Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

2	Lagtext	Prop. 2025/26:224

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1 kap. 1–5 §§, 2 kap. 7 och 17 §§, 3 kap. 5 §, 5 kap. 1 och 2 §§,

6 kap. 12 a §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 1, 8 och 9 §§, 10 kap. 6, 12, 16, 18–23 §§, 11 kap. 3–5 §§, 12 kap. 13, 16, 18–20, 24, 33–46, 48, 49, 51, 52, 54 och 55 §§, 13 kap. 4 och 21 §§, 16 kap. 6 och 13 §§, 18 kap. 5 och 13 §§ och rubrikerna närmast före 1 kap. 1 § och 6 kap. 12 a § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 2 kap. ska lyda ”Förfarandet vid Kronofogdemyn- digheten”, rubriken till 7 kap. ”Utmätning av lön och andra förmåner”, rubriken till 8 kap. ”Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning”, rubriken till 9 kap. ”Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran”, rubriken till 11 kap. ”Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar”, rubriken till 13 kap. ”Redovisning av inbetalda pengar” och rubriken till 14 kap. ”Verkan av exekutiv försäljning”,

dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska lyda ”Allmänna bestäm- melser”,

dels att det ska införas 18 nya paragrafer, 1 kap. 3 a och 3 b §§, 4 kap. 35 a och 35 b §§, 9 kap. 1 a, 8 a och 8 b §§, 10 kap. 16 a och 21 a §§, 11 kap. 3 b och 3 c §§ och 12 kap. 13 a, 33 a, 35 a, 39 a, 42 a, 54 a och 55 a §§, och närmast före 1 kap. 2, 3 a, 3 b och 4 §§ och 4 kap. 35 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap.
Tillämpningsområde	Balkens tillämpningsområde
1 §1
Denna balk är tillämplig i fråga om	Denna balk gäller verkställighet av
verkställighet av dom eller annan	en dom eller annan exekutionstitel
exekutionstitel, som innefattar betal-	som avser betalningsskyldighet eller
ningsskyldighet eller annan förplikt-	någon annan förpliktelse och verk-
else, samt i fråga om verkställighet	ställighet av ett beslut om kvarstad
av beslut om kvarstad eller annan lik-	eller någon annan liknande säker-
nande säkerhetsåtgärd.	hetsåtgärd.
Verkställighet som avser betal-	Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-	ningsskyldighet sker genom utmät-
ning. Verkställighet som avser	ning. Verkställighet som avser en
annan förpliktelse eller säkerhets-	annan förpliktelse eller säkerhets-
åtgärd sker i den ordning som	åtgärd sker på det sätt som anges i
anges i 16 kap.	16 kap.
1 Senaste lydelse 1995:298.	5

Prop. 2025/26:224

	Om en annan lag innehåller en be-
	stämmelse som avviker från denna
	balk, tillämpas den bestämmelsen.
	Balkens innehåll
	2 §
Har i annan lag meddelats bestäm-	Balken är indelad i följande
melse som avviker från denna balk,	kapitel:
gäller den bestämmelsen.	1 kap. – Inledande bestämmelser
	2 kap. – Förfarandet vid Krono-
	fogdemyndigheten
	3 kap. – Exekutionstitlar
	4 kap. – Utmätning
	5 kap. – Undantag	från			utmät-
	ning
	6 kap. – Säkerställande av utmät-
	ning
	7 kap. – Utmätning	av		lön		och
	andra förmåner
	8 kap. – Allmänna bestämmelser
	om exekutiv försäljning
	9 kap. – Försäljning av lös egen-
	dom i allmänhet och indrivning av
	utmätt fordran
	10 kap. – Försäljning		av		regist-
	rerat skepp
	11 kap. – Försäljning		av		regist-
	rerat luftfartyg och reservdelar
	12 kap. – Försäljning av fast egen-
	dom
	13 kap. – Redovisning			av		in-
	betalda pengar
	14 kap. – Verkan av exekutiv för-
	säljning
	16 kap. – Annan verkställighet
	17 kap. – Kostnader
	18 kap. – Överklagande
3 §2
Verkställighet åvilar Kronofogde-	Kronofogdemyndigheten ansvarar
myndigheten.	för verkställighet enligt balken.
Mål om verkställighet (utsök-	Ett mål om verkställighet (utsök-
ningsmål) handläggs av krono-	ningsmål) handläggs av en krono-
fogde eller annan tjänsteman hos	fogde eller en annan tjänsteman hos
Kronofogdemyndigheten (förrätt-	Kronofogdemyndigheten			(förrätt-
ningsman).	ningsperson).

2Senaste lydelse 2006:672.

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

En handling som avser en an- mälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egen- dom säljs, ett sammanträde av- slutas eller ett beslut meddelas, anses inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättnings- personen före den nämnda tid- punkten.

Prop. 2025/26:224

2 kap.

7 §3

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om hur ankomst- dagen för handlingar bestäms.

En handling som avser en an- mälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkom- men i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningsmannen före nämnda tidpunkt.

		17 §
Vid förrättning får hus, rum eller			Vid en förrättning får ett hus, ett rum
förvaringsställe genomsökas,		om	eller ett förvaringsställe genom-
det behövs för att verkställighet			sökas, om det behövs för att verk-
skall kunna ske.			ställigheten ska kunna ske.
Behöver förrättningsmannen ha			Om	förrättningspersonen be-
tillträde till utrymme som är			höver få tillträde till ett utrymme
tillslutet, får han låta öppna lås			som är tillslutet får han eller hon
eller bereda sig tillträde på annat			öppna låset eller bereda sig tillträde
sätt. Han får dock ej bereda sig			på något annat sätt. Förrättnings-
tillträde till bostad i innehavarens			personen får dock inte bereda sig
frånvaro annat än om underrättelse			tillträde till en bostad i inne-
om tiden för förrättningen har sänts			havarens frånvaro annat än om en
till innehavaren med posten eller			underrättelse om tiden för för-
lämnats på annat lämpligt sätt och			rättningen har sänts till innehavaren
det kan antagas att denne håller sig			med post eller lämnats på något
undan eller om eljest särskilda skäl			annat lämpligt sätt och det kan
föreligger.			antas att innehavaren håller sig
			undan eller om det annars finns
			särskilda skäl.
För att genomföra förrättning får			För att genomföra en förrättning
förrättningsmannen i övrigt an-			får förrättningspersonen i		övrigt
vända tvång i den mån det kan			använda tvång i den utsträckning
anses befogat med hänsyn till			det kan anses befogat med hänsyn
omständigheterna. Våld mot person			till omständigheterna. Våld mot en
får dock brukas endast om			person får dock användas endast
förrättningsmannen	möter	mot-	om	förrättningspersonen	möter
stånd och i den mån det med hänsyn			motstånd och i den utsträckning det
till förrättningens	ändamål	kan	kan anses försvarligt med hänsyn
anses försvarligt.			till förrättningens ändamål.

3Senaste lydelse 2020:920.

Prop. 2025/26:224	35 b §
	Om utmätt lös egendom innehåller
	annan egendom som inte omfattas
	av utmätningen ska Kronofogde-
	myndigheten återlämna egendomen
	till gäldenären eller lämna den till
	tredje man. I ett sådant fall tillämpas
	35 a §.
5 kap.
	1 §
Från utmätning undantas	Följande tillgångar är undantag-
	na från utmätning
1. kläder och andra föremål som	1. kläder och	andra föremål
uteslutande används till gälde-	som uteslutande	används till

närens personliga bruk, till skäligt				gäldenärens personliga		bruk, till
värde,				ett skäligt värde,
2. möbler,	husgeråd och		annan	2. möbler, husgeråd		och	annan
utrustning, i den mån egendomen är				utrustning, i den utsträckning egen-
nödvändig för ett hem och dess				domen är nödvändig för ett hem
skötsel,				och dess skötsel,
3. arbetsredskap		och annan ut-		3. arbetsredskap och		annan ut-
rustning som behövs för gälde-				rustning som behövs för gälde-
närens förvärvsverksamhet			eller	närens	förvärvsverksamhet		eller
yrkesutbildning samt djur,			foder	yrkesutbildning samt		djur,	foder
och sådant som i övrigt behövs för				och sådant som i övrigt behövs för
hans försörjning, allt till skäligt				hans eller hennes försörjning, allt
värde,				till ett skäligt värde,
4. föremål med sådant överväg-				4. föremål med ett sådant över-
ande personligt värde för gälde-				vägande personligt värde för gälde-
nären att det måste anses uppenbart				nären att det måste anses uppenbart
obilligt att taga egendomen i an-				oskäligt att ta egendomen i an-
språk,				språk,
5. hyresrätt	till	lägenhet	som	5. hyresrätt till en lägenhet som
tjänar gäldenären till stadigvar-				behövs för gäldenärens förvärvs-
ande bostad eller behövs för hans				verksamhet, även om		hyresrätten
förvärvsverksamhet, även om hyres-				får överlåtas,
rätten får överlåtas,
6. bostadsrätt till lägenhet som				6. förnödenheter, och
tjänar gäldenären till stadigvaran-
de bostad, såvida ej gäldenären vid
förvärv av bostadsrätten har åsido-
satt tillbörlig hänsyn mot sina
borgenärer eller det med hänsyn
till gäldenärens behov och bostads-
rättens värde är oskäligt att bo-
stadsrätten undantas från utmät-
ning,
7. pengar,	banktillgodohavande,			7. pengar, banktillgodohavande,
annan fordran och förnödenheter, i				annan	fordran eller liknande till-
10

den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras Prop. 2025/26:224 eller omvandlas till pengar.

Undantag enligt första stycket 6 eller 7 ska göras om tillgången har varit avsedd, och behövs, för under- håll åt gäldenären till dess att han eller hon kan väntas få en inkomst som täcker behovet, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

	2 §
När gäldenären har familj, bestäms		När gäldenären har familj bestäms
vad som får undantagas enligt 1 §		vad som får undantas enligt 1 §
med skälig hänsyn även till vad		med skälig hänsyn till vad familj-
familjen brukar eller behöver.		en använder eller behöver.
Om gäldenären eller någon som		Om gäldenären eller någon som
tillhör hans familj lider av lyte		tillhör hans eller hennes familj
eller allvarlig sjukdom, skall det		lider av en allvarlig funktionsned-
också beaktas.		sättning eller sjukdom, ska även
		det beaktas.
Undantag enligt	1 § 7 bestäms	Ett undantag enligt	1 § första
med skälig hänsyn även till gälde-		stycket 6 eller 7 bestäms med skälig
närens underhållsbörda.		hänsyn även till gäldenärens under-
		hållsskyldighet.
	6 kap.
Biträde av Polismyndigheten		Biträde av brottsbekämpande
		myndigheter
	12 a §4
Om egendom som har påträffats i		Om egendom som har påträffats i
Polismyndighetens	verksamhet	Ekobrottsmyndighetens,	Kustbe-
utmäts, får Kronofogdemyndig-		vakningens, Polismyndighetens
heten begära biträde av Polismyn-		eller Tullverkets verksamhet ut-
digheten för att ta egendomen i		mäts, får Kronofogdemyndighet-
förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-		en begära biträde av den berörda
samma gäller om sådan egendom		myndigheten för att ta egendomen
ska tas i förvar enligt 12 §.		i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-
		samma gäller om sådan egendom
		ska tas i förvar enligt 12 §.
		Inom ramen för myndigheternas
		biträde enligt första stycket får en
		kustbevakningstjänsteman eller
4 Senaste lydelse 2022:799.			11

Prop. 2025/26:224	tulltjänsteman använda våld i den
	utsträckning som anges i 2 kap. 1 §
	och 4 § första stycket 1 och 4 och
	andra stycket kustbevakningslagen
	(2019:32) respektive 2 kap. 2 § och
	3 § första stycket 1 och 4 och andra
	stycket	tullbefogenhetslagen
	(2024:710). Polismäns rätt till
	våldsanvändning framgår av polis-
	lagen (1984:387).
7 kap.
4 §5
Lön får tas i anspråk genom utmät-	Lön får utmätas endast till den del
ning endast till den del den över-	lönen överstiger det som gälde-
stiger vad gäldenären behöver för	nären behöver för sitt och sin
sitt och familjens underhåll samt till	familjs underhåll samt för att full-
fullgörande av betalningsskyldig-	göra	betalningsskyldighet			mot
het mot annan som vid utmätning	någon annan som vid utmätning av
av lön har bättre rätt till lönen. Vid	lön har bättre rätt till lönen. Om ut-
utmätning för fordran med före-	mätning sker för en fordran med
trädesrätt enligt 14 § första stycket	företrädesrätt		enligt 14 § första
1 skall även betalningsskyldighet	stycket 1, ska även betalningsskyl-
mot annan som har lika rätt som	dighet mot den som har lika rätt
sökanden beaktas.	som sökanden beaktas.
	Om gäldenären lever tillsam-
	mans med en make eller är sambo,
	ska dennes förmåga att med sin
	inkomst bidra till familjens gemen-
	samma	kostnader		beaktas	vid
	beräkningen av det belopp som be-
	hövs för underhållet. Gäldenären
	ska ansvara för den del av de gem-
	ensamma kostnaderna som mot-
	svarar hans eller hennes inkomst i
	förhållande till		de	sammanlagda
	inkomsterna.
Om utmätningen avser ackords-	Om utmätningen avser ackords-
lön, provision eller annan ersätt-	lön, provision eller någon annan er-
ning som innestår för längre tid än	sättning som avser betalning för en
en månad, skall särskild hänsyn tas	period som är längre än en månad,
till detta förhållande.	ska särskild hänsyn tas till detta
	förhållande.

12	5 Senaste lydelse 1996:1032.

1 a §

Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen inom tre mån- ader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

8 §

Utmätt egendom bör säljas under Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att högre hand, om det är sannolikt att det köpeskilling kan uppnås där- leder till att en högre köpeskilling igenom och sådan försäljning uppnås och försäljningen i övrigt även i övrigt är ändamålsenlig. är ändamålsenlig. För försäljning Sökanden, gäldenären och annan av en bostadsrätt gäller i stället känd sakägare vars rätt beror av 8 a §.

försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan, om anledning föreligger därtill.

Försäljning får dock ej ske under Försäljning får inte ske under hand, om egendomen häftar för sjö- hand om egendomen är belastad eller luftpanträtt eller ovisshet med sjö- eller luftpanträtt, eller om råder härom samt det ej är känt det råder osäkerhet om huruvida vem som gör anspråk på sådan det finns en sådan panträtt, och panträtt eller var han uppehåller det inte är känt vem som gör an-

sig.språk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

8 a §

En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en för- säljning på offentlig auktion. Vid

9 kap.

1 §

Utmätt lös egendom säljs på	Utmätt lös egendom säljs på
offentlig auktion eller under hand.	offentlig auktion eller under hand.
För försäljning under hand gäller	För försäljning under hand gäller
särskilda förutsättningar enligt	särskilda förutsättningar enligt
8 §.	8 och 8 a §§.
Kronofogdemyndigheten får upp-	Kronofogdemyndigheten får ge
draga åt annan att hålla auktion.	någon annan i uppdrag att hålla
	auktion. Detsamma gäller för för-
	säljning under hand av en bo-
	stadsrätt.
Detta kapitel gäller ej sådan lös	Detta kapitel gäller inte sådan
egendom som avses i 10 eller	lös egendom som avses i 10 eller
11 kap.	11 kap.

Prop. 2025/26:224

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för fördelningssamman- trädet, om ett sådant ska hållas, och annars en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen senast ska betalas.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin

Prop. 2025/26:224		denna	bedömning	ska särskild
		hänsyn tas till möjligheten att
		uppnå en högre köpeskilling än
		vid försäljning på auktion.
		8 b §
		Om det behövs ska sökanden,
		gäldenären och andra kända sak-
		ägare vars rätt kan påverkas av
		försäljningen ges tillfälle att yttra
		sig innan egendom bjuds ut till
		försäljning under hand.
	9 §
Innan egendom säljs under hand		Innan egendom säljs under hand
skall anbud fordras in. I fråga om		ska anbud begäras in. Detta be-
försäljningsvillkoren	tillämpas	höver dock inte ske om försälj-
4 och 5 §§.		ningen avser en bostadsrätt. För
		försäljningsvillkoren gäller 4 och
		5 §§.
Lämnas ej anbud som godtas,		Om inget godtagbart anbud läm-
skall auktion sättas ut. Detta gäller		nas ska egendomen säljas på
dock ej, om sökanden avstår däri-		auktion. Detta gäller dock inte om
från eller om auktion har hållits		sökanden avstår från auktion eller
tidigare och det därjämte saknas		om auktion redan har hållits och
anledning antaga att egendomen		det saknas anledning att anta att
kan säljas inom rimlig tid. Skall		egendomen kan säljas inom rimlig
nytt försäljningsförsök ej göras,		tid. Om ett nytt försäljningsförsök
gäller 6 § fjärde stycket.		inte ska göras, gäller 6 § fjärde
		stycket.
Blir köpet ogiltigt till följd av att		Blir köpet ogiltigt till följd av att
full betalning ej sker inom före-		full betalning inte sker inom före-
skriven tid, gäller bestämmelserna		skriven tid gäller 7 §. Det som
i 7 §. Vad som sägs om auktion i		sägs	om auktion	i 7 § första
7 § första stycket	gäller även	stycket gäller även vid försäljning
försäljning under hand.		under hand.

10 kap.

6 §

Auktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om sam- manträde för fördelning av köpe- skillingen.

Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att anmäla

sin rätt till kronofogdemyndigheten							rätt till Kronofogdemyndigheten
senast vid auktionen.							senast vid auktionen.
						12 §6
Fordran upptas med det belopp							En fordran ska tas upp med det
till vilket den beräknas uppgå den							belopp som den uppgår till den
dag då	fördelningssammanträde						dag då fördelningssammanträdet
skall äga rum. Beträffande fordran							ska äga rum. Om det inte hålls ett
med sjöpanträtt				skall	iakttagas		sådant sammanträde, ska fordran
vad som föreskrivs i 3 kap. 41 §							tas upp med det belopp som den
andra stycket andra meningen sjö-							uppgår till den dag då Krono-
lagen (1994:1009). Panträtt på							fogdemyndigheten meddelar sitt
grund av inteckning får ej åtnjutas							beslut om fördelning. För en ford-
för mer än pantbrevets belopp							ran med sjöpanträtt gäller 3 kap.
jämte	tillägg		enligt		3 kap. 4 §		41 § andra stycket andra meningen
sjölagen. Understiger					fordringen		sjölagen (1994:1009). En panträtt
pantbrevets belopp, upptas åter-							på grund av inteckning får inte
stoden som ägarhypotek.							användas för mer än pantbrevets
							belopp med ett tillägg enligt 3 kap.
							4 § sjölagen. Om fordran inte upp-
							går till pantbrevets belopp, tas det
							återstående upp som ägarhypotek.
Om i skeppet gäller pantbrev							Om det gäller ett pantbrev i
som ej innehas av ägaren och							skeppet, som inte innehas av
någon fordran för vilken pant-							ägaren och ingen fordran för vilken
brevet utgör säkerhet ej har blivit							pantbrevet utgör säkerhet har blivit
anmäld, upptas pantbrevets be-							anmäld, tas pantbrevets belopp upp
lopp och ett till tio procent av							med ett tillägg som motsvarar tio
detta belopp beräknat tillägg.							procent av pantbrevets belopp.
Ägarhypotek upptas utan tillägg							Ett ägarhypotek tas upp utan
enligt 3 kap. 4 § sjölagen.							tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.
						16 §7
Den som ropar in skeppet är							Den som har vunnit budgivningen är
skyldig att efter inropet lämna							skyldig att betala en handpenning
handpenning		som		motsvarar en			motsvarande en sjättedel av köpe-
sjättedel	av	köpeskillingen,				dock	skillingen, dock minst det belopp
inte mindre än de förrättnings-							som motsvarar de förrättningskost-
kostnader som ska utgå ur skeppet.							nader som ska tas ur köpeskillingen.
Handpenningen ska betalas kon-							Handpenningen ska betalas kon-
tant, om inte inroparen ställer säk-							tant, om inte den som har vunnit
erhet för beloppet. Som säkerhet får							budgivningen ställer säkerhet för
godtas även fordran som är förenad							beloppet. En fordran som är för-
med panträtt på grund av inteck-							enad med panträtt i skeppet får
ning i skeppet, om den täcks av							godtas som säkerhet, om den täcks
köpeskillingen			och kan			anses	av köpeskillingen och kan anses
betryggande.							vara betryggande.

6Senaste lydelse 1994:1010.

7Senaste lydelse 2019:841.

Prop. 2025/26:224

	19 §
Innan inrop godtas skall krono-		Innan ett bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i		fogdemyndigheten pröva om vill-
14 §	angivna villkoret för för-	koret för försäljning enligt 14 § är
säljning är uppfyllt. Även om detta		uppfyllt. Även om så är fallet får ett
är förhållandet får inropet ej god-		bud inte godtas om det är sannolikt
tagas, om det är sannolikt att avse-		att en avsevärt högre köpeskilling
värt högre köpeskilling kan uppnås.		kan uppnås.
Utan hinder av första stycket		Budet ska dock godtas om alla
skall inrop godtagas, om samtliga		berörda sakägare medger det. Sök-
berörda sakägare medger det. Sök-		anden får medge att ett bud godtas
anden kan medge att inrop godtas		även om förrättningskostnaderna
fastän	förrättningskostnaderna ej	inte har blivit täckta.
har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens be-		Om exekutionsfordran inte täcks,
stridande godtagas, om exekutions-		får budet inte godtas om sökanden
fordringen ej täcks.		motsätter sig det.
	20 §
Sedan inrop har godtagits skall		Handpenningen ska betalas genast
inroparen omedelbart lämna före-		efter det att ett bud har godtagits.
skriven handpenning. Kronofogde-		Kronofogdemyndigheten får dock
myndigheten kan dock på begäran		på begäran göra ett kort uppehåll i
göra ett kort uppehåll i handlägg-		handläggningen för att ge den som
ningen för att bereda inroparen		har vunnit budgivningen tillfälle att
tillfälle att anskaffa handpenning,		få fram handpenningen, om uppe-
om uppehållet ej kan antagas med-		hållet inte kan antas medföra
föra beaktansvärd olägenhet. Läm-		beaktansvärd olägenhet. Om hand-
nas ej handpenning, skall skeppet		penningen inte lämnas, ska skeppet
ropas ut på nytt.		bjudas ut på nytt.
Fullgör ej inroparen sin betal-		Om den som har vunnit bud-
ningsskyldighet enligt 16 § fjärde		givningen inte fullgör sin betal-
stycket, är inropet ogiltigt.		ningsskyldighet enligt 16 a § första
		stycket är budet ogiltigt.
	21 §
Sker ej inrop som godtas och full-		Om det inte lämnas ett bud som
följs genom att handpenning läm-		godtas och fullföljs genom att
nas, skall nytt försäljningsförsök		handpenning betalas, ska ett nytt
göras, om sökanden begär det inom		försäljningsförsök göras, om sök-
en vecka från auktionen. Har inrop		anden begär det inom en vecka från
blivit	ogiltigt enligt 20 § andra	auktionen. Har ett bud blivit ogil-
stycket, skall nytt försäljningsförsök		tigt enligt 20 § andra stycket, ska ett
göras, om ej sökanden avstår däri-		nytt försäljningsförsök göras, om inte
från.		sökanden avstår från det.
Har två auktioner hållits utan att		Om två auktioner har hållits utan
skeppet har blivit sålt och saknas		att skeppet har blivit sålt och det sak-
anledning antaga att skeppet kan		nas anledning att anta att skeppet kan
säljas inom rimlig tid, får krono-		säljas inom rimlig tid, får Krono-
fogdemyndigheten avvisa begäran		fogdemyndigheten avvisa en begäran
om nytt försäljningsförsök.		om ett nytt försäljningsförsök.

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion.

21 a §

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

	22 §
När ny auktion hålls sedan inrop		När en ny auktion hålls efter det att
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra		ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 §
stycket, skall handpenningen tagas		andra stycket, ska handpenningen
i anspråk i den mån det behövs för		tas i anspråk i den utsträckning som
att sammanlagt samma belopp skall		behövs för att uppnå samma belopp
uppnås som vid den förra auk-		som vid den tidigare auktionen med
tionen jämte ränta därå, beräknad		ränta på beloppet beräknad enligt
enligt 5 §	räntelagen (1975:635),	5 § räntelagen	(1975:635)	från
från utsatt dag för köpeskillingens		dagen då köpeskillingen skulle ha
fördelning till och med den nya		fördelats till och med den nya
dagen för sådan fördelning och för		dagen för sådan fördelning och för
att även	förrättningskostnaderna	att även den nya auktionens förrätt-
med anledning av den nya auk-		ningskostnader	ska täckas. Detta
tionen skall täckas. Detta gäller		gäller även om förhållandena har
även om ändrade förhållanden har		ändrats.
inträtt. Vad som ej behöver tagas i
anspråk skall återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet. Blir skeppet
ej sålt vid den nya auktionen, är
hela handpenningen förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-		Den del av handpenningen som
penningen användas till betalning		inte behöver tas i anspråk ska åter-
av förrättningskostnader som har		lämnas när den som har vunnit den
blivit onyttiga. Vad som ej behöver		nya auktionen har fullgjort sin be-
tagas i anspråk skall återlämnas.		talningsskyldighet. Om skeppet inte
		blir sålt vid den nya auktionen, är
		hela handpenningen förverkad.
		Om en ny auktion inte hålls, ska
		handpenningen	användas till	att
18		betala de förrättningskostnader som

			har blivit onyttiga. Det som inte
			behöver tas i anspråk ska åter-
			lämnas.
		23 §
Köparen skall fullgöra sin betal-			Köparen ska fullgöra sin betal-
ningsskyldighet enligt 16 § fjärde			ningsskyldighet enligt 16 a § första
stycket även om auktionen över-			stycket även om auktionen över-
klagas.			klagas.
Utan hinder av att auktionen			Köparen får komma i besittning
överklagas får köparen komma i			av skeppet trots att auktionen över-
besittning av skeppet, om ej annat			klagas, om inte något annat har
har	förordnats enligt	18 kap. 12	beslutats enligt	18 kap. 12	eller
eller	19 § innan han	har blivit	19 § innan denne har fått rätt att
berättigad därtill. Får han på grund			komma i besittning av det. Får
av sådant förordnande ej komma i			köparen på grund av ett sådant
besittning av skeppet och är hindret			beslut inte komma i besittning av
ej hävt inom tre månader från utsatt			skeppet och är hindret inte hävt
dag för köpeskillingens fördelning,			inom tre månader från utsatt dag för
får han frånträda köpet och återfå			köpeskillingens	fördelning,	får
vad han har betalat jämte upplupen			köparen frånträda köpet och återfå
ränta, om han gör anmälan därom			det som har betalats med upplupen
hos kronofogdemyndigheten medan			ränta, om en anmälan om det görs
hindret alltjämt består.			hos Kronofogdemyndigheten medan
			hindret finns kvar.

11kap. 3 §

Prop. 2025/26:224

Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har in- teckning för sin fordran, får skydds- belopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna

Det som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska, i stället för tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

Om reservdelar ska säljas på beg- äran av en borgenär som saknar in- teckning för sin fordran, får skydds- beloppet enligt 10 kap. 13 § 1 inte bestämmas högre än till två tredje- delar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sak- kunniga som Kronofogdemyndig- heten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda

Prop. 2025/26:224 medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre be- lopp än som svarar mot två tredje- delar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Där-

vid skall i	fall som avses	i
10 kap. 22 §	handpenning	för

reservdelarna läggas till köpe- skillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.

pengar, den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen min- skad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reserv- delarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpen- ningen inte ska tillkomma den som har vunnit budgivningen.

	3 a §8
	Nyttjanderätt är skyddad utan sär-	En nyttjanderätt är skyddad utan
	skilt förbehåll, om rättigheten har	särskilt förbehåll om den har
	bättre rätt än exekutionsfordringen.	bättre rätt än exekutionsfordran.
	Om sakägarförteckningen upptar
	en rättighet som inte enligt första
	stycket är skyddad utan särskilt för-
	behåll, skall luftfartyget först ropas
	ut utan förbehåll för rättighetens
	bestånd och därefter med sådant
	förbehåll. Uppnås vid det senare
	utropet bud som täcker fordringar
	med bättre rätt än rättigheten eller
	som, utan att täcka dem, är lika
	högt som eller högre än budet vid
	det föregående utropet, har budet
	vid det senare utropet företräde. Att
	ägarhypotek inte täcks, utgör inte
	hinder mot att bud med förbehåll
	för rättigheten godtas.
	Upptar sakägarförteckningen två
	eller flera sådana rättigheter som
	avses i andra stycket, skall luft-
	fartyget först ropas ut utan för-
	behåll för någon av rättigheterna
	och därefter med förbehåll först
	endast för den rättighet som har
	bästa rätt och efter hand för ökat
	antal rättigheter enligt deras in-
	bördes ordning. Ett bud som skyd-
	dar fler rättigheter än ett annat bud
	har företräde framför detta, om det
	inte leder till sämre täckning av
20	8 Senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2025/26:224	inte att ett bud med förbehåll för
	rättigheten godtas.
	Om	sakägarförteckningen	tar
	upp två eller flera sådana rättig-
	heter som avses i första stycket, ska
	luftfartyget först bjudas ut utan för-
	behåll för någon av rättigheterna
	och därefter med förbehåll, först
	endast för den rättighet som har
	bästa rätt och efter hand för ökat
	antal rättigheter enligt deras in-
	bördes ordning. Ett bud som skyd-
	dar fler rättigheter än ett annat bud
	har företräde framför detta, om det
	inte medför sämre täckning av en
	fordran som har bättre rätt än
	någon av rättigheterna.
	När ett bud med förbehåll för en
	rättighet inte täcker fordringar med
	bättre rätt, kan rättighetshavaren
	skydda sin rättighet genom att be-
	tala skillnaden mellan det budet
	och ett	bud utan förbehåll	för

rättigheten eller så stor del av skill- naden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

		3 c §
		Om en rättighetshavare vill betala
		enligt 3 b § tredje stycket men det
		erbjudna	beloppet inte ensamt,
		eller i förening med annat tillskott
		som erbjuds, är tillräckligt för att
		hans eller hennes rättighet ska
		skyddas, ska luftfartyget bjudas ut
		med förbehåll för rättigheten och
		den eller de rättigheter som är
		skyddade genom tidigare bud och
		annat tillskott som erbjuds.
		Om en borgenär vars fordran inte
		har täckts genom ett visst bud godtar
		budet, ska fordran vid tillämpningen
		av första stycket och 3 b § anses
		vara täckt.
		Om en rättighetshavare i stället
		för att betala ställer säkerhet, gäl-
		ler det.
		4 §
	Vid försäljning av flera luftfartyg	Vid försäljning av flera luftfartyg
22	skall varje luftfartyg ropas ut för	ska varje	luftfartyg bjudas ut

sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock ropas ut gemensamt, om ägaren eller borg- enär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som ropas ut för sig. Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteck- ningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för an- nan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav.

Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock ej ropas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbe- håll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtagas enligt 10 kap. 19 §.

separat. Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild försälj- ning av ett visst eller vissa luft- fartyg. En särskild sakägarförteck- ning ska upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran.

Första stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har be- vakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna.

Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av ägaren eller en borg- enär, bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av en sådan post endast sker om försäljningen, med hänsyn även till de bud som avges för andra poster, kan godtas enligt 10 kap. 19 §.

Prop. 2025/26:224

5 §

Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop.

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Om en inteckning omfattar flera luftfartyg eller både luftfartyg och reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgivnings- förfarande.

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Prop. 2025/26:224					12 kap.
					13 §9
	Borgenär, vars fordran är förenad					En borgenär vars fordran är för-
	med	förmånsrätt i		fastigheten		enad med förmånsrätt i fastigheten
	enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-					enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-
	månsrättslagen		(1970:979),		kan	månsrättslagen		(1970:979)	får
	begära att fastigheten säljs för					begära att fastigheten ska säljas
	hans fordran, om hans rätt till					för hans eller hennes fordran, om
	betalning är ostridig eller styrks.					borgenärens rätt till betalning är
	Hör fastigheten till konkursbo, har					ostridig eller styrks. Om fastig-
	även borgenär, vars fordran är					heten tillhör ett konkursbo har en
	förenad med panträtt i fastigheten,					borgenär vars fordran är förenad
	sådan befogenhet.					med panträtt i fastigheten mot-
						svarande möjlighet.
	Förvaltaren i en konkurs kan					En konkursförvaltare får begära
	begära att fastigheten säljs för den					att fastigheten ska säljas för den
	rätt till betalning som följer med					rätt till betalning som följer med
	ett ägarhypotek i fastigheten. För-					ett	ägarhypotek	i fastigheten.
	valtaren kan också begära att					Förvaltaren får också begära att
	fastigheten säljs för hans fordran					fastigheten ska säljas för hans
	avseende arvode och sådana kost-					eller hennes fordran på arvode och
	nader för fastighetens vård under					för sådana kostnader för fastig-
	konkursen som skall utgå ur fast-					hetens vård under konkursen som
	igheten, om konkursgäldenären är					ska betalas ur fastigheten, om
	en juridisk person.					konkursgäldenären är en juridisk
						person.
	Vill borgenär ansluta sig enligt					En borgenär som vill ansluta sig
	första stycket, skall han anmäla					enligt första stycket ska anmäla
	det	hos kronofogdemyndigheten				det	hos Kronofogdemyndigheten
	senast två veckor före bevaknings-					senast två veckor före bevaknings-
	sammanträdet.					sammanträdet eller, om ett sådant
						sammanträde inte ska hållas, två
						veckor före den tidpunkt som
						Kronofogdemyndigheten har			be-
						stämt enligt 19 § andra stycket.
	Om borgenär, vars fordran är
	förenad med förmånsrätt i fast-
	igheten enligt		6 § 1	eller	7 § 1
	eller 2 förmånsrättslagen, har be-
	gärt att fastigheten säljs för hans
	fordran, får förfarandet ej läggas
	ned därför att frågan om försälj-
	ning för annan borgenärs eller
	konkursboets räkning förfaller.
	I fråga om rätt att lösa ut den
	som har anslutit sig enligt första
	eller andra stycket tillämpas be-
	stämmelserna i 12 §.
24	9 Senaste lydelse 1994:444.

					13 a §
					Om en borgenär, vars fordran är
					förenad med förmånsrätt i fastig-
					heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2
					förmånsrättslagen (1970:979), har
					begärt att fastigheten ska säljas för
					hans eller hennes fordran, får för-
					farandet inte avbrytas på grund av
					att frågan om försäljning för en
					annan borgenärs eller konkurs-
					boets räkning förfaller.
					I fråga om rätten att lösa ut den
					som har anslutit sig enligt 13 §
					första eller andra stycket gäller
					12 §.
				16 §
Vad som har influtit genom					En betalning som skett efter en
särskild försäljning		av	tillbehör		särskild försäljning		av	tillbehör
tillkommer	dem	som		har	tillfaller dem som har fordringar
fordringar med rätt i fastigheten					med rätt i fastigheten med det
med det företräde mellan dem som					inbördes	företräde	som gäller
gäller enligt lag. Den som har					enligt lag. Den som har en fordran
fordran med panträtt i fastigheten					med panträtt i fastigheten får avstå
kan avstå från betalning utan att					från betalning utan att det minskar
det minskar hans rätt i fastigheten					hans eller hennes rätt i fastigheten
i övrigt. Innehavare av fordran					i övrigt. En innehavare av en for-
med panträtt på grund av gemen-					dran med panträtt på grund av
sam inteckning får dock ej avstå					gemensam inteckning får dock inte
från betalning ur tillbehörsmedel					avstå från betalning från försälj-
under annan förutsättning än att					ningen av tillbehör, annat än om
samtycke	till avståendet			har	samtycke	till avståendet			har
lämnats av såväl ägare till övriga					lämnats av både ägare till övriga
av inteckningen besvärade fastig-					fastigheter	som	omfattas		av
heter som innehavare av panträtt					inteckningen och innehavare				av
vilken gäller i en eller flera av					panträtt som gäller i en eller flera
fastigheterna med lika rätt som					av fastigheterna med lika rätt som
eller sämre rätt än inteckningen.					eller sämre rätt än inteckningen.
Avstående som inverkar på vill-					Ett avstående som inverkar på
koren vid fastighetens försäljning					villkoren vid fastighetens försälj-
på auktion skall ske senast vid be-					ning på auktion ska ske senast vid
vakningssammanträdet			och	kan	bevakningssammanträdet eller, om
därefter ej återkallas.					ett sådant sammanträde inte ska
					hållas, den tidpunkt som Krono-
					fogdemyndigheten		har	bestämt
					enligt 19 § andra stycket. Efter den

tidpunkten kan ett avstående inte återkallas.

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224	18 §
Tid och plats för auktion på fastighet		Kronofogdemyndigheten	ska	be-
bestäms av kronofogdemyndigheten.		stämma en tid för auktionen och hur
		bud ska lämnas. Om auktionen ska
		hållas på en viss plats, ska myndig-
		heten bestämma platsen.
		Sökanden, gäldenären och andra
		kända sakägare vars rätt berörs av
		försäljningen ska ges möjlighet att
		inkomma med synpunkter på bud-
		givningsförfarandet senast		när
		sakägarförteckningen	har	upp-
		rättats.
Fastighetens ägare och inne-		Fastighetens ägare och en inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-		havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastigheten		heten är skyldiga att låta fastigheten
visas på lämplig tid.		visas på lämplig tid.
	19 §
För förhandling om försäljningen		För en förhandling om försälj-
skall bevakningssammanträde hål-		ningen får Kronofogdemyndigheten
las antingen samma dag som		besluta att ett bevakningssam-
auktionen eller lämplig dag före		manträde ska hållas. Samman-
denna.		trädet ska då hållas samma dag
		som auktionen eller en lämplig
		dag före denna.
		Om ett bevakningssammanträde
		inte ska hållas, ska Kronofogde-
		myndigheten bestämma en tidpunkt
		då en fordran eller rättighet senast
		ska anmälas.
	20 §
Auktionen skall kungöras i god tid		En auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen		och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om be-		ska innehålla information om
vakningssammanträde och	sam-	1. bevakningssammanträdet
manträde för fördelning av köpe-		eller den tidpunkt som bestämts
skillingen.		enligt 19 § andra stycket, och
		2. fördelningssammanträdet eller
		den tillträdesdag som bestämts en-
		ligt 36 § första stycket.
Innehavare av fordran	eller	I kungörelsen ska en innehavare
rättighet som bör iakttagas vid		av en fordran eller rättighet som
auktionen skall i kungörelsen upp-		bör beaktas vid auktionen upp-
manas att anmäla sin rätt till		manas att anmäla sin rätt till
kronofogdemyndigheten senast vid		Kronofogdemyndigheten	senast
bevakningssammanträdet.		vid bevakningssammanträdet eller,
		om ett sådant sammanträde inte
		ska hållas, den tidpunkt		som

		Kronofogdemyndigheten har be-	Prop. 2025/26:224
		stämt enligt 19 § andra stycket.
Har	kronofogdemyndigheten	Om Kronofogdemyndigheten har
förordnat om särskild försäljning		beslutat om en särskild försälj-
av tillbehör, får kungörelsen ej		ning av tillbehör, får kungörelsen
utfärdas	förrän försäljningen har	inte ske förrän försäljningen har
vunnit laga kraft och köpeskil-		fått laga kraft och köpeskillingen
lingen har betalats eller frågan om		har betalats eller frågan om sådan
sådan försäljning har förfallit.		försäljning har förfallit.

24 §

När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska upp- ningssammanträdet har avslutats, rätta en sakägarförteckning se-

upprättas sakägarförteckning. nast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevak- ningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogde- myndigheten bestämmer.

	33 §
Tomträtt som har inskrivits är vid	En tomträtt som har inskrivits är
försäljningen skyddad utan särskilt	vid försäljningen		skyddad	utan
förbehåll. Annan nyttjanderätt samt	särskilt förbehåll. Andra nyttjande-
servitut och rätt till elektrisk kraft	rätter samt servitut och rätt till
är skyddade utan särskilt förbehåll,	elektrisk kraft är skyddade utan
om rättigheten har bättre rätt än	särskilt	förbehåll,	om rättigheten
exekutionsfordringen.	har bättre rätt än exekutionsfordran.
I andra fall än som avses i första	I andra fall ska nyttjanderätt,
stycket skall nyttjanderätt, servitut	servitut och rätt till elektrisk kraft
och rätt till elektrisk kraft särskilt	särskilt förbehållas, om det saknas
förbehållas, om det saknas anled-	anledning att anta att rättigheten
ning antaga att rättigheten belastar	belastar fastigheten till beaktans-
fastigheten till beaktansvärd skada	värd skada för en innehavare av en
för innehavare av fordran med bät-	fordran med bättre rätt. Vid be-
tre rätt. Härvid skall rätt till betal-	dömningen ska en rätt till betalning
ning på grund av ägarhypotek ej	på grund av ett ägarhypotek inte
anses som fordran.	anses utgöra en fordran.
Bestämmelser om inskränkning-	Bestämmelser om inskränkning-
ar i rätten att föra talan mot beslut	ar i rätten att föra talan mot ett
angående förbehåll som avses i	beslut	angående	förbehåll	som
andra stycket finns i 18 kap.	avses i andra stycket finns i 18 kap.
Rättighet som ej enligt första
stycket är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har för-
behållits enligt andra stycket kan
skyddas genom förbehåll vid
auktionen enligt 39 §.
	33 a §
	En rättighet som inte enligt 33 §
	första stycket är skyddad utan sär-				27

Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som motsvarar en tiondel av köpe- skillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt 34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen för fastigheten.

Prop. 2025/26:224

						skilt förbehåll och inte heller har
						förbehållits		enligt	33 § andra
						stycket kan skyddas genom för-
						behåll vid auktionen enligt 39 och
						39 a §§.
					34 §
I avräkning på köpeskillingen för						Vid avräkning på			köpeskillingen
fastigheten skall innestå kapital-						för fastigheten ska kapitalbeloppet
beloppet av sådan fordran inom						av en fordran inom skyddsbeloppet
skyddsbeloppet	som		är	förenad		som är förenad med panträtt och
med panträtt och ej enligt sakägar-						som	enligt	sakägarförteckningen
förteckningen	skall	betalas			med	inte ska betalas med köpeskillingen
köpeskilling för tillbehör.					Detta	för tillbehör omfattas. Detta gäller
gäller dock ej, om						dock inte, om fordran är
1. fordringen är förfallen till be-						1. förfallen till betalning senast
talning senast	på	tillträdesdagen				på tillträdesdagen och borgenären
och borgenären har yrkat kontant						har begärt kontant betalning,
betalning,
2. fordringen är sådan som avses						2. sådan som avses i 26 § tredje
i 26 § tredje stycket eller						stycket, eller
3. fordringen	är	förenad			med	3. förenad med panträtt endast i
panträtt endast i andel i fastigheten.						en andel i fastigheten.
För ägarhypotek skall, även om						För ett ägarhypotek ska betalning
det faller inom skyddsbeloppet,						alltid ske kontant, även om det
kontant betalning alltid erläggas.						faller inom skyddsbeloppet.
I den mån avräkning ej skall ske						I den utsträckning avräkning inte
enligt första stycket skall köpe-						ska ske enligt första stycket ska
skillingen för	fastigheten			betalas		köpeskillingen för fastigheten be-
kontant, om ej inroparen visar att						talas kontant, om inte den som har
han har avtalat annat med den som						vunnit budgivningen visar att något
enligt sakägarförteckningen är be-						annat har avtalats med den som
talningsberättigad. Om			det		enligt	enligt	sakägarförteckningen är
förteckningen är ovisst vem ett						betalningsberättigad. Om det enligt
belopp tillkommer, får det ej av-						förteckningen inte			kan fastställas
räknas.						vem som är berättigad till ett
						belopp, får det inte avräknas.

35§10

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de för- rättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.

10Senaste lydelse 2019:841.

Handpenningen ska betalas kon-		Handpenningen ska		betalas kon-		Prop. 2025/26:224
tant, om inte inroparen ställer		tant, om inte den som har vunnit bud-
säkerhet för beloppet. Som säkerhet		givningen ställer säkerhet för belopp-
får godtas även fordran som är		et. En fordran som är förenad med
förenad med panträtt i fastigheten,		panträtt i fastigheten får godtas som
om den täcks av köpeskillingen och		säkerhet, om den täcks av köpe-
kan anses betryggande.		skillingen och kan anses betrygg-
		ande.
Staten, kommuner, regioner och		Staten,	kommuner,		regioner
kommunalförbund	behöver inte	och kommunalförbund			behöver
lämna handpenning men blir i fall		inte lämna handpenning. I ett fall
som avses i 43 § ersättningsskyl-		som avses i 43 § är de dock
diga intill motsvarande belopp.		ersättningsskyldiga med ett be-
		lopp som motsvarar den hand-
		penning som annars skulle ha be-
		talats.
Obetald del av den kontanta
köpeskillingen ska	betalas senast
vid det sammanträde som enligt
20 § har kungjorts för köpeskil-
lingens fördelning.
		35 a §
		Den obetalda delen av den kontan-
		ta köpeskillingen ska betalas senast
		vid fördelningssammanträdet eller,
		om ett sådant sammanträde inte ska
		hållas, vid den tidpunkt som Krono-
		fogdemyndigheten bestämmer, dock
		senast på den tillträdesdag som har
		bestämts enligt 36 § första stycket.
	36 §
Som tillträdesdag räknas den dag		Tillträdesdagen är den dag då för-
då enligt kungörelse fördelnings-		delningssammanträdet		ska hållas
sammanträdet skall äga rum.		eller, om ett sådant sammanträde
Kronofogdemyndigheten kan dock		inte ska hållas, den dag som Krono-
medge inroparen att taga vård om		fogdemyndigheten		bestämmer.
fastigheten eller del därav före		Kronofogdemyndigheten			får
tillträdesdagen.		medge den som har vunnit bud-
		givningen att vårda och bruka hela
		eller delar av fastigheten före till-
		trädesdagen.
Kronofogdemyndigheten får för-		Kronofogdemyndigheten får be-
ordna att obetald avkastning av		sluta att obetald avkastning av
fastigheten, som enligt 8 eller 9 §		fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
har skolat betalas till myndigheten		skulle ha betalats till myndigheten
eller syssloman och som har		eller en syssloman och som har
förfallit under tiden till och med		förfallit under tiden till och med
den dag köparen har tillträtt		den dag köparen har tillträtt fastig-
fastigheten, skall tillkomma denne.		heten, ska	tillfalla köparen. Om			29

Prop. 2025/26:224 Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa därför till kronofogde- myndigheten.

Har förre ägaren ej annan bostad, kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten.

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogde- myndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

37 §
På begäran av de sakägare vilkas	På begäran av de sakägare vars rätt
rätt beror därav kan försäljningen,	är beroende av försäljningen kan
såvitt avser annat än erläggande av	den ske på andra villkor än som
handpenning och den återstående	anges i detta kapitel. Villkoren för
kontanta köpeskillingen samt tiden	betalning av handpenning och den
för tillträde, ske på andra villkor än	återstående kontanta köpeskillingen
som anges i detta kapitel. Skydds-	samt tiden för tillträde kan dock
beloppet får höjas även om borg-	inte ändras. Skyddsbeloppet får
enär som ej själv har begärt för-	höjas även om en borgenär som inte
säljning motsätter sig det.	själv har begärt försäljning mot-
	sätter sig det.
Begäran som avses i första	En	begäran ska	framställas
stycket skall framställas senast vid	senast	vid bevakningssamman-
bevakningssammanträdet.	trädet eller, om ett sådant samman-
	träde inte ska hållas, den tidpunkt
	som Kronofogdemyndigheten har
	bestämt enligt 19 § andra stycket.
38 §
Vid auktion skall, i den mån det är	I den utsträckning det är motiverat
påkallat med hänsyn till värdet av	med hänsyn till värdet av fastig-
fastighetens tillbehör eller av annan	hetens tillbehör eller av någon annan
orsak, anges vilken egendom som	orsak, ska det vid auktionen anges
skall följa fastigheten och i vad	vilken övrig egendom som ska ingå
mån egendom som framstår som	i fastighetsköpet och i vilken ut-
tillbehör ej skall följa den. Vad	sträckning egendom		som framstår
sålunda har angivits är avgörande	som tillbehör inte ska ingå. Det som
för vad försäljningen omfattar i den	har angetts är avgörande för vad
delen. I övrigt ingår i försäljningen	försäljningen omfattar i den delen.
vad som enligt lag utgör tillbehör	I övrigt ingår det som enligt lag
till fastigheten. Råder tvist om till-	utgör tillbehör till fastigheten. Om
behör, skall det anmälas.	det råder tvist om tillbehör ska
	detta anmälas.
Redogörelse skall lämnas för	En redogörelse för innehållet i
innehållet i sakägarförteckningen.	sakägarförteckningen		ska lämnas.
Upplysning skall lämnas om att	Det ska även lämnas en upplysning
fastigheten ropas ut med förbehåll	om att fastigheten bjuds ut med för-
att inrop skall prövas enligt 40 §.	behåll att bud ska prövas enligt 40 §.

			39 §
Om sakägarförteckningen upptager				Om sakägarförteckningen tar upp
rättighet som ej enligt 33 § första				en rättighet som enligt 33 § första
stycket är skyddad utan särskilt				stycket inte är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har för-				förbehåll och inte heller har för-
behållits enligt 33 § andra stycket,				behållits enligt 33 § andra stycket,
skall fastigheten först ropas ut utan				ska fastigheten först bjudas ut utan
förbehåll om rättighetens			bestånd	förbehåll om rättighetens fortsatta
och därefter med sådant förbehåll.				giltighet och därefter med sådant
Uppnås vid det senare utropet bud				förbehåll. Uppnås vid den senare
som täcker fordringar med bättre				budgivningen ett bud som täcker
rätt än rättigheten eller som, utan att				fordringar med bättre rätt än rättig-
täcka dem, är lika högt som eller				heten eller som, utan att täcka dem, är
högre än budet vid det föregående				lika högt som eller högre än budet i
utropet, har budet vid det senare				det föregående budgivningsförfaran-
utropet företräde. Att ägarhypotek				det, har det senare budet företräde.
ej täcks utgör ej hinder mot att bud				Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar
med förbehåll för rättigheten god-				inte att ett bud med förbehåll för
tas.				rättigheten godtas.
Upptager	sakägarförteckningen			Om	sakägarförteckningen tar
två eller flera sådana rättigheter				upp två eller flera sådana rättigheter
som avses i första stycket, skall				som avses i första stycket, ska
fastigheten först ropas ut utan för-				fastigheten först bjudas ut utan
behåll för någon av rättigheterna				förbehåll för någon av rättigheterna
och därefter med förbehåll först en-				och därefter med förbehåll, först
dast för den rättighet som har bästa				endast för den rättighet som har
rätt och efter hand för ökat antal				bästa rätt och efter hand för ökat
rättigheter	enligt	deras	inbördes	antal rättigheter enligt deras in-
ordning. Bud som skyddar flera				bördes ordning. Ett bud som skyd-
rättigheter än annat bud har före-				dar fler rättigheter än ett annat bud
träde framför detta, om det ej leder				har företräde framför detta, om det
till sämre täckning av fordran som				inte leder till sämre täckning av en
har bättre rätt än någon av				fordran som har bättre rätt än någon
rättigheterna.				av rättigheterna.
När bud med förbehåll för				När ett bud med förbehåll för en
rättighet ej täcker fordringar med				rättighet inte täcker fordringar med
bättre rätt,	kan	rättighetshavaren		bättre	rätt, kan rättighetshavaren
skydda sin rättighet genom att be-				skydda sin rättighet genom att betala
tala skillnaden mellan det budet och				skillnaden mellan det budet och ett
bud utan förbehåll för rättigheten				bud utan förbehåll för rättigheten
eller så stor del av skillnaden som				eller så stor del av skillnaden som be-
behövs för att täcka fordringar med				hövs för att täcka fordringar med
bättre rätt.				bättre rätt.
Om rättighetshavare i fall som
avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera till- skott behövs, ej ensamt eller i för- ening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 skall skyddas,		skall fastigheten
ropas ut med förbehåll för rättig-
heten och den eller de rättigheter
som är skyddade genom tidigare
bud och annat tillskott som bjuds.
Om borgenär vars fordran ej har
blivit täckt genom visst bud god-
tager budet, skall fordringen vid
tillämpning		av	första–fjärde
styckena anses täckt.
Om rättighetshavare i stället för
att betala ställer säkerhet, skall det
gälla.
				39 a §
				Vill en rättighetshavare i ett fall som
				avses i 39 § andra stycket betala
				enligt 39 § tredje stycket men det
				erbjudna beloppet inte ensamt eller
				i förening med ett annat tillskott
				som erbjuds är tillräckligt för att
				hans eller hennes rättighet ska
				skyddas, ska fastigheten bjudas ut
				med förbehåll för rättigheten och den
				eller de rättigheter som är skyddade
				genom tidigare bud och annat tillskott
				som erbjuds.
				Om en borgenär vars fordran
				inte har täckts genom ett visst bud
				godtar budet, ska fordran vid till-
				ämpning av första stycket och 39 §
				anses vara täckt.
				Om en rättighetshavare i stället
				för att betala ställer säkerhet, gäl-
				ler det.
			40 §
Innan inrop godtas skall krono-				Innan ett bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i				fogdemyndigheten pröva om vill-
32 § angivna villkoret för försälj-				koret för försäljningen i 32 § är
ning är uppfyllt. Även om detta är				uppfyllt. Även om villkoret är upp-
förhållandet får inropet ej godtagas,				fyllt får budet inte godtas om det är
om det är sannolikt att avsevärt				sannolikt att en avsevärt högre
högre köpeskilling kan uppnås.				köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket				Budet ska trots det godtas om
skall inrop godtagas, om samtliga				alla berörda sakägare medger det.
berörda	sakägare		medger det.	Sökanden får medge att ett bud
Sökanden kan medge att inrop god-				godtas även om förrättningskost-
tas fastän	förrättningskostnaderna			naderna inte har blivit täckta.
ej har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens be-					Om exekutionsfordran inte täcks
stridande godtagas, om exekutions-					får budet inte godtas om sökanden
fordringen ej täcks.					motsätter sig det.
				41 §
Sedan inrop har godtagits skall					Handpenningen ska betalas genast
inroparen omedelbart lämna före-					efter det att ett bud har godtagits.
skriven handpenning. Kronofogde-					Kronofogdemyndigheten får dock
myndigheten kan dock på begäran					på begäran göra ett kort uppehåll i
göra ett kort uppehåll i hand-					handläggningen för att ge den som
läggningen för att bereda in-					har vunnit budgivningen tillfälle att
roparen tillfälle att anskaffa hand-					få fram handpenning, om uppe-
penning, om uppehållet ej kan					hållet inte kan antas medföra
antagas	medföra		beaktansvärd		beaktansvärd olägenhet. Om hand-
olägenhet. Lämnas ej handpenning,					penning inte betalas ska fastigheten
skall fastigheten ropas ut på nytt.					bjudas ut på nytt.
I fall som avses i 39 § skall hand-					I fall som avses i 39 och 39 a §§
penning lämnas för varje inrop,					ska handpenning betalas för varje
även om fastigheten skall ropas ut					vunnen budgivning, även om fastig-
på nytt. Om inropet ej skall bestå,					heten ska bjudas ut på nytt. Om
återlämnas handpenningen.					budet inte ska gälla, ska hand-
					penningen återbetalas.
Fullgör ej inroparen sin betal-					Om den som har vunnit budgiv-
ningsskyldighet enligt 35 §				fjärde	ningen inte fullgör sin betalnings-
stycket, är inropet ogiltigt.					skyldighet	enligt 35 a § är budet
					ogiltigt.
				42 §
Sker ej inrop som godtas och					Om det inte lämnas ett bud som
fullföljs	genom att		handpenning		godtas och fullföljs genom att
lämnas, skall nytt försäljnings-					handpenning betalas, ska ett nytt
försök göras, om sökanden begär					försäljningsförsök göras, om sök-
det inom en vecka från auktionen.					anden begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §					auktionen. Har ett bud blivit ogil-
tredje stycket, skall nytt försäljnings-					tigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett
försök göras, om ej sökanden avstår					nytt försäljningsförsök göras, om inte
därifrån.					sökanden avstår från det.
Har två auktioner hållits utan att					Om två auktioner har hållits utan
fastigheten har blivit såld och sak-					att fastigheten har blivit såld och
nas anledning antaga att fastig-					det saknas anledning att anta att
heten kan säljas inom rimlig tid, får					fastigheten kan säljas inom rimlig
kronofogdemyndigheten avvisa be-					tid, får	Kronofogdemyndigheten
gäran om nytt försäljningsförsök.					avvisa en begäran om ett nytt för-
					säljningsförsök.
Om ny auktion skall hållas, gäller					Om en ny auktion ska hållas
vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan					gäller 18–41 §§. Anmälan av en
av fordran eller rättighet som har					fordran eller rättighet som har skett
skett för en auktion gäller även för					för en auktion gäller även för en
senare auktion.					senare auktion.
Skall	nytt	försäljningsförsök ej
göras,	skall	utmätningen		hävas.

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

				42 a §
				Utmätningen ska hävas om ett nytt
				försäljningsförsök inte ska göras.
				Detta gäller dock inte för pengar
				som har betalats in eller som be-
				talas in med anledning av redan
				vidtagna åtgärder.
			43 §
När ny auktion hålls sedan inrop har				När en ny auktion hålls sedan ett
blivit ogiltigt	enligt	41 §	tredje	bud har blivit ogiltigt enligt 41 §
stycket, skall handpenningen tagas i				tredje stycket, ska handpenningen
anspråk i den mån det behövs för att				tas i anspråk i den utsträckning som
sammanlagt samma		belopp	skall	krävs för att sammanlagt samma
uppnås som vid den förra auktionen				belopp ska uppnås som vid den
jämte ränta därå, beräknad enligt				förra auktionen med ränta på
5 § räntelagen (1975:635), från till-				beloppet beräknad enligt 5 § ränte-
trädesdagen till och med den nya				lagen (1975:635), från tillträdes-
tillträdesdagen och för att även				dagen till och med den nya
förrättningskostnaderna med			anled-	tillträdesdagen och för att även
ning av den nya auktionen skall				förrättningskostnaderna med anled-
täckas. Detta gäller även om fastig-				ning av den nya auktionen ska
heten säljs med förbehåll för rättig-				täckas. Detta gäller även om fastig-
het som ej har förbehållits vid den				heten säljs med förbehåll för en
förra auktionen eller ändrade för-				rättighet som inte har förbehållits
hållanden har inträtt. Vad som ej				vid den förra auktionen eller
behöver tagas i anspråk skall åter-				ändrade förhållanden har inträtt.
lämnas när den nye inroparen har
fullgjort sin	betalningsskyldighet.

Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om fastig- heten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att be- tala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte be- höver tas i anspråk ska återbetalas.

		44 §
Sedan auktion som har lett till			Kronofogdemyndigheten				ska		ut-
försäljning	av fastigheten	har	färda köpebrev när en auktion, som
vunnit laga kraft och köparen har			har lett till försäljning av fastigheten,
fullgjort sin	betalningsskyldighet		har fått laga kraft och köparen har
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar			fullgjort	sin betalningsskyldighet
kronofogdemyndigheten köpebrev.			enligt 35 a §.
Visar inroparen att han har bjudit			Om den som har vunnit bud-
för annans räkning, skall köpebrev			givningen visar att han eller hon
utfärdas till denne.			har bjudit för någon annans räkning
			ska köpebrevet utfärdas till denne.
		45 §
Sedan fastigheten har sålts svarar			När fastigheten har sålts ansvarar
den ej för fordran som avses i 25 §			den inte längre för en fordran som
första stycket 1.			avses i 25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan			En borgenär som har pantbrev
ej efter fastighetens försäljning mot			kan inte, efter att fastigheten har
köparen göra gällande panträtt i			sålts, göra gällande panträtt i fastig-
fastigheten för större fordran än			heten mot köparen för en större
som har avräknats på köpeskillingen			fordran än som har avräknats på
jämte utfäst ränta därå från till-			köpeskillingen med utfäst ränta på
trädesdagen samt framtida skade-			beloppet från tillträdesdagen samt
stånd och kostnad som föranleds av			framtida	skadestånd		och	kostnad
fordringsförhållandet.			som föranleds av fordringsför-
			hållandet.
Köparen blir personligen betal-			Köparen blir personligen be-
ningsskyldig för vad som enligt			talningsskyldig		och	den		förre
överenskommelse har avräknats på			ägaren blir fri från ansvar för det
den kontanta köpeskillingen		och	som enligt överenskommelse						har
den förre ägaren blir fri från			avräknats på den kontanta köpe-
ansvar härför. I fall som avses i			skillingen. I fall som avses i 44 §
44 § andra stycket blir även den			andra stycket blir även den som har
som har gjort inropet betalnings-			vunnit budgivningen			betalnings-
skyldig.			skyldig.
			46 §
Köpare som har fullgjort sin			En köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet enligt		35 §	betalningsskyldighet			enligt		35 a §
fjärde stycket får tillträda fastig-			får tillträda fastigheten på den dag
heten på den dag som har bestämts			som anges i 36 § första stycket.
för köpeskillingens fördelning. Han			Köparen ansvarar därefter för de
svarar därefter för ägares skyldig-			skyldigheter som ägaren har i den
heter i den mån de skall fullgöras			utsträckning de ska fullgöras efter
efter tillträdesdagen.			tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägarför-			Köparen ska inom en månad från
teckningen upptagen arrende- eller			tillträdesdagen		säga	upp		avtalet
hyresrätt, som ej är skyddad enligt			om denne vill att en i sakägar-
33 § första stycket eller har för-			förteckningen		upptagen		arrende-
behållits enligt 33 § andra stycket			eller hyresrätt, som inte är skyddad
eller vid auktionen, skall upphöra,			enligt 33 § första stycket eller har

Prop. 2025/26:224

åligger

det honom att

inom

förbehållits

enligt 33 §

andra

månad

från

tillträdesdagen säga

stycket eller vid auktionen, ska

upp avtalet. I annat fall gäller av-

upphöra. I annat fall gäller avtalet

talet mot honom. Beträffande den

mot köparen. Beträffande den

tidpunkt vid vilken arrende- eller

tidpunkt då ett arrende- eller hyres-

hyresavtal skall upphöra med an-

avtal ska upphöra med anledning av

ledning av uppsägning gäller vad

en uppsägning

gäller

detsamma

som är föreskrivet i fråga om

som i fråga om uppsägning efter

uppsägning efter frivillig överlåtel-

frivillig överlåtelse av en fastighet.

se av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arrendator

Det finns

särskilda

föreskrifter

eller hyresgäst att begära förläng-

om rätten för en arrendator eller

ning av avtalet eller att få ersättning

hyresgäst att i vissa fall begära

vid

uppsägning

finns

särskilda

förlängning av avtalet eller att få

föreskrifter.

ersättning vid uppsägning.

48 §

Köparen skall fullgöra sin betal-

Köparen ska fullgöra sin betal-

ningsskyldighet enligt 35 § fjärde

ningsskyldighet enligt 35 a § även

stycket även om auktionen över-

om auktionen överklagas.

klagas.

Utan hinder av att auktionen

Köparen får tillträda fastigheten

överklagas får köparen

tillträda

på den bestämda dagen trots att

fastigheten på den bestämda dagen,

auktionen överklagas, om inte

om ej dessförinnan annat har för-

något annat har beslutats före

ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §.

tillträdet

enligt

18 kap. 12 eller

Får han på grund av sådant för-

19 §. Om köparen på grund av ett

ordnande ej

tillträda

fastigheten

sådant beslut inte får tillträda

och är hindret ej hävt inom tre

fastigheten och är hindret inte hävt

månader från den bestämda till-

inom tre månader från den be-

trädesdagen,

får

han

frånträda

stämda tillträdesdagen, får köparen

köpet och återfå vad han har

frånträda köpet och återfå det som

betalat jämte upplupen ränta, om

betalats med upplupen ränta. Det

han gör anmälan därom hos krono-

gäller dock endast om frånträdet

fogdemyndigheten

medan hindret

anmäls

till

Kronofogdemyndig-

alltjämt består.

heten medan hindret

fortfarande

består.

49 §

När någon av flera gemensamt

När en av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade fastigheter

ska

säljas

på auktion, har den som har

fordran med panträtt på grund av

fordran med panträtt enligt den

den

gemensamma

inteckningen

gemensamma inteckningen rätt att

rätt att indraga annan av de

begära att även en annan fastighet

intecknade fastigheterna i försälj-

som omfattas av samma inteck-

ningen, om den svarar för det

ning ska dras in i försäljningen.

intecknade beloppet eller del av

Det krävs då att den andra fastig-

detta före den fastighet som skall

heten ansvarar för hela eller delar

säljas. Skall denna säljas för pant-

av det intecknade beloppet före

rättshavarens

fordran

eller

för

den fastighet som ska säljas. Om

fordran som har lika eller bättre					försäljningen sker för panträtts-
rätt, får han även indraga fastighet					havararens fordran eller för en
som svarar för inteckningen först					fordran med lika eller bättre rätt,
efter den fastighet som skall sälj-					får han eller hon även dra in en
as.					fastighet som ansvarar för inteck-
					ningen först efter den fastighet
					som ska säljas.
Yrkande		om	indragning	skall	Ett yrkande om indragning ska
framställas		hos	kronofogdemyn-		framställas		hos	Kronofogdemyn-
digheten senast vid bevaknings-					digheten senast vid bevaknings-
sammanträdet. Fastighetens				ägare	sammanträdet eller, om ett sådant
skall beredas tillfälle att yttra sig					sammanträde inte ska hållas, den
över	yrkandet.		Bevakningssam-		tidpunkt som Kronofogdemyndig-
manträde och auktion skall in-					heten	har	bestämt			enligt 19 §
ställas och nya tider sättas ut, om					andra stycket. Fastighetens ägare
det behövs för att yrkandet ska					ska ges tillfälle att yttra sig över
hinna prövas.					yrkandet. En auktion och i före-
					kommande fall ett bevakningssam-
					manträde ska ställas in och sättas
					ut på nytt, om det behövs för att
					yrkandet ska hinna prövas.
Bifalls yrkandet, anses den in-					Om yrkandet bifalls anses den
dragna fastigheten utmätt när be-					indragna fastigheten					utmätt från
slutet meddelas. Den får ej säljas					och med den dag då beslutet med-
innan beslutet har vunnit laga					delas. Fastigheten får inte säljas
kraft.					innan beslutet har fått laga kraft.
				51 §
Om samtliga			fastigheter	som	Om	samtliga		fastigheter			som
besväras av gemensam inteckning					besväras av en gemensam inteck-
skall säljas på auktion och för-					ning ska säljas på auktion och
hållande som anges i 52 § andra					omständigheterna				inte är sådana
stycket ej föreligger, upprättas					som anges i 52 § andra stycket, ska
gemensam sakägarförteckning för					en gemensam			sakägarförteckning
fastigheterna. Rättighet i någon av					upprättas		för	fastigheterna.			En
fastigheterna		skall härvid		anses	rättighet som är upplåten i någon
upplåten i dem alla. Vid auktionen					av fastigheterna ska vid en sådan
ropas fastigheterna ut gemensamt.					försäljning anses gälla i samtliga
					fastigheter.		Vid		auktionen		ska
					fastigheterna bjudas ut gemensamt.
				52 §
Skall flera av gemensamt in-					När flera men inte alla fastigheter
tecknade fastigheter men ej alla					som omfattas av en gemensam
säljas på auktion, gäller 53–55 §§.					inteckning ska säljas på auktion,
					gäller 53–55 a §§.
När	samtliga		fastigheter	som	Bestämmelserna				i	53–55 a §§
besväras av gemensam inteckning					gäller också när samtliga fastig-
skall	säljas,		gäller likaledes		heter som besväras av en gemen-
53–55 §§, om					sam inteckning ska säljas, om
1. fastigheterna har olika ägare,					1. fastigheterna har olika ägare,

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- säljningen,

3.någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.någon av fastigheterna be- sväras av särskild inteckning,

5.någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser in- teckningens hela belopp,

6.det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- heterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7.det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande som avses i andra stycket

6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

2.någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3.någon av fastigheterna an- svarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen,

4.någon av fastigheterna be- sväras av en särskild inteckning,

5.någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp,

6.det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastig- heterna, som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7.det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen.

Ett yrkande enligt andra stycket

6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har be- stämt enligt 19 § andra stycket.

		54 §
	Vid auktionen skall fastigheterna		Vid auktionen	ska fastigheterna
	ropas ut var för sig. Därefter skall		bjudas ut var för sig. Därefter ska de
	de ropas ut gemensamt, om de har		bjudas ut gemensamt, om de har
	samma ägare. Efterföljande gemen-		samma ägare. Ett efterföljande ge-
	samt utrop skall även eljest äga		mensamt budgivningsförfarande ska
	rum, om full betalning ej har upp-		även ske om full betalning inte har
	nåtts för fordran för vilken samtliga		uppnåtts för en fordran för vilken
	fastigheter svarar eller fastig-		samtliga fastigheter ansvarar eller
	heternas ägare är ense om att de		om fastigheternas ägare är överens
	skall ropas ut gemensamt.		om att de ska bjudas ut gemensamt.
	Uppnås vid gemensamt utrop		Om det i ett gemensamt bud-
	högre bud än summan av buden vid		givningsförfarande uppnås ett hög-
	de särskilda utropen, skall budet		re bud än summan av buden i de
	vid det gemensamma utropet ha		särskilda budgivningsförfarandena
	företräde. Den köpeskilling	som	ska budet i den gemensamma
	har bjudits vid det gemensamma		budgivningen	ha företräde. Den
	utropet skall fördelas på fastig-		köpeskilling som har erbjudits i det
	heterna efter de värden som har		gemensamma	budgivningsförfar-
	åsatts dem i målet. Fastighets andel		andet ska fördelas på fastigheterna
	i den gemensamma köpeskillingen		efter de värden som har fastställts
	utgör dock minst vad som har		för dem i målet. Varje fastighets
	bjudits för den fastigheten	vid	andel i den gemensamma köpe-
38	särskilt utrop. Har någon av fastig-		skillingen ska dock minst motsvara

Prop. 2025/26:224					del av exekutionsfordran, får fastig-
					heten inte säljas. Blir den inte såld,
					ska inte heller den indragna fastig-
					heten säljas.
					En fastighet som endast i andra
					hand ansvarar för en fordran med
					panträtt på grund av en gemensam
					inteckning får inte säljas för den
					fordran innan det har visat sig att
					betalning inte kan tas ur den fastig-
					het som ansvarar i första hand. En
					fastighet som ansvarar i andra
					hand får inte heller säljas om dess
					ägare eller någon annan sakägare
					betalar den brist för vilken fas-
					tigheten ska ansvara eller ställer
					säkerhet för beloppet. Ett gemen-
					samt	budgivningsförfarande	för
					fastigheterna ska endast genom-
					föras om det finns särskilda skäl.
				55 §
Om rättighet har förbehållits vid					Om en rättighet har förbehållits i ett
särskilt	utrop,	skall	förbehållet		särskilt	budgivningsförfarande,	ska
gälla även vid efterföljande gemen-					förbehållet även gälla i ett efter-
samt utrop. Har rättigheten ej för-					följande gemensamt budgivningsför-
behållits vid det särskilda utropet,					farande. Har rättigheten inte förbe-
tillämpas 39 § även vid det gemen-					hållits gäller 39 och 39 a §§ även i
samma utropet.					det gemensamma budgivningsför-
					farandet.
Vid	tillämpning av		40 §	skall	Vid prövningen av om en avse-
prövningen huruvida avsevärt högre					värt högre köpeskilling kan uppnås
köpeskilling kan uppnås avse den					enligt 40 § ska bedömningen avse
sammanlagda		köpeskillingen		för	den sammanlagda köpeskillingen för
samtliga fastigheter som har ropats					samtliga fastigheter där bud har
in vid auktionen.					lämnats.
Handpenning		skall lämnas		efter	En handpenning ska betalas efter
varje inrop, även om inropad fas-					varje vunnen budgivning, även om en
tighet skall ropas ut på nytt. Om					fastighet ska bjudas ut på nytt. Om
inropet ej skall bestå, återlämnas					budet inte ska gälla, ska hand-
handpenningen.					penningen återbetalas.
Fordran som på grund av gem-
ensam inteckning är förenad med
panträtt i såld fastighet betalas
kontant, om ej köparen och den som
enligt sakägarförteckningen är be-
talningsberättigad avtalar annat.
					55 a §
					En fordran som på grund av en
40					gemensam inteckning är förenad

						med panträtt i en såld fastighet ska Prop. 2025/26:224
						betalas kontant, om inte köparen och
						den som enligt sakägarförteckningen
						ska få betalt avtalar om något annat.
					13 kap.
					4 §
För fördelning av influtna medel						Kronofogdemyndigheten ska		hålla
skall kronofogdemyndigheten hål-						ett fördelningssammanträde när det
la fördelningssammanträde,					när	är oklart hur pengar ska fördelas
det är föreskrivet i balken eller när						eller om myndigheten av något
det i annat fall är oklart hur med-						annat skäl anser att det behövs.
len skall fördelas.
Sammanträde som ej har blivit						Ett sammanträde som inte har
utsatt i samband med kungörande						satts ut i samband med kungör-
av auktion skall kungöras särskilt,						andet av auktionen ska kungöras
om det är behövligt med hänsyn						särskilt, om det behövs med hän-
till okända sakägare eller av annat						syn till okända sakägare eller av
skäl. Kungörande skall ske i god						något annat skäl. Kungörelsen ska
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,						göras i god tid och på ett lämpligt
gäldenären	och	andra		kända		sätt.	Sökanden, gäldenären	och
sakägare skall kallas till samman-						andra kända sakägare ska kallas till
trädet.						sammanträdet.
					21 §
Bestämmelserna i 1, 13, 14 och						Bestämmelserna i 1, 13, 14 och
20 §§ gäller ej		i	fråga		om	20 §§ gäller inte för sökanden i ett
sökanden i allmänt mål. I sådant						allmänt mål. För ett sådant mål
mål gäller ej heller 4–6 §§,					7 §	gäller	inte heller 4–6 §§,	7 §
första–tredje styckena, 8 och 9 §§						första–tredje styckena, 8 och 9 §§
annat än om fördelning skall ske						annat än om fördelning ska ske
med enskild borgenär eller om det						med en enskild borgenär eller om
är särskilt föreskrivet att fördel-						det ska hållas ett fördelnings-
ningssammanträde		skall		hållas.		sammanträde. I ett sådant mål gäl-
Bestämmelsen i 7 § tredje stycket						ler inte 7 § tredje stycket, om sö-
får ej tillämpas i allmänt mål, om						kandens fordran berörs av tvisten.
sökandens	fordran		berörs		av
tvisten.

16 kap.

6§11

Kronofogdemyndigheten skall vid	Kronofogdemyndigheten ska vid
behov ombesörja transport av egen-	behov ordna transport av egendom
dom som skall bortföras, hyra ut-	som ska föras bort, hyra utrymme
rymme för förvaring av egendomen	för förvaring av egendomen och
och vidtaga andra liknande åtgärder	vidta andra liknande åtgärder som
som föranleds av avhysningen.	behövs för avhysningen.
11 Senaste lydelse 1985:983.	41

Prop. 2025/26:224

Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta egendomen. Anmaningsskyldigheten anses fullgjord genom att anmaning- en har sänts i rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämp- ningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

Egendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Det- samma gäller egendom som av något annat skäl inte bör förvaras, om egendomens värde inte kan antas vara betydande.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för för- varingen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter av- hysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egen- domen säljs, kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen, om han eller hon kan nås. Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i re- kommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestäm- melser ska det som sägs om be- ställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

	13 §
	Beträffande verkställighet av beslut	För verkställighet av ett beslut om
	om kvarstad för fordran tillämpas	kvarstad för en fordran tillämpas
	vad som föreskrivs om utmätning i	det som föreskrivs om utmätning i
	4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §	4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §
	första och tredje styckena, 24, 25	första och tredje styckena, 24, 25
	och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt	och 33–35 b §§, 5 och 6 kap. samt
	12 kap. 3–5 §§.	12 kap. 3–5 §§.
	Kvarstad för fordran får ej läggas	Kvarstad för en fordran får inte
42	på lön eller annan förmån som	läggas på lön eller en annan förmån

avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

som avses i 7 kap. innan den har be- Prop. 2025/26:224 talats ut och kan utmätas.

18 kap.

5§12

Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket be-	1. ett beslut genom vilket en be-
gäran om rättelse av utmätning	gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av	enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.	kvarstad för fordran enligt 16 kap.
13 § har lämnats utan bifall,	13 § har avslagits,

2.ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut genom vilket en	3. ett beslut genom vilket en för-
förrättningsman har förklarats jävig,	rättningsperson har förklarats
	jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses	4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,	i 17 kap. 4 § första stycket, och

5.ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

13§13

Den omständigheten att ett beslut		Ett beslut av en jävig förrättnings-
har meddelats av en jävig för-		person ska inte upphävas på
rättningsman skall inte föranleda		grund av jävet, om det är uppen-
att beslutet hävs, om jävet uppen-		bart att jävet inte har påverkat
barligen inte har inverkat på be-		beslutet.
slutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraft- trädandet.

12	Senaste lydelse 1999:118.	43
13	Senaste lydelse 1993:516.	43

Prop. 2025/26:224 2.2		Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775)
		om införande av utsökningsbalken
	Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av
	utsökningsbalken ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			20 §
	Vad som föreskrivs om bostadsrätt			Det som föreskrivs om en bostads-
	i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra			rätt i 6 kap. 3 §	andra stycket i
	stycket i balken tillämpas även i			balken tillämpas även i fråga om
	fråga om andelsrätt i en förening,			en andelsrätt i en förening, som
	som ej	är bostadsrättsförening,		inte är en bostadsrättsförening,
	eller i ett handelsbolag eller ett			eller i ett handelsbolag eller ett
	aktiebolag, om det med andels-			aktiebolag, om det med andels-
	rätten följer rätt att besitta eller			rätten följer en rätt att besitta eller
	hyra en lägenhet.			hyra en lägenhet.
	Bestämmelsen		i 5 kap. 13 §	Bestämmelsen	i 5 kap. 13 §
	första stycket i balken är ej til-			första stycket i balken är inte
	lämplig i fall då en hyresvärd eller			tillämplig i fall då en hyresvärd
	jordägare	enligt	34 § lagen	eller jordägare enligt 34 § lagen
	(1970:995) om införande av nya			(1970:995) om införande av nya
	jordabalken har rätt att kvarhålla			jordabalken har rätt att kvarhålla
	egendom till säkerhet för en for-			egendom till säkerhet för en
	dran hos en hyresgäst eller arren-			fordran hos en hyresgäst eller ar-
	dator.			rendator.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.


