Kommenterad dagordning Konkurrenskraftsrådet 28–29 maj 2026

2026-05-18

Klimat- och näringslivsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Utrikesdepartementet

Avdelning för handel och främjande, Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Konkurrenskraftsrådet (inre marknad och industri) den 28 maj 2026 och Konkurrenskraftsrådet (forskning och rymd)

den 29 maj 2026

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Inre marknad och industri

Lagstiftningsöverläggningar

3. Industrial Accelerator Act: hur man bäst utnyttjar tillgången till den inre marknaden genom europeiska preferenser och krav på låga koldioxidutsläpp

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Den 4 mars 2026 presenterade kommissionen förslaget till förordning om industriell acceleration och omställning. Förordningen om industriell acceleration och omställning syftar till att stärka industrins konkurrenskraft och motståndskraft, skala upp industrins produktion samt bidra till EU:s klimatmål, ekonomiska säkerhet och högkvalitativa arbetstillfällen. Förslaget innehåller ett mål om att öka

tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP till minst 20 procent år 2035. Förslaget innehåller åtgärder för efterfrågan på utpekade produkter genom krav på unionsursprung och/eller lågt koldioxidavtryck i offentliga upphandlingar och offentliga stöd, krav vid utländska investeringar i utpekade sektorer samt åtgärder inom tillståndsprocesser och industriella accelerationsområden.

Konkurrenskraftsrådet kommer att hålla en riktlinjedebatt om förslaget till förordning om industriell acceleration och omställning, med fokus på hur tillgången till den inre marknaden kan användas för att stärka EU:s industriella kapacitet och samtidigt påskynda dekarboniseringen i strategiska sektorer.

Riktlinjedebatten väntas särskilt beröra om de föreslagna åtgärderna sammantaget är tillräckliga för att ge starka och förutsebara efterfrågesignaler samt investeringssäkerhet för EU:s strategiska industrier, och om riktade krav på unionsinnehåll och lågt koldioxidavtryck i offentlig upphandling, auktioner och offentliga stöd kan bidra till att bevara och expandera tillverkningskapacitet inom EU utan att medföra en oproportionerlig administrativ börda.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar EU- kommissionens ambition att stärka förutsättningarna för fossilfri industriproduktion och investeringar i EU. EU befinner sig i en global teknikkapplöpning och har idag flera strategiska högriskberoenden inom de tekniker och produkter som behövs för energiomställningen, klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft och motståndskraft.

EU behöver stärka sin konkurrenskraft och öka sin produktivitetstillväxt för att hantera dagens ekonomiska och geopolitiska utmaningar. Regeringen är tveksam till att den övergripande målsättningen att EU ska öka tillverkningsindustrins andel av BNP till 20 procent till år 2035 leder till detta. Ett sådant mål riskerar att motverka en nödvändig strukturomvandling och leda till en ineffektiv resursallokering. Regeringen anser istället att en gränsöverskridande handel och fördjupad inre marknad är en viktig grund för detta. Andra viktiga förutsättningar är en innovationsfrämjande miljö, välfungerande konkurrens, minskad administrativ börda, el till konkurrenskraftiga priser, stärkt europeisk kapitalmarknad, satsningar på

2 (23)

forskning och utveckling och nyttjande av den gröna omställningens potential.

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslag som förenklar tillståndsprocesserna genom att göra dem mer enhetliga och tillgängliga för företagen, inklusive genom digital infrastruktur. Detta är i linje med regeringens politik att påskynda och förenkla tillståndsprocesser och övergripande förenklingsagenda. Förslaget behöver utformas så att det leder till faktiska förenklingar och snabbare processer. Regeringen är däremot tveksam till om tillstånd och finansiering för industriell utveckling bör främjas särskilt för vissa geografiska områden, utan ser hellre att fokus bör ligga på övergripande förbättringar. Regeringen vill framhålla att medlemsstaterna har olika förvaltningsrättsliga traditioner och administrativa system och att vissa delar av förslaget därför kan behöva klargöras ytterligare i den fortsatta beredningen. Regeringen anser att befogenheterna mellan EU och medlemsstaterna bör respekteras och vara väl avvägda och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftena med förslaget, till exempel när det gäller fysisk planering.

EU:s industris globala konkurrenssituation karaktäriseras alltmer av snedvridande åtgärder så som handelshinder, betydande subventioner i tredje land och omotiverade tullar samt nationella ursprungskrav. Detta underminerar i vissa delar det regelbaserade frihandelssystemets funktion och legitimitet, och såväl Sveriges som Europas industriella bas.

Regeringen anser generellt att åtgärder gällande unionsursprung bör vidtas i undantagsfall och med försiktighet. Regeringen anser preliminärt att krav på unionsursprung kan anses vara motiverade för att motverka strategiska högriskberoenden, där diversifiering genom handel bedömts som otillräckligt. Vid utformning av denna typ av bestämmelser bör påverkan på kostnadseffektivitet, industrins samlade konkurrenskraft, konkurrensen på den inre marknaden, minimerad administrativ börda och energisystemets omställning beaktas.

Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att frihandelsavtalsländer inkluderas i definitionen av unionsursprung för att värna EU:s handelsrelationer.

3 (23)

Regeringen anser att kommissionens förslag om att den offentliga sektorn bör efterfråga klimatsmarta produkter samt att det bör finnas klimatkrav i offentliga nationella stödordningar kräver vidare analys.

Det är viktigt att utformningen av eventuella krav gällande lågt koldioxidavtryck, utformas på ett sätt som tar hänsyn till kostnadseffektivitet, främjar industrins konkurrenskraft, och minimerar den administrativa bördan. Det inkluderar att befintliga och planerade system och strukturer används, i enlighet med kommissionens förslag.

Regeringen avser att efterlysa klargöranden kring hur förordningens bestämmelser om krav på unionsursprung och lågt koldioxidavtryck för utpekade produkter i offentliga stöd och bestämmelserna om revidering av EU-förordningen om nettonollindustri förhåller sig till skatteområdet, bland annat vad gäller rättslig grund. Regeringen är principiellt emot ökad harmonisering av skatter på EU-nivå, det gäller i synnerhet på området för direkt skatt. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste i varje enskilt fall vägas mot bl.a. den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att införa och utforma egna nationella skatteregler som en harmonisering medför.

EU bör uppmuntra utländska investeringar, men också beakta dagens geopolitiska verklighet. Regeringens utgångspunkt är att EU fortsatt ska vara en attraktiv marknad för investeringar och att en eventuell reglering endast ska ske i avgränsade situationer. Regeringen bedömer att en viss EU- harmonisering på detta område kan vara gynnsam, samtidigt som ett regelverk inte får leda till oproportionerliga hinder och administrativ börda. Det bör också utformas så att det är koordinerat med relevanta regelverk, särskilt befintligt regelverk om granskning av utländska investeringar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med näringsutskottet ägde rum den 7 maj 2026.

Fortsatt behandling av ärendet: behandling inom Rådsarbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt (industri)

Faktapromemoria: 2025/26:FPM88

4 (23)

4. Förordning om 28:e regimen Corporate Legal Framework – EU

Inc

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 18 mars presenterade kommissionen förslaget om det 28:e bolagsrättsliga regelverket - EU Inc. Förslaget om EU Inc.-bolag erbjuder ett flexibelt regelverk som är särskilt anpassat efter behoven hos innovativa uppstarts- och tillväxtbolag. Förslaget är dock inte begränsat till en särskild kategori bolag utan kan väljas av alla bolag. Förslaget bygger på att alla förfaranden gällande ett EU Inc.-bolag ska kunna ske digitalt. Det gäller såväl administrativa förfaranden som registrering av själva bolaget som förvaltningen av bolaget. I fråga om registrering av bolaget ska engångsprincipen tillämpas. Det innebär att bolaget bara behöver ge in information om bolaget till den myndighet som ansvarar för företagsregistret. Den myndigheten ska sedan automatiskt överföra information till andra myndigheter, t.ex. för att skatteregistreringsnummer och momsregistreringsnummer ska kunna utfärdas. Om EU Inc.-bolaget väljer att använda en standardiserad bolagsordning ska registrering av bolaget kunna ske på 48 timmar till en kostnad som inte får överstiga 100 euro. I andra fall gäller att registrering ska ske inom fem arbetsdagar. Ett EU Inc.- bolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer. Bolagen kan tillkomma genom nybildning, men också genom ombildning, fusion och delning av befintliga bolag. Det finns inget krav på att EU Inc.-bolag ska ha ett minimikapital, däremot behöver utdelning föregås av vissa tester för att säkerställa att bolaget fortfarande är livskraftigt. EU Inc.-bolagen har en aktiebaserad kapitalstruktur där aktierna som huvudregel är fritt överlåtbara. Det finns möjlighet för EU Inc.-bolagen att utfärda aktier med olika röstvärden. En medlemsstat får inte hindra ett EU Inc.-bolag från att ta upp sina aktier till handel på en MTF-plattform om bolaget i övrigt uppfyller kraven för det. Medlemsstaterna får välja om de vill tillåta EU Inc.-bolag att ta upp sina aktier till handel på en reglerad marknad.

