av Denis Begic (S)
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Riksdagen har fattat beslut om prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov, som ska förenkla och effektivisera bygglovsprocessen. Reformen innebär bland annat att fler och större åtgärder i områden utan detaljplan får utföras utan bygglov och att bygglovsplikten för fasad- och vindsinredningar tas bort för småhus.
Samtidigt har en lång rad remissinstanser varit tydligt kritiska: Villaägarna, Bostadsrätterna, Sveriges Arkitekter, KTH, flera länsstyrelser, kommuner, domstolar och myndigheter som arbetar med byggande och fastighetstaxering. De varnar för att borttagandet av bygglovs- och anmälningsplikt riskerar att leda till felbyggnationer, osäkerhet i hela byggprocessen och ökade problem med tillsyn och samhällsplanering — särskilt i områden med tät bebyggelse eller kulturhistoriska värden.
Vi i oppositionen delar den oron. När förhandsprövningen minskar ökar i stället behovet av efterhandstillsyn, samtidigt som kommunernas intäkter från bygglovsavgifter minskar. Tillsyn får dessutom inte finansieras med avgifter utan faller fullt ut på kommunala skattemedel.
Regeringens reform gör att fler bygger utan kontroll i förväg, medan kommunerna förväntas ta ett större ansvar i efterhand – med mindre resurser.
Jag vill därför fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Har ministern för avsikt att säkerställa att kommunerna inte behöver kompensera för regeringens reform genom höjda skatter eller nedskärningar i annan verksamhet om kostnaderna för tillsynen ökar?