2.3	Förslag till lag om ändring i		Prop. 2025/26:224
	skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs att 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

69kap. 15 §

I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

–exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

–förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

– utmätning i	4 kap. 2–9	och	– utmätning	i	4 kap. 2–9	och
12–19 §§, 22 § första och		tredje	12–19 §§, 22 §		första och	tredje
styckena, 24 och	25 §§, 29 § andra		styckena, 24 och		25 §§, 29 § andra
stycket, 31 och 33–35 §§,			stycket, 31 och 33–35 b §§,

–undantag från utmätning i 5 kap.,

–säkerställande av utmätning i 6 kap.,

–beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

–förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

–verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

–förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också be- stämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 6 kap. 12 a § utsök- ningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndig- heten.


Prop. 2025/26:224 2.4	Förslag till lag om ändring i
	kustbevakningslagen (2019:32)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § kustbevakningslagen (2019:32) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	2 kap.
	4 §1
En kustbevakningstjänsteman får, i		En kustbevakningstjänsteman får, i
den mån andra medel är otillräckliga		den utsträckning andra medel är otill-
och det med hänsyn till omständig-		räckliga och det med hänsyn till om-
heterna är försvarligt, använda våld		ständigheterna är försvarligt, använ-
för att genomföra en tjänsteåtgärd i		da våld för att genomföra en tjänste-
den brottsbekämpande eller ord-		åtgärd i den brottsbekämpande eller
ningshållande verksamheten, om		ordningshållande verksamheten, om

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

2.någon som ska häktas eller anhållas eller annars med stöd i lag ska berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,

3.det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

4.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa eller biträda vid kropps- visitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid genomsökning på distans,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon bi- träder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också före- skrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

46	1 Senaste lydelse 2025:907.

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tull- verket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns be- stämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.


2.5	Förslag till lag om ändring i		Prop. 2025/26:224
	tullbefogenhetslagen (2024:710)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 3 §

En tulltjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i kontrollverksamheten eller den brotts- bekämpande verksamheten, om

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

2.någon som ska häktas, anhållas eller annars med stöd i lag berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,

3.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

4.tjänstemannen ska verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom, vid husrannsakan eller någon annan liknande åtgärd eller när en försändelse öppnas,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7.tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2025/26:224

I september 2014 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler. Syftet med översynen var att modernisera regelverket och skapa förutsättningar för mer ända- målsenliga, effektiva och rättssäkra förfaranden.

Utredningen, som valde namnet Utsökningsutredningen, överlämnade i november 2016 betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). En sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2016/08502).

Vissa av utredningens förslag har redan lett till lagstiftning, se propo- sitionerna Löneutmätning och digitala ansökningar i utsökningsförfar- andet (prop. 2020/21:161), Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197) och Snabbare och enklare verkställighet av myndig- hetsbeslut (prop. 2021/22:206).

I denna proposition behandlas de av Utsökningsutredningens återstå- ende förslag som regeringen avser att gå vidare med. Övriga förslag för- anleder inte någon vidare åtgärd.

I juni 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa den eko- nomiska brottsligheten. I uppdraget ingick även att utreda om ytterligare brottsutredande myndigheter ska ha möjlighet att bistå Kronofogde- myndigheten vid utmätning på distans.

Utredningen, som valde namnet Utredningen om en organisation av en effektiv ekobrottsbekämpning (fortsättningsvis EBM-utredningen), över- lämnade i juni 2025 betänkandet En ny organisation av ekobrottsbe- kämpningen (SOU 2025:81). En sammanfattning av betänkandet i nu aktuella delar finns i bilaga 4. Utredningens lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/01396).

Idenna proposition behandlas de av EBM-utredningens förslag som berör utmätning och Kronofogdemyndighetens hantering av visst gods. Utredningens förslag i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Under beredningen av förslagen i propositionen har synpunkter inhämt- ats från Kronofogdemyndigheten.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag, som behandlas i avsnitt

7.2och 8.3 och i författningskommentaren. I förhållande till lagråds- remissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Prop. 2025/26:224 4	Utvidgade möjligheter till
	distansutmätning
4.1	Fler myndigheter ska kunna biträda
	Kronofogdemyndigheten

Regeringens förslag

Kronofogdemyndigheten ska få begära biträde vid utmätning även av Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket, om egen- domen har påträffats i myndigheternas verksamhet.

Regeringens bedömning

Det behövs inga kompletterande bestämmelser om krav på dokumen- tation för de aktuella myndigheterna. Det behövs inte heller några nya sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter som lämnas till Krono- fogdemyndigheten i samband med biträde.

EBM-utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna, däribland Kronofogdemyndigheten, Eko- brottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket, tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har ingen invändning mot dem. Kronofogde- myndigheten anser att nuvarande möjligheter att begära biträde av polisen vid distansutmätningar fungerar mycket väl och välkomnar att de befint- liga reglerna utvidgas. Åklagarmyndigheten menar att möjligheten till distansutmätning utgör ett effektivt verktyg för att säkra utmätningsbara tillgångar, men understryker behovet av tillräcklig utbildning för att säkerställa att möjligheten inte används när en utredning om självständigt förverkande i stället bör inledas. Åklagarmyndigheten pekar även på att det saknas en möjlighet för Kustbevakningen att inleda en utredning om självständigt förverkande och anser, liksom Kustbevakningen, att en sådan möjlighet bör utredas vidare. Även Polismyndigheten lämnar synpunkter av liknande slag och anser bl.a. att det bör införas en underrättelse- skyldighet för Kustbevakningen om den i sin verksamhet påträffar egendom som inte kan förklaras av innehavarens legala inkomster. Upp- sala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ifrågasätter om det är tillräckligt med utbildningsinsatser och internt arbete inom berörda myndigheter för att säkerställa att brottsvinster inte används för att betala kriminellas skulder och anser att det bör finnas en tydlig reglering om hur konkurrensen mellan förverkandebeslag och utmätning ska lösas. Riks- dagens ombudsmän och Sveriges advokatsamfund framhåller vikten av dokumentation när biträde lämnas till Kronofogdemyndigheten, men delar utredningens bedömning att det saknas behov av att ytterligare reglera den

50frågan.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Möjligheten till distansutmätning bör utvidgas

Lös egendom som utmäts ska säkerställas så att egendomen inte kommer på avvägar innan den säljs. Normalt sker säkerställandet av lös egendom genom att Kronofogdemyndigheten vid en förrättning på plats tar egen- domen i förvar, t.ex. när en förrättning genomförs i en bostad och utmät- ningsbar egendom påträffas i bostaden (6 kap. 4 § utsökningsbalken). Om en annan myndighet påträffar egendom i sin verksamhet och misstänker att egendomen bör utmätas förekommer det att myndigheten kontaktar Kronofogdemyndigheten. Om utmätning genomförs utan att Kronofogde- myndigheten är på plats – s.k. distansutmätning – kan egendomen säkerställas genom att Kronofogdemyndigheten beslutar att den andra myndigheten inte får lämna ut egendomen till någon annan än Krono- fogdemyndigheten, ett s.k. förbudsmeddelande (6 kap. 7 § andra stycket). Ett förbudsmeddelande förutsätter dock att den som meddelandet riktas till har egendomen i sin besittning. För myndigheter anses det innebära att egendomen ska vara omhändertagen med stöd av det regelverk som myndigheten tillämpar, t.ex. som ett beslag (se JO:s beslut den 2 april 2014 i dnr 584-2013 och 666-2013).

Från augusti 2022 gäller nya regler som gör det möjligt för Kronofogde- myndigheten att i större utsträckning än tidigare utmäta egendom på distans. De nya reglerna innebär att Kronofogdemyndigheten kan begära biträde av Polismyndigheten för att ta utmätt egendom i förvar när utmätningsbar egendom påträffas i Polismyndighetens verksamhet (6 kap. 12 a §). Till skillnad från vad som gäller för andra myndigheter uppställs inget krav på att egendomen redan är omhändertagen, utan Polismyndigheten kan kon- takta Kronofogdemyndigheten vid exempelvis ett tillslag för att kon- trollera om myndigheten vill utmäta egendomen. Polismyndigheten ska inte på uppdrag av Kronofogdemyndigheten leta efter tillgångar men har en skyldighet att underrätta Kronofogdemyndigheten om egendom påträffas och det finns anledning att anta att den ska utmätas (6 kap. 25 § utsökningsförordningen [1981:981]). I praktiken kan en utmätning på distans gå till så att polisen vid en trafikkontroll stoppar en personbil och uppmärksammar att föraren bär på ett värdefullt föremål samtidigt som han eller hon har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Polisen ska då kontakta Kronofogdemyndigheten och bistå myndigheten med att ta föremålet i förvar, om Kronofogdemyndigheten beslutar att det ska utmät- as. Reglerna är även tillämpliga om Kronofogdemyndigheten beslutar om provisoriska åtgärder för att myndigheten behöver utreda äganderätten innan en utmätning kan genomföras samt i betalningssäkrings- och kvarstadsärenden (se 69 kap. 15 § skatteförfarandelagen [2011:1244] och 16 kap. 13 § utsökningsbalken).

Regleringen om utmätning på distans syftar till att öka möjligheten att säkerställa utmätt lös egendom i utsökningsprocessen. En utvidgning av regelverket skulle effektivisera processen ännu mer och ytterligare förbättra möjligheterna att tillgodose borgenärsintresset.

När reglerna om biträde vid distansutmätning infördes var ett uttalat syfte med regleringen att den indirekt kan utgöra ett led i arbetet med att förebygga och motverka brottslighet och vara ett verktyg för att slå mot ekonomisk vinning av brott (se prop. 2021/22:197 s. 20). Med den nya

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 förverkandeformen – självständigt förverkande – som började gälla i november 2024 har det blivit tydligare att den kriminella ekonomin som utgångspunkt ska bekämpas med förverkandelagstiftningen (se prop. 2023/24:144). Om det inte går att beslagta och förverka egendom med stöd av de nya förverkandereglerna vore det dock stötande att egendom hos kriminella som egentligen borde utmätas inte kan tas om hand. I detta avseende är utmätning på distans som ett led i att förebygga och motverka brottslighet fortfarande relevant.

Sett till det utmätta värdet har möjligheten till biträde vid utmätning på distans varit framgångsrik. Under 2023 och 2024 utmättes egendom till ett uppskattat värde av ca 93 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor på distans, jämfört med ca sju miljoner kronor årligen innan de nya reglerna infördes. Resultatet förbättrades ytterligare under 2025 då ca 117 miljoner kronor utmättes på distans.

Enligt regeringens mening kan regelverket göras än mer effektivt. Genom att utvidga reglerna till fler brottsbekämpande myndigheter kan fler borgenärer få betalt för sina fordringar. Det ökar också myndig- heternas möjligheter att agera gemensamt mot kriminella aktörer och var något som efterfrågades redan när möjligheten att få bistånd av Polis- myndigheten infördes (se prop. 2021/22:197 s. 21).

Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket ska kunna biträda vid utmätning på distans

Utredningen föreslår att reglerna om biträde vid utmätning på distans ska utvidgas till Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Ekobrottsmyndigheten bedriver brottsbekämpande verksamhet som inne- fattar polisverksamhet. Den skiljer sig inte i något relevant avseende från Polismyndighetens motsvarande verksamhet. Kustbevakningen har som främsta uppgift att bedriva sjöövervakning och att utföra räddningstjänst till sjöss. Inom ramen för detta arbete utövar myndigheten kontroll och tillsyn inom flera områden, såsom sjötrafik och gränsövervakning. I den brottsbekämpande verksamheten kan myndigheten bedriva egen förunder- sökningsverksamhet för vissa brott och bl.a. göra husrannsakan, kropps- visitation och kroppsbesiktning. Kustbevakningen bistår även andra myndigheter med utredningsåtgärder vid misstanke om brott. Tullverket har till uppgift att kontrollera varuflödet in och ut ur Sverige. Myndigheten gavs i november 2024 utökade befogenheter i kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten att bl.a. stoppa fordon, skyddsvisi- tera och öppna försändelser. Samtidigt fick myndigheten större möjlig- heter att leda förundersökning (se prop. 2023/24:132). Tullverket har även rätt att inleda förundersökning för vissa brottstyper och att använda straff- processuella tvångsmedel, som att t.ex. göra husrannsakan, och kan biträda allmän åklagare vid förundersökning. Tullverket bistår i vissa fall även andra myndigheter, däribland Polismyndigheten, med utredningsåtgärder för brott som Tullverket inte får inleda förundersökning om.

Enligt regeringens mening kan det på goda grunder antas att det inom ramen för myndigheternas uppgifter i relativt stor utsträckning påträffas utmätningsbar egendom. Som utredningen konstaterar lär det vara särskilt vanligt i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndigheterna kan alltså

återkommande befinna sig i situationer där det kan vara aktuellt att

kontakta Kronofogdemyndigheten för att efterhöra om utmätning bör ske. Som Ekobrottsmyndigheten framhåller är det rimligt att en polis har samma möjligheter att ta egendomen i förvar oberoende av om han eller hon arbetar för Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. Detsamma gäller i den utsträckning Kustbevakningen och Tullverket bedriver verk- samhet på områden som angränsar den som Polismyndigheten bedriver, exempelvis i fråga om olika kontroller. Vad särskilt gäller Kustbevak- ningen är det ofta den enda brottsbekämpande myndigheten i havs- och sjömiljö. Som utredningen pekar på saknas det ofta anledning att ta utmätningsbar egendom som Kustbevakningen påträffar i beslag eller att omhänderta egendomen av andra skäl. I sådana situationer är det alltså inte möjligt att ens genom ett förbudsmeddelande säkerställa att egendomen inte försvinner innan en utmätning kan verkställas. Det finns enligt regeringens uppfattning berättigade förväntningar på att myndigheter inte låter egendom undgå utmätning på ett sätt som kan ses som att saker faller mellan stolarna. En reglering om utmätning på distans som omfattar även de aktuella myndigheterna skulle säkerställa att utmätningsbar egendom som påträffas i myndigheternas verksamhet inte undgår utmätning på grunder som kan uppfattas som formalistiska.

Bland annat med beaktande av att en utmätning av egendom indirekt kan utgöra ett led i arbetet med att förebygga och motverka brottslighet uppväger en utvidgning till fler myndigheter det intrång i den personliga integriteten som en åtgärd med stöd av regelverket innebär. För Ekobrotts- myndigheten liksom för Tullverket ligger en utvidgning också i linje med den senaste tidens utveckling att stärka myndigheternas brottsbekämpande roller inom den kriminella ekonomin, se exempelvis regeringsuppdraget för bl.a. dessa myndigheter att utveckla och stärka arbetet med återtagande av brottsvinster (Ju2024/00222).

Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör bli möjligt för Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket att biträda vid distansutmätning. Med hänsyn till myndigheternas brottsbekämpande uppdrag bör detta liksom för Polismyndigheten kunna ske utan att myndig- heternas roller sammanblandas och utan risk för att förtroendet för myn- digheterna skadas. Det är dessutom en ordning som samtliga berörda myndigheter ställer sig bakom.

Det saknas skäl att utforma reglerna på något annat sätt än vad som gäller för Polismyndigheten. Kronofogdemyndigheten bör därför ha möjlighet att begära biträde av de nu aktuella myndigheterna även vid provisoriska åtgärder samt i betalningssäkrings- och kvarstadsärenden.

Utredningen berör även frågan om huruvida det finns skäl att för Tull- verket och Kustbevakningen begränsa reglerna till enbart vissa verksam- hetsområden. Ett skäl för detta skulle vara att det inte kan uteslutas att biträdesmöjligheten kan aktualiseras för personal som inte har utbildning i exempelvis att använda tvångsmedel. Det är dock inte obligatoriskt för Kronofogdemyndigheten att begära biträde när myndigheten underrättas om att egendom finns tillgänglig för utmätning och som utvecklas nedan kan biträdesmyndigheten avstå från att lämna en sådan underrättelse om det finns särskilda skäl. Att biträdesmyndigheten inte har personal på plats för att verkställa ett förvarstagande kan enligt regeringens uppfattning utgöra ett sådant skäl. Eventuella svårigheter att biträda Kronofogde- myndigheten bör liksom för Polismyndigheten kunna hanteras genom ett

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 gott samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och den berörda myndig- heten. Det finns därför inte skäl att för de tillkommande myndigheterna

	avgränsa biträdesmöjligheten till särskilda verksamhetsområden. I detta
	sammanhang är det värt att understryka att även andra omständigheter
	utöver praktiska svårigheter att fullgöra ett förvarstagande kan vara av
	betydelse för underrättelseskyldigheten och för vilka uppgifter som biträd-
	esmyndigheten bör lämna till Kronofogdemyndigheten för att underlaget
	inför beslutet om utmätning ska vara så fullständigt som möjligt (jfr JO:s
	beslut den 26 januari 2026 i dnr 11591-2024).
	Vissa remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten, påtalar vikten av
	att den utvidgade biträdesmöjligheten inte medför att egendom tas i förvar
	när en utredning om självständigt förverkande i stället bör inledas. Åklag-
	armyndigheten pekar även på att det saknas en möjlighet för Kustbe-
	vakningen att inleda en sådan utredning. Åklagarmyndigheten anser
	därför, liksom bl.a. Kustbevakningen, att en sådan möjlighet bör utredas
	vidare. Regeringen konstaterar att den utvidgning som föreslås inte
	innebär någon förändring av den nu gällande ordningen som innebär att
	förverkande går före utmätning. En kontakt med Kronofogdemyndigheten
	för att efterhöra om utmätning är aktuellt, bör alltså även i fortsättningen
	tas först när möjligheterna att ta egendomen i beslag eller i förvar av något
	annat skäl är uttömda. I detta lagstiftningsärende saknas det tillräckligt
	underlag för att överväga en särskild reglering av förhållandet mellan de
	olika åtgärderna. Regeringen utesluter dock inte att det kan finnas skäl att
	återkomma till frågan i ett annat sammanhang. Inte heller när det gäller
	möjligheten för Kustbevakningen att inleda en utredning om självständigt
	förverkande finns det underlag i det här lagstiftningsärendet för att över-
	väga frågan.
	Utredningen överväger i fråga om förhållandet mellan förverkande och
	utmätning om det bör införas en omvänd underrättelseskyldighet för
	Kronofogdemyndigheten när det gäller egendom i utsökningsverksam-
	heten som skulle kunna bli föremål för förverkande. Enligt Polismyn-
	digheten bör det i vart fall förtydligas i författningskommentaren till
	reglerna om biträde vid distansutmätning att en sådan underrättelse-
	skyldighet kan finnas enligt befintliga regler. Regeringen konstaterar att
	det sedan den 1 april 2025 finns en skyldighet för Kronofogdemyndigheten
	att lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet, om uppgiften
	behövs i den brottsbekämpande verksamheten (se 5 § lagen [2025:170] om
	skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna).
	En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är
	tillämplig på uppgiften och det står klart att det intresse som sekretessen
	ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
	Sedan den 1 december 2025 finns också en ny generell sekretessbrytande
	bestämmelse som möjliggör för myndigheter att under vissa
	förutsättningar lämna uppgifter om enskilda till andra myndigheter, bl.a.
	om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig
	verksamhet eller för att utreda brott (10 kap. 15 a § offentlighets- och
	sekretesslagen [2009:400]). Regleringen framstår som tillräckligt tydlig
	och något behov av att, såsom Polismyndigheten är inne på, förtydliga vad
	som gäller finns enligt regeringens mening inte.
	När det gäller den praktiska tillämpningen i övrigt framgår det av
54	utredningen att Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten efterhand

har kunnat åtgärda vissa problem i samband med omhändertagandet av egendom som initialt har funnits. Liknande problem som eventuellt kan uppstå för de tillkommande myndigheterna bör kunna lösas på samma sätt, i dialog mellan myndigheterna. Något behov av en särskild lagreglering av hur myndigheterna ska hantera egendom som säkerställs med stöd av de utvidgade reglerna finns därför inte. Den problematik som Kronofogde- myndigheten tar upp gällande egendom som inte hämtas ut behandlas i avsnitt 7.2.

Myndigheterna ska underrätta Kronofogdemyndigheten om utmätningsbar egendom påträffas även om sekretess annars gäller

En förutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska få kännedom om påträffad egendom och möjlighet att besluta om utmätning är att de biträd- ande myndigheterna kan lämna upplysningar till Kronofogdemyndig- heten, och på så sätt väcka frågan. Huvudregeln är att sekretess gäller mellan myndigheter, vilket innebär att det som utgångspunkt finns hinder mot att lämna uppgifter till en annan myndighet om sekretess gäller för uppgiften (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess kan gälla t.ex. vid förundersökning och annan brottsutredande verksamhet (18 kap. 1 § och 35 kap. 1 §).

För att underlätta samarbetet mellan myndigheter finns det bestäm- melser som i olika situationer bryter sekretess. Som nämns ovan finns exempelvis en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär dock inte att uppgifter i tillräcklig omfattning kan lämnas vid biträde till Kronofogde- myndigheten. Därutöver finns t.ex. i 10 kap. 27 § samma lag den s.k. generalklausulen som, med vissa tillämpningsbegränsningar, innebär att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. När möjligheten för Kronofogde- myndigheten att begära biträde av Polismyndigheten infördes framhöll regeringen att uppgiftslämnande till Kronofogdemyndigheten med stöd av generalklausulen inte får ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet (se prop. 2021/22:197 s. 23). Man bedömde att det fanns ett behov av en särskild reglering som är anpassad för den aktuella situationen. En underrättelseskyldighet infördes därför i 6 kap. 25 § utsökningsförordningen. Enligt bestämmelsen ska Polismyn- digheten underrätta Kronofogdemyndigheten, om Polismyndigheten i sin verksamhet påträffar egendom och det finns anledning att anta att egendomen kan utmätas. En underrättelse behöver dock inte lämnas om särskilda skäl talar mot det. Underrättelseskyldigheten medför i sin tur att den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen blir tillämplig. Enligt den hindrar inte sekretess att en upp- gift lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Det saknas skäl att behandla de tillkommande myndig- heterna annorlunda. Underrättelseskyldigheten bör därför gälla även Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Det kan regleras i förordning.

De uppgifter som en annan myndighet lämnar till Kronofogdemyndig- heten kan vara skyddsvärda och omfattas av sekretess där. Enligt 34 kap.

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess hos Kronofogde- myndigheten i ett mål eller ärende om utsökning och indrivning för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men. Enligt 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för en uppgift som hänför sig till en förundersökning i brottmål eller till en angelägenhet som avser använd- ning av tvångsmedel i ett sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Eftersom sekretessen gäller för en uppgift som hänför sig till de nämnda verksamheterna följer sekretessen med uppgiften om den lämnas vidare till Kronofogdemyndigheten från en annan myndighet. På samma sätt som gäller för Polismyndigheten kommer sekretessen enligt 18 kap. 1 § alltså att vara tillämplig på uppgifter som lämnas till Kronofogde- myndigheten och som hänför sig till Ekobrottsmyndighetens, Kust- bevakningens och Tullverkets respektive brottsutredande verksamheter. Regeringen bedömer därför att det inte finns behov av att komplettera bestämmelserna om sekretess.

Krav på dokumentation när biträde lämnas till Kronofogdemyndigheten

Dokumentation av användning av tvångsmedel och andra myndighets- åtgärder som riktar sig mot enskilda och som innebär integritetsintrång fyller flera olika funktioner. Bland annat säkerställer dokumentationen all- mänhetens insyn i myndigheternas verksamhet och den har ofta betydelse när ett ingripande ifrågasätts i efterhand. Ett sådant ingripande som ett biträde till Kronofogdemyndigheten innebär bör därför dokumenteras.

Allmänna regler om dokumentationsskyldighet finns i flera författningar. Av 21 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att det för varje beslut i ett ärende ska upprättas en handling som bl.a. visar dagen för be- slutet och dess innehåll. Myndighetsförordningen gäller för förvaltnings- myndigheter under regeringen, däribland Polismyndigheten, Ekobrotts- myndigheten, Kustbevakningen och Tullverket. Ett krav på dokumenta- tion finns även i förvaltningslagen (2017:900). Där anges det bl.a. att en myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet (27 §). Det ställs också krav på dokumentation av beslut (31 §). Bestämmelserna är tillämpliga vid ett biträde till Kronofogdemyndigheten (jfr 3 §). Regeringen anser, liksom bl.a. Riksdagens ombudsmän, att det inte finns något behov av att vid sidan om dessa allmänna krav ytterligare reglera dokumentationsskyldigheten vid distansutmätning. Det är naturligtvis viktigt att myndigheterna har tydliga rutiner och riktlinjer för att efterleva kraven (jfr t.ex. JO:s beslut den 26 januari 2026 i dnr 11591- 2024).

4.2

Rätt till våldsanvändning

Prop. 2025/26:224

Regeringens förslag

Vid biträde till Kronofogdemyndigheten ska tulltjänstemän och kust- bevakningstjänstemän ha rätt att använda försvarligt och proportio- nerligt våld.

Regeringens bedömning

Det finns inte behov av att införa en särskild reglering som ger rätt att hålla kvar en person i avvaktan på Kronofogdemyndighetens besked i frågan om biträde vid distansutmätning.

EBM-utredningens förslag och bedömning

Utredningens förslag och bedömning stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget och delar bedömningen eller har inga synpunkter på dem. Svea hovrätt påpekar att förslaget, som det är formulerat, enbart tillåter våldsanvändning inom ramen för myndigheternas biträde med att ta egendom i förvar, vilket enligt hovrätten inte omfattar tiden från det att egendomen upptäcks till dess att egendomen är tagen i förvar. Hovrätten ifrågasätter utredningens bedömning i fråga om rätten att kvarhålla en person i avvaktan på Kronofogdemyndighetens begäran om biträde och anser att det bör övervägas om inte den rätten bör regleras i lag. Sveriges advokatsamfund framhåller att det är av central betydelse att rättssäkerhetsgarantier säkerställs, särskilt för att motverka risken för godtyckliga ingripanden. Företagarna är tveksamma till förslaget i denna del och framhåller att förutsättningarna för vålds- användning tydligt bör framgå av författningskommentaren, om förslaget genomförs.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det förekommer att en person som ska fråntas egendom till följd av utmät- ning motsätter sig det. En polis som agerar i Polismyndighetens verk- samhet har rätt till viss våldsanvändning för att genomföra en tjänste- åtgärd, förutsatt att våldet är proportionerligt och nödvändigt (10 § polislagen [1984:387]). För att möjligheten till biträde vid distansut- mätning ska bli så effektiv som möjligt för övriga biträdesmyndigheter bör de ha tillgång till motsvarande verktyg för att ta egendom i förvar när en person motsätter sig åtgärden.

I 2 kap. regeringsformen tillförsäkras medborgarna ett antal grund- läggande fri- och rättigheter gentemot det allmänna. Den bestämmelse som i detta sammanhang är av störst relevans anger att var och en är skyddad från påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 §). Denna rättighet får begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är god- tagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver

Prop. 2025/26:224 vad som är nödvändigt eller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen

	(2 kap. 20 och 21 §§).
	Myndigheternas respektive möjlighet att använda våld vid biträde till
	distansutmätning måste alltså ha ett tydligt stöd i lag. Enligt 2 kap. 19 §
	regeringsformen får lag eller annan författning inte meddelas i strid med
	Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående
	skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
	(Europakonventionen). I detta sammanhang är det artikel 8 i konventionen
	som är av störst relevans. Den föreskriver att var och en har rätt till respekt
	för sitt privat- och familjeliv. Rättigheten får inskränkas endast om det sker
	med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med
	hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller landets
	ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd
	för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
	En polis som agerar inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet har
	samma rätt till våldsanvändning som en polis som agerar i Polismyn-
	dighetens verksamhet. Bestämmelserna kompletteras även av reglerna om
	ansvarsfrihet i 24 kap. brottsbalken, som ger var och en rätt till visst våld
	som begås i nöd eller nödvärn mot ett påbörjat eller brottsligt angrepp på
	person eller egendom. Det finns därför inget behov av ytterligare reglering
	för att säkerställa att Ekobrottsmyndigheten har de verktyg som krävs för
	att fullgöra den uppgift som de utvidgade reglerna innebär.
	För Kustbevakningens och Tullverkets tjänstemän finns bestämmelser
	om våldsanvändning samlade i kustbevakningslagen (2019:32) respektive
	tullbefogenhetslagen (2024:710). Av kustbevakningslagen framgår att en
	kustbevakningstjänsteman under vissa förutsättningar får använda våld för
	att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande och ordnings-
	hållande verksamheten (se 2 kap. 4 §). Våld får bl.a. användas om tjänste-
	mannen möts med våld eller hot om våld och vid biträde vid omhänder-
	tagande av egendom, men endast i den utsträckning andra medel är
	otillräckliga och det är försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Vid
	omhändertagande av egendom får våld mot person användas endast om
	tjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.
	Sådant våld får också användas vid biträde vid omhändertagande av
	egendom i myndighetens kontroll- och tillsynsverksamhet (se 6 kap. 2 §).
	Därutöver innehåller lagen en bestämmelse som innebär att en kust-
	bevakningstjänsteman endast får ingripa på ett sätt som är försvarligt med
	hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste
	användas ska det ske endast i den form och den utsträckning som behövs
	för att uppnå det avsedda resultatet (se 2 kap. 1 §). För Tullverket finns
	motsvarande bestämmelser om våldsanvändning och proportionalitet i
	tullbefogenhetslagen. Rätten till våldsanvändning enligt den lagen gäller
	för myndighetens kontrollverksamhet och dess brottsbekämpande verk-
	samhet (se 2 kap. 2 och 3 §§).
	Huvudsyftet med en annan myndighets biträde vid distansutmätning är
	att bistå Kronofogdemyndigheten i utsökningsverksamheten. Även om
	reglerna indirekt utgör ett led i arbetet med att motverka och förebygga
	brottslig verksamhet delar regeringen utredningens bedömning att ett
	biträde inte kan anses ingå i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet,
	ordningshållande verksamhet eller tillsyns- och kontrollverksamhet. Även
58	myndigheterna själva är av samma uppfattning. Ett tydligt lagstöd för

rätten till våldsanvändning för Kustbevakningen och Tullverket vid biträde vid distansutmätning finns därför inte.

För att regleringen om biträde ska få avsedd effekt anser regeringen att det bör införas en möjlighet för Kustbevakningen och Tullverket att under vissa förutsättningar använda nödvändigt våld i samband med ett förvars- tagande vid distansutmätning. Rätten bör begränsas till kustbevaknings- tjänstemän och tulltjänstemän som redan omfattas av krav på viss utbild- ning och i övrigt har särskilda befogenheter. Befogenheterna bör inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt och proportionerligt. De befintliga kraven på försvarlighet, nödvändighet och proportionalitet som gäller för myndigheternas våldsanvändning i övrigt bör därför gälla. Vidare är det tänkbart att det uppstår situationer där egendom ska tas från personer, inbegripet kriminella, som vill undkomma eller är våldsamma av andra skäl. Det är inte rimligt att i en sådan situation begränsa befogen- heterna till vad som följer av reglerna om ansvarsfrihet i 24 kap. brotts- balken. En tjänsteman bör därför få använda våld på samma villkor som i den övriga verksamheten när han eller hon möts med våld eller hot om våld samt vid verkställande eller biträde vid omhändertagande av egen- dom. På samma sätt som gäller inom de andra verksamhetsområdena bör våld mot person inom ramen för ett omhändertagande av egendom endast få användas om en tjänsteman möts av motstånd.

De föreslagna reglerna motsvarar de som gäller för poliser när de utför motsvarande tjänsteuppgifter och vad som numera gäller enligt kust- bevakningslagen respektive tullbefogenhetslagen. Befogenheterna har bedömts som nödvändiga och proportionerliga och i överensstämmelse med regleringen i 2 kap. regeringsformen och Europakonventionen. Rege- ringen bedömer att detsamma gäller i fråga om den föreslagna ut- vidgningen av befogenheterna till att omfatta även uppgiften att biträda vid distansutmätning. Rätten att använda våld bör omfatta hela skeendet, dvs. från det att egendomen påträffas och myndigheten blir skyldig att underrätta Kronofogdemyndigheten till dess att egendomen är säkrad. Till skillnad från Svea hovrätt anser regeringen att detta kommer till tydligt uttryck genom att rätten till våldsanvändning gäller inom ramen för myndigheternas biträde med att ta egendomen i förvar. För att åstad- komma ett tydligt och lättillgängligt regelverk är det lämpligt att detta regleras i anslutning till bestämmelserna om biträde i utsökningsbalken.

Vad gäller rätten att kvarhålla en person i avvaktan på Kronofogde- myndighetens biträdesbegäran är utgångspunkten att en sådan åtgärd kräver stöd i lag på samma sätt som rätten till våldsanvändning. En sådan åtgärd kan innebära en inskränkning av rörelsefriheten (se 2 kap. 8 § regeringsformen) och får därmed som framgår ovan bara vidtas under vissa förutsättningar (se 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen). Även i Europakonventionen finns regler som garanterar skydd mot frihets- berövanden (artikel 5) och inskränkningar i rörelsefriheten (artikel 2 i fjärde tilläggsprotokollet). Även dessa rättigheter får begränsas under vissa förutsättningar. Justitieombudsmannen har i flera beslut uttalat sig om gränserna för när kvarhållanden kan godtas utan uttryckligt lagstöd (se t.ex. JO:s beslut den 3 mars 2022 i dnr 933-2020 och JO 2024/25 s. 296). Exempelvis har det av reglerna för vissa tvångsmedel underförstått ansetts följa ett visst utrymme för den som ska utföra åtgärden att begränsa en

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 enskilds rörelsefrihet för att rätten att bruka tvångsmedlet i fråga ska bli verkningsfullt (se t.ex. prop. 2015/16:6 s. 64 och JO 2018/19 s. 340).

Av de uppgifter som Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten har lämnat till utredningen framgår att det vid distansutmätning inhämtas ett muntligt beslut om utmätning från Kronofogdemyndigheten inom ett par minuter, vilket sker parallellt med Polismyndighetens egen kontroll- verksamhet, eller annan verksamhet. I praktiken förekommer det inte annat än mycket kortvariga kvarhållanden, som längst några minuter. Det har inte heller framkommit att det har funnits ett behov för Polis- myndigheten att kunna hålla kvar någon person utöver vad som är tillåtet inom ramen för den egna kontrollen eller verksamheten. Det saknas skäl att anta att detsamma inte kommer att gälla för de tillkommande myndig- heterna. Till skillnad från Svea hovrätt instämmer regeringen därför i utredningens bedömning att det inte finns något behov av en särskild reglering av frågan om kvarhållande av personer i samband med utmätning på distans.

	4.3	Personuppgiftsbehandling

	Regeringens bedömning
	De myndigheter som berörs av förslagen om biträde vid distans-
	utmätning kan behandla personuppgifter med stöd av befintlig person-
	uppgiftsreglering.

	EBM-utredningens bedömning
	Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna delar bedömningen eller har ingen invändning mot den.
	Skälen för regeringens bedömning
	När reglerna om biträde vid distansutmätning infördes för Polismyndig-
	heten ansågs personuppgiftsbehandlingen med anledning av förvars-
	tagandet av egendom inte kräva att myndigheten samlar in nya person-
	uppgifter. Det bedömdes i stället handla om uppgifter som myndigheten
	redan behandlar med stöd av brottsdatalagen (2018:1177). Enligt rege-
	ringens mening saknas det skäl att i förhållande till de tillkommande
	myndigheterna göra någon annan bedömning i den utsträckning myndig-
	heterna behandlar personuppgifter på det brottsutredande området.
	Personuppgiftsbehandlingen sker då med stöd av brottsdatalagen och
	myndigheternas särskilda brottsdatalagar.
	Det kommer emellertid att kunna förekomma att egendom tas i förvar
	endast som ett led i biträdet till Kronofogdemyndigheten, dvs. utanför det
	brottsutredande området. Som framgår av avsnitt 4.1 bör en sådan åtgärd
	dokumenteras. Utredningen bedömer att en åtgärd att ta egendom i förvar
60	för Tullverkets och Kustbevakningens del i detta avseende medför be-

handling av personuppgifter som inte görs i brottsbekämpande syfte och som därmed inte omfattas av personuppgiftsbehandling på brottsdata- lagens område. I stället är det då fråga om ny uppgiftsbehandling.

För Tullverkets del gäller för annan verksamhet än brottsbekämpning lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, (tull- databaslagen) och förordningen (2001:646) med samma namn (tulldatabas- förordningen). Den 2 april 2026 ersätts regleringen av en ny lag och förordning, tulldatalagen (2026:127) respektive tulldataförordningen (2026:158), se prop. 2025/26:88. Dessa författningar, både nuvarande och kommande, kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). De gäller i all verksamhet som Tullverket bedriver, med undantag för den brottsbekämpande verksamheten och viss administrativ verksamhet. För Kustbevakningen gäller kustbevakningsdatalagen (2019:429). Den lagen gäller vid behandling av personuppgifter i Kustbevakningens operativa verksamhet som rör sjöövervakning, räddningstjänst, samordning av civila behov av sjöövervakning, förmedling av civil sjöinformation, och internationellt samarbete.

Vid de brottsbekämpande myndigheterna, liksom hos Kronofogde- myndigheten, förekommer också viss personuppgiftsbehandling som inte omfattas av registerförfattningarna. Sådan behandling genomförs då i stället med stöd av den generella dataskyddsregleringen i EU:s data- skyddsförordning och dataskyddslagen. Enligt 2 kap. 1 § dataskyddslagen får personuppgifter behandlas med stöd av artikel 6.1 c i EU:s dataskydds- förordning, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgifts- ansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller någon annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Av 2 kap. 2 § i samma lag framgår att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av en reglering som ovan eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning. Enligt artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som den personuppgiftsansvarige har. Enligt artikel 6.1 e i förordningen är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Enligt artikel 6.3 ska grunden för behandlingen fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt. Syftet med behand- lingen ska fastställas i den rättsliga grunden. Unionsrätten eller den nationella rätten ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

En insamling och överföring av uppgifter för att biträda Kronofogde- myndigheten kommer att följa av en rättslig förpliktelse som kan tas in i förordning och är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Syftet med behandlingen fastställs i den rättsliga grunden och under-

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 rättelseskyldigheten uppfyller ett mål av allmänt intresse. Den är också proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Regleringen i EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen ger alltså, tillsammans med de nämnda registerförfattningarna stöd för personuppgiftsbehandling av det slag som aktualiseras vid myndigheternas förvarstagande även inom kontrollverksamheten och annan verksamhet som inte är brottsbekämp- ande. Det saknas mot den bakgrunden behov av ytterligare reglering i fråga om myndigheternas personuppgiftsbehandling.

	5	Moderna försäljningsmetoder
	5.1	Nuvarande ordning för försäljning av utmätt
		egendom
	En betalningsförpliktelse som framgår av en exekutionstitel, exempelvis
	en dom, verkställs enligt det förfarande som regleras i utsökningsbalken.
	Verkställigheten sker genom utmätning av egendom och genomförs av
	Kronofogdemyndigheten. Om fordran (skulden) inte betalas av gäldenären
	leder utmätningen normalt till att Kronofogdemyndigheten säljer egen-
	domen (exekutiv försäljning). Detta sker som huvudregel på offentlig
	auktion. Genom auktionsförfarandet kan intressenter i öppen konkurrens
	med varandra genom bud ange det pris de är villiga att betala. Denna
	försäljningsmetod har i allmänhet en prishöjande effekt.
	Före 2014 utgick regleringen i utsökningsbalken och utsökningsför-
	ordningen från att auktioner ska hållas på en fysisk plats vid en viss
	tidpunkt (traditionell auktion). Efter förslag i prop. 2013/14:43 genom-
	fördes lagändringar som möjliggjorde försäljning av lös egendom på
	auktion med modern teknik, t.ex. elektroniskt på internet (e-auktion).
	Motsvarande lagändringar har inte gjorts för fast egendom, registrerade
	skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. För
	sådana tillgångar genomförs alltså auktionerna fortfarande på traditionellt
	sätt och intressenter måste som utgångspunkt vara fysiskt närvarande.
	Vid offentlig auktion bestäms priset på egendomen genom det bud som
	accepteras. Det sker genom att bud och överbud lämnas till dess att bud-
	givningen upphör. Ett vinnande bud (inrop) får som utgångspunkt inte
	godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
	Om egendomen inte blir såld ska ett nytt försäljningsförsök göras. Om
	även det misslyckas och det saknas anledning att anta att egendomen kan
	säljas inom rimlig tid, ska ytterligare försäljningsförsök inte göras.
	Kronofogdemyndigheten får ge någon annan i uppdrag att hålla en
	auktion. Ett sådant uppdrag kan lämnas till ett auktionsföretag, en advokat,
	en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person. En försäljning genom
	ett sådant uppdrag ska genomföras i enlighet med vad som föreskrivs i
	utsökningsbalken och utsökningsförordningen.
	Under vissa förutsättningar kan lös egendom säljas under hand. Krono-
	fogdemyndigheten ska då begära in anbud. En sådan begäran görs genom
	kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar samt på Kronofogdemyndig-
62	hetens eller någon annan webbplats, eller på något annat lämpligt sätt.

Underhandsförsäljning ska användas om det är sannolikt att ett sådant Prop. 2025/26:224 förfarande leder till en högre köpeskilling och om metoden även i övrigt

är ändamålsenlig. I första hand tar försäljningsmetoden sikte på egendom som endast intresserar en viss grupp eller ett begränsat antal personer och som har ett förhållandevis högt värde, exempelvis maskiner av särskilt slag.

Underhandsförsäljning av lös egendom genomförs av Kronofogde- myndigheten. Det finns inte möjlighet att lämna försäljningsuppdraget till någon annan, som exempelvis ett auktionsföretag eller en fastighets- mäklare. För vissa moment, exempelvis inhämtande av anbud, kan myn- digheten dock anlita en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person.

Fast egendom kan säljas under hand i större utsträckning än lös egen- dom. En underhandsförsäljning får genomföras om det bedöms vara mer ändamålsenligt än försäljning på auktion och om övriga förhållanden, exempelvis belastande rättigheter, är tillräckligt utredda. Vid bedöm- ningen av om det är ändamålsenligt ska särskild hänsyn tas till möjligheten att få ett högre försäljningspris än vid auktion.

Underhandsförsäljning av fast egendom ska som utgångspunkt genom- föras av fastighetsmäklare eller någon annan lämplig person. Om det är mer ändamålsenligt får Kronofogdemyndigheten i stället begära in anbud. Om egendomen inte säljs under hand ska den normalt bjudas ut till försäljning på auktion.

5.2Fast egendom ska få säljas genom e-auktion

Regeringens förslag

Förfarandet för försäljning av utmätt fast egendom på offentlig auktion ska moderniseras och göras teknikneutralt, så att bud kan lämnas på andra sätt än muntligen, exempelvis genom elektronisk budgivning på internet (e-auktion). Olika budgivningssätt ska även kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande.

Motsvarande ändringar ska göras beträffande exekutiv försäljning av registrerade skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg.

Betalning av handpenning ska göras genast efter det att auktionen har vunnits.

Kronofogdemyndigheten ska besluta om auktionsform efter att ha hört sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår inte att betalningsfristen för handpenningen ska ändras från omedelbart till genast.

Prop. 2025/26:224

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning emot dem.

Skälen för regeringens förslag

Ett modernt budgivningsförfarande ska införas för fast egendom

De nuvarande bestämmelserna om försäljning av fast egendom på exekutiv auktion är utformade för att auktioner ska hållas på traditionellt vis, alltså på en viss plats där fysiskt närvarande intressenter lämnar muntliga bud. Sedan utsökningsbalken trädde i kraft 1982 har den tekniska utvecklingen i samhället varit omfattande. En avgörande förändring är tillkomsten av internet och de nya försäljningssätt som har utvecklats till följd av det. Denna utveckling har medfört att balkens krav på traditionella auktioner har blivit föråldrat. Utmätt fast egendom säljs i konkurrens med försäljning av motsvarande egendom på den privata marknaden, där webbplatser för e-marknadsplatser och e-auktioner används av både företag och enskilda. Dessa webbplatser kan rikta sig till intressenter både inom och utanför Sverige.

De fördelar som motiverade moderniseringen av försäljningsförfarandet för lös egendom gör sig gällande även för fast egendom. Antalet möjliga köpare ökar, eftersom intressenter kan delta i budgivningen oavsett var de befinner sig. Budgivningen blir inte bunden till en viss plats och kan pågå under en längre tid. Dessa faktorer har en prishöjande effekt genom att de ökar efterfrågan på egendomen. Det leder i allmänhet till att försäljnings- priset blir högre jämfört med försäljning på en traditionell auktion. Vidare kan kostnaden för försäljningen förväntas vara oförändrad eller minska.

Efter att försäljningsförfarandet moderniserades för lös egendom 2014 har de förväntade effekterna infriats. Fördelarna har varit så påtagliga att Kronofogdemyndigheten därefter i huvudsak har sålt lös egendom på e-auktion. Lagändringarna syftade till att effektivisera försäljningen, för- bättra resultatet och anpassa förfarandet till modern teknik (se prop. 2013/14:43). Kronofogdemyndigheten har kunnat konstatera att kost- naderna för kungörelser, auktionslokaler och förvaring av egendom har minskat och att betydligt fler spekulanter har kunnat delta i budgivningen. Enligt utredningen har myndighetens försäljningshandläggare uppfatt- ningen att försäljningspriserna har blivit högre. De positiva effekterna kan förväntas bli likartade för fast egendom med undantag för att kostnad för förvaring inte är aktuell.

En ytterligare fördel är att en e-auktion ofta kan genomföras kortare tid efter utmätningen, vilket minskar den totala tiden för försäljnings- förfarandet. Försäljningen kan därmed ske med den effektivitet som bör krävas av förfarandet.

Ett modernt försäljningsförfarande för fast egendom är således mer effektivt och leder normalt till ett bättre resultat vid försäljningen, vilket gynnar både gäldenärer och borgenärer. Det senare är det primära syftet vid en exekutiv försäljning (prop. 1980/81:8 s. 619). För att en exekutiv försäljning av fast egendom ska ge ett så bra ekonomiskt resultat som möjligt bör alltså reglerna om auktionsformen moderniseras och göras teknikneutrala, så att bud kan lämnas på annat sätt än muntligen, exempel-

vis elektroniskt på e-auktion. Regleringen bör anpassas till modern teknik	Prop. 2025/26:224
på motsvarande sätt som har gjorts för lös egendom. De bestämmelser i
utsökningsbalken som behöver ändras avser främst själva budgivningen.
Det krävs att de uttryckliga kraven på muntlighet i budgivningen tas bort,
eftersom det kravet hindrar att bud lämnas skriftligen eller elektroniskt.
Det bör också klargöras att budgivning kan ske på andra sätt än muntligen
genom att utsökningsbalkens uttryck inrop ersätts av det mer neutrala
uttrycket bud (jfr prop. 2013/14:43 s. 13). På så sätt tydliggörs det att bud
kan lämnas även på andra sätt, t.ex. elektroniskt. Genom dessa ändringar
blir regleringen teknikneutral och möjliggör att exekutiva auktioner
anpassas till kommande samhälls- och teknikutveckling.
Ett modernt budgivningsförfarande även för annan egendom
De fördelar som motiverar en modernisering av försäljningsförfarandet för
fast egendom gör sig gällande även för registrerade skepp, registrerade
luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. Det finns därför skäl
att på motsvarande sätt ändra förfarandet för sådan egendom så att den kan
säljas med moderna auktionsmetoder. För att möjliggöra förändringen bör
motsvarande lagändringar som för fast egendom göras i utsökningsbalkens
regler om auktionsformerna för dessa egendomsslag.
Tidsfrist för betalning av handpenning
Vid försäljning av lös egendom på auktion ska köpeskillingen som huvud-
regel betalas genast efter det att ett bud har godtagits (9 kap. 5 § utsök-
ningsbalken). Betalningsfristen är densamma oavsett om försäljning sker
genom traditionell auktion eller e-auktion. Betalning på e-auktion görs i
allmänhet med kontokort, banköverföring eller något annat elektroniskt
betalningssätt. När moderna auktionsmetoder infördes för lös egendom
bedömde regeringen att dessa betalningssätt uppfyller kravet på betalning
genast och att det inte fanns skäl att ändra kravet till snarast (se prop.
2013/14:43 s. 15–16). Kravet på betalning genast har därefter tillämpats i
enlighet med den bedömningen.
Vid köp av fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller
registrerade reservdelar till luftfartyg ska handpenningen i stället betalas
omedelbart (10 kap. 20 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 41 §). Någon skillnad
mellan uttrycken torde inte vara avsedd och varken en betalning omedel-
bart eller genast hindrar att betalningen görs genom en banköverföring,
kontokort eller liknande. Det finns ändå skäl att använda samma uttryck
för betalningen, oavsett vilken egendom det handlar om. I lagtexten bör
det därför anges att betalningen ska göras genast även vid köp av fast
egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg och registrerade reserv-
delar till luftfartyg.
Kronofogdemyndigheten ska bestämma auktionsform
De fördelar som e-auktioner medför gör att det i många fall är lämpligt att
försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg och
intecknade reservdelar till luftfartyg genomförs på sådan auktion. Det
kommer emellertid även fortsättningsvis att förekomma försäljnings-
ärenden där det är mer ändamålsenligt att hålla en traditionell auktion. Ett
exempel på detta är exekutiv försäljning av fast egendom där nyttjanderätt	65

Prop. 2025/26:224	är upplåten och där bestämmelserna om dubbla utrop därmed ska tillämpas
	(12 kap. 33 och 39 §§ utsökningsbalken). En rättighet som har upplåtits i
	fastigheten och som har bättre rätt än utsökningsfordran är skyddad vid
	försäljning utan särskilt förbehåll. Om rättigheten har sämre rätt än
	utsökningsfordran ska Kronofogdemyndigheten göra en skadlighets-
	bedömning för att avgöra om det finns anledning att anta att rättigheten
	belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av fordran
	med bättre rätt. Saknas det sådan anledning ska rättigheten särskilt
	förbehållas vid försäljningen. Om det tvärtom finns anledning att anta att
	rättigheten påverkar en fordran med bättre rätt ska rättigheten inte
	förbehållas. Då ska det i stället göras en prövning av hur rättigheten
	påverkar fastighetens värde genom ett särskilt budgivningsförfarande med
	dubbla utrop. Fastigheten ropas då först ut utan förbehåll för rättigheten
	och därefter med förbehåll. Om flera rättigheter är upplåtna i fastigheten
	ropas den ut flera gånger. Det bud som skyddar flest rättigheter ges
	företräde. Det finns även möjlighet för en rättighetshavare att lämna ett
	ekonomiskt tillskott för att skydda sin rättighet. Om ett sådant tillskott
	lämnas och det finns flera rättigheter, men tillskottet inte ensamt kan
	skydda rättigheten, kan det bli aktuellt med ett särskilt utrop för att bedöma
	om rättigheten ändå ska skyddas. Om borgenären godtar ett bud anses
	fordran vara täckt.
	Vid ett budgivningsförfarande med dubbla utrop måste alltså olika
	frågor hanteras och bedömas under en pågående auktion. Om flera utrop
	ska göras ska betalning av handpenning ske efter varje inrop. Om inropet
	inte ska bestå, ska handpenningen återlämnas. Dessutom måste ett tillskott
	som lämnas av en rättighetshavare hanteras under själva förfarandet.
	Bedömningen av vilket bud som har företräde kan påverkas av borge-
	närens agerande. Eftersom förfarandet är förhållandevis komplicerat
	behöver Kronofogdemyndigheten kunna förklara för budgivare vad som
	gäller vid de olika utropen. Därför kan det ofta finnas skäl att hålla en
	traditionell auktion.
	Det är inte möjligt att göra en heltäckande bedömning av vilken
	auktionsform som är lämplig i varje enskild situation. Regeringen föreslår
	därför att Kronofogdemyndigheten ska besluta om vilken auktionsform
	som är lämplig i det enskilda fallet. Det avgörande för beslutet bör vara
	hur komplex den aktuella försäljningen är och vilken auktionsform som
	kan förväntas ge det bästa försäljningspriset. Beträffande det senare får det
	betydelse om intressenterna kan förväntas ha ett stort behov av att själva
	undersöka egendomen.
	Eftersom det kan finnas flera sakägare med olika uppfattning i frågan
	bör dessa inte ges någon beslutanderätt över auktionsformen. För att deras
	intressen inte ska eftersättas bör Kronofogdemyndigheten emellertid vara
	skyldig att höra sakägarna om huruvida de har några synpunkter på vilken
	auktionsform som bör användas. Kronofogdemyndigheten framför att
	myndigheten vill kunna höra sakägarna om lämplig auktionsform innan
	auktionen kungörs. Regeringens förslag innebär att sakägarna kan till-
	frågas innan kungörandet, så länge det sker senast när sakägarförteck-
	ningen har upprättats.
	Den som är missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut om
	auktionsform bör kunna överklaga det i samband med att försäljnings-
66	beslutet överklagas.

När en traditionell auktion ska hållas innebär moderniseringen av Prop. 2025/26:224 försäljningsförfarandet att Kronofogdemyndigheten bör kunna tillåta

intressenter att följa och delta i auktionen via videolänk. Kronofogde- myndigheten bör även kunna besluta att bud får lämnas på annat sätt än muntligen vid en traditionell auktion, så att olika budgivningssätt kombineras.

5.3	Bevakningssammanträde ska inte längre vara
	obligatoriskt

Regeringens förslag
Ett bevakningssammanträde ska inte längre vara obligatoriskt vid
försäljning av fast egendom, utan ska endast hållas när Kronofogde-
myndigheten bedömer att det behövs. Om ett bevakningssammanträde
inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då
en fordran eller rättighet senast ska anmälas.
Information om bevakningssammanträdet eller tidpunkten då en
fordran eller rättighet senast ska anmälas ska anges i kungörelsen av
auktionen.

Utsökningsutredningens förslag
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Utredningen föreslår att ett bevakningssammanträde också ska kunna
hållas när det finns behov av det vid försäljning av lös egendom.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd-
ning mot dem. Kronofogdemyndigheten avstyrker att ett bevakningssam-
manträde ska kunna hållas vid försäljning av lös egendom, eftersom någon
sakägarförteckning inte upprättas vid sådan försäljning och då det enligt
myndigheten är oklart vilken rättsverkan ett sådant sammanträde skulle få.
Skälen för regeringens förslag
Vid försäljning av fast egendom ska det hållas ett bevakningssammanträde
(12 kap. 19 § utsökningsbalken). Sammanträdet hålls före auktionen och
Kronofogdemyndigheten ska uppmana den som har en fordran eller
rättighet som bör beaktas vid auktionen att anmäla den senast vid
sammanträdet. När bevakningssammanträdet har avslutats upprättas en
sakägarförteckning. Om en fordran inte tas upp i sakägarförteckningen
innebär det att den får utdelning bara om det uppkommer ett överskott vid
försäljningen. Parterna är därmed på förhand införstådda med vilka
fordringar som ska beaktas vid fördelningen av medel från försäljningen.
När annan egendom ska säljas av Kronofogdemyndigheten hålls inte
något bevakningssammanträde. Vid försäljning av lös egendom i all-
mänhet (enligt 9 kap.) upprättas inte heller någon sakägarförteckning, utan
i stället en preliminär sammanställning av bevakade fordringar. En borge-		67

Prop. 2025/26:224 när har möjlighet att anmäla en fordran senare, dock senast vid fördel- ningen. Kronofogdemyndigheten är alltså inte bunden av den preliminära fordringssammanställningen och beslut om vilka fordringar som har förmånsrätt fattas först vid fördelningen av medel. Regeringen gör samma bedömning som Kronofogdemyndigheten och anser därmed att det inte bör införas en möjlighet att hålla bevakningssammanträde för lös egen- dom.

För fast egendom kan det i många fall vara motiverat att hålla ett bevakningssammanträde. I vissa fall är emellertid fordringar och rättig- heter tillräckligt utredda även utan ett sådant sammanträde. Det finns då inte skäl att hålla ett sammanträde. Ett fortsatt obligatoriskt krav på bevakningssammanträde i dessa situationer medför minskad effektivitet och onödiga kostnader.

Vid en traditionell auktion kan ett bevakningssammanträde hållas på samma dag och plats som auktionen. Detta kommer inte att vara möjligt i många fall till följd av regeringens förslag om ett moderniserat budgiv- ningsförfarande med bl.a. e-auktioner (se avsnitt 5.2). Det hittillsvarande kravet på ett obligatoriskt bevakningssammanträde skulle motverka fördelarna med moderniseringen. Regeringen anser därför att det inte längre bör vara obligatoriskt att hålla ett bevakningssammanträde vid försäljning av fast egendom. Ett sådant bör i stället enbart hållas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det finns behov av det. Om något sammanträde inte ska hållas, bör Kronofogdemyndigheten i stället bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas. Den tidpunkten motsvarar då den frist som bevakningssammanträdet annars utgör i flera avseenden.

Kronofogdemyndigheten bör även fortsättningsvis upprätta en sakägar- förteckning innan auktionen. Om ett bevakningssammanträde inte hålls bör sakägarförteckningen fastställas genom en särskild förrättning. En sådan förrättning behöver inte hållas offentligt utan kan genomföras som en s.k. skrivbordsförrättning.

5.4Fördelningssammanträde ska hållas vid behov

Regeringens förslag

Vid försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg ska ett fördel- ningssammanträde hållas när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om Kronofogdemyndigheten av något annat skäl anser att det behövs.

Om ett fördelningssammanträde inte ska hållas ska Kronofogde- myndigheten bestämma en tidpunkt då den obetalda delen av köpeskillingen ska betalas. Vid försäljning av fast egendom ska Kronofogdemyndigheten då även besluta om tillträdesdag.

Information om fördelningssammanträdet eller tillträdesdagen ska anges i kungörelsen av auktionen.

Utsökningsutredningens förslag	Prop. 2025/26:224
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Utredningen föreslår också att Kronofogdemyndigheten ska besluta om
tillträdesdag när ett fördelningssammanträde ska hållas.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen
invändning mot dem.
Skälen för regeringens förslag
Reglerna om fördelning av inbetalda medel innebär att Kronofogdemyn-
digheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur medlen
ska fördelas eller när det är särskilt föreskrivet att ett fördelnings-
sammanträde ska hållas (13 kap. 4 § utsökningsbalken). Det finns sådana
föreskrifter, som gör det obligatoriskt med ett fördelningssammanträde,
vid försäljning av fast egendom, registrerade skepp, registrerade luftfartyg
och intecknade reservdelar till luftfartyg.
Enligt regeringens mening bör ett fördelningssammanträde inte längre
vara obligatoriskt. Ett sådant bör i stället endast hållas när det är oklart hur
medlen ska fördelas eller om det behövs av något annat skäl. Det finns
nämligen inga sakliga skäl för att Kronofogdemyndigheten ska vara
skyldig att hålla ett fördelningssammanträde enbart på grund av egen-
domens typ. Behovet av sammanträde kan visserligen vara större för vissa
egendomsslag, men det finns inte alltid ett sådant behov. Egendomens
beskaffenhet bör i stället beaktas vid bedömningen av om ett sammanträde
är motiverat.
Dagen för fördelningssammanträdet utgör tillträdesdagen vid försäljning
av fast egendom (12 kap. 36 §). När ett sammanträde ska hållas finns det
enligt regeringens bedömning inte skäl att ändra den ordningen. I de fall
ett sammanträde inte ska hållas, bör Kronofogdemyndigheten bestämma
en tillträdesdag. Före kungörandet av auktionen bör Kronofogdemyn-
digheten därför fatta beslut om huruvida ett fördelningssammanträde ska
hållas eller inte. Information om fördelningssammanträde eller tillträdes-
dag bör anges i kungörelsen av auktionen.
Fördelningssammanträdet utgör också fristen för när den obetalda delen
av köpeskillingen senast ska vara betald (12 kap. 35 §). Om ett sådant
sammanträde inte ska hållas bör betalning i stället göras senast vid den
tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på
tillträdesdagen.
Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslagen men anser att den dag till
vilken ränta ska löpa bör anges i lag. Detta för att undvika att räntan måste
bevakas reservationsvis till följd av att dagen annars blir okänd, vilket
medför onödigt merarbete för både borgenärer och Kronofogdemyndig-
heten. Synpunkten grundar sig på att det enligt den hittillsvarande
regleringen är obligatoriskt med fördelningssammanträde när en sakägar-
förteckning ska upprättas och att perioden för räntans beräkning då är känd
vid upprättandet av förteckningen, eftersom den löper till och med dagen
för fördelningssammanträdet.
	69

Prop. 2025/26:224 När ett fördelningssammanträde inte ska hållas måste räntan beräknas på något annat sätt. Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid en avgörande invändning mot att den dag till vilken räntan ska löpa anges i lag. Ränta skulle då nämligen komma att utgå för en period som inte motsvarar de faktiska förhållandena. Exempelvis skulle en borgenär kunna få rätt till ränta för en tidsperiod efter det att medlen har fördelats och fordran har betalats. Beroende på om den faktiska fördelningsdagen infaller före eller efter den i lag angivna dagen skulle antingen gäldenärer eller borgenärer missgynnas. En sådan vinst för borgenären och motsvarande förlust för gäldenären, eller omvänt, strider mot de rättsliga grunderna för en räntefordran.

Det finns emellertid ett sätt att minska uppkomsten av onödigt merarbete inom ramen för regeringens förslag. Kronofogdemyndigheten kan, innan sakägarförteckningen upprättas, bestämma en dag för när myndigheten avser att meddela fördelningsbeslutet. Myndigheten kan sedan planera för att meddela beslutet den preliminära dagen, på ett likartat sätt som vid motsvarande planering för den dag då ett fördelningssammanträde ska hållas. På detta sätt skapas en preliminär fördelningsdag. Vid upprättandet av sakägarförteckningen kan myndigheten då utgå från den preliminära dagen vid beräkningen av respektive räntefordran. Kronofogdemyndig- heten bör ha möjlighet att planera för detta i samband med fastställandet av tillträdesdag, som ska anges i kungörelsen av auktionen när ett fördel- ningssammanträde inte ska hållas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt meddela fördelningsbeslutet på den preliminära dagen kan myndigheten minimera uppkomsten av onödigt merarbete. I de fall då Kronofogdemyndigheten måste meddela fördelningsbeslutet en annan dag är det ofrånkomligt att räntefordringarna måste beräknas på nytt. Detta framstår dock som ett mindre problem.

5.5Underhandsförsäljning av bostadsrätter

Regeringens förslag

Bostadsrätter ska vid exekutiv försäljning kunna säljas under hand på motsvarande villkor som fast egendom. Underhandsförsäljningen ska, förutom av Kronofogdemyndigheten, kunna genomföras av någon annan lämplig person, exempelvis en fastighetsmäklare. Vid sådan försäljning ska anbud inte behöva begäras in.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningens förslag är begränsat till att endast omfatta underhandsför- säljning genom fastighetsmäklare och gör inget undantag från skyldig- heten att begära in anbud. Utredningen föreslår inte några lagändringar i denna del, utan enbart förordningsändringar.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Kronofogdemyndigheten tillstyrker förslaget men invänder att det behöver utformas på ett sådant sätt att fastighetsmäklare inte ska vara skyldiga att begära in anbud.

Skälen för regeringens förslag

Bostadsrätter kan säljas på offentlig auktion eller under hand. Vid försäljning på auktion har Kronofogdemyndigheten möjlighet att delegera försäljningen till en fastighetsmäklare, ett auktionsföretag, en advokat eller någon annan lämplig person. Någon motsvarande möjlighet finns inte vid underhandsförsäljning. Vid försäljning av fast egendom under hand är huvudregeln däremot att Kronofogdemyndigheten ska ge en registrerad fastighetsmäklare eller en annan lämplig person i uppdrag att bjuda ut fastigheten till försäljning. Om det med hänsyn till fastighetens beskaffen- het eller i övrigt framstår som ändamålsenligt kan Kronofogdemyndigheten begära in anbud (12 kap. 29 § utsökningsförordningen).

En fastighetsmäklare eller en annan lämplig person kan alltså anförtros att sälja fast egendom eller bostadsrätter på offentlig auktion och fast egendom under hand. En fastighetsmäklare har givetvis den kompetens som krävs för att sälja en bostad, oavsett om den utgör fast eller lös egen- dom. Underhandsförsäljning av en bostadsrätt kan inte anses vara mer komplicerad än motsvarande försäljning av en fastighet. Det finns därmed ingen anledning att ifrågasätta att en fastighetsmäklare också skulle kunna sälja en utmätt bostadsrätt under hand med tillräcklig skicklighet. Även någon som inte är fastighetsmäklare men som har tillräcklig kompetens bör kunna ges ett sådant uppdrag. Ett ytterligare skäl för detta är att regleringen då motsvarar den som gäller vid försäljningsuppdrag för fast egendom. Den som får i uppdrag att genomföra en sådan försäljning bör vara skyldig att följa den ordning som anges i utsökningsbalken och utsökningsförordningen. Enligt regeringens mening uppfyller en under- handsförsäljning genom fastighetsmäklare eller en annan lämplig person de krav som bör ställas på att förfarandet ska vara rättssäkert. Kronofogde- myndigheten kan också i det enskilda fallet bestämma villkor för försäljningen, t.ex. om lägsta köpeskilling.

Möjligheten att anlita en fastighetsmäklare för underhandsförsäljning har flera avgörande fördelar. En fastighetsmäklare har, med sina kontakter och spekulantregister, oftast bättre förutsättningar än Kronofogdemyndig- heten att nå relevanta intressenter. En fastighetsmäklare kan också visa bostadsrätten vid fler tillfällen, bistå med kalkyler för boendekostnader och förmedla kontakter till kreditgivare. Försäljning med hjälp av en fastighetsmäklare bör därför i regel leda till ett högre försäljningspris och ett bättre resultat. En sådan försäljning kan också genomföras snabbare och effektiviserar därmed förfarandet.

Eftersom arbetsuppgifter som i dag utförs av Kronofogdemyndigheten kan övertas av bl.a. fastighetsmäklare kommer en sådan ordning att inne- bära en minskad arbetsbelastning för myndigheten. Kronofogdemyndig- heten har uppskattat att införandet av denna möjlighet skulle frigöra drygt en årsarbetskraft som kan omfördelas till andra arbetsuppgifter.

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 Enligt regeringens mening finns det alltså flera fördelar med förslaget, särskilt att det är effektivt och kan förväntas leda till ett högre försälj- ningspris. Några egentliga nackdelar finns inte. Det finns inte heller några sakliga skäl till att bostadsrätter och fast egendom ska behandlas olika i detta avseende. Kronofogdemyndigheten bör därför få möjlighet att ge en fastighetsmäklare eller en annan lämplig person i uppdrag att sälja en bostadsrätt under hand.

Till skillnad från utredningen bedömer regeringen att det bör genom- föras både lagändringar och förordningsändringar för att bostadsrätter ska kunna säljas under hand på ett sätt som liknar en sådan försäljning av fast egendom. Förutsättningarna för underhandsförsäljning av bostadsrätter bör regleras på motsvarande sätt som för underhandsförsäljning av fast egendom. Även om skillnaderna mellan den befintliga regleringen av underhandsförsäljning av lös egendom i 9 kap. 8 § första stycket utsök- ningsbalken och den om underhandsförsäljning av fast egendom i 12 kap. 57 § första stycket i stor utsträckning är språkliga, underlättar det både för Kronofogdemyndigheten och andra om reglerna ser så lika varandra ut som möjligt.

Det krävs också en lagändring för att underhandsförsäljningen av bostadsrätter inte ska behöva följa samma regler som sådan försäljning av annan lös egendom när det gäller inhämtande av anbud (se 9 kap. 9 § utsökningsbalken och 9 kap. 13–17 §§ utsökningsförordningen). De reg- lerna innebär att anbud måste begäras in av de som kan tänkas vara intressenter och att ett bud inte kan accepteras förrän anbudsfristen gått ut. Sådana krav skulle i många fall hindra eller försvåra en underhands- försäljning.

Sakägarna bör ges möjlighet att yttra sig i frågan om huruvida försälj- ningen bör ske under hand. Även om sakägare sällan har synpunkter på försäljningsformen är det viktigt att de ges insyn i förfarandet och möjlighet att påverka beslutet. Eftersom sakägarna kan ha olika uppfattning i frågan bör det vara Kronofogdemyndigheten som fattar beslut i frågan.

	6	Ändamålsenligt skydd för gäldenärens
		behov
	6.1	Bostadsrätter ska utmätas som
		småhusfastigheter

	Regeringens förslag
	En bostadsrätt ska kunna utmätas på samma sätt som en småhus-
	fastighet. Bestämmelsen som undantar bostadsrätter från utmätning i
	vissa fall ska därför tas bort.

	Utsökningsutredningens förslag
72	Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Rädda Barnen instämmer i att skyddet mot utmätning inte bör vara olika beroende på gäldenärens val av boendeform, men anser att detta i stället bör åstadkommas genom att även småhusfastigheter ges motsvarande skydd som bostadsrätter.

Skälen för regeringens förslag

En bostadsrätt till en lägenhet är, liksom en hyresrätt, lös egendom. Det innebär att reglerna om utmätning av bostadsrätter i flera avseenden skiljer sig från reglerna om utmätning av villafastigheter, som är fast egendom. En bostadsrätt som en gäldenär har som stadigvarande bostad kan under vissa förutsättningar undantas från utmätning enligt bestämmelserna om skydd för beneficium, dvs. undantag utifrån gäldenärens behov (5 kap. 1 § utsökningsbalken). Syftet med beneficiebestämmelsen är att gäldenären och hans eller hennes familj av sociala skäl ska vara skyddad från utmätning av den stadigvarande bostaden. Det finns ingen motsvarande bestämmelse om utmätningsfrihet för en gäldenär som bor i en småhus- fastighet. Vid utmätning behandlas alltså gäldenärer som har investerat i sitt boende olika enbart utifrån vilken boendeform de har valt.

Bestämmelsen om att bostadsrätter som utgångspunkt är undantagna från utmätning infördes 1971. Då var värdet på bostadsrätter lågt, även med beaktande av det dåvarande penningvärdet. Det skedde sedan ingen större prisutveckling fram till 1981 när regleringen togs in i utsöknings- balken. I förarbetena uttalas att en bostadsrättshavare har samma behov av skydd för sin bostad som en hyresgäst (prop. 1971:12 s. 89).

Till följd av den mycket stora värdeökning som skett för ägda bostäder i allmänhet och bostadsrätter i synnerhet är det inte längre självklart att jämföra en bostadsrätt med en hyresrätt när det gäller möjligheten till utmätning. Värdeökningen har sedan 1980-talet varit kraftig och långt högre än inflationen, med undantag för ett fåtal kortare perioder, bl.a. i början av 1990-talet. Prisutvecklingen har medfört att bostadsrätter kom- mit att representera betydande värden och de är numera i allmänhet värda avsevärt mer än när beneficiebestämmelsen infördes. En tvårumslägenhet om 60 kvadratmeter har i genomsnitt kostat cirka 300 000 kronor (1996),

500000 kronor (2000) och 2 700 000 kronor (2024). Numera har bostads- rätter ofta ett högre värde än en småhusfastighet med motsvarande bostadsyta och i flera storstäder motsvarar värdet av en bostadsrättslägen- het ofta en betydligt större småhusfastighet. Enligt regeringens mening talar redan värdeutvecklingen starkt mot att behålla ett särskilt undantag för bostadsrätter och därmed en skillnad i förhållande till småhusfastig- heter.

Värdeutvecklingen på bostadsrätter har dessutom i förlängningen kommit att innebära att gäldenärer behandlas olika beroende på var i landet de bor. Enligt bestämmelsen gäller utmätningsfriheten inte om det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde skulle vara oskäligt att bostadsrätten undantas. Utifrån den regeln har det i praxis utvecklats gränsvärden som används som en utgångspunkt för bedömningen av hur högt värde en bostadsrätt kan ha utan att det är oskäligt att den undantas. Bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och vars värde inte i

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 väsentlig utsträckning överstiger 300 000 kronor (2004) är utmätningsfria, medan mindre bostadsrätter bara kan undantas från utmätning om värdet är lägre (se rättsfallet NJA 2004 s. 373). Det aktuella gränsvärdet fastställs i praxis efter beaktande av den allmänna förändringen av penningvärdet. Att gränsvärdena är relativt låga medför att bostadsrätter i städer i allmän- het inte undantas från utmätning. Gäldenärer med en bostadsrätt i andra delar av landet kan däremot få behålla bostaden till följd av lägre bostadspriser på orten. Det finns starka principiella invändningar mot att gäldenärer be- handlas olika enbart utifrån var i landet de bor.

Skälen för att beneficieregeln för bostadsrätter infördes var det sociala skyddsbehov som finns för just bostäder. Det skyddsbehovet är fortfarande tydligt, men enligt regeringens mening är behovet lika starkt för alla som äger sitt boende. En gäldenär som bor i en småhusfastighet har inte ett mindre skyddsbehov än en gäldenär som bor i en bostadsrätt. Följaktligen talar inte heller detta för att just bostadsrätter ska ha en särställning och behandlas annorlunda än småhusfastigheter.

Enligt regeringens mening kan det sociala skyddsbehovet för bostads- rätter tillgodoses även om beneficiebestämmelsen upphävs. Kronofogde- myndigheten ska nämligen i varje enskilt utmätningsärende göra en försvarlighetsbedömning (4 kap. 3 §) och proportionalitetsbedömning (se avsnitt 8.2). Det innebär bl.a. att en utmätning av viss egendom endast får genomföras om det belopp som kan beräknas komma in, efter avdrag för kostnaderna i förfarandet, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Hänsyn ska då tas till gäldenärens intresse av att bostaden inte mäts ut. Om det finns barn i bostaden ska även FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och barnets (tredje mans) intresse av att bostaden inte mäts ut beaktas. Det innebär en avvägning mellan å ena sidan gäldenärens och barnets behov av skydd för sin hemmiljö och å andra sidan borge- närens intresse av att utnyttja det ekonomiska värdet i bostaden. För att kunna göra den avvägningen ska Kronofogdemyndigheten även utreda hur ingripande en utmätning skulle bli för ett barn (se rättsfallet NJA 2021 s. 1065). I avsnitt 8.1 föreslår regeringen att en uttrycklig bestämmelse om barnets bästa ska tas in i utsökningsbalken.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att bostadsrätter ska utmätas på samma sätt som småhusfastigheter. Detta kan åstadkommas genom att beneficiebestämmelsen upphävs. Till skillnad från Rädda barnen anser regeringen att det är det lämpligaste sättet att uppnå en likabehandling av gäldenärer. Med förslaget behandlas gäldenärer då lika oberoende av vilken form av ägt boende de har valt och var i landet de bor. Därmed kommer inte längre gäldenärer som har investerat i sitt boende att behandlas olika på ett sätt som inte kan motiveras.

Förslaget medför emellertid inte bara en önskvärd likabehandling av gäldenärer utan också av borgenärer. Genom ändringen kommer en borgenärs möjlighet att få betalt för sin fordran inte längre att påverkas av gäldenärens val av boendeform eller bostadsort. Det skapar förutsebarhet för borgenärerna och bidrar till att upprätthålla förtroendet för utmätnings- systemet genom att undantag från utmätning endast görs när det är sakligt motiverat.

6.2	Ökat utrymme för att undanta pengar för	Prop. 2025/26:224
	underhåll

Regeringens förslag

Utrymmet för att undanta bl.a. pengar för längre tid än en månad ska utökas genom att rekvisitet synnerliga skäl ändras till särskilda skäl.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det. Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare anser att den föreslagna ändringen inte är tillräcklig och föreslår att gäldenärer även ska få undanta medel till ett visst belopp som en buffert.

Skälen för regeringens förslag

Bland annat pengar och annat sparande kan undantas från utmätning, om tillgången krävs för gäldenärens underhåll till dess att en inkomst som täcker behovet kan väntas (5 kap. 1 § utsökningsbalken). För att ett sådant undantag ska kunna medges för längre tid än en månad krävs synnerliga skäl. Rekvisitet synnerliga skäl ger ett visst utrymme att undanta tillgångar för längre tid än en månad, men ställer höga krav på de beaktansvärda omständigheter som ska finnas. Kravet kan vara uppfyllt när gäldenären saknar inkomst, t.ex. vid arbetslöshet, eller får sina inkomster med långa tidsintervaller. I regel kan inte medel undantas för mer än ett kvartal. Om utgifter förfaller till betalning med längre intervall än tre månader kan medel i vissa fall undantas för en längre period. Så kan exempelvis vara fallet för det årliga arvodet till en god man eller förvaltare (se rättsfallet NJA 2022 s. 409).

Det är vanligt att personer sparar under en längre tid för att kunna betala en större utgift. Många kostnader som avser just underhåll har också ökat i samhället. En gäldenär som har lagt undan pengar under en längre tid för att betala en större utgift bör kunna få medlen undantagna även om utgiften förfaller till betalning några månader fram i tiden. Det gäller inte minst när en gäldenär med löneutmätning har lagt undan pengar av sitt förbehålls- belopp för att kunna täcka kommande större utgifter. På så sätt kan gäldenären använda de undanlagda pengarna i stället för att ansöka om anstånd i löneutmätning för en oväntad kostnad (jfr rättsfallet NJA 2023 s. 662).

Även om det redan finns ett visst utrymme att undanta medel för betydande kostnader har behovet av att kunna göra undantag med hänsyn till gäldenärens situation ökat. Det behövs därför ett större utrymme för att undanta tillgångar för en längre tid än en månad. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kravet på synnerliga skäl för detta ändras till särskilda skäl. Därigenom minskar också risken att gäldenärer frestas att

Prop. 2025/26:224 gömma undan besparingar från Kronofogdemyndigheten för kostnader som motsvarar ett faktiskt behov.

Ändringen bör enligt regeringens mening leda till en nyanserad och inte alltför restriktiv beneficieprövning, så att gäldenärer får större möjlighet att spara pengar till utgifter som förfaller till betalning mer sällan eller vid ett enstaka tillfälle. Genom förslaget finns sådana utökade möjligheter att ta hänsyn till gäldenärens behov att det inte behövs någon ytterligare ändring för att tillgodose gäldenärsintresset, något som Yrkesföreningen

för budget- och skuldrådgivare föreslår.

	6.3	Andra anpassningar till dagens samhälle

	Regeringens förslag
	Tillgångar som enkelt kan omvandlas till pengar ska kunna undantas
	från utmätning om de behövs för gäldenärens underhåll till dess att han
	eller hon får en inkomst som täcker behovet.
	Undantaget för utmätning av en hyresrätt till bostadslägenhet ska tas
	bort.
	Rekvisitet lyte ska ersättas av allvarlig funktionsnedsättning.

