Regeringens skrivelse 2025/26:101

Årsredovisning för staten 2025

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2026

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultat- räkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.

Vidare lämnas en sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa. Slutligen redovisas vilka myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

1

	Skr. 2025/26:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning .........................................................................................................................		5
Inledning	...................................................................................................................................	13
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen....................................................................		17
1.1	Den offentliga förvaltningens finansiella sparande ........................................	17
1.2	Utgiftstaket för 2025 ...........................................................................................	19
2 Utfallet för statens budget..............................................................................................		23
2.1	Saldot i statens budget 2025...............................................................................	23
2.2	Ändringar i statens budget 2025........................................................................	26

2.3Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska

	faciliteten för återhämtning och resiliens........................................................	26
2.4	Inkomster i statens budget 2025 .......................................................................	27
2.5	Utgifter i statens budget 2025............................................................................	46
2.6	Förändring av anslagsbehållningar....................................................................	55
2.7	Riksgäldskontorets nettoutlåning......................................................................	57
2.8	Kassamässig korrigering .....................................................................................	63
2.9	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .....................................	65
2.10	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget ...............................	68
3 Utfall per utgiftsområde .................................................................................................		73
3.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................................	73
3.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning............................	76
3.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .......................................................	80
3.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................................	82
3.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ......................................................	86
3.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap................................	87
3.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd...........................................................	92
3.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................................	95
3.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .............................	98
3.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
	och funktionsnedsättning .................................................................................	102
3.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .................................	105
3.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn....................	108
3.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ............................................	110
3.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv...........................................	111
3.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd ...........................................................................	117
3.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.............................	118
3.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..........................	125
3.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik...........................................................	128
3.19	Utgiftsområde 19 Regional utveckling ...........................................................	131
3.20	Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur ....................................................	133
3.21	Utgiftsområde 21 Energi ..................................................................................	137
3.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer .............................................................	139
3.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ....................	145
3.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv............................................................................	148
3.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ......................................	154
3.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .....................................................	156
3.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen....................................	159
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..........................................		161
4.1	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...........................................	161
4.2	Resultaträkning...................................................................................................	176

2

Skr. 2025/26:101

	4.3	Balansräkning .....................................................................................................	180
	4.4	Finansieringsanalys ............................................................................................	182
	4.5	Noter....................................................................................................................	186
5	Utvecklingen av statsskulden.......................................................................................		237
	5.1	Definition av statsskulden................................................................................	238
	5.2	Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen ........................................	238
	5.3	Statsskuldens sammansättning.........................................................................	239
	5.4	Statsskuldens kostnader....................................................................................	241
6	Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning................................		243
	6.1	Statliga garantier.................................................................................................	243
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk .........................................................................	257
	6.3	Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier.........	263
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.....................................		267

7.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen .267

7.2	Redovisning av samtliga EU-medel................................................................	272
7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel ...................................................	275
7.4	Ansvariga myndigheters bedömningar...........................................................	281

7.5Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande

	av EU-medel .....................................................................................................	288
Bilaga 1	Specifikation av inkomster i statens budget
Bilaga 2	Specifikation av utgifter i statens budget
Bilaga 3	Specifikation av beslut om ändringar i statens budget
Bilaga 4	Beställningsbemyndiganden
Bilaga 5	Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 6	Tabellsamling
Bilaga 7	Statliga myndigheter
Bilaga 8	Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026

3

Skr. 2025/26:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2025

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande 2025 uppgick till -85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor.

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 26,8 procent av BNP. Statens budgetsaldo uppgick till -102 miljarder kronor, vilket är nästan oförändrat jämfört med 2024.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 29 miljarder kronor. Jämfört med 2024 försämrades resultatet med nästan 6 miljarder kronor.

Statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP ökade statsskulden från 16,9 procent 2024 till

17,6 procent 2025.

I följande tabell redovisas några nyckeltal för det ekonomiska utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 0.1 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

		Procent av		Procent av
	2025	BNP1	2024	BNP2
Den offentliga förvaltningens finansiella
sparande	-85	-1,3%	-97	-1,5%
Statens budgetsaldo	-102	-1,6%	-104	-1,6%
Utgiftstak	1 856	28,2%	1 747	27,3%
Takbegränsade utgifter	1 759	26,8%	1 686	26,4%
Statens nettoförmögenhet	363	5,5%	330	5,2%
Statsskuld	1 156	17,6%	1 077	16,9%
Årets överskott i resultaträkningen	29	0,4%	35	0,5%
Utlåning3	295	4,5%	276	4,3%
Garantiåtaganden4	3 057	46,5%	2 974	46,5%

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Preliminär BNP för 2025 uppgår till 6 570,0 miljarder kronor (löpande priser).

2 Reviderad BNP för 2024 uppgår till 6 391,6 miljarder kronor (löpande priser).

3 Inklusive utlåning till Riksbanken.

4 Exklusive icke beloppssatta kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

5

Skr. 2025/26:101

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Tabell 0.2 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor

	2025	2024
Inkomster	3 130	3 046
Skatter och avgifter	2 690	2 627
Övriga inkomster	440	418
Utgifter	3 214	3 143
Finansiellt sparande	-85	-97
varav staten	-85	-68
varav ålderspensionssystemet	27	29
varav kommunsektorn	-26	-58
Finansiellt sparande, bakåtblickande åttaårssnitt, procent av
BNP	-0,3	0,0

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga förvaltningen redovisade 2025 ett underskott som uppgick till

85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025. Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Utgiftstaket för staten

Tabell 0.3	Utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
		2025	2024
Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå		1 825	1 595
Tekniska justeringar		6	4
Reella justeringar		25	148
Utgiftstak, slutligt fastställt		1 856	1 747
Takbegränsade utgifter		1 759	1 686
Budgeteringsmarginal		97	61
Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter		5,5	3,6
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2025 uppgick till 1 856 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 759 miljarder kronor, dvs. 97 miljarder kronor lägre än det fastställda taket.

6

Skr. 2025/26:101

Utfallet för statens budget

Tabell 0.4 Utfallet för statens budget

Miljarder kronor

	Statens budget1 2025	2025	2024
Totala inkomster	1 374	1 304	1 273
Statens skatteinkomster	1 402	1 349	1 331
Övriga inkomster	-28	-46	-59
Totala utgifter m.m.	1 428	1 406	1 377
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
m.m.	1 413	1 372	1 319
Statsskuldsräntor m.m.	29	30	45
Förändring av anslagsbehållningar	-11
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-3	-1	-2
Kassamässig korrigering	0	4	14
Budgetsaldo	-55	-102	-104

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av riksdagen i december 2024.

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket var 70 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror främst på att inkomster från skatt på arbete blev lägre. Att övriga inkomster blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre.

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det var 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Med riksdagens beslut om ändringar i statens budget anvisades sammanlagt ytterligare 8,2 miljarder kronor. I förhållande till totalt anvisade medel (statens budget och ändringar i statens budget) blev utgifterna 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre.

Budgetsaldot visade för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024.

7

Skr. 2025/26:101

Resultaträkning

Tabell 0.5	Resultaträkning
Miljarder kronor
		2025	2024
Intäkter
Skatteintäkter		1 690	1 666
Övriga intäkter		171	135
Summa intäkter		1 861	1 801
Kostnader
Transfereringar m.m.		-1 453	-1 427
Statens egen verksamhet		-425	-401
Summa kostnader		-1 878	-1 828
Resultat från andelar i hel- och delägda företag		46	66
Finansiella intäkter och kostnader, netto		1	-4
Årets överskott		29	35

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor, vilket var nästan 6 miljarder kronor lägre än 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor.

Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor medan övriga intäkter ökade med 36 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar m.m. uppgick till 1 453 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 425 miljarder kronor vilket var en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2024.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med 2024.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till 1 miljard kronor, en förbättring med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad för statsskulden på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025.

8

Skr. 2025/26:101

Balansräkning

Tabell 0.6	Balansräkning
Miljarder kronor
		2025-12-31	2024-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar		15	14
Materiella anläggningstillgångar		1 013	914
Finansiella anläggningstillgångar		709	704
Utlåning		295	276
Varulager m.m.		8	5
Fordringar		130	120
Periodavgränsningsposter		344	338
Kortfristiga placeringar		9	7
Kassa och bank		11	14
Summa tillgångar		2 534	2 392
Kapital och skulder
Nettoförmögenhet		363	330
Fonder		262	250
Avsättningar		335	335
Statsskulden		1 156	1 077
Skulder m.m.		344	319
Periodavgränsningsposter		74	82
Summa kapital och skulder		2 534	2 392
Garantiförbindelser		7	7
Övriga ansvarsförbindelser		96	89
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), uppgick till knappt 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. I förhållande till 2024 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade med 80 miljarder kronor till 1 156 miljarder kronor vid utgången av 2025. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

9

Skr. 2025/26:101

Statliga garantier

Tabell 0.7	Statliga garantier
Miljarder kronor
		2025-12-31	2024-12-31
Insättningsgarantin		2 516	2 375
Investerarskyddet
Kreditgarantier		324	361
Garantier om tillförsel av kapital		212	233
Pensionsgarantier		5	6
Totalt		3 057	2 974

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

De statliga garantiåtagandena ökade med 83 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgick till 3 057 miljarder kronor vid utgången av 2025. Som andel av BNP uppgick de statliga garantiåtagandena till 46,5 procent.

Insättningsgarantin uppgick till 2 516 miljarder kronor, vilket var en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med 2024.

Kreditgarantierna inklusive exportkreditgarantier uppgick till 324 miljarder kronor, vilket var en minskning med ca 37 miljarder kronor i förhållande till 2024. Garantier om tillförsel av kapital uppgick till 212 miljarder kronor, vilket var en minskning med 21 miljarder kronor jämfört med 2024.

Risken för stora förluster i den ordinarie portföljen och för stora förluster i form av direkta infrianden av insättningsgarantin bedöms vara måttlig.

Statlig utlåning

Tabell 0.8	Statlig utlåning
Miljarder kronor
Lån		2025-12-31	2024-12-31
CSN:s utlåning		278	262
Lån till Riksbanken		9	5
Övriga lån		8	9
Summa		295	276

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Statens utlåning uppgick till 295 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämndens utlåning för studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

10

Skr. 2025/26:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Det nationella intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar om hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden varpå regeringen lämnar följande intygande.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Tabell 0.9 Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

	2025	2024
Betalningar till EU	46	41
Betalningar från EU	32	16
Nettoflöde från statens budget till EU	14	25

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Sveriges avgift till EU uppgick till 46 miljarder kronor, vilket var en ökning med ca 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Merparten av ökningen berodde på att den BNI-baserade avgiften blev högre. Bidragen från EU uppgick till 32 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 14 miljarder kronor, vilket var en minskning med 11 miljarder kronor jämfört med 2024.

11

Skr. 2025/26:101

Inledning

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisning för staten 2025 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensions- systemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2025 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2025 i resultat- och balansräkningarna, finansierings- analys och noter med utfallet för 2024.

Statens budget omfattar alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2025 dels med inkomsterna och utgifterna i den av riksdagen beslutade ursprungliga budgeten för 2025, dels med utfallet för 2024.

Statskontoret och Riksgäldskontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (Fi2026/00677).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Redovisningarna kan vidare skilja sig åt på grund av att olika principer tillämpas i räkenskaperna och vid framtagande av statens budget. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna.

13

Skr. 2025/26:101

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för national- räkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin.

Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från FN samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från års- redovisningen, bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisning för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Statskontoret och Riksgäldskontoret. Statskontorets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning.

Redovisningen har i övrigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regerings- kansliet. Det gäller t.ex. uppföljningen av de budgetpolitiska målen. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs närmare i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Kvaliteten i årsredovisning för staten granskas dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, som ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsledningarnas intygande om att respektive myndighets årsredovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Statskontorets konsolideringsarbete och genom Regeringskansliets beredning av skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetskontroller och analys av poster samt dokumenterade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsolideringsarbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2025

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025.

För 2025 har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelse med reservation för följande tjugotvå myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens

14

Skr. 2025/26:101

veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten.

En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande.

Av granskade myndigheter har en fått revisionsberättelse med upplysning.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse med standardutformning, men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisions- berättelsen.

De myndigheter som har fått en modifierad revisionsberättelse eller med upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 3.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2021–2025. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Tabell 0.10 Antal modifierade revisionsberättelser 2021–2025

	2021	2022	2023	2024	2025
Antal	10	13	17	25	22

15

Skr. 2025/26:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Underskott i de offentliga finanserna 2025

Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca

-85 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP.

I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller -1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.1). Brutto förekommer dock större avvikelser. Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades.

Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat.

