Kommenterad dagordning
Allmänna rådet
Statsrådsberedningen
Kansliet för allmänna rådet och Coreper I
Allmänna rådets möte den 16 juni 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.(Ev.)
Lagstiftande verksamhet
3.Den fleråriga budgetramen
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag för den fleråriga budgetramen för perioden
Volymmässigt innebär förordningsförslaget en budgetram för perioden
Merparten av innehållet under den första rubriken, Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, öronmärks till en ny fond för bland annat
Kommissionen anger att efterlevnad av rättsstatsprincipen ska vara en förutsättning för utbetalning från alla fonder. På intäktssidan föreslår kommissionen att fem ytterligare kategorier av egna medel introduceras. Kommissionen motiverar detta med ett behov av att öka budgetens långsiktiga hållbarhet och minska beroendet av
Förslag till svensk ståndpunkt:
När det gäller den fleråriga budgetramen vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra
2 (18)
prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten i linje med den överlagda ståndpunkten.
Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast och den svenska avgiften ska hållas nere. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer förnyas. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.
Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.
Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.
Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av
3 (18)
omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov.
Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.
En viktig prioritering för regeringen är att
Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.
Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är vidare emot ny gemensam upplåning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen
Fortsatt behandling av ärendet:
4 (18)
Förslagen förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen. Ansvarig rådsformation är allmänna rådet som har haft budgetramen på dagordningen den 18 juli, 21 oktober, 17 november, 16 december 2025, 17 mars och 26 maj 2026. Det avgörande beslutet fattas av Europeiska rådet som höll en första diskussion om förslaget i december 2025. Frågan diskuterades också under informella Europeiska rådet i april 2026. En reviderad förhandlingsbox som för första gången innehåller nya budgetsiffror ska diskuteras under Europeiska rådet den
Faktapromemoria:
2025/26:FPM3
4.Den fleråriga budgetramen
Partiell allmän riktlinje
a)Förordningen om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, territoriell och social sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet för perioden
Ansvarigt statsråd:
Peter Kullgren
Förslagets innehåll:
Kommissionen presenterade den 16 juli 2025 sitt förslag till flerårig budgetram för perioden
Det cypriotiska ordförandeskapet har ambitionen att nå en partiell allmän riktlinje om förslaget till ramförordning för Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd,
5 (18)
fiske och hav, välstånd och säkerhet för perioden
Ramförordningen innebär ett grundläggande regelverk för politikområden med nationella kuvert som kompletteras med sektorsspecifika regelverk. Förordningen består dels av ett regelverk för nationella och regionala partnerskapsplaner, dels ett regelverk för en
Även Interregsamarbetet omfattas av övergripande bestämmelser i förordningen. Förhandlingen pågår fortfarande, bland annat finns utestående frågor inom det jordbrukspolitiska området och avseende utformningen av reformkrav i den nationella och regionala partnerskapsplanen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen värnar strukturen i förslaget, vilken kan ge medlemsstaterna bättre förutsättningar att hantera olika nationella och regionala utmaningar, samtidigt som möjligheten att överföra medel mellan åtgärder underlättas. Regeringen stödjer vidare att åtgärder samlas inom ramen för en
Regeringen välkomnar att
Regeringen kommer verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen.
6 (18)
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med Näringsutskottet skedde den 23 oktober 2025.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förordningsförslaget kommer fortsatt diskuteras i rådet under irländskt ordförandeskap. Hur processen kommer att se ut beror av utfallet vid aktuellt möte i Allmänna rådet. De delar som inte ingår i den partiella allmänna inriktningen kommer att förhandlas vidare i rådet och i Europeiska rådet och först när en överenskommelse i dessa delar nåtts kan förordningstexten konsolideras. När diskussioner med Europaparlamentet kan börja är inte klart. Tidigare har Europaparlamentet aviserat att man vill avvakta, åtminstone med mer formella diskussioner, till dess att Europeiska rådet nått en överenskommelse om den fleråriga budgetramen.
Faktapromemoria:
2025/26:FPM10
b)Förordningen om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden, inbegripet det särskilda programmet för försvarsforskning och försvarsinnovation
Ansvarigt statsråd:
Elisabeth Svantesson
Förslagets innehåll:
Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag om att inrätta en europeisk konkurrenskraftsfond inom ramen för den fleråriga budgetramen för
7 (18)
finansieringsinstrument, såsom bidrag och upphandling, och marknadsbaserade verktyg, såsom lån och garantier.