	Utsökningsutredningens förslag
	Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot
	dem.
	Skälen för regeringens förslag
	Fler vanliga sparformer ska undantas som beneficium
	Enligt den hittillsvarande regleringen får bl.a. kontanter, banktillgodohav-
	anden och andra fordringar undantas från utmätning, om inte något annat
	är särskilt föreskrivet och tillgången skäligen krävs för underhåll åt gälde-
	nären till dess att en inkomst som täcker behovet är att vänta. Ett undantag
	får inte utan starka skäl beviljas för längre tid än en månad (se vidare
	avsnitt 6.2).
	Beneficiebestämmelsen överfördes från den tidigare utsökningslagen till
	utsökningsbalken utan ändringar i sak. Den infördes ursprungligen 1968.
	Sedan dess har bl.a. värdepappersfonder och marknadsnoterade aktier
	blivit mycket vanliga sparformer för privatpersoner. För många har de helt
	eller delvis ersatt sparande på bankkonto.
	Fondandelar i en värdepappersfond får enligt rättspraxis undantas från
	utmätning med stöd av beneficiebestämmelsen, trots att sådana faller
	utanför ordalydelsen (se rättsfallet NJA 2012 s. 35). Bakgrunden är att
	sådana fondandelar har väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto,
	bl.a. eftersom det finns en ovillkorlig rätt att omedelbart få fondandelarna
76	inlösta	i pengar. Undantaget omfattar emellertid inte andra typer av

fondandelar där det saknas en sådan ovillkorlig rätt. Marknadsnoterade Prop. 2025/26:224 aktier får inte heller undantas eftersom de inte omedelbart går att omsätta

till pengar och därmed inte direkt kan täcka gäldenärens underhåll (se rättsfallet NJA 2015 s. 839). Andra liknande sparformer omfattas inte heller av undantaget.

Det finns flera typer av tillgångar som visserligen inte omedelbart kan realiseras men som ändå i de flesta fall enkelt och snabbt kan säljas, t.ex. marknadsnoterade aktier, obligationer och kryptovalutor. Enligt rege- ringens mening är skälen för att göra skillnad mellan sådant sparande och sparande på exempelvis ett bankkonto svaga. Det främsta argumentet mot att likställa sparformerna är att exempelvis ett aktieinnehav i allmänhet innebär en större risk för en betydande värdeminskning än ett fondinnehav. Om värdet minskar kraftigt till följd av globala faktorer, t.ex. en finanskris, påverkas emellertid fonder på motsvarande sätt som aktier. Skillnaden i ekonomisk risk minskas dessutom av att undantaget från utmätning endast kan gälla för en kortare tid. Regeringen föreslår därför att även tillgångar som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar ska undantas från utmätning på samma sätt som medel på ett bankkonto. Genom förslaget riskerar inte en gäldenär som har sitt huvudsakliga sparande i exempelvis marknadsnoterade aktier att sakna tillgångar som kan undantas från utmätning för att täcka hans eller hennes behov, trots att det finns tillgångar som enkelt kan omvandlas till pengar för underhållet.

Eftersom de tillgångar som kan undantas är begränsade till att täcka underhållet för den närmaste tiden utgör ändringen en rimlig avvägning mellan gäldenärers behov av skäliga levnadsvillkor och borgenärers intresse av att få betalt. Förslaget innebär också att borgenärer behandlas lika oberoende av vilken sparform som gäldenären väljer. Mot den bak- grunden kan förslaget inte anses drabba borgenärsintresset på ett orimligt sätt.

Enligt regeringens mening är det inte ändamålsenligt att uttömmande reglera vilka tillgångar som ska kunna undantas från utmätning, bl.a. eftersom samhällsutvecklingen fortlöpande medför att det uppkommer nya sparformer. Det som bör vara avgörande för om tillgången kan undantas är om den enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns en definition av finansiella instrument som kan utgöra en riktlinje för vilka tillgångar som kan vara aktuella att undanta. Den omfattar bl.a. överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument. Ett annat exempel på tillgångar som kan vara aktuella att undanta är kryptotillgångar. Huruvida en tillgång är enkel att realisera eller omvandla till pengar får bedömas i det enskilda fallet.

En hyresrätt till en bostadslägenhet ska inte utgöra beneficium

Vid beneficiebedömningen ska en hyresrätt till en bostadslägenhet undan- tas (5 kap. 1 § utsökningsbalken). Det är emellertid kriminaliserat att överlåta en sådan hyresrätt mot ersättning och ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt (12 kap. 65 § jordabalken). En hyresrätt till en bostadslägenhet har därmed inte något legalt marknadsvärde och kan redan av den anledningen inte heller utmätas. Det finns således inte längre

Skälen för regeringens förslag

En effektivare hantering av gods som anträffas i en bostad

Det förekommer att gäldenären redan innan en avhysningsförrättning har tömt bostaden och lämnat ifrån sig nycklarna. Kronofogdemyndigheten behöver då inte verkställa någon avhysning. Det är dock inte ovanligt att Kronofogdemyndigheten vid en avhysning möts av en mängd kvarlämnad egendom. Det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för att det är praktiskt möjligt att genomföra avhysningen och myndigheten har en skyldighet att ombesörja transport av egendom som ska forslas bort, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som krävs. Genom detta ansvarar också staten för bl.a. sakskada och ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myn- dighetsutövningen (se 3 kap. 2 § skadeståndslagen [1972:207] och prop. 1980/81:8 s. 787).

Innan någon åtgärd med kvarlämnad egendom vidtas ska parterna under- rättas, om åtgärden kan ha betydelse för dem. Vidare har den som tagit emot egendom för förvaring rätt till skälig ersättning av gäldenären. Om egendomen inte har hämtats tre månader efter avhysningen, får den som tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om det är uppenbart att egendomen saknar försäljningsvärde, transportera bort den (16 kap. 6 § utsökningsbalken). Även när det gäller avhysning från annat än en bostad kan verkställigheten vara förenad med svårigheter. Finns det inte några lämpliga alternativ får egendomen i ett sådant fall säljas eller, om egendomen bedöms sakna försäljningsvärde, förstöras.

Det förekommer också att den egendom som anträffas av Kronofogde- myndigheten i samband med en avhysning är angripen av ohyra eller av något annat skäl, t.ex. brandfarlighet, inte bör transporteras vidare för magasinering. Egendom kan, i ljuset av att den uppenbart saknar värde, framstå som medvetet kvarlämnad. Enligt utredningen är det osäkert om Kronofogdemyndigheten får kasta eller förstöra sådan egendom på något annat sätt, om det inte framgår av lag.

Ett alternativ för att tydliggöra rättsläget är att införa en skyldighet för myndigheten att magasinera all egendom i upp till tre månader oavsett dess skick eller farliga egenskaper. En magasinering är förstås förenad med en kostnad. Denna kostnad tas i regel i första hand ut av gäldenären och stannar i andra hand på staten. År 2024 kostade magasinering av avhys- ningsgods sammanlagt över 20 miljoner kronor. Av denna kostnad fick staten stå för ca 16,5 miljoner kronor. När egendom som inte ska eller bör bevaras ändå magasineras är dessa kostnader onödiga. Regeringen föreslår därför att det införs ett tydligt lagstöd som ger Kronofogdemyndigheten möjlighet att kasta eller förstöra sådan egendom som uppenbart saknar värde eller som inte bör förvaras av något annat skäl, om värdet sammanantaget inte kan anses betydande. Detta är i linje med den praktiserade ordningen och undanröjer den osäkerhet som finns om hur avhysningsgodset ska hanteras. Samma sak bör gälla vid sådan verk- ställighet av bl.a. förpliktelser att lämna ut viss lös egendom eller utföra visst arbete som regleras i 16 kap. 12 §.

Innan egendom kastas eller förstörs ska Kronofogdemyndigheten ta ställning till om parterna ska underrättas. Med tanke på att avhysning från

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 bostad är en av de mer ingripande utsökningsåtgärderna anser regeringen, till skillnad från Föreningen Sveriges Kronofogdar, att det liksom hittills bör göras en bedömning i varje enskilt fall av om det finns behov av en underrättelse. Kontakten bör som hittills tas med parterna, som sedan vidarebefordrar informationen till andra berörda i hushållet eller familjen. Vid bedömningen av om en underrättelse kan antas ha betydelse för parterna ska i de fall gäldenären har barn, i enlighet med barnkon- ventionen, vikt läggas vid om barnet eller barnen kan beröras av åtgärden (se vidare avsnitt 8.1).

Förslaget innebär att egendom kan kastas eller förstöras om den antingen saknar värde eller har ett värde, men är svår att förvara. Det innebär en inskränkning av den enskildes egendomsskydd enligt Europakonven- tionen. Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Förvaring av exempelvis explosiv eller brandfarlig egendom medför stora kostnader och kan innebära en risk för både person- och sakskada. Med tanke på de kostnader och olägenheter förvaring av sådan egendom innebär för Kronofogdemyndigheten bedöms regleringen tillgodose ett sådant allmänt intresse som avses i Europakonventionen. Innan egen- domen kastas eller förstörs ska den enskilde underrättas om åtgärden är av betydelse för denne. Vidare får inte egendom som kan antas ha ett betydande värde kastas eller förstöras. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och förenligt med Europa- konventionen.

7.2Hanteringen av överskottsgods och annan lös egendom vid utmätning

Regeringens förslag

När ett beslut om utmätning av lös egendom upphävs eller förfaller och egendom som omfattas av beslutet inte hämtas inom viss tid, ska egen- domen få säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Innan Krono- fogdemyndigheten vidtar en sådan åtgärd ska gäldenären eller tredje man underrättas om att egendomen kan hämtas och om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir.

Motsvarande ska gälla för egendom som säljs på offentlig auktion eller under hand, men som inte avhämtas, och för lös egendom som inte omfattas av utmätning, men som påträffas i utmätt egendom.

EBM-utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att egendom som inte hämtas ut antingen ska få säljas för statens räkning eller förstöras och att egendom som inte omfattas av utmätning, men som påträffas i utmätt egendom, ska återlämnas till

80gäldenären.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga synpunkter på dem. Kronofogdemyndigheten ser positivt på att det införs regler om hur egendom som inte hämtas ut ska hanteras och menar att reglerna utgör en förutsättning för att biträde vid distansutmätning från fler myndigheter ska kunna hanteras.

Skälen för regeringens förslag

Lös egendom som utmäts tas normalt i förvar. Egendomen blir sedan kvar i Kronofogdemyndighetens förvar tills den säljs eller utmätningen hävs. Hur egendomen därefter ska hanteras är emellertid till stora delar oreglerat. Bland annat saknas det regler om vad som ska göras med tidigare förvarstagen egendom som inte hämtas ut. Detta kan jämföras med att det för brottsbekämpande myndigheter finns uttryckliga bestämmelser som reglerar hur myndigheterna ska hantera egendom som tidigare varit omhändertagen enligt olika regelverk, t.ex. i form av beslag, men som inte hämtas ut inom viss tid (se bl.a. lagen [1974:1066] om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.).

Avsaknaden av regler för Kronofogdemyndighetens hantering av egen- dom som inte hämtas ut innebär formellt att egendomen behöver vårdas och förvaras av myndigheten för all framtid. Det gäller i första hand egen- dom som inte hämtas ut efter att ett utmätningsbeslut upphävs eller förfaller men det kan också handla om lös egendom som inte omfattas av utmätningsbeslutet, men som finns i den utmätta egendomen, s.k. över- skottsgods. Situationen kan också uppstå för egendom som har sålts på offentlig auktion men som sedan inte hämtas av köparen. I det fallet tillämpas dock den ordningen att Kronofogdemyndigheten prövar om sådan egendom kan anses övergiven med stöd av den civilrättsliga principen om res derelicta och på den grunden tillfalla staten (jfr 12 kap. 6 § handelsbalken). När en prövning resulterar i att egendomen tillfaller staten ska den enligt myndighetens anvisning antingen slängas, säljas eller lämnas till återbruk.

Mot bakgrund av att utmätning är ett offentligt tvångsförfarande, i vilket även försäljningen av utmätt egendom är en del, är det enligt regeringens mening otillfredsställande att hanteringen av egendom som inte hämtas ut i praktiken är oreglerad. Rättssäkerhetsskäl talar starkt för att hanteringen bör lagregleras. Att egendom blir kvar i Kronofogdemyndighetens vård orsakar dessutom betydande kostnader och innebär en påtaglig administra- tiv börda för myndigheten. Enligt Kronofogdemyndigheten har omfatt- ningen av problemet ökat till följd av de nya reglerna om distansutmätning och kan förväntas öka ytterligare genom förslaget att utvidga möjligheten till fler brottsbekämpande myndigheter (se avsnitt 4.1). Även effektivitets- skäl talar därmed för att en lagreglering införs.

Utredningen föreslår att Kronofogdemyndigheten ska ges möjlighet att sälja eller förstöra egendom som inte hämtas ut. En möjlighet för myndig- heten att också kasta sådan egendom kan dock enligt regeringens mening medföra vissa effektivitetsvinster, särskilt när det gäller överskottsgods som i regel kan antas sakna värde. Vidare är det önskvärt med en så enhetlig reglering som möjlighet och samma möjlighet föreslås gälla för

Prop. 2025/26:224

Prop. 2025/26:224 kvarlämnad egendom i samband med avhysning, se avsnitt 7.1. En

	möjlighet att också kasta egendomen bör därför införas.
	Kronofogdemyndighetens möjlighet att sälja, kasta eller förstöra egen-
	dom som inte hämtas ut bör gälla först sedan den enskilde haft möjlighet
	att ta tillvara sin rätt och uttryckligen eller underförstått avstått från denna.
	Förfarandet bör därför utformas så att den enskilde underrättas om att
	egendomen kan hämtas och om vad följden av ett uteblivet avhämtande
	blir. Den enskilde bör också ges en generös tidsfrist för att hämta egen-
	domen. Egendomen bör därför efter delgivning av en underrättelse finnas
	tillgänglig för avhämtning i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom
	denna tid bör egendomen få säljas, kastas eller förstöras. Eftersom det i det
	enskilda fallet kan finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att avvakta
	med en sådan åtgärd bör möjligheten vara fakultativ för myndigheten.
	Som utredningen föreslår bör regler om att Kronofogdemyndigheten
	efter viss tid får sälja, kasta eller förstöra egendom som inte avhämtas av
	såväl rättssäkerhetsskäl som praktiska skäl innehålla anvisningar om vem
	den aktuella egendomen ska lämnas ut till. När det är fråga om ett
	utmätningsbeslut som hävs eller förfaller bör regleringen innebära att
	egendomen som utgångspunkt lämnas ut till gäldenären. I vissa situationer
	är omständigheterna dock sådana att egendomen i stället bör lämnas ut till
	tredje man. Det gäller framför allt om tredje man med framgång har fört
	talan om bättre rätt till den utmätta egendomen. För det fall tredje man i
	en dom som har fått laga kraft eller på annat sätt har förklarats ha bättre
	rätt till egendomen än gäldenären bör Kronofogdemyndigheten således
	lämna ut egendomen till den tredje mannen i stället för till gäldenären.
	Detsamma bör gälla om den tredje mannen till följd av handpanträtt eller
	retentionsrätt hade egendomen i sin besittning när den togs i förvar och
	utmättes. Att i en sådan situation återlämna egendomen till gäldenären
	skulle utgöra ett oönskat intrång i den rätt som tredje man har till följd av
	besittningen.
	När det gäller överskottsgods finns det normalt sett inte anledning att
	anta att egendomen bör lämnas ut till någon annan än gäldenären. Lagrådet
	anför att det även i fråga om överskottsgods dock kan förekomma
	situationer där det genom en rättegång har fastställts att tredje man har
	bättre rätt till egendomen än gäldenären eller där egendomen, tillsammans
	med det utmätta godset, vid förvarstagandet var i tredje mans besittning på
	grund av handpanträtt eller retentionsrätt. Enligt regeringens bedömning
	bör sådana situationer vara mycket ovanliga, men som Lagrådet påpekar
	skulle avsaknaden av en möjlighet att i en sådan situation lämna ut egen-
	domen till tredje man innebära en omotiverad olikhet i förhållande till
	förfarandet med tidigare utmätt egendom. Reglerna för överskottsgods bör
	därför utformas på samma sätt som när ett utmätningsbeslut hävs eller
	förfaller.
	I fråga om egendom som har sålts exekutivt av Kronofogdemyndigheten
	kan situationen regleras något annorlunda eftersom köparen av naturliga
	skäl är medveten om att egendomen bör hämtas. Det finns i denna situation
	skäl att ange inom vilken tid egendomen senast ska hämtas och då
	föreskriva att följden av ett uteblivet avhämtande är att egendomen får
	säljas, kastas eller förstöras av Kronofogdemyndigheten. Tidsfristen bör
	vara densamma som i övriga berörda situationer och räknas från det att
82	såväl försäljningen som utmätningen har fått laga kraft. Däremot finns det

varken behov av regler om vem egendomen ska lämnas ut till eller krav på Prop. 2025/26:224 en underrättelse om att egendomen kan hämtas ut. Kronofogdemyndig-

heten bör i stället i samband med att en försäljning kungörs informera om vad som gäller i fråga om tidsfrist för avhämtning och följden av att egendomen inte hämtas. En bestämmelse om denna information kan tas in i förordning.

Regeringens förslag innebär att det aldrig kan bli aktuellt att sälja, kasta eller förstöra egendom utan att den enskilde har informerats och getts möjlighet att hämta egendomen. Eftersom ett syfte med förslaget dessutom är att Kronofogdemyndigheten inte ska behöva förvara egendom för all framtid bedöms det på samma sätt som de föreslagna reglerna för avhysningsgods tillgodose ett sådant allmänt intresse som avses i Europakonventionen (se avsnitt 7.1). Regeringen bedömer även i denna del att förslaget är proportionerligt och utgör en tillåten inskränkning av den enskildes egendomsskydd.

8Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar

8.1	Principen om barnets bästa lagfästs

Regeringens förslag
Det ska i utsökningsbalken införas en uttrycklig bestämmelse om att
barnets bästa ska beaktas särskilt vid alla åtgärder eller beslut enligt
balken som rör barn.

Utsökningsutredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-
ning mot det. Flera av dem, däribland Myndigheten för Familjerätt och
föräldraskapsstöd och Konsumentverket, framhåller att den föreslagna
bestämmelsen kan komma att tydliggöra barnrättsperspektivet. Krono-
fogdemyndigheten föreslår att bestämmelsen får samma lydelse som i
barnkonventionen och Barnombudsmannen betonar bl.a. vikten av att
Kronofogdemyndigheten gör en barnkonsekvensanalys för att kunna
bedöma vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.
Andra remissinstanser, däribland Nacka tingsrätt, Örebro tingsrätt,
Östersunds tingsrätt och Skatteverket, ifrågasätter behovet av att lagfästa
principen i utsökningsbalken, bl.a. eftersom de anser att det är tveksamt
om det skulle leda till något egentligt klargörande. Hovrätten över Skåne
och Blekinge efterfrågar tydligare ledning för hur bestämmelsen ska
tillämpas, t.ex. i vilka situationer en barnkonsekvensanalys bör göras och
hur bristfälliga underlag avseende barnets bästa ska hanteras. Svea hovrätt		83

Prop. 2025/26:224 framhåller att gällande rätt redan ger möjlighet att beakta barnets bästa i de olika bedömningar som ska göras och befarar att förslaget på kort sikt

	skulle kunna orsaka oklarheter i rättstillämpningen.
	Skälen för regeringens förslag
	Principen om barnets bästa följer redan av lag
	Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att
	regelverket i de allra flesta fall är enkelt att tillämpa. Som utredningen
	framhåller bör förfarandet följa ett bestämt mönster så att händelseför-
	loppet är förutsebart för alla berörda. Det är också viktigt att den som har
	en fordran kan lita på att den kan verkställas så snabbt som möjligt, utan
	stora kostnader. Utrymmet för komplicerade intresseavvägningar i regel-
	verket är därför begränsat. Samtidigt är det självklart att det måste vara
	möjligt att göra avsteg från huvudreglerna i de fall ett tvångsvist genom-
	förande skulle få ett orimligt resultat. Inte minst måste regelverket leva
	upp till Sveriges internationella åtaganden. I detta avsnitt behandlas frågan
	om hur barnets bästa ska beaktas i utsökningsförfarandet. I avsnitt 8.2
	behandlas proportionalitetsprincipen.
	Sedan 2020 gäller barnkonventionen som svensk lag (lagen [2018:1197]
	om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter). En tanke med
	inkorporeringen av barnkonventionen var att tydliggöra att domstolar och
	andra rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av konventionen.
	Barnkonventionens bestämmelser ska läsas i relation till varandra och ses
	som en helhet vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts-
	processer i mål och ärenden som rör barn. Detta gäller i fråga om såväl ny
	som befintlig lagstiftning. Artiklarna 1, 3, 6 och 12 är s.k. grundprinciper
	som ska vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga
	bestämmelser i konventionen, men har också självständig betydelse (prop.
	2017/18:186 s. 74 och 86).
	Barnkonventionens princip om barnets bästa finns i artikel 3. Av den
	svenska översättningen framgår att vid alla åtgärder som rör barn ska i
	första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa, vare sig
	åtgärderna vidtas av offentliga myndigheter eller privata välfärdsinstitu-
	tioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
	Artikeln tar inte enbart sikte på mål och ärenden där barn intar partsställ-
	ning, utan alla mål och ärenden där barn direkt eller indirekt berörs av en
	fråga. En annan aspekt som har betydelse när det gäller t.ex. utmätnings-
	frågor är barnets möjlighet att få växa upp i en trygg och stabil hemmiljö,
	ett grundläggande behov som kommer till uttryck i flera artiklar i kon-
	ventionen (se t.ex. artikel 6 och artikel 27).
	Principen om barnets bästa kommer även till uttryck i artikel 24 i Euro-
	peiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i ett stort
	antal bestämmelser i den svenska lagstiftningen, däribland i föräldrabalk-
	en, utlänningslagen (2005:716), skollagen (2010:800), hälso- och sjuk-
	vårdslagen (2017:30) och socialtjänstlagen (2025:400). I propositionen
	Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132) föreslår
	regeringen att en bestämmelse om barnets bästa också ska tas in i
	fängelselagen (2010:610).
	Begreppet barnets bästa består av flera delar: det är en materiell rättighet,
84	en rättslig tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser.

Rätten att få barnets bästa bedömt i beslut som rör barnet är en materiell Prop. 2025/26:224 rättighet. Enligt barnkonventionens engelska originaltext ska barnets bästa

vara ”a primary consideration”, men däremot inte ”the primary conside- ration”, som används i artikel 21 om adoption. Att så som det anges i den svenska översättningen av konventionen i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa innebär mot denna bakgrund att en avvägning måste göras i förhållande till andra intressen, men vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas som ett tungt vägande intresse. Barnets bästa behöver dock inte vara ensamt utslagsgivande. I det enskilda fallet kan andra rättsregler eller intressen väga tyngre. Som materiell rättighet är principen direkt tillämplig och kan åberopas i t.ex. domstol. Principen om barnets bästa ska även användas som en grundläggande rättslig tolk- ningsprincip. Om en rättsregel är öppen för mer än en tolkning, ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ges företräde. Principen är slutligen också ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Det innebär att när ett barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av de kon- sekvenser som blir följden av beslutet. I beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa (se prop. 2017/18:186 s. 96 och rättsfallet NJA 2024 s. 642).

Befintlig reglering i utsökningsbalken av betydelse för barnets bästa

Det finns flera bestämmelser i utsökningsbalken som i olika situationer innebär att barnets bästa ska beaktas. Ett viktigt exempel är den för- svarlighetsbedömning som ska göras vid utmätning enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken. Enligt paragrafens första stycke får en utmätning endast ske om det belopp som kan antas betalas in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. I rättsfallet NJA 2021 s. 1065 fann Högsta domstolen att det inom ramen för försvarlighetsbedömningen ska prövas om den aktuella utmätningen är oförenlig med de rättigheter som tillförsäkras ett barn enligt barnkonventionen. En sådan prövning kan leda till att barnets intressen ändå måste vika. Det aktuella avgörandet rörde utmätning av en bostadsfastighet och domstolen uttalade att barnets intresse av skydd för sin hemmiljö i de fallen ska vägas mot intresset av att kunna utnyttja det ekonomiska värde som ligger i fastigheten för att tillgodose borgenären.

I 4 kap. 3 § andra stycket finns det en bestämmelse för det fallet att olika slags egendom finns att tillgå hos gäldenären och det kan bli fråga om att välja vilken egendom som ska utmätas. Som utgångspunkt gäller att det i första hand bör tas i anspråk sådan utmätningsbar egendom som kan användas till fordrans betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Vid valet mellan olika slag av egendom bör beaktas inte bara sökandens rätt till betalning utan även dennes intresse av att betalning görs så snart som möjligt. Samtidigt bör enligt förarbetena i rimlig uträckning hänsyn tas till gäldenärens behöriga intressen. Om det kan anses skäligen förenligt med sökandens intresse och i övrigt bedöms motiverat, bör hänsyn tas till gäldenärens önskemål. I rättsfallet NJA 2013 s. 1241, som gällde valet mellan olika verkställighetsåtgärder, konstaterade Högsta domstolen att en försäljning av den i målet aktuella

fastigheten bara beräknades ge ett i sammanhanget mindre belopp, motsvar-

Prop. 2025/26:224 ande vad som kunde förväntas komma in genom löneutmätning under en förhållandevis begränsad tid. Domstolen konstaterade också bl.a. att de

	aktuella skattefordringarna preskriberades först några år senare och att en
	utmätning skulle innebära en betydande olägenhet för gäldenären och
	dennes familj. Efter beaktande av bl.a. barnets bästa ansåg domstolen att det
	inte fanns tillräckliga skäl för utmätning även av bostadsfastigheten, varför
	utmätningen i den delen hävdes.
	Barnets bästa kan också få betydelse för bedömningen av om viss egen-
	dom får undantas från utmätning för gäldenärens behov (s.k. beneficium).
	När gäldenären har familj bestäms vad som får undantas med skälig
	hänsyn även till vad familjen använder eller behöver. Om gäldenären eller
	någon som tillhör gäldenärens familj lider av allvarlig funktionsned-
	sättning (i hitillsvarande lagtext lyte) eller sjukdom ska det också beaktas
	(5 kap. 2 § första och andra styckena).
	Även i löneutmätningsförfarandet ska Kronofogdemyndigheten beakta
	barnets bästa. Detta gäller bl.a. när det bestäms hur stor del av lönen som
	inte får utmätas (förbehållsbeloppet) och när det bedöms om det finns
	särskilda skäl för att bevilja anstånd under pågående utmätning av lön
	(7 kap. 4 § första stycket samt 5 och 11 §§). I rättsfallet NJA 2023 s. 662
	behandlas frågan om under vilka förutsättningar anstånd under pågående
	löneutmätning bör medges. Gäldenären hade ansökt om anstånd under två
	månader och som skäl angett dels betalning av viss tandvård, dels inköp av
	vissa möbler och viss hemelektronik som främst var avsedda att tillgodose
	gäldenärens dotters behov. Högsta domstolen uttalade i rättsfallet bl.a. att
	om en löneutmätning har pågått länge eller beräknas pågå länge så är många
	gånger det praktiska behovet av anstånd större än annars. Utöver att
	tillgodose ett preciserat behov bör det enligt domstolen finnas ett visst – om
	än begränsat – utrymme att ge gäldenären en allmän lättnad i sin ekonomiska
	situation. En sådan lättnad kan i vissa fall vara särskilt motiverad från ett
	barnperspektiv. Högsta domstolen ansåg i det aktuella fallet att det fanns
	särskilda skäl och beviljade anstånd i enlighet med gäldenärens ansökan.
	Barnets bästa kan även komma att få betydelse vid avhysning eller
	handräckning. Till exempel ska avhysning genomföras så att skälig hänsyn
	tas till tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Om det
	behövs av hänsyn till svaranden i avhysningsmålet får Kronofogde-
	myndigheten medge anstånd med avhysningen (se 16 kap. 3 § första stycket
	och 4 § första stycket).
	Även vid utmätning av lös egendom kan hänsynen till barnets bästa få stor
	betydelse. Detta gäller inte minst i situationer där utmätningen sker på
	distans och beslutet ska verkställas av en brottsbekämpande myndighet, se
	avsnitt 4.1. Justitieombudsmannen har nyligen betonat att det i sådana fall
	är av största vikt att barnets bästa blir ordentligt utrett och bedömt av såväl
	Kronofogdemyndigheten som den biträdande myndigheten. Omständig-
	heterna i det enskilda fallet kan nämligen vara sådana att Kronofogde-
	myndigheten inte bör begära biträde med att ta egendomen i förvar när
	frågan om utmätning väcks av den biträdande myndigheten (se JO:s beslut
	den 26 januari 2026 i dnr 11591-2024).
	Principen om barnets bästa innebär som nämns ovan också ett tillväga-
	gångssätt i beslutsprocesser. Kronofogdemyndigheten arbetar löpande med
	dessa frågor och har sedan ett antal år tillbaka riktlinjer, med tillhörande
86	handledning, för säkerställande av barns rättigheter och bemötande av barn

(de senaste versionerna är KFM 1032-2025 och KFM 1039-2025). Där Prop. 2025/26:224 behandlas bl.a. hur myndigheten säkerställer barnets rättigheter vid

åtgärder eller beslut som rör barn, t.ex. vilken planering som ska föregå verkställighet av en avhysning som berör barn.

Principen bör tas in i utsökningsbalken

Inget barn i Sverige ska behöva växa upp i fattigdom eller stå utan ett tryggt hem. Ett barn har enligt barnkonventionen rätt till den levnads- standard som krävs för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling (artikel 27). FN:s kommitté för barnets rättigheter betonar i sin allmänna kommentar att en uppväxt i relativ fattigdom undergräver barns välfärd, sociala integration och självkänsla, och minskar möjligheterna till lärande och utveckling (CRC/C/GC/7, 2014 p. 26).

De senaste åren har många haft en svår ekonomisk situation och skuld- erna hos Kronofogdemyndigheten har ökat. På tio år har skuldsumman nästan fördubblats. Under 2024 och 2025 var ca 450 000 skuldsatta per- soner registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten har upp- skattat att ca 455 000 personer är överskuldsatta. Detta grundar sig på att personerna har skulder som är föremål för indrivning eller omfattas av pågående skuldsanering. En relativt stor del av de som drabbas av skulder är också föräldrar, vilket innebär att även många barn riskerar att påverkas. Omkring 180 000 barn – motsvarande 8,3 procent av barnen i Sverige – växer upp i familjer där minst en förälder har skulder hos Kronofogde- myndigheten eller en pågående skuldsanering. År 2025 drabbades drygt 800 barn av avhysning. Många barn i Sverige påverkas alltså av att deras föräldrar har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Barn mår generellt dåligt av sina föräldrars knappa ekonomiska resurser och riskerar att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling. Även om det för den all- männa betalningsmoralens skull är angeläget att gäldenärer betalar sina skulder så snabbt som möjligt, har deras barn rätt till en acceptabel tillvaro trots att föräldrarna är skuldsatta.

Det står klart att Kronofogdemyndigheten till följd av barnkonventionen ska beakta barnets bästa i alla fall som kan komma att röra barn. Som framgår ovan ger den hittillsvarande regleringen i utsökningsbalken Kronofogdemyndigheten möjlighet att beakta barnkonventionens krav och det finns inga egentliga brister i detta avseende. Den bedömningen delas av utredningen.

Enligt regeringens mening är det emellertid en brist i lagstiftningen att en så viktig del av de bedömningar som ska göras inte framgår direkt av lagtexten. Det finns därför skäl för att betona principen om barnets bästa ytterligare genom att den tas in i en övergripande bestämmelse i utsöknings- balken. På så sätt skapas tydlighet i regelverket samtidigt som transparensen och därmed rättssäkerheten ökas. Såväl utredningen som ett stort antal remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Rädda barnen, gör samma bedömning.

I det lagstiftningsarbete som föranledde att barnkonventionen inkorpo- rerades i svensk rätt framhöll regeringen vikten av att lagstiftaren fortsätter

att transformera barnkonventionens bestämmelser i den nationella lag-

Prop. 2025/26:224 stiftningen. Det förtydligades att inkorporering som metod inte innebär att transformering inte ska ske, tvärtom ansågs metoderna som ömsesidigt förstärkande och tillsammans som det mest effektiva sättet för att barn- konventionen och barnets rättigheter ska få genomslag i rättstillämpningen (prop. 2017/18:186 s. 58 och 93–94.).

För regeringen är det en prioriterad fråga att stärka barnets rättigheter och se till att barnets bästa beaktas i alla förfaranden och beslut som rör barn. När det gäller utsökningsbalken talar det förhållandet att barn i förfaranden enligt balken oftast berörs i egenskap av tredje man – och inte som part i förfarandet–särskilt för att principen om barnets bästa bör lagfästas i balken. Med en bestämmelse som uttryckligen anger att barnets bästa ska beaktas särskilt kommer det inte att vara någon tvekan om att Kronofogde- myndigheten ska ta hänsyn till vad som är bäst för barnet. Det blir också lättare för enskilda att åberopa principen.

Regeringen föreslår alltså – i enlighet med utredningens förslag – att det i utsökningsbalken införs en uttrycklig bestämmelse som lagfäster prin- cipen om barnets bästa. Bestämmelsen föreslås gälla generellt i Krono- fogdemyndighetens handläggning av utsökningsmål och vara tillämplig i förhållande till samtliga åtgärder och beslut under utsökningsförfarandet. I författningskommentaren beskrivs utgångspunkterna för tillämpningen utförligare.

	8.2	Proportionalitetsprincipen lagfästs

	Regeringens förslag
	Det ska i utsökningsbalken införas en uttrycklig bestämmelse om den
	s.k. proportionalitetsprincipen. Bestämmelsen ska innebära att en
	åtgärd enligt balken bara får vidtas om skälen för åtgärden uppväger det
	intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av
	den.

	Utsökningsutredningens förslag
	Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. Utredningen
	föreslår dessutom att Kronofogdemyndigheten ska få upphäva ett redan
	meddelat beslut som inte har fått laga kraft, om det är uppenbart att beslutet
	inte är proportionerligt, och när ett sådant beslut upphävs även upphäva
	följdbeslut.
	Remissinstanserna
	Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser, däribland Malmö tings-
	rätt, Skatteverket och Finansbolagens Förening, ifrågasätter behovet av
	förslaget med hänsyn till att proportionalitetsprincipen redan kommer till
	uttryck i förvaltningslagen. Även Svea hovrätt ifrågasätter på liknande
	grunder förslaget och anser att den föreslagna möjligheten för Krono-
	fogdemyndigheten att upphäva beslut innebär en minskad förutsebarhet
	för sökanden. Justitiekanslern anser i stället att det inte minst i rätts-
88	säkerhetshänseende finns starka skäl för att proportionalitetsprincipen ska

komma till direkt uttryck i lagtexten enligt utredningens förslag. Flera	Prop. 2025/26:224
andra remissinstanser, däribland Kronofogdemyndigheten, Östersunds
tingsrätt och Konsumentverket, tillstyrker förslaget eller har ingen invänd-
ning mot det. Rädda barnen förordar ett tillägg som gör det möjligt för
Kronofogdemyndigheten att upphäva ett beslut om det efter en samman-
vägd bedömning visar sig att beslutet är uppenbart oproportionerligt eller
oförenligt med principen om barnets bästa.
Skälen för regeringens förslag
Kronofogdemyndigheten ska tillämpa proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som förenklat innebär
att en ingripande åtgärd som vidtas av en myndighet ska vara ägnad att
tillgodose det åsyftade ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta
ändamål och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den skada
som åtgärden förorsakar. Det ska med andra ord finnas en balans mellan
mål och medel.
Proportionalitetsprincipen är central inom det EU-rättsliga systemet och
även Europakonventionen – som gäller som svensk lag – genomsyras av
principen. Flera av artiklarna i konventionen tar sikte på att det ska göras
avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Ett exempel är den
enskildes rätt till respekt för sitt hem enligt artikel 8. På liknande sätt som
inom EU-rätten kräver den konventionsrättsliga proportionalitetsprincipen
att en ingripande åtgärd ska vara lämplig, nödvändig och proportionerlig
för att kunna accepteras. Principen utvecklas kontinuerligt i Europa-
domstolens praxis (se t.ex. domen i målet Rousk mot Sverige [ECHR
27183/04] som rörde ett beslut av Kronofogdemyndigheten att avhysa en
gäldenär från sitt hem, trots att alla relevanta beslut inte hade fått laga kraft
och den aktuella exekutionsfordran var knappt 7 000 kronor).
Proportionalitetsprincipen kommer också till uttryck i reglerna om egen-
domsskydd i regeringsformen, som anger att vars och ens egendom är
tryggad bl.a. genom att ingen ska tvingas avstå mark genom expropriation
eller tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller
byggnad, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna
intressen (2 kap. 15 §). Principen ska t.ex. beaktas vid expropriation
(2 kap. 12 § expropriationslagen [1972:719]) och vid fastighetsbildning
som sker tvångsvis (se rättsfallet NJA 2018 s. 753). Detsamma gäller vid
straffprocessuella tvångsmedel som bl.a. häktning (t.ex. 24 kap. 1 § andra
stycket rättegångsbalken) och vid polisingripanden (8 § polislagen).
Principen kommer även till uttryck inom utlänningsrätten (t.ex. 1 kap. 8 §
utlänningslagen) och i lagar som reglerar tvångsanvändning på socialrätt-
ens område (t.ex. 20 a § lagen [1990:52] med särskilda bestämmelser om
vård av unga).
År 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. I den lagen kommer
proportionalitetsprincipen till uttryck i 5 §. Enligt tredje stycket i den
paragrafen får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärd-
en kan antas leda till det avsedda resultatet. En åtgärd får aldrig vara mer
långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda
resultatet står i rimligt förhållande till det intrång eller men i övrigt som
kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Kravet på rimlighet
innebär att det inte får finnas ett klart missförhållande mellan det allmänna	89

Prop. 2025/26:224 intresset av ett visst ingripande och den belastning som detta medför för den enskilde. Innan myndigheten väger olika intressen mot varandra måste den ha tagit ställning till om åtgärden uppfyller principens krav på lämp- lighet och nödvändighet. Myndigheten måste också slå fast att åtgärden är det minst ingripande av de alternativ som finns för att uppnå samma resultat (prop. 2016/17:180 s. 60–64 och 290). Till skillnad från sin före- gångare gäller 2018 års förvaltningslag fullt ut i Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet.

Proportionalitetsavvägningar enligt utsökningsbalken

Flera bestämmelser i utsökningsbalken förutsätter avvägningar där propor- tionalitetsprincipen helt eller delvis kommer till uttryck. Som exempel kan nämnas den försvarlighetsbedömning som Kronofogdemyndigheten ska göra vid utmätning. Enligt den ska utmätning endast ske om det belopp som kan beräknas betalas in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 3 § första stycket). Kronofogdemyndigheten ska vidare göra en intresse- bedömning när det gäller frågan om vilken egendom som ska utmätas (4 kap. 3 § andra stycket). När det gäller löneutmätning finns det en särskild bestämmelse som anger att utmätning av lön endast får genom- föras om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas komma in (7 kap. 3 § andra stycket). Verkställighet av avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till både sökandens intresse och svarandens situation (16 kap. 3 § första stycket).

Högsta domstolen har vid ett antal tillfällen behandlat frågor om proportionalitet i utsökningsmål. Exempelvis har domstolen prövat om ett återställande kunde anses vara proportionerligt i mål om särskild hand- räckning med anledning av att sökanden hindrats från att fortsätta använda en väg som gick över svarandens fastighet, se rättsfallet NJA 2017 s. 999. Högsta domstolen har vidare i ett antal avgöranden prövat frågan om utmätning av en bostadsfastighet, däribland i NJA 2013 s. 1241, NJA 2018 s. 9 och NJA 2021 s. 1065. I rättsfallet från 2018 behandlades både för- svarlighetsbedömningen och intresseavvägningen enligt 4 kap. 3 § vid valet mellan flera olika egendomsslag. I det fallet fanns utöver en andel i en bostadsfastighet även gäldenärens lön att tillgå för utmätning. Inom ramen för intresseavvägningen bedömdes att en utmätning i lön som skulle innebära en fördröjning av full betalning för skulderna med närmare tre år vara en för lång tid. Domstolen fann därför att gäldenärens andel i fastig- heten inte skulle undantas från utmätning. I rättsfallet från 2021, där en försäljning av en bostad inte ansågs försvarlig, konstaterade Högsta domstolen bl.a. att lagstiftningen utgår från att det krävs starka skäl för att en bostad ska kunna utmätas. Storleken på det förväntade resultatet måste vara sådant att utmätningen framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens eller tredje mans intresse av att inte tvingas från sitt hem.

Det bör införas en uttrycklig proportionalitetsprincip i utsökningsbalken

Proportionalitetsprincipen gäller generellt i Kronofogdemyndighetens verksamhet och med beaktande av bl.a. den reglering som numera finns i förvaltningslagen krävs det inte att den lagfästs särskilt i utsökningsbalken

för att den ska kunna tillämpas. Enligt regeringens mening finns ändå flera Prop. 2025/26:224 skäl att låta principen komma till uttryck i balken.

Enligt utsökningsbalken ska en försvarlighetsbedömning göras vid utmätning (4 kap. 3 § och 7 kap. 3 §). Den bedömningen har stora likheter med en proportionalitetsbedömning, men tar i större utsträckning sikte på rent ekonomiska avvägningar mellan berörda intressen. Genom att en bestämmelse om proportionalitetsprincipen förs in i balken blir det tyd- ligare både hur bedömningarna förhåller sig till varandra och att försvarlig- hetsbedömningen inte ersätter den mer heltäckande proportionalitets- bedömningen (jfr 4 § förvaltningslagen).

Genom att principen tas in i utsökningsbalken åstadkoms också en sam- lad och så heltäckande reglering som möjligt i det centrala regelverk som gäller för Kronofogdemyndighetens åtgärder mot enskilda. Det blir där- med även lättare för enskilda att få kännedom om principen och ger dem bättre möjligheter att bevaka sina intressen hos Kronofogdemyndigheten eller vid ett eventuellt överklagande. Det är särskilt viktigt eftersom utsök- ningsbalken ger myndigheten befogenheter som är mycket ingripande gentemot enskilda. Regeringen anser därför att en modern och samman- hållen reglering av Kronofogdemyndighetens verksamhet bör innehålla en bestämmelse som ger uttryck för denna grundläggande princip.

En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken innebär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till det intrång eller men i övrigt som åtgärden eller beslutet innebär för den som berörs av åtgärden. Vid Kronofogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas som uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Bestämmelsen bör inte bara ta sikte på beslut som Kronofogdemyndig- heten fattar under handläggningen, utan omfatta alla typer av åtgärder som vidtas med potentiellt negativa konsekvenser för enskilda. En propor- tionalitetsprövning bör exempelvis göras både vid val mellan olika slags egendom för utmätning och när det bara finns en utmätningsbar tillgång. Vid bedömningen bör samtliga omständigheter som är kända för Krono- fogdemyndigheten vägas in. Om verkställigheten berör barn bör även bestämmelsen om barnets bästa beaktas (se vidare avsnitt 8.1). I författ- ningskommentaren beskrivs utgångspunkterna för tillämpningen utför- ligare.

Det bör inte införas en ny möjlighet att upphäva beslut

Som en följd av att proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsökningsförfarandet föreslår utredningen att det ska vara möjligt för Kronofogdemyndigheten att upphäva ett redan meddelat beslut, om det är uppenbart att det inte är proportionerligt. Möjligheten ska enligt förslaget endast gälla beslut som inte fått laga kraft och tillämpas i rena undantags- fall för att undvika orimliga följder som skulle uppstå om beslutet blir bestående. Det ska dessutom som utgångspunkt krävas att sökanden hörs innan beslutet upphävs. När beslutet att upphäva ett beslut med tillämp- ning av proportionalitetsprincipen har fått laga kraft, ska Kronofogde- myndigheten enligt förslaget ges möjlighet att upphäva även andra beslut som till följd av upphävandet inte längre kan verkställas.

Prop. 2025/26:224 Det finns redan en möjlighet för Kronofogdemyndigheten att häva ett utmätningsbeslut. Det förutsätter att en försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 33 § andra stycket). Som exempel på när en utmätning bör hävas pekas i förarbetena på fallet att den utmätta egen- domen inte kan väntas säljas för så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp (prop. 1980/81:8 s. 489). Kronofogdemyndig- heten har vidare möjlighet att av även andra skäl rätta ett beslut om utmätning, under förutsättning att rättelsen är klart befogad (4 kap. 34 §). Sådan rättelse får dock inte göras senare än två veckor från utmätnings- beslutet.

Något som också talar mot förslaget är att regeln skulle bli tillämplig i väldigt få fall eftersom Kronofogdemyndigheten på flera andra sätt kan motverka beslut som är uppenbart oproportionerliga. Myndigheten ser inte något hinder mot att tillämpa proportionalitetsprincipen även när utmätningsbeslutet fått laga kraft gentemot gäldenären eller mot att häva beslut med stöd av 4 kap. 33 § andra stycket, trots att förfarandet nått så långt som till exekutiv försäljning och prisprövning av det högsta budet. Kronofogdemyndigheten har under Regeringskansliets beredning av utredningens förslag påpekat att myndigheten prövar försvarligheten innan egendom säljs och att det mot den bakgrunden inte finns behov av att därefter göra en ny prövning av ställningstagandet.

Regeringen konstaterar att utredningens förslag innebär en minskad förutsebarhet för parterna. Den som är missnöjd med ett beslut kan överklaga det och det ankommer då på domstolen att under givna förut- sättningar upphäva även senare beslut. Sett i ljuset av Kronofogde- myndighetens synpunkter, och den kritik som framförs av andra remiss- instanser, anser regeringen inte att det finns skäl att gå vidare med förslaget i denna del.

	8.3	Proportioneringsprincipen lagfästs

	Regeringens förslag
	Det ska i utsökningsbalken anges att om gäldenären i ett löneutmät-
	ningsärende lever tillsammans med en make eller sambo som har en
	inkomst, ska den inkomsten beaktas vid beräkningen av gäldenärens
	förbehållsbelopp.

	Utsökningsutredningens förslag
	Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	De flesta av remissinstanserna, däribland Kronofogdemyndigheten, till-
	styrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Yrkesföreningen för
	budget- och skuldrådgivare är kritisk till förslaget och anför att det inte är
	en rättssäker ordning att gäldenärens make eller sambo indirekt får betala
92	gäldenärens skulder. Även Rädda Barnen är kritisk till förslaget eftersom

det leder till att en make eller sambo tillmäts olika ekonomisk betydelse Prop. 2025/26:224 enligt utsökningsbalken respektive socialtjänstlagen.

Skälen för regeringens förslag

Proportionering vid löneutmätning

Lön får tas i anspråk genom utmätning till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll och för att fullgöra vissa andra betalningsskyldigheter. Detta förbehållsbelopp bestäms med ledning av ett s.k. normalbelopp. Normalbeloppet är avsett att täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet. När förbehållsbeloppet ska bestämmas kan det finnas skäl att göra även andra tillägg till och avdrag från normalbeloppet (7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken).

Vid löneutmätning tillämpar Kronofogdemyndigheten en s.k. propor- tioneringsprincip. Den innebär att i de fall en gäldenär har en make eller sambo som denne bor tillsammans med, bestäms gäldenärens förbehålls- belopp efter beaktande av makens eller sambons ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader, inklusive boendekostnaden. Kostnaderna fördelas så att respektive make eller sambo ansvarar för den del av kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna (proportionering). Proportio- neringsprincipen har tillämpats vid löneutmätning under en längre tid, men den framgår inte uttryckligen av utsökningsbalken. Sedan 2007 har den angetts i Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning (senast i KFM A 2025:1). När gäl- denärens make eller sambo har högre inkomst än gäldenären blir för- behållsbeloppet lägre medan det motsatta blir fallet om maken eller sam- bon har lägre inkomst. En tillämpning av proportioneringsprincipen kan alltså leda till antingen en höjning eller en minskning av förbehålls- beloppet.

En lagfäst proportioneringsprincip för makar och sambor

Löneutmätning syftar till att tvångsvis betala gäldenärens skulder. Ju mer en gäldenär får behålla för att täcka nödvändiga utgifter desto mindre går till borgenärerna, vilket gör att det tar längre tid för gäldenären att bli skuldfri och för borgenärerna att få betalt för sina fordringar. Alltför generösa förbehållsbelopp, där en mer förmögen makes eller sambos inkomst inte kan beaktas, skulle alltså innebära en snedbalans till nackdel för borgenärerna och ett mindre effektivt löneutmätningssystem. Förbe- hållsbeloppet behöver därför bestämmas utifrån vilken faktisk betalnings- förmåga som gäldenären har, något som påverkas av om gäldenären lever med en make eller sambo.

Nästan vart tredje löneutmätningsbeslut innefattar en proportionering mellan gäldenären och den som han eller hon lever tillsammans med. Rädda barnen är negativ till proportioneringsprincipen och anser att beräkningen bör ske på samma sätt som vid prövning av försörjningsstöd eftersom skillnader i regelverken enligt Rädda barnen kan uppfattas som svårförenliga med det allmänna rättsmedvetandet. Det bör framhållas att

en tillämpning av proportioneringsprincipen kan vara fördelaktig för de

Prop. 2025/26:224 makar eller sambor som saknar eller har lägre inkomst än gäldenären. Under 2025 var det bland de pågående löneutmätningsärendena något

	vanligare att gäldenärens make eller sambo hade en lägre inkomst än
	gäldenären (53 procent av fallen). Då leder proportioneringen till ett högre
	förbehållsbelopp. Enligt regeringens bedömning kan det därför antas att
	principen i många fall bidrar till en mer dräglig tillvaro för ett stort antal
	gäldenärer på kort sikt och till att påskynda, och därmed effektivisera,
	avbetalningen av skulder på lång sikt.
	Som redovisas av utredningen har Kronofogdemyndigheten tidigare, i
	rapporten Förenklad löneutmätning (2009:3), föreslagit att propor-
	tioneringen slopas. Motiveringen var då att en sådan förändring skulle göra
	systemet enklare att förstå för den enskilde och leda till en ökad acceptans
	för de beslut som fattas i löneutmätningsförfarandet. Kronofogdemyndig-
	heten välkomnar dock nu utredningens förslag.
	För makar kan proportioneringsprincipen motiveras av deras underhålls-
	skyldighet. Det är visserligen en grundläggande princip i svensk familje-
	rätt att var och en av makarna i ett äktenskap råder över sin egendom och
	ansvarar för sina egna skulder (se 1 kap. 3 § äktenskapsbalken). En make
	kan alltså inte bli skyldig att betala den andra makens skulder enbart på
	grund av att de är gifta. Emellertid ska makar efter var och ens förmåga
	bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och
	personliga behov ska tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra
	med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de
	betalningar som den maken annars utför för familjens underhåll, ska den
	andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 1 och 2 §§). Det
	finns ingen motsvarande skyldighet för sambor. Om en sambo saknar till-
	räckliga ekonomiska resurser är det dock vanligt att den andra sambon
	bidrar med pengar för att båda deras personliga behov ska tillgodoses.
	Lagrådet är kritiskt mot att proportioneringsprincipen omfattar sambor
	och anför att det innebär att en sambo som har högre lön än gäldenären
	indirekt tvingas att betala gäldenärens skulder. En liknande invändning
	framförs av Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare. Lagrådet
	menar att förslaget strider mot den allmänna förmögenhetsrättsliga
	principen att endast gäldenären, eller någon som har åtagit sig att betala
	gäldenärens skuld, kan bli betalningsansvarig för skulden. Enligt Lagrådet
	strider förslaget också mot sambolagens (2003:376) utgångspunkt att
	sambor förmögenhetsrättsligt ska betraktas som självständiga och obero-
	ende av varandra. Lagrådet anser att ett alternativ som innebär att var och
	en av samborna ansvarar för hälften av de gemensamma kostnaderna
	skulle kunna vara acceptabelt.
	Regeringen delar inte Lagrådets synsätt på vad en proportionering av de
	gemensamma kostnaderna mellan gäldenären och den som han eller hon
	lever tillsammans med innebär. En sådan proportionering mellan gälde-
	nären och hans eller hennes sambo innebär inte att sambon indirekt tvingas
	att betala gäldenärens skulder. I stället är det ett utslag av att gäldenärens
	förmåga att betala sina skulder påverkas av att han eller hon lever
	tillsammans med någon annan. Om gemensamma kostnader fördelas
	mellan två sambor innebär det att gäldenären får ett lägre förbehållsbelopp
	än om denne inte var sambo, oavsett om samborna står för hälften var eller
	en proportionerlig del av kostnaderna utifrån inkomst. Även en utformning
94	av regeln i enlighet med Lagrådets alternativa förslag skulle därmed

innebära att det förhållandet att gäldenären har en sambo leder till att ett högre belopp kan tas i anspråk vid löneutmätningen, än om han eller hon inte har det.

Det är i allmänhet mer ekonomiskt fördelaktigt att vara två som delar på boende- och hushållskostnader än att själv ansvara för dessa. För att ta tillräcklig hänsyn till borgenärernas intresse vid en löneutmätning bör det enligt regeringens mening beaktas att en gäldenär har lägre levnads- kostnader om han eller hon lever tillsammans med någon annan. Frågan är alltså hur gäldenärens lägre kostnader, och därmed högre betalnings- förmåga, ska beaktas. Det förhållandet har tillmätts betydelse i andra delar av regleringen av löneutmätning på så sätt att en gäldenär som har en sambo får ett lägre normalbelopp, beräknat per person, än en ensamstående (se 7 kap. 5 § utsökningsbalken). Även vid socialtjänstens prövning av rätten till ekonomiskt bistånd räknas normalt makars eller sambors inkomster som gemensamma. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om eko- nomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) bör socialnämnden endast undantagsvis ge ekonomiskt bistånd om den som har inkomst inte bidrar till familjens för- sörjning.

Ur ett förmögenhetsrättsligt perspektiv är sambor i vissa avseenden oberoende av varandra, men i andra har de gemensamma tillgångar och en tydligt sammanflätad ekonomi. Exempelvis ska samboegendom delas mellan sambor om samboförhållandet upphör. Parterna i samboför- hållandet får avtala om att samboegendomen ska innefatta ytterligare egendom eller att egendom ska undantas. En sambo kan även, från sin andel i samboegendom, få ansvara för en skuld som hans eller hennes sambo har, även om skulden inte har något samband med sambo- egendomen (se 13 § sambolagen). Sambor är alltså inte helt oberoende och självständiga i förhållande till varandras skulder.

Det finns också anledning att utgå från att personer som väljer att leva ihop normalt sett har ett intresse av att leva i en ekonomisk gemenskap och bidra till den gemensamma försörjningen. För gifta personer följer en sådan ekonomisk gemenskap redan av den underhållsplikt som finns mellan makar. Även för sambor är det naturligt att valet att leva och bo tillsammans får konsekvenser för såväl levnadssätt som ekonomi. Proportioneringsprincipen avser primärt kostnader som i huvudsak är gemensamma, bl.a. för boende, mat och barn. Eftersom sambor i allmänhet står för den typen av kostnader tillsammans vore det främmande att betrakta dem som självständiga från varandra när sådana kostnader ska beaktas. Ett liknande synsätt hade lagstiftaren redan när utsökningsbalken infördes (se prop. 1980/81:8 s. 1210).

Enligt regeringens mening finns det även ett starkt intresse av att vid löneutmätning tillämpa generella principer, bl.a. vid bestämmandet av för- behållsbeloppet. Det leder till förutsebarhet och att gäldenärer behandlas lika i så stor utsträckning som möjligt. Det finns också starka skäl som talar för att sambor och makar bör behandlas lika, inte minst med hänsyn till att förhållandena i de flesta fall är så likartade. Om proportionerings- principen i stället utformas så att förbehållsbeloppet beräknas olika för sambor och makar, skulle det innebära att det vore mer förmånligt att vara i ett samboförhållande än i ett äktenskap.

Sammantaget anser regeringen att proportioneringsprincipen är sakligt motiverad för både makar och sambor och att det saknas skäl att frångå

Prop. 2025/26:224

jävsregler i förvaltningslagen som skulle kunna tillämpas i stället för de Prop. 2025/26:224 regler i rättegångsbalken som utsökningsbalken hänvisar till. I det här lagstiftningsärendet saknas det emellertid tillräckligt beredningsunderlag

för att ta ställning till den frågan. En betydelsefull aspekt i det avseendet är att bestämmelserna i utsökningsbalken delvis avser förhållanden som är specifika för Kronofogdemyndighetens verksamhet och som varken be- handlas i förvaltningslagen eller rättegångsbalken. Ett sådant exempel är att jäv enligt utsökningsbalken inte kan grundas på en gärning som riktats mot förrättningspersonen i tjänsten eller på grund av denna. I Kronofogde- myndighetens verksamhet finns det ett särskilt behov av en sådan reglering. Mot denna bakgrund bör de särskilda jävsreglerna i utsöknings- balken tills vidare behållas.

9.2Regelförenkling för verkställighet av domar

Regeringens förslag

Den särskilda regleringen för verkställighet av domar i växelmål och checkmål ska tas bort. Sådana domar ska verkställas på samma sätt som andra domar om betalningsskyldighet.

Regeringens bedömning

Det saknas tillräckliga skäl för att ta bort den särskilda regleringen av verkställighet för tredskodomar, förlikningar som har stadfästs av domstol och medlingsöverenskommelser som har förklarats verkställ- bara av domstol.

Utsökningsutredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens i fråga om verkställighet för domar i växelmål och checkmål. Utredningen föreslår dessutom att de särskilda verkställighetsreglerna ska tas bort för tredskodomar, förlikningar som har stadfästs av domstol och medlings- överenskommelser som har förklarats verkställbara av domstol.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning emot det i fråga om växel- och checkmål. Beträffande de övriga förslagen ifrågasätter flera remissinstanser, däribland Svea hovrätt, Finansbolagens Förening och Svensk inkasso, om enbart regelförenkling kan motivera de förslagna ändringarna eftersom de skulle innebära en försämring av respektive exekutionstitel för borgenären. Vissa remiss- instanser, bl.a. Nacka tingsrätt och Växjö tingsrätt, ifrågasätter främst om en försämring av verkställigheten för tredskodomar är motiverad. Hovrätten över Skåne och Blekinge har ingen invändning mot förslagen och anser att ändringen, såvitt avser förslaget gällande verkställigheten av tredskodomar, endast bör innebära en mindre skillnad i praktiken. Lands-

Prop. 2025/26:224

organisationen i Sverige (LO) tillstyrker förslaget såvitt avser tredsko- domar och förlikningar som har stadfästs av domstol.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Bestämmelser om växlar och checkar finns i växellagen (1932:130) och checklagen (1932:131). Där fanns tidigare även den särreglering som gäller för verkställighet av domar i check- eller växelmål. När utsöknings- balken infördes överfördes reglerna om verkställighet dit.

Bakgrunden till särregleringen är att checkar och växlar, till följd av formkraven, är mycket tillförlitliga och att en dom som grundas på en sådan handling därför sällan är felaktig. Handlingens höga bevisvärde och den låga risken för obefogade anspråk har motiverat den fördelaktiga ställningen vid utmätning.

Enligt 3 kap. 5 § utsökningsbalken får verkställighet av en dom i ett växel- eller checkmål ske genast. Till skillnad från vad som gäller för andra domar om betalningsskyldighet enligt 3 kap. 6 § kan svaranden inte undvika verkställighet genom att ställa säkerhet. Den utmätta egendomen får också i allmänhet säljas även om domen inte har fått laga kraft. Lös egendom som har betydande värde och fast egendom får dock inte säljas utan gäldenärens samtycke förrän domen har fått laga kraft, med undantag för lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård (8 kap. 4 §). Pengarna från försäljningen får inte heller betalas ut innan domen har fått laga kraft, annat än om borgenären ställer säkerhet (13 kap. 14 §).

Redan i samband med att utsökningsbalken infördes uttrycktes i för- arbetena att det var tveksamt om de särskilda verkställighetsbestäm- melserna för växel- och checkdomar borde behållas. Bestämmelserna behölls ändå med motiveringen att det inte fanns tillräcklig anledning att ändra på gällande ordning (prop. 1980/81:8 s. 302). Då hade användandet av checkar och växlar redan minskat och sedan dess har användandet minskat kraftigt. Användandet av checkar har i huvudsak ersatts av betalning med konto- eller kreditkort. Även om checkar och växlar fortfarande finns i Sverige och andra länder är de mycket ovanliga. I Sverige har många banker upphört att utfärda sådana instrument.

Det saknas statistik över hur många domar som årligen meddelas i växel- och checkmål. Kronofogdemyndigheten har inte heller någon statistik över ansökningar om verkställighet av sådana domar. Det finns emellertid goda grunder för att anta att växel- och checkmål numera endast förekommer i mycket begränsad omfattning. Användandet av växlar och checkar har även minskat i andra länder inom EU och EES.

Enbart förhållandet att växel- och checkmål har blivit mycket ovanliga är enligt regeringens mening ett tillräckligt starkt skäl för att ta bort den särreglering som finns för verkställighet av sådana domar. Det medför också att det utsökningsrättsliga regelverket blir tydligare eftersom domar i de växel- och checkmål som ändå förekommer verkställs på samma sätt som andra domar om betalningsskyldighet. Regeringen föreslår därför att särregleringen ska tas bort.

Särregleringen för tredskodomar innebär att försäljningen av utmätt egendom som utgångspunkt får ske innan domen fått laga kraft. Pengarna från försäljningen får dock endast betalas ut innan dess om säkerhet ställs.

Beträffande förlikningar som har stadfästs av domstol och medlings- Prop. 2025/26:224 överenskommelser som förklarats verkställbara av domstol innebär

särregleringen att de verkställs som en dom som fått laga kraft. Det medför att utmätning kan ske genast och därefter försäljning av den utmätta egendomen. Det behöver inte ställas någon säkerhet för att pengarna från försäljningen ska betalas ut, annat än i vissa fall, t.ex. om fördelningen vid ett fördelningssammanträde inte fått laga kraft. Utredningens förslag att ta bort särregleringen för dessa exekutionstitlar medför en försämring ur verkställighetssynvinkel, som till skillnad från vad som är fallet för växel- och checkdomar får en faktisk betydelse. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Svea hovrätt och Finansbolagens Förening, att regelförenkling inte är ett tillräckligt starkt skäl för att motivera en sådan ändring. Utredningens förslag i denna del bör därför inte genomföras.

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Reglerna om Kronofogdemyndighetens hantering av egendom som inte hämtats efter försäljning ska endast gälla för egendom som säljs efter ikraftträdandet.

Utredningarnas förslag

Utredningarnas förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Förslagen i propositionen leder till ett mer ändamålsenligt och effektivt utsökningsförfarande med högre försäljningspriser och kostnadsbesparingar. Förslaget om att utvidga bestämmelserna om biträde vid distansutmätning till fler brottsbekämpande myndigheter bedöms leda till ett utökat indrivnings- resultat. Det förslaget kan dessutom ha positiva effekter på arbetet mot organiserad brottlighet. Förslagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2026.

Kronofogdemyndigheten har under Regeringskansliets beredning av förslagen påpekat att myndigheten behöver kunna bestämma när e-auktioner för fast egendom ska införas, om förslaget inte ska orsaka ökade kostnader för det allmänna. Eftersom förslaget i propositionen enbart skapar en möjlighet till försäljning genom moderna försäljningsmetoder kan Krono-

fogdemyndigheten välja en lämplig tidpunkt för införandet av en sådan

Skälen för regeringens bedömning	Prop. 2025/26:224
Reformer som nu genomförs
I utsökningsutredningen lämnas många förslag på moderniseringar av
utsökningsförfarandet. Regeringen går nu vidare med huvuddelen av de
förslag som inte redan har genomförts, bl.a. moderna försäljningsmetoder
för fast egendom, underhandsförsäljning av bostadsrätter genom bl.a.
fastighetsmäklare, ändringar av beneficiereglerna och ett lagfästande av
flera centrala principer. Därutöver behandlas i propositionen EBM-utred-
ningens förslag om utvidgad distansutmätning och därtill närliggande
frågor.
Gäldenärer och deras familjer
Utmätningsåtgärder innebär en betydande påfrestning för gäldenären och
dennes familj, eftersom de kan innebära långvariga ekonomiska begräns-
ningar, psykisk belastning och ökad otrygghet i vardagen. Hushållens
skulder har på senare år ökat och uppgår enligt Kronofogdemyndighetens
årsredovisning för 2024 till totalt 138 miljarder kronor. Antalet gäldenärer
som var föremål för verkställighet under året översteg med god marginal
500 000. Förslagen bedöms sammantaget underlätta för gäldenärerna och
bidra till att verkställighetsåtgärderna kan genomföras mer effektivt och
avslutas inom kortare tid.
Förslagen om moderna försäljningsmetoder för fast egendom och
underhandsförsäljning av bostadsrätter förväntas leda till högre
försäljningspris vid den exekutiva försäljningen. Det leder till positiva
ekonomiska konsekvenser för gäldenärerna.
Förslaget om att ta bort beneficiebestämmelsen till skydd för bostads-
rätter kommer leda till att något fler bostadsrätter utmäts. Eftersom
majoriteten av bostadsrätter har ett så högt värde att de ändå inte kan
undantas från utmätning med stöd av den hittillsvarande regleringen är
effekten emellertid begränsad. En annan följd av förslaget är att i för-
hållande till olika boendeformer kommer utmätning ske på ett enhetligt
sätt. Det ökar gäldenärernas förtroende för Kronofogdemyndighetens
verksamhet. Gäldenärerna och deras familjer får ett tillräckligt skydd för
sin bostad genom den försvarlighets- och proportionalitetsbedömning som
alltid ska göras. I de fall ett barn påverkas förstärks skyddet av principen
om barnets bästa. Att de principerna lagfästs i utsökningsbalken leder till
att de tydliggörs och blir lättare att åberopa.
De förslag som avser ändringar i beneficiebestämmelserna om omfatt-
ningen och typen av tillgångar som får undantas för att täcka gäldenärens
behov skapar ett något större utrymme att undanta egendom. Gäldenärerna
får möjlighet att behålla tillräckliga tillgångar för att täcka viktiga och
grundläggande behov, vilket bl.a. motiveras av att kostnaderna i samhället
har ökat. För gäldenärer som har sitt huvudsakliga sparande i tillgångar
som hittills inte fått undantas (såsom marknadsnoterade aktier m.m.)
innebär det en viktig förändring att även sådant sparande får undantas.
Förslagen får en positiv effekt för gäldenärerna, och deras familjer, ur både
social och ekonomisk synvinkel.
Förslaget som rör Kronofogdemyndighetens möjligheter att hantera
egendom som inte hämtas ut innebär att egendom som tillhör gäldenären
eller tredje man kan säljas, kastas eller förstöras. Eftersom de berörda	101

Prop. 2025/26:224

102

personerna först har underrättats om att detta kan komma att ske om egendomen inte hämtas ut, bedöms de eventuella konsekvenserna i form av ekonomisk förlust och rättsförlust som acceptabla.

Även förslaget som avser avhysningsgods ger Kronofogdemyndigheten en rätt att kasta eller förstöra egendom som tillhör gäldenären. I de fall då godset saknar värde innebär det ingen ekonomisk förlust. I fall då det är godsets natur som gör att det inte bör förvaras, ska godset förstöras endast om värdet inte är betydande. Konsekvenserna för gäldenärerna bedöms därför som acceptabla i förhållande till nyttan med förslaget.

Borgenärer

Förslagen i propositionen syftar i huvudsak till att stärka effektiviteten och ändamålsenligheten i utmätningsförfarandet. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ett gott resultat för borgenärerna och säkerställer att deras anspråk i större utsträckning kan tillgodoses. Sammantaget leder förslagen till ett bättre ekonomiskt utfall för borgenärerna. I den utsträckning dessa utgörs av företag innebär det positiva effekter för näringslivet.

Förslaget om att Kronofogdemyndigheten ska kunna begära biträde av fler brottsbekämpande myndigheter vid utmätning på distans kommer att leda till att mer egendom än i dag utmäts, vilket innebär att det utmätta värdet ökar och att fler borgenärer kan få betalt. Enligt Kronofogde- myndighetens beräkningar förväntas förslaget öka antalet utmätningar på distans med 50 procent. Enligt myndigheten är det troligt att antalet över tid kommer att fördubblas. Detta innebär positiva ekonomiska konsekvenser för såväl enskilda borgenärer som för det allmänna i sin roll som borgenär. Genom att egendom som inte kan förverkas i stället utmäts kan förslaget i denna del också bidra till att säkra brottsoffers möjlighet till skadestånd.

Förslagen om moderna försäljningsmetoder för fast egendom och underhandsförsäljning av bostadsrätter bedöms i allmänhet leda till högre försäljningspris och bättre resultat. Förslagen kan också minska tiden för försäljningsförfarandet. För borgenärerna medför det positiva ekonomiska konsekvenser och att fordringarna kan regleras snabbare.

Ett ytterligare förslag som bedöms ge ett ökat indrivningsresultat är att bostadsrätter ska kunna utmätas som småhusfastigheter. Förslaget berör i praktiken endast bostadsrätter med lågt värde, men innebär en viktig förändring för borgenärerna i de fallen. I de fall förslaget får avgörande betydelse förbättras möjligheter för borgenärerna att få betalt för sina fordringar påtagligt.

Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten är den myndighet som ansvarar för verkställig- het enligt utsökningsbalken. Samtliga förslag får konsekvenser för myn- digheten på olika sätt, exempelvis genom att arbetssättet måste ändras eller genom att resurser kan omfördelas. Flera av förslagen, däribland förslaget om utvidgade regler om distansutmätning, leder till ökad effektivitet och snabbare verkställighet i utmätningsförfarandet. I förlängningen stärker det också förtroendet för Kronofogdemyndighetens verksamhet. Genom att egendom som inte kan förverkas i stället utmäts kan Kronofogde- myndighetens verksamhet indirekt också utgöra ett led i arbetet att

motverka och förebygga organiserad brottslighet. Det innebär bättre möj- ligheter till samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och brottsbe- kämpande myndigheter för att slå mot kriminellas tillgångar.

De förslag som rör Kronofogdemyndighetens möjligheter att hantera egendom som av olika anledningar inte hämtas ut medför besparingar för myndigheten, främst till följd av minskade förvaringskostnader. Enligt Kronofogdemyndigheten framgick vid en inventering enbart vid ett av myndighetens kontor att det förvarades drygt 400 föremål som inte hämtats ut och att föremålen i flera fall varit i myndighetens förvar i fyra år eller längre. Att myndigheten ges en möjlighet att i sådana fall göra sig av med egendomen innebär också att myndighetens resurser kan användas mer effektivt genom att personalen i större utsträckning kan ägna sin tid åt kärnverksamheten. Detsamma gäller förslaget om hantering av avhys- ningsgods, vilket också leder till besparingar om magasineringskostnaden minskas.

Förslaget om utvidgade möjligheter till distansutmätning leder till kostnader för Kronofogdemyndigheten. Merkostnaderna består bl.a. av att medarbetare som bemannar telefonerna och hanterar försäljningsverk- samheten behöver bli fler samt att kapaciteten i fråga om att hämta, hantera och förvara utmätt egendom behöver utökas. Enligt myndighetens beräkningar utifrån förväntat indrivningsresultat bedöms den årliga kost- nadsökningen bli 20–30 miljoner kronor. Kostnadsökningen finansieras till viss del av den kostnadsbesparing som förslaget som rör myndighetens hantering av icke uthämtad egendom medför. Regeringen bedömer att kostnadsökningen för myndigheten därför uppgår till 15 miljoner kronor årligen. Denna kostnadsökning har behandlats av riksdagen genom antagandet av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.9.3).

Förslaget om att underhandsförsäljning ska kunna ske genom exempelvis en fastighetsmäklare innebär en minskad arbetsbelastning för Kronofogde- myndigheten. Myndigheten behöver då inte hantera själva försäljningen, även om ett visst arbete fortfarande krävs inledningsvis. Kostnadsminsk- ningen motsvarar omkring en årsarbetskraft. Förslaget om moderna försäljningsmetoder för fast egendom innebär att traditionella auktioner, bevakningssammanträden och fördelningssammanträden kommer att hållas i mindre utsträckning. Det minskar de resurser som krävs hos Kronofogdemyndigheten med någon årsarbetskraft. Kronofogdemyndig- heten får också vissa kostnader i samband med införandet av e-auktioner för fler egendomsslag, bl.a. för anpassningen av myndighetens it-system. Dessa kostnader bedöms enbart delvis täckas av de nämnda besparingarna. Kronofogdemyndigheten har dock under beredningen av förslagen framfört att införandekostnaden kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar genom att myndigheten inför e-auktioner i samband med att andra ändringar av it-systemet görs. Regeringen bedömer därför att eventuella ökade kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen om att lagfästa proportionalitetsprincipen, principen om barnets bästa och proportioneringsprincipen bedöms inte leda till några ekonomiska eller administrativa kostnader. Av etablerad praxis följer redan att Kronofogdemyndigheten ska beakta principerna och förslagen innebär ingen ändring av principernas innebörd.

Prop. 2025/26:224

103

Balkens innehåll

Prop. 2025/26:224

2 § Balken är indelad i följande kapitel:

1 kap. – Inledande bestämmelser

2 kap. – Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten

3 kap. – Exekutionstitlar

4 kap. – Utmätning

5 kap. – Undantag från utmätning

6 kap. – Säkerställande av utmätning

7 kap. – Utmätning av lön och andra förmåner

8 kap. – Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning

9 kap. – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran

10 kap. – Försäljning av registrerat skepp

11 kap. – Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar

12 kap. – Försäljning av fast egendom

13 kap. – Redovisning av inbetalda pengar

14 kap. – Verkan av exekutiv försäljning

16 kap. – Annan verkställighet

17 kap. – Kostnader

18 kap. – Överklagande

Paragrafen får ett nytt innehåll och ger nu en beskrivning av balkens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Den hittillsvarande bestämmelsen i paragrafen flyttas till 1 §.

Exekutiv myndighet

3 § Kronofogdemyndigheten ansvarar för verkställighet enligt balken.

Ett mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs av en kronofogde eller en annan tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten (förrättningsperson).

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om ansvaret för verkställighet enligt balken. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

Proportionalitet

3 a § En åtgärd enligt denna balk får vidtas enbart om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

Paragrafen, som är ny, lagfäster den s.k. proportionalitetsprincipen inom utsökningsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Enligt paragrafen får en åtgärd enligt balken bara vidtas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden. Bestämmelsen tydliggör att proportionalitets- principen ska beaktas vid samtliga åtgärder i alla mål, ärenden och för- faranden som regleras i balken. Med åtgärder avses både beslut och andra åtgärder. Exempel på sådana åtgärder kan vara då förrättningspersonen bereder sig tillträde till en bostad eller när en person behöver avlägsnas i samband med en avhysning.

105

Prop. 2025/26:224 Proportionalitetsprincipen gäller under hela verkställigheten och ska alltså, även sedan ett visst beslut har fattats, beaktas självmant och löpande av Kronofogdemyndigheten och domstolen. Proportionalitetsbedömning- en kompletterar den bedömning av försvarlighet som ska göras enligt bl.a. 4 kap. 3 §. Om redan försvarlighetsbedömningen leder till att en åtgärd inte ska vidtas behöver en proportionalitetsbedömning inte göras.

I situationer där en åtgärd blir oproportionerlig ska åtgärden avbrytas och alternativ utredas. En tillämpning av principen ska dock inte leda till att verkställighet vägras om inte tillräckligt starka skäl talar emot. Även ett starkt intresse hos gäldenären, såsom skydd för sin bostad, är ofta otillräckligt för att vägra verkställighet eftersom borgenärernas rätt till betalning väger tyngre om bostaden har ett högre värde. Det är alltså endast i undantagsfall som principen kan leda till att verkställighetsåtgärder inte alls genomförs. Däremot kan en tillämpning medföra att alternativa verkställighetsformer väljs eller att utmätningsordningen i ett visst ärende frångås. Om det behövs kan det bli aktuellt att meddela anstånd med tillämpning av t.ex. 12 kap. 11 §. En prövning enligt proportionalitets- principen ska dock inte leda till att verkställighet avvaktas på obestämd tid.

Kronofogdemyndigheten ska göra en proportionalitetsbedömning oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Mot bakgrund av bostadens särskilda betydelse för gäldenären och hans eller hennes familj får principen särskild betydelse vid utmätning av bostad, men tillämp- ningen är inte begränsad till sådana fall. Vid bedömningen av om en åtgärd eller ett beslut i samband med verkställighetsåtgärder är proportionerligt kan bl.a. fordrans storlek, utmätningsbeslutet och andra underliggande beslut, egendomens värde, alternativa möjligheter att reglera skulden och berördas intressen vägas in. De olika relevanta omständigheterna ska värderas för sig och vägas mot varandra och därefter ska en sammanvägd bedömning göras.

Högsta domstolen har lämnat vägledning för tillämpningen av principen inom flera rättsområden, däribland utsökningsrätten (se bl.a. rättsfallen NJA 2016 s. 868, NJA 2017 s. 999 och NJA 2018 s. 753). Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas som uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det ska så långt som möjligt eftersträvas att gäldenären reglerar sin skuld samtidigt som onödigt intrång eller skada för parterna eller någon annan berörd undviks. Sökandens intresse av en snabb och effektiv verkställighet väger tungt. Samtidigt ska verkställigheten ske så enkelt och resurseffektivt som möjligt. Vid bedöm- ningen av om en åtgärd är proportionerlig ska samtliga omständigheter som är kända för Kronofogdemyndigheten vägas in. Bedömningen ska inte göras schablonmässigt, utan tyngden i de olika intressena ska prövas från fall till fall. Eftersom prövningen är individuell kan den leda till att det som är en proportionerlig åtgärd i ett fall inte är det i ett annat fall. Hur noggranna överväganden Kronofogdemyndigheten ska göra i varje enskilt fall beror på vad beslutet eller en annan åtgärd gäller. Principen får störst betydelse vid mer ingripande åtgärder, exempelvis vid avhysning. Om verkställigheten berör barn ska även principen om barnets bästa beaktas, se vidare den nya 3 b §.

106

Paragrafen är även tillämplig i de fall då andra lagar hänvisar till den, Prop. 2025/26:224 antingen genom en generell hänvisning till balken eller en specifik hän-

visning till paragrafen. Det gäller t.ex. vid betalningsförelägganden (se

66 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och 15 § lagen [2008:879] om europeiskt betalningsföreläggande) och vid intrångsunder- sökningar (se bl.a. 37 f § mönsterskyddslagen [1970:485], 9 kap. 10 § varumärkeslagen [2010:1877] och 16 kap. 14 § patentlagen [2024:945]).

Proportionalitetsprincipen gäller även enligt 5 § tredje stycket förvalt- ningslagen och utgör dessutom en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Införandet av paragrafen förändrar alltså inte det förhållan- det att en myndighet enligt förvaltningslagen endast får ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.

Barnets bästa

3 b § Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Paragrafen, som är ny, lagfäster principen om barnets bästa inom utsökningsrätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Enligt paragrafen ska barnets bästa särskilt beaktas vid alla åtgärder enligt balken som rör ett barn. Med åtgärder avses både beslut och andra åtgärder. Bestämmelsen är tillämplig i alla mål, ärenden och förfaranden som regleras i balken och som rör ett barn, dvs. en person som inte har fyllt 18 år. Avgörande för om bestämmelsen är tillämplig är personens ålder när en åtgärd vidtas eller ett beslut fattas. Bestämmelsen gäller under hela förfarandet och alltså inte endast vid Kronofogdemyndighetens eller domstolens prövning.