Tabell 1.1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Miljarder kronor om annat inte anges

	BP 2025	Utfall 2025	Utfall - BP25	Utfall 2024
Inkomster	3 160	3 130	-30	3 046
Skatter och avgifter	2 736	2 690	-46	2 627
Kapitalinkomster	94	105	11	99
Övriga inkomster	330	335	4	319
Utgifter	3 249	3 214	-34	3 143
Transfereringar	1 060	1 032	-28	1 033
Konsumtion	1 760	1 730	-30	1 689
Räntor1	48	55	7	58
Investeringar m.m.2	380	397	17	363
Finansiellt sparande	-89	-85	4	-97
procent av BNP	-1,3	-1,3	0,0	-1,5
Stat	-90	-85	4	-68
Ålderspensionssystem	32	27	-5	29
Kommunsektorn	-31	-26	5	-58

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1 Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.

2 Inklusive ofördelade utgifter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än

17

Skr. 2025/26:101

prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1.2). Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar.

Tabell 1.2 Orsaker till avvikelser mot budgetpropositionen för 2025, offentliga förvaltningens finanser

Miljarder kronor

		Ändringsbudget		Utfall - totalt
	BP25	2025	Utfall 2025	anvisat 2025	Utfall 2024
Inkomster	3 160	-4,4	3 130	-30	3 046
Utgifter	3 249	8,2	3 214	-34	3 143
Finansiellt
sparande	-89	-12,6	-85	4	-97

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Effekten av inkomst- och utgiftsavvikelserna till följd av förslag i propositioner om ändringar i statens budget skiljer sig från motsvarande effekt på budgeten till följd av annorlunda redovisning enligt NR.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Målet för det finansiella sparandet (överskottsmålet), innebär att den offentliga förvaltningens finansiella sparande i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. För att bedöma måluppfyllelsen i ett framåtblickande perspektiv används skattningar av det strukturella sparandet.

Vid utvärdering av överskottsmålet i efterhand används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

Avstämning av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Det strukturella sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 1.3). Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande

Procent av BNP om inte annat anges

	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Finansiellt sparande	0,7	0,4	-3,2	-0,2	1,0	-0,9	-1,5	-1,3
varav staten	1,3	1,3	-2,9	-0,7	0,4	-0,1	-1,1	-1,3
varav ålderspensions-
systemet	0,1	0,2	-0,2	0,0	0,4	0,3	0,5	0,4
varav kommunala sektorn	-0,8	-1,0	-0,2	0,5	0,3	-1,0	-0,9	-0,4
Bakåtblickande åttaårigt
genomsnitt	-0,4	-0,3	-0,2	-0,5	-0,3	0,1	0,0	-0,3
Strukturellt sparande1	-0,3	0,1	-0,9	0,2	0,8	-0,5	-0,3	-0,3
Strukturellt sparande
exkl. stöd till Ukraina2	-	-	-	-	-	-	-0,1	0,2

18

Skr. 2025/26:101

1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen av det strukturella sparandet över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se.

2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.2 Utgiftstaket för 2025

	Tabell 1.4	Utgiftstaket
Miljarder kronor om inte annat anges
			2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
	Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå		1 167	1 210	1 332	1 392	1 471	1 430	1 502	1 539	1 595	1 825
	Tekniska justeringar		7	12	5	10	10	6	2	2	4	6
	Reella justeringar1		41	52	0	-51	262	259	130	124	148	25
	Utgiftstak, slutligt fastställt		1 215	1 274	1 337	1 351	1 743	1 695	1 634	1 665	1 747	1 856
	Takbegränsade utgifter		1 184	1 229	1 282	1 308	1 501	1 551	1 559	1 575	1 686	1 759
	Budgeteringsmarginal		31	45	55	43	242	144	75	90	61	97
	Budgeteringsmarginal, procent av
	takbegränsade utgifter		2,6	3,6	4,3	3,3	16,1	9,3	4,8	5,7	3,6	5,5

1 Utgiftstakets nivå för 2016 och 2017 höjdes med 41 respektive 52 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Nivån sänktes för 2019 och 2020 med 51 respektive 88 miljarder kronor i riksdagens beslut om statens budget för 2019. Nivån höjdes för 2021 med 9 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019. Nivån höjdes för 2020 med 350 miljarder kronor efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Nivån höjdes för 2021 med 250 miljarder kronor och för 2022 med 130 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2021. Nivån höjdes för 2023 med 124 miljarder kronor och för 2024 med 148 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2023. Nivån höjdes för 2025 med 25 miljarder kronor och för 2026 med 25 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2025. Nivån höjdes för 2026 med 37 miljarder kronor, för 2027 med 66 miljarder kronor, och för 2028 med 24 miljarder kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Dessa ändringar av nivån är inte tekniska justeringar utan finanspolitiskt motiverade ändringar. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån-och-ner- perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits (se tabell 1.4 för slutligt fastställda utgiftstak samt budgeteringsmarginaler sedan 2016). Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar (se vidare i avsnitt om justeringar nedan) eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras.

De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet

19

Skr. 2025/26:101

mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna

Enligt utfallet för statens budget 2025 uppgick de takbegränsade utgifterna till

1 759 miljarder kronor. Därmed underskreds det slutligt fastställda utgiftstaket med en marginal på 97 miljarder kronor (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Takbegränsade utgifter 2025

Miljoner kronor

				Utfall -
	Statens	Ändrings-		statens	Utfall - totalt
	budget	budget	Utfall	budget	anvisat	Utfall
	2025	2025	2025	2025	2025	2024
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.1	1 402 346	8 197 1 372 111		-30 235	-38 432 1 319 453
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens budget	382 967		387 121	4 154	4 154	366 582
Takbegränsade utgifter	1 785 313	8 197 1 759 232		-26 082	-34 278 1 686 035
Budgeteringsmarginal	70 687		96 768			60 965
Utgiftstak	1 856 000		1 856 000			1 747 000

1 Utgiftsområdena 1–25 och 27, inklusive förändring av anslagsbehållningar.

I avsnitt 2 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för olika utgiftsområden och vissa anslag.

Justeringar av utgiftstakets nivå

Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till 1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.

Tabell 1.6	Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025
Miljarder kronor
		2025
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023		1 825
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024
Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader		0,37
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid
ränteförmån		-0,22
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för pensionärer		2,11
Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 (avrundat)		2
Ny nivå i budgetpropositionen för 2024		1 827
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025
Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader		0,37
Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad
avtrappning i jobbskatteavdraget		0,33
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda
grundavdraget		2,38
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade
skatteregler för reseavdrag		-0,58
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade
skatteregler för enskilda näringsidkare		0,05
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp
Sverige-Danmark		0,36

20

Skr. 2025/26:101

	2025
Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 (avrundat)	4
Finanspolitiskt motiverad höjning i budgetpropositionen för 2025	25
Ny nivå i budgetpropositionen för 2025	1 856
Slutligt utgiftstak	1 856

Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 1.6). Flera av dessa tekniska justeringar hänförs till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån (se tabell 1.6). Detta har medfört tekniska justeringar av utgiftstaket.

Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten av det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.

21

Skr. 2025/26:101

2 Utfallet för statens budget

I detta avsnitt redovisas utfallet för statens budget 2025 som regeringen har fått från riksdagen.

Redovisningen av budgeten avser inkomster, utgifter och saldot i statens budget. Redovisningen av skatteinkomster består både av skatteinkomster och skatteintäkter. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna avser den skatt som löpande har betalats in under året medan intäkterna avser de skatter som ska hänföras till året, oavsett när i tiden de betalas. Redovisningen av utgifter görs dels i sammandrag, dels per utgiftsområde.

Dessutom ingår en redovisning av Riksgäldskontorets nettoutlåning, kassamässig korrigering samt förändringen av anslagsbehållningar. I avsnittet redovisas även saldot i statens budget, vilket är detsamma som statens lånebehov uttryckt med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna medel.

Med statens budget menas den ursprungliga av riksdagen beslutade budgeten för 2025 (bet. 2024/25:FiU10, rskr. 2024/25:125). Med totalt anvisade medel menas däremot summan av både statens ursprungliga budget och de beslut om ändringar i budgeten som riksdagen har fattat under året. Riksdagen beslutade om ändringar i budgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 2.5 .

I avsnitt 3 redovisas utfall per utgiftsområde. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget. I bilaga 3 specificeras samtliga propositioner och riksdagsbeslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget.

2.1 Saldot i statens budget 2025

Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 (tabell 2.1) och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed

47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2025

Miljoner kronor

				Utfall -
	Statens	Ändrings-	Utfall	statens
	budget	budget	2025	budget
Totala inkomster	1 373 862		1 303 865	-69 997
Statens skatteinkomster	1 402 146		1 349 378	-52 768
Övriga inkomster	-28 283		-45 513	-17 230
Totala utgifter m.m.	1 428 414	8 197 1 405 812		-22 603
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.	1 412 841	8 197 1 372 111		-40 729
Statsskuldsräntor m.m.	28 755		30 220	1 465
Förändring av anslagsbehållningar	-10 567			10 567
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-2 985		-946	2 039
Kassamässig korrigering	371		4 427	4 056
Budgetsaldo	-54 552		-101 947	-47 395

23

Skr. 2025/26:101

Statens inkomster blev 70 miljarder kronor lägre än beräknat

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor, vilket är 70 miljarder kronor (5,1 procent) lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till

35 miljarder kronor i statens budget.

Utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än budgeterat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och

31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än totalt anvisat. För 9 av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder mot statens budget 2025

Miljoner kronor

					Utfall -
		Statens	Ändrings-		statens
	Utgiftsområde	budget	budget	Utfall	budget
6	Försvar och samhällets krisberedskap	169 680	-862	163 509	-6 171
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	120 255	216	116 298	-3 956
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	123 059	303	119 943	-3 116
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 531		100 610	-3 921
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 539	3 516	91 328	-2 211
15	Studiestöd	33 793	189	30 610	-3 184
20	Klimat, miljö och natur	16 439	40	13 447	-2 992
22	Kommunikationer	94 447	680	89 110	-5 338
27	Avgiften till Europeiska unionen	47 762		45 714	-2 048
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-2 985		-946	2 039
	Kassamässig korrigering	371		4 427	4 056
	Övriga utgifter	627 522	4 116	631 761	4 240
	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 428 414	8 197	1 405 812	-22 603

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget för 2025 och 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren.

Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Skillnad mot
	2025	2024	2024
Totala inkomster	1 303 865	1 272 749	31 116

24

Skr. 2025/26:101

	Utfall	Utfall	Skillnad mot
	2025	2024	2024
Statens skatteinkomster	1 349 378	1 331 324	18 054
Övriga inkomster	-45 513	-58 575	13 062
Totala utgifter m.m.	1 405 812	1 377 021	28 790
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.	1 372 111	1 319 453	52 658
Statsskuldsräntor m.m.	30 220	45 198	-14 979
Riksgäldskontorets nettoutlåning	-946	-1 973	1 027
Kassamässig korrigering	4 427	14 343	-9 917
Budgetsaldo	-101 947	-104 272	2 326

Statens inkomster ökade med 31 miljarder kronor 2025

Statens skatteinkomster ökade med 18 miljarder kronor (1,4 procent) och övriga inkomster ökade med 13 miljarder kronor (22,3 procent). De högre skatteinkomsterna beror främst på högre inkomster från arbetsgivaravgifter till följd av att lönesumman ökade med 3,3 procent och högre övriga inkomster som främst beror på att Sverige under 2025 tog emot sin första utbetalning från RRF.

Utgifterna ökade med 2,1 procent

Utgifterna i statens budget ökade med 29 miljarder kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest, med

35 miljarder kronor (27,6 procent). Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Tabell 2.4 visar de utgiftsområden, inklusive posten kassamässig korrigering, som hade störst förändringar av utfallet 2025 jämfört med 2024.

Tabell 2.4 Utgifter för statens budget 2024 och 2025

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad mot
	Utgiftsområde	2025	2024	2024
3	Skatt, tull och exekution	14 434	16 924	-2 490
4	Rättsväsendet	86 140	78 298	7 842
6	Försvar och samhällets krisberedskap	163 509	128 177	35 332
7	Internationellt bistånd	45 410	49 604	-4 193
8	Migration	10 174	11 765	-1 591
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 412	63 565	-1 153
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	100 610	102 877	-2 267
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	91 328	88 531	2 797
15	Studiestöd	30 610	28 039	2 571
16	Utbildning och universitetsforskning	101 957	98 133	3 824
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	2 976	4 629	-1 653
22	Kommunikationer	89 110	81 216	7 894
26	Statsskuldsräntor m.m.	30 220	45 198	-14 979
27	Avgiften till Europeiska unionen	45 714	41 187	4 527
	Kassamässig korrigering	4 427	14 343	-9 917
	Övriga utgifter	526 782	524 536	2 246
	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 405 812	1 377 021	28 790

25

Skr. 2025/26:101

2.2 Ändringar i statens budget 2025

Tabell 2.5 visar riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2025. Tabellen visar regeringens propositioner och riksdagsbeteckningarna för samtliga beslut som fattats om statens budget under 2025.