Den föreslagna finansieringsramen uppgår till 234,3 miljarder euro i löpande priser och fördelas över fyra politikområden: 1) ren omställning och utfasning av fossila bränslen inom industrin, 2) hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, 3) digitalt ledarskap, samt 4) motståndskraft och säkerhet, försvarsindustri och rymd. I förslaget ingår även ett särskilt finansieringsinstrument, baserat på det nuvarande
Det cypriotiska ordförandeskapet har ambitionen att nå en partiell allmän riktlinje om ordförandeskapets kompromissförslag vid det aktuella mötet. De delar av förslaget som inte är föremål för beslut vid det aktuella mötet behandlas inom ramen för de horisontella förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen och kommer att beslutas vid ett senare tillfälle. Detta rör bl.a. budgetrelaterade frågor, såsom den samlade finansieringsramen, fördelningen mellan politikområden, storleken på
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar inrättandet av en ny konkurrenskraftsfond och. Det är viktigt att konkurrenskraftfondens medel riktas dit de har störst potential att öka EU:s konkurrenskraft. För att uppnå detta anser regeringen att stöd genom konkurrenskraftfonden bör riktas till projekt som skapar europeiskt mervärde samt främjar innovation, produktivitet och ekonomisk tillväxt, samtidigt som de adresserar marknadsmisslyckanden. Medelstilldelningen bör utgå ifrån öppna och konkurrensutsatta utlysningar, samt urvalskriterier som säkrar projektets kvalitet och resultat. Regeringen kan acceptera vissa avgränsande och proportionerliga åtgärder som syftar till att förbättra grundförutsättningarna för potentiella projekt och sökanden från medlemsstater i hela EU, så länge den övergripande meritbaserade ansatsen säkerställs.
Det är av vikt att konkurrenskraftsfonden inte leder till snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstater, branscher eller företag, att offentligt stöd inte tränger undan privat finansiering samt att öppenhet gentemot omvärlden värnas, och att bestämmelser om
8 (18)
beaktande av dessa grundläggande principer. Det bör finnas en god balans mellan stöd i form av bidrag och annan finansiering, där finansiella instrument som lån och garantier behöver spela en viktig roll. Regeringen betonar vikten av en garantiavsättningsnivå som speglar portföljrisken.
Regeringen anser att det är positivt att konkurrenskraftsfonden samlar flera
Regeringen kommer verka för att regeringens övergripande målsättningar återspeglas i den slutliga kompromissen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med näringsutskottet ägde rum den 21 oktober 2025. Näringsutskottet fick senast information den 7 maj 2026. Samråd med EU- nämnden ägde rum den 18 september 2025 och den 16 februari 2026 inför diskussioner i Konkurrenskraftsrådet.
Fortsatt behandling av ärendet:
Om rådet godkänner den partiella allmänna riktlinjen på det aktuella mötet kommer övriga delar av förslaget att behandlas vidare i rådet. Slutligt antagande av rättsakten i sin helhet förutsätter rådets och Europaparlamentets godkännande.
Faktapromemoria:
2025/26:FPM14
c)Förordningen om inrättande av Europa i världen Ansvarigt Statsråd
Benjamin Dousa
9 (18)
Förslagets innehåll:
Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram förslag till förordning om inrättandet av ett nytt utrikesinstrument, instrumentet Europa i världen, inom ramen för den fleråriga budgetramen (MFF)
föranslutningsstöd och humanitärt bistånd.
Det cypriotiska ordförandeskapet har ambitionen att nå en partiell allmän riktlinje om ordförandeskapets kompromissförslag vid det aktuella mötet.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser stödja antagandet av en partiell allmän riktlinje. Regeringen anser att förslaget under rådsförhandlingen har utvecklats i rätt riktning mot ett förenklat regelverk med färre program än i nuvarande förordningar, utan oproportionerlig administrativ börda för myndigheter och stödmottagare., och att det samtidigt kan bidra till effektiva åtgärder inom prioriterade områden där det finns mervärde av
Regeringen verkar för att EU:s agerande inom det utrikespolitiska instrumentet ska bli mer strategiskt och effektivt och att styrningen av instrumentet blir ändamålsenlig. Därtill verkar regeringen för att negativt villkorande ingår i migrationssamarbetet med tredjeland och att stödet till Ukraina anpassas efter landets särskilda behov.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förslaget om instrumentet Europa i världen behandlades vid
Fortsatt behandling av ärendet:
10 (18)
Om beslut om allmän inriktning tas av rådet är det irländska inkommande ordförandeskapets målsättning att starta trepartssamtal med kommissionen och Europaparlamentet under hösten.
