Regeringens skrivelse
2025/26:299
Redovisning av fördelning av medel från	Skr.
Allmänna arvsfonden under budgetåret 2025	2025/26:299

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Visby den 25 juni 2026

Ulf Kristersson

Jakob Forssmed (Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen har fördelat stöd ur fonden under 2025. Därutöver redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling samt analyserar fördelningen av stöd inom olika områden. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur Allmänna arvsfonden och de områden som enligt regeringen ska prioriteras när Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd.

Skr. 2025/26:299

Innehållsförteckning

1	Inledning ...........................................................................................			6
	1.1	Allmänna arvsfonden .........................................................		6
	1.2	Arvsfondsdelegationen.......................................................		6
	1.3	Kammarkollegiet................................................................		7
2	Förvaltningen av Allmänna arvsfonden ............................................			7
	2.1	Allmänna arvsfondens rätt till egendom.............................		7
	2.2	Arv till Allmänna arvsfonden kan avstås............................		8
	2.3	Influtna, utbetalningsbara och utbetalade medel ................		9
		2.3.1	Influtna medel....................................................	9
		2.3.2	Utbetalningsbara medel...................................	10
		2.3.3	Beslutade och utbetalade medel ......................	10
	2.4	Placeringsinriktning och avkastning.................................		11
	2.5	Kostnader för förvaltning och administration ..................		12
	2.6	Utvecklingsarbete.............................................................		14
3 Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden ...................................				15
	3.1	Utgångspunkter för fördelning av stöd.............................		15
		3.1.1	Mottagare av stöd ............................................	15
		3.1.2	Projektstöd.......................................................	15
		3.1.3	Lokalstöd.........................................................	16
		3.1.4	Krav på redovisning ........................................	16
	3.2	Inkomna och beslutade ärenden 2025 ..............................		16
	3.3	Bifalls- och avslagsbeslut 2025........................................		18
	3.4	Fördelade medel 2025 ......................................................		20
		3.4.1	Fördelning av medel per stödform...................	20
		3.4.2	Fördelning av medel per målgrupp..................	21
		3.4.3	Geografisk fördelning av medel ......................	25
		3.4.4	Fördelning av medel per
			organisationskategori.......................................	27
4 Projekt inom de av regeringen prioriterade områdena ....................				29
	4.1	Främja psykisk och fysisk hälsa .......................................		30
	4.2	Främja ett stärkt föräldraskap...........................................		31
	4.3	Stärka barnets rättigheter..................................................		31
	4.4	Förebygga våld, mobbning och trakasserier.....................		31

4.5Stärka rättigheterna för personer med

	funktionsnedsättning ........................................................	32
4.6	Främja etableringen på arbetsmarknaden.........................	32

4.7Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre

	personer med funktionsnedsättning..................................	33
4.8	Ökad delaktighet i kulturlivet...........................................	33

4.9Stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande

	och etablering ...................................................................	34
4.10	Stärka inflytandet för barn och unga ................................	34
4.11	Ökad jämställdhet och jämlikhet......................................	34
4.12	Öka delaktighet och stärka demokrati ..............................	35
4.13	Främja arbete med stöd till brottsoffer .............................	35
5 Kontroll och granskning .................................................................		35

5.3Riksrevisionens granskning av statens insatser vid

hantering av dödsbon.......................................................	41
6 Uppföljning och utvärdering..........................................................	42

6.1Utgångspunkter för uppföljnings- och

		utvärderingsverksamheten...............................................		42
	6.2	Uppföljning av projektens överlevnad.............................		42
		6.2.1	Bedömningsgrunder .......................................	42
		6.2.2	Resultat från 2025 års uppföljning av
			projektens överlevnad.....................................	44
		6.2.3	Vad påverkar projektens överlevnad?.............	44
		6.2.4	Forskares uppföljning av projektens
			överlevnad ......................................................	45
	6.3	Uppföljning av projekt ur ett jämställdhetsperspektiv.....		45
		6.3.1	Könsfördelning av projektledare i
			slutredovisade projekt.....................................	45
		6.3.2	Jämställdhetsstatistik projektstöd ...................	46
		6.3.3	Jämställdhetsstatistik lokalstöd.......................	46
		6.3.4	Projekt riktade främst till flickor eller
			kvinnor respektive pojkar eller män ...............	47
	6.4	Uppföljning av målgruppernas delaktighet i projekt .......		47
		6.4.1	Målgruppernas roller i planeringen av
			projekten.........................................................	47
		6.4.2	Målgruppernas roller under
			genomförandet av projektet ............................	48
		6.4.3	Målgruppernas roller i den fortsatta
			verksamheten efter projektslut........................	48
	6.5	Uppföljning av projektens betydelse för
		målgrupperna...................................................................		49
		6.5.1	Projektstödets betydelse för målgrupperna.....	49
		6.5.2	Lokalstödets betydelse för målgrupperna.......	49
	6.6	Utvärderingsverksamheten ..............................................		50
7	Kommunikation och erfarenhetsspridning .....................................			50
	7.1	Kommunikation...............................................................		50
		7.1.1	Allmänna arvsfondens webbplats ...................	50
		7.1.2	Allmänna arvsfonden i sociala medier............	51
		7.1.3	Allmänna arvsfondens nyhetsbrev..................	51
		7.1.4	Allmänna arvsfonden i redaktionella
			medier.............................................................	52
		7.1.5	Förtroende- och kännedomsmätning ..............	52
		7.1.6	Informationsträffar..........................................	53

Skr. 2025/26:299

	7.1.7	Kommunikation om kontroll och
		uppföljning ......................................................	53
7.2	Erfarenhetsspridning ........................................................		53
	7.2.1	Arvsfondsdelegationens och kanslistödets
		arbete med erfarenhetsspridning......................	54
	7.2.2	Organisationernas arbete med
		erfarenhetsspridning ........................................	54
	7.2.3	Effektstöd – ett nytt stöd för
		erfarenhetsspridning ........................................	55
8 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens
verksamhet och utveckling..............................................................			56
9 Inriktning och prioriterade områden 2026 ......................................			62
9.1	Allmänna utgångspunkter.................................................		62
9.2	Funktionshinderspolitik....................................................		63
9.3	Barnrättspolitik.................................................................		63
9.4	Ungdomspolitik................................................................		64
9.5	Äldrepolitik ......................................................................		64
9.6	Prioriterade områden ........................................................		65
	9.6.1	De fjorton prioriterade områdena ....................	65
	9.6.2	Projekt som syftar till att stärka Sveriges
		totalförsvar ......................................................	66
	9.6.3	Projekt som syftar till att stärka
		åtnjutandet av barnets rättigheter.....................	66
	9.6.4	Projekt som syftar till att främja arbete
		med att stödja brottsoffer.................................	66
	9.6.5	Projekt som syftar till att öka
		delaktigheten och stärka demokratin ...............	67
	9.6.6	Projekt som syftar till att förebygga våld,
		mobbning och trakasserier...............................	67
	9.6.7	Projekt som syftar till att främja ett stärkt
		föräldraskap.....................................................	67
	9.6.8	Projekt som syftar till att främja psykisk
		och fysisk hälsa ...............................................	68
	9.6.9	Projekt som syftar till att öka
		delaktigheten i kulturlivet................................	68
	9.6.10	Projekt som syftar till att främja
		etableringen på arbetsmarknaden ....................	68
	9.6.11	Projekt som syftar till att stärka
		åtnjutandet av rättigheterna för personer
		med funktionsnedsättning................................	69
	9.6.12	Projekt som syftar till att öka delaktighet
		och tillgänglighet för äldre personer med
		funktionsnedsättningar ....................................	69
	9.6.13	Projekt som syftar till att stärka
		förutsättningarna för nyanländas
		mottagande och etablering...............................	69
	9.6.14	Projekt som syftar till att öka
		jämställdheten och jämlikheten .......................	70
	9.6.15	Projekt som syftar till att stärka
		inflytandet för barn och unga ..........................	70

Bilaga 1	Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys	Skr. 2025/26:299
	för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2025 .............	71
Bilaga 2	Organisationer som fick stöd ur Allmänna
	arvsfonden under 2025 ....................................................	79
Bilaga 3	Överlevnad efter projektslut ............................................	90
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026........		121

Skr. 2025/26:299	1	Inledning
Skr. 2025/26:299

1.1Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och mer avlägsna släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden.

Fonden regleras genom lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden.

Fonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bl.a. arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning.

Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Det görs genom att stöd fördelas ur fonden till sådan verksamhet.

Regeringen redovisar årligen till riksdagen hur fonden har förvaltats och hur stöd ur fonden har fördelats. Regeringen anger även årligen vilken inriktning stödet ska ha och vilka prioriteringar som ska gälla vid medelsfördelning ur fonden.

Det är huvudsakligen två förvaltningsmyndigheter som har till uppgift att förvalta fonden och handlägga arvsfondsärenden, Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet.

1.2Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ut Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen ska ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen har även till uppgift att informera om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen leds av en nämnd som består av en ordförande, en vice ordförande och högst sju ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen. I delegationen ska såväl ledamöter från Regeringskansliet, varav en är ordförande, som andra ledamöter ingå. Majoriteten av ledamöterna ska vara personer som inte arbetar i Regeringskansliet. Ledamöterna i delegationen ska ha goda kunskaper om barn, ungdomar, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen är som utgångspunkt beslutsför när ordförande eller vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Arvsfondsdelegationen ska varje år före mars månads utgång lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden som avser det senaste avslutade räkenskapsåret. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025 lämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 31 mars 2026 (2026/00705).

1.3

Kammarkollegiet

Skr. 2025/26:299

Kammarkollegiet förvaltar Allmänna arvsfondens egendom som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör därutöver att bevaka fondens rätt till egendom och att utföra administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Det senare innebär att Kammarkollegiet fungerar som ett kanslistöd åt Arvsfondsdelegationen. Kammarkollegiets kostnader för att förvalta och företräda fonden samt fungera som kanslistöd åt Arvsfondsdelegationen finansieras med medel ur fonden. Under 2025 fick Kammarkollegiet belasta fonden med kostnader motsvarande ca 113 465 000 kronor för detta ändamål (Fi2024/02559).

Fonddelegationen inom Kammarkollegiet, vars ledamöter utses av regeringen, är ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen. Fonddelegationen har i uppdrag att besluta om långsiktig placeringsinriktning, ramar och riktlinjer för hantering av risker och andra strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Fonddelegationen är sammansatt av personer med kompetens och lång erfarenhet inom kapitalförvaltning och närliggande områden.

Kammarkollegiet ska varje år, i samband med myndighetens årsredovisning, lämna en redovisning till regeringen för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret (se bilaga 1 för resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för 2025). Redovisningen till regeringen ska granskas av Riksrevisionen.

2 Förvaltningen av Allmänna arvsfonden

2.1 Allmänna arvsfondens rätt till egendom

När en person avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare
släktingar än kusiner och det finns egendom i dödsboet är Allmänna arvs-
fonden legal arvtagare i den mån egendomen inte har testamenterats till
någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling, tillfaller arvet fonden
endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först
avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska
ärva är att de t.ex. inte har uteslutits från arv på grund av testamente eller
att de inte tidigare har fått ut vad de är berättigade till.
Förutom genom arv kan fonden få egendom genom bl.a. gåva, testa-
mente eller förmånstagarförordnande i försäkringsavtal. Fonden tillförs
också ekonomiskt överskott från återvinning av metallföremål som inte
har förbränts vid kremering.
När det i ett enskilt fall inte finns någon annan arvinge än fonden eller
om fonden är testamentstagare ska Kammarkollegiet som huvudregel för-
ordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen
och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Den gode mannen står
under Kammarkollegiets tillsyn. Kammarkollegiets övergripande mål för
denna del av verksamheten är att dödsbon ska avvecklas på ett etiskt, rätts-
säkert och kostnadseffektivt sätt, med respekt för den avlidne. När avveck-
lingen av dödsboet är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till	7
	7

Skr. 2025/26:299 Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar från dödsboet till fonden.

Under 2025 kom 1 657 avvecklings- och testamentsärenden in till Kammarkollegiet, vilket är en minskning från 2024 då det kom in 1 696 sådana ärenden. Under 2025 avgjordes sammanlagt 1 688 avvecklings- och testamentsärenden, vilket är en ökning från 2024 då 1 591 ärenden avgjordes.

För att följa hur effektivt Kammarkollegiets verksamhet bedrivs när det gäller bevakningen av fondens rätt till egendom används ett antal indikatorer. En sådan indikator är andelen dödsbon som har avvecklats inom tre år från det att anmälan om dödsfall kom in till Kammarkollegiet. Kammarkollegiets mål är att minst 70 procent av dödsbona ska avvecklas inom den tidsramen. Utfallet för 2025 var 47 procent, vilket är en minskning jämfört med 2024 då utfallet var 62 procent.

En annan indikator för att följa hur effektivt verksamheten bedrivs är andelen redovisningar av god mans förvaltning av dödsbon som har godkänts inom sex månader från det att redovisningen kom in till Kammarkollegiet. Kammarkollegiets riktmärke är att 80 procent av redovisningarna ska vara godkända inom den tiden. Utfallet för 2025 var 9 procent, vilket är en minskning jämfört med 2024 då utfallet var 11 procent. Minskningen beror enligt Kammarkollegiet på vakanser bland personalen som har bidragit till att antalet inkomna ärenden har överstigit antalet avgjorda ärenden, vilket har påverkat möjligheterna att nå målsättningen för redovisningsärenden. En annan bidragande faktor har varit att stödsystemet har varit mindre väl anpassat under de senaste åren.

Under 2025 har Kammarkollegiet genomfört flera effektiviseringsåtgärder. Bland annat har insatser gjorts när det gäller behovsinsamling, kartläggning och granskning av kravställning inför upphandling av nytt system för ärendehandläggning och kundkontakt. Även digitala tjänster och arbetssätt har utvecklats och hanteringen av gravvårdsärenden har fortsatt effektiviserats. Ett flertal arbetsmoment har identifierats där verksamheten har övergått till digital hantering. Verksamheten har också fokuserat på att få ned balanserna i redovisningsärendena, genom att bl.a. granska underlagen utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning.

2.2Arv till Allmänna arvsfonden kan avstås

Kammarkollegiet får i vissa fall besluta om att arv eller försäkringsbelopp som har tillfallit Allmänna arvsfonden helt eller delvis ska avstås till någon som har ansökt om det. En sådan ansökan om arvsavstående ska lämnas in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription har tillfallit fonden.

Arv eller försäkringsbelopp får avstås till någon annan om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Även i annat fall får avstående göras till arvlåtarens sambo eller någon annan som genom beroendeförhållande har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Graden av beroendeförhållande mellan arvlåtaren och den sökande samt

om den sökande har behov av egendomen ska särskilt beaktas vid skälig- Skr. 2025/26:299 hetsbedömningen.

Arv som utgörs av sådan egendom som är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt får avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som har tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen för att användas för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under 2025 prövades och avgjordes 43 ärenden om arvsavstående. Av dessa bifölls 20 helt eller delvis, 18 avslogs och 5 avskrevs eller avvisades. Det innebär att 46 procent av ärendena bifölls helt eller delvis, 42 procent avslogs och 12 procent avskrevs eller avvisades.

2.3Influtna, utbetalningsbara och utbetalade medel

2.3.1Influtna medel

Det finns tre kategorier av medel som tillfaller Allmänna arvsfonden: influtna arv, medel från metallåtervinning (värdet av återvunna metaller efter kremering) och aktieutdelningar på befintligt kapital (direktavkastning).

Summan av de medel som tillfallit fonden under 2025 är 1 734 miljoner kronor, vilket är en minskning med 81 miljoner kronor jämfört med 2024.

Influtna arvsmedel under 2025 uppgick till 1 110 miljoner kronor, vilket är en minskning med 87 miljoner kronor jämfört med 2024. Det högre inflödet av arvsmedel under 2024 beror till stor del på ett enskilt ärende, vars inflöde motsvarade 18 procent av det sammanlagda beloppet inbetalda medel från arv det året. Det förekom inga motsvarande lika stora enskilda dödsbon under 2025. Inbetald ersättning från metallåtervinning uppgick under 2025 till 164 miljoner kronor, vilket är en minskning med 14 miljoner kronor jämfört med 2024. Den högre nivån 2024 beror enligt Arvsfondsdelegationen på ändrade periodiserings- och inbetalningsrutiner hos ett av återvinningsföretagen. Guldpriset har legat på en fortsatt hög nivå under 2025. Direktavkastningen uppgick under 2025 till 460 miljoner kronor, vilket är en ökning med 20 miljoner kronor jämfört med 2024. Enligt Arvsfondsdelegationen kan detta förklaras av stigande utdelningar från börsföretagen samt till viss del av att kupongbetalningar på ränteplaceringar har fortsatt att öka i takt med stigande räntor. Över tid tenderar direktavkastningen att öka, vilket beror på att fondens förmögenhetsvärde stiger.

I tabell 2.1 redovisas de medel som tillföll fonden årligen under 2021– 2025.

Skr. 2025/26:299	Tabell 2.1	Medel som tillfallit Allmänna arvsfonden fördelat på kategori
		per år, 2021–2025, miljoner kronor

			2025	2024	2023	2022	2021
	Influtna arvsmedel		1 110	1 197	859	716	777
	Metallåtervinning		164	178	105	95	94
	Direktavkastning		460	440	393	349	325
	Summa		1734	1 815	1 357	1 160	1 196

2.3.2Utbetalningsbara medel

Regeringen ska varje år besluta hur stor del av Allmänna arvsfondens samlade tillgångar som ska vara tillgänglig för utdelning det närmast följande året och samtidigt ange beräknad nivå för de två därpå följande åren. Regeringens beslut får inte medföra att fondens långsiktiga förvaltning och fortlevnad äventyras. Medel som har gjorts tillgängliga för utdelning men som inte har fördelats under året ska återgå till fondens samlade tillgångar.

Under 2025 var 1 600 miljoner kronor av fondens samlade tillgångar tillgängliga för utdelning. Samma nivå har beslutats för 2026 och regeringen har angett den beräknade nivån för utdelningsbara medel för 2027 till 1 800 miljoner kronor och för 2028 till 2 000 miljoner kronor (S2025/01493).

Av tabell 2.2. framgår de av regeringen beslutade utdelningsbara medlen för respektive år under perioden 2021–2025.

Tabell 2.2 Utbetalningsbara medel per år, 2021–2025, miljoner kronor

	2025	2024	2023	2022	2021
Utdelningsbara medel	1 600	1 600	1 600	1 600	1 600

2.3.3Beslutade och utbetalade medel

I tabell 2.3 redovisas de medel som Arvsfondsdelegationen har beslutat att lämna som stöd ur Allmänna arvsfonden per år under perioden 2021–2025. Arvsfondsdelegationen fördelar stöd genom två olika stödformer: projektstöd och lokalstöd. Arvsfondsdelegationen fattar beslut om bidrag för stödformen projektstöd för upp till tre år. Tidigare fattade delegationen beslut för ett projektår i taget. För att kunna jämföra beslutsvolymen över tid redovisas beslutade bidrag mätt både som ettåriga beslut och som fleråriga beslut. I kategorin ettåriga beslut ingår både beviljade medel för nya projekts första år och godkända medel för det aktuella året i pågående projekt. I kategorin fleråriga beslut ingår totalt beslutat belopp för alla rambeslut för fleråriga projekt, tilläggsbeslut och bifall för lokalstöd.

Mätt som ettåriga beslut uppgick beslutade bidrag under 2025 till

1 316 miljoner kronor. Jämfört med 2024 är det en ökning med 360 miljoner kronor. Mätt som fleråriga beslut uppgick beslutade bidrag till 1 469 miljoner kronor 2025, vilket är en ökning med 480 miljoner kronor jämfört med 2024.

Tabell 2.3	Beslutade bidrag per år, beräknat som ettåriga respektive					Skr. 2025/26:299
	fleråriga beslut, 2021–2025, miljoner kronor

	2025	2024	2023	2022	2021
Ettåriga beslut	1 316	956	763	741	814
Fleråriga beslut	1 469	989	719	733	803

I tabell 2.4 redovisas totalbeloppet för de bidrag som under året har betalats ut till de projekt som har beviljats stöd ur fonden under 2021– 2025. Kammarkollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Under 2025 betalades 920 miljoner kronor ut, vilket är en ökning med 74 miljoner kronor jämfört med 2024.

Tabell 2.4 Utbetalade bidrag per år, 2021–2025, miljoner kronor

	2025	2024	2023	2022	2021

Utbetalade bidrag	920	846	714	780	797

2.4Placeringsinriktning och avkastning

I tabell 2.5 redovisas värdeutvecklingen av Allmänna arvsfondens förmögenhet. Det bokförda värdet av fondens tillgångar uppgick den 31 december 2025 till 13 206 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 148 miljoner kronor jämfört med den 31 december 2024.

Marknadsvärdet av fondens tillgångar uppgick den 31 december 2025 till 17 372 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 811 miljoner kronor jämfört med den 31 december 2024.

Tabell 2.5 Allmänna arvsfondens värdeutveckling 2021–2025, miljoner kronor

Bokfört värde	2025	2024	2023	2022	2021

Tillgångar	13 206	12 058	10 951	9 812	9 211
Skulder	-1 078	-700	-646	-610	-607
Summa	12 128	11 358	10 305	9 202	8 605


Marknadsvärde*	2025	2024	2023	2022	2021

Tillgångar	17 372	15 561	14 016	12 266	13 408
Skulder	-1 078	-700	-646	-610	-607
Summa	16 294	14 861	13 370	11 656	12 801

Anm.: *Marknadsvärde = marknadsvärde värdepappersinnehav + bokfört värde övriga tillgångar.

Fonddelegationen har beslutat att det långsiktiga reala avkastningskravet
för fondens placeringar ska vara i genomsnitt 3 procent per år. Detta mål
är beslutat mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringshorisont och
möjlighet till högre riskpreferens. Det innebär att andelen riskfyllda till-
gångar, t.ex. aktier, är hög. Fondens tillgångar är placerade i andelar i
Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt
aktieindex-, företagsobligations- och räntekonsortier. Därutöver placeras	11
	11

Skr. 2025/26:299 även en mindre del i alternativa investeringsfonder (fastighetsfonder), vilka är externt förvaltade.

Tabell 2.6 visar totalavkastningen för fondens placeringar de senaste två åren. Med totalavkastning avses den sammantagna avkastningen av direktavkastning och marknadsvärdesförändringar under ett år. Vid utgången av 2025 var det förvaltade kapitalet 17 600 miljoner kronor att jämföra med 15 900 miljoner kronor vid årets början.

Tabell 2.6 Avkastning för Allmänna arvsfondens placeringar 2024 och 2025, fördelat på tillgångsslag, procent

Tillgångsslag	Avkastning	Index		Avkastning	Index
	2025	2025		2024	2024

Svenska ränteplaceringar	4,2		3,2	5,5	3,8
Svenska aktier	14,2		11,7	9,4	7,2
Utländska aktier	5,5		2,1	25,6	27,5
Alternativa investeringsfonder	6,1		6,1	-7,0	-6,3
Bankmedel	-		-	3,6	3,7
Portföljens totalavkastning	9,2		6,9	8,7	7,8

Under 2025 var portföljens totala avkastning 9,2 procent. Det innebär att det långsiktiga målet på 3 procents avkastning överträffades. Sett över de senaste tio åren har avkastningen uppfyllt målet, vilket främst förklaras av en god aktiemarknadsutveckling. Investeringsportföljens avkastning har varit bättre än jämförelseindex under 2025. Även allokeringsarbetet har gett ett positivt bidrag i förhållande till index.

Förvaltningen av fondens kapital utgår från fonddelegationens beslutade policy för ansvarsfulla investeringar. Inom ramen för förvaltningen av fonden identifierar fonddelegationen därmed bl.a. verksamhet som inte anses lämplig att investera i baserat på normbaserad respektive etisk screening. Fonddelegationen genomför också hållbarhetsanalyser inför investeringsbeslut.

2.5Kostnader för förvaltning och administration

Allmänna arvsfondens medel används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hantering av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av stöd ur fonden. Medel ur fonden används också för att täcka kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd hos Kammarkollegiet.

De totala kostnaderna för arvsfondsverksamheten vid Kammarkollegiet 2025 uppgick till 126,2 miljoner kronor, vilket innebär att kostnaderna ökade med 11,5 miljoner kronor jämfört med 2024, se tabell 2.7.

Tabell 2.7	Kostnader för Kammarkollegiets förvaltning och						Skr. 2025/26:299
	administration per år, 2021–2025, miljoner kronor

		2025	2024	2023	2022	2021
Kammarkollegiet, totalt		55,2	50,5	46,0	42,1	40,0
Dödsboavveckling m.m.		34,0	31,0	25,9	24,3	23,0
Fondförvaltning		18,5	17,0	18,0	15,8	15,0
Ekonomiadministration*		2,7	2,5	2,1	2,0	2,0
Kanslistöd åt Arvsfonds-		71,0	64,2	51,3	50,4	45,9
delegationen, totalt
Personalkostnader		45,3	38,1	32,4	30,6	28,3
Lokalkostnader		6,0	5,5	4,6	4,3	3,6
Övriga kostnader		19,7	20,6	14,3	15,5	14,0
Totalt förvaltnings- och		126,2	114,7	97,3	92,5	85,9
administrationskostnader

Anm.: *Tidigare benämnt ”Utbetalning av beviljat stöd”.

För att volymen av beviljat stöd ur fonden ska motsvara inflödet av medel till fonden har den handläggande och administrativa verksamheten vid Kammarkollegiet kontinuerligt stärkts. Detta har skett i takt med att inflödet av medel till fonden har ökat.

Under 2025 ökade Kammarkollegiets kostnader för fondförvaltning med 1,5 miljoner kronor och kostnaderna för dödsboavveckling med 3 miljoner kronor jämfört med 2024. Kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd ökade med 6,8 miljoner kronor jämfört med 2024.

Personalkostnaderna för Arvsfondsdelegationens kanslistöd uppgick under 2025 till 45,3 miljoner kronor till följd av bl.a. rekrytering av fler handläggare, administratörer, jurister och controllers till verksamheten. Lokalkostnaderna uppgick till 6 miljoner kronor och övriga kostnader till 19,7 miljoner kronor.

Som en indikator på hur effektivt verksamheten bedrivs mäter Arvsfondsdelegationen kostnaderna för kanslistödet som Kammarkollegiet tillhandahåller (driftskostnader) i förhållande till beslutade projektmedel (dvs. beviljat stöd till projekt), se tabell 2.8. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, dvs. även del av Kammarkollegiets overheadkostnader (exempelvis lokalkostnader och it-kostnader) och verksamhetens kostnader för bl.a. kommunikation och utvärdering.

Tabell 2.8 Driftskostnader för Kammarkollegiets kanslistöd för Arvsfondsdelegationen i förhållande till beslutade projektmedel per år, 2021–2025, miljoner kronor

	2025	2024	2023	2022	2021

Andel (%) driftskostnader	5,1	6,3	6,3	6,4	5,3

Mätt i förhållande till beslutade projektmedel (ettårig fördelning) uppgick
kostnaderna för Arvsfondsdelegationens kansli under 2025 till 5,1 procent,
vilket är lägre jämfört	med 2024	samt den	senaste	femårsperioden.		13
						13

Skr. 2025/26:299 Anledningen till den lägre nivån är att de beslutade projektmedlen under 2025 ökade mer procentuellt än vad driftskostnaderna gjorde. Under 2025 fördelades 38 procent mer i projektmedel än under 2024 men driftskostnaderna ökade med endast 11 procent.

Tabell 2.9 Driftskostnader för kanslistöd för Arvsfondsdelegationen per beslut och år, 2021–2025, kronor

	2025	2024	2023	2022	2021

Driftskostnad per beslut	47 270	50 800	45 300	42 800	35 200

En annan indikator för att mäta effektiviteten i verksamheten är driftskostnader per beslut. Som beslut räknas bifall och avslag, godkännande av de pågående projektens redovisningar och projektplaner samt ansökningar som har återkallats av den sökande organisationen och därmed läggs till handlingarna. Denna indikator visar att driftskostnaderna per beslut minskade från 50 800 kronor per beslut under 2024 till 47 270 kronor per beslut under 2025, se tabell 2.9. Minskningen beror enligt Arvsfondsdelegationen på att driftskostnaderna ökade mindre procentuellt än vad antalet bifalls- och avslagsbeslut gjorde.

	2.6	Utvecklingsarbete
	Under 2025 har Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet vidtagit ett
	flertal åtgärder för att utveckla verksamheten kring Allmänna arvsfonden.
	En stor del av detta arbete avser åtgärder med fokus på kontroll och gransk-
	ning, exempelvis antagandet av en ny kontrollstrategi (se avsnitt 5.2). Ett
	arbete har även genomförts för att utveckla verksamheten med anledning
	av det nya effektstödet (se avsnitt 7.2.3). Ett annat exempel är att arbetet
	med Arvsfondens e-tjänster har intensifierats och två nya tjänster har
	lanserats: en för ansökan om effektstöd och en för att skicka in årsrapport
	för projektstöd. Samtidigt har det förberedande arbetet med e-tjänster för
	slutrapportering av lokalstöd och projektstöd genomförts och e-tjänsterna
	planeras att lanseras under 2026. Möjligheten att både ansöka om stöd och
	rapportera på pappersblankett finns kvar men e-tjänsterna har vuxit till att
	bli den primära ingången för att lämna in ansökningar och årsrapporter.
	Enligt Arvsfondsdelegationen bidrar digitaliseringen av arvsfondens
	processer till att arbetet förenklas och effektiviseras. Exempel på andra
	insatser för att utveckla verksamheten är att ett internt utvecklingsråd har
	inrättats vid kansliet. I utvecklingsrådet finns alla kansliets funktioner
	representerade och rådet syftar till att stödja samordning och prioritering
	av utvecklingsarbete. Verksamhetsutvecklingsfunktionen vid kansliet har
	utökats från en till två tjänster.
	Under 2025 har Arvsfondsdelegationens kansli bidragit till Kammar-
	kollegiets arbete med att kravställa ett nytt systemstöd för handläggning
	och kundkontakter. Kansliet har även ingått i arbetsgrupper för Kammar-
	kollegiets arbete med att utveckla datalager och AI-verktyg. Sammantaget
	bedömer Arvsfondsdelegationen att Kammarkollegiets digitaliserings-
	arbete skapar förutsättningar för att mer effektivt kunna förbättra stödet till
14	arvsfondsprojekt och kontrollen av medlens användning.

3	Fördelning av stöd ur Allmänna	Skr. 2025/26:299
	arvsfonden

3.1Utgångspunkter för fördelning av stöd

Bestämmelser om handläggningen av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden finns i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur fonden.

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska främja verksamheter av ideell karaktär till förmån för fondens fyra målgrupper: barn (0–11 år), ungdomar (12– 25 år), äldre personer (65 år och äldre) och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen fördelar stöd genom två olika stödformer: projektstöd och lokalstöd.

3.1.1Mottagare av stöd

Stöd ur Allmänna arvsfonden får lämnas till en organisation som bedriver ideell verksamhet. Projektstöd får även lämnas till en offentlig huvudman om det finns särskilda skäl. Stöd får inte lämnas till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Stöd får inte heller ges till en organisation som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs.

Organisationen måste därutöver uppfylla ett demokrativillkor. Ett lagstadgat demokrativillkor för stöd ur fonden infördes den 1 januari 2025. Arvsfondsdelegationen har dock tillämpat en form av demokrativillkor även för stöd som har beslutats före 2025. Se också om demokrativillkor i avsnitt 5.1.2.

3.1.2	Projektstöd
Stöd ur Allmänna arvsfonden får lämnas till en verksamhet som är utveck-
lande för någon av fondens målgrupper och som har förutsättningar att
främja målgruppen även efter det att stödet ur fonden har upphört, s.k.
projektstöd. Stödet får inte lämnas till en organisations löpande verksam-
het. Vid bedömningen av om stöd ska lämnas ska hänsyn tas till om den
berörda målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet.
Arvsfondsdelegationen beviljar både ettåriga och fleråriga projektstöd.
Enligt praxis kan dock ett projekt normalt beviljas stöd ur Allmänna arvs-
fonden under högst tre år i följd. En förutsättning för att få fortsatt finansi-
ering ur fonden vid fleråriga stöd är att det föregående årets projektredo-
visning godkänns. Det görs i samband med att projektplanen för näst-
kommande år hanteras. De årliga projektredovisningarna granskas av
Arvsfondsdelegationens kanslistöd mot en checklista innan de kan god-
kännas. Även projektens slutredovisningar granskas och godkänns.
I januari 2025 introducerades en ny form av projektstöd, ett s.k. effekt-
stöd. Effektstödet innebär att en organisation som har ett pågående eller
nyss avslutat projektstöd kan få finansiering för att ytterligare sprida
resultaten av projektet. Effektstödet beviljas för upp till ett år.		15

Skr. 2025/26:299 3.1.3

Lokalstöd

Stöd ur Allmänna arvsfonden kan även lämnas för kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av lokaler, anläggningar samt utrustning i anslutning därtill, om lokalerna eller anläggningarna ska användas för verksamhet som är utvecklande för någon av Allmänna arvsfondens målgrupper, s.k. lokalstöd. Även i detta fall ska det vid bedömningen av om stöd ska lämnas tas hänsyn till om den berörda målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet. Den som beviljas stöd ska enligt Arvsfondsdelegationens praxis bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del.

En organisation som har beviljats lokalstöd är skyldig att under minst tio år använda lokalen eller anläggningen för det ändamål och på de villkor som meddelades när stödet beviljades. För att beviljas lokalstöd ska lokalen eller anläggningen som ansökan avser därför, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, ägas av den sökande organisationen eller hyras med långtidskontrakt. I de fall den sökande hyr eller på annat sätt endast har nyttjanderätt till lokalen får förbindelsetiden i stället vara minst fem år. En förutsättning för det är dock att det finns särskilda skäl för att förordna om en kortare förbindelsetid än tio år, exempelvis om hyresmarknaden på den aktuella orten är sådan att det är mycket svårt att få hyreskontrakt för en tioårsperiod.

Som villkor för lokalstöd ska Arvsfondsdelegationen föreskriva att lokalen eller anläggningen ska vara anpassad för personer med funktionsnedsättning, om inte något hindrar det eller om det av särskilda skäl inte behövs. Under beredningen av ansökningar om lokalstöd hämtas det alltid in uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Det förs en dialog med berörd kommun innan en ansökan om lokalstöd beviljas.

Om lokalen eller anläggningen används till något annat ändamål än det som har angetts i beslutet om stöd ur fonden kan bidragsmottagaren behöva betala tillbaka hela eller delar av det mottagna stödet till Allmänna arvsfonden.

3.1.4Krav på redovisning

Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av hur medlen har använts till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning lämnas för hur de beviljade medlen har använts. Den ekonomiska redovisningen ska vara bestyrkt av en godkänd eller auktoriserad revisor. Inom ramen för systemet med fleråriga projektstödsbeslut granskar och godkänner Arvsfondsdelegationens kanslistöd de årliga projektredovisningarna inför varje kommande projektår.

3.2Inkomna och beslutade ärenden 2025

Under 2025 kom det in 1 522 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är 163 fler än under 2024. I begreppet ärenden ingår exempelvis ansökningar och redovisningar. I tabell 3.1 redovisas det totala antalet ärenden som har

kommit in, fördelat på typ av ärenden. Under 2025 kom 1 151 ansökningar Skr. 2025/26:299 om stöd in, vilket är 115 fler än under 2024. Antalet redovisningar som

under 2025 kom in till Arvsfondsdelegationen var 365, vilket är 54 fler än under 2024.

Tabell 3.1	Antal inkomna ärenden hos Arvsfondsdelegationen per år,
	fördelat på typ av ärende, 2021–2025

Typ av ärende	2025	2024	2023	2022	2021

Ansökningar	1 151	1 036	783	713	862
Redovisningar	365	311	363	387	395
Övriga ärenden	6	12	24	16	20
Totalt	1 522	1 359	1 170	1 116	1 277

I tabell 3.2 redovisas det totala antalet ärenden som har kommit in, fördelat på Allmänna arvsfondens målgrupper. Av tabellen framgår att flest ärenden avser målgruppen ungdomar. Under 2025 kom 730 ärenden in som rörde ungdomar, vilket är en ökning med 88 ärenden jämfört med 2024 då 642 ärenden kom in. Antalet inkomna ärenden som rörde barn var 252 under 2025, vilket är en minskning med 22 ärenden jämfört med året före. Ärenden som rörde personer med funktionsnedsättning under 2025 uppgick till 270 stycken, vilket är en ökning med 27 ärenden jämfört med 2024. Antalet ärenden som rörde målgruppen äldre personer ökade från 180 ärenden under 2024 till 257 ärenden 2025. Inom kategorin Inte fondens målgrupper kom totalt 13 ärenden in under 2025, vilket är en minskning med 7 ärenden jämfört med 2024. Antalet ärenden i den kategorin är fortsatt lågt. Där ingår även ärenden som avser ansökningar från enskilda personer.