Totalt har riksdagen under 2025 anvisat ytterligare 8 197 miljoner kronor efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget. Ändringarna gäller bl.a. ökade anslag för bidrag till lönegarantiersättning, arbetslöshetsersättning, kriminalvården, avgifter till internationella organisationer och stöd till Ukraina. Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå ytterligare ekonomiska åtaganden om högst 54 525 miljoner kronor som medför behov av framtida anslag efter 2025. Riksdagen har också bemyndigat regeringen att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till ett värde av högst 4 512 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien. Beslutet om kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB påverkar inte statens lånebehov då utgiften för kapitaltillskott finansieras genom omfördelning av anvisade medel.

Tabell 2.5	Ändringar i statens budget 2025
Miljoner kronor
					Beställnings-
Riksdagsbeslut	Proposition/betänkande	Beteckning	Inkomster	Utgifter	bemyndiganden	Övrigt
2025-02-19	Prop. 2024/25:94	Extra ändringsbudget för
	bet. 2024/25:FiU29,	2025 – Stöd till Ukraina
	rskr. 2024/25:144–145		-	-6 186	8 830	3 889
2025-04-29	Prop. 2024/25:146,	Extra ändringsbudget för
	bet. 2024/25:FiU31,	2025 – Ytterligare stöd till
	rskr. 2024/25:181–182	Ukraina	-	11 731	7 028	432
2025-05-07	Prop. 2024/25:156,	Extra ändringsbudget för
	bet. 2024/25:FiU32,	2025 – Tillfälligt höjd
	rskr. 2024/25:187	subventionsgrad för
		rotavdraget	-4 350	-	-	-
2025-06-11	Prop. 2024/25:99,	Vårändringsbudget för 2025
	bet. 2024/25:FiU21,
	rskr. 2024/25:252–263		-	7 236	30 190	-
2025-06-17	Prop. 2024/25:185,	Extra ändringsbudget för
	bet. 2024/25:FiU33,	2025 - Kapitaltillskott till
	rskr. 2024/25:281–282	Apotek Produktion &
		Laboratorier AB	-	-	-	-
2025-10-01	Prop. 2025/26:14,	Extra ändringsbudget för
	bet. 2025/26:FiU8,	2025 – Försvarsmateriel och
	rskr. 2025/26:5–6	ytterligare stöd till Ukraina	-	-6 119	7 673	191
2025-11-26	Prop. 2025/26:2,	Höständringsbudget för 2025
	bet. 2025/26:FiU11,
	rskr. 2025/26:66–76 och 98		--	1 535	805	-
Summa	-	-	-4 350	8 197	54 525	4 512

2.3 Poster i statens budget som ska finansieras av Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar

26

Skr. 2025/26:101

som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram t.o.m. 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in till EU-kommissionen innan den 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkterna för kommande utbetalningar till Sverige liksom del- beloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

2.4 Inkomster i statens budget 2025

I inkomsterna i statens budget ingår kassamässiga skatteinkomster samt övriga inkomster. Skillnaden mellan skatteinkomster och skatteintäkter är att inkomsterna visar den skatt som betalas in respektive år, medan intäkterna redovisar skatterna det år de avser, dvs. det år den skattepliktiga händelsen uppkommer. Statens skatte- inkomster för 2025 är ett slutligt utfall, medan skatteintäkterna, som är periodiserade till skattepliktigt år, till en betydande del är en prognos och blir definitiva först ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda inkomst- skatterna för individer och företag. En fullständig redovisning av utfallet på inkomst- titlar i statens budget finns i bilaga 1.

Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna för ett flertal skatter baseras på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. I analysen av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten beaktas utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Statens ursprungliga budget för 2025 omfattade skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. I huvudsak avser det intäkter från skatt på arbete som bedömdes minska med 18 miljarder kronor och som främst beror på ett utökat jobbskatteavdrag. Riksdagen beslutade även i enlighet med en extra proposition om ändringar i statens budget för 2025 att tillfälligt höja subventionsgraden för rottjänster, vilket bedömdes minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare drygt 4 miljarder kronor (se tabell 2.6).

Tabell 2.6 Skattereformer i statens budget för 2025

Miljarder kronor

	Statens budget	Ändringsbudget
Skatteintäkter som påverkats av beslut	2025	2025	Totalt
Skatt på arbete	-18,30	-4,35	-22,65
Skatt på kapital	-0,32		-0,32
Skatt på konsumtion och insatsvaror	-4,92		-4,92
Övriga skatter	0,25		0,25
Summa skattebeslut	-23,28	-4,35	-27,63

27

Skr. 2025/26:101

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög grad den underliggande ekonomiska utvecklingen. I tabell 2.7 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen jämförs dessa med de makroantaganden som låg till grund för statens budget för 2025.

En viktig variabel för prognosen på skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman. Lönesumman beräknas ha ökat med 3,3 procent.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) juni-juni påverkar skatteintäkterna både via grundavdraget och via skiktgränsen för statlig inkomstskatt då denna styrs av detta index plus 2 procentenheter. Om KPI ökar så höjs även skiktgränsen. KPI används även till att indexera skattesatserna för skatt på energi. Inflationstakten enligt KPI juni-juni var 0,7 procent 2025.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade, främst till följd av prisökningarna, med

4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för statens budget för 2025. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar främst intäkterna från mervärdesskatt.

BNP ökade nominellt med 2,8 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre än vad som förväntades i statens budget för 2025. Ökningen förklaras även i år till viss del av prisökningarna, i fasta priser ökade BNP med 1,5 procent.

Tabell 2.7	Antaganden i utfallet för statens budget 2025 jämfört med
	budgetpropositionen för 2025
Procentuell utveckling om inget annat anges
		2025
BNP, marknadspris1		2,8
Diff. BP25		-1,2
Arbetade timmar2		-0,2
Diff. BP25		-1,0
Timlön3		3,4
Diff. BP25		-0,3
Utbetald lönesumma, skatteunderlag		3,3
Diff. BP25		-1,3
Arbetslöshet4		8,8
Diff. BP25		0,6
Hushållens konsumtionsutgifter1		4,4
Diff. BP25		-0,2
Kommunal medelutdebitering5		32,4
Diff. BP25		0,0
Statslåneränta5		2,4
Diff. BP25		-0,1
KPI juni-juni		0,7
Diff. BP25		0,0
Inkomstbasbelopp6		80,6
Diff. BP25		0,8
Prisbasbelopp6		58,8
Diff. BP25		0,0
Inkomstindex		220,2
Diff. BP25		1,9
Skiktgräns7		625,8

28

Skr. 2025/26:101

2025

Diff. BP25

0,1

1 Löpande priser, procentuell förändring.

2 Kalenderkorrigerat, anställda.

3 Enligt Nationalräkenskapernas (NR) definition.

4 Arbetslöshet, nivå, 15–74 år.

5 Medelvärde under året.

6 Tusental kronor.

7 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar av utfallet för 2025

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar eftersom skatterna redovisas periodiserat och därmed inte är fastställda vid tidpunkten för publiceringen av denna skrivelse. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2025 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten under året.

I tabell 2.8 nedan redovisas berörda inkomsttitelgrupper och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges avses alla inkomsttitlar i inkomsttitelgruppen.

Tabell 2.8	Tidpunkt för fastställande av utfall för de inkomsttitlar som ännu saknar
	utfall för 2025
1100	Direkta skatter på arbete
1110	Inkomstskatter	Jan 27
1120	Allmän pensionsavgift	Jan 27
1140	Skattereduktioner	Dec 26
1200	Indirekta skatter på arbete
1210	Arbetsgivaravgifter, 1218	Dec 26
1240	Egenavgifter	Dec 26
1270	Särskild löneskatt, 1274	Dec 26
1280	Nedsättningar, 1283–1284	Feb 27
1300	Skatt på kapital
1310	Skatt på kapital, hushåll	Dec 26
1320	Skatt på företagsvinster	Dec 26
1340	Avkastningsskatt, 1341–1342	Dec 26
1350	Fastighetsskatt	Dec 26
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410	Mervärdesskatt, 1411	Sep 26
1431	Skatt på elektrisk kraft	Mar 26
1600	Restförda och övriga skatter
1620	Övriga skatter, hushåll	Apr 27
1630	Övriga skatter, företag	Apr 27
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810	Skatter till andra sektorer	Dec 26
1900	Periodiseringar
1910	Uppbördsförskjutningar	Apr 27
1920	Betalningsförskjutningar	Dec 26

29

Skr. 2025/26:101

Källa: Inkomstliggaren 2025.

Statens skatteintäkter och skatteinkomster 2025 och 2024

I tabellerna för skatter nedan jämförs utfallen med beräkningarna i statens budget för 2025 och 2024.

Tabell 2.9 Statens skatteinkomster

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1100	Direkta skatter på arbete	769,1	769,3	-17,8	7,7
1200	Indirekta skatter på arbete	781,9	755,7	-9,1	6,9
1300	Skatt på kapital	412,2	389,8	-6,4	12,8
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	713,4	703,6	-14,9	-20,7
1500	Skatt på import	9,1	8,5	1,1	-1,1
1600	Restförda och övriga skatter	13,5	8,8	2,8	-3,4
1700	Avgående poster, skatter till EU	-9,1	-8,5	-1,1	1,1
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	-1 323,7	-1 279,2	12,7	-7,8
	Statens skatteintäkter	1 366,4	1 348,1	-32,7	-4,6
1900	Periodiseringar	-17,0	-16,7	-20,1	-9,1
1000	Statens skatteinkomster	1 349,4	1 331,3	-52,8	-13,6

Statens skatteintäkter

Statens skatteintäkter uppgick till 1 366,4 miljarder kronor. Det är 32,7 miljarder kronor (2,3 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev statens skatteintäkter 18,3 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster uppgick till 1 349,4 miljarder kronor. Det är 52,8 miljarder kronor (3,8 procent) lägre än beräknat i statens budget. Periodiseringarna, dvs. skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster,

blev -17,0 miljarder kronor. Den skillnaden har påverkat inkomsterna i statens budget negativt. I statens budget beräknades periodiseringarna bli 3,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på -20,1 miljarder kronor. Periodiseringarna utgörs av ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter som måste läggas till eller dras ifrån för att inkomsterna i statens budget på total nivå ska vara kassamässiga.

Jämfört med 2024 blev statens skatteinkomster 18,1 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Skatt på arbete

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på arbete redovisas dels direkta skatter på arbete som består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner, dels indirekta skatter på arbete som består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och särskild premieskatt på tjänstegruppliv.

30

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.10 Skatt på arbete

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1100	Direkta skatter på arbete	769,1	769,3	-17,8	7,7
1110	Inkomstskatter	1 023,2	992,3	-10,6	9,0
1111	Statlig inkomstskatt	64,0	63,9	-0,2	1,1
1115	Kommunal inkomstskatt	959,3	928,4	-10,4	7,8
1120	Allmän pensionsavgift	164,0	158,1	-2,7	-1,1
1130	Artistskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
1140–1160	Skattereduktioner	-418,0	-381,1	-4,6	-0,2
1200	Indirekta skatter på arbete	781,9	755,7	-9,1	6,9
1210	Arbetsgivaravgifter	759,7	734,5	-11,4	2,1
1240	Egenavgifter	11,7	11,4	-0,1	-0,4
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	-52,0	-50,5	1,3	0,3
1270	Särskild löneskatt	67,3	65,1	-0,3	4,6
1280	Nedsättningar	-5,4	-5,3	1,4	0,4
1290	Tjänstegruppliv	0,6	0,5	0,0	-0,1
	Skatt på arbete	1 551,0	1 525,0	-26,9	14,5

Intäkter från skatt på arbete ökade mindre än beräknat 2025

Intäkterna från skatt på arbete uppgick till 1 551,0 miljarder kronor. Det är 26,9 miljarder kronor (1,7 procent) lägre än beräknat i statens budget.

För inkomståret 2025 beräknas direkta skatter på arbete uppgå till 769,1 miljarder kronor. Det är 17,8 miljarder kronor (2,2 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Intäkterna från kommunal inkomstskatt blev 10,4 miljarder kronor lägre och beror på att lönesumman ökade svagare än väntat, 3,3 procent i stället för 4,6 procent. Skattereduktionerna, som minskar intäkterna från direkta skatter, blev 4,6 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Skattereduktionen för hushållsarbete blev 10,5 miljarder kronor högre, vilket främst beror på att riksdagen i ändringsbudget beslutade att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget, från

30 procent till 50 procent under perioden 12 maj t.o.m. den 31 december 2025 för att stimulera byggbranschen. Jobbskatteavdraget blev däremot 2,9 miljarder kronor lägre som en följd av den svagare utvecklingen av lönesumman.

