sou 2025 58

En stärkt hästnäring

– för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa

Betänkande av Hästutredningen

Stockholm 2025

SOU 2025:58

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Omslagsbild: Cajsa Thelander

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2025

ISBN 978-91-525-1259-3 (tryck)

ISBN 978-91-525-1260-9 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Regeringen beslutade den 13 juni 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten. I uppdraget ingick även att kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensut- veckling inom hästnäringen. Syftet med utredningen var att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för fler (dir. 2024:58). Som särskild utredare förordnades samma dag verk- ställande direktören Marie Thelander Dellhag.

Som experter i utredningen förordnades den 3 september 2024 verkställande direktören Karolina Lagerlund, branschansvariga Sara Lennartsson, vice verkställande direktören Ulf Hörnberg, experten Anna Reilly, rådgivaren Malin Träff, generalsekreteraren Bodil Åström, verksamhetsledaren Per Hansson, senior advisor Ove Konradsson, projektledaren Ulrika Klingenstierna, universitetslektorn Miia Riihimäki, rektorn Anna Giljam Nilsson, utredaren Fredrik Daveby, departementssekreteraren Åsa Samuelsson, ämnesrådet David Lorentzon och departementssekreteraren Hans Almgren.

Den 7 januari 2025 entledigades generalsekreteraren Bodil Åström. Verksamhetschefen Annika Jansson förordnades samma dag att vara expert i utredningen.

Marie Thelander Dellhag är ensam utredare och svarar för inne- hållet i betänkandet. Experterna har deltagit aktivt i arbetet och bi- stått med värdefulla underlag och synpunkter.

Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den 1 september 2024 näringspolitiska experten Erika Brendov. Som sekreterare i utredningen anställdes från och med den 9 sep- tember 2024 kanslirådet Christian Magnusson.

Utredningen har antagit namnet Hästutredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa (SOU 2025: 58). Uppdraget är i och med detta slutfört.

Stockholm i maj 2025

Marie Thelander Dellhag

Erika Brendov

Christian Magnusson

Innehåll

1.4.1Organisationer med koppling

		till utredningens arbete ...........................................	48
2	Utvecklingen i hästnäringen .......................................		53
2.1	Utredningens uppdrag............................................................		53
2.2	Statistiken har betydande brister ...........................................		53
2.3	Statistikmodellen Hästnäringen i siffror ...............................		54
2.4	Hästnäringens samlade omsättning .......................................		55
2.5	Antal hästar och anläggningar med häst................................		56
	2.5.1	Jordbruksverkets skattning.....................................	56
	2.5.2	Hästdatabasen..........................................................	58
	2.5.3	Anläggningsregistret ...............................................	58
2.6	Antalet hästföretag i Sverige är okänt ...................................		60
	2.6.1	SNI, Standard för svensk näringsgrensindelning.....	61
			5

Innehåll		SOU 2025:58
2.6.2	Tillstånd för hästverksamheter	............................... 63

2.7Förprövning av djurstallar – en indikation

	på investeringsvilja..................................................................		65
2.8	Statistik från intresseorganisationer ......................................		68
	2.8.1	Avel och uppfödning av hästar...............................	68
	2.8.2	Lantbruk ..................................................................	72
	2.8.3	Hästföretagare i sportförbund ...............................	74
	2.8.4	Travsport .................................................................	75
	2.8.5	Ridsport ...................................................................	76
	2.8.6	Verksamhet vid ridskolor och travskolor ..............	79
2.9	Utredningens analys...............................................................		79
	2.9.1	Statistik för hästnäringen behöver utvecklas.........	80
	2.9.2	Ändrade marknadsförhållanden och krav..............	81

2.9.3Hästhållning och transparens

	för bibehållet förtroende ........................................	82
2.9.4	Omvänd urbanisering .............................................	82
2.9.5	Konjunkturen påverkar konsumtionen .................	83
2.9.6	Ökad inhemsk avel och uppfödning av hästar ......	83
2.10 Utredarens överväganden och förslag ...................................		84

2.10.1Förbättra den grundläggande statistiken

3.4Hinder för affärsutveckling och ökat hästföretagande –

inspel från hearingar ...............................................................

3.5 Hinder för att starta nya företag – inspel från hearingar ... 102

3.6Inspel via utredningens funktionsbrevlåda

avseende hästföretagande.....................................................

103

SOU 2025:58		Innehåll
3.7 Jämställt företagande ............................................................		111
3.7.1	Rapport från Tillväxtverket 2023 .........................	112
3.7.2	Rapport från LRF:s Jämställdhetsakademi 2025...	115
3.7.3	Studie från Sveriges lantbruksuniversitet.............	119

3.7.4Rapporter från Svenskt Näringsliv

och Entreprenörskapsforum .................................

119

3.8Kartläggning av regelverket och vägledningar i syfte att

öka antalet hästföretag..........................................................		121
3.8.1	Skatteverkets inspel till utredningen ....................	122

3.8.2Utredningens kartläggning av regelverk

och vägledningar på skatteområdet ......................	126
3.9 Finansiering och lönsamhet .................................................	139

3.9.1Kartläggning över travtränarbranschens

3.11.1Sveriges strategiska plan för den gemensamma

jordbrukspolitiken år 2023–2027..........................

149

3.11.2Beskrivning av stöd och ersättningar inom

den gemensamma jordbrukspolitiken med
högst relevans för hästutredningen ......................	151
3.11.3 Vilka stöd kan hästnäringen ta del av? .................	165

3.11.4Exempel på stöd där det finns begränsningar

för hästverksamheter .............................................

166

3.11.5Stöd och ersättningar som omfattar

	hästverksamheter i andra EU-länder ....................	168
3.11.6	Regionalfonden......................................................	170
3.12 Konsumentköplagen och Köplagen.....................................		170
3.12.1	Konsumentköplagen .............................................	171
3.12.2	Köplagen ................................................................	175

InnehållSOU 2025:58

3.13	Anläggningar och marktillgång ...........................................		175
	3.13.1	Fastighetsbildning.................................................	175
	3.13.2	Mark och arrendepriser.........................................	176
	3.13.3	Jordförvärv ............................................................	177
	3.13.4	Bygglov ..................................................................	178
	3.13.5	Strandskydd ...........................................................	186
3.14 Hästpass, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret ..			191
	3.14.1	Utvecklingen av krav på identifiering av hästar ..	191
	3.14.2	Ansvaret för identifiering av hästar och hästpass ..	192
	3.14.3	Hästpassen är fysiska ............................................	192
	3.14.4	Den centrala hästdatabasen ..................................	193
	3.14.5	Anläggningsregistret .............................................	193
3.15	Veterinära frågor...................................................................		194
	3.15.1	Brist på veterinärer och höga kostnader ..............	194
	3.15.2	Seminering och dräktighetsundersökning
		av ston ....................................................................	196
	3.15.3	Villkorad läkemedelsbehandling ViLA ................	198
	3.15.4	Hästtransporter inom Norden.............................	199
3.16	Digital innovation.................................................................		200
	3.16.1	Virtuella stängsel ...................................................	200
3.17	Avel- och uppfödningsverksamhet......................................		205
3.18	Utredningens analys.............................................................		207
	3.18.1	Goda möjligheter att stärka hästföretagandet
		och öka sysselsättningen.......................................	207
	3.18.2	Hållbarhetsarbete och samhällets förtroende
		för hästnäringen är viktigt för företagandet ........	209
	3.18.3	Potential för ännu fler kvinnliga hästföretagare ...	211
	3.18.4	Ekonomi, lönsamhet och finansiering .................	212
	3.18.5	Minska risktagandet i företagandet......................	216
	3.18.6	Behov av ökad kompetens om företagande .........	216
	3.18.7	Prioritera affärerna ................................................	217
	3.18.8	Samverka och samarbeta mer ...............................	218
	3.18.9	Ge hästföretag samma förutsättningar
		som likartade branscher ........................................	220
	3.18.10	Registrering av företag för F-skattsedel
		och moms ..............................................................	220

SOU 2025:58		Innehåll
3.18.11 Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU ........		222
3.18.12	Regelförenkling, minskad administration
	och ändamålsenliga kontroller ..............................	224
3.18.13	Konsumentköplagen .............................................	226
3.18.14	Bygglov...................................................................	229
3.18.15	Strandskydd ...........................................................	232
3.18.16	Veterinära frågor....................................................	233
3.18.17	Digital innovation..................................................	237
3.18.18 Behov av ökad marknadsanpassning
	av hästuppfödningen .............................................	240
3.19 Utredarens överväganden och förslag .................................		242

3.19.1Inkludera hästföretagare i investeringsstödet för

ökad konkurrenskraft och öronmärk delar av

stödet till små företag och mindre investeringar ... 243

3.19.2Inkludera hästen i beräkningen av djurtätheten

i kompensationsstödet ..........................................	245
3.19.3 Underlätta finansiering av hästföretag .................	246

3.19.4Bygglov och strandskydd – likställ förutsättningarna för hästverksamheter

med andra areella näringar ....................................

246

3.19.5Stärk företagarnas ställning vid försäljning

av hästar till privatpersoner ...................................

247

3.19.6Minska regelbördan och ge stöd

		i det administrativa arbetet ....................................	248
	3.19.7	Veterinära frågor....................................................	249
	3.19.8	Utveckla digitala hästpass .....................................	252
	3.19.9	Ge digitalisering i hästsektorn hög prioritet
		i forskningsutlysningar..........................................	252
	3.19.10	Stimulera uppfödning av svenska hästar
		i företagsverksamhet..............................................	253
	3.19.11	Öka samverkan regionalt och lokalt.....................	255
4	Utbildningsbehov inom hästnäringen.........................		257
4.1	Utredningens uppdrag..........................................................		257
4.2	Yrken inom hästnäringen .....................................................		257

4.3Behov av kompetensförsörjning

och kompetensutveckling.....................................................

261

InnehållSOU 2025:58

	4.3.1	Hearingar om kompetensförsörjning ..................	261
	4.3.2	Förslag via funktionsbrevlåda avseende
		utbildningsbehov...................................................	266
	4.3.3	Andra inspel från hästnäringen om rekrytering
		av personal .............................................................	270
4.4	Gymnasieutbildning .............................................................		273
4.5	Yrkeshögskoleutbildning .....................................................		277
4.6	Högskoleutbildning .............................................................		278
4.7	Folkhögskoleutbildning .......................................................		280
4.8 Utbildning som erbjuds av hästnäringens organisationer....			283
	4.8.1	Avelsföreningen för svenska varmblodiga
		travhästen (ASVT) ................................................	283
	4.8.2	Svensk Galopp (SG)..............................................	283
	4.8.3	Svensk Travsport (ST) ..........................................	284
	4.8.4	Svenska Hovslagarföreningen ..............................	284
	4.8.5	Svenska Islandshästförbundet (SIF)....................	285
	4.8.6	Svenska Ridsportförbundet (SvRF).....................	285
	4.8.7	Swedish Warmblood Association (SWB) ............	286
4.9	Kommersiella utbildningar kartläggs inte ...........................		286
4.10	Yrkesprov inom hästnäringen..............................................		287
4.11 Utbildning och arbete inom EU och andra länder .............			289
4.12	Hästnäringens riksanläggningar ..........................................		292
	4.12.1	Flyinge ...................................................................	294
	4.12.2	Ridskolan Strömsholm .........................................	295
	4.12.3	Wången ..................................................................	296
4.13	Utredningens analys.............................................................		297
	4.13.1	Utbildningar som överlappar varandra ................	297
	4.13.2	Utbildningar som främjar hästvälfärd..................	300
	4.13.3	Företagande i utbildningarna ...............................	301
	4.13.4	Utbildningar för yrkesverksamma .......................	302
	4.13.5	Utbildningarnas efterfrågan och söktryck ..........	304
4.14 Utredarens överväganden och förslag .................................			315

SOU 2025:58

Innehåll

4.14.1Befintliga överlapp mellan utbildningar bedöms

inte utgöra ett problem .........................................

317

4.14.2Utbildningar på alla nivåer behöver ha ett tydligt

fokus på hästvälfärdsfrågor ...................................

318

4.14.3Det behövs ett ökat utbud av utbildning

för de som redan är yrkesverksamma ...................

319

4.14.4Starta utbildningar i pilotverksamheten

med Nationell yrkesutbildning .............................

320

4.14.5Folkhögskolan bör erbjuda riktade utbildningar

	för anläggningsskötare ..........................................	321
4.14.6	Det behövs bättre långsiktighet för
	hästutbildningar inom yrkeshögskolan................	322
4.14.7	Utbildning på högskolenivå inom häst
	bör värnas ...............................................................	323

4.14.8Skolverket ska fram yrkespaket för hästskötare

respektive anläggningsskötare ..............................

324

4.14.9Myndigheten för yrkeshögskolan

ges ett återrapporteringskrav ................................

325

4.14.10Hästutbildningar inkluderas i förslaget om stabila förutsättningar för investeringstunga

		utbildningsmiljöer .................................................	326
	4.14.11	Utred krav på utbildningar för
		ultraljudsundersökningar ......................................	327
5	Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter ..........		329
5.1	Utredningens uppdrag..........................................................		329
5.2	Inspel om ökat deltagande i hästverksamhet ......................		329
	5.2.1	Hearingar om möjligheter för fler
		att delta i hästverksamhet ......................................	330

5.2.2Förslag via funktionsbrevlåda avseende

ökad delaktighet.....................................................

339

5.3Exempel på projekt och aktiviteter för ökad delaktighet

i hästverksamheter ................................................................

341

5.3.1Malmö stads satsning på anläggningar

för ridskoleverksamhet..........................................

342

5.3.2Upplands ridsportförbund – samarbete mellan

ridskolor och Uppsala kommun ...........................

344

Innehåll

SOU 2025:58

5.3.3Deltagare med funktionsnedsättning

	hos Kramfors Ridklubb ........................................	346
5.3.4	Sociala projekt hos Borås Fältrittklubb ...............	347
5.3.5	Travskolan i Årjäng tillgänglig för alla.................	348
5.3.6	Upplev häst – verksamhet för elever i åk 2–6......	349
5.3.7	4H-verksamhet......................................................	351
5.4 Myndigheters arbete med inkludering och utanförskap ....		352

5.4.1Myndigheten för ungdoms- och

	civilsamhällesfrågor...............................................	353
5.4.2	Myndigheten för delaktighet................................	358
5.5 Riksidrottsförbundet............................................................		360
5.5.1	Riksidrottsförbundets uppdrag och ansvar .........	360

5.5.2Riksidrottsförbundets verksamhetsinriktning

2024–2025 ..............................................................

361

5.5.3Riksidrottsförbundets verksamheter under

	2023 och 2024 ........................................................	364
5.5.4	Statistik för idrottande 2023.................................	367

5.5.5Riksidrottsförbundets rapporter om kostnader

		för idrott ................................................................	377
	5.5.6	Centrum för idrottsforskning ..............................	383
5.6	Hästunderstödda insatser ....................................................		390
5.7	Utredningens analys.............................................................		394
	5.7.1	Hinder som begränsar deltagande i hästsport .....	394
	5.7.2	Förväntade effekter av en ökad delaktighet ........	407

5.7.3Hur kan hästsporten och den övriga

	idrottsrörelsen lära av varandra?...........................	409
5.7.4	Om statistiken för deltagande i hästsport ...........	411
5.8 Utredarens överväganden och förslag .................................		412

5.8.1Deltagande i hästsport ger stora samhällsekonomiska vinster och förbättrad

folkhälsa.................................................................

414

5.8.2Ökad offentlig finansiering och lokal samverkan för att använda hästen som

	en resurs för samhället ..........................................	415
5.8.3	Ridskolor och travskolor har stor betydelse .......	417

SOU 2025:58

Innehåll

5.8.4Med en mer inkluderande rekrytering kommer

hästsporten att få ett ökat deltagande ..................

418

5.8.5Kommuner och regioner bör ta ett större

	ansvar för att förbättra möjligheterna att ta sig
	till hästanläggningar...............................................	419
5.8.6	Hästnäringen behöver skapa fler forum
	för lärande och erfarenhetsutbyte.........................	420

5.8.7Tillse att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar med hästverksamhet för barn

och unga utanför idrottsrörelsen ..........................

421

5.8.8Det behövs mer stöd för investeringar

		i anläggningar inom hästverksamheter .................	423
	5.8.9	Inför ett särskilt statligt stöd för drift
		av anläggningar för ridskolor ................................	424
6	Konsekvensutredning...............................................		427
6.1	Inledning ...............................................................................		427
6.2	Utredningens arbete .............................................................		427
6.3	Övergripande om konsekvenser av förslagen .....................		428
6.4	Redogörelse för förslag som lämnas ....................................		429
	6.4.1	Förbättrad statistik och digitala hästpass.............	429
	6.4.2	Ökad möjlighet till finansiering och lönsamhet....	431
	6.4.3	Bygglov och strandskydd......................................	433
	6.4.4	Konsumentköplagen .............................................	435

6.4.5Minskad regelbörda och ökat stöd

	i det administrativa arbetet ....................................	436
6.4.6	Veterinära frågor....................................................	438
6.4.7	Yrkesutbildning för hästnäringen.........................	440
6.4.8	Breddning av deltagande i hästverksamheter .......	443

6.4.9Investeringar och drift av anläggningar

	för ridskolor...........................................................	444
6.5 Analys av förslag som lämnas...............................................		447
6.5.1	Ekonomiska konsekvenser för staten ..................	448

6.5.2Ekonomiska konsekvenser för kommuner

	och regioner ...........................................................	454
6.5.3	Ekonomiska konsekvenser för företag.................	454

Utredarens inledande ord

Hästen har varit människans partner i många tusen år, som följeslagare i strid, på resor, i arbete, och även varit viktig som kött- och mjölk- djur. Hästen har haft stor betydelse både i vår tillvaro och för vår ut- veckling. I det moderna samhället är hästen fortsatt lika betydelsefull, men i nya roller.

Hästnäringen står i dag för cirka 0,5 procent av Sveriges BNP. I takt med jordbrukets utveckling till större produktionsenheter har tillväxten av hästnäringen också en viktig roll som alternativ verk- samhet, inte minst för de mindre lantbruken, och som ekonomiskt tillskott i den regionala utvecklingen. En aktiv och utvecklad häst- näring bidrar också till levande landskap och stöttar den biologiska mångfalden.

Inom terapi och rehabilitering etablerar sig hästunderstödda in- satser alltmer som en viktig funktion. Med fortsatta satsningar från det offentliga och utveckling av hästunderstödda insatser kan hästen bli ett viktigt redskap i samhällets arbete med att bryta socialt utan- förskap samt utveckla den fysiska och psykiska hälsan hos människor.

Cirka en halv miljon svenskar har i dag traditionella hästaktiviteter som fritidssysselsättning och friskvård. Övervikt, stress och ohälsa är samtidigt ett stort och växande hot mot folkhälsan. Hästen bidrar starkt till en aktiv livsstil, vårt välmående och minskar stress och oro. Genom att främja insatser som ökar deltagandet i hästaktiviteter kan hästen framöver spela en ännu större roll i att vända den negativa utvecklingen, stärka barn och ungas förutsättningar för en meningsfull fritid samt förebygga utanförskap och kriminalitet.

Utredarens inledande ord

SOU 2025:58

Oavsett på vilket sätt och inom vilka områden som hästnäringen utvecklas för att bidra med nytta för kommande generationer så är det nödvändigt att hästföretagandet ges de bästa möjligheterna för affärsutveckling, kompetensförsörjning och tillväxt. Med rätt förut- sättningar kommer hästen att vara lika betydelsefull för människan i framtiden som den har varit historiskt.

Sammanfattning

Uppdraget

Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i hela häst- näringen och göra den tillgänglig för flera. Den särskilda utredaren har därför haft i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande och deltagande i hästsporten. Uppdraget har även om- fattat en kartläggning av behovet av kompetensförsörjning och kom- petensutveckling inom hästnäringen.

Utredaren har inte haft i uppdrag att lämna författningsförslag men lämnar flera uppdrag till myndigheter om att utreda möjlig- heter till ändringar i bestämmelser på olika områden. När det gäller uppdraget om stärkt företagande ska utredaren inte föreslå åtgärder eller bedömningar på skatteområdet eller åtgärder som utökar det statliga åtagandet inom hästnäringen. Uppdraget att öka tillgänglig- heten till hästsporten omfattar inte heller det bedömningar eller åtgärder på skatteområdet.

Stärkt hästnäring och ökat deltagande i hästverksamheter

Hästnäringen är viktig för såväl lantbruket, landsbygden som för samhället i stort. Under de senaste decennierna har hästnäringens utveckling speglat både den strukturella och ekonomiska föränd- ringen i samhället. Hästnäringen utgör en viktig del i samhällets utveckling eftersom hästverksamheter finns i hela landet och har betydelse för sysselsättning, kvinnligt företagande, entreprenör- skap, lantbruk och landsbygdsutveckling samt för Sveriges krisbe- redskap. Hästen är dessutom en brygga mellan stad och land liksom mellan generationer. Hästnäringen ger också möjligheter till rörelse,

Sammanfattning

SOU 2025:58

aktiviteter och idrott för många barn och unga, men även för andra åldersgrupper. Hästunderstödda insatser (HUI) är ett sätt att använda hästen som resurs för att ge positiva effekter för människors psyk- iska och fysiska hälsa. Utöver det producerar hästverksamheterna också andra hälsofrämjande tjänster och upplevelser samt bidrar till personlig utveckling. Näringen är bland annat en arena för utveck- ling av goda ledare, inte bara till hästverksamheterna utan också till andra arbetsplatser och sektorer. Hästsporten, hästföretagen och häst- näringen i stort är en ekonomisk motor som bidrar till lokal och regional utveckling samt till sysselsättning, särskilt på landsbygden. Hästnäringen har en hög andel befintliga och potentiella kvinnliga företagare. Insatser för ökat hästföretagande är därför samtidigt en åtgärd för fler kvinnliga företagare, vilket bidrar till ett jämställt före- tagande. Det är viktigt att kvinnors företagande finns med i större politiska satsningar och företagsfrämjande insatser. Hästnäringen stärker den lokala ekonomin samt utvecklar och bygger ett mer hälsosamt, jämlikt och jämställt samhälle.

Det finns en stor potential i hästföretagandet. Det är viktigt att den tas tillvara då företag inom hästnäringen är en naturlig del av det svenska näringslivet och lantbruket. Hästföretagandet har också stor betydelse för den svenska landsbygdens ekonomi och syssel- sättning. Det finns goda möjligheter att, med rätt förutsättningar, få fler hästaktiva att gå från hobbyverksamhet till att bedriva när- ingsverksamhet. Detsamma gäller att få fler befintliga företag att utveckla sin näringsverksamhet. Den framtida utvecklingen av häst- företagandet beror på flera faktorer så som efterfrågan på hästrela- terade tjänster, lönsamhetsutveckling, möjlighet att attrahera kom- petens och genomföra investeringar samt politiska beslut. Här har näringens organisationer också en viktig roll, inte minst när det gäl- ler frågor om hästvälfärd, arbetsvillkor och ökad organiserad sam- verkan mellan företag.

I dag är hästföretagen i flera sammanhang negativt särbehandlade i gällande regelverk, praxis och syn och de har inte alltid motsvarande villkor och förutsättningar som annat företagande inom de areella näringarna. Det handlar bland annat om lagstiftning och tolkningar kring skattefrågor, den gemensamma jordbrukspolitiken i EU (GJP), bygglov, strandskydd, konsumentskydd vid köp av levande djur samt vissa veterinära frågor. Fortfarande finns mycket som behöver göras för att främja hästverksamheter, inte minst att likställa dess

SOU 2025:58

Sammanfattning

villkor med annat företagande i jämförbara branscher. I detta finns också ett starkt signalvärde från samhällets sida till företagarna och andra aktörer som inte ska underskattas.

Ett konkurrenskraftigt och ökat hästföretagande förutsätter lön- samma företag. Lönsamheten bedöms dock i många fall vara svag i hästföretagen. Utan lönsamhet genererar företagen inte tillräckligt med eget kapital för att kunna återinvestera och därigenom växa och utvecklas. Hästföretagen har också sämre förmåga att genom- föra investeringar genom en relativt hög belåningsgrad. Investerings- takten riskerar därmed att inte bli tillräcklig för att kunna bibehålla eller öka hästföretagandet. Problem med lönsamhet och finansiering samt högt ekonomiskt risktagande ger också svaga incitament till modernisering och utveckling.

Hästföretagare är ofta livsstilsföretagare och drivs av sitt stora intresse för häst. Det är en god grund för företagande. Samtidigt finns behov av en ökad professionalisering med ännu större fokus på affärsmässighet i verksamheterna. Kunskaper inom områden som affärsutveckling, entreprenörskap, arbetsmiljö och arbetsrätt behöver stärkas. Möjligheten och kunskap om att starta och driva företag behöver också komma in tidigt i utbildningarna. Samtidigt är det viktigt att samhället visar respekt för företagarnas val av ambi- tionsnivå. Det kommer fortsatt finnas de som vill vara livsstilsföre- tagare och kanske inte räknar på lönsamhet för varje insatt timma i företaget, eller som väljer omfattning på sin verksamhet i förhållande till sitt eget försörjningsbehov snarare än till vinstmaximering av före- taget. Ett bejakande även av dessa livsstilsföretagares verksamheter är viktigt, inte minst då de också bidrar till hästnäringens utveckling.

Kompetensförsörjning är viktig för hela hästnäringens utveckling. Många arbetsgivare uppger dock att de saknar ekonomiska resurser för att rekrytera till marknadsmässig lön, samt att det är svårt att hitta personal med rätt kompetens. Samtidigt påverkas efterfrågan på utbildningar starkt av möjligheten att få ett arbete eller starta eget företag efter utbildningen. Det finns i dag generellt goda möj- ligheter till såväl grundläggande utbildning som kompetensutveck- ling för yrkesverksamma inom hästnäringen. Det är dock svårt att nå ut till de yrkesverksamma om behovet av ett livslångt lärande. Det är ett delat ansvar som berör hästsektorns organisationer, utbild- ningsanordnare och även ytterst staten. Utbildningar på gymnasial- och universitetsnivå bör i högre grad erbjuda utbildning även för

Sammanfattning

SOU 2025:58

vuxna. Det måste också bli lättare att kombinera nuvarande arbete eller hästföretagande med olika former av utbildning och kompetens- utveckling. Därför behövs flexibla undervisningsmetoder inom alla former av utbildningar för att ge yrkesverksamma bättre möjligheter att delta.

Deltagande i hästverksamhet är både ett kraftfullt redskap för att stärka folkhälsa och ge en meningsfull aktiv fritid samt ett före- byggande verktyg för att motverka ohälsa, utanförskap och krimi- nalitet. Detta är frågor där såväl betydelsen för den enskilde som kostnaden för samhället är mycket stor. Det är därför samhällseko- nomiskt motiverat att göra betydande insatser för att stärka delta- gandet i hästverksamheter. Det finns dock flera hinder som begränsar deltagande. Det handlar främst om ekonomiska hinder, men även om geografiska, kulturella och funktionshinder. Den relativt höga kostnaden för deltagande är en fråga som inte går att bortse från och där det är svårt att se några enkla lösningar.

Ridskoleverksamheter har flera tunga kostnadsposter som till- sammans särskiljer dem från andra idrotts- och fritidsaktiviteter. Anläggningar för ridskoleverksamhet omfattar stora ytor och bygg- nader vilket medför höga kostnader för både investeringar och un- derhåll av bland annat stall, ridhus och ridbanor. Den här sortens kostnader delar ridsporten med vissa andra så kallade anläggnings- tunga idrotter som exempelvis ishockey och golf. En kostnadspost som därutöver skiljer hästsporten från andra är kostnaderna för djuren. Ridskolorna har stora kostnader för såväl inköp av hästar och ponnyer som för kontinuerlig skötsel av djuren. Kostnaderna omfattar bland annat foder, försäkringar, veterinärvård, hovvård samt häst- och anläggningsskötarnas löner. Ridskolorna behöver av bland annat säkerhets- och djurskyddsskäl ha anställd personal. Ridskoleverksamheterna har således relativt höga kostnader för drift och investeringar jämfört med de flesta andra idrotter och fritidsaktiviteter. I dag täcks en stor del av ridskolornas kostnader av de jämförelsevis höga avgifter som tas ut av de aktiva.

Utredarens förslag ökar möjligheten för fler att delta i hästverk- samheter. Ridskolornas anläggningar med sin särskilda stallmiljö och möjlighet till relationer med djur kan utvecklas till att vara en resurs för andra fritidsaktiviteter än bara ridning. Kommunernas engagemang för verksamhet vid ridskolor skiljer sig generellt åt mellan kommunerna och det har noterats ett behov av ökat stöd i

SOU 2025:58

Sammanfattning

vissa kommuner. Utredarens förslag syftar till att sänka både trösklar och kostnader för barn och unga att delta i olika hästverksamheter.

De förslag som utredaren lägger bedöms också bidra till en bättre kompetensförsörjning inom hästnäringen. Ett särskilt fokus läggs på utbildningar inom yrkeshögskolan och utbildning för vuxna till hästskötare respektive anläggningsskötare för hästverksamhet. Det behövs långsiktiga förutsättningar för utbildningsanordnare efter- som utbildningar inom häst är investeringstunga.

Vidare bedöms utredarens förslag underlätta företagande, stärka konkurrenskraften i hästnäringen samt i högre grad likställa dess villkor med annat företagande i jämförbara branscher. Bland annat lämnar utredaren förslag för att förbättra möjligheterna till lönsam- het och finansiering av hästföretagande genom den gemensamma jordbrukspolitikens stöd och ersättningar. Ett grundläggande pro- blem för hästnäringen är bristen på statistik och utredaren lämnar därför förslag som ska ge bättre underlag för överväganden och affärs- mässiga beslut. Bedömningen är att utredarens förslag sammantaget bidrar till att fler ges möjlighet att gå från hobbyverksamhet till att bedriva näringsverksamhet. Det ökar sysselsättningen inom näringen och kringverksamheter, särskilt på landsbygden. En växande häst- näring bidrar även till ökade statliga intäkter, biologisk mångfald och ett öppet landskap. Dessutom finns ett viktigt jämställdhets- perspektiv då en betydande andel av de som är verksamma inom hästnäringen är kvinnor. Utredaren bedömer att en majoritet av de som gagnas av förslagen för att öka och underlätta företagande inom hästnäringen är kvinnliga företagare.

Utredarens förslag och bedömningar

Stärkt hästföretagande och ökad sysselsättning

En viktig utgångspunkt för utredarens förslag är att hästföretagare ska ges likartade villkor och möjligheter som andra företagare med djurhållning inom lantbruket. Det har också varit angeläget att minska det ekonomiska risktagandet för hästföretagarna.

Det finns områden där utredaren noterat påverkan på hästföre- tagandet men där inget, eller ett mer avgränsat, förslag lämnas. An- ledningen är i de flesta fall att det finns andra pågående regerings- uppdrag och statliga utredningar som omfattar dessa områden. Det

Sammanfattning

SOU 2025:58

handlar om den veterinära beredskapen, veterinärkostnader, kon- troller, regelförenkling, jordförvärvslagen och en utredning om lantmäteriets arbete med fastighetsbildning.

Förslag – stärkt hästföretagande och ökad sysselsättning

Förbättrad statistik och digitala hästpass

Utredaren föreslår två regeringsuppdrag till Jordbruksverket som förväntas förbättra statistik och uppföljning samt underlätta admi- nistrationen inom hästnäringen:

•Ta fram nödvändiga system och lämpliga parametrar, bland annat antal hästar och anläggningar med häst samt produktions- och lönsamhetsmått, för att regelbundet kunna sammanställa data och följa utvecklingen av hästföretagandet och hästnäringen i Sverige.

•Utveckla system för och införa digitala hästpass som komple- ment till dagens fysiska hästpass.

Statistik över olika hästverksamheter saknas i många fall helt, bygger på olika former av skattningar, är bristfällig eller osäker. Grundläg- gande och säkra uppgifter om antalet hästar och anläggningar i Sverige saknas, men även statistik som beskriver exempelvis investerings- vilja och lönsamhetsutveckling. Det saknas såväl system för att ta fram statistik som kunskap om vilka parametrar som är möjliga, och mest effektiva, att föra statistik över. Bristen på tillförlitligt besluts- underlag i form av statistik begränsar möjligheterna till affärsut- veckling. Utan tillräcklig och säker statistik som grund är det svårt att vidta träffsäkra åtgärder som stärker hästverksamheterna och att fatta affärsmässiga beslut.

För att inte skapa ytterligare tung administration behöver digi- tala verktyg och möjligheter till digital uppgiftslämning till myndig- heter utvecklas. Utredaren föreslår därför ett uppdrag till Jordbruks- verket att utveckla system för digitala hästpass som en bas för detta arbete. Det skulle bland annat kunna utgöra en god grund för effek- tiviseringsarbete och skapa möjlighet till enklare och mer tillförlitlig registrering av hästar och anläggningar med häst. Digitala pass blir ett komplement till dagens fysiska hästpass som behöver finnas

SOU 2025:58

Sammanfattning

kvar parallellt i enlighet med EU-lagstiftningen. Sverige behöver verka för att digitala hästpass på sikt kan ersätta de fysiska passen.

Ökade möjligheter till finansiering och lönsamhet

I syfte att underlätta investeringar och förbättra förutsättningarna för lönsamhet i hästföretagen lämnar utredaren förslag till reger- ingen om väsentligt ökad inkludering av hästverksamheter i den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU (GJP) enligt följande:

•Underlätta tillgången till finansiering för hästföretagare på jord- bruksfastighet genom att inkludera hästföretagare i investerings- stödet för ökad konkurrenskraft i GJP i nästa programperiod för GJP.

•Öronmärk delar av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft

iGJP till små företag och mindre investeringar.

•Inkludera häst i djurtäthetsberäkningen för kompensationsstödet

iSveriges strategiska plan för den EU-gemensamma jordbruks- politiken i nästa programperiod för GJP.

•Ge Jordbruksverket i uppdrag att undersöka om finansierings- instrument inom ramen för GJP även kan vara aktuellt för häst- näringen.

Ett grundläggande problem i hästnäringen är kapitalbrist och brist- ande lönsamhet vilket bromsar näringens utveckling. Animaliepro- duktion, inklusive verksamheter med häst, är den mest kapitalkrä- vande delen av svenskt lantbruk. Hästföretagen är i de allra flesta fall små och drivs utan anställda. Finansieringen är ofta en utma- ning särskilt för mindre företag som många gånger har problem att få tillgång till kapital för att investera. Stöd och ersättningar genom GJP är en viktig del av många lantbrukares ekonomi och en möjlig- het att uppnå lönsamhet. Hästföretagare har dock inte samma möj- ligheter som andra produktionsgrenar inom jordbruket att ta del av dessa, vilket påverkar ekonomi och lönsamhet negativt liksom möj- ligheten till finansiering. Utredaren föreslår därför ett väsentligt ökat införlivande av hästverksamheter i GJP. Det skulle förutom att öka hästföretagarnas möjligheter till finansiering och lönsamhet även

Sammanfattning

SOU 2025:58

bidra till en jämlik behandling av olika produktionssektorer vad gäller de jordbrukspolitiska stöden och ersättningarna.

Bygglov och strandskydd – likställ förutsättningarna för hästverksamheter med andra areella näringar

När det gäller bygglov och strandskydd behöver förutsättningarna och villkoren för hästverksamheter vara motsvarande som i andra areella näringar. Utredaren föreslår därför att:

•Bestämmelserna om bygglov och strandskydd justeras så att även hästhållning räknas upp då areella näringar preciseras.

Bygglov krävs ofta för ekonomibyggnader inom verksamheter med häst till skillnad från andra areella näringar (näringar som använder biologiska eller naturgeografiska resurser på land och i vatten). Bygg- lovskravet ses som ett hinder och en extra administrativ börda för många hästföretagare när de vill utveckla sitt företag, till exempel genom att bygga ett stall eller ridhus. När regelverket är otydligt skapas också osäkerhet hos såväl hästägare som handläggare. För att få bygga för hästverksamhet har hästägaren i många fall varit tvungen att söka bygglov medan andra företag i de areella näringarna kunnat utnyttja bygglovsfrihet enligt undantaget i plan- och bygg- lagen för ekonomibyggnader i jordbruket. Undantaget från lovplik- ten för ekonomibyggnader syftar till att underlätta för vissa näringar. Den legaldefinition av ekonomibyggnad som föreslogs i regeringens lagrådsremiss 2025, är en byggnad som behövs för jordbruket, skogs- bruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln. Dessa byggnader före- slås vara undantagna lovplikt.

På samma sätt som när det gäller frågan om bygglov skiljer sig undantagsmöjligheterna från strandskydd mellan hästverksamheter och övriga verksamheter inom de areella näringarna. Regeringen har föreslagit att fler land- och vattenområden ska undantas från strand- skydd och att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strand- nära lägen ska öka. Tidigare har småskaliga verksamheter, som ofta drivs som bisysslor eller av nystartsföretag, haft svårt att omfattas av undantaget vilket missgynnat små landsbygdsföretagare, särskilt de som bedrivit sin verksamhet på deltid. I dessa mindre deltidsföre- tag finns även många hästföretagare. Regeringen föreslår att undan-

SOU 2025:58

Sammanfattning

taget från strandskydd för areella näringar ska bli mer generöst genom att även vattenbruk omfattas.

Enligt utredaren behöver ovan beskrivna förhållanden åtgärdas så att samtliga areella näringar, det vill säga även hästhållning, ges samma förutsättningar och åtnjuter samma lättnader. Det gäller såväl frågan om bygglov som strandskydd. Därför föreslår utredaren att regeringen tar initiativ till att justera bestämmelserna om bygg- lov och strandskydd i enlighet med detta.

Stärk företagarnas ställning vid försäljning av hästar till privatpersoner

Utredaren bedömer att konsumentköplagen inte tar tillräcklig hän- syn till de särskilda förhållanden som råder vid köp av levande djur och lämnar därför följande förslag:

•Regeringen tar initiativ till en lagändring som medför att regler- ingen av näringsidkares försäljning till privatpersoner undantar köp av hästar från konsumentköplagens tillämpningsområde.

Många hästar säljs i dag av företag till privatpersoner, vilket omfattas av konsumentköplagens bestämmelser. Av dessa framgår att det är näringsidkaren som svarar för fel på ett levande djur som visar sig inom 6 månader. Ett antal hästar, liksom alla levande varelser, kom- mer vid fördjupad undersökning visa sig ha någon defekt eller en latent sjukdom som i domstol kan räknas som ett fel säljaren ska ansvara för enligt lagen. En häst påverkas också av sin omgivning och kan därför uppträda på ett annat sätt i en ny ägares vård. Före- tagarna som säljer hästar står i dag oproportionerligt hög risk med den långa ångertid som gäller och de rättsliga processer och skade- stånd som kan uppstå i efterhand. Samtidigt riskerar hästarna att hamna i limbo mellan köpare och säljare och ges sämre omvårdnad på grund av oklarheter kring ansvar och kostnader under den tid en tvist pågår.

För levande djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbelop- pet ger konsumentköplagen dock möjlighet för näringsidkaren och köparen att avtala om undantag från konsumentköplagen så att fel på det levande djuret som visar sig inom 6 månader inte ska anses

Sammanfattning

SOU 2025:58

vara ett fel som näringsidkaren svarar för. Säljaren kan dock förväntas vara i underläge när det gäller viljan att komma överens i ett avtal.

En konsument är oftast i underläge gentemot näringsidkaren, och ett syfte med konsumentköplagen är att jämna ut detta styrke- förhållande. När det gäller köp av hästar är dock säljaren ofta en mindre aktör som genomför enstaka försäljningar. I en sådan situa- tion finns inte den obalans mellan köpare och säljare som lagstift- ningen tar sikte på. Utredaren bedömer att konsumentköplagen inte tar tillräcklig hänsyn till de särskilda förhållanden som råder vid köp av levande djur och föreslår därför att regeringen tar initi- ativ till en lagändring.

Ökat stöd i det administrativa arbetet och minskad regelbörda

Utredaren har lämnat följande förslag om minskad regelbörda och ökat företagsstöd som berör Jordbruksverket och Tillväxtverket:

•Jordbruksverket får ett uppdrag att så långt möjligt minska det totala antalet bestämmelser inom Jordbruksverkets ansvarsom- råde som gäller hästverksamheter.

•Jordbruksverket får ett separat återrapporteringskrav om arbetet med att minska antalet bestämmelser som gäller hästverksamheter.

•Tillväxtverket får ett uppdrag att utveckla verksamt.se för häst- verksamheter i samråd med branschen.

Inom hästnäringen behövs fler och växande företag. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla hästföretag. För att åstadkomma det behöver regelbördan bli hanterbar och de administrativa kostna- derna begränsas. Utgångspunkten måste vara att företagarna ges ut- rymme att fokusera mer på sina verksamheter och mindre på admi- nistration. En ökande regelbörda och administration är en bidragande orsak till att hästägare inte övergår från hobby till näringsverksam- het, att befintligt företagande försvåras och att företagsutveckling fördröjs, eller till och med hindras. Det finns behov av att utvärdera och, där så är möjligt, minska det totala antalet bestämmelser som omfattar hästhållning. För att tydliggöra detta föreslås ett särskilt uppdrag och ett återrapporteringskrav till Jordbruksverket. Detta är utöver det uppdrag om regelförenklingar som regeringen redan

SOU 2025:58

Sammanfattning

gett till flera myndigheter, inklusive Jordbruksverket. Det finns även bestämmelser som rör häst inom andra myndigheters ansvars- områden. Utredaren har dock valt att prioritera Jordbruksverkets ansvarsområden. Detta då bedömningen är att det är där en förhål- landevis stor andel av de bestämmelser som rör häst återfinns.

Ett antal myndigheter samlar företagsinformation och före- tagstjänster för den som ska starta eller driver företag på sajten verksamt.se som är ett bra stöd för företagare. Utredaren ser att det finns goda skäl att utveckla tjänsten för hästverksamheter, bland annat genom de checklistor som finns för olika branscher, och före- slår därför ett sådant uppdrag till Tillväxtverket.

Veterinära frågor

På det veterinära området föreslår utredaren att regeringen tillsätter en utredning avseende möjligheten att:

•Ge andra yrkeskårer än veterinär, exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker, möjlighet att efter utbildning utföra ultra- ljudsundersökningar inför seminering och dräktighetsundersök- ning av ston.

•Ta fram krav på utbildningar för exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker för ultraljudsundersökningar inför inse- mination samt dräktighetskontroller av ston.

•Införa villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, till näringsverk- samheter med häst samt utreda hur denna bör vara utformad.

•Inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i undan- taget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden.

Tillgång till hälso- och sjukvård är central för friska och välmående hästar. Veterinärbrist kan öka djurlidandet vid sjukdom och skador men också öka risktagandet i företaget samt kostnaderna och oron för hästägaren. Det huvudsakliga problemet på det veterinära området kopplat till hästhållning är veterinärtillgången dygnet runt i hela landet, samt bristen på praktiserande seminveterinärer som arbetar på seminstationer och stuterier. Det finns behov av att hitta, och utreda möjligheter till kompensatoriska lösningar. Utredaren läm- nar därför förslag om att utreda möjligheten att andra professioner

Sammanfattning

SOU 2025:58

tillåts ersätta vissa av veterinärens uppgifter på motsvarande sätt som det fungerar i dag för andra djurslag i lantbruksnäringen. Beroende på vad en sådan utredning kommer fram till kan det bli aktuellt att säkra att det finns relevant utbildning för aktuella yrkesgrupper.

Utredaren lämnar även förslag om utökning av det befintliga arbetssättet Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, till näringsverk- samheter med häst. ViLA innebär att djurägaren får ha vissa läke- medel hemma och själv behandla ett antal specificerade symptom- bilder efter utbildning och under veterinärt ansvar och uppföljning. Arbetet med djurhållningen förenklas och utvecklas genom att ViLA omfattar förebyggande hälsoarbete samt genom att vissa behandlingar kan utföras direkt då djuret insjuknar utan att föregås av veterinär- undersökning. Genom snabbare åtgärder förbättras på detta sätt djur- välfärden och veterinärkostnaderna kan minska. Utredaren lämnar dessutom ett förslag om att utreda möjligheten att även inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i det redan befintliga undantaget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden för tävling, utställning och liknande. Det kan minska belastningen på veterinärer samt ökar möjligheten att söka veterinärvård i annat nordiskt land och utbyta avelsmaterial. Det kan också begränsa transporttiderna om veterinär finns tillgänglig på kortare avstånd i ett annat land.

Utredaren bedömer att det finns flera fördelar med förslagen som kan stärka och underlätta hästföretagandet, förbättra djurväl- färden och påverka veterinärbristen i rätt riktning. Genom försla- gen kan de befintliga veterinära resurserna användas på ett effektivt sätt och fler djur kan få tidig vård. Dessutom minskar risktagandet i företagen om tillgången till veterinär förbättras, vilket kan med- föra att fler vågar ta steget från hobby till företagsverksamhet med häst. Det kan samtidigt finnas risker med att låta andra professio- ner ersätta vissa av veterinärens uppgifter. Bland annat av det skälet är det utredarens bedömning att de veterinära frågorna behöver ut- redas vidare och att specialistkompetens krävs för detta.

SOU 2025:58

Sammanfattning

Bedömningar – stärkt hästföretagande och ökad sysselsättning

Utöver ovanstående förslag har utredaren lämnat följande bedöm- ningar kopplat till hästföretagandet.

Ge digitalisering i hästsektorn hög prioritet i forskningsutlysningar

Det pågår i dag forskning och utvecklingsarbete kring digitalisering på många områden. Utredaren vill understryka att behovet är stort även inom hästnäringen och lämnar därför en bedömning på området. Det finns bland annat behov och intresse av digitala system som underlättar administration, förbättrar statistiken kring hästverk- samheter och mäter djurvälfärd. Det finns även intresse av virtuella stängsel, men där saknas ännu forskning specifikt för häst. Utredaren har därför lämnat en bedömning om att digitalisering i hästsektorn bör ges hög prioritet i forskningsutlysningar.

Stimulera uppfödning av svenska hästar och ponnyer

Importen av hästar och ponnyer bedöms vara relativt omfattande och den svenska konkurrenskraften låg. Det är i dag brist på lämp- liga, och ekonomiskt tillgängliga, hästar för den större marknaden som exempelvis ridskolor och hobbyutövare. Här finns en mark- nadsmöjlighet för svenska uppfödare och bedömt god efterfrågan. Det finns starka skäl att stimulera uppfödning av lugna, hållbara och hållbart svenskuppfödda ridhästar och ponnyer för dessa mål- grupper. Den marknadsobalans som finns i uppfödningen bedöms vara svår att komma till rätta med utan aktiva åtgärder som exem- pelvis ekonomiskt stöd, någon form av optionsprogram eller upp- födarpremier. Detta då många uppfödare, både av intresseskäl och utifrån nu rådande avelsfokus i branschen, har inriktat sig på att föda upp tävlingshästar för elitnivå och inte att främst tillgodose beho- vet hos ridskolor och hobbyutövare. Det finns uppfödare som haft intresse av och försökt producera sådana hästar men det har visat sig svårt då lönsamheten varit för låg. Köparna har inte varit villiga att betala det svenska uppfödare behöver för att få verksamheten att gå runt ekonomiskt.

Ytterligare sätt att stimulera en uppfödning som svarar bättre

mot behoven kan vara att initiera långsiktiga samarbeten, eventuellt

Sammanfattning

SOU 2025:58

avtalsgrundade, mellan ridskolor och uppfödare. Här är hästnäringens organisationer viktiga när det gäller att erbjuda stöd och stimulera sådana samarbeten.

Utredaren har noterat behovet av att stärka uppfödningen och därför lämnat en bedömning om att stimulera uppfödning av svenska ridhästar och ponnyer som svarar upp mot de kvaliteter som efter- frågas av ridskolor och hobbyutövare. Denna typ av insatser kan även stimulera aveln och bevarandet av inhemska hästraser som Gotlands- russ, Nordsvensk brukshäst och Svensk ardenner, vilka Sverige har ett bevarandeansvar för.

Öka regional och lokal samverkan

Genom att utveckla olika lokala och regionala samverkansformer skulle hästföretagandet kunna effektiviseras. Förmågan till samver- kan för utbyte och utveckling av kunskap är också en viktig del av den kunskapshöjning med avseende på företagsledning och entre- prenörskap som behövs inom näringen. Det finns positiva effekter med företagssamverkan och såväl hästnäringens egna organisationer som regionerna är viktiga för att erbjuda stöd och stimulera sam- arbeten och samverkan på ett mer organiserat sätt. Regionerna har ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar (RUA). Det finns stora möjligheter för regionerna att bidra än mer till regional och lokal utveckling av hästföretagande inom ramen för RUA, exempelvis genom att uppmuntra och facilitera regional och lokal samverkan. Utredaren har därför lämnat en bedömning om att regionerna i högre grad bör bidra till regional och lokal samverkan för hästföretagande utifrån sitt regionala utvecklingsansvar.

Utbildningsbehov och kompetensförsörjning

Utredaren har kartlagt huruvida de utbildningar som finns täcker hästnäringens och arbetsmarknadens behov. Utredaren bedömer att det i huvudsak finns goda möjligheter till såväl grundläggande utbildning som kompetensutveckling för yrkesverksamma inom hästnäringen. Sammantaget framkommer dock i analysen vissa be- hov som inte är fullt ut tillgodosedda i dagsläget och utredaren åter- kommer nedan med ett antal förslag och bedömningar. Det fram-

SOU 2025:58

Sammanfattning

går också i kartläggningen att det pågår vissa förändringar av utbild- ningar i det formella utbildningssystemet.

När det gäller kortare utbildningar och kurser som främst sker genom Hästsportens folkhögskola eller av branschorganisationerna själva bedömer utredningen att de i stort är anpassade till efterfrågan och behoven från hästnäringen.

Förslag - utbildningsbehov och kompetensförsörjning

Utredaren har lämnat följande förslag om effektiva och ändamåls- enliga utbildningar för att bättre täcka hästnäringens och arbets- marknadens behov.

Ökade möjligheter för yrkesverksamma vuxna

Utredaren bedömer att det behövs mer utbildningar för vuxna som redan är yrkesverksamma inom hästnäringen. Det behövs även yrkes- utbildningar för vuxna som är intresserade av att arbeta i hästverk- samheter. I utredningen har det uppmärksammats att det finns en brist på personer som har utbildning som hästskötare eller inom anläggnings- och fastighetsskötsel. Utredaren lämnar därför följ- ande förslag:

•Skolverket ges ett uppdrag att ta fram yrkespaket för hästskötare respektive anläggningsskötare för gymnasial vuxenutbildning.

Yrkespaket inom komvux är en sammanhållen kombination av natio- nella kurser på gymnasial nivå som är relevanta för ett yrkesområde.

Utredaren bedömer också att folkhögskolan bör överväga möj- ligheten att i samverkan med hästnäringens organisationer erbjuda riktade utbildningar för anläggningsskötare inom hästverksamheter. Utredaren menar att även om målgruppen i de här fallen delvis kan vara densamma så kan den slutliga utformningen av en utbildning från de olika utbildningsformerna skilja sig åt och motivera ett visst överlapp, på samma sätt som är fallet med andra utbildningar på gym- nasial nivå i dag. Dessa olika alternativ kompletterar därför varandra på ett bra sätt.

Sammanfattning

SOU 2025:58

Återrapporteringskrav för Myndigheten för yrkeshögskolan

Modellen för yrkeshögskolan innebär att de som vill starta en utbild- ning inom yrkeshögskolan måste göra en lokal och regional analys av kompetensbehovet i sin ansökan. Utredaren konstaterar att Myn- digheten för yrkeshögskolan (MYH) lägger stor vikt vid bedömningar från enskilda lokala företrädare utan att myndigheten har kontakt med hästnäringens organisationer på nationell nivå som bedöms ha en god bild av de långsiktiga behoven både nationellt och regionalt. Utredaren bedömer att MYH bör se över underlag och transparens för beslut om utbildningsstarter för yrkeshögskoleutbildningar in- om häst. Förutom myndighetens egna områdesanalyser och regio- nala avstämningar bör avstämning även ske med relevanta organisa- tioner på nationell nivå inom hästnäringen. Utredaren lämnar därför förslag att:

•Myndigheten för yrkeshögskolan får ett återrapporteringskrav avseende beslut om yrkeshögskoleutbildningar inom häst. I åter- rapporteringskravet ska framgå hur kontakt har skett med rele- vanta organisationer på nationell nivå inom hästnäringen.

Mer långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildning inom häst

•Yrkeshögskoleutbildning inom häst inkluderas i förslaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildningsmiljöer, förutsatt att förslaget i betänkandet Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar (SOU 2023:31) tas vidare.

Yrkeshögskoleutbildningar inom häst är kostnadskrävande. Det krävs i många fall stora praktiska resurser som också tar tid att bygga upp. Till exempel kan det handla om att ha tillräckligt många hästar, inklusive viss reservkapacitet, eftersom det trots allt handlar om levande djur som kan bli sjuka eller skadade. Frågeställningen om investeringstunga utbildningar togs upp i betänkandet Framtidens yrkeshögskola - stabil, effektiv och hållbar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Där lämnas förslag om att en ny utredning ska få i uppdrag att identifiera behovet av särskilda utbildningsmiljöer och utreda hur staten på ett samhällsekonomiskt sätt kan stimulera att sådana miljöer skapas. Av betänkandet framgår vidare att för att

SOU 2025:58

Sammanfattning

utbildningsmiljöer som ger stabila förutsättningar för investerings- tunga utbildningar ska komma till stånd behöver staten långsiktigt ta ansvar för finansiering, samtidigt som flera aktörer delar på kost- naderna. Dessutom bedöms att möjligheten att dela miljöer med andra utbildningsformer är nödvändigt. Av betänkandet framgår vidare att om staten tar ett ansvar för en långsiktig finansiering för gemensamma utbildningsmiljöer ökar förutsättningarna för kost- nadseffektiva lösningar för flera aktörer, till exempel högskolan, yrkeshögskolan och eventuellt andra utbildningsformer såsom yrkes- utbildning på gymnasial nivå. Därmed kan också flera aktörer vara med och bidra med finansiering och när flera utbildningsformer delar på kostnaderna skapar det också möjlighet att erbjuda utbild- ningar på fler orter.

Utredaren bedömer att det finns goda förutsättningar för sådana utbildningsmiljöer inom hästutbildning. Utredaren pekar också på att riksanläggningarna Flyinge, Ridskolan Strömsholm och Wången är exempel på redan befintliga nationella kunskapscentrum för ut- bildning och forskning inom hästnäringen. Genom att nyttja dessa kan också synergieffekter uppnås. Utredarens förslag är att reger- ingen tillser att yrkeshögskoleutbildning inom häst inkluderas i för- slaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildnings- miljöer i betänkandet från utredningen Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, förutsatt att förslaget tas vidare.

Bedömningar – utbildningsbehov och kompetensförsörjning

Utredaren har baserat på kartläggning och analys gjort följande be- dömningar gällande utbildning och kompetensförsörjning inom häst- näringen:

•Befintliga överlapp mellan utbildningar inom hästnäringen bedöms inte utgöra ett problem.

•Utbildningar på alla nivåer behöver ha ett tydligt fokus på häst- välfärdsfrågor.

•Det behövs ett utökat utbud av utbildning för de som redan är yrkesverksamma inom hästnäringen.

•Utbildningsanordnare bör ansöka om att starta utbildningar i den pilotverksamhet med Nationell yrkesutbildning som pågår.

Sammanfattning

SOU 2025:58

•Folkhögskolan bör erbjuda riktade utbildningar för anläggnings- skötare inom hästverksamheter.

•För ökad långsiktighet bör Myndigheten för yrkeshögskolan fatta beslut om fler utbildningsstarter åt gången avseende vissa yrkeshögskoleutbildningar inom häst.

•Det är viktigt att värna utbildning på högskolenivå inom häst.

Kunskaper om företagandets villkor är viktigt för alla som är eller ska bli yrkesverksamma inom näringen. Utbildning inom områden som affärsutveckling, arbetsmiljö och arbetsrätt kan enligt utredaren bidra till att stärka företagandet. Det behövs fortsatt ett starkt fokus på företagande och entreprenörskap inom utbildningarna i utbild- ningsväsendet.

Utbildningar inom häst kan och bör kunna bedrivas inom samma område på olika nivå inom gymnasieskola, yrkeshögskola och hög- skola. Folkhögskola och branschorganisationernas egna utbildningar är bra komplement till dessa utbildningar. De utbildningar som har visst överlapp riktar sig i huvudsak till olika målgrupper.

Hästars välfärd är en central fråga för hela hästnäringen. När det gäller utbildningsväsendet är hästvälfärd redan en naturlig del av inne- hållet i många ämnen och kurser inom utbildningar för häst. Samti- digt bedömer utredningen att det finns skäl att ytterligare förstärka detta inslag i utbildningarna. Vid alla kommande översyner av styr- dokumenten inom utbildningsväsendet bör hästnäringens organisa- tioner bistå berörda myndigheter med kunskap och synpunkter för att säkerställa den här aspekten i utbildningarnas utformning. Det gäller även för kurser och andra aktiviteter som anordnas av häst- näringens egna branschorganisationer.

Utbildningsanordnare behöver i än högre grad anpassa sina ut- bildningsformer för att ge dem som redan är yrkesverksamma bättre möjligheter att delta. Det gäller utbildningar på alla nivåer inom det formella utbildningssystemet såväl som inom folkhögskola och de utbildningar som på andra sätt erbjuds av branschen själv. En höj- ning av den generella kompetensnivån bland de yrkesverksamma är en viktig faktor för att skapa en bredare professionalisering inom hästnäringen. Utbildning inom områden som affärsutveckling, arbets- miljö och arbetsrätt är viktigt och kan bidra till att stärka företagandet och öka professionaliseringen i branschen, och också bidra till att

SOU 2025:58

Sammanfattning

fler vågar starta hästföretag. Utbildningar på gymnasial nivå och universitetsnivå borde i högre grad kunna erbjuda utbildning även för vuxna.

Utbildningsanordnare bör ansöka om att starta utbildningar i den pilotverksamhet med Nationell yrkesutbildning som pågår. Det är en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan har beslutat att avgränsa vilka utbildningsområden som kan tilldelas statsbidrag och naturbruk är ett av dessa områden. Utredaren bedömer att utbildningen i hög grad lämpar sig för hästnäringen och kan fylla ett behov när det gäller kompetensförsörjningen eftersom det är en utbildning som riktar sig till vuxna.

I utredningen har uppmärksammats att det behövs fler som har utbildning för att ta hand om anläggningar och fastigheter. Utredaren bedömer att sådana utbildningar skulle kunna vara särskilt lämpliga för de som står långt från arbetsmarknaden. Utredaren bedömer att folkhögskolan bör överväga möjligheten att i samverkan med häst- näringens organisationer erbjuda riktade utbildningar för anlägg- ningsskötare inom hästverksamheter.

Det behövs bättre långsiktighet för hästutbildningar inom yrkes- högskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan använder inte fullt ut det bemyndigande som finns att bevilja upp till 5 utbildningsstarter. Utredaren är medveten om yrkeshögskolans grundläggande tanke att genom beslut av ett begränsat antal utbildningsstarter ska utbild- ningarna vara relevanta och kontinuerligt anpassas efter arbetsmark- nadens behov. Samtidigt menar utredaren att utbildningar inom häst i många fall är investeringstunga och kostnadskrävande. Ett ytterligare skäl för mer långsiktighet i beslut om utbildningar är att det kan också handla om vissa utbildningar som de facto har funnits inom yrkeshögskolan under lång tid och som fyller ett behov som är samhällsviktigt och kommer att kvarstå även på lång sikt.

Utredaren bedömer generellt att utbildning på högskolenivå inom häst bör värnas. Det är väsentligt att det inom hästnäringen liksom andra branscher finns högskoleutbildningar med nära anknyt- ning till forskning. Enligt uppgifter till hästutredningen pågår ett ut- vecklingsarbete gällande hippologprogrammet. Utredaren bedömer att i en översyn av hippologprogrammet bör särskilt beaktas och värnas utbildningens särart i utformningen, med en kombination

Sammanfattning

SOU 2025:58

av teori och praktik samt genomförande i nära samverkan med bran- schorganisationer.

Möjlighet för fler barn och unga att delta i hästverksamheter

Utredaren har analyserat vilka hinder som begränsar deltagandet

i hästsport och hur dessa kan lösas. Det framgår av kartläggningen att det finns flera hinder som begränsar deltagandet. Det handlar bland annat om ekonomiska, geografiska och kulturella hinder, men även om tillgänglighet utifrån funktionshinder.

Förslag – möjlighet för fler barn och unga att delta i hästverksamheter

Det är ett samhällsintresse att göra ridsporten tillgänglig för fler. Ett sätt är att verka för breddade hästverksamheter och ett annat är att stötta hästverksamheterna ekonomiskt, vilket därigenom för- väntas påverka kostnaden för deltagande i aktiviteter på ett positivt sätt. Utredaren har lämnat följande förslag om åtgärder som tillgäng- liggör hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort.

Fritidsaktiviteter och hästskolor

•Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ges upp- drag att tillse att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar med hästverksamhet för barn och unga utanför idrottsrörelsen.

Utredaren föreslår att regeringen ger ett uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att se till att det finns riktat statligt stöd till organisationers arbete för barn och ungdomar på lokal nivå inom hästverksamheter utanför idrottsrörelsen. Verksam- heter för barn och unga vid ridskolor är oftast knutet till ridsportens föreningar. Här finns många goda exempel på verksamhet redan

i dag. Utredaren bedömer dock att det för att bredda verksamheten och öka deltagandet är bra att det startas ungdomsföreningar som inte är en del av idrottsrörelsen. Utredningens breda definition av

SOU 2025:58

Sammanfattning

hästsport inkluderar förutom ridning även trav och andra aktiviteter med hästar. Det inkluderar även avel och uppfödning samt uppstall- ningsverksamhet.

Förbättrade anläggningar för ökad delaktighet

Utredaren lämnar tre förslag om mer stöd för investeringar i anlägg- ningar inom hästverksamheter som möjliggör deltagande för fler:

•Staten förstärker det anläggningsstöd som fördelas av Riks- idrottsförbundet.

•Jordbruksverket ges uppdrag att se över möjligheten att i nästa programperiod för den EU-gemensamma jordbrukspolitiken införa ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar på liknande sätt som inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014–2020.

•Det ska inrättas en anläggningsfond enligt den modell som inrät- tades i Danmark år 1994 (Lokale og Anlægsfond).

Riksidrottsförbundet (RF) fördelade 2024 drygt 170 miljoner kronor till 743 projekt inom olika idrotter, medan ansökningarna om stöd omfattade cirka 380 miljoner kronor. RF bedömer att den reella översökningen är högre eftersom många ansökningar i dialog med föreningen inte skickats in då stödet för området var slut. Det visar att behovet är stort och regeringen bör därför i budgetproposition till riksdagen föreslå att anslaget förstärks. Sverige hade inom ramen för landsbygdsprogrammet ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar 2014–2020 som hanterades av Jordbruksverket. Stödet var efterfrågat i ansökningar, fungerade praktiskt för myndig- heten och fyllde avsedda behov. Det finns därför skäl att se över möjligheten att åter införa ett liknande stöd till kommande strategisk plan. I Danmark inrättades 1994 Lokale og Anlægsfonden (LOA- fonden) som utgör en självständig institution under Kulturministe- riet. Den bistår med både kunskap och ekonomiskt stöd till bygg- projekt och fysiska faciliteter på idrotts- och fritidsområdet. Det har tidigare framförts önskemål från bland andra RF och Sveriges kommuner och regioner om en motsvarande funktion i Sverige för att utveckla idrotts- och fritidsmiljöer.

Sammanfattning

SOU 2025:58

Stöd för ridskolornas kostnader för drift

•Det ska införas ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor.

Utredaren föreslår att det införs ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor. Hästar och anläggningar för hästar kräver resurser för kontinuerlig skötsel, även under de tider som de inte används för idrott eller andra aktiviteter. Utredaren bedömer att det därför finns en betydande skillnad i förutsättningar för drift av anläggningar med hästhållning jämfört med andra anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga. Ridskoleverksam- heter har flera tunga kostnadsposter som tillsammans särskiljer dem från andra idrotts- och fritidsaktiviteter. Anläggningar för ridskole- verksamhet har kostnader för investeringar och underhåll av bland annat stall, ridhus och ridbanor. Den här sortens kostnader delar ridsporten med vissa andra anläggningstunga idrotter. En kostnads- post som därutöver skiljer hästsporten från andra är kostnaderna för djuren. Ridskolorna har stora kostnader för inköp av hästar och ponnyer och hästhållning kräver kontinuerlig skötsel av djuren. Kost- naderna omfattar bland annat foder, försäkringar, veterinärvård, hovvård och häst- och anläggningsskötarnas löner. Det finns inte motsvarande kostnadsbörda för övriga idrotts- och fritidsaktiviteter och kostnaderna täcks i nuvarande system av de jämförelsevis höga avgifter som tas ut av de aktiva.

De ekonomiska villkor som ridskolan har är helt avgörande för vilken nivå som ridavgiften är för deltagarna. Stödet bör vara direkt relaterat till verksamhetens omfattning för barn och unga.

Bedömningar – möjlighet för fler barn och unga att delta i hästverksamheter

Utredaren har baserat på kartläggning och analys gjort följande bedömningar gällande möjligheten för fler att delta i hästverksam- heter:

•Deltagande i hästsport ger förbättrad folkhälsa och stora sam- hällsekonomiska vinster.

SOU 2025:58

Sammanfattning

•Det är motiverat med ökad offentlig finansiering och lokal sam- verkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för samhället för att förebygga ohälsa, utanförskap och kriminalitet.

•Verksamhet vid ridskolor och travskolor har stor betydelse för vägen in till deltagande i hästverksamheter och för användandet av hästen som resurs för samhället samt för hästnäringens utveckling.

•Med en mer inkluderande rekrytering kommer hästsporten att nå ut till fler grupper för att få ett bredare och ökat deltagande.

•Kommuner och regioner bör ta ett större ansvar för att förbättra möjligheterna för deltagare att kunna ta sig till anläggningar med hästverksamhet.

•Hästnäringen har ett viktigt uppdrag att skapa fler forum för ett gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte inom näringen.

En försämrad folkhälsa är en stor samhällsutmaning och det blir allt- mer angeläget att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är väl känt att risken för ohälsa skiljer sig mellan olika delar av befolkningen.

Rörelse och fysisk aktivitet är en viktig grund för en god folkhälsa och är en naturlig del i umgänge och aktiviteter med hästar. Häst- understödda insatser (HUI) fyller en viktig funktion inom terapi och rehabilitering. Utredaren bedömer att hästsporten kan bidra än mer till folkhälsan om det skapas möjlighet för fler att delta i häst- verksamheter.

Utredaren bedömer att verksamheten vid ridskolorna och trav- skolorna har stor betydelse för en långsiktigt hållbar hästnäring på flera sätt. För det första är det främst här som nyfikna barn och unga får möjlighet att lära sig om hästar och vara med hästar. För det andra är en kontinuerlig nyrekrytering en förutsättning för hela hästnäringen. Antalet hästar i Sverige beror inte längre på behovet av arbetshästar i lantbruket eller i militären som det gjorde ända till mitten av 1900-talet. Trav- och galoppsporten bidrar med ett brett allmänintresse för hästar bland människor genom spel på tävlingar. För det tredje är det av betydelse att rid- och travskolor är just skolor. Det är inte formell utbildning, men det är ett organiserat lärande utifrån givna ramar och principer. Det vill säga den utbildning som bedrivs där får genomslag i vår syn på vad som är god hästhållning

Sammanfattning

SOU 2025:58

och är viktig för hästarnas välfärd. Det lägger också en grund för hästsportens acceptans i samhället i övrigt.

Kommuner och regioner kan i högre utsträckning vara en partner och bidra med finansiering. Utredaren konstaterar att deltagande i hästsverksamheter är förknippat med stora kostnader för hästhåll- ning. Utredaren bedömer att kommuner bör ta ansvar för att utjämna skillnader mellan olika idrotter, till exempel genom att tillämpa ett nolltaxesystem för anläggningar. Kommunernas intresse och enga- gemang för ridskolor skiljer sig dock generellt åt. I dagsläget är det också många kommuner som inte har samma ekonomiska villkor för olika driftsformer för anläggningar med ridskoleverksamhet. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns ett egenvärde i möjligheten till olika driftsformer för ridskoleverksamhet. Det finns stora sam- hällsekonomiska vinster att göra om samhället i högre grad väljer att investera i insatser i närtid för olika aktiviteter med häst som kan ge besparingar i utgifter inom andra områden i framtiden. Vidare finns det många studier som påvisar den nytta som HUI kan göra för individer och för samhället. Samtidigt är finansiering av HUI ett återkommande problem. Enligt organisationen för hästunder- stödda insatser har avtal mellan hästanläggningar och kommuner eller regioner minskat i omfattning under senare år. Det är viktigt att påpeka att HUI är en företagsverksamhet inom hästnäringen. Personer med begränsad ekonomisk förmåga får svårt att delta i HUI när de själva får bära hela kostnaden.

Hästsporten har interna kulturella och traditionella inslag som ibland kan utgöra ett hinder för att få fler deltagande i hästsporten. Hästsporten präglas till stora delar av att det är flickor och kvinnor som deltar. Könsnormer påverkar hur en idrott uppfattas och möns- ter kan vara svåra att bryta. Om hästsporten ska breddas behövs mer än bara fler flickor och kvinnor. Utredaren bedömer att pojkar och unga män är en naturlig målgrupp att satsa på för att få fler barn och unga att delta inom hästsporten. Vidare bedömer utredaren att en annan rimlig målgrupp för en breddning och tillväxt inom häst- sporten är personer med utländsk bakgrund. Stallet är en plats för gemenskap, utveckling och lärande för livet. Utredaren bedömer att det ibland finns skäl att tona ned tränings- och tävlingsmoment och i stället lyfta att umgänge med häst i stallmiljö inte nödvändigt- vis måste knytas till ridning eller körning. Ett sådant breddat syn- sätt skulle kunna möjliggöra för fler att delta i hästverksamheter.

SOU 2025:58

Sammanfattning

Ridskolor kan i högre grad gå mot att vara ”hästskolor” och i sam- arbete med kommunerna ha ungdoms- och fritidsverksamhet i stall- miljö. De förslag som utredaren lämnar syftar bland annat till att även staten ska bidra till detta. Utredaren bedömer att samhället har mycket att vinna på att umgänge med hästar och andra aktiviteter

i stallmiljö underlättas och blir tillgängligt för alla. Det finns exem- pelvis en potential i att engagera fler unga i avelsverksamhet. Det är också en naturlig väg för rekrytering av fler till hästsporten.

Det har framgått av kartläggning och analys att de svårigheter som finns för deltagare att ta sig till anläggningarna kan hämma del- tagandet i idrott eller andra fritidsaktiveter. Det gäller inte minst för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Det faktum att de flesta anläggningarna för hästsport ligger antingen i utkanten av tät- orter eller på landsbygden måste särskilt beaktas. Det behövs gång- och cykelbanor ut till anläggningarna och även tillgång till kollek- tivtrafik. Många barn och unga vill kunna vara i stallet flera dagar

i veckan. Även för de ridskolor och travskolor som ligger i tätorts- nära miljöer måste det säkerställas att transporter och resor inte i praktiken kräver tillgång till bil. För de som har funktionsnedsätt- ning kan det till exempel handla om att de behöver ha med sig viss utrustning även om det inte är ett tillfälle för träning, utan bara för att umgås i stallet med hästar och kompisar. Utredaren konstaterar att ansvaret för dessa frågor om infrastruktur, transporter och resor främst ligger hos kommuner och regioner. Om fler individer lättare kan ta sig till hästanläggningarna ger det bättre förutsättningar för ett ökat deltagande i hästverksamheter.

RF gör ett viktigt arbete med hur man inom idrottsrörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en menings- full fritid. Idrottande inom häst kan dra nytta av detta när RF sam- ordnar och ger möjligheter till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, till exempel samordnar nätverk och mötesplatser. Utredaren bedömer att eftersom hästsporten är bredare än de delar som ingår i idrottsrörelsen behövs även andra forum. Hästnäringen har ett viktigt uppdrag att själv skapa fler forum för ett gemensamt lärande och erfarenhets- utbyte inom näringen. I det arbetet kan ridsporten och islandshäst, som är en del av idrottsrörelsen och RF, ta med sig sina erfarenheter därifrån till övriga delar av hästsporten.

1Utredningens uppdrag och arbete

1.1Utredningens direktiv

Regeringen beslutade i kommittédirektiv den 13 juni 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten. Utreda- ren har även att kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hästnäringen. Detta i syfte att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för fler.

I uppdraget ingår att kartlägga hur hästnäringen ser ut och har utvecklats i Sverige samt identifiera hinder för affärsutveckling. Regelverk och vägledningar ska kartläggas i syfte att fler hästverk- samheter på sikt kan bedrivas på ett sätt som gör att verksamheten kan klassas som näringsverksamhet och inte som hobby. Utredaren ska även föreslå åtgärder för att underlätta företagande, stärka lön- samheten och öka sysselsättningen inom hästnäringen, särskilt på landsbygden.

Det ingår i uppdraget att kartlägga vilka utbildningar som finns inom hästområdet och identifiera eventuella överlapp mellan existe- rande utbildningar. Vid behov ska utredaren även föreslå effektiva och ändamålsenliga utbildningar som täcker hästnäringens och arbets- marknadens behov samt efterfrågan från de som vill studera hästin- riktade utbildningar.

Utredaren ska också analysera vilka hinder som begränsar deltaga- ndet i hästsport och hur dessa kan lösas samt vilka effekter en ökad delaktighet skulle kunna få för samhället. Vidare ska utredaren ge- nomföra en analys av hur hästsporten och den övriga idrottsrörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en meningsfull fritid. Utredaren ska föreslå åtgärder som tillgängliggör

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:58

hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort.

Utredningens kommittédirektiv (dir. 2024:58) finns som bilaga till detta betänkande.

1.2Avgränsningar och definitioner

1.2.1Avgränsningar

Av tidsskäl har det varit nödvändigt att avgränsa uppdraget och fo- kusera på den del av hästnäringen som omfattar sport, avel, utbild- ningsverksamhet, uppfödning och annan hästnära verksamhet. Det innebär att företag och branscher som endast i mindre omfattning tillhandahåller varor och tjänster till hästnäringen inte specifikt in- går i utredningen.

Uppdraget att analysera och föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och ungdomar omfattar enligt kommitté- direktivet inte åtgärder eller bedömningar på skatteområdet.

När det gäller uppdraget att stärka företagandet och öka syssel- sättningen inom hästnäringen ska utredaren enligt direktivet inte föreslå någon ändring gällande de medel som i enlighet med avtalet mellan staten, Svensk Travsport (ST) och Svensk Galopp (SG) av- sätts till Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn med särskilt fokus på utbild- ning, avel och uppfödning. Utredaren ska inte heller föreslå åtgärder eller bedömningar på skatteområdet eller åtgärder som utökar det statliga åtagandet inom hästnäringen. I utformningen av förslagen ska kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk lönsamhet beaktas.

Utredningen har inte något uppdrag att ta fram författningsförslag. En begränsning i utredningsarbetet har varit att det i stor utsträck-

ning saknas statistik över hästnäringen. Utredningen har inte haft den tid och de medel till förfogande som krävs för att utveckla nöd- vändiga system för att ta fram statistik, men har sammanställt och använt den data som varit tillgänglig.

SOU 2025:58

Utredningens uppdrag och arbete

1.2.2Definitioner

Utredningen har genomgående använt den svenska förkortningen GJP för benämningen av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU i stället för det engelska begreppet CAP, Common Agricultural Policy.

Hästsport definieras som ridning, trav och andra aktiviteter med hästar. Det inkluderar även avel och uppfödning samt uppstallnings- verksamhet. I betänkandet används uppstallning och inackordering synonymt.

Hästnäringen har i utredningen omfattat alla aktiviteter som base- ras på användning och innehav av hästar, uttryckt som omsättning av hästrelaterade varor och tjänster. Det gäller i såväl hobby som professionella verksamheter.

Med hästföretagande avses produktion av varor och tjänster i syfte att generera ekonomiskt överskott.

Små företag används genomgående i betänkandet för företag som enligt kommissionens rekommendation 2003/361/EG kallas för mikroföretag, det vill säga företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning (sammanlagda intäkter från sålda varor och utförda tjänster under ett år) eller balansomslutning (en deklaration över ett företags tillgångar och skulder) som understiger två miljoner euro. Enligt kommissionens rekommendation har ett småföretag upp till 50 anställda och en omsättning eller balansomslutning på upp till 10 miljoner euro.

I kommittédirektivet omnämns områden där utanförskapet kan vara stort. Utredningen har tolkat att utanförskap kan omfattas av och appliceras på flera områden som exempelvis otrygghet, krimi- nalitet, skolresultat, etablering på arbetsmarknaden, trångboddhet, demokratiskt deltagande, engagemang i föreningsliv och civilsam- hälle, hälsa och bidragsberoende.

Med inkludering avses i utredningen att alla människor ska kunna delta fullt ut i samhället. Det innebär att alla, oberoende av till exem- pel ålder, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet, funktionsnedsätt- ning eller socioekonomisk status, har möjlighet att vara delaktiga.

Landsbygd definieras som ett område med lantlig bebyggelse där hästnäring finns. Det inkluderar även tätortsnära landsbygd.

De gröna näringarna omfattar jord, skog, trädgård och landsbyg- dens miljö, dess förädlingsindustri såsom livsmedelsindustri och

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:58

skogsindustri samt underleverantörer i alla led bakåt. Det inklu- derar inte led framåt i kedjan som exempelvis detaljhandel med livsmedelsförsäljning.

Areella näringar omfattar de näringar som använder biologiska eller naturgeografiska resurser på land och i vatten.

Jordbruk definieras som nyttjandet av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.

Lantbruk definieras som jordbruk, skogsbruk, trädgård och djur- hållning.

1.3Utgångspunkter för arbetet

Centrala utgångspunkter för utredningens arbete har varit att stärka företagandet och öka sysselsättningen i hästnäringen, särskilt i lands- bygderna, tillse att det finns effektiva och ändamålsenliga utbild- ningar som svarar upp mot hästnäringens och arbetsmarknadens behov samt studenters efterfrågan. En ytterligare utgångspunkt har varit att göra hästsporten tillgänglig för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort.

Utredningen har inhämtat synpunkter och underlag från många företag, myndigheter och organisationer på olika nivåer samt från enskilda.

En viktig inriktning i utredningens arbete har varit att de förslag som lämnas ska bidra till en mångfald av verksamhetsformer och storlek på företag i hela landet. Vid bedömningar av konkurrensför- utsättningarna inom hästnäringen har det beaktats att Sverige är del av EU och dess inre marknad. Utredaren har haft som utgångspunkt att förslagen ska vara utformade så att de ger så låga administrativa och andra kostnader som möjligt för företag. Förslagen ska också så långt möjligt vara kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt lön- samma. De ska vara förenliga med EU:s och Sveriges bestämmelser på området samt inom ramarna för EU:s gemensamma jordbruks- politik (GJP).

SOU 2025:58

Utredningens uppdrag och arbete

1.4Utredningens arbete

Utredningens arbete inleddes den 1 september 2024 och har i stort bedrivits på sedvanligt sätt. Arbetet har skett i nära samarbete med de experter som förordnats. Fram till överlämnandet av detta betän- kande har utredningen sammanträtt med experterna vid samman- lagt fem tillfällen. Vid dessa sammanträden har bland annat arbets- promemorior med utkast till texter, preliminära bedömningar och förslag diskuterats. Experterna har deltagit aktivt i arbetet och bistått med värdefulla underlag och synpunkter. Sekretariatet har haft om- fattande och fortlöpande underhandskontakter med såväl de utsedda experterna som andra sakkunniga.

Utredaren har hållit två hearingar med branschorganisationer, företag, myndigheter, utbildningsanordnare samt andra berörda organisationer som bland annat verkar inom sport, avel och upp- födning av hästar. På utredarens initiativ har det vid ett ytterligare tillfälle genomförts en tredje hearing och workshop med organisa- tioner som särskilt bedömts kunna bidra i utredningens arbete med att tillgängliggöra sporten för fler barn och unga.

Det är viktigt att fånga in inspel från en stor bredd av intressenter, exempelvis lokala företrädare för organisationer, företagare och andra enskilda inom hästnäringen. Utredningen har därför genom att till- handahålla en digital funktionsbrevlåda gett möjlighet att inkomma med förslag och synpunkter till utredningsarbetet. Denna möjlig- het har informerats om via olika organisationer inom hästnäringen samt via media. Totalt har utredningen på detta sätt fått inspel från 51 ingivare. Cirka en tredjedel av svaren som inkom var från orga- nisationer eller företag och cirka två tredjedelar från privatpersoner. Det går dock att utläsa av svaren från privatpersonerna att de flesta av dem också var företagare eller verksamma med djurfrågor inom akademin.

Utredningen har upphandlat två externa uppdrag. Det ena var en kartläggning av regelverk och vägledningar i syfte att fler häst- verksamheter på sikt kan bedrivas på ett sätt som gör att verksam- heten kan klassas som näringsverksamhet och inte som hobby. Det andra uppdraget handlade om att kartlägga och redogöra för den sta- tistik som finns kring hästföretagandet samt beskriva hur hästnär- ingen inklusive hästföretagandet ser ut i Sverige i dag samt hur utveck- lingen sett ut över tid.

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:58

Utredaren har även haft flera enskilda möten och inhämtat in- formation från olika företag, forskare, utbildningsväsendet, arbets- marknadens parter, organisationer och enskilda experter med flera. Utredningen har inhämtat synpunkter och upplysningar från ett flertal myndigheter, vilket innefattar:

•Ekonomistyrningsverket (ESV)

•Jordbruksverket (SJV)

•Myndigheten för delaktighet (MFD)

•Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

•Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

•Skatteverket (SKV)

•Skolverket

•Svenska ESF-rådet

•Tillväxtverket (TVV)

Utredningen har också inhämtat upplysningar från flera departe- ment i Regeringskansliet.

Utredningen har vidare inhämtat synpunkter och upplysningar från organisationer vars huvudsakliga områden ligger utanför häst- näringen, men som ändå har kunskap i frågor som berörs i utred- ningen, till exempel Folkbildningsrådet, Parasportförbundet, Svenskt friluftsliv samt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

1.4.1Organisationer med koppling till utredningens arbete

Nedan listas med namn och kortare beskrivning organisationer med koppling till hästnäringen som utredningen i sitt arbete inhämtat information, synpunkter och upplysningar från. Utredningen har därutöver haft ett stort antal kontakter med olika aktörer som ex- empelvis kommuner, ridskolor, föreningar, etcetera.

•Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG): ATG är hästsportens spelbolag. Intäkter från spel bidrar till svensk trav- och galopp- sport och i förlängningen hela den svenska hästnäringen.

SOU 2025:58

Utredningens uppdrag och arbete

•Almega: Almega tjänsteföretagen är arbetsgivarorganisation in- om tjänstesektorn som tecknar kollektivavtal för hästnäringen, exempelvis för personal i ridhusföretag, hästskötare, travtränare samt banarbetare vid travbanor.

•Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT): ASVT arbetar för att främja aveln med varmblodiga travhästar. Föreningen ska bland annat stimulera intresset för avel och verka för landets uppfödare av varmblodiga travhästar.

•Biologiska yrkeshögskolan (BYS): BYS erbjuder bland annat utbildningar på gymnasial nivå och yrkeshögskoleutbildningar inom lantbruk, djur och skog. Utbildningar är förlagda i Skara, Svenljunga och på Axevalla.

•Brukshästorganisationernas samarbetskommitté (Brunte): Brunte är en intresseförening för sex medlemsföreningar som har ett gemensamt intresse av att bruka hästen på ett traditio- nellt och hållbart sätt.

•Hushållningssällskapet: Hushållningssällskapet arbetar för bättre lönsamhet för svenskt lantbruk och en levande landsbygd. De er- bjuder rådgivningstjänster för bland annat lantbrukare och lands- bygdens näringsliv.

•Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS): HNS är en para- plyorganisation inom hästnäringen med uppdrag att långsiktigt främja och bidra till utveckling av svensk hästnäring. HNS har ett övergripande ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för häst- näringens riksanläggningar Flyinge, Ridskolan Strömsholm och Wången.

•Hästnäringens riksanläggningar (HRA): Riksanläggningarna är den svenska hästnäringens kunskapsnav med goda resurser för utbildning och forskning inom häst. De tre riksanläggning- arna Flyinge, Ridskolan Strömsholm och Wången har lång historia och är spridda över landet.

•Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN): HYN är en samarbets- organisation som företräder arbetslivet inom svensk hästnäring. Arbetsmarknadens parter och hästorganisationerna arbetar till- sammans för att bland annat driva kvalitetsutveckling, fastställa yrkeskompetens och förbättra arbetsmarknaden.

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:58

•Hästsportens folkhögskola: Hästsportens folkhögskolas syfte är att öka det allmänna hästkunnandet inom rid-, trav- och galopp- sporterna. Tillsammans med huvudmännen inom rid-, trav- och galoppsport utvecklas, planeras och genomförs utbildningar som svarar mot de behov som de studerande och medlemmarnas organisationer har.

•Lantbrukarnas Riksförbund (LRF): LRF är en politiskt obunden, medlemsstyrd intresse- och företagarorganisation för företagare inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäringen och andra företa- gare som har sin bas i landsbygden, till exempel landsbygdsturism, entreprenad och livsmedelsförädling.

•LRF Häst: LRF Häst är en branschavdelning inom Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som samlar hästnäringen för att gemensamt arbeta för hästföretagarnas förutsättningar.

•Naturbruksskolornas förening: Naturbruksskolornas förening är en intresseförening för medlemsskolor som erbjuder utbild- ning inom Naturbruksprogrammet på gymnasial nivå.

•Organisationen för hästunderstödda insatser (OHI): OHI är en ideell organisation för ökad kunskap om och ökat användande av hästunderstödda insatser i Sverige. Bland OHI:s medlemmar finns bland annat fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, socionomer, socialpedagoger, beteendevetare, läkare, psykologer, psykoterapeuter, specialpedagoger och lärare.

•Ridskolornas Riksorganisation (RRO): RRO är en intresse- organisation som har ändamålet att tillvarata Sveriges ridskolors gemensamma intressen.

•Riksförbundet Sveriges 4H: Riksförbundet Sveriges 4H är en riksorganisation för 4H-gårdarna som har syftet att utveckla barn och ungdomar till engagerade, välmående och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden samt att främja ett sunt levnadssätt för barn och ungdomar genom friluftsliv, aktiv fritids- verksamhet och kulturella aktiviteter.

•Riksidrottsförbundet (RF): RF:s uppgift är att stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Riksidrottsförbundet har 72 med-

SOU 2025:58

Utredningens uppdrag och arbete

lemsförbund (specialidrottsförbund, SF). De har tillsammans cirka 19 000 idrottsföreningar.

•Svensk Galopp (SG): SG är galoppsportens organisation som förvaltar och utvecklar galoppsporten i Sverige.

•Svensk Travsport (ST): ST är huvudorganisation för den svenska travsporten och leder, organiserar och utvecklar travsporten samt fungerar som ett serviceorgan för landets travsportintressenter.

•Svenska Hästavelsförbundet (SH): SH ska värna sina medlems- föreningars hästraser och underlätta för svenska hästuppfödare. SH har ett 30-tal medlemsorganisationer som representerar un- gefär lika många hästraser.

•Svenska Islandshästförbundet (SIF): SIF är en medlemsorga- nisation som består av drygt 8000 medlemmar fördelade på cirka 70 lokalföreningar i hela landet.

•Svenska Ridsportförbundet (SvRF): SvRF är en medlems- organisation som utgörs av omkring 800 föreningar med över 150 000 enskilda medlemmar spridda över 19 ridsportdistrikt.

•Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): SLU är Sveriges enda lant- bruksuniversitet. Huvudorter är Alnarp, Umeå och Uppsala, men verksamhet bedrivs också på forskningsstationer, försöksparker och utbildningsorter i hela landet. Hippologprogrammet inom SLU är Sveriges enda renodlade universitetsutbildning med fokus på häst.

•Swedish Warmblood Association (SWB): SWB är en rikstäckande avelsorganisation med syfte att stödja och utveckla avel, uppföd- ning, utbildning och marknadsföring av svenska varmblodiga rid- hästar.

•Travklubben Sleipner: Travklubben Sleipner är en förening som har till ändamål att främja utvecklingen av den kallblodiga trav- hästen.

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2025:58

•Travtränarnas Riksförbund (TR): TR är en ideell förening för verksamma travtränare inom Sverige med professionell tränar- licens.

•Westernryttarna i Sverige (WRAS): Förbundet WRAS består av medlemsföreningar och ska främja westernridningen i Sverige där alla hästraser är välkomna att tävla på lika villkor.

2 Utvecklingen i hästnäringen

2.1Utredningens uppdrag

Utredaren har ett uppdrag att kartlägga hur hästnäringen ser ut och har utvecklats i Sverige. Denna kartläggning utgör till del en grund för utredarens förslag som syftar till att underlätta företagande, stärka lönsamheten och öka sysselsättningen inom hästnäringen, särskilt på landsbygden. Kartläggningen utgör i viss mån även en bas för förslag och bedömningar rörande kompetensförsörjning samt upp- draget att tillgängliggöra hästsporten för fler barn och ungdomar.

Utredaren har anlitat Hushållningssällskapet i Halland1 för att genomföra en genomgång av den statistik som finns på området samt bistå med underlag till beskrivningen av hur hästnäringen ser ut och har utvecklats. Notera att det i betänkandets kapitel 5 presen- teras ytterligare statistik, bland annat för deltagande i hästsport.

2.2Statistiken har betydande brister

Det är svårt att kartlägga nuläget i sektorn och hur den har utveck- lats över tid då statistiken kring hästnäringens verksamheter är brist- fällig. Det gäller bland annat statistik över antalet hästar, företag och anläggningar med häst samt olika produktions- och lönsamhetsmått. Det saknas också statistik som beskriver svenska hästföretags mark- nadsandelar, exportens omfattning i ekonomiska termer och före- tagens investeringsvilja. Det kan konstateras att statistik i många fall saknas helt, bygger på olika former av skattningar, är inaktuell, bristfällig eller osäker på annat sätt. Den statistik som presenteras i detta avsnitt har främst hämtats från Jordbruksverket och från sta-

1Hushållningssällskapet Halland. C. Dyrendahl. 2025. Rapport till Hästutredningen LI 2024:05.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

tistikmodellen Hästnäringen i siffror2 . Sammantaget är det viktigt att notera att även de data som presenteras kan innehålla osäkerheter. Att sammanställa aktuell statistik över hästnäringen försvåras också av att näringen är uppdelad i flera olika branscher, vilket stati- stiken som regel inte är. Nedanstående tabell ger en översikt över vissa verksamheter kopplade till hästar3 . Samtliga verksamheter bidrar till hästnäringens samhällsekonomiska effekter, men det finns inte färsk statistik eller nyckeltal över de samlade ekonomiska effekterna och inte heller något uppdrag till exempelvis myndigheter att inhämta eller föra denna statistik. Däremot finns inom flertalet undergrupper

i tabellen nedan viss statistik hos olika intresseorganisationer i hästnäringen som kan ge indikationer om utvecklingen i branschen.

Tabell 2.1 Exempel på hästrelaterade verksamheter och dess undergrupper

Verksamhet	Undergrupper
Hästsport*	A-tränare, B-tränare, kuskar, ryttare, jockeys, trav- och
	galoppbanor
Ridskolor och	Ridskolor, utbildningsanläggningar, licensutbildningar
utbildningsverksamhet

Hästturism	Hästturism, rid- och travläger
Avel och uppfödning	Uppfödning, stuterier, avel i samband med uppfödning
Spel och administration	ATG, tidningar och journalister, bransch- och
	intresseorganisationer
Varor och tjänster	Hovslagare, veterinär, försäkring, utrustning, sluthantering
	och slakt, transporter: trailers och transportföretag, export
	av hästartiklar
Lantbruk	Foder- och strömedelsproduktion, inackordering av hästar,
	skogshästverksamhet

Anm.: *Notera att begreppet hästsport i tabellen inte motsvarar utredningens definition av hästsport som omfattar ridning, trav och andra aktiviteter med hästar och även inkluderar avel och uppfödning samt uppstallningsverksamhet.

Källa: Hushållningssällskapet Halland 2025.

2.3Statistikmodellen Hästnäringen i siffror

Hästnäringen i siffror är resultatet av ett samverkansprojekt, Sam- hällsekonomiska effekter av hästnäringen i Sverige, utfört av hög- skolan Dalarna på uppdrag av hästnäringen. Syftet var att ta fram

2Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

3Heldt, T, Macuchova, Z & Alnyme, O. 2018. Samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Skattningar baserat på en B.I. – modell av hästnäringen för 2016. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, ISSN 1650-5581; 2018:4.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

en samhällsekonomisk modell som skulle göra det möjligt att skatta hästnäringens samhällsekonomiska effekter på årsbasis och även följa detta över tid. Dessutom skulle projektet utveckla verktyg för att kunna analysera och presentera resultat från den samhällsekonomiska modellen på såväl nationell som regional nivå. Projektet initierades av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), LRF Häst, Svensk Travsport (ST) Aktiebolaget trav och galopp (ATG), Högskolan Dalarna och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Ytterligare sam- arbetspartners i utvecklingsprojektet var Svenska Ridsportförbundet, Region Västra Götaland, Länsstyrelsen Stockholm samt Jordbruks- verket.

Statistikmodellen Hästnäringen i siffror4,5 skattar olika paramet- rar utifrån en modell för hästnäringens samhällsekonomi som bland annat tar sin grund i den statistik Jordbruksverket har från 2016 samt i faktiska data från årsredovisningar, debiteringssystem inom trav- och galoppsporten och konsumtionsundersökningar. Modellens första version lanserades 2018 och hade sin bas i olika data från år 2016 och i Jordbruksverkets statistik från samma år. Statistikmodel- len har efter lanseringen 2018 uppdaterats med data för år 2019 från årsredovisningar, debiteringssystemet inom trav- och galoppsporten samt nya konsumtionsundersökningar. Uppdateringen i Hästnär- ingen i siffror redovisades år 2021. Antalet hästar som användes i modellen vid uppdateringen var fortsatt antalet från Jordbruksverkets hästskattning 2016. Detta på grund av att det inte fanns någon ny skattning genomförd. Ingen ny uppdatering har publicerats i Häst- näringen i siffror efter år 2021.

2.4Hästnäringens samlade omsättning

Hästnäringen i siffror6 är den informationskälla som finns som sam- mantaget beskriver hästnäringens samlade omsättning och dess eko- nomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Här redovisas siffror som fanns tillgängliga vid uppdateringen av Hästnäringen i siffror (år 2021) för år 2019:

4Hästnäringen i siffror. Underlagsrapport. 2016. https://2016.hastnaringen-i- siffror.se/pdfReports/rep2016.aspx.

5Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

6Hästnäringen i siffror. https://hastnaringen-i-siffror.se/home.aspx.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

•Den totala direkta omsättningen inom hästnäringen uppskattas till 32 miljarder kronor.

•Hästnäringen genererar cirka 18 500 helårssysselsättningar.

•Hästnäringens bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, är cirka 0,48 procent (motsvarar cirka 22 miljarder kronor).

•Statliga skatteintäkter från hästnäringen uppgår till cirka 6 mil- jarder kronor.

Statistiken i Hästnäringen i siffror bygger på en Business Intelligence- modell (BI-modell) som integrerar data från bland annat Jordbruks- verket och ekonomiska kalkylmodeller7 . BNP beräknas enligt ut- giftsmetoden, där privata konsumtionsutgifter, offentliga utgifter, investeringar samt export och import av hästrelaterade produkter summeras. Data för att uppskatta hästnäringens storlek har inhäm- tats från källor som beskriver hushållens konsumtionsutgifter, före- tagens investeringar samt offentliga utgifter på hästrelaterade varor och tjänster. Antalet hästar i Sverige och var dessa befinner sig geo- grafiskt är centralt för modellen, likaså typ och användningsområde för hästarna. För uppskattning av antalet hästar i Sverige används den skattning som Jordbruksverket genomförde år 2016.

2.5Antal hästar och anläggningar med häst

2.5.1Jordbruksverkets skattning

Det kan konstateras att det inte finns någon aktuell och säker siffra på hur många hästar som finns i landet utan endast skattningar. Jord- bruksverket har tidigare genomfört skattningar av hur många hästar som finns, vilket beskrivs nedan, men det har inte gått att få fram någon exakt och säker siffra. Den senaste hästskattningen genom- fördes av Jordbruksverket 2016.

Antalet hästar, inklusive de som finns på annan plats än jordbruks- fastigheter, skattades också år 2004. Då genomförde Statistiska Cen- tralbyrån, SCB, på uppdrag av Jordbruksverket en undersökning av antalet hästar i Sverige utifrån ett regeringsuppdrag. En liknande

7Heldt, T, Macuchova, Z & Alnyme, O. 2018. Samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Skattningar baserat på en B.I. – modell av hästnäringen för 2016. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, ISSN 1650-5581; 2018:4.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

undersökning genomfördes sedan även år 2010 och 2016. Enligt den senaste skattningen 2016 fanns det cirka 355 500 hästar i Sverige. Antal hästar år 2016 var i nivå med år 2010 (362 700 hästar) och endast 2 procent färre. Förändringen var inte statistiskt säkerställd. År 2004 skattade Jordbruksverket antalet hästar till 283 100. Jord- bruksverket anger i sin rapport år 2016 att mot bakgrund av 2010 års undersökning bedömer myndigheten att siffran för år 2004 var un- derskattad och redovisar i stället ett intervall på 303 100–328 100 som bedöms omfatta det verkliga antalet hästar i Sverige år 2004.8

Grunden för Jordbruksverkets skattning av hästantalet år 2016 var både uppsökande verksamhet och skattningar. Någon uppfölj- ande hästräkning har inte genomförts efter år 2016 och säkra upp- gifter över antalet hästar i Sverige i dag saknas. Hästundersökningen 2016 omfattade alla fastigheter i Sverige som fanns i fastighetstax- eringsregistret 2015 och referenstidpunkten (räkningsdatum) var den 2 juni 2016. Jordbruksverket drog ett urval av fastigheter ur detta register och gick ut med en enkät till ägarna och frågade om de höll häst och/eller hade stall/lösdriftsanläggning för häst på den specifika fastigheten. Jordbruksverket skickade också en enkät till ridskolor och turridningsföretag och frågade hur många hästar som fanns på deras anläggningar. Dessutom användes djurskyddskontroll- registret för att skatta antalet hästar i 17 av Sveriges kommuner som ligger i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

De tre länen som hade störst befolkningsmängd hade också det största antalet hästar år 2016. Flest hästar fanns i Skåne (58 100) följt av Västra Götalands län (56 400) som tillsammans stod för en tredjedel av landets hästar. I genomsnitt fanns 36 hästar per 1 000 in- vånare i Sverige. Antalet hästar på ridskolor var 18 300. Stockholm var det län som hade flest hästar på ridskolor.9

Antalet platser med häst år 2016 skattades till 76 800, vilket var en procent färre än år 2010. Förändringen var inte statistiskt säker- ställd. Det län i Jordbruksverkets studie som hade flest platser med häst var Västra Götaland med 12 100. Antalet hästar per plats var i genomsnitt 4,6 i riket. Undersökningen visade att 76 procent av alla hästar och 71 procent av alla platser med häst fanns inom större tät-

8Jordbruksverket. 2016. Hästar och anläggningar med häst 2016. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 24 SM 1701.

9Ibid.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

orter eller i tätortsnära områden, vilket var i stort sett samma för- hållande som också rådde år 2004 och 2010.10

Även antalet anläggningar med häst skattades av Jordbruksverket. Räkningsdatum för denna undersökning var 2 juni 2016. Vid det tillfället fanns det enligt Jordbruksverket häst på 61 700 fastigheter som också uppgav att de hade stall eller lösdriftsanläggning för häst på samma fastighet. De återfanns på fastigheter med typkod för be- byggda fastigheter där respondenten angivit att det fanns ett stall eller en permanent lösdriftsanläggning för häst. I juni då undersök- ningen genomfördes kan hästar ha varit ute på sommarbete på annan fastighet än den där de hölls övriga delen av året. Det innebär att fas- tigheter som hade anläggning för häst men där alla hästar var ute på sommarbete inte inkluderades i Jordbruksverkets skattning.11

2.5.2Hästdatabasen

Det finns krav på att alla hästar i Sverige ska ha pass och identitets- märkas med mikrochip. Passen utfärdas av behörig myndighet eller av en avelsorganisation på delegation. Registren från avelsorganisa- tioner aggregeras sedan år 2016 i en central hästdatabas som admi- nistreras av Jordbruksverket. I den centrala hästdatabasen fanns 428 089 hästar i februari 202512 , det vill säga väsentligt fler än vad Jordbruksverkets hästskattning från 2016 indikerar. Sannolikt inne- håller den centrala hästdatabasen även hästar som exporterats, avlidit eller av annan anledning borde ha avförts från registret.

2.5.3Anläggningsregistret

År 2021 tillkom ett anläggningsregister för hästar, som en följd av att en ny djurhälsoförordning (AHL) trädde i kraft i EU13 . Tidigare fanns inget krav på att hästar skulle vara platsregistrerade, men nu infördes att de skulle knytas till en anläggning i syfte att kunna spåra djur vid ett eventuellt utbrott av smittsam sjukdom. Det är den som

10Ibid.

11Ibid.

12Enligt e-postmeddelande från registerenheten Jordbruksverket 2025-02-06.

13Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om över- förbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djur- hälsa (”djurhälsolag”).

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

ansvarar för anläggningen (aktör) som är ansvarig för att de hästar som finns där är registrerade på anläggningen. Bestämmelserna krä- ver inte att alla förflyttningar av hästar registreras. Platsregistreringen synliggör var en häst normalt är hemmahörande, även om den till- fälligt uppehåller sig på annan ort. Det är hästens unika identitets- nummer som finns i hästens pass som registreras på anläggningen. Alla hästar över 6 månaders ålder räknas som en djurenhet, och föl räknas tillsammans med stoet som en djurenhet tills fölet uppnår 6 månaders ålder.

I anläggningsregistret fanns 31 694 anläggningar (så kallade SE- nummer) med hästar i december 202414 , vilket var ungefär hälften så många som uppgavs i Jordbruksverkets hästskattning 2016. På anläggningarna fanns 119 610 hästar registrerade, vilket motsvarar 33 procent av antalet hästar enligt hästskattningen 2016 och 28 pro- cent av antalet hästar i den centrala hästdatabasen.

Det länsvisa och ackumulerade antalet anläggningar med häst och antalet hästar registrerade per anläggning återfinns i nedanstående tabell. Siffrorna har bearbetats av Hushållningssällskapet Halland och baseras på information som inhämtats från Jordbruksverket.

14Enligt e-postmeddelande från registerenheten Jordbruksverket 2025-02-06.

Utvecklingen i hästnäringenSOU 2025:58

Tabell 2.2	Jordbruksverkets anläggningsregister 2024 samt
	hästskattning 2016
	Information om registrerat antal anläggningar och hästar
	år 2024 kommer från Jordbruksverkets anläggningsregister.
	Antalet skattade hästar och anläggningar per år 2016 har
	inhämtats från Jordbruksverkets hästskattning 201615

		Registreringar i Jordbruksverkets		Jordbruksverkets skattning
		anläggningsregister 2024		av anläggningar och hästar 2016
Län		Anläggningar	Hästar	Anläggningar	Hästar

Blekinge		738	2 177	1 600	7 400
Dalarna	1 395		4 283	3 100	18 800
Gotland		627	2 570	1 300	5 900
Gävleborg	1 309		4 639	3 400	11 700

Halland		1 564	6 338	2 600	18 600
Jämtland	668		2 136	1 200	7 000
Jönköping		1 634	5 427	3 500	18 900
Kalmar	1 314		4 439	2 700	14 700

Kronoberg		994	3 135	2 500	13 800
Norrbotten	575		2 081	1 300	5 700

Skåne		4 568	18 200	9 000	58 100
Stockholm	1 602		10 389	2 300	27 400
Södermanland		1 137	4 934	1 700	8 400
Uppsala	1 425		6 016	2 800	16 600

Värmland		1 484	4 486	2 900	11 900
Västerbotten	812		2 328	1 900	9 700

Västernorrland		1 023	3 121	1 500	7 200
Västmanland	863		3 866	1 700	9 900

Västra Götaland		5 255	18 783	9 500	56 400
Örebro	1 146		4 080	2 500	11 900

Östergötland		1 532	6 182	2 800	15 500
Totalt	31 665		119 610	61 800	355 000

Källa: Jordbruksverket.

2.6Antalet hästföretag i Sverige är okänt

Majoriteten av landets hästar hålls på jordbruksfastigheter. Häst- verksamhet har också ett direkt samband med jordbruk i form av foderproduktion och bete på åker- eller naturbetesmark. Det finns

15Jordbruksverket. 2016. Hästar och anläggningar med häst 2016. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 24 SM 1701.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

ingen aktuell statistik över hur många av landets jordbruksfastig- heter som hyser hästar, men ledning skulle ges om registret för anläggningar med hästar blir komplett. Enligt Lantbrukarnas Riks- förbunds, LRF:s, skattningar omfattade hästnäringen totalt cirka 20 000 företag år 2020, men en mer exakt siffra saknas 16 .

Hästnäringen är heterogen och hästföretag klassas olika bero- ende på inriktning och del i kedjan. I många led finns privata hobby- utövare parallellt med professionella näringsidkare. Verksamhetens vinstsyfte, varaktighet och självständighet har betydelse för om verk- samheten kan klassas som företag ur skatterättsligt hänseende, sam- tidigt som omfattande och ekonomisk verksamhet med hästar är tillståndspliktig enligt djurskyddslagen (tidigare kallat § 16 tillstånd)17 oavsett om vinstsyfte föreligger eller ej. En innehavare av en jord- bruksfastighet kan vara näringsidkare utan att hästverksamheten på gården är en näringsverksamhet. Hästverksamheten kan dock ändå vara en ekonomisk verksamhet som är momspliktig, förutsatt att den som bedriver verksamheten är en beskattningsbar person och verksamheten löpande får intäkter för en produkt eller tjänst, ex- empelvis uthyrning av stallplatser. Ekonomisk verksamhet innebär också att verksamheten är tillståndspliktig enligt djurskyddslagen. Det belyser komplexiteten i de regelverk som ofta möter hästverk- samheter, något som också gör det svårare att ta fram statistik på ett enkelt och rättvisande sätt.

2.6.1SNI, Standard för svensk näringsgrensindelning

Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är ett system för klassificering av näringsverksamheter utifrån bransch. I systemet finns enbart två SNI-koder som renodlat innehåller hästföretag: koden 01430 som gäller avel och uppfödning av hästar och hästdjur, samt kod 9319 som är kopplad till tävling med hästar. Båda klasserna uppvisar en nedåtgående trend i antalet företag, se figur nedan.

16Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2020. PM M. Mörman 16 januari 2020.

17Svensk författningssamling. 2018. Djurskyddslag, SFS 2018:1192.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

Figur 2.1 Företag i företagsdatabasen, antal efter näringsgren

SNI 2007 och år

Uppgifterna i tabellen inkluderar samtliga juridiska och fysiska personer som är registrerade för moms, F-skatt eller som arbetsgivare

Anm.: Egen bearbetning, Hushållningssällskapet Halland.

Källa: SCB.

När det gäller SNI-koderna är hästföretagandet utöver avel, uppföd- ning och tävling en sammansättning av delar från andra branscher. Exempelvis innehåller SNI-koden 01620 service till husdjursskötsel, företag inom hovslageri, fysioterapi, hästmassage och hästträning men också avbytartjänst i nötkreatur- och mjölkföretag, fårklipp- ning med mera. Nyckeltal för företag med den SNI-koden har där- med endast begränsat förklaringsvärde för hästföretagens nuläge och utveckling. Det finns också risk att företag är felaktigt registre- rade om exempelvis företagets huvudsakliga verksamhetsinriktning ändrats eller är något annat än en hästverksamhet.

Under år 2025 genomförs en uppdatering av SNI-koderna där den nya SNI 2025 ersätter nuvarande SNI 2007. De nya koderna ska matcha dagens samhälle och näringsliv bättre och vara anpassade för att stämma överens med en ny gemensam näringsgrensindelning inom EU, Nomenclature statistique des activités économiques, NACE. Den används i alla EU-länder för att klassificera företag och arbets- platser efter företagens ekonomiska aktiviteter. Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är den svenska versionen av den euro- peiska näringsgrensstandarden NACE. SNI-koder som är relevanta för hästnäringen påverkas i begränsad omfattning av omarbetningen, men alla näringsidkare uppmanas i samband med uppdateringen att se över att de är korrekt registrerade.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

2.6.2Tillstånd för hästverksamheter

Det krävs tillstånd för att bedriva viss hästverksamhet enligt 6 kap. 4 § djurskyddslagen18 . Tillstånd söks hos Länsstyrelsen och krävs för hästverksamhet som håller, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring eller använder hästar i rid- skoleverksamhet. Tillstånd enligt 6 kap. 4 § djurskyddslagen ersät- ter tidigare tillstånd enligt 16 § i tidigare djurskyddslag. Tillstånd krävs för all ekonomisk verksamhet (i lagen tidigare benämnd yrkes- mässig verksamhet) med hästar, sällskapsdjur eller pälsdjur. Om verk- samheten inte är ekonomisk enligt Skatteverkets definition krävs ändå tillstånd om den bedrivs i större omfattning. Tillstånden diarie- förs av länsstyrelserna och kan ha visst värde som förklarande sta- tistik kring antalet hästverksamheter och dess återväxt nationellt och regionalt. Se figur nedan. Tillstånd krävs om verksamheten19 :

•Håller tio eller fler hästar äldre än 24 månader, till exempel har hand om och ansvarar för egna och/eller hästar som hålls på foder.

•Föder upp fyra eller fler hästar per år.

•Upplåter fyra eller fler hästar per år, till exempel turridnings- verksamhet.

•Säljer fyra eller fler hästar per år från egen uppfödning.

•Säljer fyra eller fler hästar per år från annans uppfödning, till exempel en hästhandlare.

•Hyr ut plats för fyra eller fler hästar, till exempel stallplatser eller bete.

•Använder hästar i ridskoleverksamhet.

•Bedriver ekonomisk verksamhet med hästar.

Tillstånden är i regel inte tidsbegränsade och behöver inte förnyas förutsatt att verksamheten inte ändras.

18Svensk författningssamling. 2018. Djurskyddslag, SFS 2018:1192.

19Jordbruksverket. 2025. Tillstånd för verksamheter med hästar. https://jordbruksverket.se/djur/lantbruksdjur-och-hastar/hastar/skotsel-och-stallmiljo#h- Tillstandforverksamhetermedhastarochhasthallningistorreomfattning.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

Figur 2.2 Antal beviljade tillstånd för hästverksamhet per år enligt länsstyrelserna

800

700

600

500

400

300

200

100

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Anm.: Egen bearbetning, Hushållningssällskapet Halland.

Källa: Länsstyrelserna.

Ackumulerat har det under den gångna tioårsperioden beviljats cirka 5 200 tillstånd för verksamhet med häst. Därtill finns ännu äldre tillstånd, som i varierande grad är digitalt diarieförda. Beviljat tillstånd behöver arkiveras och vid behov aktualiseras av den som är ansvarig för verksamheten. Antalet beviljade tillstånd uppdelat per län mellan åren 2015–2024 går att utläsa i tabellen nedan.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

Tabell 2.3 Beviljade tillstånd för hästverksamheter per län och år 2015–2024

Information om beviljade tillstånd har inhämtats från respektive länsstyrelse och ackumulerats samt bearbetats av Hushållningssällskapet Halland20

Län	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024 Acku-
											mulerat
Blekinge	10	4	11	3	11	6	8	12	10	7	82
Dalarna	10	12	5	14	7	7	7	8	13	17	100
Gotland	3	10	7	7	7	8	11	1	4	7	65
Gävleborg	2	12	12	23	20	15	17	8	28	15	152

Halland	27	23	20	16	19	54	57	34	37	39	326
Jämtland	16	13	3	6	12	16	10	9	6	4	95

Jönköping	12	15	9	31	14	7	19	18	12	20	157
Kalmar	10	20	13	12	11	10	29	34	30	16	185
Kronoberg	5	13	12	9	9	21	15	10	17	6	117
Norrbotten	4	10	10	5	6	2	2	0	4	4	47

Skåne	55	85	79	102	95	145	190	95	87	93	1 026
Stockholm	25	98	71	57	52	65	51	65	48	48	580

Södermanland	21	17	18	32	20	23	33	14	32	25	235
Uppsala	1	14	9	13	15	9	29	16	20	26	152
Värmland	13	13	12	14	14	18	16	13	16	11	140
Västerbotten	9	18	10	7	12	10	11	9	2	3	91

Västernorrland	11	23	26	28	22	18	31	15	18	8	200
Västmanland	39	28	23	22	19	29	30	25	16	11	242

Västra
Götaland	64	79	102	86	92	84	101	68	75	81	832
Örebro	4	7	8	17	21	28	16	11	7	16	135

Östergötland	29	19	22	27	32	23	36	15	18	20	241
Totalt	370	533	482	531	510	598	719	480	500	477	5 200

Källa: Länsstyrelserna.

2.7Förprövning av djurstallar – en indikation på investeringsvilja

Förprövning är ett förhandsgodkännande för byggnation. Antalet förprövningar kan ge en indikation om investeringsviljan och är en parameter som följs upp årligen av Jordbruksverket, även för häst- hållningen.

20Hushållningssällskapet Halland. C. Dyrendahl. 2025. Rapport till Hästutredningen LI 2024:05.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

För att få påbörja en byggnation av djurstallar krävs i många fall en godkänd förprövning. Det innebär att länsstyrelsen på förhand prövar om stallet, förvaringsutrymmet eller hägnet som planeras är godkänt från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Länsstyrelsen granskar inskickade handlingar, bland annat ritningar, och bedömer om gällande djurskyddsbestämmelser uppfylls. Det handlar om olika utrymmeskrav men även inredning och tekniska system för utfod- ring, utgödsling, ventilation och brandskydd granskas. Förprövnings- plikten gäller vid ny-, till- eller ombyggnation och om utrymmet ändras på ett sätt som är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt eller tas i anspråk eller inreds för djurhållning eller uppfödning som det tidigare inte använts för. Förprövning krävs inte för all djurhållning. Det som omfattas är utrymmen avsedda för djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar, hästar och djur som används vid undervisning som inte är för- söksdjur.

Förprövning av djurstallar återfinns inte i EU-lagstiftning utan är en svensk bestämmelse. Krav på förprövning ställs i 6 kapitlet i djurskyddsförordningen21 medan mer detaljerade regler finns i Jord- bruksverkets föreskrifter22 . Av föreskrifterna framgår bland annat att kravet på förprövning inte gäller om antalet djur av det berörda djurslaget som ryms på anläggningen efter den planerade åtgärden understiger ett visst antal. För häst krävs förprövning om antalet hästar som ryms i anläggningen efter den planerade byggnadsåtgär- den är fem eller fler. Med anläggning avses ett eller flera stallar eller andra djurutrymmen som är belägna på samma fastighet.

Det sista steget i förprövningsprocessen är en besiktning av den färdiga byggnationen. Besiktning ska ske innan byggnaden tas i bruk eller, om det är mer lämpligt, snarast möjligt därefter23 .

Om en förprövningspliktig åtgärd avser en mindre om- eller till- byggnad av en befintlig stallavdelning finns i vissa fall ett förenklat förfaringssätt som innebär att man får genomföra åtgärden utan att förpröva den. Det räcker då med en förhandsanmälan till länsstyrel- sen och att skalenliga plan- och sektionsritningar som visar på bygg- nationens omfattning skickas in. Därefter kan djurhållaren påbörja sin byggnation utan att behöva invänta ett förhandsgodkännande från

21Svensk Författningssamling. 2019. Djurskyddsförordning. SFS 2019:66.

22Jordbruksverket. 2021. Statens jordbruksverks föreskrifter om ändring i Statens jord- bruksverks föreskrifter och allmänna råd om förprövning SJVFS 2019:12. SJVFS 2021:29.

23Ibid.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

länsstyrelsen. För att få göra det ställs ett antal kriterier, bland annat att den befintliga stallavdelningen ska ha varit förprövad tidigare.

De förprövningar som genomförs leder i de flesta fall till bygg- nation. Byggnation av stallar (samtliga djurslag inklusive häst), och därmed även antalet förprövningar, har generellt minskat över tid.

År 2010 var antalet förprövningsärenden, samtliga djurslag, 1 660. Tio år senare var motsvarande siffra 941, vilket är nära nog en hal- vering. Den kraftiga minskningen av antalet förprövningsärenden kan till viss del förklaras av de förenklingar som Jordbruksverket in- förde i förprövningen 2012 och som medfört att färre byggnationer behöver förprövas. Statistiken över antalet ärenden har även påverkats av lantbrukets strukturrationalisering. Med allt större och färre före- tag kan det också förväntas att antalet förprövningsärenden mins- kar över tid. Minskningen påverkas även av företagens ekonomi och möjligheterna att investera. Även antalet förprövade djurplatser har minskat över tid.

Antalet förprövningar kan ge en indikation på investeringsviljan. Viljan att investera i stallbyggnader inom lantbruket var låg under år 2022. Det framgår av Jordbruksverkets förprövningsstatistik som inkluderar häst24 . Det ljumma intresset att investera gällde både ny- investeringar och ombyggnationer. I Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser och avgjorda förprövningsärenden under 2023 (samtliga djurslag inklusive hästar) kunde skönjas en ökning totalt sett, om än i låg omfattning, dock inte för häst25 . År 2024 fortsatte dock inte denna ökning. I stället hade det totala anta- let avgjorda förprövningsärenden (samtliga djurslag) minskat ytter- ligare från 728 år 2023 till 680 år 2024.

Som framgår av nedanstående figur har antalet förprövade plat- ser för hästar sjunkit över tid och var det lägsta någonsin år 2024 med endast 1 367 förprövade stallplatser, varav 1 078 gällde nybygg- nation. Året innan var motsvarande siffra över det totala antalet för- prövade platser för hästar 1 753 varav 1 392 var nya platser. Det högsta antalet förprövade stallplatser för hästar noterades år 2008 med 7 383 platser totalt, varav 4 943 platser för nybyggnation.26

24Jordbruksverket. 2023. Förprövningsstatistik för år 2022. Jordbruksverket dnr 5.2.17-01715/2023.

25Jordbruksverket. 2024. Förprövningsstatistik för år 2023. Jordbruksverket dnr 5.2.17-00226/2024.

26Jordbruksverket. 2025. Förprövningsstatistik för år 2024. Jordbruksverket dnr 5.2.17-01637/2025.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

Figur 2.3 Antalet förprövade stallplatser för hästar mellan åren 2005–2024

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000


2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014		2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
		Hästar Nya platser								Hästar Ombyggda platser

Källa: Jordbruksverket27 .

2.8Statistik från intresseorganisationer

Nedan visas exempel på statistik inom olika hästrelaterade verk- samheter baserat på information från intresse- och branschorga- nisationer.

2.8.1Avel och uppfödning av hästar

Sverige har goda förutsättningar för att bedriva avel och uppföd- ning genom rikligt med naturbetesmarker och stora arealer jord- bruksmark som lämpar sig för odling av vall. Inom vissa delar av hästnäringen, främst ridsport och travsport, är Sverige en av de ledande uppfödarnationerna i världen när det gäller kvalitet och högkvalitativa hästar är också en viktig exportvara. I gengäld im- porteras hingstar och det införs genetiskt material i stor omfatt- ning för insemination av ston, framför allt från Europa. Detta för att bredda och spetsa den svenska aveln.

Svensk hästavel och uppfödning har dock sammantaget gått till- baka under en längre tid, vilket kan noteras i rapporten Hästar och

27Ibid.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

Uppfödare i Sverige från HNS28 och i figurerna nedan. Det totala antalet betäckta ston minskade betydligt under åren 2007 till 2013. Enligt HNS rapport var det troligen till följd av finanskrisen 2007– 2008 och dess följder med en instabil internationell marknad. Där- efter ses en positiv utveckling igen, men aveln är inte tillbaka i samma nivå som tidigare (se figurer nedan).

Enligt den senaste, och fjärde, avelsrapporten från HNS (rappor- tering har skett fyra gånger mellan åren 2007–2020) har det totala antalet betäckta ston per år legat relativt stabilt under åren 2016– 2020, vilket är den senast undersökta perioden. Trots viss variation låg det totala antalet betäckta ston stadigt över 13 000, vilket enligt HNS visar på en stabil men inte växande svensk avel under den senast studerade perioden. År 2020 var året med toppnotering i perioden och antal betäckta ston var då något över 14 000 totalt. Enligt HNS pekar avelsorganisationernas betäckningssiffror nedåt efter år 2020.

Det totala antalet uppfödare under perioden 2016–2020 var 3 619. Definitionen av uppfödare i HNS rapport var den person eller före- tag som fött upp minst en häst per år under två av tre av åren 2018– 2020. I sammanställningen ingick bara uppfödare i Sverige. Uppfö- dare i andra länder som stambokfört sina hästar i en svensk stambok inkluderades inte. Uppfödare av varmblodig ridhäst och varmblodig travhäst är enligt HNS rapport flest. Det finns dock stora skillnader i antalet betäckta ston per uppfödare. SWB hade drygt 1 300 uppfö- dare under perioden, medan något fler än 900 uppfödare födde upp varmblodiga travhästar. Antalet betäckta ston låg dock på ungefär samma nivå i de två raserna.

Ett stort antal hästar föds upp av någon som bara föder upp en- staka föl, med flera års mellanrum. Uppfödning i större skala är van- ligast inom raserna varmblodig travhäst, varmblodig ridhäst, Islands- häst och Shetlandsponny. Av fölen som föddes under den senaste studerade perioden 2016–2020 var 37 procent födda hos en person eller företag som bara fött upp ett eller flera föl under ett av åren.

I jämförelse med den tidigare upplagan av Hästar och uppfödare i Sverige från 2016, noteras att ett stort antal raser fått fler uppfö- dare. Den största ökningen ses inom varmblodig ridhäst, som hade 992 uppfödare vid den förra mätningen och som i den senaste mät- ningen hade 1 314 uppfödare.

28Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport. Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

All data i HNS rapport kommer från landets godkända avels- organisationer.

Figur 2.4 Antal uppfödare mellan åren 2007–202029

Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Figur 2.5 Antalet betäckta ston registrerade i Sverige30

Betäckningar som registreras i Sverige. Inkluderar inte raserna Welsh (alla sektioner), American-paint eller Quarter då data inte finns för samtliga redovisade år

Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse.

29Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport. Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

30Ibid.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

Av graferna ovan över antalet uppfödare och antalet betäckta ston syns ingen strukturell utveckling, då de följs åt relativt väl. En lägre minskningstakt för antalet betäckta ston än antalet uppfödare hade indikerat en konsolidering och professionalisering i branschen, men stöd för en sådan trend finns inte i det undersökta materialet. Antalet hingstar i avel är mer konstant och innebär därmed färre ston per verksam hingst och år, och därmed högre konkurrens som kan leda till prispress och sämre lönsamhet för hingsthållarna. Hingsthållare och seminstationer är ofta näringsverksamhet. Bland uppfödarna finns däremot en mycket stor andel hobbyutövare med enstaka ston i avel men också en mindre andel professionella uppfödare med flera ston i avel.

Figur 2.6 Antal verksamma hingstar31 – betäckningar som registreras i Sverige

Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Tendenser till minskad avel återfinns även i nedanstående siffror från Swedish Warmblood Association, SWB, som är den svenska varmblodiga ridhästens avelsorganisation. Sett till avelns omfatt- ning är den relativt jämnstor när det gäller den varmblodiga rid- hästen och den varmblodiga travhästen. Tillsammans utgör dessa två ungefär två tredjedelar av den svenska hästaveln sett till antalet

31Ibid.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

registrerade föl. Inom travsporten är det Svensk Travsport som är avelsorganisation.

Tabell 2.4		Avelssiffror från SWB år 2021–202432

År	Antal betäckta ston		Antal uppfödare	Uppfödare med fler än 3 föl

2021		4 749	2 248	157
2022		4 528	2 486	167

2023		3 947	2 289	171
2024		3 371	uppgift saknas	uppgift saknas

Källa: SWB.

2.8.2Lantbruk

Hur det går för lantbruksföretag generellt liksom animalieproduce- rande näringsgrenar publiceras det relativt omfattande statistik om, såväl produktionsparametrar och lönsamhetsindex som konjunktur- barometrar. Lantbruksföretag inom hästnäringen är det dock svårare att finna specifik statistik för. Majoriteten av de lantbruksföretag som producerar varor eller tjänster i hästnäringen gör det som en bisyssla till annat lantbruksföretagande. I konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex33 , som sammanställs kvartalsvis av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, noteras upplevd lönsamhet för företag inom växtodling, trädgård, animalier, förädling och tjänster samt skogs- bruk. I Grönt Näringslivsindex ingår hästföretagen i posten föräd- ling och tjänster. I barometern för fjärde kvartalet 2024 kommen- teras följande:

Hästföretagarna bedömer konjunkturläget som fortsatt dystert. Nyli- gen presenterad statistik från Svensk Travsport och Hästavelsförbundet visar på stora nedgångar av antalet betäckningar. Störst nedgång märks bland kallblodiga och varmblodiga travhästar där de minskade prispeng- arna orsakar en lägre efterfrågan som uppfödarna anpassar sig till. En nedgång märks även i flera andra hästavelsförbund, vilket beror på en försämrad ekonomi bland privatpersoner, som är en stor kundgrupp.

I Grönt Näringslivsindex första kvartalet 2025 anges bland annat att konjunkturläget bland hästföretagarna fortsatt bedöms vara dystert. Köpkraften bland allmänheten är fortsatt låg och det noteras ingen

32Swedish Warmblood Association, SWB. 2025-01-24. Pers. medd.

33Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2024. Grönt näringslivsindex kvartal 4–2024; https://www.lrf.se/las-mer/gront-naringslivsindex/.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

ökad efterfrågan på hästnäringens område. Det konstateras vidare att det är ett allvarligt läge för många av landets ridskolor. Betäck- ningsstatistiken från 2024 visar stora nedgångar på flera håll. Upp- födarna har anpassat sig till en förväntad lägre efterfrågan och det generellt höga kostnadsläget. Grönt näringslivsindex för första kvar- talet 2025 återfinns i figuren nedan.34

Figur 2.7 Grönt näringslivsindex kvartal Q1 2025

Index anges på y-axeln och kvartal på x-axeln.

Hästföretagen ingår i posten förädling och tjänster

Källa: LRF.

Det finns också en årlig Lantbruksbarometer som tas fram av Swed- bank/Sparbankerna samt företaget Ludvig & Co som mäter lantbruks- företagarnas upplevda situation. I barometern ställs frågor till cirka 1000 lantbruksföretagare via telefonintervjuer. Det finns två frågor som relaterar till häst35 :

1.Vilken är er huvudsakliga verksamhet i lantbruket mätt i intäkter?

2.Planerar du inom de kommande 12 månaderna att utveckla\inve- stera inom någon av de kompletterande verksamheter som jag nu läser upp?

34Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2025. Grönt näringslivsindex kvartal 1–2025; https://www.lrf.se/las-mer/gront-naringslivsindex/.

35Ludvig & Co. 2025-01-10. Pers. medd.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

På den första frågan svarade 3 procent av respondenterna hästar under samtliga tre år 2022, 2023 och 2024. Även på fråga 2 svarade

3 procent hästar 2022, medan 2 procent svarade hästar 2023. År 2024 svarade återigen 3 procent av respondenterna hästar på fråga 2.

Inom lantbruk finns genom SAM-ansökningar, det vill säga en samlad ansökan om flera olika jordbrukarstöd, årligen god statistik över hur mycket jordbruksmark som brukas som betesmark respek- tive för odling av vall till grovfoder och andra grödor. Baserat på hur många djur som finns av respektive grovfoderkonsumerande djur- slag och schablonsiffror för respektive djurslags konsumtion är det möjligt att uppskatta hästnäringens nyttjande av jordbruksmark. En sådan uppskattning blir emellertid osäker då intensiteten och produk- tiviteten i såväl bete som vallodling varierar. Det har dock genom- förts en studie36 som kommit fram till att hästar konsumerar cirka en tredjedel av det vallfoder som produceras. Vid en jämförelse av djurens totala konsumtion av vallfoder visade studien att av drygt

1 miljon hektar vall på åkermark beräknades att mjölksektorn nyttjar cirka 40 procent medan häst- och nötköttssektorn står för cirka 30 procent respektive 25 procent av användningen.

2.8.3Hästföretagare i sportförbund

Inom hästsporten är Svensk Travsport och Svenska Ridsportförbun- det framträdande aktörer med en stor andel hästföretagare bland sina medlemmar. Även exempelvis Islandshästförbundet har en betydande andel företagare bland medlemmarna. Statistiken som förs av sport- förbunden är sällan direkt knuten till företagande, utan berör främst den sportsliga utvecklingen. Sportförbunden representerar endast en del av hästnäringen och de två största förbunden (trav- och rid- sport) har tillsammans cirka 50 000 licensierade hästar i sporten. Dessutom finns bland annat tävlingshästar inom exempelvis galopp- sport och islandshäst.

36Cederberg, C. & Henriksson, M. 2020. Chalmers tekniska högskola. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori. Gräsmarkernas använd- ning i jordbruket.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

2.8.4Travsport

Inom travsporten är den absoluta majoriteten av A-tränare (proffs- tränare) och en stor andel B- eller amatörtränare företagare.

Figur 2.8 Utvecklingen av antalet travhästar i träning37

20000

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Hästar i A-träning		Hästar i övrig träning

Källa: Svensk Travsport.

Figur 2.9 Utvecklingen av antalet licensierade travtränare38

Källa: Svensk Travsport.

37Svensk Travsport. 2024. https://www.travsport.se/arkiv/nyheter/2024/oktober/hastar-i- traning-och-licenser-15-oktober/.

38Ibid.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

I början av 2000-talet fanns det över 8 000 licensierade travtränare och nästan 24 000 hästar i träning. Svensk Travsport konstaterar att det under år 2020 noterades en liten stabilisering av såväl antalet licen- sierade travtränare som antal travhästar i träning efter en nästan tjugoårig period av negativ trend. Nu, fem år senare, fortsätter dock 2000-talets minskning i ungefär samma takt som innan pandemin enligt Svensk Travsport. Inom travsporten är utvecklingen i bran- schen således generellt negativ, men antalet hästar i proffsträning har dock en betydligt lägre minskningstakt än antalet hästar i trä- ning totalt. Antalet A-tränare har endast minskat från cirka 400 i början av 2000-talet till cirka 350 fram till 2024. Det indikerar en specialisering och professionalisering i branschen där tränare bedri- ver mer omfattande verksamhet, men underlaget för återväxt i bran- schen avtar.

2.8.5Ridsport

Inom ridsporten är andelen företagare bland de sportsligt aktiva lägre än inom travsporten. Deltagande i ridsport har haft en sjunkande trend över tid. Data nedan bygger på systemet IdrottOnline39 och uppgifter om bland annat medlemsavgifter från Svenska Ridsport- förbundet40 . Som framgår av figuren nedan har antalet medlemmar visat en sjunkande trend de senaste knappa tjugo åren (2006–2024), även om det ser ut att ha planat ut de senaste tio åren. När det gäller antalet föreningar har det varit en mer konsekvent minskning under samma period från knappt 1000 föreningar till drygt 800. År 2024 utgjorde flickor och kvinnor 93 procent av medlemmarna i Svenska Ridsportförbundet.

39IdrottOnline är ett digitalt verksamhetssystem som utgör basen för kommunikation och administration mellan medlem, idrottsförening, specialidrottsförbund och RF-SISU-distrikten. Här samlas all information om idrottsrörelsens medlemmar och organisationer.

40Svenska Ridsportförbundet. 2025. Pers. medd.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

Figur 2.10 Medlemsutveckling för Svenska Ridsportförbundet 2006–2024

Antal medlemmar anges på y-axeln och årtal på x-axeln

Anm.: Antalet enskilda medlemmar minskade under 2024 till 138 695 (147 853). En minskning med sex procent.

Källa: Svenska Ridsportförbundet.

När det gäller tävlingsverksamhet inom ridsporten finns flera mått som kan indikera utvecklingen. Fördelningen mellan grenar inom ridsporten är relativt konstant över tid och 2024 utgjorde hoppning 77,5 procent, dressyr 19,0 procent, fälttävlan 2,0 procent och övriga grenar 1,5 procent. Till övriga räknas paradressyr, sportkörning, distansritt, voltige och working equitation. I figuren nedan framgår det totala antalet tävlingslicenser för hästar respektive ryttare. Som privatperson i ridsport tar man ut licens för att kunna starta i alla typer av ridtävlingar från lokala till större tävlingar. Licenserna inom rid- respektive travsporten fungerar olika. Inom travet är det en tränarlicens medan det i ridsporten krävs licens för att kunna anmäla sig till tävling.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

Figur 2.11 Tävlingslicenser för ryttare respektive hästar 2015–2024

45000

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Ryttarlicenser		Hästlicenser

Källa: Svenska Ridsportförbundet.

I samband med pandemin rådde särskilda restriktioner för tävlande, vilket påverkade antalet licenser kraftigt. Det framgår också av figu- ren ovan att det fortfarande inte skett en återhämtning från pandemin (år 2020–2021) när det gäller antal licenser. För tiden före pandemin syns en trend att antalet hästlicenser minskade, från knappt 39 000 år 2015 till knappt 36 000 år 2019. Motsvarande data för antalet täv- lingsstarter visar för övrigt samma mönster, från knappt 400 000 star- ter år 2015 till drygt 361 000 starter år 2019. Antalet ryttarlicenser låg dock relativt konstant under samma period. Det gäller även för antalet tävlingsdagar som med något undantag låg på drygt 5 300 dagar under 2015–2019. Efter en minskning under pandemin har antalet tävlingsdagar dock återhämtats bättre och år 2023 var det totalt

5 461 tävlingsdagar.

Svenska Ridsportförbundet har konstaterat att tävlandet fort- sätter att minska under 2024 och kopplar det till att de svenska hus- hållens köpkraft generellt har blivit sämre. Förbundet gör därför förändringar i tävlingssystemet från och med år 2025 för att minska kostnader för att börja tävla och göra det enklare för föreningar att anordna tävlingar.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

2.8.6Verksamhet vid ridskolor och travskolor

Ridsporten är en av Sveriges mest omfattande fritidsaktiviteter sett till antalet engagerade enligt Svenska Ridsportförbundet. Ridning är fritidssyssla och friskvård för cirka en halv miljon svenskar. Från samma källa uppges att cirka 5 miljoner ridtimmar genomförs varje år på landets cirka 435 ridskolor av cirka 105 000 motions- och lek- tionsryttare. Ridsport är också en av de största sporterna för perso- ner med funktionsnedsättning med cirka 4 000 ryttare.

På motsvarande sätt som ridskolorna inom ridsporten, finns det inom travsporten 31 travskolor. Därutöver finns många stallar med varierande inriktning där erbjudandet är kvalitetstid, stimulerande fritidsaktiviteter och en plats att utvecklas på för alla åldrar.

En stor andel av ungdomsverksamheterna bedrivs som närings- verksamhet. Även föreningsdrivna ridskoleverksamheter drivs ofta under företagslika former. Ansvar för djur och anläggningar tillsam- mans med hög andel kvalificerad och utbildad personal är utmärkande för hästsektorn. Det kan jämföras med andra sporter där många av aktiviteterna på nybörjarnivå organiseras och leds av ideella krafter.

Vidare finns utbildningsverksamhet via tränare som ambulerar eller håller lektioner på egen anläggning för ryttare med egen häst. Det sker inom alla discipliner och en mycket stor andel av tränarna har näringsverksamhet. Som tränare finns karriärtrappor inom flera discipliner, och många med gedigen sportslig erfarenhet utbildar andra elitsatsande med näringsverksamhet. Tränarverksamheten inriktar sig således både till konsumenter och till andra företagare.

2.9Utredningens analys

Hästföretagandet i Sverige är en betydande del av den svenska lands- bygdens ekonomi och sysselsättning. Under de senaste decennierna har hästnäringens utveckling speglat både den strukturella och eko- nomiska förändringen i samhället. Den framtida utvecklingen av häst- företagandet i Sverige beror på flera faktorer som politiska beslut, efterfrågan på hästrelaterade tjänster samt möjligheten att attrahera kompetens och genomföra investeringar. För att hästföretagandet ska fortsätta utvecklas behövs korrekta analyser och välgrundade beslut och då krävs förbättrad statistik.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

2.9.1Statistik för hästnäringen behöver utvecklas

I förhållande till andra lantbruksdjur kan konstateras att grundläg- gande statistik över hästnäringens verksamheter är bristfällig. Det saknas bland annat en tillförlitlig och aktuell uppgift om antalet häs- tar i landet och var de finns, något som är helt grundläggande. Såväl Jordbruksverket som flera av hästnäringens organisationer gör be- dömningen att det finns mörkertal när det gäller de befintliga regis- tren. Det finns ingen uppföljning i dag av detta. Sannolikt saknas ett stort antal hästar och anläggningar i registren och det finns även exempelvis hästar som borde avförts från registren.

Det finns inte heller motsvarande data över produktionsutveck- ling, investeringsvilja och lönsamhet med mera som Jordbruksverket tar fram för verksamheter med andra djurslag i lantbruket. Det på- verkar hästnäringens möjligheter till analys, att vidta rätt åtgärder och förutse konsekvenser. Det kan också medföra att åtgärder som vidtas utan tillräckligt faktabaserat underlag blir mindre träffsäkra och därför ineffektiva.

Det är också viktigt att kunna följa näringens utveckling och se effekterna av olika insatser som exempelvis regelförändringar. Bris- ten på statistik är ett betydande problem som behöver åtgärdas. Att inte ha tillgång till tillförlitligt beslutsunderlag för hästsektorn be- gränsar möjligheterna att utveckla hästföretagandet. Därmed är det även ett problem för samhället i stort, inte minst då hästverksam- heterna bland annat skapar sysselsättning i hela landet, starkt bidrar till människors aktiva fritid och till den biologiska mångfalden. En förbättrad statistik kan medföra en ökad administration för häst- ägarna, men det måste ändå bedömas som en nödvändig och propor- tionerlig åtgärd som totalt sett kommer att ge en positiv effekt. Digi- taliseringen är viktig i detta sammanhang, inte minst för att dämpa effekten av ökad administration.

Mot bakgrund av bristerna i statistik har hästnäringen initierat utveckling av en statistikmodell via Högskolan Dalarna för att kunna skatta olika parametrar genom modellering41 . Denna modell är dock helt beroende av korrekta, aktuella och tillgängliga grunddata, som exempelvis antal hästar och antal anläggningar där hästar hålls. Med denna bas skulle modellen kunna utvecklas vidare, bli mer träffsäker och uppdateras mer frekvent.

41Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

Det är av stor vikt att de regler som finns och system som tagits fram för registerföring av hästar och anläggningar sköts och utvecklas på ett för branschen anpassat och användarvänligt sätt. Här är digitali- serade verktyg viktigt. Väsentligt i fortsatt arbete med anläggnings- och hästregister är också att information på aggregerad nivå kan till- gängliggöras forskning och branschutveckling. Så snart den absoluta majoriteten av landets hästar finns registrerade kan faktiska siffror ersätta skattade siffror. Då kan statistik för hästnäringens samhälls- ekonomiska påverkan med större säkerhet brytas ner regionalt, inte osannolikt på kommunnivå. Det är en hygienfaktor och incitament för såväl registerförande myndigheter och organisationer som regi- streringsansvariga hästägare och hästhållare.

En utvecklad användning av SNI-systemet skulle också möjlig- göra bättre beskrivande statistik av hästföretagande. Upplåtelse av stallplatser och annan hästhållning på jordbruksfastigheter bör ex- empelvis i högre grad kunna klassas som SNI-kod 01430, Avel och uppfödning av hästar och hästdjur. Koden rymmer i dag uppfödning och skötsel av hästar, åsnor, mulor och mulåsnor, vilket indikerar att fler verksamheter än avel och unghästar på tillväxt bör vara lämp- ligt här. För SNI-koder som inbegriper till antalet många företag med varierad inriktning, såsom kod 01620 Service till husdjursskötsel, finns möjlighet till ökad tydlighet i statistiken genom att använda sista siffran till tydliga underkategorier som möjliggör insyn i bran- schers lönsamhet och utveckling.

2.9.2Ändrade marknadsförhållanden och krav

Hästföretagandet har under 2000-talet förändrats genom en ökad kommersialisering och specialisering. Samhällsutveckling och sam- hällstrender påverkar i hög grad efterfrågan på hästknuten kvalitets- tid. Hästnäringen och hästföretagen har i många delar fått anpassa sig till ändrade marknadsförhållanden där konsumenter ställer högre krav på bekvämlighet, tillgänglighet och digitalisering. De som lyckas med sitt erbjudande möts i många fall i gengäld av förhållandevis stor köpkraft. Stora sportsliga framgångar och därmed medialt ut- rymme har under det senare 2000-talet ökat det folkliga intresset för ridsport i synnerhet, men även för travsport.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

2.9.3Hästhållning och transparens för bibehållet förtroende

Allt färre konsumenter får under uppväxten direkt eller indirekt kon- takt med och kunskap om lantliv, lantbruksföretagande och husdjurs- skötsel, något som kan vara ett resultat av lantbrukets yttre rationa- lisering (sammanslagning av mark till större brukningsenheter) och samhällets urbanisering. Avsaknaden av medfödd förståelse för sam- band och beroenden inom lantbruk och hästnäring ställer högre krav på å ena sidan ödmjukhet och aktivt kunskapsintag, å andra sidan av att bjuda in, förklara och sprida kunskap för att exempelvis allemans- rätten ska fungera liksom samexistensen med andra intressen och verksamheter på landsbygden. En väl fungerande och transparent hästhållning med fungerande kontroll och uppföljning är avgörande för att behålla samhällets förtroende. Att invitera och inkludera är avgörande för framtida folklig acceptans och förankring och därmed efterfrågan.

2.9.4Omvänd urbanisering

Hästnäringen har en speciell förmåga att bidra till omvänd urbani- sering, där just längtan efter ett liv på landsbygden och möjligheter att hålla djur är en starkt bidragande faktor för människor som flyt- tar från stad till land. I takt med lantbrukets yttre rationalisering kan en mängd små gårdar eller hus på landsbygden bli övertaliga. De kan vara alltför små att bedriva jordbruk på, men kan vara lämpliga för hästverksamhet. På så sätt bidrar hästverksamheterna till en levande landsbygd och attraktivitet att leva och verka på landsbygden.

Hästhållning och vad det innebär med anskaffning av foder och bortskaffning av gödsel är en brygga mellan stad och land och mellan producent och konsument, som rätt använd kan skapa förståelse för lantbruksföretagandets förutsättningar och verksamhet. Service till hästhållning och grovfoderproduktion har på många håll tagit ytter- ligare steg från att vara en naturlig del i ett mångfacetterat familje- jordbruk till att vara en nisch i mer specialiserade lantbruksföretag.

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

2.9.5Konjunkturen påverkar konsumtionen

Konjunkturen styr hur stor del av konsumenternas hushållsekonomi som är möjlig att spendera på familjens intressen och fritidssyssel- sättningar. I närtid har pandemiåren 2020–2021 inneburit en mycket god efterfrågan på hästnäringens konsumenterbjudanden. Hushålls- ekonomin var då generellt god och konkurrensen med andra nöjen såsom resor lägre än normalt. Därefter har inflation, kostnadsök- ningar och räntehöjningar minskat hushållens möjlighet att konsu- mera fritidsaktiviteter och i hästnäringen har märkts en minskad efterfrågan hos exempelvis ridskolor.

2.9.6Ökad inhemsk avel och uppfödning av hästar

Antalet hästar bedöms generellt vara på nedgång (statistik saknas) och detsamma gäller statistiken över antalet uppfödare och antalet betäckta ston. Import av hästar kommer sannolikt endast delvis täcka upp för en minskad tillgång på inhemska hästar. En stor del av hästaveln och uppfödningen i Sverige bedrivs som hobbyverk- samhet, som därmed är starkt påverkad av hushållens ekonomi och intresse. Att föda upp hästar yrkesmässigt är komplex verksamhet med långa ledtider. En väl fungerande avelsverksamhet tar oftast lång tid att bygga upp och i de vanligaste affärsuppläggen tar det flera år innan intäkterna kommer. En mer omfattande inhemsk avel och upp- födning är önskvärt för rekreation och hobbyverksamhet, utöver de hästar som används i olika verksamheter. Det är också önskvärt ur miljösynpunkt. Ökad vallproduktion binder mer kol i marken än annan odling. Vall är också en värdefull avbrottsgröda i växtföljder. Hästar betar även naturbetesmarker som är värdefulla för bevarande av den biologiska mångfalden. En större hästpopulation ger också en större marknad och bättre förutsättningar för hästföretagande och kringtjänster.

Utvecklingen i hästnäringen

SOU 2025:58

2.10Utredarens överväganden och förslag

Utredarens förslag:

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att ta fram nöd- vändiga system och lämpliga parametrar, bland annat antal hästar och anläggningar med häst samt produktions- och lön- samhetsmått, för att regelbundet kunna sammanställa data och följa utvecklingen av hästföretagandet och hästnäringen i Sverige.

Skälen för utredarens förslag

2.10.1Förbättra den grundläggande statistiken i hästnäringen

Under utredningsarbetet har konstaterats att bristen på tillförlitligt beslutsunderlag för hästsektorn i form av statistik begränsar möjlig- heterna att utveckla hästföretagandet. Inom andra produktionsgre- nar med lantbruksdjur finns omfattande statistik som underlag för rådgivning, benchmarking och affärsutveckling. Statistik ger också goda, och nödvändiga, möjligheter att följa företagens och näringens utveckling. I dag saknas så grundläggande kunskap som antalet hästar och anläggningar med häst i Sverige men även nödvändiga produk- tionsparametrar och lönsamhetsmått. Det är ett eftersatt område när det gäller hästnäringen i stort som utredaren bedömer måste prioriteras.

Utredaren föreslår därför ett uppdrag till Jordbruksverket som omfattar flera delar. Det behöver bland annat analyseras felkällor och brister med nuvarande registers utformning samt användning gällande grunddata såsom antal hästar och anläggningar med häst. Det kan vägleda i utveckling och utformning av uppdaterade system samt metod för regelbunden insamling av underlag på ett effektivt, säkert och systematiskt sätt. Analys behöver även ske gällande vilka ytterligare parametrar utöver grunddata som är önskvärda och möj- liga att få in uppgifter kring, men också utvecklas system för att in- hämta data på ett enkelt, säkert och företrädesvis digitaliserat sätt. Med tillräcklig och tillförlitlig statistik som grund bör olika åtgärder i syfte att stimulera till exempel hästföretagandet bli mer träffsäkra,

SOU 2025:58

Utvecklingen i hästnäringen

rådgivningen får ett mer tillförlitligt underlag och enskilda företagares möjligheter till välgrundade beslut och affärsutveckling förbättras. Med tillfredsställande statistik bör det även gå att se effekterna av olika insatser som exempelvis regelförändringar.

Att förbättra statistiken kring hästhållningen är sannolikt för- enat med en ökad administrativ börda för hästägarna som bland annat i högre grad än i dag kan förväntas få skicka in uppgifter till myndigheterna. Det är därför viktigt att Jordbruksverket i sitt utveck- lingsarbete eftersträvar lösningar som gör det så enkelt som möjligt för hästägarna. Mot bakgrund av det omfattande behovet av korrekta uppgifter och statistik bedöms fördelarna med förslaget, trots en eventuellt ökad administrativ börda, överväga nackdelarna. Med digitaliseringens nya möjligheter förutsätts att den administrativa bördan kan hållas på en rimlig nivå. Administrationen kan även i vissa delar bli lättare än i dag med utvecklade digitala verktyg, vilket är eftersträvansvärt. I utformningen av exempelvis inrapporterings- system bör därför digitala system prioriteras där så är möjligt.

3Stärkt företagande

och ökad sysselsättning

3.1Utredningens uppdrag

Utredaren ska se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och identifiera hinder för affärsutveckling. Utredaren ska även föreslå åtgärder för att stärka företagandet och lönsamheten samt öka sysselsättningen inom hästnäringen, särskilt i landsbyg- derna. Regelverket och vägledningar ska kartläggas i syfte att fler hästverksamheter på sikt kan bedrivas på ett sätt som gör att verk- samheten kan klassas som näringsverksamhet och inte som hobby. I utformningen av förslagen ska kostnadseffektivitet och samhälls- ekonomisk lönsamhet beaktas. Utredningen har definierat hästföre- tagande som produktion av varor och tjänster inom hästnäringen i syfte att generera ekonomiskt överskott.

Enligt kommittédirektivet rörande uppdraget om stärkt företa- gande och ökad sysselsättning ska utredaren inte föreslå någon änd- ring gällande de medel som avsätts till Hästnäringens Nationella Stif- telse (HNS) i enlighet med avtalet mellan staten, Svensk Travsport och Svensk Galopp om medel som ska avsättas av förbunden till HNS för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn. Utredaren ska inte heller föreslå åtgärder eller bedömningar på skatteområdet eller åtgärder som utökar det statliga åtagandet inom hästnäringen.

3.2Hästföretagandet i Sverige

Hästnäringen har en relativt stor andel egenföretagare (samtliga bolagstyper), med en omsättning på allt från något tiotusentals kronor till cirka 80 miljoner kronor enligt hästnäringens organisa- tioner. Omsättningen i de mindre företagen är som regel relativt

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

låg i förhållande till exempelvis ridskolor och andra större kommer- siella verksamheter som stora travträningsverksamheter. Av en enkät- undersökning som Jordbruksverket genomförde 2016 konstateras att ungefär 25 procent av Sveriges hästar återfinns inom någon form av näringsverksamhet. Enskild firma var den vanligaste företagsfor- men1 . Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) uppskattades att det fanns cirka 20 000 hästföretag i Sverige år 20202 . En mer exakt och uppdaterad siffra saknas. Bland dessa företagare finns uppfödare, hästutbildare och förmedlare av hästar. Ytterligare inriktningar på verksamheterna är inackorderingsverksamhet, ridskolor, trav- och galoppverksamheter, turridning, entreprenad etcetera. De flesta häst- företag är små. Hästföretagen är ofta en del av ett lantbruksföretag eller i huvudsak soloföretag (utan anställda) där företagaren inte för- sörjer sig fullt ut på sin hästverksamhet, medan större hästföretag ofta är arbetsgivare. De lantbruksanknutna hästföretagen har som regel en diversifierad verksamhet, medan en ridskola eller travrörelse i huvudsak har en företagsinriktning.

3.3Hästföretagens bidrag till lantbruket och samhället

3.3.1Hästföretagen är en viktig del i svenskt lantbruk

Hästsektorn är en viktig del av och har stor betydelse för svenskt lantbruk (jordbruk, skogsbruk, trädgård och djurhållning), inte minst som intäktskälla. Enligt översiktliga beräkningar från Hus- hållningssällskapet3 levererar lantbrukarna ett värde på nära nog

8 miljarder kronor per år till hästnäringen i form av foder och strö- medel (baserat på 355 000 hästar). Utöver detta kommer tjänster i form av bland annat uppstallning, beteshållning och gödselhantering. För att skapa tillväxt och lönsamhet för framtidens lantbruk är

ett jämställt företagande en viktig motor. Här bidrar hästsektorns företagare i hög grad med många kvinnliga företagare. I jordbruks- företagen (jordbruk definieras som nyttjande av mark genom bear- betning av åkrar och betesmark) är knappt 80 procent av driftsledarna män medan cirka 90 procent av hästhållarna vid såväl ridskolor som

1Jordbruksverket. 2018. Hästhållning i Sverige 2016. Jordbruksverkets Rapport 2018:12.

2Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2020. PM M. Mörman 16 januari 2020.

3Hushållningssällskapet. 2025. Pers. medd.

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

turridningsföretag är kvinnor4 . Att utnyttja både kvinnors och mäns samlade potential gör att den entreprenöriella förmågan ökar i de gröna näringarna liksom innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Hästföretagare bidrar också till lantbrukssektorn genom att

marker både brukas och skördas för vinterfoder och betas, land- skapet hålls öppet och efterfrågan skapas på foder samt strömedel. Svenska hästföretagares foderbehov bidrar till en omfattande pro- duktion av vall som är en värdefull gröda i växtföljden, men också viktig för kolinlagringen i marken. Vallfoder till hästar är en omfat- tande produktion som står för cirka en tredjedel av den totala vall- produktionen. Genom en variation av betesdjur skapas också en variation av växter i markerna som betas och därmed ökad biolo- gisk mångfald.

En hästföretagare är en viktig del i ett omfattande landsbygds- företagande, exempelvis genom efterfrågan på bland annat foder, strömedel, service och tjänster. Hästföretagande möjliggör också diversifiering av lantbruksföretagen, vilket minskar sårbarheten hos dessa företag.

3.3.2Hästföretagen bidrar i hög grad till samhället

Då aktuell statistik i många fall saknas helt när det gäller häst, bygger på olika former av skattningar, är bristfällig eller osäker på annat sätt har de siffror som presenteras i detta avsnitt främst hämtats från Jord- bruksverket5 och från statistikmodellen Hästnäringen i siffror6,7 .

Statistikmodellen Hästnäringen i siffror skattar olika parametrar utifrån en modell för hästnäringens samhällsekonomi som bland annat tar sin grund i den statistik som Jordbruksverket har från 2016 samt i faktiska data från årsredovisningar, debiteringssystemet inom trav- och galoppsporten och konsumtionsundersökningar. Modellens första version lanserades 2018 och hade sin bas i data från år 2016 och i Jordbruksverkets statistik från 2016. Statistikmodellen har efter lanseringen 2018 uppdaterats med data för år 2019 från års-

4Regeringen. 2024. Kommittédirektiv13-06-24. En översyn av hästnäringen – för företagande, kompetensförsörjning och inkludering. Dir. 2024:58.

5Jordbruksverket. 2016. Hästar och anläggningar med häst 2016. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 24 SM 1701.

6Hästnäringen i siffror. Underlagsrapport. 2016.

https://2016.hastnaringen-i-siffror.se/pdfReports/rep2016.aspx.

7Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

redovisningar, debiteringssystemet inom trav- och galoppsporten samt nya konsumtionsundersökningar. Uppdateringen redovisades år 2021. Antal hästar som användes vid uppdateringen var fortsatt antalet från hästskattningen 2016. Detta på grund av att det inte fanns någon ny skattning genomförd. Sammantaget är det viktigt att notera att även de siffror som presenteras här kan innehålla vissa osäkerheter.

År 2004 skattade Jordbruksverket hästantalet i Sverige till cirka 280 000 och år 2010 till cirka 360 000. Vid Jordbruksverkets senaste hästskattning 2016 konstaterades att det fanns cirka 355 000 hästar, vilket var i princip oförändrat från skattningen 2010 men en ökning med cirka 20 procent från år 2004. Ungefär en fjärdedel av hästarna återfinns enligt Jordbruksverket inom någon form av näringsverk- samhet.8

Företagande, sport, upplevelser, fritid och spel skapar efterfrågan på hästar, varor och tjänster. Det ger upphov till arbetstillfällen och företagande, särskilt på landsbygden, men även andra betydande samhällsekonomiska effekter. LRF uppskattade att det fanns cirka 20 000 företag år 2020, men en mer exakt siffra saknas 9 . Bland dessa finns uppfödare, hästutbildare och förmedlare av hästar. Ytterligare inriktningar på verksamheterna är inackorderingsverksamhet, rid- skolor, tävlingsverksamhet, travträning, galoppträning, brukshästkör- ning, turridning, hästunderstödda insatser och entreprenad etcetera vilka alla är en del av, och bidrar till det svenska näringslivet. Häst- företagandet bidrar till sysselsättningen inte bara i sina egna verk- samheter utan även till kringverksamheter som olika stödfunktioner som exempelvis utbildning, hantverkare, veterinärer och hovslagare, utöver att vara en viktig del i det svenska lantbruket. Genom häst- företagandet i en bygd ökar möjligheterna till en god infrastruktur samt skolor, dagis, sjukvård, bensinstationer och mataffärer. Häst- sektorn uppskattades år 2019 skapa cirka 18 500 helårssysselsätt- ningar. I praktiken arbetar omkring dubbelt så många människor, cirka 36 000, i branschen då deltidssysselsättning är vanligt10 . De arbe- ten hästsektorn direkt bidrar med genererar årligen cirka 6 miljarder

8Jordbruksverket. 2016. Hästar och anläggningar med häst 2016. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 24 SM 1701.

9Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2020. PM M. Mörman 16 januari 2020.

10Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

kronor till statskassan i form av skatt. Av detta är cirka 1 miljard kro- nor skatt från spel på hästar. Siffrorna baseras på år 2019.11

Hästnäringen beräknades år 2019 omsätta 32 miljarder kronor per år, varav knappa 40 procent kom från spel på hästar. Effekterna av den svenska hästnäringen utgjorde 0,48 procent av Sveriges totala bruttonationalprodukt, BNP.12 En viss andel av pengarna från spel på hästar går tillbaka till trav- och galoppsporten i form av premier och prispengar samt till hästnäringen i form av utbildnings- och forskningsfinansiering, avelsutveckling samt ungdomsverksamhet och rekrytering (kanaliseras via HNS enligt avtal mellan regeringen, Svensk Travsport och Svensk Galopp). Före utvecklingen av stati- stikmodellen Hästnäringen i siffror skedde den senaste samlade beräkningen av hästnäringens samhällsekonomiska effekter 2004. Omsättningen har däremellan ökat. Antalet hästar i beräkningen år 2004 var 250 000 med en omsättning på 20 miljarder kronor jämfört med skattningen cirka 32 miljarder kronor 2019. Att omsättningen ökat bedömdes inte endast bero på en större hästpopulation utan på att varje häst genererade en större konsumtion och omsättning.13

Hästnäringen med förhållandevis många kvinnliga företagare är också viktig, och bidrar till samhället, genom att främja ett jämställt företagande. Det är viktigt inte minst för att ta vara på hela befolk- ningens potential när det gäller företagande. Hästföretagarna bidrar därmed till ytterligare ökad tillväxt, sysselsättning, innovation och konkurrenskraft. Hästsport har också visat sig utgöra en arena för att utveckla ett gott ledarskap som kan dras nytta av även i andra sammanhang än i sporten. Här skapas framtida ledare för ett mer jämställt arbets- och näringsliv.

Hästen hålls i hela landet och är en tillgång när det gäller att stärka Sveriges krisberedskap. Hästar kan exempelvis användas som drag- djur, transportmedel och livsmedel. Gödseln kan användas till bio- bränsle för uppvärmning och gödning.

11Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/socialEcoAna.aspx?rid=1000.

12Hästnäringen i siffror. Rapport. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/home.aspx.

13Hästnäringen i siffror. 2018. Rapport. Hästnäringen i siffror – viktigare än du tror. https://hastnaringen.se/app/uploads/2018/12/hastnaringen-i-siffror-viktigare-an-du-tror- 2018.pdf.

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

En tiondel av Sveriges befolkning har kontakt med hästar

Hästhållning ökar attraktionskraften för landsbygderna, vilket ger positiva effekter på landsbygdsutvecklingen. Hästföretagen är också en viktig brygga mellan stad och land, där hästen och de varor, tjäns- ter och aktiviteter som hästföretagarna erbjuder ofta är den enda kopplingen till landsbygden för många människor.

I Sverige finns till exempel ett stort antal uppfödare, cirka 435 rid- skolor, 33 travbanor och 31 travskolor som alla bidrar till sport, re- kreation, hälsa och gemenskap för ett stort antal människor. Hästen är en viktig källa till upplevelser och avkoppling för många männi- skor. Fler än 500 000 personer rider regelbundet och det är ungefär en miljon människor som årligen besöker landets travbanor. Ytter- ligare cirka en halv miljon uppskattas ha regelbunden kontakt med hästar det vill säga över en miljon människor, cirka en tiondel av Sveriges befolkning, bedöms ha kontakt med hästar i någon form.

Ridsporten är en av de största ungdomsidrotterna i Sverige och en sport som domineras av flickor och kvinnor. Det är också en sport som går att utöva långt upp i åldrarna, vilket bidrar till många människors hälsa. Dessutom är ridning en av Sveriges största idrotter för personer med funktionsnedsättning. Cirka 4 000 ryttare med olika fysiska eller psykiska funktionsvariationer får genom ridning möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning.

Hästen och stallmiljön är en resurs inom terapeutiska, pedago- giska och aktiverande insatser i olika verksamhetsområden och pro- fessioner inom bland annat hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete och specialpedagogik. Aktiviteter med häst erbjuder fysisk aktivitet, meningsfulla uppgifter och sociala sammanhang som inte kan upp- nås i traditionella vårdmiljöer. Hästen är också ett hjälpmedel och kan användas för att bryta till exempel drogberoende, socialt utan- förskap och för att förebygga kriminalitet.

Sverige är en av de tre ledande travsportnationerna i världen när det gäller kvalitet. Det finns en internationellt konkurrenskraftig elit men också en omfattande sportslig bredd. Travtävlingar anord- nas i hela Sverige från norr till söder, varje dag året runt och enga- gerar ett stort antal människor. Amatörsporten är omfattande och har stor betydelse för många människor på motsvarande sätt som andra grenar inom hästsporten, inte minst på landsbygden.

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Det finns också ett stort antal hästuppfödare i landet. I en rap- port från HNS år 2021 konstaterades att det fanns 3 619 hästupp- födare (uppfödare i andra länder som stambokfört sina hästar i en svensk stambok inkluderas inte). En uppfödare definieras i rappor- ten som en person eller företag som fött upp minst en häst per år under två av tre år 2018–2020. Dessa hästuppfödare är fördelade över hela landet men allra flest återfinns i Skåne och Västra Götaland. Det finns även ett stort antal hästar i Sverige som föds upp av någon som bara föder upp enstaka föl med flera års mellanrum. Även dessa avelsverksamheter bidrar på olika sätt till samhället och landsbyg- dens utveckling.14

Hästen ingår som en naturlig del av kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald samt kultur- och skönhetsvärden. Hästarna håller också en stor del av landets jordbrukslandskap öppet genom att markerna både brukas och skördas för vinterfoder och betas.

Sysselsättningen i hästföretagen – aktuell statistik saknas

Hästnäringen uppskattades år 2019 skapa drygt 18 500 helårssyssel- sättningar. Ungefär dubbelt så många människor uppskattas vara sysselsatta om deltidssysselsatta, som är mycket vanligt i branschen, inkluderas15 . Sysselsättningsintensiteten beskriver antalet skapade helårssysselsättningar per omsatt miljon kronor i hästnäringen. Intensiteten skiljer mellan olika verksamhetsgrenar. En av de mest intensiva verksamheterna är tränings- och lektionstjänster som ger upphov till 1,5 helårssysselsättningar per omsatt miljon kronor.16

Jordbruksverket genomförde en enkätundersökning under våren och sommaren 2017 som mestadels avsåg förhållandena under 2016. Av undersökningen framgår bland annat att hästhållarnas närings- verksamhet med häst sysselsatte ungefär 27 900 personer som till- sammans utförde cirka 15 000 årsarbeten.17

I en rapport från HNS år 2015 uppges att flest arbeten finns inom travsporten med drygt 2 300 helårsarbeten, följt av lantbruket och

14Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport: Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

15Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

16Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/socialEcoAna.aspx?rid=1000.

17Jordbruksverket. 2018. Hästhållning i Sverige 2016. Jordbruksverkets Rapport 2018:12.

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

ridsporten18 . Enligt undersökningen Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring från 201019 kan sysselsättningen inom hästnäringen fördelas på följande sätt efter olika verksamhetsområden.

Tabell 3.1	Antal helårsarbeten år 2010

		Antal helårsarbeten
Travsport och travbanor		2 360
Lantbruk		2 100

Ridsport		1 885
Varor och tjänster		1 830
Avel och uppfödning		1 200
Spel och administration		1 075

Hästturism		500
Galoppsport och banor		230

Summa		11 180

Kort summering av hästnäringens bidrag till samhället

Sammanfattningsvis erbjuder hästsektorn samhället:

–Sysselsättning i hela landet.

–Levande landsbygd.

–Skatteintäkter.

–Företagande i hela landet.

–Viktig del av svenskt lantbruk.

–Jämställdhet i företagandet, arbetsliv och sport.

–Brygga mellan stad och land.

–Hållbar tillväxt.

–Biologisk mångfald.

–Öppna landskap.

–Rekreation, sport och gemenskap för alla åldrar.

–Ungdomsarena för aktivitet och ledarskapsutbildning.

18Hästnäringens Nationella Stiftelse. 2015. Morgondagens hästjobb och utbildning.

19Magnusson, C, 2010: Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring 2010. http://www.hyn.se/pdf/Arbetsmarknad_och_yrken_inom_svensk_hastnaring_2010.pdf.

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

–Hälsofrämjande insatser för god psykisk och fysisk hälsa.

–Aktiviteter som kan förebygga och minska utanförskap samt kriminalitet.

–Bidrag till Sveriges beredskap i händelse av kris.

3.4Hinder för affärsutveckling och ökat hästföretagande – inspel från hearingar

Utredningen har genomfört två hearingar den 9 oktober 2024 med 18 inbjudna organisationer inom hästnäringen. Det lyftes såväl pro- blem för hästföretagandet som ett stort antal åtgärdsförslag på dessa möten. Här redovisas endast vad som ansågs vara hinder för företa- gandet. Åtgärdsförslagen från hearingarna har tagits om hand inom ramen för utredningens arbete. Inledningsvis kan konstateras att det generellt rådde relativt stor samstämmighet mellan de deltagande organisationerna på hearingarna.

Det måste bli mer gynnsamt att bedriva hästverksamhet i lands- och glesbygd

På hearingarna lyftes ett stort antal hinder som ansågs begränsa häst- företagandet, särskilt på landsbygden där förutsättningarna ofta skiljer sig avsevärt från i tätorter. Vikten av att ta hänsyn till hästverksam- heter i samhällsplaneringen underströks då värdefull mark för häst- verksamheter, som exempelvis ridskolor, annars riskerar att byggas bort. Det betonades att det behöver bli både enklare och mer för- delaktigt att bedriva hästverksamhet även i gles- och landsbygdsom- råden. Det är mycket viktigt att infrastruktur och service såsom bredband, postgång, vägar och bussar som krävs för företagande upprätthålls på landsbygden.

Efterfrågan i gles- och landsbygdsområden är generellt lägre än i tätorter på grund av lägre befolkningsgrad. Det medför att verk- samheterna ofta blir små och den ekonomiska bärkraften låg. Många gånger tenderar verksamheten att drivas till stor del ideellt, vilket kan öka sårbarheten över tid.

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Dominerande hinder för ökat hästföretagande

Det som togs upp av många organisationer på hearingarna som mer avgörande hinder var finansieringssvårigheter och lönsamhetspro- blem, svårigheten att få F-skattsedel och momsregistrera sin före- tagsverksamhet hos Skatteverket och bristande möjligheter till ersättningar från den EU-gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Dessa hinder bedömdes ha en avgörande betydelse för utvecklingen av hästföretagandet i Sverige.

Bristande lönsamhet och svår finansiering

Ett grundläggande problem som i princip samtliga organisationer tog upp var kapitalbrist och låg lönsamhet i sektorn, något som bromsar näringens utveckling och företagandet på många sätt. Bedömningen var att fler skulle våga satsa om den långsiktiga lönsamheten var bättre. Höga och ökande kostnader för mark, personal (lön och sociala avgifter), veterinär och utrustning samt för insatsvaror som foder, strömedel och energi bidrar enligt hästorganisationerna till hästsektorns lönsamhetsutmaningar. Klimatförändringarna ökar företagarnas risktagande och bedömdes kunna generera ännu högre priser i framtiden på insatsvaror och även risk för bristsituationer. Många hästverksamheter är säsongsbundna och beroende av turism eller evenemang under specifika perioder av året. Då kan det enligt organisationerna på hearingarna vara svårt att få en stabil inkomst året om. Men en säsongsbunden verksamhet bedömdes också vara en möjlighet till diversifiering då hästföretagaren kan bedriva annan verksamhet övriga delar av året och därmed sprida företagsriskerna.

Många förde fram att finansieringen är svår för hästföretagarna, särskilt för mindre företag som ofta har problem att få tillgång till kapital för att investera i anläggningar och utrustning.

Det underströks vid hearingen att hästföretagarnas kunder ofta har låg betalningsförmåga vilket påverkar företagens möjligheter att ta betalt och därmed lönsamheten. En konsekvens av bristande lön- samhet som lyftes var också att det kan medföra att svenska ridskolor har svårt att köpa de mer kostsamma, svenska hästarna. En konse- kvens blir att hästar köps in från andra länder till lägre pris.

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Svårt att registrera företag för F-skattsedel och moms

Gränsen mellan privat verksamhet och näringsverksamhet kan vara svårtolkad. Det blir särskilt tydligt för företag med hästverksamhet där det ibland kan uppfattas finnas inslag av privat nyttjande av före- tagets tillgångar. Synen hos många organisationer på hearingarna var att det medfört att Skatteverket ofta har en restriktiv syn och ställer extra, och många gånger orimligt höga krav på hästverksam- heters möjligheter att driva företag och att detta på ett avgörande sätt hindrar nyföretagande.

Vid hearingarna framfördes att det i likhet med skogsbruk ibland är lång tid mellan uppstartskostnad och intäkt. År ett planteras ett träd, ungefär 20 år senare genomförs en röjning i skogen, vilket med- för en ytterligare kostnad, och inte förrän efter cirka 35 år kommer en första intäkt som ett resultat av gallring. Uppfattningen var att det inte ifrågasätts om skogsbruk är en näringsverksamhet enligt in- komstskattelagen respektive ekonomisk verksamhet enligt mervärdes- skattelagen. Däremot ifrågasätts att det på motsvarande sätt tar många år att träna och utveckla en häst som ska tävla i de högsta klasserna. Även i det fallet kommer intäkten många år efter företagsstarten.

Enligt vissa organisationer på hearingarna ifrågasätter Skatte- verket ofta presumtiva hästföretagare med argumentet att hästar är ett personligt intresse och därmed hobbyverksamhet. Däremot ifråga- sätts inte den som exempelvis vill starta en bilverkstad, trots att per- sonen i fråga sannolikt har ett stort intresse för bilar. Företagaren med bilverkstad har också möjlighet att använda verkstaden för pri- vat bruk, men ska då enligt lagstiftningen beskattas för det privata nyttjandet. Vid hearingarna framfördes att detsamma bör gälla för hästverksamheter.

Begränsade möjligheter till ersättningar inom den EU-gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)

När det gäller GJP och möjligheterna att inom denna ta del av stöd och ersättningar för hästverksamheter konstaterades vid hearingarna att det är ett problem att hästen inte ses som ett lantbruksdjur. Detta då det ansågs kunna begränsa hästföretagares möjligheter att beviljas ersättningar där lantbruksdjur utgör grund för stöd, men även andra ersättningar inom GJP, på motsvarande sätt som animalieproduktion

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

inom lantbruket. Det ansågs missgynna svenska hästföretag och sänka lönsamheten. Konkurrensen snedvrids också gentemot de medlemsländer som i högre grad medger ersättningar inom GJP för hästföretag.

Konsumentköplagen ökar företagens risktagande

Ett annat hinder som många organisationer tog upp var konsument- köplagens bestämmelser som gör att en företagare som säljer en häst till en privatperson får stå en hög, och enligt hästorganisatio- nerna en orimlig risk under lång tid. Detta då säljaren enligt lagen är ansvarig för fel som kan uppstå på hästen i 6 månader efter för- säljningen (presumtionsregeln). Det medför bland annat att många drar sig för att sälja till privatpersoner. Detta ansågs också bidra till snedvriden konkurrens då svenska hästföretag tappar kunder till andra länder. För de som är köpare av hästar kan konsekvensen en- ligt vissa organisationer bli att de får gå in i mer komplicerade, och i vissa fall även mer riskfyllda affärer med säljare i andra länder. De hinder som finns i konsumentköplagens bestämmelser ansågs av hearingdeltagarna missgynna såväl säljande hästföretag som köpare.

Konsumentköplagen har omarbetats och då justerades vissa delar som gällde handel med levande djur. Bland annat infördes en möjlig- het att avtala bort den så kallade presumtionsregeln förutsatt att köpeskillingen överstiger en tiondel av prisbasbeloppet. Den juste- rade konsumentköplagen trädde i kraft 2022. Det framfördes på hearingarna att förändringarna upplevdes som en förbättring av häst- branschen, men att problematiken kvarstår för de förhållandevis många fall där köpare och säljare inte har avtalat bort presumtions- regeln. Det ansågs bero på att parterna inte känner till lagstiftningen eller att säljaren känner sig pressad av köparen att inte avtala bort presumtionsregeln.

Höjd spelskatt

När det gäller höjningen av spelskatten från 18 procent till 22 pro- cent konstaterades att det rör sig om relativt stora belopp varje år. Höjningen av spelskatten bedömdes få påverkan på hela hästnär- ingen då medel från spel på hästar går tillbaka till näringen och bi-

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

drar till såväl nya hästföretag som till att utveckla befintliga företag, främst på landsbygden. När dessa medel minskar kommer det enligt vissa organisationer att bli nödvändigt att dra ner på olika aktiviteter som bland annat stimulerar hästföretagandet. Höjningen av spel- skatten lyftes av vissa organisationer på hearingarna som det enskilt största hindret för ökat företagande och något som kommer att påverka investeringsviljan och investeringsmöjligheterna i branschen.

Många och krångliga regler, administration och byråkrati

Stor och ökande regelbörda samt krångliga regler, omfattande admi- nistration och byråkrati med långa handläggningstider togs också upp av många på hearingarna liksom ökat antal kontroller, olika bedömningar och myndighetshantering vid kontroll. Det är flera olika myndigheter som har lagstiftning och kontroll över hästverk- samheter som exempelvis Länsstyrelserna, Jordbruksverket och Livs- medelsverket. Många och krångliga regler, kontroller samt omfat- tande administration bidrar också enligt hästorganisationerna på hearingarna till ökade kostnader. Det handlar om kostnader för att leva upp till vissa krav men också kostnader för förlorad arbetstid och administration som är kopplat till lagstiftningen. Uppfattningen var att det finns komplicerade bestämmelser om bland annat djur- skydd, arbetsmiljö och jordbruk som kan vara svåra att navigera i, särskilt för mindre verksamheter som vill växa.

Som ett exempel togs svårigheten att få en planerad byggnation av exempelvis ett ridhus att klassificeras som ekonomibyggnad. Om det inte klassas som ekonomibyggnad av myndigheterna krävs bygg- lov, vilket kan vara mycket kostsamt. Det ansågs vara både kostnads- drivande för det drar med sig följdkrav och följdadministration, men också en osäkerhetsfaktor då det alltid finns en risk att få ett nej på sin ansökan. Då har man redan lagt ner kostnader för att ta fram alla handlingar, underlag samt bekostat själva lovavgiften utan att de resulterar i något. Det framfördes även att ett betydande problem med det så kallade jordbruksundantaget som finns i dag, är att de som omfattas av det i många fall inte på förhand kan fastställa om så är fallet. Vidare framfördes på hearingarna att ärenden kring bygg- lov som gäller byggnader till hästar bedöms och hanteras olika i kom- munerna. Byggreglerna pekades återkommande ut som en bidragande

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

orsak till att företagandet försvåras och att företagsutvecklingen fördröjs eller helt hindras. Det bedömdes av flera av hearingdel- tagarna som nödvändigt att hästverksamheter som inte finns på en jordbruksfastighet också undantas från bygglovskravet på motsva- rande sätt som ekonomibyggnader inom lantbruk.

Fastighetsbildningslagen lyftes också som ett hinder då det finns begränsningar när det gäller arronderingen av en fastighet så att den passar hästverksamhet. Det kan exempelvis vara svårt att vid delat ägande tillåtas att stycka av exempelvis skogen från fastigheten för försäljning i syfte att lösa ut ena parten ur fastigheten och låta den andra få möjlighet att driva exempelvis hästverksamhet på den reste- rande delen. Motivet i fastighetsbildningslagen är att man vill behålla tillräckligt stora enheter i syfte att skapa ekonomiska möjligheter att driva lantbruk.

Även lantmäterifunktionen togs upp som ett betydande problem. Om man flyttar till en gård och ska stycka av den för att få det att passa in i verksamheten kan handläggningen på lantmäteriet ta flera år. Genom det kan den enskilda företagaren, och samhället, gå miste om stora pengar i uteblivna intäkter.

Intressestyrd sektor – den egna och omvärldens syn på hästföretagande är ett hinder för företagsutveckling

Ett betydande problem som flera organisationer lyfte var att synen på sig själv som företagare i många fall är svag i hästsektorn. De som driver hästföretag ser sig inte främst som företagare och prioriterar inte alltid affärerna först. Många är främst intressestyrda och inte företagsdrivna, vilket ansågs vara ett hinder för utveckling av häst- företagandet. Det lyftes också av många på hearingarna att det även finns kompetensbrister kring olika företagarfrågor som företags- ekonomi, affärsplaner, marknadsföring (särskilt digital marknads- föring), juridik och arbetsgivarrollen med mera. Flera organisationer ansåg att hästföretagare behöver bli bättre på prissättningen till kund, det vill säga att ta rätt betalt, att många. Det finns också enligt häst- näringen en tradition i hela sektorn där praktiska färdigheter har högre status än teoretiska, vilket kan verka hämmande på utvecklingen. Hästnäringen ligger inte i framkant när det gäller digitalisering och innovation, något flera organisationer ansåg behöver förbättras och prioriteras för att man ska kunna utvecklas.

100

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Det är inte bara synen på sig själv som företagare som hindrar företagsutvecklingen enligt organisationerna på hearingarna. Även omvärldens och politikers syn på hästnäringen samt bristande kun- skap om, och förståelse för, vad hästnäringen bidrar med till sam- hället togs upp som ett betydande hinder för företagsutvecklingen. Som ett exempel nämndes, förutom möjligheten till ersättningar inom GJP, att sporten inte likställs med andra sporter vad gäller olika stöd och bidrag.

Svårigheter att hitta arbetskraft och brist på företagssamverkan

Ytterligare hinder som togs upp på hearingarna var svårigheten att hitta kompetent arbetskraft, vilket även bedömdes ha en koppling till bristande arbetsvillkor, lön, arbetsmiljö och arbetsgivaransvar.

Att samverkan och samarbete med andra företagare är relativt ovan- ligt var något som underströks. Det finns enligt de deltagande orga- nisationerna en tradition i att alla ska göra allt själva och man har haft svårt att hitta affärsmodeller för olika samarbeten. I stället borde näringen prioritera att gå samman, samverka och till exempel dela på kostsamma, men nödvändiga resurser eller specialistkompetens som alla behöver för att öka effektiviteten och hålla nere kostnaderna. Här ansågs till exempel hästgödseln, som i dag ansågs vara en utma- ning för många att hantera, kunna bli en resurs och inkomstkälla om flera företagare skulle gå samman och hjälpas åt. Benchmarking mot andra företagare är ovanligt och något som bedömdes hindra en effektiv produktionsutveckling. Flera organisationer förde fram att orsaken till detta bland annat beror på att grundläggande statistik och olika parametrar som beskriver företagsutvecklingen och pro- duktionen till stor del saknas i hästnäringen.

Veterinärbrist och höga veterinärkostnader

Den upplevda bristen på veterinärer, särskilt gällande jourveterinärer och praktiserande seminveterinärer, lyftes av många organisationer vid hearingarna som ett tydligt hinder för många verksamheter. Det bedömdes även minska viljan att starta nya företag på grund av osäkerheten om det kommer att gå att anlita en veterinär vid behov. Enligt deltagarna medför veterinärbristen ökade kostnader för vete-

101

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

rinärbesök, bland annat genom högre transportkostnader, och ökat risktagande i företagen då det kan vara svårt att få tag på veterinär vid akuta fall under jourtid. Det bedömdes även kunna påverka djur- skyddet negativt. Det ansågs även medföra en psykisk belastning och oro hos djurägarna. För de som arbetar med uppfödning av hästar är det helt avgörande att ha tillgång till seminveterinär.

Oligopol på veterinärmarknaden bedömdes öka veterinärkost- naderna och även påverka försäkringsbolagen och därmed även hästägarnas kostnader för försäkringar. Uppfattningen var också att veterinärkostnaderna ökat kraftigt i Sverige, inte minst i jäm- förelse med andra länder.

Få slakterier tar emot hästar

Alltför få slakterier tar i dag emot hästar vilket är ett problem som lyftes av organisationer på hearingarna. Att det är långt till närmaste slakteri är en utmaning som anses försvåra. Förklaringen från slak- terierna till att så få tar emot häst uppgavs av flera av hearingdelta- garna vara att det är en kostsam hantering av enstaka djur i kombi- nation med oro för kontamination på anläggningen.

3.5Hinder för att starta nya företag – inspel från hearingar

På hearingarna lyftes också vissa specifika hinder för att starta nya hästföretag. Dessa fanns i många delar med i de begränsningar som sågs för företagsutvecklingen i stort inom hästnäringen. Några frågor som dock särskilt underströks som hindrande för att starta nytt företag var:

•Svårigheten att bli godkänd för F-skattsedel och momsregistrera företagsverksamhet hos Skatteverket.

•Svårt att driva företag på deltid, vilket många vill. Att inte driva företag på heltid bedöms ofta som bevis för att det är en hobby- verksamhet.

•Stort kapitalbehov som vid all animalieproduktion och svårt att få finansiering.

102

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

•Dålig lönsamhet.

•Svårt att hitta kompetent arbetskraft och att finansiera den.

•Stor och ökande regelbörda.

•Krångliga regler, omfattande administration och byråkrati.

•Bristfälliga kunskaper om företagande, företagsekonomi, affärs- planer, marknadsföring, juridik och arbetsgivarrollen.

•Veterinärbristen skapar osäkerhet.

•Det är svårt att driva verksamhet ensam då hästar måste tas om hand varje dag året om.

3.6Inspel via utredningens funktionsbrevlåda avseende hästföretagande

Som framgår av betänkandets kapitel 1, Utredningens uppdrag och arbete, har utredningen tillhandahållit en öppen digital funktions- brevlåda som gett exempelvis lokala företrädare för organisationer, företagare och andra enskilda inom hästnäringen möjlighet att in- komma med förslag och synpunkter till utredningsarbetet. Totalt kom det in 51 inspel. Det var något olika omfattning och djup i de inspel som gjordes, allt från mer spontana korta inspel till längre genomarbetade underlag. I en del fall har synpunkterna uppenbart också avstämts inom en organisation eller någon form av grupp av enskilda innan inspelen skickades till utredningen. Cirka en tredje- del av svaren som inkom var från organisationer eller företag och resterande del från privatpersoner. Det går dock att utläsa av svaren från privatpersonerna att de flesta av dem också var företagare eller verksamma med djurfrågor inom akademin. Nedan återges vad som lyftes avseende företagande. Vissa citat lyfts också från funktions- brevlådan för att spegla vad som framkommit i inspelen men det är inte en prioritering från utredningens sida vad gäller olika sakfrågor.

103

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Affärsmässighet och bristande lönsamhet

I flera inspel till funktionsbrevlådan togs frågan om att förtydliga förutsättningarna för ett ekonomiskt hållbart företagande upp. Det ansågs behövas utbildning för de som driver hästföretag för att i högre grad professionalisera sin verksamhet, men också för att de som är kunder faktiskt ska förstå omkostnaderna. Det framfördes att hästägande och hästuppfödning kan vara osynliga i politiska dis- kussioner om ekonomiska förutsättningar, exempelvis att Sveriges självförsörjningsgrad vad avser hästbehov är relativt låg.

En ytterligare synpunkt var att hästbranschen skulle behöva se över och ta till sig frågor kring arbetsmiljö- och arbetstidslagstift- ning samt räkna på vad saker kostar på ett konkret sätt för att kunna bygga friska och ekonomiskt bärkraftiga företag med syfte att gå med ekonomisk vinst.

Kompetenser inom ekonomi, juridik, entreprenörskap, kommunika- tion, värdskap, organisation och drift, digitalisering, tillgänglighet, miljö, arbetsmiljö och arbetsgivarrollen är eftersatta.

Ett förslag som framfördes var också att samarbeten mellan stallar behöver öka, till exempel via ett erfarenhetsutbyte, för att kunna driva stall hållbart och professionellt och skapa nätverk i hela Sverige. I inspelen till funktionsbrevlådan framkommer också att det är svårt att prova på hästföretagande, eller att börja i mindre skala. Det är en naturlig väg att börja verksamheten som hobbyverksamhet för att senare starta eget företag. Det underlättas även av att kunna fort- sätta sin vanliga anställning vid sidan av företagandet, då det är van- ligt att fortfarande behöva en trygg inkomst i uppstartsfasen.

Samtidigt framfördes i andra inspel att så länge hästnäringen accep- terar att arbete sker på ideell basis i stall kommer det inte finnas några incitament för att driva teknisk utveckling. Om det ska göras en investering i exempelvis utfodringsautomater behöver man kunna räkna hem den, men det ansågs vara svårt om den som normalt fod- rar hästarna inte har någon lön.

Att risken för inslag av svartarbete leder till osund konkurrens togs också upp. Ett förslag var att kraftigt sänka arbetsgivaravgif- terna för unga upp till 25 år. Det ansågs också kunna möjliggöra för fler att få praktik och fortsatt utbildning inom branschen.

Sänkta arbetsgivaravgifter generellt, men framför allt för ungdomar, skulle underlätta väsentligt.

104

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Vidare lyftes i funktionsbrevlådan att förutsättningarna för verk- samhet med hästunderstödda insatser bör kunna ingå i det allmänna rehabiliterande, vårdande och hälsofrämjande utbudet i alla kom- muner och regioner. Behov av en ökad samverkan mellan olika sam- hällsaktörer för att öka tillgången till hästunderstödda insatser under- ströks. Eftersom nästan alla timmar för hästunderstödda insatser

i dag bekostas privat av kund eller via projektmedel skapas en ojämlik och kortsiktig situation där de som bäst kan dra nytta av insatsen ofta saknar ekonomisk möjlighet att delta. Vidare framfördes att det behövs kvalitetssäkring av såväl utförare som verksamheter. Det sker i dag på ideell grund men behöver på sikt professionali- seras. Att det är ökande kostnader för exempelvis foder, veterinär, resor och arbetskraft lyftes också. Kostnaden för veterinärvård är en stor del av kostnaderna för hästnäringen och det jämfördes i svaren med kostnader för andra djurslag.

Travet och galoppen har det redan tufft, med ökande kostnader på allt från foder, veterinär, resor och arbetskraft.

I inspelen togs även upp att Sverige bör se över och arbeta för att hästverksamheten ska kunna ta del av EU:s stödformer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och att man också måste se över möjligheten att ta vara på köttet från svenska hästar på ett bättre sätt.

Det konstaterades också att allmän hästhållning kan sägas delvis finansieras av totalisatorspel på travhästar. Utan travhästsektorn hade enligt vissa av de svarande också kringkostnaderna för att ha andra sporthästar varit mycket dyrare som exempelvis foder, utrust- ning och hästtransporter som då producerats och distribuerats i små och dyra kvantiteter. Det framfördes även att många tjänster hade varit väsentligt dyrare utan travhästarna, bland annat på grund av längre resor och att veterinärkliniker med kompetens på häst och apotek med djurläkemedel hade varit få och legat kring storstäderna. Det fanns också andra svarande som å andra sidan ansåg att häst- näringen har ett osunt ekonomiskt beroende från spel på hästar.

Skatt och moms

Via funktionsbrevlådan framfördes att effekten av den nyligen höjda spelskatten från 18 till 22 procent är förödande för hästnäringen. Det handlar enligt de svarande om många miljoner kronor som

105

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

hästnäringen går miste om varje år och att det är det enskilt största hindret för att utveckla befintliga företag och underlätta hästföre- tagande. Vissa respondenter föreslog därför att spelskatten sänks till den procentsats som gällde innan höjningen genomfördes, det vill säga 18 procent.

Ett annat förslag som framfördes var att momssatsen för varor och tjänster inom hästnäringen bör ses över.

Momssatsen på alla tjänster inom hästnäringen bör vara 6 procent och 25 procent på varor och material. Att ha 6 procent på alla tjänster skulle få bort allt svart arbete.

Vissa ansåg att det finns behov av regler och anvisningar till Skatte- verket om att företagarna ska få göra moms- samt förlustavdrag för travhästar. Vidare lyftes att Skatteverket fortsätter att driva sina frågor om beskattningsbar person som driver viss ekonomisk verk- samhet inom hästnäring. Detta trots att Högsta Förvaltningsdom- stolen enligt de svarande underkänt Skatteverkets tolkning av lagen. Det underströks också att det behöver råda klarhet kring den be- dömningsmetodik och de krav Skatteverket tillämpar. Framför allt ansågs att avelsverksamhet bedriven även i mindre skala bör kunna klassas som näringsverksamhet.

Regelverk och krav från myndigheter

Av svaren i funktionsbrevlådan noterades också synen att många företagare inom hästnäringen är små och att det då är särskilt viktigt att regelverk ses över så de blir lättare att förstå och följa. Uppfatt- ningen var att många kontroller är dyra.

I dag är många kontroller så dyra att proportionerna inte är berättigade. Regelverk är så svåra att förstå och följa så det är inte rimligt att man på ett fåtal hästar ska behöva vara ”professor” för att följa dem.

Samtidigt framfördes av andra att hästsport förmodligen är en av de farligaste arbets- och rekreationsplatserna. Mycket av det arbete som sker i stallar innebär ensamarbete och många av de moment som ut- förs är bristfälliga utifrån ergonomi och genomförs med undermå- lig utrustning. Det ansågs därför att mer moderna och mer detalje- rade regler med regelbundna säkerhetsinspektioner behövs för att driva fram nödvändiga förändringar i branschen.

106

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

De flesta anläggningar använder föråldrad och osäker utrustning. Det finns brister i regelbundna säkerhetsinspektioner och underhåll av utrustning.

Ett annat förslag var att tillstånd bör villkoras med krav på adekvata kunskaper i etologi och djurskydd för de som bedriver yrkesmässig hästverksamhet. Vissa ansåg också att det behöver ställas krav på fortbildning inom djuretik och hästvälfärd för yrkesverksamma.

Markfrågor

Via funktionsbrevlådan lyftes att hästföretag kan ha svårt att expan- dera genom köp av mark, även om mark till hästar ofta är magra sandmarker som lämpar sig för beten eller produktion av hästfoder medan annan användning ger väldigt låg avkastning.

Det lyftes att i en tillväxtkommun är fokus ofta att bygga boen- den. Vissa ansåg att samma utrymme inte ges till idrott, inklusive hästsport. Det underströks också att det för hästsport och ridskolor även krävs hagmark och ridvägar. Inom en kommun kan de olika förvaltningarnas uppdrag, och även kontakt med markägare, ibland gå direkt på tvärs med varandra. Det framfördes i inspelen till funk- tionsbrevlådan att brist på samordning inom kommunerna och med andra intressenter är ett direkt hinder för uppstart och utveckling av hästföretagande.

Djurvälfärd

I flera inspel konstateras att en god hästvälfärd är en grund för en god hästnäring och för sportens så kallade Social License to Operate (SLO) och att detta är något som måste tas på största allvar. I vissa av inspelen lyfts att det återkommande har avslöjats att hästar tränas och tävlas på ett sätt, och under sådana förhållanden, att hästarna riskerar att skadas både fysiskt och psykiskt, vilket inte är förenligt med god djurvälfärd och i strid med både lagstiftning och tävlings- regler. Hästsporten kritiseras i allt högre grad, vilket enligt flera inspel leder till att samhällets acceptans för både sporten i sig och hästnäringen i stort sviktar.

Det noterades också i inspel att hästvälfärdsperspektivet saknas helt i utredningens direktiv, trots att en god hästvälfärd även är en

107

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

grundförutsättning för att främja en hållbar och utvecklingsbar häst- sport och hästnäring. Det var flera som påtalade att man måste syn- liggöra hästen som biologisk varelse och integrera välfärdsperspek- tivet samt skilja på hästnäring och hästsport.

Inom forskningen om djurs välfärd har man vidareutvecklat en modell för djurvälfärd, de fem domänerna, där man i senaste versionen har tydliga exempel även för häst.

I funktionsbrevlådan framfördes av några att hästsportens organisa- tioner gärna vill framhålla och berätta allt de gör, men att det sam- tidigt kan vara känsligt att ta upp dessa frågor eftersom det skulle kunna utgöra ett hot mot hästnäringen. I några inspel lyftes frågan om att återuppta diskussionen att införa någon form av hästkörkort för hästägare.

Det framfördes även att det är viktigt med forskning om ridkonst, veterinärmedicin, etologi etcetera. Att kunskaperna kring djurväl- färd inte är så utbredda och att kompetensen behöver stärkas bland utbildningsanordnare, riksanläggningar, ridinstruktörer, ridlärare och tränare med flera underströks av vissa av respondenterna.

Ridskoleverksamhet

Via funktionsbrevlådan fördes fram att ridskoleverksamhet bedrivs i många olika driftsformer och att den mest förekommande är för- enings- och entreprenörsdriven verksamhet med kommunen som fastighetsägare eller hyresvärd. En ridskola kan även vara privat, till exempel en företagare som driver ridskola på den egna gården, med eller utan ett samarbete med en lokal förening. Oavsett driftsform bedriver en ridskola en ekonomisk verksamhet som säljer utbildning i hästkunskap och ridning, hyr ut stallplatser etcetera och det fram- förs av vissa svarande att ridskolorna måste våga ta betalt för vad deras tjänster kostar att producera. Det framfördes vidare att löne- kostnaden är den absolut största kostnaden för verksamheten.

Sysselsättningen kommer att öka om vi har anställd personal för det arbete som utförs. Ridskoleverksamhet är resurskrävande. Hästarna behöver få sin omvårdnad hela dagarna, långt innan och efter lektions- verksamheten, året runt förutom sommarbetesperioden. Lönekost- naden är den absolut största kostnaden för verksamheten.

108

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Vissa lyfte att en del ridskolor försöker hålla nere sina lönekostnader genom att arbetsuppgifter utförs av oavlönad arbetskraft, exempel- vis genom praktikplatser eller ideella insatser. Det noterades flera nackdelar med detta och att ridskolorna måste öka sina intäkter, så att verksamheten har råd att anställa personal. Något som ansågs kunna underlätta var sänkta arbetsgivaravgifter generellt, men fram- för allt för ungdomar.

Att kommunernas intresse och engagemang för ridskolor skiljer sig markant från kommun till kommun, till exempel avseende anlägg- ningarna, togs också upp i funktionsbrevlådan. Det framfördes att ett antal kommuner i Sverige, till exempel Malmö, har genomfört interna utredningar för att se hur fördelningen av bidrag och hyres- avtal ser ut mellan olika idrotter och då funnit en ojämlikhet mellan sporterna. Ett förslag var att det borde ställas krav på alla kommu- ner, framför allt stora stadsnära kommuner, att liknande översyn och utredning genomförs för att se om skattemedel fördelas jäm- likt. I vissa inspel till funktionsbrevlådan föreslogs att bidrag och hyresavtal bör vara formade på ett sätt så att det inte missgynnar företagande, det vill säga hyresavtalen bör vara lika oavsett drifts- form för ridskolan. Vidare ansågs att systemet för aktivitetsstöd bör ses över och justeras till en modell som innebär att föreningar kan ansöka utan att en ridskoleföretagare behöver lämna över sina huvudsakliga intäkter till en annan mottagare.

Det underströks vidare att människor mår bra av att vara nära hästar och att det finns många exempel på hur umgänget med hästar skapat ansvarstagande personer med goda ledaregenskaper. Ridsko- lorna ansågs kunna lägga grunden hos barn och ungdomar till ett livslångt förhållande till hästar, och även visa att ett fritidsintresse kan bli ett framtida yrke. Flera bedömde att ridskolorna är en viktig social mötesplats för alla barn och ungdomar som bor i städer. Det är på dessa som många möter hästar för första gången, lär sig rida och utvecklas till modiga, ansvarsfulla ledare. Mot denna bakgrund konstaterades att ett mer organiserat samarbete mellan skola och sociala myndigheter skulle kunna öppna upp för att fler barn och unga, bland annat från områden där utanförskapet är stort, kan delta i hästverksamhet. I vissa inspel till funktionsbrevlådan lyftes att det finns samhällsekonomisk vinning för kommunerna att ge förutsättningar för en väl fungerande ridskoleverksamhet. För att ridskolan ska bli tillgänglig för fler konstaterades att den geogra-

109

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

fiska tillgängligheten spelar stor roll och att det är viktigt att rid- skoleverksamhet finns med i samhällsplaneringen.

Stadsnära ridskolor är den uteslutande viktigaste faktorn för ökad tillgänglighet till sporten, ridskolorna måste vara en del av stadspla- neringen och inte byggas bort eller prioriteras ned för satsningar på fotboll och hockey eller kontor.

Det togs också upp att det finns goda resurser i form av kunnig per- sonal och lämpliga, välutbildade hästar som skulle kunna komma många fler till nytta och glädje om kommunen så vill.

I vissa inspel till funktionsbrevlådan framfördes att aveln under lång tid haft fokus på att producera varmblodiga hästar för sport och att det, i viss omfattning, varit värdefullt ur ett ekonomiskt och sport- sligt perspektiv. Det konstaterades dock att det även lett till brist på fysiskt och mentalt lämpliga hästar för exempelvis ridskolor och andra verksamheter. Ett förslag som framkom var att skapa bättre förutsättningar för de uppfödare som vill satsa på hästar och ponnyer som fungerar för ridskoleverksamhet. Vidare föreslogs att utbild- ning av hästarna skulle kunna utföras av ridskolorna själva eller på riksanläggningarna.

Seminverksamhet och ultraljudsundersökningar på ston

De inkomna synpunkterna via utredningens funktionsbrevlåda visar tydligt på att det finns olika syn och bedömning vad avser lämplig- heten i att annan personal än veterinär ska kunna genomföra rektal- isering på ston vid ultraljudsundersökning inför seminering och vid dräktighetsundersökning. I en del inspel framfördes att om utbildade seminassistenter kunde gå en tilläggsutbildning för rektalisering och därefter få utföra detta moment själva skulle kostnaderna för häst- avel kunna minskas betydligt. Det ansågs också kunna frigöra mycket veterinär kapacitet under sommarhalvåret. En syn från ingivare i funk- tionsbrevlådan var följande:

För en utbildad seminassistent skulle en teoretisk och praktisk utbild- ning i rektalisering (därför) inte behöva vara särskilt avancerad. Natur- ligtvis måste ändå en ansvarig veterinär vara kopplad till verksamheten.

110

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Via funktionsbrevlådan framfördes det däremot av andra att rektal- isering av ston är en kvalificerad veterinärmedicinsk uppgift som kräver utbildning och praktisk erfarenhet.

Den här frågan har varit uppe flera gånger genom åren och vi som arbetar som seminveterinärer är mycket kritiska.

De lyfte att användning av ultraljud för gynekologisk undersökning förutsätter omfattande träning och erfarenhet av rektalundersök- ning. Att en veterinär ska stå som ansvarig för att en person med, enligt dessa ingivare till funktionsbrevlådan, otillräcklig utbildning och praktisk träning tillåts utföra avancerade veterinärmedicinska åtgärder vore inte acceptabelt. Det framfördes också att i många europeiska länder som Irland, Storbritannien, Danmark, Tyskland och Frankrike tillåts seminpersonal i likhet med Sverige att semi- nera ston, men inte att rektalisera ston.

3.7Jämställt företagande

Regeringen konstaterar att andelen kvinnliga företagare i Sverige är knappt 30 procent20 . Hästnäringen uppskattas ha en relativt stor andel kvinnliga företagare, även om säkra uppgifter och statistik till stor del saknas. Av Jordbruksverkets officiella statistik som baseras på uppgifter från 2016 framgår att för riket som helhet är cirka två tredjedelar av hästhållarna kvinnor. I gruppen A-tränare inom trav och galopp är fyra av fem män. När det gäller ridskolor och turrid- ningsföretag är nästan 90 procent av hästhållarna kvinnor. Jämfört med år 2010 noterades inga signifikanta skillnader.21 I jordbruksföre- tagen var nästan 80 procent av driftsledarna män enligt statistik från Jordbruksverket år 202022 .

För att stärka Sveriges ekonomi och konkurrenskraft har reger- ingen som uttalat mål att främja kvinnors företagande. Statistiken visar enligt regeringen på en outnyttjad potential i svensk ekonomi. Den visar också på brister i företagsklimatet i vidare mening, vilket gör att kvinnor i mindre utsträckning än män väljer att förverkliga

20Regeringen. 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/nytt-uppdrag- ska-starka-kvinnors-foretagande/

21Jordbruksverket. 2018. Hästhållning i Sverige 2016. Jordbruksverkets Rapport 2018:12.

22Jordbruksverket. 2020. Jordbruksverkets officiella statistik. Jordbruksstatistik sammanställning 2020. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets- officiella-statistik.

111

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

sina idéer inom ramen för företagande. Att kvinnor är underrepre- senterade som företagare behöver förändras enligt regeringen som bedömer att det är viktigt både för att öka den ekonomiska jäm- ställdheten och för Sveriges tillväxtmöjligheter. Tillväxtverket fick därför i mars 2024 ett regeringsuppdrag att genomföra ytterligare insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande, ägande och entreprenörskap. Uppdraget ska delredo- visas 17 april 2026 och slutredovisas den 15 februari 2027.23

3.7.1Rapport från Tillväxtverket 2023

I en rapport från Tillväxtverket år 202324 konstateras att kvinnors företagande är viktigt för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och kon- kurrenskraft och bidrar till att utveckla samhället. Detta till trots har det enligt rapporten inte noterats någon betydande ökning av kvinnors företagande under flera års tid. Andelen kvinnor som ope- rativa företagsledare har endast ökat från 26 procent till 29 procent mellan åren 2004 och 2020. Dessutom är underrepresentationen av kvinnors företagande i vissa branscher påtaglig, som exempelvis in- om byggindustri och transport.

I Tillväxtverkets publikation 25 år med kvinnors företagande – Från osynligt till drivkraft för tillväxt25 som bland annat handlar om vilka förändringar som har skett i arbetet med att främja kvinnligt företagande mellan 1990-talet och 2015, beskrivs bland annat olika myter om kvinnors företagande och vad som behöver ske för att kvinnor och män på sikt ska kunna starta, leda, driva och utveckla företag på lika villkor. Åtta år efter att den rapporten togs fram kon- staterar Tillväxtverket i sin rapport 202326 att kvinnors företagande inte utvecklats nämnvärt sedan 2015 utan utvecklingen har snarare stagnerat på den nivå som gällde för åtta år sedan.

Kvinnors företagande är enligt Tillväxtverket en tillväxtfråga som, med rätt förutsättningar, i högre utsträckning kan stärka den svenska konkurrenskraften och skapa sysselsättning i fler och växande före- tag. I rapporten understryks att det också handlar om att utmana

23Regeringen. 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/nytt-uppdrag- ska-starka-kvinnors-foretagande/.

24Tillväxtverket. 2023. Uppdrag om kvinnors företagande. KN2023/02624.

25Tillväxtverket. 2015. 25 år med kvinnors företagande – från osynligt till drivkraft för tillväxt. Publikationsnummer: Info 0586.

26Tillväxtverket. 2023. Uppdrag om kvinnors företagande. KN2023/02624.

112

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

stereotypa normer och attityder kring kvinnors företagande som påverkar hur vi agerar och hanterar kvinnors företagande.27

Soloföretagare möter i högre grad hinder i företagandet än andra företagare

Ett problem som lyfts i Tillväxtverkets rapport 2023 är att i Sverige betraktas företagande ofta som ett sekundärt alternativ till att vara anställd. För att företagande ska vara ett likvärdigt alternativ till anställning efter avslutad skolgång, en naturlig och självklar syssel- sättningsmöjlighet, behöver entreprenörskap integreras som en del av utbildning redan från grundskolan. Även om vissa yrken har blivit mer jämlika sett till antalet kvinnor är det fortfarande uppenbart enligt Tillväxtverkets rapport att tydliga könsmönster dominerar utbild- ning, arbetsliv, och näringsliv. Förebilder är viktiga för att inspirera till företagande. Den högpresterande entreprenören är ofta porträt- terad i en startup-miljö med snabb tillväxt. Det narrativet för enligt Tillväxtverket med sig höjda trösklar för företagande som syssel- sättning.28

Soloföretagare möter i högre grad hinder än företag i andra före- tagsstorlekar. Ett hinder som Tillväxtverket lyfter fram i sin rapport är att trygghetssystemet är utformat utifrån att vara anställd. Pro- blemet är särskilt framträdande inom sektorer som domineras av kvinnor. Som soloföretagare är det svårt att nyttja dagens trygg- hetssystem. Det gäller framför allt a-kassa, sjuklön/sjukpenning och föräldraledighet. Arbetsgivaravgifter kan vara särskilt betung- ande för soloföretagare, och utgör en administrativ börda och eko- nomisk utmaning.29

Kvinnliga företagare har sämre tillgång till kapital

Tillväxtverket konstaterar att kvinnor som företagare har sämre till- gång till kapital än män som är företagare. Det finns studier av hur kvinnor bemöts och upplevs bemötas av banker och de visar enligt myndigheten blandade resultat. Detta och andra studier visar dock

27Tillväxtverket. 2023. Uppdrag om kvinnors företagande. KN2023/02624.

28Ibid.

29Ibid.

113

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

att det finns uppfattningar om att kvinnor bemöts annorlunda. Till- växtverket föreslår bland annat att kompetenshöjande insatser till banker och andra finansiärer genomförs i syfte att stärka kompe- tensen kring företagande och dess villkor ur ett hållbarhets- och jämställdhetsperspektiv.30

Könsuppdelad statistik och statliga främjandeinsatser behövs

I Tillväxtverkets rapport 2023 understryks också att det saknas säker, heltäckande och könsuppdelad statistik kring företagande och ägande, något som enligt myndigheten är ett stort hinder för att främja kvinnors företagande. Det noteras vidare att näringspoli- tiken i allt väsentligt är inriktad på att samma policy, verktyg, och erbjudanden ska gälla för allt företagande, oavsett bransch, storlek på företag, kön eller bakgrund. De åtgärder som explicit har syftat till att främja kvinnors företagande har enligt Tillväxtverket lett till stor uppmärksamhet, men kortsiktigheten i många uppdrag och in- satser har skapat en ryckighet i främjandet. Det har gett tillfälliga resultat, men försvårat möjligheten att bygga upp, etablera och in- stitutionalisera kunskap och metoder som bidrar till likvärdiga villkor för att driva och utveckla företag. De statliga åtgärder som genom- förts har enligt Tillväxtverket framför allt varit kompensatoriska och inte långsiktigt främjande. Denna nödvändiga främjandeutveck- ling behöver prioriteras och är enligt myndigheten en väl värd inve- stering som bidrar till samhällets utveckling, stärkt konkurrenskraft och sysselsättning. Statliga åtgärder som främjar kvinnors företa- gande behöver enligt Tillväxtverket finnas med i större politiska satsningar och större företagsfrämjande insatser.31

Inkomst av näringsverksamhet är ett område där inkomstgapet mellan kvinnor och män är särskilt framträdande. Jämställdhetsmyn- digheten har i en studie av hur offentliga stödinsatser fördelas mellan bland annat företagande kvinnor och män visat att mansdominerade branscher är de huvudsakliga mottagarna av offentlig finansiering

i absoluta tal under åren 2015–2020. Därnäst stöds branscher med jämn könsfördelning. Kvinnodominerade branscher erhåller den lägsta andelen stöd. Kvinnors ansökningar blir inte heller beviljade

30Tillväxtverket. 2023. Tre decennier av framsteg och utmaningar. Rapport 0460.

31Ibid.

114

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

lika ofta som mäns. Där skillnaden är som störst är beviljandegraden nära dubbelt så hög för män jämfört med beviljandegraden för kvinnor enligt Jämställdhetsmyndigheten32 .

Tillväxtverket föreslår i sin rapport33 att det görs en översyn av hur användningen av offentliga ekonomiska stöd kan utvecklas och bli jämställt fördelad.

Vad säger företagarna?

Tillväxtverket har genomfört flera dialogmöten med intressent- organisationer. Där lyftes bland annat att:

•Syftet med företagande är att, oavsett kön, bidra till samhället.

•Kvinnors företagande är inte en jämställdhetsfråga primärt.

•Kvinnors företagande är en viktig samhällsekonomisk fråga, en demokratisk fråga och en fråga om makt.

•Företagande betraktas ofta som en sekundär sysselsättningsmöj- lighet. För entreprenörskap är det viktigt att fler perspektiv på sysselsättning lyfts fram, så att företagande är ett likvärdigt alter- nativ till att vara anställd.

•De regler som gäller för föräldraledighet, sjukledighet, och arbets- löshet är utformade främst med tanke på anställda och inte för företagare. Bättre villkor vad gäller föräldraförsäkring och andra skyddsnät för företagare är nödvändiga.34

3.7.2Rapport från LRF:s Jämställdhetsakademi 2025

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har inom ramen för sin Jäm- ställdhetsakademi samlat kunskap och resultat från 15 års arbete med, och studier kring, jämställt lantbruksföretagande. Under våren 2024 genomfördes workshops med fyra aktörer i branschen; Landshypotek, Mellanskog, Växa Sverige och LRF Väst. Denna

32Jämställdhetsmyndigheten. 2022. Offentlig finansiering av företagande ur ett jämställdhets- perspektiv. Bilaga 2 till Jämställdhetsmyndighetens rapport 2022:2.

33Tillväxtverket. 2023. Tre decennier av framsteg och utmaningar. Rapport 0460.

34Ibid.

115

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

sammantagna kunskap har publicerats i en rapport i januari 202535 . Av rapporten framgår bland annat att det fortfarande är mer själv- klart att män tar över vid ägarskiften och att män äger större en- heter än kvinnor. Traditionella könsnormer som att kvinnor tar det största ansvaret för det obetalda hemarbetet begränsar enligt LRF:s rapport möjligheten att själv vara företagare. Detta bland annat då kvinnors helt fria tid är kortare än männens, mer fragmenterad och oftare avbryts av hemarbete.

Svårare för kvinnor att få tillgång till kapital

Det framgår av LRF-rapporten36 att det är svårare för kvinnor att få tillgång till kapital och de får oftare avslag på sina ansökningar om kapital i högre utsträckning än män. Kvinnor får som regel också en lägre andel av önskat kapital än män. Det faktum att män oftare står som registrerad ägare till företaget och fastigheten, trots att det är ett familjeföretag, begränsar enligt LRF-rapporten kvinnors möj- lighet till finansiering. Det gör också att kvinnor som företagare blir osynliga i statistiken. Traditionellt manliga verksamheter benämns som huvudverksamheter medan verksamheter där kvinnor i högre utsträckning bedriver företag benämns som hobbyföretag i olika sammanhang.

I LRF-rapporten konstateras vidare att kvinnor i Sverige ofta har lägre löner och därmed också kan ha svårare att bygga upp kapital, vilket försvårar möjligheten att till exempel ta över familjegården.

Ägande inom lantbruk kräver stora investeringar och ofta lån vilket enligt rapporten kan vara avskräckande, särskilt för kvinnor som enligt studier generellt är mindre riskbenägna än män.37

Av LRF:s rapport framgår vidare att kvinnor inom de gröna när- ingarna (jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö) skattar sin möjlighet till finansiering betydligt lägre än män. Statistiken visar också att kvinnor har sämre tillgång till kapital. Många företag in- om de gröna näringarna drivs som enskilda firmor. 80 procent av dessa ägs av män och 20 procent av kvinnor, en fördelning som även gäller unga jordbrukare. Denna snedfördelning försvårar enligt

35Lantbrukarnas Riksförbund LRF:s Jämställdhetsakademi. 2025. Rapport Gröna glastak & stövlar som skaver – Vad vi vet och vart vi ska för jämställda gröna näringar.

36Ibid.

37Ibid.

116

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

LRF för kvinnor att få lån för egen verksamhet, eftersom ägande kan vara avgörande för säkerhet och tillgång till stöd.38

Enligt en studie från Luleå universitet39 får kvinnor oftare avslag och beviljas lägre kapital än män. I studien konstateras att kvinnor som entreprenörer i snitt fick en fjärdedel av sitt önskade kapital medan män fick över hälften. Finansiärer hade enligt studien stereo- typa föreställningar om kvinnors företagande, exempelvis att män vill satsa på tillväxt och att kvinnors företag underpresterar, trots att forskningen inte fann några sådana statiska skillnader. Forskarna konstaterade också att de som beslutade om finansieringen refere- rade olika till män respektive kvinnor. Medan männen beskrevs som unga och lovande bedömdes unga kvinnor i stället som oerfarna.

Fördelningen av makt är inte jämställd

LRF konstaterar vidare i sin rapport att en stor andel kvinnor utbil- dar sig inom lantbruk, cirka två tredjedelar av studenterna på natur- bruksgymnasierna är kvinnor. Trots detta är det män som tar över lantbruksföretagen. Pojkar och män förs enligt LRF-rapporten in i företagen på ett naturligt sätt medan kvinnor ofta inte ges samma möjligheter. Kvinnor är ofta hårt arbetande medhjälpare men mindre involverade i företagets beslutsfattande. Det förs också fram i rappor- ten att fördelningen av makt inte är jämställd då kvinnor är dåligt representerade i medlemsägda ekonomiska föreningar. 80 procent av LRF:s huvudmedlemmar är män och endast 20 procent är kvinnor. I rapporten konstateras att det finns tre huvudsakliga områden med utmaningar för jämställt företagande; ägande, finansiering och råd- givning. Enligt LRF-rapporten kan kvinnors och mäns behov av råd- givning skilja sig åt men trots det är det vanligt att rådgivning utgår från mannens behov och inom produktionsgrenar där män är verk- samma.40

38Lantbrukarnas Riksförbund, LRF:s Jämställdhetsakademi. 2025. Rapport Gröna glastak & stövlar som skaver – Vad vi vet och vart vi ska för jämställda gröna näringar.

39Luleå universitet. 2018. VC stereotypes about men and women aren’t supported by perfor- mance. Malin Malmström, Aija Voitkane, Jeaneth Johansson och Joakim Wincent. Harvard Business Review 15 mars 2018.

40Lantbrukarnas Riksförbund, LRF:s Jämställdhetsakademi. 2025. Rapport Gröna glastak & stövlar som skaver – Vad vi vet och vart vi ska för jämställda gröna näringar.

117

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Kvinnor äger mindre fastigheter och lägre andel av jordbruksmarken

När det gäller ägandet konstateras i rapporten från LRF att 27 pro- cent av jordbruksmarken ägs av kvinnor medan män äger 73 procent. Män äger dessutom större fastigheter, vilket positivt påverkar deras möjligheter till finansiering och investeringar. I skogssektorn är det fler kvinnor som äger skog, 37 procent. Det finns skillnader bland unga kvinnor och unga män som vill ta över. Pojkar skattar sin kun- skap om ägarskiften och att driva lantbruksföretag högre än flickor. Var åttonde pojke och var fjärde flicka vet inte hur de ska starta pro- cessen, och var femtonde pojke och var femte flicka anser att de har för lite kunskap för att driva ett lantbruksföretag. Detta trots att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. På natur- bruksgymnasier är till exempel två tredjedelar av eleverna kvinnor och på utbildningar inom djur dominerar kvinnor.41

Män äger större enheter jordbruksmark

Det redovisas en förhållandevis jämställd fördelning över andel unga markägare i rapporten från LRF. Närmare 17 000 personer mellan 20 år och 35 år äger jordbruksmark i Sverige och av dessa är 44 pro- cent kvinnor. Den stora skillnaden är att män äger mycket större enheter. Ju större enheter, desto större andel män som ägare. Upp till 5 hektar är ägarfördelningen mellan män och kvinnor ungefär jämlik enligt LRF, men vid en areal på 5,1–10 hektar sker en förän- dring med endast 30 procent kvinnligt ägande. Mellan 20,1–30 hek- tar är andelen kvinnor som ägare 24 procent och vid arealer över 30 hektar domineras ägandet helt av män, 98 procent.42

41Lantbrukarnas Riksförbund, LRF:s Jämställdhetsakademi. 2025. Rapport Gröna glastak & stövlar som skaver – Vad vi vet och vart vi ska för jämställda gröna näringar.

42Ibid.

118

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

3.7.3Studie från Sveriges lantbruksuniversitet

I en regional enkätstudie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 201843 noterades en signifikant skillnad mellan männens och kvinnor- nas svar, där män i högre utsträckning identifierade sig som entre- prenörer, företagare, lantbrukare, skogsägare, trädgårdsodlare och producenter. Kvinnor identifierade sig i högre grad som löntagare. Kvinnorna som besvarat enkäten hade också i högre utsträckning en annan anställning vid sidan om sitt företag, jämfört med männen, 47 procent respektive 37 procent. I studien konstaterades också att fyra av tio heltidsföretagare upplevde att brottslighet var ett pro- blem för deras företagande. Kvinnliga företagare skattade problemen högre än männen. Det uppgavs också att brottsligheten innebar att man lade ner mycket tid och pengar på brottsförebyggande åtgärder.

3.7.4Rapporter från Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum

Fler män startar företag – större skillnad i Sverige jämfört med andra EU-länder

Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum mäter varje år kvin- nors och mäns företagande. I rapporten år 202444 konstateras bland annat att jämställdhet på arbetsmarknaden har varit en viktig fråga för Sverige under lång tid och att det svenska samhället präglas av hög sysselsättning bland både kvinnor och män. Under 2000-talet har skillnaderna i arbetsmarknadsutfall, såsom löner och olika typer av ledarpositioner, också minskat kraftigt. Entreprenörskapsgapet har däremot förblivit i stort sett oförändrat under samma period. Trots att ungefär lika stor andel kvinnor som män ser affärsmöjlig- heter i Sverige i dag konstateras i rapporten att det är betydligt fler män än kvinnor som startar och driver företag. Skillnaderna är större än i de flesta andra länder i EU. Inom EU är en av tre företagare kvinna medan det bara är drygt en av fyra i Sverige. Inom EU är det bara Slovakien, Malta och Rumänien som har större könsskillnader

43Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 2015. Göransson, E. & Lundqvist, P. Företagare inom de gröna näringarna i Nordvästra Skåne – framtidstro och tillväxt? https://res.slu.se/id/publ/102515.

44Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum. 2024. Rapport – Indikatorer över kvinnors företagande.

119

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

i företagandet. Sett till andel kvinnor bland företagare med anställda placerar sig Sverige näst sist bland medlemsländerna.45

Enligt rapporten från Svenskt Näringsliv och Entreprenörskaps- forum år 2024 är 7,3 procent av vuxna kvinnor (18–64 år) i Sverige aktiva i någon form av nyföretagande. Det är en uppgång med 0,2 pro- centenheter från rapporten ett år tidigare (2023) och en del av en långsiktigt positiv trend. För tio år sedan var det omkring 5 procent av kvinnorna som var aktiva i nyföretagande. Ytterligare 9,1 procent planerar att starta ett företag under de kommande åren. Siffran är 0,3 procentenheter lägre än rapporteringen år 2023.

Färre än 3 procent av kvinnorna äger och leder etablerade företag

I Svenskt Näringslivs och Entreprenörskapsforums rapport 202446 konstateras att endast 2,8 procent av vuxna kvinnor i befolkningen äger och leder ett etablerat företag. Det är en nedgång med 0,6 pro- centenheter från rapporteringen året innan (2023). Gapet mellan kvin- nor och män ökar tydligt jämfört med föregående mätning. Den lång- siktigt positiva tendensen i nyföretagande bland kvinnor ger inte något genomslag i mer uthålligt företagande. Noteringen på 2,8 pro- cent kan jämföras med en nivå omkring 4 procent för tio år sedan. Utvecklingen på kort sikt är framför allt driven av en nedgång i en- samföretagande (soloföretagande) bland kvinnor, men den långsik- tigt negativa trenden drivs av att färre kvinnor driver mikroföretag med 1–4 anställda. Omkring varannan kvinna som driver företag har en inriktning mot konsumenttjänster.47

I en annan rapport från Entreprenörskapsforum från år 202348 , baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, konstateras att omkring 50 procent fler män än kvinnor är entreprenörer i Sverige. Gruppen etablerade företagare domineras i ännu högre grad av män. Det är ett mönster som förändras mycket långsamt enligt författarna, trots Sveriges relativa jämställdhet. I rapporten noteras att två atti- tydfaktorer skiljer svenska kvinnor från svenska män där kvinnor har lägre tilltro till den egna förmågan som företagare, och större

45Ibid.

46Ibid.

47Ibid.

48Entreprenörskapsforum. 2023. Rapport – Kvinnors entreprenörskap i Sverige.

120

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

rädsla att misslyckas som företagare. Förutsättningar för kvinnors entreprenörskap stärks enligt rapporten förmodligen effektivast av att undanröja generella barriärer såsom regelkrångel. Vidare pekas på omregleringar i kvinnodominerade branscher samt reformer av utbildnings- och trygghetssystemen som relevanta vägar mot att stärka förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap i Sverige.

3.8Kartläggning av regelverket och vägledningar i syfte att öka antalet hästföretag

Utredaren har i uppdrag att kartlägga regelverk och vägledningar i syfte att fler hästverksamheter på sikt kan bedrivas som näringsverk- samhet och inte som hobby. Enligt kommittédirektivet till utred- ningen ska utredaren inte föreslå åtgärder eller bedömningar på skatte- området. Av detta skäl lämnar utredaren inga åtgärdsförslag eller bedömningar på området, men frågan belyses ändå nedan då den är av central betydelse för hästföretagandets utveckling i Sverige.

Det finns många regelverk och vägledningar som påverkar häst- företagandet i olika grad och på olika sätt som exempelvis plan- och bygglagen, konsumentköplagen, djurskyddslagstiftningen, jordför- värvslagen och fastighetsbildningslagen. Det som dock har en primär betydelse när det gäller övergången från hobby till näringsverksamhet är regelverk och vägledningar samt tolkningar på det skatterättsliga området. Dessa har avgörande påverkan på möjligheten att övergå från hobby till näringsverksamhet, något som många organisationer också understrukit vid utredningens hearingar, expertgruppsmöten och övriga kontakter med olika organisationer och företag. För att en hästverksamhet i dag ska klassas som näringsverksamhet ska den utgöra förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självstän- digt. Många hästverksamheter bedöms dock ofta som hobbyverk- samhet, bland annat med motiveringen att verksamheten inte är yrkesmässig och självständig förvärvsverksamhet. Det gäller till exempel tävlings- och avelsverksamheter.

Hästnäringens organisationer har understrukit att den skatte- rättsliga tolkningen och bedömningen är ett betydande hinder för att kunna övergå från hobby till näringsverksamhet. I september 2024 fastslogs det i en prejudicerande dom i Högsta Förvaltnings- domstolen (Mål 7844-23) att

121

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

En verksamhet som består i att mot startpengar delta i travtävlingar har ansetts utgöra ekonomisk verksamhet i mervärdesskatterättslig mening.

Denna dom har dock enligt hästnäringen inte fått önskvärd effekt. Enligt Travtränarnas Riksförbund (TR) har det sedan 1990-talet funnits en praxis som innebar att då en häst befinner sig i träning hos en professionellt licensierad travtränare har det ansetts vara i syfte att tävla med hästen. Denna praxis anser TR inte gäller i dag. Enligt TR har ingen hästägare en häst i professionell träning i Sverige med något annat syfte än att hästen ska tävla. Det finns enligt TR många exempel, även efter att HFD:s dom 7844-23 vunnit laga kraft, där träningsverksamheter inte godkänts som näringsverksamhet. Det finns även flera pågående rättsprocesser i frågan.

Utredningen har haft möte med Skatteverket och tagit del av olika dokument i frågan. Skatteverket har även ombetts av utred- ningen att inkomma med bland annat skriftlig information om gräns- dragningsproblematik som Skatteverket anser kan uppstå samt vilka områden kopplat till skattelagstiftningen där myndigheten ser att det kan finnas svårigheter för hästnäringen. Detta redovisas nedan i sin helhet.

Utredningen har också gett ett externt uppdrag till en skatte- rättslig expert49 . Uppdraget omfattade skatteområdet kopplat till utredningens uppdrag att kartlägga regelverket och vägledningar i syfte att fler hästverksamheter på sikt kan bedrivas på ett sätt som gör att verksamheten kan klassas som näringsverksamhet och inte som hobby. Även detta redovisas nedan i sin helhet.

3.8.1Skatteverkets inspel till utredningen

Skatteverket har inkommit med skriftlig information till utred- ningen som redovisas här i sin helhet.

Inledning

Hästbranschen är bred och innehåller flera olika sektorer. Nedan har Skatteverket identifierat exempel på svårigheter som kan före- komma inom hästbranschen i stort. Då branschen är så varierad,

49Tjernberg Skattekonsult AB. M. Tjernberg, professor i offentlig rätt, skatterätt. 2025. Rapport till Hästutredningen, LI 2024:05.

122

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

varierar även svårigheterna inom de olika sektorerna. Det finns ingen särskild lagstiftning för hästbranschen och den gränsdragningsproble- matik som kan uppstå återfinns i andra sammanhang och branscher.

Det är inte alltid lätt att avgöra när en verksamhet övergår från att vara av privat karaktär till att bli ett företagande. Bedömningen av när en verksamhet inkomstskattemässigt ska beskattas som när- ingsverksamhet och när den övergår till att vara en ekonomisk verk- samhet, där moms ska tas ut på försäljningen, görs enligt olika regel- verk inom skattelagstiftningen.

Gränsdragning mellan hobby och näringsverksamhet

Beroende på hur en hästverksamhet bedrivs så kan den antingen bedrivas som en hobbyverksamhet eller näringsverksamhet (ett företag). En hobbyverksamhet är ofta något som görs på fritiden samtidigt som det finns en anställning. En hobby är inte något man försörjer sig på utan det är något som görs för att det finns ett pri- vat intresse. Det som också är typiskt för en hobbyverksamhet är att det inte finns något vinstsyfte. Att det saknas vinstsyfte innebär att kostnaderna ofta är större än intäkterna, vilket medför att verk- samheten inte genererar någon vinst. Om det uppstår överskott i en hobbyverksamhet, det vill säga att verksamheten genererar vinst, så ska skatt betalas på vinsten. Nästan alla inkomster inom hobby- verksamhet är skattepliktiga.50

Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, till exempel aktie- bolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverk- samhet. När det gäller verksamhet som bedrivs av en fysisk person ska tre villkor vara uppfyllda för att det ska vara näringsverksam- het. Villkoren är självständighet, vinstsyfte och varaktighet. Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. När Skatteverket bedömer om verksamheten som bedrivs är när- ingsverksamhet prövas alla villkoren tillsammans.51

50Skatteverket. 2025. Verksamheter av hobbybetonad karaktär | Rättslig vägledning | Skatteverket.

51Skatteverket. 2025. Vad är näringsverksamhet? | Skatteverket.

123

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Moms- och momsregistrering

Om en ekonomisk verksamhet bedrivs där det säljs momspliktiga varor eller tjänster som överstiger gränsen för låg årsomsättning52 måste en registrering för moms finnas. En ekonomisk verksamhet bedrivs av en beskattningsbar person som bedriver en verksamhet självständigt och med avsikt att fortlöpande tillhandahålla varor eller tjänster mot ersättning. Att en verksamhet är ekonomisk innebär att den återkommande säljer varor eller tjänster mot ersättning, varor eller tjänster säljs alltså inte bara tillfälligt. En skillnad vid bedöm- ningen av ekonomisk verksamhet och näringsverksamhet är att vinst- syftet inte ingår som ett kriterium vid bedömningen av ekonomisk verksamhet. Det ska kunna styrkas att avsikten är att driva ekono- misk verksamhet med så kallade objektiva omständigheter. Det kan till exempel vara att inköp av något som bara ska användas i den ekonomiska verksamheten eller att det finns lokaler som är särskilt anpassade för den ekonomiska verksamheten. En objektiv omstän- dighet kan styrkas med hjälp av exempelvis ett avtal, fakturor eller ritningar på en lokal.53

Att vara momsregistrerad innebär att avdrag för ingående moms får göras på inköp för verksamheten. Då det ofta är stora kostnader inom hästbranschen får en momsregistrering och möjligheten till att göra avdrag för ingående moms ekonomiska effekter för verk- samheterna.

Bevis- och bedömningsfrågor

Frågor kring gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet och ekonomisk verksamhet eller privat verksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid behöver göras. Det är den som bedriver verksamheten som har bevisbördan för att visa att lönsamhet/vinstsyfte finns.

Verksamheter med hästar medför i normalfallet stora kostnader, vilket i sin tur kräver en viss omfattning på intäkterna för att kunna påvisa att det finns ett vinstsyfte. Intäkterna behöver även finnas fort-

52Skatteverket. 2025. Beskattningsbara personer med liten årsomsättning | Rättslig vägledning | Skatteverket.

53Skatteverket. 2025. Beskattningsbar person – gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet, mervärdesskatt | Rättslig vägledning | Skatteverket.

124

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

löpande och inte vid enstaka tillfällen. En förlustbringande hästverk- samhet betraktas enligt nuvarande praxis sällan som näringsverk- samhet och avdragsförbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna.

Näringsfastigheter

Hästar är i många fall uppstallade på näringsfastigheter. Inkomster och utgifter från en jord- och skogsbruksfastighet (näringsfastighet) beskattas alltid som näringsverksamhet. När det gäller näringsfas- tigheter och hästar så ingår inte hästarna per automatik i näringsverk- samheten för att de finns på en näringsfastighet. En bedömning behöver göras om hästarna ingår i en hästverksamhet som i sig upp- fyller kriterierna för näringsverksamhet, det vill säga om verksam- heten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte. På en jord- eller skogsbruksfastighet ingår hästarna i näringsverksamheten om kostnaderna för hästarna är kopplade till näringsfastighetens inkoms- ter och utgifter.

Arbetsgivare

Ges en ersättning för arbete med 1 000 kronor eller mer under ett år till en person som har A-skatt ska den som ger ersättningen redo- visa och betala arbetsgivaravgifter och skatt. Ersättning för arbete kan vara lön, förmåner eller kostnadsersättningar, till exempel trak- tamente och bilersättning.

Om någon får hjälp med sin hästverksamhet och i stället för att betala ersättning i form av pengar ger personen som hjälpt till en vara eller tjänst kallas det för förmån. Den person som får en för- mån räknas då som anställd och personen som ger varan eller tjäns- ten ska då vara registrad som arbetsgivare och redovisa denna förmån. En förmån värderas till marknadsvärdet, alltså till det pris som den anställda skulle fått betala på samma ort om den anställda hade köpt varan eller tjänsten för egna pengar. Om det inte går att avgöra mark- nadsvärdet på orten beräknas i stället värdet efter alla kostnader som är kopplade till förmånen.54

54Skatteverket. 2025. Förmåner – Företag och organisationer | Skatteverket.

125

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.8.2Utredningens kartläggning av regelverk och vägledningar på skatteområdet

Utredningens kartläggning av regelverk och vägledningar på skatte- området redovisas här genom ett externt uppdrag till en skatterätts- lig expert. Rapporten från det externa uppdraget redovisas i sin hel- het nedan55 .

Sammanfattning och analys

Det finns inga särskilda regler gällande hästverksamheter, varken avseende inkomstbeskattning eller mervärdesbeskattning. Det inne- bär för det första att det i fråga om inkomstbeskattning är den gene- rella regleringen för gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby som kommer i fråga. Det kan antas att en skattskyldig vill visa att verksamheten uppfyller rekvisiten självständighet och vinst- syfte för att klassificera verksamheten som näringsverksamhet. Detta för att dels i större utsträckning kunna göra avdrag för kost- nader, dels för att ha möjligheten att kvitta eventuella över- och underskott mot varandra i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta ska prövas mot bakgrund av samtliga omständigheter i varje enskilt fall. Därvid gäller bevisgraden ”göra sannolikt” och fri bevisföring. Visst stöd för bedömningarna kan finnas i avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen där gränsdragningen har prövats. Härvid kan alla avgöranden om olika typer av verksamheter ha betydelse, inte bara de som gäller hästverksamheter.

Liknande gränsdragningar gäller i fråga om möjligheten att bli registrerad för mervärdesskatt, där den skattskyldige ska göra sanno- likt att den bedriver ekonomisk verksamhet för att kunna komma i åtnjutande av avdrag för ingående moms från utgående moms. De svenska mervärdeskattereglerna bygger i mycket stor utsträckning på EU:s mervärdesskattedirektiv. Det gör att inte bara praxis från Högsta förvaltningsdomstolen utan även praxis från EU-domstolen har betydelse för att tolka om ekonomisk verksamhet bedrivs. Även här gäller att samtliga omständigheter ska beaktas vid bedömning i det enskilda fallet. Resultatet av denna gränsdragning stämmer inte med automatik överens med den inkomstskatterättsliga bedömningen

55Tjernberg Skattekonsult AB. M. Tjernberg, professor i offentlig rätt, skatterätt. 2025. Rapport till Hästutredningen, LI 2024:05.

126

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

av näringsverksamhet. Ofta föreligger både ekonomisk verksamhet och näringsverksamhet, men det är fullt möjligt att det ena före- ligger men inte det andra för en person och dennes verksamhet.

Skatteverket har publicerat omfattande texter när det gäller be- dömningarna på respektive skatteområden. Trots att det är gene- rella regler finns det inslag i myndighetens dokument som riktar sig mot verksamheter som myndigheten anser gränsar till privata intressen, bland annat just olika hästverksamheter. Skatteverkets rättsliga ställningstaganden och vägledningar riktar sig, genom dess öppna publicering, inte bara till tjänstepersoner på myndigheten och skattskyldiga. Detta gagnar den likabehandling som regerings- formen föreskriver. Det finns vidare också en positiv aspekt i det att skattskyldiga kan uppleva ett mått av förutsebarhet och rätts- säkerhet, så länge de följer Skatteverkets uppfattning om gällande rätt. Det finns ju möjlighet att anpassa förutsättningarna i verk- samheten så att de bedömningskriterier som myndigheten lyfter fram uppfylls. Samtidigt finns det negativa aspekter. Genom att lyfta fram särskilda verksamheter (till exempel olika slag av häst- verksamheter) som särskilt känsliga för privata intressen, ger det signaler inåt i myndigheten om behov av granskning och ifråga- sättande. Det kan inte uteslutas att myndighetens skrivningar även påverkar underinstansers dömande, och det är relativt vanligt att Skatteverket i sin tur bygger ställningstaganden på, samt hänvisar till praxis från, kammarrätterna. För de skattskyldiga som inte delar myndighetens uppfattning om gällande rätt kan utdragna och kost- samma processer bli följden.

Inkomst- och mervärdesskatterättslig reglering av hästverksamhet

Det finns inga särskilda lagregler för hästverksamhet när det inkomst- eller mervärdesbeskattning. Därför måste utgångspunkten för att bedöma de frågor som utreds här vara tillämpning och tolkning av generella regler. När det gäller de aktuella gränsdragningarna finns det, såväl för inkomst- som mervärdesbeskattning, en omfattande praxis avseende dessa generella regler. Det finns visserligen också avgöranden från högsta instans som har gällt olika varianter av häst- verksamheter, men eftersom reglerna är just generella är det inte

127

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

bara de rättsfallen som kan tjäna som vägledning vid bedömning av gränsdragningarna.

Inkomstskatterättslig reglering och praxis för gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby

Av 13 kap. 1 § 1 stycket inkomstskattelagen (IL) framgår att med näringsverksamhet avses ”förvärvsverksamhet som bedrivs yrkes- mässigt och självständigt”. För fysiska personer är begreppet ”för- värvsverksamhet” centralt för att avgränsa näringsverksamhet från hobby. För att verksamhet ska anses bedrivas med förvärvssyfte måste den bedrivas med ”vinstsyfte”. Avsaknad av vinstsyfte med- för att verksamheten betraktas som hobbyverksamhet. Överskott från hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst, vilket inne- bär att underskott av hobbyverksamhet inte kan kvittas mot andra inkomster av näringsverksamhet. Även om det inte är helt tydligt förmedlar lagtextens lydelse att vinstsyftet ska bedömas för varje ”verksamhet”. Det är alltså fullt möjligt att en fysisk person sam- tidigt kan bedriva både verksamhet(er) med vinstsyfte, som då be- döms hänföras till näringsverksamhet, och verksamhet(er) som bedöms sakna vinstsyfte och anses vara hobby.

För juridiska personer gäller att avsaknaden av vinstsyfte alls inte hindrar att verksamheten betraktas som näringsverksamhet. Detta eftersom skattskyldiga juridiska personer endast har ett in- komstslag, näringsverksamhet.

Eftersom de avgöranden från högsta instans som rör gränsdrag- ning mellan näringsverksamhet (rörelse)56 och hobby sammantaget visar att bedömning alltid ska ske med beaktande av omständighe- terna i varje enskilt fall, bör försiktighet råda när det gäller att dra konkreta och definitiva slutsatser av tidigare avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). För illustrationens skull kan det dock konstateras att det finns ett antal äldre rättsfall från högsta instans

56Före 1990 års skattereform fanns sex olika inkomstslag, däribland rörelse och inkomst av jordbruksfastighet. Så äldre praxis rör därför gränsdragning mellan rörelse och hobby. Frågan motsvaras i dag av gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby. Det är dock viktigt att tänka på att för tiden före skattereformen, 1991, så var inkomst av hobby skattefri, vilket innebar att den skattskyldige vid överskott önskade visa att det var hobby.

128

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

som berör gränsdragningsfrågan vid några olika hästverksamheter:57 I Regeringsrättens årsbok (RÅ) 1960 Fi 903 ansågs uppfödning av kapplöpningshästar inte utgöra rörelse, i RÅ 1964 Fi 286 ansågs avel och kapplöpningsverksamhet utgöra rörelse, i RÅ 1964 ref. 9 ansågs tävlingsverksamhet med en travhäst inte utgöra rörelse, i RÅ 1968 Fi 1953 ansågs inte travrörelse med som mest två trav- hästar utgöra rörelse (RÅ 1968 Fi 1953), i RÅ 1973 ref. 52 hade travverksamhet bedrivits varaktigt över en längre period med en till två hästar, utgjort mannens enda förvärvskälla samt inte ansetts obetydlig och ansågs därför utgöra rörelse, i RÅ 1973 Fi 633 ansågs uppfödning av ett antal ridhästar inte utgöra rörelse, i RÅ 1974 ref. 85 ansågs innehav av travhäst där annan hade haft hand om skötsel och träning inte utgöra rörelse och i RÅ 2010 ref. 111 ansågs upp- födning av ridhästar avsedda för fälttävlan inte som rörelse. Verk- samheten hade genererat underskott under en följd av år. Domsto- len konstaterade först principiellt att inkomster och utgifter på grund av innehavet av en näringsfastighet räknas till näringsverksamhet även om det inte följer av första stycket i paragrafen. Regeln ansågs dock ta sikte på inkomster och utgifter som föranleds av själva in- nehavet av fastigheten och inte på användningen eller nyttiggöran- det av tillgångar som finns på fastigheten utan att ha en omedelbar koppling till denna.

Som också framhållits av bland annat Pelin och Augustsson bör, eftersom reglerna för klassificering som näringsverksamhet är gene- rella, bedömningen av vinstsyfte ske på objektiva grunder,

dvs. att det inte ska ha någon betydelse om det är fråga om hästverk- samhet eller annan verksamhet.58

Dessa författare utläser dock att det för åtminstone vissa hästsport- verksamheter (trav och galopp) har tillämpats schabloner i domsto- larna. Som framgår ovan ansågs i RÅ 1964 ref. 9 en häst inte utgöra rörelse, men i RÅ 1964 Fi 286 ansågs en galoppverksamhet (omfat- tande 16 hästar) som gått med förlust i 12 år i rad vara rörelse. Det schablonmässiga tänkandet verkar enligt författarna dock, med

57Målen är de som Skatteverket återger under rubriken ”Hästverksamhet” i Rättslig vägled- ning om ”Verksamheter av hobbybetonad karaktär”, https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2024.6/331130.html#h- Gransdragningen-mellan-hobby-och-naringsverksamhet.

58Pelin, Lars och Augustsson, Martin. 2009. Beskattning av hästgårdar och hästverksamhet. Svensk Skattetidning, 2009, nr 4, s. 366–381.

129

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

RÅ 1973 ref. 52 som exempel (en-två travhästar), frångås om andra faktorer talar för vinstsyfte (till exempel om det gjorts inte obetyd- liga vinster och den skattskyldige inte haft några andra inkomster).

Rosén och Nevander har gjort en aktuell och åskådliggörande genomgång av hur bedömning av hästverksamheter har skett i ett stort antal kammarrättsdomar59 . Den informella svenska rättskälle- läran tillerkänner inte underrättsavgöranden något prejudikatvärde, men genomgången ger fingervisningar om hur bedömningar hos myndigheten och domstolar kan ske i praktiken. Författarnas sam- mantagna slutsats är att bedömning av hästverksamheter sker på ett särskilt sätt på underrättsnivå, och att anledningen är att Skatteverket anser att hästar är en tillgång som kan användas privat. Avgörandena visar att omständigheter som generellt anses tala emot att en häst- verksamhet har ett vinstsyfte är att

verksamheten går med förlust och inte längre anses vara i ett uppstarts- skede, att försäljning av varor eller tjänster inte förekommer eller endast är sporadiskt förekommande och att det i en avelsverksamhet inte betäcks ston eller inte produceras föl med tillräcklig frekvens.

Författarna konstaterar också att frånvaron av skriftlig affärsplan har varit ett tungt vägande skäl för Skatteverket och kammarrätter att anse att verksamheten bedrivs utan förvärvssyfte. Författarna konstaterar vidare att deras genomgång visar

att familjeföretag inom hästnäringen, där barnen i familjen (ej nödvän- digtvis underåriga) deltar i verksamheten, inte förefaller ha någon större chans i underrätter att bli betraktade som näringsverksamhet om verksamheten visar underskott.

Mervärdesskatterättslig reglering avseende ekonomisk verksamhet

Mervärdesskatten är reglerad genom EU-direktiv och den svenska implementeringen gäller genom lagen om mervärdesskatt (ML)60 . Skattskyldig till mervärdesskatt är den som bedriver ”ekonomisk verksamhet”, med vilket avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripen gruvdrift

59Rosén, Fredrik och Nevander, Louise. 2019. Hästföretagare bedöms i särskild fålla, Skatte- nytt, 2019, s. 577–594.

60Prop. 2022/23:46. Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt.

130

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

och jordbruksverksamhet samt verksamhet inom fria och därmed jämställda yrken, 4 kap. 2 § andra stycket ML. Begreppet ekonomisk verksamhet kan sägas omfatta försäljning av varor eller tjänster som inte bara görs tillfälligt. Bedömningen ska göras mot bakgrund av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. EU-domstolen har ut- talat att begreppet ekonomisk verksamhet har en objektiv karaktär och att verksamheten ska bedömas i sig, oberoende av syfte eller resultat.61 Det finns således inte något krav på att verksamheten ska gå med vinst för att kunna anses som ekonomisk. Även en verksam- het som går med förlust kan alltså utgöra en ekonomisk verksamhet.

Det finns ett mål som HFD hänvisat till flera gånger. I det så kallade Baštová-målet62 bedömde EU-domstolen om det kan anses föreligga ett direkt samband mellan en tjänst som hästägaren tillhanda- håller en tävlingsarrangör, bestående i att ställa sin häst till förfogande för deltagande i en kapplöpningstävling, och den ersättning som häst- ägaren erhåller för detta, i form av prispengar. De inkomster som Baštová erhöll genom sin verksamhet bestod av bland annat av pris- pengar. Frågan var om Baštová kunde få fullt avdrag för ingående moms hänförlig till bland annat avgifter i samband med kapplöp- ningstävlingar, foder och förbrukningsartiklar för hästar, med an- ledning av att deltagande i kapplöpningarna kan utgöra en beskatt- ningsbar transaktion som medför rätt till avdrag. För det fall en häst ställs till en kapplöpningsarrangörs förfogande utan att det medför någon utbetalning av startpengar för deltagande, och endast de ägarna till de hästar som placerar sig i tävlingen erhåller prispengar, ansåg domstolen att det inte kan anses att tjänsten ger upphov till en fak- tisk ersättning som innebär en beskattningsbar transaktion. Slump- mässigheten, ansåg domstolen, utesluter att det finns ett direkt sam- band mellan tjänsten, i form av att hästen ställs till förfogande, och erhållandet av prispengarna. Dock slog domstolen fast att ersättning i form av startpengar, oberoende av hästens placering i tävlingen, skulle kunna kvalificeras som ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning och därmed vara beskattningsbar transaktion. Kristofferson är av uppfattningen att det vore förenligt med EU-rätten att även

61C-263/11 Rēdlihs, p. 28.

