Regeringens proposition 2025/26:149

Legitimation och behörighet i den tioåriga Prop.
grundskolan 2025/26:149

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 26 februari 2026

Ulf Kristersson

Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det införs en upplysningsbestämmelse i skollagen (2010:800) om att regeringen med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen som rör behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Den nya upplysningsbestämmelsen innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Statens skolverk när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i skollagen och i föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet. En förutsättning för att regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter är att ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare. Den nya upplysningsbestämmelsen innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

1

Prop. 2025/26:149

2

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2025/26:149
 

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3

Prop. 2025/26:149 2 Förslag till lag om ändring i skollagen
  (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

  Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse  
        2 kap.    
        16 §1    
  Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare
  eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.  
  Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legiti-
  mationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legiti-
  merad.          
  Skolverket ska efter en ansökan Skolverket ska, efter en ansökan
  som avses i första stycket eller en som avses i första stycket eller en
  ny ansökan komplettera en lärares ny ansökan, komplettera en lärares
  eller förskollärares legitimation eller förskollärares legitimation
  med behörighet utöver behörighet med behörighet utöver den behö-
  som följer av en examen som anges righet som följer av en examen som
  i första stycket, om han eller hon anges i första stycket, om han eller
  med tillfredsställande resultat har hon med tillfredsställande resultat
  gått ytterligare behörighetsgrun- har gått ytterligare behörighets-
  dande utbildning. Detta gäller oav- grundande utbildning. Detta gäller
  sett när utbildningen har slutförts. oavsett när utbildningen har slut-
  På motsvarande sätt ska Skolverket förts. På motsvarande sätt ska Skol-
  komplettera legitimationen med verket komplettera legitimationen
  ytterligare behörighet om läraren med ytterligare behörighet om lära-
  eller förskolläraren på annan grund ren eller förskolläraren på annan
  ska anses ha sådan behörighet.   grund ska anses ha sådan behörig-
          het.    
  Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skol-
  väsendet ska anges på legitimationen.      
          Regeringen eller den myndighet
          som regeringen bestämmer kan
          med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
          formen meddela  
          1. föreskrifter om att en lärares
          eller förskollärares behörighet att
          undervisa i skolväsendet kan änd-
          ras eller utökas utan ansökan till
          Skolverket när sådana ändringar
          är en nödvändig följd av ändringar
          i denna lag och i sådana föreskrif-
          ter som anges i 13 § andra stycket,
4 1 Senaste lydelse 2014:417.          

och ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare, och

2. föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Prop. 2025/26:149

5

Prop. 2025/26:149 3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade den 18 juni 2025 att en tioårig grundskola ska införas

läsåret 2028/29 (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Ändringarna innebär bl.a. att grundskolan utökas och blir tioårig.

Inom Utbildningsdepartementet har promemorian Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan tagits fram (U2025/02137). I promemorian föreslås en ändring i skollagen som syftar till att förenkla övergången till den tioåriga grundskolan för lärare och förskollärare. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Utbildningsdepartementet (U2025/02137). I denna proposition behandlas promemorians förslag.

  4 Möjlighet att göra undantag från
    skollagens bestämmelser om behörighet
    och legitimation i vissa situationer
   
  Regeringens förslag
  En upplysningsbestämmelse ska införas i skollagen om att regeringen
  med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en lärares
  eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras
  eller utökas utan ansökan till Statens skolverk när sådana ändringar är
  en nödvändig följd av ändringar i skollagen och i föreskrifter om vad
  som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet. En förut-
  sättning för att regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter är att
  ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare. Det ska
  även framgå av upplysningsbestämmelsen att regeringen kan meddela
  föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att under-
  visa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behö-
  ver anges på legitimationen.
   
  Promemorians förslag
  Förslaget i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har
  en annan redaktionell utformning.
  Remissinstanserna
  Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.
  Det gäller Sameskolstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten,
  Statens skolinspektion, Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet,
6 Idéburna Skolors Riksförbund (ISR), Sveriges Kommuner och Regioner
   

(SKR) och Sveriges Skolledare. SKR tillstyrker förslaget och bedömer att Prop. 2025/26:149 det fyller syftet att underlätta förfarandet för lärare och förskollärare. Även

ISR tillstyrker förslaget men framhåller att regeringen bör ges möjlighet att meddela föreskrifter om ändrad eller utökad behörighet för lärare eller förskollärare, men inte föreskrifter som begränsar gällande behörigheter.

