Kommenterad dagordning

Allmänna rådet

2026-05-18

Statsrådsberedningen

Kansliet för allmänna rådet och Coreper I

Allmänna rådets möte den 26 maj 2026

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

2. (Ev.) A-punkter

Lagstiftande verksamhet

3. Den fleråriga budgetramen 2028–2034

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag för den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034. Kommissionen argumenterar för att EU behöver en mer ambitiös budget som är enklare, mer strategisk och resultatinriktad för att möta aktuella och framtida utmaningar kopplade till säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. Budgetramen föreslås innehålla färre rubriker och finansieringsprogram, samt mer harmoniserade regelverk för att underlätta för individer, företag och förvaltningar att hitta och få tillgång till finansieringsmöjligheter.

Volymmässigt innebär förordningsförslaget en budgetram för perioden 2028–2034 som totalt omfattar åtaganden om 1 763 miljarder euro i 2025 års priser, motsvarande 1 985 miljarder euro i löpande priser, vilket beräknas motsvara 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI) på grundval av aktuella prognoser. Kommissionen föreslår att budgetramen ska bestå av fyra övergripande rubriker: 1) Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, 2) Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, 3) Europa i världen och 4) Administration.

Merparten av innehållet under den första rubriken, Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, öronmärks till en ny fond för bland annat jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken samt inre säkerhet, migration och gränssäkerhet. Den andra rubriken, Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, utgörs till största del av den nyinrättade konkurrenskraftsfonden som är en sammanslagning av flera program och fonder i innevarande budgetram som kan stärka EU:s gemensamma konkurrenskraft. Här återfinns också forskningsprogrammet Horisont Europa. Den tredje rubriken, Europa i världen, är en sammanslagning av flera utrikespolitiska instrument i innevarande budgetram. Den fjärde rubriken, Administration, innehåller finansiering av EU:s institutioners verksamhet. Kommissionen föreslår tre specialinstrument i utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket: ett tematiskt, Ukrainareserven avsedd för finansiering av stöd till Ukraina, samt två icke-tematiska instrument; samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsinstrumentet, vilka utgör verktyg för att hantera oförutsedda händelser inom samtliga budgetrubriker.

Kommissionen anger att efterlevnad av rättsstatsprincipen ska vara en förutsättning för utbetalning från alla fonder. På intäktssidan föreslår kommissionen att fem ytterligare kategorier av egna medel introduceras. Kommissionen motiverar detta med ett behov av att öka budgetens långsiktiga hållbarhet och minska beroendet av BNI-baserade bidrag.

Förslag till svensk ståndpunkt:

När det gäller den fleråriga budgetramen vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra

2 (9)

prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten i linje med den överlagda ståndpunkten.

Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast och den svenska avgiften bör hållas nere. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer förnyas. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. Regeringen välkomnar därför förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.

Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.

Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för

3 (9)

omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov.

Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.

En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration.

Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.

Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är vidare emot ny gemensam upplåning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen 2028–2034, egna medels-beslutet, och förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande. Samråd med EU-nämnden skedde 11 juli inför allmänna rådets möte den 18 juli, 17 oktober inför allmänna rådets möte den 21 oktober, 14 november inför rådsmötet den 17 november, 12 december inför rådsmötet den 16 december, 20 februari inför rådsmötet den 24 februari och 13 mars inför rådsmötet den 17 mars. Statsministern samrådde även med EU-nämnden 17 december inför Europeiska rådets möte den 18–19 december, 18 mars inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars och 22 april inför informellt möte med stats- och regeringschefer den 23-24 april.

Fortsatt behandling av ärendet:

4 (9)

Förslagen förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen. Ansvarig rådsformation är allmänna rådet som har haft budgetramen på dagordningen den 18 juli, 21 oktober, 17 november, 16 december 2025 och 17 mars 2026. Det avgörande beslutet fattas av Europeiska rådet som höll en första diskussion om förslaget i december 2025. Frågan diskuterades också under informella Europeiska rådet i april 2026 och väntas återkomma till Europeiska rådets dagordning flera gånger under hösten.

Faktapromemoria:

Fakta-PM 2025/26:FPM3

4. Övriga frågor

Icke lagstiftande verksamhet

5. Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2026: utkast till kommenterad dagordning

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Allmänna rådet ska diskutera dagordningen inför mötet i Europeiska rådet den 19–20 juni 2026. På den preliminära dagordningen står Ukraina, Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, globala ekonomiska utmaningar, säkerhet och försvar, migration, gemensamma utmaningar kopplade till narkotika och den Europeiska planeringsterminen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred i Ukraina. Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt fortsatt stöd för Ukrainas EU-

5 (9)

närmande. Regeringen välkomnar att EU nu kunnat ta ytterligare nödvändiga steg för att betala ut lånet om 90 miljarder euro till Ukraina och antagandet av det 20:e sanktionspaketet. EU bör utan dröjsmål gå vidare med ett 21:e sanktionspaket. Regeringen är pådrivande för att öppna förhandlingskluster med både Ukraina och Moldavien omgående.

Regeringen ser med stor oro på den mycket allvarliga situationen i Mellanöstern. Konflikten har fått global påverkan, inklusive för EU och Sverige. Det är avgörande att alla parter nu visar största möjliga återhållsamhet och engagerar sig fullt ut i diplomatiska lösningar som kan leda till en långsiktig lösning. Situationen i Mellanöstern är instabil och det är viktigt att EU driver på för att konkreta steg tas mot varaktig fred, att folkrätten och fri sjöfart upprätthålls och att det civila lidandet motverkas.