Genom paragrafen tydliggörs det barnrättsperspektiv som ska genom- syra alla åtgärder som rör barn, se artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som gäller som lag i Sverige enligt lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Principen om barnets bästa tar inte enbart sikte på mål där barn intar partsställning, utan alla mål där barn direkt eller indirekt berörs av en fråga. Att principen ska ges betydelse inom utsökningsrätten har slagits fast av Högsta domstolen i flera avgöranden (se rättsfallen NJA 2013 s. 1241, NJA 2021 s. 1065 och NJA 2023 s. 662).

Begreppet barnets bästa består av flera delar: det är en materiell rättighet, en rättslig tolkningsprincip och ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Vad som är barnets bästa ska avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Att barnets bästa särskilt ska beaktas innebär att barnets intresse ska väga tungt vid en avvägning mot andra intressen, men barnets intresse behöver inte vara avgörande. Vid sin handläggning ska Kronofogdemyndigheten uppmärksamma och närmare utreda hur ingripande en åtgärd eller ett beslut skulle bli och vilka negativa konsekvenser den skulle få för ett barn. Myndigheten har genom sin utredningsskyldighet och allmänna serviceskyldighet ett ansvar för att se till att parterna kompletterar utredningen med nödvändigt underlag (se bl.a. 4 kap. 9 § i balken och 6 § andra stycket förvaltningslagen [2017:900]). I praktiken är det ofta parterna som i första hand behöver se

till att barnets intressen förs fram och att Kronofogdemyndigheten eller

107

Prop. 2025/26:224 domstolen har tillgång till den utredning som kan behövas för att kunna

	göra en välavvägd bedömning.
	För att komma fram till vad som är barnets bästa krävs det ett aktivt
	övervägande i det enskilda fallet. Det är inte tillräckligt att i allmänna
	ordalag utifrån ett generellt betraktelsesätt konstatera att något är till ett
	barns bästa utan det måste bedömas i det konkreta fallet.
	I vissa fall kan det finnas ett behov av en barnkonsekvensanalys för att
	bedöma vad som är barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen.
	Kronofogdemyndigheten behöver enbart göra en sådan analys när det finns
	ett tydligt behov av det. I särskilda fall utgör analysen emellertid ett viktigt
	stöd för att myndigheten ska kunna beakta barnets bästa. En barn-
	konsekvensanalys ska primärt göras när det råder osäkerhet om huruvida
	barnets intresse kan väga tyngre än det sammantagna motstående intresset.
	Barnets bästa hänger nära samman med barnkonventionens artikel 12
	enligt vilken barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör
	barnet och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets
	ålder och mognad. För detta ändamål ska barnet, i alla förfaranden som rör
	barnet, normalt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom någon
	annan. Av betydelse är dock att det utsökningsrättsliga regelverket inte är en
	rättighetsbaserad lagstiftning. Regelverket behandlar när och hur staten med
	tvång får inskränka enskildas rättigheter för att framtvinga betalning eller
	någon annan prestation. I de fall gäldenärens åsikt har begränsad betydelse, får
	det återverkan även på gäldenärens barn. Att barnets bästa ska beaktas
	innebär alltså inte att barnet regelmässigt ska tillfrågas innan en
	utsökningsåtgärd vidtas. Däremot kan det ofta finnas anledning för
	Kronofogdemyndigheten att informera sig om hur barn påverkas när valet
	står mellan olika åtgärder.
	Enligt gällande rättspraxis innebär ett beaktande av barnets bästa inte
	som regel att Kronofogdemyndigheten ska underlåta att vidta verkställig-
	hetsåtgärder enbart på grund av att ett barn påverkas. Paragrafen innebär
	ingen ändring i detta avseende. Barnets intressen ska även vägas in vid
	beneficiebedömningen. För utsökningsförfarandets del kan frågan om
	barnets bästa även aktualiseras vid t.ex. valet mellan olika verkställig-
	hetsåtgärder, i samband med att Kronofogdemyndigheten överväger hur
	barn ska bemötas vid en förrättning i en bostad, vid verkställighet av
	avhysning när barn är närvarande och vid beslutet om vilken avhysningsmetod
	som ska tillämpas när det har framkommit att barn berörs. Principen om
	barnets bästa kan också komma till uttryck genom betydelsen av att
	information lämnas till en gäldenär som är förälder, t.ex. vid
	löneutmätning som bedöms pågå under lång tid, om möjligheten att begära
	anstånd eller tillägg vid särskilda behov. Liksom hittills kan det
	förhållandet att ett barn påverkas i vissa fall leda till att löneutmätning
	godtas under en längre tid än normalt, för att t.ex. undvika försäljning av
	familjens bostad (se bl.a. rättsfallet NJA 2023 s. 662).	Frågor	under
	förfarandet som bara perifert berör barn kan dock endast undantagsvis
	aktualisera Kronofogdemyndighetens skyldighet att utreda och beakta
	barnets bästa.
	Paragrafen är även tillämplig i de fall då andra lagar hänvisar till den,
	antingen genom en generell hänvisning till balken eller en specifik
	hänvisning till paragrafen. Det gäller t.ex. vid betalningsförelägganden (se
108	66 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och	15 §	lagen

[2008:879] om europeiskt betalningsföreläggande) och vid intrångsunder- Prop. 2025/26:224 sökningar (se bl.a. 37 f § mönsterskyddslagen [1970:485], 9 kap. 10 § varumärkeslagen [2010:1877] och 16 kap. 14 § patentlagen [2024:945]).

Paragrafen får betydelse även när det gäller information och dokumen- tation. Hur barnets bästa beaktats ska redovisas i Kronofogdemyndig- hetens utredning. Det kan finnas anledning att i beslut särskilt redovisa när barnets bästa har påverkat valet av en viss verkställighetsåtgärd eller varit avgörande för ett visst beslut.

Jäv

4 § För en förrättningsperson gäller samma regler om jäv som för domare enligt 4 kap. rättegångsbalken. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som förrättnings- personen har vidtagit i tjänsten eller på en gärning som har begåtts mot honom eller henne i tjänsten eller med anledning av tjänsten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en förrättningsperson är jävig. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

5 § En förrättningsperson ska självmant anmäla en omständighet som han eller hon känner till som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om en fråga om jäv mot en förrättningsperson har uppkommit och han eller hon inte har ersatts av någon annan, ska Kronofogdemyndigheten snarast pröva jävsfrågan. Förrättningspersonen får själv pröva jävsfrågan endast om någon annan tjänsteman inte kan träda i hans eller hennes ställe utan en fördröjning som leder till olägenhet.

En förrättningsperson som är jävig får ändå vidta åtgärder som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

Paragrafen reglerar bl.a. prövningen av en jävsfråga. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs enbart språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

2 kap. Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten Ansökan m.m.

7 § I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, ett sammanträde avslutas eller ett beslut meddelas, anses inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningspersonen före den nämnda tidpunkten.

I paragrafen behandlas bl.a. frågan om hur ankomstdagen för en handling bestäms. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs endast språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

109

Prop. 2025/26:224 Tvångsmedel

17 § Vid en förrättning får ett hus, ett rum eller ett förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställigheten ska kunna ske.

Om förrättningspersonen behöver få tillträde till ett utrymme som är tillslutet får han eller hon öppna låset eller bereda sig tillträde på något annat sätt. Förrättningspersonen får dock inte bereda sig tillträde till en bostad i innehavarens frånvaro annat än om en underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till inne- havaren med post eller lämnats på något annat lämpligt sätt och det kan antas att innehavaren håller sig undan eller om det annars finns särskilda skäl.

För att genomföra en förrättning får förrättningspersonen i övrigt använda tvång i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot en person får dock användas endast om förrättningspersonen möter motstånd och i den utsträckning det kan anses försvarligt med hänsyn till förrättningens ändamål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en förrättningsperson får agera vid en förrättning. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen görs endast språkliga ändringar. Bland annat ersätts benämningen förrättningsman med förrättningsperson.

3 kap. Exekutionstitlar Dom

5 § Verkställighet får ske genast av en tredskodom varigenom betalningsskyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte uppfyllt det som sägs i 44 kap. 7 a, 7 b eller 7 d § rättegångsbalken. Detta gäller endast under förutsättning att något annat inte beslutas med anledning av en ansökan om återvinning.

Paragrafen reglerar när verkställighet av vissa exekutionstitlar får ske genast. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Ändringen innebär att den hittillsvarande punkt 1 tas bort. Därmed får en dom i växel- eller checkmål inte längre verkställas genast. Sådana domar verkställs i stället enligt samma regler som andra domar om betalningsskyldighet.

Genom ändringen utgör den hittillsvarande punkt 2 om verkställighet av tredskodomar det enda innehållet i paragrafen.

Övriga ändringar är språkliga.

4 kap. Utmätning Hanteringen av visst gods

35 a § Om ett beslut om utmätning av lös egendom som har tagits i förvar upphävs eller förfaller, ska egendomen lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att denne har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller den tredje mannen om att egendomen kan hämtas och att den kan komma att säljas för statens räkning, kastas eller förstöras om den inte hämtas. Efter delgivning av en sådan underrättelse ska egendomen finnas tillgänglig för avhämtning hos Kronofogde- myndigheten i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

110

Paragrafen, som är ny, anger hur Kronofogdemyndigheten ska hantera egendom när ett beslut om utmätning upphävs eller förfaller. Över- vägandena finns i avsnitt 7.2.

Av första stycket framgår att paragrafen är tillämplig när det aktuella utmätningsbeslutet avser egendom som har tagits i förvar av Kronofogde- myndigheten. Det handlar alltså om lös egendom i form av fysiska föremål som har säkerställts genom förvarstagande. För annan slags egendom, eller egendom där utmätningen har säkerställts på något annat sätt, är paragrafen inte tillämplig.

Paragrafen gäller oavsett bakgrund till att utmätningsbeslutet har hävts eller förfallit. Det saknar exempelvis betydelse om det är Kronofogde- myndigheten eller domstol som har hävt beslutet och vilken grunden för hävning har varit. Med uttrycket förfaller avses de situationer där utmät- ningsbeslutet inte längre ska gälla utan att det krävs ett särskilt hävnings- beslut, exempelvis om gäldenären har betalat sin skuld och verkställigheten ska avbrytas (8 kap. 17 §) eller om en exekutionstitel upp- hävs och de åtgärder för verkställighet som vidtagits ska återgå (3 kap. 22 §).

I stycket anges vem egendomen ska lämnas ut till. Huvudregeln är att egendomen ska lämnas ut till gäldenären. Om det i en dom som har fått laga kraft eller genom en rättegång på något annat sätt har fastställts att tredje man har bättre rätt till egendomen än gäldenären, ska den dock lämnas ut till den tredje mannen. Detta gäller oavsett om talan om bättre rätt har väckts efter ett föreläggande enligt 20 § eller inletts fristående från utsökningsmålet. Egendomen ska även lämnas ut till tredje man om egendomen då den togs i förvar var i tredje mans besittning och innehades av den tredje mannen med handpanträtt eller retentionsrätt (jfr 6 kap. 7 § tredje stycket). Kronofogdemyndigheten ska inte göra en egen prövning av äganderättsfrågan.

Av andra stycket framgår att Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller tredje man om att egendomen kan hämtas. Vidare framgår att underrättelsen ska innehålla en uppgift om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir, nämligen att egendomen kan säljas för statens räkning, kastas eller förstöras, efter en tidsfrist om tre månader. Att en underrättelse ska lämnas om att egendom kan hämtas innebär även att det ankommer på myndigheten att ange var och när den kan hämtas. Det finns dock inget hinder mot att myndigheten i det enskilda fallet därefter kommer överens med den som ska hämta egendomen om en annan ordning, t.ex. att en tidigare utmätt maskin i stället avlämnas vid gäldenärens fabrikslokal.

En underrättelse kan lämnas på olika sätt och vara såväl skriftlig som muntlig. För att tidsfristen om tre månader ska börja löpa måste under- rättelsen dock delges enligt delgivningslagen (2010:1932). Något särskilt delgivningssätt är inte föreskrivet. Det finns inget hinder mot att en enskild efterger sin rätt till egendomen innan tremånadersfristen har löpt ut.

Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att avgöra om egendom som inte har hämtats inom tidsfristen ska säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Regleringen är fakultativ och uppställer inget krav på myndig- heten att omedelbart låta sälja eller förstöra egendomen när tremånaders- fristen har löpt ut. Om gäldenären eller tredje man i nära anslutning till fristens utgång har uttryckt en vilja om att hämta egendomen, kan det finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att under viss tid avvakta med att

Prop. 2025/26:224

111

Prop. 2025/26:224 vidta sådana åtgärder. Försäljning av egendom är normalt sett motiverad om värdet av egendomen med viss marginal överstiger de förväntade kostnaderna för försäljningen. Pengar som betalas in vid en försäljning tillfaller staten.

Genom hänvisningarna i 16 kap. 13 § i balken och 69 kap. 15 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) blir paragrafen även tillämplig vid verk- ställighet av ett beslut om kvarstad respektive betalningssäkring.

35 b § Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningen ska Kronofogdemyndigheten återlämna egendomen till gäldenären eller lämna den till tredje man. I ett sådant fall tillämpas 35 a §.

Paragrafen, som är ny och utformas enligt Lagrådets förslag, reglerar hur Kronofogdemyndigheten ska agera om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningsbeslutet, s.k. överskotts- gods. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

En tillämpning av paragrafen kan exempelvis aktualiseras när Krono- fogdemyndigheten vid genomgång av ett utmätt fordon uppmärksammar att ett eller flera föremål har glömts kvar eller lämnats i fordonet. Om sådant överskottsgods har ett tillräckligt värde kan myndigheten fatta ett särskilt utmätningsbeslut avseende föremålen. Överskottsgods har dock sällan ett sådant värde att det är försvarligt att utmäta det för gäldenärens skulder, även om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Då ska Krono- fogdemyndigheten i stället hantera föremålen enligt denna paragraf. Genom hänvisningen till 35 a § blir förfarandet enligt den paragrafen tillämpligt, se vidare kommentaren till den paragrafen.

Genom hänvisningarna i 16 kap. 13 § i balken och 69 kap. 15 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) blir paragrafen även tillämplig vid verkställighet av ett beslut om kvarstad respektive betalningssäkring.

5 kap. Undantag från utmätning

Undantag med hänsyn till gäldenärens behov

1 § Följande tillgångar är undantagna från utmätning

1.kläder och andra föremål som uteslutande används till gäldenärens personliga bruk, till ett skäligt värde,

2.möbler, husgeråd och annan utrustning, i den utsträckning egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,

3.arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvs- verksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till ett skäligt värde,

4.föremål med ett sådant övervägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart oskäligt att ta egendomen i anspråk,

5.hyresrätt till en lägenhet som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

6.förnödenheter, och

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar.

Undantag enligt första stycket 6 eller 7 ska göras om tillgången har varit avsedd, och behövs, för underhåll åt gäldenären till dess att han eller hon kan väntas få en inkomst som täcker behovet, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

112

Paragrafen reglerar vilken egendom som ska undantas från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov (s.k. beneficium). Övervägandena finns i avsnitt 6.

I punkt 5 tas undantaget för en hyresrätt till en lägenhet som utgör gäldenärens bostad bort. Det är kriminaliserat att överlåta en hyresrätt till en bostadslägenhet mot ersättning och ett avtalsvillkor om sådan ersättning är ogiltigt (12 kap. 65 § jordabalken). En hyresrätt till en bostadslägenhet saknar därför marknadsvärde och det är redan av den anledningen uteslutet att utmäta en sådan lägenhet. Om hyresrätten däremot inte avser en bostadslägenhet, utan exempelvis en affärslokal, finns det inte något förbud mot att ta ut ersättning vid överlåtelse. När hyresrätten avser en lägenhet som är avsedd för gäldenärens förvärvsverksamhet ska Kronofogdemyn- digheten alltså fortfarande pröva gäldenärens behov av hyresrätten.

Punkt 6 får ett nytt innehåll. Den hittillsvarande möjligheten att under vissa förutsättningar undanta en bostadsrätt från utmätning tas bort. Det innebär att bostadsrätter inte längre har ett starkare skydd mot utmätning än småhusfastigheter, t.ex. villor. Det sociala skyddsbehovet som finns för en bostad beaktas i stället i den försvarlighets- och proportionalitetsbedömning som alltid ska göras vid utmätning, se den nya 1 kap. 3 a § och 4 kap. 3 §. Om utmätningen berör barn ska även principen om barnets bästa beaktas, se den nya 1 kap. 3 b §.

Till punkten flyttas undantaget för förnödenheter, som hittills funnits i punkt 7. Det innebär ingen ändring i sak.

Punkt 7 ändras vidare så att andra tillgångar som liknar pengar eller banktillgodohavanden ska undantas från utmätning, om de enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar. Det innebär att det i beneficie- bedömningen inte ska göras någon skillnad mellan ett sparande på bankkonto och andra sparformer där tillgångarna enkelt går att omvandla till pengar.

Enligt rättspraxis har värdepappersfonder undantagits genom att de likställts med sparande på bankkonto (se rättsfallet NJA 2012 s. 35). Beträffande sådana fonder innebär ändringen i punkten en kodifiering av denna praxis. Ändringen innebär dessutom att andra vanligt förekommande sparformer ska undantas, exempelvis sparande i marknadsnoterade aktier (jfr rättsfallet NJA 2015 s. 839) och obligationer. I lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden definieras finansiella instrument som bl.a. överlåt- bara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansi- ella derivatinstrument. Denna reglering kan utgöra en riktlinje och exempel på olika investerings- och sparandeformer som är vanligt förekommande och som kan omfattas av undantaget. Ett annat exempel är kryptotill- gångar. Tillgången måste dock vara enkel att realisera eller omvandla till pengar. Om så är fallet måste bedömas i det enskilda fallet, men ett klart exempel på något som i allmänhet inte kan undantas är aktier i ett bolag som inte är börsnoterat. Inte heller kan börsnoterade aktier som är handels- stoppade undantas.

Andra stycket, som är nytt, innehåller en bestämmelse som förs över från första stycket punkt 7. Genom hänvisningen till den punkten och punkt 6 gäller bestämmelsen för samma tillgångar som hittills. Bestämmelsen ändras så att det krävs särskilda skäl, i stället för synnerliga skäl. Det lägre kravet innebär en viss utökning av möjligheten att ta hänsyn till den enskildes ekonomiska situation och undanta sådana tillgångar för en längre

Prop. 2025/26:224

113

Prop. 2025/26:224 tid. Avsikten är att Kronofogdemyndigheten vid sin bedömning primärt ska ta hänsyn till vad pengarna ska användas till och att tidsperioden inte ska vara lika avgörande som hittills. Tillgångar ska således i fler fall kunna undantas för tre månader eller mer (jfr SOU 1964:57 s. 237 och rättsfallet NJA 2022 s. 409). Undantaget omfattar i normalfallet sådant underhåll som avser kostnader som personer som står under löneutmätning får förbehålla sig. Det krävs även fortsättningsvis att medlen kan antas komma till avsedd användning och att gäldenären strävar efter att göra rätt för sig efter sin förmåga. Bestämmelsen ändras även så att det inte längre anges att detta inte gäller om annat är föreskrivet. Det innebär ingen ändring i sak eftersom detta följer redan av 1 kap. 1 § tredje stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

2 § När gäldenären har familj bestäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver.

Om gäldenären eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av en

allvarlig funktionsnedsättning eller sjukdom, ska även det beaktas.

Ett undantag enligt 1 § första stycket 6 eller 7 bestäms med skälig hänsyn även till

gäldenärens underhållsskyldighet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den hänsyn som ska tas till gäldenären och hans eller hennes familj när det bestäms vad som ska undantas från utmätning. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I andra stycket ersätts uttrycket lyte med allvarlig funktionsnedsättning. Ändringen innebär en viss utvidgning av tillämpningsområdet eftersom en allvarlig funktionsnedsättning omfattar fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga, medan lyte endast omfattar fysisk funktionsförmåga. Det medför att diagnoser som avser neuropsykiatriska funktions- nedsättningar, bl.a. adhd och autism, omfattas av bestämmelsens orda- lydelse. Eftersom Kronofogdemyndigheten i sin tillämpning redan beaktar vissa nedsättningar av psykisk och intellektuell funktionsförmåga är utvidgningen i praktiken dock begränsad. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Enligt ändringen krävs att funktionsnedsättningen är allvarlig för att den ska beaktas. Det motsvarar det befintliga kravet i bestämmelsen på att en sjuk- dom ska vara allvarlig för att tillmätas betydelse. Funktionsnedsättningar som enligt den hittillsvarande regleringen betraktas som ett lyte utgör en allvarlig funktionsnedsättning.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

6 kap. Säkerställande av utmätning Biträde av brottsbekämpande myndigheter

	12 a § Om egendom som har påträffats i Ekobrottsmyndighetens, Kustbe-
	vakningens, Polismyndighetens, eller Tullverkets verksamhet utmäts, får Krono-
	fogdemyndigheten begära biträde av den berörda myndigheten för att ta
	egendomen i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska
	tas i förvar enligt 12 §.
	Inom ramen för myndigheternas biträde enligt första stycket får en kustbevakn-
	ingstjänsteman eller tulltjänsteman använda våld i den utsträckning som anges i
114	2 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och 4 och andra stycket kustbevakningslagen
114

(2019:32) respektive 2 kap. 2 § och 3 § första stycket 1 och 4 och andra stycket Prop. 2025/26:224 tullbefogenhetslagen (2024:710). Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av

polislagen (1984:387).

Paragrafen innehåller bestämmelser om Kronofogdemyndighetens möjlighet att få biträde vid distansutmätning. Övervägandena finns i avsnitt 4.1 och 4.2.

Ändringarna i första stycket gör det möjligt för Kronofogdemyndigheten att begära biträde av fler brottsbekämpande myndigheter än Polis- myndigheten för att ta lös egendom i förvar för att säkerställa utmätningen. De myndigheter som tillkommer är Ekobrottsmyndigheten, Kust- bevakningen och Tullverket. Liksom för biträde av Polismyndigheten är det en förutsättning att egendomen påträffas inom ramen för myndig- heternas verksamhet. Kravet på att det ska röra sig om egendom som myndigheten träffar på i sin verksamhet innebär att egendomen ska finnas till hands, dvs. vara tillgänglig för att tas i förvar. Paragrafen fyller en funktion då egendomen inte redan av andra skäl ska tas om hand av myndigheterna. Hur paragrafen ska tillämpas beskrivs i prop. 2021/22:197 s. 31.

I andra stycket, som är nytt, regleras rätten för vissa tjänstemän vid de biträdande myndigheterna att använda våld i samband med biträdet. Av hänvisningarna till kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen följer att en rätt till våldsanvändning för kustbevakningstjänstemän eller tulltjänstemän enligt dessa paragrafer ska gälla även inom ramen för myndigheternas biträde med att ta lös egendom i förvar enligt första stycket i den aktuella paragrafen. Det innebär att våldsanvändningen måste vara försvarlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste användas ska det ske endast i den form och utsträckning som behövs för att uppnå det avsedda resultatet. Endast i den utsträckning andra medel för att ta egendomen i förvar är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt får våld användas. Vidare får våld mot en person användas enbart om tjänstemannen möts med våld eller hot om våld eller om tjänstemannen möts av motstånd när han eller hon ska biträda vid omhändertagandet av egendom.

Våld får användas inom ramen för myndigheternas biträde enligt första stycket. Det innebär att rätten till våldsanvändning omfattar hela skeendet, dvs. från det att egendomen påträffas och myndigheten blir skyldig att underrätta Kronofogdemyndigheten till dess att egendomen är säkrad. Den person som utmätningen riktas mot kan därmed under detta tidsspann hindras från att göra sig av med egendomen eller på annat sätt hindra ett omhändertagande av egendomen. Begreppet våld har samma innebörd som i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (se t.ex. prop. 2023/24:132 s. 419).

I stycket finns också en upplysning om den rätt till våldsanvändning som polismän vid Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten har enligt polislagen. Den gäller även vid biträde enligt första stycket.

115

Prop. 2025/26:224 7 kap. Utmätning av lön och andra förmåner

Allmänna bestämmelser

4 § Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att fullgöra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Om utmätning sker för en fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, ska även betalningsskyldighet mot den som har lika rätt som sökanden beaktas.

Om gäldenären lever tillsammans med en make eller är sambo, ska dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma kostnader beaktas vid beräkningen av det belopp som behövs för underhållet. Gäldenären ska ansvara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar hans eller hennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna.

Om utmätningen avser ackordslön, provision eller någon annan ersättning som avser betalning för en period som är längre än en månad, ska särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning lön får utmätas. Övervägandena finns i avsnitt 8.3, där också Lagrådets synpunkter behandlas.

I det nya andra stycket lagfästs den s.k. proportioneringsprincipen vid löneutmätning. Proportioneringsprincipen innebär att om gäldenären lever tillsammans med en make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska denna inkomst beaktas vid beräkningen av gäldenärens förbehålls- belopp. Det sker genom att familjens gemensamma kostnader, inklusive bl.a. bostadskostnad, fördelas mellan gäldenären och maken eller sambon utifrån deras individuella inkomster i förhållande till deras sammanlagda inkomster.

Makens eller sambons inkomst kan komma att beaktas vid propor- tioneringen i den utsträckning som inkomsten som sådan hade kunnat utmätas som lön enligt 7 kap. 1 §. Om Kronofogdemyndigheten saknar uppgifter om inkomst, och gäldenären inte inkommer med uppgift om detta, kan myndigheten ofta utgå från att maken eller sambon har motsvarande inkomst som gäldenären. En gäldenär som är missnöjd med antagandet kan inkomma med utredning om sin makes eller sambos inkomst. Om gäldenären uppger att maken eller sambon saknar inkomst har gäldenären bevisbördan för detta. Vid beräkningen ska avdrag göras för preliminär skatt och för kostnader hänförliga till fullgörande av tjänst.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran

Allmänna bestämmelser om försäljning

1 § Utmätt lös egendom säljs på offentlig auktion eller under hand. För försäljning under hand gäller särskilda förutsättningar enligt 8 och 8 a §§.

Kronofogdemyndigheten får ge någon annan i uppdrag att hålla auktion. Det- samma gäller för försäljning under hand av en bostadsrätt.

Detta kapitel gäller inte sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om försäljning av lös egendom. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Hänvisningen i första stycket ändras så att den även omfattar nya 8 a §, som reglerar förutsättningar för att sälja en bostadsrätt under hand.

116

I andra stycket görs ett tillägg som gör det möjligt för Kronofogde- Prop. 2025/26:224 myndigheten att ge någon annan, exempelvis en fastighetsmäklare, i

uppdrag att sälja en bostadsrätt under hand. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

1 a § Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen inom tre månader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras.

Paragrafen, som är ny, anger följden av att en köpare inte hämtar egendom som han eller hon har köpt på offentlig auktion eller under hand. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Av hänvisningen i första meningen till 1 § följer att paragrafen är tillämplig när utmätt lös egendom säljs enligt detta kapitel. Paragrafen är därmed inte tillämplig för sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.

Kronofogdemyndigheten bör på ett lämpligt sätt i samband med att egendomen säljs upplysa om vad följden av ett uteblivet avhämtande blir, nämligen att egendomen kan säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Paragrafen reglerar inte hur hämtning ska ske, utan myndigheten kan erbjuda alternativa sätt för hämtning, t.ex. att egendomen på köparens bekostnad skickas med post- eller transportföretag. Tremånadersfristen räknas från det att både utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Innan dess kan det finnas hinder mot att hämta egendomen, t.ex. om utmätningen har överklagats och verkställigheten har inhiberats. Egendom får i andra fall hämtas redan när full betalning har lämnats.

Enligt andra meningen ankommer det på Kronofogdemyndigheten att avgöra om egendom som inte har avhämtats inom tidsfristen ska säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Regleringen är fakultativ och uppställer inget krav på myndigheten att omedelbart låta sälja eller förstöra egendomen när tidsfristen har löpt ut. Om köparen i nära anslutning till fristens utgång har uttryckt en vilja att hämta egendomen kan det finnas skäl för Kronofogdemyndigheten att avvakta viss tid med att vidta sådana åtgärder. Eftersom egendomen tidigare har sålts rör det sig normalt om egendom av sådant värde att den som utgångspunkt bör säljas på nytt. Pengar som betalas in vid en försäljning tillfaller staten.

Försäljning under hand

8 § Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att det leder till att en högre köpeskilling uppnås och försäljningen i övrigt är ändamålsenlig. För försäljning av en bostadsrätt gäller i stället 8 a §.

Försäljning får inte ske under hand om egendomen är belastad med sjö- eller luftpanträtt, eller om det råder osäkerhet om huruvida det finns en sådan panträtt, och det inte är känt vem som gör anspråk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

Paragrafen anger när lös egendom kan säljas under hand. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

I första stycket görs en hänvisning till den särskilda regleringen som införs för när en bostadsrätt får säljas under hand i 8 a §. Den regleringen gäller i stället för denna paragraf när det gäller utmätta bostadsrätter.

Vidare flyttas den hittillsvarande andra meningen i stycket till 8 b §.

117

Prop. 2025/26:224 Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

118

8 a § En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en försäljning på offentlig auktion. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till möjligheten att uppnå en högre köpeskilling än vid försäljning på auktion.

Paragrafen, som är ny, reglerar när en bostadsrätt får säljas under hand. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Paragrafen innebär att en bostadsrätt får säljas under hand under samma förutsättningar som fast egendom enligt 12 kap. 57 §. Möjligheten till underhandsförsäljning är därmed något större än för annan lös egendom enligt 8 §. Skillnaden får betydelse främst i vissa särskilda fall. Ett sådant exempel är om en underhandsförsäljning visserligen inte kan förväntas leda till en högre köpeskilling men ändå framstår som ändamålsenlig med hänsyn till t.ex. mycket långa handläggningstider vid en försäljning på auktion. Historiskt har sådana situationer kunnat uppstå när värdet på bostäder sjunkit kraftigt och många bostäder på kort tid har utmätts för att säljas exekutivt.

8 b § Om det behövs ska sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt kan påverkas av försäljningen ges tillfälle att yttra sig innan egendom bjuds ut till försäljning under hand.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om när sakägare ska ges tillfälle att yttra sig över Kronofogdemyndighetens val av försäljnings- metod. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Bestämmelsen överförs från hittillsvarande 8 § första stycket andra meningen. Den omfattar liksom hittills försäljning av all lös egendom enligt detta kapitel, inklusive bostadsrätter (se 8 och 8 a §§).

9 § Innan egendom säljs under hand ska anbud begäras in. Detta behöver dock inte ske om försäljningen avser en bostadsrätt. För försäljningsvillkoren gäller 4 och 5 §§.

Om inget godtagbart anbud lämnas ska egendomen säljas på auktion. Detta gäller dock inte om sökanden avstår från auktion eller om auktion redan har hållits och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid. Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, gäller 6 § fjärde stycket.

Blir köpet ogiltigt till följd av att full betalning inte sker inom föreskriven tid gäller 7 §. Det som sägs om auktion i 7 § första stycket gäller även vid försäljning under hand.

Paragrafen reglerar det anbudsförfarande som gäller vid försäljning av lös egendom. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

Tillägget i första stycket andra meningen undantar bostadsrätter från det anbudsförfarande som gäller vid försäljning av annan lös egendom enligt första meningen och utsökningsförordningen (1981:981). Därigenom möjliggörs att bostadsrätter säljs på ett friare sätt. Undantaget omfattar både Kronofogdemyndigheten och andra aktörer som anlitas av myndigheten för försäljningen. Störst betydelse kan ändringen antas få genom att den möjliggör ett friare försäljningsförfarande för fastighets- mäklare. Genom undantaget kan en fastighetsmäklare som exempelvis har

kännedom om, eller ett intresseregister med, en grupp personer som har ett Prop. 2025/26:224 särskilt intresse för en viss typ av bostadsrätt kontakta just dem för att få

anbud. Undantaget innebär också att fastighetsmäklaren inte behöver begära in anbud utan kan acceptera ett underhandsbud som lämnas av en intressent vid en visning eller efter en annonsering, om budet uppfyller försäljningsvillkoren i övrigt. Ändringen innebär också att det inte ställs ett krav på att det ska bestämmas en frist för att lämna anbud, utan avsikten är att ett bud som uppfyller villkoren ska kunna accepteras snabbt. Huruvida ett underhandsbud kan accepteras eller inte styrs i stället av om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Ändringen möjliggör en försäljning som i så stor utsträckning som möjligt påminner om en privat försäljning av en bostadsrätt genom en fastighetsmäklare.

Första stycket tredje meningen omfattar all lös egendom enligt detta kapitel, alltså även bostadsrätter. Det innebär att villkoren för en försäljning av en bostadsrätt motsvarar kraven vid försäljning av annan lös egendom. En fastighetsmäklare har således större frihet kring själva förfarandet vid underhandsförsäljning, men måste pröva om ett bud kan godtas enligt villkoren i 4 och 5 §§.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

10 kap. Försäljning av registrerat skepp Åtgärder före auktion

6 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för fördelningssammanträdet, om ett sådant ska hållas, och annars en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen senast ska betalas.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid auktionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder som ska vidtas före auktionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av ändringen i 13 kap. 4 § som innebär att det inte längre är obligatoriskt att hålla ett fördelnings- sammanträde. Ett sådant ska i stället endast hållas när det finns behov av det. Om Kronofogdemyndigheten bestämmer att det ska hållas ett fördelningssammanträde ska kungörelsen innehålla en uppgift om det. Om ett sådant sammanträde inte ska hållas ska kungörelsen i stället innehålla en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen (slutlikviden) senast ska betalas.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Förhandling och sakägarförteckning

12 § En fordran ska tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då fördelningssammanträdet ska äga rum. Om det inte hålls ett sådant sammanträde, ska fordran tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då Kronofogdemyndigheten meddelar sitt beslut om fördelning. För en fordran med sjöpanträtt gäller 3 kap. 41 § andra stycket andra meningen sjölagen (1994:1009). En panträtt på grund av inteckning får inte användas för mer än pantbrevets belopp med ett tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Om fordran inte uppgår till pantbrevets belopp, tas det återstående upp som ägarhypotek.

119

Prop. 2025/26:224	Om det gäller ett pantbrev i skeppet, som inte innehas av ägaren och ingen
	fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet har blivit anmäld, tas pantbrevets
	belopp upp med ett tillägg som motsvarar tio procent av pantbrevets belopp.
	Ett ägarhypotek tas upp utan tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en fordran ska beräknas och
	tas upp i sakägarförteckningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
	Första stycket kompletteras med en bestämmelse om hur en fordran ska
	beräknas och tas upp i de fall ett fördelningssammanträde inte ska hållas.
	Den avgörande tidpunkten är då dagen för fördelningsbeslutet. Genom
	ändringen åstadkoms en reglering som motsvarar den som gäller enligt
	13 kap. 6 §.
	Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
	Villkor för försäljning
	16 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning
	motsvarande en sjättedel av köpeskillingen, dock minst det belopp som motsvarar
	de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen.
	Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen
	ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i skeppet får
	godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses vara
	betryggande.
	Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte betala
	handpenning. I de fall som avses i 22 § är de dock ersättningsskyldiga med ett
	belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha lämnats.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om köparens skyldighet att lämna
	handpenning eller ställa säkerhet efter att ha vunnit budgivningen.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
	De hittillsvarande fjärde–sjätte styckena flyttas till den nya 16 a §. I
	paragrafen ersätts samtidigt uttrycket den som ropar in med den som har
	vunnit budgivningen. Härigenom klargörs att även bud som lämnas på
	annat sätt än muntligen kan godtas. Det blir därmed möjligt för Krono-
	fogdemyndigheten att sälja egendomen på exempelvis e-auktion.
	Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
	16 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid
	fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den
	tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.
	Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald.
	Köparen blir personligen betalningsskyldig för det belopp som enligt överens-
	kommelse har avräknats på köpeskillingen. Den tidigare ägaren befrias därmed
	från ansvar för beloppet.
	Paragrafen, som är ny, innehåller ytterligare bestämmelser om köparens
	skyldigheter efter att han eller hon har vunnit budgivningen. Över-
	vägandena finns i avsnitt 5.4.
	Paragrafen motsvarar hittillsvarande 16 § fjärde–sjätte styckena. I för-
	hållande till den regleringen görs i första stycket en justering som innebär
	att Kronofogdemyndigheten ska bestämma en viss tidpunkt för när den
	resterande delen av den kontanta köpeskillingen (slutlikviden) ska vara
120	betald, när ett fördelningssammanträde inte ska hållas. På samma sätt som
120

hittills ska betalning ske vid fördelningssammanträdet, om ett sådant ska Prop. 2025/26:224 hållas.

Auktionen

18 § Innan skeppet bjuds ut till försäljning ska en redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Det ska även lämnas en upplysning om att skeppet bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas enligt 19 §.

Paragrafen reglerar vilka uppgifter som Kronofogdemyndigheten ska lämna innan ett skepp ska säljas på auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket utropas med bjuds ut och uttrycket inrop med bud. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

19 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för försäljning enligt 14 § är uppfyllt. Även om så är fallet får ett bud inte godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Budet ska dock godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta.

Om exekutionsfordran inte täcks, får budet inte godtas om sökanden motsätter sig det.

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar ett bud får godtas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

20 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i hand- läggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram handpenningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om handpenningen inte lämnas, ska skeppet bjudas ut på nytt.

Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket är budet ogiltigt.

Paragrafen anger bl.a. när handpenning ska betalas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket omedelbart med genast. Ändringen tydliggör att betalningsfristen är densamma som för annan lös egendom. En betalning sker därmed inom fristen när den görs med ett elektroniskt betalningssätt, t.ex. kontokort eller banköverföring.

I paragrafen ersätts även uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

21 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning betalas, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en

121

Prop. 2025/26:224 vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det.

Om två auktioner har hållits utan att skeppet har blivit sålt och det saknas anledning att anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogde- myndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förnyade försäljningsförsök när ett bud inte har godtagits eller handpenning inte har betalats. Över- vägandena finns i avsnitt 5.2.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 21 a §. I paragrafen ersätts samtidigt uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

21 a § Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Paragrafen, som är ny, behandlar hävning av utmätningen när ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 21 § fjärde stycket.

22 § När en ny auktion hålls efter det att ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som behövs för att uppnå samma belopp som vid den tidigare auktionen med ränta på beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då köpeskillingen skulle ha fördelats till och med den nya dagen för sådan fördelning och för att även den nya auktionens förrättningskostnader ska täckas. Detta gäller även om förhållandena har ändrats.

Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om skeppet inte blir sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handpenningen när en ny auktion hålls efter att ett bud har blivit ogiltigt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I paragrafen ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 16 §.

Paragrafen ändras dessutom redaktionellt. Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket tredje och fjärde meningarna.

Tredje stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

	23 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket
	även om auktionen överklagas.
	Köparen får komma i besittning av skeppet trots att auktionen överklagas, om
	inte något annat har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan denne har fått rätt
	att komma i besittning av det. Får köparen på grund av ett sådant beslut inte komma
	i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för
122	köpeskillingens fördelning, får köparen frånträda köpet och återfå det som har

betalats med upplupen ränta, om en anmälan om det görs hos Prop. 2025/26:224 Kronofogdemyndigheten medan hindret finns kvar.

Paragrafen reglerar köparens rättigheter och skyldigheter när auktionen överklagas.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 16 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar

3 §	Det som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla
intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning
av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska, i stället för
tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det
intecknade skuldebrevet.
Om reservdelar ska säljas på begäran av en borgenär som saknar inteckning för
sin fordran, får skyddsbeloppet enligt 10 kap. 13 § 1 inte bestämmas högre än till
två tredjedelar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av
sakkunniga som Kronofogdemyndigheten har anlitat.
I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar, den
som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar
inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två
tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. I fall som
avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reservdelarna läggas till
köpeskillingen i den utsträckning som handpenningen inte ska tillkomma den som
har vunnit budgivningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en fordran ska beräknas och
tas upp i sakägarförteckningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
I tredje stycket ersätts uttrycket inroparen med den som vunnit budgiv-
ningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap.
16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
3 a § En nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll om den har bättre rätt än
exekutionsfordran.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyddet för nyttjanderätter som
har bättre rätt än exekutionsfordran. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.
De	hittillsvarande andra–sjunde styckena flyttas till de nya 3 b och
3 c §§.
Övriga ändringar är språkliga.

3 b § Om sakägarförteckningen tar upp en nyttjanderätt som enligt 3 a § inte är
skyddad utan särskilt förbehåll, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för
rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den
senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten
eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den
föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ett
ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas.
Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i
första stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig-
heterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt
och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud	123
	123

Prop. 2025/26:224 som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte medför sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som

	behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.
	Paragrafen, som är ny, reglerar, tillsammans med 3 c §, dubbla bud-
	givningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
	Paragrafen	motsvarar hittillsvarande 3 a § andra–fjärde styckena. I
	förhållande till den regleringen ersätts uttrycken utropet och ropas ut med
	budgivningen respektive bjuds ut. Ändringarna är av samma slag som
	motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
	3 c § Om en rättighetshavare vill betala enligt 3 b § tredje stycket men det
	erbjudna beloppet inte ensamt, eller i förening med annat tillskott som erbjuds, är
	tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas
	ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade gen-
	om tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.
	Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet,
	ska fordran vid tillämpningen av första stycket och 3 b § anses vara täckt.
	Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det.
	Paragrafen,	som är ny, reglerar, tillsammans med	3 b §, dubbla
	budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
	Paragrafen	motsvarar hittillsvarande 3 a § femte–sjunde styckena. I
	förhållande till den regleringen ersätts uttrycket ropas ut med bjuds ut.
	Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
	4 § Vid försäljning av flera luftfartyg ska varje luftfartyg bjudas ut separat.
	Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska
	dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild
	försäljning av ett visst eller vissa luftfartyg. En särskild sakägarförteckning ska
	upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera
	luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som
	anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att
	köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran.
	Första stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade
	reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om
	fordran har bevakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna.
	Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av
	ägaren eller en borgenär, bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av
	en sådan post endast sker om försäljningen, med hänsyn även till de bud som avges
	för andra poster, kan godtas enligt 10 kap. 19 §.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om huruvida egendom ska bjudas ut
	till försäljning separat eller samlat. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
	I paragrafen ersätts uttrycket ropas ut med bjudas ut. Ändringen är av
	samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
	Övriga ändringar är språkliga.
	5 § Om en	inteckning omfattar flera luftfartyg eller både	luftfartyg och
124	reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om

all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgiv- Prop. 2025/26:224 ningsförfarande.

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskriv- ning av rätt till luftfartyg.

I paragrafen anges när en fordran får avräknas i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I första stycket ersätts uttrycket utrop med budgivningsförfarande. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

I andra stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 16 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

12 kap. Försäljning av fast egendom Utlösnings- och anslutningsrätt

13 § En borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) får begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, om borgenärens rätt till betalning är ostridig eller styrks. Om fastigheten tillhör ett konkursbo har en borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten motsvarande möjlighet.

En konkursförvaltare får begära att fastigheten ska säljas för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren får också be- gära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran på arvode och för sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska betalas ur fastig- heten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

En borgenär som vill ansluta sig enligt första stycket ska anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, två veckor före den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en borgenärs anslutningsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I förhållande till den regleringen görs i tredje stycket ett tillägg gällande tidsfristen för en borgenärs anmälan om att han eller hon vill ansluta sig enligt 13 § första stycket. I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas blir tidsfristen densamma som den tidpunkt Kronofogde- myndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

De hittillsvarande fjärde och femte styckena flyttas till den nya 13 a §. Övriga ändringar är språkliga.

13 a § Om en borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), har begärt att fastig- heten ska säljas för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte avbrytas på grund av att frågan om försäljning för en annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätten att lösa ut den som har anslutit sig enligt 13 § första eller andra stycket gäller 12 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller ytterligare bestämmelser om en borgenärs anslutningsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 13 § fjärde och femte styckena.

125

Prop. 2025/26:224 Försäljning av fastighetstillbehör

16 § En betalning som skett efter en särskild försäljning av tillbehör tillfaller dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det inbördes företräde som gäller enligt lag. Den som har en fordran med panträtt i fastigheten får avstå från betalning utan att det minskar hans eller hennes rätt i fastigheten i övrigt. En innehavare av en fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock inte avstå från betalning från försäljningen av tillbehör, annat än om samtycke till avståendet har lämnats av både ägare till övriga fastigheter som omfattas av inteck- ningen och innehavare av panträtt som gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

Ett avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Efter den tidpunkten kan ett avstående inte återkallas.

Paragrafen reglerar rätten till betalning från försäljning av tillbehör. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas medför ändringen i andra stycket att ett avstående ska göras senast vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Åtgärder före försäljning på auktion

18 § Kronofogdemyndigheten ska bestämma en tid för auktionen och hur bud ska lämnas. Om auktionen ska hållas på en viss plats, ska myndigheten bestämma platsen.

Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter på budgivnings- förfarandet senast när sakägarförteckningen har upprättats.

Fastighetens ägare och en innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga

	att låta fastigheten visas på lämplig tid.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en auktion ska genomföras.
	Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
	Bestämmelserna om att Kronofogdemyndigheten ska bestämma tid och
	plats i första stycket anpassas till olika budgivningsförfaranden. Ändringen
	i första meningen innebär att Kronofogdemyndigheten även ska bestämma
	hur en auktion ska genomföras, exempelvis om det ska vara en e-auktion
	eller traditionell auktion. Tillägget i andra meningen innebär att Krono-
	fogdemyndigheten ska bestämma en plats för auktionen när intressenter
	ska vara fysiskt närvarande.
	Andra stycket, som är nytt, innebär att sakägare som är kända och vars
	rätt berörs av försäljningen ska ges tillfälle att yttra sig om budgivnings-
	förfarandet. Detta ska ske senast när sakägarförteckningen upprättats. Det
	innebär att Kronofogdemyndigheten får låta dem yttra sig i ett tidigt skede
	av utmätningsförfarandet.
	Tredje stycket motsvarar hittillsvarande andra stycket.
	Den som är missnöjd med Kronofogdemyndighetens beslut om
	auktionsform kan överklaga beslutet i samband med ett överklagande av
	försäljningen (se 18 kap. 6 § andra stycket).
126	Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Prop. 2025/26:224

19 § För en förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att ett bevakningssammanträde ska hållas. Sammanträdet ska då hållas samma dag som auktionen eller en lämplig dag före denna.

Om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas.

Paragrafen reglerar när ett bevakningssammanträde ska hållas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i första stycket innebär att det inte längre är obligatoriskt med ett bevakningssammanträde vid försäljning av fast egendom. Det är därför upp till Kronofogdemyndigheten att ta ställning till om det finns behov av ett sådant sammanträde. Om fordringar och rättigheter redan är tillräckligt utredda behöver ett bevakningssammanträde inte hållas.

När ett bevakningssammanträde inte ska hållas måste Kronofogde- myndigheten ändå upprätta en sakägarförteckning (se 24 §). Det behöver dock inte göras vid en offentlig förrättning utan kan ske vid en s.k. skriv- bordsförrättning.

Av andra stycket, som är nytt, framgår att Kronofogdemyndigheten ska bestämma en tidpunkt för när en fordran eller rättighet senast ska anmälas i de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas. I den hittillsvarande regleringen används tidpunkten för bevakningssammanträdet i flera andra paragrafer som en frist för när en anmälan eller begäran senast ska göras. Genom ändringen skapas en alternativ tidpunkt som, på motsvarande sätt som tidpunkten för bevakningssammanträdet, utgör fristen enligt andra paragrafer när ett sammanträde inte ska hållas.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

20 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla information om

1.bevakningssammanträdet eller den tidpunkt som bestämts enligt 19 § andra stycket, och

2.fördelningssammanträdet eller den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket.

I kungörelsen ska en innehavare av en fordran eller rättighet som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Om Kronofogdemyndigheten har beslutat om en särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen inte ske förrän försäljningen har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den kungörelse som ska ske innan en försäljning på auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.3–5.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av att det inte längre är obligatoriskt med bevaknings- och fördelningssammanträden (se 19 § respektive 13 kap. 3 §). Av första punkten framgår att kungörelsen ska innehålla uppgift om antingen bevakningssammanträdet eller den tidpunkt Kronofogdemyndigheten bestämt för när en fordran eller rättighet senast ska anmälas enligt 19 § andra stycket. Av andra punkten följer att kungörelsen ska innehålla uppgift om antingen fördelningssammanträdet

eller den tillträdesdag som har bestämts enligt 36 § första stycket.

127

Prop. 2025/26:224 Av andra stycket framgår att en innehavare av en fordran eller rättighet i kungörelsen ska uppmanas att anmäla sin rätt inom en viss tid. Bestämmelsen kompletteras med en tidsfrist för anmälan som gäller om ett bevakningssammanträde inte ska hållas. Då ska en anmälan göras senast den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Om ett bevakningssammanträde ska hållas, är det även fortsättningsvis sammanträdet som utgör tidsfristen för anmälan.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Sakägarförteckning

24 § Kronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning senast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer.

I paragrafen anges när en sakägarförteckning ska upprättas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Eftersom det enligt 19 § inte längre är obligatoriskt med ett bevaknings- sammanträde ändras den förevarande paragrafen så att den reglerar när sakägarförteckningen ska upprättas både om ett sammanträde hålls och om det inte gör det. I de fall ett bevakningssammanträde inte ska hållas bestämmer Kronofogdemyndigheten när en sakägarförteckning ska upprättas. Detta kan ske så snart fordringar och rättigheter ska ha anmälts enligt 19 § andra stycket.

Villkor för försäljning på auktion

33 § En tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Andra nyttjanderätter samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutions- fordran.

I andra fall ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av en fordran med bättre rätt. Vid bedömningen ska en rätt till betalning på grund av ett ägarhypotek inte anses utgöra en fordran.

Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ett beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap.

Paragrafen reglerar villkoren för försäljning på auktion gällande tomträtter och andra rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 33 a §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

33 a § En rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 och 39 a §§.

Paragrafen, som är ny, reglerar vad som gäller för en rättighet som inte är skyddad enligt 33 §. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 33 § fjärde stycket. I paragrafen ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 39 §.

128

34 § Vid avräkning på köpeskillingen för fastigheten ska kapitalbeloppet av en Prop. 2025/26:224 fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och som enligt

sakägarförteckningen inte ska betalas med köpeskillingen för tillbehör omfattas. Detta gäller dock inte, om fordran är

1.förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har begärt kontant betalning,

2.sådan som avses i 26 § tredje stycket, eller

3.förenad med panträtt endast i en andel i fastigheten.

För ett ägarhypotek ska betalning alltid ske kontant, även om det faller inom skyddsbeloppet.

I den utsträckning avräkning inte ska ske enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen visar att något annat har avtalats med den som enligt sakägarförteckningen är betalnings- berättigad. Om det enligt förteckningen inte kan fastställas vem som är berättigad till ett belopp, får det inte avräknas.

Paragrafen reglerar villkoren för försäljning på auktion, särskilt i vilken utsträckning avräkning kan ske. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I tredje stycket ersätts uttrycket inroparen med uttrycket den som vunnit
budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i
10 kap. 16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
35 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som
motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt
34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur
köpeskillingen för fastigheten.
Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen
ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i fastigheten får
godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna
handpenning. I ett fall som avses i 43 § är de dock ersättningsskyldiga med ett
belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha betalats.
Paragrafen innehåller bestämmelser om köparens skyldighet att lämna
handpenning eller ställa säkerhet efter att ha vunnit budgivningen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.
Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 35 a §. I paragrafen
ersätts samtidigt uttrycket inroparen med den som har vunnit bud-
givningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i
10 kap. 16 §.
Övriga ändringar är språkliga.
35 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid
fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid
den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdes-
dag som har bestämts enligt 36 § första stycket.
Paragrafen, som är ny, anger när resterande köpeskilling senast ska
betalas. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och 9.1.
Paragrafen motsvarar hittillsvarande 35 § fjärde stycket. I förhållande
till den regleringen görs ett tillägg som innebär att Kronofogde-
myndigheten ska bestämma en tidpunkt för när resterande köpeskilling
(slutlikvid) ska betalas i de fall ett fördelningssammanträde inte ska hållas.	129

Prop. 2025/26:224

130

Slutlikviden ska vara betald senast på den tillträdesdag som Krono- fogdemyndigheten bestämt enligt 36 §, men bestämmelsen möjliggör att Kronofogdemyndigheten begär betalningen en kortare tid innan tillträdes- dagen, bl.a. för att kunna kontrollera att betalningen har gjorts.

36 § Tillträdesdagen är den dag då fördelningssammanträdet ska hållas eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den dag som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får medge den som har vunnit budgivningen att vårda och bruka hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten får besluta att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § skulle ha betalats till myndigheten eller en syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, ska tillfalla köparen. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten.

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogdemyndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller be- stämmelser om tillträdesdag. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.

I första stycket tas det in en bestämmelse som innebär att Kronofogde- myndigheten ska besluta om tillträdesdag om ett fördelningssammanträde inte ska hållas. Eftersom det inte längre kommer vara obligatoriskt med fördelningssammanträde kan tillträdesdagen inte alltid vara dagen för sammanträdet. Om ett sådant sammanträde ska hållas ska emellertid dagen för sammanträdet även fortsättningsvis utgöra tillträdesdagen.

I stycket ersätts vidare uttrycket inroparen med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

37 § På begäran av de sakägare vars rätt är beroende av försäljningen kan den ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Villkoren för betalning av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde kan dock inte ändras. Skyddsbeloppet får höjas även om en borgenär som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det.

En begäran ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sakägarnas möjlighet att påverka villkoren för en försäljning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det inte längre är obliga- toriskt med ett bevakningssammanträde. Ändringen innebär att om något bevakningssammanträde inte ska hållas ska sakägare i stället framställa en begäran om att försäljningen ska ske på andra villkor senast vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten beslutat ska gälla för att anmäla en fordran eller rättighet enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Auktion

38 § I den utsträckning det är motiverat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av någon annan orsak, ska det vid auktionen anges vilken övrig

egendom som ska ingå i fastighetsköpet och i vilken utsträckning egendom som Prop. 2025/26:224 framstår som tillbehör inte ska ingå. Det som har angetts är avgörande för vad

försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår det som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Om det råder tvist om tillbehör ska detta anmälas.

En redogörelse för innehållet i sakägarförteckningen ska lämnas. Det ska även
lämnas en upplysning om att fastigheten bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas
enligt 40 §.
I paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, anges vissa uppgifter
som ska lämnas vid en auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
I andra stycket ersätts uttrycket ropas ut med bjuds ut och uttrycket inrop
med bud. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändring i
10 kap. 16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
39 § Om sakägarförteckningen tar upp en rättighet som enligt 33 § första stycket
inte är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 §
andra stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll om rättighetens fortsatta
giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett
bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka
dem, är lika högt som eller högre än budet i det föregående budgivningsförfarandet,
har det senare budet företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud
med förbehåll för rättigheten godtas.
Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i
första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig-
heterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt
och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som
skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte
leder till sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.
När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan
rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och
ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att
täcka fordringar med bättre rätt.
Paragrafen reglerar, tillsammans med 39 a §, förfarandet vid dubbla
budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.
De hittillsvarande fjärde–sjätte styckena flyttas till den nya 39 a §. I
paragrafen ersätts samtidigt uttrycken ropas ut och utrop med bjudas ut
respektive budgivningsförfarande. Ändringarna gör det möjligt för Krono-
fogdemyndigheten att sälja egendomen på exempelvis e-auktion. Eftersom
ett dubbelt budgivningsförfarande är förhållandevis komplicerat kan det
ofta finnas skäl att hålla en traditionell auktion i de fallen. Kronofogde-
myndigheten kan t.ex. behöva förklara för budgivare och rättighets-
innehavare vad som gäller vid de olika budgivningarna. Det kan dock
finnas situationer då även ett dubbelt budgivningsförfarande inte framstår
som så komplicerat att en e-auktion är utesluten.
I de fall Kronofogdemyndigheten ska göra en sådan försäljning via en
e-auktion kan myndigheten behöva anpassa arbetsmetoderna. Eftersom de
som lämnar bud på en e-auktion inte är fysiskt närvarande måste Krono-
fogdemyndigheten anpassa sina metoder för att möjliggöra och kontrollera
att rättighetshavaren betalar in pengar för att skydda sin rättighet.
Motsvarande anpassningar kan behövas för att ta emot handpenningar som
ska lämnas över för varje bud enligt 41 § andra stycket.	131
	131

Prop. 2025/26:224	Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
	39 a § Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt
	39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett
	annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska
	skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättig-
	heter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.
	Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet,
	ska fordran vid tillämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt.
	Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det.
	Paragrafen, som är ny, reglerar, tillsammans med 39 §, förfarandet vid
	dubbla budgivningsförfaranden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.
	Paragrafen motsvarar hittillsvarande 39 § fjärde–sjätte styckena. I för-
	hållande till den regleringen ersätts i första stycket uttrycket ropas ut med
	bjudas ut. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap.
	16 §.
	40 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för
	försäljningen i 32 § är uppfyllt. Även om villkoret är uppfyllt får budet inte godtas
	om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
	Budet ska trots det godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får
	medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta.
	Om exekutionsfordran inte täcks får budet inte godtas om sökanden motsätter
	sig det.
	Paragrafen reglerar förutsättningarna att godta ett bud. Övervägandena
	finns i avsnitt 5.2.
	I paragrafen ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma
	slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
	Övriga ändringar är språkliga.
	41 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits.
	Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i hand-
	läggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram
	handpenning, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om
	handpenning inte betalas ska fastigheten bjudas ut på nytt.
	I fall som avses i 39 och 39 a §§ ska handpenning betalas för varje vunnen
	budgivning, även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla,
	ska handpenningen återbetalas.
	Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt
	35 a § är budet ogiltigt.
	Paragrafen reglerar när en handpenning ska betalas. Övervägandena finns
	i avsnitt 5.2.
	Enligt ändringen i första stycket ska betalning ske genast. Därigenom
	förtydligas att sådana betalsätt som i dag är vanliga kan användas trots
	tidsfristen för betalning, t.ex. betalning med kontokort, banköverföring
	eller annan elektronisk betalning.
	I paragrafen ersätts dessutom uttrycken inrop och inroparen med bud
	respektive den som har vunnit budgivningen. Uttrycket ropas ut ersätts
	med bjudas ut. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar
132	i 10 kap. 16 §.
132

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.	Prop. 2025/26:224
42 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning
betalas, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en
vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett
nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det.
Om två auktioner har hållits utan att fastigheten har blivit såld och det saknas
anledning att anta att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogde-
myndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök.
Om en ny auktion ska hållas gäller 18–41 §§. Anmälan av en fordran eller rättig-
het som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förnyade försäljningsförsök när
ett bud inte har godtagits eller handpenning inte har betalats. Över-
vägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.
Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 42 a §. I första
stycket ersätts uttrycket inrop med bud. Ändringen är av samma slag som
motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
42 a § Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta
gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning
av redan vidtagna åtgärder.
Paragrafen, som är ny, reglerar hävning av utmätningen när ett nytt
försäljningsförsök inte ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.
Paragrafen motsvarar hittillsvarande 42 § fjärde stycket.
43 § När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som krävs för att
sammanlagt samma belopp ska uppnås som vid den förra auktionen med ränta på
beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och
med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning
av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om fastigheten säljs med
förbehåll för en rättighet som inte har förbehållits vid den förra auktionen eller
ändrade förhållanden har inträtt.
Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när
den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om
fastigheten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.
Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de
förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska
återbetalas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om handpenningen när ett bud har
blivit ogiltigt. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 9.1.
Paragrafen justeras redaktionellt genom att de hittillsvarande tredje och
fjärde meningarna i första stycket bildar ett nytt andra stycke. I det stycket
ersätts uttrycket inroparen med den som har vunnit auktionen. Ändringen
är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
44 § Kronofogdemyndigheten ska utfärda köpebrev när en auktion, som har lett
till försäljning av fastigheten, har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet enligt 35 a §.	133

Prop. 2025/26:224 Om den som har vunnit budgivningen visar att han eller hon har bjudit för någon annans räkning ska köpebrevet utfärdas till denne.

Paragrafen reglerar Kronofogdemyndighetens utfärdande av köpebrev. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I andra stycket ersätts uttrycket inroparen med den som vunnit bud- givningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Vissa rättsföljder av auktion

45 § När fastigheten har sålts ansvarar den inte längre för en fordran som avses i 25 § första stycket 1.

En borgenär som har pantbrev kan inte, efter att fastigheten har sålts, göra gällande panträtt i fastigheten mot köparen för en större fordran än som har avräknats på köpeskillingen med utfäst ränta på beloppet från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.

Köparen blir personligen betalningsskyldig och den förre ägaren blir fri från ansvar för det som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpe- skillingen. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har vunnit bud- givningen betalningsskyldig.

Paragrafen reglerar vissa rättsföljder av en auktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

I tredje stycket ersätts uttrycket den som har gjort inropet med den som har vunnit budgivningen. Ändringen är av samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

46 § En köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a § får tillträda fastigheten på den dag som anges i 36 § första stycket. Köparen ansvarar därefter för de skyldigheter som ägaren har i den utsträckning de ska fullgöras efter tillträdesdagen.

Köparen ska inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet om denne vill att en i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen. Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anledning av en uppsägning gäller detsamma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet.

Det finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning.

I paragrafen regleras köparens rätt att tillträda fastigheten.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 35 §. Bestämmelsen ändras även så att det framgår att köparen, när ett fördelningssammanträde inte ska hållas, får tillträda fastigheten på den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

48 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas.

134

Köparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen Prop. 2025/26:224 överklagas, om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller

19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats med upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består

I paragrafen finns bestämmelser om vad som gäller när en auktion över- klagas.

I första stycket ändras hänvisningen till följd av ändringarna i 35 §. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Gemensamt intecknade fastigheter

49 § När en av flera gemensamt intecknade fastigheter ska säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt enligt den gemensamma inteckningen rätt att begära att även en annan fastighet som omfattas av samma inteckning ska dras in i försäljningen. Det krävs då att den andra fastigheten ansvarar för hela eller delar av det intecknade beloppet före den fastighet som ska säljas. Om försäljningen sker för panträttshavararens fordran eller för en fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteckningen först efter den fastighet som ska säljas.

Ett yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid
bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den
tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.
Fastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i
förekommande fall ett bevakningssammanträde ska ställas in och sättas ut på nytt,
om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.
Om yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag
då beslutet meddelas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft.
Paragrafen innehåller regler om indragning av andra fastigheter i
försäljningen när det finns en gemensam inteckning. Övervägandena finns
i avsnitt 5.3.
Andra stycket ändras till följd av att det inte längre är obligatoriskt att
hålla ett bevakningssammanträde. När ett sådant sammanträde inte ska
hållas ska i stället en anmälan om indragning ske senast vid den tidpunkt
som Kronofogdemyndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska
anmälas enligt 19 § andra stycket.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
51 § Om samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska
säljas på auktion och omständigheterna inte är sådana som anges i 52 § andra
stycket, ska en gemensam sakägarförteckning upprättas för fastigheterna. En
rättighet som är upplåten i någon av fastigheterna ska vid en sådan försäljning
anses gälla i samtliga fastigheter. Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut
gemensamt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sakägarförteckning och auktion
för gemensamt intecknade fastigheter. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
I paragrafen ersätts uttrycket ropas ut med bjudas ut. Ändringen är av
samma slag som motsvarande ändring i 10 kap. 16 §.
Övriga ändringar är språkliga.	135
	135

Prop. 2025/26:224 52 § När flera men inte alla fastigheter som omfattas av en gemensam inteckning ska säljas på auktion, gäller 53–55 a §§.

Bestämmelserna i 53–55 a §§ gäller också när samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas, om

1.fastigheterna har olika ägare,

2.någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3.någon av fastigheterna ansvarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen,

4.någon av fastigheterna besväras av en särskild inteckning,

5.någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar in- teckningens hela belopp,

6.det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastigheterna, som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7.det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen.

Ett yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevaknings- sammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.

Paragrafen anger när de särskilda reglerna för försäljning av gemensamt intecknade fastigheter i 53–55 a §§ ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Tredje stycket ändras till följd av det inte längre är obligatoriskt att hålla ett bevakningssammanträde. När ett sådant sammanträde inte ska hållas ska i stället ett yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 framställas senast den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt att en fordran eller rättighet ska anmälas enligt 19 § andra stycket.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

54 § Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Ett efterföljande gemensamt budgiv- ningsförfarande ska även ske om full betalning inte har uppnåtts för en fordran för vilken samtliga fastigheter ansvarar eller om fastigheternas ägare är överens om att de ska bjudas ut gemensamt.

Om det i ett gemensamt budgivningsförfarande uppnås ett högre bud än summan av buden i de särskilda budgivningsförfarandena ska budet i den gemen- samma budgivningen ha företräde. Den köpeskilling som har erbjudits i det gemensamma budgivningsförfarandet ska fördelas på fastigheterna efter de värden som har fastställts för dem i målet. Varje fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen ska dock minst motsvara det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgivningsförfarandet. Har någon av fastigheterna bjudits ut med tillbehör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet, ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastig- heternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.

Om det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran får inte någon av fastigheterna säljas.

Paragrafen reglerar, tillsammans med 54 a §, hur försäljningen ska gå till när flera fastigheter omfattas av samma inteckning och under vilka förutsättningar fastigheterna får säljas. Övervägandena finns i avsnitt 5.2

och 9.1.

136

De hittillsvarande fjärde och femte styckena flyttas till den nya 54 a §. I Prop. 2025/26:224 paragrafen ersätts samtidigt uttrycken ropas ut och utrop med bjudas ut

respektive budgivningsförfarande. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar i 10 kap. 16 §.

Övriga ändringar är språkliga.

54 a § Har en fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 § ska den ursprungligen utmätta fastigheten bjudas ut först. Om det då inte uppnås ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får fastigheten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastigheten säljas.

En fastighet som endast i andra hand ansvarar för en fordran med panträtt på
grund av en gemensam inteckning får inte säljas för den fordran innan det har
visat sig att betalning inte kan tas ur den fastighet som ansvarar i första hand. En
fastighet som ansvarar i andra hand får inte heller säljas om dess ägare eller
någon annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska ansvara eller
ställer säkerhet för beloppet. Ett gemensamt budgivningsförfarande för
fastigheterna ska endast genomföras om det finns särskilda skäl.
Paragrafen, som är ny, reglerar tillsammans med 54 § försäljningen när
flera fastigheter omfattas av samma inteckning. Övervägandena finns i
avsnitt 5.2 och 9.1.
Paragrafen motsvarar hittillsvarande 54 § fjärde och femte styckena. I
förhållande till den regleringen ersätts uttrycken ropas ut och utrop med
bjudas ut respektive budgivningsförfarande. Ändringarna är av samma
slag som motsvarande ändringar i 10 kap. 16 §.
55 § Om en rättighet har förbehållits i ett särskilt budgivningsförfarande, ska
förbehållet även gälla i ett efterföljande gemensamt budgivningsförfarande. Har rättig-
heten inte förbehållits gäller 39 och 39 a §§ även i det gemensamma budgivnings-
förfarandet.
Vid prövningen av om en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås enligt 40 § ska
bedömningen avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud
har lämnats.
En handpenning ska betalas efter varje vunnen budgivning, även om en fastighet ska
bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla, ska handpenningen återbetalas.
Paragrafen reglerar hur en rättighet kan skyddas i ett budgivnings-
förfarande med gemensamt intecknade fastigheter. Övervägandena finns i
avsnitt 5.2 och 9.1.
Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 55 a §. Samtidigt
ersätts uttrycken utrop och ropas ut med budgivningsförfarande respektive
bjudas ut. Ändringarna är av samma slag som motsvarande ändringar i
10 kap. 16 §.
Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.
55 a § En fordran som på grund av en gemensam inteckning är förenad med panträtt
i en såld fastighet ska betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarför-
teckningen ska få betalt avtalar om något annat.
Paragrafen, som är ny, reglerar hur en fordran ska betalas när den till följd
av gemensam inteckning har panträtt i den sålda fastigheten.
Övervägandena finns i avsnitt 9.1.
Paragrafen motsvarar hittillsvarande 55 § fjärde stycket.	137
	137

Prop. 2025/26:224

138

13 kap. Redovisning av inbetalda pengar Fördelning

4 § Kronofogdemyndigheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om myndigheten av något annat skäl anser att det behövs.

Ett sammanträde som inte har satts ut i samband med kungörandet av auktionen ska kungöras särskilt, om det behövs med hänsyn till okända sakägare eller av något annat skäl. Kungörelsen ska göras i god tid och på ett lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare ska kallas till sammanträdet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fördelningssammanträdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Första stycket ändras så att ett fördelningssammanträde enbart ska hållas när det behövs. Ändringen åstadkommer en ordning där Krono- fogdemyndigheten kan bedöma om det finns ett behov av ett sammanträde och därmed undvika sammanträdet när det är överflödigt. Bestämmelsen gäller vid försäljning av all slags egendom.

Ett fördelningssammanträde kan behövas i flera situationer och av olika skäl. Det kan behövas efter försäljning av lös egendom inför fördelning när det finns flera borgenärer som konkurrerar om att få sin fordran täckt. Det kan också finnas ett sådant behov när fast egendom har sålts under hand. Ett ytterligare fall då det kan behövas är när en försäljning av t.ex. en fastighet har avbrutits före en försäljning och det finns pengar att fördela.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller inte för sökanden i ett allmänt mål. För ett sådant mål gäller inte heller 4–6 §§, 7 § första–tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning ska ske med en enskild borgenär eller om det ska hållas ett fördelningssammanträde. I ett sådant mål gäller inte 7 § tredje stycket, om sökandens fordran berörs av tvisten.

Paragrafen reglerar vilka bestämmelser som ska tillämpas i allmänna mål. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringen i andra meningen är en följd av att det inte längre är obligatoriskt med fördelningssammanträden (se 4 §).

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

16 kap. Annan verkställighet Avhysning

6 § Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska föras bort, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Detsamma gäller egendom som av något annat skäl inte bör för- varas, om egendomens värde inte kan antas vara betydande.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja

den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen Prop. 2025/26:224 saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egendomen säljs, kastas

eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen, om han eller hon kan nås. Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i rekommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om beställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur avhysningsgods ska hanteras. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I ett nytt andra stycke finns bestämmelser som ger Kronofogdemyn- digheten rätt att i samband med en avhysning kasta eller förstöra egendom som uppenbart saknar värde. Regleringen omfattar även annat gods som inte bör förvaras, om godsets värde sammantaget inte kan antas vara betydande. Det kan exempelvis vara fråga om livsmedel med kort hållbarhet, egen- dom som är angripen av ohyra eller på annat sätt utgör en sanitär olägenhet eller egendom som är brandfarlig eller explosiv.

Innan en åtgärd vidtas enligt andra stycket ska parterna enligt tredje stycket underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Särskilda bestämmelser om kvarstad

13 § För verkställighet av ett beslut om kvarstad för en fordran tillämpas det som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 b §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för en fordran får inte läggas på lön eller en annan förmån som avses i

7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

Paragrafen behandlar vad som ska gälla vid verkställighet av ett beslut om kvarstad. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Första stycket ändras så att även de nya 4 kap. 35 a och 35 b §§ ska tillämpas vid verkställighet av ett beslut om kvarstad.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

18 kap. Överklagande

Överklagande av kronofogdemyndighetens beslut

5 § Följande beslut får inte överklagas:

1.ett beslut genom vilket en begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har avslagits,

2.ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3.ett beslut genom vilket en förrättningsperson har förklarats jävig,

4.ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket, och

5.ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de beslut enligt balken som inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

139

12.3	Förslaget till lag om ändring i	Prop. 2025/26:224
	skatteförfarandelagen (2011:1244)

69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring

Betalningssäkring

15 § I fråga om verkställigheten tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om

–exekutiv myndighet m.m. i 1 kap.,

–förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i 2 kap.,

–utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24 och 25 §§, 29 § andra stycket, 31 och 33–35 b §§,

–undantag från utmätning i 5 kap.,

–säkerställande av utmätning i 6 kap.,

–beskrivning och värdering av utmätt fastighet m.m. i 12 kap. 3–5 §§,

–förvaltning av utmätt fastighet i 12 kap. 6–10 §§,

–verkställighet av beslut om kvarstad för fordran i 16 kap. 14 § första och tredje styckena samt 15 §, och

–förrättningskostnader i 17 kap. 9 § första stycket.

Paragrafen behandlar verkställighet av beslut om betalningssäkring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen ändras så att även 4 kap. 35 a och 35 b §§ utsökningsbalken ska tillämpas vid verkställighet av beslut om betalningssäkring. För en ytterligare kommentar hänvisas till de paragraferna.

12.4Förslaget till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32)

2 kap. Gemensamma bestämmelser om brottsbekämpning och ordningshållning

Använda våld

4 § En kustbevakningstjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3.det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

4.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kropps- besiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid genomsökning på distans,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

141

Prop. 2025/26:224 I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

Paragrafen reglerar i vilka situationer som kustbevakningstjänstemän får använda våld i sin tjänsteutövning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I tredje stycket tas det in en upplysning om 6 kap. 12 a § utsöknings- balken, som reglerar kustbevakningstjänstemäns rätt att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheteten med utmätning på distans.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

12.5Förslaget till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

2 kap. Gemensamma bestämmelser i kontrollverksamhet och brottsbekämpning

Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd

Användning av våld

3 § En tulltjänsteman får, i den utsträckning andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i kontrollverksamheten eller den brottsbekämpande verksamheten, om

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

4.tjänstemannen ska verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kropps- besiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom, vid husrannsakan eller någon annan liknande åtgärd eller när en försändelse öppnas,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7.tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatte- förfarandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring. I 6 kap. 12 a § utsökningsbalken finns bestämmelser om rätten att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

142

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande i relevanta delar

(SOU 2016:81)

Ett modernare utsökningsförfarande

	En förutsättning för ett fritt och modernt samhälle är att människor interagerar
	med varandra och ingår avtal sinsemellan. Det allmänna i dess olika
	former ingår också olika avtal med de människor som vistas i samhället.
	Ibland ingås avtalen direkt mellan en myndighet och en privatperson;
	ibland uppstår ömsesidiga rättigheter och skyldigheter genom att människor
	väljer en viss bosättning eller tar i anspråk en viss tjänst. Företag i olika
	former erbjuder varor och tjänster. Om erbjudandena antas uppstår ett
	avtal mellan företaget och kunden, som i sin tur kan vara ett annat företag.
	Ibland kan människor eller företag ta sig en rätt som de inte har vilket i sin
	tur kan skapa ett berättigat krav för någon annan att återställa tidigare
	ordning.
	Alla de nu uppräknade situationerna – liksom en mängd situationer som
	inte beskrivits ovan – hanteras dagligdags av parterna själva. I de allra flesta
	fall är parterna överens om vad som gäller och utbyter prestationer i
	enlighet med detta. I andra fall ställer parterna anspråk på varandra, tolkar
	och omtolkar förutsättningarna och träffar ibland nya överenskommelser
	med ändrade villkor. Men i en del situationer krävs tvång för att en part
	ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan bero på att parten inte vill prestera
	men det kan också bero på att parten inte anser sig kunna prestera. I de situa-
	tionerna är det nödvändigt att samhället ställer tvångsmedel till förfogande.
	Men när och hur tvång får användas måste vara noggrant reglerat.
	Tvångsanvändningen måste vara effektiv för att vara trovärdig. Samtidigt
	måste effektiviteten balanseras mot krav på att tvånget utförs med respekt
	för den enskildes rättigheter för att tvångsanvändningen ska vara human
	och rättssäker. I Sverige är det Kronofogdemyndigheten ensam som får
	använda tvång för att ta i anspråk någons egendom eller lön för betalning
	av en fastställd skuld. Kronofogdemyndigheten har också ensam behörighet
	att verkställa en fastställd säkerhetsåtgärd, en skyldighet att flytta från ett
	visst utrymme eller en skyldighet att fullgöra eller underlåta något annat.
	Trots att det krävs tvång i en mycket liten andel av alla de situationer där
	någon ska fullgöra eller tåla något är det sammanlagda antalet ansökningar
	hos Kronofogdemyndigheten stort. Kronofogdemyndigheten hanterar varje
	år cirka 2,3 miljoner ansökningar om verkställighet som berör drygt
	500 000 gäldenärer. Av dessa är merparten, omkring 428 000 eller cirka
	85 procent, fysiska personer. Genom Kronofogdemyndighetens verksamhet
	betalades totalt cirka 10,2 miljarder kronor år 2015. Drygt hälften eller
	5,87 miljarder kronor gick till betalning av offentliga fordringar medan
	4,31 miljarder kronor var betalning för privaträttsliga fordringar.
	Kronofogdemyndighetens verksamhet regleras i Utsökningsbalken (UB).
	Utsökningsbalken (1981:774) trädde i kraft den 1 januari 1982 och ersatte
	då bl.a. 1877 års utsökningslag. UB var resultatet av ett långvarigt utred-
	ningsarbete och innebar en genomgripande modernisering av utsöknings-
144	rätten. Under de mer än 30 år som UB har varit i kraft har såväl Krono-
144

fogdemyndigheten som samhället i stort förändrats. Den informations- tekniska utvecklingen har lett till förändringar av Kronofogdemyndighetens arbetsmetoder vilket gör att det ställs ökade krav på ett teknikneutralt regelverk. Globaliseringen innebär en större rörlighet av både människor, företag och egendom vilket i sin tur lett till att det internationella utsök- ningsrättsliga samarbetet har utvecklats. Trots dessa förändringar har det inte genomförts någon samlad eller mer genomgripande översyn av UB. Sam- mantaget är UB numera föråldrad, svåröverskådlig och svår att tillämpa.

Utredningen har haft i uppdrag att överväga särskilt angivna frågor om exekutionstitlar, utredning av gäldenärers tillgångar, myndighetssamverkan, löneutmätning, beneficium och utmätning av bostäder, avhysning, Krono- fogdemyndighetens medverkan till frivilliga överenskommelser och pro- cessledning samt exekutiv försäljning och redovisning av influtna medel. Vidare har uppdraget inneburit att vi ska lämna andra förslag på åtgärder som kan leda till ett effektivare utsökningsförfarande. Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning, frågornas komplexitet och den utred- ningstid vi haft till vårt förfogande har vi behövt göra vissa avgränsningar av uppdraget. Under utredningsarbetet har vi kommit att överväga och lämna förslag i många olika frågor som kan leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande.