62C-432/15 Baštová. Se för en analys av domen och dess betydelse för svensk del, Nordström,

Sofia, Slumpmässighet och direkt samband inom hästverksamhet – en analys av begreppet ekonomisk verksamhet i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet, Examensarbete i skatterätt, höstterminen 2023, Uppsala universitet, https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1827228/FULLTEXT01.pdf.

131

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

prispengar skulle kunna anses som tillhandahållande mot ersättning om alla deltagare får prispengar oavsett prestation i en tävling63 .

Momsfrågor gällande hästverksamhet har varit föremål för HFD:s prövning tre gånger. I HFD 2019 ref. 68 slog domstolen fast att om det finns garanterade prispengar till samtliga som deltar i ett trav- lopp ska den delen av prispengarna utgöra en momsgrundande hän- delse. I HFD 2022 ref. 3 slog HFD fast att de ersättningar som be- talas ut vid så kallade premielopp är momsgrundande. Fallet gällde en hästägare vars häst genomför ett premielopp enligt de på förhand fastställda villkoren garanterad en ersättning om 20 000 kronor, oberoende av andra hästars placeringar i loppet. Det är den egna hästens prestation som är avgörande. Att det utgår premier endast för de hästar som uppfyller ett visst kvalitetskrav innebär enligt HFD inte att ersättningen utgår slumpmässigt. I HFD 2024 ref. 44 slog domstolen fast att hästföretag som fortlöpande bedriver travtävlings- verksamhet mot garanterad startpeng bedriver ekonomisk verksam- het. Personen hade under lång tid bedrivit en verksamhet som består i att tävla med 3–4 hästar i travtävlingar mot en startpeng. Personen hade varit licensierad tränare godkänd av Svensk Travsport, och hade tränats kontinuerligt och årligen tävlat vid 50–60 tillfällen. Startpengar utgör enligt HFD ersättning för tillhandahållande av tjänster i mer- värdesskatterättslig mening. HFD betonade att tävlingsverksamheten hade bedrivits under lång tid och i stor omfattning, och att hästarna använts enbart i den verksamheten. Enligt Svensk Travsport hävdar Skatteverket att det endast är en verksamhet som liknar den som prö- vades av HFD, det vill säga en verksamhet med 3–4 hästar som tävlat under lång tid, som kan vara momspliktig verksamhet. Vid tolkningen av ett avgörande från HFD måste ställning tas om den leder till ett generellt prejudikatvärde eller om den kan anses vara ett in casu- avgörande. I p. 19 i domen skriver HFD att ”om en tillgång på grund av sin karaktär kan utnyttjas för både ekonomiska och privata ända- mål ska det utifrån samtliga omständigheter avgöras om tillgången verkligen utnyttjas för att fortlöpande vinna intäkter. Omständig- heter som då kan beaktas är till exempel den faktiska tid under vilken tillgången används för verksamheten, antalet kunder och intäkternas belopp (Enkler, C-230/94, EU:C:1996:352, punkterna 27–29 och Rēdlihs, C-263/11, EU:C:2012:497, punkterna 33, 34 och 38).”

63Kristoffersson, Eleonor. 2017. Mervärdesskatt vid idrottstävlingar och andra tävlingar. Svensk Skattetidning, 2017, s. 661 ff.

132

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Det som domstolen sedan pekar på (p. 20) är att tävlingsverksam- heten har bedrivits under lång tid och i stor omfattning och att häs- tarna används enbart i den verksamheten, vilket talar för att perso- nen ska anses bedriva ekonomisk verksamhet. Det framgår alltså inte av domskälen att antalet travhästar har vägts in i bedömningen.

Eftersom ekonomisk verksamhet med hästar kan bedrivas i många olika former, kan inte bara en utan flera av de olika momssatserna (6, 12 och 25 procent) aktualiseras, liksom att det också ibland kan vara frågan om en ej momspliktig verksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet till exempel trav, galopp, turridning, hästuthyr- ning, uthyrning av ridhus och manege, ridskola, inackordering, handel, uppfödning samt hingsthållning, samt huruvida ersättningen utgår för momspliktiga varor eller tjänster, kan en ekonomisk verksam- het ha en eller flera av de olika momssatserna eller vara helt eller delvis momsbefriad. Det senare kan i så fall påverka avdragsrätten för ingående moms. Avdragsrätten är dock inte beroende av vilken momssats som tillämpas på den ingående momsen.

Något om bevisfrågor

Det som ska bevisas är att det är sannolikt att förutsättningarna för att näringsverksamhet anses bedrivas, respektive vara en beskatt- ningsbar person (ekonomisk verksamhet), är uppfyllda. Om en person vill bli beskattad i näringsverksamhet, respektive betraktad som en beskattningsbar person, är det personen som ska kunna visa att det är sannolikt att förutsättningarna är uppfyllda och som där- med har bevisbördan. Om Skatteverket tar initiativ till att en person ska beskattas i näringsverksamhet, respektive ska registreras för mer- värdesskatt, är det Skatteverket som har bevisbördan för att visa att det är sannolikt att förutsättningarna är uppfyllda. Eftersom bevis- graden är ”göra det sannolikt”, krävs inte att det ska vara helt klar- lagt att förutsättningarna är uppfyllda. Bedömningen av om bevis- ningen når upp till nivån sannolikt måste alltid göras i det enskilda fallet och utifrån samtliga objektiva omständigheter som kommit fram i ärendet.

133

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Skatteverkets särskilda ställningstaganden och rättsliga vägledningar för hästverksamhet

Skatteverket har på sin hemsida allmänna råd, bland annat just vad det gäller verksamheter där häst används. Ambitionen med myndig- hetens texter är att skapa en så likartad bedömning som möjligt i landet av likartade frågor. Ibland utformar myndigheten också så kallade ställningstaganden. Oavsett hur myndighetens texter be- nämns, har de inte formell karaktär av föreskrift och är därför inte bindande.64 Texterna återger när det gäller inkomstbeskattningen generella regler och förarbetsuttalanden för gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet, rättsfall (specifikt avseende häst- verksamhet) från högsta instans samt myndighetens tolkning av dessa rättskällor. Motsvarande redogörelser för mervärdesbeskatt- ning finns också i form av rättslig vägledning och ställningstaganden.

Det faktum att Skatteverket väljer att besluta om ställningsta- ganden och särskilda skrivningar i den rättsliga vägledningen avse- ende just användning av hästar i verksamheter, trots att någon sär- skild lagstiftning inte finns på området, väcker flera frågor. Rent generellt kan rättsliga ställningstaganden ge upphov till tydligare uppfattning hos skattskyldiga om hur Skatteverket väljer att granska och besluta i de berörda frågorna. I så fall förbättras förutsebarhet och rättssäkerhet. Skatteverket har dock inte behörighet att skapa nya rättsregler, det vill säga i form av lagstiftning och föreskrifter (annat än i vissa särskilt reglerade fall), vilket innebär att de rätts- liga ställningstagandena måste inrymmas i hur synen på gällande rätt analyseras fram i traditionell mening (det vill säga inom lagtext, praxis från Högsta förvaltningsdomstolen samt i viss utsträckning förarbeten).65 Rosén och Nevander har konstaterat att den företa- gare som väljer att med hästen som utgångspunkt sälja varor och tjänster inte sällan ifrågasätts av Skatteverket66 . Detta anses enligt författarna bero på

64Texterna brukar inordnas under Rättslig vägledning eller som särskilda ställningstaganden.

Som Påhlsson konstaterat bör den juridiskt relevanta benämningen vara ”allmänna råd”.

Se för en analys som bland annat diskuterar eventuella formkrav och tolkningsmöjligheter, Påhlsson, Robert, Skatteverkets styrsignaler – en ny blomma i regelrabatten, Skattenytt, 2006, s. 401–418.

65Tjernberg, Mats. 2018. Skatterättslig tolkning, Iustus förlag.

66Rosén, Fredrik och Nevander, Louise. 2019. Hästföretagare bedöms i särskild fålla. Skatte- nytt, 2019, s. 577–594.

134

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

att en häst – till skillnad från de flesta andra tillgångar – av Skatte- verket generellt anses vara en tillgång av sådan karaktär att den kan användas även för privat bruk. Av denna anledning kommer den som vill registrera en hästverksamhet som näringsverksamhet eller ekono- misk verksamhet att granskas av Skatteverket i särskild ordning.

Förekomsten av den rättsliga vägledningen för just hästverksamhet kan riskera leda till att myndighet och domstolar i stor utsträckning hemfaller åt generella bedömningar utan att i tillräcklig omfattning göra enskilda bedömningar av konkreta omständigheter i varje fall.67,68

Skatteverkets rättsliga vägledning avseende inkomstskatterättslig gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby

Skatteverkets anger i sin text i den rättsliga vägledningen69 att frågor kring gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet alltid är bevis- och bedömningsfrågor, eftersom den uppfattningen bekräf- tas av praxis från HFD (se ovan under rubriken Inkomstskatterättslig reglering och praxis för gränsdragning mellan näringsverksamhet och hobby):

Det innebär att en helhetsbedömning ska göras utifrån omständig- heterna i det enskilda fallet. Exempel på generella omständigheter är till exempel att man kan uppvisa en affärsplan eller ekonomisk kalkyl som visar på en avsikt att varaktigt bedriva verksamhet. Andra omstän- digheter kan vara att det sker marknadsföring för att nå kunder, att särskilt verksamhetsspecifikt tillstånd finns, att det finns lokaler för ändamålet, att specifika investeringar och inköp har gjorts. Har verk- samheten påbörjats kan bedömningen även påverkas av storleken på inkomster i verksamheten och förekomst av kunder utanför den egna närståendekretsen.

När myndigheten sedan konkret applicerar resonemangen på häst- verksamhet inleder verket med att skriva om ”brukshästar för drift av jordbruksfastighet som används för bearbetande av jord i jordbruk och nyttjande i skogsbruk” att de ”kan ha” sådan anknytning till

67Ibid.

68Pelin, Lars och Augustsson, Martin. 2009. Beskattning av hästgårdar och hästverksamhet. Svensk Skattetidning, 2009, nr 4, s. 366–381.

69Skatteverket. 2024. Rättslig vägledning. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2024.6/331130.html#h- Hastverksamheter.

135

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL.

När det sedan gäller övrig hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, anser myndig- heten att inte hästhållningen med automatik anses ingå i en närings- verksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL. Själva innehavet av en jordbruksfastighet ska då inte påverka bedömningen av om häst- hållningen ska anses ingå i näringsverksamhet enligt huvudregeln

i 13 kap. 1 § första stycket IL. Båda dessa synsätt kritiserades av Rydin och Antonsson redan 200870 . Författarna uttryckte uppfatt- ningen att ”brukshästar” inte bara kan utan ”ska” ingå i jordbrukets näringsverksamhet. De menade att hästar utgör tillgångar i verksam- heten precis som till exempel traktorer och nötkreatur. När det sedan gäller andra hästar än brukshästar menade de att Skatteverkets in- ställning var kategorisk och saknade motivering.

Som framgått ovan anser Skatteverket att brukshästar för drift av jordbruksfastighet vilka används för bearbetande av jord (ej bete) respektive nyttjande i skogsbruk kan ha sådan anknytning till fastig- heten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL. Exempel kan vara hästar vilka nyttjas för dragande av redskap för plöjning, gödsling, harvning och skörd.

Skatteverket anser inte att ett grundläggande inkomststöd för hållbarhet inom ramen för den EU-gemensamma jordbrukspolitiken eller ett sponsorbidrag till en tävlingsverksamhet, bedriven av bidrags- mottagaren, med automatik innebär att verksamheten ska anses utgöra näringsverksamhet. Skatteverket anser vidare att uthyrning av stallplats ska beskattas i inkomstslaget kapital eller i inkomst- slaget näringsverksamhet beroende på om fastigheten är en privat- bostadsfastighet eller en näringsfastighet.

I ett ställningstagande från 200971 har Skatteverket väldigt omfat- tande och konkret redogjort för sin syn på gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet när det bland annat gäller en rad olika slag av hästverksamheter. Ställningstagandet tar bland annat upp problematiken kring trav, avel och olika slag av ridverksamheter. Till exempel berörs tävlingsverksamhet med egna hästar, ridskole-

70Rydin, Urban och Antonsson, Jan. 2008. Beskattning av hästverksamhet. Svensk Skatte- tidning, 2008, nr 4, s. 254–269.

71Skatteverket. 2009. Hästverksamhet – gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/327478.html?date=2009-04-08, och Rättslig vägledning, Verksamheter av hobbybetonad karaktär.

136

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

verksamhet, turridning och ridlägerverksamhet. Ställningstagandet berör även bland annat handel med hästar, betäckningstjänster, häst- träning och utbildning. Det detaljerade innehållet är alldeles för om- fattande för att återges, men sammanfattningsvis menar myndig- heten att en förlustbringande hästverksamhet sällan betraktas som näringsverksamhet och att avdragsförbudet för privata levnadskost- nader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverk- samhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Skatteverket menar i sin rättsliga vägledning gällande Verksamheter av hobbybetonad karaktär att det för verksamheter som gränsar till det privata, så kan bevisvärdet på de objektiva omständigheterna vara svagare än för motsvarande objektiva omständigheter när det gäller verksamheter som inte gränsar till det privata.

Rättslig vägledning för om hästverksamhet kan vara ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende

Skatteverket uttrycker att frågan om hästverksamhet är en ekono- misk verksamhet måste avgöras i varje enskilt fall utifrån de allmänna bestämmelserna om vad som är en ekonomisk verksamhet. Myndig- heten fortsätter med att konstatera att ekonomisk verksamhet i normalfallet föreligger vid

kommersiell handel med hästar som bedrivs varaktigt och som kan jämställas med en kommersiell aktörs verksamhet. Även försäljningar som sker varaktigt i verksamheten och som avser betäckningstjänster vid hingsthållning, uppfödning av hästar för försäljning, inackordering av hästar och ridutbildning är ytterligare exempel på när det i normal- fallet föreligger en ekonomisk verksamhet.

Däremot menar Skatteverket att ekonomisk verksamhet inte kan anses föreligga när

någon föder upp hästar för eget bruk eller innehar hästar för fritidsridning.

Med anledning av ett stort antal inkomna frågor rörande just verk- samheter som gränsar till det privata har Skatteverket utformat ett särskilt ställningstagande. Däri anges vilka förutsättningar som en- ligt myndigheten ska vara uppfyllda för att en person ska betraktas som en beskattningsbar person, samt vilken bevisning som behövs

137

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

för att visa att dessa förutsättningar är uppfyllda när det är fråga om verksamheter som gränsar till det privata. Med verksamhet som grän- sar till det privata menas då verksamheter som även kan bedrivas privat som fritidssyssla och/eller där verksamheten baseras på till- gångar som även kan användas privat. Skatteverket anser att bedöm- ningen av om kravet på fortlöpande försäljningar är uppfyllt ska göras utifrån vad som är normalt för den typ av verksamhet som bedrivs och vad det är för varor eller tjänster som tillhandahålls. Även försäljningar som är begränsade till viss säsong eller som sker med långa mellanrum kan vara fortlöpande. Om en tillgång uteslu- tande är ägnad åt att användas ekonomiskt är detta i allmänhet till- räckligt för att visa att ägaren använder tillgången för att fortlöpande vinna intäkter. Om en tillgång däremot kan användas både för eko- nomiska och privata ändamål måste enligt Skatteverket en bedöm- ning göras utifrån samtliga omständigheter som rör användandet. Detta leder myndigheten in till att konstatera att en person som säljer, hyr ut eller på annat sätt använder sina privata tillgångar, till exempel häst, normalt inte är en beskattningsbar person. Det krävs att personen vidtar aktiva åtgärder för att få intäkter av tillgången på ett sätt som skiljer sig från hur en privatperson agerar. Verksam- heten ska bedrivas på ett sätt som är jämförbart med en motsvarande ekonomisk verksamhet som vanligtvis bedrivs på ett affärsmässigt sätt. Exempelvis vid uthyrning av en sådan tillgång kan det krävas en hög grad av kontinuitet och frekvens för att denna uthyrning ska anses vara bedriven på ett sätt som är jämförbart med en uthyr- ningsverksamhet som bedrivs affärsmässigt.

En bedömning av om en verksamhet som gränsar till det privata är en ekonomisk verksamhet ska då göras utifrån samtliga objektiva omständigheter i det enskilda fallet. Skatteverket anser därför att även priset för de varor eller tjänster som är till försäljning i förhål- lande till den frekvens med vilken det är möjligt att genomföra för- säljningarna har betydelse vid bedömningen av att det finns en avsikt att fortlöpande ha sådana försäljningar. Viktigt är enligt myndig- heten att det räcker att den som ska bedriva verksamheten har en avsikt att fortlöpande sälja varor eller tjänster, det vill säga det finns inget krav på att försäljningar faktiskt kommer till stånd. Förutsätt- ningarna för att vara en ekonomisk verksamhet kan därför vara upp- fyllda redan när en verksamhet är i ett uppbyggnadsskede och det ännu inte har skett någon försäljning. Det gäller även om verksam-

138

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

heten avslutas utan att någon försäljning har skett. Skatteverket ut- trycker att HFD 2024 ref. 44 (omnämnd ovan) avviker från Skatte- verkets tidigare uppfattning, och klargör att det kan vara fråga om en ekonomisk verksamhet även när en hästägares verksamhet endast består i att ställa upp i tävlingar mot en startpeng. Skatteverket har meddelat att myndigheten kommer att se över ställningstagandet och analysera vilken betydelse som domen har, framför allt på av- snitt 4.4. i sin rättsliga vägledning. Domen meddelades 9 september 2024, men myndigheten har ännu inte kommenterat avgörandet. Vid kontakt med Skatteverket har det uppgetts att myndigheten avvaktar ett antal kammarrättsdomar.

3.9Finansiering och lönsamhet

Kapitalbehovet är som regel större i verksamheter med någon form av animalieproduktion jämfört med andra sektorer inom lantbruket. För nya företagare är det höga inträdesbarriärer då det krävs stora investeringar i anläggningar, mark, djur, maskiner och utrustning samtidigt som lönsamheten generellt är svag. Kapitalförsörjningen är ett betydande problem i hästsektorn, något som delas med många animalieproducenter inom lantbruket. Särskilt små företag, vilket är vanligt förekommande i hästsektorn, har ofta problem att få tillgång till kapital för att investera. Ökad reglering av bankerna och deras risktagande begränsar möjligheterna för företagen att låna till större investeringar. Många banker saknar också specifik kompetens kring lantbruk och hästföretagande, vilket också kan bidra till att det är svårt att få låna de belopp som krävs. Hästföretagare omfattas inte heller av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft inom ramen för den EU-gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

Då det till stor del saknas statistik över lönsamhetsutvecklingen och andra ekonomiska parametrar i hästsektorns olika verksamheter är det svårt att få en korrekt och faktabaserad bild av såväl näringens ekonomiska situation som tillväxten. Klart är att lönsamheten gene- rellt bedöms som låg, något hästnäringens organisationer också kon- staterar. Det är ofta svårt att få kostnadstäckning och företagandet börjar hellre som en stark vilja att leva på sitt intresse snarare än som en god affärsidé. Med svag lönsamhet följer som regel en låg tillväxt och investeringsvilja.

139

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Den upplevt låga lönsamheten har en hämmande effekt på utveck- lingen av befintliga hästföretag, men medför också att attraktiviteten och möjligheten att starta nya företag minskar. Detta bland annat då låg lönsamhet är begränsande både när det gäller att få den finan- siering som krävs och att bära lånekostnaderna. Till det kommer höga, och på senare tid ökande, kostnader för bland annat finansi- ering (räntor), arbetskraft och insatsvaror som foder, strömedel och energi. Om nettolönsamheten, marginalen, är låg kan även till synes marginella kostnadsökningar slå mycket hårt mot lönsamheten. I lantbrukets övriga produktionsgrenar med animalier är nettolön- samheten låg, cirka 10–15 procent72 . En låg lönsamhet påverkar den långsiktiga konkurrenskraften och möjligheten att investera. Med låg lönsamhet blir det också svårare att hantera risker i företagandet. Det kan handla om klimatförändringarnas påverkan på skörd och foder- samt strötillgång, kvalitet och pris men även frågor som veterinärbristen i Sverige tvingar företagen till ökat risktagande.

3.9.1Kartläggning över travtränarbranschens ekonomiska situation

Det finns få undersökningar kring lönsamhet och konkurrenskraft i hästföretagen. Ludvig & Co har dock genomfört en kartläggning över travtränarbranschens ekonomiska situation under 2017–2022 på uppdrag av Travtränarnas Riksförbund73 . Speciellt fokus har riktats på att fånga upp 2022 års extrema kostnadsutveckling på råvarusidan och travtränarföretagens förutsättningar att hantera detta. I studien konstateras att travtränarnas marginaler har krympt avsevärt sedan 2017 och att tränarna som regel valt att kompensera för ökade kost- nader genom minskade löneuttag till sig själva. Även på skötarsidan har det skett en reallönesänkning under perioden. Speciellt under 2022 har egenuttagen minskat och cirka 80 procent av alla tränare uppger i studien att de är oroliga för att tappa kunder om tränings- avgiften höjs. Samtidigt visar studien att travträningen har relativt låg priskänslighet och att en prishöjning med cirka 10 procent endast kan förväntas resultera i ett bortfall om cirka 5,7 procent hästar

i träning. Träningsavgiften uppgick i undersökningen i snitt till

72Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

73Ludvig & Co. 2023. Rapport. Travtränarnas Ekonomiprofil 2023.

140

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

389 kronor per dag år 2022, men priset trycks ner av att den genom- snittliga verksamheten inte uppbär marknadsmässiga personalkost- nader. Författarna konstaterade att en marknadsmässig affär kräver en träningsavgift på minst 585 kronor per dag år 2023.

3.9.2Ridskolors ekonomi

Enligt Svenska Ridsportförbundet (SvRF) finns det 435 ridskolor i landet varav 312 drivs av föreningar. Övriga drivs av föreningar i samverkan med privat aktör eller som företag. Omsättningen på ridskolorna (oavsett ägarform) varierar. Det finns ridskolor med en omsättning över 12 miljoner kronor, men en klar majoritet ligger under 4 miljoner kronor.74 Även ridskolorna har som regel en an- strängd ekonomi och enligt SvRF:s statistik går cirka 40 procent med underskott. Jämfört med många andra sporter har hästsporten levande djur som redskap vilket kräver utbildad personal, inte minst av säkerhetsskäl. Hästarna kräver också skötsel alla dagar året runt vilket medför att lokaler inte kan hyras per timma, något som många andra idrotter kan. Det fördyrar verksamheten på ridskolorna där många har en ansträngd ekonomi. När det gäller andra idrotter som bedrivs i olika idrottshallar står kommunen ofta för all drift, under- håll, vaktmästare och lokalvård med mera vilket påverkar ekonomin positivt. I vissa fall äger kommunen också ridanläggningen och står för driften (el, vatten, sophämtning, avlopp etcetera). I dessa fall blir ridskolans ekonomi mer långsiktigt hållbar. När ridskolan själv, förutom hästar och utrustning, även äger anläggningen kan konsta- teras att ekonomin ofta blir ansträngd. Till detta kommer personal- kostnader. SvRF genomförde en Novus undersökning 2024 där man tillfrågade 100 kommuner om hur de bidrar med medel till olika idrotter. SvRF konstaterar i rapporten att samtliga kommuner ansåg att ridsporten har stor betydelse för att skapa meningsfulla fritids- aktiviteter för barn och ungdomar. Cirka 90 procent av kommunerna angav att de har personal som arbetar med skötsel av kommunens idrottsanläggningar. Endast 18 procent av de tillfrågade kommunerna hade det för ridanläggningarna.75

74Svenska Ridsportförbundet. 2025. Pers. medd.

75Ibid.

141

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.9.3Regeringsuppdrag om finansieringsinstrument

Regeringen konstaterar att bristen på kapital hämmar investeringar och försvårar ägarskiften. Regeringen vill förbättra tillgången till kapi- tal inom jordbruket i syfte att upprätthålla och öka produktionen.

I den strategiska planen finns redan ett investeringsstöd för ökad konkurrenskraft. Finansieringsinstrument skulle enligt regeringen kunna vara ett komplement för att främja ytterligare investeringar.

Regeringen har mot denna bakgrund gett Jordbruksverket i upp- drag att upphandla en förhandsbedömning av om finansieringsin- strument bör införas inom ramen för den svenska strategiska planen i den gemensamma jordbrukspolitiken76 . Förhandsbedömningen ska analysera lämpligheten och ändamålsenligheten för att förbättra jord- brukets lönsamhet, öka livsmedelsproduktionen och stärka jord- brukets konkurrenskraft. Bedömningen ska omfatta en marknads- analys, uppskattat finansieringsgap samt bedömning av lämpligt finansieringsinstrument, inklusive dess form och storlek vid ett eventuellt genomförande. Eventuella statsstödsrättsliga frågor ska också analyseras. Uppdraget ska redovisas senast den 27 juni 2025.

3.9.4Regionalfonden

Med hjälp av Regionalfonden (Europeiska regionala utvecklingsfon- den) kan olika aktörer driva projekt för miljö, klimat, företagande, kompetens, spjutspetsforskning eller tillgång till bredband. Projek- ten kan vara mycket olika men målet är hållbar utveckling och syssel- sättning i alla Europas regioner. Det är Tillväxtverket som fördelar 8 miljarder kronor till projekt som ska leda till investeringar i håll- bar utveckling och sysselsättning i hela Sverige. EU-projekten behö- ver också ha 60 procents medfinansiering från andra offentliga aktö- rer. Även privata aktörer kan bidra med medfinansiering.

Juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga kan söka stöd för projektidéer. Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och ekonomiska föreningar. Exempel på offent- ligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor, region- förbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Enskilda

76Regeringsbeslut. 2024-11-07. Uppdrag till Statens jordbruksverk att ta fram en för- handsbedömning om finansieringsinstrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. LI2024/02074.

142

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd. Exempel på organisationer som ofta söker stöd är regioner, kommuner, myndig- heter, högskolor och universitet samt branschorganisationer och forskningsinstitut.77

3.10Regler, administration och kontroll

3.10.1Regler och administration ökar

I en studie från SLU år 202078 analyserades utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruksföretag under 1996–2016. Studien syf- tade till att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för olika regelverk som belastar de svenska lantbruks- och landsbygdsföre- tagarna samt analysera effekterna av dessa. Studien omfattade även en analys av utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruks- företag under 1996–2016. För att kvantifiera tid och kostnad för lantbruksföretagens administration användes en digital dagbok där cirka 50 lantbruksföretagare registrerade den tid som de årligen lade ner för insamling, dokumentation och rapportering av uppgifter och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och till- stånd. Vidare intervjuades 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänstepersoner och rådgivare om erfarenheter kring lagstift- ning och byråkrati i svensk livsmedelsproduktion. Under 20-årsperi- oden 1996–2016 noterades en ökning av antalet lagkrav som berör lantbruket med 120 procent. Den största procentuella ökningen hade företag med hästverksamhet. Det största antalet lagkrav att följa hade gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (cirka 450 lagkrav).

Flera företag framförde i intervjuerna att det inte var antalet lag- krav utan tillämpningen av lagkraven som var ett problem. Exem- pelvis revideras eller omtolkas ibland den befintliga lagstiftningen. Antalet lagkrav är då detsamma, men tolkningen och tillämpningen har ändrats och kan medföra nya krav på exempelvis stallbyggnader, något som kan få stora ekonomiska konsekvenser. Med detta reso-

77Tillväxtverket. 2025. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/omtillvaxtverket/eufonder/regionalfonden/maloch inriktningforregionalfonden.1729.html.

78Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2020. Byråkratin i lantbruket belastar och kostar. Rapport 2020:7.

143

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

nemang är antalet lagkrav enligt författarna ett otillräckligt nyckeltal för att bedöma lagstiftningsbördan.

Under samma period (1996–2016) ökade även kravet på journal- föring (antalet journaler) med 340 procent (från 5 till 22) och antal tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450 procent (från 6 till 33). Den ökande byråkratin tar enligt forskarna tid att hantera och medför en kostnad och mental belastning för företagen. Den administrativa aktivitet som tog mest tid var journalföring, märk- ning och rapportering av djur. Kostnaden för rapportering av djur (per djurenhet) var fem gånger högre för får jämfört med nötkrea- tur. Förberedelser, genomförande och efterarbete av kontroller var den administrativa aktivitet som tog näst mest tid för företagen. Framför allt de mindre företagen upplevde att de hade många admi- nistrativa uppgifter i förhållande till hur många timmar de arbetade i produktionen samt i relation till lönsamheten.

Projektet Metodutveckling för regelförenkling var ett projekt i sam- verkan mellan SLU, HIR Skåne, Växa Sverige, LRF och Hushåll- ningssällskapet Halland. Projektet finansierades av Jordbruksverket inom ramen för Landsbygdsprogrammet. I ett faktablad från projek- tet79 konstateras bland annat att antalet lagkrav för lantbruksföretag ökade med 134 procent mellan år 1996 och 2021. Det ger enligt för- fattarna en tydlig indikation om att regelbördan för lantbruksföre- tagen har fortsatt att öka. Även antalet tillstånd och anmälningar som skulle göras av lantbruksföretag fortsatte att öka, liksom antalet besiktningar som krävdes. Studien omfattade både lag- och bransch- krav som är specifika för lantbrukssektorn men inte lagkrav som är generella och rör alla företag såsom bokföring, skatter arbetsgivar- avgifter med mera. Grunden för arbetet var LRF:s Miljöhusesyn som är en sammanställning av lagstiftning som berör lantbruksföre- tag och ett digitalt egenkontrollverktyg. I studien konstaterades bland annat att mjölk- och nötköttsproduktion i kombination med växtodling berördes av flest lagkrav. Störst procentuell ökning av antalet regler mellan år 1996 och 2021 hade hästföretag (+175 pro- cent) följt av växtodling i kombination med fjäderfä (+159 procent) och ren växtodling (+157 procent).

79Sveriges lantbruksuniversitet, HIR Skåne, Växa Sverige, Lantbrukarnas riksförbund och Hushållningssällskapet Halland. 2021. Metodutveckling för regelförenkling. Faktablad Fortsatt ökning av antalet lagkrav för lantbruket.

144

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Även Tillväxtverkets uppföljningar har visat att företagens regel- börda ökat över tid. Det gällde olika former av företag och inte speci- fikt lantbruksföretag. Enligt en rapport från Tillväxtverket uppskattas företagens årliga kostnader till följd av nya och ändrade regler ha ökat med sammanlagt cirka 1 miljard kronor under år 2022 varav cirka 620 miljoner kronor avsåg företagens administrativa kostnader (ekonomisk påverkan till följd av krav om att upprätta, lagra eller överföra information) och 420 miljoner kronor avsåg ökade produk- tionskostnader.80 För att vända trenden med ökande regelkostnader för företagen och nå ökad måluppfyllelse gentemot regeringens för- enklingsmål, gör Tillväxtverket bedömningen att det krävs satsningar på en moderniserad regelgivningsprocess med ökad förmåga att ut- forma mer ändamålsenliga regler som är kostnadseffektiva att tillämpa. För att uppnå detta krävs insatser för att definiera och avgränsa be- hov för att därigenom kunna genomföra nödvändiga förändringar av befintliga regelverk. Regelverken behöver dessutom enligt Till- växtverket utformas för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att säkra en effektiv implementering och tillämpning i myndig- heter och företag.81

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige kraftigt behöver minska företagens regelbörda. Lagar och myndighetsregler är enligt regeringen ett av de främsta tillväxthindren för små och medelstora företag. Förenklingsarbetet ska därför vara en integrerad del av myn- digheternas arbete med målet att stärka och påskynda regelförenk- lingsarbetet. Det ska bland annat ske genom en kontinuerlig och systematisk översyn av regelverk som berör företag. Mot bakgrund av detta gav därför regeringen den 18 juli 2024 elva myndigheter i uppdrag att arbeta för enklare regelverk med stöd av Tillväxtverket.82 Syftet var att minska företagens regelbörda och administrativa kost- nader. I uppdraget ingick att kartlägga och analysera möjligheter till regelförenklingar inom de elva myndigheternas verksamhetsområden. Arbetet ska utgå från företagens perspektiv, förutsättningar och behov. Kartläggningen ska identifiera de regelverk som är mest be- tungande för företag och där behovet av förenklingsåtgärder är störst. Med utgångspunkt i kartläggning och analys ska myndigheterna se

80Tillväxtverket 2023. Rapport. Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2022. Dnr Ä 2023-2451.

81Tillväxtverket 2024. Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2023. Dnr Ä 2024-877.

82Regeringen. 2024. Regeringsuppdrag, KN 2024:01546.

145

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

över och förenkla egna föreskrifter och allmänna råd. Om verknings- fulla förenklingsåtgärder kräver ändringar av lagar och förordningar ska myndigheterna lämna förslag på sådana ändringar.

Flera myndigheter som hanterar hästföretagens frågor har fått re- geringsuppdraget, bland annat Jordbruksverket, Skatteverket, Arbets- miljöverket, Statistiska Centralbyrån och Livsmedelsverket. Reger- ingsuppdraget delredovisas den 15 mars 2025. I delredovisningen ska myndigheterna redogöra för resultatet av kartläggning och analys samt redovisa en handlingsplan för uppdragets genomförande. Upp- draget ska slutredovisas senast den 15 mars 2026. I regeringsupp- draget anges att Tillväxtverket ska vara ett stöd till myndigheterna i arbetet. Dessutom ska Tillväxtverket ta fram en sammanfattande analys av de redovisningar som berörda myndigheter lämnar samt ta fram en delredovisning av detta senast den 30 april 2025 och en slutredovisning senast den 30 april 2026. Slutredovisningen ska innehålla rekommendationer om vidare åtgärder.

3.10.2Tillämpning av lagstiftningen och kontroller

I den studie från SLU år 202083 som analyserat utvecklingen av an- talet regler under åren 1996–2016 och som refererades ovan, intervju- ades också 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänste- personer och rådgivare om sina erfarenheter kring lagstiftning och byråkrati i svensk livsmedelsproduktion. I intervjuerna framkom bland annat att tillämpningen av lagstiftningen upplevdes problema- tisk då det uppfattades att det förekom att tjänstepersoner tolkade lagstiftningen på varierande sätt i landet. Det kunde enligt de inter- vjuade resultera i olika ekonomiska konsekvenser för företagen. Företagarna upplevde att de inte var lika inför lagen och att det var ett problem som skapade ojämlik konkurrens.

I intervjustudien framkom också att myndighetens inställning till företagande påverkar hur företagarna ser på sig själva. Företagarna ville gärna uppfattas som ett positivt inslag i samhället. Däremot upplevde de att myndigheterna främst betraktade dem som ett pro- blem och letade fel hos dem vid kontroll. Flera hade en känsla av att vara misstrodda. Företagarna hade exempel på kontrollanter eller

83Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2020. Byråkratin i lantbruket belastar och kostar. Rapport 2020:7.

146

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

handläggare de kände förtroende för, men det var många som de ansåg inte föll inom den kategorin.

En myndighet som enligt forskarna lyckats vända sitt anseende från att ha uppfattats vara en strängt kontrollerande myndighet till en myndighet som företagarna kan fråga och känna förtroende för, är Skatteverket. Myndigheten menar att utvecklingen mot en kund- anpassning har varit viktig för att uppfylla Skatteverkets mål om lagefterlevnad och korrekt inbetalad skatt. Det har framkommit i Skatteverkets arbete att strikt kontroll inte alltid leder till mindre fel och fusk utan det kan också ha motsatt effekt. Om kontrollen

i stället bygger på tillit ger den enligt Skatteverket en lika bra, eller bättre, måluppfyllelse. Genom att aktivt verka och sätta mål för ett gott bemötande, anser Skatteverket att de nått längre i både förtro- ende och måluppfyllnad. När en myndighet aktivt arbetar med attityd och kommunikation kan det enligt Skatteverket leda till att viljan hos företagen att göra rätt stärks.

Det pågår en statlig utredning där en särskild utredare ska se över hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livs- medelskedjan organiseras och finansieras inom livsmedel, foder och animaliska biprodukter84 . Syftet med utredningen är att stärka kon- kurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontroll- struktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredningen ska bland annat analysera ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som utför offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet, inklusive revision, och föreslå lämpliga ändringar för att kontrollen ska bli så verknings- full, effektiv, enhetlig och likvärdig som möjligt samtidigt som det ska bli enklare för företagen. Utredaren har även att föreslå åtgärder som skapar goda förutsättningar för kontrollmyndigheternas råd- givning och stöd till företag och som minskar risken för omotiverade skillnader i rådgivningen och stödet. Utredningen ska redovisas den 31 maj 2025.

84Statens offentliga utredningar. 2023. En översyn av kontrollorganisationen och finansi- eringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag. LI 2023:09, dir. 2023:170 och dir. 2024:117.

147

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.10.3Verksamt.se – myndighetsstöd för företagare

På företagssajten verksamt.se samlar myndigheter som till exempel Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen företagsinformation och företagstjänster för den som ska starta eller driver företag. Här kan företagaren ansöka om F-skatt, moms och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket. På verksamt.se går det också att registrera SNI-koder. Det finns check- listor och information om att starta företag, ta fram en budget, välja företagsform, anställa personal samt om handel med andra länder. Information finns även kring frågor om skatter och avgifter, hur man redovisar och betalar skatt, avgifter och moms för olika före- tagsformer samt information om ekonomisk trygghet för företa- gare. Det finns också checklistor för olika branscher över tillstånd och information, dock inte för hästföretagande.

3.11Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU

Stöd och ersättningar för ökad och hållbar livsmedelsproduktion finansieras i huvudsak genom den EU-gemensamma jordbrukspoli- tiken (GJP), Common Agricultural Policy (CAP). Utöver stöd som är helt eller delvis finansierade av EU finns stöd som är helt finan- sierade av nationella budgetmedel. De sistnämnda utgör dock endast en mycket begränsad andel av de totala stöden och ersättningarna.

Från EU:s tillkomst och under de årtionden som följde därefter var det viktigaste målet för GJP att stärka EU:s livsmedelsproduk- tion, vilket följer av Rom-fördraget (fördraget om upprättandet av europeiska ekonomiska gemenskapen, även kallat EEG-fördraget som upprättades 1957). För att uppnå målet garanterades jordbru- karna en tillräckligt hög inkomstnivå för att ge incitament att öka produktionen. Det skedde främst genom att ge jordbrukarna garan- terade priser. Det viktigaste styrmedlet som användes var att belägga importkonkurrerande varor med tullar som skyddade EU:s jordbruk från konkurrens. Efter en tid hade produktionen ökat så mycket att det rådde överskott på EU:s inre marknad. För att hålla uppe jord- brukarnas priser började EU att bland annat subventionera olönsam export, betala för varor som lades i lager samt att införa kvoterad produktion för bland annat mjölk och socker.

148

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Från mitten av 1990-talet påbörjades en avreglering av jordbruks- politiken och de garanterade priserna sänktes successivt och jord- brukarna gavs i stället stöd i förhållande till innehav av mark och djur. Från början av 2000-talet frikopplades stödet till jordbrukarna i syfte att politiken inte skulle styra jordbrukarnas val av produk- tionsinriktning. Samtidigt blev målen för miljö-, klimatmässig och social hållbarhet allt viktigare.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik utgörs i dag av två så kallade pelare, där pelare 1 innehåller direktstöden till lantbrukarna, bland annat det grundläggande inkomststödet för hållbarhet och ettåriga miljöersättningar. Pelare 2 omfattar bland annat miljö- och klimat- ersättningar, kompensationsstöd samt projekt- och investeringsstöd.85

3.11.1Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken år 2023–2027

Varje medlemsland i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets genomförande av den EU-gemensamma jordbruks- politiken. I den strategiska planen anges till exempel vad man kan få stöd och ersättningar för och vilka målvärden som ska uppnås för varje intervention. Den strategiska planen är inte årlig utan gäller en viss programperiod. Den nuvarande perioden sträcker sig från år 2023 fram till och med 2027. EU:s nu gällande gemensamma jord- brukspolitik har inför innevarande budgetperiod strukturerats utifrån nio olika mål fördelat på samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Där- utöver finns ett horisontellt mål om att främja kunskapsöverföring och innovation. De nio målen kan kategoriseras i tre huvudgrupper:

•Ekonomisk hållbarhet.

•Miljö- och klimatmässig hållbarhet.

•Social hållbarhet.

De olika stöden och ersättningarna kopplar till de olika målen i den strategiska planen, där flera av dem ska bidra till mål om ökad kon- kurrenskraft och/eller stärkt djurskydd.

85Fakta har inhämtats till hela avsnitt 3.11 om den gemensamma jordbrukspolitikens olika stöd och ersättningar från Jordbruksverket, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet samt från EU-kommissionen.

149

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

I nuvarande GJP fördelas cirka hälften av den gemensamma bud- geten till stöd som är kopplade till ekonomisk hållbarhet. Det grund- läggande inkomststödet för hållbarhet, som utgör majoriteten av denna allokering, är helt finansierat av den gemensamma budgeten och reglerna är i princip lika för alla medlemsländer. Syftet med stödet är att ge jordbrukarna en grundtrygghet för att långsiktigt kunna bedriva en ekonomiskt hållbar produktion. Valet av inrikt- ning, omfattning och intensitet av produktionen ska dock ske på marknadens villkor. För att jordbrukarna ska bli berättigade till stödet ska sedan år 2023 vissa grundvillkor vara uppfyllda som anger hur marken ska skötas på ett miljömässigt hållbart sätt samt att viss grundläggande lagstiftning följs. Även före 2023 fanns krav för att få stödet. Syftet är att skapa en legitimitet för stödet, öka den miljö- mässiga hållbarheten i europeiskt jordbruk samt att det grundlägg- ande inkomststödet bidrar till en bas för EU:s försörjningstrygghet. Stödet bidrar även till att jordbruksmark inte överförs till annan användning. Nackdelar som ofta lyfts fram med det grundläggande inkomststödet är att det kan leda till högre markpriser och att det därmed gör det svårare för yngre jordbrukare att etablera sig samt att det gynnar passivt jordbruk utan produktion. Ytterligare en nack- del med det grundläggande inkomststödet som påtalas är att det leder till mycket administration och kontroll eftersom det ner på enskilda skiften måste kontrolleras att grundvillkor och andra regler efter- levs. Det är dessutom svårt att hitta lämpliga grundvillkor som är ändamålsenliga i samtliga medlemsländer.

Stöden till miljö- och klimatmässig hållbarhet samt social håll- barhet med medel från pelare 2 finansieras delvis av nationella budget- medel. Utöver dessa stödåtgärder finns även ettåriga miljö- och kli- matersättningar som finansieras via medel från pelare 1. De ersätter delvis för kostnader och intäktsförluster som uppstår för de samhälls- tjänster som jordbrukarna bidrar med. Stöd får inte ges för åtgärder som är lagstiftade eller som är praxis.

I samband med framtagandet av Sveriges strategiska plan gjordes en grundlig genomgång av vilka stöd som behövdes och en inven- tering av behoven. Det föregicks av en gedigen analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT-analys). Det fördes en dialog med näringen och i de stöd som utformades togs hänsyn till accep- tansen från jordbrukarna och stödens attraktivitet. De stöd som finns inom den strategiska planen är ett resultat av detta men även

150

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

de nationella mål som finns för livsmedelsstrategin och för miljön har styrt utformningen av den strategiska planen.

3.11.2Beskrivning av stöd och ersättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken med högst relevans för hästutredningen

Nedan beskrivs de befintliga stöd och ersättningar som bedöms ha högst relevans för hästutredningen. Vissa av dem bidrar till den en- skilde producentens konkurrenskraft och ökad hållbarhet såsom det grundläggande inkomststödet för hållbarhet, ersättningen för eko- logisk produktion, djurvälfärdsersättningarna, kompensationsstödet, betesmarksersättningarna och investeringsstödet för stärkt konkur- renskraft. Projektstöden i form av stöd till kompetensutveckling, samarbete och innovation kan nyttjas för att främja branschens ut- veckling som helhet.

Grundläggande inkomststöd för hållbarhet

Det grundläggande inkomststödet för hållbarhet (ofta refererat till som gårdsstödet) har som syfte att bidra till att säkra att jordbrukarna får skäliga inkomster samt att mildra variationer i inkomsterna. Stö- det kan sökas av fysiska och juridiska personer. Det grundläggande inkomststödet för hållbarhet (grundläggande inkomststöd) bidrar till att upprätthålla jordbrukarnas inkomster, öka hållbarheten, stärka företagens likviditet och motverka låg lönsamhet. Det grundläggande inkomststödet har fortsatt stor betydelse för att Sverige ska få ett livskraftigt och hållbart jordbruk.

För att sökanden och marken ska vara berättigad till stöd gäller att den som söker ska vara aktiv jordbrukare och ha tillgång till marken samt att marken är jordbruksmark och uppfyller kraven på stödberättigande areal. Den som söker måste ha minst 4 hektar jord- bruksmark i sin ansökan om stöd. Hästföretagare som uppfyller kraven kan ta del av stödet.

Stöd betalas ut i form av ett årligt belopp per stödberättigande hektar jordbruksmark, som kan variera mellan år beroende på växel- kurs och anslutning. Stödnivån är samma i hela Sverige. Intervallet

151

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

som stödbeloppet kan hamna inom är 134–152 euro per hektar. År 2024 var det grundläggande inkomststödet 140,80 euro per hektar.

Det finns även ett kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet (omfördelningsstöd). Det ersätter det omfördelnings- stöd som gällde 2014–2022. Det nya omfördelningsstödet är ett av den gemensamma jordbrukspolitikens verktyg för att skapa rättvisa genom att omfördela stöd från stora till små eller medelstora jord- bruksföretag. Alla som får grundläggande inkomststöd får 14,60– 16,40 euro extra per hektar för upp till och med 150 hektar jord- bruksmark som jordbrukaren får grundläggande inkomstomstöd för. Det här är en omfördelning av stöd som ska öka inkomsterna hos de företag som har störst behov av stöd för att uppnå en skälig inkomst. Därför är gränsen satt till 150 hektar.

Djurvälfärdsersättningar

I den strategiska planen finns djurvälfärdsersättningar för får, mjölk- kor och suggor. Det finns ingen djurvälfärdsersättning för häst. Det övergripande syftet med ersättningarna är att förbättra djurvälfär- den hos djur som primärt hålls för livsmedelsproduktion. Ersätt- ningen för suggor infördes 2012, medan ersättningarna för mjölk- kor och får infördes i samband med starten av programperioden 2014–2020. Ersättningarna baseras på ettåriga åtaganden.

Djurvälfärdsersättningen Extra djurvälfärd för suggor och gyltor infördes i det svenska landsbygdsprogrammet 2012. Införandet av djurvälfärdsersättningar i programmet hade diskuterats redan vid starten 2007, men då bedömts som mindre angeläget. Några år senare stod dock svensk grisproduktion inför stora utmaningar och diskus- sioner inleddes för att hitta åtgärder som kunde underlätta en åter- hämtning och stärka näringens konkurrens- och attraktionskraft. En sådan åtgärd var införandet av en djurvälfärdsersättning för suggor och gyltor. Kännedom om att en djurvälfärdsersättning för suggor blivit införd i programmet väckte intresse i andra branscher. I det förberedande arbetet med programmet för perioden 2014–2020 gjordes därför en bred inventering av idéer och önskemål om lik- nande ersättningar för andra djurslag. Arbete inleddes med att ut- forma en ersättning för fårnäringen, nötköttsproduktionen och för klövvård av mjölkkor. Omfattande diskussioner fördes mellan när-

152

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

ingen och Jordbruksverket och utredningsarbete genomfördes. Resul- tatet av arbetet blev de ersättningar som nu finns för får och mjölkkor.

De åtgärder som krävs för att få ersättning skiljer sig mellan djur- slagen, men gemensamt för ersättningarnas utformning är att samt- liga åtgärder ska dokumenteras. Kontroll av efterlevnaden av de villkor som lantbrukaren har att uppfylla sker genom att studera dokumen- tationen. Ingen uppföljning av djurens välfärd görs i samband med kontroll av ersättningarna då det inte finns villkor kring detta i ersättningen.

Samtliga ersättningar bidrar till den strategiska planens särskilda mål 9 – Förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya sam- hällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra livsmedel av hög kvalitet med högt näringsintag som producerats på ett hållbart sätt, minskning av livsmedelsavfall samt främjande av djurskydd och be- kämpande av antimikrobiell resistens.

Motiveringen för koppling till mål 9 är att konsumenter har ett växande intresse för låg antibiotikaförbrukning och god djurvälfärd. Ersättningen syftar till att bidra till en god djurvälfärd, som svarar upp mot samhällets förväntningar. De insatser som ersättningarna omfattar bidrar till friskare djur och således en lägre antibiotikaför- brukning och högre djurvälfärd för det enskilda djuret.

Ersättningarna för djurvälfärd baseras på inkomstbortfall och merkostnader för genomförda åtgärder. Det är inte möjligt att er- sätta för sådant som är lagstiftning eller som anses vara praxis. Det medför att det inte går att ersätta jordbrukare för åtgärder som går utöver EU:s lagstadgade nivå, men som utgör krav enligt svensk lag- stiftning. Sverige har i tidigare förhandlingar i samband med reform- arbete för den gemensamma jordbrukspolitiken drivit på för att in- föra en möjlighet att ersätta för åtgärder för bättre djurvälfärd som går utöver EU:s lagstiftning även om åtgärderna ingår i nationell lagstiftning och praxis. Det är en fråga som den nuvarande reger- ingen fortsatt driver. Även övriga medlemsländer skulle då få mot- svarande möjlighet att ersätta nationella särkrav, vilket innebär att medlemsländer med samma kravnivå som Sverige på ett visst område också skulle kunna öka ersättningarna.

Det faktum att ersättningarna grundas på kostnader för köpta tjänster och eget arbete i form av bland annat dokumentation av genomförda åtgärder har medfört att en stor del av ersättningen baseras på tid för dokumentation. I en enkät som gjordes inom

153

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Jordbruksverkets utvärdering av djurvälfärdsersättningarna lyfte många respondenter att de upplevde administrationen som betung- ande, i synnerhet kraven på dokumentation.

Kompensationsstöd

Häst räknas inte som ett djurslag som ingår i kompensationsstödets beräkningar för stödnivåer. I alla stödområden kan hästföretagare dock få kompensationsstöd för växtodlingsgrödor och i de nord- ligaste områdena även för grovfoder.

Jordbrukare som har jordbruksmark i ett område där det är sämre naturgivna förutsättningar för att odla kan få kompensationsstöd. Stödet ska kompensera jordbruket i sådana områden för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som relaterar till att bedriva jordbruksproduktion i dessa områden.

Syftet med kompensationsstödet är att främja fortsatt brukande av jordbruksmark och att bevara och främja hållbara jordbrukssy- stem. Det svenska jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet har utvecklats svagt under de senaste tio åren, jämfört med näringslivet som helhet. Lönsamheten är sämre i områden med sämre naturgivna förutsättningar och stora delar av Sverige utgörs av skogs- och mellan- bygder med sämre naturliga förutsättningar för jordbruk. Om lön- samheten i jordbruket försämras ytterligare kommer produktionen fortsätta minska, och även minska på fler områden än i dag. Särskilt utsatta är områden med svaga förutsättningar för jordbruksproduk- tion liksom produktionsgrenar som i utgångsläget har svag lönsam- het. För att säkra ett konkurrenskraftigt jordbruk i alla delar av Sverige behöver det ske en kompensation för sådana inkomstskill- nader som orsakas av sämre produktionsförutsättningar och högre kostnader.

Den dominerande typen av jordbruk inom kompensationsom- rådena är företag med betesdjur, främst med nötkreatur men även med får och get. Ersättning lämnas för arealen grovfoder i förhål- lande till antalet nötkreatur, får eller getter som hålls på företaget. I några stödområden i norra Sverige lämnas ersättning för grovfoder utan krav på djurinnehav. Gårdar med endast hästverksamhet räknas som djurlösa jordbruk i detta stöd. I hela stödområdet lämnas också ersättning för växtodlingsgrödor utan krav på djurinnehav.

154

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Genom att delvis kompensera jordbrukare för de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för jord- bruksproduktionen i det berörda området, bidrar åtgärden till att uppnå detta. För att undvika överkompensation styrs ersättningen per hektar av de typer av jordbruk som företaget bedriver.

Kompensationsstödet är utformat genom att jordbruksmarken delas in i fem typer av jordbruk:

1.Jordbruk med betesdjur och grovfodergrödor på åkermark.

2.Jordbruk med betesdjur och naturbetesmarker.

3.Jordbruk med betesdjur och mycket extensiva naturbetesmarker.

4.Jordbruk med växtodling.

5.Extensivt jordbruk med grovfodergrödor.

De olika jordbrukstyperna har olika krav på djurtäthet. Att krav på djurenheter per hektar skiljer sig mellan jordbrukstyperna speglar att foderarealerna är av olika karaktär. Därutöver är Sverige indelat i olika stödområden, som ska spegla de olika odlingsförhållanden som finns. Ersättningsnivån baseras på inom vilket stödområde jord- brukaren har sin mark och på vilken typ av jordbruk som bedrivs. För att ta del av stödet måste jordbrukaren utföra aktiv jordbruks- verksamhet på marken. De allra flesta jordbrukare som ansöker om grundläggande inkomststöd i berörda områden tar del av kompen- sationsstödet.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar

För att kunna erhålla miljöersättningen ska den sökande förfoga över marken, det vill säga det är den som brukar marken som kan ha rätt till miljöersättning. Endera kan den sökande äga eller arren- dera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken. Hästföretagare kan beviljas ersättningen om kraven för stödberät- tigande uppfylls.

Syftet med åtgärden är att bevara och förstärka hävdgynnad bio- logisk mångfald och synliggöra kulturmiljöer och därmed öka varia- tionen i odlingslandskapet. Ett variationsrikt odlingslandskap med inslag av hävdade betesmarker, slåtterängar och olika typer av land-

155

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

skapselement ger bättre förutsättningar för vilda växter och djur, vars livsmiljöer har skapats vid långvarig skötsel av markerna. Det är viktigt att fortsatt bevara betesmarker och slåtterängar, både uti- från dess värden för natur- och kulturvärden och dess produktions- värde. I vissa gräsmarker behövs även andra och delvis manuella insatser, till exempel röjning av igenväxning. Betesmarker och slåtter- ängar bidrar till att bibehålla och utveckla grön infrastruktur i odlings- landskapet.

Olika typer av betesmarker och slåtterängar delas in i olika mark- klasser utifrån markens natur- och kulturvärden och markernas karaktär. Företaget ansöker om ett femårigt åtagande för de marker som ska skötas. Det finns två åtagandenivåer i miljöersättningen, allmän skötsel och särskild skötsel. På betesmarker och slåtterängar som ger rätt till grundläggande inkomststöd kan lantbrukaren söka allmän skötsel. På marker som har höga natur- och kulturvärden, så kallade särskilda värden, kan lantbrukaren välja att söka särskild sköt- sel. Om lantbrukaren söker särskild skötsel ska fler villkor följas och ersättningen är högre.

Det finns viss dödvikt i ersättningen, det vill säga vissa marker hade skötts även utan ersättning. För andra marker har dock ersätt- ningen stor betydelse för att jordbrukare ska fortsätta sköta marken. Även marker som betas av hästar är stödberättigade i de olika betes- marksstöden.

Miljöersättning för vallodling

I tidigare programperioder har det funnits en miljöersättning för vallodling. Det går inte att söka nya åtaganden från 2024, men det finns jordbrukare som nyttjar ersättningen genom befintliga åtagan- den som ännu inte löpt ut. Det fanns inget krav på djurinnehav för att beviljas vallersättningen, vilket innebar att den kunde sökas av såväl företag med vallodling för hästverksamhet som av företag med andra djurslag. Vallersättningen kunde även sökas av växtodlings- gårdar utan djur. Denna typ av ersättning finns inte kvar i den nu- varande strategiska planen. Ett av skälen till att ersättningen tagits bort är att vallersättningen till stora delar bedömdes gå till gårdar och marker där vall hade odlats även utan ersättningen och att mot- svarande medel i stället mer effektivt kunde användas till andra stöd.

156

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Djurgårdarnas odling av vall styrs av behovet av foder och animalie- produktionens ekonomiska förutsättningar. En ersättning på 500 kro- nor per hektar har liten påverkan på arealen vall. Utväxlingen av medlen som skulle gå till miljöersättningen blev enligt Jordbruks- verket därmed begränsad eftersom det inte bedömdes leda till någon betydande ökning av arealen vall. Möjligheten att öka arealen vall i slättbygd på växtodlingsföretag genom en vallersättning bedömdes också som liten på grund av den högre lönsamheten i spannmåls- odlingen.

Den 24 juni 2024 gav dock regeringen Jordbruksverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny miljöersättning för vallodling86 , utanför kompensationsstödsområdet, som senast från år 2026 ska kunna sökas inom ramen för den befintliga strategiska planen 2023–2027. Myndigheten skulle dessutom göra en översyn av möjliga utveck- lingsvägar för befintliga stöd inom miljö- och klimatområdet i den strategiska planen och där det bedömdes lämpligt, lämna förslag till förändringar för att öka efterfrågan. Jordbruksverket kunde inom ramen för uppdraget även föreslå andra nya stöd. Samtliga förslag skulle kunna finansieras genom omfördelning av medel inom stöden för miljö- och klimat som redan finns i den strategiska planen. Upp- draget slutredovisades den 5 december 202487 . I sin rapport till reger- ingen föreslog Jordbruksverket ett nytt vallstöd inom GJP. Enligt förslaget är stödet begränsat till de geografiska områden som inte täcks av kompensationsstödet, vilket innebär att vissa lantbrukare ställs utanför vallersättningen. Jordbruksverket anger i sitt förslag att ersättningen skulle kunna uppgå till cirka 100 euro per hektar, men budgeten medger inte en högre ersättning än 47 euro per hek- tar. Det är regeringen som avgör ersättningsnivån, och hur mycket den kan variera mellan åren. Regeringens förslag ska godkännas av EU-kommissionen.

86Regeringsbeslut. 2024-06-20. Uppdrag att ta fram förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. LI 2024/01363.

87Jordbruksverket. 24-12-05. Redovisning av regeringsuppdrag. Förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dnr 3.1.17-10 959/2024.

157

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Investeringsstöd

Inom Sveriges strategiska plan finns flera olika former av investe- ringsstöd, däribland investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och investeringsstöd för diversifiering till annat än jordbruk. Hästföre- tag kan inte beviljas dessa investeringsstöd.

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Syftet med stödet är att förbättra konkurrenskraften genom att stödja investeringar som ökar produktiviteten och lönsamheten i jordbruksverksamheten.

Behovet av att stödja investeringar grundar sig i att lönsamheten generellt sett är låg inom jordbruket i förhållande till andra branscher. Konkurrenskraften, lönsamheten och produktiviteten har utvecklats svagt under de senaste tio åren jämfört med näringslivet som helhet och avkastningen på eget kapital har minskat successivt. Åldersstruk- turen i näringen och de problem som är vanliga i samband med gene- rationsskiften ger ytterligare svaga incitament till modernisering och utveckling. Utan lönsamhet genererar företagen inte tillräckligt med eget kapital för att kunna återinvestera och därigenom växa och utvecklas.

Investeringsstödet för ökad konkurrenskraft ska bidra till att upp- fylla den svenska livsmedelsstrategins mål och prioriteringar och till en produktion som är långsiktigt hållbar. Med hjälp av stödet och de investeringar som genomförs kan företaget exempelvis moderni- sera, förbättra, effektivisera, diversifiera, automatisera och digitali- sera sin verksamhet. Detta kan i sin tur frigöra resurser för att ytter- ligare utveckla och stärka verksamheten. Stödet kan också bidra till att företag testar ny teknik, nya produktionsmetoder och prövar nya affärsmöjligheter. Med hjälp av stödet och de investeringar som genomförs kan företagen exempelvis investera i modernare stallar som bidrar till en ökad djurvälfärd.

Företag inom jordbruk, trädgård (inklusive akvaponik) eller rennäring som genomför investeringar i mark och byggnader som används i jordbruksverksamhet kan söka stödet.

Investeringsstöd till ökad konkurrenskraft har både stödgolv och stödtak. Stödgolvet är detsamma för alla län och medför att det inte är möjligt att ge stöd för mindre investeringar. Stödtaket är 2,4 mil-

158

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

joner kronor i södra Sverige och 3,5 miljoner kronor i norra Sverige. Stödnivån är i regel 30 procent, men unga jordbrukare som är 40 år eller yngre samt rennäringen kan få upp till 40 procent i stöd.

Investeringsstöden har en hög acceptans hos lantbrukarna och är allmänt populära vilket avspeglas i ett högt söktryck. Det höga söktrycket medför att en stor del av de sökande inte blir beviljade investeringsstöd. Urvalskriterier används för att välja ut vilka som ska få ta del av stödet. Det är hård konkurrens om stödet och i många fall räcker inte den tilldelade budgeten.

Länsstyrelsen är den myndighet som tar emot ansökningar och fattar beslut om investeringsstöd. Vid ansökan om stöd görs en be- dömning baserat på urvalskriterier. Ansökan ska nå upp till en viss miniminivå och därefter jämförs ansökningar mot varandra i så kallade beslutsomgångar. Eftersom varje län har en egen budget för investe- ringsstöd varierar möjligheten att få stöd mellan län. Det kan med- föra att en ansökan som når över miniminivån och erhåller en viss poängnivå i ett län inte blir beviljad på grund av hög konkurrens. Samma ansökan hade dock kunnat bli beviljad i ett annat län, där söktrycket är lägre.

Intresset för att investera i nya stallbyggnader styrs av många faktorer. Förväntningar om den framtida marknadsutvecklingen är en viktig faktor men även möjligheten att få investeringsstöd spelar stor roll. Det avspeglas i hur många stallplatser som förprövas varje år. I början på en ny budgetperiod brukar antalet förprövade platser öka medan intresset minskar i slutet av budgetperioden då det är mer osäkert om investeringsstöd beviljas. Även förväntningar om för- ändrade villkor för investeringsstöd brukar påverka intresset för att investera. Ett högt söktryck i början på perioden kan även bero på att det finns ett uppdämt behov från tidigare år.

Tidigare utvärdering av investeringsstöden pekar på en relativt hög dödvikt, det vill säga att man skulle ha genomfört investeringen även utan stöd. Samtidigt leder ett beviljat investeringsstöd till en lägre belåningsgrad vilket minskar den finansiella risken och en potentiellt stärkt konkurrenskraft för det enskilda företaget.

Ytterligare en effekt som investeringsstödet har på möjligheten för investeringar är att banker i vissa fall inte beviljar lån till en in- vestering om det inte finns en beviljad investeringsstödsansökan.

I dessa fall kan investeringsstödet ha en avgörande betydelse för möjligheten att bli beviljad lån, vilket även motverkar dödvikt.

159

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Fördelningen av investeringsstöd, det vill säga hur stor budget respektive länsstyrelse får till sitt förfogande, är inte helt okompli- cerad. Vid fördelningen av stöd har en av faktorerna varit mängden djur. Denna fördelning har fått kritik, då vissa menar att det är bättre att öka stöden där det finns potential att öka produktionen, men där djurantalet är lägre, exempelvis i norra Sverige. Kritikerna menar att det vore bättre än att satsa på de områden där det redan finns kon- kurrenskraftiga jordbruk. En anledning till att fördelningsnyckeln är uppbyggd på det sätt den är i dag är att fördelningen grundas på faktiska siffror. En fördelning som skulle baseras på potential skulle få större inslag av spekulation i framtida utveckling och därmed bli mer osäker. I befintlig fördelningsnyckel finns dock en faktor för gleshet, för att främja fördelning till län med mycket glesbygd vilket ger en nackdel i form av bland annat sämre konkurrens mellan olika säljare av investeringsvaror och långa transportavstånd.

Investeringsstöd för diversifiering till annat än jordbruk

Stödet syftar till att utveckla och diversifiera näringslivet i lands- bygderna och därigenom skapa tillväxt och sysselsättning. Många jordbruksföretag bedriver i dag annan verksamhet utöver jordbruks- verksamhet, exempelvis inom entreprenad, gårdsbutik, omvårdnad, utbildning, hästturism eller annan besöksnäring. Det bidrar, förutom till att stärka och diversifiera näringslivet på landsbygderna, till att ge jordbruksföretagen möjlighet att sprida sina risker, öka intäkts- basen och minska den ekonomiska sårbarheten. Det kan också vara ett sätt att bättre utnyttja och förädla gårdens resurser. Kombina- tionsverksamheter i jordbruksföretag bidrar till ökad sysselsättning och lokal utveckling i närområdena.

Den som driver ett jordbruksföretag, trädgårdsföretag eller ren- näringsföretag och diversifierar, det vill säga breddar, sin verksam- het kan söka stödet. Jordbruksföretag kan få stöd för att diversi- fiera mot sådan hästverksamhet som inte är jordbruk, till exempel hästturism.

För att kunna söka stöd ska utgifterna uppgå till minst 100 000 kro- nor. Stödmottagaren kan maximalt få stöd för 40 procent av de utgif- ter som ger rätt till stöd. Inom en treårsperiod kan sökande få maxi-

160

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

malt 800 000 kronor. Länsstyrelserna ansvarar för handläggning av stödet i den del som rör jordbruk och Sametinget för rennäringen.

Stöd till unga nystartade lantbrukare

Startstöd kan inte beviljas för hästverksamheter. Startstöd kan be- viljas till personer som är 40 år eller yngre och som för första gången etablerar en jordbruksverksamhet. För att ta del av stödet krävs att sökanden etablerat sitt företag eller börjat bedriva affärsmässig verk- samhet. Det kan också handla om att skala upp en marginell jord- bruksverksamhet, som sökande tidigare etablerat, till att bli affärs- mässig. Syftet med stödet är att göra det lättare för unga att starta eller ta över en jordbruksverksamhet. I förlängningen kan lands- bygdens utveckling och konkurrenskraft på så sätt stärkas.

Ett av villkoren för att få ta del av startstöd är att sökanden ska ha tillräcklig utbildningsnivå. Grundkravet är minst gymnasiekom- petens eller motsvarande för alla unga företagare. För rennärings- företagare är ett ytterligare grundkrav att en mentor ska vara utsedd som har åtagit sig att vara mentor i minst tre år. Den sökande ska också kunna visa att denne inte bedrivit affärsmässig jordbruksverk- samhet tidigare. Sökanden ska bifoga en affärsplan, som ska visa att företaget har möjligheter att bli långsiktigt lönsamt och bidra till ökad livsmedelsproduktion och ökad konkurrenskraft för jordbruks- sektorn. Stödet ges i form av klumpsummor på 150 000 kronor för halvtidsarbete och 300 000 kronor för heltidsarbete.

Startstödet handläggs av länsstyrelserna, som gör bedömningar av ansökningar baserat på urvalskriterier. Startstödet är populärt, med ett högt söktryck på tillgänglig budget. Det medför att inte alla de som söker stöd, och som uppfyller kraven, får ta del av det. Det är främst sökande som söker det lägre beloppet utifrån en halv- tidstjänst som får avslag eftersom urvalskriterierna prioriterar hel- tidsjordbruk. Det finns dock variationer mellan länsstyrelserna.

För att ta del av stödet krävs att sökanden etablerat sitt företag eller börjat bedriva affärsmässig verksamhet. Det innebär att start- stödet i sig troligtvis inte bidrar till att sänka tröskeln för unga som vill bedriva verksamhet inom näringen. Däremot utgör det en stött- ning för de som redan bestämt sig.

161

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Förutom startstödet finns även ett särskilt inkomststöd till ny- startade unga lantbrukare. Det är ett extra stöd som utgår baserat på den jordbruksareal lantbrukaren förfogar över. Det utgör ett för- stärkt inkomststöd och kompletterar på så vis det grundläggande inkomststödet, vilket ger unga jordbrukare ett extra likviditetstill- skott under fem år. Detta stöd lämnas till alla lantbrukare inklusive företag med hästverksamhet som uppfyller villkoren för det grund- läggande inkomststödet för hållbarhet.

Projektstöd för att främja näringens utveckling

Projektstöden i form av stöd till kompetensutveckling, samarbete och innovationsprojekt inom EIP kan nyttjas för att främja jord- brukets utveckling som helhet vad gäller ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Stöd till kompetensutveckling

Stödet till kompetensutveckling kan inte sökas av enskilda företa- gare för egen fortbildning utan av de aktörer som arrangerar någon form av kompetensutveckling. Det övergripande syftet med stöd till kompetensutveckling är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i strategiska planen samt bidra till uppfyllande av nationella mål och EU-gemensamma mål, direk- tiv och förordningar. I sin helhet ska åtgärden verka för en hållbar ekonomisk, miljömässig och social utveckling av landsbygden. Stö- det ska riktas till verksamma inom besöks-, jordbruks-, livsmedels-, ren-, skogsbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och hästnäringen. Aktiviteterna ska bidra till ökad kompetens hos målgruppen, vilket främjar innovation, samarbete och utveckling av kunskap. Aktivite- terna kan även inspirera till och underlätta att använda och utveckla ny teknik och nya metoder utifrån ny kunskap från forskning och försök samt återföra kunskapsbehov till forskningen.

Stödet till kompetensutveckling delas in i tre övergripande om- råden, med tillhörande budgetposter: Stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd, Miljö och klimat samt Livsmedel och besöks- näring.

162

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Målgruppen för aktiviteterna är rådgivare och verksamma inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäringsföretag. I viss mån ingår även företagare eller ideella föreningar med häst- verksamhet, men då avgränsat till projekt som syftar till ökad djur- välfärd och miljö.

Stöd till samarbete

Syftet med stöd till samarbete är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället, men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete. Samarbete är en viktig del i att stärka en hållbar utveckling över längre tid i näringar och landsbygder som påverkas och präglas av glesa strukturer. Stödet till samarbete kan användas för att stödja praktiknära försök, tester och utvärderingar samt stimulera till ökad samverkan om utvecklingsfrågor inom jord- bruksnäringen. Här kan samarbetsåtgärden fylla en lucka mellan det kunskapsframtagande som finansieras via forskningspengar och det kunskapsframtagande som de enskilda företagen finansierar själva. Åtgärden ska uppmuntra nya idéer och nya samarbeten som kan presentera nya resultat.

Stödet till samarbete delas in i tre övergripande områden, med tillhörande budgetposter: stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd, samt livsmedel och besöksnäring. För att ta ett exempel så ska samarbetsinsatser för Stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd bidra till att inom jordbruks- och rennäring utveckla och utvärdera processer, metoder, produkter, tekniker och liknande genom samverkan mellan olika kompetenser. Därigenom stärks kon- kurrenskraften i näringen som helhet.

Innovationsstöd inom EIP-Agri

Syftet med innovationsstödet är att få fram nya innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom olika områden genom att skapa bättre kopplingar mellan forskningsresultat, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäring.

Stöden för EIP kan användas inom två områden; konkurrens- kraft respektive miljö och klimat. Inom området konkurrenskraft

163

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

kan även projekt genomföras som syftar till att stärka djurvälfärden, och därigenom konkurrenskraften. Det finns två typer av stöd inom EIP:

•Stöd för att bilda innovationsgrupper.

•Stöd för innovationsprojekt.

Vem som beviljas stöd avgörs av de prioriteringar och urvalskrite- rier som kommuniceras av stödmyndigheten. Genom att bilda inno- vationsgrupper runt en potentiell innovation kan innovationer på ett systematiskt sätt identifieras, utvecklas och spridas. Inom både gruppbildningsstöd och projektstöd är sammansättningen av olika kompetenser viktig. Det kan vara kompetenser från företag, rådgiv- ningsorganisationer och forskning, både inom och utom lantbruks- sektorn. Syftet är att föra samman olika kompetenser till en grupp som sedan ska arbeta tillsammans för att utveckla jordbruk, träd- gård (inklusive akvaponi) och rennäring.

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisa- tioner och företag kan söka stödet. För att bilda en innovations- grupp eller innovationsprojekt krävs att minst två av följande aktö- rer ingår: forskare, rådgivare eller företagare. Stöd beviljas inte till forskning, men kan ges till viss försöksverksamhet och utvärdering där det är nödvändigt för projektet.

Stöd till lantrasföreningar

Lantrasföreningar kan få stöd för sitt arbete med att bevara lantraser. Lantrasföreningar kan söka stödet om de bedriver bevarandearbete med hotade raser av djurslagen nötkreatur, får, get, gris, häst, bi, kanin och fjäderfä. Ett villkor är att Sverige har ett bevarandeansvar för den eller de hotade raser som föreningen bevarar. Sverige har ett bevarandeansvar för:

•Gotlandsruss

•Svensk ardenner

•Nordsvensk brukshäst.

164

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, föreningen nordsvenska hästen och svenska russavelsföreningen får i den nuvarande strate- giska planen stöd för sin bevarandeverksamhet.

3.11.3Vilka stöd kan hästnäringen ta del av?

Som ovan beskrivits finns ett antal stöd och ersättningar som före- tag med jordbruksverksamhet kan få. Här kan företag med hästar och andra i hästnäringen i vissa fall också inkluderas förutsatt att de uppfyller kraven för dessa stöd. Exempel på stöd där företag inom hästnäringen i dag kan söka stöd är det grundläggande inkomststödet för hållbarhet och alla miljöersättningar. I alla stödområden kan hästföretagare få kompensationsstöd för växtodlingsgrödor och i de nordligaste områdena även för grovfoder. För att kunna få det grundläggande inkomststödet krävs att sökande klassas som aktiv jordbrukare, har tillgång till marken och har minst 4 hektar jord- bruksmark som uppfyller kraven på stödberättigande areal. Även grundvillkoren behöver vara uppfyllda.

Hästföretagare kan även få del av det kompletterande omfördel- ningsinkomststödet för hållbarhet (omfördelningsstöd), förutsatt att man fått grundläggande inkomststöd. Detsamma gäller det areal- baserade inkomststödet för unga nystartade lantbrukare. Hästföre- tagare med växtodling kan också ta del av miljöersättningar.

Summering av stöd och ersättningar som hästverksamheter kan beviljas helt eller delvis:

•Grundläggande inkomstöd.

•Omfördelningsstöd.

•Stöd till unga.

•Miljöersättningar, bland annat miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar.

•Kompensationsstöd (delvis).

•Stöd till kompetensutveckling inom områdena djurvälfärd samt miljö och klimat.

165

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

•Stöd till samarbete inom områdena djurvälfärd samt miljö och klimat.

•EIP inom områdena djurvälfärd samt miljö och klimat.

•Stöd till lantrasföreningar.

3.11.4Exempel på stöd där det finns begränsningar för hästverksamheter

Nedan följer exempel på befintliga stöd där företagare och verksam- heter inom hästnäringen i dag begränsas eller inte beviljas stöd, men där näringen påpekat att det finns intresse av att kunna beviljas stöd.

I dag är det inte möjligt att söka vallstöd oavsett verksamhet då stödet inte längre finns. Hästnäringens olika organisationer har ut- tryckt ett starkt intresse för ett nytt återinfört vallstöd, i enlighet med Jordbruksverkets förslag som lämnats till regeringen88 .

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Hästföretag beviljas inte investeringsstöd för ökad konkurrenskraft trots att syftet med stödet är att förbättra konkurrenskraften genom att stödja investeringar som ökar produktiviteten och lönsamheten i jordbruksverksamheten. Inte heller företag med avel och uppföd- ning av häst, som enligt EU:s definition betraktas som jordbruksverk- samhet, har möjlighet att söka investeringsstöd för ökad konkurrens- kraft. Företag med produktion av hö eller annat grovfoder räknas som jordbruksverksamhet och kan ta del av stödet.

Investeringsstöd för diversifiering till annat än jordbruk

Hästföretag beviljas inte investeringsstöd för diversifiering trots att hästföretag likt andra företag i primärproduktionen ofta behöver flera områden att stå på i sitt företagande. Däremot kan jordbruks- företag som diversifierar till sådan hästverksamhet som inte samti- digt definieras som jordbruk, till exempel hästturism, beviljas stöd.

88Jordbruksverket. 24-12-05. Redovisning av regeringsuppdrag. Förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dnr 3.1.17-10 959/2024.

166

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Företag med avel och uppfödning av häst som enligt EU:s definition betraktas som jordbruksverksamhet, omfattas inte av stödet. Företag med produktion av hö eller annat grovfoder räknas som jordbruks- verksamhet och kan söka stödet. För att inte exkludera jordbruks- företag som till en mindre del bedriver till exempel hästuppfödning där familjen har ett mindre antal hästar som ingår i företaget finns skrivningen om ”huvudsakligen” i förordningen om EU:s gemen- samma jordbrukspolitik (9 kap. 14 §)89 . De kan alltså söka diversi- fieringsstöd så länge som angiven hästverksamhet inte dominerar över annan jordbruksverksamhet.

Kompensationsstöd

Om företagaren har jordbruksmark i ett utpekat område där det är sämre förutsättningar för att odla kan man få kompensationsstöd. Stödet ska kompensera jordbruket för alla eller delar av de merkost- nader och inkomstbortfall som relaterar till att bedriva jordbruks- produktion i dessa områden. Kompensationsstödet ska riktas till jordbruksproduktion. Verksamhet som handlar om rekreation eller sport bedöms inte som jordbruksproduktion. Produktion av jord- bruksprodukter är till exempel produktion av spannmål, kött eller levande djur som säljs vidare. Hästar hålls enligt Jordbruksverkets definition oftast inte för att producera jordbruksprodukter och kan därför inte beviljas kompensationsstöd.

Företag som har nötkreatur, tackor och getter i kombination med grovfodergrödor kategoriseras som jordbruk typ 1–3, medan de som inte har djur kategoriseras som jordbruk med växtodlings- grödor, typ 4. I några stödområden i norra Sverige lämnas också ersättning för grovfoder utan krav på djurinnehav, typ 5. Den som har jordbruksmark och enbart hästar kan således bara erhålla det kompensationsstöd som ges för typ 4 och 5. För hästföretag som inte brukar jordbruksmark utgår inget kompensationsstöd, i ana- logi med andra landsbygdsanknutna verksamheter som inte brukar mark, till exempel turist- eller entreprenadföretag.

89Svensk författningssamling. 2022. Förordning om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, SFS 2022:1826.

167

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.11.5Stöd och ersättningar som omfattar hästverksamheter i andra EU-länder

De förfrågningar utredningen gjort har inte resulterat i någon samlad statistik från exempelvis EU-kommissionen över vilka medlemslän- der som inkluderar hästen i olika stöd och ersättningar inom GJP.

När det gäller enskilda medlemsländer kan konstateras att Irland medger att hästverksamheter kan ingå i kompensationsstödet (Areas of natural or other specific constraints, ANC)90 .

I Finland har häst funnits med i kompensationsstödet fram till och med år 202291 . Från år 2023 har Finland helt tagit bort kravet på djurinnehav i kompensationsstödet.92 I Finland är det också möjligt att ge företagsstöd till mikro- och små företag som erbjuder ridakti- viteter då dessa bedöms vara en ekonomisk och vinstdrivande före- tagsverksamhet. Det gäller oavsett om hästverksamheten sker på ett lantbruk eller inte. Detta styrs i Statsrådets förordning om före- tagsstöd för landsbygden under finansieringsperioden 2023–2027 (646/2023)93 . Enligt Statsrådets förordning om styrning av investe- ringsstöd för gårdsbruk i Finland (266/2023) kan byggnadsinveste- ringar till hästuppfödning få stöd94 . Under år 2024 beviljades endast en hästverksamhet stöd. Denna nivå har varit densamma under de senaste åren. Hästsektorn i Finland kan även få medel genom pro- jektstöden (EIP), till exempel för samarbets- och utbildningsprojekt som syftar till att utveckla hästsektorn.95

Hästuppfödning betraktas som en jordbruksverksamhet i den franska nationella strategiska planen för GJP, liksom olika aktivite- ter för att förbereda och träna hästar för att nyttja hästarna i olika verksamheter, exklusive utställningsverksamhet. Enligt det franska jordbruksdepartementet säkrar detta att definitionen av en jordbru- kare är i överensstämmelse med både den gemensamma jordbruks- politiken och fransk nationell lagstiftning. Det förenklar också ruti-

90Irish Government. 2024. Areas of Natural or other specific Constraints, ANC. www.gov.ie.

91Livsmedelsverket Ruokavirasto. 2022. Kompensationsersättning i Finland 2022. www.ruokavirasto.fi.

92Livsmedelsverket Ruokavirasto. 2023. Kompensationsersättning i Finland 2023. www.ruokavirasto.fi.

93Statsrådets förordning om företagsstöd för landsbygden under finansieringsperioden 2023–2027 (646/2023) https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2023/20230646.

94Statsrådets förordning om styrning av investeringsstöd för gårdsbruk (266/2023) https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2023/20230266.

95Ministry of Agriculture and Forestry of Finland. Food department, Rural Development Unit. 2025. Pers. medd.

168

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

nerna. Under den föregående programperioden för GJP ansågs en person som ägde hästar men som inte själv var uppfödare (till ex- empel en tränare eller ett ridcenter med hästar), inte direkt vara engagerad i en jordbruksverksamhet. Bedömningen var att kopp- lingen endast var indirekt genom underhåll av betesmark. Enligt det franska jordbruksdepartementet skapade denna situation tidigare svårigheter att få tillgång till vissa stödsystem för hästnär- ingen. Detta erkännande av jordbruksverksamheten hos hästgårdar och ridskolor i Frankrikes nationella strategiska plan för den gemen- samma jordbrukspolitiken gör det möjligt för hästägare att dra nytta av direktstöd och ersättningar för naturliga begränsningar (kompen- sationsstöd, Areas of natural constraints, ANC, artikel 71) samt vissa miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket (Agri-environment- climate measures, AECM, artikel 70).96

I Polen ges GJP-stöd inom följande områden:

•Bevarande av utrotningshotade djurgenetiska resurser. Uppfödare av inhemska hästraser, såsom polsk Konik, Hucul, Małopolski, Schlesisk, Wielkopolski och kallblodiga hästar av typerna Sokólski och Sztumski, kan få bidrag för hingstar och ston av dessa raser.

•Djurskydd. Hästuppfödare kan ansöka om ekonomiskt stöd för att förbättra hästars välfärd genom att ge dem större utrymme i byggnader, på betesmarker och i hagar än vad som krävs enligt gällande normer.

•Åtgärder för jordbruk, miljö och klimat. Jordbrukare som bedri- ver hästuppfödning kan få stöd för att genomföra åtgärder rela- terade till miljöskydd, såsom att bevara permanenta gräsmarker där hästar betar.

•LEADER-programmet. Lokala aktionsgrupper kan genomföra projekt kopplade till utveckling av hästturism, marknadsföring av regioner genom ridning samt organisering av hästtävlingar och evenemang.97

96Ministère de l’agriculture de la souveraineté alimentaire et de la forét. 2024. Pers. medd. www.agriculture.gouv.fr.

97Lantbrukarnas Riksförbund. 2025. Pers. medd.

169

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

På liknande sätt som Polen använder Ungern GJP-medel för att bevara inhemska hästraser och säkra deras roll inom turism och jordbruk.98

I Österrike omfattas hästar av GJP-stödet för betesmarker. Dess- utom har Österrike inkluderat hästar inom djurassisterad pedagogik genom Green Care, vilket också stöds via GJP-åtgärden Samarbete (77–02). Vidare stöder Österrike bevarandet av Norikerhästen genom ÖPUL-åtgärden Bevarande av hotade husdjursraser. Investeringar i häststallar stöds också via GJP, inklusive investeringsbidrag för stall (Åtgärd 73–01) och finansiering för ridhallar, ryttarlounger med mera genom diversifieringsstöd (Åtgärd 73–08).99

3.11.6Regionalfonden

Regionalfonden syftar till att främja hållbar utveckling och syssel- sättning genom att finansiera projekt inom områden som miljö, klimat, företagande, kompetens, forskning och bredbandsinfra- struktur. Enskilda näringsidkare kan inte direkt ansöka om stöd från Regionalfonden. Däremot kan de få indirekt stöd genom pro- jekt som finansieras av fonden. Det finns inom regionalfonden inget företagsstöd som är direkt lämpligt för hästföretag. Detta då Regio- nalfonden inte är öppen för enskilda näringsidkare.

3.12Konsumentköplagen och Köplagen

Det har blivit allt vanligare att privatpersoner köper varor på internet och över nationsgränser. En stor andel av dessa köp sker från företag eller andra näringsidkare som kan vara baserade i Sverige, i ett annat EES-land eller i ett tredje land. Den digitala marknaden utvecklas också hela tiden och näringsidkare tillhandahåller digitalt innehåll och digitala tjänster till konsumenter. Vid sidan av detta säljs alltjämt många varor i butik och utan digitalt inslag. Mot denna bakgrund genomförde EU-kommissionen en översyn av konsumentlagstift- ningen under åren 2015 - 2016. Den 20 maj 2019 beslutades om en ny EU-lagstiftning på området genom två direktiv om konsument-

98Lantbrukarnas Riksförbund. 2025. Pers. medd.

99Ibid.

170

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

rätt100,101. Dels ett direktiv om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster, dels ett direktiv om försäljning av varor. Genom den nya EU-lagstiftningen blev det bland annat frivilligt för med- lemsstaterna att välja hur levande djur ska hanteras i förhållande till konsumentlagstiftningen.

Under åren 2019 och 2020 pågick en svensk statlig utredning102 där det ingick i uppdraget att utreda hur Sverige framåt ska förhålla sig till den nya EU-lagstiftningen på konsumentområdet. I januari 2022 publicerades ett förslag till ny lagstiftning från regeringen av- seende en korrigerad konsumentköplag där svenska regler anpassats till EU-regler på området. Riksdagen beslutade om den nya lagen 30 mars 2022. I samband med beslutet om den nya konsumentköp- lagen lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen103 med en uppmaning att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som undantar köp av dyrare djur från konsumentköplagens tillämpnings- område. Den nya konsumentköplagen trädde i kraft den 1 maj 2022.

3.12.1Konsumentköplagen

Konsumentköplagen104 innehåller bestämmelser om skydd för kon- sumenter vid köp av varor där köparen är konsument och säljaren är näringsidkare, något som är vanligt förekommande vid försäljning av hästar. Många försäljningar av hästar omfattas därför av konsu- mentköplagens bestämmelser.

Den tidigare konsumentköplagen105 som gällde i Sverige fram till

1 maj 2022 angav i 20a § att:

Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art.

100Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. (Text av betydelse för EES.)

101Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG.

102Statens offentliga utredningar. 2020. En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. SOU 2020:51.

103Riksdagen tillkännagivande bet. 2021/22:CU3, rskr. 2021/22:212.

104Svensk författningssamling. 2022. Konsumentköplag. SFS 2022:260.

105Svensk författningssamling. 1990. Konsumentköplag. SFS 1990:932.

171

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

I den omarbetade konsumentköplagen som trädde i kraft 1 maj 2022 justerades bland annat presumtionsregeln i den gamla lagens 20a §, det vill säga den tid under vilken ett fel som utgångspunkt ska anses vara ett sådant fel som näringsidkaren ansvarar för. Skrivningen om att fel som visar sig inom sex månader efter varans avlämnande ska anses ha funnits vid avlämnandet, togs bort. I den nya lagen anges dock fortsatt att det är näringsidkaren som svarar för fel som visar sig inom 6 månader efter avlämnande av varan, men det infördes vissa särregler för levande djur vid köp där priset överstiger en tion- del av prisbasbeloppet. För sådana köp gavs en helt ny möjlighet för näringsidkaren och konsumenten att avtala om undantag från kon- sumentköplagen så att fel på det levande djuret som visar sig inom

6 månader inte ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för. Genom den nya lagen fick konsumenterna också ett utökat under- sökningsansvar.

Företagare, vanligtvis uppfödare eller tränare som säljer hästar till privatpersoner, har dock även efter omarbetningen av konsument- köplagen ett omfattande ansvar och bevisbörda under en relativt lång tid efter försäljningen om det inte avtalats bort. Av 4 kap. 17 och 18 §§ i konsumentköplagen framgår som nämnts ovan att ett fel som visar sig inom sex månader efter det att det levande djuret avlämnades ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för (två år gäller andra typer av varor än levande djur), om inte näringsidkaren visar något annat eller detta är oförenligt med varans eller felets art. Vid köp av levande djur till ett pris som överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken106 får dock näringsidkaren och konsumenten avtala om undantag från första stycket i 4 kap. 18 § i konsumentköplagen, det vill säga vad gäller tiden för säljarens ansvar. Regeringen har fastställt prisbas- beloppet för år 2024 till 57 300 kronor.

I lagstiftningsärendet om den nya konsumentköplagen beslutade riksdagen även, på utskottets förslag, om ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som undantar köp av dyrare djur från konsumentköplagens tillämpnings- område (bet. 2021/22:CU3, rskr. 2021/22:212). Civilutskottets ställningstagande lyder enligt följande:

106Svensk författningssamling. 2010. Socialförsäkringsbalk. SFS 2010:110.

172

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

En konsument är oftast i underläge gentemot näringsidkaren, och syftet med konsumentköplagen är bl.a. att jämna ut detta styrkeför- hållande mellan säljare och köpare. När det gäller köp av levande djur är dock säljaren ofta en mindre aktör som genomför enstaka försälj- ningar, och i en sådan situation finns inte samma behov av konsument- skydd. Med den nya konsumentköplagen införs vissa särregler som ska gälla främst vid köp av dyrare levande djur. Detta är ett steg i rätt rikt- ning. Enligt utskottet tar den nya regleringen dock inte tillräcklig hänsyn till de särskilda förhållanden som ofta råder vid köp av dyrare levande djur. I betänkandet En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal finns en så kallad skiss med alternativa lagtextlösningar. Utredningen har bl.a. tagit fram ett alternativ där man undantar köp av dyrare levande djur från konsumentköplagens tillämpningsområde (se SOU 2020:51 s. 374 f.). Med dyrare djur avses djur där priset över- stiger en tiondel av prisbasbeloppet. Enligt utskottet framstår detta alternativ som mer ändamålsenligt när det gäller köp av dyrare djur än vad som nu införs i den nya konsumentköplagen. Utskottet anser där- för att regeringen bör gå vidare med skissen till en alternativ lagtext i SOU 2020:51 där köp av dyrare levande djur undantas från konsument- köplagens tillämpningsområde och sedan återkomma till riksdagen med ett lagförslag. En sådan lösning torde enligt utskottet leda till färre rätts- processer där det finns en risk för att djuren blir lidande. Vad som an- förts bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Detta innebär bifall eller delvis bifall till motionerna 2021/22:4384 (SD), 2021/22:4386 (C) yrkande 1, 2021/22:4387 (KD) yrkande 4, 2021/22:3100 (M) yrkande 4, och 2021/22:847 (M).

Ovanstående tillkännagivande har ännu inte hanterats av regeringen. Tolkningen av felbegreppet är fortsatt relevant trots ny lagstift-

ning för de som inte avtalar bort presumtionsregeln. Det finns ett antal tidigare rättsfall när det gäller felbegreppet kopplat till levande djur i konsumentköplagen som är av intresse även om de tillkom innan den nya konsumentköplagen. Högsta domstolen har i rätts- fallet NJA 1989 s. 156, med hänvisning till äldre praxis, uttalat att ett djur ansetts behäftat med fel om en defekt som utvecklats efter leveransen berott på ärvda anlag. Ett djur som utvecklar en sjuk- dom långt efter köpet bedöms alltså av Högsta domstolen ha haft felet redan vid köptillfället om det beror på ärvda anlag.

Det finns också en hovrättsdom (FT 2749-12) där domstolen konstaterar att en fyra år gammal hund, som enligt domstolens ut- redning inte visar några kliniska symptom, bär på ett arvsanlag som gör att det enligt domstolen finns en beaktansvärd risk att hunden i framtiden ska utveckla kliniska besvär. Därför bedöms varan (hunden) som felaktig och säljaren som ansvarig för felet i enlighet med kon-

173

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

sumentköplagen. En köpare av ett levande djur kan alltså låta göra en veterinärundersökning och en DNA-analys av djuret i fråga och med stor sannolikhet finna något som är felaktigt med djuret och sedan begära exempelvis återbetalning, prisavdrag eller skadestånd trots att djuret i sig inte uppvisar några kliniska symptom vid tillfället.

Det finns även fall med så kallade lynnesfel, det vill säga att djurets beteende i sig anses utgöra ett fel på varan. Högsta domstolen har i NJA 1938 s. 273 till exempel fastställt att en häst som visade ovilja att dra var behäftad med ett fel.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har avlämnat dom i ett mål (nr. FT 1651-09) som rörde en hund. Vid köptillfället hade en vete- rinärbesiktning genomförts utan anmärkning. Ett par veckor efter köpet insjuknade hunden och diagnosticerades med en hormonsjuk- dom som gjorde att köparen tvingades avliva hunden. Sjukdomen konstaterades ungefär två̊månader efter köpet. Frågan i målet var därför om sjukdomen förelegat även vid köptillfället, trots att hunden då inte visade några symptom. Eftersom felet visat sig inom sex må- nader antogs felet vara ursprungligt. Enligt veterinären som hördes vore det osannolikt att valpen hade sjukdomen vid avlämnandet eftersom inget onormalt upptäcktes vid besiktningen, men veteri- nären kunde inte uttala sig om hur lång tid det tar för sjukdomen att utvecklas och vilka symptom som visar sig först. Det faktum att hunden hade genomgått veterinärbesiktning utan anmärkning ansågs av rätten inte vara tillräcklig bevisning för att bryta presumtionen och därför bedömdes att säljaren hade ett fel-ansvar.

Svea hovrätt har avlämnat dom i mål T 10067-09 som gällde ett konsumentköp av en häst. Hästen besiktigades av en veterinär utan anmärkning. Hästen avlivades till följd av sjukdom en tid senare och vid den obduktion som genomfördes visade det sig att en förändring

ilillhjärnan orsakat hästens hälsoproblem. Hovrätten konstaterade att det inte kunde uteslutas att felen hade förelegat redan vid försälj- ningen. Det första veterinärintyget som utfärdats ansågs alltså inte vara tillräckligt för att säljaren skulle ha motbevisat presumtionen och felet ansågs därför ha förelegat vid avlämnandet.

174

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

3.12.2Köplagen

Till skillnad från konsumentköplagen tillämpas köplagen107 om bägge parter antingen är näringsidkare eller privatpersoner. Lagen gäller dock inte i sådana fall där konsumentköplagen är tillämplig. Det avgörande i frågan huruvida någon är att anse som konsument eller inte är i vilket ändamål varan huvudsakligen kommer att användas.

Köplagen ställer högre krav än konsumentköplagen på att säljare och köpare har ett väl utformat och anpassat avtal och även avseende ansvaret för information om och undersökning av varan. I köplagen anges inte, till skillnad från konsumentköplagen, att fel som visar sig inom viss tid efter varans avlämnande ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för.

3.13Anläggningar och marktillgång

3.13.1Fastighetsbildning

Fastighetsbildningslagen108 är en svensk lag som reglerar hur indel- ningen av marken i fastigheter får förändras och under vilka omstän- digheter, hur marken får byta ägare med mera. Lagen antogs 1970 och uppdaterades senast 1 maj 2009. Genom lagen kan mark över- föras från en fastighet eller samfällighet till en annan sådan enhet, andelar i samfälligheter överföras från en fastighet till en annan, sam- fälligheter bildas, servitut bildas, ändras eller upphävas, byggnader eller andra anläggningar som hör till en fastighet överföras till en annan fastighet och avstyckning genomföras. Lagen innehåller även regler om fastighetsregistret samt jordbruk, skogsbruk och fiske.

Det finns restriktioner i fastighetsbildningslagen som gör att det inte går att fritt styra areal vid en fastighetsbildning. Dessa restrik- tioner kan innebära en begränsning för den hästföretagare som vill äga sin mark och inte hyra eller arrendera den då det kan vara svårt att få stycka av mindre gårdar. Ett syfte med fastighetsbildningslagen är att undvika fragmentisering av mark.

107Svensk författningssamling. 1990. Köplag. SFS 1990:931.

108Svensk författningssamling. 1970. Fastighetsbildningslag. SFS 1970:988.

175

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Lantmäteriets handläggning

Lantmäteriet fattar bland annat beslut om hur fastighetsgränser ska dras och hur avstyckningar ska göras. Hästnäringen har framfört till utredningen att den kompetens, tillgänglighet och prisstruktur som Lantmäteriet har är ett hinder för såväl hästföretagarna som andra hästägare. Lantmäteriets reglering av den extra marken en hästägare avser förvärva kan enligt näringen kosta mer än marken i sig. Det framförs också att handläggningstiderna är långa och inte sällan kan uppgå till mer än ett år.

Den 28 mars 2024 tillsatte regeringen en utredning som ska se över lantmäterimyndigheternas organisering109 . Syftet är att förbättra både den statliga myndigheten Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheternas förutsättningar att bedriva en effektiv, enhetlig och rättssäker fastighetsbildning i hela landet. Fastighets- bildning är myndighetsutövning där nya fastigheter bildas, fastig- hetsgränser ändras och rättigheter som till exempel servitut skapas. För en effektiv samhällsbyggnadsprocess är det enligt regeringen viktigt att det finns en välfungerande fastighetsbildningsverksamhet. Utredaren ska bland annat föreslå en tydlig och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan Lantmäteriet och de kommunala lantmäteri- myndigheterna, vilka krav som ska gälla för att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet och överväga om kommuner ska tillåtas inrätta kommunala lantmäterimyndigheter i samverkan. Även avgifterna ska ses över. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2025.

Då de frågor som lyfts av hästnäringen kopplat till fastighetsbild- ning redan tas om hand inom ramen för en pågående statlig utred- ning hanterar inte Hästutredningen frågan vidare.

3.13.2Mark och arrendepriser

Sedan EU-inträdet 1995 har priset för jordbruksmark och arrenden ökat kontinuerligt. Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga arrendepriset för att sedan stiga något även de efter- kommande åren. Vad gäller markpriserna skedde den stora prisök- ningen mellan år 2000 och 2022. År 2023 var det genomsnittliga priset på åkermark 130 500 kronor per hektar, vilket är dubbelt så

109Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. 2024. Kommittédirektiv. En bättre organi- sering av fastighetsbildningsverksamheten. Dir. 2024:34.

176

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

högt som år 2012. Förklaringen till detta är svår att med säkerhet säga, men klart är att det påverkas av en mängd olika faktorer. Jord- brukspolitiken och räntenivån har pekats ut som bidragande orsaker. En viss anpassning till markpriser i andra länder kan inte heller bort- ses från. Omläggning av stöden från prisstöd till arealkopplade stöd har spelat stor roll liksom räntenivån samt begränsat utbud. Klart är att de ökade priserna är en utmaning både för de som vill utöka eller starta en verksamhet. När befintlig verksamhet utökas ger dock ett ökat markpris bättre underlag för säkerhet vid lånefinansiering. De ökade priserna på mark har dock begränsad effekt som en faktor för att få säkerhet vid större investeringar i animalieproduktion.110

3.13.3Jordförvärv

Jordförvärvslagen111 styr förvärv av lantbruksegendom och syftar till att gynna sysselsättningen och boende på landsbygden. Avsik- ten är också att bevara balansen mellan fysiskt och juridiskt ägande. Förvärvstillstånd är ett medgivande som lämnas av Länsstyrelsen att få förvärva en fastighet som klassas som lantbruksfastighet. Till- ståndet behövs för att få lagfart. Olika regler gäller för fysiska och juridiska personer. Tillståndet söks hos länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger. Om fastigheten är belägen i ett glesbygdsområde och köparen varken har tänkt bo på den inköpta fastigheten eller verka på orten, kan ansökan om förvärvstillstånd komma att avslås.

Jordförvärvslagens bestämmelser innebär att lantbruksfastigheter normalt inte får överlåtas från enskild person till bolag. En nackdel med det är att lagen i vissa fall kan uppfattas försvåra ägarskiften och finansieringsmöjligheter för kapitalkrävande jordbruk som exempelvis animalieproduktion. Regeringen vill under- lätta för ägarskiften och förbättra tillgången till kapital för investe- ringstunga delar av jordbruket. Därför ansåg regeringen att det var angeläget att undersöka möjligheter och risker med att vissa jord- brukare som står inför stora kapitalinvesteringar, i framför allt ani- malieproduktion eller ägarskiften i sådana företag, ska få möjlighet att flytta över viss jordbruksmark till aktiebolag för att få bättre finansieringsmöjligheter. Detta i syfte att främja en ökad livsmedels-

110Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

111Svensk författningssamling. 1979. Jordförvärvslag. SFS 1979:230.

177

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

produktion och skapa ett investeringsklimat som gör jordbruket fortsatt livskraftigt. Av ovan nämnda skäl tillsatte regeringen en ut- redning den 16 november 2023 som ska se över vissa bestämmelser i jordförvärvslagen112 . Syftet med översynen är att underlätta för före- tagsutveckling, kapitalförsörjning för investeringar och ägarskiften inom jordbruket samt förbättra förutsättningarna för aktivt brukande av jordbruksmarken och därigenom för sysselsättning och bosätt- ning på landsbygden.

För att säkra att det inte medför risker för en generell uppluck- ring av jordförvärvslagen omfattas endast bolag som ägs av fysiska personer. Utöver det ska utredaren även säkerställa att vidare för- värv av aktier i dessa bolag eller jordbruksmark från dessa bolag ska förvärvsprövas. Utredaren ska även analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om tillstånd för förvärv av lantbruksegendom i glesbygd kan anpassas till dagens förhållanden. Uppdraget ska redo- visas senast den 27 juni 2025.

Utredaren har i delbetänkandet SOU 2024:73, Juridiska perso- ners förvärv av lantbruksegendom genom testamente113 , föreslagit att även detta ska omfattas av prövning enligt jordförvärvslagen.

Detta för att även i fortsättningen bevara en god balans i markägandet av lantbruksegendom mellan fysiska och juridiska personer.

För en hästföretagare som avser att förvärva betydande arealer för sin verksamhet kan en öppning för viss bolagisering av jord- bruksmark leda till ökade markkostnader. Detta då aktiebolagets lägre skattesats bedöms kapitaliseras i högre markpriser. Då dessa frågor redan tas om hand inom ramen för den pågående statliga ut- redningen kring jordförvärvslagen hanterar inte Hästutredningen frågan vidare.

3.13.4Bygglov

Enligt Plan- och bygglagen (PBL)114 9 kap. 2 § krävs bygglov för ny- byggnation samt tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad. Av lagens 9 kap. 3 § anges dock att det inte krävs bygglov för en eko- nomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,

112Statens offentliga utredningar. 2024. Översyn av jordförvärvslagen. LI 2023:07, dir. 2023:157.

113Statens offentliga utredningar. 2024. Delbetänkandet SOU 2024:73. Juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente.

114Svensk författningssamling. 2010. Plan- och bygglag. SFS 2010:900.

178

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan115 . Kommuner har dock möjlighet att utöka kravet på bygglov genom områdesbestämmelser i 4 kap. 42 § PBL. Tekniska lagkrav ska vara uppfyllda även om man undantas bygglov.

Enligt uppgift från hästnäringens organisationer krävs bygglov relativt ofta för hästverksamheter, där motsvarande bedömning för övriga areella näringar (näringar som använder biologiska eller natur- geografiska resurser på land och i vatten) är att åtgärden inte är bygg- lovspliktig. Hästhållning har dock i vissa fall vid prövning ansetts kunna omfattas av samma undantag som annan jordbruksverksamhet.

Flera rättsliga prövningar på området

Frågan om byggnader och andra anläggningar för hästverksamhet har varit avsedda för jordbrukets behov på ett sådant sätt att de varit bygglovsfria har bedömts i flera rättsfall. En bedömning får göras i det enskilda fallet, men hästverksamhet som bedrivs i stor skala med ringa anknytning till övrig verksamhet på en fastighet, har i rättspraxis inte bedömts som jordbruksverksamhet utan som ett självständigt företag i förhållande till jordbruket (se bland annat RÅ 1995 ref. 93, RÅ 2000 not. 116, RÅ 1999 ref. 57, RÅ 2005 ref. 53 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 30 april 2019 i mål nr P 8249-18).

Regeringsrätten prövade en fråga om huruvida en ridhusbyggnad varit att anse som ekonomibyggnad för jordbruket eller jämförlig näring och därmed inte bygglovspliktig116 . Det anfördes att det en- ligt 8 kap. 1 § första stycket i PBL117 gäller som huvudregel att bygg- lov krävs för att uppföra byggnader. I paragrafens tredje stycke fanns ett undantag från huvudregeln. Det föreskrevs där i fråga om ekono- mibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, att bygglov endast ska krävas för att ta i anspråk eller inreda byggnaderna för visst när- mare angivet ändamål. Att uppföra sådana byggnader kräver alltså inte bygglov enligt Regeringsrätten. Avgörande för frågan om bygg- lov skulle krävas i förevarande rättsfall var därför enligt Regerings- rätten om den ifrågavarande ridhusbyggnaden kunde anses vara en

115Svensk författningssamling. 2011. Lag om ändring i Plan- och bygglagen. SFS 2011:335.

116Regeringsrättens årsbok. 1995. RÅ 1995:93.

117Svensk författningssamling. 1987. Plan- och bygglag. SFS 1987:10.

179

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

sådan ekonomibyggnad som avsågs i undantagsbestämmelsen. Reger- ingsrätten kom fram till att ridhuset var att anse som en ekonomi- byggnad för jordbruket på fastigheten och att det inte skulle krävas bygglov för uppförandet av ridhuset.

År 2017 kom en dom i Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (MÖD) som betecknas som vägledande då den jämställer hästen med lantbrukets andra produktionsdjur. Domstolen klar- gjorde att jordbruksundantaget även gäller hästar när det handlar om uppförande av stängsel för betesdrift med hästar inom strand- skyddsområde (MÖD 2017:57 mål M 10623-16). Av domen fram- gick att Mark- och miljööverdomstolen funnit att utnyttjandet av mark till bete för hästar utgör jordbruksverksamhet och att hagar som har en koppling till beteshållningen omfattas av undantags- regeln för jordbruket enligt 7 kap. 16 § 1 Miljöbalken118 . Strand- skyddsdispens har därför inte krävts.

I april 2019 konstaterade Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (MÖD Mål P 8249-18) att det så kallade jordbruks- undantaget borde vara tillämpligt i Plan-och bygglagen även då jordbruksverksamhet bedrivs med häst och hänvisar till målet från 2017 (MÖD 2017:57 mål M 10623-16). Mark och Miljööverdom- stolen anför i målet 2019 (MÖD Mål P 8249-18) att i praxis har hästverksamhet som bedrivits i stor skala men med ringa anknyt- ning till övrig verksamhet på en fastighet inte bedömts som jord- bruksverksamhet utan som ett självständigt företag i förhållande till jordbruket. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar vidare att i rättsfallet Mark- och miljööverdomstolen RÅ 1999 ref. 57 fann Högsta förvaltningsdomstolen att det stall som uppförts på fastig- heten inte kunde anses som bygglovsbefriad ekonomibyggnad på grund av verksamhetens karaktär, omfattning och ringa anknytning till övrig verksamhet på fastigheten. Stallet skulle användas av en arrendator i travhästverksamhet omfattande 12 hästar och tre hel- tidsanställda. Fastigheten i fråga omfattade 23 hektar mark, varav

12 hektar åkermark, 1 hektar hag- och åkermark, 8 hektar skogsmark och resten tomtmark. Foder åt hästarna odlades inte på åkermarken. Mark- och miljööverdomstolen anför vidare att i rättsfallet RÅ 1995 ref. 93 ansåg Högsta förvaltningsdomstolen däremot att en ridhus- byggnad var att anse som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad efter- som i stort sett allt foder (spannmålsodling på 38 hektar, vallodling

118Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.

180

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

av hö på 12,5 hektar och betesmark på 18 hektar) till de inhyrda hästarna producerades på gården i form av havre och hö, gårdens maskinpark även användes i stallverksamheten, ägarna skötte all utfodring av hästarna och ridhuset var anlagt i anslutning till övrig gårdsbebyggelse. Det konstateras vidare i domen från 2019 (MÖD Mål P 8249-18) att Mark- och miljööverdomstolen har bedömt lik- nande frågor i flera avgöranden. I avgörandet den 13 november 2017 i mål nr M 10623-16 bedömde Mark- och miljööverdomstolen att en fastighet om 60 hektar åkermark som hade införskaffats bland annat för goda betesmöjligheter för hästar, och som tidigare använts för beteshållning av nötkreatur, varit avsedd att användas i jordbruks- verksamhet. Målet 2017 gällde strandskyddsdispens för hästhagar men slutsatserna var enligt domstolens uppfattning tillämpliga även i det aktuella målet (MÖD Mål P 8249-18). I domen anger Mark- och miljööverdomstolen att hästar på bete eller foderproduktion till häst också är jordbruk och att bygglov då inte ska krävas. För att stall och ridhus ska vara bygglovsbefriade behöver djurhållaren ha bete eller foderproduktion till hästarna enligt Mark- och miljö- överdomstolen. Därför kan det enligt domstolen krävas bygglov i vissa fall, till exempel om hästverksamheten i en ekonomibyggnad anses självständig från själva jordbruket eller har en utformning eller standard som gör att den inte kan anses som en bygglovsbe- friad ekonomibyggnad.

Kravet på bygglov utreds

Enligt det så kallade januariavtalet från 2019, en sakpolitisk överens- kommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Center- partiet och Liberalerna, skulle ett borttaget krav på bygglov för den som vill bygga ett kafé, ridhus eller liknande i anslutning till sin gård utredas liksom enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område.

I januari 2020 presenterade Finansdepartementet ett utrednings- direktiv kring bygglovsfrågan119 . Som skäl angavs att reglerna för bygglov upplevdes som krångligt. Utredningen syftade till att skapa förutsättningar för ett system som är tydligt, rättssäkert och bidrar

119Finansdepartementet. 2020. Ett förenklat och effektivt regelverk för bland annat bygglov. Dir. 2020:4.

181

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

till ett ökat byggande. Uppdraget var att göra en systematisk över- syn av regelverket (lag och förordning) och göra det enklare, effek- tivare och mer ändamålsenligt, säkra angelägna allmänna och enskilda intressen och bidra till ett långsiktigt hållbart byggande.

Det betänkande Bygglovsutredningen presenterade hösten 2021120 innehöll dock inga direkta förslag om förändringar eller förenklingar avseende bygglov för ekonomibyggnader i hästverksamhet. I betän- kandet behandlades bland annat frågor om legaldefinitionen för ekonomibyggnader, lovbefrielse för vissa åtgärder och bygglov för ekonomibyggnader för hästhållning.

Utredningen föreslog att en ekonomibyggnad bör definieras som en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln. Det konstaterades att ett stort antal byggnader som används för hästhållning inte utgör ekonomibyggnad i enlig- het med denna legaldefinition. Det beror enligt utredningen på att många sådana byggnader inte kan anses behövas för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln. Hästarna är helt enkelt inte en del av, eller en förutsättning för, näringen i fråga.

Bygglovsutredningen konstaterade vidare att det inte vore lämp- ligt att koppla lovplikten till en viss typ av verksamhet och ansåg

i stället att detaljplaneringen skulle vara styrande. Av detta följde bland annat att många platser med tät bebyggelse, men utan detalj- plan, ansågs olämpliga att omfattas av olika typer av bygglovsbefri- else. Det gällande undantaget från krav på lov vad gäller ekonomi- byggnader i ett område som inte omfattas av en detaljplan föreslogs bibehållas.

Vidare föreslog utredningen att det skulle införas en utökad lov- plikt för nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av ekonomi- byggnad för hästhållning inom eller i anslutning till områden av riks- intresse för totalförsvaret och därtill ett krav på medgivande från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB). Av utredningens konsekvensutredning framgick att:

För de som vill etablera en ny hästverksamhet eller utveckla en befint- lig hästverksamhet i en ekonomibyggnad i ett område som inte omfat- tas av en detaljplan, kommer denna möjlighet att begränsas med vårt förslag om lovplikt för sådana byggnader med hänsyn till total försvars- intresset.

120Statens offentliga utredningar. 2021. Ett nytt regelverk för bygglov. SOU 2021:47.

182

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Försvarsmakten hade framfört till utredningen att hästar påverkas negativt av flygbuller, att Försvarsmakten därför i förekommande fall fått ändra och begränsa vissa flygvägar och att det finns fall där Försvarsmakten har blivit ersättningsskyldig. Om byggnader för hästhållning kan uppföras utan krav på lov, ansåg Försvarsmakten att de inte hade möjlighet att i förväg bedöma risken för skada på riksintresset. Mot bakgrund av vad Försvarsmakten framfört i ut- redningsarbetet bedömde Bygglovsutredningen sammantaget att det fanns tillräckliga skäl för en lovplikt för sådan nybyggnad, till- byggnad och ändrad användning av ekonomibyggnad som annars inte omfattas av krav på lov i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Detta dock endast under förutsättning att åtgärden vidtas för hästhållning. Den närmare innebörden av rekvisitet hästhållning ansåg utredningen bör preciseras i rättstillämpningen.

Utredningen föreslog dock att det inte ska krävas lov för att i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreda en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50 kvadratmeter. För- slaget bedömdes kunna underlätta för denna typ av småskalig häst- verksamhet. Att inreda en byggnad till ett litet stall, exempelvis för en familjs eget bruk, borde enligt utredningen normalt kunna rym- mas inom 50 kvadratmeter.

Med betänkandet från Bygglovsutredningen som grund lade reger- ingen fram en proposition den 14 februari 2023. I propositionen före- slog regeringen endast att giltighetstiden för den tidsbegränsade regleringen om tidsbegränsade bygglov för nybyggnad för bostads- ändamål och tillhörande åtgärder i plan- och bygglagen (2010:900) förlängs med fem år till den 1 maj 2028. Detta då behovet av bostäder fortsatt är stort.

Lagrådsremiss om bygglov 2025

Enligt regeringen finns ett stort behov av att förenkla, förtydliga och renodla reglerna kring bygglov. Det har gått nästan femton år sedan den nu gällande plan- och bygglagen började gälla. Genom åren har det gjorts många ändringar. Sammantaget har regelverket enligt reger- ingen blivit svårt att överblicka, förstå och tillämpa. Regeringen före-

183

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

slog därför den 20 februari 2025 i en lagrådsremiss121 att det införs ett nytt kapitel om bygglov som ersätter det nuvarande. Kapitlet får en ny struktur i syfte att förenkla och förtydliga regelverket. Det blir enligt regeringen enklare att navigera bland bestämmelserna och tydligare för den enskilde att förstå vilka åtgärder som kräver lov. Som huvudregel samlas alla bestämmelser om lovplikt i plan- och bygglagen.

De nya reglerna som föreslås i lagrådsremissen innebär enligt regeringen förenklingar i kravet på bygglov och en utökning av åtgärder som får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta för att fastighetsägare ska få större frihet att själva bestämma över hur deras fastigheter ska utvecklas.

Ett exempel på förändringsförslag är att en befintlig byggnad

utanför detaljplanelagt område får inredas med en eller flera lokaler (max 50 kvadratmeter) utan krav på lov. Det kan enligt regeringen underlätta för företagande på landsbygden.

När fler åtgärder blir lovbefriade minskar den administrativa bördan för den som ska bygga. Enskilda behöver inte lämna in hand- lingar till byggnadsnämnden och invänta lov och startbesked innan bygget kan påbörjas. Enligt regeringen blir det dessutom billigare eftersom man slipper betala avgift till byggnadsnämnden. För bygg- nadsnämnderna förväntas färre enkla lovärenden frigöra tid och resurser för att hantera de mer komplicerade ärendena. Regeringen menar därför att förslagen i lagrådsremissen bör medföra att tiden för lovprocesserna i allmänhet bör kunna kortas. De nya bestäm- melserna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.

Undantag för nybyggnad av ekonomibyggnad i lagrådsremissen

Av lagrådsremissen framgår bland annat att det enligt nuvarande

9 kap. 3 § plan- och bygglagen inte krävs bygglov för nybyggnad av en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detalj- plan. Bygglovsutredningen122 föreslog att undantaget från krav på

121Regeringen. Lagrådsremiss 25-02-20. Ett nytt regelverk för bygglov. https://www.regeringen.se/contentassets/2e45bc91aff8411d869e2cbe105a6381/ett-nytt- regelverk-for-bygglov.pdf.

122Statens offentliga utredningar. 2021. Ett nytt regelverk för bygglov. SOU 2021:47.

184

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

bygglov för nybyggnad av ekonomibyggnad ska behållas. Reger- ingen instämmer i utredningens förslag med motiveringen att eko- nomibyggnader visserligen kan ha förhållandevis stor omgivnings- påverkan, inte minst i områden med sammanhållen bebyggelse och där ekonomibyggnaden uppförs långt ifrån själva gårdsmiljön eller vid en gräns. Samtidigt är det fråga om ett undantag från lovplikten som syftar till att underlätta för vissa näringar. Genom Bygglovsut- redningens föreslagna definition av ekonomibyggnad begränsas en- ligt regeringen undantagets räckvidd eftersom det ska vara fråga om en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller ren- skötseln. I lagrådsremissen omnämns inte hästverksamhet i undan- taget men däremot tas även vattenbruk upp.

Bygglov för ekonomibyggnader till hästhållning i områden med riksintresse

Enligt Bygglovsutredningen skulle en generell lovplikt för alla bygg- åtgärder inom riksintresseområden innebära en mycket omfattande ändring av rättsläget och skulle inte heller anses vara vare sig enkel, effektiv eller ändamålsenlig. Eftersom de utpekade riksintresseom- råden är så omfattande geografiskt, skulle också närmast oöverskåd- liga konsekvenser kunna följa av en lovplikt för till exempel alla ekonomibyggnader, friggebodar eller mindre tillbyggnader inom dessa områden enligt Bygglovsutredningen. Av lagrådsremissen framgår att regeringen delar utredningens bedömning i denna del och föreslår att lovplikten bör omfatta sådana åtgärder (som annars inte omfattas av krav på lov) som är störningskänsliga och där ett tillsynsingripande i efterhand inte är adekvat.

Regeringen föreslår att det ska krävas bygglov för nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om ett område för flygplatser eller övnings- eller skjutfält. Mot bakgrund av att en lovplikt främst behövs för att undvika bullerstör- ningar för hästar bedömer regeringen att lovplikten kan begränsas på detta sätt. Det avviker något från Bygglovsutredningens förslag som var än mer omfattande. Utredningen föreslog att kravet på bygglov för ekonomibyggnad till hästhållning skulle gälla inom eller i anslutning till samtliga områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar.

185

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Regeringen konstaterar att med den definition av ekonomibygg- nader som föreslås i lagrådsremissen omfattas inte alla byggnader som används för hästhållning av termen ekonomibyggnad. Reger- ingen anför vidare att den närmare innebörden av vad som avses med hästhållning får preciseras i rättstillämpningen, bland annat utifrån den praxis som har utvecklats i anslutning till miljöbalkens bestäm- melser om miljöfarlig verksamhet, men avsikten är att det ska handla om mer omfattande hästhållning och inte till exempel ett sådant litet enskilt stall på 50 kvadratmeter som kan inrättas i en lovfri komple- mentbyggnad utanför detaljplanelagt område.

Regeringen föreslår att bygglov för mindre idrottsanläggningar utgår

Regeringen föreslår vidare i lagrådsremissen att kravet på bygglov för idrottsanläggningar utgår för mindre anläggningar än 1 500 kva- dratmeter. Det framgår av lagrådsremissen att det ska krävas bygg- lov för att utomhus anordna, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning som tillsammans med övriga idrottsanlägg- ningar på en fastighet upptar en markyta som är större än 1 500 kva- dratmeter. Enligt nuvarande 6 kap. 1 § 1 plan- och byggförordningen krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsent- ligt ändra idrottsplatser. Det finns i dag inte någon legaldefinition av idrottsplats.

3.13.5Strandskydd

På motsvarande sätt som när det gäller undantag från krav på bygg- lov enligt plan- och bygglagen vittnar flera av hästnäringens organi- sationer om att även undantagsmöjligheterna från strandskydd skiljer sig från andra verksamheter inom de areella näringarna när det gäller verksamheter med häst.

Inom ett strandskyddat område är det förbjudet att uppföra bygg- nader och i vissa fall vidta vissa andra åtgärder inom strandskydds- området. Förbuden anges i fyra punkter i 7 kap. 15 § miljöbalken123 . Enligt bestämmelsen är det förbjudet att:

123Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.

186

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

1.uppföra nya byggnader,

2.ändra byggnader eller byggnaders användning eller utföra andra anläggningar eller anordningar, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt,

3.utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar, eller

4.vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Upphävande av strandskyddet

Bestämmelser om upphävande av strandskydd har funnit sedan det generella strandskyddet infördes 1975. De flesta länsstyrelser har sedan dess beslutat om upphävande av strandskydd i större eller mindre omfattning. Enligt 7 kap. 18 § första stycket miljöbalken får länsstyrelsen i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett visst område om

–det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,

–strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller

–området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och

a)behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller

b)skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestäm- melserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun.

Ett upphävande enligt första stycket får göras endast om sjöns vatten- yta har en storlek som uppgår till omkring ett hektar eller mindre eller om vattendragets bredd är omkring två meter eller bredare. Ett upphävande enligt första stycket tredje strecksatsen ovan får

187

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

göras endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta om- rådet i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset.

Upphävande av strandskydd regleras också i plan- och bygglagens 4 kap. 17 §124 . Här anges att en kommun i en detaljplan får upphäva strandskyddet enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl, och om intresset av att använda området enligt planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Ett upphävande får dock inte avse ett sådant område som omfattas av länsstyrelsens beslutanderätt enligt 7 kap. 18 § första stycket 3 miljöbalken.

Undantag från strandskyddet

Redan när bestämmelser om strandskydd infördes i lagstiftningen 1950 beslutade man om en undantagsbestämmelse från strandskydds- förbuden för jordbrukets, fiskets och skogsskötselns behov. Undan- tagsbestämmelsen i 7 kap. 16 § miljöbalken innebär ett undantag för jordbruket, fisket, skogsbruket och renskötseln från de gene- rella förbuden inom strandskyddat område. Bestämmelsen innebär att det under vissa förutsättningar inte krävs dispens för byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruk, fiske, skogsbruk eller renskötsel. För att undantagsbestämmelsen ska vara tillämplig ska följande förutsättningar vara uppfyllda:

–Näringen ska vara inriktad på en viss varaktighet och ska, vad gäller bisysslor, medföra ett tillskott av betydelse till närings- idkarens försörjning.

