Kommenterad dagordning

Allmänna rådet

2026-03-09

Statsrådsberedningen

Kansliet för allmänna rådet och Coreper I

Allmänna rådets möte den 17 mars 2026

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

2. (Ev.) A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3. Den fleråriga budgetramen 2028–2034: styrningsaspekter

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag för den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034. Kommissionen argumenterar för att EU behöver en mer ambitiös budget som är enklare, mer strategisk och resultatinriktad för att möta aktuella och framtida utmaningar kopplade till säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. Budgetramen föreslås innehålla färre rubriker och finansieringsprogram, samt mer harmoniserade regelverk för att underlätta för individer, företag och förvaltningar att hitta och få tillgång till finansieringsmöjligheter.

Volymmässigt innebär förordningsförslaget en budgetram för perioden 2028–2034 som totalt omfattar åtaganden om 1 763 miljarder euro i 2025 års priser, motsvarande 1 985 miljarder euro i löpande priser, vilket beräknas motsvara 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI) på grundval av aktuella prognoser. Kommissionen föreslår att budgetramen ska bestå av fyra övergripande rubriker: 1) Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, 2) Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, 3) Europa i världen och 4) Administration.

Merparten av innehållet under den första rubriken, Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, öronmärks till en ny fond för bland annat jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken samt inre säkerhet, migration och gränssäkerhet. Den andra rubriken, Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, utgörs till största del av den nyinrättade konkurrenskraftsfonden som är en sammanslagning av flera program och fonder i innevarande budgetram som kan stärka EU:s gemensamma konkurrenskraft. Här återfinns också forskningsprogrammet Horisont Europa. Den tredje rubriken, Europa i världen, är en sammanslagning av flera utrikespolitiska instrument i innevarande budgetram. Den fjärde rubriken, Administration, innehåller finansiering av EU:s institutioners verksamhet. Kommissionen föreslår tre specialinstrument i utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket: ett tematiskt, Ukrainareserven avsedd för finansiering av stöd till Ukraina, samt två icke-tematiska instrument; samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsinstrumentet, vilka utgör verktyg för att hantera oförutsedda händelser inom samtliga budgetrubriker.

Kommissionen anger att efterlevnad av rättsstatsprincipen ska vara en förutsättning för utbetalning från alla fonder. På intäktssidan föreslår kommissionen att fem ytterligare kategorier av egna medel introduceras. Kommissionen motiverar detta med ett behov av att öka budgetens långsiktiga hållbarhet och minska beroendet av BNI-baserade bidrag.

Förslag till svensk ståndpunkt:

När det gäller den fleråriga budgetramen vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra

2 (10)

prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten i linje med den överlagda ståndpunkten.

Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast och den svenska avgiften bör hållas nere. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer förnyas. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. Regeringen välkomnar därför förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.

Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.

Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för

3 (10)

omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov.

Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.

En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration.

Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.

Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är vidare emot ny gemensam upplåning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen 2028–2034, egna medels-beslutet, och förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande. Samråd med EU-nämnden skedde 17 oktober inför allmänna rådets möte den 21 oktober, 14 november inför rådsmötet den 17 november, 12 december inför rådsmötet den 16 december och 20 februari inför rådsmötet den 24 februari. Statsministern samrådde även med EU-nämnden 17 december inför Europeiska rådets möte den 18–19 december.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förslagen förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen. Ansvarig rådsformation är allmänna rådet som har haft budgetramen på dagordningen den 18 juli, 21 oktober, 17 november och 16 december 2025. Det avgörande

4 (10)

beslutet fattas av Europeiska rådet som höll en första diskussion om förslaget 18–19 december 2025. Vid sistnämnda möte fastställdes ambitionen om att nå en förhandlingsuppgörelse före årets slut.

