer att ge rätt stöd till arbetssökande, för den enskilde att närma sig arbete eller utbildning och för arbetsgivare att rekrytera rätt arbetskraft.

De förändringar som utredningen föreslår i detta betänkande ger var för sig och samlat nya förutsättningar för informations- försörjningen i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, främst för Arbetsförmedlingen. Flera av de förslag som utredningen läm- nar förutsätter dock även andra åtgärder, annars finns en påtaglig risk för att de inte kommer få full effekt. Om information har häm- tats in från andra aktörer men inte finns tillgänglig för rätt handläg- gare, leder den utlämnande aktörens uppgiftsskyldighet enbart till ökad administration. Om möjligheter i dataskyddsreglering att an- vända ny teknik inte prioriteras för områden där nyttan är som störst i förhållande till kostnaden, utnyttjas inte resurser på bästa sätt.

Tillfället är lämpligt för ett samlat tag om dessa frågor. Föränd- ringar har nyligen genomförts i form av t.ex. inrättandet av Utbe- talningsmyndigheten och den nya lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Ytterligare förslag bereds för närvarande, se avsnitt 4.3.6.

Även den här utredningens förslag i andra avsnitt av betänkan- det gör tidpunkten lämplig. Den förändrade dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen som utredningen föreslår (se avsnitt 6.6) skapar ett behov för myndigheten att vid ett genomförande se över föreskrifter, rutiner och system för personuppgiftsbehandling och vid behov förändra dem. Utbildning för de anställda kommer att behövas. I ett sådant utvecklingsarbete bör det vara möjligt att in- kludera även bredare perspektiv om myndighetens arbete med in- formationsförsörjning.

493

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

5.2Utredningens uppdrag

Utredningen ska analysera Arbetsförmedlingens behov av att göra kontrollbesök hos arbetsgivare som anställer med stöd och anord- nare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Syftet är att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att på ett effektivt och rätts- säkert sätt säkerställa att stöd inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämnas för avsett ändamål. Utifrån analysen ska ut- redningen ta ställning till och lämna förslag på vilka förutsättningar som ska gälla för Arbetsförmedlingens kontrollbesök och lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen ska noga väga behovet för Arbetsförmedlingen att kunna göra kontrollbesök mot de integritetsrisker som kan uppstå för arbetsgivare och anordnare.

5.3Avgränsning

5.3.1Kontrollbesök inom ramen för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet

Enligt 5 § 1 förordningen (2022:811) med instruktion för Arbets- förmedlingen ska Arbetsförmedlingen delta i det myndighetsgemen- samma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Övriga myndigheter som har i uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet är Arbets- miljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställd- hetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten och Skatteverket.

Arbetsförmedlingen har till utredningen framfört att myndig- heten vill ha möjlighet att delta i alla myndighetsgemensamma arbetsplatskontroller fullt ut och inte bara i de kontroller där den aktuella arbetsgivaren eller anordnaren har en pågående stödperiod som beslutats av Arbetsförmedlingen. Enligt Arbetsförmedlingen kan övriga myndigheter som deltar i en arbetsplatskontroll ha nytta av uppgifter från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen vill dessutom ha möjlighet att upptäcka om det finns personer på den arbetsplats som kontrolleras som är inskrivna som arbetssökande trots att de har ett arbete.

496

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

De myndigheter som har i uppdrag att samverka mot arbetslivs- kriminalitet skiljer sig åt gällande verksamhet och storlek. De har också olika förutsättningar och vana av att arbeta mot arbetslivs- kriminalitet, särskilt av att utföra kontroller på arbetsplatser.1 När en arbetsplatskontroll ska genomföras tar varje myndighet utgångs- punkt i sitt eget regelverk och agerar utifrån de befogenheter och det uppdrag respektive myndighet har. Med andra ord sker alltså flera olika kontroller parallellt, t.ex. en arbetsmiljöinspektion, en kontroll av kassaregister och personalliggare och en utlännings- kontroll.2

Utredningen bedömer att det inte ligger inom ramen för utred- ningens uppdrag att analysera och överväga Arbetsförmedlingens förutsättningar att göra kontrollbesök i syfte att delta i myndighets- samverkan mot arbetslivskriminalitet eller i syfte att underlätta för andra myndigheters kontrolluppdrag. Utredningens uppdrag är att analysera behovet av att göra kontrollbesök hos arbetsgivare som anställer med stöd och hos anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser för att på ett effektivt och rättssäkert sätt säkerställa att stöd lämnas för avsett ändamål.

Utredningen analyserar därför inte Arbetsförmedlingens behov av att göra kontrollbesök i andra syften.

5.4Arbetsmarknadspolitisk verksamhet där kontrollbesök kan bli aktuellt

Arbetsförmedlingen hanterar många olika ekonomiska stöd, er- sättningar, bidrag och liknande inom ramen för sina uppgifter.

Arbetsförmedlingen lämnar olika typer av ekonomiskt stöd vid anställningar och beslutar även om andra typer av stöd för att hjälpa och underlätta för enskilda arbetsgivare och anställda. Arbetsför- medlingen köper även olika typer av tjänster från leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser.

1SOU 2024:14, Arbetslivskriminalitet – myndighetssamverkan, en gemensam tipsfunktion, lärdomar från Belgien och gränsöverskridande arbete, s. 110.

2SOU 2024:14 s. 143.

497

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

5.4.1Anställningar med ekonomiskt stöd

En arbetsgivare som anställer en person som har varit utan arbete en längre tid, är nyanländ till Sverige eller har nedsatt arbetsför- måga på grund av en funktionsnedsättning kan beviljas ekonomiskt stöd för anställningen av Arbetsförmedlingen. Stödet ska täcka en viss del av den anställdes lön eller viss del av arbetsgivaravgifterna för den aktuella anställningen. Anställningsstödet kan i vissa fall även kompletteras med ytterligare stöd för att täcka diverse mer- kostnader som uppstår på grund av anställningen, t.ex. för att arbetsgivaren behöver avsätta extra resurser för att handleda eller ge den anställde särskilt stöd.

Villkoren för stöden regleras främst i olika förordningar.3 Här beskrivs regleringen övergripande.

Lönebidrag

Lönebidrag är en särskild insats för personer som har en funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som till följd av detta har behov av stöd för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete.4 Lönebidrag finns i tre former; lönebidrag för utveckling i anställning, lönebidrag för anställning och lönebidrag för trygghet i anställning.5

Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt bidrag till en arbets- givare för lönekostnader vid insatsen lönebidrag, om den ges hos en annan arbetsgivare än Samhall Aktiebolag (Samhall).6 För lönebi- drag hos Samhall regleras den ekonomiska ersättningen i förord- ningen (2018:1528) om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Ersättning till Samhall betalas inte ut av Arbetsförmedlingen, utan ingår i den s.k. mer- kostnadsersättningen som betalas ut från staten till bolaget.

3Förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd, förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb samt förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

41 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

524 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

615 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

498

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Skyddat arbete

Skyddat arbete är en särskild insats för personer vars arbetsförmåga är så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.7

Skyddat arbete finns i två former. För skyddat arbete hos Sam- hall regleras den ekonomiska ersättningen i förordningen om stat- lig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt eko- nomiskt intresse. På samma sätt som vid lönebidrag hos Samhall betalas ersättningen inte ut av Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt bidrag till en arbets- givare för lönekostnader vid insatsen skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare.8 För denna särskilda insats finns särskilda kriterier för vilka personer som bidraget kan lämnas för. Bidraget får inte läm- nas om arbetet bedrivs inom en konkurrensutsatt verksamhet eller sektor.9

Särskilt anställningsstöd i form av introduktionsjobb

Särskilt anställningsstöd är ett arbetsmarknadspolitiskt program vars syfte är att stimulera arbetsgivare att anställa personer som har svårt att få ett arbete utan särskilt anställningsstöd och bidra till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Ekonomiskt stöd lämnas till en arbetsgivare som anställer en person som anvisats till programmet.10

Sedan 2022 är introduktionsjobb den enda formen av särskilt anställningsstöd. Tidigare har även andra former funnits, exem- pelvis extratjänst och instegsjobb.

737 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

815 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

940 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

102 och 3 §§ förordningen om särskilt anställningsstöd.

499

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Nystartsjobb

Syftet med nystartsjobb är att stimulera arbetsgivare att anställa per- soner som har varit utan arbete en längre tid, personer som har del- tagit i arbetsmarknadspolitiska program en längre tid och personer som saknar en fast anknytning till arbetslivet.11 Stöd för nystarts- jobb lämnas till en arbetsgivare som anställer en person som upp- fyller vissa villkor.12

Etableringsjobb

Syftet med etableringsjobb är att stimulera arbetsgivare att anställa vissa nyanlända invandrare och vissa långtidsarbetslösa personer samt att anställningen i normalfallet ska leda till en tillsvidareanställning på heltid.13

Modellen med etableringsjobb skiljer sig från de andra stöden genom att ersättningen betalas direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får er- sättning för en del av lönen. Den statliga ersättningen syftar till att kompensera individen för att denne får en lägre lön från arbetsgiva- ren för utfört arbete i ett etableringsjobb jämfört med en annan an- ställning. Modellen innebär att individen får sin inkomst från två håll, arbetsgivaren och staten.14 Ersättningen utgör samtidigt ett statligt stöd till arbetstagarens arbetsgivare.15

Arbetsförmedlingen prövar frågor om rätt till ersättning och fastställer den ersättningsnivå som ska ligga till grund för ersätt- ningen, medan Försäkringskassan hanterar utbetalningen av ersätt- ningen och fastställer hur stort belopp som ska betalas ut vid varje enskild utbetalning.16

112 § förordningen om stöd för nystartsjobb.

123–8 §§ förordningen om stöd för nystartsjobb.

131 § förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

14Prop. 2019/20:117, Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 21.

152 § förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

1619 och 24 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

500

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Gemensam eller likalydande reglering för vissa av formerna

Enligt 6 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ska den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmark- nadspolitiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ge Arbetsförmedlingen tillfälle att granska verksamheten som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras. I 6 § andra stycket anges att skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft anställda i etableringsjobb.

För lönebidrag, skyddat arbete, introduktionsjobb och nystarts- jobb finns i respektive förordning bestämmelser med samma innehåll som 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om att den som tar emot ekonomiskt bidrag ska ge Arbetsförmedlingen eller den som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.17

Eftersom lönebidrag, skyddat arbete och introduktionsjobb är arbetsmarknadspolitiska program ska en anvisning till dem vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad. En anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett över- gripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.18 Nystartsjobb är inte ett arbetsmarknadspolitiskt program. Inför beslut om nystartsjobb ska Arbetsförmedlingen bedöma om den arbetssökande uppfyller kvalificeringsgrunderna som bl.a. bygger på arbetslöshetens längd och om personen är nyanländ till Sverige.19

Lönebidrag, skyddat arbete, introduktionsjobb och nystartsjobb får beviljas under förutsättning att arbetsgivaren intygar att lön och andra anställningsförmåner följer av kollektivavtal eller i väsentliga delar är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom bran- schen.20 För etableringsjobb fordras kollektivavtal som uppfyller särskilda krav.21

Det finns i 9 a–c §§ i förordningen (2000:628) om den arbets- marknadspolitiska verksamheten bestämmelser som reglerar kon- troll vid arbetsplatsförlagda program och insatser.

1747 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, 32 § förordningen om särskilt anställningsstöd, 31 § förordningen om stöd för nystartsjobb.

189 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

193–10 §§ förordningen om stöd för nystartsjobb.

2018 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, 20 § förordningen om särskilt anställningsstöd, 21 § förordningen om stöd för nystartsjobb.

213 och 4 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

501

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Enligt 9 a § ska Arbetsförmedlingen innan någon anvisas ett arbets- marknadspolitiskt program eller insats som är förlagt till en arbets- plats ge en sammanslutning av arbetstagare tillfälle att yttra sig.

Enligt 9 b § får ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en arbetsmarknadspolitisk insats inte förläggas hos en anordnare eller en arbetsgivare bl.a. om den har näringsförbud, är i konkurs eller under tvångsförvaltning, eller inte har fullgjort sina skyldigheter

i fråga om skatter eller socialförsäkringsavgifter.

Enligt 9 c § får Arbetsförmedlingen avstå från att förlägga ett arbetsmarknadspolitiskt program eller en arbetsmarknadspolitisk insats hos en anordnare eller arbetsgivare i vissa situationer. Det gäller bl.a. om anordnarens eller arbetsgivarens förhållanden är så- dana att det kan antas att verksamheten inte bedrivs eller kommer att bedrivas i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksam- heten, anordnaren eller arbetsgivaren inte fullgör eller det kan antas inte kommer att fullgöra sina åtaganden mot Arbetsförmedlingen eller mot den enskilde som programmet eller insatsen avser. Vidare blir det aktuellt om anordnaren eller arbetsgivaren i ärendet inte har lämnat de uppgifter som Arbetsförmedlingen begärt eller har lämnat felaktiga uppgifter.

För lönebidrag, introduktionsjobb, skyddat arbete och nystarts- jobb finns bestämmelser i respektive förordning som motsvarar 9 b och 9 c §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten.22 För dessa former finns bestämmelser om krav på arbets- givare som bl.a. innebär att arbetsgivaren vid beslutstillfället ska vara registrerad som arbetsgivare och att arbetsgivaren inte får ha näringsförbud.23 I förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb finns inte dessa bestämmelser.

För lönebidrag, skyddat arbete, introduktionsjobb och nystarts- jobb regleras att Arbetsförmedlingen ska se till att bidrag enligt för- ordningen används på föreskrivet sätt.24 I förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb finns inte denna bestämmelse.

2244 och 44 a §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 21 och 21 a §§ förordningen om särskilt anställnings- stöd, 22 och 22 a §§ förordningen om nystartsjobb.

2343–44 a §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 19–21 a §§ förordningen om särskilt anställningsstöd, 20–23 §§ förordningen om nystartsjobb.

2447 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 32 § förordningen om särskilt anställningsstöd, 31 § förordningen om nystartsjobb.

502

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

För lönebidrag, skyddat arbete, introduktionsjobb och nystarts- jobb ska ett beslut omprövas vid ändrade förhållanden. Detta gäller både sådana ändrade förhållanden som anmäls av arbetsgivaren och sådana som kommer till Arbetsförmedlingens kännedom på annat sätt.25 För etableringsjobb finns en liknande bestämmelse, att Arbetsförmedlingen ska göra en förnyad prövning av rätten till er- sättning vid ändrade förhållanden eller om Arbetsförmedlingen på annan grund har anledning att anta att ersättning betalas ut på fel- aktig grund eller med fel belopp.26

5.4.2Andra ekonomiska stöd till arbetsgivare och anordnare

Arbetsträning, förstärkt arbetsträning

och yrkeskompetensbedömning som del av arbetspraktik

Arbetsträning är en insats för deltagare i jobb- och utvecklingsgaran- tin, jobbgarantin för ungdomar samt etableringsprogrammet som innebär att den enskilde får arbetsträna på en arbetsplats. Med för- stärkt arbetsträning avses att den enskilde erbjuds en arbetsplats för utredning av arbetsförmåga eller för arbetsträning.27 Insatserna får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med och myndigheten får lämna ekonomiskt stöd till anordnaren.28

För arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet får det arbetsmarknadspolitiska pro- grammet arbetspraktik eller delar av det bestå av en bedömning av den enskildes yrkeskompetens. Arbetsförmedlingen får lämna eko- nomiskt stöd till den som anordnar yrkeskompetensbedömning.29

Arbetsförmedlingen ska se till att stöden används på föreskrivet sätt.30

2549 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga, 33 § förordningen om särskilt anställningsstöd, 32 § förordningen om nystartsjobb.

2622 § förordningen om statligt stöd vid arbete i etableringsjobb.

2710 § förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, 9 b och 9 c §§ förord- ningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar, 13 a och 13 b §§ förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

2818 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin, 14 a § första stycket 2 förordningen om jobbgaranti för ungdomar, 23 a § förordningen om etableringsinsatser för vissa nyan- lända invandrare.

2914 och 14 a §§ förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

3019 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin, 14 b § förordningen om jobbgaranti för ungdomar, 23 c § förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

35§ förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

503

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Bidrag för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Arbetsförmedlingen får enligt förordningen (2017:462) om sär- skilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga lämna vissa ekonomiska bidrag:

•Bidrag för att köpa, hyra eller reparera arbetshjälpmedel eller andra anordningar samt för expertundersökningar som behövs för att klarlägga behov (3–6 §§).

•Bidrag för kostnader för tolk åt barndomsdöva, dövblinda, vuxen- döva och personer med hörselnedsättning som tar del av en ut- bildning i arbetet, för att utföra återkommande arbetsmoment eller för att hantera återkommande arbetssituationer samt för in- läsning på ljudmedier av facklitteratur eller översättning av fack- litteratur till punktskrift till en person med synnedsättning som tar del av en utbildning i arbetet (7 och 8 §§).

•Bidrag för ett personligt biträde som hjälper en person med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bidraget får lämnas till en arbetsgivare eller någon annan som har kostnader för det personliga biträdet (9 och 10 §§).

Villkoren för bidragen skiljer sig åt. Bidragen kan betalas ut till arbetsgivare.

Studie- och yrkesvägledning eller jobbsökaraktiviteter med coachning

Aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar kan omfatta studie- och yrkesvägledning eller jobbsökaraktiviteter med coachning.31 Arbets- förmedlingen får besluta att betala ut ekonomiskt stöd till en kom- mun som anordnar dessa aktiviteter.32

316 § förordningen om jobbgaranti för ungdomar.

3214 a § första punkten förordningen om jobbgaranti för ungdomar.

504

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

5.4.3Andra helt arbetsplatsförlagda insatser

Arbetspraktik

Arbetspraktik är ett arbetsmarknadspolitiskt program som innebär praktik på en arbetsplats. Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Inget ekono- miskt stöd betalas ut.33 För vissa arbetssökande får programmet helt eller delvis bestå av yrkeskompetensbedömning, där ekono- miskt stöd utbetalas (se avsnitt 5.4.2).

5.4.4Ersättning till leverantörer

av arbetsmarknadspolitiska insatser

Arbetsförmedlingen anskaffar för närvarande arbetsmarknadspoli- tiska insatser i form av tio olika tjänster, antingen genom upphand- ling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller i form av valfrihetssystem enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbets- förmedlingen. Insatserna är av olika slag, exempelvis utbildning och förmedlingsinsatser. Se ytterligare beskrivning i avsnitt 3.3.

5.4.5Omfattning av ekonomiska stöd och ersättningar

Under 2024 betalade Arbetsförmedlingen ut cirka 16,1 miljarder kronor i stöd till arbetsgivare för olika former av anställningar med ekonomiskt stöd. Mest stöd betalades ut för de olika formerna av lönebidrag, totalt cirka 10,6 miljarder kronor.34 Arbetsförmed- lingen betalade även ut cirka 530 miljoner kronor i andra former av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknads- politiska insatser, exempelvis för arbetsträning, bidrag till hjälp- medel, tolk eller personligt biträde.35

Under 2024 betalade Arbetsförmedlingen ut cirka 4,1 miljarder kronor i ersättning till leverantörer som utfört arbetsmarknadspoli- tiska insatser på uppdrag av myndigheten. Mest ersättningar betala- des ut för förmedlingsinsatsen Rusta och matcha (cirka 1,9 miljar-

3314 och 14 a §§ förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

34Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, 2025, s. 38.

35Uppgifter från Arbetsförmedlingen.

505

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

der kronor) och arbetsmarknadsutbildning (cirka 1,1 miljarder kro- nor).36

För ytterligare beskrivning av omfattningen av ekonomiska stöd och ersättningar, se avsnitt 3.3.

5.5Felaktiga utbetalningar

5.5.1Omfattning av felaktiga utbetalningar

Målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen är att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslig- het som riktas mot dessa system ska minska.37

Arbetsförmedlingen ska enligt 19 a § förordningen med instruk- tion för Arbetsförmedlingen samverka med Utbetalningsmyndig- heten och andra berörda myndigheter, kommuner och regioner samt andra berörda parter för att bedriva en effektiv och rättssäker verk- samhet och då särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs.

På uppdrag av regeringen har Arbetsförmedlingen genomfört en omfattningsstudie avseende felaktiga utbetalningar inom stöden löne- bidrag, nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställning.38 Syftet med studien var att uppskatta hur stor del av dessa stöd som betalas ut fel- aktigt. I rapporten uppskattas att de felaktiga utbetalningarna inom lönebidrag uppgår till cirka 1 061 miljoner kronor (motsvarande cirka 9,5 procent av de utbetalda beloppen) och inom nystartsjobb till cirka 266 miljoner kronor (motsvarande cirka 7,8 procent av de ut- betalda beloppen).

I årsredovisningen för 2024 redovisade Arbetsförmedlingen att de upptäckta felaktiga utbetalningarna för anställningar med stöd uppgick till cirka 153 miljoner kronor, varav 61 miljoner kronor avsåg lönebidrag och 72 miljoner kronor avsåg nystartsjobb. Störst andel felaktiga utbetalningar upptäcktes för nystartsjobb, motsva- rande cirka 2 procent av utbetalda belopp. De upptäckta felaktiga utbetalningarna för bidrag för personligt biträde uppgick 2024 till cirka 1 miljon kronor, motsvarande cirka 0,5 procent av utbetalda

36Uppgifter från Arbetsförmedlingen.

37Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25: FiU2, rskr. 2024/25:120.

38Arbetsförmedlingen, Omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar. Del 1 inom lönebidrag, nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställning. Del 2 inom aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning, 2023.

506

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

belopp.39 De tre vanligaste (beloppsmässigt största) orsakerna till återkrav under 2024 var att arbetstagaren fått felaktig lön av arbets- givaren, att arbetsgivaren saknade de försäkringar som krävs för att få stöd samt att de underlag som Arbetsförmedlingen begärt vid kontroll inte inkommit vilket innebär att stödmottagaren inte styrkt sin rätt till stöd.40

Utredningen konstaterar att det är ett stort gap mellan de upp-

täckta och de skattade felaktiga utbetalningarna. Även om gapet mel- lan de upptäckta och skattade totala felaktiga utbetalningarna mins- kade mellan år 2023 och 2024 är det fortfarande stora belopp som bedöms betalas ut felaktigt utan att myndigheten upptäcker det.41

Till leverantörer var de upptäckta felaktiga utbetalningarnas an- del av de totala utbetalningarna generellt lägre än för anställningar med ekonomiskt stöd.42 I årsredovisningen för 2024 redovisade Arbetsförmedlingen att de upptäckta felaktiga utbetalningarna till leverantörer uppgick till cirka 9 miljoner kronor.43 Det motsvarar cirka 0,2 procent av utbetalade belopp.

5.5.2Risker för fel i anställningar med ekonomiskt stöd

Regeringen har lyft fram anställningsstöd som exempel på ett av de ersättningssystem i välfärden som löper högst risk för felaktiga ut- betalningar, eftersom företag och andra externa aktörer med ekono- miska intressen är involverade.44

Riksrevisionen har i en granskningsrapport från 2023 granskat om Arbetsförmedlingens kontroll av de subventionerade anställ- ningarna är effektiv. De subventionerade anställningar som ingick i granskningen var nystartsjobb, introduktionsjobb och lönebidrag. De år som granskats är 2017–2022. Vid tidpunkten för gransk- ningen hade etableringsjobb ännu inte fått sin första deltagare.45

Av granskningsrapporten framgår det att flera risker kan kopp- las till organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet, där

39Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 79 och 80.

40Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 83 och 84.

41Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 77.

42Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 80.

43Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 79.

44Prop. 2021/22 :1, utgiftsområde 2, s. 92.

45Riksrevisionen (RiR), Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med all- varliga risker, 2023.

507

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

arbetsgivare, ibland i samförstånd med arbetstagaren, utnyttjar stöden för att nå högsta möjliga vinning.46

Riksrevisionen bedömer att regeringen har utformat de subven- tionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för miss- bruk och det gäller särskilt för nystartsjobben. Granskningen visar att kontrollnivån är lägre inom nystartsjobben än inom introduk- tionsjobb och lönebidrag, vilket beror på att förordningarna skiljer sig åt vad gäller kontroll inför beslut. Riksrevisionen rekommen- derar regeringen att säkerställa att riskerna i nystartsjobben mot- svaras av anpassade krav på kontroll.47

Riksrevisionen har identifierat följande risker för fel i de sub- ventionerade anställningarna.

Skenanställning

En skenanställning innebär att arbete inte utförs alls eller endast i låg omfattning. För arbetsgivaren är syftet med en skenanställning att få ut ersättning från Arbetsförmedlingen. För arbetstagaren kan det vara ett sätt att kvalificera sig för ekonomiska stöd från andra välfärdssystem, exempelvis arbetslöshetsförsäkringen, eller att få en ”vit” anställning om personen arbetar svart eller bedriver kriminell verksamhet. Det förekommer också att arbetstagaren får en andel av bidraget som betalas ut till arbetsgivaren.

Dåliga arbetsvillkor

Att arbetstagaren har dåliga arbetsvillkor kan innebära att arbets- givaren betalar för låg lön, att det saknas godkända försäkringar för arbetstagaren eller att det finns allvarliga brister i arbetsmiljön. Löne- subventionerna betalas ut till arbetsgivaren efter att arbetsgivaren registrerat lönen till den enskilde hos Skatteverket. Det är dock inte självklart att arbetsgivaren betalar ut samma summa som är registrerad till den enskilde. Det finns också risk för att arbetsgiva- ren inte tecknar de försäkringar för arbetstagare som är ett villkor för att få stödet.

46RiR, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 24.

47RiR, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker, s. 74 och 75.

508

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

5.6Arbetsförmedlingens kontrollbesök i nuläget

5.6.1Nuvarande regelverk om kontrollbesök

Enligt 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska den arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt pro- gram som tar emot eller har tagit emot stöd ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras. Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft anställda i etableringsjobb.

När bestämmelsen infördes angavs det i förarbetena att bestäm- melsen ger lagstöd för granskning av arbetsgivare eller anordnare av program som tar emot ekonomiskt stöd inom ramen för ett arbets- marknadspolitiskt program.48 Av senare förarbeten framgår det att skyldigheten att låta sig granskas är motiverad av att det finns be- hov av att kunna granska verksamheter som får statligt stöd i syfte att kunna kontrollera och säkerställa att välfärdssystemen inte undergrävs av felaktiga utbetalningar.49

Motsvarande reglering finns i förordningarna som reglerar arbets- givarstöden, dvs. i 47 § förordningen om särskilda insatser för per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga, 32 § förordningen om särskilt anställningsstöd och 31 § för- ordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb.

När det gäller skyldigheten för arbetsgivare som har eller har haft anställda i etableringsjobb ansåg regeringen att, även om det inte är arbetsgivaren som är tänkt mottagare av stödet, det ändå är fråga om en form av subventionerad anställning. Det bör därför finnas en motsvarande skyldighet även för arbetsgivare som har anställda i etableringsjobb att låta sig granskas.50

När det gäller Arbetsförmedlingens förutsättningar att göra kontrollbesök hos leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten finns det stöd för kontroll- besök i de allmänna villkor för upphandlade arbetsmarknadspoli- tiska insatser som gäller förhållandet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer. Enligt avsnitt 12.1 i de allmänna villkoren kan

48Prop. 1999/2000:98, Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt, s. 77.

49Prop. 2019/20:117, s. 38.

50Prop. 2019/20:117, s. 38.

510

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Arbetsförmedlingen göra uppföljning av insatsen utan föregående anmälan.51

Arbetsförmedlingen har i en hemställan till regeringen framfört att myndigheten behöver genomföra kontrollbesök i verksamhets- lokaler eller på annan plats där den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten bedrivs i syfte att klargöra om en arbetsgivare eller anordnare uppfyller förutsättningarna för stöd när övriga granskningsåtgärder inte kan ge tillräckligt säkra uppgifter.52 Arbetsförmedlingen fram- förde att författningarna som reglerar myndighetens verksamhet ger stöd för kontrollåtgärder, men att de inte innehåller ett uttalat stöd för kontrollbesök.

5.6.2Besök som Arbetsförmedlingen genomför

Arbetsförmedlingen skiljer på å ena sidan arbetsplatsbesök som är bokade och som framför allt görs inför beslut om stöd och å andra sidan kontrollbesök som avser oannonserade fysiska besök som ut- förs av specifika medarbetare under pågående stödperiod. Arbetsför- medlingen gör även bokade besök under pågående stödperiod, s.k. uppföljande arbetsplatsbesök. Dessutom genomför Arbetsförmed- lingen kontrollbesök hos leverantörer.

Bokade arbetsplatsbesök

Inför Arbetsförmedlingens beslut om introduktionsjobb, lönebidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare eller bidrag för personligt biträde eller till hjälpmedel gör myndigheten arbetsplatsbesök på bokad tid hos arbetsgivare och anordnare. En grundläggande förut- sättning för att beviljas dessa ekonomiska stöd är att det finns en dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga hos den som stödet avser. Det huvudsakliga syftet med arbetsplatsbesöket är att öka förutsättningarna för delaktighet och involvering i dialogen om anpassning. Ett annat syfte är att utreda vilket behov av anpassningar och stöd den enskilde har och i vilken

51Arbetsförmedlingen, Allmänna villkor för upphandlade arbetsmarknadspolitiska insatser, (version 2024-12-09) 2024.

52Arbetsförmedlingen, Hemställan. Om behovet av förtydligande lagstöd för Arbetsförmedlingens kontrollbesök, 2024.

511

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

omfattning arbetsförmågan är nedsatt i relation till det aktuella arbetet.

Arbetsförmedlingen gör inga arbetsplatsbesök inför beslut om nystartsjobb eller etableringsjobb.

När det gäller stöd där Arbetsförmedlingen gör arbetsplatsbesök före beslut förekommer det också att myndigheten gör uppföljande arbetsplatsbesök för att säkerställa att syftet med insatsen uppfylls, dvs. att det fungerar för arbetstagaren med de anpassningar och in- satser som har satts in.

Oannonserade kontrollbesök hos arbetsgivare

I slutet av december 2021 fattade Arbetsförmedlingen beslut om att inleda en tidsbegränsad pilotverksamhet med oannonserade kon- trollbesök hos arbetsgivare med pågående beslut om arbetsgivarstöd från Arbetsförmedlingen. Pilotprojektet pågick från september 2022 till och med den 31 december 2023. Arbetsförmedlingen beslutade att verksamheten med oanmälda kontrollbesök därefter skulle be- drivas permanent.

Under perioden september 2022 till och med augusti 2024 har Arbetsförmedlingen genomfört totalt 2 107 kontrollbesök. Vid 525 av dessa besök har inspektörerna rapporterat misstanke om fel. Det innebär att det upptäcktes någon avvikelse vid en fjärdedel av besö- ken. Att en misstanke om fel rapporteras vid ett kontrollbesök inne- bär, enligt Arbetsförmedlingen, inte att beslutet om stöd upphävs och att det fattas beslut om återkrav. En misstanke om fel betyder inte att det rör sig om ett konstaterat fel. Resultatet av en utred- ning efter en rapporterad misstanke om fel är avhängigt en rad fak- torer, inte bara kontrollbesöket. Arbetsförmedlingen uppger dock att observationer från ett kontrollbesök ofta ger ett bättre bevisläge jämfört med vad som kan nås med enbart skrivbordsutredningar som verktyg.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndig- heten har gjort kontrollbesök hos arbetsgivare som har pågående stödperioder i stödformerna lönebidrag (tre former), introduktions- jobb samt nystartsjobb. Vid de 2 107 besöken fanns det vid 740 på- gående beslut om lönebidrag, vid 238 beslut om introduktionsjobb och vid 1 434 beslut om nystartsjobb.

512

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

När det gäller inom vilka stödformer som det upptäcktes fel som ledde till återkrav var det 328 inom nystartsjobb, 68 inom lönebidrag och 31 inom introduktionsjobb.

Ett allt vanligare fel som upptäcks är att arbetsgivaren inte följer överenskommelser med Arbetsförmedlingen avseende exempelvis arbetsuppgifter och anpassningar. Det kan också handla om att arbetsgivaren bryter mot anställningsavtal och kollektivavtal, särskilt vad gäller ob-ersättning och övertidsersättning. Att fler sådana fel upptäcks beror enligt Arbetsförmedlingen på att inspektörerna fått mer rutin och erfarenhet och på att det genomförs allt fler besök tillsammans med andra myndigheter. Vid dessa besök är det enklare för inspektörerna att prata med arbetsgivare och arbetstagare var för sig än vad som är möjligt vid egna kontrollbesök.53

Ett annat vanligt fel som upptäcks är misstankar om skenanställ- ning eller att arbetsgivaren helt eller delvis saknar verksamhet. Det förekommer också att det vid besök framkommer att arbetstagaren är ägare, verklig företrädare eller på annat sätt har väsentligt infly- tande över verksamheten. Vid ett antal besök har det också upp- täckts att arbetstagaren redan arbetade där när beslutet om stöd fattades. Gemensamt för alla dessa typer av fel är att de är svåra att upptäcka och belägga genom enbart skrivbordsutredningar.54

Kontrollbesök hos leverantörer

Under 2024 genomförde Arbetsförmedlingen 1 500 fysiska kontroll- besök hos leverantörer av arbetsmarknadstjänster. De flesta brister som upptäcktes under 2024 kunde enkelt åtgärdas inom det löpande arbetet och ledde inte till några utredningsrapporter eller sanktioner. Under 2024 ledde myndighetens klagomålsutredningar och gransk- ningar av leverantörer till 1 012 sanktionsbeslut, 931 beslut om vite, enstaka vite eller löpande vite samt 16 beslut om hävning av avtal.55 Under 2023 genomfördes 1 854 besök hos leverantörer av förmed- lingsinsatsen Rusta och matcha. Vid besöken kontrollerades det om

53Arbetsförmedlingens rapport Arbetet mot felaktiga utbetalningar. 1 januari – 30 juni 2024, 2024, s. 11.

54Arbetsförmedlingens rapport Arbetet mot felaktiga utbetalningar. 1 januari – 30 juni 2024.

55Arbetsförmedlingen, ”Kontroller gör leverantörsmarknaden bättre”, [nyhet publicerad

29januari 2025] hämtad den 26 mars 2025, https://arbetsformedlingen.se/for- leverantorer/nyheter-for-leverantorer/nyheter-for-leverantorer/2025-01-29-kontroller-gor- leverantorsmarknaden-battre.

513

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

lokalen fanns, om den var bemannad och om lokalen uppfyllde krav enligt utarbetad checklista. Vid 15 besök saknades det lokal på an- given adress. Vid 158 besök saknades det personal på plats, men i 21 av dessa kom personal efter kontakt. Av de besökta lokalerna var det 698 som inte uppfyllde kraven enligt checklistan.56

5.7Andra regelverk om kontrollbesök

Ett antal myndigheter, bl.a. Skatteverket och Försäkringskassan, har författningsreglerat stöd för att göra besök hos enskilda. I be- stämmelserna regleras det exempelvis var, när och hur kontroll- besök får göras och vilka förutsättningar som i övrigt gäller. Skatte- verket har, för olika delar av sin verksamhet, olika författningsregle- rade stöd för att genomföra kontrollbesök. Även de olika tillsyns- myndigheterna har författningsreglerat stöd för att besöka enskilda.

5.7.1Grundläggande bestämmelser för myndigheters möjligheter att besöka enskilda

Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen är varje medbor- gare skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det allmänna. Med husrannsakan avses alla undersökningar som myn- dighet gör av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen.57 Enligt 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen får skyddet mot intrång bara begränsas genom lag och för att till- godose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Tillämpningsområdet för bestämmelsen i 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen är inte begränsat till enskilds bostad, utan kan åbe- ropas även avseende åtgärder i enskilds verksamhetslokal. En åtgärd bedöms dock som känsligare om den företas i en bostad än i en verk- samhetslokal, vilket ställer högre krav när så sker i en bostad. I regler- ingar om offentlig tillsyn är det vanligt att tillträdesrätten av rätts- säkerhetsskäl uttryckligen begränsas till att inte avse bostäder.58

56Arbetsförmedlingen, ”Fysiska kontrollbesök gör arbetsmarknadstjänster bättre”, [nyhet publicerad den 11 mars 2024] hämtad den 15 november 2024, https://arbetsformedlingen.se/for-leverantorer/nyheter-for-leverantorer/nyheter-for- leverantorer/2024-03-11-fysiska-kontrollbesok-gor-arbetsmarknadstjanster-battre.

57Prop. 1975/76:209, om ändring i regeringsformen, s. 147.

58Prop. 2013/14:10, Vissa frågor om förfarandet avseende skatt på alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, s. 109.

514

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Ett liknande skydd har enskilda genom artikel 8 i den europe- iska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, enligt vilken var och en har rätt till re- spekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Rättigheten kan under vissa förutsättningar begränsas av offentlig myndighet. Begränsningen får bara göras med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa särskilt angivna intressen, exempelvis landets ekonomiska välstånd och till förebyggande av oordning eller brott.

5.7.2Lagstadgad rätt att med tvång få tillträde till bostäder

I vissa fall har myndigheter en lagstadgad rätt att med tvång få till- träde till en privatbostad, exempelvis när Polismyndigheten genom- för en husrannsakan med stöd av 28 kap. rättegångsbalken eller med stöd av polislagen (1984:387), när Kronofogdemyndigheten genomför en utmätningsförrättning med stöd av utsökningsbalken eller i vissa angivna fall vid kontroll enligt 8 kap. 12 § djurskydds- lagen (2018:1192) och 28 kap. 6 § miljöbalken.

5.7.3Lagstadgad möjlighet att genomföra besök i verksamhetslokaler utan tvång

I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om Skatte- verkets möjligheter att göra kontrollbesök avseende lagens system för kassaregister, personalliggare och torg- och marknadshandel. Även i lagen (2020:548) om omställningsstöd och i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete finns bestämmelser om Skatteverkets möjligheter att genomföra kontrollbesök. Inte i något av dessa fall får Skatteverket genomföra besöken med tvång, dvs. utan samtycke från den som ska kontrolleras.

Personalliggare

Enligt 42 kap. 8 § skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta om kontrollbesök för vissa i bestämmelsen angivna syften. Kon- trollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på bygg-

515

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

arbetsplatser. Kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

I 42 kap. 8 a § skatteförfarandelagen regleras vilka befogenheter Skatteverket har vid besöket. Skatteverket får begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styr- ker sin identitet. Myndigheten får vid kontrollbesök på en byggarbets- plats även fråga en sådan person för vilken näringsidkares räkning han eller hon utför arbetsuppgifter. De uppgifter som lämnas får stämmas av mot personalliggaren.

Enligt 42 kap. 10 § skatteförfarandelagen behöver den som ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket.

Kassaregister

Enligt 42 kap. 6 § skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina eventuella skyl- digheter. Myndigheten får vid ett sådant besök göra kundräkning, kontrollköp, kvittokontroll och kassainventering. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler som allmänheten har tillträde till. Kundräkning får även göras på en allmän plats i an- slutning till en sådan lokal.

Enligt 42 kap. 10 § skatteförfarandelagen behöver den som ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket.

Kontrollbesök torg- och marknadshandel

Enligt 42 kap. 9 § skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att identifiera en person som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Myndigheten får vid ett sådant besök kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om verksamheten. Kontrollbesöket får bara genomföras där torg- och marknadshandel bedrivs.

Enligt 42 kap. 10 § skatteförfarandelagen behöver den som ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket.

516

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Stöd vid korttidsarbete

I lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete finns bestämmelser om stöd som syftar till att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslös- heten i synnerligen djup lågkonjunktur samt stöd till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter i samband med covid-19-pandemin behövde införa korttidsarbete.

Enligt 35 § ska en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Enligt 36 a § får Skatteverket besluta om kontrollbesök för att kontrollera att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd är berättigad till stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksam- hetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksam- het. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Enligt 36 a § andra stycket får Skatteverket vid kontrollbesöket begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgif- ter i verksamheten styrker sin identitet. Skatteverket får vid besö- ket även ställa frågor om verksamheten. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning.

Enligt 36 a § tredje stycket behöver den som ska kontrolleras

inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Omställningsstöd

I lagen (2020:548) om omställningsstöd finns bestämmelser om eko- nomiskt stöd till företag som fick minskad omsättning som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Enligt 8 § ska ett företag som har ansökt om eller fått omställ- ningsstöd ge Skatteverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på företagets rätt till stöd och lämna de uppgifter som be- hövs för granskningen.

Enligt 13 § första stycket får Skatteverket besluta om kontroll- besök för att kontrollera att det företag som har ansökt om eller

517

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

fått omställningsstöd har rätt till sådant stöd. Kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Enligt 13 § andra stycket får Skatteverket vid kontrollbesöket kontrollera sådant räkenskapsmaterial och andra handlingar som kan ligga till grund för beslut om omställningsstöd. Skatteverket får vid besöket ställa frågor om verksamheten till en behörig före- trädare för företaget. De uppgifter som lämnas får kontrolleras mot uppgifterna i ansökan om omställningsstöd.

Enligt 13 § tredje stycket behöver den som enligt ett beslut om kontrollbesök ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före be- söket. Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verk- samheten inte hindras i onödan.

5.7.4Lagstadgad möjlighet att genomföra besök i bostäder utan tvång

Grundlagsskyddet mot husrannsakan och liknande intrång (jfr avsnitt 5.7.1) gäller bara påtvingade ingrepp. En myndighet kan alltså göra hembesök hos en enskild under förutsättning att han eller hon samtycker till besöket. I vissa författningar har myndig- heter emellertid en författningsreglerad möjlighet att få tillträde till en bostad utan att det rör sig om en tvångsåtgärd. Det innebär att myndigheten, trots den författningsreglerade möjligheten, inte har rätt att genomföra besöket om den enskilde motsätter sig det.59

I det följande redogörs för när Skatteverket respektive Försäk- ringskassan i kontrollsyfte får genomföra besök i bostäder samt när Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i sin tillsyn får göra besök i den assistansberättigades bostad. Det redogörs också för när Arbets- miljöverket får göra inspektionsbesök i fråga om arbete som utförs i hemmet.

59SOU 2024:61, Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och per- sonalliggare, s. 248.

518

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Försäkringskassans möjligheter till besök enligt socialförsäkringsbalken

Enligt 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken ska den handläggande myndigheten (bl.a. Försäkringskassan) se till att ären- dena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver.

I 110 kap. 14 § socialförsäkringsbalken regleras de befogenheter som den handläggande myndigheten har för att uppfylla denna utred- ningsskyldighet.

Enligt 110 kap. 14 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken får den handläggande myndigheten besöka den försäkrade när det be- hövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för till- lämpningen av socialförsäkringsbalken.

Enligt 110 kap. 53 § socialförsäkringsbalken får ersättning dras in eller sättas ned om en enskild utan giltig anledning vägrar med- verka vid sådana utredningsåtgärder enligt 110 kap. 14 § socialför- säkringsbalken som har betydelse för rätten till eller storleken av ersättningen.

Skatteverkets möjligheter att göra kontrollbesök enligt folkbokföringslagen.

Enligt 32 a § folkbokföringslagen (1991:481) får Skatteverket be- sluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det behövs för bedömningen av frågan om folkbokföring. Ett sådant kontrollbesök får bara genomföras där den enskilde är folk- bokförd, har uppgett sig vara bosatt eller där det annars finns anled- ning att anta att han eller hon är bosatt. Om det finns skäl för det får Skatteverket också besluta om kontrollbesök på en fastighet eller i en lägenhet för att kontrollera vilka som kan anses bosatta där. Skatteverket får vid kontrollbesök begära att de personer som be- finner sig på fastigheten eller i lägenheten lämnar uppgift om sin identitet.

Av 32 b § folkbokföringslagen framgår att Skatteverket inte be- höver lämna någon underrättelse om ett beslut om kontrollbesök före besöket. Vidare framgår det att kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär så litet intrång för den enskilde som möjligt.

519

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Inspektionen för vård och omsorgs möjlighet att besöka den som beviljats assistansersättning

När assistansersättning har beviljats och assistansen utförs av nå- gon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade och som inte är anställd av kommunen ska IVO, enligt 51 kap. 16 a § socialförsäkringsbalken, få tillträde till bosta- den för att inspektera assistansen enligt 26 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. För tillträde till bostä- der krävs det, enligt 26 d § lagen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade, att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen.

Enligt 110 kap. 57 § socialförsäkringsbalken får assistansersätt- ningen dras in eller sättas ned om den försäkrade vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägrar att medverka till IVO:s inspek- tion enligt 51 kap. 16 a § socialförsäkringsbalken.

Arbetsmiljöverkets möjligheter att göra inspektionsbesök i fråga om arbete som utförs i hemmet

Enligt 7 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska tillsynsmyndig- heten, dvs. Arbetsmiljöverket, för tillsyn enligt lagen, ges tillträde till arbetsställe och får där göra undersökningar och ta prov.

I fråga om arbete som utförs i hemmet ska inspektionsbesök, enligt 15 § tredje stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166), ske endast på begäran av den arbetsgivare eller arbetstagare som berörs, eller om det finns någon annan särskild anledning till det. Motsva- rande ska gälla för arbete som utförs av den som driver verksamhet utan arbetstagare eller utan att ha annan arbetstagare anställd än familjemedlem.

5.8Arbetsförmedlingens behov av kontrollbesök

Arbetsförmedlingen administrerar och betalar ut statliga medel på både offentligrättslig och civilrättslig grund. Varje år beslutar myn- digheten om och betalar ut cirka 18–20 miljarder kronor i olika ekonomiska stöd och ersättningar till arbetsgivare, anordnare och leverantörer. Som beslutande och utbetalande myndighet är Arbets-

520

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

förmedlingen måltavla för oseriösa aktörer som på olika sätt försö- ker få tillgång till bidrag och ersättningar, dels i rollen som arbets- givare, dels i rollen som extern leverantör av arbetsmarknadspoli- tiska insatser. Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift att för- hindra att oseriösa aktörer tar sig in i systemet och får del av offent- liga medel.60

När det gäller subventionerade anställningar får Arbetsförmed- lingen lämna ekonomiskt bidrag till en arbetsgivare för lönekost- nader vid insatsen lönebidrag och vid insatsen skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, stöd för arbetsgivare som anställer personer som uppfyller villkoren för ett nystartsjobb, ekonomiskt stöd till en arbetsgivare som anställer en person som anvisats till program- met särskilt anställningsstöd i form av introduktionsjobb samt statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

När det gäller leverantörer, som genom avtal med Arbetsför- medlingen har i uppdrag att utföra arbetsmarknadspolitiska insat- ser, betalar Arbetsförmedlingen ut ersättning enligt det avtal som ingåtts mellan parterna.

Arbetsförmedlingen betalar således ut statliga medel både inom ramen för förvaltningsbeslut om stöd och inom ramen för civil- rättsliga avtal. I båda fallen kan det finnas behov av att säkerställa att utbetalda medel lämnas för avsedda ändamål.

5.8.1Kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingen behöver i vissa fall kunna genomföra kontrollbesök hos arbetsgivare och anord- nare för att kontrollera om förutsättningarna för stöd är upp- fyllda. Nuvarande reglering är inte tillräckligt tydlig när det gäller Arbetsförmedlingens förutsättningar för att göra kontrollbesök hos dessa aktörer.

60Arbetsförmedlingen, Motverka felaktiga utbetalningar till företag. Slutrapport enligt regler- ingsbrev 2024, 2025.

521

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingen behöver i vissa fall kunna genomföra kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare

Av utredningens direktiv framgår att det är viktigt att Arbetsför- medlingen genom olika granskningsåtgärder har möjlighet att säker- ställa att det stöd som lämnas till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser endast används för avsett ända- mål. Kontrollbesök pekas ut som en effektiv åtgärd i en sådan granskning.

Av avsnitt 5.5.1 framgår att det är en stor beloppsmässig skill- nad mellan skattade felaktiga utbetalningar och konstaterade fel- aktiga utbetalningar. Det stora gapet tyder på att det finns ett stort mörkertal, att det är många felaktiga utbetalningar som aldrig upp- täcks. En möjlighet att göra fysiska kontrollbesök på den plats där verksamheten bedrivs skulle kunna vara ett användbart verktyg för att upptäcka fler felaktiga utbetalningar. De kontrollbesök som Arbetsförmedlingen hittills har genomfört ger stöd för att myndig- heten faktiskt upptäcker felaktiga utbetalningar vid besöken, se av- snitt 5.6.2. Kontrollbesöken kan således anses ändamålsenliga.

Det har också i flera olika sammanhang påtalats att Arbetsför- medlingen har behov av förbättrade kontrollmöjligheter. Som utred- ningen redogjort för i avsnitt 5.5.2 har Riksrevisionen bedömt att det finns brister i Arbetsförmedlingens kontroll av subventionerade anställningar. Riksrevisionen rekommenderade därför bl.a. att reger- ingen ska se till att säkerställa att riskerna i nystartsjobben motsva- ras av anpassade krav på kontroller.61

Arbetsförmedlingen har under våren 2024 lämnat in en hemstäl- lan om behov av tydligare lagstöd för myndighetens kontrollbesök, se avsnitt 5.6.1. Arbetsförmedlingen har då framfört att myndighe- ten behöver kunna göra besök på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet när övriga granskningsåtgärder inte är tillräckliga. Vid ett kontrollbesök har myndigheten möjlig- het att bl.a. upptäcka skenanställningar, att arbetsplatsen inte exi- sterar eller allvarliga brister i arbetsmiljön.

Arbetsförmedlingen har till utredningen fört fram behov av att bl.a. kunna göra följande.

61RiR, Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker .

522

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

•Kontrollera att verksamheten överhuvudtaget existerar.

•Kontrollera att den enskilde som stödet avser arbetar i verksam- heten, antingen genom att påträffa den enskilde eller genom att observera andra tecken på att den enskilde arbetar där.

•Kontrollera arbetsmiljön.

•Kontrollera att arbetsgivaren eller anordnaren, i förekommande fall, har gjort nödvändiga anpassningar i arbetsmiljön, att den enskilde får handledning samt att den enskilde utför de arbets- uppgifter som anges i beslutet.

•Kontrollera att den arbetssökande utför de arbetsuppgifter och arbetsmoment som finns beskrivna i överenskommelse om arbets- träning och förstärkt arbetsträning.

•Kontrollera arbetsfördelningen på arbetsplatsen i syfte att upp- täcka om den som stödet avser är den verklige företrädaren eller har väsentligt inflytande över verksamheten.

•Kontrollera olika dokument, exempelvis personalliggare och scheman. Genom att granska dokumenten på plats ökar chansen att upptäcka om de är manipulerade eller framställda enbart för kontrolländamål.

•Få möjlighet att prata med arbetstagaren och arbetsgivaren utan att de har förberett sig. Kunna fråga om arbetstider, semestrar, hur lönen utbetalas, sjukfrånvaro m.m.

Som framgår av avsnitt 5.6.2 är de tre vanligaste felen som rappor- teras vid kontrollbesök att arbetsgivaren eller anordnaren inte be- driver någon verksamhet, att den enskilde som stödet avser inte arbetar hos arbetsgivaren eller anordnaren samt att arbetsgivaren eller anordnaren inte följer lönenivån eller andra villkor i kollek- tivavtalen eller inte följer det som överenskommits med Arbets- förmedlingen.

Vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en arbetsgivare eller anordnare ska beviljas ekonomiskt stöd varierar mellan de olika stöden. Det innebär också att behovet av vilka kontroller som be- höver göras varierar mellan de olika stöden. Att arbetsgivaren eller anordnaren bedriver verksamhet eller att den enskilde som stödet

523

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

avser arbetar i verksamheten är dock grundläggande förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att beviljas samtliga lönestöd.

Enligt utredningens bedömning är de förhållanden som Arbets- förmedlingen uppger att myndigheten kan upptäcka vid ett kon- trollbesök typiskt sett sådana förhållanden som borde vara lättare att upptäcka vid besök på den plats där verksamheten bedrivs än vid en skriftlig kontroll. Om arbetsgivaren eller anordnaren tillsam- mans med arbetstagaren är ute efter att missbruka stödet kommer de svar som lämnas på Arbetsförmedlingens skriftliga frågor san- nolikt inte leda till att myndigheten upptäcker hur de verkliga för- hållandena ser ut. Ett kontrollbesök skulle i dessa fall ge ett bättre underlag för beslut.

Som utredningen redogjort för i avsnitt 5.7.3 har Skatteverket möjlighet att göra besök för att kontrollera att de företag som har ansökt om eller fått omställningsstöd har rätt till sådant stöd. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår det att omställningsstöd kan uppgå till mycket stora belopp och att det är viktigt för syste- mets legitimitet och för risken för missbruk att stödet lämnas på korrekta grunder och med rätt belopp. Stödet behöver därför om- gärdas av välavvägda mekanismer som möjliggör effektiv kontroll av utbetalningarna.62

Liksom det stöd som Skatteverket lämnar till företag inom ramen för lagen om omställningsstöd kan de ekonomiska stöd som Arbetsförmedlingen beslutar om och lämnar till arbetsgivare och anordnare uppgå till stora belopp. Om förutsättningarna för stöd inte är uppfyllda kan en arbetsgivares eller anordnares ansökan av- slås eller ett beviljat stöd omprövas. Arbetsförmedlingen behöver därför ges goda förutsättningar att kontrollera att stödet kommer att användas eller används för avsett ändamål. Genom en effektiv kontroll kan risken för missbruk minimeras.

Enligt utredningens bedömning framstår det som rimligt att Arbetsförmedlingen ges motsvarande befogenhet som Skatteverket har när det gäller möjligheten till kontrollbesök av omställningsstöd (se avsnitt 5.7.3), då dessa stöd i flera avseenden liknar varandra.

Förutom att kunna upptäcka att förutsättningarna för stöd inte är uppfyllda kan arbetsgivares och anordnares kännedom och vet- skap om att Arbetsförmedlingen får genomföra kontrollbesök ha

62Prop. 2019/20:181, Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, s. 52.

524

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

en preventiv och förebyggande effekt mot medvetet missbruk av stöden. Att stöden kontrolleras kan också bidra till att stärka för- troendet för myndigheten och för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Mot bakgrund av ovan beskrivna grunder bedömer utredningen att Arbetsförmedlingen i vissa fall har behov av att göra kontroll- besök hos arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser.

Nuvarande reglering är inte tillräckligt tydlig

Det arbetsmarknadspolitiska regelverket innehåller inte någon ut- trycklig reglering om kontrollbesök. Enligt 6 § lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten har stödmottagare samt arbets- givare som har eller har haft anställda i etableringsjobb en skyldighet att låta Arbetsförmedlingen granska den verksamhet som bedrivs. Vad granskningen ska bestå i uttrycks dock inte närmare.

Arbetsförmedlingen har bedömt att det nuvarande regelverket ger stöd för att göra oannonserade kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare som har pågående beslut om stöd från Arbetsför- medlingen men inte inför beslut. Arbetsförmedlingen anser vidare att det saknas tydlighet kring vilka befogenheter myndigheten har vid kontrollbesök och vad myndigheten kan kräva från arbetsgiva- ren eller anordnaren.63

Eftersom kontrollbesök är en ingripande åtgärd mot enskilda är det enligt utredningens bedömning viktigt att Arbetsförmedlingen ges ett tydligt författningsstöd för när, var, hur och i vilket syfte myn- digheten ska få besluta och genomföra kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare. Det finns därför behov av ett tydligare författnings- stöd för Arbetsförmedlingens kontrollbesök.

63Arbetsförmedlingen, Oannonserade kontrollbesök. Utvärdering pilotprojekt, 2023, s. 6 och 18.

525

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

5.8.2Kontrollbesök hos leverantörer

Utredningens bedömning: Arbetsförmedlingen har behov av att göra kontrollbesök hos leverantörer som på uppdrag av myn- digheten levererar arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsför- medlingens möjligheter att göra kontrollbesök hos leverantörer varken behöver eller bör författningsregleras.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingen har behov av att göra kontrollbesök hos leverantörer i vissa fall

Ett antal av de arbetsmarknadspolitiska insatserna utförs av leve- rantörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Förhållandet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörerna regleras genom civilrätts- liga avtal.

Arbetsförmedlingen har beskrivit att en granskning under hösten 2023 gav indikationer på att ett antal leverantörer systematiskt utnytt- jade rådande system för att få tillgång till ersättningar och bidrag. Det förekom exempelvis skenanställningar och samarbeten mellan olika leverantörer eller mellan leverantörer och arbetsgivare.64

Arbetsförmedlingens kontroll och uppföljning av leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser sker på många sätt, bl.a. genom att utreda klagomålsärenden mot leverantörer. Arbetsförmedlingen genomför även analyser av leverantörers avvikelserapportering om deltagares frånvaro m.m.65

Den typen av brister i uppfyllandet av avtalsvillkor som kunde upptäckas vid besök som genomfördes under 2023 och 2024 är svåra att märka på andra sätt än genom oannonserade besök. Utredningen bedömer därför att Arbetsförmedlingen har ett behov av att göra sådana besök hos leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser.

64Arbetsförmedlingen, Organiserad brottslighet. En lägesbild 2024, 2024, s. 7.

65Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, s. 88.

526

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Det finns inget behov av att författningsreglera Arbetsförmedlingens möjligheter att göra kontrollbesök hos leverantörer

Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontrollbesök hos leverantörer regleras i avtal. Enligt Arbetsförmedlingens avtal med leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser kan myndigheten göra uppföljning av insatsen utan föregående anmälan.66

Mot bakgrund av att förhållandet mellan leverantörerna och Ar- betsförmedlingen regleras i civilrättsliga avtal bedömer utredningen att det inte finns något behov av att författningsreglera kontroll- besök hos leverantörerna. Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att det inte finns något behov av att ytterligare reglera kontrollbesök hos leverantörer. Under utredningens arbete har ut- redningen varit i kontakt med ett stort antal leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmed- lingen. I dessa kontakter har det inte framkommit någonting som tyder på att leverantörerna uppfattar villkoret om kontrollbesök som oskäligt. Det har således inte heller från leverantörernas sida framförts behov av att författningsreglera kontrollbesök.

Enligt utredningen framstår det även som principiellt tveksamt att införa en offentligrättslig föreskrift som skulle tillämpas vid sidan av det civilrättsliga avtalet som i övrigt reglerar avtalsparter- nas rättigheter och skyldigheter.

5.9När, hur, var och i vilket syfte kontrollbesök ska få genomföras

5.9.1Det finns ingen allmängiltig definition av begreppet kontrollbesök

I utredningens direktiv har det inte närmare definierats vad som av- ses med kontrollbesök. Det finns inte heller någon allmängiltig defi- nition av kontrollbesök i nu gällande lagstiftning, exempelvis i skatte- förfarandelagen eller i lagen om stöd vid korttidsarbete. Det innebär att de myndigheter som har författningsreglerade möjligheter att göra kontrollbesök inte har enhetliga befogenheter att vidta åtgär- der inom ramen för sina kontrollbesök. Eftersom begreppet kon-

66Arbetsförmedlingen, Allmänna villkor för upphandlade arbetsmarknadspolitiska insatser, punkt 12.1

527

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

trollbesök inte har samma innebörd i alla regelverk måste det i varje enskild författning beskrivas vad just den aktuella myndigheten ska få göra vid ett kontrollbesök. Det behöver preciseras när, var och hur ett kontrollbesök ska få göras och även vilka åtgärder den kon- trollerande myndigheten ska få vidta vid ett sådant besök.

När det gäller Arbetsförmedlingens möjligheter att göra kon- trollbesök hos arbetsgivare och anordnare för att kontrollera om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda behöver det därför utredas vilka behov myndigheten har av olika åtgärder i sam- band med sådana kontrollbesök. Därefter behöver det regleras vad kontrollbesöket ska innefatta. Arbetsförmedlingens behov och den förväntade nyttan av kontrollbesöket måste vägas mot enskildas integritetsintresse.

5.9.2Proportionalitetsprincipen gäller

Utredningens bedömning: Proportionalitetsprincipen behöver beaktas när förslag om reglering avseende kontrollbesök över- vägs och utformas.

Proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen gäller för Arbets- förmedlingens ärendehandläggning. Det innebär att Arbetsförmed- lingen behöver tillämpa den vid bedömningen av om kontroll- besök får göras i det enskilda fallet.

Skälen för utredningens bedömning

Det finns vissa allmänna och grundläggande förvaltningsrättsliga prin- ciper som gäller för alla förvaltningsmyndigheters ärendehandlägg- ning. En av dessa är proportionalitetsprincipen som kommer till ut- tryck i 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900).

Proportionalitetsprincipen innebär ett skydd för enskilda intres- sen mot en ensidig prioritering av det allmännas önskemål vid myn- digheternas agerande.67 Det innebär att inga åtgärder i det allmännas intresse får vidtas utan att motstående enskilda intressen samtidigt beaktas. Man behöver hitta en rimlig balans (proportionalitet) mel-

67Ahlström, Förvaltningslagen (2017:900) 5 §, Karnov (JUNO) (besökt 2025-03-26).

528

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

lan fördelarna för det allmänna och de nackdelar som en viss åtgärd innebär för den enskilde.68

Av direktiven framgår att en effektiv och välfungerande kon- trollverksamhet behöver vägas mot det integritetsintrång som en sådan åtgärd innebär för den enskilde arbetsgivaren eller anordna- ren, särskilt vid oanmälda kontrollbesök på en verksamhetsplats som också är avsedd som bostad.

Det är inte bara rättstillämparen som behöver beakta proportio- nalitetsprincipen, det behöver även lagstiftaren göra vid utform- ningen av nya regelverk som innebär ingrepp i enskildas intressen. De intressen som behöver vägas mot varandra när det gäller Arbets- förmedlingens möjligheter att göra kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare är det allmännas intresse av en effektiv och välfun- gerande kontrollverksamhet för att motverka felaktiga utbetal- ningar och det integritetsintrång som ett kontrollbesök innebär för den enskilde arbetsgivaren, anordnaren och arbetstagaren.

Eftersom det inte finns någon allmängiltig definition av kontroll- besök går det inte att på ett generellt plan bedöma om Arbetsför- medlingens kontrollbesök är en proportionerlig åtgärd. Utred- ningen kommer därför att ta ställning till hur olika åtgärder kan anses vara godtagbara i förhållande till det integritetsintrång det innebär för den enskilde (se följande avsnitt). Proportionalitets- principen behöver särskilt beaktas när utredningen överväger och bedömer om kontrollbesöken ska kunna genomföras utan sam- tycke och om kontrollbesöken ska kunna genomföras oannonse- rade, men även vid överväganden om vilken plats som ska få besö- kas och vilka frågor myndigheten ska få ställa vid besöket.

Utredningen redovisar i de följande avsnitten utredningens för- slag och bedömningar om förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök. I anslutning till förslagen redovisas utredningens intresseavvägning för varje föreslagen åtgärd. Utredningen vill be- tona att även Arbetsförmedlingen ska beakta proportionalitetsprin- cipen vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna om kon- trollbesök. När Arbetsförmedlingen beslutar om kontrollbesök behöver myndigheten göra den intresseavvägning som krävs enligt proportionalitetsprincipen, dvs. bedöma om nyttan av ett kontroll- besök i det enskilda fallet väger tyngre än den olägenhet som besö-

68Prop. 2016/17:180, En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, s. 62 f.

529

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

ket innebär för den enskilde, men även bedöma om målet med besöket kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.

5.9.3Kontrollbesök i syfte att kontrollera om förutsättningar för ekonomiskt stöd är uppfyllda

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska få besluta om kontrollbesök för att kontrollera om förutsättningarna för eko- nomiskt stöd till en arbetsgivare eller anordnare är uppfyllda.

Skälen för utredningens förslag

Av utredningens direktiv framgår att det är högt prioriterat att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar att vidta kraftfulla åtgärder mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Av Arbetsförmedlingens instruktion och förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten framgår myndighetens ansvar i arbetet mot felaktiga utbe- talningar. Av Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska bidra till målet att minska de felaktiga utbetal- ningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system. Att förebygga och upptäcka felaktiga utbetal- ningar är således ett starkt samhällsintresse.

I avsnitt 5.8.1 har utredningen bedömt att Arbetsförmedlingen

ska ha möjlighet att göra kontrollbesök hos arbetsgivare och anord- nare för att kontrollera om förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Av avsnitt 5.4.1–5.4.3 framgår det vilka arbetsplatsförlagda insatser som Arbetsförmedlingen för närvarande kan besluta om. Arbets- givare eller anordnare som medverkar i en sådan arbetsplatsförlagd insats får i de flesta fall någon form av ekonomiskt stöd. För när- varande är det bara anordnare av arbetspraktik som inte får något ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen.

I de fall där arbetsgivaren eller anordnaren kan beviljas ekono- miskt stöd för en arbetsplatsförlagd insats finns det ekonomiska incitament, både hos arbetsgivaren, anordnaren och den enskilde som stödet avser, att missbruka systemet. Det är också inom dessa stödformer som Arbetsförmedlingen har fört fram behov av att

530

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

kunna göra oannonserade kontrollbesök för att bl.a. kontrollera att verksamheten existerar och att den enskilde som stödet avser arbe- tar där.

När det gäller anordnare av arbetspraktik bedömer utredningen att det inte finns samma incitament att missbruka systemet, då det inte utgår någon ekonomisk kompensation till anordnaren. En arbets- givare har exempelvis inget att vinna på något som liknar en sken- anställning när det gäller arbetspraktik. De förhållanden som Arbets- förmedlingen behöver kontrollera är inte heller lika tydligt sådana som bara kan upptäckas vid ett fysiskt kontrollbesök. Dessa för- hållanden kan kontrolleras med mindre integritetskränkande medel, t.ex. genom skriftliga frågor eller samtal per telefon.

Vid den proportionalitetsbedömning som ska göras är det dess- utom lättare att motivera den olägenhet som ett kontrollbesök inne- bär för den enskilde om kontrollbesöket görs i syfte att kontrollera om förutsättningar för ekonomiskt stöd är uppfyllda, i förläng- ningen för att se till så att statliga medel går till avsedda ändamål och förhindrar felaktiga utbetalningar, än för något annat syfte. Ett kontrollbesök innebär en viss olägenhet för den enskilde och för a-

ttkunna föreslå en sådan åtgärd behöver nyttan med besöket väga över intrånget. När det gäller insatser som inte får ekonomiskt stöd anser utredningen inte att nyttan med ett kontrollbesök överväger den olägenhet som kontrollbesöket orsakar för den enskilde. Dess- utom behöver det kunna motiveras varför målet, dvs. att upptäcka ett förhållande som innebär att en praktik inte ska beviljas eller en pågående praktik avbrytas, inte kan uppnås med mindre ingripande åtgärder. Här bedömer utredningen att målet kan uppnås med mindre ingripande åtgärder än ett kontrollbesök, t.ex. genom skriftliga frå- gor, telefonsamtal eller bokat besök. Utredningen bedömer därför att kontrollbesök bara är en proportionerlig åtgärd i de fall då syftet är att granska villkoren för ekonomiskt stöd.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att kontrollbesök bara ska få göras i syfte att kontrollera att förutsättningarna för eko- nomiskt stöd är uppfyllda. Det innebär att Arbetsförmedlingen inte får använda kontrollbesöket för att få tillgång till andra uppgifter än de som behövs för att kontrollera om villkoren för ekonomiskt stöd är uppfyllda. Befogenheterna som följer av den föreslagna be- stämmelsen bör bara få användas för åtgärder som direkt tar sikte

531

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

på att kontrollera att de villkor som krävs för att få ekonomiskt stöd är uppfyllda.

5.9.4Det bör inte krävas någon misstanke om oegentligheter för kontrollbesök

Utredningens bedömning: Det bör inte krävas någon miss- tanke om oegentligheter för att Arbetsförmedlingen ska få besluta om kontrollbesök hos arbetsgivare eller anordnare.

Skälen för utredningens bedömning

I nuvarande regelverk (6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och motsvarande bestämmelser i de förordningar som reglerar stöd till subventionerade anställningar) är kravet för att Arbetsförmedlingen ska få tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs enbart att arbetsgivaren eller anordnaren tar emot eller har tagit emot stöd. Frågan är om det bör krävas något mer än att det finns ett ärende om stöd eller en pågående stödperiod för att Arbetsförmedlingen ska få besluta om kontrollbesök.

När det gäller Skatteverkets förutsättningar att göra kontroll- besök i syfte att kontrollera kassaregister, personalliggare, omställ- ningsstöd och stöd vid korttidsarbete har det inte ställts upp något krav på att besöket ska behövas, vara nödvändigt eller att det ska föreligga misstanke om oegentligheter, se avsnitt 5.7.3. När möjlig- heten till kontrollbesök infördes i regelverket om omställningsstöd uttalades det i förarbetena att Skatteverket har möjlighet att när som helst, dvs. utan någon föregående misstanke om oegentlighe- ter, göra oannonserade besök i verksamheten hos företag som har fått omställningsstöd.69

När det gäller besök för att bedöma den enskildes folkbokföring eller för att bedöma frågan om ersättning enligt socialförsäkringsbal- ken har Skatteverket respektive Försäkringskassan rätt att besöka den enskilde eller den försäkrade när det behövs för bedömningen.70

69Prop. 2019/20:181, s. 52.

7032 a § folkbokföringslagen och 110 kap. 14 § första stycket socialförsäkringsbalken.

532

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Av avsnitt 5.9.2 framgår att Arbetsförmedlingen ska beakta pro- portionalitetsprincipen vid tillämpningen av en bestämmelse om kontrollbesök. Det innebär bl.a. att myndigheten inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. En åtgärd får vidtas mot en person bara om skälen för åtgärden väger upp det besvär som åtgärden innebär för den som drabbas.

Utredningen bedömer att det inte behöver införas ytterligare villkor om misstanke om oegentligheter för att kontrollbesök ska få genomföras, eftersom det redan följer av förvaltningslagens pro- portionalitetsprincip att en så ingripande åtgärd som ett kontroll- besök inte får genomföras om samma resultat kan uppnås med mindre ingripande medel.

5.9.5Kontrollbesök ska bara få genomföras om

den som ska kontrolleras samtycker till besöket

Utredningens förslag: För att Arbetsförmedlingen ska få genom- föra kontrollbesök på den plats där verksamheten bedrivs ska det krävas att den som ska kontrolleras lämnar sitt samtycke till att besöket genomförs.

Utredningens bedömning: Det behövs inte någon uttrycklig reglering om att samtycke krävs för att genomföra kontroll- besök för att det ska gälla.

Skälen för utredningens bedömning

Om Arbetsförmedlingen skulle få möjlighet att med tvång besöka den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksam- het skulle det innebära ett stort intrång i den enskildes personliga integritet. För att kunna lämna ett sådant förslag krävs det bl.a. att resultatet av kontrollbesöket inte går att uppnå med mindre ingri- pande medel.

Arbetsförmedlingen har framfört att myndigheten inte har be- hov av att genomföra kontrollbesök med tvång, dvs. med biträde från Polismyndigheten. Den omständigheten att Arbetsförmed-

533

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

lingen vill kunna göra oannonserade kontrollbesök innebär inte att besöket behöver kunna genomföras med tvång.

Som utredningen har redogjort för i avsnitt 5.7 har både Skatte- verket och Försäkringskassan lagstöd för att göra kontrollbesök hos enskilda. Inte i någon av de situationer som utredningen har beskrivit och som regleras i skatteförfarandelagen, folkbokförings- lagen, lagen om omställningsstöd och lagen om stöd vid korttids- arbete får kontrollbesöken genomföras utan att den enskilde sam- tycker till besöket.

Även om intresset av att förhindra felaktiga utbetalningar är ett angeläget samhällsintresse som kan motivera en viss begränsning av den enskildes skydd mot intrång i den personliga integriteten, be- dömer utredningen att det inte är en proportionerlig åtgärd att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att genomföra kontrollbesök med tvång. Utredningen föreslår därför inte några bestämmelser om att Arbetsförmedlingen får begära biträde av Polismyndigheten om den som ska kontrolleras nekar Arbetsförmedlingen att verkställa sitt beslut om besök.

I de olika regelverk som redan finns och som reglerar Skattever- kets och Försäkringskassans möjligheter att genomföra kontroll- besök i olika situationer har det inte författningsreglerats att det krävs samtycke för att genomföra kontrollbesök. Att besöket inte får ske med tvång, utan kräver samtycke från den som ska kontrol- leras, följer snarare av att det inte finns något författningsstöd för att de kontrollerande myndigheterna kan begära hjälp från Polismyn- digheten för att genomföra kontrollbesöket. Utredningen bedömer att regelverket för Arbetsförmedlingens kontrollbesök ska följa samma systematik och föreslår därför inte någon bestämmelse som uttryckligen anger att samtycke krävs för kontrollbesök.

Den omständigheten att utredningen inte lämnar något förslag på en bestämmelse om att Arbetsförmedlingen får begära biträde av Polismyndigheten vid kontrollbesök innebär således att det kom- mer att krävas samtycke från den som ska kontrolleras för att Arbets- förmedlingen ska kunna genomföra kontrollbesöket.

Frågan om vem det är som ska lämna sitt samtycke kan delas upp i två. Syftet med kontrollbesöket är att granska den verksam- het som bedrivs. Ansvarig för den verksamhet som bedrivs är arbetsgivaren eller anordnaren. I första hand är det därför dessa aktörer som ska lämna samtycke till besöket. Ur ett integritets-

534

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

perspektiv måste även den vars lokal eller bostad Arbetsförmed- lingen ska besöka lämna sitt samtycke till att tjänstemännen ska få komma in. Om verksamheten bedrivs i en bostad som används av den som stödet avser krävs det således att han eller hon lämnar sitt samtycke till att Arbetsförmedlingen får komma in i bostaden.

En annan fråga är vad som händer om den som ska kontrolleras inte samtycker till ett kontrollbesök.

Enligt 49 § andra stycket förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga, 32 § andra stycket förordningen om stöd för nystartsjobb och 33 § andra stycket förordning om särskilt anställningsstöd ska ett beslut omprövas vid ändrade förhållanden. Enligt 22 § förord- ningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska Arbets- förmedlingen göra en förnyad prövning av rätten till ersättning bl.a. vid ändrade förhållanden.

Arbetsförmedlingens uppfattning är att ett pågående ekono- miskt stöd inte kan dras in enbart på grund av att en arbetsgivare eller anordnare vägrar att släppa in myndighetens inspektörer. En sådan vägran leder i stället till att Arbetsförmedlingen startar en fördjupad utredning som i sin tur kan leda till att ett beslut om stöd omprövas. Detta framstår enligt utredningen som en lämplig ord- ning och det har inte kommit fram att det finns något behov av att ändra den.

5.9.6Kontrollbesök ska få vara oannonserade

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska kunna genom- föra kontrollbesök utan att den som ska kontrolleras underrät- tas om beslutet före besöket.

Skälen för utredningens förslag

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndigheten har behov av att besöka den plats där arbetsgivaren och anordnaren bedriver sin verksamhet utan att anmäla besöket i förväg. Som skäl för det har myndigheten angett att det finns en risk för att en arbets- givare eller anordnare som får reda på att Arbetsförmedlingen ska

535

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

göra ett besök kan tillrättalägga sin verksamhet innan myndigheten kommer på besök.

När Skatteverket ska göra kontrollbesök för att kontrollera kassa- register, personalliggare och torg- och marknadshandel behöver den som ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före kontroll- besöket.71 Av uttalanden i förarbetena framgår det att en under- rättelse i förväg skulle förta effekten av kontrollen.72

När Skatteverkets möjlighet att göra kontrollbesök för att kon- trollera en persons folkbokföring infördes uttalade regeringen att en stor del av värdet med kontrollen skulle försvinna om den kontrol- lerade fick veta om besöket i förväg.73 Det innebär att Skatteverket inte heller när det gäller kontrollbesök för att kontrollera den en- skildes folkbokföring behöver underrätta den enskilde om beslutet före besöket.74

Liknande resonemang finns i förarbetena till bestämmelserna om kontrollbesök vid omställningsstöd och stöd vid korttids- arbete.75 Av dessa förarbeten framgår det att besöken behöver vara oannonserade eftersom en underrättelse i många fall skulle förta effekten av kontrollen.76

Som konstaterats i ett flertal tidigare förarbeten ger ett oannonse- rat kontrollbesök myndigheten möjlighet att se de verkliga förhållan- dena hos den som ska kontrolleras. Om ett besök är oannonserat kan den som ska kontrolleras inte förbereda sig och visa upp en tillrättalagd bild av verkligheten. Med tanke på de förhållanden som Arbetsförmedlingen har uppgett att myndigheten främst vill kunna upptäcka vid ett kontrollbesök, t.ex. förekomsten av sken- anställningar och att det inte bedrivs någon verksamhet, bedömer utredningen att det finns skäl för att Arbetsförmedlingen ska få göra oannonserade kontrollbesök. Utredningen föreslår därför att Arbetsförmedlingen ska kunna genomföra kontrollbesök utan att den som ska kontrolleras underrättas om beslutet före besöket.

Utredningen har i avsnitt 5.9.5 föreslagit att Arbetsförmed- lingen inte med tvång ska få tillträde till den plats där verksamheten

7142 kap. 10 § skatteförfarandelagen.

72Prop. 2010/11:165, Skatteförfarandet, s. 877 f.

73Prop. 2017/18:145, Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen, s. 112.

7432 b § folkbokföringslagen.

7513 § lagen om omställningsstöd och 36 a § lagen om stöd vid korttidsarbete.

76Prop. 2019/20:181, s. 53 och prop. 2019/20:166, Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraft- fulla åtgärder med anledning av coronaviruset, s. 58.

536

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

bedrivs. När Arbetsförmedlingen genomför ett oannonserat kon- trollbesök är det viktigt att inspektörerna försäkrar sig om att den enskilde har förstått att åtgärden är frivillig. I ett beslut som gällde Försäkringskassans besök i samband med en kontrollutredning om assistansersättning har Riksdagens ombudsmän (JO) uttalat att det inte finns någon reell frivillighet om den enskilde – mot bakgrund av tjänstemännens uttalanden eller uppträdanden – med fog uppfat- tar sig vara tvungen att gå med på kontrollbesöket.77 I nämnda beslut bedömdes Försäkringskassan inte ha respekterat 2 kap. 6 § regerings- formen och artikel 8 i Europakonventionen, då tjänstemännen vid det oanmälda besöket hade uppträtt på ett sätt så att den försäkrade kände sig tvungen att samtycka till hembesöket.

5.9.7Kontrollbesök ska få genomföras både före beslut om stöd och under pågående stödperiod

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att besluta om oannonserade kontrollbesök både före beslut om stöd och under pågående stödperiod.

Skälen för utredningens förslag

En författningsreglering av kontrollbesök behöver även vara tydlig när det gäller vid vilka tillfällen Arbetsförmedlingen ska ha möjlig- het att genomföra kontrollbesöken.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndig- heten behöver göra oannonserade kontrollbesök både under hand- läggningsprocessen, dvs. inför ett beslut, och under pågående stöd- period, dvs. efter att ett beslut om stöd har fattats.

Begreppet kontroll

Inledningsvis finns det anledning att klargöra begreppet kontroll. Som framgår av avsnitt 5.9.1 finns det inte någon allmän definition eller några bestämda befogenheter knutna till begreppet kontroll-

77JO:s beslut den 26 november 2024, dnr 4013-2023.

537

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

besök. Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en myn- dighet ska få genomföra ett kontrollbesök varierar i de olika regel- verken och beror bl.a. på vem det är som ska kontrolleras och i vil- ket syfte kontrollen ska genomföras. Det finns inte heller någon enhetlighet när det gäller vid vilken tidpunkt i processen ett kon- trollbesök får genomföras.

I den offentliga diskussionen är det ofta fokus på att fusk och felaktiga utbetalningar förhindras genom kontroller efter att beslut har fattats. Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten utgick emellertid i sitt betänkande 2014 från en bredare definition av kontroll. I betän- kandet anges bl.a. följande.

Med kontroll avses förebyggande och upptäckande åtgärder som leder till att risker för felaktiga beslut och utbetalningar minskar. Kontroll definieras som en aspekt i hela beslutsprocessen: där processen startar redan vid den information som lämnas till stödmottagare/tjänsteleve- rantören innan ansökan, och som sedan spänner från att ansökan om stöd/upphandling av tjänst inkommer, genom hela beslutskedjan, fram till att pengar betalats ut. Utöver det som sker i beslutsprocessen ryms även efterkontroller i definitionen. Dessa är en viktig komponent för att säkerställa att de i processen genomförda kontrollerna har lett till att slutresultatet blev rätt.78

Utredningen ansåg att förutsättningarna för att arbeta preventivt i stället för reaktivt ökade genom en bred definition av kontroll.79

Utredningen bedömer att den definitionen är rimlig även när det gäller frågan om Arbetsförmedlingens förutsättningar att genom- föra kontrollbesök. Det innebär att begreppet kontroll inte hindrar att kontrollbesök vidtas före ett beslut.

Kontrollbesök före beslut

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen, så tidigt som möjligt i hand- läggningsprocessen, har möjlighet att utreda och kontrollera att förutsättningarna för att beviljas stöd är uppfyllda. Att hantera återkrav är både tids- och kostnadskrävande. Det är därför mer effektivt och ändamålsenligt att förhindra och förebygga felaktiga

78SOU 2014:16, Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 72.

79SOU 2014:16 s. 71 f.

538

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

utbetalningar än att upptäcka och åtgärda felen i efterhand. Efter- som det är viktigt att Arbetsförmedlingen har ett så bra besluts- underlag som möjligt när beslut om stöd fattas bör myndigheten ges goda förutsättningar för att kontrollera villkoren för stöd innan beslut fattas.

När en bestämmelse om kontrollbesök skulle införas i regelver- ket om omställningsstöd påpekade några remissinstanser att kon- trollbesök bör kunna göras redan i samband med att en ansökan om omställningsstöd prövas. Regeringen hörsammade synpunkten och instämde i att det fanns fog för ett sådant förfarande och före- slog att Skatteverket skulle få göra kontrollbesök både hos företag som har ansökt om och som har fått omställningsstöd.80 När det gäller stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd kan Skattever- ket således göra kontrollbesök både hos de företag som har ansökt om stöd och hos de företag som fått stöd, dvs. både före och efter beslut.81

I de författningar som reglerar de arbetsmarknadspolitiska insat- serna finns det inte någon särskild bestämmelse om Arbetsförmed- lingens utredningsskyldighet. Av 23 § förvaltningslagen följer dock att myndigheter som handlägger ärenden har ett ansvar för att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Som framgår av avsnitt 5.6.2 har Arbetsförmedlingen beskrivit att myndigheten i vissa fall gör bokade besök på arbetsplatser innan beslut om stöd, s.k. arbetsplatsbesök.

Även om Arbetsförmedlingen inte omfattas av några särskilda författningsreglerade befogenheter att i utredningssyfte besöka den som ansöker om stöd finns det, enligt utredningen, ingenting som hindrar att myndigheten vidtar sådana åtgärder som en del av utred- ningen så länge som den enskilde samtycker till besök.

Det skulle därför kunna argumenteras för att Arbetsförmed- lingen, inom ramen för sin utredningsskyldighet, har möjlighet att besöka den potentiella stödmottagaren för att skaffa sig ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att det därför inte behöver för- fattningsregleras att kontrollbesöken får genomföras även före ett beslut om stöd.

80Prop. 2019/20:181, s. 52.

81Enligt 13 § lagen om omställningsstöd får Skatteverket kontrollera det företag som har ansökt om eller fått omställningsstöd. Enligt 36 a § får Skatteverket kontrollera en arbets- givare som har ansökt om eller fått stöd.

539

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingen har emellertid framfört att myndigheten även har behov av att göra oannonserade kontrollbesök inför ett beslut om stöd. Eftersom ett oannonserat besök är en mer integri- tetsingripande åtgärd, även om också ett sådant besök ska ske med samtycke, bedömer utredningen att det blir mer rättssäkert och tyd- ligt om även besöken före beslut om stöd regleras.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Arbetsförmed-

lingen ska få göra oannonserade kontrollbesök före beslut om stöd. Förslaget innebär dock inte att Arbetsförmedlingen är förhindrad att göra bokade besök som en utredningsåtgärd utan uttryckligt lagstöd. Det som alltid måste beaktas är att varje åtgärd som myn- digheten företar ska vara proportionerlig.

Kontrollbesök under pågående stödperiod

Vissa förhållanden kan bara kontrolleras under pågående stöd- period. Innan en anställning har påbörjats går det t.ex. inte att kon- trollera att den som stödet avser faktiskt utför arbetet. Det är där- för viktigt att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att även under pågående stödperiod följa upp att förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att Arbets- förmedlingen ska få genomföra oannonserade kontrollbesök under pågående stödperiod.

Kontrollbesök under en pågående stödperiod får dock inte an- vändas för att kompensera en bristande utredning före beslut.

Kontrollbesök efter att stödperioden tagit slut

Arbetsförmedlingen har till utredningen fört fram att myndigheten inte har behov av att kunna göra oannonserade kontrollbesök efter att en period med stöd har avslutats, exempelvis som del av en åter- kravsutredning. Utredningen bedömer inte heller att det finns något sådant behov. De förhållanden som kan upptäckas vid ett kontroll- besök efter avslutat stöd har mycket begränsad betydelse för den period då stödet pågick, då det inte är möjligt att veta om förhållan- den har förändrats sedan stödperioden.

540

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

5.9.8Kontrollbesök ska få genomföras på platser där verksamheten bedrivs

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska få genomföra kontrollbesök på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet.

Om verksamheten bedrivs på en plats som används som bo- stad får kontrollbesök inte genomföras om bostaden enbart an- vänds av andra än företrädaren för arbetsgivaren eller anordna- ren eller den enskilde som stödet avser.

Skälen för utredningens förslag

På vilka platser kan verksamhet bedrivas

En författningsreglering av kontrollbesök behöver göra det tydligt vilka platser Arbetsförmedlingen får besöka vid kontrollbesök.

Det finns i de nu gällande regelverken om ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare inga bestämmelser om var den verksam- het som stödet avser ska bedrivas. Det finns inte heller några bestäm- melser som begränsar stödet till vissa utvalda branscher. Det betyder att de arbetsgivare eller anordnare som kan beviljas ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen för en arbetsplatsförlagd insats kan bedriva verksamhet inom vitt skilda branscher och yrken. Inom vissa bran- scher bedrivs all verksamhet från en verksamhetslokal medan verk- samheten inom andra branscher bedrivs på någon annan fysisk plats än en traditionell lokal. I vissa branscher, t.ex. inom bygg- och städ- branschen, kan arbetet utföras i andra näringsidkares lokaler eller i tredje parts bostäder. När det gäller yrken inom transport- och åkeri- branschen (t.ex. taxichaufförer, bussförare, lastbils- och budbils- chaufförer) bedrivs verksamheten inte från en stationär verksam- hetslokal utan i ett fordon som förflyttar sig över stora områden.

I de yrken där arbetsuppgifterna i huvudsak består av kontorsarbete kan verksamheten bedrivas från arbetstagarens bostad i de fall arbetsgivaren gett tillåtelse till hemarbete.

541

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Vilka platser som får besökas enligt några andra regelverk om kontrollbesök

I avsnitt 5.7 har utredningen redovisat vilka förutsättningar exempel- vis Skatteverket har för att göra kontrollbesök. När det gäller Skatte- verkets kontroll av användningen av kassaregister får kontrollbesök genomföras i verksamhetslokaler som allmänheten har tillträdet till.

När det gäller personalliggare får Skatteverket genomföra kon- trollbesök i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser. På bygg- arbetsplats får kontrollbesök dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Skatteverkets möjligheter att göra kontrollbesök vid stöd vid korttidsarbete är begränsad till verksamhetslokaler och på annan plats där arbetsgivaren bedriver verksamhet. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. När det gäller kontrollbesök vid omställningsstöd får kontrollbesök bara genomföras i verksam- hetslokaler. Kontrollbesök får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

I dessa regelverk är den plats som myndigheten får besöka be- gränsad på lite olika sätt.

När 2022 års skatteförfarandeutredning såg över huruvida per- sonalliggare borde införas i fler branscher än de som redan var re- glerade övervägde utredningen lämpligheten i att besöka någon i en bostad för att kontrollera personalliggare. Utredningen bedömde då att kontroll av personalliggare i bostäder inte var en proportio- nerlig åtgärd i förhållande till det intrång i den personliga integri- teten det skulle medföra och att personalliggare därför inte borde införas i verksamheter där kontrollbesök regelmässigt behöver genomföras hos privatpersoner i deras privatbostad.82

82SOU 2024:61, s. 253.

542

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Arbetsförmedlingens beskrivning av behovet

av att besöka verksamheter som bedrivs i bostäder

Av Arbetsförmedlingens hemställan framgår det att myndigheten behöver kunna göra kontrollbesök på alla platser (verksamhets- lokaler och andra platser) där arbetsgivare eller anordnare bedriver sin verksamhet, kan antas bedriva sin verksamhet eller har uppgett att de bedriver sin verksamhet. Arbetsförmedlingen har föreslagit att kontrollbesök ska få genomföras i en fastighet eller lägenhet som är avsedd att användas som bostad om det finns särskilda skäl för det. Enligt Arbetsförmedlingen är det många arbetsgivare som anger en bostadsadress som den plats där verksamheten bedrivs, särskilt inom nystartsjobb som är ett stöd där ansökan sker via web- ben och där Arbetsförmedlingen inte gör arbetsplatsbesök innan stöd beviljas. Arbetsförmedlingen har även beskrivit att det inom vissa branscher med ambulerande yrken där de anställda inte har någon fast arbetsplats (t.ex. taxi, åkeri och städ) är vanligt förekom- mande att arbetsgivaren eller anordnaren anger sin bostadsadress som verksamhetsplats. Myndigheten påpekar också att arbetstagare i allt större omfattning ges möjlighet att arbeta från hemmet.

Arbetsförmedlingen har inte kunnat svara på hur vanligt före- kommande det är att arbetsgivare och anordnare anger bostads- adresser som verksamhetsplats. Myndigheten uppger dock att det finns en samsyn bland myndighetens inspektörer att det är vanli- gare i de branscher som klassas som problembranscher inom arbets- livskriminalitet än inom andra branscher. Enligt Delegationen mot arbetslivskriminalitet är risken för arbetslivskriminalitet hög inom näringsgrenarna bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städ och säsongsanställningar inom delar av de gröna näringarna.83

Arbetsförmedlingen framför att det finns en risk för att arbets- givare och anordnare anger en bostadsadress som verksamhetsplats i syfte att undvika oannonserade kontroller. Detta gäller särskilt arbetsgivare som helt eller delvis saknar verksamhet.

83SOU 2025:25, Arbetslivskriminalitet – upplägg – verktyg och åtgärder – fortsatt arbete, s. 30.

543

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Bestämmelser om förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök bör inte utformas på samma sätt som de om kontrollbesök för att kontrollera personalliggare, stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd

Ett alternativ som utredningen har övervägt är att ange platsen för Arbetsförmedlingens kontrollbesök på samma sätt som regelverket som gäller för Skatteverkets möjligheter att göra kontrollbesök för att kontrollera stöd vid korttidsarbete eller vid omställningsstöd. Situationerna liknar varandra eftersom det i alla tre fallen handlar om att någon form av verksamhet ansöker om ett ekonomiskt stöd. Dessutom är det valfritt att ansöka om stöd. När det gäller kon- trollbesök vid omställningsstöd och vid stöd vid korttidsarbete framgår det av regelverket84 att kontrollbesök inte får genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. När dessa bestämmelser infördes85 utforma- des lagtexten på samma sätt som den som redan fanns gällande kontrollbesök för personalliggare. I det lagstiftningsarbetet fördes det ingen diskussion om vilka verksamheter som skulle kunna be- drivas i bostäder eller om det är någon principiell skillnad mellan kontroll av personalliggare som bara är aktuellt i vissa specifika bran- scher respektive stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd som inte är begränsade till särskilda branscher. Exempelvis tar majori- teten av de branscher som är skyldiga att föra personalliggare emot kunder i sin verksamhet. Det betyder att dessa verksamheter oftast har en plats som allmänheten kan besöka.

När lagstiftaren införde bestämmelsen om att Skatteverket får göra kontrollbesök för att kontrollera personalliggare fördes det inte heller någon diskussion om besök i bostad, så länge som de branscher som skulle omfattas av skyldigheten var frisör, restau- rang och tvätteri. Det var först när kravet på personalliggare skulle införas inom byggbranschen som det uppmärksammades att den plats där byggverksamheten kan bedrivas skulle kunna vara en pri- vat bostad. I den departementspromemoria (Ds 2014:7) som låg till grund för att införa personalliggare i byggbranschen diskuterades och föreslogs inte något undantag för kontrollbesök i bostadslägen- het.86 Av propositionen framgår emellertid följande. När det gäller

8436 a § lagen om stöd vid korttidsarbete och 13 § lagen om omställningsstöd.

85Prop. 2019/20:181och prop. 2019/20:166.

86Prop. 2014/15:6, Minskat svartarbete i byggbranschen, s. 63.

544

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

sådan byggverksamhet där byggherren är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra byggnadsarbeten är så- dan verksamhet undantagen från systemet. Det kan dock tänkas att t.ex. en bostadsrättsförening låter genomföra ett stambyte och vär- det av byggprojektet överstiger det belopp som gäller för att bestäm- melserna om personalliggare i byggbranschen ska tillämpas. Sam- hällets intresse av effektiv kontroll måste ställas mot enskildas rätt till personlig integritet. Även om det inte är fråga om en omfat- tande skattekontroll, utan en begränsad kontroll av personalliggare, finner regeringen det inte lämpligt att Skatteverket ska ha tillträde till bostadslägenheter. Ett uttryckligt undantag bör därför införas, innebärande att kontrollbesök på en byggarbetsplats inte får genom- föras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Däremot ska kontrollbesök få göras i de gemensamma utrymmena.87

Bestämmelsen om kontrollbesök vid omställningsstöd och stöd vid korttidsarbete infördes under covid-19-pandemin vilket innebär att beslutsunderlaget och förslagen togs fram under stark tidspress. Det var en omständighet som Lagrådet uppmärksammade vid sin granskning då det konstaterades att fem dagars remisstid normalt är en alltför kort remisstid för att beredningskravet i 7 kap. 2 § reger- ingsformen ska anses vara uppfyllt. Det gällde särskilt eftersom det var fråga om förslag som rörde ingripanden mot enskilda och som hade tagits fram under kort tid inom Regeringskansliet.88

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att det finns anled- ning att ytterligare överväga vilka platser Arbetsförmedlingen ska få göra kontrollbesök på när det gäller att kontrollera om förutsätt- ningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda. Utredningen anser att en bestämmelse om Arbetsförmedlingens kontrollbesök inte utan ytterligare analys och överväganden bör utformas på ett liknande sätt som den befintliga regleringen om kontrollbesök för personal- liggare, stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd.

87Prop. 2014/15:6, s. 64.

88Prop. 2019/20:166, s. 60.

545

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Kontrollbesök bör få genomföras på verksamhetsplatser, inklusive i bostäder i vissa fall

När det allmänna subventionerar en anställning med statliga medel eller ger annat ekonomiskt stöd kan det, enligt utredningens bedöm- ning, som utgångspunkt anses vara en proportionerlig åtgärd att Arbetsförmedlingen får besöka den plats där arbetsgivaren eller an- ordnaren har uppgett att verksamheten bedrivs. Särskilt eftersom arbetsgivaren eller anordnaren har en möjlighet att välja att inte ta del av stöd för en anställning om aktören i fråga inte vill ta emot besök från Arbetsförmedlingen.

Utredningen konstaterar dock att det är skillnad på bedöm- ningen av intrånget i den enskildes integritet beroende på vilken plats som myndigheten ska besöka. Ett kontrollbesök på en plats som också är en bostad är en mer integritetsingripande åtgärd än ett besök i en verksamhetslokal. En möjlighet att utföra kontroll- besök i bostäder bör ges till en myndighet bara om det föreligger ett tydligt och konkret behov av att kunna utföra sådana kontroll- besök och bara i den utsträckning åtgärden inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med besöket. Proportionalitetsprincipen innebär bl.a. att en åtgärd inte ska före- tas om syftet med åtgärden kan uppnås på något annat mindre in- gripande sätt.

Frågan är om det kan anses vara en proportionerlig åtgärd att besöka en bostad om arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet där.

När bestämmelsen om Försäkringskassans rätt att med den för- säkrades samtycke göra hembesök i ärenden enligt dåvarande lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes anförde Lagrådet i sitt yttrande över förslaget att intresset av att motverka missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemen utan tvekan är ett godtag- bart ändamål.89

Arbetsförmedlingen har behov av att göra kontrollbesök på plat- ser där verksamheter som har beviljats ekonomiskt stöd bedrivs för att kontrollera att statliga medel går till avsedda ändamål och för att förhindra felaktiga utbetalningar. Om det är arbetsgivaren, anord- naren eller den enskilde som stödet avser (arbetssökanden eller arbets- tagaren) som bor i bostaden är det, enligt utredningens bedömning,

89Prop. 1996/97:121, Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen, s. 60.

546

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

rimligt att kräva att Arbetsförmedlingen ska få göra besök för att kontrollera verksamheten. Om det dessutom är den enda plats där verksamheten bedrivs är det än mer angeläget att Arbetsförmedlingen ska få besöka den. Den omständigheten att det i den bostad som verksamheten bedrivs kan bo andra personer än den som företräder arbetsgivaren eller anordnaren eller den som stödet avser föranleder ingen annan bedömning av möjligheten att göra kontrollbesök. Om Arbetsförmedlingen inte skulle ha möjlig- het att besöka platser som också används som bostäder skulle det kunna utnyttjas genom att de som vill missbruka systemet och inte vill bli kontrollerade anger en bostadsadress som verksamhetsplats. I en sådan situation bör intresset av att upptäcka och förhindra fel- aktiga utbetalningar av statliga medel enligt utredningen väga relativt tungt i proportionalitetsbedömningen. Intrånget begränsas dessutom av att den som ska kontrolleras kan välja att neka tillträde till plat- sen och att Arbetsförmedlingen inte har möjlighet att med tvång få tillträde till platsen.

Genom att låta en arbetsgivare eller anordnare, i processen inför beslut om stöd, uppge på vilken eller vilka adresser verksamheten kommer att bedrivas kan integritetsintrånget inte ses som särskilt allvarligt.

Om den plats där verksamheten bedrivs är en bostad som bebos av tredje part, d.v.s. varken arbetsgivaren, anordnaren eller den enskilde som stödet avser utan en kund som t.ex. beställt en städ- eller bygg- tjänst, kan ett kontrollbesök i dennes bostad dock inte anses vara en proportionerlig åtgärd. I de fallen väger den enskildes integritets- intresse tyngre än intresset av att hindra felaktiga utbetalningar.

Utredningen föreslår därför att kontrollbesök inte får genom- föras i en bostad som enbart används av andra än företrädaren för arbetsgivaren eller anordnaren eller den enskilde som stödet avser.

Alternativ till att tillåta kontrollbesök i bostäder

Ett alternativ till att tillåta kontrollbesök i bostäder men ändå minska risken för missbruk är att ändra de materiella reglerna för de olika former av ekonomiskt stöd som Arbetsförmedlingen be- slutar om. Om det är ett märkbart problem att arbetsgivare låter arbetstagare arbeta i bostäder för att undkomma kontroller kan de

547

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Uppgifter om identitet och frågor som bör få ställas

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndigheten har behov av att ställa frågor om hur arbetet fungerar, arbetstider, raster, löner m.m.

Syftet med Arbetsförmedlingens kontrollbesök föreslås i avsnitt

5.9.3vara att kontrollera att förutsättningar för ekonomiskt stöd är uppfyllda. Då stödet beviljas en arbetsgivare eller anordnare samt avser en viss person är det enligt utredningens bedömning rimligt att Arbetsförmedlingen får begära att dessa personer, dvs. företrä- daren för arbetsgivaren eller anordnaren och den som stödet avser, lämnar uppgifter om sin identitet och att myndigheten får ställa frågor till dem om det som har betydelse för att bedöma om förut- sättningarna för stöd är uppfyllda.

Kontrollera handlingar

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndigheten även har behov av att kontrollera uppgifter i handlingar som avser verksamheten, t.ex. personalliggare, scheman, tidrapporter, löne- specifikationer, hyreskontrakt och redovisning. Arbetsförmed- lingen anser att skriftliga handlingar är lätta att manipulera genom att göra ändringar i befintliga dokument eller genom att skapa nya dokument. Det finns därför en risk för att den handling myndig- heten begär in vid ett skriftlig förfarande inte motsvarar den hand- ling som myndigheten kan få ta del av vid ett oanmält besök.

När Tillväxtverket i remissvar över förslaget om att införa kon- trollbesök för att kontrollera rätten till stöd vid korttidsarbete framförde behov av att vid kontrollbesöken även få rätt att ta del av underlag och dokumentation, hänvisade regeringen till att det fanns en bestämmelse om granskning och att det inte fanns något som hindrade att handläggande myndighet begär sådana uppgifter i sam- band med ett kontrollbesök. Någon särskild bestämmelse om detta bedömdes därför inte behövas.90

Kommittén om stöd vid korttidsarbete har därefter i sitt slut- betänkande ansett att det uttryckligen bör framgå av bestämmelsen

90Prop. 2019/20:166, s. 58.

549

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

att Skatteverket får ta del av sådana handlingar direkt på plats vid ett kontrollbesök. 91

Utredningen bedömer att det bör införas en uttrycklig reglering av vilka handlingar som Arbetsförmedlingen ska få ta del av vid ett kontrollbesök. Utredningen föreslår därför en bestämmelse som tydliggör att Arbetsförmedlingen får ta del av de skriftliga hand- lingar som behövs för att kunna bedöma om den enskilde som stö- det avser arbetar i verksamheten och för att villkoren för ekono- miskt stöd är uppfyllda.

5.9.10Kontrollbesök ska inte få hindra verksamheten i onödan

Utredningens förslag: Kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Skälen för utredningens förslag

I 42 kap. 11 § skatteförfarandelagen finns en bestämmelse om att kontrollbesök och tillsyn ska genomföras på ett sådant sätt att verk- samheten inte hindras i onödan. Motsvarande bestämmelse finns på revisionsområdet i 41 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Även i 36 a § lagen om stöd vid korttidsarbete och i 13 § lagen om omställnings- stöd finns det bestämmelser om att kontrollbesöket inte ska hindra verksamheten i onödan.

Enligt utredningens bedömning bör en motsvarande bestäm- melse införas beträffande Arbetsförmedlingens kontrollbesök. Utredningen föreslår därför att kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

91SOU 2022:65, En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk, s. 363.

550

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

5.10Var kontrollbesöken ska regleras

5.10.1Arbetsförmedlingens förutsättningar att genomföra kontrollbesök ska regleras i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningens förslag: Bestämmelserna om Arbetsförmedling- ens möjligheter att besluta om kontrollbesök ska regleras i lag. Bestämmelserna ska placeras i den nya lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Skälen för utredningens förslag

I 8 kap. regeringsformen finns bestämmelser om lagar och andra föreskrifter. Enligt 8 kap. 1 § regeringsformen har riksdagen och regeringen rätt att meddela föreskrifter. Riksdagen meddelar före- skrifter genom lag och regeringen meddelar föreskrifter genom för- ordning. I 8 kap. 2 § regeringsformen anges vilka föreskrifter som ska meddelas genom lag, det primära lagområdet. Bland dessa ingår föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det all- männa under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller eko- nomiska förhållanden (8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). När det gäller båda dessa föreskriftsområden som ingår i det så kallade fakultativa lagområdet kan riksdagen, utom i vissa särskilt angivna fall, delegera normgivningskompetensen till regeringen med stöd av 8 kap. 3 § regeringsformen.

Grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen som utredningen beskrivit i avsnitt 5.7.1 gäller skydd mot påtving- ade ingrepp. Enligt utredningens bedömning är det bara om kon- trollbesöket ska kunna genomföras med tvång som det krävs för- fattningsreglering. Utredningen bedömer dock att den enskildes situation vid ett oannonserat kontrollbesök, som innebär att den kontrollerande myndigheten ska få den enskildes samtycke när myndighetens representanter redan befinner sig på platsen, utgör ett visst intrång i den personliga integriteten. Sådana besök bör där- för utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv ändå författningsregleras. Den omständigheten att utredningen föreslår en författningsregler- ing av Arbetsförmedlingens förutsättningar att genomföra kon-

551

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

trollbesök innebär dock inte att bestämmelsen om kontrollbesök utgör en begränsning av det skydd som tillkommer den enskilde enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen.

De förslag som utredningen lämnar innebär att Arbetsförmed- lingen ska få tillträde till enskildas lokaler, och i vissa fall bostäder, där verksamhet bedrivs. Det är således fråga om reglering av ett så- dant område som faller inom det primära lagområdet. De bestäm- melser som utredningen föreslår motsvarar i huvudsak bestämmel- ser som i dagsläget finns i lag. Även på närliggande områden som exempelvis lagen om omställningsstöd och lag om stöd vid kort- tidsarbete finns regleringen om kontrollbesök i lag.

Även om det finns en möjlighet för riksdagen att med stöd av 8 kap. 3 § regeringsformen bemyndiga regeringen att meddela före- skrifter på området bör den nu aktuella regleringen av Arbetsför- medlingens förutsättningar att göra kontrollbesök, enligt utred- ningens bedömning, regleras i lag. I avsnitt 7.4 föreslår utredningen att bl.a. lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska samlas i en ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen föreslår att bestämmelserna om kontrollbesök place- ras där.

5.10.2Bestämmelserna om granskning i förordning ska upphävas

Utredningens förslag: Bestämmelserna om granskning i för- ordningen om särskilda insatser för personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, förordningen om särskilt anställningsstöd och förordningen om stöd för ny- startsjobb ska upphöra att gälla.

Skälen för utredningens förslag

Som redogjorts för i avsnitt 5.6.1 regleras Arbetsförmedlingens möjligheter att granska verksamheter som tar emot eller tagit emot stöd både i 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten och i vissa av de förordningar som reglerar lönestöden. Frå- gan är om de nuvarande granskningsbestämmelserna i förordnin-

552

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

garna ska upphävas för att undgå den dubbelreglering som finns för närvarande.

Det kan finnas fördelar med att de villkor som gäller för olika ekonomiska stöd till arbetsgivare och anordnare finns samlade i respektive förordningar. Det kan underlätta för arbetsgivare, an- ordnare och arbetstagare att få en bild av vilka villkor som gäller. Det skulle tala för att reglering om granskning även ska finnas i förordning. Så är dock inte alltid fallet för närvarande, när Arbets- förmedlingens möjligheter att granska arbetsgivare som tar emot statlig ersättning för etableringsjobb enbart regleras i 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Eftersom utredningen föreslår ändrad lagreglering skulle även förordningsbestämmelser behöva ändras.

När generella regler införs i den nya lagen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten föreslår utredningen att motsvarande bestämmelser i förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, förordningen om särskilt anställningsstöd och förordningen om stöd för nystartsjobb upphävs.

5.11Överklagande

Utredningens förslag: Beslut om kontrollbesök ska inte få överklagas.

Skälen för utredningens förslag

Enligt 38 § lagen om stöd vid korttidsarbete och 27 § andra stycket lagen om omställningsstöd får Skatteverkets beslut om kontroll- besök inte överklagas. Av förarbetena till dessa bestämmelser fram- går det att en överklagandemöjlighet skulle förta effekten med besöket, inte minst då besöken föreslås kunna ske oannonserade.92

Utredningen bedömer, av samma skäl som redogjorts för i för- arbetena till lagen om omställningsstöd och lagen om stöd vid kort- tidsarbete, att Arbetsförmedlingens beslut om kontrollbesök inte ska få överklagas.

92Prop. 2019/20:166 s. 58 och prop. 2019/20:181 s. 73.

553

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

5.12Personuppgiftsbehandling

5.12.1Behandling av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Det finns inget behov av ändringar i Arbetsförmedlingens nuvarande registerförfattningar för att myn- digheten ska ha stöd för den personuppgiftsbehandling som kan bli aktuell med anledning av kontrollbesöken. Genom den nya dataskyddsregleringen som föreslås för Arbetsförmedlingen i av- snitt 6.6 kommer myndigheten att ha fortsatt stöd för sin person- uppgiftsbehandling med anledning av förslagen om kontrollbesök.

Skälen för utredningens bedömning

I avsnitt 5.9 föreslår utredningen att Arbetsförmedlingen ska få göra oannonserade kontrollbesök i syfte att kontrollera om förut- sättningarna för ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare är uppfyllda. Utredningen föreslår också vilka åtgärder Arbetsför- medlingen ska få vidta under ett kontrollbesök.

I samband med ett kontrollbesök kan Arbetsförmedlingen behöva behandla personuppgifter. Frågan är om de föreslagna bestämmel- serna om kontrollbesök innebär behov av nya eller ändrade bestäm- melser om personuppgiftsbehandling för Arbetsförmedlingen.

I avsnitt 6.3–6.5 redogörs för dataskyddsförordningen, dataskyddslagen med tillhörande förordning och övrig komplet- terande dataskyddsreglering som Arbetsförmedlingen ska tillämpa. I avsnitt 6.5.5 och 6.5.6 föreslås att myndighetens nuvarande kom- pletterande dataskyddsreglering ska upphävas och ersättas av ny reglering. I avsnitt 6.6 lämnas förslag om en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen.

Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen

Som beskrivs i avsnitt 6.3 behöver det finnas en rättslig grund för all behandling av personuppgifter (artikel 6.1 i dataskyddsförord- ningen).

554

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Arbetsförmedlingen kan behöva behandla personuppgifter när myndigheten förbereder ett kontrollbesök och när myndigheten, vid besöket och efter besöket, dokumenterar uppgifter.

Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen enligt 1 § för- ordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen är förvaltnings- myndighet för arbetsmarknadspolitiska frågor och ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet. I det arbetet ingår bl.a. att utreda och besluta i ärenden om ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare samt att förhindra och återkräva felaktiga utbetalningar.