Förordningen är huvudsakligen ett bolagsrättsligt förslag, men innehåller även aspekter av skatterätt och insolvensrätt. I fråga om insolvensrätt föreslås ett förenklat insolvensförfarande för EU Inc.-bolag som också är att definiera som innovativa uppstartsbolag. Förfarandet ger möjlighet för bolag

5 (23)

att undgå kravet på att ha konkursförvaltare. Vad gäller skatterätt föreslås en harmoniserad beskattningstidpunkt för vissa typer av personaloptioner. Förslaget påverkar också kapitalmarknadsrätt genom att EU Inc.-bolag föreslås få notera sina aktier på kapitalmarknaden. Förordningen ska börja tillämpas ett år efter ikraftträdandet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslaget om ett 28:e bolagsrättsligt regelverk och är mycket positiv till att kommissionen har presenterat ett viktigt steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det är dock viktigt att regelverket blir ändamålsenligt och förmår undanröja de största hindren för företagande på EU:s inre marknad. Fokus bör därför ligga på att skapa ett regelverk som är effektivt och flexibelt, som skapar goda förutsättningar för tillväxt och som möter företagens behov. För att värna en sund, rättvis och effektiv inre marknad, så behöver det säkerställas att den nya bolagsformen inte kan utnyttjas som brottsverktyg.

Det är positivt att förslaget ger möjlighet till ett effektivt registreringsförfarande där registrering ska kunna ske digitalt. Registreringsförfarandet får dock inte hindra nödvändig kontroll så att risken för bedrägerier och skatteundandragande ökar. När det gäller bolagens möjlighet till tillväxt är tillgången till kapital av avgörande betydelse. Det är därför centralt att bolagen kan ges tillgång till kapitalmarknaderna, samtidigt som ett fullgott investerarskydd fortsatt kan upprätthållas. Regeringen är öppen för att det inte ställs något krav på minimikapital för den nya bolagsformen så länge regelverket säkerställer ett fullgott skydd för bolagets borgenärer och andra intressenter. Det är positivt att förslaget innehåller en möjlighet att utfärda aktier med olika röstvärden. Det är något som länge har funnits i Sverige och som har gynnat såväl bolag som investerare. Regeringen är tveksam till att förslaget innehåller regler om ett förenklat insolvensförfarande för vissa bolag, bl.a. eftersom möjligheten att genomföra förfarandet utan konkursförvaltare ökar risken för missbruk. Vad gäller den del av förslaget som rör harmoniserad beskattning av vissa personaloptioner kan konstateras att detta avviker från hur Sverige generellt sett beskattar sådana optioner. Regeringen är principiellt emot ökad harmonisering av skatter på EU-nivå, det gäller i synnerhet området för direkt skatt.

Även om flexibilitet och effektivitet bör utgöra regelverkets kärna är det samtidigt angeläget att den nya bolagsformen inte kan missbrukas i illegala

6 (23)

eller otillbörliga syften eller utnyttjas för att kringgå lagstiftning inom andra områden. Det är vidare viktigt att tydliggöra att regelverket inte får hindra eller ändra tillämpningen av rättsregler som faller utanför förslagets tillämpningsområde, såsom arbetsrätt, arbetsmiljörätt eller immaterialrätt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med civilutskottet ägde rum den 28 april 2026.

Fortsatt behandling av ärendet: Det pågår intensiva förhandlingar i rådet om lagstiftningspaketet. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 mars uppmanas rådet och EU-parlamentet att nå en politisk överenskommelse innan utgången av 2026.

Faktapromemoria: Fakta PM om det 28:e bolagsrättsliga regelverket – ”EU Inc.” 2025/26:FPM89, COM (2026) 321 final

Icke lagstiftande verksamhet

5. Slutsatser om att bygga en hållbar och konkurrenskraftig turism för framtiden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Den 27 januari 2026 presenterade det cypriotiska ordförandeskapet ett första utkast till rådsslutsatser med titeln ”Council Conclusions on tourism: Building a sustainable and competitive tourism for the future”.

Slutsatserna tar sin utgångspunkt i EU:s turismagenda för 2030 och lyfter fram turismens betydelse för tillväxt, sysselsättning och sammanhållning i unionen. De har en bred ansats och pekar på vikten av att turismsektorns perspektiv inkluderas i andra politikområden så som infrastruktur, grön omställning, regional utveckling, digitalisering, kompetensförsörjning och krisberedskap. Slutsatserna betonar även vikten av att EU och dess medlemsländer hanterar obalanserad turism genom ett ökat samarbete för att

7 (23)

motverka överturism, men också för att främja turismen i områden som har potential att ta emot fler besökare.

Rådsslutsatserna har behandlats i rådsarbetsgrupp under våren 2026. I förhandlingarna har Sverige betonat vikten av regelförenkling, bättre och mer jämförbar statistik på turismområdet samt respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Sverige har även lyft fram att alla eventuella budgetfrågor ska hanteras inom ramen för förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer utvecklingen av en stark, konkurrenskraftig och resilient europeisk turistindustri och välkomnar en bred EU-ansats som speglar turismsektorns komplexa förutsättningar. För att stärka sektorns långsiktiga konkurrenskraft är det viktigt att ett turismperspektiv integreras i relevanta politikområden så som infrastruktur, kompetensförsörjning och grön och digital omställning.