Skälen för regeringens förslag

En tioårig grundskola ska införas läsåret 2028/29

Riksdagen har beslutat att en tioårig grundskola ska införas läsåret 2028/29 (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Reformen innebär att grundskolan utökas och blir tioårig genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen innebär att lågstadiet utvidgas ett år i grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan kommer att omfatta årskurs 1–4 och i specialskolan årskurs 1–5. Mellanstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan kommer att omfatta årskurs 5–7 och i specialskolan årskurs 6–8. Högstadiet i grundskolan och anpassade grundskolan kommer att omfatta årskurs 8–10 och i specialskolan årskurs 9–11. Ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

Behörighet att undervisa i den tioåriga grundskolan

När den tioåriga grundskolan införs förskjuts befintliga årskurser uppåt ett år. Nuvarande årskurs 1 blir nya årskurs 2 och så vidare. Det innebär att befintliga lärarlegitimationer med behörighet att undervisa i grundskolan behöver ändras för att de ska överensstämma med de nya årskursbeteckningarna. Detta gäller även för behörighet att undervisa i anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. För de lärare och förskollärare som har behörighet att undervisa i förskoleklassen behöver behörigheten tas bort eftersom den skolformen upphör.

Inför att den tioåriga grundskolan införs behöver det även regleras vad som krävs för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Regeringen har i propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) angett att den har för avsikt att på förordningsnivå reglera dels vad som ska krävas för att vara behörig att undervisa i det nya lågstadiet i grundskolan och motsvarande skolformer, dels vad som ska gälla för befintliga lärarlegitimationer (s. 129 f.).

Utredningen om en tioårig grundskola lämnar i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33) förslag om bl.a. att de lärare som enligt gällande bestämmelser är behöriga att undervisa i lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan även

ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1. Det innebär att förskol-

7

Prop. 2025/26:149

8

lärare enligt utredningens förslag som huvudregel inte ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1. Utredningen föreslår dock att förskollärare som har en anställning i förskoleklassen och är behöriga att undervisa i skolformen ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer under en övergångsperiod. Avsikten är att sådana förskollärare under övergångsperioden genom att komplettera sin utbildning ska kunna få viss behörighet att undervisa i lågstadiet i grundskolan eller i en motsvarande skolform (s. 353 f.).

Övergripande om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Huvudregeln är att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får undervisa i skolväsendet (2 kap. 13 § första stycket skollagen). Vem som är behörig att undervisa i de olika skolformerna i skolväsendet regleras i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen). Bestämmelserna i behörighetsförordningen är meddelade med stöd av ett bemyndigande i 2 kap. 13 § andra stycket skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

I skollagen regleras att Statens skolverk efter ansökan ska meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har en behörighetsgivande examen. Skolverket ska efter en ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet som följer av en behörighetsgivande examen, om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning. På motsvarande sätt ska Skolverket komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med ytterligare behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet. Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen (2 kap. 16 §). Närmare bestämmelser om vad som ska anges på en legitimation finns i behörighetsförordningen, där det regleras att det på en legitimation ska anges i vilka skolformer, årskurser och ämnen eller ämnesområden som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i (4 kap. 4 §). I behörighetsförordningen finns också bestämmelser om att Skolverket ska ta ut en avgift för ansökan om legitimation eller komplettering av legitimation (4 kap. 5 §).

Skolverket ska föra ett register över legitimerade och tidigare legitimerade lärare och förskollärare. Bestämmelser om registret finns i förordningen (2011:268) om lärar- och förskollärarregister. I registret finns bl.a. uppgifter om lärarens eller förskollärarens behörighet enligt legitimationen.