Faktapromemoria:
2025/26:FPM20
5.Omnibuspaketen om förenkling av lagstiftningen
Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapet väntas presentera en framstegsrapport om förhandlingarna kring omnibusförslagen om förenkling. Hittills har tio förslag presenterats varav tre är färdigförhandlade (I hållbarhetsrapportering,
IIInvestEU, III CAP) och sju fortsatt är under förhandling (IV digitalisering, gemensamma specifikationer och SMC, V försvar, VI kemikalier, VII digitala, VIII miljö, IX fordon, X livsmedels- och fodersäkerhet).
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer det fortsatta arbetet med förenkling inkl. omnibusförhandlingarna. Det är viktigt att alla förslag bidrar till verklig regelförenkling för att förenkla för europeiska företag och därigenom stärka EU:s konkurrenskraft.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Omnibuspaketen om regelförenkling behandlades i
Fortsatt behandling av ärendet:
11 (18)
Förhandlingarna väntas fortsätta i rådets särskilda arbetsgrupp för förenkling.
6. Övriga frågor
Icke lagstiftande verksamhet
7.Förberedelser inför Europeiska rådet den
a)Slutsatser Diskussion
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Allmänna rådet ska diskutera utkast till slutsatser inför mötet i Europeiska rådet den
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred i Ukraina. En fredsuppgörelse behöver vara grundad i folkrätten, inklusive
12 (18)
Regeringen fortsätter uttrycka djup oro över läget i Mellanöstern. Det är avgörande att både USA och Iran visar återhållsamhet och engagerar sig fullt ut i diplomatiska ansträngningar för att nå en långsiktig lösning. En långsiktigt hållbar lösning måste förhindra Iran från att utveckla kärnvapen, hota säkerheten i regionen eller utföra destabiliserande aktiviteter i närområdet och i väst.
Regeringen ser med djup oro på de upptrappade stridigheterna i Libanon. Israel har rätt att försvara sig mot Hizbollahs attacker, men det måste ske i enlighet med folkrättens krav. Civila och civil infrastruktur måste alltid skyddas. EU måste fortsätta uppmana Israel att upphöra med sina attacker och att omedelbart dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. Hizbollah måste upphöra med attacker mot israeliskt territorium.
Regeringen anser att konkreta steg behöver tas mot en varaktig fred i Gaza som på sikt kan leda till en tvåstatslösning och att Hamas måste avväpnas. Gaza och Västbanken behöver återförenas under den Palestinska myndigheten och det är Israels folkrättsliga skyldighet att säkerställa obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde till hela Gaza.
Den geopolitiska osäkerheten ökar behovet av ett enat och handlingskraftigt EU, där konkurrenskraft måste fortsätta prioriteras. Därför är det viktigt att slutsatserna från Europeiska rådet den
Energiomställningen med utfasning av fossila bränslen är viktig för EU:s konkurrenskraft men även för EU:s energisäkerhet. EU behöver gemensamt hantera situationen på energimarknaden och verka för långsiktiga lösningar för att stärka EU:s försörjningstrygghet och konkurrenskraft. EU:s utsläppshandelssystem är en central del av denna omställning och bör även fortsatt utgöra kärnan i EU:s klimatpolitik, eftersom det möjliggör kostnadseffektiva utsläppsminskningar och ger företagen nödvändig förutsägbarhet.
13 (18)
Regeringen verkar fortsatt för att stärka vår gemensamma europeiska försvarsberedskap mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen välkomnar att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet är medlemsstatsdrivet samt att det bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.
Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU samt för att öka och effektivisera återvändandet. Regeringen välkomnar att en överenskommelse nåtts i trepartsförhandlingarna om förslaget till återvändandeförordning.
Regeringen anser att det krävs kraftfulla, hållbara och sektorsövergripande åtgärder för att minska både utbudet av och efterfrågan på narkotika samt uppnå ett bättre skydd för människors liv, hälsa och säkerhet. Regeringen fäster stor vikt vid åtgärder för att värna folkhälsan, bekämpa den organiserade brottsligheten samt stärka beredskapen på narkotikaområdet.