–Byggnaden, anläggningen, anordningen eller åtgärden ska behö- vas för näringen.

–Byggnaden, anläggningen, anordningen eller åtgärden får inte vara avsedd att tillgodose bostadsändamål.

–Åtgärden måste för sin funktion finnas eller utföras inom strand- skyddat område.

För att undantagsbestämmelsen ska var tillämplig ska anläggningen eller åtgärden vidare vara omedelbart avsedd för och behövlig för

124Svensk författningssamling. 1987. Plan- och bygglag. SFS 1987:10.

188

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

näringen. Som exempel kan nämnas hägna in betesmarker, röja sly på betesmark eller bygga ligghall till nötkreatur. Om åtgärden inte är avsedd för näringens behov utan till exempel är av privat karaktär, såsom uppförande av en bastu eller röjning av träd för fri sikt vid bostadshus, omfattas den inte av undantaget. Enligt förarbetena till undantagsbestämmelsen i 7 kap. 16 § miljöbalken125 är vidare även trädgårdsskötsel bedriven i näringsverksamhet att anse som jordbruk. Däremot anses inte förädlingsverksamheter som mejerier eller slakterier vara jordbruk som omfattas av undantagsbestämmelsen. Stall och ridhus har ansetts ingå i jordbruksverksamhet och kan därför i vissa fall omfattas av undantaget126 .

Utredningen om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna

Regeringen tillsatte en utredning om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna127 . Areella näringar är ett samlingsbegrepp för näringar som använder biologiska eller natur- geografiska resurser på land och i vatten. Utredningsuppdraget var att föreslå lagändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantagsbestämmelsen från strandskyddet i 7 kap. 16 § miljöbalken128 . Det skulle ske i syfte att säkra att det i undantagen tas tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att bestäm- melsen ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för när- ingarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare.

I betänkandet från utredningen finns bland annat ett förslag om att införa ett nytt särskilt skäl för dispens från strandskyddet för byggnader, anläggningar, anordningar och åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för småskaliga för- värvsverksamheter som bedrivs varaktigt på landsbygden. För att det ska föreligga ett särskilt skäl enligt bestämmelsen krävs vidare att det strandnära läget innebär en fördel för byggnadens, anlägg- ningens, anordningens eller åtgärdens funktion och att samma funk-

125Prop. 1997/98:45 del 2 s. 87. Förarbeten till miljöbalken.

126Se bland annat Regeringsrättens rättsfall RÅ 1995 ref. 93, som hänvisas till i förarbetena till undantagsbestämmelsen, och Mark- och miljööverdomstolens dom 2016-05-02, mål nr M 7238-15.

127Statens offentliga utredningar. 2023. Areella näringar vid vatten. SOU 2023:103.

128Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.

189

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

tionella fördel inte kan uppnås utanför området. Rekvisiten i den föreslagna bestämmelsen är kumulativa det vill säga samtliga rek- visit ska vara uppfyllda för att det ska anses finnas ett särskilt skäl för dispens. Vid bedömningen ska även enskilda intressen beaktas. Vidare föreslogs att vattenbruk läggs till i uppräkningen i undan- tagsbestämmelsen i 7 kap. 16 § miljöbalken men inga ytterligare verksamheter.

Dom från Mark- och miljööverdomstolen

År 2017 kom en dom från Mark- och miljööverdomstolen som hand- lade om uppförande av stängsel för betesdrift inom strandskydds- område (MÖD 2017:57 mål M10623-16). Av domen framgick att Mark- och miljööverdomstolen funnit att utnyttjandet av mark till bete för hästar utgör jordbruksverksamhet och att hagar som har en koppling till beteshållningen omfattas av undantagsregeln för jordbruket enligt 7 kap. 16 § miljöbalken129 . Strandskyddsdispens har därför inte krävts.

Regeringen föreslår lättnader i strandskyddet

Den 16 januari 2025 föreslog regeringen i en lagrådsremiss att fler land- och vattenområden ska undantas från strandskydd och att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ska öka130 . Småföretagandet och landsbygdsutvecklingen har enligt regeringen hämmats av ett alltför strikt och långtgående strandskydd. I lagrådsremissen lämnas förslag som syftar till att skapa ett tydlig- are och mer ändamålsenligt strandskydd med bättre förutsättningar för att bygga bostäder och utveckla och driva företag i strandnära lägen. Med förslagen ökar enligt regeringen friheten och utveck- lingen av landsbygden stärks. Av lagrådsremissen framgår bland annat att undantaget för areella näringar blir mer generöst och kom- pletteras på så sätt att även vattenbruk omfattas. Strandskyddet ska enligt regeringens förslag tas bort från vattensamlingar mindre än ett hektar samt små vattendrag som är smalare än två meter samt från anlagda vatten som skapats efter 1975. Förslaget innehåller

129Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.

130Regeringen. Lagrådsremiss 2024-01-16. Lättnader i strandskyddet – ett första steg.

190

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

också förenklingar för jord- och skogsbrukets undantag från strand- skyddet. Bestämmelserna beräknas träda i kraft den 1 juli 2025.

3.14Hästpass, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret

3.14.1Utvecklingen av krav på identifiering av hästar

Krav på identifiering av hästar och hästpassens utformning har sedan införandet förändrats över tid. Identitetshandlingar för vissa hästar omnämns i direktiven 90/427/EEG avseende handel med renrasiga hästar, och 90/426/EEG avseende förflyttning av hästar. Krav på identitetshandling för hästdjur kom för medlemsstaterna i EU redan 1991. Kravet på ett fastställt identitetsdokument gällde dock bara registrerade hästar, det vill säga hästar som var införda i en stambok eller som var registrerade hos en tävlingsorganisation. Genom beslut 93/623/EEG fastställdes utformningen av identitetshandlingarna för registrerade hästdjur och identitetshandlingar enligt den förlagan skulle åtfölja registrerade hästdjur som var födda efter den 31 decem- ber 1997. I dessa första pass fanns inte avsnittet om medicinsk behandling.

Genom beslut 2000/68/EEG utökades kravet på hästpass till att omfatta alla hästar, det vill säga även andra hästar än registrerade hästar. Alla hästar skulle i enlighet med artikel 4 i beslutet åtföljas av ett hästpass senast den 1 juli 2000. Från den 1 juli 2000 tillkom också avsnitt IX ”medicinsk behandling” och krav på livslångt iden- titetsnummer. Det infördes krav på sidor i hästpasset med möjlig- het att ta en häst ur livsmedelskedjan eller ange att en häst behandlats med läkemedel som medför sex månaders karenstid innan slakt.

Genom förordning (EG) nr 504/2008 fastställdes tydligare och mer harmoniserade regler avseende hästpassen och krav på märk- ning av hästarna infördes i samband med att de får hästpass. För- ordningen skulle tillämpas från den 1 juli 2009.

Från den 21 april 2021 krävs att hästen ska märkas med ett av Jordbruksverket godkänt mikrochip med landskod. Hästar märkta före detta datum eller som har hästpass utfärdat i enlighet med tid- igare gällande regler behöver inte märkas om eller uppdatera passet. När hästen får sitt hästpass får den också ett identitetsnummer, ofta kallat UELN (Universal Equine Life Number).

191

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.14.2Ansvaret för identifiering av hästar och hästpass

I samband med tillämpningen av djurhälsoförordningen, AHL131 , flyttades ansvaret för identifiering av hästar från avelsorganisatio- nerna till den veterinära behöriga myndigheten i en medlemsstat. Avelsorganisationer har dock fortfarande ansvar för att tillverka hästpass till hästar som omfattas av deras avelsprogram. Medlems- staterna har möjlighet att delegera utfärdandet av hästpass till andra organisationer. I Sverige och i en majoritet av medlemsstaterna har myndigheterna delegerat uppgiften så att många avelsorganisationer också är ett sådant organ med delegerade uppgifter som får hantera hela kedjan av identifieringen av hästar. Om en avelsorganisation inte är ett organ med delegerade uppgifter ska avelsorganisationen lämna över hästpasset till ett organ med delegerade uppgifter som i sin tur registrerar uppgifter om hästen i den centrala databasen och skickar passet vidare till den uppfödare eller hästhållare som beställt hästpasset. Detta förfarande gäller även för hästar som förs in i en stambok med säte i en annan medlemsstat, det vill säga avelsorga- nisationen i exempelvis Tyskland ska skicka passet till ett organ med delegerade uppgifter i Sverige som registrerar uppgifterna i data- basen innan de skickar hästpasset till uppfödaren.

När hästen dör ska den som ansvarar för hästen skicka in häst- passet till den organisation som har hästen registrerad eller som ut- färdade hästpasset. Det finns sannolikt brister i avrapporteringen, och således felkällor i registren, då detta enligt hästnäringens orga- nisationer inte alltid efterlevs.

3.14.3Hästpassen är fysiska

Dagens hästpass utfärdas i pappersform. Det går dock att komplet- tera, men inte ersätta, dagens fysiska hästpass med annan handling enligt EU-förordningen 2021/963132 . Nationell lagstiftning krävs

131Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om över- förbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djur- hälsa (”djurhälsolag”).

132Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 av den 10 juni 2021 om fast- ställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur. (Text av betydelse för EES.)

192

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

om det är en digital applikation som ska komplettera de fysiska passen:

Artikel 20 Användning av plastkort, smartkort eller digitala applika- tioner i bärbara elektroniska enheter tillsammans med livslånga iden- titetshandlingar

1.Om den livslånga identitetshandlingen utfärdas tillsammans med ett plastkort eller ett smartkort ska dessa kort uppfylla kraven

ibilaga III.

2.Medlemsstaterna får godkänna användning av digitala applikationer i bärbara elektroniska enheter som åtminstone visar de identifieringsuppgifter som lagras i databasen för identifiering av hästdjur vid förflyttningar

a)inom deras nationella territorium,

b)till medlemsstater enligt undantaget i artikel 69 i delegerad för- ordning (EU) 2020/688,

c)till tredjeländer som har godkänt sådan identifiering.

3.Medlemsstaterna får dock inte godkänna användning av plastkort, smartkort eller digitala applikationer i bärbara elektroniska enheter som den enda identitetshandlingen vid förflyttning till ett slakteri.

3.14.4Den centrala hästdatabasen

I förordning (EU) 2015/262 infördes ett krav på att alla medlems- stater från och med den 1 juli 2016 skulle ha en databas där hästar som hålls i den medlemsstaten skulle registreras. Det innebar att de som flyttar hästar från en medlemsstat till en annan var tvungna att registrera hästen även i den nya MS, vilket i Sverige har kallats tilläggs- registrering. I den centrala hästdatabasen, som Jordbruksverket ansvarar för, registreras hästen automatiskt när den får ett hästpass eller tilläggsregistreras.

3.14.5Anläggningsregistret

Den 21 april 2021 trädde EU:s djurhälsoförordning (AHL) i kraft133 . Den innebar bland annat att alla som är ansvariga för en plats med hästar (inklusive beten), oavsett om det är hobby eller företag eller hur många hästar som hålls på anläggningen, ska registrera platsen i

133Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om över- förbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djur- hälsa (”djurhälsolag”).

193

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Jordbruksverkets anläggningsregister134 . Hästar som planeras hållas på platsen i 30 dagar eller mer ska registreras på anläggningen. Den som är ansvarig för anläggningen (aktör) är även ansvarig för att regi- strera vilka hästar som hålls där.

Registreringen av en häst på anläggningen görs genom att det i Jordbruksverkets system går att göra en koppling mellan anlägg- ningsregistret och hästdatabasen som gör att det i hästdatabasen går att se vilka hästar som hålls på anläggningen. Huvudsyftet är att det ska gå att spåra djuren om det blir ett utbrott av en allvarlig djursjukdom. Det finns vissa undantag från kravet på att registrera hästen på anläggningen för hästar som befinner sig i landet under en kortare tid än 90 dagar för träning och tävling, betäckning samt för avelshingst som är i Sverige under en avelssäsong. Dessa hästar behöver inte heller registreras i den svenska databasen. Såväl Jord- bruksverket som flera av hästnäringens organisationer gör dock bedömningen att samtliga anläggningar i Sverige med hästar inte är registrerade och att anläggningsregistret därför inte är komplett. Detta då många anläggningsansvariga (aktörer) inte har rapporterat in sina uppgifter. Aktören ska rapportera vilka hästar som finns på anläggningen och när hästar dör ska aktören avregistrera dessa från anläggningen. Hästhållaren ska skicka in passet till avelsorganisa- tionen (till organ med delegerade uppgifter) för makulering. Även där är bedömningen att det finns relativt stora mörkertal.

3.15Veterinära frågor

3.15.1Brist på veterinärer och höga kostnader

Veterinärbrist

Tillgång till en fungerande beredskap för djursjukvård under jour- tid (all tid utom vardagar kl. 08-17), liksom under dagtid, är viktigt för företag med lantbruksdjur inklusive hästar. Att inte kunna få veterinärvård för sjuka djur kan påverka såväl djurvälfärden som före- tagens risktagande och ekonomi negativt. Det kan även medföra en psykisk belastning och oro hos djurhållarna. Hästnäringens organi-

134Jordbruksverket. 2024. Statens jordbruksverks föreskrifter om ändring i Statens jord- bruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:13) om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa. SJVFS 2024:22.

194

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

sationer har framfört uppfattningen att det råder brist på veterinärer, särskilt praktiserande veterinärer för arbete med seminering och under jourtid.

I en digital enkät vid årsskiftet 2023/2024 frågade LRF djurhål- lare med hästar, mjölk-, får- och nötköttsproduktion om veterinär- tillgången. Totalt 1116 djurhållare besvarade enkäten. Drygt 85 pro- cent av hästägarna ansåg att de hade bra veterinär kompetens att tillgå under dagtid, men endast 30 procent under jourtid. Av samtliga till- frågade djurhållare var hästägarna de som uttryckte det största pro- blemet med veterinärtillgången under jourtid.

Utredningen om en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård konstaterar i sitt betänkande135 att frågan om brist på veterinärer är omdiskuterad. Utredningen kom dock fram till slut- satsen att det råder brist inte bara på veterinärer utan även på djur- sjukskötare och att bristen kan förväntas bli bestående om inga åtgärder vidtas.

Jordbruksverket har i uppdrag att vidta åtgärder för att säkra till- gången till veterinärer vid utbrott av smittsamma sjukdomar samt att djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård i hela landet dygnet runt om det finns djurskyddsskäl. Under år 2024 ut- färdade Jordbruksverket 208 veterinärlegitimationer, vilket är en minskning från 225 legitimationer år 2023 och 222 år 2022. Av dessa har 80 av veterinärerna utbildats vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det var dessutom 86 veterinärer utbildade inom EU som meddelat att de ville arbeta tillfälligt i Sverige, så kallad tillfällig yrkesutövning. Det är en minskning jämfört med år 2023 då 102 veterinärer med- delade Jordbruksverket om tillfällig yrkesutövning och det avser både de som förlängde sitt tillstånd och de nya som tillkommit136 .

Jordbruksverket arbetar för att säkra tillgången till veterinärer då situationen varit densamma under flera år. Det är en utmaning att ha veterinär beredskap dygnet runt. Jordbruksverket har också lyft den problematik som finns gällande veterinärtillgången i flera skrivelser, senast i mars 2024 till regeringen gällande bristen på veterinär beredskap137 .

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet arbetar sedan ett regeringsbeslut 28 juni 2024 med ett att utreda utformningen av en

135Statens offentliga utredningar. 2022. Bättre förutsättningar inom djurens hälso-och sjuk- vård. SOU 2022:58.

136Jordbruksverket. 2025. Statistik över antalet veterinärer. Dnr 1.5.4-15308/2024.

137Jordbruksverket. 2024. Skrivelse. Dnr 5.7.17-02097/2024.

195

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap för djursjukvård under jourtid138 . Utredningens arbete ska redovisas den 31 augusti 2025. Då de frågor som lyfts av hästnäringen kopplat till veterinär- bristen under jourtid tas om hand inom ramen för en pågående ut- redning hanterar inte Hästutredningen den specifika frågan vidare.

Höga veterinärkostnader

Hästnäringen har lyft problem med höga veterinärkostnader och en marknad som inte fungerar tillfredsställande. De höga kostnaderna anges också få följdverkningar på priserna för djurförsäkringar. Då regeringen den 6 mars 2025 har uppdragit till Konkurrensverket att utreda frågan lämnar utredaren inte några förslag på området139 . Kon- kurrensverket ska kartlägga pristransparensen inom veterinärmark- naden samt utreda hur denna påverkar prisbildningen och kostnads- utvecklingen inom sällskapsdjurens hälso- och sjukvård. Konkur- rensverket ska vidare analysera hur bristande pristransparens genom påverkan på prisbildning och marknadsvillkor i sin tur påverkar kon- kurrensen på marknaden. Konkurrensverket ska fokusera på att ana- lysera de delar inom sektorn där bristande pristransparens bedöms ha en betydande påverkan på prisbildningen, vara ett hinder för effektiv konkurrens eller bidra till stigande kostnader för djurägaren. Utredningen ska redovisas 1 mars 2026.

3.15.2Seminering och dräktighetsundersökning av ston

I Sverige bedrivs hästavel antingen med naturlig betäckning, arti- ficiell insemination eller embryotransfer. Den artificiella insemina- tionen dominerar både för de varmblodiga travhästarna och inom ridhästaveln. För att bedriva avel med artificiell insemination krävs att företagaren har en veterinär som ansvarar för den veterinärmedi- cinska verksamheten. Utöver den generella bristen på veterinärer uppfattar hästnäringens organisationer en särskild brist på prakti- serande veterinärer med seminkompetens. Av en digital enkät som LRF genomförde vid årsskiftet 2023/2024 framgick att 36 procent

138Regeringen. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

139Regeringen. 2025. Uppdrag till Konkurrensverket om kartläggning av pristransperens inom djursjukvården. LI 2025/00548.

196

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

av respondenterna som drev stuteri ännu inte hade tillgång till en seminveterinär inför kommande betäckningssäsong. Enligt Stuteri- veterinärföreningen är bristen dock inte lika stor längre140 .

Hästföretagare försöker i vissa fall lösa problemet de upplever genom att anställa veterinärer med seminkompetens från andra länder. Enligt vissa av hästnäringens organisationer kan det dock finnas svårigheter kopplat till denna lösning. Det är till exempel även brist på veterinärer i stora delar av EU och därför finns inte ett överskott av veterinärer med rätt kompetens att anlita för svenska avelsföretag. Bristen på praktiserande seminveterinärer kan enligt flera av hästnäringens organisationer leda till att seminstationer avvecklar och hästföretagare får allt längre att åka med sina ston för insemination.141

I Sverige och flera andra länder är det tillåtet för seminpersonal att seminera ston, men inte att rektalisera dem. Möjligheter för semin- assistenter och husdjurstekniker att, efter relevant utbildning, rek- talundersöka ston med ultraljud inför semineringar och dräktighets- undersökning har framförts av hästnäringen som ett sätt att avlasta seminveterinären avseende vissa uppgifter. Delar av veterinärkåren har delgett utredningen avvikande bedömning. Tekniken är enligt veterinärerna komplicerad samt förenad med risker för både hästarna och den som utför åtgärden och därför bedömer veterinärerna att veterinärlegitimation krävs.

Mjölkföretagen har i dag regelbundna och förbokade besök av husdjurstekniker för att kontrollera djurens fruktsamhetsstatus. Vid besöken undersöks kor avseende dräktigheter och fruktsam- hetsstörningar, det vill säga kor som inte visat brunst som förväntat. Vid besöken diagnostiseras även, med eller utan ultraljud, fruktsam- hetsstörningar. Veterinärer har framfört att det är stor skillnad i anatomi, och därmed också gällande riskerna, kopplat till rektal- undersökning på kor jämfört med hästar.

140Stuteriveterinärföreningen. 2025. Pers. medd.

141LRF Häst. 2024. Pers. medd.

197

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.15.3Villkorad läkemedelsbehandling ViLA

Villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, har varit en möjlighet i många år inom flera inriktningar av animalieproduktionen som nötkötts- och mjölkproduktion, grisproduktion, samt i får- och getbesättningar för både mjölk och köttproduktion. I grisbesättningar har ViLA sedan länge blivit det helt dominerade arbetssättet för veterinärvård. För häst ges dock inte någon möjlighet till ViLA i dagens lagstift- ning. Vid en villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, får djurhållaren ha vissa läkemedel hemma och själv, på delegation av veterinären, behandla vissa specificerade symptombilder. Vilka krav som ställs för att arbeta med ViLA samt vilka symtombilder och läkemedel som får ingå regleras av föreskrifter från Jordbruksverket142 . Vete- rinären gör inledningsvis en besättningsutredning och handlings- plan tillsammans med djurägaren. Handlingsplanen följs upp och uppdateras regelbundet. Djurskyddet kontrolleras och behandlings- instruktioner tas fram anpassade för den specifika besättningen. Utbildning krävs både för att som veterinär få arbeta med ViLA och för att som djurägare få ansluta sig. Djurägaren har också ett antal krav på dokumentation att följa. Uppföljningar av arbetet med ViLA på gården sker genom veterinärbesök, vissa tillåts vara digitala. Olika besöksintervaller gäller beroende på djurslag och varierar från varje vecka för mjölkkobesättningar med ett medelkoantal över 250 till var åttonde vecka när det gäller besättningar med nötkreatur som inte hålls för mjölkproduktion samt gris, får och get. Det ska dock alltid vara totalt minst åtta besök per år.

Grunden för ViLA är det förebyggande arbetet, där ett nära och regelbundet samarbete mellan veterinär och gårdens personal ger förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete inom djur- hälsa och djurvälfärd. Ett syfte med ViLA är att minska djurlidande vid sjukdom eftersom djurhållaren inte behöver invänta veterinär utan direkt kan sätta in behandling i vissa situationer. Denna moder- nisering av de veterinära arbetssätten har också visat sig förbättra djurvälfärden och djurhälsan vilket tillsammans med bland annat sänkta veterinärkostnader kan bidra till att stärka företagens ekonomi.

142Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra, sak nummer D 35/L 41.

198

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

I ett betänkande från år 2022, Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård143 , konstateras bland annat att en utökning av möjligheten till läkemedelsanvändning som inte direkt föregås av en veterinärundersökning av det sjuka djuret skulle kunna kompen- sera för den begränsade tillgången till veterinärvård under delar av dygnet. Utredningen bedömde att för att på bästa sätt utnyttja de veterinära resurserna i samhället och därigenom bereda så många djur som möjligt vård, finns anledning att anpassa den veterinära servicen efter rådande resurser och behov. Utredningen gjorde vi- dare bedömningen att Jordbruksverket bör undersöka möjligheten att fler behandlingar kan omfattas av ViLA. Detta skulle framför allt gälla åtgärder som är av akut art och som lantbrukaren själv skulle kunna behandla. Även i betänkandet från utredningen om en kon- kurrenskraftig animalieproduktion144 konstaterades att det finns skäl att utveckla ViLA reglerna ytterligare. Detta då ViLA bedöm- des vara ett väl fungerande arbetssätt och viktigt verktyg som kan skapa flexibilitet, stärka konkurrenskraften i animalieproduktionen samt ytterligare förbättra djurskyddet och djurhälsan. ViLA bedöm- des också vara ett effektivt sätt att utnyttja de veterinära resurserna.

3.15.4Hästtransporter inom Norden

I dag är det krav på hälsointyg utfärdat i TRACES NT, Trade Control and Expert System New Technology145 , som är EU:s gemensamma digitala plattform för att spåra och övervaka bland annat sändningar av levande djur vid förflyttningar mellan medlemsstater. TRACES NT används både i handel på den inre marknaden mellan EU-länderna (djur och animaliska produkter) samt vid import och export från länder utanför EU. Att använda TRACES NT och ha hälsointyg vid transporter av häst för avel, till exempel för betäckning av ston, krävs i dag inom Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark). Transporter för andra syften såsom tävling, utställning och liknande är under vissa förutsättningar undantagna kravet på hälsointyg.

143Statens offentliga utredningar. 2022. Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjuk- vård. SOU 2022:58.

144Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

145European Commission. TRACES NT. https://webgate.ec.europa.eu/IMSOC/tracesnt- help/Content/en/index.html.

199

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Förflyttning av hästdjur mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark reglerades tidigare via ett undantag från kravet på hälso- intyg vid förflyttningar av djur, som EU-kommissionen har haft synpunkter på. Därför förhandlades det fram och föreskrevs ett nytt undantag. Reglerna trädde i kraft samtidigt i alla berörda länder den 1 september 2024. Undantaget gäller bland annat under förut- sättning att hästen ska delta i utställningar, idrotts- eller kulturevene- mang eller liknande evenemang. Undantaget gäller inte för förflytt- ningar med anledning av besök på veterinärklinik eller i avelssyfte.146

3.16Digital innovation

Innovationer har använts under lång tid i djurhållningen och mycket är i dag känd och uppskattad teknik. Som exempel kan nämnas stall- dator, produktionsuppföljning, utgödslingssystem och elstängsel.

Nyare innovationer som digitala verktyg i olika form har stor poten- tial och är på stark frammarsch. Det kan handla om aktivitetsmätare, hälsoövervakning och lokalisering av djur men också digitala lös- ningar för enkel eller automatisk rapportering av uppgifter till myn- digheterna. Potentialen med ökad digitalisering är betydande, inte minst för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften i företagen, förbättra djurvälfärden och minska den administrativa bördan. En utmaning är att hålla kostnaderna nere så att fler företagare kan köpa in och använda den nya tekniken men också att förändra befintliga arbetssätt.

3.16.1Virtuella stängsel

Ett virtuellt eller osynligt stängsel är en struktur som fungerar som inhägnad, hinder eller gräns men utan någon fysisk barriär. I stället för fysiska stängsel får djuren ett halsband som är uppkopplat mot både GPS- och telenätet och styrs via en app. Det finns i dag relativt få kommersiellt tillgängliga virtuella stängsel. När djuret närmar sig en virtuell gräns ges en varningssignal (oftast ett ljud) som succes- sivt ökar i frekvens när djuret närmar sig den virtuella gränsen, vilket

146Jordbruksverket. 2021. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa, SJVFS 2021:13.

200

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

signalerar till djuret att den närmar sig gränsen för det tillåtna betes- området. Om djuret ändå fortsätter att gå mot gränsen ger halsbandet en ofarlig men obehaglig elektrisk stöt för att få djuret att vända till- baka. Hur kraftig elen är varierar något mellan olika system. Ett virtuellt stängsel ger som regel elektrisk stimuli som har en kraft på 2–5 procent av det som ges i ett fysiskt elstängsel. Att få en elstöt kan förutom den fysiska påverkan också vara stressande för djuren.

Historiskt har det funnits utrustning i stallar som styrt djur med hjälp av ström men eftersom elstötar är stressande för djur har det införts ett allmänt förbud mot detta i den svenska djurskyddsförord- ningen (2019:66). Förbudet anger att utrustning eller anordningar som ger djur en elektrisk stöt i avsikt att styra deras beteende får inte användas eller finnas monterade i stall, andra förvaringsutrym- men för djur eller hägn. I djurskyddsförordningen anges också att förbudet inte gäller användning av elstängsel till inhägnader utom- hus och att Jordbruksverket får meddela föreskrifter om 1. villkor för användning av elstängsel, 2. ytterligare undantag från förbudet i 16 §, 3. villkor för sådan användning som är tillåten enligt före- skrifter som är meddelade med stöd av 2. Grunden för förbudet finns i djurskyddslagen (2018:1192) som anger att utrustning inte får användas på ett sätt som kan orsaka djuret lidande eller skada.

För systemet Nofence, som är godkänt för får, getter och nöt- kreatur, är elstöten 0,1 joule för får och get och 0,2 joule för nöt- kreatur vid 1 500 volt (V) i 0,5 sekund (Nofence, 2019). Det kan jämföras med riktlinjerna för fysiska elstängsel där det är tillåtet med maximalt 5 joule och 7 000 volt (V).

I dag finns som regel någon form av avstängningsmekanism så att systemet inaktiveras efter ett visst antal elstötar (3 elstötar, Nofence 2019), men reaktiveras åter när djuret är tillbaka på rätt sida om den virtuella gränsen. Några av systemen inaktiveras auto- matiskt om djuren springer mot gränsen, med motivet att stressade djur inte är så mottagliga för inlärning. Det saknas i dag kännedom om hur många stötar ett djur får från ett vanligt elstängsel. Virtuella stängsel larmar djurägaren om djuret får fler än 10 elstötar per dag. Djurägaren varnas även om djuret har fått 3 stötar efter varandra. Om djuret går tillbaka in i den virtuella hagen igen får den ingen stöt. Som användare av systemet är det möjligt att följa hur många ljudsignaler och elstötar varje enskilt djur har utsatts för.

201

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Möjligheter och utmaningar med virtuella stängsel

Virtuella stängsel kan minska djurskötarens arbetsbörda och ger ett mer flexibelt stängslingssystem. Virtuella stängsel ger stor flexibi- litet och det går snabbt att skapa nya eller ändra betesområden. Det är även lätt att styra betestrycket och förbättra nyttjandet av olika typer av mark, till exempel naturbeten som finns i terräng där det är svårt, eller omöjligt, att stängsla med fysiska stängsel. Genom att öka betesarealen kan den biologiska mångfalden öka. Virtuella stängsel gör det enklare att sköta och restaurera naturbetesmarker. Risken att djur, vilda eller tama, fastnar i stängslet och skadar sig elimineras också med virtuellt stängsel och kontrollen över djur på bete förbättras. Genom halsbanden kan man även se om något djur inte följer med flocken och därför kräver tillsyn. Virtuella stängsel minskar också arbetsinsatsen bland annat genom att man slipper stängsla på gängse sätt.

Det finns krav i EU-lagstiftningen om att djur ska skyddas från rovdjur när det är nödvändigt och möjligt. För att hålla rovdjur borta kan det i vissa fall krävas rovdjursavvisande stängsel (RAS) runt ett större område och att det i stället arbetas med virtuella stängselfållor innanför.

Kostnaden för virtuella stängsel är i dag relativt hög men bör ställas i relation till arbetsinsatsen. Priset kan förväntas gå ner allt eftersom användningen ökar och nya leverantörer kommer in på marknaden eller om samarbete mellan företag initieras. Ytterligare utmaningar kan vara batterikapaciteten, att hela tiden ha rätt storlek på halsbandet på växande djur, cybersäkerhet, allmänhetens attity- der och acceptans samt lämpligheten för alla områden i hela Sverige. Till skillnad från användning av virtuell stängselteknik till nötkreatur och får är kunskapen begränsad när det gäller häst och det saknas publicerade studier.

Användning av virtuella stängsel i andra länder

Virtuella stängsel används i flera andra länder inom EU, framför allt till nötkreatur i köttproduktionen inklusive ungdjur samt till får och getter. Rapporter om användning till hästar har inte noterats.

202

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Enligt en tillverkare av virtuella stängsel147 är dessa godkända för användning i Nederländerna, Flandern (Belgien), Frankrike, Spanien, Portugal och Italien men inte i Tyskland, Österrike, Danmark och Vallonien (Belgien). Det är dock oklart vilka djurslag dessa godkän- nanden gäller. Norge har genomfört studier med virtuella stängsel som resulterade i att stängslen inte är förbjudna att använda. Det togs bland annat hänsyn till att virtuella stängsel förväntades med- föra att fler djur kommer ut på bete och att färre skulle skadas på fysiska stängsel. I en litteratursammanställning av Waterhouse år 2023148 konstateras att virtuella stängsel används, och är tillåtna, till nötkreatur i både mjölk- och köttproduktionen samt till får och getter i Storbritannien, Norge, Nya Zealand, USA och delar av Australien. I ett studentarbete från SLU 2024 anges också att flera länder som Australien, Storbritannien och Spanien har godkänt användning av virtuella stängsel149 .

Virtuella stängsel i Sverige

Virtuella stängsel är inte godkända för användning i Sverige. Grunden återfinns i djurskyddsförordningen som anger att man inte får styra djurs beteende med hjälp av elektricitet. Vanliga fysiska elstängsel till inhägnader utomhus är undantagna. Av 2 kap. 17 § i djurskydds- förordningen150 framgår att Jordbruksverket får meddela föreskrifter om villkor för användning av elstängsel men också att Jordbruks- verket har bemyndigande att medge ytterligare undantag från för- budet att styra djuren med el och även att ange villkor för dessa undantag. En huvudsaklig anledning till att virtuella stängsel inte är godkända i Sverige är att Jordbruksverket har bedömt att djurväl- färden inte är tillräckligt beforskad.

I utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion151 konstaterades att det finns stora möjligheter med virtuella stängsel och att dessa skulle förenkla för företagarna och bidra till en ökad konkurrenskraft i animalieproduktionen med bibehållet djurskydd. Bedömningen var att användning av virtuella stängsel skulle göra att

147Collie. eu. 2024. Pers. medd.

148Waterhouse, T. 2023. Livestock. September/October 2023, Vol. 28 No. 5.

149Maximez, D. 2024. Degree project/Independent project. SLU Uppsala Sweden.

150Svensk författningssamling. 2019. Djurskyddsförordning, SFS 2019:66.

151Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

203

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

fler djur kommer ut på bete, att färre djur skadas av fysiska stängsel och att den biologiska mångfalden ökar då fler svårtillgängliga natur- betesmarker kan betas eftersom manuell stängsling inte krävs. Utred- aren ansåg att virtuella stängsel bör kunna användas på den svenska marknaden på motsvarande sätt som fysiska elstängsel och föreslog att undantaget för fysiska elstängsel i djurskyddsförordningens

2 kap. 17 § även ska omfatta virtuella stängsel.

Vad säger forskningen?

Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd kon- staterade i ett yttrande från år 2019 att djuren enligt forskningen i de flesta fall lär sig associera en ljudsignal med en elstöt och att de efter en inlärningsperiod oftast håller sig på rätt sida av en virtuell gräns. De flesta studier visade dock enligt det vetenskapliga rådet på individuella skillnader i inlärningskapacitet och beteende, vilket enligt rådet är ett potentiellt välfärdsproblem för de individer som lär sig långsamt och som därmed utsätt för många elstötar. Enligt det vetenskapliga rådet vid SLU saknades år 2019 vetenskapliga studier av inlärningsförmåga, stressnivå och välfärd hos de individer som utsätts för många elstötar samt studier av långsiktiga effekter av virtuella stängsel i jämförelse med vanliga elstängsel152 . Det finns ingen forskning som har undersökt hur ett vanligt, icke virtuellt, elstängsel påverkar djurens välfärd och som visar hur många elstötar det enskilda djuret får under och efter inlärningsfasen.

Ny forskning i Europa efter 2019153 visar enligt utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion154 en neutral eller positiv effekt avseende djurens välfärd vid användning av virtuella elstängsel.

152Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. 2019. Yttrande PM. Digital tillsynsteknik vid djurhållning utomhus 2019-04-29.

153Hamid, D., et al. 2022. Animal 16 (9); Fjord Aaser, M., et al. 2022. Animals 22, 12, 842. Is virtual fencing an effective way of enclosing cattle? Personality, herd behaviour and welfare.; Sonne, C., Animals 2022, 12, 3017. Cortisol in manure from cattle enclosed with Nofence virtual fencing.; Fuchs, P., et al. 2024. Journal of Animal Science, Volume 102, skae024. Stress indicators in dairy cows adapting to virtual fencing.; Fuchs, P., et al. 2024. Journal of Animal Science, Volume 102, skae024. Stress indicators in dairy cows adapting to virtual fencing.; Eftang, S., et al. 2023. Applied Animal Behaviour Science 269 (2023) 106112. Sheep’s learning ability and behavioural response to a fully automated virtual fencing system.; Wahlund, L. & Hiron, M. Virtuella stängsel: ett flexibelt verktyg för skötsel av naturbetesmarker. SustAinimal Reports #2, 2023.

154Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

204

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Enligt svenska forskare på området saknas dock studier kring använd- ning av virtuella stängsel till hästar.

I ett svenskt försök 2023 med virtuella stängsel på nötkreatur visades på stor potential för naturvård155 . Försöket testade flera virtu- ella stängselgränser inom en hage med vanligt elstängsel och nötkrea- turen (kvigor) lärde sig enligt forskarna snabbt att associera ljud- signalen med gränserna och anpassade sin vistelseyta utifrån dessa. Djuren följde med när nya gränser drogs, vilket gör det möjligt att precisionsstyra betestrycket på ett helt nytt sätt. Även att enbart använda virtuella stängsel (fyra sidor) som en yttre gräns fungerade enligt författarna bra och djuren höll sig inom den virtuella hagen under hela försöket. Författarnas slutsats var bland annat att virtuell stängselteknik är ett snabbt, flexibelt och effektivt verktyg med stora möjligheter att underlätta och förenkla svensk betesdrift. Om tekni- ken skulle bli godkänd i Sverige bedömde forskarna att det finns stor potential att göra riktade naturvårdsskötselåtgärder mer attraktiva.

3.17Avel- och uppfödningsverksamhet

Enligt en rapport från Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, 2021156 konstaterades bland annat att antalet betäckta ston i Sverige minskade kraftigt mellan åren 2009–2013. Åren därefter skedde viss återhämtning och det totala antalet betäckta ston per år har enligt rapporten legat relativt stabilt under åren 2016–2020. Trots viss varia- tion låg det totala antalet betäckta ston stadigt över 13 000 under perioden, vilket enligt HNS, visar på en stabil men inte växande svensk avel under perioden. År 2020 var året med toppnotering i den studerade perioden och antal betäckta ston var då något över

14 000 totalt.157 Efter år 2020 ses enligt HNS en nedåtgående trend i avelsorganisationernas betäckningssiffror.

För de antalsmässigt större raserna inom främst hästsporterna är avelns kvalitet till stor del beroende av att det finns ekonomiska för- utsättningar att importera avelshingstar eller sperma, och avelsston, från de internationellt sett mest framgångsrika länderna inom varje

155Wahlund, L. & Hiron, M. 2023. Virtuella stängsel: ett flexibelt verktyg för skötsel av naturbetesmarker. SustAinimal Reports #2, 2023.

156Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport. Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

157Ibid.

205

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

sport. Dessa förutsättningar är i allt väsentligt beroende av uppfö- darnas möjlighet att föda upp hästar med lönsamhet.

Det har framförts till utredningen att det finns behov av att under- lätta för export av svenska hästar. Kostnaderna anses höga och upp- födarna upplever att det är en utmaning att exportera och klara att hantera de bestämmelser som finns. Under paraplyet Horses made in Sweden arbetar HNS tillsammans med avelsorganisationerna i HNS avelskommitté (Svenska Hästavelsförbundet, Svensk Galopp, Svensk Travsport, Swedish Warmblood Association och LRF Häst) för goda villkor för landets uppfödare och att marknadsföra och informera om den svenska hästen.

Lönsamheten att föda upp hästar är enligt hästnäringens organi- sationer generellt låg inom de flesta raserna och många av uppfödarna bedriver en mindre hobbyverksamhet och föder upp någon enstaka eller ett fåtal hästar per år. Hästaveln i Sverige har under lång tid främst haft fokus på uppfödning av sporthästar på relativt hög nivå för olika verksamheter.

Beridna Högvakten har ett optionsprogram som uppfödare som vill medverka till att stärka uppfödningen av svenskfödda fuxar, lämp- liga för användning inom Beridna Högvakten, kan ansöka om158 .

I dag finansierar föreningen för Beridna Högvakten inköp och ut- bildning av de 80 hästar som ingår i verksamheten. Det är alltså inte längre staten som bekostar hästarna, utan föreningen och dess med- lemmar. Årligen erbjuds tio uppfödare en plats i optionsprogrammet. Den fuxfärgade avelshingsten väljs i samråd med Beridna högvak- tens hästrekryteringsgrupp och därefter ingås optionsavtal med ägaren till fuxstoet, där Beridna Högvakten erbjuds att köpa fölet vid fyra års ålder om fölet möter de önskade kriterierna. Hästen kontrolleras för sin lämplighet av Beridna Högvaktens hästrekry- teringsgrupp när den går in på sitt 4:e levnadsår. Optionsprogram- mets uppfödare erbjuds:

•Totalt fyra premier om 15 000 kronor från tidpunkten för kon- staterad 90 dagars dräktighet. Premien betalas därefter ut till och med 3 års ålder om ett fuxfärgat hingstföl föds och anses lämpligt.

•Fördelaktig försäkring för foster och föl.

158Beridna högvakten. 2025. Beridna högvaktens optionsprogram för svenskt varmblod. https://www.beridnahogvakten.se/wp- content/uploads/2025/01/bhv_optionsprogram_A4_250131.pdf.

206

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

•Att hästen säljs till den Beridna Högvakten om den anses lämplig.

I de fall optionsavtalet upphör att gälla får stoägaren behålla utbetalda premier om:

•Ett stoföl föds.

•Hästen som 2,5-åring har kliniska avvikelser eller röntgenföränd- ringar som bedöms ha negativ påverkan på framtida hållbarhet.

•Hästen ej godkänns i ridprov i samband med Swedish Warm- blood Associations unghästtest för 3-åriga hästar.

•Hästen inte anses ha rätt egenskaper för framtida tjänstgöring som högvaktshäst när den bedöms av Beridna Högvaktens häst- rekryteringsgrupp på våren som fyraåring.

3.18Utredningens analys

3.18.1Goda möjligheter att stärka hästföretagandet och öka sysselsättningen

Det finns en stor potential i hästföretagandet och i näringen som helhet. Det är viktigt att den tas tillvara så att hästnäringen blir, och ses som, en professionell och naturlig del av det svenska näringslivet, svenskt lantbruk och de areella näringarna. I dag är hästföretagen i förhållandevis många sammanhang ett undantag från gällande regel- verk, praxis och syn. Det behöver ändras om hästföretagandet ska kunna utvecklas. Utgångspunkten behöver vara att hästen ses som ett lantbruksdjur och hästverksamheter som en naturlig produktions- gren i svenskt lantbruk. Fortfarande finns mycket att göra för att främja hästföretagandet och likställa dess villkor med annat företa- gande i jämförbara branscher. Klart är att hästnäringen vill utvecklas och skapa hållbar tillväxt. Avel och uppfödning är en nödvändig och viktig grund för utvecklingen av svensk hästnäring liksom att det skapas förutsättningar för att åstadkomma lönsamhet i hela bran- schen. Det finns goda möjligheter att öka sysselsättningen, särskilt på landsbygden, genom fler och större hästföretag. Med rätt förut- sättningar kan fler hästaktiva att gå från hobbyverksamhet till att bedriva näringsverksamhet. Detsamma gäller att få fler befintliga företag att utveckla sin näringsverksamhet.

207

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Många av dagens hästföretagare är till stor del intressestyrda livs- stilsföretagare och synen på sig själva som företagare uppges av häst- näringen generellt vara relativt svag. Samtidigt drivs ett riktigt bra företagande av lika delar passion och affärsmässighet. Båda delarna behövs. Det går att kompetensmässigt höja sin nivå när det gäller företagarfrågor, men det går inte att lära passion och drivkraft. Där- för finns det ett mycket gott utgångsläge för hästnäringen att, med rätt förutsättningar, utvecklas till att bli en stark näring på framväxt som i än högre grad kan ge tillskott till Sveriges sysselsättning och ekonomi.

Hästen bidrar i dag till såväl lantbruket som till samhället och har också en nära koppling, och kan bidra än mer, till hållbarhets- arbetet. Hästföretagande finns i hela landet och är en viktig arena för kvinnligt företagande, entreprenörskap, landsbygdsutveckling och brygga mellan stad och land liksom mellan generationer. Häst- sektorn producerar också möjligheter till rörelse, aktiviteter och idrott för många barn och unga men även till andra åldersgrupper. Dessutom ger hästverksamheterna andra hälsofrämjande tjänster och upplevelser samt bidrar till personlig utveckling. Näringen är en arena för utveckling av goda ledare, inte bara till hästverksam- heterna utan också till andra arbetsplatser och sektorer. Hästsporten och näringen i stort är en ekonomisk motor som bidrar till lokal och regional utveckling och till sysselsättningen. Hästnäringen stärker den lokala ekonomin, utvecklar och bygger ett mer hälsosamt, jäm- likt och jämställt samhälle. De olika hästverksamheterna är en viktig plattform för samhällsutveckling.

Sammanfattningsvis finns det för branschen som helhet goda möj- ligheter och utvecklingspotential inom flera områden, bland annat:

–Statistik över hästföretagandet.

–Gott företagsklimat och stabila företagsvillkor.

–Förändrat regelverk i vissa frågor.

–Färre regler, regelförenkling och minskad administration.

–Lönsamhetsutveckling.

–Kapitalförsörjning.

–Produktionskostnader.

208

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

–Motsvarande möjligheter som andra företag att bli godkänd för F-skattsedel och att vara momsregistrerad.

–Kompetent arbetskraft.

–Den EU-gemensamma jordbrukspolitiken.

–Hållbarhetsfrågor (ekonomi, djurvälfärd, sociala frågor, miljö).

–Omvärldsbevakning.

–Innovation, forskning och kunskapsöverföring.

–Teknikutveckling, såväl ny teknik som ökad användning av befintlig teknik samt digitalisering.

–Utvecklade företagssamarbeten och företagssamverkan i hästnär- ingen och mellan hästnäringen och andra aktörer på landsbygden.

–Utvecklad rådgivning för hästföretagare (modeller, strukturer och vana att upphandla dessa tjänster).

–Stödstrukturer för nya företagare.

–Företagsutbildning (affärsplaner, ledarskap, arbetsgivarrollen, företagsekonomi, entreprenörskap, juridik).

–Affärsutveckling för såväl nya som befintliga företag.

–God samhällsservice och infrastruktur, särskilt i glesbygd och landsbygd (skola, vård, omsorg med mera samt bra vägar, bussar, post- och pakettjänster, stabil internetuppkoppling).

–Insatser som underlättar den tjänsteinfrastruktur som krävs för företagandet.

–Marknadsanpassad uppfödning av svenska hästar.

3.18.2Hållbarhetsarbete och samhällets förtroende för hästnäringen är viktigt för företagandet

Hållbarhetsarbete och samhällets förtroende för verksamheten har över tid fått allt större betydelse. Verksamheter med häst är inget undantag. Här verkar de allra flesta dessutom inom särskilt känsliga områden med många barn och unga samt nyttjandet av djuren för bland annat nöje, tävling och spel. Det ställer extra höga krav på etik.

209

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Alla branscher, inklusive hästnäringen, måste arbeta aktivt med goda arbetsförhållanden och nolltolerans mot ojämlikhet, trakasserier och övergrepp. Det är viktigt att stärka förtroendet och attraktiviteten för branschen. Även klimat- och miljöfrågor står högt på agendan. Hästnäringen behöver bli bättre på att hantera sin miljöpåverkan och samtidigt ta vara på den resurs som hästgödseln utgör. Hästnär- ingen kan också på många sätt bidra på ett positivt sätt till klimat- och miljöarbetet, inte minst vad gäller biologisk mångfald.

Samhällets förtroende för hästnäringen är mycket viktigt och det påverkar företagandet. Generellt är förtroendet högt, men synen på hästnäringen är inte bara positiv. Kritik återkommer gällande olön- samma verksamheter, låga löner, bristande arbetsvillkor och olika former av trakasserier. Hästvälfärden debatteras också. Olika typer av tränings- och tävlingsverksamheter med häst har på senare tid kri- tiserats vad gäller såväl utrustning, träning som hantering av hästarna men även frågor kring otillåten läkemedelsanvändning och dopning har uppmärksammats. I grunden handlar det sannolikt om en upp- fattning att hästens välfärd fått stå tillbaka, i många fall på grund av bristande kunskap, för att nå ekonomisk vinning eller personliga ambitioner.

Djurskyddsfrågor behöver i ännu högre grad komma in som en naturlig del i de hästutbildningar som ges. God hästvälfärd är en grundförutsättning för att främja en hållbar och utvecklingsbar häst- sport och hästnäring i stort.

Förtroendet för hästnäringen är i hög grad beroende av de kul- turer som odlas och kommuniceras. Hästnäringen gör många goda insatser och har fokus på dessa frågor, vilket är nödvändigt då både hästsektorns egen och omvärldens syn på näringen är viktig för att upprätthålla samhällets förtroende för verksamheten och en så kallad Social License to Operate (SLO) för att driva olika hästverksamheter.

Det är viktigt att anställda i företag och organisationer samt prak- tikanter från utbildningar har avtalsenliga villkor och en trygg arbets- miljö där diskriminering och trakasserier inte accepteras. Det sist- nämnda gäller även de som på annat sätt är verksamma eller tar del av de tjänster hästföretagen producerar.

210

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

3.18.3Potential för ännu fler kvinnliga hästföretagare

Det kan konstateras att det är betydligt färre kvinnor än män som startar och driver företag. Det är förvånande att Sverige placerar sig så lågt jämfört med andra europeiska länder, särskilt då Sverige anses vara ett relativt jämställt land med toppnoteringar avseende jämställd- hetsindex både i EU och FN. Dessutom har Sverige en högre syssel- sättningsgrad bland kvinnor än i de flesta andra länder. Brister i före- tagsklimatet, normer och värderingar spelar sannolikt stor roll. Det är problematiskt att en så låg andel kvinnor driver företag i Sverige och att ökningstakten är så låg. Det påverkar produktivitetsutveck- lingen och den samhällsekonomiska utvecklingen. Med nuvarande situation används inte all den entreprenöriella förmåga som finns i Sverige och landet går miste om innovation, tillväxt och konkur- renskraft. Här finns en outnyttjad potential.

Även om det inte finns någon exakt siffra kan konstateras att det är en förhållandevis hög andel kvinnliga företagare i hästnäringen. Genom att stärka hästföretagandet kan det förväntas att även an- delen kvinnliga företagare ökar totalt sett i Sverige och därmed jäm- ställdheten. I anslutning till hästnäringen finns många potentiella företagare som ännu inte tagit steget, inte minst kvinnliga. Med olika insatser och åtgärder för att få fler att bli hästföretagare kan jämställdheten inom det svenska näringslivet öka. Det är viktigt att kvinnors företagande finns med i större politiska satsningar och före- tagsfrämjande insatser. Kvinnliga hästföretagare kan också vara före- bilder och stöd för andra intresserade, blivande företagare.

Det finns fortfarande områden att diskutera och genomlysa rörande förhållningssätt och attityder till kvinnligt företagande och kvinnors möjligheter och behov för att kunna starta upp nya verk- samheter eller utveckla befintliga företag. Förutom konkreta åtgär- der behöver synen på kvinnligt företagande och värderingar kring detta förändras. I flera sammanhang ses och hanteras hästföreta- gande som ett undantag, eller som en näring där utövarna ifrågasätts som företagare. Det noteras i skatterättsliga frågor men också i andra sammanhang såsom möjligheterna till stöd och ersättningar i den EU-gemensamma jordbrukspolitiken och till annan finansiering. Det behöver ändras för att hästföretagandet ska kunna öka. Det är även viktigt ur ett samhällsperspektiv att tydligt visa att kvinnligt företagande, vilket dominerar inom hästföretagen, ges motsvarande

211

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

krav och lättnader som andra branscher och ses på samt behandlas som en professionell verksamhet.

I dag är det många osäkra faktorer vid nystartande som hindrar. Att kvinnliga företagare är mindre riskbenägna än män har visats i undersökningar. Orsaken är inte klarlagd men både föräldrars och samhällets bemötande av flickor respektive pojkar kan spela in. Det kan komma att ändras i framtiden då samhället blir mer jämställt, men i dag är situationen inte sådan. Det gör det än viktigare att genom olika insatser skapa så stabila förutsättningar som möjligt för att fler kvinnor ska ta steget och övergå till näringsverksamhet.

3.18.4Ekonomi, lönsamhet och finansiering

Ett grundläggande problem enligt hästnäringens organisationer är kapitalbrist och låg lönsamhet i sektorn, något som bromsar affärs- utveckling och företagandet på många sätt. Statistik över lönsam- hetsutvecklingen och andra ekonomiska parametrar saknas i hög grad eller är bristfälliga, vilket gör det svårt att analysera den eko- nomiska situationen mer i detalj. Förprövningsstatistiken ger dock en indikation om att investeringsviljan är låg i hästnäringen, liksom i den övriga animalieproduktionen inom lantbrukssektorn. När det gäller hästverksamheterna är det sannolikt till största delen beroende på bristande ekonomiska möjligheter att investera i verksamheten.

Höga produktionskostnader och svår prissättning

Hästnäringens organisationer vittnar också, liksom annan animalie- produktion inom lantbruket, om höga och ökande produktionskost- nader. Det kan ha sin grund i flera saker som exempelvis bristande kostnadskontroll eller brister i marknaden såsom svag konkurrens inom exempelvis veterinär eller fodermarknaden.

Förmågan att prissätta korrekt och ta tillräckligt betalt för sina produkter och tjänster är nödvändigt för möjlighet till lönsamhet. Det har noterats att det är ett område som behöver förbättras hos många företag. Det kan bottna i bristande kalkyler över verksam- heten men i stor utsträckning handlar det sannolikt också om osä- kerhet kring vad kunden faktiskt klarar att betala. Hästföretagarnas kunder har ofta, i motsats till den gängse bilden, låg betalningsför-

212

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

måga vilket kan göra det svårare att ta tillräckligt betalt för de tjänster företagen erbjuder.

Finansiering av hästföretag är en utmaning

Det kan konstateras att animalieproduktion är den mest kapitalkrä- vande delen av svenskt lantbruk. Det krävs som regel en betydande kapitalinsats för byggnader, inredning, mark, djur och utrustning.

Finansieringen är ofta en utmaning, särskilt för mindre företag som ofta har problem att få tillgång till kapital för att investera. Finansi- ering genom eget kapital kan vara svårt om ekonomin i verksamheten inte genererar ett överskott som kan täcka investeringar. Finansiering via bank eller annan kreditinrättning ställer krav på dokumenterad intjänings- och återbetalningsförmåga samt fullgod säkerhet i före- tags- eller fastighetsinteckning. I banksystemet gäller för hästverk- samheter liksom för alla företag att kunna visa på bland annat affärs- plan, kassaflödesanalys, inkomster, återbetalningsförmåga och rimlig belåningsgrad. Det är viktigt att hästföretagarna har rätt kunskap och förväntningar när man söker finansiering. Här finns ett behov av både utbildning och rådgivning. Det är bland annat viktigt att kunna beskriva verksamheten, affärsidé och affärsmodell samt ha kunskaper om hur man gör det för finansiärer som banker. Att be- skriva verksamheten i ekonomiska termer som budget och kassa- flöde behövs för att uppfylla bankernas krav.

Fastighetspriserna på så kallade hästgårdar kan variera mer än andra lantbruksfastigheter och de påverkas som regel mer av kon- junktur och ränteutveckling. Det kan i sin tur också påverka finan- siärernas syn på värdet av panten och belåningsgraden riskerar där- med att bli lägre. Det finns som regel inget riskkapital i hästsektorn vilket medför att intjäning, återbetalningsförmåga och säkerheter helt avgör framgången hos banken. Många banker har dessutom relativt begränsad kompetens när det gäller lantbruk och animalie- produktion, vilket ytterligare kan försämra lånemöjligheterna.

213

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Företagsstöd genom Regionalfonden är inte tillgänglig för enskilda näringsidkare

När finansiering av hästföretag diskuteras brukar vissa anse att häst- verksamhet inte är en del av jordbruket och således inte bör finan- sieras via GJP. Som konstaterats tidigare utgörs hästnäringen i huvud- sak av små företag med begränsade resurser. Regionalfonden är inte öppen för enskilda näringsidkare och innehåller därmed inte stöd som är lämpliga för hästföretag. Detta motiverar också att häst- verksamheter behöver ges utökade möjligheter till stöd och ersätt- ningar i GJP.

De ekonomiska förutsättningarna skiljer mellan olika företagsinriktningar

Det finns stora skillnader i företagandet i hästsektorn med en mång- fald av företagsinriktningar som travcamper, hästuppfödning, rid- skolor, beridarverksamhet, proffsryttare med mera. De ekonomiska förutsättningarna för trav- och galoppsporterna ser till exempel annorlunda ut jämfört med andra delar av hästsektorn. Trav- och galoppsporterna finansierar en inte oväsentlig del av sin verksamhet på spelmarknaden. Spel på hästar har kontinuerligt ökat alltsedan ATG:s tillkomst 1974. Det har skapat ekonomiska förutsättningar för att utveckla trav- och galoppsporterna. Trots detta konstaterar hästnäringen att lönsamheten för de aktiva inom travet (hästägare, tränare och uppfödare) är svag.

Det finns olika driftsformer för ridskolor. De flesta är förenings- eller företagsdrivna. Det har noterats att många ridskolors ekonomi är svag och att ekonomiska resurser ofta saknas för att köpa in hästar med de kvaliteter som behövs. Som regel är ridskolorna hänvisade till mindre kostsamma hästar från andra länder. Det kan vara ett risk- tagande i sig då det ofta är svårt att kvalitetssäkra hästarna. Tillgång till välutbildade och säkra hästar anpassade till elevernas förutsätt- ningar är mycket viktigt för att upprätthålla ett högt förtroende från föräldrar till barn och ungdomar som rider vid landets ridskolor och från samhället. Såväl ridskolorna som travskolorna har stor betydelse för hästsektorns utveckling då de utgör en viktig grund för utbildning i praktisk hästskötsel och sport. Ridskolorna är i många fall beroende av statliga och kommunala medel för sin verk-

214

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

samhet som exempelvis kommunalt aktivitetsstöd eller i form av subventionerade hyror för ridanläggningar. Det är inte ovanligt att viss personal som arbetar vid ridskolorna gör det inom ramen för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Alla driftsformer för ridsko- lor behövs och samtliga bör kunna ansöka om stöd från kommu- nerna. Möjligheten att driva ridskoleverksamhet i den form man önskar, föreningsdrivet eller privat, kan bidra till ökat engagemang, fler arbetstillfällen och fler ridskolor. Även föreningsdriven ridskole- verksamhet drivs ofta under företagslika former. Ansvar för djur och anläggningar tillsammans med hög andel kvalificerad och ut- bildad personal är utmärkande för hästnäringen, att jämföra med andra sporter där mycket av aktiviteterna på nybörjarnivå organi- seras med ideella krafter. Förutsättningarna för en långsiktigt håll- bar verksamhet, oavsett förening eller företag, är tillräckliga intäkter för att klara löpande kostnader inklusive ersättning för arbete och ett överskott som kan återinvesteras i verksamhetens utveckling. Företagsdrivna verksamheter ska naturligt ha ett vinstkrav därut- över, som ska täcka företagarnas riskpremie och kapitalavkastning.

Svårigheter att hitta och finansiera kompetent personal

Hästnäringens organisationer har framfört att det är brist på kom- petent arbetskraft men också att det är svårt att klara att betala rim- liga löner för den arbetskraft man behöver. Sänkta arbetsgivaravgifter generellt, men särskilt för ungdomar, skulle underlätta möjligheten för arbetsgivare inom hästnäringen att anställa fler. Det har varit en aktuell fråga under många år. Senast under pandemin infördes till- fälligt som en stimulansåtgärd en nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga i åldern 18–23 år. Argumentationen var att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga skulle förbättra för unga på arbets- marknaden och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att be- hålla och nyanställa personal. Det framgår dock av direktivet att ut- redaren inte ska föreslå åtgärder eller bedömningar på skatteområdet.

215

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.18.5Minska risktagandet i företagandet

Det är viktigt att minska det ekonomiska, och annat, risktagandet i hästföretagen. Stabila och goda politiska villkor för hästverksamheter är nödvändigt för att minska risktagandet och få fler att våga starta hästföretag. Entreprenörskap är riskfyllt och kräver mer av företa- gandet än att leverera produkter till marknaden. Val av affärsmodell kräver ofta en noggrann analys för att undvika misslyckanden och minska risktagandet. Det finns utrymme för kompetensutveckling av såväl blivande som befintliga hästföretagare för att minska riskerna och öka möjligheterna att lyckas nå sina mål. Med god utbildning i företagarfrågor kan också tryggheten öka, liksom modet att starta hästföretag. För att lyckas är det också viktigt att hästföretagare och deras organisationer tar ansvar för att värna och utveckla före- tagandet. Det behövs strategisk och analytisk kunskap och kompe- tens kring företagarfrågor för att kunna lägga, och förverkliga, rea- listiska och långsiktiga mål och planer för affärsutvecklingen i stort inom näringen såväl som på företagsnivå. En betydande svårighet i det arbetet är bristen på statistiskt och annat underlag för sådana nödvändiga analyser och strategier.

3.18.6Behov av ökad kompetens om företagande

Det kan konstateras att kompetensbrister är relativt vanligt före- kommande när det gäller företagarfrågor och affärsutveckling inom hästsektorn. Detta tillsammans med avsaknad av, eller svaga, stöd- strukturer, särskilt för nystartade företagare, hämmar tillväxten i hästsektorn. För att fler hästföretag ska kunna växa och bli lönsamma behövs ökad kunskap om företagande, affärsutveckling och ekonomi.

Det finns behov av utbildning inom företagande för både befint- liga hästföretagare och de som vill starta nytt. För att möta behovet av flexibilitet behövs även kurser för vuxna, på kvällstid och digitalt.

Kunskaper om eget företagande behöver också i ännu högre grad komma in som ett moment i hästutbildningar för yngre. Viktiga frågor i dessa utbildningar är framtagning av affärsplaner, företags- ekonomi, finansiering, marknadsföring, arbetsgivarrollen med mera. Kurser i digital marknadsföring, digitala medier och e-handel är också viktigt då det skulle göra att hästföretagen i högre grad kan nå ut till en bredare konsumentkrets och öka sin intäktspotential.

216

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Förmågan till samverkan för utbyte och utveckling av kunskap är också en viktig del av den kunskapshöjning med avseende på före- tagsledning och entreprenörskap som behövs.

Eftersom kunskaper om företagandets villkor är viktiga för alla som är yrkesverksamma inom näringen ingår det i alla utbildningar inom häst i utbildningsväsendet. I såväl hippologprogrammet som yrkeshögskoleutbildningar inom häst ingår kurser i företagande.

Inom gymnasieskolan är det mycket vanligt att använda konceptet Ung företagsamhet (UF). UF innebär att gymnasieelever startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Ungefär var tredje elev som nu går ut gymnasiet har drivit ett UF-företag.

Produktionsrådgivning är vanligt förekommande inom övriga produktionsgrenar inom lantbruket men används inte lika frekvent i hästverksamheter, även om det erbjuds rådgivning även där. Sanno- likt är det framför allt kostnaden för rådgivning som hämmar men även viss ovana att använda sådana tjänster kan påverka. Bedömningen är att det finns ett relativt stort behov av stöd och rådgivning och att det vore positivt om förutsättningarna för detta förbättras.

3.18.7Prioritera affärerna

Förhållandevis många med hästverksamhet är livsstilsföretagare, det vill säga det är inte önskan om att vara entreprenör och före- tagare som gör att verksamheten startats utan viljan att arbeta med hästar. Hästföretagarnas självbild varierar, med ett brett spektrum av målbilder och förmågor. Synen på sig själv som företagare bedöms i många fall vara svag. En relativt stor andel av de som driver hästföre- tag är mer intresse- än företagsdrivna och ser sig inte främst som företagare. Det kan göra att affärerna inte alltid prioriteras då viljan att få arbeta professionellt med häst är större. Även om ett gott företagande bygger på intresse både för frågorna och affärerna, kan övervikten mot hästintresset vara ett hinder för utveckling av häst- företagandet. Kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte samt samar- bete och samverkan med andra företagare inom och utanför sektorn torde kunna bidra till en bättre balans mellan hästintresset och affä- rerna. Det är en viktig fråga som inte minst hästnäringens organisa- tioner bör ha fokus på framåt. Parallellt med utredningens föreslagna

217

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

åtgärder behöver många hästföretagare driva sina företag med ett ännu högre fokus på affärsmässighet.

Samtidigt är det viktigt att samhället visar respekt för företaga- rnas val av ambitionsnivå. Det kommer fortsatt finnas de som vill vara livsstilsföretagare och kanske inte räknar på lönsamhet för varje insatt timma i företaget, eller som väljer omfattning på sin verksam- het i förhållande till sitt eget försörjningsbehov snarare än till vinst- maximering av företaget. Ett bejakande även av dessa livsstilsföre- tagares verksamheter är viktigt, inte minst då de också bidrar till hästnäringens utveckling. Ett respektfullt bemötande från samhäl- lets sida kan leda till ökat självförtroende och i sin tur bidra till att fler skalar upp sin verksamhet till gagn för samhället. Med åtgärder som underlättar hästföretagande kan det också förväntas att en del av dessa livsstilsföretagare väljer att i ökad grad fokusera på att driva sitt företag på mer affärsmässig grund.

3.18.8Samverka och samarbeta mer

Enligt hästnäringens organisationer finns en tradition i hästsektorn att göra i princip allt själv i sitt företag. En anledning är höga kost- nader för att ta in hjälp, men det är även en väl befäst tradition och arbetssätt. Förutom att det kan ge en sämre kvalitet på arbetet då det är svårt att vara kunnig i alla delar, tar det också mycket tid i anspråk. Genom att utveckla olika lokala och regionala samverkans- former skulle hästföretagandet kunna effektiviseras. Det kan handla om gemensam omvärldsbevakning, utbyte av information, kunskap och erfarenhet kring företagarfrågor, byggfrågor, gemensamma upp- handlingar, administration, inköp och användning av gemensamma resurser som maskiner, teknik och logistik för exempelvis gödsel- hantering och foderinköp. De allra flesta skulle sannolikt tjäna eko- nomiskt på sådan samverkan. Det hade också varit fördelaktigt att samarbeta och samverka mer med övriga delar av lantbruket med djurhållning liksom att göra jämförelser mellan den egna verksam- heten och andras i syfte att lära och inspireras och därmed förbättra den egna verksamheten. I utredningens dialog med Tillväxtverket lyftes också den positiva effekt som finns i företagssamverkan. Här är hästnäringens organisationer liksom regionerna viktiga för att

218

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

erbjuda stöd och stimulera sådana samarbeten och samverkan på ett mer organiserat sätt i olika samverkansformer och företagshubbar.

Sedan den 1 januari 2019 har alla regioner ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar (RUA)159 . En region ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genom- förandet av strategin, fastställa mål och prioriteringar för det regio- nala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Regionen ska vidare besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt utvecklingsarbete samt följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regio- nala utvecklingsarbetet. Regionerna har också i egenskap av direkt- valt självstyrande organ möjlighet att ta egna initiativ, utöver de lagstadgade kraven, som anses angelägna ur ett regionalt perspektiv. Den regionala utvecklingsstrategin ska utarbetas i samverkan med berörda kommuner, regioner samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter och bland annat innehålla en analys av de sär- skilda utvecklingsförutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet. Insatser inom det regionala utvecklingsarbetet finansieras av ett stort antal aktörer och via flera utgiftsområden i statsbudgeten. Det finns stora möjligheter för regionerna att bidra till regional och lokal utveckling av hästföretagande inom ramen för RUA, exempelvis genom att uppmuntra och facilitera regional och lokal samverkan.

Ett område där det också finns möjligheter med ökad samverkan och samarbete är uppfödningen av svenska skolhästar. I syfte att möta efterfrågan från såväl ridskolor som privata köpare skulle den svenska hästaveln och uppfödningen behöva anpassas i högre grad till marknaden. Ett sätt är att initiera långsiktiga samarbeten, even- tuellt avtalsgrundade, mellan ridskolor och uppfödare där uppföda- ren tar på sig att föda upp hästar och ponnyer med de kvaliteter, och i den omfattning som ridskolorna efterfrågar. Uppfödaren skulle i detta fall gagnas av både en säker grundinkomst för sin verksamhet, och möjlighet till affärsutveckling. För ridskolorna möjliggör detta att på sikt köpa svenska hästar och ponnyer med den kvalitet som behövs till förutbestämt pris.

Även utökad samverkan mellan rådgivningens organisationer och länsstyrelserna vore betydelsefullt.

159Svensk författningssamling. 2010. Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

219

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.18.9Ge hästföretag samma förutsättningar som likartade branscher

Det kan konstateras att flera av hästföretagarnas utmaningar, inte minst de ekonomiska, är generella och delas med många företagare inom andra verksamhetsområden. Åtgärder som stärker företag- samheten generellt kan därför förväntas gagna även hästföretagarna. Trots detta kan konstateras att det finns flera områden där hästverk- samheter ses, och hanteras, som undantag till nackdel för hästföre- tagarna. Det handlar bland annat om möjligheterna att erhålla stöd och ersättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt möjligheten till registrering av företag för F-skattsedel och moms. Det handlar även om bestämmelser kring bygglov, strand- skydd, företagsförsäljning av hästar till privatpersoner (konsument- köplagen) samt möjligheter till villkorad läkemedelsanvändning av hästar för näringsverksamheter (ViLA).

Hästnäringen vill likställas med, och erhålla samma förutsättningar som andra näringar och sporter. Företagare i hästnäringen vill också vara, och uppfattas som, seriösa företag som tas på allvar och får åtnjuta de fördelar och ekonomiska förutsättningar som finns för likartade företag när det gäller exempelvis olika stöd, ersättningar och lagstiftning. Även om hästföretagarna exempelvis blir undan- tagna från vissa bestämmelser eller blir stödberättigade på motsva- rande sätt som inom andra likartade branscher blir ofta priset att det tillkommer åtaganden som exempelvis fler bestämmelser eller en ökad administrativ börda. Trots att hästsektorn å ena sidan vill likställas med andra näringar, efterfrågas i vissa fall samtidigt speci- fika lösningar för hästnäringen, ofta mot bakgrund av den ekono- miskt svåra situation många hästföretag befinner sig i. Bedömningen är att det är viktigt att hästföretagare behandlas på motsvarande sätt som andra företagare i Sverige, även om det medför ytterligare åtaganden. Hästutredningen har visat på flera områden där det inte är så i dag och som därför behöver åtgärdas.

3.18.10 Registrering av företag för F-skattsedel och moms

Att registrera företag för F-skattsedel och moms är en grundläggande förutsättning för att kunna gå från hobby till näringsverksamhet. Det har understrukits från många organisationer inom hästnäringen

220

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

att Skatteverkets tolkning och hantering är besvärande, ojämlik och i många fall helt hindrande för att starta ett hästföretag. De anser också att det ofta ställs högre krav på hästverksamheter än andra verksamheter. Branschen upplever att det är svårare att få F-skatt- sedel, att anses bedriva näringsverksamhet samt att bli momsregist- rerad för ett företag med hästverksamhet än för företag i andra bran- scher. Skatteverket bekräftar att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Det är uppenbart att det finns olika sätt att tolka lagstiftningen och se på frågan. Hästnäringen har framfört att det inte är själva lagstiftningen som är ett problem i sig utan att det är tolkningen av densamma samt att det ställs extra, och ofta orimliga krav på just hästverksam- heter. Det kan vara särskilt svårt för de som bedriver tävlingsverk- samhet eller uppfödning av hästar att få registrera företag och bli momsregistrerade.

Från ett demokratiskt och från ett rättssäkerhetsperspektiv bör alla företag, oavsett bransch, behandlas på ett likartat sätt. Det är där- för problematiskt om det generellt ställs högre krav på hästföretag. Som exempel kan nämnas kravet på fortlöpande intäkter det vill säga inte bara intäkt vid enstaka tillfällen. Uppfödning och utbild- ning av hästar tar lång tid och genererar intäkt sent i processen. Sam- tidigt finns det andra näringar som har liknande affärslogik som dessa hästföretag. Ett exempel är skogsföretag där skog inte avverkas fortlöpande utan intäkterna kommer med långa intervaller. En häst kan ibland användas privat, men så torde det vara med många till- gångar i ett företag som exempelvis en dator, maskiner och verktyg i en verkstad.

Hästutredningen ska enligt kommittédirektivet inte lämna några bedömningar eller förslag på skatteområdet. Då frågan är av så avgö- rande karaktär för utredningens uppdrag att stärka hästföretagandet och få fler att övergå från hobby till näringsverksamhet, kan utred- ningen dock konstatera att möjligheterna för hästverksamheter att registrera företag för F-skattsedel och moms behöver ses över. Frågan behöver få en skyndsam och rimlig lösning. Blivande hästföretagare, de flesta kvinnor, kan inte fortsätta vara föremål för ifrågasättande och utökad granskning om målet är stärkt företagande och ökad sysselsättning i branschen. Det är viktigt med fortsatt dialog mellan hästnäringen och myndigheten, en ökad samsyn samt åtgärder om hästföretagandet i Sverige ska ha möjlighet att öka.

221

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

I enlighet med kommittédirektivet lämnar utredaren inga bedöm- ningar eller förslag på området, trots att frågan på ett helt avgörande sätt har betydelse när det gäller att öka antalet hästföretag.

3.18.11 Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU

Hästhållning är en platsbunden areell näring och hästen är också ett livsmedelsproducerande djur, även om det oftast inte är det primära syftet med hästhållningen. Hästverksamheter bidrar med många av de kollektiva nyttor som den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), stödjer, bland annat biologisk mångfald och öppna landskap. Häst- företagarna omfattas dock inte av stöd och ersättningar på motsva- rande sätt som övriga verksamheter i animalieproduktionen, vilket påverkar konkurrenskraft och lönsamhet negativt. I grunden är det ett politiskt beslut. Att häst inte har samma möjligheter till stöd och ersättningar inom GJP är särskilt problematiskt när målet är att hästföretagandet ska öka i hela landet och bidra till sysselsättningen.

Utredningens bedömning är att hästverksamheter på jordbruks- fastigheter i väsentligt större omfattning ska vara stödberättigade i GJP. Att ge hästverksamheter motsvarande tillgång till GJP som verksamheter med andra lantbruksdjur skulle vara en viktig marker- ing, inte minst av den betydelse som hästar och hästhållning har för svenskt jordbruk. Det är också logiskt och rimligt att hästverksam- heter på jordbruksfastighet ges samma möjligheter och villkor att ansöka om stöd och ersättningar i GJP som övrig primärproduktion. I exempelvis Finland, Frankrike och på Irland inkluderas hästverk- samheter i större omfattning i GJP än i Sverige. Genom att se på hästverksamhet på jordbruksfastighet som en del av Sveriges strate- giska plan för den EU-gemensamma jordbrukspolitiken kan en lik- artad behandling av olika produktionssektorer vad gäller de jord- brukspolitiska stöden och ersättningarna åstadkommas. Det skulle även ta vara på, och ge ersättning för, hästarnas positiva betydelse för miljö och öppna landskap. Signalvärdet till hästföretagarna skulle vara högt och tydligt peka på att de ses som en professionell verk- samhet. Det skulle även påverka hästföretagens ekonomi positivt och sannolikt bidra till fler hästföretag och ökad sysselsättning.

222

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Jordbruksverkets förslag om ett återinfört vallstöd160 är positivt liksom att förslaget utgår från arealen i stället för djurslaget. Dock är, enligt förslaget, vallstöd inte tillgängligt i de områden som erhåller kompensationsstöd, ett stöd som inte är tillgängligt för hästföre- tagare. Det missgynnar hästföretagare med vallproduktion i dessa områden.

Utredningen noterar att hästverksamhet inte beviljas investe- ringsstöd för diversifiering. Om hästverksamhet skulle inkluderas i stödet skulle det enligt EU-regelverket medföra att jordbruksföre- tag inte skulle ha möjlighet att diversifiera sig mot hästverksamhet. Utredningen har bedömt att för hästnäringen i stort ger det ett större mervärde att jordbruksföretag kan diversifiera sig mot häst, än att hästföretag skulle få möjlighet att diversifiera sig mot annan verksamhet. För att öka samverkan mellan jordbruk och hästverk- samhet är denna möjlighet viktig att bevara.

Investeringar i ny- eller ombyggnation av stallar är viktiga för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet samt förbättra arbets- miljö och djurvälfärd. Mot bakgrund av det höga söktrycket när det gäller investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och att många inte beviljas stöd, kan ett sätt att öka antalet investeringar vara att öka den totala budgeten för investeringsstödet. Det kan antingen ske genom att omfördela mellan stöd inom den strategiska planen eller genom att tillskjuta mer pengar. Utredningen om en konkurrens- kraftig animalieproduktion161 föreslog att regeringen ger Jordbruks- verket i uppdrag att undersöka möjligheterna och utforma förslag för att höja budgeten för investeringsstöd samt se över startstöden till unga jordbruksföretagare. Hästutredningen har noterat den ökning som aviserades i budgetpropositionen och ser fram emot den aviserade ändringen av den strategiska planen.

Om dessa förslag realiseras skulle det även vara positivt för häst- företagen, förutsatt att de tillåts ta del av stöd. Det finns också ett stort behov av stöd specifikt riktat till mindre företag då det i dag är mycket svårt för dessa, oavsett djurslag, att få stöd. Detta då medlen i investeringsstöden ofta förbrukas av de stora aktörerna.

160Jordbruksverket. 24-12-05. Redovisning av regeringsuppdrag. Förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Dnr 3.1.17-10 959/2024.

161Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

223

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

En aspekt som är problematisk kopplat till budgeten för investe- ringsstödet för ökad konkurrenskraft är att det kan ske en viss kapi- talisering på investeringsstöden, då tillverkare av exempelvis stall- byggnader kan öka priserna till följd av att investeringsstödet finns.

3.18.12Regelförenkling, minskad administration och ändamålsenliga kontroller

Inom hästnäringen behövs fler och växande företag. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla hästföretag. För att åstadkomma det behöver regelbördan bli överblickbar och de administrativa kost- naderna begränsas. Utgångspunkten måste vara att företagarna ska ges utrymme att fokusera på sina verksamheter och inte på administ- ration. Omfattande regelbörda, administration, rapportering till myn- digheter, olika tillstånd och kontroller är ett inte obetydligt hinder både för de som vill starta nytt och för befintliga hästföretagare. För mindre verksamheter, som många hästföretag är, blir detta än mer kännbart då administration tar en proportionerligt större andel av arbetstiden i anspråk jämfört med i större företag. Regelförenkling och administration är ett område där åtgärder kan förväntas ge god effekt när det gäller att öka och stärka hästföretagandet i hela landet.

Vid de hearingar som Hästutredningen genomfört har också den betydande, och ökande, omfattningen och komplexiteten i regel- verken som hästföretagarna uppfattar lyfts som ett hinder för häst- företagandet, liksom den administrativa bördan. Det är i paritet med vad som också framförs av andra animalieproducenter162 . Hästnär- ingens organisationer tar även upp en problematik med ökat antal kontroller, olika bedömningar och myndighetshantering vid kontroll. Många och krångliga regler, kontroller samt omfattande administ- ration bidrar enligt hästorganisationerna till ökade kostnader. Det handlar om kostnader för att leva upp till vissa krav men också kost- nader för förlorad arbetstid och administration som är kopplat till lagstiftningen. Uppfattningen var också att det finns komplicerade bestämmelser om bland annat djurskydd, arbetsmiljö och jordbruk som kan vara svåra att navigera i, särskilt för mindre verksamheter.

Projektet Metodutveckling för regelförenkling som finansierades av Jordbruksverket inom ramen för Landsbygdsprogrammet kon-

162Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

224

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

staterar bland annat att antalet lagkrav för lantbruksföretag ökade med 134 procent mellan år 1996 och 2021. Störst procentuell ökning av antalet regler mellan år 1996 och 2021 hade hästföretag (+175 pro- cent). Även antalet tillstånd och anmälningar som skulle göras av lantbruksföretag fortsatte att öka.163

Tillväxtverkets uppföljningar har också visat att företagens (ej endast lantbruk) regelbörda ökat över tid och regeringen har gjort bedömningen att Sverige kraftigt behöver minska företagens regel- börda, en bedömning utredaren delar. Hästnäringen har ett stort antal lagområden att följa. Lagar och myndighetsregler är enligt reger- ingen ett av de främsta tillväxthindren för små och medelstora före- tag. Regeringen arbetar därför med regelförenkling på olika sätt med hög prioritet. Bland annat pågår ett uppdrag till 11 myndigheter att arbeta för enklare regelverk med stöd av Tillväxtverket164 . Syftet är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Reger- ingsuppdraget är angeläget och resultatet av detta arbete kan förvän- tas få positiv effekt även för hästnäringens företag.

Enligt Tillväxtverket165 krävs satsningar på en moderniserad regel- givningsprocess med ökad förmåga att utforma mer ändamålsenliga regler som är kostnadseffektiva att tillämpa. För att uppnå det krävs insatser för att definiera och avgränsa behov för att därigenom kunna genomföra nödvändiga förändringar av befintliga regelverk. Regel- verken behöver dessutom enligt Tillväxtverket utformas för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att säkra en effektiv imple- mentering och tillämpning i myndigheter och företag. Tillväxtver- kets konklusioner delas av utredaren. Det är bland annat angeläget med utveckling av olika digitala möjligheter för att underlätta admi- nistrationen för hästföretagen. Det kan exempelvis handla om olika former av uppgiftslämning till myndigheter.

Tjänsten verksamt.se där olika myndigheter gemensamt samlar företagsinformation och företagstjänster för den som ska starta eller som redan driver företag är intressant även för hästföretag. Här finns goda möjligheter att på ett enkelt sätt få hjälp med inte minst administration, registrering och uppgiftslämning. Att ta del

163Sveriges lantbruksuniversitet, HIR Skåne, Växa Sverige, Lantbrukarnas riksförbund och Hushållningssällskapet Halland. 2021. Metodutveckling för regelförenkling. Faktablad Fortsatt ökning av antalet lagkrav för lantbruket.

164Regeringen. 2024. Regeringsuppdrag, KN 2024:01546.

165Tillväxtverket 2024. Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2023. Dnr Ä 2024-877.

225

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

av informationen och tjänsterna i verksamt.se kan påverka de som vill starta eller utveckla företag på ett positivt sätt då det blir enklare att ta del av vad som krävs och därmed tryggare. Verksamt.se har också checklistor som är specifika för olika branscher. Det är av intresse att utveckla dessa även för hästverksamheter. Det skulle sannolikt underlätta övergången från hobby till näringsverksamhet för många.

Resultat från den statliga utredningen om kontroller i livsmedels- kedjan166 kan förväntas ge effekt även på hästföretagarnas verksam- heter, åtminstone i vissa delar. Utredningen ska föreslå lämpliga ändringar för att kontrollen ska bli så verkningsfull, effektiv, enhet- lig och likvärdig som möjligt samtidigt som det ska bli enklare för företagen. Utredningen har även att föreslå åtgärder som skapar goda förutsättningar för kontrollmyndigheternas rådgivning och stöd till företag och som minskar risken för omotiverade skillnader i rådgivningen och stödet. Den problematik som utredningen kring kontroll av livsmedelskedjan har i uppdrag att arbeta med är till stor del densamma för hästföretagen vilket gör att resultatet av detta arbete kan förväntas få positiv effekt även på hästnäringens företag.

3.18.13 Konsumentköplagen

Många hästar säljs i dag av företag till privatpersoner, vilket omfattas av konsumentköplagens bestämmelser. Företagare, vanligtvis upp- födare eller tränare som säljer hästar till privatpersoner, har dock även efter omarbetningen av konsumentköplagen 2022 ett omfat- tande ansvar och bevisbörda under en längre tid efter försäljningen om det inte undantagits i avtal. Bestämmelserna skapar problem för företagarna, men också för köparna och djuren. Företagarna som säljer hästar får bära en hög risk med den långa ångertid som gäller och de rättsliga processer som kan uppstå i efterhand.

Att likställa levande djur med materiella ting i ett konsumenträtts- perspektiv kan vara problematiskt. Företagare som säljer hästar till privatpersoner får stå en orimligt hög risk med nuvarande konsu- mentköplag. En tillverkare av materiella varor såsom exempelvis mobiltelefoner vet att en viss mindre, och relativt förutsägbar andel

166Statens offentliga utredningar. 2023. En översyn av kontrollorganisationen och finansier- ingen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag. LI 2023:09, dir. 2023:170.

226

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

av mobilerna kommer att vara defekta. Tillverkaren kan utan större ekonomiska risker laga eller byta ut det som är defekt alternativt er- sätta köparen med en ny telefon. Säljarens risk uppgår då som mest till varans pris. Ett företag som producerar materiella varor och inte levande djur kan också med relativt god säkerhet kalkylera de eko- nomiska riskerna. Den som i stället säljer levande djur har det svårare. De som producerar levande djur kan i princip inte påverka varans, hästens, kvalitet. Det är det naturliga urvalet som avgör vilka defek- ter ett djur har. Det finns ingenting som säljaren kan göra för att helt förhindra de naturliga brister alla levande varelser har.

När det gäller levande djur är det normalt svårt med omleverans eftersom det inte finns en identisk kopia av aktuell individ, i bästa fall finns ett liknande djur. I rättsfall med levande djur uppgår inte sällan skadestånden till belopp som överstiger djurets inköpspris. Detta eftersom skadeståndet ofta även inkluderar veterinärkostnader, uppstallningskostnader, foder med mera. Den som säljer levande djur står därför ofta för en oproportionerligt hög ekonomisk risk. Då många djuruppfödare bedriver sin verksamhet som enskilda näringsidkare eller som hobbyverksamhet riskerar de i värsta fall personlig konkurs.

Ett levande djur som byter miljö och handhavande kan också upp- träda annorlunda baserat på de nya förutsättningarna. En materiell vara som exempelvis en mobil eller en spis kan förväntas fungera likadant oavsett ägare så länge ägaren använder den som säljaren rekommenderat.

När det gäller levande djur kan dessutom latenta defekter och sjukdomar, som inte kunde ses vid försäljningen, komma till uttryck. Köpare kan efter köpet låta göra en fullständig kontroll hos en vete- rinär och ett antal hästar kommer att visa sig ha någon defekt, fel eller en latent sjukdom som i domstol kan räknas som ett fel som köparen ska ansvara för. Den som säljer levande djur kan alltså inte räkna med att hästarna man säljer är fria från dolda defekter och kan inte heller enkelt byta ut defekta delar eller vidta åtgärder som en säljare av materiella ting ofta kan. Hästföretagaren får därmed stå en hög risk vid försäljning av hästar till privatpersoner. Det kan bland annat få till följd att man drar sig för att sälja till privatpersoner. Majoriteten av köparna påpekar dock aldrig något fel, men ur sälja- rens perspektiv finns det alltid en risk att alla köpare kommer att påtala fel.

227

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Både köpare och säljare riskerar att lida skada vid en tvist, och även djuret kan lida av att vara föremål för tvist. Djur som omfattas av en tvist kanske inte tas omhand på optimalt sätt om tvisten drar ut på tiden. Köparen som blir föremål för tvist vill kanske, av förklar- liga skäl, inte stå för uppstallningskostnader eller investera i djuret. Detsamma kan gälla säljaren. Det kan också vara så att köparen av rättsliga orsaker inte får, eller vågar motionera hästen då det kan påverka en pågående tvist.

I samband med omarbetningen av konsumentköplagen 2022 in- fördes vissa särregler för levande djur vid köp där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet. För sådana köp medges att avtal tecknas mellan näringsidkaren och konsumenten om undantag från konsu- mentköplagen så att fel på det levande djuret som visar sig inom

6 månader inte ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för. Det är positivt men det kan vara så att det finns en viss ovana att skriva sådana avtal, särskilt som konsument, vilket kan medföra att det i praktiken är relativt få som utnyttjar den möjligheten. Det kan också vara så att säljaren är i underläge vad gäller viljan att komma överens i ett avtal. Om säljaren utnyttjar möjligheten att avtala bort den omvända bevisbördan kan det även vara prispåverkande.

En konsument är oftast i underläge gentemot näringsidkaren, och syftet med konsumentköplagen är bland annat att jämna ut detta styrkeförhållande mellan säljare och köpare. När det gäller köp av levande djur är dock säljaren ofta en mindre aktör som genomför enstaka försäljningar, och i en sådan situation är styrkeförhållandet mer jämbördigt mellan säljare och köpare.

Trots de förändringar som införts tar inte konsumentköplagen tillräcklig hänsyn till de särskilda förhållanden som ofta råder vid köp av dyrare levande djur. Den skiss med alternativa lagtextlös- ningar i frågan som tas upp i betänkandet från utredningen om nya konsumentköpregler (SOU 2020:51 s. 374 f.)167 och Civilutskottets bedömning i tillkännagivande till regeringen168 är rimlig, det vill säga att regeringen går vidare med ett förslag där köp av dyrare levande djur undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde. Med dyrare djur avses djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbe-

167Statens offentliga utredningar. 2020. En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. SOU 2020:51.

168Riksdagen. 2022. Tillkännagivande bet. 2021/22:CU3, rskr. 2021/22:212.

228

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

loppet. Ett sådant alternativ är mer ändamålsenligt när det gäller köp av hästar.

Det är viktigt att köpande part skyddas av konsumenträtten, men det är också viktigt att såväl säljaren som djuret i fråga skyddas på ett rimligt sätt. Möjligheten att uppfylla detta och lämpligheten att hantera levande djur som materiella ting i konsumentköplagen ifråga- sätts mot ovanstående bakgrund.

3.18.14 Bygglov

Bygglovskravet har orsakat problem för många hästföretagare som vill utveckla sitt företag, till exempel genom att bygga ett stall eller ridhus. För att få bygga för hästverksamhet har hästägaren i många fall varit tvungen att söka bygglov. Detta till skillnad mot andra före- tag i de areella näringarna som har kunnat utnyttja bygglovsfrihet en- ligt undantaget i plan- och bygglagen när det gäller ekonomibygg- nader i jordbruket. Den allt tyngre regelbördan och den varierande tillämpningen av olika bestämmelser, bland annat byggreglerna, pekas återkommande ut av hästnäringen som en bidragande orsak till att företagandet försvåras och att företagsutvecklingen fördröjs, eller till och med hindras.

Det kan konstateras att bygglov ofta krävs för byggnader inom verksamheter med häst till skillnad från andra areella näringar. Ett bygglov är kostsamt och det tar tid att ansöka om och att få. Följd- krav och följdadministration genererar kostnader, men det är också en osäkerhetsfaktor då det alltid finns en risk att få avslag på sin an- sökan. I det läget har verksamhetsutövaren redan lagt ner kostnader för att ta fram alla handlingar, underlag samt bekostat själva lovav- giften utan att det resulterar i något. Kommunerna tar också en ansökningsavgift som tas ut oavsett om sökanden beviljas eller får avslag. De kommunala avgifternas konstruktion gör dessutom att stall, maskinhallar och liknande kan få en mycket hög bygglovsav- gift som inte står i proportion till den tid som läggs ner på gransk- ningen av dessa relativt enkla, men till ytan ofta stora byggnader. Ärenden kring bygglov som gäller byggnader till hästar kan också bedömas och hanteras olika i kommunerna.

229

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Potentialen i Bygglovsutredningens förslag169 vad gäller att för- enkla och effektivisera för de företag vars verksamhet i dag kräver flera olika tillstånd och som omfattas av anmälningsplikter, regist- reringsskyldigheter, dispensförfaranden etcetera, bedöms vara be- gränsad. Bygglovsutredningens förslag innehåller inga förbättringar eller förenklingar avseende bygglov för ekonomibyggnader till häst- verksamhet utan snarare det motsatta med utökad lovplikt.

Bygglovsutredningen konstaterade bland annat att det inte är lämpligt att koppla lovplikten till en viss typ av verksamhet och valde att låta detaljplaneringen styra bygglovsplikten. Många platser med tät bebyggelse, men utan detaljplan, ansågs då olämpliga att om- fattas av olika typer av bygglovsbefrielse. Bygglovsutredningen gör bland annat klart att till exempel ridhus inte skulle kunna vara en byggnad som omfattas av en lovbefrielse. Motiveringen var att den i vissa områden utan detaljplan ansågs kunna framstå som en bygg- nad med en hög omgivningspåverkan. Denna motivering är svag då ett ridhus storleksmässigt är i paritet med en maskinhall, som undan- tas bygglov. Återigen särbehandlas hästverksamheter trots att Bygg- lovsutredningen konstaterade att det är olämpligt att koppla lovplik- ten till viss verksamhet.

Vidare föreslog Bygglovsutredningen en ny legaldefinition av ekonomibyggnad och anger att en ekonomibyggnad bör definieras som en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln. Det kan konstateras att ett stort antal byggnader som används för hästhållning inte utgör ekonomibyggnad i enlig- het med denna legaldefinition, även om de utseendemässigt skulle vara svåra att skilja från andra ekonomibyggnader i exempelvis jord- bruket. Motiveringen till detta var enligt Bygglovsutredningen att många sådana byggnader för hästhållning inte kan anses behövas för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln.

Försvarsmakten framförde till Bygglovsutredningen att hästar påverkas negativt av flygbuller, att Försvarsmakten därför i förekom- mande fall fått ändra och begränsa vissa flygvägar och att det finns fall där Försvarsmakten har blivit ersättningsskyldig. Om byggnader för hästhållning skulle kunna uppföras utan krav på lov, ansåg För- svarsmakten att de inte skulle ha möjlighet att i förväg bedöma ris- ken för skada på riksintresset. Mot bakgrund av vad Försvarsmakten framfört under utredningsarbetet föreslog Bygglovsutredningen att

169Statens offentliga utredningar. 2021. Ett nytt regelverk för bygglov. SOU 2021:47.

230

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

det skulle införas en utökad lovplikt för hästhållning inom, eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret och därtill ett krav på medgivande från Försvarsmakten eller MSB. Det finns dock brister i utredningens underlag och motivering till förslaget. Det framgår exempelvis inte i vilka fall det skulle vara aktuellt, vad ett sådant ingripande skulle kunna innebära och hur vanligt före- kommande det kan tänkas vara. Det framgår inte heller i hur stora delar av Sverige det aktuella förslaget skulle tillämpas eller hur många verksamheter som skulle träffas av den nya bygglovsplikten och det tillkommande kravet på medgivande. Det går inte heller att utläsa hur stort problemet med hästhållning i närheten av försvarets riks- intresseområden är. Några vetenskapliga eller andra belägg för att hästar påverkas negativt av flygbuller redovisas inte.

Bygglovsutredningen föreslog vidare att det inte ska krävas bygg- lov för att, i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detalj- plan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse, inreda en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50 kva- dratmeter. Bygglovsutredningen bedömde att förslaget skulle kunna underlätta för den småskaliga hästnäringen. Bedömningen i Hästut- redningen är att om man tvingas bygga så litet finns en risk att man bygger fast sig, och att det blir kostsamt när verksamheten växer och får behov av att bygga ut. Utöver ytan som varje djur enligt regelver- ket ska ha krävs även ytor som behövs för att djuren ska kunna hante- ras på ett säkert sätt samt förvaringsutrymmen med mera. En bestämd yta på till exempel 50 kvadratmeter skulle bli väldigt begränsande.

Bygglovsutredningen är tydlig med att hästverksamhet inte bör omfattas av undantag från bygglov. Senare års vägledande praxis har dock visat på motsatsen, varför utredningsförslagen och de skriv- ningar som Bygglovsutredningen innehåller är ett steg i fel riktning om de realiseras. Det kan konstateras att nyare praxis med avseende på både bestämmelsen i miljöbalken kopplat till strandskydd och plan- och bygglagens regler i högre utsträckning än tidigare bedömts omfatta hästhållning. Det är en utveckling som är önskvärd med tanke på det stora antalet verksamheter som uteslutande, eller till stor del, omfattar hästhållning. Det är svårt att se att det skulle finnas några rationella skäl till att valet av djurslag skulle påverka bedöm- ningen av om ett undantag är tillämpligt. Snarare än att göra tillämp- ningen mer restriktiv finns ett stort behov av att förslag som läggs fram är tydliga med att även verksamhet baserad på häst ska omfattas.

231

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Regeringens lagrådsremiss om bygglov som beslutades i februari 2025 baseras på Bygglovsutredningens förslag. Regeringens ambi- tion att förenkla, förtydliga och renodla reglerna kring bygglov är lovvärd, men för hästnäringens vidkommande är det svårt att se att det tagits tillräckligt stora steg i lagrådsremissen. Förvisso begränsar regeringen kravet på bygglov i områden med riksintresse i jämförelse med Bygglovsutredningens förslag, vilket är ett steg i rätt riktning. I områden med riksintresse föreslår regeringen krav på bygglov bland annat för nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för häst- hållning och ändrad användning av ekonomibyggnad till hästhåll- ning, om det är fråga om ett område för flygplatser eller övnings- eller skjutfält. Bygglovsutredningens krav på bygglov var än mer omfattande i denna del. Regeringen delar i Lagrådsremissen Bygg- lovsutredningens syn att eftersom de utpekade riksintresseområdena är så omfattande geografiskt, skulle närmast oöverskådliga konse- kvenser kunna följa av en lovplikt för till exempel alla ekonomibygg- nader, friggebodar eller mindre tillbyggnader inom dessa områden.

Undantag från lovplikten för ekonomibyggnader syftar till att underlätta för vissa näringar, vilket är positivt. Bygglovsutredning- ens föreslagna, nya definition av ekonomibyggnad är en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, fisket eller renskötseln. Dessa byggnader föreslås av Bygglovsutredningen vara undantagna lovplikt. Här saknas hästverksamheter helt i definitionen av ekono- mibyggnad. Inte heller i regeringens lagrådsremiss omnämns häst- verksamhet i denna uppräkning, vilket vore motiverat. Regeringen föreslår i lagrådsremissen att vattenbruk ska omfattas.

3.18.15 Strandskydd

Regeringens förslag att fler land- och vattenområden ska undantas från strandskydd och att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ska öka är positivt. Tidigare har småskaliga verk- samheter, som ofta drivs som bisysslor eller av nystartsföretag, haft svårt att omfattas av undantaget. Det har missgynnat små landsbygds- företagare, särskilt de som bedrivit sin verksamhet på deltid. Med de nya reglerna kommer även bisysslor inom jord- och skogsbruk att undantas från strandskyddet, vilket skapar bättre förutsättningar

232

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

för små företag och generationsskiften. Det är en viktig förbättring som stärker företagarnas förutsättningar.

Av lagrådsremissen framgår också att undantaget för areella när- ingar blir mer generöst genom att det kompletteras på så sätt att även vattenbruk omfattas. Det finns anledning att på motsvarande sätt tydliggöra att även hästverksamheter ska ingå i undantaget. Liksom när det gäller bygglov vittnar hästnäringens organisationer om att undantagsmöjligheterna från strandskydd skiljer sig från andra verk- samheter inom lantbruket när det gäller verksamheter med häst. Det behöver åtgärdas och hästnäringen ses som en självklar del av de areella näringarna. Häri ligger en stor del av problematiken kring hästföretagandet generellt, att det inte betraktas som annat företa- gande utan mer som en hobbyverksamhet. Det påverkar hästföreta- gandets konkurrenskraft, lönsamhet och attraktionskraft. Det är även viktigt ur ett samhällsperspektiv att tydligt visa att kvinnligt företagande, vilket dominerar inom hästföretagen, ges motsvarande krav och lättnader som andra branscher och ses på, samt behandlas som, en professionell verksamhet.

3.18.16 Veterinära frågor

Brist på veterinärer och höga veterinärkostnader

Tillgång till hälso- och sjukvård är helt central för att få och bibe- hålla friska och välmående hästar. Det är också viktigt både för ett hållbart företagande och konsumtion i hästnäringen. Det måste finnas en väl fungerande veterinärvård såväl vid utbrott av smittsamma djur- sjukdomar som för förebyggande djursjukvård och akutvård dygnet runt, i hela landet. I annat fall riskeras djurvälfärden och företagens risktagande ökar. Det påverkar också viljan att starta ett nytt före- tag och att driva vidare ett befintligt hästföretag, särskilt på lands- bygden där avstånden är större och veterinärbristen kan vara än mer påtaglig. Ytterligare konsekvenser finns, inte minst när det gäller djurskyddet. Brist på veterinär under jourtid kan till exempel resul- tera i långa transporter av svårt sjuka hästar till veterinär, förvärrade skador och sjukdomar vilket kan försämra möjligheten till läkning och rehabilitering. Utöver ökat djurlidande ökar också kostnaderna och oron för hästägaren. Det är också viktigt med tillfredsställande omfattning på veterinära resurser för Sveriges krisberedskap.

233

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Särskilt bristen på veterinär vid jour och seminveterinärer har understrukits av hästnäringens organisationer. Även om det finns utbildade seminveterinärer är det enligt flera av hästnäringens orga- nisationer ändå brist på praktiserande seminveterinärer, vilket kan bero på låg vilja att arbeta kliniskt under hela dygnet på våren och sommaren. Bristen är enligt hästnäringen tydlig såväl på stuterier som på seminstationer, inte minst i norra Sverige. Då det finns ett pågående regeringsuppdrag170 att utreda utformningen av en tillgäng- lig, hållbar och effektiv veterinärberedskap lägger inte utredaren några förslag när det gäller den veterinära beredskapen. Däremot gör bristen på veterinärer att det finns behov av att hitta, och utreda möjligheten till nya kompensatoriska lösningar, exempelvis att andra professioner tillåts ersätta vissa av veterinärens uppgifter, att digitala veterinärbesök utvecklas och används än mer samt utökning av det redan befintliga arbetssättet villkorad läkemedelsbehandling, ViLA.

Hästnäringen har lyft problem med höga veterinärkostnader och en marknad som inte fungerar tillfredsställande. Det är viktigt både för företagens ekonomi och för djurvälfärden att prisbildningen på det veterinära området fungerar tillfredsställande. Då regeringen har uppdragit till Konkurrensverket att utreda frågan171 lämnar ut- redaren inte några förslag på området. Det är angeläget att även häst omfattas av Konkurrensverkets utredning.

Seminering och dräktighetsundersökning av ston

Vissa av hästnäringens organisationer har framfört att det vore posi- tivt om det skapas ytterligare kompensatoriska åtgärder genom möj- lighet för seminassistenter och husdjurstekniker att genomföra ultra- ljud inför semineringar och dräktighetsundersökning av ston. Delar av veterinärkåren har delgett utredningen avvikande bedömning då tekniken enligt veterinärerna är komplicerad, förenad med risker och därför bedöms kräva veterinärlegitimation.

Klart är att stuterier och seminstationer under många år upplevt allt större svårigheter att hitta svenska veterinärer med rätt kompetens som är villiga att arbeta i deras verksamheter. Det är något som är

170Regeringen. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

171Regeringen. 2025. Uppdrag till Konkurrensverket om kartläggning av pristransparens inom djursjukvården. LI 2025/00548.

234

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

hindrande i dessa företags verksamheter. Arbetet på stuterierna är intensivt under seminsäsongen och inkluderar oundvikligen tjänst- göring dagtid, kvällar, helger, helgdagar och ibland nätter. Många stuterier har haft veterinärer ur den äldre generationen men när de äldre successivt slutat, har många upplevt det svårt att hitta veteri- närer som kan och vill åta sig arbetet. Det har medfört att en ökande andel av stuterierna och seminstationerna anlitar utländska veteri- närer i sina verksamheter under seminsäsongen.

Om det skulle medges möjlighet för seminassistenter eller hus- djurstekniker, att efter adekvat vidareutbildning få utföra rektal- undersökningar med ultraljud på ston, skulle det sannolikt avlasta veterinärerna. Det mesta av arbetet med seminverksamhet på stute- rier och seminstationer som kräver veterinär medverkan utförs på ett planerat sätt under dagtid och yrkeskårerna seminassistent och husdjurstekniker kan då komplettera verksamheten genom att ta hand om det arbete som behöver utföras under övrig tid.

ViLA Häst

Vid villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, får djurhållaren ha vissa läkemedel hemma och själv behandla ett antal specificerade symptom- bilder, efter utbildning och på delegation av en veterinär. ViLA, har varit en möjlighet i många år inom flera inriktningar av animaliepro- duktionen, dock inte häst. Det har visat sig vara ett väl fungerande arbetssätt och viktigt verktyg som kan skapa flexibilitet, stärka kon- kurrenskraften i animalieproduktionen samt ytterligare förbättra djurskydd och djurhälsa. Med ViLA kan djurlidandet minska då djurhållaren inte behöver invänta veterinär utan direkt kan sätta in behandling. Det är också ett sätt att kompensera för de begränsade veterinära resurserna. Genom ViLA skapas ett nära och regelbundet samarbete mellan veterinär och djurägare, vilket bidrar till det före- byggande djurhälsoarbetet. Planerade besök gör att veterinära resur- ser används mer effektivt och att en större del av tiden kan ägnas åt mer kvalificerat veterinärt arbete, i stället för diagnos och åtgärder av mer rutinmässig karaktär. Med ViLA kan också veterinärkost- naderna begränsas för djurhållaren.

Det är minst lika viktigt att hästarna omfattas av ett organiserat förebyggande djurhälsoarbete som det är för övriga lantbruksdjur.

235

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Många hästföretagare har redan i dag stor erfarenhet av förebyg- gande djurhälsoarbete och omhändertagande av mindre åkommor. ViLA kan begränsa kostnader och frigöra tid för både hästföretag- are och veterinärer och dessutom förbättra djurvälfärden. Om ViLA införs för häst bör det vara lämpligt att initialt öppna för arbetssättet i vissa grupper av hästföretagare innan det, efter utvärdering, even- tuellt utvidgas till flera. Det kan konstateras att vissa av hästnäringens organisationer uttryckt tydligt behov av ViLA för häst. Samtidigt har delar av veterinärkåren delgett utredningen avvikande bedömning och anser att det krävs veterinärmedicinsk utredning av frågan då de ser tydliga risker med ViLA för häst. Med utgångspunkt i de delade meningar och bedömningar som råder finns behov att utreda frågan närmare.

Transport av hästar inom Norden

Att följa TRACES NT (Trade Control and Expert System, EU:s gemensamma digitala plattform för att spåra och övervaka bland annat sändningar av levande djur) och ha veterinärintyg vid trans- porter av häst för avel, till exempel för betäckning av ston, krävs

i dag vid transporter inom Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Transporter mellan dessa länder för andra syften såsom ut- ställningar, idrotts- eller kulturevenemang är undantagna från kravet på veterinärintyg. Gällande undantag enligt artikel 69 förordning (EU) 2020/688 är bra, men det är även efterfrågat av hästnäringens organisationer att pröva möjligheten till undantag för transporter i avelssyfte. Då förordningen enbart gäller registrerade hästdjur kan föl som inte har fått pass ännu inte omfattas av undantaget. Jord- bruksverket har bedömt att det därmed finns många ston där det inte skulle gå att använda ett sådant undantag för att betäcka stoet innan fölet är avvant eller har fått hästpass.

Av hästnäringens organisationer efterfrågas också möjligheter att köra hästar till ett annat land inom Norden för veterinärbesök. Det vore rimligt att även sådana transporter undantogs från kravet. Nuvarande situation utgör ett reellt hinder och ökade kostnader och kan också påverka djurvälfärden negativt. Beroende på var hästen finns kan det vara en kortare sträcka och enklare att åka till en vete- rinär eller med ett sto för betäckning på andra sidan landsgränsen.

236

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Att utbyta avelsmaterial med andra länder är också eftersträvans- värt i syfte att nå så hög kvalitet på hästarna som möjligt. I stället för att som i dag hindras, bör avelsutbyte mellan länder stimuleras.

3.18.17 Digital innovation

Det är viktigt att vara öppen för nya tekniska lösningar, inte minst digitala. Det är ett område som i dag går snabbt fram inom forsk- ning och innovation och som kan förväntas få stor betydelse, inte minst när det gäller djurhållningen. Det pågår mycket arbete på om- rådet och för svenska djurhållare kan den nya tekniken bli betydelse- full för att stärka företagandet. Det finns ett stort behov av att under- lätta användning av ny teknik, inklusive digital teknik, i hästnäringen. Det finns även ett behov av att hästverksamheter i ökad grad nytt- jar redan befintlig teknisk utrustning och system som exempelvis mekaniska utgödslingssystem.

Med digitalisering finns goda förutsättningar för att komma till rätta med de brister i statistik som föreligger inom hästnäringens verk- samheter. Genom digitalisering av grunddata, förbättrad användar- vänlighet till exempel när det gäller att lämna uppgifter till myndig- heter, justering i register med mera kan en god grund läggas för statistik.

Det finns en stor potential i användning av digital teknik för att effektivisera företagandet, stärka lönsamheten och minska den admi- nistrativa bördan. Det finns redan tekniker som är klara för använd- ning och många under utveckling. Kostnaden för inköp av tekniska innovationer kan dock, åtminstone till en början, vara relativt höga vilket kan begränsa spridningen. Moment som tillsyn av djur, sam- ordning av kontroller i olika former, övervakning av hälsostatus och djurvälfärd, spårbarhet, samt överföring av data på enkelt sätt från sensorer på djuren till exempelvis en gårdsdator men även från gården till exempelvis myndigheter är intressanta områden för digitalisering. Med teknikens hjälp kan hästarna få grovfoder flera gånger per dag, med förbättrad djurvälfärd som följd. Hälsoövervakning och aktivi- tetsmätare för tidig upptäckt av sjukdomar och avvikande beteende hos hästarna är av stort intresse liksom teknik för lokalisering av djuren.

237

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

I dag finns krav på att alla hästar ska ha mikrochip. Det är ett exempel på system som har utvecklingspotential för att bland annat registrera hästarnas hälsostatus. Dokumentation om vaccinationer med mera skulle också kunna lagras i mikrochipen. Andra intressanta utvecklingsområden är digitala hästpass, digital administration, virtu- ella stängsel samt att utveckla och godkänna att vissa myndighets- kontroller kan göras på distans genom digital teknik. Information, utveckling och förfining samt stöd när det gäller användningen av ny teknik behöver intensifieras i hästsektorn för att fler ska ha möj- lighet att ta del av den tekniska utvecklingen.

Digitala hästpass och digitala möjligheter att registrera eller lämna information till myndigheter

Digitala möjligheter att registrera eller lämna information till myndig- heter är viktigt, bland annat för att sänka den administrativa bördan hos företagen, förenkla och förbättra regelefterlevnaden samt ut- göra underlag för tillförlitliga data och statistik. En central fråga är behovet av att bygga ett system för digitala hästdata på individnivå. Utveckling av digitala hästpass som är kopplade till ägarregistrering och till hästens mikrochip kan vara en viktig grund för ett effektivt verktyg som kan komma till nytta på flera områden. Det går enligt EU-förordningen (EU) 2021/963172 att komplettera, men inte er- sätta, dagens fysiska hästpass med ett digitalt. Det är viktigt att verka för att digitala hästpass på sikt tillåts ersätta de fysiska. Digitala häst- pass skulle bland annat kunna kopplas direkt till Jordbruksverkets centrala hästdatabas och till anläggningsregistret. När lantbruksdjur flyttas eller byter ägare påminns djurhållaren om att de måste regi- strera detta. Det hade sannolikt varit fördelaktigt om ett liknande system kunde införas för hästhållare. Det skulle även kunna förenkla för företagen och utgöra grund för statistik och uppföljning. Sam- mantaget kan konstateras att det inte är enkelt att registrera sin häst. För importerade hästar ska hästägaren först ta reda på vilken avels- förening som hästen ska registreras hos och dess kontaktuppgifter.

172Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 av den 10 juni 2021 om fast- ställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur. (Text av betydelse för EES.)

238

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Därefter skickas passet in i original före registrering. Steg tre är sedan att registrera hästen på anläggningen hos Jordbruksverket.

När det finns digitala hästpass framme på individnivå kan systemet utvecklas ytterligare med målet att koppla exempelvis djurhälso- frågor (som exempelvis vaccinationer med mera), smittskydd och livsmedelsfrågor till passet. För det stora flertalet av Sveriges häst- ägare skulle digitala hästpass kunna spara mycket administration.

I dag behöver hästägaren till exempel själv gå in och skriva in hästens vaccinationer i tävlingsdatabasen. Det kontrolleras endast genom stickprov vid tävling. Om det fanns digitalt registrerat av veterinä- ren vid vaccination vore det både enklare för hästägaren och dess- utom kvalitetssäkrat. Eftersom hästar flyttar mellan olika länder rela- tivt mycket behöver målet vara ett system som fungerar i hela EU.

Virtuella stängsel

Det finns flera fördelar med virtuella stängsel som kan påverka även hästhållningen på ett positivt sätt och det finns ett intresse från flera av hästnäringens organisationer att använda tekniken. Aktuell forsk- ning på området, bland annat med fokus på djurvälfärden, är också tillgänglig men inte på djurslaget häst. Det är viktigt att sådan forsk- ning kommer till stånd så att systemet kan bli godkänt att använda i Sverige.

Många nya tekniker på frammarsch har fokus på förbättrat djur- skydd och djurhälsa genom olika digitala mätmetoder. Dessa kan även kopplas till användningen av virtuella stängsel där flera parame- trar skulle kunna mätas via hästens transponder. Det är möjligt redan i dag men det kan förväntas att det kommer att utvecklas ytterligare.

En intressant möjlighet att studera skulle också kunna vara att kombinera ett fysiskt stängsel till hästar med ett virtuellt system. Detta genom att inte ha ström i det fysiska stängslet utan ha elekt- riska stimuli via en transponder på varje häst i ett virtuellt system. Genom att behålla det fysiska stängslet minskar risken för att andra djur kommer in i den virtuella hagen. Med ett sådant system skulle det också gå att kontinuerligt, och enkelt, kontrollera att inhägnaden är intakt. Risken för olyckor i samband med fysiska stängselbrott skulle också kunna minska. Genom att använda virtuella stängsel kan djurägaren också larmas om djuren beter sig avvikande via de digitala

239

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

verktyg som tillhör systemet. En nackdel med ett fysiskt stängsel är att i de fall rovdjur ändå tar sig in i den fysiska inhägnaden har djuren svårare att fly än om det bara funnits ett virtuellt stängsel. För att så långt möjligt försäkra sig om att rovdjur hålls utanför hagen krävs rovdjursavvisande stängsel.

3.18.18Behov av ökad marknadsanpassning av hästuppfödningen

Enligt hästnäringens organisationer är lönsamheten att föda upp hästar generellt låg inom de flesta raserna. Liksom för mycket annat finns det inte tillgång till någon samlad statistik som visar lönsam- hetsutvecklingen inom hästuppfödning. Generellt kan konstateras att det utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv ofta är svårt att få lönsamhet i uppfödning. Den uppfödningsverksamhet som i dag drivs företagsmässigt sker som regel i kombination med inackor- dering-, hingsthållning- och seminstationsverksamhet eller i kombi- nation med andra verksamheter inom lantbruket. De flesta av landets uppfödare bedriver dock mindre verksamheter av hobbykaraktär och föder upp någon enstaka eller ett fåtal hästar per år.

Svensk hästavel och uppfödning utgör en viktig grund för häst- näringen i Sverige. En stark inhemsk avel är viktig för att kontinu- erligt försörja hästnäringen med sunda, hållbara hästar utan att bli beroende av import. Förutsättningarna måste bli bättre för att be- driva uppfödning i stor skala och som företagsverksamhet, i stället för att näringen som i dag i stor utsträckning får förlita sig på att det finns intresserade privatpersoner som föder upp hästar som hobby- verksamhet. Det gäller inte minst för uppfödning på affärsmässig grund av hästar och ponnyer med annan inriktning än elitsportnivå.

I dag är importen av hästar relativt omfattande, inte minst till ridskolorna. Efterfrågan på hästar i Sverige bedöms överstiga till- gången och det bör således finnas plats för en större inhemsk upp- födning av hästar och ponnyer. Här finns en marknadsmöjlighet för intresserade uppfödare. Det svenska avelsarbetet behöver bedri- vas målmedvetet och vara anpassat till de krav som marknaden, det vill säga användarna och hästsporterna ställer. För barn och ung- domar är ofta ponnyhästar den första kontakten med hästar och hästsport. Det är därför viktigt att ponnyaveln har förutsättningar att bedriva en effektiv avel anpassad till användarnas krav och behov.

240

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

Inte minst från säkerhetssynpunkt för barn och ungdomar är det väsentligt att ponnyhästar som föds upp i Sverige är säkra och har ett gott temperament.

Som ett led i att stärka företagandet och möta efterfrågan på ex- empelvis svenska skolhästar för såväl ridskolor som privata köpare skulle den svenska hästaveln behöva anpassas i högre grad till efter- frågan. Konkurrenskraften gentemot inköp av exempelvis hästar från andra länder i Europa till ridskolor är i dag för låg. Det handlar inte bara om höga kostnader för de svenska hästarna, utan också om att tillgången till svenska hästar med de kvaliteter som behövs är för låg. Det saknas en uppfödning med fokus på att producera lämpliga hästar till ridskolornas och de privata hobbyryttarnas be- hov av specifik kvalitet (lugna, hållbara och välutbildade ponnyer och hästar med gott lynne) och pris. Orsaken ligger sannolikt inte endast i bristande lönsamhet i en sådan uppfödningsverksamhet. När intresset och viljan hos många uppfödare att producera hästar för elitnivå i sporten verkar vara själva drivkraften för att bedriva uppfödningsverksamhet, och inte företagandet i sig, blir marknads- anpassning underordnat det egna intresset. Fokuseringen på upp- födning av hästar för elitnivå bedöms ha varit framgångsrik och värdefull för det antal uppfödare som lyckats producera dessa hästar, liksom för sporten. Samtidigt har det sannolikt bidragit till en brist på lämpliga, och ekonomiskt tillgängliga, hästar för den större mark- naden som exempelvis ridskolor och hobbyutövare . Det finns dock även uppfödare som velat producera sådana hästar men det har visat sig vara svårt då lönsamheten varit för låg. Köparna har inte varit villiga att betala det svenska uppfödare behöver för att få verksam- heten att gå runt ekonomiskt. Det har medfört att många tvingats sluta med verksamheten.

För att i högre grad kunna köpa in svenska hästar kan ridskolor, och även privata ryttare, behöva bredda sin syn på vad som är en bra skolhäst för ryttare på olika nivåer. Genom att överväga att köpa in exempelvis andra raser eller korsningar än man i normalfallet gör samt prioritera andra kvaliteter som hästens viktbärighet till exem- pel, kan möjligheten att köpa svenska hästar öka.

241

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.19Utredarens överväganden och förslag

Utredarens förslag:

•Regeringen tillser att tillgången till finansiering för hästföre- tagare på jordbruksfastighet underlättas genom att inkludera hästföretagare i investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP i nästa programperiod för GJP.

•Regeringen tillser att öronmärka delar av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP till små företag och mindre investeringar.

•Regeringen tillser att Sveriges strategiska plan för den EU- gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, i nästa programperiod inkluderar häst i djurtäthetsberäkningen för kompensations- stödet.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att undersöka om finansieringsinstrument inom ramen för GJP även kan vara aktuellt för hästnäringen.

•Regeringen tar initiativ till att justera bestämmelserna om bygglov och strandskydd så att även hästhållning räknas upp då areella näringar preciseras.

•Regeringen tar initiativ till en lagändring som medför att regleringen av näringsidkares försäljning till privatpersoner undantar köp av hästar från konsumentköplagens tillämp- ningsområde.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att så långt möjligt minska det totala antalet bestämmelser inom Jordbruksverkets ansvarsområde som gäller hästverksamheter.

•Regeringen ger Jordbruksverket ett separat återrapporterings- krav om arbetet med att minska antalet bestämmelser som gäller hästverksamheter.

•Regeringen ger Tillväxtverket ett uppdrag att utveckla verksamt.se för hästverksamheter i samråd med branschen.

•Regeringen tillsätter en utredning avseende möjligheten att:

242

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

–Ge andra yrkeskårer än veterinär, exempelvis seminassi- stenter och husdjurstekniker, möjlighet att efter utbild- ning utföra ultraljudsundersökningar inför seminering och dräktighetsundersökning av ston.

–Införa villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, till närings- verksamheter med häst samt utreda hur denna bör vara utformad.

–Inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i undantaget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att utveckla system för och införa digitala hästpass som komplement till fysiska hästpass.

Utredarens bedömning:

•Digitalisering i hästsektorn bör ges hög prioritet i forsknings- utlysningar.

•Stimulera uppfödning av svenska ridhästar och ponnyer som svarar upp mot de kvaliteter som efterfrågas av ridskolor och hobbyutövare.

•Regionerna bör i högre grad bidra till regional och lokal sam- verkan för hästföretagande inom ramen för sitt regionala utvecklingsansvar (RUA).

Skälen för utredarens förslag

3.19.1Inkludera hästföretagare i investeringsstödet för ökad konkurrenskraft och öronmärk delar av stödet till små företag och mindre investeringar

Stöd och ersättningar genom GJP är en viktig del av många lantbru- kares ekonomi. Hästföretagare har dock inte samma möjligheter som andra produktionsgrenar inom lantbruket att beviljas stöd, vilket påverkar hästföretagens ekonomi och lönsamhet negativt liksom möjligheten till finansiering.

243

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

För att kunna öka hästföretagandet är det viktigt att hästsektorn i högre grad professionaliseras och ges förutsättningar att vara en självklar del av svenskt lantbruk och näringsliv. I dag är hästföreta- gen i flera sammanhang ett undantag från gällande regelverk, praxis och syn och GJP är ett sådant område. Signalvärdet till såväl befint- liga som aspirerande hästföretagare skulle vara högt om de i väsentligt större omfattning inkluderades i GJP då det tydligt skulle peka på att de ses som en professionell verksamhet. Det skulle också påverka de befintliga företagens ekonomi positivt och sannolikt bidra till att fler vågar ta steget från hobby till näringsverksamhet med häst om möjligheterna till finansiering och lönsamhet ökar. Med fler häst- företag kan också sysselsättningen, särskilt på landsbygden, för- väntas öka.

Hästföretag måste också ses, och behandlas, som en primär pro- duktionssektor inom lantbruket. Det skulle vara en viktig markering av den betydelse som hästar och hästhållning har för svenskt lantbruk. En ansenlig del av landets jordbruksareal används direkt eller indi- rekt för foder- eller betesproduktion till hästar. I många lantbruks- företag utgör försäljning av foder till hästar, eller omsättning av foder och bete i någon form till hästhållning, en viktig del av inkoms- terna. Hästverksamhet bör därför ses som en naturlig del av svenskt lantbruk och möta samma stödsystem, regler och villkor som annan jordbruksverksamhet och verksamheter med andra lantbruksdjur.