Regeringens syn gällande den fleråriga budgetramen framgår av tidigare avsnitt.

Den geopolitiska och geoekonomiska osäkerheten, inte minst med anledning av situationen i Mellanöstern, ökar behovet av ett enat och handlingskraftigt EU. Med anledning av detta är det viktigt att slutsatserna från Europeiska rådet den 19–20 mars 2026 samt One Europe, One Market-deklarationen från den 24 april följs upp med konkreta åtgärder för att riva hinder på den inre marknaden. Regeringen arbetar även för en öppen och regelbaserad global handel samt för tecknandet av nya frihandelsavtal.

När det gäller energiomställningen är EU alltför beroende av import av fossila bränslen och en utfasning av dessa är central för EU:s konkurrenskraft och energisäkerhet. Nu behövs nationella åtgärder för att öka produktionen av fossilfri energi på ett teknikneutralt sätt. Samtidigt måste befintlig fossilfri och planerbar elproduktion värnas. För svensk del handlar det till exempel om den vattenkraft som är föremål för omprövning under kommande år Ytterligare sammanlänkningar eller minskade klimatambitioner löser inte problemet. EU:s utsläppshandelssystem är en central del av den gröna omställningen och bör fortsatt utgöra kärnan i EU:s klimatpolitik.

Regeringen verkar fortsatt för att stärka den gemensamma europeiska försvarsberedskapen mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen driver på för att Europa ska ta ett större ansvar för sin

6 (9)

egen säkerhet och konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet i EU är medlemsstatsdrivet samt att det bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.

Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU och för att öka och effektivisera återvändandet, där förslaget till ny lagstiftning på området är viktigt att ta vidare.

Vidare välkomnar regeringen EU:s nya narkotikastrategi och delar kommissionens bedömning att breda sektorsövergripande insatser behövs för att minska både utbudet av och efterfrågan på narkotika samt uppnå ett bättre skydd för människors liv, hälsa och säkerhet. Regeringen fäster stor vikt vid åtgärder för att värna folkhälsan, bekämpa den organiserade brottsligheten samt stärka beredskapen på narkotikaområdet.

Europeiska rådet väntas också ställa sig bakom en horisontell not om de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den aktuella dagordningen har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Fortsatt behandling av ärendet:

Allmänna rådet kommer vid mötet i juni att förbereda slutsatserna inför Europeiska rådets möte den 18–19 juni 2026. EU-ministern kommer samråda med EU-nämnden inför detta. Statsministern kommer samråda med EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet.

6. Förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Allmän diskussion om status i relationen samt i pågående förhandlingar mellan EU och Storbritannien.

7 (9)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens målsättning är att bidra konstruktivt för att omsätta den gemensamma överenskommelsen om fördjupade samarbeten mellan EU och Storbritannien från det första institutionella toppmötet parterna emellan i maj 2025.

Målsättningen inför det andra institutionella toppmötet mellan EU och Storbritannien, som planeras i Bryssel till sommaren, är att ha slutfört ett gemensamt avtal om handel med djur, livsmedel och jordbruksprodukter (Sanitary and Phytosanitary, SPS), handel med koldioxidutsläpp (Emissions Trading Scheme, ETS) samt ett avtal om ungdomsmobilitet (Youth Experience Scheme, YES).

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Ärendet behandlades senast den 14 november 2025 i EU-nämnden inför Allmänna rådets möte den 17 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ärendet behandlas löpande i rådsarbetsgruppen WPUK och i Coreper II.

7. Den årliga rättsstatsdialogen: landsspecifik diskussion

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen ska allmänna rådet genomföra landsspecifika diskussioner om Frankrike, Kroatien, Italien och Lettland. Diskussionerna baseras på den inledande sammanfattningen i respektive landkapitel i kommissionens årliga rättsstatsrapport. Liksom tidigare år granskar kommissionen i 2025 års rapport utvecklingen i alla medlemsstater inom fyra områden: domstolsväsendets oberoende och effektivitet, korruptionsbekämpning, mediernas frihet och mångfald samt bredare institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Inom alla fyra områden läggs särskild vikt vid den inre marknadens funktion och

8 (9)

förutsättningarna för företag. Rättsstatsrapporten innehåller även landsspecifika rekommendationer som följs upp. Under de landsspecifika diskussionerna kommer de fyra granskade medlemsstaterna få möjlighet att presentera de viktigaste utvecklingstendenserna. Därefter kommer övriga medlemsstater ges möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att rättsstatsdialogen är en viktig och nödvändig del av arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU och förebygga att rättsstatsproblem uppkommer eller förvärras.

Rättsstatsrapporten 2025 visar att det fortsatt finns problem på rättsstatsområdet i medlemsstaterna, vilket gör det angeläget att de landsspecifika diskussionerna äger rum. Dessa ger en värdefull möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter om utvecklingen i medlemsstaterna. Regeringen avser delta aktivt i de landsspecifika diskussionerna och fokusera särskilt på mediefrihet, arbetet mot korruption samt säkerställandet av ett effektivt och oberoende rättsväsende.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Landsspecifika diskussioner behandlades senast i EU-nämnden den 23 januari 2026 inför allmänna rådets möte den 26 januari 2026. Diskussionen gällde då Danmark, Estland, Grekland och Spanien.

8. Övriga frågor

9 (9)