Finansminister Elisabeth Svantesson
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 5 maj 2026
Återrapport från informellt ministermöte den 22–23 maj 2026
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 juni 2026
Klockan är 8 och EU-nämnden inleder sitt sammanträde. Precis i det ögonblicket började solen skina på herr ordföranden. Det är fantastiskt!
Med oss har vi finansminister Elisabeth Svantesson, statssekreterare Johanna Lybeck Lilja och medarbetare. Hjärtligt välkomna till dagens sammanträde.
Vi börjar med återrapporter.
Herr ordförande! Solen skiner på presidiet och kanslipersonalen. Det är underbart.
Ni har fått rapporterna från mötet, både det vanliga mötet och det informella mötet. Jag har inte så mycket att tillägga om det inte finns frågor.
Vi hade fått skriftlig information, och finansministern kan svara vid behov. Ingen önskar ordet, och vi tackar för informationen.
Dagordningspunkt 3 har strukits, och vi går vidare till dagordningspunkt 4, Förordningen om en utvidgning av CBAM:s tillämpningsområde till varor i senare led och om åtgärder mot kringgående.
Herr ordförande! Tanken är att rådet ska anta en allmän inriktning om ändringar i CBAM. Jag vet att statssekreteraren för skatt Carolina Lindholm var i skatteutskottet i förra veckan och överlade i frågan.
I slutet av förra året kom kommissionen med ett förslag om att CBAM också ska omfatta vissa varor som innehåller den typen av material som omfattas av CBAM i dag. Egentligen handlar det främst om många olika varor, från tunga maskiner till kylskåp och spikar – en bred definition. Syftet är att undvika koldioxidläckage. Samtidigt vill man skapa rättvisare villkor för dem som producerar den typen av varor på inre marknaden. Dessa komponenter träffas redan av antingen CBAM eller ETS-systemet. Men om man däremot importerar ett färdigt kylskåp är allt material i det kylskåpet helt undantaget. Det är det som det ska bli ändring på.
Kompromissförslaget som nu är på bordet kan vi ställa oss bakom. Vi tycker att det är bra, och det ligger inom ståndpunkten som är förhandlad med riksdagen. Det är ingenting nytt att säga där.
Det är alltid några utestående frågor för vissa länder som vill försöka få med eller dra bort några varor, och det är en del av förhandlingen. Förslaget som ligger funkar för Sverige och för oss.
Ordförande! Jag tackar finansministern för dragningen.
Precis som finansministern sa var ju statssekreterare Carolina Lindholm i skatteutskottet i förra veckan och överlade i frågan. Skatteutskottet var också enigt om att ställa sig bakom förändringen. I grunden är det här bra ändringar, precis som finansministern sa.
Däremot hade vi när vi fick information i ärendet en diskussion om de avgränsningar som är gjorda, om vilka varukoder som borde vara med och vilka som inte borde vara med. Sverige har ändå agerat aktivt för att göra förslaget ännu bättre. Den bild som jag fick då var att vi hade lyckats i vissa fall men inte helt. Skulle finansministern kunna säga någonting? I grunden handlar det om, om jag förstod rätt, precis som finansministern sa, att vissa maskiner inkluderas och vissa inte. För en del svenska producenter av till exempel lastbilar var de svårt att förstå vilka maskiner som inkluderades och vilka som inte gjorde det.
Hur många utestående punkter finns som man kan arbeta vidare med från svensk sida när det finns andra krafter som drar åt andra håll?
Det är en bredd av olika typer av varor som olika länder tar in respektive tar bort. Det är väl helheten man får bedöma. Vi gör vad vi kan för att det ska bli så bra som möjligt och för att det ska hålla ihop som helhet. Det ska också vara bra för våra svenska företag så att de inte ska drabbas mer än andra. Jag uppfattar inte att så är fallet.
Det stämmer precis att vissa länder önskar olika typer av varor. Vi har inte riktigt fått klart för oss på vilka grunder, och det var därför vi kom till skatteutskottet för överläggningar.
Jag tror att du syftar på Scanialastbilarna som inte har kommit med. Men det finns också andra typer av varor.