Indirekta skatter på arbete beräknas ha uppgått till 781,9 miljarder kronor, vilket är 9,1 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Av de indirekta skatterna är huvuddelen arbetsgivaravgifter, vilka uppgick till 759,7 miljarder kronor för inkomståret 2025. Det är 11,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre jämfört med statens budget och beror främst på att lönesumman utvecklades svagare än väntat.

Skattereduktionerna ökade med knappt 10 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på arbete 26,0 miljarder kronor (1,7 procent) högre.

Direkta skatter på arbete minskade med 0,2 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökade med 30,9 miljarder kronor (3,1 procent). Det förklaras främst av att lönesumman ökade med 3,3 procent men även på att den kommunala inkomstskatten höjdes med i genomsnitt 4 öre under 2025. Timlönen ökade med 3,4 procent medan antalet arbetade timmar minskade med 0,1 procent mellan åren.

31

Skr. 2025/26:101

Ökningen förklaras alltså i stort sett bara av löneökningar. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 5,9 miljarder kronor. Det beror på att det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 blev 4 400 kronor högre än 2024. Den allmänna pensionsavgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp och redovisas även som en skattereduktion eftersom den dras av från den skatt som den skattskyldige ska betala.

Skattereduktionerna beräknas ha ökat med 37,0 miljarder kronor (9,7 procent) jämfört med 2024. Jobbskatteavdraget ökade med 20,2 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökat med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med

10,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att efter förslag i en proposition om ändringar i statens budget tillfälligt höja subventionsgraden i rotavdraget.

Intäkter från arbetsgivaravgifter ökade med 3,4 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från indirekta skatter på arbete 26,2 miljarder kronor (3,5 procent) högre. Arbetsgivaravgifterna ökade med 25,3 miljarder kronor (3,4 procent), vilket beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent jämfört med 2024. Särskild löneskatt ökade med 2,2 miljarder kronor (3,4 procent). Även det beror främst på att lönesumman ökade men även på att inkomstbasbeloppet ökade med

4 400 kronor, vilket medfört högre premier för bl.a. tjänstepensionsförsäkring. Eftersom flera gränsvärden i tjänstepensionssystemet är knutna till inkomstbas- beloppet kan ett högre belopp leda till att pensionsavsättningarna ökar, vilket i sin tur ökar underlaget för särskild löneskatt.

Skatt på kapital

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på kapital redovisas bl.a. skatt på företagsvinster, skatt på hushållens kapitalinkomster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Tabell 2.11 Skatt på kapital

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1310	Skatt på kapital, hushåll	88,2	85,3	-3,9	3,8
1320	Skatt på företagsvinster	222,0	202,9	-3,2	3,3
1330	Kupongskatt	9,0	11,1	-0,3	3,4
1340	Avkastningsskatt	30,4	31,6	0,4	2,7
1350	Fastighetskatt	43,6	41,6	0,4	0,3
1360	Stämpelskatt	12,3	10,6	-0,6	-3,0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	6,7	6,7	0,7	2,2
1300	Skatt på kapital	412,2	389,8	-6,4	12,8

Intäkter från skatt på kapital lägre än beräknat 2025

Intäkterna från skatt på kapital uppgick till 412,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,5 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev netto 3,9 miljarder kronor (4,2 procent) lägre än beräknat och beror på att bostads- respektive aktiemarknaden utvecklades svagare än väntat och därmed även hushållens reala och finansiella kapitalvinster. Hushållens skattereduktioner för underskott av kapital, som minskar statens intäkter från skatt på

32

Skr. 2025/26:101

kapital, blev 0,9 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att hushållens ränteutgifter och därmed även ränteavdragen blev lägre än beräknat.

Intäkterna från skatt på företagsvinster blev 3,2 miljarder kronor (1,4 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på kapital ökade med knappt 6 procent jämfört med 2024

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på kapital 22,3 miljarder kronor (5,7 procent) högre.

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19,0 miljarder kronor (9,4 procent) och skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster med 2,9 miljarder kronor (3,4 procent) jämfört med 2024. Ökningen i hushållens kapitalinkomster beror i huvudsak på att avdragen för ränteutgifter minskat betydligt, både på grund av lägre räntenivåer och att avdragsrätten för lån utan säkerhet successivt tagits bort. De lägre räntorna jämfört med 2024 har också lett till att hushållens inkomster från räntor och schablonbeskattade sparformer minskat, men sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ökat mellan åren.

Intäkterna från kupongskatt, dvs. skatt på utdelning från svenska aktier eller fonder till personer eller företag som är skattemässigt bosatta utomlands, minskade med

2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Skatteverket förstärkt arbetet med kupongskatt och avslutat fler ärenden om återbetalning av kupongskatt under 2025.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Under inkomsthuvudgruppen Skatt på konsumtion och insatsvaror redovisas mervärdesskatt och skatt på alkohol och tobak, skatt på energi och miljö samt skatt på vägtrafik och vissa andra skatter och avgifter.

Tabell 2.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1410	Mervärdesskatt	583,2	561,9	-6,4	-22,3
1420	Skatt på alkohol och tobak	27,6	32,8	-4,2	1,4
1430	Energiskatt	43,2	46,5	-1,3	2,4
1440	Koldioxidskatt	23,4	24,6	-1,1	0,5
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		6,8	9,3	-0,7	0,5
1470	Skatt på vägtrafik	21,4	21,6	-1,1	-2,4
1480	Övriga skatter	7,7	6,9	-0,2	-0,8
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	713,4	703,6	-14,9	-20,7

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgick till 713,4 miljarder kronor. Det är 14,9 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på konsumtion och insatsvaror

9,7 miljarder kronor (1,4 procent) högre.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatt påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på storleken på den totala konsumtionen och på

33

Skr. 2025/26:101

sammansättningen av konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna också är starkt kopplade till prisökningar i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av investeringar och förbrukning i näringsliv och offentlig förvaltning.

Hushållens konsumtion något lägre än väntat 2025

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 583,2 miljarder kronor. Det är 6,4 miljarder kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beror främst på att hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,4 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den beräkning som låg till grund för statens budget för 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från mervärdesskatt 21,3 miljarder kronor

(3,8 procent) högre. Intäkterna från mervärdesskatt på hushållens konsumtion ökade med 8,8 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från mervärdesskatt på sällanköps- varor och tjänster som blev högre, vilket för tjänsterna är en följd av fortsatta prisökningar medan det för sällanköpsvarorna rör sig om ökad försäljning. Intäkterna från mervärdesskatt på offentlig konsumtion och investeringar ökade med

11,3 miljarder kronor. Det är främst intäkterna från statlig sektor som ökat, både till följd av ökad förbrukning och ökade investeringar. Intäkterna av mervärdesskatt från bostadsinvesteringar och övriga investeringar ökade svagt jämfört med 2024 och 2023 då de minskade.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukningen av vissa varor. Detta gäller t.ex. konsumtion av bensin, diesel, alkohol och tobak som ger negativa effekter på miljö och hälsa. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om den också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatterna är i allmänhet fixerade till ett visst belopp per enhet av varan eller proportionell mot det innehåll i varan som är skadligt.

Skatt på alkohol och tobak

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick till 27,6 miljarder kronor. Det är 4,2 miljarder kronor (13,3 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev intäkterna från Skatt på alkohol och tobak 5,3 miljarder kronor

(16,0 procent) lägre.

Intäkterna från skatt på tobak blev 3,6 miljarder kronor (28,3 procent) lägre än budget och 5,2 miljarder kronor (36,4 procent) lägre jämfört med 2024. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den

1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025.

Intäkterna från skatt på alkohol blev 0,9 miljarder kronor (5,0 procent) lägre än beräknat. Det beror på att försäljningen av alkohol blev mindre än väntat. Jämfört med 2024 så minskade intäkterna med 0,3 miljarder kronor (1,4 procent).

Tabell 2.13 Skatt på alkohol och tobak

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1421	Skatt på tobak	9,0	14,2	-3,6	1,6

34

Skr. 2025/26:101

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1422	Skatt på etylalkohol	5,6	5,4	-0,6	-0,4
1423	Skatt på vin	6,8	7,0	-0,4	-0,2
1424	Skatt på mellanklassprodukter	0,1	0,2	0,0	0,0
1425	Skatt på öl	5,2	5,4	0,1	0,2
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	0,0	0,0	0,0	0,0
1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter	0,8	0,6	0,3	0,2
1420	Skatt på alkohol och tobak	27,6	32,8	-4,2	1,4

Skatt på energi och miljö

Intäkterna från skatt på energi och miljö uppgick till 73,5 miljarder kronor. Det är 3,1 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från energiskatt samt koldioxidskatt blev 2,4 miljarder kronor lägre, eftersom konsumtionen blev lägre än väntat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på energi och miljö 6,9 miljarder kronor (8,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänkts i två steg under 2025, den 1 januari och därefter den 1 juli. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024. Dessutom blev inkomsterna från koldioxidskatt för övriga bränslen lägre. På grund av en dom från EU-domstolen har Sverige under en tid inte kunnat skattebefria biogas och biogasol som förbrukats för uppvärmning eller som förbrukats eller sålts som motorbränsle. Skattebefrielserna godkändes dock av EU-kommissionen i oktober 2024 och det är därför möjligt att bli skattebefriad för dessa bränslen och begära omprövning och återbetalning av tidigare inbetald skatt. Intäkterna för skatt på elektrisk kraft beräknas dock öka något, vilket i huvudsak beror på att skattesatsen höjdes med 1,4 öre 2025.

Tabell 2.14 Skatt på energi och miljö

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1430	Energiskatt	43,2	46,5	-1,3	2,4
1431	Skatt på elektrisk kraft	31,8	31,1	-3,1	-0,5
1432	Energiskatt bensin	4,6	7,0	0,3	1,5
1433	Energiskatt oljeprodukter	6,8	8,1	1,8	1,4
1434	Energiskatt övrigt	0,0	0,3	-0,3	0,0
1440	Koldioxidskatt	23,4	24,6	-1,1	0,5
1441	Koldioxidskatt bensin	9,1	8,6	0,5	0,9
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	15,1	15,3	-0,3	-0,8
1443	Koldioxidskatt övrigt	-0,8	0,7	-1,3	0,4
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		6,8	9,3	-0,7	0,5
1451	Svavelskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
1452	Skatt på råtallolja	0,0	0,1	0,0	0,1
1453	Särskild skatt mot försurning	0,0	0,1	0,0	0,0
1454	Skatt på bekämpningsmedel	0,2	0,1	0,0	0,0
1455	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	0,0	0,0	0,0	0,0
1456	Avfallsskatt	0,4	0,4	0,0	0,1
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	0,0	0,0	0,0	0,0

35

Skr. 2025/26:101

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1458	Övriga skatter	-0,1	0,1	-0,2	-0,1
1459	Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter	2,7	3,7	-0,8	0,1
1461	Kemikalieskatt	2,6	2,5	0,3	0,5
1462	Flygskatt	0,9	1,7	0,1	-0,1
1463	Skatt på avfallsförbränning	0,0	0,0	0,0	0,0
1464	Skatt på plastbärkassar	0,0	0,4	0,0	0,0
1465	Intäkter från handel med elcertifikat	0,1	0,1	-0,1	0,0
1467	Flaskhalsintäkter	0,0	0,0	0,0	0,0
	Skatt på energi och miljö	73,5	80,3	-3,1	3,4

Skatt på vägtrafik

Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till 21,4 miljarder kronor. Det är

1,1 miljarder kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Intäkterna från fordonsskatt blev 1,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre fordon än väntat nyregistrerades under 2025.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från skatt på vägtrafik 0,2 miljarder kronor (1,0 procent) lägre.

Övriga skatter

Intäkterna från posten Övriga skatter uppgick till 7,7 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor (2,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från övriga skatter 0,8 miljarder kronor

(10,9 procent) högre. Intäkterna från skatt på spel ökade med 0,5 miljarder kronor främst till följd av höjd skatt på spel från 18 till 22 procent.

Skatt på import

Skatt på import består av tull på varor utanför EU.

För 2025 uppgick intäkterna från tull till 9,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (14,1 procent) högre än beräknat i den beslutade budgeten. Efterfrågan på importvaror blev högre, delvis som en följd av att den svenska kronan blev starkare än beräknat och importvaror därmed billigare.