Faktapromemoria:

Fakta-PM 2025/26:FPM3

4. Ändring av den europeiska valakten

Principöverenskommelse

Begäran om Europaparlamentets godkännande

Ansvarigt statsråd:

Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll:

Europaparlamentet antog den 13 november 2025 en lagstiftningsresolution med förslag till ändring av Europeiska unionens valrättsakt (2025/2195(INL)

– 2025/0900(APP)). Resolutionen innehåller ett förslag som gör det möjligt för ledamöterna i Europaparlamentet att rösta i kammaren genom fullmaktsröstning under graviditet och efter förlossning. Förslaget kommer att hanteras av rådet genom det särskilda lagstiftningsförfarandet som föreskrivs i artikel 223.1 EUF-fördraget och måste antas av rådet enhälligt.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer ett antagande men skulle ha föredragit ett bredare tillämpningsområde som även inkluderar den andra föräldern till ett nyfött barn.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med konstitutionsutskottet skedde den 5 februari 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Om förslaget antas i rådet ska det godkännas av Europaparlamentet och därefter ratificeras av medlemsstaterna.

5 (10)

5. Övriga frågor

Icke lagstiftande verksamhet

6. Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars: slutsatser

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Vid mötet väntas ett utkast till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2026 att diskuteras. Slutsatserna förväntas behandla Ukraina, konkurrenskraft, Mellanöstern, den fleråriga budgetramen, säkerhet och försvar samt migration. FN:s generalsekreterare väntas delta i diskussionen om Mellanöstern.

Ett Eurotoppmöte väntas äga rum i anslutning till Europeiska rådets möte. Utifrån känd information kommer stats- och regeringschefer att diskutera konkurrenskraftsfrågor samt få en uppdatering om det ekonomiska läget.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred i Ukraina. En fredsuppgörelse behöver vara grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt värna europeisk säkerhet.

Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt fortsatt stöd för Ukrainas EU-närmande. Regeringen verkar för att EU, i dialog med globala partner, fortsätter att upprätthålla ett omfattande, förutsägbart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med landets behov. Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket för att genomföra Europeiska rådets överenskommelse om

6 (10)

nytt stöd till Ukraina för 2026–2027 och verkar för att stödet kommer på plats så snart som möjligt för att möjliggöra skyndsamma utbetalningar. Regeringen verkar vidare för att EU ska öka trycket på Ryssland. Fler åtgärder bör vidtas för att ytterligare minska Rysslands energiintäkter, bland annat genom effektiva åtgärder mot skuggflottan och dess möjliggörare.

Regeringen fortsätter verka för att EU omgående tar nästa steg i Ukrainas EU-anslutningsprocess, för att reflektera Ukrainas reformframsteg i linje med kommissionens bedömning.

Regeringen välkomnar att den andra fasen av fredsplanen för Gaza inletts och understryker fortsatt vikten av att fredsprocessen genomförs i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 2803 och med meningsfullt palestinskt deltagande. Regeringen ser med stort allvar på de fortsatta begränsningarna och hindren för att leverera humanitärt stöd till Gaza. Regeringen vidhåller kraven på respekt för folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt. Det är grundläggande att Board of Peace verksamhet i Gaza sker i enlighet med folkrätten och med tvåstatslösningen som slutmål. Det är avgörande att Hamas avväpnas och att Gaza demilitariseras.

Med anledning av den fortsatt allvarliga utvecklingen på Västbanken anser regeringen att en återupptagen diskussion om press på Israel är nödvändig. Regeringen fortsätter att agera för nya listningar av extremistiska bosättare och för att sanktioner införs mot extremistiska israeliska ministrar.

Regeringen ser med stor oro på den mycket allvarliga situationen i Iran och i den bredare regionen. Ytterligare eskalering i regionen måste undvikas. EU måste fortsatt uppmana samtliga parter till skydd av civila. Samtidigt är det viktigt att EU står upp för folkrätten och att den ska respekteras av alla parter i konflikten.

EU måste förbli tydligt i kritiken mot den iranska regimen som bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och för säkerhetsrisker i väst. Iran kan aldrig tillåtas att utveckla kärnvapen och regeringen har fördömt Irans attacker mot grannländer i Mellanöstern. Diplomatiska ansträngningar bör inriktas på en långsiktigt hållbar lösning som förhindrar Iran från att förvärva militär förmåga, hota säkerheten i regionen och som får Iran att avstå från destabiliserade aktiviteter i närområdet och i väst.