Tabell 3.2 Antal inkomna ärenden hos Arvsfondsdelegationen per år, fördelat på målgrupp, 2021–2025

Målgrupp	2025	2024	2023	2022	2021

Barn	252	274	251	235	280
Ungdomar	730	642	506	522	612
Personer med	270	243	254	248	313
funktionsnedsättning
Äldre personer	257	180	124	85	45
Inte fondens målgrupper	13	20	31	26	27
Totalt	1 522	1 359	1 170	1 116	1 277

I tabell 3.3 redovisas det totala antalet nya ansökningar som kommit in
fördelat på de olika stödformerna lokalstöd, projektstöd och det
nyinrättade effektstödet. Det totala antalet nya ansökningar uppgick under
2025 till 1 015, vilket innebär en ökning med 17 procent jämfört med
2024. Antalet nya ansökningar om lokalstöd var 334, vilket motsvarar en
ökning med 24 procent jämfört med det föregående året. Totalt utgjorde
ansökningar om lokalstöd 33 procent av samtliga ansökningar 2025.
Antalet ansökningar om projektstöd var 588 under 2025, vilket är en						17

Skr. 2025/26:299 minskning jämfört med 2024. Antalet effektstödsansökningar var 93. Antalet projektstödsansökningar och effektstödsansökningar motsvarar 58 procent respektive nio procent av samtliga ansökningar 2025.

Tabell 3.3 Antal nya ansökningar till Arvsfondsdelegationen per år, fördelat på lokalstöd, projektstöd och effektstöd, 2021– 2025

Typ av ärende	2025	2024	2023	2022	2021
Lokalstöd	334	269	162	165	222
Projektstöd	588	596	407	318	417
Effektstöd*	93	-	-	-	-
Totalt	1 015	865	569	483	639

Anm.: *Effektstödet infördes i januari 2025.

Ökningen av antalet nya ansökningar till Allmänna arvsfonden förklaras enligt Arvsfondsdelegationen av förbättrade bidragsregler samt minskade finansieringsmöjligheter från andra offentliga aktörer. Arvsfondsdelegationens förstärkta kommunikationsinsatser bedöms också ha bidragit till ökningen. Antalet ansökningar om lokalstöd är det högsta på över tjugo år, medan ansökningarna om projektstöd ligger i nivå med åren före pandemin. Den totala mängden ansökningar är det högsta på tio år.

3.3Bifalls- och avslagsbeslut 2025

I tabell 3.4 visas utvecklingen av antalet beslut som Arvsfondsdelegationen har fattat. Med bifall avses att en organisation har fått medel för ett nytt projekt eller en ökad budgetram för ett pågående projekt. Med godkännande avses att Kammarkollegiet har godkänt att ett pågående projekt får fortsätta enligt plan ytterligare ett år, inom den budgetram som Arvsfondsdelegationen redan har beslutat.

Under 2025 fattade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 1 160 beslut. Det är en ökning med 23 procent jämfört med föregående år.

Tabell 3.4	Antal beslut av Arvsfondsdelegationen per år, exklusive
	beslut om redovisningar, fördelat på utfall, 2021–2025

Beslut		2025	2024	2023	2022	2021
Bifall/Godkännande		478	420	376	393	443
Avslag		566	442	323	334	401
Övriga		116	84	55	16	53
Totalt		1 160	946	754	743	897

	Tabell 3.5 visar antalet bifallsbeslut (beslut om nya projekt och godkän-
	nanden att pågående projekt får fortsätta enligt plan) fördelat på målgrupp.
	Under 2025 var det totala antalet bifall/godkännanden 478, vilket är en
	ökning jämfört med 2024. Av tabellen framgår att flest bifallsbeslut
	fattades avseende verksamhet till förmån för ungdomar, vilket stämmer
18	överens med hur det har sett ut tidigare år under perioden 2021–2024.
18

Tabell 3.5	Antal bifallsbeslut per år, fördelat på målgrupp, 2021–2025 Skr. 2025/26:299

Målgrupp	2025	2024	2023	2022	2021

Barn	101	102	87	82	97
Ungdomar	204	176	169	187	221
Personer med	96	88	86	107	123
funktionsnedsättning
Äldre personer	77	54	34	17	2
Totalt	478	420	376	393	443

Tabell 3.6 visar antalet avslagsbeslut fördelat på målgrupp. Under 2025 beslutade Arvsfondsdelegationen att avslå 566 ansökningar, vilket är en ökning jämfört med det föregående året. Antalet avslag ökade för samtliga fyra målgrupper 2025 jämfört med 2024. Orsakerna till avslagsbesluten har enligt Arvsfondsdelegationen bl.a. varit att projekten inte har haft tillräckligt hög delaktighet från den berörda målgruppen eller att de sökta beloppen inte har bedömts vara motiverade i förhållande till projektens innehåll. Andra orsaker är att det t.ex. inte har funnits en rimlig plan för projektets överlevnad eller att ansökningarna har avsett enstaka arrangemang.

Tabell 3.6 Antal avslagsbeslut per år, fördelat på målgrupp, 2021– 2025

Målgrupp	2025	2024	2023	2022	2021
Barn	95	84	57	59	83
Ungdomar	293	222	153	142	205
Personer med	61	51	40	55	97
funktionsnedsättning
Äldre personer	106	78	69	69	10
Inte fondens målgrupper	11	7	4	9	6
Totalt	566	442	323	334	401

Arvsfondsdelegationen biföll 315 ansökningar om nya projekt under 2025, vilket är 86 fler än under 2024. Arvsfondsdelegationen beviljade stöd till 36 procent av de nya ansökningar som kom in under 2025. Tabell 3.7 visar statistiken för de olika stödformerna. Andelen bifall för stödformen lokalstöd 2025 var lägre jämfört med 2024, då bifallsfrekvensen var den högsta någonsin för den stödformen, men i nivå med åren dessförinnan.

Skr. 2025/26:299	Tabell 3.7	Andel bifall för nya ansökningar per år, fördelat på stödform,
		2021–2025, procent

			2025	2024	2023	2022	2021
	Bifallsfrekvens lokalstöd		50	61	52	46	47
	Bifallsfrekvens		24	23	23	26	26
	projektstöd
	Bifallsfrekvens		69	-	-	-	-
	effektstöd*
	Bifallsfrekvens totalt		36	34	32	33	32

Anm.: *Effektstödet infördes i januari 2025.

En förutsättning för att få fortsatt finansiering ur Allmänna arvsfonden vid fleråriga stöd är att det föregående årets projektredovisning godkänns. Under 2025 granskades och godkändes totalt 342 sådana redovisningar, vilket är en ökning jämfört med 2024.

3.4Fördelade medel 2025

I avsnittet redovisas översiktligt hur fördelade medel ur Allmänna arvsfonden disponerades under 2025. Arvsfondsdelegationen har två stödformer, projektstöd och lokalstöd (se avsnitt 3.1.2 och 3.1.3). En ny variant av projektstöd är effektstödet, som inrättades under 2025 (se avsnitt 3.1.2). Om inget annat anges gäller redovisningarna båda stödformerna. Verksamheter som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån sin huvudsakliga inriktning. Slutligen, för att kunna jämföra beslutsvolym över tid, beräknas beviljade fleråriga stöd som om de vore ettåriga.

Redovisat som ettåriga bifallsbeslut fördelades 1 316 miljoner kronor till 471 projekt under 2025. Antalet projekt som fick bidrag ur Allmänna arvsfonden var högre än under det föregående året. Antalet bifallsbeslut var under året 478 till de 471 projekten (se tabell 3.4). Orsaken till differensen är att flera av projekten fick mer än ett bifallsbeslut, genom s.k. tilläggsbeslut. Genom ett tilläggsbeslut får en stödmottagande organisation extra finansiering ur Allmänna arvsfonden för att kunna genomföra eller färdigställa sitt projekt.

3.4.1 Fördelning av medel per stödform

	För stödformen projektstöd uppgick volymen beslutade medel till
	597 miljoner kronor under 2025, vilket är en ökning med 39 miljoner
	kronor jämfört 2024, se tabell 3.8. Det motsvarar ca 45 procent av det
	totala beloppet beslutade medel 2025. För stödformen lokalstöd uppgick
	volymen beslutade medel till 719 miljoner kronor under 2025, vilket är en
	ökning med 321 miljoner kronor jämfört med 2024. Det motsvarar ca
	55 procent av det totala beloppet beslutade medel 2025. Nivån på
	beslutade medel för stödformen lokalstöd har stigit varje år under perioden
20	2021–2025 och nivån 2025 är den högsta någonsin.
20

Tabell 3.8 Beslutade medel för projektstöd och lokalstöd per år, 2021– 2025, miljoner kronor

Stödform	2025	2024	2023	2022	2021
Projektstöd	597	558	506	593	582
Lokalstöd	719	398	235	221	217
Totalt	1 316	956	741	814	799

Närmare om fördelningen av lokalstöd

Totalt bifölls 152 nya ansökningar när det gäller stödformen lokalstöd under 2025, se tabell 3.9. Störst andel beviljade medel gick likt tidigare år till fotbollsrelaterade projekt, där ca 141 miljoner kronor fördelades till totalt 19 projekt. Därefter följer projekt till vinter- och sommaranläggningar för skidsport, exempelvis asfalterade rullskidbanor och liftar. Den tredje största kategorin av beviljade medel omfattar projekt som avsåg om-, till- eller nybyggnation av förenings- och samlingslokaler.

Tabell 3.9 Lokalstöd, antal beviljade ansökningar per år, 2021–2025

	2025	2024	2023	2022	2021
Antal beviljade nya	152	119	77	80	86
lokalstödsprojekt

En stor andel av de projekt som beviljades lokalstöd under 2025 var inriktade på idrott och fysisk aktivitet (ca 90 procent). Detta förklaras bl.a. av att idrottsföreningar utgör den största andelen av de sökande.

Under 2025 hade knappt hälften av de beviljade lokalstödsprojekten ungdomar som huvudsaklig målgrupp. Målgruppen barn var huvudmålgrupp i 39 projekt. Antalet projekt med äldre personer (65 år och äldre) som målgrupp ökade från 29 projekt 2024 till 32 projekt 2025. Vuxna med funktionsnedsättning var huvudmålgrupp i sex projekt.

När det gäller statistik över målgrupper inom lokalstödet bör det framhållas att ett projekt ofta riktar sig till fler än en målgrupp, ibland alla fyra målgrupperna. I statistiken över stöd från Allmänna arvsfonden registreras dock ett beviljat stöd endast på den huvudsakliga målgruppen. I sammanhanget kan det nämnas att särskilt idrottsföreningar ofta beskriver barn och ungdomar som en och samma målgrupp. I ansökan behöver dock föreningarna välja ut en av dessa grupper som huvudsaklig målgrupp.

3.4.2Fördelning av medel per målgrupp

Diagram 3.1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp under 2025.

Skr. 2025/26:299

Figur 3.1

Fördelning av medel per målgrupp 2025, miljoner kronor

164 307

184

661

Barn	Ungdom	Pers. med funktionsneds.	Äldre

Anm.: Totalt 1 316 miljoner kronor.

Den procentuella fördelningen av beviljade medel för 2025 skiljer sig något från 2024. Andelen för målgruppen äldre personer har ökat från 10 till 12 procent och andelen för målgruppen barn har minskat från 29 till 23 procent av totalt beviljat belopp. För 2025 gick 50 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en ökning jämfört med 2024 då andelen var 40 procent. För målgruppen personer med funktionsnedsättning minskade andelen 2025 jämfört med 2024, från 21 till 14 procent.

Projekt som riktar sig till personer med funktionsnedsättning avser insatser där huvudfokus ligger på målgruppen från 25 års ålder. Det kan även handla om projekt utan åldersavgränsning, t.ex. när målgruppen enbart utgörs av personer med en viss typ av funktionsnedsättning. Projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Om det av ansökan framgår att den huvudsakliga målgruppen är personer som är 65 år eller äldre utan funktionsnedsättning, redovisas projektet som ett äldreprojekt.

I diagram 3.2 redovisas utvecklingen av beslutade projektmedel per målgrupp under perioden 2021–2025. Den tydligaste förändringen under 2025 är att volymen beviljade medel ökade markant i målgruppen ungdomar. Jämfört med året före ökade volymen av fördelade medel i alla målgrupperna förutom målgruppen personer med funktionsnedsättning. Antalet projekt med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning ökade dock under 2025 jämfört med 2024. Att beloppet minskade beror på att den genomsnittliga budgeten för projekt som riktade sig till målgruppen var lägre än under 2024.

Figur 3.2	Fördelning av medel per målgrupp och år, 2021–2025,	Skr. 2025/26:299
	miljoner kronor

700

600

500

400

300

200

100

2021

2022

2023

2024

2025

Barn Ungdomar Pers. med funktionsneds. Äldre personer*

Anm.: *Målgruppen äldre personer tillkom den 1 juli 2021.

Målgruppen barn (0–11 år)

Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen drygt 307 miljoner kronor till projekt med fokus på målgruppen barn, se tabell 3.10. Det innebär en ökning med 33 miljoner kronor (12 procent) jämfört med 2024. Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 99, vilket är fem fler än året före.

Tabell 3.10 Beviljade projekt till förmån för barn (0–11 år) 2025, fördelat på ändamål

Projektändamål	Antal projekt	Belopp, tkr

Fritid/Idrott	46	191 314
Information/Utbildning	13	26 402
Familjestöd	9	23 307
Demokrati/Delaktighet	8	13 528
Barn i utsatta situationer	6	14 942
Förebyggande av brott/våld/mobbning	6	11 833
Kultur	3	6 076
Jämställdhet/Könsroller	2	4 412
Miljö	2	3 121
Bemötande	2	6 239
Psykisk ohälsa	1	1 579
Tillgänglighet	1	4 724
Integration	0	0
Rehabilitering	0	0
Totalt	99	307 477

Målgruppen ungdomar (12–25 år)
Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen drygt 661 miljoner kronor
till projekt med fokus på målgruppen ungdom, se tabell 3.11. Jämfört med	23

Skr. 2025/26:299 2024 innebär det en ökning med 281 miljoner kronor (74 procent). Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 202, vilket är 33 fler än året före.

Tabell 3.11 Beviljade projekt till förmån för ungdomar (12–25 år) 2025, fördelat på ändamål

Projektändamål	Antal projekt	Belopp, tkr

Fritid/Idrott	88	438 076
Information/Utbildning	26	51 048
Demokrati/Delaktighet	19	36 878
Kultur	18	37 742
Förebyggande av brott/våld/mobbning	14	29 338
Psykisk ohälsa	13	19 457
Miljö	8	14 385
Arbete/Sysselsättning	6	10 824
Bemötande	4	9 427
Jämställdhet/Könsroller	3	6 166
Utsatta barn och ungdomar	1	2 655
Integration	1	2 892
Kost och motion	1	2 398
Drogförebyggande	0	0
Tillgänglighet	0	0
Totalt	202	661 286

Målgruppen äldre personer (65 år eller äldre)

Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen knappt 164 miljoner kronor till projekt med fokus på äldre personer, se tabell 3.12. Jämfört med 2024 var det en ökning med 65 miljoner kronor (66 procent). Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 76, vilket var 22 fler än året före.

Tabell 3.12 Beviljade projekt till förmån för äldre personer (65 år eller äldre utan funktionsnedsättning) 2025, fördelat på ändamål

Projektändamål	Antal projekt	Belopp, tkr
Fritid/Idrott	26	60 121
Kultur	16	32 942
Demokrati/Delaktighet	10	24 889
Tillgänglighet	6	11 274
Information/Utbildning	5	8 395
Psykisk ohälsa	5	10 090

Miljö	4	7 415
Bemötande	2	4 200
Teknikstöd	1	3 391
Förebyggande av brott/våld/mobbning	1	1 006
Familjestöd	0	0
Arbete/Sysselsättning	0	0
Totalt	76	163 723

Målgruppen personer med funktionsnedsättning

Under 2025 fördelade Arvsfondsdelegationen knappt 184 miljoner kronor till projekt med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 3.13. Det är 19 miljoner kronor mindre jämfört med det föregående året. Antalet beviljade och godkända projekt under 2025 var 94, vilket är 11 projekt fler än föregående år.

Tabell 3.13 Beviljade projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning 2025, fördelat på ändamål

Projektändamål	Antal projekt	Belopp, tkr
Fritid/Idrott	17	39 037
Information/Utbildning	17	28 698
Demokrati/Delaktighet	14	29 408
Psykisk ohälsa	10	17 449
Kultur	8	15 136
Arbete/Sysselsättning	7	14 144
Integration	5	8 673
Tillgänglighet	4	6 548
Rehabilitering	4	6 933
Bemötande	3	6 649
Förebyggande av brott/våld/mobbning	2	4 073
Kost och motion	1	863
Familjestöd	1	3 085
Hjälpmedel	1	2 841
Drogförebyggande	0	0
Totalt	94	183 537

3.4.3Geografisk fördelning av medel

Under 2025 fördelades 979 miljoner kronor till lokala och regionala projekt, vilket är 74 procent av det totala stöd som beviljades under 2025. Motsvarande andel var 70 procent under 2024. Kategorin lokala och regionala projekt omfattar projekt som genomförs på en eller flera angränsande orter, i ett eller flera angränsande län eller t.ex. i ett par av storstadsregionerna, dvs. regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Antalet lokala och regionala projekt som beviljades stöd under 2025 var 304, vilket motsvarar 65 procent av samtliga projekt som beviljades stöd under året.

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 Projekt som inte definieras som lokala och regionala definieras i stället som nationella projekt. Nationella projekt har en tydlig nationell förankring och ansats, exempelvis genom att projektet bedrivs av en aktör som verkar på nationell nivå eller genom att projektet genomförs i samarbete med aktörer över hela landet. Till nationella projekt fördelades ca

337miljoner kronor under 2025, vilket är 26 procent av det totala stöd som beslutades under året. Antalet nationella projekt som beviljades stöd under 2025 var 167, vilket motsvarar ca 35 procent av samtliga projekt som beviljades stöd under året.

Under 2025 finansierade Allmänna arvsfonden projekt i samtliga län i landet. Liksom tidigare år kom flest ansökningar från organisationer i storstadsregionerna. I de områdena finns högst antal organisationer och personer. Organisationer i de tre storstadsregionerna är också de som fått flest bifall och flest avslag på ansökningar om stöd. Ett betydande antal projekt för vilka stöd har beviljats genomförs av organisationer som har sitt säte i Stockholm, men en stor andel av dessa projekt bedöms vara nationella.

Tabell 3.14 visar den länsvisa fördelningen av beviljade medel ur Allmänna arvsfonden under 2025. Varje projekt inkluderas bara en gång i statistiken och ett projekt hänförs till det län där organisationen för projektet har sitt säte. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade.

Tabell 3.14 Lokala och regionala projekt som beviljats stöd 2025, fördelat på län

Län	Antal projekt	Belopp, mnkr

Västra Götaland	42	128
Skåne	45	125
Stockholm	48	123
Norrbotten	16	52
Jönköping	16	49
Västernorrland	10	44
Jämtland	8	42
Västerbotten	11	41
Östergötland	12	40
Värmland	8	39
Dalarna	12	38
Kalmar	7	36
Kronoberg	11	32
Blekinge	6	30
Västmanland	8	29
Gotland	6	29
Uppsala	9	28
Södermanland	9	24
Gävleborg	9	22

Örebro	4	16	Skr. 2025/26:299
Halland	7	12
Totalt	304	979

Arvsfondsdelegationen har under ett antal år tagit fram en s.k. projektbarometer som visar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden med hänsyn tagen till antal invånare i respektive län. En sådan fördelning visar att det inte är de befolkningsrikaste länen som får ut mest av Allmänna arvsfonden per invånare, se tabell 3.15. I tabellen ingår endast de projekt som bedöms som lokala eller regionala, dvs. samma projekt som redovisas i tabell 3.14. Mest medel ur Allmänna arvsfonden i förhållande till antalet invånare tilldelades föreningar i Gotlands län, följt av föreningar i Jämtlands län och Norrbottens län.

Tabell 3.15 Regional fördelning av beviljade medel per invånare i respektive län 2025

Län	Beviljade medel per invånare i	Ranking
	länet (kr/invånare)

Gotlands län	481	1
Jämtlands län	318	2
Norrbottens län	208	3
Blekinge län	190	4
Västernorrlands län	177	5
Kronobergs län	157	6
Västerbottens län	149	7
Kalmar län	146	8
Värmlands län	137	9
Jönköpings län	133	10
Dalarnas län	133	11
Västmanlands län	105	12
Skåne län	87	13
Östergötlands län	84	14
Södermanlands län	81	15
Gävleborg län	79	16
Västra Götalands län	72	17
Uppsala län	68	18
Örebro län	51	19
Stockholms län	49	20
Hallands län	35	21

3.4.4Fördelning av medel per organisationskategori

Ansökningarna till Arvsfondsdelegationen kommer från många olika slags organisationer och föreningar runt om i landet. För att ge en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Allmänna arvsfonden delas de in i olika kategorier.

Skr. 2025/26:299

I tabell 3.16 redovisas vilken typ av organisation som står som ansvarig projektägare för projekt som fick finansiering ur Allmänna arvsfonden under 2025. I nästan alla projekt finns det dock ett antal andra organisationer som medverkar som samarbetspartner. I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025.

Tabell 3.16 Bifallsbeslut 2025, fördelat på organisationskategori

Organisationskategori	Antal	Belopp, tkr
	bifallsbeslut
Idrottsföreningar	163	678 034
Funktionshindersorganisationer	59	121 587
Sociala organisationer	31	64 395
Studieförbund	29	55 393
Kulturföreningar	29	66 686
Ungdomsorganisationer	22	59 482
Bygdegårds- eller hembygdsförening	12	8 149
Trossamfund	11	34 604
Offentliga huvudmän	9	13 958
Äldreorganisationer	8	10 512
Universitet och högskolor	4	8 169
Organisationer bildade på etnisk grund	2	4 923
Övriga	99	190 130
Totalt	478	1 316 023

Idrottsföreningar är, i likhet med föregående år, den organisationskategori som har fått flest bifallsbeslut 2025. En stor andel av dessa föreningar har beviljats lokalstöd. Idrottsföreningarna som har fått stöd avser främst att utveckla sina verksamheter med nya eller fler aktiviteter och nå fler av Allmänna arvsfondens målgrupper, göra tillgänglighetsanpassningar, skapa förutsättningar för verksamhet året runt samt skapa sociala mötesplatser för olika målgrupper. Mer övergripande mål för projekten är bl.a. att öka barns och ungas delaktighet i den demokratiska processen i idrottsföreningar, främja fysisk och psykisk hälsa för fondens målgrupper och förebygga våld och kränkningar bland barn.

Funktionshindersorganisationer är, liksom föregående år, den organisationskategori som har näst flest bifallsbeslut. Projekt som beviljats stöd i denna kategori har en stor bredd. Många av projekten syftar till att ta fram metoder, hjälpmedel, information, kunskapsmaterial och utbildningar. Flera projekt syftar också till ökad delaktighet och egenmakt samt att förbättra den psykiska och fysiska hälsan. Dessutom finns projekt som syftar till att skapa förutsättningar för sysselsättning och utbildning samt att erbjuda olika typer av socialt stöd.

De organisationskategorier som följer här efter, sett till antalet bifallsbeslut, är sociala organisationer och studieförbund. Sociala organisationer driver många olika typer av projekt, bl.a. projekt som syftar till att öka ungas delaktighet och samhällsengagemang. Inom kategorin studieförbund finns bl.a. projekt som har personer med olika funktionsnedsättningar som målgrupp, med syfte att öka deras delaktighet, minska

ofrivillig ensamhet eller skapa mötesplatser. Förutom att driva egna Skr. 2025/26:299 projekt är det vanligt att studieförbund är samarbetspartners i arvsfonds-

projekt.

Därefter följer kulturföreningar och ungdomsorganisationer. Kulturföreningar driver huvudsakligen olika kulturprojekt, bl.a. musikverksamheter, estetiska verksamheter och andra kulturaktiviteter. Flera projekt som drivs av ungdomsorganisationer syftar till att stärka ungas psykiska hälsa.

Organisationskategorin bygdegårds- eller hembygdsförening omfattar nästan uteslutande lokalstödsprojekt. Lokalstödsprojekten syftar främst till olika tillgänglighetsanpassningar av lokaler.

Projekt som drivs av trossamfund är den organisationskategori som haft den störta andelsmässiga ökningen av antal bifallsbeslut 2025. Flera av projekten syftar till att minska utanförskap och stärka motståndskraften hos unga, bl.a. i socialt och ekonomiskt utsatta områden.

Offentliga huvudmän har möjlighet att ansöka om projektstöd ur Allmänna arvsfonden om det finns särskilda skäl. Enligt Arvsfondsdelegationens praxis är en förutsättning för att projekt som drivs av offentliga huvudmän ska kunna beviljas stöd att projektet genomförs i samverkan med en eller flera ideella föreningar. Antalet projekt för vilka stöd har beviljats och där offentliga huvudmän är projektägare är begränsat. Samtliga bifallsbeslut under 2025 avser projekt som genomförs av kommuner eller regioner, varav flera är projekt riktade till unga.

Ett fåtal bifallsbeslut avser projekt som drivs av äldreorganisationer, universitet och högskolor samt organisationer bildade på etnisk grund. Äldreorganisationer genomför bl.a. projekt som syftar till att minska ensamhet och isolering, bryta digitalt utanförskap och främja den psykiska hälsan. Projekten inom kategorin universitet och högskolor är inriktade på att utveckla stöd i undervisning för personer med funktionsnedsättning.

Inom kategorin övriga organisationer återfinns ett brett spektrum av organisationer som ägnar sig åt olika verksamheter och projekt som riktar sig till olika målgrupper. Projekt i den kategorin arbetar bl.a. med att öka kunskapen och intresset för mänskliga rättigheter, hållbarhet och klimat.

En analys av de ansökningar om stöd som kom in under 2025 visar att 58 procent av de organisationer som sökte medel ur Allmänna arvsfonden inte hade sökt medel ur fonden tidigare. I likhet med tidigare år har mer än 60 procent av de organisationer som fick stöd för nya projekt under 2025 inte fått stöd ur fonden tidigare.

4Projekt inom de av regeringen prioriterade områdena

I detta avsnitt ges en översiktlig presentation av projekt som under 2025 har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden inom de områden regeringen har angett som prioriterade för Arvsfondsdelegationens medelsfördelning (skr. 2024/25:191, bet. 2025/26:SoU4, rskr. 2025/26:54).

Samtliga beviljade medel under 2025 har lämnats till projekt inom de för det året tretton prioriterade områdena, se tabell 4.1.

Skr. 2025/26:299	Tabell 4.1	Bifallsbeslut och belopp fördelade på de prioriterade
		områdena 2025

	Prioriterat område		Antal	Belopp, tkr
			bifallsbeslut

	Främja psykisk och fysisk hälsa		238	847 061
	Öka delaktighet och stärka demokratin		61	111 237
	Ökad delaktighet i kulturlivet		48	102 104
	Förebygga våld, mobbning och trakasserier		29	55 032
	Stärka rättigheterna för personer med		21	41 087
	funktionsnedsättning
	Stärka barnets rättigheter		17	37 492
	Stärka inflytandet för barn och unga		15	30 361
	Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre		11	18 749
	personer med funktionsnedsättning
	Främja etableringen på arbetsmarknaden		11	19 244
	Främja ett stärkt föräldraskap		10	24 287
	Ökad jämställdhet och jämlikhet		9	16 890
	Stärka förutsättningarna för nyanländas		5	7 137
	mottagande och etablering
	Främja arbetet med stöd till brottsoffer		3	5 342
	Totalt		478	1 316 023

I likhet med tidigare år var en stor andel av projekten under 2025 inriktade på att främja psykisk och fysisk hälsa. Totalt 238 av 478 projekt för vilka medel beviljades tillhörde detta område, vilket motsvarar ca 50 procent.

4.1Främja psykisk och fysisk hälsa

Projektet ”Odla tillsammans”, Stiftelsen Botildenborg

Projektets syfte är att motverka ensamhet och bidra till förbättrad hälsa hos äldre personer. Projektet syftar även till att skapa gemenskap över generationsgränserna genom möten som tar sin utgångspunkt i odling och matlagning tillsammans. Barnen som deltar i projektet har till stor del utländsk bakgrund och saknar i många fall mor- och farföräldrar. Projektet skapar möjligheter till möten mellan generationer och kulturer som annars inte skulle ske. Projektets aktiviteter och metodutveckling sker på Botildenborg där det finns möjlighet att ha verksamhet året om. Malmö stad är en nära samarbetspart i projektet och det sista projektåret ska vissa delar av projektet flytta till någon eller några av kommunens träffpunkter där aktiviteterna bör kunna fortleva efter projektet. Projektets metoder mynnar ut i en handbok som är tillgänglig för såväl kommuner som civilsamhällesaktörer att använda.

4.2

Främja ett stärkt föräldraskap

Skr. 2025/26:299

Projektet ”Förskolelyftet”, Föreningen Attention Riks

Projektets mål är att ta fram ett kunskapsmaterial med bildstöd, filmer och övningar som riktar sig till familjer med barn i förskoleåldern där vårdnadshavare och/eller barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att ta fram en spridningsbar metod som underlättar kontakterna mellan skolan och hemmet och som stöttar vårdnadshavarna i föräldrarollen. Ett viktigt mål är även att minska den stigmatiserade upplevelsen som många familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har i kontakten med olika samhällsfunktioner. Metod och material utvecklas tillsammans med barn, pedagoger och vårdnadshavare på förskolorna som deltar i projektet. Efter projektet ska metoden vidareutvecklas och spridas genom Attentions lokalföreningar och av de förskolor som deltar i projektet.

4.3Stärka barnets rättigheter

Projektet ”Koll på lagen junior”, Byrån mot diskriminering i Östergötland

Syftet med projektet är att barn ska få ökad kunskap om vardagsjuridik. Tillsammans med barn på skolor och i fritidsverksamheter ska föreningen utveckla ett metodmaterial som ger barnen praktiska verktyg att förstå vad som är olagligt, vilka rättigheter och skyldigheter de har inför lagen, och hur de kan agera om de utsätts för ett brott. Genom workshops och samtal med barnen bestäms vilka situationer i vardagen och vilka lagområden som är relevanta för målgruppen. Målet är att ta fram ett fysiskt och digitalt metodmaterial bestående av bl.a. filmer, diskussionskort och ett digitalt brädspel. Metodmaterialet kopplas till läroplanen och kommer att användas i undervisning i skolan, men även i fritidsverksamheter där det kan användas spontant såväl av barnen på egen hand som tillsammans med personal som en del av deras aktivitetsutbud. Materialet kommer även att användas under Koll på lagen-veckan som skolorna tillsammans med barnen arrangerar. Metodmaterialet lanseras och delas ut till skolor och fritidsverksamheter samt publiceras på föreningens hemsida, diskriminering.se, samt på gratisiskolan.se och elevhälsan.se.

4.4 Förebygga våld, mobbning och trakasserier

Projektet ”Flocken och jag – teater och utbildning om hedersnormer i skolan”, Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)

Projektets syfte och mål är att stärka barns kunskap om hedersrelaterad
problematik och erbjuda stöd och hjälp för både elever och lärare. Genom
att arbeta med en teaterföreställning i skolor och föra samtal med elever
om skadliga hedersnormer skapar projektet tillfällen för barn att diskutera	31
	31

Skr. 2025/26:299 svåra frågor om sin livssituation. Projektet vänder sig till skolelever på mellan- och högstadiet samt yrkesverksamma i barnens närhet. Föreställningen filmas och ett digitalt lärar- och elevmaterial samt en handbok mot hedersrelaterat våld i skolan tas fram för att skolorna ska fortsätta arbeta med frågorna. Därutöver kommer ungdomsledare att utbildas för att kunna vara viktiga förebilder för pojkar i hederskontext i åldern tio till tolv år.

4.5Stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

Projektet ”Mitt liv, mitt val!”, Stiftelsen Institutet för

Independent Living

Projektet syfte är att stärka rätten till självbestämmande och likhet inför lagen för unga vuxna, vuxna och äldre som på grund av sin funktionsnedsättning behöver beslutsstöd av god man eller förvaltare för att kunna ta egna väl avvägda beslut. Inom ramen för projektet kommer bl.a. studiecirklar, peer-support och bildande av beslutsstödsgrupper med praktiskt stöd inför olika beslut att utvecklas och genomföras för att jämföra och testa modeller för beslutsstöd från bl.a. Norge och Kanada. Förutom att projektets erfarenheter och lärdomar kommer att tas tillvara i organisationens fortsatta processarbete och av samarbetsparterna är målet att de testade metoderna och modellerna i förlängningen även ska kunna användas för att påverka nuvarande beslutssystem.

4.6Främja etableringen på arbetsmarknaden

Projektet ”Viaductus”, Moomsteatern

Projektets syfte är att utveckla och etablera nya vägar in i den professionella scenkonsten (bl.a. teatrar, danskompanier och konserthus) för personer med intellektuell, kognitiv och fysisk funktionsvariation. I projektet vill Moomsteatern tillsammans med samverkansparterna Skånes Dansteater och ShareMusic & Performing Arts utveckla en rekryteringsmodell och vägledande verktyg som ska vara ett stöd både för den enskilde scenkonstnären och för scenkonstverksamheter som i dag inte rekryterar personer med funktionsvariation. Ett antal scenkonstverksamheter medverkar i projektet. Efter projekttiden ska utvecklade metoder fortsätta att användas av samverkansparterna. Samtidigt ska metodmaterial spridas till andra scenkonstverksamheter, både digitalt och genom utbildningspaket innehållande bl.a. föreläsningar, workshops och studiebesök.

4.7	Ökad delaktighet och tillgänglighet för äldre	Skr. 2025/26:299
	personer med funktionsnedsättning

Projektet ”Mötas och Må bra”, Riksförbundet FUB

Projektets mål är att öka livskvaliteten och förbättra hälsan hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Bakgrunden till projektet är att äldre personer med IF är en växande grupp i samhället som behöver fler anpassade insatser, något som till stor del saknas i dag. Samhället behöver planera för att tillgodose gruppens särskilda behov som åldrande medborgare. Här fyller projektet Mötas och Må bra en viktig roll med sin unika kunskap och inblick i äldrefrågor kopplad till målgruppen. Projektet kommer att arbeta med kartläggning och utredande insatser både med personer inom målgruppen och med olika samarbetspartners, alla med stor kunskap inom sitt område. Projektet kommer att fungera vägledande med idéer, metoder och verktyg till organisationer, kommuner och beslutsfattare som arbetar med äldre med IF.

Projektet ska bl.a. ta fram idéskrifter och metodkit som är gratis att använda för målgruppen och alla som jobbar med målgruppen. De kommer att tillhandahållas av Riksförbundet FUB. I projektet utvecklas även en metod för regelbundna digitala möten mellan clowner och äldre personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad och som ofta upplever isolering då de inte längre är berättigade till daglig verksamhet. Fokus ligger på digitala möten då dessa skapar utrymme att nå många personer i målgruppen, men clownerna gör även fysiska besök hos brukarna. En central grupp att arbeta med under projektet är den personal som dagligen finns i målgruppens närhet. Projektet genomförs i Stockholm och i nordvästra Skåne.

4.8	Ökad delaktighet i kulturlivet
Projektet ”Nya berättelser om Världsarvet”, Stiftelsen
Hälsinglands museum
Projektet ska utveckla en arbetsmodell där unga själva medverkar i kultur-
arvsarbetet genom att söka vittnesmål och föremål i syfte att komplettera
och vidga kunskapsläget rörande Världsarvet Hälsingegårdar. Dessutom
ska de unga utveckla metoder för hur berättelser om världsarvet kan
förmedlas vidare till andra. Genom att röster som inte tidigare hörts eller
beaktats nu involveras och synliggörs breddas skildringarna av livet runt
gårdarna och därmed nyanseras den etablerade bilden. I första hand
kommer de unga i projektet att representera någon av landets nationella
minoriteter och/eller personer med funktionsnedsättning. De unga ska
arbeta självständigt, men med stöd av sakkunniga forskare och represen-
tanter för olika föreningar och minoritetsorganisationer. En metodhandbok
ska tas fram och sedan spridas till institutioner och föreningar inom
kulturarvs- och utbildningssektorn. Efter projekttiden ska arbetsmodellen
införlivas i museets verksamhet. Den nya och breddade kunskapen om
världsarvet infogas i kulturarvsinstitutioners samlingar och utåtriktade
verksamheter.		33

Skr. 2025/26:299 4.9	Stärka förutsättningarna för nyanländas
	mottagande och etablering

Projektet ”Inspiration och Integration”, ABF Södertälje

ABF Södertälje ska utveckla teaterbaserad språkundervisning för nyanlända äldre och ungdomar. Målgruppen kommer i första hand från Ukraina. I projektet ska föreningen tillsammans med målgruppen skapa kurser som lär ut svenska genom litteratur, teater och musik. Målet är att erbjuda fler sätt att lära sig det svenska språket på och att underlätta integrationen. Efter projektet ska de teaterbaserade språkkurserna implementeras i ABF Södertäljes ordinarie verksamhet.

4.10Stärka inflytandet för barn och unga

Projektet ”Efter Knas”, Föreningen Knas hemma

Målet med projektet är att skapa ett rikstäckande eftervårdsprogram riktat till unga och unga vuxna i åldern 16 till 25 år som är i slutet av pågående samhällsvård eller har lämnat den. Programmet ska vara jämlikt och jämbördigt för alla oberoende var i landet den unge bor och målgruppen kommer själv att utforma programmet. Efter projektets slut kommer det färdiga eftervårdsprogrammet ”Efter Knas” att spridas nationellt via socialtjänst och kommuner med en förhoppning om att nå så många ungdomar som är eller har varit placerade som möjligt.

