till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:414 av Robert Olesen (S)
Dimensionering av gymnasie- och vuxenutbildning
Robert Olesen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att dimensioneringen av gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i högre grad baseras på framtida kompetensbehov – där regioner, kommuner, arbetsgivare och branschorganisationer ges reellt genomslag i bedömningarna – och inte huvudsakligen på historisk statistik.
Den så kallade dimensioneringsreformen syftar till att underlätta för både ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden samt att stärka kompetensförsörjningen inom välfärden och näringslivet. För att skapa förutsättningar att uppnå detta ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Kommunerna och de fristående huvudmännen ansvarar för dimensioneringen av gymnasieskolan och komvux. Arbetet ska ske med utgångspunkt i de planeringsunderlag som Statens skolverk tar fram. Planeringsunderlagen är indelade per län och såväl lokala, regionala och nationella behov på arbetsmarknaden vägs in. Vid bedömningen av arbetsmarknadens behov använder Skolverket flera olika källor, bland annat prognoser från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån samt underlag från branschföreträdare och regionalt utvecklingsansvariga.
Robert Olesen framhåller att kommuner och regioner vill ha bättre möjligheter att väga in lokala och regionala prognoser, företagens investeringsplaner och branschernas långsiktiga kompetensbehov i planeringsunderlagen.
Skolverkets planeringsunderlag behöver ta hänsyn till flera faktorer, däribland antalet lediga arbeten, etableringsgrad och pensionsavgångar inom olika yrken. Även ungdomars och vuxnas efterfrågan på olika utbildningar ska ingå i underlagen. Det är viktigt att Skolverket kontinuerligt utvärderar och förbättrar sina planeringsunderlag samt för en dialog med de aktörer som tar fram arbetsmarknadsprognoser, med arbetslivets parter och med huvudmännen för gymnasieskolan och komvux.
Vilka underlag som bör användas och vilken vikt de ska ges i Skolverkets planeringsarbete är dock inte frågor där regeringen bör ha detaljerade synpunkter. Regeringen följer ändå implementeringen av dimensioneringsreformen noggrant.
Dimensioneringsreformen har hittills varit positiv. Reformen har bidragit till att arbetsmarknadens behov i högre grad beaktas vid planering och dimensionering av utbildningar. Samtidigt är reformen fortfarande relativt ny. Skolverkets planeringsunderlag och samverkan mellan huvudmän, arbetsgivare och andra aktörer kommer därför att fortsätta utvecklas och förbättras över tid.
Stockholm den 28 januari 2026
Lotta Edholm