till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:911 av Malcolm Momodou Jallow (-)
Ansvarsutkrävande för svenska medborgares deltagande i internationella väpnade konflikter
Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att svenska medborgare som deltagit i internationella väpnade konflikter kan utredas och hållas ansvariga om det finns misstanke om att de varit delaktiga i krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller andra allvarliga brott enligt internationell rätt, och om regeringen har övervägt att införa eller stärka mekanismer för sådant ansvarsutkrävande i likhet med de åtgärder som vissa andra demokratier har infört.
För regeringen är det av yttersta vikt att de som begår krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller andra allvarliga brott mot folkrätten ställs till svars för sina handlingar. Svenska domstolar har långtgående möjligheter att döma svenska medborgare till ansvar för sådana allvarliga brott, även om brottet har begåtts utomlands. Det finns flera exempel i närtid där svenska medborgare lagförts för krigsförbrytelser, t.ex. dömdes en svensk kvinna under 2025 för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse som begåtts i Syrien.
De brottsbekämpande myndigheterna arbetar aktivt för att utreda den här typen av allvarliga brott. Inom både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten finns särskilda enheter som är specialiserade på att utreda bl.a. krigsförbrytelser och andra allvarliga brott mot folkrätten. Vid de enheterna finns specialiserad personal med kompetens och erfarenhet av att utreda sådana brott. Myndigheterna har ett omfattande samarbete med myndigheter och organisationer i andra länder för att bl.a. samla in bevis. Åklagarmyndigheten har också en aktiv roll i EU:s byrå för straffrättsligt samarbete, Eurojust, där nationella rättsliga myndigheter samarbetar med varandra för att bekämpa organiserad, gränsöverskridande brottslighet. Även Polismyndigheten deltar aktivt i EU:s brottsbekämpande samarbete, exempelvis genom Europol, där nationella polismyndigheter samverkar för att förebygga och bekämpa organiserad och gränsöverskridande brottslighet.
De svenska brottsbekämpande myndigheterna har också ett mångårigt engagemang i olika internationella organ som jobbar med ansvarsutkrävande för allvarliga internationella brott. Till exempel bidrar både svenska åklagare och poliser till arbetet vid ICC i Haag. De utsända har där bidragit bl.a. till ansvarsutkrävande för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Det av stor vikt att myndigheterna har förutsättningar att arbeta aktivt för att utreda och lagföra den här typen av allvarliga brott, vilket regeringen bedömer att de har.
Stockholm den 26 juni 2026
Gunnar Strömmer