Det är även viktigt ur ett samhällsperspektiv att kvinnligt före- tagande, vilket dominerar inom hästföretagen till skillnad från inom andra lantbruksföretag, ges motsvarande krav och lättnader som andra branscher och ses på, samt behandlas som, professionell när- ingsverksamhet. Det är bland annat viktigt att kvinnors företagande finns med i större politiska satsningar och företagsfrämjande insat- ser. En klar majoritet av de lantbruksföretagare som i dag får del av stöden inom GJP är män.

Regeringen bör därför mot bakgrund av ovanstående tillse att Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod ger hästföretagare på jordbruksfastighet samma möjligheter att beviljas stöd och ersättningar som andra företagare inom övriga produktionsgrenar i jordbruket.

Investeringsstödet för ökad konkurrenskraft inom GJP är för de allra flesta jordbrukare nödvändigt för att klara att finansiera en in- vestering i animalieproduktion, som är den mest kapitalkrävande

244

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

verksamheten inom lantbruket. Utredaren föreslår därför att häst- företagare på jordbruksfastighet ska ges samma möjlighet att beviljas investeringsstöd för ökad konkurrenskraft i nästa programperiod av GJP som jordbruk, trädgård och rennäringsföretag.

Det är hög konkurrens om investeringsstödet för ökad konkur- renskraft i dag och det är särskilt svårt för mindre företag att få. Utredaren har konstaterat att det finns ett stort behov av stöd till finansiering av såväl mindre investeringar som till små företag, inte minst inom hästsektorn. För att möta upp behovet föreslår utredaren, förutom att hästverksamheter ska kunna ansöka om investerings- stöd för ökad konkurrenskraft, att delar av stödet öronmärks till små företag och mindre investeringar.

Många hästföretag är förhållandevis små varför storleken på häst- företag som omfattas av stöd och ersättningar inom ramen för GJP därför även bör inkludera mindre företag med färre än fem anställda och färre än 10 hästar.

Regionalfonden tillhandahåller ingen finansiering till enskilda näringsidkare och är därmed ingen lösning för att underlätta finan- sieringen för hästföretag.

3.19.2Inkludera hästen i beräkningen av djurtätheten i kompensationsstödet

Det finns flera skäl till att häst bör ingå i djurtäthetsberäkningen för kompensationsstödet, vilket utredaren föreslår. Hästen bidrar på motsvarande sätt som andra betande djurslag med många av de kollektiva nyttor som kompensationsstödet syftar till. Häst bidrar precis som övriga lantbruksdjur till biologisk mångfald, ett fortsatt brukande av jordbruksmark och därmed även till öppna landskap. Trots detta hanteras hästen i dag inte på motsvarande sätt som andra djurslag i lantbruket. Möjlighet för hästföretagare att ansöka om kompensationsstöd skulle ta vara på, och ge ekonomisk ersättning för, hästarnas positiva betydelse för miljö, foderproduktion, betes- marker och öppna landskap.

245

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.19.3Underlätta finansiering av hästföretag

Regeringen har gett ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en förhandsbedömning om finansieringsinstrument i den gemensamma jordbrukspolitiken173 . Utredaren föreslår att Jordbruksverket även får i uppdrag att undersöka om finansieringsinstrument inom ramen för GJP även kan vara aktuellt för hästnäringen. Här är bland annat statlig lånegaranti intressant. Hästföretagen har likt annan animalie- produktion i lantbruket svårt att få finansiering för sina verksam- heter, vilket hämmar möjligheterna att starta nya hästföretag och utveckla befintliga företag. Det är mycket viktigt att möjligheterna till finansiering i hästföretag förbättras för att nödvändiga investe- ringar ska kunna genomföras och antalet nya företag ska kunna öka. Investeringar i ny- eller ombyggnation är viktigt för att stärka kon- kurrenskraft och lönsamhet, men även för att förbättra miljö, arbets- miljö och djurvälfärd. Med fler hästföretag kan också sysselsättningen, särskilt på landsbygden, förväntas öka.

3.19.4Bygglov och strandskydd – likställ förutsättningarna för hästverksamheter med andra areella näringar

Bygglov och strandskydd är ytterligare exempel på områden där häst- verksamheter inte likställs med annat företagande inom de areella näringarna, det vill säga näringar som använder biologiska eller natur- geografiska resurser på land och i vatten. Det är ett förhållande utred- aren bedömer måste ändras om hästföretagandet förväntas utvecklas. Ett bygglov är kostsamt, det tar tid att ansöka om, prövningstiden kan vara förhållandevis lång och det erfordras en större kontroll- administration under byggnationen. Därutöver finns alltid en risk att få avslag på sin ansökan, vilket skapar osäkerhet för företaget. Utredaren gör bland annat bedömningen att undantaget från krav på bygglov som gäller för jordbrukets ekonomibyggnader behöver utvidgas till att även gälla hästverksamhet. Detta ger också en flexi- bilitet för verksamhetsutövaren att variera mellan olika typer av jord- bruks- och hästverksamheter över tid. Det är också helt rimligt att byggnationer, liksom bestämmelser om strandskydd, på en jordbruks-

173Regeringsbeslut. 2024-11-07. Uppdrag till Statens jordbruksverk att ta fram en för- handsbedömning om finansieringsinstrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. Dnr LI2024/02074.

246

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

fastighet hanteras och gäller lika oavsett om det är hästverksamhet eller andra delar av de areella näringarna som omfattas. Hästföreta- gande är en självklar del av de areella näringarna där jordbruksmarkens produktion i form av bete, grovfoder och kraftfoder förädlas genom djurhållningen. Regeringen föreslog i en lagrådsremiss att en ekonomi- byggnad bör definieras som en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln. Även hästverk- samhet ska enligt utredarens mening ingå i denna uppräkning.

Liksom när det gäller bygglov vittnar hästnäringens organisationer om att undantagsmöjligheterna från strandskydd skiljer sig från andra verksamheter inom lantbruket när det gäller verksamheter med häst, en bedömning utredaren delar. Regeringens förslag att fler land- och vattenområden ska undantas från strandskydd och att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ska öka är positivt.

Av regeringens lagrådsremiss om strandskydd framgår bland annat att undantaget från strandskydd för areella näringar blir mer gene- röst genom att det kompletteras på så sätt att även vattenbruk om- fattas. Det finns enligt utredarens mening anledning att på motsva- rande sätt tydliggöra att även hästverksamheter ska ingå i undantaget.

Utredaren föreslår därför mot ovanstående bakgrund att bestäm- melserna om bygglov och strandskydd justeras så att även hästhåll- ning räknas upp då areella näringar preciseras.

3.19.5Stärk företagarnas ställning vid försäljning av hästar till privatpersoner

Utredaren kan konstatera att hästföretagare som säljer hästar till privatpersoner även efter omarbetningen av konsumentköplagen har ett oproportionerligt stort ansvar och bevisbörda under en lång tid efter försäljningen om detta inte undantagits i avtal, något som är möjligt vid köp där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet.

Utredaren noterar att företagarna som säljer hästar får bära en oproportionerligt stor risk med den långa ångertid som gäller och de rättsliga processer och skadeståndskrav som kan uppstå i efter- hand. Bestämmelserna skapar inte bara problem för företagarna utan också för köparna och djuren. Hästarna riskerar att hamna i limbo mellan köpare och säljare och ges sämre omvårdnad på grund av oklarheter kring ansvar och kostnader under tiden tvisten pågår.

247

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

Den skiss med alternativ lagtextlösning som togs fram i frågan av utredningen om nya konsumentköpregler är intressant (SOU 2020:51 s. 374 f.). Där framförs som ett alternativ att köp av dyrare levande djur undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde. Med dyrare djur avsågs djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbe- loppet. Ett sådant alternativ är enligt utredarens mening mer ända- målsenligt när det gäller köp av hästar och något som bör utredas vidare.

En konsument är oftast i underläge gentemot näringsidkaren, och syftet med konsumentköplagen är bland annat att jämna ut detta styrkeförhållande mellan säljare och köpare. När det gäller köp av hästar är styrkeförhållandet dock som regel det omvända. Säljaren är ofta en mindre aktör som genomför enstaka försäljningar, och i en sådan situation finns inte samma behov av ett så omfattande kon- sumentskydd som i den nuvarande konsumentköplagen.

Mot denna bakgrund föreslår utredaren att regeringen tar initia- tiv till en lagändring i syfte att regleringen av näringsidkares försälj- ning av hästar till privatpersoner undantas från konsumentköplagen. Möjligheten att flytta frågan till exempelvis köplagen bör undersökas. Syftet med förslaget är att minska företagarnas risktagande vid för- säljning som i dag är omotiverat högt.

3.19.6Minska regelbördan och ge stöd i det administrativa arbetet

Regeringen har gett elva myndigheter i uppdrag att se över och för- enkla egna föreskrifter och allmänna råd samt att lämna förslag be- träffande lagar och förordningar inom sina verksamhetsområden.

Det är ett välkommet och viktigt uppdrag som behövs för att öka hästföretagandet. Hästnäringens organisationer har också under- strukit att den totala regelbördan uppfattas tung liksom administra- tionen. Det har även framförts att det bidrar till att presumtiva häst- företagare tvekar att ta steget och starta företag. Utredaren bedömer att det finns behov av att se över och, där så är möjligt, minska det totala antalet bestämmelser som rör häst. För att tydliggöra detta föreslås ett särskilt uppdrag till Jordbruksverket att så långt möjligt minska antalet bestämmelser som rör hästverksamheter inom Jord- bruksverkets ansvarsområde. Detta är utöver det uppdrag om regel- förenklingar som regeringen redan gett till flera myndigheter, inklu-

248

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

sive Jordbruksverket. Utredaren är medveten om att det även finns bestämmelser som rör häst inom andra myndigheters ansvarsom- råden såsom frågor kring exempelvis arbetsmiljö, miljöfrågor, bygg- lov, strandskydd, konsumentlagstiftning med mera. Vissa av dessa områden lämnar utredaren också förslag kring. När det gäller att minska regelbördan har utredaren valt att prioritera Jordbruksver- kets ansvarsområden. Detta då bedömningen är att det är där en förhållandevis stor andel av de bestämmelser som rör häst återfinns.

Med utredarens förslag att Jordbruksverket ska få ett återrap- porteringskrav blir regelförenklingsarbetet tydligt, inte minst för hästföretagarna vilket är en viktig signal som kan bidra till ökad investeringsvilja. En sådan rapportering medger också att omfatt- ningen av bestämmelser på hästområdet lättare kan följas över tid.

Flera myndigheter samlar företagsinformation och företagstjänster för den som ska starta eller driver företag på sajten verksamt.se som är ett bra stöd för företagare. Genom att ta del av verktyget kan admi- nistrativt arbete underlättas och minska. Det kan även sänka trös- keln för de som överväger att gå från hobby till näringsverksamhet med häst. Utredaren ser att det finns goda skäl att utveckla tjänsten verksamt.se för hästverksamheter, bland annat genom de checklistor som finns för olika branscher, och föreslår därför ett sådant upp- drag till Tillväxtverket. Uppdraget ska genomföras i samråd med branschen.

3.19.7Veterinära frågor

De huvudsakliga problemen när det gäller det veterinära området kopplat till hästhållning handlar om veterinärtillgången dygnet runt. Det gäller både jour och beredskap samt praktiserande seminvete- rinärer. Utredaren konstaterar att det finns veterinära frågor som flera av hästnäringens organisationer bedömer skulle underlätta före- tagandet. Utredaren delar denna bedömning och lämnar förslag inom området, bland annat att utreda möjligheten för andra yrkeskårer att efter utbildning utföra vissa av veterinärernas uppgifter. Det handlar om huruvida andra yrkeskårer, exempelvis seminassistenter och hus- djurstekniker, kan få möjlighet att efter utbildning utföra ultraljuds- undersökningar inför seminering och dräktighetsundersökning av

249

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

ston samt införande av villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, för hästar på motsvarande sätt som för andra djurslag inom lantbruket.

Även hästverksamheter skulle gagnas av det förebyggande djur- hälsoarbetet som är en viktig bas i ViLA, där ett nära och regelbun- det samarbete mellan veterinär och gårdens personal ger förutsätt- ningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete inom djurhälsa och djurvälfärd. Såväl veterinären som gårdens personal kan utvecklas och använda sin kompetens effektivt. Planerade besök gör att vete- rinära resurser används mer effektivt och en större del av tiden kan ägnas åt kvalificerat veterinärt arbete. Det skapar också förutsättningar för bättre arbetsmiljö för såväl veterinärer som djurägare genom färre jourbesök på obekväm arbetstid för veterinär, och djurägare, liksom minskad oro över tillgängligheten till jourhavande veterinär. Ett syfte med ViLA är att minska djurlidande vid sjukdom eftersom djurhållaren inte behöver invänta veterinär utan direkt kan sätta in behandling i vissa situationer. En ytterligare effekt av ViLA är att arbetet med djurhållningen förenklas och utvecklas, bland annat genom att vissa behandlingar kan utföras snabbare samt att veteri- närens kunskaper utnyttjas till att instruera och följa upp de behand- lingar som utförs. Denna modernisering av de veterinära arbets- sätten kan också förbättra djurvälfärden och djurhälsan, vilket till- sammans med bland annat sänkta veterinärkostnader kan bidra till att stärka företagens ekonomi.

Vaccinering, sedering, olika typer av smärtlindring samt intra- venösa injektioner för behandling av vissa symptombilder är några av de exempel på områden hästnäringen lyft där det i vissa delar finns intresse från näringens sida av ViLA. Utredaren är medveten om att det finns delar av dessa områden där det redan kan vara till- åtet i dag för en djurägare att behandla djuret själv liksom delar av dessa områden som kan vara otillåtna enligt EU-lagstiftningen eller veterinärmedicinskt olämpliga. Utredaren ser ett behov av att med ett brett anslag, i samråd med branschen och övrig expertis, analy- sera närmare vilka möjligheter som finns i de veterinära frågorna.

Med förslagen bedömer utredaren att bristen på veterinärer, åt- minstone till del kan avhjälpas. Risken för att seminstationer och stuterier tvingas lägga ner sin verksamhet minskar också om semin- assistenter eller husdjurstekniker tillåts utföra vissa av veterinärens uppgifter. Utredarens förslag bedöms även bidra till att transporter till stuteri eller seminstation inte riskerar att bli längre än i nuläget,

250

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

vilket annars är en risk om stuterier och seminverksamheter tvingas avveckla sin verksamhet på grund av brist på nödvändig veterinär kompetens. Även vid transport av hästar till veterinär kan transport- tiden begränsas med utredarens förslag i de fall veterinär finns när- mare tillgänglig på andra sidan gränsen till ett nordiskt land.

Risktagandet i företagen minskar också om tillgången till veterinär ökar, vilket kan medföra att fler vågar ta steget från hobby till före- tagsverksamhet med häst. Med utredarens förslag att införa ViLA till häst kan också djurvälfärden förbättras genom förebyggande hälsovård och snabbare åtgärder vid vissa symptombilder som om- fattas av ViLA.

Ett ytterligare förslag på det veterinära området är att utreda möj- ligheten att inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i det redan befintliga undantaget från kravet på hälsointyg vid trans- porter inom Norden som medges vid utställningar, idrotts- eller kulturevenemang. Att transporter av hästar för avel och veterinär- vård inte omfattas av undantaget i dag utgör ett reellt hinder för hästhållarna och ökade kostnader. Det kan också påverka djurväl- färden negativt, bland annat genom längre transporter. Beroende på var hästen finns kan det vara en kortare sträcka och enklare att åka till en veterinär eller med ett sto för betäckning på andra sidan landsgränsen. Det är även konkurrenshämmande om man inte kan söka veterinärvård på andra sidan gränsen. Att utbyta avelsmaterial med andra länder är också eftersträvansvärt i syfte att nå så hög kvalitet på hästarna som möjligt. I stället för att som i dag hindras, bör avelsutbyte mellan länder stimuleras.

Sammantaget är bedömningen att det finns flera fördelar som kan stärka och underlätta hästföretagandet på olika sätt och även påverka veterinärbristen i rätt riktning om de veterinära frågor som tas upp i utredarens förslag skulle åtgärdas. Utredaren har noterat att delar av veterinärkåren fört fram att det också finns risker när det gäller att överlåta vissa veterinära uppgifter till andra yrkeskårer. Utredarens bedömning är att dessa frågor behöver utredas vidare med ett brett perspektiv och att specialistkompetens krävs för detta och lämnar därför ett sådant förslag. Även frågan om möjlighet att inklu- dera transport av hästar för avel och veterinärvård i undantaget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden behöver utredas.

251

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

3.19.8Utveckla digitala hästpass

Det finns ett stort behov av att utveckla digital teknik och under- lätta användning av denna i hästnäringen. Det behöver bland annat utformas system för att med minsta möjliga administrativa börda förbättra statistiken i hästnäringen, något utredaren lämnar förslag kring (kapitel 2). För att det ska fungera och inte skapa ytterligare tung administration behöver digitala verktyg och möjligheter till digi- tal uppgiftslämning till myndigheter utvecklas. Utredaren bedömer att digitaliserad, automatiserad administration och hantering av data behöver vara ett högprioriterat område, inte minst i hästsektorn för att öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och genom- föra nödvändiga förbättringar av statistiken.

Utredaren föreslår därför ett uppdrag till Jordbruksverket att utveckla system för och införa digitala hästpass som en möjlig bas för detta arbete och som ett komplement till de fysiska pass som krävs enligt EU-lagstiftningen. Det skulle kunna utgöra en god grund för vidare effektiviseringsarbete och bland annat underlätta samt skapa möjligheter till enklare och mer tillförlitlig registrering av hästar och anläggningar med häst. I uppdraget bör ingå att ana- lysera om det redan i dag går att ersätta någon del av funktionerna som är kopplade till det fysiska hästpasset med ett digitalt pass. Utredaren bedömer att det är viktigt att Sverige verkar för digitala system och digitala hästpass inom EU.

Skälen för utredarens bedömning

3.19.9Ge digitalisering i hästsektorn hög prioritet i forskningsutlysningar

Utredaren bedömer, bland annat mot bakgrund av det hästnäringen framfört, att det finns behov av att digitalisering i hästsektorn ges hög prioritet i forskningsutlysningarna. Det pågår mycket arbete och även forskning kring digitalisering, men utredaren vill under- stryka att behovet är stort även inom hästnäringen. Det gäller inte bara frågor som är generella för många olika företagsinriktningar utan även digitalisering specifikt inriktad på hästverksamheter. Häst- näringen har till exempel uttryckt behov och intresse av system som underlättar administration, förbättrar statistiken kring hästverksam-

252

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

heter, system för att mäta djurvälfärd samt möjligheten att använda former av virtuella stängsel till hästar. Det finns forskning på andra djurslag när det gäller virtuella stängsel, men inte på häst. Utredaren bedömer mot bakgrund av detta att det finns behov av sådan forsk- ning för att ta reda på mer om hur virtuella stängsel påverkar hästar och att sådan forskning bör prioriteras i forskningsutlysningar.

3.19.10Stimulera uppfödning av svenska hästar i företagsverksamhet

Importen av hästar och ponnyer bedöms vara relativt omfattande i dag och den svenska konkurrenskraften låg. Motivet till att impor- tera är ofta att hästar från andra länder är mindre kostsamma att köpa in. Särskilt ridskolor med en ansträngd ekonomi kan ha svårt att köpa svenska hästar och ponnyer som motsvarar behovet. Ut- redaren kan också konstatera att hästuppfödarna i Sverige i alltför låg grad har som mål att ta fram det en betydande del av marknaden efterfrågar, det vill säga lugna, stabila, hållbara hästar med gott lynne som passar väl på ridskolor och till hobbyutövare. Här finns en klar marknadsmöjlighet med bedömt god efterfrågan. Många uppfödare har i stället, ofta av intresseskäl men också utifrån nu rådande avels- fokus, inriktat sig på att föda upp hästar för sport på elitnivå. Även de hästar som inte visar sig aktuella för de högsta tävlingsklasserna är oftast mycket kostsamma och har som regel också egenskaper som inte är lämpliga för ryttare på ridskolor eller för de privatryttare som tävlar i lättare klasser. En svårighet för uppfödarna är att produk- tionskostnaden (foder, strö, stall, försäkring etcetera) är ungefär densamma för en skolhäst som för en häst för tävling på hög nivå, vilket påverkar möjligheterna att klara konkurrenskraftiga priser.

Bedömningen är att det finns plats för en större inhemsk upp- födning av hästar och ponnyer som företagsverksamhet. Utredaren menar att det finns starka skäl att undersöka möjligheter att stimu- lera uppfödning avlugna, hållbara och hållbart svenskuppfödda rid- hästar och ponnyer för dessa målgrupper och lämnar därför en sådan bedömning.

Utredaren har noterat att den marknadsobalans som finns i upp- födningen av ridhästar och ponnyer kan vara svår att komma till rätta med utan aktiva åtgärder som exempelvis ekonomiskt stöd, någon form av optionsprogram eller uppfödarpremier. Detta då många

253

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

SOU 2025:58

uppfödare inte har som främsta mål att tillgodose marknadens behov, utan syftet med uppfödningen är i många fall främst intressedrivet och på hobbynivå. Det finns behov av bättre förutsättningar, inte minst ekonomiska, för att bedriva hästuppfödning i en företags- verksamhet i stället för att näringen som i dag i stor utsträckning får förlita sig på att det finns intresserade privatpersoner som föder upp hästar, med de kvaliteter som efterfrågas, som ideell verksamhet. Utredaren lämnar flera förslag som syftar till att stärka hästföreta- gandet i Sverige. När det gäller avel och uppfödning är dock bedöm- ningen att ytterligare riktade ekonomiska stöd och andra åtgärder är nödvändigt för att råda bot på den marknadsobalans som finns. Åtgärderna bör främst riktas till uppfödare som vill bedriva företag och satsa på hästar och ponnyer som särskilt lämpar sig för det marknaden efterfrågar, det vill säga skolhästar för ridning.

Ett ytterligare eller kompletterande sätt är att initiera långsiktiga samarbeten, eventuellt avtalsgrundade, mellan ridskolor och upp- födare där uppfödaren tar på sig att föda upp hästar och ponnyer med de kvaliteter, och i den omfattning som ridskolorna efterfrågar. Uppfödaren skulle bland annat kunna gagnas av en säker grundin- komst för sin verksamhet, och få möjlighet att utöka verksamheten. Här är hästnäringens organisationer viktiga när det gäller att erbjuda stöd och stimulera sådana samarbeten.

En utmaning är att finna former för utbildning av skolhästar, det vill säga glappet mellan uppfödare och ridskolor samt privata hobby- ryttare. Generellt vill uppfödare av ekonomiska skäl sälja sina hästar tidigt innan de är utbildade, medan ridskolor och andra köpare som regel vill köpa en utbildad häst. Det tar tid och är kostsamt att hålla och utbilda dessa hästar, något som behöver finna en lösning.

En ökad uppfödning av hästar i Sverige skulle vara gynnsamt ur flera synvinklar. Det skulle bidra till ökad sysselsättning, bland annat för fler lantbruksföretag. Uppfödning av fler svenska hästar bidrar också till att skapa öppna landskap, biologisk mångfald och arbets- tillfällen på den svenska landsbygden. Svensk uppfödning ger även goda förutsättningar för hållbara hästar som är spårbara för fram- tida köpare.

Genom ekonomiska stöd och andra åtgärder kan uppfödningen av svenska hästar öka och importen av hästar och ponnyer minska. Import av djur medför alltid en smittrisk och det förekommer att utbrott av infektionssjukdomar som kvarka och hästinfluensa har

254

SOU 2025:58

Stärkt företagande och ökad sysselsättning

sitt ursprung i en nyligen införd häst. Att köpa en häst från ett annat land kan öka risktagandet i företaget då det ofta är svårare att bedöma hästens kvalitet. Går det att välja en svenskfödd häst är det som regel lättare att ta del av hästens historia när det gäller miljö, hälso- status och hantering. En minskad import skulle sannolikt även gynna inhemska hästraser som Gotlandsruss, Nordsvensk brukshäst och Svensk ardenner, vilka Sverige har ett bevarandeansvar för.

3.19.11 Öka samverkan regionalt och lokalt

Det finns en tradition i hästsektorn att företagarna gör i princip allt själva i sina företag. Genom att utveckla olika lokala och regionala samverkansformer skulle hästföretagandet kunna effektiviseras. Sam- arbete är också viktigt inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället, men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklings- arbete. Förmågan till samverkan för utbyte och utveckling av kun- skap är också en viktig del av den kunskapshöjning med avseende på företagsledning och entreprenörskap som behövs inom näringen

Tillväxtverket pekar på positiva effekter som finns med företags- samverkan och såväl hästnäringens egna organisationer som regio- nerna är viktiga för att erbjuda stöd och stimulera sådana samarbeten och samverkan på ett mer organiserat sätt. Det kan exempelvis handla om olika samverkansformer och företagshubbar.

Regionerna har ett lagstadgat regionalt utvecklingsansvar (RUA). Det finns stora möjligheter för regionerna att bidra till regional och lokal utveckling av hästföretagande inom ramen för RUA, exempel- vis genom att uppmuntra och facilitera regional och lokal samverkan. Samarbete och samverkan är en viktig del i att stärka en hållbar ut- veckling. Hästföretagande bidrar också på olika sätt till samhället och landsbygdens utveckling. Utredaren lämnar därför mot bakgrund av ovan stående en bedömning om att regionerna i än högre grad bör bidra till regional och lokal samverkan för hästföretagande inom ramen för RUA.

255

4Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.1Utredningens uppdrag

Utredaren har i uppdrag att kartlägga utbildningsbehovet inom häst- näringen. Behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveck- ling på olika nivåer ska kartläggas. Utredaren har även i uppdrag att kartlägga existerande utbildningar på olika nivåer inom hästområdet och identifiera eventuella överlapp som finns mellan utbildningar.

Vid behov ska utredaren föreslå effektiva och ändamålsenliga utbild- ningar som täcker hästnäringens och arbetsmarknadens behov samt efterfrågan från de som vill studera på hästinriktade utbildningar.

4.2Yrken inom hästnäringen

Det förekommer liksom för de flesta branscher en stor flora av yrken inom hästnäringen. En del är mer tydligt rena hästyrken såsom ex- empelvis travtränare, ridlärare, hästskötare etcetera. Andra som är yrkesverksamma inom hästnäringen har en mer generisk titel eller utbildning, till exempel veterinär, anläggningspersonal, lärare och tjänsteperson. Ofta har de senare dock likväl en specialisering mot hästverksamhet. Några exempel på yrken listas nedan:

•Agronom: Agronomer kan arbeta inom flera olika områden så- som företagande, odling eller djurhållning. De kan vara verksamma inom myndigheter, hästnäringens organisationer eller kommersi- ella företag, exempelvis med rådgivning eller utbildning.

•Anläggningspersonal: Anläggningspersonal sköter anläggningar, maskiner, fordon och redskap i hästverksamheter. De kan vara verksamma vid travbanor, ridskolor eller andra större anlägg-

257

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

ningar och kan exempelvis arbeta med foderhantering, fastig- heter, underlag och hagar. Det finns ett stort antal yrkestitlar bland anläggningspersonal och de har olika utbildningsbakgrund.

•Banbyggare: Banbyggare bygger banor för hoppning, fälttävlan eller körning. Deras uppdrag är att banorna ska skapas och an- passas för olika nivåer av tävlande. Banbyggare arbetar främst som fristående konsulter som engageras av tävlingsarrangörer. Det finns utbildningar och krav för olika nivåer.

•Beridare/Unghästutbildare: Beridare och unghästutbildare ut- bildar hästar. De arbetar i verksamheter med fokus på utbildning, skötsel och försäljning av hästar eller arbetar som egenföretagare på uppdrag av hästägare. Det kan handla om såväl sporthästar som skolhästar.

•Djursjukskötare: Djursjukskötare är ett legitimationsyrke som arbetar med att förebygga och behandla sjukdomar hos djur. Djursjukskötare arbetar främst på djursjukhus och djurkliniker med bland annat häst.

•Djurvårdare: Djurvårdare arbetar inom djurens hälso- och sjuk- vård utan att tillhöra djurhälsopersonalen och får bara utföra behandlingar som har ordinerats av en veterinär. I övrigt kan ar- betsuppgifterna innehålla skötsel av anläggningar och djur samt administrativa uppgifter. Djurvårdare kan exempelvis vara anställd på en djurklinik eller hos en privatpraktiserande veterinär.

•Equiterapeut: Equiterapeut och hästmassör arbetar med frisk- vård och rehabilitering av hästar. De är ofta egenföretagare men kan också arbeta på exempelvis en hästklinik.

•Hippolog: Hippologer kan arbeta som till exempel ridlärare, stall- chefer och tränare. De kan arbeta på ridskola, travskola eller in- om avel och uppfödning. De kan också vara verksamma inom myndigheter, hästnäringens organisationer, kommersiella företag eller som egenföretagare.

•Hovslagare: Hovslagare arbetar med hovvård, verkning och sko- ning av hästar. De arbetar ofta i samarbete med veterinär vid be- handling av hovsjukdomar och konvalescens. Godkänd hovslagare tillhör formellt gruppen djurhälsopersonal vilket en hovslagare

258

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

utan godkännande inte gör. Hovslagare har oftast eget företag, men kan ibland ha anställning på till exempel en hästklinik.

•Hästskötare: Hästskötare arbetar i olika stall inom ridsport, trav- sport, galoppsport, ridskolor, handels- och utbildningsstall, i avel- och uppfödningsverksamhet eller på djursjukhus.

•Jockey: Jockey eller arbetsryttare träningsrider och tävlar hästar inom galoppsporten. De flesta är egenföretagare och rider på uppdrag av tränare eller hästägare.

•Kusk: Kuskar inom travsporten kör hästar i träning och tävling. De kan arbeta på uppdrag för travtränare eller hästägare. Kuskar inom brukskörning kan exempelvis köra timmer i skog eller köra i turist- och evenemangsverksamheter.

•Lärare: Yrkeslärare inom hästhållning arbetar hos utbildnings- anordnare. Det kan vara på gymnasieskola, yrkeshögskola, hög- skola eller folkhögskola. Lärarna har en egen yrkesutbildning eller högskoleutbildning och har ofta varit verksamma i hästnär- ingen. De har då en specialisering som följer av detta, exempel- vis hästkunskap, företagande, ridning och körning.

•Ridlärare: Ridlärare utbildar ryttare och hästar i dressyr, hopp- ning och terräng och har även kompetens inom hästhållning. Rid- lärare är ofta verksamhetschefer med ett helhetsansvar för utbild- ningen vid en ridskola eller annan ridanläggning. Det finns tre nivåer av diplomerade ridlärare.

•Travskoleinstruktör: Travskoleinstruktör kan undervisa på travskolor. Travsportens ledarutbildningar utgörs av kortare kurser som finns på flera nivåer och anordnas av Hästsportens folkhögskola.

•Rådgivare: Rådgivare kan erbjuda olika stöd till hästverksam- heter. Rådgivare har ofta egen erfarenhet av att driva hästverksam- het och kan arbeta för organisationer eller företag inom hästnär- ingen eller som fristående konsulter. De kan ha olika specialisering, exempelvis foder, hästhållning, byggnation eller företagande.

•Sadelmakare: Sadelmakare har en hantverksmässig kunnighet i att arbeta med läder och skinn. De kan tillverka egna produkter eller tillpassa för olika typer av hästar och användningsområden.

259

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

•Stallchef: Stallchef ansvarar för hästars och stalls dagliga skötsel och drift vid större anläggningar och har ofta ett arbetsledaran- svar för övrig stallpersonal, till exempel hästskötare.

•Tjänsteperson: Tjänsteperson kan arbeta med varierade hästre- laterade frågor inom administration, med utredande arbetsupp- gifter eller som chefer. De kan vara verksamma inom hästnär- ingens organisationer eller kommersiella företag, exempelvis försäkringsbolag. Det finns därmed ett stort antal yrkestitlar bland tjänstepersoner och de har olika utbildningsbakgrund.

•Tränare (ridning): Tränare inom ridsporten utbildar ekipage för tränings- och tävlingsverksamhet. De har kunskaper inom häst, ledarskap, pedagogik och har praktisk erfarenhet i respek- tive gren. Tränare arbetar ofta i eget företag med ryttare som kund. Tränarlicens kan erhållas på tre nivåer.

•Tränare (trav och galopp): Licensierade tränare inom trav- och galoppsporten har som huvuduppgift att träna egna eller andras hästar för tävling. Inom travsporten kör ibland tränaren även hästen i tävling. De har ofta ansvar för skötsel av hästar, drift av stall och arbetsledning, beroende på anläggningens storlek. De flesta tränare är egenföretagare.

•Uppfödare: Uppfödare arbetar med avel och uppfödning av hästar. De väljer ut lämpliga individer för att få fram avkommor som på olika sätt förbättrar rasen. Syftet är att få fram sunda, hållbara och friska hästar med för rasen rätt egenskaper. Uppfödare är ofta egna företagare, som i senare skede strävar efter att kunna sälja hästarna vidare.

•Veterinär: Veterinär är ett legitimationsyrke som arbetar med att förebygga och behandla sjukdomar hos djur. De kan även ha en inriktning mot exempelvis seminverksamhet eller hästtand- läkare. Veterinärer kan arbeta för till exempel myndigheter och hästkliniker eller som egenföretagare.

För många av de yrken som listas ovan finns tydliga yrkesutgångar inom ramen för det formella utbildningsväsendet. Exempelvis häst- skötare och anläggningsarbetare på gymnasial nivå respektive agro- nom, hippolog och veterinär på högskolenivå. Ett annat exempel är

260

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

ridlärare genom utbildning på folkhögskola. När det gäller andra yrken är den formella utbildningsbakgrunden inte lika tydlig.

Förutom ovanstående finns många andra yrken för personer som är verksamma inom eller bidrar till hästnäringen. Det kan exempel- vis handla om lantbrukare, foderproducent, inackordering, djurför- säkring, djurtransport, utrustning för hästar och stall, 4H-gårdar, arrangör inom turism och turridning med mera.

4.3Behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Kompetensförsörjning handlar om att företag och offentlig verksam- het på kort och lång sikt kan rekrytera personal med rätt kompetens på en viss geografisk plats. För en bransch eller näring som helhet kan kompetensförsörjning också handla om möjligheter för enskilda att starta företag som kan erbjuda relevanta varor eller tjänster. I all näringsverksamhet skapas behov av kompetensutveckling för yrkes- verksamma. Det kan handla om att en individ får nya arbetsuppgifter, att introducera ny teknik eller arbetsmetoder, om nya forsknings- rön eller förändrade marknadsvillkor. Många arbetsgivare uppger att det är svårt att hitta rätt kompetens. Kompetensförsörjningen är viktig för hästnäringens utveckling.

4.3.1Hearingar om kompetensförsörjning

Utredningen har genomfört två hearingar den 9 oktober 2024 med 18 inbjudna organisationer i hästnäringen. Vid dessa frågade utred- ningen bland annat om vilka utbildningar och vilken möjlighet till kompetensutveckling på olika nivåer som behövs för att tillgodose behoven för kompetensförsörjning inom hästnäringen på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Det handlade både om utbildning inom utbildningsväsendet och de olika kurser och annan fortbild- ning som erbjuds av hästnäringens förbund och organisationer.

261

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Utbildningar som speglar hästnäringens behov

Vid hearingarna framkom att alla utbildningsnivåer behövs för att möta behoven inom näringen, från gymnasieutbildning till högskola. Det är viktigt med både teori och praktik, med stöd i forskning och en nära koppling till praktiska verksamheter i branschen. Utbild- ningarna ska spegla behoven hos näringen som därför bör vara med när utbildningar utformas och förändras.

Utbildningarna ska spegla behoven hos näringen. Näringen bör vara med när utbildningar utformas.

Det framfördes att det behövs en analys av det system av utbildningar som vi har, finns det överlapp eller glapp, kanske till och med behov att ta fram en nationell strategi? Bland annat för det ändamålet kan det behövas bättre statistik om utbildningar.

Det framfördes vidare att det är olika förutsättningar och finns olika kompetenser sett över hela landet när det gäller utbildningar, men det behövs både gemensamma och likriktande basutbildningar samt spetsutbildningar. Det måste gå att förflytta sig inom näringen oavsett inriktning på grundutbildningen.

Det vore bra med gemensam grund på många utbildningar och sen möjlighet att specialisera sig.

Det framfördes av deltagare att målen med de olika utbildningarna måste bli tydligare och att det är problem om eleverna har olika kom- petens efter formellt samma utbildning mot ett yrke som exempel- vis hästskötare, det vill säga det är viktigt med tydliga yrkesutgångar och vad det innebär. Det innebär bland annat att utbildningsanord- nare måste bli bättre på att samverka sinsemellan. Hästnäringens Yrkesnämnd och hästnäringens riksanläggningar har centrala roller.

Trygga och stabila villkor över tid för utbildningsanordnare

Det framfördes också vid hearingarna att det måste finnas ett lång- siktigt och ekonomiskt tryggt system för utbildningsanordnare. Utbildningarna är kostnadskrävande och exempelvis inom yrkes- högskolan är det svårt eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan bara beslutar om ett fåtal utbildningsstarter åt gången.

Vi måste ha ett långsiktigt och tryggt system för utbildningsanordnare.

262

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Enligt deltagare vid hearingarna minskar för närvarande de statliga medlen inom folkbildningen vilket påverkar folkhögskolornas möj- ligheter att erbjuda utbildning. Inom gymnasieskolan är generella för- ändringar på gång, exempelvis en ny ämnesreform. Skolverket arbe- tar också med regional dimensionering av utbildningsplatser och det framfördes oro att det anses vara för många platser på gymnasiets Naturbruksprogram när det gäller hästhållning i vissa regioner. Del- tagare framförde att det finns en pilot med en ny nationell yrkes- utbildning på gymnasial nivå enligt modellen för yrkeshögskolan. Vid hearingarna framkom även att hippologprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet är inne i en utvecklingsfas och deltagare ansåg att det vore bra att kunna läsa fristående hästkurser på högskole- nivå. Det framfördes vidare att det behövs ett kvalitetssäkrat vali- deringssystem för utbildningar generellt.

Behov av nya utbildningar

Vid hearingarna lyftes flera förslag på nya utbildningar eller behov som inte tillgodoses inom ramen för den reglering som finns i dag. Arbete med häst är väldigt mycket erfarenhetsbaserat, att förstå hästens behov och beteende, och lärlingssystem bör därför utvecklas. Det framfördes även att det stora problemet med bristen på veteri- närer gör att det uppstår vissa flaskhalsar. En del skulle kunna lösas genom att exempelvis utbilda husdjurstekniker för häst för ultra- ljudskontroller inför insemination samt dräktighetskontroller på motsvarande sätt som för kor.

Starta utbildningar så andra än veterinärer kan utföra ultraljudsunder- sökningar.

Ett annat exempel som framfördes är att införa villkorad läkemedels- behandling för häst (ViLA) och den utbildning som krävs för att kunna bedriva det. Det finns behov av att komplettera med fler yrkeshögskoleutbildningar till exempel inom djursjukvård där det är svårt att få personal.

263

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Utbildning för vuxna i yrkesverksamhet

Flera organisationer lyfte att många som startar företag är vuxna medan utbildningar oftast riktar sig till unga eller unga vuxna.

Många som startar är vuxna, men utbildningar riktar sig till unga. Man måste kunna utbilda sig parallellt med arbete. Vi måste underlätta att kombinera nuvarande jobb med hästföretag med utbildning.

Utbildningsanordnare behöver ha undervisningsmetoder som passar målgruppen, anpassa material och studieteknik till studieovana och ha mer digitala lösningar på flexibla tider. Det framfördes att det be- hövs såväl campusförlagd utbildning som semidistansutbildningar och rena distansutbildningar. Ibland är rådgivning mest effektivt för den enskilda företagaren. Äldre personer fortbildar sig inte på grund av ekonomin och för att det är svårt att lämna verksamheten. Det lyftes att näringsidkare skulle kunna lära av lantbruket, som den tidigare avbytartjänsten till exempel, för vem ska ta hand om hästarna när anställda och företagare behöver åka till utbildningar?

Flera organisationer framförde att det bland näringsidkare finns en del som visar brist på förståelse för behovet av livslångt lärande. Näringen behöver mer personal med kompetens för att analysera och planera driften av en hästverksamhet. Det kan vara kunskaper inom företagsekonomi, verksamhetsutveckling och ledarskap.

Det behövs mer utbildning kring affärsutveckling och företagande samt innovation.

Vid hearingarna framfördes också att det behövs mer utbildning om arbetsmiljö och arbetsrätt. Vidare framfördes behov av en kortare utbildning till hästskötare för vuxna. Sådana utbildningar kan vara särskilt lämpligt för de som står långt från arbetsmarknaden. Det be- hövs också fler som har utbildning för att ta hand om anläggning- arna och fastigheterna.

Utbildningar för framtiden

Vid hearingarna lyftes också en del mer långsiktiga frågor. Exem- pelvis att hästnäringen står inför ett paradigmskifte när det gäller djurskydd, djurvälfärd, hållbarhet etcetera. Det kräver därmed ett ökat fokus på hästvälfärd även i utbildningarna. Vidare kommer det

264

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

att bli allt större konkurrens om arbetskraften framöver. Unga ställer högre krav i dag på arbetsmiljö och goda arbetsvillkor.

Vi måste ifrågasätta befintliga strukturer och rutiner. Det finns ett behov av att upprätthålla acceptans i samhället för hästverksamhet.

Bättre marknadsföring av utbildningarna behövs för att visa hästnär- ingens möjligheter tidigt. Det krävs då bland annat ökade kunska- per hos studie- och yrkesvägledare. Deltagare framförde att hästen kan användas som motivering i dagens skola, redan i grundskolan, för elever som inte mår så bra. Vissa gymnasieutbildningar kanske ska ha fokus på att sköta hästen, medan andra fokuserar på en utbild- ning för att förbättra sin idrottsliga färdighet och inte för att arbeta i branschen. Det framfördes att enkäter som hästnäringen själv har gjort har visat att hälften av gymnasieeleverna på Naturbrukspro- grammet med inriktning hästhållning inte vill arbeta i hästnäringen. Hur lockas de idrottsintresserade till att arbeta i näringen?

Hästnäringens organisationer och förbund bidrar

Vid hearingarna framkom att hästnäringens organisationer och för- bund erbjuder olika kurser och fortbildning som är ett viktigt kom- plement till det formella utbildningssystemet. Det erbjuds bland annat ledarutbildning, funktionärsutbildning, tränarutbildningar, företa- gande, arbetsmiljö, mm. Förbunden och organisationer kan även erbjuda kompletterande spetsutbildningar för yrkesverksamma. Det här är en viktig komplettering till grundkurserna, att utbilda inom sin del av sektorn. Det kan handla om till exempel nya krav som kommer, förnyelse av licenser eller annat som det behövs utbildning för. Deltagare framförde att Hästsportens folkhögskola också är en viktig anordnare för många utbildningar som snabbt kan ställa om och utbilda inom ridsport, travsport och galoppsport. Det lyftes att hästnäringen kan samarbeta mer med de gröna näringarnas utbild- ningar. Det kan exempelvis handla om foder.

265

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

4.3.2Förslag via funktionsbrevlåda avseende utbildningsbehov

Som tidigare framgått har utredningen tillhandahållit en öppen digi- tal funktionsbrevlåda som gett exempelvis lokala företrädare för orga- nisationer, företagare och andra enskilda inom hästnäringen möjlig- het att inkomma med förslag och synpunkter till utredningsarbetet. Totalt kom det in 51 inspel. Det var lite olika omfattning och djup i de inspel som gjordes, allt från mer spontana korta inspel till längre genomarbetade underlag. I en del fall har svaren uppenbart också avstämts inom en organisation eller någon form av grupp av enskilda innan svaren skickades in till utredningen. Cirka en tredjedel av sva- ren som inkom var från organisationer eller företag och cirka två tredjedelar från privatpersoner. Det går dock att utläsa av svaren från privatpersonerna att de flesta av dem också var företagare eller var verksamma med djurfrågor inom akademi. Nedan återges vad som lyftes avseende kompetensförsörjning och utbildningsbehov.

Brist på utbildad personal och utbildningsplatser

I inspelen lyftes att den svenska hästnäringen är bred och omfattar olika professioner. Det behövs praktiska utbildningar för olika yrkes- roller i hästsverige och det behövs fysisk mängdträning i systema- tiskt yrkesarbete, till exempel när det gäller hästutbildare, ridlärare, hästskötare, hovslagare med flera. Det framfördes vidare att det är viktigt att säkerställa att utbildningarna speglar branschens behov, med fokus på praktisk och teoretisk kompetens samt företagande. Ett ökat samarbete mellan utbildningsorgan och branschen är nöd- vändigt för att skapa relevanta utbildningar och möjligheter till kom- petensutveckling.

Flera svarande uppgav att det är svårt att rekrytera utbildad per- sonal till ridskolor. Eftersom det är väldigt svårt att hitta utbildade ridlärare att anställa för ridskolor tvingas många därför anställa per- sonal utan utbildning. Det föreslogs därför att det borde finnas fler möjligheter till utbildning. Ett förslag som framfördes i denna rikt- ning är att etablera ett lärlingssystem. Ett annat förslag som lyfts för att fler skulle våga att utbilda sig är att ändra kraven på ridlärar- nas egen ridning, det vill säga en utbildning där hoppningen är på lägre höjder och mer inriktad på sits, balans, följsamhet, etcetera.

266

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Det föreslogs vidare att utbildningar till ridlärare behöver än mer fokus på allt som ska skötas kring ridlektioner, driva ridskola och så vidare. Det är mycket svårt att behålla personal om de som ut- bildas har fel förväntningar på arbetet kopplat till den utbildning som de genomfört.

Det lyftes vidare att för att säkerställa att branschen har rätt antal utbildade hovslagare behövs en tydligare kartläggning av behovet. I dagsläget saknas statistik som kan vägleda utbildningsorganen i att antalet utbildningsplatser för hovslagare motsvarar det faktiska behovet i branschen.

Det lyftes i flera inspel att det behövs fler vuxenutbildningar för att vuxna människor ska kunna karriärväxla. Det föreslogs även att det ska finnas fler enstaka högskolekurser inom häst. Det framför- des av flera svarande att det är en stor veterinärbrist i landet, samt mer generellt om behov att säkerställa utbildning inom högskola och forskning när det gäller häst.

När det gäller utbildning inom yrkeshögskolan framfördes att utbildningar beslutas för en begränsad tid. Det ansågs kunna vara en fördel genom att man ständigt arbetar med utbildningens aktu- alitet och uppdatering, men det kan också vara en stor nackdel. Det krävs tid och resurser att bygga upp en kvalitativ utbildning och i viss mån finns risk för slöseri med statliga medel och med bransch- ens medfinansiering.

Utbildning för hästföretagande

I flera inspel framfördes att det behövs utbildning för de som driver hästföretag för att i högre grad professionalisera sin verksamhet, men också för att de som är kunder att faktiskt ska förstå omkost- naderna. Det ansågs vara avgörande att utbildningarna håller en hög standard och speglar de krav som ställs i ett modernt yrkesutövande. Det efterlyses, även om befintliga utbildningar i stort uppfyller dessa krav, ett större fokus på hur man driver ett ekonomiskt hållbart före- tag och vad som krävs för att kunna försörja sig på heltid.

Vidare framfördes att frågor om arbetsmiljö, utrustning och

säkerhet är viktiga eftersom det kan vara farligt om saker inte görs på rätt sätt. Det kan handla om exempelvis användning av säker utrustning, regelbundet underhåll, regelbundna inspektioner för

267

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

hälsa och säkerhet för både människor och hästar, samt regelbun- den utbildning i hälsa och säkerhet med ansvariga på varje anlägg- ning och arbetsplats.

Förutsättningar för hästunderstödda insatser

Det framfördes att inom området hästunderstödda insatser finns er- farenhet och utbildning för arbete inom vård och skola. I inspel fram- förs att hästunderstödda insatser förändrats så att fler yrkeskatego- rier som erbjuder detta ofta är egenföretagare, både i stadsmiljö, men främst på landsbygden. Det framfördes också att verksamhets- ledare som helt satsar på kundgrupper med funktionsnedsättningar, utöver kunskap om funktionshinder relaterat till hästvälfärd och säkerhet, behöver utbildning i affärsmässiga möjligheter att delta i upphandlingar och skapa långsiktiga avtal med kommunala och statliga institutioner som socialvård, kriminalvård och skola. Det framfördes vidare att hästverksamheter inom välfärdssektorn har låg lönsamhet och kort livslängd. Verksamheterna drivs företrädes- vis av kvinnor med bakgrund i vård- och omsorgsyrken och många saknar företagarutbildning.

Utbildning för bättre hästvälfärd

I flera inspel framfördes att det behövs en kompetenshöjning i hästnäringen för förbättrad hästvälfärd och att ett gott djurskydd kräver utbildning och kunskap. I inspelen framfördes bland annat att det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan vetenskap- lig forskning och praktik, det vill säga att den kunskap som finns om hur hästar ska hållas, utbildas och tränas via forskningen lärs ut och omsätts i praktiken. Med anledning av detta behövs en gedigen utbildning om hästars beteendebehov, fysiska och psykiska förut- sättningar, inlärning etcetera i all form av hästutbildning, från rid- skolor, till gymnasier och universitet samt annan hästutbildning som syftar till professionellt arbete med hästar.

Bland inspelen framfördes behovet att integrera kunskap från flera vetenskapliga discipliner för att stärka hela näringen, med häs- tens välfärd som en grundläggande komponent. Svarande menar att branschen inte på egen hand kan identifiera och prioritera områden

268

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

och riktlinjer för den kunskapsutveckling som behövs. Det fram- fördes vidare i inspel att hästnäringen har stora behov inom vete- rinärmedicinsk och husdjursvetenskaplig forskning, vilka är kopp- lade till kompetensutveckling, tillväxt och förbättrad djurvälfärd. Det föreslogs därför ökade statliga medel för att möjliggöra fler direkt tillämpbara forskningsprojekt som kan bidra till hästnär- ingens utveckling.

Det ansågs finnas behov av att säkerställa att läroplanerna för landets yrkesutbildningar inom häst på gymnasienivå innehåller tillräcklig mängd etologi och hästvälfärd. Det framfördes vidare att det behöver ställas krav på fortbildning inom djuretik och hästväl- färd för exempelvis veterinärer och hippologer, både under och efter utbildningstiden, genom uppdaterade utbildningsplaner och fortbildningskurser för yrkesverksamma.

Det finns bland svaren några enstaka som framför kritik mot hästnäringen i stort och dagens användning av hästar. Exempelvis framfördes att flera studier har visat att en stor andel av rid- och körhästar uppvisar munskador i varierande omfattning liksom att en stor andel hästar drabbas av ortopediska skador, vilket resulterar i en nedsatt hästvälfärd och utslagning av hästar redan i ung ålder. För att vända trenden, både för hållbara hästar med god välfärd och för en hållbar näring, framfördes att då behövs kunskap och utbild- ning om hästens grundläggande beteenden, inlärning och fysionomi. Det framfördes vidare det är svårt att förena sportens krav som den ser ut nu med hästarnas välfärd. Det är också svårt i hästnäringen i stort att förena näringens ekonomiska krav med hästarnas välfärd. Det framfördes att detta har åtminstone delvis med kunskapsbrist att göra. Såväl företagare som kunder behöver kompetensutvecklas med aktuell forskning om hästars naturliga beteendebehov, hästen som biologisk varelse och att arbeta med vetenskapligt välgrundade begrepp för hästvälfärd.

269

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

4.3.3Andra inspel från hästnäringen om rekrytering av personal

Svårt att rekrytera personal

Många arbetsgivare uppger att det är svårt att hitta personal med rätt kompetens. Exempelvis Almega menar generellt att tillväxt inom tjänstesektorn förutsätter en bättre tillgång på arbetskraft med rätt kompetens och att den omfattande kompetensbrist som råder inom näringslivet är det största tillväxthindret för tjänsteföretag1 . Vid hear- ingarna som utredningen genomförde den 9 oktober 2024 framför- des också att ett hinder för affärsutveckling eller för att starta nya företag är svårigheten att hitta kompetent arbetskraft.

Hästnäringens representationsråd (HRR) är ett råd för samver- kan som samlar tolv av de nationella aktörerna inom den svenska hästnäringen för dialog kring gemensamma frågor. Rådet består av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), Aktiebolaget trav och galopp (ATG), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Rid- sportförbundet (SvRF), Svensk Travsport (ST), Svensk Galopp (SG), Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svenska Islandshästförbundet (SIF), Swedish Warmblood Association (SWB), Western Riders Association of Sweden (WRAS), Brukshästorganisationernas Sam- arbetskommitté (Brunte), Ridskolornas Riksorganisation (RRO) och Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN). Vid möte den 10 septem- ber 2024 diskuterades frågor som relaterar till Hästutredningens upp- drag. Bland annat framfördes att det är svårt att rekrytera och behålla arbetskraft i hästnäringen, trots att det finns utbildningar. Deltagare framförde att det är viktigt att lyfta fram att det inom hästnäringen finns stora arbetsplatser men också att det finns ett stort spann ned till små företag. Professionalisering och att vara arbetsgivare kan vara en utmaning. Det kan vara ett hinder om man inte uppfattas som en bra arbetsgivare. Samhället ändras och ungas krav på sin arbetsgivare ser annorlunda ut i dag än tidigare. Det framfördes dock vid HRR- mötet att mycket bra har hänt över tid. Hästnäringen har professio- naliserats och arbetsrättsliga frågor har uppmärksammats.

1Almega. 2024. Rapport Reformpaket för ett växande Sverige.

270

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Arbetsvillkoren är viktiga för rekrytering

Det framfördes även vid hearingarna den 9 oktober 2024 att unga ställer högre krav på sin arbetssituation i dag. Det kommer att bli större konkurrens om arbetskraften framöver. Det framfördes att förbättringar behövs därför generellt när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. En kompetenshöjning i hästnäringen om bland annat arbetsmiljö och arbetsrätt ansågs vara nödvändig för att kunna rekry- tera personal i framtiden och behålla dem långsiktigt, men det ställer också högre krav på lönsamhet.

HNS och HYN har i samarbete låtit genomföra flera undersök- ningar om arbetsmarknad och rekrytering inom hästnäringen. 2014 och 2018 gjordes exempelvis attitydundersökningar om hur häst- näringen uppfattas som arbetsgivare. Det övergripande resultatet var att hästnäringen urskiljer sig varken som genomgående attraktiv eller genomgående oattraktiv, jämfört med andra branscher. Det som lyftes som relativt positivt av respondenter var möjlighet att få ta eget ansvar, intressanta och meningsfulla arbeten samt trevligt arbets- klimat med avseende på laganda och samarbete. Det som lyftes som relativt negativt var frågor om lön, arbetstider, anställningstrygghet, personalpolicys, yrkenas status och möjlighet till balans mellan yrkes- och privatliv.2

Röster från studerande, arbetstagare och arbetsgivare

År 2023 genomförde HNS och HYN en enkätundersökning bland gymnasieelever vid gymnasieskolor med inriktning hästhållning, bland elever som läser Nationell Idrottsutbildning (NiU) med hästinrikt- ning, samt bland yrkesverksamma inom hästnäringen. Av resultatet framgår bland annat att den främsta anledningen till att eleverna har valt hästinriktning är att de vill gå ett roligt program på gymnasiet och endast cirka 15 procent uppgav att de efter gymnasiet planerar att arbeta som hästskötare. Drygt 12 procent uppgav att de planerade att studera vidare för arbete inom hästnäringen. Cirka en tredjedel av eleverna såg uttalat framför sig ett arbete inom hästnäringen. Se figur 4.1. Ungefär åtta av tio elever tycker efter genomförd praktik

2Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2018. Rapport Scandinavian Research AB. Tracking, utvecklingen av Arbetsgivarvarumärket, Hästnäringen.

271

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

att utbildningen ger dem rätt förutsättningar för att jobba med sin valda yrkesutgång.

Figur 4.1 Elever i gymnasieutbildning med hästinriktning om varför de valt utbildningen

Ange den främsta anledningen till att du valde hästinriktningen?

7% 15%

Vill arbeta som hästskötare

Vill arbeta med annat yrke inom hästnäringen Vill studera vidare inom häst

27%

12%

Vill arbeta som ridlärare

Vill utveckla min färdighet inom sporten

22%

Vill gå ett praktiskt program på gymnasiet

Vill gå ett roligt program på gymnasiet

Övrigt

Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse och Hästnäringens Yrkesnämnd.

Knappt hälften av de yrkesverksamma som svarade på enkäten arbe- tade som hästskötare medan övriga var exempelvis ridlärare, travskole- instruktörer, tränare, beridare och olika chefer. Av respondenterna hade mer än hälften inte gått ett gymnasieprogram med hästhållning i utbildningen och de flesta respondenter arbetade i ett tränings- och tävlingsstall eller på en ridskola. De uppgav vidare att den främ- sta anledningen till att arbeta i hästnäringen är att de gillar att arbeta med hästar, att arbeta utomhus och att de har intresse för tävlings- moment. De saker som de gillar minst med arbetet är att vädret ibland är dåligt, arbetstider, tung arbetsbelastning och stress samt i vissa fall att arbeta för ideell styrelse.

Inom ramen för denna undersökning genomfördes också djup- intervjuer med arbetsgivare. För att vara anställningsbar ansåg arbets- givarna att inställning många gånger är viktigare än utbildning och att arbetstagarna måste kunna göra alla arbetsuppgifter i en mindre verksamhet, även till exempel mocka. Arbetsgivarna ansåg också att

272

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

arbetstagare behöver visa ansvarsförmåga, ha god hästkänsla samt kunna prioritera vad som är viktigast att göra på arbetsplatsen. I sva- ren från arbetsgivarna exemplifieras med att hippologer och elever från gymnasieutbildning inom hästhållning ofta inte är tillräckligt förberedda för praktiskt arbete. Arbetsgivarna uppgav att när de som gått utbildningarna kommer ut i arbete har de bristande förstå- else för verkligheten och att arbetet med hästar ofta är jobbigare än vad de trodde.

Av svaren i enkäten till arbetsgivarna framgår att den rekryter- ing som görs oftast sker genom kontakter eller via att studerande gjort praktik på arbetsplatsen. Ungefär en fjärdedel använder annon- ser på egen hemsida. Endast cirka en sjättedel uppger att tjänsterna tillsätts med stöd av Arbetsförmedlingen eller annan jobbförmedlare. En klar majoritet av arbetsgivarna i enkäten uppger att det inte är lätt att rekrytera. Vidare uppgav ungefär hälften av arbetsgivarna att de egentligen har behov av mer personal. Samtidigt framgår att ungefär två tredjedelar av de som skulle vilja rekrytera bedömer att de inte har ekonomiska resurser för det.

Synen på hästnäringen påverkar rekryteringen

Bland annat vid hearingarna har även framförts att synen på använd- ning av hästar berör fler än de som själva är verksamma inom häst- näringen. Missförhållanden uppmärksammas ofta i media. Hästars välfärd och hästsportens acceptans i samhället, Social License to Operate (SLO), påverkar därmed rekryteringen. Flera deltagare vid hearingarna lyfte att det är en fråga som har betydelse för både ny- rekrytering till hästsporten som sådan och för rekrytering av perso- nal till hästnäringen.

4.4Gymnasieutbildning

Gymnasieskolan

När det gäller gymnasial utbildning för hästnäringen handlar det främst om utbildning inom Naturbruksprogrammets inriktning Hästhåll- ning, även om andra nationella program ibland kan erbjuda hästre- laterade ämnen. Därutöver finns även gymnasieutbildningar som

273

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

inte är direkt hästrelaterade, men ändå kan erbjuda en väg till arbete inom hästnäringen eller ge behörighet till högskoleutbildningar inom hästnäringen. Det kan handla om högskoleförberedande program eller yrkesprogram som exempelvis behövs för att sköta anläggningar, till exempel Bygg- och anläggningsprogrammet. I utredningens upp- drag ingår dock endast att kartlägga vilka utbildningar som finns inom hästområdet.

Utbildningar inom gymnasieskolan är en del av skolväsendet och regleras därmed av bland annat skollagen och gymnasieförordningen. På så sätt styrs utbildningarnas omfattning och innehåll nationellt.

Det handlar till exempel om ämnen, nivåer och examensmål. Samti- digt framgår i Yrkesprogramsutredningens delbetänkande3 att inne- hållet i utbildningarna inom Naturbruksprogrammet varierade mycket kraftigt mellan olika skolor. På vissa skolor fanns en klar yrkespro- fil medan utbildningen på andra skolor gav en mycket svag koppling till ett yrke direkt efter examen. Det innebär att programmet upp- fattades som otydligt av såväl elever som arbetsgivare. Bland annat utifrån detta genomfördes förändringar rörande inriktningarna inom Naturbruksprogrammet. Exempelvis delades inriktningen Djur upp i två nya inriktningar; Djurvård respektive Hästhållning. Hösten 2021 började de första eleverna på Naturbruksprogrammet med de nya inriktningarna, se tabell 4.1.

Tabell 4.1 Utbildningar inom Naturbruksprogrammet (häst)

Antal examinerade per läsår

	2019/2020	2020/2021	2021/2022	2022/2023	2023/2024

Djur/Djurvård,
skolår 1	1 869	2 069	1 618	1 505	1 444
Hästhållning,
skolår 1	–	–	819	899	960

Gymnasieexamen
(Djur/Djurvård och
Hästhållning)	1 300	1 429	1 420	1 550*	1 754**
Andel med examen	93 %	91 %	91 %	92 %	92 %

Anm.: *Varav Hästhållning 3 elever. **Varav Hästhållning 722 elever. Andelen av dessa med examen var 94 %.

Källa: SCB.

3Statens offentliga utredningar. 2015. En yrkesinriktning inom teknikprogrammet. Delbetän- kande av Yrkesprogramutredningen. SOU 2015:29.

274

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Uppgifterna samlas in årligen av SCB. För gymnasieexamen, studie- intyg och studiebevis sker mätning kring den 18 juni varje år. För elever som återfinns i årskurs 3 aktuellt år, men som inte tar ut gym- nasieexamen och som inte återfinns i årskurs 3 efterföljande läsår, samlar SCB in studiebevis. Det är inte helt enkelt att i den nationella statistiken utröna hur stor andel av eleverna inom den gamla inrikt- ningen Djur som studerade utbildning inom hästhållning. Ett sätt att få en bild är att undersöka antal elever med betyg i kursen Häst- kunskap 3. För läsåren 2019/2020 och 2020/2021 var det enligt Skol- verket 541 respektive 517 avgångselever som hade det. Tillsammans med data för antal elever som påbörjat skolår 1 och antal avgångna elever läsåret 2023/2024 med inriktning Hästhållning visar detta på ett ökande intresse för gymnasial utbildning inom hästhållning.

Av examensmålen för Naturbruksprogrammet framgår att inrikt- ningen Hästhållning ska ge fördjupade kunskaper om hästar, hästars beteende och behov samt samspelet mellan häst och människa. I in- riktningen ska eleverna lära sig att arbeta yrkesmässigt på ett säkert sätt med hästar och att sköta hästanläggningar. Inriktningen betonar sambandet mellan tekniska och biologiska kunskaper för en god häst- hållning. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som hästskö- tare inom hästnäringens olika grenar.4 Alla yrkesprogram ska inne- hålla arbetsplatsförlagt lärande (apl). Apl innebär att hela eller delar av kurser i gymnasieskolan genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan i minst 15 veckor.5

Regionala planeringsunderlag

I en ambition att stärka kompetensförsörjningen för välfärd och när- ingsliv har staten sjösatt en reform för att få en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov. Skolverket har med anledning av det fått i uppdrag att ta fram regionala planer- ingsunderlag för gymnasial utbildning. Underlagen bygger bland annat på SCB:s långsiktiga prognos över tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden.6 De regionala planeringsunderlagen är ett stöd

4Skolverkets författningssamling. 2010. Förordning om examensmål för gymnasieskolans nationella program. SKOLFS 2010:14.

5Skolverkets författningssamling. 2010. Gymnasieförordning. SKOLFS 2010:2039.

6Statistiska centralbyrån, SCB. 2021. Trender och Prognoser 2020 Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035.

275

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

för huvudmän när de planerar och dimensionerar utbildning inom gymnasieskolans samtliga nationella program, introduktionspro- grammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever och i yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbild- ningar på gymnasial nivå inom komvux. Skolverket levererade på uppdraget för första gången 2023.7 När det gäller Naturbrukspro- grammet som helhet bedömer Skolverket att andelen platser på pro- grammet bör öka i fyra län, behållas på samma nivå i elva län och minska i sex län. I flera län bedömer Skolverket att platser bör om- disponeras inom programmet till inriktningarna skogsbruk och lant- bruk. I flera fall nämns att det finns överskott för inriktningen Häst- hållning. Det framgår i rapporten att Hästnäringens Yrkesnämnd ser ett fortsatt behov av arbetskraft inom hästnäringen. Regionerna ges också möjlighet i rapporten att ha synpunkter på Skolverkets förslag och i en del fall avviker deras bedömning från Skolverkets. Exempelvis Västra Götalandsregionen delar inte Skolverkets bedöm- ning att andelen erbjudna platser på naturbruksprogrammet i regio- nen bör behållas på nuvarande nivå, utan menar att det finns behov av fler naturbruksutbildade än vad Skolverket bedömer och det gäller även för inriktningen Hästhållning.

Nationell yrkesutbildning

För närvarande pågår en pilotverksamhet med Nationell yrkesut- bildning (NY). Det är en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan.8 Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att förbereda och genomföra pilotverksamheten. Myndigheten har beslutat att avgränsa vilka utbildningsområden som kan tilldelas stats- bidrag, men naturbruk är ett av dessa områden.

7Skolverket. 2023. Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning. Skolverket rapport 2023:12.

8Svensk författningssamling. 2024. Förordning (2024:107) om stöd för en nationell yrkes- utbildning.

276

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.5Yrkeshögskoleutbildning

Utbildningar inom yrkeshögskola genomförs genom ett mycket nära samarbete med den berörda näringen och ska svara mot arbets- livets behov av yrkeskompetens. För alla utbildningar ska det finnas en ledningsgrupp där majoriteten är företrädare för arbetslivet.

Utbildningarna drivs av olika utbildningsanordnare som måste ansöka om att få ingå i yrkeshögskolan. Till skillnad från många andra utbildningar beslutar Myndigheten för yrkeshögskolan bara om start för upp till fem utbildningsstarter i taget inom yrkeshög- skolan. Utbildningsutbudet och innehållet i utbildningarna styrs av arbetslivets behov och varierar därför över tid. Omfattningen av medel för utbildningsplatser styrs av det utrymme som förhandlas i politiska processer inför beslut om den årliga budgetpropositionen.

Konkurrensen om att få starta nya yrkeshögskoleutbildningar är stor. Utbildningarna är kortare än traditionell högskola, ofta ett till tre år långa. Med några få undantag beslutar utbildningarna själva om innehåll i kursplaner. Utbildningar varvar normalt teori med praktik ute på en eller flera olika arbetsplatser, så kallat lärande i arbete (LIA). Utbildningarna ska normalt vara avgiftsfria för de studerande. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för får dock förekomma. De flesta som studerar på yrkeshögskolan har arbetat några år eller studerat på högskola tidigare. Inom yrkes- högskolan finns för hästnäringen exempelvis utbildningar till hov- slagare, beridare/unghästutbildare och ridlärare, se tabell 4.2.

Tabell 4.2 Utbildningar inom yrkeshögskolan

Antal examinerade per år

	2019	2020	2021	2022	2023

Beridare/Unghästutbildare	21	20	12	0	9
Ridlärare	5	9	18	6	13

Kusk inom brukshästkörning	0	9	6	9	9
Hovslagare	88	12	58	90	60

Företagsledarutbildningar
(inom hästbranschen)	11	8	15	0	16
Summa	125	58	109	105	107

Examensgrad	75 %	75 %	65 %	68 %	60 %

Källa: SCB.

277

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Förutom utbildningarna i tabellen ovan tillkommer också några få studerande i utbildning till equiterapeut inom yrkeshögskolan för 2022 och 2023. Examensgrad i yrkeshögskolan beräknas som andel examinerade i procent av antagna som bedrivit studier vid utbild- ningar som ger examen. I tabellen ovan anges en viktad genomsnitt- lig examensgrad för de uppräknade utbildningarna. Det finns dock stor variation mellan utbildningarna och mellan åren, ett spann på cirka 45–85 procent. För yrkeshögskolan som helhet har examens- graden legat strax över 70 procent under många år, men de allra senaste åren har visat en sjunkande trend och för 2023 var examens- graden i genomsnitt 67,6 procent. En förklaring till den sjunkande nivån kan vara effekter av pandemin.

Konkurrensen om att få erbjuda utbildning inom yrkeshögsko- lan är som nämnts hård. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) tvingas avslå mer än varannan ansökan beroende på den gällande ramen för statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning. I ansökan 2023 om att starta yrkeshögskoleutbildningar beviljade MYH sex av åtta ansökningar inom området häst9 . För ansökningarna 2024 beviljades dock endast tre av tolv ansökningar med start 202510 . En jämförelse som kan göras är att totala antalet studerande inom de hästrelaterade utbildningar som nämns i tabell 4.2 totalt utgör cirka en halv pro- cent av alla studerande inom yrkeshögskolan. Det relaterar nära till omsättningen av hästrelaterade varor och tjänster som helhet, som också brukar anges till cirka en halv procent av Sveriges bruttona- tionalprodukt (BNP). Det tyder på att hästrelaterade utbildningar inte är missgynnade relativt andra utbildningsområden.

4.6Högskoleutbildning

Hippologprogrammet är den enda högskoleutbildningen helt med inriktning mot hästkunskap i Sverige och den ges av Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU). Det startade 1994 som ett tvåårigt yrkes- program men blev sedan 2010 ett treårigt kandidatprogram och är från och med 2021 ett treårigt yrkesprogram. Hippologprogrammet med inriktningarna ridhäst, travhäst och islandshäst genomförs på Hästnäringens tre riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången.

9Myndigheten för yrkeshögskolan. 2024. Områdesanalys 2024 Häst.

10Myndigheten för yrkeshögskolan. 2024. Resultat ansökningsomgång 2024.

278

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Det är en relativt liten högskoleutbildning. Efter antagningsprov antas årligen drygt trettio studenter, se tabell 4.3. Utbildningen inne- håller teoretiska och praktiska moment i ungefär lika stor omfattning. I utbildningen ingår bland annat kunskaper om hästens byggnad och funktion, dess skötsel och utfodring samt företagande, pedago- gik och ledarskap. Det ingår ridning, körning, unghäst, träning av travhäst och häst- och anläggningsvård, beroende på vilken inrikt- ning studenten valt. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genom- förs i samarbete med professionell verksamhet inom hästnäringen vid exempelvis ridskolor eller träningsstall. Efter examensarbete in- om hippologi kan studenten erhålla hippologexamen och kandidat- examen med inriktning hippologi. Utbildningen förbereder för ett professionellt arbete inom hästnäringen, exempelvis som ridlärare eller tränare.

Tabell 4.3 Hippologprogrammet

Antal examinerade per år

	2020	2021	2022	2023	2024
Registrerade på utbildningen
(2017–2021)	32	30	31	38	31
Påbörjat utbildning	28	25	31	38	29
Genomgången utbildning	24	22	26	27	22
Kandidatexamen	8	7	0	1	0

Hippologexamen	3	5	14	17	12
Både kandidat-och
hippologexamen	10	4	2	0	0
Totalt antal examinerade	21	16	16	18	12
Examensfrekvens för de som
påbörjade utbildningen	75 %	64 %	52 %	47 %	41 %

Examensfrekvens för de med
genomgången utbildning	88 %	73 %	62 %	67 %	55 %
Andel avklarade poäng för de
med genomgången utbildning	98 %	85 %	97 %	98 %	96%

Källa: Hippologenheten, SLU.

SCB redovisar normalt examensfrekvens för programnybörjare på yrkesexamensprogram och generella program inom högskolan, det vill säga andelen examinerade inom viss tid från start. Redovisningen av examensfrekvens görs utifrån utbildningarnas nominella studie-

279

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

tid plus tre år. Data för tabell 4.3 har utredningen dock fått direkt av SLU. Utbildningen till hippolog har som framgår av tabellen ovan haft en låg examensgrad under senare år. En förklaring till den sjun- kande nivån kan vara effekter av pandemin. Enligt Hippologenheten vid SLU har dock de som genomgått utbildningen klarat många högskolepoäng även om de inte har examen från utbildningen.

SLU har i samarbete med HNS genomfört en utredning om hippologprogrammets framtida utveckling.11 Bakgrunden var bland annat frågeställningar om utbildningens målgrupp, innehåll, ekonomi, studiemiljö, genomströmning och de tre riksanläggningarnas roll. Utredningsrapporten presenterades 2023 och innehåller en nuläges- beskrivning och ett antal alternativa förslag på utbildningarnas fram- tida innehåll, organisation och placering för campus. Enligt uppgifter till Hästutredningen pågår ett utvecklingsarbete men några beslut är ännu inte tagna om eventuella ändringar för hippologprogrammet.

Av Hästutredningens direktiv framgår att hippologprogrammet ska ingå i kartläggningen. Det finns även flera andra högskoleutbild- ningar som kan leda till yrkesverksamhet inom hästnäringen, till exempel veterinärer, agronomer, etologer och gymnasielärare. En masterutbildning kan även ge möjlighet till en karriär som forskare inom hästrelaterade områden. Dessa utbildningar har dock ett stort verksamhetsfält utanför hästnäringen. Det är också värt att notera i sammanhanget att det pågår en särskild så kallad bokstavsutredning om tillgång till veterinärer12 . Sammanfattningsvis har utredningen därför valt att inte inkludera dessa övriga högskoleutbildningar i kartläggningen.

4.7Folkhögskoleutbildning

Utbildningar inom folkhögskola omfattar utbildning för vuxna på olika nivåer. Folkhögskolor utgör ett alternativ till formella utbild- ningar och har ofta fokus på gemenskap och personlig utveckling.

En folkhögskola är generellt inte bunden av nationellt fastställda kurs- och läroplaner. Alla folkhögskolor ska erbjuda allmän kurs, det vill säga möjlighet att komplettera och slutföra exempelvis gym- nasieutbildningar. De flesta folkhögskolor har en koppling till ideella

11Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2023. Hippologprogrammets framtida utveckling.

12Regeringen. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

280

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

organisationer eller liknande medan ungefär en tredjedel har offentlig huvudman. Det är Folkbildningsrådets uppgift att fördela statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.13 Stöd fördelas bland annat som organisationsbidrag för administrativa kostnader respektive verksamhetsbidrag för så kallade deltagarveckor. En deltagare som studerar heltid i fem dagar motsvarar en deltagarvecka och en hel- årsplats på folkhögskola motsvarar cirka 35 deltagarveckor. Folk- högskolor kan ta ut avgift av deltagare för att få gå en kurs. Under- visning som finansieras av statsbidrag ska dock vara avgiftsfri, även om deltagare fortfarande kan få betala för kost, logi, studiematerial med mera.

Hästsportens folkhögskola är den folkhögskola som främst er- bjuder utbildningar för hästnäringen. Skolan är en ideell förening som bildats av huvudmännen Svensk Travsport, Svenska Ridsport- förbundet och Svensk Galopp och skolan har sitt säte på Strömsholm. Hästsportens Folkhögskola uppger att det särskilda syftet med deras profil är att öka det allmänna hästkunnandet inom rid-, trav- och galoppsporterna. Utbildningar inom ridning sker främst på Strömsholm, ofta i samverkan med Ridskolan Strömsholm. Svensk Travsports utbildningsverksamhet är fördelad mellan Wången, trav- sällskapen och Svensk Travsport. Svensk Galopps verksamhet är för- delad mellan galoppbanorna och Svensk Galopp. Hästsportens folk- högskola har utbildningar till tränare, ridlärare och hästskötare men det finns också utbildningar inom exempelvis hästkunskap, arbets- miljö, pedagogik, hästunderstödda insatser och parasport. Folkhög- skolan har även allmän kurs som kan ge behörighet till vidare stu- dier. Se tabell 4.4.

13Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen.

281

Utbildningsbehov inom hästnäringenSOU 2025:58

Tabell 4.4	Deltagare i hästkurser på Hästsportens folkhögskola
	Antal deltagare, deltagarveckor och helårsplatser per år

		2020	2021	2022	2023	2024
Allmän kurs, häst		33	46	58	52	50
Särskild kurs, ridsport		200	272	235	222	197

Särskild kurs, travsport,
galoppsport och islandshäst		268	198	204	211	275
Summa deltagare		501	516	497	485	522

Summa, deltagarveckor		3 450	4 144	4 159	3 837	3 635
Summa, helårsplatser		99	118	119	110	104

Korta kurser, deltagare		1 603	1 677	2 508	1 376	1 885
Korta kurser, deltagarveckor		696	875	1 169	705	676
Korta kurser, helårsplatser		20	25	33	20	19
Summa helårsplatser		119	143	152	130	123

Källa: Hästsportens folkhögskola.

Under 2023 genomfördes ett stort antal utbildningar och korta kur- ser vid Hästsportens folkhögskola. Exempelvis genomfördes flera kurser i arbetsmiljö och arbetsrätt med totalt närmare 50 deltagare. Det genomfördes ridlärarutbildningar på de tre nivåerna SRL I-III med totalt över sextio deltagare. Det finns två kursnivåer i Häst- kunskap, också med över 60 deltagare under 2023. För ridsporten genomfördes också kurser i pedagogik och ridskoleverksamhet. Inom trav- och galoppsport genomfördes exempelvis tränarkurser för steg 1–4. För steg 1 var det 25 deltagare och för steg 2–4 var det totalt över 60 deltagare. Dessutom genomfördes kurser i tränings- fysiologi och hovvård på Wången med totalt över 50 deltagare. Det är också särskilt värt att notera utbildningarna i hästunderstödda in- satser (HUI) som vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och skola med intresse av att använda hästen och dess miljö som en terapeutisk, pedagogisk eller hälsofrämjande resurs i behandlings-, rehabiliterings- och aktivitetssyfte.

282

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.8Utbildning som erbjuds av hästnäringens organisationer

Hästnäringens organisationer erbjuder ett stort och varierat utbud av kurser och möjligheter till kompetensutveckling. Det kan handla om allt från enstaka träffar till längre och mer omfattande utbild- ningar för ett yrke. Detta är ett viktigt komplement till de formella utbildningarna inom gymnasieskola, yrkeshögskola, högskola respek- tive utbildning inom folkhögskola för att säkerställa kompetensför- sörjningen inom hästnäringen. Generellt är målgrupperna för dessa utbildningsinsatser redan engagerade eller yrkesverksamma inom hästområdet. Nedan följer en kortare sammanställning som bygger på underlag som utredningen inhämtat från respektive organisation.

4.8.1Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen (ASVT)

ASVT14 erbjuder årligen i samarbete med SWB en seminassistent- kurs. Det är den enda utbildningen för ändamålet i landet och den är öppen för föreningarnas medlemmar. Kursen har plats för 32 ele- ver. Det erbjuds vartannat år även en vidareutbildning för seminassi- stenter. År 2024 var det 46 deltagare i den. Vartannat år genomförs också en kurs som heter How to Breed a Champion. Kursen är öppen för alla och vid senaste tillfället var det 51 deltagare. Oftast genom- förs kurser hos ASVT till självkostnadspris. Vidare producerar ASVT digitala informationsfilmer som kombineras med webinarier. ASVT erbjuder också föreläsningar på gymnasieskolor om exteriörbedöm- ning av unghästar, att förbereda unghäst inför auktion, med mera.

4.8.2Svensk Galopp (SG)

Svensk Galopp15 erbjuder bland annat introduktionskurser, amatör- tränarkurser, proffstränarkurser, tappskokurser, ponnylicenskurser och amatörryttarkurser. De organiserar även utbildningsdagar och föreläsningar på olika teman. Under 2023 deltog 312 deltagare i kur- ser och föreläsningar hos Svensk Galopp och under 2024 deltog

14Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen. 2025. www.asvt.se/utbildning.

15Svensk Galopp. 2025. www.svenskgalopp.se/utbildning.

283

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

366 deltagare. Kursutbudet innehöll allt från introduktionskurser för de som vill veta mer om galoppsporten till olika typer av licens- kurser, inklusive ponnykurser, och hur man slår på en tappsko. Före- läsningarna berörde ämnen som hästvälfärd, etologi och hållbar ga- loppsport. Många av deltagarna var barn och ungdomar. Kurserna är öppna för alla, men en del kräver förkunskaper. Svensk Galopp är en av huvudmännen för Hästsportens folkhögskola.

4.8.3Svensk Travsport (ST)

ST16 erbjuder digitala kurser för en mängd olika ämnen, exempelvis om att träna häst, att sköta banor och avel. Sedan 2016 har drygt

4 600 personer gått digitala kurser, vilket att innebär cirka 500 per- soner årligen gått en eller flera kurser. De digitala kurserna finansi- eras av ST och är öppna för alla. ST erbjuder också travskolor som oftast drivs av travsällskapen och är belägna intill en travbana. På travskolan finns allt från knattekurser för de allra yngsta till licens- kurser för de som vill börja tävla eller träningskurser för de som vill veta mer om att träna travhästar. År 2024 deltog nästan 5 000 unika elever vid minst tre tillfällen. Travskolans kurser finansieras via del- tagaravgifter, bidrag från ST och via travsällskapen. ST är en av huvud- männen för Hästsportens folkhögskola.

4.8.4Svenska Hovslagarföreningen

Svenska Hovslagarföreningen17 erbjuder fortbildning för yrkesverk- samma hovslagare i sju block och kan avslutas med en fortbildnings- examen. Blocken innehåller utbildning i anatomi och fysiologi, smide och svets, regelverk, allmän djursjukvård, smittskydd, fysiologisk verkning, arbete med föl, hovreparationer och sjukdomar relaterad till en hovslagares arbetsområden. Varje block genomförs under

1–3 dagar. Det är obligatoriskt att starta med block 1, men det finns inga krav på att alla block måste genomföras. Efter ett avslutat block får deltagarna ett diplom som bevis på genomförd utbildning. En serie med alla block samt fortbildningsexamen brukar ta cirka två år

16Svensk Travsport. 2025. www.travsport.se/utbildning/travsportens-utbildningar/var- utbildningsverksamhet.

17Svenska hovslagareföreningen. 2025. www.hovslagareforeningen.se.

284

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

att genomföra. Efter genomförd fortbildningsexamen erhåller del- tagarna ett examensbevis. Fortbildningen skapades 1999 och sedan dess har uppemot 600 hovslagare genomgått ett eller flera block i fortbildningen och mer än 150 hovslagare har avlagt fortbildnings- examen. Fortbildningen är öppen för alla yrkesverksamma hovsla- gare och finansieras helt av kursdeltagarna där Svenska Hovslagare- föreningens medlemmar erhåller ett reducerat pris. Vid vissa block kan även veterinärer delta.

4.8.5Svenska Islandshästförbundet (SIF)

Svenska Islandshästförbundet18 erbjuder kurser på både central och lokal nivå. På central nivå kan det exempelvis vara kurser för unga ledare, ridledare, ridlärare och domarutbildningar. Baskurser som till exempel hippologi, ridteori, tävlingsteori, takt och gångart samt så kallat grönt kort erbjuds via lokala föreningar. Under 2024 del- tog totalt 1297 personer i den organiserade verksamheten för SIF. Av dem deltog 410 personer på evenemang och konferenser som hade med verksamhetsutvecklingen att göra. Ytterligare 887 perso- ner deltog på föreläsningar, läger och andra sammankomster. Utöver den verksamheten deltog totalt 553 personer i SIF:s ordinarie kurser och utbildningar under 2023–2024, till exempel ridlärarutbildningarna och baskurserna. Totalt har SIF under dessa två år organiserat verk- samhet för över 2 400 deltagare på olika sätt. För att delta på förbun- dets utbildningar och kurser ska man vara medlem i en lokalförening som är ansluten till Svenska Islandshästförbundet. Utbildningarna finansieras genom deltagaravgifter.

4.8.6Svenska Ridsportförbundet (SvRF)

SvRF19 har en mycket omfattande utbildningsverksamhet med kur- ser, föreläsningar och konferenser. Målgrupper är ryttare, ledare, funktionärer, föreningar och yrkesverksamma. För ryttare erbjuds bland annat kurser för så kallade Grönt kort som är krav för att tävla inom sporten. SvRF utbildar många ungdomsledare, ridledare och paraledare. Det finns utbildningar för funktionärer på olika nivåer,

18Svenska Islandshästförbundet. 2025. www.icelandichorse.se/utbildning.

19Svenska Ridsportförbundet. 2025. www.ridsport.se/utbildning.

285

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

exempelvis domare och banbyggare. För föreningar erbjuds bland annat kurser för att driva ridskolor som innehåller delar om häst- hållning, anläggningsskötsel, arbetsgivaransvar, säkerhet, ekonomi,

mm.SvRF erbjuder också flera yrkesutbildningar, diplomering för ridlärare och licensiering av tränare. Totalt hade SvRF på central nivå över 4 000 deltagare i kurser, föreläsningar och konferenser 2023. Till detta kommer motsvarande verksamhet i distrikten som totalt omfattade över 13 000 deltagare. Kurserna är öppna för med- lemmar i förbundet och finansieras av deltagaravgifter, projektmedel och SISU Idrottsutbildarna. Ridsporten är med cirka 150 000 med- lemmar en av de största idrotterna i Sverige. SvRF är djupt involve- rade i de allra flesta ridskolorna i Sverige. Det finns cirka 435 rid- skolor och varje år genomförs cirka 5 miljoner ridtimmar. SvRF är en av huvudmännen för Hästsportens folkhögskola.

4.8.7Swedish Warmblood Association (SWB)

SWB20 erbjuder kortare kurser och föreläsningar varje år. Det kan handla om domarkurser, visningskurser, träningstillfällen och infor- mationsträffar om föl. Avelsträffar organiseras för uppfödare som där kan få kompetensutveckling inom bland annat avel och företa- gande. Träffarna genomförs både digitalt och via fysiska möten och bedöms nå cirka 1 000–1 500 unika uppfödare årligen. Kurserna är riktade till och öppna för SWB:s medlemmar och finansieras oftast genom HNS eller SWB centralt. I många fall går det att betala en av- gift för att vara med som icke medlem. SWB erbjuder och genomför träningsdagar på naturbruksgymnasier (Ung SWB cup). Tränings- dagarna genomförs på respektive naturbruksskola och innehåller löshoppning, exteriörbedömning och häst vid hand tillsammans med SWB-domare. Cirka 500 elever deltar årligen.

4.9Kommersiella utbildningar kartläggs inte

Det finns flera exempel på fristående kommersiella utbildningar inom hästområdet. Med detta avses utbildningar som inte ingår i formell utbildning eller arbetsmarknadsutbildningar eller som är

20Swedish Warmblood Association, SWB. 2025. www.swb.org.

286

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

knutna till hästnäringens organisationer. De fristående utbildning- arna finansieras helt av deltagaravgifter. Sådana utbildningar har en viss efterfrågan och det finns en marknad att verka på, exempelvis inom hästmassage. Bland fristående utbildningar finns sådana vars vetenskapliga evidens är bristfällig eller till och med obefintlig. Detta leder i sin tur till frågor om hästvälfärd och konsumenternas kunskap. Det är svårt att göra en samlad bedömning av fristående utbild- ningars nytta och kvalitet, samt de tjänster som efterfrågas på mark- naden utifrån dessa. Exempelvis gjordes 2001 en kartläggning av alt-

ernativmedicinsk behandling av djur som även omfattade hästar.21 Det kan finnas skäl att djupare analysera frågan igen, men det krä- ver ett ganska omfattande arbete. Av utredningens direktiv framgår att hippologprogrammet, naturbruksgymnasium, folkhögskola samt yrkesutbildningar är viktiga för kompetensförsörjningen och häst- näringens utveckling och därför ska kartläggas. Utredningens tolkning är att det som avses är utbildningar inom det formella utbildnings- väsendet. Därtill ska olika kurser och fortbildning som hästnäringens förbund och organisationer erbjuder kartläggas. Sammanfattnings- vis har utredningen därför valt att inte inkludera fristående kommer- siella utbildningar i kartläggningen.

4.10Yrkesprov inom hästnäringen

Det förekommer yrkesprov inom hästnäringen liksom inom flera andra branscher. Med ett yrkesprov ska personen som genomför provet visa att den har uppnått ett yrkeskunnande som förväntas av arbetsgivare efter genomförd utbildning. Syftet med yrkesprov är att främja anställningsbarhet eller möjlighet till försörjning som egen företagare. Yrkesprov ses ofta som ett komplement till exempelvis en examen från en utbildning eller som en del i en valideringsprocess och bör därför vara utvecklade i nära samarbete mellan berörd bransch och utbildningsanordnare. Det kan även förekomma formella förkun- skapskrav eller krav på styrkta erfarenheter. Yrkesproven kan läggas upp på olika sätt, men genomförs under en eller flera dagar och med en eller flera granskningspersoner som bedömer utförandet. Gene- rellt är det också en avgift för att få genomföra yrkesprov. Den som genomför yrkesprovet erhåller sedan ett diplom eller annat intyg.

21Statens offentliga utredningar. 2001. Alternativmedicinsk behandling av djur. SOU 2001:16.

287

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Den statliga utredningen Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) föreslår bland annat att yrkesprov ska införas på yrkesprogram i gym- nasieskolan generellt.22 I den utredningen bedöms att yrkesprov kan bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen, samt ge ökad motivation hos enskilda individer. En utgångspunkt är att ett tydligt syfte med utbildningen och en uttalad förväntan om vad eleven ska prestera är viktigt för elevens engagemang och för att nå ett lyckat resultat. Utredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

HNS och HYN anser att funktionen med yrkesprov är viktig då en diplomering av näringen kan visa att personen har de yrkeskun- skaper som efterfrågas. De menar vidare att det är av vikt att krav i yrkesprov regelbundet utvärderas och matchas mot aktuell kunskaps- bas samt behov på arbetsmarknaden inom hästnäringen. Utredningen har kunnat finna följande yrkesprov som utfärdas av organisationer inom hästnäringen:

•Beridare/Unghästutbildare: Yrkesprov anordnas av SvRF och innehåller prov i personlig färdighet i dressyr, hoppning och rid- ning/hoppning i terräng i enlighet med en särskild kompetens- beskrivning. Provet genomförs under två till tre dagar. Efter genomfört godkänt yrkesprov erhålls diplom.

•Hovslagare: Yrkesprov i form av Sveriges Hantverksråds Gesäll- prov anordnas av Svenska Hovslagareföreningen. Provet syftar till att visa att den nyutbildade hovslagaren har de grundläggande praktiska färdigheter som krävs för att kunna verka som yrkes- verksam hovslagare. Ett godkänt Gesällprov ger behörighet att ansöka om Gesällbrev. Hovslagare som uppfyller förkunskaps- kraven i provbestämmelser kan ansöka om att avlägga Sveriges Hantverksråds Mästarprov. Mästarprovet syftar till att visa att hovslagaren har utökade praktiska färdigheter att kunna arbeta med alla i hovslagaryrket förekommande arbetsuppgifter. Ett godkänt mästarprov ger behörighet att ansöka om Mästarbrev. Gesäll- och mästarbrev utfärdas av Sveriges Hantverksråd.

•Hästskötare (ridsport): Yrkesprov anordnas av SvRF och inne- håller teoretiska och praktiska prov i hästskötsel, ridning, longer- ing, visning av häst vid hand, foderlära och hästkunskap. Provet

22Statens offentliga utredningar. 2024. Fler vägar till arbetslivet. SOU 2024:74.

288

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

genomförs under en dag. Efter genomfört godkänt yrkesprov erhålls diplom.

•Hästskötare (travsport): Yrkesprov anordnas av Svensk Trav- sport och innehåller praktiska prov i stalltjänst, foderlära, visning av häst vid hand, körning och omvårdnad/travarhälsan, samt teo- retiskt prov i hästens anatomi, hälsa och friskvård, foderkunskap, miljö, träningslära och dopningsregler samt reglemente och lagar. Provet genomförs under en dag. Efter genomfört godkänt yrkes- prov erhålls diplom.

•Hästskötare (islandshäst): Yrkesprov anordnas av Svenska Islandshästförbundet och innehåller praktiska prov i stalltjänst, hästskötsel, anläggningsskötsel, munderingar, hälso- och sjuk- vård, hovbeslag och skärpningsmedel, visning av häst vid hand, longering och ridning, samt teoretiskt prov i hästkunskap, foder- lära, anläggning, ridlära, hästhållningens organisationer och aktu- ell lagstiftning runt hästhållning. Provet genomförs under en dag. Efter genomfört godkänt yrkesprov erhålls diplom.

•Ridlärare: Yrkesprov anordnas av SvRF och innehåller bland annat prov i personlig färdighet i dressyr, hoppning och terräng, praktiska undervisande prov, ridskolekunskap, foderlära och häst- kunskap. Provet genomförs under två till tre dagar. Efter genom- fört godkänt yrkesprov erhålls diplom. Diplomerad Svensk Rid- lärare finns på tre nivåer I, II och III, där III är den högsta nivån.

4.11Utbildning och arbete inom EU och andra länder

Möjligheter för svenska medborgare att gå utbildning i andra länder

Det finns generellt goda möjligheter att kunna få studiehjälp för gymnasiestudier eller studiemedel för eftergymnasiala studier för att studera utanför Sverige. Det är olika krav för studier inom eller utanför EU/EES och Schweiz eller för en distansutbildning. Exem- pelvis studerar drygt 25 000 studenter från Sverige vid universitet och högskolor utomlands varje år enligt Universitets- och högskolo- rådet. De flesta ordnar utlandsstudierna själva, men många åker också som utbytesstudenter. Många högskoleutbildningar i Sverige erbju-

289

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

der möjlighet att inom ramen för sin svenska utbildning studera viss tid utomlands. Erasmus+ är EU:s program för internationellt sam- arbete och utbyte inom bland annat utbildning. Genom finansiering från Erasmus+ kan utbildningsorganisationer erbjuda sina elever och studerande fördjupade kunskaper och breddat lärarande genom att studera eller praktisera i ett annat land. Det finns exempel på praktik genom detta inom hästutbildning både på gymnasial nivå och på hippologprogrammet.

Fri rörlighet inom EU

Fri rörlighet för personer är en av de fyra friheterna inom Europeiska unionen och en grundläggande rättighet som ger unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionens territorium.

Till exempel kan en unionsmedborgare resa till en annan medlems- stat än den där han eller hon är medborgare för att arbeta eller studera, utan några krav på visum, uppehålls- eller arbetstillstånd. Genom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) omfattas även Island, Liechtenstein och Norge. Även Schweiz omfattas av avtalet om fri rörlighet. Däremot kan det ställas särskilda krav för att arbeta inom vissa yrken. Enligt det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet ska egenföretagare och anställda i EU kunna såväl etablera sig, till- fälligt erbjuda sina tjänster eller söka anställning i ett annat medlems- land, utan att behöva mötas av nationella yrkesregleringar som för- biser sådan erfarenhet och kompetens som förvärvats i annat land. Yrkesverksamma som är lagligen etablerade inom ett reglerat yrke i sitt ursprungsland och som tillfälligt vill förflytta sig till ett annat land har rätt att göra det, till exempel för att göra yrkespraktik eller arbeta som vikarie. Det finns särskild lag23 och förordning24 i Sverige som innehåller bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och om erkännande av yrkeskvalifikationer för den som vill utöva ett regle- rat yrke i Sverige, som anställd eller som egenföretagare, och som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i en annan stat inom EES eller i Schweiz. Exempelvis måste den som har examen som veterinär från en godkänd utbildning i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz ansöka om legitimation i Sverige. Under 2024 utfärd-

23Svensk författningssamling. 2016. Lag (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

24Svensk författningssamling. 2016. Förordning (2016:157) om erkännande av yrkeskvali- fikationer.

290

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

ade Jordbruksverket 208 veterinärlegitimationer.25 Det är en minsk- ning med knappt 10 procent jämfört med de två föregående åren. Av dessa hade 80 veterinärer gått sin utbildning vid SLU. Utöver dessa var det 86 veterinärer som utbildat sig inom EU och som meddelat att de vill arbeta tillfälligt i Sverige, så kallad tillfällig tjänsteutövning.

Något om praktik i internationella sammanhang

Som tidigare framgått är det mycket vanligt med praktik inom ut- bildningar, det vill säga att delar av utbildningen förläggs till en arbetsplats. Inom gymnasieutbildning benämns det arbetsplatsför- lagt lärande (apl), inom yrkeshögskoleutbildning lärande i arbete (LiA) respektive inom högskoleutbildning verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Gemensamt för dem är att det handlar om ett lärande på en arbetsplats som kopplas till mål inom utbildningen. En sådan praktik är obetald för den studerande som under praktiken i stället fortsatt har rätt till studiemedel. Det kan också finnas möj- lighet till andra sorters praktik, exempelvis som en del av en arbets- marknadsåtgärd eller inom vården. Syftet med praktiken är då mer knutet till erfarenheten för individen att vara på en viss arbetsplats av andra skäl, exempelvis att prova på ett yrke eller som arbetsträ- ning. Även i dessa fall berättigar praktiken till någon form av eko- nomiskt stöd för individen.

Det förekommer i arbetslivet även obetald praktik som är helt fristående från de offentliga systemen, det vill säga att en individ helt enkelt arbetar på en arbetsplats utan att uppbära lön för detta. Ibland kan det vid sådan praktik erbjudas en kompensation genom fritt boende eller liknande. Detta förekommer även inom hästverk- samheter runt om i Europa. Inom EU har oavlönat arbete identi- fierats som ett generellt problem. Den 20 mars 2024 presenterade kommissionen, som följd av en resolution från Europaparlamentet, en reviderad rådsrekommendation om förstärkta kvalitetskriterier för praktikprogram samt ett direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter.26 Syftet med förslaget till direktiv är att förbättra och stärka efterlevnaden av arbetsvillkor för praktikanter samt att mot- verka att praktik används när det egentligen är fråga om ett anställ-

25Jordbruksverket. 2025. Årsredovisning 2024.

26EU-kommissionen. 2024. Proposal for a Council Recommendation on a reinforced Quality Framework for Traineeships (COM(2024) 133).

291

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

ningsförhållande. Förslaget processas för närvarande inför beslut i ministerrådet och ska därefter tas upp med Europaparlamentet.

4.12Hästnäringens riksanläggningar

Hästnäringens tre riksanläggningar är Flyinge, Ridskolan Ströms- holm och Wången. Det finns en stor samsyn mellan staten och häst- näringens organisationer om vikten av riksanläggningarnas roll som nationella kunskapscentrum för utbildning och forskning inom häst- sektorn. För att bättre förstå riksanläggningarnas tillkomst, nuvarande organisation och funktion samt bärande av kulturarv behövs dock en liten historik.

Under 1970-talet genomgick hästbranschen en stark utvecklings- fas med ett ökat antal hästar, framför allt för fritidsändamål. Detta följde efter en utveckling där behovet av hästar inom Försvarsmakten och skogs- och jordbruket kraftigt hade minskat. År 1974 bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) som under lång tid hade mono- pol på legalt spel på trav och galopp. Staten använde från början även ATG för att driva frågor inom trav- och galoppsporten, men senare drev staten på för att ATG också skulle engagera sig brett för utvecklingen av svensk hästnäring i stort. Det kom främst att beröra riksanläggningarna, som genom åren haft olika utmaningar, men senare också hästsjukvården. Staten kompenserade trav- och galoppsporten för de insatser som gjordes i det bredare hästperspek- tivet genom det särskilda avtalet om totalisatorspelet.

Behovet av nationell struktur för att hantera växande uppgifter inom svensk hästnäring intensifierades under 1990-talet. Efter för- slag i en statlig utredning27 av dåvarande Lantbruksstyrelsen (numera Jordbruksverket) bildades 1992, på initiativ av LRF och ATG efter en överenskommelse med Svenska Ridsportförbundet (SvRF), Natio- nella Stiftelsen för hästhållningens främjande (NS) som därefter bytte namn till Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Huvud- uppgiften var att ATG genom spelet på hästar och LRF genom jord- brukspolitiken skulle ta ett ekonomiskt ansvar för Riksanläggningarna samt för åtgärder som främjade utbildning och avel inom hästnär- ingen. Den verksamheten var huvudsakligen tänkt att bedrivas på riksanläggningarna. LRF:s åtagande har senare förändrats. Ett av

27Lantbruksstyrelsen. 1991. Hästutredning. LBS 1991:4.

292

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

HNS första strategiskt viktiga arbete var att medverka vid tillkoms- ten av hippologprogrammet och delfinansiera kostnaderna för denna utbildning som startade vid SLU 1994.

Stiftelsen Hästforskning (SHF) bildades 2004 av HNS i samver- kan med ATG, Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksfors- kning. ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning sammanförde då sina forskningsmedel för häst. SHF:s ska enligt sitt uppdrag ”Finansiera och stödja vetenskapligt kvalitativa forskningsprojekt av hög relevans för hästsektorn, rörande hästar och hästnäringens utveckling”.

Det framgår vidare av regleringsbrevet för SLU28 att SLU ska bidra särskilt till finansiering av högskoleutbildning anordnad i samverkan med HNS vid riksanläggningarna. Genom SLU:s huvudmannaskap för hippologprogrammet säkras också högskolemässighet och till- gång till de senaste rönen från svensk och internationell hästforsk- ning. För rid- och islandshästinriktningarna har programmet till- förts viktig akademisk kompetens via tre adjungerade professorer: två inom ämnet ridkonst ridhäst och en för ridkonst islandshäst.

Yrkeshögskolans praktiska utbildningar i nära samverkan med arbetslivet passar väl för hästnäringen. Yrkeshögskoleutbildning bedrivs på samtliga tre riksanläggningar. Myndigheten för Yrkes- högskolan (MYH) beviljar utbildningar och står för kvalitetsgransk- ning samt grundfinansiering. Yrkeshögskolan ställer krav på med- finansiering av branscherna. HNS har därför ett antal ekonomiska åtaganden för utbildningar som bedöms viktiga för näringens kom- petensförsörjning och är medfinansiär till flera utbildningar.

I dag bedriver samtliga riksanläggningar även gymnasieutbild- ning. Dessa finansieras inte av HNS utan via offentliga ersättningar för utbildningsplatser. Gymnasieprogrammen är viktiga för anlägg- ningarnas attraktivitet, hästbestånd, löpande verksamhet och för att få tillräcklig volym i verksamheten.

Sammanfattningsvis har statens roll varit viktig och direkt avgö- rande som pådrivande för HNS uppdrag och utveckling, och därmed i förlängningen bland annat för riksanläggningarnas verksamhet. På riksanläggningarna finns goda resurser att bedriva högklassig utbild- ning på olika nivåer, såväl teoretisk som praktisk, med stöd i forsk- ning. De tre riksanläggningarna är spridda över landet och har lång

28Ekonomistyrningsverket. 2025. Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sveriges lantbruksuniversitet.

293

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

historia av att vara kunskaps- och utbildningsnav inom den svenska hästnäringen med en bred samlad kompetens och tydliga varumärken. Se mer om respektive riksanläggning i nedanstående avsnitt.

4.12.1Flyinge

Flyinge har mycket gamla anor. År 1661 blev Flyinge statsstuteri, vilket dock upplöstes 1871 då Flyinge i stället blev hingststation. Från 1817 bedrevs under en period utbildning av kavalleriofficerare på Flyinge men den verksamheten upphörde 1837. Hingstdepån blev dock kvar på Flyinge under statligt ägande till 1982 då Flyinge- stiftelsen bildades. Ekonomin var dock fortfarande ansträngd när Flyinge AB bildades 1992 och det var särskilt kopplat till driften och underhållet av de kulturminnesmärkta fastigheterna.

I början av 2000-talet blev HNS i ökad omfattning engagerad i Flyinges utveckling och det togs fram ett särskilt utvecklingspro- gram. Första halvan av 2010-talet var fortsatt utmanande för Flyinge. Avelsverksamheten gjorde underskott och avvecklades. Den kom dock att leva vidare via externa privata aktörer som hyrde in sig på Flyinge för att bedriva kommersiell avelsverksamhet. Nästa viktiga steg togs under våren 2015 då en överenskommelse träffades mellan SvRF, SWB, och ATG om att stärka samverkan mellan Flyinge och Strömsholm. I denna överenskommelse slogs också fast att SvRF har ett övergripande ansvar för riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm med SWB som stödjande organisation.

Flyinge har i dag fyra fokusområden: utbildning, avel, hästföräd- ling och evenemang. Det finns gymnasieutbildning genom Flyinge hästsportgymnasium, yrkeshögskoleutbildning till beridare och hov- slagare och högskoleutbildning inom ramen för hippologprogram- met. Via bland annat hippologprogrammet och samarbetet med SLU drivs forsknings- och utvecklingsverksamhet på Flyinge. Flyinge ut- bildar hästar som kan användas i såväl toppsport som till ridskolor, som polishästar och till privatryttare. Hästarna tränas och hanteras av Flyinges studenter inom hippologprogrammet och beridarpro- grammet med support från professionella yrkesmänniskor. Flyinge har också omfattande evenemangsverksamhet på anläggningen, exem- pelvis inom hoppning, dressyr, fälttävlan och körning.

294

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.12.2Ridskolan Strömsholm

Strömsholm är en anläggning med en lång historia med rötter i tidigt 1600-tal. Arméns rid- och körskola verkade på Strömsholm i 100 år, mellan 1868 och 1968 när dåvarande Ridfrämjandet tog över ridskole- verksamheten och Ridskolan Strömsholm (RS) etablerades. Det direkta statliga engagemanget i Strömsholm hade då varat i ganska precis 350 år. Staten är fortfarande ägare till majoriteten av fastig- heterna på Strömsholm via Statens Fastighetsverk. RS äger bland annat elevbostäder, ridhus och vissa markområden.

RS hade från starten återkommande ekonomiska utmaningar där staten på olika sätt fick ingripa. I och med bildandet av Hästsportens folkhögskola 1988, genom ett avtal mellan Svenska Ridsportförbun- det, Svensk Travsport, Svensk Galopp och ATG, fick verksamheten en stabilare grund och ett större utbud av både längre och kortare kurser. Strömsholm kom att omfattas av HNS engagemang från 1995. Redan innan dess hade Strömsholms Utvecklings AB (STUTAB) bildats 1992 av ATG, LRF och Hallstahammars kommun. STUTAB kom att bli en viktig aktör i det omfattande förändringsarbete som genomfördes på Strömsholm från mitten av 1990-talet. Under en tioårsperiod genomfördes stora investeringar och många aktörer bi- drog till finansieringen; regionala EU medel, länsstyrelsen i Västman- land, Sparbanksstiftelsen (Gävle), Hallstahammars kommun och HNS. Strävan var att göra Strömsholm till ridsportens spetsanlägg- ning genom att så långt möjligt utveckla en verksamhet som byggde på ungdom och fortsatte med elit och att ta tillvara synergieffekter mellan SvRF:s egen utbildningsverksamhet, Hästsportens folkhög- skola och RS.

Ett viktigt nästa steg i Strömsholms utveckling togs under våren 2015 då en överenskommelse träffades mellan SvRF, SWB och ATG om att stärka samverkan mellan Strömsholm och Flyinge. I denna överenskommelse slogs också fast att SvRF har ett övergripande ansvar för riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm med SWB som stödjande organisation.

RS är i dag en av Sveriges främsta utbildningsanläggningar inom hästnäringen. RS Strömholm har bland annat gymnasieutbildning genom Ridsportgymnasiet Strömsholm, yrkeshögskoleutbildning till hovslagare och högskoleutbildning inom ramen för hippolog- programmet. RS har nära samarbete med Hästsportens folkhögskola.

295

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

RS har även ett nära samarbete med SLU genom hippologprogram- met. Forsknings- och utvecklingsverksamheten på RS drivs i form av forsknings- och utvecklingsprojekt samt genom hippologstuden- ternas examensarbeten. En viktig del handlar också om att göra forsk- ningsresultat tillgängligt för näringen. Det finns även samarbete med andra lärosäten såsom Karlstad Universitet, GIH, Göteborgs universitet, Chalmers Tekniska Högskola och Malmö Högskola.

4.12.3Wången

Wången etablerades 1903 som en nationell anläggning för uppfödning av nordsvenska hingstar. Den verksamheten påverkades starkt av det minskande antalet hästar inom jord- och skogsbruk under 1900-talet. 1985 bildades Wångenstiftelsen av ATG, Svenska Travsportens Centralförbund, LRF, Föreningen Nordsvenska Hästen, Hushåll- ningssällskapet, Avelsföreningen för den svenska varmblodiga trav- hästen, Travklubben Sleipner, Jämtlands travsällskap, Krokoms kom- mun och Jämtlands läns landsting. Efter att Wångenstiftelsen kom till gjordes betydande investeringar i anläggningen. Verksamheten fortsatte med utbildning av brukshästar, kuskar och instruktörer.

1994 konstaterade Wångenstiftelsen att verksamheten hade en för liten volym för att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk bas. För att Wången skulle överleva blev slutsatsen att en viktig förut- sättning för att utvecklas var att framför allt Trav- och galoppskolan förlade delar av sin utbildningsverksamhet dit, men även hästgym- nasium och en del andra kortare utbildningar. När trav- och galopp- skolan lokaliserades till Wången blev det trångt och verksamheten med brukshästar och brukshästutbildningen flyttades under en pe- riod till Kvinnersta utanför Örebro. Senare återvände dock kallblods- hästarna till Wången när kuskutbildningen förlades där och arbetet med att utveckla ett brukshästcentrum inleddes. Från 1996 kom de första studenterna från hippologprogrammet till Wången när hippo- logutbildningens inriktning för trav- och galopp successivt flyttades från Kvinnersta till Wången. Några år senare, 2010, ersattes galopp- inriktningen av islandshäst.

Wången är travsportens riksanläggning, nationellt kompetens- center för islandshästsport samt nationellt brukshästcentrum. De har i dag bland annat gymnasieutbildning inom Naturbruksprogram-

296

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

met, yrkeshögskoleutbildning till hovslagare och brukshästkusk samt högskoleutbildning inom ramen för hippologprogrammet med inrikt- ning islandshäst och travhäst. Via bland annat hippologprogrammet och samarbetet med SLU drivs forsknings- och utvecklingsverksam- het på Wången, samt genom hippologstudenternas examensarbeten. Wången har nära samarbete med Hästsportens folkhögskola för utbildningar inom travhäst.

4.13Utredningens analys

4.13.1Utbildningar som överlappar varandra

Av direktivet framgår att utredaren ska kartlägga vilka utbildningar som finns inom hästområdet och identifiera eventuella överlapp som finns mellan existerande utbildningar. Det är viktigt att hålla isär begreppet överlapp från det faktum att utbildningar kan bedri- vas inom samma område på olika nivå. Liksom exempelvis ämnet matematik kan läsas på olika nivå inom grundskola, gymnasieskola och högskola, kan hästutbildning också bedrivas inom gymnasie- skola, yrkeshögskola och högskola utan att dessa nivåer överlappar.

Den svenska referensramen för kvalifikationer

Den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF) bygger på den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). Syftet med referensramarna är att göra det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt. För varje nivå formuleras krav på kunskaper, färdigheter samt ansvar och självständighet. Nivåerna täcker in kvalifikationer från hela det formella utbildningssystemet som regeringen fattar beslut om nivå för, till exempel examina från gymnasieskola, yrkeshögskola och hög- skola. SeQF är även öppet för kvalifikationer utanför det formella utbildningssystemet som till exempel branschutbildningar och folk- högskoleutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan prövar an- sökan om att få ett beslut om vilken nivå en icke-formell kvalifika- tion motsvarar i referensramen. Se figur 4:2.

297

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Figur 4.2 Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF)

Kvalifikationer som nivåplaceras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Kvalifikationer inom SeQF som är nivåplacerade av regeringen.

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan.

Potentiella överlapp mellan utbildningar

Som framgår av bilden ovan finns exempelvis ett generellt överlapp för kvalifikationer som bygger på utbildningar inom folkhögskola jämfört med utbildningar inom skolväsendet. Det handlar fram- för allt om slutbetyg från grundskolan (SeQF nivå 2) och gymnasie- examen (SeQF nivå 4). Det senare innebär bland annat att deltagare med godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folk- högskola kan bli behöriga att söka till högskoleutbildningar. Över- lappet mellan folkhögskolor och utbildning inom skolväsendet har lång historia och brukar motiveras med att utbildning inom folk- högskolan genomförs med särskild pedagogik i en miljö med stort fokus på individens behov och förutsättningar samt lärande i grupp. Det är också delvis olika målgrupper, även om utbildning för vuxna också finns inom ramen för kommunal vuxenutbildning (komvux). När det gäller hästrelaterade utbildningar och kurser finns ett över- lapp mellan framför allt utbildning på gymnasieskolans Naturbruks-

298

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

program, inriktningen Hästhållning, och vissa kurser inom folkhög- skolan. Dessa utbildningar har dock helt olika målgrupper.

Det finns även ett generellt överlapp i det formella utbildnings- systemet för SeQF nivå 6, som omfattar både kvalifikationerna kan- didatexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildning in- om yrkeshögskolan ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap, samt utvecklas och bedrivas i nära samverkan med arbetslivet. Utbildning inom högskolan ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och inom högskolan finns också ett särskilt ansvar att bedriva forskning. Inom högskolan finns utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Det är framför allt utbild- ning på grundnivå inom högskolan som kan ha visst överlapp med utbildning som leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Regler- ingen av utbildningsnivå och examina för de båda utbildningsfor- merna framgår i högskoleförordningen29 respektive förordningen om yrkeshögskoleutbildning30 . Överlappet brukar inte uppfattas som ett problem eftersom utbildningsformerna i grunden båda är eftergymnasiala men samtidigt har olika karaktär och olika behörig- hetskrav för antagning. Därtill bedrivs ingen kvalificerad yrkeshög- skoleutbildning inom hästnäringen för närvarande.

Högskoleutbildning inom hippologprogrammet är till sin karak- tär en utbildning med relativt stort inslag av praktiska kurser, till exempel inom ridkonst. De praktiska inslagen kan jämföras med de inom konstnärliga utbildningar, till exempel inom Musikhögskolan. Samtidigt finns hästrelaterade utbildningar inom yrkeshögskolan som också innehåller kurser med ridning, exempelvis utbildning till beridare. Eftersom båda utbildningarna ska bedrivas på eftergymnasial nivå finns här ett potentiellt överlapp. De befintliga yrkeshögskole- utbildningarna inom hästnäringen leder dock till yrkeshögskole- examen, dvs. en kvalifikation på SeQF nivå 5. Den tidigare beridar- utbildning inom yrkeshögskolan som har lett till en kvalificerad yrkes- högskoleexamen på SeQF nivå 6 har utgått. Samtidigt är potentiella överlapp naturliga när man sätter samman en utbildning till en hel- het inom högskola respektive yrkeshögskola. Det är då viktigt att tänka på att målen med utbildningarna som helhet och behörighets-

29Svensk författningssamling. 1993. Högskoleförordning (1993:100).

30Svensk författningssamling. 2009. Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.

299

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

kraven skiljer sig åt. Det är inte unikt för hästrelaterade utbildningar utan finns även exempelvis i utbildningar inom teknik.

Befintliga överlapp mellan utbildningar

Det tydligaste exemplet på befintligt överlapp mellan utbildningar är när det gäller utbildning till ridlärare. Som tidigare framgått är ridlärare en yrkestitel inom hästnäringen och SvRF anordnar yrkes- prov för diplomering. Det finns utbildning till ridlärare inom yrkes- högskolan som leder till en yrkeshögskoleexamen på SeQF nivå 5. Utbildning till ridlärare finns dock även inom folkhögskola och hög- skola. En förklaring är att utbildningarna delvis vänder sig till olika målgrupper, till exempel huruvida de studerande är relativt unga, redan är yrkesverksamma eller studerar en bredare utbildning än bara rid- lärare. De parallella systemen med överlapp för att bli ridlärare kan alltså motiveras med skilda målgrupper, utbildningsformer och ut- bildningsmetoder.

Ett annat potentiellt överlapp är hovslagare. Inom ramen för for- mell utbildning finns numera endast utbildning till hovslagare inom yrkeshögskolan, tidigare fanns det även på gymnasial nivå. Samtidigt erbjuds som tidigare framgått utbildning för hovslagare av bland annat Svenska hovlagarföreningen genom så kallade blockutbildningar för yrkesverksamma hovslagare. Inom hovslageri finns också ett mer traditionellt lärlingssystem. Detta ger dock inte möjlighet att bli god- känd hovslagare. På liknande sätt som när det gäller ridlärare kan de parallella systemen med överlapp för hovslagare motiveras med skilda målgrupper, utbildningsformer och utbildningsmetoder.

4.13.2Utbildningar som främjar hästvälfärd

Synen på användning av hästar för bland annat tävling och rekrea- tion berör fler än de som själva är verksamma inom hästnäringen och hästsporten. Begreppet hästvälfärd brukar omfatta hästars men- tala och fysiska mående. Hästvälfärd omfattar då bland annat frågor om utfodring, fysisk miljö, hälsa, social kontakt och mänskliga rela- tioner. Missförhållanden uppmärksammas ofta i media. Hästars väl- färd samt hästsportens acceptans i samhället, Social License to Operate (SLO) påverkar därmed förutsättningarna för hela hästnäringen.

300

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Både vid hearingarna och andra möten som utredningen har haft med olika organisationer lyfts vikten av att hästnäringen själv adres- serar frågan.

När det gäller utbildning är hästvälfärd redan en naturlig del av innehållet i många ämnen och kurser i alla formella utbildningsfor- mer. Hästens beteende och behov är givetvis centrala. Samtidigt finns det skäl att ytterligare förstärka detta inslag i utbildningarna. En tydligare koppling behöver även göras till övriga samhällets syn på hästhållning och användning av häst i människans tjänst. På så sätt kan alla som genomgått utbildningarna inte bara agera på ett korrekt sätt i sin dagliga verksamhet med hästar utan även fungera som ambassadörer för god hästvälfärd utåt till övriga samhället.

4.13.3Företagande i utbildningarna

Hästnäringen präglas i hög grad av att den främst består av små före- tag. Det betyder att kunskaper om företagandets villkor är viktiga för alla som är yrkesverksamma inom näringen. Utbildningar på alla nivåer innehåller därför kurser med sådan inriktning. I såväl hippo- logprogrammet som yrkeshögskoleutbildningar inom häst ingår kur- ser i företagande. I läroplanen för gymnasieskolan står att skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom före- tagande eller anställning. För Naturbruksprogrammet ingår Entre- prenörskap som en kurs i ett så kallat programgemensamt ämne.

Inom gymnasieskolan är det mycket vanligt att använda koncep- tet Ung företagsamhet (UF).31 UF är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som funnits i Sverige i över 40 år. Enligt UF har ungefär var tredje elev som nu går ut gymnasiet drivit ett UF- företag. UF innebär att gymnasieelever startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Det handlar om att utveckla en affärsidé och pröva den i verkligheten. Eleverna handleds av lärare och UF- företag är oftast en del av undervisningen i ett eller flera ämnen. Enligt UF visar forskning att elever som drivit UF-företag har bättre möj- ligheter efter skoltiden genom att de oftare får jobb, har färre arbets- löshetsdagar och startar oftare eget företag som anställer fler.

31Ung Företagsamhet. 2025. https://ungforetagsamhet.se/.

301

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Det behövs fortsatt ett starkt fokus på företagande och entrepre- nörskap inom utbildningarna i utbildningsväsendet. Hästnäringens organisationer bör bidra till och underlätta för fler elever att starta UF-företag med koppling till näringen.

4.13.4Utbildningar för yrkesverksamma

Det behövs en kulturändring i synen på livslångt lärande

Det har framförts till utredningen att kompetensbrister är relativt vanligt förekommande för yrkesverksamma när det gäller exempel- vis affärsutveckling, arbetsmiljö och arbetsrätt. Det gäller även i en del fall i frågor om djurvälfärd. Det finns även behov av kortare häst- skötarutbildning för vuxna, vilket kan vara särskilt lämpligt för de som står långt från arbetsmarknaden. Det behövs också fler som har utbildning inom anläggnings- och fastighetsskötsel.

Som tidigare nämnts är förhållandevis många med hästverksam- het i första hand intressedrivna, det vill säga det är inte önskan om att vara entreprenör och företagare som gör att verksamheten startats utan viljan att arbeta med hästar. Det finns också fortfarande bland många yrkesverksamma en bild av att företagande inom hästverk- samhet inte kräver någon utbildning och att lärande sker lika bra genom det egna arbetet, det vill säga formell utbildning värdesätts inte som det bör. Då ska det också noteras att det ofta kan handla om ett hårt ensamarbete med stora djur och dålig ergonomi med relativt stora säkerhetsrisker. Dessutom finns ett ökande regelverk att följa som genererar en administrativ börda. Ett sådant generellt ifrågasättande av nytta med utbildning är helt främmande för många andra branscher och detta är också något som hästnäringens egna organisationer uppmärksammat. Vid hearingarna var det också flera organisationer som framförde att det finns brist på förståelse för behovet av livslångt lärande. En viktig faktor för att skapa en bredare professionalisering inom hästnäringen är därför en höjning av den generella kompetensnivån bland de yrkesverksamma. För att kunna få en förändring över tid krävs också ett konsumenttryck, det vill säga att de som köper varor och tjänster behöver ha en ökad med- vetenhet eller ställa krav på relevant utbildning hos leverantörerna.

302

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Det är ett delat ansvar att lyfta vikten av kompetensutveckling

En svårighet är att nå ut till de yrkesverksamma med frågan om kompetensutveckling och livslångt lärande. Det handlar både om påverkansinsatser för att uppmärksamma behov och nytta samt marknadsföring från utbildningsanordnare om kommande utbild- ningsstarter. Detta är ett delat ansvar mellan flera aktörer. Hästnär- ingens organisationer behöver ta varje chans att trumma ut ett enat budskap och visa på behovet av kompetensutveckling av yrkesverk- samma, såväl bland företagare som bland arbetstagare. Utbildnings- anordnare behöver bli ännu bättre på att nå de yrkesverksamma i forum där dessa finns, i ett aktivt uppsökande arbetssätt så som de ofta gör när det gäller att nå ungdomar. De behöver också vara tyd- ligare med utbildningarnas innehåll och hur detta kan vara till nytta i en hästverksamhet.

Staten och hästnäringens organisationer kan ställa högre krav på utbildning i olika sammanhang, till exempel för tillstånd, licenser eller yrkestitlar för viss verksamhet där så är befogat. Med högre krav och ökad byråkrati finns dock en risk att fördjupa en klyfta mellan de som förstår och accepterar det som en nödvändig utveckling och de som bara vill fortsätta som innan.