Utredningen föreslår att Arbetsförmedlingen ska få genomföra kontrollbesök för att kontrollera att förutsättningarna för ekono- miskt stöd är uppfyllda både inom ramen för ärendehandläggning inför beslut och under pågående stödperiod. För att kunna bedöma om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda kan Arbets- förmedlingen behöva uppgifter om den enskilde som stödet avser. Utredningen föreslår därför att Arbetsförmedlingen vid kontroll- besöket ska få kontrollera och dokumentera bl.a. personalliggare och arbetsscheman. De personuppgifter som kommer att behandlas i samband med ett kontrollbesök är således uppgifter om arbets- givaren eller anordnaren samt om den enskilde som stödet avser.

Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingens personuppgifts- behandlingar med anledning av de föreslagna bestämmelserna om kontrollbesök kommer att vara nödvändiga för fullgörandet av en rättslig förpliktelse eller för utförandet av en arbetsuppgift av all- mänt intresse eller som ett led i myndighetens myndighetsutöv- ning. Behandlingen är således rättsligt grundad i artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen.

Utredningen bedömer också att den rättsliga grunden för behand- lingen är fastställd i nationell rätt i enlighet med kraven i artikel 6.3 dataskyddsförordningen.

Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande be- stämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen och Arbetsför- medlingens kompletterande dataskyddsreglering. Även med utred- ningens förslag till ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen kommer det finnas stöd för att behandla personuppgifter i sam- band med kontrollbesöken.

555

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

SOU 2025:74

Ändamålen för personuppgiftsbehandlingen

I Arbetsförmedlingens nuvarande kompletterande dataskyddsregler- ing finns det stöd för att behandla personuppgifter bl.a. vid handlägg- ning av ärenden och kontroll av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten (4 § första och fjärde punkten lagen [2002:546] om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Bedömningen är därför att det inte finns något be- hov av ändringar i den befintliga regleringen för att Arbetsförmed- lingen ska kunna ta emot och behandla ytterligare personuppgifter vid kontrollbesök. Som framgår av utredningens förslag i avsnitt

6.6.4ska Arbetsförmedlingen enligt lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen kommer således att ha stöd för sin behandling av personuppgifter som ut- redningens förslag kan föranleda.

Behandling av känsliga personuppgifter

I samband med kontrollbesöken kan Arbetsförmedlingen behöva behandla känsliga personuppgifter. Det handlar om känsliga per- sonuppgifter om hälsa, t.ex. uppgifter om på vilket sätt den arbets- sökandes funktionsnedsättning påverkar hans eller hennes arbets- förmåga samt uppgifter om arbetsanpassningar.

Behandling av känsliga personuppgifter är som huvudregel för- bjuden enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Förbudet ska dock inte tillämpas i vissa fall som närmare regleras i artikel 9.2 i förordningen. Av relevans i detta sammanhang är artikel 9.2 g, av vilken framgår att förbudet mot behandling av känsliga person- uppgifter inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller med- lemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläg- gande intressen. Bestämmelsen kompletteras av 3 kap. 3 § data- skyddslagen som ger myndigheter och vissa andra organ möjlighet

556

SOU 2025:74

Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

att behandla känsliga personuppgifter i tre olika fall. Det handlar om behandling som krävs enligt lag, är nödvändig för handlägg- ningen av ett ärende eller som är nödvändig med hänsyn till ett vik- tigt allmänt intresse.

Utredningen bedömer att befintliga bestämmelser avseende behandling av känsliga personuppgifter i Arbetsförmedlingens nuvarande kompletterande dataskyddsreglering inte hindrar den behandling av känsliga personuppgifter som kommer att utföras av Arbetsförmedlingen i samband med att myndigheten genomför kontrollbesök. I avsnitt 6.6.6 föreslås att Arbetsförmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Som en följd av förslaget kommer Arbetsförmedlingen att ha rättsligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter.

5.12.2Förslaget om kontrollbesök är förenligt

med skyddet för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning: Det intrång i den personliga integri- teten som personuppgiftsbehandling i samband med ett kontroll- besök medför är motiverat och proportionerligt.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsförmedlingen har redan, med stöd av bl.a. 6 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, en möjlighet att granska verksamheter genom t.ex. kontrollbesök. Det innebär att Arbetsför- medlingen redan i dagsläget behandlar personuppgifter i samband med kontrollbesök. De förslag som utredningen lämnar gällande förutsättningar för kontrollbesök innebär inte någon förändring av vilken typ av personuppgifter som ska behandlas eller av vilka be- handlingar som ska utföras. Det finns dock en möjlighet att Arbets- förmedlingen kommer att genomföra fler kontrollbesök, vilket skulle kunna innebära att personuppgifter behandlas i större om- fattning än vad som sker i dagsläget.

557

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

6.2Utredningens uppdrag

Utredningen ska lämna förslag på en ny och ändamålsenlig data- skyddsreglering för Arbetsförmedlingen, med mer flexibla bestäm- melser som är anpassade till myndighetens nuvarande behov och den tekniska utvecklingen.

Vid behov ska utredningen lämna förslag på en ny dataskydds- reglering för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Vid behov ska utredningen även lämna förslag på en ny data- skyddsreglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. För beskrivning av dessa, se avsnitt 3.3.

Utredningen ska lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska noga väga behovet av en mer ändamålsenlig

personuppgiftsbehandling mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

Det ligger inte inom ramen för uppdraget att se över de register- författningar som gäller för Institutet för arbetsmarknads- och ut- bildningspolitisk utvärdering (IFAU) eller Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen (IAF).

6.3EU:s dataskyddsförordning

6.3.1Allmänt om dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen1 innehåller bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av personuppgifter. I avsnitt 4.3 redogörs för ytterligare regler om skydd för den personliga integriteten.

Dataskyddsförordningen syftar till att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Enligt förordningen får det fria flödet av per- sonuppgifter inom unionen varken begränsas eller förbjudas av skäl som rör skyddet för fysiska personer med avseende på behand- lingen av personuppgifter (artikel 1). Det innebär att medlemssta- terna inte får införa dataskyddsregler som begränsar det fria flödet

1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

560

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

av personuppgifter inom unionen. Bestämmelsen hindrar dock inte att begränsningar införs av andra skäl.

Dataskyddsförordningen har ett brett materiellt tillämpnings- område och omfattar enligt artikel 2.1, med vissa undantag, sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på auto- matisk väg samt annan behandling än automatisk av personuppgif- ter som ingår i eller kommer att ingå i ett register. Begreppet regis- ter definieras som en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktio- nella eller geografiska förhållanden (artikel 4.6). Behandling av personuppgifter som utförs av en fysisk person som ett led i verk- samhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll omfattas inte av förordningens tillämpningsområde (artikel 2.1 c).

Dataskyddsförordningen gäller inte heller för behandling av per- sonuppgifter som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straff- rättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt före- bygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten (artikel 2.1 d).2 Sådan behandling regleras i stället i det s.k. dataskyddsdirektivet3 som i Sverige kompletteras av brottsdatalagen (2018:1177) och brottsdataförordningen (2018:1202).

Personuppgifter

Med personuppgifter avses enligt artikel 4.1 dataskyddsförord- ningen varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en s.k. identi- fierare, t.ex. ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsupp- gift, onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.

2I artikel 2 framgår ytterligare undantag från dataskyddsförordningens tillämpningsområde.

3Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga på- följder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF.

561

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behandling

Med behandling avses enligt artikel 4.2 dataskyddsförordningen en åtgärd eller kombination av åtgärder avseende personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs auto- matiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läs- ning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, be- gränsning, radering eller förstöring.

Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde

Personuppgiftsansvarig är enligt artikel 4.7 dataskyddsförordningen en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller ett annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. Den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning benämns enligt artikel 4.8 personuppgiftsbiträde.

Grundläggande principer

För all behandling av personuppgifter enligt dataskyddsförord- ningen gäller ett antal grundläggande principer (se artikel 5). Upp- gifterna ska bl.a. behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (principen om laglighet, korrekthet och öppenhet). Uppgifterna ska vidare vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de be- handlas (principen om uppgiftsminimering). De ska också vara rik- tiga och, om nödvändigt, uppdaterade. Vidare anges i artikeln att alla rimliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att personupp- gifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de be- handlas raderas eller rättas utan dröjsmål (principen om riktighet). Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. De får inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Ytterligare behandling för bl.a. arkiv- ändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forsknings- ändamål ska dock inte anses vara oförenlig med de ursprungliga

562

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ändamålen (principen om ändamålsbegränsning och finalitetsprinci- pen). Vidare får personuppgifter inte förvaras i en form som möj- liggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna be- handlas. De får dock lagras under längre perioder i den mån som per- sonuppgifterna enbart behandlas för bl.a. arkivändamål av allmänt intresse under vissa närmare angivna förutsättningar (principen om lagringsminimering). Personuppgifter måste också behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet (principen om integritet och konfidentialitet).

Artiklarna 5 och 6 i dataskyddsförordningen är grundläggande och kumulativa. Det innebär att någon av de rättsliga grunderna i artikel 6 måste vara tillämplig, samtidigt som samtliga principer i artikel 5 ska följas.4

Rättslig grund

I artikel 6 i dataskyddsförordningen uttrycks det grundläggande kravet att det ska finnas en giltig rättslig grund för varje behandling av personuppgifter. Bland de rättsliga grunder som anges i artikeln kan nämnas att den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ända- mål (artikel 6.1 a), att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel

6.1c) eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e). Enligt artikel 6.3 första stycket ska de grunder för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige om- fattas av. Detta innebär inte att den rättsliga grunden nödvändigtvis måste fastställas i eller i enlighet med en av riksdagen beslutad lag. Däremot måste grunden vara fastställd i laga ordning på ett konsti- tutionellt korrekt sätt.5 Grunden ska även vara tydlig och precis, och dess tillämpning ska vara förutsebar för personer som omfattas av den. Enligt artikel 6.3 andra stycket ska vidare syftet med behand- lingen fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling

4Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag, s. 48.

5Se skäl 41 till förordningen och prop. 2017/18:105 s. 51.

563

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

enligt artikel 6.1 e, vara nödvändig för att utföra en uppgift av all- mänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myn- dighetsutövning.

I artikel 6.3 anges vidare att den rättsliga grunden kan innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmel- serna i dataskyddsförordningen, bl.a. de allmänna villkor som ska gälla för den personuppgiftsansvariges behandling, vilken typ av uppgifter som ska behandlas, vilka registrerade som berörs, de en- heter till vilka personuppgifterna får lämnas ut och för vilka ända- mål, ändamålsbegränsningar, lagringstid samt typer av behandling och förfaranden för behandling, inbegripet åtgärder för att tillför- säkra en laglig och rättvis behandling. Den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

Begreppet nödvändig

För att en behandling av personuppgifter ska vara tillåten enligt artikel 6.1 b–f dataskyddsförordningen måste den vara nödvändig i förhållande till den rättsliga grunden, t.ex. nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Det unionsrättsliga begreppet nöd- vändig har inte samma innebörd som det svenska ordet nödvändig, dvs. att någonting absolut fordras eller inte kan underlåtas. Kravet på att behandlingen ska vara nödvändig för ändamålet innebär inte att behandlingen måste vara oundgänglig. Behandlingen kan anses nödvändig om den leder till effektivitetsvinster.6

Känsliga personuppgifter

Med särskilda kategorier av personuppgifter (känsliga personupp- gifter) avses enligt artikel 9 dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fack- förening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska upp- gifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

6Prop. 2017/18:105 s. 46, 47, 188 och 189.

564

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av känsliga personuppgifter är förbjuden om inte något av de undantag som anges i artikel 9.2 är tillämpliga. Förbudet ska enligt artikel 9.2 inte tillämpas om någon av de situationer som beskrivs i punkterna a–j föreligger, t.ex. om den registrerade har läm- nat sitt samtycke till behandlingen av personuppgifter för vissa spe- cifika ändamål eller om behandlingen är nödvändig för olika ändamål som anges i punkterna. För att vissa av undantagen ska vara tillämp- liga krävs dock att grunden för sådana behandlingar på olika sätt kommer till uttryck i unionsrätten eller i nationell rätt.

Personuppgifter om lagöverträdelser

Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed samman- hängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 får enligt artikel 10 dataskyddsförordningen bara utföras under kontroll av en myndig- het eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller med- lemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs.

Personnummer och samordningsnummer

Personnummer och samordningsnummer är inte känsliga person- uppgifter i dataskyddsförordningens mening men har getts en sär- ställning genom artikel 87. Enligt den artikeln får medlemsstaterna närmare bestämma på vilka särskilda villkor ett nationellt identi- fikationsnummer eller något annat vedertaget sätt för identifiering får behandlas. Ett nationellt identifikationsnummer eller ett annat vedertaget sätt för identifiering ska i sådana fall endast användas med iakttagande av lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter enligt dataskyddsförordningen. Det finns inget krav i förordningen på att medlemsstaterna inför en särskild reglering av behandling av sådana uppgifter.

565

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Den registrerades rättigheter

och personuppgiftsansvarigas skyldigheter

Dataskyddsförordningen innehåller reglering av både registrerades rättigheter och personuppgiftsansvarigas skyldigheter. Utöver de generella reglerna om förutsättningar för att behandla personupp- gifter i förordningens första två kapitel finns ett antal rättigheter för de enskilda vars personuppgifter behandlas (den registrerade) i tredje kapitlet. Där framgår att den personuppgiftsansvarige an- svarar för följande.

–Klar och tydlig information och kommunikation samt klara och tydliga villkor för utövandet av den registrerades rättigheter (artikel 12).

–Den registrerade ska få viss information om bl.a. personupp- giftsbehandlingen och hans eller hennes rättigheter när person- uppgifter samlas in eller erhålls (artikel 13 och 14).

–Den registrerade har rätt till tillgång till information om vilka personuppgifter som behandlas och viss övrig information (artikel 15).

–Personuppgifter ska utan onödigt dröjsmål rättas eller raderas när förutsättningarna för det är uppfyllda (artikel 16 och 17).

–Behandlingen av personuppgifter ska begränsas om den regi- strerade kräver det och vissa förutsättningar är uppfyllda (arti- kel 18).

–Mottagare av personuppgifter som lämnats ut ska underrättas om åtgärd vidtagits enligt artikel 16, 17 eller 18, om det inte är omöjligt eller medför en oproportionerlig ansträngning (arti- kel 19).

–Kraven på dataportabilitet ska uppfyllas (artikel 20).

–Behandlingen av personuppgifter ska, under vissa förutsätt- ningar, upphöra om den registrerade använder sin rätt att göra invändningar mot personuppgiftsbehandlingen (artikel 21).

566

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

–Beslut som i betydande grad påverkar den registrerade får inte, om inte vissa förutsättningar är uppfyllda, bara grundas på auto- matiserad behandling inbegripet profilering (artikel 22).

Ovanstående rättigheter kan begränsas genom unionsrätten eller nationell rätt (artikel 23). Begränsningen måste ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna och vara en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt sam- hälle för ett av de syften som anges i artikeln. Ett sådant syfte är att säkerställa en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse (artikel 23.1 e). En lagstiftningsåtgärd ska, när så är relevant, bl.a. innehålla specifika bestämmelser om ändamålen med behandlingen, kategorierna av personuppgifter, omfattningen av de införda begräns- ningarna, skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig till- gång eller överföring och lagringstid (artikel 23.2).

I fjärde kapitlet dataskyddsförordningen finns bestämmelser om dokumentation av och skyddsåtgärder vid personuppgiftsbehand- ling. Exempelvis regleras inbyggt dataskydd och dataskydd som standard (artikel 25) och under vilka förutsättningar register över personuppgiftsbehandlingen måste föras (artikel 30). Vidare finns bestämmelser om den konsekvensbedömning som ska ske vid be- handling som innebär en hög risk för enskildas rättigheter och fri- heter (artikel 35).

6.3.2AI-förordningen och dataskyddsförordningen

Europaparlamentet och rådet har den 13 juni 2024 antagit den s.k. AI-förordningen som är EU:s allmänna reglering av artificiell intel- ligens (AI).7 I förordningen fastställs bl.a. regler för användning av AI-system i unionen, förbud mot vissa AI-användningsområden, särskilda krav för AI-system med hög risk och skyldigheter för ope- ratörer av sådana system. Vidare fastställs harmoniserade regler för utsläppande på marknaden av AI-modeller för allmänna ändamål (artikel 1). I AI-förordningen definieras AI-system som ett maskin-

7Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmo- niserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens).

567

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

baserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi, som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förut- sägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras (artikel 3.1). Förord- ningen ska tillämpas från och med den 2 februari 2026, med vissa undantag. Exempelvis ska regleringen avseende förbjudna AI-använd- ningsområden i andra kapitlet tillämpas från och med den 2 februari 2025 (artikel 113).

Syftet med AI-förordningen är att förbättra den inre markna- dens funktion och främja användningen av människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som en hög skyddsnivå säkerställs för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter som fastställs i stad- gan, inbegripet demokrati, rättsstatens principer och miljöskydd, mot de skadliga effekterna av AI-system i unionen, och att stödja innovation (artikel 1).

Unionsrätt om skydd av personuppgifter, integritet och konfi- dentialitet vid kommunikation är tillämplig på personuppgifter som behandlas i samband med de rättigheter och skyldigheter som fast- ställs i AI-förordningen. Förordningen påverkar inte dataskydds- förordningen, förordningen om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer,8 direktivet om integritet och elek- tronisk kommunikation9 eller dataskyddsdirektivet för brotts- bekämpning,10 utan att det påverkar tillämpningen av dess artik- lar 10.5 och 59 (artikel 2.7). De grundläggande principer som gäller för all personuppgiftsbehandling enligt artikel 5 i dataskyddsförord- ningen, t.ex. principen om uppgiftsminimering, kommer således att även att gälla vid personuppgiftsbehandling som görs med AI-system.

8Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG.

9Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation.

10Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF.

568

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

6.4Nationell kompletterande reglering

6.4.1Dataskyddslagen

Som redan nämnts kompletteras dataskyddsförordningen i Sverige av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, förkortad dataskyddslagen, och förord- ningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Dessa författningar är av generell karaktär och reglerar bl.a. frågor om rättslig grund för behandling av per- sonuppgifter, känsliga personuppgifter, personuppgifter som rör lagöverträdelser, tillsynsmyndighetens handläggning och beslut samt skadestånd och överklagande. Dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket gör det möjligt att ha avvikande bestämmelser i sektorsspecifika registerförfattningar.

Rättslig grund enligt dataskyddslagen

Av 2 kap. 1 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter får be- handlas med stöd av artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Bestämmelsen har sin grund i artikel 6.3 första stycket i dataskyddsförordningen. Enligt artikeln måste en rättslig förpliktelse vara fastställd i enlighet med unions- rätten eller den nationella rätten för att kunna läggas till grund för behandling av personuppgifter. Paragrafen är avsedd att ge vägled- ning för rättstillämpningen i Sverige. Den tydliggör att förpliktel- sen måste vara fastställd i enlighet med gällande rätt, men också att den inte behöver framgå direkt av en författning. En rättslig för- pliktelse kan enligt svensk rätt även följa av kollektivavtal, reger- ingsbeslut, myndighetsbeslut eller dom. Med lag jämställs EU-för- ordningar.11

Enligt 2 kap. 2 § dataskyddslagen får personuppgifter behandlas med stöd av artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen, om behand- lingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av

11Jfr prop. 2017/18:105 s. 188 och 189.

569

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutöv- ning enligt lag eller annan författning. Bestämmelsen har sin grund i artikel 6.3 första stycket i dataskyddsförordningen där det anges att en uppgift av allmänt intresse respektive myndighetsutövning måste fastställas i enlighet med unionsrätten eller den nationella rätten för att kunna läggas till grund för behandling av personupp- gifter. Paragrafen är avsedd att ge vägledning för rättstillämpningen i Sverige. Bestämmelsen tydliggör att uppgiften inte måste framgå direkt av en författning. Uppgifter av allmänt intresse kan enligt svensk rätt även följa av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Till exempel kan en sådan uppgift tilldelas en statlig myndighet eller ett statligt bolag genom ett regerings- beslut. Även privaträttsligt bedriven verksamhet av allmänt intresse omfattas av formuleringen, förutsatt att uppgiften följer av lag eller annan författning eller följer av kollektivavtal eller av beslut som meddelats med stöd av lag eller annan författning. Vidare tydlig- görs att myndighetsutövning utgör en rättslig grund för behandling av personuppgifter bara om myndighetsutövningen sker enligt lag eller annan författning. Begreppet myndighetsutövning ska tolkas och tillämpas på samma sätt som enligt dataskyddsförordningen. Det som i Sverige brukar anses som myndighetsutövning borde en- ligt förarbetena omfattas av begreppet.12

6.4.2Särskilda registerförfattningar

och annan särskild dataskyddsreglering

Inom svensk rätt finns ett stort antal registerförfattningar som inne- håller mer sektorsspecifika bestämmelser om personuppgiftsbehand- lingen vid myndigheter och som kompletterar dataskyddsförord- ningen, dataskyddslagen och brottsdatalagen. Sådana författningar reglerar normalt behandling av personuppgifter i en viss verksamhet eller hos en viss myndighet. Syftet med registerförfattningarna är att anpassa lagstiftningen till de behov som myndigheterna har inom sina respektive verksamhetsområden samtidigt som behovet av skydd för enskildas integritet beaktas.

12Jfr prop. 2017/18:105 s. 189 och 190.

570

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen tillämpar lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten vid behandlingen av personuppgifter i myndighetens arbetsmarknads- politiska verksamhet (se vidare avsnitt 6.5.4). Andra exempel på registerförfattningar är patientdatalagen (2008:355) som tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården, 114 kap. socialförsäkringsbalken som tillämpas av För- säkringskassan och Pensionsmyndigheten bl.a. vid behandling av per- sonuppgifter i verksamhet som avser förmåner enligt balken, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattnings- verksamhet som tillämpas av Skatteverket, utlänningsdatalagen (2016:27) som tillämpas av Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna och lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten som tillämpas av Utbetalningsmyndigheten. Registerlagarna kompletteras av för- ordningar.

Det blir ofta aktuellt med särskilda registerförfattningar inom verksamheter där stora mängder personuppgifter med ett integri- tetskänsligt innehåll hanteras. Samtidigt finns det många myndig- heter som inte har någon registerfattning och där enbart den gene- rella dataskyddsregleringen tillämpas, t.ex. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet).

Det förekommer också särskild dataskyddsreglering för andra än myndigheter. Ett sådant exempel är lagen (2022:926) om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete. I förarbetena anfördes att uppgiften att utföra antidopningsarbete inom idrotten behövde fastställas i författning för att behandlingen av personupp- gifter i arbetet ska kunna stödjas på den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse.13

13Prop. 2021/22:139 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete, s. 33.

571

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

6.5Dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen

6.5.1Arbetsförmedlingens uppgifter och verksamhet

Reglering av betydelse för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Arbetsförmedlingens huvudsakliga uppgifter framgår av förord- ningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Som tidigare nämnts är Arbetsförmedlingen förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadspolitiska frågor. Myndigheten ansvarar för den arbets- marknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är sär- skilt föreskrivet.

Reglering som styr Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspoli- tiska verksamhet finns i både generell och verksamhetsspecifik reglering. Exempel på generell reglering är förvaltningslagen (2017:900), myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Övergripande bestäm- melser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet finns i lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten och i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Generellt regleras de närmare förutsättningarna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i stor utsträckning i för- ordningar.

Myndigheten styrs även genom årliga regleringsbrev och andra regeringsbeslut.

Instruktionen för Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ska enligt sin instruktion bl.a. verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att inhämta och tillgängliggöra information om lediga arbeten, effektivt samman- föra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och verka för att förkorta arbetslöshetstider hos arbetssökande och vakanstider hos arbetsgivare. När så är motiverat ska myndigheten ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete och med hjälp av anställningsfrämjande åtgärder sti- mulera arbetsgivare att anställa arbetssökande som inte kan få arbete utan stöd.

572

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen ska också stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och verka för att upprätthålla arbetslöshetsför- säkringens funktion som omställningsförsäkring samt legitimiteten i de arbetsmarknadspolitiska ersättningssystemen. En annan upp- gift är att löpande ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten ska delta i det myndighetsgemen- samma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten samt arbetslivskriminalitet. Myndigheten ska också verka för att för- bättra arbetsmarknadssituationen för personer som har en funk- tionsnedsättning och upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete. Myndigheten har inom arbetsmarknadspolitiken ett samlat ansvar, sektorsansvar, för frågor som rör möjligheterna för personer med funktionsned- sättning att få och behålla ett arbete. Myndigheten ska också jäm- ställdhetsintegrera och inom sitt verksamhetsområde främja mång- fald och jämställdhet. Myndigheten är en beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters bered- skap. Arbetsförmedlingen ska samverka med olika aktörer för olika syften. Myndigheten ska t.ex. samverka med Utbetalningsmyndig- heten och andra berörda myndigheter, kommuner och regioner samt andra berörda parter för att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet och då särskilt verka för att felaktiga utbetalningar inte görs. För ytterligare beskrivning av Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet, se kapitel 3.

Arbetsförmedlingen har även en viktig funktion när det gäller informationsutbyte med andra myndigheter och aktörer. Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns ett omfattande infor- mationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och bl.a. Försäkrings- kassan, Migrationsverket, Skatteverket, leverantörer av arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, IAF, arbetsgivare och arbetslöshetskassor. Utbytet av information syftar bl.a. till att arbetssökande ska få stöd inom rimlig tid och till att säkerställa korrekta utbetalningar. Arbetsförmedlingen utbyter också information med andra myndigheter och aktörer med stöd av annan reglering, t.ex. lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brotts-

573

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

lighet, lagen (2023:456) om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten och lagen (2024:307) om uppgiftsskyl- dighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssyste- men samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Lagar som styr Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Utredningen har identifierat följande lagar som specifikt styr Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet (se mer utförlig information om respektive lag i avsnitt 7.3.2).

•lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäk- ringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

•lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

•lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

•lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten

•lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

•lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg

•lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

I kapitel 7 lämnar utredningen förslag på en ny sammanhållen lag för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Förordningar som styr Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Utredningen har, utöver förordningen med instruktion för Arbets- förmedlingen, identifierat följande förordningar som specifikt styr Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

574

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

•Förordningen (2022:812) om förmedlingsinsatser. Förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska pro- grammet förmedlingsinsatser. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (1 §).

•Förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i eta- bleringsjobb. Förordningen innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap.

7 § regeringsformen (1 § första och tredje stycket).

•Förordningen (2020:1257) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Enligt förordningen ska Arbetsförmedlingen bl.a. vidta åtgärder för att en person som får tre fjärdedels sjukersättning eller akti- vitetsersättning ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan (3 §). Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (1 § andra stycket).

•Förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb. Förord- ningen innehåller bestämmelser om rätt till stöd för arbetsgivare som anställer personer som uppfyller villkoren för ett nystarts- jobb. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen (1 §).

•Förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd. Förord- ningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet särskilt anställningsstöd. Förordningen är med- delad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (1 §).

•Förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyan- lända invandrare. Förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringsprogrammet) (1 §).

•Förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbets- marknadspolitiska insatser. Förordningen innehåller bestäm- melser om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (1 §).

•Förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

575

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

formen och innehåller bestämmelser om det arbetsmarknads- politiska programmet särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (1 § första stycket).

•Förordningen (2015:848) om statsbidrag för särskilda främ- jande- och utvecklingsinsatser i syfte att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen och innehåller bestämmelser om statsbidrag till arbetsmarknadens parter för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser som syftar till att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden (1 § första stycket).

•Förordningen (2015:500) om resebidrag. Förordningen innehål- ler bestämmelser om resebidrag. Resebidrag lämnas i form av ersättning för resa och logi (1 §).

•Förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar. För- ordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknads- politiska programmet jobbgaranti för ungdomar (1 § första stycket).

•Förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknads- politiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin (1 § första stycket).

•Förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion. Förord- ningen förordning innehåller bestämmelser om arbetsplatsintro- duktion (1 §).

•Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Förordningen innehåller bestämmelser om de arbetsmarknads- politiska programmen arbetsmarknadsutbildning, validering, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, förberedande insatser, och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (1 § första stycket).

•Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Förordningen innehåller närmare bestämmelser om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet (1 §).

576

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

•Förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m. Förordningen innehåller bestämmelser om att ersättning av statsmedel under vissa förutsättningar för skador som omfattas av bestämmel- serna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken (1 §).

•Förordningen (1989:548) om tillstånd för anställning på fartyg. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om undantag från krav på anställningstillstånd och att Arbetsförmedlingen är be- slutande myndighet (2–4 §§).

•Förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt pro- gram eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m. Förordningen innehåller bestämmelser om att ersättning för skador under vissa förutsättningar lämnas av allmänna medel till arbetsgivare och andra anordnare av rehabilitering eller ett arbetsmarknads- politiskt program än det reguljära skolväsendet.

Uppgifter i regleringsbrev och andra regeringsbeslut

Vissa av Arbetsförmedlingens uppgifter regleras genom de årliga regleringsbreven eller andra regeringsbeslut. Ett exempel på en upp- gift som påverkat myndighetens personuppgiftsbehandling var upp- draget som gavs i regleringsbreven för 2020 och 2021 att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar.14 I uppgiften ingick att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som skulle utgöra en integrerad del av myndighetens arbetsmarknads- politiska bedömning (se vidare i avsnitt 6.5.3).

6.5.2Rättslig grund för Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling

Arbetsförmedlingen ansvarar för att utföra ett stort antal uppgifter av olika slag inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (se vidare i kapitel 3). Uppgifterna, som övergripande framgår av myndighetens instruktion, finns närmare reglerade i författningar eller framgår av

14Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Arbetsförmedlingen, Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Arbetsförmedlingen.

577

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

regeringsbeslut (se avsnitt 6.5.1). Uppgifterna som Arbetsförmed- lingen har förutsätter en omfattande personuppgiftsbehandling.

För att Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling ska vara tillåten krävs enligt dataskyddsförordningen att det finns en rättslig grund (se mer om detta i avsnitt 6.3.1). De rättsliga grunder som är aktuella för behandlingen av personuppgifter i Arbetsförmedling- ens arbetsmarknadspolitiska verksamhet är att den är nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.

De uppgifter som utförs av Arbetsförmedlingen i syfte att upp- fylla ett uttryckligt uppdrag av riksdag eller regering har i tidigare förarbeten ansetts vara av allmänt intresse.15 Det allmänna intresset av att vidta åtgärder för att uppnå en väl fungerande arbetsmarknad får enligt utredningen generellt anses väga tyngre än det eventuella integritetsintrång som Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling i det syftet skulle kunna innebära för en enskild person. Utredningen bedömer därför att den behandling av personuppgifter som behöver utföras hos Arbetsförmedlingen för myndighetens uppgifter är proportionerlig i förhållande till syftet med verksamheten.

Av förarbetena till dataskyddslagen framgår att behandling av personuppgifter som utförs som ett led i administrativa åtgärder, t.ex. olika former av uppföljning och utvärdering av den egna verk- samheten, som är nödvändiga för myndighetens förvaltning och funktion, är rättsligt grundad i dataskyddsförordningens mening. Det krävs alltså inte att de administrativa åtgärderna är fastställda i enlighet med svensk rätt.16 Personuppgiftsbehandling som Arbets- förmedlingen behöver utföra, t.ex. för att följa upp leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser och utvärdera den egna verksam- heten, och som är nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sina författningsreglerade uppgifter är således rättsligt grundad i dataskyddsförordningens mening. Personuppgifterna får därmed behandlas med stöd av den kompletterande bestämmelsen i 2 kap.

2 § dataskyddslagen.

15Prop. 2017/18:105 s. 56 och 57 samt prop. 2017/18:112, Anpassningar av registerförfatt- ningar på arbetsmarknadsområdet till EU:s dataskyddsförordning, s. 28.

16Prop. 2017/18:105 s. 60 och 61.

578

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sammantaget bedömer utredningen att den behandling av per- sonuppgifter som är nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra myndighetens uppgifter är rättsligt grundad enligt artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen. Den är därför tillåten enligt förordningen och 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen om övriga krav enligt gällande dataskyddsreglering är uppfyllda. Nedan följer en beskrivning av Arbetsförmedlingens nuvarande person- uppgiftsbehandling. I avsnitten finns exempel på vilka rättsliga grun- der som kan vara aktuella för respektive ändamål.

6.5.3Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling

Arbetsförmedlingen behöver behandla personuppgifter för flera olika ändamål, både när det gäller den egna verksamheten och för att tillhandahålla information som behövs inom andra myndig- heters och aktörers verksamheter.

Nedan följer beskrivningar av de olika ändamål för vilka Arbets- förmedlingen i dagsläget behandlar personuppgifter. Därefter be- skrivs vilka kategorier av personuppgifter som behandlas för de olika ändamålen och hur de behandlas. Beskrivningarna baseras huvudsakligen på information som Arbetsförmedlingen har lämnat till utredningen. Upplägget följer utformningen av myndighetens nuvarande ändamålsbestämmelser.

Behandling av personuppgifter för olika ändamål

Behandling av personuppgifter vid handläggningen av ärenden

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter vid handläggningen av ärenden i myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Myndigheten behandlar t.ex. personuppgifter i form av en arbets- sökandes arbetslivserfarenhet, utbildning och behov av stöd eller anpassning när den sökande skriver in sig vid myndigheten och för att upprätta en individuell handlingsplan.17 Personuppgifter i form av t.ex. vilka arbeten en enskild har sökt, önskemål om arbete och arbetsort behöver behandlas för att Arbetsförmedlingen ska kunna fatta beslut om arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser och

175 a och 6 §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

579

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

aktiviteter för en enskild samt granska inkomna aktivitetsrapporter från den enskilde.18 Det kan handla om att anvisa arbetslösa perso- ner att söka arbete om det behövs för att matcha honom eller henne med en arbetsgivare eller för att kontrollera att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbeten.19 Det kan också handla om att anvisa enskilda till arbetsmarknadspolitiska program,20 t.ex. till arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och stöd till start av näringsverksamhet,21 jobb- och utvecklingsgaran- tin,22 jobbgarantin för ungdomar,23 programmet särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga24 och till etableringsprogrammet.25 Vid prövningen av ären- den om ersättning, t.ex. när en sökande ansöker om ersättning för resa, logi och dubbelt boende, kan personuppgifter i form av kostnad för resa med eget fordon eller kostnad för läkarundersökning be- höva behandlas.26 Personuppgifter med koppling till en arbetsgi- vare, t.ex. kontaktuppgifter till företrädaren, behöver behandlas för att pröva ärenden om ekonomiskt stöd till arbetsgivare.27

Vid handläggningen av ärenden om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser respektive ekonomiskt stöd till arbetsgivare ingår i Arbetsförmedlingens uppgifter också att kon- trollera att förutsättningarna för att ta del av ersättningen eller stö- det är uppfyllda och att därigenom motverka felaktiga utbetal- ningar. Myndigheten ska t.ex. informera arbetslöshetskassan och IAF om det kan antas att en arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning missköter arbetssökandet, förlänger tiden

iarbetslöshet eller orsakar arbetslösheten.28 Arbetsförmedlingen utför kontroller vid arbetsplatsförlagda program och insatser och ska bl.a. kontrollera att en anordnare eller arbetsgivare inte är i kon- kurs, likvidation, genomgår företagsrekonstruktion eller är föremål

185 a och 6 a §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

197 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

209 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

211 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

22Se förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

23Se förordningen om jobbgaranti för ungdomar.

24Se förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

25Se förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

2610 kap. 10 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

27Se t.ex. 3 § förordningen om särskilt anställningsstöd.

2816 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

580

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

för sådana ansökningar.29 Anordnare eller arbetsgivare kan vara en- samföretagare med enskilda firmor, vilket innebär att viss informa- tion om dem är personuppgifter. Vidare kontrollerar Arbetsförmed- lingen bl.a. att företrädare för företag som kan komma i fråga för olika former av anställningsstöd inte genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen.30 Arbetsförmed- lingen handlägger också ärenden om återbetalning och återkrav av ersättning och ekonomiskt stöd. Myndigheten är skyldig att återkräva felaktigt utbetald ersättning och ekonomiskt stöd.31

I avsnitt 3.3 finns ytterligare beskrivningar av ärenden som Arbetsförmedlingen handlägger.

Behandling av personuppgifter för kontrolländamål utanför ärendehandläggningen

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter för kontrollända- mål även utanför handläggningen av ärenden när det gäller ekono- miskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det kan t.ex. handla om uppgifter om en enskild firmas skulder avseende skatter och avgifter. Det kan också handla om vilka arbeten en enskild per- son har sökt.

Behandling av personuppgifter sker exempelvis inom ramen för stickprovskontroller. Arbetsförmedlingen skickar stickprovsbrev till stödmottagare och ber mottagarna komma in med underlag som visar rätten till stöd för den period som kontrolleras.32

Behandling av personuppgifter sker också för att söka bland personuppgifter i syfte att ta fram ett urval av ärenden som grans- kas närmare baserat på olika riskfaktorer. En sådan riskfaktor kan vara om en arbetsgivare som tar emot ekonomiskt stöd tidigare har blivit återbetalningsskyldig enligt det arbetsmarknadspolitiska regel- verket. En annan sådan riskfaktor kan vara om arbetsgivaren bedri- ver en verksamhet i en bransch där bidragsbrott är vanligare än i

299 a–9 c §§ förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

30Se t.ex. 21 a § förordningen om särskilt anställningsstöd.

31Se t.ex. 8 kap. förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och 34–39 §§ förordningen om särskilt anställningsstöd.

32Jfr prop. 2019/20:117, Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 77 och 78.

581

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

andra branscher.33 För att ta fram ett urval av ärenden identifieras vilka arbetsgivare, leverantörer eller arbetssökande som vid den aktu- ella tidpunkten får ekonomiskt stöd eller annan ersättning från Arbetsförmedlingen. Ett sådant stöd kan exempelvis vara särskilt anställningsstöd. Därefter kontrolleras hur många riskfaktorer en stödmottagare uppfyller, vilket resulterar i ett riskvärde. De stöd- mottagare som når upp till eller överstiger ett visst riskvärde kon- trolleras inom ramen för urvalet.

Arbetsförmedlingen samlar också in, sammanställer och bevarar uppgifter om att en person är misstänkt för bidragsbrott eller andra regelöverträdelser, dvs. uppgifter som behövs hos de brottsföre- byggande myndigheterna.34

Arbetsförmedlingen behandlar vidare personuppgifter när all- mänheten via ett formulär på myndighetens webbplats tipsar om misstänkt fusk hos arbetsgivare som får stöd. Det kan t.ex. handla om namnuppgifter.

Enligt lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkrings- givare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen är kredit- institut skyldiga att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen som myndigheten behöver för att kontrollera löneutbetalningar för den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbets- förmedlingen. Myndigheten kan då behöva behandla personuppgif- ter för att inhämta och använda sådana uppgifter i kontrollsyfte. Det kan handla om stöd för nystartsjobb och särskilt anställningsstöd.35 Enligt 3 § samma lag är också försäkringsgivare skyldiga att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen som myndigheten behöver för att kontrollera om den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen omfattas av någon försäkring.

33Prop. 2019/20:117 s. 58, 77 och 78.

34Prop. 2019/20:117 s. 59.

35Jfr prop. 2019/20:117 s. 68.

582

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av personuppgifter för att publicera platsinformation, informera om ansökningar om anställning och för uppgifter inom ramen för internationellt samarbete

I sin verksamhet behandlar Arbetsförmedlingen personuppgifter som en del i uppdraget att sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft.36 I detta ingår att publicera platsinformation, dvs. information om lediga arbeten. Genom den digitala tjänsten Platsbanken kan arbetsgivare publicera sina egna rekryteringsannon- ser som arbetssökande kan söka bland. De personuppgifter som be- handlas är bl.a. kontaktuppgifter till arbetsgivaren.

Arbetsförmedlingen behandlar också personuppgifter för att publicera information om arbetssökandes ansökningar om anställ- ning. Arbetssökande kan lägga in sitt eget cv i rekryteringsverktyget Kandidatbanken och skapa en jobbsökarprofil som är tillgänglig för sökning för arbetsgivare. Publiceringen av arbetssökandes ansök- ningshandlingar bygger på frivillighet och personuppgifter får endast behandlas om den arbetssökande har samtyckt till behandlingen.37 De personuppgifter som behandlas är bl.a. kontakt- och identifier- ingsuppgifter, önskemål om arbete och relevant erfarenhet.

Behandling av personuppgifter för att sammanföra arbetssök- ande och arbetsgivare sker även inom ramen för internationellt samarbete. Som närmare beskrivs i kapitel 3 samarbetar Arbetsför- medlingen med andra centrala arbetsmarknadsmyndigheter och särskilda förmedlingar i andra medlemsstater i EU/EES. Arbets- förmedlingen medverkar i informations- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsstaters arbetsförmedlingar och med Europeiska kommissionen. Arbetsförmedlingen fungerar också som nationellt samordningskontor och medlem i det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures).38 Myndigheten hanterar bl.a. ansök- ningar från företag och organisationer i Sverige som vill gå med

iEures-nätverket. Som Eures-medlem utför Arbetsförmedlingen tjänster inom matchning, information och rådgivning till arbets- givare och arbetssökande. Arbetsgivare kan publicera rekryterings- annonser i Eures-portalen. Arbetssökande kan lägga in sitt eget cv i Kandidatbanken och skapa en jobbsökarprofil som är tillgänglig för

36Se 2 § 1 och 2 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

373 a § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

3810 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

583

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sökning för arbetsförmedlare och arbetsgivare inom EU/EES. Även här bygger publiceringen av arbetssökandes ansökningshand- lingar på frivillighet. Personuppgifter får endast behandlas om den arbetssökande har samtyckt till behandlingen. De personuppgifter som behandlas är samma som anges ovan.

Arbetsförmedlingen behandlar också personuppgifter inom ramen för samarbete enligt en överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad.39 Enligt överenskommelsen ska arbetsför- medlingsmyndigheterna samarbeta med varandra och bidra med hjälp och service till såväl arbetssökande som vill arbeta i ett annat nordiskt land som arbetsgivare som vill rekrytera arbetskraft från annat nordiskt land (artikel 3). Arbetsgivare publicerar rekryter- ingsannonser i Eures-portalen som även används som kandidatbank för arbetssökandes cv.

Behandling av personuppgifter för att informera om leverantörer

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter i form av namn och företagsinformation för att publicera information om leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndig- heten. Som framgår av kapitel 3 utförs många arbetsmarknadspoli- tiska insatser av leverantörer till Arbetsförmedlingen, varav de tjäns- ter med flest antal deltagare i dagsläget anskaffas med stöd av lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten tecknar kon- trakt med ett antal leverantörer som den arbetssökande sedan kan välja mellan utifrån information som Arbetsförmedlingen tillhanda- håller. Leverantörer kan vara ensamföretagare med enskilda firmor, vilket innebär att viss information som publiceras om sådana leve- rantörer är personuppgifter. Det är frivilligt att erbjuda tjänster till Arbetsförmedlingen för utförandet av arbetsmarknadspolitiska in- satser och publiceringen av företagsinformationen bygger således på frivillighet.40

39SÖ 1982:88, Överenskommelse jämte protokoll om gemensam nordisk arbetsmarknad, Köpenhamn den 6 mars 1982, https://www.regeringen.se/contentassets/d4c4672c9831482c98ae1bc807c4dbe3/overenskom melse-jamte-protokoll-om-gemensam-nordisk-arbetsmarknad-kopenhamn-den-6-mars- 1982.pdf.

40Jfr prop. 2021/22:216, Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten, s. 58 och 59.

584

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Behandling av personuppgifter för att planera, utveckla metoder, följa upp och utvärdera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter för bl.a. planering, metodutveckling, uppföljning och utvärdering av sin verksamhet och för att framställa avidentifierad statistik. Myndigheten tar löp- ande fram och tillgängliggör kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten analyserar, följer upp och utvärderar också den arbets- marknadspolitiska verksamheten, gör bedömningar av arbetsmark- nadsläget och bistår myndigheter och andra som bedriver uppföljning och utvärdering inom myndighetens verksamhetsområde.41

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter bl.a. för att pla- nera verksamheten utifrån lokala behov, t.ex. genom att anpassa utbud av insatser baserat på målgruppers olika sammansättningar och olika lokala arbetsmarknaders behov. Arbetsförmedlingen be- handlar också personuppgifter för att utveckla olika insatser och metoder, t.ex. genom att följa vad olika arbetssätt ger för resultat för olika grupper av arbetslösa.

Arbetsförmedlingen följer bl.a. upp resultatet av beslutade insat- ser. Det kan exempelvis handla om att föra och följa statistik över hur många arbetssökande som kommer vidare till arbete efter avslu- tad insats eller hur utvecklingen ser ut för deltagare i en insats, dvs. om nya kunskaper eller kompetenser för enskilda närmare arbets- marknaden.

Arbetsförmedlingen framställer vidare avidentifierad statistik

om myndighetens verksamhet. Statistiken baseras på uppgifter som arbetsförmedlare, arbetssökande, arbetsgivare eller leverantörer regi- strerat i olika system som Arbetsförmedlingen förvaltar. Uppgifterna från de olika systemen förs dagligen över och sparas i myndighetens datalager. Utifrån den data som finns i Arbetsförmedlingens data- lager framställs aggregerad verksamhetsstatistik. Statistiken an- vänds bl.a. för planering, metodutveckling, redovisning av resultat till regeringen, uppföljning och utvärdering av myndighetens verk- samhet. Statistiken används också för att följa utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.

41Se 4 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

585

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behandling av personuppgifter för löpande administration

Arbetsförmedlingen behandlar också personuppgifter inom ramen för den löpande administrationen vid myndigheten, t.ex. hanteras uppgifter om anställd personal och om personer som söker arbete hos myndigheten. Det kan t.ex. handla om uppgifter om personliga egenskaper. Med personuppgiftsbehandling för den löpande admi- nistrationen avses behandling som inte har ett samband med ett en- skilt ärende eller med den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.42

Behandling av personuppgifter för att tillhandahålla information till andra myndigheter och aktörer

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter för att tillhanda- hålla information som behövs inom andra myndigheters och aktö- rers verksamheter. Arbetsförmedlingen är t.ex. skyldig att lämna de uppgifter till Försäkringskassan som har betydelse för ett ärende hos Försäkringskassan om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.43 Det kan t.ex. handla om uppgifter om ålder på den sökande och om den sökande har stängts av från rätt till ersättning på grund av misskötsamhet. Arbetsförmedlingen omfattas vidare av uppgiftsskyldighet gentemot flera andra myn- digheter och aktörer (se avsnitt 4.3). Arbetsförmedlingen behand- lar således personuppgifter för att tillhandahålla information till andra och för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning.

Genom den digitala tjänsten SSBTEK (Säker sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd) kan handläggare inom socialtjänstens verk- samhetsområde ekonomiskt bistånd få information utlämnad från flera myndigheter och arbetslöshetskassor, däribland Arbetsförmed- lingen.44 Det handlar om identifieringsuppgifter, från och med vilken dag en person är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, vilken arbetslöshetskassa en person tillhör, om personen är registrerad som öppet arbetslös, arbetssökande med

42Prop. 2001/02:144, Lag om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 18.

439 kap. 1 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

44Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ”SSBTEK, digital tjänst för ekonomiskt bi- stånd”, hämtad den 16 april 2025, https://skr.se/integrationsocialomsorg/ekonomisktbistandforsorjning/ssbtekdigitaltjanstfor ekonomisktbistand.2998.html.

586

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förhinder eller i en annan sökandekategori, beslut om eller kategori i arbetsmarknadspolitiskt program och datum för senast inlämnad aktivitetsrapport.45

Behandling av olika kategorier av personuppgifter

Arbetsförmedlingen behandlar olika slags personuppgifter för att utföra sina uppgifter. I verksamheten som helhet behandlar myndig- heten ett stort antal personuppgifter, inklusive uppgifter som är integritetskänsliga. Hur många och hur integritetskänsliga person- uppgifter som behandlas beror på behoven i den aktuella verksam- heten eller det enskilda ärendet. Nedan följer exempel på vilka kate- gorier av personuppgifter Arbetsförmedlingen behandlar, inklusive för vilka ändamål.

Behandling av personuppgifter om arbetssökande och om andra registrerade

För att handlägga ärenden och för kontroll av utbetalt stöd utanför ärendehandläggningen behandlas bl.a. arbetssökandes kontakt- och identifieringsuppgifter, löne- och kontouppgifter, medborgarskap och födelseland, uppgifter om arbetslöshet och medlemskap i en arbetslöshetskassa, uppehålls- och arbetstillstånd, önskemål om arbete och arbetsort samt uppgifter om arbetslivserfarenhet, utbild- ning och annan relevant kompetens, uppgifter om arbetsmarknads- politiska program eller insatser. Även uppgifter om språkkunskaper och behov av språk-, syn- eller teckentolk och annan särskild anpass- ning kan behöva behandlas. Uppgifterna behandlas bl.a. för att Arbets- förmedlingen ska kunna göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning och fastställa vilka insatser, aktiviteter eller annat stöd som behövs för att den sökande ska komma i arbete. Även uppgifter om sökta arbeten, anvisningar att söka arbete och resultatet av anvisningarna behandlas, t.ex. inom ramen för granskningen av inkomna aktivi- tetsrapporter eller för att kontrollera om förutsättningarna för att ta del av ersättning är uppfyllda.46 Uppgifter om lagöverträdelser

457 d § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

4616 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

587

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

kan också behöva behandlas, t.ex. att den arbetssökande avtjänar eller har avtjänat ett fängelsestraff, tidpunkt för villkorlig frigiv- ning, prövotid för skyddstillsyn och lagakraftvunna domar. Arbets- förmedlingen får t.ex. anvisa en person som har dömts till fängelse och är beviljad vistelse utanför anstalt enligt 11 kap. 1 § fängelse- lagen (2010:610) till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin.47 De nu nämnda uppgifterna får även behandlas av Arbetsförmedlingen för myndighetens planering, metodutveckling, uppföljning och utvärdering av den egna verksam- heten och för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter inom EU och Norden.48

Arbetsförmedlingen behandlar också uppgifter om den arbets- sökandes hälsa i sin ärendehandläggning och kontrollverksamhet, t.ex. kan myndigheten behöva behandla uppgifter om sjukpenning, sjukskrivningshistorik, sjukdomar, medicinska diagnoser och funk- tionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppgift om sjukdom eller funktionsnedsättning behöver t.ex. behandlas för att Arbetsförmedlingen ska kunna bedöma om en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program för en enskild ska avse verksam- het på heltid eller deltid.49 Uppgifter om funktionsnedsättning och om missbruks- eller beroendeproblematik behöver behandlas för att Arbetsförmedlingen ska kunna besluta om insatsen skyddat arbete för en enskild.50 Uppgifter om hälsa behöver också behand- las inom ramen för myndighetens arbete med uppföljning och ut- värdering av verksamheten. Arbetsförmedlingen har bl.a. i uppgift att stödja personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete och behöver göra sökningar och analyser för att följa upp verksamheten.

Det kan inte uteslutas att även andra kategorier av känsliga per- sonuppgifter kan behöva behandlas, t.ex. uppgifter om sexuell lägg- ning. Sådana uppgifter kan åtminstone indirekt komma att avslöjas av andra uppgifter i ett ärende. Uppgift om sexuell läggning kan avslöjas genom att anhörig av samma kön anges. Även uppgift om

475 § första stycket 5 förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

483 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

49Se t.ex. 7 a, 7 b och 7 d §§ förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

5040 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

588

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

etniskt ursprung kan avslöjas genom andra uppgifter i ett ärende, t.ex. om medborgarskap, födelseland och språkkunskaper.

Det förekommer att Arbetsförmedlingen behöver behandla upp- gifter om att en sökande har barn eller närstående. Det finns dock inget behov av att behandla specifik information om någon annan i ärendet. Regeringen har aviserat att man avser att införa en möjlig- het för nyanlända föräldrar att vara frånvarande från etableringspro- grammet under föräldraledighet med barn upp till tolv månader utan att förlora tid med etableringsinsatser.51 En sådan reglering skulle skapa behov av att Arbetsförmedlingen behandlar uppgifter om barnets ålder. Uppgifter om exempelvis läkare kan också förekom- ma i läkarutlåtanden eller sakkunnigutlåtanden som lämnats in i ett ärende. I exempelvis ärenden om ersättning för resa kan också per- sonuppgifter om ledsagare behöva behandlas för att pröva ledsaga- rens ansökan om ersättning.52

För publicering av ansökningar om anställning behandlar Arbets- förmedlingen bl.a. den arbetssökandes kontakt- och identifierings- uppgifter, önskemål om arbete och arbetsort samt relevant erfaren- het och kompetenser.

Behandling av personuppgifter med koppling till arbetsgivare och anordnare

Arbetsförmedlingen behandlar vidare ett stort antal personuppgif- ter med koppling till arbetsgivare, anordnare av arbetsmarknads- politiska insatser och leverantörer som utför arbetsmarknadspoli- tiska insatser på uppdrag av myndigheten. Behandling av sådana personuppgifter sker i myndighetens ärendehandläggning och för kontroll av utbetalt stöd utanför ärendehandläggningen. Uppgif- terna behandlas även för publicering av platsinformation, informa- tion om leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, för planering, metodutveckling, uppföljning och utvärdering av verksamheten och för utförandet av uppgifter inom EU och Norden.

Det handlar inte om uppgifter om juridiska personer, eftersom uppgifter om juridiska personer inte utgör personuppgifter enligt

51Prop. 2024/25:1, Budgetpropositionen för 2025, Utgiftsområde 14, s. 36.

52Se 3 kap. 7 § förordningen om ersättning för deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

589

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

dataskyddsförordningen.53 Däremot behöver uppgifter om före- trädare eller kontaktpersoner för juridiska personer som är arbets- givare, anordnare och leverantörer och som omfattas av verksam- heten behandlas. Vissa arbetsgivare, anordnare och leverantörer är också ensamföretagare med enskilda firmor vars personnummer utgör organisationsnummer och som därmed behöver behandlas i den aktuella verksamheten eller i ett enskilt ärende.

De uppgifter som behandlas är bl.a. kontakt- och identifierings- uppgifter, kontouppgifter, uppgifter om godkännande för F-skatt och annan registrering hos Skatteverket, uppgifter om skulder som avser skatter och avgifter, uppgifter om ekonomi och om närings- förbud, konkurs, företagsrekonstruktion eller annat liknande förfa- rande samt uppgifter om olika tillstånd för företaget som en enskild sysselsätts inom. Uppgifterna behandlas bl.a. för att Arbetsförmed- lingen ska kunna kontrollera att en arbetsgivare uppfyller förutsätt- ningarna för att få ekonomiskt stöd, t.ex. särskilt anställningsstöd.54 Även uppgifter om lagöverträdelser avseende företrädare för före- taget behöver behandlas, t.ex. lagakraftvunna domar, eftersom Arbetsförmedlingen får avstå från att förlägga ett arbetsmarknads- politiskt program eller en arbetsmarknadspolitisk insats hos en an- ordnare eller arbetsgivare om anordnaren eller arbetsgivaren genom en dom som fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutöv- ningen.55 Uppgifter om leverantörer som utför arbetsmarknads- politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen behandlas för att enskilda ska kunna göra välgrundade val av leverantör.

När det gäller arbetsgivare och arbetstagare som berörs av varsel om driftsinskränkning enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder behöver även personuppgifter med koppling till berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer behandlas, liksom upp- gifter om berörda arbetstagare, för att Arbetsförmedlingen ska kunna genomföra sina uppgifter enligt den lagen. Det handlar om ovan nämnda uppgifter samt uppgifter om bl.a. arbetsställe, bransch, uppgifter om berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer jämte kontaktmän, uppgifter om orsak till driftsinskränkningen, dess omfattning och hur många arbetstagare som berörs av den,

53Av skäl 14 i dataskyddsförordningen framgår att förordningen inte omfattar behandling av personuppgifter rörande juridiska personer, särskilt företag som bildats som juridiska per- soner, exempelvis uppgifter om namn på och typ av juridisk person samt kontaktuppgifter.

5419–21 §§ förordningen om särskilt anställningsstöd.

559 c § 4 förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

590

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

och uppgifter om berörda arbetstagares yrke eller arbetsuppgift, anställningsdatum och dag för anställningens upphörande.

Behandling av uppgifter om personal och om personer som söker arbete

Inom ramen för den löpande administrationen vid Arbetsförmed- lingen behandlas som tidigare nämnts uppgifter om anställd per- sonal och om personer som söker arbete hos myndigheten. Det handlar om uppgifter om personliga egenskaper, skulder, omdö- men och värderande upplysningar.

På vilka sätt personuppgifter behandlas

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter på många olika sätt för att genomföra sina uppgifter i verksamheten. Nedan följer några exempel på hur personuppgifter behandlas.

Mottagande och utlämnande av personuppgifter

Personuppgifter lämnas till Arbetsförmedlingen av den arbets- sökande själv, t.ex. vid inskrivning eller vid aktivitetsrapportering.56 Uppgifter lämnas också av en arbetsgivare, anordnare eller leve- rantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndigheten. Samtidigt lämnas uppgifter till eller inhämtas av Arbetsförmedlingen från andra myndigheter och aktörer. Som framgår av avsnitt 4.3 är flera olika myndigheter och aktörer skyl- diga att lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen som behövs för myndighetens verksamhet.

Utlämnande av personuppgifter sker i dagsläget på medium för automatiserad behandling eller via direktåtkomst. I avsnitt 6.6.12 redogörs för dessa begrepp. Bland annat Försäkringskassan, Cen- trala studiestödsnämnden (CSN), IAF, arbetslöshetskassorna, Kro- nofogdemyndigheten, en socialnämnd och Migrationsverket får ha direktåtkomst till vissa personuppgifter som behandlas i en arbets-

56Jfr 6 a § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

591

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

marknadspolitisk databas.57 Av dessa är det dock bara IAF som för närvarande använder sig av direktåtkomst till den arbetsmarknads- politiska databasen. Flera av Arbetsförmedlingens bastjänster mot andra myndigheter är i stället uppbyggda som fråga-svarstjänster.

Exempel på system för behandling av personuppgifter

Arbetsförmedlingen har flera system som behandlar personuppgif- ter men ärenden behandlas huvudsakligen i databaserna (systemen) AIS och BÄR. På sikt ska besluts- och ärendesystemet BÄR ersätta AIS helt men för närvarande används båda systemen, dock för olika typer av ärenden. Stickprovskontroller handläggs i systemstödet ABS. För arbetet med urval av ärenden används data lagrad i en databas uppbyggd specifikt för urvals- och kontrollarbetet. Informationen i databasen kommer från andra system som används inom myndig- heten, t.ex. AIS och ABS. Som redan nämnts kan arbetsgivare annonsera och rekrytera från Platsbanken. I Eures-portalen finns information om både lediga anställningar och om arbetssökande från andra EU-länder. Arbetssökande kan registrera sitt cv i Kan- didatbanken och göra den tillgänglig för arbetsgivare och arbets- förmedlare inom Sverige och EU/EES. Det finns vidare ett register över arbetssökande (KRH) och ett dokumenthanteringssystem för hantering av övriga dokument som t.ex. ostrukturerad information från arbetssökande eller arbetsgivare. Därtill finns ett ekonomi- system kopplat till olika former av ersättningar och flera system för bl.a. kontroll och myndighetsutövning. Exempelvis granskas alla inlämnade aktivitetsrapporter automatiskt och riskbaserat i syste- met KNOW Autogranskaren.

Personuppgiftsbehandling i system med AI-teknik

Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter med AI-teknik (se mer om AI och dataskyddsförordningen i avsnitt 6.3.2). Systemen används som stöd. Det är alltid en mänsklig handläggare som beslu- tar i myndighetens ärenden.

57Jfr 12 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten.

592

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Ett AI-system kan dra slutsatser utöver grundläggande data- behandling. AI-system är utformade för att fungera med varierande grad av autonomi, vilket innebär att de är oberoende av mänsklig kontroll i viss mån och har förmåga att fungera utan mänskligt in- gripande. Den anpassningsförmåga som ett AI-system kan uppvisa när det införts avser förmågan till självlärande, vilket gör det möj- ligt för systemet att förändras under sin användning (skäl 12 till AI-förordningen). AI är ett samlingsbegrepp för olika tekniker och modeller vars egenskaper omfattas av definitionen.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att följande tekniker används i samband med myndighetens personuppgifts- behandling: maskininlärning, (inklusive djupinlärning och stora språkmodeller [LLM]), kunskapsgrafer och grafalgoritmer.

Maskininlärning innebär en process där en algoritm tränas i att lära sig och anpassa sig till en uppgift utan att ha programmerats specifikt för den uppgiften. Resultatet av processen blir en mate- matisk modell (AI-modell) som utifrån den data som ingått i trä- ningen ger det statistiskt mest sannolika svaret på en fråga.58 Djup- inlärning är en form av maskininlärning. Vid djupinlärning byggs en AI-modell upp så att den kan producera utdata utifrån viss vik- tad indata. Algoritmen lär sig att på egen hand utföra uppgiften och mellan in- och utdata finns flera gömda lager.59 LLM är stora model- ler som tränats på att förstå, analysera och generera mänskligt språk.

Kunskapsgrafer är datastrukturer som används inom AI och re- presenterar information som en uppsättning enheter och relatio- nerna mellan dem. En kunskapsgraf är en typ av semantiskt nätverk som använder grafteori för att representera och lagra information för att skapa maskininlärning, djupinlärning och generativa AI- modeller och tillämpningar.60

Arbetsförmedlingen har till utredningen lämnat uppgifter om att myndigheten för närvarande har tre befintliga system som byg- ger på AI-teknik och två planerade.

Systemet Centraliserad Kontrollplattform används för att mot- verka välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Det inne-

58Integritetsskyddsmyndigheten, ”Vad är maskininlärning?”, hämtad den 7 februari 2025,

https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/innovationsportalen/vagledning-om-gdpr-och- ai/teknisk-beskrivning-av-ai/vad-ar-maskininlarning/.

59Integritetsskyddsmyndigheten, ”Vad är djupinlärning?”, hämtad den 7 februari 2025, https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/innovationsportalen/vagledning-om-gdpr-och- ai/teknisk-beskrivning-av-ai/vad-ar-djupinlarning/.

60Uppgift till utredningen från Arbetsförmedlingen.

593

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

håller AI-teknik i form av kunskapsgrafer, LLM, grafalgoritmer och maskininlärning. Personuppgifter som används är bl.a. uppgif- ter om namn och adress, person- eller samordningsnummer och uppgifter om familj.

Arbetsförmedlingen använder sig även av ett statistiskt bedöm- ningsstöd.61 Systemet bygger på maskininlärning och är en statisk modell. Den statistiska modellen i bedömningsstödet beräknar sannolikheten att den enskilde ett år senare har ett arbete, en var- aktig sysselsättning eller bedriver reguljära studier. Utfallet används för att generera rekommendationer om anvisning till och nivå av stödbehov inom det arbetsmarknadspolitiska programmet förmed- lingsinsatser.62 Arbetsförmedlaren gör därefter en samlad bedöm- ning av den arbetssökandes lämplighet att anvisas till förmedling- sinsatser innan ett eventuellt beslut. Bedömningsstödet är alltså ett verktyg som arbetsförmedlaren använder sig av i bedömningen av vilket stöd den arbetssökande är i behov av för att närma sig arbete eller studier. På Arbetsförmedlingens webbplats beskrivs bedöm- ningsstödet som en automatisk behandling av personuppgifter som bygger på de uppgifter den enskilde lämnat till myndigheten.63

Informationen som används i den automatiska behandlingen i det statistiska bedömningsstödet är sådana uppgifter som den en- skilde lämnat vid inskrivning samt annan information som finns om den enskilde i myndighetens system. För vissa sökande kan myndigheten hämta information som finns även hos andra myn- digheter, t.ex. Migrationsverket. Uppgifter som behandlas i det statistiska bedömningsstödet är bl.a. uppgifter om den arbetssök- andes inskrivningstid, utbildningsnivå och utbildningsinriktning, ålder, kön och födelseland men också uppgift om funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga och medlemskap i en arbetslöshetskassa. Uppgift om en lång inskrivningstid kan visa att den enskilde står långt från arbetsmarknaden och därför är i behov

61Regeringen gav i regleringsbrev för Arbetsförmedlingen för 2020 och 2021 Arbetsförmed- lingen i uppdrag att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedöm- ningar, inklusive utveckling av ett statistiskt bedömningsstöd som ska utgöra en integrerad del av myndighetens arbetsmarknadspolitiska bedömning.

62Insatsen regleras i förordningen om förmedlingsinsatser. Hos Arbetsförmedlingen be- nämns insatsen Rusta och matcha.

63Arbetsförmedlingen, ”Så här bedömer vi hur snabbt du kan få jobb och vilket stöd du be- höver”, hämtad den 16 april 2025, https://arbetsformedlingen.se/om-webbplatsen/juridisk- information/bedomning-och-profilering.

594

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

av extra eller fördjupat stöd för att få ett arbete eller påbörja en ut- bildning.

Arbetsförmedlingen använder systemet Breddad matchning som ska hjälpa den arbetssökande att hitta nya arbeten att söka utifrån avancerad analys av jobbannonser.64 Det bygger på AI-teknik i form av kunskapsgrafer, LLM, maskininlärning och djupinlärning. I modellen behandlas uppgifter om utbildningsnivå, yrkeserfaren- het, funktionsnedsättning, arbetsförmåga, personliga preferenser och bostadsadress.

Arbetsförmedlingen planerar att använda ytterligare två system med AI-teknik. Det ena systemet ska tydliggöra geografisk och yrkesmässig rörlighet. Syftet är att stödja handläggare i uppföljningen av de arbetssökande. AI-tekniken som ska användas är djupinlärning, LLM och kunskapsgrafer. Det andra ska användas för att omvandla bild till text inom ramen för ärendehandläggningen. I det ska det ingå användning av LLM och djupinlärning. Vilken personuppgifts- behandling som kan bli aktuell för de två planerade systemen är en- ligt myndigheten ännu inte bestämt.

Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen har myndigheten ännu inte graderat systemens risknivå enligt AI-förordningen.

6.5.4Arbetsförmedlingens registerförfattningar

När Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten gäller lagen om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen är dock inte tillämplig i den del av den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). I den delen av verksamheten tillämpas i stället patientdatalagen. Lagen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kompletteras av bestämmelser i förordningen (2002:623) med samma namn. Bestämmelserna kompletterar dataskyddsförordningen samtidigt som dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till lagen.

Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten trädde i kraft den 1 augusti 2002, då lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister upphörde att gälla. Vid

64Arbetsförmedlingen, Återrapportering av uppdrag 12 i Regleringsbrev 2023, 2024, s. 22.

595

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

den tidpunkten gällde dataskyddsdirektivet65 och personuppgifts- lagen (1998:204). Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har sedan dess ändrats ett flertal gånger, bl.a. för att anpassas till dataskyddsförordningen som började tillämpas den 25 maj 2018.66 Det var dock inte fråga om en generell översyn av registerförfattningen. Även senare änd- ringar har inneburit anpassningar i förhållande till materiella änd- ringar i andra regelverk.67

I lagen finns särskilda bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i den arbetsmarknads- politiska verksamheten förstås en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verk- samheten för de ändamål som föreskrivs i lagen.

I 4 § anges ett antal ändamål för vilka personuppgifter får behand- las. Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på behandling av personuppgifter för Arbetsförmedlingens egen verksamhet (de s.k. primära ändamålen). Arbetsförmedlingen får exempelvis behandla personuppgifter för handläggning av ärenden, publicering av plats- information, metodutveckling och framställning av avidentifierad statistik. I 5 § finns bestämmelser om när behandling av personupp- gifter är tillåten för att Arbetsförmedlingen ska kunna tillhandahålla personuppgifter till andra myndigheter och aktörer som behöver uppgifterna i sina respektive verksamheter (de s.k. sekundära ända- målen). Av 8 § framgår under vilka förutsättningar Arbetsförmed- lingen får behandla personuppgifter om lagöverträdelser utanför en databas. I 9 § anges när känsliga personuppgifter, personuppgifter om sociala förhållanden m.m. och personuppgifter om lagöverträ- delser får behandlas i en databas. Exempelvis anges att känsliga per- sonuppgifter får behandlas i en databas endast om de har lämnats i ett ärende. Känsliga personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa får dessutom behandlas i en databas om de är nödvän- diga för handläggningen av ett ärende. Det är förbjudet att använda sökbegrepp som avslöjar bl.a. känsliga personuppgifter enligt 14 §.

Det finns reglering avseende åtkomsten till personuppgifter inom Arbetsförmedlingen i 11 §. Närmare reglering avseende elek-

65Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (data- skyddsdirektivet).

66Prop. 2017/18:112 s. 48 f.

67Se t.ex. prop. 2021/22:216 s. 56 f, prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 155 f.

596

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

troniskt utlämnande finns i 12 §. Lagen innehåller även bestämmel- ser om gallring i 16 §.

I förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns detaljerad reglering om bl.a. vilka personuppgifter som får behandlas i en arbetsmarknadspoli- tisk databas, elektroniskt utlämnande av personuppgifter, sökbe- grepp, rutiner för säker behandling av personuppgifter och gallring.

6.5.5Lagen om behandling av personuppgifter

i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas och ersättas av en ny lag

Utredningens förslag: Nuvarande lag om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas och ersättas av en ny lagreglering.

Lagen ska benämnas lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Skälen för utredningens förslag

Ändrade förutsättningar medför behov av en översyn

Som tidigare nämnts har det inte gjorts någon allmän översyn av Arbetsförmedlingens registerförfattningar sedan författningarna till- kom. Den översyn som gjordes i samband med EU:s dataskydds- reform var i stort sett begränsad till anpassningar till dataskyddsför- ordningen.68 I utredningens direktiv anges att förutsättningarna för myndigheternas digitalisering och personuppgiftsbehandling har förändrats avsevärt under de senaste decennierna med hänsyn till såväl den snabba tekniska utvecklingen som nya dataskyddsregler inom främst EU.69

68Prop. 2017/18:112 s. 71–76.

69Dir. 2023:65, s. 8.

597

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande reglering är inte anpassad efter den tekniska utvecklingen

Lagen och förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten togs fram under en tid då manuell handläggning av enskilda ärenden fortfarande var det van- ligaste arbetssättet. Numera är i stället digital informationshanter- ing en självklarhet och huvudregel inom den offentliga sektorn. Ärenden handläggs elektroniskt och inom Arbetsförmedlingens verksamhet fattas beslut i stor utsträckning med olika digitala beslutsstöd. Myndigheter, enskilda och andra aktörer kommuni- cerar vidare med Arbetsförmedlingen på elektronisk väg i stor om- fattning. Arbetsförmedlingens möjligheter att efterfråga och lämna ut vissa uppgifter elektroniskt till andra aktörer begränsas dock av nuvarande reglering och myndigheten är därför i vissa fall hänvisad till andra och mer tidskrävande former för hantering av personupp- gifter som behövs för ärendehandläggning, vilket påverkar verk- samheten negativt. Arbetsförmedlingen anser att en ny reglering för behandlingen av personuppgifter bör vara teknikneutral.

Det finns behov av minskad detaljreglering

Som anges i utredningens direktiv finns det också behov av att över- väga om det finns utrymme för minskad detaljreglering jämfört med den reglering som i dagsläget gäller för Arbetsförmedlingen, t.ex. de sekundära ändamålsbestämmelserna som reglerar i vilken utsträckning personuppgifter får behandlas för att lämnas ut till enskilda eller till andra myndigheter för att tillgodose deras be- hov.70 Enligt Arbetsförmedlingen bör ändamålsbestämmelserna ut- formas brett för att myndigheten ska ha de verktyg som krävs för att kunna utföra sina uppgifter inklusive tillkommande uppgifter. Uppgifter kan tillkomma exempelvis i förordning och i reglerings- brev. Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att uppräk- ningen i 3–7 §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten av vilka personuppgif- ter som får behandlas är alldeles för detaljerad och bidrar till att begränsa möjligheterna att effektivt kunna hantera och utbyta per- sonuppgifter med andra. Enligt myndigheten skulle det vara önsk-

70Dir. 2023:65 s. 8.

598

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

värt med mer flexibla bestämmelser som inte i detalj reglerar vilka uppgifter som får behandlas och hur de får behandlas.

Statistiska bedömningsstöd och andra AI-system behöver kunna utvecklas

Arbetsförmedlingen använder statistiska bedömningsstöd som ska ge en mer individuell bedömning av arbetssökandes avstånd till arbetsmarknaden och behov av stöd. Bedömningsstödet grundar sig i statistiska modeller och kan bidra till en mer träffsäker, enhet- lig och kostnadseffektiv arbetsmarknadspolitisk bedömning.71 Det finns också behov av kontinuerlig utveckling av bedömningsstödet. Enligt Arbetsförmedlingen finns det behov av att behandla fler kate- gorier av personuppgifter, inklusive känsliga personuppgifter, jäm- fört med vad som är möjligt i dagsläget för att myndigheten ska kunna vidareutveckla träff- och rättssäkra digitala bedömningsstöd, för att förbättra möjligheten till korrekt resultatuppföljning av leverantörer och för att förbättra kvaliteten i en betygsmodell för bedömning av leverantörer.72

Myndigheten har också behov av att utveckla och använda andra system baserade på AI för att effektivisera och förbättra verksam- heten, se vidare avsnitt 6.5.3.

Bestämmelser om databas och sökbegränsningar behöver ses över

I Arbetsförmedlingens registerförfattningar finns särskilda bestäm- melser om databas och sökbegränsningar. Begreppet databas är en juridisk beteckning på en samling uppgifter som med hjälp av auto- matiserad behandling används gemensamt i verksamheten. Det för- des in i den nuvarande registerlagen för att bättre spegla en verklig- het där behandlingen av personuppgifter i allt större utsträckning hanterades elektroniskt. Tidigare användes i stället begreppet regis- ter. Av förarbetena framgår bl.a. att införandet av särskilda skydds- regler för stora uppgiftssamlingar som hanteras av myndigheter och som ger möjligheter till sammanställningar av en rad olika upp-

71A2019/00923/A.

72Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster. Behov av regelförändringar, 2022.

599

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter om enskilda personer motiverades av integritetsskäl. Som exempel nämns begränsningar av vilka uppgifter som får behandlas i databasen, vilken åtkomst andra myndigheter och andra ska ha till uppgifterna samt vad som gäller vid bevarande och gallring.73 Efter- som Arbetsförmedlingens digitala informationshantering numera är fullt integrerad i myndighetens verksamhet och inte längre utgör ett komplement, utan omfattar all informationshantering, har data- basregleringen fått en annan funktion än vad som var avsett vid re- gleringens tillkomst. Det finns således skäl att se över behovet av en särskild databasreglering för Arbetsförmedlingen.

Nuvarande bestämmelser om sökförbud reglerar vilka sökbe- grepp som Arbetsförmedlingen får använda och i vilka samman- hang det är tillåtet. I 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen och nyare lagstiftning och förslag till ny lagstiftning som lämnats är sök- förbuden i stället utformade med utgångspunkt i syftet med en viss sökning, snarare än ett förbud att använda vissa begrepp.74 Det finns således skäl att se över om dagens bestämmelser om sökbegräns- ningar fortfarande kan anses vara ändamålsenligt utformade.

Den befintliga registerlagen bör upphävas

Arbetsförmedlingens nya registerförfattningar behöver innehålla ändamålsenliga bestämmelser som är flexibla och anpassade efter såväl den tekniska utvecklingen som dataskyddsregleringen i stort. Reglerna bör dessutom i så stor utsträckning som möjligt vara tek- nikneutrala och innehålla mindre detaljerade ändamålsbestämmel- ser. Reglerna bör också utformas på ett enhetligt sätt i förhållande till annan liknande lagstiftning. Enligt utredningen skulle det inte vara lämpligt att föreslå ändringar i den befintliga registerlagen, eftersom det krävs omfattande ändringar i lagen för att uppnå en modern och ändamålsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmed- lingen. Att ändra eller upphäva ett flertal paragrafer skulle riskera att medföra att nuvarande lagstiftning blir svåröverskådlig. Det är i stället mer fördelaktigt att upphäva nuvarande lagstiftning och er- sätta den med en ny.

73Prop. 2001/02:144 s. 27 och 28.

74Se t.ex. 2 kap. 3 § lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av personupp- gifter, 1 kap. 10 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten, SOU 2023:100, Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden, s. 701.

600

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingens befintliga registerlag bör således upphävas och ersättas av en ny reglering.

Regeringsformen och normgivningsmakten

Frågan är om Arbetsförmedlingens nya dataskyddsreglering måste regleras i lag eller om den kan införas i förordning. I regeringsfor- men finns regler om normgivningsmaktens fördelning mellan riks- dagen och regeringen. I målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § första stycket regeringsformen slås det fast att den offentliga makten ska utövas med respekt bl.a. för den enskilda människans frihet. I fjärde stycket anges bl.a. att det allmänna ska värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Grundlagens regler om hur normgivningsmakten är fördelad mellan riksdagen och regeringen finns i huvudsak i 8 kap. reger- ingsformen. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyn- digande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndig- heter än regeringen och av kommuner. Ett bemyndigande att med- dela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning (8 kap. 1 § regeringsformen).

Föreskrifter ska bl.a. meddelas genom lag om de avser förhål- landet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (se

8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen). Riksdagen kan dock med vissa begränsningar som inte är aktuella här bemyndiga reger- ingen att meddela föreskrifterna (se 8 kap. 3 § regeringsformen). Regeringen får i övrigt meddela bl.a. sådana föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen (se 8 kap. 7 § regerings- formen). Denna föreskriftsrätt brukar kallas för regeringens rest- kompetens. Att regeringen meddelar föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § regeringsformen).

Av 8 kap. 18 § första stycket regeringsformen framgår att en lag inte får ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag. Det inne- bär att om riksdagen har stiftat en lag som reglerar en myndighets verksamhet inom ett visst område, kan lagen inte ändras eller upp-

601

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

hävas på annat sätt än genom en ny lag. Detta oavsett om riksdagen har stiftat lagen inom ett område som annars enligt grundlag pri- märt faller inom regeringens kompetensområde.

Att det allmänna behandlar personuppgifter om enskilda anses inte innebära någon skyldighet för den enskilde eller något ingrepp i enskildas personliga förhållanden i den mening som avses i 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen. Bestämmelser om personupp- giftsbehandling som utförs av statliga myndigheter under reger- ingen har därmed i princip ansetts kunna beslutas av regeringen med stöd av dess restkompetens enligt 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen.75 Konstitutionsutskottet har dock framhållit att det bör vara en målsättning att föreskrifter rörande myndighets- register som innehåller ett stort antal registrerade och har ett sär- skilt känsligt innehåll ska meddelas genom lag, vilket regeringen också instämt i.76

Sedan 2011 gäller ett utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Där anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot bety- dande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan sam- tycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Enligt 2 kap. 20 § regeringsformen får skyd- det begränsas genom lag under de förutsättningar som anges i

2 kap. 21 § regeringsformen. Skyddet får således inte begränsas genom förordning.

Behandlingen av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet omfattas av skyddet mot betydande intrång i den personliga integriteten

Inledningsvis kan det konstateras att de uppgifter som behandlas

iArbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet rör en- skildas personliga förhållanden i den mening som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Begreppet enskildas personliga för- hållanden har samma innebörd som i sekretesslagstiftningen och omfattar bl.a. namn och andra identifikationsuppgifter, adress,

75Prop. 2017/18:105 s. 26 och prop. 2022/23:34, s. 116.

76Se bet. 1990/91:KU11, Offentlighet, integritet och ADB, s. 11 och bet. 1997/98:KU18, Per- sonuppgiftslag, s. 48 samt prop. 1990/91:60, om offentlighet, integritet och ADB, s. 58 och prop. 1997/98:44, Personuppgiftslag, s. 41.

602

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

familjeförhållanden, hälsa och vandel. Även uppgifter som inte är direkt knutna till den enskildes privata sfär, t.ex. uppgift om anställ- ning, omfattas av begreppet.77

Avgörande för bedömningen av om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning i den mening som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är inte det huvudsakliga syftet utan åtgärdens effekt. Vad som avses med övervakning respektive kart- läggning får bedömas utifrån vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Enligt förarbetena till 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är uppgifter i myndighetsspecifika verksamhets- register och databaser med information som är knuten till en myn- dighets ärendehantering i många fall tillgängliga för myndigheten på ett sådant sätt att lagringen och behandlingen av uppgifterna kan sägas innebära att enskilda kartläggs, även om det huvudsakliga ända- målet med behandlingen är ett helt annat.78

Arbetsförmedlingen har ett flertal olika uppgifter att utföra

inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och behöver be- handla olika slags personuppgifter. Personuppgifter behöver t.ex. behandlas för att handlägga ärenden och för att kontrollera utbetalt ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insat- ser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Personupp- gifter behöver också behandlas för dataanalys och urval för att välja ut ärenden, uppgifter eller subjekt som särskilt behöver kontrol- leras och behandling för att identifiera områden där det finns risk för fel (se vidare avsnitt 6.5.3). Myndigheten ska vidare delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten och har till uppgift att motverka felaktiga utbetal- ningar. Som en följd av detta omfattas myndigheten av flera bestäm- melser om uppgiftsskyldighet gentemot andra myndigheter och aktörer (se vidare avsnitt 4.3). Myndigheten behöver också be- handla personuppgifter för att publicera information om lediga platser, information om leverantörer som utför arbetsmarknads- politiska insatser på uppdrag av myndigheten samt information om arbetssökandes ansökningar om anställning. Arbetsförmedlingen behöver också behandla personuppgifter för att framställa avidenti- fierad statistik. Myndigheten behöver även behandla personuppgif- ter bl.a. för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Vidare behö-

77Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag, s. 177.

78Prop. 2009/10:80 s. 180 och 250.

603

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ver Arbetsförmedlingen behandla personuppgifter för att utbyta information som behövs för andra myndigheters och aktörers verk- samhet, bl.a. för att ge en annan myndighet underlag för besluts- fattande i ett enskilt fall. Myndigheten använder sig av ett flertal olika system som behandlar personuppgifter, bl.a. besluts- och ärendesystem och system för kontroll och myndighetsutövning.

Det kommer även i fortsättningen att finnas en stor mängd information om enskildas personliga förhållanden i Arbetsförmed- lingens system. Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter som rör enskilda arbetssökande, inklusive anhöriga till dessa, men också personuppgifter som rör fysiska personer som är arbets- givare, anordnare eller leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter omfattar en stor andel av hela landets befolkning. Som framgår av avsnitt 3.3 var under 2024 cirka 889 000 personer inskrivna vid myndigheten och myndigheten publicerar årligen mer än en miljon lediga platser. Vissa av de uppgifter om enskildas personliga förhållanden som behöver behandlas är inte i sig känsliga eller särskilt integritetskäns- liga, t.ex. uppgifter om namn, studier, arbetslivserfarenhet och önskemål om arbete. Andra uppgifter som behöver behandlas är dock av känslig karaktär, t.ex. uppgifter om hälsa i form av sjuk- domstillstånd, sjukskrivningshistorik och om lagöverträdelser.

Sammantaget innefattar Arbetsförmedlingens uppgiftssamlingar en stor mängd uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Omfattningen och arten av behandlingen är enligt utredningen sådan att enskilda i vissa fall kartläggs på det sätt som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen, även om syftet med behandlingen är ett annat.

Frågan blir därefter om intrånget är att bedöma som så bety- dande att det omfattas av grundlagsskyddet. Det är endast vissa kvalificerade intrång som omfattas av grundlagsskyddet. Enligt förarbetena till grundlagsbestämmelsen bör flera omständigheter vägas in vid denna bedömning. Stor vikt ska läggas vid uppgifternas karaktär. Ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande måste hanteringen normalt sett anses vara. Vid bedömningen av intrång- ets karaktär är det också naturligt att stor vikt läggs vid ändamålet med behandlingen. En hantering som syftar till att utreda brott kan normalt anses vara mer känslig än t.ex. en hantering som uteslu- tande sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av

604

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

kvaliteten i handläggningen. Därutöver kan mängden uppgifter vara en betydelsefull faktor, liksom omfattningen av utlämnande av per- sonuppgifter till andra som sker utan omedelbart stöd av offentlig- hetsprincipen.79 I förarbetena anges vidare att det förhållandet att de uppgifter som behandlas av en myndighet omfattas av stark sek- retess inte heller bör utgöra en omständighet som med automatik innebär att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet måste anses om- fattas av grundlagsbestämmelsens tillämpningsområde. Även andra omständigheter måste beaktas vid bedömningen av hur långtgående intrång uppgiftsskyldigheten innebär när ställning tas till om före- skrifterna omfattas av den nya bestämmelsen. En sådan omständig- het kan exempelvis vara på vilket sätt och för vilka syften mottaga- ren av uppgifterna hanterar utlämnade uppgifter.80

Som framgår ovan behöver Arbetsförmedlingen behandla per- sonuppgifter rörande många enskilda personer, varav åtminstone en del av uppgifterna kommer att vara känsliga eller integritets- känsliga. Uppgifter kommer att behöva behandlas för handlägg- ningen av ärenden och för annan kontroll av utbetalt ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgifter kommer också att behöva behandlas för dataanalys och urval och för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning, varav åtmin- stone en del mottagare av utlämnade uppgifter kommer att hantera uppgifterna för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Med beaktande av uppgifternas karaktär, samt syftet med och omfattningen av behandlingen, bedömer utredningen att i vart fall en del av Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling innebär ett sådant betydande intrång som avses i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Skyddet mot intrång får begränsas

Som framgår ovan följer det av 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen att enskildas skydd mot intrång som innebär övervakning och kart- läggning av den enskildes personliga förhållanden får begränsas genom lag. Begränsningar får dock endast göras för att tillgodose

79Prop. 2009/10:80 s. 183 och 184.

80Samma prop. s. 184.

605

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begräns- ningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmark- nadspolitiska frågor och fullgör i och med detta viktiga samhälls- uppgifter. I tidigare avsnitt redogörs för myndighetens uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För att kunna utföra dessa uppgifter behöver myndigheten behandla personupp- gifter. En begränsning av skyddet i 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen för ändamålet att Arbetsförmedlingen även i fortsätt- ningen ska kunna fullgöra sina skyldigheter är enligt utredningens bedömning godtagbart i ett demokratiskt samhälle. I avsnitt 6.6.16 finns en samlad dataskydds- och integritetsbedömning av utred- ningens förslag.

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter ska regleras i en ny lag

Den personuppgiftsbehandling som kommer att ske i Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet måste även fort- sättningsvis utföras på ett sätt som säkerställer ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten för de individer som berörs av be- handlingen. Det är därför viktigt att det på ett så tydligt sätt som möjligt framgår hur myndigheten får behandla personuppgifter.

Eftersom åtminstone en del av Arbetsförmedlingens personupp- giftsbehandling omfattas av det grundlagsreglerade skyddet för den personliga integriteten i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen, måste vissa delar av den föreslagna dataskyddsregleringen ges i lag- form.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att nuvarande lag om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ska upphävas och ersättas av en ny lag.

606

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagens namn

En lag bör ha en kort rubrik som så tydligt som möjligt visar för- fattningens innehåll.81 Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten omfattar olika insatser och ansvaret fördelas på flera aktörer. Enligt utredningen bör den nya lagen därför benämnas på ett sätt så att det tydligt framgår att den bara gäller för behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen.

Kompletterande dataskyddsregleringar har benämnts på olika sätt de senaste åren. Vanligt förekommande är att de fått rubriken lag om behandling av personuppgifter vid den aktuella myndig- heten.82 Det finns andra regleringar och förslag där rubriken sna- rare tar sikte på det område som behandlingen kommer avse.83

Ett alternativ kan vara att lagen får rubriken lagen om behand- ling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknads- politiska verksamhet. Det blir dock en lång rubrik som innehåller mer information än vad utredningen bedömer är nödvändigt. Vil- ken verksamhet hos Arbetsförmedlingen som lagen ska tillämpas på framgår av bestämmelserna om tillämpningsområdet. Utred- ningen anser att en mer lämplig, kort och tydlig rubrik för den nya lagen vore lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen. Lagen bör därför benämnas så.

6.5.6Förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas och ersättas av en ny förordning

Utredningens förslag: Nuvarande förordning om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas och ersättas av en ny förordning som kompletterar lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

I den nya förordningen ska det föras in en bestämmelse som bemyndigar Arbetsförmedlingen att meddela föreskrifter om verkställigheten av den nya lagen och förordningen.

81Ds 2014:1, Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning, s. 22.

82Till exempel lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten, lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten och lagen (2024:926) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen.

83Till exempel utlänningsdatalagen samt förslagen till beskattningsdatalag och tulldatalag i SOU 2023:100.

607

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Förordningen ska benämnas förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Skälen för utredningens förslag

Det behövs vissa kompletterande bestämmelser i förordning

Utredningen föreslår i avsnitt 6.5.5 att lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas och ersättas av en ny lag. Även om ramarna för Arbets- förmedlingens personuppgiftsbehandling slås fast i lag och de bestämmelser som är av central betydelse för integritetsskyddet bör ges lagform, finns det utrymme att i viss utsträckning reglera personuppgiftsbehandling på lägre normgivningsnivå med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.

En flexibel och ändamålsenlig kompletterande dataskydds- reglering för Arbetsförmedlingen uppnås enligt utredningen om lagen kompletteras med en förordning som innehåller mer detal- jerade bestämmelser och bemyndiganden. Det är också så som flera andra kompletterande dataskyddsregleringar är utformade.84 Mot denna bakgrund anser utredningen att lagen bör kompletteras med en förordning. Detta bör göras genom att nuvarande förordning om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten upphävs och en ny införs.

För att uppnå en flexibel reglering som håller över tid anser ut- redningen att den nya förordningen inte bör ha ett lika detaljerat innehåll. De bestämmelser som utredningen anser bör föras in i förordningen framgår nedan och i avsnitt 6.6.

Bemyndigande till Arbetsförmedlingen att meddela verkställighetsföreskrifter

Med verkställighetsföreskrifter avses framför allt tillämpningsföre- skrifter av rent administrativ karaktär. Det omfattar dock även föreskrifter som i viss utsträckning i materiellt hänseende ”fyller

84Se t.ex. förordningen (2023:463) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyn- digheten och förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäk- ringskassan och Pensionsmyndigheten.

608

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ut” en lag, men det förutsätter att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt. Verkställighetsföreskrifter får inte beslutas om något som kan upplevas som ett nytt åliggande för enskilda eller om något som kan betraktas som ett nytt ingrepp i enskildas per- sonliga eller ekonomiska förhållanden.85

Enligt den nuvarande 22 § förordningen om behandling av per-

sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får Arbets- förmedlingen meddela de närmare föreskrifter som behövs för verk- ställigheten av lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och förordningen. Myn- digheten har meddelat Arbetsförmedlingens föreskrifter om be- handling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten, AFFS 2021:2, som bl.a. innehåller bestämmelser om behörighet att behandla personuppgifter och begränsningar av behandling av känsliga uppgifter.

Som framgår ovan anser utredningen att vissa frågor bör regleras i förordningen. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppstå ett behov för Arbetsförmedlingen att meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av den nya lagen och förordningen. Det har inte heller framkommit några skäl mot att även i fortsättningen ha en sådan reglering. Det bör därför enligt utredningen finnas ett gene- rellt bemyndigande i den nya förordningen till Arbetsförmedlingen att meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen och förord- ningen.

Förordningens namn

Förordningens namn bör tydligt visa att den innehåller verkställig- hetsföreskrifter till lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Det är vanligt att verkställighetsförordningar till lagar med motsvarande namn benämns ”förordningen om be- handling av personuppgifter vid” den aktuella myndigheten.86 Mot- svarande benämning förekommer även i andra fall, t.ex. förord- ningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäk-

85Prop. 1973:90, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m., s. 211.

86Till exempel förordningen (2021:1207) om behandling av personuppgifter vid Försvars- makten och förordningen (2023:463) om behandling av personuppgifter vid Utbetalnings- myndigheten.

609

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ringskassan och Pensionsmyndigheten som innehåller bestämmel- ser som ansluter till 114 kap. socialförsäkringsbalken.

Utredningen anser att en tydlig och ändamålsenlig rubrik för den nya förordningen vore förordningen om behandling av personuppgif- ter vid Arbetsförmedlingen. Förordningen bör därför benämnas så.

6.6En ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen

6.6.1Tillämpningsområdet

Utredningens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska gälla vid behandling av personupp- gifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksam- het. Lagen ska endast gälla vid helt eller delvis automatiserad be- handling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår eller kommer att ingå i ett register. Lagen ska inte gälla i den del av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdatalagen.

Utredningens bedömning: Lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen bör inte omfatta behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens löpande administra- tiva verksamhet.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Tillämpningsområdet för lagen om behandling

av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt annan behandling än auto- matisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register omfattas av dataskyddsförordningens tillämpningsområde (artikel 2 i dataskyddsförordningen). Tillämpningsområdet i natio- nell dataskyddslagstiftning kan vara både vidare och snävare.87

87SOU 2023:100 s. 368.

610

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten ska tillämpas i Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet, förutom i den del som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen.

I den delen av verksamheten tillämpas i stället patientdatalagen. Lagen tillämpas bara på helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter och annan behandling av personuppgifter som ingår eller kommer att ingå i ett register (1 §).

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Begreppet arbetsmarknadspolitisk verksamhet har funnits med i bestämmelsen om lagens tillämpningsområde sedan den trädde i kraft 2002. Sedan dess har Arbetsförmedlingens uppgifter inom den verksamheten genomgått omfattande förändringar. Föränd- ringarna har inte föranlett någon begreppsändring i lagen. I tidigare förarbeten har regeringen konstaterat att lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten var föråldrad och illa anpassad till Arbetsförmedlingens dåvarande upp- drag och verksamhet. Det konstaterades att Arbetsförmedlingens uppdrag hade vidgats betydligt sedan den registerlag som då styrde myndighetens behandling av personuppgifter kom till.88 Det före- slogs då inte någon ändring avseende begreppet arbetsmarknads- politisk verksamhet. Därefter har lagen även anpassats till data- skyddsförordningen, utan att begreppet ändrades.89 Mot denna bakgrund kan det konstateras att det rör sig om ett begrepp som har hållit över tid.

Arbetsförmedlingen är förvaltningsmyndighet för arbetsmark- nadspolitiska frågor och ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet.90 Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är därmed fortfarande, även om innehållet i och utformningen av verksamheten har änd- rats, myndighetens ansvar och utgångspunkten för dess olika upp- gifter. Mot denna bakgrund anser utredningen att det är lämpligt att låta även tillämpningsområdet för lagen om behandling av per-

88Prop. 2010/11:96, Ändringar i Arbetsförmedlingens och Inspektionen för arbetslöshetsförsäk- ringens registerlagar, s. 21.

89Prop. 2017/18:112.

901 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen.

611

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen utgå från Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Övergripande bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. I 1 § anges det att verksamheten består av arbetsmark- nadspolitiska program och andra insatser samt att programmen och insatserna hanteras av Arbetsförmedlingen om inte något annat föreskrivs. De närmare formerna för Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet framgår av 5 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt den bestämmelsen bedrivs verksamheten i form av platsförmedling, vägledning, arbets- marknadspolitiska program, arbetsplatsintroduktion, arbetslivsinrik- tad rehabilitering och verksamhet för unga med funktionshinder. Verksamheten omfattar också frågor om vissa anställningsfrämjande åtgärder, arbetstillstånd och arbetslöshetsförsäkringen. Till detta kommer de övriga uppgifter som Arbetsförmedlingen har inom ramen för sitt ansvar för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Uppgifterna omfattar t.ex. att löpande ta fram och tillgäng- liggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, att delta i det myndig- hetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brotts- ligheten samt att fullgöra uppdrag som beredskapsmyndighet (4, 5 och 11 §§ förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen, se vidare i avsnitt 6.5.1).

En del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som Arbets- förmedlingen ansvarar för utförs av leverantörer (se avsnitt 3.3).

I förarbetena till 3 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten anförde regeringen att Arbetsförmedlingen bl.a. behöver information för att kunna fatta beslut om rätt ersättning till en leverantör för utförd tjänst, t.ex. när den enskilde har fått ett arbete och hur länge arbetet har varat. Vidare anfördes att myndigheten behöver uppgifter för att följa upp och kontrollera att ingångna avtal efterlevs. För att säkerställa att Arbetsförmedlingen skulle kunna fullgöra sitt uppdrag ansåg regeringen att det borde finnas en skyldighet för leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen att lämna uppgifter till myndigheten.91 Avgränsningen av uppgiftsskyldigheten till upp- gifter som Arbetsförmedlingen behöver i den arbetsmarknadspoli-

91Prop. 2021/22:216 s. 51.

612

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tiska verksamheten medförde enligt regeringen en tillräckligt tydlig begränsning av vilka uppgifter som kan bli aktuella att lämna ut.92 Informationshantering som föranleds av Arbetsförmedlingens behov av uppgifter från leverantörer för den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten får mot denna bakgrund anses ingå i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör tillämpas i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

I lagen och förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kompletteras tillämpnings- området med detaljerade bestämmelser om hur Arbetsförmed- lingen får behandla personuppgifter och vilka uppgifter som får behandlas. Utredningen bedömer dock att den nya dataskydds- regleringen för Arbetsförmedlingen inte bör vara lika detaljerad (se t.ex. avsnitt 6.6.4, 6.6.5 och 6.6.6). Mindre detaljerade ända- målsbestämmelser kan leda till att den yttre ramen för personupp- giftsbehandlingen blir mindre tydlig. Utredningen har därför över- vägt om tillämpningsområdet för lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen bör preciseras ytterligare när det gäller begreppet Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Ett alternativ skulle kunna vara att definiera verksamheten genom att räkna upp dess olika beståndsdelar i lagen. Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen skulle dock med en sådan lösning behöva justeras vid varje förändring av Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Som beskrivs i av- snitt 3.4 kännetecknas den arbetsmarknadspolitiska verksamheten av en ständigt pågående utveckling. Ofta genomförs förändringar i förordning. En reglering där verksamheten definieras i lag skulle innebära ett mindre flexibelt utformat tillämpningsområde än det som finns i lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

En annat och något mer flexibelt alternativ skulle vara att inte

göra uppräkningen uttömmande. Den kunde då exempelvis avslutas med ”och annan liknande uppgift som Arbetsförmedlingen ska ut-

92Prop. 2021/22:216 s. 53.

613

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

föra”.93 Vid varje ändring i Arbetsförmedlingens arbetsmarknads- politiska verksamhet skulle då en avvägning behöva göras om något behöver läggas till i uppräkningen.94 En uppräkning som inte är ut- tömmande skulle tydligt visa att de delar som uttryckligen räknas upp omfattas av lagens tillämpningsområde. Samtidigt skulle det finnas ett visst bedömningsutrymme avseende vad som omfattas av begreppet annan liknande uppgift. Tillämpningsområdet skulle där- med inte vara lika tydligt och förutsägbart som en uttömmande upp- räkning.

Utredningen noterar att begreppet den arbetsmarknadspolitiska verksamheten nyligen förts in i sekretessbestämmelserna i 28 kap.

11 och 12 §§ OSL. I förarbetena ges exempel på ärenden som omfat- tas av begreppet, men inte en uttömmande uppräkning.95 Enligt ut- redningen bör det inte ställas större krav på när begrepp behöver för- tydligas i lag när det gäller kompletterande dataskyddsreglering än när undantag görs från den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

Ett tillämpningsområde för lagen om behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen som utgår från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet bör mot denna bakgrund enligt utredningen anses vara tillräckligt tydligt och förutsägbart även utan en närmare definition i lag.96 Utredningen anser därför att lagens tillämpningsområde i denna del bör ha motsvarande ut- formning som i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Lagen bör bara gälla vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår eller kommer att ingå i ett register

Det är viktigt att det så långt det är möjligt inte finns några tvek- samheter i förhållandet mellan dataskyddsförordningen och natio- nell reglering. Utredningen anser att det inom Arbetsförmedling- ens arbetsmarknadspolitiska verksamhet inte finns behov av vare sig ett bredare eller snävare tillämpningsområde än det dataskydds- förordningen har. Ett annat tillämpningsområde riskerar också att

93Jfr SOU 2023:100 s. 71 och 72.

94SOU 2023:100 s. 391.

95Prop. 2021/22:216 s. 96 och 97.

96Jfr SOU 2024:95, Modernt dataskydd vid CSN, s. 178–182.

614

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

göra förhållandet till dataskyddsförordningen mindre tydligt. Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör därför bara gälla vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår eller kommer att ingå i ett register. Begreppen ska tolkas på samma sätt som när det gäller dataskyddsförordningen.

Lagen bör inte gälla i den del av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdatalagen

Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten omfattar inte sådan personuppgiftsbehandling som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen. I den delen av verksamheten tillämpas i stället pati- entdatalagen.

Patientdatalagen ska tillämpas vid vårdgivares behandling av per- sonuppgifter inom hälso- och sjukvården (1 kap. 1 § första stycket). Hälso- och sjukvård definieras i 1 kap. 3 § bl.a. som verksamhet som avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Enligt samma paragraf definieras vårdgivare som statlig myndighet, region och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, regionen eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare).

Enligt 2 kap. 1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) avses med hälso- och sjukvård bl.a. åtgärder för att medicinskt före- bygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Samma lydelse fanns i 1 § första stycket första meningen hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), vilken gällde när regleringen avseende patientdatalagen infördes i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Av förarbetena till regleringen som sedan den 1 juli 2011 ger patientdatalagen företräde framför lagen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten framgår att Arbetsförmedlingen då till viss del bedrev hälso- och sjukvårds- verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och att myndigheten var registrerad som vårdgivare i Socialstyrelsens vård- givarregister. Ett av exemplen som gavs på sådan verksamhet var

615

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

genomförandet av arbetspsykologiska utredningar. På den delen av verksamheten ansågs både lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och patientdatalagen vara tillämpliga. Regeringen konstaterade att regelverken till viss del var oförenliga och ansåg att det fanns behov av att peka ut vil- ken av dessa lagar som skulle ha företräde i de fall båda är tillämp- liga samtidigt.97

Arbetsförmedlingen utför fortfarande arbetspsykologiska utred- ningar. Hälso- och sjukvårdslagens definition av begreppet hälso- och sjukvård har inte ändrats sedan regleringen om patientdatalagen infördes i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen är sedan den

1 november 2024 inte längre registrerad vårdgivare. Utredningen konstaterar att det är verksamheten, och inte en eventuell registrer- ing som vårdgivare, som är avgörande för om viss verksamhet ska definieras som hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av detta anser utredningen att patientdatalagen och lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen skulle kunna vara tillämpliga samtidigt i vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet.

Patientdatalagen och lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen innehåller bestämmelser som delvis är ofören- liga, t.ex. avseende gallring. Det finns därför enligt utredningen, av motsvarande skäl som angavs i förarbetena till den nuvarande bestäm- melsen i lagen om behandling av personuppgifter i arbetsmarknads- politiska verksamheten, ett behov av att tydliggöra hur lagarna ska förhålla sig till varandra. Utredningen anser att patientdatalagen även fortsättningsvis bör ges företräde i den mån den är tillämplig i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Detta eftersom den lagen är särskilt utformad för personuppgiftsbehand- ling i hälso- och sjukvårdsverksamhet och anger vilken personupp- giftsbehandling som är tillåten i sådan verksamhet. En bestämmelse som ger patientdatalagen företräde bör därför föras in i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Nuvarande bestämmelse som ger patientdatalagen företräde hän- visar till definitionen av hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjuk- vårdslagen. Enligt utredningen blir det en tydligare reglering om bestämmelsen i stället utformas så att den endast förhåller sig till patientdatalagen. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att

97Prop. 2010/11:96 s. 22.

616

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen inte ska gälla i den del av den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdatalagen.

Det har inte framkommit behov av att särskilt reglera personuppgiftsbehandling i EU:s gemensamma informationssystem

Inom EU förekommer det gemensamma digitala informations- system där personuppgifter behandlas. Ett exempel är det tekniska system för bevisutbyte som införts med anledning av Europaparla- mentet och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhanda- hållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlös- ningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (SDG-förordningen).98 Enligt Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), som är Sveriges samordnande myndighet för SDG-för- ordningen, bör Sverige kunna ansluta till det tekniska systemet under 2025.99 Arbetsförmedlingen finns inte i förteckningen över myndigheter som har anmält till DIGG att de omfattas av SDG- förordningens bilaga II, vilket är den bilaga som innehåller de online- förfaranden som är aktuella för bevisbehandling i det tekniska systemet.100

Utredningen har efterfrågat information från Arbetsförmedlingen om myndigheten behandlar personuppgifter i något EU-gemensamt informationssystem. Det har inte framkommit att så är fallet.

I betänkandena om ny dataskyddsreglering för Skatteverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheterna och CSN finns förslag på reglering som undantar personuppgiftsbehandling i EU:s gemen- samma informationssystem från de föreslagna lagarnas tillämpnings- områden. Det har inte framkommit att Arbetsförmedlingen behand- lar, eller inom en snar framtid kommer att behandla, personuppgifter i EU-gemensamma informationssystem som är utformade på ett så- dant sätt att det finns behov av en motsvarande reglering i lagen om

98Artikel 14 SDG-förordningen.

99Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), ”SDG - En gemensam digital ingång till Europa”, hämtad den 10 februari 2025, https://www.digg.se/styrning-och-samordning/sdg-- -en-gemensam-digital-ingang-till-europa.

100DIGG, ”Statliga myndigheter”, hämtad den 10 februari 2025, https://www.digg.se/styrning-och-samordning/sdg---en-gemensam-digital-ingang-till- europa/forteckning-over-behoriga-myndigheter/statliga-myndigheter.

617

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Det saknas därför enligt utredningen skäl att föreslå en sådan reglering.

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter i löpande administration bör inte omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen behandlar även personuppgifter vid löpande administration, t.ex. om myndighetens anställda. Det är behandling som förekommer hos alla myndigheter och den har inte något omedelbart samband med den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Sådan behandling av personuppgifter kan grundas direkt på dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.101 Det saknas enligt utredningen behov av ytterligare reglering av Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter i löpande administration. Utred- ningen bedömer mot denna bakgrund att sådan behandling inte bör omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen. Med utredningens förslag, som begränsar tillämpnings- området till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksam- het, kommer behandlingen av personuppgifter i löpande administra- tion inte omfattas av lagen.

6.6.2Förhållandet till annan reglering

Utredningens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska innehålla en bestämmelse om att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen ska innehålla en bestämmelse om att dataskyddslagens bestämmelser ska gälla om inte annat följer av lagen om behand- ling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen eller föreskrif- ter som meddelats i anslutning till den lagen.

101Prop. 2017/18:105 s. 60 och 61 och prop. 2022/23:34 s. 120.

618

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska komplettera dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för Arbetsförmedlingen när myndigheten behandlar personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Den ger visst utrymme för att bestämmel- serna kompletteras i nationell rätt, men har alltid företräde. En bestämmelse om att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen kompletterar dataskyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering.

I 2 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns en upplysning om att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning.

Det är viktigt att det tydligt framgår att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen kompletterar dataskydds- förordningen. Utredningen anser därför att det bör finnas en bestäm- melse i lagen som upplyser om detta.

Lagen om behandling av personuppgifter vid

Arbetsförmedlingens förhållande till dataskyddslagen

Enligt lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten gäller dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen vid behandling av per- sonuppgifter enligt lagen. Det gäller dock inte om annat följer av lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen (2 § andra stycket lagen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Dataskydds- lagen gäller inte om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från dataskyddslagen (1 kap. 6 § dataskyddslagen).

Det är viktigt att det tydligt framgår att bestämmelser i data-

skyddslagen kan vara tillämpliga vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Det är vanligt förekommande med motsvarande reglering i andra register-

619

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

författningar.102 Utredningen anser att det för tydligheten i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen och en- hetligheten i förhållande till annan reglering bör införas en sådan bestämmelse i lagen.

6.6.3Personuppgiftsansvar

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska vara personupp- giftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myn- digheten utför enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Skälen för utredningens förslag

Den som är personuppgiftsansvarig ansvarar för att personuppgif- ter behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen och annan tillämplig dataskyddsreglering (se mer om vad personuppgiftsan- svaret innebär i avsnitt 6.3.1). Enligt artikel 4.7 dataskyddsförord- ningen är personuppgiftsansvarig en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för be- handlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige, eller de särskilda kriterierna för hur denne ska utses, kan föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av unionsrätten eller medlems- staternas nationella rätt. Det finns alltså en möjlighet att i nationell rätt föreskriva om vem som är personuppgiftsansvarig. Bestämmelser om personuppgiftsansvar är vanligt förekommande i nationell data- skyddsreglering.

Enligt 3 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten är Arbetsförmedlingen personupp- giftsansvarig för den behandling av personuppgifter som Arbetsför- medlingen utför.

Regeringen har tidigare konstaterat att det kan förekomma att flera myndigheter blir ansvariga för samma behandling, t.ex. om samarbetet innebär att de deltagande myndigheterna tillsammans

102Se t.ex. 1 kap. 3 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.

620

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bestämmer vilka uppgifter som ska samlas in, lagras eller tas bort. Att två eller flera kan vara gemensamt personuppgiftsansvariga följer av definitionen av personuppgiftsansvarig i artikel 4.7 data- skyddsförordningen. Regeringen har tidigare, i samband med att olika myndigheters samarbete setts över, konstaterat att det är i rättstillämpningen som frågan om personuppgiftsansvarets fördel- ning slutligt avgörs.103

Utredningen anser att det av tydlighetsskäl är fortsatt motiverat med en bestämmelse om personuppgiftsansvar i lagen om behand- ling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. En sådan bidrar med tydlighet både för den registrerade och den personuppgifts- ansvarige avseende vem som är personuppgiftsansvarig för behand- ling som omfattas av lagen. Nuvarande reglering i 3 § i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten är formulerad som att den omfattar den behandling som Arbetsförmedlingen utför. Utredningen anser att regleringen blir tydligare om den formuleras så att den avser behandling som myn- digheten utför enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår därför att detta ska framgå uttryckligen av lagtexten.