Regeringen framhåller behovet av regelförenklingar på EU-nivå, inte minst för att förbättra villkoren för företag inom turism- och besöksnäringen och för att underlätta det nationella arbetet med förenklade regelverk. Samtidigt välkomnas EU-insatser som främjar kunskapsutbyte och bättre underlag för beslutsfattande, till exempel utveckling och användning av jämförbara och aggregerade turismdata.

Regeringen betonar vikten av att turismpolitiken på EU-nivå utformas i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, då många frågor hanteras mest effektivt på lokal, regional och nationell nivå.

Budgetrestriktivitet bör vara en utgångspunkt i EU:s turismpolitik och insatser på EU-nivå bör skapa mervärde till det nationella arbetet. De medel som tilldelas turismpolitiken inom EU bör fokusera på bredare analyser och statistiksammanställningar, insatser för att förenkla för företag, hållbar tillväxt, långsiktig hållbar utveckling, minskad miljö- och klimatpåverkan samt bidra till ökad digitalisering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med näringsutskottet ägde rum den 14 april 2026.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

8 (23)

6. Hantering av effekterna av krisen i Mellanöstern på EU:s turismsektor

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Diskussion om hur turismsektorn påverkas av den pågående krisen i mellanöstern.

Förslag till svensk ståndpunkt: Situationen i Mellanöstern är fortsatt allvarlig och instabil och präglas av betydande säkerhetspolitiska risker. Utvecklingen får inte bara konsekvenser för regionen utan påverkar även den globala ekonomin, däribland handel, energimarknader och internationella transportflöden. Störningar i tillgången till energi och bränsle, inklusive flygbränsle, riskerar att negativt påverka flygtrafiken och därmed även EU:s turism- och besöksnäring.

Regeringen följer utvecklingen noga och betonar vikten av att stärka EU:s motståndskraft mot externa chocker som kan få effekter på turismsektorn. Detta innefattar väl fungerande energimarknader, robusta leveranskedjor och ett effektivt samspel mellan relevanta‑ politikområden. Regeringen välkomnar därför en fortsatt diskussion på EU nivå om krisens konsekvenser för turismen, med fokus på samordning, informationsutbyte och en gemensam lägesbild inom ramen för EU:s befintliga ansvar och befogenheter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

7. Övriga ärenden

a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

i) Supplementary Protection Certificates (SPCs)

9 (23)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: I april 2023 presenterade kommissionen förslag dels om ändringar av ansökningsprocessen om tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel, dels om inrättande av ett enhetligt tilläggsskydd kopplat till europeiska patent med enhetlig verkan. Avsikten är att öka harmoniseringen av nationella beslut och att skapa en enklare och billigare process.

ii)Förordning om inrättande av europeiska konkurrenskraftsfond

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Elisabeth Svantesson

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet väntas ordförandeskapet ge information om förslaget och förhandlingarna.

Kommissionen presenterade den 16 juli 2025 ett förslag om en ny fond med syftet att öka EU:s konkurrenskraft och minska investeringsgapet gentemot andra avancerade ekonomier. Konkurrenskraftsfonden ska samla ett antal befintliga finansieringsinstrument under ett regelverk för att mobilisera kapital för strategiska industri- och teknikprojekt. Särskild vikt läggs vid att göra konkurrenskraftsfonden attraktiv och lättillgänglig för företag och investerare, med tydliga och förenklade ansökningsprocesser samt en balans mellan marknadsbaserade verktyg (lån, garantier, investeringar) och offentliga instrument (bidrag, upphandling). Förhandlingar om konkurrenskraftsfonden pågår i en särskild rådsarbetsgrupp under Rådet för allmänna frågor (GAC).

iii)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningen om kritiska råmaterial (EU) 2024/1252)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

10 (23)

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet väntas ordförandeskapet ge information om förslaget och förhandlingarna.

EU-kommissionen avser informera om ett förslag till förordning om ändringar i förordningen om kritiska råmaterial (CRMA). Förslaget är en del av RESourceEU-handlingsplanen och syftar till att förtydliga och effektivisera styrning samt att stärka cirkularitet för kritiska råmaterial. Ändringarna gäller artiklarna 7, 24, 28 och 29 i CRMA. ORDF har i Coreper den 4 mars fått mandat från MS att förhandla med Europaparlamentet om ändringarna i CRMA.

iv)Förordning om ett offentligt gränssnitt kopplat till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan om utstationering av arbetstagare (E-formulär)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Johan Britz

Förslagets innehåll: Den 13 november 2024 presenterade Kommissionen förslag till förordning om ett offentligt gränssnitt kopplat till informationssystemet för den inre marknaden för anmälan om utstationering av arbetstagare (E-formulär). Åtgärden syftar till att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att minska administrativa hinder för friheten att tillhandahålla tjänster vid utstationering, samtidigt som den ska underlätta medlemsstaternas effektiva övervakning av efterlevnaden av EU- lagstiftning som syftar till att säkerställa skyddet av utstationerade arbetstagares rättigheter, och stödja relaterat administrativt samarbete mellan de nationella behöriga myndigheterna. Det föreslås vara frivilligt för medlemsstaterna att använda sig av det offentliga gränssnittet.