Det måste finnas bra förutsättningar för att kunna delta i utbildning

Många som startar företag eller börjar arbeta inom hästnäringen är vuxna som inte har utbildning med inriktning häst sedan tidigare. Samtidigt är det inte alltid så enkelt att utbilda sig inom häst som hästföretagande med utbildning. Utbildningar på gymnasial nivå och högskolenivå riktar sig till unga respektive unga vuxna och be- drivs på heltid. Utbildningar inom yrkeshögskolan och folkhögskolan är dock mer inriktade mot vuxna och har mer varierade utbildnings- former, även om det också för dem finns en utvecklingspotential. Det krävs att utbildning på alla nivåer har undervisningsmetoder som passar målgruppen. För de verksamheter som har egen hästhållning är det särskilt svårt att överhuvudtaget kunna komma lämna verksam- heten för studier, även deltidsstudier. Dessutom finns som nämnts ovan ibland en viss tröskel att komma över för att påbörja studier. Utbildningsanordnare behöver därför anpassa material och studie- teknik till studieovana och ha mer digitala lösningar och flexibla

303

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

tider. Det behövs såväl campusförlagd utbildning som semidistans- utbildningar och rena distansutbildningar.

Det är skillnad på att studera längre sammanhållna utbildningar som kan pågå upp till flera år och att studera enskilda korta kurser. Det handlar inte bara om att kunna lämna verksamheten med hästar som behöver hanteras varje dag, utan också att kunna försörja sig för den del som avser studier. Detta blir mer relevant ju mer omfat- tande studierna är. Vuxna som studerar har dessutom ofta ett större åtagande än att bara försörja sig själva och många fortbildar sig inte på grund av ekonomin. För att underlätta för vuxna att fortbilda sig mitt i arbetslivet har staten nyligen infört ett särskilt omställnings- studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet. Med omställningsstudiestödet kan den som studerar få tillgång till betydligt högre nivåer än det van- liga studiestödet. Förutsättningen är ett behov av arbetskraft eller viss kompetens på arbetsmarknaden och stärka den sökandes egen ställning på arbetsmarknaden för att komma i fråga för omställnings- studiestödet.

4.13.5Utbildningarnas efterfrågan och söktryck

Gymnasieutbildning

Gymnasieutbildning inom hästhållning är populärt

Gymnasieutbildning inom häst har varit relativt populärt bland ung- domar under lång tid. Det finns sådana utbildningar i nästan hela landet. Trots detta förekommer att elever inte kan dagspendla på grund av stora avstånd eller bristande kollektivtrafik och därför be- höver flytta eller ha tillfälligt boende för att komma närmare utbild- ningen. Den fysiska tillgängligheten kan i sig ha en begränsande effekt på intresset eftersom inte alla elever i sextonårsåldern känner sig mogna att ta steget att flytta hemifrån.

Som tidigare framgått har gymnasieskolans Naturbruksprogram förändrats nyligen genom tillkomsten av en ny inriktning Hästhåll- ning. Tidigare kunde gymnasieskolor ha utbildning inom hästhållning inom ramen för inriktningen Djur på Naturbruksprogrammet. Det finns dock även exempel på gymnasieutbildning där elever kan läsa hästrelaterade kurser när de går på andra nationella program. Många

304

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

elever vill också kombinera sitt hästintresse med att få en gymnasie- examen som ger behörighet att läsa vidare på exempelvis högskola.

Staten har sett behov av att stärka kompetensförsörjningen för välfärd och näringsliv genom en bättre matchning mellan utbild- ningsutbudet och arbetsmarknadens behov. Det innebär att staten ser behov av att minska antalet utbildningsplatser inom områden där eleverna inte kommer i arbete eller vidare studier till förmån för utbildningsplatser där eleverna kommer i arbete eller vidare studier. Skolverket har med anledning av det fått i uppdrag att ta fram regi- onala planeringsunderlag för gymnasial utbildning och gör för många län bedömningen att det finns överskott för inriktningen Hästhåll- ning. Detta trots att intresset från elever och antalet utbildningsplat- ser för inriktningen har ökat kraftigt under senare år.

Behovet av utbildningsplatser kvarstår och kan öka

Som tidigare framgått är en av de främsta anledningarna till att ele- verna har valt hästinriktningen att de vill gå ett roligt program på gymnasiet och endast cirka 15 procent uppgav att de efter gymna- siet planerar att arbeta som hästskötare, vilket är yrkesutgången för inriktningen. Det går därför att se argument för att minska antalet utbildningsplatser. Å andra sidan finns det goda argument att bibe- hålla, och säkert på vissa håll utöka, möjligheten att studera Natur- bruksprogrammets inriktning Hästhållning eller andra program med hästrelaterade kurser på gymnasiet. Det första argumentet är att det finns fler yrken än hästskötare inom hästnäringen och att utbildning inom häst på gymnasiet kan vara värdefullt för vidare studier som i senare skede kan leda till arbete inom hästnäringen, till exempel ridlärare eller veterinär. I det sammanhanget kan även det argumenteras för att utbildning inom Naturbruksprogrammet skulle kunna premieras vid antagning till exempelvis SLU genom meritpoäng för vissa kurser inom programgemensamma ämnen eller kurser inom inriktningarna för att öka övergången till högre studier.

Ett annat argument är det de facto finns ett stort behov av häst- skötare. Det pågår en ökande professionalisering inom hästnäringen och som utredningen konstaterat därmed ökade behov av utbild- ningsinsatser. Detta kan också underlätta för en ökad etablering av utbildade hästskötare inom hästnäringen. Om antalet utbildnings-

305

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

platser skulle minska kraftigt och konkurrensen genom meritvärde ökar är det troligen den andelen elever som ser framför sig att gå till vidare studier som skulle öka och konkurrera ut potentiella ele- ver som avser att gå direkt till arbete som hästskötare efter examen. En sådan utveckling riskerar alltså att bli direkt kontraproduktiv.

Ytterligare ett argument är att det är väl känt att den stora vatten- delaren för unga att kunna få arbete är att ha en genomförd gym- nasieexamen respektive att inte ha det, oavsett vilket gymnasiepro- gram det är. Problematisk skolfrånvaro är i dag ett känt bekymmer och för många elever som kämpar för att få en gymnasieexamen kan möjligheten att få kombinera gymnasiestudier med sitt hästintresse vara avgörande. För samhället finns det stora kostnader förknippade med en misslyckad skolgång. I betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74)32 finns förslag att inrätta en kortare yrkesutbildning omfattande 1 900 gymnasiepoäng. Hästutredningen anser att Natur- bruksprogrammet är ett av de gymnasieprogram som bör ingå.

Ny inriktning Hästhållning

Som tidigare framgått har Naturbruksprogrammet inriktning Häst- hållning införts relativt nyligen. Samtidigt har framförts bland annat framförts av deltagare vid hearingar att målen med utbildningar till exempelvis hästskötare måste bli tydligare och att det är problem om eleverna har olika kompetens efter formellt samma utbildning. Frågan handlar alltså även om genomförandet av utbildningen uti- från tillgängliga resurser och personalkompetens. Det innebär bland annat att utbildningsanordnare måste bli bättre på att samverka sins- emellan. Initiativ till sådan samverkan finns, till exempel mellan häst- gymnasium som är kvalitetsmärkta av näringen. Utredningen anser att detta behöver förstärkas och systematiseras. Det har också fram- förts i flera sammanhang att ”en häst är en häst” och utbildningar till hästskötare bör ha en bredare gemensam grund och en tydligare yrkesutgång till hästskötare för alla hästsporter. I detta finns ett dilemma, med delvis motstående önskemål från branschen om en tydligare generell yrkesutgång till hästskötare, och elevers önskan att kombinera gymnasieutbildning med sitt eget specifika hästin- tresse. I samband med reformen Gy25 görs förändringar som går i

32Statens offentliga utredningar. 2024. Fler vägar till arbetslivet. SOU 2024:74.

306

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

riktningen att bredda. Exempelvis delas det tidigare ämnet Rid- och körkunskap upp och ämnet Ridning nivå 1 och ämnet Körning med häst blir båda obligatoriska ämnen på inriktningen Hästhållning.

Yrkeshögskoleutbildning

Yrkeshögskoleutbildning inom häst är som tidigare framgått betydligt mindre i omfattning när det gäller antal utbildningsplatser än utbild- ningar inom gymnasieskolan och antalet har legat relativt stabilt på senare år. Det har generellt varit ett mycket högt söktryck till utbild- ningarna de senaste fem åren, med ungefär två eller flera sökande per plats. Det framgår av Sveriges officiella statistik att exempelvis har utbildningar till hovslagare haft mellan 1,3–2,0 sökande per plats medan beridare haft mellan 2,7–5,0 sökande per plats.

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gör så kallade områdes- analyser inom olika områden som underlag inför beslut om tilldel- ning av medel för utbildningar. 2024 publicerade de en områdesana- lys för häst.33 Av rapporten framgår bland annat MYH:s bedömning av utflödet (det vill säga studerande om de tilldelade platserna nytt- jas) och MYH skriver att utflödet under de närmaste åren bör bibe- hållas för de flesta befintliga yrken när det gäller häst inom yrkeshög- skolan och kanske öka för någon. MYH är tydliga med att det är en bedömning, inte ett facit över hur det kommer att bli.

Det har framkommit vid hearingar och genom inspel till funk- tionsbrevlådan att det är ett problem att utbildningar beslutas för en begränsad tid. Utbildningar inom häst kräver i många fall stora praktiska resurser som är mycket kostnadskrävande att bygga upp och upplevelsen är att myndigheten inte har full förståelse för kost- naderna. Till exempel kan det handla om att ha tillräckligt många hästar, inklusive viss reservkapacitet, eftersom det trots allt handlar om levande djur som kan bli sjuka eller skadade. Utredningen kon- staterar att det troligen är ett problem som delas med andra investe- ringstunga utbildningar. Myndigheten är medveten om att höga kost- nader för vissa utbildningar är problematiska. Frågeställningen togs även upp i utredningen Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar (SOU 2023:31) som för närvarande bereds inom

33Myndigheten för yrkeshögskolan. 2024. Områdesanalys 2024 Häst.

307

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

Regeringskansliet34 . MYH har numera mandat att fatta beslut om fler utbildningsstarter än de tidigare kunnat göra. Sedan 2017 har myndigheten mandat att bevilja 5 starter inom en 7-årsperiod inom samma beslut. Det bör därför kunna tillämpas för flera yrkeshög- skoleutbildningar inom häst.

MYH förväntas genom sin områdesanalys ha kunskap om behov av viss yrkeskompetens nationellt. I modellen för yrkeshögskolan ingår också att de som vill starta en utbildning inom yrkeshögskolan även måste göra en lokal och regional analys av kompetensbehovet i sin ansökan. Den analysen görs lokalt i samverkan med arbetslivet. Utredningen har noterat att det finns en förvåning inom hästnär- ingen över att MYH lägger så stor vikt vid bedömningar från enskilda lokala företrädare utan att myndigheten har kontakt med hästnär- ingens organisationer på nationell nivå som kan antas ha en god bild av de långsiktiga behoven både nationellt och regionalt. Detta är en fråga som kan beröra fler branscher som har yrkeshögskoleutbildning.

Högskoleutbildning

Det råder en stor samsyn mellan staten och hästnäringens organisa- tioner om vikten av en hippologisk högskoleutbildning. Det finns därför ömsesidiga åtaganden för att kunna genomföra en utbildning med hög kvalitet. Av utredningens direktiv framgår att det finns ett avtal mellan staten och Svensk Travsport och Svensk Galopp som innehåller bland annat bestämmelser om medel som ska avsättas av förbunden till HNS för övergripande insatser av riksintresse för häst- sektorn i Sverige med särskilt fokus på utbildning, avel och uppföd- ning. I det avtalet ingår skrivningar om hästnäringens medfinansi- ering av hippologprogrammet. Utredaren ska enligt direktivet inte föreslå någon ändring gällande de medel som avsätts till HNS i enlig- het med avtalet och diskussionen om de ekonomiska förutsättning- arna för hippologprogrammet faller därmed utanför utredningens uppdrag.

Av direktivet framgår att utredningen ska ta hänsyn till efterfrå- gan från de som vill studera hästinriktade utbildningar. Utredningen har tolkat att det gäller även relativt smala utbildningar, vilket hippo-

34Statens offentliga utredningar. 2023. Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar. SOU 2023:31.

308

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

logprogrammet trots allt är med cirka 30 nya studenter varje år, förde- lat på ridhäst, travhäst och islandshäst. Under många år har söktrycket till utbildningen varit relativt högt, med undantag för inriktningen travhäst. Under de allra senaste åren har dock söktrycket minskat en del och eventuellt kan det kopplas till pandemin. Inriktning trav- häst har inte öppnat för ansökan de senaste åren.

Som tidigare framgått har en utredning genomförts av SLU i sam- arbete med HNS om hippologprogrammets framtida utveckling.35 Bakgrunden var bland annat frågeställningar om utbildningens mål- grupp, innehåll, ekonomi, studiemiljö, genomströmning och de tre riksanläggningarnas roll. Utredningsrapporten presenterades 2023. Enligt uppgifter pågår ett utvecklingsarbete men hästutredningen känner inte till några beslut om eventuella ändringar för hippolog- programmet. I rapporten från SLU framgår att hippologutbildning- ens innehåll och upplägg har många styrkor men också brister. En styrka är integrationen mellan teori, praktik och färdighetsträning samt integrationen och kopplingen mellan vetenskap och ridkonst, vilket ger en god grund för kommande yrken. Balansen mellan teori och egen färdighet skulle dock inom vissa delar behöva ses över. Det är värt att notera att SLU:s utredning tydligt pekar på att hög- skolemässigheten inom den hippologiska universitetsutbildningen till stora delar är beroende av närhet till forskning och lärarnas forsk- ningserfarenhet. Genom ett nära samspel mellan SLU och utbild- ningsanläggningarna synliggörs att förutsättningarna är goda för att studenterna också ska få en nära inblick i tillämpad forskning. Ett av motiven till SLU:s utredning var att utbildningens innehåll, upp- lägg och former behöver belysas och diskuteras som till exempel av- vägningen mellan teori, praktik och färdighetsträning och alternativa utbildningsformer. HNS och riksanläggningarna framför i rapporten att den hästnära miljön på de tre riksanläggningarna är en viktig för- utsättning för programmet genom riksanläggningarnas koppling till branschen och de inriktningsspecifika resurserna som byggts upp under lång tid.

Det är tydligt i det som framkommit i hearingar och andra möten som den här utredningen har haft att det fortsatt finns ett stort in- tresse inom hästnäringen av att det erbjuds högskoleutbildning inom häst. Hippologprogrammets existens främjar både högskolemässig- het och forskning i en näring som generellt har ett stort behov av

35Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2023. Hippologprogrammets framtida utveckling.

309

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

kompetenshöjning. Det finns naturligtvis möjlighet att fördjupa sig inom häst i exempelvis utbildningar till veterinär och agronom, men hippologprogrammet så som det ser ut i dag erbjuder en helt egen profil. Utredningen anser att det är väsentligt att hippologprogram- met fortsatt har en kombination av teori och praktik och en styrka är genomförandet i nära samverkan med branschorganisationer.

Som framgått bland annat vid hearingar och inspel i funktions- brevlådan finns en påtaglig brist på veterinärer på många håll i landet. Det är i många fall en tydlig flaskhals för hästnäringen och kan gene- rellt medföra risker för hästvälfärden. Jordbruksverket (SJV) skri- ver i sin årsredovisning för 2024 om tillgången på veterinärer.36 Det framgår att SJV under året arbetat med att säkerställa tillgången på veterinärer. Myndigheten har vidare i flera skrivelser till Regerings- kansliet beskrivit de utmaningar som finns med dagens system för veterinär beredskap, men att de arbetar för att hitta en lösning i en- lighet med myndighetens uppdrag. Utredningen finner det värt att notera veterinärbristen, även om utredningen inte kommer att lämna förslag för att bemöta denna eftersom det pågår särskild så kallad bokstavsutredning om tillgång till veterinärer37 .

Folkhögskoleutbildning

Utbildning inom folkhögskola för behov inom hästnäringen sker nästan uteslutande vid Hästsportens folkhögskola, även om det finns några mindre undantag. Huvudmännen för Hästsportens folkhög- skola, det vill säga Svensk Travsport, Svenska Ridsportförbundet och Svensk Galopp, står som garanter för att utbildningen ska er- bjuda ett relevant urval av kurser och utbildningar. Samtidigt kon- staterar Hästsportens folkhögskola själv i verksamhetsberättelsen för 2023 att söktrycket har varierat under året och menar att det ekonomiska läget i landet speglar söktrycket på vissa utbildningar. Kostnader för resor och boende kan vara en orsak till detta. Vidare konstaterar de också att 2023 har varit ett omvälvande år med stora besparingar inom folkbildningen vilket har medfört att även de har fått se över verksamheten än mer, vad kan genomföras eller inte, sam- tidigt som de egentligen vill utöka verksamheten inom flera områden.

36Jordbruksverket. 2025. Årsredovisning 2024.

37Regeringen. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

310

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Även utredningen finner det oroväckande om antal utbildningsplat- ser och söktrycket för hästutbildning inom folkhögskolan minskar. Det är ingen tvekan om att folkhögskolan är en nyckelaktör för en behövlig kompetenshöjning inom hästnäringen i stort. Diskussioner om kostnader för deltagare och tillgänglighet till utbildningarna är central. Folkhögskolan behöver också få stor draghjälp från hästnär- ingens alla organisationer för att nå de redan yrkesverksamma samt för att påvisa det faktiska utbudet och nyttan för dem med att studera.

Övriga utbildningar

Det har tidigare framgått att hästnäringens organisationer erbjuder ett stort och varierat utbud av kurser och möjligheter till kompetens- utveckling. Det kan handla om allt från enstaka träffar till längre och mer omfattande utbildningar för ett yrke. Utgångspunkten är gene- rellt att respektive organisation strävar efter att erbjuda ett utbud för sina egna medlemmars behov, även om några organisationer inte har krav på medlemskap för att delta. Kurserna erbjuds ofta till själv- kostnadspris eller i en del fall genom finansiering inom ramen för en organisations ordinarie verksamhet.

Som utredningen konstaterat finns det ett stort kompetensut- vecklingsbehov för näringens yrkesverksamma. Utredningen har tagit del av flera synpunkter, exempelvis genom möten som utred- ningen haft och genom den funktionsbrevlåda som hållits öppen, att det är olyckligt att vissa utbildningsinsatser förbehålls en orga- nisations egna medlemmar. Detta kan bygga på historiska traditio- ner och vara naturligt att som förening verka främst för sina egna medlemmar. Samtidigt kan hästnäringen som helhet vara betjänt av ökad öppenhet och utökad samverkan mellan organisationerna. Exempelvis skulle relevanta kurser kunna hållas öppna även för med- lemmar i andra branschorganisationer via närmare samverkan om resurser och genomförande.

Det finns ett grundläggande problem med lönsamhet i hästnär- ingen och samtidigt kan det som också nämnts tidigare vara svårt som företagare inom hästnäringen att lämna den egna verksamheten för att fortbilda sig eller sina medarbetare. Det innebär att en före- tagare mycket noga måste väga nyttan med en viss kurs eller utbild- ning mot kostnaden för att delta. Det finns alltså goda skäl att anta

311

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

att om det vore möjligt att sänka kostnaden skulle tröskeln vara lägre att delta och då kan alternativ till självkostnadspris behöva övervägas. Det kan exempelvis vara genom subventionering av avgiften för del- tagande för vissa kurser som näringen anser vara särskilt viktiga.

Avslutande kommentar om efterfrågan på utbildning

Möjlighet att anställa i näringen påverkar efterfrågan på utbildning

Efterfrågan på utbildningar påverkas starkt av möjligheten att få ett arbete efter utbildningen. Det förutsätter att arbetsgivare efterfrågar utbildad arbetskraft och har möjlighet att betala för det, det vill säga det är också direkt kopplat till lönsamheten i branschen. Som tidi- gare nämnts uppger ungefär hälften av arbetsgivarna att de egentli- gen har behov av mer personal. Det har framförts att sänkta arbets- givaravgifter generellt, men särskilt för ungdomar, skulle underlätta möjligheten för arbetsgivare inom hästnäringen att anställa fler. Detta har varit en aktuell fråga under många år. Senast under pande- min infördes tillfälligt som en stimulansåtgärd en nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga i åldern 18–23 år. Argumentationen var att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga skulle förbättra för unga på arbetsmarknaden och samtidigt förbättra möjligheterna för företag att behålla och nyanställa personal. Det framgår dock av direktivet att den här utredningen inte ska föreslå åtgärder eller bedömningar på skatteområdet.

Kvinnor är kraftigt överrepresenterade inom utbildningarna

Av nationell statistik framgår vidare att det är en kraftig överrepre- sentation av kvinnor inom utbildningar på olika nivå för arbete i hästnäringen. Exempelvis Skolverket konstaterar generellt att om könsfördelningen är mycket ojämn på en utbildning eller i ett yrke tyder det på att det finns könsstereotypa föreställningar som gör att inte alla ser det som ett reellt alternativ.38 Det betyder att det finns potential att arbeta för att synliggöra utbildningar och relevanta yrken för fler, för att öka antalet som utbildas. Skolverket noterar att flera av utbildningarna inom gymnasieskolan som har de största

38Skolverket. 2023. Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning. Rapport 2023:12.

312

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

könsskillnaderna bland elever och sökande är samma utbildningar som SCB bedömer att det är risk för brist på utbildade i från. För att få en jämnare könsfördelning och bättre kompetensförsörjning i hästnäringen krävs alltså att fler män väljer att gå de utbildningar inom häst som för närvarande är kvinnodominerade.

Vidare ger SCB vartannat år ut ”På tal om kvinnor och män”, nu- mera i digitalt format.39 Där pekas på att jämställdhet i Sverige skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. I hög grad påverkas detta av könsfördelningen inom olika sektorer på arbets- marknaden. I statistiken är det vanligt att en jämn könsfördelning betyder att minst 40 procent är kvinnor och minst 40 procent är män. Generellt är den ekonomiska jämställdheten sämre inom kvinnodo- minerade yrken. I direktivet till utredningen pekas som exempel på att 90 procent av hästhållarna vid såväl ridskolor som turridningsföre- tag är kvinnor. Frågor om jämställdhet är därmed synnerligen rele- vanta för rekrytering till hästnäringen.

Jordbruksverket godkänner vissa utbildningar

Vissa utbildningar har krav på sig att godkännas av Jordbruksverket. Detta rör utbildningar inom gruppen djurhälsopersonal, exempelvis utbildningar för seminverksamhet och utbildningar för hovslagare. Det kan handla om att myndigheten ska godkänna vissa kursplaner och att utbildningsanordnare kan visa att man har tillräcklig kom- petens och andra förutsättningar för att genomföra utbildningarna. Det kan noteras att Jordbruksverket alltså inte har ansvar för dim- ensionering eller placering av dessa utbildningar, det vill säga myn- digheten tar inte ställning till över- eller underdimensionering av antal utbildningsplatser nationellt eller regionalt.

Personal med yrkesspecifik utbildning ger bättre produktivitet

I en nyligen publicerad studie undersöks yrkeskompetensens bety- delse för företagens produktivitet inom hästnäringen.40 Studien base- ras på nationella registerdata där företag inom hästnäringen följs över

39Statistiska centralbyrån, SCB. 2024. På tal om kvinnor och män. 1654–1707 (Online).

40Institutet för näringslivsforskning. 2025. The Role of Specialized Knowledge and ‘Know-

How’ for Firm Productivity: Evidence from the Equine Industry.

313

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

perioden 2010–2022 utifrån deras SNI-kod41 . Detta kopplas sedan till de anställdas utbildning enligt utbildningarnas SUN-kod42 . I stu- dien skiljs på arbetskraftens formella utbildningsbakgrund och deras samlade arbetslivserfarenhet inom näringen. Enligt studiens resultat finns en korrelation av yrkesspecifik utbildning och en ökning av den genomsnittliga produktiviteten på omkring 11 procent. Det finns dock stora skillnader mellan företagen och korrelation finns endast för företag som är specialiserade inom hästsport och tävling. Det är emellertid inom dessa områden som företag är mer benägna att ha personal med yrkesspecifik kompetens. Författarna skriver även i sin analys att de inte tagit hänsyn till eventuella skillnader i utbildningars kvalitet, vilket talar för att betydelsen av en relevant utbildning kan vara underskattad i studien.

Det finns goda möjligheter till utbildning och kompetensutveckling

Av direktivet framgår att utredaren vid behov ska föreslå effektiva och ändamålsenliga utbildningar som täcker hästnäringens och arbets- marknadens behov samt efterfrågan från de som vill studera häst- inriktade utbildningar. Utredningen kan konstatera att i huvudsak finns goda möjligheter till såväl grundläggande utbildning som kom- petensutveckling för yrkesverksamma inom hästnäringen. Det fram- går också att det pågår vissa förändringar av utbildningar i det for- mella utbildningssystemet. Det är svårt för utredningen att fullt ut bedöma hur dessa förändringar kommer genomföras och konsekven- serna av dem, exempelvis när det gäller gymnasieutbildning och hög- skoleutbildning inom hästhållning. När det gäller kortare utbildningar och kurser som främst sker genom Hästsportens folkhögskola eller av branschorganisationerna själva bedömer utredningen att de i stort är anpassade till efterfrågan och behoven från hästnäringen.

Sammantaget framkommer dock i analysen vissa behov som inte är fullt ut tillgodosedda i dagsläget, exempelvis att möjligheten att delta i utbildningar behöver underlättas. Utredningen återkommer nedan med några förslag och bedömningar.

41Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, är främst en statistisk standard som används för att klassificera enheter som företag och arbetsställen efter deras ekonomiska aktiviteter (Källa SCB).

42Svensk utbildningsklassifikation (SUN) används för klassificering av utbildning. SUN ger förutsättningar för att framställa jämförbar statistik och analys av befolkningens utbildning och det svenska utbildningssystemet såväl nationellt som internationellt (Källa SCB).

314

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.14Utredarens överväganden och förslag

Detta avsnitt innehåller utredarens bedömningar och förslag gällande utbildningsbehov inom hästnäringen. Dessa baseras på utredningens kartläggning och analys av hästnäringens behov av kompetensför- sörjning och kompetensutveckling.

Utredarens bedömningar:

•Befintliga överlapp mellan utbildningar inom hästnäringen be- döms inte utgöra ett problem. Utbildningar inom häst kan och bör kunna bedrivas inom samma område på olika nivå inom gymnasieskola, yrkeshögskola och högskola. Folkhög- skola och branschorganisationernas egna utbildningar är bra komplement till dessa utbildningar. De utbildningar som har visst överlapp riktar sig i huvudsak till olika målgrupper.

•Utbildningar på alla nivåer behöver ha ett tydligt fokus på hästvälfärdsfrågor. Hästars välfärd är en central fråga för hela hästnäringen.

•Det behövs ett ökat utbud av utbildning för de som redan är yrkesverksamma inom hästnäringen.

–Utbildningar på gymnasial nivå och universitetsnivå bör i högre grad erbjuda utbildning även för vuxna.

–Utbildning inom områden som affärsutveckling, arbets- miljö och arbetsrätt bidrar till stärkt företagande.

–Utbildningsanordnare behöver i än högre grad anpassa sina utbildningsformer på alla nivåer för att ge dem som redan är yrkesverksamma bättre möjligheter att delta.

•Utbildningsanordnare bör ansöka om att starta utbildningar i den pilotverksamhet med Nationell yrkesutbildning som på- går eftersom den lämpar sig väl för utbildning inom hästnär- ingen. Myndigheten för yrkeshögskolan har beslutat att av- gränsa vilka utbildningsområden som kan tilldelas statsbidrag och naturbruk är ett av dessa områden.

•Folkhögskolan bör erbjuda riktade utbildningar för anlägg- ningsskötare inom hästverksamheter.

315

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

•För ökad långsiktighet bör Myndigheten för yrkeshögskolan fatta beslut om fler utbildningsstarter åt gången avseende vissa yrkeshögskoleutbildningar inom häst. Myndigheten använder inte fullt ut det bemyndigande som finns att bevilja upp till 5 utbildningsstarter.

•Det är viktigt att värna utbildning på högskolenivå inom häst. I en översyn av hippologprogrammet bör särskilt beaktas utbildningens särart i utformningen, med en kombination av teori och praktik.

Utredarens förslag:

•Regeringen ger Skolverket ett uppdrag att ta fram yrkespaket för hästskötare respektive anläggningsskötare för gymnasial vuxenutbildning.

•Regeringen ger Myndigheten för yrkeshögskolan ett återrap- porteringskrav avseende beslut om yrkeshögskoleutbildningar inom häst. I återrapporteringskravet ska framgå hur kontakt har skett med relevanta organisationer på nationell nivå inom hästnäringen.

•Regeringen tillser att yrkeshögskoleutbildning inom häst in- kluderas i förslaget om stabila förutsättningar för investerings- tunga utbildningsmiljöer, förutsatt att förslaget från utred- ningen Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar (SOU 2023:31) tas vidare.

•Regeringen tar initiativ till att utreda krav på utbildningar för exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker för ultra- ljudsundersökningar inför insemination samt dräktighetskon- troller av ston. Detta förutsätter att regeringen tar initiativ till att utreda att ge andra yrkeskårer än veterinär sådan möjlighet.

316

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Skälen för utredarens bedömningar

4.14.1Befintliga överlapp mellan utbildningar bedöms inte utgöra ett problem

Utredaren påminner om att det är viktigt att hålla isär begreppet överlapp från det faktum att utbildningar kan bedrivas inom samma område men på olika nivå, till exempel gymnasial nivå eller högskole- nivå. Utredningen har gjort en grundlig genomgång utifrån den svenska referensramen för kvalifikationer (SeQF), bland annat när det gäller examina från gymnasieskola, yrkeshögskola och högskola. Som framgår av utredningens kartläggning och analys finns det några områden där det finns ett potentiellt överlapp.

Ett område med potentiellt överlapp är utbildning inom folkhög- skola jämfört med utbildningar inom skolväsendet. När det gäller hästrelaterade utbildningar och kurser finns ett överlapp mellan fram- för allt utbildning på gymnasieskolans Naturbruksprogram, inrikt- ningen Hästhållning, och vissa kurser inom folkhögskolan. Dessa utbildningar har dock helt olika målgrupper. Utredaren bedömer därför att det inte är ett problem med överlapp.

Utredaren bedömer utifrån kartläggning och analys att det tyd- ligaste exemplet på överlapp mellan utbildningar är när det gäller utbildning till ridlärare. Det är viktigt att påminna om att ridlärare är en yrkestitel inom hästnäringen som kan erhållas av SvRF genom yrkesprov för diplomering. Det är inte en egen examen för genom- gången utbildning. Det finns dock flera sätt att utbilda sig inför ett sådant yrkesprov; inom folkhögskola, yrkeshögskola respektive hög- skola. En förklaring är att utbildningarna delvis vänder sig till olika målgrupper, till exempel huruvida de studerande är relativt unga, redan är yrkesverksamma eller studerar en bredare utbildning än bara ridlärare. De parallella systemen med överlapp av utbildningar för att bli ridlärare kan alltså på så sätt motiveras. Detta är också ett förhållande som varat över lång tid.

Ett annat potentiellt överlapp gäller generellt utbildningar på hög- skolenivå respektive yrkeshögskola eftersom utbildningarna bedrivs på eftergymnasial nivå. Det är framför allt utbildning på grundnivå inom högskolan som kan ha visst överlapp med utbildning som leder till kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utredaren bedömer att över- lappet inte är ett problem eftersom utbildningsformerna har olika mål, karaktär och olika behörighetskrav för antagning. Detta är inte

317

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

unikt för hästrelaterade utbildningar utan finns även exempelvis i utbildningar inom teknik. Det bedrivs heller ingen kvalificerad yrkes- högskoleutbildning inom hästnäringen för närvarande.

Utredaren bedömer sammanfattningsvis att omotiverade över- lapp mellan utbildningar inte utgör ett problem.

4.14.2Utbildningar på alla nivåer behöver

ha ett tydligt fokus på hästvälfärdsfrågor

Hästars välfärd är en central fråga för hela hästnäringen. Hästväl- färd är ett begrepp som omfattar hästars mentala och fysiska mående. Bland annat vid hearingar och via funktionsbrevlådan har det fram- förts att hästnäringen står inför utmaningar när det gäller djurskydd och djurvälfärd. Utredaren delar uppfattningen att hästnäringen i vissa delar måste våga ifrågasätta befintliga strukturer och rutiner för att säkerställa moderna och goda förutsättningar för hästhåll- ning i enlighet med gällande lagar. Missförhållanden som upptäcks inom hästsport eller hästnäringen i stort uppmärksammas också ofta i media.

När det gäller utbildningsväsendet är hästvälfärd redan en natur- lig del av innehållet i många ämnen och kurser inom utbildningar för häst. Hästens beteende och behov är givetvis centrala. Samtidigt finns det skäl att ytterligare förstärka detta inslag i utbildningarna. Detta gäller även för kurser och andra aktiviteter som anordnas av hästnäringens egna branschorganisationer.

Utredaren bedömer att hästvälfärd är en viktig fråga som inte bara är en intern fråga för hästnäringen. Det behövs därmed ett ökat fokus på hästvälfärd och en tydligare koppling till övriga samhällets syn på hästhållning och användning av häst i människans tjänst. Vid alla kommande översyner av styrdokumenten inom utbildningsväs- endet bör hästnäringens organisationer bistå berörda myndigheter med kunskap och synpunkter för att säkerställa den här aspekten i utbildningarnas utformning. Det krävs inte ändringar i statliga regler- ingar för att möjliggöra detta.

318

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.14.3Det behövs ett ökat utbud av utbildning för de som redan är yrkesverksamma

Utredaren konstaterar att det är relativt vanligt förekommande att det finns behov för redan yrkesverksamma att kunna få kompetens- utveckling. Som framkommit finns det flera aspekter av detta. För det första kan kompetensutveckling ske på olika sätt. Det kan exem- pelvis handla om lärande på arbetsplatsen genom handledning, kor- tare kurser som erbjuds av branschorganisationer eller utbildning inom det formella utbildningsväsendet. Utredaren menar att det är viktigt att det finns en bredd i utbudet av möjligheter för kompe- tensutveckling som speglar branschens behov och förutsättningar.

Det första steget är att arbetstagare, arbetsgivare eller egenföre- tagare inser och förstår behovet av kompetensutveckling. Det kan kräva ett ändrat förhållningssätt till livslångt lärande. Som fram- kommit är det en svårighet att nå ut till de yrkesverksamma med detta budskap. Utredaren bedömer att det är ett delat ansvar som berör hästnäringens organisationer, utbildningsanordnare och även ytterst staten. Utredaren bedömer att staten och hästnäringens organisationer skulle kunna ställa högre krav på utbildning i olika sammanhang, till exempel för tillstånd, licenser eller yrkestitlar för viss verksamhet där så är befogat.

En annan aspekt som tidigare nämnts är att hästföretagare till största delen är intressedrivna. Utbildning inom områden som affärs- utveckling, arbetsmiljö och arbetsrätt kan enligt utredaren bidra till att stärka företagandet och tydliggöra skillnaden mellan företagande och hobbyverksamhet. Utredaren bedömer att på så sätt kan också fler personer våga starta företag och bli bra på att driva företag på affärsmässig grund inom hästnäringen. Det kommer också öka attrak- tiviteten och därmed rekryteringen av kompetens till hästnäringen. För att kunna få en förändring över tid krävs också ett konsument- tryck, det vill säga att de som köper varor och tjänster behöver ha en ökad medvetenhet eller ställa krav på relevant utbildning hos leverantörerna av varor och tjänster.

Utredaren konstaterar vidare att det i praktiken inte alltid är så enkelt att utbilda sig inom häst som vuxen. För de verksamheter som har egen hästhållning är det förstås särskilt svårt att överhuvud- taget lämna verksamheten för att kunna fortbilda sig. Det måste bli lättare att kombinera nuvarande arbete eller hästföretagande med

319

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

olika former av utbildning och kompetensutveckling och därför behöver utbildningar ha undervisningsmetoder som passar den här målgruppen. Det handlar exempelvis om att erbjuda korta kurser med flexibla undervisningsmetoder inom alla former av utbildningar. Utbildningar på gymnasial nivå och universitetsnivå borde i högre grad kunna erbjuda utbildning även för vuxna. Det finns inga for- mella hinder för detta. I stället handlar det om att öka efterfrågan från näringen och om bättre matchning av utbildningsanordnarnas utbud. Som framgår nedan har utredaren förslag om vissa utbild- ningar som bör erbjudas inom komvux.

Utredaren bedömer sammanfattningsvis att det behövs ett ökat utbud av utbildning för de som redan är yrkesverksamma inom häst- näringen. En höjning av den generella kompetensnivån bland de yrkesverksamma är en viktig faktor för att skapa en bredare profes- sionalisering och ökad produktivitet inom hästnäringen. Utredaren bedömer att det huvudsakligen är en fråga som kan och bör hanteras av branschens egna organisationer och av respektive utbildningsan- ordnare. Det krävs inte ändringar i statliga regleringar för att möjlig- göra detta.

4.14.4Starta utbildningar i pilotverksamheten med Nationell yrkesutbildning

Det pågår som tidigare nämnts en pilotverksamhet med Nationell yrkesutbildning (NY). Det är en ny form av yrkesutbildning på gym- nasial nivå för vuxna med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. Det framgår av förordning (2024:107) om stöd för en nationell yrkesutbildning43 att utbildningen bland annat ska svara mot arbetslivets behov av kompetens, utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås och ha sin grund i kunskap som gene- rerats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap. Den ska vidare ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt och i arbets- lag kunna utföra uppgifter i arbetslivet samt teoretisk förankring inom yrkesområdet och väsentligen utvecklas och bedrivas i samar- bete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen. Utre-

43Svensk författningssamling. 2024. Förordning (2024:107) om stöd för en nationell yrkes- utbildning.

320

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

daren bedömer att detta i hög grad lämpar sig för utbildning inom hästnäringen.

Det framgår vidare av förordningen att en person är behörig att antas till utbildningen från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år samt har godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning. Det är också möjligt att bli antagen för den som genom utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att till- godogöra sig utbildningen. Utredaren bedömer att detta är en ut- bildning som kan fylla ett behov när det gäller kompetensförsörj- ning till hästnäringen eftersom det är en utbildning som riktar sig till vuxna.

Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att förbereda och genomföra pilotverksamheten. Myndigheten har beslutat att avgränsa vilka utbildningsområden som kan tilldelas statsbidrag, men natur- bruk är ett av dessa områden. Intresset har inledningsvis varit stort från olika branscher och konkurrensen kan förväntas vara fortsatt hög. Utredaren bedömer dock ändå att det är särskilt lämpligt att branschen i samarbete med utbildningsanordnare ser över möjlig- heter att ansöka om att starta utbildning inom den pilotverksamhet som pågår eftersom den lämpar sig väl för utbildning inom hästnär- ingen. Det krävs inte ändringar i statliga regleringar för att möjlig- göra detta.

4.14.5Folkhögskolan bör erbjuda riktade utbildningar för anläggningsskötare

Utbildningar inom folkhögskola omfattar utbildning för vuxna på olika nivåer. Folkhögskolor utgör ett alternativ till formella utbild- ningar. Eftersom Hästsportens folkhögskola har det särskilda syftet att öka det allmänna hästkunnandet inom rid-, trav- och galopp- sporterna finns stora möjligheter för dem att anpassa utbildnings- utbudet efter hästnäringens behov. Utredaren bedömer därför att folkhögskolans utbud har en stor betydelse både för kompetens- utveckling för de som redan är yrkesverksamma i hästnäringen och för mer grundläggande utbildning för vuxna som behöver det för att kunna arbeta i hästnäringen i framtiden.

I utredningen har uppmärksammats att det behövs fler som har utbildning avseende anläggnings- och fastighetsskötsel. En kortare

321

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

utbildning för vuxna för det ändamålet skulle därmed fylla ett syfte. Utredaren bedömer att en sådan skulle kunna vara särskilt lämplig för de som står långt från arbetsmarknaden. Som framgår nedan anser utredaren vidare att regeringen ska ge Skolverket ett uppdrag att ta fram så kallade yrkespaket för hästskötare respektive anlägg- ningsskötare inom komvux. Utredaren bedömer att även folkhög- skolan bör överväga möjligheten att i samverkan med hästnäringens organisationer erbjuda riktade utbildningar för anläggningsskötare inom hästverksamheter.

4.14.6Det behövs bättre långsiktighet för hästutbildningar inom yrkeshögskolan

I utredningen har det framkommit att det är ett problem för hästut- bildningar inom yrkeshögskolan att de beslutas för relativt få utbild- ningsstarter. Utredaren är medveten om yrkeshögskolans grundläg- gande tanke att genom beslut av ett begränsat antal utbildningsstarter ska utbildningarna hålla hög relevans och kontinuerligt anpassas efter arbetsmarknadens behov. Samtidigt menar utredaren att ut- bildningar inom häst i många fall är investeringstunga och kostnads- krävande. Utredaren menar att problemet troligen delas med andra investeringstunga utbildningar.

Frågeställningen togs även upp i utredningen Framtidens yrkes- högskola – stabil, effektiv och hållbar (SOU 2023:31)44 som för när- varande bereds inom Regeringskansliet. Den utredningen bedömer att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) bör fortsätta att ta initiativ för att skapa förutsättningar för långsiktig planering för utbildningsanordnare genom att förenkla ansökningsprocessen för anordnarna samt lämnar förslag om att en ny utredning ska få i upp- drag att identifiera behovet av särskilda utbildningsmiljöer och ut- reda hur staten på ett samhällsekonomiskt sätt kan stimulera att sådana miljöer skapas.

Utredaren bedömer att det behövs bättre långsiktighet för häst- utbildningar inom yrkeshögskolan. MYH har redan nu mandat att fatta beslut om fler utbildningsstarter än de tidigare kunnat göra.

Sedan 2017 har myndigheten mandat att bevilja 5 starter inom en 7-årsperiod inom samma beslut.

44Statens offentliga utredningar. 2023. Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar. SOU 2023:31.

322

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

Utredaren bedömer att beslut om fler utbildningsstarter bör kunna tillämpas för flera yrkeshögskoleutbildningar inom häst redan nu. Ett ytterligare skäl är att det kan också handla om beslut för utbild- ningar som de facto har funnits inom yrkeshögskolan under lång tid och som fyller ett behov som är samhällsviktigt och kommer att kvarstå även på lång sikt. Det krävs inte ändringar i statliga regler- ingar för att möjliggöra detta och det är inte nödvändigt att invänta utfallet av beredningen av utredningen Framtidens yrkeshögskola.

4.14.7Utbildning på högskolenivå inom häst bör värnas

Det har tidigare framgått att det finns en stor samsyn mellan staten och hästnäringens organisationer om vikten av en hippologisk hög- skoleutbildning. Det framgår även i utredningens direktiv där det i uppdraget att kartlägga utbildningsbehovet inom hästnäringen reso- neras mycket om hippologprogrammet och dess bakgrund.

Som tidigare framgått har en särskild utredning genomförts av SLU i samarbete med HNS om hippologprogrammets framtida ut- veckling. I rapporten från SLU framgår att hippologutbildningens innehåll och upplägg har många styrkor men också brister. En styrka är integrationen mellan teori, praktik och färdighetsträning samt integrationen och kopplingen mellan vetenskap och ridkonst, vilket ger en god grund för kommande yrken. SLU:s utredning menar att högskolemässigheten inom den hippologiska universitetsutbildningen till stora delar är beroende av närhet till forskning och lärarnas forsk- ningserfarenhet.

Som tidigare har nämnts finns andra högskoleutbildningar som kan leda till yrkesverksamhet inom hästnäringen, till exempel veterinärer, agronomer, etologer och gymnasielärare. Samtidigt erbjuder hippo- logprogrammet så som det ser ut i dag en helt egen profil. Utredaren bedömer att hippologprogrammet är en angelägenhet för hela häst- näringen och att det är viktigt med en god dialog mellan hästnär- ingens organisationer, utbildningsanordnarna och SLU. På så sätt kan hippologprogrammets relevans och utveckling säkerställas för framtida behov.

Utredaren ska enligt direktivet inte föreslå någon ändring gäl- lande de medel som avsätts till HNS och diskussionen om de eko- nomiska förutsättningarna för hippologprogrammet faller därmed

323

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

utanför utredningens uppdrag. Utredaren bedömer dock generellt att utbildning på högskolenivå inom häst bör värnas. Det är väsentligt att det inom hästnäringen liksom andra branscher finns högskole- utbildningar med nära anknytning till forskning. Enligt uppgifter till hästutredningen pågår ett utvecklingsarbete gällande hippolog- programmet. Utredaren bedömer att i en översyn av hippologpro- grammet bör särskilt beaktas utbildningens särart i utformningen, med en kombination av teori och praktik samt genomförande i nära samverkan med branschorganisationer.

Skälen för utredarens förslag

4.14.8Skolverket ska fram yrkespaket för hästskötare respektive anläggningsskötare

Yrkespaket inom komvux är en sammanhållen kombination av natio- nella kurser på gymnasial nivå som är relevanta för ett yrkesområde. Skolverket tar fram exempel på sådana yrkespaket i samråd med bran- schkunniga och de nationella programråden för att säkerställa att yrkespaketens kursinnehåll motsvarar kompetenskraven på nationell nivå inom olika yrkesområden. Exempel på befintliga yrkespaket är Djurskötare i mjölkproduktion respektive Skötsel av utemiljöer. Skol- verkets exempel på yrkespaket utgör ett stöd för skolhuvudmän och är frivilliga att använda. Skolhuvudmän kan också ta fram egna yrkes- paket efter ett lokalt eller regionalt behov på arbetsmarknaden. Det finns flera sådana exempel.

Utredaren bedömer att det behövs mer utbildning för vuxna som redan är yrkesverksamma inom hästnäringen. Det behövs även yrkes- utbildningar för vuxna som är intresserade av att arbeta i hästverk- samheter. I utredningen har uppmärksammats att det finns en brist på personer som har utbildning som hästskötare eller inom anlägg- nings- och fastighetsskötsel.

Som tidigare framgått bedömer utredaren även att folkhögskolan bör överväga möjligheten att i samverkan med hästnäringens orga- nisationer erbjuda riktade utbildningar för anläggningsskötare inom hästverksamheter. Utredaren bedömer att även om målgruppen i de här fallen delvis kan vara densamma så kan den slutliga utformningen av en utbildning från de olika utbildningsformerna skilja sig åt och

324

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

motivera visst överlapp, på samma sätt som är fallet med andra utbild- ningar på gymnasial nivå i dag.

Utredarens förslag är att regeringen ska ge Skolverket ett uppdrag att ta fram så kallade yrkespaket för hästskötare respektive anlägg- ningsskötare för hästverksamhet för att underlätta för vuxna att kunna få en sådan gymnasieutbildning inom komvux. Utredaren bedömer att sådana utbildningar kan vara lämpliga även för personer som står långt från arbetsmarknaden.

4.14.9Myndigheten för yrkeshögskolan ges ett återrapporteringskrav

Utredaren konstaterar att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) förväntas genom sin områdesanalys ha kunskap om behov av viss yrkeskompetens nationellt. Som tidigare framgått innebär modellen för yrkeshögskolan att de som vill starta en utbildning inom yrkes- högskolan måste göra en lokal och regional analys av kompetens- behovet i sin ansökan. Den analysen görs lokalt i samverkan med arbetslivet. Utredaren konstaterar att MYH lägger stor vikt vid be- dömningar från enskilda lokala företrädare utan att myndigheten har kontakt med hästnäringens organisationer på nationell nivå som får antas ha en god bild av de långsiktiga behoven både natio- nellt och regionalt.

Utredaren bedömer att MYH bör se över underlag och transpa- rens för beslut om utbildningsstarter för yrkeshögskoleutbildningar inom häst. I detta ingår att förutom myndighetens egna områdes- analyser och regionala avstämningar bör avstämning även ske med relevanta organisationer på nationell nivå inom hästnäringen. Detta är en fråga som kan beröra fler branscher som har yrkeshögskole- utbildning.

Utredarens förslag är att MYH bör få återrapporteringskrav för beslut om yrkeshögskoleutbildningar inom häst.

325

Utbildningsbehov inom hästnäringen

SOU 2025:58

4.14.10Hästutbildningar inkluderas i förslaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildningsmiljöer

Utredaren bedömer att yrkeshögskoleutbildningar inom häst är kostnadskrävande. Det krävs i många fall stora praktiska resurser som också tar tid att bygga upp. Till exempel kan det handla om att ha tillräckligt många hästar, inklusive viss reservkapacitet, eftersom det trots allt handlar om levande djur som kan bli sjuka eller skadade.

Som tidigare framgått togs frågeställningen upp i utredningen Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar (SOU 2023:31) som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Den utredningen har lämnat förslag om att en ny utredning ska få i uppdrag att iden- tifiera behovet av särskilda utbildningsmiljöer och utreda hur staten på ett samhällsekonomiskt sätt kan stimulera att sådana miljöer skapas. Av betänkandet Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar framgår vidare att för att utbildningsmiljöer som ger sta- bila förutsättningar för investeringstunga utbildningar ska komma till stånd behöver staten långsiktigt ta ansvar för finansieringen, sam- tidigt som flera aktörer delar på kostnaderna. Dessutom bedöms att möjligheten att dela miljöer med andra utbildningsformer är nöd- vändig. Av betänkandet framgår vidare att om staten tar ett ansvar för en långsiktig finansiering för gemensamma utbildningsmiljöer ökar förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar för flera aktö- rer, till exempel för högskolan, yrkeshögskolan och eventuellt andra utbildningsformer såsom yrkesutbildning på gymnasial nivå. Där- med kan också flera aktörer vara med och bidra med finansiering och när flera utbildningsformer delar på kostnaderna skapar det också möjlighet att erbjuda utbildningar på fler orter.

Utredaren bedömer att det finns goda förutsättningar för sådana utbildningsmiljöer inom hästutbildning. Utredaren pekar på att riks- anläggningarna Flyinge, Ridskolan Strömsholm och Wången redan är exempel på nationella kunskapscentrum för utbildning och forsk- ning inom hästnäringen. Genom att nyttja dessa kan också syner- gieffekter uppnås. Utredarens förslag är att regeringen tillser att yrkeshögskoleutbildning inom häst inkluderas i förslaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildningsmiljöer, förutsatt att förslaget från utredningen Framtidens yrkeshögskola tas vidare.

326

SOU 2025:58

Utbildningsbehov inom hästnäringen

4.14.11 Utred krav på utbildningar för ultraljudsundersökningar

Det har tidigare framgått att utredaren föreslår att regeringen tar initiativ till en utredning om att ge andra yrkeskårer än veterinär, exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker, möjlighet att efter utbildning utföra ultraljudsundersökningar inför seminering och dräktighetsundersökning av ston. Med förslaget bedömer ut- redaren att bristen på veterinärer i allmänhet, och seminveterinärer i synnerhet, åtminstone till del kan kompenseras.

Beroende på vad en sådan utredning kommer fram till kan det bli aktuellt att säkerställa att det finns relevant utbildning för dessa yrken om de får möjlighet till ett utökat ansvar när det gäller ultra- ljudsundersökningar. Utbildningen kan vara grundad på motsvarande tid och kvalitet som veterinärstudenter får inom sin utbildning när det gäller praktisk träning inom rektalisering och gynekologisk un- dersökning av ston samt teoretiska kunskaper som är nödvändiga för att tolka rektal- och ultraljudsundersökningsfynd.

327

5Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.1Utredningens uppdrag

Utredaren har i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som till- gängliggör hästsporten för fler barn och ungdomar. Utredaren ska analysera vilka hinder som begränsar deltagandet i hästsport och hur dessa kan lösas samt vilka effekter en ökad delaktighet skulle kunna få för samhället. Vidare ska utredaren analysera hur hästsporten och den övriga idrottsrörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en meningsfull fritid. Utredaren ska föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort.

Enligt direktivet ska utredaren inte föreslå åtgärder eller göra bedömningar på skatteområdet.

5.2Inspel om ökat deltagande i hästverksamhet

I utredningens direktiv lyfts att barn och ungdomar har behov av en trygg, aktiv och meningsfull fritid. För att förebygga utanför- skap krävs tidiga insatser och möjligheter för barn och unga att ha en meningsfull fritid. En strukturerad fritid med aktiviteter som är organiserade, ledarledda och regelbundna har positiva effekter på barns fysiska och psykiska hälsa. Det kan också skapa förutsättningar för att förebygga beroendesjukdom, kriminalitet och psykisk ohälsa. Vidare pekar direktivet på att intresset för hästar är stort hos barn och unga. Ridsporten beskrivs som Sveriges näst största ungdoms- idrott och Sveriges största parasport. Inom hästsporten, som består av ridning, trav och andra aktiviteter med hästar bedrivs en omfat- tande verksamhet för ryttare och kuskar med funktionsnedsättning.

329

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Samtidigt visar utredningens kartläggning på flera olika hinder som står i vägen för en potentiell utökning och breddning av häst- sporten. Det gäller särskilt för barn och unga som växer upp i bo- stadsområden där utanförskapet är stort och andra socioekonom- iskt utsatta grupper.

5.2.1Hearingar om möjligheter för fler att delta i hästverksamhet

Utredningen har genomfört två allmänna hearingar den 9 oktober 2024 med 18 inbjudna organisationer inom hästnäringen. Vid dessa frågade utredningen bland annat om vilka åtgärder skulle behövas för att göra hästsporten tillgänglig för fler barn och unga i hela landet, till exempel med fokus på jämställt deltagande samt områden där utanförskapet är stort. Därtill genomfördes den 6 december en särskild hearing med fokus på att tillgängliggöra hästsporten för fler barn och unga. Vid det tillfället deltog förutom organisationer inom hästnäringen även några övriga organisationer som övergri- pande arbetar med barns och ungas fritidsaktiviteter, exempelvis Riksidrottsförbundet, Svenskt friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Kostnader och stöd från samhället

Vid hearingarna framfördes att kostnaden för att delta i hästsport är ett stort hinder. Ridning är bland de dyraste idrottsaktiviteterna, där utrustning och deltagande kostar många tusen kronor per år. Om du har egen häst eller ponny är kostnaderna förstås ännu högre.

Kostnaden för ridsport är ett stort hinder.

Det framfördes att kostnader är en stor fråga inom idrottsrörelsen i stort och att Riksidrottsförbundet har två forskningsrapporter som snart är klara som bland annat handlar om kostnader för deltagande i olika idrotter. Ridning är en av de idrotter som ingår.

Den höga kostnaden är en ekonomisk verklighet.

Det framfördes även att man måste sänka tröskeln för unga i utsatta områden, exempelvis genom bidrag, stipendier, utrustning att låna,

330

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

aktivt inkluderingsarbete och digitala lösningar som underlättar administration. Det framfördes att riktade stöd eller subventioner skulle göra stor skillnad, exempelvis bidrag kopplat till utanförskaps- områden. Genom statliga eller kommunala subventioner kan kost- naden för ridlektioner och andra hästsportaktiviteter sänkas vilket skulle öka tillgängligheten. Flera deltagare lyfter vid hearingarna det nya fritidskortet som ett steg i den riktningen. Det nya särskilda fritidskortet med högre nivå än det allmänna fritidskortet är kopp- lat till om familjen får bostadsbidrag. Om man även skulle kunna koppla ett särskilt fritidskort till de med funktionsnedsättning en- ligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skulle det träffa rätt målgrupper.

Det framfördes vidare att ekonomiska resurser ofta saknas för de som driver hästverksamheten, eftersom det behövs personal som kan ta emot. Det är gratis att vara i stallet, men det borde kanske inte vara det med tanke på att personalen kostar. Det framfördes därför att det borde finnas bidrag från samhället för de ungdomar som är i en social miljö i stallet och inte fastnar framför en skärm hemma. Det vill säga stöd att det behövs för verksamhet som går utöver idrottande i sig. Det framfördes även att alla ridskolor som har verksamhet för kommunens invånare bör kunna få stöd från kommunen, inte bara föreningsdrivna.

Riktade stöd från samhället för det som går utöver idrottandet behövs.

Ett förslag som framfördes var att staten kan stötta kommunerna genom att inrätta en särskild funktion och fond för att stötta med kompetens och medel som kommunerna kan söka, exempelvis för att se till att det finns möjlighet att anpassa anläggningarna. Det fram- fördes att det finns ett anläggningsstöd inom det så kallade Idrotts- klivet, men det är viktigt med fler sådana stöd och satsningar.

Det framfördes å andra sidan att SKR generellt vill ha så lite rik- tade stöd eller statsbidrag som möjligt. SKR anser att de är ofta för- enade med administrativa pålagor och ger en kortsiktig planering med tillfälliga satsningar och SKR förordar därför mer generella statsbidrag.

331

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Fysisk tillgänglighet

Det framfördes vid hearingarna att tillgängligheten är ett hinder. En deltagare sammanfattande det som att tillgänglighet handlar om alla aspekter av att barn och unga ska ”kunna ta sig in i stallet och upp på hästen”. Det framfördes att hästverksamhet kräver tillgång till mark för stall, hagar och uteverksamhet vilket gör att anläggningar ofta ligger i utkanten av städer eller på landsbygden. Det behöver där- för finnas goda möjligheter att ta sig dit, exempelvis genom kollek- tivtrafik. Om man inte har tillgång till bil kan det vara svårt komma till ridskolan. Det framfördes att forskning finns när det gäller hur transport till och från aktiviteter påverkar deltagandet.

Vi måste underlätta transporter till stallet. Forskning finns även när det gäller hur transport till och från aktiviteter påverkar deltagandet.

Det framfördes även att tillgänglighet också handlar om att kunna anpassa anläggning och aktiviteter till personer med fysiska och andra funktionsnedsättningar.

Tillgänglighet handlar om att kunna ta sig in i stallet och upp på hästen.

Många hästverksamheter skulle kunna expandera när det gäller akti- viteter för personer med funktionsnedsättning, men det framfördes av deltagare att exempelvis verksamheterna inom islandshäst och trav ofta inte har den möjligheten. Det kostar mycket att investera i anläggningarna som inte är anpassade för deltagare med funktions- nedsättningar. Kompetens för att klara av individanpassning saknas också till del och det måste finnas rätt personella resurser.

Kultur inom hästsporten

Det framfördes vid hearingarna att kulturella normer påverkar vilka som deltar. Det kan vara en socialt krävande och ibland exkluderande miljö i stallet, där det finns mycket som är outtalat. Det är också en kunskapsberoende sport som kanske kräver mer än andra, till exem- pel i frågor om säkerhet och djurvälfärd.

Vid hearingarna lyftes vidare att hästsport kan vara den näst största barn- och ungdomsidrotten om man ser till antal deltagar- tillfällen. Samtidigt går dock att se en långsiktigt nedgående trend för ridning, där det finns kö till ridskolor i stora städer medan det

332

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

i stället kan vara det motsatta på landet. Det framfördes att nu är det nästan bara tjejer som rider, trots att manliga förebilder finns. Det finns stor potential att få fler killar att rida, men social acceptans och en attitydförändring behövs.

Vi själva kallar det för ”tjejidrott” – det är en kulturfråga.

Könsnormer påverkar starkt hur svårt det är att ta sig in i en sport. Vid hearingar lyftes frågan om det är det bra eller mindre bra att det betraktas som tjejsport. Stallet är ett ställe där tjejer verkligen kan ta plats och dessutom krävs mod och ledarskap för att hantera en häst. Å andra sidan framfördes att hästsporten ska vara jämställd och att det finns många fördelar med det.

Andra framförde att det kan vara exkluderande att prata om hästsport som idrott. Många söker sig till friluftslivet för att man inte vill tävla. Det framfördes därför att det är bra att utredningen använder ett breddat begrepp för hästsporten. Allmänheten tror att man rider och kör hästar, men det behöver påvisas hur flerdimensio- nell hästsporten är. Hästsporten är mer än en idrott, det är ett sätt att spendera sin fritid på. Det är mer sällsynt inom andra idrotter att barn och unga stannar kvar efter träningen, vilket man ofta gör i stallet. Det framfördes att det är viktigt att skapa kännedom om andra delar av näringen, annat än ridning. Det ger bättre framtida möjligheter för annat än idrott som till exempel avel och uppföd- ning samt 4H-verksamhet. Det framfördes att hästnäringen måste jobba hårt inifrån för att ändra bilden av hästsport och hästnäringen, inspirera genom förebilder och komma ut och informera om vilka resurser och möjligheter hästsporten kan erbjuda.

Det här är mer än en idrott. Ett sätt att spendera sin fritid på. Jämför med exempelvis ishockey där man sällan hänger kvar efter träningen, vilket man gör i stallet. Bredda synen på hästsporten.

Det framfördes att i grunden är idrott en demokratifråga. Det hand- lar om rätten till hälsa och fritid. Idrottsrörelsen prioriterar och vill vara till för alla och spegla samhällets sammansättning. Det framför- des vidare att det då behövs en bredare representation i hästsporten.

Även om det finns en bredd av olika människor i stallet så behöver man arbeta på att alla ska känna sig välkomna och det behövs mer mångfald. Bland annat framfördes att gruppen personer med utländsk bakgrund inte har lätt att komma till verksamheter inom häst. Det

333

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

kan kanske till och med behövas en fysisk guidning om man inte har med sig svensk natur- och idrottskultur, eller om man ser på hästen på annat sätt. Det lyftes vidare att en breddning kan förändra hästsporten. Som jämförelse pekades på basket som är en attraktiv sport i områden med utanförskap och socioekonomiskt utsatta om- råden. Om sporten får fler deltagare skulle det inte förändra basket- sporten. Om ridsporten fick en mer jämn könsfördelning och ökat deltagande från utsatta områden, skulle det då finnas en risk att det skapas parallella system, ”den riktiga ridsporten” och en för andra? Det framfördes att ett sätt att öppna hästsporten för fler är att använda unga som resurs, exempelvis att ta hjälp av de unga för att

skapa trygga, välkomnande miljöer. Vid hearingen framfördes att ridsporten är bra på att lyssna på de barn som står längst ifrån och att låta unga ta ledarroller i stallet och få vara med och påverka.

Det framfördes även att hästsport kräver hög vuxennärvaro. Det behövs fler vuxna i stallarna som hjälper till när man ska rida, till exempel sadla, leda häst etcetera. Alla barn och unga har inte någon vuxen att ta med sig. Det behövs också fler vuxna förebilder.

Unga kan ta ledarroller i stallet. De kan få vara med och påverka. För att stötta dem behövs vuxna förebilder. Vi behöver fler mentorer och vuxna förebilder.

Det framfördes att det generellt saknas kompetens kring parasport inom hästnäringen. Attitydfrågor kan vara ett hinder, till exempel hur du bemöter målgruppen och strukturerar upp utbildning. Det lyftes att de som har olika funktionsnedsättningar klumpas ofta ihop i en och samma grupp vilket ofta inte är bra.

Det framfördes att det finns problem med kompetensförsörjning, och att hästyrken ofta är genomgångsyrken. Professionalisering sker inom kommuner, fritidsverksamheter och idrotten. Det lyftes även att hästsporten måste ändra bilden när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor för att få acceptans i samhället, det vill säga bilden av att det är tjejer som arbetar gratis i stall måste hästsporten komma till rätta med.

334

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Effekter och nytta för samhället med hästverksamheter

Många deltagare vid hearingarna lyfte hästverksamhet ur ett hälso- perspektiv. Hästverksamhet bidrar till förbättrad folkhälsa. Det fram- fördes att det finns mycket forskning på att idrotter skapar bra effek- ter i samhället när det gäller människors mående. Idrott stärker både fysisk och psykisk hälsa. Kommuner satsar mycket på idrott eftersom det är ett bra sätt att nå barnen.

Värdet av bra fritid och gärna idrott är uppenbart bra för hälsan.

Verksamheter med häst är en tillgång för att minska sjukskrivningar och en tillgång för personer med funktionsnedsättning inklusive per- soner med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det framfördes att behovet av vård och socialt stöd minskar om du är aktiv, vilket framgår av en rapport från sommaren 2024 baserat på de 31 000 per- sonerna som är mest aktiva inom parasport1 . Stödet som de får är mindre än de besparingar på sjukvård samhället gör. Det framfördes att man räknar med att friluftslivet gör att samhället sparar många miljoner på sjukvård och folkhälsan får stor positiv effekt från fri- luftslivet2 .

Varje satsad krona för att främja friluftsliv i befolkningen ger nästan fyra kronor tillbaka i ekonomiska och sociala värden.

Det framfördes att inte bara fysisk utan även psykisk hälsa kan minska samhällets kostnader. Hästnäringen har möjlighet att lösa en del av samhällsutmaningarna. Det framfördes av deltagare att forskning visar att vistelse i naturen minskar stress. Att öka delaktigheten i en främjande miljö med djur och natur gör att man mår bra. Det fram- fördes vidare att engagemang i hästverksamheter ger som regel en naturlig erfarenhet av ledarskap och ansvarstagande. Stallet och idrot- ten kan vara en god ledarskola, där ledarskap byggs på respekt och trygghet, ansvar och kunskap om hästens välmående och behov i ett socialt sammanhang där individen kan vara en del av något som är viktigt. Det lyftes att det man lär sig om struktur och ansvar i stallet kan vara bra för barn och unga att ha med sig även i skolan. Det framfördes även att få fler barn och unga med i fritidsaktivite-

1Parasportförbundet. 2024. Idrott som förändrar liv – Parasportens värde för individ och samhälle.

2Svenskt friluftsliv. 2023. Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta – En kunskaps- sammanställning om friluftslivets betydelse för folkhälsa och ett hållbart samhälle. Rapport 2023.

335

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

ter är eftersträvansvärt och att öppna för fler att delta är därför en investering i det framtida samhället.

Det framfördes även att hästverksamheter bidrar till biologisk mångfald, bidrar till bevarande av kulturarv samt bidrar till att driva svensk ekonomi. Intresse för avel borde minska importen av hästar. Det framfördes också att genom hästsporten kan man få ett intresse som senare blir ett yrke, eftersom man kommer i kontakt med fram- tida yrken i stallet som veterinär, ridlärare, hästskötare, hovslagare. Intresset för framtida yrkesliv eller hästföretagare skapas i tidig ålder. Det lyftes att hästsporten är också en ekonomisk motor som bidrar till lokal och regional utveckling och till sysselsättningen. Ridspor- ten stärker den lokala ekonomin, utvecklar och bygger ett mer hälso- samt, jämlikt och jämställt samhälle. Det är inte bara en idrott utan en plattform för samhällsutveckling.

Det framfördes att hästverksamhet kan bidra till social inklude- ring och minska risken för utanförskap. Hästsport är en bra bro, med lokal och geografisk närhet till utanförskapsområden.

Hästverksamheterna bidrar till social inkludering. Hästsport är en bra bro. Lokal och geografisk närhet till utanförskapsområden.

I en miljö som speglar ridsportens värderingar kan man mötas i stallet med hästen i centrum och bygga broar mellan olika grupper i samhället. Det framfördes att det finns personer med funktions- nedsättning som utnyttjas i dag för olika brott. Stallet kan vara en trygg punkt i livet. Det framfördes att ökad delaktighet för fler som riskerar att hamna i kriminalitet skulle få goda effekter för samhäl- let, inklusive ekonomiska vinster.

Lokal samverkan

Vid hearingarna framfördes som nämnts ovan flera exempel på akti- viteter och insatser där hästsporten och hästnäringen på olika sätt kan bidra till lokalsamhället. Exempelvis har många föreningar inte råd att anställa fritidsledare, men stallet skulle kunna fungera som en fritidsgård i högre grad än i dag om man kunde göra det. Det har även funnits olika projekt inom travsporten. Socialtjänst och skola nämns av flera som områden där verksamhet med häst skulle kunna bidra. Det framfördes vid hearingarna att det behövs goda kontakter

336

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

mellan hästverksamheter, kommuner, regioner och lokala aktörer som exempelvis inom föreningslivet.

Långsiktighet är viktigt och avgörande för framgång är att kommuner- nas engagemang för samverkan.

Deltagare framförde att samverkan kan vara resurskrävande, efter- som någon i personalen ofta måste vara mycket aktiv i kontakter med kommuner vilket tar tid och kräver uthållighet och resurser. Frågan är ofta ytterst vem som ska finansiera en verksamhet.

Det framfördes att verksamheter inom hästunderstödda insatser när det gäller vård, skola och omsorg, som kan bidra in till samhäl- let med kunskap till exempel om psykisk ohälsa, har svårt att hitta samverkansformer med kommuner och regioner.

Det framfördes vidare att många verksamheter upplever att de kan bidra och vill samarbeta med fritidsverksamhet och skola, det vill säga egentligen är lokal samverkan ett nationellt intresse. Ett förslag är då att inrätta ett nationellt tillgänglighetsprogram för inkludering.

Om kunskapsläget och att lära av varandra

Det framfördes vid hearingarna att det redan finns mycket kunskap på området. Exempelvis har Centrum för idrottsforskning rapporter som bör studeras, till exempel en rapport om jämställdhet. Det är viktigt att sätta sig in i kunskapsläget liksom att skaffa sig rätt läges- bild. Det framfördes att även om mycket arbete har gjorts måste hästsporten fråga sig vad den kan göra själv och vad kan andra göra för hästsporten? Vilka grupper nås inte? Det framfördes att häst- sporten delar samma hinder som andra sporter när det gäller perso- ner med funktionsnedsättningar och Parasportförbundet har skrivit rapport om detta. I exempelvis Stockholm är det förhållandevis lite pararidning på ridskolorna.

Det lyftes av deltagare att det saknas kunskap om andra inrikt- ningar än ridning, såsom avel, uppfödning etcetera. De som är upp- födare i liten skala känner sig inte alltid som uppfödare och det är inte självklart för dem att exempelvis ta emot personer med funktions- nedsättning. Ett hinder i dag är att det inte finns så många stora upp- födare som kan engagera sig när det gäller att öka delaktigheten.

Det framfördes att Riksidrottsförbundets uppdrag är just att hjälpa idrottsförbunden att lära av varandra för att utbyta erfarenheter.

337

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Mycket handlar om att skapa mötesplatser för att lära mellan olika idrotter. Det mesta av Riksidrottsförbundets material med kunskaper och erfarenheter är fritt att använda.

Det framfördes att andra idrottsorganisationer är hjälpsamma bara man frågar. Det finns en generositet i systemet.

Vidare framfördes att Svensk Travsport (ST) inte är med i Riks- idrottsförbundet (RF). Det hade kunnat vara en fördel att vara med, då man inte har något riktigt nätverk utanför travet för att sprida saker mellan varandra. Det viktigaste är att ha kunskap, kännedom och fora för att dela erfarenheter med respekt för varandras olika verksamheter.

Det framfördes vid hearingarna att forskning är viktig för att skapa effektiva metoder. Hästsporten kan bidra till forskningen och delar gärna med sig, till exempel initiativ mot mobbning. Inom Svenska ridsportförbundet (SvRF) har man arbetat förebyggande med jäm- ställdhet och trygghetsarbete. Det har varit viktigt att ha kontakt med Friends3 och med andra idrottsföreningar. Som en del i meto- den pratar man mycket med de unga och lyssnar.

Det framfördes att det går att ha gemensamma utbildningar med olika idrotter. Exempelvis arbetar parasporten inte bara inom idrotts- rörelsen utan även med andra delar av samhället.

Det framfördes vidare att medlemmar i Organisationen för häst- understödda insatser (OHI) erbjuder aktiviteter för sina målgrupper i nästan hela landet. De samarbetar gärna och förmedlar kunskap om hur man möter personer som har olika neuropsykiatriska och andra funktionsnedsättningar. De har alla legitimationsyrken inom vård- och omsorg inom organisationen.

Det framfördes att utanförskapsområden är vår tids stora fråga. Det finns en utveckling inom arbetet med detta, men det är en skör situation och det är därför viktigt att gå in med en professionell inställning. Att det händer mycket gör också att det finns många aktörer med kunskaper att lära av, såsom kommuner, RF och SISU Idrottsutbildarna. En del regioner har lagt ut sitt engagemang via avtal med idrottsrörelsen (RF/distrikten). Det ser väldigt olika ut mellan kommuner, och kommuner som har utsatta områden är mer aktiva i dessa frågor.

3Stiftelsen Friends arbetar med frågor om främjande, förebyggande och åtgärdande insatser kring mobbning och trakasserier.

338

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.2.2Förslag via funktionsbrevlåda avseende ökad delaktighet

Som tidigare framgått har utredningen tillhandahållit en öppen digi- tal funktionsbrevlåda som gett exempelvis lokala företrädare för organisationer, företagare och andra enskilda inom hästnäringen möjlighet att inkomma med förslag och synpunkter till utrednings- arbetet. Totalt kom det in 51 inspel. Det var lite olika omfattning och djup i de inspel som gjordes, allt ifrån mer spontana korta inspel till längre genomarbetade underlag. I en del fall har svaren uppen- bart också avstämts inom en organisation eller någon form av grupp av enskilda innan svaren skickades in till utredningen. Cirka en tred- jedel av svaren som inkom var från organisationer eller företag och cirka två tredjedelar från privatpersoner. Det går dock att utläsa av svaren från privatpersonerna att de flesta av dem också var företa- gare eller var verksamma med djurfrågor inom akademi. Nedan åter- ges vad som lyftes avseende ökad delaktighet.

Hästsporten erbjuder goda möjligheter för samhället

I inspel lyftes att hästsporten engagerar och involverar människor i alla åldrar. Det börjar ofta i tidig ålder där barn fascineras av häs- tarna och kan sedan bli det ett intresse som varar livet ut och där människor i många fall kan vara aktiva även under pensionsåldern. Det framfördes i inspel att det är fantastiskt att se att alla åldrar kan umgås, att vuxna kan finnas där för barnen när de är i stallet, att bar- nen kan bistå vuxna och det finns en gemenskap som omfattar alla med omtanken om hästen i centrum. Människor mår bra av att vara nära hästen. Det pekades i inspel på att hästsporten i grunden är en breddsport som ger glädje, socialt sammanhang och fysisk aktivitet. Det framfördes i inspel att många som är aktiva i hästsporten vet dess betydelse för att hålla ihop gemenskaper och utveckla individer, familjer, föreningar och samhällen. En del ungdomar vill satsa på tävlande och det ska stöttas, men i inspel framfördes även att kanske kommer tävling och uppvisningar att betyda mindre i framtiden. Det framfördes i inspel att föreningslivet förändras och att de ide- ella krafterna sinar samt att fokuset på sport och elit har bidragit till att den breda massan inte riktigt känner sig delaktig eftersom fokus inte ligger där för det stora flertalet. I inspel lyftes behov av

339

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

fler ”hästskolor”. Det kanske inte alltid är nödvändigt att rida utan det kan vara samvaron med hästen som är det viktiga.

Ridskolornas betydelse

Det framfördes i flera inspel att hästsporten i Sverige är unik. Syste- met med ridskolor som är öppna för alla och ger tillgänglighet till ridning och samvaro med hästar gör att i Sverige är inte ridsporten enbart för dem som har stora ekonomiska resurser. Det lyftes att Sverige borde skydda och värna sina ridskolor, eftersom de är en vik- tig social mötesplats för barn och ungdomar. Det framfördes att rid- skolorna bidrar till tillgängliggörandet av hästen för allmänheten på många olika sätt. Ridskolan är öppen för dig som elev även de dagar du inte rider, även för dig som inte rider alls. I inspel framfördes att det är i många fall på ridskolorna som ligger i städerna som barn och unga möter hästen för första gången, lär sig rida och utvecklas till modiga ansvarsfulla ledare. I områden där utanförskapet är starkt skulle ett mer organiserat samarbete med skola och sociala myndig- heter öppna upp för ännu fler att delta. Det framfördes i inspel att det finns en samhällsekonomisk vinning för kommunerna i att ge förutsättningar för en väl fungerande ridskoleverksamhet.

Det framfördes i inspel att de ekonomiska villkor som ridskolan har är helt avgörande för vilken nivå ridavgiften ligger på. För att ridskolan ska bli tillgänglig för fler så spelar den geografiska tillgäng- ligheten stor roll, men även att anläggningen som sådan är tillgäng- lig för alla. Det framfördes i inspel att bidrag eller subventioner till ridskolor kan bidra till ökad inkludering av personer som kanske har det ekonomiskt tuffare eller har funktionsnedsättning. Ett annat förslag som lyftes var att låta människor genom ideellt arbete få kom- pensation genom ridlektioner eller läger. Självklart behöver regler finnas för att ingen ska bli utnyttjad. Ett förslag som framfördes i inspel för att öka tillgängligheten till ridsporten för barn och ung- domar är att man uppdrar till kommuner att se till att det finns möj- lighet till uppstallning för egen häst och träning till självkostnadspris i storstadsregionerna.

Det framfördes vidare förslag att det i varje landsbygdskommun borde finnas en möjlighet att söka ett bidrag för att kunna starta en

340

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

travskola som skapar kontakt och samarbetar med grundskolan för att aktivera ungdomar.

Det framfördes att ridskolorna kan lägga grunden hos barn och ungdomar till ett livslångt förhållande till hästar och även visa att ett fritidsintresse kan bli ett framtida yrke. Det är i stadnära ridsko- lor som människor får sitt hästintresse och sedan flyttar ut på lands- bygden och köper gårdar, startar företag och bidrar till hästnäringen och ytterst Sveriges BNP. Det pekades på att inte se hästnäringen enbart som en fråga för landsbygden. Stadsnära ridskolor är en vik- tig faktor för ökad tillgänglighet till hästsporten. I inspel framfördes därför att ridskolorna måste vara en del av stadsplaneringen och inte byggas bort eller prioriteras ned. Det krävs hagmark och rid- vägar. Det kan vara en konkurrensfördel för de kommuner som satsar på ridanläggningar.

5.3Exempel på projekt och aktiviteter för ökad delaktighet i hästverksamheter

Utredningen bedömer att det är av intresse att ge några konkreta goda exempel på projekt och aktiviteter för ökad delaktighet i häst- verksamheter. Syftet är att inspirera och att visa på den mångfacet- terade bilden av vad hästverksamheter kan erbjuda och dessa exem- pel bedöms vara av särskild betydelse för utredningen. Det första handlar om hur Malmö stad tagit in ridskolornas anläggningar i sitt nolltaxesystem för att ge ridsporten mer jämlika villkor i förhållande till andra idrotter. Sedan följer ett exempel från Uppsala om att er- bjuda fritidsaktivitet på ridskolor i samarbete med kommunen. Från Kramfors ges en bild av en verksamhet där inkludering av personer med funktionsnedsättning i alla åldrar länge har varit en naturlig del. Borås har projekt för bland annat barn och unga med psykisk ohälsa. Från Travskolan i Årjäng beskrivs hur en satsning på helt nya till- gänglighetsanpassade lokaler kan finansieras och vad det betyder för verksamheten. Satsningen Upplev häst var en bred uppsökande verksamhet som riktade sig till elever i åk 2–6. Slutligen ges en bild av vad verksamhet vid 4H-gårdar kan innehålla.

341

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

5.3.1Malmö stads satsning på anläggningar för ridskoleverksamhet

Ridskoleutredning 2011

Malmö stad genomförde 2011 en särskild ridskoleutredning.4 En ut- gångpunkt var fritidsnämndens jämställdhetsarbete och diskussio- ner kring ridsportens förutsättningar jämfört med förutsättningarna för andra idrotter i Malmö Stad. Dessutom var en bakgrund de svår- igheter som fanns med underhåll av ridanläggningarna. Syftet var att utreda möjligheterna för att det ska finnas fem fungerande rid- skoleanläggningar i Malmö som bedriver ridskoleverksamhet samt uppfyller krav på hästhållning och säkerhet. Utredningen avgränsa- des till att gälla de fyra ridklubbar som bedriver ridskoleverksamhet. Exempelvis undantogs ryttarföreningar som endast bedrev tävlings- och träningsverksamhet för de med egen häst, samt trav- och galopp- skolan på Jägersro. Vidare skulle denna ridskoleutredning särskilt titta på ny lokalisering för två av ridklubbarna, möjlighet för en ny femte anläggning samt vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader. Inspiration hämtades bland annat från Stockholm stad som utifrån en uttalad jämställdhetssatsning hade ambition att lika mycket resurser ska fördelas till tjejidrott som till killidrott. Ridskoleutredningen konstaterar med stöd av Riks- idrottsförbundets undersökning om kostnaderna för barns idrot- tande i Sverige 2009 att ridning och ishockey har de högsta total- kostnaderna även i Malmö. Det görs i ridskoleutredningen bland annat en sammanställning av aktivitetsbidrag och anläggningsstöd för 2010.

Malmö stad har sedan 1972 nolltaxa på en stor del av de anlägg- ningar som ägs av kommunen. Nolltaxa innebär att registrerade för- eningars barn- och ungdomsverksamhet är kostnadsfri i fritidsför- valtningens bokningsbara anläggningar. Det framgår vidare att 1972 fastställde kommunfullmäktige att Malmö stad ska äga eller hyra ridföreningarnas lokaler och att Malmö stad sedan via fritidsnämnden upplåter dessa till ridklubbarna. Det fastslogs att den som äger ska underhålla om annat inte överenskommit och uppföljningen ansva- rar ägaren för. Ridföreningarna får så kallat verksamhetsbidrag till hyror och arrende och lokalkostnadsbidrag som baseras på dels hur

4Malmö stad, Fritidsförvaltningen. 2011. Ridskoleutredning Malmö 2011.

342

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

många bidragsberättigade medlemmar föreningen har, dels på hur många aktiviteter föreningen genomfört i egen lokal. Det förs ett särskilt resonemang om privathästar och att det borde tillåtas att en medlem i ridklubben får ha egen häst i klubbens stall.

Ridskoleutredningen föreslog lokalisering för två helt nya ridan- läggningar samt att mark reserveras för en framtida ridanläggning. Dessutom föreslogs att kommunen övertar de byggnader som för- eningarna då ägde, det vill säga för de ridklubbar som kommunen inte redan ägde själv. Malmö stad bedömde att uppstallning av pri- vathästarna till viss del är naturligt i ridskoleverksamheten och en aspekt för att få ett fungerande föreningsliv på ridskolan men vissa begränsningar införs, exempelvis avseende antal platser.

Extern utvärdering 2016

Under år 2016 fick Malmö högskola i uppdrag att genomföra en utvärdering av Malmö stads ridsportsatsning.5 En viktig aspekt i utvärderingen var huruvida satsningen gjort ridsporten tillgänglig för fler. Av utvärderingen framgår att ryttarföreningarna där sats- ningar gjorts över lag är mycket nöjda med Malmö stads ridsport- satsning. Gemensamt för satsningen på ridskolorna har varit en för- bättring av anläggningarna, men i utvärderingen konstateras också att utvecklingen i övrigt sett olika ut för de fyra ridskolorna. Enligt utvärderingen har kostnaderna för de som vill rida inte ökat sedan Malmö stad gjorde sin satsning. Antalet medlemmar i ryttarförening- arna har minskat något från 2011 till 2016, men medlemsantalet i åldersgruppen fyra till 25 år är relativt konstant. I utvärderingen fram- förs att generellt sett har antalet medlemmar i Svenska Ridsportför- bundet sjunkit något och antalet deltagartillfällen har minskat kraf- tigt i landet. Med utgångpunkt i dessa förändringar verkar det som att Malmös ridskolor visar på en annan trend. Ridskolans särskilda verksamhet gör dock att det enligt utvärderingen inte riktigt är rätt- visande att bara mäta verksamheten i antal deltagartillfällen.

I utvärderingen framförs även att när det gäller tillgänglighet kan ridskolornas verksamhet även relateras till vilka grupper som nås eller inte. Ridsporten är generellt sett en idrott där majoriteten av utövarna är flickor och det gäller även i Malmö. Inom ridsporten

5Malmö stad. 2017. Ridsport i Malmö – En utvärdering av Malmö stads satsning på ridsporten.

343

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

har verksamhet som omfattar personer med funktionsnedsättning dessutom sedan länge integrerats. Det kan handla om fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Ridskolorna når även andra grupper, exempelvis i samarbete med ett behandlingshem. När det gäller andra grupper noteras i utvärderingen att ridsporten i lägre grad än exempelvis fotbollen når personer med utländsk bakgrund, även om det finns undantag där en ridskola har haft flera sådana projekt. En grupp som inom idrottsforskning lyfts fram som svår att inte- grera är just flickor med utländsk bakgrund och i utvärderingen fram- förs att ridskolornas verksamhet skulle kunna spela en viktig roll. När det gäller Malmö stads fortsatta satsning på ridskolorna kon- stateras avslutningsvis av utvärderingen att ridskolornas verksamhet kan utvecklas och förbättras ytterligare.

5.3.2Upplands ridsportförbund – samarbete mellan ridskolor och Uppsala kommun

Upplands ridsportförbund startade hösten 2020 ett fritidsledarpro- jekt i samarbete med Uppsala kommun.6 Utgångspunkten var att ridskolan är en naturlig fritidsgård för barn och unga. Genom att erbjuda tillgängliga och engagerande aktiviteter skapas en positiv miljö där alla, oavsett bakgrund, kan delta och utvecklas.

Upplands ridsportförbund erbjuder kostnadsfria aktiviteter för barn och unga i åldrarna 7–18 år fem dagar i veckan på fem förenings- anslutna ridskolor i Uppsala kommun under läsåren samt under första och sista veckan på sommarlovet. För att nå ut till så många deltagare som möjligt har varje ridskola två dagar med fritidsverk- samhet, verksamheten är förlagd från eftermiddag till tidig kväll. Aktiviteterna är kostnadsfria för deltagarna, men deltagarna står själva för eventuella resekostnader till och från ridskolan. Genom att kommunen finansierar verksamheten kan kostnadsfria aktivite- ter erbjudas där ekonomiska hinder inte står i vägen för deltagandet. Ridskolornas geografiska placering gör att de når ut till tre socio- ekonomiskt utsatta områden i Uppsala: Gottsunda, Stenhagen och Gränby.

De aktiviteter som fritidsverksamheten erbjuder grundar sig i delaktighet, trygghetsarbete och allas lika värde. Exempel på aktivi-

6Underlag från Upplands Ridsportförbund.

344

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

teter som erbjuds är skapande så som pyssel, rollspel, spela spel, bakning, stallhäng, käpphästbyggen och käpphästaktiviteter exem- pelvis hinderhoppning och uteritter. Ett par gånger per år samlas samtliga ridskolor på en gemensam plats för en heldagsaktivitet med lekar och tävling eller för studiebesök. Under dessa dagar så hämtas barnen upp med buss och skjutsas till den gemensamma samlingsplatsen.

Inom fritidsgårdsverksamheten arbetar de utifrån ridskoleanlägg- ningarnas förutsättningar gällande lokaler och gemensamma utrym- men samt utifrån deltagarnas behov och intressen. Ungdomarnas engagemang och delaktighet är en central roll för verksamheten. De unga är med och sätter agendan för dagen, veckan och terminen inom tydliga gränser för verksamheten. Strävan är att de unga använder sitt inflytande och känner sig tillmötesgångna. En svårighet som kan finnas i verksamheten är anpassningar för personer som är rullstols- burna, då många av anläggningarna inte är anpassade efter deras be- hov. Deltagare med funktionsvariation måste således välja de anlägg- ningar som är rullstolsanpassade och det kan tyvärr vara på andra sidan av staden.

I verksamheten finns regelbundet personer med mildare funktions- variationer, oftast i form av NPF-diagnoser. I förekommande fall görs anpassningarna utifrån individen och gruppen genom gemen- samma spelregler och tydliga ramar. Verksamheterna arbetar med att skapa en välkomnande och trygg miljö. De arbetar för ett norm- medvetande och dess effekt på den kultur som sätts på respektive anläggning. I verksamheten arbetas kontinuerligt med att lyfta rid- sportens värdegrund, barns rättigheter och allas lika värde. Det arbetas aktivt emot diskriminering, mobbing och våld. Alla blir sedda och accepterade för den de är.

Upplands ridsportförbund ser att verksamheten har haft flera positiva effekter:

•Ökad delaktighet genom att antalet enskilda deltagare i verksam- heten ökat i antal. Deltagare med olika socioekonomisk bakgrund bidrar till en mer inkluderande gemenskap.

•En förbättrad hälsa genom vardagsmotion i stallet och med käpp- hästarna vilket motverkar ungas stillasittande. Genom kostutbild- ning förbättras deltagarnas fysiska hälsa. Den psykiska hälsan

345

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

förbättras genom regelbunden aktivitet, social interaktion och känslan av gemenskap.

•Verksamheten bidrar till minskade känslor av utanförskap genom meningsfulla aktiviteter och ett socialt sammanhang.

5.3.3Deltagare med funktionsnedsättning hos Kramfors Ridklubb

Kramfors ridklubb har sedan 1980-talet haft verksamhet för per- soner med funktionsnedsättning.7 Genom samarbeten med skolor, särskilda boenden och Kramfors kommun tar Kramfors ridklubb numera emot cirka 50 barn, unga och vuxna med fysiska och intel- lektuella funktionsnedsättningar varje vecka. Paraverksamheten är en viktig del i klubben. Vissa elever skrittar en stund på dagen, andra rider ut med ledare och flera har testat trav och kliver över bommar. Det finns även möjlighet att åka häst och vagn. För att göra ridning möjligt för många är klubben noga med att hålla nere priset per lek- tion. Ridklubben menar en nyckel till framgång är att all personal är involverad i paraverksamheten och att alla ridskolehästar är ”para- hästar”. Det gör att verksamheten blir hållbar och inte vilar på en- staka eldsjälar.

Vi ser bara möjligheter och försöker hitta lösningar för att ge så många som möjligt en meningsfull fritid.

Kommunen har satsat på en upprustning av anläggningen, inklusive tillgänglighetsanpassning. Ridklubben har de hjälpmedel som behövs i form av ramper, lift och har anpassat utrustningen efter olika typer av ryttare. Det finns till exempel tyglar med färgkoder för olika grepp och med hjälp av lokala hantverkare får westernsadlar specialhand- tag och annan utrustning som gör det säkert och bekvämt att rida för ryttare med funktionsnedsättning. För denna verksamhet utsågs Kramfors Ridklubb år 2023 till Årets kämpe på Ryttargalan och året därpå fick de Radiosportens parasportpris.

Ridklubben har också viss verksamhet för ungdomar som har en problematisk livssituation. Det kan till exempel handla om sociala problem eller hög frånvaro i skolan. För dem kan aktiviteter med hästar och skötsel i stall vara positivt.

7Underlag från Svenska Ridsportförbundet och Kramfors ridklubb.

346

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.3.4Sociala projekt hos Borås Fältrittklubb

Borås Fältrittklubb (BFK) erbjuder i projekt hälsofrämjande fritids- aktiviteter för barn och unga med upplevd psykisk ohälsa.8 Målet är att nå ökad inkludering i klubben. Förhoppningen är att några del- tagare från varje termin och de olika projekten vågar ta steget till att gå in i vanliga verksamheten. Arbetet avser att främja jämställd- het, tillgänglighet och mångfald. Syftet med verksamheten är även att skapa en meningsfull fritid för barn och unga med neuropsykia- trisk funktionsnedsättning och upplevd psykisk ohälsa. Klubben vill hjälpa till i fler ungas vardag för att de ska kunna hitta sin plats i soci- ala sammanhang. Målgruppen som arbetet riktar sig till är barn och unga 10–18 år. Det finns inget krav om att de barn och unga som inkluderas i projektet ska ha en diagnos, utan endast någon form av identifierad funktionsnedsättning eller upplevd psykisk ohälsa som skapar svårigheter att delta i ordinarie föreningsverksamhet.

BFK är projektledare och sammanhållande förening i ett projekt som heter Tillgänglig fritid. Det är ett samarbete med flera föreningar för att deltagare ska kunna välja olika aktiviteter. Syftet är att skapa meningsfull fritidsaktivitet med regelbundenhet för målgruppen.

Deltagarna kan komma till verksamheten genom olika kanaler, men oftast är det från skolor. BFK rekommenderar en del av dessa vidare till någon av de andra föreningarna i projektet, men att vara i stallet är attraktivt och det är ett förstaval för många. Aktiviteterna är gratis för deltagarna. Borås Stad är med och finansierar verksamheten, men föreningarna står själva för den del som eventuellt överskrider finansieringen från kommunen.

BFK har också ett eget projekt med samma inriktning. Även här är aktiviteten är gratis för deltagaren, men det krävs då att klubben har sponsorer. Detta avgör hur många tillfällen som klubben kan erbjuda. Verksamheten i båda projekten pågår under en timme och inkluderar hästpyssel och hästkunskap samt oftast ridning. Nytt under 2025 är att klubben erbjuder läxhjälp under en kväll i veckan. Det är en medlemsledd aktivitet tills vidare där en medlem ställer upp ideellt.

8Underlag från Svenska Ridsportförbundet och Borås Fältrittklubb.

347

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Det absolut allra bästa med mitt jobb (som ridlärare) är att se vad häs- tarna kan göra för andra människor. Och hur trygg och avslappnad man kan bli i en miljö där man får prata med någon som bara lyssnar.

BFK utsågs 2024 till Årets ridskola i samband med ryttargalan i Stockholm, bland annat för sitt arbete med barn och unga med särskilda behov i en trygg och inkluderande miljö.

5.3.5Travskolan i Årjäng tillgänglig för alla

I september 2024 invigdes Årjängstravets nya tillgänglighetsanpas- sade utbildningsstall för travskolan av landsbygdsministern.9 Under många år var travskolan i Årjäng inrymd i flera olika stall på trav- banan som inte var anpassade för att hålla utbildning. Travskolans vision är att de ska vara tillgängliga för alla, men det kunde de inte vara i de gamla lokalerna. 2018 påbörjades därför arbetet med planer för att bygga ett helt nytt stall. Under 2021 beviljades ansökan till Allmänna arvsfonden om cirka 4 miljoner kronor och i deras moti- vering framgår bland annat inriktningen med att starta verksamhet för personer med funktionsvariationer genom att bygga ett tillgäng- lighetsanpassat utbildningsstall. Dessutom gick flera andra aktörer in och stöttade med medel för byggnationen, bland andra Årjängs kommun, länsstyrelsen, lokala företag och privatpersoner. I utveck- lingsarbetet har de gjort studiebesök och haft hjälp av bland annat Hushållningssällskapet, Riksförbundet FUB10 , Svensk travsport och Årjängs kommun.

Den nya travskolan kunde alltså sedan vara klar under hösten 2024. I och med detta har arbetsmiljön förbättrats kraftigt och nu kan travskolan även välkomna barn och ungdomar med funktions- variationer eftersom stallet är helt tillgänglighetsanpassat. Alla rum och utrymmen är anpassade för rullstol. Exempelvis finns det inga trösklar och handtagen till boxdörrarna sitter på en meters höjd

i stället för en och fyrtio som innan. Det byggdes förutom stall även parkering, entré, teorirum, omklädningsrum, med mera. Det finns exempelvis nu en samlingslokal där man kan vara när man inte har kurs, en möjlighet som inte fanns tidigare.

9Underlag från Travskolan i Årjäng.

10Riksförbundet FUB arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska kunna leva ett gott liv.

348

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Travskolan är ett utbildningscenter som erbjuder kurser och akti- viteter för barn, ungdomar och vuxna i en kvalitetssäkrad travskola med utbildade ledare och hästar som är väl anpassade till verksam- heten. Efter invigningen av det nya stallet har travskolan märkt en stor skillnad när det gäller inflöde av nya elever.

Vi kan nu utveckla och bredda verksamheten i våra nya och tillgänglig- hetsanpassade lokaler och vi ser nu fram emot att välkomna fler till oss. Verksamhetsutveckling kommer bli ett fokus för oss under 2025. Nu kommer vår verksamhet att kunna växa och ge ännu fler barn, unga och vuxna möjlighet till en aktiv meningsfull fritid tillsammans med hästen.

5.3.6Upplev häst – verksamhet för elever i åk 2–6

Satsningen Upplev häst11 uppkom efter ett pilotprojekt Upplev trav och galopp som Svensk Travsport och Svensk Galopp drev under 2011 inom ramen för Hästnäringens Ungdomssatsning (HUS)12 . HUS stödjer och bidrar till utveckling av verksamhet och projekt riktade till barn och unga upp till 26 år. Finansiering och samordning sker av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). Upplev trav och galopp syftade till att erbjuda barn upplevelsen av trav- och galoppsport och i förlängningen erbjuda dem detta som ett alternativ i skolor- nas fria val inom ramen för grundskolans timplan. Det var också ett sätt att rekrytera nya barn och ungdomar till travet och galoppen. Projektet tog utgångspunkt i att bjuda in skolklasser (åk 2–6) i Sol- vallas närområde till studiebesök på Solvalla travskola. Där fick de prova på att köra och rida mekanisk galopphäst, samt möjlighet att komma nära hästarna. Genom pilotprojektet besökte totalt 20 skol- klasser och 490 elever travskolan och upplevde häst.

Pilotprojektets positiva erfarenheter ledde till en fortsättning under 2012, det drevs då av Svensk Galopp inom ramen för HUS och fick namnet Upplev häst. Det togs på så sätt vidare ut i landet med ned- slag på tre olika travskolor: Halmstad, Eskilstuna och Jägersro. In- bjudna skolklasser fick uppleva häst genom att rida på den mekaniska galopphästen, köra ponny på travskolan och lära sig mer om hästen och dess vardag. Totalt deltog 24 skolklasser och över 600 elever.

11Underlag från Hästnäringens Nationella Stiftelse.

12Hästsportens ungdomssatsning (HUS) stödjer och bidrar till utveckling av verksamhet och projekt riktade till barn och unga upp till 26 år. Detta sker genom att medverkande organisationer årligen söker finansiering till projekt- eller verksamhetsstöd med aktiviteter riktade mot målgruppen.

349

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Erfarenheterna från de två första initiativen togs därefter tillvara och samlades i en samverkanssatsning över ras- och sportgränser under paraplyet Upplev häst. Samtliga organisationer som ingår i HUS prioriterade det som en gemensam satsning och deltog i olika utsträckning under åren fram till 2016. Det togs fasta på att det för rekrytering till hästsporten är mindre relevant vilken häst eller orga- nisation som barn och unga möter första gången, det är upplevelsen av hästen som är det viktiga. Att skapa mötesplatser för barn och unga är också en möjlighet att visa upp hästnäringens mångfald och samhällsnytta. Särskilt fokus lades också på grupper i samhället som hästverksamheter vanligtvis har svårt att nå och där hästen inte är ett naturligt val som fritidssysselsättning eller yrke. Det samlade syftet med Upplev häst var att öka rekryteringsbasen, visa hästnär- ingens positiva värden för grupper som inte kommer i kontakt med hästar för att rekrytera unga med liten hästtradition, via hästen som en kulturbärare och bra alternativ för fritidsaktiviteter samt hur stallet och hästar är en mötesplats för ungdomar och arena för ledarskaps- utveckling.

För att ytterligare sänka trösklarna skiftades sedan fokus från att bjuda in till hästanläggningar till att ta hästar direkt ut till skol- gårdarna. Inom ramen för Upplev häst fick cirka 12 000 elever möta hästar på skolgårdar över landet. Som komplement till grundkon- ceptet med möten på skolgårdar skedde även deltagande med LRF:s satsning Jorden och Skogen på naturbruksgymnasier.

En ytterligare satsning direkt relaterat till detta kallades Hästlovet, där liknande aktiviteter erbjöds på ett stort antal hästanläggningar över landet under höstlovet med centralt konceptstöd och material. Projektet tog även fram en Sverigekarta på www.upplevhast.se där det framgick vilka anläggningar som var öppna för ändamålet. Till de anläggningar som genomförde aktiviteter skickades ”goodiebags” med material från Upplev häst samt information från organisatio- nerna. Under ett par år var sedan konceptet med Upplev häst vilande, men har sedan återkommit inom travsporten som en del i rekryter- ingsarbetet och för att skapa intresse för travsporten genom besök på travskolor.

HNS bedömer att konceptet med Upplev häst varit framgångs- rikt och upplevts positivt av alla parter. Det har dock varit relativt resurskrävande att samordna och hade varit betjänt av en möjlighet att lägga mer fokus på uppföljning efter de första mötena för att

350

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

kunna fånga upp intresserade individer och stötta dessa till att fort- sätta med hästaktiviteter. HNS anser att det är fortsatt högst relevant för hästnäringen att satsa på engagemang för de målgrupper som inte kommer i kontakt med hästen i sin vardag. Det finns flera posi- tiva aspekter med att nyttja möjligheten att i högre grad involvera och kommunicera hästens värde, betydelsefullhet i vår vardag och välbefinnandet som finns runt hästen. HNS menar att detta kan med fördel även riktas mot kommuner och politiker vid besök på till exempel skolgårdar i utvalda områden.

5.3.74H-verksamhet

4H är en internationell ideell barn- och ungdomsorganisation som finns i över 80 länder. 4H står för huvud, hjärta, hand och hälsa och organisationen arbetar efter mottot ”lära genom att göra”. 4H har cirka 10 000 medlemmar som är fördelade på cirka 200 klubbar i Sverige.13 Riksförbundet Sveriges 4H ansvarar för central administ- ration, kvalitetssäkring, policydokument etcetera.

Riksförbundet Sveriges 4H är även huvudman för de drygt 30 4H- gårdar som finns i Sverige. Gårdarna ligger ofta i rekreationsområden i eller utanför storstäder. 4H:s samhällsuppdrag är att sprida kunskap om att rädda utrotningshotade svenska lantraser, god självhushåll- ning, naturens kretslopp och de arbetar även med att uppmuntra barn och ungdomar att utvecklas till engagerade, ansvarstagande och välmående människor med respekt för omvärlden. Det finns ett stort intresse hos allmänheten. Enligt Riksförbundet Sveriges 4H har den öppna verksamheten cirka 2,5 miljoner besök varje år.

4H-gårdarna kan också liknas vid utbildningsanläggningar som drivs i föreningsregi. Verksamheten finansieras till viss del av kommu- nala bidrag men gårdarna måste till mycket stor del ha en ekonomi där de är så självförsörjande som möjligt. 4H-gårdarna i Sverige bedriver verksamhet utifrån en särskild pedagogik. Det finns repre- sentanter av alla djurslag inom lantbruk, inklusive hästar. I 4H-verk- samheten arbetar man med hästen i sin helhet. Barnen och ungdo- marna får en omfattande kunskap om hela hästen och dess skötsel. Det handlar om exempelvis att sätta upp hagar, foderteori, mockning, hantering av häst och utrustning, men även om kostnader och in-

13Underlag från organisationen 4H.

351

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

komster gällande hästen samt eventuell vinst. Fokus läggs inte så mycket på ridning eftersom det oftast finns för få hästar på 4H-går- darna i förhållande till antalet barn och ungdomar. Vissa 4H-gårdar i Sverige bedriver dock ridskola.

Många 4H-gårdar i landet har arbetat med barn, ungdomar och vuxna som har olika former av ohälsa eller sociala problem. Det kan handla om ångest, ätstörningar, så kallade hemmasittare, vuxna med utmattningssyndrom samt långtidsarbetslösa. Det kan också vara verksamhet riktad till barn, ungdomar och vuxna med funktionsvaria- tioner. Ett exempel är Stora skuggans 4H-gård i Stockholm som har haft samarbeten med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, skolor och olika sjukhus, bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det finns exempel på elever som i en period gjort skolgång på 4H- gården i samarbete med skola på grund av att de vägrat att gå till den vanliga skolan. Erfarenheterna av detta arbete har varit mycket positiva eftersom väldigt många har börjat må bättre i en miljö med hästar och andra djur. Att arbeta i vistelse i natur med hästen som fokus ger god kondition, styrka, självdisciplin etcetera. Barn, ung- domar och vuxna får möjlighet att känna sig betydelsefulla. Hästen kan ge en känsla av mening och välbefinnande på många olika plan.

5.4Myndigheters arbete med inkludering och utanförskap

Det finns många myndigheter som arbetar med frågor om inklude- ring och utanförskap utifrån sina respektive ansvarsområden. Utred- ningen har utifrån det tredje uppdraget i direktivet att analysera och föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och ungdomar valt att särskilt uppmärksamma två av dessa myndigheter.

352

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.4.1Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndighetens uppdrag och ansvarsområden

Det framgår av förordning (2018:1425) med instruktion för Myn- digheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor14 (MUCF) att myndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor som rör ungdoms- politiken och politiken för det civila samhället. Myndigheten ska bland annat verka för att målen inom ungdomspolitiken och poli- tiken för det civila samhället uppnås genom att ta fram, samla och sprida kunskap, bidra till samordning av statliga insatser, samverka med myndigheter, kommuner, regioner och det civila samhällets orga- nisationer samt fördela statsbidrag. Myndigheten ska utifrån ung- domars olika förutsättningar och levnadsvillkor även verka för att ungdomar har meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter.

Av myndighetens årsredovisning för 2023 framgår vidare att MUCF bland annat verkar för att främja internationellt samarbete och mobilitet.15 MUCF är nationellt programkontor för ungdoms- och idrottsdelen av programmet som erbjuder unga och personer som arbetar med unga möjligheter till utbyten, projekt, samarbeten och kompetensutveckling i andra länder. Som programkontor för- delar MUCF EU-bidrag till svenska verksamheter som vill genom- föra projekt för och med unga, både utomlands och på hemmaplan. MUCF har även som en av tolv hbtqi-strategiska myndigheter upp- draget att främja ungdomars lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Myndigheten har också strategiskt uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv och motverka diskriminering i verksamheten.

Fritidskortet

Inom ramen för ungdomspolitiken att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhälls- utvecklingen har MUCF ett regeringsuppdrag att förbereda och in- föra ett fritidskort för barn och unga. När barn och unga får stöd att vara aktiva inom föreningslivet bidrar det till ett friskare och mer

14Svensk författningssamling. 2018. Förordning (2018:1425) med instruktion för Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

15Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2024. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Årsredovisning 2023.

353

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

inkluderande samhälle och att delta i idrott, kultur, fritidsliv och föreningsliv minskar riskerna för psykisk och fysisk ohälsa. Syftet med fritidskortet är att ge fler barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. MUCF:s uppgift i uppdraget har varit att analysera och föreslå kriterier som utförarorganisationer och fritidsaktiviteter bör uppfylla för att kunna erbjudas att omfat- tas av fritidskortet, specificera vilka avgifter som fritidskortet bör kunna användas för samt bistå E-hälsomyndigheten i arbetet med att utveckla en digital tjänst som främjar barn och ungas användning av fritidskortet. I årsredovisningen för 2023 skriver MUCF att det civila samhället är en viktig aktör i arbetet med fritidskortet och sam- verkan med det civila samhället är avgörande för tjänstens utformning. MUCF har därför koordinerat dialog mellan E-hälsomyndigheten och Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Kulturrådet. Myn- digheten har även bidragit till en enkät till det civila samhället samt sammanställt enkätsvaren och MUCF har även genomfört dialoger med civilsamhällesaktörer tillsammans med Kulturrådet, E-hälso- myndigheten och Folkhälsomyndigheten.

I propositionen Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra16 föreslår regeringen bland annat att fritidskortet ska omfatta barn och unga i åldrarna 8–16 år och kunna användas för vissa avgifter för barns fritidsaktiviteter som tillhandahålls av utförare som är registrerade i ett register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn. Fritidskortet ska även kunna användas till kommunal kulturskoleverksamhet, vissa lokala idrottsföreningar, vissa utförare inom friluftslivet och vissa barn- och ungdomsorganisationer. Fritidskortet ska även kunna användas för betalning av avgifter för hyra av utrustning och hjälpmedel som hyrs ut av en godkänd utförare, men däremot ska fritidskortet inte kunna användas till köp av utrustning eller hjälpmedel. Fritidskortet ska lämnas årligen med olika belopp, ett allmänt fritidskort om

500 kronor per barn samt ett särskilt fritidskort om 2 000 kronor per barn. Det särskilda fritidskortet ska lämnas till barn och unga i hushåll som fått preliminärt bostadsbidrag föregående år, för att särskilt främja deras förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter.

16Prop. S2025/00799 Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

354

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Enligt förslaget ska det vara möjligt att ansöka om fritidskortet från hösten 2025.

Levnadsvillkor för unga

MUCF tar fram olika rapporter för att samla och sprida kunskap. Bland annat presenterade myndigheten under 2024 en rapport om hur levnadsvillkor skiljer sig mellan unga i landsbygder, städer och storstäder.17 Analyserna i rapporten baseras på registerdata på indi- vidnivå från Statistiska centralbyrån (SCB), MUCF:s nationella ung- domsenkät år 2021 och fokusgruppsintervjuer med unga i lands- bygdskommuner. Av rapporten framgår att bland annat att unga i landsbygdskommuner har sämre möjligheter till meningsfull fritid och kulturaktiviteter och att kunna transportera sig till och från aktiviteter, skola och jobb.

Nationella ungdomsenkäten är en återkommande enkätunder- sökning som MUCF har skickat ut till unga i åldersgruppen 16–25 år, ungefär vart tredje år sedan 2004. I nationella ungdomsenkäten undersöks i vilken utsträckning unga tar del av olika aktiviteter på fritiden. Skillnader mellan landsbygder och städer beror delvis på att befolkningen har olika sammansättning, till exempel att det är vanligare med föräldrar med kort utbildning i landsbygder. Men även efter att hänsyn tagits till föräldrars utbildning och andra vik- tiga bakgrundsfaktorer så kvarstår skillnader. Exempelvis framgår av rapporten att unga i landsbygdskommuner (12 procent) uppger i högre grad än unga i blandade kommuner (9 procent) och unga i storstadskommuner (4 procent) att de besöker stall eller 4H-gårdar en gång i månaden eller oftare18 . Dessa skillnader förklaras inte av bakgrundsfaktorer. Samma resultat framkommer bland tjejer. Bland killar är andelen som besöker stall varje månad lägre.

Av rapporten framgår vidare att mycket av samtalen i fokusgrup- perna i landsbygdskommuner handlade om olika hinder för fritids- aktiviteter. För idrotten är det ett hinder att underlaget till att få

17Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2024. Platsens betydelse – unga på landsbygd.

18I redovisningen av resultaten används Tillväxtverkets kategorisering av kommuner. Lands- bygdskommuner är kommuner där mer än hälften av invånarna bor utanför tätbebyggda om- råden. Storstadskommuner är kommuner där mer än 80 procent av befolkningen bor i urbana områden och har tillsammans med angränsande kommuner en samlad folkmängd på minst

500000 invånare.

355

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

ihop ett komplett lag ofta är för litet. Ett annat hinder är avstånd och brist på kollektivtrafik. Därmed måste de ha transport till akti- viteten, vilket dels kostar pengar och dels kan vara svårt att lösa i familjens vardagspussel för unga som inte har eget fordon. I rapporten refereras till flera undersökningar som visar att långa avstånd och bristande kollektivtrafik är ett stort hinder för unga på landsbygder. Slutsatser i rapporten är att om beslutsfattare vill göra landsbygder mer attraktiva för unga att bo i behöver man se över, följa upp och utveckla bland annat tillgång till fritidsaktiviteter och kulturakti- viteter, tillgång till kollektivtrafik samt frågor om fysisk hälsa och funktionsnedsättningar.

Samhällets kostnader för utanförskap

I en rapport från 2022, Utanförskap och unga – en socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga görs en socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverk- samhet för unga.19 Författarna använder en ekonomisk modell för att visa på samhällets kostnader för människor som är i utanförskap och jämför med kostnader för att erbjuda unga en strukturerad fri- tid och främja goda livsval hos unga med stöd i trygga och prosociala sammanhang. I rapporten exemplifieras med olika hypotetiska fall- studier för att påvisa alla samhällets kostnader vid olika händelser, det vill säga för kommuner, regioner, rättsväsendet, produktions- bortfall etcetera, på både kort och lång sikt. Exemplen handlar om mobbing, självskadebeteende, misshandel, HVB-placeringar med mera, men även om konsekvenser för samhället när problem kvar- står i vuxen ålder med bristande etablering på arbetsmarknaden eller ohälsa. Det kan även handla om ett mer eller mindre livslångt utanförskap för åldern 25–55 år. Ett exempel återges i tabell 5.1.

19Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2022. Utanförskap och unga – en socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga.

356

SOU 2025:58Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Tabell 5.1	Exempel på socioekonomiska effekter av självskadebeteende

Kostnadsorsak		Kostnad

Akut somatisk vård		45 000
Sluten psykiatrisk vård		75 000

Öppen psykiatrisk vård		20 000

Primärvård		10 000

Sjukskrivning föräldrar		36 000

Produktionsförluster		78 000

Social utredning		22 000

Kurator		10 000

Socialsekreterare		18 000

Läkemedel		9 000

Summa kostnader		323 000

Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Författarna framför i rapporten att det finns systemproblem med stuprörstänkande och kortsiktighet som försvårar en god ekono- misk resurshushållning för samhället i stort. En förklaring kan vara att berörda beslutsfattare inte ser några effekter i de besluts- och uppföljningssystem som de förfogar över. Kostnaderna för utan- förskap drabbar i regel någon annan aktör, betydligt längre fram i tiden. I slutorden framförs av författarna att arbete med unga är en komplex fråga som kräver en struktur för samverkan, styrning och långsiktighet. Det är en fråga som väver samman den traditionella fritidsverksamheten inte bara med andra kommunala aktörer, som skola och socialtjänst, utan också fastighetsägare, polisen och civil- samhället.

357

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

5.4.2Myndigheten för delaktighet

Myndighetens uppdrag och ansvarsområden

Det framgår av förordning (2024:78) med instruktion för Myndig- heten för delaktighet20 (MFD) att myndigheten ska med utgångs- punkt i det nationella målet för funktionshinderspolitiken och funk- tionshinderspolitikens inriktningar främja ett systematiskt och effektivt genomförande av funktionshinderspolitiken i samhället genom att samordna, följa upp, samla in och analysera insatser inom funktionshinderspolitiken från statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer. MFD ska bland annat införskaffa och sammanställa kunskap om utvecklingen av levnadsvillkoren för per- soner med funktionsnedsättning, följa relevant forskning om funk- tionshinder och vid behov initiera utveckling av ny kunskap, och ta fram stöd och vägledning till olika samhällsaktörer i syfte att säker- ställa tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsned- sättning inom olika samhällsområden.

Av myndighetens årsredovisning för 2023 framgår vidare att MFD ska guida samhällets aktörer och främja deras arbete så att fler män- niskor, oavsett funktionsförmåga, självständigt ska kunna använda de miljöer, produkter och tjänster som erbjuds.21 Myndigheten föl- jer utvecklingen inom olika samhällsområden och erbjuder stöd som aktörerna kan använda sig av för att utveckla sina verksamheter. Målet är ett hållbart samhälle som är utformat utifrån människors olika förutsättningar och behov. Arbetet sker i nära samverkan med aktörerna och utifrån kunskap hos personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning.

Det framgår vidare av årsredovisningen för 2023 att myndighetens arbete riktar sig främst till de offentliga aktörer som har möjlighet att påverka och driva förändring på samhällsnivå såsom statliga myn- digheter, kommuner och regioner. I vissa fall riktar sig myndigheten även till privata aktörer i deras egenskap av arbetsgivare eller som producent av produkter och tjänster. MFD pekar även på att det civila samhället och särskilt funktionshindersorganisationer utgör en viktig och nödvändig samverkanspart i myndighetens uppdrag.

20Svensk författningssamling. 2024. Förordning (2024:78) med instruktion för Myndigheten för delaktighet.

21Myndigheten för delaktighet. 2024. Årsredovisning 2023 Myndigheten för delaktighet.

358

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Kunskapsunderlag och stöd

För att uppmärksamma och bidra till fördjupad kunskap gör MFD fördjupningsstudier inom några särskilda områden. Till exempel har myndigheten under 2024 tagit fram ett kunskapsunderlag som handlar om hjälpmedel och delaktighet.22 Av rapporten framgår bland annat att hjälpmedel är avgörande för hjälpmedelsanvändares delaktighet i samhället. Majoriteten av de användare myndigheten har tillfrågat är nöjda med sitt eller sina hjälpmedel samtidigt som nästan hälften uppger att det finns hjälpmedel de önskat men inte fått. Det finns flera faktorer som gör det svårt för hjälpmedelsanvändare att få de hjälpmedel de behöver. Exempelvis uppger hjälpmedelsanvändare att de saknar tillräcklig information under förskrivningsprocessens olika delar. Dessutom upplever många att uppföljningen, som är det sista delmomentet i förskrivningsprocessen, helt uteblir. Hjälpmedel- användarna upplever även att regionernas sortiment är styrande och att förskrivare ogärna går utanför sortimentet, trots att det är möjligt. MFD rekommenderar därför bland annat att regeringen bör tillse att det finns gemensamma kriterier för att förskrivning av konsument- produkter som hjälpmedel ska ske jämlikt över landet. Regionerna och kommunerna bör säkerställa att anpassade råd och stöd för kon- sumentprodukter erbjuds i linje med nationell kunskapsstyrning.

En riktad stödinsats som MFD genomfört handlar om barns behov i samhällsplaneringen. För att lyfta vikten av att beakta alla barns behov i samhällsplaneringen har MFD kartlagt hur sex kommuner arbetar när de inhämtar behov från barn med funktionsnedsättning i planering av miljöer där barn vistas, till exempel lekparker, idrotts- platser och parker. Genom goda exempel bidrar studien till att många kommuner i Sverige kan inspireras.

Uppdrag att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel

Regeringen beslutade den 21 mars 2019 att ge MFD i uppdrag att kartlägga den enskildes tillgång till hjälpmedel för fritidsaktiviteter och kartlägga insatser på hur en aktiv fritid för personer med funk- tionsnedsättning främjas lokalt och regionalt. Av myndighetens

22Myndigheten för delaktighet. 2024. Att få det stöd man behöver – en rapport om hjälpmedel och delaktighet ur ett användarperspektiv. 2024:19.

359

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

redovisning av uppdraget 2020 framgår bland annat att en mängd faktorer gör att personer med funktionsnedsättning inte har likvär- diga och jämlika förutsättningar att ha en aktiv och meningsfull fritid jämfört med befolkningen i övrigt.23 Tillgången till fritidsak- tiviteter för personer med funktionsnedsättning skiljer sig mycket över landet.

I kartläggningen av insatser i kommunerna har MFD även sett att de tillgänglighetsanpassningar som görs inte alltid gör fritids- aktiviteten helt tillgänglig. Ett exempel som nämns är när man har installerat utrustning för att någon ska kunna ta sig upp på en häst och rida, men det är inte möjligt att delta i stallet och förbereda hästen på det sätt som andra kan. Även Parasportförbundet lyfte i kartläggningen att det saknas helhetsperspektiv kring tillgänglig- heten till idrottsanläggningar och lokaler. Förbundet lyfte att till- gänglighetsanpassningen till exempel sällan utgår från att alla män- niskor ska kunna röra sig i alla delar av lokalen.

Av kartläggningen framgår vidare att över hälften, 55 procent, själva har köpt de hjälpmedel som de använder för att kunna göra det de vill på fritiden. Exempel på hjälpmedel som man har köpt är sele för att komma på och av en häst, sportrullstol för att kunna hålla på med rullstolshandboll och rullstolsinnebandy samt västar som används vid löpning där det står ”synskada” och ”ledsagare”.

En slutsats som myndigheten drar är att med relativt enkla för- ändringar inom befintliga ramar och verksamheter kan förutsätt- ningarna öka och förbättras för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid. Att fler kan ha en aktiv fritid är en pusselbit i att forma ett socialt hållbart samhälle.

5.5Riksidrottsförbundet

5.5.1Riksidrottsförbundets uppdrag och ansvar

Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisa- tion och ska stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt.24 SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens eget studieförbund och ska

23Myndigheten för delaktighet. 2020. Aktiv fritid – Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel. 2020:6.

24Riksidrottsförbundet. 2023. RF och SISU:s uppdrag.

360

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

verka för och bidra till idrottens utveckling genom folkbildning och utbildning. RF-SISU har 19 gemensamma distrikt som har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. Det finns 72 spe- cialidrottsförbund som leder och utvecklar sin idrott och sina för- eningar. Exempelvis är Ridsportförbundet (SvRF), Islandshästför- bundet (SIF) och Parasportförbundet medlemmar i RF.

RF stödjer specialförbunden i gemensamma frågor som är idrotts- övergripande. Det handlar bland annat om elitidrottsstöd och kom- petensstöd kring barn- och ungdomsidrott, och idrott för personer med funktionsnedsättning, men även om arbete i ideella föreningar, värdegrundsfrågor och det idrottshistoriska arvet. Vidare företräder RF idrottsrörelsen gentemot politiska institutioner och offentliga aktörer med idrottsrörelsens självständighet och utveckling som ledstjärna. RF samordnar också och ger specialförbunden möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, till exempel samordnar nät- verk och mötesplatser. Slutligen har RF ansvar för att fördela och följa upp statens stöd till idrotten i linje med idrottsrörelsens mål- sättningar och riktlinjer från regeringen.

5.5.2Riksidrottsförbundets verksamhetsinriktning 2024–2025

Verksamhetsinriktningen beslutas av stämman Riksidrottsmötet och ger styrelserna ledning för att styra, leda och prioritera verk- samheten för RF och SISU Idrottsutbildarna de två nästkommande åren, samt vad deras distriktsorganisationer ska fokusera på. Målen för 2025 bygger på en förändring som idrottsrörelsen vill uppnå, ”från triangel till rektangel”.25 Med ambitionen att vara en rörelse för livslångt idrottande behöver det traditionella synsättet föränd- ras där idrottsrörelsen kan illustreras som en pyramid med en bred bas som utgörs av barn- och ungdomsidrott och en spetsig topp i form av elitidrott. Förändringen innebär att alla oavsett ålder och ambitionsnivå har möjlighet att idrotta i förening under hela livet. I den förändrade idrottsrörelsen finns en koppling mellan bredd- och elitidrott men verksamheten kompletteras med en utvecklad verksamhet för människor under hela livet. RF menar att den nya idrottsrörelsen då kan illustreras som en rektangel. Utveckling kän-

25Riksidrottsförbundet. 2024. Verksamhetsinriktning 2024–2025 med ekonomiska planer.

361

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

netecknas av ”så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt”. Målen har formulerats enligt nedan:

•Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

•Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

•Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.

•Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.

•Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

Detta innebär bland annat att alla ska känna sig välkomna oavsett bakgrund och förutsättningar samt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att ge goda möjligheter till idrottande behöver också tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer öka. Det lyfts särskilt att det är vik- tigt att politiker och andra beslutsfattare är medvetna om den sam- hällsnytta som idrottsrörelsen bidrar med. För att uppnå detta be- höver den gemensamma opinions- och påverkanskraften stärkas ytterligare för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för idrottsrörelsens verksamhet.