6.6.4Ändamålsbestämmelser

Utredningens bedömning: Det finns behov av att införa ända- målsbestämmelser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få be- handla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndig- heten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.

Arbetsförmedlingen ska enligt lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen som ett led i den verksam- heten få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att

103Prop. 2017/18:36, Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhot- bedömning, s. 19.

621

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Det ska finnas en upplysning om att regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen.

Personuppgifter som behandlas enligt den primära ändamåls- bestämmelsen ska enligt lagen även få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Personuppgifter som behandlas enligt den primära ändamåls- bestämmelsen ska enligt lagen få behandlas även för andra ända- mål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Arbetsförmedlingen ska enligt förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få meddela föreskrifter om begränsningar av de primära ändamålen som anges i lagen.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Dataskyddsförordningen och begränsning av ändamål

En av de grundläggande principerna för behandling av personupp- gifter är, som framgår i avsnitt 6.3.1, den om ändamålsbegränsning i artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen. Principen innebär att per- sonuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att de därefter inte får behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Att uppgifterna ska sam- las in för särskilda ändamål betyder att ändamålen inte får vara för allmänt hållna. Det finns inget krav på att ändamålen ska vara skrift- liga, men det är det lättaste sättet att leva upp till kravet på att de ska vara uttryckligt angivna. Att ändamål ska vara berättigade kny- ter an till de rättsliga grunder som anges i artikel 6.1. För att kunna bedöma om en viss behandling uppfyller något av villkoren i arti- kel 6.1 b–f behöver ändamålet i regel vara tydligt angivet. Om ett ändamål inte är berättigat i förhållande till någon av de rättsliga grunderna som framgår där är kraven i artikel 5 inte uppfyllda. Behandlingen är då inte tillåten för det ändamålet.

622

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Ändamålen för behandlingen är även viktiga vid tillämpningen av flera andra bestämmelser i dataskyddsförordningen, t.ex. princi- perna om uppgiftsminimering (artikel 5.1 c), riktighet (artikel 5.1 d) och lagringsminimering (artikel 5.1 e). De kan också ha betydelse för behovet av skydds- och säkerhetsåtgärder enligt artiklarna 24.1 och 32.1.

Ändamålsbegränsningar i nationell rätt

Enligt artikel 6.2 i dataskyddsförordningen får medlemsstaterna behålla eller införa mer specifika bestämmelser när det gäller be- handling som sker enligt artikel 6.1 c (rättslig förpliktelse) och

6.1e (uppgift av allmänt intresse och myndighetsutövning). Detta får ske genom att medlemsstaterna närmare fastställer specifika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder för att säkerställa en laglig och rättvis behandling. Av artikel 6.3 framgår att, vid be- handling enligt artikel 6.1 c och e, ska den rättsliga grunden fast- ställas i unionsrätten eller nationell rätt. Den rättsliga grunden kan innehålla särskilda bestämmelser för att anpassa tillämpningen av dataskyddsförordningen, bl.a. avseende ändamålsbegränsningar. Regleringen innebär att det finns utrymme för sådan sektorsspe- cifik särreglering om behandling av personuppgifter som finns i svenska registerförfattningar.104 Ändamålsbestämmelser är sådana specifika bestämmelser som anpassar tillämpningen av dataskydds- förordningen och säkerställer en laglig och rättvis behandling, och är alltså tillåtna i nationell rätt enligt artikel 6.2 och 6.3 i data- skyddsförordningen.105

Oavsett om det finns en nationell ändamålsreglering eller hur den är utformad ansvarar den personuppgiftsansvarige alltid för att det finns tillräckligt tydligt formulerade och specificerade ändamål för varje personuppgiftsbehandling och att behandlingen följer övriga grundläggande principer i artikel 5.1 (artikel 5.2).

104Prop. 2017/18:105 s. 22.

105Prop. 2019/20:106, Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet, s. 39.

623

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Ändamålsbestämmelser kan utformas på olika sätt

Ändamålsbestämmelser utformas och regleras på olika sätt. Det finns t.ex. generellt utformade ändamålsbestämmelser i lag, som i vissa fall kombineras med bestämmelser i förordning eller i myn- dighetsföreskrifter, men också bestämmelser med detaljerade upp- räkningar av tillåtna ändamål direkt i lag.

Vidare finns det ändamålsbestämmelser som avser behov av personuppgiftsbehandling för den egna verksamheten (primära ändamålsbestämmelser) och för andras verksamhet (sekundära ändamålsbestämmelser). Vanligt förekommande är också bestäm- melser som speglar finalitetsprincipen i artikel 5.1 b i dataskydds- förordningen.

Det har föreslagits och beslutats flera nya och ändrade register- författningar under senare år. Nedan följer några exempel på ända- målsbestämmelser.

Enligt 2 kap. 1 § lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter får Rättsmedicinalverket behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den rättspsykiatriska, rättskemiska, rättsmedicinska eller rättsgenetiska verksamheten. Detta motsvarar myndighetens ansvarsområden enligt 1 § förordningen (2007:970) med instruktion för Rättsmedicinalverket. Personuppgifter som behandlas enligt 1 § får även behandlas för att fullgöra uppgifts- lämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning (2 kap. 2 § samma lag). Personuppgifterna får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (finalitetsprincipen). I förarbetena anför regeringen att Rättsmedicinalverket, för att leva upp till dataskyddsförordningens krav på särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, nor- malt också kommer att behöva formulera mer preciserade ändamål för de specifika behandlingar av personuppgifter som sker i myn- dighetens verksamhet.106

I 1 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten ges myndigheten rätt att behandla personupp- gifter om det är nödvändigt för att kunna utföra sina uppgifter att administrera ett system med transaktionskonto och förebygga,

106Prop. 2019/20:106 s. 39.

624

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssyste- men. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om begränsningar av ändamålen. De två ändamålen motsvarar Utbetalningsmyndighetens två huvudsakliga uppgifter vilka framgår av 1 och 2 §§ förordningen (2023:461) med instruk- tion för Utbetalningsmyndigheten. I förarbetena konstateras att lagstiftningen är avsedd att gälla under en längre tid och därför måste formuleras så att den kan tillämpas även om förändringar sker i samhället och i myndighetens verksamhet. Mot den bakgrun- den ansåg regeringen att den lagreglerade ändamålsbestämmelsen inte bör vara kopplad till specifika arbetsmoment.107

Vidare får personuppgifter som behandlas enligt 1 kap. 6 § också behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstäm- melse med lag eller förordning (1 kap. 7 §). Det finns också en upp- lysning i 1 kap. 8 § om att personuppgifter som behandlas enligt 6 § får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att upp- gifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ända- mål som uppgifterna samlades in för (finalitetsprincipen).

I 114 kap. 8 § socialförsäkringsbalken ges Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten rätt att behandla personuppgifter för vissa uppräknade ändamål. Myndigheterna lämnade en hemstäl- lan108 om ändringar i bl.a. 114 kap. socialförsäkringsbalken som före- gick den ändring som trädde i kraft den 15 februari 2024. Hemstäl- lan innehöll två alternativa förslag till ändamålsbestämmelser, en bredare och en mer detaljerad. Vid remissförfarandet förespråkade båda myndigheterna den bredare ändamålsbestämmelsen. Regeringen konstaterade med anledning av detta bl.a. att det saknades bered- ningsunderlag för ett förslag om en bred ändamålsbestämmelse och framförde att den avser att återkomma i frågan vid behov.109

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 114 kap. 8 § socialförsäkringsbalken får behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten även för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning, eller följer av unionsrätten, åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller avtal om social trygghet eller utgivande av

107Prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 125.

108Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, Hemställan om ändringar i 114 kap. SFB och förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens admi- nistration, u.å.

109Prop. 2023/24:29, En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet, s. 33.

625

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater. Enligt

114 kap. 10 § socialförsäkringsbalken får personuppgifter som be- handlas enligt 8 eller 9 § behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oför- enligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (finali- tetsprincipen).

I förslag till ny dataskyddsreglering för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten föreslås primära ändamålsbestämmel- ser där respektive myndighet får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra den verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde eller för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamheten.110 För Kronofogdemyndigheten föreslås även att behandling för data- analyser och urval ska tillåtas i syfte att motverka överskuldsättning. I betänkandet anförs att risken för att ändamålsbestämmelsen för- växlas med sådana särskilda och uttryckligt angivna ändamål som dataskyddsförordningen föreskriver i artikel 5. 1 b minskas genom att förtydligandet av det materiella tillämpningsområdet inte ges direkt i ändamålsbestämmelsen.111 Ändamålsbestämmelserna avse- ende dataanalyser och urval ska tydliggöra att myndigheterna har stöd för den behandling av personuppgifter som är nödvändig vid myndigheternas användning av dataanalyser och urval.112 Det före- slås att personuppgifter som behandlas enligt de primära ändamåls- bestämmelserna också ska få behandlas för att fullgöra uppgiftsläm- nande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning och för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilka de samlades in (finalitetsprincipen).113

I betänkandet med förslag till ny dataskyddsreglering för CSN föreslås motsvarande reglering som för Skatteverket, men med del- vis en annan utformning av den primära sekretessbestämmelsen. Det föreslås att CSN ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra stödverksamhet. Det föreslås också att CSN som ett led i den verksamheten ska få behandla personupp-

110SOU 2023:100.

111SOU 2023:100 s. 513.

112SOU 2023:100 s. 1099.

113SOU 2023:100 s. 519 och 521.

626

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

gifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.114

Det behöver finnas ändamålsbestämmelser i lagen

om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen behöver behandla stora mängder personupp- gifter i sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet, inklusive känsliga och särskilt integritetskänsliga personuppgifter. Behandlingen kan innebära betydande intrång utan samtycke i den personliga integri- teten och innebära kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen, även om syftet är något annat. Delar av verksamheten om- fattas därmed av det grundlagsreglerade skyddet för den personliga integriteten, vilket bara får begränsas genom lag (se vidare avsnitt 6.5.5). Det behöver alltså finnas en lagreglering för att Arbetsförmed- lingen ska kunna genomföra sina uppgifter också när det medför ett behov av personuppgiftsbehandling som omfattas av grundlagsskyd- det. Ändamålsbestämmelser kan ge lagstöd för sådan behandling.

Vidare föreslår utredningen i avsnitt 6.6.15 att rätten enligt arti- kel 21.1 dataskyddsförordningen för enskilda att göra invändningar mot behandling ska begränsas. För att en sådan begränsning ska vara tillåten krävs, när det är relevant, specifika bestämmelser avse- ende ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling (artikel 23.2 a). Det är inte nödvändigt att sådana bestämmelser finns i lag, men eftersom begränsningar av rätten att göra invänd- ningar föreslås föras in i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör det även finnas ändamålsbestämmelser i lagen.

Utredningen konstaterar slutligen att ändamålsbestämmelser i nationell dataskyddsreglering anger den yttre ramen för vilka ända- mål som personuppgifter kan komma att behandlas för. De finns

i någon form i nästan alla nuvarande och föreslagna registerförfatt- ningar och bidrar till att tydliggöra för den registrerade och andra var de yttersta gränserna går för personuppgiftsbehandlingen. Det är sammanfattningsvis möjligt och lämpligt att införa ändamålsbestäm- melser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen.

114SOU 2024:95 s. 30.

627

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande primära ändamålsbestämmelser för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Det finns för närvarande detaljerade bestämmelser i nationell lag och förordning som reglerar för vilka ändamål som Arbetsförmed- lingen får behandla personuppgifter i myndighetens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet.

Arbetsförmedlingen får, enligt 4 § lagen om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, be- handla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten bara om det är nödvändigt för

1.handläggning av ärenden,

2.publicering av platsinformation, information om leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsför- medlingen och ansökningar om anställning,

3.planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning, resultatredo- visning och utvärdering av verksamheten,

4.kontroll av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten,

5.framställning av avidentifierad statistik, och

6.samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom Euro- peiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars 1982 om en gemen- sam nordisk arbetsmarknad.

Det finns också ett bemyndigande i 6 § som ger regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen i 4 § samt om begränsningar av vilka personuppgifter som får behandlas för ett visst ändamål.

Regeringen har med stöd av bemyndigandet beslutat att Arbets- förmedlingen får meddela föreskrifter om begränsningar av de ända- mål som anges i 4 § (2 § förordningen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten), men några sådana föreskrifter har inte beslutats. Regeringen har vidare i 3–8 §§ i samma förordning reglerat vilka personuppgifter som i en arbets- marknadspolitisk databas får behandlas för vilka ändamål samt be-

628

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

gränsningar i hur de får behandlas för att följa eller på annat sätt kontrollera enskilda identifierbara personer.

Arbetsförmedlingen bör få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Detaljerade ändamålsbestämmelser i lag kan göra det tydligare för den personuppgiftsansvarige, den registrerade och andra berörda vilka gränser som finns för personuppgiftsbehandlingen jämfört med motsvarande bestämmelser som har en mer generell utformning.

Nuvarande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom Arbets- förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet i lag, förord- ning och föreskrifter är som helhet mycket detaljerad. Lagtexten är dock allmänt hållen utifrån de uppgifter som myndigheten har. Som tillåten behandling nämns exempelvis sådan som är nödvändig för handläggning av ärenden samt planering, metodutveckling, till- syn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av verksam- heten (4 § 1 och 3). Det finns inga rättsliga hinder mot att ha en liknande reglering i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. En sådan utformning av ändamålsbestämmel- sen skulle kunna bidra med en större tydlighet för dem som berörs jämfört med ett mer generellt utformat förslag. När det gäller de registrerades behov av tydlighet bör det dock noteras att Arbets- förmedlingen, oavsett den nationella regleringens utformning, ska lämna information till den registrerade om ändamålen samt den rättsliga grunden för behandlingen (artikel 13 och 14 i dataskydds- förordningen).

Behovet av en tydlig och därmed mer detaljerad reglering behö- ver vägas mot behovet av en flexibel reglering som håller över tid. Även om en mer detaljerad bestämmelse kan vara tydligare anser utredningen att en generell utformning är tillräcklig i förhållande till bestämmelsens syfte att tydliggöra den yttersta gränsen för vilka ändamål som kan komma i fråga när det gäller personuppgiftsbehand- ling för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Bestämmelsen i 4 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har ändrats två gånger

629

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

efter att dataskyddsförordningen började tillämpas.115 Ändringarna behövdes för att de primära ändamålen skulle omfatta Arbetsför- medlingens kontrollåtgärder utanför ärendehanteringen respektive för att spegla förändringar inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.116 Även om den primära ändamålsbestämmelsen är rela- tivt generellt utformad, är den alltså ändå så detaljerad att ändringar i Arbetsförmedlingens uppgifter eller i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten kan leda till behov av lagändringar. Mot den bakgrunden anser utredningen att det finns en risk att en motsva- rande bestämmelse i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen snabbt blir inaktuell. Utredningen anser att lagen så långt det är möjligt bör ha en sådan utformning att den håller över tid. För att uppnå detta behöver den primära ändamåls- bestämmelsen formuleras så att den kan tillämpas även om Arbets- förmedlingens uppgifter förändras. Utredningen bedömer samman- taget att det inte är möjligt att utforma en detaljerad bestämmelse i lag som håller över tid. Det gäller även en sådan bestämmelse med en relativt låg detaljeringsgrad som den Arbetsförmedlingen i dagsläget omfattas av.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredningen att Arbets- förmedlingen ska få behandla personuppgifter om det är nödvän- digt för att utföra myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksam- het. Formuleringen visar tydligt att det handlar om just en yttre avgränsning och att den rättsliga grunden för sådan behandling finns i annan författning. Förslaget omfattar samtliga ändamål som täcks av dagens primära ändamålsbestämmelse. En sådan bestäm- melse är också i linje med hur det absoluta flertalet ändamålsbestäm- melser utformats i lagstiftningsärenden de senaste åren.

Med den mer generella formuleringen kommer all arbetsmark- nadspolitisk verksamhet hos Arbetsförmedlingen omfattas. Den gäller alltså inte bara ärendehantering utan även t.ex. administrativa åtgärder som är nödvändiga för myndighetens förvaltning och funk- tion inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, som utform- ning och testning av digitala system.117 Med hänsyn till de rättighe- ter som enskilda tillförsäkras enligt dataskyddsförordningen och de ytterligare skyddsåtgärder som föreslås anser utredningen att en

115SFS 2020:481 och SFS 2022:1240.

116Prop. 2021/22:216 s. 58 och 59.

117Se vidare resonemanget i SOU 2023:100 s. 514–517.

630

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sådan mer generell utformning av ändamålsbestämmelsen inte får några negativa konsekvenser för skyddet av enskildas personliga integritet.

Det bör framgå av lagen att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för dataanalys och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel

Arbetsförmedlingen ansvarar för den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten, utom i de delar där annat är särskilt föreskrivet (1 § för- ordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen). För att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten använ- der sig Arbetsförmedlingen av olika tillvägagångssätt. Ett exempel är att myndigheten använder digitala verktyg och tekniker för att analysera stora mängder data, även kallat dataanalys. Avvikelser, mönster, samband och andra indikatorer som identifierats med dataanalyser kan användas för att utveckla urvalsmodeller. Urvals- modeller används för att få fram t.ex. uppgifter som kan antas vara felaktiga, dvs. urvalsträffar. Processen för att ta fram urvalsträffar brukar benämnas urval.118 Arbetsförmedlingen kan t.ex. behöva an- vända personuppgifter i dataanalyser och urval för att motverka fel- aktiga utbetalningar.119 Dataanalyser och urval kan utföras med en mängd olika metoder, bl.a. AI.120

I 4 § 4 lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten finns ett särskilt ändamål avseende kon- troll av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I för- arbetena till den bestämmelsen framgår att den infördes för att tyd- liggöra utrymmet för att använda personuppgifter när det gäller kon- trollåtgärder som inte direkt ingår i handläggningen av stödären- den.121 Som exempel på behandling som omfattas nämns stickprovs- kontroller och behandling vid ett urval av ärenden som granskas närmare baserat på olika riskfaktorer.122

Arbetsförmedlingen behöver också använda personuppgifter för att utveckla och använda digitala metoder för att förbättra verksam-

118SOU 2023:100, s. 1034 och 1035.

119Jfr prop. 2022/23:34 s. 205.

120Se mer om AI i avsnitt 6.3.2 och 6.5.3.

121Prop. 2019/20:117 s. 58.

122Prop. 2019/20:117 s. 78.

631

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

heten. Ett exempel på det är det statistiska bedömningsstödet (se avsnitt 6.5.3).

Behovet av uttrycklig lagreglering av ändamål för personupp- giftsbehandling vid dataanalyser och urval har bedömts på olika sätt i förarbeten till annan dataskyddsreglering. I förarbeten med för- slag till utökade möjligheter för Skatteverket att använda dataana- lyser och urval i folkbokföringsverksamheten framförde regeringen att dataanalyser och urval är verktyg som Skatteverket har rätt att använda för att fullgöra sin uppgift att se till att uppgifterna i folk- bokföringsdatabasen är korrekta. Man ansåg att sådan behandling inte kräver att det uttryckligen framgår att det är tillåtet enligt in- struktion eller materiell lagstiftning.123 I annan reglering har det föreslagits särskilda ändamålsbestämmelser avseende behandling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att före- bygga, förhindra och upptäcka fel i verksamheten.124

Utredningen anser att dataanalyser och urval utgör metoder som Arbetsförmedlingen utan ytterligare reglering kan använda för att genomföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten. Med den utgångspunkten kommer personuppgiftsbehandling vid utveckling och användning av sådana metoder att omfattas av en ändamålsbestämmelse som ger Arbetsförmedlingen rätt att be- handla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra myn- dighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

När det särskilda ändamålet om kontroll infördes framhöll reger- ingen att det fanns otillfredsställande otydligheter när det gällde Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter för kontrolländamål. Det framstod enligt regeringen som oklart vilket utrymme som fanns för Arbetsförmedlingen att söka efter person- uppgifter i syfte att ta fram ärenden för vidare granskning. Det kunde också framstå som oklart för enskilda att personuppgifter kunde komma att behandlas för kontrolländamål. Mot bakgrund av att det i sig är känsligt att en myndighet samlar in, sammanställer, bevarar och lämnar ut uppgifter om att en person är misstänkt för bidrags- brott eller andra regelöverträdelser ansåg regeringen att det borde vara tydligt i lagen om behandling av personuppgifter i den arbets-

123Prop. 2022/23:41, Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folk- bokföringsverksamheten, s. 21 och 22. Se även SOU 2023:100 s. 1096.

124SOU 2023:100 s. 1095.

632

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

marknadspolitiska verksamheten att enskildas personuppgifter kan komma att behandlas för kontrolländamål.125

Användning av metoder för dataanalys och urval i kontrollsyfte kan innebära att personuppgifter, inklusive känsliga personuppgif- ter, samkörs på ett sätt som inte sker när uppgifterna behandlas för att handlägga enskilda ärenden. Sådan behandling kan också leda till myndighetsutövning mot enskilda, t.ex. återkrav av felaktigt utbe- talt stöd. Mot bakgrund av de integritetsrisker som kan finnas och behovet av en tydlig reglering i förhållande till enskilda anser utred- ningen att det bör framgå uttryckligen av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen att Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Närmare föreskrifter om de primära ändamålen

De ändamål som anges i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen behöver preciseras för att uppfylla kraven på särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (arti- kel 5.1 b dataskyddsförordningen). Ett sätt att tydliggöra vilken personuppgiftsbehandling som kan bli aktuell är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Detta bör framgå av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen.

Utredningen bedömer att det är tillräckligt att sådana föreskrif- ter meddelas av en myndighet. Det är lämpligt att det är Arbetsför- medlingen, som är personuppgiftsansvarig myndighet, som ges rätt att meddela sådana föreskrifter. En bestämmelse som ger Arbets- förmedlingen möjligheter att meddela ytterligare föreskrifter om de primära ändamål som anges i lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen bör därför införas i förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

125Prop. 2019/20:117 s. 58.

633

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skyddet för den enskildes personliga integritet

Den primära ändamålsbestämmelse som utredningen föreslår inne- bär inte att Arbetsförmedlingen fritt kan behandla personuppgifter inom sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Den övergripande dataskyddsregleringen i dataskyddsförordningen ställer höga krav och bidrar med ett bra skydd för den enskildes integritet. Arbets- förmedlingen behöver exempelvis fortfarande fastställa särskilda, ut- tryckligt angivna och berättigade ändamål för den behandling som utförs för att uppfylla kraven i artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen.

Dataskyddsförordningen innehåller ett flertal bestämmelser om olika åtgärder som ska tillämpas vid all automatiserad behandling av personuppgifter i syfte att skydda fysiska personers personliga integ- ritet. Det innebär att bestämmelser om bl.a. grundläggande princi- per för behandling, rättslig grund, personuppgiftsansvar, känsliga personuppgifter samt inbyggt dataskydd och dataskydd som stan- dard ska tillämpas av berörda myndigheter även när dataanalyser och urval utförs. I artikel 32 i dataskyddsförordningen finns bl.a. en skyldighet för den personuppgiftsansvarige att överväga pseudo- nymisering och kryptering av personuppgifter när det är lämpligt.

Därutöver finns bestämmelser i dataskyddslagen, OSL och de sär- skilda skyddsåtgärder i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen som föreslås av utredningen (se avsnitt 6.6.16). Sammantaget kommer det enligt utredningen att finnas ett tillräck- ligt gott integritetsskydd (se vidare den samlade dataskydds- och integritetsbedömningen i avsnitt 6.6.16).

Utredningen föreslår också att det ska upplysas om att reger- ingen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om begränsningar av behandling enligt de primära ändamålen. Den upplysningen tydlig- gör att det finns möjligheter att begränsa för vilka ändamål person- uppgifter får behandlas.

634

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Nuvarande sekundära ändamålsbestämmelser för

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Arbetsförmedlingen får, enligt 5 § lagen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, även be- handla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1.Försäkringskassans, CSN:s eller arbetslöshetskassornas verk- samhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2.Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kon- troll av skatt,

3.IAF:s verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfär- dande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring,

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för be- dömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,

5.socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453),

6.Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

7.leverantörers verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska in- satser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, och

8.Utbetalningsmyndighetens verksamhet.

Arbetsförmedlingen får även, enligt sista stycket samma paragraf, behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen eller regeringen eller till någon annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning. Det finns en beslutad ändring avseende första stycket tredje punkten som kom- mer att träda i kraft den 1 oktober 2025. Punkten kommer därefter att ha följande lydelse: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfärdande av

635

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sådana intyg som visar rätten att med bibehållen arbetslöshets- ersättning söka arbete i något annat land, (SFS 2024:515).

I förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns bestämmelser som reglerar vilka kategorier av personuppgifter som får behandlas i en arbets- marknadspolitisk databas för att tillhandahålla information till re- spektive aktörer som omfattas av lagen (6–7 g §§).

Utformning av den sekundära ändamålsbestämmelsen i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

För att Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter ska utlämnandet vara tillåtet enligt dataskyddsförordningen och för- enligt med eventuella bestämmelser om sekretess. De sekundära ändamålen i lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten ger ramarna för behandling av personuppgifter genom utlämnande.126 Den rättsliga grunden för att lämna ut personuppgifterna finns i annan reglering.

Utredningen om dataskydd och kontroll hos Skatteverket, Tull- verket och Kronofogden har konstaterat att det får anses vara en generell princip att dela upp primära och sekundära ändamål inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde.127 Även lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör utfor- mas på sådant sätt då det kan antas att det bidrar till att regleringen blir tydlig.

Det finns ett stort antal lagar och förordningar som ger Arbets- förmedlingen möjligheter eller skyldigheter att lämna ut informa- tion till andra, inklusive personuppgifter. Det finns också flera lag- förslag som för närvarande bereds, se avsnitt 4.3. Förutsättningarna för ökat informationsutbyte är ett prioriterat politiskt område och det kan antas att det kommer bli aktuellt för Arbetsförmedlingen att lämna ut personuppgifter i större omfattning framöver.

När bestämmelser som påbjuder eller tillåter utlämnande har införts, får det förutsättas att det har gjorts en avvägning mellan intresset av att uppgiften lämnas ut och intresset av att skydda en- skilda personers integritet, vid vilken man funnit att uppgiften ska

126SOU 2023:100 s. 520.

127SOU 2023:100 s. 520.

636

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

eller får lämnas ut.128 Den sekundära ändamålsbestämmelsen bör enligt utredningen därför inte begränsa myndighetens möjligheter att effektivt uppfylla sina uppgiftsskyldigheter eller bidra med upp- gifter på eget initiativ när det finns en rättslig grund för sådan be- handling. Mot den bakgrunden är det viktigt att den sekundära ändamålsbestämmelsen är utformad på ett sätt som inte påverkas av om fler rättsliga grunder för utlämnande tillkommer. En detaljerad uppräkning som motsvarar den i 5 § första stycket lagen om behand- ling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten är inte lämplig eftersom den riskerar att snabbt bli inaktuell.

Utredningen noterar att flera sekundära ändamålsbestämmelser i andra registerförfattningar är utformade så att personuppgifter som får behandlas enligt ett primärt ändamål även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning (se exempel ovan). Uppgifter som får lämnas ut med stöd av en sådan bestämmelse måste redan vara föremål för behandling enligt de primära ändamålen.129 En sådan utformning för personuppgiftsbehandling som omfattas av lagen om behand- ling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen skulle bidra med tydlighet och vara ändamålsenlig även om de rättsliga grunderna för utlämnande av personuppgifter skulle ändras. Utredningen föreslår därför en sådan utformning av den sekundära bestämmelsen i lagen.

Det bör finnas en bestämmelse i lagen som tillåter behandling även för andra ändamål under vissa förutsättningar

Enligt 5 a § lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten får personuppgifter som behand- las enligt 4 § även behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlats på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Bestämmelsen i paragrafen är utformad i nära anslutning till artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen och bör enligt förarbetena tolkas på samma sätt. Detta innebär bl.a. att behandling för arkiv- ändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forsk- ningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i

128Prop. 2017/18:95, Anpassningar av vissa författningar inom skatt, tull och exekution till EU:s dataskyddsförordning, s. 57.

129Prop. 2022/23:34 s. 127.

637

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

förordningen inte ska anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. Det innebär också att de omständigheter som anges i artikel 6.4 i dataskyddsförordningen ska beaktas vid bedömningen om behandlingen är förenlig med finalitetsprincipen.130

Utredningen om dataskydd och kontroll hos Skatteverket, Tull- verket och Kronofogden har konstaterat att det får anses vara en grundprincip att finalitetsprincipen framgår av en särskild bestäm- melse i sektorsspecifik kompletterande lagstiftning.131 Utredningen ansluter sig till denna uppfattning.

Finalitetsbestämmelser är ofta utformade på motsvarande sätt som 5 a § lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten (se exempel ovan). Utredningen anser mot denna bakgrund att lagen om behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen, för att uppnå en tydlig reglering när det gäller möjligheten att behandla personuppgifter för andra ända- mål än för vilka de samlades in, bör ha en bestämmelse om finalitet med en utformning som motsvarar nuvarande reglering.

6.6.5Den arbetsmarknadspolitiska databasen

Utredningens bedömning: Det behöver inte finnas särskilda bestämmelser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen om en samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Skälen för utredningens bedömning

Den arbetsmarknadspolitiska databasen är en samling uppgifter som används gemensamt i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Begreppet databas finns i flera olika registerförfattningar och an- vänds för att avgränsa hur personuppgifter ska eller får behandlas inom ramen för en viss verksamhet. För Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet används begreppet arbetsmarknads-

130Prop. 2017/18:112 s. 85.

131SOU 2023:100 s. 522.

638

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

politisk databas. I andra registerförfattningar används andra be- grepp i samma syfte, t.ex. register, uppgiftssamlingar eller gemen- samt tillgängliga uppgifter.

Av förarbetena till lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten framgår följande. Begrep- pet databas är en juridisk beteckning på en samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verk- samheten. Det fördes in i den aktuella lagen för att bättre spegla en verklighet där behandlingen av personuppgifter i allt större utsträck- ning hanterades elektroniskt. Tidigare användes i stället begreppet register. I här aktuella förarbeten definieras register som uppgifts- samlingar där uppgifterna organiseras på ett systematiskt sätt enligt fastställda kriterier. En databas kan innehålla flera mindre data- baser, varav en del kan vara regelrätta register. Regeringen anförde också att av integritetsskäl bör särskilda skyddsregler gälla för stora uppgiftssamlingar som hanteras av myndigheter och som ger möj- ligheter till sammanställningar av en rad olika uppgifter om enskilda personer. Som exempel nämns begränsningar av vilka uppgifter som får behandlas i databasen, vilken åtkomst andra myndigheter och andra ska ha till uppgifterna samt vad som gäller vid bevarande och gallring.132

Det finns ingen reglering om databaser i dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen innehåller ingen särskild reglering för myndigheters uppgiftsamlingar, register eller databaser. Enligt skäl 15 till förordningen bör skyddet för fysiska personer vara tek- nikneutralt och inte beroende av den teknik som används hos den som är personuppgiftsansvarig. I artikel 32 i samma förordning finns krav som gäller säkerheten för personuppgiftsbehandlingen. Där framgår att personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken med behandlingen.

132Prop. 2001/02:144 s. 27 och 28.

639

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande reglering av den arbetsmarknadspolitiska databasen

I 7 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten regleras att det får finnas en samling per- sonuppgifter som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål som anges i 4–6 §§ (arbetsmarknadspolitisk databas). Den aktuella paragrafen har inte ändrats sedan den infördes år 2002.

Enligt 17 § första stycket lagen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten meddelar reger- ingen ytterligare föreskrifter om vilka personuppgifter som får behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Vidare finns ett be- myndigande i paragrafens andra stycke för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter om begränsningar av de personuppgifter som får behandlas i en arbets- marknadspolitisk databas. Närmare bestämmelser om vilka per- sonuppgifter som får behandlas och med vilka begränsningar finns i 3–10 a §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är detaljerade bestäm- melser som utgår från ändamålen med behandlingen.

Regeringen har i 11 § samma förordning föreskrivit att Arbets- förmedlingen, efter att ha gett Integritetsskyddsmyndigheten till- fälle att yttra sig, får meddela ytterligare föreskrifter om begräns- ningar av de personuppgifter som får behandlas i en databas och om vilka koder som får användas för uppgifter om hälsa, medbor- garskap och funktionsnedsättning. Det har myndigheten gjort i 7 och 8 §§ Arbetsförmedlingens föreskrifter om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (AFFS 2021:2).

I 22 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns ett bemyndigande för Arbetsförmedlingen att meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och samma förordning. I 4 § AFFS 2021:2 finns en bestämmelse om att de uppgifter som behand- las ska vara fördelade på ett antal register.

Frågan om lämpligheten att använda begreppet databas har lyfts i tidigare förarbeten. I samband med att dataskyddsförordningen började tillämpas ansåg regeringen att det relativt väl beskriver hur

640

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

personuppgifter då hanterades i Arbetsförmedlingens verksamhet och hur behandlingen av personuppgifter sannolikt skulle komma att se ut framöver. Det noterades att termen databas då fortfarande användes i registerförfattningar och i annan författning. Regeringen såg därför inte skäl att utmönstra termen databas.133

Samlingar av personuppgifter hanteras på olika sätt i olika nyare lagar och förslag

I propositionen En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsom- rådet bedömde regeringen att uttrycket socialförsäkringsdatabasen inte borde användas i 114 kap. socialförsäkringsbalken.134 Med socialförsäkringsdatabas avsågs den samling uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling användes gemensamt i sådan verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för 114 kap. socialförsäkringsbalken. Socialförsäkringsdatabasen bestod av ett flertal olika uppgiftssamlingar och informationshanteringssystem hos myndigheterna. Den omfattade större delen av personuppgifts- behandlingen hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, men inte all behandling. Till exempel omfattades inte dataanalyser som skedde avgränsat från övrig verksamhet. Av förarbetena fram- går att regeringen ansåg att det inte längre fanns några skäl att skilja på behandling av personuppgifter i socialförsäkringsdatabasen och annan behandling när det gäller skyddsåtgärder. Mot den bakgrun- den bedömde regeringen att uttrycket socialförsäkringsdatabasen borde utmönstras ur dataskyddsregleringen på socialförsäkringsområdet. Regeringen konstaterade vidare att be- greppet databas har en stark teknisk anknytning och leder tanken till ett visst och i tekniskt avseende avgränsat informationssystem.

I propositionen Utbetalningsmyndigheten anförde regeringen att den behandling av personuppgifter som aktualiseras vid myndig- hetens administration av systemet med transaktionskonto utgör skäl att särskilt reglera formen för behandlingen av personuppgifter för detta ändamål. Samlingen benämns transaktionskontoregistret (2 kap. 1 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten). Begreppet register ansågs lämpligt med hänsyn till att uppgiftssamlingens benämning skulle vara lättillgänglig och

133Prop. 2017/18:112 s. 59.

134Prop. 2023/24:29.

641

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

bekant för en krets utanför myndighetssfären, samtidigt som re- gleringen inte bör uppfattas som en teknisk begränsning av formen för uppgiftslämnande.135 Det framgår också att regeringen, med hänsyn till omfattningen av och karaktären på de personuppgifter som kan komma att behandlas för dataanalyser och urval, bedömde att det också finns behov av en reglering avseende en strukturerad samling av uppgifter för dataanalyser och urval som sätter gränser för vilka uppgifter som får användas.136 Samlingen benämns upp- giftsamlingen för dataanalyser och urval (3 kap. 1 § lagen om be- handling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten).

I propositionen Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap framförde regeringen att förutsättningar för myndigheten att ha samlingar av personuppgifter möjliggör lång- siktighet i dess arbete och en effektiv användning av statliga resur- ser. Detta eftersom uppgifterna i samlingarna kan återanvändas. Regeringen ansåg att myndigheten skulle få ha sådana samlingar, men också att det fanns skäl att särskilt reglera de uppgiftssam- lingar som skulle förekomma inom myndigheten.137 I 11 och 12 §§ lagen (2019:663) om behandling av personuppgifter vid Myndig- heten för arbetsmiljökunskap ges myndigheten rätt att under vissa förutsättningar ha samlingar av personuppgifter som behandlas automatiserat.

I betänkandet Framtidens dataskydd - Vid Skatteverket, Tull- verket och Kronofogden anförs att dataskyddsförordningens be- stämmelser, med komplettering och förtydligande som framgår av dataskyddslagen, innebär att det i dagsläget finns ett starkare skydd än vid databasregleringens tillkomst för enskildas integritet i fråga om hur och vilka uppgifter en myndighet lagligen kan behandla i sin verksamhet. Vidare framhålls att databasregleringen, mot bak- grund av de stora förändringar som skett inom den allmänna data- skyddsregleringen, behöver anpassas till dagens förhållanden.138 Utredningen bedömer att det saknas behov av att för Skatteverkets beskattnings- och folkbokföringsverksamheter, Tullverket och Kronofogdemyndigheten införa särskilda regler för sådan behand-

135Prop. 2022/23:34 s. 138.

136Prop. 2022/23:34 s. 143.

137Prop. 2018/19:151 s. 33 och 34.

138SOU 2023:100 s. 603.

642

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ling av personuppgifter som innebär att fler än ett fåtal personer har tillgång till uppgifterna,139 dvs. en databasreglering.

Behovet av att reglera en arbetsmarknadspolitisk databas

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att det inte bör föras in reglering avseende en arbetsmarknadspolitisk databas i den nya regleringen. Myndigheten har vidare uppgett att det inte skulle påverka någon aktör om begreppet arbetsmarknadspolitisk databas inte längre används.

Försäkringskassan, IAF, CSN, Sveriges a-kassor, Kronofogde- myndigheten och Migrationsverket, vilka alla omfattas av reglering där begreppet används, har tillfrågats om deras respektive verksam- heter inom det aktuella området skulle påverkas på något sätt om begreppet tas bort. Samtliga har till utredningen uppgett att det inte skulle få några konsekvenser.

Den arbetsmarknadspolitiska databasen infördes i lagen om be- handling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten för att skydda den personliga integriteten. Därefter har dataskyddsförordningen tillkommit. Förordningen ger ett starkt skydd för den registrerades personliga integritet och ställer höga krav på den personuppgiftsansvarige. Det följer t.ex. redan av be- stämmelserna i dataskyddsförordningen att Arbetsförmedlingen inte får samla in och senare behandla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt för att utföra sin verksamhet enligt nationell rätt eller unionsrätten.140 Behovet av en särskild reglering avseende en samling personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten av integritetsskäl har därmed minskat.

Det bör inte finnas reglering i den nya lagen avseende en samling uppgifter som används gemensamt

i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Utredningen bedömer att begreppet den arbetsmarknadspolitiska databasen, utan närmare förklaring och utifrån hur begreppet an- vänds i andra sammanhang, kan tolkas som att regleringen skulle

139SOU 2023:100 s. 605.

140Jfr SOU 2023:100 s 615.

643

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

avse ett visst tekniskt system hos Arbetsförmedlingen. I Arbets- förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet är det dock inte fråga om en enda databas där all gemensam behandling före- kommer, utan regleringen omfattar olika system där personupp- gifter behandlas gemensamt. Enligt utredningen är det inte lämpligt att i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen använda begrepp som juridiskt ges en annan innebörd än vad den registrerade kan förväntas utgå från. Databas är inte heller ett begrepp som förekommer i dataskyddsförordningen eller data- skyddslagen. Skulle det anses finnas ett behov av en motsvarande reglering i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen, bör därför ett annat begrepp användas.

Enligt utredningen bör lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen så långt det är möjligt utformas så att den inte innehåller andra bestämmelser än vad som behövs för att kom- plettera dataskyddsförordningen. Som framgår ovan har man i andra lagstiftningsärenden och förslag som gäller kompletterande dataskyddsreglering på senare tid bedömt behovet olika när det gäller samlingar av personuppgifter som med hjälp av automati- serad behandling används gemensamt i viss verksamhet. Utred- ningen bedömer, mot bakgrund av det integritetsskydd som ges med de krav som dataskyddsförordningen ställer på Arbetsförmed- lingen som personuppgiftsansvarig samt de ytterligare skyddsåtgär- der som utredningen föreslår ska gälla enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen, att det inte finns be- hov av sådan reglering avseende myndighetens arbetsmarknadspoli- tiska verksamhet. Begränsningar att behandla uppgifter gemensamt, när det är fråga om andra ändamål än de för vilka de samlades in, får bedömas mot bakgrund av finalitetsprincipen.141 Mot denna bak- grund bedömer utredningen att det inte behöver finnas särskilda bestämmelser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen om en samling uppgifter som med hjälp av automati- serad behandling används gemensamt i Arbetsförmedlingens arbets- marknadspolitiska verksamhet.

141Jfr SOU 2023:100 s. 615.

644

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

6.6.6Behandling av känsliga personuppgifter

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska få behandla per- sonuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförord- ning (känsliga personuppgifter) med stöd av artikel 9.2 g i för- ordningen, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Skälen för utredningens förslag

Den generella regleringen av behandling av känsliga personuppgifter

I artikel 9.1 i dataskyddsförordningen finns ett förbud mot att be- handla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biomet- riska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, upp- gifter om hälsa eller uppgifter om en fysiska persons sexualliv eller sexuella läggning (känsliga personuppgifter).

Det finns ett antal undantag från förbudet. Känsliga personupp- gifter får t.ex. behandlas om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Det förutsätter att behandlingen sker på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intres- sen (artikel 9.2 g). Motsvarande krav gäller för att få behandla käns- liga personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse, veten- skapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 (artikel 9.2 j).

645

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

faller inom ramen för deras befogenheter.142 Det gäller även i den faktiska verksamheten.143 Att behandlingen ska ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, gör att det i regel är någon av de rättsliga grunderna en rättslig förpliktelse, en uppgift av all- mänt intresse eller myndighetsutövning (artikel 6.1 c eller e) som är aktuell.

När det gäller kravet i artikel 9.2 g att grunden ska vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd ansåg reger- ingen att det kan ifrågasättas om det går utöver de krav som gäller vid all behandling av personuppgifter enligt artikel 6. Däremot be- dömde regeringen att kraven på bestämmelser om lämpliga och sär- skilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen är något som tillkommer enligt artikel 9.2 g.144

Dataskyddslagen ger, med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsför- ordningen, myndigheter möjlighet att behandla känsliga person- uppgifter om uppgifterna har lämnats till myndigheten och be- handlingen krävs enligt lag eller om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende (3 kap. 3 § första stycket 1 och 2). Det finns möjligheter att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g även i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbör- ligt intrång i den registrerades personliga integritet (3 kap. 3 § första stycket 3). Vid behandling som sker enbart med stöd av

3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter (3 kap. 3 § andra stycket).

Av förarbetena framgår att 3 kap. 3 § dataskyddslagen är avsedd att gälla för offentlig verksamhet där sektorsspecifik reglering avse- ende känsliga personuppgifter saknas.145 Bestämmelsen ersätter inte vare sig artikel 6 eller artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Kravet i 3 kap. 3 § första stycket 3 att behandlingen inte får ske om den inne- bär ett otillbörligt intrång i de registrerades integritet infördes för att motverka att känsliga personuppgifter behandlas slentrianmässigt i

142Prop. 2017/18:105 s. 83.

143Prop. 2017/18:105 s. 85.

144Prop. 2017/18:105 s. 84.

145Prop. 2017/18:105 s. 91.

646

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

den löpande verksamheten utan att annat författningsstöd finns. Den bestämmelsen är avsedd att användas restriktivt.146

Känsliga personuppgifter får enligt dataskyddslagen även be- handlas för arkivändamål av allmänt intresse med stöd av arti- kel 9.2 j i dataskyddsförordningen, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna följa föreskrifter om arkiv (3 kap. 6 §). Behandling av känsliga personuppgifter är också tillåten om den är nödvändig för statistiska ändamål och samhälls- intresset av det statistikprojekt där behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integ- ritet som behandlingen kan innebära (3 kap. 7 § dataskyddslagen).

Nuvarande reglering avseende behandling av känsliga personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Arbetsförmedlingen omfattas av regleringen i dataskyddslagen, men har särskild reglering för när känsliga personuppgifter får behandlas i en databas.147 Arbetsförmedlingen får, enligt 9 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten, behandla känsliga personuppgifter i en databas endast om de har lämnats i ett ärende. Känsliga personupp- gifter som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa får dessutom behandlas i en databas om de är nödvändiga för handläggningen av ett ärende.

Det finns bemyndiganden i 17 § samma lag som ger regeringen rätt att meddela ytterligare föreskrifter om vilka personuppgifter som får behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas. Vidare ges regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter om begränsningar av de personuppgifter som får behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas.

Regeringen har, i 9 § förordningen om behandling av person-

uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, beslutat om ytterligare föreskrifter bl.a. gällande förutsättningarna för att be- handla personuppgifter om hälsa, vilket är känsliga personuppgif- ter, i en arbetsmarknadspolitisk databas och under vilka förutsätt- ningar det får göras.

146Prop. 2017/18:105 s. 88 och 89.

147Prop. 2017/18:112 s. 54.

647

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Regeringen har också beslutat att Arbetsförmedlingen, efter att ha gett Integritetsskyddsmyndigheten tillfälle att yttra sig, får med- dela ytterligare föreskrifter om begränsningar av de personuppgifter som får behandlas i en databas och om vilka koder som får användas för uppgifter om hälsa, medborgarskap och funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (11 §). Sådana föreskrifter finns i 7 och 8 §§ Arbetsförmedlingens föreskrifter om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (AFFS 2021:2).

Enligt de regleringar som framgår ovan får Arbetsförmedlingen, under vissa förutsättningar, i en arbetsmarknadspolitisk databas be- handla känsliga personuppgifter som kan avslöja etniskt ursprung eller hälsa.

Reglering avseende behandling av känsliga personuppgifter i annan lagstiftning

Enligt 1 kap. 9 § lagen om behandling av personuppgifter vid Ut- betalningsmyndigheten får känsliga personuppgifter behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Förslagen till ny dataskyddsreglering för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har motsvarande utformning.148 Av förarbetena till Utbetalningsmyndighetens reglering framgår att para- grafen reglerar möjligheten till sådan behandling av känsliga person- uppgifter som får ske med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförord- ningen och att bestämmelsen ersätter den generella bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen.149

Även enligt 8 § lagen (2024:926) om behandling av personupp- gifter vid Inspektionen för socialförsäkringen respektive 8 § lagen (2024:1006) om behandling av personuppgifter vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får känsliga personuppgifter behand- las, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behand- lingen. I dessa lagar finns hänvisningar till relevanta undantag i arti- kel 9.2 dataskyddsförordningen.

I förarbetena till lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter bedömer regeringen att det finns stöd i artikel 9.2 g dataskyddsförordningen och 3 kap. 3 § dataskyddslagen för den

148SOU 2023:100 s. 679.

149Prop. 2022/23:34 s. 207.

648

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behandling av känsliga personuppgifter som är nödvändig i Rätts- medicinalverkets verksamhet. Lagen innehåller därför ingen sär- reglering som tillåter behandling av känsliga personuppgifter, men sökbegränsningar finns.150

Enligt 114 kap. 11 § socialförsäkringsbalken får känsliga person- uppgifter behandlas om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggning av ett ärende. Känsliga personuppgif- ter får också behandlas om det är nödvändigt för något av de ända- mål som anges i 114 kap. 9 § socialförsäkringsbalken. Den paragra- fen ger Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten möjlighet att behandla personuppgifter för uppgiftslämnande som sker i över- ensstämmelse med lag eller förordning, eller följer av unionsrätten, åtaganden i samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbets- området eller avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårds- förmåner som Sverige ingått med andra stater. Känsliga personupp- gifter om hälsa får även behandlas i vissa andra fall under särskilt angivna förutsättningar (se 114 kap. 11 § andra stycket socialför- säkringsbalken). Av förarbetena framgår att regeringen bedömde att det saknas anledning för myndigheterna att behandla andra uppgifter än sådana känsliga personuppgifter som ligger till grund för bedömningen i ärenden, och att det endast borde vara tillåtet att behandla känsliga personuppgifter om hälsa för att vidta kon- trollåtgärder.151

Arbetsförmedlingen behöver behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen har omfattande behov av att behandla känsliga personuppgifter i både ärendehandläggning och faktisk verksamhet (se avsnitt 6.5.3).

Vid ärendehandläggning kan sådana uppgifter, t.ex. om hälsa, begäras in av Arbetsförmedlingen. Det kan också vara uppgifter som ges in, t.ex. av en arbetssökande, utan att myndigheten har efterfrågat dem.

Inom ramen för den faktiska verksamheten behöver Arbetsför- medlingen behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sina uppgifter. Myndigheten behöver bl.a. analysera, utvärdera, utveckla

150Prop. 2019/20:106 s. 47.

151Prop. 2023/24:29 s. 55.

649

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

och kontrollera både den egna verksamheten och förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det kan vara motiverat att behandla känsliga personuppgifter i dataanalyser och urval, men det förutsätter att övriga förutsättningar enligt dataskyddsregleringen är uppfyllda. Nedan följer några exempel på känsliga personuppgifter som kan behöva behandlas i faktisk verksamhet.

Uppgifter som avslöjar etniskt ursprung kan behöva behandlas för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, eller ge stöd till arbetssökande att få en an- ställning. Det kan t.ex. bli aktuellt att behandla en uppgift om med- borgarskap eller att en viss person är född i en viss världsdel eller ett visst land i kombination med uppgift om språkkunskaper, vilket kan avslöja etniskt ursprung.152

Uppgifter som avslöjar religiös övertygelse kan också behöva behandlas för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbets- givare som söker arbetskraft, eller ge stöd till arbetssökande att få en anställning. Det kan t.ex. bli aktuellt att behandla uppgifter om vilka arbetssökande som har tidigare arbetslivserfarenheter som präst för att sammanställa ett underlag till en potentiell arbetsgivare som efterfrågar det.

Uppgifter om hälsa kan behöva behandlas för att utveckla statis- tiska bedömningsstöd för att kunna bedöma enskildas avstånd till arbetsmarknaden.153 Vidare kan Arbetsförmedlingen behöva söka efter och analysera känsliga personuppgifter om hälsa för att följa upp och rapportera till regeringen när det gäller verksamhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga.

Uppgifter som avslöjar sexuell läggning kan behöva behandlas i samband med att Arbetsförmedlingen analyserar kopplingar mellan familjemedlemmar. Det kan t.ex. bli aktuellt i arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott när myndigheten undersöker före- trädare för bolag som är aktuella inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För- och efternamn på make, sambo eller partner kan utgöra känsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen om dessa avslöjar uppgifter om sexuell läggning.

152En isolerad uppgift om medborgarskap, att en person kommer från en viss världsdel eller ett visst land avslöjar normalt inte etniskt ursprung och är då inte en känslig personuppgift (prop. 2009/10:85, Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet, s. 325).

153Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster. Behov av regelförändringar, s. 49.

650

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingens behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med dataskyddsförordningen

och dataskyddslagen

När Arbetsförmedlingen behandlar känsliga personuppgifter som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som myndigheten fått av riksdag eller regering rör det sig om en sådan behandling som avses i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Det är då fråga om en be- handling som är av viktigt allmänt intresse på grundval av nationell rätt.154 Om det finns bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen är behandlingen alltså tillåten enligt artikel 9.2 g data- skyddsförordningen.

Om det inte förs in någon avvikande reglering avseende behand- ling av känsliga personuppgifter i lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen, får Arbetsförmedlingen behandla känsliga personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten med stöd av de generella reglerna i dataskyddslagen. Arbets- förmedlingen skulle då ges tillräckliga förutsättningar att behandla känsliga personuppgifter när så krävs enligt lag eller är nödvändigt för handläggningen av ett ärende (3 kap. 3 § första stycket 1 och 2 dataskyddslagen).

Som framgår ovan ger dock bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket 3 samma lag begränsade möjligheter att använda känsliga personuppgifter i faktisk verksamhet. Arbetsförmedlingen behöver behandla känsliga personuppgifter i faktisk verksamhet i större om- fattning än vad som är möjligt enligt 3 kap. 3 § första stycket (jfr avsnitt 6.5.3). Därtill behöver Arbetsförmedlingen i vissa situatio- ner söka i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter (se avsnitt 6.6.9). Detta är inte möjligt vid behand- ling som sker enbart med stöd av 3 kap. 3 § första stycket (3 kap.

3 § andra stycket samma lag). Arbetsförmedlingens behov av att behandla känsliga personuppgifter kan således inte fullt ut tillgodo- ses med stöd av dataskyddslagen.

Bestämmelserna i dataskyddslagen gäller om inte annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker (1 kap. 6 § dataskyddslagen). För att tillgodose myndighetens behov behöver det alltså finnas en särskild reglering avseende Arbetsförmedlingens

154Jfr prop. 2017/18:105 s. 83.

651

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

behandling av känsliga personuppgifter med stöd av undantaget i artikel 9.2 g.

Arbetsförmedlingen kan behandla känsliga personuppgifter även med stöd av andra undantag i artikel 9.2 dataskyddsförordningen. Myndigheten kan t.ex. behöva behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 j dataskyddsförordningen för att följa regler om arkivering, eller för att ta fram statistik. Vid sådan behandling gäller 3 kap. 6 och 7 §§ dataskyddslagen. Annat har inte framkommit än att den generella regleringen är tillräcklig vad gäller behandling med stöd av andra undantag i artikel 9.2 dataskyddsförordningen.

Arbetsförmedlingens behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bör regleras i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens behandling av känsliga personuppgifter kom- mer i vissa fall att innebära sådant betydande intrång som den en- skilde är skyddad mot enligt regleringen i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (se avsnitt 6.5.5). För att Arbetsförmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter på det sätt som behövs för att genomföra sina uppgifter behöver det skyddet begränsas. En sådan begränsning kräver reglering i lag och måste tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen).

Utredningen bedömer att det är godtagbart i ett demokratiskt samhälle att tillåta en begränsning av rättigheterna enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen om det görs i syfte att ge Arbetsför- medlingen förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Enligt vad som framgår ovan ges inte Arbetsförmedlingen tillräckliga förut- sättningar att behandla känsliga personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten genom dataskyddslagen. Särskild regler- ing avseende behandling av känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse bör därför finnas i lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen.

652

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen bör tillåta Arbetsförmedlingen att behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen

I lagen och förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns detaljerad reglering avseende Arbetsförmedlingens behandling av känsliga personupp- gifter i och utanför en databas. Utredningen bedömer i avsnitt 6.6.5 att det inte ska finnas någon reglering avseende en arbetsmarknads- politisk databas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Bestämmelsen i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör därför ha en annan ut- formning än den i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Som framgår ovan kan en bestämmelse om behandling av käns- liga personuppgifter utformas på olika sätt. I de lagar som beslutats och förslag som lämnats under senare år finns exempel på detalje- rad reglering (114 kap. socialförsäkringsbalken). I de flesta nyare regleringar och förslag har det dock ansetts motiverat att ge mer generella möjligheter att behandla känsliga personuppgifter när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Begrep- pet nödvändigt innebär i detta sammanhang inte ett krav på att be- handlingsåtgärden ska vara oundgänglig.155 Det behöver alltså inte vara omöjligt för myndigheterna att utföra sina författningsregle- rade uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas. Behand- lingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförord- ningen, vilket bl.a. omfattar principerna om uppgiftsminimering och lagringsminimering (artikel 5.1 c och e).

En detaljerad reglering kan ytterligare begränsa utrymmet för

att behandla känsliga personuppgifter, och på det sättet bidra till ett starkare skydd för den enskildes personliga integritet. Samtidigt finns en risk att en sådan reglering inte fullt ut ger de förutsätt- ningar som behövs för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter. Det gäller särskilt som myndighetens uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ofta förändras. Utredningen bedömer att regleringen i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen inte bör vara mer detaljerad än nödvändigt för att ge den flexibilitet som behövs.

155Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

653

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande reglering avseende Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g data- skyddsförordningen finns i både dataskyddslagen och lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Enligt utredningen bidrar detta till att den är svår att över- blicka. För att den nya regleringen avseende Arbetsförmedlingens behandling av känsliga personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten ska bli så tydlig som möjligt för både den regi- strerade, Arbetsförmedlingen och övriga bör bestämmelsen i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen enligt utredningen fullt ut ersätta 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen.

En bestämmelse som ersätter 3 kap. 3 § första stycket dataskydds- lagen bör enligt utredningen ge Arbetsförmedlingen möjligheter att behandla känsliga personuppgifter både vid ärendehantering och i faktisk verksamhet. Det är svårt att förutse vilka kategorier av käns- liga personuppgifter som Arbetsförmedlingen kan behöva behandla för att fullgöra sina uppgifter. Arbetsförmedlingen kan t.ex. inte styra över vilka känsliga personuppgifter som kommer in till myn- digheten i ett ärende. Även i faktisk verksamhet är det svårt att förutse samtliga kategorier av känsliga personuppgifter som kan behöva behandlas eftersom myndighetens uppgifter ofta förändras. Dataskyddförordningens krav gäller oavsett hur den nationella regleringen utformas, vilket motverkar att känsliga personuppgifter används när det inte är motiverat. Utredningen anser sammantaget att regleringen i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen inte bör innehålla någon begränsning avseende vilka kategorier av känsliga uppgifter som får behandlas.

Vid en avvägning mellan behoven av en flexibel reglering och skyddet för den registrerades personliga integritet (se avsnitt 6.6.16) bedömer utredningen att det inte är motiverat att införa detaljerade bestämmelser som i förhållande till den generella dataskyddsregler- ingen ytterligare begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla känsliga personuppgifter. Utredningen anser att en be- stämmelse i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen som ger Arbetsförmedlingen rätt att med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen behandla känsliga person- uppgifter när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen skulle vara ändamålsenlig, flexibel och tillräcklig. En

654

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sådan bestämmelse bör därför införas i lagen och tillämpas i stället för 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen.

En utvidgning av Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla känsliga personuppgifter är proportionerlig

Utredningens förslag till ny reglering i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen ger Arbetsförmedlingen större möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dagsläget. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling, spridning av upp- gifter och i vissa fall integritetsintrång genom kartläggning av en- skildas personliga förhållanden. Det kommer t.ex. inte längre finnas reglering som särskilt begränsar möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter i gemensamma digitala system (databaser). Det kommer heller inte längre vara avgörande vem som har lämnat uppgiften eller om den lämnats i ett ärende. Arbetsförmedlingen kommer även i större omfattning att kunna behandla känsliga per- sonuppgifter i s.k. faktisk verksamhet. Det betyder att fler känsliga personuppgifter kommer att kunna behandlas för t.ex. kontroll, uppföljning, planering av en verksamhet, framställning av statistik eller testverksamhet och liknande interna behov.

Regleringen avseende känsliga personuppgifter i lagen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen är dock endast en komplettering till dataskyddsförordningen. Enligt för- ordningen får den personuppgiftsansvarige bara behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g om det är nödvändigt med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Arbetsförmedlingens behandling av sådana uppgifter förutsätter också, liksom all annan behandling, att övriga krav enligt dataskyddsförordningen och annan relevant reglering, t.ex. lagen om behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen, är uppfyllda. Även om möjlighe- terna att behandla känsliga personuppgifter utvidgas enligt försla- get i lagen finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga personuppgifter behandlas restriktivt och myndigheten behöver göra en bedömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.156 Skyddet för den registrerades personliga integritet kommer, utöver

156SOU 2023:100 s. 693.

655

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

dessa regelverk, även finnas i andra bestämmelser i lagen om behand- ling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Utredningen före- slår exempelvis sökbegränsningar, begränsningar i tillgången till personuppgifter och förbud mot direktåtkomst (se avsnitt 6.6.9,

6.6.11och 6.6.12). Utredningen bedömer mot denna bakgrund att föreslagen reglering, tillsammans med de skyddsåtgärder som övrig reglering ger, står i proportion till det intrång i de registrerades personliga integritet som behandlingen kan medföra. Se vidare i den samlade dataskydds- och integritetsanalysen, avsnitt 6.6.16.

6.6.7Behandling av uppgifter om lagöverträdelser samt person- och samordningsnummer

Utredningens bedömning: Det behöver inte finnas bestämmel- ser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen som särskilt reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla personuppgifter om fällande domar i brottmål och lag- överträdelser som innefattar brott.

Det behöver inte heller finnas bestämmelser i lagen om be-

handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen som särskilt reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla person- och samordningsnummer.

Skälen för utredningens bedömning

Vissa kategorier av personuppgifter regleras särskilt i dataskyddsförordningen

Vissa kategorier av personuppgifter är inte utpekade som känsliga

i artikel 9.1 dataskyddsförordningen, men omfattas ändå av särskild reglering i förordningen. Det gäller personuppgifter som rör lag- överträdelser samt nationella identifikationsnummer, dvs. person- och samordningsnummer.

656

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Särskild reglering avseende behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott

Förutsättningarna för behandling av personuppgifter som rör fäl- lande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 är särskilt reglerade i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Artikeln ger stöd för myndigheter att behandla sådana uppgifter om behand- lingen är tillåten enligt unionsrätten eller nationell rätt där det fast- ställs lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter.

Dataskyddslagen ger myndigheter möjlighet att behandla de personuppgifter som avses i artikel 10 dataskyddsförordningen (3 kap. 8 § första stycket).

Arbetsförmedlingen får, enligt 8 § och 9 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, i eller utanför en databas behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straff- processuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Enligt förarbetena ansåg regeringen att det var motiverat att särskilt reglera behandling av personuppgifter som omfattades av motsvarande reglering i dataskyddsdirektivet,157 trots att dessa inte omfattas av artikel 10 dataskyddsförordningen. Detta motiverades med att ett förstärkt skydd för de registrerade är ett av dataskydds- förordningens huvudsyften och att det inte finns hinder för myn- digheterna att behålla eller införa mer restriktiva bestämmelser i nationell rätt.158

Regeringen har meddelat ytterligare föreskrifter för när person- uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brott- mål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihets- berövanden får behandlas i en databas (9 a §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten). Sådana personuppgifter får bara behandlas i en databas

157Artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31) (dataskyddsdirektivet). Data- skyddsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom 21 § personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftslagen upphörde att gälla den 28 maj 2018.

158Prop. 2017/18:112 s. 63.

657

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

när det avser sådana uppgifter som framgår av 3 § första stycket 14 och av 4 § 2 samma förordning. Det avser uppgifter om att den arbetssökande verkställer eller har verkställt ett fängelsestraff, huruvida verkställigheten sker eller har skett i anstalt eller enligt elektronisk intensivövervakning, tidpunkt för åtgärder enligt

11 kap. 1 § fängelselagen, tidpunkt för villkorlig frigivning och prövotid för skyddstillsyn (3 § första stycket 14). Det avser även t.ex. uppgifter om att en arbetsgivare eller leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmed- lingen, eller företrädare för en sådan, är dömd för brott som avser yrkesutövningen (4 § 2).

Utredningen noterar att särskild reglering avseende behandling av personuppgifter som omfattas av artikel 10 dataskyddsförord- ningen saknas i flera nyare lagar och lagförslag. Det gäller t.ex. lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndig- heten (utöver sökförbudet avseende lagöverträdelser i 1 kap. 10 § första stycket), 114 kap. socialförsäkringsbalken och lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter. Även för- slagen till nya dataskyddsregleringar för Skatteverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och CSN saknar sådan reglering.159

Arbetsförmedlingen behöver behandla uppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser

Arbetsförmedlingen styr inte över vilka uppgifter som lämnas in till myndigheten, t.ex. av en enskild i ett ärende. Redan på den grunden behöver myndigheten, som många andra myndigheter, behandla uppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser.

Arbetsförmedlingen har därutöver en särskild uppgift att sam- verka med Kriminalvården i syfte att stärka möjligheterna att få och behålla ett arbete för arbetssökande inom Kriminalvården (18 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen). Uppgiften förutsätter att Arbetsförmedlingen kan behandla personuppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser. Ett konkret exempel på detta är vid handläggning av ärenden där en arbets- sökande är intagen vid kriminalvårdsanstalt.

159SOU 2023:100 och SOU 2024:95.

658

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Ett annat exempel på när sådana uppgifter behöver behandlas är vid handläggning av ärenden gällande vissa bidrag och stöd för vilka det kan vara avgörande om arbetsgivaren eller en företrädare är dömd för brott som avser yrkesutövningen.160

I faktisk verksamhet kan det t.ex. vara aktuellt att behandla upp- gifter om fällande domar i brottmål eller lagöverträdelser inom ramen för stickprovskontroller.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

bör inte särskilt reglera behandling av personuppgifter avseende domar i brottmål och lagöverträdelser

I förarbetena till dataskyddslagen anförde regeringen att en bety- dande skillnad jämfört med dataskyddsdirektivet är att artikel 10 i dataskyddsförordningen inte ger medlemsstaterna någon möjlighet att på denna grund begränsa behandlingen av personuppgifter om administrativa sanktioner och avgöranden i tvistemål. Regeringen konstaterade att uppgifter om administrativa frihetsberövanden således inte omfattas av någon särskild reglering enligt dataskydds- förordningen, om de inte utgör känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1, exempelvis om de också avslöjar uppgifter om etniskt ursprung eller psykisk ohälsa.161 Ett av de huvudsakliga syftena med dataskyddsförordningen är att åstadkomma en ytterligare harmo- nisering av dataskyddsregleringen för att undanröja hindren för det fria flödet av personuppgifter inom EU. Mot denna bakgrund an- såg regeringen att det är angeläget att artikel 10 inte tolkas på ett mer extensivt sätt i Sverige än i andra medlemsstater.162

Utredningen konstaterar att nuvarande reglering i lagen om be- handling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten avviker från artikel 10 dataskyddsförordningen när det gäller vilka kategorier av personuppgifter som omfattas. Regler- ingen avseende personuppgiftsbehandling i den arbetsmarknads- politiska verksamheten förefaller, enligt vad som framgår av för- arbetena, snarare utgå från det tidigare gällande

160Se t.ex. 44 a § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, 21 a § förordningen om särskilt anställningsstöd, 22 a § förordningen om stöd för nystartsjobb.

161Prop. 2017/18:105 s. 98.

162Prop. 2017/18:105 s. 99.

659

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

dataskyddsdirektivet.163 Dataskyddsförordningen hindrar inte natio- nell lagstiftning som begränsar myndigheters behandling av uppgif- ter om lagöverträdelser. Utredningen anser dock inte att det är moti- verat med en särskild lagreglering för Arbetsförmedlingen avseende personuppgifter relaterade till domar i brottmål och lagöverträdel- ser som inte omfattas av regleringen i dataskyddsförordningen.

När det gäller personuppgifter som omfattas av artikel 10 kon- staterar utredningen att sådana får behandlas av myndigheter enligt såväl dataskyddsförordningen som 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Möjligheterna för Arbetsförmedlingen att behandla personuppgif- ter om lagöverträdelser är mer begränsade i registerförfattningen jämfört med regleringen i dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen. Utredningen bedömer att de begränsningar som kommer att gälla generellt vid behandling av personuppgifter enligt lagen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen, dataskyddsför- ordningen samt bestämmelser om sekretess enligt OSL säkerställer en proportionerlig behandling av de uppgifter som omfattas av nu- varande reglering i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Sammantaget anser utred- ningen att det inte behövs ytterligare reglering avseende Arbetsför- medlingens behandling av sådana uppgifter utöver den som redan finns i 3 kap. 8 § dataskyddslagen.

Särskild reglering avseende behandling av person- och samordningsnummer

När det gäller person- och samordningsnummer omfattas förut- sättningarna för behandlingen av en särskild reglering i artikel 87 dataskyddsförordningen. Där ges medlemsstaterna rätt att närmare bestämma på vilka särskilda villkor de får behandlas, om villkoren säkerställer att uppgifterna bara används med iakttagande av lämp- liga skyddsåtgärder för de registrerades fri- och rättigheter.

Enligt dataskyddslagen får person- och samordningsnummer behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identi- fiering eller något annat beaktansvärt skäl (3 kap. 10 §). Regeringen

163Jfr prop. 2017/18:112 s. 63.

660

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

får meddela ytterligare föreskrifter om i vilka fall behandling av dessa personuppgifter är tillåten (3 kap. 11 § samma lag).

I förordningen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns flera bestämmelser som reglerar möjligheterna att behandla person- och samordningsnum- mer. Person- och samordningsnummer avseende arbetssökande och andra personer som omfattas av verksamheten får t.ex. behand- las för ändamål som framgår av 4 § 1, 3, 4 och 6 lagen om behand- ling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten (3 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten). Ett annat exempel är att person- och samordningsnummer får behandlas för tillhandahål- lande av information till Försäkringskassan, CSN eller arbetslös- hetskassorna enligt 5 § 1 lagen om behandling av personuppgifter

i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (6 § samma förordning).

Arbetsförmedlingen behöver behandla person- och samordningsnummer

Arbetsförmedlingen behöver behandla person- och samordnings- nummer i stor utsträckning och för att utföra sina uppgifter. Det gäller både vid ärendehantering och i faktisk verksamhet. Även om myndigheten arbetar med att minska användningen genom att er- sätta person- och samordningsnummer med annat identifikations- nummer kommer det att finnas ett stort behov av att behandla så- dana uppgifter även framöver, exempelvis när de förekommer i underlag som den enskilde skickar in eller vid automatiserat infor- mationsutbyte med annan myndighet.

Det behövs ingen särskild reglering i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen avseende behandling av person- och samordningsnummer

Utredningen bedömer att de begränsningar som kommer att gälla för Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling i den arbets- marknadspolitiska verksamheten enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen, dataskyddsförordningen samt 3 kap. 10 § dataskyddslagen sammantaget säkerställer en pro-

661

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

portionerlig behandling av person- och samordningsnummer. Någon särskild reglering i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen behövs därför inte.

6.6.8Behandling av personuppgifter om sociala förhållanden och omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om enskild m.m.

Utredningens bedömning: Det behöver inte finnas bestämmel- ser i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen som särskilt reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att behandla vissa kategorier av personuppgifter, utöver känsliga personuppgifter.

Skälen för utredningens bedömning

Nuvarande reglering särreglerar vissa kategorier av personuppgifter utöver de som särskilt regleras enligt dataskyddsförordningen

Personuppgifter om sociala förhållanden och omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild får, enligt 9 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten, behandlas i en databas endast om de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Uppgifter om att den enskilde har vårdats med stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt utlännings- lagen (2005:716) får behandlas i en databas endast om de har läm- nats i ett ärende, enligt 10 § lagen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Det fanns tidigare en hänvisning i 14 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten där bestämmelserna i 9 § andra stycket och 10 § refererades till som att de reglerade ”ömtåliga” personuppgifter, men det begreppet togs bort i samband med en lagändring 2018. Att begreppet togs bort kommenterades inte i förarbetena. I 20 e § förordningen om be- handling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten refereras fortfarande till ”ömtåliga” personuppgifter som

662

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avses i 9 § andra stycket eller 10 § lagen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I 9 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras förutsättningarna för att få behandla personuppgifter om sociala förhållanden i en databas. I 10 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras förutsättning- arna för att i en databas få behandla personuppgifter som avslöjar att en registrerad är eller har varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168) eller varit be- viljad skyddat boende eller en omedelbar sådan insats enligt lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

Arbetsförmedlingen behöver behandla ”ömtåliga” personuppgifter

Arbetsförmedlingen behöver behandla sådana personuppgifter som omfattas av regleringen i 9 § andra stycket och 10 § lagen om be- handling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Det kan t.ex. vara nödvändigt för att ge rätt insats i vissa ärenden, men de kan också behöva behandlas för att de lämnas till myndigheten utan att de efterfrågats.

Lagen bör inte särskilt reglera behandling av vissa kategorier av personuppgifter, utöver känsliga personuppgifter

När det gäller behandlingen av de personuppgifter som regleras i

9 § andra stycket och 10 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (”ömtåliga” person- uppgifter) konstaterar utredningen att de uppgifter som omnämns där inte utgör någon egen särskilt reglerad kategori enligt data- skyddsförordningen. Arbetsförmedlingen har uttryckt att behand- lingen av ”ömtåliga” personuppgifter inte behöver regleras särskilt och hemställt164 om att regleringen ska tas bort.

164Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster, s. 47.

663

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen bedömer att lagen om behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen, dataskyddsförordningen samt be- stämmelser om sekretess enligt OSL sammantaget säkerställer en proportionerlig behandling av dessa integritetskänsliga uppgifter. En fortsatt särreglering av vissa kategorier av integritetskänsliga personuppgifter kan enligt utredningen riskera att ge sken av att dessa har en särställning i förhållande till andra integritetskänsliga personuppgifter eller att det ges en egen rättslig grund för viss be- handling av dessa kategorier direkt i den nya lagen. Att endast så- dana kategorier av personuppgifter som förekommer i dataskydds- förordningen förs in i den nya lagen kan därför förväntas bidra till regleringens tydlighet.

Sammantaget anser utredningen att det inte behövs ytterligare reglering avseende Arbetsförmedlingens behandling av ”ömtåliga” personuppgifter utöver den som redan finns i övrig tillämplig lag- stiftning. Någon särskild reglering i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen behövs därför inte.

6.6.9Sökbegränsningar

Utredningens förslag: Arbetsförmedlingen ska vara förbjuden att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grun- dat på känsliga personuppgifter.

Förbudet ska inte omfatta sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ur- sprung, religiös övertygelse eller hälsa om sökningen är nödvän- dig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Förbudet ska inte heller omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Utredningens bedömning: Det bör inte finnas sökbegräns- ningar i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen avseende andra kategorier av personuppgifter än känsliga personuppgifter.

664

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Reglering i den generella dataskyddsregleringen av behandling i form av sökning

Artikel 4.2 i dataskyddsförordningen definierar behandling som en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller tillhanda- hållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring. Sökning utgör alltså en form av behandling av personuppgifter.

Utgångspunkten i dataskyddsförordningen är att det är förbju- det att behandla känsliga personuppgifter (artikel 9.1). Det finns dock ett antal undantag från förbudet. Ett är om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Vissa ytter- ligare förutsättningar ska då vara uppfyllda, bl.a. att den nationella rätten ska innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Medlemsstaterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för behandling med stöd av arti- kel 6.1 c och e (artikel 6.2), vilket är de grunder som i regel är aktu- ella för undantag enligt artikel 9.2 g. Det gäller även känsliga per- sonuppgifter (skäl 10).

När det gäller känsliga personuppgifter ger 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen vissa möjligheter för myndigheter att be- handla känsliga personuppgifter (se avsnitt 6.6.6). Enligt paragra- fens andra stycke är det dock förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgif- ter om behandlingen enbart sker med stöd av första stycket. Detta innebär att sökbegränsningen inte gäller vid behandling som sker med stöd av någon av de övriga bestämmelserna i dataskyddslagen, i enlighet med bestämmelser i en registerförfattning eller med direkt tillämpning av något av undantagen i artikel 9.2 i dataskydds- förordningen.165

165Prop. 2017/18:105 s. 195.

665

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Sökförbud i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet

Enligt 14 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten får Arbetsförmedlingen inte an- vända sökbegrepp som avslöjar känsliga personuppgifter eller så- dana personuppgifter som avses i 9 § andra stycket eller 10 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Vissa koder för hälsotillstånd eller för funktionsnedsättning får dock användas som sökbegrepp för planering av insatser och för- medling av arbete. Kod för hälsotillstånd eller för sådan funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, kod för arbetsmark- nadspolitiskt program eller insats samt kod för sökandekategori eller anvisningsgrund får även användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av avidentifierad stati- stik. I den tillhörande förordningen finns ytterligare begränsningar som innebär att personuppgifter om den arbetssökandes telefon- nummer eller om en kontaktpersons telefonnummer eller funktion i företaget inte får användas som sökbegrepp (18 §).

I Arbetsförmedlingens föreskrifter AFFS 2021:2 regleras vilka koder om medborgarskap, hälsotillstånd och sådan funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får användas. Om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska registreras för en arbetssökande får högst tre koder anges för en arbetssökande (7 och 8 §§).

Det bör införas sökbegränsningar i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

En sökning omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att upp- gifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett visst urval.166 Ett sökförbud omfattar således inte bara sökningar i traditionell mening, utan även när information struktureras eller systematiseras i syfte att få fram ett urval baserat på känsliga personuppgifter med hjälp av mer avancerade tekniska lösningar, t.ex. AI. Sökförbud kan exempelvis omfatta sökningar som görs vid dataanalyser och urval för att få fram urvalsträffar.167

166Jfr prop. 2017/18:105 s. 195.

167SOU 2023:100 s. 707.

666

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen föreslår ändringar exempelvis när det gäller ut- formningen av ändamålsbestämmelser och bestämmelser avseende behandling av känsliga personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Förslagen innebär att den detaljreglering som nu finns kommer att försvinna. Det medför också att regleringen avseende sökförbud behöver ändras och an- passas till övriga förslag.

För att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen ska uppfylla kraven när det gäller tillåtna undantag från förbudet att behandla känsliga personuppgifter behövs ytterligare reglering. Sökbegränsningar är en viktig del i att säkra ett tillräck- ligt skydd för den enskildes personliga integritet och får föras in i nationell rätt enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen.

Utredningen anser därför att sökbegränsningar bör införas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Sökbegränsningar i lagen bör utgå från syftet med sökningen

Nuvarande bestämmelser om sökförbud reglerar vilka sökbegrepp som Arbetsförmedlingen får använda och i vilka sammanhang det är tillåtet. I 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen och nyare lag- stiftning och förslag till ny lagstiftning som lämnats är sökförbu- den i stället utformade med utgångspunkt i syftet med en viss sök- ning, snarare än ett förbud att använda vissa begrepp.168 En sådan utformning möjliggör nödvändiga sökningar om syftet är ett annat än det för vilket sökningar begränsats. Utredningen anser att en sådan utformning är mer ändamålsenlig. En bestämmelse som begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att göra sökningar med utgångspunkt i syftet med sökningen bör därför införas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

168Till exempel 2 kap. 3 § lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter,

1kap. 10 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten, SOU 2023:100 s. 701, SOU 2024:95 s. 319.

667

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingens möjligheter att söka i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter bör begränsas med vissa undantag

Arbetsförmedlingen har uttryckt behov av att i vissa fall kunna göra sökningar i syfte att få fram urval baserade på känsliga person- uppgifter.169 Utredningen anser att sådana sökningar ska få göras om det är nödvändigt för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen. Som framgår av avsnitt 6.3.1 är det enligt dataskyddsför- ordningen förbjudet att behandla känsliga personuppgifter förutom enligt de i förordningen särskilt uppräknade undantagen. Utred- ningen anser att en reglering som ger möjligheter till undantag från förbudet att behandla känsliga personuppgifter av integritets- skäl bör avgränsas till att endast avse de kategorier av känsliga upp- gifter som kan vara nödvändiga att använda för att söka fram urval. Arbetsförmedlingen har uppgett att myndigheten kan behöva söka i syfte att få fram ett urval baserat på personuppgifter som kan av- slöja etniskt ursprung, religiös övertygelse eller hälsa.

Uppgifter som avslöjar etniskt ursprung kan behöva behandlas i samband med sökningar för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, eller ge stöd till arbets- sökande att få en anställning. Det kan t.ex. bli aktuellt att behandla en uppgift om medborgarskap eller att en viss person är född i en viss världsdel eller ett visst land i kombination med uppgift om språk- kunskaper, vilket kan avslöja etniskt ursprung.

Uppgifter som avslöjar religiös övertygelse kan också behöva behandlas för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft, eller ge stöd till arbetssökande att få en anställning. Det kan t.ex. bli aktuellt att behandla uppgif- ter om vilka arbetssökande som har tidigare arbetslivserfarenheter som präst för att sammanställa ett underlag till en potentiell arbets- givare som efterfrågar det.

Uppgifter om hälsa kan behöva behandlas för att utveckla statis- tiska bedömningsstöd för att kunna bedöma enskildas avstånd till arbetsmarknaden. Vidare kan Arbetsförmedlingen behöva söka efter och analysera känsliga personuppgifter om hälsa för att följa

169Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster. Behov av regelförändringar, s. 52 och 53.

668

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

upp och rapportera till regeringen när det gäller verksamhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga.

Det bör påpekas att ett undantag som ger möjlighet att behandla sådana personuppgifter när det är nödvändigt för en uppgift i den aktuella verksamheten inte påverkar Arbetsförmedlingens skyldig- heter som personuppgiftsansvarig när det gäller övrig tillämplig dataskyddsreglering. Det innebär att det bl.a. krävs en rättslig grund för behandlingen och att principen om uppgiftsminimering måste följas.

Undantagen ska tillgodose den registrerades intresse av att be- gränsa behandlingen av känsliga personuppgifter samtidigt som Arbetsförmedlingen ges ändamålsenliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Utredningen anser att en reglering i lagen om behand- ling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen som förbjuder behandling av känsliga personuppgifter, med undantag för sök- ningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på person- uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, religiös övertygelse eller om hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen, tillgodoser dessa behov. För- slagets utformning innebär att det i övrigt är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett personurval grundat på känsliga personuppgifter. Det är alltså inte tillåtet att utföra sökningar som innebär en kartläggning av personer på grundval av uppgifter om t.ex. sexuell läggning. Sökningar som görs för andra ändamål, t.ex. i syfte att ta fram verksamhetsstatistik eller för registervård, dvs. då syftet med sökningen inte är att identifiera ett urval av individer, påverkas inte av sökförbudet.170 Vidare hindras inte sökningar där ett ord, t.ex. ett personnamn, samtidigt kan vara en känslig per- sonuppgift.171

170Se prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2017/18:254, Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning, s. 38.

171Prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 133, jfr prop. 2017/18:232, Brottsdatalag, s. 155 och 156.

669

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Sökförbudet bör inte gälla sökningar i viss handling eller ett visst ärende

Regeringen har tidigare i flera lagstiftningsärenden framhållit att en sökning bland en begränsad mängd uppgifter får anses innebära mindre integritetsrisker än en sökning i större uppgiftsmängder. Regeringen har vidare anfört att det framstår som ofarligt i integ- ritetshänseende att någon använder sökfunktionen i ett ordbehand- lingsprogram för att orientera sig i ett enskilt textdokument.172 Utredningen instämmer i regeringens bedömning vad gäller integri- tetsriskerna vid sådan behandling.

Arbetsförmedlingens anställda kan behöva söka efter känsliga personuppgifter i en viss handling eller ett visst ärende för att på ett effektivt sätt utföra sina arbetsuppgifter. Vid en avvägning mellan den begränsade integritetsrisk som en sådan sökning kan utgöra för den enskildes personliga integritet och de möjligheter undantaget kan ge för Arbetsförmedlingens anställda att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt anser utredningen att det är ett proportionerligt och lämpligt undantag från sökförbudet. Utredningen noterar att sådana undantag har gjorts i t.ex. 2 kap. 4 § lagen om Rättsmedici- nalverkets behandling av personuppgifter och föreslagits i betän- kandet Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Krono- fogden.173 Mot bakgrund av ovanstående bör sökförbudet enligt ut- redningen inte omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Det bör inte finnas sökbegränsningar i lagen avseende personuppgifter om domar i brottmål, lagöverträdelser eller ”ömtåliga” personuppgifter

Sökförbudet i lagen om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten omfattar även personuppgifter om domar i brottmål, lagöverträdelser och ”ömtåliga” personupp- gifter. Som framgår ovan är sökning en form av behandling enligt dataskyddsförordningen. Utredningen har i avsnitt 6.6.7 och 6.6.8 bedömt att behandling av sådana uppgifter inte behöver regleras särskilt i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen.

172Prop. 2014/15:148, Domstolsdatalag, s. 64 och prop. 2022/23:34, s. 134 och 135.

173SOU 2023:100 s. 701.

670

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen har behov av att behandla personuppgifter avseende domar i brottmål och lagöverträdelser, bl.a. för att hand- lägga ärenden där en arbetssökande är intagen vid kriminalvårds- anstalt. Även utan ett sökförbud måste behandling av personupp- gifter om lagöverträdelser uppfylla de grundläggande kraven enligt dataskyddsförordningen. Utredningen ser inga övervägande skäl till att föra in en sökbegränsning avseende sådana uppgifter i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.174

Utredningen gör i avsnitt 6.6.8 bedömningen att behandling av ”ömtåliga” personuppgifter inte behöver regleras särskilt. Arbets- förmedlingen har uttryckt behov av att i vissa fall kunna göra sökningar i syfte att få fram urval baserade på ”ömtåliga” person- uppgifter.175 En sökbegränsning i lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen avseende sådana personuppgifter är enligt utredningen inte motiverad mot bakgrund av det skydd för den enskildes integritet som ges genom övrig dataskydds- samt sekre- tessreglering.176

Utredningens bedömningar att det inte bör införas sökbegräns- ningar avseende domar i brottmål, lagöverträdelser och ”ömtåliga” personuppgifter innebär inte att Arbetsförmedlingen fritt får söka för att få fram urval baserat på sådana personuppgifter. Arbetsför- medlingen ansvarar enligt dataskyddsförordningen för att samtliga kategorier av personuppgifter hanteras på det sätt som krävs enligt den generella dataskyddsregleringen och lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Utredningen anser sam- mantaget att det inte bör finnas sökbegränsningar i lagen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen avseende andra kategorier av personuppgifter än känsliga personuppgifter.

6.6.10Särskild reglering vid personuppgiftsbehandling för dataanalyser och urval

Utredningens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska innehålla en bestämmelse om att Arbetsförmedlingen får använda de personuppgifter som myn-

174Jfr SOU 2023:100 s. 710 ff.

175Arbetsförmedlingen, En mer träffsäker och enhetlig arbetsmarknadspolitisk bedömning och förbättrad kvalitet i uppföljningen av matchningstjänster, s. 52 och 53.

17628 kap. 11 § OSL.

671

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

digheten förfogar över eller samlar in till följd av sin arbetsmark- nadspolitiska verksamhet för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksam- heten. Även uppgifter som lämnas till myndigheten för att full- göra uppgiftslämnande enligt lag eller förordning får användas med sådana metoder för det syftet. Det ska finnas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behand- las för sådana dataanalyser och urval.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen ska innehålla en bestämmelse om att Arbetsförmedlingen, vid behandling av personuppgifter för dataanalyser och urval i myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel, ska dokumentera avväg- ningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet samt de metoder och sökbe- grepp som används för att ta fram urval. All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand.

Arbetsförmedlingen ska enligt förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ansvara för att det inom myndigheten finns rutiner för hur urvalsmodeller ska ut- formas och hur sökbegrepp får användas vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Skälen för utredningens förslag

Reglering avseende behandling av personuppgifter för dataanalys och urval

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter för dataanalys och urval omfattas av samma dataskyddsrättsliga regelverk som öv- rig personuppgiftsbehandling. Det innebär att bestämmelser om t.ex. grundläggande principer för behandling, rättslig grund, per- sonuppgiftsansvar, känsliga personuppgifter samt inbyggt data- skydd och dataskydd som standard ska tillämpas även vid sådan behandling. Det finns dock exempel på när sådan behandling har reglerats eller föreslås regleras särskilt.

I 3 kap. 4 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten regleras att metoder för att ta fram urval och de

672

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sökbegrepp som används vid sökningar i uppgiftssamlingen ska dokumenteras på ett sådant sätt att de kan kontrolleras i efterhand. Utbetalningsmyndigheten ska regelbundet följa upp de sökningar som har gjorts i uppgiftssamlingen. I 7 § förordningen om behand- ling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten regleras att Utbetalningsmyndigheten ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sök- begrepp får användas i uppgiftssamlingen för dataanalyser och ur- val. I 8 § samma förordning regleras vilka personuppgifter som får användas i uppgiftssamlingen för dataanalyser och urval.

Förslag till särskild reglering avseende behandling av person- uppgifter vid dataanalyser och urval har lämnats i betänkandena Framtidens dataskydd – vid Skatteverket, Tullverket och Krono- fogden och Modernt dataskydd vid CSN.177 Förslagen avser vilka personuppgifter som får användas för dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel, krav på att utföra och dokumentera vissa avvägningar samt vilka metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval. Dokumentationen ska göras så att det möjliggör kontroll i efterhand. Bestämmelserna har delvis olika utformning. Bland annat innehåller förslaget till ny studie- stödsdatalag i Modernt dataskydd vid CSN krav på att dokumenta- tionen ska uppdateras vid betydande förändringar i en pågående behandling. I betänkandenas förslag till kompletterande förord- ningar finns bestämmelser om att respektive myndighet ska ansvara för att det finns rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sökbegrepp får användas.

I Modernt dataskydd vid CSN är förslagen uttryckligen begränsade till dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Behovet av särskild reglering vid personuppgiftsbehandling för dataanalyser och urval

När Arbetsförmedlingen gör dataanalyser och urval, t.ex. med hjälp av AI, för att fullgöra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan myndigheten behöva behandla stora mängder per-

177SOU 2023:100 och SOU 2024:95.

673

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

sonuppgifter. Vid dataanalyser och urval samkörs uppgifter på ett sätt som kan innebära en ökad risk för enskildas personliga integritet.

Utredningen anser att de skyddsregler som finns i den generella dataskyddsregleringen och som utredningen föreslår i andra avsnitt utgör ett tillräckligt skydd även för personuppgiftsbehandling för dataanalyser och urval. De urvalsträffar som uppstår kommer dock i vissa fall att leda till myndighetsutövning mot enskilda. Med beak- tande av integritetsriskerna samt de konsekvenser för enskilda som kan uppstå vid användningen av dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten anser utredningen att det kan finnas behov av särskild reglering avseende sådan behandling.

Personuppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval

Det framgår av den primära ändamålsbestämmelsen att personupp- gifter får behandlas för dataanalyser och urval. Den reglerar dock inte vilka personuppgifter som får användas för dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Det finns enligt utredningen ett behov av att tydliggöra att de uppgifter som Arbetsförmedlingen förfogar över, samlar in eller får överlämnade till myndigheten i sam- band med uppgiftslämnande enligt lag eller förordning skulle kunna användas med sådana metoder. Detta bör, med hänsyn till att be- handling av personuppgifter för dataanalyser och urval i sådant syfte kan anses vara särskilt integritetskänslig, regleras i lag. Den föreslagna bestämmelsen ger dock inte i sig en ny möjlighet att samla in personuppgifter.

En detaljerad reglering skulle riskera att snabbt bli inaktuell. Vidare anser utredningen att den övriga reglering som sådan be- handling omfattas av och kommer att omfattas av genom utred- ningens övriga förslag utgör ett tillräckligt skydd. Utredningen anser därför att bestämmelsen avseende vilka personuppgifter som kan komma i fråga bör formuleras brett.

Närmare vilka uppgifter som kan anses vara nödvändiga och proportionerliga att behandla med sådana metoder kommer i stäl- let, enligt den generella dataskyddsregleringen och utredningens förslag, vara upp till Arbetsförmedlingen att ta ställning till. Det

674

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

finns dock en möjlighet enligt 8 kap. 7 § regeringsformen för reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer att före- skriva om vilka personuppgifter som får eller inte får behandlas för att göra dataanalyser och urval. En upplysning om detta bör enligt utredningen finnas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Dokumentationskrav vid dataanalyser och urval

Som utredningen konstaterat ovan innebär dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i myndighetens verksamhet särskilda integritetsrisker. I förlängningen kan resul- taten användas för att vidta kontrollåtgärder mot enskilda.

I dataskyddsförordningen ställs krav på att den personuppgifts- ansvarige gör en konsekvensbedömning i de fall en typ av behand- ling sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter (artikel 35). Det kan dock vara så att viss behandling för dataanalyser och urval i Arbetsförmedlingens verksamhet inte skulle anses omfattas av artikel 35. Det är enligt utredningen av vikt att det i efterhand går att kontrollera myndighetens propor- tionalitetsbedömningar när det gäller behandling av personuppgif- ter för dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. I sådana bedömningar ska Arbetsförmedlingen ta hänsyn till omständigheter såsom uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärder, dvs. vad data- analyserna och urvalen förväntas leda till för resultat. Sammantaget anser utredningen att det finns skäl att i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen införa bestämmelser som möjliggör uppföljning av hur Arbetsförmedlingen gjort avväg- ningen mellan det avsedda resultatet av sådan behandling och in- trånget i enskildas personliga integritet.

På motsvarande sätt är det av samma skäl viktigt att det i efter- hand går att kontrollera vilka metoder och sökbegrepp för urval som har använts. Med metoder för att ta fram urval avses t.ex. ur- valsmodeller som Arbetsförmedlingen tar fram, utvecklar och till- lämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksam- het som omfattas av lagens tillämpningsområde. Begreppet sökning

675

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

omfattar inte bara sökningar i traditionell mening, utan det omfat- tar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval.178 Sökningar kan i detta sammanhang göras för att t.ex. söka igenom en informationsmängd för att hitta var ett visst begrepp förekommer. Sökbegrepp kan också användas för att välja bort in- formation. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer att användas som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs bland ur- valsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrolleras när- mare. Utredningen föreslår att det i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen regleras att de metoder och sökbegrepp som använts vid urval ska dokumenteras.

Syftet med dokumentationskravet är det ska gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid data- analyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet innebär inte att Arbetsförmedlingen måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas, utan det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och upp- gifternas art. Utredningen bedömer att ett uttryckligt krav på att det ska gå att ta del av dokumentationen i efterhand kommer att underlätta tillsynsmyndigheternas kontroll.

Det är upp till Arbetsförmedlingen att bedöma i vilken form som dokumentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera hur Arbetsförmedlingen bedömt proportionaliteten av behandling av personuppgifter för dataanalyser och urval, samt vilka metoder och sökbegrepp som använts. Dokumentationen ska upprättas innan den aktuella behandlingen påbörjas. Regleringen kan antas bidra till ett stärkt skydd för den personliga integriteten.

Krav på vissa rutiner

Dokumentationskravet som utredningen föreslår ovan säkerställer att det i efterhand kommer att vara möjligt att ta del av vilka meto- der och sökbegrepp som Arbetsförmedlingen har använt för att ta fram urval. Ett sätt att säkra att dataskyddsrättsliga överväganden görs inför sådana behandlingar är att myndigheten inför särskilda

178Jfr prop 2017/18:105 s. 195.

676

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

rutiner. Utredningen bedömer att sådana rutiner kan minska risken för att personuppgifter behandlas när det inte är tillåtet och att de på så sätt kan stärka skyddet för den registrerades personliga integ- ritet. Sådana rutiner bör enligt utredningen utformas av den per- sonuppgiftsansvarige, dvs. Arbetsförmedlingen. Utredningens för- slag till lagreglerade krav på överväganden och dokumentation inför behandlingar av personuppgifter för dataanalyser och urval kommer göra det möjligt att i efterhand se om rutinerna har följts.

Utredningen bedömer att det är lämpligt och tillräckligt att reglering avseende detta ges i förordning. Mot denna bakgrund anser utredningen att det bör införas en bestämmelse i förord- ningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen om att Arbetsförmedlingen ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sökbe- grepp får användas vid dataanalyser och urval.

6.6.11Tillgång till personuppgifter

Utredningens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska innehålla en bestämmelse om att till- gången till personuppgifter ska begränsas till det som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

I förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen ska det regleras att Arbetsförmedlingen ansvarar för att det inom myndigheten finns rutiner för att tilldela, för- ändra, ta bort och regelbundet följa upp behörigheter för till- gång till personuppgifter. Enligt förordningen ska Arbetsför- medlingen även ansvara för att det inom myndigheten finns rutiner för att dokumentera och regelbundet kontrollera och följa upp åtkomst till personuppgifter.

677

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens förslag

Dataskyddsförordningen och nationell rätt kräver att tillgången till personuppgifter begränsas

En fysisk person som utför arbete under den personuppgiftsansva- riges överinseende, och som får tillgång till personuppgifter, får endast behandla dessa på instruktion från den personuppgiftsansva- rige (artikel 29 dataskyddsförordningen). Den personuppgiftsansva- rige ska vidta åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte behandlas utöver vad den personuppgiftsansvarige har gett instruk- tioner om (artikel 32.4 i dataskyddsförordningen).

Åtkomst till personuppgifter ska, enligt 11 § lagen om behand- ling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten, vara förbehållen de personalkategorier inom Arbetsförmed- lingen som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna. De mer detaljerade föreskrifterna finns i 20 b–f §§ i den tillhörande förordningen som innehåller olika rutiner för säker behandling av personuppgifter. Där framgår bl.a. att Arbetsför- medlingen ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till personuppgifter samt att åtkomst till personuppgifter ska dokumenteras och kontrolleras återkommande. Det finns också en ytterligare begränsning i förhållande till 11 § i lagen som innebär att bara de personer som behöver få tillgång till uppgifterna för att fullgöra sina arbetsuppgifter ska få det, i den utsträckning det bedöms nödvändigt med hänsyn till känsligheten hos de uppgifter som ska behandlas. Detta regleras vidare i 2 och 3 §§ AFFS 2021:2 bl.a. avseende under vilka förutsättningar anställda kan få tillgång till system där personuppgifter behandlas och att sådan behörighet bara får användas för att fullgöra tilldelade arbetsuppgifter.

Tillgången till personuppgifter behöver regleras särskilt i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

I flera nyare lagar och lagförslag finns bestämmelser om att till- gången till personuppgifter ska begränsas till det som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter samt att åt- komsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regel- bundet (114 kap. 13 § socialförsäkringsbalken, 1 kap. 11 § lagen om

678

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten och förslag till nya bestämmelser för Skatteverket, Tullverket, Krono- fogden samt CSN).179 Ytterligare bestämmelser avseende t.ex. an- svar för att det finns rutiner i förhållande till hanteringen av behö- righeterna finns i tillhörande förordningar.

Att begränsa tillgången till personuppgifter är en viktig åtgärd för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (jfr artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen). Dataskydds- förordningen innehåller bestämmelser om begränsningar av till- gången till personuppgifter. Utredningen anser dock att ytterligare reglering behövs i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen för att tydliggöra detta och ytterligare stärka skyddet för den registrerades personliga integritet. Begränsningen i lagen bör säkerställa att Arbetsförmedlingens anställda inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas vid myndigheten. För att myndigheten ska kunna upptäcka och åt- gärda obehörig åtkomst bör åtkomsten till personuppgifter dess- utom kontrolleras och följas upp regelbundet. Kontroll och upp- följning bör alltså inte bara genomföras när det finns anledning att misstänka obehörig åtkomst.

Utformningen av bestämmelsen i lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen bör motsvara nämnda exempel på dataskyddsreglering för andra myndigheter som nyligen beslutats respektive föreslagits eftersom det bidrar med en tydlighet i förhål- lande till övrig dataskyddsreglering. Det bör således framgå av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen att till- gången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter samt att åtkomsten till person- uppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Det bör finnas krav på vissa rutiner i förordningen

om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Dataskyddsförordningen ställer bl.a. krav på att den personuppgifts- ansvarige vidtar åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte behandlas utöver vad myndigheten har gett instruktioner om (arti- kel 32.4 i dataskyddsförordningen). Arbetsförmedlingen omfattas

179SOU 2023:100 s. 435 och SOU 2024:95 s. 327.

679

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

av denna reglering. Därutöver anser utredningen att det av tydlig- hets- och integritetsskäl bör regleras i förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen att ansvaret omfattar att ta fram vissa rutiner.

Arbetsförmedlingen bör ansvara för att det inom myndigheten finns rutiner för att tilldela, förändra, ta bort och regelbundet följa upp behörigheter för tillgång till personuppgifter. Myndigheten bör även ansvara för att det inom myndigheten finns rutiner för att dokumentera och regelbundet kontrollera och följa upp åtkomst till personuppgifter. Motsvarande bestämmelser finns i t.ex. 1 och 3 §§ förordningen om behandling av personuppgifter vid Försäk- ringskassan och Pensionsmyndigheten, 4 och 5 §§ förordningen (2023:463) om behandling av personuppgifter vid Utbetalnings- myndigheten och förslag till nya bestämmelser för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.180 Utredningen föreslår att sådana bestämmelser införs även i förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

6.6.12Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Utredningens förslag: Det ska i lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen tydliggöras att person- uppgifter får lämnas ut elektroniskt.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska få ha direkt- åtkomst till personuppgifter som behandlas i verksamhet som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen. I övrigt ska det inte vara tillåtet att lämna ut per- sonuppgifter genom direktåtkomst.

Det ska finnas en upplysning om att regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elek- troniskt.

180SOU 2023:100 s. 435.

680

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Allmänt om direktåtkomst

Det finns inte någon definition i lag av begreppet direktåtkomst. Högsta förvaltningsdomstolen har dock uttalat att det är fråga om direktåtkomst om en uppgift finns i en upptagning som kan anses förvarad hos den mottagande myndigheten i enlighet med då gäl- lande 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.181 Det betyder att den aktuella upptagningen ska vara tillgänglig för den mottagande myndigheten med tekniska hjälpmedel som den myn- digheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.

Annat elektroniskt utlämnande av personuppgifter

Enligt 2 § förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elek- troniska informationsutbyte ska en myndighet i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt infor- mationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. För närvarande finns det inte någon generell reglering av vilka särskilda former myndigheters elektroniska informationsutbyten ska ha, eller vilka tekniska lösningar som får användas. I betänkandet En reform för datadelning lämnas dock förslag på reglering som, om den beslutas, kommer kräva att den offentliga förvaltningen använder nationella interoperabilitetslösningar182 enligt föreskrifter utfärdade av DIGG.183

Ett begrepp som förekommer i kompletterande dataskydds- regleringar är utlämnande på medium för automatiserad behand- ling. Det omfattar alla former av elektroniskt utlämnande som inte är direktåtkomst. Ett exempel är s.k. fråga-svar-tjänster som är helt automatiserade. Vad som avses med medium för automatiserad

181HFD 2015 ref. 61, HFD 2020 not 16. Jfr nuvarande 2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen.

182Nationell interoperabilitetslösning definieras som en interoperabilitetslösning som är gemensam för den offentliga förvaltningen. Interoperabilitetslösning definieras som en åter- användbar resurs som avser rättsliga, organisatoriska, semantiska eller tekniska krav, såsom konceptuella ramverk, riktlinjer, referensarkitekturer, tekniska specifikationer, standarder, tjänster och applikationer, samt dokumenterade tekniska komponenter, såsom källkod, som syftar till att uppnå interoperabilitet vid datadelning (3 § förslaget till lag om den offentliga förvaltningens interoperabilitet [SOU 2023:96, s. 32]).

183SOU 2023:96.

681

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

behandling har varierat beroende på vilken informationsteknik som varit tillgänglig för tillfället.184

Exempel på regleringar samt bedömningar av behovet av

att särskilt reglera elektroniskt utlämnande av personuppgifter i annan registerlagstiftning m.m.

I departementspromemorian Utökat informationsutbyte konstateras att det är nödvändigt för myndigheter att kunna utbyta personupp- gifter elektroniskt i större utsträckning. Utredaren anser att utby- tet bör ske elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst, bl.a. då bara den information som lämnas över till den mottagande myn- digheten blir allmän handling där och det finns en möjlighet för den utlämnande myndigheten att stoppa utlämnandet i det enskilda fallet om det finns skäl för det.185

Enligt 1 kap. 9 § lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter får personuppgifter lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Utlämnande får dock inte ske i form av direkt- åtkomst. Av förarbetena framgår att regeringen inte ansåg att det fanns något behov av att i lagen reglera vid vilka konkreta omstän- digheter det är olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Det ska i stället utvecklas genom tillsynsmyndighetens arbete och i domstolspraxis.186

Enligt 1 kap. 12 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten får personuppgifter lämnas ut elektro- niskt, dock inte genom direktåtkomst. I förarbetena uttalar reger- ingen bl.a. att direktåtkomst endast bör komma i fråga om det finns ett verkligt behov av detta. När det gäller enskilda konstateras att de med samma användarupplevelse kan erbjudas tillgång till infor- mation utan att det rättsligt sett behöver vara fråga om direktåtkomst. Vidare anförs att en ändamålsenlig avvägning mellan riskerna med att överföra uppgifter elektroniskt och behovet av effektiva arbetssätt för Utbetalningsmyndigheten och mottagarna uppnås genom en regler- ing som tydliggör att Utbetalningsmyndigheten får lämna ut uppgif-

184SOU 2023:100 s. 754 och 755.

185Ds 2022:13, Utökat informationsutbyte, s. 190 och 192.

186Prop. 2019/20:106 s. 56.

682

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ter elektroniskt men som samtidigt uttryckligen reglerar att direkt- åtkomst inte är tillåtet.187

Enligt 114 kap. 14 § socialförsäkringsbalken är direktåtkomst bara tillåten i den utsträckning som anges i lag eller förordning. Det finns också en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om vem som får medges direktåtkomst till personuppgifter och vilka uppgifter som då får omfattas. Av förarbetena framgår att regeringen ansåg att direktåtkomst som huvudregel bör undvikas av integritetsskäl, men att det inte kan uteslutas att viss direktåtkomst ändå kan vara motiverad. Reger- ingen uttalar också att myndigheters arbetssätt kan ha betydelse eftersom direktåtkomst bör tillåtas endast när det inte finns andra fullgoda alternativ som kan lösa behovet av informationsförsörj- ning. Vidare anförs att regeringens avsikt är att normgivningsmakt inte ska delegeras till förvaltningsmyndighet när det gäller direkt- åtkomst eftersom den bör användas restriktivt.188 Det finns ingen reglering avseende annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst i socialförsäkringsbalken.

I betänkandet Framtidens dataskydd – vid Skatteverket, Tullver- ket och Kronofogden bedömde utredningen att dataskyddsförord- ningen tillgodoser de behov av insyn, enhetlighet, ansvarsfördel- ning och integritetsskydd som aktualiseras vid direktåtkomst.189 Den utredningen föreslog att elektroniskt utlämnande ska vara tillåtet för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, om det inte är olämpligt. Det finns också ett förslag om att det ska finnas en bestämmelse som upplyser om regeringens möjligheter att med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elek- troniskt.190 Förslaget till ny studiestödsdatalag är utformat på samma sätt.191

187Prop. 2022/23:34 s. 141 och 142.

188Prop. 2023/24:29 s. 74 och 78.

189SOU 2023:100 s. 808.

190SOU 2023:100 s. 825.

191SOU 2024:95 s. 342.

683

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Nuvarande reglering av direktåtkomst till uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen

I 12 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten regleras förutsättningarna för direktåt- komst till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspoli- tisk databas. Försäkringskassan, CSN, IAF, arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten, en socialnämnd och Migrationsverket får ha direktåtkomst för de ändamål som räknas upp i 5 § samma lag. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Arbetsförmed- lingen har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden. Vidare får en enskild i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv samt till sådana uppgif- ter som får behandlas enligt 4 § 2 samma lag och som avser arbets- givare och leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En arbetsgivare får i en arbets- marknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en arbetssökande som får behandlas enligt 4 § 2.

I 12 § sista stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första–tredje styckena. Sådana bestämmelser finns i 16 och 16 a §§ förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Nuvarande reglering av annat elektroniskt utlämnande av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I 13 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten regleras förutsättningarna för att lämna ut uppgifter ur den arbetsmarknadspolitiska databasen på medium för automatiserad behandling. När det gäller utlämnande till en- skilda får det bara göras om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Vidare får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela föreskrifter om vilka personuppgifter som får

684

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lämnas ut på medium för automatiserad behandling till myndig- heter och enskilda.

Detaljerade föreskrifter om under vilka förutsättningar och till vem personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling finns i 11 a–15 §§ förordningen om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Behovet av annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst

Arbetsförmedlingens verksamhet bedrivs i stor utsträckning digi- talt eller med digitala hjälpmedel. Det gäller även personuppgifts- behandlingen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Flera aktörer har rätt att få ta del av uppgifter som finns hos myn- digheten och har behov av att göra det digitalt. Det gäller t.ex. För- säkringskassan, CSN, Sveriges a-kassor, Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket. Det avser uppgifter om enskilda som aktö- rerna behöver för sin ärendehandläggning eller verksamhet, t.ex. för att se till att rätt ersättning betalas ut.192 Det finns ett tydligt och omfattande behov av att Arbetsförmedlingen får lämna ut per- sonuppgifter elektroniskt.

Behovet av direktåtkomst

Det är ett begränsat antal myndigheter och enskilda som får ha direktåtkomst till personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen. Försäkringskassan, CSN, Sveriges a-kassor, Krono- fogdemyndigheten och Migrationsverket har framfört till utred- ningen att de inte använder direktåtkomst och inte heller har behov av att göra det. Det skulle enligt dessa myndigheter och Sveriges a-kassor inte medföra några konsekvenser om rätten till direktåt- komst togs bort.

Enligt nuvarande reglering får en enskild i en arbetsmarknads- politisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv samt till sådana uppgifter som får behandlas enligt 4 § 2 och som avser arbets- givare och leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En arbetsgivare får i en arbets- marknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om

192Se vidare i avsnitt 4.3.

685

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

en arbetssökande som får behandlas enligt 4 § 2. Enligt Arbetsför- medlingen får den enskilde och arbetsgivare tillgång till de aktuella uppgifterna genom tjänster som bygger på direktåtkomst. Som fram- går ovan konstaterade regeringen i förarbetena till den komplette- rande dataskyddsregleringen för Utbetalningsmyndigheten att en- skilda kan erbjudas tillgång till uppgifter utan att det rättsligt sett behöver vara fråga om direktåtkomst.193 Annat har inte framkommit än att Arbetsförmedlingen kan lämna ut de aktuella uppgifterna till enskilda och arbetsgivare på annat sätt än genom direktåtkomst.

Av de myndigheter som för närvarande får ha direktåtkomst till uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska databasen är det bara IAF som har sådan tillgång.