Rådet antog allmän riktlinje vid Konkurrenskraftsrådet den 22 maj 2025. Europaparlamentet antog sin position den 6 oktober 2025. Den första politiska trilogen hölls den 13 oktober 2025. CY ORDF har som ambition att nå en överenskommelse under sitt ordförandeskap.

11 (23)

b) Meddelande för enklare, tydligare och mer effektivt genomförda EU- regler

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Kommissionen har den 28 april presenterat ett meddelande för enklare, tydligare och mer effektivt genomförda EU- regler. Meddelandet fokuserar i huvudsak på fem områden: att integrera “enkelhet genom utformning” i framtagandet av ny lagstiftning, stärka ramverket för bättre lagstiftning, rensa upp i befintliga regelverk genom en riktad översyn, motverka så kallad gold-plating i medlemsstaterna samt säkerställa snabbare och mer robust efterlevnad. Syftet är att förbättra EU:s konkurrenskraft och den inre marknadens funktion. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att tillämpa principerna om bättre lagstiftning och enkelhet genom hela lagstiftningsprocessen.

c) Förordning om gruppundantag Översyn – Förtydligande av stimulanseffekten praktisk tillämpning för att förbättra villkoren för att öka konkurrenskraften

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Icke-pappret uppmanar kommissionen att förtydliga hur kravet på stimulanseffekt i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) ska tillämpas i praktiken. Kravet på stimulanseffekt är ett grundkrav inom EU:s statsstödsregler för att säkerställa att stödet förändrar ett företags beteende och leder till att projekt påbörjas som annars inte hade genomförts, snarare än bara finansiera löpande verksamhet. För att ett stöd som lämnas i enlighet med GBER ska anses ha stimulanseffekt räcker det med att ett företag lämnar in en ansökan om statsstöd till en nationell myndighet. Enligt icke-pappret råder otydlighet gällande hur kravet på stimulanseffekt ska tolkas och att detta utgör ett hinder som har en negativ påverkan på EU:s konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas därför att förtydliga vilka aktiviteter som får genomföras och vilka belopp ett företag får

12 (23)

investera i sitt projekt innan det har ansökt om stöd och ändå uppfylla kravet på stimulanseffekt.

d) Gemensamt icke-officiellt dokument om det strategiska behovet av att förlänga Ditt Europa – Rådgivnings-stödet till Solvit-nätverket

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Benjamin Dousa

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet förväntas Polen presentera sitt ickepapper gällande kommissionens avvecklande av sidan ”Your Europe Advice”. Sidan har som syfte att ge privatpersoner och företag gratis rådgivning om sina rättigheter inom EU. I pappret argumenterar Polen för att behålla funktionen. 23 medlemsstater, däribland Sverige, har skrivit på pappret då även Sveriges Solvit-nätverk vill behålla funktionen.

e) Arbetsprogram för det tillträdande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch

Förslagets innehåll: Det inkommande irländska ordförandeskapet avser presentera sitt arbetsprogram för hösten 2026.

13 (23)

Forskning

Lagstiftningsöverläggningar

8. Horisont Europa-paketet: ramprogrammet för forskning och innovation 2028–2034

a) Ramprogrammet och dess regler för deltagande och spridning

b) Det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Dokument: 11765 rev 1/25 + 11749/25

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet föreslår att rådet ska anta en partiell allmän riktlinje om förslaget till ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) 2028–2034.

Vid KKR den 27 februari 2026 bekräftade medlemsstaterna återigen behovet av ett fortsatt ambitiöst Horisont Europa med fokus på strategiska teknikområden, stärkt säkerhet och etik samt en tydligare koppling mellan excellens, innovationskraft och europeisk konkurrenskraft. Det framhölls att programmet behöver vara välfinansierat och strategiskt inriktat för att möta EU:s långsiktiga forsknings- och innovationsmål.

Ordförandeskapet bedömer att det finns stöd i rådet för en partiell allmän riktlinje om de delar i förordningen som inte förhandlas i ramen för långtidsbudgeten, dvs allmänna bestämmelser, pelare 1 (excellent forskning), pelare 2 (konkurrenskraft och samhälle), pelare 3 (innovation), pelare 4 (Europeiska forskningsområdet och infrastruktur) samt regler för deltagande och spridning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att programmet fortsatt bör främja högsta vetenskapliga kvalitet genom att excellens utgör det centrala urvalskriteriet. Resurser måste fördelas så att grundforskning,

14 (23)

tillämpad forskning och innovation främjas. Satsningar på forskningsinfrastrukturer av högsta kvalitet, effektiv administration och inkluderande processer är avgörande för brett deltagande.