7 (10)

Iran måste garantera fri passage genom Hormuzsundet och ett fritt luftrum i regionen.

Ledarna kommer också följa upp det informella mötet i Europeiska rådet den 12 februari 2026 och fortsätta diskutera hur EU kan stärka sin konkurrenskraft i rådande geopolitiska kontext. EU behöver öka sin produktivitet och konkurrenskraft för att möta de utmaningar vi står inför. För att uppnå detta behöver den inre marknaden fördjupas för att öka rörligheten för varor och tjänster, inte minst genom borttagande av hinder och ökad efterlevnad. Initiativ för att stärka den inre marknaden bör främja förenkling, digitalisering och hållbarhet. Det är också viktigt att minska regelbördan för företag. Regeringen välkomnar kommissionens ambitionshöjning för att stärka EU:s ekonomiska säkerhet. Därtill arbetar regeringen för ökad öppenhet, regelbaserad handel och tecknandet av nya frihandelsavtal. Åtgärder bör även fokusera på att stärka EU:s kapitalmarknader såväl som förutsättningarna för forskning och innovation. Därtill behövs mer fossilfri och planerbar energi för att öka försörjningstrygghet och för att stärka EU:s konkurrenskraft. För att lösa underliggande orsaker till höga och volatila elpriser bör fokus ligga på energisystemets totala systemkostnader och på att använda befintliga nät så effektivt som möjligt.

Regeringen verkar fortsatt för att stärka den gemensamma europeiska försvarsberedskapen mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen välkomnar att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet i EU är medlemsstatsdrivet samt att det bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.

Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU och för att öka och effektivisera återvändandet, där förslaget till ny lagstiftning på området är viktigt att ta vidare.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den kommenterade preliminära dagordningen inför mötet i Europeiska rådet 19–20 mars behandlades i EU-nämnden den 20 februari 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

8 (10)

Statsministern samråder med EU-nämnden den 18 mars inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2026.

7. Den europeiska planeringsterminen 2026

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

a) Sammanfattande rapport Diskussion

Förslagets innehåll:

Den europeiska planeringsterminen för ekonomisk-politisk samordning 2026 inleddes genom att kommissionen presenterade det så kallade höstpaketet, den 25 november 2025. Höstpaketet har behandlats i flera rådsformationer och samråd med EU-nämnden har ägt rum inför respektive rådsmöte. Ordförandeskapet förväntas presentera en rapport som sammanfattar rådets hittillsvarande behandling av de olika delarna av årets europeiska planeringstermin.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Sverige välkomnar att rapporten tas fram och behandlingen av terminen i de olika rådsformationerna.

b) Uppdaterad färdplan Föredragning av ordförandeskapet

Förslagets innehåll:

I december 2025 presenterade enligt praxis det dåvarande och det tillträdande ordförandeskapet en färdplan som beskriver de viktigaste åtgärderna för den europeiska planeringsterminen 2026. Färdplanen utgör en sorts planeringsöversikt av rådets, och dess förberedande instansers, behandling av de huvudsakliga delarna inom europeiska planeringterminen 2026. En uppdaterad färdplan ska nu presenteras.

c) Rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

Översändande till Europeiska rådet

9 (10)

Förslagets innehåll:

Utkastet till rekommendation till euroområdet kommer att tillställas Europeiska rådet för att sedan formellt godkännas av rådet.

Kommissionen publicerar årligen ett förslag till rådsrekommendation för euroområdets ekonomiska politik det kommande året. I årets rekommendation uppmanas euroländerna att samordna sin ekonomiska politik, följa sina nationella nettoutgiftsbanor, hantera flaskhalsar inom försvarsindustrin, genomföra sina återhämtnings-och resiliensplaner, stärka arbetsmarknaden, den inre marknaden och eurons roll, främja utvecklingen av spar- och investeringsunionen samt bevara finansiell stabilitet. Endast euroländerna har rösträtt om rekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Europeiska terminen har behandlats vid flertalet tillfällen under året i EU-nämnden inför möten i olika rådskonstellationer.

8. Övriga frågor

10 (10)