till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:1015 av Björn Söder (SD)
Sveriges förmåga till satellituppskjutningar
Björn Söder har frågat mig hur jag ser på utvecklingen av Sveriges förmåga till satellituppskjutningar, och vad jag ämnar ta för initiativ för att tillse att Sverige inte hamnar på efterkälken.
Sverige har ett unikt geografiskt läge för satellituppskjutningar och en kompetent och aktiv rymdsektor där bland annat rymdbasen Esrange utgör en viktig resurs. Förmågan att genomföra satellituppskjutningar är en strategisk tillgång, inte enbart för vetenskaplig forskning utan också för nationell säkerhet och ekonomisk tillväxt. I den senaste forskningspolitiska propositionen föreslog regeringen den största rymdsatsningen någonsin med tre nationella rymdprogram – ett satellitprogram, ett för rymddata och ett för rymdteknik med dubbel användning - och en rymdforskarskola. Regeringen har genomfört satsningar i linje med Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden som antogs 2024. Grunden är den så kallade ”rymdmiljarden” som innebär cirka en miljard kronor 2024–2032 till Försvarsmakten för rymdlägesbild, utbyggnad av Esrange och svensk uppskjutningsförmåga. I januari 2026 aviserade regeringen ytterligare satsningar på ökad rymdförmåga, som innebar att 1,3 miljarder kronor tillkom utöver rymdmiljarden för anskaffning av ett tiotal militära spanings- och övervakningssatelliter de närmaste två åren. I vårändringsbudgeten för 2026 tillkom 386 miljoner kronor till SSC Space AB för Esranges uppskjutningsförmåga.
Dessa satsningar bidrar till utvecklingen av småsatelliter och nya uppskjutningsmetoder och skapar unika möjligheter för Sverige att stärka sin roll som en ledande rymdnation i Europa.
Stockholm den 16 september 2026
Lotta Edholm