Regeringen verkar för att överlapp mellan olika EU-program ska undvikas genom ändamålsenlig styrning och att Horisont Europa fortsatt präglas av excellens. Det är angeläget att EU:s medlemsländer ges vederbörligt inflytande över arbetsprogrammen inom Horisont Europa, vilket underlättar effektiv samverkan mellan europeiska och nationella och regionala forskningssatsningar och att fler svenska aktörer ges goda förutsättningar att delta. Regeringen anser att det är viktigt att tillgodose en effektiv samordning mellan Konkurrenskraftsfonden och andra EU-program. Det är vidare viktigt att expertis inom forskning och innovation medverkar i diskussionerna som rör Horisont Europa inom ramen för genomförande av Konkurrenskraftsfonden. Regeringen anser vidare att det är bra att rena försvarssatsningar sker inom särskilda utlysningar.

I linje med ovan angivna ståndpunkter stödjer regeringen preliminärt ordförandeskapets ansats. Regeringen kommer att verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om förslaget till Horisont Europa ägde rum i utbildningsutskottet den 16 september 2025, den 25 november 2025 samt den 5 februari 2026. Samråd i EU-nämnden ägde rum den 26 september 2025, den 5 december 2025 samt den 20 februari 2026.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM19

Fortsatt behandling av ärendet: Om partiell allmän riktlinje antas förväntas trepartssamtal inledas. Efter en uppgörelse om det fleråriga finansiella ramverket förväntas något av kommande ordförandeskap kunna uppnå beslut om att anta ramprogrammet och det specifika programmet.

15 (23)

Icke lagstiftande verksamhet

9. Rådets rekommendation om en EU-ram för vetenskapsdiplomati

- Antagande av rådsrekommendationen.

Dokument: 8931/AD01/26

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: Förslaget innehåller EU:s första ramverk för vetenskapsdiplomati, med målet att EU och medlemsstaterna ska kunna agera mer strategiskt, samordnat och enhetligt i internationellt forsknings- och innovationssamarbete. Det ska bidra till att stärka unionens konkurrenskraft, försvara demokratiska värderingar och strategiska intressen, samt stödja globalt samarbete kring stora samhällsutmaningar.

Ramverket inkluderar en gemensam vision, en sammanhållen ram och en praktisk uppförandekod, samt föreslår strategiska och operativa åtgärder för att öka samstämmigheten och effektivt nyttja resurser inom unionen.

Rekommendationen syftar särskilt till att stödja arbetet med att försvara unionens demokratiska värderingar, strategiska intressen samt teknologi- och datasuveränitet. Den ska vidare bidra till att stärka unionens konkurrenskraft som en av världens ledande aktörer inom forskning och teknologi samt att maximera utnyttjande av unionens forsknings- och innovationspotential för att främja fred och en regelbaserad världsordning, samt stärka unionens åtagande att förvalta gemensamma globala resurser på ett hållbart sätt samt möta globala samhällsutmaningar.

Ett annat mål är att skapa bättre samordning och använda resurser mer effektivt, både inom EU och i medlemsländerna. Rekommendationen innehåller förslag rörande samordning på EU-nivå samt vägledning till medlemsstaterna och relevanta aktörer. Det föreslagna rådsförslaget är också ett viktigt steg för att utveckla och stärka den internationella delen av det europeiska forskningsområdet (ERA). Rekommendationen ger också utrymme för att anpassa genomförandet till hastigt föränderliga geopolitiska situationer som påverkar forskningens villkor och förutsättningar.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom antagande av rådets rekommendation om en EU-ram för

16 (23)

vetenskapsdiplomati. Regeringen välkomnar utvecklingen av en rådsrekommendation om ett europeiskt ramverk för vetenskapsdiplomati.

Regeringen understryker vikten av att främja vetenskapsdiplomati genom ansvarsfulla internationella samarbeten som är ömsesidigt förankrade i de gemensamma värderingar som unionen bygger på. Detta gäller särskilt akademisk frihet, excellens, jämlikhet, demokrati, forskningsintegritet och forskningssäkerhet samt öppen vetenskap.

Regeringen anser att vetenskapsdiplomati är en samarbetsinriktad och ömsesidig process som stärker unionens konkurrenskraft och motståndskraft.

Regeringen välkomnar ändringar i rekommendationen som förtydligar behovet av ett balanserad, riskbaserad och proportionerligt förhållningssätt till vetenskapsdiplomati.

Regeringen välkomnar att betydelsen av en regelbaserad världsordning, respekt för internationell rätt och skydd av mänskliga rättigheter har förstärkts i det gemensamma ramverket för vetenskapsdiplomati.

Regeringen ser positivt på att ett gemensamt ramverk för vetenskapsdiplomati inkluderar forskarnas incitament att engagera sig i vetenskapsdiplomatiska aktiviteter.

Regeringen anser att utbildningsinstitutionernas roll inom vetenskapsdiplomati också bör inkluderas i rekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i

utbildningsutskottet 24 mars och 5 maj 2026.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2025/26:FPM82

17 (23)

10. Övriga ärenden:

Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Förslagets innehåll: Det inkommande irländska ordförandeskapet har för avsikt att informera om arbetsprogrammet för hösten 2026.