IAF har framfört följande till utredningen. Myndigheten har ett stort behov av att på ett enkelt sätt få tillgång till uppgifter från Arbetsförmedlingen, inklusive personuppgifter. För närvarande används direktåtkomst genom att Arbetsförmedlingen tillhanda- håller särskilda datorer och ger medarbetare hos IAF tillgång till Arbetsförmedlingens system där de på egen hand kan söka efter information eller följa ett ärende. Det rör sig om flera olika system som Arbetsförmedlingen använder för att t.ex. hantera ärenden, system för underrättelser och aktivitetsrapporter samt systemstöd för bl.a. daganteckningar. Direktåtkomsten ger en viktig inblick i hur granskade ärenden har handlagts. Om möjligheten till direkt- åtkomst skulle ersättas med exempelvis en fråga-svar-teknik som ger motsvarande information skulle det medföra utvecklingskost- nader. Det är dock inte möjligt att fullt ut få tillgång till samma information som IAF kan få tillgång till via direktåtkomst, mot bakgrund av hur Arbetsförmedlingens it-system är utformade. Exempelvis skulle möjligheterna att ta del av information om hur ett ärende handlagts försämras. Ett förbud mot direktåtkomst skulle medföra behov av att personal från myndigheten tar del av sådana uppgifter på plats hos Arbetsförmedlingen. Det skulle leda till ökade kostnader för myndigheterna och försämra IAF:s möj- ligheter att effektivt ta del av information som myndigheten behö- ver för att genomföra sina uppgifter.

Enligt Arbetsförmedlingen är det inte möjligt att med en s.k. fråga-svar-tjänst ge tillgång till samtliga uppgifter som IAF behöver för sin tillsyn. Detta eftersom det inte går att utforma tjänsten så

193Prop. 2022/23:34 s. 141.

686

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

att den tillgodoser IAF:s behov av uppgifter om handläggningen i ärenden.

Utredningen noterar att när regleringen avseende direktåtkomst för IAF infördes motiverades det med att IAF behövde ett bety- dande antal uppgifter ur den arbetsmarknadspolitiska databasen för sin verksamhet. Tidigare togs uppgifterna fram manuellt och över- lämnades till IAF på papper, vilket regeringen inte ansåg vara en tillfredsställande ordning. Regeringen framhöll vikten av informa- tionsutbyte mellan myndigheterna för ett bra och effektivt arbete och ansåg därför att IAF borde få direktåtkomst till den arbets- marknadspolitiska databasen.194

IAF har fortfarande ett stort behov av att ta del av information från Arbetsförmedlingen, inklusive personuppgifter, för att genom- föra sina uppgifter. Utlämnande genom direktåtkomst bör dock endast komma i fråga om det finns ett verkligt behov av det.195 Både Arbetsförmedlingen och IAF har framfört att utlämnande av infor- mation med nuvarande it-lösningar inte fullt ut kan genomföras elektroniskt på ett effektivt sätt om möjligheten till direktåtkomst skulle försvinna.

Utredningen konstaterar att direktåtkomsten numera inte an- vänds av det skäl som motiverade att rätten infördes – dvs. stora informationsmängder som annars skulle behöva lämnas ut på pap- per. Samtidigt skulle inte ett annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst ge ett fullgott alternativ till elektroniskt utlämnande av uppgifter till IAF. Om direktåtkomst inte längre skulle vara tillåtet för IAF skulle vissa uppgifter i stället behöva tas fram och lämnas ut av Arbetsförmedlingens personal, vilket skulle kräva mer resurser. Mot denna bakgrund får det enligt utredningen anses finnas ett verkligt behov av att IAF kan ges direktåtkomst till personuppgifter hos Arbetsförmedlingen. Utredningen har över- vägt att föreslå att möjligheten för IAF att ta del av uppgifter genom direktåtkomst ska upphöra. Ett sådant förslag skulle dock medföra mycket stora it-utvecklingskostnader som inte står i pro- portion till nyttan. Av dessa skäl har utredningen valt att föreslå att IAF även fortsättningsvis ska kunna ta del av uppgifter genom direktåtkomst trots att det finns skäl som talar emot detta.

194Prop. 2005/06:152, Behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäk- ringen, m.m., s. 50.

195Prop. 2022/23:34 s. 141.

687

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

För övriga aktörer har inte annat framkommit än att uppgifterna kan tillhandahållas effektivt på annat sätt än genom direktåtkomst. För dessa bör det enligt utredningen inte anses vara fråga om ett sådant verkligt behov som bör krävas för att direktåtkomst ska komma i fråga.

Avvägningar mellan behov av direktåtkomst och den enskildes personliga integritet

Ett utlämnande av personuppgifter genom direktåtkomst medför särskilda risker för den enskildes personliga integritet. Som framgår ovan anförde regeringen i förarbetena till ändringarna i 114 kap.

14 § socialförsäkringsbalken att direktåtkomst som huvudregel bör undvikas av integritetsskäl, men att det inte kan uteslutas att viss direktåtkomst ändå kan vara motiverad.196

Utredningen har ovan konstaterat att det får anses finnas ett verkligt behov av att IAF kan ges direktåtkomst till personupp- gifter hos Arbetsförmedlingen. Utredningen behöver även ta ställ- ning till om intresset av att behovet tillgodoses väger tyngre än den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

IAF ansvarar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbets- löshetskassorna, Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen, samt Arbets- förmedlingens och Försäkringskassans handläggning av ärenden som rör åtgärder inom aktivitetsstödet, utvecklingsersättningen och etableringsersättningen (1 § förordningen [2007:906] med in- struktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen). De upp- gifter om handläggning som IAF behöver få tillgång till via direkt- åtkomst gäller handläggningen av enskilda ärenden. Behovet har därmed ett direkt samband med myndighetens kärnverksamhet och förutsättningarna för en effektiv tillsyn.

I Arbetsförmedlingens handläggning kan det vara nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter. Sådana uppgifter kan om- fattas av sekretess. Sekretessbelagda uppgifter som görs tillgängliga via direktåtkomst omfattas av samma sekretessreglering hos IAF som hos Arbetsförmedlingen (11 kap. 1 och 4 §§ OSL).

196Prop. 2023/24:29, En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet, s. 74.

688

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen och IAF är personuppgiftsansvariga för sin respektive behandling av personuppgifter. En möjlighet till undantag från förbudet mot att lämna ut personuppgifter via direktåtkomst för IAF påverkar inte de krav som ställs i övrig dataskyddsreglering. Det är upp till Arbetsförmedlingen att se till att en direktåtkomst utformas på ett sådant sätt att dessa krav uppfylls.

Utredningen konstaterar att det finns särskilda integritetsrisker, men att det också finns skydd genom sekretessreglering och gene- rell dataskyddsreglering samt de skyddsåtgärder som föreslås i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Sammantaget anser utredningen att behovet av att IAF på ett effek- tivt sätt ska kunna utföra sina uppgifter att bedriva tillsyn kan argu- menteras för väga tyngre än den enskildes intresse av skyddet för den personliga integriteten.

Det bör framgå av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen att myndigheten får lämna ut personuppgifter elektroniskt

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter är en form av behand- ling enligt dataskyddsförordningen. Det krävs ingen uttrycklig reglering för att en sådan behandling ska vara tillåten, men det får in- föras regler som preciserar formerna för behandlingen av personupp- gifter (jfr artikel 6.3 i dataskyddsförordningen).

Det förekommer kompletterande dataskyddsreglering som inte har någon bestämmelse om att uppgifter får lämnas ut elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst, se t.ex. 114 kap. socialför- säkringsbalken som redogörs för ovan. Utredningen anser dock att det av tydlighetsskäl bör införas en sådan bestämmelse i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

I lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten används begreppet medium för automati- serad behandling för annat elektroniskt utlämnande än direktåt- komst. Utredningen konstaterar att det begreppet är föråldrat och otydligt i förhållande till hur elektroniskt utlämnande numera går till. Regeringen har uttalat att ett modernare uttryckssätt än utläm- nande på medium för automatiserad behandling är att föredra.197

197Prop. 2017/18:269, Brottsdatalag - kompletterande lagstiftning, s. 136.

689

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

I förarbetena till lagen om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter, där begreppet elektroniskt utlämnande används, framhöll regeringen att en begreppsmässig modernisering avsetts men däremot inte någon ändring i sak.198 Elektroniskt utlämnande är ett begrepp som förekommer i flera kompletterande dataskydds- regleringar som nyligen föreslagits eller beslutats.199 Utredningen anser mot denna bakgrund att begreppet elektroniskt utlämnande bör användas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen.200 Begreppsändringen från medium för automatise- rad behandling till elektroniskt utlämnande är inte avsedd att med- föra någon ändring i sak.

Förutsättningarna för direktåtkomst bör regleras särskilt

Arbetsförmedlingen ansvarar enligt dataskyddsförordningen för att elektroniskt utlämnande sker på ett säkert sätt och att principen om uppgiftsminimering följs, oavsett vilken teknik som används. De särskilda integritetsrisker som anses finnas med direktåtkomst kan dock motivera ett förbud i lag av sådant utlämnande. Som ovan fram- går har utredningen bedömt att det inte finns omständigheter som motiverar direktåtkomst till personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet för andra aktörer än IAF.

Utredningen bedömer att det av integritetsskäl är motiverat med ett förbud i lag mot direktåtkomst i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Det förekommer reglering där direktåtkomst endast är tillåten i den utsträckning som anges i lag eller förordning och där bl.a. frågan om vem som får medges direktåtkomst får avgöras genom föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (114 kap. 14 § social- försäkringsbalken, se mer om den ovan). Utredningen har dock ovan bedömt att direktåtkomst av integritetsskäl endast bör få

198Prop. 2019/20:106 s. 56.

1991 kap. 12 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten, SOU 2023:100 s. 74, 79 och 83.

200Jfr Ds 2022:13 och dess förslag till ändring i förordningen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där föreslogs följande ny lydelse avse- ende 11 c §: ”Får personuppgifter lämnas ut till en annan myndighet, får det ske på ett medium för automatiserad behandling." Användningen av begreppet medium för automati- serad behandling motiverades med att det annars skulle förekomma två olika begrepp med samma innebörd inom samma regelverk. Det föreslogs även att bestämmelserna i 12 a–13 b och 13 d §§ i samma förordning ska upphävas och bestämmelsen i 12 § få en ny lydelse (s. 42 och 195).

690

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förekomma hos Arbetsförmedlingen i förhållande till IAF. Mot denna bakgrund finns det enligt utredningen inte skäl att låta even- tuella undantag från förbudet mot direktåtkomst i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten beslutas av någon annan än riksdagen. Vid den bedömningen har utredningen särskilt beaktat att förbudet mot direktåtkomst utgör en skyddsåtgärd för den enskildes per- sonliga integritet. Det finns således enligt utredningen samman- taget skäl att i lag förbjuda direktåtkomst till personuppgifter hos Arbetsförmedlingen, med undantag för IAF. För att ett utläm- nande med sådan teknik ska vara tillåtet krävs dock att de krav som ställs i dataskyddsförordningen är uppfyllda. Det är Arbetsförmed- lingen som i egenskap av personuppgiftsansvarig ansvarar för att elektroniskt utlämnande görs på ett sätt som är förenligt med data- skyddsförordningen.

Utredningen bedömer i avsnitt 6.6.5 att begreppet den arbets- marknadspolitiska databasen inte ska användas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. De personuppgifter som kan bli aktuella för direktåtkomst enligt lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen är därmed sådana som om- fattas av lagens tillämpningsområde (se avsnitt 6.6.1).

Av tydlighetsskäl bör det även upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt 8 kap. 7 § reger- ingsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

6.6.13Gallring

Utredningens bedömning: Det bör inte finnas bestämmelser om gallring i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen.

691

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Allmänna handlingars arkivering och gallring

Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar till främjande av ett fritt menings- utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt ska- pande. Myndigheterna har därför grundläggande skyldigheter att bevara sina allmänna handlingar i arkiv.201 Föreskrifter om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhän- dande av sådana handlingar får meddelas i lag (2 kap. 23 § tryckfri- hetsförordningen). För statliga myndigheter finns generell regler- ing avseende arkiv i arkivlagen (1990:782). Med gallring avses i arkivsammanhang att allmänna handlingar sorteras ut och förstörs. Bestämmelser om gallring finns t.ex. i 10 § arkivlagen.

Riksarkivet får meddela föreskrifter eller särskilda beslut om gallring (12 § arkivförordningen [1991:446]). En myndighet ska enligt Riksarkivets föreskrifter utan dröjsmål förstöra handlingar när gallringsfristen har löpt ut (7 kap. 3 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter [RA-FS 1991:1]). När det gäller elektroniska handlingar innebär gallringen att all- männa handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar förstörs eller att det vidtas andra åtgärder med handlingarna som medför förlust av betydelsebärande data, förlust av möjliga sammanställ- ningar, förlust av sökmöjligheter, eller förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet (2 kap. 1 § Riksarkivets före- skrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar [upptag- ningar för automatiserad behandling] [RA-FS 2009:1]).

Enligt 10 § tredje stycket arkivlagen är den paragrafen subsidiär, dvs. om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa all- männa handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa bestäm- melser.

201SOU 2015:39, Myndighetsdatalag, s. 523 och 524.

692

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det finns bestämmelser om gallring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Enligt 16 § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska uppgifter om arbets- sökande i den arbetsmarknadspolitiska databasen gallras senast tre år efter utgången av det år då behandlingen av uppgifterna har av- slutats i ärende hos Arbetsförmedlingen.

Uppgifter som har avskilts för statistikändamål ska gallras när uppgifterna inte längre är nödvändiga för detta ändamål. Reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock meddela undantag från reglerna om gallring när det gäller att bevara personuppgifter för arkivändamål av allmänt intresse och veten- skapliga eller historiska forskningsändamål (16 § andra stycket samma lag).

I 16 § tredje stycket samma lag finns ett bemyndigande för reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från gallringstiderna. Regeringen har i den tillhörande förordningen bemyndigat Riksarkivet att meddela sådana föreskrifter (21 §). Riksarkivet har, med stöd av 12 § första stycket arkivförordningen och 21 § förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bl.a. föreskrivit att personuppgifter om arbetssökande i den arbetsmark- nadspolitiska databasen ska undantas från gallring (3 § Riksarkivets föreskrifter om gallring och undantag från gallring hos Arbetsför- medlingen [RA-MS 2015:5]).

Begreppen bevarande och gallring bör som utgångspunkt inte användas i dataskyddsreglering

Regeringen har i flera förarbeten framfört att orden bevarande och gallring bara bör användas i den betydelse som de har i arkivlag- stiftningen. Detta för att så långt som möjligt skilja mellan arkiv- rättsliga regler och regler om dataskydd.202 När det gäller bestäm- melser som tar sikte på skyddet för den personliga integriteten och ändamålen med behandlingen bör i stället begreppen längsta tid för

202Se t.ex. prop. 2017/18:269 s. 120 och 121, prop. 2022/23:34, s. 150 och prop. 2020/21:124, Transportstyrelsens olycksdatabas, s. 76.

693

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

behandling och upphörande av behandling användas.203 Utred- ningen delar denna bedömning.

De flesta kompletterande dataskyddsregleringar som föreslagits och beslutats under senare år innehåller inte regler om gallring. Ett undantag är 114 kap. 15 § socialförsäkringsbalken. I förarbetena till bestämmelsen konstaterade regeringen att även om arkivrättsliga regler och regler om skydd för personuppgifter som utgångspunkt bör skiljas åt måste det beaktas att bestämmelser om gallring och bestämmelser om längsta tid för behandling av personuppgifter inte fyller samma funktion och därmed inte är helt utbytbara. Enligt regeringen behövdes en analys av vilka konsekvenser det skulle få om gallringsbestämmelsen i socialförsäkringsbalken skulle ersättas med en bestämmelse om längsta tid för behandling av personupp- gifter, vilket saknades i beredningsunderlaget. Mot den bakgrunden föreslog regeringen att bestämmelser om gallring skulle finnas även efter ändringen av 114 kap. socialförsäkringsbalken.204

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bör inte innehålla bestämmelser om bevarande och gallring

I förarbetena till bestämmelsen om gallring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anförde regeringen att de allmänna bestämmelserna i arkivlagen var tillräckliga för att säkerställa ett gott integritetsskydd för de per- sonuppgifter som behandlas manuellt, men att det av integritetsskäl behövde finnas särskilda bestämmelser om gallring för uppgifter i en databas.205 Syftet är alltså att använda reglering avseende gallring som en integritetsskyddande åtgärd vid personuppgiftsbehandling.

Utredningen har i uppdrag att lämna förslag på en ny och ända- målsenlig dataskyddsreglering. Regler om gallring kan ge ett ökat integritetsskydd eftersom gallring innebär att uppgifterna inte längre finns kvar. Det rör sig dock, som konstaterats ovan, om begrepp som hör hemma i arkivrättslig reglering snarare än data- skyddsrättslig. För att uppnå en tydlig ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet anser utredningen att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets-

203Prop. 2022/23:34 s. 150.

204Prop. 2023/24:29 s. 80.

205Prop. 2001/02:144 s. 46 och 47.

694

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

förmedlingen i så hög utsträckning som möjligt endast bör inne- hålla dataskyddsrättsliga bestämmelser som motsvarar eller kom- pletterar bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Där används inte begreppen bevarande och gallring. Vidare kan ett tillräckligt skydd för den registrerades personliga integritet vid personupp- giftsbehandling inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten uppnås på annat sätt än genom gallring (se avsnitt 6.6.16). Mot denna bakgrund anser utredningen att bestämmelser om gallring inte bör föras in i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

6.6.14Längsta tid för behandling

Utredningens förslag: Personuppgifter ska inte få behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ända- målet med behandlingen.

Det ska finnas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid.

Arbetsförmedlingen ska enligt förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen få meddela före- skrifter om att personuppgifter får behandlas längst under en viss tid.

Skälen för utredningens förslag

Dataskyddsförordningen sätter gränser

för hur länge personuppgifter får behandlas

En av grundprinciperna i dataskyddsförordningen är den om lag- ringsminimering. Principen innebär att personuppgifter inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ända- mål för vilka personuppgifterna behandlas (artikel 5.1 e). Detta gäller inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten direkt med stöd av dataskyddsförordningen.

Personuppgifter får dock behandlas under längre tid i den mån som de enbart behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, veten- skapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål

695

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

i enlighet med artikel 89.1. Det förutsätter att de lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs enligt dataskyddsförord- ningen genomförs för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter. Begreppet arkivändamål av allmänt intresse definieras inte i dataskyddsförordningen. I förarbetena till dataskyddslagen har reger- ingen anfört att den personuppgiftsbehandling som utförs för att uppfylla krav i arkivlagen och anslutande föreskrifter måste anses utföras för arkivändamål av allmänt intresse.206

För känsliga personuppgifter gäller att sådana uppgifter får be- handlas om behandlingen är nödvändig för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller sta- tistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1, på grundval av unions- rätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i pro- portion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 j). I 3 kap. 6 § första stycket dataskyddslagen regleras att känsliga personuppgifter får behandlas för arkivändamål av allmänt intresse med stöd av arti- kel 9.2 j i dataförordningen om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna följa föreskrifter om arkiv.

Medlemsstaterna har enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsför- ordningen möjlighet att i nationell rätt föreskriva särskilda bestäm- melser om lagringstid. Dataskyddslagen har inga bestämmelser om längsta tid för behandling. Det finns heller inga bestämmelser om längsta tid för behandling av personuppgifter i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.207

Reglering av längsta tid för behandling

i annan kompletterande dataskyddsreglering

I förslaget till ny kompletterande dataskyddsreglering för Skatte- verket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten föreslås att per- sonuppgifter inte ska få behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vidare före- slås att det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personupp-

206Prop. 2017/18:105 s. 110.

207Det finns dock bestämmelser om gallring, se avsnitt 6.6.13.

696

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

gifter längst får behandlas under viss tid. I förslagen till förord- ningar föreslås att respektive myndighet ska få meddela sådana föreskrifter.208

I förslaget till ny studiestödsdatalag finns en bestämmelse om att personuppgifter inte ska få behandlas under längre tid än nöd- vändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vidare före- slås att det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personupp- gifter längst får behandlas under viss tid. Förordningen innehåller dock inget bemyndigande för CSN eftersom utredningen inte såg behov av att föreslå bestämmelser som närmare anger den längsta tiden som personuppgifter får behandlas vid CSN.209

Vid Utbetalningsmyndigheten får personuppgifter som behand- las i transaktionskontoregistret inte behandlas längre än tio år efter utgången av det år då betalningsuppdraget för den utbetalning som uppgifterna hänför sig till registrerades. Personuppgifter som be- handlas vid en fördjupad granskning enligt lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar får inte behandlas längre än två år efter utgången av det år då den fördju- pade granskningen avslutades. (4 kap. 2 och 3 §§ lagen om behand- ling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten). Det finns också en upplysning i lagen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 1–3 §§ får behandlas under viss tid eller att sådana uppgifter får fortsätta att behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål (4 kap.

4 § samma lag). Vidare får den myndighet som regeringen bestäm- mer också i det enskilda fallet besluta om sådan behandling som av- ses i 4 kap 4 § (4 kap. 5 §). Regeringen har bemyndigat Utbetalnings- myndigheten respektive Riksarkivet i 11 och 12 §§ förordningen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.

208SOU 2023:100 s. 875 och 879.

209SOU 2024:95 s. 374 och 383.

697

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Principen om lagringsminimering bör framgå av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

I vissa nyare lagar och förslag till ny lagreglering finns en upplys- ning om att personuppgifter inte får behandlas under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen.210 En sådan bestämmelse tydliggör principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e dataskyddsförordningen.211 Utredningen bedömer att det av tydlighetsskäl bör införas en sådan bestämmelse även i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. En sådan bestämmelse kan antas gynna skyddet av enskildas personliga integritet.

Ytterligare begränsningar avseende lagringstid bör inte finnas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

En begränsning av lagringstiden i dataskyddsförordningens mening innebär att uppgiften efter viss längsta tid inte längre får behandlas för det aktuella ändamålet. Det hindrar dock inte att uppgiften be- handlas för ett annat ändamål om det är tillåtet enligt övrig data- skyddsreglering. Det finns t.ex. möjlighet att under vissa förutsätt- ningar använda personuppgifter som behandlas enbart för arkiv- eller statistikändamål för att vidta åtgärder mot den registrerade, enligt

4 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen. Detta kan jämföras med gallring som i stället innebär att uppgiften förstörs (se avsnitt 6.6.13).

Utredningen har i uppdrag att föreslå en ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen där behovet av en mer ändamålsenlig per- sonuppgiftsbehandling noga ska vägas mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Utredningen har i avsnitt 6.6.13 bedömt att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen inte ska innehålla bestämmelser om gallring. Frågan är om det bör finnas andra bestämmelser i lagen som begränsar hur länge personuppgifter får behandlas.

Regleringen i artikel 25.2 dataskyddsförordningen, om den per- sonuppgiftsansvariges skyldighet att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att endast person-

2104 kap. 1 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten och SOU 2023:100 s. 875.

211SOU 2023:100 s. 875.

698

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

uppgifter som är nödvändiga för varje specifikt ändamål med behand- lingen behandlas, gäller bl.a. tiden för uppgifternas lagring. Data- skyddsförordningens regelverk ställer alltså i grunden höga krav på Arbetsförmedlingen som personuppgiftsansvarig att se till att upp- gifter inte behandlas längre än nödvändigt.

Av förarbetena framgår att den nuvarande gallringstiden motive- rades av att uppgifter om arbetssökande, med anledning av regler- ingen i förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin, behövde sparas i tre år efter att ett ärende avslutats. Vidare framgår att Arbets- förmedlingen annars inte kunde överblicka hela den tidsperiod om tre år, från inträdet till utträdet i programmet, som rätten till åter- inträde avser.212 Den nuvarande treårsfristen är således utformad efter de behov av behandling som den materiella regleringen gav. Närmare föreskrifter finns i RA-MS 2015:5. Enligt nuvarande lydelse av 14 § andra stycket förordningen om jobb- och utveck- lingsgarantin har den som skrivits ut ur jobb- och utvecklings- garantin under vissa förutsättningar rätt att återinträda om avbrot- tet varat i högst tre år. Det innebär att det fortfarande finns ett för- fattningsreglerat behov av att för vissa arbetssökande behandla per- sonuppgifter i tre år efter att ett ärende avslutats. Samma behov finns dock inte för all personuppgiftsbehandling som Arbetsför- medlingen behöver utföra.

Utredningen har övervägt att som en integritetshöjande åtgärd införa en bortre tidsgräns för hur länge personuppgifter får be- handlas. Ett alternativ skulle då kunna vara den som finns för gall- ring i dag, dvs. tre år efter att ett ärende avslutats. En sådan tids- gräns skulle dock innebära att Arbetsförmedlingen inte skulle få behandla personuppgifter så länge som det är nödvändigt för vissa ändamål. Det gäller t.ex. ersättning för kostnader enligt 10 kap. 4 § förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser där en ansökan kan ges in mer än tre år efter utlägget. Ett annat exempel är att myndigheten behöver behandla personupp- gifter i mer än tre år för att kunna meddela beslut på rätt grunder för personer som varit aktuella för varning eller avstängning enligt

6 kap. samma förordning. En i lag reglerad bortre tidsgräns för be- handling av personuppgifter motsvarande den för gallring är mot denna bakgrund inte lämplig.

212Prop. 2017/18:112 s. 72.

699

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Ett annat alternativ skulle kunna vara att ha olika bortre tids- gränser för personuppgiftsbehandling som följer behoven i den materiella regleringen. När treårsfristen infördes tog regeringen ställning till frågan om det skulle införas olika gallringstider för olika arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Regeringen anförde att olika gallringstider bl.a. skulle riskera att innebära ett frekvent behov av ändringar i registerlagen och att integritetsaspek- terna måste vägas mot behovet av ett robust och förutsägbart regel- verk. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte skulle före- skrivas olika gallringstider.213

Den nuvarande regleringen när det gäller personuppgifter som behandlas för statistikändamål saknar en bortre fast tidsgräns och ger uttryck för principen om lagringsminimering. Regeringen be- dömde i förarbetena, med beaktande av det starka allmänintresset av statistikproduktionen och de krav som ställs vid behandling av personuppgifter för statistikändamål, att utformningen är förenlig med dataskyddsförordningen och att den påverkan som förslaget har på den personliga integriteten är befogad och proportionell.214 Utredningen anser att dessa bedömningar avseende tidpunkter för gallring är relevanta även avseende längsta tid för behandling. Det bör enligt utredningen mot denna bakgrund inte införas olika bortre tidsgränser för personuppgiftsbehandling i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Utredningen konstaterar att dataskyddsförordningen förhindrar att personuppgifter behandlas under längre tid än vad som är nöd- vändigt för ändamålet med behandlingen. När behovet upphör ska behandlingen alltid upphöra. En bortre tidsgräns i nationell lag- stiftning påverkar alltså inte dataskyddsförordningens princip om lagringsminimering eller Arbetsförmedlingens ansvar att som per- sonuppgiftsansvarig säkerställa att personuppgifter inte behandlas längre än nödvändigt.215 Samtidigt kan en bortre tidsgräns, om den är kortare än den tid det är nödvändigt att behandla uppgifterna för ett visst ändamål, begränsa myndighetens möjligheter att utföra sina uppgifter.

213Prop. 2017/18:112 s. 73.

214Prop. 2021/22:216 s. 70.

215Se t.ex. skäl 39 till dataskyddsförordningen där det anges att den personuppgiftsansvarige bör införa tidsfrister för radering eller för regelbunden kontroll för att säkerställa att person- uppgifter inte sparas längre än nödvändigt.

700

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Mot bakgrund av ovanstående anser utredningen att det inte bör införas någon bortre tidsgräns för behandling av personuppgifter i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

Det kan finnas skäl att i förordning eller myndighetsföreskrifter införa begränsningar av längsta tid för behandling

Det kan finnas skäl att besluta om kortare tidsgränser i vissa fall. En sådan möjlighet finns för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Av tydlighetsskäl bör det enligt utredningen i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen upplysas om att reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela sådana föreskrifter. Sådana tidsfrister kan dock inte medföra avsteg från dataskyddsförord- ningens princip om lagringsminimering.

Arbetsförmedlingen bör få meddela föreskrifter om viss längsta tid för behandling

Av skäl 39 till dataskyddsförordningen framgår att den person- uppgiftsansvarige bör införa tidsfrister för radering eller för regel- bunden kontroll för att säkerställa att personuppgifter inte sparas längre än nödvändigt. Tidsfrister i myndighetsföreskrifter kan en- ligt utredningen antas ge de registrerade en tydligare bild av hur länge deras personuppgifter kommer att behandlas jämfört med om detta endast framgår av myndighetsinterna dokument. En möjlig- het att meddela föreskrifter om viss längsta tid för behandling er- sätter dock inte den generella bestämmelsen om att personuppgif- ter inte får behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt. Utredningen anser sammantaget att det finns skäl att bemyndiga Arbetsförmedlingen att meddela föreskrifter om att personupp- gifter längst får behandlas under en viss tid.

701

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Överväganden avseende skyddet för den personliga integriteten

De föreslagna bestämmelserna tydliggör principen om lagrings- minimering. En följd av regleringen kommer att vara att person- uppgifter som enligt nuvarande lagreglering skulle ha gallrats efter viss tid kan komma att behandlas under längre tid. Utredningen noterar dock att Riksarkivet meddelat föreskrifter om undantag för gallring. I sammanhanget bör det också noteras att Arbetsförmed- lingen oavsett nationell reglering redan enligt dataskyddsförord- ningen är skyldig att iaktta principen om lagringsminimering. Arbetsförmedlingen får således bara behandla personuppgifter så länge som det är nödvändigt.

Utöver kraven i dataskyddsförordningen har utredningen före- slagit ytterligare begränsningar och säkerhetsåtgärder i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen, bl.a. krav på behörighetsbegränsningar. Med beaktande av de krav som ställs och föreslås vid behandling av personuppgifter och det starka all- mänintresse som finns av att personuppgifter kan behandlas för Arbetsförmedlingens uppgifter på det arbetsmarknadspolitiska området, inklusive för arkivering och statistikproduktion, anser utredningen att förslagen är förenliga med dataskyddsförord- ningen. Vidare anser utredningen att den påverkan som förslaget har på den personliga integriteten är befogad och proportionell.

6.6.15Begränsning av rätten att göra invändningar

Utredningens förslag: Artikel 21.1 i dataskyddsförordningen om rätten att göra invändningar ska inte gälla vid behandling som är tillåten enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

702

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Den registrerade får invända mot behandlingen av personuppgifter

Den registrerade kan när som helst invända mot behandlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige får då inte längre behandla personuppgifterna om behandlingen av uppgifterna grun- dar sig på artikel 6.1 e eller f och den registrerades skäl för invänd- ningen hänför sig till hans eller hennes specifika situation. Det gäl- ler dock inte om den personuppgiftsansvarige kan påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre än den registre- rades intressen, rättigheter och friheter eller om det sker för fast- ställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk (artikel 21.1 dataskyddsförordningen).

Rätten att invända mot behandling av personuppgifter enligt artikel 21 i dataskyddsförordningen får begränsas

Rättigheter och skyldigheter i bl.a. artikel 21 dataskyddsförord- ningen får begränsas i nationell rätt om det görs med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna samt utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle för att säkerställa vissa uppräknade syften (artikel 23). Ett av dessa syften är en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av unionens eller en medlemsstats viktiga eko- nomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet (artikel 21.1 e). En begränsande lagstiftningsåtgärd ska, när det är relevant, innehålla specifika bestämmelser, avseende bl.a. ändamålen med behand- lingen, lagringstiden samt tillgängliga skyddsåtgärder med beak- tande av behandlingens art, omfattning och ändamål (artikel 23.2). Det finns även vissa möjligheter att begränsa rättigheterna enligt artikel 21 för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål, statistiska ändamål samt arkivändamål av allmänt intresse enligt artikel 89.2 och 3.

703

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Det finns begränsningar av rätten att göra invändningar i nationell rätt

Dataskyddslagen innehåller inga begränsningar av rätten att göra invändningar enligt artikel 21 dataskyddsförordningen. Sådana be- gränsningar finns dock i flera andra dataskyddsregleringar.216 I lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras att artikel 21.1 i dataskyddsförordningen om rätten att göra invändningar inte gäller vid sådan behandling som är tillåten enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen (2 a § första stycket). Det finns också en upplysning i andra stycket om att regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan med- dela föreskrifter om undantag. Det har inte meddelats några sådana föreskrifter.

I förarbetena till 2 a § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten framgår att det huvud- sakliga skälet för begränsningen av rätten att göra invändningar var att rätten skulle försämra Arbetsförmedlingens förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Detta då myndigheten i enskilda fall skulle behöva påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter innan myndigheten kan fortsätta behandla personuppgifterna. Regeringen ansåg vidare att en väl fungerande arbetsmarknad vid en prövning i det enskilda fallet regelmässigt kommer att anses väga tyngre än den registrerades intressen. En rätt för den registrerade att invända mot behandlingen av personuppgifter om honom eller henne ansågs kunna påverka effektiviteten negativt i myndigheternas verksamhet och få oförutsedda och oönskade effekter för den enskilde.217

216Se t.ex. 114 kap. 6 § socialförsäkringsbalken, 1 kap. 4 § lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten och SOU 2023:100 s. 439.

217Prop. 2017/18:112 s. 51 och 52.

704

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Rätten att göra invändningar enligt artikel 21.1 dataskyddsförordningen får och bör begränsas i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Utredningen konstaterar, i likhet med vad regeringen anförde i för- arbetena till nuvarande reglering, att en väl fungerande arbetsmark- nad är ett viktigt mål för både EU och Sverige som rör viktiga eko- nomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet (artikel 21.1 e). En obe- gränsad rätt att göra invändningar skulle kunna ha negativa konse- kvenser för Arbetsförmedlingens arbete med att verka för en väl fungerande arbetsmarknad. En begränsning av rätten att göra in- vändningar får anses syfta till att säkerställa viktiga mål av generellt allmänt intresse.218 En sådan begränsning är enligt utredningen nöd- vändig och proportionell för att enskilda ska få det stöd de behöver och för att Arbetsförmedlingen effektivt ska kunna utföra sina uppgifter.

I lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen finns sådan reglering som krävs enligt artikel 23.2 för att det ska vara tillåtet att begränsa rätten att göra invändningar. Lagen innehåller bl.a. specifika bestämmelser avseende ändamålen med behandlingen, personuppgiftsansvar samt skyddsåtgärder i form av t.ex. begränsade sökmöjligheter och tillgång till personuppgifter.

Utredningen anser mot denna bakgrund att det i lagen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen kan och bör finnas begränsningar av rätten att invända enligt artikel 21.1 data- skyddsförordningen.

Det behövs ingen upplysning om rätten att meddela föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen

I 2 a § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns det en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om undantag från första stycket. Det har inte meddelats några sådana föreskrifter. Bestämmelsen är en upplysning och påverkar inte rät- ten att meddela föreskrifter som ges i 8 kap. 7 § regeringsformen.

218Prop. 2017/18:112 s. 52.

705

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen anser att lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen endast ska innehålla de bestämmelser som be- hövs. En upplysningsbestämmelse kan behövas för att det ska bli tydligt att det kan finnas ytterligare reglering i förordning eller myndighetsföreskrifter. Då det inte har meddelats några föreskrif- ter om undantag från 2 a § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anser utredningen att det inte behöver finnas en sådan bestämmelse i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen.

6.6.16Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom den föreslagna lagen om behandling av per- sonuppgifter vid Arbetsförmedlingen och förordningen om be- handling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Några utgångspunkter vid bedömningen av

hur förslaget påverkar den personliga integriteten

I avsnitt 6.5.5 gör utredningen bedömningen att den behandling av personuppgifter som Arbetsförmedlingen behöver utföra, och som möjliggörs genom den föreslagna lagen om behandling av person- uppgifter vid Arbetsförmedlingen, i vissa fall kan innebära ett bety- dande intrång i den enskildes personliga integritet som omfattas av skyddet enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. I tidigare avsnitt beskrivs hur de föreslagna bestämmelserna bedöms bidra till att skydda den personliga integriteten. I flera tidigare avsnitt be- skrivs också Arbetsförmedlingens behov av att behandla person- uppgifter för att kunna utföra sina författningsreglerade uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det kan i sammanhanget nämnas att inskränkningar i skyddet för den personliga integriteten

706

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tidigare har godtagits bl.a. när syftet har varit att motverka felaktigt utnyttjande av välfärdsmedel och att ge myndigheter inom socialför- säkringen möjlighet att behandla personuppgifter för kontrollända- mål.219 Arbetsförmedlingen behandlar redan i dagsläget personupp- gifter för att utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten med stöd av myndighetens nuvarande registerlag.

I det följande ges en bredare och mer samlad bedömning av integ- ritets- och proportionalitetsaspekterna av utredningens förslag.

Respekten för individens självbestämmande och integritet är grundläggande i en demokrati. Någon enhetlig definition av be- greppet personlig integritet finns inte. Regeringen uttalade dock i samband med den senaste utvidgningen av integritetsskyddet i reger- ingsformen att en rimlig utgångspunkt för bedömningen av behovet av ett utökat skydd för den personliga integriteten var att den skulle ske utifrån den enskildes intresse av att skydda information om sina personliga förhållanden.220

Vissa faktorer har ansetts särskilt viktiga att ta hänsyn till när det gäller att bedöma integritetskänsligheten vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter. Det gäller arten av personuppgifter som samlas in och registreras, varför detta görs, hur och av vem uppgifterna används samt mängden av uppgifter som samlas på ett och samma ställe eller som på något annat sätt är tillgängliga för bearbetningar och sammanställningar.221 Även rådande samhällsvärderingar kan ha viss påverkan på vilken reglering och begränsning av behandlingen av personuppgifter som är nödvändig för att skydda den personliga integriteten.222

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

Som tidigare nämnts följer det av 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den en- skildes personliga förhållanden. Skyddet för den personliga integri- teten är inte absolut och kan under vissa förutsättningar begränsas

219Se prop. 2022/23:34 s. 161 och prop. 2023/24:29 s. 40–43.

220Prop. 2009/10:80 s. 175.

221Prop. 2005/06:173, Översyn av personuppgiftslagen, s. 15.

222Prop. 2022/23:34 s. 162.

707

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

med hänsyn till andra motstående intressen. En begränsning, som måste ske genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen), får dock göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokra- tiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (2 kap. 21 § reger- ingsformen). Vid en begränsning ska det därför göras en propor- tionalitetsbedömning där integritetsriskerna med personuppgifts- behandlingen vägs mot de fördelar som behandlingen kan leda till. En behandling är bara tillåten om fördelarna med den står i rimlig proportion till nackdelarna. I detta ingår att bedöma om behand- lingen av personuppgifterna är nödvändig utifrån det avsedda ända- målet med behandlingen och om det finns alternativ som är mindre integritetskänsliga.

Även dataskyddsförordningen kräver en proportionalitetsbedöm- ning vid behandling av personuppgifter. Exempelvis ska den natio- nella rätt som fastställer grunden för personuppgiftsbehandlingen uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3 andra stycket sista men- ingen i dataskyddsförordningen). Ett annat exempel är att behandling av känsliga personuppgifter är tillåten om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g i förordningen).

Behandling av personuppgifter berör vidare rätten till respekt

för privatlivet enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Enligt denna artikel har var och en rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Europakonventionen gäller som svensk lag (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläg- gande friheterna). Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får inte lag eller annan föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Enligt artikel 8.2 i Europakonven- tionen får rätten till skydd för privatlivet inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvän- digt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säker- heten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oord-

708

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ning eller brott eller skydd för hälsa eller moral eller för andra per- soners fri- och rättigheter.

I artiklarna 3, 7 och 8 i EU:s rättighetsstadga slås det fast att var och en har rätt till fysisk och mental integritet, respekt för sitt pri- vat- och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer samt skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Av artikel 52.3 i stadgan följer att i den mån stadgan omfattar rättigheter som mot- svarar sådana som garanteras av Europakonventionen ska de ha samma innebörd och räckvidd som enligt konventionen, men att bestämmelsen inte hindrar unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd. I EU:s rättighetsstadga är utgångspunkten att en inskränkning av rättigheter och friheter enligt stadgan endast får göras i lag och måste vara förenlig med det väsentliga innehållet i de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan. Begränsningar får med beaktande av proportionalitetsprincipen endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra männi- skors rättigheter och friheter (artikel 52.1).

För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter till behand- ling av personuppgifter som utredningen föreslår när det gäller Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet måste alltså behovet av behandlingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten. För att en proportionali- tetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för intrång i den personliga integriteten kartläggas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan behovet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

Några identifierade integritetsrisker med Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling

Arbetsförmedlingen behöver behandla stora mängder personupp- gifter i sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Det handlar bl.a. om känsliga personuppgifter, framför allt om hälsa, men det kan också handla om uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, religiös övertygelse eller uppgifter om en persons sexuella läggning. Bero- ende på vilka uppgifter som ges in till myndigheten kan den även behöva behandla andra kategorier av känsliga personuppgifter.

709

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behandling av uppgifter om hälsa kan förekomma i ärendehand- läggningen, t.ex. kan uppgifter som finns i ett läkarintyg behöva behandlas för att Arbetsförmedlingen ska kunna bedöma om en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program för en enskild ska avse verksamhet på heltid eller deltid. I ett ärende kan också uppgifter om religiös övertygelse behöva behandlas, t.ex. kan tidi- gare arbetslivserfarenhet som präst behöva beaktas vid upprättan- det av en individuell handlingsplan för en arbetssökande. Arbets- förmedlingen behöver även behandla känsliga personuppgifter inom ramen för den faktiska verksamheten, bl.a. för att analysera, utvärdera, utveckla och kontrollera den egna verksamheten. Upp- gifter om hälsa har t.ex. stor betydelse för att bedöma en enskilds avstånd till arbetsmarknaden och behandlas i den faktiska verksam- heten vid utvecklingen av statistiska bedömningsstöd. Vidare kan Arbetsförmedlingen behöva söka efter och analysera känsliga per- sonuppgifter om hälsa för att följa upp och rapportera till regeringen när det gäller verksamhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppgifter som avslöjar sexuell läggning kan behöva behandlas i arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott när Arbetsförmedlingen undersöker företrädare för bolag som är verksamma inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgifter som avslöjar etniskt ursprung kan behöva behandlas för att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbets- givare som söker arbetskraft, eller ge stöd till arbetssökande att få en anställning.

Det handlar också om andra integritetskänsliga personuppgifter, t.ex. om lagöverträdelser, en enskilds ekonomiska förutsättningar, uppgifter om sociala förhållanden, omdömen eller andra värderande upplysningar om en enskild. Sådan behandling kan förekomma vid ärendehandläggningen, t.ex. för att anvisa en enskild till ett arbets- marknadspolitiskt program och för att kontrollera om förutsättning- arna för att ta del av ersättning är uppfyllda. Det kan även finnas be- hov av att behandla sådana personuppgifter i faktisk verksamhet. Behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser kan t.ex. förekomma inom ramen för Arbetsförmedlingens samverkan med Kriminalvården som syftar till att stärka möjligheterna för arbets- sökande inom Kriminalvården att få och behålla ett arbete.

Behandling av känsliga och integritetskänsliga personuppgifter är förenad med särskilda integritetsrisker. När stora mängder per-

710

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sonuppgifter samlas på ett sådant sätt att informationen enkelt kan sammanställas och systematiseras, ges möjlighet till kontroll och kartläggning av individer. Även personuppgifter som normalt upp- fattas som relativt harmlösa eller är av mindre känslig karaktär kan tillsammans skapa en integritetskänslig sammanställning av uppgif- ter om en person. Förslaget till ny reglering i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen innebär att Arbetsför- medlingen ges större möjligheter att behandla känsliga personupp- gifter och vissa andra personuppgifter, t.ex. personuppgifter som rör lagöverträdelser, jämfört med vad som gäller i dagsläget. Utred- ningens förslag innebär även att sökningar avseende personuppgif- ter som rör lagöverträdelser eller s.k. ömtåliga personuppgifter inte längre kommer att vara förbjudna. Detta medför en viss ökad risk för otillåten behandling, spridning av uppgifter och i vissa fall kart- läggning av enskildas personliga förhållanden.

Många personuppgifter som Arbetsförmedlingen behandlar kommer från den enskilde själv, t.ex. vid inskrivning eller vid akti- vitetsrapportering. Samtidigt kommer många personuppgifter från andra myndigheter och aktörer. När Arbetsförmedlingen behandlar personuppgifter som samlats in inom ramen för t.ex. en annan myn- dighets verksamhet blir behandlingen inte alltid förutsebar för den registrerade. När personuppgifter delas mellan flera myndigheter och aktörer, får dessutom fler personuppgiftsansvariga och enskilda användare åtkomst till uppgifterna. En stor spridning av personupp- gifter utgör i sig, särskilt när det rör sig om känsliga personuppgifter, en integritetsrisk. Ju fler personer som kan ta del av uppgifterna desto större blir riskerna för otillåten och kränkande hantering. Det finns också en risk att myndighetens personal eller användare av it-syste- men kan ta del av mer information än vad de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, vilket också ökar risken för otillåten behandling, obehörigt röjande och andra former av missbruk. Det finns också en risk för att utomstående aktörer på ett otillbörligt sätt skaffar sig åtkomst till uppgifterna.

En annan risk är att Arbetsförmedlingen genom en personupp- giftsincident förlorar kontrollen över de personuppgifter som be- handlas inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Vid för- lorad kontroll över uppgifterna skulle de kunna komma i utom- ståendes händer och användas för exempelvis negativ särbehand- ling, övervakning, kartläggning av enskildas personliga förhållanden

711

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

eller för att utsätta de registrerade för fara eller kränkningar. Vid förlorad kontroll över uppgifterna skulle uppgifter om hälsa exem- pelvis kunna vidareförmedlas till någon som använder dem för att välja bort personer med vissa hälsotillstånd i anställningsprocesser eller liknande. Uppgifter om etniskt ursprung skulle kunna vidare- förmedlas till någon som har ett intresse av att kartlägga och för- följa ett visst lands medborgare eller en viss etnisk grupp. Likaså kan vissa ha ett intresse av att förfölja personer med en viss sexuell läggning eller en viss religiös övertygelse.

Integritetsrisker kan också se olika ut beroende på vilken teknik som används vid behandlingen av personuppgifter. Vid använd- ningen av AI-baserade tjänster finns risker för diskriminering, efter- som den data som AI-tjänsterna tränas på kan återspegla historiska och befintliga ojämlikheter och andra skillnader i arbetslivet. Bedömningar och beslut som tas fram av AI-modeller kan därför bli missgynnande i förhållande till vissa individer.

Den generella dataskyddsregleringen

och sekretessbestämmelser m.m. ger skydd

Arbetsförmedlingens behandling av personuppgifter måste följa de krav som ställs i den generella dataskyddsregleringen. Den person- uppgiftsansvarige ska enligt artikel 24.1 i dataskyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förordningen. Av 3 kap. 10 § dataskyddslagen följer att Arbetsförmedlingen måste se till att behandling av person- och samordningsnummer är klart motiverad. Den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas förhållan-

den inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ger också ett visst skydd. Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess i den arbets- marknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds perso- nliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller enligt 28 kap. 12 § samma lag för uppgift om en en- skilds affärs- eller driftförhållanden. Även om det gäller en presum- tion för offentlighet kan sekretess alltjämt gälla för vissa typer av uppgifter, t.ex. en uppgift om sjukdom.223 För uppgifter som över-

223Se prop. 2021/22:216 s. 31 och 32.

712

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

lämnats från andra myndigheter kan det förekomma att uppgifterna omfattas av ett starkare sekretesskydd, så kallad överföring av sek- retess. De aktuella bestämmelserna gäller även när myndigheten be- handlar personuppgifter med verktyg för dataanalyser och urval. Utredningen noterar att 28 kap. 11 och 12 §§ OSL ändrades 2022 och att man då valde ett sekretesskydd med en presumtion för offentlighet i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. När det gäller metoder, modeller och riskfaktorer som hänför sig till data- analyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel- aktiga utbetalningar gäller sekretess enligt 17 kap. 1 b § OSL, om det kan antas att det allmännas syfte med verksamheten motverkas om uppgiften röjs. Utredningen ser inte behov av att föreslå någon ändring i sekretesskyddet.

Flera av de myndigheter som Arbetsförmedlingen har ett infor- mationsutbyte med omfattas av registerförfattningar som beaktar de särskilda behov och risker som finns i de olika myndigheternas verksamheter, t.ex. Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatte- verket. Registerförfattningarna bidrar till att myndigheterna kan fullgöra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt sam- tidigt som de registrerades rättigheter och skyddet för den person- liga integriteten säkerställs.

Föreslagna skyddsåtgärder i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen och förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen bedöms minska riskerna med behandlingen

Genom att införa olika skyddsåtgärder i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen och förordningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen kan ris- kerna med behandlingen av personuppgifter begränsas ytterligare.

En grundläggande begränsning av all personuppgiftsbehandling är fastställande av ändamål för behandlingen. Arbetsförmedlingen föreslås få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Ett uttryckligt ändamål för behandling av personuppgifter för data- analyser och urval i syfte att förhindra, förebygga och upptäcka fel föreslås också. Den primära ändamålsbestämmelsen innebär inte att Arbetsförmedlingen fritt kan behandla personuppgifter inom den

713

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I enlighet med dataskydds- förordningens krav på ändamålsbegränsning enligt artikel 5.1 b behöver myndigheten fortfarande fastställa särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål för den behandling som utförs. Ytterligare begränsningar av vilka ändamål som personuppgifter får behandlas för kan komma att regleras i förordning eller i Arbets- förmedlingens föreskrifter.

Känsliga personuppgifter föreslås få behandlas med stöd av arti- kel 9.2 g i dataskyddsförordningen om det är nödvändigt med hän- syn till ändamålet med behandlingen. Det innebär att känsliga per- sonuppgifter får behandlas både i ärendehandläggning och i faktisk verksamhet. Ytterst är det dock Arbetsförmedlingens ansvar att se till att känsliga personuppgifter behandlas endast om förutsättning- arna för detta är uppfyllda. Enligt utredningens förslag ska inte sök- ningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter få utföras. Förbudet föreslås dock inte omfatta sök- ningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på person- uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, religiös övertygelse eller om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen om behandling av personupp- gifter vid Arbetsförmedlingen. Förbudet föreslås inte heller om- fatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. Sökbegräns- ningen innebär alltså att det inte är tillåtet att utföra sökningar som innebär en kartläggning av personer grundat på uppgifter om t.ex. sexuell läggning. Däremot är det tillåtet att göra sökningar för andra ändamål, t.ex. för att ta fram verksamhetsstatistik. Undantag från sökförbudet föreslås tillåtas bara när det gäller vissa känsliga per- sonuppgifter, dvs. uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, religiös övertygelse eller om hälsa. Arbetsförmedlingen har ett stort behov av att kunna ta fram ett urval av personer baserat på sådana kate- gorier av personuppgifter, t.ex. uppgift om hälsa i form av uppgift om funktionsnedsättning. Undantaget förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen. Förbudet omfattar sökningar i traditionell mening men också när information struktureras eller systematiseras i syfte att få fram ett urval baserat på känsliga personuppgifter, t.ex. med hjälp av AI. Som personuppgiftsansvarig har Arbetsförmedlingen ett ansvar att följa principerna om uppgifts- och lagringsminimering.

714

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen föreslår vissa särskilda bestämmelser för behand- ling av personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Det gäller ett tydlig- görande av vilka personuppgifter som får behandlas med sådana metoder. Det gäller också en bestämmelse som ställer krav på att Arbetsförmedlingen i förväg dokumenterar en avvägning mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas per- sonliga integritet samt de metoder och sökbegrepp som ska använ- das för att ta fram urval. Arbetsförmedlingen föreslås även ansvara för att det inom myndigheten finns rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sökbegrepp får användas vid dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. På så sätt säkerställs att myndigheten på förhand noggrant överväger hur så- dana modeller respektive sökningar vid dataanalyser och urval behö- ver vara utformade så att kraven i dataskyddsregleringen är upp- fyllda. Sådana rutiner bedöms kunna minska risken för att person- uppgifter behandlas när det inte är tillåtet.

Genom förslag om begränsad tillgång till personuppgifter säker- ställs ett aktivt arbete med behörighetsstyrning. Endast de anställda och andra uppdragstagare som behöver ha tillgång till personupp- gifter för att utföra sina arbetsuppgifter ska få ta del av de aktuella personuppgifterna. Arbetsförmedlingen måste således aktivt ta ställ- ning till vilket informationsbehov en arbetsuppgift eller ett uppdrag medför och tilldela den behörighet som behövs utifrån det. Till- gången kan begränsas genom tekniska och organisatoriska åtgärder (jfr artikel 32 i dataskyddsförordningen). Krav på att åtkomsten regelbundet ska kontrolleras och följas upp avser att skapa förut- sättningar för tidig upptäckt av och möjlighet att förebygga miss- bruk av behörigheter, intrång och andra säkerhetsrisker. I förord- ningen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen föreslås bestämmelser om krav på rutiner, vilket tydliggör Arbets- förmedlingens ansvar i att begränsa tillgången till personuppgifter.

Till skillnad från vad som gäller i dagsläget föreslås att utlämnande genom direktåtkomst ska vara förbjuden, med undantag för sådant utlämnande till IAF. Detta bl.a. eftersom utlämnande genom direktåtkomst är förenat med särskilda integritetsrisker. Utöver detta kan ytterligare begränsningar av elektroniskt utlämnande av personuppgifter bli aktuella som t.ex.

715

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

kan komma att regleras i förordning eller vidtas av den som är personuppgiftsansvarig, dvs. Arbetsförmedlingen.

Genom förslag om en upplysning avseende den längsta tid som personuppgifter får behandlas säkerställs att personuppgifter inte får behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hän- syn till ändamålet med behandlingen. Eftersom det kan finnas skäl att besluta om kortare tidsfrister i vissa fall av integritetsskäl kom- mer det att finnas en möjlighet för regeringen eller Arbetsförmed- lingen att meddela sådana föreskrifter.

Behandlingen av personuppgifter bedöms vara proportionerlig

Arbetsförmedlingens ansvarsområde och uppgifter framgår av av- snitt 6.5.1. För att kunna utföra sina uppgifter behöver myndig- heten behandla stora mängder känsliga och integritetskänsliga personuppgifter. Det är ur ett effektivitetsperspektiv inte möjligt, och inte heller befogat, att göra sådana analyser manuellt. För att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter krävs således använd- ning av digitala verktyg och en automatiserad behandling av per- sonuppgifter. Det bedöms inte finnas alternativ som är mindre integritetskänsliga. Automatiserad behandling av personuppgifter får därmed anses vara nödvändig för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina uppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Sammantaget kan konstateras att Arbetsförmedlingen har ett stort behov av att behandla personuppgifter automatiserat. Många av myndighetens uppgifter är till nytta för både enskilda och för samhället i stort.

Den nya reglering som nu föreslås syftar till att skapa en balans mellan Arbetsförmedlingens behov av en ändamålsenlig dataskydds- reglering och ett tillräckligt skydd för enskildas personliga integ- ritet. Som redogjorts för ovan föreslås flertalet åtgärder för att minska risker med behandlingen och skydda den personliga integ- riteten. Föreslagna åtgärder bedöms minska risken för integritets- intrång. Vid en avvägning mellan det allmänintresse som ligger till grund för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksam- het och intresset av att upprätthålla skyddet för den personliga in- tegriteten bedöms intrånget vara motiverat och proportionerligt.

716

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Därmed får fördelarna med att kunna behandla personuppgifter i verksamheten sammantaget anses överväga nackdelarna.

Konsekvensbedömning avseende dataskydd

Arbetsförmedlingen ska, när det är nödvändigt, göra en konse- kvensbedömning avseende dataskyddet och en framställan om för- handssamråd till Integritetsskyddsmyndigheten (artiklarna 35 och 36 i dataskyddsförordningen). De överväganden som redovisas här är alltså inte avsedda att utgöra en sådan konsekvensbedömning som ersätter kravet på en konsekvensbedömning avseende data- skydd enligt dataskyddsförordningen. Det är ytterst upp till myn- digheten att besluta om de närmare förutsättningarna för behand- lingen av personuppgifter, t.ex. vad gäller vilken teknik och vilka säkerhetslösningar som ska användas.

6.7Dataskyddsreglering för Kammarkollegiet

6.7.1Kammarkollegiets uppgifter och verksamhet

Kammarkollegiet är en myndighet med många olika uppgifter och verksamheter. Myndigheten har enligt 1 § förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet till uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juri- dik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Myndig- heten ansvarar också enligt 8 g § i instruktionen för det grundläg- gande omställnings- och kompetensstödet som närmare regleras i lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd samt förordningen (2022:852) med samma namn. Syftet med stödet är att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden. Utredningen har i uppdrag att vid behov föreslå kompletterande dataskyddsreglering för den del av Kam- markollegiets verksamhet som avser det stödet.

I verksamheten ingår att besluta om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer. Den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet be- slutar om stöd i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd som bl.a. får lämnas till den vars anställning ska upphöra eller har

717

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

upphört till följd av arbetsbrist. I verksamheten ingår också att be- sluta om ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer, att administrera registrering av om- ställningsorganisationer och att lämna ett yttrande till den som har ansökt eller har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd enligt 32 § lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd. För ytter- ligare beskrivning av Kammarkollegiets verksamhet inom det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet, se kapitel 3.

Kammarkollegiet styrs även genom årliga regleringsbrev och

andra regeringsbeslut. Myndigheten har genom ett regeringsbeslut den 13 juni 2024 fått i uppdrag att samla in de uppgifter som be- hövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet, såväl avseende stöd från den offentliga omställningsorganisationen som från registre- rade omställningsorganisationer.224

6.7.2Kammarkollegiets personuppgiftsbehandling

För att Kammarkollegiet ska kunna utföra sina uppgifter inom dess verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet behöver myndigheten behandla personuppgifter. Nedan följer beskrivningar av Kammarkollegiets behandling av personupp- gifter i den aktuella verksamheten, inklusive vilka kategorier av per- sonuppgifter som behandlas och hur de behandlas. Beskrivningarna baseras huvudsakligen på information som Kammarkollegiet har lämnat till utredningen.

Kammarkollegiet behandlar personuppgifter för olika ändamål inom dess verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

Kammarkollegiet behandlar personuppgifter vid handläggningen av ärenden om rådgivning, vägledning och förstärkt stöd till enskilda, ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställnings- organisationer, registrering av omställningsorganisationer och ytt- randen till CSN vid enskildas ansökningar om omställningsstudie-

224Regeringsbeslut den 13 juni 2024, Uppdrag att samla in uppgifter och redovisa en analys och uppföljning av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet, (A2024/00842).

718

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

stöd.225 Stödet till enskilda utförs av upphandlade leverantörer till Kammarkollegiet och personuppgifter behandlas således även i myndighetens kontakt med leverantörer.226 Personuppgifter be- handlas också i s.k. faktisk verksamhet, dvs. sådan verksamhet inom Kammarkollegiets verksamhet som inte utgör handläggning av ärenden.227 Det handlar om arbete med analys, uppföljning och utvärdering av verksamheten.228

Behandling av personuppgifter vid handläggning av ärenden om rådgivning, vägledning och förstärkt stöd

Kammarkollegiet handlägger ansökningar om offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd i form av rådgivning, väg- ledning och förstärkt stöd. Myndigheten kartlägger den enskildes behov, kontrollerar om förutsättningarna för att få det sökta stödet är uppfyllda och beslutar i ärendet. Stödet är frivilligt och hand- läggs efter ansökan från enskilda. Insatserna utförs av upphandlade leverantörer.

Vid handläggning av dessa ärenden behandlas den enskildes kon- takt- och identifieringsuppgifter, uppgifter om ålder, arbetad tid, in- komster, information om arbetsgivare, anställningsstatus och i före- kommande fall uppgift om skälen för en uppsägning. Även uppgifter om språkkunskaper kan behöva behandlas. I kartläggningen före- kommer vidare uppgifter om personliga egenskaper och sociala för- hållanden. Känsliga personuppgifter, främst om hälsa, behandlas endast i mindre utsträckning. Ofta handlar det inte om detaljerade uppgifter. Exempelvis behandlas uppgifter om sjukpenning för att utreda s.k. överhoppningsbar tid.229 Olika typer av uppgifter om sjukdom kan dock behöva behandlas för att bedöma om en anställ- ning ska upphöra eller har upphört av skäl som kan ge rätt till stöd eller om det finns behov av rådgivning med förstärkt stöd. I sådana fall kan detaljerade uppgifter om hälsa som finns i exempelvis läkar-

2255–16 §§ lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

226I avsnitt 4.9 föreslås ökade möjligheter för Kammarkollegiet att lämna information om enskilda till leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndig- heten.

227Jfr prop. 2016/17:180, En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, s. 286.

228Jfr 25 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

2293 § första stycket 1 förordningen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

719

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

utlåtanden eller andra intyg behöva behandlas. Ansökningar om stöd kan göras via en e-tjänst.

Enligt Kammarkollegiet kan det inte uteslutas att även andra kategorier av känsliga personuppgifter kan behöva behandlas, t.ex. uppgifter om medlemskap i fackförening, sexuell läggning och etniskt ursprung. Myndigheten har framfört till utredningen att sådana uppgifter inte efterfrågas och att de inte heller behövs för handläggningen av ärenden. Sådana uppgifter kan dock åtminstone indirekt komma att avslöjas av andra uppgifter i ett ärende. Exem- pelvis kan uppgift om en sökandes etniska ursprung komma att av- slöjas i ett rådgivningsärende där språkkunskaper diskuteras och i ärenden där behov av tolk kan förekomma.

Behandling av personuppgifter vid yttrande till dem som har ansökt eller har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd

Kammarkollegiet handlägger ärenden om yttrande till CSN gäl- lande omställningsstudiestöd. Stöd i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd kan bl.a. resultera i att ett sådant yttrande utfär- das. Yttrande till CSN gällande omställningsstudiestöd erbjuds också som en separat tjänst till anställda, uppsagda och egenföre- tagare som inte omfattas av kollektivavtal och som inte har fått eller kan få ett yttrande genom en registrerad omställningsorga- nisation. Enskilda kan ansöka om ett yttrande hos Kammarkolle- giet men handläggningen av ärenden om yttrande till CSN kan även ske på begäran av CSN. Den enskilde har i dessa fall ansökt om omställningsstudiestöd hos CSN och uppgett att han eller hon tillhör den offentliga omställningsorganisationen hos Kammarkol- legiet. CSN kontaktar då Kammarkollegiet och begär ett yttrande avseende sökt utbildning.230 Även denna tjänst är upphandlad och utförs av leverantörer.

Vid handläggningen av ärenden om yttrande till CSN gällande omställningsstudiestöd behandlas den enskildes kontakt- och identi- fieringsuppgifter, information om arbetsgivare och den sökta utbild- ningen. I förekommande fall behandlas också uppgifter om person- liga förhållanden utifrån behovet av en utbildning. Det kan inte uteslutas att känsliga personuppgifter, exempelvis om etniskt ur-

230Jfr 32 § lagen om omställningsstudiestöd.

720

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sprung, kan behöva behandlas. En sådan uppgift kan komma att avslöjas i ett ärende där det finns behov av tolk.

Behandling av personuppgifter vid handläggningen av ärenden om ersättning till arbetsgivare

Kammarkollegiet handlägger ärenden om statlig ersättning till arbetsgivare för kostnader som motsvarar de avgifter, upp till en viss nivå, som arbetsgivaren betalat till en registrerad omställnings- organisation. Ansökningarna ges in elektroniskt.

Vid handläggningen av ärenden behandlas namn och kontakt- uppgifter till kontaktpersoner, organisationsnummer och i före- kommande fall minderåriga arbetsgivare och förmyndares person- nummer. Även registreringsbevis, kontonummer och kontobevis för de arbetsgivare som är enskilda firmor kan behöva behandlas, liksom uppgifter om konkurser, likvidationer och fusioner. Beslut om ersättning till minderåriga arbetsgivare innehåller barnets namn och adress men inga andra personuppgifter.

Behandling av personuppgifter vid ärenden om registrering av omställningsorganisationer

Kammarkollegiet beslutar, efter ansökan, om registrering av om- ställningsorganisationer om de uppfyller villkoren för sådan regi- strering. Det krävs bl.a. att organisationen tillhandahåller eller, om verksamheten är nystartad, avser att tillhandahålla grundläggande omställnings- och kompetensstöd som väsentligen motsvarar stö- det enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd. Vidare krävs bl.a. att organisationen finansierar tillhandahål- landet av grundläggande omställnings- och kompetensstöd genom avgifter från arbetsgivare och att organisationen har tillgång till relevant kompetens.

Vid handläggningen av ansökan behandlas personuppgifter i form av namn- och kontaktuppgifter till kontaktpersonen på om- ställningsorganisationen, namn på omställningsorganisationens verkställande direktör samt uppgifter om organisationens styrelse- medlemmar.

721

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behandling av personuppgifter för analys, uppföljning och utvärdering hos den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet

Den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet behandlar personuppgifter om bl.a. ålder, kön, omställningsorsak, beviljat stöd, utförda aktiviteter under stödperioden och status i sitt analys- och uppföljningsarbete efter avslutat stöd. Uppgifterna används bl.a. för leverantörsuppföljning och för planering av verk- samheten. Uppgifter används även för utvärdering av den egna verksamheten.

Uppgift om vilket stöd som har beviljats kan innehålla känsliga personuppgifter om hälsa, eftersom rådgivning med förstärkt stöd endast lämnas till den som har särskilda behov till följd av sjuk- dom.231 Efter att ett stöd till en enskild har avslutats rapporterar leverantören in resultatet av den utförda tjänsten till den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet. Leverantörerna rapporterar också in vilka aktiviteter som har utförts under stöd- perioden. Vissa av aktiviteterna som rapporteras in under en stöd- period kan vara känsliga, t.ex. aktiviteten rehabiliteringsstöd. Även resultat som rapporteras in av leverantörer kan innehålla uppgifter om sjukdom. Känsliga personuppgifter behandlas i liten utsträckning och det rör sig om mer generella och odetaljerade uppgifter.

Behandling av personuppgifter för analys, uppföljning och utvärdering av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

Kammarkollegiet administrerar en databas över alla individer som har fått grundläggande omställnings- och kompetensstöd, inklusive de som har fått stöd från registrerade omställningsorganisationer. Informationen hämtas in till databasen från registrerade omställ- ningsorganisationer med stöd av 25 § lagen om grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd och från den offentliga omställ- ningsorganisationen inom myndigheten.

De uppgifter som för närvarande behandlas i databasen är bl.a. individens personnummer, tidigare anställningsform och omställ- ningsorsak, vilken form av omställningsstöd som har sökts, om individen har fått förstärkt stöd, avslutsorsak och i vissa fall sista anställningsdag. Känsliga personuppgifter behandlas endast i liten

231Se 7 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

722

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

omfattning och det rör sig bara om mer generella uppgifter om hälsa, t.ex. att individen har fått förstärkt stöd.

Som tidigare har beskrivits har Kammarkollegiet fått i uppdrag av regeringen att samla in uppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet, såväl avseende stöd från den offent- liga omställningsorganisationen som från registrerade omställ- ningsorganisationer.232 Av beslutet framgår att insamlingen ska avse enskilda personer som ansöker om och får grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd (rådgivning, vägledning och förstärkt stöd). Uppdraget ska genomföras i samråd med IFAU när det gäller uppgifter som behövs för analys, uppföljning och utvärdering av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Av beslutet framgår också att Kammarkollegiet ska redovisa en analys och uppföljning av de stöd som ges. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningarna för 2025, 2026 och 2027.

Behandling av personuppgifter för att tillhandahålla information till andra m.m.

Kammarkollegiet behandlar personuppgifter för att tillgodose leve- rantörernas behov av information om de sökande som har beviljats stöd. I normalfallet lämnas inte några ytterligare personuppgifter till leverantörerna än de som förekommer i beslutet om stöd. Det kan dock uppstå behov av att utbyta uppgifter om t.ex. hälsa mellan Kammarkollegiet och en upphandlad leverantör under tiden som en beviljad stödperiod pågår. Det kan exempelvis handla om att den enskilde på grund av sjukdom inte kan fortsätta det påbörjade stödet eller är i behov av annat stöd. Som framgår av avsnitt 4.9.1 kan Kammarkollegiet i dagsläget inte dela vissa uppgifter om enskilda med en leverantör, eftersom uppgifterna omfattas av sekretess. I av- snitt 4.9.2 föreslår utredningen att det ska införas en sekretessbry- tande bestämmelse i OSL som gör det möjligt för Kammarkollegiet att lämna ytterligare uppgifter till leverantörerna.

Med stöd av bestämmelser om uppgiftsskyldighet i lagen och

förordningen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd är vidare registrerade omställningsorganisationer, Försäkringskas-

232A2024/00842.

723

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

san, Försvarsmakten och CSN skyldiga att lämna uppgifter till Kammarkollegiet som behövs för myndighetens verksamhet enligt lagen.233 Vidare ska Skatteverket enligt 8 k § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet lämna ut vissa uppgifter som behövs för Kammarkollegiets hand- läggning enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd.

Det förekommer även att enskilda kontaktar Kammarkollegiet via e-post eller ett kontaktformulär och efterfrågar information om vilken typ av stöd de kan erbjudas. Kammarkollegiet kan då behöva behandla känsliga personuppgifter som en följd av att enskilda per- soner skickar in sådana uppgifter.

6.7.3Det finns ingen särskild registerförfattning för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

I propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden bedömde regeringen att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen utgjorde tillräcklig reglering för den person- uppgiftsbehandling som kunde komma att ske hos Kammarkollegiet inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.234 Det finns därför ingen särskild registerlag eller annan kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiets verksamhet i denna del. Kammarkollegiet tillämpar således den generella dataskyddsregler- ingen i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhör- ande förordning när myndigheten behandlar personuppgifter inom verksamheten.

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att myndigheten har bedrivit verksamheten inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet utifrån förutsättningen att nuvarande gene- rella dataskyddsreglering är tillräcklig. Enligt myndigheten är det positivt att det nu görs en översyn av om det behövs en komplette- rande dataskyddsreglering för myndighetens verksamhet inom det aktuella området. Fördelen med en särskild reglering är enligt Kammarkollegiet att det skulle bli tydligare hur myndigheten får

23325 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och 9–11 §§ förordningen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

234Prop. 2021/22:176 s. 362–370.

724

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behandla personuppgifter, i synnerhet känsliga personuppgifter. Eftersom känsliga personuppgifter endast får behandlas undan- tagsvis med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen skulle en särskild reglering kunna bidra till ökad tydlighet och förutsägbar- het i fråga om det rättsliga stödet att behandla känsliga personupp- gifter. Nackdelen med en särskild reglering är enligt myndigheten att en sådan reglering skulle kunna riskera att hindra verksamheten från att utvecklas och anpassas till bl.a. ändrade förutsättningar.

6.7.4Behov av kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

Utredningens bedömning: Kammarkollegiets behov av att be- handla känsliga personuppgifter i sin verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Rättslig grund för Kammarkollegiets personuppgiftsbehandling

Av beskrivningen om Kammarkollegiets personuppgiftsbehandling (se avsnitt 6.7.2) framgår att myndigheten behöver behandla många uppgifter om enskilda i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Det handlar både om uppgif- ter som inte är integritetskänsliga och om uppgifter som är av integ- ritetskänslig karaktär. Utredningen konstaterar att Kammarkollegiet utför sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskydds- förordningen. Eftersom Kammarkollegiet bestämmer ändamål och medel för den personuppgiftsbehandling som myndigheten utför enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd, är myndigheten i dessa fall enligt artikel 4.7 dataskyddsförord- ningen personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som utförs.

I den aktuella verksamheten kan det vara nödvändigt för Kam- markollegiet att behandla personuppgifter för att fullgöra en rätts- lig förpliktelse som myndigheten har enligt lagen och förordningen

725

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Det kan också vara nödvändigt för myndigheten att behandla personupp- gifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen.235 Personuppgifterna får således behand- las enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen. Intresset av att erbjuda enskilda offentligt grund- läggande omställnings- och kompetensstöd och yttranden för om- ställningsstudiestöd för att de ska kunna stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden får enligt utredningen anses överväga det eventuella integritetsintrång som Kammarkollegiets personupp- giftsbehandling skulle kunna innebära för en enskild person.236 Bedömningen är därför att den behandling av personuppgifter som behöver utföras hos Kammarkollegiet i verksamheten är propor- tionerlig i förhållande till målet med stödet. Kravet på att den natio- nella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara propor- tionerlig i förhållande till det legitima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen får därmed anses vara uppfyllt.

I verksamheten kan det också vara nödvändigt för Kammarkol- legiet att behandla personuppgifter i arbetet med analys, uppfölj- ning och utvärdering av det grundläggande omställnings- och kom- petensstödet.

Utredningen konstaterar inledningsvis att Lagrådet har uttryckt att planering, uppföljning och utvärdering av en verksamhet är en integrerad del av själva verksamheten och inte någon fristående aktivitet som behöver regleras särskilt.237 Av förarbetena till data- skyddslagen framgår också att behandling av personuppgifter som utförs som ett led i sådana administrativa åtgärder, t.ex. olika for- mer av uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten, som är nödvändiga för myndighetens förvaltning och funktion är rätts- ligt grundad i dataskyddsförordningens mening. Det krävs alltså inte att de administrativa åtgärderna är fastställda i enlighet med svensk rätt.238 Utredningen bedömer därför att den personupp- giftsbehandling som den offentliga omställningsorganisationen

235Jfr prop. 2021/22:176 s. 367.

236Jfr prop. 2021/22:176 s. 368.

237Prop. 2004/05:164, Tullverkets brottsbekämpning – Effektivare uppgiftsbehandling, s. 179 och prop. 2014/15:63, Åklagardatalag, s. 63.

238Prop. 2017/18:105 s. 60 och 61.

726

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

inom Kammarkollegiet utför för att följa upp leverantörer och utvärdera den egna verksamheten och som är nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sina författningsreglerade uppgifter är rättsligt grundad i artikel 6.1 e dataskyddsförordningen. Per- sonuppgifterna får därmed behandlas med stöd av den komplet- terande bestämmelsen i 2 kap. 2 § dataskyddslagen.

Som tidigare har beskrivits har Kammarkollegiet enligt ett reger- ingsbeslut i uppdrag att samla in de uppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grundläggande omställnings- och kompetensstödet, såväl avseende stöd från den offentliga omställningsorganisationen som från registrerade om- ställningsorganisationer.239 Av 25 § 2 lagen om grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd framgår också att registrerade om- ställningsorganisationer är skyldiga att till Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. En uppgift av allmänt intresse kan följa av ett regeringsbeslut och således utgöra rättslig grund för behandling av personuppgifter enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen (se avsnitt 6.4.1). Utredningen konstaterar att det av regeringsbeslutet framgår att Kammarkollegiet ska redovisa en analys och uppfölj- ning av de stöd som ges. De personuppgifter som behandlas för insamling, analys och uppföljning rör endast i mindre utsträckning känsliga personuppgifter. I dessa fall handlar det också om mer generella och inte detaljerade uppgifter. Sammantaget bedömer ut- redningen att den rättsliga grunden för myndighetens personupp- giftsbehandling som följer av regeringsuppdraget är tillräckligt tyd- lig, precis och förutsebar för de enskilda personer som berörs.240

Utredningen bedömer således att Kammarkollegiets behandling av uppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grundläggande omställnings- och kompetensstödet, inklusive det stöd som har utförts av registrerade omställningsorga- nisationer, är en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.241 Med stöd av 2 kap. 2 § dataskyddslagen får Kammarkollegiet behandla personuppgifter för att utföra sina uppgifter i denna del, t.ex. att administrera en databas över alla indi- vider som har fått det aktuella stödet. Endast sådan behandling som

239A2024/00842.

240Jfr skäl 41 till dataskyddsförordningen.

241Jfr prop. 2017/18:105 s. 189 och 190.

727

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

är nödvändig för att utföra uppgiften får utföras. Utredningen note- rar dock att regeringsuppdraget ska redovisas till Regeringskansliet 2025, 2026 och 2027. För tiden därefter bedömer utredningen att det för närvarande saknas motsvarande rättslig grund för den aktu- ella personuppgiftsbehandlingen.

Utredningen bedömer att den påverkan som personuppgifts- behandlingen har på den personliga integriteten är befogad och proportionell. Bedömningen är därför att den behandling av per- sonuppgifter som behöver utföras för myndighetens analys-, upp- följnings- och utvärderingsarbete är proportionerlig i förhållande till målet med det grundläggande omställnings- och kompetens- stödet. Kravet på att den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhållande till det legi- tima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen får därmed anses vara uppfyllt.242

Eftersom Kammarkollegiet är en myndighet och det får anses finnas en betydande ojämlikhet mellan myndigheten som person- uppgiftsansvarig och den registrerade, bedömer utredningen att samtycke enligt artikel 6.1 a dataskyddsförordningen inte bör an- vändas som rättslig grund för Kammarkollegiets personuppgifts- behandling.243 Av tidigare beskrivning framgår också att det finns andra lämpliga och tillräckliga rättsliga grunder för myndighetens behandling av personuppgifter.

Den generella regleringen av behandling av känsliga personuppgifter

Enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biomet- riska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, upp- gifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Förbudet ska enligt artikel 9.2 i förordningen inte tillämpas i vissa fall, t.ex. om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen för ett eller flera specifika ändamål

242Jfr prop. 2021/22:176 s. 368.

243Jfr skäl 43 till dataskyddsförordningen.

728

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

(artikel 9.2 a). Något generellt förbud mot att använda samtycke som grund för behandling av känsliga personuppgifter har inte införts i svensk rätt.244 Ett annat undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter följer av artikel 9.2 g av vilken framgår att förbudet inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och sär- skilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen.

Det finns ingen definition av begreppet ”viktigt allmänt in- tresse” i dataskyddsförordningen. I förarbetena till dataskydds- lagen konstaterar regeringen att det är svårt att definiera vad som skiljer ett allmänt intresse från ett viktigt allmänt intresse. Man bedömer dock att det är ett viktigt allmänt intresse att svenska myndigheter, även utanför området för myndighetsutövning, på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt kan bedriva verksamhet som tydligt faller inom ramen för deras befogenheter.245 Det gäller även

iden faktiska verksamheten.246 Att behandlingen ska ske på grund- val av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, gör att det i regel är någon av de rättsliga grunderna en rättslig förpliktelse, en uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning (artikel 6.1 c eller e) som är aktuell.

När det gäller kravet i artikel 9.2 g att grunden ska vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd ansåg reger- ingen att det kan ifrågasättas om det går utöver de krav som gäller vid all behandling av personuppgifter enligt artikel 6. Däremot bedömde regeringen att kraven på bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläg- gande intressen är något som tillkommer enligt artikel 9.2 g.247

244Prop. 2017/18:105 s. 76.

245Prop. 2017/18:105 s. 83.

246Prop. 2017/18:105 s. 85.

247Prop. 2017/18:105 s. 84.

729

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

handläggningen av ett ärende (3 kap. 3 § första stycket 1 och 2). Det finns möjligheter att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g även i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otill- börligt intrång i den registrerades personliga integritet (3 kap. 3 § första stycket 3). Vid behandling som sker enbart med stöd av

3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter (3 kap. 3 § andra stycket).

Av förarbetena framgår att 3 kap. 3 § dataskyddslagen är avsedd att gälla för offentlig verksamhet där sektorsspecifik reglering av- seende känsliga personuppgifter saknas.248 Bestämmelsen ersätter inte vare sig artikel 6 eller artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Kravet i 3 kap. 3 § första stycket 3 dataskyddslagen att behand- lingen inte får ske om den innebär ett otillbörligt intrång i de regi- strerades integritet infördes för att motverka att känsliga person- uppgifter behandlas slentrianmässigt i den löpande verksamheten utan att annat författningsstöd finns. Den bestämmelsen är avsedd att användas restriktivt.249

Kammarkollegiet behöver behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sina uppgifter inom verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

Den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet behöver behandla känsliga personuppgifter, främst om hälsa, i handläggningen av ärenden. Det kan handla om uppgifter om sjuk- dom och om sjukskrivningsförmåner. Framför allt i ärenden om rådgivning med förstärkt stöd eller för att bedöma skälen för en uppsägning kan det förekomma detaljerade uppgifter om en en- skilds hälsa, exempelvis i form av läkarutlåtanden och andra intyg om hälsa. Enligt Kammarkollegiet kan det inte uteslutas att även andra kategorier av känsliga personuppgifter kan behöva behandlas i ärendehandläggningen. Det kan handla om uppgifter om medlem- skap i fackförening, sexuell läggning och etniskt ursprung. Sådana uppgifter efterfrågas inte av myndigheten men kan komma att av- slöjas av andra uppgifter i ett ärende. Uppgift om en persons etniska

248Prop. 2017/18:105 s. 91.

249Prop. 2017/18:105 s. 88 och 89.

730

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ursprung kan exempelvis komma att avslöjas i ett rådgivnings- ärende där språkkunskaper diskuteras och i ärenden där det finns behov av tolk.

Vidare behöver Kammarkollegiet behandla känsliga personupp- gifter om hälsa i den faktiska verksamheten inom ramen för myn- dighetens analys-, uppföljnings-, och utvärderingsarbete. Sådan personuppgiftsbehandling förekommer såväl inom ramen för den offentliga omställningsorganisationens leverantörs- och verksam- hetsuppföljning som för att samla in de uppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grundläggande omställnings- och kompetensstödet och för att administrera data- basen över individer som har fått stöd. I dessa fall rör det sig om mer generella uppgifter om hälsa som behöver behandlas, t.ex. uppgift om att en individ har fått förstärkt stöd eller att stödet har fått avbrytas på grund av sjukdom. Känsliga personuppgifter kan också behöva behandlas inom den faktiska verksamheten som en följd av att enskilda personer skickar in sådana uppgifter, t.ex. via e-post och kontaktformulär.

Kammarkollegiets behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med dataskyddsförordningen

och dataskyddslagen

Kammarkollegiet behöver behandla känsliga personuppgifter i både ärendehandläggning och faktisk verksamhet. Utredningen bedömer att det är ett viktigt allmänt intresse att Kammarkollegiet kan ut- föra de uppgifter som myndigheten har fått av riksdag och regering på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt, även om myndigheten behöver behandla vissa känsliga personuppgifter. Med stöd av den generella regleringen i dataskyddslagen ges Kammarkollegiet till- räckliga förutsättningar att behandla känsliga personuppgifter när så krävs enligt lag eller är nödvändigt för handläggningen av ett ärende (3 kap. 3 § första stycket 1 och 2 dataskyddslagen).

Som framgår ovan ger dock bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket 3 samma lag begränsade möjligheter att använda känsliga personuppgifter i faktisk verksamhet. Kammarkollegiet behöver behandla känsliga personuppgifter i den faktiska verksamheten i större omfattning än vad som är möjligt enligt 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen. Därtill behöver Kammarkollegiet i vissa

731

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

situationer söka i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter (se avsnitt 6.7.6). Detta är inte möjligt vid behandling som sker enbart med stöd av 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen (se 3 kap. 3 § andra stycket samma lag). Av samma skäl som angetts ovan i fråga om rättslig grund bedömer utredningen vidare att förutsättningarna för att behandla känsliga personuppgifter med stöd av samtycke enligt artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen inte är uppfyllda. Myndighetens behov av att behandla känsliga personuppgifter kan således inte fullt ut tillgodoses med stöd av dataskyddslagen.

6.7.5Behandling av känsliga personuppgifter

Utredningens förslag: I lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd ska det införas en bestämmelse om att Kam- markollegiet får behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) med stöd av artikel 9.2 g i förordningen i myndighetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd

1.om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behand- lingen krävs enligt lag,

2.om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende,

3.om behandlingen är nödvändig för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete, eller

4.i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt in- trång i den registrerades personliga integritet.

Skälen för utredningens förslag

Det behövs en särskild reglering för Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter i verksamheten som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Bestämmelserna i dataskyddslagen gäller om inte annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker (1 kap. 6 § dataskyddslagen). För att tillgodose Kammarkollegiets behov av att

732

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behandla känsliga personuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet behöver det alltså finnas en särskild reglering avseende myndighetens person- uppgiftsbehandling med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförord- ningen. Utredningen konstaterar att det enligt artikel 6.2 och 6.3 i förordningen är tillåtet att ha bestämmelser om när myndigheter får behandla personuppgifter i nationell rätt för att reglera behand- ling som grundar sig på en uppgift av allmänt intresse enligt arti- kel 6.1 e i dataskyddsförordningen.

Det räcker inte med att en behandling av känsliga personupp- gifter är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse för att undantaget i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen ska kunna användas. Av artikel 9.2 g framgår att behandlingen även ska ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, som ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd samt innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

Kravet på att grunden för behandlingen ska vara fastställd i en- lighet med unionsrätten eller den nationella rätten innebär, i likhet med vad som gäller enligt artikel 6.3 dataskyddsförordningen, att uppgiften av viktigt allmänt intresse ska ha stöd i rättsordningen.250 För Kammarkollegiet är kravet på rättslig grund uppfyllt i fråga om personuppgiftsbehandlingar som sker enligt lagen och förord- ningen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd respek- tive regeringens beslut om uppdrag till Kammarkollegiet att samla in uppgifter och redovisa en analys och uppföljning av det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet (se avsnitt 6.7.1). Kravet på att den rättsliga grunden ska vara förenlig med det väsent- liga innehållet i rätten till dataskydd bedöms inte tillföra något utöver de krav som gäller enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Däremot tillkommer kravet på att gällande rätt ska innehålla bestäm- melser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen och rättigheter.

För att det ska vara tillåtet att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordning krävs vidare att behand- lingen är nödvändig. Utredningen konstaterar att kravet på nödvän- dighet i artikel 9 innebär detsamma som kravet på nödvändighet i

250Prop. 2017/18:105 s. 49–52 och 84.

733

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

artikel 6.251 Detta innebär bl.a. att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig.252

Reglering avseende behandling av

känsliga personuppgifter i annan lagstiftning

En bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter kan utformas på olika sätt. Den generella bestämmelsen i 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen ger myndigheter och vissa andra organ möjlighet att behandla känsliga personuppgifter i vissa fall med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen. Många myndig- heter har omfattande behov av att behandla känsliga personuppgifter för att kunna bedriva sin verksamhet. I många fall omfattas myndig- heterna av reglering om behandling av känsliga personuppgifter i sektorsspecifika författningar som har företräde framför dataskydds- lagen (1 kap. 6 § dataskyddslagen). Som beskrivs i avsnitt 6.6.6 inne- håller de flesta nyare regleringar och förslag om ny dataskyddsregler- ing generella möjligheter för myndigheter att behandla känsliga personuppgifter när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.253 Utredningen föreslår i avsnitt 6.6.6 att Arbetsförmedlingen ska få behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Även enskilda aktörer som inte är myndigheter kan behöva

behandla känsliga personuppgifter för att bedriva sin verksamhet. Så är exempelvis fallet för enskilda utbildningsanordnare inom universitets- och högskolesektorn samt enskilda huvudmän inom skolväsendet. Enskilda utbildningsanordnare får enligt 13 § första stycket lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g data- skyddsförordningen om behandlingen är nödvändig för en han- tering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Motsvarande möjlighet till behandling av känsliga per-

251Prop. 2017/18:105 s. 75 och 76.

252Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

253Se t.ex. 1 kap. 9 § lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalnings- myndigheten, 8 § lagen (2024:926) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen och SOU 2023:100 s. 679.

734

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

sonuppgifter gäller för enskilda huvudmän inom skolväsendet en- ligt 26 a kap. 4 § skollagen (2010:800). Nämnda bestämmelser kompletterar dataskyddsförordningen.254 Bestämmelserna mot- svarar den reglering som gäller för statliga universitet och hög- skolor respektive offentliga huvudmän inom skolväsendet enligt dataskyddslagens reglering om myndigheters behandling av käns- liga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse (3 kap. 3 § första stycket 2 och 3).

Kammarkollegiet bör få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen

En ny reglering avseende Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter i myndighetens verksamhet som avser grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd bör enligt utredningen fullt ut ersätta 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen. En regler- ing med den utformningen blir tydlig både för den registrerade, Kammarkollegiet och övriga.

Kammarkollegiet behöver endast i mindre utsträckning behandla känsliga personuppgifter, främst om hälsa, i handläggningen av ärenden om rådgivning, vägledning, förstärkt stöd och yttranden för omställningsstudiestöd. Ofta handlar det inte om detaljerade uppgifter. Mer detaljerade uppgifter om hälsa, exempelvis i läkar- utlåtanden, kan dock behöva behandlas i vissa fall. När det gäller behandling av känsliga personuppgifter inom ramen för myndig- hetens arbete med analys, uppföljning och utvärdering av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet rör det sig om mer generella uppgifter om hälsa, exempelvis att en individ har fått förstärkt stöd eller att stödet har fått avbrytas på grund av sjuk- dom. Även om behovet av att behandla känsliga personuppgifter främst rör uppgifter om hälsa, kan det inte uteslutas att även andra kategorier av känsliga personuppgifter kan behöva behandlas, t.ex. uppgifter om etniskt ursprung. Kammarkollegiet kan inte heller styra över vilka känsliga personuppgifter som kommer in till myndigheten i ett ärende. Dataskyddförordningens krav gäller oavsett hur den nationella regleringen utformas, vilket motverkar att känsliga personuppgifter används när det inte är motiverat.

25411 § lagen om tillstånd att utfärda vissa examina, 26 a kap. 2 § skollagen.

735

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningen anser mot denna bakgrund att en bestämmelse om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter inte bör innehålla någon begränsning avseende vilka kategorier av känsliga uppgifter som får behandlas.

Av regleringen bör det således framgå att Kammarkollegiet får behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende. Enligt utredningen bör det inte finnas en avgränsning till ärenden om rådgivning, vägledning, för- stärkt stöd och yttranden för omställningsstudiestöd, eftersom det riskerar att begränsa myndighetens förutsättningar att utföra sina uppgifter. En avgränsning till handläggningen av ett ärende mot- svarar också den befintliga regleringen i 3 kap. 3 § första stycket 2 dataskyddslagen. Utredningen bedömer att en reglering för Kam- markollegiet som utformas på motsvarande sätt är tillräckligt pre- cis. Att i denna del ha samma utformning som i dataskyddslagen bidrar också till att regleringen som helhet blir tydlig.

Av regleringen bör det även framgå att Kammarkollegiet får behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Det behöver alltså inte vara omöjligt för Kammarkollegiet att utföra sina uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas.255 Behandlingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen, vilket bl.a. omfattar principerna om uppgiftsminimering och lagringsminimer- ing (artikel 5.1 c och e).

I likhet med vad som gäller för alla myndigheter kan Kammar- kollegiet också behöva behandla känsliga personuppgifter för att uppfylla sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. Det hand- lar om hantering av allmänna handlingar enligt bestämmelser i framför allt tryckfrihetsförordningen och OSL. Kammarkollegiet kan också behöva behandla känsliga personuppgifter i andra fall än när det krävs enligt lag, är nödvändigt för handläggningen av ett ärende eller för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärder- ingsarbete, t.ex. för att tillhandahålla service eller rådgivning åt enskilda. Med stöd av den generella regleringen i 3 kap. 3 § första stycket 1 och 3 dataskyddslagen har Kammarkollegiet i dagsläget förutsättningar att behandla känsliga personuppgifter i dessa fall.

255Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

736

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningen anser att Kammarkollegiet även i fortsättningen bör ha möjlighet att behandla känsliga personuppgifter i sådana fall.

Utredningen föreslår sammantaget att Kammarkollegiet enligt en särskild bestämmelse ska få behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen i myndighetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetens- stöd, om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag, om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende, om behandlingen är nödvändig för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete, eller i annat fall, om behand- lingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. En sådan bestämmelse kommer enligt 1 kap. 6 § data- skyddslagen att gälla i stället för 3 kap. 3 § första stycket samma lag.

Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter utgör inte ett betydande intrång i den personliga integriteten

Det är bara vissa kvalificerade intrång i den personliga integri- teten som omfattas av detta grundlagsskydd. Enligt förarbetena bör flera omständigheter vägas in vid bedömningen av om det är fråga om ett sådant intrång. Stor vikt ska läggas vid uppgifternas karak- tär. Ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande måste han- teringen normalt sett anses vara. Vid bedömningen av intrångets karaktär är det också naturligt att stor vikt läggs vid ändamålet med behandlingen. En hantering som syftar till att utreda brott kan nor- malt anses vara mer känslig än t.ex. en hantering som uteslutande sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av kvali- teten i handläggningen. Därutöver kan mängden uppgifter vara en betydelsefull faktor.256 Vid bedömningen av om en åtgärd innebär kartläggning ska åtgärdens effekter snarare än det huvudsakliga

256Prop. 2009/10:80 s. 183, 184 och 250.

737

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

syftet med åtgärden beaktas. Vad som avses med kartläggning får bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i begreppet.257

Utredningen konstaterar att Kammarkollegiet behöver behandla olika kategorier av personuppgifter för att utföra sina uppgifter inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Per- sonuppgifter behöver bl.a. behandlas för att handlägga ärenden om stöd till enskilda och i den faktiska verksamheten i arbetet med analys, uppföljning och utvärdering. Uppgifterna kommer i huvud- sak att röra enskilda personer som har ansökt om grundläggande omställnings- eller kompetensstöd genom den offentliga omställ- ningsorganisationen eller andra registrerade omställningsorganisa- tioner. Det kommer också att handla om ärenden om yttrande till CSN gällande omställningsstudiestöd. Behandlingen av personupp- gifter rör sannolikt inte en stor andel av hela landets befolkning utan snarare en mer begränsad krets personer. Uppgifternas karak- tär varierar beroende på vilket ärende det gäller. I vissa fall handlar det om integritetskänsliga uppgifter om exempelvis hälsa. Behand- ling av känsliga uppgifter om hälsa förekommer dock endast i liten utsträckning både när det gäller ärendehandläggning och faktisk verksamhet. I många fall rör det sig också om mer generella och odetaljerade uppgifter. Trots detta bedömer utredningen att det inte kan uteslutas att behandlingen av känsliga personuppgifter i ett enskilt ärende hos Kammarkollegiet skulle kunna anses utgöra kart- läggning av den enskildes personliga förhållanden i den mening som avses i regeringsformens bestämmelse, även om avsikten med åtgär- den är en annan.

Behandlingen av känsliga personuppgifter kommer dock att vara nödvändig för att Kammarkollegiet ska kunna fatta beslut om stöd. Behandlingen av uppgifterna kommer också vara nödvändig för analys, uppföljning och utvärdering av det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet. Kammarkollegiet ska enligt utred- ningens förslag endast få behandla känsliga personuppgifter för analys, uppföljning och utvärdering om behandlingen är nödvändig. Att myndigheten har ändamålsenliga förutsättningar att utföra sina uppgifter är till nytta för den sökande och för samhället i stort. Som en följd av utredningens förslag i avsnitt 4.9.2 kommer Kam- markollegiet endast få dela känsliga personuppgifter med en leve-

257Prop. 2009/10:80 s. 180.

738

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

rantör, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna full- göra sitt uppdrag. Bestämmelsen är således begränsad till uppgifter som leverantören behöver för uppdragets fullgörande. Utredningen konstaterar att känsliga personuppgifter redan i dagsläget kan om- fattas av ett uppgiftslämnande mellan Kammarkollegiet och andra myndigheter. Exempelvis är Försäkringskassan skyldig att lämna uppgifter till Kammarkollegiet om det har identifierats ett behov av uppgifterna hos Kammarkollegiet. Sådana personuppgifter som inte omfattas av en uppgiftsskyldighet får inte lämnas från en annan myndighet till Kammarkollegiet utan att det har gjorts en sekre- tessprövning.

Utifrån dessa omständigheter bedömer utredningen att behand- lingen av känsliga personuppgifter hos Kammarkollegiet inte kom- mer att utgöra ett betydande intrång i den personliga integriteten.

Bestämmelsen i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen medför därför inte att en kompletterande reglering av Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter inom myndighetens verk- samhet som avser det grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet måste införas i lag.

Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bör regleras

i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Även om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgif- ter inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet inte utgör ett sådant betydande intrång i den personliga integri- teten att det krävs lagreglering enligt 2 kap. 6 § andra stycket reger- ingsformen, kan det finnas omständigheter som talar för att regler- ingen ändå bör föras in i lag.

Enligt utredningen är det lämpligt att kompletterande data- skyddsreglering för en viss verksamhet förs in i en författning som i huvudsak reglerar verksamheten. Förutsättningarna för Kammar- kollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet regleras i lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd. Den lagen innehåller merparten av den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen. Det bör också beaktas att kompletterande regleringar av myndigheters person- uppgiftsbehandling generellt finns i lag. Mot denna bakgrund bör

739

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

den kompletterande regleringen om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter föras in i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

En utvidgning av Kammarkollegiets möjligheter

att behandla känsliga personuppgifter är proportionerlig

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter i den aktuella verksamheten ger Kammarkollegiet utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dagsläget. Kammarkollegiet kommer i större omfattning kunna behandla känsliga personuppgifter i den faktiska verksamheten för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvär- deringsarbete. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling, spridning av uppgifter och i vissa fall integritetsintrång genom kartläggning av enskildas personliga för- hållanden.

Regleringen avseende känsliga personuppgifter i lagen om grund- läggande omställnings- och kompetensstöd är dock endast en kom- plettering till dataskyddsförordningen. Enligt förordningen får den personuppgiftsansvarige bara behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g om det är nödvändigt med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Kammarkollegiets behandling av sådana uppgifter förutsätter också, liksom all annan behandling, att övriga krav enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med till- hörande förordning, är uppfyllda. Även om möjligheterna att be- handla känsliga personuppgifter utvidgas enligt förslaget i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga personuppgifter behandlas restriktivt och myndigheten ska göra en bedömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.258 Därtill föreslår utredningen sök- begränsningar till skydd för den registrerades personliga integritet (se avsnitt 6.7.6). Sammantaget bedömer utredningen att den före- slagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter står i proportion till det intrång i de registrerades personliga integ- ritet som behandlingen kan medföra. Se vidare i den samlade data- skydds- och integritetsanalysen, avsnitt 6.7.8.

258SOU 2023:100 s. 693.

740

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

6.7.6Sökbegränsningar

Utredningens förslag: I lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd ska det införas en bestämmelse om att Kam- markollegiet inte får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet ska dock inte omfatta sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ur- sprung, medlemskap i fackförening eller hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Förbudet ska inte heller omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Skälen för utredningens förslag

Reglering i den generella dataskyddsregleringen av behandling i form av sökning

En sökning är en form av behandling av personuppgifter (arti- kel 4.2 i dataskyddsförordningen). Som tidigare har beskrivits är utgångspunkten i dataskyddsförordningen att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter (artikel 9.1). Det finns vissa undantag från förbudet, bl.a. om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Vissa ytterligare förutsätt- ningar ska då vara uppfyllda, bl.a. att den nationella rätten ska inne- hålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säker- ställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Medlemsstaterna får behålla eller införa mer speci- fika bestämmelser för behandling med stöd av artikel 6.1 c och e (artikel 6.2), vilket är de grunder som i regel är aktuella för undan- tag enligt 9.2 g. Det gäller även känsliga personuppgifter (skäl 10).

När det gäller känsliga personuppgifter ger 3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen vissa möjligheter för myndigheter att be- handla känsliga personuppgifter. Enligt paragrafens andra stycke är det dock förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter om behandlingen enbart sker med stöd av första stycket. Detta innebär att sökbegräns- ningen inte gäller vid behandling som sker med stöd av någon av de

741

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

övriga bestämmelserna i dataskyddslagen, i enlighet med bestäm- melser i en annan författning eller med direkt tillämpning av något av undantagen i artikel 9.2 i dataskyddsförordningen.259

Det bör införas sökbegränsningar i lagen

om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

En sökning omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att upp- gifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett visst urval.260 Ett sökförbud omfattar således inte bara sökningar i traditionell mening, utan även när information struktureras eller systematiseras i syfte att få fram ett urval baserat på känsliga personuppgifter med hjälp av mer avancerade tekniska lösningar, t.ex. artificiell intelligens. Sökförbud kan exempelvis om- fatta sökningar som görs vid dataanalyser och urval för att få fram urvalsträffar.261

Dataskyddslagens sökbegränsning kommer inte att vara tillämp- lig när Kammarkollegiet behandlar känsliga personuppgifter enligt den föreslagna bestämmelsen i avsnitt 6.7.5. För att den komplet- terande regleringen ska uppfylla kraven när det gäller tillåtna undan- tag från förbudet att behandla känsliga personuppgifter behövs ytterligare reglering. Sökbegränsningar är en viktig del i att säkra ett tillräckligt skydd för den enskildes personliga integritet och får föras in i nationell rätt enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförord- ningen. Utredningen anser därför att sökbegränsningar bör föras in

ilagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd i an- slutning till bestämmelsen om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter.

Sökbegränsningarna bör utgå från syftet med sökningen

I nyare lagstiftning har sökbegränsningar utformats på så sätt att de utgår från syftet med sökningen. Exempelvis är det enligt data- skyddslagen förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter (3 kap. 3 §

259Prop. 2017/18:105 s. 195.

260Jfr prop. 2017/18:105 s. 195.

261SOU 2023:100 s. 707.

742

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

andra stycket).262 Även i andra förslag till ny lagstiftning som läm- nats har motsvarande modell använts.263 En sådan utformning tillåter nödvändiga sökningar i annat syfte. Enligt utredningen är en sådan utformning av sökbegränsningen ändamålsenlig även för Kammarkollegiet. En bestämmelse som begränsar Kammarkolle- giets möjligheter att göra sökningar med utgångspunkt i syftet med sökningen bör därför föras in i lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd.

Kammarkollegiets möjligheter att söka i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter bör begränsas med vissa undantag

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att myndigheten i vissa fall behöver göra sökningar i syfte att få fram ett urval base- rade på känsliga personuppgifter. Det handlar om sökningar både i ärendehandläggningen och i den faktiska verksamheten, t.ex. för att följa upp leverantörers resultat. Utredningen anser att Kammar- kollegiet bör få göra sådana sökningar om det är nödvändigt för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet som avser grund- läggande omställnings- eller kompetensstöd.

Utredningen anser att en reglering som ger möjligheter till undantag från förbudet att behandla känsliga personuppgifter av integritetsskäl bör avgränsas till att endast avse de kategorier av känsliga uppgifter som kan vara nödvändiga att använda för att söka fram urval. Kammarkollegiet har framfört att myndigheten kan behöva söka i syfte att få fram ett urval baserat på personupp- gifter som avslöjar uppgifter om etniskt ursprung, medlemskap i fackförening eller hälsa.

Uppgifter som avslöjar etniskt ursprung kan behöva behandlas exempelvis för att följa upp ärenden med tolk och för att kunna analysera, följa upp och utvärdera det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

262Se också exempelvis 2 kap. 3 § lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter, 1 kap. 10 § lagen (2023:457) om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.

263SOU 2023:100 s. 701, SOU 2024:95 s. 319.

743

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Uppgifter som avslöjar medlemskap i fackförening kan behöva behandlas exempelvis för att analysera, följa upp och utvärdera det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Uppgifter om hälsa kan behöva behandlas för att exempelvis söka fram antalet ärenden med förstärkt stöd, följa upp leveran- törers resultat och för att analysera, följa upp och utvärdera det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Det bör påpekas att ett undantag som ger möjlighet att behandla sådana personuppgifter när det är nödvändigt för en uppgift i den aktuella verksamheten inte påverkar Kammarkollegiets skyldig- heter som personuppgiftsansvarig när det gäller övrig tillämplig dataskyddsreglering. Det innebär bl.a. att det krävs en rättslig grund för behandlingen och att principen om uppgiftsminimering måste följas.

Undantagen ska tillgodose den registrerades intresse av att be- gränsa behandlingen av känsliga personuppgifter samtidigt som Kammarkollegiet ges ändamålsenliga förutsättningar att utföra sina uppgifter. Utredningen anser att en reglering i lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd som förbjuder sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga person- uppgifter, med undantag för sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, med- lemskap i fackförening eller om hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- eller kompetensstöd, tillgodoser dessa behov. Förslagets utformning innebär att det i övrigt är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett personurval grundat på känsliga personuppgifter. Det är alltså inte tillåtet att utföra sök- ningar som innebär en kartläggning av personer på grundval av uppgifter om t.ex. sexuell läggning. Sökningar som görs för andra ändamål, t.ex. i syfte att ta fram verksamhetsstatistik eller för registervård, dvs. då syftet med sökningen inte är att identifiera ett urval av individer, påverkas inte av sökförbudet.264 Vidare hindras inte sökningar där ett ord, t.ex. ett personnamn, samtidigt kan vara en känslig personuppgift.265

264Se prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2017/18:254, Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning, s. 38.

265Jfr prop. 2017/18:232, Brottsdatalag, s. 155, prop. 2022/23:34, Utbetalningsmyndigheten, s. 133.

744

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sökförbudet bör inte gälla sökningar i viss handling eller ett visst ärende

Regeringen har tidigare i flera lagstiftningsärenden framhållit att en sökning bland en begränsad mängd uppgifter får anses innebära mindre integritetsrisker än en sökning i större uppgiftsmängder. Regeringen har vidare anfört att det framstår som ofarligt i integ- ritetshänseende att någon använder sökfunktionen i ett ordbehand- lingsprogram för att orientera sig i ett enskilt textdokument. 266 Utredningen instämmer i regeringens bedömning vad gäller integ- ritetsriskerna vid sådan behandling.

Kammarkollegiets anställda kan behöva söka efter känsliga per- sonuppgifter i en viss handling eller ett visst ärende för att på ett effektivt sätt utföra sina arbetsuppgifter. Vid en avvägning mellan den begränsade integritetsrisk som en sådan sökning kan utgöra för den enskildes personliga integritet och de möjligheter undantaget kan ge för Kammarkollegiets anställda att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt anser utredningen att det är ett proportionerligt och lämpligt undantag från sökförbudet. Utredningen noterar att så- dana undantag har gjorts i exempelvis 2 kap. 4 § lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter och före- slagits i Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden.267 Mot denna bakgrund bör sökförbudet för Kam- markollegiet inte omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

6.7.7Förhållandet till annan reglering

Utredningens förslag: I lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd ska det införas en bestämmelse som upp- lyser om att bestämmelserna om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter kompletterar dataskyddsförord- ningen.

266Prop. 2014/15:148, Domstolsdatalag, s. 64 och prop. 2022/23:34 s. 134 och 135.

267SOU 2023:100 s. 701.

745

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

läggande omställnings- och kompetensstöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Skälen för utredningens förslag

Bestämmelserna om Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter ska komplettera dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för Kammarkollegiet när myndigheten behandlar personuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. För- ordningen ger visst utrymme för nationella bestämmelser som kompletterar den men förordningen har alltid företräde. En bestämmelse som upplyser om att föreslagna bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegränsningar (se avsnitt 6.7.5 och 6.7.6) kompletterar dataskyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering. Enligt utredningen är det viktigt att det tydligt framgår att bestämmelserna kompletterar dataskyddsförordningen. Utredningen anser därför att det bör finnas en bestämmelse som upplyser om detta i lagen om grund- läggande omställnings- och kompetensstöd.

Förhållandet till dataskyddslagen

Dataskyddslagen kompletterar dataskyddsförordningen på en generell nivå. Lagen är subsidiär och gäller om inte annat följer av en annan lag eller förordning (1 kap. 6 §). Det är viktigt att det tydligt framgår att bestämmelser i dataskyddslagen kan vara till- lämpliga vid behandling av personuppgifter i Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kom- petensstödet. Det är vanligt förekommande med liknande regler- ingar i myndigheters registerförfattningar.268 Sådan reglering finns även i andra författningar där kompletterande dataskyddsreglering förts in, t.ex. i vapenlagen (1996:67). Av tydlighetsskäl och för att den kompletterande dataskyddsregleringen för Kammarkollegiet ska vara enhetlig i förhållande till annan reglering bör det införas en

268Se t.ex. 1 kap. 3 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten.

746

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bestämmelse i lagen om grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd om att dataskyddslagen och föreskrifter som har med- delats i anslutning till den lagen gäller för personuppgiftsbehand- ling som omfattas av dataskyddsförordningen, om inte något annat följer av bestämmelserna i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller av föreskrifter som har meddelats i an- slutning till den lagen.

6.7.8Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom föreslagna bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i reger- ingsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i data- skyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

Regler till skydd mot intrång i den personliga integriteten finns i bl.a. regeringsformen, dataskyddsförordningen, Europakonventio- nen och i EU:s rättighetsstadga. Skyddet mot intrång i den per- sonliga integriteten får under vissa förutsättningar begränsas (se beskrivningarna i avsnitt 4.3.3). För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter för Kammarkollegiet till behandling av käns- liga personuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet som utredningen föreslår måste alltså behovet av behandlingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten. För att en pro- portionalitetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för in- trång i den personliga integriteten kartläggas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan beho- vet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

747

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Det intrång i den personliga integriteten som de föreslagna bestämmelserna om behandling av känsliga personuppgifter medför är proportionerligt

Den reglering som föreslås innebär att Kammarkollegiet kom- mer att kunna behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt all- mänt intresse enligt liknande förutsättningar som redan gäller. Det som tillkommer med utredningens förslag är utökade möjligheter till behandling i den faktiska verksamheten för myndighetens ana- lys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Kammarkollegiet före- slås dock endast få behandla känsliga personuppgifter för detta syfte om behandlingen är nödvändig för att utföra uppgiften. Att myndigheten har ändamålsenliga förutsättningar att analysera, följa upp och utvärdera det grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet är till nytta för den sökande och för samhället i stort. Känsliga personuppgifter, framför allt om hälsa, behandlas endast i liten utsträckning och det rör sig oftast om mer generella och odetaljerade uppgifter. Utredningen har ovan bedömt att Kammar- kollegiets behandling av känsliga personuppgifter inte utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten enligt 2 kap. 6 § regeringsformen.

