Kommenterad dagordning

Allmänna rådet

2026-02-16

Statsrådsberedningen

Kansliet för allmänna rådet och Coreper I

Allmänna rådets möte den 24 februari 2026

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

2. (Ev.) A-punkter

Icke lagstiftande verksamhet

3. Förberedelser inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2026: utkast till kommenterad dagordning

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Allmänna rådet ska diskutera dagordningen inför mötet i Europeiska rådet den 19–20 mars 2026. På den preliminära dagordningen står Ukraina, konkurrenskraft, säkerhet och försvar, den fleråriga budgetramen 2028–2034 och diskussion med FN:s generalsekreterare. Ett Eurotoppmöte väntas även äga rum i anslutning till mötet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ställer sig bakom den preliminära dagordningen inför Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2026.

Regeringen välkomnar att Europeiska rådet återkommer till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen stödjer alla ansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred, grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och som respekterar Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt värnar europeisk säkerhet. Vidare driver regeringen fortsatt på för ett ökat, starkt och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt, inklusive stöd till Ukrainas EU-närmande, samt ett ökat tryck på Ryssland.

Ledarna kommer också följa upp det informella mötet i Europeiska rådet den 12 februari 2026 och fortsätta diskutera hur EU kan stärka sin konkurrenskraft, inte minst i rådande geopolitiska kontext. EU behöver öka sin produktivitet för att möta de utmaningar vi står inför. För att uppnå detta behöver den inre marknaden fördjupas för att öka rörligheten för varor och tjänster, inte minst genom borttagande av hinder och ökad efterlevnad. Initiativ för att stärka den inre marknaden bör främja förenkling, digitalisering och hållbarhet. Det är också viktigt att minska regelbördan för företag. Regeringen välkomnar kommissionens ambitionshöjning för att stärka EU:s ekonomiska säkerhet. Därtill arbetar regeringen för ökad öppenhet, regelbaserad handel och tecknandet av nya frihandelsavtal. Åtgärder bör även fokusera på att stärka EU:s kapitalmarknader såväl som förutsättningarna för forskning och innovation.

Regeringen verkar fortsatt för att stärka vår gemensamma europeiska försvarsberedskap mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen välkomnar att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet och konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet i EU är medlemsstatsdrivet samt att det bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.

När det gäller den fleråriga budgetramen vill regeringen se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten i linje med den överlagda ståndpunkten.

Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast och den svenska avgiften bör hållas nere. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer förnyas. Som andel av BNI ska EU:s budget för

2 (5)

reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. Regeringen välkomnar därför förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.

Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.

Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov.

Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.

3 (5)

En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration.

Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.

Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är vidare emot ny gemensam upplåning.

Vidare välkomnar regeringen att FN:s generalsekreterare väntas delta på mötet i Europeiska rådet, inte minst med hänsyn till det utmanande geopolitiska läget.

I anslutning till toppmötet kommer även ett Eurotoppmöte ske.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den aktuella dagordningen har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen 2028–2034, egna medels-beslutet, och förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande. Samråd med EU-nämnden skedde 17 oktober inför allmänna rådets möte den 21 oktober och 14 november inför rådsmötet den 17 november, den 12 december inför rådsmötet den 16 december samt den 17 december inför Europeiska rådet den 18–19 december.

Fortsatt behandling av ärendet:

Allmänna rådet kommer vid mötet i mars att förbereda slutsatserna inför Europeiska rådets möte och uttalande från eurotoppmöte. EU-ministern

4 (5)

kommer samråda med EU-nämnden inför detta. Statsministern kommer därefter samråda med EU-nämnden inför mötet i Europeiska rådet.

4. Övriga frågor

5 (5)