Utsökningsförfarandet ska vara effektivt i den bemärkelsen att den som vänder sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in en skuld inte ska behöva vänta längre än nödvändigt. Genom ett enklare och tydligare regelverk kan utsökningsförfarandet bli snabbare och mer verk- ningsfullt. Klara och tydliga regler kan också leda till färre överklaganden.

Det stora antalet mål hos Kronofogdemyndigheten ställer krav på att tillämpningen i det stora flertalet ärenden är enkel och förutbestämd. Det tvångsvisa genomförandet ska följa ett bestämt mönster så att händelse- förloppet är förutsebart för alla berörda. I de allra flesta fall ska utrymmet för olika tolkningar och avsteg från vad som gäller för merparten av målen vara begränsat. Samtidigt måste det finnas ventiler för de enstaka fall där ett tvångsvist genomförande enligt huvudregeln skulle få ett orimligt resultat. Det är också en självklarhet att det utsökningsrättsliga regelverket och utsökningsförfarandet måste anpassas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden enligt Europakonventionen och barnkonventio- nen. Vår vision är att utsökningsmål ska hanteras enligt ett regelverk som likt en mångfacetterad och välbalanserad våg möjliggör att motstående intressen kan vägas mot varandra. Utsökningsförfarandet ska kännetecknas av effektiva och förutsebara rutiner samtidigt som det ska finnas utrymme att identifiera de enstaka fall som måste särbehandlas om konsekvenserna inte ska bli orimliga.

Våra förslag kommer att medföra en rad positiva konsekvenser. Om Kronofogdemyndighetens verksamhet kan bedrivas mer effektivt blir handläggningstiderna kortare. Vi föreslår ett antal lagtekniska ändringar som underlättar förståelsen och tillämpningen av bestämmelserna. Utsök- ningsbalkens kapitel 1–3 och 16 upphävs och ersätts av nya kapitel. Regler- na om avhysning, som i många fall är den åtgärd som för den enskilde är mest ingripande, samlas i ett eget kapitel. Regelförenklingar leder till mer enhetliga bestämmelser. Flera utsökningsrättsliga frågor har tidigare fått sin lösning i rättspraxis. Kronofogdemyndigheten har genom olika ställnings- taganden uttalat sig i olika rättsfrågor. Genom kodifiering av en del av

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

145

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

denna rättstillämpning blir regelverket tydligare. Utsökningsförfarandet blir genom dessa förslag mer effektivt, transparent, rättssäkert och förutsägbart, vilket i sin tur sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för det allmänna. Vi föreslår också språkliga förändringar som underlättar förståelsen av regelverket och gör lagtexten köns- och teknik- neutral. Begreppet exekutionstitel byts ut mot utsökningstitel.

En rad föreslagna ändringar är positiva för gäldenärskollektivet. Genom förändrade normal- och förbehållsbelopp för den som står under löne- utmätning garanteras gäldenärerna och deras familjer en skälig levnads- nivå, vilket i sin tur kan öka incitamentet till öppet arbete.

Barn till personer som är parter i utsökningsmål kommer också att påverkas av några förslag. Ett exempel är den lagfästa principen om barn- ets bästa som kommer att tydliggöra att barnrättighetsperspektivet måste beaktas i hela utsökningsförfarandet. Barns rätt till umgänge med sina föräldrar kommer att tillgodoses i större utsträckning eftersom vi föreslår att det ska lagfästas att umgängeskostnader, inbegripet skäliga kostnader för resor och logi som föranleds av umgänget, ska beaktas i löneut- mätningsförfarandet.

En del av våra förslag förväntas leda till ett bättre indrivningsresultat med ökad kostnadstäckning av offentlig verksamhet och ett bättre utfall för hela borgenärskollektivet som följd. Andra förslag kan innebära minskade årliga intäkter till staten och andra borgenärer. Vissa förslag för- väntas leda till minskade samhällsekonomiska kostnader för ekonomiskt utanförskap vilket gynnar såväl det allmänna som det privata borgenärs- kollektivet. I konsekvensbeskrivningen redovisar vi såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av våra förslag. I denna sammanfattning har vi valt att lyfta fram några konsekvenser. Förslaget om hur normal- och för- behållsbelopp inom löneutmätningsförfarandet ska beräknas kommer att leda till minskad indrivning genom löneutmätning. Vi anser dock att det är en nödvändig förutsättning att enskilda tillförsäkras en skälig levnadsnivå för att löneutmätningsförfarandet ska vara hållbart och därmed effektivt över tid. Det är vår bedömning att det ökade indrivningsresultat och minskade samhällskostnader som vissa förslag kommer att leda till på sikt kommer att överstiga och kompensera de minskade intäkterna till staten som några av förslagen kan innebära. Vi bedömer att våra förslag är kost- nadsneutrala när det gäller de uppskattade ökade årsvisa kostnaderna i förhållande till de uppskattade minskade årsvisa kostnaderna.

I det följande redovisar vi ett urval av våra förslag. Denna sammanfattning finns översatt till engelska i band 3.

[…]

146

Kronofogdemyndighetens skyldighet att beakta barnets bästa lagfästs

Barnets bästa ska beaktas vid alla myndighetsbeslut eller andra åtgärder som gäller barn. Kronofogdemyndigheten har redan i dag en skyldighet att beakta barnkonventionens bestämmelser. Med en bestämmelse som ut- tryckligen anger att barnets bästa ska beaktas blir barnrättsperspektivet

ännu tydligare för både Kronofogdemyndigheten och de som berörs av	Prop. 2025/26:224
myndighetens beslut. Det innebär självklart att barns situation och behov	Bilaga 1
måste beaktas när Kronofogdemyndigheten kommer i direkt kontakt med
barn, t.ex. om myndigheten träffar barn i samband med förrättningar i bo-
städer eller vid avhysning. Men barnrättsperspektivet måste också beaktas
när Kronofogdemyndigheten avgör vilken egendom som ska utmätas, när
Kronofogdemyndigheten avgör om viss egendom ska undantas som
beneficium samt när Kronofogdemyndigheten beslutar om löneutmätning.

Proportionalitetsprincipen lagfästs

Proportionalitetsprincipen är en allmän rättsgrundsats som gäller utan särskilt lagstöd. Genom en kodifiering av proportionalitetsprincipen i utsökningsbalken får principen ett större genomslag under verkställighets- processen vilket innebär att Sverige också bättre lever upp till några av sina internationella åtaganden.

Både Europadomstolen och nationella domstolar har lämnat vägledning för innebörden och tillämpningen av proportionalitetsprincipen i flera avgöranden. En lagfäst proportionalitetsprincip i utsökningsbalken inne- bär att skälen för en åtgärd alltid ska ställas i relation till de olägenheter som åtgärden eller beslutet innebär för den enskilde. Vid Krono- fogdemyndighetens val av åtgärd ska det eller de alternativ väljas, som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet uppnår syftet genom minst ingripande åtgärder.

Europakonventionens skydd gäller oavsett om det finns en eller flera utmätningsbara tillgångar. Kronofogdemyndigheten måste således göra en proportionalitetsbedömning även om det bara finns en tillgång som är möjlig att utmäta.

Kronofogdemyndigheten ska kunna upphäva ett beslut om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt

Enligt nuvarande reglering ska en utmätning hävas om försäljning av den utmätta egendomen inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Utmätning kan hävas om försäljningen av den utmätta egen- domen inte kan väntas ge så mycket att sökanden kan få betalt med något beaktansvärt belopp. Denna bestämmelse tillåter dock inte att Kronofogde- myndigheten upphäver andra åtgärder och beslut, t.ex. försäljning av en fastighet på auktion.

Eftersom proportionalitetsprincipen ska beaktas under hela utsök- ningsförfarandet anser vi att det måste vara möjligt för Kronofogdemyn- digheten att upphäva samtliga beslut i utsökningsförfarandet, under förut- sättning att dessa inte har fått laga kraft. Det innebär i viss mån en minskad förutsebarhet för sökanden. För att ett beslut ska upphävas måste det därför krävas starka skäl. Vi föreslår därför att ett beslut bara ska kunna upphävas om det är uppenbart oproportionerligt. Möjligheten att upphäva ett beslut med stöd av proportionalitetsprincipen ska således bara tillämpas i rena undantagsfall när det skulle leda till orimliga resultat om beslutet blev bestående. Åtgärder som Kronofogdemyndigheten redan har vidtagit ska inte

återgå förrän upphävandebeslutet har fått laga kraft.

147

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

Hur förhåller sig proportionalitetsprincipen till befintliga regler?

Det finns redan i dag bestämmelser i det utsökningsrättsliga regelverket som behandlar balansen mellan sökandens, svarandens och tredje mans intressen. En lagfäst proportionalitetsprincip ersätter inte de regler om försvarlighetsbedömningar som finns i dag. Om en åtgärd inte är försvarlig ur ett rent ekonomiskt perspektiv ska den underlåtas redan av detta skäl och Kronofogdemyndigheten behöver då inte göra den betydligt mer kom- plexa bedömningen av om åtgärden är proportionerlig. Även den nuvaran- de bestämmelsen som föreskriver att skälig hänsyn ska tas till såväl sökandens intressen som svarandens situation när en avhysning verkställs finns kvar som ett komplement till den övergripande bestämmelsen om proportionalitetsprincipen.

Effektiv löneutmätning och skälig levnadsnivå

Utmätning av lön innebär att Kronofogdemyndigheten beslutar att gälde- närens arbetsgivare ska hålla inne och redovisa en del av gäldenärens lön till Kronofogdemyndigheten för att pengarna ska kunna användas till betalning av gäldenärens skulder. Det är inte bara lön som kan utmätas på detta sätt utan löneutmätning kan ske även i andra ersättningar som pen- sion, livränta, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och skattepliktiga kostnadsersättningar. Efter en genomgripande reform år 1996 kan löneutmätning pågå utan uppehåll under obegränsad tid. Löne- utmätning är mycket effektivt. Varje år betalas omkring 3,6 miljarder kronor genom löneutmätning vilket motsvarar omkring en tredjedel av det belopp som Kronofogdemyndigheten totalt sett driver in under ett år. Sammanlagt pågår det för närvarande löneutmätning hos omkring 100 000 gäldenärer. Det genomsnittliga löneutmätningsbeloppet är cirka 3 000 kronor per månad men variationerna är mycket stora. Vi har sett exempel på löneutmätningsbelopp mellan 200 kronor och mer än 20 000 kronor per månad. Vår utgångspunkt är att en effektiv löneutmätning förutsätter att den som står under löneutmätning får behålla så mycket av sin inkomst att det räcker till en skälig levnadsnivå. I annat fall är risken uppenbar att gälde- nären förlorar incitamentet till öppet arbete. Risken är också stor att gäldenären och dennes familj drabbas av ohälsa och andra problem. Löneutmätning bör inte heller leda till att gäldenären blir berättigad till försörjningsstöd. Även för borgenärskollektivet är det i längden gynn- sammare att löneutmätningen sker på sådana villkor att gäldenären kan behålla sin betalningsförmåga.

	Proportioneringsprincipen lagfästs
	Om den som har löneutmätning lever tillsammans med en make eller
	sambo bestäms förbehållsbeloppet med beaktande av partnerns ekonomiska
	förmåga att bidra till familjens försörjning. Denna s.k. proportionerings-
	princip är inte lagfäst utan framgår av Kronofogdemyndighetens allmänna
	råd. Principen bygger på äktenskapsbalkens bestämmelser om att makar
	efter var och ens förmåga ska bidra till det underhåll som behövs för att
	deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vi anser att
148	proportioneringsprincipen fortfarande ska gälla. Eftersom verkställig-
148

hetsreglerna ska vara effektiva, förutsebara och rättssäkra bör propor-	Prop. 2025/26:224
tioneringsprincipen lagfästas.	Bilaga 1
[…]

En effektivare hantering av avhysningsgods leder till minskade kostnader för magasinering

När Kronofogdemyndigheten verkställer en avhysning påträffas det ofta egendom som inte tas om hand av den som ska avhysas. Kronofogde- myndighetens hantering av avhysningsgods innebär många gånger prak- tiska svårigheter och kostar mycket pengar. De senaste två åren har den årliga kostnaden legat mellan 9 och 10 miljoner kronor. Staten har stått för merparten av kostnaden. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kun- na kasta egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör förvaras. Innan egendomen kastas ska parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem. Förslaget innebär att Kronofogdemyndigheten inte behöver magasinera lika mycket egendom som i dag vilket kommer att leda till lägre magasineringskostnader för staten.

Bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastigheter

Bostadsrätter kan under vissa förhållanden undantas från utmätning på grund av att svaranden har behov av egendomen, s.k. beneficieegendom. Det bakomliggande syftet är att svaranden och svarandens familj ska vara skyddade av bostadssociala skäl. Det finns emellertid inte något mot- svarande skydd för andra bostadsformer förutom hyreslägenheter som skyddas genom att de inte får överlåtas och därmed inte har något för- mögenhetsvärde som kan utmätas. Småhusfastigheter får utmätas så länge det är försvarligt med hänsyn till det ekonomiska utfallet och även i övrigt proportionerligt. Även i dagens samhälle finns det ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Men skyddsbehovet är det samma för den som äger en småhusfastighet eller något annat boende som för den som äger en bostadsrätt. Vi anser att detta skyddsbehov ska tillgodoses genom att Kronofogdemyndigheten i varje enskilt fall ska göra en försvarlighets- och proportionalitetsbedömning innan en bostad utmäts, inte som i dag genom att bostadsrätter särbehandlas genom beneficiebestämmelser. Vi föreslår därför att bostadsrätter ska kunna utmätas på samma sätt som småhusfastig- heter.

Ett modernare förfarande för tvångsvis försäljning av fast egendom

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom moderni-

seras och teknikanpassas så att fast egendom kan säljas på offentlig

149

Prop. 2025/26:224 Bilaga 1

auktion genom både muntligt, skriftligt och elektroniskt budgivningsför- farande. Den som deltar i en muntlig budgivning ska kunna vara närvarande genom videolänk. Olika budgivningssätt ska kunna kombineras i ett och samma auktionsförfarande. Bevaknings- och fördelningssammanträden ska inte längre vara obligatoriska utan Kronofogdemyndigheten ska i varje enskilt fall ta ställning till om sammanträde behövs. Vårt förslag innebär att försäljningsprocessen kan behovsanpassas vilket leder till ökad effektivitet och minskade kostnader för såväl Kronofogdemyndigheten som parterna.

Samma regler ska gälla vid tvångsvis försäljning av fast egendom och bostadsrätter

Vi föreslår att reglerna om tvångsvis försäljning av bostadsrätter harmoni- seras med reglerna om tvångsvis försäljning av fast egendom. De tids- frister och möjligheter att bevilja anstånd som gäller vid försäljning av fast egendom ska även gälla vid försäljning av bostadsrätter. Kronofogde- myndighetens avgifter för försäljning ska också harmoniseras. Förslagen innebär enhetliga och mer lättillämpade regler för tvångsvis försäljning av bostäder. I dag gäller särskilda mini- och maxigränser för Kronofogdens avgifter vid försäljning av fast egendom medan försäljningsavgiften för bostadsrätter, liksom för annan lös egendom, är fyra procent av köpe- skillingen. Säljs en bostadsrätt för 5 000 000 kronor uppgår alltså försälj- ningsavgifterna till 200 000 kronor medan motsvarande avgift för att sälja en småhusfastighet för en lika hög köpeskilling var 66 750 kronor år 2015.

Vi föreslår att reglerna om avgifter vid försäljning av fast egendom ska gälla även vid försäljning av bostadsrätter. Detta kommer att innebära lägre försäljningsavgifter för bostadsrätter vilket gör att det blir ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningen för borgenärer och gäldenärer. För- slaget beräknas leda till minskade avgiftsintäkter för staten med omkring 1,7 miljoner kronor årligen. Om bostadsrätter inte längre ska undantas från utmätning som beneficium kan å andra sidan fler bostadsrätter komma att utmätas.

Kronofogdemyndigheten ska kunna uppdra åt fastighetsmäklare att sälja bostadsrätter

Vi föreslår att tvångsvis försäljning av bostadsrätter, precis som tvångsvis försäljning av fast egendom, ska kunna ske genom att Kronofogdemyndig- heten uppdrar åt en fastighetsmäklare att sälja bostadsrätten under hand. Eftersom en fastighetsmäklare ofta kan ha bättre förutsättningar än Kronofogdemyndigheten att nå potentiella köpare kan försäljnings- förfarandet bli effektivare vilket gagnar både sökanden och svaranden i utsökningsförfarandet. Förslaget beräknas också leda till minskade kostna- der för Kronofogdemyndigheten med omkring 1,2 miljoner kronor årligen.

150

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag i relevanta delar (SOU 2016:81)

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1–3 kap., 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 §, 12 kap. 69 §, 13 kap. 20 a § och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före, 4 kap. 36 §, 8 kap. 19 §, 10 kap. 24 § och 12 kap. 69 § ska utgå,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Allmänna bestämmelser om för- säljning m.m.”,

dels att rubriken till 13 kap. ska lyda ”Redovisning av pengar”, dels att rubriken till 14 kap. ska lyda ”Verkan av försäljning m.m.”,

dels att 4 kap. 1, 1 a, 3–5, 9–9b, 10–15, 16–25, 27–29 och 33 §§, 5 kap. 1, 2, 4–8, 12, 14 och 15 §§, 6 kap. 8 §, 7 kap. 1, 5–7, 10, 11, 17, 19 och 22–24 §§, 8 kap. 1–4, 8–13, 15, 17 och 18 §§, 9 kap. 2, 6, 8, 10, 11, 15 och

16§§, 10 kap. 3–7, 10, 11, 13, 14, 16 och 18–23 §§, 11 kap. 1 och 3–5 §§,

12kap. 4, 6, 11–13, 16–20, 24–26, 29, 30, 33–46, 48, 49, 51–56, 62–64 och 66–68 §§, 13 kap. 1, 2, 4, 6–14, 15–20 och 21 §§, 14 kap. 1–5 §§,

17kap. 2–5, 7, 8, 10–13 §§, 18 kap. 1, 2, 5–7, 12–16 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 13 kap. 10 och 21 §§ samt 17 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya kapitel, 1–3, 15 och 16,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 15 a–15 c §§ och 7 kap. 5 a § samt närmast före 17 kap. 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna balk reglerar utsökning. Utsökning är utmätning, avhysning, hand- räckning samt verkställighet av kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Utsök- ning utförs av Kronofogdemyndigheten.

Om det i annan lag har meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

	2 §
	Balken innehåller följande avdelningar och kapitel.
	Första avdelningen – Övergripande bestämmelser om utsökning
	Kap. 1 – Inledande bestämmelser
	Kap. 2 – Bestämmelser om utsökningstitlar
	Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet
	Kap. 3 – Inledande bestämmelser
	Kap. 4	– Utmätning
	Kap. 5	– Undantag från utmätning
152	Kap. 6	– Säkerställande av utmätning

Kap. 7 – Utmätning av lön m.m.		Prop. 2025/26:224
Kap. 8 – Allmänna bestämmelser om försäljning m.m.		Bilaga 2
Kap. 9 – Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt
fordran m.m.
Kap. 10 – Försäljning av registrerat skepp
Kap. 11 – Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.
Kap. 12 – Försäljning av fast egendom
Kap. 13 – Redovisning av pengar
Kap. 14 – Verkan av försäljning m.m.
Kap. 15	– Avhysning
Kap. 16	– Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder
Tredje avdelningen – Bestämmelser om kostnader och överklagande
Kap. 17	– Kostnader
Kap. 18	– Överklagande

3 §

Utsökning ska genomföras snabbt och effektivt och syfta till att tillgodose sökandens rätt med beaktande av svarandens rättigheter enligt vad som föreskrivs i denna balk.

4 §

När barn påverkas av ett beslut eller annan åtgärd enligt denna balk ska barnets bästa särskilt beaktas.

5 §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som berörs av åtgärden.

Kronofogdemyndigheten får upphäva ett beslut som inte har fått laga kraft om det är uppenbart att beslutet inte är proportionerligt. Kronofogde- myndigheten ska höra sökanden innan beslutet upphävs om inte särskilda skäl föranleder annat. Vidtagna åtgärder ska inte återgå förrän beslutet om upphävande har fått laga kraft.

När ett beslut enligt andra stycket har fått laga kraft ska Kronofogde- myndigheten upphäva andra beslut som till följd av beslutet enligt andra stycket inte längre kan verkställas. Detsamma gäller om Kronofogde- myndigheten med stöd av första stycket fattat ett beslut att inte vidta ytterligare åtgärder och det beslutet fått laga kraft.

6 §

Definitioner

1.Utsökningsmål: Mål som handläggs enligt denna balk.

2.Verkställighet: Tvångsvist genomförande av det som framgår av en utsökningstitel.

3.Utmätning: Verkställighet genom ianspråktagande av den betalnings- skyldiges egendom eller fordran (sakutmätning) eller lön eller annan för- mån som avses i 7 kap. 1 § (löneutmätning).

153

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

4.Avhysning: Verkställighet av en skyldighet för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.

5.Handräckning: Verkställighet av en skyldighet att fullgöra eller under- låta något som avser annat än betalningsskyldighet, avhysning, kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

6.Tvångsvis försäljning: Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt egendom som sker genom offentlig auktion eller genom försäljning efter infordran av bud.

7.Offentlig auktion: Försäljning av egendom där intressenter i öppen konkurrens genom bud anger det pris de är beredda att betala för den utbjudna egendomen.

8.Sökande: Den som begär utsökning.

9.Svarande: Sökandens motpart i utsökningsmålet.

10.Tredje man: Annan person än sökanden eller svaranden.

11.Sekundogäldenär: Tredje man hos vilken en svarande har en fordran.

12.Sakägare: Sökanden, svaranden och tredje man som innehar en fordran eller rättighet som berörs av utsökning.

Bestämmelser om utsökningstitlar och under vilka förutsättningar de får verkställas finns i andra kapitlet.

7 §

Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv för domare gäller även för kronofogde eller annan anställd vid Kronofogdemyndigheten (hand- läggare).

Jäv får inte grundas på åtgärd som har vidtagits i tjänsten eller på gärning som har förövats mot handläggaren i eller för tjänsten.

8 §

Handläggaren ska meddela omständigheter som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne.

Om fråga om jäv uppkommit mot en handläggare och någon annan inte trätt i dennes ställe, ska Kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävs- frågan. Handläggaren får själv pröva jävsfrågan endast om annan handläggare inte kan träda i hans eller hennes ställe utan olägligt uppskov.

Även om handläggaren är jävig får denne vidta åtgärd som inte kan skjutas upp utan olägenhet.

2 kap. Bestämmelser om utsökningstitlar

1 §

Utsökning får ske på grund av en utsökningstitel. Utmätning, avhysning eller handräckning får endast ske på grund av en utsökningstitel som innefattar en skyldighet för svaranden att fullgöra en betalningsskyldighet eller annan förpliktelse eller att underlåta något.

Utsökningstitel är

1)domstols dom, utslag eller beslut,

2)medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,

154

3) Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalnings-	Prop. 2025/26:224
föreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande	Bilaga 2
som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten,

4)förvaltningsmyndighets beslut som inte anges i 3,

5)strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller avgifts- och sanktionsföreläggande som har godkänts,

6)skriftligt avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken, och

7)skiljedom.

Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndig- hetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

2 §

En utsökningstitel får verkställas under de förutsättningar som anges i 3–19 §§.

Utländsk utsökningstitel får verkställas enligt denna balk om det är särskilt föreskrivet.

Domstols dom 3 §

Domstols dom får verkställas när den har fått laga kraft.

4 §

En dom om betalningsskyldighet som inte innebär att någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet får verkställas även om den inte har fått laga kraft om inte annat beslutas med anledning av ansökan om åter- vinning.

Om domen inte har fått laga kraft kan svaranden hindra verkställighet genom att säkerställa betalningsskyldigheten genom att

1.nedsätta pengar till ett belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader, eller

2.som pant ställa ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller

3.när domen har meddelats av underrätt ställa annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

Fullgör svaranden vad som nu nämnts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, ska åtgärden återgå om det är möjligt.

Bestämmelser om försäljning av egendom finns i 8 kap. 4 § och bestämmelser om när utbetalning av pengar får ske i 13 kap. 14 §.

155

11 §

Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Förvaltningsmyndighets beslut 12 §

Förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när beslutet har fått laga kraft. Om det framgår av särskild föreskrift i lag eller förordning får beslutet verkställas innan det har fått laga kraft.

Om inte annat är särskilt föreskrivet beträffande verkställigheten tillämpas vad som gäller om dom.

Godkända strafförelägganden, förelägganden av ordningsbot och avgifts- och sanktionsförelägganden

13 §

Godkänt strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgifts- och sanktionsföreläggande får verkställas på samma sätt som en dom som har fått laga kraft.

Avtal om underhållsbidrag 14 §

Skriftligt, av två personer bevittnat, avtal om underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken som ska utges till svarandens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte bor tillsammans.

Verkställighet får ske på samma sätt som en dom som har fått laga kraft. Om talan om avtalet har väckts vid domstol kan domstolen besluta att

verkställighet inte får ske tills vidare.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Skiljedom 15 §

Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

1.skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

1.tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och

2.domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker.

157

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överens- kommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot domen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som före- skrivs där.

16 §

Om det finns anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, ska Kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden.

17 §

Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

18 §

Om det inte finns hinder mot verkställighet av skiljedomen på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 §§, verkställs den som en dom som har fått laga kraft, om inte annat beslutas av den domstol där talan mot skiljedomen förs.

Om sökanden har förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för under- rättsdomar som inte har fått laga kraft. När talan om skiljedomens giltighet har väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak ska vid tillämpning av 21 § anses som om

	skiljedomen hade upphävts.
	Utsökningstitel i mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om
	indrivning av statliga fordringar m.m.
	19 §
	En utsökningstitel i ett mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om
	indrivning av statliga fordringar m.m. verkställs som en dom som har fått
	laga kraft.
	Invändningar mot verkställighet
	20 §
	Om svaranden visar att han eller hon har fullgjort betalningsskyldighet
	eller annan förpliktelse som ansökan om verkställighet avser, får verk-
	ställighet inte ske. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar
	fordran, som har fastställts genom utsökningstitel vilken får verkställas
	eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i
	övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.
	Om svaranden gör gällande att annat förhållande som rör parternas
	mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan
158	lämnas utan avseende, får verkställighet inte heller ske.
158

Under tiden som en invändning mot verkställighet prövas får Krono-	Prop. 2025/26:224
fogdemyndigheten avvakta med verkställighetsåtgärder.	Bilaga 2
Om det föreligger fall som avses i första eller andra stycket och åtgärd
för verkställighet redan har vidtagits i målet, ska åtgärden återgå, om det
är möjligt.
Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som
avses i första eller andra stycket hindrar inte att saken prövas i rättegång.
Åtgärder när en utsökningstitel upphävs
21 §
Om en utsökningstitel upphävs ska sökt verkställighet omedelbart ställas
in. Åtgärd för verkställighet som redan har vidtagits ska genast återgå om det
är möjligt och annat inte har beslutats. I mål om utmätning ska dock
vidtagen åtgärd inte återgå utan särskilt beslut förrän det avgörande
varigenom utsökningstiteln har upphävts har fått laga kraft. I mål som ska
handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar
m.m. ska utmätningen genast återgå.
I mål om utmätning ska Kronofogdemyndigheten på begäran utmäta vad
sökanden ska betala tillbaka. Om sökanden har ställt säkerhet får denna tas
i anspråk för återbetalning. I annat mål ska myndigheten på begäran
återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte
möter.
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit
genom verkställigheten. Detta gäller dock inte i mål som ska handläggas
enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Andra avdelningen – Bestämmelser om förfarandet
3 kap. Inledande bestämmelser
Ansökan m.m.
1 §
Ansökan om utsökning görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före-
skrifter om hur ansökan görs.
I mål som ska handläggas enligt lagen (1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m. anses ansökan gjord när den registrerats hos Krono-
fogdemyndigheten.
Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs
självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden har angett att
verkställighet inte ska ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när
utslaget meddelades.
2 §
Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar.
Den utsökningstitel som ligger till grund för verkställighet ska ges in om
inte Kronofogdemyndigheten anser att det inte behövs.
Om anspråket grundas på löpande skuldebrev eller annan handling, vars
uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller kräva fullgörande
av annan förpliktelse, ska handlingen ges in i original.	159

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

3 §

Ett barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren har begått brottet eller om det annars finns särskilda skäl.

4 §

Kronofogdemyndigheten ska se till att utsökningsmålet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet. Genom frågor och påpekanden ska Kronofogdemyndigheten försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

Om en ansökan om verkställighet är bristfällig ska sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Av föreläggandet ska det framgå att ansökan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.

En ansökan om verkställighet ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.

5 §

Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs i denna paragraf.

Ombud ska styrka sin behörighet genom fullmakt om Kronofogde- myndigheten anser att det behövs.

Om ombud eller biträde visar på oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig, får Kronofogdemyndigheten avvisa honom eller henne som

	ombud eller biträde i målet.
	6 §
	I fråga om handling som kommer in till Kronofogdemyndigheten tillämpas
	33 kap. 3 § rättegångsbalken.
	Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som ska ske innan
	utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses
	dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli
	känt för Kronofogdemyndigheten före nämnda tidpunkt.
	7 §
	Kronofogdemyndigheten får anlita tolk när det behövs. Tolk som inte
	fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.
	I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som inte är
	skriven på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.
	8 §
	Om en part eller tredje man inte fullgör något som åligger honom eller
	henne i ett utsökningsmål och det finns anledning att anta att han eller hon
	har laga förfall, ska underlåtenheten inte leda till påföljd eller annars
	läggas honom eller henne till last i målet. Auktion eller bevaknings-
160	sammanträde ska dock ställas in endast om det finns synnerliga skäl.
160

Om någon har förelagts att väcka talan inom viss tid och före utgången	Prop. 2025/26:224
av den tiden visar att han eller hon har laga förfall, ska Kronofogde-	Bilaga 2
myndigheten sätta ut ny tid.
I fråga om vad som ska räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 §
rättegångsbalken.
9 §
Om det framgår av ansökan eller annan tillgänglig utredning att förut-
sättningarna för verkställighet inte är uppfyllda, ska ansökan avslås. Det-
samma gäller om annan av sökanden eller svaranden begärd åtgärd inte
ska bifallas.
Frivillig överenskommelse
10 §
Kronofogdemyndigheten kan medverka till att parterna träffar en frivillig
överenskommelse om det är lämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet
och övriga omständigheter.
Kronofogdemyndigheten kan hålla sammanträde i syfte att uppnå en
överenskommelse enligt första stycket. Sammanträdet ska hållas på tid och
plats som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten
kan besluta att en part får delta i sammanträdet genom ljudöverföring eller
ljud- och bildöverföring.
Vardera parten svarar för sin kostnad under förfarandet för att träffa en
frivillig överenskommelse.
Om det är lämpligt får Kronofogdemyndigheten hålla sina samman-
träden i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad. Om det uppkom-
mer särskilda kostnader ska de ersättas av Kronofogdemyndigheten.
Om det behövs för att Kronofogdemyndigheten ska kunna verka för att
parterna träffar en överenskommelse får Kronofogdemyndigheten medge
anstånd med försäljning enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 11 § och
anstånd med avhysning enligt vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §.
Förhör
11 §
Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs.
Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst
tretusen kronor.
Till sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får
föreläggas att inställa sig vid påföljd av att ansökan annars förfaller. Bör
sökanden inställa sig personligen, får vite av högst tretusen kronor före-
läggas honom eller henne.
12 §
Vid behov får förhör hållas med tredje man som är sakägare eller som
enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas
att inställa sig personligen vid vite av högst tretusen kronor.
	161

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

13 §

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 11 eller 12 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit får det inte dömas ut.

Om svaranden eller tredje man uteblir från förhör och har vite förelagts honom eller henne, får han eller hon hämtas.

14 §

Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersätt- ning av allmänna medel för inställelsen.

15 §

Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antas medföra att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan Kronofogdemyndigheten besluta att uppgiften inte obehörigen får röjas.

Tvångsmedel 16 §

När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 15 kap. 8 § eller 16 kap. 2 eller 4 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svar- anden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till det belopp som behövs.

Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det inte dömas ut.

Om föreläggande vid vite inte iakttas, kan Kronofogdemyndigheten utan hinder av att det förra inte har fått laga kraft utfärda ett nytt vitesföre- läggande.

17 §

Om svaranden eller tredje man inte följer föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 4 § jämförd med nämnda lagrum, får han eller hon häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

När framställning om häktning har gjorts, ska förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen ska Kronofogdemyndigheten och, om hinder inte möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om det finns skäl för det. Har vederbörande kallats till förhandlingen eller kan det antas att han eller hon har avvikit eller annars håller sig undan, utgör utevaron inte hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet tillämpas vad som gäller i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål.

162

Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att	Prop. 2025/26:224
pröva om den som är intagen i häkte fortfarande ska vara häktad. Före-	Bilaga 2
ligger inte längre skäl för häktning, ska rätten omedelbart besluta att den
häktade ska friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i
målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt
denna paragraf tillämpas vad som gäller enligt rättegångsbalken om häkt-
ning av misstänkt.
18 §
Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det
behövs för att verkställighet ska kunna ske.
Om handläggaren behöver ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får
handläggaren låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt.
Handläggaren får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens
frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till
innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan
antas att denne håller sig undan eller om det annars föreligger särskilda
skäl.
Handläggaren får i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat
med hänsyn till omständigheterna för att genomföra förrättning. Våld mot
person får dock bara brukas om handläggaren möter motstånd och i den
mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.
Beslut
19 §
Beslut ska ange de skäl på vilka det grundas i den utsträckning det behövs.
Beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om vad den som vill
föra talan mot beslutet ska iaktta. Sådan upplysning får dock utelämnas
när den är uppenbart obehövlig.
20 §
Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsök-
as innan det beslut, genom vilket Kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet,
har fått laga kraft.
Verkställigheten fortsätter även om Kronofogdemyndighetens beslut
överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller beslutas av
en domstol.
21 §
Ett beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av Kronofogdemyndigheten. Om
det inte är obehövligt, ska part och annan sakägare ges tillfälle att yttra sig
innan rättelse sker.

163

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

22 §

Det som i denna balk sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av Kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

Prövning av tvist 23 §

I tvist som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av Kronofogdemyndig- heten anses talan väckt när sökanden anmälde sitt anspråk.

Om talan inte uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, ska Kronofogdemyndigheten uppmana sökanden att avhjälpa bristen.

24 §

Kronofogdemyndigheten ska sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 11 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 12 § andra meningen, 13 § första stycket och 15 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör inte hinder för prövning av tvisten.

Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock inte tillämpas.

Tvisten avgörs i samband med fördelning av de pengar som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

25 §

Om ett föreläggande att väcka talan vid domstol har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket, ska tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Krono- fogdemyndighetens beslut, om inte annat följer av andra stycket.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rätte- gångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

Om ett föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller

9kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmän- het är föreskrivet om det. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket ska tvisten prövas av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken när fråga är om pantbrev i fastighet och annars av den tingsrätt som enligt

18kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Om ett föreläggande har meddelats enligt 2 kap. 16 § gäller 43 § första

stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande om domstols behörighet.

I föreläggande ska anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas.

164

Ställande av säkerhet m.m.	Prop. 2025/26:224
26 §	Bilaga 2
Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller
företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den
ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Om säker-
heten inte är godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den
prövas av Kronofogdemyndigheten.
Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får
utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten
ska avse godtas.
Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten.
27 §
När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 2 kap.
21 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den
ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om
säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den
egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när
företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än svarandens.
28 §
Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säker-
het.
Staten får inte föreläggas vite.
Fordran som inte är förfallen samt ränta
29 §
En fordran som inte är förfallen till betalning och inte löper med ränta före
förfallodagen ska beräknas till det belopp som efter fem procents årlig
ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre
än fem procent.
30 §
När pengar som sökanden eller annan sakägare har fått utbetalt ska betalas
tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag pengarna
utbetalades till och med den dag återbetalning ska ske och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter.
Ränta utgår dock inte i den mån det beror på den som är berättigad till
pengarna att de inte har betalats tillbaka.
Första stycket gäller inte mål som handläggs enligt lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. om utsökningstiteln upphävs.

165

4 kap. Utmätning
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			1 §
Utmätning får äga rum när verk-				Utmätning får ske när verk-
ställighet som avser betalnings-				ställighet som avser betalnings-
skyldighet	är medgiven		enligt	skyldighet	är medgiven		enligt
3 kap. Utmätning får också ske när				2 kap. Utmätning får också ske när
Kronofogdemyndigheten			enligt	Kronofogdemyndigheten			enligt
särskild bestämmelse i denna balk				särskild bestämmelse i denna balk
får utsöka fordran eller kostnad.				får utsöka fordran eller kostnad.
			1 a §1
Utmätning på grund av att gäld-				Utmätning på grund av att svar-
enären enligt lag på särskilda tider				anden enligt lag på särskilda tider
skall betala	underhållsbidrag till			ska betala	underhållsbidrag			till
make, förutvarande make, eget				make, förutvarande make,				eget
barn eller annans barn skall avse				barn eller annans barn ska avse
samtliga bidrag som är förfallna				samtliga bidrag som är förfallna
vid verkställighetstillfället.			Sök-	vid verkställighetstillfället.			Sök-
anden kan dock begära att verk-				anden kan dock begära att verk-
ställigheten	skall	begränsas till		ställigheten	ska	begränsas		till
vissa bidragsbelopp.				vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för pre-				Utmätning får inte ske för pre-
skriberade underhållsbidrag enligt				skriberade underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken		och föräldra-		äktenskapsbalken		och föräldra-
balken.				balken.
			3 §2
Utmätning skall ske endast om det				Utmätning ska ske endast om det
belopp som kan beräknas flyta in,				belopp som kan beräknas flyta in,
efter avdrag för kostnader som				efter avdrag för kostnader som
uppkommer efter utmätningen, ger				uppkommer efter utmätningen, ger
ett överskott som gör åtgärden				ett överskott som gör åtgärden
försvarlig.				försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör				Av utmätningsbar egendom bör
i första hand tagas i anspråk sådan				i första hand tas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till				tillgång som kan användas till
fordringens betalning med minsta				fordringens betalning med minsta
kostnad, förlust		eller	annan	kostnad, förlust eller annan oläge-
olägenhet för gäldenären, om ej				nhet för svaranden, om inte annat
annat följer av 4–6 §§.				följer av 4–6 §§.
			4 §
Sökande, vars fordran är förenad				Om särskild förmånsrätt gäller i
med särskild förmånsrätt, har rätt				viss egendom ska den egendomen
att i första hand få utmätning av				utmätas för den förmånsberättigade
egendom vari förmånsrätten gäl-				fordran om det kan ske.

1SFS senaste lydelse 1995:298.

2SFS senaste lydelse 1993:1650.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

167

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

168

ler. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att be- talning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.

		5 §
Registrerat skepp, registrerat luft-			Registrerat		skepp,		registrerat
fartyg,	intecknade reservdelar till		luftfartyg,		intecknade		reservdelar
luftfartyg eller fast egendom får			till luftfartyg, fast egendom eller
endast om sökanden begär det			bostadsrätt eller annan jämförbar
utmätas för fordran som ej är			andel	som	medför nyttjanderätt
förenad med särskild förmånsrätt i			till bostad får endast om sökanden
egendomen.			begär det utmätas för fordran som
			inte är förenad med särskild
			förmånsrätt i egendomen.
		9 a §3
Om gäldenären enligt utred-			Om svaranden enligt utredningen
ningen saknar tillgångar till full			saknar tillgångar till full betalning
betalning av utmätningsfordringen,			av utmätningsfordringen,						ska
skall	Kronofogdemyndigheten		Kronofogdemyndigheten					snarast
snarast	underrätta sökanden och		underrätta		sökanden				och
gäldenären om detta. Sökanden			svaranden om detta. Sökanden ska
skall också underrättas om vilka			också	underrättas			om		vilka
utredningsåtgärder som		myndig-	utredningsåtgärder			som		myndig-
heten avser att vidta senare under			heten avser att vidta senare under
målets handläggning.			målets handläggning.
		9 b §4
Om gäldenären under handlägg-			Om svaranden under handlägg-
ningstiden försätts i konkurs, skall			ningstiden försätts i konkurs, ska
målets	handläggning	avbrytas.	målets	handläggning				avbrytas.
Gäller målet en fordran med panträtt			Gäller målet en fordran med panträtt
i viss egendom, följer det av 3 kap.			i viss egendom, följer det av 3 kap.
7 § konkurslagen (1987:672) att det			7 § konkurslagen (1987:672) att det
skall handläggas vidare i den del			ska handläggas vidare i den del som
som avser utmätning i egendomen.			avser	utmätning		i	egendomen.
Pågår löneutmätning gäller 7 kap.			Pågår	löneutmätning gäller					7 kap.
19 §.			19 §.
Egendom som har utmätts före			Egendom som har utmätts före
konkursen får säljas och influtna			konkursen får säljas och pengar
medel redovisas i den utsträckning			redovisas i den utsträckning som
som följer av 3 kap. 8 §		konkurs-	följer av 3 kap. 8 § konkurslagen.

3SFS senaste lydelse 2007:277.

4SFS senaste lydelse 2007:277.

lagen. Detsamma gäller för åtgärder				Detsamma gäller för åtgärder mot
mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.				arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §.
			10 §5
Utmätning skall ske så snart som				Utmätning ska ske så snart som
möjligt efter det att de handlingar				möjligt efter det att de handlingar
som behövs har kommit in till				som behövs har kommit in till
Kronofogdemyndigheten.				Kronofogdemyndigheten.
Om sökanden medger uppskov				Om sökanden medger uppskov
med utmätningen och uppskovet				med utmätningen och uppskovet
varar över två månader, förfaller				varar över två månader, förfaller
ansökan.	Detsamma	gäller	om	ansökan.		Detsamma		gäller		om
sökanden medger uppskov fler än				sökanden medger uppskov fler än
två gånger under ett år.				två gånger under ett år. För mål
				som ska handläggas enligt lagen
				(1993:891) om indrivning av stat-
				liga	fordringar		m.m.		gäller
				i stället bestämmelserna					om	upp-
				skov i den lagens 7–9 §§.
			11 §6
Har två eller flera sökt utmätning				Har två eller flera sökt utmätning
mot samma gäldenär, skall				mot samma svarande, ska
utmätning	för fordringarna		ske	utmätning		för fordringarna				ske
samtidigt, om ej utmätning för				samtidigt, om inte utmätning för
någon av fordringarna därigenom				någon av fordringarna därigenom
fördröjs oskäligt.				fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i		7 kap. 17 §		Bestämmelserna			i 7 kap. 17 §
första stycket om jämkning av				första stycket om jämkning av
underhållsbidrag vid utmätning av				underhållsbidrag vid utmätning av
lön tillämpas även vid annan				lön tillämpas även vid annan
utmätning.				utmätning.
				Bestämmelserna			i	första		och
				andra stycket ska inte tillämpas i
				mål som ska handläggas enligt
				lagen	(1993:891)		om indrivning
				av statliga fordringar m.m. om
				Kronofogdemyndigheten					har	av-
				brutit	indrivningen			enligt		18 §
				första stycket andra meningen i
				den lagen.

12 §

Innan utmätning sker skall Innan utmätning sker ska underrättelse om målet sändas till underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller svaranden med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. lämnas på annat lämpligt sätt.

5SFS senaste lydelse 2007:277.

6SFS senaste lydelse 1995:298.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

169

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken eljest bråd- skande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig.

Underrättelsen ska ske så tidigt att svaranden kan beräknas få till- räcklig tid att bevaka sin rätt.

Föreligger risk att svaranden skaffar undan eller förstör egen- dom eller är saken brådskande, behöver svaranden inte under- rättas. Underrättelse behövs inte heller, om svaranden saknar känd hemvist och det inte har kunnat klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.

170

13 §

Utmätning får ske utan hinder av	Utmätning får ske utan hinder av
att gäldenären ej är närvarande,	att svaranden inte är närvarande,
om det ej behövs att han får	om det inte behövs att han eller
tillfälle att yttra sig vid förrätt-	hon får tillfälle att yttra sig vid för-
ningen.	rättningen.
	15 a §
	Det som anges i 14 och 15 §§
	gäller också upplysningar om svar-
	andens tillgångar samt fordringar
	och ekonomiska mellanhavanden i
	utlandet.
	15 b §
	Kronofogdemyndigheten får vidta
	de utrednings- och spaningsåtgärd-
	er som är befogade för att utreda
	svarandens tillgångar.
	Som ett led i att utreda tillgångar
	får Kronofogdemyndigheten
	1. göra kontroller i offentliga
	register, och
	2. samverka och utbyta infor-
	mation med andra myndigheter i
	syfte att utmätningsbara tillgångar
	ska kunna utmätas innan dessa
	lämnas ut eller utbetalas.
	15 c §
	De myndigheter som regeringen
	bestämmer ska samverka och ut-
	byta information med Kronofogde-
	myndigheten i syfte att identifiera
	och utmäta utmätningsbara till-
	gångar som myndigheten har i sin
	besittning innan dessa lämnas ut
	eller utbetalas.

16 §

Bestämmelser

förhör

med

Bestämmelser

förhör

med

gäldenären eller tredje man och

svaranden eller tredje man och om

om tvångsmedel i samband med

tvångsmedel i samband med att

att upplysningar begärs av gälde-

upplysningar begärs av svaranden

nären

eller tredje

man finns i

eller tredje man finns i

3 kap.

2 kap. 10–16 §§.

11–17 §§.

17 §

Lös egendom får utmätas, om det

framgår att

egendomen

tillhör

framgår att

egendomen

tillhör

gäldenären eller om han enligt 18

svaranden eller om han eller hon

eller 19 § skall anses vara ägare.

enligt 18 eller 19 § ska anses vara

ägare.

18 §

Gäldenären anses vara ägare till

Svaranden anses vara ägare till lös

lös egendom som han har i sin

egendom som han eller hon har i

besittning, om det ej framgår att

sin besittning, om det inte framgår

egendomen tillhör annan.

att egendomen tillhör annan.

I fråga om registrerat skepp eller

registrerat

luftfartyg gäller

dock

registrerat

luftfartyg gäller

dock

att egendomen anses tillhöra gäld-

att egendomen

anses

tillhöra

enären, om denne är inskriven

svaranden, om denne är inskriven

som ägare och det ej framgår att

som ägare och det inte framgår att

egendomen tillhör annan.

19 §

Om gäldenären är gift och var-

Om svaranden är gift och var-

aktigt sammanbor med sin make

och de har lös egendom i sin

gemensamma

besittning,

anses

gemensamma

besittning,

anses

gäldenären som ägare till egen-

svaranden som ägare till egen-

domen, om det ej görs sannolikt att

domen, om det inte görs sannolikt

de är samägare till egendomen

att de är samägare till egendomen

enligt

lagen

(1904:48 s. 1) om

enligt

lagen

(1904:48

s. 1) om

samäganderätt och det ej heller

samäganderätt och det inte heller

framgår att egendomen tillhör den

andre eller någon annan. Det-

samma gäller, när gäldenären var-

samma gäller, när svaranden var-

aktigt

sammanbor

med

annan

aktigt

sammanbor

med

annan

under äktenskapsliknande förhåll-

anden.

Om gäldenären och annan än

Om svaranden och annan än

som avses i första stycket har lös

egendom

sin

gemensamma

egendom

sin

gemensamma

besittning,

får egendomen

eller

besittning,

får

egendomen

eller

andel däri utmätas endast om det

framgår

att

egendomen

eller

framgår

att

egendomen

eller

andelen tillhör gäldenären.

andelen tillhör svaranden.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

171

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

172

Första och andra styckena gäller				Första och andra styckena gäller
ej i fråga om registrerat skepp eller				inte i fråga om registrerat skepp
registrerat luftfartyg.				eller registrerat luftfartyg.
			20 §
Utmäts lös egendom enligt 17, 18				Utmäts lös egendom enligt 17, 18
eller 19 § trots att tredje man har				eller 19 § trots att tredje man har
påstått bättre rätt till egendomen,				påstått bättre rätt till egendomen,
skall Kronofogdemyndigheten, om				ska	Kronofogdemyndigheten,			om
skäl föreligger, förelägga			tredje	skäl	föreligger,		förelägga tredje
mannen att inom en månad från det				mannen att inom en månad från det
att föreläggandet delgavs honom				att föreläggandet delgavs honom
väcka talan i saken mot sökanden				eller henne väcka talan i saken
och gäldenären. Detsamma gäller,				mot sökanden och svaranden. Det-
om tredje man påstår bättre rätt först				samma gäller, om tredje man påstår
sedan utmätning har skett.				bättre rätt först sedan utmätning har
				skett.
Efterkommer tredje man ej före-				Följer tredje man inte före-
läggandet, har han förlorat sin rätt				läggandet, har han eller hon för-
mot sökanden, om ej denne inom				lorat sin rätt mot sökanden, om
den angivna tiden har väckt talan i				inte denne inom den angivna tiden
saken mot tredje mannen.				har väckt talan i saken mot tredje
				mannen.
			21 §
Sedan utmätt lös egendom har				Sedan utmätt lös egendom har
sålts eller utmätt fordran har				sålts eller utmätt fordran har
drivits in, gäller 20 § beträffande				drivits in, gäller 20 § beträffande
rätten till influtna medel, om ej				rätten till pengarna, om inte tredje
tredje mannen efter föreläggande				mannen		efter	föreläggande	har
har förlorat sin rätt mot sökanden.				förlorat sin rätt mot sökanden.
			22 §
Kan viss lös egendom ej utmätas				Kan viss lös egendom inte utmätas
enligt 17–19 §§ men föreligger				enligt 17–19 §§ men föreligger
sannolika skäl att egendomen till-				sannolika skäl att egendomen till-
hör gäldenären, får egendomen				hör svaranden, får egendomen
utmätas med förbehåll för tredje				utmätas med förbehåll för tredje
mans rätt.				mans rätt.
Kronofogdemyndigheten			skall,	Kronofogdemyndigheten ska, om
om det ej av särskilda skäl är				det inte av särskilda skäl är
obehövligt, förelägga sökanden att				obehövligt, förelägga sökanden att
inom en månad från det att före-				inom en månad från det att före-
läggandet	delgavs	honom	väcka	läggandet		delgavs honom		eller
talan i saken mot tredje mannen.				henne väcka talan i saken mot
Efterkommer sökanden ej före-				tredje mannen. Följer sökanden
läggandet,	skall	utmätningen		inte föreläggandet, ska utmätningen
hävas, om ej tredje mannen inom				hävas, om inte tredje mannen inom
den angivna tiden har väckt talan i				den angivna tiden har väckt talan i
saken mot sökanden.				saken mot sökanden.

Första och andra styckena gäller

ej i fråga om registrerat skepp eller

inte i fråga om registrerat skepp

registrerat luftfartyg.

eller registrerat luftfartyg.

23 §

Har fordran eller annan rättighet

blivit utmätt och råder ovisshet om

fordringens eller rättighetens be-

stånd,

skall

Kronofogdemyndig-

stånd, ska

Kronofogdemyndig-

heten, om skäl föreligger, förelägga

sökanden att inom en månad från

det att

föreläggandet

delgavs

det

att

föreläggandet

delgavs

honom väcka talan i saken mot

honom eller henne väcka talan i

tredje mannen. Efterkommer sök-

saken mot tredje mannen. Följer

anden

föreläggandet,

skall

sökanden inte föreläggandet, ska

utmätningen hävas, om ej tredje

utmätningen hävas, om inte tredje

mannen inom den angivna tiden

har väckt talan i saken mot

sökanden.

Första stycket gäller även när

ovissheten i fall som avses i 2 §

andra stycket rör i vad mån utmätt

pantbrev eller annan intecknings-

handling utgör säkerhet för fordran.

24 §

Fast egendom får utmätas, om det

framgår

att

egendomen

tillhör

framgår

att

egendomen

tillhör

gäldenären.

Har

gäldenären

svaranden. Har svaranden lagfart

lagfart

på

egendomen,

får

på egendomen, får utmätning ske,

utmätning ske, om det ej framgår

om det inte framgår att egen-

att egendomen tillhör annan.

domen tillhör annan.

25 §

När överlåtelse av fast egendom

beror av villkor som ännu ej är

beror av villkor som ännu inte är

uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att

uppfyllt,

hindrar inte överlåtelsen

egendomen utmäts för fordran hos

att egendomen utmäts för fordran

överlåtaren. Utmätningen omfatt-

hos

överlåtaren.

Utmätningen

ar i sådant fall även överlåtarens

omfattar i sådant fall även över-

rätt mot den som har förvärvat

låtarens rätt mot den som har

egendomen.

Uppfylls

villkoret,

förvärvat

egendomen.

Uppfylls

gäller utmätningen därefter endast

villkoret, gäller utmätningen där-

överlåtarens rätt mot förvärvaren.

efter endast överlåtarens rätt mot

förvärvaren.

Utmätning av fast egendom får

även äga rum för fordran hos den

även ske för fordran hos den som

som

har

förvärvat

egendomen,

har

förvärvat

egendomen,

fastän

fastän hans förvärv beror av

hans eller hennes förvärv beror av

villkor.

Återgår hans

förvärv,

villkor. Återgår hans eller hennes

omfattar

utmätningen

därefter

förvärv,

omfattar

utmätningen

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

173

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

174

endast den rätt som han i sådant

därefter endast den rätt som han

fall har mot den som överlät egen-

eller hon i sådant fall har mot den

domen.

som överlät egendomen.

27 §7

Har domstol eller Kronofogde-

Har domstol eller Krono-

myndigheten fastställt att förfallen

fogdemyndigheten

fastställt

att

fordran skall utgå med särskild

förfallen fordran ska utgå med

förmånsrätt

registrerat

skepp,

särskild

förmånsrätt

i registrerat

registrerat

luftfartyg, intecknade

skepp, registrerat luftfartyg, in-

reservdelar till luftfartyg eller fast

tecknade reservdelar till luftfartyg

egendom

anses

egendomen

eller fast egendom anses egen-

omedelbart utmätt.

domen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om inte

försäljning begärs hos Krono-

fogdemyndigheten inom två må-

nader från det att beslutet eller

utslaget vann laga kraft. Utmät-

utslaget fick laga kraft. Utmät-

ningsverkan förfaller dessutom om

borgenären

hos Kronofogdemyn-

sökanden hos Kronofogdemyndig-

digheten anmäler att han inte

heten anmäler att han eller hon inte

kommer att begära försäljning.

28 §

Medel vilka gäldenären betalar till

Pengar som svaranden betalar till

Kronofogdemyndigheten

an-

Kronofogdemyndigheten

an-

hängigt

mål

anses

omedelbart

hängigt

mål

anses

omedelbart

utmätta i målet, om betalningen ej

utmätta i målet, om betalningen

har skett med villkor som strider

inte har skett med villkor som

häremot.

strider häremot.

29 §

När utmätning har beslutats, får

gäldenären ej till skada för

svaranden inte till skada för

sökanden förfoga över egen-

domen genom överlåtelse eller på

annat sätt, om ej Kronofogde-

annat sätt, om inte Kronofogde-

myndigheten

efter

hörande

myndigheten

efter

hörande

sökanden medger det av särskilda

skäl.

Första stycket utgör ej hinder

Första stycket utgör inte hinder

mot pantsättning av pantbrev eller

annan

inteckningshandling

som

annan

inteckningshandling

som

gäller i egendomen. Om förbud

mot pantsättning av sådan hand-

ling när den har tagits i förvar av

kronofogdemyndigheten

finns

Kronofogdemyndigheten

finns

7SFS senaste lydelse 2006:672.

bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen- dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6–10 §§.

bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.

Om nyttjandet av utmätt egen- dom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6–10 §§.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

33 §8

Om det genom rättegång eller på

annat sätt blir utrett att utmätt

egendom

tillhörde tredje

man,

egendom tillhörde tredje man, ska

skall

utmätningen

hävas, såvida

utmätningen

hävas,

såvida

inte

tredje

mannen

efter

tredje mannen efter föreläggande

föreläggande har förlorat sin rätt

har förlorat sin rätt mot sökanden.

mot

sökanden. Har

egendomen

Har

egendomen

sålts,

gäller

sålts, gäller hävandet av utmät-

hävandet

utmätningen

endast

ningen endast rätten till influtna

rätten till inbetalda pengar.

medel.

Utmätningen skall också hävas,

Utmätningen

ska

också hävas,

försäljning

egendomen

försäljning

egendomen

eller indrivning av utmätt fordran

inte kan antas ge ett överskott som

gör åtgärden försvarlig.

5 kap. Undantag från utmätning

1 §

Från utmätning undantas

1. kläder och andra föremål som

tjänar uteslutande till gäldenärens

tjänar uteslutande till svarandens

personliga bruk, till skäligt värde,

2. möbler,

husgeråd

och

annan

2. möbler,

husgeråd

och

annan

utrustning, i den mån egendomen är

utrustning som är vanligt före-

nödvändig för ett hem och dess

kommande i ett hem,

skötsel,

3. arbetsredskap

och annan

ut-

3. arbetsredskap

och

annan

rustning som behövs för gälde-

utrustning som behövs för svar-

närens förvärvsverksamhet

eller

andens förvärvsverksamhet

eller

yrkesutbildning

samt

djur,

foder

yrkesutbildning

samt

djur,

foder

och sådant som i övrigt behövs för

hans försörjning, allt till skäligt

hans eller hennes försörjning, allt

värde,

till skäligt värde,

4. föremål

med

sådant

över-

4. föremål

med

sådant

över-

vägande

personligt

värde

för

vägande

personligt

värde

för

gäldenären att det måste anses

svaranden att det måste anses

uppenbart obilligt att taga egen-

uppenbart obilligt att ta egen-

domen i anspråk,

8SFS senaste lydelse 2007:277.

175

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5.hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

6.bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvar- ande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostads- rättens värde är oskäligt att bo- stadsrätten undantas från utmät- ning,

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter,

iden mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

5.hyresrätt till lägenhet som behövs för svarandens förvärvs- verksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,

7.pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar om inte annat är föreskrivet och tillgången varit avsedd och behövs för underhåll åt svaranden, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad.

176

2 §

När gäldenären har familj, bestäms	När svaranden har familj, bestäms
vad som får undantagas enligt 1 §	vad som får undantas enligt 1 §
med skälig hänsyn till vad	med skälig hänsyn till vad
familjen brukar eller behöver.	familjen använder eller behöver.
Om gäldenären eller någon som	Om svaranden eller någon som
tillhör hans familj lider av lyte	tillhör hans eller hennes familj
eller allvarlig sjukdom, skall det	lider av allvarlig funktionsnedsätt-
också beaktas.	ning eller allvarlig sjukdom, ska
	det också beaktas.
Undantag enligt 1 § 7 bestäms	Undantag enligt 1 § 7 bestäms
med skälig hänsyn även till gälde-	med skälig hänsyn även till svar-
närens skuldbörda.	andens skuldbörda.
4 §
Om egendom som avses i 1 § 1–3	Om egendom som avses i 1 § 1–3
har sådant värde att den ej kan	har sådant värde att den inte kan
undantagas enligt vad som sägs	undantas enligt vad som sägs där,
där, får utmätning ske med	får utmätning ske med förbehåll
förbehåll att gäldenären efter egen-	att svaranden efter egendomens
domens försäljning skall av den	försäljning ska av den behållna
behållna köpeskillingen få ut visst	köpeskillingen få ut visst skäligt
skäligt belopp för att kunna	belopp för att kunna anskaffa vad
anskaffa vad han behöver i den	han eller hon behöver i den sålda
sålda egendomens ställe.	egendomens ställe.

					5 §
Egendom, som till följd av sin						Egendom, som till följd av sin
beskaffenhet, enligt föreskrift vid						beskaffenhet, enligt föreskrift vid
gåva eller i testamente eller på						gåva eller i testamente eller på
annan grund som gäller mot envar						annan grund som gäller mot envar
ej får överlåtas, får ej heller						inte får överlåtas, får inte heller
utmätas, om ej annat följer av						utmätas, om inte annat följer av
andra stycket eller av särskild						andra stycket eller av särskild
föreskrift.						föreskrift.
Egendom, som			gäldenären har			Egendom, som svaranden har
förvärvat på kredit under förbehåll						förvärvat på kredit under förbehåll
om återtaganderätt för kredit-						om återtaganderätt för kredit-
givaren, får utmätas utan hinder av						givaren, får utmätas utan hinder av
att egendomen ej får överlåtas.						att egendomen inte får överlåtas.
					6 §9
Medel, som för särskilt angivet						Pengar, som för särskilt angivet
ändamål har anvisats gäldenären						ändamål	har	anvisats		svaranden
av staten, kommun eller annan						av staten, kommun eller annan
menighet	eller		av	samfund,		menighet	eller		av	samfund,
stiftelse	eller		inrättning		med	stiftelse	eller		inrättning		med
allmännyttigt		syfte		eller	har	allmännyttigt		syfte		eller	har
samlats in bland allmänheten, får						samlats in bland allmänheten, får
ej utmätas, om det strider mot det						inte utmätas, om det strider mot
angivna ändamålet.						det angivna ändamålet.
Sedan medlen har betalats ut,						När pengarna har betalats ut,
gäller förbudet mot utmätning så						gäller förbudet mot utmätning så
länge de hålls avskilda.						länge de hålls avskilda.
Första och andra styckena gäller						Första och andra styckena gäller
också medel för begravning som						också pengar för begravning som
tillfaller ett dödsbo på grund av en						tillfaller ett dödsbo på grund av en
försäkring eller en utfästelse av en						försäkring eller en utfästelse av en
arbetsgivare, i den mån beloppet						arbetsgivare, i den mån beloppet
inte överstiger det för dödsåret						inte överstiger det för dödsåret
gällande	prisbasbeloppet				enligt	gällande	prisbasbeloppet				enligt
lagen (1962:381) om allmän för-						socialförsäkringsbalken.
säkring.
					7 §
Skadestånd,		som		tillkommer		Skadestånd, som tillkommer svar-
gäldenären med anledning av per-						anden med anledning av person-
sonskada, frihetsberövande, falskt						skada, frihetsberövande, falskt åtal,
åtal, ärekränkning eller annat så-						ärekränkning eller annan kränkning
dant, får ej utmätas medan skade-						av den personliga integriteten, får
ståndet innestår hos den som skall						inte utmätas		medan skadeståndet
utge det. Har skadeståndet be-						innestår hos den som ska utge det.
stämts att utgå som livränta, gäller						Har skadeståndet bestämts att utgå

9SFS senaste lydelse 2005:108.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

177

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

178

vad som har sagts nu rätten till				som livränta, gäller vad som har
livräntan.				sagts nu rätten till livräntan.
Sedan skadeståndet har betalats				När skadeståndet har betalats ut,
ut, får vad som hålls avskilt ej				får vad som hålls avskilt inte
utmätas,	om skadeståndet		skall	utmätas,	om skadeståndet		ska
tillgodose	försörjningsbehov		som	tillgodose		försörjningsbehov	som
alltjämt kvarstår eller, i annat fall,				alltjämt kvarstår eller, i annat fall,
om mindre än två år har förflutit				om mindre än två år har förflutit
från det att medlen betalades ut.				från det att pengarna betalades ut.
			8 §
Rätt till pension eller till annan				Rätt till pension eller till annan
livränta än som avses i 7 § får ej				livränta än som avses i 7 § får inte
utmätas i den mån rättigheten				utmätas i den mån rättigheten
behövs för gäldenärens försörjning				behövs för svarandens försörjning
och fullgörande av underhålls-				och fullgörande av underhålls-
skyldighet som åvilar honom. Detta				skyldighet som åvilar honom eller
gäller dock ej, om gäldenären vid				henne. Detta gäller dock inte, om
förvärv av rättigheten har åsidosatt				svaranden vid förvärv av rättig-
tillbörlig	hänsyn	mot	sina	heten har åsidosatt tillbörlig hänsyn
borgenärer.				mot sina borgenärer.
			12 §
Medel som ej får utmätas medan				Pengar som inte får utmätas
de innestår hos annan får ej heller				medan de innestår hos annan får
sedan de har betalats ut utmätas				inte heller sedan de har betalats ut
förrän dagen efter utbetalningen.				utmätas förrän dagen efter ut-
				betalningen.
			14 §
Gäldenären skall lämna de upp-				Svaranden ska lämna de uppgifter
gifter som är tillgängliga för honom				som är tillgängliga för honom
och som behövs för Kronofogde-				eller henne och som behövs för
myndighetens prövning av vad som				Kronofogdemyndighetens			pröv-
bör undantagas från		utmätning.		ning av vad som bör undantas från
Myndigheten skall förfara efter vad				utmätning.		Myndigheten	ska
som är känt eller kan utrönas utan				beakta	omständigheter som är
omgång.				kända eller som enkelt kan utredas.
				Kronofogdemyndigheten får und-
				anta pengar från utmätning även
				om myndigheten inte har någon
				utredning om det faktiska behovet
				när det är uppenbart att pengarna
				behövs för att tillgodose svar-
				andens behov.
			15 §
Anvisar gäldenären viss egendom				Anvisar svaranden viss egendom
till utmätning, hindrar bestäm-				till utmätning, hindrar bestäm-
melserna om förbud mot utmät-				melserna om förbud mot utmätning
ning i 1–12 §§ ej att egendomen				i 1–12 §§		inte att egendomen

utmäts, om den kan överlåtas och		utmäts, om den kan överlåtas och
utmätning ej uppenbart strider mot		utmätning	inte uppenbart strider
vad som är påkallat av hänsyn till		mot vad som är påkallat av hänsyn
gäldenärens	eller hans familjs	till svarandens eller hans eller
behov.		hennes familjs behov.
6 kap. Säkerställande av utmätning
	8 §
Handling, som ej är nämnd i 2		Handling, som inte är nämnd i 2
eller 5 § men som visar gälde-		eller 5 § men som visar svar-
närens rätt till utmätt egendom		andens rätt till utmätt egendom
eller vars	omhändertagande är	eller vars	omhändertagande är
påkallat för att hindra förfogande		påkallat för att hindra förfogande
över egendomen eller som behövs		över egendomen eller som behövs
vid nyttjande av denna, får tagas i		vid nyttjande av denna, får tas i
förvar. Detta gäller även om		förvar. Detta gäller även om
handlingen innehas av tredje man.		handlingen innehas av tredje man.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

1§10

Bestämmelserna i

detta

kapitel

Bestämmelserna i

detta

kapitel

gäller i fråga om utmätning av

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

1. arbetstagares

lön,

vare

sig

den utgår som tidlön, ackordslön,

provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för

arbets-

2. annan ersättning för

arbets-

insats av gäldenären, om dennes

insats av svaranden, om dennes

ställning är jämförlig med en

arbetstagares,

3. periodiskt vederlag

för

ut-

3. periodiskt vederlag

för

ut-

nyttjande av patent, rätt till

litterärt

eller

konstnärligt

verk

litterärt

eller

konstnärligt

verk

eller annan sådan rättighet eller för

överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension

eller livränta,

5. föräldrapenningsförmåner,

sjukpenning,

rehabiliteringspen-

sjukpenning,

rehabiliteringspen-

ning och närståendepenning enligt

socialförsäkringsbalken

samt

an-

socialförsäkringsbalken

samt

an-

nan ersättning som lämnas på

grund av sjukdom, smitta, olycks-

fall, utbildning, arbetslöshet, värn-

pliktstjänstgöring

eller

annan

pliktstjänstgöring

eller

annan

tjänstgöring

som

ersätts

med

tjänstgöring

som

ersätts

med

samma

eller

liknande

förmåner

samma

eller

liknande

förmåner

som värnpliktstjänstgöring, allt i

10SFS senaste lydelse 2010:1229.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

179

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person.

den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när svaranden är dödsbo eller annan juridisk person.

5 a §

Om svaranden lever tillsammans med make eller sambo och maken eller sambon har inkomst, ska dennes förmåga att bidra till familjens gemensamma kostnader inklusive bostadskostnad beaktas vid beräkningen av svarandens för- behållsbelopp. Respektive make eller sambo ska svara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar dennes inkomst i förhållande till parets samman- lagda inkomster.

180

6§11

Utmätning av lön för under-	Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 4 kap.	hållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast	1 a § första stycket får ske endast
om bidragsbeloppet utestår obetalt	om bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller	eller om svaranden vid två eller
flera tillfällen under de senaste två	flera tillfällen under de senaste två
åren före utmätningsbeslutet har	åren före utmätningsbeslutet har
underlåtit att betala i rätt tid och	underlåtit att betala i rätt tid och
det finns anledning att anta att	det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.	detta ska upprepas.
Utmätning får bara ske för	Utmätning får bara ske för
bidragsbelopp som är förfallet när	bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som	verkställighet ska ske eller som
förfaller näst därefter.	förfaller näst därefter.

7§12

Innan ett beslut om utmätning	Innan ett beslut om utmätning
meddelas, skall gäldenären ges	meddelas, ska svaranden ges till-
tillfälle att yttra sig, om det inte	fälle att yttra sig, om det inte
avsevärt skulle fördröja handlägg-	avsevärt skulle fördröja handlägg-
ningen. Om det inte finns sär-	ningen. Om det inte finns särskilda
skilda skäl för det, behöver gälde-	skäl för det, behöver svaranden
nären dock inte höras när han	dock inte höras när han eller hon

11SFS senaste lydelse 2004:479.

12SFS senaste lydelse 1995:298.

byter anställning och beslut skall	byter anställning och beslut ska
meddelas om utmätning hos den	meddelas om utmätning hos den
nye arbetsgivaren.	nye arbetsgivaren.

17§13

Bor gäldenären varaktigt till-				Bor svaranden varaktigt till-
sammans med sin make och				sammans med sin make och
överstiger	underhållsbidrag till			överstiger	underhållsbidrag till
maken eller till makarnas barn vad				maken eller till makarnas barn vad
som skäligen bör tillkomma den				som skäligen bör tillkomma den
underhållsberättigade, får			bidraget	underhållsberättigade, får			bidraget
vid tillämpningen av 14 och 16 §§				vid tillämpningen av 14 och 16 §§
jämkas med hänsyn till annan				jämkas med hänsyn till annan
fordran för vilken utmätning sker				fordran för vilken utmätning sker
samtidigt. Om det finns särskilda				samtidigt. Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske även				skäl, får sådan jämkning ske även
av annat underhållsbidrag, om detta				av annat underhållsbidrag, om detta
överstiger	vad	som	skäligen	överstiger	vad	som	skäligen
behövs för den underhålls-				behövs för den underhålls-
berättigades försörjning.				berättigades försörjning.
Har gäldenären rätt till avdrag				Har svaranden rätt till avdrag
enligt 7 kap. 4 §		föräldrabalken,		enligt 7 kap. 4 §		föräldrabalken,
får belopp som på denna grund				får belopp som på denna grund
tillgodoräknas honom eller henne				tillgodoräknas honom eller henne
inte tas i anspråk genom utmät-				inte tas i anspråk genom utmät-
ning för fordran, som tillkommer				ning för fordran, som tillkommer
annan än den underhållsbe-				annan än den underhållsbe-
rättigade eller någon som har				rättigade eller någon som har
inträtt i dennes rätt, eller för				inträtt i dennes rätt, eller för
fordran som avser underhållsstöd				fordran som avser underhållsstöd
till samma barn.				till samma barn.

19§14

Även om gäldenären är i konkurs	Även om svaranden är i konkurs
får utmätning enligt detta kapitel	får utmätning enligt detta kapitel
ske för fordran med företrädesrätt	ske för fordran med företrädesrätt
enligt 14 § första stycket 1. Utmät-	enligt 14 § första stycket 1. Utmät-
ning får också ske för konkurs-	ning får också ske för konkurs-
boets räkning.	boets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs	Försätts svaranden i konkurs
under pågående utmätning av lön	under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än sådan	för någon annan fordran än sådan
som har företrädesrätt enligt 14 §	som har företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1, skall utmätningen	första stycket 1, ska utmätningen
fortsätta för konkursboets räkning,	fortsätta för konkursboets räkning,
om inte konkursförvaltaren begär	om inte konkursförvaltaren begär
att verkställigheten skall upphöra.	att verkställigheten skall upphöra.

13SFS senaste lydelse (2015:756).

14SFS senaste lydelse 1996:1032.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

181

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

182

22§15

Arbetar	gäldenären i	annans	Arbetar	svaranden i	annans
förvärvsverksamhet utan		lön eller	förvärvsverksamhet utan		lön eller
mot uppenbart för låg ersättning			mot uppenbart för låg ersättning
och kan utmätning därför inte ske			och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt			eller ske endast med för lågt
belopp,	får Kronofogdemyndig-		belopp,	får Kronofogdemyndig-
heten ålägga arbetsgivaren att, för			heten ålägga arbetsgivaren att, för
tid efter det att beslut därom har			tid efter det att beslut därom har
meddelats och till dess annat			meddelats och till dess annat
beslutas, till myndigheten utge så			beslutas, till myndigheten utge så
mycket som hade kunnat tas ut			mycket som hade kunnat tas ut
genom utmätning, om skälig lön			genom utmätning, om skälig lön
hade betalats för arbetet. Innan ett			hade betalats för arbetet. Innan ett
sådant beslut meddelas skall gäld-			sådant beslut meddelas ska svar-
enären och arbetsgivaren ges till-			anden och arbetsgivaren ges till-
fälle att yttra sig.			fälle att yttra sig.
En åtgärd som avses i första			En åtgärd som avses i första
stycket räknas som utmätning av			stycket räknas som utmätning av
lön. Underlåter arbetsgivaren att			lön. Underlåter arbetsgivaren att
utge belopp som har bestämts			utge belopp som har bestämts
genom beslutet, gäller vad som			genom beslutet, gäller vad som
sägs i 21 §.			sägs i 21 §.

23§16

Har arbetsgivaren innehållit medel			Har	arbetsgivaren		innehållit
vid utmätning av lön i allmänt mål			pengar vid utmätning av lön i mål
för fordran som avses i 2 § lagen			som ska handläggas enligt lagen
(1993:891)	om indrivning	av	(1993:891) om indrivning av stat-
statliga fordringar m.m., är gäld-			liga fordringar m.m. för fordran
enären inte längre betalnings-			som avses i den lagens 2 §, är
skyldig för den del av fordringen			svaranden inte längre betalnings-
som motsvaras av det innehållna			skyldig för den del av fordringen
beloppet, även om det inte kan tas ut			som motsvaras av det innehållna
hos arbetsgivaren. Detsamma gäller			beloppet, även om det inte kan tas ut
när medel har innehållits för fordran			hos arbetsgivaren. Detsamma gäller
som avser	underhållsbidrag,	om	när pengar har innehållits för for-
fordringen tillkommer Försäkrings-			dran	som	avser underhållsbidrag,
kassan enligt 19 kap. 29 § socialför-			om fordringen tillkommer Försäk-
säkringsbalken.			ringskassan		enligt	19 kap. 29 §
			socialförsäkringsbalken.

24§17

Sedan lön har betalats ut, kan	Sedan lön har betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet	pengarna utmätas endast i enlig-
med vad som sägs i 5 kap.	het med vad som sägs i 5 kap.

15SFS senaste lydelse 1995:298.

16SFS senaste lydelse 2010:1229.

17SFS senaste lydelse 1995:298.

8 kap. Allmänna bestämmelser						8 kap. Allmänna bestämmelser
om exekutiv försäljning m.m.						om försäljning m.m.
					1 §
Utmätt	egendom		säljs	genom		Utmätt	egendom		säljs genom
Kronofogdemyndighetens försorg.						Kronofogdemyndighetens					för-
						sorg.
I 9 kap. finns bestämmelser om						I 9 kap. finns bestämmelser om
indrivning av utmätt fordran och						indrivning av utmätt fordran och
om åtgärder efter utmätning av						om åtgärder efter utmätning av
pantbrev eller intecknat skuldebrev.						pantbrev eller intecknat skuldebrev.
Bestämmelser om försäljning av						Bestämmelser om försäljning av
utmätt	egendom		gäller		i	utmätt	egendom			gäller	i
tillämpliga delar även när egen-						tillämpliga delar även när Krono-
dom skall säljas exekutivt under						fogdemyndigheten ska sälja egen-
konkurs.						dom under konkurs.
					2 §
Om sökanden beträffande egendom						Om sökanden beträffande egendom
för vilken enligt 10–12 kap. skydds-						för vilken enligt 10–12 kap. skydds-
belopp skall bestämmas visar att						belopp ska bestämmas visar att hans
hans fordran är förenad med bättre						eller hennes fordran är förenad med
särskild förmånsrätt än som följer						bättre särskild förmånsrätt än som
av utmätningen, kan han begära att						följer av utmätningen, kan han eller
försäljningsvillkoren			bestäms		med	hon begära att försäljningsvillkoren
hänsyn till förstnämnda förmånsrätt.						bestäms med hänsyn till först-
Härvid tillämpas vad som föreskrivs						nämnda förmånsrätt. Vad som före-
om borgenärs anslutningsrätt.						skrivs om borgenärs anslutningsrätt
						ska då tillämpas.
					3 §
Försäljning		av utmätt egendom				Försäljning av		utmätt		egendom
skall ske utan dröjsmål, om ej						ska ske utan dröjsmål, om inte
hinder möter. I 10–12 kap.						hinder möter. I 10–12 kap.
föreskrivs särskilda tidsfrister be-						föreskrivs särskilda tidsfrister be-
träffande egendom som avses där.						träffande registrerat skepp, regi-
						strerat luftfartyg m.m. och fast
						egendom. Vid försäljning av bo-
						stadsrätt	eller annan			jämförbar
						andel som medför			nyttjanderätt
						till bostad gäller vad som före-
						skrivs om tidsfrister och anstånd i
						12 kap. 11 §.
Kronofogdemyndigheten får be-						Kronofogdemyndigheten får be-
vilja anstånd med försäljningen på						vilja anstånd med försäljningen på
begäran	av	utmätningssökanden				begäran av sökanden, svaranden
eller gäldenären. På begäran av						eller tredje man som berörs av
gäldenären		får anstånd		beviljas		försäljningen. På begäran av svar-
endast	om	utmätningssökanden				anden eller tredje man får anstånd
medger det eller särskilda skäl						beviljas	endast	om		sökanden
föreligger.						medger det eller särskilda skäl
						föreligger. När		en	begäran		om

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

183

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

184

anstånd prövas ska Kronofogde- myndigheten särskilt beakta om för- säljningen avser svarandens eller tredje mans hem.

Om det behövs för att Krono- fogdemyndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överenskommelse får Kronofogde- myndigheten även utan begäran besluta om anstånd med försälj- ningen.