Ytterst är det Kammarkollegiets ansvar att se till att känsliga personuppgifter behandlas endast om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Utredningen föreslår ett förbud mot sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgif- ter. Förbudet föreslås dock inte omfatta sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, medlemskap i fackförening eller hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i myndighetens verksamhet

748

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

som avser grundläggande omställnings- eller kompetensstöd. För- budet föreslås inte heller omfatta sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende. Sökbegränsningen innebär alltså att det inte är tillåtet att utföra sökningar som innebär en kartläggning av per- soner grundat på uppgifter om t.ex. sexuell läggning. Däremot är det tillåtet att göra sökningar för andra ändamål, t.ex. för att ta fram verksamhetsstatistik. Undantag från sökförbudet föreslås tillåtas bara när det gäller vissa känsliga personuppgifter, dvs. upp- gifter om etniskt ursprung, medlemskap i fackförening eller om hälsa. Kammarkollegiet har ett stort behov av att kunna ta fram ett urval av personer baserat på sådana kategorier av personuppgifter, t.ex. uppgift om hälsa i form av uppgift om ärenden med förstärkt stöd. Undantaget förutsätter att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamheten.

Kammarkollegiets behandling av känsliga personuppgifter måste vidare följa de krav som ställs i den generella dataskyddsregler- ingen. Även om möjligheterna att behandla känsliga personupp- gifter utvidgas enligt förslaget finns det alltså i övrigt fortfarande samma krav på exempelvis att känsliga personuppgifter ska be- handlas restriktivt. Myndigheten behöver också göra en bedömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.269 Som personupp- giftsansvarig måste myndigheten exempelvis enligt artikel 24.1 i dataskyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisato- riska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förordningen. Den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten och som Kammarkollegiet om- fattas av i sin verksamhet inom grundläggande omställnings- och kompetensstöd ger också ett visst skydd. Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Även om det gäller en presumtion för offentlighet kan sekretess alltjämt gälla för vissa typer av uppgifter, t.ex. en uppgift om sjukdom.270 I avsnitt 4.9.2 föreslås att Kammarkollegiet, utan hinder av sekretess, ska få lämna annars sekretesskyddade uppgifter till en leverantör under vissa förutsättningar. Utred-

269SOU 2023:100 s. 693.

270Se prop. 2021/22:216 s. 31 och 32.

749

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ningen föreslår också att det ska införas en författningsreglerad tystnadsplikt för leverantörer och underleverantörer (se avsnitt 4.9.6). Utredningen bedömer sammantaget att det kommer att finnas ett tillräckligt skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden även hos dessa aktörer.

Det bedöms inte finnas några mer ändamålsenliga alternativ till den föreslagna regleringen. Utredningen bedömer sammantaget att den föreslagna regleringen, tillsammans med de skyddsåtgärder som övrig reglering ger, står i proportion till det intrång i de regi- strerades personliga integritet som behandlingen kan medföra.

6.7.9Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för Kammarkollegiets verksamhet som avser

det grundläggande omställnings- och kompetensstödet

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetens- stödet.

Skälen för utredningens bedömning

En kompletterande dataskyddsreglering avseende Kammarkolle- giets behandling av känsliga personuppgifter bör bara innehålla sådana bestämmelser som är nödvändiga utöver dataskyddsför- ordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det generella dataskyddsregelverket ger ett starkt skydd för de upp- gifter som myndigheten behandlar.

De rättsliga grunderna för Kammarkollegiets behandling av per- sonuppgifter i verksamheten som avser det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet är som tidigare har beskrivits fast- ställda i enlighet med vad som krävs (se avsnitt 6.7.1). Av skäl 41 i dataskyddsförordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förutsägbar för dem som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen bedömde regeringen att vilken

750

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behand- lingens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den personliga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart.271

Utredningen bedömer att syftet med Kammarkollegiets behand- ling av personuppgifter för att utföra sina uppgifter inom dess verk- samhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetens- stödet tydligt framgår av bestämmelserna i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och att det är förutsägbart för personer som omfattas av dessa regler vilken behandling av person- uppgifter som är nödvändig för att Kammarkollegiet som person- uppgiftsansvarig ska kunna utföra sina uppgifter. Syftet med personuppgiftsbehandlingen för att myndigheten ska fullgöra regeringsuppdraget att samla in de personuppgifter som behövs för att analysera, följa upp och utvärdera det grundläggande omställnings- och kompetensstödet framgår av regeringens beslut. Även i denna del bedömer utredningen att det är förutsägbart för personer som omfattas av hanteringen vilken behandling av per- sonuppgifter som är nödvändig för att Kammarkollegiet ska kunna fullgöra uppdraget.

Dataskyddsförordningen möjliggör genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket för medlemsstaterna att införa särskilda registerför- fattningar, men varken dessa bestämmelser eller förordningen i övrigt innebär något krav på att det införs sådana författningar. För Kammarkollegiet finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som myndigheten tillämpar i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier.272 Det finns också bestämmelser om Kammarkollegiets behandling av personuppgifter i förordningen (2014:885) om register över vigselförrättare inom trossamfund.

Som framgår av avsnitt 6.7.5 bedömer utredningen att det behö- ver införas kompletterande bestämmelser som rör Kammarkolle-

271Prop. 2017/18:105 s. 51.

272Enligt 37 § lagen om insyn i finansiering av partier får Kammarkollegiet behandla person- uppgifter som avslöjar politiska åsikter, om uppgifterna har lämnats i en intäktsredovisning eller annars är nödvändiga för att Kammarkollegiet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen.

751

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

giets behandling av känsliga personuppgifter i verksamheten. En annan kategori av personuppgifter vars behandling särskilt regleras i dataskyddsförordningen är de som rör fällande domar i brottmål samt lagöverträdelser som innefattar brott (artikel 10). Det har inte kommit fram att Kammarkollegiet behöver behandla sådana per- sonuppgifter i den aktuella verksamheten. Utredningen konstaterar dock att det finns en bestämmelse i 3 kap. 8 § dataskyddslagen som ger myndigheter möjlighet att behandla sådana personuppgifter. Kammarkollegiet har således möjlighet att behandla personupp- gifter om lagöverträdelser med stöd av den bestämmelsen om behov av sådan behandling skulle uppstå. Detta innebär inte att Kammarkollegiet fritt kan behandla personuppgifter som rör lag- överträdelser inom verksamheten. Som personuppgiftsansvarig behöver Kammarkollegiet exempelvis fastställa särskilda, uttryck- ligt angivna och berättigade ändamål för den behandling som ut- förs, t.ex. när det gäller behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser, för att uppfylla kraven i artikel 5.1.b i dataskydds- förordningen.

Som framgår av avsnitt 6.3 innehåller dataskyddsförordningen ett omfattande regelverk som syftar till att skydda den enskildes integritet och rättigheter. Dataskyddsförordningen kompletteras av dataskyddslagen. Utredningen bedömer att det inte behövs ytter- ligare bestämmelser om Kammarkollegiets personuppgiftsbehand- ling inom verksamheten som avser det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet för att det ska finnas ett tillräckligt skydd. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att införa ytterligare dataskyddsreglering för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

6.8Dataskyddsreglering för Kammarkollegiets leverantörer

6.8.1Behov av kompletterande dataskyddsreglering för Kammarkollegiets leverantörer

Utredningens bedömning: Leverantörer som utför arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet behöver behandla känsliga personuppgifter för att utföra sina uppgifter.

752

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Leverantörernas behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

Skälen för utredningens bedömning

Leverantörernas verksamhet

De stödinsatser och framtagande av yttranden för omställnings- studiestöd som görs med stöd av lagen om grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd utförs av upphandlade leverantörer. Även underleverantörer som anlitas av en upphandlad leverantör kan utföra stödinsatser. Stödet lämnas i form av rådgivning, väg- ledning och förstärkt stöd enligt 5 § lagen om grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd. Stöd får bl.a. lämnas till den vars anställning ska upphöra eller har upphört till följd av arbetsbrist (6 § första stycket 1 samma lag). Vägledning och rådgivning kan bl.a. resultera i att ett yttrande till CSN för omställningsstudiestöd utfärdas enligt 16 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Yttrande till CSN gällande omställningsstudiestöd erbjuds också som en separat tjänst till anställda, uppsagda och egenföretagare som inte omfattas av kollektivavtal och som inte har fått eller kan få ett yttrande genom en registrerad omställnings- organisation.

Det rör sig om en relativt ny arbetsmarknadspolitisk verksam- het och hittills har insatserna bara utförts av ett fåtal leverantörer.

Leverantörernas personuppgiftsbehandling

De leverantörer som har utfört insatser har framfört till utred- ningen att de behandlar uppgifter om deltagarens namn- och kon- taktuppgifter (men inte personnummer) som de får från Kammar- kollegiet i samband med att leverantören får uppdraget. Utöver det behandlas uppgifter om utbildning och arbetslivserfarenhet som lämnas av den enskilde deltagaren. Enligt leverantörerna finns det inte behov av att ta del av information om den enskildes hälsa eller andra integritetskänsliga uppgifter. Deltagaren kan dock själv infor- mera om sådana uppgifter.

753

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att myndigheten i nuläget lämnar få personuppgifter till leverantörerna, eftersom man eftersträvar en uppgiftsminimering. Normalt lämnas inte fler uppgifter än de som förekommer i beslutet till den enskilde. Myn- digheten påpekar att en uppgift om hälsa redan framgår av beslutet att bevilja en person rådgivning med förstärkt stöd, eftersom en uttrycklig förutsättning för att få stödet är att personen har sär- skilda behov till följd av sjukdom.273 Efter att en insats till en en- skild har avslutats rapporterar leverantören in resultatet av den ut- förda tjänsten till den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet. Leverantörerna rapporterar också in vilka akti- viteter som har utförts. Vissa av aktiviteterna som rapporteras in kan enligt Kammarkollegiet vara känsliga, t.ex. aktiviteten reha- biliteringsstöd. Även resultat som rapporteras in av leverantörer kan enligt myndigheten innehålla uppgifter om sjukdom. Känsliga personuppgifter behandlas i liten utsträckning och det rör sig om mer generella och odetaljerade uppgifter.

Rättslig grund för leverantörernas personuppgiftsbehandling

Leverantörerna behöver behandla olika uppgifter om enskilda för att fullgöra uppdraget att leverera arbetsmarknadspolitiska insatser

iform av offentligt grundläggande omställnings- och kompetens- stöd och yttranden för omställningsstudiestöd åt enskilda. Det handlar både om uppgifter som inte är integritetskänsliga och om uppgifter som är av integritetskänslig karaktär, t.ex. uppgifter om hälsa. Utredningen konstaterar att leverantörerna utför sådan per- sonuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsförordningen. Eftersom leverantörerna bestämmer ändamål och medel för den personuppgiftsbehandling som sker för att fullgöra uppdraget, är leverantörerna i dessa fall enligt artikel 4.7 dataskyddsförordningen personuppgiftsansvariga för personuppgiftsbehandlingen.

Utredningen konstaterar att även privata aktörer har ansetts kunna utföra uppgifter av allmänt intresse.274 På uppdrag av Kam- markollegiet tillhandahåller leverantörerna offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd samt utfärdar yttranden

273Se 7 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

274Prop. 2017/18:105 s. 58 och 59.

754

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

till dem som ansöker om omställningsstudiestöd. Insatserna är i huvudsak reglerade i lag. I den aktuella verksamheten kan det där- för vara nödvändigt för leverantörerna att behandla personupp- gifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 e i data- skyddsförordningen.275 Personuppgifterna får behandlas enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen. In- tresset av att erbjuda enskilda de aktuella insatserna för att perso- nen ska stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden får enligt utredningen anses överväga det eventuella integritetsintrång som leverantörernas personuppgiftsbehandling skulle kunna inne- bära.276 Bedömningen är därför att den behandling av personuppgifter som behöver utföras hos leverantörer vid utförandet av insatserna på uppdrag av Kammarkollegiet är proportionerlig i förhållande till målet med stödet. Kravet på att den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhållande till det legitima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskyddsförord- ningen får därmed anses vara uppfyllt.

Utredningen bedömer vidare att samtycke enligt artikel 6.1 a dataskyddsförordningen inte bör användas som rättslig grund för leverantörernas personuppgiftsbehandling. En enskild person som tar emot stöd får anses vara i en viss beroendeställning i förhållande till leverantören, bl.a. eftersom medverkande i olika aktiviteter och uppgifter ofta är en förutsättning för att få det beviljade stödet.277 Ett samtycke kan också återkallas av den enskilde. Av tidigare beskriv- ning framgår också att det finns en annan lämplig och tillräcklig rätts- lig grund för leverantörernas behandling av personuppgifter.

Den generella regleringen av behandling av känsliga personuppgifter

275Jfr prop. 2021/22:176 s. 367 och prop. 2017/18:105 s. 189 och 190.

276Jfr prop. 2021/22:176 s. 368.

277Jfr skäl 43 till dataskyddsförordningen.

755

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

gifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Förbudet ska enligt artikel 9.2 i förordningen inte tillämpas i vissa fall, t.ex. om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga sam- tycke till behandlingen för ett eller flera specifika ändamål (arti- kel 9.2 a). Något generellt förbud mot att använda samtycke som grund för behandling av känsliga personuppgifter har inte införts i svensk rätt.278 Ett annat undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter följer av artikel 9.2 g av vilken framgår att förbudet inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller med- lemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläg- gande intressen.

Leverantörerna behöver behandla känsliga personuppgifter för att leverera offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttranden för omställningsstudiestöd åt enskilda

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser i form av offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttranden för omställningsstudiestöd på uppdrag av Kammarkol- legiet behöver främst behandla personuppgifter som inte är integri- tetskänsliga. Exempelvis uppgifter om deltagarens namn, kontakt- uppgifter samt uppgifter om arbetslivserfarenhet och utbildning. Av tidigare beskrivning framgår dock att leverantörerna kan behöva behandla känsliga personuppgifter, främst om hälsa. En uppgift om hälsa framgår redan av Kammarkollegiets beslut om att bevilja en person rådgivning med förstärkt stöd, eftersom en uttrycklig för- utsättning för att få stödet är att personen har särskilda behov till följd av sjukdom.279 Även när en leverantör rapporterar genom- förda aktiviteter och resultat av det utförda stödet till Kammar- kollegiet kan personuppgifter om hälsa behöva behandlas, t.ex. om det aktuella stödet har behövt avbrytas på grund av sjukdom. Enligt utredningen kan det inte heller uteslutas att leverantörerna kan

278Prop. 2017/18:105 s. 76.

2797 § lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

756

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

behöva behandla känsliga personuppgifter för att individanpassa stödet med hänsyn till den enskildes hälsotillstånd.

Kammarkollegiet har vidare framfört till utredningen att myn- digheten behöver kunna dela viss information som framkommer vid myndighetens kartläggning av enskildas förutsättningar och behov med leverantörer. Det handlar bl.a. om uppgifter om hälsa, som skulle kunna påverka den enskildes möjligheter att söka och få ett nytt arbete. Utredningen föreslår i avsnitt 4.9.2 att Kammar- kollegiet med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse i OSL ska kunna lämna annars sekretesskyddade uppgifter till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av myndig- heten, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Leverantörernas behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med dataskyddsförordningen och dataskyddslagen

Utredningen bedömer ovan att leverantörernas fullgörande av upp- draget att leverera grundläggande omställnings- och kompetens- stöd åt enskilda avser en uppgift av allmänt intresse enligt artikel

6.1e i dataskyddsförordningen. Av samma skäl bör intresset av att leverantörerna kan fullgöra sitt uppdrag inom verksamheten anses vara ett viktigt allmänt intresse, även om leverantörerna behöver behandla känsliga personuppgifter. Utredningen bedömer således att leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter för att på uppdrag av Kammarkollegiet utföra uppgifter inom verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet kan stödjas på undantaget att behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 9.2 g i dataskyddsför- ordningen.

I 3 kap. 3 § dataskyddslagen finns en generell bestämmelse om i vilka fall känsliga personuppgifter får behandlas med stöd av artikel

9.2g i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen gäller dock endast myndigheter och andra som träffas av offentlighetsprincipen. Bestäm- melsen kan inte tillämpas av leverantörer som tillhandahåller offent- ligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttran- den för omställningsstudiestöd. Av samma skäl som angetts ovan i fråga om rättslig grund bedömer utredningen vidare att förutsättning-

757

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

arna för att behandla känsliga personuppgifter med stöd av samtycke enligt artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen inte kan anses vara upp- fyllda för alla de behandlingar som kan behöva utföras.

Sammantaget bedömer utredningen att leverantörernas behov av att behandla känsliga personuppgifter inte fullt ut kan tillgodoses med den generella dataskyddsregleringen.

6.8.2Behandling av känsliga personuppgifter

Utredningens förslag: I lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd ska det införas en bestämmelse om att en leverantör som utför eller har utfört arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet eller en underleverantör som medverkar eller har medverkat till att fullgöra leverantörens uppdrag får behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) med stöd av artikel 9.2 g i förordningen, om

1.uppgifterna avser en enskild person som får eller har fått offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställningsstudiestöd,

2.behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras, och

3.behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Vid behandling som sker med stöd av punkterna 1–3 ska det vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Det ska även införas en bestämmelse om att dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen också gäller för behandling som omfattas av dataskyddsförord- ningen, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen om grund- läggande omställnings- och kompetensstöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

758

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Det behövs en särskild reglering för att leverantörer till

Kammarkollegiet ska få behandla känsliga personuppgifter

Som beskrivs i avsnitt 6.8.1 behöver leverantörer behandla känsliga personuppgifter, framför allt om hälsa, för att fullgöra sitt uppdrag att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser i form av grundläggande omställnings- och kompetensstöd åt enskilda. Med leverantörer avses även eventuella underleverantörer som utför den aktuella verksamheten. Av tidigare beskrivning framgår vidare att den gene- rella dataskyddsregleringen inte är tillräcklig för att tillgodose leverantörernas behov av att behandla känsliga personuppgifter. Utredningen konstaterar att det enligt artikel 6.2 och 6.3 i data- skyddsförordningen är tillåtet att ha bestämmelser om när myn- digheter och andra aktörer får behandla personuppgifter i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.

Det räcker inte med att en behandling av känsliga personupp- gifter är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse för att undantaget i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen ska kunna användas. Av artikel 9.2 g framgår att behandlingen även måste ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, som ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd samt innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

Kravet på att grunden för behandlingen ska vara fastställd i enlig- het med unionsrätten eller den nationella rätten innebär, i likhet med vad som gäller enligt artikel 6.3 dataskyddsförordningen, att uppgif- ten av viktigt allmänt intresse ska ha stöd i rättsordningen.280 För leverantörerna är kravet på en rättslig grund uppfyllt i fråga om personuppgiftsbehandlingar som behövs för att leverera offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda samt att utfärda yttranden för omställningsstudiestöd på uppdrag av Kammarkollegiet. Som tidigare har beskrivits är insatserna som sådana i huvudsak reglerade i lag (se avsnitt 6.8.1). Kravet på att den rättsliga grunden ska vara förenlig med det väsentliga inne-

280Prop. 2017/18:105 s. 49–52 och 84.

759

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

hållet i rätten till dataskydd bedöms inte tillföra något utöver de krav som gäller enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen.281 Där- emot tillkommer kravet på att gällande rätt ska innehålla bestäm- melser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen och rättigheter.

För att det ska vara tillåtet att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen krävs vidare att behand- lingen är nödvändig. Utredningen konstaterar att kravet på nödvän- dighet i artikel 9 innebär detsamma som kravet på nödvändighet i artikel 6.282 Detta innebär bl.a. att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig.283

Reglering avseende behandling av känsliga personuppgifter för leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser

på uppdrag av Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadspolitiska insatser utförs också av leverantörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen. I förordningen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten har det införts bestämmelser om dessa leverantörers behandling av känsliga personuppgifter.

Enligt 18 b § första stycket förordningen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten får känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen behandlas av en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbets- förmedlingen eller en underleverantör som medverkar till att full- göra leverantörens uppdrag, om uppgifterna avser en arbetssö- kande, behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna full- göras, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. I andra stycket anges att vid behandling som sker med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Bestämmelserna kompletterar den generella regleringen i data- skyddsförordningen (18 a §).

281Prop. 2017/18:105 s. 84.

282Prop. 2017/18:105 s. 75 och 76.

283Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

760

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Leverantörerna behöver behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sitt uppdrag

Leverantörerna har ett tydligt behov av att behandla känsliga per- sonuppgifter om hälsa för att leverera offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd åt enskilda på uppdrag av Kam- markollegiet (se tidigare beskrivning i avsnitt 6.8.1). Det kan inte uteslutas att leverantörerna kan behöva behandla sådana person- uppgifter även för att utfärda yttranden för omställningsstudiestöd till enskilda. Vidare kan det enligt utredningen inte uteslutas att leverantörerna kan behöva behandla andra kategorier av känsliga personuppgifter, t.ex. uppgifter om etniskt ursprung, för att utföra de aktuella insatserna. En sådan uppgift kan avslöjas genom andra uppgifter, t.ex. om språkkunskaper. En kompletterande bestäm- melse om behandling av känsliga personuppgifter bör därför inte begränsas till att endast avse känsliga personuppgifter om hälsa eller andra specifika kategorier.

Behovet av att behandla känsliga personuppgifter är vidare be- gränsat till att avse den enskilda person som har beviljats grund- läggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för om- ställningsstudiestöd. Enligt utredningen är det inte motiverat att leverantörerna behandlar känsliga personuppgifter om någon annan än den person som har beviljats insatsen, exempelvis en närstående. Regleringen bör därför begränsas till att avse en enskild person som får eller har fått offentligt grundläggande omställnings- och kom- petensstöd eller yttrande för omställningsstudiestöd. Utredningen noterar att motsvarande bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter hos Arbetsförmedlingens leverantörer är begrän- sad till att avse uppgifter om en arbetssökande.

Leverantörerna bör bara få behandla sådana känsliga personupp- gifter som behövs för att uppdraget att utföra arbetsmarknads- politiska insatser i form av offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställningsstudiestöd ska fullgöras. Även behandling för utförda arbetsmarknadspolitiska insatser bör vara tillåten, eftersom uppdraget även omfattar att t.ex. rapportera genomförda aktiviteter och resultat av det utförda stö- det till Kammarkollegiet. Det begrepp som används i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, dvs. att behandlingen ska vara nödvändig, bör användas för att ge uttryck för detta. Begreppet nödvändig

761

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

innebär i detta sammanhang att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Det behöver alltså inte vara omöjligt för leverantö- rerna att utföra sina uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas.284 Behandlingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen, vilket bl.a. omfattar principerna om upp- giftsminimering och lagringsminimering (artikel 5.1 c och e).

När det gäller leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen gäller vidare att be- handlingen inte får innebära ett otillbörligt intrång i den registre- rades personliga integritet.285 En liknande reglering gäller för myn- digheter enligt den generella regleringen i 3 kap. 3 § första stycket 3 dataskyddslagen. Enligt den bestämmelsen får känsliga personupp- gifter behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g i data- skyddsförordningen i annat fall än när behandlingen krävs enligt lag eller är nödvändig för handläggningen av ett ärende, om behand- lingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. I förarbetena anges att kravet på att behandlingen inte får ske om den innebär ett otillbörligt intrång i de registrerades integritet motverkar att känsliga personuppgifter behandlas slen- trianmässigt i den löpande verksamheten, utan att annat författ- ningsstöd finns. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste myndigheten göra en proportionalitetsbedömning där behovet av att utföra behandlingen vägs mot de registrerades intresse av att behandlingen inte sker. Detta innebär inte att den personuppgifts- ansvarige måste göra en bedömning i förhållande till varje berörd individ. Ju mindre tydligt myndighetens behov av att behandla upp- gifterna är, desto större är dock sannolikheten för att de registre- rades intresse typiskt sett väger tyngre och att intrånget därför bör betraktas som otillbörligt. Vid bedömningen av de registrerades intresse bör vikt läggas vid sådana aspekter som uppgifternas käns- lighet, behandlingens karaktär och den inställning de registrerade kan antas ha till behandlingen.286

Utredningen bedömer att Kammarkollegiets leverantörers be- handling av känsliga personuppgifter bör vara restriktiv och inte ske slentrianmässigt. I likhet med den befintliga regleringen som

284Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

285Se 18 b § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

286Prop. 2017/18:105 s. 89 och 90.

762

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

gäller för Arbetsförmedlingens leverantörer bör regleringen för Kammarkollegiets leverantörer således innehålla ett krav på att behandlingen endast får ske om den inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Det är ändamåls- enligt att Kammarkollegiets leverantörer har möjlighet att behandla känsliga personuppgifter utifrån liknande förutsättningar som gäl- ler för Arbetsförmedlingens leverantörer, eftersom det finns lik- heter mellan deras verksamheter. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste leverantören göra en sådan proportionalitets- bedömning som beskrivs ovan.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att en leverantör som utför eller har utfört arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet eller en underleverantör som medverkar eller har medverkat till att fullgöra leverantörens uppdrag ska få be- handla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i data- skyddsförordningen. Detta under förutsättning att uppgifterna avser en enskild person som får eller har fått offentligt grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställ- ningsstudiestöd, behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt in- trång i den registrerades personliga integritet.

En kompletterande reglering av leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter behöver inte införas i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifi- cerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3.3).

Grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen träffar dock endast åtgärder som det allmänna vidtar mot enskilda. Med det allmänna avses riksdag, regering, kommuner, domstolar och andra myndigheter, men ibland också privaträttsliga organ eller företag som har anförtrotts myndighetsutövning.

763

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser i form av offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttranden för omställningsstudiestöd åt enskilda på uppdrag av Kam- markollegiet har inte anförtrotts några offentliga förvaltningsupp- gifter som innefattar myndighetsutövning.287 Den föreslagna be- stämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter omfattar alltså inte behandling av personuppgifter som utförs av det all- männa. Det betyder att grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte är tillämpligt för enskilda vid en behandling av personuppgifter som omfattas av den föreslagna bestämmelsen.

Av 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen framgår att före- skrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskil- das personliga eller ekonomiska förhållanden. I förarbetena till dataskyddslagen anges att lagen är av offentligrättslig karaktär. Som helhet måste den även enligt regeringen betraktas som betungande i förhållande till de personuppgiftsansvariga och personuppgifts- biträden som träffas av den. Vidare anges att dataskyddslagens bestämmelser inte bara gäller för statliga myndigheter, utan även för kommuner, företag och enskilda. Regeringen ansåg därför att det enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen kräv- des bemyndiganden i lag för att anslutande föreskrifter skulle kunna meddelas av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet.288 I pro- positionen Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete ansågs den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i idrottens anti- dopningsarbete, som gällde behandling utförd av privaträttsliga sub- jekt utanför det allmänna, vara av offentligrättslig karaktär som inne- höll betungande föreskrifter för de enskilda personuppgiftsansvariga som träffades av den. Regeringen ansåg därför att författningen skulle ha lagform enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen.289

När det gäller den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter hos leverantörerna konstaterar utred- ningen att det handlar om undantag från dataskyddsförordningens förbud mot behandling av känsliga personuppgifter. Mot denna bakgrund kan det inte anses vara fråga om någon betungande före-

287Jfr 2 kap. 4 § OSL och bilagan till OSL.

288Prop. 2017/18:105 s. 26.

289Prop. 2021/22:139 s. 35–37.

764

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skrift för leverantörerna. Regleringen i 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen medför därför inte att bestämmelsen måste in- föras i lag eller ha stöd i lag. Det är således möjligt att med stöd av 3 kap. 4 § dataskyddslagen införa den i förordning.

Leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bör regleras

i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Utredningen föreslår i avsnitt 6.7.5 att den kompletterande regler- ingen om behandling av känsliga personuppgifter hos Kammarkol- legiet ska föras in i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd, bl.a. mot bakgrund av att förutsättningarna för myndighetens verksamhet inom det grundläggande omställnings- och kompetensstödet regleras i den lagen samt att lagen innehåller merparten av den rättsliga grunden för personuppgiftsbehand- lingen. Dessa skäl är relevanta även för leverantörernas del. Det bör också beaktas att utredningen i avsnitt 4.9.6 föreslår en författ- ningsreglerad tystnadsplikt för den som deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet hos leverantörer eller deras under- leverantörer. Bestämmelsen föreslås placeras i lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd. En placering av den nu aktuella bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter i samma lag skulle bidra till en mer enhetlig och tydlig reglering, vilket är ändamålsenligt.

Mot denna bakgrund bör den kompletterande bestämmelsen om leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter föras in i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Förslaget om leverantörernas möjligheter att behandla känsliga personuppgifter är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger leverantörerna utökade möjligheter att be- handla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dags- läget. Leverantörerna kommer att kunna behandla känsliga person- uppgifter om en enskild person som får eller har fått offentligt

765

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Reglering i den generella dataskyddsregleringen av behandling i form av sökning

En sökning är en form av behandling av personuppgifter (artikel 4.2 i dataskyddsförordningen). Som tidigare har beskrivits är utgångs- punkten i förordningen att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter (artikel 9.1). Det finns vissa undantag från förbu- det, bl.a. om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. För att undantaget ska vara tillämpligt ska vissa ytterligare förutsättningar vara uppfyllda, bl.a. att den nationella rätten ska innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Medlemsstaterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för behandling med stöd av arti- kel 6.1 c och e (artikel 6.2), vilket är de grunder som i regel är aktu- ella för undantag enligt artikel 9.2 g. Det gäller även känsliga per- sonuppgifter (skäl 10).

Utredningen konstaterar att sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen inte omfattar leverantörer som utför arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet, efter- som leverantörerna inte är myndigheter och inte heller omfattas av offentlighetsprincipen (se avsnitt 6.8.1).

Det bör vara förbjudet för leverantörer att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen är enligt 18 b § andra stycket förord- ningen om arbetsmarknadspolitiska insatser förbjudna att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter. Förbudet gäller vid behandling av känsliga personuppgifter enligt paragrafens första stycke, dvs. vid behand- ling med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen, om uppgif- terna avser en arbetssökande, behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Även

767

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

enskilda utbildningsanordnare och enskilda folkhögskolor inom skolväsendet omfattas av sökbegränsningar.291

Det har inte kommit fram att leverantörerna som utför arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet eller underleverantörer som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag behöver kunna göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Det har inte hel- ler kommit fram att det finns ett behov av att söka i en viss hand- ling. Utredningen föreslår därför ett förbud mot att utföra sådana sökningar.

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för leverantörerna när dessa behandlar personuppgifter för att utföra arbetsmarknadspoli- tiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet. Förordningen ger visst utrymme för nationella bestämmelser som kompletterar för- ordningen men förordningen har alltid företräde. En bestämmelse som upplyser om att de nu aktuella bestämmelserna om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegränsningar kompletterar dataskyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering. Det är viktigt att det tydligt framgår att bestämmelserna komplet- terar dataskyddsförordningen. Utredningen anser därför att det bör finnas en bestämmelse som upplyser om detta i lagen om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd.

29113 § andra stycket lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina och 26 a kap.

4§ andra stycket skollagen (2010:800).

292Se t.ex. 1 kap. 3 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten och utredningens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen i avsnitt 6.6.

768

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det finns därför inte behov av att i lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd införa en bestämmelse om att de nu aktuella bestämmelserna ska ha företräde framför dataskyddslagen. Det är i stället tillräckligt att det framgår att dataskyddslagen och dess föreskrifter gäller vid personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsförordningen.293 Som framgår av avsnitt 6.7.7 föreslås dock avvikande bestämmelser om behandling av känsliga person- uppgifter hos Kammarkollegiet. Dessa bestämmelser kommer att ha företräde framför den generella regleringen i dataskyddslagen. Enligt utredningen är det ändamålsenligt med en gemensam bestäm- melse för Kammarkollegiet och dess leverantörer om förhållandet mellan lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och dataskyddslagen. Av bestämmelsen bör det således framgå att dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller för personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsförordningen, om inte något annat följer av bestämmel- serna i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

6.8.3Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter utgör en proportionerlig inskränk- ning av det skydd för den personliga integriteten som finns i Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i dataskyddsförord- ningen.

Skälen för utredningens bedömning

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

293Jfr 26 a kap. 3 § skollagen (2010:800).

769

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte tillämpligt för enskilda vid den behandling av känsliga personupp- gifter som kommer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter.

Skyddet mot intrång i den personliga integriteten får under vissa förutsättningar begränsas (se beskrivningarna i avsnitt 4.3.3). För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter för Kammar- kollegiets leverantörer till behandling av känsliga personuppgifter som utredningen föreslår måste alltså behovet av behandlingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integ- riteten. För att en proportionalitetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för intrång i den personliga integriteten kartläg- gas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan behovet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

Det intrång i den personliga integriteten som den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter medför är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger leverantörerna utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dagsläget. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otill- låten behandling och spridning av uppgifter.

Leverantörerna föreslås dock endast få behandla känsliga per- sonuppgifter för ett viktigt allmänt intresse om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag gentemot Kammarkol- legiet och det inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Leverantörerna kommer endast få behandla känsliga personuppgifter som avser en enskild person som får eller har fått offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställningsstudiestöd i enlighet med lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Känsliga person- uppgifter om andra personer får inte behandlas med stöd av den föreslagna regleringen. Vidare föreslås ett förbud mot sökningar. Att leverantörerna har ändamålsenliga förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag gentemot Kammarkollegiet är till nytta både för de enskilda som berörs och för samhället i stort. Bedömningen är

770

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

också att känsliga personuppgifter kommer att behandlas i mindre utsträckning och att det ofta kommer att handla om mer generella uppgifter.

Leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter måste vidare följa de krav som ställs i den generella dataskyddsregler- ingen. Även om leverantörerna tillåts behandla känsliga person- uppgifter för att fullgöra sitt uppdrag gentemot Kammarkollegiet finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga personupp- gifter behandlas restriktivt. En leverantör behöver göra en bedöm- ning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.294 Som person- uppgiftsansvarig måste leverantören exempelvis enligt artikel 24.1 i dataskyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisato- riska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förordningen.

Den författningsreglerade tystnadsplikt som föreslås för leve- rantörer och deras underleverantörer kommer också att ge ett visst skydd (se avsnitt 4.9.6). Uppgifter om enskildas personliga förhål- landen som lämnas till Kammarkollegiet kommer att kunna omfat- tas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL. Även om det enligt bestäm- melsen gäller en presumtion för offentlighet kan sekretess alltjämt gälla för vissa typer av uppgifter, t.ex. uppgift om sjukdom.295

6.8.4Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för Kammarkollegiets leverantörer

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för leverantörer som utför arbetsmarknadspoli- tiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet.

294SOU 2023:100 s. 693.

295Se prop. 2021/22 :216 s. 31 och 32.

771

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

En kompletterande dataskyddsreglering avseende leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter bör bara innehålla sådana bestämmelser som är nödvändiga utöver dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det generella dataskyddsregelverket ger ett starkt skydd för de uppgifter som leverantörerna behandlar.

Den rättsliga grunden för leverantörernas behandling av person- uppgifter i verksamheten som utförs på uppdrag av Kammarkolle- giet inom myndighetens verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet är som tidigare har beskrivits fastställd i enlighet med vad som krävs (se avsnitt 6.8.1). Av skäl 41 i dataskyddsförordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förutsägbar för dem som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen gav regeringen uttryck för uppfattningen att vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behand- ling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behandlingens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den personliga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget för- utsebart.296

Utredningen bedömer att syftet med den behandling av person- uppgifter som behövs i samband med tillhandahållandet av offent- ligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt yttran- den för omställningsstudiestöd till enskilda personer på uppdrag av Kammarkollegiet med tillräcklig tydlighet framgår av bestämmel- serna i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Det är enligt utredningen också förutsebart för den enskilde vilken personuppgiftsbehandling som kan förekomma i samband med att stödet levereras.

Dataskyddsförordningen möjliggör genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket för medlemsstaterna att införa särskilda registerför-

296Prop. 2017/18:105 s. 51.

772

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

fattningar eller annan kompletterande dataskyddsreglering. Varken dessa bestämmelser eller förordningen i övrigt innebär dock något krav på att det införs sådan reglering. Som framgår av avsnitt 6.8.2 bedömer utredningen att det behöver införas kompletterande be- stämmelser som rör leverantörernas behandling av känsliga person- uppgifter. En annan kategori av personuppgifter vars behandling särskilt regleras i dataskyddsförordningen är de som rör fällande domar i brottmål samt lagöverträdelser som innefattar brott (arti- kel 10). Det har inte kommit fram att leverantörerna behöver be- handla sådana personuppgifter i den aktuella verksamheten. Det finns därför inte skäl att införa någon kompletterande dataskydds- reglering i den delen.

Som framgår av avsnitt 6.3 innehåller dataskyddsförordningen ett omfattande regelverk som syftar till att skydda den enskildes integritet och rättigheter. Dataskyddsförordningen kompletteras av dataskyddslagen. Utredningen bedömer att det inte behövs ytter- ligare bestämmelser om leverantörernas personuppgiftsbehandling i verksamheten som utförs på uppdrag av Kammarkollegiet inom myndighetens verksamhet som avser det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet för att det ska finnas ett tillräckligt skydd. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att införa ytterligare dataskyddsreglering för leverantörerna i denna del.

6.9Dataskyddsreglering för folkhögskolor

6.9.1Behov av kompletterande dataskyddsreglering för folkhögskolor

Utredningens bedömning: Folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten behöver behandla känsliga personuppgifter för att utföra sin verksamhet.

Enskilda folkhögskolors behov av att behandla känsliga per- sonuppgifter i den verksamheten kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

773

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Folkhögskolors verksamhet

Folkhögskolor anordnar och bedriver utbildning bl.a. inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för personer som har an- visats dit av Arbetsförmedlingen (se vidare kapitel 3). Det handlar om folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte och utbild- ning inom etableringsuppdraget, s.k. etableringskurs. Det kan också handla om bristyrkesutbildning inom ramen för etablerings- programmet och jobb- och utvecklingsgarantin.

Arbetsförmedlingen får anvisa arbetssökande till folkhögskole- utbildning i studiemotiverande syfte inom ramen för det arbets- marknadspolitiska programmet förberedande insatser.297 Insatsen riktar sig till personer som har fyllt 16 år och som varken har en gymnasieexamen eller grundläggande behörighet till högskoleut- bildning som påbörjas på grundnivå.298 Anvisning till utbildningen får avse en tidsperiod om längst tre månader eller, för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, längst sex månader.299 Även inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar är det möjligt att ta del av folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte efter anvisning från Arbetsförmedlingen.300

En nyanländ invandrare ska inom ramen för etableringsprogram- met bl.a. ta del av utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skol- lagen, dvs. utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Utbildningen brukar benämnas eta- bleringskurs på folkhögskola. Om Arbetsförmedlingen bedömer att det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat kan den nyanlände i stället delta i andra insatser inom etableringsprogrammet.301 Exem- pelvis får en nyanländ invandrare inom ramen för etableringspro- grammet ta del av bristyrkesutbildning på folkhögskola.302 Med bristyrkesutbildning avses sådan yrkesinriktad utbildning under längst 24 månader, som syftar till att underlätta för den nyanlände

2977 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

29830 § andra stycket 3 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

2997 § första och andra stycket 3 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

3006 § första stycket 5 och 8 § första stycket 3 förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.

30112 § förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

30213 § första stycket 7 förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

774

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

att få eller behålla ett arbete och som motverkar brist på arbetskraft inom ett visst yrke på arbetsmarknaden.303 Även inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin får enskilda ta del av bristyrkesutbildning vid folkhögskola.304

Utöver detta anordnar och bedriver folkhögskolor reguljär ut- bildning utanför den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, exem- pelvis utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Sådana utbildningar riktar sig till en bredare målgrupp än enbart arbets- sökande som har anvisats dit av Arbetsförmedlingen. Antagning sker enligt folkhögskolans rutiner som är de samma för alla som ansöker om en plats (jfr avsnitt 4.6.8).

Folkhögskolors personuppgiftsbehandling

Folkhögskolor som bedriver folkhögskoleutbildning i studiemoti- verande syfte respektive utbildning inom etableringsuppdraget har framfört till utredningen att de behandlar uppgifter om deltagarens kontakt- och identifieringsuppgifter, uppgifter om arbetslivserfa- renhet, utbildning och språkkunskaper. I vissa fall kan uppgifter om hälsa i form av exempelvis uppgift om funktionsnedsättning och hälsotillstånd behöva behandlas. Sådana uppgifter kan ha bety- delse för en enskilds deltagande i utbildningen och medföra behov av anpassningar för att deltagaren ska kunna tillgodogöra sig den.

En folkhögskola som bedriver bristyrkesutbildning har framfört till utredningen att den behandlar uppgifter om deltagarens kon- takt- och identifieringsuppgifter samt uppgifter om utbildning.

Folkbildningsrådet har framfört till utredningen att folkhögsko- lorna exempelvis behandlar känsliga personuppgifter om hälsa i form av uppgifter om deltagares funktionsnedsättning. Uppgifterna be- handlas för att bedöma om en deltagare har särskilda behov som påverkar studierna. Även uppgifter om deltagares språkkunskaper kan behöva behandlas.

30313 d § förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

3046 § andra stycket och 11 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

775

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Rättslig grund för folkhögskolornas personuppgiftsbehandling

Folkhögskolorna behöver behandla olika uppgifter om enskilda för att anordna och bedriva utbildning inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. För närvarande handlar det om folkhögskole- utbildning i studiemotiverande syfte, etableringskurs och brist- yrkesutbildning. Många uppgifter som folkhögskolorna behöver behandla är inte integritetskänsliga, exempelvis uppgifter om arbets- livserfarenhet och utbildning. Vissa uppgifter är dock av integri- tetskänslig karaktär, t.ex. uppgifter om hälsa. Utredningen konsta- terar att folkhögskolorna utför sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsförordningen. Eftersom folkhögsko- lorna bestämmer ändamål och medel för den personuppgifts- behandling som sker för att anordna och bedriva utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, är folkhögskolorna i dessa fall enligt artikel 4.7 i dataskyddsförordningen personupp- giftsansvariga för behandlingen.

Som beskrivs ovan framgår det av bestämmelser i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program, förordningen om jobb- garanti för ungdomar, förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen om jobb- och utveck- lingsgarantin att folkhögskolor anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I den aktuella verksamheten kan det vara nödvändigt för folkhögskolorna att behandla personuppgifter för att utföra en uppgift av allmänt in- tresse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.305 Personuppgifterna får behandlas enligt den kompletterande bestämmelsen i 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen. Utredningen bedömer att intresset av att enskilda kan ta del av folkhögskoleutbildning inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten i syfte att stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden får anses överväga det eventuella integritetsintrång som folkhögskolornas personuppgiftsbehandling skulle kunna innebära för en enskild person. I samband med EU:s dataskydds- reform gjorde regeringen motsvarande överväganden.306 Bedöm- ningen är därför att den behandling av personuppgifter som behö- ver utföras hos folkhögskolorna för att anordna och bedriva utbild-

305Jfr prop. 2017/18:218, Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet, s. 52 f. och 102 f.

306Prop. 2017/18:218 s. 102 f.

776

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är propor- tionerlig i förhållande till målet med regleringen. Kravet på att den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhållande till det legitima mål som eftersträvas i artikel 6.3 dataskyddsförordningen får därmed anses vara uppfyllt. Eftersom enskilda deltagare anvisas av Arbetsförmedlingen att delta i de arbetsmarknadspolitiska program som folkhögskolorna anordnar och bedriver utbildning i samt att det rör sig om en offent-

ligrättslig reglering med ett sanktionsregelverk som kan innebära negativa följder för en enskild deltagare (jfr avsnitt 4.6.1), bör folk- högskolorna enligt utredningen inte använda samtycke som rättslig grund för sin personuppgiftsbehandling. Eftersom det råder en obalans i maktförhållandet mellan folkhögskolor och enskilda som deltar i utbildningen bedöms kravet på frivillighet som gäller för samtycke oftast inte vara uppfyllt. En motsvarande bedömning gjordes av regeringen i samband med att det föreslogs komplette- rande bestämmelser till dataskyddsförordningen på utbildnings- området. Regeringen ansåg då att folkhögskolorna inte bör använda samtycke som stöd för sin personuppgiftsbehandling, bl.a. efter- som den enskilde kan vara lika beroende av en folkhögskoleutbildning som av annan utbildningsverksamhet.307 Som redan nämnts finns det också en annan lämplig och tillräcklig rättslig grund för folkhögskolornas behandling av personuppgifter.

Den generella regleringen av behandling av känsliga personuppgifter

Förbudet ska enligt artikel 9.2 i förordningen inte tillämpas i vissa fall, exempelvis om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen för ett eller flera specifika ändamål (artikel 9.2 a). Något generellt förbud mot att använda samtycke

307Prop. 2017/18:218 s. 104.

777

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

som grund för behandling av känsliga personuppgifter har inte in- förts i svensk rätt.308 Ett annat undantag från förbudet mot be- handling av känsliga personuppgifter följer av artikel 9.2 g av vilken framgår att förbudet inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga inne- hållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämp- liga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen.

Det finns ingen definition av begreppet ”viktigt allmänt intresse” i dataskyddsförordningen. I förarbetena till dataskyddslagen kon- staterar regeringen att det är svårt att definiera vad som skiljer ett allmänt intresse från ett viktigt allmänt intresse. Man bedömer dock att det är ett viktigt allmänt intresse att svenska myndigheter, även utanför området för myndighetsutövning, på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt kan bedriva verksamhet som tydligt faller inom ramen för deras befogenheter.309 Det gäller även i den faktiska verksamheten.310 Att behandlingen ska ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, gör att det i regel är någon av de rättsliga grunderna en rättslig förpliktelse, en uppgift av all- mänt intresse eller myndighetsutövning (artikel 6.1 c eller e) som är aktuell.

När det gäller kravet i artikel 9.2 g att grunden ska vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd ansåg reger- ingen att det kan ifrågasättas om det går utöver de krav som gäller vid all behandling av personuppgifter enligt artikel 6. Däremot be- dömde regeringen att kraven på bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläg- gande intressen är något som tillkommer enligt artikel 9.2 g.311

Dataskyddslagen ger, med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsför- ordningen, myndigheter en möjlighet att behandla känsliga per- sonuppgifter om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag eller om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende (3 kap. 3 § första stycket 1 och 2).

308Prop. 2017/18:105 s. 76.

309Prop. 2017/18:105 s. 83.

310Prop. 2017/18:105 s. 85.

311Prop. 2017/18:105 s. 84.

778

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det finns en möjlighet att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g även i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbör- ligt intrång i den registrerades personliga integritet (3 kap. 3 § första stycket 3). Vid behandling som sker enbart med stöd av

3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter (3 kap. 3 § andra stycket).

Av förarbetena framgår att 3 kap. 3 § dataskyddslagen är avsedd att gälla för offentlig verksamhet där sektorsspecifik reglering av- seende känsliga personuppgifter saknas.312 Bestämmelsen ersätter varken artikel 6 eller artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Kravet i 3 kap. 3 § första stycket 3 dataskyddslagen att behandlingen inte får ske om den innebär ett otillbörligt intrång i de registrerades integritet infördes för att motverka att känsliga personuppgifter behandlas slentrianmässigt i den löpande verksamheten utan att annat författningsstöd finns. Den bestämmelsen är avsedd att an- vändas restriktivt.313

Särskild reglering om folkhögskolors behandling av känsliga personuppgifter inom andra områden

Enligt 26 a kap. 4 § första stycket skollagen får känsliga personupp- gifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bl.a. be- handlas hos en enskild aktör enligt 24 kap. samma lag om behand- lingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt in- trång i den registrerades personliga integritet. I andra stycket finns ett förbud mot sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. En enskild aktör enligt 24 kap. skollagen kan vara en enskild folkhögskola som, under vissa förut- sättningar som närmare anges i 11–15 §§ samma lag, anordnar och bedriver utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i sfi.

Det finns också bestämmelser om behandling av känsliga per- sonuppgifter hos folkhögskolor i flera förordningar som reglerar statsbidrag till folkhögskolor. Enligt 10 d § första stycket förord-

312Prop. 2017/18:105 s. 91.

313Prop. 2017/18:105 s. 88 och 89.

779

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsat- ser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare får känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen behandlas av en folkhögskola om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myn- dighet, eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksam- heten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. I andra stycket finns ett förbud mot sök- ningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Bestämmelsen tillämpas vid behandling av person- uppgifter hos folkhögskolor i samband med ansökan om stats- bidrag enligt förordningen och i den verksamhet som statsbidraget beviljas för (10 a §). Liknande bestämmelser för folkhögskolorna finns i 11 a–d §§ förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk och i 8 a–d §§ för- ordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd.

Folkhögskolor behöver behandla känsliga personuppgifter för att anordna och bedriva utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten behöver framför allt be- handla personuppgifter som inte är integritetskänsliga, exempelvis uppgifter om deltagares kontakt- och identifieringsuppgifter, upp- gifter om arbetslivserfarenhet och utbildning. Folkhögskolorna kan dock behöva behandla känsliga personuppgifter om hälsa, t.ex. uppgifter om funktionsnedsättning och hälsotillstånd, om det har betydelse för den enskildes deltagande i utbildningen. Det kan också finnas behov av att ta del av sådana uppgifter för att göra nödvändiga anpassningar.

Vidare kan folkhögskolorna behöva behandla uppgifter om del- tagares språkkunskaper i de fall det finns behov av tolk. En uppgift om språk är inte i sig en känslig personuppgift i dataskyddsförord- ningens mening men uppgift om språkkunskaper tillsammans med andra uppgifter som t.ex. namn kan tillsammans avslöja en enskild deltagares etniska ursprung, vilket är en känslig personuppgift.

780

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Vissa folkhögskolors behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande regelverk

Utredningen bedömer ovan att folkhögskolornas anordnande och bedrivande av utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten avser en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e dataskyddsförordningen. Av samma skäl bör intresset av att folk- högskolorna kan anordna och bedriva utbildning inom verksam- heten anses vara ett viktigt allmänt intresse, även om folkhögsko- lorna behöver behandla känsliga personuppgifter. Utredningen bedömer således att folkhögskolors behandling av känsliga person- uppgifter för att anordna och bedriva utbildning inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten kan stödjas på undantaget att behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen.314

Folkhögskolor som har en region som huvudman omfattas av

den reglering som gäller för myndigheter, eftersom sådana folkhög- skolor ingår i den offentligrättsliga kommunala organisationen.315 Regionägda folkhögskolor kan således behandla känsliga person- uppgifter för ett viktigt allmänt intresse med stöd av den generella regleringen i 3 kap. 3 § dataskyddslagen. När det däremot gäller rörelsedrivna folkhögskolor kan dessa inte tillämpa den regler- ingen, eftersom sådana folkhögskolor inte är myndigheter och inte heller omfattas av offentlighetsprincipen. Rörelsedrivna folkhög- skolor har dock genom bestämmelsen i 26 a kap. 4 § skollagen rätts- ligt stöd för att behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt all- mänt intresse när det gäller utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i sfi. Etableringskursen som ges inom ramen för etableringsprogrammet omfattas av denna reglering. Någon mot- svarande reglering som tillåter behandling av känsliga personupp- gifter hos rörelsedrivna folkhögskolor när det gäller folkhögskole- utbildning i studiemotiverande syfte eller bristyrkesutbildning finns inte.

Eftersom folkhögskolorna inte kan ses som leverantörer till Arbetsförmedlingen kan de inte behandla känsliga personuppgifter med stöd av 18 b § förordningen (2000:628) om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Av samma skäl som angetts ovan i

314Jfr prop. 2017/18:218 s. 172 f.

315Jfr 1 kap. 7 regeringsformen och 2 kap. 1 § OSL.

781

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

fråga om rättslig grund bedömer utredningen också att förutsätt- ningarna för att behandla känsliga personuppgifter med stöd av sam- tycke enligt artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen inte kan anses vara uppfyllda för folkhögskolornas personuppgiftsbehandling.

Sammantaget bedömer utredningen att enskilda folkhögskolors behov av att behandla känsliga personuppgifter inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten inte fullt ut kan tillgodoses med nuvarande kompletterande dataskyddsreglering.

6.9.2Behandling av känsliga personuppgifter

Utredningens förslag: I förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten ska det införas en bestämmelse om att en enskild folkhögskola som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförord- ning (känsliga personuppgifter) med stöd av artikel 9.2 g i för- ordningen

1.om behandlingen är nödvändig för en hantering som mot- svarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller

2.i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Vid behandling som sker med stöd av punkterna 1 och 2 ska det vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Det ska även införas en bestämmelse som upplyser om att bestämmelsen om enskilda folkhögskolors behandling av käns- liga personuppgifter kompletterar dataskyddsförordningen och att det även finns bestämmelser om behandling av personupp- gifter i dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

782

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Det behövs en särskild reglering för att enskilda folkhögskolor ska få behandla känsliga personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Som beskrivs i avsnitt 6.9.1 behöver folkhögskolor behandla käns- liga personuppgifter, framför allt om hälsa, när de anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Av tidigare beskrivning framgår vidare att den generella dataskyddsregleringen och befintlig kompletterande dataskydds- reglering inte fullt ut är tillräcklig för att tillgodose enskilda folk- högskolors behov av att behandla känsliga personuppgifter. Utred- ningen konstaterar att det enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskydds- förordningen är tillåtet att ha bestämmelser om när myndigheter och andra aktörer får behandla personuppgifter i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.

Det räcker inte med att en behandling av känsliga personupp- gifter är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse för att undantaget i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen ska kunna användas. Av artikel 9.2 g framgår att behandlingen även ska ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, som ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd samt innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

Kravet på att grunden för behandlingen ska vara fastställd i enlig- het med unionsrätten eller den nationella rätten innebär, i likhet med vad som gäller enligt artikel 6.3 dataskyddsförordningen, att uppgiften av viktigt allmänt intresse ska ha stöd i rättsordningen.316 För folkhögskolorna är kravet på en rättslig grund uppfyllt i fråga om personuppgiftsbehandlingar som sker för att anordna och be- driva utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (se avsnitt 6.9.1). Kravet på att den rättsliga grunden ska vara för- enlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd bedöms inte tillföra något utöver de krav som gäller enligt artikel 6 i data- skyddsförordningen.317 Däremot tillkommer kravet på att gällande

316Prop. 2017/18:105 s. 49–52 och 84.

317Prop. 2017/18:105 s. 84.

783

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rätt ska innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen och rättigheter.

För att det ska vara tillåtet att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen krävs vidare att behand- lingen är nödvändig. Utredningen konstaterar att kravet på nödvän- dighet i artikel 9 innebär detsamma som kravet på nödvändighet i artikel 6.318 Detta innebär bl.a. att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig.319

Enskilda folkhögskolor behöver behandla känsliga personuppgifter för att anordna och bedriva utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Av tidigare beskrivning framgår att folkhögskolorna har behov av att behandla känsliga personuppgifter om hälsa, exempelvis uppgift om att en deltagare har en funktionsnedsättning (se tidigare be- skrivning i avsnitt 6.9.1). Det handlar om behandling för att bedö- ma en deltagares behov av stöd eller anpassning för att han eller hon ska kunna ta del av den aktuella utbildningen. Av samma skäl kan också uppgifter om deltagarens språkkunskaper behöva be- handlas, vilket kan avslöja uppgift om etniskt ursprung som är en känslig personuppgift. Enligt utredningen bör en kompletterande bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter därför inte begränsas till att endast avse känsliga personuppgifter om hälsa eller andra specifika kategorier. Det bör inte heller finnas en be- gränsning till vissa typer av utbildningar, exempelvis folkhögskole- utbildning i studiemotiverande syfte, eftersom utbudet av folkhög- skoleutbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan komma att förändras över tid.

Nuvarande kompletterande dataskyddsreglering om behandling av känsliga personuppgifter i exempelvis 26 a kap. 4 § skollagen är endast tillämplig hos enskilda folkhögskolor, dvs. rörelsedrivna folkhögskolor. Offentliga folkhögskolor som drivs av regioner kan inte behandla känsliga personuppgifter med stöd av den bestäm- melsen utan tillämpar i stället den generella regleringen i 3 kap. 3 §

318Prop. 2017/18:105 s. 75 och 76.

319Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

784

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dataskyddslagen. I samband med att den kompletterande regler- ingen i skollagen föreslogs anförde regeringen att en dubbelregler- ing för offentliga utbildningsanordnare skulle kunna leda till till- lämpningsproblem och därför behövde undvikas.320

Utredningen anser att en kompletterande dataskyddsreglering för folkhögskolor inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bör vara utformad på ett enhetligt sätt i förhållande till annan lik- nande reglering, när så är möjligt. En enhetlig reglering skulle också vara tydlig för folkhögskolorna, vilket underlättar i tillämpningen. En kompletterande bestämmelse om behandling av känsliga per- sonuppgifter bör således inte gälla både offentliga och enskilda folk- högskolor utan begränsas till enskilda folkhögskolor.

Enligt 26 a kap. 4 § första stycket första punkten skollagen får känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsför- ordningen behandlas hos en enskild folkhögskola om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet. Enligt andra punkten får känsliga per- sonuppgifter behandlas i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den regi- strerades personliga integritet. Bestämmelsen är tillämplig hos en- skilda folkhögskolor när dessa anordnar och bedriver utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i sfi. Regleringar med motsvarande utformning för enskilda folkhögskolor finns i förord- ningen om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asyl- sökande och vissa nyanlända invandrare, förordningen om stats- bidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk och i förordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildnings- stöd (se avsnitt 6.9.1).

Av förarbetena till 26 a kap. 4 § första stycket första punkten skollagen framgår att bestämmelsen möjliggör behandling av käns- liga personuppgifter i enskilda folkhögskolors motsvarighet till ärenden om exempelvis särskilt stöd, åtgärdsprogram och krän- kande behandling.321 Utredningen bedömer att enskilda folkhög- skolors behov av att behandla känsliga personuppgifter om delta- gare i utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skulle tillgodoses av en reglering med en sådan utformning. Det bör därför införas en särskild bestämmelse om att en enskild folk-

320Prop. 2017/18:218 s. 126.

321Prop. 2017/18:218 s. 217 och 218.

785

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

högskola som anordnar och bedriver utbildning inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten får behandla känsliga personupp- gifter med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen om be- handlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar hand- läggning av ett ärende hos en myndighet. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Det behöver alltså inte vara omöjligt för folkhög- skolorna att bedriva sin verksamhet om inte känsliga personupp- gifter behandlas.322 Behandlingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen, vilket bl.a. omfattar principerna om uppgiftsminimering och lagringsminimering (artikel 5.1 c och e).

I likhet med befintlig reglering för enskilda folkhögskolor när det exempelvis gäller behandling av känsliga personuppgifter inom skolområdet bör enskilda folkhögskolor även ha möjlighet att be- handla känsliga personuppgifter i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Det kan exempelvis vara fråga om kommunikation mellan skolan och anhöriga till deltaga- ren. Det är ändamålsenligt att folkhögskolorna har möjlighet att behandla känsliga personuppgifter utifrån samma förutsättningar som redan gäller inom andra områden. Folkhögskolornas behand- ling av känsliga personuppgifter med stöd av en bestämmelse om behandling som inte innebär ett otillbörligt intrång får inte ske slentrianmässigt i den löpande verksamheten. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste folkhögskolan göra en proportiona- litetsbedömning där behovet av att utföra behandlingen vägs mot de registrerades intresse av att behandlingen inte sker. Detta inne- bär inte att folkhögskolan måste göra en bedömning i förhållande till varje berörd individ. Ju mindre tydligt folkhögskolans behov av att behandla uppgifterna är, desto större är sannolikheten för att de registrerades intresse typiskt sett väger tyngre och att intrånget där- för bör betraktas som otillbörligt. Vid bedömningen av de registrera- des intresse bör vikt läggas vid bl.a. uppgifternas känslighet, behand- lingens karaktär, den inställning de registrerade kan antas ha till be- handlingen, den spridning uppgifterna kan komma att få och risken för vidarebehandling för andra ändamål än insamlingsändamålet.323

322Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

323Jfr prop. 2017/18:105 s. 89 och 90 och prop. 2017/18:218 s. 218.

786

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att en enskild folk- högskola som anordnar och bedriver utbildning inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten ska få behandla känsliga person- uppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar hand- läggning av ett ärende hos en myndighet, eller i annat fall, om be- handlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otill- börligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Som en följd av förslaget kommer enskilda folkhögskolors be- handling av känsliga personuppgifter när de anordnar och bedriver den s.k. etableringskursen inom etableringsprogrammet att ha rätts- ligt stöd i två bestämmelser. Det handlar dels om den nu föreslagna bestämmelsen, dels om bestämmelsen i 26 a kap. 4 § skollagen.

Utredningen konstaterar att en dubbelreglering skulle kunna leda till tillämpningsproblem för folkhögskolorna. Eftersom den före- slagna regleringen i relevanta delar är identisk med regleringen i skollagen bedömer utredningen att risken för tillämpningsproblem är liten. Det är också ändamålsenligt med en enhetlig reglering för folkhögskolornas behandling av känsliga personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

En kompletterande reglering av enskilda folkhögskolors behandling av känsliga personuppgifter behöver inte införas i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gent- emot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den per- sonliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär över- vakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3).

Enskilda folkhögskolor är inte myndigheter och har inte heller anförtrotts några offentliga förvaltningsuppgifter som innefattar

787

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

myndighetsutövning.324 Den föreslagna bestämmelsen om behand- ling av känsliga personuppgifter omfattar alltså inte behandling av personuppgifter som utförs av det allmänna. Det betyder att grund- lagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte är till- ämpligt för enskilda vid en behandling av personuppgifter som om- fattas av den föreslagna bestämmelsen.

Av 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen framgår att före- skrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskil- das personliga eller ekonomiska förhållanden. I förarbetena till dataskyddslagen anges att lagen är av offentligrättslig karaktär. Som helhet måste den även enligt regeringen betraktas som betungande i förhållande till de personuppgiftsansvariga och personuppgifts- biträden som träffas av den. Vidare anges att dataskyddslagens bestämmelser inte bara gäller för statliga myndigheter, utan även för kommuner, företag och enskilda. Regeringen ansåg därför att det enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen kräv- des bemyndiganden i lag för att anslutande föreskrifter skulle kunna meddelas av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet.325 I propositionen Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete ansågs den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete, som gällde behandling utförd av privaträttsliga subjekt utanför det allmänna, vara en lag av offentligrättslig karaktär som innehöll betungande föreskrifter för de enskilda personuppgifts- ansvariga som träffades av den. Regeringen ansåg därför att författ- ningen skulle ha lagform enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 regerings- formen.326

När det gäller den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter hos enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten konstaterar utredningen att det handlar om undantag från dataskyddsförordningens förbud mot behandling av känsliga personuppgifter. Mot denna bakgrund kan det inte anses vara fråga om någon betungande föreskrift för folkhögskolorna. Regleringen i 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen medför därför inte att

324Jfr 2 kap. 4 § OSL och bilagan till OSL.

325Prop. 2017/18:105 s. 26.

326Prop. 2021/22:139 s. 35–37.

788

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bestämmelsen måste införas i lag eller ha stöd i lag. Det är således möjligt att med stöd av 3 kap. 4 § dataskyddslagen införa den i för- ordning.

Folkhögskolornas behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bör regleras

i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på folkhögskolor, studieför- bund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan för att få statsbidrag (5–12 §§). Förordningen innehåller också bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter hos studieförbund i den verksamhet som statsbidrag enligt förordningen har beviljats för

(17 a–d §§). Kompletterande bestämmelser om behandling av käns- liga personuppgifter hos enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten skulle kunna föras in i den förordningen, vilket skulle bidra till en mer samlad kompletterande dataskyddsreglering inom folkbild- ningen. Utredningen noterar att Folkbildningsutredningen i sitt betänkande Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid bedömer att regeringen bör analysera behovet av folkhög- skolors rätt att behandla känsliga personuppgifter.327 Även om det kan finnas behov av att göra en sådan generell översyn, ingår inte det i utredningens uppdrag. Utredningen bedömer att en komplet- terande dataskyddsreglering för folkhögskolor som endast avser deras arbetsmarknadspolitiska verksamhet snarare bör placeras i en reglering som avser sådan verksamhet.

Folkhögskolornas olika utbildningar inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten är reglerade i flera olika förordningar. För närvarande handlar det om förordningen om arbetsmarknadspoli- tiska program, förordningen om jobbgaranti för ungdomar, förord- ningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin. Utredningen be- dömer att det inte är lämpligt att placera kompletterande dataskydds- reglering för enskilda folkhögskolor i alla dessa förordningar. För-

327SOU 2024:42 s. 298.

789

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ordningarna innehåller inte heller någon dataskyddsreglering i dags- läget.

Ett alternativ är att placera bestämmelsen i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som redan innehåller kom- pletterande dataskyddsreglering för leverantörer och deras under- leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En placering av bestämmelsen om behand- ling av känsliga personuppgifter hos enskilda folkhögskolor i samma förordning skulle bidra till en mer lättöverskådlig kompletterande dataskyddsreglering inom den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten, vilket är ändamålsenligt.

Utredningen föreslår därför att den kompletterande bestämmel- sen om enskilda folkhögskolors behandling av känsliga personupp- gifter förs in i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

Förslaget om enskilda folkhögskolors möjligheter

att behandla känsliga personuppgifter är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger enskilda folkhögskolor utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dags- läget. En enskild folkhögskola kommer att kunna behandla känsliga personuppgifter om en enskild person som deltar i utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om behandlingen är nöd- vändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den regi- strerades personliga integritet. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Regleringen för de enskilda folkhögskolorna avseende känsliga personuppgifter är dock endast en komplettering till dataskydds- förordningen. Enligt förordningen får den personuppgiftsansvarige bara behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g om det är nödvändigt med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Folkhögskolornas behandling av sådana uppgifter förutsätter också, liksom all annan behandling, att övriga krav enligt dataskyddsförord- ningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning, är uppfyllda.

790

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Även om möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter ut- ökas enligt utredningens förslag finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga personuppgifter behandlas restriktivt och folk- högskolorna behöver göra en bedömning av om kraven för behand- lingen är uppfyllda.328 Därtill föreslår utredningen sökförbud till skydd för den registrerades personliga integritet (se nedan). Sam- mantaget bedömer utredningen att den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter står i proportion till det intrång i de registrerades personliga integritet som behandlingen kan medföra. Se vidare i den samlade dataskydds- och integritetsanalysen, avsnitt 6.9.3.

Reglering i den generella dataskyddsregleringen av behandling i form av sökning

En sökning medför behandling av personuppgifter (artikel 4.2 i dataskyddsförordningen). Som tidigare har beskrivits är utgångs- punkten i förordningen att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter (artikel 9.1). Det finns vissa undantag från förbu- det, bl.a. om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. För att undantaget ska vara tillämpligt ska vissa ytterligare förutsättningar vara uppfyllda, bl.a. att den nationella rätten ska innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Medlemsstaterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för behandling med stöd av artikel 6.1 c och e (artikel 6.2), vilket är de grunder som i regel är aktuella för undantag enligt 9.2 g. Det gäller även känsliga personuppgifter (skäl 10).

Utredningen konstaterar att sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen inte omfattar enskilda folkhögskolor, efter- som de inte är myndigheter och inte heller omfattas av offentlighets- principen (se avsnitt 6.9.1).

328SOU 2023:100 s. 693.

791

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Det bör vara förbjudet för enskilda folkhögskolor att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter

Enskilda folkhögskolor är enligt 26 a kap. 4 § andra stycket skol- lagen förbjudna att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet gäller vid behandling av känsliga personuppgifter enligt paragrafens första stycke, dvs. vid behandling med stöd av artikel 9.2 g dataskydds- förordningen, om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integ- ritet.329 Motsvarande reglering gäller bl.a. enligt 10 d § andra stycket förordningen om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare.

Det har inte kommit fram att enskilda folkhögskolor som anord- nar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten behöver kunna göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Det har inte heller kom- mit fram att det finns ett behov av att söka i en viss handling. Ut- redningen föreslår därför ett förbud mot att utföra sådana sökningar.

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för folkhögskolorna när dessa behandlar personuppgifter för att anordna och bedriva utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För- ordningen ger visst utrymme för nationella bestämmelser som kompletterar förordningen men förordningen har alltid företräde. En bestämmelse som upplyser om att de nu aktuella bestämmel- serna om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegräns- ningar kompletterar dataskyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering. Det är viktigt att det tydligt framgår att bestäm- melserna kompletterar dataskyddsförordningen. Utredningen anser

329I förordningen (2018:1366) om sökbegränsningar vid behandling av personuppgifter i vissa utbildningsformer och i viss verksamhet hos kommuner finns bestämmelser om undan- tag från de sökbegränsningar som anges i 26 a kap. 4 § andra stycket skollagen och i 3 kap.

3 § andra stycket dataskyddslagen. Undantagen avser inte verksamhet i form av etablerings- kurs på folkhögskola.

792

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

därför att det bör finnas en bestämmelse som upplyser om detta i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

När det gäller förhållandet till dataskyddslagen brukar det i registerförfattningar anges att vid behandling av personuppgifter enligt registerförfattningen gäller dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av registerförfattningen eller föreskrifter som har meddelats i an- slutning till den författningen.330 De bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegränsningar som föreslås in- föras för enskilda folkhögskolor avviker dock inte från dataskydds- lagens reglering. Det finns därför inte behov av att i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten införa en bestäm- melse om att de nu aktuella bestämmelserna ska ha företräde fram- för dataskyddslagen. Det är i stället tillräckligt att upplysa om att bestämmelser om behandling av personuppgifter även finns i data- skyddslagen. En motsvarande upplysningsbestämmelse finns exem- pelvis i 18 a § andra stycket förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten och i 26 a kap. 3 § skollagen.

6.9.3Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i Europakon- ventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i dataskyddsförordningen.

330Se t.ex. 1 kap. 3 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalningsmyndigheten.

793

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

Regler till skydd mot intrång i den personliga integriteten finns i bl.a. regeringsformen, dataskyddsförordningen, Europakonventio- nen och i EU:s rättighetsstadga. Som tidigare har beskrivits är dock grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte tillämpligt för enskilda vid den behandling av känsliga personupp- gifter som kommer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter.

Skyddet mot intrång i den personliga integriteten får under vissa förutsättningar begränsas (se beskrivningarna i avsnitt 4.3.3). För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter för enskilda folk- högskolor till behandling av känsliga personuppgifter som utred- ningen föreslår måste alltså behovet av behandlingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten. För att en proportionalitetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för intrång i den personliga integriteten kartläggas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan behovet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

Det intrång i den personliga integriteten som den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter medför är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger enskilda folkhögskolor utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dags- läget. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten föreslås dock en- dast få behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt in- tresse om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsva- rar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Behand- lingen av känsliga personuppgifter kommer i normalfallet endast att

794

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

avse en enskild person som deltar i utbildning och som har behov av särskilt stöd eller anpassning. Vidare föreslås ett förbud mot sök- ningar. Folkhögskolorna har redan i dagsläget möjlighet att behandla känsliga personuppgifter under liknande förutsättningar inom andra områden. Att enskilda folkhögskolor har ändamålsenliga förutsätt- ningar att bedriva sin verksamhet och tillhandahålla utbildning som kan stärka den enskildes möjligheter att studera eller komma i arbete är till nytta både för de enskilda som berörs och för samhället i stort. Bedömningen är också att känsliga personuppgifter kommer att be- handlas i mindre utsträckning och att det ofta kommer att handla om mer generella uppgifter.

Enskilda folkhögskolors behandling av känsliga personuppgifter måste vidare följa de krav som ställs i den generella dataskydds- regleringen. Även om folkhögskolorna tillåts behandla känsliga per- sonuppgifter för att anordna och bedriva utbildning inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga personuppgifter behandlas restriktivt. En folk- högskola behöver göra en bedömning av om kraven för behand- lingen är uppfyllda.331 Som personuppgiftsansvarig måste folkhög- skolan exempelvis enligt artikel 24.1 i dataskyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säker- ställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förord- ningen. Det bedöms inte finnas några mer ändamålsenliga alternativ till den föreslagna regleringen.

Utredningen bedömer sammantaget att den föreslagna regler- ingen, tillsammans med de skyddsåtgärder som övrig reglering ger, står i proportion till det intrång i de registrerades personliga integ- ritet som behandlingen kan medföra.

6.9.4Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för folkhögskolornas verksamhet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för folkhögskolornas verksamhet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

331SOU 2023:100 s. 693.

795

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

En kompletterande dataskyddsreglering avseende folkhögskolornas behandling av känsliga personuppgifter bör bara innehålla sådana bestämmelser som är nödvändiga utöver dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det generella data- skyddsregelverket ger ett starkt skydd för de uppgifter som folkhög- skolorna behandlar.

Den rättsliga grunden för folkhögskolornas behandling av per- sonuppgifter i utbildningsverksamheten inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten är som tidigare har beskrivits fastställd i enlighet med vad som krävs (se avsnitt 6.9.1). Av skäl 41 i data- skyddsförordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förutsägbar för dem som om- fattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen bedömde regeringen att vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behandling- ens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör nå- gon egentlig kränkning av den personliga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer känn- bart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart.332

Utredningen bedömer att syftet med den behandling av person- uppgifter som behövs i samband med folkhögskolornas anordnande och bedrivande av utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten med tillräcklig tydlighet framgår av bestämmelserna i förordningen om arbetsmarknadspolitiska program, förordningen om jobbgaranti för ungdomar, förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen om jobb- och ut- vecklingsgarantin. Det är enligt utredningen också förutsägbart för den enskilde vilken personuppgiftsbehandling som kan förekomma i samband med utbildningsverksamheten.

Dataskyddsförordningen möjliggör genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket för medlemsstaterna att införa särskilda registerför- fattningar eller annan kompletterande dataskyddsreglering. Varken

332Prop. 2017/18:105 s. 51.

796

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

dessa bestämmelser eller förordningen i övrigt innebär dock något krav på att det införs sådan reglering. Som framgår av avsnitt 6.9.2 bedömer utredningen att det behöver införas kompletterande be- stämmelser om enskilda folkhögskolors behandling av känsliga per- sonuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det har inte kommit fram att den befintliga regleringen i 3 kap. 3 § data- skyddslagen skulle vara otillräcklig för att tillgodose regionägda folkhögskolors behov av att behandla känsliga personuppgifter in- om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det finns därför inte skäl att införa någon kompletterande dataskyddsreglering för dessa. En annan kategori av personuppgifter vars behandling särskilt regleras i dataskyddsförordningen är de som rör fällande domar i brott- mål samt lagöverträdelser som innefattar brott (artikel 10). Det har inte kommit fram att folkhögskolorna behöver behandla sådana personuppgifter i den aktuella verksamheten. Det finns därför inte skäl att införa någon kompletterande dataskyddsreglering för så- dana uppgifter.

Som framgår av avsnitt 6.3 innehåller dataskyddsförordningen ett omfattande regelverk som syftar till att skydda den enskildes integritet och rättigheter. Dataskyddsförordningen kompletteras av dataskyddslagen. Utredningen bedömer att det inte behövs ytter- ligare bestämmelser om folkhögskolornas personuppgiftsbehand- ling inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för att det ska finnas ett tillräckligt skydd. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att införa ytterligare dataskyddsreglering för folkhögskolorna i denna del.

6.10Dataskyddsreglering för Samhall Aktiebolag

6.10.1Behov av kompletterande dataskyddsreglering för Samhall Aktiebolag

Utredningens bedömning: Samhall Aktiebolag behöver behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sitt arbetsmarknadspoli- tiska uppdrag. Samhalls behov av att behandla känsliga person- uppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande reglering.

797

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Samhalls uppdrag

Samhall Aktiebolag (Samhall) är ett av staten helägt bolag som har till uppgift att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt per- soner som Arbetsförmedlingen anvisar i enlighet med förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I uppgiften ingår att erbjuda arbeten på de platser i landet där behoven finns och att anpassa verksamhe- ten till de förutsättningar personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har.333

De insatser som arbetssökande kan ta del av hos Samhall är dels insatsen skyddat arbete hos Samhall Aktiebolag,334 dels insatsen lönebidrag för utveckling i anställning.335 Arbetssökande kan även anvisas till arbetspraktik hos Samhall.

Målgruppen för insatsen skyddat arbete hos Samhall är personer vars arbetsförmåga är så nedsatt till följd av en funktionsnedsätt- ning att personen inte kan få något annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.336 Målgruppen för insat- sen lönebidrag för utveckling i anställning är personer som har varit utan arbete under en lång tid och som är i behov av en anställning för att pröva eller utveckla sin arbetsförmåga i förhållande till vissa arbetsuppgifter eller arbetsmarknaden i stort. Bidraget får också lämnas för en person som är i behov av att förbättra sina förutsätt- ningar att kunna ta del av en utbildning.337

Efter att den anvisade personen har anställts hos Samhall er- bjuds han eller hon en introduktion och yrkesutbildning hos Sam- hall, den s.k. Samhallskolan. Utbudet av utbildningar är kopplat till de områden inom vilka bolaget erbjuder tjänster. Det handlar om tjänster inom exempelvis lokalvård, lager och logistik, tvätt- och textilservice, fastighetstjänster och servicetjänster inom kontor,

3332 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag och 3 § förordningen (2018:1528) om statlig ersättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

33439 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

33525–28 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

33637 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

33725 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

798

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

butiker och omsorg. Varje utbildning har olika steg, beroende på vilken kompetens som krävs hos Samhalls kund. I takt med att den anställdes kompetenser ökar matchar Samhall honom eller henne med lämpliga arbetsuppgifter hos en av bolagets kunder. Arbetstill- fällena inom Samhall ska vara meningsfulla och utvecklande.338 Vidare arbetar Samhall för att anställda personer ska övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.339

Ytterligare beskrivningar av Samhalls verksamhet finns i av- snitt 4.8.1.

Samhalls personuppgiftsbehandling

För att Samhall ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar där behoven finns behöver bolaget behandla anvisade perso- ners kontakt- och identifieringsuppgifter, uppgifter om arbetslivs- erfarenhet och utbildningsbakgrund. Bolaget behöver även behandla uppgifter om på vilket sätt den enskildes funktionsnedsättning påver- kar arbetsförmågan, uppgifter om behov av arbetsanpassning och uppgifter om den enskildes arbetsförmåga. Det finns inget behov av att behandla uppgifter om diagnoser eller att ta del av medicin- ska underlag.

Som arbetsgivare behöver Samhall vidare behandla uppgifter om anställdas sjukfrånvaro och rehabilitering. Även uppgifter om lön, anhöriga, värderande uppgifter från exempelvis utvecklingssamtal, uppgifter om disciplinära åtgärder eller liknande åtgärder kan be- höva behandlas.

Rättslig grund för Samhalls personuppgiftsbehandling

Samhall behöver behandla olika uppgifter om enskilda för att full- göra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Det handlar både om uppgifter som inte är integritetskänsliga och om uppgifter som är av integritetskänslig karaktär, exempelvis bedömningar av en en- skilds arbetsförmåga och behov av anpassningar i arbetet. Utred- ningen konstaterar att Samhall utför sådan personuppgiftsbehand-

338Samhall Aktiebolag, Årsredovisning 2024, 2025.

339Jfr 3 § i ägaranvisningen för Samhall Aktiebolag.

799

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ling som omfattas av dataskyddsförordningen. Eftersom Samhall bestämmer ändamål och medel för den personuppgiftsbehandling som sker för att utföra bolagets verksamhet, är Samhall i detta fall enligt artikel 4.7 dataskyddsförordningen personuppgiftsansvarig för behandlingen.

Utredningen konstaterar att privata aktörer kan utföra uppgifter av allmänt intresse.340 Den behandling av personuppgifter som sker i Samhalls verksamhet utförs som en följd av Samhalls författnings- reglerade uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga där behoven finns. Arbetsförmedlingen anvisar personer till anställning i bolaget i enlighet med förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför ned- satt arbetsförmåga. I den aktuella verksamheten kan det därför vara nödvändigt för Samhall att behandla personuppgifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.341 Personuppgifterna får behandlas enligt den kompletterande bestäm- melsen i 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen. Intresset av att erbjuda meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns får enligt utredningen anses överväga det eventuella integritetsintrång som Samhalls personuppgiftsbehandling skulle kunna innebära för en enskild person. Bedömningen är därför att den behandling av person- uppgifter som behöver utföras hos Samhall vid fullgörandet av upp- draget är proportionerlig i förhållande till målet med uppdraget. Kravet på att den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhållande till det legitima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen får därmed anses vara uppfyllt.

Utredningen bedömer vidare att samtycke enligt artikel 6.1 a dataskyddsförordningen inte bör användas som rättslig grund för Samhalls personuppgiftsbehandling. Myndigheter har begränsade möjligheter att använda sig av samtycke enligt artikel 6.1 a data- skyddsförordningen som rättslig grund, eftersom obalansen i makt- förhållandet mellan myndigheter och enskilda medför att det krav

340Prop. 2017/18:105 s. 58 och 59.

341Jfr prop. 2021/22:176 s. 367 och prop. 2017/18:105 s. 189 och 190.

800

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

på frivillighet som gäller för samtycke oftast inte är uppfyllt.342 Enligt Integritetsskyddsmyndigheten gäller detsamma i andra för- hållanden där det råder en liknande obalans, t.ex. i förhållandet mel- lan arbetsgivare och arbetstagare.343 Som redan nämnts finns det också en annan lämplig och tillräcklig rättslig grund för Samhalls behandling av personuppgifter.

Den generella regleringen av behandling av känsliga personuppgifter

Enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen är det förbjudet att be- handla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biomet- riska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, upp- gifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.

Förbudet ska enligt artikel 9.2 i förordningen inte tillämpas i vissa fall. Ett undantag gäller om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen för ett eller flera specifika ändamål (artikel 9.2 a). Något generellt förbud mot att använda samtycke som grund för behandling av känsliga personuppgifter har inte införts i svensk rätt.344

Ett annat undantag följer av artikel 9.2 b i dataskyddsförord- ningen om behandlingen av känsliga personuppgifter är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd. Behandling av känsliga personuppgifter enligt led b är bara tillåten i den utsträckning behandlingen också är tillåten enligt unionsrät- ten eller medlemsstaternas nationella rätt eller ett kollektivavtal som har antagits med stöd av tillämplig nationell rätt. Denna rättsliga grund ska också fastställa lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Data- skyddslagen innehåller, med stöd av artikel 9.2 b dataskyddsförord- ningen, en bestämmelse om att känsliga personuppgifter får behand- las om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansva-

342Jfr skäl 43 till dataskyddsförordningen.

343Integritetsskyddsmyndigheten, Vägledning för integritetsanalys i lagstiftningsarbete, 2022, s. 13.

344Prop. 2017/18:105 s. 76.

801

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

rige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och inom områ- dena social trygghet och socialt skydd (3 kap. 2 § första stycket dataskyddslagen). Av förarbetena framgår att begreppet arbetsrätt är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas EU-konformt. Vidare framgår att i stort sett alla skyldigheter och rättigheter för arbets- givare beträffande de anställda och deras organisationer bör omfat- tas av begreppet, exempelvis behandling i samband med sjuklön och rehabilitering av arbetstagare.345

Av artikel 9.2 g följer att förbudet inte gäller om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestäm- melser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen. I 3 kap. 3 § dataskyddslagen finns en generell bestämmelse om i vilka fall känsliga personupp- gifter får behandlas med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförord- ningen. Bestämmelsen gäller dock endast myndigheter och andra som träffas av offentlighetsprincipen.

I artikel 9.2 h dataskyddsförordningen finns vidare ett undan- tag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter för hälso- och sjukvårdsändamål som bl.a. omfattar bedömningar av en arbetstagares arbetskapacitet. Behandlingen av de känsliga per- sonuppgifterna måste dock ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller enligt vissa avtal. Dessutom krävs enligt artikel 9.3 att de känsliga personuppgifterna behandlas av eller under ansvar av en person som omfattas av tystnadsplikt. Av 3 kap. 5 § första stycket 2 dataskyddslagen följer att känsliga personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 9.2 h dataskydds- förordningen, om behandlingen är nödvändig för bedömningen av en arbetstagares arbetskapacitet. Enligt andra stycket är tystnads- plikt en förutsättning för att behandling med stöd av paragrafens första stycke ska få ske. Av förarbetena framgår att bedömning av en arbetstagares arbetskapacitet sannolikt omfattar behandling av känsliga personuppgifter relaterade till sjukskrivning och rehabili- tering på arbetet.346

345Prop. 2017/18:105 s. 192 och 193.

346Prop. 2017/18:105 s. 93.

802

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Samhall behöver behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sitt uppdrag

För att Samhall ska kunna fullgöra uppdraget att skapa menings- fulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar där behoven finns behöver bolaget bl.a. behandla uppgifter om på vilket sätt den enskildes funktionsnedsättning påverkar hans eller hennes arbetsförmåga samt uppgifter om vilket behov av arbets- anpassning som finns. Sådana uppgifter kan innehålla beskrivningar av den enskildes fysiska eller psykiska hälsa och utgör därför ofta känsliga personuppgifter om hälsa enligt artikel 4.15 i dataskyddsför- ordningen. Det finns dock inget behov av att behandla mer detaljerade uppgifter om exempelvis diagnoser eller att ta del av medicinska underlag. Som arbetsgivare kan Samhall behöva behandla känsliga personuppgifter om hälsa, exempelvis uppgifter om anställdas sjuk- frånvaro och rehabilitering.

Samhalls behov av att behandla känsliga personuppgifter kan inte fullt ut tillgodoses med nuvarande regelverk

Utredningen bedömer ovan att Samhalls fullgörande av uppdraget att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar där behoven finns avser en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Av samma skäl bör intresset av att Samhall kan utföra sitt uppdrag anses vara ett viktigt allmänt intresse, även om bolaget behöver behandla känsliga personuppgifter. Utredningen bedömer således att Samhalls behandling av känsliga personuppgifter för att utföra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag kan stödjas på undantaget att behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Samhall kan dock inte behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse med stöd av den generella regleringen i 3 kap. 3 § dataskyddslagen, eftersom Samhall inte är en myndighet och inte heller omfattas av offentlighetsprincipen.

Samhall kan i viss utsträckning behandla känsliga personuppgifter med stöd av 3 kap. 2 och 5 §§ dataskyddslagen. Den regleringen är till- lämplig för arbetsgivare och deras anställda. Samhall behöver dock även behandla känsliga personuppgifter avseende personer som har

803

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

anvisats till anställning inom bolaget innan de har påbörjat anställ- ningen hos Samhall. När det gäller anvisade personer som har an- ställts inom bolaget behöver Samhall vidare behandla känsliga per- sonuppgifter utan att det är relaterat till exempelvis sjukskrivning och rehabilitering av arbetstagaren. Det kan t.ex. handla om att göra anpassningar i arbetet för att en anställd person ska kunna få det stöd som behövs i anställningen (se beskrivningarna i avsnitt 4.8.1).

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att Samhalls behov av att behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra uppdraget att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar där behoven finns inte fullt ut tillgodo- ses av den kompletterande regleringen i dataskyddslagen. Av samma skäl som angetts ovan i fråga om rättslig grund bedömer utred- ningen också att förutsättningarna för att behandla känsliga per- sonuppgifter med stöd av samtycke enligt artikel 9.2 a i data- skyddsförordningen inte kan anses vara uppfyllda för Samhalls personuppgiftsbehandling.

Sammantaget bedömer utredningen att Samhalls behov av att behandla känsliga personuppgifter inte fullt ut kan tillgodoses med nuvarande generella dataskyddsreglering.

6.10.2Behandling av känsliga personuppgifter

Utredningens förslag: I förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten ska det införas en bestämmelse om att Samhall Aktiebolag får behandla personuppgifter som avses i arti- kel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) med stöd av artikel 9.2 g i förordningen, om

1.uppgifterna avser en enskild person som av Arbetsförmed- lingen har anvisats till anställning inom bolaget,

2.behandlingen är nödvändig för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns, och

3.behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den regi- strerades personliga integritet.

804

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Vid behandling som sker med stöd av punkterna 1–3 ska det vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Det ska även införas en bestämmelse som upplyser om att bestämmelsen om Samhalls behandling av känsliga personupp- gifter kompletterar dataskyddsförordningen och att det även finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i data- skyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Skälen för utredningens förslag

Det behövs en särskild reglering för Samhalls behandling av känsliga personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Som beskrivs i avsnitt 6.10.1 behöver Samhall behandla känsliga per- sonuppgifter, framför allt om hälsa, för att fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbets- förmedlingen anvisar där behoven finns. Av tidigare beskrivning framgår också att den generella dataskyddsregleringen inte fullt ut är tillräcklig för att tillgodose Samhalls behov av att behandla känsliga personuppgifter. Utredningen konstaterar att det enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen är tillåtet att ha bestämmelser om när myndigheter och andra aktörer får behandla personuppgifter i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.

Det räcker inte med att en behandling av känsliga personupp- gifter är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse för att undantaget i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen ska kunna användas. Av artikel 9.2 g framgår att behandlingen även ska ske på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, som ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd samt innehålla bestäm- melser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den regi- strerades grundläggande rättigheter och intressen.

805

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

giften av viktigt allmänt intresse ska ha stöd i rättsordningen.347 För Samhall är kravet på en rättslig grund uppfyllt i fråga om person- uppgiftsbehandlingar som sker för att skapa meningsfulla och ut- vecklande arbeten åt personer som Arbetsförmedlingen anvisar där behoven finns (se avsnitt 6.10.1). Kravet på att den rättsliga grun- den ska vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till data- skydd bedöms inte tillföra något utöver de krav som gäller enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen.348 Däremot tillkommer kravet på att gällande rätt ska innehålla bestämmelser om lämpliga och sär- skilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen och rättigheter.

För att det ska vara tillåtet att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen krävs vidare att behand- lingen är nödvändig. Utredningen konstaterar att kravet på nödvän- dighet i artikel 9 innebär detsamma som kravet på nödvändighet i artikel 6.349 Detta innebär bl.a. att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig.350

Samhall behöver behandla känsliga personuppgifter för att utföra sitt uppdrag inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Samhall har ett tydligt behov av att behandla känsliga personupp- gifter om hälsa för att kunna fullgöra sitt författningsreglerade upp- drag (se tidigare beskrivning i avsnitt 6.10.1). Enligt utredningen kan det inte uteslutas att bolaget kan behöva behandla andra katego- rier av känsliga personuppgifter såsom uppgifter om etniskt ursprung. En sådan uppgift kan avslöjas genom andra uppgifter, exempelvis om språkkunskaper. En kompletterande bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter bör därför inte begränsas till att endast avse känsliga personuppgifter om hälsa eller andra specifika kategorier.

Behovet av att behandla känsliga personuppgifter är vidare be- gränsat till att avse enskilda personer som har anvisats till anställ- ning inom bolaget av Arbetsförmedlingen. Enligt utredningen är det inte motiverat att Samhall behandlar känsliga personuppgifter

347Prop. 2017/18:105 s. 49–52 och 84.

348Prop. 2017/18:105 s. 84.

349Prop. 2017/18:105 s. 75 och 76.

350Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

806

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

om någon annan än den anvisade personen, exempelvis en närstå- ende. Regleringen bör därför begränsas till att avse en enskild per- son som av Arbetsförmedlingen har anvisats till anställning inom Samhall.

Samhall bör bara få behandla sådana känsliga personuppgifter som behövs för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Det begrepp som används i artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, dvs. att behandlingen ska vara nödvändig, bör användas för att ge uttryck för detta. Begreppet nödvändig innebär i detta sammanhang att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Det behöver alltså inte vara omöjligt för Samhall att utföra sin verksamhet om inte känsliga personuppgifter behandlas.351 Behandlingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen, vilket bl.a. omfattar principerna om uppgiftsminimering och lagrings- minimering (artikel 5.1 c och e).

När det gäller myndigheter får dessa enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 dataskyddslagen behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen i annat fall än när behandlingen krävs enligt lag eller är nödvändig för handläggningen av ett ärende, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. I förarbetena anges att kra- vet på att behandlingen inte får ske om den innebär ett otillbörligt intrång i de registrerades integritet motverkar att känsliga person- uppgifter behandlas slentrianmässigt i den löpande verksamheten, utan att annat författningsstöd finns. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste myndigheten göra en proportionalitetsbedöm- ning där behovet av att utföra behandlingen vägs mot de registre- rades intresse av att behandlingen inte sker. Detta innebär inte att den personuppgiftsansvarige måste göra en bedömning i förhål- lande till varje berörd individ. Ju mindre tydligt myndighetens be- hov av att behandla uppgifterna är, desto större är dock sannolik- heten för att de registrerades intresse typiskt sett väger tyngre och att intrånget därför bör betraktas som otillbörligt. Vid bedömningen av de registrerades intresse bör vikt läggas vid sådana aspekter som

351Jfr prop. 2017/18:105 s. 194.

807

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

uppgifternas känslighet, behandlingens karaktär och den inställning de registrerade kan antas ha till behandlingen.352

Liknande regleringar om behandling av känsliga personuppgifter finns för leverantörer och deras underleverantörer som utför arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen och enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver viss utbildning.353 I avsnitt 6.8.2 och 6.9.2 föreslår utredningen att det ska införas lik- nande regleringar för leverantörer och underleverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet respektive enskilda folkhögskolor som anordnar och bedriver utbild- ning inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningen bedömer att även Samhalls behandling av känsliga personuppgifter bör vara restriktiv och inte ske slentrianmässigt. I likhet med den befintliga regleringen som gäller för Arbetsför- medlingens leverantörer och enskilda folkhögskolor inom skolom- rådet bör regleringen för Samhall således innehålla ett krav på att behandlingen endast får ske om den inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste Samhall göra en sådan proportiona- litetsbedömning som beskrivs ovan.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att Samhall ska få be- handla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i data- skyddsförordningen om uppgifterna avser en enskild person som av Arbetsförmedlingen har anvisats till anställning inom bolaget, behandlingen är nödvändig för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt perso- ner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

En kompletterande reglering av Samhalls behandling av känsliga personuppgifter behöver inte införas i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär

352Prop. 2017/18:105 s. 89 och 90.

353Se 18 b § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och

26a kap. 4 § skollagen (2010:800).

808

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållan- den. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder en- dast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grund- lagsskydd (se vidare avsnitt 4.3.3).

Samhall är ingen myndighet och har inte heller anförtrotts några offentliga förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutöv- ning.354 Den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter omfattar alltså inte behandling av personuppgifter som utförs av det allmänna. Det betyder att grundlagsskyddet i

2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte är tillämpligt för en- skilda vid en behandling av personuppgifter som omfattas av den föreslagna bestämmelsen.

Av 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen framgår att före- skrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan en- skilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas per- sonliga eller ekonomiska förhållanden. I förarbetena till dataskydds- lagen anges att lagen är av offentligrättslig karaktär. Som helhet måste den även enligt regeringen betraktas som betungande i förhållande till de personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden som träffas av den. Vidare anges att dataskyddslagens bestämmelser inte bara gäl- ler för statliga myndigheter, utan även för kommuner, företag och enskilda. Regeringen ansåg därför att det enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen krävdes bemyndiganden i lag för att anslutande föreskrifter skulle kunna meddelas av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet.355 I propositionen Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete ansågs den föreslagna lagen om behand- ling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete, som gällde behandling utförd av privaträttsliga subjekt utanför det allmänna, vara en lag av offentligrättslig karaktär som innehöll betungande föreskrifter för de enskilda personuppgiftsansvariga som träffades

354Jfr 2 kap. 4 § OSL och bilagan till OSL.

355Prop. 2017/18:105 s. 26.

809

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

av den. Regeringen ansåg därför att författningen skulle ha lagform enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen.356

När det gäller den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter hos Samhall som har i uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsför- medlingen anvisar där behoven finns konstaterar utredningen att det handlar om undantag från dataskyddsförordningens förbud mot behandling av känsliga personuppgifter. Mot denna bakgrund kan det inte anses vara fråga om någon betungande föreskrift för Samhall. Regleringen i 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen medför därför inte att bestämmelsen måste införas i lag eller ha stöd i lag. Det är således möjligt att med stöd av 3 kap. 4 § data- skyddslagen införa den i förordning.

Samhalls behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g dataskyddsförordningen bör regleras

i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Samhalls verksamhet är bl.a. reglerad i förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför ned- satt arbetsförmåga och förordningen (2018:1528) om statlig ersätt- ning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Utredningen bedömer dock att det inte är lämpligt att pla- cera kompletterande dataskyddsreglering för Samhall i dessa två för- ordningar. Förordningarna innehåller inte heller någon dataskydds- reglering i dagsläget.

Ett annat alternativ är att placera bestämmelsen i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som redan innehål- ler kompletterande dataskyddsreglering för leverantörer och deras underleverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslår också i av- snitt 6.9.2 att det ska införas en kompletterande dataskyddsreglering för enskilda folkhögskolors verksamhet inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten denna förordning. En placering av den nu aktuella bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter hos Samhall i samma förordning skulle bidra till en mer lättöver-

356Prop. 2021/22:139 s. 35–37.

810

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skådlig kompletterande dataskyddsreglering inom den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten, vilket är ändamålsenligt.

Utredningen föreslår därför att den kompletterande bestämmel- sen om Samhalls behandling av känsliga personuppgifter förs in i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Förslaget om Samhalls möjligheter att behandla känsliga personuppgifter är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger Samhall utökade möjligheter att behandla käns- liga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dagsläget. Bolaget kommer att kunna behandla känsliga personuppgifter om en en- skild person som av Arbetsförmedlingen har anvisats till anställ- ning inom bolaget, om behandlingen är nödvändig för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integ- ritet. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Regleringen för Samhall avseende känsliga personuppgifter är dock endast en komplettering till dataskyddsförordningen. Enligt förordningen får den personuppgiftsansvarige bara behandla käns- liga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g om det är nödvändigt med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Samhalls behandling av sådana uppgifter förutsätter också, liksom all annan behandling, att övriga krav enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning är uppfyllda. Även om möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter utökas enligt utredningens förslag finns det alltså fortfarande samma krav på att känsliga per- sonuppgifter behandlas restriktivt och Samhall behöver göra en be- dömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.357 Därtill föreslår utredningen sökförbud till skydd för den registrerades personliga integritet (se nedan). Sammantaget bedömer utred- ningen att den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter står i proportion till det intrång i de registrerades

357SOU 2023:100 s. 693.

811

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

personliga integritet som behandlingen kan medföra. Se vidare i den samlade dataskydds- och integritetsanalysen, avsnitt 6.10.3.

Reglering i den generella dataskyddsregleringen av behandling i form av sökning

En sökning medför behandling av personuppgifter (artikel 4.2 i data- skyddsförordningen). Som tidigare har beskrivits är utgångspunk- ten i förordningen att det är förbjudet att behandla känsliga per- sonuppgifter (artikel 9.1). Det finns vissa undantag från förbudet, bl.a. om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. För att undantaget ska vara tillämpligt ska vissa ytterligare förutsättningar vara uppfyllda, bl.a. att den nationella rätten ska innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Medlemsstaterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för behandling med stöd av arti- kel 6.1 c och e (artikel 6.2), vilket är de grunder som i regel är aktu- ella för undantag enligt artikel 9.2 g. Det gäller även känsliga per- sonuppgifter (skäl 10).

Enligt 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sökbegränsningen gäller för myndig- heter vid tillämpningen av samtliga bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter i 3 kap. 3 § första stycket dataskydds- lagen, dvs. vid behandling som krävs enligt lag, vid behandling som är nödvändig för handläggningen av ett ärende och vid behandling i annat fall om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. I fråga om behandling som krävs enligt lag gäller sökbegränsningen även sådana organ som ska jämställas med myn- digheter enligt 3 kap. 3 § tredje stycket dataskyddslagen.

Utredningen konstaterar att sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen inte omfattar Samhall, eftersom bolaget inte är en myndighet och inte heller omfattas av offentlighetsprin- cipen (se avsnitt 6.10.1).

812

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Det bör vara förbjudet för Samhall att utföra sökningar i syfte

att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen är enligt 18 b § andra stycket förord- ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten förbjudna att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet gäller vid behandling av käns- liga personuppgifter enligt paragrafens första stycke, dvs. vid be- handling med stöd av artikel 9.2 g dataskyddsförordningen, om upp- gifterna avser en arbetssökande, behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras, och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Även enskilda utbildningsanordnare och enskilda folkhögskolor inom skolväsendet omfattas av sökbegränsningar.358

Det har inte kommit fram att Samhall behöver kunna göra sök- ningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Det har inte heller kommit fram att det finns ett behov av att söka i en viss handling. Utredningen föreslår därför ett förbud mot att utföra sådana sökningar.

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för Samhall när bola- get behandlar personuppgifter för att fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer som Arbetsför- medlingen anvisar där behoven finns. Förordningen ger visst ut- rymme för nationella bestämmelser som kompletterar förord- ningen men förordningen har alltid företräde. En bestämmelse som upplyser om att de nu aktuella bestämmelserna om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegränsningar kompletterar data- skyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering. Det är viktigt att det tydligt framgår att bestämmelserna komplet- terar dataskyddsförordningen. Utredningen anser därför att det bör finnas en bestämmelse som upplyser om detta i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

35813 § andra stycket lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina och 26 a kap.

4§ andra stycket skollagen (2010:800).

813

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

När det gäller förhållandet till dataskyddslagen brukar det i regis- terförfattningar anges att vid behandling av personuppgifter enligt registerförfattningen gäller dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av registerförfattningen eller föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till den författningen.359 De bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och sökbegränsningar som utredningen föreslår ska införas för Samhall avviker dock inte från dataskyddslagens reglering. Det finns därför inte behov av att i för- ordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten införa en bestämmelse om att bestämmelserna i denna författning ska ha före- träde framför dataskyddslagen. Det är i stället tillräckligt att upplysa om att bestämmelser om behandling av personuppgifter även finns i dataskyddslagen.

6.10.3Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i Europakon- ventionen och EU:s rättighetsstadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

359Se t.ex. 1 kap. 3 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetal- ningsmyndigheten.

814

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skyddet mot intrång i den personliga integriteten får under vissa förutsättningar begränsas (se beskrivningarna i avsnitt 4.3.3). För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter för Samhall till behandling av känsliga personuppgifter som utredningen föreslår måste alltså behovet av behandlingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten. För att en pro- portionalitetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för in- trång i den personliga integriteten kartläggas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan beho- vet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

Det intrång i den personliga integriteten som den föreslagna bestämmelsen om behandling av känsliga personuppgifter medför är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av känsliga personuppgifter ger Samhall utökade möjligheter att behandla kän- sliga personuppgifter jämfört med vad som gäller i dagsläget. En utökad möjlighet till behandling innebär en större risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Samhall föreslås dock endast få behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns och det inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Samhall kommer endast att få behandla känsliga personuppgifter som avser en enskild person som av Arbetsförmedlingen har anvisats till an- ställning inom bolaget. Känsliga personuppgifter om andra perso- ner får inte behandlas med stöd av den föreslagna regleringen. Vidare föreslås ett förbud mot sökningar. Att Samhall har ända- målsenliga förutsättningar att fullgöra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag är till nytta både för de enskilda som berörs och för sam- hället i stort. Utredningen bedömer också att det rör sig om mer generella känsliga personuppgifter som kommer att behandlas.

Samhalls behandling av känsliga personuppgifter måste vidare följa de krav som ställs i den generella dataskyddsregleringen. Även om Samhall tillåts behandla känsliga personuppgifter för att fullgöra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag finns det alltså fortfarande

815

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

samma krav på att känsliga personuppgifter behandlas restriktivt. Samhall behöver göra en bedömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.360 Som personuppgiftsansvarig måste Samhall exem- pelvis enligt artikel 24.1 i dataskyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förordningen.

Den författningsreglerade tystnadsplikt som gäller inom Sam- halls verksamhet och som föreslås utökas till att även omfatta obe- hörigt utnyttjande av uppgifter ger och kommer också att ge ett visst skydd (se avsnitt 4.8.3). Uppgifter om enskildas personliga förhållanden som lämnas till Arbetsförmedlingen kommer att kunna omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL. Även om det enligt bestämmelsen gäller en presumtion för offentlighet kan sekre- tess alltjämt gälla för vissa typer av uppgifter, exempelvis uppgift om hälsa.361

Det bedöms inte finnas några mer ändamålsenliga alternativ till den föreslagna regleringen. Utredningen bedömer sammantaget att den föreslagna regleringen, tillsammans med de skyddsåtgärder som övrig reglering ger, står i proportion till det intrång i de registrera- des personliga integritet som behandlingen kan medföra.

6.10.4Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för Samhalls verksamhet

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för att Samhall ska kunna fullgöra sitt arbets- marknadspolitiska uppdrag.

Skälen för utredningens bedömning

En kompletterande dataskyddsreglering avseende Samhalls behand- ling av känsliga personuppgifter bör bara innehålla sådana bestäm- melser som är nödvändiga utöver dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förordning. Det generella data-

360SOU 2023:100 s. 693.

361Se prop. 2021/22:216 s. 31 och 32.

816

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skyddsregelverket ger ett starkt skydd för de uppgifter som Sam- hall behandlar.

Den rättsliga grunden för Samhalls behandling av personuppgif- ter för att utföra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag är som tidi- gare har beskrivits fastställd i enlighet med vad som krävs (se av- snitt 6.10.1). Av skäl 41 i dataskyddsförordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förutsägbar för dem som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen bedömde regeringen att vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av person- uppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behandlingens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den personliga integ- riteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart.362

Utredningen bedömer att syftet med den behandling av person- uppgifter som behövs i samband med utförandet av uppdraget att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns med tillräcklig tydlighet framgår av bestämmelserna i förord- ningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och förordningen om statlig er- sättning till Samhall Aktiebolag för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Det är enligt utredningen också förutsebart för den en- skilde vilken personuppgiftsbehandling som kan förekomma i sam- band med att uppdraget utförs.

362Prop. 2017/18:105 s. 51.

817

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

2 och 5 §§ dataskyddslagen är otillräcklig för att tillgodose Samhalls behov av behandling av känsliga personuppgifter i egenskap av arbets- givare i den verksamheten. Det finns därför inte skäl att införa nå- gon kompletterande dataskyddsreglering i den delen.

En annan kategori av personuppgifter vars behandling särskilt regleras i dataskyddsförordningen är de som rör fällande domar i brottmål samt lagöverträdelser som innefattar brott (artikel 10). Det har inte kommit fram att Samhall behöver behandla sådana personuppgifter. Det finns därför inte skäl att införa någon kom- pletterande dataskyddsreglering i den delen.

Det har inte heller kommit fram att det finns behov av ytterli- gare kompletterande dataskyddsreglering för Samhall i dess egen- skap av anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det finns därför inte skäl att införa någon kompletterande dataskyddsregler- ing i den delen.

Som framgår av avsnitt 6.3 innehåller dataskyddsförordningen ett omfattande regelverk som syftar till att skydda den enskildes integritet och rättigheter. Dataskyddsförordningen kompletteras av dataskyddslagen. Utredningen bedömer att det inte behövs ytterli- gare bestämmelser om Samhalls personuppgiftsbehandling för att det ska finnas ett tillräckligt skydd. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att införa ytterligare dataskyddsreglering för Samhall.

6.11Dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingens leverantörer

6.11.1Behov av kompletterande dataskyddsreglering för leverantörer till Arbetsförmedlingen

Utredningens bedömning: Leverantörer som anordnar och be- driver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbets- förmedlingen behöver behandla personuppgifter som rör lag- överträdelser. Behovet av att behandla sådana personuppgifter kan inte tillgodoses med nuvarande reglering.

818

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens bedömning

Leverantörernas verksamhet

Enligt 18 § förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen ska Arbetsförmedlingen samverka med Kriminalvården i syfte att stärka möjligheterna att få och behålla ett arbete för arbetssökande inom kriminalvården.

En del av myndighetssamverkan rör arbetsmarknadsutbildningar som bedrivs vid kriminalvårdsanstalter. Syftet med utbildningarna är att förse arbetsmarknaden med nödvändig arbetskraft samt att bryta utanförskap för individerna.363 De arbetsmarknadsutbild- ningar som erbjuds är bl.a. svets- och skärandebearbetningsutbild- ning, restaurangutbildning och träarbetareutbildning. Potentiella deltagare till arbetsmarknadsutbildning identifieras av Kriminal- vården och Arbetsförmedlingen gör därefter en bedömning av om individen har förutsättningarna att klara utbildningen samt kan arbeta och få anställning inom yrket.364 Deltagande i utbildning bygger på frivillighet. Den arbetssökande avgör således om han eller hon vill ta del av insatser hos Arbetsförmedlingen eller inte.365 Det finns även möjlighet till kortare förberedande utbildning366 inför en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Anskaffade privaträttsliga leverantörer till Arbetsförmedlingen anordnar och bedriver arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmed- lingen. I oktober 2024 anordnades det utbildningar på 22 olika an- stalter runtom i Sverige.367

Leverantörernas behandling av personuppgifter

Ett antal leverantörsföretag som anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt har framfört till utredningen att de behöver behandla uppgifter om deltagarens namn och födelsedatum, adress- uppgifter, telefonnummer samt uppgift om att deltagaren är inta- gen på en viss kriminalvårdsanstalt. Det finns inget behov av att be-

363Jfr 11 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

364Arbetsförmedlingen, Verksamhet för att bidra till att förhindra återfall till brott, 2024, s. 10.

365Arbetsförmedlingen, Verksamhet för att bidra till att förhindra återfall till brott, s. 9.

366Jfr 30 § andra stycket 2 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

367Uppgift från Arbetsförmedlingen till utredningen.

819

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

handla uppgifter om exempelvis strafftidens längd eller vilket brott deltagaren har dömts för.