Intäkterna från skatt på import ökade med 0,6 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2024. Den största enskilda ökningen är inom varugruppen maskiner, apparater

m.m.där debiterad tull ökat med 0,3 miljarder kronor eller 18 procent. Det totala importvärdet har dock minskat, främst till följd av att priset på oljeprodukter minskat. Men då dessa varor ofta är tullfria påverkas inte debiterad tull.

Restförda och övriga skatter

I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. restförda skatter (befarade uppbördsförluster), omprövningar, debiteringsanstånd1, skattetillägg, förseningsavgifter, intäkter som förs till fonder samt avgifter till public service.

1 Det finns två typer av anstånd, debiteringsanstånd (anstånd på grund av taxeringsbeslut, en skattskyldig överklagar ett beslut), som redovisas under 1600 Restförda och övriga skatter, samt betalningsanstånd (anstånd med att betala skatt av andra skäl, t. ex. de tillfälliga skatteanstånd som infördes till följd av sjukdomen covid-19) som redovisas under 1900 Periodiseringar.

36

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.15 Restförda och övriga skatter

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1610	Restförda skatter	-10,9	-16,5	1,8	-5,6
1620	Övriga skatter, hushåll	8,3	7,5	1,3	1,3
1630	Övriga skatter företag	-0,4	1,7	-0,1	1,9
1640	Intäkter som förs till fonder	7,5	7,3	0,1	0,4
1650	Avgifter till public service	9,1	8,9	-0,3	-1,5
1600	Restförda och övriga skatter	13,5	8,8	2,8	-3,4

Intäkterna från restförda och övriga skatter uppgick till 13,5 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor (26,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för restförda skatter blev -10,9 miljarder kronor. Skillnaden mot budget är 1,8 miljarder kronor och beror i huvudsak på att redovisade uppbördsförluster, främst för företag, blev lägre än beräknat.

Jämfört med 2024 blev intäkterna från restförda och övriga skatter 4,7 miljarder kronor (53,9 procent) högre. Restförda skatter beräknas öka statens skatteintäkter, till följd av lägre uppbördsförluster hos både företag och hushåll. Övriga skatter från företag blev 2,1 miljarder kronor lägre och beror främst på att företagens netto 2025, av medgivna debiteringsanstånd och debiteringsanstånd som upphör, minskat jämfört med 2024.

Avgående poster och periodiseringar

I inkomsthuvudgruppen 1700 Avgående poster, skatter till EU görs avdrag för skatter till EU. Dessa läggs sedan till i inkomsttitelgruppen 7110 EU-skatter.

I inkomsthuvudgruppen 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer görs avdrag för kommunala inkomstskatter och avgifter till AP-fonderna.

I inkomsthuvudgruppen 1900 Periodiseringar redovisas uppbördsförskjutningar, betalningsförskjutningar och betalningsanstånd, så att summan av skatterna blir kassamässig.

Tabell 2.16 Avgående poster och periodiseringar

Miljarder kronor

				Skillnad	Skillnad
				mot	mot
		Prognos/	Prognos/	statens	statens
		utfall	utfall	budget	budget
		2025	2024	2025	2024
1700	Avgående poster, skatter till EU	-9,1	-8,5	-1,1	1,1
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	-1 323,7	-1 279,2	12,7	-7,8
1811	Kommunala skatter	-984,5	-952,5	7,5	-10,1
1812	Avgifter till AP-fonder	-339,2	-326,7	5,2	2,3
1900	Periodiseringar	-17,0	-16,7	-20,1	-9,1
1910	Uppbördsförskjutningar	18,5	7,0	6,4	-19,0
1920	Betalningsförskjutningar	-49,7	-39,4	-25,3	11,6
1930	Anstånd	14,2	15,6	-1,2	-1,8
	Avgående poster och periodiseringar	-1 349,8	-1 304,4	-8,5	-15,8

37

Skr. 2025/26:101

Avgående poster, skatter till andra sektorer

Intäkterna från avgående poster och periodiseringar uppgick till -1 349,8 miljarder kronor. Det är 8,5 miljarder kronor (0,6 procent) lägre än beräknat i statens budget och 45,4 miljarder kronor (3,5 procent) lägre än 2024. Eftersom kommunsektorns och ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete (kommunal inkomstskatt, ålderspensionsavgifter och allmän pensionsavgift) beror avvikelsen mot budget främst på att lönesumman blev lägre än beräknat i statens budget för 2025. Skillnaden mot 2024 förklaras av att lönesumman ökat med 3,3 procent under 2025.

Periodiseringar

Periodiseringar uppgick till -17,0 miljarder kronor. Det är 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev periodiseringar 0,3 miljarder kronor lägre.

Uppbördsförskjutningar för 2025 uppgick till 18,5 miljarder kronor och beror på att de inkomster som redovisats löpande under 2025 blev högre än den periodiserade intäkten avseende 2025. Skillnaden jämfört med beräkningen till statens budget är 6,4 miljarder kronor.

Betalningsförskjutningar uppgick till -49,7 miljarder kronor. Betalningsförskjutningar är skillnaden mellan å ena sidan intäkterna till kommuner, regioner, ålderspensions- system och kyrkosamfund och å andra sidan de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer, och för företag och hushåll, skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar.

Betalningsförskjutningar för företag och hushåll uppgick till -33,4 miljarder kronor, vilket innebär att företag och hushåll har betalat in mindre skatt, främst på kapital, än vad de förväntas betala i slutlig skatt för 2025.

Betalningsförskjutningar gentemot kommuner och regioner blev -14,8 miljarder kronor, dvs. skillnaden mellan det som staten har betalat ut i förskott till kommunsektorn 2025, inkl. utbetalning av slutreglering för 2023, och den beräknade slutliga kommunalskatten för 2023. Skillnaden beror främst på att den slutliga kommunala inkomstskatten för 2023 blev 8,9 miljarder kronor högre än vad staten betalade ut i förskott under 2023. Statens skuld till kommunsektorn slutreglerades i januari 2025, vilket innebar att utbetalningarna till kommuner och regioner blev högre än den beräknade kommunala skatteintäkten för 2025. Betalningsförskjutningen påverkas även av att den kommunala skatteintäkten för 2025 bedöms vara

5,9 miljarder kronor lägre än vad som har betalats ut i förskott till kommunerna för 2025.

Anstånd

Anstånd med att betala skatt minskade med 14,2 miljarder kronor, vilket ökade statens skatteinkomster. I statens budget antogs anstånden minska med 15,4 miljarder kronor, en skillnad på -1,2 miljarder kronor.

Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Det totala utfallet för övriga inkomster 2025 uppgick till -45 513 miljoner kronor och blev därmed 17 230 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga

38

Skr. 2025/26:101

budgeten. Övriga inkomster blev 13 062 miljoner kronor högre jämfört med föregående år.

Tabell 2.17 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 837	51 716	3 879	47 577
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	489	-4 511	1 240
4000	Återbetalning av lån	563	675	112	387
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 921	25 112	1 191	21 943
6000	Bidrag m.m. från EU	48 770	32 010	-16 761	16 387
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-154 374	-155 514	-1 140	-146 109
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på
	skattekonto
	Övriga inkomster	-28 283	-45 513	-17 230	-58 575

Inkomster av statens verksamhet

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk och Riksbanken samt överskott av statens fastighetsförvaltning. Dessutom redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga inkomster av statens verksamhet.

Tabell 2.18 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

		Utfall -
Statens		statens
budget	Utfall	budget	Utfall
2025	2025	2025	2024

2100 Rörelseöverskott

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster

2400 Inkomster av statens aktier

628	802	173	636
565	626	61	463
3 462	5 031	1 569	5 797
24 900	23 188	-1 712	20 468

2500	Offentligrättsliga avgifter	13 297	13 649	352	13 390
2600	Försäljningsinkomster	49	44	-5	48
2700	Böter m.m.	1 944	2 602	658	2 263
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	2 992	5 774	2 782	4 511
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 837	51 716	3 879	47 577

Inkomster av statens verksamhet uppgick till 51 716 miljoner kronor. Det är

3 879 miljoner kronor (8,1 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomster av statens verksamhet 4 139 miljoner kronor (8,7 procent) högre.

Högre rörelseöverskott både än beräknat i statens budget och jämfört med föregående år

Inkomsterna från rörelseöverskott uppgick till 802 miljoner kronor. Det är

173 miljoner kronor (27,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från rörelseöverskott 166 miljoner kronor (26,1 procent) högre.

39

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.19 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	0		0
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning
	och inleverans av motsvarighet till statlig skatt	261	132	-129	274
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	0		0
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
	garantiverksamhet	79	564	485	71
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	0		0	166
2127	Inlevererat överskott från övriga myndigheter	288	106	-183	125
2131	Riksbankens inlevererade överskott	0		0
2100	Rörelseöverskott	628	802	173	636

Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade överskott uppgick till 132 miljoner kronor, vilket är 55 procent av årets resultat för koncernen 2024. Inlevererat överskott från övriga myndigheter blev 106 miljoner kronor, vilket är 183 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Bland annat blev Exportkreditnämndens (EKN) inlevererade överskott 69 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor (44,1 procent) lägre än 2024.

Överskott av statens fastighetsförvaltning blev högre än beräknat i statens budget

Inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning uppgick till 626 miljoner kronor. Det är 61 miljoner kronor (10,8 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna från överskott av statens fastighetsförvaltning 163 miljoner kronor (35,1 procent) högre. Under året har Statens fastighetsverk bl.a. avslutat försäljningen av fastigheten Landshövdingens stall, Kåbo 5:3, Uppsala.

Statens ränteinkomster från skattekonto lägre än 2024

Ränteinkomsterna uppgick till 5 031 miljoner kronor. Det är 1 569 miljoner kronor (45,3 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev ränteinkomsterna 766 miljoner kronor (13,2 procent) lägre.

Tabell 2.20 Ränteinkomster

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
2320	Räntor på näringslån	0	0	0	0
2340	Räntor på studielån	34	45	11	21
2390	Övriga ränteinkomster	3 428	4 987	1 559	5 777
2300	Ränteinkomster	3 462	5 031	1 569	5 797

I posten Övriga ränteinkomster ingår räntor på skattekonto som uppgick till

4 860 miljoner kronor, vilket är 828 miljoner kronor (14,5 procent) lägre än 2024. Skillnaden jämfört med föregående år beror framför allt på att utfallet för kostnadsränta vid underskott blev lägre.

Statens aktieutdelningar högre än föregående år

Inkomster av statens aktier består av utdelning och andra inkomster från statligt ägda bolag. Utdelningen baseras generellt på bolagens resultat från året innan. Inkomster av

40

Skr. 2025/26:101

statens aktier uppgick till 23 188 miljoner kronor, vilket är 2 720 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år.

Tabell 2.21 Aktieutdelning m.m. 2025 och 2024

Miljoner kronor

Bolag	Utfall 2025	Utfall 2024	Förändring
Akademiska hus AB	2 473	2 218	255
Apoteket	1 335	263	1 072
Eurofima	4	3	1
Infranord AB	0	65	-65
Jernhusen AB	358	357	1
Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)	4 400	7 600	-3 200
Nordiska investeringsbanken NIB	285	255	30
SBAB Bank	913	963	-50
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	2	0	2
Sveaskog Holding AB	1 203	1 207	-4
AB Svensk bilprovning (bolaget såldes i december 2024)	0	36	-36
AB Svensk Exportkredit	1 673	248	1 425
Svevia AB	251	0	251
Telia Company AB	3 229	3 228	1
Teracom Group AB	62	23	39
Vattenfall AB	7 000	4 000	3 000
Totalt	23 188	20 468	2 720

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 000 miljoner kronor. Resultatet för 2024 uppgick till 33 400 miljoner kronor och drevs främst av reavinster från försäljningen av delar av vindkraftsprojektet Nordlicht I & II till BASF och det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk i Storbritannien. Nordlicht är Vattenfalls andra stora vindkraftsprojekt till havs där BASF deltar som partner. Vattenfall kommer använda sin andel av den framtida elproduktionen för att förse kunder i Tyskland med fossilfri el. BASF kommer att använda sin andel för leverans av el till sina anläggningar för kemisk produktion i Europa.

Utdelningen från LKAB uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 3 200 miljoner kronor lägre än 2024. Resultatet påverkades av lägre järnmalmspriser, låg produktion och det långa stoppet på Malmbanan i början av 2025.

Flaskhalsintäkter och återbetalt stöd till bredbandsutbyggnad gav högre inkomster än föregående år

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 774 miljoner kronor. Det är

2 782 miljoner kronor (93,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev övriga inkomster av statens verksamhet 1 262 miljoner kronor

(28,0 procent) högre. Det beror främst på att intäkter från överbelastning, s.k. flask- halsintäkter, blev 798 miljoner kronor högre. Medlen avser finansiering av elstöd till elintensiva företag och utbetalas av Statens energimyndighet via anslag. Dessutom återbetalades tidigare utbetalt stöd till bredbandsutbyggnad om 427 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än föregående år.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen.