4§18

När utmätning har skett med stöd		När utmätning har skett med stöd
av 3 kap. 6 §, får egendomen ej		av 2 kap. 4 §, får egendomen inte
säljas utan gäldenärens samtycke		säljas utan		svarandens samtycke
förrän exekutionstiteln har vunnit		förrän	utsökningstiteln har		fått
laga kraft. Detsamma gäller, när		laga kraft. Detsamma gäller, när
utmätning har skett på grund av		utmätning har skett på grund av
utslag eller beslut i mål om		utslag eller beslut i mål om
betalningsföreläggande	eller	betalningsföreläggande			eller
handräckning och gäldenären har		handräckning och svaranden har
sökt återvinning eller överklagat.		sökt återvinning eller överklagat.
Lös egendom som har bety-		Lös egendom som har bety-
dande värde eller fast egendom får		dande värde, bostadsrätt eller
ej heller i annat fall säljas utan		annan jämförbar andel som med-
gäldenärens samtycke,	om ej	för nyttjanderätt till bostad eller
exekutionstiteln har vunnit laga		fast egendom får inte heller i annat
kraft eller får verkställas såsom		fall säljas utan svarandens sam-
lagakraftägande dom.		tycke, om inte utsökningstiteln har
		fått laga kraft eller får verkställas
		såsom lagakraftägande dom.
Lös egendom som hastigt faller		Lös egendom som hastigt faller
i värde eller kräver alltför kostsam		i värde eller kräver alltför kostsam
vård skall utan hinder av första		vård ska utan hinder av första eller
eller andra stycket säljas så snart		andra stycket säljas så snart som
som möjligt.		möjligt.
		Första och andra stycket gäller
		inte i mål som ska handläggas en-
		ligt lagen (1993:891) om indriv-
		ning av statliga fordringar m.m. I
		sådant mål ska försäljning av ut-
		mätt egendom ske utan dröjsmål,
		om inte hinder möter eller anstånd
		lämnas	av	Kronofogdemyndig-
		heten.

18SFS senaste lydelse 1990:748.

8 §

Har utmätning skett av andel i viss

egendom som tillhör två eller flera

och är lagen (1904:48 s. 1) om

samäganderätt

tillämplig,

kan

samäganderätt

tillämplig,

kan

Kronofogdemyndigheten på yrkan-

de av sökanden, gäldenären eller

de av sökanden, svaranden eller

annan delägare förordna att hela

annan delägare besluta att hela

egendomen skall säljas. När någon

egendomen ska säljas. När någon

av nämnda sakägare har framställt

sådant yrkande, skall de övriga

sådant yrkande, ska de övriga

beredas tillfälle att yttra sig över

yrkandet. I fråga om hinder mot

försäljningen

gäller

och

7 §§

försäljningen

gäller

och

7 §§

lagen om samäganderätt.

Första stycket gäller ej andel i

Första stycket gäller inte andel i

fordran, om andelen utan olägen-

het kan drivas in för sig. Är så ej

het kan drivas in för sig. Är så inte

fallet, gäller första stycket i fråga

om såväl indrivning som försälj-

ning av hela fordringen.

9 §

Bifalls

yrkande

försäljning

Bifalls

yrkande

försäljning

som avses i 8 §, anses hela egen-

domen utmätt. Försäljning får ej

domen utmätt. Försäljning får inte

äga rum innan beslutet har vunnit

ske innan beslutet har fått laga

laga kraft, såvida ej egendomen är

kraft, såvida inte egendomen är

sådan

som

avses

4 § tredje

sådan

som

avses

4 § tredje

stycket.

Framställs ej yrkande som avses

Framställs

inte

yrkande

som

i 8 § eller vinner sådant yrkande ej

avses i 8 § eller får sådant yrkande

bifall, skall den utmätta andelen

inte bifall, ska den utmätta

bjudas ut till försäljning i den

andelen bjudas ut till försäljning i

ordning som gäller för exekutiv

den ordning som gäller för tvångs-

försäljning

utmätt rättighet

vis försäljning av utmätt rättighet

eller, i fråga om andel i fordran,

drivas in när det kan ske. Det-

samma gäller, om yrkande som

avses i 8 § har bifallits men för-

avses

8 §

har

bifallits

men

säljning av hela egendomen eller

försäljning av

hela

egendomen

indrivning av hela fordringen ej

eller indrivning av hela fordringen

kommer till stånd.

inte kommer till stånd.

10 §

När utmätning har skett av annat

fartyg än registrerat skepp eller

gods i fartyg eller av luftfartyg

som ej är registrerat eller gods i

som inte är registrerat eller gods i

luftfartyg, har borgenär, vars for-

dran är

förenad

med

sjöpanträtt

dran

är

förenad

med

sjöpanträtt

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

185

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos

Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om för- säljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmät- ningssökandens fordran förfaller.

eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han eller hon anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten in- nan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning ska ske.

Borgenär, som har gjort an- mälan som avses i första stycket, kan, om hans eller hennes rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans eller hennes fordran. Har så- dan begäran framställts, får för- farandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för sökandens fordran förfaller.

	11 §
	Borgenär, vars fordran är förenad	Borgenär, vars fordran är förenad
	med handpanträtt eller retentions-	med handpanträtt eller retentions-
	rätt i utmätt egendom, är skyldig att	rätt i utmätt egendom, är skyldig att
	taga betalning i förtid i den	ta emot betalning i förtid i den
	ordning som anges i 13 kap. Han	ordning som anges i 13 kap. Han
	är dock ej pliktig att avstå från sin	eller hon måste dock inte avstå
	pant- eller retentionsrätt utan att	från sin pant- eller retentionsrätt
	hans fordran blir betald, om ej för-	utan att hans eller hennes fordran
	säljning eller, i fråga om utmätt	blir betald, om inte försäljning
	fordran, indrivning sker för fordran	eller, i fråga om utmätt fordran, in-
	med lika eller bättre rätt.	drivning sker för fordran med lika
		eller bättre rätt.
	12 §
	Borgenär, vars fordran är förenad	Borgenär, vars fordran är förenad
	med förmånsrätt i utmätt egendom	med förmånsrätt i utmätt egendom
	på grund av registrering av båt-	på grund av registrering av båt-
	byggnadsförskott, har rätt att få	byggnadsförskott, har rätt att få
	betalning ur egendomen, om han	betalning ur egendomen, om han
	anmäler sin fordran enligt vad som	eller hon anmäler sin fordran
	sägs i 10 § första stycket.	enligt vad som sägs i 10 § första
		stycket.
	13 §19
	En borgenär, vars fordran är för-	En borgenär, vars fordran är för-
	enad med företagshypotek i utmätt	enad med företagshypotek i utmätt
	egendom, har rätt att få betalning	egendom, har rätt att få betalning
	ur egendomen, om borgenären	ur egendomen, om	borgenären
	anmäler sin fordran hos Krono-	anmäler sin fordran	hos Krono-
186	19 SFS senaste lydelse 2008:991.

15§20

Säljs	egendom			exekutivt		under	När Kronofogdemyndigheten säljer
konkurs, skall betalning utgå för							egendom under konkurs, ska betal-
de konkursboets				kostnader		som	ning utgå för de konkursboets kost-
enligt 14 kap. 18 § konkurslagen							nader	som enligt	14 kap.	18 §
(1987:672) får tas ut ur egen-							konkurslagen (1987:672) får tas ut
domen,		om	kostnaderna anmäls				ur egendomen, om kostnaderna an-
enligt vad som sägs i 10 § första							mäls enligt vad som sägs i 10 §
stycket.							första stycket.
När		egendom		säljs	exekutivt		När	Kronofogdemyndigheten
under konkurs eller utmätt fordran							säljer	egendom under konkurs
drivs in under konkurs, har även							eller utmätt fordran drivs in under
borgenär, vars fordran är förenad							konkurs, har även borgenär, vars
med	förmånsrätt			enligt	10 § för-		fordran är förenad med förmåns-
månsrättslagen (1970:979), rätt att							rätt enligt 10 § förmånsrättslagen
få betalning ur egendomen, om							(1970:979), rätt att få betalning ur
han anmäler sin fordran hos							egendomen, om han eller hon
Kronofogdemyndigheten						innan	anmäler sin fordran hos Krono-
egendomen			säljs eller,			om	fogdemyndigheten		innan	egen-
försäljning sker under hand eller							domen säljs eller, om försäljning
utmätt fordran drivs in eller							sker under hand eller utmätt
försäljning i annat fall inte behövs,							fordran drivs in eller försäljning i
senast när fördelning skall äga							annat fall inte behövs, senast när
rum.							fördelning ska ske.
						17 §
Verkställigheten skall avbrytas, om							Verkställigheten ska avbrytas, om
influtna medel förslår att täcka							inbetalda pengar räcker till att
sökandens fordran och fordringar							täcka sökandens fordran och for-
med lika eller bättre rätt till betal-							dringar med lika eller bättre rätt till

20SFS senaste lydelse 2003:531.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

187

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

ning ur medlen samt kostnad som skall tagas ut i målet.

Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.

betalning ur pengarna samt kostnad som ska tas ut i målet.

Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.

18 §
När utmätt egendom har sålts, har	När utmätt egendom har sålts, har
köparen rätt att vid behov få	köparen rätt att vid behov få
handräckning av Kronofogde-	handräckning av	Kronofogde-
myndigheten för att komma i	myndigheten för att komma i
besittning av vad han har för-	besittning av vad han eller hon har
värvat. Därvid gäller i tillämpliga	förvärvat. Därvid	gäller i
delar vad som sägs i 16 kap. 2–9,	tillämpliga delar vad som sägs i
11 och 12 §§.	15 kap. 1–8 och 16 kap. 1 och 2 §§.

9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran m.m.

2§21

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om samman- trädet.

Sökanden, gäldenären och an- nan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obe- hövlig.

För förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att bevakningssammanträde ska hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.

En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det ska hållas ett bevakningssammanträde eller om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om det.

Sökanden, svaranden och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid under- rättas särskilt, om inte en under- rättelse är uppenbart obehövlig.

188

6§22

Om det inte lämnas något bud som	Om det inte lämnas något bud som
godtas och fullföljs genom att	godtas och fullföljs genom att
köpeskillingen eller handpenning	köpeskillingen eller handpenning
betalas genast, ska ett nytt försälj-	betalas genast, ska ett nytt försälj-
ningsförsök göras, om inte sök-	ningsförsök göras, om inte sök-

21SFS senaste lydelse 2014:151.

22SFS senaste lydelse 2014:151.

anden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en for- dran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

anden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljnings- försök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en for- dran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försälj- ningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte pengar som har kommit in eller kommer in i målet med anledning av redan vidtagna åtgärder.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

8 §

Utmätt egendom bör säljas under	Utmätt egendom bör säljas under
hand, om det är sannolikt att högre	hand, om det är sannolikt att högre
köpeskilling kan uppnås däri-	köpeskilling kan uppnås däri-
genom och sådan försäljning även	genom och sådan försäljning även
i övrigt är ändamålsenlig. Sökan-	i övrigt är ändamålsenlig. Sökan-
den, gäldenären och annan känd	den, svaranden och annan känd
sakägare vars rätt beror av försälj-	sakägare vars rätt beror av försälj-
ningen skall beredas tillfälle att	ningen ska ges tillfälle att yttra sig
yttra sig i frågan, om anledning	i frågan, om det finns anledning.
föreligger därtill.
Försäljning får dock ej ske	Försäljning får dock inte ske
under hand, om egendomen häftar	under hand, om egendomen häftar
för sjö- eller luftpanträtt eller	för sjö- eller luftpanträtt eller
ovisshet råder härom samt det ej är	ovisshet råder härom samt det inte
känt vem som gör anspråk på	är känt vem som gör anspråk på
sådan panträtt eller var han uppe-	sådan panträtt eller var han eller
håller sig.	hon uppehåller sig.

10§23

Har utmätning skett av egendom	Har utmätning skett av egendom
som gäldenären har förvärvat på	som svaranden har förvärvat på
kredit under förbehåll om åter-	kredit under förbehåll om åter-
taganderätt för kreditgivaren, får	taganderätt	för kreditgivaren,	får
egendomen säljas endast om	egendomen	säljas endast	om
köpeskillingen förslår till betalning	köpeskillingen förslår till betal-
av kreditgivarens fordran eller för-	ning av kreditgivarens fordran

23SFS senaste lydelse 2010:1848.

189

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

säljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med förbe- håll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.

Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är skäligt.

Sker försäljningen med för- behåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet.

eller försäljningen med kreditgiv- arens samtycke i målet sker med förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.

Sker försäljningen med för- behåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för svaranden för dennes skyldigheter enligt avtalet.

190

				11 §
Om utmätt fordran är förfallen till					Om utmätt fordran är förfallen till
betalning, skall Kronofogdemyn-					betalning, ska		Kronofogdemyn-
digheten	utan	dröjsmål	anmoda		digheten	utan dröjsmål uppmana
sekundogäldenären att betala				sin	sekundogäldenären att betala sin
skuld till myndigheten.					skuld till myndigheten.
Betalar	sekundogäldenären			ej	Betalar	inte	sekundogäldenären
frivilligt, skall Kronofogdemyndig-					frivilligt, ska Kronofogdemyndig-
heten utsöka		fordringen,		om	heten utsöka fordringen, om ut-
exekutionstitel finns.					sökningstitel finns.
Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §					Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 §
första stycket får tillämpas även					första stycket får tillämpas även
när sekundogäldenären underlåter					när sekundogäldenären underlåter
att betala utmätt fordran utan att					att betala utmätt fordran utan att
ovisshet råder om fordringens be-					ovisshet råder om fordringens be-
stånd.					stånd.
				15 §
Har sökanden ej inom tid som					Har sökanden inte inom tid som
anges i 14 § första stycket yrkat att					anges i 14 § första stycket yrkat att
den intecknade egendomen skall					den intecknade egendomen ska tas
tagas i anspråk, skall pantbrevet					i anspråk, ska pantbrevet pant-
pantförskrivas till honom.					förskrivas till honom eller henne.
Pantförskrivning sker genom att					Pantförskrivning sker genom att
Kronofogdemyndigheten till sök-					Kronofogdemyndigheten till sök-
anden utfärdar bevis att pantbrevet					anden utfärdar bevis att pantbrevet
utgör pant för hans fordran och					utgör pant för sökandens fordran
överlämnar pantbrevet eller,				om	och överlämnar pantbrevet			eller,
annan än den intecknade egen-					om annan än den intecknade egen-
domens	ägare	innehar	detta,		domens	ägare	innehar	detta,

underrättar innehavaren om pant- förskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

underrättar innehavaren om pant- förskrivningen. I underrättelsen ska anges att innehavaren inte får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får inte pantförskrivas för sig.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

			16 §
Bestämmelserna i 14 och 15 §§				Bestämmelserna i 14 och 15 §§
gäller även när skuldebrev som är				gäller även när skuldebrev som är
intecknat i luftfartyg eller reserv-				intecknat i luftfartyg eller reserv-
delar till luftfartyg har utmätts hos				delar till luftfartyg har utmätts hos
den intecknade egendomens ägare.				den intecknade egendomens ägare.
Pantförskrivning	av		inteck-	Pantförskrivning		av		inteck-
ningshandlingen omfattar ej per-				ningshandlingen		omfattar			inte
sonligt betalningsansvar som en-				personligt betalningsansvar					som
ligt handlingen åvilar utmätnings-				enligt handlingen åvilar svaranden.
gäldenären.
10 kap. Försäljning av registrerat skepp
			3 §
Utmätt skepp bör säljas inom fyra				Utmätt skepp bör säljas inom fyra
månader från utmätningen eller, i				månader från utmätningen eller, i
fall som avses i 4 kap. 27 § eller				fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8
8 kap. 1 § tredje stycket, från det att				kap. 1 § tredje stycket, från det att
begäran om försäljning kom in till				begäran om försäljning kom in till
Kronofogdemyndigheten,			om ej	Kronofogdemyndigheten, om inte
hinder möter eller anstånd beviljas				hinder	uppstår	eller		anstånd
enligt 8 kap. 3 §.				beviljas enligt 8 kap. 3 §.
			4 §
Borgenär eller annan vars rätt kan				Borgenär eller annan vars rätt kan
vara beroende	av		skeppets	vara	beroende	av		skeppets
försäljning får utlösa		sökanden.		försäljning får utlösa			sökanden.
Han träder därigenom i sökandens				Han eller hon träder därigenom i
ställe.				sökandens ställe.
Den som vill utlösa sökanden				Den som vill utlösa sökanden
skall, innan skeppet har sålts, till				ska, innan skeppet har sålts, till
Kronofogdemyndigheten			betala	Kronofogdemyndigheten				betala
exekutionsfordringen		och upp-		utsökningsfordringen			och		upp-
komna förrättningskostnader.				komna förrättningskostnader.

5 §

Borgenär, vars fordran är förenad Borgenär, vars fordran är förenad

med sjöpanträtt i skeppet, kan med sjöpanträtt i skeppet, kan191

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmåns- rättslagen (1970:979), sådan be- fogenhet.

Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borg- enär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

begära att detta säljs för hans eller hennes fordran, om hans eller hennes rätt till betalning är ostri- dig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt

på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

Ska arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning

för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att utlösa borg- enär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

			6 §
	Auktion skall kungöras i god tid			Auktion ska kungöras i god tid
	och på lämpligt sätt. Kungörelsen			och på lämpligt sätt. Kungörelsen
	skall innehålla	uppgift	om	ska innehålla uppgift om samman-
	sammanträde för	fördelning	av	träde för fördelning av köpe-
	köpeskillingen.			skillingen om sådant sammanträde
				ska hållas.
	Innehavare av fordran som bör			Innehavare av fordran som bör
	iakttagas vid auktionen skall i			beaktas vid auktionen ska i
	kungörelsen uppmanas att anmäla			kungörelsen uppmanas att anmäla
	sin rätt till Kronofogdemyndig-			sin rätt till Kronofogdemyndig-
	heten senast vid auktionen.			heten senast vid auktionen.
			7 §24
	Minst trettio dagar före auktionen			Minst trettio dagar före auktionen
	skall underrättelser om försälj-			ska underrättelser om försälj-
	ningen sändas till sökanden och			ningen sändas till sökanden och
	ägaren samt till kända borgenärer			ägaren samt till kända borgenärer
	som har sjöpanträtt, panträtt på			som har sjöpanträtt, panträtt på
	grund av inteckning eller reten-			grund av inteckning eller reten-
192	24 SFS senaste lydelse 1994:480.

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Har register- myndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

tionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, ska underrättelse genast sändas till honom eller henne. Har registermyndigheten uppgift om adress, ska den användas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

10§25

I sakägarförteckningen				upptas,	I sakägarförteckningen			upptas,
förutom exekutionsfordringen, for-					förutom utsökningsfordringen, for-
dran som är förenad med sjö-					dran som är förenad med sjöpant-
panträtt, panträtt på grund av					rätt, panträtt på grund av inteck-
inteckning		eller	retentionsrätt		ning	eller	retentionsrätt	samt
samt förrättningskostnaderna.					förrättningskostnaderna.
Om skeppet hör till konkursbo,					Om skeppet hör till konkursbo,
upptas även arvode och annan					upptas även arvode och annan
kostnad för		skeppets förvaltning			kostnad för		skeppets förvaltning
under konkursen. Är skeppet där-					under konkursen. Är skeppet där-
jämte utmätt, upptas fordran som					jämte utmätt, upptas fordran som
skall utgå med förmånsrätt enligt					ska utgå med förmånsrätt enligt
10 § förmånsrättslagen (1970:979).					10 § förmånsrättslagen (1970:979).
Med fordran som är förenad					Med fordran som är förenad
med panträtt på grund av inteck-					med panträtt på grund av inteck-
ning avses även fordran för vilken					ning avses även fordran för vilken
skepp har tagits i anspråk enligt					skepp har tagits i anspråk enligt
9 kap. 14 § samt rätt till betalning					9 kap. 14 § samt rätt till betalning
på grund av ägarhypotek.					på grund av ägarhypotek.
				11 §
Fordringarna upptas efter det före-					Fordringarna upptas efter det före-
träde som gäller enligt lag. Ränta					träde som gäller enligt lag. Ränta
och	annan	biförpliktelse		upptas	och	annan	biförpliktelse	upptas
före	fordringens		kapitalbelopp,		före	fordringens kapitalbelopp,
om ej borgenären yrkar annat.					om inte sökanden yrkar annat.
Förrättningskostnaderna				upptas	Förrättningskostnaderna			upptas
närmast före exekutionsfordringen.					närmast före utsökningsfordringen.
Fordran upptas även om den är					Fordran upptas även om den är
beroende av villkor eller tvistig. Är					beroende av villkor eller tvistig. Är
panträtt för fordran beroende av					panträtt för fordran beroende av
att sökt inteckning beviljas, upptas					att sökt inteckning beviljas, upptas
fordringen med det företräde som					fordringen med det företräde som
tillkommer den om inteckningen					tillkommer den om inteckningen
beviljas.					beviljas.
När försäljning har begärts av					När försäljning har begärts av för-
förvaltaren i konkurs, anses kon-					valtaren i konkurs, anses kon-
kursboet som sökande utan för-					kursboet som sökande utan för-
månsrätt, om ej annat följer av 5 §.					månsrätt, om inte annat följer av 5 §.

25SFS senaste lydelse 1994:480.

193

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

194

	13 §
I övrigt anges i sakägarförteck-		I övrigt anges i sakägarförteck-
ningen		ningen
1. sammanlagda	beloppet av	1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än		fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och förrätt-		utsökningsfordringen och förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)		ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är		pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,		skyddade,
2. det lägsta bud som måste av-		2. det lägsta bud som måste av-
ges för att skeppet enligt 14 § skall		ges för att skeppet enligt 14 § ska
få säljas,		få säljas,
3. betalningsvillkoren.		3. betalningsvillkoren.
	14 §
Vid försäljningen skall skydds-		Vid försäljningen ska skydds-
beloppet täckas av	köpeskillingen	beloppet täckas av	köpeskillingen
för skeppet och andra medel som		för skeppet och andra tillgängliga
finns att tillgå.		pengar.

16§26

Den som ropar in skeppet är				Den som vinner budgivningen av
skyldig att efter inropet lämna				skeppet är därefter skyldig att
handpenning som	motsvarar		en	lämna handpenning som motsvarar
sjättedel av köpeskillingen, dock				en sjättedel av köpeskillingen, dock
ej mindre än de förrättningskost-				inte mindre än de förrättnings-
nader som skall utgå ur skeppet.				kostnader som ska utgå ur skeppet.
Handpenningen	skall	betalas		Handpenningen ska betalas kon-
kontant, om ej inroparen ställer				tant, om inte den som vinner
säkerhet för beloppet. Som säkerhet				budgivningen ställer säkerhet	för
får godtagas även fordran som är				beloppet. Som säkerhet får godtas
förenad med panträtt på grund av				även fordran som är förenad med
inteckning i skeppet, om den täcks				panträtt på grund av inteckning i
av köpeskillingen och kan anses				skeppet, om den täcks av köpe-
betryggande.				skillingen och kan anses betrygg-
				ande.
Staten, kommun, landsting och				Staten, kommun, landsting och
kommunalförbund	behöver		ej	kommunalförbund behöver	inte
lämna handpenning men blir i fall				lämna handpenning men blir i fall
som avses i 22 § ersättningsskyl-				som avses i 22 § ersättningsskyl-
diga intill motsvarande belopp.				diga intill motsvarande belopp.
Obetald del av den kontanta				Obetald del av den kontanta
köpeskillingen skall betalas senast				köpeskillingen ska betalas senast
vid det sammanträde som enligt				vid den tidpunkt Kronofogdemyn-
6 § har kungjorts för		köpe-		digheten bestämmer.
skillingens fördelning.

26SFS senaste lydelse 2007:277.

När köpeskillingen har till fullo			När köpeskillingen har till fullo
betalats, får köparen komma i			betalats, får köparen komma i
besittning av skeppet.			besittning av skeppet.
Köparen blir personligen be-			Köparen blir personligen be-
talningsskyldig för vad som enligt			talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse har avräknats på			överenskommelse har avräknats på
köpeskillingen och den förre ägaren			köpeskillingen och den förre ägaren
blir fri från ansvar härför.			blir fri från ansvar härför.
		18 §
Innan skeppet ropas ut skall			Innan skeppet bjuds ut ska
redogörelse lämnas för innehållet			redogörelse lämnas för innehållet
i sakägarförteckningen. Upplys-			i sakägarförteckningen. Upplys-
ning skall lämnas om att skeppet			ning ska lämnas om att skeppet
ropas ut med förbehåll att inrop			bjuds ut med förbehåll att bud ska
skall prövas enligt 19 §.			prövas enligt 19 §.
		19 §
Innan inrop godtas skall Krono-			Innan bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i			fogdemyndigheten pröva, om det i
14 § angivna villkoret för försälj-			14 § angivna villkoret för försälj-
ning är uppfyllt. Även om detta är			ning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas,			förhållandet får budet inte godtas,
om det är sannolikt att avsevärt			om det är sannolikt att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.			högre köpeskilling kan uppnås.
Utan hinder av första stycket			Utan hinder av första stycket
skall inrop godtagas, om samtliga			ska bud godtas, om samtliga
berörda	sakägare medger	det.	berörda	sakägare	medger det.
Sökanden kan medge att inrop			Sökanden kan medge att bud
godtas fastän förrättningskostnader-			godtas	fastän förrättningskost-
na ej har blivit täckta.			naderna inte har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens			Bud får inte mot sökandens
bestridande godtagas, om exeku-			bestridande godtas, om utsök-
tionsfordringen ej täcks.			ningsfordringen inte täcks.
		20 §
Sedan inrop har godtagits skall			Sedan bud har godtagits ska den
inroparen omedelbart lämna före-			som vunnit budgivningen omedel-
skriven handpenning. Kronofogde-			bart lämna föreskriven handpen-
myndigheten kan dock på begäran			ning. Kronofogdemyndigheten kan
göra ett kort uppehåll i handlägg-			dock på begäran göra ett kort uppe-
ningen för att bereda inroparen			håll i handläggningen för att bereda
tillfälle att anskaffa handpenning,			denne tillfälle att anskaffa hand-
om uppehållet ej kan antagas			penning, om uppehållet inte kan
medföra beaktansvärd olägenhet.			antas medföra beaktansvärd oläg-
Lämnas	ej handpenning,	skall	enhet. Lämnas inte		handpenning,
skeppet ropas ut på nytt.			ska skeppet bjudas ut på nytt.
Fullgör ej inroparen sin betal-			Fullgör inte den som vunnit bud-
ningsskyldighet enligt 16 § fjärde			givningen sin betalningsskyldighet
stycket, är inropet ogiltigt.			enligt 16 § fjärde stycket, är budet
			ogiltigt.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

195

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

196

				21 §
Sker ej inrop som godtas och					Lämnas inte bud som godtas och
fullföljs	genom	att handpenning			fullföljs	genom		att	handpenning
lämnas, skall nytt försäljnings-					lämnas, ska nytt försäljnings-
försök göras, om sökanden begär					försök göras, om sökanden begär
det inom en vecka från auktionen.					det inom en vecka från auktionen.
Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 §					Har bud blivit ogiltigt enligt 20 §
andra stycket, skall nytt försälj-					andra stycket, ska nytt försäljnings-
ningsförsök göras, om ej sökanden					försök göras, om inte sökanden
avstår därifrån.					avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att					Har två auktioner hållits utan att
skeppet har blivit sålt och saknas					skeppet har blivit sålt och saknas
anledning antaga att skeppet kan					anledning anta att skeppet kan
säljas inom rimlig tid, får Krono-					säljas inom rimlig tid, får Krono-
fogdemyndigheten avvisa begäran					fogdemyndigheten avvisa begäran
om nytt försäljningsförsök.					om nytt försäljningsförsök.
Om ny auktion skall hållas,					Om ny auktion ska hållas, gäller
gäller vad som sägs i 6–20 §§.					vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan
Anmälan av fordran som har skett					av fordran som har skett för en
för en auktion gäller även för					auktion gäller även för senare
senare auktion.					auktion.
Skall nytt försäljningsförsök ej					Ska nytt		försäljningsförsök inte
göras, skall utmätningen				hävas.	göras, ska utmätningen hävas. Detta
Detta gäller dock ej medel som har					gäller dock inte pengar som har
influtit eller inflyter med anled-					betalats in eller som betalas in med
ning av redan vidtagna åtgärder.					anledning av redan vidtagna åt-
					gärder.
				22 §
När ny auktion hålls sedan inrop					När ny auktion hålls sedan bud har
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra					blivit ogiltigt enligt 20 § andra
stycket,	skall	handpenningen			stycket, ska handpenningen tas i
tagas i anspråk i den mån det					anspråk i den mån det behövs för
behövs för att sammanlagt samma					att sammanlagt samma belopp ska
belopp skall uppnås som vid den					uppnås som vid den förra
förra auktionen jämte ränta därå,					auktionen		jämte		ränta		därå,
beräknad	enligt	5 §	räntelagen		beräknad		enligt	5 §		räntelagen
(1975:635), från utsatt dag för					(1975:635), från utsatt dag för
köpeskillingens fördelning till och					köpeskillingens fördelning till och
med den nya dagen för sådan					med den nya dagen för sådan
fördelning och för att även					fördelning och för att även
förrättningskostnaderna			med an-		förrättningskostnaderna					med an-
ledning av den nya auktionen skall					ledning av den nya auktionen ska
täckas. Detta gäller även om					täckas. Detta gäller även om
ändrade	förhållanden har			inträtt.	ändrade	förhållanden har					inträtt.
Vad som ej behöver tagas i					Vad som inte behöver tas i
anspråk skall återlämnas när den					anspråk ska återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin					nye vinnaren av budgivningen har
betalningsskyldighet. Blir skeppet					fullgjort	sin betalningsskyldighet.
					Blir skeppet inte			sålt vid den nya

ej sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls inte ny auktion, ska hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som inte be- höver tas i anspråk ska återläm- nas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

23 §

Köparen skall fullgöra sin be-	Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet enligt 16 § fjärde	talningsskyldighet enligt 16 § fjärde
stycket även om auktionen över-	stycket även om auktionen över-
klagas.	klagas.
Utan hinder av att auktionen över-	Utan hinder av att auktionen
klagas får köparen komma i besitt-	överklagas får köparen komma i
ning av skeppet, om ej annat har för-	besittning av skeppet, om inte an-
ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §	nat har beslutats enligt 18 kap. 12
innan han har blivit berättigad	eller 19 § innan han eller hon har
därtill. Får han på grund av sådant	blivit berättigad därtill. Får han
förordnande ej komma i besittning	eller hon på grund av sådant beslut
av skeppet och är hindret ej hävt	inte komma i besittning av skeppet
inom tre månader från utsatt dag för	och är hindret inte hävt inom tre
köpeskillingens fördelning, får han	månader från utsatt dag för
frånträda köpet och återfå vad han	köpeskillingens fördelning, får
har betalat jämte upplupen ränta, om	han eller hon frånträda köpet och
han gör anmälan därom hos	återfå vad han eller hon har betalat
Kronofogdemyndigheten medan	jämte upplupen ränta, om han
hindret alltjämt består.	eller hon gör anmälan därom hos
	Kronofogdemyndigheten medan
	hindret fortfarande består.

11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg m.m.

		1 §
Beträffande	exekutiv försäljning		Beträffande tvångsvis försäljning
av registrerat luftfartyg och in-			av registrerat luftfartyg och in-
tecknade reservdelar till luftfartyg			tecknade reservdelar till luftfartyg
tillämpas 10 kap., om ej annat			tillämpas 10 kap., om inte annat
föreskrivs nedan.			föreskrivs nedan.
I fråga om vissa främmande			I fråga om vissa främmande
luftfartyg eller intecknade reserv-			luftfartyg eller intecknade reserv-
delar till sådana luftfartyg skall			delar till sådana luftfartyg skall
även tillämpas lagen (1955:229) i			även tillämpas lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till			anledning av Sveriges tillträde till
1948 års	konvention	rörande	1948	års	konvention	rörande
internationellt erkännande		av rätt	internationellt erkännande			av rätt
till luftfartyg.			till luftfartyg.
Bestämmelserna i detta kapitel			Bestämmelserna i detta kapitel
gäller ej försäljning av andel i eller			gäller	inte	försäljning av	andel i

197

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

198

villkorlig rätt till luftfartyg eller		eller villkorlig rätt till luftfartyg
reservdelar.		eller reservdelar.
	3 §
Vad som sägs om pantbrev och		Vad som sägs om pantbrev och
tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall		tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska
i stället gälla intecknat skuldebrev		i stället gälla intecknat skuldebrev
och ränta som anges i 19 a § lagen		och ränta som anges i 19 a § lagen
(1955:227) om inskrivning av rätt		(1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg. I fall som avses i		till luftfartyg. I fall som avses i
10 kap. 12 § andra stycket upptas,		10 kap. 12 § andra stycket upptas,
i stället för tio procents tillägg, ett		i stället för tio procents tillägg, ett
belopp motsvarande ett års ränta		belopp motsvarande ett års ränta
enligt det intecknade skuldebrevet.		enligt det intecknade skuldebrevet.
Om reservdelar skall säljas på		Om reservdelar ska säljas på
begäran av borgenär som ej har		begäran av borgenär som inte har
inteckning för sin fordran, får		inteckning för sin fordran, får
skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1		skyddsbelopp	enligt		10 kap.
ej i något fall bestämmas högre än		13 § 1 inte i något fall bestämmas
till två tredjedelar av det värde som		högre än till två tredjedelar av det
i målet har åsatts reservdelarna av		värde som i målet har åsatts reserv-
sakkunniga	som Kronofogde-	delarna av sakkunniga som Krono-
myndigheten har anlitat.		fogdemyndigheten har anlitat.
I fall som avses i andra stycket		I fall som avses i andra stycket
får, vid fördelning av influtna		får, vid fördelning av pengar, den
medel, den som har inteckning i		som har inteckning i reservdelarna
reservdelarna ej till skada för		inte till skada för borgenär som
borgenär som ej har inteckning		inte har inteckning göra sin rätt
göra sin rätt gällande till högre		gällande till högre belopp än som
belopp än som svarar mot två		svarar mot två tredjedelar av köpe-
tredjedelar av köpeskillingen min-		skillingen minskad med för-
skad med	förrättningskostnad-	rättningskostnaderna. Därvid ska i
erna. Därvid skall i fall som avses		fall som avses	i	10 kap. 22 §
i 10 kap. 22 § handpenning för		handpenning för		reservdelarna
reservdelarna läggas till köpe-		läggas till köpeskillingen, i den
skillingen, i den mån den ej skall		mån den inte ska tillkomma den
tillkomma inroparen.		som vunnit budgivningen.
	3 a §27
Nyttjanderätt är skyddad utan sär-		Nyttjanderätt är skyddad utan sär-
skilt förbehåll, om rättigheten har		skilt förbehåll, om rättigheten har
bättre rätt än exekutionsfordring-		bättre rätt än utsökningsfordring-
en.		en.
Om sakägarförteckningen upp-		Om sakägarförteckningen upp-
tar en rättighet som inte enligt		tar en rättighet som inte enligt
första stycket är skyddad utan		första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll, skall luft-		särskilt förbehåll, ska luftfartyget
fartyget först	ropas ut utan för-	först bjudas ut utan förbehåll för

27SFS senaste lydelse 2004:84.

behåll för rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättig- heterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

199

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, ska fordringen vid tillämpningen av andra–femte styckena anses täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, ska det gälla.

200

			4 §
Vid försäljning av flera luftfartyg				Vid försäljning av flera luftfartyg
skall varje luftfartyg ropas ut för				ska varje luftfartyg bjudas ut för
sig. Luftfartyg som är i samma				sig. Luftfartyg som är i samma
ägares hand och svarar för samma				ägares hand och svarar för samma
fordringar skall dock ropas ut				fordringar ska dock bjudas ut
gemensamt, om ägaren eller borg-				gemensamt, om ägaren eller borg-
enär ej begär särskild försäljning				enär inte begär särskild försäljning
av visst eller vissa luftfartyg.				av visst eller vissa luftfartyg.
Särskild	sakägarförteckning skall			Särskild sakägarförteckning ska
upprättas för egendom som ropas				upprättas för egendom som bjuds
ut för sig. Beträffande fordran för				ut för sig. Beträffande fordran för
vilken flera luftfartyg svarar skall				vilken flera luftfartyg svarar ska i
i förteckningen anmärkas att min-				förteckningen anmärkas att min-
dre belopp än som anges i förteck-				dre belopp än som anges i förteck-
ningen kan komma att falla på				ningen kan komma att falla på
egendomen till följd av att köpe-				egendomen till följd av att köpe-
skillingen	för	annan	egendom	skillingen	för	annan	egendom
lämnar tillgång till betalning av				lämnar tillgång till betalning av
fordringen eller del därav.				fordringen eller del därav.
Bestämmelserna i första stycket				Bestämmelserna i första stycket
gäller också i fråga om försäljning				gäller också i fråga om försäljning
av luftfartyg		och	intecknade	av luftfartyg		och	intecknade
reservdelar. Luftfartyg och reserv-				reservdelar. Luftfartyg och reserv-
delar får dock ej ropas ut gemen-				delar får dock inte bjudas ut gemen-
samt, om fordran har bevakats av				samt, om fordran har bevakats av
borgenär som ej har inteckning i				borgenär som inte har inteckning i
reservdelarna.				reservdelarna.
Reservdelar som ej ropas ut				Reservdelar som inte bjuds ut
gemensamt med luftfartyg kan på				gemensamt med luftfartyg kan på
begäran av ägaren eller borgenär				begäran av ägaren eller borgenär
ropas ut i skilda poster, med				bjudas ut i skilda poster, med
förbehåll att försäljning av sådan				förbehåll att försäljning av sådan
post sker endast om försäljningen				post sker endast om försäljningen
med hänsyn även till de bud som				med hänsyn även till de bud som
avges för andra poster kan god-				avges för andra poster kan godtas
tagas enligt 10 kap. 19 §.				enligt 10 kap. 19 §.
			5 §
Omfattar inteckning flera luftfartyg				Omfattar inteckning flera luftfartyg
eller luftfartyg och reservdelar, får				eller luftfartyg och reservdelar, får
fordringen innestå enligt 10 kap.				fordringen	innestå enligt 10 kap.

15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop.

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

15 § endast om all den intecknade	Prop. 2025/26:224
egendomen har blivit utmätt och	Bilaga 2
säljs vid gemensamt budgivnings-
förfarande.
I stället för 10 kap. 16 § sjätte
stycket gäller 33 § lagen (1955:227)
om inskrivning av rätt till luftfartyg.

12 kap. Försäljning av fast egendom
						4 §
Fastighetens ägare skall på an-							Fastighetens ägare ska efter upp-
modan tillhandahålla de handling-							maning tillhandahålla de hand-
ar som visar hans äganderätt eller							lingar som visar hans eller hennes
tjänar till upplysning om rättig-							äganderätt eller tjänar till upplys-
heter som		besvärar			fastigheten		ning om rättigheter som besvärar
eller om tillbehör till denna och							fastigheten eller om tillbehör till
uppge vilka som har fordran eller							denna och uppge vilka som har
rättighet som bör iakttagas vid							fordran eller rättighet som bör
egendomens			försäljning. Krono-				iakttagas vid egendomens försälj-
fogdemyndigheten skall						även på	ning. Kronofogdemyndigheten ska
annat	sätt		söka		införskaffa		även på annat sätt söka införskaffa
utredning i dessa hänseenden samt							utredning i dessa hänseenden samt
om den belastning som rättighet							om den belastning som rättighet
utgör och det vederlag som utgår.							utgör och det vederlag som utgår.
						6 §
Ägare till utmätt fastighet får ej							Ägare till utmätt fastighet får inte
minska dess värde genom att							minska dess värde genom att
överlåta tillbehör eller genom att							överlåta tillbehör eller genom att
annat än till husbehov avverka							annat än till husbehov avverka
skog, bedriva grus- eller stentäkt							skog, bedriva grus- eller stentäkt
eller på annat sätt utnyttja							eller på annat sätt utnyttja
naturtillgångarna				eller		förändra	naturtillgångarna	eller	förändra
fastigheten. Om ej annat följer av							fastigheten. Om inte annat följer
8 eller	9 §,		får	han		i övrigt	av 8 eller 9 §, får han eller hon i
tillgodogöra sig vanlig avkastning							övrigt tillgodogöra sig vanlig
till dess fastigheten har sålts och							avkastning till dess fastigheten har
skall tillträdas av köparen. Sådan							sålts och ska tillträdas av köparen.
rätt föreligger dock ej i fråga om							Sådan rätt föreligger dock inte i
växande		gröda		eller		annan	fråga om växande gröda eller
avkastning som har förklarats ingå							annan avkastning som har förklarats
i försäljningen.							ingå i försäljningen.
Ägaren får ej upplåta rättighet							Ägaren får inte upplåta rättighet
som går utöver vad som är							som går utöver vad som är
medgivet		enligt		första		stycket.	medgivet enligt	första	stycket.
Kronofogdemyndigheten						kan för-	Kronofogdemyndigheten		kan för-
bjuda honom att upplåta rättighet							bjuda honom eller henne att upplåta
som kan försvåra fastighetens för-							rättighet som kan försvåra fastig-
säljning.							hetens försäljning.

201

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

202

På begäran av ägaren kan		På begäran av ägaren kan
Kronofogdemyndigheten medge		Kronofogdemyndigheten		medge
undantag från första eller andra		undantag från första eller andra
stycket i den mån det kan ske utan		stycket i den mån det kan ske utan
intrång i utmätningssökandens rätt		intrång i sökandens rätt och i
och i övrigt är lämpligt.		övrigt är lämpligt.
	11 §
Utmätt fastighet bör säljas inom		Utmätt fastighet bör säljas inom
fyra månader från	utmätningen	fyra månader från	utmätningen
eller, i fall som avses i 4 kap. 27 §		eller, i fall som avses i 4 kap. 27 §
eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från		eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från
det att begäran om försäljning		det att begäran om försäljning
kom in till kronofogdemyndig-		kom in till Kronofogdemyndig-
heten, om ej hinder möter eller		heten, om inte hinder möter eller
anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §.		anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §.
Anstånd får ej utan synnerliga skäl		Anstånd får inte utan synnerliga
medges utöver ett år från nämnda		skäl medges utöver ett år från
tidpunkt.		nämnda tidpunkt.
	12 §
Borgenär eller annan vars rätt kan		Borgenär eller annan vars rätt kan
vara beroende av fastighetens för-		vara beroende av fastighetens för-
säljning får utlösa sökanden. Han		säljning får utlösa sökanden. Han
träder därigenom	i sökandens	eller hon träder därigenom i sök-
ställe.		andens ställe.
Den som vill utlösa sökanden		Den som vill utlösa sökanden
skall, innan fastigheten har sålts,		ska, innan fastigheten har sålts, till
till Kronofogdemyndigheten be-		Kronofogdemyndigheten		betala
tala exekutionsfordringen och upp-		utsökningsfordringen	och	upp-
komna förrättningskostnader.		komna förrättningskostnader.

13§28

Borgenär, vars fordran är förenad	Borgenär, vars fordran är förenad
med förmånsrätt i fastigheten	med förmånsrätt i fastigheten
enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-	enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-
månsrättslagen (1970:979), kan	månsrättslagen (1970:979), kan
begära att fastigheten säljs för	begära att fastigheten säljs för
hans fordran, om hans rätt till	hans eller hennes fordran, om
betalning är ostridig eller styrks.	hans eller hennes rätt till betalning
Hör fastigheten till konkursbo, har	är ostridig eller styrks. Hör fastig-
även borgenär, vars fordran är	heten till konkursbo, har även
förenad med panträtt i fastigheten,	borgenär, vars fordran är förenad
sådan befogenhet.	med panträtt i fastigheten, sådan
	befogenhet.
Förvaltaren i en konkurs kan	Förvaltaren i en konkurs kan
begära att fastigheten säljs för den	begära att fastigheten säljs för den
rätt till betalning som följer med	rätt till betalning som följer med

28SFS senaste lydelse 1994:444.

ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kost- nader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevaknings- sammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räk- ning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastig- hetens vård under konkursen som ska utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, ska han eller hon anmäla det hos Kronofogdemyn- digheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastig- heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borge- närs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

		16 §
Vad som har influtit genom sär-			Inkommen	betalning efter särskild
skild försäljning av tillbehör till-			försäljning	av tillbehör tillkommer
kommer dem som har fordringar			dem som har fordringar med rätt i
med rätt i fastigheten med det			fastigheten med det företräde mellan
företräde mellan dem som gäller			dem som gäller enligt lag. Den som
enligt lag. Den som har fordran			har fordran med panträtt i
med panträtt i fastigheten kan			fastigheten kan avstå från betalning
avstå från betalning utan att det			utan att det minskar hans eller
minskar hans rätt i fastigheten i			hennes rätt i fastigheten i övrigt.
övrigt. Innehavare av fordran med			Innehavare av fordran med panträtt
panträtt på grund av gemensam			på grund av gemensam inteckning
inteckning får dock ej avstå från			får dock inte avstå från betalning
betalning	ur	tillbehörsmedel	med anledning av genomförd för-
under annan förutsättning än att			säljning av tillbehör under annan
samtycke	till	avståendet har	förutsättning än att samtycke till
lämnats av såväl ägare till övriga			avståendet har lämnats av såväl
av inteckningen besvärade fastig-			ägare till övriga av inteckningen be-
heter som innehavare av panträtt			svärade fastigheter som innehavare
vilken gäller i en eller flera av			av panträtt vilken gäller i en eller
fastigheterna med lika rätt som			flera av fastigheterna med lika rätt
eller sämre rätt än inteckningen.			som eller sämre rätt än inteckningen.

203

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Avstående som inverkar på vill- koren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.

Avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försälj- ning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt Krono- fogdemyndigheten bestämmer. Av- stående kan därefter inte återkallas.

204

	17 §
Om medel som har influtit genom		Om	betalning	efter särskild
särskild	försäljning av tillbehör	försäljning av tillbehör räcker att
förslår att förnöja sökanden samt		förnöja sökanden samt dem som
dem som har bättre rätt och ej har		har bättre rätt och inte har avstått
avstått	från betalning, skall	från	betalning,	ska förfarandet
förfarandet avbrytas, såvida ej		avbrytas, om inte egendom är
egendom är avträdd till konkurs		avträdd till konkurs och förvalt-
och förvaltaren begär att för-		aren begär att förfarandet ska
farandet skall fortgå.		fortsätta.
	18 §
		Senast när sakägarförteckning har
		upprättats ska sökanden, svar-
		anden och annan känd sakägare
		vars rätt berörs av försäljningen
		ges tillfälle att yttra sig om bud-
		givningsförfarandet.
Tid och plats för auktion på		Tid och plats för auktionen samt
fastighet bestäms av Kronofogde-		hur bud ska lämnas bestäms av
myndigheten.		Kronofogdemyndigheten.
Fastighetens ägare och inne-		Fastighetens ägare och inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-		havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastig-		heten är skyldiga att låta fastig-
heten visas på lämplig tid.		heten visas på lämplig tid.
	19 §
För förhandling om försäljningen		För förhandling om försäljningen
skall bevakningssammanträde håll-		får	Kronofogdemyndigheten		bes-
as antingen samma dag som auk-		luta	att bevakningssammanträde
tionen eller lämplig dag före		ska hållas antingen samma dag
denna.		som auktionen eller lämplig dag
		före denna.
		Om det inte ska hållas ett be-
		vakningssammanträde ska Krono-
		fogdemyndigheten bestämma			en
		senaste dag när fordran eller rättig-
		heter senast ska anmälas.
	20 §
Auktionen skall kungöras i god tid		Auktionen ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen		och	på lämpligt	sätt. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om bevak-					ska innehålla uppgift om till-
ningssammanträde			och samman-		trädesdag samt om bevakningssam-
träde för fördelning av köpeskill-					manträde och sammanträde för för-
ingen.					delning av köpeskillingen om så-
					dana sammanträden ska hållas.
Innehavare		av	fordran	eller	Innehavare		av fordran	eller
rättighet som bör iakttagas vid					rättighet som bör beaktas vid auk-
auktionen skall i kungörelsen upp-					tionen ska i kungörelsen uppmanas
manas att anmäla sin rätt till					att anmäla sin rätt till Kronofogde-
Kronofogdemyndigheten				senast	myndigheten		senast vid	den
vid bevakningssammanträdet.					tidpunkt	som	Kronofogdemyndig-
					heten bestämmer.
Har	Kronofogdemyndigheten				Har Kronofogdemyndigheten be-
förordnat om särskild försäljning					slutat om särskild försäljning av
av tillbehör, får kungörelsen ej					tillbehör,	får	kungörelsen	inte
utfärdas	förrän	försäljningen har			utfärdas	förrän försäljningen		har
vunnit laga kraft och köpe-					fått laga kraft och köpeskillingen
skillingen har betalats eller frågan					har betalats eller frågan om sådan
om sådan försäljning har förfallit.					försäljning har förfallit.
				24 §
När förhandlingen vid bevak-					Kronofogdemyndigheten ska upp-
ningssammanträdet har avslutats,					rätta en	sakägarförteckning		när
upprättas sakägarförteckning.					en förhandling vid ett bevaknings-
					sammanträde har avslutats eller,
					om bevakningssammanträde			inte
					ska hållas, vid en annan tidpunkt
					som Kronofogdemyndigheten be-
					stämmer.

25§29

I sakägarförteckningen upptas				I sakägarförteckningen upptas
förutom exekutionsfordringen				förutom utsökningsfordringen
1. fordran som skall utgå med				1. fordran som	ska		utgå	med
förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1				förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1
eller 2 förmånsrättslagen				eller 2 förmånsrättslagen
(1970:979) och som förfaller till				(1970:979) och som förfaller till
betalning senast den tillträdesdag				betalning senast den tillträdesdag
som anges i 36 §,				som anges i 36 §,
2. fordran som	är	förenad	med	2. fordran som	är	förenad		med
panträtt i fastigheten,				panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt,	servitut		eller	3. nyttjanderätt,		servitut		eller
rätt till elektrisk kraft som be-				rätt till elektrisk kraft som be-
svärar fastigheten, om rättigheten				svärar fastigheten, om rättigheten
är inskriven eller grundar sig på				är inskriven eller grundar sig på
skriftlig handling som är till-				skriftlig handling som är till-
gänglig eller avser hyra av en				gänglig eller avser hyra av en
bostadslägenhet	i	en fastighet,		bostadslägenhet	i	en	fastighet,

29SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

205

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

206

som är taxerad som hyreshus-			som är taxerad som hyreshus-
enhet, om hyresgästen har tillträtt			enhet, om hyresgästen har tillträtt
lägenheten, dock ej sådan rättighet			lägenheten, dock inte sådan rätt-
som skall bestå oavsett fastig-			ighet som ska bestå oavsett fastig-
hetens försäljning,			hetens försäljning,
4. förrättningskostnaderna.			4. förrättningskostnaderna.
Om fastigheten tillhör konkurs-			Om fastigheten tillhör konkurs-
bo, upptas även arvode och annan			bo, upptas även arvode och annan
kostnad för fastighetens förvalt-			kostnad för fastighetens förvalt-
ning under konkursen.			ning under konkursen.
		26 §
Fordringar och rättigheter		upptas	Fordringar och rättigheter		upptas
efter det företräde som gäller enligt			efter det företräde som gäller enligt
lag. Ränta och annan biförpliktelse			lag. Ränta och annan biförpliktelse
upptas före fordringens kapital-			upptas före fordringens kapital-
belopp, om ej borgenären yrkar			belopp, om inte borgenären yrkar
annat.			annat.
Förrättningskostnaderna		upptas	Förrättningskostnaderna		upptas
närmast före exekutionsfordringen.			närmast före utsökningsfordringen.
Fordran eller rättighet		upptas	Fordran eller rättighet		upptas
även om den är beroende av vill-			även om den är beroende av vill-
kor eller tvistig. Är panträtt för			kor eller tvistig. Är panträtt för
fordran beroende av att sökt in-			fordran beroende av att sökt in-
teckning beviljas eller är in-			teckning beviljas eller är in-
skrivning av rättighet sökt men			skrivning av rättighet sökt men
ännu ej beviljad, upptas ford-			ännu inte beviljad, upptas ford-
ringen eller rättigheten med det			ringen eller rättigheten med det
företräde som tillkommer den om			företräde som tillkommer den om
inteckningen eller	inskrivningen		inteckningen eller	inskrivningen
beviljas.			beviljas.
När försäljning har begärts av			När försäljning har begärts av
förvaltaren i konkurs, anses kon-			förvaltaren i konkurs, anses kon-
kursboet som sökande utan för-			kursboet som sökande utan för-
månsrätt, om ej anslutning har			månsrätt, om inte anslutning har
skett enligt 13 §.			skett enligt 13 §.
		29 §
I övrigt anges i sakägarförteck-			I övrigt anges i sakägarförteck-
ningen			ningen
1. sammanlagda	beloppet av		1. sammanlagda	beloppet av
fordringar med bättre rätt än			fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och		förrätt-	utsökningsfordringen och		förrätt-
ningskostnaderna (skyddsbeloppet)			ningskostnaderna	(skyddsbelop-
samt vilka fordringar som är			pet) samt vilka fordringar som är
skyddade,			skyddade,
2. i vad mån behållen		köpe-	2. i vad mån behållen		köpe-
skilling för tillbehör skall an-			skilling för tillbehör ska användas
vändas för betalning av fordringar			för betalning av fordringar som
som har upptagits i förteckningen,			har upptagits i förteckningen,

3.det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas,

4.vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen,

5.betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.

3.det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § ska få säljas,

4.vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket ska förbehållas vid försäljningen,

5.betalningsvillkoren och till- trädesdag.

Av fordran som gäller endast andel i fastigheten ska vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än utsökningsfordringen samt förrätt- ningskostnaderna är fullt täckta.

Köpeskilling för tillbehör får inte tas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angetts i sakägarförteckningen.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

30 §

I sakägarförteckningen skall i före-	I sakägarförteckningen ska i före-
kommande fall erinras om	kommande fall erinras om
1. verkan av underlåten uppsäg-	1. verkan av underlåten uppsäg-
ning av arrende- eller hyresavtal i	ning av arrende- eller hyresavtal i
fall som avses i 46 § andra stycket	fall som avses i 46 § andra stycket
samt rätt till förlängt avtal eller	samt rätt till förlängt avtal eller
skadestånd som enligt lag till-	skadestånd som enligt lag till-
kommer arrendator eller hyresgäst	kommer arrendator eller hyresgäst
om han blir uppsagd med	om han eller hon blir uppsagd med
anledning av fastighetens försälj-	anledning av fastighetens försälj-
ning,	ning,
2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst	2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst
som enligt lag tillkommer bostads-	som enligt lag tillkommer bostads-
rättshavare,	rättshavare,
3. rätt att bo kvar på fastigheten	3. rätt att bo kvar på fastigheten
som Kronofogdemyndigheten en-	som Kronofogdemyndigheten en-
ligt 36 § tredje stycket har med-	ligt 36 § tredje stycket har medgett
givit ägaren.	ägaren.
	4. egendomen är försäkrad.
33 §
Tomträtt som har inskrivits är vid	Tomträtt som har inskrivits är vid
försäljningen skyddad utan särskilt	försäljningen skyddad utan särskilt
förbehåll. Annan nyttjanderätt	förbehåll. Annan nyttjanderätt
samt servitut och rätt till elektrisk	samt servitut och rätt till elektrisk

207

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

208

kraft är skyddade utan särskilt för-

behåll, om rättigheten har bättre rätt

än exekutionsfordringen.

än utsökningsfordringen.

I andra fall än som avses i första

stycket skall nyttjanderätt, servitut

stycket ska nyttjanderätt, servitut

och rätt till elektrisk kraft särskilt

förbehållas, om det saknas anled-

ning antaga att rättigheten be-

ning anta att rättigheten belastar

lastar fastigheten till beaktansvärd

fastigheten till beaktansvärd skada

skada för innehavare av fordran

för innehavare av fordran med

med bättre rätt. Härvid skall rätt till

bättre rätt. Härvid ska rätt till

betalning på grund av ägarhypotek

ej anses som fordran.

inte anses som fordran.

Bestämmelser

inskränk-

Bestämmelser

inskränk-

ningar i rätten att föra talan mot

beslut angående förbehåll som av-

ses i andra stycket finns i 18 kap.

Rättighet som ej enligt första

Rättigheten som inte enligt första

stycket är skyddad utan särskilt

förbehåll och ej heller har för-

förbehåll och inte heller har

behållits enligt andra stycket kan

förbehållits enligt andra stycket kan

skyddas genom förbehåll vid auk-

skyddas

genom

förbehåll

vid

tionen enligt 39 §.

auktionen enligt 39 §.

34 §

I avräkning på köpeskillingen för

fastigheten skall innestå kapi-

fastigheten ska innestå kapi-

talbeloppet av sådan fordran inom

skyddsbeloppet

som

är förenad

skyddsbeloppet

som är

förenad

med panträtt och ej enligt sakägar-

med panträtt och inte enligt sak-

förteckningen skall

betalas

med

ägarförteckningen

ska

betalas

köpeskilling för

tillbehör. Detta

med

köpeskilling

för

tillbehör.

gäller dock ej om,

Detta gäller dock inte om,

1. fordringen

är

förfallen

till

1. fordringen

är

förfallen

till

betalning senast på tillträdesdagen

och borgenären har yrkat kontant

betalning,

2. fordringen

är

sådan

som

2. fordringen

är

sådan

som

avses i 26 § tredje stycket eller

3. fordringen

är

förenad

med

3. fordringen

är

förenad

med

panträtt endast i andel i fastig-

heten.

För ägarhypotek skall, även om

För ägarhypotek ska, även om

det faller inom

skyddsbeloppet,

det

faller

inom

skyddsbeloppet,

kontant betalning alltid erläggas.

I den mån avräkning ej skall ske

I den mån avräkning inte ska ske

enligt första stycket skall köpe-

enligt första stycket ska köpe-

skillingen för fastigheten betalas

skillingen

för fastigheten

betalas

kontant, om ej inroparen visar att

kontant, om inte den som vunnit

han har avtalat annat med den som

budgivningen visar att han eller

enligt sakägarförteckningen

är

hon har avtalat annat med den som

betalningsberättigad. Om det en-	enligt sakägarförteckningen är
ligt förteckningen är ovisst vem ett	betalningsberättigad. Om det en-
belopp tillkommer, får det ej av-	ligt förteckningen är ovisst vem ett
räknas.	belopp tillkommer, får det inte av-
	räknas.

35§30

Den som ropar in fastigheten är

Den som vinner budgivningen är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter auktionen lämna

handpenning

som

motsvarar

handpenning

som

motsvarar en

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel av

köpeskillingen,

dock

mer

än som

enligt

34 §

skall

inte mer än som enligt 34 § ska

betalas kontant eller mindre än de

förrättningskostnader som skall utgå

förrättningskostnader som ska utgå

ur fastigheten.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen ska betalas kon-

kontant, om ej inroparen ställer

tant, om inte säkerhet ställs för

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

beloppet. Som säkerhet får godtas

får godtas även fordran som är

även fordran som är förenad med

förenad med panträtt i fastigheten,

panträtt i fastigheten, om den täcks

om den täcks av köpeskillingen och

av köpeskillingen och kan anses

kan anses betryggande.

betryggande.

Staten, kommun, landsting och

kommunalförbund

behöver

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

som

avses i

43 §

ersättnings-

som avses

43 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande be-

lopp.

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid den tidpunkt som Kronofogde-

20 § har kungjorts för köpeskill-

myndigheten bestämmer, dock sen-

ingens fördelning.

ast på den tillträdesdag som

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

mer enligt 12 kap. 36 §.

36 §

Som tillträdesdag räknas den dag

Kronofogdemyndigheten

ska

be-

då enligt kungörelse fördelnings-

sluta om tillträdesdag. Krono-

sammanträdet

skall

äga

rum.

fogdemyndigheten kan medge den

Kronofogdemyndigheten kan dock

som vunnit budgivningen att ta

medge inroparen att taga vård om

vård om fastigheten eller del av

fastigheten eller del därav före

den före tillträdesdagen.

tillträdesdagen.

Kronofogdemyndigheten

får

Kronofogdemyndigheten får be-

förordna att obetald avkastning av

sluta att obetald avkastning av

fastigheten, som enligt 8 eller 9 §

har skolat betalas till myndigheten

skulle ha betalats till myndigheten

30SFS senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

209

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

210

eller syssloman och som har

förfallit under tiden till och med

den dag köparen har tillträtt

fastigheten,

skall

tillkomma

fastigheten, ska tillkomma denne.

denne. Om sådan avkastning i

Om sådan avkastning i annat fall

annat fall betalas till köparen,

betalas till köparen, ska denne

skall denne redovisa därför till

redovisa därför till Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten.

myndigheten.

Har förre ägaren ej annan

Om förre ägaren inte har annan

bostad,

kan

Kronofogdemyndig-

bostad,

kan

Kronofogdemyndig-

heten tillåta honom att bo kvar på

heten tillåta honom eller henne att

fastigheten högst tre månader efter

bo kvar på fastigheten högst tre

tillträdesdagen.

månader efter

tillträdesdagen. Vid

denna bedömning ska Kronofogde-

myndigheten

särskilt

beakta

fastigheten är försäkrad.

37 §

På begäran av de sakägare vilkas

På begäran av de sakägare vars rätt

rätt beror därav kan försäljningen,

beror

därav

kan

försäljningen,

såvitt avser annat än erläggande av

handpenning

och den

återstående

handpenning

och

den

återstående

kontanta köpeskillingen samt tiden

för tillträde, ske på andra villkor än

som anges i detta kapitel. Skydds-

beloppet får höjas även om borg-

enär som inte själv har begärt för-

enär som inte själv har begärt

säljning motsätter sig det.

försäljning motsätter sig det.

Begäran som avses i första

stycket skall framställas senast vid

stycket ska framställas senast vid

bevakningssammanträdet.

bevakningssammanträdet. Om be-

vakningssammanträde

inte

ska

hållas ska begäran framställas in-

nan Kronofogdemyndigheten

fast-

ställer sakägarförteckningen.

38 §

Vid auktionen skall, i den mån det

Vid auktionen ska, i den mån det

är påkallat med hänsyn till värdet

av fastighetens tillbehör eller av

annan orsak, anges vilken egendom

som framstår som tillbehör ej skall

som framstår som tillbehör inte ska

följa den. Vad sålunda angivits är

avgörande för

vad försäljningen

avgörande för

vad

försäljningen

omfattar i den delen. I övrigt ingår

i försäljningen vad som enligt lag

utgör

tillbehör

till

fastigheten.

utgör

tillbehör

till

fastigheten.

Råder tvist om tillbehör, skall det

Råder tvist om tillbehör, ska det

anmälas.

Redogörelse

skall

lämnas för

Redogörelse

ska

lämnas

för

innehållet i

sakägarförteckningen.

innehållet i

sakägarförteckningen.

Upplysning skall lämnas om att						Upplysning ska lämnas om att
fastigheten ropas ut med förbehåll						fastigheten bjuds ut med förbehåll
att inrop skall prövas enligt 40 §.						att bud ska prövas enligt 40 §.
					39 §
Om	sakägarförteckningen				upp-	Om sakägarförteckningen upptar
tager rättighet som ej enligt 33 §						rättighet	som		inte	enligt	33 §
första stycket är skyddad utan						första stycket är skyddad utan
särskilt förbehåll och ej heller har						särskilt förbehåll och inte heller
förbehållits		enligt		33 §	andra	har förbehållits enligt 33 § andra
stycket, skall			fastigheten		först	stycket,	ska		fastigheten		först
ropas ut utan förbehåll om						bjudas ut utan förbehåll om
rättighetens bestånd				och därefter		rättighetens		bestånd		och därefter
med sådant förbehåll. Uppnås vid						med sådant förbehåll. Uppnås vid
det senare utropet bud som täcker						det senare budgivningsförfarandet
fordringar med bättre rätt än						bud som täcker fordringar med
rättigheten eller som, utan att						bättre rätt än rättigheten eller som,
täcka dem, är lika högt som eller						utan att täcka dem, är lika högt som
högre än budet vid det föregående						eller högre än budet vid det
utropet, har budet vid det senare						föregående		budgivningsförfaran-
utropet företräde. Att ägarhypotek						det, har det senare budet företräde.
ej täcks utgör ej hinder mot att bud						Att ägarhypotek inte täcks utgör
med	förbehåll		för	rättigheten		inte hinder mot att bud med
godtas.						förbehåll för rättigheten godtas.
Upptager		sakägarförteckningen				Upptar		sakägarförteckningen
två eller flera sådana rättigheter						två eller flera sådana rättigheter
som avses i första stycket, skall						som avses i första stycket, ska
fastigheten först ropas ut utan						fastigheten först bjudas ut utan
förbehåll för någon av rättig-						förbehåll för någon av rättig-
heterna och därefter med förbehåll						heterna och därefter med förbehåll
först endast för den rättighet som						först endast för den rättighet som
har bästa rätt och efter hand för						har bästa rätt och efter hand för
ökat antal rättigheter enligt deras						ökat antal rättigheter enligt deras
inbördes		ordning.		Bud	som	inbördes		ordning.		Bud	som
skyddar flera rättigheter än annat						skyddar flera rättigheter än annat
bud har företräde framför detta,						bud har företräde framför detta,
om det ej leder till sämre täckning						om det inte leder till sämre
av fordran som har bättre rätt än						täckning av fordran som har bättre
någon av rättigheterna.						rätt än någon av rättigheterna.
När bud med förbehåll för						När bud med förbehåll för
rättighet ej täcker fordringar med						rättighet inte täcker fordringar med
bättre	rätt,	kan	rättighetshavaren			bättre rätt,		kan	rättighetshavaren
skydda sin rättighet genom att						skydda sin rättighet genom att betala
betala skillnaden mellan det budet						skillnaden mellan det budet och bud
och bud utan förbehåll för						utan förbehåll för rättigheten eller så
rättigheten eller så stor del av						stor del av skillnaden som behövs
skillnaden som behövs för att						för att täcka fordringar med bättre
täcka fordringar med bättre rätt.						rätt.
Om rättighetshavare i fall som						Om rättighetshavare i fall som
avses i andra stycket är villig att						avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje						betala enligt vad som sägs i tredje

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

211

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

212

stycket men det sålunda erbjudna

beloppet, till följd av att flera

tillskott behövs, ej ensamt eller i

tillskott behövs, inte ensamt eller i

förening med annat tillskott som

bjuds är tillräckligt för att hans

rättighet

skall

skyddas,

skall

eller hennes rättighet ska skyddas,

fastigheten ropas ut med förbehåll

ska fastigheten bjudas ut med

för rättigheten och den eller de

förbehåll för rättigheten och den

rättigheter som

är

skyddade

eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har

Om borgenär vars fordran inte

blivit täckt genom visst bud

har blivit täckt genom visst bud

godtager

budet, skall fordringen

godtar budet, ska fordringen vid

vid tillämpning av första–fjärde

tillämpning

första–fjärde

styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för

att betala ställer säkerhet, skall det

att betala ställer säkerhet, ska det

gälla.

40 §

Innan inrop godtas skall Krono-

Innan bud godtas ska Krono-

fogdemyndigheten pröva, om det i

32 § angivna

villkoret

för

för-

32 § angivna

villkoret

för

för-

säljning är uppfyllt. Även om

detta är förhållandet får inropet ej

detta är förhållandet får budet inte

godtagas, om det är sannolikt att

godtas, om det är sannolikt att

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

avsevärt

högre

köpeskilling

kan

uppnås.

Utan hinder av första stycket

skall inrop godtagas, om samtliga

ska bud godtas, om samtliga

berörda

sakägare

medger

det.

berörda

sakägare

medger

det.

Sökanden kan medge att inrop

Sökanden kan medge att bud

godtas

fastän

förrättningskost-

godtas

fastän

förrättningskost-

naderna ej har blivit täckta.

naderna inte har blivit täckta.

Inrop får ej mot sökandens be-

Bud får inte mot sökandens be-

stridande godtagas, om exeku-

stridande godtas, om utsöknings-

tionsfordringen ej täcks.

fordringen inte täcks.

41 §

Sedan inrop har godtagits skall

Sedan bud har godtagits ska den

inroparen omedelbart lämna före-

som vunnit budgivningen omedel-

skriven handpenning. Kronofogde-

bart lämna föreskriven hand-

myndigheten kan dock på begäran

penning.

Kronofogdemyndig-

göra ett kort uppehåll i hand-

heten kan dock på begäran göra ett

läggningen för att bereda inrop-

kort uppehåll i handläggningen för

aren tillfälle att anskaffa hand-

att bereda den som vunnit bud-

penning, om uppehållet ej kan

givningen

tillfälle

att

anskaffa

antagas

medföra

beaktansvärd

handpenning, om uppehållet inte

olägenhet. Lämnas

handpen-

kan antas

medföra

beaktansvärd

olägenhet.

Lämnas

inte hand-

ning, skall fastigheten ropas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje in- rop, även om fastigheten skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpen- ningen.

Fullgör ej inroparen sin betal- ningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

penning, ska fastigheten bjudas ut på nytt.

I fall som avses i 39 § ska handpenning lämnas för varje bud, även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fullgör inte den som vunnit budgivningen sin betalningsskyl- dighet enligt 35 § fjärde stycket, är budet ogiltigt.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

		42 §
Sker ej inrop som godtas och			Lämnas inte bud som godtas och
fullföljs genom att handpenning			fullföljs genom att handpenning
lämnas, skall nytt försäljnings-			lämnas, ska nytt försäljnings-
försök göras, om sökanden begär			försök göras, om sökanden begär
det inom en vecka från auktionen.			det inom en vecka från auktionen.
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §			Har bud blivit ogiltigt enligt 41 §
tredje stycket, skall nytt försälj-			tredje stycket, ska nytt försäljnings-
ningsförsök göras, om ej sökanden			försök göras, om inte sökanden
avstår därifrån.			avstår därifrån.
Har två auktioner hållits utan att			Har två auktioner hållits utan att
fastigheten har blivit såld och			fastigheten har blivit såld och
saknas anledning antaga att fast-			saknas anledning anta att fastig-
igheten kan säljas inom rimlig tid,			heten kan säljas inom rimlig tid,
får Kronofogdemyndigheten av-			får Kronofogdemyndigheten av-
visa begäran om nytt försäljnings-			visa begäran om nytt försäljnings-
försök.			försök.
Om ny auktion skall hållas,			Om ny auktion ska hållas, gäller
gäller vad som sägs i 18–41 §§.			vad som sägs i 18–41 §§. Anmäl-
Anmälan av fordran eller rättighet			an av fordran eller rättighet som
som har skett för en auktion gäller			har skett för en auktion gäller även
även för senare auktion.			för senare auktion.
Skall	nytt	försäljningsförsök ej	Ska nytt försäljningsförsök inte
göras,	skall	utmätningen hävas.	göras, ska utmätningen hävas. Detta
Detta gäller dock ej medel som har			gäller dock inte pengar som be-
influtit eller inflyter med anledning			talats in med anledning av redan
av redan vidtagna åtgärder.			vidtagna åtgärder.
		43 §
När ny auktion hålls sedan inrop			När ny auktion hålls sedan bud har
har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje			blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall handpenningen tagas			stycket, ska handpenningen tas i
i anspråk i den mån det behövs för			anspråk i den mån det behövs för
att sammanlagt samma belopp skall			att sammanlagt samma belopp ska
uppnås som vid den förra auktionen			uppnås som vid den förra auktionen
jämte ränta därå, beräknad enligt 5 §			jämte ränta därå, beräknad enligt 5 §
räntelagen (1975:635), från till-			räntelagen (1975:635), från till-
trädesdagen till och med den nya			trädesdagen till och med den nya

213

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

214

tillträdesdagen och för att även					tillträdesdagen och för att även
förrättningskostnaderna med anled-					förrättningskostnaderna med anled-
ning av den nya auktionen skall					ning av den nya auktionen ska
täckas. Detta gäller även om					täckas. Detta gäller även om fastig-
fastigheten säljs med förbehåll för					heten säljs med förbehåll för rättig-
rättighet som ej har förbehållits					het som inte har förbehållits vid den
vid den förra auktionen eller					förra	auktionen		eller	ändrade
ändrade förhållanden			har inträtt.		förhållanden har inträtt. Vad som
Vad som ej behöver tagas i					inte behöver tas i anspråk ska
anspråk skall återlämnas när den					återlämnas när den nye vinnaren
nye inroparen har fullgjort sin					av budgivningen har fullgjort sin
betalningsskyldighet.				Blir	betalningsskyldighet. Blir fastig-
fastigheten ej såld vid den nya					heten inte såld vid den nya auk-
auktionen, är hela handpenningen					tionen, är hela handpenningen för-
förverkad.					verkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-					Hålls inte ny auktion, ska hand-
penningen användas till betalning					penningen användas till betalning av
av förrättningskostnader som har					förrättningskostnader				som	har
blivit onyttiga. Vad som ej behöver					blivit onyttiga. Vad som inte behö-
tagas i anspråk skall återlämnas.					ver tas i anspråk ska återlämnas.
				44 §
Sedan auktion som har lett till					Sedan auktion som har lett till
försäljning av fastigheten har vunnit					försäljning av fastigheten har vunnit
laga kraft och köparen har fullgjort					laga kraft och köparen har fullgjort
sin betalningsskyldighet enligt 35 §					sin betalningsskyldighet enligt 35 §
fjärde stycket, utfärdar Krono-					fjärde stycket, utfärdar Krono-
fogdemyndigheten köpebrev.					fogdemyndigheten köpebrev.
Visar inroparen att han har					Visar den som vunnit bud-
bjudit för annans räkning, skall					givningen att han eller hon har
köpebrev utfärdas till denne.					bjudit för annans räkning, ska
					köpebrev utfärdas till denne.
				45 §
Sedan fastigheten har sålts svarar					Sedan fastigheten har sålts svarar
den ej för fordran som avses i 25 §					den inte för fordran som avses i
första stycket 1.					25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan					Borgenär som har pantbrev kan
ej efter fastighetens			försäljning		inte	efter	fastighetens		försäljning
mot	köparen	göra	gällande		mot	köparen		göra	gällande
panträtt i fastigheten för större					panträtt i fastigheten för större
fordran än som har avräknats på					fordran än som har avräknats på
köpeskillingen jämte utfäst				ränta	köpeskillingen jämte utfäst					ränta
därå	från tillträdesdagen			samt	därå	från	tillträdesdagen			samt
framtida skadestånd och kostnad					framtida skadestånd och kostnad
som föranleds av fordringsför-					som föranleds av fordringsför-
hållandet.					hållandet.
Köparen blir personligen betal-					Köparen blir personligen be-
ningsskyldig för vad som enligt					talningsskyldig för vad som enligt
överenskommelse		har	avräknats		överenskommelse			har	avräknats
på den kontanta		köpeskillingen			på den kontanta			köpeskillingen

och den förre ägaren blir fri från						och den förre ägaren blir fri från
ansvar härför. I fall som avses i						ansvar härför. I fall som avses i
44 § andra stycket blir även den						44 § andra stycket blir även den
som har gjort inropet betalnings-						som har vunnit budgivningen be-
skyldig.						talningsskyldig.
					46 §
Köpare som har fullgjort sin						Köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet				enligt	35 §	betalningsskyldighet			enligt	35 §
fjärde stycket får tillträda fastig-						fjärde stycket får tillträda fastig-
heten på den dag som har bestämts						heten på den dag som har bestämts
för	köpeskillingens			fördelning.		för	köpeskillingens		fördelning.
Han svarar därefter för ägares						Han eller hon svarar därefter för
skyldigheter i den mån de skall						ägares skyldigheter i den mån de
fullgöras efter tillträdesdagen.						ska fullgöras efter tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägarför-						Vill köparen att i sakägarför-
teckningen upptagen arrende- eller						teckningen upptagen arrende- eller
hyresrätt, som ej är skyddad enligt						hyresrätt, som inte är skyddad enligt
33 § första stycket eller har för-						33 § första stycket		eller har		för-
behållits enligt 33 § andra stycket						behållits enligt 33 § andra stycket
eller vid auktionen, skall upphöra,						eller vid auktionen, ska upphöra,
åligger det honom att inom en						åligger det honom eller henne att
månad från tillträdesdagen					säga	inom en månad från tillträdes-
upp avtalet. I annat fall gäller av-						dagen säga upp avtalet. I annat fall
talet mot honom. Beträffande den						gäller avtalet mot honom eller
tidpunkt vid vilken arrende- eller						henne. Beträffande den tidpunkt vid
hyresavtal		skall	upphöra		med	vilken arrende- eller hyresavtal ska
anledning		av uppsägning			gäller	upphöra med anledning av upp-
vad som är föreskrivet i fråga om						sägning gäller vad som är före-
uppsägning efter frivillig överlåt-						skrivet i fråga om uppsägning efter
else av fastighet.						frivillig överlåtelse av fastighet.
Om rätt i vissa fall för arren-						Om rätt i vissa fall för arren-
dator eller hyresgäst att begära						dator eller hyresgäst att begära
förlängning av avtalet eller att få						förlängning av avtalet eller att få
ersättning		vid uppsägning			finns	ersättning vid uppsägning				finns
särskilda föreskrifter.						särskilda föreskrifter.
					48 §
Köparen skall fullgöra sin be-						Köparen ska fullgöra sin be-
talningsskyldighet				enligt	35 §	talningsskyldighet			enligt	35 §
fjärde stycket även om auktionen						fjärde stycket även om auktionen
överklagas.						överklagas.
Utan hinder av att auktionen						Utan hinder av att auktionen
överklagas		får köparen tillträda				överklagas får köparen tillträda
fastigheten på den bestämda dag-						fastigheten på den bestämda dag-
en, om ej dessförinnan annat har						en, om inte dessförinnan annat har
förordnats enligt 18 kap. 12 eller						beslutats enligt 18 kap. 12 eller
19 §. Får han på grund av sådant						19 §. Får han eller hon på grund av
förordnande ej tillträda fastig-						sådant beslut inte tillträda fastig-
heten och är hindret ej hävt inom						heten och är hindret inte hävt inom
tre	månader från		den bestämda			tre	månader från	den bestämda

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

215

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

216

tillträdesdagen,

får han

frånträda

tillträdesdagen, får han eller hon

köpet och återfå vad han har

frånträda köpet och återfå vad han

betalat jämte upplupen ränta, om

eller hon har betalat jämte upp-

han gör anmälan därom hos

lupen ränta, om han eller hon gör

Kronofogdemyndigheten

medan

anmälan därom hos Kronofogde-

hindret alltjämt består.

myndigheten medan hindret allt-

jämt består.

49 §

När någon av flera gemensamt

intecknade fastigheter skall säljas

intecknade

fastigheter

ska

säljas

på auktion har den som har

fordran med panträtt på grund av

den

gemensamma

inteckningen

den

gemensamma

inteckningen

rätt att indraga annan av de in-

rätt att dra in annan av de

tecknade fastigheterna i försälj-

intecknade fastigheterna i försälj-

ningen, om den svarar för det

intecknade beloppet eller av detta

före den fastighet som skall säljas.

före den fastighet som ska säljas.

Ska denna säljas för panträtts-

havarens fordran eller för fordran

som har lika eller bättre rätt, får

han även indraga fastighet som

han eller hon även dra in fastighet

svarar för inteckningen först efter

som svarar för inteckningen först

den fastighet som skall säljas.

efter den fastighet som ska säljas.