Uppgifter om deltagaren lämnas av Arbetsförmedlingen till leve- rantören. Under utbildningens gång rapporterar leverantören till Arbetsförmedlingen vilka aktiviteter som har utförts, inklusive om det har inträffat några avvikelser. Efter att utbildningen har avslu- tats redovisas resultatet av utbildningen tillsammans med eventu- ella utbildningsintyg.

Rättslig grund för leverantörernas personuppgiftsbehandling

Leverantörer som anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårds- anstalt behöver behandla olika uppgifter om den arbetssökande för att kunna utföra den aktuella arbetsmarknadspolitiska insatsen. Det handlar framför allt om uppgifter som inte är integritetskänsliga, t.ex. uppgifter om namn och födelsedatum. Leverantörerna behö- ver dock även behandla uppgift om att den arbetssökande är inta- gen på en viss kriminalvårdsanstalt, vilket utgör en mer integritets- känslig uppgift. Utredningen konstaterar att leverantörerna utför sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsför- ordningen. Eftersom leverantörerna bestämmer ändamål och medel för den personuppgiftsbehandling som sker för att utföra uppdra- get, är leverantörerna i dessa fall personuppgiftsansvariga för person- uppgiftsbehandlingen.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna i form av utbildning på kriminalvårdsanstalt utförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen och är i huvudsak reglerade i förordning.368 Utredningen konstaterar att även privata aktörer har ansetts kunna utföra uppgifter av allmänt intresse.369 I den aktuella verksamheten kan det därför vara nödvän- digt för leverantörerna att behandla personuppgifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen.370 Personuppgifterna får behandlas enligt den kompletterande bestäm- melsen i 2 kap. 2 § 1 dataskyddslagen. Intresset av att erbjuda arbets- sökande på kriminalvårdsanstalt arbetsmarknadspolitiska insatser i form av utbildning för att han eller hon ska bryta sitt utanför-

36811 och 30 §§ andra stycket 2 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

369Prop. 2017/18:105 s. 58 och 59.

370Jfr prop. 2021/22:216 s. 64 och prop. 2017/18:105 s. 189 och 190.

820

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skap och stärka möjligheterna att få ett arbete får enligt utred- ningen anses överväga det eventuella integritetsintrång som leve- rantörernas personuppgiftsbehandling skulle kunna innebära för en enskild person.371 Bedömningen är därför att den behandling av personuppgifter som behöver utföras hos leverantörer som anord- nar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen är proportionerlig i förhållande till målet med insatsen. Kravet på att den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhållande till det legi- tima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskyddsförordningen får därmed anses vara uppfyllt.

Generell reglering om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

Uppgifter som rör lagöverträdelser anses inte som känsliga person- uppgifter i dataskyddsförordningens mening men anses ändå vara en kategori av personuppgifter som förtjänar särskilt skydd. Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av personupp- gifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemssta- ternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrera- des rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet. Det är inte möjligt att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser med den registrerades samtycke (se skäl 19 till dataskyddsförordningen).

Den del av artikel 10 som rör behandling av personuppgifter under kontroll av myndighet är direkt tillämplig. Det innebär att myndigheter inte behöver uttryckligt stöd i föreskrifter eller sär- skilda beslut för att få behandla sådana uppgifter. Det finns dock ett visst utrymme för att i nationell rätt förtydliga innebörden av artikel 10 (skäl 8 till dataskyddsförordningen). Regeringen har där- för ansett att det uttryckligen bör framgå av dataskyddslagen att personuppgifter som rör lagöverträdelser får behandlas av myndig-

371Jfr prop. 2021/22:216 s. 64 och 65.

821

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

heter.372 Av 3 kap. 8 § första stycket dataskyddslagen framgår att personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandlas av myndigheter. Även andra än myndigheter får enligt 3 kap. 8 § andra stycket dataskyddslagen behandla sådana person- uppgifter, om behandlingen är nödvändig för att den personupp- giftsansvarige ska kunna följa föreskrifter om arkiv.

Av 3 kap. 9 § dataskyddslagen följer vidare att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om i vilka fall andra än myndigheter får behandla så- dana personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsför- ordning. Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta att andra än myndigheter får behandla sådana uppgifter. Ett beslut får förenas med villkor.

Andra än myndigheter får enligt 5 § förordningen med komplet- terande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning behandla per- sonuppgifter om lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras eller en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras. Enligt 6 § samma förordning får Integritetsskydds- myndigheten meddela ytterligare föreskrifter om i vilka fall andra än myndigheter får behandla personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Integritetsskyddsmyndigheten får även i enskilda fall besluta att andra än myndigheter får behandla sådana personuppgifter.

Integritetsskyddsmyndigheten har meddelat föreskrifter om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser (IMYFS 2024:1). Av föreskrifterna framgår i vilka fall andra än myndigheter får behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Undantagen är inte relevanta för leverantörernas personuppgiftsbehandling. Så- vitt utredningen känner till har Integritetsskyddsmyndigheten inte beslutat om att någon av Arbetsförmedlingens leverantörer får be- handla personuppgifter om lagöverträdelser.

372Prop. 2017/18:105 s. 99.

822

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Leverantörer som anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt behöver behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser

Leverantörer som anordnar och bedriver utbildning på kriminal- vårdsanstalt behöver som tidigare har beskrivits behandla uppgift om att en deltagare är intagen på den aktuella kriminalvårdsanstal- ten. Frågan är om en sådan uppgift utgör en personuppgift som rör en lagöverträdelse. Utredningen konstaterar att information om ett rättsligt förfarande som inletts mot en fysisk person, t.ex. uppgifter om förundersökning, brottmålsrättegång och fällande dom, utgör personuppgifter som rör lagöverträdelser i den mening som avses i artikel 10 dataskyddsförordningen. Det gäller enligt EU-domstolen oberoende av om brott styrkts eller inte under domstolsförfaran- det.373 I tidigare lagstiftningsärende har uppgifter om att någon har dömts till en straffrättslig påföljd såsom fängelse ansetts utgöra en personuppgift som rör en fällande dom i brottmål eller personupp- gifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott, oberoende av om det av uppgifterna framgått vilken lagöverträdelse som föranlett straffet eller inte. Även uppgift om placering på kriminalvårdsan- stalt har ansetts utgöra en personuppgift som rör en lagöverträdelse som innefattar brott.374

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att en uppgift om att en deltagare är intagen på en viss kriminalvårdsanstalt utgör en personuppgift som rör lagöverträdelser enligt artikel 10 i data- skyddsförordningen. Det har inte kommit fram att leverantörerna behöver behandla några andra uppgifter som rör lagöverträdelser.

Leverantörers behov av att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser kan inte tillgodoses med nuvarande regelverk

För att uppgifter om lagöverträdelser ska få behandlas av privaträtts- liga leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Arbetsförmedlingen krävs alltså enligt artikel 10 i data- skyddsförordningen att behandlingen har stöd i nationell rätt. Det finns bestämmelser om när andra än myndigheter får behandla så-

373EU-domstolens dom av den 24 september 2019, GC m.fl., C-136/17, punkt 72.

374Jfr prop. 2021/22 :59, Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten, s. 47 och 74. Se även Öman, Dataskyddsförordningen [GDPR] m.m., kommentaren till artikel 10, JUNO, version 3.

823

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

dana uppgifter i 3 kap. 8 § andra stycket dataskyddslagen, 5 § för- ordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och Integritetsskyddsmyndighetens föreskrifter (IMYFS 2024:1) om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdel- ser. Vidare får Integritetsskyddsmyndigheten enligt 6 § förord- ningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning i enskilda fall besluta om att andra än myndigheter får behandla uppgifter om lagöverträdelser. Utredningen bedömer dock att det saknas stöd för behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser hos privaträttsliga leverantörer som utför arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen genom att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt. Det behöver därför införas en särskild bestämmelse om att sådana uppgifter får behandlas.

6.11.2Behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser

Utredningens förslag: I förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten ska det införas en bestämmelse om att en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen eller en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag får behandla personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddförord- ning, om

1.behandlingen är nödvändig för att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt, och

2.behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den regi- strerades personliga integritet.

Det ska även införas en bestämmelse som upplyser om att bestämmelsen om leverantörernas behandling av personuppgif- ter som rör lagöverträdelser kompletterar dataskyddsförord- ningen och att det även finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

824

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Skälen för utredningens förslag

Det behövs en särskild reglering för att leverantörer till Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser

Som beskrivs i avsnitt 6.11.1 behöver en leverantör behandla upp- gift om att en deltagare är intagen på en kriminalvårdsanstalt för att kunna fullgöra sitt uppdrag att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen. En sådan uppgift utgör enligt utredningen en personuppgift som rör lagöver- trädelser enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen. Med leveran- tör avses även eventuella underleverantörer som utför den aktuella verksamheten.

Av tidigare beskrivning framgår vidare att den generella och kompletterande dataskyddsregleringen inte är tillräcklig för att tillgodose leverantörernas behov av att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Utredningen konstaterar att det enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen är tillåtet att ha be- stämmelser om när myndigheter och andra aktörer får behandla personuppgifter i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Vidare ska regleringen uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (se artikel 6.3 i dataskyddsförordningen).

En bestämmelse som möjliggör behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser måste enligt artikel 10 i dataskyddsförord- ningen omfattas av lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter.

Annan reglering om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser

Enligt 26 a kap. 6 § första stycket skollagen får personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning behandlas i verk- samhet hos en huvudman för en fristående skola om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt in- trång i den registrerades personliga integritet i löpande text inom

825

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

elevhälsan, och i skriftlig dokumentation som ska föras enligt 5 kap. 24 § samma lag.

Enligt 14 § första stycket lagen (1993:792) om tillstånd att ut- färda vissa examina får personuppgifter som rör fällande domar i brottmål behandlas av en enskild utbildningsanordnare om behand- lingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet om att avskilja en student från ut- bildning. Motsvarande bestämmelser finns i 19 e § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, 39 e § förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar och 46 § förordningen (2024:107) om stöd för en nationell yrkesutbildning.

Leverantörerna behöver behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser för att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt

Av tidigare beskrivning framgår att leverantörer och underleveran- törer som anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen behöver behandla uppgifter om att deltagare är intagna på en viss kriminalvårdsanstalt. I likhet med bestämmelsen i 26 a kap. 6 § första stycket skollagen bör en kom- pletterande bestämmelse om möjlighet för leverantörerna att be- handla sådana personuppgifter utformas så att den hänvisar till de personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen.

För att den kompletterande bestämmelsen ska uppfylla kravet i artikel 10 dataskyddsförordningen på lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter bör det framgå av bestäm- melsen att den endast gäller behandling för att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt. Det har inte kommit fram att leverantörerna behöver behandla personuppgifter som rör lagöver- trädelser för något annat ändamål. Bestämmelsen bör vidare begrän- sas till sådan behandling som är nödvändig för att anordna och bedriva den aktuella utbildningen. Att behandlingen måste vara nödvändig innebär bl.a. att bara sådana uppgifter som behövs får behandlas. Som tidigare har beskrivits finns det ett tydligt behov för leverantörerna att behandla uppgift om att en deltagare är inta- gen på en kriminalvårdsanstalt. Kravet på nödvändighet innebär dock inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen kan anses nödvändig och därmed tillåten om den

826

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

leder till effektivitetsvinster. Det behöver alltså inte vara omöjligt för leverantörerna att utföra sina uppgifter om inte personuppgifter som rör lagöverträdelser behandlas.375 Behandlingen måste dock alltid uppfylla kraven enligt dataskyddsförordningen, vilket bl.a. omfattar principerna om uppgiftsminimering och lagringsmini- mering (artikel 5.1 c och e).

Bestämmelsen i 26 a kap. 6 § första stycket skollagen innehåller vidare ett krav på att behandlingen inte får innebära ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte är avsedd att tillämpas slentrian- mässigt i den löpande verksamheten. Det krävs att den personupp- giftsansvarige, i det enskilda fallet, gör en bedömning av om behand- lingen innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Om behandlingen skulle innebära ett sådant intrång, får den inte ske enligt denna bestämmelse. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste den personuppgiftsansvarige göra en propor- tionalitetsbedömning där behovet av att utföra behandlingen vägs mot de registrerades intresse av att behandlingen inte sker. Bedöm- ningen av de registrerades intresse av att behandlingen inte sker bör utgå från det intresse av integritetsskydd som de registrerade typiskt sett har. Den personuppgiftsansvarige måste således inte göra en bedömning i förhållande till varje berörd individ. Vid bedömningen av intrånget i den enskildes personliga integritet ska vikt läggas vid bl.a. uppgifternas känslighet, behandlingens karaktär, den inställ- ning de registrerade kan antas ha till behandlingen, den spridning uppgifterna kan komma att få och risken för vidarebehandling för andra ändamål än insamlingsändamål.376

Utredningen bedömer att Arbetsförmedlingens leverantörers behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser bör vara restriktiv och inte ske slentrianmässigt. Uppgifter som rör lagöver- trädelser är av integritetskänslig karaktär och behandling av sådana uppgifter anses vara särskilt riskfylld. I likhet med den befintliga regleringen i skollagen bör således regleringen för Arbetsförmed- lingens leverantörer innehålla ett krav på att behandlingen endast får ske om den inte innebär ett otillbörligt intrång i den registre- rades personliga integritet. Det är ändamålsenligt att bestämmelsen utformas på ett enhetligt sätt i förhållande till annan liknande regler-

375Jfr prop. 2017/18:218 s. 220.

376Prop. 2017/18:218 s. 218 och 220.

827

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ing. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste leverantören göra en sådan proportionalitetsbedömning som beskrivs ovan.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsför- medlingen eller en underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantörens uppdrag ska få behandla personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddförordningen, om behandlingen är nödvändig för att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt och behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Utredningen bedömer att en sådan utform- ning av bestämmelsen utgör en sådan skyddsåtgärd som avses i arti- kel 10 dataskyddsförordningen.

En kompletterande reglering av leverantörernas behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser behöver inte införas i lag

I 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhål- landen. Av 2 kap. 20 § regeringsformen följer att sådana åtgärder endast får vidtas om det finns stöd i lag. Det är bara vissa kvalifi- cerade intrång i den personliga integriteten som omfattas av detta grundlagsskydd (se vidare avsnitt 4.3.3).

Leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser i form av anordnande och bedrivande av utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen har inte anförtrotts några offent- liga förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.377 Den föreslagna bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser omfattar alltså inte behandling av person- uppgifter som utförs av det allmänna. Det betyder att grundlags- skyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte är tillämp-

377Jfr 2 kap. 4 § OSL och bilagan till OSL.

828

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ligt för enskilda vid en behandling av personuppgifter som omfattas av den föreslagna bestämmelsen.

Av 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen framgår att före- skrifter ska meddelas genom lag om de avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskil- das personliga eller ekonomiska förhållanden. I förarbetena till dataskyddslagen anges att lagen är av offentligrättslig karaktär. Som helhet måste den även enligt regeringen betraktas som betungande i förhållande till de personuppgiftsansvariga och personuppgifts- biträden som träffas av den. Vidare anges att dataskyddslagens bestämmelser inte bara gäller för statliga myndigheter, utan även för kommuner, företag och enskilda. Regeringen ansåg därför en- ligt 8 kap. 2 § första stycket 2 och 3 § regeringsformen att det kräv- des bemyndiganden i lag för att anslutande föreskrifter skulle kunna meddelas av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet.378 I pro- positionen Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete ansågs den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i idrottens anti- dopningsarbete, som gällde behandling utförd av privaträttsliga sub- jekt utanför det allmänna, vara av offentligrättslig karaktär som inne- höll betungande föreskrifter för de enskilda personuppgiftsansvariga som träffades av den. Regeringen ansåg därför att författningen skulle ha lagform enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen.379

När det gäller den föreslagna bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser hos leverantörerna kon- staterar utredningen att det handlar om särskilda villkor för behand- ling av sådana personuppgifter. Det kan inte anses vara fråga om någon betungande föreskrift för leverantörerna. Regleringen i

8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen medför därför inte att bestämmelsen måste införas i lag eller ha stöd i lag. Det är således möjligt att med stöd av 3 kap. 9 § första stycket dataskyddslagen införa den i förordning.

378Prop. 2017/18:105 s. 26.

379Prop. 2021/22:139 s. 35–37.

829

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Leverantörernas behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser bör regleras i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inne- håller redan kompletterande dataskyddsreglering för leverantörer och deras underleverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska in- satser på uppdrag av Arbetsförmedlingen avseende behandling av känsliga personuppgifter. I avsnitt 6.9.2 och 6.10.2 föreslår utred- ningen att även kompletterande dataskyddsreglering för enskilda folkhögskolor och Samhall ska föras in där. En placering av den nu aktuella bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser hos leverantörerna i samma förordning skulle bidra till en mer enhetlig och lättöverskådlig kompletterande dataskydds- reglering för leverantörer inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten, vilket är ändamålsenligt.

Utredningen föreslår därför att den kompletterande bestämmel- sen om leverantörers behandling av personuppgifter som rör lag- överträdelser ska föras in i förordningen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

Förslaget om leverantörernas möjligheter att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av person- uppgifter som rör lagöverträdelser ger leverantörerna möjlighet att behandla sådana personuppgifter. I dagsläget är behandling av per- sonuppgifter som rör lagöverträdelser inte tillåten hos leverantö- rerna. Leverantörerna kommer att kunna behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att an- ordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt och behand- lingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades per- sonliga integritet. Möjligheten till behandling innebär en risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Regleringen för leverantörer avseende personuppgifter som rör lagöverträdelser är dock endast en komplettering till dataskydds- förordningen. Enligt förordningen får behandling av personupp- gifter som rör lagöverträdelser enligt artikel 10 i förordningen endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling

830

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och fri- heter fastställs. Leverantörernas behandling av sådana uppgifter för- utsätter också, liksom all annan behandling, att övriga krav enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande för- ordning, är uppfyllda. Även om det införs en möjlighet för leveran- törerna att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser finns det alltså fortfarande samma krav på att personuppgifterna behand- las restriktivt och leverantörerna behöver göra en bedömning av om kraven för behandlingen är uppfyllda.

Sammantaget bedömer utredningen att den föreslagna bestäm- melsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser står i proportion till det intrång i de registrerades personliga integ- ritet som behandlingen kan medföra. Se vidare i den samlade data- skydds- och integritetsanalysen, avsnitt 6.11.3.

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig för leverantörerna när dessa behandlar personuppgifter för att fullgöra sina uppdrag att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt. Förord- ningen ger visst utrymme för nationella bestämmelser som kom- pletterar den men förordningen har alltid företräde. En bestäm- melse som upplyser om att den nu aktuella bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser komplet- terar dataskyddsförordningen tillför därmed ingen ny materiell reglering. Det är viktigt att det tydligt framgår att bestämmelserna kompletterar dataskyddsförordningen. Utredningen anser därför att det bör finnas en bestämmelse som upplyser om detta i förord- ningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

380Se t.ex. 1 kap. 3 § andra stycket lagen om behandling av personuppgifter vid Utbetalnings- myndigheten.

831

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

av personuppgifter som rör lagöverträdelser som föreslås införas för leverantörerna avviker dock inte från dataskyddslagens regler- ing. Det finns därför inte behov av att i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten införa en bestämmelse om att bestämmelserna i denna författning ska ha företräde framför dataskyddslagen. Det är i stället tillräckligt att upplysa om att be- stämmelser om behandling av personuppgifter även finns i data- skyddslagen.

6.11.3Samlad dataskydds- och integritetsbedömning

Utredningens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom den föreslagna bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser utgör en propor- tionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integri- teten som finns i Europakonventionen och EU:s rättighets- stadga. Förslaget är förenligt med kravet på proportionalitet i dataskyddsförordningen.

Skälen för utredningens bedömning

Skyddet för den personliga integriteten får begränsas

Regler till skydd mot intrång i den personliga integriteten finns i bl.a. regeringsformen, dataskyddsförordningen, Europakonvention- en och i EU:s rättighetsstadga. Som tidigare har beskrivits är dock grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen inte tillämpligt för enskilda vid den behandling av personuppgifter som kommer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen om behand- ling av personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Skyddet mot intrång i den personliga integriteten får under vissa förutsättningar begränsas (se beskrivningarna i avsnitt 4.3.3). För att det ska vara motiverat att införa de möjligheter för leverantö- rerna till behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser enligt vad utredningen föreslår måste alltså behovet av behand- lingen väga tyngre än den enskildes intresse av skydd för den per- sonliga integriteten. För att en proportionalitetsbedömning ska kunna göras behöver riskerna för intrång i den personliga integ-

832

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

riteten kartläggas. Genom att införa skyddsåtgärder som begränsar den tillåtna behandlingen kan behovet av behandling balanseras mot intresset av integritetsskydd.

Det intrång i den personliga integriteten som den föreslagna bestämmelsen om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser medför är proportionerligt

Förslaget om en särskild bestämmelse om behandling av person- uppgifter som rör lagöverträdelser gör det möjligt för leverantö- rerna att behandla sådana personuppgifter. I dagsläget är det inte tillåtet för leverantörerna att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. En möjlighet till behandling innebär en risk för otillåten behandling och spridning av uppgifter.

Leverantörerna föreslås dock endast få behandla personuppgif- ter som rör lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt och behand- lingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades per- sonliga integritet. Möjligheten till behandling är således begränsad till ett specifikt ändamål, dvs. att anordna och bedriva utbildning på kriminalvårdsanstalt. Personuppgifter som rör lagöverträdelser får inte behandlas för andra ändamål med stöd av den föreslagna regler- ingen. Att leverantörerna har ändamålsenliga förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag gentemot Arbetsförmedlingen är till nytta både för de enskilda som berörs och för samhället i stort. Bedöm- ningen är också att behandlingen av personuppgifter som rör lag- överträdelser endast kommer att avse mer generella uppgifter om att en sökande är intagen på en kriminalvårdsanstalt.

Leverantörernas behandling av personuppgifter som rör lagöver- trädelser måste vidare följa de krav som ställs i den generella data- skyddsregleringen. Även om leverantörerna tillåts behandla person- uppgifter som rör lagöverträdelser för att fullgöra sitt uppdrag gentemot Arbetsförmedlingen finns det alltså fortfarande samma krav på att personuppgifterna behandlas restriktivt. Leverantörerna ansvarar för att personuppgifter som rör lagöverträdelser behandlas endast om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Som personupp- giftsansvarig måste leverantören exempelvis enligt artikel 24.1 i data- skyddsförordningen vidta lämpliga tekniska och organisatoriska

833

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med förordningen.

Den författningsreglerade tystnadsplikt som för närvarande gäller för leverantörer och deras underleverantörer enligt 4 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och som föreslås föras in i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (se avsnitt 7.4) ger och kommer också att ge ett visst skydd. Uppgifter om enskildas personliga förhållanden som lämnas till Arbetsförmedlingen kommer att kunna omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL.

Det bedöms inte finnas några mer ändamålsenliga alternativ till den föreslagna regleringen. Utredningen bedömer sammantaget att den föreslagna regleringen, tillsammans med de skyddsåtgärder som övrig reglering ger, står i proportion till det intrång i de registre- rades personliga integritet som behandlingen kan medföra.

6.11.4Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingens leverantörer

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för leverantörer som utför arbetsmarknadspoli- tiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

Skälen för utredningens bedömning

En kompletterande dataskyddsreglering avseende leverantörernas behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser bör bara innehålla sådana bestämmelser som är nödvändiga utöver data- skyddsförordningen och dataskyddslagen med tillhörande förord- ning. Det generella dataskyddsregelverket ger ett starkt skydd för de uppgifter som leverantörerna behandlar.

Den rättsliga grunden för leverantörernas behandling av person- uppgifter i samband med att de anordnar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen är som tidigare har beskrivits fastställd i enlighet med vad som krävs (se avsnitt 6.11.1). Av skäl 41 i dataskyddsförordningen framgår att den rättsliga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämp-

834

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ning förutsägbar för dem som omfattas av den, i enlighet med rätts- praxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen gav regeringen uttryck för uppfattningen att vilken grad av tydlig- het och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behandlingens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränk- ning av den personliga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart.381

Utredningen bedömer att syftet med den behandling av person- uppgifter som behövs i samband med anordnandet och bedrivandet av utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmed- lingen med tillräcklig tydlighet framgår av bestämmelserna i för- ordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är enligt utredningen också förutsebart för den enskilde vilken person- uppgiftsbehandling som kan förekomma i samband med att utbild- ningen levereras.

Dataskyddsförordningen möjliggör genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket för medlemsstaterna att införa särskilda registerför- fattningar eller annan kompletterande dataskyddsreglering. Varken dessa bestämmelser eller förordningen i övrigt innebär dock något krav på att det införs sådan reglering. Som framgår av avsnitt 6.11.1 bedömer utredningen att det behöver införas en kompletterande bestämmelse som rör leverantörernas behandling av personuppgif- ter som rör lagöverträdelser i viss verksamhet. Det har inte kommit fram att den befintliga regleringen om leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter med stöd av 18 b § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte är tillräcklig. Det finns därför inte skäl att införa någon ytterligare eller annan kom- pletterande dataskyddsreglering i den delen.

381Prop. 2017/18:105 s. 51.

835

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för att det ska fin- nas ett tillräckligt skydd. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att införa ytterligare dataskyddsreglering för leverantörerna i denna del.

6.12Dataskyddsreglering för arbetsgivare och kommuner

6.12.1Behov av kompletterande dataskyddsreglering för arbetsgivare och kommuner

Utredningens bedömning: Det behövs inte ytterligare data- skyddsreglering för att arbetsgivare och kommuner ska kunna anordna arbetsmarknadspolitiska insatser.

Skälen för utredningens bedömning

Arbetsgivares och kommuners verksamhet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsgivare och kommuner är på olika sätt verksamma som an- ordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser efter att Arbetsför- medlingen har beslutat att en enskild ska delta i en viss insats.

Arbetssökande har möjlighet att praktisera på en arbetsplats efter att Arbetsförmedlingen har ingått en överenskommelse om arbetspraktik med en arbetsgivare.382 En sådan arbetsgivare kan exempelvis vara ett privat företag, en ideell förening, en statlig myndighet eller en kommun. Arbetsgivare får också ta emot en- skilda för arbetsträning på en arbetsplats efter att ha ingått över- enskommelse om arbetsträning med Arbetsförmedlingen.383 Även i dessa fall kan arbetsgivaren vara exempelvis ett privat företag, en ideell förening, en statlig myndighet eller en kommun. Deltagare

i arbetspraktik respektive arbetsträning är inte att anse som arbets- tagare, även om delar av arbetsmiljölagen (1977:1160) ska tillämpas.384

Arbetsförmedlingen kan vidare besluta om ekonomiskt stöd vid anställningar. För närvarande handlar det framför allt om nystarts-

38214 § första stycket och 14 a § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

383Se t.ex. 10 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

3847 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

836

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

jobb385 , lönebidrag386 i olika former, introduktionsjobb387 och eta- bleringsjobb388 där ekonomiskt stöd under vissa förutsättningar lämnas till arbetsgivare. En arbetsgivare kan exempelvis vara ett pri- vat företag, en ideell förening, en statlig myndighet eller en kom- mun. Arbetsförmedlingen får även besluta om ekonomiskt bidrag för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare.389

När det gäller kommuner framgår det av 14 kap. 2 § regerings- formen att kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) får kommuner själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kom- munens område eller deras medlemmar. Kommuner får dock inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kom- mun, en annan region eller någon annan ska ha hand om (2 kap. 2 § samma lag). Lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter innehåller bestämmelser som bl.a. ger kommuner ökade befogen- heter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen. Av

6 kap. 2 § första stycket lagen om vissa kommunala befogenheter framgår att kommuner, efter överenskommelse med Arbetsför- medlingen, får anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknads- politiska åtgärder. Vidare framgår att en sådan överenskommelse får innefatta ersättning från Arbetsförmedlingen till kommunen. För ytterligare beskrivningar av arbetsgivares och kommuners verksamhet som anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser, se

kapitel 3.

Behandling av personuppgifter hos arbetsgivare och kommuner

Arbetsgivare och kommuner behöver behandla personuppgifter om de enskilda som tar del av arbetsmarknadspolitiska insatser hos arbetsgivaren respektive kommunen. Vilka personuppgifter som behöver behandlas beror på vilken arbetsmarknadspolitisk insats det handlar om. Utredningen bedömer att arbetsgivare och kom-

385Se förordningen om stöd för nystartsjobb.

386Se t.ex. 24–36 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga.

3873 § förordningen om särskilt anställningsstöd.

388Förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

389Se 40–42 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

837

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

muner som anordnar arbetsmarknadspolitiska insatser utför sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsförord- ningen. I normalfallet bör det vara arbetsgivaren respektive kom- munen som är personuppgiftsansvarig för personuppgiftsbehand- lingen (jfr artikel 4.7 i dataskyddsförordningen).

För arbetsgivare gäller dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen med tillhörande förordning (se beskrivningarna i avsnitt 6.3 och 6.4). För kommuner gäller dataskyddsförordningen och data- skyddslagen med tillhörande förordning. För vissa kommunala an- svarsområden utanför den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns särskild kompletterande reglering om behandling av person- uppgifter, t.ex. i lagen (2001:454) om behandling av personuppgif- ter inom socialtjänsten.

Rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen

Som tidigare har beskrivits måste en myndighet eller annan aktör kunna stödja sin behandling av personuppgifter på någon av de grunder som anges i artikel 6.1 a–f i dataskyddsförordningen. För att en behandling av personuppgifter ska vara tillåten enligt arti- kel 6.1 b–f måste den också vara nödvändig för att fullgöra, skydda eller utföra den rättsliga grunden. Myndigheters uppdrag utgör i första hand en rättslig grund för behandling av personuppgifter med stöd av artikel 6.1 e, dvs. på grundval av att uppdraget avser en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgifts- ansvariges myndighetsutövning. Vid tillämpningen av artikel 6.1 e spelar det ingen roll om den personuppgiftsansvarige är en offentlig eller en privat aktör. Även privata aktörer kan således utföra fast- ställda uppgifter av allmänt intresse.390 Enligt artikel 6.1 c i förord- ningen kan behandlingen av personuppgifter även vara laglig om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Den grund för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e ska enligt artikel 6.3 fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling enligt led e, vara nödvändig för att utgöra en uppgift av allmänt intresse

390Jfr prop. 2017/18:105 s. 56–59.

838

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen föreskrivs under vilka förutsättningar artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen tillämpas.

För arbetsgivare och kommuner som anordnar arbetsmarknads- politiska insatser genom att exempelvis ta emot arbetssökande på praktik eller anställa en person med ekonomiskt stöd kan det vara nödvändigt att behandla personuppgifter för att fullgöra en rättslig förpliktelse, t.ex. enligt det arbetsrättsliga regelverket och enligt kollektivavtal. Det kan också vara nödvändigt för aktörerna att be- handla personuppgifter för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutöv- ning. Som tidigare har beskrivits är insatserna inom det arbets- marknadspolitiska regelverket i huvudsak reglerade i förordning. När det gäller kommuner framgår det bl.a. av regeringsformen att kommunerna sköter angelägenheter av allmänt intresse (se ovan). Behandlingen av personuppgifter är således rättsligt grundad i arti- kel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen. Personuppgifterna får behandlas enligt de kompletterande bestämmelserna i 2 kap. 1 och

2 §§ dataskyddslagen. Intresset av att erbjuda enskilda arbetsmark- nadspolitiska insatser i form av exempelvis arbetspraktik eller sub- ventionerad anställning för att den enskilde ska stärka sin ställning på den svenska arbetsmarknaden får enligt utredningen anses över- väga det eventuella integritetsintrång som aktörernas personupp- giftsbehandling skulle kunna innebära för en enskild person. Ut- redningen bedömer därför att den behandling av personuppgifter som behöver utföras hos arbetsgivare och kommuner när dessa an- ordnar arbetsmarknadspolitiska insatser i enlighet med det arbets- marknadspolitiska regelverket är proportionerlig i förhållande till målet med insatserna. Kravet på att den nationella rätten ska upp- fylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig i förhål- lande till det legitima mål som eftersträvas i artikel 6.3 i dataskydds- förordningen får därmed anses vara uppfyllt.

839

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behandling av känsliga personuppgifter

Enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen är det förbjudet att behandla vissa kategorier av personuppgifter som anses särskilt känsliga, t.ex. uppgifter om etniskt ursprung och hälsa.

Förbudet ska dock inte tillämpas i vissa fall som närmare regle- ras i artikel 9.2 i förordningen. Av relevans i detta sammanhang är bl.a. artikel 9.2 b som gäller behandling som är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna full- göra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd. Behandling av känsliga personuppgifter enligt led b är bara tillåten i den utsträckning behandlingen också är tillåten enligt unionsrät- ten eller medlemsstaternas nationella rätt eller ett kollektivavtal som har antagits med stöd av tillämplig nationell rätt. Denna rätts- liga grund ska också fastställa lämpliga skyddsåtgärder som säker- ställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Dataskyddslagen innehåller, med stöd av artikel 9.2 b dataskydds- förordningen, en bestämmelse om att känsliga personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att den personupp- giftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldig- heter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och inom områdena social trygghet och socialt skydd (3 kap. 2 § första stycket dataskyddslagen). Av förarbetena framgår att begreppet arbetsrätt är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas EU-kon- formt. Vidare framgår att i stort sett alla skyldigheter och rättig- heter för arbetsgivare beträffande de anställda och deras organisa- tioner bör omfattas av begreppet, exempelvis behandling i samband med sjuklön och rehabilitering av arbetstagare.391

Ett annat undantag från förbudet enligt artikel 9.1 i dataskydds- förordningen mot behandling av känsliga personuppgifter följer av artikel 9.2 g i förordningen. Enligt den bestämmelsen gäller inte förbudet om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstater- nas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till data- skydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgär- der för att säkerställa den registrerades grundläggande intressen.

391Prop. 2017/18:105 s. 192 och 193.

840

SOU 2025:74

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I 3 kap. 3 § dataskyddslagen finns en generell bestämmelse om i vilka fall känsliga personuppgifter får behandlas med stöd av arti- kel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Bestämmelsen gäller endast myndigheter och andra som träffas av offentlighetsprincipen.

Utredningen konstaterar att arbetsgivare och kommuner kan behöva behandla känsliga personuppgifter, exempelvis om hälsa, för att anordna arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett exempel är behandling av personuppgifter om hälsa relaterat till arbetstagares sjukskrivning och behov av anpassningar i arbetet. Med stöd av den generella regleringen i 3 kap. 2 § dataskyddslagen får arbetsgivare behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig inom bl.a. arbetsrättens område. Som tidigare har beskrivits om- fattas i stort sett alla skyldigheter och rättigheter för arbetsgivare beträffande de anställda och deras organisationer. Utredningen be- dömer att bestämmelsen även omfattar behandling av känsliga per- sonuppgifter avseende praktikanter och arbetssökande som arbets- tränar på en arbetsplats, eftersom en arbetsgivare även när det gäller sådana personer är skyldig att iaktta bestämmelser i arbetsmiljölagen, exempelvis om arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. arbetsmiljö- lagen.392

Arbetsgivare som är myndigheter, t.ex. en kommun eller en stat- lig myndighet, kan vidare behandla känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse med stöd av den generella regleringen i

3 kap. 3 § dataskyddslagen.

Det behövs inte ytterligare dataskyddsreglering för att arbetsgivare och kommuner ska kunna anordna arbetsmarknadspolitiska insatser

En kompletterande dataskyddsreglering avseende arbetsgivares och kommuners personuppgiftsbehandling inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten bör bara innehålla sådana bestämmelser som är nödvändiga utöver dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen med tillhörande förordning. Det generella dataskyddsregel- verket ger ett starkt skydd för de uppgifter som aktörerna behandlar.

De rättsliga grunderna för arbetsgivares och kommuners behand- ling av personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten bedöms vara fastställda i enlighet med vad som krävs (se

392Jfr 7 § andra stycket lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

841

Dataskyddsreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ovan). Av skäl 41 i dataskyddsförordningen framgår att den rätts- liga grunden bör vara tydlig och precis och dess tillämpning förut- sägbar för dem som omfattas av den, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. I förarbetena till dataskyddslagen be- dömde regeringen att vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall, utifrån behandlingens karaktär. En behandling av person- uppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den person- liga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är all- mänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förutsebart.393

Utredningen bedömer att syftet med arbetsgivarnas och kom- munernas behandling av personuppgifter för att anordna arbets- marknadspolitiska insatser med tillräcklig tydlighet framgår av det arbetsmarknadspolitiska regelverket och att det är förutsägbart för personer som omfattas av dessa regler vilken behandling av person- uppgifter som är nödvändig för att aktörerna som personuppgifts- ansvariga ska kunna utföra sin verksamhet.

Dataskyddsförordningen möjliggör genom artikel 6.2 och 6.3 andra stycket för medlemsstaterna att införa särskilda registerför- fattningar eller annan kompletterande dataskyddsreglering. Varken dessa bestämmelser eller förordningen i övrigt innebär dock något krav på att det införs sådan reglering. Det har inte kommit fram att den befintliga regleringen som tillåter behandling av känsliga per- sonuppgifter hos arbetsgivare och kommuner inte är tillräcklig. En annan kategori av personuppgifter vars behandling särskilt regleras i dataskyddsförordningen är de som rör fällande domar i brottmål samt lagöverträdelser som innefattar brott (artikel 10). Det har inte kommit fram att arbetsgivare eller kommuner behöver behandla så- dana personuppgifter för att utföra sin verksamhet. Utredningen konstaterar dock att det finns en bestämmelse i 3 kap. 8 § data- skyddslagen som ger myndigheter möjlighet att behandla sådana personuppgifter. Kommuner och arbetsgivare som är myndigheter har således möjlighet att behandla personuppgifter om lagöverträ- delser med stöd av den bestämmelsen om behov av sådan behand- ling skulle uppstå. Ytterst är det dock kommunens respektive arbets-

393Prop. 2017/18:105 s. 51.

842

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

redningens utgångspunkt är därför att på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt samla sådana lagar som är handlingsdirigerande eller på annat sätt påverkar den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I kapitel 3 finns en beskrivning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Enligt direktiven ingår det inte i den här delen av utredningens uppdrag att göra en översyn av lagbestämmelsernas materiella inne- håll. En sådan översyn är en förutsättning för att kunna lämna väl underbyggda förslag om att en lagbestämmelse ska kompletteras, ändras eller upphävas, om det skulle ändra vad som gäller enligt nu- varande lagreglering. Inom ramen för andra delar av uppdraget före- slår dock utredningen ny reglering som styr den arbetsmarknads- politiska verksamheten.

7.3Reglering som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

7.3.1Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras i lagar och förordningar

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten styrs genom föreskrif- ter i form av såväl lagar som förordningar. Verksamheten styrs även genom regeringsbeslut.

Det förekommer lagreglering som kompletterats med förord- ningsbestämmelser, men också sektorsspecifika förordningar som regeringen meddelat med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (reger- ingens restkompetens). Exempel på de senare är förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd, förordningen (2020:1257) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning och förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför ned- satt arbetsförmåga.

Inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten förekommer det att samma kategorier av bestämmelser regleras på olika norm- givningsnivå. Med det menas att likartade bestämmelser i vissa fall har meddelats i lag och i andra fall i förordning. Som exempel finns bestämmelser om uppgiftsskyldigheter i 6 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och 25 § lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd respektive i

846

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

17–18 §§ förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och 9–11 §§ förordningen (2022:852) om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd.

7.3.2Lagarna som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten styrs av både generella och sektorsspecifika lagar. Exempelvis finns bestämmelser som är styrande för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i de gene- rella lagarna förvaltningslagen (2017:900) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (data- skyddslagen).

När det gäller lagar som specifikt styr arbetsmarknadspolitisk verksamhet har utredningen identifierat följande.

•lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompe- tensstöd

•lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäk- ringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

•lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa ny- anlända invandrare

•lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända in- vandrare

•lagen (2012:741) om behandling av personuppgifter vid Institu- tet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

•lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

•lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringen

•lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbets- marknadspolitiska verksamheten

•lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

•lagen (1997:240) om införande av lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

847

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

•lagarna (1997:238 respektive 2024:506) om arbetslöshetsför- säkring

•lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång

•lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling

•lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhall- gruppen

•lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg

•lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

När utredningen nedan refererar till de lagar som styr den arbets- marknadspolitiska verksamheten är det lagarna i listan ovan som avses. Nedan följer en sammanfattning för respektive lag.

Lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Lagen innehåller bestämmelser om offentligt grundläggande om- ställnings- och kompetensstöd till enskilda personer, ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorgani- sationer och yttranden till de som ansöker om omställnings- studiestöd (1 §). Syftet med lagen är att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden (2 §). Kam- markollegiet är ansvarig myndighet och fattar beslut enligt lagen (3 §).

Lagen reglerar bl.a. bestämmelser om rätt till stöd, ersättning, registrering och yttrande. Det finns bestämmelser om återbetal- ning, ränta och eftergift. Lagen innehåller även regler om finansier- ing, ansökan, uppgiftsskyldighet, omprövning och överklagande.

I förarbetena konstateras att det grundläggande omställnings- och kompetensstödet kräver en relativt omfattande reglering med både materiella och processuella bestämmelser samt att de olika delarna i stödet ställer krav på en rättssäker, tydlig och ändamåls- enlig reglering. Regeringen ansåg att grunderna för stödet skulle meddelas i lag, trots att det inte var nödvändigt ur ett normgiv- ningsperspektiv.1 Utredningen bedömer att det grundläggande om-

1Prop. 2021/22:176, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, s. 292.

848

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ställnings- och kompetensstödet utgör en del av den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd är därför en av de lagar som styr den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Lagen innehåller 27 paragrafer.

Lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen

Lagen innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldigheter för kredit- institut och försäkringsgivare i förhållande till Arbetsförmedlingen (2 och 3 §). Den innehåller också definitioner och bestämmelser om hur uppgifterna ska lämnas (1 och 4 §). Regleringen syftar till att ge Arbetsförmedlingen rätt att begära in uppgifter från företag som hanterar betalningar och företag som erbjuder försäkringar för att kunna kontrollera om förutsättningarna för utbetalning av er- sättning som lämnas för en anställning med ekonomiskt stöd är uppfyllda.2

I förarbetena övervägde regeringen om bestämmelserna skulle placeras i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det ansågs dock lämpligare att föra in dem i en särskild lag. Detta efter- som det gällde uppgiftsskyldigheter som skulle påföras tredje aktö- rer och det ansågs bli tydligare för kreditinstituten och försäkrings- givarna med en särskild reglering.3 Lagen reglerar vilken information som kan hämtas in i syfte att kontrollera förutsättningarna för utbe- talning av ersättning som lämnas för en anställning med ekonomiskt stöd, vilket är en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen anser därför att lagen får anses styra den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Lagen innehåller fyra paragrafer.

2Prop. 2019/20:117, Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, s. 42.

3Prop. 2019/20:117 s. 46.

849

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

I lagen finns bestämmelser om ansvaret för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen ersatte lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Det finns beslu- tade ändringar i 1 och 2 §§ som träder i kraft den 1 januari 2026.4

Arbetsförmedlingen ansvarar enligt lagen för att nyanlända in- vandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet (etableringsinsatser) och för att samordna sådana insatser och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter (4 § första stycket och 5 §). Läns- styrelserna ansvarar för att främja samverkan om etableringsinsat- ser mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisa- tioner (6 §).

I övrigt finns bestämmelser om vilka som omfattas av lagen (1–3 §§). Lagen innehåller även upplysningar om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, kan meddela vissa föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (4 § andra stycket och 8 §). Enligt förarbetena är syftet med lagen att under- lätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet.5 Etableringsinsatser är en form av arbetsmark- nadspolitiska insatser och utredningen bedömer därför att lagen styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen innehåller sju paragrafer.

Lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Lagen innehåller bestämmelser om kommuners ansvar att erbjuda samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (1 §).

I lagen regleras bl.a. kommunernas ansvar att erbjuda samhälls- orientering till nyanlända invandrare, den period under vilken sam- hällsorientering ska erbjudas och att kommunerna ska agera aktivt för att nå de som berörs (3–5 §§). Det finns bestämmelser om vilka som omfattas och inte omfattas av lagen (1 a–2 a §§). Lagen inne-

4Lagen (2022:896) om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (ändring i 1 och 2 §§).

5Prop. 2016/17:175, Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och sam- hällslivet, s. 47.

850

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

håller även en upplysning om att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela vissa föreskrifter (6 §). Samhälls- orientering ingår i det arbetsmarknadspolitiska etableringsprogram- met (12 § första stycket förordningen [2017:820] om etablerings- insatser för vissa nyanlända invandrare). Lagen får därför anses vara en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Den innehåller åtta paragrafer.

Lagen (2012:741) om behandling av personuppgifter

vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Lagen kompletterar dataskyddsförordningen6 och gäller vid behand- ling av personuppgifter i sådan verksamhet hos Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som avser att främja, stödja och genom forskning genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar (1 § första stycket och 2 § första stycket). Den gäl- ler inte behandling av personuppgifter vid tilldelning av forsknings- bidrag (1 § andra stycket).

I lagen regleras bl.a. rätten att göra invändningar, krav på sam- tycke i vissa fall, personuppgiftsansvar, ändamål, behandling av känsliga personuppgifter, samling av personuppgifter, begräns- ningar i behandlingen och tillgång till personuppgifter (3–12 §§). Det finns även bestämmelser om gallring (14 §).

En av IFAU:s uppgifter är att främja, stödja och genom forsk- ning genomföra uppföljning och utvärdering av den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten (1 § förordningen [2007:911] med instruktion för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspoli- tisk utvärdering). Utredningen bedömer att det får anses vara en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eftersom den reglerar förutsättningarna för behandling av personuppgifter i syfte att bl.a. främja, stödja och genom forskning genomföra upp- följningar och utvärderingar av den verksamheten. Lagen innehåller 15 paragrafer.

6Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

851

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

I lagen regleras att Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster inom myndighetens arbetsmarknads- politiska verksamhet (1 § första stycket). Det finns definitioner av vissa begrepp och bestämmelser om förhållandet till annan lag (1 § andra stycket, 2 och 3 §§). Lagen reglerar vissa förutsättningar för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Utred- ningen anser därför att den är en lag som styr den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Lagen innehåller tre paragrafer.

Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Lagen kompletterar dataskyddsförordningen och tillämpas vid be- handling av personuppgifter i sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) som gäller tillsyn, uppföljning, registrering av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av in- tyg, framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (1 § första stycket 2 § första stycket).

I lagen regleras bl.a. rätten att göra invändningar, personupp- giftsansvar, ändamål, samling av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, elektroniskt utlämnande av personupp- gifter, sökbegrepp och tillgång till personuppgifter (2 a–14 §§). Det finns även bestämmelser om gallring (15 §).

IAF ansvarar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbets- löshetskassorna, Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen, samt Arbetsför- medlingens och Försäkringskassans handläggning av ärenden som rör åtgärder inom aktivitetsstödet, utvecklingsersättningen och etableringsersättningen (1 § förordningen [2007:906] med instruk- tion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen). Myndigheten ska bl.a. granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program (2 § 3 samma förordning). Utredningen bedömer att det får anses vara en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eftersom den reglerar för- utsättningarna för behandling av personuppgifter i syfte att bl.a. bedriva tillsyn inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

852

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen får därför enligt utredningen anses vara en lag som styr den verksamheten. Lagen innehåller 17 paragrafer.

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen kompletterar dataskyddsförordningen och tillämpas vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet. Lagen ska inte tillämpas i den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). I den delen av verksamheten tillämpas i stället patientdatalagen (2008:355) (1 § första och andra stycket och 2 § andra stycket).

I lagen regleras bl.a. rätten att göra invändningar, personupp- giftsansvar, ändamål, samling av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, åtkomst till personuppgifter, elektroniskt utlämnande av personuppgifter och sökbegrepp (2 a–14 §§). Det finns även bestämmelser om gallring och en upplysning om vilka ytterligare föreskrifter som regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela (16 och 17 §§). Lagen innehål- ler 18 paragrafer.

Utredningen har i uppdrag att föreslå ändringar i den komplette- rande dataskyddsregleringen för Arbetsförmedlingen (se utredning- ens bedömningar och förslag i avsnitt 6.5 och 6.6). Enligt utredningen är en lag med kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eftersom den reglerar förut- sättningarna för personuppgiftsbehandling i sådan verksamhet.

Lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen innehåller övergripande bestämmelser om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten när det gäller arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Av lagen fram- går att sådana program och insatser hanteras av Arbetsförmedlingen om inte något annat föreskrivs (1 §).

I lagen regleras bl.a. uppgiftsskyldigheter, tystnadsplikt, finan- sieringsbidrag, granskningsmöjligheter och förhållandet till annan

853

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

lag. Av 1 § framgår att det är en lag som styr den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Lagen innehåller sju paragrafer.

Lagen (1997:240) om införande av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Lagen innehåller ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som gäller lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den reglerar bl.a. tillämplig lag för arbetslöshetsförsäkringen, vilket är en lag som får anses styra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (se nedan). Utred- ningen anser därför att lagen styr den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Lagen innehåller tio paragrafer.

Lagarna (1997:238 respektive 2024:506) om arbetslöshetsförsäkring

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring upphävs den 1 okto- ber 2025. Lagen gäller dock fortfarande för den som har en pågå- ende ersättningsperiod vid ikraftträdandet. Bestämmelserna i 35– 36 §§ i lagen som upphävs kommer fortfarande att gälla till och med den 30 september 2026 för företagare som omfattas av 6 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse enligt förordningen (2011:9) om ändring i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.7

Från den 1 oktober 2025 gäller lagen (2024:506) om arbetslös- hetsförsäkring. Det finns en beslutad ändring i lagen som träder i kraft den 1 januari 2026.8 Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till arbetslöshetsersättning, ersättningens storlek, sanktioner, återbetalningsskyldighet och återkrav, uppgiftsskyldighet, hand- läggning av ärenden och omprövning och överklagande.

Arbetslöshetsförsäkringen har enligt förarbetena en central roll i arbetsmarknadspolitiken som omställningsförsäkring.9 Arbetsför- medlingen ansvarar enligt 6 § förordningen (2022:811) med in- struktion för Arbetsförmedlingen för den arbetsmarknadspolitiska

7Punkt 1–4 i ikraftträdande-och övergångsbestämmelserna till lagen (2024:506) om arbets- löshetsförsäkring.

8Lagen (2024:507) om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring (ändring i

2 kap. 2 §).

9Prop. 2023/24:128, En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, s. 55.

854

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

verksamheten och ska, inom ramen för sitt verksamhetsområde, verka för att upprätthålla arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsförsäkring och legitimiteten i de arbetsmarknadspoli- tiska ersättningssystemen. Sammantaget anser utredningen att lagen får anses vara en sådan lag som styr den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Lagen (2024:506) innehåller 112 paragrafer.

Lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång

Lagen innehåller bestämmelser som kan bli aktuella vid höjd bered- skap. Regeringen får då besluta att vissa bestämmelser i lagen ska tillämpas om det behövs för att kunna upprätthålla verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret (1 §). Det gäller förbud mot privat arbetsförmedling, arbetsförmedlingstvång och företrädes- bestämmelser. Det finns även bestämmelser om undantag från arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser samt straff. Lagen reglerar åtgärder avseende bl.a. arbetsförmedling som reger- ingen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, under vissa förutsättningar kan vidta vid höjd beredskap. Enligt utredningen är en reglering av förutsättningarna för att bedriva arbetsförmedling något som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen är därför en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Lagen innehåller sex paragrafer.

Lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling

Lagen gäller arbetsförmedling som bedrivs av någon annan än den offentliga arbetsförmedlingen. Lagen gäller dock inte arbetsför- medling som sker genom skrifter, överföringar eller upptagningar som tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på (1 § första och andra stycket).

Lagen innehåller bestämmelser om definition av begrepp, för- bud att bedriva arbetsförmedling för sjömän, förbud att ta betalt av arbetssökande och en straffbestämmelse. Enligt utredningen är en reglering av förutsättningarna för att bedriva arbetsförmedling något som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen innehåller fyra paragrafer.

855

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen

Lagen innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt med en upp- lysning om bestämmelser som finns i annan lag. Tystnadsplikten gäller i verksamhet som omfattas av de arbetsmarknadspolitiska insatserna skyddat arbete hos Samhall och lönebidrag för utveck- ling i anställning, vilket är en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt utredningen får den därför anses vara en lag som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg

Lagen reglerar krav på anställningstillstånd för viss utländsk besätt- ning på svenskt fartyg i utrikestrafik (1 §). Anställningstillstånd får lämnas av bl.a. Arbetsförmedlingen som också får återkalla sådant tillstånd (3 §). Det finns även bestämmelser om bl.a. straff, särskild avgift och preskription (4–6 §§).

Reglerna om anställningstillstånd tillkom 1974 och motiverades med att yrkessjöfarten skulle regleras på motsvarande sätt som övriga delar av arbetsmarknaden, bl.a. då omfattande nyrekrytering av utomnordiska sjömän lett till ökade arbetslöshetsrisker.10 I sam- band med införandet av en ny utlänningslag konstaterades att reglerna om anställningstillstånd saknade egentligt samband med invandrings- och flyktingpolitiken. De fördes därför över i en sär- skild lag.11

Mot bakgrund av syftet med regleringen bedömer utredningen att tillstånd för anställning på fartyg får anses vara en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen får därmed anses styra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Lagen innehåller sex paragrafer.

10Prop. 1974:31 med förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1954:193) och i lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare, s. 42.

11Prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m. m., s. 66.

856

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lagen innehåller bestämmelser om varsel om driftsinskränkning (1–6 §§) och åtgärder för att främja anställning av äldre arbets- tagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga (7–13 §§). Det finns även bestämmelser om bl.a. tystnadsplikt, varselavgift, pre- skription, straff, överklagande och att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undan- tag från vissa bestämmelser i lagen (16–20, 24 och 25 §§).

Av förarbetena framgår att reglerna om varsel infördes för att arbetsmarknadsmyndigheterna kunde behöva visst rådrum för att kunna hjälpa arbetstagare som påverkas av driftsinskränkningar. Det anfördes att en av de viktigaste uppgifterna för arbetsmark- nadspolitiken var att på olika sätt söka undanröja eller mildra de negativa effekter som driftsinskränkningar kan ha för de anställda som berörs därav.12

Bestämmelserna i lagen ger också Arbetsförmedlingen vissa möj- ligheter att vidta åtgärder för att främja anställning av äldre arbets- tagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Det har fram- kommit att denna reglering inte används.

Utredningen bedömer att lagen styr den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Lagen innehåller 23 paragrafer.

7.3.3Lagarnas innehåll och omfattning

De specifika lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten har beslutats vid olika tidpunkter under de senaste drygt

50 åren. Det finns även beslutade ändringar som ännu inte har trätt i kraft.13 Vissa av lagarna är mer övergripande och innehåller bestäm- melser av olika slag (se mer om respektive lag i avsnitt 7.3.2). Andra består bara av en eller ett par bestämmelser. Utöver materiell re- glering avseende arbetsmarknadspolitisk verksamhet finns det be- stämmelser om t.ex. tillämplighet, definitioner, ansvarsfördelning, uppgiftsskyldigheter, dataskydd, tystnadsplikt, förhållande till annan lag, vite, straff och överklagande.

12Prop. 1973:129, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställningsskydd m.m., s. 205.

13Lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring har beslutade ändringar som träder i kraft den 1 januari 2026.

857

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har genomgått många och stora förändringar (se avsnitt 3.4). Förändringarna har medfört behov av ändrad eller ny reglering. Viss ny lagreglering har införts i nya lagar. Ett exempel på det är lagen om grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd. Andra förändringar har genomförts genom ändringar i befintliga lagar, t.ex. bemyndigandet om uppgifts- skyldighet för leverantörer samt bestämmelsen om tystnadsplikt

(3 och 4 §§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten).

7.4En mer sammanhållen

och ändamålsenlig lagreglering

7.4.1Förutsättningarna för en mer sammanhållen och ändamålsenlig lagreglering

Utredningen anser att ett modernt språk i en tydlig och lättöver- skådlig struktur kan bidra till att lagregleringen blir lättare att för- stå och tillämpa. Att samla reglering som för närvarande finns i flera olika lagar kan också bidra till att göra den mer lättillgänglig för enskilda och tillämpare.

Språkliga och strukturella ändringar kan dock inte fullt ut till- godose alla behov av ändringar som har framförts till utredningen. Det handlar t.ex. om behov av att se över innehållet i vissa para- grafer så att det överensstämmer med den nuvarande verksamheten samt behov av att ändra viss lagreglering eller ersätta den med re- glering på lägre normgivningsnivå för att åstadkomma en ökad en- hetlighet och flexibilitet i regleringen som helhet. Utredningen ifrågasätter inte att sådana ändringar skulle kunna bidra till en mer ändamålsenlig lagreglering inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Det ligger dock inte inom ramen för utredningens upp- drag att närmare utreda eller föreslå sådana ändringar eftersom det skulle påverka lagbestämmelsernas materiella innehåll.

858

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens bedömning

Lagar med detaljerade bestämmelser avseende

en viss del av verksamheten bör inte samlas i ny lag

Det grundläggande omställnings- och kompetensstödet respektive arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagar som innehåller många och detaljerade bestämmelser.14 För Kammarkollegiet är lagen om grund- läggande omställnings- och kompetensstöd också den enda av de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som omfattar myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Mot- svarande gäller arbetslöshetskassorna och lagarna om arbetslöshets- försäkring. Detta kan jämföras med regleringen avseende arbets- marknadspolitiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. För den delen av den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten finns övergripande bestämmelser i lagen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Mer detaljerade bestämmelser som styr verksamheten finns i generella regelverk (t.ex. förvaltnings- lagen) och i förordning (t.ex. förordningen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten). Utredningen har övervägt om det kan bidra till en mer ändamålsenlig reglering att sammanföra lagar som på en detaljerad nivå reglerar en viss del av den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten med lagar som har ett mer övergripande innehåll.

Ett exempel på när merparten av regleringen inom ett visst om- råde har samlats i en gemensam författning finns på socialförsäk- ringsområdet. Socialförsäkringsbalken innehåller bl.a. materiella bestämmelser avseende olika socialförsäkringar, men också gemen- sam reglering avseende t.ex. handläggning och kompletterande dataskyddsreglering. Det kan jämföras med skatterättens område där regleringen är uppdelad i bl.a. inkomstskattelagen (1999:1229), skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2001:181) om be- handling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

En samlad reglering med det innehåll som finns i de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skulle innebära att det i samma lag skulle finnas detaljreglering av vissa delar av verk- samheten och mer övergripande reglering när det gäller andra delar av verksamheten. En sådan samlad reglering kan enligt utredningen inte antas bidra till att lagregleringen skulle bli mer ändamålsenlig

14Se lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd arbetslöshetskassor och lagen (1997:238 respektive 2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

860

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

jämfört med om de mer detaljerade delarna skulle kvarstå i egna lagar. Utredningen bedömer att en sådan reglering skulle riskera tillämpningssvårigheter – i form av exempelvis felaktiga analogier eller e contrarioslut – eftersom det inte sällan saknas objektivt kon- staterbara skäl till att viss reglering är detaljerad medan annan är övergripande.

Ett alternativ skulle kunna vara att införa bestämmelser så att regleringen i en samlad reglering ges en mer likartad detaljnivå, vilket i viss utsträckning kan uppnås även utan materiella ändringar. Den samlade regleringen behöver i så fall kompletteras med mot- svarande innehåll ur tillämplig generell lagreglering, t.ex. förvalt- ningslagen. Det skulle dock leda till en samlad lag där vissa frågor regleras på olika sätt för olika delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Ett exempel är kravet enligt 23 § lagen om grund- läggande omställnings- och kompetensstöd att en ansökan ska vara skriftlig. Det finns inga motsvarande formkrav för ansökan enligt förvaltningslagen. Det förekommer dock att krav på att ansökan i vissa ärenden ska göras skriftligen finns i förordning, t.ex. i 10 kap. 1 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbets- marknadspolitiska insatser. En samlad lagreglering som komplet- terats med generell reglering skulle alltså innebära att den arbets- marknadspolitiska verksamheten i vissa frågor skulle regleras på olika sätt i samma lag, vilket utredningen inte bedömer skulle öka ändamålsenligheten. Det skulle också bli fråga om en mycket om- fattande lagreglering.

Mot bakgrund av ovanstående anser utredningen att lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och lagarna (1997:238) respektive (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring bör kvarstå i egna lagar. Detsamma gäller lagen om införande av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Lagar med kompletterande dataskyddsreglering bör inte samlas i ny lag

Det finns flera lagar som innehåller bestämmelser som komplette- rar dataskyddsförordningen för aktörer inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten (s.k. registerlagar). Utredningen har i uppdrag att föreslå en ny kompletterande dataskyddsreglering för

861

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingen. Utredningen ska även vid behov föreslå sådan reglering för Kammarkollegiet och anordnare av arbetsmarknads- politiska insatser, se kapitel 6. Enligt direktiven ingår det dock inte i uppdraget att se över de registerförfattningar som gäller för IAF eller IFAU.15

Att ha en registerlag per myndighet är vanligt förekommande när det gäller kompletterande dataskyddsreglering. Det förekom- mer dock att kompletterande dataskyddsreglering är gemensam för flera myndigheter eller ett visst område. Sådan reglering finns i exempelvis 114 kap. socialförsäkringsbalken, skollagen (2012:800) och utlänningsdatalagen (2016:27).

Bestämmelserna om behandling av personuppgifter i 114 kap. socialförsäkringsbalken gäller vid behandling av personuppgifter i verksamhet som avser förmåner enligt balken samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan eller Pensionsmyn- digheten (114 kap. 2 § första stycket socialförsäkringsbalken). Den kompletterande dataskyddsregleringen har förts in som ett kapitel i socialförsäkringsbalken, men regleringen omfattar alltså även annan verksamhet hos myndigheterna. Socialförsäkringsbalken samlar en stor del av den reglering som styr verksamheten på socialförsäk- ringsområdet.

Skollagen reglerar skolväsendet. I 26 a kap. skollagen finns kom- pletterande dataskyddsreglering som ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet som bedrivs med stöd av lagen, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestämmelser för utbildningen som finns i annan författning eller beslut som med- delats med stöd av någon av dessa författningar. Undantag görs för behandling av personuppgifter i elevhälsan som utförs inom hälso- och sjukvården (1 §). Regleringen omfattar skolverksamhet av olika slag hos huvudmän som kan vara myndigheter eller enskilda.

Syftet med utlänningsdatalagen är att ge Migrationsverket, Polis- myndigheten och utlandsmyndigheterna möjlighet att behandla per- sonuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin verksamhet enligt utlän- nings- och medborgarskapslagstiftningen och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling (1 §). Lagen gäller personuppgiftsbehandling som rör viss uttryckligt an-

15Dir. 2023:65 s. 10.

862

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

given verksamhet (se 2 §). Den innehåller även uppgiftsskyldig- heter (20 §).

Enligt utredningens direktiv omfattar uppdraget inte att se över IFAU:s eller IAF:s registerförfattningar. Utredningen har därför inte övervägt att föreslå en gemensam kompletterande dataskydds- reglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det kan enligt utredningen inte anses mer ändamålsenligt att samla olika kompletterande dataskyddsregleringar för flera aktörer i en gemen- sam lag, jämfört med om de kvarstår i separata lagar. Det gäller sär- skilt som utredningen i övrigt inte föreslår en samlad lagreglering avseende alla de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

Utredningen har övervägt om endast den kompletterande data- skyddsregleringen för Arbetsförmedlingen bör ingå i en samlad lag. En fördel skulle vara att mer av den reglering som styr Arbetsför- medlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet då skulle finnas samlad. Det finns dock andra aktörer än Arbetsförmedlingen som omfattas av lagarna som styr den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Utredningen bedömer att det inte vore mer ändamålsenligt att samla den kompletterande dataskyddsregleringen för Arbets- förmedlingen med andra lagar som styr den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten jämfört med om den fortsatt finns i en egen lag. Att ha den kompletterande dataskyddsregleringen i en egen lag är också vanligt förekommande i svensk rätt.

Mot bakgrund av utredningens uppdrag, att en samlad komplet- terande dataskyddsreglering inte bedöms ge en ökad ändamålsen- lighet samt att en sådan lag per myndighet är vanligt förekommande bedömer utredningen att lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering, lagen om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och lagen om behandling av person- uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska kvarstå som egna lagar.16

16Bedömningar och förslag avseende ny dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen finns i kapitel 6.

863

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Bestämmelser som särskilt reglerar insatser

för vissa nyanlända invandrare bör inte samlas i ny lag

Två av de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten reglerar frågor som bara omfattar vissa nyanlända invandrare. Det är lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.17 Det finns särskild reglering som avser nyanlända in- vandrare även inom andra områden än arbetsmarknadspolitiken, t.ex. lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Utredningen har övervägt att föreslå att de båda lagarna ska samlas i en ny lag. Skälen för detta är att det är fråga om lagar som särskilt reglerar arbetsmarknadspolitisk verksamhet och att utred- ningens uppdrag är att åstadkomma en mer samlad reglering. Lag- arna bör dock bara samlas om det bidrar till en ökad ändamålsenlig- het. Den aktuella regleringen gäller personer vars förutsättningar regleras särskilt inom fler områden än arbetsmarknadspolitiken. Motsvarande gäller exempelvis för personer med funktionsned- sättning som medför nedsatt arbetsförmåga för vilka det finns särskild reglering inom både den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten och socialförsäkringen. Det framstår mot denna bak- grund inte som ändamålsenligt att föra in bestämmelser som sär- skilt reglerar frågor som avser vissa nyanlända invandrare i en samlad lag. Bestämmelserna bör därför kvarstå i sina respektive lagar.

Lagen om tillstånd för anställning på fartyg bör inte samlas i ny lag

Det har inte framkommit omständigheter som tyder på att det skulle bidra till ökad ändamålsenlighet om lagen skulle samlas med andra lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Mot denna bakgrund anser utredningen att lagen bör kvarstå i en egen lag.

17I En reformerad samhällsorientering för bättre integration (SOU 2025:55) föreslås att lagen respektive förordningen (2010:800) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska upphävas den 1 januari 2028 och att kursen i stället ska omfattas av skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

864

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Delar av lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder bör kvarstå i egen lag

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att bestämmel- serna om åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga i lagen om vissa an- ställningsfrämjande åtgärder inte längre används. Det har inte fram- kommit något som tyder på att detta kommer att ändras framöver.

Det kan i och för sig finnas skäl att upphäva bestämmelser som inte längre tillämpas. Enbart den omständigheten att en lag inte längre tillämpas är dock inte skäl nog. Vad som avgör är frågan om varför lagen inte tillämpas. Det ligger dock inte inom ramen för denna del av utredningens uppdrag att utreda eller föreslå ändringar som förändrar lagbestämmelsernas materiella innehåll.

Frågan blir då om det är ändamålsenligt att bestämmelserna förs in i en samlad lag eller om de bör kvarstå i lagen om vissa anställ- ningsfrämjande åtgärder. De aktuella bestämmelserna har ett inne- håll som stämmer överens med lagens rubrik. Det skulle därför även fortsättningsvis vara tydligt att det finns reglering om vissa anställningsfrämjande åtgärder och i vilken lag sådana bestämmel- ser finns. Mot den bakgrunden bedömer utredningen att tydlig- heten i regelverket som helhet inte kommer att påverkas om bestäm- melserna kvarstår i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Utredningen bedömer att bestämmelser som inte används och som kan kvarstå i en lag utan att tydligheten i regelverket som hel- het påverkas inte bör samlas med annan lagreglering. Utredningen anser mot denna bakgrund att bestämmelserna som avser åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga bör kvarstå i lagen om vissa anställnings- främjande åtgärder och att övriga bestämmelser i lagen bör upp- hävas. I 19 och 25 §§ hänvisas uttryckligen både till sådana bestäm- melser som utredningen bedömer bör kvarstå i lagen och till sådana som bör upphävas. Paragraferna bör enligt utredningen ändras så att de bara hänvisar till kvarvarande bestämmelser. Utredningen bedömer vidare att det av tydlighetsskäl är lämpligt att samtidigt ändra 19 § språkligt.

865

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

7.4.3En samlad lagreglering

Utredningens förslag: Följande lagar ska upphävas och ersättas med en ny lag:

•lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

•lagen om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,

•lagen om privat arbetsförmedling,

•lagen om arbetsförmedlingstvång,

•lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen, och

•lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Bestämmelserna om varsel vid driftsinskränkningar i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska föras in i den nya lagen.

Skälen för utredningens förslag

En lag eller flera?

Av avsnitt 7.3.2 framgår vilka lagar som utredningen bedömer styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen har i av- snitt 7.4.2 bedömt att vissa av dessa lagar inte bör ingå i en samlad reglering. Utredningen konstaterar att resterande lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är inbördes olika till innehåll och omfattning. De reglerar olika verksamheter och påver- kar olika aktörer. Utredningen har därför övervägt om regleringen bör samlas i en eller flera lagar.

Att samla de aktuella lagarna i en gemensam lag medför att olika kategorier av bestämmelser som berör olika aktörer inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten finns tillgängliga i samma regler- ing. En sådan reglering kan antas bidra till att göra lagregleringen mer överskådlig och användarvänlig för både tillämpare och enskilda. Utredningen bedömer också att en gemensam reglering bör kunna medge framtida förändringar utan att tillgängligheten påverkas.

Ett alternativ skulle kunna vara att samla vissa kategorier av be- stämmelser i särskilda lagar. Utredningen har t.ex. övervägt om det

866

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

skulle bidra till en mer ändamålsenlig reglering om lagarnas bestäm- melser om uppgiftsskyldighet samlas i en egen lag. En sådan lag hade kunnat ge viss ökad tydlighet genom att fler bestämmelser av samma slag samlas. Bestämmelser om uppgiftsskyldigheter med koppling till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras dock även i generellt tillämpliga lagar och i förordningar. Utred- ningen bedömer att en särskild lag om uppgiftsskyldigheter inte skulle bidra till mer tydlighet eller tillgänglighet jämfört med om be- stämmelserna skulle ingå i en lag tillsammans med övriga bestämmel- ser som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen har inte heller identifierat någon annan kategori av bestämmelser där en eller flera särskilda lagar kan antas fylla en sådan funktion. Det är därför enligt utredningen inte mer ändamålsenligt att samla olika kategorier av bestämmelser i olika lagar jämfört med att samla dem i en gemensam lag.

Utredningens uppdrag är att lämna förslag på hur lagarna som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan regleras mer sammanhållet och ändamålsenligt. Utredningen bedömer att detta bör uppnås genom att de aktuella lagarna upphävs och ersätts med en ny lag.

7.4.4En ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Utredningens förslag: Den nya lagen ska benämnas lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Lagen ska göras tydlig och användarvänlig bl.a. genom att

–lagen delas in i kapitel som förses med underrubriker,

–lagen förses med en innehållsförteckning, och

–begrepp moderniseras och paragrafer får en ny språklig utformning vid behov.

Den av regeringen föreslagna uppgiftsskyldigheten för kommu- ner att till Arbetsförmedlingen lämna vissa uppgifter som finns inom den kommunala vuxenutbildningen bör, om den är beslu- tad av riksdagen och har trätt i kraft, föras in i den nya lagen.

867

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Utredningens bedömning: Reglering som riskerar att bli miss- visande eller inte tillför något i sak bör inte ingå i den nya lagen.

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Lagens namn

En ny författning bör ha en kort rubrik med ord som så tydligt som möjligt visar författningens innehåll.18 De lagar som utred- ningen föreslår ska samlas i en ny gemensam lag har olika innehåll, berör olika aktörer och styr olika delar av den arbetsmarknads- politiska verksamheten (se om respektive lag i avsnitt 7.3.2). Det lagarna har gemensamt är att de styr den verksamheten. Författ- ningens rubrik bör därför enligt utredningen i någon form visa det.

Ett alternativ är att ge lagen rubriken lagen om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Det kan med en sådan rubrik upp- fattas som att lagen innehåller all reglering avseende denna verk- samhet. Det kommer dock med utredningens förslag även finnas andra författningar som styr den verksamheten. Ett alternativ kan vara att lagen får rubriken lag om arbetsmarknadspolitisk verksam- het. Att ange verksamheten i obestämd form kan eventuellt minska risken för att den uppfattas som uttömmande. Utredningen bedö- mer dock inte att den skillnaden är så stor att den bör ha en avgör- ande påverkan på hur lagen bör benämnas. Det kan i detta samman- hang även noteras att det redan finns en lag benämnd lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, vilken inte uttömmande reglerar verksamheten. Det förekommer att nya lagar, även vid stora förändringar av innehållet, ges samma rubrik som en upphävd lag.19 Utredningen bedömer sammantaget att benämningen lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så tydligt som möj- ligt visar lagens innehåll. Den nya lagen bör därför ha den rubriken.

De förändringar som föreslås i förhållande till lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten är så omfattande att det enligt ut- redningen är mer ändamålsenligt att upphäva den lagen och ersätta med en ny med samma namn, än att ändra i den befintliga lagen.

18Ds 2014:01, Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning, s. 17.

19Till exempel lagen (1997:238 respektive 2024:506) om arbetslöshetsförsäkring.

868

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen bör delas in i kapitel

Den nya lagen bör enligt utredningen delas in i kapitel som i huvud- sak motsvarar respektive lag vars bestämmelser samlas. Utred- ningen noterar att det förekommer i lagreglering inom andra om- råden att vissa kategorier av bestämmelser samlas i särskilda kapitel. Ett exempel är utlänningslagen (2005:716) där frågor om bl.a. över- klagande, uppgiftsskyldigheter och straff regleras i särskilda kapitel. Ett annat är socialförsäkringsbalken där t.ex. bestämmelser om hand- läggning av ärenden, behandling av personuppgifter och straff- bestämmelser regleras i särskilda kapitel. De lagar som ska samlas i den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser om uppgiftsskyldighet, tystnadsplikt, sanktionsavgift (i form av varselavgift), straff och överklagande. Utredningen bedömer att dessa kategorier av bestäm- melser av tydlighetsskäl bör finnas i särskilda kapitel. Detsamma gäller de bestämmelser som bara kan bli tillämpliga vid höjd bered- skap. En sådan struktur bidrar också till att övriga kapitel kommer innehålla färre paragrafer, vilket i sin tur kan göra det lättare att hitta i lagen.

När det gäller kapitlens inbördes ordning anser utredningen att reglering som i någon mån gäller arbetslösa bör komma före sådan som påverkar redan anställda. Med en sådan struktur bör det enligt utredningen bli tydligt var eventuell framtida ny reglering bör föras in. Kapitlen där bestämmelser samlats efter kategorier bör, i likhet med andra lagar med motsvarande struktur, komma efter de kapitel som avser olika delar av verksamheten. Bestämmelser som kan aktu- aliseras vid höjd beredskap bör finnas sist i lagen. Utredningen bedö- mer att den aktuella strukturen blir lätt att följa och överblicka. Den bör också vara möjlig att upprätthålla och komplettera vid eventuella framtida ändringar.

Lagen bör förses med en innehållsförteckning och underrubriker

Den nya lagen kommer enligt utredningens förslag att bestå av be- stämmelser som kommer från flera lagar vilka har olika innehåll och omfattning. Det är viktigt att det blir tydligt för både tillämpare och andra vilken reglering lagen innehåller och var i lagen den finns.

Innehållet i den nya lagen bör enligt utredningen tydliggöras genom en innehållsförteckning. Utredningen bedömer att en sådan

869

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ger läsaren goda möjligheter att snabbt överblicka vad lagen inne- håller. När det gäller innehållet i respektive kapitel anser utred- ningen att behovet av överblickbarhet bör tillgodoses med under- rubriker.

Lagen bör ha ett modernt språk med uppdaterade begrepp

Vissa delar av nuvarande reglering har ett ålderdomligt språk och det förekommer begrepp som inte längre är aktuella. En reglering med ett modernt språk och uppdaterade begrepp kan enligt utred- ningen bidra med tydlighet och tillgänglighet för både enskilda och tillämpare. För att underlätta läsningen och förståelsen anser utred- ningen även att vissa paragrafer i den nya lagen bör delas upp separata i paragrafer, t.ex. 4 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Utredningen föreslår därför vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Utredningen föreslår i avsnitt 4.8.3 en ny lydelse för bestäm- melsen i lagen om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen.

I lagen förekommer begrepp som inte längre är aktuella (Samhall- gruppen och arbetshandikappade). Utredningen föreslår att be- stämmelsen får en lydelse som motsvarar det uppdrag som Samhall Aktiebolag numera har (se avsnitt 4.8.3). Någon ändring i sak är inte avsedd.

Ett annat begrepp som utredningen anser bör bytas ut är privat arbetsförmedling, vilket bl.a. förekommer i lagen om privat arbets- förmedling. För att inte riskera att regleringen blir otydlig i förhål- lande till Arbetsförmedlingens verksamhet anser utredningen att begreppet privat förmedling av arbete bör användas i stället. Det- samma gäller bestämmelser i lagen om arbetsförmedlingstvång där begreppet också förekommer i rubriken före 2 §. I 2 § används be- greppet ”annan arbetsförmedling än den offentliga”. Utredningen anser att även detta begrepp bör ersättas med privat förmedling av arbete. Någon ändring i sak är inte avsedd.

I 1 § tredje stycket lagen om privat arbetsförmedling finns en definition av vad som avses med arbetsförmedling. Utredningen anser att det är mer ändamålsenligt att motsvarande innehåll i stäl- let finns i en avgränsning av vad som utgör privat förmedling av arbete (se 4 kap. 1 § i förslaget till den nya lagen). Utredningen

870

SOU 2025:74

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bedömer inte att utredningens förslag i denna del ändrar lagbestäm- melsens materiella innehåll.

En av regeringen föreslagen uppgiftsskyldighet för kommuner bör föras in i den nya lagen om den har trätt i kraft

Regeringen har under utredningstiden i propositionen Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner före- slagit bl.a. en ändring i lagen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.20 Förslaget avser en skyldighet för kommuner att till Arbetsförmedlingen lämna vissa uppgifter som finns inom den kommunala vuxenutbildningen. Enligt förslaget ska ändringen träda i kraft den 1 mars 2026. Enligt utredningens förslag nedan ska den befintliga lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten upphävas den 1 juli 2027 och ersättas av en ny lag med samma namn. Den av regeringen föreslagna lagbestämmelsen har ett innehåll som enligt utredningen gör att den då, om den har beslutats av riksdagen och trätt i kraft, bör föras in i den nya lagen. Mot denna bakgrund ingår den av regeringen föreslagna ändringen i utredningens förslag till en ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Reglering som riskerar att bli missvisande bör inte föras över till lagen

I 1 § första stycket lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten finns följande reglering: ”Denna lag innehåller övergripande bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten består av arbetsmarknads- politiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser.”

Utredningen konstaterar att den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten består av fler delar än enbart arbetsmarknadspolitiska program och insatser (se kapitel 3). Den nya lagen kommer enligt utredningens förslag att omfatta mer av den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten än bara arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Utredningen bedömer mot denna bakgrund att regler- ingen riskerar att bli missvisande om den förs in i den nya lagen. Den bör därför inte återges i den lagen. Detta innebär inte någon materiell förändring.

20Prop. 2024/25:145 s. 5.

871

En mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Upplysning om annan reglering som inte bör föras över till lagen

Utredningen föreslår i avsnitt 4.8.3 en ny lydelse för regleringen i första stycket i lagen om tystnadsplikt i verksamhet i Samhall- gruppen. Regleringen i andra stycket lagen om tystnadsplikt i verk- samhet i Samhallgruppen innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om ansvar i brottsbalken för den som bryter mot tystnadsplikten. Utredningen noterar att motsvarande upplysning saknas i övriga bestämmelser om tystnadsplikt i de andra lagar som utredningen föreslår ska samlas. Utredningen anser att regleringen i andra stycket inte tillför något materiellt och att den inte behövs. Den bör därför inte föras in i den nya lagen. Detta innebär inte någon materiell förändring.

7.5Följdändringar

Utredningens förslag: Hänvisningar i andra författningar till lagarna som utredningen föreslår ska upphävas ska anpassas med anledning av den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Hänvisningar till lagen om vissa anställningsfrämjande åtgär- der ska anpassas med anledning av den nya lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Skälen för utredningens förslag

Utredningen föreslår i avsnitt 7.4 att vissa lagar ska upphävas och att vissa bestämmelser i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgär- der ska föras in i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det förekommer att andra författningar hänvisar till denna reglering. Mot denna bakgrund är det enligt utredningen nöd- vändigt att göra vissa följdändringar i dessa författningar. Det bör samtidigt göras vissa språkliga och redaktionella justeringar i de paragrafer som ändras. De författningar som berörs är: lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, arbetsmiljölagen (1977:1160), förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten, förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkur- rensverket, förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd

872

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i och gransk- ning av handläggningen av och beslut i alla ärenden om stöd till arbetsgivare.

Utredningen ska också vid behov lämna förslag på hur bestäm- melserna om sekretess för ärenden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten hos Försäkringskassan, domstolarna och arbetslös- hetskassorna kan regleras mer sammanhållet. Enligt direktiven finns det behov av att se över om det är nödvändigt med särskilda sekretessbestämmelser för Försäkringskassan, domstolarna och arbetslöshetsförsäkringen eller om det är tillräckligt med den sek- retess som följer av 28 kap. 11 § OSL.

8.3Ett generellt undantag från sekretess för beslut om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser

Utredningens förslag: Sekretess ska inte gälla för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspoli- tiska insatser i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Skälen för utredningens förslag

Nuvarande reglering

Sekretessen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för enskilds affärs- eller driftförhållanden regleras framför allt i 28 kap. 12 § OSL.

I 28 kap. 12 § OSL anges att sekretess gäller i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. För uppgift i en all- män handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I 28 kap. 12 a § OSL anges att sekretessen enligt 12 § inte hind- rar att uppgift lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknads-

876

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

politiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Vad som framgår av förarbetena till nuvarande reglering

Av förarbetena till 28 kap. 12 § OSL framgår att bestämmelsen omfattar hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, t.ex. ärenden om arbetsmarknadspolitiska insatser och ärenden om er- sättning för deltagande i sådana insatser. Även ärenden enligt lag- stiftningen om anställningsfrämjande åtgärder omfattas av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.1 Bestämmelsen kan också tillämpas på ärenden enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd där Kammarkollegiet är beslu- tande myndighet.2 Vidare kan bestämmelsen tillämpas på ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete, oavsett om ärendet hand- läggs av Skatteverket eller Tillväxtverket.3

Sekretess enligt bestämmelsen förutsätter att uppgiften avser en enskilds affärs- eller driftförhållanden. Begreppet är relativt vid- sträckt och innefattar i princip det som ligger inom ramen för en affärsverksamhet.4 Av förarbetena framgår att skyddet inte bara omfattar uppgifter om de företag och andra som har direktkontakt med de berörda myndigheterna, utan också uppgifter om sådana enskilda vilkas affärs- eller driftförhållanden kommer till dessa myn- digheters kännedom via de företag som myndigheten har direkt- kontakt med. Mer specifikt kan det handla om uppgifter om en arbetsgivare som anställer en enskild person med exempelvis löne- stöd. Arbetsförmedlingen hanterar bl.a. uppgifter om företags organisationsnummer, företags kontaktpersoner och kontaktupp- gifter för dessa, lönekostnader för anställda och uppgifter om företags verksamhet. Det kan även handla om uppgifter hos en enskild som själv bedriver eller har bedrivit näringsverksamhet.5

1Prop. 2021/22:216, Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten, s. 98.

2Prop. 2021/22:176, Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, s. 360 och 361.

3Prop. 2013/14:1, Budgetpropositionen för 2014, Förslag till statens budget för 2014, finansplan och skattefrågor, s. 378–380 och prop. 2019/20:132, Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset, s. 68 och 69.

4Prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m.; Del A, s. 84, 144, 145 och 226, HFD 2015 ref. 11.

5Prop. 2021/22:216 s. 27, 28 och 98.

877

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

När det gäller ärenden enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kan det handla om uppgifter om registrering av omställningsorganisationer och ersättning till arbetsgivare.6

Sekretessen enligt paragrafen gäller med ett rakt skaderekvisit och presumtionen är således för offentlighet. Med skada avses eko- nomisk skada och med enskild både fysiska och juridiska personer.7 En uppgift om varsel om driftsinskränkning anses vara hänförlig till enskilds affärs- eller driftförhållanden och det har i praxis ansetts föreligga hinder mot att lämna ut uppgifter om vilka företag som har lämnat sådana varsel, eftersom uppgifterna inte har kunnat röjas utan att det företag som har lämnat uppgifterna lider skada.8 Sådana uppgifter bör enligt förarbetena vara sekretessbelagda även med ett rakt skaderekvisit.9

Undantaget från sekretess för beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har med- delats i anslutning till den lagen infördes för att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Av förarbetena framgår att stödet, som finansieras av allmänna medel, kunde omfatta stora belopp per företag. Av rättspraxis framgick att det inte var möjligt att få insyn i hur regleringen om stöd vid korttids- arbete tillämpades av myndigheterna i enskilda ärenden. Slutsatsen var därför att det behövdes ett undantag från sekretess.10 Behovet av insyn bedömdes vara klart störst i fråga om de beslut om stöd som fattas. Vidare föreslogs undantaget enbart omfatta beslut som innebär avgörande i sak, dvs. beslut om godkännande för stöd vid korttidsarbete, beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd vid korttidsarbete. För övriga beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete, såsom beslut om förelägganden och beslut om kontrollbesök, fanns enligt regeringen inte samma skäl för ett särskilt undantag från sekretessen. Det är endast besluten och skälen för besluten som är offentliga. För uppgifter i det bakom- liggande materialet kan sekretess gälla.11

6Prop. 2021/22:176 s. 361.

7Prop. 1979/80:2 Del A s. 79 ff. och 226.

8Prop. 1979/80:2 Del A s. 78–86, 144, 145, 225 och 226 samt RÅ 1991 not 66 och RÅ 1992 not 344.

9Prop. 2021/22:216 s. 32.

10Prop. 2020/21:168, Undantag från sekretess för beslut om stöd vid korttidsarbete, s. 12.

11Prop. 2020/21:168 s. 13, 21 och 22.

878

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Domstolspraxis

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att uppgifter om rekryter- ingsstöd, lönebidrag eller annat arbetsmarknadspolitiskt stöd var hänförliga till det berörda bolagets affärs- eller driftförhållanden och därmed skulle kunna omfattas av bestämmelsen i numera 28 kap.

12 § OSL (RÅ 1996 ref. 79). Domstolen har även ansett att det- samma bör gälla uppgifter om en anordnare inom jobb- och utveck- lingsgarantins fas tre, när långtidsarbetslösa personer sysselsätts i dennes affärsverksamhet (HFD 2015 ref. 11).

Arbetsförmedlingens beslut som avser affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Arbetsförmedlingen fattar beslut som avser enskildas affärs- eller driftförhållanden i många olika typer av ärenden i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Det handlar i stor utsträckning om beslut om ekonomiskt stöd, bidrag och ersättning till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det handlar också om andra typer av beslut, t.ex. beslut om arbetspraktik och beslut om sanktioner mot en leverantör av arbetsmarknadspolitiska insatser i enlighet med lagen om offentlig upphandling (2016:1145) respektive lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Nedan ges en be- skrivning av olika beslut som Arbetsförmedlingen fattar.

Arbetsförmedlingen får enligt förordningen (2018:42) om sär- skilt anställningsstöd besluta om ekonomiskt stöd till en arbetsgi- vare som anställer en person som har anvisats till det arbetsmark- nadspolitiska programmet särskilt anställningsstöd.12 Arbetsgivare får del av det ekonomiska stödet genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).13 Enligt förordningen (2018:43) om stöd för nystarts- jobb får Arbetsförmedlingen betala ut stöd för nystartsjobb till en arbetsgivare som anställer personer som uppfyller villkoren för ett nystartsjobb.14 Arbetsgivare får del av det ekonomiska stödet genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen.15 Enligt förordningen (2017:462) om sär-

121–3 §§ förordningen om särskilt anställningsstöd.

1330 § förordningen om särskilt anställningsstöd.

141 och 2 a §§ förordningen om stöd för nystartsjobb.

1529 § förordningen om stöd för nystartsjobb.

879

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

skilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får Arbetsförmedlingen besluta om ekono- miskt bidrag till en arbetsgivare för lönekostnader vid insatsen lönebidrag, om den ges hos en annan arbetsgivare än Samhall Aktie- bolag, och vid insatsen skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare.16 Arbetsgivare får del av det ekonomiska bidraget genom kreditering på ett sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarande- lagen.17 Förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb innehåller bestämmelser om den arbetsmarknads- politiska insatsen statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Arbetsförmedlingen prövar frågor om ersättning enligt förord- ningen och kan besluta om en individersättning som betalas till arbetstagaren. Ersättningen utgör samtidigt ett statligt stöd till arbetstagarens arbetsgivare.18

När det gäller anordnare19 får Arbetsförmedlingen enligt förord- ningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invand- rare besluta om ekonomiskt stöd till den som anordnar arbetsträning eller förstärkt arbetsträning för de nyanlända invandrare som om- fattas av förordningen.20 Stöd betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen beslutar.21 Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program innehåller bestäm- melser om att Arbetsförmedlingen får besluta om ekonomiskt stöd till den som anordnar yrkeskompetensbedömning.22 Stöd betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen be- slutar.23 Vidare får Arbetsförmedlingen enligt förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin besluta om ekono- miskt stöd till den som anordnar arbetsträning eller förstärkt arbets- träning.24 Arbetsförmedlingen får också enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar besluta om ekonomiskt stöd till en kommun som anordnar studie- och yrkesvägledning

1615 § första stycket förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsätt- ning som medför nedsatt arbetsförmåga.

1745 § förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som med- för nedsatt arbetsförmåga.

181, 2 och 19 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

19För beskrivning av begreppet anordnare, se avsnitt 3.3.

2023 a § förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

2123 b § förordningen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

2233 a § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

2334 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

2418 § förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

880

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

eller jobbsökaraktiviteter med coachning, och den som anordnar arbetsträning eller förstärkt arbetsträning.25

Arbetsförmedlingen beslutar även om återkrav av felaktigt ut- betalt ekonomiskt stöd, bidrag och ersättning. Myndigheten hand- lägger också ärenden om omprövning och överklagande till förvalt- ningsdomstol.

I beslut om beviljande av ekonomiskt stöd till arbetsgivare före- kommer det bl.a. uppgifter om arbetsgivarens namn och organisa- tionsnummer, uppgifter om lön, stödets belopp, hur många arbets- givaravgifter arbetsgivaren ersätts med och beräknad skattekredi- tering. Det kan även förekomma information om brottmålsdomar kopplade till arbetsgivaren. I beslut där ansökan om stöd avslås före- kommer det bl.a. uppgifter om arbetsgivarens namn och organisa- tionsnummer, uppgifter om kollektivavtal och lön, uppgifter om näringsförbud, uppgifter om konkurs, likvidation eller tvångsför- valtning, uppgifter om företrädaren för den juridiska personen, upp- gifter om allvarliga fel i yrkesutövningen samt uppgifter om att arbets- givaren genom en dom som har fått laga kraft är dömd för brott som avser yrkesutövningen. När det gäller beslut om återkrav av stöd till arbetsgivare förekommer det exempelvis bankuppgifter, uppgifter om likviditetsproblem och uppgifter om arbetsgivarav- gifter i besluten.

I beslut om beviljande av stöd till anordnare förekommer det bl.a. uppgifter om företagsnamn, organisationsnummer, ersättning och ersättningsperiod.

Utöver beslut om ekonomiskt stöd, bidrag och ersättning till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser fattar Arbetsförmedlingen andra beslut som avser enskildas affärs- eller driftförhållanden. Det handlar t.ex. om arbetspraktik, dvs. praktik på en arbetsplats.26 Det kan också handla om bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen, dvs. bidrag till ett specifikt hjälpmedel som en person behöver för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete.27 Arbetsförmedlingen fattar också beslut om sanktioner mot upphandlade eller anskaffade leverantörer av arbets- marknadspolitiska insatser. Både lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem innehåller bestämmelser om ute-

2514 a § förordningen om jobbgaranti för ungdomar.

2614 och 14 a §§ förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

273–6 §§ förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

881

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

slutning av en leverantör respektive en sökande.28 Med stöd av Arbetsförmedlingens Allmänna villkor för upphandlade arbetsmark- nadspolitiska insatser29 kan Arbetsförmedlingen bl.a. förelägga en leve- rantör vid vite att vidta rättelse vid avtalsbrott och besluta om häv- ning av avtal.

Kammarkollegiets beslut som avser affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Kammarkollegiet fattar beslut om registrering av omställningsorga- nisationer och beslut om ersättning till arbetsgivare enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd (13 och 14 §§).

Myndigheten handlägger även ärenden om avregistrering av om- ställningsorganisationer (15 §), återbetalning av ersättning (17–

22 §§) samt ärenden om omprövning och överklagande av beslut enligt lagen (26 och 27 §§). Beslut inom ramen för dessa ärenden avser enskildas affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Beslut som avser enskildas affärs- eller drift- förhållanden kan även innehålla uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Härutöver kan beslut om offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer och beslut om yttrande till de som ansöker om omställningsstudiestöd inne- hålla uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden.

I beslut om registrering av omställningsorganisationer förekom- mer det bl.a. uppgifter om organisationens namn och organisations- nummer. I beslut om ersättning till arbetsgivare förekommer det bl.a. uppgifter om arbetsgivarens namn och organisationsnummer, vilken eller vilka omställningsorganisationer arbetsgivaren har beta- lat avgift till och med vilket belopp, arbetsgivarens totala utbetalda kontanta ersättningar enligt underlaget för arbetsgivaravgifter samt beloppet som Kammarkollegiet beslutar ska betalas ut till arbets- givaren. Det kan även förekomma uppgifter om att en arbetsgivare inte har varit registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket och an- ledningen till det, uppgifter om att arbetsgivaren har försatts i kon- kurs eller har fusionerats med ett annat bolag eller omständigheter som föranleder att en utbetald ersättning ska återkrävas. Ett beslut om återbetalning kan också innehålla uppgifter om omständigheter

28Se 13 kap. lagen om offentlig upphandling och 7 kap. lagen om valfrihetssystem.

29Arbetsförmedlingen, Allmänna villkor för upphandlade arbetsmarknadspolitiska insatser, 2024.

882

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

som kan medföra att arbetsgivaren har varit i god tro i fråga om den ersättning som har lämnats på felaktiga grunder eller omständig- heter som gör att det finns särskilda skäl för Kammarkollegiet att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning eller ränta (se 17 och 21 §§ lagen om grundläggande omställnings- och kompetens- stöd).

Kammarkollegiet fattar vidare beslut om sanktioner mot upp- handlade leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser, t.ex. beslut om uteslutning av en leverantör enligt 13 kap. lagen om offentlig upphandling. Även andra typer av beslut, såsom beslut om vite eller uppsägning av avtal som regleras i det upphandlingsdoku- ment som är aktuellt för den specifika insatsen kan fattas av myn- digheten.

Särskilt om ersättning till leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser

Arbetsförmedlingen anskaffar för närvarande arbetsmarknadspoli- tiska insatser i form av olika tjänster, antingen genom upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller i form av valfrihets- system enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmed- lingen (se vidare kapitel 3). Ersättning till leverantören lämnas med stöd av det avtal som gäller för den aktuella tjänsten. Efter att tjänsten har utförts av leverantören skickas en faktura till Arbets- förmedlingen som betalar fakturan om de kriterier som gäller är uppfyllda. Arbetsförmedlingen fattar således inget beslut om er- sättning till leverantören.

När det gäller Kammarkollegiet upphandlar myndigheten leve- rantörer att utföra det offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstödet till enskilda enligt lagen om offentlig upphand- ling. De upphandlade leverantörerna utfärdar även yttranden till enskilda som har ansökt eller har för avsikt att ansöka om omställ- ningsstudiestöd hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I likhet med vad som gäller för Arbetsförmedlingen lämnas ersättning till leverantören med stöd av det avtal som gäller för den aktuella tjäns- ten. Leverantören fakturerar Kammarkollegiet efter utförd tjänst och myndigheten betalar fakturan förutsatt att de kriterier som gäl- ler för ersättningen är uppfyllda. Inte heller Kammarkollegiet fattar något beslut om ersättning till leverantören.

883

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Behov av undantag från sekretess för beslut som avser enskildas affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sekretessen enligt 28 kap. 12 § OSL gäller med ett rakt skaderekvi- sit, vilket betyder en presumtion för offentlighet. Tidigare hade bestämmelsen ett omvänt skaderekvisit, dvs. en presumtion för sekretess. Den 1 december 2022 ändrades sekretessregleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bland annat er- sattes den uppräkning av olika ärenden där sekretessbestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kunde vara tillämpliga av att sekretess gäller i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dessutom änd- rades skaderekvisiten.30 Orsaken till förändringen av skaderekvisitet var att lagstiftaren ansåg att den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten utvecklats till att i hög grad omfatta myndighetsutövning. Intresset av insyn i verksamheten var därmed stort.31

I sitt remissvar på den promemoria som låg till grund för försla- gen i propositionen Förbättrade förutsättningar för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten32 framförde Arbetsförmedlingen att sekretess inte bör gälla beslut om stöd till arbetsgivare. Enligt myn- digheten är det av allmänt intresse att kunna ta del av sådana beslut för arbetsgivare, eftersom stöden finansieras av allmänna medel och kan uppgå till stora belopp. Arbetsförmedlingen har även till Arbetsmarknadsdepartementet lämnat över en skrivelse om offent- lighet och sekretess.33 Enligt skrivelsen bör sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL inte gälla beslut i ärende. Som skäl angavs bl.a. att möjlig- heten till kontroll, granskning och insyn i besluten om framför allt stöd till arbetsgivare är begränsad. Enligt Arbetsförmedlingen ska- par detta förutsättningar för felaktiga utbetalningar. I skrivelsen anges vidare att de olika arbetsgivarstöden finansieras av allmänna medel och uppgår till miljardbelopp varje år. Mot den bakgrunden bör besluten om stöd till arbetsgivare enligt myndigheten vara offentliga. Arbetsförmedlingen framförde även att de skäl som motiverade undantaget från sekretess för beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete var relevanta till stöd för ett undantag från sekretess när det gäller stöd till arbetsgivare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten anser inte

30Prop. 2021/22:216 s. 22 ff.

31Prop. 2021/22:216 s. 26–31.

32Prop. 2021/22:216.

33Arbetsförmedlingen, Skrivelse om offentlighet och sekretess, 2022.

884

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

heller att det är motiverat att beslut om ersättning till en arbets- sökande är offentliga till skillnad från beslut om ekonomiskt stöd till en arbetsgivare. Regeringen konstaterade att ett rakt skaderekvi- sit, dvs. en presumtion för offentlighet, i sig medför en ökad insyn i ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det saknades dock beredningsunderlag för att inom ramen för det lag- stiftningsärendet överväga frågan om ett undantag från sekretess för beslut i övrigt enligt 28 kap. 12 § OSL.34

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att det behövs en bestämmelse om undantag från sekretess för beslut som avser enskildas affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Även med ett rakt skaderekvisit är det enligt myndigheten många uppgifter som omfattas av sekretess, eftersom ett röjande av uppgifterna kan antas medföra skada för den en- skilde. Detta begränsar möjligheten till insyn och granskning av verksamheten. Enligt myndigheten omfattas bl.a. uppgifter om anslutning till kollektivavtal, skatteskulder samt uppgifter om brott av sekretess enligt bestämmelsen i 28 kap. 12 § OSL. Myndigheten anser att en bestämmelse om undantag från sekretess bör avse beslut generellt och inte vara begränsad till beslut om ekonomiskt stöd.

Kammarkollegiet har framfört till utredningen att de beslut som myndigheten fattar om ersättning till arbetsgivare och registrering av omställningsorganisationer är kortfattade och standardiserade.

I normalfallet innehåller besluten enligt myndigheten inga uppgifter som omfattas av sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL. Som utgångs- punkt är således besluten redan offentliga. Kammarkollegiet har dock framfört att om det skulle införas ett undantag från sekretess för beslut i ärende skulle det bli tydligt att besluten är offentliga.

Det behövs ett undantag från sekretess för beslut om stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser

Arbetsförmedlingens ekonomiska stöd till arbetsgivare som anstäl- ler personer med någon form av subvention, t.ex. stöd för nystarts- jobb och lönebidrag, uppgår till stora belopp varje år. Under 2024 betalade Arbetsförmedlingen ut cirka 16,1 miljarder kronor i stöd till arbetsgivare för olika former av anställningar med ekonomiskt

34Prop. 2021/22:216 s. 36.

885

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

stöd.35 Även anordnare får stöd som uppgår till stora belopp. Arbets- förmedlingen betalade 2024 ut cirka 530 miljoner kronor i andra former av ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare av arbets- marknadspolitiska insatser, exempelvis för arbetsträning, bidrag till hjälpmedel, tolk eller personligt biträde.36 Kammarkollegiet beta- lade under 2024 ut cirka 2,6 miljarder kronor i ersättningar till arbetsgivare som finansierade registrerade omställningsorganisatio- ner.37 För ytterligare beskrivning av omfattningen av ekonomiska stöd och ersättningar, se avsnitt 3.3.

Eftersom det rör sig om ekonomiska stöd som finansieras av all- männa medel och som uppgår till stora belopp, bedömer utred- ningen att det finns ett berättigat behov hos allmänheten och mass- medierna av ökade möjligheter till insyn i och granskning av beslut i alla ärenden om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmark- nadspolitiska insatser.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att uppgifter om arbetsgivares ansökningar om stöd, beslut om stöd samt upp- gifter om vilken typ av stöd det handlar om normalt utgör uppgif- ter som är offentliga. Andra uppgifter om arbetsgivarens affärs- eller driftförhållanden som förekommer i beslut om stöd kan dock enligt myndigheten omfattas av sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL. Det handlar t.ex. om uppgifter om kollektivavtal, näringsförbud och skatteskulder. Enligt myndigheten kan sådana uppgifter inte röjas utan att det kan antas att företaget lider skada. Utredningen konstaterar att uppgifter om arbetsmarknadspolitiskt stöd till före- tag har ansetts omfattas av sekretess när den aktuella bestämmelsen hade ett omvänt skaderekvisit (RÅ 1996 ref. 79). Även om många uppgifter som rör arbetsmarknadspolitiskt stöd till företag numera bedöms vara offentliga i och med att sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL gäller med ett rakt skaderekvisit, måste det göras en bedöm- ning i det enskilda fallet av om en viss uppgift omfattas av sekretess eller inte. Det kan inte uteslutas att uppgifter om beviljat ekono- miskt stöd till ett företag omfattas av sekretess enligt bestämmel- sen även vid tillämpningen av ett rakt skaderekvisit. Den rättspraxis som för närvarande finns gällande 28 kap. 12 § OSL i dess nuva- rande lydelse är mycket begränsad.38 För att tillgodose det starka

35Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024, 2025, s. 38.

36Uppgifter från Arbetsförmedlingen.

37Kammarkollegiet, Årsredovisning 2024, 2025, s. 31–34.

38Se t.ex. Kammarrätten i Stockholms dom den 10 maj 2024 i mål nr 2323–24.

886

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

insynsintresse som finns när det gäller beslut om stöd till arbets- givare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser anser ut- redningen att det bör införas en bestämmelse om undantag från sekretess för sådana beslut. Jämfört med den nuvarande regleringen skulle en sådan bestämmelse göra det tydligt att dessa beslut inte omfattas av sekretess utan är offentliga.

Frågan är om det behövs ett undantag från sekretess när det gäl- ler andra beslut som avser enskildas affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten än de som avser ekono- miskt stöd. Utredningen noterar att sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL avseende enskildas personliga förhållanden innehåller ett generellt undantag från sekretess för beslut i ärende. Undantaget in- fördes när bestämmelsen hade ett omvänt skaderekvisit, dvs. en pre- sumtion för sekretess. Syftet var att tillgodose intresset av allmän insyn i de fall av myndighetsutövning som förekom i de ärenden som bestämmelsen omfattade.39 Numera innehåller bestämmelsen ett rakt skaderekvisit och således en presumtion för offentlighet. Ett generellt undantag från sekretess för beslut i ärende enligt 28 kap. 12 § OSL skulle bidra till att göra sekretessregleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mer enhetlig, vilket kan an- ses vara ändamålsenligt. En mer enhetlig sekretessreglering är dock enligt utredningen inte i sig ett tillräckligt tungt vägande skäl för att införa ett generellt undantag från sekretess i 28 kap. 12 § OSL. Det behöver finnas andra skäl som motiverar varför sekretess inte ska gälla.

Som tidigare har beskrivits fattar både Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet beslut som rör upphandlade eller anskaffade leve- rantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser, t.ex. beslut om sank- tioner enligt lagen om offentlig upphandling. Myndigheterna fattar också olika beslut avseende leverantörer med stöd av civilrättsliga avtal. Av förarbetena framgår att bestämmelsen i 28 kap. 12 § OSL omfattar hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.40 Efter- som leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen respektive Kammarkollegiet är en del av denna verksamhet, bedömer utredningen att uppgifter i beslut som avser

39Prop. 1979/80:2 del A s. 200.

40Prop. 2021/22:216 s. 97 och 98.

887

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

leverantörer kan omfattas av sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL.41 Eftersom leverantörerna har trätt i en affärsförbindelse med Arbets- förmedlingen respektive Kammarkollegiet är även sekretessbestäm- melsen i 31 kap. 16 § OSL tillämplig. Av den bestämmelsen följer att sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftför- hållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär att det råder en stark pre- sumtion för att sådana uppgifter är offentliga.

Arbetsförmedlingen har framfört till utredningen att myndig- heten bedömer att både 28 kap. 12 § och 31 kap. 16 § OSL är till- lämpliga på uppgifter om leverantörers affärs- eller driftförhållan- den. Utredningen delar den bedömningen. Om beslut avseende leverantörer skulle vara offentliga enligt 28 kap. 12 § OSL, skulle således uppgifter i beslutet kunna omfattas av sekretess enligt

31 kap. 16 § OSL. För att ett undantag från sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL som även omfattar beslut avseende leverantörer ska kunna få någon verklig effekt, skulle det behöva införas ett undantag från sekretessen i 31 kap. 16 § OSL. Det har dock inte kommit fram att det finns ett särskilt behov av insyn i beslut avseende leverantörer som omfattas av den bestämmelsen och som inte kan tillgodoses i dagsläget. Mot denna bakgrund bedömer utredningen att det inte finns skäl att införa ett undantag från sekretess för beslut som avser leverantörers affärs- eller driftförhållanden i 28 kap. 12 § OSL.

När det gäller övriga beslut som rör enskildas affärs- eller drift- förhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och som inte avser ekonomiskt stöd eller rör leverantörer av arbetsmark- nadspolitiska insatser, t.ex. beslut om arbetspraktik och beslut om registrering av omställningsorganisationer, bedömer utredningen att behovet av insyn inte är lika stort som när det gäller beslut om ekonomiskt stöd. Insynsintresset när det gäller övriga beslut kan också i stor utsträckning tillgodoses genom att 28 kap. 12 § OSL innehåller ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlig- het. Det finns därför inte skäl att införa ett undantag från sekretess för dessa beslut.

41Jfr dock Kammarrätten i Stockholms dom den 13 november 2024 i mål nr 5950–24. Enligt domstolen kan uppgifter hänförliga till affärsförbindelsen mellan en leverantör och Arbets- förmedlingen inte anses vara sådana uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som avses i 28 kap. 12 § OSL.

888

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sammanfattningsvis anser utredningen att det bör införas ett undantag från sekretess för beslut om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Som redan nämnts följer det av 28 kap. 12 § andra stycket OSL att sekretess inte gäller beslut om stöd i ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Det är lämpligt att beslut om stöd i ärende till arbetsgivare och anord- nare av arbetsmarknadspolitiska insatser hanteras på ett liknande sätt i sekretesshänseende som beslut om korttidsstöd till företag, eftersom stöden är jämförbara.

Hur bör ett undantag från sekretess för beslut om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser avgränsas?

Enligt utredningen behövs det ett undantag från sekretess för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknads- politiska insatser. Om det införs ett sådant undantag från sekretes- sen i ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, t.ex. beslut om särskilt anställningsstöd, blir det möjligt att granska vilka arbetsgivare som har fått stöd och med vilka belopp. I likhet med vad som gäller för undantaget från sekretess för beslut om stöd vid korttidsarbete föreslås att undantaget endast ska omfatta sådana beslut som innebär ett avgörande i sak, t.ex. beslut att bevilja eller avslå en ansökan om stöd, beslut om återkrav av stöd samt ompröv- ningsbeslut. Undantaget från sekretessen ska inte omfatta beslut som fattas under handläggningen av ett ärende om stöd, t.ex. beslut om anstånd med betalning av återkrav.42 Även för dessa beslut finns ett insynsintresse. Sekretessintresset bedöms dock väga över efter- som det inte är fråga om slutliga beslut utan om beslut som kan och i vissa fall förutsätts omprövas. När det gäller sådana beslut finns alltså inte samma skäl för ett undantag från sekretess.

Av det arbetsmarknadspolitiska regelverket framgår att arbets- givare och anordnare kan få olika former av stöd av Arbetsförmed- lingen. Även Kammarkollegiet kan besluta om stöd till arbetsgivare i myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Vilket stöd som kan beviljas är reglerat i författningar. Uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden kan förekomma i beslut avseende samt-

42Jfr prop. 2020/21:168 s. 12, 13, 21 och 22.