41

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.22 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
-	-	2025	2025	2025	2024
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	489	-4 511	1 240

Lägre inkomster än föregående år

Inkomster av försåld egendom uppgick till 489 miljoner kronor. Det är 4 511 miljoner kronor (90,2 procent) lägre än beräknat i statens budget. Det beräknade beloppet i statens budget utgör ett beräkningstekniskt antagande på 5 000 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev inkomster av försåld egendom 752 miljoner kronor

(60,6 procent) lägre. Under 2025 har bl.a. Lernia AB sålts och realisationsvinsten efter försäljningen uppgick till 116 miljoner kronor. Under 2024 såldes Aktiebolaget Svensk Bilprovning som gav en högre realisationsvinst, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studielån.

Tabell 2.23 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
4100	Återbetalning av näringslån	1	3	2	20
4300	Återbetalning av studielån	384	397	13	262
4500	Återbetalning av övriga lån	178	276	98	106
4000	Återbetalning av lån	563	675	112	387

Återbetalning av lån

Återbetalning av lån uppgick till 675 miljoner kronor. Det är 112 miljoner kronor (20,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev utfallet

288 miljoner kronor (74,5 procent) högre. Återbetalning av studielån, som avser lån upptagna före 1989, blev 13 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget och utfallet blev 135 miljoner kronor (51,6 procent) högre än 2024. Det högre utfallet beror främst på att fler personer fått återkrav efter efterkontroll av inkomster sedan fribeloppet återinfördes i juli 2022. År 2025 genomfördes en efterkontroll som omfattade ett helt inkomstår. Jämfört med beräknat i statens budget blev utfallet avseende återbetalningar av övriga lån 98 miljoner kronor (55,0 procent) högre och jämfört med 2024 blev utfallet 175 miljoner kronor (178,8 procent) högre. Det beror främst på en återbetalning av kapitaltillskott på 204 miljoner kronor från det statliga bolaget Swedavia.

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter.

42

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.24 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
5100	Avskrivningar och amorteringar	0	148	148
5200	Statliga pensionsavgifter	23 921	24 964	1 043	21 943
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 921	25 112	1 191	21 943

De statliga pensionsavgifterna blev högre än 2024

Statliga pensionsavgifter uppgick till 25 112 miljoner kronor. Det är 1 191 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statens budget. Avgifterna för statlig tjänstepension uppgick till 20 221 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 4 777 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 203 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev de statliga pensionsavgifterna 3 169 miljoner kronor (14,4 procent) högre. Det beror främst på en särskild beräkningsregel som gör att pensionsbeloppet kan tillföras ett förstärkningsbelopp. De senaste årens höga ökning av prisbasbeloppet gjorde att många blev beviljade höga förstärkningsbelopp, vilket medförde ett behov av högre pensionspremier.

Bidrag m.m. från EU

Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden samt Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgifts- område 19 Regional utveckling, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Tabell 2.25 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
-	-	2025	2025	2025	2024
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	10 290	10 177	-113	10 452
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	217	122	-95	103
6300	Bidrag från Europeiska regionala
	utvecklingsfonden	1 595	958	-637	1 889
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	1 554	849	-705	2 466
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	534	572	38	453
6600	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning
	och resiliens	34 580	18 529	-16 052	-
6900	Övriga bidrag från EU	0	804	804	1 022
6000	Bidrag m.m. från EU	48 770	32 010	-16 761	16 387

Inkomsterna uppgick till 32 010 miljoner kronor, vilket är 16 761 miljoner kronor (34,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. Jämfört med 2024 blev inkomsterna 15 623 miljoner kronor (95,3 procent) högre.

Lägre inkomster från RRF än beräknat

Bidragen från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) beräknades uppgå till 34 580 miljoner kronor i statens budget för 2025. RRF utgör merparten av

43

Skr. 2025/26:101

EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel upprättar en nationell återhämtningsplan. Sveriges första utbetalning från RRF uppgick till 18 529 miljoner kronor och omfattade huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022. Den 22 januari 2026 beslutade regeringen att skicka in en andra betalningsansökan som huvudsakligen omfattar åtgärder som genomfördes 2023 och 2024.

Bidragen från EU:s regional- respektive socialfond blev lägre jämfört med budget och 2024

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden blev 637 miljoner kronor lägre än beräknat och 931 miljoner kronor lägre än 2024. Bidragen från Europeiska socialfonden blev 705 miljoner kronor lägre än beräknat och 1 618 miljoner kronor lägre än 2024. Det beror dels på att bidragsansökningar avseende 2025 betalas ut under 2026, dels på att EU-finansierade projekt inte fortskridit som beräknat.

Tabell 2.26 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
-	-	2025	2025	2025	2024
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	7 830	7 892	62	7 984
6111	Gårdsstöd	7 661	7 751	90	7 871
6113	Övriga interventioner	169	143	-26	144
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för
	jordbruket	0	-3	-3	-31
6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	2 460	2 285	-175	2 468

6124 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013

6125 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020

6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

0	-	0	0
773	604	-169	863
1 687	1 680	-6	1 605
10 290	10 177	-113	10 452

Bidragen från EU:s jordbruksfonder i nivå med budget

Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 10 177 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystem

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-skatter och utjämningsavgifter för LSS-kostnader (lagen [1993:387] om stöd och service för vissa funktionshindrade). Dessutom ingår olika avräkningar som avser intäkter som förs till fonder, kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner, avgifter till public service, elcertifikat och fr.o.m. 2023 flaskhalsintäkter.

Tabell 2.27 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
7100	Tillkommande skatter	13 641	15 176	1 534	14 131
7110	EU-skatter	7 914	9 047	1 133	8 304
7112	Tullmedel	7 914	9 047	1 133	8 304

44

Skr. 2025/26:101

				Utfall -
		Statens		statens
		budget	Utfall	budget	Utfall
		2025	2025	2025	2024
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0	0	0	0
7120	Kommunala utjämningsavgifter	5 727	6 128	401	5 827
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	5 727	6 128	401	5 827
7200	Avräkningar	-168 016	-170 690	-2 674	-160 240
7210	Intäkter som förs till fonder	-7 352	-7 475	-123	-7 273
7220	Kompensation för mervärdesskatt	-150 521	-153 665	-3 144	-143 402
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	-58 303	-61 847	-3 545	-54 029
7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	-92 219	-91 818	401	-89 373
7230	Övriga avräkningar	-10 143	-9 550	593	-9 565
7231	Avgifter till public service	-9 993	-9 474	519	-9 430
7232	Intäkter från handel med elcertifikat	-150	-76	74	-123
7233	Flaskhalsintäkter		0	0	-13
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet	-154 374	-155 514	-1 140	-146 109

I statens budget beräknades posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till -154 374 miljoner kronor. Utfallet blev -155 514 miljoner kronor. Skillnaden mot beräkningen i statens budget blev -1 140 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdeskatt blev 3 545 miljoner kronor högre eftersom den statliga konsumtionen och investeringarna ökade mer än beräknat.

Jämfört med 2024 ökade avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet med

9 405 miljoner kronor. Kompensationen till statliga myndigheter för mervärdesskatt ökade med 7 818 miljoner kronor.

Definitionen av statens skatteintäkter skiljer sig åt

Sedan 2006, då riksdagen godkände regeringens förslag om ändrade redovisnings- principer för statsbudgetens inkomstsida, ska statens budget och national- räkenskaperna visa samma totala skatteintäkter för den offentliga förvaltningen. Nationalräkenskaperna styrs av det europeiska national- och regionalräkenskaps- systemet (ENS 2010) i Europeiska unionen. Däremot finns skillnader mellan statens skatteintäkter i statens budget och statens skatteintäkter i nationalräkenskaperna som beror på olika principer för avgränsningen av staten. Den största skillnaden förklaras av att sektorn offentlig förvaltnings delsektorer inte får redovisa negativa skatter, inom ramen för nationalräkenskaperna. Det innebär att större delen av de skattereduktioner som på budgeten redovisas bland statens skatteintäkter i stället redovisas i kommun- sektorn. Den minskning av kommunernas skatteintäkter som då uppstår regleras med en bokföringsmässig transferering från staten till kommunerna. En annan skillnad är att den kommunala fastighetsavgiften tillhör staten i nationalräkenskaperna, eftersom det är staten som bestämmer villkoren för den kommunala fastighetsavgiften. Det innebär att den redovisas som en statlig skatteintäkt som transfereras till kommun- sektorn. Motsvarande princip finns inte för statens budget där intäkterna för den kommunala fastighetsavgiften tillhör kommunerna, och inte staten. Detta leder till förhållandevis stora skillnader i sektoruppdelningen av skatteintäkterna, men det påverkar inte den samlade skatteintäkten för offentlig förvaltning.

45

Skr. 2025/26:101

Tabell 2.28 Förklaringsposter som visar skillnaden för skatteintäkterna mellan statens budget och nationalräkenskaperna 2023–2025

Miljoner kronor

	2025	2024	2023
Statens skatteintäkter enligt Statens budget	1 366 385	1 348 058	1 323 040
Olika definitioner av sektorerna	405 158	384 870	358 819
Övrigt (t.ex. avrundning)	4	-2	-77
Statens skatteintäkter enligt nationalräkenskaperna	1 771 547	1 732 926	1 681 782

Utöver olika principer för hur staten ska avgränsas kan det finnas skillnader som beror på att redovisningsprinciper förändrats under budgetåret. Eftersom statens budget ska följas upp mot den av riksdagen beslutade budgeten ska inte redovisningen av skatte- intäkterna justeras i efterhand för att de ska stämma överens med principförändringar- na. För 2025 finns inga skillnader som beror på förändrade redovisningsprinciper.

2.5 Utgifter i statens budget 2025

Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida. Posten Förändring av anslags- behållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.

I tabell 2.29 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.

Utgifterna blev lägre än beräknat

Utgifterna i statens budget uppgick till 1 405 812 miljoner kronor. Det är

22 603 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 30 799 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. Inom nio av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.29 Utgifter i statens budget 2025

Miljoner kronor

						Utfall -
		Statens	Ändrings-	Totalt		statens	Utfall - totalt
	Utgiftsområde	budget	budget	anvisat	Utfall	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	20 131	42	20 172	19 628	-503	-545
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 734	243	21 977	21 518	-216	-459
3	Skatt, tull och exekution	14 812	35	14 847	14 434	-378	-413
4	Rättsväsendet	86 792	598	87 390	86 140	-652	-1 250
5	Internationell samverkan	2 278	552	2 830	2 551	273	-279
6	Försvar och samhällets krisberedskap	169 680	-862	168 818	163 509	-6 171	-5 309
7	Internationellt bistånd	44 500	238	44 738	45 410	910	672
8	Migration	11 938		11 938	10 174	-1 764	-1 764
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	120 255	216	120 470	116 298	-3 956	-4 172
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	123 059	303	123 362	119 943	-3 116	-3 419
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 890		62 890	62 412	-479	-479

46

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
		Statens	Ändrings-	Totalt		statens	Utfall - totalt
	Utgiftsområde	budget	budget	anvisat	Utfall	budget	anvisat
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 531		104 531	100 610	-3 921	-3 921
13	Integration och jämställdhet	6 266	20	6 286	5 839	-427	-447
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 539	3 516	97 055	91 328	-2 211	-5 727
15	Studiestöd	33 793	189	33 982	30 610	-3 184	-3 373
16	Utbildning och universitetsforskning	103 845	1 037	104 883	101 957	-1 888	-2 925
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 862	54	16 916	16 862	0	-54
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	3 240	-95	3 145	2 976	-264	-169
19	Regional utveckling	4 294		4 294	3 686	-608	-608
20	Klimat, miljö och natur	16 439	40	16 479	13 447	-2 992	-3 032
21	Energi	6 631		6 631	5 125	-1 507	-1 507
22	Kommunikationer	94 447	680	95 127	89 110	-5 338	-6 017
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 698	136	21 834	21 181	-516	-653
24	Näringsliv	8 315	1 167	9 483	8 459	143	-1 024
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 107	89	173 197	173 190	83	-6
26	Statsskuldsräntor m.m.	28 755		28 755	30 220	1 465	1 465
27	Avgiften till Europeiska unionen	47 762		47 762	45 714	-2 048	-2 048
	Förändring av anslagsbehållningar	-10 567		-10 567		10 567	10 567
	Summa	1 431 029	8 197	1 439 225	1 402 331	-28 698	-36 894
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-2 985		-2 985	-946	2 039	2 039
	Kassamässig korrigering	371		371	4 427	4 056	4 056
	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 428 414	8 197	1 436 611	1 405 812	-22 603	-30 799

Lägre utgifter för försvaret än beräknat

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet

163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det är framför allt utgifterna för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga som blev lägre än beräknat.