I verksamhetsplanen pekas på fem utvecklingsområden. Det första handlar om en ny syn på träning och tävling. Det innebär bland annat att en utveckling mot en hållbar idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestations- nivå eller andra förutsättningar. Träning och tävling utformas på ett hållbart sätt så att utövaren mår bra, har roligt och utvecklas under hela livet. Ledarskapet fokuserar på glädje och prestation snarare än på resultat.

Det andra området handlar om hur den moderna föreningen enga- gerar. För att tydliggöra relevansen och bidra till att navigera i den nya kommersialiserade världen behöver idrottsrörelsen förstärka bilden av hur och i vilken utsträckning den skapar samhällsnytta. Det behöver säkerställas kunskap om den ideella föreningen och medlemsdemokratin genom ett levande samtal om hur man skapar en föreningsmiljö som gör att alla känner sig välkomna och känner att de kan påverka den verksamhet som de befinner sig i.

362

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Det tredje området handlar om en inkluderande idrott för alla. RF konstaterar att inkludering är en förutsättning för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer för alla. Det råder inget tvivel om att idrottsrörelsen har stora jämlikhetsutmaningar och analyser visar att idrotten har flera underrepresenterade grupper. Det finns en tyd- lig korrelation mellan föreningsidrotten och socioekonomi. Det vill säga att i områden med goda resurser finns mycket föreningsidrott och vice versa. Störst skillnad är det för flickor. Nya statliga medel skjuts till under tre år för att stärka den idrottsliga närvaron i områ- den med socioekonomiska utmaningar och även arbetet med äldre får extra stöd. Här finns möjligheter att göra skillnad men RF menar att enbart de extra medlen kommer inte att räcka. Idrottsrörelsen behöver använda ordinarie resurser över lång tid för att uppnå en mer jämlik och jämställd idrott. Personer med funktionsnedsätt- ning, personer över 65 år och transpersoner är också underrepre- senterade grupper som i alldeles för stor utsträckning står utanför idrottsrörelsen, delvis på grund av uteslutande strukturer och kul- turer. Pandemiåren har förvärrat situationen. Arbetet med inklu- dering och att förändra uteslutande strukturer och kulturer behöver fortsätta.

Det fjärde området handlar om att idrottsrörelsen ser en jäm- ställd verksamhet som en förutsättning för, och ett tecken på, en framgångsrik och hållbar idrott. Idrotten ska utforma verksamheten så att den ger alla som deltar en trygg gemenskap. Alla oavsett kön ska ha lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Upp- drag i förbunds- och föreningsstyrelser ska vara tydligare kopplade till jämställdhetsmålen. Arbetsformer och fördelning av uppdrag ska utformas så att alla oavsett kön har samma möjligheter att med- verka och påverka.

Det femte och sista området handlar om ett stärkt och hållbart ledarskap i alla delar av organisationen. Såväl tränare, ledare och för- troendevalda ska känna till och leda enligt svensk idrotts värdegrund. Ledarens och tränarens kunskap, kompetens och sätt att möta varje individ utifrån dess förutsättningar och behov, är grunden för ett lång- siktigt och hållbart idrottande. RF menar att ledarna också är avgö- rande i att säkerställa en trygg och inkluderande idrott, det vill säga att barn, unga, vuxna och äldre som deltar i föreningsidrotten gör det i en verksamhet fri från mobbning, kränkningar och övergrepp.

363

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

5.5.3Riksidrottsförbundets verksamheter under 2023 och 2024

Verksamhetsberättelse 2023

Av Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse för 202326 framgår bland annat att RF:s arbete med Rörelsesatsning i skolan har utveck- lats för att ge barn som är mindre aktiva möjlighet till rörelse i skolan och i föreningslivet. Satsningen bygger broar mellan skola och för- ening, vilket hjälper fler barn att hitta till föreningsidrotten. Det fram- går att alla RF-SISU distrikt har aktivt arbetat med att nå kommuner och skolor i prioriterade områden. Skolor som deltar får stöd och inspiration för att skapa miljöer som främjar rörelse. Cirka 1 200 sko- lor i 210 kommuner deltog i Rörelsesatsning i skolan under 2023. Över 60 olika idrotter omfattades av satsningen, dock deltog inte hästsporten.

Vidare framgår av verksamhetsberättelsen att RF arbetade med satsningar inom området Inkluderande idrott för alla. Det handlar exempelvis om att erbjuda kompetensstöd inom idrott för personer med funktionsnedsättning. Under coronapandemin drabbades dessa personer hårt, med många förlorade möjligheter att tävla och träna. RF arbetar för att återstarta och utveckla långsiktigt arbete för idrott för personer med funktionsnedsättning. RF och Parasportförbundet genomförde kompetenshöjande insatser för specialidrottsförbunden och RF-SISU distrikt. I enlighet med sin strategi arbetar idrottsrö- relsen aktivt för en mångfald av perspektiv inom idrotten. En central del av den strategiska utvecklingsresan är att långsiktigt bygga grun- der och säkerställa kompetenshöjande insatser. Det framgår att

50 specialförbund och alla 19 RF-SISU distrikt samlades för erfaren- hetsutbyte och kunskapspåfyllnad.

Ett annat exempel som lyfts i verksamhetsberättelsen är Idrotts- klivet som är en satsning möjliggjord av ett årligt stöd på 100 mil- joner kronor från regeringen från och med 2023. Målet är att stärka föreningsidrotten i de områden som polisen benämner som utsatta områden för att främja inkludering, öka tryggheten och bidra till brottsförebyggande arbete. Genom Idrottsklivet strävar RF efter att göra idrotten tillgänglig för alla, oavsett socioekonomiska förut- sättningar. Samverkan med kommunen, skolan och polisen är avgö-

26Riksidrottsförbundet. 2024. Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2023.

364

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

rande för att lyckas. Det framgår av verksamhetsberättelsen att under hösten 2023 påbörjades arbetet i de 61 områden som Polisen har ut- valt. 11 RF-SISU distrikt samordnar lokalt i samarbete med 14 spe- cialidrottsförbund och specialdistriktsförbund. Det lyfts att genom effektivisering och samordning ska fler barn och ungdomar få möj- lighet till en meningsfull fritidssysselsättning i en trygg miljö.

Det framgår vidare att RF arbetade med jämställdhet för en fram- gångsrik idrott. En del handlar om att män och kvinnor har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Arbetsformer och för- delning av uppdrag utformas så att män och kvinnor har lika stora möjligheter att medverka. RF konstaterar att införandet av RF:s stadgekrav 2021 om jämställd sammansättning i specialförbundens styrelser har haft stor effekt, exempelvis hade 88 procent av för- bunden en jämställd sammansättning i förbundsstyrelsen i början av året. RF konstaterar att det återstår arbete för att öka jämställd- heten bland föreningarnas ledare, tränare, styrelsemedlemmar och funktionärer/domare samt för att utmana maskulinitetsnormer in- om idrotten och har därför genomfört insatser inom området.

RF lyfter i verksamhetsberättelsen att idrotten är en viktig sam- hällsaktör som berör i princip alla politikområden och samhällssek- torer. Det handlar exempelvis om att samverka med myndigheter och andra organisationer om kriminalitet, säkerhetsarbete, hållbar- het och idrottens samhällsnytta. RF intensifierade samarbetet med kommuner för att tydligare definiera den kommunala verksamheten för idrottsrörelsen och diskutera övergripande behov. Samtidigt vidareutvecklades Rörelsefaktor-verktyget, och RF hade genom- gångar med kommuner om hur det kan användas för att integrera platser för fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.

Verksamhetsberättelse 2024

Av Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse för 202427 framgår bland annat att RF:s arbete med Rörelsesatsning i skolan har fortsatt under 2024. Cirka 1 200 skolor i 210 kommuner deltog och av dessa fick cirka 700 skolor anpassat stöd. Skolorna samverkade med över 800 idrottsföreningar inom över 60 olika idrotter. Vidare framgår av verksamhetsberättelsen för 2024 att även RF:s arbete med sats-

27Riksidrottsförbundet. 2025. Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2024.

365

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

ningar inom området Inkluderande idrott för alla fortsatt under 2024. Det framgår att 30 specialidrottsförbund fick verksamhetsstöd för att utveckla sin idrott för personer med funktionsnedsättning. 50 spe- cialidrottsförbund fick projektstöd för att starta eller utveckla idrott för personer med funktionsnedsättning och 34 specialidrottsförbund fick projektstöd för material och utrustning. Under 2024 fortsatte även satsningen Idrottsklivet med årligt stöd om 100 miljoner kronor från regeringen för att stärka föreningsidrott i utsatta områden, främja inkludering, öka tryggheten och bidra till brottsförebyggande arbete. Under 2024 berördes 65 utsatta områden där 309 föreningar med drygt 30 idrotter inom 14 specialidrottsförbund fick medel för att sänka socioekonomiska trösklar inom idrottsrörelsen och sprida goda exempel.

Av verksamhetsberättelsen framgår vidare RF:s arbete med idrot- tens samhällsansvar. Det framgår bland annat att RF arbetade aktivt under året för att synliggöra den samhällsnytta som idrottsrörelsen genererar och uppmärksamma den i olika sammanhang. RF menar att idrott genererar omfattande samhällsnytta genom att motverka utmaningar som ohälsa, stillasittande, segregation och ojämlikhet. Forskning stöder positiva effekter av fysisk aktivitet på både fysiskt och psykiskt välmående.

RF argumenterar i verksamhetsberättelsen för att idrottsrörel- sens roll för folkhälsan i Sverige är betydande, och det sociala sam- manhanget i idrottsföreningar är lika viktigt som själva aktiviteten. Föreningslivet främjar gemenskap och möten över gränser, ger men- ingsfull fritid för barn och ungdomar, och spelar en demokratifost- rande roll.

Det framgår vidare att i budgetpropositionen för 2025 tilldelades idrottsrörelsen 2 127 miljoner kronor för verksamhetsåret 2025. 100 miljoner kronor ska användas för att stärka idrottsrörelsens när- varo i de områden som polisen benämner som utsatta. Dessutom fick idrottsrörelsen 10 miljoner kronor i stöd för arbete mot idrotts- relaterad brottslighet.

I verksamhetsberättelsen lyfts vidare att snåriga regelverk, svår- förståeliga strukturer och ökad administrativ börda hindrar idrotts- föreningar från att fokusera på verksamheten. Många föreningar drivs ideellt och utan anställda, vilket innebär att mycket adminis- trativt arbete sker på kvällar och helger. Ideella insatser är avgörande för att hålla nere kostnaderna för medlemmarna. RF påverkade

366

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

under året aktivt regelverk och processer hos myndigheter för att förenkla för föreningar, till exempel inom skattelagstiftning och tillstånd för idrottstävlingar.

Det framgår att RF:s arbetade med frågor kring anläggningar och idrottsmiljöer. RF fick under året ett utökat anläggningsstöd på 130 miljoner kronor för förberedande insatser med utgångspunkt i fritidskortets målgrupp och genom det tillkomna stödet blev det rekord i antal föreningar som tilldelats stöd. Under året fokuserade RF arbetet även på kunskapsutveckling. Dels genom ett projekt för att beskriva vilka behov och önskemål olika idrotter har vid sin an- läggningstyp, dels hur samverkan kan bli ännu bättre mellan RF-SISU distrikt och kommuner.

RF konstaterar vidare i verksamhetsberättelsen att Riksidrotts- gymnasierna (RIG) är mitt i en treårig dimensioneringsperiod (2023/24–2025/26). Under hösten startade dimensioneringsprocessen inför perioden 2026/27–2028/29 genom dialoger med berörda förbund. Från den 1 juli 2025 gäller en ämnes- utformad gymnasieskola (GY 25) och ämnesbetyg ersätter kursbetyg. Det påverkar ämnet specialidrott och det nya ämnet tävlingsidrott, som blir möjligt att läsa från hösten 2025.

5.5.4Statistik för idrottande 2023

Medlemmar

Statistik för idrottande i Sverige sammanställs på sajten Idrottsstatistik.se av den statliga organisationen Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF har bland annat till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till idrotten.28 Sajten samlar statistik från en mängd olika myndigheter och organisationer som exempel- vis RF, SCB, Folkhälsomyndigheten, SKR med flera.

Av Idrottsstatistik.se framgår att ungefär var tredje svensk i åldern 6–80 år är medlem i någon av landets drygt 18 000 idrotts- föreningar. Föreningarna är i sin tur medlemmar i ett eller flera specialidrottsförbund, vilka organiserar en eller flera idrotter. Det framgår av Idrottstatistik.se att medlemsstatistiken bör tolkas med försiktighet. Den bygger dels på skattade värden från SCB:s under-

28Svensk författningssamling. 2002. Förordning (2002:787) om Centrum för idrottsforskning.

367

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

sökning Svenska folkets relation till idrott och motion, vilken innehåller ett relativt stort bortfall. Dels på aktiv i idrott, som registreras av idrottsföreningarna. I dag saknas tillförlitliga rutiner för registrering och rensning av aktiv i idrott. Riksidrottsförbundet har uppmärk- sammat osäkerheten och genomfört ett utvecklingsarbete. För upp- skattat antal medlemmar. Se tabell 5.2.

Tabell 5.2	Antal medlemmar i idrottsföreningar 2023

Idrott	Antal medlemmar

Fotboll	1 594 969
Friidrott	658 473

Golf	532 283
Gymnastik*	505 109

Innebandy	424 672
Ishockey	293 306
Simidrott	275 808
Handboll	195 251

Ridsport	171 996
Motorsport	167 389

Anm.: *Riksidrottsförbundet låter meddela att Gymnastikförbundets medlemsantal bör justeras ned. Så har dock inte skett än.

Källa: Idrottstatistik.se, Riksidrottsförbundet.

Av denna statistik framgår att fotbollen är den i särklass största idrotten och att ridsporten år 2023 är den nionde största idrotten

i Sverige sett till antal medlemmar. Till det kommer att Islandshäst- förbundet enligt Idrottsstatistik.se har 11 345 medlemmar.

Antal aktiva och deltagartillfällen

Vidare redovisas statistik för aktiviteter i olika idrotter och antal deltagartillfällen som det betalats ut så kallat LOK-stöd29 för. För varje deltagare i åldern 7–25 år som deltar i en gruppaktivitet ges ett deltagarstöd. För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns. Det finns vissa ytterligare begränsningar för regi- strering och utbetalning, exempelvis kan en deltagare bara delta i en

29Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (för deltagare med funk- tionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns).

368

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

gruppaktivitet per dag och beroende på ålder ett visst antal aktivite- ter per vecka. För tydlighets skull är LOK-stöd alltså ett mått som beskriver en idrotts omfattning bland barn, unga och personer med funktionsnedsättning inom föreningsidrott, men som inte beskriver hur vanligt det är med idrottande bland befolkningen i övrigt.

Tabell 5.3	Aktivitet i olika idrotter 2023

Idrott		Antal deltagartillfällen

Fotboll		23 436 589
Innebandy		5 043 983

Ishockey		4 360 740
Gymnastik		3 345 071

Handboll		3 176 439

Basket		2 721 510

Ridsport		2 358 250
Simidrott		2 088 931

Budo och Kampsport		1 387 672
Tennis		1 321 697

Källa: Idrottsstatistik.se.

Även av tabell 5.3 framgår att fotbollen är den i särklass största idrotten och att ridsporten år 2023 är den sjunde största idrotten sett till antal deltagartillfällen. Islandshäst har 10 822 deltagartill- fällen 2023. Det framgår av annan LOK-statistik att sett till antal aktiviteter var ridsporten tredje största idrott 2023. Ridsporten redovisade då 388 125 aktiviteter (390 176 inkluderat islandshäst) medan fotbollen var störst med 1 778 171 aktiviteter. Det är också intressant att jämföra antal unika deltagare som det betalats ut LOK- stöd för. Se tabell 5.4.

369

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheterSOU 2025:58

Tabell 5.4	Antalet unika individer i åldern 7–25 år som
	deltagit i LOK-stödsaktiviteter 2023

Idrott		Antal individer	Varav flickor/kvinnor
Fotboll		465 697	146 468
Innebandy		122 173	39 907

Gymnastik		107 893	88 699
Simidrott		70 417	36 989

Handboll		68 175	35 793
Ridsport		67 407	64 730

Ishockey		62 897	8 742
Basket		56 859	22 712

Friidrott		47 386	25 704
Budo & Kampsport		39 685	11 940

Källa: Riksidrottsförbundet.

Även av denna statistik framgår att fotbollen är den i särklass största idrotten och att ridsporten år 2023 är den sjätte största idrotten sett till antal individer. Om man lägger till antal individer från Islands- häst (949 individer) så passeras precis handboll och hästsport landar tillsammans då på femte plats. Av tabellen framgår vidare att för flickor och kvinnor är ridsporten den tredje största idrotten efter fotboll och gymnastik.

Aktiviteter i olika åldrar

Utredningen har genom RF fått data om hur aktiviteten inom häst- sporten ser ut för olika åldrar. Generellt har de allra flesta idrotter ett liknande mönster med att det är en stor grupp barn och unga som påbörjar att delta i aktiviteter. Därefter börjar det att kraftigt minska i tonåren och vuxen ålder och graferna visar därför en tydlig puckel. Detta förhållande är en av idrottsrörelsens största utmaningar.

370

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Figur 5.1 Antal unika individer för hästsport* efter ålder 2023

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Anm.: *Hästsport är ridsport inklusive islandshäst, som utgör cirka 1,4 %.

Källa: Riksidrottsförbundet.

Av figur 5.1 framgår att flest antal som får LOK-stöd för att utöva hästsport är det vid cirka 12 års ålder, med nästan 8 000 individer. Man kan jämföra med idrotten i stort som har en peak vid cirka 9–10 års ålder. Se figur 5.2.

371

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Figur 5.2 Andel unika individer för hästsport* jämfört med övriga sporter efter ålder 2023

120%

100%

80%

60%

40%

20%

78 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Totalt Hästsport

Anm.: *Hästsport är ridsport inklusive islandshäst, som utgör cirka 1,4 %.

Källa: Riksidrottsförbundet. Grafen visar andel och utgår från andel i relation till peakålder (det år som det är flest individer).

Det framgår också av grafen ovan att ridsportens nedåtgående trend vid högre åldrar är starkare än för idrotten i stort, det vill säga det är relativt sett färre som fortsätter rida efter cirka 15 års ålder.

Ett av målen för RF är att alla barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. RF följer därför upp utveck- lingen av idrottande även för de som är äldre än 25 år. För ridsporten ser åldersfördelningen ut enligt figur 5.3.

372

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Figur 5.3 Aktiv i idrott för ridsport 2023

10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

610 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78

Ålder

Källa: Riksidrottsförbundet.

Av figur 5.3 framgår att det finns en liten puckel av Aktiv i idrott för ridsport vid ålder av cirka 45 år. Men som framgick av figur 5.2 är den relativa nedgången starkare för ridsport jämfört med andra idrotter och den trenden håller även för de som är äldre. Puckeln vid cirka 45 års ålder motsvarar cirka 20 procent av toppvärdet vid 12 års ålder. För samtliga idrotter ser mönstret lika ut, men andelen vuxna som är aktiva i idrott är generellt högre och puckeln vid cirka 45 års ålder är cirka 40 procent av toppvärdet. Det är dock intressant att mönstret när det gäller islandshäst ser helt annorlunda ut, med en betydligt större andel vuxna som är aktiva i idrott. Se figur 5.4.

373

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Figur 5.4 Aktiv i idrott islandshäst 2023

250

200

150

100

610 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78

Ålder

Källa: Riksidrottsförbundet.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Parasport är idrott för personer med rörelsenedsättning, synned- sättning eller intellektuell funktionsnedsättning. Parasportförbun- det arbetar för att parasporten ska vara en naturlig del av idrottsrö- relsen och inte en särlösning. Därför pågår en process för att lämna över ansvaret för vissa av de idrotter som tillhör Svenska Parasport- förbundet till andra specialidrottsförbund. Det senaste exemplet är rullstolsdans, där ansvaret lämnades över till Svenska Danssportför- bundet vid årsskiftet 2022/2023. Det betyder att det är svårt att göra mer direkta jämförelser mellan parasportförbundet och specialidrotts- förbund, särskilt över tid.

Det finns särskild verksamhet för barn, unga och vuxna med olika former av funktionsnedsättning inom majoriteten av idrotterna inom RF (65 av 72 specialförbund). Som tidigare framgått finns LOK-stöd för varje deltagare i åldern 7–25 år som deltar i en gruppaktivitet. För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.

Eftersom det från föreningens sida inte är nödvändigt att särskilja om deltagaren har funktionsnedsättning om den är under 25 år inne- bär det sannolikt är många deltagartillfällen för gruppen 7–25 år aldrig registreras som person med funktionsnedsättning. Det finns

374

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

förstås också en etisk aspekt som gör att detta inte ett krav från RF. Men statistiken för den åldersgruppen är därför sannolikt missvi- sande. Däremot för de som är över 25 år är det enbart individer med funktionsnedsättning som ger föreningen LOK-stöd och statisti- ken kan då antas vara mer rättvisande i det avseendet. Totalt är det dock troligen en kraftig underrapportering av antal deltagare och deltagartillfällen för hela gruppen funktionsnedsatta. I tabellerna nedan över statistiken för personer med funktionsnedsättning redo- visas parasport, dövidrott och verksamhet inom de övriga special- idrottsförbunden separat. Det är alltså ingen dubbelräkning, men inom dövidrott finns exempelvis föreningar med bowling, fotboll och simidrott. Parasporten och dövidrotten har dock inte ridsport.

Tabell 5.5	Totalt antal deltagartillfällen för funktionsnedsatta 2023

Förbund	Deltagartillfällen	Andel
Parasport	137 670	27,15 %
Dövidrott	75 590	14,91 %

Ridsport	42 235	8,33 %
Bowling	42 189	8,32 %

Fotboll	38 091	7,51 %
Innebandy	19 811	3,91 %

Simidrott	15 460	3,05 %
Bordtennis	15 020	2,96 %

Handboll	13 144	2,59 %
Korpen*	12 207	2,41 %

Anm.: *Korpen är verksamhet inom Svenska motionsförbundet.

Källa: Riksidrottsförbundet.

Av tabell 5.5 framgår att sett till antal deltagartillfällen är ridsporten den tredje största idrotten för personer med funktionsnedsättning efter parasport och dövidrott. Det betyder att SvRF organiserar flest deltagartillfällen för parasportidrott för personer med funktions- nedsättning utanför de två specialidrottsförbund som har den här gruppen som primär målgrupp. Sett till antalet föreningar som redo- visat verksamhet för målgruppen är ridsporten den näst största med 208 föreningar gruppen efter fotbollen som är störst med 225 fören- ingar. Det innebär också att ungefär var tredje förening inom ridsport har verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Se tabell 5.6.

375

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheterSOU 2025:58

Tabell 5.6	Föreningar som redovisat LOK-stöd för funktionsnedsatta 2023

Förbund		Antal föreningar med LOK-	Föreningar som redovisat	Andel
		stöd för funktionsnedsatta	LOK-stöd totalt

Fotboll		225	2 228	10 %
Ridsport		208	567	37 %

Parasport		153	166	92 %
Innebandy		95	639	15 %
Bowling		86	172	50 %
Gymnastik		72	543	13 %

Skyttesport		67	357	19 %
Friidrott		62	367	17 %

Handboll		59	283	21 %
Budo & Kampsport		57	479	12 %

Källa: Riksidrottsförbundet.

Aktiviteter utanför LOK-stöden

Ett grundläggande villkor för att kunna erhålla LOK-stöd är att verk- samheten bedrivs inom ramen för en idrottsförening som är anslu- ten till något av de specialidrottsförbund som tillhör RF. Det finns naturligtvis en mängd aktiviteter inom många sporter som av olika skäl inte berättigar till LOK-stöd. Det mest uppenbara, förutom att all verksamhet utanför idrottsföreningar inte ingår, är att generellt registreras inte verksamhet för vuxna över 25 år. Det är många vuxna som är aktiva inom hästsport.

Inom hästsporten finns också fler exempel på aktiviteter som ligger utanför systemet med LOK-stöd. Ett tydligt exempel är att travsport inte är med i Riksidrottsförbundet. Det finns också inom ridsporten en utbredd verksamhet med ridning för barn och unga som inte bedrivs inom ramen för en förening eller andra aktiviteter inom hästsport som klassificeras som organiserad idrott. Vidare ger intresse för hästar en vistelse i stallet som är så mycket mer än bara ridning eller körning och personer med egna hästar lägger ofta flera timmar per dag i stallet.

Det finns alltså skäl att påminna om att den här utredningen har en bred tolkning av begreppet hästsport som inkluderar ridning, trav och andra aktiviteter med hästar. Det inkluderar även avel och upp- födning samt uppstallningsverksamhet. Exempelvis anordnar trav- sporten genom travskolan allt från knattekurser för de allra yngsta

376

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

till licenskurser för de som vill börja tävla eller träningskurser för de som vill veta mer om att träna travhästar. År 2023 deltog över 4 500 unika elever vid minst tre tillfällen.

5.5.5Riksidrottsförbundets rapporter om kostnader för idrott

I december 2024 presenterade Riksidrottsförbundet två rapporter som undersökt hur föräldrar till barn mellan 7–18 år uppfattar sina totala kostnader för barnens idrottande samt vilka orsaker som ligger bakom kostnaderna. Den ena rapporten heter Smakar det så kostar det.30 Den visar hur kostnaderna har förändrat sig inom 12 idrotter mellan 2009–2023 för barn 7–15 år. Den är författad av två forskare vid Högskolan i Halmstad respektive Karlstads universitet. Den andra rapporten heter Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret?31 Den problematiserar ansvaret för kostnadsökningar och visar på att kostnadsökningar beror på flera faktorer. Den är författad av en forskare från Marie Cederschiöld högskola.

Smakar det så kostar det

I rapporten framgår att många barn och ungdomar deltar i förenings- idrott i Sverige och att deltagandet har många positiva effekter – fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha barn som deltar i föreningsidrott innebär dock kostnader för föräldrar. Avgifter, utrustning, resor samt köp och försäljning av lotter med mera, kan bli en ekonomisk börda för familjer och riskera att exkludera barn från idrott.

Vidare framgår av rapporten att RF följer kostnadsutvecklingen över tid för att få en förståelse för hur kostnaderna påverkar barns möjligheter till idrott i förening. Det här är den tredje undersök- ningen, de tidigare genomfördes 2003 och 2009. Utöver att kart- lägga de faktiska kostnaderna i 12 idrotter inkluderades även för- äldrars röster om och upplevelser av alla typer av kostnader inom barn- och ungdomsidrotten, det vill säga inte bara kostnader direkt kopplade till föreningar eller föreningars krav. Totalt besvarade 1 244 föräldrar enkäten och 17 av dessa deltog sedan i intervjuer.

30Riksidrottsförbundet. 2024. Rapport Smakar det så kostar det – Om föräldrars kostnader för barnens idrott. Riksidrottsförbundets FoU-serie 2024:5.

31Riksidrottsförbundet. 2024. Rapport Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret? Riksidrottsförbundets FoU-serie 2024:6.

377

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

I kartläggningen av kostnadsläget som gjorts i rapporten visar det sig att hushållen vanligtvis spenderar ungefär 9 400 kronor årligen på varje barns idrott (7–18 år), det vill säga knappt 800 kronor per månad och barn. Det har blivit nästan dubbelt så dyrt att idrotta i en förening år 2023 jämfört med 2003. En särskilt stor ökning har skett mellan 2009 och 2023.

Det framgår av rapporten att merparten av föräldrarna menar att de får valuta för pengarna de lägger på barnens idrottande, även om många anser att kostnadsnivån är hög. För idrotter med högre kost- nader, som tennis, ishockey och ridsport, är andelen föräldrar som känner sig nöjda lägre, jämfört med billigare idrotter som basket och kampsport På frågan om de är beredda att sänka ambitionsnivån för att sänka kostnaderna, svarar en klar majoritet att de inte är det. En viktig anledning till det är att de inte är beredda att sänka kvali- teten på idrotten där barnen deltar. Andelen barn som deltar i extra träningar eller individuella träningspass har mer än fördubblats från 2015 till 2023, vilket kan skapa ekonomisk press för föräldrar som känner sig tvingade att betala för dessa tjänster för att öka sina barns chanser att bli uttagna i olika sammanhang.

Siffrorna i undersökningen som författarna genomfört visar att det är dubbelt så dyrt att ha barn i åldern 15–18 år i idrott jämfört med barn 7–10 år. Många idrotter har låga instegskostnader men blir med åren kostsamma för föräldrarna. Här menar vissa föräldrar att de upplever sig inlåsta i dyra idrotter, då de inte vill att barnen ska sluta på grund av kostnader. Somliga berättar att de medvetet undviker att exponera barnen för kostsamma idrotter. Det fram- träder även i rapporten socioekonomiska skillnader kopplade till barnens deltagande. Likaså att föräldrars inställning till ekonomiskt stöd för barns idrottsaktiviteter varierar beroende på inkomstnivå; en majoritet tror inte att stödet skulle påverka, medan en betydande del föräldrar från låginkomsthushåll ser det som positivt.

I rapporten framgår att i studien valdes ett antal idrotter ut för att få ett hanterbart och representativt urval, men det betonas att denna fråga rör hela idrottsrörelsen. Det handlar alltså inte om att peka finger mot vissa idrotter, utan det är en uppmaning till samt- liga idrotter att se över sina förutsättningar gällande kostnader. För- fattarna menar att det behövs en större samverkan mellan aktörer inom idrottsrörelsen, den kommersialiserade idrotten, kommuner och stat för att långsiktigt hålla tillbaka ökningen av kostnader. Ett

378

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

fritidskort är en bra start och kan kortsiktigt dämpa socioekono- miska skillnader, men på sikt behövs hållbara finansieringsstrategier och hållbara förhållningssätt till en ekonomiskt sund barn- och ungdomsidrott. Det framgår vidare i rapporten att ridsporten är den tredje dyraste idrotten efter ishockey och tennis. Se figur 5.5 nedan.

Figur 5.5 Totala årskostnader för barn (7–18 år) inom olika huvudidrotter

30000

25000

20000

15000

10000

5000

Källa: Riksidrottsförbundet.

Den totala årskostnaden är för ishockey 24 300 kronor, tennis

23 700 kronor och ridsport 17 700 kronor. Träningsavgifter är den kategori som tillsammans med resor utgör de högsta kostnaderna, särskilt inom ridsport och tennis. I rapporten menar författarna att inom ridsport kan en del av kostnaderna tillskrivas de höga utgifterna för djurfoder, något som de andra idrotterna inte behöver ta hänsyn till. Dessutom tillkommer kostnader för stallplats, veterinärvård och annan skötsel av hästar som behövs för att säkerställa deras välbefinnande och som måste finansieras på något sätt. Det fram- förs att ridsport är ytterligare en idrott som utmärker sig när det gäller dyrare kostnader för utrustning. Anledningar till detta är att ridsport kräver speciell utrustning för både ryttare och häst, inklu- sive sadlar, skydd för hästen, ridstövlar, hjälmar och skydd för rytta- ren. Utrustningen tillverkas ofta av högkvalitativa material för kom- fort och säkerhet under ridning, vilket kan öka kostnaderna. Vissa

379

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

hästar behöver även skräddarsydda produkter, vilket sannolikt ytter- ligare ökar kostnaderna. Det noteras i rapporten att utgifter för kläder inte tycks betinga några större summor inom ridsport, vilket kan förklaras av att kläder också räknas in som en del av utrustningen i de svar som föräldrarna har lämnat. Se tabell 5.7.

Tabell 5.7 Översiktsbild av kostnader uppdelat på huvudidrotter

Kostnader för barn (7–18 år) uppdelat på idrotter och kostnadsposter*.

Totalsumman (horisontellt) = Summan av kostnadsposterna.

Totalt (vertikalt) = Medelvärdet för respektive kostnadspost

Idrotter	Medlems-	Tränings-	Läger/	Utrust-	Kläder	Resor	Försälj-	Övrigt	Total-
	avgifter	avgifter	cuper	ning			ning		summa

Basket	800	600	800	1 500	500	2 600	0	400	7 200
Fotboll	400	1 400	1 200	1 500	1 000	2 300	500	500	8 800

Friidrott	300	1 200	1 000	1 000	500	1 000	0	0	5 000
Gymnastik	300	2 200	1 000	500	500	1 300	0	100	5 900

Handboll	500	1000	2 000	1 000	800	3 300	1 000	500	10 100
Innebandy	400	1 300	1 000	1 500	700	3 900	700	500	10 000

Ishockey	500	4 000	3 500	5 000	1 000	7 800	1 000	1 500	24 300
Kampsport	300	1 200	0	500	400	2 600	0	0	5 000

Ridsport	400	10 000	2 000	2 000	0	2 600	200	500	17 700
Simidrott	300	3 700	2 000	1 500	500	2 900	0	500	11 400

Tennis	400	10 000	5 000	2 200	700	4 900	0	500	23 700
Övriga	300	1 800	1 000	1 000	500	2 000	0	0	6 600

Totalt	400	2 000	1 500	1 500	800	2 300	500	500	9 400

Anm.: *Underlaget bygger på enkät med svar från 1 244 föräldrar/vårdnadshavare.

Källa: Riksidrottsförbundet.

Vidare framgår av rapporten att trots att ridsport tillhör en av de dyraste idrotterna totalt sett, tyder resultaten på att man har lyckats ganska väl med att hålla tillbaka kostnaderna jämfört med de andra idrotterna. Ökningen mellan 2009 och 2023 är 25 procent. Fram- för allt verkar föreningarna ha tagit ett krafttag i utrustningsfrågan, vilket resulterat i en minskning med närmare 7 000 kronor under samma tidsperiod. Liksom flera andra av de dyrare idrotterna, som tennis och ishockey, verkar dock inte ridsportföreningarna ha varit lika framgångsrika med att hålla nere kostnaderna relaterade till ex- empelvis medlems- och träningsavgifter. En av anledningarna till att avgifterna ökat med 3 500 kronor mellan 2009 och 2023 kan vara

380

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

att kostnaderna för foder, el och transporter ökat markant, vilket inneburit att vissa föreningar tvingats höja avgifterna för att få eko- nomin att gå ihop32 .

Det framgår i rapporten att de har ställt frågor till föräldrarna om ekonomiskt stöd för deltagande i idrott, såsom införandet av ett fritidskort, och dess möjliga påverkan på barnens idrottsdelta- gande i relation till de olika huvudidrotterna. Det visar sig att det främst är inom de dyraste idrotterna – tennis, ishockey och ridsport

–som föräldrarna svarar att de tror att det skulle påverka barnens idrottande i positiv riktning. Resterande idrotter följer i stort mönst- ret att ju billigare idrott, desto färre andel föräldrar tror att det på- verkar deltagandet.

Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret?

Det framgår av rapporten att studien undersöker idrottsrepresen- tanters syn på ansvarsfördelningen för kostnaderna inom barn- och ungdomsidrotten mellan 2009 och 2023. Målsättningen har varit att främja en diskussion om vad idrottsrörelsen kan göra för att förändra kostnadsutvecklingen och främja tillgängligheten inom förenings- idrotten. Studien baseras på intervjuer med representanter från tre idrotter: fotboll (lagidrott med stora kostnadsökningar), ridsport (individuell idrott med små kostnadsökningar) och friidrott (indi- viduell idrott med minskande kostnader). Urvalet gjordes utifrån kostnadsförändringar för barn och ungdomar i åldern 7–15 år mel- lan åren 2009 och 2023.

Rapporten innehåller resonemang om principer för att ta och tilldela ansvar för kostnaderna för idrottande. Det framgår i rappor- ten att det finns ett komplext mönster av ansvarsfördelning och attityder kring kostnaderna för barns och ungdomars idrottsut- övande. Representanter för föreningar och förbund tar ett visst eget ansvar för att hålla kostnaderna nere, men författaren menar dock att det finns en tydlig tendens att förskjuta det ekonomiska ansvaret i olika riktningar inom organisationsstrukturen – nedåt mot utövare och föräldrar, åt sidan mot andra aktörer, och uppåt mot högre instanser. Studien visar en situation där ansvaret för barns

32Enligt Svenska Ridsportförbundet är en delförklaring även att det numera ingår försäkring i medlemsavgiften.

381

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

och ungdomars idrottskostnader är diffust och där åtgärder för att hantera kostnadsutvecklingen ofta läggs på externa aktörer. Förfat- taren menar att detta riskerar att leda till att kostnaderna överförs till barn och ungdomar, vilket kan minska idrottens tillgänglighet för vissa grupper och därmed undergräva idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”.

Rapporten innehåller vidare en mycket stor mängd citat från in- tervjuer med idrottsrepresentanter. När det gäller ridsport handlar det exempelvis om ridskolornas avgifter, kostnader för utrustning, ideellt engagemang och den allmänna kostnadsutvecklingen. I rap- porten framförs att det inom ridsporten diskuteras vilka områden och uppgifter som kan skötas av frivilliga krafter utan att frångå lagar, regler och krav. Det finns också exempel på systematiskt arbete för att främja och upprätthålla det frivilliga arbetet, exempelvis att de ideella timmarna omvandlas till poäng.

Det framgår i rapporten att delar av förbundens arbete handlar om att stötta och bidra till föreningarnas verksamhetsutveckling och föreningsekonomi. Till exempel inom ridsporten har förbundet tagit fram ett informationsmaterial som underlättar för föreningarna att analysera sin ekonomi. Författaren menar dock att även om arbe- tet syftar till att påverka kostnadsutvecklingen för föreningarna samt är en form för hur förbunden kan arbeta med kostnaderna för barn och ungdomar, kan det också ses som ett sätt att delegera ansvaret för kostnadsutvecklingen nedåt till föreningarna.

Av rapporten framgår som nämnts att ansvar för kostnadsutveck- lingen tilldelas åt sidan, det vill säga ökade kostnader anses ligga ut- anför föreningarnas direkta kontroll. Författaren menar att ansvaret för kostnaderna tilldelas ytterligare åt sidan genom att de förslag på åtgärder som förs fram till stor del handlar om vad externa aktörer kan göra. Ett av de mer återkommande förslagen rör att påverka och utvidga offentliga aktörers stöd till idrotten. Vidare framgår att föreningarnas arbete med kostnader uppges fokusera på den egna ekonomin och tillfälliga lösningar snarare än att adressera de fasta kostnaderna som barn och ungdomar möter i sitt idrottsutövande.

Det framgår också i rapporten att många nationella faktorer och aktörer anses ligga utanför föreningarnas direkta kontroll. Represen- tanter för både fotbollen och ridsporten uttrycker en frustration över ökade allmänna samhällskostnader. Dessa betonar att yttre faktorer som de inte kan påverka spelar en stor roll i deras ekono-

382

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

miska utmaningar och begränsar deras handlingsutrymme. En åter- kommande faktor i intervjuerna i rapporten är inflationen i Sverige. Priser som är utanför föreningarnas kontroll inkluderar elpriser, priser för transport, priser för material som foder till hästar, räntor på banklån etcetera.

I rapporten problematiseras som nämnts ovan målet och ambi- tionen ”allas rätt att vara med”. Det framgår av utsagor från repre- sentanter att det är viktigt att föreningarna gör vad de kan för att sträva efter att uppfylla målet och ambitionen. I flera av dessa sam- tal lyfts dock motsättningen mellan värderingar och kostnader fram. En företrädare för ridsporten säger i rapporten att:

Vi vill ju gå runt, men vi vill också erbjuda ridning för så många som möjligt.

Det framgår i rapporten att i flera samtal diskuterar representanter aspekter på målet och ambitionen på ett sätt som skulle kunna tyda på att idrott för alla är på väg att omförhandlas eller avvecklas.

5.5.6Centrum för idrottsforskning

Centrum för idrottsforskning (CIF) finansierar och sprider forsk- ning om idrott. CIF följer upp statens stöd till idrotten, gör för- djupade analyser av idrott i Sverige och driver Center för idrotts- och friluftsanläggningar.

Idrott och segregation

Under 2022 har CIF haft i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad analys av idrottens potential att minska segregationen i samhället. Resultatet redovisas i en rapport som består av fem bidrag där forskare och experter ger kunskap och perspektiv i frågor kopp- lade till idrottens roll i ett segregerat samhälle.33 I motiveringen till uppdraget underströk regeringen att minskad segregation och kam- pen mot brottslighet är prioriterade frågor, samt att idrotten har ytterligare potential att bidra med i detta arbete. En central del av uppdraget var att bedöma utfallet av de särskilda insatser för idrott

33Centrum för idrottsforskning. 2023. Idrott och segregation – Om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle. Rapport Centrum för idrottsforskning 2023:2

383

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

i segregerade områden som pågått sedan 2017. En annan frågeställ- ning var om det behövs insatser som riktar sig utanför den organi- serade idrottsrörelsen, för att skapa möjligheter till idrott för alla människor i områden med socioekonomiska utmaningar, eller i övrigt idrottssvaga områden. Av rapporten framgår att man har sökt aktuell kunskap om segregationens omfattning i svensk barn- och ungdoms- idrott samt sökt kunskap om de insatser som görs på idrottsområdet för att minska segregationen.

Det framgår bland annat att rapporten utgår från Riksidrottsför- bundets studie av barn- och ungdomsidrott i olika socioekonomiska kontexter. Den bygger på rikstäckande statistik av ungas förenings- idrottande. Det är en totalstudie och dess resultat är därmed det bästa mått som finns på hur segregation och ojämlikhet inverkar på den organiserade barn- och ungdomsidrotten i Sverige. Det framgår av rapporten att de data som presenteras baseras på registrerade in- divider i det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) för 2021. Analysen bygger på två statistiska mått. Det första är förväntat antal LOK-deltagare, vilket enklast kan beskrivas som ett nationellt genom- snitt av registrerade LOK-deltagare, men viktat utifrån antalet invå- nare i olika bostadsområden och åldersgrupper. Måttet kan sägas spegla den förväntade andelen föreningsidrottande unga i ålder 7–25 år, om idrottsdeltagande hade varit jämnt fördelat i hela landet. Detta mått av förväntat deltagande ställs sedan mot den faktiska andel unga som deltagit i LOK-stödsberättigad idrottsverksamhet i olika områden. Uppstår ett underskott i jämförelsen innebär det att deltagande är lägre än riksgenomsnittet. Omvänt innebär ett överskott att delta- gande är högre. Se figur 5.6.

384

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Figur 5.6 Procentuell avvikelse mellan förväntat och faktiskt antal LOK-deltagare 2021

Anm.: Procentuell avvikelse för antal LOK-deltagare per områdestyp 2021: 1 = Område med stora socioekonomiska utmaningar.

2 = Område med socioekonomiska utmaningar.

3 = Socioekonomiskt blandade områden.

4 = Områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

5 = Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Källa: Riksidrottsförbundet.

Figuren visar tydligt på att områden med stora socioekonomiska ut- maningar har störst underskott av unga i föreningsidrotten. Mönst- ret är entydigt, ju bättre socioekonomiska förutsättningar som råder i ett bostadsområde, desto fler unga deltar i organiserad förenings- idrott. I rapporten framförs att idrotten inte ensam kan lösa stora samhällsutmaningar. För unga i dessa kontexter är den begränsade tillgängligheten till organiserad idrott endast en av många utmaningar. Ojämlikhet och sämre livsmöjligheter går även att utläsa i skolresul- tat och utbildningsnivå, i positioner på arbetsmarknaden, i utbudet av fritidsaktiviteter samt i hälsa och levnadsvanor. Ett begränsat deltagande i föreningsidrotten är således inte en isolerad problema- tik. Det framförs att det då krävs ett långsiktigt och strategiskt samarbete mellan många aktörer och samhällssektorer.

Vidare lyfts i rapporten att föreningsidrottens traditioner och regelverk är både en styrka och ett hinder för minskad segregation. Styrkan i föreningsidrotten är dess ambition att vara öppen för alla,

385

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

det ideella ledarskapet samt att man bedriver en verksamhet vilken erbjuder såväl gemenskap och social samvaro, som träning och fysisk aktivitet. För barn och unga, oavsett socioekonomisk bakgrund, kan tillhörigheten i en idrottsförening vara en viktig mötesplats för träning, att umgås med kompisar och att lära känna nya människor. I rapporten framförs vidare att hindret består i de både formella regler och informella traditioner som präglar idrottsrörelsen i Sverige. För föräldrar kan det handla om mer eller mindre uttalade krav på enga- gemang i barnens och föreningens verksamhet; att köra till matcher, att sälja lotter eller att engagera sig som ledare. För de verksamma i en idrottsförening kan det handla om föreningskunskap, att accep- tera och följa de regler och arbetsformer som sätts av Riksidrotts- förbundet och specialidrottsförbunden samt att hantera den byråkrati och administration som krävs för att ansöka om bidrag eller boka träningslokaler. Det framförs i rapporten att dessa traditioner och regelverk har tillkommit på goda grunder, men det förtar inte att de kan begränsa utveckling av idrottslivet i områden där folkrörelse- traditioner eller erfarenheter av att driva en idrottsförening saknas.

Anläggningar

Rapport om förekomsten och behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott

För 2021 har CIF haft i uppdrag av regeringen att genomföra en fördjupad analys av förekomsten och behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälso- främjande fysisk aktivitet.34 Resultatet redovisas i en rapport med sex kapitel där forskare och experter ger kunskap och perspektiv i frågor kopplat till anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. Det framgår av rapporten att idrottandets rumsliga förutsätt-

ningar i form av ändamålsenliga anläggningar och ytor utvecklats till ett viktigt och omdebatterat tema i svensk idrottspolitik. För det första har den organiserade idrottsrörelsen under många år argu- menterat för att landets bestånd av idrottsanläggningar måste upp- rustas och stärkas. Många av dagens hallar och idrottsplatser har blivit föråldrade, nedgångna och i stort behov av renoveringar. Till

34Centrum för idrottsforskning. 2022. Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen. 2022:2.

386

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

detta kommer uppfattningen att anläggningsbeståndet under senare decennier inte ökat i takt med befolkningstillväxten. Detta har skapat ett ökat tryck på befintliga idrottshallar, särskilt i storstadsområden. Ett ytterligare problem som framförs i rapporten är den så kallade förtätningstrenden i dagens stadsplanering. Det framförs en oro att många kommuner och storstäder av ekonomiska skäl kommer att välja att prioritera ned ytor för rekreation, fysisk aktivitet och idrott när antalet invånare ökar, och priset för mark och fastigheter skjuter i höjden.

En andra förklaring till ett ökat fokus på anläggningsfrågor som framförs i rapporten har sitt ursprung i en bredare folkhälsopolitisk diskurs, och i mer övergripande förändringar i svenska invånares idrotts- och motionsvanor. Forskning visar att många svenska invå- nare – inte minst unga – är otillräckligt fysiskt aktiva. Ett tredje skäl till ett ökat idrottspolitiskt fokus på idrottsanläggningar och idrotts- miljöer som lyfts i rapporten handlar om hållbar utveckling. Det all- mänt stora intresset för idrott, motion och friluftsliv i det svenska samhället skapar många positiva värden i form av hälsa och rekrea- tion – men det innebär även stora investeringar och en betydande miljöpåverkan i form av anläggningskonstruktioner, luftföroreningar, elförbrukning etcetera. Detta reser viktiga frågor om idrottens eko- logiska avtryck både i dag och i framtiden.

CIF lyfter i rapporten några övergripande slutsatser. Det saknas samsyn om vad som menas med begrepp som idrottsanläggning och ytor för fysisk aktivitet eftersom det inte finns allmänt vedertagen definition av idrottsanläggning eller vad som egentligen menas med ytor för fysisk aktivitet. Idrotts- och motionsaktiviteter kan utövas på olika platser och i olika former. Ibland sker det på anlagda ytor, till exempel på en konstgräsplan, i en idrottshall eller på en golfbana. Vid andra tillfällen sker det i skog och mark.

Det framförs att det saknas kunskap och forskning om idrotts- anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. Exempelvis saknas kunskap om det faktiska anläggningsbeståndet. Någon syste- matisk sammanställning av anläggningsstatistik görs inte. Det fram- förs att SKR:s anläggningsenkäter är ett värdefullt bidrag, men de är avgränsade till kommunala idrottsanläggningar.

Det saknas även kunskap om sambanden mellan idrottsytor och idrottsdeltagande. Vissa samband är visserligen självklara – det är givetvis svårt att bedriva idrott och fysisk aktivitet om de rumsliga

387

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

och anläggningsmässiga förutsättningarna saknas. Det framförs dock i rapporten att det inte är så enkelt att fler anläggningar per automatik leder till ökat deltagande. Människors faktiska tillgäng- lighet till ytor för idrott och fysisk aktivitet handlar inte bara om rumsliga förutsättningar. De styrs av individuella preferenser och samhällstrender, av socioekonomi och tillgång till kulturella nätverk. Slutligen behövs även ökad kunskap om hur moderna anlägg-

ningar rent konkret ska utformas för att vara långsiktigt hållbara, och samtidigt tillgodose både dagens och morgondagens behov.

Det framförs i rapporten att det saknas en nationell anläggnings- politik. I Sverige är anläggningar och ytor för idrott och fysisk akti- vitet huvudsakligen ett kommunalt ansvarsområde, till skillnad från exempelvis i Danmark. Rapporten visar tydligt att anläggningsfrågan präglas av många och konkurrerande behov och intressen. Ansvariga för anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet – särskilt på kommunal nivå – måste hantera en svår balansakt mellan olika, men likvärdiga intressen. En första avvägning står mellan att främja facili- teter och ytor för den organiserade idrottsrörelsen eller för motions- aktiviteter utanför föreningslivet. Det framförs att traditionella idrottsanläggningar framför allt varit ämnade och anpassade för orga- niserad tävlingsidrott, med idrottsrörelsens stora skara av barn och unga som primär målgrupp. De individer – företrädesvis vuxna – som ägnar sig åt motionsidrott föredrar emellertid aktiviteter som gång/promenader, styrke-/gymträning, att jogga, cykla eller åka skidor. Deras behov av idrottsytor kräver andra typer av insatser och investeringar. Hur ska dessa skilda behov och intressen balan- seras mot varandra?

En andra utmaning som lyfts i rapporten handlar om de många och skilda behoven av anläggningar och ytor inom idrottsrörelsen och avvägningar som behöver göras, det vill säga: vilka anläggnings- typer ska prioriteras, och på vilka grunder?

•Anläggningar för elitverksamhet eller breddidrott?

•För idrott utomhus eller inomhus?

•Ska stora och populära idrotter prioriteras, eller bör det offent- liga anläggningsutbudet främja en mångfald av idrottsmöjligheter?

388

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

•Ska varje kommun enbart se till de egna invånarnas intressen, eller finns det skäl att samverka över kommungränserna i beslut om anläggningsinvesteringar?

I rapporten framförs även att en tredje utmaning uppstår när man även inkluderar ett hållbarhetsperspektiv. Att skapa ytor och facili- teter för idrott och fysisk aktivitet är stora och långsiktiga invester- ingar och åtaganden. De kräver resurser och medför miljöpåverkan. Därmed rymmer anläggningsfrågan även en potentiell intressekon- flikt mellan de som vill idrotta och vara fysiskt aktiva i dag, och fram- tidens generationer.

I februari 2021 presenterade Boverket rapporten Miljöer för idrott och fritid.35 Syftet med rapporten var att ge förslag på hur kunskap om anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid kan utvecklas, samlas och förmedlas. En av Boverkets slutsatser var att det behövs en nationell strategi för aktiverande miljöer.

Det behövs ett helhetsgrepp om hur den byggda miljön ska formas så att människor har möjlighet att vara fysiskt aktiva i vardagen. Det handlar både om att utrymme ska finnas för miljöer för idrott och fritid, men också om att det behöver finnas miljöer som lockar till att gå, cykla och åka kollektivt.

I rapporten från CIF framförs stöd för detta. Det vore värdefullt med en nationell strategi för att främja anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. En del av denna strategi bör vara att stärka kunskapen och forskningen i frågor om idrottsliga ytor och faciliteter i relation till medborgarnas idrotts- och motionsvanor. En andra del av strategin bör vara att stärka samverkan och dialog i anläggningsfrågor, såväl mellan kommuner och regioner, som mellan politiska beslutsfattare, myndigheter och diverse berörda intressegrupper.

En ny kunskapsplattform

Regeringen gav 2022 ett uppdrag till CIF att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap, uti- från ett folkhälsoperspektiv och principen om universell utform-

35Boverket. 2021. Miljöer för idrott och fritid. Rapport 2021:6.

389

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

ning samt med ett innovativt förhållningssätt, för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och frilufts- livsutövare. Uppdraget ska genomföras i samråd med Arvsfonds- delegationen, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Riksidrottsförbun- det, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Kommuner och Regioner och andra relevanta aktörer. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 2023. Utifrån uppdraget har CIF skapat en prototyp36 som visar på

det som en digital kunskapsplattform kommer att kunna innehålla. Det handlar om tre områden: gestaltning och utformning, samhälls- planering respektive teknik, konstruktion och material. Sajten inne- håller information och konkreta exempel från verkligheten inom de olika områdena.

5.6Hästunderstödda insatser

Hästunderstödda insatser (HUI) är ett sätt att använda hästen som resurs för att ge positiva effekter för människors psykiska och fysiska hälsa. HUI kan delas in i tre olika grupper: hästunderstödd terapi (HUT), hästunderstött lärande (HUL) och hästunderstödd aktivi- tet (HUA).37 Den som erbjuder hästunderstödda insatser arbetar utifrån sin profession, till exempel fysioterapeut, lärare eller psyko- log. Det finns en tydlig koppling även till landsbygdspolitik och möj- ligheter för företagande i landsbygd.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) publicerade 2021 rapporten Hästunderstödda insatser – samspel mellan hästens välfärd och män- niskans säkerhet.38 Där framgår bland annat att hästunderstödda in- satser är en del av det som kallas naturunderstödd rehabilitering eller utomhusrehabilitering. Vidare framgår att HUI måste vara säkert för både djur och människor. Det ställer krav på att gällande regelverk följs och att kvalitetsutvecklingsarbetet inriktas på att kartlägga och reducera risker i verksamheten. Det kan exempelvis handla om pati- entsäkerhetslagen, socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, djurskyddslagen och skollagen. Det är alltid den som är ansvarig för HUI-verksamheten som har ansvar för detta

36https://centrumforidrottsforskning.se/center-idrotts-och-friluftsanlaggningar/prototyp- digital-kunskapsplattform-idrott-och.

37Underlag från Organisationen för hästunderstödda insatser (OHI).

38Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2021. Hästunderstödda insatser – samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet. Rapport nummer 10.

390

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

inför berörda tillsynsmyndigheter. En viktig grundförutsättning för all HUI är att hästarnas välfärd inte riskerar att äventyras i verk- samheterna.

Enligt rapporten från SLU finns det forskning som visar hur atti- tyder och värdegemenskap i en hästunderstödd insats i en lantlig omgivning, tillsammans med de sysslor och aktiviteter som erbjuds, bildar en sammanhängande kontext som främjar utveckling, arbets- förmåga och lärande i en dynamisk process. Den som deltar har behov av särskild anpassning utifrån sitt individuella hälsoläge och funktion. Det handlar alltså inte främst om hästens hälsofrämjande inverkan på människor i allmänhet, även om allmänna hälsofräm- jande effekter av umgänge med djur är relevanta även i detta samman- hang. Det framgår vidare av rapporten att forskning om HUI poäng- terar den holistiska och samtidiga påverkan av kroppslig, psykologisk och social karaktär som uppstår vid behandlingstillfället. Hästens inverkan på människors hälsa har studerats ur olika perspektiv: vid relationsskapande insats, vid motiverande insats och vid uppsutten insats. Exempel på effekter vid HUI:

•Stressreducering och återhämtning.

•Fysisk aktivitet.

•Social inkludering.

•Meningsfulla uppgifter och en möjlighet att ge omvårdnad.

•Lärande och förutsättningar för inlärning.

Enligt rapporten från SLU finns forskningsstöd för positiva effekter av att vistas med hästen i dess miljö. Möten med hästar i stallmiljö är något annat än traditionella hälsovårdande eller lärande miljöer.

Beröring av levande varelser i kombination med värme sänker stress- nivån. Hästar har 1 grad högre kroppstemperatur än människor och en lägre andningsfrekvens vilket sannolikt inverkar lugnande på människan. Ytterligare en dimension är hästens interagerande med människan. I miljön runt hästen är det naturligt med fysisk aktivitet och det gäller även för personer med fysisk funktionsnedsättning. HUI erbjuder möjligheter för social inkludering eftersom det leder till en intressegemenskap med andra människorna som man möter i stallet. Aktiviteterna handlar mycket om hästens omvårdnad vilket innebär meningsfulla uppgifter och ger en känsla av att bidra till

391

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

något betydelsefullt. Elever som har hög frånvaro från skolan och som erbjuds aktiviteter med hästar motiveras till lärande.

Den hästunderstödda insatsen kan som framgått vara en del av en behandlingsinsats i de fall man bedömer att det är motiverat. Då kan utövaren vara anställd av en kommun eller region som har avtal med en hästverksamhet, eller så kan utövaren vara fristående och ha ett avtal med kommun eller region. Branschen har påverkats av den generella utvecklingen av vård, omsorg och skola. Privatisering, val- frihetsreform och krav på upphandlingar har inneburit en förändring för de som i sin yrkesutövning använt hästar i vård och behandling. Fler professioner har tillkommit, samtidigt som allt fler numera är verksamma som egenföretagare. Det innebär att förutsättningarna för att bedriva verksamhet med hästunderstödda insatser förändrats över tid.

Enligt Organisationen för hästunderstödda insatser (OHI) har det blivit allt vanligare att privatpersoner är den största kundgruppen hos utövare av HUI. Det medför att utövaren har svårt att erbjuda HUI till en kostnad som kunden har råd att betala samtidigt som det täcker omkostnaderna för att utföra den. Det förekommer att verksamheter eller privatpersoner erhåller medel från olika fonder, men det kräver kunskap och är en komplicerad och tidskrävande process att ansöka om fondmedel.

Sedan 2009 finns ett system med certifiering för utövare av HUI som utfärdas av OHI. Syftet är att patientsäkerheten förstärks genom en kvalitetsmärkning av HUI-utövare med legitimationsyrken inom hälso-och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område. Det ställs också krav på formell hästkunskap som en delkompetens hos HUI- utövare för att skapa legitimitet för HUI inom hästnäringen och i samhället. Certifieringskriterierna utvecklades för att tydligt markera HUI-certifiering som en tilläggskompetens till redan befintliga pro- fessioner inom sektorerna hälso- och sjukvård, socialt arbete samt skola. Det finns särskilda tilläggsutbildningar inom folkhögskolan i hästunderstödda insatser.

Det framgår vidare av rapporten från SLU att det pågår en utveck- ling av internationella standarder för hästvälfärd inom HUI. I flera andra europeiska länder finns formella krav på hästvälfärd, hästhåll- ning och hästkunskap för att bedriva verksamhet inom HUI.

Nedan följer några avidentifierade exempel som utredningen fått ta del av från OHI på hur uppläggen kan se ut:

392

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

•En anläggning som har avtal med Region Skåne som gäller natur- understödd rehabilitering. Avtalet är på 3 år med möjlighet till förlängning och gäller gård med djur, natur och trädgård. Häs- tarna ingår delvis i detta när deltagare är intresserade av att umgås med hästar, borsta och fodra hästar samt annat stalljobb. Därtill finns verksamhet inom HUA som köps på timbasis av Statens institutionsstyrelse (SiS) samt av så kallade hem för vård eller boende (HVB-hem).

•Göteborgs stad har bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Boendet har avtal med en ryttarför- ening gällande HUT. Det kan handla om tio tillfällen per termin för barn och ungdomar. HUT är upphandlat för specifikt bevil- jade fondpengar.

•En verksamhet med OHI-certifierad arbetsterapeut och OHI- certifierad sjukgymnast har företag som erbjuder HUA, fram- för allt ridning, för personer med funktionsnedsättning. Dessa ryttare betalar privat per gång. Verksamheten har därtill verk- samhet för elever från en anpassad skola i Göteborg. Eleverna har kommit 6–7 gånger per termin med upp till 4 elever under 1,5 timme. Göteborgs stad finansierar detta.

•En verksamhet som tillhandahåller insatser med leg. Fysiotera- peut och leg. arbetsterapeut. Sedan 2021 har verksamheten ett avtal med en kommun. Avtalet löper 1 år i taget med automatisk förlängning 1 år om det inte sägs upp 3 månader innan avtalsperio- dens slut. I avtalet ingår HUT löpande läsårsvis en eftermiddag i veckan 20 gånger per år. Verksamheten har också avtal med en annan kommun om HUA för en enskild individ i ett avtal som löper på så länge det bedöms finnas behov.

Enligt OHI är finansiering av HUI är ett återkommande problem. Avtal mellan hästanläggningar och kommuner eller regioner har minskat i omfattning under senare år. Många utövare tvingas då lägga ned eller hitta en annan inriktning för sina verksamheter och personer med begränsad ekonomisk förmåga får svårt att delta i HUI.

393

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

5.7Utredningens analys

5.7.1Hinder som begränsar deltagande i hästsport

Av direktivet framgår att utredaren ska analysera vilka hinder som begränsar deltagandet i hästsport och hur dessa kan lösas. Som fram- går av kartläggningen i detta kapitel finns det flera hinder som be- gränsar deltagandet. Det handlar bland annat om ekonomiska, geo- grafiska och kulturella hinder, men även om tillgänglighet utifrån funktionshinder.

Ekonomiska hinder

Deltagande i hästsport är förknippat med relativt stora kostnader

Det har tidigare framkommit att hästsporten generellt är relativt kostsam för deltagarna jämfört med andra idrotts- och fritidsakti- viteter för barn och unga. Det framgår av RF:s rapport Smakar det så kostar det att ridsporten är den tredje dyraste idrotten av de som undersökts, efter ishockey och tennis. Kostnaderna utgörs bland annat av medlemsavgifter, träningsavgifter, utrustning och resor. Den jämförelsevis höga kostnaden för ridsporten beror förstås i grunden på de kostnader som är förknippade med hästhållning, såsom personal, mark, anläggningar, hästar, utrustning, foder, vete- rinär, hovslagare etcetera.

Det bör påpekas att de kostnader som det redogörs för i RF:s rapport inte omfattar en bedömning av kostnader för att ha egen häst. Här finns en tydlig skiljelinje att förhålla sig till. Det går inte att bortse från att de som har möjlighet att ha egen häst är en grupp där deltagande i hästsport som helhet inte begränsas av ekonomiska förutsättningar. Fokus för utredningen i detta kapitel är därför främst med prioritet på de som inte har möjlighet att hålla sig med egen häst.

Sedan 2018 finns möjlighet för arbetstagare som på sin fritid ägnar sig åt motion genom rid- eller travsport eller annat idrottsligt umgänge med häst, att få ersättning från sin arbetsgivare i form av friskvårdsbidrag. Det är viktigt att hästnäringens motionsaktiviteter hanteras jämställt med andra folksporter, inte minst för de som i sin hushållsekonomi annars hade haft svårt att avsätta medel fullt ut för egen friskvård.

394

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Ansvarsfördelning när det gäller kostnader

I RF:s rapport Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret? problematiseras ansvarsfördelningen för kostnaderna inom barn- och ungdomsidrotten mellan 2009 och 2023. Författaren menar att det finns en tydlig tendens hos organisationer att förskjuta det eko- nomiska ansvaret i olika riktningar: nedåt mot utövare och föräldrar, åt sidan mot andra aktörer, och uppåt mot högre instanser. Förfat- taren menar att detta riskerar att leda till att kostnaderna överförs till barn och ungdomar, vilket kan minska idrottens tillgänglighet för vissa grupper och därmed undergräva idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”.

Ridsporten omfattas av rapporten utifrån att det är en individuell idrott som haft relativt små kostnadsökningar under perioden. Sam- tidigt framgår från flera källor att det på senare år varit allt svårare att hålla tillbaka kostnadsökningar för deltagare. Framför allt beror det på den allmänna inflationen och ökade kostnader för bland annat foder, hästar och elförbrukning. Ridskolor kan drivas av föreningar, kommuner eller företag men möjligheter att effektivisera verksam- heten är begränsad oavsett det och ökade kostnader utanför ridsko- lornas kontroll belastar ofta slutligen medlems- och deltagaravgifter.

Anläggningar bidrar till fysisk aktivitet

Kostnader för investeringar i och skötsel av anläggningar är en viktig fråga inom hästsporten. Redan 2017 tog RF fram en rapport om idrottens samhällsnytta.39 Ett fokus där var på att anläggningar och andra miljöer för fysisk aktivitet är en nödvändig förutsättning för idrott i såväl organiserad som icke-organiserad form. Rapporten pekar på att det finns ett samband mellan många, tillgängliga, trygga och attraktiva idrottsanläggningar och andra fysiska aktivitetsmiljöer och ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos befolkningen. Ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet tenderar i sin tur att främja folk- hälsa och även ge en lång rad andra samhällsnyttiga effekter. Häst- sport nämndes inte specifikt i rapporten. Utredningen menar dock att det inte finns något som pekar på att motsvarande samband och effekter inte skulle gälla även hästsportens anläggningar.

39Riksidrottsförbundet. 2017. Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrotts- rörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1.

395

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Stöd för investeringar

Inom ramen för RF finns ett anläggningsråd och bland annat SvRF är representerade i rådet. Av RF:s verksamhetsberättelse för 2023 framgår att RF intensifierade samarbetet med kommuner om den kommunala verksamheten för idrottsrörelsen och diskussion om övergripande behov. Av RF:s verksamhetsberättelse för 2024 framgår att RF för året fick ett utökat anläggningsstöd på 130 miljoner kro- nor och genom det tillkomna stödet blev det rekord i antal föreningar som tilldelats stöd. I en sammanställning till anläggningsrådet fram- går att det för 2024 totalt fördelades drygt 170 miljoner kronor till 743 projekt inom olika idrotter och av dessa fördelades drygt 11 mil- joner kronor till ridsport och islandshäst.

Idet svenska landsbygdsprogrammet 2014–2020 fanns ett inve- steringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar. Stödet omfattade totalt 130 miljoner kronor, varav cirka 20 miljoner kronor beviljades för olika hästverksamheter. Myndigheter, kommuner, regioner, före- tag, föreningar och andra organisationer kunde ansöka om stödet.

Sökande kunde få stöd för upp till 90 procent av de utgifter som gav rätt till stöd och utgifterna skulle vara 100 000 kronor eller mer. Stödet kunde användas för bland annat köp av nytt material och ny eller begagnad fast inredning, tjänster som du köper av konsulter för att planera och genomföra investeringen, köp av tjänst för om-, ny- och tillbyggnad samt större reparationer. Investeringen eller projektet skulle vara färdigt senast 5 april 2025 och det är därför inte längre möjligt att söka stödet. Liknande stöd finns inte i dag inom Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023–2027.

I rapporten från CIF Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen beskrivs även förutsättningar för idrottsanläggningar i Danmark40 . I Danmark in- rättades 1994 Lokale og Anlægsfonden (LOA) som utgör en själv- ständig institution under Kulturministeriet. Den bistår med både kunskap och ekonomiskt stöd till byggprojekt och fysiska facili- teter på idrotts- och fritidsområdet. Fonden fördelar medel både till offentligt ägda anläggningar och privata anläggningar. Det har genom åren framförts önskemål om en motsvarande fond i Sverige för att utveckla idrotts- och fritidsmiljöer.

40Centrum för idrottsforskning. 2022. Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen. 2022:2.

396

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Allmänna arvsfonden bidrar till att utveckla samhället på flera olika sätt, bland annat genom att ge stöd för investeringar i anlägg- ningar.41 Enligt RF är Arvsfonden den näst största finansiären efter kommunerna för anläggningsstöd till idrottsanläggningar. Exempel- vis fick Travskolan i Årjäng stöd från Allmänna arvsfonden. Arvs- fonden har fyra målgrupper: barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Regeringen har prioriterat tretton om- råden för fonden, bland annat att främja psykisk och fysisk hälsa, stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering, samt ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funk- tionsnedsättningar. Det är viktigt att långsiktigt säkra Arvsfonden uppdrag och även att öka fördelningen av lokalstöd inom arvsfonden, det vill säga stödet till om/ny- och tillbyggnad av lokaler. Lokalstö- det är ett väl fungerande stöd där kravet är att den byggda anlägg- ningen ska vara funktionell i minst 10 år. I praktiken används dock byggnader och anläggningar i flera decennier och stödet ger därför långsiktiga utfall på de investeringar som görs.

Svenska ESF-rådet förvaltar Europeiska socialfonden+ (ESF+) som är ett viktigt verktyg för EU. Fonden skapar möjligheter att ut- veckla regioner, individer, organisationer och företag i hela Sverige.42 Ett av de sex programområdena för perioden för perioden 2021– 2027 är tänkt att minska risken för ekonomisk utsatthet och bidra till ett inkluderande samhälle. Svenska ESF-rådet skriver att för barn och unga kan fattigdom också vara frågan om att inte ha råd med saker som kompisarna har eller inte kunna följa med på olika akti- viteter, idrottsliga eller kultur som konserter med mera. Genom att ge barn förutsättningar till en meningsfull fritid och trygg skolgång ökar deras möjligheter till social gemenskap samtidigt som risken för skolavhopp minskar. I områden med socioekonomiska utma- ningar är den ekonomiska utsattheten ofta omfattande, enligt ESF- rådet. Flera utlysningar av medel under perioden har därför haft fokus på att bidra till att motverka barnfattigdom i särskilt utsatta områden. Medlen är ofta översökta men utredaren kan notera att enligt Svenska ESF-rådet har det inte ens inkommit någon ansökan att ta del av dessa medel från hästrelaterade verksamheter. Det är anmärkningsvärt, eftersom det handlar om mångmiljonbelopp.

41Allmänna arvsfonden. 2025. https://www.arvsfonden.se.

42ESF-rådet. 2025. Webbplats: https://www.esf.se/socialfondsprogrammet-esf-2021-2027.

397

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Samhället bör i högre grad bidra till finansiering av verksamhet vid ridskolor

En återkommande fråga som lyfts vid bland annat hearingar är om det finns skäl att det offentliga samhället i högre utsträckning bör ta ansvar för att ekonomiskt bidra verksamhet vid ridskolor. Av ut- redningens direktiv framgår också att en strukturerad fritid med akti- viteter som är organiserade, ledarledda och regelbundna har positiva effekter på barns fysiska och psykiska hälsa. Det kan också skapa förutsättningar för att förebygga beroendesjukdom, kriminalitet och psykisk ohälsa. Det ligger alltså i exempelvis kommunernas intresse att barn och unga har meningsfull fritid.

Hästhållning är en verksamhet som pågår dygnet runt alla dagar i veckan, året om. Till skillnad från många andra anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet går det inte att bara låsa upp dörrarna, tända ljuset och sätta i gång med träning eller liknande. Hästar och anläggningar för hästar kräver resurser för kontinuerlig skötsel, även under de tider som de inte används för idrott eller andra aktiviteter. Detta är en grundförutsättning för all hästsport. Ridskole- verksamheter har flera tunga kostnadsposter som tillsammans sär- skiljer dem från andra idrotts- och fritidsaktiviteter. Till att börja med har anläggningarna för ridskoleverksamhet kostnader för inve- steringar och underhåll av bland annat stall, ridhus och ridbanor. Anläggningarna omfattar stora byggnader med relativt höga drift- kostnader och ofta mycket mark för att leva upp till kraven i bland annat djurskyddslagstiftning och arbetsmiljölagstiftning. Den här sortens kostnader delar ridsporten med vissa andra så kallade anlägg- ningstunga idrotter exempelvis ishockey och golf, och här har kom- munernas inställning kring nolltaxa en betydande påverkan. En kost- nadspost som särskiljer hästsporten från andra är kostnaderna för djuren. Ridskolorna har stora kostnader för inköp av hästar och pon- nyer. Hästhållning kräver kontinuerlig skötsel av djuren och kost- naderna omfattar bland annat foder, försäkringar, veterinärvård, hov- vård och häst- och anläggningsskötarnas löner. Ridskolorna behöver av bland annat säkerhetsskäl och djurskyddsskäl ha anställd perso- nal. Det finns inte motsvarande kostnadsbörda för övriga idrotts- och fritidsaktiviteter och kostnaderna täcks i nuvarande system av de jämförelsevis höga avgifter som tas ut av de aktiva.

398

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Som tidigare framgått om projektet i Malmö Stad kan en kommun välja att exempelvis ta större ansvar för anläggningskostnader. Det är ett bra exempel på att det är möjligt att begränsa att kostnadsök- ningar skjuts nedåt mot utövare och föräldrar om det finns en poli- tisk vilja, samtidigt som det finns olika sätt att se på vad som är mest rättvist. Det finns ju ett dilemma i diskussionen om vad som är mest jämlikt. Genom att använda ett system liknande Malmös nolltaxa för anläggningar tar kommunen ansvar för att bättre jämna ut för- utsättningarna för deltagande i olika idrotter, oavsett anläggnings- kostnader. På så sätt blir det ett mer kompensatoriskt utformat stöd för att möjliggöra ett idrottande för fler i första hand utifrån deras intresse och inte utifrån de ekonomiska förutsättningarna hos den enskilde. Det finns ett värde att i högre utsträckning möjliggöra för fler att ha råd att delta i hästverksamheter av skilda slag. Utredaren anser samtidigt att det finns ett värde att i högre utsträckning möj- liggöra för fler att ha råd att delta i hästverksamheter. Ett sätt är att samhället även bidrar till en kompensatorisk ekonomisk insats be- träffande de för hästidrotten unika kostnaderna relaterade till djuren och personalen. På så sätt skulle deltagaravgifterna kunna sänkas avsevärt och på bättre sätt motsvara nivåer för andra breddidrotter.

Syftet med reformen att införa ett fritidskort för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och förenings- liv i gemenskap med andra är att barns och ungas deltagande inte ska avgöras av föräldrarnas ekonomi. Det framgår av förslaget att fritidskortet ska lämnas årligen med två olika belopp, 500 kronor respektive 2 000 kronor, för att utjämna skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Hästsport är en aktivitet där kostnads- nivån gör att det är svårt att se att införandet av ett fritidskort med de föreslagna relativt låga beloppsnivåerna kommer göra någon skill- nad och öppna upp sporten för fler deltagande barn och unga. Men med ett ökat ekonomiskt stöd för ridskoleverksamheter kopplat till kostnaderna för djurhållning och anläggningar i syfte att sänka del- tagaravgifter så skulle fritidskortet kunna göra skillnad även för barn och unga som är hästintresserade.

399

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Trav- och galoppsporten har egna förutsättningar

Trav- och galoppsporten är inte en del av idrottsrörelsen. Det gäller även vissa andra delar av det som utredningen har definierat som häst- sport. Av tradition ligger travskolorna på travbanorna och galopp- kurser genomförs på galoppbanorna. Finansieringen inom dessa sporter är närmare knuten till banorna och förbunden. Medel till dessa kommer från spel på hästar via i huvudsak ATG. De kursav- gifter som tas ut av deltagare kan därför generellt hållas lägre än för deltagande i ridskoleverksamheter. Enligt travskolorna varierar ter- minskursernas pris beroende på vilken travskola och vilken kurs man väljer. Spannet ligger ungefär mellan 2 000–5 000 kronor. Exempel- vis kan det omfatta 20 tillfällen per termin om 1–2 timmar. Det kan jämföras med kostnaderna som tidigare redovisats i detta kapitel för ridsport, där den genomsnittliga årskostnaden enbart för träning var 10 000 kronor.

Att vissa verksamheter inom hästsporten inte är en del av idrotts- rörelsen kan ha både för- och nackdelar. Möjligheten till samarbeten med övriga idrottsrörelsen och samhället samt att nå ut till fler del- tagare är dock goda skäl som utredningen ser för att göra en förnyad analys av organiseringen.

Geografiska hinder

Av direktivet framgår att områden där utanförskapet är stort ofta ligger i stadens utkanter med en geografisk närhet till tätortsnära landsbygd där en stor majoritet av landets hästar finns och att häst- sporten därmed har en möjlighet att bryta socialt utanförskap genom att fungera som en brygga mellan olika delar av samhället. Även om det kan vara fallet är frågan om geografisk tillgänglighet bredare än så. Verksamhet med hästar kräver tillgång till mark, anläggningar och ridvägar. Dessa ligger därför ofta både i utkanten av tätorter eller på landsbygd. Ett hinder som uppmärksammat vid exempelvis hearingar och av myndigheter som MUCF och MFD är svårigheter att ta sig till dessa anläggningar. Det kan handla om bristande eller obefintlig kollektivtrafik, avsaknad av cykelbanor eller annan infra- struktur. MFD pekar särskilt på att personer med funktionsned- sättning kan få färdtjänst till träning eller lektion, men i vissa fall inte till andra aktiviteter eller för att bara ”hänga” i stallet. En konse-

400

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

kvens blir att den geografiska placeringen av anläggningen kräver att man är bilburen, vilket kräver egen bil eller möjlighet att få skjuts vilket ger de ekonomiska förutsättningarna en stor betydelse.

Det finns forskningsstöd för att transport till och från aktivi- teter generellt påverkar deltagandet och det kan rimligen antas att givet anläggningarnas placering gäller det i hög grad för deltagande i hästsport. Den självklara slutsatsen är att ju bättre möjligheter som finns att ta sig till hästanläggningarna, desto bättre möjlighet finns för deltagande. Ansvaret för dessa infrastrukturfrågor ligger främst hos kommuner och regioner.

Kulturella hinder

Hästsporten har interna kulturella och traditionella inslag

Det kan finnas kulturella hinder för att få fler deltagande i hästspor- ten. RF menar att det är en generell fråga för idrottsrörelsen att vissa grupper är underrepresenterade och att arbetet med inkludering och att förändra uteslutande strukturer och kulturer därför behöver fort- sätta. Det har tidigare framgått att även CIF framför att människors faktiska tillgänglighet till idrott och fysisk aktivitet inte bara hand- lar om rumsliga förutsättningar, utan även styrs av bland annat socio- ekonomiska faktorer och tillgång till kulturella nätverk.

Det finns tydliga kulturella och traditionella inslag inom såväl trav- sport, galoppsport, ridsport, körning och islandshäst. Ibland visar hästsporterna själva bristande insikt om detta. Exempelvis finns spår av en militär bakgrund inom ridsporten och ridsporten har också ett rykte som ”rikemanssport”. Inom trav- och galoppsporten finns ett tävlingsfokus som också är kopplat till spel på hästar. En del av kulturen handlar vidare på gott och ont om hantering av hästar när det gäller säkerhet och hästvälfärd. Umgänge med och användning av hästar kräver både grundläggande förståelse för hantering av stora djur, viss självdisciplin och beredvillighet till arbete i stallet. Det egna grundläggande förhållningssättet i den här miljön är därför mycket viktigt. Till detta kommer sedan krav på kunskap och färdigheter i arbete med hästen inom respektive hästsport. Utredningen menar att tröskeln för deltagande alltså kan vara hög, men med rätt väg- ledning kan stallet bli en plats för alla som vill.

401

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Om hästsporten ska breddas behövs mer än bara fler tjejer

Hästsport, särskilt ridsport, domineras enligt statistiken av flickor och kvinnor. Könsnormer påverkar hur en idrott uppfattas och det blir många gånger självuppfyllande och mönstren är svåra att bryta. Kulturen inom en idrott påverkas av en sned könsfördelning. Det är paradoxalt att hantering av stora djur, arbete i stall och stort an- svarstagande inte väger upp. Det finns även studier som visar på att statusen för ridsporten påverkas negativt av att den betraktas som en tjejsport. Vid hearingar lyftes frågan om det är bra eller inte att betraktas som tjejsport, stallet är de facto ett ställe där tjejer verk- ligen har möjlighet att ta plats. Men det framfördes även att häst- sporten skulle vinna många fördelar av att vara mer jämställd. Utred- ningen menar att för en breddning av hästsporten behövs såväl fler pojkar som en högre grad av social och etnisk mångfald. I grunden är idrott en demokratifråga som handlar om rätten till hälsa och fri- tid. Idrottsrörelsen prioriterar och vill vara till för alla och spegla sam- hällets sammansättning. Det framfördes vid hearingarna att trösk- larna till verksamhet inom häst är höga för personer med utländsk bakgrund. Det kanske till och med kan behövas mentorskap och fysisk guidning för dem som varken är bekanta med svensk natur- och idrottskultur, inte har kommit i kontakt med hästar tidigare eller har en annan syn på relationen och användandet av hästar.

Lyft fram bredden av olika aktiviteter som finns inom hästsporten för att öka delaktigheten

Utredningen menar att det finns ett egenvärde i att tona ned tävlings- momentet och tydliggöra att umgänge med häst i stallmiljö inte nödvändigtvis måste knytas till ridning eller körning. Ett breddat synsätt skulle kunna möjliggöra för fler att delta i hästverksamheter. Det finns exempelvis en potential i att engagera fler unga i avels- eller stallverksamhet och där kan hästsporten i större utsträckning lära av verksamhet på 4H-gårdar. Ridskolor kan i högre grad gå mot att vara ”hästskolor” och i samarbete med kommunerna öppna upp för en bredare fritidsverksamhet i stallmiljö exempelvis med hjälp av offentliga medel. En breddad verksamhet bör också ha särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort för att erbjuda en verk- samhet i stallmiljö för barn och unga som har socialt, ekonomiskt

402

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

eller kulturellt utanförskap. Då kan fler barn från socioekonomiskt utsatta områden få möjlighet att delta i hästverksamheter. Det är samtidigt en utmaning att bredda och skapa utrymme för fler olika intressen och aktiviteter inom hästsporten utan att status eller hierar- kiskt tänkande utifrån ett socialt perspektiv tillåts påverka.

Exempel på stöd till föreningar för att introducera nya deltagare

SvRF erbjuder stöd till föreningar för att introducera barn och unga i stallmiljön. Exempelvis finns sedan många år en folder Välkommen till stallet! Foldern samlar användbara ord och fakta om svensk rid- sport på svenska, engelska, arabiska och sorani (kurdisk dialekt).

Den är ett led i SvRF:s arbete för ökad inkludering och är ett språk- stöd för till exempel ridskolor och andra som vill berätta om ridsport för fler. Ordboken innehåller avsnitt om ryttaren, hästen, stallet, ut- rustning samt fakta om svensk ridsport. Det finns även en folder Välkommen till ridskolan med grundläggande information om häst, utrustning och stall. Utredningen menar detta är ett par av flera goda exempel och att den här typen av insatser är fundamentala för möjlig- heten att sänka de kulturella trösklarna för att få fler deltagande i hästsport.

Käpphästar har varit en leksak för barn under många, många år. De senaste åren har intresset för käpphästar ökat enormt och blivit något mer än det var förut. SvRF har tagit fram den så kallade Käpp- hästhandboken, med tips på aktiviteter, pyssel och tävlingar.43 Det framgår att många ridskolor använder sig av käpphästarna i sin teori- undervisning, till exempel när man tränar på ridbanans vägar. Det finns fler sätt man kan använda sig av käpphästarna i utbildande syfte, för gemenskap och fysisk rörelse. Det organiseras även alltså särskilda tävlingar i flera olika grenar.

SvRF har även tagit fram underlag till stöd för föreningarna att engagera äldre44 . Förbundet menar att målgruppen 65+ kan vara värdefull och att det ofta kan vara så att det är först när man blivit pensionär som tiden finns att engagera sig. Den här målgruppen ökar i samhället och många är aktiva och söker nya upplevelser, nya intres- sen och ett utökat socialt liv. Möjligheterna för målgruppen att vara

43Svenska Ridsportförbundet. 2024. Käpphästhandboken.

44Svenska Ridsportförbundet. 2022. Lathund Aktivera och engagera äldre.

403

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

aktiv i ridsporten är många, även om personen inte sitter på häst- ryggen. SvRF menar även att föreningar kan samverka med kom- muner för att skapa aktiviteter och stärka hälsa och välmående hos äldre. Man måste visa att det är möjligt att åka till ridskolan för att rida, för att bara umgås och för att hjälpa till även när man är äldre.

Funktionsnedsättning och funktionshinder

Ökad inkludering av personer som har funktionsnedsättningar

Enligt Socialstyrelsen är funktionsnedsättning en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en per- son i relation till omgivningen. Vid hearingarna framfördes att möj- lighet att delta i hästrelaterade verksamheter också handlar om att kunna anpassa anläggning och aktiviteter till personer med fysiska och andra funktionsnedsättningar. Många hästverksamheter skulle kunna utöka verksamhet med aktiviteter för personer med funktions- nedsättning men det kräver stora investeringar i anläggningar som i dagsläget inte är anpassade för deltagare med funktionsnedsätt- ningar. Därför är olika former av stöd eller subventioner till exem- pelvis ridskolor betydelsefulla för ökad inkludering av personer som har funktionsnedsättningar. Ett exempel är travskolan i Årjäng som sökte och fick medel av Allmänna arvsfonden för utveckling av an- läggningen. Allmänna arvsfonden har ett särskilt lokalstöd som bland annat idrottsföreningar kan söka.

Det framfördes även vid hearingarna att det generellt saknas kom- petens kring parasport. Som exempel lyftes att de som har olika funk- tionsnedsättningar ofta klumpas ihop i en och samma grupp: nybör- jare, personer med intellektuella funktionsnedsättningar med andra med fysiska funktionsnedsättningar etcetera. Utredaren bedömer att med ökad kompetens och annan metodik kan kvaliteten förbättras för dessa grupper och på sikt leda till ett ökat intresse och delaktighet.

404

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Förutsättningar för deltagande i hästsport kan bli bättre

Det har tidigare framgått att Myndigheten för delaktighet menar att tillgången till fritidsaktiviteter för personer med funktionsned- sättning skiljer sig mycket över landet. Det kan också vara svårt med transporter till anläggningar. Exempelvis kan man beviljas färdtjänst till en träning eller lektion, men inte till annan aktivitet i stallet. Det kan vara så att man inte har möjlighet att ta med utrustning som du behöver för aktiviteten i färdtjänsten. Det kan också vara svårt att överhuvudtaget få hjälp med transport om du har andra funktions- nedsättningar än fysiska. Av kartläggningen framgår vidare att över hälften av deltagarna med funktionsnedsättning själva har köpt de hjälpmedel som de använder för att kunna göra det de vill på fritiden. Ett exempel på hjälpmedel är sele för att komma på och av hästen. En slutsats som myndigheten drar är att med relativt enkla föränd- ringar kan förutsättningarna öka och förbättras för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid.

RF konstaterar att personer med funktionsnedsättning är en av de underrepresenterade grupper som i alldeles för stor utsträckning står utanför idrottsrörelsen. Vidare framgår av RF:s verksamhets- berättelse för 2023 att de arbetade med satsningar inom området Inkluderande idrott för alla. Det handlar exempelvis om att erbjuda kompetensstöd riktat till föreningar för idrott för personer med funktionsnedsättning. Under coronapandemin drabbades dessa per- soner hårt, med många förlorade möjligheter att tävla och träna. RF arbetar för att återstarta och utveckla långsiktigt arbete för idrott för personer med funktionsnedsättning. RF och Parasportförbundet genomförde kompetenshöjande insatser för specialförbunden och RF-SISU distrikt.

Utredningen kan konstatera att hästsporten redan i dag erbjuder stora möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheter. Många ridskolor har speciella grupper för ryttare med funktionsnedsättning. Det förekommer även olika terapeutiska verk- samheter med häst. Några konkreta exempel har redogjorts för tidi- gare i detta kapitel. Samtidigt finns fortsatt en stor potential för att ytterligare utöka verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Utredningen menar sammantaget att det finns mycket gott stöd för att samhället ska underlätta deltagande i hästsport för personer med funktionsnedsättning, till gagn för både individen och samhället i stort.

405

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Brister i utbudet av svenskuppfödda hästar och ponnyer som är lämpliga för bland annat ridskolor

HNS ger återkommande ut rapporten Hästar och uppfödare i Sverige. Rapporterna sträcker sig från 2007 och den senaste rapporten sam- manfattar statistiken från 2016–2020.45 HNS konstaterar i rapporten att antalet betäckta ston har varierat under de fem år som samlas i rapporten, men trots variationen ligger det totala antalet stadigt över 13 000. Många letar häst att köpa som är i åldern 6–10 år, och under den senare tiden har det varit både en brist på hästar att köpa och en uppfattad prisökning. Uppfödning av svenska hästar bidrar till att skapa öppna landskap, biologisk mångfald och arbetstillfällen på den svenska landsbygden. HNS menar att svensk uppfödning ger bra förutsättningar för att ta fram hästar där framtida köpare även kan ha bättre kunskap om förhållandena vid hästarnas uppfödning och utbildning. Det går att följa hästen via avelsorganisationen, ung- hästtest och avelsvärdering samt eventuella resultat vid tävling och via försäkringshistorik i de fall tidigare ägare ger en fullmakt. Svenska hästar föds traditionellt upp i flock och får gå ute i stora hagar vilket ger starka och hållbara hästar. En stark inhemsk avel är viktig för att fortsätta försörja hästnäringen med sunda, hållbara hästar utan att bli helt beroende av import. Lönsamheten att föda upp hästar är dock enligt hästnäringens organisationer generellt låg inom de flesta raserna och många av uppfödarna bedriver en mindre hobbyverk- samhet och föder upp någon enstaka eller ett fåtal hästar per år.

Hästaveln i Sverige har under lång tid främst haft fokus på upp- födning av sporthästar på relativt hög nivå för olika verksamheter. Detta fokus har sannolikt bidragit till en brist på lämpliga, och eko- nomiskt tillgängliga, hästar för den större marknaden som exempel- vis ridskolor och hobbyutövare. Detta påverkar ridskolornas möj- ligheter att begränsa kostnaderna för enskilda deltagare att delta i hästverksamheter. Utredningen menar därför att det finns starka skäl att undersöka möjligheter att stimulera uppfödning av harmo- niska, hållbara och hållbart svenskuppfödda ridhästar och ponnyer för dessa målgrupper.

45Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport. Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

406

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.7.2Förväntade effekter av en ökad delaktighet

Det framgår av utredningens direktiv att utredaren ska analysera vilka effekter en ökad delaktighet i hästsport skulle kunna få för samhället. Som framgår av analysen i detta kapitel finns det flera områden där ökad delaktighet inom olika hästverksamheter kan bidra till positiva samhällseffekter.

Samhällsekonomiska vinster och förbättrad folkhälsa

Det finns stora samhällsekonomiska vinster

MUCF visar i rapporten som återges tidigare i detta kapitel att bland annat psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet medför stora kost- nader för samhället. I den ekonomiska modell som används visas på samhällets kostnader för detta och jämför med kostnader för att er- bjuda unga en strukturerad fritid och främja goda livsval hos unga med stöd i trygga och prosociala sammanhang. I rapporten görs ett räkneexempel från Södertälje kommun om en ny fritidsgård i ett om- råde med socioekonomiska utmaningar. Kostnaden för fritidsgården beräknas vara drygt fyra miljoner kronor per år. En person som fast- nar i kriminalitet beräknas kosta cirka 23 miljoner kronor under sin ”karriär”. Enligt rapporten betyder det att om denna verksamhet en enda gång vart fjärde år bidrar till att bromsa eller förhindra en sådan utveckling för en enda person så är verksamheten självfinansierad ur ett samhällsperspektiv.

Umgänge med hästar bidrar till förbättrad folkhälsa

Hästverksamhet bidrar till förbättrad folkhälsa. Enligt RF finns forsk- ning som stöder positiva effekter av fysisk aktivitet på både fysiskt och psykiskt välmående. Rörelse och fysisk aktivitet är alltså en vik- tig grund för en god folkhälsa och det kan hästsporten bidra med.

Det har tidigare framgått att verksamheter med häst även är en till- gång för att minska sjukskrivningar och en tillgång för personer med fysiska och andra funktionsnedsättningar. Behovet av vård och socialt stöd minskar om man är aktiv, vilket framgår av en rapport från Para- sportförbundet sommaren 2024 baserat på de 31 000 personerna som

407

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

är mest aktiva inom parasport. Stödet som beviljas och ges är mindre än de besparingar på hälsovård som samhället gör.

Verksamheter inom hästunderstödda insatser kan bidra till sam- hället, exempelvis avseende psykisk ohälsa. Inom OHI finns med- lemmar från legitimationsyrken inom vård, skola och omsorg som erbjuder aktiviteter och insatser i nästan hela landet.

Hästsporten har en nära koppling till natur och friluftsliv. Forsk- ning visar att vistelse i naturen minskar stress och ökar delaktigheten i en positivt främjande miljö med djur och natur som gör att man mår bra. Man räknar med att friluftslivet gör att samhället sparar många miljoner på sjukvård och folkhälsan får stor positiv effekt från fri- luftslivet. Varje satsad krona för att främja friluftsliv i befolkningen ger nästan fyra kronor tillbaka i ekonomiska och sociala värden.

En nyckelfråga är hur kostnader ska fördelas

Utredningen menar att det är tydligt att även hästsporten kan bidra till folkhälsan och samhällsekonomin. Några konkreta exempel ges i tidigare i detta kapitel. Nyckelfrågan är dock hur kostnaderna för aktiviteter ska fördelas mellan deltagare, organisatörer och andra ex- terna finansiärer. De satsningar som det offentliga gör genom kom- muner, regioner och stat på hästsport eller hästunderstödda insatser genererar mervärde både för individer och avkastning för samhälls- ekonomin i stort. I flera tidigare avsnitt framgår också vikten av långsiktig och strategisk samverkan mellan olika aktörer. Samtidigt lyfts bristande samverkan av många som ett av de stora problemen vilket resulterar i korta projekt som i hög grad är beroende av en- skilda personers engagemang.

I rapporten från MUCF En socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga46 problematiserar förfat- tarna att det finns systemproblem med stuprörstänkande och kort- siktighet inom de offentliga organisationerna som försvårar en god ekonomisk resurshushållning för samhället i stort. Beslutsfattarna på tjänstepersonsnivå har att säkra den årliga budgeten inom sitt avgränsade område, trots att det ibland kan generera kostnader för någon annan verksamhet inom det offentliga.

46Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2022. En socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga.

408

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Hästsporten bidrar till personlig utveckling

Engagemang i hästverksamheter på olika sätt är personlighetsutveck- lande. Stallet och idrotten är en god ledarskola, där ledarskap byggs på respekt, trygghet, ansvar samt kunskap om hästens välmående och behov i ett socialt sammanhang där individen kan vara en del av något som är viktigt. Det man lär sig om struktur och ansvar i stallet kan vara bra för barn och unga att ha med sig även i skolan.

Av direktivet framgår att hästsporten har en möjlighet att bryta socialt utanförskap genom att fungera som en brygga mellan olika delar av samhället. Det framfördes även vid hearingarna att hästverk- samhet kan bidra till social inkludering och minska risken för utan- förskap med lokal och geografisk närhet till utanförskapsområden. I en stallmiljö som speglar värderingar som respekt, trygghet och ansvar kan man mötas med hästen i centrum och bygga broar mellan olika grupper i samhället. Stallet kan vara en trygg punkt i tillvaron för en person som kanske riskerar ohälsa eller att hamna i utanför- skap eller kriminalitet.

Utredningen delar uppfattningen att hästsporten är en resurs för att minska utanförskap som det offentliga samhället borde kunna använda sig mer av. Ridlärare är experter inom sitt område och är ofta duktiga på att bemöta och arbeta med människor. Vid en bredd- ning av verksamheten som är mer inriktad på fritidsverksamhet eller andra sociala aktiviteter behövs dock de kompetenser som fritids- ledare eller andra yrkesgrupper besitter genom sin respektive utbild- ning. Det gäller i synnerhet för eventuell verksamhet inom HUI som kan omfatta barn och unga med social problematik.

5.7.3Hur kan hästsporten och den övriga idrottsrörelsen lära av varandra?

Riksidrottsförbundet gör ett viktigt arbete

Av utredningens direktiv framgår att utredaren ska analysera hur hästsporten och den övriga idrottsrörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en meningsfull fritid. Det pekas på att flera idrotts- och fritidsverksamheter har liknande utmaningar att få unga att delta och att man bör kunna dra lärdom över idrotts- gränserna. Ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan häst-

409

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

sporten och den övriga idrottsrörelsen kan bidra till insatser som bidrar till ökad delaktighet.

Utredningen kan konstatera att RF redan har just ett sådant upp- drag. RF ska bland annat samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor som är idrottsövergripande. Det handlar bland annat om elitidrottsstöd och kompetensstöd kring barn- och ungdomsidrott, och idrott för personer med funktionsnedsättning, men även om arbete i ideella föreningar, värdegrundsfrågor och det idrottshisto- riska arvet. RF samordnar också och ger specialförbunden möjlig- het till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, till exempel samordnar nätverk och mötesplatser.

Hästnäringen har ett eget ansvar

Den breda tolkning av begreppet hästsport som utredningen gör inkluderar ridning, trav och andra aktiviteter med hästar. Det in- kluderar även avel och uppfödning samt uppstallningsverksamhet. Hästsporten är alltså bredare än de delar som ingår i idrottsrörel- sen. Därmed kan utredningen notera att en utmaning snarare ligger i att åstadkomma ett erfarenhetsutbyte och dialog även med de delar av hästsporten som ligger utanför idrottsrörelsen för att synliggöra och utveckla erbjudanden till barn och unga. Detta var också något som lyftes i samband med hearingarna. Utredningen menar att rid- sporten kan behöva sänka sina trösklar än mer för att bredda rekry- teringen av barn och unga. En bredare syn på vad hästsport är behövs också för att attrahera nya målgrupper.

Endast ridsport och islandshäst är alltså en del av idrottsrörelsen. Inom trav- och galoppsporten kan det eventuellt övervägas om det är lämpligt att söka bli det eftersom det delvis finns motsvarande tävlingsmoment och fokus på rörelse och fysisk aktivitet. För andra verksamheter, som exempelvis avel och uppfödning, är det mer tvek- samt. Det kan där finnas mer samhörighet med natur- och frilufts- liv eller organisationer inom företagande. Därmed faller frågan om erfarenhetsutbyte och dialog tillbaka till hästnäringen i stort. Hur kan det säkras att ett fruktbart erfarenhetsutbyte sker för att utveckla hästsporten som helhet, både internt och med flera andra organisa- tioner, där idrottsrörelsen utgör en del av flera goda samarbeten?

410

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

5.7.4Om statistiken för deltagande i hästsport

I direktivet anges att ridsporten är Sveriges näst största ungdoms- idrott och Sveriges största parasport, samt att nästan hälften av rid- skolorna erbjuder verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning. Även vid hearingarna lyftes att hästsport kan vara den näst största barn- och ungdomsidrotten om man ser till antal deltagartillfällen. Den bilden kan behöva modifieras något. För 2023 gällde enligt statistiken för LOK-stöd att:

•Ridsporten var den nionde största idrotten sett till antal med- lemmar.

•Ridsporten var den sjunde största idrotten sett till antal del- tagartillfällen.

•Ridsporten var den femte största idrotten sett till antal unika individer (om islandshäst inkluderas). För flickor och kvinnor är ridsporten den tredje största idrotten.

•Ridsporten var den tredje största idrotten sett till antal aktiviteter.

•Ridsporten var den tredje största idrotten sett till antal deltagar- tillfällen för personer med funktionsnedsättning, efter den breda parasporten och dövidrotten.

•Ridsporten var den näst största idrotten sett till antalet föreningar som har verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

•Cirka var tredje förening inom ridsport hade verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

•De allra flesta travskolor hade verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Ridsportens nedåtgående trend för deltagande med stigande ålder (”puckeln”) är starkare än för idrotten i stort, det vill säga det är relativt sett färre som fortsätter rida efter cirka 15 års ålder. Antalet aktiva vid cirka 45 års ålder motsvarar cirka 20 procent av toppvärdet vid 12 års ålder, vilket är cirka hälften så stor andel som genomsnittet för samtliga idrotter. På så sätt verkar ridsport ha en något sämre ut- veckling än andra. Islandshäst visar dock ett annat mönster och det är till och med fler vuxna än unga som är aktiva i idrott vid cirka 45 års ålder.

411

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

Samtidigt har utredningen en bred tolkning av begreppet häst- sport som inkluderar ridning, trav och andra aktiviteter med hästar. Det inkluderar även avel och uppfödning samt uppstallningsverk- samhet. Exempelvis verksamhet inom trav samt mycket av vuxnas ridning som ren motionsaktivitet eller elitsatsning ingår ju inte denna statistik för deltagande i hästsport. Enligt Idrottstatistik.se är dock aktiviteter med hästar inte med bland de tio vanligaste idrotts- och motionsaktiviteterna hos befolkningen som helhet (6–80 år) sett till antal utövare år 202347 . Det finns 51 svarsalternativ varav Ridning är ett och det hamnar på plats 25 i undersökningen. Den här sortens undersökningar har en viss osäkerhet, men det ger ändå en bild av hur vanlig aktivitet med hästar är jämfört med andra idrotts- och motionsaktiviteter.

Det finns skäl att påminna om att LOK-stödet är ett relativt smalt mått på aktivitet inom idrott som inte riktigt speglar all fritidsverk- samhet inom häst. Inom ridsport och travsport finns en utbredd verk- samhet med barn och unga som inte bedrivs inom ramen för en för- ening eller andra aktiviteter inom hästsport som klassificeras som organiserad idrott. Vidare ger intresse för hästar en vistelse i stallet som är så mycket mer än bara ridning eller körning. Det handlar om annan hantering av hästar, fodring, mockning, vård av utrustning, umgänge med kompisar med mera. Det är många aktiviteter och mycket tid som inte registreras inom systemet med LOK-stöd och därmed blir osynligt i statistiken ovan.

5.8Utredarens överväganden och förslag

Detta avsnitt innehåller utredarens bedömningar och förslag gällande möjligheter för fler att delta i hästverksamheter. Dessa baseras på ut- redningens kartläggning och analys av hinder för deltagande, häst- näringens möjligheter att bidra till samhället samt förväntade effek- ter av en ökad delaktighet.

47Riksidrottsförbundet/SCB. 2024. Svenska folkets relation till motion och idrott.

412

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Utredarens bedömningar: I dagens samhälle där få barn och unga når den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet och det finns ökande risker att barn och unga hamnar i utanförskap och kriminalitet är det befogat med förebyggande insatser.

•Deltagande i hästverksamheter ger förbättrad folkhälsa och stora samhällsekonomiska vinster.

•Det är motiverat med ökad offentlig finansiering och lokal samverkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för samhället för att förebygga ohälsa, utanförskap och kri- minalitet.

•Verksamhet vid ridskolor och travskolor har stor betydelse för vägen in till deltagande i hästverksamheter och för använd- andet av hästen som resurs för samhället samt för hästnär- ingens utveckling.

•Med en mer inkluderande rekrytering kommer hästsporten att nå ut till fler grupper för att få ett bredare och ökat del- tagande.

•Kommuner och regioner bör ta ett större ansvar för att för- bättra möjligheterna för deltagare att kunna ta sig till anlägg- ningar med hästverksamhet.

•Hästnäringen har ett viktigt uppdrag att skapa fler forum för ett gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte inom näringen.

Utredarens förslag:

•Regeringen ger uppdrag till Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor att tillse att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar med hästverksamhet för barn och unga utanför idrottsrörelsen.

•Staten förstärker det anläggningsstöd som fördelas av Riks- idrottsförbundet.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att se över möjlig- heten att i nästa programperiod för den EU-gemensamma jordbrukspolitiken införa ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar på liknande sätt som inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2014–2020 i nästa programperiod.

413

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

•Regeringen inrättar en anläggningsfond enligt den modell som inrättades i Danmark år 1994 (Lokale og Anlægsfond).

•Regeringen inför ett särskilt statligt stöd för drift av anlägg- ningar för ridskolor.

Skälen för utredarens bedömningar

5.8.1Deltagande i hästsport ger stora samhällsekonomiska vinster och förbättrad folkhälsa

Utredaren konstaterar att den mångfacetterade hästsporten redan är en av Sveriges största folkrörelser. Hästarna bidrar till social sam- varo, hälsa och en meningsfull fritid för cirka en halv miljon männi- skor. Hästnäringen bidrar även till produktion av varor och tjänster för många miljarder kronor och skapar tiotusentals arbetstillfällen. Hästen är en viktig del i utvecklingen av den svenska landsbygden och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets bio- logiska mångfald.

Utredaren vill åter peka på räkneexemplet med kostnaden för en fritidsgård i Södertälje. Om verksamheten vid en fritidsgård en gång vart fjärde år bidrar till att bromsa eller förhindra en enda person från att fastna i kriminalitet så är verksamheten finansierad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det finns goda förutsättningar för fritidsgårdsverksamhet vid anläggningar för ridskolor att fylla ett sådant behov, vilket bland annat exemplet från Uppsala visar.

Tidigare i detta kapitel återges ett räkneexempel på hur själv- skadebeteende hos en ungdom kan generera kostnader på över

300 000 kronor för samhället. Även elever som av olika skäl inte slutför sin utbildning ger både konsekvenser för individen och kan ge kostnader för samhället genom ohälsa eller utanförskap. Det finns många exempel på hur hästen kan användas för att hjälpa ele- ver med hög skolfrånvaro tillbaka till skolan. Stallmiljön med sina lugna och förutsägbara rutiner är en trygg plats där individer kan utvecklas i sin egen takt. Genom hästunderstött lärande kan barn och unga utveckla kommunikation, självförtroende och sociala färdigheter.

En försämrad folkhälsa är en stor samhällsutmaning och det blir alltmer angeläget att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det är väl känt

414

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

att risken för ohälsa skiljer sig mellan olika delar av befolkningen. Rörelse och fysisk aktivitet är en viktig grund för en god folkhälsa och är en naturlig del av umgänge och aktiviteter med hästar. Inom terapi och rehabilitering etablerar sig hästunderstödda insatser som en alltmer viktig funktion. Utredaren bedömer att hästsporten kan bidra än mer till folkhälsan om det skapas möjlighet för fler att delta i hästverksamheter.

5.8.2Ökad offentlig finansiering och lokal samverkan för att använda hästen som en resurs för samhället

Det är motiverat med ökad offentlig finansiering och lokal samverkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för samhället för att förebygga ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Utredaren har konstaterat att deltagande i hästsport ger stora samhällsekonomiska vinster och förbättrad folkhälsa. Samtidigt är deltagande i hästsverk- samheter förknippat med relativt stora kostnader för hästhållning för verksamheterna.

I ett tidigare avsnitt redogörs för hästunderstödda insatser (HUI) inom vård, skola och omsorg. Det finns många studier som påvisar den nytta som HUI gör för individer och för samhället. Det är i det unika mötet med hästen som aktiviteter inom HUI har sin styrka.

Samtidigt är finansiering av HUI ett återkommande problem. Enligt organisationen för hästunderstödda insatser (OHI) har avtal mellan hästanläggningar och kommuner eller regioner minskat i omfattning under senare år. Det är viktigt att påpeka att HUI är ett företagande inom hästnäringen och många utövare tvingas därmed lägga ned eller hitta en annan inriktning för sina verksamheter. Samtidigt får personer med begränsad ekonomisk förmåga svårt att delta i HUI när de själva får bära hela kostnaden. HUI erbjuder för dem som får möjlighet att ta del av insatserna också en möjlighet att utveckla ett djupare intresse för hästen och hästsporten. På så sätt är HUI också en väg in till ökat deltagande och att fler vill delta i hästverk- samheter.

Utredningen har gett exempel på hur kommuner i samverkan

med hästnäringen kan skapa meningsfull fritidsverksamhet för barn och unga. Hästsporten är mer än träning och tävling. Stallet är en plats för gemenskap, utveckling, ansvarstagande och lärande för livet. I hästverksamheter finns det plats för alla, oavsett bakgrund

415

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

eller personliga förhållanden. Då behövs förstås anläggningar som är anpassade och ridlärare och fritidsledare som kan leda verksam- heten med barn och unga. Det är viktigt att komma ihåg att olika yrkesgrupper har olika kompetenser. Ridlärare är experter inom sitt område. Vid en breddning av verksamheten som är mer inriktad på fritidsverksamhet eller andra sociala aktiviteter behövs de kompeten- ser som fritidsledare eller andra yrkesgrupper besitter genom sin respektive utbildning. Det gäller i synnerhet för eventuell verksamhet inom HUI som kan omfatta barn och unga med social problematik.

I kartläggning och analys i det här kapitlet framgår att det finns flera hinder för deltagande i hästverksamheter. En central fråga är vilken finansiering som behövs för att alla barn och unga, oavsett exempelvis socioekonomisk bakgrund eller föräldrarnas förutsätt- ningar, kan ges möjlighet till regelbundna aktiviteter med hästar i en stallmiljö. Det finns även föräldrar som av olika skäl inte har möj- lighet att engagera sig så djupt i barnens fritidsaktiviteter. Utredaren menar att samhället har mycket att vinna på att underlätta så att umgänge med hästar och andra aktiviteter i stallmiljö blir tillgäng- ligt för alla. Det är också en naturlig väg för rekrytering av fler till hästsporten.

En grundläggande faktor för att möjliggöra att hästsporten bli tillgänglig för alla är att det i grunden finns en långsiktig och håll- bar finansiering av verksamheten. Ridskolor och andra hästverksam- heter har inte möjlighet att själva bära samtliga kostnader för verk- samheten. I avsaknad av extern finansiering får deltagarna bära en stor andel av verksamhetens kostnader. Kommuner och regioner kan i högre grad än i dag vara en partner och bidra med finansie- ring. Det är uppenbart att det är möjligt att på så sätt minska eller helt ta bort den ekonomiska begränsningen för enskilda deltagare. Utredaren är medveten om att både regioner och kommuner under senare år varit hårt trängda ekonomiskt, bland annat på grund av inflationen. Samtidigt framgår av den här utredningen att det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om samhället i högre grad väljer att investera i insatser i närtid för olika aktiviteter med häst som kan ge samhällsekonomiska besparingar inom andra områden i framtiden.

Som framgått i analysen är hästhållning en verksamhet som med djuret i fokus pågår dygnet runt alla dagar i veckan, året om. Det medför särskilda kostnader för investeringar i och drift av anlägg-

416

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

ningar för hästhållning. Utredaren bedömer att kommuner bör ta ansvar för att utjämna skillnader mellan olika idrotter, till exempel genom att tillämpa ett nolltaxesystem för anläggningar. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns ett egenvärde i möjligheten till olika driftsformer för ridskoleverksamhet. Utredaren återkommer nedan med förslag om statliga åtgärder rörande just dessa kostnader.

5.8.3Ridskolor och travskolor har stor betydelse

Verksamhet vid ridskolor och travskolor har stor betydelse för vägen in till deltagande i hästverksamheter och för användandet av hästen som resurs för samhället samt för hästnäringens utveckling. Det framgår i kapitel 2 att cirka 5 miljoner ridtimmar genomförs varje år på landets ridskolor av cirka 105 000 motions- och lektionsryttare. Hästsporten är en av de allra största barn- och ungdomsidrotterna i Sverige och det gäller särskilt för flickor. Det är viktigt att kommu- nerna uppmärksammar och stödjer hästsportens möjligheter att ut- vecklas för att möta framtiden.

Ridskolorna och travskolorna erbjuder ridutbildning och körut- bildning samt mycket annan kunskap om hästar och deras naturliga beteende. Här finns alla möjligheter att vara tillsammans med hästar. Att lära genom att göra och att tillbringa mycket tid i stallet är det bästa sättet att utvecklas som ”hästmänniska”. SvRF har identifierat fem strategiska områden för framtidens ridskola; en säkrare ridskola, ridskolehästen i fokus, ökad tillgänglighet, ledarskap och organisa- tion samt att skapa ett starkare varumärke för ridskolan. Travsko- lorna har också satt upp ett antal mål för att kvalitetssäkra travsko- lornas verksamhet framöver.

Utredaren bedömer att verksamheten vid ridskolorna och trav- skolorna är fundamentala för en långsiktigt hållbar hästnäring på flera sätt. För det första är det främst här som nyrekryteringen av nya hästintresserade människor sker. Varje år får nya nyfikna barn och unga möjligheten att lära sig om hästar och vara med hästar. Engagemang i verksamheter med djur ger också en naturlig erfaren- het av ansvarstagande för andra levande varelser. Det är en kultur- gärning i sig.

För det andra är den kontinuerliga nyrekryteringen en förutsätt- ning för hela hästnäringen. Antalet hästar i Sverige beror inte längre

417

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

på behovet av arbetshästar i lantbruket eller i militären som det gjorde ända in i mitten av 1900-talet. Trav- och galoppsporten bidrar med ett brett allmänintresse för hästar genom spel på tävlingar. På så sätt genereras ett behov av tävlingshästar. Volymmässigt är dock antalet övriga hästar totalt betydligt större. Det kan också vara värt att notera att det breda hästintresset i Sverige är ganska unikt. I övriga världen ser det annorlunda ut.

För det tredje är det av betydelse att rid- och travskolor är just skolor. Det är inte formell utbildning, men det är ett organiserat lärande utifrån givna ramar och principer. Det vill säga den utbild- ning som bedrivs där får genomslag i vår syn på vad som är god häst- hållning och viktigt för hästarnas välfärd. Det lägger också en grund för hästsportens acceptans i samhället i övrigt.

5.8.4Med en mer inkluderande rekrytering kommer hästsporten att få ett ökat deltagande

Med en mer inkluderande rekrytering kommer hästsporten att nå ut till fler grupper vilket bidrar till ett bredare och ökat deltagande i hästverksamheter. Det framgår av analysen att hästsporten har in- terna kulturella och traditionella inslag som ibland kan utgöra ett hinder för att få fler deltagare i hästsporten. CIF lyfter exempelvis att människors faktiska tillgänglighet till idrott och fysisk aktivitet inte bara handlar om rumsliga förutsättningar, utan även styrs av bland annat socioekonomiska faktorer och tillgång till kulturella nätverk. Hästsporten präglas till stora delar av att det är flickor och kvinnor som deltar. Framför allt när det gäller ridning. Könsnormer påverkar hur en idrott uppfattas och mönster kan vara svåra att bryta. Utredningen menar att för en breddning av hästsporten behövs såväl fler pojkar som en högre grad av social och etnisk mångfald. Det finns även en dimension när det gäller jämställdhet.

Vidare bedömer utredaren att en annan rimlig målgrupp för en breddning och tillväxt inom hästsporten är personer med utländsk bakgrund. Det behövs en bredare representation i hästsporten och det finns goda exempel på ridskolor som har haft projekt för att öka inkluderingen av utländska deltagare.

Utredaren bedömer att det ibland finns skäl tona ned tränings- och tävlingsmomentet och i stället lyfta att umgänge med häst i stallmiljö inte nödvändigtvis måste knytas till ridning eller körning.

418

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

En sådant breddat synsätt skulle kunna öka intresset från fler att delta i hästverksamheter. Ridskolor kan i högre grad gå mot att vara ”häst- skolor” och i samarbete med kommunerna erbjuda fritidsverksam- het i stallmiljö. Det finns också en potential i att engagera fler unga i avelsverksamhet. Utredaren bedömer även att det finns potential för att söka offentliga medel för att starta olika former av förenings- verksamhet utanför idrottsrörelsen för barn och unga i stallmiljö, exempelvis vid ridskolor och travskolor.

5.8.5Kommuner och regioner bör ta ett större ansvar för att förbättra möjligheterna att ta sig till hästanläggningar

Kommuner och regioner bör ta ett större ansvar för att förbättra möjligheterna för deltagare att kunna ta sig till anläggningar med hästverksamhet. Det har framgått av kartläggning och analys att de svårigheter som finns för deltagare att ta sig till anläggningar kan hämma deltagandet i idrott eller andra fritidsaktiveter. Detta gäller inte minst för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Utred- aren bedömer att det ligger i samhällets intresse att minska trösklarna för deltagandet generellt. Det faktum att de flesta anläggningarna för hästsport ligger antingen i utkanten av tätorter eller på lands- bygden måste särskilt beaktas. Det behövs gång- och cykelbanor och även tillgång till kollektivtrafik. Enligt SvRF är det endast

44 procent av de anslutna ridskolorna i Sverige som kan nås med kollektivtrafik. Många barn och unga vill kunna vara i stallet flera dagar i veckan. Det också är värt att notera att transporter och resor ofta görs på kvällar och helger. Även för de ridskolor och travsko- lor som ligger i tätortsnära miljöer måste det säkerställas att trans- porter och resor inte i praktiken kräver tillgång till bil.

För personer som har funktionsnedsättning kan det handla om att de behöver ha med sig viss utrustning även om det inte är ett tillfälle för träning, utan bara för att umgås i stallet med hästar och kompisar.

Utredaren konstaterar att ansvaret för dessa frågor om infra- struktur, transporter och resor främst ligger hos kommuner och regioner. Utredaren inser att det kan handla om prioriteringar av resurser i förhållande till storleken på anläggningarna och antalet deltagare i dessa verksamheter. Samtidigt är det uppenbart att när kommuner och regioner inte fullt ut tar sitt ansvar blir konsekven-

419

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

sen att deltagandet för barn och unga i hästverksamheter blir en fråga om föräldrarnas möjligheter. I slutändan kan det handla om huruvida föräldrarna har möjlighet att själva ordna transporter och resor med bil. Om fler individer lättare kan ta sig till hästanlägg- ningarna ger det bättre förutsättningar för ett ökat deltagande i hästverksamheter.

5.8.6Hästnäringen behöver skapa fler forum för lärande och erfarenhetsutbyte

Hästnäringen har ett viktigt uppdrag att skapa fler forum för ett gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte inom näringen. Det fram- går i analysen att RF gör ett viktigt arbete med hur man inom idrotts- rörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en meningsfull fritid. RF:s möjlighet att ha ett helikopterper- spektiv gör att de kan se vad som skiljer och vad som förenar olika idrotter när det gäller utmaningar att få barn och unga att delta. Idrottande inom häst kan dra nytta av detta när RF samordnar och ger möjligheter till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, till exempel samordnar nätverk och mötesplatser.

Utredaren bedömer att eftersom hästsporten är bredare än de delar som ingår i idrottsrörelsen behövs även andra forum. Under utredningen har det även framkommit önskemål om fler forum där organisationer inom hästnäringen kan lära av varandra med ömse- sidig respekt för varandras förutsättningar. Det kan vara både på natio- nell nivå och lokalt eller regionalt. Det kan handla om såväl fysiska möten som andra plattformar för utbyte av information. Frågan om erfarenhetsutbyte och dialog inom hästsporten behöver därför lösas av de ingående branschorganisationerna inom hästnäringen.

I det arbetet kan ridsporten och islandshäst, som är en del av idrotts- rörelsen och RF, ta med sig sina erfarenheter därifrån till övriga delar av hästsporten. Utredaren bedömer att sådana forum kan utgöra ett effektfullt verktyg för den samlade utvecklingen av deltagande i hästsporten.

420

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

Skälen för utredarens förslag

5.8.7Tillse att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar med hästverksamhet för barn och unga utanför idrottsrörelsen

Det framgår av analysen att utredningen menar att det finns ett egen- värde i att tona ned tävlingsmoment samt tydliggöra att umgänge med häst i stallmiljö inte nödvändigtvis måste knytas till ridning eller körning. Utredningen har också en bred definition av hästsport som inkluderar avel, uppfödning ridning, trav och andra aktiviteter med hästar. Ett breddat synsätt skulle kunna möjliggöra för ett ökat intresse från fler att delta i hästverksamheter. Ridskolornas anlägg- ningar med sin särskilda stallmiljö kan vara en resurs för andra fri- tidsaktiviteter. Det har tidigare framgått att även andra aktiviteter som exempelvis käpphästar, läxläsning, spel och pyssel arrangeras vid ridskolor. Utredaren menar att det är goda exempel där fokus mer specifikt är på individens utveckling, jämfört med ridskolornas ordinarie verksamhet där det är hästen som är i centrum. Utredaren bedömer att en breddning av aktiviteter kan vara ett sätt att på sikt bredda hästsporten till fler målgrupper. Det kan handla om barn och unga som kanske inte i första hand är intresserade av ridning eller körning men har ett generellt hästintresse, eller barn i olika former av utanförskap exempelvis ekonomist, socialt eller kulturellt.

MUCF visar som tidigare framgått i en rapport att bland annat psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet medför stora kostnader för samhället. Utredaren har ovan gjort en bedömning att det behövs mer offentlig finansiering och lokal samverkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för samhället och att kommuner och regioner i högre utsträckning kan bidra med finansiering. Utredaren menar att även staten bör ta ett större ansvar för att skapa möjlig- het för fler att delta i hästverksamheter. Ett viktigt skäl är att genom att proaktivt investera i fritidsaktiviteter för barn och unga kan sam- hället begränsa de samhällskostnader som i senare skede kan uppstå på grund av psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Ett annat viktigt skäl är att säkerställa att kostnader för deltagande inte helt ska hänskjutas till deltagarnas föräldrar.

Verksamheter för barn och unga vid ridskolor är oftast knutet till ridsportens föreningar. Här finns många goda exempel på verk- samhet redan i dag och utredningen har tidigare återgett några kon-

421

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

kreta exempel. Utredaren bedömer dock att det för att bredda verk- samheten kan vara bra ett det startas föreningar som inte är en del av idrottsrörelsen utan mer specifikt inriktade på barn- och unga med såväl andra förutsättningar som andra hästintressen än ridning. En del i föreningarnas fokus ska vara att erbjuda verksamhet i stall- miljö för barn och unga i olika former av socialt, ekonomiskt eller kulturellt utanförskap. Detta skulle möjliggöra att fler barn från socioekonomiskt utsatta områden kan delta i hästverksamheter. Det finns redan i dag möjlighet att söka organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer och projektbidrag till organisationers arbete för barn och ungdomar på lokal nivå. Det finns exempelvis ett särskilt statsbidrag som prövas av MUCF48 . Syftet med statsbi- draget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Verksamheten ska arbeta för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. Arbete både i stallmiljö och med barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden är dock i grunden ett kvalificerat arbete som bör ha arvoderad personal. Ett riktat statligt stöd för att starta och driva ungdomsföreningar på det sätt som beskrivits som inte är en del av idrottsrörelsen, men som verkar i anslutning till den, kan bidra till att bredda utbudet av akti- viteter vid till exempel ridskolor. Det skulle kunna ge fler barn och unga en meningsfull fritid och samtidigt sänka trösklarna för delta- gande i idrottsaktiviteter, såsom hästverksamhet.