Man ska också komma ihåg att CBAM är ett nytt instrument. Det är en helt ny mekanism som från i år har gått in i sin definitiva fas. Det finns i CBAM-förordningen regler om att man ska göra översyner, och de ska påbörjas redan nästa år. Det kommer alltså att vara ett work in progress. Vi kommer att få möjligheter att återkomma om olika typer av varor. Det finns även tankar på utvidgning av detta scope på så sätt att man breddar detta scope till exempelvis plast och kemi.
Vad jag kan säga nu är att det kommer att finnas möjligheter framöver, men just nu finns varor som vi inte har fått med fast vi har försökt.
Ordförande! Jag tackar för svaren.
Vi socialdemokrater, precis som jag sa tidigare, tycker att det är bra förändringar, precis som finansministern redogjorde för. Det är bra att CBAM förändras i rätt riktning. Det är viktigt att CBAM fortsätter att fungera för att verka för en fungerande omställning och samtidigt inte används av andra länder som ett sätt att stoppa en rättvis handel som vi verkligen behöver för tillväxten.
Ordförande! Jag tackar statsrådet för dragningen.
Vi från Miljöpartiet tycker att CBAM är ett viktigt instrument för europeiska företag att konkurrera på lika villkor och ett effektivt redskap för att sänka utsläppen.
Det är problematiskt med möjligheten att undanta sektorer från CBAM. Risken är att det blir ryckigt, och europeiskt näringsliv och företagande behöver förutsägbarhet.
Vi är också kritiska till att under tiden emergency brake används pausa utfasningen av fri tilldelning. Det är för oss ett dåligt förslag. Vi anser att utfasningen av fri tilldelning ska fortgå så som det var tänkt.
Hur ska man se till att CBAM står robust som ett långsiktigt verktyg när det finns nationella intressen, den egna marknadens högljudda röster?
Jag tror att jag kommer att anmäla en avvikande ståndpunkt. Vi är inte nöjda med kompromissförslaget, och vi kommer att föredra den version som förhandlas i parlamentet.
Jag förstår ledamotens kritik, men jag tänker att det är fler varor som omfattas nu än tidigare. Det är ett steg i rätt riktning.
Det är inte perfekt, och det kommer det aldrig att bli så länge olika länder drar åt olika håll. Min bild är att det här i grunden är bättre än innan förhandlingarna startade.
Med en avvikande ståndpunkt anmäld från Miljöpartiet konstaterar vi att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Paketet för marknadsintegration och tillsyn, underpunkterna a och b.
Herr ordförande! Frågan har varit uppe i nämnden flera gånger, precis som den har varit i Ekofin. Nu har ordförandeskapet skickat ut en diskussionsnot. Jag vet att ni har fått den. Den innehåller utestående frågor under den här punkten. Det handlar egentligen om förslagets omfattning och styrningen av hur den europeiska tillsynsmyndigheten Esma ska se ut. Det gäller också hur den i sin tur ska samarbeta med nationella myndigheter.
För oss är det viktigt att tillsynen tar hänsyn till de nationella förhållandena. Vi vet här i rummet att vi har ett väl fungerande system i Sverige. Vi har en kapitalmarknad som fungerar hyfsat mycket bättre än på många ställen, och vi har en bra tillsyn. Vi värnar såklart om den så att det här inte gör det sämre för Sverige.
Det finns också skillnader i behov av EU-tillsyn mellan en aktör som har sin verksamhet i många olika länder eller en aktör som främst är aktiv på lokal marknad. Ett bra exempel på det är den svenska aktiemarknaden för SME-företag.
När det gäller styrningen är det viktigt att det nationella inflytandet i Esma säkerställs och att man har bra former för informationsutbyte och samarbete. Vi säger ofta i Ekofin att man måste förstå att olika kapitalmarknader inte fungerar exakt likadant i EU.
Herr ordförande! Jag tackar för informationen.
Jag hade en fråga om finansministern ser risker med att vi kommer att begränsa vår egen möjlighet att utveckla marknaden, att det helt enkelt kommer pålagor från EU – att det blir kontraproduktivt.
De finns alltid risker. Vi kan å ena sidan tycka att det tar lång tid med frågorna, men det handlar om hur tillsynen ska se ut eller inte. Men å andra sidan ser man på vår kapitalmarknad och tar efter den. Några gillar också den centraliserade tillsynen.
Såklart att det finns risker, >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Vill Johanna lägga till något?