Lägre utfall för Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till

116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgiftsområdet finansierar i huvudsak specialdestinerade bidrag till kommuner och regioner och utfallet blev lägre än beräknat för flera anslag.

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev

50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än beräknat. Det är antalet nettodagar med sjukpenning som blev lägre än beräknat på grund av ett lågt inflöde av nya sjukfall.

47

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för föräldrapenning

Utfallet för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn blev

100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för föräldrapenning uppgick till 33 686 miljoner kronor, vilket är

2 078 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev

8 687 miljoner kronor, vilket är 1 071 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet uttagna dagar blev färre än beräknat.

Utgifter för Arbetsmarknad och arbetsliv blev 2,2 miljarder lägre

Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utfallet 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är

1 748 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur och en lägre ersättning är beräknat. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete blev färre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:12 Bidrag för lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten, men 630 miljoner kronor lägre än totalt anvisat. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda, har blivit föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket har ökat utgifterna för lönegarantiersättning.

Även utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för omställningsstudiestöd blev lägre än beräknat

Utfallet för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 30 610 miljoner kronor, vilket är

3 184 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är 2 486 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror på att antalet kvalificerade sökande blev lägre än beräknat.

Lägre utgifter för klimatinvesteringar och klimatpremier

Inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur blev utfallet 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är 1 887 miljoner kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att pågående projekt har haft lägre kostnader än beräknat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. Utgifterna för anslaget 1:17 Klimatpremier blev 1 203 miljoner kronor, vilket är 1 110 miljoner kronor lägre, bl.a. på grund av förseningar av beslut och utbetalning.

Senarelagda utbetalningar för statlig medfinansiering gav lägre utfall

Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 37 836 miljoner kronor, vilket är

3 193 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror främst på senareläggningar av utbetalningar av statlig medfinansiering och bidrag.

48

Skr. 2025/26:101

EU:s finansieringsbehov lägre än väntat

Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Den BNI-baserade avgiften blev 4 146 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. De andra tre delarna av avgiften till EU blev däremot högre än beräknat. Utfallet för avgiften som baseras på materialåtervunnen plast blev 723 miljoner kronor högre, den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor högre och avgiften som baseras på tullar blev 609 miljoner kronor högre än beräknat.

Stora skillnader mellan budget och utfall för tekniska poster

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras. Tillsammans blev utfallet för dessa tekniska poster

3 481 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget, netto.

Utfallet för statens budget 2025 jämfört med 2024

Tabell 2.30 Utfallet för statens budget för 2024 och 2025

Miljoner kronor

		Utfall	Utfall	Skillnad mot
	Utgiftsområde	2025	2024	2024
1	Rikets styrelse	19 628	19 024	603
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 518	20 824	694
3	Skatt, tull och exekution	14 434	16 924	-2 490
4	Rättsväsendet	86 140	78 298	7 842
5	Internationell samverkan	2 551	2 321	230
6	Försvar och samhällets krisberedskap	163 509	128 177	35 332
7	Internationellt bistånd	45 410	49 604	-4 193
8	Migration	10 174	11 765	-1 591
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	116 298	116 049	249
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	119 943	120 096	-153
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 412	63 565	-1 153
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	100 610	102 877	-2 267
13	Integration och jämställdhet	5 839	4 738	1 101
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	91 328	88 531	2 797
15	Studiestöd	30 610	28 039	2 571
16	Utbildning och universitetsforskning	101 957	98 133	3 824
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 862	16 621	241
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
	samt konsumentpolitik	2 976	4 629	-1 653
19	Regional utveckling	3 686	2 819	867
20	Klimat, miljö och natur	13 447	14 587	-1 140
21	Energi	5 125	4 402	723
22	Kommunikationer	89 110	81 216	7 894
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 181	21 554	-372
24	Näringsliv	8 459	9 229	-771

49

Skr. 2025/26:101

		Utfall	Utfall	Skillnad mot
	Utgiftsområde	2025	2024	2024
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 190	174 245	-1 054
26	Statsskuldsräntor m.m.	30 220	45 198	-14 979
27	Avgiften till Europeiska unionen	45 714	41 187	4 527
	Summa	1 402 331	1 364 651	37 680
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	-946	-1 973	1 027
	Kassamässig korrigering	4 427	14 343	-9 917
	Summa utgifter m.m. i statens budget	1 405 812	1 377 021	28 790

Utgifterna i statens budget ökade med 28 790 miljoner kronor (2,1 procent) 2025 jämfört med 2024. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökade mest med 35 332 miljoner kronor (27,6 procent).

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Utgifterna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre än 2024. Det beror framför allt på att personer som är födda 1957 blev kompenserade för utebliven skattesänkning med anledning av höjd åldersgräns för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet 2024. Dessa utgifter var 3 179 miljoner kronor 2024 och påverkar jämförelsen mellan åren.

Fler anställda inom Polismyndigheten och Kriminalvården

Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet blev 86 140 miljoner kronor, vilket är

7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre än 2024. Det är framför allt utgifterna för Polismyndigheten och Kriminalvården som ökade då bl.a. antalet anställda ökade, för Kriminalvården som en konsekvens av ökade klientvolymer.

Utökat försvar medför högre utgifter

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre än föregående år. Det beror framför allt på uppbyggnad av den svenska försvarsförmågan, men även på stöd till Ukraina.

Lägre utgifter för internationellt bistånd inom utgiftsområde 7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd blev 45 410 miljoner kronor, vilket är

4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än 2024. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden.

Färre personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än föregående år. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror främst på att personer, huvudsakligen medborgare från Ukraina, med tillfälligt skydd i enlighet med det s.k. massflyktsdirektivet, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända.

50

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev utgifterna

62 412 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 153 miljoner kronor

(1,8 procent). Utgifterna för garantipension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är

897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre. Garantipensionen följer prisutvecklingen och prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som har båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag

Jämfört med 2024 minskade utgifterna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2 267 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är 1 224 miljoner kronor

(13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag uppgick till 3 069 miljoner kronor, vilket är 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre än 2024. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättnings- period för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjts samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte har ändrats i samma takt.

Svagare arbetsmarknad medför högre utgifter för arbetslösa

Utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med

2 797 miljoner kronor (3,2 procent). Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med 2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Högre utgifter för omställningsstudiestöd och räntor på studielån

Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utgifterna 2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre än föregående år. Utgifterna för omställningsstudiestöd blev 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler personer fick omställnings- studiestöd. Det beror även på att statens utgifter för räntor på studielån blev

1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre än 2024 eftersom räntorna var högre.

Högre utgifter för utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev utgifterna

101 957 miljoner kronor, vilket är 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre än föregående år. Det beror på högre utgifter för de flesta anslagen inom utgiftsområdet.

Investeringsstöd under avveckling

Utgifterna inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik blev 2 976 miljoner kronor, vilket är 1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre än 2024. Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre än föregående år. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av år 2022.

51

Skr. 2025/26:101

Utgifterna för både utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev högre

Inom utgiftsområde 22 blev utgifterna 7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre än föregående år. Utgifterna för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastruktur blev tillsammans 9 105 miljoner kronor (13,3 procent) högre än föregående år. Utgifterna för både vägar och järnvägar blev högre.

Högre räntor på statsskulden men inget kapitaltillskott till Riksbanken

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 30 220 miljoner kronor, vilket är 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre än 2024. Att utgifterna blev lägre beror på att riksdagen beslutade om ett kapitaltillskott till Riksbanken på

25 000 miljoner kronor 2024. Inget motsvarande kapitaltillskott gjordes 2025. Utgifterna för räntor på statsskulden blev i stället 10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre än 2024.

Högre BNI-baserad EU-avgift

Jämfört med 2024 blev utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften för Europeiska unionen 4 527 miljoner kronor (11,0 procent) högre. Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre då EU-budgeten var högre än 2024. Den BNI-baserade avgiften uppgick till

28 096 miljoner kronor.

Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringsposten uppgick till 4 427 miljoner kronor, vilket är

9 917 miljoner kronor lägre än 2024. Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde vid Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk påverkade skillnaden mellan åren med 6 011 miljoner kronor.

Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. För 2025 beslutade regeringen om indragning av anslagsmedel om totalt 36 111 miljoner kronor, främst för anslagssparanden från 2024.

Indragningarna är 6 641 miljoner kronor lägre än 2024. De 42 indragningar, som översteg 200 miljoner kronor, omfattar 86 procent av totalbeloppet under 2025.

I tabell 2.31 redovisas samtliga indragningar som är större än 200 miljoner kronor.

Tabell 2.31 Indragningar 2025

Miljoner kronor

UO	Anslag	Anslagsnamn	Indragning
3	1:4	Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957
	(2024)		261
6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	1 077
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	1 020
7	1:1	Biståndsverksamhet	526
8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	1 838
9	1:4	Tandvårdsförmåner	388
9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	223
9	4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	704

52

Skr. 2025/26:101

UO	Anslag	Anslagsnamn	Indragning
9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet	629
10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	522
10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	204
10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	200
12	1:1	Barnbidrag	552
12	1:2	Föräldraförsäkring	2 760
12	1:8	Bostadsbidrag	873
14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	572
14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	985
14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 184
14	1:5	Nystartsjobb och etableringsjobb	1 750
14	1:14	Grundläggande omställnings- och kompetensstöd	539
15	1:2	Studiemedel	714
15	1:3	Omställningsstudiestöd	1 498
16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	435
16	1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	371
16	1:13	Bidrag till lärarlöner	677
16	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	470
19	1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	397
19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis
		omställning perioden 2021–2027	439
19	1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
	(2024)		228
20	1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	218
20	1:17	Klimatpremier	1 233
21	1:8	Laddinfrastruktur	876
21	1:9	Biogasstöd	232
22	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	680
23	1:10	Gårdsstöd m.m.	208
23	1:12	Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken
		2023–2027	814
23	1:13	Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens
		andra pelare 2023–2027	460
24	1:20	Bidrag till företagsutveckling och innovation	410
24	1:22	Stöd vid korttidsarbete	675
24	1:23	Brexitjusteringsreserven
	(2024)		234
24	1:24	Elstöd
	(2024)		992
26	1:1	Räntor på statsskulden	1 881
		Övriga indragningar	5 160
		Summa	36 111

De flesta indragningarna av anslagsmedel rör anslagssparande

Den största indragningen, som uppgick till 2 760 miljoner kronor, avsåg föräldra- försäkringen. Den näst största indragningen uppgick till 1 881 miljoner kronor och avsåg räntor på statsskulden. Indragningen av ersättningar och bostadskostnader uppgick till 1 838 miljoner kronor. Tillsammans står de tre indragningarna för

18 procent av indragningarna. Dessa indragningar avsåg anslagssparande från 2024.

53

Skr. 2025/26:101

Överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2025.

Medgivna överskridanden

Tabell 2.32 Medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

				Utnyttjat
			Medgivet	medgivet
UO	Anslag	Anslagsnamn	överskridande	överskridande
4	1:12	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	2	1
24	1:18	Avgifter till vissa internationella organisationer	5	4
		Summa	7	5

Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten 1 från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor.

I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer

17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Icke medgivna överskridanden

Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Tabell 2.33 visar dessa anslagsöverskridanden.

Tabell 2.33 Icke medgivna överskridanden 2025

Miljoner kronor

			Ingående	Årets	Totalt			Utgående
			överförings-	tilldelning enl	tilldelade			överförings-	Icke medgivet
UO	Anslag	Anslagsnamn	belopp	reg.brev	medel	Utgifter	Anslagskredit	belopp	överskridande
2	1:18	Utbetalningsmyndigheten	-2,21	197,62	195,41	262,98	19,76	-67,57	-47,81
16	2:67	Särskilda bidrag inom
		högskoleområdet		80,98	80,98	81,03	0,00	-0,05	-0,05
		Summa icke medgivet
		överskridande							-47,87

Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalnings- myndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av

54

Skr. 2025/26:101

systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor.

Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor.