4.11Ökad jämställdhet och jämlikhet

Projektet ”Healthy women 2.0!”, Kista Sports Club

Föreningen vill fortsätta förebygga ojämlikhet i relation till fysisk träning. Träningsmodellen används sedan tidigare för att öka välmående och självkänsla hos tjejer i områden kring Järvafältet i Storstockholm. Föreningen har under tre år byggt upp en verksamhet för flickor och unga kvinnor på Järvafältet som syftar till att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt ojämlikhet i träning på grund av socioekonomiska faktorer, kulturella faktorer, okunskap, lokala normer och individuella förutsättningar. Nu vill organisationen expandera och utveckla metoderna till andra stadsdelar och orter för att bryta den stigmatisering som i synnerhet kan drabba unga tjejer i segregerade områden och ge dem ökad och förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt förbättra deras självkänsla. Modellen ska utvecklas i stadsdelen Skärholmen i Stockholm och i Karlskrona för att sedan implementeras som ordinarie verksamhet på respektive ort.

4.12

Öka delaktighet och stärka demokrati

Skr. 2025/26:299

Projektet ”Måsskit – Kalmars kreativa Återbrukscenter”, Pärlan pedagogiska nätverk

Den pedagogiska föreningen Pärlan vill bredda och fördjupa återbrukscentret Måsskits verksamhet, där förskolepedagoger i dag kan hämta återbrukat material för användning i sina verksamheter. Tillsammans med förskolebarn och pedagoger ska man utforska olika sätt att använda återbruksmaterial samt utveckla organisation, arbetssätt och samarbeten så att fler barn ska kunna möta Måsskits verksamhet, både genom uppsökande verksamhet och genom att öppna upp återbrukscentret för besök av barngrupper och barnfamiljer. Det övergripande syftet är att öka kreativitet och innovation hos barn och samtidigt höja medvetenheten och handlingskompetens kring hållbarhetsfrågor hos barn och pedagoger. Efter projekttiden ska den utvecklade verksamheten drivas vidare med stöd från kommunen. Samtidigt ska erfarenheterna från projektet införlivas i Linné- universitets förskollärarutbildning.

4.13Främja arbete med stöd till brottsoffer

Projektet ”Tantjouren Rigmor”, Kvinnojouren Blåklockan

Kvinnojouren har startat upp och utvecklat en verksamhet där ideellt engagerade äldre kvinnor genomför stöd- och informationsinsatser för att på så sätt synliggöra våldsutsatta äldre kvinnor och deras behov, både i form av direkta insatser för att stötta individer och i form av insatser som förbättrar samhällets stöd till målgruppen. Projektet bygger på samverkan med kommun och region och erbjuder utbildning till yrkesverksamma personer som kommer i kontakt med äldre våldsutsatta kvinnor. Metoderna som tas fram kommer att implementeras i jouren och utbildningsmaterialet som tas fram kommer att spridas via konferenser och befintliga nätverk runt om i landet.

5 Kontroll och granskning

5.1Projekten kontrolleras i flera steg

För att säkerställa att medel ur Allmänna arvsfonden används på rätt sätt genomförs kontroller av den organisation som söker finansiering och av det aktuella projektet, både inför och efter beslut om stöd.

I detta avsnitt beskrivs det arbete som genomförs löpande samt de särskilda insatser som har genomförts under 2025 för att säkra hög kvalitet i handläggningen av ärenden om stöd, bidra till god kontroll av arvsfondsmedlens användning och ge målgruppsanpassat stöd till sökande och stödmottagande organisationer.

Skr. 2025/26:299 5.1.1

Generella villkor för stöd ur Allmänna arvsfonden

De generella villkor för stöd ur Allmänna arvsfonden som Arvsfondsdelegationen har beslutat om beskriver de allmänna kraven för genomförande av projekt som har beviljats stöd. Villkoren beskriver bl.a. vad medel ur fonden får och inte får användas till samt hur medel ur fonden ska tas om hand och bokföras. Vid ansökan om stöd ur fonden krävs att sökande organisationer bekräftar att de generella villkoren har lästs och att de godkänns. Om en stödmottagande organisation bryter mot de generella villkoren kan den bli skyldig att betala tillbaka stöd som har erhållits.

5.1.2Demokrativillkor

Sedan den 1 januari 2025 gäller ett lagstadgat demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden. Villkoret innebär att stöd inte får lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden, eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Arvsfondsdelegationen har dock sedan tidigare tillämpat en form av demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden. En sökande organisation har vid ansökan om stöd ur fonden behövt bekräfta att den egna organisationen och det planerade projektets verksamhet inte strider mot Arvsfondsdelegationens beslutade krav på demokratisk grund och demokratisk struktur som ingår i de generella villkoren för stöd ur Allmänna arvsfonden. Med demokratisk grund avses att den sökande organisationens verksamhet och verksamheten i projektet inte strider mot grundläggande värderingar om allas lika värde eller mot demokratiska idéer som exempelvis yttrandefrihet. Med demokratisk struktur avses bl.a. att den sökande organisationen respekterar majoritetsbeslut, att rösträtten är likvärdig för medlemmarna och att det finns en vald styrelse och en oberoende revisor. Medlemskapet måste också vara öppet och frivilligt.

För associationsformen stiftelse har Arvsfondsdelegationen tagit fram särskilda bedömningsgrunder vad gäller demokratisk struktur. Under 2025 har delegationen genomfört ett arbete för att granska och vid behov förändra bedömningen av demokratisk struktur gällande trossamfund. Arvsfondsdelegationen tog i februari 2026 ett inriktningsbeslut om att stryka kravet på demokratisk struktur ur de generella villkoren. Arvsfondskansliet vid Kammarkollegiet har fått i uppdrag att ta fram en risk- och konsekvensanalys, förslag till handläggningsprocess samt tidplan för ändring av de generella villkoren i den delen.

5.1.3Kontroll inför beslut om stöd

Innan Arvsfondsdelegationen fattar beslut om stöd genomför delegationens kanslistöd hos Kammarkollegiet kontroller av den stödsökande organisationen och den planerade verksamheten.

Bakgrundskontroll

Kanslistödet kontrollerar om den sökande organisationen tidigare har sökt och beviljats medel ur Allmänna arvsfonden. Det görs också en kontroll av vad som anges om och av organisationen i olika offentliga källor, t.ex. på internet. Den sökande organisationens stadgar, årsredovisning och verksamhetsberättelse gås igenom.

Referenstagning

Om den sökande organisationen inte har sökt medel från fonden tidigare, tar kanslistödet referenser på organisationen genom kontakt med t.ex. den kommun som den sökande organisationen är verksam i eller någon annan etablerad samhällsaktör. Om organisationen har ansökt om stöd ur fonden tidigare, görs en jämförelse med den tidigare ansökan samt kontrolleras hur ett eventuellt tidigare projekt har genomförts.

Behörighetskontroll

Kanslistödet kontrollerar att den eller de som har skrivit på ansökan också har behörighet att företräda den sökande organisationen.

Budgetkontroll

Kanslistödet gör en bedömning av den ansökta projektbudgeten i relation till den planerade verksamheten i projektet, i jämförelse med andra arvsfondsprojekt och i förhållande till gällande riktlinjer och praxis.

Skatte- och skuldkontroll

Kanslistödet kontrollerar organisationens skatteregistrering. Det kontrolleras också om organisationen har några obetalda skulder eller betalningsanmärkningar.

Dialog med den sökande och projektets samarbetsorganisationer

Innan ett beslut om stöd fattas av Arvsfondsdelegationen har ansvarig handläggare vid kanslistödet alltid en dialog med den sökande organisationen och projektets centrala samarbetsorganisationer. Viktiga delar i dialogen är målgruppens delaktighet i projektet, förutsättningarna för att genomföra projektet, hur verksamheten är tänkt att leva vidare efter projektets slut och projektets finansiering.

5.1.4Kontroll efter beslut om stöd

Efter att en organisation har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden görs olika kontroller av projektet och den stödmottagande organisationen.

Obligatorisk introduktionsdag för nya projekt

När ett nytt projekt har beviljats stöd ur fonden ska representanter för projektet genomgå en obligatorisk introduktion. Syftet är att säkerställa att projekten känner till de krav som gäller för att få och nyttja medel ut

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 Allmänna arvsfonden. Syftet är också att handläggarna vid Arvsfondsdelegationens kanslistöd ska få en närmare kontakt med representanterna och att representanterna ska få tillfälle att ställa frågor till handläggarna vid kanslistödet.

Den obligatoriska introduktionen är uppdelad på två tillfällen för varje projekt: först en allmän introduktion och därefter en individuell genomgång med projektets handläggare vid kanslistödet. Den allmänna introduktionen innehåller information om bl.a. de generella villkoren för stöd ur fonden, uppföljningsverksamheten, de viktigaste ekonomiska aspekterna av att genomföra ett projekt och hur kanslistödets controllerfunktion arbetar med kontrollbesök. Vid den individuella genomgången ska som huvudregel projektledare samt den stödmottagande organisationens ordförande eller kassör närvara.

Årlig kontroll av fleråriga projekt

Arvsfondsdelegationen fattar både ettåriga och fleråriga beslut för projektstöd. Vid fleråriga beslut får projektet en budgetram för hela projektperioden, normalt upp till tre år. Efter varje genomfört projektår ska stödmottagaren skicka in en årsrapport och en ekonomisk redovisning för det aktuella året samt en plan för nästkommande år. Då görs samma typ av kontroller som inför beslutet att bevilja stöd, vilket exempelvis inkluderar kontroll av obetalda skulder, kontroll av vad som anges av och om organisationen på internet och direktavstämning med samarbetsorganisationer i projektet. Vid större förändringar i projektet krävs ett tilläggsbeslut från Arvsfondsdelegationen. Efter det sista projektåret görs en särskild slutrapport, som ska godkännas av ansvarig enhetschef vid kanslistödet.

Lokalstödsprojekt redovisar sina projekt när byggnationen är klar, senast tre år efter beslutet om stöd. I samband med att slutrapporten har kommit in stämmer controllerfunktionen vid kanslistödet av utbetalda medel mot intygade kostnader och intäkter med den revisor som granskat projektet (se nedan). Eventuell mellanskillnad återbetalas av stödmottagaren till fonden.

Projekten granskas av en revisor

Samtliga projekt granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor utifrån Arvsfondsdelegationens anvisningar för revisorer. Av granskningsrapporterna framgår bl.a. om projektens rapporterade kostnader stämmer överens med budgetposterna i Arvsfondsdelegationens beslut. Revisorerna ska även göra iakttagelser när det gäller om det inte finns en fastställd attestordning, om det har förekommit närståendeförhållanden, om de utbetalda medlen inte har hållits avskilda eller om det finns kostnader som inte är stödberättigande enligt villkoren för stöd ur fonden.

Controllerfunktionen vid kanslistödet går igenom samtliga inkomna granskningsrapporter för att säkerställa att alla iakttagelser följs upp. En kontroll görs även mot Revisorsinspektionens register för att säkerställa att revisorn är godkänd eller auktoriserad. Controllerfunktionen går även igenom och kontrollerar att det belopp och den period som revisorn har intygat stämmer överens med den ekonomiska årsrapporten som har lämnats in.

Kontrollbesök och skrivbordskontroller

I kontrollerande och uppföljande syfte gör controllerfunktionen vid kanslistödet besök på plats hos projekt för att försäkra sig om att projektets verksamhet genomförs i den avsedda omfattningen och att produkterna och tjänsterna som har köpts in inom ramen för projektet har levererats och är stödberättigande. Syftet är att säkerställa goda interna rutiner för styrning och kontroll hos den stödmottagande organisationen genom att granska bl.a. att det finns rutiner för attest som också följs och att medlen ur Allmänna arvsfonden inte finansierar kostnader som inte är stödberättigande. Kontrollerna har även ett förebyggande syfte när det gäller fusk och bedrägerier i och med att kontrollerna ger kanslistödet förutsättningar att upptäcka oegentligheter. Urvalet av vilka projekt som kontrolleras sker delvis slumpmässigt och delvis utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Riskurval prioriteras framför slumpurval. Målsättningen är att formaliserade kontroller utförda av controllerfunktionen ska ske av minst 10 procent av antalet projekt för vilka stöd har beviljats under det föregående året.

Under 2025 genomförde controllerfunktionen 43 kontroller, varav 9 på plats (kontrollbesök) och resterande på distans (skrivbordskontroller). Det innebär att controllerfunktionen genomförde kontroll av 10 procent av projektpopulationen, dvs. av antalet projekt som under 2024 fick antingen ett bifallsbeslut för ett nytt projekt eller ett godkännande att fortsätta med ett pågående projekt under 2025. Jämförelsevis genomförde controllerfunktionen 33 kontroller under 2024, varav åtta på plats och resterande på distans, vilket motsvarade 9 procent av projektpopulationen. Samtliga kontroller av projekt inom riskurvalet har genomförts under 2025, i likhet med det föregående året.

Controllerfunktionen utförde under 2025 en särskild utredning av en projektägare eftersom extern information indikerade hög risk för oegentligheter i projekten. Projektägaren hade fyra pågående projekt med stöd från Allmänna arvsfonden. Det var svårt att dra några slutsatser av utredningen eftersom projektägaren utreddes av polisen och Ekobrottsmyndigheten och underlag var beslagtaget. Arvsfondsdelegationen har för alla fyra projekten beslutat att överlämna till Kammarkollegiet för beslut om eventuellt återkrav.

Proaktiva och stödjande insatser har gjorts vid i stort sett samtliga kontroller som har genomförts av controllerfunktionen. De proaktiva insatserna har bestått i att mindre felaktigheter som har upptäckts har åtgärdats innan redovisningen granskats av revisor och lämnats till Arvsfondsdelegationen. De stödjande insatserna har bestått av exempelvis rådgivning i bokföring samt stöd inför projektredovisning eller omdisponering av budget.

Projektbesök på plats samt löpande kontakt med pågående projekt

Handläggare vid kanslistödet genomför årligen projektbesök på plats. Under 2025 besökte handläggarna 54 projekt på plats runt om i landet. Det motsvarar 13 procent av antalet projekt som under 2024 beviljades stöd eller fick godkänt att fortsätta sitt projekt under 2025. Jämförelsevis genomförde handläggare vid kanslistödet 57 projektbesök under 2024, vilket motsvarade 15 procent av antalet projekt som under 2023 beviljades

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 stöd eller fick godkänt att fortsätta sitt projekt under 2024. Utöver att göra projektbesök har handläggarna tagit del av projektaktiviteter på distans och hållit digitala träffar med representanter för projekten.

Handläggarna vid kanslistödet har också kontakt med representanter för projekten under hela projekttiden, för att stämma av och besvara frågor. Frågor som tas upp kan t.ex. handla om behov av att göra förändringar i projektets budget eller i planerade aktiviteter. Controllers vid kanslistödet kopplas in vid behov för att ge vägledning när det gäller ekonomiska frågor.

Transparens om projekten

Alla pågående projekt- och lokalstöd finns presenterade på Allmänna arvsfondens webbplats. Syftet är att informera allmänheten om vilka projekt som har fått medel ur arvsfonden, vilka syften som ska uppnås med projekten och vilken verksamhet som ska bedrivas inom projekten.

5.1.5Lokalstödsuppföljning

Samtliga organisationer som får lokalstöd ur Allmänna arvsfonden förbinder sig att bedriva den avsedda verksamheten i lokalen eller anläggningen i minst tio år. Särskilda uppföljningar av lokalstödsprojekt sker vid två tillfällen: efter fyra år och efter tio år. Uppföljningarna görs genom en enkät som skickas till de stödmottagande organisationerna. Dessa särskilda uppföljningar är ett komplement till övrigt kontrollarbete som genomförs av kanslistödet.

Tioårsuppföljningen, som 2025 omfattade 51 projekt, visade att samtliga organisationer utom två fortfarande bedriver den verksamhet som avsågs i beslutet om stöd och planerar att fortsatt göra det. I de avvikande fallen har målgruppen inte nåtts i avsedd utsträckning eller så har planerade aktiviteter inte kunnat genomföras. Fyraårsuppföljningen, som 2025 omfattade 72 projekt, visade att samtliga organisationer fortfarande bedriver den verksamhet som avsågs i beslutet om stöd och att de planerar att fortsätta göra det hela förbindelsetiden ut, dvs. i tio år.

5.1.6Överlämnande av ärende

Arvsfondsdelegationen ska överlämna ett ärende om stöd ur Allmänna arvsfonden till Kammarkollegiet om det finns skäl att överväga ett åläggande för mottagaren att betala tillbaka stödet ur fonden. Under 2025 lämnades sju ärenden över till Kammarkollegiet.

Under 2025 har två ärenden som överlämnades till Kammarkollegiet 2024 prövats i domstol. Inget av ärendena avgjordes under 2025.

5.2 Utvecklingsarbete inom kontrollområdet

	Under 2025 har en ny strategi för kontrollarbetet tagits fram. Arvsfonds-
	delegationen beslutade om den nya strategin i februari 2026. Strategin
40	syftar till att vara ett ramverk för att säkerställa att stöd ur Allmänna
40

arvsfonden används i enlighet med gällande regler. Kontrollstrategin utgår Skr. 2025/26:299 från de förutsättningar som framgår av lagen (2021:401) om Allmänna

arvsfonden och ska vara grunden för en rättssäker och konsekvent kontroll av de stöd som fonden förmedlar. Kontrollstrategin ska även ge förutsättningar för effektiva arbetssätt och möjliggöra prioriteringar i kontrollarbetet som bedrivs av Arvsfondsdelegationens kanslistöd.

Under 2025 har insatser gjorts för att utveckla de olika kontrollstegen inför beslut. Bland annat har ett arbete påbörjats för att ta fram en rutin för kontroll av näringsförbud hos företrädare för organisationer innan en ansökan bifalls. Som ett stöd i att bedöma sökande organisationers kapacitet att driva ett arvsfondsprojekt har ett antal riskindikatorer tagits fram. Indikatorerna används i bedömningen av inkomna ansökningar och pekar på när ytterligare utredning av den sökande organisationens kapacitet behöver göras. Ett arbete har bedrivits för att ta fram nya riktlinjer och villkor för lokalstödsprojekt när det gäller kontroll av de leverantörer som de sökande planerar att anlita. Det handlar bl.a. om uppgifter om leverantörerna är registrerade för F-skatt och registrerade som arbetsgivare, vilka som sitter i styrelsen samt att det inte finns restförda skulder. Riktlinjerna beslutades av Arvsfondsdelegationen den 11 februari 2026 och gäller från och med det datumet.

Arvsfondsdelegationens kanslistöd har även under 2025 utvecklat och fördjupat samverkan med aktörer inom bidragsgivning till civilsamhället, exempelvis Socialstyrelsen, Radiohjälpen och Postkodlotteriets stiftelse. Kansliet har även skapat kontakter med rättsvårdande myndigheter och andra myndigheter som arbetar med kontrollfrågor, som exempelvis Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. Kansliet har genom kontakterna och de fördjupade dialogerna bl.a. kunnat utveckla rutinerna kring information som sammanställs och överlämnas vid polisanmälningar. Ett metodstöd har tagits fram som bl.a. innehåller mallar och exempel på uppgifter som ska lämnas till Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Revisorsinspektionen.

5.3Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid hantering av dödsbon. Inom ramen för rapporten har Riksrevisionen granskat Kammarkollegiets arbete med att utse och kontrollera gode män som företräder Allmänna arvsfonden vid avveckling av dödsbon när fonden är legal arvinge. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (RiR 2025:23). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 7 oktober 2025.

Rapporten innehåller iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, tingsrätterna, Skatteverket och Kammarkollegiet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas, Skatteverkets och Kammarkollegiets insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i stora delar är effektiva utifrån de regelverk som finns, samtidigt som det finns utrymme för ytterligare effektiviseringar.

Skr. 2025/26:299 Den 29 januari 2026 överlämnade regeringen skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) till riksdagen. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i de delar de riktar sig till regeringen.

6 Uppföljning och utvärdering

6.1Utgångspunkter för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten

Arvsfondsdelegationen ska enligt förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I förordningen anges också att vid större utvärderingar ska som huvudregel vetenskaplig expertis anlitas. Arvsfondsdelegationen har beslutat om en strategi för uppföljning och utvärdering som beskriver ramarna för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten. I följande avsnitt redovisas de årliga uppföljningarna av projektstöd och lokalstöd samt de utvärderingar av arvsfondsprojekt som har färdigställts och publicerats under 2025.

6.2Uppföljning av projektens överlevnad

För att ett projekt ska beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska resultatet av projektet, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, ha förutsättningar att främja den avsedda målgruppen efter det att stödet ur fonden har upphört. Detta villkor följs årligen upp genom en bedömning av slutredovisade projekts överlevnad efter projektslut. Med överlevnad avses att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare och därmed främjar den avsedda målgruppen även efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört.

6.2.1Bedömningsgrunder

Bedömningen av överlevnad baseras dels på en granskning av den slutredovisning som behöver lämnas för samtliga projekt vid projektslut, dels på en särskild uppföljning av det slutredovisade projektet. Den särskilda uppföljningen sker efter att slutredovisningen har godkänts och görs genom att den stödmottagande organisationen får besvara en enkät. Arvsfondsdelegationens bedömning av överlevnaden baseras på de uppgifter som organisationen har lämnat i sitt enkätsvar. Uppföljningen av överlevnad avser enbart avslutade projekt som har beviljats projektstöd och vars slutredovisningar har godkänts under det år som uppföljningen avser. Projekt för vilka lokalstöd har beviljats följs upp genom särskilda uppföljningar fyra respektive tio år efter beslutet om stöd (se avsnitt 5.1.5).

I 2025 års uppföljning av överlevnad ingick 101 projekt som hade Skr. 2025/26:299 beviljats projektstöd och vars slutredovisningar hade godkänts under året.

Projekten delas in i tre kategorier, baserat på vad som lever vidare efter projektslut. Jämfört med tidigare års redovisningar har kategori 1 och kategori 3 bytt plats med varandra.

Kategori 1 – Projekt vars resultat fortsatt främjar Arvsfondens målgrupper efter projektslut

I kategori 1 (tidigare kategori 3) samlas projekt vars verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt bedöms fortsätta främja och vara till nytta för arvsfondens målgrupper efter att projekten har avslutats. För att tillhöra denna kategori behöver resultaten från projektet, t.ex. metoder och arbetssätt, fortsatt tydligt användas av målgruppen, andra aktörer, verksamheter eller organisationer, och därmed vara till nytta för målgruppen efter projektslut.

Kategori 2 – Projekt vars resultat inte lever vidare på ett tydligt sätt

I kategori 2 finns projekt som har genomförts enligt plan, men vars resultat inte på ett tydligt sätt lever vidare efter projektets slut. Att resultaten inte lever vidare på ett tydligt sätt kan exempelvis innebära att metodmaterial finns tillgängligt på en webbplats och därigenom kan spridas, men att det är oklart i vilken utsträckning som materialet används och är till fortsatt nytta för målgruppen. Det kan också handla om att finansieringen eller ansvaret för det fortsatta arbetet är oklart, vilket gör att det inte är tydligt hur resultaten från projektet lever vidare och fortsätter att vara till nytta för målgruppen. Även om verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt inte lever vidare på ett tydligt sätt efter projektets slut kan dessa under projekttiden ha varit, och efter projektslut fortsätta vara, av stor betydelse för de målgrupper som projektet har vänt sig till.

Kategori 3 – Projekt som inte har kunnat genomföra det stödmottagaren beviljats medel för

Kategori 3 (tidigare kategori 1) omfattar projekt som inte har kunnat genomföra den verksamhet som den stödmottagande organisationen har beviljats medel för. Därmed kan projekten inte redovisa resultat som fortsatt främjar och är till nytta för arvsfondens målgrupper efter projektslut. En vanligt förekommande anledning till att verksamheten inte har kunnat genomföras är att projektet inte har varit tillräckligt förankrat i t.ex. samarbetsorganisationer. Under de år som Arvsfondsdelegationen har kategoriserat överlevnaden för slutredovisade projekt är det ett fåtal projekt som har tillhört denna kategori. Arvsfondsdelegationen bedömer att en sannolik förklaring till detta är att det görs en gedigen förkontroll och beredning av ärenden innan nya projekt beviljas medel samt att fleråriga projekt därefter årligen behöver redovisa sitt arbete och då har en dialog med Arvsfondsdelegationens kanslistöd om projektplanen för det fortsatta arbetet innan projektet kan fortsätta.

Skr. 2025/26:299 6.2.2	Resultat från 2025 års uppföljning av projektens
	överlevnad

I tabell 6.1 redovisas Arvsfondsdelegationens indelning av de 101 slutredovisade projekten som granskades under 2025 i de tre överlevnadskategorierna. I 2025 års uppföljning bedömde Arvsfondsdelegationen att 84 projekt tillhörde kategori 1, 15 projekt tillhörde kategori 2 och 2 projekt tillhörde kategori 3. I bilaga 3 finns kortfattade beskrivningar av samtliga projekt som bedömdes tillhöra kategori 1 och som därmed har bedömts ha en tydlig överlevnad.

Tabell 6.1 Arvsfondsdelegationens indelning av projektens överlevnad 2025

Överlevnadskategori	Antal	Andel (%)
Kategori 1	84	83
Kategori 2	15	15
Kategori 3	2	2
Totalt antal granskade slutredovisningar	101	100

Vid sidan av organisationernas egen beskrivning av överlevnaden efter projektslut har den enkät som används vid uppföljningen också omfattat frågor om hur projektens resultat lever vidare, på vilket sätt och med vilken finansiering. Frågorna har haft flersvarsalternativ och fler än ett alternativ har kunnat väljas.

På frågan hur verksamheter, aktiviteter, metoder och/eller arbetssätt lever vidare efter det att projektfinansieringen från Allmänna arvsfonden har upphört är det vanligaste svaret, i likhet med det föregående året, att resultaten lever vidare i form av metod eller arbetssätt (93 procent). I enkäten har organisationerna även fått svara på hur finansieringen ser ut för de delar av projektet som lever vidare efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört. Det vanligaste svaret i 2025 års enkät är, i likhet med vid föregående års uppföljningar, att finansieringen sker genom stödmottagande organisation (78 procent).

6.2.3 Vad påverkar projektens överlevnad?

	De projekt som har ingått i 2025 års uppföljning har i sina slutredovis-
	ningar redovisat framgångsfaktorer i genomförandet av projekten. I likhet
	med tidigare år återkommer engagemang och förankring som viktiga fram-
	gångsfaktorer för att genomföra projekten. Det handlar om engagemang
	hos såväl projektmedarbetare som den målgrupp som projektet vänder sig
	till. Andra framgångsfaktorer som redovisats är lyhördhet och flexibilitet i
	förhållande till målgruppens önskemål eller ändrade förutsättningar,
	kunskap och erfarenheter hos projektmedarbetare om det område eller
	ämne som projektet rör samt att det finns tydliga mål och en plan för hur
	resultaten ska tas omhand efter projektslut.
	Stödmottagande organisationer har i slutredovisningarna också beskrivit
	hinder i genomförandet av projekten. Covid-19-pandemin och dess efter-
44	verkningar har uppgetts fortsatt vara ett hinder i genomförandet av projekt,
44

då det bl.a. har resulterat i förseningar och svårigheter att nå målgrupper Skr. 2025/26:299 och genomföra aktiviteter. Andra vanliga hinder är att förankring och relationsskapande har tagit längre tid än förväntat. Sedan 2007 har 2 430

avslutade projekt kategoriserats utifrån vad som händer med projektets resultat efter det att finansiering ur Allmänna arvsfonden har upphört. Tabell 6.2 visar att av dessa projekt är det 54,6 procent som vid tiden för den särskilda uppföljningen har haft resultat som tydligt levt vidare efter projektslut.

Tabell 6.2	Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens
	överlevnad 2007–2025

Överlevnadskategori		Antal	Andel (%)
Kategori 1		1 327	54,6
Kategori 2		1 044	43
Kategori 3		59	2,4
Totalt antal granskade slutredovisningar		2 430	100

Över tid framträder flera bidragande faktorer till att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare efter projektslut. En sådan bidragande faktor är förankring hos målgruppen, inom den egna organisationen och externt med bl.a. samarbetsparter. En annan bidragande faktor är att det finns tid att förankra och genomföra en projektidé och tid att genomföra utvecklingsarbetet och börja tillämpa resultaten.

6.2.4Forskares uppföljning av projektens överlevnad

På uppdrag av Arvsfondsdelegationen genomför forskare vid svenska universitet och högskolor utvärderingar av arvsfondsprojekt. I utvärderingsuppdragen ingår bl.a. att göra bedömningar av överlevnaden hos avslutade projekt som ingår i utvärderingen. Under 2025 färdigställdes och publicerades inga utvärderingar.

6.3Uppföljning av projekt ur ett jämställdhetsperspektiv

I Arvsfondsdelegationens strategi för uppföljning och utvärdering ingår ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för detta följer Arvsfondsdelegationen upp könsfördelningen bland projektledare i slutredovisade projekt och annan jämställdhetsstatistik för de två respektive stödformerna. Delegationen följer även upp projekt som riktar sig enbart till pojkar/män respektive flickor/kvinnor.

6.3.1Könsfördelning av projektledare i slutredovisade projekt

För de projekt som fick projektstöd och vars slutredovisning granskades
under 2025 var 70 procent av projektledarna kvinnor, vilket motsvarar	45
	45

Skr. 2025/26:299 tidigare års könsfördelning. För de lokalstödsprojekt vars slutredovisning godkändes under 2025 gällde det omvända förhållandet, dvs. närmare 70 procent av projektledarna var män.

6.3.2Jämställdhetsstatistik projektstöd

Jämställdhetsstatistiken för slutredovisade projekt som beviljats projektstöd och som granskades under 2025 bygger på den rapportering som de stödmottagande organisationerna har lämnat i sina slutredovisningar. Organisationerna har redovisat totalt antal aktiva deltagare per målgrupp, inklusive könsfördelning, för hela projekttiden. Med aktiva deltagare menas personer ur Allmänna arvsfondens målgrupper som har inflytande över projektets planering och genomförande och som återkommande eller över en längre tid har medverkat i projektets aktiviteter. Under 2025 slutredovisades totalt 101 projekt. Hos vissa av projekten saknas statistik, alternativt är den statistik som lämnats i slutredovisningen ofullständig eller svårtolkad. Dessa projekt ingår därför inte i Arvsfondsdelegationens sammanställning. Enstaka projekt har uppgett att antalet aktiva deltagare uppgår till tiotusentals personer. Bedömningen är att dessa projekt inte har tolkat aktivt deltagande på det sätt som Arvsfondsdelegationen avsett. För att statistiken inte ska bli alltför snedvriden ingår inte heller dessa projekt i sammanställningen. Statistiken baseras därmed på 79 projekt.

Sammanställningen av uppgifterna som organisationerna har lämnat för de 79 projekten visar att könsfördelningen bland aktiva deltagare i arvsfondsprojekten är relativt jämn bland alla målgrupperna förutom målgruppen äldre över 65 år där ca 6 av 10 deltagare är kvinnor. Slutsatserna baseras på ett genomsnitt, vilket innebär att fördelningen mellan könen kan vara mycket ojämn i enskilda projekt. Antalet aktiva deltagare varierar stort mellan olika projekt, från några få till flera tusen personer. Skillnaderna kan bero på inriktningen av projekten, men också på hur man tolkar vilka som omfattas av uttrycket aktiva deltagare. Dessa tolkningar får betydelse för vilka uppgifter som lämnas i slutredovisningen. Med anledning av dessa osäkerheter i redovisningen bör statistiken tolkas med försiktighet.

	6.3.3	Jämställdhetsstatistik lokalstöd
	Jämställdhetsstatistiken för slutredovisade lokalstödsprojekt är baserad på
	den uppföljning som Allmänna arvsfonden genomför fyra respektive tio år
	efter att berörda organisationer har beviljats stödet. Uppföljningen 2025
	har omfattat projekt som beviljades lokalstöd 2015 respektive 2021.
	Uppföljningen har genomförts genom en enkät som skickats till stödmot-
	tagande organisationer. Tioårsuppföljningen har omfattat 51 projekt och
	fyraårsuppföljningen har omfattat 72 projekt.
	I enkäten har de stödmottagande organisationerna fått besvara en fråga
	om vad för slags verksamhet organisationen har beviljats stöd för. De
	organisationer som har uppgett att de beviljats stöd för att bygga en
	lokal/anläggning för att bedriva organiserad verksamhet (helt eller delvis)
	har fått	uppskatta det totala antalet personer (unika individer) som
46	använder	lokalen/anläggningen för den organiserade verksamheten i

genomsnitt per vecka under ordinarie säsong samt könsfördelningen bland Skr. 2025/26:299 dessa personer. Statistiken baseras på organisationernas egna skattningar.

Flera organisationer har uppgett att det har varit svårt att göra skattningar eftersom sådan statistik i många fall inte är tillgänglig eller inte kan kvalitetssäkras. Det gäller såväl det uppskattade antalet personer som har deltagit som könsfördelningen. Därför bör statistiken tolkas med försiktighet.

Tioårsuppföljningen (2015 års lokal- och anläggningsstöd) visar att andelen flickor/kvinnor som har tagit del av de lokaler eller anläggningar som har ingått i uppföljningen var uppskattningsvis 49 procent, medan motsvarande andel för pojkar/män var 51 procent. Fyraårsuppföljningen (2021 års lokal- och anläggningsstöd) visar att andelen flickor/kvinnor var uppskattningsvis 46 procent och andelen pojkar/män var 54 procent. Flera organisationer uppger att det har varit svårt att göra en uppskattning av andelen kvinnor respektive män som har tagit del av lokalen eller anläggningen. I Arvsfondsdelegationens sammanställning redovisas könsfördelningen på aggregerad nivå och baseras på ett medelvärde där verksamheter med såväl hög andel kvinnor som hög andel män ingår.

6.3.4Projekt riktade främst till flickor eller kvinnor respektive pojkar eller män

Av de nya projekt som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025 är det två projekt som främst riktar sig till flickor eller kvinnor. Det är lika många projekt som under 2024. Av de nya projekt som beviljades stöd under 2025 är det inget som främst riktar sig till pojkar eller män.

6.4Uppföljning av målgruppernas delaktighet i projekt

Vid bedömningen av om ett projekt ska beviljas medel ur Allmänna arvsfonden ska hänsyn, enligt Arvsfondsdelegationens praxis, tas till om målgruppen deltar i planeringen eller genomförandet av projektet. I slutredovisningarna för de projekt som har beviljats projektstöd redovisar projekten vilka roller målgruppen har haft i planeringen och i genomförandet av projektet och vilka roller målgruppen förväntas ha efter att projektet har avslutats och projektfinansieringen ur fonden har upphört.

6.4.1Målgruppernas roller i planeringen av projekten

Den roll som målgruppen eller målgrupperna har haft i planeringen av projekten varierar. Många stödmottagande organisationer uppger att planeringen av projektet har skett tillsammans med målgruppen, men målgruppen kan också ha involverats först när det finns en projektidé som då förankras hos målgruppen. Även om personer ur målgruppen inte har tagit initiativ till projektet är det vanligt att projektidéer testas och förankras hos målgruppen under planeringsfasen, genom t.ex. möten, träffar, workshops, referensgrupper eller förstudier.

Skr. 2025/26:299 Det är vanligt att det är företrädare för målgruppen, exempelvis anhöriga eller personer som arbetar för eller har kontakt med målgruppen, som har tagit initiativ till och planerat upplägget av ett projekt.

6.4.2Målgruppernas roller under genomförandet av projektet

Målgruppernas roller skiljer sig åt även vid genomförandet av projekten, från att de är aktivt delaktiga och medskapare till att de deltar i projektets aktiviteter och är mottagare av projektets insatser. Vad målgrupperna har för roller under genomförandet av ett projekt varierar och kan beskrivas på olika sätt, exempelvis ledare, testare, bollplank eller rådgivare. I vissa projekt har personer ur målgruppen varit involverade i både styrning och genomförande av projektet. Det kan handla om att det är personer ur målgruppen som under projektets gång har bestämt vilka aktiviteter som ska genomföras och på vilket sätt. Målgruppen kan också ha varit involverad genom att testa hjälpmedel och verktyg eller genom att dela med sig av sina erfarenheter och ge feedback på metodmaterial och stödinsatser. Den roll som målgruppen har beror på projektets syfte och inriktning liksom målgruppens förutsättningar att vara delaktig. Målgruppens roll kan också förändras under projektets genomförande.

6.4.3Målgruppernas roller i den fortsatta verksamheten efter projektslut

Precis som när det gäller planering och genomförande av projekten varierar målgruppernas roller efter projektslut. Vanligt är att målgruppen fortsätter att ha samma roller som under projekttiden. Det kan handla om att målgruppen fortsätter att delta i de verksamheter som har skapats genom projektet, fortsätter att sprida kunskap om metoder och arbetssätt som exempelvis ambassadörer eller är fortsatt engagerade som medlemmar i den stödmottagande organisationen. Det kan också handla om att målgruppen efter projektslut blir användare av de metoder, appar eller digitala hjälpmedel som har utvecklats i projektet.