Avslutningsvis välkomnar regeringen att Europeiska rådet väntas ställa sig bakom en övergripande not om de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt att de kommer diskutera smittspridningen av ebola.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Förberedelser inför Europeiska rådet
Fortsatt behandling av ärendet:
Statsministern kommer samråda med
b) Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 och färdplanen Ett Europa, en marknad
Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
14 (18)
Förslagets innehåll:
Kommissionens arbetsprogram för 2026 presenterades den 21 oktober. Den gemensamma förklaringen för prioriteringar av lagstiftning syftar till att underlätta planeringen av arbetet, och stärka samarbetet, mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Förklaringen ligger i linje med vad som angetts i kommissionens arbetsprogram 2026 och den diskussion som fördes i frågan vid allmänna rådets möte den 17 november.
Färdplanen Ett Europa, en marknad tar avstamp i Europeiska rådets slutsatser från den 19 mars 2026, i vilka ledarna lanserar agendan ”Ett Europa, en marknad”, som ska genomföras under 2026 om möjligt och senast i slutet av 2027. Färdplanen består av fem pelare: regelförenkling, en bättre integrerad inre marknad, handel, sänka energipriser och utfasning av fossila bränslen, och den digitala- och
Färdplanen signerades av kommissionen, rådet och Europaparlamentet den 24 april, i marginalen till det informella toppmötet på Cypern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att arbetet med EU:s konkurrenskraft behöver stärkas för att möta de utmaningar vi står inför. För att uppnå detta behöver den inre marknaden fördjupas för att öka rörligheten för varor och tjänster, inte minst genom borttagande av hinder och ökad efterlevnad. Det är också viktigt att minska regelbördan för företag. Därtill arbetar regeringen för ökad öppenhet, regelbaserad handel och tecknandet av nya frihandelsavtal. Åtgärder bör även fokusera på att stärka EU:s kapitalmarknader samt förutsättningarna för forskning och innovation.
Det är viktigt att slutsatserna från Europeiska rådet den
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026 godkändes av rådet den 16 december och behandlades i
15 (18)
8.Den europeiska planeringsterminen 2026: övergripande not om de integrerade landsspecifika rekommendationerna
Godkännande
Översändande till Europeiska rådet
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Den 3 juni presenterade kommissionen förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen 2026 som i år har ett fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft, strategiska autonomi och motståndskraft. De landsspecifika rekommendationerna baseras bland annat på kommissionens bedömning av medlemsstaternas lägesrapporter som lämnades in i april 2026 och kommissionens vårprognos.
Rådets behandling av rekommendationerna sker liksom förra året i två steg. I det första steget godkänns en övergripande not om rekommendationerna i Allmänna rådet inför Europeiska rådet den
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska terminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den övergripande noten om de integrerade landsspecifika rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare.
9.Rådets
Godkännande
Ansvarigt statsråd:
16 (18)
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Ordförandeskapet i rådet roterar var sjätte månad och de tre medlemsstater som innehar ordförandeskapet i anslutning till varandra har ett nära samarbete och utarbetar ett gemensamt program med ämnen och frågor som rådet ska ta upp under en
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom det gemensamma 18- månadersprogrammet.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan har inte behandlats i riksdagen tidigare.
10.Unionens värden i Ungern – motiverat förslag enligt artikel 7.1 i
Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Jessica Rosencrantz
Förslagets innehåll:
Den 12 september 2018 antog Europaparlamentet ett motiverat förslag till rådet om att aktivera artikel 7.1 i
17 (18)
antal identifierade områden i Ungern sammantaget utgör ett systemhot mot de värden som anges i artikel 2 i
Vid allmänna rådet 26 maj 2026 meddelade den nytillträdda ungerska regeringen att det var en särskild prioritet att återställa situationen för unionens värden i landet. Den ungerska regeringen aviserade att de på allmänna rådet den 16 juni 2026 avsåg ge en lägesuppdatering om vidtagna och framtida åtgärder på området för unionens värden i Ungern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar Ungerns ambitioner och ser fram emot ytterligare information om konkreta åtgärder. Det är viktigt att vidtagna och framtida åtgärder i sig respekterar unionens värden. Regeringens avsikt är att uttrycka stöd för ny inslagen linje och samtidigt understryka vikten av att unionens värden respekteras under processen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan om unionens värden i Ungern inom ramen för artikel
11. Övriga frågor
18 (18)