Utredaren föreslår att regeringen ger ett uppdrag till MUCF att se till att det finns riktat statligt stöd till organisationers arbete för barn och ungdomar på lokal nivå inom hästverksamheter utanför idrottsrörelsen. Det handlar om statligt stöd för föreningar att starta upp och bedriva fritidsaktiviteter med aktiviteter vid anläggningar för hästverksamhet. Utredaren bedömer att inledningsvis kan en pilotverksamhet ske inom befintlig budgetram.

På längre sikt, för en bred verksamhet över hela landet, kan ytter- ligare medel behöva skjutas till. Utredaren bedömer att eftersom in- satsen kan minska samhällets kostnader för ohälsa eller utanförskap kan finansiering sökas inom andra utgiftsområden i statens budget. Det kan exempelvis handla om utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 13: Integration och jämställdhet,

48Sveriges författningssamling. 2011. Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

422

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv samt utgiftsområde

16: Utbildning och universitetsforskning.

5.8.8Det behövs mer stöd för investeringar i anläggningar inom hästverksamheter

Det behövs mer stöd för investeringar i anläggningar inom häst- verksamheter för att möjliggöra deltagande för fler barn och unga. Sänkta kostnader för anläggningar möjliggör lägre kostnader för deltagande och därmed möjlighet för fler att delta. Det har i flera sammanhang belysts att kostnader för ny-, om- och tillbyggnad är förknippat med stora kostnader. Det handlar om stallar, ridhus och andra byggnader på anläggningarna. Många anläggningar behöver tillgänglighetsanpassas eller har eftersatt underhåll efter att ha varit i drift under många år. För hästverksamheter är det viktigt att hela anläggningen tas i beaktande, det vill säga att det handlar inte bara om banor och ridhus utan även om stall och ekonomibyggnader. Det kan även gälla andra idrotter.

På senare år har även nya krav med anledning av hästhållningens miljöbelastning och anpassning till klimatförändringarna blivit mer aktuellt. Exempelvis har regeringen har gett Boverket i uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt EU-direktivet om bygg- naders energiprestanda.49 Energiprestandadirektivet (EPBD) handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Beroende på hur lagstift- ningen skrivs kan de nya direktiven bli kostnadsdrivande och detta är uppenbart en fråga som är aktuell för många idrotter. Regeringen har samtidigt gett Boverket i uppdrag att särskilt beakta ideella fas- tighetsägares förutsättningar i de utredningar som görs. I analysdelen exemplifieras med tre olika sätt att hantera behovet av investeringar i anläggningar. Utredaren bedömer att dessa tre kan komplettera varandra och föreslår därför att staten vidtar åtgärder enligt nedan:

•Staten förstärker det anläggningsstöd som fördelas av Riks- idrottsförbundet.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att se över möjlig- heten att införa ett investeringsstöd för fritids- och idrottsan-

49Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om bygg- naders energiprestanda.

423

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

läggningar på liknande sätt som inom ramen för landsbygds- programmet 2014–2020.

•Regeringen inrättar en anläggningsfunktion enligt den modell som inrättades i Danmark år 1994 (Lokale og Anlægsfond).

Av RF:s verksamhetsberättelse för 2024 framgår att de för året fick ett utökat anläggningsstöd på 130 miljoner kronor. Totalt fördelades drygt 170 miljoner kronor till 743 projekt inom olika idrotter, medan ansökningarna om stöd var på cirka 380 miljoner kronor. RF bedömer att den reella översökningen är högre eftersom många ansökningar i dialog med föreningen inte skickats in då stödet för området var slut. Det visar att behovet är stort och regeringen bör därför i bud- getproposition till riksdagen föreslå att anslaget förstärks.

Sverige hade inom ramen för landsbygdsprogrammet ett investe- ringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar 2014–2020 som hante- rades av Jordbruksverket. Stödet var efterfrågat i ansökningar, fun- gerade praktiskt för myndigheten och fyllde avsedda behov. Det finns därför skäl att se över möjligheten att åter införa ett liknande stöd till kommande strategisk plan.

I Danmark inrättades 1994 Lokale og Anlægsfonden (LOA- fonden) som utgör en självständig institution under Kulturministe- riet. Den bistår med både kunskap och ekonomiskt stöd till bygg- projekt och fysiska faciliteter på idrotts- och fritidsområdet. Fonden fördelar medel både till offentligt ägda anläggningar och privata an- läggningar. Det har tidigare framförts önskemål från bland andra Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och regioner om en motsvarande funktion i Sverige för att utveckla idrotts- och fritids- miljöer. Det finns flera saker att ta hänsyn till vid införande av en sådan modell, exempelvis finansiering, ägarskap för anläggningar, balansen mellan statlig styrning och det kommunala självstyret etcetera.

5.8.9Inför ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor

Det har framgått i utredningen att hästar och anläggningar för hästar kräver resurser för kontinuerlig skötsel, även under de tider som de inte används för idrott eller andra aktiviteter. Enligt SvRF finns det

424

SOU 2025:58

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

cirka 10 000 ridskolehästar runtom i landet.50 Utredaren bedömer att det därför finns en betydande skillnad i förutsättningar för drift av anläggningar med hästhållning jämfört med andra anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga.

Utredaren bedömer att kommuner kan och bör ta ett ansvar för att utjämna skillnader för kostnader att delta i olika idrotter och fri- tidsaktiviteter. Kommunernas engagemang för verksamhet vid rid- skolor skiljer sig generellt åt mellan kommunerna. Exempelvis har enligt SvRF 90 procent av kommunerna personal som sköter om kommunens idrottsanläggningar, medan bara 18 procent har perso- nal som sköter ridsportsanläggningarna. Detta enligt en enkät som SvRF låtit göra med 100 kommuner. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns ett egenvärde i möjligheten till olika driftsformer för ridskoleverksamhet. Ridskoleverksamhet bedrivs nämligen i dag i många olika driftsformer. Det vanligaste är att driften sköts av för- eningar eller privata entreprenörer. I båda fallen är det ofta med en kommun som fastighetsägare eller hyresvärd. Ridskolan kan dock vara helt privat, till exempel en företagare som driver ridskola på egen gård. I dagsläget är det också många kommuner som inte har samma ekonomiska villkor för olika driftformer för anläggningar med ridskoleverksamhet. Det kan också skapa en osund konkurrens mellan ridskolor.

De ekonomiska villkor som ridskolan har är helt avgörande för vilken nivå som ridavgiften är för deltagarna. Det finns som tidigare framkommit i utredningen ett nationellt intresse att göra ridsporten tillgänglig för fler. Ridskoleverksamheter har flera tunga kostnads- poster som tillsammans särskiljer dem från andra idrotts- och fritids- aktiviteter. Till att börja med har anläggningarna för ridskoleverk- samhet kostnader för investeringar och underhåll av bland annat stall, ridhus och ridbanor. Den här sortens kostnader delar ridsporten med vissa andra anläggningstunga idrotter. En kostnadspost som särskiljer hästsporten från andra är kostnaderna för djuren. Ridsko- lorna har stora kostnader för inköp av hästar och ponnyer och häst- hållning kräver kontinuerlig skötsel av djuren och kostnaderna om- fattar bland annat foder, försäkringar, veterinärvård, hovvård och häst- och anläggningsskötarnas löner. Det finns inte motsvarande kostnadsbörda för övriga idrotts- och fritidsaktiviteter och kostna-

50Svenska Ridsportförbundet. 2025. Informationsmaterial Världens bästa ridskola.

425

Möjligheter för fler att delta i hästverksamheter

SOU 2025:58

derna täcks i nuvarande system av de jämförelsevis höga avgifter som tas ut av de aktiva.

Ett sätt att göra det är att se till att kostnaden för deltagande i aktiviteter vid ridskolor kan hållas så låg som möjligt. Utredaren föreslår därför att det införs ett särskilt statligt stöd för drift av an- läggningar för ridskolor. Stödet bör vara direkt relaterat till verksam- hetens omfattning för barn och unga, det vill säga inte till anlägg- ningens storlek i sig. Det bör finnas en flexibilitet i systemet som medger att ridskolor vid behov kan höja avgifterna för deltagande samtidigt som man tar emot stödet.

426

6 Konsekvensutredning

6.1Inledning

Enligt förordningen om konsekvensutredningar (2024:183) ska bland annat kommittéer och särskilda utredare som ska utföra ett utredningsuppdrag som beslutats av regeringen redovisa en konse- kvensutredning när de lämnar in förslag till regeringen eller Reger- ingskansliet om att regeringen ska föreslå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Kommittéer och särskilda utredare ska även för andra förslag som lämnas i ett betänkande redovisa en konsekvensutredning. Av kommittédirektivet för Hästutredningen (dir. 2024:58) framgår att utredningen dessutom ska redovisa en analys av de samhällsekonomiska effekterna av olika alternativ.

Utredaren har lämnat flera förslag men även ett relativt stort antal bedömningar på olika sakområden. Denna konsekvensutredning om- fattar endast utredarens förslag.

6.2Utredningens arbete

Utredningen har bedrivits i nära samarbete med de experter som förordnats. Utredningen har även haft tre hearingar och omfattande kontakter med branschföreträdare, myndigheter och andra berörda aktörer. För att fånga in inspel från en stor bredd av intressenter, ex- empelvis lokala företrädare för organisationer, företagare och andra enskilda inom hästnäringen, har utredningen tillhandahållit en digi- tal funktionsbrevlåda. Ambitionen har varit att beakta och ta hänsyn till de synpunkter som inkommit, även om utredningen inte kunnat gå samtliga till mötes. Utredaren har övervägt olika alternativa lös- ningar och förslag. Utredningen har inte haft i uppdrag att ta fram författningsförslag. En mer utförlig beskrivning av utredningens uppdrag och arbete finns i betänkandets kapitel 1.

427

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

Utredningen har i enlighet med utredningsdirektiv 2024:58 genomfört en konsekvensutredning enligt förordningen om konse- kvensutredningar (2024:183), inklusive en analys av de samhällseko- nomiska effekterna av olika alternativ. Vid framtagandet har hänsyn tagits till den vägledning som Ekonomistyrningsverket ansvarar för enligt 15 §. Analyser och överväganden till grund för förslag och bedömningar finns även i kapitel 2–5.

6.3Övergripande om konsekvenser av förslagen

Utredarens förslag bedöms övergripande underlätta för företagande och stärka konkurrenskraften i hästnäringen. Bland annat lämnar utredaren förslag som förbättrar möjligheterna till lönsamhet och finansiering av hästföretagande genom den gemensamma jordbruks- politikens stöd och ersättningar (GJP). Utredaren lämnar även för- slag som gäller vissa veterinära frågor. Ett grundläggande problem för hästnäringen är bristen på tillförlitlig statistik och utredaren läm- nar därför förslag som ska ge bättre underlag för överväganden och beslut på olika nivåer.

Bedömningen är att utredarens förslag ökar hästföretagandet, bland annat genom att fler ges möjlighet att gå från hobbyverksam- het till att bedriva näringsverksamhet. Detta möjliggör också en ökad sysselsättning inom näringen, särskilt på landsbygden. En växande hästnäring bidrar även till ökade statliga intäkter, biologisk mång- fald och ett öppet landskap. Dessutom finns ett viktigt jämställd- hetsperspektiv då en relativt stor andel av de som är verksamma inom hästnäringen är kvinnor. Utredaren bedömer att en majoritet av de som kan ha nytta av förslagen för att öka och underlätta före- tagande inom hästnäringen är kvinnliga företagare.

Utredarens förslag när det gäller yrkesutbildning för yrken inom hästnäringen bedöms öka tillgången till arbetskraft med relevant kompetens och därmed förbättra kompetensförsörjningen i bran- schen och underlätta företagandet.

Utredaren lämnar flera förslag som bedöms möjliggöra för fler barn och unga att delta i hästverksamheter. En viktig utgångspunkt är att hästhållning medför kostnader som är högre än för många andra idrotts- och fritidsaktiviteter. Förslagen bedöms, om de genomförs, på kort sikt minska kostnader och andra hinder för deltagande och

428

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

på så sätt möjliggöra ett ökat deltagande, särskilt för de som har funktionsnedsättning, sämre socioekonomiska förutsättningar eller utländsk bakgrund. Genom att skapa möjligheter för fler barn och unga att delta i en trygg, aktiv och meningsfull fritid bidrar försla- gen på längre sikt till att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, utan- förskap och kriminalitet. På så sätt kan förslagen förhindra framtida samhällskostnader för detta och bidra till ett långsiktigt mer effek- tivt utnyttjande av samhällets resurser. Utredaren bedömer således att förslagen ger nytta för både samhället och hästnäringen på såväl kort som lång sikt.

6.4Redogörelse för förslag som lämnas

6.4.1Förbättrad statistik och digitala hästpass

Utredaren har lämnat följande förslag om förbättrad statistik över hästföretagandet och hästnäringen:

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att ta fram nödvän- diga system och lämpliga parametrar, bland annat antal hästar och anläggningar med häst samt produktions- och lönsamhets- mått, för att regelbundet kunna sammanställa data och följa utvecklingen av hästföretagandet och hästnäringen i Sverige.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att utveckla system för och införa digitala hästpass som komplement till fysiska hästpass.

Statistik över olika hästverksamheter saknas i många fall helt, bygger på olika former av skattningar, är bristfällig eller osäker. Det saknas grundläggande uppgifter om antalet hästar och anläggningar i Sverige men även statistik som beskriver exempelvis investeringsvilja och lönsamhetsutveckling. På övergripande nationell nivå saknas såväl system för att ta fram statistik som kunskap om vilka parametrar som är möjliga, och mest effektiva, att föra statistik över. Utredaren bedömer att bristen på tillförlitligt beslutsunderlag för hästsektorn i form av statistik begränsar möjligheterna att utveckla hästföreta- gandet. Utan tillräcklig och tillförlitlig grundläggande statistik med parametrar som med regelbundenhet kan mätas över tid är det svårt att vidta träffsäkra och effektiva åtgärder som stärker hästverksam-

429

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

heterna. Statistik krävs också för att förse rådgivningen med till- förlitligt underlag och för att öka enskilda företagares möjligheter till affärsutveckling. Utan tillräcklig statistik är det också svårt att mäta effekterna av olika insatser, exempelvis regelförändringar. Sta- tistik som kan mätas och regelbundet uppdateras är en nödvändig bas för beslut på olika nivåer, för kommunikation, ekonomiska över- väganden samt utbildningsbehov.

Om ingen åtgärd vidtas kvarstår ovanstående problem och möjlig- heten till utveckling av hästföretagandet i Sverige begränsas. Utre- daren ser inte några alternativa möjligheter än att arbeta från grunden med framtagning av lämpliga parametrar samt system och metod för inhämtning av data och regelbunden uppföljning över tid och föreslår därför ovanstående uppdrag till Jordbruksverket. Det är lämpligt att Jordbruksverket är den myndighet som får uppdraget då Jordbruksverket har omfattande kunskap och erfarenhet av att ta fram produktionsstatistik för andra lantbruksdjur.

Att förbättra statistiken kring hästhållningen är sannolikt för- enat med en ökad administrativ börda för hästhållarna som i högre grad kommer att få lämna uppgifter till myndigheterna. Mot bak- grund av det omfattande behovet av korrekta uppgifter och statistik bedöms fördelarna med förslaget, trots en eventuell ökad administ- rativ börda, överväga nackdelarna. Med digitaliseringens möjligheter förutsätts att den administrativa bördan kan hållas på en rimlig nivå och problemet med underrapportering från hästhållare kan minska om det finns möjlighet till digital uppgiftslämning till myndigheter.

Utredaren bedömer bland annat mot ovan stående bakgrund att digitaliserad, automatiserad administration samt registrering och hantering av data behöver vara ett högprioriterat område för att öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och genomföra nöd- vändiga förbättringar av statistiken. För att ta fram statistik utan att skapa ytterligare administration behöver digitala verktyg och möjlig- heter till digital uppgiftslämning till myndigheter utvecklas. Utre- daren föreslår därför ytterligare ett uppdrag till Jordbruksverket att utveckla system för och införa digitala hästpass som ett komplement till dagens fysiska pass och som en bas för statistikarbetet. Det skulle utgöra en god grund för vidare effektiviseringsarbete och bland annat kunna underlätta och skapa möjligheter till enklare och mer tillförlitlig registrering av hästar och anläggningar med häst men det kan även utgöra en bas för digital uppgiftslämning till myndig-

430

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

heter. Dagens hästpass är fysiska men det går enligt EU-förord- ningen (2021/963) att komplettera, men inte ersätta, de fysiska hästpassen med annan handling.

Om ingen åtgärd genomförs när det gäller digitala hästpass kan det förväntas att nuvarande utmaningar i uppgiftslämning kvarstår samt att administrationen ökar för hästhållare då statistiken och digi- taliseringen på området utvecklas. Det är svårt att finna alternativ till utveckling av digitala hästpass, då dessa är en id-handling som kan utgöra en bas för statistikutveckling. Om passen fortsatt endast är fysiska blir det sannolikt svårare att utveckla statistiken på området.

6.4.2Ökad möjlighet till finansiering och lönsamhet

Utredaren har lämnat följande förslag om ökad inkludering av häst- verksamheter i den gemensamma jordbrukspolitiken i EU (GJP):

•Regeringen tillser att tillgången till finansiering för hästföreta- gare på jordbruksfastighet underlättas genom att inkludera häst- företagare i investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP i nästa programperiod för GJP.

•Regeringen tillser att öronmärka delar av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP till små företag och mindre inve- steringar.

•Regeringen tillser att Sveriges strategiska plan för den gemen- samma jordbrukspolitiken, GJP, i nästa programperiod inklu- derar häst i djurtäthetsberäkningen för kompensationsstödet.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att undersöka om finansieringsinstrument inom ramen för GJP även kan vara aktuellt för hästnäringen.

Ett grundläggande problem i hästsektorn är kapitalbrist och låg lön- samhet, något som bromsar näringens utveckling. Animalieproduk- tion, inklusive verksamheter med häst, är den mest kapitalkrävande delen av svenskt lantbruk. Det krävs som regel en betydande kapital- insats för byggnader, inredning, mark, djur och utrustning. Finan- sieringen är ofta en utmaning, särskilt för mindre företag som ofta har problem att få tillgång till kapital för att investera. Det är mycket viktigt att möjligheterna till finansiering av hästföretag och lönsam-

431

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

heten förbättras om antalet nya företag ska kunna öka och befint- liga genomföra nödvändiga investeringar. Investeringar i ny- eller ombyggnation är viktigt för att stärka konkurrenskraft, affärsut- veckling och lönsamhet men även för att förbättra miljö, arbets- miljö och djurvälfärd.

Regeringen har gett ett uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en förhandsbedömning av om finansieringsinstrument bör införas inom ramen för den strategiska planen i den gemensamma jordbruks- politiken i syfte att främja ytterligare investeringar. Detta som ett komplement till det befintliga investeringsstödet för ökad konkur- renskraft. Utredaren bedömer att det är lämpligt att undersöka om det även kan vara aktuellt för hästnäringen för att underlätta finan- siering för hästföretag och har därför lagt ett sådant förslag.

Stöd och ersättningar genom GJP är en viktig del av många lant- brukares ekonomi och möjlighet att uppnå lönsamhet. Hästföreta- gare har dock inte samma möjligheter som andra produktionsgrenar inom lantbruket att ta del av dessa, vilket påverkar ekonomi och lön- samhet negativt liksom möjligheten till finansiering. Det är viktigt att hästföretag ses på och behandlas som professionell näringsverk- samhet. Mot denna bakgrund bedömer utredaren att regeringen bör tillse att Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbruks- politiken (GJP), i nästa programperiod ger hästföretagare på jord- bruksfastighet samma möjligheter att ta del av stöd och ersätt- ningar som företagare inom övriga produktionsgrenar i lantbruket. Det är även viktigt ur ett samhällsperspektiv att kvinnligt företa- gande, vilket dominerar inom hästföretagen till skillnad från inom andra lantbruksföretag, ges motsvarande krav och lättnader som andra branscher. En klar majoritet av de lantbruksföretagare som

i dag får del av stöden inom GJP är män. Med utredarens förslag ökar jämställdheten mellan kvinnors och mäns företagande.

Investeringsstöden inom GJP är viktiga för många lantbruksföre- tagare men ett problem är att konkurrensen om den totala stöd- volymen är hög, vilket ofta medför att mindre företag har svårt att konkurrera om stöden. Då många hästföretag är små och det kon- staterats att dessa har särskilt svårt att få finansiering, lägger utredaren ett förslag om att öronmärka delar av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft till små företag och mindre investeringar.

Om inga åtgärder vidtas bedöms nuvarande situation fortsätta med låg lönsamhet och finansieringssvårigheter, vilket begränsar

432

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

utvecklingen av såväl befintliga som nya hästföretag. Utan åtgärd kan också attraktionskraften för sektorn minska och företagens risk- tagande kvarstå på relativt hög nivå. Sammantaget bedöms detta begränsa viljan att starta hästföretag och därmed även det bidrag till sysselsättningen, särskilt på landsbygden, som hästföretagen direkt och indirekt genererar. Utan åtgärder som förbättrar lönsamhet och investeringsmöjligheter förväntas en negativ utveckling inte bara för företagarna utan också för alla som nyttjar hästen på olika sätt i sport, idrott, tävling, avel och annan fritids- och hälsoförebyggande verksamhet.

Alternativa åtgärder till förslaget att hästföretagare på jordbruks- fastigheter i väsentligt högre grad ska omfattas av tillgång till stöd och ersättningar genom GJP har övervägts. Bedömningen är dock att det inte vore vare sig lämpligt eller rimligt, och inte heller ekono- miskt möjligt, att skapa ett nytt stödsystem specifikt för hästföre- tagare. Det är i stället både naturligt och rimligt att hästföretag på jordbruksfastigheter ingår i GJP som annan jordbruksverksamhet, vilket utredaren föreslår. Hästhållning är en naturlig del av svenskt jordbruk och ska därför möta samma stödsystem, regler och villkor som annan jordbruksverksamhet och andra lantbruksdjur. En likar- tad behandling av olika produktionssektorer vad gäller de jordbruks- politiska stöden och ersättningarna är rimligt. Det skulle även ta vara på, och ge ekonomisk kompensation för, hästarnas positiva betydelse för miljö och öppna landskap och påverka de befintliga hästföretagens ekonomi positivt. Dessutom skulle det bidra till att fler med hästverksamhet vågar ta steget från hobby till näringsverk- samhet om möjligheterna till finansiering och lönsamhet ökar.

De nackdelar som kan ses är att den administrativa bördan ökar för de hästföretagare som ansöker om stöd och att det blir fler före- tagare som konkurrerar om begränsade medel inom GJP, förutsatt att de totala medlen inte förstärks.

6.4.3Bygglov och strandskydd

Utredaren föreslår att:

•Regeringen tar initiativ till att justera bestämmelserna om bygg- lov och strandskydd så att även hästhållning räknas upp då areella näringar preciseras.

433

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

Bygglov krävs ofta för ekonomibyggnader inom verksamheter med häst till skillnad från andra areella näringar. Bygglovskravet kan vara ett problem för många hästföretagare när de vill utveckla sitt företag, till exempel genom att bygga ett stall eller ridhus. För att få bygga för hästverksamhet har hästägaren i många fall varit tvungen att söka bygglov medan andra företag i de areella näringarna kunnat nyttja bygglovsfrihet enligt undantaget i plan- och bygglagen när det gäller ekonomibyggnader i jordbruket.

Undantaget från lovplikten för ekonomibyggnader syftar till att underlätta för vissa näringar. Den legaldefinition av ekonomibygg- nad som föreslogs i regeringens lagrådsremiss 2025, är en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln. Dessa byggnader föreslås vara undantagna lovplikt.

Regeringen föreslår också i lagrådsremissen att det ska krävas bygg- lov för ekonomibyggnader för hästhållning i områden med riksin- tresse där det är fråga om flygplatser eller övnings- eller skjutfält.

Liksom när det gäller frågan om bygglov skiljer sig undantags- möjligheterna från strandskydd mellan hästverksamheter och andra verksamheter inom lantbruket. Regeringen har föreslagit att fler land- och vattenområden ska undantas från strandskydd och att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ska öka. Tidigare har småskaliga verksamheter, som ofta drivs som bi- sysslor eller av nystartsföretag, haft svårt att omfattas av undantaget vilket missgynnat små landsbygdsföretagare, särskilt de som bedri- vit sin verksamhet på deltid. I dessa mindre deltidsföretag finns även många hästföretagare. Regeringen föreslår också att undantaget för areella näringar ska bli mer generöst genom att även vattenbruk om- fattas. Regeringens förslag skapar bättre förutsättningar för små företag. Enligt utredaren finns ingen anledning att som med nuva- rande förslag, utesluta hästverksamheter från ändringarna i bestäm- melserna om strandskydd.

Enligt utredaren behöver ovan beskrivna förhållanden åtgärdas så att alla areella näringar ges samma förutsättningar och åtnjuter samma lättnader. Det gäller såväl frågan om bygglov som strand- skydd. Därför föreslår utredaren att regeringen tar initiativ till att justera bestämmelserna om bygglov och strandskydd så att även hästhållning omfattas av undantagen.

Om ingen åtgärd vidtas kommer hästföretagarnas möjligheter att utveckla sina företag att missgynnas, bland annat ekonomiskt

434

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

men även administrativt, gentemot andra verksamheter inom de areella näringarna. Det kan i dag vara svårt att veta vad som krävs i de fall företaget bedriver både jordbruk- och hästverksamhet. Det skulle också fortsatt ge en negativ signal om att hästföretagande inte är en areell näring och näringsverksamhet på motsvarande sätt som jordbruk och också negativt påverka såväl näringens attraktions- kraft som möjligheterna att utveckla hästföretagandet i Sverige.

Inget ytterligare alternativ än det utredaren föreslagit, det vill säga lika villkor i frågan för hästföretagare som för andra företagare inom de areella näringarna, har befunnits lämpligt och proportionerligt.

6.4.4Konsumentköplagen

Utredaren har lämnat följande förslag när det gäller konsument- köplagen:

För levande djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbe- loppet ger konsumentköplagen dock möjlighet för näringsidkaren och konsumenten att avtala om undantag från konsumentköplagen så att fel på det levande djuret som visar sig inom 6 månader inte ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för. Säljaren kan dock förväntas vara i underläge när det gäller viljan att komma överens i ett avtal.

En konsument är oftast i underläge gentemot näringsidkaren, och syftet med konsumentköplagen är bland annat att jämna ut detta styrkeförhållande. När det gäller köp av hästar är dock säljaren ofta

435

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

en mindre aktör som genomför enstaka försäljningar. I en sådan situation är bedömningen att det finns en bättre balans mellan köpare och säljare. Utredaren anser att konsumentköplagen inte tar tillräck- lig hänsyn till de särskilda förhållanden som råder vid köp av levande djur och att det inte är lämpligt att hantera djur som materiella ting i konsumentköplagen och lämnar därför ovanstående förslag. Försla- get är i linje med ett tillkännagivande till regeringen1 om att köp av dyrare levande djur ska undantas från konsumentköplagens tillämp- ningsområde. Med dyrare djur avsågs djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet.

Då utredningen inte haft i uppdrag att lämna några lagstiftnings- förslag, föreslår utredaren att regeringen tar initiativ till en lagändring.

Om ingen åtgärd genomförs kommer dagens situation att kvarstå. Det gör att säljarna även fortsättningsvis får stå en oproportioner- ligt hög risk, med konsekvens att säljaren kan överväga att inte sälja till privatpersoner. Rättsliga processer och skadeståndskrav kan för- väntas liksom risk för djurlidande. Hästarna kan riskera att hamna i limbo mellan köpare och säljare och ges sämre omvårdnad på grund av oklarheter kring ansvar och kostnader under tiden tvisten pågår.

Den nödvändiga förändring som utredaren ser, och också föreslår, är att regeringen tar initiativ till en lagändring så att köp av hästar undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde. Ett ytter- ligare alternativ att utreda kan vara överföring av bestämmelserna från konsumentköplagen till köplagen. Då utredningens uppdrag inte omfattar att föreslå lagstiftning har inte heller för- och nack- delar med olika lagstiftningsändringar kunnat genomföras. Därför lämnas frågan till regeringen för vidare utredning och hantering.

6.4.5Minskad regelbörda och ökat stöd i det administrativa arbetet

Utredaren har lämnat följande förslag om regelförenkling och admi- nistrativ börda:

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att så långt möjligt minska det totala antalet bestämmelser inom Jordbruksverkets ansvarsområde som gäller hästverksamheter.

1Riksdagen. 2022. Tillkännagivande bet. 2021/22:CU3, rskr. 2021/22:212.

436

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

•Regeringen ger Jordbruksverket ett separat återrapporterings- krav om arbetet med att minska antalet bestämmelser som gäller hästverksamheter.

•Tillväxtverket får ett uppdrag att utveckla verksamt.se för häst- verksamheter i samråd med branschen.

En alltmer omfattande regelbörda och administration är en bidrag- ande orsak till att hästägare inte övergår från hobby till näringsverk- samhet, att befintligt företagande försvåras och att företagsutveck- ling fördröjs, eller till och med hindras. Utredaren bedömer att det finns behov av att utvärdera och, där så är möjligt, minska det totala antalet bestämmelser som omfattar hästhållning inom Jordbruks- verkets ansvarsområde. Detta är utöver det uppdrag om regelför- enklingar som regeringen redan gett till flera myndigheter, inklusive Jordbruksverket. Med utredarens förslag om separat återrapporter- ingskrav till Jordbruksverket blir regelarbetet tydligt, inte minst för hästföretagarna, vilket är en viktig signal som kan bidra till fler in- vesteringar i företagande. En återrapportering medger också att om- fattningen av bestämmelser på hästområdet lättare kan följas över tid.

Flera myndigheter samlar företagsinformation och företagstjänster för den som ska starta eller driver företag på sajten verksamt.se, som är ett bra stöd för företagare. Genom att ta del av verktyget kan det administrativa arbetet underlättas och minska. Det kan även sänka tröskeln för de som överväger att gå från hobby till näringsverksamhet med häst. Utredaren ser att det finns goda skäl att utveckla tjänsten verksamt.se för hästverksamheter, bland annat genom de checklistor som finns för olika branscher, och föreslår därför ett sådant uppdrag till Tillväxtverket.

Om inga åtgärder vidtas på området förväntas den totala regel- bördan fortsätta öka, vilket försvårar för hästhållarna och minskar viljan att investera i hästföretag. Om verksamt.se inte utvecklas för hästverksamheter kvarstår dagens situation.

Några alternativ när det gäller att minska den totala regelbördan, annat än att som föreslås utvärdera och så långt möjligt utmönstra viss del av lagstiftningen, har inte kunnat ses.

437

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

6.4.6Veterinära frågor

På det veterinära området föreslår utredaren att regeringen tillsätter en utredning avseende möjligheten att:

•Ta fram krav på utbildningar för exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker för ultraljudsundersökningar inför insemi- nation samt dräktighetsundersökning av ston.

•Införa villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, till näringsverk- samheter med häst samt utreda hur denna bör vara utformad.

•Inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i undan- taget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden.

De huvudsakliga problemen när det gäller det veterinära området kopplat till hästhållning handlar om veterinärtillgången dygnet runt. Det gäller både jour och beredskap samt praktiserande seminveteri- närer. Det skapar problem för hästhållarna när veterinär inte finns att tillgå inom rimligt avstånd. Det tar tid, ökar kostnaderna och risktagandet i företagandet samt kan påverka djurskydd och djur- hälsa negativt. Ytterligare problem som identifierats handlar om transporter av hästar inom Norden. Att följa TRACES NT (Trade Control and Expert System, EU:s gemensamma digitala plattform för att spåra och övervaka bland annat sändningar av levande djur) och ha hälsointyg vid transporter av häst för avel och veterinärvård krävs i dag vid transporter inom Norden (Danmark, Finland, Norge och Sverige). Transporter mellan dessa länder för andra syften såsom utställningar, idrotts- eller kulturevenemang är undantagna från kra- vet. Att transporter av hästar för avel och veterinärvård inte omfattas av undantaget i dag utgör ett reellt hinder för hästhållarna och ökade kostnader. Det kan också påverka djurvälfärden negativt, bland annat genom längre transporter. Beroende på var hästen finns kan det vara en kortare sträcka och enklare att åka till ett annat nordiskt land för veterinärvård eller med ett sto för betäckning. Det är även konkur- renshämmande om det finns hinder för att söka veterinärvård på

438

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

andra sidan landsgränsen. Att utbyta avelsmaterial med andra länder är eftersträvansvärt i syfte att nå så hög kvalitet på hästarna som möjligt. I stället för att som i dag hindras, bör avelsutbyte mellan länder stimuleras.

Problemen på det veterinära området kan sammantaget både på- verka viljan att starta ett nytt företag och att driva vidare ett befint- ligt hästföretag, särskilt på landsbygden där avstånden är större och veterinärbristen kan vara än mer tydlig. Utredaren lämnar därför för- slag inom det veterinära området enligt ovan som bedöms underlätta hästföretagandet, bidra till att minska veterinärbristen och stärka djurskydd och djurhälsa.

För att så långt möjligt åtgärda problemen på det veterinära om- rådet finns behov av nya lösningar som kompletterar det traditionella arbetet som exempelvis att andra professioner tillåts ersätta vissa av veterinärens uppgifter samt införande av det befintliga arbetssättet villkorad läkemedelsbehandling, ViLA, även till näringsverksamheter med häst. Med ViLA får djurägaren på delegation av veterinär, efter utbildning och under veterinär översyn, själv behandla vissa i förväg bestämda symptombilder.

Bristen på veterinärer i allmänhet, och praktiserande seminvete- rinärer i synnerhet, kan också åtminstone till del avhjälpas genom införande av nya arbetssätt. Risken för att seminstationer och stu- terier tvingas lägga ner sin verksamhet förväntas minska om andra yrkeskårer efter utbildning tillåts ersätta vissa av seminveterinärer- nas uppgifter, vilket utredaren föreslår. Utredarens förslag bedöms dessutom bidra till att hästtransporter till veterinär, stuteri eller seminstation inte riskerar att bli längre än i nuläget. Det finns en risk att transporttiderna kan bli längre om stuterier och seminverk- samheter tvingas avveckla på grund av brist på nödvändig veterinär kompetens. Risktagandet i företagen minskar också med utredarens förslag, vilket kan medföra att fler vågar ta steget från hobby till före- tagsverksamhet med häst. Med förslaget att införa ViLA till häst kan också djurvälfärden förbättras genom snabbare åtgärder vid vissa symptombilder som omfattas av ViLA. Införande av ViLA-Häst innebär dessutom att det förebyggande djurhälsoarbetet utvecklas. Det är minst lika viktigt att hästar omfattas av ett organiserat före- byggande djurhälsoarbete som andra lantbruksdjur, där flera djur- slag redan omfattas av ViLA.

439

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

Utredarens förslag att regeringen tar initiativ till en utredning om möjligheten att ge andra yrkeskårer än veterinärer möjlighet att efter utbildning utföra ultraljudsundersökningar inför seminering och dräktighetsundersökning av ston kräver att det också finns rele- vant utbildning för dessa yrken om de ska kunna få ett utökat ansvar. Det bör därför även ingå i den föreslagna utredningen att ta fram krav på utbildningar för ultraljudsundersökningar av ston för andra yrkesgrupper än veterinärer.

Om ingen åtgärd vidtas på det veterinära området bedöms de nuvarande problemen kvarstå med de risker och konsekvenser som beskrivits ovan. Alternativa lösningar har diskuterats, men inte bedömts realistiska.

Nackdelar med förslagen är att det också kan finnas vissa djur- skyddsrisker, bland annat när det gäller frågan om att låta andra yrkeskårer, exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker, få möjlighet att efter utbildning utföra ultraljudsundersökningar inför seminering och dräktighetsundersökning av ston. Liknande förhål- lande gäller ett införande av villkorad läkemedelsanvändning för vissa symptombilder, ViLA.

Sammantaget finns fördelar som kan stärka och underlätta häst- företagandet, förbättra djurskydd och djurhälsa samt påverka vete- rinärbristen i rätt riktning om de veterinära frågor som tas upp i ut- redningen skulle lösas. Samtidigt är bedömningen att det kan finnas vissa risker och att dessa frågor därför behöver utredas vidare samt att specialistkompetens krävs för detta. Därför föreslår utredaren att samtliga veterinära frågor ovan ska utredas. Då det finns ett på- gående regeringsuppdrag2 att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinärberedskap lägger inte utredaren några förslag när det gäller den veterinära beredskapen.

6.4.7Yrkesutbildning för hästnäringen

Utredaren har lämnat följande förslag om effektiva och ändamåls- enliga utbildningar som täcker hästnäringens och arbetsmarknadens behov:

2Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

440

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

•Regeringen ger Skolverket ett uppdrag att ta fram yrkespaket för hästskötare respektive anläggningsskötare för gymnasial vuxenutbildning.

•Regeringen ger Myndigheten för yrkeshögskolan ett återrappor- teringskrav avseende beslut om yrkeshögskoleutbildningar inom häst. I återrapporteringskravet ska framgå hur kontakt har skett med relevanta organisationer på nationell nivå inom hästnäringen.

•Regeringen tillser att yrkeshögskoleutbildning inom häst inklu- deras i förslaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildningsmiljöer, förutsatt att förslaget från utredningen Fram- tidens yrkeshögskola (SOU 2023:31) tas vidare.

Det behövs yrkesutbildningar för såväl vuxna som är intresserade av att arbeta i hästverksamheter som för de som redan är yrkesverk- samma inom hästnäringen. Det finns bland annat särskilt en brist på personer som har utbildning till hästskötare eller kompetens för att ta hand om anläggningar och fastigheter inom hästnäringen. Så- dana utbildningar på gymnasial nivå bör kunna erbjudas både inom folkhögskola och inom komvux. Det kan även finnas möjlighet att genomföra en liknande utbildning inom ramen för nationell yrkes- utbildning enligt modell från yrkeshögskolan om en sådan perma- nentas efter den pågående piloten. Fördelen med folkhögskola och nationell yrkesutbildning är att det är utbildningsformer som är flex- ibla och kan verka i nära samarbete med branschen. Folkhögskolan är dock begränsad av att den fysiskt finns på relativt få platser. För- delen med komvux är att det är utbildningar som kan erbjudas i hela landet. Det är rimligt att anta att kommuner kommer söka samarbete med exempelvis gymnasieskolor inom naturbruk. Dessa olika alter- nativ kompletterar varandra på ett bra sätt. Om ingen åtgärd vidtas riskerar problemet med brist på utbildad personal inom dessa yrken att kvarstå. Det är därför lämpligt att Skolverket får ett uppdrag att ta fram yrkespaket för hästskötare respektive anläggningsskötare som stöd för en sådan gymnasial vuxenutbildning inom komvux. Detta är något som är en naturlig del i Skolverkets ansvar och myndigheten har tidigare tagit fram ett stort antal yrkespaket inom olika områden. Utbildning inom yrkeshögskolan ska ha sin grund i kunskap

som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i veten- skap, samt utvecklas och bedrivas i nära samverkan med arbetslivet.

441

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

Det är en eftergymnasial utbildningsform som är mycket väl lämpad för vissa yrken inom hästnäringen, till exempel hovslagare. Myndig- heten för yrkeshögskolan (MYH) förväntas genom sin områdes- analys ha kunskap om behov av viss yrkeskompetens nationellt.

I modellen för yrkeshögskolan ingår också att de som vill starta en utbildning inom yrkeshögskolan även måste göra en lokal och regional analys av kompetensbehovet i sin ansökan. MYH lägger stor vikt vid bedömningar från enskilda lokala företrädare utan att myndigheten har kontakt med hästnäringens organisationer på nationell nivå. Be- rättigade lokala behov kan ibland behöva ställas mot nationella behov vid svåra avvägningar i hård konkurrens om utbildningsplatser. Ett återrapporteringskrav för MYH om grunden för myndighetens be- slut om utbildningar inom häst kan ge en bättre transparens och bidra till en bättre ömsesidig förståelse för skälen till besluten. Detta är en fråga som även kan beröra fler branscher som har yrkeshögskole- utbildning. Om ingen åtgärd vidtas finns en risk att dessa investerings- tunga utbildningar med stora behov av långsiktiga förutsättningar inte lokaliseras där de gör mest nytta ur ett nationellt perspektiv.

Utbildningar inom häst kräver i många fall stora praktiska resur- ser som är mycket kostnadskrävande att bygga upp, vilket är ett pro- blem som delas med andra investeringstunga utbildningar. Stabila förutsättningar för utbildningsanordnare är generellt en framgångs- faktor för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i utbildningarna. Stabila förutsättningar för investeringstunga utbildningsmiljöer är därför synnerligen relevant för utbildningar inom häst. Utredarens förslag är yrkeshögskoleutbildning inom häst bör inkluderas i för- slaget om stabila förutsättningar för investeringstunga utbildnings- miljöer, om förslaget från betänkandet Framtidens yrkeshögskola (SOU 2023:31) tas vidare. Det finns flera tänkbara kandidater, inte minst hästnäringens riksanläggningar som redan har ett liknande upp- drag från hästnäringen. På så sätt kan också synergieffekter uppnås. Om inte detta görs finns risk att investeringstunga nödvändiga ut- bildningar inte kommer till stånd då utbildningsanordnare bedömer att den ekonomiska risken att starta och driva dem är för stor.

442

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

6.4.8Breddning av deltagande i hästverksamheter

Utredaren har lämnat följande förslag om åtgärder som tillgänglig- gör hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort:

•Regeringen ger uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att tillse att det finns ett riktat statligt stöd för föreningar för barn och unga med hästverksam- het utanför idrottsrörelsen.

En strukturerad fritid med aktiviteter som är organiserade, ledar- ledda och regelbundna har positiva effekter på barns fysiska och psykiska hälsa. Utredaren ser stora möjligheter för ökat deltagande i hästverksamheter genom att erbjuda fler aktiviteter i stallmiljö som inte är direkt förknippade med ridning eller körning. Ridsko- lornas anläggningar med sin särskilda stallmiljö kan vara en resurs för andra fritidsaktiviteter, exempelvis käpphästar, läxläsning, spel och pyssel etcetera. Utredaren menar att det är goda exempel där fokus mer specifikt är på individens utveckling, jämfört med rid- skolornas ordinarie verksamhet där det är hästen som är i centrum. Utredaren bedömer att en breddning av aktiviteter kan vara ett sätt att på sikt bredda hästsporten till fler målgrupper exempelvis barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden. Det ligger alltså i samhällets intresse att barn och unga har meningsfull fritid och verksamheter som inbegriper djur har en förstärkt positiv effekt. Genom att investera i fritidsaktiviteter för barn och unga kan sam- hället också begränsa de samhällskostnader som i senare skede kan uppstå på grund av psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Staten bör därför ta ett större ansvar för att skapa möjlighet för att fler ska kunna delta i hästverksamheter.

Verksamheter för barn och unga vid ridskolor är oftast knutna till ridsportens föreningar. Utredaren bedömer dock att det för att bredda verksamheten kan vara bra ett det startas föreningar som inte är en del av idrottsrörelsen utan mer specifikt inriktade på barn- och unga med såväl andra förutsättningar som andra hästintressen än ridning. En del i föreningarnas fokus ska vara att erbjuda verk- samhet i stallmiljö för barn och unga i olika former av socialt, eko- nomiskt eller kulturellt utanförskap. Detta skulle möjliggöra att fler barn från socioekonomiskt utsatta områden kan delta i hästverk-

443

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

samheter. Ett statligt stöd bedöms ge ett stort incitament att bilda föreningar för att nå nya målgrupper för deltagande i hästverksam- heter. Utan riktade medel kan det vara svårt att i praktiken få till stånd en sådan här bred satsning på nya målgrupper för deltagande i hästverksamheter.

Det finns redan i dag möjlighet att söka organisationsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer och projektbidrag till organisa- tioners arbete för barn och ungdomar på lokal nivå. Ett exempel är medel som fördelas av MUCF genom ett särskilt statsbidrag. Reger- ingen bör därför ge MUCF i uppdrag att aktivt prioritera statligt stöd för att starta och bedriva fritidsaktiviteter för föreningar med aktiviteter vid anläggningar för hästverksamhet utanför idrottsrö- relsen. Inledningsvis kan en pilotverksamhet ske genom en särskild prioritering inom den befintliga budgetramen för det aktuella stats- bidraget, men för en bred verksamhet över hela landet kan ytterlig- are medel på sikt behöva skjutas till. Om ingen åtgärd vidtas bedömer utredaren att möjligheten till en breddning av aktiviteter för att på sikt bredda hästsporten till fler målgrupper försvåras. Samhället går också miste om en möjlighet att i högre grad använda stallmiljön som resurs för en bredare personlig utveckling för barn och unga som annars riskerar utanförskap.

6.4.9Investeringar och drift av anläggningar för ridskolor

Utredaren har lämnat följande förslag om åtgärder som tillgänglig- gör hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort:

•Staten förstärker det anläggningsstöd som fördelas av Riks- idrottsförbundet.

•Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar på liknande sätt som inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014–2020 i nästa programperiod för GJP.

•Regeringen inrättar en anläggningsfunktion enligt den modell som inrättades i Danmark år 1994 (Lokale og Anlægsfond).

•Regeringen inför ett särskilt statligt stöd för drift av anlägg- ningar för ridskolor.

444

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

Kostnader för investeringar och drift av anläggningar är en central fråga för Sveriges alla ridskolor. Hästhållning är en verksamhet som pågår dygnet runt alla dagar i veckan, året om. Hästar och anlägg- ningar för hästar kräver därför resurser för kontinuerlig skötsel, även under de tider som de inte används för idrott eller andra aktiviteter. Ridskoleverksamheter har flera tunga kostnadsposter som tillsam- mans särskiljer dem från andra idrotts- och fritidsaktiviteter. Till att börja med har anläggningarna för ridskoleverksamhet kostnader för investeringar och underhåll av bland annat stall, ridhus och rid- banor. Den här sortens kostnader delar ridsporten med vissa andra anläggningstunga idrotter. En kostnadspost som särskiljer hästsporten från andra är kostnaderna för djuren. Ridskolorna har stora kost- nader för inköp av hästar och ponnyer och hästhållning kräver kon- tinuerlig skötsel av djuren och kostnaderna omfattar bland annat foder, försäkringar, veterinärvård, hovvård och löner. Det finns inte motsvarande kostnadsbörda för övriga idrotts- och fritidsaktiviteter och kostnaderna täcks i nuvarande system av de jämförelsevis höga avgifter som tas ut av de aktiva. Detta är en grundförutsättning för all hästsport och de ekonomiska villkor som ridskolan har för detta är helt avgörande för vilken nivå som ridavgiften är för deltagarna.

Det är också viktigt att notera att ridskoleverksamhet bedrivs i många olika driftsformer. Ägandet kan vara kommunalt, privat eller genom en förening. Det vanligaste är att driften sköts av föreningar eller privata entreprenörer. Det vilar ett generellt ansvar på alla som ansvarar för investeringar och drift av anläggningarna att vara så kost- nadseffektiva som möjligt. Kommunernas engagemang och möjlig- heter att bidra till verksamhet vid ridskolor skiljer sig generellt åt mellan kommunerna runt om i landet.

Många anläggningar i landet behöver tillgänglighetsanpassas eller har ett eftersatt underhåll efter att ha varit i drift under många år. Utredaren föreslår tre olika möjligheter till stöd för investeringar

i anläggningar. Dessa tre förslag har något olika profil, men bedöms komplettera varandra. Riksidrottsförbundet (RF) fördelar årligen medel till ett anläggnings- och idrottsmiljöstöd som ska ge tillgång till ändamålsenliga, hållbara och trygga idrottsmiljöer. Ett av idrotts- rörelsens prioriterade områden är just att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer för personer med funktionsnedsätt- ningar. År 2024 fick RF ett utökat anläggningsstöd på 130 miljoner kronor som en del i förberedelser för införande av fritidskortet. Totalt

445

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

fördelades drygt 170 miljoner kronor medan ansökningarna om stöd var på 380 miljoner kronor. RF bedömer att den reella översökningen är högre eftersom många ansökningar i dialog med föreningen inte skickas in då stödet för området är slut. Det höga söktrycket visar på att det finns en stor efterfrågan på stöd till anläggningar och idrottsmiljöer och regeringen bör därför i budgetproposition till riksdagen föreslå att anslaget förstärks även kommande år. Detta är en insats som kan ge effekt på relativt kort tid eftersom stödet kan fördelas inom ramen för en befintlig struktur till dem som erbjuder en verksamhet som är ansluten till Riksidrottsförbundet.

Jordbruksverket fördelade inom ramen för Landsbygdspro- grammet ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar 2014–2020. Stödet var efterfrågat i ansökningar, fungerade praktiskt för myndigheten och fyllde avsedda behov samt vände sig till en bredare del av näringen då det inte var avgränsat till endast idrotts- rörelsen. Utredaren föreslår att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar på liknande sätt i nästa programperiod för GJP.

Det tredje förslaget när det gäller investeringar handlar om att regeringen ska inrätta en nationell anläggningsfond enligt den modell som finns i Danmark sedan 1994. Lokale og Anlægsfonden (LOA- fonden) utgör en självständig institution under Kulturministeriet. Fonden fördelar medel både till offentligt ägda anläggningar och privata anläggningar. En fördel med en nationell fond kan vara att utjämna lokala eller regionala skillnader, att den kan vara neutral i förhållande till ägar- och driftsformer samt att det skapar en stabili- tet över tid att den inte är beroende av snabba omprioriteringar åt ena eller andra hållet inom ramen för statsbudgeten. Det finns flera delar att utreda innan en sådan modell kan införas i Sverige, exempel- vis finansiering, ägarskap för anläggningar, balansen mellan statlig styrning och det kommunala självstyret etcetera. Detta förslag är det av de tre förslagen om stöd för investeringar i anläggningar som kommer ta längst tid att genomföra.

Utredaren bedömer att dessa tre förslag kan komplettera varandra, genom att de har olika profil och har olika tidsperspektiv för genom- förande. I det fall de kommer att finnas tillgängliga samtidigt behöver det säkerställas hur de förhåller sig till varandra så att det inte blir möjligt med dubbelfinansiering för enskilda investeringsprojekt.

446

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

De konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas är att färre anläggningar kommer tillgänglighetsanpassas och att kostna- derna för investeringar i anläggningar tvingar upp kostnaden för del- tagande i hästverksamheter och därmed försvårar att tillgängliggöra dem för fler barn och unga.

Ett sätt att göra ridsporten tillgänglig för fler är att se till att kost- naden för deltagande i aktiviteter vid ridskolor kan hållas så låg som möjligt. Ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridsko- lor skulle bidra till att sänka kostnaderna för deltagande och öka möjligheten för fler att delta i hästverksamheter. Ett stöd bör vara direkt relaterat till verksamhetens omfattning för barn och unga, det vill säga inte till anläggningens storlek i sig. Det bör finnas en flexibilitet i systemet som medger att ridskolor vid behov kan höja avgifterna för deltagande samtidigt som man tar emot stödet. Lämp- ligen bör stödet utbetalas till ridskolorna i efterhand efter ansökan baserad på data från beviljat LOK-stöd3 . Det finns cirka 500 ridsko- lor i Sverige inklusive de för islandshäst, vilket bör generera lika många ansökningar årligen. Stödet bör vidare vara neutralt i förhål- lande till ägar- och driftsformer. Stödet kan efter ansökan från rid- skolor antingen fördelas via Jordbruksverket, länsstyrelserna eller möjligen genom Riksidrottsförbundet. Det kan behövas en särskild ny förordning för statsbidrag för att fördela ett sådant stöd, bero- ende på hur det ska finansieras. Konsekvensen som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas är att kostnaden för deltagande i hästverk- samheter fortsätter att öka och därmed försvåras möjligheten att tillgängliggöra dem för fler barn och unga.

6.5Analys av förslag som lämnas

Vid framtagandet av analysen har, i enlighet med Förordningen om konsekvensutredningar 2024:183, hänsyn tagits till den vägledning som Ekonomistyrningsverket ansvarar för enligt 15 §. Utredningen ska ta fram en beskrivning och beräkning av förslagens kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda. Om någon del av analysen inte kunnat göras motiveras detta nedan.

3Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (för deltagare med funk- tionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns).

447

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

6.5.1Ekonomiska konsekvenser för staten

Statens kostnader för förslagen består av fyra delar: ekonomiska kon- sekvenser för anläggningsstöd, ekonomiska konsekvenser av en ut- ökning av stöd och ersättningar i GJP, ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter samt ekonomiska konsekvenser för Reger- ingskansliet.

Ekonomiska konsekvenser för anläggningsstöd

Medel för att förstärka anläggningsstöd som fördelas av Riksidrottsförbundet

Den 18 april 2024 beslutade regeringen att avsätta 100 miljoner kro- nor till Riksidrottsförbundet för att förbereda för införandet av fri- tidskortet för barn och ungdomar med fokus på ökad tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer. Syftet med stödet var att stärka och tillgängliggöra verksamheter för barn och unga i kommuner över hela landet med en stor andel barn i ekonomiskt svaga hushåll, rekrytering och utbildning av ledare samt att öka möjligheterna för barn och unga med funktionsnedsättningar att hitta till och delta i föreningsidrotten. I november 2024 beslutade regeringen om ytter- ligare 30 miljoner kronor för ändamålet. Riksidrottsförbundet har fått in ansökningar som motsvarar mer än 380 miljoner kronor och bedömer att den reella översökningen är ännu högre eftersom många ansökningar i dialog med föreningen inte skickas in då stödet för om- rådet är slut. Utredaren bedömer att då behovet är stort bör reger- ingen göra en förnyad satsning för 2026. Finansiering och genom- förande av förslaget bör kunna göras inom ramen för budgetarbetet på samma sätt som vid den tidigare satsningen som regeringen genom- förde för 2024.

Medel för att kunna införa ett särskilt statligt stöd för drift av anläggningar för ridskolor

Utredaren bedömer att det finns en betydande skillnad i förutsätt- ningar för drift av anläggningar med hästhållning jämfört med andra anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga.

Utredarens förslag om ett statligt stöd för drift av anläggningar för

448

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

ridskolor innebär att medel behöver avsättas i statsbudgeten för detta ändamål. Utredaren bedömer att ridavgifterna för deltagare i huvudsak kommer att minska i direkt proportion till en sådan sats- ning från statens sida, eftersom alla kostnader för driften direkt be- lastar ridavgifterna. Det bör dock vara en del i villkoren för att få ta del av stödet att ridskolorna kan visa detta vid en kontroll. Stödet bör vara direkt relaterat till verksamhetens omfattning för barn och unga, det vill säga inte till anläggningens storlek i sig. Det bör vidare vara neutralt i förhållande till ägar- och driftsformer för ridskolan. Målet är att möjliggöra för fler att delta i hästverksamheter.

Enligt Riksidrottsförbundet4 är en genomsnittlig träningsavgift för deltagare i ridsport cirka 10 000 kronor per år och under 2023 har LOK-stöd utbetalats för deltagande av 64 730 unika individer i åldrarna 7–25 år i ridsport. Till detta kommer 949 unika individer för islandshäst. Det är svårt att bedöma hur priskänslig träningsav- giften är, det vill säga hur efterfrågan från deltagarna förändras vid en ändring av kostnaden för ridning. Ett antagande är att för att öka deltagande med 10 procent krävs en reducering av träningskostna- den med 20 procent. Det innebär att den genomsnittliga kostnaden för deltagarna behöver minska med cirka 2 000 kronor. För att sänka träningsavgifterna med cirka 20 procent krävs att 130 miljoner kronor avsätts för det befintliga underlaget och ytterligare 13 miljoner kro- nor för den ökade volymen. Det finns även vissa kostnader för admi- nistration av ett sådant stöd, både för staten och för ridskolorna. Utredaren bedömer att staten bör avsätta totalt 145 miljoner kronor för ändamålet.

Utredaren har övervägt en alternativ lösning, nämligen möjlig- heten att införa en differentiering av fritidskortet baserat på vilken aktivitet det ska användas för. Det framgår av liggande förslag att fritidskortet ska lämnas årligen med två olika belopp för att utjämna skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Det kvarstår dock att olika idrotter är förknippade med olika kostnader. Ett införande av differentierade nivåer i fritidskortet, baserat på vilken aktivitet det ska användas för, kan bidra till att deltagande utjämnas mellan olika idrotter och andra aktiviteter och därmed skulle tillgänglig- heten till bland annat hästsport kunna öka. En differentiering skulle bland annat medföra en ökad administration för staten och förening-

4Riksidrottsförbundet. 2024. Rapport Smakar det så kostar det – Om föräldrars kostnader för barnens idrott. Riksidrottsförbundets FoU-serie 2024:5.

449

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

arna, men det skulle å andra sidan visa att staten ser en vinst med att intresset för en viss aktivitet tillåts styra barns och ungas möj- lighet att delta i exempelvis hästsport, snarare än föräldrars ekonomi. Sammantaget har utredaren dock valt att i stället lämna förslag om ett direkt riktat stöd för drift av anläggningar för ridskolor.

Utredaren bedömer att eftersom insatsen bidrar till att minska samhällets kostnader för bland annat ohälsa, utanförskap och svårig- heter med etablering på arbetsmarknaden kan finansiering sökas inom exempelvis utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 13: Integration och jämställdhet, utgiftsom- råde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv samt utgiftsområde 16: Utbild- ning och universitetsforskning.

Ekonomiska konsekvenser av en utökning av stöd och ersättningar i GJP

Utredarens förslag om ökad inkludering av hästverksamheter i den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, medför ekonomiska konse- kvenser. Med förslaget kan det förväntas bli fler företagare som kon- kurrerar om begränsade medel inom GJP, förutsatt att de totala med- len inte förstärks. Det har inte gått att beräkna detta på ett tillräckligt säkert sätt. I samband med starten av förra programperioden i GJP (2014–2020) gjorde dock Jordbruksverket vissa beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna om kompensationsstödet även skulle omfatta hästar. Skattningarna gjordes utifrån data från Jordbruksver- kets hästundersökning 2010. Då fanns det cirka 10 000 jordbruksföre- tag med hästar inom området där man kunde få kompensationsstöd och dessa hade totalt cirka 63 000 hästar. Då kompensationsstödet beräknas på ett relativt komplicerat sätt och inte betalas för varje djur direkt, är det svårt att uppskatta kostnaden för att inkludera hästar. Det är också svårt att förutsäga hur många hästar som är aktu- ellt att beakta då det beror på hur många ansökningar som görs och hur många hästar som skulle omfattas. Kostnaden om alla hästar, som enligt lantbruksregistret hölls på jordbruksföretagen 2010, räk- nades in har uppskattats av Jordbruksverket till i storleksordningen 80 miljoner kronor. Det motsvarade cirka 6 procent av den totala budgeten för kompensationsstödet. Om stödet endast skulle riktats till hästar som används för uppfödning och dragdjur hade kostnaden blivit lägre. Kostnaden hade å andra sidan blivit högre om ett even-

450

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

tuellt stöd hade gjort att fler hästar hade omfattats av definitionen jordbruksföretag.

Ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter

Nedan redovisas kostnader för statliga myndigheter av utredarens förslag.

Jordbruksverket

Utredarens förslag innebär flera uppdrag och ökade kostnader för Jordbruksverket. Utredarens bedömning är att Jordbruksverket kommer att vara i behov av anslagsförstärkning.

Uppdraget att skapa förutsättningar och system för att kunna föra statistik över hästsektorns verksamheter bedöms kräva ett rela- tivt omfattande utvecklingsarbete. Det handlar om uppdraget att ta fram nödvändiga system och lämpliga parametrar, bland annat antal hästar och anläggningar med häst samt produktions- och lönsamhets- mått, för att regelbundet kunna sammanställa data och följa utveck- lingen av hästföretagandet och hästnäringen i Sverige. Uppdraget om- fattar även en satsning på att utveckla system för, och införa digitala hästpass som komplement till dagens fysiska pass. Under uppbygg- nadsskedet är bedömningen att ytterligare resurser behövs till Jord- bruksverket motsvarande två årsarbetskrafter. Därefter bör försla- gen inte medföra någon extra medelstilldelning.

Jordbruksverket har redan ett regeringsuppdrag att undersöka finansieringsinstrument inom ramen för GJP. Utredaren föreslår ett tillägg om att undersöka om detta även kan vara aktuellt för häst- näringen. Det innebär ett visst merarbete, men det bedöms kunna omfattas inom ramen för det ursprungliga regeringsuppdraget i frågan, alternativt genom omprioriteringar av befintliga anslag.

Det föreslagna uppdraget till Jordbruksverket att så långt möj- ligt inom sitt ansvarsområde minska det totala antalet bestämmelser som gäller hästverksamheter samt separat återrapportera dessa regel- ändringar bedöms rymmas inom myndighetens ordinarie föreskrifts- arbete. Även om det innebär vissa ytterligare analyser och utred- ningar för att bland annat utvärdera olika bestämmelsers effekt bör inga ytterligare medel tillskjutas. Detta då utvärdering av befintliga

451

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

bestämmelser bör vara en väsentlig del av allt regelarbete och således ingå i myndighetens löpande arbete.

Tillväxtverket

Det föreslagna uppdraget till Tillväxtverket att utveckla företags- sajten verksamt.se för hästverksamheter i samråd med branschen medför ökat arbete. Det bedöms dock rymmas inom myndighetens ordinarie ansvar och verksamhet.

Skolverket

Utredaren föreslår att Skolverket får ett uppdrag att ta fram yrkes- paket för hästskötare respektive anläggningsskötare för gymnasial vuxenutbildning för att möjliggöra för vuxna att kunna få en sådan gymnasieutbildning inom Komvux. Uppdraget är av mindre omfatt- ning och utredarens bedömning är att det kan genomföras inom ramen för befintligt anslag.

Myndigheten för yrkeshögskolan

Utredaren föreslår att Myndigheten för yrkeshögskolan bör få åter- rapporteringskrav för beslut om yrkeshögskoleutbildningar inom häst. Utredarens bedömning är att det kan genomföras inom ramen för befintligt anslag.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Utredaren föreslår att regeringen bör se till att det finns statligt stöd för föreningar med hästverksamhet utanför idrottsrörelsen. Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bör därför få i uppdrag att aktivt prioritera statligt stöd för att starta och bedriva fritidsakti- viteter för föreningar med aktiviteter vid anläggningar för hästverk- samhet utanför idrottsrörelsen. Uppdraget är av sådan omfattning att utredarens bedömning är att det kan genomföras inom ramen för befintligt anslag.

452

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

Ekonomiska konsekvenser för Regeringskansliet

Utredarens förslag innebär utöver kostnader för statliga myndig- heter även vissa andra kostnader för staten, men även intäkter vilket redovisas här. Förslagen som medför ett ökat hästföretagande och fler arbetstillfällen i hela landet innebär ökade intäkter, bland annat skatte- och avgiftsintäkter. Omfattningen på intäkterna beror på vilka förslag som genomförs och hur väl de faller ut, men även på utvecklingen i omvärlden och samhället i övrigt. Utredaren har inte lämnat några förslag som leder till direkta eller omedelbara intäkter för staten.

Utredarens förslag innebär även följande åtaganden som gene- rerar kostnader för staten utöver de kostnader för statliga myndig- heter som redovisats ovan. Beredning och finansiering av dessa förslag sker inom ramen för Regeringskansliets prioriteringar.

•Regeringen tillser att tillgången till finansiering för hästföretagare på jordbruksfastighet underlättas genom att inkludera hästföre- tagare i investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP i nästa programperiod för GJP.

•Regeringen tillser att öronmärka delar av investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i GJP till små företag och mindre inve- steringar.

•Regeringen tillser att Sveriges strategiska plan för den gemen- samma jordbrukspolitiken, GJP, i nästa programperiod inklu- derar häst i djurtäthetsberäkningen för kompensationsstödet.

•Regeringen tar initiativ till att justera bestämmelserna om bygg- lov och strandskydd så att även hästhållning räknas upp då areella näringar preciseras.

•Regeringen tillsätter en utredning avseende möjligheten att:

–Ge andra yrkeskårer än veterinär, exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker, möjlighet att efter utbildning utföra ultraljudsundersökningar inför seminering och dräktighets- undersökning av ston.

453

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

–Utreda krav på utbildningar för exempelvis seminassistenter och husdjurstekniker för ultraljudsundersökningar inför in- semination samt dräktighetskontroller av ston.

–Införa villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, till näringsverk- samheter med häst samt utreda hur denna bör vara utformad.

–Inkludera transport av hästar för avel och veterinärvård i undan- taget från kravet på hälsointyg vid transporter inom Norden.

•Regeringen tillsätter en utredning för att undersöka möjligheten att inrätta en anläggningsfond enligt den modell som inrättades i Danmark år 1994.

6.5.2Ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner

Förslagen har inga direkta ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner. Med utredarens förslag kan bland annat förväntas ett ökat företagande och fler arbetstillfällen i hela landet vilket ökar kom- munernas och regionernas intäkter, bland annat i form av skattein- täkter. Genom att gå relevant utbildning kan personer som för närva- rande inte är i sysselsättning få ett arbete inom hästnäringen, vilket bör medföra att kommunernas utgifter för exempelvis ekonomiskt bistånd minskar. Det är dock inte möjligt att göra en närmare bedöm- ning av omfattningen av de ökade intäkterna eller minskade utgifterna. Utredaren bedömer att det behövs mer offentlig finansiering

och lokal samverkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för samhället. I utredningen redogörs för flera goda exempel. Kommuner och regioner kan dock i högre utsträckning vara en part- ner och bidra med finansiering. Utredaren bedömer att det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om kommuner och regi- oner i högre grad väljer att investera i insatser i närtid för olika akti- viteter med häst som kan bespara dem utgifter inom andra områden i framtiden.

6.5.3Ekonomiska konsekvenser för företag

Flera av utredarens förslag bedöms ge förbättrad ekonomi för häst- företag genom ökade möjligheter till lönsamhet och investeringar. Ett område som tydligt bidrar till detta är förslagen att hästföretag

454

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

i väsentligt högre grad ska omfattas av stöd och ersättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken i EU (GJP), på motsvarande sätt som andra jordbruksföretag. Fler hästföretag ger också ett ut- ökat underlag i andra led, som exempelvis för foderproducenter, hov- slagare, veterinärer och rådgivningsföretag. Det kan förväntas rendera i förbättrad ekonomi även i dessa företag. Detsamma gäller företag som ger annan service till hästföretagen som elektriker, VVS-montör och entreprenadverksamheter.

Förutsättningarna och effekterna av utredarens förslag bedöms variera såväl mellan enskilda företag som mellan olika verksamhets- inriktningar. Det innebär bland annat att vissa enskilda hästföretag kan förväntas få större effekt av förslagen än andra. För vissa kan det betyda att företaget kan fortsätta med verksamheten och und- viker avveckling, för en del kan det leda till möjligheter att expandera eller diversifiera och för andra kan det handla om att kunna starta ett nytt hästföretag. Förslagen bedöms påverka många företags lön- samhet i positiv riktning. Det saknas statistik som visar hur lönsam- heten ser ut i dag i olika hästverksamheter. En bedömning är att lönsamheten varierar mellan enskilda företag och mellan verksam- hetsinriktningar där vissa kan uppnå lönsamhet medan andra har svårt att uppnå det.

Vissa av utredarens förslag förväntas ge mer direkt ekonomisk effekt i form av kostnadsbesparingar eller intäktsökningar. Andra förslag kan underlätta verksamhetens drift och resultera i mer lång- siktiga eller indirekta effekter. Det kan handla om minskat riskta- gande i företagsverksamheten, olika utredningars effekter samt upp- drag till myndigheterna vad gäller förbättrade möjligheter till stöd och ersättningar men även minskad administrativ börda och regel- börda. Exakta beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna för företag är därför inte möjlig.

Om hästföretagare, i enlighet med utredarens förslag, ska få del av stöd och ersättningar i GJP på motsvarande sätt som övriga jord- bruksföretag kan det medföra att konkurrensen om dessa medel ökar inom lantbrukssektorn. Jordbruksföretag som i dag får del av dessa stöd och ersättningar kan få ett lägre ekonomiskt stöd då även hästföretag får utökade möjligheter att ta del av dessa. Detta förutsatt att de totala medlen för stöd och ersättningar inom GJP inte höjs. För hästföretag som med utredarens förslag i högre ut-

455

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

sträckning än i dag kommer att kunna ta del av stöd och ersättningar inom GJP blir det en intäktsökning.

Att tillåta andra yrkeskategorier än veterinär att genomföra ultra- ljudsundersökningar inför seminering och vid dräktighetsundersök- ning av ston liksom möjligheten till villkorad läkemedelsbehandling av hästar, ViLA, bedöms spara arbetstid, och därmed kostnader, för både veterinär och hästägare. Det är också en kostnadsbesparing för hästägaren både genom friskare djur och färre veterinärbesök. Häst- företagarna behöver gå en utbildning för att få möjlighet till ViLA, vilket är förenat med en kostnad såväl för utbildningen som för arbetstid. Det bedöms dock vara en motiverad och proportionerlig kostnad sett till fördelarna med ViLA. Det krävs även utbildning för husdjurstekniker och seminassistenter för att de ska få genom- föra ultraljudsundersökningar, vilket är förenat med en kostnad, men också en intäktsmöjlighet på grund av nya arbetsuppgifter. Det är svårt att uppskatta utbildningskostnaderna då sådan utbild- ning inte finns i dag.

6.5.4Ekonomiska konsekvenser för enskilda

Utredaren bedömer att flera förslag har gynnsamma ekonomiska kon- sekvenser för enskilda. Det finns förslag som syftar till att minska kostnader för hästhållning för företagare. Det bör i förlängningen medföra minskade kostnader för privata hästägare, ridskolor, trav- skolor och andra hästrelaterade aktiviteter. Vidare föreslår utreda- ren stöd för investeringar och drift av anläggningar för ridskolor. Detta bör sammantaget medföra minskade kostnader för deltagande i ridskoleverksamhet och även i andra hästrelaterade aktiviteter. Det är emellertid svårt att beräkna ett särskilt monetärt värde för hur dessa förslag sammantaget ger effekt för enskilda, till exempel kostnader för aktiviteter där enskilda deltar.

6.5.5Andra relevanta konsekvenser och samhällseffekter

Det har inte varit aktuellt att räkna på samhällseffekter av olika alter- nativ till de förslag som utredaren lägger då dessa inte visat sig vara genomförbara. I enlighet med förordningen om konsekvensutred- ningar (2024:183) ska dock beskrivning och, om möjligt, en beräk-

456

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

ning göras av andra relevanta konsekvenser än sådana som redogjorts för ovan.

Stärkt hästföretagande och ökad sysselsättning

Utredarens förslag på ovanstående område syftar till att stärka och utveckla hästföretagandet i hela landet. Förslagen bedöms bland annat minska företagens risktagande och generera fler arbetstillfällen, särskilt på landsbygden. Det sistnämnda som en konsekvens av fler hästföretag, ökat behov av arbetskraft och att fler företag får en för- bättrad ekonomi. Det kan även förväntas ge effekt på företag inom andra sektorer som på olika sätt ger service till hästföretagen som exempelvis andra lantbruksföretag, elektriker, byggföretag och entre- prenadverksamhet. Fler hästföretag medför även ett utökat kund- underlag för exempelvis rådgivningsföretag, hästskötare, hovslagare, ridlärare och veterinärer. Genom fler företag och ökad sysselsättning på landsbygden finns också större utrymme för samhällsservice som livsmedelsbutiker, dagis, skola och förbättrade kommunikationer. Ökat hästföretagande bidrar till en levande landsbygd och ger även positiv effekt på den biologiska mångfalden genom fler betande djur samt bidrar till ett öppet landskap. En växande hästnäring bidrar även till ökade statliga intäkter i form av skatter.

Det är en hög andel kvinnliga företagare i hästnäringen. Genom att utredarens förslag stärker hästföretagandet generellt, förväntas även det kvinnliga företagandet i Sverige öka och därmed även jäm- ställdheten inom det svenska näringslivet och samhället i stort. I an- slutning till hästnäringen finns även många potentiella företagare som ännu inte tagit steget, inte minst kvinnliga. Förslagen bidrar således till regeringens uppdrag om att genomföra ytterligare insat- ser som syftar till förbättrade förutsättningar för kvinnors företa- gande, ägande och entreprenörskap5 .

Omfattningen på den förväntade ökningen av antalet företag och sysselsättningen kan inte uppskattas då det saknas aktuella data och statistik att utgå från. En utmaning i detta sammanhang är att det är brist på kompetent arbetskraft i hästsektorn. Utredaren har lämnat förslag som förväntas bidra till att denna brist minskar.

5Regeringen. 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/nytt-uppdrag- ska-starka-kvinnors-foretagande/.

457

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

De allra flesta hästföretag kan definieras som små, med färre än tio anställda. Många av hästföretagen har inga anställda. Utredarens förslag syftar i de allra flesta fall till att underlätta för samtliga före- tag oavsett företagsstorlek och antal anställda. Förslaget att öron- märka delar av investeringsstödet i GJP till små företag och mindre investeringar bedöms dock påverka små företag särskilt positivt genom ökade möjligheter att finansiera investeringar.

Förslaget att ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram nödvän- dig statistik för hästnäringen kommer sannolikt att öka den admi- nistrativa bördan för företagen, vilket bedömts vara en proportio- nerlig åtgärd. Mindre företag påverkas dock särskilt mycket av ökad administration då det blir en relativt sett större arbetsbörda och kostnad för dessa företag i förhållande till arbetstid och intäkter.

Det föreslås vidare att regeringen tar initiativ till en lagändring som medför att regleringen av näringsidkares försäljning till privat- personer undantar köp av hästar från konsumentköplagens tillämp- ningsområde. Den stora merparten av de näringsidkare som säljer hästar till privatpersoner, och därmed omfattas av konsumentköp- lagen, är småföretagare som exempelvis enskilda uppfödare. Effekten av förslaget bedöms vara positiv för både små och större hästföretag.

Fritidsverksamhet och liknande aktiviteter vid anläggningar för hästverksamhet

Utredaren lämnar flera förslag som bedöms möjliggöra för fler barn och unga att delta i hästverksamheter. Genom att skapa möjligheter för fler barn och unga att delta i en trygg, aktiv och meningsfull fri- tid bidrar förslagen till att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, utan- förskap och kriminalitet. På så sätt kan förslagen förhindra framtida samhällskostnader för detta och bidra till ett långsiktigt mer effek- tivt utnyttjande av samhällets resurser.

Ett exempel på verksamhet som nämnts tidigare är att starta nya föreningar för att anordna fritidsaktiviteter i stallmiljö under ledning av personal med särskild kompetens, till exempel fritidsledare. Kost- naden kan uppskattas för att erbjuda sådan verksamhet cirka fyra timmar om dagen, två dagar i veckan, för en grupp om 10–20 barn och unga, 40 veckor om året, med en arvoderad ledare och materiel med mera. Det blir en verksamhet om cirka 300 timmar per år. En fritidsledarlön är cirka 25 000–35 000 kronor per månad. En genom-

458

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

snittlig timlön blir då cirka 180 kronor. Arbetsgivaravgiften är för närvarande 31,42 procent. Det ger en timkostnad på cirka 250 kronor för lön till fritidsledaren. Det blir cirka 300 × 250 = 75 000 kronor per år. Till det kan läggas cirka 25 000 kronor för lokaler, materiel, enklare mellanmål etcetera. Totalt kan alltså en sådan verksamhet vid en ridskola ge en kostnad på cirka 100 000 kronor per år, eller cirka 5 000–10 000 kronor per deltagare.

I rapporten Utanförskap och unga – en socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga, som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor räknas på hypotetiska fall av kostnader för ohälsa, utanförskap och krimina- litet6 . Exempelvis beräknas ett fall av skolvåld kosta 156 000 kronor, självskadebeteende 324 000 kronor, hedersvåld 283 000 kronor, en elevhälsoinsats 65 000 kronor respektive en orosanmälan på grund av skolfrånvaro 80 000 kronor. Där finns också exempel på än mer allvarliga händelser som kräver större insatser från samhället, till exempel HVB-placering 554 600 kronor. Utanförskap med långsik- tiga effekter i vuxenålder som långtidssjukskrivning, försenad etable- ring på arbetsmarknaden och kriminalitet kostar samhället många miljoner för varje enskild individ. Dessa exempel visar på att det räcker att om en sådan här fritidsverksamhet vid en ridskola kan för- hindra något fall av de mer lindriga fallbeskrivningarna ovan är det en samhällsekonomiskt lönsam investering. Till detta kommer för- stås den personliga betydelsen för barn att ha en trygg, aktiv och meningsfull fritid. Det finns cirka 435 ridskolor i Sverige och de flesta av dem kan ha den här typen av verksamhet.

Hästunderstödda insatser

Utredaren lämnar förslag som syftar till att stärka och utveckla häst- företagandet i hela landet. Hästunderstödda insatser (HUI) innebär hästunderstödd terapi, hästunderstött lärande respektive hästunder- stödd aktivitet. HUI används av olika professioner, till exempel fysioterapeuter, lärare eller psykologer. Det handlar alltså inte om användning av häst för hobby eller fritidsintresse utan som resurs i arbetet med att stärka människors hälsa utifrån ett helhetsperspek-

6Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2022. Utanförskap och unga – en socio- ekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga. Rapport 2022.

459

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

tiv, fysiskt, psykiskt och socialt. Det finns många vetenskapliga stu- dier som visar på effekten av HUI. Som tidigare framgått bedömer utredaren att det behövs mer offentlig finansiering och lokal sam- verkan för att på bästa sätt använda hästen som en resurs för sam- hället. Kommuner och regioner har en viktig roll för användandet av och därmed även finansieringen av HUI.

6.5.6Åtgärder som vidtagits för proportionalitet

Här beskrivs åtgärder som vidtagits för att förslagen inte ska med- föra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte.

Utredningen har bedrivits i nära samarbete med de experter som förordnats. Utredningen har haft ett flertal möten och kontakter med, samt inhämtat synpunkter och upplysningar från, hästnäringens branschorganisationer, berörda myndigheter, utbildningsväsendet, organisationer, företag och andra aktörer relevanta för uppdraget särskilt Jordbruksverket, Tillväxtverket, Hästnäringens Nationella Stiftelse och LRF Häst. Det har genomförts tre hearingar och en funktionsbrevlåda har varit öppen för inspel från enskilda. Utred- ningen har även inhämtat information och kunskap samt rapporter från bland annat hästnäringens organisationer och flera berörda de- partement inom Regeringskansliet. Dessutom har utredningen tagit del av relevant forskning samt betänkanden från andra utredningar som analyserat frågor som är närliggande till Hästutredningens upp- drag. Utredningen har inhämtat den data som funnits tillgänglig om hästnäringen och genomfört vissa beräkningar baserat på den.

Utredaren har utifrån detta arbete övervägt olika alternativa lös- ningar och förslag. Genom de kontakter som tagits, inspel som ut- redningen fått från berörda aktörer samt expertgruppens möjlighet att ge synpunkter på utredarens förslag har det säkerställts att för- slagen är proportionerliga.

6.5.7Ikraftträdande och informationsinsatser

Här redovisas bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

460

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

Inga författningsförslag lämnas

Utredaren har inte lämnat några författningsförslag. Det är därmed inte relevant med ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

Behov av samordning i tid av vissa förslag

De flesta av förslagen är tekniskt sett oberoende av varandra. Utreda- ren bedömer dock att vissa förslag har ämnesmässig koppling till varandra och att effekten kan förstärkas om de införs gemensamt. Utredaren bedömer att ju tidigare förslagen kan genomföras desto bättre.

Vissa förslag är direkt kopplade till varandra och bör samordnas i tid. Det handlar om förslaget att utreda möjligheten att ge andra yrkeskårer än veterinärer, exempelvis seminassistenter och husdjurs- tekniker, möjlighet att efter utbildning utföra ultraljudsundersök- ningar inför seminering och dräktighetsundersökning av ston, respektive förslaget att ta fram krav på de utbildningar som krävs för detta.

När det gäller förslagen som syftar till bättre statistik bör det beaktas att de kan ha direkt påverkan på varandra, särskilt när det gäller statistik över antal hästar. Det är beroende av när uppdragen ges och hur de slutligen formuleras. Det handlar om förslaget att Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram nödvändiga system och lämpliga parametrar, bland annat antal hästar och anläggningar med häst samt produktions- och lönsamhetsmått, för att regelbundet kunna sammanställa data och följa utvecklingen av hästföretagandet och hästnäringen i Sverige, respektive förslaget att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att utveckla system för och införa digi- tala hästpass som komplement till dagens fysiska hästpass.

Behov av informationsinsatser

Utredaren bedömer att inga speciella informationsinsatser behövs. Flera förslag kräver dock någon form av informationsinsats vid genomförande på sedvanligt sätt via de berörda myndigheterna.

461

Konsekvensutredning

SOU 2025:58

6.5.8Utvärdering av förslagens konsekvenser

Här beskrivs hur och när konsekvenserna av utredarens förslag kan utvärderas.

Utredarens förslag när det gäller företagande innebär uppdrag till Jordbruksverket och förslag till regeringen om initiativ till för- fattningsändringar samt att genomföra justeringar i Sveriges strate- giska plan för nästkommande programperiod inom den EU-gemen- samma jordbrukspolitiken (GJP). Det innebär att det är svårt i nuläget att se hur och när konsekvenser av förslagen kan utvärderas. Svårigheten beror också på att det är flera faktorer som påverkar än endast förslagen, och att det är svårt att isolera effekten av de insatser som görs utifrån förslagen. Den direkta effekten av respektive förslag är därför svår att mäta. När det gäller uppföljning kan det vara lämpligt cirka två till tre år efter införandet.

Utredarens förslag när det gäller yrkesutbildning för hästnäringen syftar ytterst till att bidra till kompetensförsörjningen inom hästnär- ingen. Förslagen kan därför följas upp i tre steg; hur regeringen och myndigheterna har genomfört sina åtaganden enligt förslagen, hur effekten har blivit när det gäller antal sökande till utbildningar respek- tive hur arbetsgivare och arbetstagare uppfattar matchningen av arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas behov. Staten bör ta ansvar för uppföljning av de två första stegen medan branschen bör ta ansvar för uppföljning av effekten för matchning på arbetsmarknaden.

Utredarens förslag när det att tillgängliggöra hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort, är svårare att följa upp. Detta beror på att det är flera faktorer som påverkar deltagande och att det är svårt att isolera effekten av de insatser som görs utifrån förslagen. Den direkta effekten av respektive förslag är därför svår att mäta. Det som är rela- tivt enkelt att följa upp är de insatser som görs, exempelvis avsätt- ning av medel för investering och drift av anläggningar samt antal ansökningar för att starta och driva nya hästverksamheter. På en mer övergripande nivå är det möjligt att följa upp antal deltagare i häst- sport och fritidsverksamhet i stallmiljö, utvecklingen av deltagar- avgifter etcetera. De långsiktiga konsekvenserna av de positiva effek- terna på barns och ungas fysiska och psykiska hälsa samt sociala utveckling baserat på deltagande i hästverksamheter är även fortsatt ett intressant forskningsområde.

462

SOU 2025:58

Konsekvensutredning

6.6Förslagens påverkan på kommuner och regioner

Utredarens förslag bedöms inte inskränka den kommunala självsty- relsen. Förslagen innebär inga förändringar av kommunala befogen- heter eller skyldigheter, grunderna för kommunernas eller regioner- nas organisation eller verksamhetsformer.

Förslaget att regeringen ska ta initiativ till att justera bestämmel- serna om bygglov och strandskydd så att även hästhållning räknas upp då areella näringar preciseras kan eventuellt i ett senare steg påverka kommunerna. Även förslaget att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka möjligheten att inrätta en anläggnings- fond enligt den modell som inrättats i Danmark, kan i förlängningen eventuellt påverka kommunerna. Exempelvis kan dessa förslag kom- ma att beröra balansen mellan statlig styrning och det kommunala självstyret.

I betänkandet finns också några bedömningar som rör kommu- ner och regioner.

6.7Bedömning av förslagen i förhållande till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Utredaren har inte lämnat några förslag till författningsändringar. Utredarens förslag bedöms vara i överensstämmelse med de skyl- digheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

463

Referenser

Almega. 2024. Rapport Reformpaket för ett växande Sverige.

Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen. 2025. www.asvt.se/utbildning.

Collie.eu. 2024. Pers. medd.

Beridna högvakten. 2025. Beridna högvaktens optionsprogram för svenskt varmblod. https://www.beridnahogvakten.se/wp- content/uploads/2025/01/bhv_optionsprogram_A4_250131.pdf.

Boverket. 2021. Miljöer för idrott och fritid. Rapport 2021:6.

Cederberg, C. & Henriksson, M. 2020. Chalmers tekniska högskola.

Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori. Gräsmarkernas användning i jordbruket.

Centrum för idrottsforskning. 2022. Idrottsanläggningar – i dag och i morgon: Om behov, tillgänglighet och konkurrerande intressen. 2022:2.

Eftang, S., et al. 2023. Applied Animal Behaviour Science 269 (2023) 106112. Sheep’s learning ability and behavioural response to a fully automated virtual fencing system.

Ekonomistyrningsverket. 2025. Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sveriges lantbruksuniversitet.

Entreprenörskapsforum. 2023. Rapport – Kvinnors entreprenörskap i Sverige.

ESF-rådet. 2025. Webbplats: https://www.esf.se/socialfondsprogrammet-esf-2021-2027.

Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”). https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0429.

465

Referenser

SOU 2025:58

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. (Text av betydelse för EES.)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda.

European Commission. TRACES NT. https://webgate.ec.europa.eu/IMSOC/tracesnt- help/Content/en/index.html.

EU-kommissionen. 2024. Proposal for a Council Recommendation on a reinforced Quality Framework for Traineeships (COM(2024) 133).

Finansdepartementet. 2020. Ett förenklat och effektivt regelverk för bland annat bygglov. Dir. 2020:4.

Fjord Aaser, M., et al. 2022. Animals 22, 12, 842. Is virtual fencing an effective way of enclosing cattle? Personality, herd behaviour and welfare.

Fuchs, P., et al. 2024. Journal of Animal Science, Volume 102, skae024. Stress indicators in dairy cows adapting to virtual fencing.

Hamid, D., et al. 2022. Animal 16 (9).

Heldt, T, Macuchova, Z & Alnyme, O. 2018. Samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Skattningar baserat på en B.I. – modell av hästnäringen för 2016. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, ISSN 1650-5581; 2018:4.

Hushållningssällskapet Halland. C. Dyrendahl. 2025. Rapport till Hästutredningen LI 2024:05.

Hushållningssällskapet. 2025. Pers. medd.

Hästnäringen i siffror. https://hastnaringen-i-siffror.se/home.aspx.

Hästnäringen i siffror. Underlagsrapport. 2016. https://2016.hastnaringen-i-siffror.se/pdfReports/rep2016.aspx.

Hästnäringen i siffror. 2018. Rapport. Hästnäringen i siffror – viktigare än du tror.

466

SOU 2025:58

Referenser

https://hastnaringen.se/app/uploads/2018/12/hastnaringen-i- siffror-viktigare-an-du-tror-2018.pdf.

Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i-siffror.se/.

Hästnäringen i siffror. 2019. https://hastnaringen-i- siffror.se/socialEcoAna.aspx?rid=1000.

Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2015. Morgondagens hästjobb och utbildning.

Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2018. Rapport Scandinavian Research AB. Tracking, utvecklingen av Arbetsgivarvarumärket, Hästnäringen.

Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. 2021. Rapport. Hästar och uppfödare i Sverige. Nyckeltal för svensk hästuppfödning under åren 2016–2020.

Institutet för näringslivsforskning. 2025. The Role of Specialized Knowledge and ‘Know-How’ for Firm Productivity: Evidence from the Equine Industry.

Irish Government. 2024. Areas of Natural or other specific Constraints, ANC. www.gov.ie.

Jordbruksverket. 2016. Hästar och anläggningar med häst 2016. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden JO 24 SM 1701.

Jordbruksverket. 2018. Hästhållning i Sverige 2016. Jordbruksverkets Rapport 2018:12. Jordbruksverket. 2019. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förprövning, SJVFS 2019:12. L35.

Jordbruksverket. 2020. Jordbruksverkets officiella statistik.

Jordbruksverket. 2020. Jordbruksstatistik sammanställning 2020. https://jordbruksverket.se/om- jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik.

Jordbruksverket. 2021. Statens jordbruksverks föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förprövning SJVFS 2019:12, SJVFS 2021:29. L35.

Jordbruksverket. 2021. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruks- verks föreskrifter och allmänna råd om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa, SJVFS 2021:13.

Jordbruksverket. 2023. Förprövningsstatistik för år 2022.

467

Referenser

SOU 2025:58

Jordbruksverket dnr 5.2.17-01715/2023.

Jordbruksverket. 2023. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra, sak nummer D 35/L 41.

Jordbruksverket. 2024. Förprövningsstatistik för år 2023. Jordbruksverket dnr 5.2.17-00226/2024.

Jordbruksverket. 2024. Kompensationsstöd. Jordbruksverket.se.

Jordbruksverket. 2024. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2024:22) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:13) om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa, sak nummer 3. JK.

Jordbruksverket. 2024. Skrivelse. Dnr 5.7.17-02097/2024. Jordbruks- verket. 24-12-05. Redovisning av regeringsuppdrag. Förslag till ändring av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dnr 3.1.17-10 959/2024.

Jordbruksverket. 2025. Förprövningsstatistik för år 2024.

Jordbruksverket dnr 5.2.17-01637/2025.

Jordbruksverket. 2025. Tillstånd för verksamheter med hästar. https://jordbruksverket.se/djur/lantbruksdjur-och- hastar/hastar/skotsel-och-stallmiljo#h- Tillstandforverksamhetermedhastarochhasthallningistorreomfatt ning.

Jordbruksverket. 2025. Årsredovisning 2024.

Jordbruksverket. 2025. Statistik över antalet veterinärer. Dnr 1.5.4-15308/2024.

Jämställdhetsmyndigheten. 2022. Offentlig finansiering av företa- gande ur ett jämställdhetsperspektiv. Bilaga 2 till Jämställdhets- myndighetens rapport 2022:2.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 av den 10 juni 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur.

468

SOU 2025:58

Referenser

Kleerup, Jan och Rosén, Fredrik. 2020. Mervärdesskatt på prispengar i trav- och galoppverksamhet och andra ersättningar vars erhållande är underkastat viss slumpmässighet. Skattenytt, 2020, s. 632–646.

Kristoffersson, Eleonor. 2017. Mervärdesskatt vid idrottstävlingar och andra tävlingar. Svensk Skattetidning, 2017, s. 661 ff. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2020. PM M. Mörman

16 januari 2020.

Lantbrukarnas Riksförbund. 2024. Pers. medd.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Häst. 2024. Pers. medd. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2024. Grönt näringslivsindex kvartal 4–2024; https://www.lrf.se/las-mer/gront- naringslivsindex/.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. 2025. Grönt näringslivsindex kvartal 1–2025; https://www.lrf.se/las-mer/gront-naringslivsindex/.

Lantbrukarnas Riksförbund. 2025. Pers. medd.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF:s Jämställdhetsakademi. 2025. Rapport Gröna glastak & stövlar som skaver – Vad vi vet och vart

viska för jämställda gröna näringar. Lantbruksstyrelsen. 1991. Hästutredning. LBS 1991:4.

Livsmedelsverket Ruokavirasto. 2022. Kompensationsersättning i Finland år 2022. 7. Kompensationsersättning 2022 – Livsmedels- verket (ruokavirasto.fi).

Livsmedelsverket Ruokavirasto. 2023. Kompensationsersättning i Finland år 2023. Stödvillkor: Kompensationsersättning 2023 – Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi).

Ludvig & Co. 2023. Rapport. Travtränarnas Ekonomiprofil 2023.

Ludvig & Co. 2025-01-10. Pers. medd.

Luleå universitet. 2018. VC stereotypes about men and women aren’t supported by performance. Malin Malmström, Aija Voitkane, Jeaneth Johansson och Joakim Wincent. Harvard Business Review 15 mars 2018.

Magnusson, C. 2010. Arbetsmarknad och yrken inom svensk häst- näring 2010. http://www.hyn.se/pdf/Arbetsmarknad och yrken inom svensk hastnaring 2010.pdf.

Malmö stad, Fritidsförvaltningen. 2011. Ridskoleutredning Malmö 2011.

469

Referenser

SOU 2025:58

Malmö stad. 2017. Ridsport i Malmö – En utvärdering av Malmö stads satsning på ridsporten.

Maximez, D. 2024. Degree project/Independent project. SLU Uppsala Sweden.

Ministère de l’agriculture de la souveraineté alimentaire et de la forét. 2024. Pers. medd. www.agriculture.gouv.fr.

Ministry of Agriculture and Forestry of Finland. Food department, Rural Development Unit. 2025. Pers. medd.

Myndigheten för delaktighet. 2024. Att få det stöd man behöver – en rapport om hjälpmedel och delaktighet ur ett användarperspektiv. 2024:19.

Myndigheten för delaktighet. 2024. Årsredovisning 2023. Myndigheten för delaktighet.

Myndigheten för delaktighet. 2020. Aktiv fritid – Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel. 2020:6.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2022. Utanför- skap och unga – en socioekonomisk analys av värdet av främjande öppen fritidsverksamhet för unga. Rapport 2022.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2024. Myndigheten för ungdoms- och Civilsamhällesfrågor Årsredovisning 2023.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2024. Platsens betydelse – unga på landsbygd.

Myndigheten för yrkeshögskolan. 2024. Områdesanalys 2024 Häst.

Myndigheten för yrkeshögskolan. 2024. Resultat ansökningsomgång 2024.

Nordström, Sofia. 2023. Slumpmässighet och direkt samband inom hästverksamhet – en analys av begreppet ekonomisk verksamhet i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet, Examensarbete i skatterätt, höstterminen 2023. Uppsala universitet. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1827228/FULLTEXT01.pdf.

Parasportförbundet. 2024. Idrott som förändrar liv – Parasportens värde för individ och samhälle. Rapport 2024.

Pelin, Lars och Augustsson, Martin. 2009. Beskattning av hästgårdar och hästverksamhet. Svensk Skattetidning, 2009, nr 4, s. 366–381.

470

SOU 2025:58

Referenser

Påhlsson, Robert. 2006. Skatteverkets styrsignaler – en ny blomma i regelrabatten. Skattenytt, 2006, s. 401–418.

Prop. 1997/98:45 del 2 s. 87. Förarbeten till miljöbalken.

Prop. 2022/23:46. Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mer- värdesskatt.

Prop. S2025/00799 Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Regeringen. Lagrådsremiss 2024-01-16. Lättnader i strandskyddet – ett första steg.

Regeringen. Lagrådsremiss 2025-02-20. Ett nytt regelverk för bygglov.

Regeringen. 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/nytt- uppdrag-ska-starka-kvinnors-foretagande/.

Regeringen. 2024. Kommittédirektiv 2024-03-28. En bättre organi- sering av fastighetsbildningsverksamheten. Dir. 2024:34.

Regeringen. 2024. Kommittédirektiv 2024-06-13. En översyn av häst-

näringen – för företagande, kompetensförsörjning och inkludering. Dir. 2024:58.

Regeringen. 2024. Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap. LI2024/01428.

Regeringen. 2025. Uppdrag till Konkurrensverket om kartläggning av pristransparens inom djursjukvården. LI 2025/00548.

Regeringsbeslut. 2024-06-20. Uppdrag att ta fram förslag till ändring

av miljöersättningar i Sveriges strategiska plan för den gemen- samma jordbrukspolitiken. LI 2024/01363.

Regeringsbeslut. 2024-11-07. Uppdrag till Statens jordbruksverk att ta fram en förhandsbedömning om finansieringsinstrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. LI2024/02074.

Regeringsrättens årsbok. 1995. RÅ 1995:93.

Riksdagen. 2022. Tillkännagivande bet. 2021/22:CU3, rskr. 2021/22:212.

Riksidrottsförbundet. 2017. Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1.

471

Referenser

SOU 2025:58

Riksidrottsförbundet. 2023. RF och SISU:s uppdrag.

Riksidrottsförbundet. 2024. Rapport Smakar det så kostar det – Om föräldrars kostnader för barnens idrott. Riksidrottsförbundets FoU- serie 2024:5.

Riksidrottsförbundet. 2024. Rapport Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret? Riksidrottsförbundets FoU-serie 2024:6.

Riksidrottsförbundet. 2024. Verksamhetsinriktning 2024–2025 med ekonomiska planer.

Riksidrottsförbundet. 2024. Verksamhetsberättelse med årsredo- visningar 2023.

Riksidrottsförbundet/SCB. 2024. Svenska folkets relation till motion och idrott.

Riksidrottsförbundet. 2025. Verksamhetsberättelse med årsredo- visningar 2024.

Rosén, Fredrik och Nevander, Louise. 2019. Hästföretagare bedöms i särskild fålla. Skattenytt, 2019, s. 577–594.

Rydin, Urban och Antonsson, Jan. 2008. Beskattning av hästverk- samhet. Svensk Skattetidning, 2008, nr 4, s. 254–269.

Skatteverket. 2009. Hästverksamhet – gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/327478.html?d ate=2009-04-08, och Rättslig vägledning, Verksamheter av hobbybetonad karaktär.

Skatteverket. 2021. Ställningstagande: ”Beskattningsbar person – gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksam- het, mervärdesskatt”. Dnr 8-902676, 2021-04-13.

Skatteverket. 2025. Rättslig vägledning om verksamheter av hobby- betonad karaktär. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2024.6 /331130.html#h-Gransdragningen-mellan-hobby-och- naringsverksamhet (senast nedladdad 2025-01-23).

Skatteverket. 2025. Verksamheter av hobbybetonad karaktär | Rättslig vägledning | Skatteverket.

Skatteverket. 2025. Vad är näringsverksamhet? | Skatteverket.

472

SOU 2025:58

Referenser

Skatteverket. 2025. Beskattningsbara personer med liten årsomsättning | Rättslig vägledning | Skatteverket.

Skatteverket. 2025. Beskattningsbar person – gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet, mervärdesskatt | Skatteverket. 2025. Rättslig vägledning | Skatteverket.

Skatteverket. 2025. Förmåner – Företag och organisationer | Skatteverket.

Skolverket. 2023. Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning. Skolverket rapport 2023:12.

Skolverkets författningssamling. 2010. Förordning om examensmål för gymnasieskolans nationella program. SKOLFS 2010:14.

Skolverkets författningssamling. 2010. Gymnasieförordning. SKOLFS 2010:2039.

Sonne, C. 2022. Animals 12, 3017. Cortisol in manure from cattle enclosed with Nofence virtual fencing.

Statens offentliga utredningar. 2001. Alternativmedicinsk behandling av djur. SOU 2001:16.

Statens offentliga utredningar. 2015. En yrkesinriktning inom teknik- programmet. Delbetänkande av Yrkesprogram-utredningen.

SOU 2015:29.

Statens offentliga utredningar. 2020. En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. SOU 2020:51.

Statens offentliga utredningar. 2021. Ett nytt regelverk för bygglov. SOU 2021:47.

Statens offentliga utredningar. 2022. Bättre förutsättningar inom djurens hälso-och sjukvård. SOU 2022:58.

Statens offentliga utredningar. 2023. Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar. SOU 2023:31.

Statens offentliga utredningar. 2023. Areella näringar vid vatten. SOU 2023:103.

Statens offentliga utredningar. 2023. En översyn av kontrollorganisa- tionen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag. LI 2023:09, dir. 2023:170 och dir. 2024:117.

Statens offentliga utredningar. 2024. Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56.

473

Referenser

SOU 2025:58

Statens offentliga utredningar. 2024. Översyn av jordförvärvslagen. LI 2023:07, dir. 2023:157.

Statens offentliga utredningar. 2024. Delbetänkandet SOU 2024:73. Juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente.

Statens offentliga utredningar. 2024. Fler vägar till arbetslivet. SOU 2024:74.

Statistiska centralbyrån, SCB. 2021. Trender och Prognoser 2020 Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035.

Statistiska centralbyrån, SCB. 2024. På tal om kvinnor och män. 1654–1707 (Online).

Statsrådets förordning om företagsstöd för landsbygden under finansieringsperioden 2023–2027 (646/2023). https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2023/20230646.

Statsrådets förordning om styrning av investeringsstöd för gårds- bruk (266/2023). https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2023/20230266.

Stuteriveterinärföreningen. 2025. Pers. medd.

Svensk författningssamling. 1970. Fastighetsbildningslag. SFS 1970:988.

Svensk författningssamling. 1979. Jordförvärvslag. SFS 1979:230. Svensk författningssamling. 1990. Köplag. SFS 1990:931.

Svensk författningssamling. 1990. Konsumentköplag. SFS 1990:932.

Svensk författningssamling. 1993. Högskoleförordning. SFS 1993:100.

Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.

Svensk författningssamling. 2002. Förordning om Centrum för idrottsforskning. SFS 2002:787.

Svensk författningssamling. 2009. Förordning om Yrkeshögskolan. SFS 2009:130.

Svensk författningssamling. 2010. Socialförsäkringsbalk. SFS 2010:110.

Svensk författningssamling. 2010. Plan- och bygglag. SFS 2010:900.

Svensk författningssamling. 2010. Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

474

SOU 2025:58

Referenser

Svensk författningssamling. 2011. Lag om ändring i Plan- och bygglagen (2010:900). SFS 2011:335.

Svensk författningssamling. 2011. Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer.

Svensk författningssamling. 2015. Förordning om statsbidrag till Folkbildningen. SFS 2015:218.

Svensk författningssamling. 2018. Djurskyddslag. SFS 2018:1192.

Svensk författningssamling. 2019. Djurskyddsförordning. SFS 2019:66.

Svensk författningssamling. 2022. Förordning om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. SFS 2022:1826.

Svensk författningssamling. 2022. Konsumentköplag. SFS 2022:260.

Svensk författningssamling. 2024. Förordning med instruktion för Myndigheten för delaktighet. SFS 2024:78.

Svensk författningssamling. 2024. Förordning (2024:107) om stöd för en nationell yrkesutbildning.

Svensk Galopp. 2025. www.svenskgalopp.se/utbildning.

Svensk Travsport. 2024. https://www.travsport.se/arkiv/nyheter/2024/oktober/hastar-i- traning-och-licenser-15-oktober/.

Svensk Travsport. 2025. www.travsport.se/utbildning/travsportens-utbildningar/var- utbildningsverksamhet.

Svensk Travsport, Varför följer inte Skatteverket Högsta förvaltnings- domstolens prejudicerande dom och vem på Skatteverket har ansvaret för det? https://www.travsport.se/arkiv/nyheter/2024/oktober/varfor- foljer-inte-skatteverket-hogsta-forvaltningsdomstolens- prejudicerande-dom-och-vem-pa-skatteverket-har-ansvaret-for- det/ (senast nedladdad 2025-01-23).

Svenska hovslagareföreningen. 2025. www.hovslagareforeningen.se.

Svenska Islandshästförbundet. 2025. www.icelandichorse.se/utbildning.

Svenska Ridsportförbundet. 2022. Lathund Aktivera och engagera äldre.

Svenska Ridsportförbundet. 2024. Käpphästhandboken.

475

Referenser

SOU 2025:58

Svenska Ridsportförbundet. 2025. Pers. medd.

Svenska Ridsportförbundet. 2025. https://ridsport.se/om- oss/statistik.

Svenska Ridsportförbundet. 2025. www.ridsport.se/utbildning.

Svenska Ridsportförbundet. 2025. Informationsmaterial Världens bästa ridskola.

Svenskt friluftsliv. 2023. Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta – En kunskapssammanställning om friluftslivets betydelse för folkhälsa och ett hållbart samhälle. Rapport 2023.

Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum. 2024. Rapport – Indikatorer över kvinnors företagande.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 2015. Göransson,

E. & Lundqvist, P. Företagare inom de gröna näringarna i Nordvästra Skåne – framtidstro och tillväxt? https://res.slu.se/id/publ/102515.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2020. Byråkratin i lantbruket belastar och kostar. Rapport 2020:7.

Sveriges lantbruksuniversitet, HIR Skåne, Växa Sverige, Lantbrukarnas riksförbund och Hushållningssällskapet Halland.

2021. Metodutveckling för regelförenkling – projekt. Faktablad: Fortsatt ökning av antalet lagkrav för lantbruket.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 2021. Hästunderstödda insatser – samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet. Rapport nummer 10.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 2023. Hippologprogrammets framtida utveckling.

Swedish Warmblood Association, SWB. 2025-01-24. Pers. medd. Swedish Warmblood Association, SWB. 2025. www.swb.org. Tillväxtverket. 2015. 25 år med kvinnors företagande – från osynligt

till drivkraft för tillväxt. Publikationsnummer: Info 0586. Tillväxtverket. 2023. Uppdrag om kvinnors företagande.

KN2023/02624. Dnr Ä 2023-1671.

Tillväxtverket 2023. Rapport. Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2022. Dnr Ä 2023-2451.

Tillväxtverket 2024. Regler som påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft 2023. Dnr Ä 2024-877.

476

SOU 2025:58

Referenser

Tillväxtverket. 2025. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/omtillvaxtverket/eufonder /regionalfonden/malochinriktningforregionalfonden.1729.html.

Tjernberg, Mats. 2018. Skatterättslig tolkning. Iustus förlag.

Tjernberg Skattekonsult AB. M. Tjernberg, professor i offentlig rätt, skatterätt. 2025. Rapport till Hästutredningen, LI 2024:05.

Ung Företagsamhet. 2025. https://ungforetagsamhet.se/.

Wahlund, L. & Hiron, M. 2023. Virtuella stängsel: ett flexibelt verktyg för skötsel av naturbetesmarker. SustAinimal Reports #2, 2023.

Waterhouse, T. 2023. Livestock. September/October 2023.

Vol. 28 No 5.

Rättsfallsförteckning kap. 3 Utredningens kartläggning av regelverk och vägledningar på skatteområdet

Inkomstskatt

RÅ 1960 Fi 903

RÅ 1964 ref. 9

RÅ 1968 Fi 1953

RÅ 1973 ref. 52

RÅ 1973 Fi 633

RÅ 1974 ref. 85

RÅ 2010 ref. 111

Mervärdesskatt

C-230/94, Enkler

C-263/11, Rēdlihs

C-432/15, Baštová

HFD 2019 ref. 68

HFD 2022 ref. 3

HFD 2024 ref. 44

477

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2024:58

En översyn av hästnäringen – för företagande, kompetensförsörjning och inkludering

Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2024

Sammanfattning

En särskild utredare ska se över möjligheterna att underlätta företag- ande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten. Utredaren ska också kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetens- utveckling inom hästnäringen. Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för flera.

Utredaren ska bland annat

•föreslå åtgärder för att stärka företagandet och öka sysselsättningen inom hästnäringen, särskilt i landsbygderna,

•kartlägga hästnäringens behov av kompetensförsörjning och kom- petensutveckling på olika nivåer och vid behov föreslå effektiva och ändamålsenliga utbildningar som är anpassade till behoven i häst- näringen och arbetsmarknaden i stort samt efterfrågan från de som vill studera hästinriktade utbildningar, och

•föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och unga i hela landet.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2025.

479

Bilaga 1

SOU 2025:58

Uppdraget att stärka företagandet och öka sysselsättningen inom hästnäringen

Sverige har en framstående hästnäring med många utövare och stora internationella framgångar. Efterfrågan på hästar samt hästrelaterade varor och tjänster ger upphov till arbetstillfällen, inte minst i lands- bygderna.

Hästen var länge ett nyttodjur i Sverige, men med den starka tek- niska utveckling som tog fart efter andra världskriget minskade antalet hästar kraftigt. Nya användningsområden för hästar har dock lett till att Sverige i dag är ett av Europas hästtätaste länder.

Hästnäringen omsätter ca 32 miljarder kronor per år och utgör en viktig del av de gröna näringarna. Till stor del är den en upplevelse- näring som bidrar till hållbar utveckling i hela landet, samtidigt som den möjliggör diversifiering vilket minskar sårbarheten hos företag i landsbygderna. Totalt omfattar hästnäringen ca 18 000 helårssyssel- sättningar. Antalet människor som på olika sätt arbetar i branschen är nästan dubbelt så stort eftersom deltidssysselsättning är vanligt. Företagen är oftast små med inga eller ett fåtal anställda.

Att hästnäringen växer återspeglas i utvecklingen av antalet hästar i Sverige. År 2004 skattades antalet hästar till ungefär 300 000. Vid den senaste skattningen 2016 var antalet hästar ungefär 360 000. Det är en ökning med 20 procent. Samtidigt har antalet nötkreatur minskat och hästarna fyller en viktig roll i att hålla landskapet öppet genom bete och foderproduktion.

Av Sveriges ca 360 000 hästar finns ungefär en fjärdedel inom när- ingsverksamhet. För att hästverksamhet ska klassas som näringsverk- samhet ska den utgöra förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Många hästverksamheter bedöms ofta som hobby- verksamhet då verksamheten inte anses vara yrkesmässig och själv- ständig förvärvsverksamhet. Det gäller till exempel tävlings- och avels- verksamheter då många av dessa saknar tydliga affärsplaner som kan visa på lönsamhet över tid. Det finns potential för att få fler hästägare att gå från hobbyverksamhet till att bedriva näringsverksamhet, men också för att få fler företag att utveckla sin näringsverksamhet.

Hästnäringen är också viktig för att främja ett jämställt företag- ande. I jordbruksföretag är knappt 80 procent av driftsledarna män. Samtidigt är 90 procent av hästhållarna vid såväl ridskolor som tur- ridningsföretag kvinnor.

480

SOU 2025:58

Bilaga 1

Hästen bidrar dessutom till en ökad attraktionskraft i landsbyg- derna. Att ha möjlighet att hålla häst bidrar till en ökad attraktivitet för landsbygdsområdena vilket skapar positiva effekter för landsbyg- dernas utveckling.

Utredaren ska därför

•kartlägga hur hästnäringen ser ut och har utvecklats i Sverige samt identifiera vilka hinder som finns för affärsutveckling,

•kartlägga regelverket och vägledningar i syfte att fler hästverksam- heter på sikt kan bedrivas på ett sätt som gör att verksamheten kan klassas som näringsverksamhet och inte som hobby,

•föreslå åtgärder för att underlätta företagande, stärka lönsamheten och öka sysselsättningen inom hästnäringen, särskilt i landsbyg- derna, samt

•i utformningen av förslagen, beakta kostnadseffektivitet och sam- hällsekonomisk lönsamhet.

Det finns ett avtal mellan staten och Svensk Travsport och Svensk Galopp som innehåller bl.a. bestämmelser om medel som ska avsät- tas av förbunden till Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn i Sverige med särskilt fokus på utbildning, avel och uppfödning. Utredaren ska inte föreslå någon ändring gällande de medel som avsätts till HNS i en- lighet med avtalet eller föreslå åtgärder eller bedömningar på skatte- området. Utredaren ska inte heller föreslå åtgärder som utökar det stat- liga åtagandet inom hästnäringen.

Uppdraget att kartlägga utbildningsbehovet inom hästnäringen

HNS stiftades 1992 på initiativ av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Syftet var och är fort- farande att hantera nationella frågor med koppling till hästhållning, och med särskilt fokus på utbildning, avel och uppfödning.

HNS är engagerat i näringens utbildningar samt medfinansierar flera utbildningar, däribland en betydande andel av hippologprogram- met. Hippologprogrammet är en högskoleutbildning med inriktning mot hästkunskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som inrät- tades efter förslag i propositionen Stöd till ekologisk odling och träd-

481

Bilaga 1

SOU 2025:58

gårdsnäring, m.m. (prop. 1993/94:157). I propositionen anförs bland annat att ett villkor för en högskoleutbildning med inriktning mot häst- kunskap bör vara att SLU kan få till stånd en långsiktigt bindande över- enskommelse med företrädare för hästsporten om medfinansiering motsvarande ungefär samma belopp som statens finansiering. Hippo- logprogrammet är den enda högskoleutbildningen med inriktning mot hästkunskap i Sverige. Generellt för högskoleexamina gäller att dessa ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket även gäller hippologprogrammet.

Kompetensförsörjningen är viktig för hästnäringens utveckling. Förutom hippologprogrammet finns flera andra hästutbildningar, där- ibland naturbruksgymnasium, folkhögskola samt flera yrkesutbild- ningar. Hästnäringens förbund och organisationer erbjuder också olika kurser och fortbildning. Utbildningarna är spridda över flera verksam- hetsutövare med delvis överlappande funktioner.

Utredaren ska därför

•kartlägga hästnäringens behov av kompetensförsörjning och kom- petensutveckling på olika nivåer,

•kartlägga vilka utbildningar som finns inom hästområdet och iden- tifiera eventuella överlapp som finns mellan existerande utbild- ningar, samt

•vid behov föreslå effektiva och ändamålsenliga utbildningar som täcker hästnäringens och arbetsmarknadens behov samt efter- frågan från de som vill studera hästinriktade utbildningar.

Uppdraget att analysera och föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och ungdomar

Barn och ungdomar har behov av en trygg, aktiv och meningsfull fritid. För att förebygga utanförskap krävs tidiga insatser och möjligheter för barn och unga att ha en meningsfull fritid. En strukturerad fritid med aktiviteter som är organiserade, ledarledda och regelbundna har positiva effekter på barns fysiska och psykiska hälsa. Det kan också skapa förutsättningar för att förebygga beroendesjukdom, krimina- litet och psykisk ohälsa.

Endast två av tio unga når den dagliga rekommendationen för fys- isk aktivitet. Strukturerade fritidsaktiviteter som erbjuder en god möj-

482

SOU 2025:58

Bilaga 1

lighet för rörelse och fysisk aktivitet behöver tillvaratas i större ut- sträckning. Intresset för hästar är stort hos barn och unga. Ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott och Sveriges största parasport. Inom hästsporten, som består av ridning, trav och andra aktiviteter med hästar bedrivs en omfattande verksamhet för ryttare och kuskar med funktionsnedsättning. Nästan hälften av alla ridskolor erbjuder verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning.

Det finns ca 450 ridskolor runt om i Sverige med en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Flera ridskolor har också särskilt rik- tade projekt för att tillgängliggöra sporten för fler unga som annars inte kommer i kontakt med idrotten. Förutom ridskolor finns också många travskolor. En lägre tröskel för att delta i hästsport bör göra det möjligt för fler unga att ta del av sporten.

Även om hästsporten involverar många barn och ungdomar så finns det alltjämt utmaningar. Det kan till exempel handla om ökade kostnader för att delta och svårigheter att ta sig till aktiviteten. Inom hästsporten finns också utmaningar i ett ojämställt deltagande och ett lågt deltagande för barn och unga med utländsk bakgrund. Det finns ett behov av att undersöka hur hästsporten kan tillgängliggöras för fler barn och ungdomar i Sverige.

Områden där utanförskapet är stort ligger ofta i stadens utkanter med en geografisk närhet till tätortsnära landsbygd där en stor majo- ritet av landets hästar finns. Hästsporten har därmed en möjlighet att bryta socialt utanförskap genom att fungera som en brygga mellan olika delar av samhället.

Flera idrotts- och fritidsverksamheter har liknande utmaningar att få unga att delta. Här bör man kunna dra lärdom över idrottsgrän- serna. Ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan hästsporten och den övriga idrottsrörelsen kan bidra till ökad delaktighet.

Utredaren ska därför

•analysera vilka hinder som begränsar deltagandet i hästsport och hur dessa kan lösas samt vilka effekter en ökad delaktighet skulle kunna få för samhället,

•analysera hur hästsporten och den övriga idrottsrörelsen kan lära av varandra för att skapa ökad delaktighet, hälsa och en menings- full fritid, samt

483

Bilaga 1

SOU 2025:58

•föreslå åtgärder som tillgängliggör hästsporten för fler barn och unga i hela landet, med särskilt fokus på områden där utanförskapet är stort.

Uppdraget omfattar inte åtgärder eller bedömningar på skatteområdet.

Konsekvensbeskrivningar

De förslag som utredningen lämnar ska ha sin grund i en konsekvens- utredning i enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvens- utredningar, inklusive en analys av de samhällsekonomiska effekterna av olika alternativ.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska i sitt arbete inhämta synpunkter och upplysningar från berörda myndigheter, utbildningsväsendet, organisationer, företag och andra aktörer relevanta för uppdraget, särskilt Statens jordbruks- verk, Tillväxtverket, Hästnäringens Nationella Stiftelse och bransch- avdelningen för hästfrågor hos Lantbrukarnas Riksförbund.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2025.

(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)

484

Statens offentliga utredningar 2025

Kronologisk förteckning

1.Skärpta krav för svenskt medborgar- skap. Ju.

2.Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Ju.

3.Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. Fi.

4.Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. Fi.

5.Avgift för områdessamverkan

– och andra åtgärder för trygghet

i byggd miljö. LI.

6.Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. Fö.

7.Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. KN.

8.Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. U.

9.På språklig grund. U.

10.En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. S.

11.Straffbarhetsåldern. Ju.

12.AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Fi.

13.En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. Fi.

14.En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. KN.

15.Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare. Volym 1 och 2. S.

16.Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Ju.

17.Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. LI.

18.Ett likvärdigt betygssystem. Volym 1 och 2. U.

19.Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. U.

20.Kommunal anslutning till Utbetal- ningsmyndighetens verksamhet. Fi.

21.Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). KN.

22.Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. KN.

23.Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. Ju.

24.Publiken i fokus

– reformer för ett starkare filmland. Ku.

25.Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. A.

26.Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. U.

27.En socionomutbildning i tiden. U.

28.Frihet från våld, förtryck och utnytt- jande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. A.

29.Ökad kvalitet hos Samhall

och fler vägar till skyddat arbete. A.

30.Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. Fi.

31.Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. Ju.

32.Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. LI.

33.Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. Ju.

34.Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. Ju.

35.Etableringsboendelagen

– ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. A.

36.Skydd för biologisk mångfald i havs- områden utanför nationell jurisdiktion. UD.

37.Skärpta villkor för friskolesektorn. U.

38.Att omhänderta barn och unga. S.

39.Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. S.

40.Säkrare tivoli. Ju.

41.Pensionsnivåer och pensionsavgiften

–analyser på hundra års sikt. S.

42.Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. Ju.

43.Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande

i bristsituationer. S.

44.Förbättrat stöd i skolan. U.

45.Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. Ju.

46.Tryggare idrottsarrangemang. Ju.

47.Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? KN.

48.Stärkt pandemiberedskap. S.

49.Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Ju.

50.En ny nationell myndighet för viltförvaltning. LI.

51.Bättre förutsättningar för klimatanpassning. KN.

52.Ökad insyn i politiska processer. Ju.

53.Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd

för vissa grupper. S.

54.Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Ju.

55.En reformerad samhällsorientering för bättre integration. A.

56.Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Ju.

57.Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Ju.

58.En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. LI.

Statens offentliga utredningar 2025

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. [25]

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. [28]

Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete. [29]

Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. [35]

En reformerad samhällsorientering för bättre integration. [55]

Finansdepartementet

Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. [3]

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. [4]

AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12]

En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. [13]

Kommunal anslutning till Utbetalnings- myndighetens verksamhet. [20]

Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. [30]

Försvarsdepartementet

Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. [6]

Justitiedepartementet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap. [1]

Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. [2]

Straffbarhetsåldern. [11]

Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. [16]

Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. [23]

Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. [31]

Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. [33]

Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. [34]

Säkrare tivoli. [40]

Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. [42]

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. [45]

Tryggare idrottsarrangemang. [46]

Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. [49]

Ökad insyn i politiska processer. [52]

Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. [54]

Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. [56]

Polisiär beredskap i fred, kris och krig. [57]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. [7]

En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. [14]

Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). [21]

Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. [22]

Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? [47]

Bättre förutsättningar för klimatanpassning. [51]

Kulturdepartementet

Publiken i fokus – reformer för ett star- kare filmland. [24]

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Avgift för områdessamverkan

–och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö. [5]

Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. [17]

Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. [32]

En ny nationell myndighet för viltförvaltning. [50]

En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. [58]

Socialdepartementet

En förändrad abortlag

–för en god, säker och tillgänglig abortvård. [10]

Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare Volym 1 och 2. [15]

Att omhänderta barn och unga. [38]

Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. [39]

Pensionsnivåer och pensionsavgiften

– analyser på hundra års sikt. [41] Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande i bristsituationer. [43]

Stärkt pandemiberedskap. [48]

Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper. [53]

Utbildningsdepartementet

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. [8]

På språklig grund. [9]

Ett likvärdigt betygssystem Volym 1 och 2. [18]

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. [19]

Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. [26]

En socionomutbildning i tiden. [27] Skärpta villkor för friskolesektorn. [37] Förbättrat stöd i skolan. [44]

Utrikesdepartementet

Skydd för biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. [36]

Referenser.......................................................................	465
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2024:58...........................................	479

Utredarens inledande ord ...................................................			15
Sammanfattning ................................................................			17
1	Utredningens uppdrag och arbete................................		43
1.1	Utredningens direktiv.............................................................		43
1.2	Avgränsningar och definitioner .............................................		44
	1.2.1	Avgränsningar..........................................................	44
	1.2.2	Definitioner .............................................................	45
1.3	Utgångspunkter för arbetet ...................................................		46
1.4	Utredningens arbete ...............................................................		47

		i hästnäringen ..........................................................	84
3	Stärkt företagande och ökad sysselsättning ...................		87
3.1	Utredningens uppdrag ...........................................................		87
3.2	Hästföretagandet i Sverige .....................................................		87
3.3	Hästföretagens bidrag till lantbruket och samhället ............		88
	3.3.1	Hästföretagen är en viktig del i svenskt lantbruk....	88
	3.3.2	Hästföretagen bidrar i hög grad till samhället.......	89

		ekonomiska situation ............................................	140
	3.9.2	Ridskolors ekonomi ..............................................	141
	3.9.3	Regeringsuppdrag om finansieringsinstrument...	142
	3.9.4	Regionalfonden......................................................	142
3.10	Regler, administration och kontroll ....................................		143
	3.10.1	Regler och administration ökar ............................	143
	3.10.2	Tillämpning av lagstiftningen och kontroller ......	146
	3.10.3	Verksamt.se – myndighetsstöd för företagare.....	148
3.11	Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU .......................		148

Innehåll		SOU 2025:58
6.5.4	Ekonomiska konsekvenser för enskilda ..............		456
6.5.5	Andra relevanta konsekvenser
	och samhällseffekter .............................................		456
6.5.6	Åtgärder som vidtagits för proportionalitet........		460
6.5.7	Ikraftträdande och informationsinsatser .............		460
6.5.8	Utvärdering av förslagens konsekvenser .............		462
6.6 Förslagens påverkan på kommuner och regioner...............			463