889

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

liga sådana stöd. Det finns alltså ett insynsintresse i samtliga beslut om stöd till arbetsgivare och anordnare. Utredningen anser att det är lämpligt att i lagtexten använda begreppet stöd som täcker in samtliga former av stöd snarare än att peka ut vissa, eftersom regler- ingen ska kunna hålla över tid och stöden i stor utsträckning regle- ras i förordning. Med beslut om stöd avses alltså alla former av stöd, bidrag och ersättning, exempelvis beslut om ekonomiskt stöd till arbetsgivare, beslut om bidrag till anordnare av arbetsmarknadspoli- tiska insatser och beslut om ersättning till en arbetsgivare som finan- sierar registrerade omställningsorganisationer.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att det införs undan- tag från sekretess för beslut om stöd i ärenden enligt 28 kap. 12 § OSL. Regleringen bör införas genom en ändring i 28 kap. 12 § OSL. Undantaget omfattar även det befintliga undantaget i bestämmelsen från sekretess för beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Den ersättning som betalas ut till leverantörer av arbets- marknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen re- spektive Kammarkollegiet omfattas inte av undantaget, eftersom myndigheterna inte fattar något beslut om ersättningen (se ovan).

I Arbetsförmedlingens beslut om ekonomiskt stöd till arbets- givare kan det exempelvis förekomma information om brottmåls- domar kopplade till arbetsgivaren. I Kammarkollegiets beslut om ersättning till arbetsgivare kan det exempelvis förekomma uppgif- ter om att arbetsgivaren har försatts i konkurs eller annan infor- mation som föranleder att en utbetald ersättning ska återkrävas. Att den typen av uppgifter blir offentliga kan potentiellt vara till skada för företaget. Sådana uppgifter har dock betydelse för om en arbetsgivare uppfyller villkoren för det sökta stödet eller inte.43 Förslaget påverkar inte i sig sekretesskyddet för arbetssökande och andra enskilda personer som kan vara föremål för ett beslut. Skyd- det för uppgifter om enskildas personliga förhållanden regleras i

28 kap. 11 § OSL som redan innehåller ett undantag från sekretess för beslut i ärende. En bestämmelse som innebär att beslut om stöd i ärenden till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspoli- tiska insatser blir offentliga bedöms sammanfattningsvis utgöra en rimlig avvägning mellan enskildas intresse av sekretesskydd och in-

43Se t.ex. 21 a § första stycket 4 förordningen om särskilt anställningsstöd och 13, 17–22 §§ lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

890

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tresset av insyn. Det är endast besluten och skälen för besluten som utredningen föreslår ska bli offentliga. För uppgifter i det bakomlig- gande materialet kan sekretess gälla. Det ankommer på den beslu- tande myndigheten att bedöma vilka uppgifter som bör tas in i beslutet.

8.4En mer sammanhållen sekretessreglering för ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

8.4.1För- och nackdelar med en mer sammanhållen sekretessreglering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

En mer sammanhållen sekretessreglering för uppgifter om enskil- das personliga förhållanden inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten skulle kunna innebära ett mer överskådligt regelverk. Det skulle t.ex. kunna förenkla för enskilda att förstå vad som gäller inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Fördelarna med en mer sammanhållen sekretessreglering behöver dock vägas mot nackdelarna med en sådan reglering. En mer sammanhållen sekre- tessreglering skulle också kunna innebära att samma uppgifter har olika sekretesskydd i olika verksamheter hos samma tillämpare. Det skulle kunna riskera att göra det otydligt för tillämparen vad som gäller inom de verksamheter som berörs och leda till tillämp- ningssvårigheter.

8.4.2Särskilda sekretessbestämmelser i ärende hos Försäkringskassan eller domstol

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen om sekre- tess hos domstol i ärende som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska upphävas.

Utredningens bedömning: Det bör även i fortsättningen finnas en särskild bestämmelse om sekretess i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten i ärende hos Försäkringskassan.

891

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Skälen för utredningens förslag och bedömning

Sekretess inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Sekretessen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för enskildas personliga förhållanden regleras i 28 kap. 11 § OSL.

I 28 kap. 11 § första stycket OSL anges att sekretess gäller i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Enligt andra stycket gäller sekretessen inte beslut i ärende. I tredje stycket anges att i ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena. Av fjärde stycket framgår att sekretessen gäller i högst sjuttio år för uppgift i en all- män handling.

Sekretess inom socialförsäkringen

Enligt 28 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess hos bl.a. För- säkringskassan och domstol för uppgift om en enskilds hälsotill- stånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om

1.allmän försäkring,

2.allmän pension,

3.arbetsskadeförsäkring,

4.merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag,

5.statligt tandvårdsstöd,

6.läkarvårdsersättning,

7.ersättning för fysioterapi,

8.annan ekonomisk förmån för enskild, eller

9.särskild sjukförsäkringsavgift.

892

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

I andra stycket anges att motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lag- stiftning som anges i första stycket. För en myndighet som anges i

14 § gäller dock bestämmelserna där. Enligt tredje stycket gäller sek- retess hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten även i verk- samhet som avser registrering av enskilda för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Av fjärde stycket framgår att första och andra styckena inte gäller om annat följer av 3 §. Enligt femte stycket gäller sekretessen i högst sjuttio år för uppgift i en allmän handling.

Enligt 28 kap. 1 a § första stycket OSL gäller sekretess, i andra fall än som avses i 1 §, hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har lämnats med stöd av lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om upp- giften röjs. Av andra stycket framgår att sekretessen gäller i högst sjuttio år för uppgift i en allmän handling.

I 28 kap. 2 § OSL finns ett begränsat undantag från huvudregeln att sekretessen till förmån för enskild inte gäller i förhållande till denne. I bestämmelsen anges att sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlings- behövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.

Enligt 28 kap. 3 § första stycket OSL gäller sekretess hos en myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

I andra stycket anges att sekretessen gäller i högst femtio år för uppgift i en allmän handling.

Enligt 28 kap. 6 § OSL hindrar sekretessen enligt 1 § inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstift- ningen om allmän försäkring, allmän pension, merkostnadsersätt-

893

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ning och omvårdnadsbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.

Sekretess för domstolar

När det gäller domstolar följer det av 43 kap. 1 § första stycket OSL att om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myn- dighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos för- valtningsdomstolen vid handläggning av målet, om inte annat följer av 3 §. I andra stycket upplyses om att det i fjärde och femte avdel- ningarna finns ytterligare primära sekretessbestämmelser som är direkt tillämpliga hos domstolar än sådana som avses i första stycket. Bestämmelserna i 28 kap. ingår i den femte avdelningen.

Av 43 kap. 3 § OSL framgår att vissa angivna sekretessbestäm- melser inte tillämpas hos en domstol i dess rättskipande eller rätts- vårdande verksamhet och att viss sekretess som tar sikte på upp- gifter i förundersökningar i brottmål gäller med annan styrka hos en domstol än hos andra myndigheter. Sekretess enligt de angivna bestämmelserna gäller dock hos en domstol för uppgifter som dom- stolen har fått för att den ska pröva om uppgifterna kan lämnas ut. Vare sig sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § eller 11 § OSL omfat- tas av begränsningen som följer av 43 kap. 3 § OSL.

Vad som framgår av förarbetena till nuvarande regleringar

Av förarbetena till 28 kap. 11 § OSL framgår att sekretessens räck- vidd omfattar hela den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt förarbetena innebär det exempelvis ärenden om arbetsmark- nadspolitiska insatser och ärenden om ersättning för deltagande i sådana insatser som följer av förordningen (2000:628) om den arbets- marknadspolitiska verksamheten, de särskilda förordningarna som reglerar arbetsmarknadspolitiska program och förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Även andra ärenden i anställningsfrämjande syfte enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder omfattas av den

894

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.44 Bestämmelsen kan också tillämpas på ärenden enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd där Kammarkollegiet är beslutande myndig- het.45 Vidare kan bestämmelsen tillämpas på ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete, oavsett om ärendet handläggs av Skatte- verket eller Tillväxtverket.46

Föremålet för sekretessen är uppgifter om en enskilds person- liga förhållanden. Vad som menas med personliga förhållanden måste enligt förarbetena bestämmas med ledning av vanligt språk- bruk. Med uttrycket avses så vitt skilda förhållanden som t.ex. en persons adress eller yttringarna av ett psykiskt sjukdomstillstånd. Även uppgifter om en persons ekonomi faller under begreppet, t.ex. storleken på aktivitetsstöd. Andra exempel är uppgifter om person- nummer, civilstånd, familjeförhållanden och kontaktuppgifter. Även uppgifter som kan knytas till nuvarande eller tidigare anställningar, som sjukfrånvaro eller andra uppgifter som rör förhållandet mellan den anställde och arbetsgivaren, kan omfattas.47

Sekretessen enligt 28 kap. 11 § OSL gäller med ett rakt skade- rekvisit och presumtionen är således för offentlighet. Av förarbe- tena framgår att uppgifter som till sin karaktär är harmlösa, t.ex. uppgifter om ålder, i normalfallet bör kunna lämnas ut, liksom uppgifter om civilstånd, adresser och kontaktuppgifter, om de van- ligen annars är enkelt tillgängliga. Det kan också handla om uppgif- ter som i övrigt inte har något sekretesskydd i lagstiftningen. En uppgift bör dock hemlighållas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra men för den enskilde eller någon närstående till den, t.ex. uppgifter om hälsa.48

Undantaget från sekretess för beslut i ärende infördes för att

tillgodose intresset av allmän insyn i de fall av myndighetsutövning som förekommer i de ärenden som bestämmelsen omfattar.49

Av förarbetena framgår vidare att frågor om beräkning och utbe- talning av bidrag och lån avseende hjälp och stöd vid arbetslöshet i en del fall handläggs av Försäkringskassan och domstolar. För ärende

44Prop. 2021/22:216 s. 96 och 97.

45Prop. 2021/22:176 s. 360 och 361.

46Prop. 2013/14:1 s. 378–380 och prop. 2019/20:132 s. 68 och 69.

47Prop. 1979/80:2 Del A s. 84, prop. 2008/09:150, Offentlighets- och sekretesslag, s. 349 och prop. 2021/22:216 s. 97.

48Prop. 2021/22:216 s. 31 och 32, 97.

49Prop. 1979/80:2 del A s. 200.

895

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

hos dessa myndigheter gäller sekretess enligt 28 kap. 1–3 och 6 §§ OSL. Enligt förarbetena bör därför sekretessen enligt förevarande paragraf inte gälla i ärende hos dessa myndigheter.50 Regeringen be- dömde i samband med att det föreslogs ändringar av sekretessens styrka inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten att det inte fanns skäl att ändra bestämmelserna i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL. Några skäl för bedömningen angavs inte.51

Bestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL är tillämplig hos Försäkrings- kassan i ärenden enligt viss angiven lagstiftning, bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om annan ekonomisk förmån för enskild (punkt 8). Av förarbetena till OSL framgår inte vilken lagstiftning som avses.52 Enligt bestämmelsens tidigare lydelse i 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) gällde sekretess i ärende enligt lagstiftningen om bl.a. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild. Med uttrycket av- sågs bl.a. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring m.fl.53

Föremålet för sekretessen är uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Uppgift om enskilds hälsotillstånd nämns särskilt.54 Som exempel på uppgifter om personliga förhållanden nämns i för- arbetena uppgifter om en persons ekonomi, uppgifter om sjuk- perioder och liknande, uppgifter om sjukpenninggrundande in- komst och om sjukpennings storlek.55

Sekretessen avgränsas med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. En uppgift bör dock hemlighållas om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyd- das, t.ex. uppgifter om enskildas sjukskrivningsperioder.56

Av förarbetena till 43 kap. 1 § OSL framgår att bestämmelsen innebär en kodifiering av en princip som gällde redan enligt sekre- tesslagen. Enligt den skulle sekretessbestämmelser som gällde i viss verksamhet eller i vissa ärenden vara direkt tillämpliga som primära sekretessbestämmelser hos en förvaltningsdomstol vid handlägg- ning av ett överklagande av ett beslut som hade fattats av en myn- dighet i en sådan verksamhet eller i ett sådant ärende. En tankegång

50Prop. 1979/80:2 Del A s. 200.

51Prop. 2021/22:216 s. 36 och 37.

52Prop. 2008/09:150 s. 373.

53Prop. 1979/80:2 Del A s. 189.

54Jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 189 och 190.

55Prop. 1979/80:2 Del A s. 190.

56Prop. 1979/80:2 Del A s. 189–191.

896

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

bakom OSL har varit att grundläggande principer som styr tillämp- ningen av sekretessregleringen inte bara bör framgå av förarbetena till regleringen utan direkt av lagen.57 För att en sekretessbestäm- melse ska kunna tillämpas i förvaltningsdomstol krävs att sekretess- bestämmelsen i fråga är tillämplig hos den myndighet vars beslut överklagats.58 En förutsättning för att en materiell sekretessbestäm- melse ska gälla i domstolen är också att den aktuella uppgiften före- kommer i den sekretessreglerade verksamheten.59

Domstolar bör inte omfattas av en mer sammanhållen sekretessreglering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Som framgår ovan omfattar sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § första stycket OSL hela den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten. Det innebär exempelvis ärenden om arbetsmarknadspolitiska insatser och åtgärder samt ärenden om ersättning för deltagande i sådana insatser. Även andra ärenden i anställningsfrämjande syfte enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder omfattas av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.60 Bestämmelsen är bl.a. tillämplig hos Arbetsförmedlingen. I sin handläggning av ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten fattar Arbetsför- medlingen olika beslut, bl.a. beslut som rör anvisning till ett arbets- marknadspolitiskt program, beslut om varning och avstängning från rätt till ersättning, beslut om avanmälan som arbetssökande och beslut om ersättning för vissa kostnader, inklusive beslut om återkrav av ersättning. Sådana beslut kan överklagas till förvaltnings- domstol.

Av 28 kap. 11 § tredje stycket OSL följer att sekretessbestäm- melsen i första stycket inte är tillämplig i ärende hos Försäkrings- kassan eller domstol. I ärenden hos dessa myndigheter ska i stället 28 kap. 1–3 och 6 §§ OSL tillämpas. Bestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL är tillämplig hos Försäkringskassan i ärenden enligt viss an- given lagstiftning, bl.a. om annan ekonomisk förmån för enskild (punkt 8). Det framgår inte uttryckligen vilka ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som omfattas av den bestäm-

57Prop. 1979/80:2 Del A s. 103, prop. 2008/09:150 s. 317 f., 346 och 347, 373, prop. 2015/16:144, Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden, s. 13 f.

58HFD 2023 not. 43.

59HFD 2022 not. 17.

60Se prop. 1979/80:2 Del A s. 301, 479, 501.

897

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

melsen. Utredningens uppfattning är dock att bestämmelsen om- fattar ekonomiska förmåner såsom aktivitetsstöd och etablerings- ersättning som Försäkringskassan beslutar om och betalar ut till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.61 Beslut som rör så- dana ersättningar kan överklagas till förvaltningsdomstol.

När det gäller domstol anser utredningen att regleringen i

28 kap. 11 § tredje stycket OSL måste tolkas som att 28 kap. 1–3 §§ och 6 § OSL alltid ska tillämpas som primära sekretessbestämmel- ser62 oavsett vilken myndighet som har fattat det överklagade be- slutet. Enligt 43 kap. 1 § första stycket OSL gäller som utgångs- punkt att när ett beslut i ett ärende hos en myndighet överklagas till en förvaltningsdomstol ska de eventuella sekretessbestämmelser som gäller för uppgifter i ärendet hos myndigheten också tillämpas av förvaltningsdomstolen. Om den särskilda bestämmelsen för domstol i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL inte fanns, skulle alltså förvaltningsdomstolen vid överklagande av beslut av exempelvis Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet eller Försäkringskassan i ärenden som hänför sig till den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten tillämpa 28 kap. 11 § respektive 1 § OSL som om de vore pri- mära sekretessbestämmelser även hos domstolen.

Enligt utredningen är det viktigt för domstolarna med en enhet- lig sekretessreglering för uppgifter i mål som har inletts genom ett överklagande. Frågan är då om den särskilda bestämmelsen för dom- stol i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL behövs. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår inte varför det skulle vara motiverat för för- valtningsdomstol att alltid tillämpa 28 kap. 1–3 §§ och 6 § OSL som primära sekretessbestämmelser i ärenden som rör den arbets- marknadspolitiska verksamheten oavsett vilken myndighet som har fattat det överklagade beslutet. Snarare framstår det som att regler- ingen infördes för att skapa tydlighet när det fanns flera sekretess- bestämmelser till skydd för samma intresse som skulle kunna vara tillämpliga på samma uppgift samtidigt.63

Utredningen bedömer att det är till fördel för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten att sekretessregleringen i ärenden är

61Förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

62Med en primär sekretessbestämmelse avses enligt 3 kap. 1 § OSL en bestämmelse om sekre- tess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myn- digheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.

63Prop. 1979/80:2 Del A s. 200.

898

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

tydlig. Nuvarande reglering för domstolar i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL framstår inte som förenlig med de skäl som ursprungligen moti- verade att regleringen infördes i sekretesslagstiftningen. Regleringen är därför otydlig, vilket är otillfredsställande. Utredningen bedömer vidare att det inte är motiverat att ha en reglering för domstol inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som avviker från de sär- skilda bestämmelserna om sekretess hos domstolarna som följer av 43 kap. OSL.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att den särskilda be- stämmelsen för domstol i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL ska upp- hävas. Detta får till följd att förvaltningsdomstolen vid överklagande av beslut av exempelvis Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet re- spektive Försäkringskassan i ärenden som hänför sig till den arbets- marknadspolitiska verksamheten kommer att tillämpa 28 kap. 11 § och 1 § OSL som om de vore primära sekretessbestämmelser även hos domstolen. I övrigt ska domstolarna, både allmän domstol och förvaltningsdomstol, vid sidan av bestämmelsen om sekretess i 43 kap. 1 § första stycket OSL, tillämpa 28 kap. 1 § OSL som är direkt tillämplig hos domstol i de ärenden som omfattas.

Det behövs särskilda sekretessbestämmelser i ärende hos Försäkringskassan i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Av Försäkringskassans instruktion framgår att myndigheten är för- valtningsmyndighet för de delar av socialförsäkringen och andra för- måner och ersättningar som enligt lag eller förordning ska admini- streras av Försäkringskassan. Verksamheten består huvudsakligen i att besluta om och betala ut sådana förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för.64 Bland dessa finns vissa ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Försäkringskassan be- slutar om och betalar ut sådan ersättning efter ansökan av den som har anvisats till programmet i fråga av Arbetsförmedlingen. Det handlar om ärenden om aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, eta- bleringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.65 Försäkringskassan handlägger även ärenden om återkrav

641 § förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

65Se 2 och 3 kap. förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

899

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

samt ärenden om ändring, omprövning och överklagande av beslut enligt förordningen.

Det finns också ersättningar som Försäkringskassan hanterar utbetalningen av. Enligt förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska en ansökan om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb lämnas in och prövas av Arbetsförmedlingen.66 Försäkringskassan hanterar utbetalning av ersättningen och fastställer hur stort belopp som ska betalas ut ut- ifrån uppgifter från Skatteverket och i enlighet med Arbetsförmed- lingens beslut.67 Förutom ärenden om fastställande av ersättningens storlek kan även ärenden om återkrav samt ärenden om ändring och överklagande bli aktuella hos Försäkringskassan.68

I ärendena hos Försäkringskassan förekommer det bl.a. uppgif- ter om deltagarens namn- och kontaktuppgifter, medlemskap i en arbetslöshetskassa, uppfyllande av arbetsvillkor, uppgifter om delta- garens arbetsmarknadspolitiska program, uppgifter om utbildning, uppgifter om föräldrapenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning och uppgifter om sjukdom kopplat till frånvaro från programmet. I ärende om bostadsersättning förekommer det uppgifter om delta- garens bostad i form av storlek, hyra och andra kostnader, hyres- värd eller bostadsrättsförening, och om deltagaren har bostadsbidrag eller bostadstillägg.

Sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL är tillämplig hos För- säkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i ärende enligt lagstiftningen om bl.a. annan ekonomisk förmån för enskild (punkt 8). Det framgår inte uttryck- ligen vilka ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten som omfattas av den bestämmelsen. Utredningens uppfattning är dock att bestämmelsen omfattar de ekonomiska förmåner som Försäkringskassan hanterar i enlighet med förordningen om ersätt- ning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser och förord- ningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Försäk- ringskassan har framfört till utredningen att myndigheten har samma uppfattning.69

66Se 17–19 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

67Se 24–26 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb.

68Se 31 och 32 §§ förordningen om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb samt för- valtningslagen (2017:900).

69Jfr Ds 2019 :13, Etableringsjobb, s. 89.

900

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Försäkringskassan har vidare framfört till utredningen att det är fördelaktigt med samma sekretessreglering för de olika ersättningar och förmåner som myndigheten administrerar. Nuvarande ordning bidrar enligt myndigheten till en enhetlig syn och tolkning inom myndigheten av gällande sekretessregleringar och underlättar även tillämpningen av dem. Försäkringskassan har också framfört till utredningen att det inom ramen för handläggningen av ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten hämtas in många uppgifter från andra myndigheter och aktörer, t.ex. Arbetsförmed- lingen, Skatteverket och arbetslöshetskassorna. Uppgifter hämtas också in från andra ärenden om förmåner som handläggs vid För- säkringskassan. Om olika sekretessbestämmelser skulle vara till- lämpliga för Försäkringskassans olika verksamheter, skulle det kunna få konsekvensen att en uppgift i ett ärende omfattas av sekretess- bestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL och i ett annat ärende av sekretess- bestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL. En annan skillnad är att sekre- tessen enligt 28 kap. 11 § OSL inte gäller för beslut i ärenden till skillnad från vad som gäller enligt 28 kap. 1 § OSL. Ett undantag från sekretess för beslut i ärende inom Försäkringskassans verk- samhet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skulle så- ledes enligt myndigheten försämra sekretesskyddet. Försäkrings- kassan har också framfört att beslut om rätt till ersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kan innehålla uppgifter om hälsotillstånd.

Som tidigare har beskrivits har utredningen i uppdrag att vid behov lämna förslag på hur sekretessbestämmelserna för ärenden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten hos bl.a. Försäkrings- kassan kan regleras mer sammanhållet. Utredningen konstaterar att en mer sammanhållen sekretessreglering för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten skulle kunna innebära ett för den verksamheten mer över- skådligt regelverk. Det skulle kunna bli tydligare för de enskilda som berörs vilken sekretessreglering som gäller. Det kan också ifrågasättas om det är ändamålsenligt att ett beslut av Arbetsför- medlingen om anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program är offentligt enligt 28 kap. 11 § andra stycket OSL samtidigt som För-säkringskassans beslut om aktivitetsstöd för deltagande i pro- grammet omfattas av sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL.

901

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

Om Försäkringskassan skulle tillämpa 28 kap. 11 § OSL i sina ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i stället för 28 kap. 1 § OSL, skulle det innebära ett försämrat sekretess- skydd för uppgifter i beslut jämfört med vad som gäller i dagsläget. Försäkringskassan har framfört till utredningen att det i beslut om rätt till ersättning enligt förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser kan förekomma integritetskäns- liga uppgifter om t.ex. hälsotillstånd. Sådana uppgifter i beslut inom Försäkringskassans socialförsäkringsverksamhet är inte offentliga, eftersom sekretessen enligt 28 kap. 1 § OSL även gäller beslut. Eftersom samma typer av uppgifter om enskildas personliga för- hållanden förekommer i myndighetens socialförsäkringsverksam- het respektive arbetsmarknadspolitiska verksamhet kan det ifrågasättas om det är motiverat med olika sekretesskydd för beslut inom de aktuella verksamheterna.

Det har inte framkommit annat än att nuvarande ordning där samma sekretessbestämmelser gäller för de ersättningar och för- måner som Försäkringskassan administrerar fungerar väl. Utifrån ett tillämpningsperspektiv finns det enligt utredningen inga tydliga fördelar med att Försäkringskassan skulle tillämpa 28 kap. 11 § OSL i sina ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten i stället för 28 kap. 1 § OSL. Om regleringen för Försäkrings- kassan i 28 kap. 11 § tredje stycket OSL skulle upphävas, riskerar sekretessregleringen i stället att bli otydlig för myndigheten och det finns då en risk för tillämpningsproblem i verksamheten. Regler- ingen riskerar också att bli otydlig för enskilda, eftersom vissa beslut av Försäkringskassan skulle vara offentliga samtidigt som andra beslut av myndigheten skulle omfattas av sekretess.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att fördelarna med att ha en gemensam sekretessreglering inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten inte väger tyngre än nackdelarna. En sådan reglering skulle medföra ett försämrat sekretesskydd för uppgifter i beslut och att Försäkringskassan skulle tillämpa olika sekretess- bestämmelser för samma uppgift i olika delar av verksamheten. Mot bakgrund av detta anser utredningen att det fortsatt bör finnas en särskild bestämmelse om sekretess i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten i ärende hos Försäkringskassan.

902

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

8.4.3En särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen

Utredningens bedömning: Det bör även i fortsättningen finnas en särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningens förslag: Den särskilda sekretessbestämmelsen för arbetslöshetsförsäkringen ska i fortsättningen endast gälla i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst sjuttio år.

Skälen för utredningens bedömning och förslag

Nuvarande reglering

I 28 kap. 13 § första stycket OSL anges att sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös med- lem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den en- skilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. I andra stycket anges att sekretessen gäller i högst femtio år för uppgift i en allmän handling.

Från och med den 1 oktober 2025 träder lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring i kraft och ersätter nuvarande lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.70 Som en följd av detta ändras sekre- tessbestämmelsen i 28 kap. 13 § OSL från och med samma datum. Enligt den nya bestämmelsen kommer sekretess att gälla i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshets- kassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider

70Prop. 2023/24:128, En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267.

903

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

men om uppgiften röjs. Av förarbetena framgår att det rör sig om en följdändring och att ingen ändring i sak är avsedd.71

Vad som framgår av förarbetena till nuvarande reglering

Arbetslöshetskassor är inte myndigheter utan privaträttsliga organ. Av bilagan till OSL framgår dock att reglerna om handlingsoffent- lighet och sekretess är tillämpliga vid arbetslöshetskassornas pröv- ning av ärenden om arbetslöshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för en arbetslös medlem. Arbetslöshetskassorna har således jämställts med myndigheter när det gäller sådan verksam- het, vilket följer av 2 kap. 4 § samma lag.72

Med ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring avses verksamhet som regleras enligt den lagen. Verksamhet som avser ärenden om arbetslöshetsersätt- ning omfattar även de ärenden som arbetslöshetskassorna hanterar för att genom beräkning av dagpenning från arbetslöshetsförsäk- ringen förenkla ärendehanteringen hos Försäkringskassan och CSN och det även i de fall där någon ersättning inte betalas ut av arbetslöshetskassorna. Ärenden om medlemskap i en arbetslöshets- kassa omfattas inte av dessa regler. Om en uppgift om medlemskap förekommer i ett ärende om arbetslöshetsersättning, är dock re- glerna tillämpliga. Bestämmelsen avses vara heltäckande och ute- sluta tillämpning av 28 kap. 11 § OSL när det gäller ärenden om arbetslöshetsersättning. Bestämmelsen är tillämplig i första hand hos arbetslöshetskassorna och Inspektionen för arbetslöshetsför- säkringen (IAF).73

Sekretess gäller också i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshetskassor. Bestämmelsen inför- des den 1 juli 2008 för att skydda känsliga uppgifter, t.ex. om sjuk- skrivningsperioder, som kunde förekomma i ärenden om medlems- avgiftens storlek. Enligt dåvarande reglering gällde att sysselsatta medlemmar betalade en högre medlemsavgift till arbetslöshetskas- san jämfört med arbetslösa medlemmar.74 Den 1 januari 2014 änd-

71Prop. 2023/24:128 s. 495 och 496.

72Jfr prop. 2000/01:129, Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialför- säkringen och studiestödet, s. 84.

73Prop. 2000/01:129 s. 84 och 85.

74Prop. 2007/08:118, En effektivare arbetslöshetsförsäkring, s. 21–25.

904

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

rades reglerna för finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Det innebar att den tidigare skillnaden i medlemsavgift mellan syssel- satta och arbetslösa medlemmar försvann. Definitionen av arbets- lös medlem togs bort ur lagen.75 Det förefaller därför som att den aktuella sekretessbestämmelsen numera endast är relevant för med- lemsavgifter som avser tiden före den 1 januari 2014. Frågan om offentlighet och sekretess kommenteras inte i förarbetena. Bestäm- melsen gäller i första hand hos arbetslöshetskassorna, men kan bli tillämplig också hos IAF och allmän förvaltningsdomstol.76

Föremålet för sekretessen är uppgifter om en enskilds person- liga förhållanden. Av förarbetena framgår att begreppet personliga förhållanden även innefattar enskilds ekonomiska förhållanden.

Med personliga förhållanden avses bl.a. medlemskap i en arbets- löshetskassa. Med ekonomiska förhållanden avses exempelvis upp- gift om inkomst och om beviljad dagpenning.77

Sekretessen enligt paragrafen gäller med ett rakt skaderekvisit och presumtionen är således för offentlighet. Av förarbetena fram- går att när det gäller t.ex. uppgifter om en persons ekonomi, arbets- löshetsperioder, fackföreningstillhörighet eller sjukskrivnings- perioder bör det i regel finnas skäl att anta att det är en sådan risk förenad med ett utlämnande att sekretess gäller för uppgiften. Uppgifter om medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshets- kassa lär dock inte vara sådana uppgifter som det typiskt sett finns anledning anta kan innebära men för den enskilde om de lämnas ut. Detsamma bör gälla för uppgift om medlemsavgifts storlek. Vidare bör uppgifter t.ex. om en persons namn, adress och civilstånd i regel betraktas som harmlösa uppgifter som inte omfattas av sekretess.78

Det behövs en särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

75SFS 2013:936, prop. 2013/14:1, s. 547–552, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56.

76Prop. 2007/08:118 s. 32.

77Prop. 2000/01:129 s. 85.

78Prop. 2000/01:129 s. 85, prop. 2007/08:118 s. 32.

905

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

jämställts med myndigheter när det gäller sådan verksamhet (jfr

2 kap. 4 § OSL). Sekretessbestämmelsen i 28 kap. 13 § OSL avser dels ärenden om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, dels ärenden om medlemsavgift för arbets- lös medlem enligt lagen om arbetslöshetskassor. Ärenden om med- lemskap i en arbetslöshetskassa omfattas inte av dessa regler. Det är således endast vissa delar av arbetslöshetskassornas verksamhet som omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess. Denna verksamhet är tydligt avgränsad och sekretessens räckvidd är begrän- sad till denna verksamhet.

Sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL omfattar hela den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Av förarbetena framgår att det exempelvis innebär ärenden om arbetsmarknadspolitiska insat- ser och ärenden om ersättning för deltagande i sådana insatser som följer av förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten, de särskilda förordningarna som reglerar arbetsmarknads- politiska program och förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Även andra ärenden i anställ- ningsfrämjande syfte enligt lagstiftningen om anställningsfräm- jande åtgärder omfattas av den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten.79 Till skillnad från sekretessbestämmelsen i 28 kap. 13 § OSL är bestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL inte avgränsad till bara en viss del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Eftersom det endast är vissa delar av arbetslöshetskassornas verksamhet som om- fattas av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess är det vik- tigt med en tydlig sekretessbestämmelse. Om sekretessbestämmel- sen för arbetslöshetsförsäkringen skulle omfattas av en mer generell bestämmelse för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i 28 kap. 11 § OSL, skulle det bli mindre tydligt vilken del av arbetslöshets- försäkringen som omfattas av regleringen. Detta talar för att det även i fortsättningen bör finnas en särskild sekretessbestämmelse för arbetslöshetsförsäkringen. Det har inte heller kommit fram att det finns några nackdelar med den nuvarande ordningen eller att den skulle orsaka tillämpningssvårigheter.

En annan skillnad mellan sekretessregleringarna i 28 kap. 11 och

13 §§ OSL är att sekretessen enligt 13 § även omfattar uppgifter i beslut. I samband med att sekretessbestämmelsen infördes över- vägdes ett undantag från sekretess för uppgifter i beslut. Bedöm-

79Prop. 2021/22:216 s. 96 och 97.

906

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ningen var dock att sekretessen även bör omfatta uppgifter i beslut, eftersom det i besluten kunde förekomma uppgifter som inte kunde lämnas ut utan att det var till men för den enskilde. Som exempel nämns beslut om beviljande av ersättning och beslut om återkrav, beslut om omprövning eller beslut om avslag.80 IAF har framfört till utredningen att även sanktionsärenden kan innehålla känsliga uppgifter om hälsa. Beslut där frågor om överhoppningsbar tid är föremål för prövning kan också innehålla känsliga uppgifter, t.ex. uppgifter om sjukskrivningsperioder och uppgifter om tvångsvård. Även beslut om återkrav där frågan om eftergift aktualiserats kan innehålla integritetskänsliga uppgifter. Utredningen konstaterar att även Arbetsförmedlingen fattar beslut i ärenden som kan innehålla integritetskänsliga uppgifter om hälsa, t.ex. sanktionsärenden och ärenden om återkrav. Beslut i ärenden omfattas inte av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL och det ankommer på den beslutande myn- digheten att bedöma vilka uppgifter som bör tas in i beslutet. Av dessa skäl kan det ifrågasättas om det är motiverat att sekretessen enligt 13 § omfattar uppgifter i beslut.

I avsnitt 8.4.2 bedömer utredningen att varken domstolar eller Försäkringskassan bör omfattas av en mer sammanhållen sekretess- reglering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utred- ningen bedömer också att det inte bör införas ett undantag från sekretess för beslut i ärende hos Försäkringskassan i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Det betyder att det i dessa delar inte föreslås någon mer sammanhållen sekretessreglering. Mot bak- grund av detta, samt att det i beslut i ärenden enligt lagen om arbets- löshetsförsäkring kan förekomma uppgifter som bör omfattas av sekretess, bedömer utredningen att det inte är motiverat att införa ett undantag från sekretess för beslut i arbetslöshetsförsäkringen.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det är svårt att se några tydliga fördelar med att låta ärenden inom arbetslöshetsför- säkringen omfattas av en mer sammanhållen sekretessreglering.

Utredningen har övervägt att införa en särskild sekretessbestäm- melse för arbetslöshetsförsäkringen i 28 kap. 11 § första stycket OSL och att göra undantag från bestämmelsens andra stycke om undantag från sekretess för beslut i ärende. En sådan reglering skulle dock inte bli mer ändamålsenlig jämfört med dagens regler-

80Prop. 2000/01:129 s. 54.

907

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

SOU 2025:74

ing i särskilda paragrafer. Sekretessen för arbetslöshetsförsäkringen bör alltså inte omfattas av en mer sammanhållen reglering.

Sekretesstidens längd bör anpassas

Sekretesstidens längd varierar normalt beroende på vilket skydds- intresse som har föranlett sekretessen. När det gäller skyddet för enskildas personliga förhållanden är sekretesstiden i regel begrän- sad till femtio eller sjuttio år. Den längre sekretesstiden har ofta motiverats med att sekretessen som utgångspunkt bör gälla under större delen av den enskildes livstid.

Enligt den nuvarande ordningen gäller sekretessen under högst femtio år för uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom arbetslöshetsförsäkringen. Sekretessbestämmelsen infördes som ett nytt stycke i dåvarande 7 kap. 10 § sekretesslagen som gällde sekre- tess för enskilds personliga förhållanden i ärenden om arbetsför- medling och andra ärenden (nuvarande 28 kap. 11 § OSL). Sekre- tesstiden enligt den bestämmelsen gällde under högst femtio år. Frågan om sekretessens längd berörs inte i förarbetena till 28 kap. 13 § OSL.81

Numera gäller sekretess under högst sjuttio år för uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom den arbetsmarknads- politiska verksamheten (28 kap. 11 § OSL). Bakgrunden till att lagstiftaren valde att ändra till en längre sekretesstid var att enskilda kan få arbetsmarknadspolitiska insatser redan i tjugoårsåldern. En sekretess under högst femtio år ansågs därför vara för kort tid för att skydda uppgifterna under flertalet av de arbetssökandes livs- längd.82 För uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i ärenden inom socialförsäkringen gäller sekretessen i högst sjuttio år (28 kap. 1 § femte stycket OSL).

Utredningen konstaterar att det i dagsläget är möjligt att få arbets- löshetsersättning redan i tjugoårsåldern eller tidigare.83 Enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som träder i kraft den 1 okto- ber 2025 och som kommer att vara tillämplig när utredningens för- fattningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 (se kapitel 9),

81Prop. 2000/01:129 s. 51–54.

82Prop. 2021/22:216 s. 33.

83Jfr 6 och 7 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

908

SOU 2025:74

Bestämmelser om sekretess i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

kommer det att vara en förutsättning för rätt till arbetslöshets- ersättning att den sökande har fyllt 20 år (2 kap. 2 §).

Utredningen bedömer därför att nuvarande sekretesstid om högst femtio år är för kort för att skydda uppgifterna under fler- talet av de sökandes livslängd. Mot denna bakgrund föreslår utred- ningen att sekretesstiden inom arbetslöshetsförsäkringen ändras till högst sjuttio år. Det är ändamålsenligt med en enhetlig sekretesstid för ärenden inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, social- försäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Behövs det en bestämmelse om sekretess i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshetskassor?

Sekretessbestämmelsen för uppgifter om enskildas personliga för- hållanden i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshetskassor infördes den 1 juli 2008 för att skydda känsliga uppgifter, t.ex. om hälsotillstånd och sjukskrivningsperio- der, som kunde förekomma i ärenden om medlemsavgiftens stor- lek.84 Enligt dåvarande reglering betalade sysselsatta medlemmar en högre medlemsavgift till arbetslöshetskassan än arbetslösa medlem- mar. Den 1 januari 2014 ändrades reglerna för finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Det innebar att den tidigare skillnaden

i medlemsavgift mellan sysselsatta och arbetslösa medlemmar för- svann. Definitionen av arbetslös medlem togs bort ur lagen. Frågan om offentlighet och sekretess kommenteras inte i förarbetena.

Det förekommer inte längre någon prövning av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen om arbetslöshets- kassor. Den aktuella sekretessbestämmelsen är således endast rele- vant för medlemsavgifter som avser tiden före den 1 januari 2014. Enligt IAF:s uppgifter till utredningen kan det finnas dokumenta- tion kvar från dessa ärenden på arbetslöshetskassorna. Inspektio- nen anser mot den bakgrunden att det finns skäl att behålla den nuvarande regleringen. I annat fall bör det enligt inspektionen in- föras en övergångsbestämmelse som säkerställer sekretessen i dessa äldre ärenden. Eftersom regleringen av medlemskapsärenden har ändrats och det sedan lång tid tillbaka inte längre förekommer nå- gon verksamhet med prövning av ärenden om medlemsavgift för

84Prop. 2007/08:118 s. 23 och 24.

909

Ikraftträdande

SOU 2025:74

rutiner samt genomföra utbildningar av anställda för att förslaget ska kunna genomföras på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som utredningen föreslår består till stor del av bestämmelser som förs över från befintliga lagar. I de delarna krävs inte förberedelser hos berörda aktörer innan ikraftträdande. Den föreslagna lagen innehåller dock även helt nya eller materiellt ändrade bestämmelser.

De olika bestämmelserna har även ett nära samband med var- andra. Exempelvis förutsätter vissa av förslagen om informations- utbyte att det görs ändringar i den befintliga dataskyddsregleringen.

Utredningen föreslår därför att samtliga författningsförslag ska träda i kraft samlat. En lämplig tidpunkt för ikraftträdande bedöms vara den 1 juli 2027.

Det finns behov av vissa övergångsbestämmelser

Utredningen föreslår i avsnitt 8.4.3 att sekretesstiden inom arbets- löshetsförsäkringen ändras från högst femtio år till högst sjuttio år. När det gäller uppgifter i ett ärende som har lämnats före ikraftträ- dandet bedömer utredningen att en sekretesstid om högst femtio år fortfarande bör gälla. Som tidigare har beskrivits kommer lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring att träda i kraft den 1 okto- ber 2025. I anslutning till detta görs en följdändring i 28 kap. 13 § OSL. Enligt en övergångsbestämmelse1 till den lagändringen gäller äldre bestämmelser fortfarande för uppgifter i ärende om arbetslös- hetsersättning enligt den upphävda lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring. För att säkerställa att sekretessen även i fortsättningen gäller för uppgifter som har lämnats i ett ärende om arbetslöshets- ersättning enligt den upphävda lagen om arbetslöshetsförsäkring och i ärende enligt den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring som har lämnats före ikraftträdandet behövs övergångsbestämmelser som anger detta.

Vidare föreslår utredningen i avsnitt 8.4.3 att den särskilda sek- retessbestämmelsen i 28 kap. 13 § OSL i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskas- sor ska upphävas. Eftersom det kan finnas dokumentation kvar från dessa ärenden hos arbetslöshetskassorna finns det behov av en

1SFS 2024:517.

912

10 Konsekvenser

10.1Inledning

Den 6 maj 2024 trädde ändringar i kraft i kommittéförordningen (1998:1474) avseende 14–15 a §§ som rör vilka konsekvensutred- ningar som kommittéer och särskilda utredare ska redovisa. Enligt en övergångsbestämmelse till förordningsändringen gäller dock

14–15 a §§ i den äldre lydelsen för kommittéer och särskilda utre- dare som tillsatts före ikraftträdandet, vilket är fallet för denna utredning.

I den äldre lydelsen av 14 § kommittéförordningen anges att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, regioner, företag eller andra enskilda, ska en be- räkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om försla- gen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller regioner, ska kommittén föreslå en finan- siering.

Av den äldre lydelsen av 15 § kommittéförordningen framgår att om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkan- det. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottslig- heten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsför- utsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler ska, enligt den äldre lydelsen av 15 a § kommittéförordningen, för- slagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkan- det. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på

915

Konsekvenser

SOU 2025:74

innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6–7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Den förord- ningen är numera upphävd, men gäller för denna utredning.

Enligt 16 § kommittéförordningen anger regeringen närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas i ett betänkande. I utredningens direktiv angavs att utredaren ut- över vad som följer av kommittéförordningen särskilt ska redovisa vilka konsekvenser lämnade förslag innebär för skyddet av den per- sonliga integriteten samt förslagens påverkan på den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Utredaren ska vidare redovisa de eko- nomiska konsekvenserna av de förslag som lämnas. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utre- daren föreslå hur dessa ska finansieras. Om förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen, ska de särskilda överväganden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen redovisas.1

För att kunna analysera konsekvenser av förslagen och för att närmare beräkna eventuella kostnader eller intäkter har utredningen efterfrågat underlag från myndigheter, företag, organisationer och branschorganisationer som närmare berörs av förslagen. I det här kapitlet redogörs för utredningens bedömning av förslagens kon- sekvenser utifrån detta underlag och i övrigt tillgängligt underlag. Redovisningen är uppdelad efter typer av konsekvenser. I anslut- ning till tidigare avsnitt i betänkandet där förslagen presenterats finns närmare beskrivningar av respektive fråga och utredningens överväganden, bl.a. vad gäller alternativa lösningar och effekter om någon ändring inte kommer till stånd.

10.2Konsekvenser för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och samhällsekonomin

Utredningen lämnar förslag av olika slag. Den gemensamma näm- naren är att de bedöms förbättra förutsättningarna för en effektiv och ändamålsenlig arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Sådana för- bättrade förutsättningar bör leda till en verksamhet som i högre grad bidrar till att arbetsmarknadspolitiken uppnår det av riksdagen be- slutade målet att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmark-

1Dir. 2023:65, s. 13.

916

SOU 2025:74

Konsekvenser

nad.2 Det får i sin tur positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Utredningen bedömer att det handlar om indirekta konsekvenser och att det inte är möjligt att närmare beräkna deras storlek.

I kapitel 4 lämnas bl.a. förslag på hur förutsättningarna för infor- mationsutbyte för Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet och andra aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan förbättras. Förslagen väntas leda till att arbetsmarknadspolitiska insatser kan anpassas mer efter individuella behov hos dem som berörs och på så sätt få bättre effekt.

Utredningens förslag i avsnitt 4.6 om förbättrad tillgång till upp- gifter om enskildas utbildning kommer bl.a. underlätta för Arbets- förmedlingens uppdrag att effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft och att stödja kompe- tensförsörjningen.3 Vidare har Arbetsförmedlingen uppgett att förslagen i nämnda avsnitt är en möjliggörare för andra centrala uppdrag för myndigheten såsom att öka den geografiska och yrkes- mässiga rörligheten. Utredningen bedömer att sådana effekter inne- bär positiva samhällsekonomiska konsekvenser för lokala arbetsmark- nader, men även för samhället i övrigt till följd av ökade skatteintäkter.

I avsnitt 4.9 lämnas förslag om att sekretess i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten inte ska hindra att uppgift lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Kammarkollegiet, om det är nödvändigt för att leverantö- ren ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det förslaget i kombination med en utökad möjlighet för leverantörerna att behandla känsliga personuppgifter (se avsnitt 6.8), väntas bidra till förbättrade för- utsättningar för en effektiv verksamhet.

I kapitel 5 lämnas förslag på vilka förutsättningar som ska gälla för Arbetsförmedlingens kontrollbesök av arbetsgivare och anord- nare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Förslagen bidrar till ett tydligt, effektivt och rättssäkert sätt att säkerställa att stöd inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämnas för avsett ända- mål. En tydlig och effektiv kontrollverksamhet bidrar till att identi- fiera och utesluta oseriösa aktörer från den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Arbetsförmedlingen har i en hemställan till regeringen uppgett att ett tydligt regelverk även bidrar till ett ökat

2Prop. 2011/12:1, Budgetproposition för 2012, utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88.

32 § 2 förordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

917

Konsekvenser

SOU 2025:74

förtroende för myndigheten, och att bristen på ett tydligt regelverk riskerar att underminera myndighetens kontrollverksamhet.4

Även förslagen som utredningen lämnar i avsnitt 4.7 om ut- ökade uppgiftsskyldigheter för kreditinstitut och försäkrings- givare innebär att antalet oseriösa aktörer kan minska. Det gynnar bl.a. seriösa aktörer som ges större möjligheter att verka i den arbets- marknadspolitiska verksamheten, vilket i sin tur leder till en verk- samhet av högre kvalitet som i större utsträckning kan uppnå arbets- marknadspolitikens mål.

Utredningen föreslår i avsnitt 8.3 att sekretess inte ska gälla för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbets- marknadspolitiska insatser i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Förslaget innebär en ökad insyn i arbetsmarknadspolitiska insatser som finansieras av allmänna medel och kan bidra till ett ökat förtroende för verksamheten.

I kapitel 6 lämnar utredningen förslag om att nuvarande regis- terlag för Arbetsförmedlingen ska upphävas och ersättas av en ny lag. Förslagen innebär bl.a. moderna och ändamålsenliga bestäm- melser som är flexibla och anpassade efter såväl den tekniska ut- vecklingen som dataskyddsregleringen i stort. Även förslagen som lämnas i kapitel 7 om en mer ändamålsenlig lagreglering innebär mer moderna bestämmelser, bl.a. genom ändrade begrepp och uttryck.

Utredningens förslag om utökad tillgång till uppgifter för Arbets- förmedlingen samt om ny kompletterande dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet respektive Kammarkollegiets leverantörer bedöms leda till förbättrade möjligheter för uppföljning, utvärdering och analys av olika delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det ger bättre underlag för att på sikt utveckla verk- samheten, både för aktörerna och för riksdag och regering.

Sammantaget bedömer utredningen att förslagen leder till en mer rättssäker, ändamålsenlig och effektiv arbetsmarknadspolitisk verk- samhet som medför positiva konsekvenser för samhällsekonomin.

4Arbetsförmedlingen, Hemställan. Om behovet av förtydligande lagstöd för Arbetsförmed- lingens kontrollbesök, 2024.

918

SOU 2025:74

Konsekvenser

10.3Konsekvenser för enskilda

10.3.1Konsekvenser för enskildas personliga integritet

Utredningens bedömning av respektive förslag

I utredningens direktiv anges att utredaren särskilt ska redovisa vilka konsekvenser lämnade förslag innebär för skyddet av den personliga integriteten.5

Någon enhetlig definition av begreppet personlig integritet finns inte. Regeringen anförde i samband med den senaste ändringen av

2 kap. 6 § regeringsformen att det möjligen kan sägas att kränkningar av den personliga integriteten utgör intrång i den fredade sfär som den enskilde bör vara tillförsäkrad och där intrång bör kunna avvi- sas. Regeringen anförde även att en rimlig utgångspunkt för en ut- vidgning av integritetsskyddet i regeringsformen var att behovet av ett utökat skydd för den personliga integriteten i första hand bör utgå från den enskildes intresse av att skydda information om sina personliga förhållanden.6 Bestämmelser som kan ge skydd för den enskildes personliga integritet finns även i annan reglering, t.ex. Europakonventionen, EU:s dataskyddsförordning och OSL. Se mer om regelverken som kan ge skydd för enskildas personliga integritet i avsnitt 4.3.3.

Utredningen lämnar i kapitel 4–6 förslag som ger utökade möj- ligheter för aktörer inom den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten att behandla information om enskildas personliga förhållanden och att lämna sådan information till andra. I respektive kapitel finns utredningens närmare bedömningar av konsekvenserna för den per- sonliga integriteten i anslutning till respektive förslag. I det följande redovisas utredningens samlade bedömning av förslagens påverkan på den personliga integriteten.

5Dir. 2023:65, s. 12.

6Prop. 2009/10:80, En reformerad grundlag, s. 175.

919

Konsekvenser

SOU 2025:74

Utredningens samlade bedömning av förslagen

Aktörer kan ta del av och behandla mer information om enskildas personliga förhållanden

Utredningens förslag i kapitel 4 kan ge förbättrade rättsliga förut- sättningar för att lämna information om enskilda mellan olika myn- digheter och andra aktörer. De möjligheter till utökat informations- utbyte som förslagen skapar påverkar skyddet av information som i dagsläget inte i lika stor utsträckning kan lämnas ut, t.ex. uppgifter som omfattas av sekretess. Det handlar om information som för när- varande finns hos många olika aktörer, t.ex. Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet, universitet, folkhögskolor, kreditinstitut och försäkringsgivare. Uppgifter kommer i större utsträckning kunna lämnas till Arbetsförmedlingen, Samhall Aktiebolag (Samhall), Kammarkollegiets leverantörer och kommuners socialnämnder.

Även utredningens förslag i kapitel 5 om förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök kan innebära en viss ökning av information om enskildas personliga förhållanden som myndig- heten får tillgång till, om förslagen leder till att fler kontrollbesök genomförs.

Utredningens förslag i kapitel 6 innebär vissa utökade möjlig-

heter för Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet, Kammarkollegiets leverantörer, folkhögskolor, Samhall och Arbetsförmedlingens leverantörer att behandla personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Det omfattar bl.a. utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter och personuppgifter som rör lagöverträdelser. Detta innebär utökade risker för intrång i den personliga integriteten.

De förbättrade förutsättningarna för informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som utredningen före- slår innebär sammantaget större risker för intrång i den personliga integriteten. Att fler aktörer behandlar informationen utgör också en större integritetsrisk. Sammantaget leder utredningens förslag till ett svagare skydd för den enskildes personliga integritet än vad respektive förslag gör sett för sig.

920

SOU 2025:74

Konsekvenser

Skyddsåtgärder och avgränsningar föreslås

De förbättrade förutsättningarna för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som följer av utredningens förslag är viktiga för att ge de ansvariga aktörerna förutsättningar att skapa en verksamhet som tillhandahåller ett ändamålsenligt stöd till enskilda, underlättar för arbetsgivare att hitta rätt arbetskraft och förhindrar felaktiga utbetalningar av det allmännas medel. Samtidigt måste behovet av effektivisering och utveckling av den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten vägas mot behovet av ett tillräckligt skydd för den enskil- des personliga integritet. Utredningens förslag innehåller avgräns- ningar och skyddsåtgärder av olika slag för att minska riskerna för intrång i den personliga integriteten.

Utredningens olika förslag om dataskyddsreglering i kapitel 6 utgör enbart kompletteringar till den generella dataskyddsregler- ingen som innehåller bestämmelser som skyddar den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter. Ett sådant skydd kommer också att skapas genom de olika skyddsåtgärder som utred- ningen föreslår. I förslaget till ny kompletterande dataskyddsregler- ing för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet ingår exempelvis särskilda bestämmelser för behandling av person- uppgifter för dataanalyser och urval, sökbegränsningar, begräns- ningar i tillgången till personuppgifter och minskade möjligheter att dela personuppgifter med andra genom direktåtkomst. Utred- ningen lämnar också flera förslag som ger andra aktörer utökade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter. Förslagen kom- bineras med sökförbud eller sökbegränsningar som skyddar den personliga integriteten genom att det begränsar möjligheterna att behandla sådan information.

Förslagen om informationsutbyte i kapitel 4 är utformade så att det är i stor utsträckning tydligt avgränsat vilka uppgifter som ska utbytas, i vilka syften och mellan vilka aktörer. Utöver det föreslår utredningen en tystnadsplikt för verksamhet hos Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser (avsnitt 4.9.3) och en utökad tystnadsplikt för verksamhet hos Samhall (avsnitt 4.8.3). Förslagen ger ett starkare skydd för uppgifter om enskildas person- liga förhållanden.

Den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas förhållan- den inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ger också ett

921

Konsekvenser

SOU 2025:74

visst skydd för den personliga integriteten. I avsnitt 8.4.3 föreslår utredningen att sekretesstiden inom arbetslöshetsförsäkringen änd- ras från högst femtio år till högst sjuttio år. Med utredningens för- slag säkerställs att den enskildes uppgifter skyddas under flertalet år av den arbetssökandes livslängd.

Verksamheten är inte tvingande för enskilda

De enskilda som deltar i den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten kommer med utredningens förslag även fortsatt lämna många av de uppgifter som myndigheter eller andra aktörer behöver. Ut- redningens förslag innebär dock att vissa uppgifter som i dagsläget lämnas från en arbetssökande ska kunna hämtas in genom informa- tionsutbyte med en annan aktör, exempelvis genom utredningens förslag i avsnitt 4.6 om förbättrad tillgång för Arbetsförmedlingen till uppgifter om enskildas utbildning. Uppgifterna kan exempelvis användas av Arbetsförmedlingen som underlag för att upprätta och förnya en individuell handlingsplan. En sådan ska upprättas tillsam- mans med den arbetssökande som då ges insyn i vilka personupp- gifter som Arbetsförmedlingen använder.

I myndighetens kontrollverksamhet har de berörda enskilda av naturliga skäl inte samma delaktighet eller insyn. En utökad till- gång till och behandling av uppgifter hos Arbetsförmedlingen för kontroll av dels individersättningar till arbetssökande, dels ekono- miska stöd till arbetsgivare och anordnare innebär risker för intrång i den personliga integriteten. Det bör då framhållas att regleringen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte är utformad så att det är tvingande för arbetssökande att ta del av insatser eller för arbetsgivare att ta del av ekonomiska stöd vid anställning.

Utredningens förslag om förutsättningar för Arbetsförmed- lingens kontrollbesök är utformat så att det ska krävas att den som ska kontrolleras lämnar sitt samtycke till att besöket genomförs. Utredningens förslag innehåller därför inte några bestämmelser om att Arbetsförmedlingen får begära biträde av Polismyndigheten om den som ska kontrolleras nekar Arbetsförmedlingen att verkställa sitt beslut om besök. Utredningen föreslår även att om verksamhet bedrivs på en plats som används som bostad får kontrollbesök inte genomföras om bostaden enbart används av andra än företrädaren

922

SOU 2025:74

Konsekvenser

för arbetsgivaren eller anordnaren eller den enskilde som stödet avser.

Förslagen om förutsättningar för kontrollbesök innebär en ökad tydlighet gällande vad myndigheten får göra och vilken information som får efterfrågas vid ett kontrollbesök, vilket medför en ökad förutsebarhet för de enskilda.

Skyddet av den personliga integriteten kommer fortsatt att vara starkt

Utredningen bedömer att de förslag som lämnas innebär risker för intrång i den personliga integriteten. En avvägning behöver därför göras mellan å ena sidan behovet av det förbättrade informations- utbytet och den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom förslagen och å andra sidan rätten till skydd för den personliga integriteten.

Som har beskrivits i anslutning till respektive förslag bedömer utredningen att de intrång i den personliga integriteten som för- slagen medför är motiverade och proportionerliga. Vid utredning- ens avvägningar har bl.a. stor vikt lagts vid det allmänna intresset av att aktörer som har uppgifter att utföra i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten ges goda möjligheter att fullgöra sina uppgifter på ett rättssäkert, ändamålsenligt och effektivt sätt, vilket gynnar både enskilda och det allmänna.

De förslag som får störst sammantagna konsekvenser för den

personliga integriteten avser Arbetsförmedlingen, som är den största aktören i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Myndigheten har ett stort behov av att behandla stora mängder personuppgifter, inklusive känsliga och integritetskänsliga personuppgifter, för att kunna utföra sina uppgifter. Arbetsförmedlingen har redan nu till- gång till stora mängder information och goda möjligheter att be- handla personuppgifter inom ramen för sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Utredningens förslag innebär en viss utvidgning av myndighetens möjligheter att behandla per- sonuppgifter och en ökad tillgång till uppgifter genom nya eller ut- ökade skyldigheter för andra aktörer att lämna uppgifter till Arbets- förmedlingen.

En utvidgad personuppgiftsbehandling och en ökad tillgång till uppgifter innebär en högre risk för intrång i enskildas personliga

923

Konsekvenser

SOU 2025:74

integritet. Mot integritetsintrånget ska ställas Arbetsförmedlingens behov av att kunna bedriva en effektiv och ändamålsenlig verksam- het. Arbetsförmedlingen måste ges tillräckliga möjligheter att be- handla personuppgifter och att använda digitala verktyg vid sådan behandling för att utföra sina uppgifter, fatta materiellt korrekta beslut och upprätthålla en effektiv kontroll för att förebygga, för- hindra och upptäcka fel i verksamheten.

Som statlig myndighet omfattas Arbetsförmedlingen av flera olika regelverk som syftar till att skydda den personliga integri- teten. Utredningen föreslår även att myndighetens ansvar för vissa rutiner vad avser behandlingen av personuppgifter ska regleras i förordning, bl.a. hur rutiner för hur urvalsmodeller ska utformas och hur sökbegrepp får användas vid dataanalyser och urval.

Utredningen bedömer att förslagen sammantaget inte skapar större risker för intrång i den personliga integriteten än vad som är proportionerligt och motiverat med hänsyn till vad förslagen kan förväntas uppnå i form av förbättrade förutsättningar för den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Inskränkningarna i skyddet av den personliga integriteten som förslagen sammantaget ger är en- ligt utredningen motiverade och proportionerliga. Även för utred- ningens förslag samlat bedömer utredningen att med skyddet som den generella dataskyddsregleringen och sekretessbestämmelser innebär samt de skyddsåtgärder och avgränsningar som utred- ningen föreslår, kommer den personliga integriteten fortsatt att ha ett starkt skydd i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

10.3.2Övriga konsekvenser för enskilda

Förslagen i kapitel 4 som syftar till att förbättra informationsutby- tet i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten väntas leda till att arbetsmarknadspolitiska insatser bättre kan anpassas till individu- ella behov. Utredningen lämnar exempelvis förslag som möjliggör för Arbetsförmedlingen att ta del av uppgifter om enskildas utbild- ning direkt från andra myndigheter och utbildningsanordnare. Detta innebär förbättrade förutsättningar för Arbetsförmedlingen att göra mer träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar, vil- ket gynnar den enskilde.

924

SOU 2025:74

Konsekvenser

Även andra av utredningens förslag om förbättrat informations- utbyte innebär att behovet minskar av att enskilda lämnar uppgif- ter. Med utredningens förslag kommer vissa uppgifter att kunna utbytas utan hinder av sekretess, vilket innebär att arbetsmarknads- politiska insatser kan komma att upplevas som mer sömlösa för den enskilde när mer än en aktör är inblandad. Exempelvis lämnar utredningen i avsnitt 4.8 förslag om att Arbetsförmedlingen ska kunna lämna vissa uppgifter om enskilda till Samhall utan hinder av sekretess.

Utredningens förslag om förbättrat informationsutbyte bedöms även kunna leda till att både beslutande myndigheter som Arbetsför- medlingen och utförande aktörer som Samhall och Kammarkollegiets leverantörer får relevant information om enskilda i ett tidigare skede än i dagsläget. På detta sätt kan insatserna till de enskilda ges tidigare. Det kan i förlängningen innebära att tiden i arbetslöshet för den enskilde förkortas.

Utredningens förslag om förutsättningar för Arbetsförmedling- ens kontrollbesök (avsnitt 5.9), förslag om undantag från sekretess för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare och anordnare av arbets- marknadspolitiska insatser (avsnitt 8.3) samt vissa av förslagen om hur informationsutbytet i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten kan förbättras (kapitel 4), motverkar att arbetsgivare och anordnare inte följer de villkor som gäller i förhållande till enskilda. Förslagen innebär i sin helhet bättre förutsättningar för Arbetsför- medlingen att kunna utveckla en tydlig och mer effektiv kontroll- verksamhet som förbättrar möjligheterna att bl.a. upptäcka oseriösa arbetsgivare som anställt med ekonomiskt stöd, vilket är positivt för de enskilda arbetstagarna. Utredningens förslag undanröjer dock inte helt risker för oseriösa arbetsgivare eller anordnare i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I kapitel 6 och 7 lämnar utredningen förslag på en mer ändamåls- enlig dataskyddsreglering samt en mer sammanhållen lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förslagen innebär en ökad tydlighet, vilket för enskilda får konsekvensen att det blir lättare att ta del av lagstiftningen.

925

Konsekvenser

SOU 2025:74

10.4Konsekvenser för statliga myndigheter och vissa andra aktörer

10.4.1Arbetsförmedlingen

It-utveckling kan krävas, men verksamheten effektiviseras

Utredningens förslag i kapitel 4 om utökade möjligheter för Arbets- förmedlingen att hämta in information kan innebära behov av it- utveckling för myndigheten. Arbetsförmedlingen har uppgett till ut- redningen att den it-utveckling som kan krävas till följd av en upp- giftsskyldighet för Universitets- och högskolerådet (UHR) samt universitet och högskolor ryms inom myndighetens befintliga för- valtningsanslag och den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Arbets- förmedlingen har även uppgett att myndigheten redan i dagsläget utbyter en stor mängd information och att myndigheten till stora delar har en digital infrastruktur på plats för att kunna utbyta mer information. Vidare har Arbetsförmedlingen uppgett att förslagen innebär tillgång till information som bl.a. ger bättre underlag för bedömning av stöd och beslut om insats och att detta förväntas leda till en effektivare verksamhet. Enligt utredningen går det inte att utesluta att viss it-utveckling behöver ske hos myndigheten även för att vissa andra förslag om förbättrat informationsutbyte ska få önskad effekt.

Enligt Arbetsförmedlingen innebär förslagen i avsnitt 6.6 en

enklare och mer överskådlig dataskyddsreglering som ger ett tydligt stöd samt möjliggör it-utveckling som kan effektivisera myndighe- tens arbete på sikt. Arbetsförmedlingen har till utredningen uppgett att kommande it-utveckling skulle ha skett oavsett utredningens förslag och att kostnader för sådan utveckling bör rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Utredningen bedömer att effektivitetsvinsterna av förslagen för Arbetsförmedlingen överväger kostnaderna som de medför för myn- digheten. I avsnitt 4.6 lämnar utredningen exempelvis förslag som syftar till att förbättra Arbetsförmedlingens tillgång till uppgifter om enskildas utbildning. Uppgifter om utbildning används i hand- läggningen av ärenden om hundratusentals personer varje år. Utred- ningens förslag möjliggör effektivisering av handläggningen och medför på så sätt stora effektivitetsvinster totalt sett.

926

SOU 2025:74

Konsekvenser

Givet de underlag som utredningen tagit del av från Arbetsför- medlingen bedömer utredningen att effektivitetsvinsterna som föl- jer av förslagen överväger kostnaderna för myndighetens behov av it-utveckling.

Ökade möjligheter till fler och effektivare kontrollutredningar

I avsnitt 4.7 föreslår utredningen utökade möjligheter för Arbets- förmedlingen att begära uppgifter från kreditinstitut och försäk- ringsgivare. Arbetsförmedlingen har till utredningen uppgett att förslagen inte får några konsekvenser för myndigheten annat än att det kan möjliggöra för ett ökat antal utredningsärenden samt på- verka handläggningstiden av ärendena.

Förslagen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen enklare kommer kunna genomföra fler kontrollutredningar än i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingen innebär det en kostnadsökning i och med att mer arbetstid kan komma att läggas på dessa typer av kontroller. Enligt myndighetens egen uppskattning skulle ett nyttjande av möjlig- heten kunna generera en ökad arbetskostnad på cirka 100 000 kronor per år. Arbetsförmedlingen har i underlag till utredningen uppgett att nyttoeffekten av den utökade möjligheten att skicka förfrågningar till kreditinstitut dock är betydligt större än den kostnad som arbets- tiden för detta medför.

Även utredningens förslag i kapitel 5 kan medföra att fler kon- trollutredningar genomförs. Förslagen innebär en tydligare regler- ing gällande vad Arbetsförmedlingen får göra vid ett kontrollbesök, vilket kan underlätta för myndigheten att prioritera sådan verksam- het. Regelverken innebär dock inte i sig ökade möjligheter för fler kontrollbesök.

Utifrån de underlag som utredningen tagit del av från Arbets- förmedlingen bedömer utredningen att de effektivitetsvinster som uppstår för myndigheten till följd av utredningens förslag översti- ger de kostnader som skulle kunna uppstå till följd av ett ökat antal utredningsärenden.

927

Konsekvenser

SOU 2025:74

Nya rutiner, föreskrifter och utbildning

Utredningen lämnar i avsnitt 4.8 och 4.10 förslag om möjligheter för Arbetsförmedlingen att lämna ut information om arbetssökande till Samhall respektive socialnämnder. Förslagen bidrar till att effek- tivisera Arbetsförmedlingens handläggningsprocesser. Utredningen bedömer att det inte kan uteslutas att Arbetsförmedlingen kan be- höva göra vissa anpassningar som kräver åtgärder för att förslagen ska få önskad effekt. Det kan t.ex. handla om att se över rutiner och ge kompetenshöjande insatser till den egna personalen. Utred- ningen bedömer att effektivitetsvinsterna till följd av förslagen överstiger kostnaderna för nödvändiga åtgärder.

Även utredningens förslag i avsnitt 6.6 om att nuvarande data- skyddsreglering för Arbetsförmedlingen ska upphävas och ersättas av en ny reglering medför behov av att ta fram nya föreskrifter, för- ändra rutiner och arbetssätt samt utbilda personal. Arbetsförmed- lingen har till utredningen uppgett att sådana insatser är nödvändiga redan i dagsläget, oaktat utredningens förslag. Vidare har Arbetsför- medlingen uppgett att implementeringen av utredningens förslag skulle handla om begränsade kostnader för myndigheten som bör rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Utredningen lämnar i avsnitt 6.6.11 bl.a. förslag om att Arbets- förmedlingen ska ansvara för att det inom myndigheten finns ruti- ner för att dokumentera och regelbundet kontrollera och följa upp åtkomst till personuppgifter. Förslagen innebär i sig inte några nya arbetsuppgifter för Arbetsförmedlingen, då artikel 32.4 i dataskydds- förordningen redan ställer krav på att den personuppgiftsansvarige vidtar åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte behand- las utöver vad myndigheten har gett instruktioner om. Att upp- datera myndighetens rutiner för detta kan dock innebära en kost- nad för Arbetsförmedlingen.

Utredningen bedömer att arbetet med att ta fram nya myndig- hetsföreskrifter och styrande dokument med anledning av ändrad dataskyddsreglering får anses ingå i myndigheternas ordinarie upp- gifter. Även utbildning av personal och uppdatering av arbetsruti- ner eller handläggarstöd utifrån förbättrade förutsättningar för informationsutbyte genom nya regelverk är sådant som myndig- heter kan förväntas utföra inom ramen för sina befintliga uppdrag. Detta eftersom förslagen inte innebär några nya åtaganden för

928

SOU 2025:74

Konsekvenser

myndigheten, utan snarare förbättrade förutsättningar för att ut- föra redan befintliga uppdrag. Eventuella kostnader för utbildning av personal i och med ny reglering bedöms därmed rymmas inom befintliga kostnadsramar. Vidare bedömer utredningen att de effek- tivitetsvinster som förslagen kan ge överstiger kostnaderna som de medför.

Utredningen föreslår i avsnitt 4.8 att regeringen ska ge Arbets- förmedlingen ett uppdrag om samverkan med Samhall. Förslaget innebär inte någon ny arbetsuppgift för myndigheten, då åtgärderna utgår från vad respektive aktör är ålagd att göra. Arbetsförmedlingen har framfört att föreslaget uppdrag kan innebära kostnader i form av kommunikationsinsatser, uppdatering av handläggarstöd samt per- sonalutbildningar om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Utredningen vill dock betona att uppdraget syftar till att ansvarig aktör ska hantera de brister som finns i nuvarande proces- ser inom ramen för sina befintliga ansvarsområden, t.ex. Arbetsför- medlingens interna dokumentation om arbetssökande. Detta är brister som i dagsläget leder till onödiga kostnader i handlägg- ningen av ärenden. Utredningen bedömer vidare att eventuella kostnader som föreslaget uppdrag medför uppvägs av minskade kostnader genom ett mer effektivt informationsutbyte till följd av regeländringar som föreslås samt en mer effektiv handläggning till följd av förbättrade interna processer och förbättrad samverkan med Samhall.

Utredningen föreslår även i avsnitt 4.11 att regeringen ska ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att bedriva ett flerårigt strategiskt utvecklingsarbete för att myndighetens informationsförsörjning i högre grad ska bidra till att uppnå målen med verksamheten. Att genomföra sådana uppdrag ingår i en myndighets ordinarie arbete.

Utredningen lämnar i avsnitt 7.4 förslag om en ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Den nya lagen syftar till att reglera de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamhe- ten mer sammanhållet och ändamålsenligt. Förslagen innebär en mer överblickbar och tydlig reglering av den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Detta kommer att underlätta för de aktörer, däribland Arbetsförmedlingen, som tillämpar de lagar som föreslås upphävas och ersättas med den nya lagen. Den nya lagen innebär att interna styrningsdokument hos berörda aktörer behöver upp- dateras, framför allt hos Arbetsförmedlingen. Även när det gäller

929

Konsekvenser

SOU 2025:74

dessa förslag bedömer utredningen att uppdatering av interna styr- ningsdokument m.m. utifrån förändrade förutsättningar är sådant som myndigheter kan förväntas utföra inom ramen för sina befint- liga uppdrag.

10.4.2Kammarkollegiet

Nya rutiner, styrdokument och utbildning

Utredningens förslag som rör Kammarkollegiet kan medföra behov av att ta fram nya styrande dokument, förändra rutiner och arbets- sätt samt utbildning av personal. Kammarkollegiet har som exem- pel uppgett att förslagen om kompletterande dataskyddsreglering för myndigheten (se avsnitt 6.7) medför ökade kostnader till följd av bl.a. informationsinsatser om lagändringarna och dess påverkan. Vidare har Kammarkollegiet uppgett att förslagen kan leda till för- bättringar i myndighetens handläggningsprocesser.

Som tidigare nämnts bedömer utredningen att framtagande av interna styrdokument med anledning av ändrad dataskyddsregler- ing ingår i myndigheternas ordinarie uppgifter. Även informations- insatser samt uppdatering av arbetsrutiner utifrån nya regelverk är sådant som myndigheter kan förväntas utföra inom ramen för sina befintliga uppdrag. Förslaget innebär inte några nya uppdrag för Kammarkollegiet. Utredningen bedömer således att eventuella kostnader för utbildning av personal i och med ny reglering ryms inom befintliga kostnadsramar. Förslaget som avser ett utökat in- formationsutbyte från Kammarkollegiet till myndighetens leveran- törer handlar vidare om sådana uppgifter som myndigheten redan behandlar i upparbetade arbetsprocesser. Förslaget om ett utökat informationsutbyte bedöms därmed inte medföra behov av några större förändringar av rutiner och följaktligen inte heller ökade kost- nader som myndigheten inte kan hantera inom befintliga anslag.

It-utveckling är inte nödvändig, men kan bidra till effektivitetsvinster

Till utredningen har Kammarkollegiet uppgett att förslaget om för- bättrat informationsutbyte kan kräva utveckling av it-system som stödjer att delningen kan ske på ett säkert sätt. Kammarkollegiet

930

SOU 2025:74

Konsekvenser

uppskattar att en sådan utveckling kan medföra kostnader på cirka 3–5 miljoner kronor. Förslaget innebär dock i sig inte några nya uppgifter eller krav på förändringar i Kammarkollegiets verksam- het, utan syftar till att möjliggöra förbättringar. Utredningen be- dömer att Kammarkollegiets möjlighet att tillämpa föreslagen sek- retessbrytande bestämmelse inte förutsätter omfattande utveckling av myndighetens it-system.

10.4.3Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

I avsnitt 6.6.12 föreslår utredningen att Arbetsförmedlingen enligt lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska dock få ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i verksamhet som omfattas av lagen. För IAF innebär förslaget oförändrade möjligheter till till- gång till uppgifter från Arbetsförmedlingen. Förslaget får således inga konsekvenser för IAF.

10.4.4Aktörer inom utbildningssektorn

Universitets- och högskolerådet

Utredningen lämnar i avsnitt 4.6.2 förslag om att UHR på begäran ska lämna uppgifter om en arbetssökandes gymnasiala meriter till Arbetsförmedlingen, om uppgifterna behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Valet av teknisk lös- ning för Arbetsförmedlingen att hämta information från den natio- nella betygsdatabasen Beda påverkar vilka eventuella konsekvenser som uppstår för UHR.

För att utredningens förslag ska få önskade effekter är det nöd- vändigt att Arbetsförmedlingen, inför och under tiden för utveck- landet av en teknisk lösning för utbyte av information, för en dia- log med UHR. Förutsatt detta bedömer utredningen att förslagen inte medför märkbart ökade kostnader för UHR.

931

Konsekvenser

SOU 2025:74

Universitet och högskolor, inklusive enskilda lärosäten

Utredningen lämnar i avsnitt 4.6.5 förslag om att universitet och högskolor på begäran ska lämna vissa uppgifter till Arbetsförmed- lingen, om uppgiften behövs för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För- slaget gäller både statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare.

Utredningens förslag rör uppgifter som universiteten och hög- skolorna redan hanterar. Merparten av lärosätena rapporterar in uppgifterna i det administrativa systemet Ladok (för närmare be- skrivning, se avsnitt 4.6.5). Utredningens förslag möjliggör för Arbetsförmedlingen att hämta uppgifterna från Ladok. Ladok- konsortiet har till utredningen uppgett att förslaget inte får några märkbara ekonomiska konsekvenser.

Utredningen bedömer att förslaget inte medför några betydande praktiska eller ekonomiska konsekvenser för universitet och hög- skolor.

Folkhögskolor

Utredningen föreslår i avsnitt 4.6.8 en uppgiftsskyldighet för folk- högskolor gentemot Arbetsförmedlingen. Förslaget bedöms med- föra viss ökad administration för folkhögskolor. Förslaget är dock begränsat till ett fåtal uppgifter om enskilda arbetssökandes stu- dier. Därtill gäller förslaget uppgifter som folkhögskolor redan be- handlar, bl.a. för utlämnande till andra myndigheter. Förslaget inne- bär därför inte någon ny insamling av uppgifter. Drygt hälften av folkhögskolorna har överenskommelser med Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet gällande kurser för arbetssökande, av vilka det framgår att folkhögskolorna ska lämna ut uppgifter om dessa deltagares studier till Arbetsförmedlingen.

För att utredningens förslag inte ska medföra märkbara ökade kostnader för folkhögskolor är det nödvändigt att Arbetsförmed- lingen skapar förutsättningar för folkhögskolor att lämna ut upp- gifter till myndigheten på ett effektivt sätt.

Utredningen föreslår i avsnitt 6.9.2 att folkhögskolor som anord- nar och bedriver utbildning inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten ska få behandla känsliga personuppgifter under vissa för-

932

Konsekvenser

SOU 2025:74

10.5Ekonomiska konsekvenser för det allmänna

Förutsättningar för en mer effektiv arbetsmarknadspolitisk verksamhet

Utredningens förslag om förbättrat informationsutbyte förbättrar förutsättningarna för att ge stöd och insatser till enskilda. Om arbets- sökande i ett tidigare skede närmar sig arbetsmarknaden skulle det innebära minskade samhällsekonomiska kostnader i form av mins- kad tid i arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska insatser samt ökade samhällsekonomiska vinster i form av ökad produktion. Hur mycket tiden i arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitisk insats i genomsnitt skulle kunna minska till följd av ett förbättrat informa- tionsutbyte som bidrar till en mer effektiv arbetsmarknadspolitisk verksamhet är dock svårt att beräkna. Även procentuellt små för- bättringar skulle dock få en positiv inverkan på statens ekonomi. För att exemplifiera: under år 2024 deltog totalt 226 250 individer

ide arbetsmarknadspolitiska programmen jobb- och utvecklings- garantin, etableringsprogrammet och jobbgaranti för ungdomar. Kostnader enbart i form av individersättningar till deltagarna upp- gick det året till cirka 13,2 miljarder kronor. Om deltagartiden i dessa program minskar med en procent, skulle de direkta kostna- derna ett sådant år minska med 132 miljoner kronor.

Minskade felaktiga utbetalningar

Förslagen som förbättrar förutsättningarna för arbetet mot fel- aktiga utbetalningar påverkar statens ekonomi positivt.

Förslagen i avsnitt 4.6, 4.7 och 5.9 ger Arbetsförmedlingen till- gång till bättre underlag för bedömning av om regelverken inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten efterlevs. Det bör leda till att fler felaktiga utbetalningar kan undvikas eller upptäckas och till fler beslut om återbetalning. Detta skulle kunna leda till minskade utgifter inom utgiftsområde 14, främst på anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser, 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb samt 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och akti- vitetsstöd.

Minskade felaktiga utbetalningar till arbetsgivare kan dock även leda till att budgeterade medel kan användas till ekonomiskt stöd till arbetsgivare som uppfyller villkoren. Konsekvenserna blir då

934

SOU 2025:74

Konsekvenser

inte minskade utgifter, utan att medlen i högre utsträckning kan bidra till att arbetsmarknadspolitiska insatser uppnår sina syften, vilket på sikt gynnar det allmänna i form av exempelvis lägre arbets- löshetsnivåer.

Merparten av de förslag som syftar till att förbättra förutsättning- arna för arbetet mot felaktiga utbetalningar rör Arbetsförmedling- ens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Det är svårt att uppskatta hur mycket felaktiga utbetalningar kan minska. Arbetsförmedlingen har uppgett att utredningens förslag bl.a. väntas leda till att myndig- heten kommer att upptäcka fler felaktiga utbetalningar och i ett tidigare skede samt till fler beslut om återbetalning. Arbetsförmed- lingen har även uppgett att genom utredningens förslag kommer underlag inför beslut att förbättras, vilket medför att myndigheten i högre utsträckning kommer att kunna säkerställa korrekta utbetal- ningar.

It-utveckling, utbildningsinsatser, nya styrande dokument, m.m.

Utredningen bedömer att vissa förslag kommer att medföra vissa kostnader initialt, främst genom behov av it-utveckling, vissa utbild- ningsinsatser och framtagande av styrande dokument hos berörda myndigheter. Utredningen bedömer att dessa kostnader kan täckas av ordinarie anslag. Utredningen bedömer även att de effektivitets- vinster som förslagen möjliggör kommer att medföra besparingar för berörda myndigheter och därmed på sikt besparingar även för det allmänna. Dessa bedömningar redogörs för i avsnitt 10.5 för respektive aktör som berörs.

Sammantaget bedömer utredningen att kostnader till följd av nödvändig it-utveckling, utbildningsinsatser och nya styrande doku- ment inte medför ökade kostnader för det allmänna.

10.6Konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet

och arbetet motfelaktiga utbetalningar

Utredningen lämnar förslag som påverkar Arbetsförmedlingens arbete mot felaktiga utbetalningar och brott. Förslagen om utökade uppgiftsskyldigheter för kreditinstitut och försäkringsgivare i av-

935

Konsekvenser

SOU 2025:74

snitt 4.6 och förslagen om förutsättningar för kontrollbesök i kapi- tel 5 ger myndigheten nya och tydligare möjligheter att kontrollera verksamheter som får ekonomiskt stöd.

Att uppskatta hur stora konsekvenser förslagen får för omfatt- ningen på felaktiga utbetalningar är dock svårt. Arbetsförmed- lingen har till utredningen inte kunnat uppskatta hur mycket de felaktiga utbetalningarna kan minska. Myndigheten har däremot uppgett att utredningens förslag kommer att leda till att fler fel- aktiga utbetalningar kan förhindras och upptäckas. Förslagen om förutsättningar för kontrollbesök kan även bidra till en förebyg- gande effekt genom en större medvetenhet bland arbetsgivare att missbruk av de ekonomiska stöden upptäcks.

Utredningen bedömer att förslagen bidrar till att förbättra möj- ligheterna att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från Arbetsförmedlingen. Däremot är det inte möjligt att närmare upp- skatta hur stor förändringen kan bli. Förslagen innebär möjligheter för Arbetsförmedlingens handläggning och kontroll, inte krav på att kontroller ska utföras. Hur stort genomslaget blir beror därför på hur möjligheterna används. Skillnaden mellan hur omfattande de felaktiga utbetalningarna uppskattas vara och de felaktiga utbetal- ningar som för närvarande upptäcks är dock betydande, vilket be- skrivs närmare i avsnitt 5.5. Arbetsförmedlingens senaste omfatt- ningsstudie av uppskattade felaktiga utbetalningar avsåg utbetalningar för lönebidrag och nystartsjobb under året 2021. Förutsatt att om- fattningen av felaktiga utbetalningar inte har ändrats avsevärt sedan dess uppgår gapet mellan uppskattade och upptäckta felaktiga utbe- talningar enbart för dessa två insatser i nuvarande omfattning till cirka 1,1 miljard kronor varje år, motsvarande cirka 8 procent av de utbetalda beloppen. Det finns därför en stor potential i ett förbätt- rat kontrollarbete.

Även förslaget om undantag från sekretess för beslut i ärende

om stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser (se avsnitt 8.3) bidrar i arbetet mot felaktiga utbetalningar genom större insyn i ärenden om ekonomiskt stöd. Det underlättar för massmedier och allmänhet att granska vilka beslut som har fat- tats, vilket kan medföra ytterligare möjligheter att upptäcka even- tuell brottslighet eller felaktiga utbetalningar.

Förslagen om förbättrad tillgång för Arbetsförmedlingen till uppgifter om enskildas utbildning (se avsnitt 4.6) ger myndigheten

936

SOU 2025:74

Konsekvenser

bättre underlag för beslut om ersättning till individer. Utredning- ens förslag förbättrar bl.a. Arbetsförmedlingens möjligheter att kontrollera om en arbetssökande lever upp till de villkor som ställs för individersättningar och minskar på så sätt risken för felaktiga utbetalningar.

Även utredningens förslag om ny dataskyddsreglering för Arbets- förmedlingen (se avsnitt 6.6) får vissa konsekvenser för myndighe- tens arbete mot felaktiga utbetalningar och brottslighet. Utredningen föreslår bl.a. att det tydligt ska framgå av regleringen att Arbetsför- medlingen får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upp- täcka fel i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utredningens förslag i avsnitt 4.10 om att Arbetsförmedlingen ska lämna ytterligare uppgifter till socialnämnder ger bättre förut- sättningar för kommuner att bedöma om en person står till arbets- marknadens förfogande, som en del av att kontrollera om villkoren för ekonomiskt bistånd uppfylls. Det kan minska risken för fel- aktiga utbetalningar.

Utredningen bedömer sammanfattningsvis att flera av utred- ningens förslag kommer att förbättra förutsättningarna att bedriva en effektiv kontrollverksamhet. En effektivare kontrollverksamhet bidrar till att förebygga, förhindra, upptäcka och ingripa mot fel- aktiga utbetalningar, bidragsbrott och annan brottslighet.

10.7Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet

Utredningens förslag bedöms samlat bidra till förbättrad service för de enskilda som deltar i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt gynna sysselsättningen. En effektiv och ändamålsenlig arbets- marknadspolitisk verksamhet gynnar enskilda individer som tar del av arbetsmarknadspolitiska insatser, vilket på sikt har positiva kon- sekvenser på graden av sysselsättning.

937

Konsekvenser

SOU 2025:74

10.8Konsekvenser för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt

Vissa förslag innebär utökade krav på företag

I avsnitt 4.7 lämnar utredningen förslag om ökade möjligheter för Arbetsförmedlingen att begära in information från kreditinstitut och försäkringsgivare. Detta medför en ökad uppgiftslämnarbörda för dessa företag. Utredningen har via försäkringsföretagens bransch- organisation Svensk Försäkring och via bankernas branschorganisa- tioner Svenska Bankföreningen och Sparbankernas Riksförbund ställt frågor om konsekvenser till försäkringsbolag respektive ban- ker i varierande storlek. Utifrån det underlag som kommit in bedö- mer utredningen att förslagen i nämnda avsnitt skulle kunna inne- bära vissa konsekvenser för företag i form av framtagande av nya rutiner samt ökad tidsåtgång för hantering av förfrågningar. Utred- ningen bedömer dock att konsekvenserna är marginella, eftersom antalet förfrågningar från Arbetsförmedlingen i dagsläget är så pass få att det skulle krävas en mycket stor ökning för att det skulle bli en märkbar skillnad för företagen.

Kreditinstitut och försäkringsgivare är i de allra flesta fall stora företag men det finns även mindre företag. Antalet förfrågningar är dock proportionerligt till kreditinstitutets eller försäkringsgivarens verksamhet, vilket innebär att stora banker med många kunder kom- mer att motta de flesta förfrågningarna.

I kapitel 5 lämnar utredningen förslag om förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök för att kontrollera om förut- sättningarna för ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller anord- nare är uppfyllda. Utredningen föreslår att kontrollbesöken ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onö- dan. Detta innebär att de företag som i egenskap av arbetsgivare eller anordnare kan komma att bli föremål för Arbetsförmedlingens kontrollbesök inte får försämrade arbetsförutsättningar. Arbets- givaren kan även välja att inte ta del av ekonomiskt stöd för en an- ställning om aktören i fråga inte vill ta emot kontrollbesök från Arbetsförmedlingen.

938

SOU 2025:74

Konsekvenser

Bättre kontrollverksamhet ger sundare konkurrens

Utredningen föreslår i avsnitt 8.3 att sekretess inte ska gälla för beslut i ärende om stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbets- marknadspolitiska insatser i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Det skapar större insyn i dessa arbetsgivares och anordnares verksamheter till den del de finansieras av offentliga medel, vilket i någon mån kan innebära negativa konsekvenser för dem. Eftersom det rör sig om ekonomiska stöd som finansieras av allmänna medel och som uppgår till stora belopp, bedömer utredningen, som beskri- vits i avsnitt 8.3, att det finns ett berättigat behov hos allmänheten och massmedierna av ökade möjligheter till insyn och granskning.

Utredningens förslag om förutsättningar för Arbetsförmedling- ens kontrollbesök och utökade uppgiftsskyldigheter för kreditinstitut och försäkringsgivare har som syfte att förbättra myndighetens kon- trollarbete för att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Förslagen bedöms motverka att ekonomiska stöd betalas ut till oseriösa arbetsgivare. Utredningen bedömer att förslagen bidrar till en sundare konkurrens, särskilt inom de branscher där anställningar med ekonomiska stöd är vanliga.

Leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser ges bättre förutsättningar

Utredningen lämnar ett antal förslag som påverkar leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen eller Kammarkollegiet.

Genom utredningens förslag om ökade möjligheter för Kam- markollegiet att lämna uppgifter till leverantörer kommer de att kunna få del av uppgifter som har framkommit vid Kammarkolle- giets kartläggning och därmed behöva lägga mindre tid på att själva inhämta motsvarande uppgifter. Hur stor förändringen blir beror på i vilken grad Kammarkollegiet nyttjar möjligheten. Utredningen föreslår i avsnitt 6.8 att Kammarkollegiets leverantörer av arbets- marknadspolitiska insatser ska få behandla känsliga personuppgif- ter under vissa förutsättningar, vilket utredningen bedömer kom- mer att underlätta för verksamheten.

Förslaget i avsnitt 4.9.6 om tystnadsplikt för verksamhet hos

Kammarkollegiets leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser

939

Konsekvenser

SOU 2025:74

bedömer utredningen inte innebär någon stor förändring av leve- rantörernas förutsättningar. Detta eftersom Kammarkollegiet redan i dagsläget tecknar sekretessförbindelser med leverantörer. Skillnaden blir att den föreslagna tystnadsplikten är förenad med straffansvar för anställda som deltar i leverantörens verksamhet, vilket inte är fallet med en avtalsreglerad tystnadsplikt. Föränd- ringen innebär även att om en anställd bryter mot en straffsanktio- nerad tystnadsplikt blir det också i första hand den anställde som drabbas av sanktion. Förslaget får därmed som konsekvens att leve- rantörer kommer att behöva informera anställda och andra berörda personer om tystnadsplikten.

Utredningen föreslår i avsnitt 6.11 att leverantörer som anord- nar och bedriver utbildning på kriminalvårdsanstalt på uppdrag av Arbetsförmedlingen under vissa förutsättningar ska få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser, vilket kommer att under- lätta för dessa leverantörer.

Förslagen om förbättrad tillgång för Arbetsförmedlingen till uppgifter om enskildas utbildning i avsnitt 4.6 kan även underlätta för myndighetens underlag om resultatersättning till leverantörer i tjänster där sådan används. Det kan minska behovet av att leveran- törer ska lämna in intyg.

Utredningens förslag bedöms sammantaget ge bättre förutsätt- ningar för leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Kammarkollegiet respektive Arbetsförmedlingen.

Förutsättningarna förbättras för Samhall

Det statliga bolaget Samhall berörs av flera av utredningens förslag. Utredningen föreslår i avsnitt 4.8 bl.a. att Arbetsförmedlingen ska kunna lämna vissa uppgifter om enskilda till Samhall utan hinder av sekretess och i avsnitt 6.10 att Samhall ska få behandla känsliga per- sonuppgifter under vissa förutsättningar. Dessa förslag bedömer utredningen kommer att underlätta för verksamheten.

Utredningen föreslår i avsnitt 4.8 även en utökad tystnadsplikt för verksamhet hos Samhall. Det skapar en enhetlig reglering inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som kan bidra med en ökad tydlighet för den som omfattas av tystnadsplikt. Utredningen

940

Författningskommentar

SOU 2025:74

exempelvis genom att paragrafer delas upp eller att hänvisningar anpassas till var motsvarande bestämmelse finns i den nya lagen.

För paragrafer som har sin motsvarighet i någon av de lagar vars bestämmelser helt eller delvis förs in i den nya lagen om den arbets- marknadspolitiska verksamheten anges i författningskommentaren vilken eller vilka bestämmelser som den aktuella paragrafen mot- svarar. I bilaga 3 finns en jämförelsetabell där det anges för varje paragraf i den nya lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten vilken tidigare bestämmelse den motsvarar eller om den är ny. I samma bilaga finns motsvarande jämförelsetabeller för de lagar vars bestämmelser helt eller delvis förs in i den nya lagen.

1 kap. Innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om

–arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser (2 kap.),

–valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen (3 kap.),

–privat förmedling av arbete (4 kap.),

–varsel om driftsinskränkning (5 kap.),

–utredning och kontroll (6 kap.),

–uppgiftsskyldighet (7 kap.),

–tystnadsplikt (8 kap.),

–varselavgift (9 kap.),

–straff (10 kap.),

–överklagande (11 kap.), och

–bestämmelser vid höjd beredskap (12 kap.).

Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.

2 kap. Arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser

Syftet med arbetsmarknadspolitiska program och insatser

1 § Syftet med de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.

I paragrafen regleras syftet med de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Paragrafen

944

SOU 2025:74

Författningskommentar

motsvarar 1 § första stycket tredje meningen lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Ansvar för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

2 § Arbetsförmedlingen ansvarar för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna om inte något annat föreskrivs.

I paragrafen regleras ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska pro- grammen och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Paragrafen motsvarar 1 § andra stycket lagen (2000:625) om den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Finansieringsbidrag

3 § Regeringen får föreskriva att den som anordnar ett arbetsmarknads- politiskt program i vissa fall ska betala finansieringsbidrag till staten.

I paragrafen bemyndigas regeringen att föreskriva om finansier- ingsbidrag. Paragrafen motsvarar 5 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

När deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska anses som arbetstagare

4 § Den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program ska anses som arbetstagare endast om programmet gäller

1.en anställning med anställningsstöd,

2.en anställning med lönebidrag,

3.skyddat arbete,

4.reguljärt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin,

5.reguljärt arbete inom ramen för jobbgarantin för ungdomar, eller

945

Författningskommentar

SOU 2025:74

6.en anställning med särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS).

När ett arbetsmarknadspolitiskt program bedrivs på en arbetsplats ska den som tar del av programmet dock anses som arbetstagare vid tillämp- ningen av följande regler i arbetsmiljölagen (1977:1160):

– 2 kap. 1–9 §§ om arbetsmiljöns beskaffenhet,

– 3 kap. 1–4 och 6–13 §§ om allmänna skyldigheter,

– 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ om bemyndiganden,

– 5 kap. 1 och 3 §§ om minderåriga,

– 7 kap. om tillsyn,

– 8 kap. om påföljder, och

– 9 kap. om överklagande.

Det som gäller för arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen ska gälla för den som har upplåtit en arbetsplats för programverksamhet.

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar som en deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska anses som arbetstagare samt tillämpligheten av viss reglering i arbetsmiljölagen. Paragrafen motsvarar 7 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte av- sedd.

3 kap. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Beslut om att tillhandahålla valfrihetssystem

1 § Arbetsförmedlingen får besluta att tillhandahålla valfrihetssystem för tjänster inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Paragrafen reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att tillhanda- hålla valfrihetssystem inom sin arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Paragrafen motsvarar 1 § första stycket lagen (2010:536) om valfri- het hos Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

2 § Med valfrihetssystem avses i detta kapitel ett förfarande med löpande annonsering efter leverantörer till ett system där den enskilde som ska nyttja en tjänst har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten bland samtliga leverantörer som uppfyller de krav som Arbets- förmedlingen har ställt och som myndigheten har godkänt och tecknat kontrakt med.

946

SOU 2025:74

Författningskommentar

I paragrafen anges vad som i kapitlet avses med valfrihetssystem. Paragrafen motsvarar 1 § andra stycket lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

Skyldighet att tillämpa bestämmelser i annan reglering

3 § När Arbetsförmedlingen tillhandahåller valfrihetssystem enligt denna lag ska myndigheten tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

I stället för det som sägs i 2 kap. 3 § första meningen, 6 och 7 §§ lagen om valfrihetssystem ska med

1.leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller tjänster som nämns i 1 §,

2.tjänst avses sådan tjänst som nämns i 1 §, och

3.upphandlande myndighet avses Arbetsförmedlingen.

Paragrafen reglerar när Arbetsförmedlingen ska tillämpa lagen om valfrihetssystem samt vad vissa begrepp i den lagen ska avse. Para- grafen motsvarar 2 § lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

4 § Arbetsförmedlingen ska, trots 1 kap. 3 § lagen (2008:962) om val- frihetssystem, tillämpa bestämmelserna om jäv i 16–18 §§ förvaltnings- lagen (2017:900).

I paragrafen regleras att Arbetsförmedlingen ska tillämpa bestäm- melserna om jäv i förvaltningslagen. Paragrafen motsvarar 3 § lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i av- snitt 7.4.3.

4 kap. Privat förmedling av arbete

Bestämmelsernas tillämplighet

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för verksamhet som har till ändamål att skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft åt arbets- givare och som bedrivs av någon annan än Arbetsförmedlingen (privat förmedling av arbete).

Bestämmelserna gäller dock inte sådan förmedling av arbeten genom skrifter, överföringar eller upptagningar som tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på.

947

Författningskommentar

SOU 2025:74

I paragrafen anges tillämpningsområdet för kapitlets bestämmelser. Paragrafen motsvarar delvis 1 § lagen (1993:440) om privat arbets- förmedling. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt. Exempelvis används inte längre begreppet den offentliga arbetsförmedlingen. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Förbud mot ersättning för privat förmedling av arbete

2 § Privat förmedling av arbete för sjömän får inte bedrivas mot ersättning.

I paragrafen regleras ett förbud mot ersättning vid privat förmed- ling av arbete för sjömän. Paragrafen motsvarar 3 § lagen om privat arbetsförmedling. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

3 § Den som bedriver privat förmedling av arbete får inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande för att erbjuda eller anvisa dem arbete.

Paragrafen innehåller förbud mot ersättning från arbetssökande för den som bedriver privat förmedling av arbete. Paragrafen motsvarar 6 § lagen om privat arbetsförmedling. Övervägandena finns i av- snitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

5 kap. Varsel om driftsinskränkning

Vilka driftsinskränkningar som Arbetsförmedlingen ska varslas om

1 § En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning som kan medföra uppsägning eller permittering ska varsla Arbetsförmedlingen om inskränkningen

1.berör minst fem arbetstagare, eller

2.kan antas leda till att antalet uppsägningar under en period av nittio dagar uppgår till sammanlagt minst tjugo.

Varslet ska lämnas skriftligen och inom den tid som anges i 2 och 5 §§.

948

SOU 2025:74

Författningskommentar

I paragrafen regleras i vilka situationer samt hur en arbetsgivare ska varsla Arbetsförmedlingen om en avsedd driftsinskränkning. Para- grafen motsvarar 1 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfräm- jande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt. Någon änd- ring i sak är inte avsedd.

Varsel om driftsinskränkning som kan medföra uppsägning

2 § Varsel om en driftsinskränkning som kan medföra uppsägning ska lämnas

1.minst två månader före driftsinskränkningen, om högst 25 arbets- tagare berörs av uppsägning,

2.minst fyra månader före driftsinskränkningen, om fler än 25 men högst 100 arbetstagare berörs av uppsägning,

3.minst sex månader före driftsinskränkningen, om fler än 100 arbets- tagare berörs av uppsägning.

I paragrafen regleras när en arbetsgivare senast ska varsla om en avsedd driftsinskränkning som kan medföra uppsägning. Paragra- fen motsvarar 2 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

3 § Ett varsel enligt 2 § ska innehålla all relevant information om de pla- nerade uppsägningarna. Varslet ska särskilt innehålla uppgift om

1.skälen till de planerade uppsägningarna,

2.antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,

3.antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör, och

4.den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras och den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas.

Arbetsgivaren ska så snart som möjligt, dock senast en månad före driftsinskränkningen, skriftligen komplettera varslet med

1.uppgifter om vilka arbetstagare som berörs av uppsägning,

2.relevant information om de förhandlingar som har förts enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt motsva- rande bestämmelser i kollektivavtal, och

3.en kopia av den skriftliga underrättelse som har lämnats till mot- parten enligt 15 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande

iarbetslivet.

949

Författningskommentar

SOU 2025:74

Arbetsförmedlingen får förelägga arbetsgivaren att fullgöra skyldig- heterna enligt andra stycket. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

I paragrafen regleras vilken information ett varsel om en avsedd driftsinskränkning som kan medföra uppsägning ska innehålla samt att Arbetsförmedlingen får förelägga arbetsgivare att vid vite skrift- ligen komplettera varslet. Paragrafen motsvarar 2 a § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

4 § Om arbetsgivaren inte har kunnat förutse de omständigheter som driftsinskränkningen beror på så lång tid i förväg som anges i 2 §, ska var- sel i stället lämnas så snart som möjligt. Sådant varsel får aldrig lämnas senare än en månad före driftsinskränkningen.

I paragrafen regleras när varsel senast ska lämnas om arbetsgivaren inte kunnat förutse omständigheterna som driftsinskränkningen beror på inom den tid som anges i 2 §. Paragrafen motsvarar delvis 4 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt.

Varsel om driftsinskränkning som kan medföra permittering

5 § Varsel om en driftsinskränkning som kan medföra permittering ska lämnas minst en månad i förväg.

Varslet ska dock lämnas minst sex veckor före driftsinskränkningen om det gäller en arbetstagare som anställts för en viss tid, en viss säsong eller ett visst arbete och arbetstagaren på grund av driftsinskränkning inte kan ges möjlighet till fortsatt anställning i samband med att den tidigare anställningen upphör eller den nya säsongen ska börja.

I paragrafen regleras när en arbetsgivare senast ska varsla om en driftsinskränkning som kan medföra permittering. Paragrafen mot- svarar 3 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

950

SOU 2025:74

Författningskommentar

6 § Ett varsel enligt 5 § ska innehålla uppgift om

1.orsaken till driftsinskränkningen,

2.den tidpunkt då driftsinskränkningen är avsedd att genomföras, och

3.antalet berörda arbetstagare, fördelade på yrkesgrupper. Arbetsgivaren ska så snart som möjligt skriftligen komplettera varslet

med uppgift om vilka arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen. Arbetsförmedlingen får förelägga arbetsgivaren att fullgöra skyldig-

heterna enligt andra stycket. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

I paragrafen regleras vilka uppgifter ett varsel om driftsinskränkning som kan medföra permittering ska innehålla samt att Arbetsförmed- lingen får förelägga arbetsgivare att vid vite skriftligen komplettera varslet. Paragrafen motsvarar 3 a § lagen om vissa anställningsfräm- jande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt. Någon änd- ring i sak är inte avsedd.

7 § Om arbetsgivaren inte har kunnat förutse de omständigheter som driftsinskränkningen beror på så lång tid i förväg som anges i 5 §, ska varsel i stället lämnas så snart som möjligt.

I paragrafen regleras när varsel om en driftsinskränkning som kan medföra permittering senast ska lämnas om arbetsgivaren inte kun- nat förutse omständigheterna som driftsinskränkningen beror på inom den tid som anges i 5 §. Paragrafen motsvarar delvis 4 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i av- snitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt.

Underrättelse om förhandling i stället för varsel

8 § En arbetsgivare får underrätta Arbetsförmedlingen om förhandling i stället för att varsla om driftsinskränkning. Det gäller när en arbetsgivare har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kol- lektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning.

En sådan underrättelse ska vara skriftlig och lämnas senast vid den tid- punkt för varsel som anges i 2–7 §§. Senast vid samma tidpunkt ska arbets- givaren också lämna de uppgifter som avses i 3 § första stycket eller 6 § första stycket.

951

Författningskommentar

SOU 2025:74

I paragrafen regleras förutsättningarna för arbetsgivare att under- rätta om förhandling i stället för att varsla om driftsinskränkning. Paragrafen motsvarar 6 § lagen om vissa anställningsfrämjande åt- gärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt. Någon änd- ring i sak är inte avsedd.

Talan om utdömande av vite

9 § Talan om utdömande av vite enligt detta kapitel förs av Arbetsför- medlingen.

I paragrafen regleras att det är Arbetsförmedlingen som får föra talan om utdömande av vite enligt kapitlet. Paragrafen motsvarar delvis 23 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

Rätt att meddela föreskrifter

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 1–8 §§.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från bestäm- melserna i 1–8 §§. Paragrafen motsvarar delvis 25 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

6 kap. Utredning och kontroll

Granskning av arbetsgivares och anordnares verksamhet

1 § En arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt pro- gram som tar emot eller har tagit emot stöd ska ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen bestämmer tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs.

Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft an- ställda i etableringsjobb.

952

SOU 2025:74

Författningskommentar

I paragrafen regleras en skyldighet för arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program att ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen bestämmer tillfälle att granska verksamheten. Paragrafen motsvarar delvis 6 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Lydelsen ändras så att den inte längre omfattar skyldighet för arbetsgivare och anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program att lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras. Den skyldigheten regleras i 7 kap. 3 §. Bestämmelsen ändras språkligt.

Kontrollbesök

2 § Arbetsförmedlingen får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att förutsättningarna för ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser är uppfyllda. Arbetsförmedlingen får även besluta om kontrollbesök för att kontrollera att förutsättningarna för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb är uppfyllda.

Arbetsförmedlingen får besluta om, och genomföra, kontrollbesök både före myndighetens beslut om stöd och under pågående stödperiod.

Paragrafen är ny och reglerar Arbetsförmedlingens möjligheter att göra kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare av arbetsmark- nadspolitiska insatser. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.3, 5.9.4 och 5.9.7.

Av första stycket framgår att syftet med kontrollbesöket ska vara att kontrollera om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är upp- fyllda. Det innebär att Arbetsförmedlingen exempelvis inte får göra kontrollbesök hos anordnare som inte kan få ekonomiskt stöd för de arbetsmarknadspolitiska insatser som de utför. Arbetsförmed- lingen får inte heller göra kontrollbesök hos en arbetsgivare i syfte att kontrollera om det arbetar personer där som är inskrivna som arbetssökande.

En grundläggande förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att besluta om kontrollbesök är att det finns ett eko- nomiskt stöd till arbetsgivare eller anordnare av en arbetsmarknads- politisk insats som Arbetsförmedlingen kan besluta om. De ekono- miska stöd som avses är för närvarande de olika former av stöd som beskrivs i avsnitt 5.4.1 och 5.4.2. Om riksdagen eller regeringen

953

Författningskommentar

SOU 2025:74

skulle införa ett nytt ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller anord- nare av arbetsmarknadspolitiska insatser ger bestämmelsen möj- lighet att genomföra kontrollbesök även i syfte att kontrollera för- utsättningarna för detta stöd.

När det gäller etableringsjobb är den statliga ersättning som betalas en individersättning som betalas till arbetstagaren. Ersätt- ningen utgör samtidigt, enligt 2 § förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb, ett statligt stöd. Av bestämmelsen framgår det att Arbetsförmedlingen även får göra kontrollbesök hos arbetsgivare för att kontrollera att förutsättning- arna för stöd vid etableringsjobb är uppfyllda.

Det ställs inte något krav på att det ska föreligga misstanke om oegentligheter för att Arbetsförmedlingen ska kunna besluta om kontrollbesök. Arbetsförmedlingen behöver dock alltid beakta pro- portionalitetsprincipen, som bl.a. innebär att nyttan med kontroll- besöket måste vägas mot det intrång som kontrollbesöket innebär för de enskilda.

Av andra stycket framgår det vid vilka tillfällen Arbetsförmed- lingen får besluta om kontrollbesök. Arbetsförmedlingen får be- sluta och genomföra kontrollbesök både under handläggningspro- cessen, dvs. inför ett beslut, och under pågående stödperiod, dvs. efter att ett beslut om ekonomiskt stöd har fattats.

3 § Kontrollbesök får genomföras på den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verksamhet. Om verksamheten bedrivs på en plats som används som bostad får kontrollbesök inte genomföras om bo- staden enbart används av andra än företrädaren för arbetsgivaren, anord- naren eller den som stödet avser.

Paragrafen är ny och reglerar vilka platser Arbetsförmedlingen får besöka vid ett kontrollbesök. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.8.

Av bestämmelsen framgår det att Arbetsförmedlingen får be- söka den plats där arbetsgivaren eller anordnaren bedriver sin verk- samhet. Det är i första hand på den plats som arbetsgivaren eller anordnaren har uppgett att verksamheten bedrivs som Arbetsför- medlingen får göra kontrollbesök. Det är därför av stor vikt att arbetsgivaren eller anordnaren lämnar uppgift om var verksamheten bedrivs till Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen får genomföra kontrollbesök även om den plats där verksamheten bedrivs används som bostad. Om bostaden

954

SOU 2025:74

Författningskommentar

enbart används av tredje man, dvs. varken av företrädaren för arbets- givaren eller anordnaren eller av den som stödet avser, får Arbets- förmedlingen inte genomföra kontrollbesök där. En sådan situation kan exempelvis uppstå när ett städföretag utför städning i en en- skilds bostad.

4 § Vid kontrollbesök får Arbetsförmedlingen begära att den som före- träder arbetsgivaren eller anordnaren eller den som stödet avser styrker sin identitet och svarar på frågor om verksamheten som har betydelse för bedömningen av om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda.

Vid kontrollbesök får Arbetsförmedlingen ta del av personalliggare och andra handlingar som har betydelse för bedömningen av om den som stödet avser arbetar i verksamheten och om villkoren för ekonomiskt stöd är uppfyllda.

Paragrafen är ny och reglerar vilka åtgärder Arbetsförmedlingen får vidta vid ett kontrollbesök. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.9.

Av första stycket framgår att Arbetsförmedlingen får ställa frågor som har betydelse för bedömningen av om förutsättningarna för ekonomiskt stöd är uppfyllda. De personer som kan lämna uppgif- ter som har betydelse för den bedömningen är företrädaren för arbetsgivaren eller anordnaren samt den som stödet avser. Arbets- förmedlingen får därför begära att dessa personer styrker sin iden- titet och svarar på frågor.

Av andra stycket framgår att Arbetsförmedlingen får kontrollera personalliggare och andra handlingar som kan ha betydelse för be- dömningen av det ekonomiska stödet. Det kan dels handla om handlingar som kan ge information om den som stödet avser, dels handlingar som har betydelse för bedömningen i övrigt av om för- utsättningarna för stöd är uppfyllda.

5 § Den som ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före kontrollbesöket.

Kontrollbesök ska genomföras på ett sådan sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Paragrafen är ny och reglerar att den som kontrolleras inte behöver underrättas före kontrollbesöket samt hur kontrollbesök ska genom- föras. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.6 och 5.9.10.

Av första stycket framgår att den som ska kontrolleras inte behö- ver underrättas om beslutet före kontrollbesöket. Det innebär att Arbetsförmedlingens kontrollbesök får vara oannonserade, dvs.