I den särskilda uppföljningen (enkätuppföljningen) som görs av överlevnaden hos slutredovisade projekt efter projektslut får de stödmottagande organisationerna svara på en fråga om vilken eller vilka roller personer ur projektets målgrupp eller målgrupper har i de delar av projektet som lever vidare efter att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Frågan har haft flersvarsalternativ och fler än ett alternativ kan väljas. I likhet med tidigare års uppföljningar är det vanligaste svaret vid den särskilda uppföljningen 2025 ”rollen som deltagare” (84 procent). Vanligt är också att personer ur målgruppen är användare/mottagare (53 procent) eller ledare (46 procent).

6.5	Uppföljning av projektens betydelse för	Skr. 2025/26:299
	målgrupperna

Arvsfondsdelegationen följer även upp vilken betydelse projekt som har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden har haft för den målgrupp som projektet avsett att främja och om det har funnits grupper som den stödmottagande organisationen har velat men inte kunnat nå under projekttiden. De organisationer som har beviljats projektstöd redogör för detta i projektets slutredovisning, och organisationer som har beviljats lokalstöd redogör för detta i enkäter som de stödmottagande organisationerna får besvara fyra respektive tio år efter att lokalstödet har beviljats.

Under 2025 har ett utvecklingsarbete bedrivits för att tydliggöra kraven på hur projekten ska redovisa och följa upp resultat- och effektmål. Arvsfondsdelegationen anser att tydligare krav kommer att underlätta för organisationer att beskriva projektens mål, resultat och nyttan för arvsfondens målgrupper i den redovisning som projekten lämnar. Underlag som tydligare beskriver och följer upp resultat kan i sin tur underlätta bedömning, uppföljning och utvärdering av hur arvsfondsprojekt främjar eller är till nytta för arvsfondens målgrupper. Inom ramen för utvecklingsarbetet ges också metodstöd kring resultat- och effektredovisning till sökande organisationer och pågående arvsfondsprojekt.

6.5.1Projektstödets betydelse för målgrupperna

I stort sett alla stödmottagande organisationer framhåller att deras projekt har haft betydelse för de personer ur målgruppen eller målgrupperna som projektet har vänt sig till. I likhet med tidigare år beskrivs projektens betydelse ofta ur ett individperspektiv. Det handlar om att projektet har bidragit till att individer har fått ett stärkt självförtroende, en ökad tilltro till den egna förmågan, ökat välbefinnande och en minskad ensamhet och isolering genom t.ex. sociala mötesplatser. Vissa projekt beskrivs ha haft en livsförändrande och omvälvande betydelse för personer ur målgruppen.

Projektens betydelse på organisatorisk nivå har också lyfts fram, särskilt i termer av ökad kunskap om och förståelse för målgruppen. Det kan exempelvis handla om att det genom projektet har utvecklats verktyg för yrkesverksamma och andra som kommer i kontakt med målgruppen. Flera organisationer uppger även att insatserna inte hade kunnat nå målgruppen utan arvsfondsprojektet.

I slutredovisningarna har organisationerna även fått redogöra för om det finns grupper som projektet hade velat men inte lyckats nå. Redovisningarna visar att det ofta handlar om svårigheter att nå specifika grupper inom fondens målgrupper eller att projektet hade velat nå fler i den målgrupp som projektet riktat sig till.

6.5.2Lokalstödets betydelse för målgrupperna

I den enkät som går ut till organisationer som har beviljats lokalstöd fyra respektive tio år efter beviljat stöd ingår en fråga om organisationen har nått den eller de målgrupper som var syftet med stödet ur fonden. I tioårs-

Skr. 2025/26:299 uppföljningen 2025 har tre organisationer som beviljats lokalstöd 2015 svarat nej på frågan. I fyraårsuppföljningen samma år har fyra av organisationerna som beviljats lokalstöd 2021 svarat nej på frågan. Anledningen är att dessa organisationer inte har nått målgruppen/målgrupperna i den utsträckning som de hade velat eller planerat för. Ibland har det även varit svårt att bedriva kontinuerlig verksamhet för en viss målgrupp.

De stödmottagande organisationerna får i enkäten också beskriva vilken betydelse lokalstödet har fått för de målgrupper som projekten riktats till. Enligt uppföljningen 2025 menar många av organisationerna att stödet har varit avgörande för att en viss lokal/anläggning skulle kunna byggas och för att verksamhet för en viss målgrupp eller för nya målgrupper skulle kunna bedrivas eller utvecklas. Likt tidigare år nämner organisationerna att stödet har gjort verksamheter och aktiviteter tillgängliga för fler målgrupper, att det har gett förutsättningar att bedriva verksamhet i större omfattning och att erbjuda ett mer varierat utbud av aktiviteter samt har möjliggjort att verksamheten kan pågå året runt. Stödet har bl.a. bidragit till social sammanhållning och inkludering samt till ökad fysisk aktivitet hos olika målgrupper. Det har även inneburit fler aktiva i de föreningar som driver verksamheterna.

6.6Utvärderingsverksamheten

Som anges i avsnitt 6.2.4 genomför forskare vid svenska universitet och högskolor på uppdrag av Arvsfondsdelegationen utvärderingar av arvsfondsprojekt. Utvärderingarna genomförs inom olika områden och teman och kan omfatta såväl pågående som avslutade projekt. Under 2025 har ingen utvärderingsrapport färdigställts eller publicerats. Arvsfondsdelegationen har under året främst fokuserat på att följa pågående utvärderingsuppdrag och ta hand om rekommendationer och slutsatser från den utvärderingsrapport som publicerades 2024.

7Kommunikation och erfarenhetsspridning

7.1Kommunikation

Arvsfondsdelegationen och kanslistödet hos Kammarkollegiet fortsatte under 2025 arbetet med att utveckla kommunikationen kring Allmänna arvsfonden. I följande avsnitt redogörs för vissa av de kommunikationsinsatser som har gjorts under året.

7.1.1 Allmänna arvsfondens webbplats

	På Allmänna arvsfondens webbplats, arvsfonden.se, finns information om
	fonden och de projekt som får stöd. Det finns även information om vad
50	som krävs för att söka stöd ur fonden samt mallar och andra verktyg för
50

pågående projekt. Det finns också information om hur dödsboavveckling Skr. 2025/26:299 går till när Allmänna arvsfonden är arvinge.

Under 2025 lanserades två nya e-tjänster, för ansökan om effektstöd och för att skicka in årsrapport för projektstöd. E-tjänsterna togs fram i en tjänstedesignprocess för att säkerställa att tjänsterna så långt som möjligt uppfyller både användarnas och myndighetens behov. I samband med lanseringen anpassades webbplatsens innehåll för att vägleda användare i respektive process och visualisera projektstöd som övergått till att bli effektstöd.

På flertalet sidor på webbplatsen finns frågan ”Hjälpte informationen på denna sida dig?” med svarsalternativen ”Ja” och ”Nej” samt möjlighet att lämna ett fritextsvar om man svarar nej. Under 2025 valde 3 130 besökare att besvara frågan. Av dessa var 78 procent nöjda med besöket på webbplatsen, vilket är samma andel som 2024.

7.1.2Allmänna arvsfonden i sociala medier

Under 2025 var budgeten för annonsering i Allmänna arvsfondens kanaler på sociala medier, och mer specifikt de sociala medier som ägs av företaget Meta (Facebook och Instagram), en tredjedel jämfört med 2024. Det innebar att mängden annonseringar för Allmänna arvsfonden i sociala medier minskade under 2025. Fondens Facebook-konto minskade i räckvidd med 59 procent och i antal länkklick med ca 30 procent i jämförelse med 2024. Fondens Instagram-konto ökade i räckvidd under 2025 med en fördubbling jämfört med året före.

Hur fondens LinkedIn-konto används är en del i en förändrad innehållsstrategi för Allmänna arvsfonden. Syftet med kontot är att nå personer som i sin yrkesroll eller i sina ideella engagemang möter fondens målgrupper och som kan ha nytta av erfarenheter, metoder och verktyg som blir resultat av arvsfondsprojekt. Kontot har under året fungerar väl för att sprida information om det nya effektstödet och informera om Arvsfondens konferenser.

Under 2025 ökade antalet följare på fondens sociala medier enligt följande, i jämförelse med 2024:

–Facebook-kontot ökade med 563 följare. Totalt hade kontot 12 885 följare vid slutet av 2025.

–Instagram-kontot ökade med 641 följare. Totalt hade kontot 4 470 följare vid slutet av 2025.

–LinkedIn-kontot ökade med 1 140 följare. Totalt hade kontot 4 340 följare vid slutet av 2025.

–X-kontot (tidigare Twitter) är vilande och mäts inte.

7.1.3	Allmänna arvsfondens nyhetsbrev
Arvsfondsdelegationens kanslistöd ger ut ett nyhetsbrev om Allmänna
arvsfonden. Syftet med nyhetsbrevet är att öka kännedomen och kun-
skapen om samt förtroendet för fonden och hur fondens medel används.
Nyhetsbrevet skickas vanligtvis ut en vecka efter Arvsfondsdelegationens
sammanträde, som hålls sex gånger per år. Under 2025 skickades sex
nummer av nyhetsbrevet ut.		51

Skr. 2025/26:299 I slutet av 2025 hade antalet prenumeranter ökat marginellt från 5 430 prenumeranter vid första numret till 5 501 vid årets sista nummer. Öppningsfrekvensen, dvs. hur stor andel av det totala antalet utskickade mejl innehållande nyhetsbrev som öppnades av mottagaren, låg under 2025 på 40,5 procent, vilket är något lägre jämfört med 2024 då öppningsfrekvensen var 43 procent.

7.1.4Allmänna arvsfonden i redaktionella medier

Allmänna arvsfondens exponering och genomslag i redaktionella medier har varit fortsatt hög och ökade under 2025 jämfört med föregående år, se tabell 7.1. Allmänna arvsfonden väcker störst intresse hos redaktioner för lokala medier. Drygt 95 procent av publiceringarna bedöms som neutrala alternativt positiva, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med det föregående året. Arvsfondsdelegationen har bedömt att ökningen kan ha ett samband med det proaktiva arbete kring media som görs i samband med Arvsfondsdelegationens sammanträden.

Tabell 7.1 Exponering och genomslag i redaktionella medier per år, 2023–2025

	2025	2024	2023
Antal artiklar om Allmänna	2 914	2 699	2 277
arvsfonden
Räckvidd (antal potentiella	174	214	123
läsare, miljoner)

Under 2025 publicerades för tionde året i rad den s.k. projektbarometern. Projektbarometern är ett uppföljningsverktyg där kanslistödet rangordnar Sveriges län utifrån hur mycket projektmedel per invånare som betalades ut från Allmänna arvsfonden under det föregående året. Syftet är att visa hur fördelningen av projektstöd ser ut länsvis och på så vis öka kännedomen om fonden och möjligheten att söka medel ur fonden (se avsnitt 3.4.3). Kanslistödets information om 2025 års projektbarometer resulterade i 90 publiceringar i redaktionella medier, jämfört med 44 publiceringar 2024. Det mediala genomslaget för projektbarometern har således ökat med 51 procent från det föregående året.

	7.1.5	Förtroende- och kännedomsmätning
	Varje år genomför Arvsfondsdelegationens kanslistöd en förtroende- och
	kännedomsmätning hos allmänheten vad gäller Allmänna arvsfonden.
	Mätningen 2025 visar på en ökning av kännedomen om Allmänna arvs-
	fonden hos allmänheten jämfört med 2024, se tabell 7.2. Den visar också
	att förtroendet för Allmänna arvsfonden 2025 är högre än det föregående
	året, där andelen personer med en positiv eller neutral attityd till fonden
	var 89 procent jämfört med 85 procent 2024. Andelen personer med en
	negativ attityd till Allmänna arvsfonden var samma som föregående år.
	Andelen personer med en neutral attityd till fonden var något högre än
52	2024. Resultaten som redovisas i tabellen nedan visar allmänhetens känne-

dom och förtroende för Allmänna arvsfonden i sin helhet och inte specifikt Skr. 2025/26:299 Arvsfondsdelegationens delar av fondens verksamhet.

Tabell 7.2	Kännedom om och förtroende för Allmänna arvsfonden per
	år, 2023–2025, procent av antalet svarande

		2025	2024	2023
Kännedom om Allmänna		84	82	79
arvsfonden
Positiv attityd till Allmänna		46	43	37
arvsfonden
Negativ attityd till Allmänna		5	5	7
arvsfonden
Neutral attityd till Allmänna		43	42	45
arvsfonden
Vet ej (attityd till Allmänna		7	9	12
arvsfonden)

7.1.6Informationsträffar

Under 2025 har handläggare vid kanslistödet deltagit vid träffar som har arrangerats av föreningar, organisationer, studieförbund och offentliga aktörer i syfte att få in fler ansökningar om stöd ur Allmänna arvsfonden och öka kännedomen om möjligheterna som stöd ur fonden kan ge. Dessutom har informationsträffar med personer som arbetar med, engagerar eller tillhör fondens målgrupper skett digitalt eller på plats vid bl.a. Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, Småkom (en förening med drygt 70 av landets minsta kommuner), storstadsregionerna, flera kommuner och specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet. Under 2025 deltog kanslistödet även på konferenser som genomfördes av externa aktörer, t.ex. MR-dagarna i Kista och Folk och Kultur i Eskilstuna. Representanter från kansliet deltog på totalt fler än 43 olika arrangemang under 2025, såväl fysiskt som digitalt.

7.1.7Kommunikation om kontroll och uppföljning

Under 2025 arbetade kommunikationsavdelningen vid kanslistödet särskilt med kommunikation om Allmänna arvsfondens kontroll av stöd och uppföljning. Bland annat togs en kommunikationsplan fram som inkluderade strategiska utgångspunkter för kommunikationen. Utgångspunkterna var trovärdighet, intern samstämmighet, transparenta processer och synlighet för kontrollverksamhetens nätverkande och engagemang.

7.2Erfarenhetsspridning

Erfarenhetsspridning är en viktig och växande del av verksamheten kring Allmänna arvsfonden. Det som avses är den process genom vilken kunskaper, metoder och resultat som har utvecklats inom ramen för ett projekt

Skr. 2025/26:299 som beviljats stöd ur fonden aktivt sprids till andra aktörer. Erfarenhetsspridning bedrivs både av Arvsfondsdelegationen och kanslistödet och av organisationerna som har beviljats stöd ur fonden.

7.2.1Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning

Mottagarna för Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning är fondens fyra målgrupper samt civilsamhället och offentliga och privata aktörer som arbetar med och för målgrupperna. Enligt beslut från Arvsfondsdelegationen koncentrerades arbetet med erfarenhetsspridning under 2025 till två övergripande teman: ”hur arvsfonden bidrar till att skapa motståndskraft hos unga, så att de kan stå emot destruktivitet och få möjligheter att stärkas och utvecklas som individer” samt ”hur arvsfonden bidrar till praktiskt tillgänglighetsarbete för personer med funktionsnedsättning”. Inom ramen för Arvsfondsdelegationens och kanslistödets arbete med erfarenhetsspridning har det genomförts ett flertal externa aktiviteter. Under 2025 har exempelvis en hybridkonferens genomförts, där det har getts tillfälle att sprida och lyfta fram goda exempel från både pågående och avslutade arvsfondsprojekt. Hybridkonferensen hölls i Stockholm med temat ”Digital tillgänglighet för alla? Innovativa lösningar genom arvsfondsprojekt”.

Det huvudsakliga syftet med de externa aktiviteterna som har genomförts, särskilt konferensen, har varit att skapa ett sammanhang för att mötas samt sprida och dela erfarenheter. Ett annat syfte har varit att öka kännedom om Allmänna arvsfondens roll i finansieringen och utvecklandet av samhällsförbättrande metoder och verksamheter hos intresserade aktörer i civilsamhället och potentiella slutanvändare i offentlig förvaltning. Ett tematiskt forum för arvsfondsprojekt, civilsamhället, forskare och relevanta aktörer från offentlig förvaltning där man kan träffa handläggare och annan personal från kanslistödet har, enligt Arvsfondsdelegationen, varit efterfrågat av många organisationer som driver eller har drivit arvsfondsprojekt. Arvsfondsdelegationen menar att konferenser för erfarenhetsutbyte visar på värdet och betydelsen av civilsamhällets kunskap, kompetens och förmåga till innovativ metodutveckling inom en rad olika områden.

7.2.2Organisationernas arbete med erfarenhetsspridning

De organisationer som har beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden uppmanas av Arvsfondsdelegationen och kanslistödet att arbeta med erfarenhetsspridning såväl under som efter projekttiden. Syftet med denna uppmaning är, enligt Arvsfondsdelegationen, att de resultat, verksamheter och mötesplatser som har finansierats genom stödet ska nå fler ur fondens målgrupper. Ytterligare ett syfte är att öka kännedomen om det samhällsförbättrande arbete som möjliggörs genom finansiering ur Allmänna arvsfonden.

Projektens arbete med erfarenhetsspridning ser olika ut. I återrapporteringar från projekten framkommer att arbetet med att förvalta resultat och

erfarenheter från projekten främst görs genom att erfarenhetsspridning Skr. 2025/26:299 inkorporeras i organisationens befintliga verksamhet. Resultat och erfaren-

heter sprids ofta i organisationens externa verksamheter och möten med andra aktörer eller intressenter. En stor del av erfarenhetsspridningen från enskilda projekt sker digitalt genom organisationernas egna webbplatser eller sociala medier. Andra exempel på aktiviteter för erfarenhetsspridning är utbildningar och föreläsningar, utskick av material, nätverk och fysiska möten.

7.2.3Effektstöd – ett nytt stöd för erfarenhetsspridning

Möjligheten att ansöka om effektstöd lanserades i januari 2025. Stödet är en ny form av projektstöd som innebär att organisationer som har beviljats traditionellt projektstöd kan ansöka om medel ur Allmänna arvsfonden för erfarenhetsspridning. Syftet med stödet är att erfarenheter, resultat och metoder från enskilda arvsfondsprojekt i större utsträckning än i dag ska kunna spridas och användas av fondens målgrupper och andra berörda samhällsaktörer. Målet för 2025 var att det under det första halvåret skulle komma in ett tjugotal ansökningar om effektstöd och att Arvsfondsdelegationen skulle ha bifallit minst fyra av dessa. Vad halvårssammanställningen hade det kommit in 48 ansökningar och Arvsfondsdelegationen hade bifallit nio och avslagit sex av dessa. Totalt kom 93 ansökningar in under 2025 och Arvsfondsdelegationen beslutade om 37 bifall och 17 avslag.

Vid lanseringen av effektstödet införde Arvsfondsdelegationen krav på att organisationer som ansöker om effektstöd ska ange tydliga, realistiska och uppföljningsbara resultat och effektmål. De spridningsaktiviteter som genomförs ska följas upp både före och efter aktivitetsinsatserna och resultat och effekter ska redogöras för i slutrapporteringen. Arvsfondsdelegationen bedömer att underlaget kommer ge en bättre bild av vilka kortsiktiga effekter projektens insatser kan få för målgrupperna. Kravet på att ange uppföljningsbara mål har inneburit ett nytt sätt att bedöma projekten.

I syfte att informera om effektstödet och det nya kravet arrangerade Arvsfondsdelegationen två webbinarier under 2025. De riktade sig främst till representanter för pågående arvsfondsprojekt. Båda webbinarierna var välbesökta med drygt 150 anmälda deltagare per tillfälle.

Arvsfondsdelegationen bedömer att effektstödet har blivit ett konkret och strukturerat sätt för civilsamhället att arbeta med att sprida resultat och erfarenheter som utvecklas i arvsfondsprojekten. Att effektstödet är uppskattat och efterfrågat är något som återkommer i svaren i den enkät som görs vid uppföljningen av slutredovisade projekt.

Skr. 2025/26:299	8	Regeringens bedömning av
		Arvsfondsdelegationens verksamhet och
		utveckling

	Regeringens bedömning
	Arvsfondsdelegationen fullgör i allt väsentligt sitt uppdrag och har
	fördelat medel i enlighet med Allmänna arvsfondens ändamål och de
	prioriterade områdena.
	Det är positivt att såväl antalet ansökningar om stöd som fördelningen
	av stöd har ökat, och att volymen fördelade medel är den högsta någon-
	sin samtidigt som en hög nivå av kontroll och granskning har upp-
	rätthållits och stärkts. Den stora ökningen av fördelningen av lokalstöd
	under 2025 är positiv då stödet fyller en viktig funktion för att möta
	vissa av de behov som finns av ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och
	anläggningar i Sverige, särskilt inom idrotts- och kulturområdena. Det
	är också positivt att ansökningarna om det nyinrättade effektstödet är
	många och att målsättningen om ansökningar och bifallsbeslut för det
	stödet överträffades.
	Det är positivt att arbetet med att säkerställa att medel ur fonden
	används på rätt sätt fortsatt har utvecklats och förstärkts på flera sätt,
	inte minst genom arbetet med den nya kontrollstrategin. Det är dock
	viktigt med fortsatt arbete inom det området med bl.a. fler oanmälda
	platsbesök och stickprovskontroller av samarbetsorganisationer. För att
	fondens legitimitet ska bibehållas är det centralt att en balans uppnås
	mellan fondens intäkter och utgifter, samtidigt som det säkerställs att
	fondmedlen används som avsett.
	Skälen för regeringens bedömning
	Fördelning av medel
	Den totala volymen beslutade medel och antalet ansökningar ökade under
	2025, vilket regeringen anser är positivt. Aldrig tidigare har så mycket
	medel fördelats ur Allmänna arvsfonden under ett enskilt år. Antalet
	ansökningar var det högsta på tio år. För att uppnå en balans mellan
	fondens intäkter och utgifter är en ökad fördelning av stöd ur fonden
	nödvändig. En ökad fördelning av stöd får dock inte ske på bekostnad av
	projektens kvalitet eller en fullgod kontroll såväl före som efter beslut om
	stöd, och får inte leda till en ökad förekomst av fusk och oegentligheter
	eller att det går till organisationer som inte lever upp till demokrati-
	villkoren.
	Under 2025 ökade volymen av fördelade medel till tre av fyra mål-
	grupper jämfört med 2024. För målgrupperna barn, ungdomar och äldre
	personer var volymen fördelade medel den högsta någonsin och det var en
	särskilt kraftig utveckling i medelsfördelningen till målgruppen ungdomar.
	Även om volymen fördelade medel minskade för målgruppen personer
	med funktionsnedsättning så ökade antalet beviljade och godkända projekt
	för målgruppen jämfört med 2024. Regeringen anser att det är en positiv
56	utveckling	att majoriteten av målgrupperna fick en ökad volym av

fördelade medel under 2025. Även om fördelade medel minskade för målgruppen personer med funktionsnedsättning är det positivt att antalet beviljade ansökningar ökade. Det är viktigt att medel ur Allmänna arvsfonden kommer alla målgrupperna till del.

För stödformen lokalstöd var volymen beslutade medel den högsta nivån någonsin och nivån på beslutade medel har stigit varje år under de senaste fem åren. Det är positivt att mängden medel som går till lokalstödsprojekt ökar och att fler organisationer får stöd för ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Det innebär att fler verksamheter som är utvecklande för någon av Allmänna arvsfondens målgrupper kan bedrivas. Det finns ett stort behov av ändamålsenliga lokaler och anläggningar i Sverige för att utöva idrott, kultur och annan verksamhet. Regeringen anser att det är bekymmersamt att exempelvis idrottsföreningar tvingas att neka barn och unga att delta i deras verksamhet på grund av brist på ändamålsenliga anläggningar. Det finns också behov av att lokaler och anläggningar anpassas för att öka tillgången till en bredd av verksamheter och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen bedömer att Allmänna arvsfondens lokalstöd fyller en viktig funktion för att möta vissa av de behov som finns av ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar i Sverige.

Regeringen anser att det är positivt att det effektstöd som lanserades under 2025 så kraftigt överträffade Arvsfondsdelegationens målsättning avseende antal ansökningar och bifallsbeslut. Det talar för att stödet var en välkommen och efterfrågad åtgärd för civilsamhället. Det är positivt att möjligheterna till att ytterligare sprida erfarenheter och resultat från arvsfondsprojekten stärks. Regeringen bedömer att detta kan bidra till en ökad nytta för arvsfondens målgrupper, bl.a. genom att fler kan använda projektens utvecklade metoder och kunskaper.

Under 2025 lämnades stöd ur Allmänna arvsfonden till projekt i samtliga 21 län, vilket motsvarar hur fördelningen såg ut under 2024. Regeringen anser att det är positivt att medel ur fonden kommer till nytta i projekt över hela landet och anser att det är viktigt att stöd även fortsatt når projekt på lokal och regional nivå runtom i Sverige. I likhet med föregående år var idrottsföreningar och funktionshindersorganisationer de kategorier av organisationer som beviljades stöd för flest och näst flest antal projekt. Därefter följer sociala organisationer. Regeringen välkomnar att det finns en bredd av organisationer som får medel ur fonden.

Av de medel som Arvsfondsdelegationen beviljade i stöd under 2025 gick samtliga till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena för det året. Liksom tidigare år var projekt inom området att främja psykisk och fysisk hälsa det prioriterade området som hade flest projekt med stöd ur Allmänna arvsfonden. I regeringens skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2022 (skr. 2022/23:134) utökades antalet prioriterade områden till att även omfatta projekt som syftar till att främja arbete med att stödja brottsoffer inom målgrupperna. Under 2025 fördelades sammanlagt ca 5,3 miljoner kronor till tre projekt inom området att främja arbetet med stöd till brottsoffer. Regeringen har tidigare framhållit att det är särskilt angeläget att antalet projekt och det totala beloppet stöd till projekt inom det prioriterade området om brottsofferarbete ökar påtagligt de kommande åren. Regeringen vidhåller denna bedömning.

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 Sammanfattningsvis bedömer regeringen att medel ur Allmänna arvsfonden under 2025 har fördelats i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Stöd ur Allmänna arvsfonden har sedan fondens inrättande 1928 finansierat tiotusentals projekt och möjliggjort ideella insatser som i vissa fall annars inte hade kommit till stånd. Genom dessa insatser finns många exempel på hur livsvillkoren för fondens målgrupper förbättrats.

Förvaltning och administration

Allmänna arvsfondens egendom förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret (se bilaga 1 för resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys). Regeringen anser att det är viktigt att förvaltningen av fondens egendom är transparent och att det finns en väl fungerande kvalitetssäkring när det gäller hur förvaltade medel redovisas. Riksrevisionen granskar redovisningen. Riksrevisionen har lämnat en s.k. ren revisionsberättelse för Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2025, vilket innebär att Riksrevisionen bedömer att redovisningen är tillförlitlig och att räkenskaperna är rättvisande (S2026/00571).

Utöver att förvalta fonden har Kammarkollegiet till uppgift att bevaka fondens rätt till egendom och bistå Arvsfondsdelegationen med handläggande och stödjande uppgifter. Dessa delar av Kammarkollegiets verksamhet är samlade under en arvsfondsavdelning. De totala kostnaderna för arvsfondsverksamheten vid Kammarkollegiet under 2025 var 11,5 miljoner kronor högre än under 2024. Regeringen beviljade ett ökat uttag ur fonden för att stärka det pågående utvecklingsarbetet, bl.a. i syfte att öka det belopp som fördelas i stöd ur fonden och samtidigt förstärka myndighetens arbete med kontroll och granskning i arvsfondsärenden. Regeringen anser att det är angeläget att den administrativa verksamheten är kostnadseffektiv samt att kostnaderna är välmotiverade och hålls på en rimlig nivå. För att följa hur effektivt verksamheten kring Allmänna arvsfonden bedrivs finns ett antal indikatorer. Bland annat mäts kostnader för verksamheten vid Arvsfondsdelegationens kanslistöd (driftskostnader) i förhållande till beslutade medel och antal beslut. Driftskostnaden i förhållande till beslutade medel för 2025 minskade jämfört med föregående år. Kostnaden var den lägsta under den senaste femårsperioden. Minskningen förklaras av att de beslutade projektmedlen ökade mer procentuellt sett än vad driftskostnaderna gjorde under 2025. Även driftskostnaden per beslut minskade, från 50 800 kronor per beslut under 2024 till 47 270 kronor per beslut under 2025. Som beslut räknas Arvsfondsdelegationens bifalls- och avslagsbeslut och kansliets godkännanden av de pågående projektens årliga redovisningar och projektplaner. Minskningen beror enligt Arvsfondsdelegationen på att driftskostnaderna ökade mindre procentuellt än vad antalet bifalls- och avslagsbeslut gjorde. Regeringen bedömer att det är viktigt att fortsätta följa hur kostnaderna utvecklas.

För uppföljningen av verksamhetens effektivitet används också riktmärken för fastställda indikatorer för avveckling av dödsbon och för godkända redovisningar av arvsfondsprojekt. Inget av riktmärkena för dessa

indikatorer uppnåddes under 2025. Effektivitetsgraden för båda indikatorerna har dessutom försämrats jämfört med 2024. Kammarkollegiet har uppgett att orsaken till detta är utmaningar i form av bl.a. vakanser i personalen. Regeringen ser det som angeläget att Kammarkollegiet framöver når de uppsatta riktmärkena för verksamhetens effektivitet. Det är viktigt att arbetet med att utveckla och anpassa verksamheten vad gäller såväl kanslistödet åt Arvsfondsdelegationen som bevakningen av fondens rätt fortsätter i syfte att uppnå framtida effektivitetsvinster.

Kontroll av fondmedlens användning

Arvsfondsdelegationen och kanslistödet vid Kammarkollegiet har under 2025 fortsatt att vidta åtgärder för att stärka sitt kontroll- och granskningsarbete. Detta har skett bl.a. genom att utveckla och fördjupa samverkan med andra bidragsgivande aktörer och rättsvårdande myndigheter. Under 2025 har en ny strategi för kontrollarbetet tagits fram och Arvsfondsdelegationen beslutade om den nya strategin i februari 2026. Syftet med strategin är att den ska fungera som ett ramverk för att säkerställa att stöd ur Allmänna arvsfonden används i enlighet med gällande regler.

Den 1 januari 2025 började ett lagstadgat demokrativillkor gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen har dock under de senaste åren dessförinnan redan tillämpat ett demokrativillkor för stöd ur fonden genom krav på demokratisk grund och demokratisk struktur. Under 2025 har Arvsfondsdelegationen genomfört ett arbete för att se över bedömningen av demokratisk struktur gällande trossamfund och har fattat ett inriktningsbeslut om att stryka kravet på demokratisk struktur ur de generella villkor som tillämpas för stöd ur fonden. Ett arbete för att ändra de generella villkoren pågår.

Regeringen har noga följt det arbete som har bedrivits och de åtgärder som Arvsfondsdelegationen och kanslistödet har vidtagit för att säkerställa att fondens medel används på rätt sätt under 2025 och kan konstatera att kontroll- och granskningsarbetet har utvecklats och förstärkts. Regeringen anser att detta är positivt, men bedömer samtidigt att fortsatt arbete på området är nödvändigt och bör prioriteras. Regeringen anser likt tidigare år att antalet kontrollbesök bör öka betydligt, samt att oanmälda kontroller behöver utökas, för att säkerställa att projekt genomförs i enlighet med villkoren för stöd. Det är viktigt att säkerställa en effektiv verksamhet med god kvalitet i handläggningen av stöd, inklusive en fullgod kontroll av stödmottagande organisationer både före och efter beslut om stöd. Åtgärder som vidtas ska inte medföra en onödigt betungande administrativ börda för de sökande organisationerna.

Uppföljning och utvärdering

Arvsfondsdelegationen ska ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Enligt den strategi som beslutades av Arvsfondsdelegationen i december 2023 är den övergripande målsättningen med uppföljnings- och utvärderingsverksamheten att bidra till att Allmänna arvsfondens ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens målgrupper uppnås. Regeringen anser att det är av stor vikt att följa upp och utvärdera projekt som har beviljats stöd ur fonden. Strategin fyller en central funktion för det arbetet. Uppföljning och

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 utvärdering är bl.a. viktigt för att ha kunskap om hur Allmänna arvsfonden fortsättningsvis kan bidra till nytta för fondens målgrupper och samhället i stort.

Arvsfondsdelegationen genomför årligen uppföljningar av arvsfondsprojekts överlevnad, dvs. i vilken utsträckning verksamheter, aktiviteter, metoder eller arbetssätt som har utvecklats inom ramen för arvsfondsprojekt fortsatt används av fondens målgrupper eller andra aktörer även efter att finansieringen ur fonden har upphört. Den uppföljning som gjordes under 2025 visar att 83 procent av de granskade projektens resultat lever vidare på ett tydligt sätt även efter att finansieringen ur fonden har upphört. Regeringen anser att det är positivt att arvsfondsprojekt, enligt den uppföljning som gjordes under 2025, uppvisar en hög grad av överlevnad och att nivån ökade jämfört med 2024. Det är angeläget att den utvecklingen bibehålls.

Inom ramen för Arvsfondsdelegationens uppföljningsverksamhet genomförs också uppföljningar ur ett jämställdhetsperspektiv. De uppföljningar som har genomförts ur ett jämställdhetsperspektiv under 2025 visar, i likhet med tidigare år, att flickor och kvinnor respektive pojkar och män i ungefär lika stor utsträckning tycks få ta del av de verksamheter och lokaler som finansieras med hjälp av medel ur fonden, vilket regeringen bedömer är positivt. Regeringen anser att det är viktigt att synliggöra Allmänna arvsfondens verksamhet och de projekt som finansieras med stöd ur fonden ur ett jämställdhetsperspektiv.

Som regeringen har konstaterat tidigare så har de uppföljningar och utvärderingar som genomförts av eller på uppdrag av Arvsfondsdelegationen under de senaste åren ofta fokuserat på projekt som har slutredovisats nära i tid till det att uppföljningarna och utvärderingarna inleds. Regeringen ser ett behov av att hämta in kunskap om och utvärdera arvsfondsprojekts överlevnad och resultat även efter att en längre tid har passerat sedan finansieringen ur fonden upphörde.

Kommunikationsinsatser

Under 2025 genomfördes kommunikationsinsatser om Allmänna arvsfonden via bl.a. sociala medier, nyhetsbrev, informationsträffar och webbinarier. Det skedde ett särskilt kommunikationsarbete kring kontrollen av stöd och utbetalningar av medel ur fonden, bl.a. genom framtagandet av en kommunikationsplan. Under 2025 lanserades två nya e-tjänster, för att ansöka om effektstöd och för att skicka in årsrapport för projektstöd. Andelen om svarade att informationen på hemsidan var hjälpsam var samma som under 2024.

Allmänna arvsfondens exponering och genomslag i redaktionella medier var fortsatt hög och ökade under 2025, främst i lokala medier som lyft fram pågående lokala arvsfondsprojekt. Drygt 95 procent av publiceringarna om Allmänna arvsfonden under 2025 bedöms ha varit neutrala eller positiva. Inom ramen för kommunikationsarbetet genomför Arvsfondsdelegationen årligen en kännedoms- och förtroendemätning om fonden hos allmänheten. Den kännedoms- och förtroendemätning som genomfördes 2025 visar både en ökad kännedom om och ett ökat förtroende för fonden jämfört med 2024. Andelen med negativ attityd till fonden var samma som 2024. Regeringen ser positivt på att såväl kännedom om

fonden och förtroendet för den är högt och anser att det är angeläget att nivån bibehålls fortsättningsvis.

Det är positivt att Arvsfondsdelegationen och kansliet vid Kammarkollegiet bedriver ett omfattande informations- och kommunikationsarbete. Det gäller särskilt externa aktiviteter som skapar ett sammanhang för fondens målgrupper och andra berörda aktörer att mötas och sprida och dela erfarenheter.

Erfarenhetsspridning

Arvsfondsdelegationens och kansliets arbete med att sprida erfarenheter och resultat från projekt som fått stöd ur fonden har fortgått och utvecklats under 2025. Ett särskilt fokus för arbetet har varit kring implementeringen av effektstödet som lanserades i början på 2025. Regeringen är positiv till det utvecklingsarbete som Arvsfondsdelegationen och kansliet har genomfört kopplat till effektstödet och införandet av krav på tydliga, realistiska och uppföljningsbara resultat och effektmål. Regeringen bedömer, i likhet med Arvsfondsdelegationen, att tydligare kravställning kring mål och resultat kan komma att ge en bättre bild av vilka effekter projektens insatser faktiskt får för målgrupperna. Regeringen ser positivt på att liknande utvecklingsinsatser kring resultat- och effektmätningar genomförs i andra delar av bidragsgivningen.

Regeringen anser att arbetet med erfarenhetsspridning är viktigt bl.a. för att bibehålla förtroendet för fonden ur ett långsiktigt perspektiv genom att fler personer, organisationer och andra berörda samhällsaktörer ges möjlighet att ta del av erfarenheter, resultat och metoder från framgångsrika arvsfondsprojekt.

