Kommenterad dagordning rådet
Klimat- och näringslivsdepartementet
Klimatenheten, Internationellt
Rådets möte (miljöministrarna) den 18 september 2025
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.
3.EU:s reviderade klimatlag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Rådet väntas besluta om allmän riktlinje för EU:s reviderade klimatlag med klimatmål till 2040.
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari.
Förslagets innehåll: EU har antagit klimatmål till 2030 och 2050 genom EU:s klimatlag, förordning (EU) 2021/1119 från den 30 juni 2021. Klimatlagen anger också att ett klimatmål ska fastställas för 2040. Den 2 juli 2025 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av EU:s klimatlag med ett nytt klimatmål med 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Förslaget innehåller ett antal flexibiliteter för målets genomförande. Dessa handlar i huvudsak om möjlighet att nyttja internationella krediter i enlighet med Parisavtalets artikel 6, införandet av permanenta upptag av koldioxid (dvs. biogen avskiljning och lagring av koldioxid,
Förslaget har förhandlats skyndsamt under det danska ordförandeskapet som aviserat en sista behandling i Coreper den 12 september inför rådet den
18 september. Någon kompromiss inför rådsmötet föreligger därför ännu inte.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning är att den reviderade europeiska klimatlagen skapar förutsättningar för EU att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt kunna nå den långsiktiga målsättningen om klimatneutralitet till 2050, där konkurrenskraften stärks. En sådan målbana måste bygga på acceptans hos medborgarna. Tempot i omställningen påverkas av att omvärlden håller jämna steg och klimatarbetet behöver därtill ta höjd för att framtida krig, kriser och andra samhällsutmaningar påverkar möjligheten att möta klimatutmaningarna på ett hållbart sätt.
Regeringen anser att EU bör anta ett klimatmål för 2040 som innebär att nettoutsläppen minskar med 90 procent till 2040, jämfört med 1990, under förutsättning att genomförandet bedöms vara realistiskt. Regeringen anser som utgångspunkt att dagens system med nationella åtaganden under ansvarsfördelningsförordningen ska fasas ut på lång sikt, och att ett eventuellt system med nationella åtaganden efter 2030 i större grad bör präglas av konvergens mellan medlemsländer. En reviderad europeisk klimatlag bör också beakta de inneboende osäkerheter som omgärdar LULUCF sektorn och framhålla bioekonomins betydelse för klimatomställningen, skapa incitament för permanenta upptag såsom bio- CCS och DACCS i EU:s klimatramverk, samt inbegripa en teknikneutral och mindre detaljreglerad energipolitik där alla fossilfria alternativ, inklusive kärnkraft, ingår. Regeringen verkar för att dessa delar i den utsträckning det är möjligt beaktas i förhandlingen om den reviderade europeiska klimatlagen.
I syfte att skapa förutsägbarhet och rama in framtagandet av kommande klimatramverk verkar regeringen för tydligare skrivningar inte minst om vikten av att EU inte förlitar sig på svåruppnåeliga åtaganden i LULUCF- sektorn.
Regeringen stödjer möjligheten att inkludera Parisavtalets artikel 6 som en flexibilitet för perioden efter 2030 som del i att nå ett
2 (4)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kommissionens meddelande om
Fortsatt behandling av ärendet: Antaganden av den europeiska klimatlagen sker genom medbeslutande med Europaparlamentet.
Faktapromemoria:
4. EU:s nya nationellt fastställda bidrag (NDC) till Parisavtalet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Rådet väntas besluta om EU:s nya Nationellt Fastställda Bidrag (NDC) till Parisavtalet.
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari.
Förslagets innehåll: Inför det 30:e partsmötet till klimatkonventionen (COP30) som hålls i Brasilien i november 2025 ska EU och övriga parter till Parisavtalet lämna in ett nytt nationellt fastställt bidrag, så kallad NDC (Nationally Determined Contribution). Bakgrunden till detta är artikel 4.9 i Parisavtalet som slår fast att parterna ska lämna in nya NDC vart femte år, vilket senast inträffade 2020. I och med
Beslut om NDC fattas av rådet med enhällighet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att EU:s nästa NDC utgör ett ytterligare tillfälle att påverka andra stora utsläppare att göra mer och att det därmed är viktigt att EU kan presentera en ny NDC i god tid före COP30. Regeringen anser att NDC:n bör ta hänsyn till betydelsen av tidigare utsläppsminskningar i linje med vetenskapen. Regeringen anser också att en indikativ ambitionsnivå för 2035 baserat på en linjär bana mellan EU:s
3 (4)
klimatmål för 2030 och ett
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Avseende process för EU:s nästa NDC har information hållits i miljö- och jordbruksutskottet den 12 juni 2025, och samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Efter beslut i rådet lämnas NDC in till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change).
Faktapromemoria: -
4 (4)