En enkel övergång för lärare och förskollärare till den tioåriga grundskolan …

Det är viktigt att övergången till den tioåriga grundskolan blir så enkel som möjligt för alla lärare och förskollärare. För att inte belasta lärarna och förskollärarna vare sig arbetsmässigt eller ekonomiskt anser regeringen, i likhet med promemorian, att lärarna och förskollärarna i vissa fall bör

kunna få ändrad eller utökad behörighet att undervisa i skolväsendet utan Prop. 2025/26:149 att behöva ansöka om det hos Skolverket. Exempelvis måste alla lärare på

ett enkelt sätt kunna få behörigheten i sin legitimation ändrad när årskurserna förskjuts uppåt ett år. Regeringen anser också att de lärare som redan har legitimation och som även ska få behörighet att undervisa i nya årskurs 1, bör kunna få sådan utökad behörighet utan att behöva ansöka om det hos Skolverket. Regeringen bör också få möjlighet att införa bestämmelser om att vissa legitimerade lärare och förskollärare under en övergångsperiod ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1, utan att det krävs en ansökan till Skolverket och utan att behörigheten behöver anges på legitimationen. Den tillfälliga behörigheten planeras i stället framgå av övergångsbestämmelser till behörighetsförordningen i kombination med uppgifter om lärarens eller förskollärarens tidigare behörighet och viss anställning. Skälet till att behörigheten under övergångsperioden inte bör behöva anges på legitimationen är att det annars skulle krävas ett ansökningsförfarande. Ett förfarande där det inte krävs en ansökan till Skolverket innebär att berörda lärare eller förskollärare inte behöver ägna sig åt administrativa åtgärder och inte behöver betala en ansökningsavgift till Skolverket. Skälet till att behörigheten bara ska gälla under en övergångsperiod är att t.ex. förskollärare som är behöriga att undervisa i förskoleklassen ska vara behöriga att undervisa i nya årskurs 1 medan de kompletterar sin utbildning för att kunna få permanent behörighet att undervisa i nya lågstadiet.

…kräver undantag från vissa bestämmelser om behörighet och legitimation i skollagen

Bestämmelserna i 2 kap. 16 § tredje och fjärde styckena skollagen, som riktar sig till Skolverket, faller inom regeringens primära normgivningsområde (den s.k. restkompetensen), se 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen (RF). Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar dock inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § RF). Eftersom riksdagen genom de bestämmelser som har tagits in i 2 kap. 16 § skollagen har utnyttjat sin rätt att meddela föreskrifter på ett område som tillhör regeringens restkompetens kan regeringen inte meddela föreskrifter som avviker från dessa om det inte tas in en s.k. upplysningsbestämmelse i paragrafen som tydliggör att regeringen – trots lagregleringen – kan meddela sådana föreskrifter med stöd av sin restkompetens.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i enlighet med förslaget i promemorian, att det i 2 kap. 16 § skollagen införs en upplysningsbestämmelse om att regeringen med stöd av sin restkompetens i 8 kap. 7 § första stycket 2 RF kan meddela förskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan utökas utan ansökan till Skolverket när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i skollagen och i föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet. En sådan upplysningsbestämmelse behövs för att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om att lärare som i dag är behöriga att undervisa i årskurs 1–3 i t.ex. grundskolan, utan ansökan ska kunna bli behöriga att undervisa i de nya årskurserna 1–4 i den tioåriga grundskolan.

9

Prop. 2025/26:149 Enligt 2 kap. 16 § krävs inte en ansökan för att en lärares eller förskollärares behörighet ska kunna ändras till följd av ett ändrat regelverk, t.ex. i det fallet en ämneslärare som är behörig att undervisa i årskurserna 7–9 ska bli behörig att undervisa i årskurserna 8–10 i den tioåriga grundskolan. För att det ska vara tydligt vad som gäller så bör upplysningsbestämmelsen dock även upplysa om att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras utan ansökan till Skolverket när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i skollagen och i föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet. Regeringen anser att en förutsättning för att regeringen ska kunna meddela föreskrifter i båda fallen bör vara att ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare.