955

Författningskommentar

SOU 2025:74

genomföras utan att myndigheten i förväg talar om för den som ska kontrolleras att ett besök är att vänta. Att besöken får vara oannon- serade innebär inte att de får genomföras med tvång. Den som ska kontrolleras måste lämna sitt samtycke till besöket för att det ska få genomföras.

När ett kontrollbesök genomförs utan att den som ska kontrol- leras har underrättats om beslutet innan kontrollbesöket är det vik- tigt att Arbetsförmedlingens tjänstemän försäkrar sig om att den enskilde har förstått att åtgärden är frivillig. Om den enskilde mot bakgrund av tjänstemännens uttalanden eller uppträdanden uppfat- tar sig vara tvungen att gå med på kontrollbesöket är det inte fråga om en reell frivillighet.

Av andra stycket framgår att kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. Det är ett krav på allmänt hänsynstagande gentemot arbetsgivaren eller anordnaren.

7 kap. Uppgiftsskyldighet

Leverantörers skyldighet att lämna uppgifter

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en leverantör som utför arbetsmark- nadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen att till Arbetsför- medlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter om att leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsför- medlingen ska lämna vissa uppgifter till myndigheten. Paragrafen motsvarar 3 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Arbetsgivares och partsorganisationers skyldighet att lämna uppgifter vid etableringsjobb

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om skyldighet för en arbetsgivare att till en myndighet lämna uppgifter som behövs i ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

956

SOU 2025:74

Författningskommentar

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om skyldighet för en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation som har slutit kollektivavtal om etableringsjobb att till en myndighet

1.lämna in en kopia av avtalet, och

2.lämna uppgifter som behövs i ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter om att arbetsgivare samt arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som har slutit kollektivavtal om etableringsjobb ska lämna vissa uppgifter. Paragrafen motsvarar 2 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Arbetsgivares och anordnares skyldighet att lämna uppgifter för granskning

3 § En arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt pro- gram som tar emot eller har tagit emot stöd ska till Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen bestämmer lämna de upp- gifter som behövs för att granskning enligt 6 kap. 1 § ska kunna genom- föras.

Skyldigheten gäller även för arbetsgivare som har eller har haft an- ställda i etableringsjobb.

I paragrafen regleras en skyldighet för arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar delvis 6 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Lydelsen ändras så att den inte längre omfattar skyldighet för arbetsgivare och anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att granska den verksamhet som bedrivs. Den skyldigheten regleras i 6 kap. 1 §. Bestämmelsen ändras språkligt.

957

Författningskommentar

SOU 2025:74

Utbildningsanordnares skyldighet att lämna uppgifter

4 § En kommun ska till Arbetsförmedlingen lämna de uppgifter om en arbetssökande som behövs för ett ärende inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.

De uppgifter som kommunen ska lämna enligt första stycket är endast sådana som finns inom den kommunala vuxenutbildningen.

I paragrafen regleras en skyldighet för kommunerna att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar förslaget till 1 a § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten som lämnas i propositionen Förbättrat informationsutbyte mel- lan Arbetsförmedlingen och kommuner.1 Övervägandena finns i av- snitt 7.4.4.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om skyldighet för universitet, högskolor och folkhögsko- lor att till Arbetsförmedlingen lämna uppgifter som myndigheten behöver i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I paragrafen, som är ny, bemyndigas regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att uni- versitet, högskolor och folkhögskolor ska lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.5 och 4.6.8.

Bemyndigandet innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldig- het för universitet, högskolor och folkhögskolor när det t.ex. gäller uppgifter som har betydelse för ett ärende hos Arbetsförmedlingen eller uppgifter som behövs för myndighetens kontroll-, analys- och uppföljningsarbete.

Kreditinstituts skyldighet att lämna uppgifter

6 § Ett kreditinstitut ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsförmed- lingen om en arbetsgivares förhållande till institutet, om uppgifterna be- hövs för att kontrollera om lön har betalats ut till den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen och i så fall med vilket belopp.

Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbetsför- medlingen om vilket förhållande till institutet en enskild som har eller har haft en sådan anställning som avses i första stycket har, om uppgifterna behövs för att fastställa om personen är innehavare av ett visst konto.

1Prop. 2024/25:145 s. 5.

958

SOU 2025:74

Författningskommentar

I paragrafen regleras skyldigheter för kreditinstitut att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar delvis 2 § lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkrings- givare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Överväg- andena finns i avsnitt 4.7.2 och 7.4.3.

Lydelsen ändras så att paragrafen även omfattar uppgifter som avser personer som har haft en anställning med ekonomiskt stöd som Arbetsförmedlingen beslutat om.

Paragrafen omfattar de uppgifter som kreditinstitut har tillgång till vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens begäran. Bestämmelsen medför ingen skyldighet för kreditinstitut att spara uppgifter en viss tid.

7 § Med kreditinstitut avses kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt ett utländskt kreditinstitut enligt den lagen om institutet har filial i Sverige.

I paragrafen definieras kreditinstitut. Paragrafen motsvarar delvis

1 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

8 § De uppgifter som ska lämnas enligt 6 § ska lämnas utan dröjsmål och elektroniskt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

I paragrafen regleras när och hur uppgifterna enligt 6 § ska lämnas. Den innehåller också ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare före- skrifter om hur uppgifterna ska lämnas. Paragrafen motsvarar del- vis 4 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

959

Författningskommentar

SOU 2025:74

Försäkringsgivares skyldighet att lämna uppgifter

9 § En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsför- medlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgifterna be- hövs i ett ärende om anställning med ekonomiskt stöd för att kontrollera om den som är aktuell för en sådan anställning kommer att omfattas av någon försäkring.

En försäkringsgivare ska på begäran lämna uppgifter till Arbetsför- medlingen om en enskilds förhållande till företaget, om uppgifterna be- hövs för att kontrollera om den som har eller har haft en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen omfattas eller har om- fattats av någon försäkring.

I paragrafen regleras skyldigheter för försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar delvis 3 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.5 och 7.4.3.

Lydelsen ändras så att första stycket omfattar uppgifter som be- hövs för att kontrollera om den som är aktuell för en anställning med ekonomiskt stöd kommer att omfattas av någon försäkring. Uppgifterna som ska lämnas är de som behövs för att Arbetsför- medlingen ska kunna avgöra om de uppgifter som arbetsgivaren har lämnat till myndigheten är riktiga. För detta ändamål behöver Arbetsförmedlingen normalt veta om en viss person kommer att omfattas av t.ex. en arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring eller pen- sionsförsäkring och för vilken tid försäkringen kommer att gälla. Bestämmelsen omfattar uppgifter om den som är aktuell för någon typ av statligt subventionerad anställning, förutom nystartsjobb, där stödet beslutas av Arbetsförmedlingen (prop. 2019/20:117 s. 69).

Lydelsen ändras också så att andra stycket även omfattar upp- gifter som avser personer som har haft en anställning med ekono- miskt stöd som Arbetsförmedlingen beslutat om.

Paragrafen omfattar de uppgifter som försäkringsgivare har till- gång till vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens begäran. Bestäm- melsen medför ingen skyldighet för försäkringsgivare att spara uppgifter en viss tid.

10 § Med försäkringsgivare avses försäkringsföretag enligt försäkrings- rörelselagen (2010:2043), tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag samt EES-försäkringsgivare och försäkrings-

960

SOU 2025:74

Författningskommentar

givare från tredjeland enligt lagen (1998:293) om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

I paragrafen definieras försäkringsgivare. Paragrafen motsvarar del- vis 1 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.5 och 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

11 § De uppgifter som ska lämnas enligt 9 § ska lämnas utan dröjsmål och elektroniskt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

I paragrafen regleras när och hur uppgifterna enligt 9 § ska lämnas. Den innehåller också ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas. Paragrafen motsvarar delvis 4 § lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras redaktionellt.

8 kap. Tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

1 § I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I paragrafen finns en upplysning om att bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen tillämpas i det allmännas verksamhet. Paragrafen motsvarar 4 § andra stycket lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och motsvarar i sak 16 § andra stycket första meningen lagen om vissa anställningsfräm- jande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

961

Författningskommentar

SOU 2025:74

Tystnadsplikt för uppgifter i leverantörers verksamhet

2 § Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga för- hållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Detsamma gäller den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som medver- kar till att fullgöra leverantörens uppdrag.

I paragrafen regleras tystnadsplikt vid och efter leverantörers utför- ande av arbetsmarknadspolitiska insatser för Arbetsförmedlingen. Den reglerar även tystnadsplikt vid och efter en underleverantörs medverkan till att fullgöra ett sådant uppdrag. Paragrafen motsva- rar 4 § första stycket lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Tystnadsplikt för uppgifter i Samhall Aktiebolags verksamhet

3 § Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i Samhall Aktiebolags verksamhet som genom produk- tion av varor och tjänster syftar till att uppnå meningsfulla och utveck- lande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden.

I paragrafen regleras tystnadsplikt i Samhall Aktiebolags verksam- het. Paragrafen motsvarar delvis lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen (jfr prop. 1991/92:91 s. 24 och25).

Övervägandena finns i avsnitt 4.8, 7.4.3 och 7.4.4.

I paragrafen har gjorts ett tillägg som innebär att tystnadsplik- ten även omfattar obehörigt utnyttjande av uppgifter. Det får be- dömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet vad som ska anses vara ett obehörigt utnyttjande. Ett exempel på bestämmel- sens innebörd är att Samhalls personal som har fått ta del av upp- gifter om en anvisad arbetstagares personliga förhållanden inom verksamheten inte får använda sig av uppgifterna utanför denna verksamhet på ett obehörigt sätt. Den praxis som finns på andra områden när det gäller obehörighetsrekvisitets innebörd kan tjäna som vägledning för den aktuella bestämmelsen.

Bestämmelsen ändras också språkligt.

962

SOU 2025:74

Författningskommentar

9 kap. Varselavgift

1 § En arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte vars- lar om driftsinskränkning enligt 5 kap., kan åläggas att betala en särskild varselavgift till staten. Om varsel uteblir under tid som arbetsgivaren är försatt i konkurs gäller det i stället den som företräder konkursboet.

Varselavgiften fastställs för varje påbörjad vecka utan varsel. Avgiften ska bestämmas till lägst 100 kronor och högst 500 kronor per vecka för varje arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.

Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp. En arbetsgivare eller företrädare för konkursboet kan också helt befrias från varselavgift.

I paragrafen regleras förutsättningarna för varselavgift och hur av- giften ska fastställas. Paragrafen motsvarar 17 § lagen om vissa an- ställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

2 § Talan om varselavgift väcks av Arbetsförmedlingen vid allmän dom- stol. Sådan talan ska väckas senast inom ett år efter driftsinskränkningen.

I paragrafen regleras när och vid vilken domstol Arbetsförmed- lingen senast ska väcka talan om varselavgift. Paragrafen motsvarar 18 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

10 kap. Straff

Ersättning för privat förmedling av arbete

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbuden mot ersättning för privat förmedling av arbete i 4 kap. 2 eller 3 §§ döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

I paragrafen regleras straff i vissa fall för den som bryter mot för- buden om ersättning för privat förmedling av arbete i 4 kap. 2 eller 3 §§. Paragrafen motsvarar 7 § lagen om privat arbetsförmedling. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

963

Författningskommentar

SOU 2025:74

Lämnande av oriktig uppgift

2 § Den som i varsel eller underrättelse enligt 5 kap. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift som inte saknar betydelse döms till böter eller fängelse i högst ett år.

I paragrafen regleras straff i vissa fall för den som lämnar oriktig uppgift i varsel eller underrättelse enligt 5 kap. Paragrafen motsva- rar delvis 19 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Lydelsen ändras så att paragrafen inte omfattar straff för den som lämnar oriktig uppgift efter föreläggande enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Den regleringen finns kvar i 19 § samma lag. Bestämmelsen ändras även språkligt och redaktionellt.

Allmänt åtal för brott i vissa fall

3 § Allmänt åtal för brott som avses i 2 § får bara väckas efter att Arbets- förmedlingen har medgett det.

I paragrafen regleras att allmänt åtal för brott som avses i 2 § bara får väckas efter att Arbetsförmedlingen har medgett det. Paragrafen motsvarar delvis 22 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt.

Privat förmedling av arbete trots förbud

4 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot privat förmedling av arbete enligt 12 kap. 2 § eller förbud att anställa enligt 12 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

I paragrafen regleras straff i vissa fall för den som bryter mot för- bud enligt 12 kap. 2 eller 3 §§. Paragrafen motsvarar 6 § lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång. Övervägandena finns

i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt. Någon änd- ring i sak är inte avsedd.

964

SOU 2025:74

Författningskommentar

11 kap. Överklagande

1 § Arbetsförmedlingens beslut enligt 5 kap. och 9 kap. 1 § får överkla- gas hos regeringen.

Arbetsförmedlingens beslut om kontrollbesök enligt 6 kap. 2 § får inte överklagas.

I paragrafen finns regler om överklagande av beslut som meddelats enligt vissa av lagens paragrafer. Paragrafen motsvarar delvis 24 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Första stycket motsvarar delvis 24 § lagen om vissa anställnings- främjande åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3. Bestäm- melsen ändas redaktionellt och språkligt.

Av andra stycket, som är nytt, framgår att Arbetsförmedlingens beslut om kontrollbesök inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.

12 kap. Bestämmelser vid höjd beredskap

Förutsättningar för bestämmelsernas tillämplighet

1 § När det råder höjd beredskap och om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas får reger- ingen föreskriva att 2–4 §§ ska tillämpas.

I paragrafen regleras att regeringen under vissa förutsättningar får föreskriva att 2–4 §§ ska tillämpas. Paragrafen motsvarar 1 § lagen om arbetsförmedlingstvång. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Begränsningar av privat förmedling av arbete

965

Författningskommentar

SOU 2025:74

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter som förbjuder eller be- gränsar rätten att utöva privat förmedling av arbete. Paragrafen motsvarar 2 § lagen om arbetsförmedlingstvång. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Begreppet ”annan arbetsför- medling än den offentliga” har ersatts med ”privat förmedling av arbete”. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelse

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, för att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss verksamhet, meddela föreskrifter om förbud för arbetsgivare att anställa arbetstagare som inte anvisats av Arbetsförmedlingen eller med myndighetens medgivande (arbetsförmedlingstvång).

I föreskrifterna ska det anges vilket behov av arbetskraft som ska ges företräde (företrädesbestämmelse).

Den som förmedlar arbete får inte anvisa eller medge att en arbets- sökande tar annat arbete inom en verksamhet där arbetsförmedlingstvång gäller så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt.

I paragrafen finns bl.a. ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om arbetsförmedlingstvång. Paragrafen motsvarar 3 § lagen om arbets- förmedlingstvång. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Anställningsavtal i strid med föreskrift om arbetsförmedlingstvång

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före- lägga en arbetstagare att frånträda en anställning om anställningsavtalet har träffats i strid med vad som föreskrivits om arbetsförmedlingstvång och anställningen inte kan godkännas med hänsyn till en företrädesbestäm- melse. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att förelägga en arbetstagare att frånträda ett an- ställningsavtal i vissa fall och en möjlighet att förena föreläggandet

966

SOU 2025:74

Författningskommentar

med vite. Paragrafen motsvarar 4 § lagen om arbetsförmedlings- tvång. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

Bestämmelsen ändras språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Undantag

5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om

1.anställningen bara är tillfällig,

2.arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,

3.parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor, eller

4.om den ena parten i ett anställningsförhållande eller hans eller hen- nes make, maka, eller sambo är den andra partens

a) barn,

b) barnbarn,

c) styvbarn eller dess barn eller barnbarn, d) fosterbarn eller dess barn eller barnbarn, e) syskon,

f) halvsyskon, eller g) fostersyskon.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela föreskrifter som förbjuder eller begrän- sar rätten att utöva privat förmedling av arbete. Paragrafen motsva- rar 5 § lagen om arbetsförmedlingstvång. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3 och 7.4.4.

Bestämmelsen ändras språkligt och redaktionellt.

11.2Förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmedlingen

Genom förslaget upphävs lagen (2002:546) om behandling av per- sonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och er- sätts av en ny lag om behandling av personuppgifter vid Arbetsför- medlingen.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Arbetsförmed- lingen är utformad med begrepp och struktur som anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på be- handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana upp-

967

Författningskommentar

SOU 2025:74

gifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), förkortad dataskyddsförordningen.

Innehållet i lagen om behandling av personuppgifter vid Arbets- förmedlingen motsvarar i vissa delar innehållet i lagen om behand- ling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Därutöver har nya paragrafer tillkommit. Till skillnad från lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten finns i den nya lagen inte bestämmelser som reglerar behandling av personuppgifter i en arbetsmarknads- politisk databas, särskilt integritetskänsliga personuppgifter eller gallring. Den nya lagen förbjuder direktåtkomst med ett undantag och har nya bestämmelser om den längsta tid som personuppgifter får behandlas.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Paragrafen mot- svarar i huvudsak 1 § första och tredje styckena lagen om behand- ling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.1.

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Definitioner av begreppen personuppgifter och be- handling finns i artikel 4.1 och 4.2 i dataskyddsförordningen.

Tillämpningsområdet motsvarar myndighetens uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Uppgifterna regleras i för- ordningen (2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen, i regleringsbrev och andra regeringsbeslut. Tillämpningsområdet omfattar också uppgifter med koppling till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som följer av mer allmänna krav på myndigheten, t.ex. i myndighetsförordningen (2007:515).

De närmare formerna för Arbetsförmedlingens arbetsmarknads- politiska verksamhet framgår av 5 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Enligt den bestämmel-

968

SOU 2025:74

Författningskommentar

sen bedrivs verksamheten i form av platsförmedling, vägledning, arbetsmarknadspolitiska program, arbetsplatsintroduktion, arbets- livsinriktad rehabilitering och verksamhet för unga med funktions- hinder. Verksamheten omfattar också frågor om vissa anställnings- främjande åtgärder, arbetstillstånd och arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska bl.a. inhämta och tillgängliggöra informa- tion om lediga arbeten och effektivt sammanföra arbetssökande med de arbetsgivare som söker arbetskraft. Myndigheten ska verka för att förkorta arbetslöshetstider hos arbetssökande och vakans- tider hos arbetsgivare. Vidare ska Arbetsförmedlingen, när så är motiverat, ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete och med hjälp av anställningsfrämjande åtgärder stimulera arbetsgivare att anställa arbetssökande som inte kan få arbete utan stöd. Till detta kommer de övriga uppgifter som Arbetsförmedlingen har inom ramen för sitt ansvar för den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Uppgifterna omfattar t.ex. att löpande ta fram och tillgängliggöra kunskapsunderlag och statistik om arbetsmarknaden, att delta i det myndighetsgemensamma arbe- tet mot den grova och organiserade brottsligheten samt att fullgöra uppdrag som beredskapsmyndighet (4, 5 och 11 §§ förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen).

Lagen är tillämplig både vid ärendehandläggning och i faktisk verksamhet,2 dvs. sådan verksamhet inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som inte utgör handläggning av ärenden. Personuppgiftsbehandling som utförs i verksamhet som kontroll, uppföljning och planering av verksamheten omfattas således av lagens tillämpningsområde.

Behandling av personuppgifter vid myndigheten som inte avser den angivna verksamheten, t.ex. i samband med personaladmini- stration, omfattas inte av lagens tillämpningsområde.

I paragrafens andra stycke begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behandling av personuppgifter, nämligen då behand- lingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Manuell behandling som inte ingår i, eller kommer att ingå i, ett register omfattas därmed inte av lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 i dataskyddsförordningen och bör

2Prop. 2016/17:180, En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, s. 286.

969

Författningskommentar

SOU 2025:74

tolkas på samma sätt. En definition av register finns i artikel 4.6 i dataskyddsförordningen.

Vissa språkliga ändringar är gjorda i paragrafen jämfört med 1 § första och tredje stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Någon ändring i sak är inte avsedd.

2 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte i den del av Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som även utgör hälso- och sjukvård enligt patientdatalagen (2008:355).

I paragrafen undantas delar av Arbetsförmedlingens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet från lagens tillämpningsområde. Para- grafen motsvarar delvis 1 § andra stycket i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.1.

Av paragrafen framgår att lagen inte är tillämplig i den del av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet som omfattas av definitionen av hälso- och sjukvård i patientdatalagen. I nuvarande 1 § andra stycket lagen om behandling av personupp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras att den lagen inte är tillämplig i den delen av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet en- ligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt att i den verksamhe- ten tillämpas i stället patientdatalagen. Genomförandet av arbets- psykologiska utredningar är exempel på verksamhet som även utgör hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårds- lagen.3 Ändringen är inte avsedd att innebära någon förändring i sak.

Förhållandet till annan reglering

3 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av så- dana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

3Prop. 2010/11:96, Ändringar i Arbetsförmedlingens och Inspektionen för arbetslöshetsförsäk- ringens registerlagar, s. 22.

970

SOU 2025:74

Författningskommentar

Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsför- ordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till lagen.

Paragrafen behandlar lagens förhållande till dataskyddsförord- ningen och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Bestämmelsen mot- svarar 2 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.2.

Första stycket upplyser om att lagen innehåller bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna, men förutsätter och tillåter i vissa av- seenden nationella bestämmelser som kompletterar förordningen, vilket bl.a. finns i denna lag. Hänvisningen till dataskyddsförord- ningen avser dataskyddsförordningen i dess vid varje tidpunkt gäl- lande lydelse.

Enligt andra stycket är dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen subsidiära i förhållande till denna lag. Det betyder att bestämmelser i dataskyddslagen och dess föreskrifter inte gäller om det finns avvikande bestämmelser i denna lag. Det regleras även att föreskrifter som har meddelats

i anslutning till denna lag ska ha företräde framför bestämmelser i dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dataskyddslagen.

Personuppgiftsansvar

4 § Arbetsförmedlingen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag.

I paragrafen regleras personuppgiftsansvaret för behandling av per- sonuppgifter enligt lagen. Bestämmelsen motsvarar delvis 3 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.3.

Av paragrafen framgår att Arbetsförmedlingen är personuppgifts- ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen. En definition av begreppet personuppgiftsansvarig

971

Författningskommentar

SOU 2025:74

finns i artikel 4.7 i dataskyddsförordningen. Av dataskyddsförord- ningen följer vissa skyldigheter för den som är personuppgiftsansva- rig, se t.ex. artiklarna 5, 24.1 och 82. Lydelsen skiljer sig från 3 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten på så vis att den endast omfattar sådan behand- ling som anges i tillämpningsområdet. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Ändamål

5 § Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om det är nödvän- digt för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten.

Som ett led i den verksamheten får Arbetsförmedlingen behandla per- sonuppgifter om det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av ändamålen.

I paragrafen anges de primära ändamålen för myndighetens behand- ling av personuppgifter. Paragrafen motsvarar delvis 4 och 6 §§ lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.4.

Ändamålen återspeglar de behov av personuppgiftsbehandling som finns för att Arbetsförmedlingen ska kunna utföra sina upp- gifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. De primära ändamålen ger tillsammans med den sekundära ändamålsbestäm- melsen i 6 § och bestämmelsen om finalitetsprincipen i 7 § en ram för vilken personuppgiftsbehandling som är tillåten.

Av första stycket framgår att en grundläggande förutsättning för att en personuppgift ska vara tillåten att behandla är att den är nöd- vändig för att utföra en uppgift som myndigheten har. Nödvändig- hetskravet innebär inte att behandlingsåtgärden ska vara oundgäng- lig (prop. 2017/18:105 s. 189). I kravet på nödvändighet ligger dock att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgif- terna (prop. 2017/18:232 s. 117). Arbetsförmedlingens uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten framgår av kommen-

972

SOU 2025:74

Författningskommentar

taren till 1 §. Ändamålet omfattar all den behandling av personupp- gifter som är nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter, dvs. både ärendehandläggning och faktisk verksamhet.

Ändamålet omfattar även personuppgiftsbehandling med anledning av dataanalyser och urval som behöver utföras i verksamheten och som inte görs i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i verksamheten. Vidare omfattas uppföljning, utveckling och test- ning av sådana analys- och urvalsmodeller, om behandlingen om- fattar personuppgifter.

I andra stycket framgår att Arbetsförmedlingen, som ett led i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, får behandla person- uppgifter när det är nödvändigt för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Ändamålet omfat- tar alltså t.ex. Arbetsförmedlingens dataanalyser och urval i kon- trollverksamhet. Arbetet med dataanalyser och urval kan t.ex. avse att analysera avvikelser, mönster och samband för att identifiera ärenden eller subjekt där det finns störst risk för fel och som därför behöver kontrolleras särskilt. Ändamålet omfattar all den person- uppgiftsbehandling som kan vara nödvändig vid Arbetsförmed- lingens dataanalyser och urval för angivna syften. Det innebär att personuppgiftsbehandling i form av t.ex. inhämtning av uppgifter och fortsatt behandling av sådana uppgifter kommer att rymmas i bestämmelsen. Ändamålet omfattar också exempelvis uppföljning, utveckling och testning av sådana analys- och urvalsmodeller som används i kontrollsyfte.

Att personuppgiftsbehandling får ske för att förebygga, för- hindra och upptäcka fel innebär att verktygen dataanalyser och ur- val inte enbart är möjliga att använda för efterhandskontroller utan också för att på ett så tidigt stadium som möjligt identifiera olika risker för felaktigheter redan innan det finns ett ärende. Begreppet fel ska tolkas brett i detta sammanhang. Det omfattar t.ex. avvikel- ser i förhållande till materiella rättsregler, oegentligheter samt fel- aktigheter som beror på avsiktligt handlande eller misstag.

I tredje stycket upplyses om att regeringen med stöd av sin rest- kompetens enligt 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela före- skrifter om begränsningar av ändamålen i första stycket. Med stöd av restkompetensen kan regeringen även bestämma att Arbetsför- medlingen ska meddela föreskrifter om sådana begränsningar.

973

Författningskommentar

SOU 2025:74

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 5 § får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de sekundära ändamål som personuppgifter får behandlas för. Paragrafen motsvarar delvis 5 § i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.4.

Av bestämmelsen följer att de uppgifter som behandlas för pri- mära ändamål (5 §) även får behandlas för att fullgöra uppgiftsläm- nande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Be- handlingen förutsätter således att uppgifterna redan är föremål för behandling enligt 5 §. Bestämmelsen omfattar sådant uppgiftsläm- nande som sker på grund av att myndigheten ska lämna ut upp- gifter, t.ex. med stöd av lagen (2008:206) om underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, i fall då ut- lämnande inte kan ske med stöd av 5 §. Bestämmelsen omfattar även sådant uppgiftslämnande som sker med stöd av bestämmelser som medför att uppgifter får lämnas ut, t.ex. den s.k. generalklau- sulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Paragrafen innehåller en bestämmelse som ger uttryck för finali- tetsprincipen i dataskyddsförordningen. Paragrafen motsvarar 5 a § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.4.

Enligt paragrafen får personuppgifterna även behandlas för

andra ändamål om behandlingen inte är oförenlig med insamlings- ändamålen. Behandling av personuppgifter enligt denna paragraf förutsätter att uppgifterna har samlats in för ett primärt ändamål. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 5.1 b i data- skyddsförordningen och bör tolkas på samma sätt. Detta innebär bl.a. att behandling för arkivändamål av allmänt intresse, veten- skapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i förordningen inte ska anses vara oför- enlig med de ursprungliga ändamålen. Det innebär också att de om- ständigheter som anges i artikel 6.4 i förordningen ska beaktas vid

974

SOU 2025:74

Författningskommentar

bedömningen om behandlingen är förenlig med finalitetsprincipen. Det innebär t.ex. att kopplingen mellan insamlingsändamålen och de nya ändamålen, personuppgifternas art och eventuella konse- kvenser för den registrerade av den planerade fortsatta behand- lingen ska beaktas.

Behandling av känsliga personuppgifter

8 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas med stöd av artikel 9.2 g i för- ordningen om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behand- lingen.

Paragrafen reglerar behandling av känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Paragrafen mot- svarar delvis 9 § i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.6.

Av paragrafen framgår ett undantag från förbudet mot behand- ling av känsliga personuppgifter i artikel 9.1 i dataskyddsförord- ningen, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ur- sprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Bestämmelsen ersätter den generella bestämmelsen i

3 kap. 3 § första stycket dataskyddslagen avseende undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter, som gäller där sektorsspecifik reglering saknas (prop. 2017/18:105 s. 91).

Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlings- åtgärden ska vara oundgänglig (jfr prop. 2017/18:105 s. 194). Be- handlingen måste dock alltid kunna motiveras på grundval av de uppgifter myndigheten har att utföra. I kravet på nödvändighet lig- ger även att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

975

Författningskommentar

SOU 2025:74

Sökbegränsningar

9 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, religiös över- tygelse eller hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag.

Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

I paragrafen anges under vilka förutsättningar som sökningar av- seende vissa kategorier av personuppgifter får göras. Paragrafen motsvarar delvis 14 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i av- snitt 6.6.9.

Av första stycket framgår att det inte är tillåtet att utföra vissa sökningar. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter. Det omfattar således inte bara sökningar i tra- ditionell mening, utan även åtgärder när information struktureras eller systematiseras med hjälp av avancerade tekniska lösningar, t.ex. artificiell intelligens. Vad som avses med känsliga personuppgifter framgår av 8 §. Genom bestämmelsen förbjuds sökningar som görs för att få fram ett urval av personer som t.ex. har en viss politisk åsikt eller sexuell läggning. Däremot hindrar bestämmelsen inte sökningar som görs i något annat syfte än att identifiera ett urval av individer, t.ex. för att utöva tillsyn, ta fram verksamhetsstatistik för registervård eller för att söka efter ett namn.4

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval grundat på uppgift om etniskt ursprung, reli- giös övertygelse eller hälsa. Genom detta undantag är det möjligt för myndigheten att ta fram ett urval av personer baserat på t.ex. uppgifter om funktionsnedsättning eller arbetslivserfarenhet som präst. För att en sökning ska omfattas av undantaget måste den vara nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag.

4Prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2022/23:34 s. 208.

976

SOU 2025:74

Författningskommentar

Av tredje stycket framgår att förbudet inte heller omfattar sök- ningar som sker i en viss handling eller i ett visst ärende. Den en- skilde medarbetaren kan således göra sökningar på t.ex. känsliga personuppgifter i en viss handling.

Särskilda bestämmelser om dataanalyser och urval

10 § Arbetsförmedlingen får använda följande personuppgifter för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § andra stycket:

1.uppgifter som Arbetsförmedlingen förfogar över eller samlar in till följd av myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet, och

2.uppgifter som lämnas till Arbetsförmedlingen för att fullgöra upp- giftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgif- ter som får behandlas för sådana dataanalyser och urval.

Paragrafen tydliggör vilka personuppgifter som Arbetsförmed- lingen får behandla för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i myndighetens arbetsmark- nadspolitiska verksamhet. Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.10.

Första stycket tydliggör att Arbetsförmedlingen inte får behandla uppgifter som det inte finns stöd för att behandla till följd av myn- dighetens uppgifter. Regleringen möjliggör insamling och vidare- behandling av personuppgifter för att göra aktuella dataanalyser och urval. Vilka uppgifter som är relevanta att behandla för data- analyser och urval följer av den materiella verksamhetsregleringen. Arbetsförmedlingen behöver alltid säkerställa att behandlingen är förenlig med dataskyddsförordningen.

Enligt första punkten får Arbetsförmedlingen behandla person- uppgifter som myndigheten förfogar över eller samlar in till följd av dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Med uppgifter som Arbetsförmedlingen förfogar över avses sådana uppgifter som myndigheten redan har tillgång till som en följd av sin verksamhet, t.ex. i fråga om handläggning av ärenden. Uppgifterna kan exem- pelvis ha samlats in från enskilda som har ett ärende hos myndig- heten eller så kan uppgifter ha överlämnats från andra myndigheter.

977

Författningskommentar

SOU 2025:74

Med uppgifter som Arbetsförmedlingen samlar in till följd av dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet avses uppgifter som myndigheten har stöd för att samla in i sin verksamhet till följd av utförandet av sina uppgifter. Insamlingen kan t.ex. ske i syfte att handlägga ärenden eller direkt för att göra dataanalyser urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel. Det rör sig med andra ord om uppgifter som myndigheten ännu inte har samlat in och den därför inte heller förfogar över till följd av t.ex. handläggning av ärenden. Det kan exempelvis vara uppgifter som hämtas in från öppna källor hos andra myndigheter vilka i förekommande fall innehåller personuppgifter.

Enligt andra punkten får Arbetsförmedlingen behandla person- uppgifter som lämnas till myndigheten för att fullgöra uppgifts- lämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Bestämmelsen omfattar uppgifter som t.ex. en annan myndighet lämnar i enlighet med en i lag eller förordning föreskriven upp- giftsskyldighet på begäran av Arbetsförmedlingen, uppgifter som lämnas till Arbetsförmedlingen med stöd av den s.k. generalklau- sulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen eller uppgifter som i övrigt lämnas till myndigheten med stöd av bestämmelser i lag eller förordning. Det kan röra sig om både sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som är offentliga hos den överlämnande myndigheten.

I de fall en bestämmelse om uppgiftsskyldighet innebär att upp- gifterna endast får lämnas ut om det behövs i ett ärende hos Arbets- förmedlingen kommer uppgifterna inte att kunna hämtas in i syfte att göra analyser och urval. Om sådana uppgifter väl finns i ett ärende kommer uppgifterna dock kunna behandlas även för att göra dataanalyser och urval om övriga förutsättningar för det är uppfyllda.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas för dataanalyser och urval enligt 5 § andra stycket. Begränsningar kan därmed finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter.

11 § Innan personuppgifter behandlas för att göra dataanalyser och urval enligt 5 § andra stycket ska Arbetsförmedlingen dokumentera

1.avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget

ienskildas personliga integritet, och

978

SOU 2025:74

Författningskommentar

2. de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval.

All dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kon- troll i efterhand.

I paragrafen regleras sådant som Arbetsförmedlingen ska doku- mentera när myndigheten behandlar personuppgifter för dataana- lyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka fel i myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.10.

Av första stycket första punkten framgår att Arbetsförmedlingen ska dokumentera avvägningen mellan det avsedda resultatet med åtgärden och intrånget i enskildas personliga integritet. Det innebär att Arbetsförmedlingen ska dokumentera bedömningen av vilka konsekvenser som behandlingen kan få för den enskildes person- liga integritet. I denna bedömning ska Arbetsförmedlingen ta hän- syn till omständigheter såsom bl.a. uppgifternas art, omfattning och syftet med analyserna och urvalen. Myndigheten behöver även dokumentera det avsedda resultatet med åtgärden, dvs. vad data- analyserna och urvalen förväntas leda till för resultat.

Av andra punkten framgår att de metoder och sökbegrepp som används för att ta fram urval ska dokumenteras. Med metoder för att ta fram urval menas t.ex. urvalsmodeller som Arbetsförmed- lingen tar fram, utvecklar och tillämpar för att förebygga, förhindra och upptäcka fel i den verksamhet som omfattas av lagens tillämp- ningsområde. Dokumentationen ska vidare innebära att det i efter- hand kan kontrolleras vilka sökbegrepp som har använts för att ta fram ett urval. Sökningar kan i detta sammanhang göras för att t.ex. söka igenom en informationsmängd för att hitta var ett visst be- grepp förekommer. Sökbegrepp kan också användas för att välja bort information. Utöver detta kan det handla om sökningar som görs för att sortera fram den information som kommer att använ- das som underlag för en viss dataanalys, eller sökningar som görs bland urvalsträffar för att prioritera vilka av dessa som bör kontrol- leras närmare.

Av andra stycket framgår att all dokumentation ska göras på ett sådant sätt att det möjliggör kontroll i efterhand. Genom doku- mentationen ska det gå att följa upp att behandlingen endast avser uppgifter som får behandlas vid dataanalyser och urval samt att uppgifterna används för rätt ändamål. Dokumentationskravet inne-

979

Författningskommentar

SOU 2025:74

bär dock inte att Arbetsförmedlingen måste redovisa exakt vilka uppgifter som behandlas. Det är tillräckligt att det framgår vilka kategorier av uppgifter som behandlas och uppgifternas art. Det är upp till Arbetsförmedlingen att bedöma i vilken form som doku- mentationen ska ske. Det avgörande är att det i efterhand går att kontrollera den gjorda proportionalitetsbedömningen samt vilka metoder och sökbegrepp som har använts för att ta fram urval. Dokumentationen ska upprättas innan en ny behandling påbörjas.

Tillgång till personuppgifter

12 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till det som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regel- bundet.

I paragrafen regleras tillgången till personuppgifter. Paragrafen motsvarar delvis 11 § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.11.

Av första stycket framgår att Arbetsförmedlingen ska begränsa tillgången till personuppgifter till det som var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter vid myndigheten. Uttrycket var och en inkluderar såväl tillsvidareanställd personal som perso- ner med tidsbegränsade anställningar eller uppdrag vid myndig- heten. Myndigheten ska aktivt ta ställning till vilket informations- behov en arbetsuppgift eller ett uppdrag medför och tilldela den behörighet som behövs utifrån det. Tillgången kan begränsas genom tekniska och organisatoriska åtgärder (jfr artikel 32 i EU:s data- skyddsförordning).

Av andra stycket framgår att myndigheten är skyldig att se till att åtkomsten till personuppgifter kontrolleras och följs upp regelbun- det. Sådana kontroller och uppföljningar bör genomföras systema- tiskt och återkommande och inte bara om myndigheten av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har före- kommit. Det är upp till myndigheten att närmare bestämma former- na för kontroll och uppföljning, men det kan t.ex. ske genom loggar.

980

SOU 2025:74

Författningskommentar

Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

13 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

I paragrafen regleras elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Paragrafen motsvarar delvis 12 och 13 §§ i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Över- vägandena finns i avsnitt 6.6.12.

I första stycket tydliggörs att elektroniskt utlämnande är tillåtet. Som exempel på elektroniskt utlämnande kan nämnas utlämnande genom e-post eller annan elektronisk överföring. De krav på per- sonuppgiftsbehandling som finns i dataskyddsförordningen måste vara uppfyllda för att behandlingen ska vara tillåten och det gäller även vid elektroniskt utlämnande. Innan frågan om formen för ut- lämnandet bedöms måste det avgöras om det finns hinder mot att lämna ut uppgifterna. Det kan exempelvis gälla sekretess för person- uppgifter enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, om det kan antas att uppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.

I andra stycket regleras att det endast är i förhållande till Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringen som det är tillåtet för Arbets- förmedlingen att genom direktåtkomst lämna ut personuppgifter som behandlas i myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksam- het. Direktåtkomst innebär att en mottagare har direkt tillgång till någon annans register eller databas och därigenom på egen hand kan ta del av information (se HFD 2015 ref. 61). I paragrafen re- gleras inte frågan om uppgifterna över huvud taget får lämnas ut, utan endast formen för utlämnandet. För att ett utlämnande av personuppgifter genom direktåtkomst ska vara tillåtet krävs att de krav som ställs i dataskyddsförordningen är uppfyllda. Det är Arbetsförmedlingen som i egenskap av personuppgiftsansvarig ansvarar för att elektroniskt utlämnande görs på ett sätt som är förenligt med dataskyddsförordningen.

981

Författningskommentar

SOU 2025:74

I tredje stycket upplyses om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av möjlig- heten att lämna ut personuppgifter elektroniskt.

Längsta tid för behandling

14 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att person- uppgifter längst får behandlas under viss tid.

Paragrafen innehåller en bestämmelse som ger uttryck för prin- cipen om lagringsminimering i dataskyddsförordningen. Paragrafen saknar motsvarighet i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.14.

Bestämmelsen i första stycket motsvarar principen om lagrings- minimering i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen. Den tydliggör att Arbetsförmedlingen inte får behandla personuppgifter längre tid än vad som behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de be- handlas. Det innebär att personuppgifterna därefter ska tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifieringsmöjlig- heter försvinner. Om uppgiften behandlas för olika ändamål får den dock fortsätta att behandlas för de ändamål där behoven av behandling kvarstår. Bestämmelsen utgör inget hinder mot att upp- gifter och handlingar bevaras genom arkivlagens (1990:782) bestäm- melser. De kan således behandlas för arkivändamål av allmänt in- tresse även efter att andra behov upphört.

I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter längst får behandlas under viss tid. Sådana tidsfrister kan dock inte medföra avsteg från dataskydds- förordningens princip om lagringsminimering som kommer till ut- tryck i första stycket.

982

SOU 2025:74

Författningskommentar

Begränsning av rätten att göra invändningar

15 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra in- vändningar gäller inte vid sådan behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

I paragrafen begränsas den registrerades rätt att invända mot behand- ling av personuppgifter. Paragrafen motsvarar delvis 2 a § lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.15.

Bestämmelsen innebär ett undantag från rätten enligt artikel 21.1 i dataskyddsförordningen för den registrerade att när som helst, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, göra invändningar mot behandlingen av personuppgifter. Undantaget utgör en sådan begränsning i den nationella rätten som är tillåten enligt artikel 23 i dataskyddsförordningen. Vid sådan behandling av personuppgifter som är tillåten enligt lagen, eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den, gäller därmed inte rätten enligt artikel 21.1 att göra invändningar mot behandlingen.

En mindre språklig ändring har gjorts jämfört med 2 a § första stycket lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten. Vidare har upplysningen i 2 a § andra stycket om möjligheten enligt 8 kap. 7 § regeringsformen att med- dela föreskrifter tagits bort. Någon ändring i sak är inte avsedd.

11.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

19 §

Den som efter föreläggande som avses i 7 § uppsåtligen eller av grov oakt- samhet lämnar oriktig uppgift som inte saknar betydelse döms till böter eller fängelse i högst ett år.

I paragrafen regleras straff i vissa fall för den som lämnar oriktig uppgift. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Lydelsen ändras redaktionellt så att paragrafen inte längre om- fattar straff för den som lämnar oriktig uppgift i varsel eller under- rättelse i samband med driftsinskränkning. Den regleringen förs in

983

Författningskommentar

SOU 2025:74

i lagen (0000:00) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen ändras även språkligt.

25 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 7–12 §§.

I paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer att meddela undantag från bestämmelserna i 7–12 §§. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Paragrafen ändas redaktionellt.

11.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

15 §

En part som är skyldig att förhandla ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett moti- verat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.

En arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsäg- ning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om

1.skälen till de planerade uppsägningarna,

2.antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,

3.antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,

4.den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkstäl- las, och

5.beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

Arbetsgivaren ska också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 5 kap. 3 § första och andra styckena lagen (0000:00) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Paragrafen reglerar vissa skyldigheter i samband med förhandling. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Lydelsen i tredje stycket ändras så att skyldigheten att lämna en kopia avser varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt

984

SOU 2025:74

Författningskommentar

5 kap. 3 § första och andra styckena lagen (0000:00) om den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Paragrafen ändras även språkligt. Någon ändring i sak är inte avsedd.

11.5Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

4 kap.

1 §

För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag tillämplig

i den utsträckning som framgår av 2 kap. 4 § lagen (0000:00) om den arbets- marknadspolitiska verksamheten.

Paragrafen reglerar lagens tillämplighet i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Lydelsen i första stycket ändras så att lagen är tillämplig i den ut- sträckning som framgår av 2 kap. 4 § lagen (0000:00) om den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Någon ändring i sak är inte avsedd.

11.6Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

28 kap.

11 §

985

Författningskommentar

SOU 2025:74

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

I ärende hos Försäkringskassan gäller 1–3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Bestämmelsen reglerar den sekretess som gäller för enskilds per- sonliga förhållanden inom den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten (jfr prop. 2021/22:216 s. 96 och 97). Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.

Ändringen i tredje stycket innebär att den särskilda bestämmel- sen för domstol tas bort. Särskilda bestämmelser om sekretess för domstolar finns bl.a. i 43 kap.

12 §

Sekretess gäller i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller inte beslut om stöd i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen reglerar den sekretess som gäller för enskilds affärs- eller driftförhållanden inom den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten (jfr prop. 2021/22:216 s. 97 och 98). Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Av andra stycket framgår att sekretessen inte gäller beslut om stöd i ärende. Tidigare begränsning till beslut om stöd i ärende en- ligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen tas bort. Med beslut om stöd i ärende avses olika beslut om ekonomiskt stöd, bidrag och ersättning till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknads- politiska insatser. Exempelvis avses beslut om ekonomiskt stöd till arbetsgivare enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställnings- stöd och förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb. Även beslut om ekonomiskt bidrag till en arbetsgivare enligt förord- ningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga omfattas av undantaget. Beslut om stöd i ärende omfattar även beslut om eko- nomiskt stöd till anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser,

986

SOU 2025:74

Författningskommentar

exempelvis enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare omfattas beslut om ersätt- ning till arbetsgivare enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Undantaget från sekretess omfattar beslut som innebär ett av- görande i sak, t.ex. beslut att bevilja eller avslå en ansökan om stöd, beslut om återkrav av stöd samt omprövningsbeslut. Undantaget omfattar inte beslut som fattas under handläggningen av ett ärende om stöd, t.ex. beslut om anstånd med betalning av återkrav.

Ändringen påverkar inte nuvarande undantag från sekretess för beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Sekretessbrytande bestämmelser

12 a §

Sekretessen enligt 11 § eller 12 § hindrar inte att uppgift lämnas till en leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen eller Kammarkollegiet, om det är nödvändigt för att leverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Bestämmelsen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse för uppgifter som är nödvändiga att lämna till Arbetsförmedlingens leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.2.

Lydelsen ändras för att tydliggöra att sekretess enligt antingen

11 § eller 12 § eller enligt båda paragraferna inte hindrar att uppgift lämnas ut under de förutsättningar som anges i bestämmelsen.

I bestämmelsen görs ett tillägg som innebär att den även omfat- tar leverantörer som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på upp- drag av Kammarkollegiet.

12 b §

Sekretessen enligt 11 § hindrar inte att uppgift lämnas till Samhall Aktiebolag, om det är nödvändigt för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

987

Författningskommentar

SOU 2025:74

Paragrafen är ny och innehåller en sekretessbrytande bestämmelse för uppgifter som är nödvändiga att lämna till Samhall Aktiebolag. Övervägandena finns i avsnitt 4.8.2.

Av bestämmelsen framgår att sekretessen enligt 28 kap. 11 § inte hindrar att Arbetsförmedlingen lämnar ut uppgift till Samhall Aktiebolag, om uppgiften behövs där för att bolaget ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Bestämmelsen är alltså begränsad till att gälla utlämnande till Samhall och endast sådana uppgifter som behövs hos Samhall för uppdragets utförande. Det handlar om bolagets upp- drag att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där beho- ven finns. Exempel på uppgifter som behövs är uppgifter om på vil- ket sätt den arbetssökandes funktionsnedsättning påverkar arbets- förmågan och vilket behov av anpassningar som finns i arbetet.

Den sekretessbrytande bestämmelsen innebär ingen skyldighet för Arbetsförmedlingen att på eget initiativ lämna uppgifter till Samhall. Det är myndigheten själv som avgör om och i så fall vilka uppgifter som ska lämnas ut till Samhall. Arbetsförmedlingen be- höver alltid avgöra om förutsättningarna föreligger för att tillämpa den sekretessbrytande bestämmelsen. Om Samhall begär ut upp- gifter behöver bolaget därför lämna tillräckligt mycket information om behovet för att en sådan prövning ska kunna göras.

13 §

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäk- ring för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Bestämmelsen reglerar den sekretess som gäller för enskilds per- sonliga förhållanden inom arbetslöshetsförsäkringen (jfr prop. 2023/24:128 s. 495 och 496 och prop. 2000/01:129 s. 84 och 85). Övervägandena finns i avsnitt 8.4.3.

Ändringen i första stycket innebär att den särskilda bestämmelsen om sekretess i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem en- ligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor tas bort.

988

SOU 2025:74

Författningskommentar

Ändringen i andra stycket innebär att sekretessen för uppgift i en allmän handling gäller i högst sjuttio år, i stället för i femtio år.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i ärende om arbetslöshetsersättning enligt den upphävda lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring som har lämnats före ikraftträdandet.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i ett ärende om med- lemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbets- löshetskassor.

Övervägandena finns i kapitel 9.

Av punkt 1 framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2027.

I punkt 2 anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller för uppgifter i ärende om arbetslöshetsersättning enligt den upphävda lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelsen mot- svarar vad som gäller enligt övergångsbestämmelsen i punkt 2 till SFS 2024:517.

Av punkt 3 framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller för uppgifter i ärende enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäk- ring som har lämnats före ikraftträdandet.

I punkt 4 anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller i ett ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myn- dighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angi- ven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS)

989

Författningskommentar

SOU 2025:74

på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ	Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen	prövning av ärenden enligt lagen
(1997:239) om arbetslöshets-	om arbetslöshetsförsäkring
kassor	(SFS 2024:506)
Besiktningsorgan enligt	fordonskontroll (SFS 2002:574)
fordonslagen (2002:574)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Bilagan innehåller de privaträttsliga organ hos vilka tryckfrihetsför- ordningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar ska tillämpas. Övervägandena finns i kapitel 9.

I bilagan görs en följdändring med anledning av att den särskilda bestämmelsen i 28 kap. 13 § om sekretess i ärende om medlems- avgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslös- hetskassor tas bort.

11.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Tystnadsplikt

26 §

Den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska in- satser på uppdrag av Kammarkollegiet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon då har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden. Detsamma gäller den som deltar i eller har deltagit i verksamhet hos en underleverantör som medverkar till att full- göra leverantörens uppdrag.

990

SOU 2025:74

Författningskommentar

Paragrafen är ny och reglerar tystnadsplikt vid och efter leveran- törers utförande av arbetsmarknadspolitiska insatser för Kammar- kollegiet. Den reglerar även tystnadsplikt vid och efter en under- leverantörs medverkan till att fullgöra ett sådant uppdrag. Tyst- nadsplikten gäller för den som deltar i eller har deltagit i sådan verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.6.

Av bestämmelsen framgår att tystnadsplikt gäller för den som på grund av anställning eller på något annat sätt deltar i eller har deltagit i en leverantörs verksamhet att på Kammarkollegiets upp- drag utföra arbetsmarknadspolitiska insatser. Det anges även att tystnadsplikt gäller för den som deltar eller har deltagit i verksam- het hos underleverantör som medverkar till att fullgöra leverantö- rens uppdrag. Exempel på personer som på något annat sätt deltar i en verksamhet är inhyrda konsulter eller andra uppdragstagare. Det kan även vara fråga om styrelseledamöter, ägare och andra personer i verksamheten som har tillgång till eller på annat sätt förfogar över de uppgifter som hanteras.

Tystnadsplikten innebär ett förbud mot att obehörigen röja eller utnyttja uppgifter. Det får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet vad som ska anses vara ett obehörigt röjande eller ut- nyttjande. Uppgifter kan dock normalt lämnas ut med samtycke från den enskilde. Som obehörigt röjande eller utnyttjande anses inte heller sådant utlämnande av uppgifter som sker med stöd av lag eller när leverantörer eller underleverantörer delar information med andra om det är nödvändigt för uppdragets utförande. Den praxis som finns på andra områden när det gäller obehörighetsrek- visitets innebörd kan tjäna som vägledning för den aktuella bestäm- melsen.

Tystnadsplikten är straffsanktionerad i 20 kap. 3 § brottsbalken.

Behandling av känsliga personuppgifter

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

27 §

Bestämmelserna i 28–30 §§ kompletterar Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av

991

Författningskommentar

SOU 2025:74

sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandling av personuppgifter som omfattas av EU:s dataskydds- förordning gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

Paragrafen är ny och behandlar förhållandet mellan lagens bestäm- melser om personuppgiftsbehandling och dataskyddsförordningen och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Övervägandena finns i avsnitt 6.7.7.

Första stycket upplyser om att bestämmelserna i 28–30 §§ kom- pletterar dataskyddsförordningen. Förordningen är direkt tillämp- lig i medlemsstaterna, men förutsätter och tillåter i vissa avseenden nationella bestämmelser som kompletterar förordningen. Bestäm- melserna i 28 och 29 §§ innehåller de kompletterande bestäm- melser som gäller vid Kammarkollegiets behandling av känsliga per- sonuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen i myndighetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Bestämmelsen i 30 § innehåller de komplet- terande bestämmelser som gäller vid Kammarkollegiets leveran- törers behandling av känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen i deras verksamhet. Hänvis- ningen till dataskyddsförordningen avser dataskyddsförordningen i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.

I andra stycket upplyses om att dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid personupp- giftsbehandling som omfattas av dataskyddsförordningen. Detta gäller dock endast om inte annat följer av lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller föreskrifter som har med- delats i anslutning till den lagen. Avvikande bestämmelser i lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen har således företräde framför bestämmelserna i dataskyddslagen och dess före- skrifter. Sådana avvikande bestämmelser som har företräde finns i 28 och 29 §§ om behandling av känsliga personuppgifter hos Kam- markollegiet. Det regleras även att föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser ska ha företräde framför bestäm-

992

SOU 2025:74

Författningskommentar

melser i dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till dataskyddslagen.

Behandling av känsliga personuppgifter hos Kammarkollegiet

28 §

Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (käns- liga personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i förordningen behandlas av Kammarkollegiet i myndighetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd

1.om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag,

2.om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende,

3.om behandlingen är nödvändig för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderingsarbete, eller

4.i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Paragrafen är ny och reglerar behandling av känsliga personuppgif- ter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.7.5.

Av första stycket framgår ett undantag från förbudet mot behand- ling av känsliga personuppgifter i artikel 9.1 i dataskyddsförord- ningen, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i fackförening och genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella lägg- ning. Bestämmelsen ersätter den generella bestämmelsen i 3 kap.

3 § första stycket dataskyddslagen avseende undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter, som gäller där sek- torsspecifik reglering saknas (prop. 2017/18:105 s. 91). Bestäm- melsen reglerar behandling av sådana personuppgifter i myndig- hetens verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Med sådan verksamhet avses myndighetens verk- samhet enligt denna lag och förordningen (2022:852) om grundläg- gande omställnings- och kompetensstöd. Även verksamhet genom exempelvis uppdrag i regleringsbrev eller andra regeringsbeslut omfattas. Det innebär exempelvis handläggning av ärenden om

993

Författningskommentar

SOU 2025:74

offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd samt handläggning av ärenden om yttranden till dem som ansöker om omställningsstudiestöd. Det innebär också arbete med analys, uppföljning och utvärdering av det grundläggande omställ- nings- och kompetensstödet.

Av första stycket första punkten framgår att känsliga personupp- gifter får behandlas av Kammarkollegiet om uppgifterna har läm- nats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag. Bestäm- melsen motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 3 § första stycket första punkten dataskyddslagen och bör tolkas på samma sätt (prop. 2017/18:105 s. 194).

I första stycket andra punkten anges att känsliga personuppgifter får behandlas av Kammarkollegiet om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende. Det innebär exempelvis ärenden om rådgivning, vägledning och förstärkt stöd enligt 5–12 §§ och ärenden om yttranden till dem som ansöker om omställnings- studiestöd enligt 16 §. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller en- ligt 3 kap. 3 § första stycket andra punkten dataskyddslagen och bör tolkas på samma sätt (prop. 2017/18:105 s. 194).

Av första stycket tredje punkten framgår att känsliga personupp- gifter får behandlas av Kammarkollegiet om behandlingen är nöd- vändig för myndighetens analys-, uppföljnings- och utvärderings- arbete. Bestämmelsen är tillämplig i s.k. faktisk verksamhet och möjliggör bl.a. behandling av känsliga personuppgifter i Kammar- kollegiets leverantörs- och verksamhetsuppföljning. Bestämmelsen möjliggör även behandling av känsliga personuppgifter i arbetet med att analysera, följa upp och utvärdera innehållet i det grund- läggande omställnings- och kompetensstödet, såväl avseende stöd från den offentliga omställningsorganisationen inom Kammar- kollegiet som från registrerade omställningsorganisationer.

I första stycket fjärde punkten anges att känsliga personuppgifter får behandlas av Kammarkollegiet i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte inne- bär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 3 § första stycket tredje punkten dataskyddslagen och bör tolkas på samma sätt (prop. 2017/18:105 s. 194 och 195).

994

SOU 2025:74

Författningskommentar

Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlings- åtgärden ska vara oundgänglig (jfr prop. 2017/18:105 s. 194). Behandlingen måste dock alltid kunna motiveras på grundval av de uppgifter myndigheten har att utföra. I kravet på nödvändighet lig- ger även att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

29 §

Vid behandling enligt 28 § är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om etniskt ursprung, medlemskap i fack- förening eller hälsa om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Förbudet omfattar inte heller sökningar i en viss handling eller i ett visst ärende.

Paragrafen är ny och anger under vilka förutsättningar som sök- ningar avseende vissa kategorier av personuppgifter får göras. Över- vägandena finns i avsnitt 6.7.6.

Av första stycket framgår att det inte är tillåtet att utföra vissa sökningar. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på käns- liga personuppgifter. Det omfattar således inte bara sökningar i tra- ditionell mening, utan även åtgärder när information struktureras eller systematiseras med hjälp av avancerade tekniska lösningar, t.ex. artificiell intelligens. Genom bestämmelsen förbjuds sökningar som görs för att få fram ett urval av personer som t.ex. har en viss politisk åsikt eller sexuell läggning. Däremot hindrar bestämmelsen inte sökningar som görs i något annat syfte än att identifiera ett urval av individer, t.ex. i syfte att utöva tillsyn, för att ta fram verk- samhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn.5

I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval grundat på uppgift om etniskt ursprung, med-

5Prop. 2017/18:105 s. 91 och prop. 2022/23:34 s. 208.

995

Författningskommentar

SOU 2025:74

lemskap i fackförening eller hälsa. Genom detta undantag är det möjligt för Kammarkollegiet att ta fram ett urval av personer base- rat på t.ex. uppgifter om vilka individer som har beviljats förstärkt stöd. För att en sökning ska omfattas av undantaget måste den vara nödvändig för att utföra en uppgift i Kammarkollegiets verksamhet som avser det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Behandling av känsliga personuppgifter hos leverantörer

30 §

Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (käns- liga personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning be- handlas av en leverantör som utför eller har utfört arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet eller en underleverantör som med- verkar eller har medverkat till att fullgöra leverantörens uppdrag, om

1.uppgifterna avser en enskild person som får eller har fått offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställ- ningsstudiestöd,

2.behandlingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras, och

3.behandlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Vid behandling som sker med stöd av första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Paragrafen är ny och reglerar behandling av känsliga personupp- gifter med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. Över- vägandena finns i avsnitt 6.8.2.

996

SOU 2025:74

Författningskommentar

ning. Bestämmelsen reglerar behandling av sådana personuppgifter i leverantörernas verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Kammarkollegiet. Det innebär exempelvis tillhandahållandet av stöd till enskilda i form av rådgivning enligt

5 §. Bestämmelsen reglerar även behandling av känsliga personupp- gifter i verksamhet hos en underleverantör som medverkar eller har medverkat till att fullgöra leverantörens uppdrag. Samtliga tre punk- ter som anges i första stycket måste vara uppfyllda för att behandling av känsliga personuppgifter enligt paragrafen ska vara tillåten.

Av första stycket första punkten framgår att känsliga personupp- gifter får behandlas av en leverantör eller underleverantör om upp- gifterna avser en enskild person som får eller har fått offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd eller yttrande för omställningsstudiestöd. Med offentligt grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd avses rådgivning, vägledning och för- stärkt stöd enligt 5 §. Med yttrande för omställningsstudiestöd avses yttrande enligt 16 §. Bestämmelsen tillåter inte behandling av känsliga personuppgifter om någon annan än den enskilda person som får eller har fått stöd eller yttrande för omställningsstudiestöd, exempelvis en närstående person.

I första stycket andra punkten anges att känsliga personuppgifter får behandlas av en leverantör eller underleverantör om behand- lingen är nödvändig för att uppdraget ska kunna fullgöras. Det kan exempelvis handla om en anpassning av stödet efter den enskildes särskilda behov. Det kan också handla om att till Kammarkollegiet rapportera genomförda aktiviteter och resultat av det utförda stö- det, t.ex. att stödet har fått avbrytas på grund av sjukdom. Begrep- pet nödvändig innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig (jfr prop. 2017/18:105 s. 194). Behandlingen måste dock alltid kunna motiveras på grundval av de uppgifter leve- rantören har att utföra. I kravet på nödvändighet ligger även att känsliga personuppgifter inte får behandlas om syftet med behand- lingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymi- sera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter.

Av första stycket tredje punkten framgår att känsliga personupp- gifter får behandlas av en leverantör eller underleverantör om be- handlingen inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Bestämmelsen innebär att leverantörernas behandling av känsliga personuppgifter ska vara restriktiv och inte

997

Bilaga 1

SOU 2025:74

Aktörerna i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Som beskrivs i lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten består verksamheten av arbetsmarknadspolitiska program och andra arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete.

Verksamheten hanteras främst av Arbetsförmedlingen. Myndig- hetens huvudsakliga uppdrag är att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt genom att bl.a. inhämta och tillgängliggöra information om lediga arbeten, effektivt sammanföra arbetssökande med de arbets- givare som söker arbetskraft och verka för att förkorta arbetslöshets- tider hos arbetssökande och vakanstider hos arbetsgivare. Arbets- förmedlingen ska ge stöd och insatser för att stärka en arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Myndigheten ska även med hjälp av an- ställningsfrämjande åtgärder stimulera arbetsgivare att anställa arbets- sökande som inte kan få arbete utan stöd. Bland insatserna som Arbetsförmedlingen kan besluta om finns reguljär utbildning, upp- handlad utbildning, förberedande insatser, praktik och stöd till start av näringsverksamhet samt särskilda insatser för personer med funk- tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, bl.a. lönebidrag och skyddat arbete. Arbetsförmedlingen förfogar även över andra former av subventionerade anställningar. Kammarkollegiet ansvarar för den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som utgörs av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten berör även flera andra aktörer. Försäkringskassan beslutar om utbetalning av flera arbets- marknadspolitiska ersättningar och samverkar med Arbetsförmed- lingen för att stödja sjukskrivna att kunna återgå i arbete. Arbets- förmedlingen samverkar även med Kriminalvården om arbetssökande

ikriminalvården. Därutöver kan Arbetsförmedlingen, Försäkrings- kassan samt regioner och kommuner delta som samverkande parter

iverksamhet med finansiell samordning för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, i syfte att dessa individer uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete.

Det är i stor utsträckning andra aktörer än Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet som anordnar och utför de arbetsmarknads- politiska insatserna, även om beslut om insatserna för enskilda fattas

1000

SOU 2025:74

Bilaga 1

av myndigheterna. Många insatser upphandlas eller anskaffas av Arbets- förmedlingen och Kammarkollegiet och utförs därmed av leveran- törer till myndigheterna. Vissa insatser anordnas av andra än leveran- törer, t.ex. av arbetsgivare som tar emot arbetslösa personer i praktik eller arbetsträning. Det statligt helägda bolaget Samhall Aktiebolag har till uppgift att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt per- soner med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Insatser anordnas också hos olika typer av utbildningsanordnare, t.ex. folkhögskolor och yrkeshögskolor. Därutöver bedriver kommu- nerna verksamhet inom flera områden med olika koppling till arbets- marknadspolitiken. Kommunerna ansvarar exempelvis för den kom- munala vuxenutbildningen (komvux) inklusive komvux i svenska för invandrare (sfi), yrkesutbildningar och utbildningar på grundläg- gande nivå. Kommunerna ansvarar också för samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare. Många av de personer som får stöd av en kommuns socialförvaltning är även arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

Utöver de aktörer som utför eller medverkar i utförandet av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns en mängd andra aktö- rer i eller med nära koppling till arbetsmarknadspolitiken. Det är t.ex. statliga myndigheter som Institutet för arbetsmarknads- och utbild- ningspolitisk utvärdering, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) och Statens servicecenter. Arbetslöshetskassorna har statens uppdrag att hantera och administrera arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmed- lingen samverkar även med arbetsmarknadens parter, arbetsgivare, branschorganisationer och idéburen sektor i den utsträckning som det behövs för verksamheten.

Uppdraget att föreslå ett förbättrat informationsutbyte för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Informationsutbytet regleras i dag i flera regelverk

Vilken information aktörer i den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten har möjlighet att utbyta styrs av flera olika regelverk. Tyst- nadsplikt för anställda hos myndigheter regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretessen i den arbets- marknadspolitiska verksamheten regleras framför allt i 28 kap. 11 och

1001

Bilaga 1

SOU 2025:74

12 a §§ OSL. Sekretessen för andra offentligrättsliga aktörers verk- samheter som har betydelse för den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten regleras i andra delar av OSL, t.ex. sekretess i utbildnings- verksamhet i 23 kap., sekretess inom socialtjänsten i 26 kap. och sekretess i verksamhet som rör skatt i 27 kap. Tystnadsplikt för an- ställda hos privata aktörer regleras som huvudregel inte i OSL utan i särskilda lagar.

Exempel på sådan reglering i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten finns i lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen och i 4 § lagen om den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

Av 10 kap. 28 § OSL följer att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om det finns en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Bestämmelser om uppgiftsskyldig- het finns i allmänhet i de författningar som reglerar den verksamhet där uppgiftsskyldigheten gäller. Uppgiftsskyldigheten för myndigheter regleras som huvudregel i förordning. Som huvudregel krävs det stöd i lag för att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet för privata aktörer. Exempel på sådan reglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns i 2 och 3 §§ lagen om den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten och i 2 § lagen (2020:474) om skyldighet för kredit- institut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbets- förmedlingen.

Varför behöver informationsutbytet förbättras?

När Arbetsförmedlingen inte har tillgång till relevant information riskerar inskrivna vid Arbetsförmedlingen att inte få rätt stöd i rätt tid. Även samverkan och samarbete mellan aktörer som ska ge stöd till en enskild kan försvåras, t.ex. när parallella insatser ges av Arbets- förmedlingen och av en kommun. Myndighetsbeslut riskerar att baseras på inaktuella eller felaktiga uppgifter om sakförhållanden som inte enkelt kan verifieras eller kontrolleras genom tillgång till infor- mation som finns hos andra aktörer. Det handlar både om underlag för gynnande beslut och om förutsättningar för kontroll och upp- följning. För att upprätthålla legitimitet i arbetsmarknadspolitiken är det viktigt att det finns en väl fungerande kontroll av att arbets- sökande och arbetsgivare uppfyller de skyldigheter som gäller för olika

1002

SOU 2025:74

Bilaga 1

typer av ersättningar och stöd. Det behöver finnas goda förutsätt- ningar att förebygga, förhindra, upptäcka och ingripa mot felaktiga utbetalningar, bidragsbrott och annan brottslighet.

Förbättrade möjligheter att verifiera uppgifter ökar även kvali- teten på registerdata och statistik, vilket ger bättre möjligheter för uppföljning av verksamheten. Tillgång till mer information skapar förutsättningar att utnyttja tekniska möjligheter för t.ex. maskinella analyser som del av statistiska bedömningsstöd som Arbetsförmed- lingen använder för att uppskatta hur långt från arbetsmarknaden en arbetssökande står. Det kan bl.a. skapa bättre underlag för Arbets- förmedlingen inför beslut om stöd och underlätta för myndigheten att fatta beslut om anvisning till program som är arbetsmarknads- politiskt motiverade. Bristande möjligheter att utbyta information mellan aktörer kan leda till minskad effektivitet och kvalitet, t.ex. om samma uppgift behöver inhämtas av olika aktörer. Det kan även skapa onödigt merarbete för enskilda om de behöver lämna samma uppgift flera gånger.

Det är viktigt att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har goda förutsättningar att bedrivas effektivt och rättssäkert, på ett sätt som bidrar till att uppnå arbetsmarknadspolitikens mål. Tillgången till relevant information för Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet och andra myndigheter är en grundläggande förutsättning för att de ska kunna utföra sina respektive uppdrag effektivt och fatta ända- målsenliga beslut. Det är även viktigt att leverantörer, kommuner och andra anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser har tillgång till relevant information för att kunna planera, utföra och följa upp de insatser de tillhandahåller. Även om en stor del av relevant informa- tion kan komma direkt från den arbetssökande själv är möjligheten att utbyta information mellan Arbetsförmedlingen, andra myndigheter och anordnare av insatser många gånger nödvändig. Information som kan förbättra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten finns bl.a. hos statliga myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Centrala studiestödsnämnden. Arbetsförmed- lingen har möjlighet till informationsutbyte med många myndig- heter och andra aktörer i dag. Förutsättningarna för ett effektivare informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer har nyligen förbättrats genom de ändringar som trädde i kraft den 1 decem- ber 2022 utifrån förslag i propositionen Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. 2021/22:216,

1003

Bilaga 1

SOU 2025:74

bet. 2021/22:AU15, rskr. 2021/22:426). Då infördes bl.a. bestäm- melser om uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt för leverantörer samt sekretessbrytande bestämmelser för Arbetsförmedlingen i förhål- lande till myndighetens leverantörer. För flera andra aktörer saknas motsvarande reglering om utbyte av information eller behandling av personuppgifter. Det finns t.ex. inte särskild reglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser som inte är leverantörer till Arbetsförmedlingen. För Samhall finns en särskild reglering om tyst- nadsplikt, men det saknas exempelvis sekretessbrytande bestämmel- ser för Arbetsförmedlingen i förhållande till Samhall.

Arbetsförmedlingen har i olika former framfört vissa behov av att ändra och förtydliga i regelverk om både utbyte av information och om personuppgiftsbehandling (se bl.a. dnr A2021/00917 och A2022/00336). Kammarkollegiet har framfört behov av en författ- ningsreglerad skyldighet för leverantörer av det offentliga grundläg- gande omställnings- och kompetensstödet att lämna uppgifter till myndigheten. Även Delegationen för unga och nyanlända till arbete lyfter vikten av informationsutbyte mellan staten och kommunerna

isitt slutbetänkande (SOU 2023:7). I departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) lyfts behovet av utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter för korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen och för att motverka arbetslivskriminalitet, med förslag som bl.a. berör Arbets- förmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Skatteverket. Det bör därför göras en bred översyn av hur informa- tionsutbytet kan förbättras för den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten.

Utredaren ska därför

•kartlägga vilka behov av information som Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet, kommuner, andra myndigheter, anordnare av insatser och andra aktörer har för att kunna utföra sina respektive uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

•lämna förslag på hur informationsutbytet mellan Arbetsförmed- lingen, Kammarkollegiet, kommuner, andra myndigheter, anord- nare av insatser och andra aktörer kan förbättras för den arbets- marknadspolitiska verksamheten, samtidigt som den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet värnas, och

•lämna nödvändiga författningsförslag.

1004

SOU 2025:74

Bilaga 1

Uppdraget att se över hur dataskyddsregleringen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan göras mer ändamålsenlig

Nuvarande reglering av personuppgiftsbehandling

Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga in- tegriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Inskränkningar i det grundlagsfästa skyddet kan endast göras genom lag och bara under de förutsättningar som anges i 2 kap. 20–22 §§ regeringsformen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behand- ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförord- ning), förkortad EU:s dataskyddsförordning, utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Förordningen är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlems- länder, men tillåter och förutsätter ibland att medlemsstaterna kom- pletterar förordningen med nationell lagstiftning. EU:s dataskydds- förordning kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, för- kortad dataskyddslagen. Dataskyddslagen är subsidiär till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i särskilda registerförfattningar.

För Arbetsförmedlingens personuppgiftsbehandling gäller lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten och den tillhörande förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verk- samheten. Författningarna tillkom för 20 år sedan (prop. 2001/02:144, bet. 2001/02:AU8, rskr. 2001/02:244). I samband med EU:s data- skyddsreform gjordes anpassningar av vissa författningar på arbets- marknadsområdet, bl.a. Arbetsförmedlingens registerlag, till EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:112, bet. 2017/18:AU12, rskr. 2017/18:235). Det var dock inte fråga om en generell översyn av registerförfattningarna, även om vissa justeringar gjordes där be- hov uppmärksammats vid översynen som inte direkt hade samband med dataskyddsförordningen (prop. 2017/18:112 s. 71–76).

1005

Bilaga 1

SOU 2025:74

Kammarkollegiet saknar särskilda registerförfattningar för den del av myndighetens verksamhet som hänför sig till den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten, dvs. det grundläggande omställnings- och kompetensstödet. Myndighetens behandling av personuppgifter görs därför med stöd av EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen.

Det saknas även särskilda registerförfattningar för den verksamhet som andra aktörer, t.ex. leverantörer och andra anordnare, bedriver inom det arbetsmarknadspolitiska området. Dessa aktörers behand- ling av personuppgifter görs därför med stöd av EU:s dataskydds- förordning och dataskyddslagen.

Varför behöver dataskyddsregleringen ses över?

Någon allmän översyn av Arbetsförmedlingens registerförfattningar har inte gjorts sedan författningarnas tillkomst. Den översyn som gjordes i samband med EU:s dataskyddsreform var som anges ovan i stort sett begränsad till anpassningar till EU:s dataskyddsförord- ning. De senaste decennierna har förutsättningarna för myndigheter- nas digitalisering och personuppgiftsbehandling förändrats avsevärt med hänsyn till såväl den snabba tekniska utvecklingen som nya data- skyddsregler inom främst EU. Det framgår redan av dessa skäl att det är nödvändigt med en systematisk genomgång av de aktuella register- författningarna. Arbetsförmedlingen har framfört detta önskemål vid ett flertal tillfällen.

I förarbetena till Arbetsförmedlingens registerlag framgår att av- sikten var att regleringen skulle vara teknikoberoende och flexibel för att inte hindra pågående och framtida effektiviseringar av verk- samheten (prop. 2001/02:144 s. 28). Trots detta kan det konstateras att registerlagen inte längre framstår som ändamålsenlig och anpas- sad till dagens behov hos Arbetsförmedlingen. Till exempel togs registerförfattningarna fram under en tid då manuell handläggning av enskilda ärenden var det vanligaste arbetssättet. De är inte anpas- sade till den mer avancerade och omfattande automatiserade behand- lingen av personuppgifter som är aktuell i dag när nya it-system byggs. Digitaliseringen innebär även att allt fler informationsflöden övergår till att enbart hanteras i elektronisk form. För att anpassa Arbetsförmedlingens registerförfattningar om t.ex. elektroniskt utläm- nande till denna utveckling krävs nya överväganden och en mer flex-

1006

SOU 2025:74

Bilaga 1

ibel reglering, något som redan finns i flera andra registerförfattningar. Den tekniska utvecklingen har därutöver skapat nya möjligheter för myndigheterna att använda maskinella riskbaserade analyser och urval för att kunna koncentrera sin kontroll mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås. Arbets- förmedlingen utvecklar också statistiska bedömningsstöd för att upp- skatta hur långt från arbetsmarknaden en arbetssökande står. För att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas bättre än i dag och därmed skapa förbättrade förutsättningar för en effektiv verksamhet krävs en ny reglering. Det finns också ett behov av att överväga om det finns utrymme för minskad detaljreglering jämfört med den regler- ing som i dag gäller för Arbetsförmedlingen, t.ex. de sekundära ända- målsbestämmelserna som reglerar i vilken utsträckning personupp- gifter får behandlas för att lämnas ut till annan verksamhet inom den egna myndigheten, till enskilda eller till andra myndigheter för att till- godose deras behov. För att säkerställa att ändamålsbestämmelserna är anpassade till den tekniska utvecklingen kan det vidare finnas ett behov av en utvidgad ändamålsreglering jämfört med den som gäller för Arbetsförmedlingen i dag.

I Arbetsförmedlingens registerförfattningar finns i dag särskilda bestämmelser om sökbegränsningar, som ofta tar sikte på den data- bas som regleras i författning. Sökbegränsningarna tar sikte på käns- liga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser, men också på möjligheten att söka efter handlingar i databaserna. Bestämmelserna har införts av integritetsskäl (prop. 2001/02:144 s. 47). Arbetsförmed- lingens registerlag innehåller mer långtgående och detaljerade sök- begränsningar än de som gäller t.ex. enligt dataskyddslagen och brotts- datalagen och har en annorlunda utformning. Det behöver utredas om dagens bestämmelser om sökbegränsningar alltjämt kan anses vara ändamålsenligt utformade.

Även strukturen och terminologin i Arbetsförmedlingens nuvar- ande registerförfattningar behöver ses över, bl.a. i syfte att moderni- sera språket och att använda enhetliga begrepp i förhållande till främst annan dataskyddsreglering.

I samband med införandet av det grundläggande omställnings- och kompetensstödet 2022 framförde Kammarkollegiet att det finns be- hov av en tydligare reglering för att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter inom det grundläggande omställnings- och kompe- tensstödet. Även om regeringen i propositionen Flexibilitet, omställ-

1007

Bilaga 1

SOU 2025:74

ningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176 s. 362–370) gjorde bedömningen att EU:s dataskyddsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehand- ling som kan komma att ske hos Kammarkollegiet finns det nu skäl att utreda och belysa den frågan närmare.

Leverantörer och andra anordnare utför i stor utsträckning arbets- marknadspolitiska insatser. Vid utförandet av många insatser finns det stort behov av att kunna behandla personuppgifter hos dessa aktörer, både för att genomföra insatserna och för att kunna lämna uppgifter om enskilda till både Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet. Det bör därför utredas om det finns behov av en dataskyddsreglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser utöver den som följer av EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen.

Utredaren ska därför

•lämna förslag på en ny och ändamålsenlig dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingen, med mer flexibla bestämmelser som är an- passade till myndighetens nuvarande behov och den tekniska ut- vecklingen,

•vid behov lämna förslag på en ny dataskyddsreglering för den del av Kammarkollegiets verksamhet som avser grundläggande omställ- nings- och kompetensstöd,

•vid behov lämna förslag på en dataskyddsreglering för anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser, och

•lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredaren ska noga väga behovet av en mer ändamålsenlig person- uppgiftsbehandling mot den enskildes rätt till skydd för sin person- liga integritet.

Det ligger inte inom ramen för utredarens uppdrag att se över de registerförfattningar som gäller för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering eller Inspektionen för arbets- löshetsförsäkringen.

1008

SOU 2025:74

Bilaga 1

Uppdraget att se över hur de lagar som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan göras mer ändamålsenliga

Lagregleringen behöver bli mer ändamålsenlig

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten styrs i huvudsak i för- ordning. Övergripande och gemensamma bestämmelser om verksam- heten finns i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program finns gemensamma bestämmelser om program i den arbets- marknadspolitiska verksamheten. Det finns även förordningar som reglerar särskilda program och ersättningar i verksamheten.

Det finns emellertid även viss lagreglering som är av betydelse för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Flera av lagarna reglerar specifika frågor, t.ex. lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt, lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen, lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling, lagen om den arbetsmarknads- politiska verksamheten, lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbets- förmedlingen och lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Den nuvarande lagregleringen för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten har tillkommit över en relativt lång tid. Sedan flera av de nuvarande regelverken tillkom har det skett stora förändringar i både den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och andra regelverk, bl.a. vilka begrepp och uttryck som används. Över tid har det för vissa typer av bestämmelser använts olika lagstiftningsmetoder, t.ex. när det gäller uppgiftsskyldigheter för fristående aktörer som regle- ras på olika normgivningsnivåer med en skiftande detaljgrad utan en tydlig systematik och struktur. Det har gjort lagregleringen på det arbetsmarknadspolitiska området svår att överblicka och det finns därför behov av att göra en översyn av den.

En utgångspunkt för översynen bör vara att göra lagstiftningen mer tydlig och överskådlig och därmed lättare att tillämpa, t.ex. genom att reglera uppgiftsskyldigheter mer samlat med en tydligare systematik. En ny struktur på lagstiftningen bör också kunna medge framtida förändringar av reglerna utan att överskådligheten och en- hetligheten går förlorad.

1009

Bilaga 1

SOU 2025:74

Utredaren ska därför

•lämna förslag på hur de lagar som styr den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten kan regleras mer sammanhållet och ändamåls- enligt, och

•vid behov föreslå ändrade begrepp och uttryck, men inte göra en översyn av lagbestämmelsernas materiella innehåll, och

•lämna nödvändiga författningsförslag.

Hur kan bestämmelserna om sekretess regleras mer sammanhållet?

Som framgår av det första huvuduppdraget ska utredaren analysera och lämna förslag på hur informationsutbytet för den arbetsmark- nadspolitiska verksamheten kan förbättras, vilket skulle kunna inne- bära sekretessbrytande bestämmelser för fler aktörer i den arbets- marknadspolitiska verksamheten än för leverantörer (jfr 28 kap. 12 a § OSL). Utöver dessa ändringar kan det finnas skäl att överväga ytterligare förändringar i de bestämmelser som reglerar sekretessen i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

I sitt remissvar på den promemoria som låg till grund för försla- gen i prop. 2021/22:216 framförde Arbetsförmedlingen att sekretess inte bör gälla för beslut om stöd till arbetsgivare. Regeringen konsta- terade att det saknades beredningsunderlag för att inom ramen för det lagstiftningsärendet överväga frågan om ett generellt undantag från sekretess för beslut i ärenden som rör affärs- eller driftförhållanden.

Stöd till arbetsgivare som anställer personer med någon form av subvention som beslutas av Arbetsförmedlingen finansieras av all- männa medel. Den här typen av stöd omfattar också varje år stora belopp. Det finns därför ett behov av att allmänheten och mass- medierna ges möjlighet till insyn i och granskning av handläggningen av och beslut i alla ärenden om stöd till arbetsgivare, likt det som redan gäller för stöd vid korttidsarbete (jfr 28 kap. 12 § andra stycket). Det finns därför behov av att se över om det ska införas ett generellt undantag för beslut om stöd till arbetsgivare eller anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser.

I 28 kap. 11 § tredje stycket OSL finns särskilda regler för ären- den hos Försäkringskassan och i domstol som hänför sig till den arbets- marknadspolitiska verksamheten. I 28 kap. 13 § OSL regleras sekre-

1010

SOU 2025:74

Bilaga 1

tess för vissa ärenden i arbetslöshetsförsäkringen. Det finns behov av att se över om det är nödvändigt med särskilda sekretessbestäm- melser för Försäkringskassan, domstolarna och arbetslöshetsförsäk- ringen eller om det är tillräckligt med den sekretess som följer av 28 kap. 11 § OSL.

Utredaren ska därför

•vid behov lämna förslag på en generell bestämmelse om undantag från sekretess för beslut som avser affärs- eller driftförhållanden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, och

•vid behov lämna förslag på hur bestämmelserna om sekretess för ärenden i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten hos Försäk- ringskassan, domstolarna och arbetslöshetskassorna kan regleras mer sammanhållet.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska utöver vad som följer av kommittéförordningen (1998:1474) särskilt redovisa vilka konsekvenser lämnade förslag inne- bär för skyddet av den personliga integriteten och redovisa förslagens påverkan på den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredaren ska vidare redovisa de ekonomiska konsekvenserna av de förslag som lämnas. Om förslagen kan förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras. Om försla- gen påverkar den kommunala självstyrelsen, ska de särskilda överväg- anden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen redovisas.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och EU. För- slagen som utredaren lämnar ska vara förenliga med EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden.

Under genomförandet av uppdraget ska utredaren, i den utsträck- ning som bedöms lämplig, också ha en dialog med och inhämta upplys- ningar från de myndigheter och andra aktörer som berörs av frågorna.

Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

1011

Bilaga 2

SOU 2025:74

Uppdraget att se över vilka förutsättningar som ska gälla för Arbetsförmedlingens kontrollbesök

Enligt 6 § lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksam- heten ska arbetsgivare eller anordnare av ett arbetsmarknadspolitiskt program som tar emot eller har tagit emot stöd ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras. Skyldigheten att låta verksam- heten granskas omfattar även arbetsgivare som har eller har haft an- ställda i etableringsjobb. Enligt förarbetena till lagen syftar bestäm- melserna till att kunna kontrollera och säkerställa att välfärdssystemen inte undergrävs av felaktiga utbetalningar (prop. 2019/20:117 s. 38). Motsvarande reglering finns i de förordningar som reglerar de sub- ventionerade anställningarna.

Arbetsförmedlingen lämnade i mars 2024 in en hemställan till Arbetsmarknadsdepartementet om behovet av förtydligande lagstöd för myndighetens kontrollbesök. Arbetsförmedlingen framför att myndigheten behöver genomföra kontrollbesök i verksamhetslokaler eller på annan plats där arbetsmarknadspolitisk verksamhet bedrivs i syfte att klargöra om en arbetsgivare eller anordnare uppfyller förut- sättningarna för stöd när övriga granskningsåtgärder inte kan ge till- räckligt säkra uppgifter. Myndigheten ser även behov av att kunna göra kontrollbesök för att, i enlighet med sitt uppdrag, fullt ut kunna delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten och i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Riksrevisionen har i granskningsrapporten Subventionerade anställ- ningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17) rekommenderat att regeringen säkerställer att riskerna i nystartsjob- ben motsvaras av anpassade krav på kontroller.

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen genom olika gransknings- åtgärder har möjlighet att säkerställa att det stöd som lämnas till arbets- givare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser endast an- vänds för avsett ändamål. Möjligheten till granskning är viktig före, under och efter beslut om ett stöd. Att vid behov kunna göra kon- trollbesök hos arbetsgivare och anordnare kan vara en effektiv åtgärd i en sådan granskning. Inte minst vid oannonserade kontrollbesök på en arbetsplats har Arbetsförmedlingen möjlighet att bland annat

1014

SOU 2025:74

Bilaga 2

upptäcka skenanställningar, att arbetsplatsen inte existerar eller all- varliga brister i arbetsmiljön.

En effektiv och välfungerande kontrollverksamhet behöver vägas mot det integritetsintrång som en sådan åtgärd innebär för den en- skilde arbetsgivaren eller anordnaren, särskilt vid oanmälda kontroll- besök på verksamhetsplatser som också är avsedda som bostad. Att Arbetsförmedlingen har goda förutsättningar att vidta kraftfulla åt- gärder mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är högt prioriterat. Vid avväg- ningen mot det integritetsintrång kontroller av sådan verksamhet kan innebära är det viktigt att särskilt beakta nyttan av kontroller.

Av 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen följer bland annat att vissa föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna ska meddelas genom lag, men riksdagen kan i flertalet av dessa fall medge att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer får meddela sådana föreskrifter. Av 2 kap. 6 § regeringsformen framgår vidare att var och en är skyddad gentemot det allmänna mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Begränsningar av denna rättighet får ske endast under vissa förutsättningar och bara genom lag. Vidare följer av artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Be- gränsningar av denna rättighet får dock göras för vissa närmare an- givna ändamål. Begränsningarna måste ha stöd i tydliga och förutse- bara bestämmelser i konventionsstatens rättsordning. Det är därför av betydelse utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv att förutsättningarna för myndigheters kontrollbesök är tydligt reglerade.

Det arbetsmarknadspolitiska regelverket innehåller inte någon uttrycklig reglering om kontrollbesök. Flera andra myndigheter har uttryckligt författningsstöd för kontrollbesök, men utformningen av regleringen varierar. Till exempel innehåller folkbokföringslagen (1991:481), skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om vilka förutsättningar som gäller för Skatteverkets kontrollbesök. Det regleras exempelvis var, när och hur kontrollbesök får göras och vilka förutsättningar i övrigt som gäller.

1015

Bilaga 3

Jämförelsetabeller mellan förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och nuvarande lagreglering

I tabell 1 anges för varje paragraf i förslaget till lag om den arbets- marknadspolitiska verksamheten vilken tidigare bestämmelse den motsvarar eller om den är ny.

I tabell 2–8 anges för de lagar vars bestämmelser helt eller delvis förs in i den nya lagen varje bestämmelses motsvarighet i förslaget till lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I de fall det inte finns en motsvarande bestämmelse i den nya lagen markeras detta med ett streck. I de fall en bestämmelse i nuvarande lagar är upphävd sedan tidigare anges detta i tabellen. Vad gäller lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder anges i förekom- mande även om en bestämmelse helt eller delvis kvarstår i lagen.

Tabell 1 Jämförelse mellan förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och nuvarande lagreglering

Förslag till ny lag	Nuvarande lagbestämmelse
om den arbetsmark-
nadspolitiska
verksamheten
1 kap. 1 §	Ny
2 kap. 1 §	1 § första stycket tredje meningen lagen (2000:625) om den
	arbetsmarknadspolitiska verksamheten
2 kap. 2 §	1 § andra stycket lagen om den arbetsmarknadspolitiska
	verksamheten

1017

Bilaga 3

SOU 2025:74

Förslag till ny lag	Nuvarande lagbestämmelse
om den arbetsmark-
nadspolitiska
verksamheten
2 kap. 3 §	5	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

2 kap. 4 §	7	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
3 kap. 1 §	1	§ första stycket lagen (2010:536) om valfrihet hos
	Arbetsförmedlingen

3 kap. 2 §	1	§ andra stycket lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen
3 kap. 3 §	2	§ lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

3 kap. 4 §	3	§ lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen
4 kap. 1 §	1	§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling (delvis)
4 kap. 2 §	3	§ lagen om privat arbetsförmedling
4 kap. 3 §	6	§ lagen om privat arbetsförmedling
5 kap. 1 §	1	§ lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
5 kap. 2 §	2	§ lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder

5 kap. 3 §	2 a § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
5 kap. 4 §	4	§ lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)
5 kap. 5 §	3	§ lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
5 kap. 6 §	3 a § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
5 kap. 7 §	4	§ lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)
5 kap. 8 §	6	§ lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder

5 kap. 9 §	23 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)
5 kap. 10 §	25 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)
6 kap. 1 §	6	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (delvis)
6 kap. 2 §	Ny
6 kap. 3 §	Ny
6 kap. 4 §	Ny

6 kap. 5 §	Ny
7 kap. 1 §	3	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
7 kap. 2 §	2	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
7 kap. 3 §	6	§ lagen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (delvis)
7 kap. 4 §	Förslag till 1 a § lagen om den arbetsmarknadspolitiska
	verksamheten (prop. 2024/25:145)
7 kap. 5 §	Ny
7 kap. 6 §	2	§ lagen (2020:474) om skyldighet för kreditinstitut och
	försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till
	Arbetsförmedlingen (delvis)
7 kap. 7 §	1	§ lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare
	att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (delvis)
7 kap. 8 §	4	§ lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare
	att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (delvis)

1018

SOU 2025:74Bilaga 3

Förslag till ny lag	Nuvarande lagbestämmelse
om den arbetsmark-
nadspolitiska
verksamheten
7 kap. 9 §	3	§ lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare
	att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (delvis)
7 kap. 10 §	1	§ lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare
	att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (delvis)
7 kap. 11 §	4	§ lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare
	att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen (delvis)
8 kap. 1 §	4	§ andra stycket lagen om den arbetsmarknadspolitiska verk -
	samheten och 16 § andra stycket första meningen lagen om vissa
	anställningsfrämjande åtgärder
8 kap. 2 §	4	§ första stycket lagen om den arbetsmarknadspolitiska
	verksamheten

8 kap. 3 §	Lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhall -
	gruppen (delvis)
9 kap. 1 §	17 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder

9 kap. 2 §	18 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
10 kap. 1 §	7	§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling

10 kap. 2 §	19 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)
10 kap. 3 §	22 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)

10 kap. 4 §	6	§ lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång
11 kap. 1 §	24 § lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (delvis)

12 kap. 1 §	1	§ lagen om arbetsförmedlingstvång
12 kap. 2 §	2	§ lagen om arbetsförmedlingstvång

12 kap. 3 §	3	§ lagen om arbetsförmedlingstvång
12 kap. 4 §	4	§ lagen om arbetsförmedlingstvång

12 kap. 5 §	5	§ lagen om arbetsförmedlingstvång

Tabell 2 Jämförelse mellan lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (1974:13) om vissa	Förslag till ny lag om den arbetsmarknads-
anställningsfrämjande åtgärder	politiska verksamheten
1 §	5 kap. 1 §
2 §	5 kap. 2 §
2 a §	5 kap. 3 §
3 §	5 kap. 5 §

3 a §	5 kap. 6 §

1019

Bilaga 3

SOU 2025:74

Lagen (1974:13) om vissa			Förslag till ny lag om den arbetsmarknads-
anställningsfrämjande åtgärder			politiska verksamheten
4	§ första meningen		5 kap. 4 § och 7 §
4	§ andra meningen		5 kap. 4 §
5	§		(upphävd)

6	§		5 kap. 8 §
7	§		Kvarstår

7 a §			(upphävd)
8	§		Kvarstår
9	§		Kvarstår
10		§	(upphävd)
11		§	Kvarstår
12		§	Kvarstår

13		§	Kvarstår
14		§	(upphävd)
15		§	Kvarstår
16		§ första stycket	Kvarstår
16		§ andra stycket första meningen	8 kap. 1 § och kvarstår
16		§ andra stycket andra meningen	Kvarstår

17		§	9 kap. 1 §
18		§	9 kap. 2 §
19		§	10 kap. 2 §(delvis) och kvarstår (delvis)
20		§	Kvarstår
21		§	(upphävd)
22		§	10 kap. 3 § (delvis) och kvarstår

23		§	5 kap. 9 § (delvis) och kvarstår
24		§	11 kap. 1 § första stycket (delvis) och
			kvarstår
25		§	5 kap. 10 § (delvis) och kvarstår (delvis)

Tabell 3 Jämförelse mellan lagen (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (1992:314) om tystnadsplikt	Förslag till ny lag om den arbetsmarknads-
i verksamhet i Samhallgruppen	politiska verksamheten
Första stycket	8 kap. 3 § (delvis)
Andra stycket	–

1020

SOU 2025:74

Bilaga 3

Tabell 4 Jämförelse mellan lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (1993:440) om privat	Förslag till ny lag om den arbetsmarknads-
arbetsförmedling	politiska verksamheten
1 §	4 kap. 1 §
2 §	(upphävd)
3 §	4 kap. 2 §
4 §	(upphävd)

5 §	(upphävd)
6 §	4 kap. 3 §

7 §	10 kap. 1 §

Tabell 5 Jämförelse mellan lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (1994:2077) om	Förslag till ny lag om den
arbetsförmedlingstvång	arbetsmarknadspolitiska verksamheten
1 §	12 kap. 1 §
2 §	12 kap. 2 §

3 §	12 kap. 3 §
4 §	12 kap. 4 §
5 §	12 kap. 5 §
6 §	10 kap. 4 §

1021

Bilaga 3

SOU 2025:74

Tabell 6 Jämförelse mellan lagen (2000:625) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (2000:625) om den		Förslag till ny lag om den arbetsmarknads-
arbetsmarknadspolitiska verksamheten		politiska verksamheten
1	§ första stycket första och andra	–
meningarna
1	§ första stycket tredje meningen	2 kap. 1 §

1	§ andra stycket	2 kap. 2 §
2	§	7 kap. 2 §

3	§	7 kap. 1 §
4	§ första stycket	8 kap. 2 §

4	§ andra stycket	8 kap. 1 §
5	§	2 kap. 3 §

6	§ del av första stycket samt andra stycket	6 kap. 1 §
6	§ del av första stycket samt andra stycket	7 kap. 3 §
7	§	2 kap. 4 §

Tabell 7 Jämförelse mellan lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen och förslaget till ny lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen

Förslag till ny lag om den arbetsmarknads- politiska verksamheten

1	§ första stycket	3 kap. 1 §
1	§ andra stycket	3 kap. 2 §

2	§	3 kap. 3 §
3	§	3 kap. 4 §

1022

Statens offentliga utredningar 2025

Kronologisk förteckning

1.Skärpta krav för svenskt medborgar- skap. Ju.

2.Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Ju.

3.Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. Fi.

4.Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. Fi.

5.Avgift för områdessamverkan

– och andra åtgärder för trygghet

i byggd miljö. LI.

6.Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. Fö.

7.Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. KN.

8.Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. U.

9.På språklig grund. U.

10.En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. S.

11.Straffbarhetsåldern. Ju.

12.AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Fi.

13.En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. Fi.

14.En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. KN.

15.Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare. Volym 1 och 2. S.

16.Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Ju.

17.Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. LI.

18.Ett likvärdigt betygssystem. Volym 1 och 2. U.

19.Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. U.

20.Kommunal anslutning till Utbetal- ningsmyndighetens verksamhet. Fi.

21.Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). KN.

22.Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. KN.

23.Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. Ju.

24.Publiken i fokus

– reformer för ett starkare filmland. Ku.

25.Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. A.

26.Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. U.

27.En socionomutbildning i tiden. U.

28.Frihet från våld, förtryck och utnytt- jande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. A.

29.Ökad kvalitet hos Samhall

och fler vägar till skyddat arbete. A.

30.Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. Fi.

31.Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. Ju.

32.Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. LI.

33.Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. Ju.

34.Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. Ju.

35.Etableringsboendelagen

– ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. A.

36.Skydd för biologisk mångfald i havs- områden utanför nationell jurisdiktion. UD.

37.Skärpta villkor för friskolesektorn. U.

38.Att omhänderta barn och unga. S.

39.Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. S.

40.Säkrare tivoli. Ju.

41.Pensionsnivåer och pensionsavgiften

–analyser på hundra års sikt. S.

42.Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. Ju.

43.Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande

i bristsituationer. S.

44.Förbättrat stöd i skolan. U.

45.Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. Ju.

46.Tryggare idrottsarrangemang. Ju.

47.Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? KN.

48.Stärkt pandemiberedskap. S.

49.Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Ju.

50.En ny nationell myndighet för viltförvaltning. LI.

51.Bättre förutsättningar för klimatanpassning. KN.

52.Ökad insyn i politiska processer. Ju.

53.Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd

för vissa grupper. S.

54.Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Ju.

55.En reformerad samhällsorientering för bättre integration. A.

56.Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Ju.

57.Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Ju.

58.En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. LI.

59.Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ju.

60.En starkare fondmarknad. Fi.

61.Sveriges internationella adoptionsverk- samhet − lärdomar och vägen framåt.

Volym 1 och 2. S.

62.Ansvaret för hälso- och sjukvården. Volym 1 Bedömningar och förslag. Volym 2 Underlagsrapporter. S.

63.Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens − utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov. S.

64.En ny kontrollorganisation i livs- medelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft. LI.

65.En mer flexibel hyresmarknad. Ju.

66.En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. Ju.

67.Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet. Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats. LI.

68.Nya samverkansformer, modern bygg- nads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap. KN.

69.Effektivare samverkan för djur- och folkhälsa. LI.

70.Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen. A.

71.Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning.

Del 1 och 2. S.

72.Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan. U.

73.En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. A.

74.Ny reglering för den arbetsmarknads- politiska verksamheten. A.

Statens offentliga utredningar 2025

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. [25]

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. [28]

Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete. [29]

Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. [35]

En reformerad samhällsorientering för bättre integration. [55]

Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen. [70]

En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. [73]

Ny reglering för den arbetsmarknads- politiska verksamheten. [74]

Finansdepartementet

Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. [3]

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. [4]

AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12]

En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. [13]

Kommunal anslutning till Utbetalnings- myndighetens verksamhet. [20]

Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. [30]

En starkare fondmarknad. [60]

Försvarsdepartementet

Justitiedepartementet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap. [1]

Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. [2]

Straffbarhetsåldern. [11]

Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. [16]

Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. [23]

Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. [31]

Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. [33]

Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. [34]

Säkrare tivoli. [40]

Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. [42]

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. [45]

Tryggare idrottsarrangemang. [46]

Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. [49]

Ökad insyn i politiska processer. [52]

Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. [54]

Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. [56]

Polisiär beredskap i fred, kris och krig. [57]

Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. [59]

En mer flexibel hyresmarknad. [65]

En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. [66]

Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. [6]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. [7]

En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. [14]

Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). [21]

Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. [22]

Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? [47]

Bättre förutsättningar för klimatanpassning. [51]

Nya samverkansformer, modern bygg- nads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap. [68]

Kulturdepartementet

Publiken i fokus – reformer för ett star- kare filmland. [24]

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Avgift för områdessamverkan

–och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö. [5]

Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. [17]

Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. [32]

En ny nationell myndighet för viltförvaltning. [50]

En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. [58]

En ny kontrollorganisation i livsmedels kedjan – för ökad effektivitet, lik värdighet och konkurrenskraft. [64]

Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet. Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats. [67]

Effektivare samverkan för djur- och folk- hälsa. [69]

Socialdepartementet

En förändrad abortlag

–för en god, säker och tillgänglig abortvård. [10]

Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare Volym 1 och 2. [15]

Att omhänderta barn och unga. [38]

Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. [39]

Pensionsnivåer och pensionsavgiften

– analyser på hundra års sikt. [41] Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande i bristsituationer. [43]

Stärkt pandemiberedskap. [48]

Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper. [53]

Sveriges internationella adoptionsverk- samhet − lärdomar och vägen framåt. Volym 1 och 2. [61]

Ansvaret för hälso- och sjukvården. Volym 1 Bedömningar och förslag. Volym 2 Underlagsrapporter. [62]

Stärkt patientsäkerhet genom rätt

kompetens − utifrån hälso-

och sjukvårdens och tandvårdens behov. [63]

Fortsatt utveckling av en nationell läke- medelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning.

Del 1 och 2. [71]

Utbildningsdepartementet

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. [8]

På språklig grund. [9]

Ett likvärdigt betygssystem Volym 1 och 2. [18]

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. [19]

Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. [26]

En socionomutbildning i tiden. [27] Skärpta villkor för friskolesektorn. [37] Förbättrat stöd i skolan. [44]

	6.10.1 Behov av kompletterande dataskyddsreglering
		för Samhall Aktiebolag..........................................	797
	6.10.2 Behandling av känsliga personuppgifter...............		804
	6.10.3	Samlad dataskydds- och integritetsbedömning ...	814
	6.10.4 Det behövs inte ytterligare
		dataskyddsreglering för Samhalls verksamhet .....	816
6.11	Dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingens
	leverantörer ...........................................................................		818
	6.11.1 Behov av kompletterande dataskyddsreglering
		för leverantörer till Arbetsförmedlingen..............	818
	6.11.2 Behandling av personuppgifter som rör
		lagöverträdelser......................................................	824
	6.11.3	Samlad dataskydds- och integritetsbedömning ...	832
	6.11.4 Det behövs inte ytterligare
		dataskyddsreglering för Arbetsförmedlingens
		leverantörer ............................................................	834
6.12	Dataskyddsreglering för arbetsgivare och kommuner........		836
	6.12.1 Behov av kompletterande dataskyddsreglering
		för arbetsgivare och kommuner............................	836
7	En mer ändamålsenlig lagreglering för
	den arbetsmarknadspolitiska verksamheten................		845
7.1	Inledning................................................................................		845
7.2	Utredningens uppdrag..........................................................		845
7.3	Reglering som styr den
	arbetsmarknadspolitiska verksamheten ...............................		846

SOU 2025:74		Innehåll
10.4.2	Kammarkollegiet ...................................................	930
10.4.3	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ........	931
10.4.4	Aktörer inom utbildningssektorn ........................	931
10.4.5	Domstolar ..............................................................	933
10.4.6	Andra statliga myndigheter...................................	933
10.4.7	Arbetslöshetskassor ..............................................	933
10.5 Ekonomiska konsekvenser för det allmänna.......................		934

	och arbetet motfelaktiga utbetalningar................................	935
10.7	Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service
	i olika delar av landet ............................................................	937
10.8	Konsekvenser för företags arbetsförutsättningar,
	konkurrensförmåga eller villkor i övrigt .............................	938
10.9	Konsekvenser för kommuner och regioner samt
	den kommunala självstyrelsen..............................................	941
10.10	Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor
	och män .................................................................................	942
10.11	Konsekvenser för möjligheterna
	att nå de integrationspolitiska målen ...................................	942
10.12	Konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden
	och skyldigheter som följer av EU-medlemskapet............	942
10.13	Konsekvenser för miljön ......................................................	942
11	Författningskommentar ............................................	943
11.1	Förslaget till lag om den arbetsmarknadspolitiska
	verksamheten.........................................................................	943
11.2	Förslaget till lag om behandling av personuppgifter
	vid Arbetsförmedlingen........................................................	967
11.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa
	anställningsfrämjande åtgärder.............................................	983

Sammanfattning ................................................................		19
1	Författningsförslag.....................................................	32

1.8 Förslag till förordning om behandling av
personuppgifter vid Arbetsförmedlingen..............................	62

universitet och högskolor.......................................................	64
1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten...........................................................................	66
	5

1.11 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket ...........	72

	socialtjänstlagen (2001:453)...................................................	74
1.13	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.................	76
1.14	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2017:462) om särskilda insatser för personer med
	funktionsnedsättning som medför nedsatt
	arbetsförmåga .........................................................................	78
1.15	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2018:42) om särskilt anställningsstöd..................................	79
1.16	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2018:43) om stöd för nystartsjobb ......................................	80
1.17	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2022:811) med instruktion för Arbetsförmedlingen ..........	81
2	Utredningens uppdrag och arbete ................................	83
2.1	Utredningens uppdrag ...........................................................	83
2.2	Utredningens arbete...............................................................	84
2.3	Betänkandets disposition .......................................................	86
3	Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten..................	89
3.1	Inledning .................................................................................	89
3.2	Övergripande om den
	arbetsmarknadspolitiska verksamheten.................................	89

arbetsmarknadspolitiska verksamheten		................................ 91
3.3.1	Arbetsförmedlingen................................................	91
3.3.2	Kammarkollegiet ...................................................	101
3.3.3	Samhall Aktiebolag ...............................................	103

	insatser....................................................................	105
3.3.5	Kommuner .............................................................	111
3.3.6	Aktörer inom arbetslöshetsförsäkringen .............	114
3.3.7	Andra aktörer och verksamheter ..........................	115

	är föränderlig .........................................................................		118
	3.4.1	Innehållet i verksamheten ändras ofta..................	118
	3.4.2	Fler aktörer som utförare i verksamheten ...........	120
4	Förbättrat informationsutbyte för den
	arbetsmarknadspolitiska verksamheten ......................		123
4.1	Inledning................................................................................		123
4.2	Utredningens uppdrag..........................................................		123

myndigheter och andra aktörer............................................		125
4.3.1	Utbyte av information ..........................................	125
4.3.2	Allmänt om offentlighet och sekretess ................	126
4.3.3	Skydd för enskildas personliga integritet.............	141

	verksamheten .........................................................	147
4.3.5	Annan reglering om uppgiftsskyldighet ..............	159

4.4 Kartläggning av behov av förbättrat informationsutbyte...		170
4.4.1	Genomförande av kartläggningen ........................	170

	verksamheten .........................................................	172
4.4.3	Sammanställning av framförda behov ..................	175

	av informationsbehov ............................................	206
4.5 Behovet av ändringar i nuvarande regelverk........................		208
4.5.1	Det behövs ändringar i nuvarande regelverk .......	208

högskolerådet att lämna uppgifter
till Arbetsförmedlingen ........................................	230

	och Arbetsförmedlingen.......................................	246
4.6.4	Förslaget om uppgiftsskyldighet för
	Universitets- och högskolerådet är förenligt
	med skyddet för enskildas personliga
	integritet ................................................................	253

	uppgifter till Arbetsförmedlingen........................	292
4.6.9	Behandling av personuppgifter hos
	folkhögskolor och Arbetsförmedlingen ..............	309
4.6.10	Förslaget om uppgiftsskyldighet för
	folkhögskolor är förenligt med skyddet för
	enskildas personliga integritet ..............................	317

in uppgifter från kreditinstitut och försäkringsgivare........		322
4.7.1	Ytterligare information behövs för bättre
	kontroll av anställningar med ekonomiskt stöd .. 322

försäkringsgivare är förenligt med skyddet
för enskildas personliga integritet ........................	373

Arbetsförmedlingen och Samhall Aktiebolag .....................		378
4.8.1	Samhalls behov av information
	från Arbetsförmedlingen.......................................	378

	till Samhall utan hinder av sekretess .....................	390
4.8.3	En utökad tystnadsplikt för Samhall ....................	396
4.8.4	Behandling av personuppgifter
	hos Arbetsförmedlingen och Samhall...................	400

	Kammarkollegiet och dess leverantörer...............	433
4.9.5	Förslaget om en sekretessbrytande
	bestämmelse är förenligt med skyddet
	för enskildas personliga integritet........................	438

som deltar eller har deltagit i verksamhet hos
leverantörer eller underleverantörer ....................	441
4.10 Förbättrat informationsutbyte mellan
Arbetsförmedlingen och socialnämnder .............................	447
4.10.1 Behovet av förbättrat informationsutbyte
mellan Arbetsförmedlingen och
socialnämnder........................................................	447

att lämna uppgifter till socialnämnder .................	463
4.10.3 Behandling av personuppgifter

		för enskildas personliga integritet........................	477
4.11	Arbetsförmedlingens arbete med
	informationsförsörjning kan förbättras ..............................		481
5	Förutsättningar för Arbetsförmedlingens kontrollbesök . 495
5.1	Inledning ...............................................................................		495
5.2	Utredningens uppdrag .........................................................		496
5.3	Avgränsning ..........................................................................		496
	5.3.1	Kontrollbesök inom ramen
		för myndighetssamverkan mot
		arbetslivskriminalitet.............................................	496

kan bli aktuellt ......................................................................		497
5.4.1	Anställningar med ekonomiskt stöd....................	498

	och anordnare........................................................	503
5.4.3	Andra helt arbetsplatsförlagda insatser ...............	505

	av arbetsmarknadspolitiska insatser......................	505
5.4.5	Omfattning av ekonomiska stöd
	och ersättningar .....................................................	505
5.5 Felaktiga utbetalningar .........................................................		506
5.5.1	Omfattning av felaktiga utbetalningar .................	506

		stöd .........................................................................	507
5.6	Arbetsförmedlingens kontrollbesök i nuläget ....................		510
	5.6.1	Nuvarande regelverk om kontrollbesök ..............	510
	5.6.2	Besök som Arbetsförmedlingen genomför..........	511
5.7	Andra regelverk om kontrollbesök......................................		514

	i bostäder utan tvång .............................................	518
5.8 Arbetsförmedlingens behov av kontrollbesök....................		520
5.8.1	Kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare ...	521
5.8.2	Kontrollbesök hos leverantörer............................	526

	av begreppet kontrollbesök...................................	527
5.9.2	Proportionalitetsprincipen gäller..........................	528