God morgon! Det här är en balansgång. Det finns fördelar med att harmonisera tillsyn och rutiner för en börs som arbetar i flera marknader. Det gör det lättare för dem. Då kan det tänkas att de utvecklas ännu mer.
Å andra sidan har vi de nationella SME-marknaderna. Det är därför vi är emot att ha koncernkriteriet, det vill säga att automatiskt hamna i centraliserad tillsyn. Det ska inte finnas, utan man ska vara kvar i det lokala. Det är en balansgång.
Sedan handlar mycket av det vi driver om hur vi har kvar det nationella inflytandet i Esma – den europeiska. Vilka beslut ska tillsynsstyrelsen fatta där alla sitter respektive exekutivstyrelsen – alltså den typen av frågor?
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går till dagordningspunkt 6, Övriga frågor.
Som vanligt kommer vi att få höra vad som händer i olika förhandlingar inom finansmarknadsområdet. Jag har inget särskilt eller mer att tillägga om detta.
Vi tackar för informationen.
Vi går till dagordningspunkt 7, De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.
Denna punkt kommer att stå på dagordningen så länge kriget pågår.
Det senaste stödet på 90 miljarder euro är klart, och den första utbetalningen väntas ske nästa vecka. Det känns väldigt bra att Ukraina får det stöd vi beslutade om i december.
Det är dock helt uppenbart att Ukraina kommer att behöva mer stöd framöver, och det är också därför frågan om de frysta ryska tillgångarna kommer upp igen. Förra gången var ett hinder att Belgien såg att de fick ta en sådan stor risk eftersom de flesta tillgångarna finns just där. Detta problem behöver självklart lösas, >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
Som jag har sagt till nämnden förut finns det länder som kanske inte är lika offensiva i stödet till Ukraina som de nordiska och baltiska länderna. Vi står för 30 procent av allt monetärt stöd, medan våra ekonomier utgör ungefär 10 procent av bnp. Vi står alltså för en stor del, och vi står väldigt enade i detta och driver på, vilket är positivt.
Kriget i Mellanöstern kan självklart påverka länder eftersom många drabbas mer av det kriget rent ekonomiskt. Det finns alltså en risk för trötthet när det gäller Ukraina. Men än så länge fungerar det, och nu börjar som sagt de 90 miljarderna betalas ut. Jag tänker dock att vi i internationella sammanhang alltid ska hjälpas åt att trycka på och förklara varför det är så viktigt att inte backa från stödet till Ukraina.
När frågan var uppe senast och Belgien började lätta på motståndet och finna vägar framåt var det fler länder som uttryckte oro och frågetecken kring lösningen.
Hur bedömer finansministern möjligheten att hitta en framkomlig väg som även tillgodoser denna oro, som fanns i en ganska bred krets av EU-länder, så att vi inte kör fast ytterligare en gång?
Ordförande! Så här mot slutet av mandatperioden får jag ofta frågan vad jag tycker att regeringen har gjort bra, och jag brukar då framhålla det starka stöd regeringen har upprätthållit och utvecklat till Ukraina. Detta förtjänar att sägas. Finansministern och andra ministrar har även haft fullt stöd för detta i parlamentet, vilket har känts klokt och bra, och vi står bakom regeringens ståndpunkt även här.
Det är dock viktigt att arbetet fortsätter, inte minst när det gäller att kunna använda de immobiliserade ryska tillgångarna, för där finns ju mycket pengar.
Apropå detta undrar jag hur Sverige står sig i förhållande till andra EU-länder när det gäller sanktioner. Sverige har ju gett Ukraina väldigt mycket stöd och fortsätter med det. Det är viktigt att införa nya sanktioner, men vi måste också klara av att upprätthålla sanktionsregimer så att Rysslands krigskassa stryps. Sverige har under hela mandatperioden varit ett av de svagaste länderna när det gäller att använda rättsliga processer mot sanktionsbrott, trots att vi har myndigheter som bedömer att kringgående av sanktioner förekommer i betydande omfattning.
Under hela mandatperioden har vi haft ett rättsligt system på plats för att hantera sanktioner, men trots det är Sverige fortfarande ett av få länder som inte har visat någon vidare handlingskraft här. Estland, Nederländerna, Tyskland och Finland har varit mycket snabbare och skickligare i denna del.