Allmänna arvsfondens utveckling framöver

Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet har under de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten kopplad till fonden, bl.a. mot bakgrund av att antalet inkomna ansökningar ökar och målsättningen om att öka mängden utbetalade medel. Ett stort fokus har legat på att fortsatt förbättra kontroll- och granskningsfunktioner i förhållande till fördelning av medel ur fonden, vilket också har resulterat i den nya kontrollstrategin som Arvsfondsdelegationen har beslutat om. Kontrollstrategin ska ge förutsättningar för effektiva arbetssätt och möjliggöra prioriteringar i det kontrollarbete som genomföras av kansliet på Kammarkollegiet. Regeringen är positiv till det utvecklingsarbete som har gjorts hittills. Det är även positivt att kansliet vid Kammarkollegiet har utvecklat och fördjupat samverkan och kontakten med andra myndigheter i arbetet med kontrollfrågor. Genom samverkan finns möjlighet till ett viktigt lärande och erfarenhetsutbyte mellan bidragsgivande aktörer. Även om viktiga steg har tagits i att utveckla kontroll- och granskningsarbetet så bedömer regeringen att det är ett område som fortsatt behöver prioriteras och kontinuerligt utvecklas för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet i kontrollarbetet. Liksom tidigare anser regeringen att det också är av stor vikt att ansökningarna om stöd ur fonden av hög kvalitet ökar så att även det fördelade beloppet fortsätter att öka, vilket i sin tur innebär att fondens medel fortsättningsvis bidrar till att stärka civilsamhällets möjligheter att utveckla verksamheter som gör skillnad för barn, unga, personer

Skr. 2025/26:299

Skr. 2025/26:299 med funktionsnedsättning och äldre. I de fall projekt omfattar framtagande av utbildningsmaterial med avsikt att användas i skolor är det viktigt att kansliet vid Kammarkollegiet har en dialog med projekten om att materialet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I augusti 2025 lämnade Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden sitt betänkande Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91). I uppdraget ingick det bl.a. att ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär att kusiner ska omfattas av den legala arvsrätten. Utredningen bedömer att den legala arvsrätten inte bör utvidgas, bl.a. mot bakgrund av att de inte har funnit stöd för att det typiskt sett är arvlåtarens vilja att kusiner och mer avlägsna släktingar ska ärva framför att arvet går till allmänna ändamål, samt att sådan arvsrätt skulle försvåra det praktiska arbetet med boutredningen. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

I Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, anges att ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer som tar emot medel från Allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att stödmottagarna följer demokratiska värderingar. Utgångspunkten ska vara att arvsfondens medelsfördelning ska förändras till att bl.a. kunna omfatta brottsofferarbete. Regeringen beslutade den 26 februari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftar till att reformera Allmänna arvsfonden för stärkt legitimitet och struktur (dir. 2026:12). Sedan inrättandet av fonden 1928 har förutsättningarna för fondens verksamhet förändrats, bl.a. som en följd av samhällsutvecklingen. Detta ger anledning att överväga hur fonden bör förstås och tillämpas i en samtida kontext. Det gäller dels fondens institutionella struktur, inbegripet organisationen kring fonden och förutsättningarna för styrning och uppföljning, dels användningen av medel ur fonden. Sammantaget bedömer regeringen att fonden bör reformeras, med fokus på att stärka dess legitimitet och struktur. Medel behöver i större utsträckning än i dag komma till nytta för såväl de som nås av arvsfondsfinansierade verksamheter som samhället i stort. Syftet är att utveckla fonden så att den framöver kan vara ett ändamålsenligt och legitimt verktyg för att främja verksamheter av ideell karaktär som svarar mot angelägna behov i samhället. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 26 oktober 2027.

9 Inriktning och prioriterade områden 2026

9.1 Allmänna utgångspunkter

	Enligt lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden framgår att mål-
	grupperna för fondens stödgivning omfattar barn, ungdomar, äldre
	personer och personer med funktionsnedsättning. Det framgår även att
	regeringen ska ange den kommande inriktningen av fondens stöd. Det gör
62	regeringen genom att i denna årliga skrivelse till riksdagen med redovis-
62

ning för hur Allmänna arvsfonden har förvaltats och hur stöd har fördelats Skr. 2025/26:299 under det föregående räkenskapsåret även redogöra för inriktningen för funktionshinderspolitiken, barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och äldrepolitiken. Regeringen anger i skrivelsen även sådana områden som är

angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid medelsfördelningen som beslutas av Arvsfondsdelegationen.

9.2Funktionshinderspolitik

Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Funktionshinderspolitiken är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle, där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället.

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. För att nå målet ska genomförandet inriktas mot följande fyra områden:

–principen om universell utformning,

–befintliga brister i tillgängligheten,

–individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och

–att förebygga och motverka diskriminering.

Områdena är ömsesidigt beroende av varandra. Syftet är att de tillsammans ska bidra till ett tillgängligt och jämlikt samhälle oavsett funktionsförmåga. Principen om universell utformning innebär att samhället utformas med medvetenhet om den variation som finns i befolkningen och möjliggör för personer med funktionsnedsättning att verka i vardagen på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning.

9.3Barnrättspolitik

Barnrättspolitiken utgår från de mänskliga rättigheter som ska tillförsäkras barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag i Sverige, och andra internationella överenskommelser som Sverige har ingått. Målet för regeringens barnrättspolitik är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 9, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127). Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som Sverige har gjort genom att ratificera barnkonventionen och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Målet innebär att alla barn, oavsett bl.a. ålder, kön och funktionsnedsättning, ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Barnrättspolitiken är sektorsövergripande, vilket innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik och alla verksamheter som berör barn. Riksdagen godkände i december 2010 en strategi för att

Skr. 2025/26:299 stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barns rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter som barn har.

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter innebär att domstolar och andra rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i mål och ärenden som rör barn.

9.4Ungdomspolitik

Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Det ungdomspolitiska målet är tvärsektoriellt och rör flera politikområden. Ungdomspolitiken är därmed ett av flera verksamhetsområden som ska bidra till måluppfyllelsen.

Den första delen av det ungdomspolitiska målet, att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, innebär att samhället ska skapa goda levnadsvillkor för individen med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området. Den andra delen av målet, att alla ungdomar ska ha makt att forma sina liv, är bl.a. en markering av vikten av att ungdomar har möjligheter att vara självständiga och göra självständiga val och kan ta ansvar för sina handlingar. För att unga ska ha makt att forma sina liv är det viktigt att samhället utformas så att alla ungdomar kan bli delaktiga och inkluderas i det utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Den tredje delen av målet, att alla ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen, innebär en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och att ungdomar har en uttalad rätt till inflytande. Det betyder att ungdomar inte enbart ska ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem, utan att de ska ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort.

9.5Äldrepolitik

Riksdagen har beslutat		fem	nationella mål för		äldrepolitiken
(prop. 1997/98:113,		bet. 1997/98:SoU24,		rskr. 1997/98:307,
prop. 2008/09:1	utg.omr. 9		avsnitt 3.4,	bet. 2008/09:SoU1,
rskr. 2008/09:127	och	prop. 2019/20:1		utg.omr. 9	avsnitt 6.4,

bet. 2019/20:SoU1, rskr. 2019/20:135). Dessa innebär att äldre ska

– kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin Skr. 2025/26:299 vardag,

–kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,

–bemötas med respekt,

–ha tillgång till god vård och omsorg, och

–erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg.

Med att leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag avses bl.a. att den enskilde ska ha inflytande i samhället som boende, patient, mottagare av hemtjänst och i andra sammanhang. Med att kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende avses bl.a. att den som så önskar ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt som möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet. Att äldre ska mötas med respekt innebär bl.a. att äldre ska behandlas rättvist, jämlikt och med aktning oavsett ålder, kön, funktionsförmåga, ekonomiska förutsättningar eller etnisk bakgrund. Att ha tillgång till god vård och omsorg inbegriper att människovärde, individuella behov och önskemål, integritet, självbestämmande och värdighet respekteras. Att erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg innebär bl.a. att känna sig trygg med att välfärden är till för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

9.6Prioriterade områden

9.6.1De fjorton prioriterade områdena

Regeringen anser att de tretton områdena som har bedömts som prioriterade vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning under 2025 bör kvarstå och utökas med en ny prioritering. För kommande år ska Arvsfondsdelegationen vid medelsfördelningen prioritera projekt som syftar till att

1.stärka Sveriges totalförsvar,

2.stärka åtnjutandet av barnets rättigheter,

3.främja arbetet med att stödja brottsoffer,

4.öka delaktigheten och stärka demokratin,

5.förebygga våld, mobbning och trakasserier,

6.främja ett stärkt föräldraskap,

7.främja psykisk och fysisk hälsa,

8.öka delaktigheten i kulturlivet,

9.främja etableringen på arbetsmarknaden,

10.stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning,

11.öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar,

12.stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering,

13.öka jämställdheten och jämlikheten, och

14.stärka inflytandet för barn och unga.

Skr. 2025/26:299 Regeringen redogör mer ingående för prioriteringarna i avsnitt 9.6.2– 9.6.15.

De prioriterade områdena har många gemensamma beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden. Målgrupperna har mycket gemensamt och ett projekt kan röra fler än en av målgrupperna.

Utöver de angivna prioriterade områdena bör medel liksom tidigare kunna ges till projekt inom områden som för närvarande inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till projekt inom helt nya områden.

9.6.2Projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar

Projekt som syftar till att stärka Sveriges totalförsvar ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som ökar det civila samhällets förmåga att hantera kris, krigsfara eller ytterst krig, exempelvis genom frivilliga försvarsorganisationer för ungdomar, och insatser som syftar till att skapa skydd för äldre, personer med funktionsnedsättning samt barn och ungdomar i händelse av kris eller krig.

9.6.3Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av barnets rättigheter

Projekt som syftar till att främja åtnjutandet av och skydda barnets rättigheter och intressen ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som ökar den praktiska tillämpningen av barnkonventionen på alla nivåer i samhället, exempelvis i förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det som avses är projekt som syftar till att säkerställa att barn faktiskt åtnjuter de rättigheter som fastställs i barnkonventionen. Det är särskilt angeläget att prioritera projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet för barn i deras vardag och i verksamheter och miljöer där barn befinner sig eller som berör barn.

9.6.4 Projekt som syftar till att främja arbete med att stödja brottsoffer

	Projekt som syftar till att främja arbetet med att stödja brottsoffer inom
	målgrupperna för Allmänna arvsfonden ska vara en särskild prioritet. Det
	handlar framför allt om projekt som syftar till att ge brottsoffer ökad
	upprättelse och som stärker rättigheterna för den som har utsatts för brott,
	bl.a. i form av stöd och hjälp. Inom ramen för prioriteringen ingår projekt
	som syftar till att stödja och stärka barn och unga som har blivit utsatta för
	brott. Det gör även projekt som syftar till att skapa trygghet för brottsoffer,
	exempelvis genom stödinsatser, mötesplatser eller genom trygghets-
	skapande åtgärder i områden där behovet är särskilt stort. Insatser för barn
	och unga som har bevittnat brott mot andra barn eller unga och projekt
	som syftar till att ge stöd till brottsoffer i brottsförebyggande syfte ska
66	också prioriteras. Projekt som ger stöd till personer med funktionsned-
66

sättning och äldre personer som har utsatts för olika typer av bedrägerier, Skr. 2025/26:299 bl.a. på internet eller över telefon, och därigenom motverkar fortsatt

utsatthet för brott bland målgrupperna, ska också prioriteras.

9.6.5Projekt som syftar till att öka delaktigheten och stärka demokratin

Projekt som syftar till att öka delaktigheten i samhället och stärka demokratin ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt för att utveckla nya former för engagemang för att inkludera personer som annars inte organiserar sig eller deltar i det demokratiska samtalet. Det är också viktigt att stödja projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som samhället i stort, exempelvis genom att stärka förutsättningarna för att unga, personer med funktionsnedsättning och äldre ska finnas representerade bland förtroendevalda. Projekt som verkar för att motverka hot och hat, stärka den demokratiska motståndskraften eller förebygga att barn och ungdomar radikaliseras, utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar ska prioriteras särskilt. Det kan exempelvis handla om miljöer som på olika sätt begränsar individers frihet och delaktighet.

9.6.6Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Projekt som syftar till att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier ska prioriteras. Det gäller särskilt projekt som syftar till att motverka mäns och pojkars våld mot flickor och unga kvinnor, projekt som syftar till att motverka våld mot personer i målgrupperna i samkönade relationer, personer med funktionsnedsättning eller äldre personer och projekt som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet. Även projekt som syftar till att motverka rasism, antisemitism och liknande former av diskriminering eller hatbrott mot personer i målgrupperna, såväl brott som riktas mot minoriteter som mot den svenska majoritetsbefolkningen, ska prioriteras.

9.6.7Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap ska prioriteras för att i förlängningen främja barns och ungas hälsa och välbefinnande. Det kan exempelvis handla om att utveckla och pröva arbetssätt och former för föräldraskapsstöd och föräldrautbildningar. Projekt som syftar till att främja förutsättningarna för barn med funktionsnedsättning att växa upp på lika villkor som barn utan funktionsnedsättning, genom ett stärkt föräldraskap, ska också prioriteras.

Skr. 2025/26:299 9.6.8	Projekt som syftar till att främja psykisk och
	fysisk hälsa

Projekt som syftar till att främja målgruppernas fysiska och psykiska hälsa ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som främjar förutsättningarna för barn och unga att grundlägga goda levnadsvanor och mönster i tidig ålder, eftersom dessa ofta följer med och påverkar resten av livet. Det kan också handla om projekt som syftar till att förbättra den psykiska hälsan genom att förebygga ofrivillig ensamhet bland fondens målgrupper. Projekt som syftar till att främja målgruppernas psykiska hälsa är inte minst angelägna för målgrupperna ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som generellt skattar sin psykiska hälsa som sämre jämfört med andra grupper.

Projekt som avser stöd till ny-, om- eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar, där verksamhet som främjar målgruppernas psykiska och fysiska hälsa ska ske, ska prioriteras särskilt.

9.6.9Projekt som syftar till att öka delaktigheten i kulturlivet

Projekt som syftar till att öka målgruppernas delaktighet i kulturlivet ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som på olika sätt ökar målgruppernas tillgång till kultur, som stärker möjligheterna för målgrupperna att ta del av kulturupplevelser och som möjliggör det egna skapandet och förmågan att uttrycka sig. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ingår även projekt som syftar till att öka målgruppernas delaktighet i det svenska kulturarvet inom en bredd av kulturella uttrycksformer.

Projekt som avser stöd till lokaler och anläggningar för kulturutövande som kan användas av målgrupperna och därigenom öka möjligheten till delaktighet i kulturlivet ska också prioriteras.

9.6.10Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Projekt som syftar till att främja etablering på arbetsmarknaden bland målgrupperna ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ska projekt som syftar till att öka tillträdet till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med funktionsnedsättning som löper särskilt hög risk för långtidsarbetslöshet, t.ex. gruppen unga som varken arbetar eller studerar, prioriteras särskilt. Även projekt som tidigt ger barn och ungdomar kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet ska prioriteras. Oavsett inriktning för ett projekt är det positivt om projekt för att främja målgruppernas etablering på arbetsmarknaden genomförs i samverkan med företag och relevanta branscher.

9.6.11 Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av Skr. 2025/26:299 rättigheterna för personer med

funktionsnedsättning

Projekt som syftar till att stärka åtnjutandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som syftar till att öka kännedom om och den praktiska tillämpningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det kan även handla om att hitta former för och vidareutveckla arbetssätt som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet och inflytande över både den egna vardagen och samhället i stort. Projekt som leder till uppfyllandet av målet för funktionshinderspolitiken utifrån principen om universell utformning, åtgärdande av befintliga brister i tillgängligheten, stöd och lösningar för individens självständighet och förebyggande och motverkande av diskriminering ska särskilt prioriteras.

9.6.12Projekt som syftar till att öka delaktighet och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar

Projekt som syftar till att öka delaktighet i samhället och tillgänglighet för äldre personer med funktionsnedsättningar ska prioriteras. Det kan exempelvis handla om projekt som syftar till att lösa utmaningar kring digital delaktighet för äldre personer med funktionsnedsättning. Det kan även handla om projekt som förbättrar tillgängligheten för äldre personer med funktionsnedsättning till mötesplatser för social gemenskap, för att därigenom minska ofrivillig ensamhet inom gruppen.

9.6.13Projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för nyanländas mottagande och etablering

Projekt som syftar till att stärka förutsättningarna för mottagande samt etablering och delaktighet i samhället för nyanlända inom målgrupperna ska prioriteras. Det kan handla om generella insatser som bidrar till social och kulturell, utbildningsmässig, ekonomisk, språklig och demokratisk integration. Inom ramen för prioriteringen är projekt som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för att fler nyanlända ska lära sig svenska, komma in på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhället särskilt angelägna. Insatserna bör också särskilt bidra till ökad kunskap om och förankring i det svenska samhällets grundläggande normer och värderingar, däribland demokrati, respekt för lagar samt vikten av egen ansträngning för att bli en del av det svenska samhället. Projekt som syftar till att minska förekomsten av företeelser som begränsar utrikes födda kvinnors och mäns samt flickors och pojkars möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen ska också prioriteras.

Skr. 2025/26:299 9.6.14 Projekt som syftar till att öka jämställdheten och jämlikheten

Projekt som syftar till att öka jämställdheten och jämlikheten ska prioriteras. Det handlar framför allt om projekt som bidrar till att säkerställa att kvinnor och män, flickor och pojkar inom målgrupperna har samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv, exempelvis genom att fokusera på att främja ekonomisk jämställdhet eller motverka våld i nära relationer. Det är också angeläget att prioritera projekt som ökar förutsättningarna för att flickor och pojkar, kvinnor och män inom målgrupperna ska kunna delta i samhället på samma villkor som andra och utvecklas utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar.

9.6.15Projekt som syftar till att stärka inflytandet för barn och unga

Projekt som stärker förutsättningarna för barns och ungas inflytande och inkludering ska prioriteras. Inom ramen för prioriteringen ligger projekt som med utgångspunkt i barnkonventionen stärker förutsättningarna för barn och unga att, utifrån sin egen förmåga, uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det kan exempelvis handla om projekt för att ta fram verktyg för individuella anpassningar av information så att även små barn kan vara delaktiga i beslut som rör dem. Det är även angeläget att prioritera projekt som syftar till att få fler barn och unga att engagera sig ideellt, exempelvis som volontär eller ledare i en ungdomsorganisation eller en idrottsförening, för att därigenom stärka förståelsen för och möjligheten till inflytande.

Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för förvaltningen av Allmänna arvsfonden 2025

Resultaträkning

(tkr)	Not	2025	2024
Verksamhetens intäkter
Tillfallna arv m.m.	2	1 225 589	1 458 656
Aktieutdelningar	3	425 647	407 377
Övriga finansiella intäkter		34 779	32 155
Övriga intäkter		44	144
Summa verksamhetens intäkter		1 686 059	1 898 332
Verksamhetens kostnader
Övriga externa kostnader	4	-128 056	-116 130
Personalkostnader	5	-120	-97
Övriga verksamhetskostnader	6	-35 691	-36 926
Summa verksamhetens kostnader		-163 867	-153 153
Verksamhetsresultat		1 522 192	1 745 179
Resultat från finansiella poster
Resultat från finansiella intäkter
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar	7	480 963	154 507
Ränteintäkter och liknande resultatposter	8	4 284	6 982
Summa finansiella intäkter		485 247	161 489
Resultat från finansiella kostnader
Nedskrivningar/Återföring av
nedskrivningar		44 319	18 813
Summa resultat från finansiella kostnader		44 319	18 813
Resultat efter finansiella poster		2 051 758	1 925 482
Årets resultat		2 051 758	1 925 482

Skr. 2025/26:299

Bilaga 1

Balansräkning

(tkr)	Not	2025-12-31	2024-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav	9, 10	11 790 860	10 588 927	71

Skr. 2025/26:299	Summa anläggningstillgångar		11 790 860	10 588 927
Bilaga 1	Omsättningstillgångar
	Omsättningstillgångar
	Kortfristiga fordringar
	Övriga fordringar		1 478	337
	Förutbetalda kostnader och upplupna		1 199 814
	intäkter	11	1 199 814	1 283 116
	Kassa och bank
	Bank		213 900	185 325
	Summa omsättningstillgångar		1 415 192	1468 778
	Summa tillgångar		13 206 051	12 057 705
	Eget kapital och skulder
	Bundet eget kapital
	Fondkapital		6 260 483	5 790 388
	Summa Bundet eget kapital		6 260 483	5 790 388
	Fritt eget kapital
	Balanserat resultat		3 816 075	3 641 732
	Årets resultat		2 051 758	1 925 482
	Summa Fritt eget kapital		5 867 833	5 567 214
	Summa eget kapital		12 128 316	11 357 601
	Kortfristiga skulder
	Leverantörsskulder		547	290
	Skuld avseende beslutade, ej utbetalda
	bidrag		1 057 549	681 958
	Övriga kortfristiga skulder		3 188	2 909
	Upplupna kostnader och förutbetalda
	intäkter	12	16 451	14 946
	Summa kortfristiga skulder		1 077 735	700 104
	Summa eget kapital och skulder		13 206 051	12 057 705
	Kassaflödesanalys
	(tkr)	Not	2025	2024
	Den löpande verksamheten
	Årets resultat		2 051 758	1 925 482
	Justeringar för poster som inte ingår i
	kassaflödet
	Återförda nedskrivningar/ Nedskrivningar	9	-44 319	-18 813
	Beslutade bidrag		-1 469 040	-989 136
	Återförda/Återbetalda/Hävda bidrag		85 161	64 004
72

Kassaflöde från den löpande verksamheten				Skr. 2025/26:299
före förändringar av verksamhetskapital		623 561	981 537	Bilaga 1
Förändring av verksamhetskapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar		82 161	-50 077
Förändring av kortfristiga skulder		377 631	56 369
Förändring av eventualförpliktelser villkorade
bidrag	13	102 835	49 723
Kassaflöde från den löpande verksamheten		562 628	56 016
Investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-1 883 962	-1 902 612
Försäljning av finansiella anläggnings-
tillgångar		726 349	925 294
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 157 614	-977 318
Årets kassaflöde		28 575	60 235
Likvida medel vid årets början		185 325	125 090
Likvida medel vid årets slut		213 900	185 325

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden.

Noter

Belopp i tusental kronor där ej annat anges. Summeringsdifferenser kan förekomma p.g.a. avrundningar.

Not 1 Redovisningsprinciper

Allmänna upplysningar

Enligt 3 kap. 9 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden ska Kammarkollegiet varje år till regeringen lämna en redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Enligt 4 kap. 10 § förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden ska redovisningen som föreskrivs i 3 kap. 9 § lagen om Allmänna arvsfonden även innefatta en balansräkning, en resultaträkning och noter upprättade i enlighet med årsredovisningslagen. Vid upprättandet av balansräkning, resultaträkning och noter ska Allmänna arvsfonden betraktas som en sådan stiftelse som tillgodoser sitt syfte genom att ur avkastningen lämna bidrag (avkastningsstiftelse).

Årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Skr. 2025/26:299

Bilaga 1

Fondrabatt genereras i samband med att Allmänna arvsfonden får nya andelar som kompensation i och med en högre förvaltningsavgift. Detta har redovisats som en Övrig finansiell intäkt.

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Övriga resultat- och balansposter

Intäktsredovisning

Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Allmänna arvsfonden erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt.

Intäkter från arv redovisas i två steg. Influtna arvsmedel redovisas löpande till det verkliga värdet av vad som inbetalats till fonden. Detta kompletteras med att vid bokslutstillfället intäktsredovisa erhållna arv i pågående ärenden, det vill säga den samlade behållningen (tillgångar och skulder) i de ärenden där bouppteckning ägt rum men där medlen ännu ej betalts in till fonden. Det innebär att erhållna arv i pågående ärenden värderas enligt Skatteverkets anvisningar för bouppteckning.

Det finns flera omständigheter som kan inträffa mellan tidpunkt för bouppteckning och tidpunkt för inbetalning som innebär att tillgångarna i bouppteckningen inte tillfaller Allmänna arvsfonden. Det görs därför en individuell bedömning av erhållna arv i pågående ärenden. I de fall det till exempel inkommit ansökan om avstående, framkommit ett testamente eller en släktarvinge och arven bedöms som osäkra, tas de inte upp som intäkt. Den individuella bedömningen görs på ärenden med bobehållning över 500 tusen kronor en gång per år i samband med bokslut.

Intäkter från metallåtervinning redovisas löpande till det verkliga värde som inbetalas till fonden. Vid bokslutstillfället redovisas en upplupen intäkt för metallåtervinning till det värde som huvudman för begravningsverksamheten uppger som utestående skuld till Allmänna arvsfonden.

Allmänna Arvsfonden har inga intäkter som klassificeras som bidrag.

Finansiella anläggningstillgångar

Anskaffnings-/inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna och alternativa investeringsfonder är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentid- punkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i Räntekonsortiet och Företagsobligationskonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösentidpunkten.

Värdering av finansiella anläggningstillgångar

De finansiella tillgångarna värderas årligen per bokslutsdagen den 31 december där anskaffningsvärdet jämföres med marknadsvärdet per slag (aktier, fastighetsfonder, Privat Equity, Privat Debt och räntefonder). Om marknadsvärdet är högre än anskaffningsvärdet görs ingen nedskrivning. Om marknadsvärdet är lägre, kontrolleras respektive konsortiet och nedskrivningen bokförs på det konsortiet som berörs.

Tillgångar

Allmänna arvsfonden har engagemang i Danske Bank (160 933 tkr), SEB (52 945 tkr), Nordea (10 tkr), Handelsbanken (9 tkr) och Swedbank (3 tkr).

Skulder och Eget kapital

Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs i perioden för beslutet då samtliga villkor från mottagaren är uppfyllda. Den villkorade delen av de bidrag som beviljats under året förs om till eventualförpliktelser medan de beviljade bidrag från föregående år, som inte längre är villkorade, återförs till fritt eget kapital. De medel som inte har förbrukats i projekten läggs åter till fondens fria egna kapital.

Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisa- tionsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital och eventualförpliktelser.

Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar/återföringar av nedskrivningar omförs mot bundet eget kapital. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital.

Skr. 2025/26:299

Bilaga 1

Not 2 Tillfallna arv mm.

	2025	2024
Influtna arvsmedel	1 144 950	1 233 741
Erhållna arv i pågående ärenden	-112 525	68 705
Metallåtervinning	193 163	156 211
Summa	1 225 589	1 458 656

Not 3 Utdelningar

	2025	2024
Utdelning Aktieindexkonsortiet Sverige	72 079	91 088
Utdelning Aktieindexkonsortiet Utland	131 496	110 776
Utdelning Aktieindexkonsortiet Äpplet	2 295	2 129
Utdelning Aktiekonsortiet Spiran	80 931	70 859
Utdelning Aktier	10 114	10 968
Utdelning Fastighetsfonder	0	5 011
Utdelning Företagsobligationskonsortiet	64 670	56 810
Köpt/såld utdelning Företagsobligationskonsortiet	-188	-2 562
Utdelning Företagsobligationskonsortiet FRN	29 840	42 937
Köpt/såld utdelning Företagsobligationskonsortiet
FRN	626	-818
Utdelning Räntekonsortiet	38 482	23 811
Köpt/såld utdelning Räntekonsortiet	-4 697	-3 935
Utdelning aktier och andelar	0	302
Summa	425 647	407 377

Not 4 Övriga externa kostnader

	2025	2024
Kammarkollegiet
Arvsfondsdelegationens kansli	70 998	64 211
Bevakning av Allmänna arvsfondens rätt	33 900	31 000
		75

Skr. 2025/26:299	Fondförvaltning, baserad på marknadsvärde	18 500	17 000
Bilaga 1	Ekonomiadministration, timtaxa	2 739	2 457
	Management Fee, alternativa investeringar	1 315	1 194
	Summa	127 452	115 863
	Övriga kostnader
	Övriga förvaltningskostnader	604	267
	Summa	604	267
	Summa Övriga externa kostnader	128 056	116 130

Not 5 Personal m.m.

	2025	2024
Arvode och sociala avgifter
Arvode Arvsfondsdelegationen	99	80
Sociala avgifter	21	17
Summa	120	97
Styrelseledamöter
Antal styrelseledamöter på balansdagen
Kvinnor	5	5
Män	4	4
Totalt	9	9

Not 6 Övriga verksamhetskostnader

	2025	2024
Restituerade arvsmedel
Testamente och bättre rätt	2 349	875
Avstående av arv	2 598	9 885
Dödsboförvaltning	29 814	24 775
Rättegångskostnader	95	387
Fastighetsskatt	707	707
Summa	35 563	36 629
Rättegångskostnader återkrav	128	298
Summa	35 691	36 926

Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

	2025	2024
Realisationsresultat Aktieindexkonsortiet Sverige	156 758	43 533
Realisationsresultat Aktieindexkonsortiet Utland	21 146	115 581
Realisationsresultat Aktiekonsortiet Spiran	8 108	178 974
Realisationsresultat Aktieterminer	129 346	5 946
Realisationsresultat Aktier	37 517	0
Realisationsresultat Fastighetsfonder	30 486	-160 457
Realisationsresultat Private Equity	42 480	2 483

Realisationsresultat Företagsobligationskonsortiet			Skr. 2025/26:299
FRN	-65	-84	Bilaga 1
Realisationsresultat Räntekonsortiet	0	-4 146
Valutakursdifferenser	55 186	-27 322
Summa	480 963	154 507

Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter

	2025	2024
Ränteintäkter SEB	1 195	886
Ränteintäkter Danske Bank	3 089	6 097
Summa	4 284	6 982

Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående anskaffningsvärde	10 633 246	9 655 928
Årets förvärv	1 883 962	1 902 612
Årets försäljningar	-726 349	-925 294
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	11 790 860	10 633 246
Ingående ackumulerade nedskrivningar	-44 319	-63 132
Återförda nedskrivningar	44 319	18 813
Utgående ackumulerade nedskrivningar	0	-44 319
Summa långfristiga värdepappersinnehav	11 790 860	10 588 927

Not 10 Värdepappersinnehav

	Anskaffnings-	Bokfört	Marknads-
	värde	värde	värde
Andelar i Aktieindexkonsortiet	1 602 441	1 602 441	2 903 924
Sverige	1 602 441	1 602 441	2 903 924
Andelar i Aktieindexkonsortiet	1 469 146	1 469 146	3 565 538
Utland	1 469 146	1 469 146	3 565 538
Andelar i Aktiekonsortiet Äpplet	74 562	74 562	104 188
Andelar i Aktiekonsortiet Spiran	1 573 150	1 573 150	2 894 568
Andelar i Aktier	426 892	426 892	764 169
Andelar i Fastighetsfonder*	1 783 923	1 783 923	2 106 653
Andelar i Private Equity	466 972	466 972	635 048
Andelar i Private Debt	20 000	20 000	20 000
Andelar i Företagsobligations-
konsortiet	1 832 945	1 832 945	1 865 103
Andelar i Företagsobligations-
konsortiet FRN	822 585	822 585	825 307
Andelar i Räntekonsortiet	1 718 245	1 718 245	1 687 499
Belopp vid årets utgång	11 790 860	11 790 860	17 371 999

*Marknadsvärde fastställs tidigast under mars 2026.

Skr. 2025/26:299	Not 11 Upplupna intäkter
Bilaga 1		2025-12-31	2024-12-31
		2025-12-31	2024-12-31
	Erhållna arv i pågående ärenden	1 121 692	1 234 217
	Metallåtervinning	75 000	46 000
	Fondrabatt*	3 121	2 899
	Summa	1 199 814	1 283 116

*Fr o m 2024 bruttoredovisas upplupen fondrabatt, tidigare år har genererad upplupen fondrabatt reducerat Övriga kortfristiga skulder.

Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2025-12-31	2024-12-31
Arvsfondsdelegationens kanslistöd	7 196	7 716
Bevakning av Allmänna arvsfondens rätt	3 214	3 434
Fondförvaltningsavgift	4 625	3 125
Ekonomiadministration	1 089	671
Beslut avstående arv	200	0
Upplupet arvode dödsboförvaltning 2025	128	0
Summa	16 451	14 946

Not 13 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar

	2025-12-31	2024-12-31
Ställda säkerheter
SEB, säkerhetskonto terminer	52 940	21 064
Summa	52 940	21 064
Eventualförpliktelser
Villkorade beslutade bidrag	619 837	517 002
Avstående inbetalda arv	257 892	57 900
Avslutade projekt, rättstvist	3 259	0
Valutatermin EUR 27 Feb 2025	0	528 566
Valutatermin USD 27 Feb 2025	0	241 700
Valutatermin EUR 9 Jan 2026	502 648	0
Valutatermin USD 9 Jan 2026	206 321	0
Summa	1 589 957	1 345 168
Summa ställda säkerheter och
eventualförpliktelser	1 642 897	1 366 232
Eventualtillgångar
Fordringar under bevakning	2 637	2 899
Summa	2 637	2 899
Summa eventualtillgångar	2 637	2 899

Organisationer som fick stöd ur Allmänna arvsfonden under 2025

Bilaga 2 till Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025

Avsändare/Mottagare	Antal bifallsbeslut	Beviljat belopp (kr)
Bygdegårds- eller hembygdsförening
Bygdegårdarnas Riksförbund	1	1 042 100
Bogens bygdegårdsförening	1	98 000
Eggby-Istrum-Öglunda bygdegårdsförening	1	890 000
Föreningsgården Härnevi	1	913 000
Gudmundrå hembygdsförening	1	541 000
Hålanda hembygdsförening	1	569 000
Jäts hembygdsförening	1	865 000
Kållereds Hembygdsförening	1	254 000
Lunda Hembygdsförening	1	1 074 000
Torps Bygdegård Ideell Förening	1	206 000
Virestads Hembygdsförening	1	804 000
Östra Blekinges Hembygdsförening	1	893 383
	12	8 149 483
Funktionshindersorganisation
Afasiförbundet i Sverige	1	3 176 000
Afasiföreningen i Stockholms län	1	1 100 600
Arbetskamraternas ideella förening	1	1 591 600
Attention Stockholms stad	1	1 686 624
Autism Sverige	1	2 977 200
Autism Östergötland	1	857 800
Barndiabetesfondens Riksförening	1	3 181 514
CP Sverige	1	1 701 700
Dart specialistenhet för kommunikativt stöd
och digital delaktighet,
Västragötalandsregionen	1	2 840 700
Diabetes Stockholm	1	2 457 600
Funkibator ideell förening	2	3 213 300
Funktionsrätt Jönköpings län	1	575 267
Funktionsrätt Skåne	1	2 160 687
Funktionsrätt Stockholms stad	1	1 554 726
Funktionsrätt Sverige	1	3 288 910
Funktionsrätt Västra Götaland	1	1 643 200
Funktionsrätt Östergötland	1	3 763 491
Föreningen i Stockholm FUB	2	2 612 106
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft	1	3 165 091

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Hörselskadades förening i Stockholm	2	988 883
Ideella föreningen Origo med firma Origo
Resurs	1	1 237 794
IFAH Parasportföreningen	1	1 680 948
Intresseföreningen för schizofreni	1	2 947 952
Intressegruppen för Assistansberättigade	1	2 215 200
Korpföreningen Heros	1	1 805 288
Mag- och tarmförbundet	1	2 447 800
Mind	1	2 694 136
Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk	2	5 463 282
NSPH Stockholms län	1	2 118 500
NSPH-Hjärnkoll (tidigare Nationell
Samverkan för Psykisk Hälsa)	1	2 866 995
Parkinsonförening Norrort	1	248 722
Psynlighet	1	523 000
RG Aktiv Rehabilitering	1	1 315 300
Riksförbundet Attention	2	7 014 996
Riksförbundet DHB	1	1 694 500
Riksförbundet FUB	2	4 291 966
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn o
Ungdom	1	1 562 700
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa	1	3 298 177
Riksförbundet Huntingtons sjukdom RHS	1	2 617 327
Riksförbundet Obesitas Sverige (tidigare
HOBS)	2	4 672 500
Riksförbundet Sällsynta diagnoser	1	1 906 300
Riksföreningen JAG	1	2 080 986
Sane – Förbundet autoimmuna encefaliter
med psykiatrisk presentation	1	1 953 200
Stiftelsen Independent Living Utveckling	1	1 334 331
Stiftelsen Institutet för Independent Living	2	3 333 800
Stiftelsen JAG	1	1 497 100
Stiftelsen Skota Hem	1	2 356 900
Svenska Downföreningen	1	2 070 800
Sveriges Dövas Riksförbund	1	3 339 903
Synskadades Riksförbund Skåne	1	2 160 000
Teckenpedagogerna	1	2 299 520
	59	121 586 922
Idrottsförening
Alingsås Konståkningsklubb	1	859 000
Brokinds Idrottsförening	1	1 099 000
A6 Golfklubb	1	7 883 000
Alfta-Ösa OK	1	615 000
Allez Fäktförening Göteborg	1	763 000
Allmänna skidklubben Växjö	1	7 896 000