Yrkande

indragning

skall

Yrkande

indragning

ska

framställas

hos

Kronofogdemyn-

framställas

hos

Kronofogdemyn-

digheten senast vid bevaknings-

digheten senast vid den tidpunkt

sammanträdet. Fastighetens

ägare

Kronofogdemyndigheten

bestäm-

skall beredas tillfälle att yttra sig

mer. Fastighetens ägare ska ges

över

yrkandet.

Bevakningssam-

tillfälle att yttra sig över yrkandet.

manträde och auktion skall in-

Auktion och i förekommande fall

ställas och nya tider sättas ut, om

bevakningssammanträde

ska

det behövs för att yrkandet ska

ställas in och sättas ut på nytt, om

hinna prövas.

det behövs för att yrkandet ska

hinna prövas.

Bifalls

yrkandet,

anses

den

Bifalls

yrkandet,

anses

den

indragna

fastigheten utmätt när

indragna

fastigheten

utmätt

när

beslutet meddelas. Den får ej

beslutet meddelas. Den får inte

säljas innan beslutet har vunnit

säljas innan beslutet har fått laga

laga kraft.

kraft.

51 §

samtliga

fastigheter

som

samtliga

fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

skall säljas på auktion och

ska säljas på auktion och

förhållande som anges i 52 § andra

stycket

föreligger,

upprättas

stycket inte

föreligger,

upprättas

gemensam sakägarförteckning för

fastigheterna. Rättighet i någon av

fastigheterna skall

härvid

anses

fastigheterna ska

härvid

anses

upplåten i dem alla. Vid auktionen

ropas fastigheterna ut gemensamt.

bjuds fastigheterna ut gemensamt.

52 §

Skall flera av gemensamt in-

Ska flera av gemensamt intecknade

tecknade fastigheter men inte alla

fastigheter men inte alla säljas på

säljas på auktion, gäller 53–55 §§.

auktion, gäller 53–55 §§.

När

samtliga fastigheter

som

När

samtliga fastigheter

som

besväras av gemensam inteckning

skall

säljas,

gäller

likaledes

ska

säljas,

gäller

likaledes

53–55 §§, om

1. fastigheterna har olika ägare,

2. någon

fastigheterna

med

2. någon

av fastigheterna

med

stöd av 49 § har indragits i för-

stöd av 49 § har dragits in i för-

säljningen,

3. någon av fastigheterna endast

i andra hand svarar för gemensam

inteckning,

4. någon

fastigheterna

be-

4. någon

av fastigheterna

be-

sväras av särskild inteckning,

5. någon

fastighets

ansvar

för

5. någon

fastighets

ansvar

för

gemensam

inteckning

inte

avser

gemensam

inteckning

inte avser

inteckningens hela belopp,

6. det yrkas av innehavare av

sådan rättighet i någon av fastig-

heterna som ej skall bestå oavsett

heterna som inte ska bestå oavsett

om fastigheten säljs, eller

7. det i annat fall yrkas av ägare

eller borgenär vars rätt kan bero

därav.

Yrkande som avses i andra

stycket 6 eller 7 skall framställas

stycket 6 eller 7 ska framställas

senast

vid

bevakningssamman-

senast

vid

bevakningssamman-

trädet.

bevakningssamman-

träde inte ska hållas ska yrkandet

framställas

innan Kronofogde-

myndigheten

fastställer sakägar-

förteckningen.

53 §

Särskild sakägarförteckning skall

Särskild

sakägarförteckning

ska

upprättas för varje fastighet som

skall säljas. Förteckningen upp-

ska säljas. Förteckningen upp-

rättas som om försäljningen hade

begärts på grund av den bästa

gemensamma inteckningen, om ej

gemensamma

inteckningen,

exekutionsfordringen

har

bättre

inte

utsökningsfordringen

har

rätt. Fordran med panträtt på

bättre rätt. Fordran med panträtt

grund

av gemensam

inteckning

på grund av gemensam inteckning

upptas för varje fastighet med det

belopp

för

vilket

fastigheten

belopp

för

vilket

fastigheten

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

217

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret kom- ma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret kom- ma att vid försäljningen vidgas härutöver, ska det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet har dragits in i försäljningen enligt 49 §, ska vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

218

	54 §
Vid auktionen skall fastigheterna		Vid	auktionen	ska fastigheterna
ropas ut var för sig. Därefter skall		bjudas ut var för sig. Därefter ska
de ropas ut gemensamt, om de har		de bjudas ut gemensamt, om de har
samma ägare. Efterföljande ge-		samma ägare. Efterföljande gemen-
mensamt utrop skall även eljest		samt	budgivningsförfarande		ska
äga rum, om full betalning ej har		även annars ske, om full betalning
uppnåtts för fordran för vilken		inte har uppnåtts för fordran för
samtliga fastigheter svarar eller		vilken samtliga fastigheter svarar
fastigheternas ägare är ense om att		eller fastigheternas ägare är ense
de skall ropas ut gemensamt.		om att de ska bjudas ut gemen-
		samt.
Uppnås vid	gemensamt utrop	Uppnås vid gemensamt bud-
högre bud än summan av buden		givningsförfarande högre bud än
vid de särskilda utropen, skall		summan av buden vid de särskilda
budet vid det gemensamma ut-		budgivningsförfarandena,			ska
ropet ha företräde. Den köpe-		budet vid det gemensamma bud-
skilling som har bjudits vid det		givningsförfarandet ha företräde.
gemensamma utropet skall för-		Den köpeskilling som har bjudits
delas på fastigheterna efter de		vid det gemensamma budgivnings-
värden som har åsatts dem i målet.		förfarandet ska fördelas på fastig-
Fastighets andel i den gemen-		heterna efter de värden som har
samma köpeskillingen utgör dock		åsatts dem i målet. Fastighets
minst vad som har bjudits för den		andel i den gemensamma köpe-
fastigheten vid särskilt utrop. Har		skillingen utgör dock minst vad
någon av fastigheterna ropats ut		som har bjudits för den fastigheten
med tillbehör som ej ingick i det		vid	särskilt	budgivningsförfar-
värde efter vilket dess andel i		ande. Har någon av fastigheterna
köpeskillingen	skall beräknas	bjudits ut med tillbehör som inte
eller ropats ut utan tillbehör som		ingick i det värde efter vilket dess
omfattades av nämnda värde, skall		andel i köpeskillingen ska be-
den fastighetens värde vid tillämp-		räknas eller bjudits ut utan till-
ningen av det sagda jämkas efter		behör som omfattades av nämnda
vad som påkallas av nämnda		värde, ska den fastighetens värde
förhållande. Uppgår i fråga om		vid tillämpningen av det sagda
någon av fastigheterna dess andel		jämkas efter vad som påkallas av

iköpeskillingen och andra till- gängliga medel ej till skyddsbe- loppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning för- falla, skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.

Uppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av exeku- tionsfordringen, får ej någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet indragits i för- säljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastig- heten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exeku- tionsfordringen, får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med pant- rätt på grund av gemensam inteck- ning får ej säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske annat än om sär- skilda skäl föreligger.

nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgängliga pengar inte till skyddsbeloppet och ska därför frågan om den fastighetens för- säljning förfalla, ska de övriga fas- tigheterna bjudas ut gemensamt.

Uppnås inte bud som förslår till betalning av någon del av utsök- ningsfordringen, får inte någon av fastigheterna säljas.

Har fastighet dragits in i för- säljningen med stöd av 49 §, ska den ursprungligen utmätta fas- tigheten bjudas ut först. Om därvid inte uppnås bud som förslår till betalning av någon del av utsökningsfordringen, får fastig- heten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastig- heten säljas.

Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får inte säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning inte kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får inte heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska svara eller ställer säkerhet för

beloppet. Gemensamt bud- givningsförfarande av fastig- heterna behöver inte ske annat än om särskilda skäl föreligger.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

	55 §
Om rättighet har förbehållits vid		Om rättighet har förbehållits vid
särskilt utrop, skall förbehållet		särskilt budgivningsförfarande, ska
gälla även vid efterföljande ge-		förbehållet gälla även vid efter-
mensamt utrop. Har rättigheten ej		följande gemensamt budgivnings-
förbehållits vid det särskilda ut-		förfarande. Har rättigheten inte för-
ropet, tillämpas 39 § även vid det		behållits vid det särskilda bud-
gemensamma utropet.		givningsförfarandet, tillämpas 39 §
		även vid det gemensamma budgiv-
		ningsförfarandet.
Vid tillämpning av	40 § skall	Vid tillämpning av 40 § ska
prövningen huruvida	avsevärt	prövningen om avsevärt högre

219

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fas- tighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet be- talas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteck- ningen är betalningsberättigad avtalar annat.

köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har avgetts.

Handpenning ska lämnas efter varje vunnet budgivningsförfar- ande, även om fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

56 §31

Sådant förordnande av Krono-

Beslut

Kronofogdemyndig-

fogdemyndigheten om fortsatt in-

heten om fortsatt intecknings-

teckningsansvar

som

avses i

ansvar

som

avses i

6 kap. 12 §

6 kap. 12 § jordabalken får med-

jordabalken

får

meddelas

på

delas på begäran av köparen.

begäran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som

avses i 6 kap. 12 § andra stycket

andra eller tredje meningen jorda-

balken, får förordnande om fort-

balken, får beslut om fortsatt in-

satt inteckningsansvar

meddelas

teckningsansvar meddelas beträff-

beträffande gemensam inteckning

ande gemensam

inteckning

som

som besvärar

fastigheten

endast

besvärar fastigheten

endast

om fastigheten i förhållande till de

fastigheten i förhållande till de

andra

gemensamt

intecknade

andra

gemensamt

intecknade

fastigheterna svarar för hela in-

teckningen och den fordran som är

förenad med panträtt på grund av

inteckningen

blivit

täckt.

inteckningen

blivit

täckt.

medel som har influtit genom

inbetalade

pengar efter särskild

särskild

försäljning

av tillbehör

försäljning av tillbehör utfaller på

utfaller på pantbrevets belopp, får

pantbrevets belopp, får beslut inte

förordnande ej meddelas beträf-

meddelas beträffande motsvaran-

fande motsvarande del av in-

de del av inteckningen.

teckningen.

Begäran om förordnande enligt

Begäran om beslut enligt denna

denna paragraf

skall

framställas

paragraf ska framställas senast vid

senast vid sammanträdet för köpe-

sammanträdet för köpeskillingens

skillingens

fördelning

eller,

vid

fördelning

eller,

vid

försäljning

under

hand,

innan

under hand, innan Kronofogde-

Kronofogdemyndigheten

utfärdar

myndigheten

utfärdar

köpebrev.

220

31 SFS senaste lydelse 1994:444.

köpebrev. Därvid skall pantbrevet				Därvid ska pantbrevet ges in, om
ges in, om det inte redan är				det inte redan är tillgängligt för
tillgängligt för Kronofogdemyndig-				Kronofogdemyndigheten eller om
heten eller om Kronofogdemyndig-				Kronofogdemyndigheten i					annat
heten i annat fall finner skäl att				fall finner skäl att medge undan-
medge undantag.				tag.
			62 §
Bestämmelserna i 3–61 §§ gäller i				Bestämmelserna i 3–61 §§ gäller i
tillämpliga delar även när utmät-				tillämpliga delar även när utmät-
ning av fast egendom har skett				ning av fast egendom har skett
medan gäldenärens rätt är villkor-				medan svarandens rätt är villkor-
lig och när utmätning av fast egen-				lig och när utmätning av fast egen-
dom ej har avsett hel fastighet, om				dom inte har avsett hel fastighet,
ej annat följer av 63–68 §§.				om inte annat följer av 63–68 §§.
			63 §
Har, i fall då överlåtelse av fastig-				Har, i fall då överlåtelse av fastig-
het är beroende av villkor, fastig-				het är beroende av villkor, fastig-
heten blivit utmätt för fordran hos				heten blivit utmätt för fordran hos
överlåtaren, får försäljning ej ske				överlåtaren,			får	försäljning	inte
förrän det visar sig om villkoret				ske förrän det visar sig om vill-
uppfylls.				koret uppfylls.
Vad som sägs i första stycket				Vad som sägs i första stycket
gäller också om del av fastighet				gäller också om del av fastighet
genom överlåtelse har kommit i				genom överlåtelse har kommit i
särskild ägares hand och fastig-				särskild ägares hand och fastig-
heten har blivit utmätt för fordran				heten har blivit utmätt för fordran
hos överlåtaren innan fastighets-				hos överlåtaren innan fastighets-
bildning som enligt lag utgör				bildning som enligt lag utgör
villkor för överlåtelsens giltighet				villkor för överlåtelsens giltighet
har kommit till stånd. Skulle det				har kommit till stånd. Skulle det
medföra betydande tidsutdräkt att				medföra		betydande dröjsmål att
avvakta huruvida fastighetsbild-				avvakta		om	fastighetsbildningen
ningen kommer till stånd, får dock				kommer till stånd, får dock
fastigheten		säljas med förbehåll		fastigheten säljas med förbehåll
för den rätt som tillkommer för-				för den rätt som tillkommer
värvaren. Försäljningen omfattar				förvärvaren.			Försäljningen		om-
då även gäldenärens rätt mot				fattar då även svarandens rätt mot
förvärvaren.		Köparen svarar för		förvärvaren. Köparen svarar för
gäldenärens skyldigheter mot för-				svarandens skyldigheter mot för-
värvaren.				värvaren.
			64 §
Har, i fall då förvärv av fastighet				Har, i fall då förvärv av fastighet
eller del av fastighet är beroende				eller del av fastighet är beroende
av	villkor,	egendomen	blivit	av	villkor,		egendomen		blivit
utmätt för fordran hos förvärv-				utmätt för fordran hos för-
aren,	skall	Kronofogdemyndig-		värvaren,		ska		Kronofogdemyn-
heten bjuda ut gäldenärens rätt till				digheten bjuda ut svarandens rätt
egendomen		till försäljning	i den	till	egendomen			till försäljning i

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

221

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmät- ningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej Kronofogdemyndigheten på be- gäran av köparen förordnar annat.

Kan det inte utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret upp- fylls, kan anstånd med försälj- ningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls vill- koret, sker försäljning i den ord- ning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egen- dom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har full- gjort sin betalningsskyldighet, ut- färdar Kronofogdemyndigheten köpehandling.

den ordning som gäller för tvångsvis försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för svaran- dens skyldigheter mot sin fånges- man, Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om inte Kronofogdemyndigheten på be- gäran av köparen beslutar annat.

Kan det inte utan betydande dröjsmål avvaktas om det för för- värvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för tvångsvis försäljning av fast egendom.

När försäljning som har skett enligt första stycket har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin

betalningsskyldighet, utfärdar Kronofogdemyndigheten köpe- handling.

222

	66 §
Om villkoret uppfylls i fall som		Om villkoret uppfylls i fall som
avses i 63 § eller om förvärvet går		avses i 63 § eller om förvärvet går
åter i fall som avses i 64 § andra		åter i fall som avses i 64 § andra
stycket, skall Kronofogdemyndig-		stycket, ska		Kronofogdemyndig-
heten driva in eller bjuda ut till		heten driva in eller bjuda ut till
försäljning vad som därefter till-		försäljning vad som därefter till-
kommer gäldenären och omfattas		kommer svaranden och omfattas
av utmätningen. Härvid tillämpas		av utmätningen. Härvid tillämpas
den	ordning som enligt 8 och	den	ordning som enligt 8 och
9 kap. gäller i fråga om utmätt		9 kap. gäller i fråga om utmätt
fordran eller rättighet.		fordran eller rättighet.
	67 §
Har endast andel i fastighet blivit		Har endast andel i fastighet blivit
utmätt men skall enligt 8 kap. 8 §		utmätt men ska enligt 8 kap. 8 §
hela fastigheten säljas på auktion,		hela fastigheten säljas på auktion,
skall	av sakägarförteckningen	ska	av	sakägarförteckningen
framgå vilka fordringar och rätt-		framgå vilka fordringar och rätt-
igheter som belastar varje särskild		igheter som belastar varje särskild
andel. Skyddsbeloppet skall be-		andel. Skyddsbeloppet ska be-
stämmas så att fordringar, som		stämmas så att fordringar, som
gäller i den först utmätta andelen		gäller i den först utmätta andelen

enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exekutionsfordringen, samt för- rättningskostnaderna blir fullt täck- ta.

Är någon av delägarna i kon- kurs, får borgenär utöva anslut- ningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

enbart eller i nämnda andel jämte	Prop. 2025/26:224
annan andel och som har bättre rätt	Bilaga 2
än utsökningsfordringen, samt för-
rättningskostnaderna blir fullt täck-
ta.
Är någon av delägarna i kon-
kurs, får borgenär utöva anslut-
ningsrätt enligt 13 § även om han
eller hon har förmånsrätt endast i
andel av fastigheten.

	68 §
När andel i fastighet har sålts		När andel i fastighet har sålts
enligt 8 kap. 9 § andra stycket och		enligt 8 kap. 9 § andra stycket och
försäljningen har vunnit laga kraft		försäljningen har fått laga kraft
samt köparen har fullgjort sin		samt köparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet,	utfärdar	betalningsskyldighet,	utfärdar
Kronofogdemyndigheten köpebrev.		Kronofogdemyndigheten
		köpebrev.
13 kap. Redovisning av influtna		13 kap. Redovisning av pengar
medel

Allmänna bestämmelser om redovisning

1§32

Medel som har flutit in till Pengar som ska fördelas ska Kronofogdemyndigheten i mål om redovisas så snart som möjligt. utmätning skall redovisas så snart

som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytter- ligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.

Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär under- stiger 100 kronor ska beloppet bara betalas ut om det finns sär- skilda skäl.

Pengar som inte kan betalas ut till den betalningsberättigade borge- nären ska i första hand fördelas mellan övriga mål där fordringen inte har fått full täckning. Kan betalning inte ske till någon annan borgenär ska pengarna återbetalas till svaranden. Om utbetalning eller återbetalning inte är möjlig inom tio

32 SFS senaste lydelse 1995:298.

223

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

år tillfaller pengarna staten. Om pengar ska tillfalla staten, gäller det även inlåningsräntan.

Om utmätning har skett för under- hållsbidrag innan det har förfallit till betalning ska redovisning ske i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

224

2 §

Vad som sägs i detta kapitel om			Vad som sägs i detta kapitel om
influtna medel gäller även ränta			pengar som ska fördelas gäller
som utgår på medlen till och med			även ränta som enligt utsöknings-
den i	6 §	angivna fördelnings-	titeln utgår på pengarna till och
dagen. Ränta på belopp som inne-			med den i 6 § angivna fördel-
står därefter tillkommer den som är			ningsdagen.
berättigad till beloppet.
			Om fördelat belopp inte kan be-
			talas ut i samband med fördel-
			ningsdagen ska utbetalningen inne-
			fatta upplupen inlåningsränta från
			fördelningsdagen fram till dess ut-
			betalning sker.
		4 §
För fördelning av influtna medel			Kronofogdemyndigheten ska hålla
skall	Kronofogdemyndigheten		ett fördelningssammanträde när det
hålla	fördelningssammanträde,		är oklart hur pengar ska fördelas
när det är föreskrivet i balken			eller om Kronofogdemyndigheten i
eller när det i annat fall är oklart			annat fall anser att det behövs.
hur medlen skall fördelas.			Sådant sammanträde får inte hållas
			senare än tillträdesdag som be-
			stämts enligt 12 kap. 36 §.
Sammanträde som ej har blivit			Sammanträde som inte har blivit
utsatt i samband med kungörande			utsatt i samband med kungörande
av auktion skall kungöras särskilt,			av auktion ska kungöras särskilt,
om det är behövligt med hänsyn			om det behövs med hänsyn till
till okända sakägare eller av annat			okända sakägare eller av annat
skäl. Kungörande skall ske i god			skäl. Kungörande ska ske i god tid
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,			och på lämpligt sätt. Sökanden,
gäldenären		och andra kända	svaranden och andra kända
sakägare skall kallas till samman-			sakägare ska kallas till samman-
trädet.			trädet.

6§33


En fordran som skall beaktas skall					En fordran som ska beaktas ska tas
tas upp med det belopp som den					upp med det belopp som den
uppgår till på fördelningsdagen.					uppgår till på fördelningsdagen.
Vid bedömningen av om en					Vid bedömningen av om en
fordran är förenad med särskild					fordran är förenad med särskild
förmånsrätt i en fastighet skall ett					förmånsrätt i en fastighet ska ett
pantbrev vars belopp är bestämt i					pantbrev vars belopp är bestämt i
utländsk valuta räknas om till					utländsk valuta räknas om till
svenska kronor enligt den kurs					svenska kronor enligt den kurs
som gäller på		fördelningsdagen.			som	gäller på			fördelningsdagen.
Pantbrevets belopp får dock inte					Pantbrevets belopp får dock inte
sättas högre än det belopp som har					sättas högre än det belopp som har
bestämts vid		omräkning		enligt	bestämts			vid	omräkning		enligt
12 kap. 27 § fjärde stycket.					12 kap. 27 § fjärde stycket.
Som	fördelningsdag anses den				Som		fördelningsdag anses den
dag till vilken fördelningssam-					dag till vilken fördelningssam-
manträde är utsatt, även om det då					manträde är utsatt, även om det då
finns något hinder mot att verk-					finns något hinder mot att verk-
ställa fördelningen. Om det inte					ställa fördelningen. Om det inte
hålls något sammanträde,				anses	hålls	något sammanträde,					anses
den dag då Kronofogdemyndig-					den	dag		Kronofogdemyndigheten
hetens beslut meddelas som för-					meddelar beslut som fördelnings-
delningsdag.					dag.
Vid	fördelning		räknas	som	Vid		fördelning			räknas	som
fordran i ett mål även sådan för-					fordran i ett mål även sådan för-
rättningskostnad som avser endast					rättningskostnad som avser endast
det målet.					det målet.
Begär	borgenär		betalning för		Begär			borgenär		betalning för
fordran som ej har anmälts i tid,					fordran som inte har anmälts i tid,
skall utdelning utgå av överskott,					ska utdelning utgå av överskott,
om sådant uppkommer.					om sådant uppkommer.

7§34

Är fordran eller därmed förenad	Är fordran eller därmed förenad
förmånsrätt beroende av villkor	förmånsrätt beroende av villkor
eller tvistig eller är förmånsrätt	eller tvistig eller är förmånsrätt
beroende av att sökt inteckning	beroende av att sökt inteckning
beviljas, skall Kronofogdemyndig-	beviljas, ska Kronofogdemyndig-
heten avsätta vad som belöper på	heten avsätta det som belöper på
fordringen i avvaktan på att vill-	fordringen i avvaktan på att vill-
koret uppfylls eller förfaller eller	koret uppfylls eller förfaller eller
att tvisten eller frågan om inteck-	att tvisten eller frågan om inteck-
ning blir slutligt avgjord. Avsätt-	ning blir slutligt avgjord. Avsätt-
ning skall dock ej ske i fall då tvist	ning ska dock inte ske om tvist ska
skall prövas enligt tredje stycket.	prövas enligt tredje stycket.

33SFS senaste lydelse 2004:448.

34SFS senaste lydelse 1994:480.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

225

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

226

Borgenär

vars

fordran

eller

Borgenär

vars

fordran

eller

förmånsrätt är tvistig skall, om det

förmånsrätt är tvistig ska, om det

ej av särskilda skäl är obehövligt,

inte av särskilda skäl är obehöv-

föreläggas att inom en månad från

ligt, föreläggas att inom en månad

det

att

föreläggandet

delgavs

från det att föreläggandet delgavs

honom väcka talan om rätten till

honom eller henne väcka talan om

medlen mot sakägare som medlen

rätten till pengarna mot sakägare

skall

tillkomma om borgenärens

som pengarna ska tillkomma om

anspråk

faller

bort. Efterkommer

borgenärens

anspråk faller

bort.

borgenären

föreläggandet, har

Följer inte borgenären föreläggan-

han förlorat sin rätt till medlen, om

det, har han eller hon förlorat sin

ej motparten inom den angivna

rätt till pengarna, om inte mot-

tiden har väckt talan mot borge-

parten inom den angivna tiden har

nären.

väckt talan mot borgenären.

Kan fördelningen ej utan be-

Kan fördelningen inte utan be-

tydande

olägenhet

för

parterna

tydande

olägenhet

för

parterna

avslutas utan att tvisten har blivit

avgjord, skall Kronofogdemyndig-

avgjord, ska Kronofogdemyndig-

heten själv pröva tvisten, om det är

ändamålsenligt. Därvid gäller

vad

ändamålsenligt. Då gäller vad som

som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§.

sägs i 3 kap. 23 och 24 §§.

8 §

När medel avsätts enligt 7 §, skall

När pengar avsätts enligt 7 §, ska

Kronofogdemyndigheten ange hur

det skall förfaras med dem om

de ska fördelas om fordringen helt

fordringen faller bort helt eller

eller delvis faller bort.

delvis.

9 §

Om alla berörda sakägare är ense

Om alla berörda sakägare är

om hur medlen skall fördelas,

överens om hur pengarna ska

skall fördelningen ske i enlighet

fördelas,

ska

fördelningen

göras

därmed.

enligt överenskommelsen.

Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser för

beträffande registrerat skepp,

registrerat skepp, registrerat

registrerat luftfartyg m.m. och

luftfartyg m.m. och fast

fast egendom

egendom

10 §

När

registrerat

skepp,

registrerat

När

registrerat skepp,

registrerat

luftfartyg, intecknade reservdelar

till luftfartyg eller fastighet har sålts

till luftfartyg eller fastighet har

på auktion, skall behållen av-

sålts på auktion, ska behållen av-

kastning av egendomen, ersättning

kastning av egendomen, ersätt-

som har influtit med anledning av

ning som har betalats in med

misslyckat försök att sälja egen-

anledning av misslyckat försök att

domen och tillskott som någon har

sälja egendomen och tillskott som

betalat för att bevara sin rätt vid

någon har betalat för att bevara sin

försäljningen fördelas tillsammans

rätt

vid

försäljningen

fördelas

med köpeskillingen för egendomen.			tillsammans med		köpeskillingen
Medel som har influtit genom sär-			för egendomen. Pengar från sär-
skild försäljning av tillbehör till			skild försäljning av tillbehör till
fastighet	skall fördelas samtidigt		fastighet ska fördelas samtidigt som
som köpeskillingen för fastigheten.			köpeskillingen för fastigheten.
Fördelningen skall ske i enlighet			Fördelningen ska ske i enlighet
med sakägarförteckningen, om det			med sakägarförteckningen, om det
ej framgår att fordran understiger			inte framgår att fordran under-
vad som anges i förteckningen.			stiger det som anges i förteck-
Angående begränsning av inteck-			ningen. Angående begränsning av
ningshavares rätt		vid försäljning	inteckningshavares rätt vid för-
av intecknade reservdelar till luft-			säljning av intecknade reservdelar
fartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 §			till luftfartyg finns			föreskrift	i
tredje stycket.			11 kap. 3 § tredje stycket.
Utdelning för fordran som ej har			Utdelning för fordran som inte har
tagits upp i förteckningen utgår			tagits upp i förteckningen utgår
endast av överskott, om sådant			endast av överskott, om sådant
uppkommer.			uppkommer.
		11 §
Bestämmelserna		i 10 § första	Bestämmelserna		i	10 § första
stycket gäller också när fastighet			stycket gäller också när fastighet
har sålts under hand. Medlen skall			har sålts under hand. Pengarna
fördelas i första hand enligt köpe-			ska fördelas i första hand enligt
villkoren och i övrigt enligt de			köpevillkoren och i övrigt enligt
grunder som gäller för upprätt-			de grunder som gäller för upprätt-
ande av sakägarförteckning.			ande av sakägarförteckning.
		12 §
Avbryts förfarandet i fråga om			Avbryts förfarandet i fråga om
egendom som avses i 10 § utan att			egendom som avses i 10 § utan att
egendomen har blivit såld, skall			egendomen har blivit såld, ska
influtna medel fördelas enligt vad			pengarna fördelas enligt vad som
som sägs där, om sakägarförteck-			sägs där,	om sakägarförteckning
ning har upprättats, och i annat fall			har upprättats, och i annat fall
enligt de grunder som gäller för			enligt de grunder som gäller för
upprättande av sådan förteckning.			upprättande av sådan förteckning.
Annan borgenär än sökanden har			Annan borgenär än sökanden har
dock ej rätt att få betalning ur			dock inte rätt att få betalning för
medlen för annat än ränta och			annat än ränta och kostnader, om
kostnader, om hans fordran är			hans eller hennes fordran är
förenad med panträtt på grund av			förenad med panträtt på grund av
inteckning.			inteckning.
När tillbehör till fastighet har			När tillbehör till fastighet har
sålts för sig, skall borgenär, som ej			sålts för sig, ska borgenär, som
har avstått från betalning, få			inte har avstått från betalning, få
utdelning	med	tillämpning av	utdelning	med	tillämpning		av
12 kap. 16 §, även om fastigheten ej			12 kap. 16 §, även om fastigheten
säljs.			inte säljs.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

227

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

228

			13 §
Medel	som tillkommer borgenär			Pengar som en borgenär har rätt
skall avräknas på ränta och annan				till ska avräknas på ränta och
biförpliktelse före fordrans kapi-				annan biförpliktelse före fordrans
talbelopp, om ej borgenären har				kapitalbelopp, om inte borgenären
yrkat	annat	före	fördelningen	har yrkat annat före fördelningen
eller, om fördelning ej äger rum,				eller, om fördelning inte sker, före
före utbetalningen.				utbetalningen.
Om ordningen mellan fordrans				Om ordningen mellan fordrans
kapitalbelopp		och	biförpliktelser	kapitalbelopp	och biförpliktelser
när registrerat		skepp, registrerat		när registrerat	skepp, registrerat
luftfartyg, intecknade reservdelar				luftfartyg, intecknade reservdelar
till luftfartyg eller fastighet har				till luftfartyg eller fastighet har
utmätts	finns	bestämmelser i		utmätts finns	bestämmelser i
10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.				10 kap. 11 § första stycket, 11 kap.
1 § och 12 kap. 26 § första stycket.				1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

14§35

Medel får ej betalas ut utan att				Pengar får inte betalas ut utan att
säkerhet ställs, om				säkerhet ställs, om
1. utmätning har skett med stöd				1. utmätning har skett med stöd
av	3 kap. 5 § 1 eller	6 §	och	av 2 kap. 4 § och utsökningstiteln
exekutionstiteln ej har vunnit laga				inte har fått laga kraft eller
kraft eller utmätning har skett på				utmätning har skett på grund av
grund av utslag eller beslut i mål				utslag eller beslut i mål om be-
om	betalningsföreläggande		eller	talningsföreläggande eller hand-
handräckning och gäldenären har				räckning och svaranden har sökt
sökt återvinning eller överklagat,				återvinning eller överklagat,
2. utmätning har skett hos döds-				2. utmätning har skett hos döds-
bo för fordran som ej var förenad				bo för fordran som inte var för-
med särskild förmånsrätt i egen-				enad med särskild förmånsrätt i
domen och den tid som anges i				egendomen och den tid som anges
8 kap. 6 § första stycket ej har gått				i 8 kap. 6 § första stycket inte har
till ända,				löpt ut,
3. rätten till medlen är beroende				3. rätten till pengarna är bero-
av ett överklagande av utmät-				ende av ett överklagande av utmät-
ningen eller den utmätta egendom-				ningen eller den utmätta egen-
ens försäljning eller av talan som				domens försäljning eller av talan
avses i 4 kap. 20–22 eller 26 §,				som avses i 4 kap. 20–22 eller 26 §,
4. fördelning som har skett vid				4. fördelning som har skett vid
fördelningssammanträde		ej	har	fördelningssammanträde inte har
vunnit laga kraft,				fått laga kraft,
5. i annat fall tvist råder om vem				5. i annat fall tvist råder om vem
som är betalningsberättigad.				som är betalningsberättigad.
			15 §
Har medel avsatts enligt 7 § första				Har pengar avsatts enligt 7 § första
stycket på grund av tvist och har				stycket på grund av tvist och har

35SFS senaste lydelse 1994:1038.

tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet lyfta medlen utan hinder av att av- görandet ej har vunnit laga kraft. I annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand är berättigad till dem.

tvisten prövats av domstol, får pengarna betalas ut till den vinnande parten även om av- görandet inte har fått laga kraft om säkerhet ställs. I annat fall får pengar som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne inte vill ha peng- arna utbetalda, till den som i andra hand har rätt till dem.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16§36

Att en verkställd fördelning över-	Om en verkställd fördelning över-
klagas hindrar inte att belopp som	klagas får belopp som inte berörs
inte berörs av överklagandet be-	av överklagandet betalas ut.
talas ut.

17§37

När medel betalas ut, skall			När pengar betalas ut, ska iakttas
iakttagas vad som i allmänhet			vad som i allmänhet gäller om
gäller om skyldighet för borgenär			skyldighet för borgenär att upp-
att förete eller återställa ford-			visa eller lämna tillbaka ford-
ringsbevis eller säkerhet som har			ringsbevis eller säkerhet som har
lämnats för fordran.			lämnats för fordran.
Pantbrev i skepp eller fastighet			Pantbrev i skepp eller fastighet
eller företagsinteckningsbrev, vil-			eller företagsinteckningsbrev, vil-
ket utgör säkerhet för fordran på			ket utgör säkerhet för fordran på
vilken betalning har utfallit, skall			vilken betalning har utfallit, ska
företes även om borgenären ej är			uppvisas även om borgenären inte
skyldig att återställa handlingen,			är skyldig att lämna tillbaka
om	ej Kronofogdemyndigheten		handlingen, om inte Kronofogde-
finner skäl att medge undantag.			myndigheten anser att det finns
Detsamma gäller skuldebrev som			skäl att medge undantag. Det-
är intecknat i annan egendom, när			samma gäller skuldebrev som är
skyldighet att förete eller åter-			intecknat i annan egendom, när
ställa skuldebrevet ej följer redan			skyldighet att uppvisa eller lämna
av första stycket.			tillbaka skuldebrevet inte följer
			redan av första stycket.
När köparen åberopar att den som			När köparen åberopar att den som
enligt	sakägarförteckning	är	enligt sakägarförteckning har rätt
berättigad till betalning har med-			till betalning har medgett honom
givit honom avräkning på köpe-			eller henne avräkning på köpe-
skillingen, gäller vid Kronofogde-			skillingen, gäller vid Kronofogde-
myndighetens prövning av		över-	myndighetens prövning av överens-

36SFS senaste lydelse 1994:1038.

37SFS senaste lydelse 2003:531.

229

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

230

enskommelsen vad som föreskrivs i			kommelsen vad som föreskrivs i
första och andra styckena.			första och andra styckena.
		18 §
Om borgenär för vilken utdelning			Om borgenär för vilken utdelning
har beräknats ej inom ett år från			har beräknats inte inom ett år från
det att fördelningen har vunnit			det att fördelningen har fått laga
laga kraft företer		fordringsbevis	kraft uppvisar fordringsbevis eller
eller i övrigt fullgör vad som krävs			i övrigt fullgör vad som krävs enligt
enligt 17 § för att han skall få lyfta			17 § för att han eller hon ska få
medlen, får dessa mot säkerhet			pengarna utbetalda, får dessa
betalas ut till den som i andra hand			betalas ut mot säkerhet till den
är berättigad till dem, om ej sär-			som i andra hand har rätt till dem,
skilda skäl föreligger.			om det inte finns särskilda skäl.
		19 §
Om alla berörda sakägare medger			Om säkerhet krävs får belopp
att belopp betalas ut utan säkerhet			betalas ut utan säkerhet om alla
när sådan annars krävs, skall det			berörda sakägare medger det.
ske.
		20 §
Ändras beslut om fördelning eller			Ändras beslut om fördelning eller
utbetalning,	skall	Kronofogde-	utbetalning,	ska	Kronofogde-
myndigheten	på begäran utsöka		myndigheten	på	begäran utmäta
vad som skall betalas tillbaka.			vad som ska betalas tillbaka. I
Härvid får ställd säkerhet tagas i			sådana fall får ställd säkerhet tas i
anspråk. Motsvarande gäller, om			anspråk. Motsvarande gäller, om
medel som någon har fått lyfta			pengar som någon har fått utbe-
enligt 14 eller 15 § skall till-			talda enligt 14 eller 15 § ska till-
komma annan sakägare eller om			komma annan sakägare eller om
borgenär har fått lyfta medel enligt			borgenär har fått pengar utbetalda
18 § och den som har bättre rätt till			enligt 18 § och den som har bättre
medlen anmäler sig och fullgör			rätt till pengarna anmäler sig och
vad som krävs för betalning till			fullgör vad som krävs för betalning
honom.			till honom eller henne.
			Om återbetalningsskyldigheten
			avser en fordran som handläggs
			enligt lagen (1993:891) om indriv-
			ning av statliga fordringar m.m.
			ska den myndighet för vilken ut-
			mätning skett	omedelbart betala
			tillbaka pengarna till Kronofogde-
			myndigheten.
Särskilda bestämmelser			Särskilda bestämmelser för mål
beträffande allmänna mål			som ska handläggas enligt lagen
			(1993:891) om indrivning av
			statliga fordringar m.m.

				21 §
Bestämmelserna i 1, 13, 14 och					Bestämmelserna i 1 § första och
20 §§ gäller ej i fråga om sök-					fjärde stycket, 13 och 14 §§ och
anden i allmänt mål. I sådant mål					20 §	första		stycket		gäller	inte
gäller ej heller 4–6 §§, 7 § första–					sökanden i mål som ska hand-
tredje styckena, 8 och 9 §§ annat					läggas enligt lagen (1993:891) om
än om fördelning skall ske med					indrivning av				statliga	fordringar
enskild borgenär eller om det är					m.m. För sådana mål gäller inte
särskilt föreskrivet att fördel-					heller 4–9 §§ annat än om för-
ningssammanträde			skall	hållas.	delning ska ske med enskild borg-
Bestämmelsen i 7 § tredje stycket					enär eller om det hålls ett fördel-
får ej tillämpas i allmänt mål, om					ningssammanträde. Bestämmelsen
sökandens fordran berörs av tvisten.					i 7 § tredje stycket får inte tillämpas
					för mål som ska handläggas enligt
					lagen (1993:891) om indrivning av
					statliga fordringar m.m., om sök-
					andens fordran berörs av tvisten.
14 kap. Verkan av exekutiv					14 kap. Verkan av försäljning
försäljning m.m.					m.m.
				1 §
Exekutiv försäljning			ger	köparen	Tvångsvis försäljning ger köparen
samma rätt till den sålda egen-					samma rätt till den sålda egen-
domen	som frivillig försäljning,				domen		som	frivillig		försäljning,
om ej annat följer av vad som sägs					om inte annat följer av vad som
i detta kapitel.					sägs i detta kapitel.
				2 §
När utmätning av viss egendom					När utmätning av viss egendom
ger företräde		framför överlåtelse			ger	företräde			framför	överlåtelse
av egendomen, gäller det till					av egendomen, gäller det till
förmån även för den som för-					förmån även för den som för-
värvar	egendomen		vid	exekutiv	värvar egendomen vid tvångsvis
försäljning. Detsamma gäller, när					försäljning. Detsamma gäller, när
tredje	man	efter	föreläggande		tredje		man		efter föreläggande
enligt	4 kap.	20 §	eller 26 §		enligt		4 kap.		20 §	eller	26 §
jämförd med 20 § har förlorat sin					jämförd med 20 § har förlorat sin
rätt mot sökanden.					rätt mot sökanden.

3§38

Har exekutiv	försäljning av	Har tvångsvis	försäljning av
registrerat skepp	eller luftfartyg	registrerat skepp	eller luftfartyg
som registrerats i luftfartygs-		som registrerats i luftfartygs-
registret vunnit laga kraft och		registret fått laga kraft och
köpeskillingen betalats skall, om		köpeskillingen betalats ska, om
gäldenären inte var rätt ägare,		svaranden inte var rätt ägare,
köparens förvärv dock gälla, om		köparens förvärv dock gälla, om

38SFS senaste lydelse 2004:84.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

231

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.

När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.

svarandens åtkomst var inskriven när försäljningen skedde.

När tvångsvis försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från svaranden eller någon hans eller hennes före- trädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att svarandens eller någon hans eller hennes företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för svaranden när den tvångsvisa försäljningen skedde.

232

			4 §
Om exekutivt		såld	egendom	Om	den	av	Kronofogde-
frångår köparen därför att gälde-				myndigheten		sålda	egendomen
nären ej var rätt ägare, är gälde-				frångår köparen därför att svar-
nären skyldig att ersätta köparen				anden inte var rätt ägare, är svar-
dennes skada med sammanlagda				anden skyldig att ersätta köparen
beloppet av vad som har gått till				dennes skada med sammanlagda
betalning av fordran mot gälde-				beloppet av vad som har gått till
nären och har betalats ut till				betalning av fordran mot svar-
denne. Har gäldenären uppsåt-				anden och har betalats ut till
ligen eller av vårdslöshet vållat				denne. Har svaranden uppsåtligen
köparens skada, är han skyldig att				eller av vårdslöshet vållat köparens
ersätta skadan utan sådan begräns-				skada, är han eller hon skyldig att
ning.				ersätta skadan utan sådan begräns-
				ning.
Borgenär, som ej var i god tro när				Borgenär, som inte var i god tro
han mottog betalning, är skyldig att				när han eller hon mottog be-
solidariskt med gäldenären ersätta				talning, är skyldig att solidariskt
köparen dennes skada med det				med	svaranden ersätta köparen
belopp som han har erhållit i				dennes skada med det belopp som
betalning.	Har		borgenären	han eller hon har erhållit i
uppsåtligen	eller	av	vårdslöshet	betalning. Har borgenären upp-
vållat köparens skada, är han				såtligen eller av vårdslöshet vållat
skyldig att ersätta skadan utan sådan				köparens skada, är han eller hon
begränsning.				skyldig att ersätta skadan utan
				sådan begränsning.
			5 §
När tvångsvis försäljning medför att				När tvångsvis försäljning medför att
tredje man förlorar sin äganderätt				tredje man förlorar sin äganderätt
till den sålda egendomen, gäller i				till den sålda egendomen, gäller i
fråga om tredje mans rätt till				fråga om tredje mans rätt till
ersättning för liden skada vad som				ersättning för liden skada vad som

sägs i 4 § om köpares rätt till	sägs i 4 § om köpares rätt till	Prop. 2025/26:224
ersättning av svaranden och borg-	ersättning av svaranden och	Bilaga 2
enär. Motsvarande gäller, när in-	borgenär. Motsvarande gäller, när
drivning av utmätt fordran medför	indrivning av utmätt fordran med-
att tredje man förlorar sin rätt till	för att tredje man förlorar sin rätt
fordringen.	till fordringen.

15 kap. Avhysning

1 §

Avhysning ska genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

Innan avhysning sker ska svaranden ges tillfälle att yttra sig. Om svaranden saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning ske även om svaranden inte har fått tillfälle att yttra sig.

I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden har fått tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Om delgivnings- mottagaren har känd hemvist inom riket men varken denne eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen påträffas och det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till dennes hemvist. Om svaranden är bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under svarandens utländska adress.

2 §

Om det är möjligt ska avhysning ske inom fyra veckor från det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden fick tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse skickades till honom eller henne.

3 §

Om det behövs av hänsyn till svaranden eller för att Kronofogde- myndigheten ska kunna verka för att parterna träffar en frivillig överens- kommelse får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst sex veckor från det att de handlingar som behövs kom in till myndigheten. Om det finns synnerliga skäl får anståndet förlängas till högst åtta veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgetts av myndigheten. När en begäran om anstånd prövas ska Kronofogdemyndigheten särskilt beakta om svaranden eller tredje man ska avhysas från sitt hem.

Om det på grund av 2 § andra stycket finns hinder mot att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 2 § första stycket, ska anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat ske.

233

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

4 §

Om sökanden medger uppskov med avhysningen och uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

5 §

Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

Egendom som uppenbart saknar värde eller av annat skäl inte bör för- varas får kastas i samband med avhysningsförrättningen.

Innan åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, ska parterna under- rättas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta den. Innan egendomen säljs eller kastas ska svaranden uppmanas att hämta egendomen genom rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

6 §

Om avhysning ska ske från annat än bostad och svaranden underlåter att ta hand om egendomen, får Kronofogdemyndigheten besluta att egendomen ska säljas om lämpligt förvaringsutrymme inte kan ordnas. Om egendomen kan antas sakna försäljningsvärde, får det i stället beslutas att egendomen ska förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

Innan ett beslut enligt första stycket meddelas ska svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne få tillfälle att yttra sig enligt vad som föreskrivs i 2 §.

Försäljning ska ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock inte.

7 §

Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av dennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När det finns anledning ska Kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

Anstånd får meddelas enligt 3 §, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

234

8 §

Kronofogdemyndigheten får förelägga svaranden att själv fullgöra sin skyldighet att flytta om det anses lämpligt och sökanden medger det. Då tillämpas 1 §, 2 § andra stycket samt 4 och 7 §§.

16 kap. Handräckning samt kvarstad och andra säkerhetsåtgärder

Verkställighet av handräckning och andra säkerhetsåtgärder än kvarstad

1 §

Innan verkställighet av handräckning sker ska svaranden underrättas. Kronofogdemyndigheten får dock genast vidta behövlig åtgärd om saken är brådskande. Kronofogdemyndigheten ska så snart som möjligt pröva om åtgärden ska bestå.

2 §

Verkställighet av handräckning eller annan säkerhetsåtgärd än kvarstad sker genom att Kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad han eller hon är skyldig att göra eller att iaktta förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. Om sökanden begär det och det är lämpligt kan Kronofogdemyndigheten överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.

Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 15 kap. 5 och

6§§.

En föreskrift i utsökningstiteln som avser verkställigheten hindrar inte att

verkställigheten genomförs på annat sätt, om det behövs.

3 §

Om sökanden medger uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning.

Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och förklara att anståndet ska upphöra att gälla om det finns anledning till det.

Verkställighet av beslut om kvarstad 4 §

Vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3–5 §§.

Kvarstad för fordran får inte läggas på lön eller annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

235

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5 §

När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden inte överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6–10 §§.

Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.

6 §

Kvarstad för fordran hindrar inte att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, ska dock denna tas i anspråk i första hand, om inte den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.

Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, ska egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs.

7 §

Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.

I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 5 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock inte pantsättas, om inte Kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

		Tredje avdelningen –
		Bestämmelser om kostnader
	17 kap. Kostnader	och överklagande
	17 kap. Kostnader
	2 §39
	Sökanden ansvarar mot staten för	Sökanden ansvarar mot staten för
	förrättningskostnaderna i målet, om	förrättningskostnaderna	i målet,
	inte något annat följer av 3 eller	om inte något annat följer av 3 eller
	4 § eller av särskild föreskrift.	4 § eller av särskild	föreskrift.
	Betalar sökanden inte en grund-	Betalar sökanden inte en grund-
	avgift inom förelagd tid, får	avgift inom förelagd tid, får
	Kronofogdemyndigheten avskriva	Kronofogdemyndigheten	avskriva
	målet.	målet.
	I fråga om kostnader för en	I fråga om kostnader för en
	åtgärd som har begärts av någon	åtgärd som har begärts av någon
	annan än sökanden i målet skall	annan än sökanden i målet ska den
236	39 SFS senaste lydelse 2007:277.

den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt in- tecknad fastighet, skall dock sök- anden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning.

som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har dragits in i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet, ska dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han eller hon har sämre rätt än den som har begärt indragning.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

3§40

Sökanden ansvarar inte för förrätt-			Sökanden ansvarar inte för förrätt-
ningskostnaderna för utmätning			ningskostnaderna för utmätning
enligt 7 kap. 21 § eller för sådan			enligt 7 kap. 21 § eller för sådan
handräckning	enligt 8 kap. 18 §		handräckning	enligt 8 kap. 18 §
som behövs för att komma i besitt-			som behövs för att komma i besitt-
ning av lös egendom eller bostad.			ning av lös egendom eller bostad.
Sökanden ansvarar inte		heller	Sökanden ansvarar inte		heller
för förrättningskostnaderna		i mål	för förrättningskostnaderna		i mål
om utmätning för fordran som vid			om utmätning för fordran som vid
utmätning av lön har företrädesrätt			utmätning av lön har företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 §.			enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sök-			Vid avhysning ansvarar sök-
anden inte för kostnader för			anden inte för kostnader för
förvaring av svarandens egendom			förvaring av svarandens egendom
eller för andra åtgärder som			eller för andra åtgärder som
väsentligen avser att skydda svar-			väsentligen avser att skydda svar-
anden mot förlust. Detsamma gäller			anden mot förlust. Detsamma gäller
kostnader för	försäljning	enligt	kostnader för	försäljning	enligt
16 kap. 7 §.			15 kap. 6 §.

Undantag från skyldigheten att betala förrättningskostnader

4§41

Kronofogdemyndigheten får med-	Om det finns särskilda skäl får
ge befrielse helt eller delvis från	Kronofogdemyndigheten besluta
skyldigheten att betala förrätt-	att sökanden eller svaranden inte
ningskostnaderna, om det finns	ska betala förrättningskostnaderna
särskilda skäl.	eller bara en del av dessa.
Återstår endast ett obetydligt	Återstår endast	ett obetydligt
belopp att betala i ett allmänt eller	belopp att betala i ett mål om
enskilt mål om utmätning, får	utmätning, får Kronofogdemynd-
Kronofogdemyndigheten betala	igheten betala beloppet till sök-
beloppet till sökanden genom att	anden genom att	jämka för-

40SFS senaste lydelse 2007:277.

41SFS senaste lydelse 2008:216.

237

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 15 och 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av utsöknings- titeln. Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvar- stad eller annan säkerhetsåtgärd.

Om Kronofogdemyndigheten be- gär det ska förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar, be- talas i förskott. Staten, kommun, landsting och kommunalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Betalas inte förskott inom före- lagd tid, får Kronofogdemyndig- heten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om för- skottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället skriva av målet.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

238

jämka förrättningskostnaderna i	rättningskostnaderna i motsvar-
motsvarande mån.	ande mån.

Sökandens skyldighet att betala förrättningskostnader i förskott

5§42

Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar skall förskott- eras av honom, om Kronofogde- myndigheten begär det. Staten, kommun, landsting och kom- munalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.

Betalas inte förskott inom före- lagd tid, får Kronofogdemyndig- heten inställa verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om för- skottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avskriva målet.

7§43


Förrättningskostnader			i mål	om	Förrättningskostnader			i mål	om
utmätning tas ut ur köpeskillingen					utmätning tas ut ur köpeskillingen
för såld	egendom,		behållen		för såld	egendom,		behållen
avkastning och andra tillgängliga					avkastning och andra tillgängliga
medel. De får vid behov genast					pengar. De får vid behov genast
utsökas hos gäldenären.					utsökas hos svaranden.
Förrättningskostnader			som	är	Förrättningskostnader			som	är
gemensamma för flera mål har					gemensamma för flera mål har
företräde	framför	kostnader		som	företräde	framför	kostnader		som
endast avser ett mål.					endast avser ett mål.
Förrättningskostnad			för hand-		Förrättningskostnad			för hand-
räckning	enligt	8 kap. 18 §		får	räckning	enligt	8 kap. 18 §		får
genast utsökas hos den mot vilken					genast utsökas hos den mot vilken
åtgärden har vidtagits.					åtgärden har vidtagits.

8§44

Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om ej annat följer av exekutionstiteln. Detta gäller dock ej verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.

42SFS senaste lydelse 2007:277.

43SFS senaste lydelse 1996:130.

44SFS senaste lydelse 1996:130.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för av- hysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 15 kap. 6 §, tas förrättningskostnad för för- säljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för avhysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 § tredje stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

			10 §
Om lös egendom som har belagts				Om lös egendom som har belagts
med kvarstad säljs enligt 16 kap.				med kvarstad säljs enligt 16 kap.
14 § tredje stycket eller 16 § andra				5 § tredje stycket eller 7 § andra
stycket,	tas förrättningskostnad			stycket,	tas förrättningskostnad
för försäljningen ut ur köpe-				för försäljningen ut ur köpe-
skillingen.				skillingen.
Har	Kronofogdemyndigheten			Har	Kronofogdemyndigheten
med anledning av kvarstad på fast				med anledning av kvarstad på fast
egendom	förordnat	om åtgärd		egendom beslutat om åtgärd som
som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas				avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kost-
kostnad för åtgärden ut ur behållen				nad för åtgärden ut ur behållen av-
avkastning.				kastning.
			11 §
Vad som sägs i 7–10 §§ om uttag-				Vad som sägs i 7–10 §§ om uttag-
ande av	förrättningskostnad hos			ande av	förrättningskostnad hos
svaranden gäller ej kostnad som				svaranden gäller inte kostnad som
till följd av exekutionstitelns upp-				till följd av utsökningstitelns upp-
hävande,	ansökningens		återkall-	hävande,	ansökningens	återkall-
ande eller annan särskild anled-				ande eller annan särskild anled-
ning bör betalas av sökanden.				ning bör betalas av sökanden.
Om sökanden ej har förskotterat				Om sökanden inte har förskott-
förrättningskostnad för vilken han				erat förrättningskostnad för vilken
ansvarar och kostnaden ej får eller				han ansvarar och kostnaden inte
har kunnat i målet tagas ut hos				får eller har kunnat i målet tas ut
svaranden, får den genast utsökas				hos svaranden, får den genast
hos sökanden.				utsökas hos sökanden.
			12 §
I fråga om kostnader i tvist vid				I fråga om kostnader i tvist vid
fördelning av medel som enligt				fördelning av pengar som enligt
13 kap. 7 § tredje stycket prövas av				13 kap. 7 § tredje stycket prövas av
Kronofogdemyndigheten tillämpas				Kronofogdemyndigheten		tillämpas
18 kap. rättegångsbalken.				18 kap. rättegångsbalken.
Beslut,	varigenom	Kronofogde-		Beslut, varigenom Kronofogde-
myndigheten har ålagt ersättnings-				myndigheten har ålagt ersättnings-
skyldighet enligt första			stycket,	skyldighet enligt första		stycket,
verkställs såsom dom som avses i				verkställs såsom dom som avses i
3 kap. 6 §.				2 kap. 4 §.

239

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sin hemvist.

Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar dom- stols behörighet i tvistemål i allmänhet.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i ut- sökningsmål. Kronofogdemyn- digheten ska dock inte vara part i domstolen utom i den del över- klagandet avser förrättningskost- naderna.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

240

Särskild bestämmelse beträffande	Särskilda bestämmelser för mål
allmänna mål	som ska handläggas enligt lagen
	(1993:891) om indrivning av
	statliga fordringar m.m.

13§45

Bestämmelserna i 2 och 3 §§, 4 §	Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt
första stycket och 5 § om sök-	4 § första stycket gäller inte för
andens ansvar för förrättningskost-	sökandens ansvar för förrättnings-
nader gäller inte i allmänt mål.	kostnader i mål som ska hand-
	läggas enligt lagen (1993:891) om
	indrivning av statliga fordringar
	m.m.

18 kap. Överklagande

1§46

Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen före- skriver med hänsyn till var svar- anden har sitt hemvist.

I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstols- ärenden vid överklagande i utsök-

ningsmål. Kronofogdemyndig- heten skall dock inte vara part i domstolen.

2§47

Kronofogdemyndighetens beslut	Kronofogdemyndighetens	beslut
får överklagas av den som beslutet	får överklagas av den som beslutet
angår, om det har gått honom	angår, om det har gått honom eller
emot. Sökanden eller svaranden	henne emot. Sökanden eller svar-
får klaga även över att beslut gör	anden får klaga även	över att
intrång i tredje mans rätt.

45SFS senaste lydelse 2008:216.

46SFS senaste lydelse 2006:672.

47SFS senaste lydelse 1993:516.

Ett beslut i en fråga som avses i 3 kap. 11 eller 12 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man eller som innebär att Kronofogdemyndig- heten avvaktar med verkställig- hetsåtgärder enligt 2 kap. 20 § tredje stycket får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

beslut gör intrång i tredje mans rätt.

Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt

12kap. 33 § andra stycket, får över- klagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

5§48

Följande beslut får inte över-			Följande beslut får inte över-
klagas:			klagas:
1. ett beslut genom vilket be-			1. ett beslut genom vilket be-
gäran om rättelse av utmätning			gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av			enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.			kvarstad för fordran enligt 16 kap.
13 § har lämnats utan bifall,			4 § har lämnats utan bifall,
2. ett beslut	genom	vilket en	2. ett beslut	genom	vilket en
rättighet inte har förbehållits enligt			rättighet inte har förbehållits enligt
12 kap. 33 § andra stycket,			12 kap. 33 § andra stycket,
3. ett beslut	genom	vilket en	3. ett beslut	genom	vilket en
förrättningsman har förklarats jävig,			handläggare har förklarats jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses			4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,			i 17 kap. 4 § första stycket,
5. ett beslut i en sådan fråga om			5. ett beslut i en sådan fråga om
verkställighet	av en	skiljedom	verkställighet	av en	skiljedom
som avses i 3 kap. 16 §.			som avses i 2 kap. 16 §.

6§49

Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte över- klagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltig- het påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med över- klagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

48SFS senaste lydelse 1999:118.

49SFS senaste lydelse 1994:444.

241

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan in- skränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

En tvångsvis försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av pengar ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Ett beslut enligt 1 kap. 5 § andra stycket första meningen eller tredje stycket får överklagas inom tre veckor från beslutet.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

En sakägarförteckning får över- klagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av in- flutna medel överklagas.

att målet onödigt uppehålls genom beslutet.

En sakägarförteckning får över- klagas endast i samband med att Kronofogdemyndighetens försälj- ning eller beslutet om fördelning- en av pengar överklagas.

7 §50

Ett beslut om utmätning som avses

i7 kap. får överklagas utan in- skränkning till viss tid.

En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om för- delning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätnings- beslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.

Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränk- ning till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.

242	50 SFS senaste lydelse 2015:683.

12§51

Tingsrätten får, utan att motparten			Tingsrätten får, utan att motparten
dessförinnan har getts tillfälle att			dessförinnan har getts tillfälle att
yttra sig	över	överklagandet,	yttra sig	över överklagandet,
förordna att någon åtgärd för			besluta att någon åtgärd för
verkställighet tills vidare inte skall			verkställighet tills vidare inte ska
vidtas eller, om det finns			vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-			synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas. Vid ut-			tagen åtgärd ska hävas. Vid ut-
mätning av lön för underhålls-			mätning av lön för underhålls-
bidrag får förordnandet inskränkas			bidrag får beslutet inskränkas till
till att avse att influtna medel inte			att avse att utmätta pengar inte ska
skall betalas ut.			betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart			Tingsrätten får också omedelbart
förordna att åtgärd för verk-			besluta att åtgärd för verk-
ställighet	skall	genomföras och	ställighet	ska genomföras och
bestå till dess annat förordnas.			bestå till dess annat beslutas.

13§52

Den omständigheten att ett beslut	Den omständigheten att ett beslut
har meddelats av en jävig för-	har meddelats av en jävig hand-
rättningsman skall inte föranleda	läggare ska inte föranleda att be-
att beslutet hävs, om jävet uppen-	slutet hävs, om jävet uppenbarligen
barligen inte har inverkat på be-	inte har inverkat på beslutet.
slutet.

14§53

Vid bifall till ett överklagande av	Vid bifall till ett överklagande av
ett visst beslut får även ett senare	ett visst beslut får även ett senare
beslut i målet hävas när det kan	beslut i målet hävas när det kan
ske, om detta beslut har samband	ske, om detta beslut har samband
med det förra beslutet och inte	med det förra beslutet och inte
hade vunnit laga kraft mot	hade fått laga kraft mot klaganden
klaganden när han överklagade	när han eller hon överklagade det
det första beslutet.	första beslutet.

15§54

Om ett överklagande av ett beslut	Om ett överklagande av ett beslut
om fördelning av medel bifalls,	om fördelning av pengar bifalls,
gäller det till förmån även för den	gäller det till förmån även för den
som inte själv har överklagat be-	som inte själv har överklagat be-
slutet.	slutet.

51SFS senaste lydelse 1995:298.

52SFS senaste lydelse 1993:516.

53SFS senaste lydelse 1993:516.

54SFS senaste lydelse 1993:516.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

243

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

16§55

Tingsrättens beslut i en fråga som	Tingsrättens beslut i en fråga som
överklagats dit gäller på det sätt	överklagats dit gäller på det sätt
som i 2 kap. 19 § sägs om Krono-	som i 3 kap. 20 § sägs om Krono-
fogdemyndighetens beslut.	fogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning skall dock en	I mål om utmätning ska dock en
vidtagen åtgärd inte utan särskilt	vidtagen åtgärd inte utan särskilt
förordnande återgå innan tings-	beslut återgå innan tingsrättens
rättens beslut har vunnit laga kraft.	beslut har fått laga kraft.

20§56

Bestämmelserna	om	särskilda	Bestämmelserna		om	särskilda
rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-			rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-
gångsbalken tillämpas i fråga om			gångsbalken tillämpas i fråga om
Kronofogdemyndighetens		beslut i	Kronofogdemyndighetens				beslut i
utsökningsmål.			utsökningsmål.
Vad som sägs i 58 kap. 13 § rätte-			Vad som sägs i 58 kap. 13 § rätte-
gångsbalken om	återställande av		gångsbalken om		återställande av
försutten tid gäller även när föreläg-			försutten tid gäller även när före-
gande har meddelats enligt 4 kap.			läggande	har meddelats			enligt
20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 §			4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap.
andra stycket i denna balk.			7 § andra stycket i denna balk.
Användning av särskilt rätts-			Användning av särskilt rätts-
medel får ej utan synnerliga skäl			medel får inte utan synnerliga skäl
föranleda att exekutiv försäljning			föranleda	att tvångsvis		försäljning
hävs.			hävs.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

1.Denna lag träder i kraft vid det årsskifte som regeringen bestämmer.

2.För det som i annan lag eller förordning benämns exekutionstitel ska det som i denna balk föreskrivs om utsökningstitel gälla.

244	55	SFS senaste lydelse 1995:298.
244	56	SFS senaste lydelse 1988:1454.

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

dels att 13 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 10 § ska utgå

dels att rubriken närmast före 8 § ska lyda ”Övergångsbestämmelser till 1–3 kap. utsökningsbalken”,

dels att 10, 12 och 20 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:224 Bilaga 2

			10 §
Har en domstol efter balkens				Har en domstol efter balkens ikraft-
ikraftträdande med stöd av annan				trädande med stöd av annan lag än
lag än rättegångsbalken förordnat				rättegångsbalken	beslutat att		en
att en dom eller ett beslut får verk-				dom eller ett beslut får verkställas
ställas innan domen eller beslutet				innan domen eller beslutet har fått
har vunnit laga kraft, får krono-				laga kraft, får Kronofogdemyndig-
fogdemyndigheten vid tillämpning				heten vid tillämpning av 2 kap. 7 §
av 3 kap. 9 § i balken föreskriva att				i balken föreskriva att säkerhet ska
säkerhet skall ställas för skadestånd				ställas för skadestånd som sök-
som sökanden kan bli skyldig att				anden kan bli skyldig att utge om
utge om domen eller beslutet				domen eller beslutet ändras.
ändras.
			12 §
Annan skiljedom som enligt lag				Annan skiljedom som enligt lag
skall lända till efterrättelse än				ska följas än sådan som avses i
sådan som avses i 3 kap. 15 eller				2 kap. 15 eller 16 § i		balken	får
16 § i balken får verkställas, om				verkställas, om det inte föreligger
det ej föreligger någon omstän-				någon omständighet		som	gör
dighet som gör domen ogiltig,				domen ogiltig, även om talan inte
även om talan ej förs mot domen. I				förs mot domen. I fråga om verk-
fråga	om verkställigheten		gäller	ställigheten gäller 2 kap. 17 och
3 kap. 17 och 18 §§ i balken.				18 §§ i balken.
			20 §
Vad som föreskrivs om bo-				Vad som föreskrivs om bo-
stadsrätt i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap.				stadsrätt i 6 kap. 3 § andra stycket
3 § andra stycket i balken tilläm-				i balken tillämpas även i fråga om
pas även i fråga om andelsrätt i en				andelsrätt i en förening, som inte
förening, som ej är bostads-				är bostadsrättsförening, eller i ett
rättsförening, eller i ett handels-				handelsbolag eller ett aktiebolag,
bolag eller ett aktiebolag, om det				om det med andelsrätten följer rätt
med andelsrätten följer rätt att				att besitta eller hyra en lägenhet.
besitta eller hyra en lägenhet.				Bestämmelsen	i	5 kap. 13 §
Bestämmelsen		i 5 kap. 13 §		första stycket i balken är inte
första	stycket i	balken	är ej	tillämplig i fall	då en hyresvärd

245

Prop. 2025/26:224 Bilaga 4

Sammanfattning av betänkandet En ny organisation av ekobrottsbekämpningen i relevanta delar (SOU 2025:81)

Inledning

	Vårt huvuduppdrag har varit att förutsättningslöst analysera och utvärdera
	Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion samt att föreslå de
	organisatoriska och rättsliga förändringar som behövs för att förbättra och
	effektivisera arbetet mot de kriminella nätverken och den organiserade
	ekonomiska brottsligheten. Vi tog fasta på uppdraget om den förutsätt-
	ningslösa analysen. Vår uppgift måste, särskilt mot bakgrund av det
	sistnämnda uppdraget, vara att föreslå en organisation som på ett så
	effektivt sätt som möjligt kan bekämpa den kvalificerade och organiserade
	ekonomiska brottsligheten. Att begränsa utredningsarbetet till att isolerat
	titta på Ekobrottsmyndighetens inre konstruktion tedde sig inte
	ändamålsenligt. Utgångspunkten för statens insats mot ekobrottsligheten
	måste vara problembilden och uppgiften, inte dagens myndighets-
	organisation.
	Vi inledde därför utredningsarbetet med att kartlägga hur den kvalificerade
	och organiserade ekonomiska brottsligheten ser ut i dag, drygt 25 år efter det
	att Ekobrottsmyndigheten inrättades. Med utgångspunkt i den kart-
	läggningen har vi förutsättningslöst övervägt hur statens brotts-
	bekämpande insats på området bör se ut och hur den bör organiseras. Som
	ett led i detta har vi undersökt hur arbetet vid de brottsbekämpande
	myndigheterna ser ut på ekoområdet och hur samarbetet dem emellan
	fungerar. Vi har därefter övervägt och analyserat för- och nackdelar med flera
	organisationsformer, varvid vi fann att tre av dem förtjänade mer noggranna
	överväganden. Analysen har lett till att vi starkt förordar ett av dessa
	alternativ, nämligen att slå ihop Ekobrottsmyndighetens och Polis-
	myndighetens verksamheter på ekobrottsområdet.
	I korthet har vi funnit att den ekonomiska brottsligheten i dag har en nästan
	ofattbar omfattning och att den dessutom har ändrat karaktär. Den är numera
	gränsöverskridande och samma aktörer förekommer i både ekobrotts-
	ärenden och i ärenden om vålds- och narkotikabrott. Dagens brottsbekämp-
	ning på ekoområdet räcker inte längre till. Ekobrottsmyndigheten utreder
	inte, som många tror, merparten av den ekonomiska brottsligheten. Tvärt-
	om utreder myndigheten en begränsad del av brottsligheten. För att staten
	inte ska ligga steget efter kriminaliteten, utan i stället ligga steget före,
	behövs därför en ny organisation som ger förutsättningar för förändrade
	arbetsmetoder och en mer samlad brottsbekämpning. Förslaget innebär att
	Ekobrottsmyndighetens och Polismyndighetens verksamheter slås ihop
	för att på så sätt skapa en starkare och mer effektiv organisation än de
	enskilda myndigheterna utgör i dag. Organisationen som vi föreslår har
	förutsättningar att växa och kan ta till vara framgångsrika arbetssätt som
	används inom Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten på var sitt
	håll.
	Detta betänkande handlar om den mer renodlade brottsbekämpningen,
248	dvs. rättsväsendets insatser. Det förtar inte vikten av samarbete med och mellan
248

övriga myndigheter och offentliga organ, eller vikten av att hela samhället	Prop. 2025/26:224
engagerar sig i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det brottsföre-	Bilaga 4
byggande arbetet är mycket viktigt, särskilt på ekobrottsområdet. En
välfungerande polis- och åklagarverksamhet är dock en grundläggande
förutsättning för att ekobrottsbekämpningen ska vara framgångsrik.
Samhällets signal till allmänheten får inte vara att man har gett upp. Vissa
individer måste lagföras för att nå det övergripande målet för
kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och öka människors trygghet.
Vi har också ett antal deluppdrag som anknyter till ekonomisk brottslig-
het. Dessa deluppdrag rör frågor om tillgång till vissa uppgiftssamlingar i
brottsbekämpande syfte, en utökning av antalet myndigheter som får biträda
med utmätning på distans, sanktionsväxling i fråga om bokföringsbrott och
rekonventionstalan. Vår analys i dessa delar är, eller har gjorts, oavhängiga
slutsatserna i organisationsfrågan.
[…]

Utmätning på distans

Sedan tre år tillbaka kan Kronofogdemyndigheten i större utsträckning än tidigare utmäta egendom på distans. De nya reglerna innebär att myndigheten kan begära biträde av polisen för att ta utmätt egendom i förvar när utmätningsbar egendom påträffas i polisens verksamhet. Ett av våra deluppdrag är att ta ställning till om Kronofogdemyndigheten bör kunna få biträde av fler brottsutredande myndigheter, t.ex. Ekobrottsmyndigheten.

Våra förslag har gjorts neutrala i förhållande till den omorganisation av ekobrottsbekämpningen som vi föreslår, bl.a. för att möjliggöra ett tidigare ikraftträdande.

Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska få rätt att begära biträde av Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen med att ta utmätt egendom i förvar, om egendomen påträffas i dessa myndigheters verksamhet. Tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän ska ha rätt att använda försvarligt och proportionerligt våld vid biträde till Kronofogde- myndigheten. Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska underrätta Kronofogdemyndigheten, om de i sin verksamhet påträffar egendom och det finns anledning att anta att egendomen kan utmätas. En underrättelse behöver inte lämnas om särskilda skäl talar mot det.

Vidare föreslår vi att Kronofogdemyndighetens förfarande med tidigare utmätt egendom, överskottsgods och exekutivt såld egendom som inte avhämtas ska regleras i lag. Förfarandet har tidigare varit oreglerat.

249

				statens	räkning		eller förstöras.
				Efter delgivning av en sådan under-
				rättelse	ska	egendomen		finnas
				tillgänglig för hämtning hos Krono-
				fogdemyndigheten i minst tre må-
				nader. Om egendomen inte hämtas
				inom denna tid får den säljas för
				statens räkning eller förstöras.
			6 kap.
Biträde av Polismyndigheten				Biträde av brottsbekämpande
				myndigheter
			12 a §1
Om egendom som har påträffats i				Om egendom som har påträffats i
Polismyndighetens			verksamhet	Polismyndighetens, Ekobrottsmyn-
utmäts,	får	Kronofogdemyn-		dighetens, Tullverkets eller Kust-
digheten begära biträde av Polis-				bevakningens		verksamhet		utmäts,
myndigheten för att ta egendomen i				får Kronofogdemyndigheten begära
förvar	enligt 2	och	4–8 §§. Det-	biträde av myndigheten i fråga för
samma gäller om sådan egendom				att ta egendomen i förvar enligt 2
ska tas i förvar enligt 12 §.				och 4–8 §§. Detsamma gäller om
				sådan egendom ska tas i förvar
				enligt 12 §.
				Inom ramen för myndigheternas
				biträde med att ta egendomen i förvar
				har tulltjänstemän och kustbevak-
				ningstjänstemän rätt till sådan vålds-
				användning som anges i 2 kap. 3 §
				första stycket 1 och 4 och andra stycket
				tullbefogenhetslagen (2024:710) och
				2 kap. 4 § första stycket 1 och 4 och
				andra stycket kustbevakningslagen
				(2019:32). Vid			våldsanvändningen
				ska principerna i 2 kap. 2 § tullbe-
				fogenhetslagen och 2 kap. 1 § kustbe-

vakningslagen tillämpas. Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av polislagen (1984:387).

9 kap.

1 a §

Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen senast inom tre månader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning eller förstöras.

1Senaste lydelse 2022:799.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

251

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullag- en (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteförfarande- lagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevis- säkring. I 6 kap. 12 a § utsöknings- balken finns bestämmelser om rätt- en att använda våld inom ramen för biträde till Kronofogdemyndigheten.

Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7.tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också bestämmelser om rätten att i vissa fall använda våld. I 7 kap. 9 § tullagen (2016:253) finns en hänvisning till 69 kap. 11 § skatteför- farandelagen (2011:1244) som föreskriver att Tullverket har rätt att använda våld eller tvång i samband med verkställighet av ett beslut om bevissäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

255

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 1 kap. 1–5 §§, 2 kap. 7 och 17 §§, 3 kap. 5 §, 5 kap. 1 och 2 §§,

dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska lyda ”Allmänna bestäm- melser”,

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap.
Tillämpningsområde	Balkens tillämpningsområde
1 §1
Denna balk är tillämplig i fråga om	Denna balk gäller verkställighet av
verkställighet av dom eller annan	en dom eller annan exekutionstitel
exekutionstitel, som innefattar betal-	som avser betalningsskyldighet eller
ningsskyldighet eller annan förplikt-	någon annan förpliktelse och verk-
else, samt i fråga om verkställighet	ställighet av ett beslut om kvarstad
av beslut om kvarstad eller annan lik-	eller någon annan liknande säker-
nande säkerhetsåtgärd.	hetsåtgärd.
Verkställighet som avser betal-	Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-	ningsskyldighet sker genom utmät-
ning. Verkställighet som avser	ning. Verkställighet som avser en
annan förpliktelse eller säkerhets-	annan förpliktelse eller säkerhets-
åtgärd sker i den ordning som	åtgärd sker på det sätt som anges i
anges i 16 kap.	16 kap.
	Om en annan lag innehåller en
	bestämmelse som avviker från
1 Senaste lydelse 1995:298.	257

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

258

	denna balk, tillämpas den bestäm-
	melsen.
	Balkens innehåll
	2 §
Har i annan lag meddelats bestäm-	Balken är indelad i följande
melse som avviker från denna balk,	kapitel:
gäller den bestämmelsen.	1 kap. – Inledande bestämmelser
	2 kap. – Förfarandet vid Krono-
	fogdemyndigheten
	3 kap. – Exekutionstitlar
	4 kap. – Utmätning
	5 kap. – Undantag	från		utmät-
	ning
	6 kap. – Säkerställande			av	ut-
	mätning
	7 kap. – Utmätning	av lön			och
	andra förmåner
	8 kap. – Allmänna bestämmelser
	om exekutiv försäljning
	9 kap. – Försäljning		av		lös
	egendom i allmänhet och indriv-
	ning av utmätt fordran
	10 kap. – Försäljning		av	regist-
	rerat skepp
	11 kap. – Försäljning		av	regist-
	rerat luftfartyg och reservdelar
	12 kap. – Försäljning		av		fast
	egendom
	13 kap. – Redovisning av pengar
	14 kap. – Verkan av exekutiv för-
	säljning
	16 kap. – Annan verkställighet
	17 kap. – Kostnader
	18 kap. – Överklagande
3 §2
Verkställighet åvilar Kronofogde-	Kronofogdemyndigheten ansvarar
myndigheten.	för verkställighet enligt balken.
Mål om verkställighet (utsök-	Ett mål om verkställighet (utsök-
ningsmål) handläggs av krono-	ningsmål) handläggs av en krono-
fogde eller annan tjänsteman hos	fogde eller en annan tjänsteman hos
Kronofogdemyndigheten (förrätt-	Kronofogdemyndigheten
ningsman).	(förrättningsperson).

2Senaste lydelse 2006:672.

Proportionalitet

3 a §

En åtgärd enligt denna balk får vidtas enbart om skälen för åtgärd- en uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

Barnets bästa

3 b §

Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa sär- skilt beaktas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Jäv

4 §

Mot förrättningsman gäller samma jäv som i 4 kap. rättegångsbalken föreskrivs i fråga om domare. Jäv får ej grundas på åtgärd som förrättningsmannen har vidtagit i tjänsten eller på gärning som har förövats mot honom i eller för hans tjänst.

För en förrättningsperson gäller samma regler om jäv som för domare enligt 4 kap. rättegångs- balken. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som förrättningspersonen har vidtagit i tjänsten eller på en gärning som har begåtts mot honom eller henne i tjänsten eller med anledning av tjänsten.

	5 §
Känner förrättningsman till omstän-		En förrättningsperson ska själv-
dighet som kan antagas utgöra jäv		mant anmäla en omständighet som
mot honom, skall han självmant ge		han eller hon känner till som kan
det till känna.		antas utgöra jäv mot honom eller
		henne.
Har fråga om jäv mot förrätt-		Om en fråga om jäv mot en
ningsman uppkommit och har ej		förrättningsperson har uppkommit
annan trätt i hans ställe, skall		och han eller hon inte har ersatts av
kronofogdemyndigheten	snarast	någon annan, ska Kronofogde-
besluta i jävsfrågan. Förrättnings-		myndigheten	snarast	pröva
mannen får själv pröva jävsfrågan		jävsfrågan.	Förrättningspersonen
endast om annan tjänsteman ej kan		får själv pröva jävsfrågan endast
träda i hans ställe utan olägligt upp-		om någon annan tjänsteman inte
skov.		kan träda i hans eller hennes ställe
		utan en fördröjning som leder till
		olägenhet.
Förrättningsman som är jävig får		En förrättningsperson		som är
utan hinder därav vidtaga åtgärd		jävig får ändå vidta åtgärder som
som ej kan uppskjutas utan olägen-		inte kan skjutas upp utan olägenhet.
het.

259

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

260

2 kap.

7 §3

I 22 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om hur ankomst- dagen för handlingar bestäms.

En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningsmannen före nämnda tidpunkt.

			17 §
Vid förrättning får hus, rum eller				Vid en förrättning får ett hus, ett
förvaringsställe genomsökas,			om	rum	eller ett förvaringsställe
det behövs för att verkställighet				genomsökas, om det behövs för att
skall kunna ske.				verkställigheten ska kunna ske.
Behöver förrättningsmannen ha				Om	förrättningspersonen be-
tillträde till utrymme som är				höver få tillträde till ett utrymme
tillslutet, får han låta öppna lås				som är tillslutet får han eller hon
eller bereda sig tillträde på annat				öppna låset eller bereda sig tillträde
sätt. Han får dock ej bereda sig				på något annat sätt. Förrättnings-
tillträde till bostad i innehavarens				personen får dock inte bereda sig
frånvaro annat än om underrättelse				tillträde till en bostad i inne-
om tiden för förrättningen har sänts				havarens frånvaro annat än om en
till innehavaren med posten eller				underrättelse om tiden för för-
lämnats på annat lämpligt sätt och				rättningen har sänts till innehavaren
det kan antagas att denne håller sig				med post eller lämnats på något
undan eller om eljest särskilda skäl				annat lämpligt sätt och det kan
föreligger.				antas att innehavaren håller sig
				undan eller om det annars finns
				särskilda skäl.
För att genomföra förrättning får				För att genomföra en förrättning
förrättningsmannen	i	övrigt		får förrättningspersonen i		övrigt
använda tvång i den mån det kan				använda tvång i den utsträckning
anses befogat med hänsyn till				det kan anses befogat med hänsyn
omständigheterna. Våld mot person				till omständigheterna. Våld mot en
får dock brukas endast om				person får dock användas endast
förrättningsmannen	möter		mot-	om	förrättningspersonen	möter
stånd och i den mån det med hänsyn				motstånd och i den utsträckning det
till förrättningens	ändamål		kan	kan anses försvarligt med hänsyn
anses försvarligt.				till förrättningens ändamål.