Kan finansministern kommentera detta? Det handlar ju om pengar in och pengar ut och att pengarna ska gå till rätt ställe.
Ordförande! Miljöpartiet stöder statsrådet i denna fråga och önskar lycka till.
Stöd är viktigt, och sanktioner är också viktiga. Vi har tidigare tagit upp att Ryssland inte ska gynnas genom EU:s import av fisk. Vi har också tagit upp att EU importerar runt 23 procent av sitt berikade uran från Ryssland, vilket är oerhört problematiskt.
Mitt medskick är att statsrådet tillsammans med sina kollegor ska se helhetsbilden. Situationen i Hormuzsundet riskerar ju att påverka diskussionerna. Det gäller alltså att fortsätta att hålla stånd och hålla i sanktionerna. Jag önskar all framgång i detta.
Detta hänger också ihop med vårt fossilberoende, så det gäller att försöka jobba för ett oberoende av det fossila. Detta kommer också i längden att missgynna stater som Ryssland.
Ordförande! Jag har en kort fråga. Nu är det sommar, och skördetiderna närmar sig. Vet finansministern vad som kommer att hända i östra Europa när det gäller import av ukrainska varor? De är tullbefriade i större delen av EU, men Ukrainas grannländer är ju lite mer protektionistiska.
Tack för många goda frågor och inspel. Jag börjar, och sedan får andra vid bordet fylla i.
När det gäller de frysta tillgångarna är det främst Belgien som har varit tveksamt, >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Flera länder har varit tveksamma på grund av vilka konsekvenser detta kan få. Som sagt gäller det framför allt Belgien, >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<
När det gäller sanktioner delar jag Matilda Ernkrans bild av tillämpningen i Sverige. Men från i somras har vi en ny sanktionslag, så nu finns en annan rättslig grund för att göra mer mot dem som bryter mot sanktionerna, vilket givetvis är upp till de rättsvårdande myndigheterna att göra. Det är också bra att påminna svensk industri och svenska företag om vikten av detta. Det är så lätt att sätta ljuset på alla andra och inte på våra egna bolag och företag som har med Ryssland att göra, direkt eller indirekt. Hur som helst finns det nu en sanktionslag som inte fanns tidigare.
Jag kommer strax tillbaka till frågorna, men låt mig säga något om den ryska ekonomin. >>> Sekretess enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <<<Det är inte ekonomiskt stöd, men det är en viktig del i att motverka propagandakrigföringen genom att visa att Putins narrativ inte är sant.
Kopplat till detta är det som händer i Hormuzsundet rätt trevligt för Putin eftersom oljepriset har stigit. Det är en av många dåliga konsekvenser av det som händer. Ju längre kriget i Mellanöstern pågår, desto bättre är det för Ryssland – av många skäl, inte bara ekonomiska utan också strategiska eftersom mångas fokus flyttas från Ukraina till Hormuzsundet.
Frågan om ukrainska varor och tullfrihet måste jag be någon annan att svara på.
Sanktionerna förhandlas av FAC, alltså av utrikesministrarna, så det ligger inte på vårt bord. Men det förslag som kom i går på nästa sanktionspaket innehåller just den ryska torsken, och vi hoppas att den också står kvar när detta ska förhandlas. Vi har ju drivit på för ett maritimt tjänsteförbud, alltså att man inte ska få utföra några som helst tjänster till dessa fartyg. Det är en uppfartsbacke, men vi fortsätter att driva på.
Vad gäller framför allt spannmål i östra Europa har vi tyvärr ingen information, utan det är en fråga för utrikesministrarna.
Ordförande! Om jag minns rätt röstades sanktionslagen enhälligt igenom i Sveriges riksdag. Men vi ska komma ihåg att det även före det fanns ett rättsligt sanktionssystem. Jag tackar ändå för svaret från finansministern utifrån orden att ansvaret behöver tas här hemma för att hela kedjan ska fungera. Och det är såklart bra att nu finns en tydligare sanktionslag på plats.
Som en kort uppföljning och information: I år har 13 myndigheter fått återrapporteringskrav i sina regleringsbrev vad gäller sanktionsarbetet och hur de ska stärka efterlevnaden av EU:s gemensamma regelverk. Vi har alltså förstärkt detta ytterligare.