Alvik Basketbollklubb	1	1 455 800
Annebergs GIF	1	892 000
Bodens BK Fotbollsförening	1	612 900
Borgholms Tennisklubb	1	1 191 000
Borlänge Cykelklubb	1	564 000
Bosjökloster Golfklubb	1	2 375 000
Braås GoIF	1	472 000
Burlövs Ryttarförening	1	10 045 000
Bågskytteklubben Gripen	1	1 347 000
Cosmos Fotbollsklubb	1	10 010 000
Ekhagens IF	1	3 792 000
Emmaboda Verda Orienteringsklubb	1	9 725 000
Eriksmåla Ridklubb	1	6 848 000
Eskilstuna Golfklubb	1	3 864 000
Fotskäls Hockey Club	1	1 998 000
Frisksportklubben Tor	1	9 750 000
Fritsla Vinteridrottsklubb	1	2 232 000
Fryshuset IF	1	5 130 000
Föreningen Bryggeriet	1	740 580
Föreningen Bålsta Idrottskamrater	1	9 770 000
Föreningen Gymmix Ulricehamn	1	9 754 000
Föreningen Mics gym	1	2 766 000
Föreningen Spontanidrott i Vindeln	1	5 957 000
Föreningen Söderhamn Discgolf	1	336 000
G K Splitt	1	1 833 000
Gagnefs IF	1	9 935 000
Gammalstorps skytteförening	1	10 045 000
Glädjeruset Idrottsförening	1	966 264
GTTK – Gotlands Trampolin och Trickingklubb	1	10 030 000
Gullbergsbro BGK	1	1 328 000
Gustavsbergs IF:s Fotbollsklubb	1	10 030 000
Göteborgs Kungliga Segelsällskap	1	5 192 000
Henka Dojo Jujitsu	1	876 600
Hittarps idrottsklubb	1	1 953 300
HP Warta	1	1 849 089
Hyssna Idrottsförening	1	1 562 000
Härnösands Gymnastikklubb	1	6 242 000
Högs Sportklubb	1	10 045 000
Hönö Idrottssällskap	1	2 597 000
IBK Husar	1	1 052 000
Idrottsföreningen Kamraterna / IFK Umeå	1	1 821 838
Idrottsföreningen Kamraterna IFK Osby	1	1 417 000
Idrottsföreningen Kamraterna Visby	1	10 045 000
IFK Arvidsjaur skidor	1	10 045 000
IFK Göteborg Fotboll	1	10 030 000

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

IFK Kamraterna Tidaholm	1	2 838 000
IFK Klagshamn	1	4 216 000
IFK Kristinehamn Fotboll	1	10 045 000
IFK Luleå	1	1 511 300
IFK Våmhus	1	648 000
IK Uppsala Fotboll	1	1 128 689
Islandshästföreningen Austur	1	4 930 000
Jokkmokks Skidklubb	1	9 351 000
Julita Gymnastik- och Idrottsförening	1	4 895 000
Jönköpings Beachvolley club	1	9 328 000
Jönköpings Golfklubb	1	3 274 000
Kalmar Golfklubb	1	1 820 000
Karlskrona skid- och orienteringsklubb	1	7 433 000
Karlstads Klätterklubb	1	10 045 000
KFUM Volleyboll Östersund	1	4 735 000
Kista Sports Club	1	3 034 189
Klippan RC Klubb	1	428 000
Knippla Idrottsklubb	1	2 854 000
Konga Sportklubb	1	1 209 000
Kovlands Idrottsförening	1	3 830 000
Kramfors-Alliansen	1	7 470 000
Kristianstads damfotbollsförening	1	1 650 267
Kristinehamns Curling Club	1	10 030 000
Kullabygdens Tennissällskap	1	2 357 000
Kullens Segelsällskap	1	120 000
Kungliga svenska segel sällskapet	1	350 000
Kågedalens AIF	1	7 145 000
Kågeröds Boll och Idrottsförening	1	9 333 000
Landskrona Golfklubb	1	2 789 000
Leksands Stigcyklister	1	4 121 000
Lillpite idrottsförening	1	1 152 000
Linköpings Frisksportklubb	1	1 084 000
Ljungbyheds IF	1	10 045 000
Loos Idrottsförening	1	2 700 000
Lysegårdens Golfklubb	1	1 284 000
Långasjö Gymnastik- och Idrottsförening	1	542 000
Lödde Padel Club	1	280 000
Malmbergets Allmänna Idrottsförening
(MAIF)	1	6 310 000
Malå Idrottsförening	1	7 176 000
Mjällby Allmänna Idrottsförening	1	9 895 000
Mjölby Golfklubb	1	8 036 000
Mjölby Tennisklubb	1	794 000
Mora Golfklubb	1	5 238 000
Mullhyttans Idrottsförening	1	7 130 000

Myresjö IF	1	2 230 000
Mälarhöjdens IK Fotboll	1	2 018 850
Norrala IF	1	4 254 000
Norrbottens Fotbollsförbund	1	1 765 945
Norums Sk/Djäkneboda Sk	1	1 365 000
Nybro Slalomklubb	1	7 557 000
Nyhammars Idrottsförening	1	10 045 000
Nöbbele BK	1	326 000
Olofströms Fritidsklubb	1	152 000
Orienteringsklubben Landehof	1	9 998 000
Orust Innebandyklubb	1	173 000
Oskarströms Skidklubb	1	5 795 000
Parasport Jämtland-Härjedalen	1	2 039 700
Real Fighter Sällskap	1	1 407 179
Rehns Bandyklubb	1	1 743 300
RF-SISU Dalarna	1	1 427 336
RF-SISU Gotland	1	786 800
RF-SISU Västra Götaland	2	4 141 030
Riksgränsen snowboard- och skidklubb	1	10 030 000
Ringarums Idrottsförening	1	10 045 000
Råå Gymnastikförening	1	3 987 000
Rättviks Boulesällskap	1	275 000
Skellefteå Dans & Balettförening	1	782 600
Skid- och orienteringsklubben Aneby	1	1 942 000
Skillingaryds Idrottssällskap	1	10 030 000
Skruvs Idrottsförening	1	10 045 000
Skånela IF	1	1 151 800
Skövde Golfklubb	1	6 125 000
Spårvägens Bordtennisklubb	1	1 851 408
Spårvägens Tennisklubb	1	10 030 000
Stala IF	1	3 557 000
Stockholms simförbund	1	1 164 100
Strängnäs Golfklubb	1	6 880 000
Strömstads Segelsällskap	1	3 060 000
Stuguns bollklubb	1	9 015 000
Sundsvalls Golfklubb	1	3 970 000
Sunne Ryttarförening	1	734 000
Svenska Cykelförbundet	1	2 426 230
Svenska Dövidrottsförbundet	1	2 584 766
Svenska Handbollförbundet	1	1 878 900
Svenska Ridsportförbundet	1	2 106 600
Svenska Triathlonförbundet	1	2 054 300
Svenska Vattenskid- och
Wakeboardförbundet	1	2 355 800
Svenska Volleybollförbundet	1	1 369 700

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Säffle Idrottsklubb	1	4 622 000
Sätila sportklubb	1	10 030 000
Sörstafors/Kolbäck FK-91	1	6 522 000
Tierp-Tolfta Skytteförening	1	7 909 000
Trönninge Idrottsförening	1	296 000
Tullinge Triangel Pojkar Fotbollsklubb	1	1 541 000
Uddeholms Golfklubb	1	582 000
Ullfors Idrottsklubb	1	1 339 000
Umeå Pistolskytteklubb	1	10 030 000
Vallens IF	1	5 712 000
Vasatorps Golfklubb	1	6 587 000
Viarps Kör- och Ridklubb	1	3 254 000
Vinslövs handbollsklubb	1	2 079 000
Virsbo Idrottsförening	1	2 580 000
Wermdö Parkour & Gymnastik Förening	1	2 831 050
Wermdö Taekwondo Förening	3	2 248 855
Årjängs Slalomklubb	1	2 682 000
Åsarna Idrottsklubb	1	6 030 000
Älandsbro AIK	1	460 000
Ängsö golfklubb	1	5 351 000
Örebro City Golf & Country Club	1	4 201 000
Östersunds Orienteringsklubb	1	1 108 000
	163	678 034 065
Kulturförening
Art Lab Gnesta	1	1 934 700
Cirkus Cirkör	1	2 992 781
Emma Ricklunds stiftelse	1	1 173 424
Framtidsmuseet i Dalarna	1	192 580
Föreningen Folkets Bio	1	1 368 453
Föreningen Svenska Tonsättare	1	1 385 200
Författarcentrum Syd	1	1 979 800
Grafikverkstan Godsmagasinet	1	7 835 000
KISAM konsten i samhället	1	2 612 548
Konstfrämjandet Bergslagen	1	1 747 900
Kultur och Kvalitet	2	4 501 321
Kulturföreningen Inkonst	1	2 614 600
Kulturverkstan i Konsum Ringen	1	773 100
Kungl. Musikaliska Akademien	1	2 264 984
LajvVerkstaden Sverige ekonomisk förening	1	1 103 600
Livet Bitch! Scenkonst	1	3 622 600
Läsfrämjarinstitutet	1	2 800 600
Moomsteatern	1	1 685 671
Norrköpings ungdomscirkus	1	7 341 000
Riksföreningen Svenska Gospelverkstaden	1	2 470 066

Stiftelsen Fanzingo	1	2 837 300
Stiftelsen Hälsinglands museum	1	1 439 274
Stiftelsen Konsthall Tornedalen	1	1 018 000
Stiftelsen Moderna Dansteatern	1	2 122 000
Stiftelsen Tensta Konsthall	1	1 482 400
Stoff kulturförening	1	1 622 900
Sveriges Orkesterförbund	1	1 853 800
Umeå Kulturförening Humlan	1	1 910 747
	29	66 686 349
Offentlig huvudman
Göteborgs kommun	2	3 921 900
Halmstad kommun	2	2 326 200
Helsingborgs stad	1	1 948 085
Region Stockholm	1	3 666 807
Strömsunds kommun	1	-*
Varbergs kommun	1	1 115 004
Vännäs kommun	1	980 201
	9	13 958 197
Organisation bildad på etnisk grund
Black Archives Sweden	1	2 486 300
Kroatiska Föreningen Velebit	1	2 437 000
	2	4 923 300
Social organisation
Acting4change	1	1 803 768
Brottsofferjouren Sverige	1	565 700
Byrån mot diskriminering i Östergötland	1	1 709 800
Fair Action	3	4 390 303
Forum – Idéburna organisationer med social
inriktning	1	1 788 287
Förenade Förorter	1	2 291 937
Insamlingsstiftelsen 1000 Möjligheter	1	3 123 900
Lunds Fontänhus	1	2 131 500
Mackens Vänner	1	2 126 600
Posithiva Gruppen	1	1 018 500
Reach for Change	1	1 713 278
Rädda Barnen Riksförbund	2	3 973 335
Stiftelsen 1825	1	2 547 100
Stiftelsen Botildenborg	1	2 520 367
Stiftelsen Bräcke Diakoni	3	6 519 364
Stiftelsen ChildX	2	3 835 200
Stiftelsen Friends	3	5 750 924

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Stiftelsen Gemenskap och Arbete
Fontänhuset Helsingborg	1	699 484
Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission	1	3 091 545
Stiftelsen Ronald McDonald Hus Huddinge	1	4 724 000
Stiftelsen Skåne Stadsmission	1	3 642 672
Svenska Röda Korset	1	2 696 806
Östergötlands Stadsmission	1	1 730 300
	31	64 394 670
Studieförbund
ABF Malmö	3	5 706 673
ABF Norr	1	2 578 071
ABF Stockholm	1	1 746 900
ABF Södertälje	1	1 053 100
ABF Södra Småland	2	3 654 481
ABF Sörmland	1	1 950 916
Medborgarskolan Syd	1	626 000
NBV	1	1 619 528
NBV Syd	1	1 619 528
Sensus Studieförbund	3	5 369 368
Sensus studieförbund	3	6 494 806
Sensus Studieförbund Svealand	1	1 612 790
Sensus Studieförbund Norrland	1	3 191 840
Studieförbundet Bilda	2	3 674 344
Studiefrämjandet Riksförbundet	1	1 497 919
Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö	1	2 541 800
Studieförbundet Vuxenskolan	1	1 564 900
Skåneregionen
Studieförbundet Vuxenskolan Väst	2	3 757 222
Studieförbundet Vuxenskolan Västra	2	5 132 994
Götaland
	29	55 393 180
Trossamfund
Ansgarsförsamlingen i Västerås	1	1 846 300
Equmenia Vaggeryd	1	140 000
Livsglädje Landskrona	1	2 197 100
Malmö Pingstförsamling	1	2 385 100
Medelpads Södra Pastorat	1	10 030 000
Solna församling	1	1 417 732
Stöde församling	1	10 030 000
Svenska kyrkan Vendel-Tegelsmora	1	1 079 800
församling
Ulriksbergskyrkan	1	4 403 100
Värnamo Missionskyrka	1	366 000

Örnsköldsviks norra pastorat	1	708 000
	11	34 603 132
Ungdomsorganisation
Boost by FC Rosengård	1	1 719 500
Brunsnylands kyrkliga ungdomsförening	1	305 000
Drivkraft Ideell Förening	1	1 169 380
Equmenia	1	992 239
Flamman Socialt Förebyggande Centrum	1	3 025 946
Förbundet Vi Unga	1	1 728 424
KFUK-KFUMs Lägergård Sparreviken	1	7 454 000
Reacta	1	2 410 100
Rewilding Sweden	1	3 169 380
Right by me (f.d Right To Play Sverige)	1	2 892 267
Riksförbundet Sveriges 4H	1	1 934 768
Rydebäcks Scoutkår	1	5 226 000
Stiftelsen Fryshuset	5	16 243 740
Svenska Settlementförbundet	1	2 006 420
Sveriges ungdomsråd	1	3 314 162
Tamam	1	1 599 200
Young gamers	1	2 212 776
Youth 2030 Movement	1	2 078 300
	22	59 481 602
Universitet/högskola
Leksands folkhögskola	1	1 861 040
Sveriges Lantbruksuniversitet	1	1 383 747
Ädelfors folkhögskola	2	4 924 700
	4	8 169 487
Äldreorganisation
Pensionärernas riksorganisation	1	1 097 000
PRO Västmanland	1	923 063
PRO, Uppsala län	1	1 188 207
Riksföreningen Äldres Hälsa	2	3 774 684
SPF Seniorerna	2	3 404 417
SPF Seniorerna Trosa	1	125 000
	8	10 512 371
Övrig organisation
Ándale	1	3 390 900
Bagarmossen Folketshusförening	1	1 610 800
Barnombudet i Uppsala län	2	4 424 134
Barnrättsbyrån i Sverige	1	3 190 692
Blekinge Läns Nykterhetsförbund	1	1 334 516

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

Boodlas förening för pedagogik och trädgård	1	2 305 926
Bufff Sverige	1	2 387 900
Cinema Queer	1	2 055 800
Clownmedicin-Glädjeverkstan	1	2 061 186
Coompanion Göteborgsregionen	1	888 700
Coompanion Örebro län ekonomisk förening	1	3 282 200
Diskrimineringsbyrån Humanitas	1	1 803 774
ECPAT Sverige	1	4 557 495
Ericastiftelsen	1	2 572 000
Egnahemsfabriken Tjörn	1	1 145 300
EUPATI Sverige	1	1 356 900
Falkenbergs Fontänhus Vänner	1	1 401 270
Folkets hus i Lindsdal UPA föreningen	1	8 045 000
Friluftsfrämjandet	2	4 438 444
Föreningen för Fairtrade Sverige	1	1 161 100
Föreningen för terapikolonier	1	1 080 280
Föreningen Knas Hemma	2	2 655 038
Föreningen Socialpolitisk debatt	1	2 450 628
Hands2Ocean	1	2 605 400
here 4U	2	4 450 640
Hero Of The Talk Sweden	2	3 636 654
Hushållningssällskapet i Norrbotten-
Västerbotten	2	1 896 858
Hushållningssällskapet Västra	2	3 480 500
Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle	1	1 041 200
Ideella föreningen Civilisationen	1	457 100
Insamlingsstiftelsen Läxhjälpen	1	1 424 100
Internationella Kvinnoföreningen i Malmö	1	1 733 388
Internationella Vänner	2	3 757 628
IOGT-NTO Spånga	1	2 815 700
Jordens Vänner	1	1 021 500
Jägarnas Riksförbund distrikt 13	1	530 000
Jämlikt.nu	1	2 569 500
Kollaborativ Ekonomi Sverige	1	2 113 300
Kvinnojouren Blåklockan	1	1 006 288
Kvinnojouren Boden	1	933 800
Laponiatjuottjudus	1	2 745 969
Leader Gute Ideell förening	1	1 631 200
Lekfrämjandet IPA Sweden	1	1 792 241
Lesbisk Makt	1	1 035 700
Locker Room Talk	1	2 644 500
Malmö mot Diskriminering	1	1 373 500
Malmöns Folkets Hus	1	283 000
MOD – Mer Organdonation	1	597 176
Motivationslyftet by Star for Life	1	1 381 700

Naturskyddsföreningen i Mora	1	957 423
Naturskyddsföreningen i Örebro län	1	1 118 500
Naturskyddsföreningen Stockholms län	1	1 828 100
Nya Nykterhetsrörelsen Plus	1	1 387 396
RFSL Stockholm	1	4 622 858
RFSU Malmö	1	2 021 014
RFSU Stockholm	1	1 919 700
Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och
Fadime (Riksorganisationen GAPF)	1	2 356 500
Skog Hembygds- och Intresseförening	1	909 000
Skolyoga i Sverige	1	1 578 798
Skyddsvärnet – anno 1910	1	2 312 800
Snårestad byalag	1	437 000
Somaya stödjour	1	2 228 735
Sport for Life	1	1 180 100
Stiftelsen Drivhuset Skaraborg	1	2 098 000
Stiftelsen Funka	1	1 003 000
Stockholm Schackförbund	1	1 051 800
Stiftelsen Johannesdalsintiativet	1	1 704 900
Stiftelsen Spinalis	2	2 072 700
Stiftelsen Stockholms sjövärnsförening	1	3 890 000
Storsjöns Kallbadhus	1	8 036 000
Street Minds ideell förening	1	2 256 900
Suaningi Intresseförening	1	214 000
Svenska FN-förbundet, Avdelningen för
lokalt engagemang	1	1 132 772
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen	1	1 706 500
Svenska Service- och Signalhundsförbundet	1	1 659 100
Sveriges Konsumenter	2	4 235 459
Sverok	2	4 666 425
Torsets byalag	1	1 010 000
Transammans – förbundet för transpersoner
och närstående	4	6 619 193
UNICEF Sverige	1	2 864 805
Vår Lilla Planet	1	1 827 400
Växtvärket Malmö Ideell förening	1	1 133 200
Yoga för alla Sverige	1	1 820 500
Ätbart	1	2 403 304
Övre Tåsjödalens Framtidsförening	1	3 308 000
	99	190 130 407
Totalt	478	1 316 023 165

Skr. 2025/26:299

Bilaga 2

* Beslut om byte av samarbetspart som innebar större förändringar i genomförandet av projektet, varför det fanns skäl att fatta ett beslut som ändrar det tidigare beslutet trots att det inte inneburit ytterligare projektmedel.

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

Överlevnad efter projektslut

Projekt vars resultat fortsatt främjar Allmänna arvsfondens målgrupper efter projektslut (kategori 1)

Arvsfondsdelegationen följer årligen upp och bedömer slutredovisade projekts överlevnad efter det att finansiering ur Allmänna arvsfonden har upphört. Med överlevnad avses att verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt lever vidare och därmed främjar den avsedda målgruppen även efter att projektfinansieringen ur fonden har upphört. Bedömningen av överlevnad baseras dels på en granskning av den slutredovisning som behöver lämnas för samtliga projekt vid projektslut, dels på en särskild uppföljning av det slutredovisade projektet. Projekten delas in i tre kategorier, baserat på vad som lever vidare efter projektslut (se avsnitt 6.2.1).

I denna bilaga redovisas de 84 projekt vars verksamheter, aktiviteter, metoder och arbetssätt vid granskningen 2025 har bedömts på ett tydligt sätt ha levt vidare efter projektslut (kategori 1). För att tillhöra denna kategori behöver resultat från projekten, t.ex. metoder och arbetssätt, tydligt användas av målgruppen eller andra aktörer, verksamheter eller organisationer även fortsättningsvis, och därmed vara till nytta för målgruppen efter projektslut. De 84 projekten redovisas utan någon inbördes rangordning. Beskrivningarna är hämtade ur bilaga 1 till Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2025.

Verdandi: Kraftverket

Projektets syfte var att utveckla en modell om rättigheter och hur man nyttjar sin rätt till vård- och stödinsatser för målgruppen unga med samsjuklighet eller unga i riskzon för det. Det skulle göras genom caféworkshoppar och ett webbaserat kunskapslyft. Projektet tog fram en rättighetsutbildning för unga, tillsammans med målgruppen. Rättighetsutbildningen kopplades till rättighetssajten kraftverket.org, ett webbaserat kunskapsstöd. För att nå ut med kunskap om rättigheter utvecklade projektet workshops i form av studiecirklar, med fokus på målgruppens rätt till vård och stöd vid samsjuklighet eller risk för det. Projektet samverkade med forskare i ett forskarnätverk för att sprida kunskap och erfarenhet och bidra till utveckling av forskning på området delaktighet för målgruppen. Projektets resultat spreds genom webbplatser, tryckt material, digitala utbildningar och översatt information till målgrupper som har svenska som andra språk. Det spreds även genom mässor, seminarier och konferenser till personal i verksamheter som arbetar med målgruppen.

Metoden har integrerats i Verdandis ordinarie verksamhet. Studiecirkeln Kraftverket workshop har fortsatt att användas aktivt i Verdandis lokalavdelningar. Verdandis verksamhetsledare har utbildats i metoden och nya ledare får löpande introduktion. Metoden används för att stärka ungas delaktighet, rättigheter och psykiska hälsa, samt för att skapa ingångar till en nykter och drogfri fritid. Rättighetssajten uppdateras löpande av Verdandi. Den innehåller information om rättigheter i vård, stöd och fritid, med särskilt fokus på barnkonventionen, socialtjänstlagen,

SIP och diskriminering. Studiehandledningar, övningar och stödmaterial	Skr. 2025/26:299
finns fortsatt kostnadsfritt tillgängliga digitalt och används både i cirklar	Bilaga 3
och som stöd för personal. ABF är en samarbetspartner i spridningen och
erbjuder cirkelledarutbildningar samt stöd till lokala grupper. Unga som
deltagit i projektet fungerar som ambassadörer och sprider metoden i sina
nätverk.
Svenska Handbollförbundet: Handboll för alla/Parahandboll
Projektets syfte var att utveckla två spelformer inom handbollen, en
rullstolsklass för personer med rörelsenedsättning och en gående klass för
personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet resulterade i att
paraverksamheten blev en del av förbundets ordinarie verksamhet. Under
projekttiden tog man fram utbildningar som vänder sig till ledare och till
domare och som integrerades i förbundets ordinarie utbildningsprogram
för ledare och domare. Tillsammans med landets riksgymnasier och
folkhögskolor utvecklade projektet anpassade utbildningsmoduler/profil-
klasser för målgruppen.
De långsiktiga strukturer, material och arbetssätt som utvecklades i
projektet har integrerats i Svenska Handbollförbundets ordinarie verk-
samhet. Parahandbollsverksamheten är permanentad. Utbildningsmaterial
och metoder finns tillgängliga och används av förbundet och dess
föreningar. Föreningar använder materialet praktiskt i sin verksamhet,
exempelvis för att introducera nya spelare, säkerställa trygga rutiner och
skapa inkluderande miljöer för personer med intellektuella och kognitiva
funktionsnedsättningar. Det bildstöd som utvecklades i projektet används
inom förbundets utbildningsprogram samt av föreningar som bedriver
paraverksamhet. Bildstöds- och utbildningsmaterialet är också efterfrågat
inom andra idrotter. Projektets ambassadörer finns kvar och är aktiva i
verksamheten. Två personer ur målgruppen som projektanställdes under
projektet har fått fasta anställningar och fortsätter att arbeta med
utveckling och rekrytering inom parahandboll och rullstolshandboll, bland
annat genom stöd till distrikt och föreningar.
Teckenpedagogerna: Matematik – på teckenspråk
Projektets syfte var att ta fram ett digitalt läromedel för döva och hörsel-
skadade gymnasieelever i matematik, med teckenspråkiga genomgångar
av olika kursmoment och hörande övningar, för att ge lika förutsättningar
som hörande elever till lärande inom skolämnet. Projektet tog fram ett
läromedel med drygt 300 teorigenomgångar och räkneexempel samt
digitala hjälpmedel med bland annat vinkelberäknare, tallinje och
enhetsomvandlare. Projektet tog även fram ett lexikon med drygt 600
filmer som innehåller tecken för matematiska begrepp. Tecknen lades in i
svenskt teckenspråkslexikon vid Stockholms universitet.
Materialet finns fortsatt tillgängligt på föreningens hemsida och används
av skolor med döva elever, i undervisning på Riksgymnasiet i Örebro för
både döva hörselnedsatta och språknedsatta, samt bland lärare som inte
själva tecknar utan använder tolk. Genom ett samarbete med Matteboken.
se har projektets videor också tillgängliggjorts. Mattecentrum och Special-
pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) använder materialet på högstadiet.	91
	91

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

Enligt föreningen är läromedlet det enda teckenspråkiga läromedel i matematik som finns i Sverige.

Bufff Sverige: Bryta mönster

Projektets syfte var att utveckla en modell som erbjuder stöd, ger information och kunskap, samt visar på alternativa livsval för syskon (7– 18 år) till frihetsberövade äldre syskon (15–24 år). Genom samtal och intervjuer bidrog målgruppen till att utforma ett material som föreningen och andra yrkesverksamma kan använda i sitt stödarbete. Stödmaterialet spreds och användes av Kriminalvården, Polisen, socialtjänst och Åklagarmyndigheten. Projektet bidrog till att fler aktörer prioriterar målgruppen.

De metoder och arbetsmodeller som utvecklades i projektet är en del av Bufffs ordinarie verksamhet. Det innebär att material, samtalsstöd och strukturerade sätt att identifiera syskons behov används löpande av Bufff och av samverkansaktörer som socialtjänst, skola och Kriminalvårdens ungdomsverksamhet. Projektet ledde till höjd kompetens hos personal och etablerade rutiner för att tidigt inkludera och uppmärksamma syskonen, vilket gör att stödet fortsatt når målgruppen även efter projektets avslut.

Coompanion Göteborgsregionen ekonomisk förening: Bunkern Bokar

Projektets syfte var att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning genom att ta fram en utbildning och starta upp ett socialt företag i Göteborg som erbjuder bokningstjänster till musiker. Projektet resulterade i en metod och ett arbetssätt där målgruppen får lära sig grunderna i bokningsarbete (boka in spelningar till musiker). En ny ideell förening som driver en bokningsbyrå, Bunkern Bokar, bildades under projekttiden.

Efter projekttidens slut har föreningen Bunkern Bokar fortsatt sin verksamhet som bokningsbyrå i musikbranschen. Under 2025 deltog nio personer i olika omfattning. Föreningen har regelbundet genomfört fokussamtal med deltagarna för att utvärdera deras mående och stegförflyttningar. Den dagliga verksamheten med målgruppen som bokningsbyrå har fortsatt stor betydelse för målgruppen. Arbetet på Bunkern Bokar har också gett möjlighet att lära sig nya moment och uppgifter inom PR/marknadsföring och försäljning. Vidare har en blogg utvecklats, Bunkern bloggar, som drivs av bokarnas egna idéer och önskemål.

Stiftelsen Spinalis: DRIV – Hälsa online för dig med ryggmärgsskada

Projektets syfte var att utveckla ett friskvårdsprogram för att inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor för personer över 50 år med ryggmärgsskada och de personer som levt minst 20 år med förslitningar/sekundärkomplikationer: Projektet utvecklade tre huvudaktiviteter: Träning live och ”on demand”, på YouTube, en tioveckors hälsokurs, ”DRIV för liv”, samt fristående föreläsningar med diskussioner.

De metoder, utbildningar och material som utvecklades av projektet har levt vidare och används aktivt av stiftelsen Spinalis, av samarbetspartners

samt av externa aktörer. Hälsokursen har fortsatt och spridits till andra	Skr. 2025/26:299
aktörer och anpassats för nya målgrupper. De utbildade kursledarna har	Bilaga 3
fortsatt att vara aktiva med egna kurser. En vetenskaplig studie, i
samarbete med Karolinska Institutet, pågår för att utvärdera effekten av
DRIV-kursen. Utbildningsmaterialet för hälsokursen används kontinuer-
ligt i hälsogrupper, utbildningar och föreläsningar. Utvärderingar visar en
mycket hög nöjdhet med kursen. Träningsfilmerna har haft mycket stort
genomslag digitalt. Träningsbanken har fortsatt att användas flitigt av
målgruppen, privatpersoner och yrkesverksamma.
Rehns Bandyklubb: Natur- & Friluftsorientering 65+
Projektets syfte var att utveckla ett orienteringskoncept som motsvarar ett
reellt behov hos äldre personer (65+are), där den fysiska ansträngningen
är liten men orienteringsförmågan avancerad. Projektet ledde till att
deltagarna lärde sig orientering på avancerad nivå och kunskaper om att
kunna arrangera det själva. Under projekttiden genomfördes över 100
aktivitetspass. Projektet tog fram ett konceptmaterial för orienterings-
klubbar att starta "065+" på sin ort.
Resultaten från projektet lever vidare som en del i den ordinarie
verksamheten inom Rehns BK där deltagarna nu utgör föreningens största
och mest aktiva grupp med orientering året om. Konceptet har bytt namn
till O65PLUS och sprids till resten av landets orienteringsklubbar som kan
starta O65PLUS på sina orter med hjälp av det digitala materialet.
Parasport Jämtland Härjedalen: Arena Paraidrott
Projektets syfte var att utveckla och testa en modell för inkludering av
paraidrotten i idrottsrörelsen, med fokus på vinteridrotter. Projektet tog
fram en modell för att rekrytera fler utövare med funktionsnedsättning till
idrottsrörelsen. Antalet föreningar som har verksamhet för målgruppen
ökade under projekttiden med 40 procent och antalet aktiva personer med
funktionsnedsättning ökade med nästan 50 procent i länet. Två skrifter
med modellbeskrivningar togs fram under projekttiden, en populärversion
där de modeller som varit framgångsrika presenterades, och en längre
version där även modeller som inte fungerat finns beskrivna.
Föreningen har fortsatt sitt arbete för personer med rörelsenedsättning.
Det har bland annat skett genom samarbete med Fritidsbankerna i Sverige
för att erbjuda fler personer från målgruppen att låna anpassad utrustning.
De utbildningar som tagits fram för fritidsbankernas personal och
idrottsledare kommer fortsätta att erbjudas via Fritidsbanken Sverige,
specialidrottsförbund och RF-SISU.
Hittarps IK: HIKs Gatulag
Projektets syfte var att med hjälp av fotboll skapa en bättre vardag och
ökad motivation till arbete och studier för personer med psykisk ohälsa
och drog- eller alkoholmissbruk. Detta skulle göras genom att etablera ett
Gatulag i Helsingborg. Genom projektet etablerades ett fotbollslag för
målgruppen som erbjöd människor med psykisk ohälsa och missbruks-
problematik ett positivt och nyktert sammanhang med fotboll och sociala	93
	93

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

aktiviteter. Under projekttiden fick ett tiotal deltagare jobb, några påbörjade utbildningar och ett tjugotal personer fick praktik.

Gatulaget har fortsatt sin verksamhet och föreningen har fortsatt ge stöd till spelarna genom föreningens samarbetspartners, bland annat hjälp med ekonomi, att ta körkort, få praktik och arbete.

Ideella föreningen Karavan: Cirkus för framtiden

Projektets syfte var att ge målgruppen barn och unga 8–25 år verktyg att hantera ångesten för de globala klimatförändringarna och göra sina röster hörda. Projektet skulle utveckla den metod som redan finns inom cirkusträning. Projektet resulterade i en föreställning för barn och unga samt workshoppar, naturaktiviteter och läger. Föreställningen turnerade till skolor och andra platser runt om i Sverige. Målgruppen fick både praktiskt och teoretiskt skapa visioner om vilken framtid de vill leva i. Workshops genomfördes med både elever och pedagoger och inspirerade till fortsatt användning av cirkus i skolan. Metoden dokumenterades i en handbok och projektets pedagogiska verktyg gjordes tillgängliga via en digital portal, en app och QR-koder för nerladdning.

Föreningen har fortsatt att bli anlitade för att genomföra aktiviteter och metoder från projektet. Föreställningen Vadå har fortsatt att bli bokad och spelas för unga och unga vuxna. Cirkusbussen och Trädvandring har bland annat blivit en del av Malmö stads fritidsutbud för barn och unga. Materialet som togs fram i projektet finns fortsatt tillgängligt på föreningens hemsida.

Svenska Triathlonförbundet: Triathlon för Alla

Projektets syfte var att skapa förutsättningar för att inkludera personer med funktionsnedsättning i ordinarie triathlonverksamhet. Detta skulle projektet göra genom att utveckla och starta upp paratriathlon i Sverige. Målgruppen var personer med funktionsnedsättning i åldern 14 år och uppåt. Projektet genomförde ledarutveckling, prova på aktiviteter, utbildningsinsatser, klassificering och gemensamma läger. Under projekttiden utvecklades Paratriahlonpodden för att lyfta olika ämnen inom sporten och paraidrotten. Projektet ledde också till två nationella klassificerare i Sverige och 2023 arrangerades det första PARA-SM.

Paratriathlon fanns inte i organiserad form i Sverige innan projektet startades. Genom projektet introducerades en ny verksamhet och idrott introducerats som gynnar målgruppen och som fortsatt efter projektslut, med finansiering från Riksidrottsförbundet. Det samarbete som startade under projekttiden med Svenska Cykelförbundet (paracykel), Fritidsbanken och Vätternrundan har fortsatt inom flera olika områden, bland annat evenemang, utrustning, utbildning, och rekrytering.

Skolidrottsförbundet i Skåne: Ledare i Rörelse

Projektets syfte var att lyfta ungas röster och skapa former för ökat inflytande i idrottsrörelsen genom att utveckla nya verktyg och arbetsmodeller för en ny ungdomsverksamhet samt en digital arena. Den primära målgruppen för projektet var barn och unga i åldern 12–25 år. Projektet tog fram en digital plattform med matchningsfunktion mellan ungdoms-

ledare och nya uppdrag. I projektet utvecklades också en arbetsmetod för	Skr. 2025/26:299
utvecklingsgrupper där unga ledare kan fortsätta sitt engagemang inom	Bilaga 3
förbundet och utvecklas inom utbildning, eventplanering och styrelse-
arbete. Ett intranät skapades för att underlätta kommunikationen mellan
skolidrottsföreningar och Skolidrottsförbundet i Skåne. Under projekt-
tiden spreds modeller, arbetsmaterial och strukturer till både ideell och
offentlig sektor.
De metoder, arbetssätt och verksamheter som utvecklades under projekt-
tiden, bland annat en digital plattform med matchningsfunktion, en
arbetsmetod för utvecklingsgrupper och ett intranät, liksom material, finns
fortsatt kvar i den ordinarie verksamheten och är digitalt tillgängligt.
Transammans – förbundet för transpersoner och närstående: Starka
Tillsammans – psykisk ohälsa & suicidprevention för unga
transpersoner
Projektets syfte var att främja psykisk hälsa och förebygga suicid hos unga
transpersoner, unga som funderar kring sin könsidentitet i åldern 12–25 år,
samt transpersoner med psykisk funktionsnedsättning. Utifrån mål-
gruppens egna erfarenheter tog projektet fram och spred information och
material om hur var och en kan främja sin psykiska hälsa. Projektet tog
även fram och spred stödmaterial för anhöriga till unga transpersoner, för
att främja hälsa och förebygga suicid. Under projekttiden stärkte
föreningen sin förmåga att stötta målgruppen inom suicidprevention
genom arbetet i lokalföreningar, med förbundsstyrelsen och anställda samt
genom samarbeten med andra aktörer, däribland föreningen Suicide Zero.
Stora delar av projektet har övergått till att bli ordinarie verksamhet, som
finansieras via Folkhälsomyndighetens verksamhetsbidrag till civilsam-
hällesorganisationer för att främja psykisk hälsa och förebygga suicid. De
rutiner och den samverkan som etablerades under projekttiden har fortsatt
efter projektslut och resultaten från projektet har implementerats i ordi-
narie utbildningar. Det framtagna digitala materialet har fortsatt att spridas.
Reacta: Jämlik hälsa för alla
Projektets syfte var att stärka den fysiska och psykiska hälsan hos barn och
unga med funktionsnedsättning genom att anpassa Reactas befintliga
modell Hälsoråd, till elever i anpassad skola. Tillsammans med
målgruppen och skolpersonal på sex anpassade skolor startade projektet
13 aktiva hälsorådsgrupper. Under projekttiden genomfördes mer än 700
hälsofrämjande aktiviteter. En modell för hälsoråd, Reactamodellen,
testades och anpassades för elever på anpassad skola. Att vara delaktig i
modellens revidering ökade barns och ungas kunskap om hälsa och vilka
verktyg de har att påverka den. Ett språk för hälsa utvecklades liksom
bildstöd som förtydligade kommunikationen kring hälsorådsarbete.
Hälsorådsmodellen används fortsatt i verksamheterna efter projektets
avslut. Medverkande verksamheter som fortsatt bedriver arbete med
Reactas modell har regelbunden kontakt med Reacta flera gånger per år
och lämnar kvartalsberättelser samt får friskvårdsbidrag utbetalt av
Reacta.
	95

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

BLING: BLING Inkubator

Projektets syfte var att utveckla metoder för att stärka ungas företagsamhet och entreprenörskap i Järvaområdet genom att etablera en inkubator, av och med unga. Genom projektet etablerades en fysisk inkubator i Kista, med möjlighet till rådgivning. Under projektet deltog drygt 400 ungdomar i inkubatorprogrammet och cirka 100 startups startade. Under projekttiden genomfördes föreläsningar, workshops och nätverksträffar. Projektet utvecklade nätverket Hållbart Järva som är ett nätverk mellan företagare och civilsamhälle.