Regeringen anser vidare att det i upplysningsbestämmelsen också bör regleras att regeringen med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

Idéburna Skolors Riksförbund (ISR) framhåller att det är viktigt att värna stabilitet och kvalitet för huvudmän, personal och elever samt att negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen bör undvikas. ISR anser därför att regeringen bör ges möjlighet att meddela föreskrifter om ändrad eller utökad behörighet för lärare eller förskollärare, men inte föreskrifter som begränsar gällande behörigheter. Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att värna både kvalitet i utbildningen och kompetensförsörjningen av lärare och förskollärare. Införandet av en tioårig grundskola innebär dock en förändring av det svenska skolsystemet som kräver att behörigheten för lärare och förskollärare måste ses över. Då förskoleklassen upphör som skolform behöver gällande behörigheter att undervisa i skolformen tas bort. För lärare som är behöriga att undervisa i nuvarande årskurs 1–3 i grundskolan eller i en motsvarande skolform behöver behörigheten utökas till att även omfatta nya årskurs 1, så att lärarna blir behöriga att undervisa i hela det nya lågstadiet. Som tidigare beskrivits är avsikten att lärare och förskollärare som är behöriga att undervisa i förskoleklassen, och som uppfyller vissa förutsättningar, ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning för att få behörighet att undervisa i det nya lågstadiet i grundskolan eller i en motsvarande skolform. Denna möjlighet ska kompletteras med en tillfällig behörighet att undervisa i nya årskurs 1. Avsikten är inte att gällande behörigheter i övrigt ska tas bort, utan de ska bara anpassas till den nya strukturen.

Att införa en tioårig grundskola är en stor reform. Ett annat exempel på en stor reform som föranlett ändringar i lärares legitimationer är införandet av ämnesbetyg i stället för kursbetyg i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och vissa utbildningsformer inom kommunal vuxenutbildning (se propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper [prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:UbU7, rskr. 2021/22:156]). Ändringar i skollagen och följdändringar i behörighetsförordningen kan även framöver medföra att det är nödvändigt att ändra eller utöka lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet. Regeringen anser därför att möjligheten för regeringen att med stöd av restkompetensen kunna meddela föreskrifter om undantag från huvudreglerna om ansökan

10

och att behörigheten ska anges på legitimationen, bör gälla generellt och Prop. 2025/26:149 inte bara vid införandet av den tioåriga grundskolan.

5Ikraftträdande

Regeringens förslag

Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer inte överens med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Remissinstanserna

De remissinstanser som har yttrat sig om förslaget i promemorian tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Det gäller Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledare.

Skälen för regeringens förslag

I likhet med promemorian anser regeringen att det är angeläget att regeringen så snart som möjligt kan meddela föreskrifter om lärares och förskollärares behörighet att undervisa i den tioåriga grundskolan. Till skillnad mot promemorian så anser regeringen att den föreslagna upplysningsbestämmelsen bör träda i kraft redan den 1 juli 2026.

6Konsekvenser

Ett förfarande där det inte krävs en ansökan till Statens skolverk underlättar för berörda lärare och förskollärare, och innebär att de inte behöver betala en ansökningsavgift till Skolverket. Förslaget påverkar inte barn eller elever i förskola eller skola, rektorer eller offentliga eller enskilda huvudmän. Förslaget får inte heller ekonomiska konsekvenser och innebär inte någon inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Inte heller miljön eller jämställdheten mellan kvinnor och män kommer att påverkas. Förslaget berör inte EU-rätten.

11

Prop. 2025/26:149 7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

2 kap.

16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.

Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legitimerad.

Skolverket ska, efter en ansökan som avses i första stycket eller en ny ansökan, komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med behörighet utöver den behörighet som följer av en examen som anges i första stycket, om han eller hon med tillfredsställande resultat har gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska anses ha sådan behörighet.

Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela

1.föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i denna lag och i sådana föreskrifter som anges i 13 § andra stycket, och ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare, och

2.föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

I paragrafen anges bl.a. förutsättningarna för att Statens skolverk ska meddela legitimation till en lärare eller förskollärare. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Femte stycket, som är nytt, innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen med stöd av sin restkompetens enligt 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen kan meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i tredje och fjärde styckena. Den första punkten innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Skolverket när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i denna lag och i sådana föreskrifter som anges i 13 § andra stycket, dvs. föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Det räcker alltså inte bara med ändringar i de föreskrifter som reglerar vad som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet, utan dessa ändringar måste vara föranledda av ändringar i skollagen. En förutsättning för att regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter är också att ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare.

Den andra punkten innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

12

Övriga ändringar är endast språkliga.

Sammanfattning av promemorian Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan

Prop. 2025/26:149 Bilaga 1

I promemorian föreslås att det införs en upplysningsbestämmelse i skollagen (2010:800) om att regeringen med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen som rör behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Den nya upplysningsbestämmelsen innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet kan ändras eller utökas utan ansökan till Statens skolverk när sådana ändringar är en nödvändig följd av ändringar i skollagen och i föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att undervisa i skolväsendet. En förutsättning för att regeringen ska kunna meddela sådana föreskrifter är att ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare. Den nya upplysningsbestämmelsen innebär också att regeringen kan meddela föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen. Syftet är bl.a. att se till att övergången till den tioåriga grundskolan, som införs läsåret 2028/29, blir så enkel som möjlig för alla lärare och förskollärare. Eftersom liknande situationer även kan uppkomma framöver föreslås att upplysningsbestämmelsen ska gälla generellt och inte bara vid införandet av en tioårig grundskola. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

13

Prop. 2025/26:149 Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

  Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse  
        2 kap.      
        16 §1      
  Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare
  eller förskollärare som har behörighetsgivande examen.  
  Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legiti-
  mationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade varit legiti-
  merad.            
  Skolverket ska efter en ansökan Skolverket ska, efter en ansökan
  som avses i första stycket eller en som avses i första stycket eller en
  ny ansökan komplettera en lärares ny ansökan, komplettera en lärares
  eller förskollärares legitimation eller förskollärares legitimation
  med behörighet utöver behörighet med behörighet utöver den behö-
  som följer av en examen som anges righet som följer av en examen som
  i första stycket, om han eller hon anges i första stycket, om han eller
  med tillfredsställande resultat har hon med tillfredsställande resultat
  gått ytterligare behörighetsgrun- har gått ytterligare behörighets-
  dande utbildning. Detta gäller oav- grundande utbildning. Detta gäller
  sett när utbildningen har slutförts. oavsett när utbildningen har slut-
  På motsvarande sätt ska Skolverket förts. På motsvarande sätt ska
  komplettera legitimationen med Skolverket komplettera legitima-
  ytterligare behörighet om läraren tionen med ytterligare behörighet
  eller förskolläraren på annan grund om läraren eller förskolläraren på
  ska anses ha sådan behörighet.   annan grund ska anses ha sådan
          behörighet.    
  Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skol-
  väsendet ska anges på legitimationen.        
          Regeringen eller den myndighet
          som regeringen bestämmer kan
          med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
          formen meddela  
          – föreskrifter om att en lärares
          eller förskollärares behörighet att
          undervisa i skolväsendet kan änd-
          ras eller utökas utan ansökan till
          Skolverket när sådana ändringar
          är en nödvändig följd av ändringar
          i denna lag och i sådana föreskrif-
          ter som anges i 13 § andra stycket,
14 1 Senaste lydelse 2014:417.            

och ett sådant förfarande underlättar för lärare eller förskollärare, och

– föreskrifter om att en lärares eller förskollärares behörighet att undervisa i skolväsendet som bara gäller under en övergångsperiod inte behöver anges på legitimationen.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

Prop. 2025/26:149 Bilaga 2

15

Prop. 2025/26:149 Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 3  
  Efter remiss har yttranden kommit in från Idéburna Skolors Riksförbund,
  Sameskolstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skol-
  inspektion, Statens skolverk, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges
  Skolledare och Universitets- och högskolerådet.
  Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att
  lämna några synpunkter: Almega Utbildning, Regelrådet och Sveriges
  Lärare.

16

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Mohamsson

Regeringen beslutar proposition Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan

Prop. 2025/26:149

17