Rymd

Lagstiftningsöverläggningar

11. Förordningen om säkerhet, resiliens och hållbarhet i rymdverksamhet i unionen (EU:s rymdförordning)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Dokument: 10935/25 + ADD 1

Förslagets innehåll: Förslaget till förordning presenterades i juli 2025 och syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft inom rymdverksamhet genom att införa gemensamma regler för t.ex. tillståndsgivning och miljökrav. MS reglerar idag sin rymdverksamhet i enlighet med de internationella förpliktelser och åtaganden som följer av FN-fördrag samt i många fall nationell lagstiftning. Vid rådsmötet väntas ministrarna få en lägesuppdatering från ordförandeskapet. Den danska ordförandeskapet lade fram ett första reviderat förslag i december 2025.

Det cypriotiska ordförandeskapet har valt att strukturera arbetet som tematiska diskussioner om. resiliens och cybersäkerhet, säkerhet, hållbarhet, allmänna bestämmelser, tillståndsprocessen, styrning, tredjelandsoperatörer, internationella organisationer samt standarder. Rådets rättstjänst lämnade i januari 2026 ett utlåtande om den rättsliga grunden, i vilket den bl.a. bedömde att artikel 114 EUF-fördraget i princip kan utgöra rättslig grund för förordningen vad gäller rymdtjänster, men ifrågasatte om villkoren är

18 (23)

uppfyllda avseende rymddata. I det nya förslaget från Cyperns ordförandeskap har flera ändringar gjorts jämfört med kompromissförslaget från det danska ordförandeskapet: rymddata har utgått ur den inledande bestämmelsen om förordningens tillämpningsområde i enlighet med rådets rättstjänsts yttrande, begreppet auktorisation har ersatts med certifiering, reglering om EUSA registrering vad gäller rymdaktiviteter av rymdoperatörer i tredje land har begränsats. medlemsstaternas möjligheter att anta och tillämpa strängare nationella krav har förtydligats och det finns en större möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa den s.k. nödklausulen till följd av ändring av rekvisiten i bestämmelsen. Det cypriotiska ordförandeskapet presenterade ett andra reviderat förslag den 21 april 2026. Förhandlingarna förväntas fortsätta under Irlands ordförandeskap andra halvåret 2026.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska notera lägesrapporten. Regeringen är positiv till förslagets målsättning att öka konkurrenskraften, säkerheten, resiliensen och hållbarheten för rymdverksamhet i EU.

Icke-lagstiftande verksamhet

12. Rymden som en faktor för ekonomisk säkerhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Dokument: 8867/26

Förslagets innehåll: Syftet med riktlinjedebatten är att diskutera hur rymdverksamhet kan bidra till unionens ekonomiska säkerhet, och hur skyddet för EU:s rymdverksamhet lämpligen stärks. I det gemensamma meddelandet (JOIN(2025) 977) Ett stärkande av Europeiska unionens ekonomiska säkerhet från december 2025 angav kommissionen och utrikestjänsten att EU behöver säkerställa och utveckla egen strategisk produktionskapacitet och kompetens inom försvars- och rymdindustri. EU bör främja gemensam upphandling och motverka att företag inom banbrytande teknik omlokaliseras utanför EU eller köps upp av tredje land och stegvis ta bort antagonistiska aktörer från kritiska värdekedjor, begränsa

19 (23)

upphandlingen av kritiska försvars- och rymdtekniker från tredje land samt stödja utveckling av kritiska tekniker, komponenter och material i EU. Utgångspunkten för åsiktsutbytet är ett underlag från ordförandeskapet med vägledande frågor.

Förslag till svensk ståndpunkt: I den globala geopolitiska utvecklingen med intensifierad maktbaserad konkurrens om strategiska resurser och tekniker måste EU fortsätta arbetet med att stärka sin ekonomiska säkerhet. Sverige och EU befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge och en därtill kopplad global teknikkapplöpning. Regeringen välkomnar därför ambitionen om att stärka EU:s ekonomiska säkerhet, inklusive att man värnar både en öppen och regelbaserad handel samtidigt som den inre marknaden stärks vilket ökar EU:s resiliens. Det är viktigt att negativa konsekvenser för öppenhet och konkurrenskraft minimeras.

EU:s arbete med ekonomisk säkerhet måste fortsatt ske med full respekt för att nationell säkerhet är varje medlemsstats eget ansvar och EU saknar befogenhet. Regeringen understryker behovet av en balanserad ansats som bygger på främjandet av EU:s ekonomiska tillväxt, skydd mot externa hot och samarbete med pålitliga partners.

Högriskberoenden behöver motverkas genom att främja förutsättningarna för ett europeiskt teknikledarskap inom strategiska tekniker och sektorer som rymd, bland annat genom att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor för europeiska företag.