Verksamheten har integrerats i permanenta strukturer och de metoder och arbetssätt som utvecklades i projektet har därmed kunnat fortsätta. En central del av projektet, föreningsinkubatorn Hållbart Järva, har fortsatt inom Changers Hub och deras plattform Nätverket. Det innebär att unga och lokala föreningar fortsatt får stöd i att utveckla sina idéer, stärka sitt ledarskap och bygga hållbara verksamheter. Eftersom modellen nu ingår i en etablerad organisation skapas även möjligheter att skala upp insatserna, så att fler unga och civilsamhällesaktörer kan ta del av stödet – både i Järva och på andra orter. På så sätt fortsätter projektets metoder, erfarenheter och strukturer att bidra till stärkt delaktighet, egenmakt och organisering bland unga och andra av Arvsfondens målgrupper.

Föreningen Adolf Fredriks musikklasser: Körcentrum UNG – sång för, med och av unga

Projektets syfte var att stärka och utveckla körsång för, med och av barn och unga på deras egna villkor, uppdelade i olika delprojekt. Projektet resulterade i flera delprojekt. I delprojektet Sjung med barnet! fick årskurs 4 från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta och Norrmalm genomföra 10 konserter för bebisar och deras vuxna. Delprojektet Barn sjunger för barn fokuserade på det unga ledarskapet och det musikaliska mötet mellan olika åldersgrupper genom att elever ur årskurs 8 i mindre ensembler skapade egna sångprogram för förskolebarn och framförde dessa på närliggande förskolor. Projektet undersökte hur barn i musikklass och barn som inte går i musikklass kan möta varandra och med den gemensamma sången som utgångspunkt få tillfälle att lära känna varandra och överbrygga gränser – såväl geografiska som sociala. Genom delprojektet Körfritids fick barn mellan 7 och 9 år pröva att sjunga, med högstadieelever som ledare. I delprojektet Körcentrum Ung samlades elever, lärare och skolledare från musikklasser i Sverige i ett nationellt nätverk för att värna, stärka och utveckla verksamheten, lyfta musikklasselevernas tankar, stötta det unga ledarskapet, sprida egna och andras goda exempel samt erbjuda fortbildning.

Projektet Barn sjunger med barn, har fortsatt, nu tillsammans med Kungliga Musikhögskolan. Körfritids på Adolf Fredriks musikklasser i Farsta har också arrangerats under ett lov, där lågstadieelever från olika skolor fått möjlighet att komma och sjunga tillsammans med lärare från Adolf Fredriks musikskola.

Kultur och kvalitet (KoK): Avtryck – Att mötas i skapande workshops

Projektets syfte var att, tillsammans med personer med funktionsvariationer, ta fram och hålla utbildningar för yrkesverksamma personer inom offentlig sektor och service, särskilt sjukvårdspersonal, personal inom färdtjänst, blåljuspersonal och boendestödjare. Detta för att öka kunskapen och stärka förståelsen för målgruppen i akuta eller svåra situationer. Under projekttiden utbildades ett tjugotal personer med funktionsvariation till workshopsledare. Projektet utvecklade ett fortbildningskoncept som nådde fler än 1000 personer. Ett utbildningsmaterial i både tryckt och digital form togs också fram.

Verksamheten har fortsatt och personer från målgruppen genomför workshops, föreläsningar och nätverkande i Stockholm och Östersund.

Malmö mot Diskriminering: Rätt på riktigt – För elevers rätt till en tillgänglig skola

Projektets syfte var att barn och unga med funktionsnedsättning ska få de insatser de har rätt till i skolan och få sina rättigheter tillgodosedda. Projektet tog fram en hemsida och utvecklade och spred ett rådgivningsmaterial som gör det möjligt för elever, vårdnadshavare och andra aktörer att själva begära stöd och upprättelse. Vidare genomfördes webbinarier och utbildningar om hur materialet kan användas i praktiken. Under projekttiden planerade och genomförde man tillsammans med målgruppen upprättelseaktioner gentemot flera olika huvudmän. Tre olika metoder för att föra elevernas talan gentemot skolhuvudman prövades. Under projekttiden utbildades också jurister för att kunna driva fall där elever hade diskriminerats på grund av bristande tillgänglighet.

Efter projektslut används den hemsida som togs fram av projektet nationellt. Det rådgivningsmaterial om bristande tillgänglighet som togs fram och delades med antidiskrimineringsbyråer nationellt har också fortsatt att användas. Metoder som togs fram för upprättelse används inom den ordinarie verksamheten.

Halmstad kommun: LIV – Lärande för Insikt om Välmående

Projektets syfte var att, tillsammans med elever på Kattegattgymnasiet, ta fram ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i evidensbaserad kunskap om hjärnan, för att därigenom minska den psykiska ohälsan, stärka skolresultaten och bidra till en pedagogik som utgår från kunskap om hjärnans funktioner. Målgruppen, tillsammans med forskare, skulle leda processen och ta fram den metod som bäst lämpar sig för målgruppen. Genom projektet fick elever, lärare, skolpersonal och vårdnadshavare ökad kunskap om hjärnhälsa och hur den påverkar kunskapsutvecklingen hos dem. Elever utvecklade skolmiljöer och funktioner som stärker elevhälsan på skolan, tillsammans med skolans personal. Kunskaper och erfarenheter integrerades i Kattegattgymnasiets verksamhet, bland annat i undervisning, elevhälsoarbete, administration, bibliotek samt genom olika trygghetsskapande aktiviteter.

Metoderna som togs fram i projektet lever vidare på skolan och har även spridits till nya elever och andra externa aktörer. Det finns en fortsatt

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

efterfrågan bland elever på hur de hanterar sin studiesituation. Föreläsningar har fortsatt att genomföras.

Suicide Zero: Livsviktiga snack i skolan

Projektets syfte var att anpassa och utveckla den befintliga metoden Livsviktiga snack så att den även kan användas i skolan för barn i åldern 9–12 år, med eller utan funktionsnedsättning. Projektet tog fram ett läromedel, Livsviktiga snack i skolan. Materialet bygger på kunskapen om att barn som kan prata om känslor mår bättre, löper mindre risk för depression och suicid i framtiden, och är mer benägna att söka stöd och hjälp när de inte mår bra.

Läromedlet har fått bra spridning i landet efter projektslut och det finns ett fortsatt stort intresse för materialet från nya skolor. Föreningen följer upp arbetet med de skolor som arbetar med läromedlet genom digitala nätverksträffar.

Unga innovatörer: Innov8 – Unga innovatörer

Projektets syfte var att tillsammans med målgruppen och lärare vidareutveckla grundskolans metod Finn Upp och anpassa metoden efter gymnasieskolans styrdokument. Projektet tog fram en metod och lärarhandledning – Innov8. Pilotskolor i flera regioner testade metoden och under projekttiden presenterads metod och material på mässor.

Det utbildningskoncept – Innov8 – som togs fram i projektet har fortsatt att genomföras med målgruppen. Materialet är tillgängligt via föreningens hemsida. Unga innovatörer har fortsatt att sprida Innov8 till målgruppen genom föreläsningar och workshops.

Studieförbundet Vuxenskolan: Min karriär!

Projektets syfte var att ta fram en modell som introducerar unga 13–17 år som lever i utsatta miljöer, till olika yrken. Genom yrkesintroduktion, upplevelser och miljöbyten ville projektet förebygga riskerna för rekrytering in i gängkriminalitet och motverka destruktiva livsval på Järvafältet. I projektet deltog drygt 130 ungdomar. Mer än 70 upplevelsebaserade aktiviteter och workshops genomfördes, där deltagarna fick lära sig om olika yrken, träffa förebilder och utforska karriärmöjligheter och nya branscher. Samarbetsorganisationer från både näringslivet och offentlig sektor, däribland Fryshuset, Blåljus (brandkår, polis och Säpo), idrottsföreningar, Försvarsmakten, Försäkringsbolag och Skansen, möjliggjorde detta. Projektet genomförde effektmätningar där målgruppen fick besvara en enkät före deltagande i programmet och därefter skedde en uppföljning vid programmets avslut. Resultatet visade att deltagarna fått ny kunskap om olika yrken, samt ökad förståelse för möjliga karriärvägar.

Flera delar inom programmet används i olika verksamheter inom Fryshuset. Den uppsökande delen finns idag inkorporerad inom Fryshusets grundskola och via fritidsledare i Fryshuset Husby, samt inom verksamheten 180 grader där man söker upp och motiverar unga att delta på inspirationskvällar. Studiebesök på arbetsplatser sker via ett projekt som heter FRAMTID som bygger på projektets metod och som finansieras av

näringslivet. Projektet har utvecklats till att erbjuda direkt mentorskap	Skr. 2025/26:299
mellan tjänstemän och unga från Husby, ett socioekonomiskt eftersatt	Bilaga 3
område.
Ideella föreningen Civilisationen: Solidariskt entreprenörskap
Projektets syfte var att, tillsammans med unga upp till 25 år som varken
arbetar eller studerar, testa och utveckla en metod för socialt entreprenör-
skap. Projektet utvecklade en ny metod i form av en utbildningsvecka där
ungdomar ges större utrymme att själva bestämma över sin utveckling.
Metoden kallas Solidariskt entreprenörskap. Under projekttiden utbildades
ett femtontal delprojektledare från målgruppen och arrangerade utbild-
ningsveckor för unga. Projektet tog också fram en metodbok.
Metoden som utvecklades under projekttiden lever vidare. Eda
kommun, som föreningen samarbetar med genom IOP (idéburet offentligt
partnerskap), använder delar av metoden. Föreningen använder också
metoden i andra projekt som man genomför, bland annat tillsammans med
Region Värmlands olika avdelningar.
Fair Action: Use your influence – Från köphets till sluten krets
Projektets syfte var att, tillsammans med Sveriges Ungdomsråd,
kommuner, forskare, experter och ideella organisationer, stötta ungas
engagemang kring cirkulär ekonomi, företagsansvar, så kallad green-
washing och slow fashion, för att därigenom öka målgruppens framtidstro
och välmående. Efter tester med unga och fritidsledare tog projektet fram
en aktivitetsbank som gjordes tillgänglig på föreningens hemsida, samt en
workshopserie. Under projekttiden genomfördes bland annat träffar,
kampanjdagar och andra påverkansaktiviteter, liksom aktiviteter för att
sprida materialet. En viktig del i projektet var att utbilda fritidsledare i
projektets frågor. Utbildningar genomfördes på fritidsgårdar, genom
digitala utbildningspass och på forum där fritidsledare deltog i kompetens-
utveckling.
Projektets metod och verktyg finns fortsatt tillgängliga på föreningens
hemsida och används i dialog med skolor och fritidsgårdar. Efter projekt-
slut har projektets material och metoder även anpassats och använts för en
bredare målgrupp.
Helsingborgs stad: Snacka om livet (SOL) för en bättre existentiell
hälsa
Projektets syfte var att utveckla en modell för att skapa bättre förutsätt-
ningar för unga till god existentiell hälsa, tillsammans med ungdomar i
verksamheter i civilsamhället och kommunala verksamheter i Helsingborg
och Landskrona. Projektet tog fram en verktygslåda med lättillgängligt och
konkret material för att möjliggöra för barn och unga att prata om livet.
Materialen i verktygslådan gjordes digitalt tillgängliga för gratis
nedladdning och spreds brett, bland annat till skola, bibliotek, elevhälsa
och fritidsverksamhet, samt tidigt förebyggande arbete för barn och unga.
Snacka om livet, genom grupper och lektioner, genomfördes också under
projekttiden.
	99

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

100

Det material och de arbetsmetoder som togs fram inom projektet har implementerats som en del av den ordinarie verksamheten, både i Helsingborgs bibliotek och i elevhälsans kuratorsgrupp. Den verktygslåda med samtalsmaterial för barn och unga som utvecklades i projektet har fått en bred spridning och fortsätter att användas och spridas genom en överenskommelse med Ing-Marie Wieselgrens stiftelse, som möjliggör nationell spridning.

Hushållningssällskapet Västra: MatGlad 2.0

Projektets syfte var att utveckla MatGlad 2.0, ett pedagogiskt stöd i form av en receptapplikation för personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Projektet vidareutvecklade och lanserade receptappen MatGlad 2.0 tillsammans med målgruppens fokus, referens och styrgrupper. Den nya MatGlad-appen innehåller cirka 200 recept samt tre olika specialkostvarianter. Marknadsföringsmaterial producerades och appen marknadsfördes genom deltagande på mässor, seminarier och i sociala medier.

Den receptapp, MatGlad 2.0, som togs fram inom projektet, är fortsatt tillgänglig som app eller i webbversion.

Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, DART – Kommunikations- och dataresurscenter: KomBo – Kommunikationsstöd till personer med kommunikativa svårigheter i boende och daglig verksamhet

Projektets syfte var att utveckla en modell för implementering av evidensbaserat kommunikationsstöd och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i LSS-verksamheter. Detta skulle öka möjligheterna för personer med nedsatt kommunikationsförmåga att få sina rättigheter tillgodosedda i sitt boende eller vid sin dagliga verksamhet. Projektet tog fram ett utbildningspaket med sju olika teman. Utbildningstillfällena leddes av KomBo-vägledare som rekryterades direkt från verksamheterna. Innan vägledarna höll i utbildningar gick de en vägledarutbildning. Projektet genomfördes av DART – Kommunikations- och dataresurscenter, i samverkan med Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet FUB. I projektet medverkade även privata och offentliga LSS-anordnare över hela landet.

Samtliga de utbildningar som utvecklades under projekttiden har fortsatt. Kunskapsstöd och kommunikationsstödjande material finns fortsatt fritt tillgängligt digitalt. Utbildningen till KomBo vägledare har fortsatt och är efterfrågad. De utbildade vägledarna genomför KomBo- utbildningar för personal i sin verksamhet och utbildningarna utvärderas av deltagarna.

Kulturskolan i Rimbo: MentorsUtveckling Med Integrerad Kulturverksamhet – MUMIK

Projektets syfte var att ge möjlighet för alla, oavsett funktionsvariationer, att aktivt delta i, och utvecklas, inom olika kulturaktiviteter genom att varaktigt bredda utbudet inom daglig verksamhet. Projektet utvecklade, tillsammans med målgruppen, en kulturverksamhet som riktar sig till

målgruppen inom daglig verksamhet. Under projekttiden skapades två	Skr. 2025/26:299
föreställningar som spelades i Rimbo.	Bilaga 3
Verksamheten MUMIK har fortsatt som en permanent verksamhets-
form. Utöver den ordinarie verksamheten finns ett scenkonstkollektiv som
är tillgänglig för bokningar och erbjuder scenkonst både inom kommunen
och utanför.
Vägen ut! – kooperativens intresseförening: Vägen ut! Aspektra
Projektets syfte var att skapa arbetstillfällen för personer med
neuropsykiatriska funktionedsättningar. Genom projektet skulle ett arbets-
integrerande socialt företag inom IT-området startas upp där målgruppen
får arbetsträning och anställning. Projektet utvecklade ett företagskoncept
med en cirkulär och hållbar affärsmodell. Ett arbetsintegrerande socialt
företag i Mölndal startade där målgruppen kunde arbetsträna och anställas,
med tjänster inom IT.
Det sociala företaget har levt vidare med tre anställda och det finns
fortsatt deltagare från målgruppen.
Studiefrämjandet Uppsala Västmanland: VoxVigor riks
Projektets syfte var att, tillsammans med personer med psykisk ohälsa, ta
fram en webbaserad tidning om frågor som berör målgruppen själva,
anhöriga och professionella aktörer runt målgruppen. Projektet skulle
vidareutveckla erfarenheterna från det tidigare lokala arvsfondsprojektet
VoxVigor. Genom projektet fick den lokala tidningen VoxVigor nationell
spridning med flera lokala redaktioner. En metod med tillhörande studie-
material togs fram under projekttiden.
Nättidningen Vox Vigor finns kvar och flera som arbetat inom projektet
har fortsatt att jobba ideellt med tidningen. Studiefrämjandet Mälardalen
har bidragit med en digital studiecirkel för att kunna ha redaktionsmöten
med målgruppen och har också en skrivarverkstad på distans för samma
målgrupp. Personer ur målgruppen har spridit kännedom om Vox Vigor
genom egna nätverk och bloggar. Projektets tidigare samarbetspartner
Riksförbundet för social och mental hälsa har bidragit ekonomiskt med en
workshop för målgruppen. Studieförbundets tidigare samarbetspartner i
Norrland kommer att fortsätta sitt arbete med att sprida kännedom om Vox
Vigor.
Stiftelsen Fryshuset: Skate Nation
Projektets syfte var att utveckla, dokumentera, formalisera och sprida
Skate Nation-metoden på tre nya geografiska platser i Sverige.
Målgruppen för projektet var barn och ungdomar i åldrarna 7–20 år, med
fokus på de som söker eller har fått uppehållstillstånd och/eller inte har
svenskfödda föräldrar. Metoden blandar skateboardåkning med inslag som
syftar till att stärka målgruppens språkutveckling och integration. Under
projekttiden startades verksamhet upp och bedrevs på tre platser: Järva,
Eslöv och Borlänge. Ett metodmaterial i form av en ”Tool Box”, som
beskriver hur man kan starta upp en liknande verksamhet, baserat på
lärdomar från projektet, togs fram. Enligt stiftelsens effektmätning
upplevde målgruppen att verksamheten hade haft en positiv inverkan på	101

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

102

deras känsla av sammanhang och sociala nätverk och att de hade funnit ett nytt fritidsintresse som stärker dem fysiskt och psykiskt.

Den ”Tool box” som togs fram i projektet har fortsatt att användas på fler platser där nya Skate Nation har startat upp, och även som grund för projekten Snow Nation och Blue Generation, som använder snowboard respektive vattenidrott som verktyg för inkludering av målgruppen.

RFSU Stockholm: Kan vi prata?

Projektets syfte var att utveckla material, metoder och sammanhang för förtroendefulla samtal om barns och ungas sexuella hälsa för föräldrar och andra omsorgspersoner. Tillsammans med ungdomar skulle projektet skapa ett kreativt arbete kring sex och relationer. Målgruppen var barn och unga i åldern 9–18 år. Projektet tog fram material i form av föreläsningar, en serie strukturerade samtalsträffar/studiecirklar, filmer, poddar och en bok, som behandlar teman om ungas sexuella hälsa och hur vuxna kan vara ett stöd. Materialet utvecklades i nära samarbete med barn och unga, samt i dialog med experter, organisationer och forskning. Projektet upprättade även ett samarbete med organisationer som arbetar med föräldraskapsstöd och erbjöd kunskap, utbildning och material om hur föräldrar kan främja ungas sexuella hälsa. Detta genom att genomföra kompetenshöjande föreläsningar, bidra med sakkunskap i textproduktion och framtagande av utbildningar.

Föreningen har fortsatt att genomföra föräldraföreläsningar. De studiecirklar för föräldrar som utvecklades i projektet har fortsatt att genomföras och det material som togs fram har fortsatt att användas i föreläsningar, studiecirklar och andra sammanhang.

Länsföreningen FUB i Uppsala län: Relationer som funkar

Projektets syfte var att skapa bättre förutsättningar för nära relationer för personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller autism. Projektet tog fram en kognitivt tillgänglig och trygg social app – DigiVi – som möjliggör nya relationer och digital inkludering, samt skapar förutsättningar för målgruppens lärande och kunskapande även i den digitala världen. Vidare utvecklades och lanserades en digital resursbank, med material för lärande, information om relationer, DigiVi och projektet.

Insamlingsstiftelsen Relatability har bildats för att arbeta vidare med projektets frågor. Stiftelsen förvaltar insikterna från projektet genom resursbanken relationersomfunkar. se och genom att fortsätta utbilda kommuner, myndigheter och regioner. Den sociala appen DigiVi finns fortsatt kvar och har drygt tusen användare ur målgruppen, varav ungefär hälften är regelbundet aktiva. Vidare finns 330 DigiVi-ombud i cirka 150 samarbetsorganisationer (främst kommuner) över hela landet. Flera samarbetsorganisationer fortsätter med verksamhet som startats som en del av projektet.

Sveriges Dövas Riksförbund: DigiDöv – digital guide för äldre döva

Projektets syfte var att tillsammans med samarbetsorganisationer öka äldre dövas digitala kunskaper genom att utbilda yngre döva volontärer. Projektet producerade över trettio instruktionsfilmer i form av DigiDöv-

guider som gjordes tillgängliga på förbundets webbplats. Vidare genom-	Skr. 2025/26:299
fördes introduktionskurser och workshops på fem orter.	Bilaga 3
Förbundet har fortsatt med DigiDöv-kurser och en utvärdering av
läromaterialet genomförs.
Kramfors Motorsportklubb: Motorgården Young Wheels
Projektets syfte var att starta en motorgård för ungdomar och personer med
funktionsnedsättning i Kramfors. På motorgården skulle målgrupperna
exempelvis kunna skruva med bilar, umgås, spela spel samt gå
utbildningar. En särskild metod, ”Kramforsmodellen”, som bygger på att
deltagarna successivt tar större ansvar för olika delar av projektets
aktiviteter, skulle tas fram och testas under projekttiden. Projektet
utvecklade Kramforsmodellen och samarbeten mellan föreningsliv,
näringsliv, Kramfors kommun, polis, räddningstjänst och kvinnojouren.
Genom projektet skapades en inkluderande miljö för unga med
funktionsnedsättning. Ett samarbete med LSS-enheten resulterade i att
personer med funktionsnedsättning kunde arbeta som funktionärer vid
evenemang. Elever med anpassad studiegång engagerades i projektet.
Under projekttiden genomfördes flera evenemang och studiebesök, och ett
spridningsarbete till Härnösand och Sundsvalls kommuner. Projektet
fokuserade särskilt på att öka andelen tjejer i verksamheten och att sänka
trösklarna för unga från olika socioekonomiska bakgrunder att medverka.
En ny förening skapades, ”Young Wheels Norrland – Vi Unga” driven av
målgruppen.
Föreningen Young wheels har fortsatt att driva Motorgården i egen regi.
Studieförbundet Vuxenskolan: Svea på Stolfabriken
Projektets syfte var att äldre personer skulle intervjua andra äldre om deras
tidigare yrkesliv. Berättelserna skulle dokumenteras i filmer. En studie-
handledning skulle tas fram för att kunna användas i studiecirklar och
samtalsträffar för målgruppen. Under projekttiden producerades 12 filmer
i 10 av länets kommuner och ett tjugotal poddavsnitt. Totalt medverkade
36 samtalsgrupper i projektet och 17 samtalscirklar genomfördes.
Studiecirklar på särskilda boenden och mötesplatser har fortsatt.
Filmerna som framställdes under projekttiden har fortsatt att visas och
används för samtalsinspiration, av samverkande föreningar i länet.
Filmerna finns även tillgängliga på Mediacenter och Youtube. Poddarna
finns också kvar att ta del av. Jönköpings läns museum arkiverar alla
filmer.
FC Bellevue: GåBoll
Projektets syfte var att främja social gemenskap och god hälsa hos personer
med Parkinsons sjukdom genom att kombinera och anpassa Gå fotboll och
Frame fotboll till målgruppen. Projektet var verksamt i Lund, Helsingborg,
Ystad och Malmö. Under projekttiden utvecklades målgruppsanpassade
övningar för personer med Parkinsons sjukdom, samt anpassade spel-
regler. Vidare tog projektet fram en hemsida, ett informations- och instruk-
tionsmaterial, metodstöd, samt filmer.	103
	103

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

104

Grupperna har fortsatt och det har även startat upp nya grupper efter att projektet avslutats.

Löparakademin: Run For Office

Projektets syfte var att tillsammans med ungdomar utveckla Run for Office, en innovativ plattform för samhällsengagemang och demokrati. Målgruppen för projektet var ungdomar i åldern 15–20 år. Projektet genomförde ett antal aktiviteter utifrån projektets syfte, bland annat Run For Office Academy där drygt 280 deltagare utbildades, mentorprogrammet Pay it Forward som matchade ihop närmare åttio mentorpar, Run N´ Talk, som kombinerade träning och inspiration, samt politiska dialoger för unga av unga (s.k. Trackside sessions) mellan unga och makthavare.

Run for Office har blivit en permanent verksamhet och har sedan projektslut genomfört åtta program i fyra olika städer där 200 ungdomar deltagit i utbildningen och kommer fortsätta spridas till andra städer. Ett alumninätverk har fortsatt vara aktivt.

MÄN för Jämställdhet: Pappor i separation

Projektets syfte var att ta fram metoder och material för att stötta barn och pappor i en separationsprocess. Projektet utvecklade och lanserade en plattform för stöd till pappor. Under projekttiden genomfördes utbildningar för både pappor och pappagruppsledare. Projektet implementerade metoder för att identifiera pappor som behöver extra stöd och där det finns våld i familjen. Vidare tog man fram rutiner för att stödja och hänvisa pappor med extra behov. Under projekttiden genomfördes föreläsningar, utbildningar och samtal med cirka 6 000 yrkesverksamma som arbetar med barn och föräldrar. Projektet nådde över 300 pappor i konfliktförebyggande och föräldrastödjande insatser. Vidare deltog 120 pappor i samtalsgrupper. Projektet nådde barn via workshops i skolor, där samtalen fokuserade på föräldraskap, pappor och separation. Under projekttiden producerades filmer där pappor och barn samtalar om separation, ensamhet och omsorg. Filmerna togs fram av unga i samarbete med killar.se och Liv1/Fryshuset.

Projektets resultat har fortsatt att användas för att sprida kunskap och påverka arbetet med jämställt föräldraskap och stöd till barn vid separation. Samtalsgrupper för separerade pappor har fortsatt inom föreningen som ett lågtröskelstöd där pappor delar erfarenheter och stärker sitt föräldraskap. Stödplattformen pappor. se har levt vidare och erbjuder information, råd, stöd och pappagrupper över hela landet. Metod- och utbildningsmaterialet som togs fram under projekttiden har fortsatt användas i föreningens utbildningar för yrkesverksamma som möter föräldrar i separation.

Bureå församling: Med gemensamma krafter arbetar vi

Projektets syfte var att skapa meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Projektet utvecklade en mötesplats för målgruppen och en volontärverksamhet som stöttar målgruppen. Vidare startades ett socialt företag med caféverksamhet och lokalvård där personer ur målgruppen kan få anställning.

Både mötesplatsen och det sociala företaget har fortsatt sina verksam-	Skr. 2025/26:299
heter efter projektslut.	Bilaga 3
Föreningen Urkraft: Future Lab
Projektets syfte var att stötta unga som varken arbetar eller studerar in i
arbete och utbildning. Projektet utvecklade aktiviteter för unga som varken
arbetar eller studerar, däribland en social mötesplats för spelande, kreativa
workshops med olika typer av skapande, friskvård samt framtidsplanering
kring utbildning och arbete. Under projekttiden gjorde målgruppen ett
flertal studiebesök kopplade till utbildning och arbete. Av projektets totalt
120 deltagare fortsatte 25 personer till arbete eller studier, fem personer
återgick till skolan, och 50 personer testade praktik.
Samarbetet med it-företaget Ductus, som erbjuder lärlingsplatser med
handledning, har fortsatt efter projektslut och en mötesplats för
målgruppen erbjuds varje vecka. Caféet och mötesplatsen The Jörney
startade i samband med projektets avslut och drivs av en av dem som
jobbade i projektet och några volontärer från projektet. Som ett resultat av
projektet har föreningen också startat upp ett gamingcafé och en
mötesplats i Jörn som erbjuder café, social mötesplats, hantverksskapande
och gamingaktiviteter och som drivs av personer som arbetade i projektet
tillsammans med några volontärer från projektet.
Bara vanlig hälsa: Rörelseglädje på daglig verksamhet
Projektets syfte var att öka den fysiska aktivitetsnivån för målgruppen
personer med funktionsnedsättning. Projektet tog fram en anpassad variant
av metoden Bara Vanlig, riktad till daglig verksamhet. Under projekttiden
genomfördes utbildningsinsatser i tre kommuner.
De kommuner som projektet samarbetade med har tagit över förvalt-
ningen av modellen i sina verksamheter och har fortsatt att implementera
modellen.
Community Art Lab Sweden: Livet Bitch! Scenkonst
Projektet syfte var att etablera ett nationellt nätverk med en digital
plattform för ung ”community art” för att utbyta erfarenheter och
kunskaper mellan ungdomsdrivna lokala ”communities”, professionella
kulturutövare och institutioner. Genom projektet utvecklades den digitala
plattformen CALS.se och fylldes med konstnärliga verk från fyra regioner.
Verken gjordes även tillgängliga och spreds i andra forum, i skolor, på
festivaler, biografer samt på utbildningsdagar och konferenser. Alla verk
gjordes i enlighet med ”community art”-metoder där unga medskapare
mötte professionella konstnärer i gemensamma processer, med slutmålet
konstnärligt verk. Ungdomar från de olika landsdelarna möttes, digitalt
och fysiskt, och utbytte idéer och erfarenheter. Under projekttiden
publicerades också ett process- och metodmaterial för andra som vill
fördjupa sig i metoder och verktyg inom ”community art” eller få tips
kring involvering av unga människor i olika verksamheter.
Samtliga samverkanspartners har fortsatt arbeta och utveckla sitt
medskapande arbete med målgruppen unga 13–25 år för att producera verk
för CALS.se.	105

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

106

Sveriges Orkesterförbund: Open Stage & Mind

Projektets syfte var att ge stöd till blivande yrkesmusiker i åldern 18–25 år, för att öka det psykiska välbefinnandet och skapa trygghet i den konkurrenssituation som upplevs under tiden de etablerar sig på arbetsmarknaden. Projektet nådde ett stort antal unga musiker genom skolbesök, coachning, workshops, kurser och events, för att ge målgruppen kunskap och verktyg att bättre hantera press, nervositet eller ohälsa kopplat till musikutövandet. Projektet tog fram appen Open Stage & Mind och metodboken Open Stage & Mind.

Metodmaterial, främst bok och app, har fortsatt att användas på flera musikutbildningar och har spridits till unga över hela landet. Unga når förbundet via förbundets sociala medier och hemsida som förbundet har fortsatt att förvalta. Vidare har förbundet fortsatt att erbjuda grupp- och individcoachning till unga och aktivt hjälpa unga att hitta in i orkestrar.

110–2021 Narva Boxningsklubb: Vårdkompletterande träning för Parkinsonsjuka hemma och i klubb

Projektets syfte var att nå personer med Parkinsons sjukdom, som på grund av medicinska eller fysiska problem har svårt att ta sig till en lokal för att träna boxning. Med digital videokonferensteknik skulle deltagarna ges förutsättningar att kunna träna hemifrån. Genom projektet erbjöds Parkinsonsjuka i hela Sverige en möjlighet att delta i projektets aktiviteter på distans digitalt (t.ex. i hemmet eller i en samlingslokal) för att få både fysisk och kognitiv träning i en social miljö.

Efter projektslut har verksamheten fortsatt och föreningen erbjuder flera videobaserade träningstillfällen i veckan till såväl hemmatränande som till några boxningsklubbar.

Posithiva Gruppen: 3P-Posithive Pregnancy Peers

Projektets syfte var att bygga upp ett nationellt nätverk av stödpersoner för gravida kvinnor med hiv enligt den engelska förlagan 4 M/Mentor Mothers. Projektet genomförde två nationella stödpersonsutbildningar och tog fram en utbildningsmanual. Projektet fram ett formulär som stödpersonerna fick fylla i efter varje stödsamtal. Under projekttiden pågick ett kontinuerligt arbete med att nå ut till personer i behov av stöd. Projektet producerade foldrar på sex språk till målgruppen som är i behov av stöd, samt foldrar till potentiella stödpersoner. En manual och informationsmaterial som vänder sig till yrkesverksamma togs också fram av projektet. Under projekttiden producerades även en film som handlar om projektet och om hiv, graviditet och peerstöd.

Metodmaterialet, inklusive filmen, har fortsatt användas och spridas. Det finns också fortsatt stödpersoner som kan ge personer stöd vid behov.

LajvVerkstaden Sverige Ekonomisk Förening: Autistisk Fantasi

Projektets syfte var att tillsammans med barn och unga med autismspektrumdiagnoser ta fram pedagogiska verktyg för lajv där fokus ligger på interaktivitet, lärande och fantasi. Projektet tog fram en metod där lajv kan användas i pedagogisk verksamhet. Projektet genomförde flera lajv-

workshops och testade pedagogiska lajv med elever. Under projekttiden	Skr. 2025/26:299
utvecklade och testade man nya pedagogiska verktyg, bland annat	Bilaga 3
berättelsekortlekar och bildstöd, som spreds till skolor och intresse-
organisationer. Genom referensgrupper, föreläsningar och samtal på
konferenser kunde projektet sprida metoder som fungerar för autistiska
individer och personer med andra typer av neuropsykiatriska diagnoser.
LajvVerkstaden har fortsatt arbeta med målgruppen i ordinarie
verksamhet, genom fler och fortsatta projekt inom resursskolan. Metoder
och anpassningar från projektet har tagits med in i andra projekt utanför
resursskolor, i skolor eller på fritids. Föreningen har fortsatt samarbeten
med de skolor som var med i projektet. Berättelsekortlekar har fortsatt
spridas till skolor som föreningen har besökt.
Awesome people: Keys 2 Sustainable Development Goals
Projektets syfte var att låta unga mellan 16 och 20 år ta del av, och sprida
kunskap om, de globala målen och Agenda 2030. Detta skulle göras genom
så kallade escaperum, en flyttbar fysisk konstruktion, ett för varje globalt
mål i Agenda 2030. Under projekttiden tog målgruppen fram lärandemål
och skapade ”escaperooms” för de globala målen. De globala målen
sammanfattades och projektet genomförde spridningsaktiviteter där
målgrupp och pedagoger fick testa olika ”escaperooms”.
Föreningen har fortsatt använda de lärande escaperummen i föreningens
aktiviteter med unga.
Lesbisk makt: Lesbisk Plats – Ung lesbisk organisering i landsbygd
Projektets syfte var att utveckla och testa nya sätt att skapa mötesplatser,
både fysiska och digitala, för målgruppen unga hbtqi-personer, för att de
ska kunna leva ett meningsfullt liv i landsbygd. Genom projektet skapades
en digital plattform och ett metodmaterial för att ge stöd till målgruppen
att starta egna arrangemang och genomföra träffar. Genom flertalet
samarbeten med bland annat bibliotek och fritidsgårdar kunde projektet
sprida den metod som togs fram i projektet. Under projekttiden startade
lokala initiativ och träffar på flera olika orter, drivna av målgruppen.
Det fysiska och digitala metodmaterialet är implementerat i föreningens
verksamhet och har fortsatt att användas i den ordinarie verksamheten.
Många av de arrangörer som deltog under projekttiden har fortsatt
genomföra aktiviteter för målgruppen, och det har även tillkommit nya
unga arrangörer och deltagare, vilket gör att föreningen fortsatt når ut till
målgruppen. Den primära målgruppen främjas fortsatt av det nätverk som
byggdes upp under projekttiden. Det digitala forumet som skapades under
projekttiden har levt vidare, och nya medlemmar har anslutit löpande.
Många av projektets deltagare är också engagerade i föreningen, bland
annat genom att sitta i styrelsen, och många har också engagerat sig i andra
föreningar i civilsamhället.
Stiftelsen K. A. Almgren sidenväveri & museum: Väva in
Projektets syfte var att tillsammans med elever och lärare från olika skolor
och museipersonal utforma skolprogram kopplade till skolans kursplaner
och Agenda 2030. Genom projektet skapades fyra skolprogram i	107

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

108

samverkan med fem skolor, som införlivades i museets ordinarie skolverksamhet. Projektet tog även fram en skrift om arbetssättet och en manual för hur ett museum, en hembygdsförening eller skola kan gå tillväga om man vill arbeta med metoden.

Skolprogrammen har implementerats i stiftelsens löpande verksamhet och finns tillgängliga för bokning. Stiftelsen har fortsatt sprida projektets metoder löpande efter projektslut, genom besök och föreläsningar. Mottagare har varit andra museer, föreningar, företag och verksamma inom skolan.

Linköpings Parasportförening: Life in Motion

Projektets syfte var att vuxna personer med medfödda och/eller förvärvade skador och sjukdomar som ger rörelsenedsättningar, efter sjukvård och rehabilitering ska kunna delta i regelbunden egen träning. Projektet tog fram ett program för träning och genomförde sociala aktiviteter för personer i målgruppen. Personer ut målgruppen deltog i träning, fick ökad koordination och motorik samt ett stärkt självförtroende.