3Senaste lydelse 2020:920.

tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

gång som enkelt kan realiseras	Prop. 2025/26:224
eller omvandlas till pengar.	Bilaga 7

	2 §
När gäldenären har familj, bestäms		När gäldenären har familj bestäms
vad som får undantagas enligt 1 §		vad som får undantas enligt 1 §
med skälig hänsyn även till vad		med skälig hänsyn till vad familj-
familjen brukar eller behöver.		en använder eller behöver.
Om gäldenären eller någon som		Om gäldenären eller någon som
tillhör hans familj lider av lyte		tillhör hans eller hennes familj
eller allvarlig sjukdom, skall det		lider av en allvarlig funktionsned-
också beaktas.		sättning eller sjukdom, ska även
		det beaktas.
Undantag enligt	1 § 7 bestäms	Ett undantag enligt 1 § 6 eller 7
med skälig hänsyn även till gälde-		bestäms med skälig hänsyn även till
närens underhållsbörda.		gäldenärens underhållsskyldighet.
	6 kap.
Biträde av Polismyndigheten		Biträde av brottsbekämpande
		myndigheter
	12 a §4
Om egendom som har påträffats i		Om egendom som har påträffats i
Polismyndighetens	verksamhet	Ekobrottsmyndighetens,	Kustbe-
utmäts, får Kronofogdemyndig-		vakningens, Polismyndighetens
heten begära biträde av Polismyn-		eller Tullverkets verksamhet ut-
digheten för att ta egendomen i		mäts, får Kronofogdemyndighet-
förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-		en begära biträde av den berörda
samma gäller om sådan egendom		myndigheten för att ta egendomen
ska tas i förvar enligt 12 §.		i förvar enligt 2 och 4–8 §§. Det-
		samma gäller om sådan egendom
		ska tas i förvar enligt 12 §.
		Inom ramen för myndigheternas
		biträde enligt första stycket får en
		kustbevakningstjänsteman	eller

	tulltjänsteman använda våld i den
	utsträckning som anges i 2 kap. 1 §
4 Senaste lydelse 2022:799.	263

1 a §

8 §

försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan, om anledning föreligger därtill.

sig.språk på panträtten eller var han eller hon befinner sig.

8 a §

En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en försäljning på offentlig auktion.

9 kap.

1 §

Utmätt lös egendom säljs på	Utmätt lös egendom säljs på
offentlig auktion eller under hand.	offentlig auktion eller under hand.
För försäljning under hand gäller	För försäljning under hand gäller
särskilda förutsättningar enligt	särskilda förutsättningar enligt
8 §.	8 och 8 a §§.
Kronofogdemyndigheten får upp-	Kronofogdemyndigheten får ge
draga åt annan att hålla auktion.	någon annan i uppdrag att hålla
	auktion. Detsamma gäller för för-
	säljning under hand av en bo-
	stadsrätt.
Detta kapitel gäller ej sådan lös	Detta kapitel gäller inte sådan
egendom som avses i 10 eller	lös egendom som avses i 10 eller
11 kap.	11 kap.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

265

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

266

		Vid denna bedömning ska särskild
		hänsyn tas till möjligheten att
		uppnå en högre köpeskilling än
		vid försäljning på auktion.
		8 b §
		Om det behövs ska sökanden,
		gäldenären och andra kända sak-
		ägare vars rätt kan påverkas av
		försäljningen ges tillfälle att yttra
		sig innan egendom bjuds ut till
		försäljning under hand.
	9 §
Innan egendom säljs under hand		Innan egendom säljs under hand
skall anbud fordras in. I fråga om		ska anbud begäras in. Detta be-
försäljningsvillkoren	tillämpas	höver dock inte ske om försälj-
4 och 5 §§.		ningen avser en bostadsrätt. För
		försäljningsvillkoren gäller 4 och
		5 §§.
Lämnas ej anbud som godtas,		Om inget godtagbart anbud läm-
skall auktion sättas ut. Detta gäller		nas ska egendomen säljas på
dock ej, om sökanden avstår däri-		auktion. Detta gäller dock inte om
från eller om auktion har hållits		sökanden avstår från auktion eller
tidigare och det därjämte saknas		om auktion redan har hållits och
anledning antaga att egendomen		det saknas anledning att anta att
kan säljas inom rimlig tid. Skall		egendomen kan säljas inom rimlig
nytt försäljningsförsök ej göras,		tid. Om ett nytt försäljningsförsök
gäller 6 § fjärde stycket.		inte ska göras, gäller 6 § fjärde
		stycket.
Blir köpet ogiltigt till följd av att		Blir köpet ogiltigt till följd av att
full betalning ej sker inom före-		full betalning inte sker inom före-
skriven tid, gäller bestämmelserna		skriven tid gäller 7 §. Det som
i 7 §. Vad som sägs om auktion i		sägs om auktion i 7 § första
7 § första stycket	gäller även	stycket gäller även vid försäljning
försäljning under hand.		under hand.

10kap. 6 §

Auktion skall kungöras i god tid	En auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen	och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om sam-	ska innehålla uppgifter om tid och
manträde för fördelning av köpe-	plats för fördelningssamman-
skillingen.	trädet, om ett sådant ska hållas,
	och annars en uppgift om när den
	obetalda delen av köpeskillingen
	senast ska betalas.
Innehavare av fordran som bör	I kungörelsen ska en innehav-
iakttagas vid auktionen skall i	are av en fordran som bör beaktas
kungörelsen uppmanas att anmäla	vid auktionen uppmanas att an-

sin rätt till kronofogdemyndig-					mäla sin rätt till Kronofogde-
heten senast vid auktionen.					myndigheten senast vid auktio-
					nen.
				12 §6
Fordran upptas med det belopp					En fordran ska tas upp med det
till vilket den beräknas uppgå den					belopp som den uppgår till den
dag då	fördelningssammanträde				dag då fördelningssammanträdet
skall äga rum. Beträffande fordran					ska äga rum. Om det inte hålls ett
med sjöpanträtt			skall	iakttagas	sådant sammanträde, ska fordran
vad som föreskrivs i 3 kap. 41 §					tas upp med det belopp som den
andra stycket andra meningen sjö-					uppgår till den dag då Krono-
lagen (1994:1009). Panträtt på					fogdemyndigheten meddelar sitt
grund av inteckning får ej åtnjutas					beslut om fördelning. För en ford-
för mer än pantbrevets belopp					ran med sjöpanträtt gäller 3 kap.
jämte	tillägg enligt			3 kap. 4 §	41 § andra stycket andra meningen
sjölagen. Understiger				fordringen	sjölagen (1994:1009). En panträtt
pantbrevets belopp, upptas åter-					på grund av inteckning får inte
stoden som ägarhypotek.					användas för mer än pantbrevets
					belopp med ett tillägg enligt 3 kap.
					4 § sjölagen. Om fordran inte upp-
					går till pantbrevets belopp, tas det
					återstående upp som ägarhypotek.
Om i skeppet gäller pantbrev					Om det gäller ett pantbrev i
som ej innehas av ägaren och					skeppet, som inte innehas av
någon fordran för vilken pant-					ägaren och någon fordran för
brevet utgör säkerhet ej har blivit					vilken pantbrevet utgör säkerhet
anmäld, upptas pantbrevets be-					inte har blivit anmäld, tas
lopp och ett till tio procent av					pantbrevets belopp upp med ett
detta belopp beräknat tillägg.					tillägg som motsvarar tio procent
					av pantbrevets belopp.
Ägarhypotek upptas utan tillägg					Ett ägarhypotek tas upp utan
enligt 3 kap. 4 § sjölagen.					tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.
				16 §7
Den som ropar in skeppet är					Den som har vunnit budgivningen är
skyldig att efter inropet lämna					skyldig att betala en handpenning
handpenning		som	motsvarar en		motsvarande en sjättedel av köpe-
sjättedel	av	köpeskillingen, dock			skillingen, dock minst det belopp
inte mindre än de förrättnings-					som motsvarar de förrättningskost-
kostnader som ska utgå ur skeppet.					nader som ska tas ur köpeskilling-
					en.
Handpenningen ska betalas kon-					Handpenningen ska betalas kon-
tant, om inte inroparen ställer säk-					tant, om inte den som har vunnit
erhet för beloppet. Som säkerhet får					budgivningen ställer säkerhet för
godtas även fordran som är förenad					beloppet. En fordran som är för-
med panträtt på grund av inteck-					enad med panträtt i skeppet får

6Senaste lydelse 1994:1010.

7Senaste lydelse 2019:841.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

267

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

ning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättnings- skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När köpeskillingen har betalats till fullo, får köparen komma i besittning av skeppet.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför.

godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses vara betryggande.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte betala handpenning. I de fall som avses i 22 § är de dock ersätt- ningsskyldiga med ett belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha lämnats.

16 a §

Den obetalda delen av den kon- tanta köpeskillingen ska betalas senast vid fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten be- stämmer.

Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald.

Köparen blir personligen betal- ningsskyldig för det belopp som enligt överenskommelse har avräk- nats på köpeskillingen. Den tidig- are ägaren befrias därmed från ansvar för beloppet.

18 §

Innan skeppet ropas ut skall redo-	Innan skeppet bjuds ut till för-
görelse lämnas för innehållet i	säljning ska en redogörelse lämnas
sakägarförteckningen. Upplysning	för innehållet i sakägarförteck-
skall lämnas om att skeppet ropas	ningen. Det ska även lämnas en
ut med förbehåll att inrop skall	upplysning om att skeppet bjuds ut
prövas enligt 19 §.	med förbehåll att bud ska prövas
	enligt 19 §.

268

						19 §
Innan inrop godtas skall krono-							Innan ett bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i							fogdemyndigheten	pröva	om
14 §	angivna		villkoret		för	för-	villkoret för försäljning enligt 14 §
säljning är uppfyllt. Även om detta							är uppfyllt. Även om så är fallet får
är förhållandet får inropet ej							ett bud inte godtas om det är
godtagas, om det är sannolikt att							sannolikt att en avsevärt högre
avsevärt		högre	köpeskilling			kan	köpeskilling kan uppnås.
uppnås.
Utan hinder av första stycket							Budet ska dock godtas om alla
skall inrop godtagas, om samtliga							berörda sakägare	medger	det.
berörda		sakägare		medger		det.	Sökanden får medge att ett bud
Sökanden kan medge att inrop god-							godtas även om förrättningskost-
tas fastän förrättningskostnaderna							naderna inte har blivit täckta.
ej har blivit täckta.
Inrop får ej mot sökandens be-							Om exekutionsfordran inte täcks,
stridande godtagas, om exekutions-							får budet inte godtas om sökanden
fordringen ej täcks.							motsätter sig det.
						20 §
Sedan inrop har godtagits skall							Handpenningen ska betalas genast
inroparen omedelbart lämna före-							efter det att ett bud har godtagits.
skriven handpenning. Kronofogde-							Kronofogdemyndigheten får		dock
myndigheten kan dock på begäran							på begäran göra ett kort uppehåll i
göra ett kort uppehåll i handlägg-							handläggningen för att ge honom
ningen för att bereda inroparen							eller henne tillfälle att få fram hand-
tillfälle att anskaffa handpenning,							penningen, om uppehållet inte kan
om uppehållet ej kan antagas med-							antas medföra beaktansvärd oläg-
föra beaktansvärd olägenhet. Läm-							enhet. Om handpenningen inte läm-
nas ej handpenning, skall skeppet							nas, ska skeppet bjudas ut på nytt.
ropas ut på nytt.
Fullgör ej inroparen sin betal-							Om den som har vunnit bud-
ningsskyldighet enligt 16 § fjärde							givningen inte fullgör sin betal-
stycket, är inropet ogiltigt.							ningsskyldighet enligt 16 a § första
							stycket är budet ogiltigt.
						21 §
Sker ej inrop som godtas och full-							Om det inte lämnas ett bud som
följs genom att handpenning läm-							godtas och fullföljs genom att
nas, skall nytt försäljningsförsök							handpenning betalas, ska ett nytt
göras, om sökanden begär det inom							försäljningsförsök göras, om sök-
en vecka från auktionen. Har inrop							anden begär det inom en vecka från
blivit	ogiltigt		enligt 20 § andra				auktionen. Har ett bud blivit ogil-
stycket, skall nytt försäljningsförsök							tigt enligt 20 § andra stycket, ska ett
göras, om ej sökanden avstår däri-							nytt försäljningsförsök göras, om inte
från.							sökanden avstår från det.
Har två auktioner hållits utan att							Om två auktioner har hållits utan
skeppet har blivit sålt och saknas							att skeppet har blivit sålt och det
anledning antaga att skeppet kan							saknas anledning att anta att skep-
säljas	inom rimlig			tid,	får krono-		pet kan säljas inom rimlig tid, får
							Kronofogdemyndigheten avvisa en

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

269

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

fogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6–20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

begäran om ett nytt försäljnings- försök.

Om en ny auktion ska hållas gäller 6–20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion.

21 a §

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

	22 §
När ny auktion hålls sedan inrop		När en ny auktion hålls efter det att
har blivit ogiltigt enligt 20 § andra		ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 §
stycket, skall handpenningen tagas		andra stycket, ska handpenningen
i anspråk i den mån det behövs för		tas i anspråk i den utsträckning som
att sammanlagt samma belopp skall		behövs för att uppnå samma belopp
uppnås som vid den förra auk-		som vid den tidigare auktionen med
tionen jämte ränta därå, beräknad		ränta på beloppet beräknad enligt
enligt 5 §	räntelagen (1975:635),	5 § räntelagen	(1975:635) från
från utsatt dag för köpeskillingens		dagen då köpeskillingen skulle ha
fördelning till och med den nya		fördelats till och med den nya
dagen för sådan fördelning och för		dagen för sådan fördelning och för
att även	förrättningskostnaderna	att även den nya auktionens förrätt-
med anledning av den nya auk-		ningskostnader	ska täckas. Detta
tionen skall täckas. Detta gäller		gäller även om förhållandena har
även om ändrade förhållanden har		ändrats.
inträtt. Vad som ej behöver tagas i
anspråk skall återlämnas när den
nye inroparen har fullgjort sin
betalningsskyldighet. Blir skeppet
ej sålt vid den nya auktionen, är
hela handpenningen förverkad.
Hålls ej ny auktion, skall hand-		Den del av handpenningen som
penningen användas till betalning		inte behöver tas i anspråk ska åter-
av förrättningskostnader som har		lämnas när den som har vunnit den
blivit onyttiga. Vad som ej behöver		nya auktionen har fullgjort sin be-
tagas i anspråk skall återlämnas.		talningsskyldighet. Om skeppet inte
		blir sålt vid den nya auktionen, är
		hela handpenningen förverkad.

270

	Om en ny auktion inte hålls, ska
	handpenningen	användas till att
	betala de förrättningskostnader
	som har blivit onyttiga. Det som
	inte behöver tas i anspråk ska åter-
	lämnas.
23 §
Köparen skall fullgöra sin betal-	Köparen ska fullgöra sin betal-
ningsskyldighet enligt 16 § fjärde	ningsskyldighet enligt 16 a § första
stycket även om auktionen över-	stycket även om auktionen över-
klagas.	klagas.
Utan hinder av att auktionen	Köparen får komma i besittning
överklagas får köparen komma i	av skeppet trots att auktionen över-
besittning av skeppet, om ej annat	klagas, om inte något annat har
har förordnats enligt 18 kap. 12	beslutats enligt	18 kap. 12	eller
eller 19 § innan han har blivit berät-	19 § innan han eller hon har fått rätt
tigad därtill. Får han på grund av	att komma i besittning av det. Får
sådant förordnande ej komma i be-	köparen på grund av ett sådant
sittning av skeppet och är hindret ej	beslut inte komma i besittning av
hävt inom tre månader från utsatt	skeppet och är hindret inte hävt
dag för köpeskillingens fördelning,	inom tre månader från utsatt dag för
får han frånträda köpet och återfå	köpeskillingens	fördelning,	får
vad han har betalat jämte upplupen	köparen frånträda köpet och återfå
ränta, om han gör anmälan därom	det som har betalats med upplupen
hos kronofogdemyndigheten medan	ränta, om en anmälan om det görs
hindret alltjämt består.	hos Kronofogdemyndigheten medan
	hindret finns kvar.

11kap. 3 §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Om reservdelar ska säljas på beg- äran av en borgenär som saknar in- teckning för sin fordran, får skydds- beloppet enligt 10 kap. 13 §1 inte bestämmas högre än till två tredje- delar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sak-

271

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

sakkunniga som Kronofogde-myn- digheten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre be- lopp än som svarar mot två tredje- delar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Där-

vid skall i	fall som avses	i
10 kap. 22 §	handpenning	för

reservdelarna läggas till köpe- skillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.

kunniga som Kronofogdemyndig- heten har anlitat.

I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar, den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen min- skad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reserv- delarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpen- ningen inte ska tillkomma den som vunnit budgivningen.

	3 a §8
	Nyttjanderätt är skyddad utan sär-	En nyttjanderätt är skyddad utan
	skilt förbehåll, om rättigheten har	särskilt förbehåll om den har
	bättre rätt än exekutionsfordringen.	bättre rätt än exekutionsfordran.
	Om sakägarförteckningen upptar
	en rättighet som inte enligt första
	stycket är skyddad utan särskilt för-
	behåll, skall luftfartyget först ropas
	ut utan förbehåll för rättighetens
	bestånd och därefter med sådant
	förbehåll. Uppnås vid det senare
	utropet bud som täcker fordringar
	med bättre rätt än rättigheten eller
	som, utan att täcka dem, är lika
	högt som eller högre än budet vid
	det föregående utropet, har budet
	vid det senare utropet företräde. Att
	ägarhypotek inte täcks, utgör inte
	hinder mot att bud med förbehåll
	för rättigheten godtas.
	Upptar sakägarförteckningen två
	eller flera sådana rättigheter som
	avses i andra stycket, skall luft-
	fartyget först ropas ut utan för-
	behåll för någon av rättigheterna
	och därefter med förbehåll först
	endast för den rättighet som har
	bästa rätt och efter hand för ökat
	antal rättigheter enligt deras in-
	bördes ordning. Ett bud som skyd-
272	8 Senaste lydelse 2004:84.

4 §

Vid försäljning av flera luftfartyg	Vid försäljning av flera luftfartyg
skall varje luftfartyg ropas ut för	ska varje luftfartyg bjudas ut
sig. Luftfartyg som är i samma	separat. Luftfartyg som tillhör
ägares hand och svarar för samma	samma ägare och som ansvarar för
fordringar skall dock ropas ut	samma fordringar ska dock bjudas
gemensamt, om ägaren eller borg-	ut gemensamt, om ägaren eller en
enär ej begär särskild försäljning av	borgenär inte begär särskild försälj-
visst eller vissa luftfartyg. Särskild	ning av ett visst eller vissa luft-
sakägarförteckning skall upprättas	fartyg. En särskild sakägarförteck-
för egendom som ropas ut för sig.	ning ska upprättas för egendom
Beträffande fordran för vilken flera	som bjuds ut för sig. Beträffande en
luftfartyg svarar skall i förteck-	fordran för vilken flera luftfartyg
ningen anmärkas att mindre belopp	ansvarar ska det i förteckningen
än som anges i förteckningen kan	anges att ett mindre belopp än det
komma att falla på egendomen till	som anges i förteckningen kan
följd av att köpeskillingen för an-	komma att betalas ur egendomen
nan egendom lämnar tillgång till	till följd av att köpeskillingen för
betalning av fordringen eller del	annan egendom kan ge täckning för
därav.	hela eller delar av fordran.
Bestämmelserna i första stycket	Första stycket gäller även vid
gäller också i fråga om försäljning	försäljning av både luftfartyg och
av luftfartyg och intecknade reserv-	intecknade reservdelar. Luftfartyg
delar. Luftfartyg och reservdelar får	och reservdelar får dock inte bjudas
dock ej ropas ut gemensamt, om	ut gemensamt, om fordran har be-
fordran har bevakats av borgenär	vakats av en borgenär som inte har
som ej har inteckning i reservdel-	inteckning i reservdelarna.
arna.
Reservdelar som ej ropas ut	Reservdelar som inte bjuds ut
gemensamt med luftfartyg kan på	gemensamt med ett luftfartyg får,
begäran av ägaren eller borgenär	på begäran av ägaren eller en borg-
ropas ut i skilda poster, med förbe-	enär, bjudas ut i skilda poster, med
håll att försäljning av sådan post	villkoret att försäljning av en sådan
sker endast om försäljningen med	post endast sker om försäljningen,
hänsyn även till de bud som avges	med hänsyn även till de bud som
för andra poster kan godtagas	avges för andra poster, kan godtas
enligt 10 kap. 19 §.	enligt 10 kap. 19 §.
	5 §

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luft- fartyg.

I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

275

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

				12 kap.
				13 §9
Borgenär, vars fordran är förenad					En borgenär vars fordran är för-
med	förmånsrätt i		fastigheten		enad med förmånsrätt i fastigheten
enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 för-					enligt 6 § 1		eller	7 § 1 eller 2
månsrättslagen		(1970:979),		kan	förmånsrättslagen (1970:979) får
begära att fastigheten säljs för					begära att fastigheten ska säljas
hans fordran, om hans rätt till					för hans eller hennes fordran, om
betalning är ostridig eller styrks.					borgenärens rätt till betalning är
Hör fastigheten till konkursbo, har					ostridig eller styrks. Om fastig-
även borgenär, vars fordran är					heten tillhör ett konkursbo har en
förenad med panträtt i fastigheten,					borgenär vars fordran är förenad
sådan befogenhet.					med panträtt i fastigheten mot-
					svarande möjlighet.
Förvaltaren i en konkurs kan					En konkursförvaltare får begära
begära att fastigheten säljs för den					att fastigheten ska säljas för den
rätt till betalning som följer med					rätt till betalning som följer med
ett ägarhypotek i fastigheten. För-					ett	ägarhypotek i		fastigheten.
valtaren kan också begära att					Förvaltaren får också begära att
fastigheten säljs för hans fordran					fastigheten ska säljas för hans
avseende arvode och sådana kost-					eller hennes fordran på arvode och
nader för fastighetens vård under					för sådana kostnader för fast-
konkursen som skall utgå ur fast-					ighetens vård		under		konkursen
igheten, om konkursgäldenären är					som ska betalas ur fastigheten, om
en juridisk person.					konkursgäldenären är en juridisk
					person.
Vill borgenär ansluta sig enligt					En borgenär som vill ansluta sig
första stycket, skall han anmäla					enligt första stycket ska anmäla
det	hos kronofogdemyndigheten				det	hos Kronofogdemyndigheten
senast två veckor före bevaknings-					senast två veckor före bevaknings-
sammanträdet.					sammanträdet eller, om ett sådant
					sammanträde inte ska hållas, två
					veckor före den tidpunkt som
					Kronofogdemyndigheten				har be-
					stämt enligt 19 § andra stycket.
Om borgenär, vars fordran är
förenad med förmånsrätt i fast-
igheten enligt		6 § 1	eller	7 § 1

eller 2 förmånsrättslagen, har be- gärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försälj- ning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas be- stämmelserna i 12 §.

276	9 Senaste lydelse 1994:444.

					13 a §
					Om en borgenär, vars fordran är
					förenad med förmånsrätt i fastig-
					heten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2
					förmånsrättslagen (1970:979), har
					begärt att fastigheten ska säljas för
					hans eller hennes fordran, får för-
					farandet inte avbrytas på grund av
					att frågan om försäljning för en
					annan borgenärs eller konkurs-
					boets räkning förfaller.
					I fråga om rätten att lösa ut den
					som har anslutit sig enligt 13 §
					första eller andra stycket gäller
					12 §.
				16 §
Vad som har influtit genom					En betalning som skett efter en
särskild försäljning		av	tillbehör		särskild	försäljning	av	tillbehör
tillkommer	dem	som		har	tillfaller dem som har fordringar
fordringar med rätt i fastigheten					med rätt i fastigheten med det
med det företräde mellan dem som					inbördes	företräde	som		gäller
gäller enligt lag. Den som har					enligt lag. Den som har en fordran
fordran med panträtt i fastigheten					med panträtt i fastigheten får avstå
kan avstå från betalning utan att					från betalning utan att det minskar
det minskar hans rätt i fastigheten					hans eller hennes rätt i fastigheten
i övrigt. Innehavare av fordran					i övrigt. En innehavare av en for-
med panträtt på grund av gemen-					dran med panträtt på grund av
sam inteckning får dock ej avstå					gemensam inteckning får dock inte
från betalning ur tillbehörsmedel					avstå från de pengar som kommer
under annan förutsättning än att					av försäljningen		av	tillbehör,
samtycke	till avståendet			har	annat än om samtycke till
lämnats av såväl ägare till övriga					avståendet har lämnats av både
av inteckningen besvärade fastig-					ägare till övriga fastigheter som
heter som innehavare av panträtt					omfattas	av inteckningen			och
vilken gäller i en eller flera av					innehavare av panträtt som gäller i
fastigheterna med lika rätt som					en eller flera av fastigheterna med
eller sämre rätt än inteckningen.					lika rätt som eller sämre rätt än
					inteckningen.
Avstående som inverkar på vill-					Ett avstående som inverkar på
koren vid fastighetens försäljning					villkoren vid fastighetens försälj-
på auktion skall ske senast vid be-					ning på auktion ska ske senast vid
vakningssammanträdet			och	kan	bevakningssammanträdet eller, om
därefter ej återkallas.					ett sådant sammanträde inte ska
					hållas, den tidpunkt som Krono-
					fogdemyndigheten		har	bestämt
					enligt 19 § andra stycket. Efter den
					tidpunkten kan ett avstående inte
					återkallas.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

277

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

278

		18 §
Tid och plats för auktion på			Kronofogdemyndigheten		ska	be-
fastighet bestäms av kronofogde-			stämma en tid för auktionen och
myndigheten.			hur bud ska lämnas. Om auktionen
			ska hållas på en viss plats, ska
			myndigheten bestämma var den ska
			ske.
			Sökanden, gäldenären och andra
			kända sakägare vars rätt berörs av
			försäljningen ska ges möjlighet att
			inkomma med synpunkter på bud-
			givningsförfarandet	senast		när
			sakägarförteckningen	har		upp-
			rättats.
Fastighetens ägare och inne-			Fastighetens ägare och en inne-
havare av nyttjanderätt till fastig-			havare av nyttjanderätt till fastig-
heten är skyldiga att låta fastigheten			heten är skyldiga att låta fastigheten
visas på lämplig tid.			visas på lämplig tid.
		19 §
För förhandling om försäljningen			För en förhandling om försälj-
skall	bevakningssammanträde		ningen får Kronofogdemyndigheten
hållas antingen samma dag som			besluta att ett bevakningssam-
auktionen eller lämplig dag före			manträde ska hållas. Samman-
denna.			trädet ska då hållas samma dag
			som auktionen eller en lämplig
			dag före denna.
			Om ett bevakningssammanträde
			inte ska hållas, ska Kronofogde-
			myndigheten bestämma en tidpunkt
			då en fordran eller rättighet senast
			ska anmälas.
		20 §
Auktionen skall kungöras i god tid			En auktion ska kungöras i god tid
och på lämpligt sätt. Kungörelsen			och på lämpligt sätt. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om be-			ska innehålla information om
vakningssammanträde och		sam-	1. bevakningssammanträdet
manträde för fördelning av köpe-			eller den tidpunkt som bestämts
skillingen.			enligt 19 § andra stycket, och
			2. fördelningssammanträdet eller
			den tillträdesdag som bestämts en-
			ligt 36 § första stycket.
Innehavare av fordran		eller	I kungörelsen ska en innehavare
rättighet som bör iakttagas vid			av en fordran eller rättighet som
auktionen skall i kungörelsen upp-			bör beaktas vid auktionen upp-
manas att anmäla sin rätt till			manas att anmäla sin rätt till
kronofogdemyndigheten senast vid			Kronofogdemyndigheten		senast
bevakningssammanträdet.			vid bevakningssammanträdet eller,
			om ett sådant sammanträde inte
			ska hållas, den tidpunkt som

		Kronofogdemyndigheten har be-	Prop. 2025/26:224
		stämt enligt 19 § andra stycket.	Bilaga 7
Har	kronofogdemyndigheten	Om Kronofogdemyndigheten har
förordnat om särskild försäljning		beslutat om en särskild försälj-
av tillbehör, får kungörelsen ej		ning av tillbehör, får kungörelsen
utfärdas	förrän försäljningen har	inte ske förrän försäljningen har
vunnit laga kraft och köpeskil-		fått laga kraft och köpeskillingen
lingen har betalats eller frågan om		har betalats eller frågan om sådan
sådan försäljning har förfallit.		försäljning har förfallit.

24 §

När förhandlingen vid bevak- Kronofogdemyndigheten ska upp- ningssammanträdet har avslutats, rätta en sakägarförteckning se-

upprättas sakägarförteckning. nast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett be- vakningssammanträde inte ska hål- las, vid den tidpunkt som Krono- fogdemyndigheten bestämmer.

	33 §
Tomträtt som har inskrivits är vid	En tomträtt som har inskrivits är
försäljningen skyddad utan särskilt	vid försäljningen		skyddad	utan
förbehåll. Annan nyttjanderätt samt	särskilt förbehåll. Andra nyttjande-
servitut och rätt till elektrisk kraft	rätter samt servitut och rätt till
är skyddade utan särskilt förbehåll,	elektrisk kraft är skyddade utan
om rättigheten har bättre rätt än	särskilt	förbehåll,	om rättigheten
exekutionsfordringen.	har bättre rätt än exekutionsfordran.
I andra fall än som avses i första	I andra fall ska nyttjanderätt,
stycket skall nyttjanderätt, servitut	servitut och rätt till elektrisk kraft
och rätt till elektrisk kraft särskilt	särskilt förbehållas, om det saknas
förbehållas, om det saknas anled-	anledning att anta att rättigheten
ning antaga att rättigheten belastar	belastar fastigheten till beaktans-
fastigheten till beaktansvärd skada	värd skada för en innehavare av en
för innehavare av fordran med bät-	fordran med bättre rätt. Vid be-
tre rätt. Härvid skall rätt till betal-	dömningen ska en rätt till betalning
ning på grund av ägarhypotek ej	på grund av ett ägarhypotek inte
anses som fordran.	anses utgöra en fordran.
Bestämmelser om inskränkning-	Bestämmelser om inskränkning-
ar i rätten att föra talan mot beslut	ar i rätten att föra en talan mot
angående förbehåll som avses i	beslut	angående	förbehåll	som
andra stycket finns i 18 kap.	avses i andra stycket finns i 18 kap.
Rättighet som ej enligt första
stycket är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har för-
behållits enligt andra stycket kan
skyddas genom förbehåll vid
auktionen enligt 39 §.
	33 a §
	En rättighet som inte enligt 33 §
	första stycket är skyddad utan sär-				279

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

280

						skilt förbehåll och inte heller har
						förbehållits		enligt	33 § andra
						stycket kan skyddas genom för-
						behåll vid auktionen enligt 39 och
						39 a §§.
					34 §
I avräkning på köpeskillingen för						Vid avräkning på			köpeskillingen
fastigheten skall innestå kapital-						för fastigheten ska kapitalbeloppet
beloppet av sådan fordran inom						av en fordran inom skyddsbeloppet
skyddsbeloppet	som		är	förenad		som är förenad med panträtt och
med panträtt och ej enligt sakägar-						som	enligt	sakägarförteckningen
förteckningen	skall		betalas		med	inte ska betalas med köpeskillingen
köpeskilling för		tillbehör.			Detta	för tillbehör omfattas. Detta gäller
gäller dock ej, om						dock inte, om fordran är
1. fordringen är förfallen till be-						1. förfallen till betalning senast
talning senast	på	tillträdesdagen				på tillträdesdagen och borgenären
och borgenären har yrkat kontant						har begärt kontant betalning,
betalning,
2. fordringen är sådan som avses						2. sådan som avses i 26 § tredje
i 26 § tredje stycket eller						stycket, eller
3. fordringen är förenad med						3. förenad med panträtt endast i
panträtt endast i andel i fastigheten.						en andel i fastigheten.
För ägarhypotek skall, även om						För ett ägarhypotek ska betalning
det faller inom skyddsbeloppet,						alltid ske kontant, även om det
kontant betalning alltid erläggas.						faller inom skyddsbeloppet.
I den mån avräkning ej skall ske						I den utsträckning avräkning inte
enligt första stycket skall köpe-						ska ske enligt första stycket ska
skillingen för	fastigheten			betalas		köpeskillingen för fastigheten be-
kontant, om ej inroparen visar att						talas kontant, om inte den som har
han har avtalat annat med den som						vunnit budgivningen visar att något
enligt sakägarförteckningen är be-						annat har avtalats med den som
talningsberättigad. Om det					enligt	enligt	sakägarförteckningen är
förteckningen är ovisst vem ett						betalningsberättigad. Om det enligt
belopp tillkommer, får det ej av-						förteckningen inte			kan fastställas
räknas.						vem som är berättigad till ett
						belopp, får det inte avräknas.

35§10

10Senaste lydelse 2019:841.

Handpenningen ska betalas kon-			Handpenningen ska betalas kon-					Prop. 2025/26:224
tant, om inte inroparen ställer			tant, om inte den som har vunnit					Bilaga 7
säkerhet för beloppet. Som säkerhet			budgivningen			ställer säkerhet för
får godtas även fordran som är			beloppet. En fordran som är förenad
förenad med panträtt i fastigheten,			med panträtt i fastigheten får godtas
om den täcks av köpeskillingen och			som säkerhet, om den täcks av
kan anses betryggande.			köpeskillingen och kan anses be-
			tryggande.
Staten, kommuner, regioner och			Staten,		kommuner,		regioner
kommunalförbund	behöver inte		och kommunalförbund				behöver
lämna handpenning men blir i fall			inte lämna handpenning. I ett fall
som avses i 43 § ersättningsskyl-			som avses i 43 § är de dock
diga intill motsvarande belopp.			ersättningsskyldiga med ett be-
			lopp som motsvarar den hand-
			penning som annars skulle ha be-
			talats.
Obetald del av den kontanta
köpeskillingen ska	betalas	senast
vid det sammanträde som enligt
20 § har kungjorts för köpeskil-
lingens fördelning.
			35 a §
			Den obetalda delen av den kon-
			tanta	köpeskillingen ska betalas
			senast	vid		fördelningssamman-
			trädet eller, om ett sådant samman-
			träde inte ska hållas, vid den tid-
			punkt	som	Kronofogdemyndigheten
			bestämmer, dock senast på den till-
			trädesdag som har bestämts enligt
			36 § första stycket.
		36 §
Som tillträdesdag räknas den dag			Tillträdesdagen är den dag då
då enligt kungörelse fördelnings-			fördelningssammanträdet				ska hål-
sammanträdet skall äga rum.			las eller, om ett sådant samman-
Kronofogdemyndigheten kan dock			träde inte ska hållas, den dag som
medge inroparen att taga vård om			Kronofogdemyndigheten				bestäm-
fastigheten eller del därav före			mer. Kronofogdemyndigheten får
tillträdesdagen.			medge den som har vunnit bud-
			givningen att vårda eller bruka hela
			eller delar av fastigheten före till-
			trädesdagen.
Kronofogdemyndigheten får för-			Kronofogdemyndigheten får be-
ordna att obetald avkastning av			sluta att obetald avkastning av
fastigheten, som enligt 8 eller 9 §			fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
har skolat betalas till myndigheten			skulle ha betalats till myndigheten
eller syssloman och som har			eller en syssloman och som har
förfallit under tiden till och med			förfallit under tiden till och med
den dag köparen	har	tillträtt	den dag köparen har tillträtt fastig-					281

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

fastigheten, skall tillkomma denne. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa därför till kronofogde- myndigheten.

Har förre ägaren ej annan bostad, kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

heten, ska tillfalla köparen. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten.

Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogde- myndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdes- dagen.

	37 §
	På begäran av de sakägare vilkas	På begäran av de sakägare vars rätt
	rätt beror därav kan försäljningen,	är beroende av försäljningen kan
	såvitt avser annat än erläggande av	den ske på andra villkor än som
	handpenning och den återstående	anges i detta kapitel. Villkoren för
	kontanta köpeskillingen samt tiden	betalning av handpenning och den
	för tillträde, ske på andra villkor än	återstående kontanta köpeskillingen
	som anges i detta kapitel. Skydds-	samt tiden för tillträde kan dock
	beloppet får höjas även om borg-	inte ändras. Skyddsbeloppet får
	enär som ej själv har begärt för-	höjas även om en borgenär som inte
	säljning motsätter sig det.	själv har begärt försäljning mot-
		sätter sig det.
	Begäran som avses i första	En	begäran ska	framställas
	stycket skall framställas senast vid	senast	vid bevakningssamman-
	bevakningssammanträdet.	trädet eller, om ett sådant samman-
		träde inte ska hållas, den tidpunkt
		som Kronofogdemyndigheten har
		bestämt enligt 19 § andra stycket.
	38 §
	Vid auktion skall, i den mån det är	I den utsträckning det är motiverat
	påkallat med hänsyn till värdet av	med hänsyn till värdet av fastig-
	fastighetens tillbehör eller av annan	hetens tillbehör eller av någon annan
	orsak, anges vilken egendom som	orsak, ska det vid auktionen anges
	skall följa fastigheten och i vad	vilken övrig egendom som ska ingå
	mån egendom som framstår som	i fastighetsköpet och i vilken ut-
	tillbehör ej skall följa den. Vad	sträckning egendom		som framstår
	sålunda har angivits är avgörande	som tillbehör inte ska ingå. Det som
	för vad försäljningen omfattar i den	har angetts är avgörande för vad
	delen. I övrigt ingår i försäljningen	försäljningen omfattar i den delen.
	vad som enligt lag utgör tillbehör	I övrigt ingår det som enligt lag
	till fastigheten. Råder tvist om till-	utgör tillbehör till fastigheten. Om
	behör, skall det anmälas.	det råder tvist om tillbehör ska
		detta anmälas.
	Redogörelse skall lämnas för	En redogörelse för innehållet ska
	innehållet i sakägarförteckningen.	lämnas i sakägarförteckningen. Det
	Upplysning skall lämnas om att	ska även lämnas en upplysning om
	fastigheten ropas ut med förbehåll	att fastigheten bjuds ut med förbe-
282	att inrop skall prövas enligt 40 §.	håll att bud ska prövas enligt 40 §.

			39 §
Om sakägarförteckningen upptager				Om sakägarförteckningen tar upp
rättighet som ej enligt 33 § första				en rättighet som enligt 33 § första
stycket är skyddad utan särskilt				stycket inte är skyddad utan särskilt
förbehåll och ej heller har för-				förbehåll och inte heller har för-
behållits enligt 33 § andra stycket,				behållits enligt 33 § andra stycket,
skall fastigheten först ropas ut utan				ska fastigheten först bjudas ut utan
förbehåll om rättighetens			bestånd	förbehåll om rättighetens fortsatta
och därefter med sådant förbehåll.				giltighet och därefter med sådant
Uppnås vid det senare utropet bud				förbehåll. Uppnås vid den senare
som täcker fordringar med bättre				budgivningen ett bud som täcker
rätt än rättigheten eller som, utan att				fordringar med bättre rätt än rättig-
täcka dem, är lika högt som eller				heten eller som, utan att täcka dem,
högre än budet vid det föregående				är lika högt som eller högre än budet
utropet, har budet vid det senare				i det föregående budgivnings-
utropet företräde. Att ägarhypotek				förfarandet, har det senare budet
ej täcks utgör ej hinder mot att bud				företräde. Att ett ägarhypotek inte
med förbehåll för rättigheten god-				täcks hindrar inte att ett bud med
tas.				förbehåll för rättigheten godtas.
Upptager	sakägarförteckningen			Om	sakägarförteckningen tar
två eller flera sådana rättigheter				upp två eller flera sådana rättigheter
som avses i första stycket, skall				som avses i första stycket, ska
fastigheten först ropas ut utan för-				fastigheten först bjudas ut utan
behåll för någon av rättigheterna				förbehåll för någon av rättigheterna
och därefter med förbehåll först en-				och därefter med förbehåll, först
dast för den rättighet som har bästa				endast för den rättighet som har
rätt och efter hand för ökat antal				bästa rätt och efter hand för ökat
rättigheter	enligt	deras	inbördes	antal rättigheter enligt deras in-
ordning. Bud som skyddar flera				bördes ordning. Ett bud som skyd-
rättigheter än annat bud har före-				dar flera rättigheter än ett annat bud
träde framför detta, om det ej leder				har företräde framför detta, om det
till sämre täckning av fordran som				inte leder till sämre täckning av en
har bättre rätt än någon av				fordran som har bättre rätt än någon
rättigheterna.				av rättigheterna.
När bud med förbehåll för				När ett bud med förbehåll för en
rättighet ej täcker fordringar med				rättighet inte täcker fordringar med
bättre rätt,	kan	rättighetshavaren		bättre	rätt, kan rättighetshavaren
skydda sin rättighet genom att be-				skydda sin rättighet genom att betala
tala skillnaden mellan det budet och				skillnaden mellan det budet och ett
bud utan förbehåll för rättigheten				bud utan förbehåll för rättigheten
eller så stor del av skillnaden som				eller så stor del av skillnaden som be-
behövs för att täcka fordringar med				hövs för att täcka fordringar med
bättre rätt.				bättre rätt.
Om rättighetshavare i fall som
avses i andra stycket är villig att
betala enligt vad som sägs i tredje

stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera till- skott behövs, ej ensamt eller i för- ening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

283

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättig- heten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Om borgenär vars fordran ej har blivit täckt genom visst bud god- tager budet, skall fordringen vid

tillämpning av första–fjärde styckena anses täckt.

Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

39 a §

Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt 39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.

Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid till- ämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt.

Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäl- ler det.

40 §

Innan inrop godtas skall krono-	Innan ett bud godtas ska Krono-
fogdemyndigheten pröva, om det i	fogdemyndigheten pröva om villkoret
32 § angivna villkoret för försälj-	för försäljningen i 32 § är uppfyllt.
ning är uppfyllt. Även om detta är	Även om villkoret är uppfyllt får
förhållandet får inropet ej godtagas,	budet inte godtas om det är sannolikt
om det är sannolikt att avsevärt högre	att en avsevärt högre köpeskilling
köpeskilling kan uppnås.	kan uppnås.
Utan hinder av första stycket skall	Budet ska trots det godtas om
inrop godtagas, om samtliga berörda	alla berörda sakägare medger det.
sakägare medger det. Sökanden kan	Sökanden får medge att ett bud
medge att inrop godtas fastän	godtas även om förrättningskost-
förrättningskostnaderna ej har	naderna inte har blivit täckta.
blivit täckta.

284

Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om ex- ekutionsfordringen ej täcks.

Om exekutionsfordran inte täcks	Prop. 2025/26:224
får budet inte godtas om sökanden	Bilaga 7
motsätter sig det.

					41 §
Sedan inrop har godtagits skall						Handpenningen ska betalas genast
inroparen omedelbart lämna före-						efter det att ett bud har godtagits.
skriven handpenning. Kronofogde-						Kronofogdemyndigheten får dock
myndigheten kan dock på begäran						på begäran göra ett kort uppehåll i
göra ett kort uppehåll i hand-						handläggningen för att ge den som
läggningen för att bereda in-						har vunnit budgivningen tillfälle att
roparen tillfälle att anskaffa hand-						få fram handpenning, om uppe-
penning, om uppehållet ej kan						hållet inte kan antas medföra
antagas	medföra		beaktansvärd			beaktansvärd olägenhet. Om hand-
olägenhet. Lämnas ej handpenning,						penning inte betalas ska fastigheten
skall fastigheten ropas ut på nytt.						bjudas ut på nytt.
I fall som avses i 39 § skall						I fall som avses i 39 och 39 a §§
handpenning		lämnas		för	varje	ska handpenning betalas för varje
inrop, även om fastigheten skall						bud, även om fastigheten ska
ropas ut på nytt. Om inropet ej						bjudas ut på nytt. Om budet inte ska
skall bestå, återlämnas hand-						gälla ska handpenningen återbe-
penningen.						talas.
Fullgör ej inroparen sin betal-						Om den som har vunnit budgiv-
ningsskyldighet enligt				35 §	fjärde	ningen inte fullgör sin betal-
stycket, är inropet ogiltigt.						ningsskyldighet enligt 35 a § första
						stycket är budet ogiltigt.
					42 §
Sker ej inrop som godtas och						Om det inte lämnas ett bud som
fullföljs	genom att		handpenning			godtas och fullföljs genom att
lämnas, skall nytt försäljnings-						handpenning betalas, ska ett nytt
försök göras, om sökanden begär						försäljningsförsök göras, om sök-
det inom en vecka från auktionen.						anden begär det inom en vecka från
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §						auktionen. Har ett bud blivit ogil-
tredje stycket, skall nytt försäljnings-						tigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett
försök göras, om ej sökanden avstår						nytt försäljningsförsök göras, om inte
därifrån.						sökanden avstår från det.
Har två auktioner hållits utan att						Om två auktioner har hållits utan
fastigheten har blivit såld och sak-						att fastigheten har blivit såld och
nas anledning antaga att fastig-						det saknas anledning att anta att
heten kan säljas inom rimlig tid, får						fastigheten kan säljas inom rimlig
kronofogdemyndigheten avvisa be-						tid, får Kronofogdemyndigheten
gäran om nytt försäljningsförsök.						avvisa en begäran om ett nytt för-
						säljningsförsök.
Om ny auktion skall hållas, gäller						Om en ny auktion ska hållas
vad som sägs i 18–41 §§. Anmälan						gäller 18–41 §§. Anmälan av en
av fordran eller rättighet som har						fordran eller rättighet som har skett
skett för en auktion gäller även för						för en auktion gäller även för en
senare auktion.						senare auktion.
Skall	nytt	försäljningsförsök ej
göras,	skall	utmätningen			hävas.	285

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

42 a §

Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som be- talas in med anledning av redan vidtagna åtgärder.

			43 §
När ny auktion hålls sedan inrop har				När en ny auktion hålls sedan ett
blivit ogiltigt	enligt	41 §	tredje	bud har blivit ogiltigt enligt 41 §
stycket, skall handpenningen tagas i				tredje stycket, ska handpenningen
anspråk i den mån det behövs för att				tas i anspråk i den utsträckning som
sammanlagt samma		belopp	skall	krävs för att sammanlagt samma
uppnås som vid den förra auktionen				belopp ska uppnås som vid den
jämte ränta därå, beräknad enligt				förra auktionen med ränta på
5 § räntelagen (1975:635), från till-				beloppet beräknad enligt 5 § ränte-
trädesdagen till och med den nya				lagen (1975:635), från tillträdes-
tillträdesdagen och för att även				dagen till och med den nya
förrättningskostnaderna med			anled-	tillträdesdagen och för att även
ning av den nya auktionen skall				förrättningskostnaderna med anled-
täckas. Detta gäller även om fastig-				ning av den nya auktionen ska
heten säljs med förbehåll för rättig-				täckas. Detta gäller även om fastig-
het som ej har förbehållits vid den				heten säljs med förbehåll för en
förra auktionen eller ändrade för-				rättighet som inte har förbehållits
hållanden har inträtt. Vad som ej				vid den förra auktionen eller
behöver tagas i anspråk skall åter-				ändrade förhållanden har inträtt.
lämnas när den nye inroparen har
fullgjort sin	betalningsskyldighet.

Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålls ej ny auktion, skall hand- penningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska åter- betalas.

286

		44 §
Sedan auktion som har lett till			Kronofogdemyndigheten			ska		ut-
försäljning	av fastigheten	har	färda köpebrev när en auktion, som
vunnit laga kraft och köparen har			har lett till försäljning av fastig-
fullgjort sin	betalningsskyldighet		heten, har fått laga kraft och
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar			köparen har fullgjort sin be-
kronofogdemyndigheten köpebrev.			talningsskyldighet enligt				35 a §
			första stycket.
Visar inroparen att han har bjudit			Om den som har vunnit bud-
för annans räkning, skall köpebrev			givningen visar att han eller hon
utfärdas till denne.			har bjudit för någon annans räkning
			ska köpebrevet utfärdas till denne.
		45 §
Sedan fastigheten har sålts svarar			När fastigheten har sålts ansvarar
den ej för fordran som avses i 25 §			den inte längre för en fordran som
första stycket 1.			avses i 25 § första stycket 1.
Borgenär som har pantbrev kan			En borgenär som har pantbrev
ej efter fastighetens försäljning mot			kan inte, efter att fastigheten har
köparen göra gällande panträtt i			sålts, göra gällande panträtt i fastig-
fastigheten för större fordran än			heten mot köparen för en större
som har avräknats på köpeskillingen			fordran än som har avräknats på
jämte utfäst ränta därå från till-			köpeskillingen med utfäst ränta på
trädesdagen samt framtida skade-			beloppet från tillträdesdagen samt
stånd och kostnad som föranleds av			framtida skadestånd		och	kostnad
fordringsförhållandet.			som föranleds av fordringsför-
			hållandet.
Köparen blir personligen betal-			Köparen blir personligen be-
ningsskyldig för vad som enligt			talningsskyldig	och	den		förre
överenskommelse har avräknats på			ägaren blir fri från ansvar för det
den kontanta köpeskillingen		och	som enligt överenskommelse					har
den förre ägaren blir fri från			avräknats på den kontanta köpe-
ansvar härför. I fall som avses i			skillingen. I fall som avses i 44 §
44 § andra stycket blir även den			andra stycket blir även den som har
som har gjort inropet betalnings-			vunnit budgivningen		betalnings-
skyldig.			skyldig.
			46 §
Köpare som har fullgjort sin			En köpare som har fullgjort sin
betalningsskyldighet enligt		35 §	betalningsskyldighet		enligt		35 a §
fjärde stycket får tillträda fastig-			får tillträda fastigheten på den dag
heten på den dag som har bestämts			som anges i 36 § första stycket.
för köpeskillingens fördelning. Han			Köparen ansvarar därefter för de
svarar därefter för ägares skyldig-			skyldigheter som ägaren har i den
heter i den mån de skall fullgöras			utsträckning de ska fullgöras efter
efter tillträdesdagen.			tillträdesdagen.
Vill köparen att i sakägarför-			Köparen ska inom en månad från
teckningen upptagen arrende- eller			tillträdesdagen	säga	upp		avtalet
hyresrätt, som ej är skyddad enligt			om denne vill att en i sakägar-
33 § första stycket eller har för-			förteckningen	upptagen		arrende-
behållits enligt 33 § andra stycket			eller hyresrätt, som inte är skyddad

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

287

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller av- talet mot honom. Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med an- ledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning efter frivillig över- låtelse av fastighet.

Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära förläng- ning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter.

Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen överklagas.

Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat har för- ordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Får han på grund av sådant för- ordnande ej tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre månader från den bestämda till- trädesdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos krono- fogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen. Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anled- ning av en uppsägning gäller det- samma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet.

Det finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning.

48 §

Köparen ska fullgöra sin be- talningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas.

Köparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen överklagas, om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den be- stämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats jämte upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndig- heten medan hindret fortfarande består.

288

49 §

När någon av flera gemensamt	När en av flera gemensamt
intecknade fastigheter skall säljas	intecknade fastigheter ska säljas
på auktion, har den som har	på auktion, har den som har
fordran med panträtt på grund av	fordran med panträtt enligt den
den gemensamma inteckningen	gemensamma inteckningen rätt att
rätt att indraga annan av de	begära att även en annan fastighet
intecknade fastigheterna i försälj-	som omfattas av samma inteck-
ningen, om den svarar för det	ning ska dras in i försäljningen.
intecknade beloppet eller del av	Det krävs då att den andra
detta före den fastighet som skall	fastigheten ansvarar för hela eller
säljas. Skall denna säljas för	delar av det intecknade beloppet

panträttshavarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall säljas.

Yrkande om indragning skall framställas hos kronofogdemyn- digheten senast vid bevaknings- sammanträdet. Fastighetens ägare skall beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Bevakningssam- manträde och auktion skall in- ställas och nya tider sättas ut, om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.

Bifalls yrkandet, anses den in- dragna fastigheten utmätt när be- slutet meddelas. Den får ej säljas innan beslutet har vunnit laga kraft.

före den fastighet som ska säljas. Prop. 2025/26:224

Om försäljningen sker för pant- Bilaga 7 rättshavararens fordran eller för en

fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteck- ningen först efter den fastighet som ska säljas.

Ett yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyn- digheten senast vid bevaknings- sammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndig- heten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Fastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i före- kommande fall ett bevakningssam- manträde ska ställas in och sättas ut på nytt, om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.

Om yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag då beslutet med- delas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft.

		51 §
Om samtliga	fastigheter	som	Om	samtliga	fastigheter som
besväras av gemensam inteckning			besväras av en gemensam inteck-
skall säljas på auktion och			ning ska säljas på auktion och
förhållande som anges i 52 § andra			omständigheterna inte är sådana
stycket ej föreligger, upprättas			som anges i 52 § andra stycket, ska
gemensam sakägarförteckning		för	en	gemensam	sakägarförteckning
fastigheterna. Rättighet i någon av			upprättas för fastigheterna. En rätt-
fastigheterna skall härvid anses			ighet som är upplåten i någon av
upplåten i dem alla. Vid auktionen			fastigheterna ska vid en sådan
ropas fastigheterna ut gemensamt.			försäljning anses gälla i samtliga
			fastigheter. Vid auktionen ska fas-
			tigheterna bjudas ut gemensamt.
		52 §
Skall flera av gemensamt in-			När flera men inte alla fastigheter
tecknade fastigheter men ej alla			som omfattas av en gemensam
säljas på auktion, gäller 53–55 §§.			inteckning ska säljas på auktion,
			gäller 53–55 a §§.
När samtliga	fastigheter	som	Bestämmelserna i 53–55 a §§
besväras av gemensam inteckning			gäller också när samtliga fastig-

289

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

skall säljas, gäller likaledes 53– 55 §§, om

1.fastigheterna har olika ägare,

2.någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i för- säljningen,

3.någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.någon av fastigheterna be- sväras av särskild inteckning,

5.någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser in- teckningens hela belopp,

6.det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastig- heterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7.det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande som avses i andra stycket

6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

heter som besväras av en gemen- sam inteckning ska säljas, om

1.fastigheterna har olika ägare,

2.någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §,

3.någon av fastigheterna an- svarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen,

4.någon av fastigheterna be- sväras av en särskild inteckning,

5.någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp,

6.det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastig- heterna, som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller

7.det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen.

Ett yrkande enligt andra stycket

6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har be- stämt enligt 19 § andra stycket.

	54 §
	Vid auktionen skall fastigheterna	Vid auktionen ska fastigheterna
	ropas ut var för sig. Därefter skall	bjudas ut var för sig. Därefter ska de
	de ropas ut gemensamt, om de har	bjudas ut gemensamt, om de har
	samma ägare. Efterföljande gemen-	samma ägare. Ett efterföljande ge-
	samt utrop skall även eljest äga	mensamt budgivningsförfarande ska
	rum, om full betalning ej har upp-	även ske om full betalning inte har
	nåtts för fordran för vilken samtliga	uppnåtts för en fordran för vilken
	fastigheter svarar eller fastig-	samtliga fastigheter ansvarar eller
	heternas ägare är ense om att de	om fastigheternas ägare är överens
	skall ropas ut gemensamt.	om att de ska bjudas ut gemensamt.
	Uppnås vid gemensamt utrop	Om det i ett gemensamt bud-
	högre bud än summan av buden vid	givningsförfarande uppnås ett hög-
	de särskilda utropen, skall budet	re bud än summan av buden i de
	vid det gemensamma utropet ha	särskilda budgivningsförfarandena
	företräde. Den köpeskilling som	ska budet i den gemensamma
	har bjudits vid det gemensamma	budgivningen	ha företräde. Den
	utropet skall fördelas på fastig-	köpeskilling som har erbjudits i det
	heterna efter de värden som har	gemensamma	budgivningsför-
	åsatts dem i målet. Fastighets andel	farandet ska fördelas på fastig-
290	i den gemensamma köpeskillingen	heterna efter	de värden som har

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

292

					ursprungligen utmätta fastigheten
					bjudas ut först. Om det då inte
					uppnås ett bud som täcker någon
					del av utmätningsfordran, får fas-
					tigheten inte säljas. Blir den inte
					såld, ska inte heller den indragna
					fastigheten säljas.
					En fastighet som endast i andra
					hand ansvarar för en fordran med
					panträtt på grund av en gemensam
					inteckning får inte säljas för den
					fordran innan det har visat sig att
					betalning inte kan tas ur den fastig-
					het som ansvarar i första hand. En
					fastighet som ansvarar i andra
					hand får inte heller säljas om dess
					ägare eller någon annan sakägare
					betalar den brist för vilken fas-
					tigheten ska ansvara eller ställer
					säkerhet för beloppet. Ett gemen-
					samt	budgivningsförfarande			för
					fastigheterna ska endast genom-
					föras om det finns särskilda skäl.
				55 §
Om rättighet har förbehållits vid					Om en rättighet har förbehållits i ett
särskilt	utrop,	skall	förbehållet		särskilt	budgivningsförfarande,			ska
gälla även vid efterföljande gemen-					förbehållet även gälla i ett
samt utrop. Har rättigheten ej för-					efterföljande		gemensamt	budgiv-
behållits vid det särskilda utropet,					ningsförfarande. Har rättigheten inte
tillämpas 39 § även vid det gemen-					förbehållits		gäller 39 och	39 a §§
samma utropet.					även i det gemensamma budgiv-
					ningsförfarandet.
Vid	tillämpning av		40 §	skall	Vid prövningen av om en avse-
prövningen huruvida avsevärt högre					värt högre köpeskilling kan uppnås
köpeskilling kan uppnås avse den					enligt 40 § ska bedömningen avse
sammanlagda		köpeskillingen		för	den sammanlagda köpeskillingen för
samtliga fastigheter som har ropats					samtliga fastigheter där bud har
in vid auktionen.					lämnats.
Handpenning		skall lämnas		efter	En handpenning ska betalas efter
varje inrop, även om inropad fas-					varje vunnet budgivningsförfarande,
tighet skall ropas ut på nytt. Om					även om en fastighet ska bjudas ut på
inropet ej skall bestå, återlämnas					nytt. Om budet inte ska bestå, ska
handpenningen.					handpenningen återbetalas.
Fordran som på grund av gem-
ensam inteckning är förenad med

panträtt i såld fastighet betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är be- talningsberättigad avtalar annat.

						55 a §			Prop. 2025/26:224
						En fordran som på grund			av en Bilaga 7
						gemensam		inteckning är förenad
						med panträtt i en såld fastighet ska
						betalas kontant, om inte köparen och
						den som enligt sakägarförteckningen
						ska få betalt avtalar om något annat.
					13 kap.
					4 §
För fördelning av influtna medel						Kronofogdemyndigheten ska			hålla
skall kronofogdemyndigheten hål-						ett fördelningssammanträde när det
la fördelningssammanträde,					när	är oklart hur pengar ska fördelas
det är föreskrivet i balken eller när						eller om myndigheten av något
det i annat fall är oklart hur med-						annat skäl anser att det behövs.
len skall fördelas.
Sammanträde som ej har blivit						Ett sammanträde som inte har
utsatt i samband med kungörande						satts ut i samband med kungör-
av auktion skall kungöras särskilt,						andet av auktionen ska kungöras
om det är behövligt med hänsyn						särskilt, om det behövs med hän-
till okända sakägare eller av annat						syn till okända sakägare eller av
skäl. Kungörande skall ske i god						något annat skäl. Kungörelsen ska
tid och på lämpligt sätt. Sökanden,						göras i god tid och på ett lämpligt
gäldenären	och	andra		kända		sätt.	Sökanden, gäldenären		och
sakägare skall kallas till samman-						andra kända sakägare ska kallas till
trädet.						sammanträdet.
					21 §
Bestämmelserna i 1, 13, 14 och						Bestämmelserna i 1, 13, 14 och
20 §§ gäller ej		i	fråga		om	20 §§ gäller inte för sökanden i ett
sökanden i allmänt mål. I sådant						allmänt mål. För ett sådant mål
mål gäller ej heller 4–6 §§, 7 §						gäller	inte	heller 4–6 §§,	7 §
första–tredje styckena, 8 och 9 §§						första–tredje styckena, 8 och 9 §§
annat än om fördelning skall ske						annat än om fördelning ska ske
med enskild borgenär eller om det						med en enskild borgenär eller om
är särskilt föreskrivet att fördel-						det ska hållas ett fördelnings-
ningssammanträde		skall		hållas.		sammanträde. I ett sådant mål gäl-
Bestämmelsen i 7 § tredje stycket						ler inte 7 § tredje stycket, om sö-
får ej tillämpas i allmänt mål, om						kandens fordran berörs av tvisten.
sökandens	fordran		berörs		av
tvisten.

16 kap.

6§11

Kronofogdemyndigheten skall	vid	Kronofogdemyndigheten ska vid
behov ombesörja transport av egen-		behov ordna transport av egendom
dom som skall bortföras,	hyra	som ska föras bort, hyra utrymme
11 Senaste lydelse 1985:983.		293

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

utrymme för förvaring av egen- domen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av av- hysningen.

Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

domen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta

egendomen. Anmaningsskyldig- heten anses fullgjord genom att anmaningen har sänts i rekom- menderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5– 7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämp- ningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen.

Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.

Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för för- varingen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter av- hysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egen- domen säljs, kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen, om han eller hon kan nås. Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i re- kommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt til- lämpas 5–7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestäm- melser ska det som sägs om be- ställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring.

	13 §
	Beträffande verkställighet av beslut	För verkställighet av ett beslut om
	om kvarstad för fordran tillämpas	kvarstad för en fordran tillämpas
	vad som föreskrivs om utmätning i	det som föreskrivs om utmätning i
	4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §	4 kap. 2–7, 9 och 13–19 §§, 22 §
294	första och tredje styckena, 24, 25	första och tredje styckena, 24, 25

och 33–35 §§, 5 och 6 kap. samt	och 33–35 b §§, 5 och 6 kap. samt	Prop. 2025/26:224
12 kap. 3–5 §§.	12 kap. 3–5 §§.	Bilaga 7
Kvarstad för fordran får ej läggas	Kvarstad för en fordran får inte
på lön eller annan förmån som	läggas på lön eller en annan förmån
avses i 7 kap. innan den har betalats	som avses i 7 kap. innan den har be-
ut och kan utmätas.	talats ut och kan utmätas.

18 kap.

5§12

Följande beslut får inte överklagas:
1. ett beslut genom vilket be-	1. ett beslut genom vilket en be-
gäran om rättelse av utmätning	gäran om rättelse av utmätning
enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av	enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av
kvarstad för fordran enligt 16 kap.	kvarstad för fordran enligt 16 kap.
13 § har lämnats utan bifall,	13 § har avslagits,

2.ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket,

3. ett beslut genom vilket en	3. ett beslut genom vilket en för-
förrättningsman har förklarats jävig,	rättningsperson har förklarats
	jävig,
4. ett beslut i en fråga som avses	4. ett beslut i en fråga som avses
i 17 kap. 4 § första stycket,	i 17 kap. 4 § första stycket, och

5.ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §.

13§13

Den omständigheten att ett beslut		Ett beslut av en jävig för-
har meddelats av en jävig för-		rättningsperson ska inte upphävas
rättningsman skall inte föranleda		på grund av jävet, om det är
att beslutet hävs, om jävet uppen-		uppenbart att jävet inte har på-
barligen inte har inverkat på be-		verkat beslutet.
slutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraft- trädandet.

12	Senaste lydelse 1999:118.	295
13	Senaste lydelse 1993:516.	295

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §
Vad som föreskrivs om bostadsrätt	Det som föreskrivs om en bostads-
i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra	rätt i 6 kap. 3 §	andra stycket i
stycket i balken tillämpas även i	balken tillämpas även i fråga om
fråga om andelsrätt i en förening,	en andelsrätt i en förening, som
som ej är bostadsrättsförening,	inte är en bostadsrättsförening,
eller i ett handelsbolag eller ett	eller i ett handelsbolag eller ett
aktiebolag, om det med andels-	aktiebolag, om det med andels-
rätten följer rätt att besitta eller	rätten följer en rätt att besitta eller
hyra en lägenhet.	hyra en lägenhet.
Bestämmelsen i 5 kap. 13 §	Bestämmelsen	i 5 kap. 13 §
första stycket i balken är ej	första stycket i balken är inte
tillämplig i fall då en hyresvärd	tillämplig i fall då en hyresvärd
eller jordägare enligt 34 § lagen	eller jordägare enligt 34 § lagen
(1970:995) om införande av nya	(1970:995) om införande av nya
jordabalken har rätt att kvarhålla	jordabalken har rätt att kvarhålla
egendom till säkerhet för en for-	egendom till säkerhet för en
dran hos en hyresgäst eller arren-	fordran hos en hyresgäst eller ar-
dator.	rendator.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

296

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § kustbevakningslagen (2019:32) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

En kustbevakningstjänsteman får, i	En kustbevakningstjänsteman får, i
den mån andra medel är otillräckliga	den utsträckning andra medel är otill-
och det med hänsyn till omständig-	räckliga och det med hänsyn till om-
heterna är försvarligt, använda våld	ständigheterna är försvarligt, använ-
för att genomföra en tjänsteåtgärd i	da våld för att genomföra en tjänste-
den brottsbekämpande eller ord-	åtgärd i den brottsbekämpande eller
ningshållande verksamheten, om	ordningshållande verksamheten, om

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3.det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon bi- träder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser finns också före- skrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

298	1 Senaste lydelse 2025:907.

Förslag till lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § tullbefogenhetslagen (2024:710) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:224 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §

1.tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

3.tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme,

5.tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fordon, ett fartyg eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett transportmedel eller dess last,

6.tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett område, eller

7.tjänstemannen med stöd i lag har uppmanat någon att stanna och personen försöker undkomma eller annars gör motstånd när en sådan uppmaning ges.

I fall som avses i första stycket 3, 4, 6 och 7 får våld mot en person användas endast om tulltjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

299

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-03-05

Närvarande: F.d. justitieråden Kerstin Calissendorff och Mats Melin samt justitierådet Malin Bonthron

Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Prop. 2025/26:224 Bilaga 8

Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 2026 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i utsökningsbalken,

2.lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,

3.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

4.lag om ändring i kustbevakningslagen (2019:32),

5.lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710),

6.lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Maria Hemmingsson Edwards och Bruno Velander.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

4 kap. 35 b §

Paragrafen reglerar hur Kronofogdemyndigheten ska agera om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätnings- beslutet, s.k. överskottsgods. Enligt förslaget ska Kronofogdemyndigheten återlämna överskottsgodset till gäldenären och då tillämpa 4 kap. 35 a § andra stycket.

I 35 a § finns bestämmelser om hur Kronofogdemyndigheten ska hantera egendom när ett beslut om utmätning av lös egendom som tagits i förvar upphävs eller förfaller. Huvudregeln enligt första stycket är att egendomen ska lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska emellertid i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att tredje mannen har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt.

Även när det gäller överskottsgods kan det förekomma situationer där det genom en rättegång har fastställts att tredje man har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller där egendomen – tillsammans med det utmätta godset – vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt. Om det då inte finns möjlighet för Kronofogdemyndigheten att lämna ut egendomen till tredje man uppkommer en omotiverad olikhet med de situationer som behandlas i

35 a §. Lagrådet förespråkar att motsvarande möjlighet införs för över- skottsgods och föreslår att 35 b § ges följande lydelse.

301

Prop. 2025/26:224	Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av
Bilaga 8	utmätningen ska Kronofogdemyndigheten återlämna egendomen till
	gäldenären eller lämna den till tredje man. I ett sådant fall tillämpas
	35 a §.
	7 kap. 4 §
	Paragrafen rör utmätning i gäldenärens lön. Genom ett nytt andra stycke
	föreslås att om gäldenären lever tillsammans med en make eller sambo ska
	dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma
	kostnader beaktas vid beräkningen av gäldenärens förbehållsbelopp. I
	Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehålls-
	belopp vid utmätning av lön m.m. (senast i KFMA 2025:1) anges att de
	gemensamma kostnaderna (normalbeloppet och bostadskostnaden) bör
	fördelas enligt en proportioneringsprincip: respektive make eller sambo
	ansvarar vid beräkningen för den del av kostnaderna som svarar mot
	dennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna. Proportio-
	neringsprincipen, som har tillämpats under en längre tid, föreslås nu bli
	lagfäst.
	För en gäldenärs make eller sambo som har en högre inkomst än
	gäldenären, blir konsekvensen av proportioneringsprincipen att denne får
	svara för en större andel av de gemensamma kostnaderna än gäldenären.
	Det leder till att maken eller sambon indirekt tvingas bidra till att betala
	gäldenärens skulder i den mån makarna eller samborna inte redan är ense
	om att tillämpa proportioneringsprincipen för gemensamma utgifter.
	Som utgångspunkt strider en sådan ordning mot den allmänna förmög-
	enhetsrättsliga principen att enbart gäldenären och annan som i förhållande
	till borgenären åtagit sig att betala gäldenärens skuld kan bli föremål för
	borgenärens betalningsanspråk. När det gäller makar kan en tillämpning
	av en på beskrivet sätt utformad proportioneringsprincip emellertid moti-
	veras med hur den underhållsskyldighet som råder dem emellan är
	utformad enligt 6 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken. I fråga om sambor
	saknas sådan lagstiftning. Förslaget strider i den delen mot sambolagens
	utgångspunkt att parterna i samboförhållandet i förmögenhetsrättsligt av-
	seende betraktas som helt självständiga och oberoende av varandra. Den
	vägledning som ges i sambolagen för parternas ekonomiska förhållanden
	rör upplösningen av det gemensamma hemmet och därutöver ges ett visst
	skydd för den som bäst behöver bostaden. Att offentligrättslig lagstiftning,
	t.ex. rörande sociala förmåner, jämställer sambos med gifta är hänförligt
	till andra överväganden än de privaträttsliga.
	Med hänsyn till vad nu sagts ställer sig Lagrådet frågande till att
	motivera att tillämpningsområdet för den beskrivna proportionerings-
	principen ska avse sambors inkomster med äktenskapsbalkens princip om
	skyldighet mellan makar för gemensamma och personliga behov (6 kap.
	1 och 2 §§).
	Lagrådet har också svårt att se relevansen av 4 kap. 19 § utsöknings-
	balken som stöd för frågan om en sambo, på samma sätt som en make, ska
	tvingas direkt eller indirekt ansvara med sina inkomster för sin sambos
	skulder (remissen s. 93). Regeln i 4 kap. 19 § är en presumtionsregel vid
	makars och sambors gemensamma besittning av utmätningsbar lös egen-
302	dom. Den innebär att gäldenären initialt anses vara ägare av egendomen.
302

Regeln flyttar bevisbördan för vem som är ägare av egendomen från för-	Prop. 2025/26:224
rättningspersonen till gäldenärens sambo (eller make). När det gäller vem	Bilaga 8
en arbetsinkomst tillhör utgör inte den frågan ett problem. Att en sambo
som inte kan visa sin äganderätt kan drabbas av att hans eller hennes egen-
dom utmäts och säljs och ersätts med en fordran på gäldenären utgör ett
förhållande som även kan drabba tredje man.
Mot att lagfästa den beskrivna proportioneringsprincipen i förhållande
till sambor talar starka principiella skäl. Att nu utan närmare överväganden
bryta mot den djupt rotade synen att en sambo inte ansvarar för sin sambos
skulder utgör ett oväntat steg mot att likställa gifta och sambor i för-
mögenhetsrättsligt avseende. De som har gift sig har gjort ett aktivt val och
kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär i ekonomiskt avse-
ende i medvetande om möjligheten att skriva äktenskapsförord. Ett sambo-
förhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över
konsekvenserna, förhållandet kan också vara under kort tid och ändå ses
som ett samboförhållande. Men det kan också ha varit fråga om ett aktivt
val att inte gifta sig för att slippa risken för att direkt eller indirekt behöva
betala sambons skulder.
Vad som i lagrådsremissen nämns om att det är vanligt att en sambo
frivilligt väljer att bidra med pengar för att bådas personliga behov ska
tillgodoses är inget som kan läggas till grund för den tänkta bestämmelsen.
Att det i allmänhet är mer ekonomiskt fördelaktigt att vara två som delar
på boende- och hushållskostnader än att själv ansvara för dessa utgör enligt
Lagrådets mening inte heller ett argument för att frångå de allmänna
principer på förmögenhetsrättens område som redogjorts för ovan.
En princip för beräkning av gäldenärens förbehållsbelopp som skulle
kunna vara acceptabel är att var och en av samborna svarar för ½ av de
gemensamma kostnader som ska läggas till grund för beräkningen.
12 kap. 36 §
I paragrafens första stycke föreskrivs att Kronofogdemyndigheten får
medge den som har vunnit budgivningen – vid försäljning av en fastighet

–att ”vårda eller bruka” hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen.

Det framstår enligt Lagrådets mening som något vågat att medge någon

en rätt att bruka en fastighet utan en samtidig plikt att vårda den och förmodligen orealistiskt att någon skulle vilja ta vård om en fastighet utan en samtidig rätt att bruka den. Lagrådet förordar därför att Kronofogde- myndighetens medgivande begränsas till att avse en vinnande budgivares möjlighet att ”vårda och bruka” hela eller delar av fastigheten.

12 kap. 38 §
I paragrafen anges vissa uppgifter som ska lämnas vid en auktion.
I andra stycket har meningen ”Redogörelse skall lämnas för innehållet i
sakägarförteckningen” ändrats till ”En redogörelse för innehållet ska läm-
nas i sakägarförteckningen”. Ändringen beskrivs i författningskommen-
taren som språklig.
Genom den föreslagna nya lydelsen ändras meningens innebörd.
Bestämmelsen har tidigare avsett hur redovisningen av sakägarförteck-
ningen ska göras vid en auktion, men kommer i den nya lydelsen att
behandla sakägarförteckningens innehåll. Detta har uppenbart inte varit	303
	303

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..................	5

11	Konsekvenser ...............................................................................		100
12	Författningskommentar ................................................................		104
	12.1	Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken...........	104

Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad	Prop.
distansutmätning	2025/26:224

		utsökningsbalken ..............................................................	48
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		49
4	Utvidgade möjligheter till distansutmätning ...................................		50
	4.1	Fler myndigheter ska kunna biträda
		Kronofogdemyndigheten..................................................	50
	4.2	Rätt till våldsanvändning..................................................	57
	4.3	Personuppgiftsbehandling ................................................	60
5	Moderna försäljningsmetoder .........................................................		62

	egendom ...........................................................................	62
5.2	Fast egendom ska få säljas genom e-auktion....................	63

		obligatoriskt......................................................................	67
	5.4	Fördelningssammanträde ska hållas vid behov ................	68
	5.5	Underhandsförsäljning av bostadsrätter ...........................	70
6	Ändamålsenligt skydd för gäldenärens behov ................................		72
	6.1	Bostadsrätter ska utmätas som småhusfastigheter ............	72
	6.2	Ökat utrymme för att undanta pengar för underhåll .........	75
	6.3	Andra anpassningar till dagens samhälle..........................	76
7	Hanteringen av visst gods ...............................................................		78
	7.1	En effektivare hantering av avhysningsgods ....................	78

		egendom vid utmätning ....................................................	80
8	Ökad tydlighet om Kronofogdemyndighetens bedömningar ..........		83
	8.1	Principen om barnets bästa lagfästs..................................	83
	8.2	Proportionalitetsprincipen lagfästs ...................................	88
	8.3	Proportioneringsprincipen lagfästs ...................................	92
9	Modernisering av vissa delar av balken ..........................................		96
	9.1	Språklig och redaktionell översyn ....................................	96
	9.2	Regelförenkling för verkställighet av domar....................	97
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................		99

	ändring i lagen (1981:775) om införande av
	utsökningsbalken ...........................................................	143
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Ett modernare
	utsökningsförfarande i relevanta delar
	(SOU 2016:81) ..............................................................	144
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag i relevanta delar
	(SOU 2016:81) ..............................................................	152
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:81).....	247
Bilaga 4	Sammanfattning av betänkandet En ny organisation
	av ekobrottsbekämpningen i relevanta delar (SOU
	2025:81) ........................................................................	248
Bilaga 5	Betänkandets lagförslag i relevanta delar
	(SOU 2025:81) ..............................................................	250
Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:81).....	256
Bilaga 7	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	257
Bilaga 8	Lagrådets yttrande .........................................................	301
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2026 ......		305

Prop. 2025/26:224 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000)
	om ändring i lagen (1981:775) om införande av
	utsökningsbalken

fogdemyndigheten innan egen-	fogdemyndigheten innan egen-
domen säljs. Om försäljning sker	domen säljs. Om försäljning sker
under hand eller utmätt fordran	under hand eller utmätt fordran
drivs in eller försäljning i annat	drivs in eller försäljning i annat
fall inte behövs, görs anmälan	fall inte behövs, görs anmälan
senast när fördelning ska äga rum.	senast när fördelning ska ske.
Sökanden har dock företräde i	Sökanden har dock företräde i
den mån betalning till en borgenär	den mån betalning till en borgenär
som avses i första stycket är	som avses i första stycket är
obehövlig för att trygga borgenären	obehövlig för att trygga borgenären
och dem som har sämre förmåns-	och dem som har sämre förmåns-
rätt i egendomen på grund av före-	rätt i egendomen på grund av före-
tagshypotek. Vid prövningen ska	tagshypotek. Vid prövningen ska
hänsyn tas även till säkerhet som	hänsyn tas även till säkerhet som
borgenären på annan grund har i	borgenären på annan grund har i
egendom som tillhör gäldenären.	egendom som tillhör svaranden.

– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–		– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–
19 §§, 22 § första och	tredje	19 §§, 22 § första och	tredje
styckena, 24 och 25 §§, 29	§ andra	styckena, 24 och 25 §§, 29	§ andra
stycket, 31 och 33–35 §§,		stycket, 31 och 33–35 b §§,

– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–	– utmätning i 4 kap. 2–9 och 12–
19 §§, 22 § första och tredje	19 §§, 22 § första och	tredje
styckena, 24 och 25 §§, 29 § andra	styckena, 24 och 25 §§, 29	§ andra
stycket, 31 och 33–35 §§,	stycket, 31 och 33–35 b §§,