Regeringen anser att rymdverksamhet har en stor betydelse för ekonomisk säkerhet genom att den möjliggör och tillhandahåller kommunikationskanaler och satellitgenererad data för olika tjänster inom sektorer som transport, finans, säkerhet och försvar, jordbruk med flera. Regeringen ser därför att samordning mellan olika aktörer i EU och i medlemsstaterna ska uppmuntras i syfte att nå bättre motståndskraft.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Har inte behandlats.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM57

Fortsatt behandling av ärendet: –

20 (23)

13 Övriga ärenden

a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

i) Förordningen om inrättande av Europeiska konkurrenskraftsfonden (kapitel VII, avsnitt 3 om genomförande av rymdsystem och rymdpolitik)

Ansvarigt statsråd: Elisabeth Svantesson

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information

Dokument: 11770/1/25 REV 1

Förslagets innehåll: Det cypriotiska ordförandeskapet väntas ge en lägesuppdatering om förhandlingarna om kommissionens förslag till kapitel VII, avsnitt 3 om genomförande av rymdsystem och rymdpolitik inom Europeiska konkurrenskraftfonden.

Europeiska konkurrenskraftfonden samlar tolv nuvarande EU-program under ett regelverk. Sammantaget innebär fonden en övergång till mer strategisk styrning och ökad flexibilitet jämfört med den nuvarande programförvaltningen i EU-budgeten.

Den indikativa finansieringsramen är 234,3 miljarder euro i löpande priser, fördelat över fyra politikområden: 1) ren omställning och utfasning av fossila bränslen inom industrin, 2) hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi, 3) digitalt ledarskap och 4) motståndskraft och säkerhet, försvarsindustri och rymd. Det innebär en markant ökning till dessa områden jämfört med nuvarande budgetram.

Fonden kan ge ett flertal olika stödformer, från bidrag och upphandling till garantier och finansiella instrument genom inrättandet av ett nytt InvestEU- instrument – ett horisontellt finansieringsinstrument, som kan stödja insatser inom andra EU-program. För denna ställs det ut en EU-budgetgaranti om upp till 70 miljarder euro och av det totala stödet från instrumentet ska minst 17 miljarder euro användas för fonden.

Fonden föreslås också kunna ge stöd genom hela investeringskedjan, från grundforskning och tillämpad forskning, genom uppskalning och industriell och driftsättning, fram till tillverkning och industriell mognad.

21 (23)

Utöver att konkurrenskraftsfonden ska samordnas med andra relevanta EU- program, föreslås en stark koppling till konkurrenskraftsdelen i forskningsprogrammet Horisont Europa.

ii) Förordning om EU:s rymdprogrambyrå

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information

Dokument: 7998/26

Förslagets innehåll: Det cypriotiska ordförandeskapet väntas ge en lägesuppdatering om förhandlingarna om kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om Europeiska unionens rymdtjänstbyrå.

Den 7 april 2026 antog kommissionen förslaget till förordning om Europeiska unionens rymdtjänstbyrå. Förordningen syftar till att modernisera och stärka EU:s rymdbyrå genom‑ att anpassa dess uppdrag, organisation och styrning till ett utvidgat EU rymdprogram. EU:s rymdbyrå regleras idag främst av förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå (rymdprogramsförordningen) för perioden 2021–2027. Förslaget innebär att byrån istället regleras i en egen förordning. Enligt förslaget ska byrån byta namn till Europeiska unionens rymdtjänstbyrå. I förslaget klargörs byråns ansvar för att leverera säkra, tillförlitliga och stadigvarande rymdbaserade tjänster.

Förordningen syftar särskilt till att anpassa byråns roll till såväl existerande som nya rymdkomponenter och tjänster (bland andra Galileo, Copernicus, GOVSATCOM och säker uppkoppling), tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommissionen och byrån och stärka säkerhet, krishantering och tjänstekontinuitet. Förslagets mål är att säkerställa att EU har en ändamålsenlig rymdmyndighet som kan stödja unionens säkerhet, strategiska autonomi och rymdbaserade ekonomi.

b) Internationellt rymdtoppmöte i Paris den 9–10 september 2026

22 (23)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information tillhandahållen av Frankrike

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Innehåll: Den franska delegationen kommer informera om högnivåkonferensen International Space Summit som president Macron ska stå värd för den 9–10 september 2026 i Paris.

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information tillhandahållen av Irland

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Innehåll: Den irländska delegationen kommer rapportera om evenemang och aktiviteter under Irlands ordförandeskap.

d) ESA:s program för europeisk resiliens från rymden (ERS)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information tillhandahållen av det cypriotiska ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm

Innehåll: Ordförandeskapet ska informera om den europeiska rymdorganisationen ESA:s program European Resilience from Space, vilket kan utgöra en del av det av kommissionen föreslagna programmet EOGS (gemensam europeisk satellitbaserad jordobservationstjänst för säkerhet och försvar).

23 (23)