Den verksamhet som utvecklades under projekttiden finns fortsatt kvar. De fysiska aktiviteterna är ledarledda och anpassade för målgruppen. Fortsatt rekrytering sker genom besök på regionens mottagningar och metoden har spridits till mottagningar i Region Östergötland, Linköpings kommun och inom funktionsrättsrörelsen regionalt. Samarbetet med flera mottagningar inom Region Östergötland under projektet lever kvar och möjliggör en stadig nyrekrytering.

MiM Kunskapscentrum: Arbete RÄTT FRAM

Projektets syfte var att ge stöd till nyanlända ungdomar så att de klarar av sina studier och kommer in på arbetsmarknaden. Målgruppen var nyanlända ungdomar i åldern 17–21 år i Göteborg, Mölndal och Uddevalla. Under projekttiden genomfördes bland annat kartläggningar, individuell handledning och informationsspridning. Projektet stöttade drygt 500 personer ur målgruppen till anställning, både i grupp och individuellt. Projektet tog även fram en metodhandbok.

Ungdomsstödet har levt vidare som en del av verksamhetens löpande verksamhet, och bygger på den metod som utarbetades under projekttiden som baseras på relationell kapacitet, där varje ung person möts utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Föreningen har fortsatt erbjuda individuellt stöd och även arrangerat öppet hus med handledare på plats, dit ungdomar kan komma spontant för vägledning, stöd i jobbsökande och uppföljning. Sedan projektets avslut har cirka 700 ungdomar stöttats att komma i arbete.

Funktionsrätt Sverige: EUPATI Sverige – en delaktig patient

Projektets syfte var att etablera en EUPATI-plattform i Sverige för att öka brukarnas/patienternas kunskaper och inflytande i vården. Inom projektet skulle patientföreträdare utbildas och verka för att öka målgruppernas delaktighet i vården, tillgodose deras behov av stöd och hjälpmedel, samt förbättra medicinering, behandling och biverkansrapporter. Projektet resulterade i en digital patientutbildning som togs fram tillsammans med

målgruppen. Tre filmer om forskning och utveckling av läkemedel och	Skr. 2025/26:299
medicinteknik producerades och gjordes tillgängliga på Youtube och på	Bilaga 3
projektets hemsida. Under projekttiden utvecklades samverkan mellan den
primära och sekundära målgruppen. Vidare tog projektet fram rekom-
mendationer om patientdelaktighet. Ett resultat av projektet var att
föreningen EUPATI Sverige bildades.
Föreningen EUPATI finns kvar och på föreningens hemsida finns den
kostnadsfria utbildningen riktad till patient, företrädare och närstående
som togs fram under projekttiden tillgänglig. Utbildningen har fortsatt att
användas och personer registrerar sig för den.
Vilhelminas Folkets Hus: Midnight Light – Unga Arrangörer
Projektets syfte var att, tillsammans med ungdomar i åldern 13–25 år, ta
fram en modell för hur unga i glesbygd kan engageras och aktiveras att
själva leda olika workshops, utbildningar och andra uppgifter i samband
med arrangemang. Projektet resulterade i en rad arrangemang, träffar och
kreativa workshops, för och av målgruppen. Ungdomarna genomförde och
planerade arrangemangen och fick egna verktyg och kunskaper för att
fortsätta arrangera på egen hand. En modell som sammanfattar lärdomarna
från projektet togs fram och spreds till andra kommuner under projekt-
tiden. Som ett resultat av projektet bildades föreningen Midnight Light –
Unga Arrangörer (MLUA) som gör det möjligt för unga att själva söka
bidrag, utvecklas som arrangörer och i sitt föreningsarbete.
Föreningen Midnight Light – Unga Arrangörer finns kvar och har
fortsatt sin verksamhet med regelbundna träffar för kulturintresserade barn
och unga, samt fortsatt genomföra några större musikarrangemang varje
år.
Föreningen KFUK-KFUM i Ystad: Tryggare Vardag – ett
metodutvecklingsprojekt av, för och med personer med Parkinsons
sjukdom
Projektets syfte var att stärka personer med Parkinsons sjukdom, fysiskt
och psykiskt, med fokus på olika falltekniker, samt bygga upp en regional
struktur mellan Parkinsonföreningarna och kampsportföreningarna i
Skåne. Projektet resulterade i att cirka 150 personer med Parkinsons sjuk-
dom aktivt deltog i projektets utvecklingsarbete. Målgruppen utökades
även under projekttiden till att omfatta seniorer. Projektet tog fram en
metodbok samt övningsfilmer som gjordes tillgängliga på projektets
webbplats. Erfarna ledare inom österländska sporter utbildades i projektets
metoder. Under projekttiden blev fokus alltmer på spridning och
utbildning av personal från vård och omsorg. Ett samarbetsnätverk med ett
trettiotal samarbetspartners och en regional struktur med Parkinson-
föreningar, seniorföreningar och andra föreningar i Skåne, Stockholm och
Gotland etablerades under projekttiden.
De träningsgrupper som etablerades under projekttiden har fortsatt sin
verksamhet på flera orter i Skåne och Stockholm. Grupperna erbjuder
fysisk träning, balansövningar och fallkompetens för äldre personer med
och utan Parkinsons sjukdom. Träningsgrupperna leds av lokalt
engagerade ledare som utbildats inom projektet. Vidare används metod-	109
	109

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

110

boken, som togs fram under projektet, som utbildnings- och inspirationsmaterial av både föreningar, vårdpersonal och anhöriga. Samarbeten med bland annat Länsföreningen Parkinson Skåne och andra seniororganisationer säkerställer att metoden och kunskapen fortsätter att spridas och komma målgruppen till nytta över tid.

Konstfrämjandet Bergslagen: Den Barnkonventionella lekplatsen

Projektets syfte var att med hjälp av konst och estetiska lärprocesser som verktyg utforska hur barn kan vara medskapare av lekmiljöer i det offentliga rummet, samt hur miljöer med högre lekvärden kan skapas. I projektet skulle flera lekmiljöer byggas tillsammans med barn i aktuella närområden. Målgruppen var barn upp till 12 år som deltog genom sina skolklasser. Projektet genomfördes med barn och elever på förskola, grundskola och anpassad grund- och gymnasieskola samt i samarbete med kommun och bostadsbolag. Genom projektet skapades fem nya lekmiljöprojekt på fem olika platser i Örebro och Kumla. Projekten utvecklades tillsammans med fem barngrupper, där barnen påverkade gestaltningen av miljöerna utifrån sina behov och önskningar. En metod för att arbeta systematiskt med konst och estetiska lärprocesser för att skapa inkluderande lekplatser togs fram och dokumenterades i vägledningsdokument och film.

De fem offentliga lekplatser som skapades i samarbete med olika barngrupper under projektet används av många barn. Projektets samarbetsparter Örebro kommun, Kumla kommun och Örebrobostäder har fortsatt att arbeta vidare med den metod som utvecklades inom projektet och har samskapande workshoppar med barn för att utveckla nya lekplatser.

Rädda Barnens Ungdomsförbund: Fathima

Projektets syfte var att stärka nyanlända flickor från 12 års ålder i Skåne och ge gruppen bättre förutsättningar till etablering i samhället. Projektet resulterade i metodutveckling, direkt stödverksamhet, påverkansarbete och kunskapsspridning. Ett tjugotal samtalsgrupper på åtta olika orter genomfördes och involverade 350 deltagare. Under projekttiden tog projektet fram en metod för samtalsgrupperna samt utbildningar för samtalsledare. Under projekttiden utbildades drygt 90 samtalsledare. Projektet tog fram Fathima-rapporten som lyfter målgruppens röster och erfarenheter. Rapporten spreds genom föreläsning och informationskampanjer till personer som kommer i kontakt med målgruppen. Målgruppens upplevelser av projektets insatser utvärderades under projekttiden. Under projektet bildades två lokalföreningar.

Metoden har fortsatt att spridas och användas för att främja målgruppen, med finansiering från andra aktörer, och används också inom organisationens övriga verksamhet. Även Fathima-rapporten har fortsatt att spridas. Personer ur målgruppen som utbildades under projekttiden har anställts på deltid för att fortsätta arbetet med metoden och finns representerade i organisationens nationella styrelse. De lokalföreningar som bildades genom projektet finns kvar och är fortsatt aktiva.

Upplandsstiftelsen: Träffpunkten flyttar ut

Projektets syfte var att öka välbefinnandet och hälsan hos äldre med funktionsnedsättning genom att etablera enkla och anpassade uteaktiviteter på träffpunkter och trygghetsboenden i Uppsala län. Under projektet fick målgruppen möjlighet att prova nya aktiviteter. Projektet arbetade även med att handleda och stötta personal på träffpunkter i planering av egna utomhusaktiviteter. Vidare anordnades utbildningstillfällen och inspirationsträffar för personal som ledde till ett förändrat arbetssätt. Ett nätverk av naturfaddrar som kunde ge introduktion till nya medarbetare och hålla arbetet med uteaktiviteter levande etablerades också. Projektets material gjordes tillgängligt på föreningens hemsida.

Heby kommun och Uppsala kommun har fortsatt att erbjuda aktiviteter i viss omfattning. I Uppsala finns fortsatt naturfaddrar med uppdrag att introducera nya medarbetare till utomhusaktiviteter. Föreningen ger fortsatt stöd och handledning samt träffar naturfaddrarna regelbundet. Det finns fortsatt utrustning att låna från Upplandsstiftelsen.

Sensus Studieförbund region Skåne-Blekinge: Svenska på Förskolan

Projektets syfte var att stärka barns språkutveckling och etablering i Sverige genom att utveckla ett nytt språkutvecklande digitalt verktyg för barn i förskoleåldern, i form av en app. Den primära målgruppen var barn som inte har svenska som modersmål, men projektet skulle involvera alla barn. Projektet resulterade i en app med olika teman, som inkluderar digitala övningar, låtar och sagor. Musiker och pedagoger arbetade delaktighetsbaserat på två förskolor, för att göra förskolebarn delaktiga i skapandeprocessen och ta fram innehåll till appen.

Appen finns för nedladdning och används i förskolor och på en del skolor.

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

Arbetskamraterna: Arbetskamraterna

Projektets syfte var att möjliggöra för personer med Downs syndrom och andra intellektuella funktionsvariationer att få jobb. Under projekttiden fick 15 personer en eller flera praktikplatser, varav fem fick anställningar. Projektet utvecklade en digital plattform och bedrev också påverkansarbete.

Den digitala mötesplattformen Arbetskamraterna har fortsatt att användas av arbetssökande med intellektuell funktionsnedsättning som ett verktyg för att skapa kontakter med arbetsgivare och hitta praktik- eller jobbmöjligheter. Skolor använder också plattformen för att hjälpa elever att hitta APL-platser (arbetsplatsförlagt lärande), och företag använder den för att erbjuda praktikplatser eller anställningar för personer i målgruppen. Genom detta fortsätter plattformen att främja inkludering, självständighet och delaktighet i arbetslivet även efter projektets avslut.

Lunds Fontänhus: Joint Attention

Projektets syfte var att stötta personer med psykisk ohälsa till en meningsfull vardag och hitta vägar in i sysselsättning. Under projekttiden medverkade 150 deltagare i kulturunderstödda rehabiliteringsaktiviteter

111

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

112

inom teater, musik, bildkonst och skrivande. Projektet genomförde teaterföreställningar, bildutställningar, öppen ateljé och körverksamhet. Genom publika föreställningar och utställningar fick över 2 500 personer (arbetsgivare och andra yrkesgrupper som möter målgruppen) en mer nyanserad och positiv syn på psykisk ohälsa och psykiska funktionsvariationer.

Projektet har blivit en enhet på Lunds Fontänhus och en mindre teatersalong har skapats där produktioner, workshops, och teaterträning presenteras för allmänheten och för föreningen, både lokalt och nationellt.

Stiftelsen Fryshuset: MyBrain 2

Projektets syfte var att tillsammans med målgruppen elever i grundskolans årskurser 6–9 utveckla metoder som verkar för bättre hjärnhälsa och lärande. Genom projektet skulle eleverna få en individuell verktygslåda med verktyg för en god hjärnhälsa och studieteknik. Projektet tog fram en metod för elever på högstadiet, som syftar till att utveckla vanor som gynnar såväl psykisk hälsa som studier. MyBrain-metoden består av ett kontinuerligt och systematiskt arbete som kan användas i klassrummet under läsåret. Med hjälp av diskussioner och övningar utvecklar elever och lärare ett gemensamt språk för hjärnhälsa och lärande.

Materialet används på minst fem högstadieskolor och främjar därmed fortsatt målgruppen ungdomar.

Hinton Golf Club: VISIH – Vi ser inga hinder

Projektets syfte var att göra golfsporten mer tillgänglig för personer med synnedsättning. Genom projektet tillgängliggjordes golf för personer med synnedsättning, bl.a. genom nya grupper och aktiviteter för personer med synnedsättning på flera golfklubbar och genom att sprida kunskap om paragolf via samarbeten med Synskadades Riksförbund (SRF), Svenska Golfförbundet och andra aktörer. Ett målgruppsanpassat stödmaterial togs fram. Genom prova-på-aktiviteter, spridningsaktiviteter och samarbeten med SRF och Svenska Golfförbundet kunde projektet rekrytera nya deltagare. Projektet utbildade projektambassadörer, caddies och ledsagare. Tränare och stödpersoner på de deltagande golfklubbarna utbildades för att ge rätt stöd till personer med synnedsättning.

De träningsgrupper som startade på fyra golfklubbar under projekttiden har fortsatt, liksom tävlingar både på klubbnivå och nationell nivå. Föreningen har startat lägerverksamhet för yngre med synnedsättning samt arbetar aktivt med olika aktiviteter för att få fler yngre med synnedsättning att intressera sig för golf. I föreningen har en paragolfkommitte skapats och föreningen har en paragolf caddie verksamhet så att spelare med synnedsättning ska kunna boka och få hjälp vid träning och spel. Både nationella och internationella samarbeten har utvecklats för att möjliggöra att personer med synnedsättning kan delta i aktiviteter och tävlingar.

Insamlingsstiftelsen Rapatac: Somewhere in Sandviken

Projektets syfte var att göra kultur och stadsutveckling mer tillgänglig och möjlig att påverka för barn och unga, genom ett stärkt barn- och ungdomsperspektiv. Målgruppen för projektet var barn och ungdomar i

åldern 10–18 år som bor i Sandviken med omnejd. Projektet samlade in	Skr. 2025/26:299
ungas idéer och åsikter om staden och sammanställde dessa till konkreta	Bilaga 3
förbättringsförslag som kan användas av kommunen eller andra aktörer
inför framtida ungdomsrelaterade initiativ i staden. Under projekttiden
arbetade projektet fram ett promenadstråk där urvalet gjordes genom att
utforska "Magiska platser och platser med historisk betydelse”, vilket
genomfördes genom föreläsningar, studiebesök och stadsvandringar.
Projektet tog fram en podcastserie, musikvideo och utställningar om
Sandviken. Genom bland annat initiativen Blomster-Boom och plantering
av ett ekträd i Stadsparken fick barn och ungdomar möjlighet att aktivt
bidra till stadens miljö.
Resultaten från projektet har fortsatt främja barn och unga på flera
konkreta sätt. Den interaktiva appen har levt vidare som ett verktyg för att
upptäcka Sandvikens ”magiska platser” och kommer att användas i
skolorna som en del av undervisningen om stadens kultur och historia.
Podcastserien finns tillgänglig på Spotify och Youtube och har fortsatt
lyfta ungas röster och perspektiv. Ungdomsambassadörer är fortsatt
engagerade och följer upp hur de framtagna förbättringsförslagen tas emot
av beslutsfattare och hur appen, podcasten och utställningarna används i
staden. Ungdomsambassadörerna har även deltagit vid möten, evenemang
och skolaktiviteter för att samla in synpunkter från andra barn och unga
samt sprida kunskap om projektets resultat. Även utställningarna om
Sandviken och barnens egna verk kommer att fortsätta visas på olika
platser och evenemang, bland annat i samarbete med Alleima. Musik-
videon som skapades under projekttiden lever vidare som ett kreativt
verktyg för att sprida stolthet över Sandviken, och projektets sociala
medier har fortsatt att användas för att engagera och informera unga.
Samarbetspartners samt kommun bidrar genom att visa utställningar och
sprida projektets innehåll till en bredare publik. Projektets resultat används
i ordinarie verksamhet, sprids genom samarbeten med civilsamhället och
näringslivet, och integreras i lokala aktiviteter.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa: VISAM – Vi
tillsammans för värdighet och välbefinnande för äldre med psykisk
ohälsa
Projektets syfte var att utveckla en kunskapsplattform för att stötta äldre
med psykisk ohälsa genom att erbjuda en e-utbildning till vård- och
omsorgspersonal samt utveckla en studiecirkelutbildning för personer som
vill bli kamratstödjare för målgruppen. Projektet tog fram en e-utbildning
som handlar om att åldras med svår psykisk ohälsa som spridits till
kommuners socialtjänst. Under projekttiden togs också en studiecirkel
fram, ”Konsten att förstå dig själv”. Projektet utbildade kamratstödjare och
genomförde tematräffar.
Förbundet har fortsatt att erbjuda den digitala utbildningen till projektets
målgrupp och nya målgrupper. Vidare arbetar förbundet med att uppdatera
handledningsmaterial och arbetsbok till studiecirkeln så att dessa material
kan omfatta fler grupper. Den fokusgrupp som skapades under projektet
finns fortsatt kvar för att ge mer information om hur organisationen kan
arbeta med äldre och psykisk ohälsa. Förbundet har fortsatt att hålla
	113

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

114

föreläsningar, med projektets arbetsmaterial som grund, för organisationer som förbundet fick kontakt med under projekttiden.

Växtvärket Malmö ideell Förening: Gatulabba! – vägar till rörelse och välmående

Projektets syfte var att bidra till att barn och ungdomar mellan 5 och 18 år på sikt får en ökad rörelsefrihet med möjligheter till lek och rörelse. Projektet genomfördes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Fastighets- och Gatukontoret, Grundskoleförvaltningen och Förskoleförvaltningen i Malmö. Projektet utvecklade, tillsammans med över 800 barn och unga, metoder för att involvera målgrupperna i stadsutvecklingsprocesser. Metoderna samlades i den kostnadsfria metodbanken gatulabba.se. Projektet skapade också Podcasten ”Kid City – Co-created Urban Visions. Under projekttiden genomfördes en föreläsningsturné till kommuner och arkitektkontor runtom i landet för att berätta om olika metoder för barninvolvering. Vid slutkonferensen deltog 19 kommuner.

Den metodbank som skapades under projekttiden finns kvar och är gratis tillgänglig. En föreläsning om barnvänlig stadsutveckling, vikten av barns rörelsefrihet och av barninvolvering, har fortsatt spridas efter projektslut. Podden lever kvar och föreningen har fortsatt att utveckla Gatulabba, bland annat genom de Vinnovafinansierade “Gatulabba 2045”, som är en vidareutveckling av Gatulabba. Sofielund, där barn skapade sina egna versioner av barnvänliga gator under projekttiden, har av kommunen beslutats att utvecklas till “Sveriges första barnstadsdel”.

Riksförbundet Attention: Vägen tillbaka

Projektets syfte var att utveckla metoder som stärker, stödjer och ger verktyg till familjer med barn som har en problematisk skolfrånvaro. Projektet genomförde aktiviteter som stärkt barn och föräldrar genom delaktighet, gruppcirklar och stödmaterial. Ett kunskapsmaterial (utbildning, bok, filmer, guider) för skola, barn och föräldrar togs fram. Under projekttiden nåddes en bred målgrupp nationellt genom föreläsningar, kampanjer, konferens och digital spridning.

Problematisk skolfrånvaro och återgång till skolan för drabbade elever är en av förbundets viktigaste frågor och man har fortsatt stödja både föräldrar och elever med stödgrupper och möten.

Sveriges Kommunalpensionärers förbund avdelning 41: TRIVSAMT Seniorcenter

Projektets syfte var att skapa en social mötesplats för pensionärer i Sandvikens kommun för att bryta ensamhet och isolering hos äldre personer. Projektet resulterade i en mötesplats med stort antal besökare. Mötesplatsen innebar social samvaro för framför allt ensamstående personer. Genom projektet erbjöds digitalt stöd, föreläsningar, studiecirklar och andra aktiviteter.

Flera aktiviteter och verksamheter har fortsatt efter projektslut, med syfte att minska den ofrivilliga ensamheten. Varje vecka erbjuds digitalt stöd och datacirklar. Vidare genomförs gemensamma promenader med fika på Trivsamt Seniorcenter. Det finns också matgrupper där man

tillsammans bestämmer maträtt, lagar och äter tillsammans, och ett	Skr. 2025/26:299
stickcafé med träffar varje vecka.	Bilaga 3
SPF Seniorerna Sörmalandsdistriktet: säker@digitalt
Projektets syfte var att öka den digitala kunskapen hos seniorer och ge ökad
trygghet i användandet av olika tjänster i vardagen. Aktiviteterna skulle
även bidra till att minska den ofrivilliga ensamheten. Under projekttiden
genomfördes 1 500 olika aktiviteter med cirka 18 000 deltagare. Över 100
seniorer var volontärer och genomförde bland annat föreläsningar,
utflykter, IT-caféer med träning, trivseldagar och tipspromenader, med
fokus på att lära mer om digitala tjänster.
Många föreningar har efter projektslut fortsatt med träffar för seniorer
och IT-caféer, där målgruppen lär sig mer om digitala vardagstjänster och
tränar tillsammans. Innehållet i träffarna bestäms i samråd med deltagarna,
utifrån deras behov.
Stiftelsen Nordens Ark: Djur och natur till barnen på lekterapi
Projektets syfte var att skapa möjligheter för barn som vistas en tid på
sjukhus att få ta del av djur- och naturupplevelser. Då djur och natur har
en bevisad god effekt på framför allt psykisk hälsa men även upplevelsen
av smärta, ville projektet skapa en möjlighet till sådana upplevelser.
Projektet ledde till att barn på lekterapiavdelningarna på två sjukhus i
västra Sverige fick möta en pedagog från Nordens Ark på sjukhuset som
kunde berätta om djur. Målgruppen fick göra djur- och naturpyssel och
titta på olika filmer om djur som skapades i projektet. De fick också
uppleva djuren nära genom filmer som visades i VR-head set. Flera av
barnen i projektet fick även ta med sig sina syskon och familjer till
Nordens Ark för en heldag med gemensamma aktiviteter och övernattning.
Nordens Ark-utbildare har fortsatt att besöka lekterapierna på Norra
Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) och Skaraborgs Sjukhus Skövde (SKAS).
Materialet som togs fram under projektet har också fortsatt att användas.
Föreningen Örebro Skateboard: Skateboard sätter hjulen i rullning
Projektets syfte var att underlätta för unga skateboardåkare, i första hand
på mindre orter, att få en lokal plats att åka skateboard på. Projektet skulle
undersöka hur barn och ungdomar kan skapa skateboardytor med ramper
och hinder på orter där det tidigare saknats förutsättningar. Under
projekttiden fick barn och ungdomar, i undersökande former, tillsammans
med skatekunniga hantverkare, bygga ramper, hinder och skapa
skatemiljöer på åtta orter i åtta kommuner. Med en lokal referensgrupp
bestående av barn och ungdomar på respektive ort gjordes skisser och
ritningar utifrån deltagarnas idéer och önskemål, som sedan förverk-
ligades. Lärdomar och kunskaper som inhämtades via fältstudier och
intervjuer, dokumenterades för att skapa en process-mall riktad till
målgruppen, som berättar hur en plats för skateboard kan skapas lokalt.
Sju av de åtta skateboardytorna som byggdes under projekttiden finns
kvar att nyttjas spontant av allmänheten och/eller i föreningsverksamhet.
Processmanualen finns fortsatt tillgänglig att ta del av för intresserade som
vill veta hur ungdomar själva kan skapa en plats för skateåkning.	115

Skr. 2025/26:299	Treskablinoll Sverige: Grundskolebrevet – En skola utan sexuella
Bilaga 3	övergrepp
	Projektets syfte var att öka kunskapen och förändra attityderna kring
	kroppslig integritet bland barn och unga, samt förebygga sexuella
	övergrepp, genom att ge skolor verktyg att arbeta med samtycke, integritet
	och sexualitet. Projektet ledde till framtagandet av ett metodmaterial och
	ett digitalt lärandespel som elever och skolpersonal kan använda för att
	arbeta med samtycke, kroppslig integritet och gränssättning. Materialet
	vilar helt på skolans styrdokument och kan integreras i ordinarie
	undervisning, vilket stärker elevernas kunskap och delaktighet, ger
	personalen verktyg för undervisning och skapar förutsättningar för skolor
	att förebygga sexuella övergrepp på lång sikt.
	Projektets resultat i form av metodmaterial fortsätter att främja
	målgruppen genom att skolor fortsatt ansluter sig till insatsen och
	implementerar materialet i sin verksamhet. Sedan projektets slut har
	ytterligare 10 skolor registrerat sig som användare.

Parasport Sverige: Träningspasset – tillgänglig träning digitalt

Projektets syfte var att sänka tröskeln att delta i idrott för personer med synnedsättning, särskilt barn och unga. Projektet tog fram en digital aktivitetsbank med över hundra tips på fysisk aktivitet för personer med synnedsättning. Vidare anordnades konferenser och föreläsningar för att öka kunskapen om målgruppen och skapa nya kontaktvägar. Projektet tog även fram metodmaterial som ett stöd till idrottsrörelsen.

Aktivitetsbanken och metodmaterialet finns fortsatt kvar. En funktionärsutbildning används inför arrangemang för att anpassa för målgruppens deltagande.

ABF FyrBoDal: Vi skapar tillsammans

Projektets syfte var att utveckla en musikverksamhet i vilken personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att utifrån egna förmågor bli medskapare av musik. Projektet utvecklade en musikverksamhet i kommunerna Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Verksamheten utgick från målgruppen som involverades som medskapare av den musik som togs fram. Under projekttiden utbildades resurspersoner och ett metodmaterial togs fram.

Föreningen har fortsatt med en grupp som träffas en gång i veckan. Föreningen ger ekonomiskt och pedagogiskt stöd till gruppen.

Göteborgs stad, Frölunda Kulturhus: La Bamba

Projektets syfte var att skapa en mötesplats där äldre personer med funktionsnedsättning erbjuds möjligheter att delta i skapande verksamhet och social samvaro över generationsgränserna. Projektet utvecklade en öppen, trygg och kreativ verksamhet i vilken målgruppen, oavsett funktionsnedsättning eller etnicitet, kunde träffas fem dagar i veckan.

Projektets målgrupp har fortsatt att arbeta i speciellt riktade aktiviteter utifrån projektets inriktning. Aktiviteterna sker fortsatt i kulturhuset och i lokaler i regi av Äldre- och omsorgsförvaltningen.

116

Svenska Freds- och skiljedomsföreningen: Fredsakademin

Projektets syfte var att möjliggöra för fler unga att engagera sig i frågor som rör hållbar fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Projektets målgrupper var dels studenter från universiteten med intresse för freds- och konfliktfrågor, dels gymnasielever i årskurs 1 och 2 i Stockholms, Skåne, Västerbottens och Västra Götalands län. Projektet utvecklade en freds- och ledarskapsutbildning för unga vuxna (18–25 år) i samverkan med fyra universitet. Under projekttiden genomförde 200 personer utbildningen och blev fredscoacher. Projektet tog även fram ett koncept med interaktiva workshops för skolelever och fredscoacherna höll över 170 workshops på skolor. Under projekttiden skapades en webbplats och en digital utbildning, ”Snabbkurs i fred”.

Freds- och ledarskapsutbildningen för unga har fortsatt att genomföras för målgruppen. Även den workshopverksamhet i gymnasieskolor som utvecklades under projekttiden har fortsatt. Webbplatsen finns också kvar med information om värnplikten och vapenfri tjänst. Vidare finns Fredspodden kvar med information som ökar kunskapen om fred och säkerhet.

Svenska Service- och Signalhundsförbundet: BUS – Glädje, lek och rörelse med hund

Projektet syfte var att ge målgruppen barn och ungdomar med funktionsnedsättning bus, glädje, lek och rörelse. Projektet skulle ta fram en utbildning och material som inspirerar barn till lek med hjälp av familjens hund. Projektet involverade 35 barn och deras familjer i utvecklingen av material och en app. En digital föräldrautbildning togs fram och barnen skapade en pysselbok. En fond bildades där överskott från försäljning av föreläsningar kan skapa förutsättningar för familjer att boka en instruktör.

Den app som togs fram i projektet för att inspirera barn och unga för glädje och rörelse tillsammans med familjehunden, finns fortsatt och har uppdaterats. Appen är gratis tillgänglig för Android. Den utbildning som togs fram under projekttiden är en del av den ordinarie verksamheten. Föreläsningar om BUS har fortsatt att genomföras efter projektets avslut.

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

Riksförbundet Attention: Vägen vidare – för unga som varken arbetar eller studerar (UVAS)

Projektets syfte var att unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som varken arbetar eller studerar ska bli delaktiga i sin egen utveckling och ta fram strategier och metoder som kan hjälpa dem att förändra sin livssituation, och även kunna användas av anhöriga och yrkesverksamma som möter målgruppen. Genom projektet blev unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mer delaktiga i sin egen utveckling och i utformningen av strategier för att förändra sin livssituation. Behov och erfarenheter från målgruppen dokumenterades och användes för att förbättra stödinsatser. Plattformar för samverkan mellan unga och yrkesverksamma etablerades och användes för kunskapsutbyte. Material och metoder spreds till relevanta aktörer och förankrades i Attentions lokalföreningar.

117

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

118

Erfarenheter och lärdomar från projektet har tagits till vara i organisationens ordinarie arbete, bland annat i rådgivning, dialog med aktörer och i intressepolitiskt arbete kring unga som varken arbetar eller studerar (UVAS).

Sveriges Kulturskoleråd: Ungas inflytande i kulturskolan

Projektets syfte var att ungdomar i åldern 13–19 år skulle få ökat inflytande över kulturskolans verksamhet. Projektet bidrog till att mer än 1000 ungdomar var delaktiga i, och utövade inflytande på, kulturskolans verksamhet på lokal, regional och nationell nivå. I åtta regioner och ytterligare en kommun bildades elevrådsforum och ungdomsföreningar. Under projekttiden arrangerades regionala demokratidagar och nationella nätverksträffar, så kallade KNUT-punkter, tillsammans med målgruppen. Ungdomarna var även aktiva som ledare och testade olika metoder för att utöva inflytande. Ett fortbildningsmaterial, i form av filmer och en publik skrift, togs fram. KNUT, en nationell elevförening, tillika ungdomsorganisation, bildades under projektet.

Flera resultat från projektet finns kvar och drivs vidare av nya aktörer, bland annat har Umeå tillsammans med andra kommuner tagit fram ett verktyg för att följa upp ungas upplevelser av kulturskolan. Ungdomsorganisationen KNUT har börjat etablera sig som en nationell organisation. Fler verksamheter vill ta del av metodmaterial och föreläsningar och personer som varit involverade i projektet har kunnat fungera som ambassadörer och anlitats i olika sammanhang.

SPF Seniorerna i Tyresö: Attityd 65+

Projektets syfte var att motverka ålderism. Målgruppen för projektet var äldre personer över 65 år. Projektet samlade in ett hundratal berättelser om ålderism från målgruppen. Berättelserna låg till grund för två digitala utbildningar om ålderism, en för seniorer och en riktad till personal inom äldreomsorgen. Under projekttiden spreds information om ålderism vid seminarier, på projektets hemsida, i nyhetsutskick och i tidningsannonser.

Både personal och seniorer har fortsatt att ta del av utbildningen. Föreningen har också spridit information och föreläst om utbildningen för bland annat kommuner.

Somalilandförening i Malmö: Läslust genom läsning och lek

Projektets syfte var att förstärka läs- och språkfärdigheter genom läsning och lek för målgruppen nyanlända barn och barn med utländsk bakgrund i Malmös utsatta områden. Projektet arrangerade läsfrämjande aktiviteter för barn tillsammans med föräldrar, och i samarbete med skolor och bibliotek. Mentorer rekryterades och utbildades i samarbete med ABF. I utbildningen ingick metoder för att öka läslusten, kunskapen om barnkonventionen, kunskapen om läroplanen, samt kunskap om ledarskap, stresshantering och konflikthantering. Under projekttiden genomfördes även fritids- och friluftsaktiviteter varje vecka, och aktiviteterna kopplades till lässtunder. Projektet genomförde även studiebesök och utflykter för barn och familjer. Arbetssätt, erfarenheter och metod dokumenterades i en metodbok.

De arbetssätt som utvecklades i projektet genom läsning och lek har	Skr. 2025/26:299
fortsatt att användas i föreningens ordinarie verksamhet. Barnens ökade	Bilaga 3
läslust och bokutlåning under projektet har lett till att lässtunderna och den
lekbaserade pedagogiken lever vidare och fortsatt stärka målgruppen. De
mentorer som utbildades inom projektet är fortsatt aktiva och använder
samma metoder i det dagliga arbetet. Även samarbetena med Rosengårds-
biblioteket, Stadsbiblioteket och Apelgårdsskolan har fortsatt och ger barn
tillgång till läsfrämjande och hälsofrämjande aktiviteter.
Stockholms Schackförbund: Vi Spelar ihop!
Projektets syfte var att utforma schackbaserade mötesprogram som främjar
möten mellan generationsgränserna. Målgrupperna i projektet var barn,
ungdomar och äldre över 65 år med eller utan funktionsnedsättning.
Projektet tog fram en ny pedagogisk metod som fokuserade på mötet
mellan människor och på samarbete snarare än konkurrens. Under
projekttiden bildades drygt 120 par med seniorer och barn (oftast far-
/morföräldrar och barnbarn) som tillsammans var med och testade nya sätt
att spela och lära sig om schack. Projektet genomfördes i samarbete med
skolor, och Kulturhuset där ”Spela med ditt barnbarn” som är öppet för
allmänheten, arrangerades. Projektet tog även fram verktyg som gör det
möjligt för synskadade att både spela och undervisa i schack. Under
projektets gång genomfördes särskilda insatser för barn som kom från
Ukraina.
Hemsidan med allt material finns kvar och används i möten mellan
seniorer och juniorer (men också av andra par) och har även spridits till
bland annat skolor. Inom ramen för Seniorschack Stockholm har det
pedagogiska upplägg som utformades i projektet använts. Stockholms
Schackförbund har fortsatt att samarbeta med Kulturhuset genom att en
gång i månaden anordna ”Schacklördag på Kulturhuset”, där en viktig del
är mötet, inte minst mellan generationer.
Kosmosklubben: Lovelace
Projektets syfte var att öka intresset för programmering, robotteknik och
entreprenörskap bland målgruppen tjejer mellan 9 och 18 år. Projektet
genomförde aktiviteter i Skärholmen och Rinkeby som fick fler tjejer att
intressera sig för teknik och programmering. Ungdomsledare utbildades
för att kunna hålla kurser för yngre deltagare, och mammor inkluderades i
verksamheten. Under projekttiden togs kursmaterial för textildesign och
robotprogrammering fram. Genom projektet utvecklades nya samarbeten
med skolor, föreningar och företag.
Verksamheten har fortsatt på vissa platser. Föreningen har ledare som
genomför kurser i Kosmosklubbens lokaler och utgår från det kursmaterial
som togs fram under projekttiden, i samarbete med stadsdelen Enskede
Årsta. Även tjejgrupper har fortsatt att arbeta utifrån kursmaterialet.
Sölvesborgs kommun: SVIC – Svarta leds idrottscentrum
Projektets syfte var att få fler barn och ungdomar samt personer med
funktionsnedsättning att ta del av ett aktivitetsområde som ska skapas och
utvecklas. SVIC – Sölvesborg skulle skapa förutsättningar och ta fram	119

Skr. 2025/26:299

Bilaga 3

120

metoder för att Sölvesborg skulle bli ett center för paraidrotter i södra Sverige. Projektet ledde till nya aktivitetsytor på området Svarta Led som bjuder in till spontanidrott och föreningsledd verksamhet. På området arrangerades prova-på-verksamhet och andra aktiviteter under lov. I samarbete med skolor, fritidsgårdar och föreningar genomfördes aktivitetsdagar samt Idrottens dag i samarbete med RF-SISU. Projektet tog fram konceptet Blekinge Para Camp, som är en aktivitetsdag som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Genom projektet stöttades föreningar att starta upp verksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Parasport Camp, en aktivitetsdag för anpassad skola, har fortsatt. Detta har kombinerats med en idrottsdag för alla skolor i kommunen. Många föreningar har fortsatt använda de nya aktivitetsytorna.

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann

Föredragande: statsrådet Forssmed

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2025

Skr. 2025/26:299

121

5.1	Projekten kontrolleras i flera steg....................................		35	Skr. 2025/26:299
	5.1.1	Generella villkor för stöd ur Allmänna
		arvsfonden ......................................................	36
	5.1.2	Demokrativillkor ............................................	36
	5.1.3	Kontroll inför beslut om stöd..........................	36
	5.1.4	Kontroll efter beslut om stöd ..........................	37
	5.1.5	Lokalstödsuppföljning....................................	40
	5.1.6	Överlämnande av ärende ................................	40
5.2	Utvecklingsarbete inom kontrollområdet ........................		40