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den ekonomiska återhämtningen i Europa – rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.
Herr ordförande! Vi kan ställa oss bakom besluten om reviderade planer för Belgien, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien.
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Vi går till dagordningspunkt 9, Den europeiska planeringsterminen 2026: Vårpaketet. Det är en föredragning av kommissionen.
Varje år presenterar kommissionen ett vårpaket med landsspecifika rekommendationer men även några delar inom EU:s finanspolitiska ramverk och det makroekonomiska obalansförfarandet. En positiv nyhet för i år är att kommissionen inte bedömer att Sverige har makroekonomiska obalanser. Det är första gången sedan kommissionen började med en sådan granskning.
Tidigare har kommissionen alltid menat att vi har haft obalanser som kunnat kopplas till bostadsmarknaden och den privata skuldsättningen. Nu bedömer man att riktningen går åt rätt håll.
Nämnden har i den kommenterade dagordningen fått en beskrivning av rekommendationerna. Där kan man se att kommissionen i år, kanske inte helt oväntat, har fokuserat på försvar och energi. Alla länder har fått rekommendationer på dessa områden. För svensk del har vi precis som förra året fått rekommendationer om klimat, bostadsmarknad, arbetsmarknad och utbildning.
Rekommendationerna beräknas att antas i juli. Vi kommer att återkomma i frågan inför nästa Ekofin.
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.
Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Genomförande av ramverket för ekonomisk styrning: rådets rekommendation och beslut inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Här tas delpunkterna a och b gemensamt.
Herr ordförande! En av dessa punkter handlar om Malta. De har ett underskottsförfarande sedan 2024. Nu har de fått ned sitt underskott till under 3 procent, och det är därför dags att stänga deras förfarande. Här har bara euroländerna rösträtt, men det är såklart välkommet.
Sedan ska vi besluta om Spaniens aktivering av den nationella undantagsklausulen för försvar. Spanien vill ha lite extra finansiellt utrymme för att hantera ökade försvarsutgifter. Vi har sagt att vi kan ställa oss bakom det.
Ni kanske har sett att kommissionen har föreslagit att man ska kunna få lite extra utrymme för gröna investeringar ända fram till 2028. Det är ingenting som ska fattas beslut om vid detta möte, men det kan säkert komma upp för diskussion.
Vi är självklart för att EU:s länder gör olika gröna investeringar, men däremot tycker vi inte att det blir en hållbar lösning om man gör ytterligare undantag från regelverket. Många länder i EU har redan höga skulder. Därför tycker vi att sådana investeringar måste finansieras på ett annat sätt. Det har vi framfört tidigare, och vi kommer att fortsätta framföra det i de här diskussionerna.
Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.
Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor. Finns det några, finansministern? Nej.
Då tackar vi för informationen. Vi tackar också finansministern, statssekreteraren och medarbetare för deltagande vid dagens sammanträde i EU-nämnden och önskar lycka till vid rådet och en fortsatt trevlig vecka.
Innehållsförteckning
§ 1 Ekonomiska och finansiella frågor
Anf. 1 ORDFÖRANDEN
Anf. 2 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 3 ORDFÖRANDEN
Anf. 4 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 5 MATHIAS TEGNÉR (S)
Anf. 6 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 7 Kanslirådet TINA SVENSSON
Anf. 8 MATHIAS TEGNÉR (S)
Anf. 9 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 10 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 11 ORDFÖRANDEN
Anf. 12 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 13 CHARLOTTE QUENSEL (SD)
Anf. 14 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 15 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 16 ORDFÖRANDEN
Anf. 17 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 18 ORDFÖRANDEN
Anf. 19 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 20 ORDFÖRANDEN
Anf. 21 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 22 REBECKA LE MOINE (MP)
Anf. 23 ILONA SZATMÁRI WALDAU (V)
Anf. 24 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 25 Statssekreterare JOHANNA LYBECK LILJA
Anf. 26 MATILDA ERNKRANS (S)
Anf. 27 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 28 ORDFÖRANDEN
Anf. 29 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 30 ORDFÖRANDEN
Anf. 31 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 32 ORDFÖRANDEN
Anf. 33 Finansminister ELISABETH SVANTESSON (M)
Anf. 34 ORDFÖRANDEN