2.6 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.34 Förändring av anslagsbehållningar 2021–2025

Miljoner kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Ingående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)	169 861	144 537	87 673	51 062	56 024
Anvisat i statens budget	1 165 657	1 190 965	1 238 716	1 326 239	1 412 841
Ändringsbudget	162 382	76 714	9 982	40 815	8 197
Utnyttjade medgivna överskridanden	0	5	228	17	5
Indragningar	-137 317	-113 744	-71 459	-42 656	-34 154
Utfall	1 216 046	1 210 805	1 214 077	1 319 453	1 372 111
Utgående ramöverföringsbelopp
(UO 1–27 exkl. UO 26)	144 537	87 673	51 062	56 024	70 801
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1–27 exkl. UO 26)	-25 324	-56 865	-36 610	4 962	14 777
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 26)	-8 600	-5 963	3 429	3 028	-3 421
Förändring av anslagsbehållningar
(UO 1–27)	-33 924	-62 828	-33 182	7 990	11 355

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte alltid stämmer med utgående överföringsbelopp.

Ramanslag kan både sparas och överskridas

Anslagen i statens budget är ramanslag. Ramanslag kan både överskridas och sparas till kommande år. I statens budget beräknas därför även förändringar av anslags- behållningar. Denna budgetpost är inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Förändring av anslagsbehållningar. I budgeten har posten de senaste åren varit negativ eftersom regeringen beräknat att anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen beräknade posten till -10 567 miljoner kronor i budgeten för 2025, vilket innebär en budgeterad ökning av anslagsbehållningarna. Anslagsbehållningarna ökade med 11 355 miljoner kronor. Posten utgör ett netto av anslagsbehållningar från föregående budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår och utnyttjande av anslagskrediter. I redovis- ningen av det slutliga utfallet ingår däremot förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Vid budgeteringen beräknades anslagsbehållningarna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. öka med 73 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för utgiftsområdet minskade med drygt 3 421 miljoner kronor, från 1 957 miljoner kronor vid början av året till -1 465 miljoner kronor vid utgången av året. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket.

55

Skr. 2025/26:101

Anslagsbehållningarna under utgiftstaket ökade med 15 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade under 2025 från 56 024 miljoner kronor vid ingången av året till 70 801 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade alltså med 14 777 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den ökning på 10 494 miljoner kronor som beräknades i budgeten. Det är en skillnad på 4 283 miljoner kronor.

Anslagsbehållningarna inom utgiftsområdet Kommunikationer uppgick till 19 miljarder kronor

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick anslagsbehållningarna till totalt 18 738 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgick till 14 835 miljoner kronor.

Indragningarna minskade med 34 miljarder kronor

Indragningar av anslagsmedel, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., uppgick till 34 154 miljoner kronor under året. Det är en minskning med

8 502 miljoner kronor jämfört med 2024.

I tabell 2.35 redovisas de anslag (exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) som uppvisade utgående anslagsbehållningar och utnyttjade anslagskrediter över

2 000 miljoner kronor under något av åren 2021–2025.

Tabell 2.35 Specifikation av anslagsbehållningar och anslagskrediter över 2 000 miljoner kronor

Miljoner kronor

UO	Anslag	Anslagsnamn	2021	2022	2023	2024	2025
6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	883	-1 005	-487	2 999	419
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	290	257	370	1 089	4 447
8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	276	6 924	3 766	1 838	1 234
9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	6 440	7 437	1 201	414	599
9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet	4 158	2 910	1 406	680	629
10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	-1 174	-275	-2 118	519	3 693
10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	-902	-1 227	-2 060	-94	-1 302
10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	5 371	1 456	82	200	328
12	1:2	Föräldraförsäkring	733	-372	2 321	2 760	3 209
14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	7 278	8 496	3 101	192	-638
14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	942	2 034	610	985	892
14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 276	1 776	2 303	1 184	1 519
14	1:5	Nystartsjobb och etableringsjobb	1 595	1 661	3 318	1 750	1 748
14	1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	2 070	31	-168	-25	605
15	1:2	Studiemedel	1 659	2 012	1 748	714	679
15	1:3	Omställningsstudiestöd			735	1 498	2 486
20	1:16	Klimatinvesteringar	289	257	748	2 646	2 341
22	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	7 695	8 052	8 243	11 907	14 835
22	1:2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur	2 384	4 397	2 293	1 487	2 716
24	1:22	Stöd vid korttidsarbete	15 884	6 316	1 528	670	497

56

Skr. 2025/26:101

UO	Anslag	Anslagsnamn	2021	2022	2023	2024	2025
24	1:23	Stöd till enskilda näringsidkare
	(2021)		11 804	150	150	0
24	1:24	Omställningsstöd
	(2021)		34 469	4 940	1 035	0
24	1:26	Stöd till handelsbolag
	(2021)		2 173	20	20	0
24	1:27	Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa
	(2021)	företag	8 021	19	4	0
24	1:28	Evenemangsstöd
	(2021)		2 928	125	0

2.7 Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Även förändringar på myndigheternas räntebärande konton i Riksgäldskontoret påverkar nettoutlåningen. I tabell 2.36 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.36 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2025

Miljoner kronor

			Utfall -SB
	SB11 2025	Utfall 2025	2025	Utfall 2024
Premiepensionsavgifter, inbetalning		-56 031	-56 031	-54 537
Premiepensionsmedel, utbetalning		59 788	59 788	56 104
Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK	0	-752	-752	-7 740
Myndigheters räntekonton (se separat tabell)	0	-8 808	-8 808	-9 671
CSN, studielån	14 000	15 821	1 821	14 856
CSN, kreditreserv		-1 153	-1 153	-1 040
CSN, servicekonto för räntebetalningar		328	328	210
Myndigheters investeringslån till anläggningstillgångar	4 000	1 392	-2 608	3 428
Kärnavfallsfonden	0	266	266	647
Stabilitetsfonden (se separat tabell)	-1 000	-913	87	-1 552
Resolutionsreserven (se separat tabell)	-6 000	-5 855	145	-6 722
Insättningsgarantifonden	0	2 377	2 377	9 945
Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv		-380	-380	-92
Trafikverket, samhällsinvesteringar väg och järnväg	1 000	2 385	1 385	8 067
Fortifikationsverket, lån för investeringar i fastigheter		17 265	17 265	7 568
Försvarets materielverk, konton för exportåtaganden och
övriga krediter		-10 146	-10 146	-13 195
Försvarsmakten		-1 592	-1 592	273
Exportkreditnämnden	-1 000	-63	937	-2 212
Public Service konto		-107	-107	-305
Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB		370	370	-535
AB Svensk exportkredit	0		0
Scandinavian Airlines System (SAS)				-1 500
Affärsverket svenska kraftnät	-16 000	-14 728	1 272	-8 155
Lån till Riksbanken (IMF)	0	3 758	3 758	2 565
EU-avgiftsbetalningar	-2 000	-3 080	-1 080	3 546
Övrigt, netto	4 015	-1 089	-5 104	-1 927

57

Skr. 2025/26:101

			Utfall -SB
	SB11 2025	Utfall 2025	2025	Utfall 2024
Summa	-2 985	-946	2 039	-1 973

1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmedel är beräknade till 0 totalt.

Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -946 miljoner kronor under 2025, vilket är 2 039 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 1 027 miljoner kronor högre än föregående år.

Premiepensionsmedlen ökade nettoutlåningen

Inbetalningarna av premiepensionsavgifter till Riksgäldskontoret blev 56 031 miljoner kronor och utbetalningarna av premiepensionsmedel blev 59 788 miljoner kronor. Premiepensionsmedlens samlade effekt på nettoutlåningen, inklusive den övriga tillfälliga förvaltningens, blev en ökning med 3 005 miljoner kronor 2025. År 2024 blev den samlade effekten en minskad nettoutlåning med 6 173 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 9 178 miljoner kronor.

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade med nästan 9 miljarder kronor

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton ökade 2025 med 8 808 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.37 redovisas de största förändringarna.

Tabell 2.37 Förändringar av nettobehållningar på myndigheters räntekonton

Miljoner kronor

	Utfall 2025	Utfall 2024
Domstolsverket	33	231
Fortifikationsverket	690	212
Försvarets Materielverk	124	-196
Försvarsmakten	20	4 588
Försäkringskassan	208	1 148
Kungl. Tekniska högskolan	251	-93
Livsmedelsverket	228	26
Lunds universitet	484	-141
Migrationsverket	341	-54
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	117	-203
Polismyndigheten	1 242	-841
Regeringskansliet	949	53
Riksdagsförvaltningen	-204	327
Sjöfartsverket	523	12
Skatteverket	304	-108
Statens fastighetsverk	-296	69
Stockholms universitet	5	-163
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete	-54	240
Trafikverket	2 243	5 078
Transportstyrelsen	198	-63
Övriga myndigheter	1 403	-453
Summa förändrade nettobehållningar på myndigheters räntekonton	8 808	9 671
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	-8 808	-9 671

58

Skr. 2025/26:101

Studielån

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för att finansiera utbetalda studielån. Amorteringar minskar lånet. Sammantaget ökade lånet i Riksgäldskontoret med 15 821 miljoner kronor 2025.

Räntan på studielån fastställs av regeringen efter en beräkning av Riksgäldskontoret. Den beräknas på ett genomsnitt av de tre senaste årens räntekostnader för den statliga upplåningen. Från och med 2023 ingår också ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån. Den ränta som tas ut från låntagarna motsvarar ca 70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN och ca

70 procent av räntepåslaget. Skillnaden på 30 procent motsvarar låntagarens normala ränteavdrag vid inkomstbeskattningen och beror på att studielån inte är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

CSN:s medel i den nya kreditreserven ökade med 1 153 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen med samma belopp. I den nya kreditreserven som infördes 2023 tillförs medel genom räntepåslag på studiemedelsräntorna. Det är alltså lån- tagarnas ränteinbetalningar som finansierar den nya kreditreserven. Kreditreserven ska användas för att täcka framtida förluster på studielånen.

CSN har också ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 328 miljoner kronor 2025. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till

70 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Resterande 30 procent subventioneras av staten och finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån som förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras, dvs. läggs till skulden. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari, året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 14 996 miljoner kronor, vilket är 996 miljoner kronor högre än vad som beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mindre än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade med 1 392 miljoner kronor. I statens budget beräknades investeringslånen öka med 4 000 miljoner kronor, vilket är 2 608 miljoner kronor högre än utfallet.

Kärnavfallsfonden minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som kärnkrafts- bolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i två separata delportföljer med olika placeringsregler. Basportföljen innehåller obligationer, stats- skuldväxlar och konto i Riksgäldskontoret. Den långsiktiga portföljen innehåller svenska och globala aktier och företagsobligationer samt derivatinstrument för att hantera bl.a. ränterisker.

Under 2025 minskade fonden sina placeringar med 266 miljoner kronor, vilket ökar nettoutlåningen. I budgeten beräknades placeringarna i Riksgäldskontoret vara oförändrade.

59

Skr. 2025/26:101

Resolutionsavgifterna och högre räntor medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder.

I tabell 2.38 och tabell 2.39 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2024 och 2025.

Under 2025 ökade Stabilitetsfondens kontobehållning med 913 miljoner kronor till

44 100 miljoner kronor. Stabilitetsfonden finansierades framför allt genom att banker och andra kreditinstitut betalade en årlig stabilitetsavgift t.o.m. 2015. Avgiften betalades in i efterskott, så den sista avgiften betalades in 2016.

Under 2025 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 855 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 4 387 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto uppgick till

73 612 miljoner kronor i slutet av året.

I statens budget beräknades resolutionsreservens konton öka med 6 000 miljoner kronor. Det betyder att nettoutlåningen minskade med 145 miljoner kronor mindre än beräknat för resolutionsreserven.

Tabell 2.38 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2025	Utfall 2024
Ingående balans på kontot	43 187	41 635
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.	923	1 561
Administrativa kostnader m.m.	-10	-9
Utgående balans på kontot	44 100	43 187
Summa kontoförändring	913	1 552
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	-913	-1 552

Tabell 2.39 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2025	Utfall 2024
Ingående balans på kontot	67 757	61 035
Resolutionsavgifter	4 387	4 327
Justering av avgifter	-31	31
Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m.	1 499	2 364
Utgående balans på kontot	73 612	67 757
Summa kontoförändring	5 855	6 722
Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning	-5 855	-6 722

Insättningsgarantifonden minskade sina placeringar på konto i Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifondens placeringar på konto i Riksgäldskontoret minskade med

2 377 miljoner kronor 2025. Det beror på att fonden i stället har ökat sitt innehav i statsobligationer. Av samma orsak minskade placeringarna i Riksgäldskontoret även 2024, med 9 945 miljoner kronor, en skillnad på 7 568 miljoner kronor mellan åren.

60

Skr. 2025/26:101

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv ökade totalt med 380 miljoner kronor 2025, vilket minskar nettoutlåningen. Kredit- och garantireserven är särskilda räntebärande konton i Riksgäldskontoret dit avgifter betalas för att täcka förluster i kredit- och garantiverksamheten.

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mer än beräknat men mindre än 2024

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 2 385 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 385 miljoner kronor mer än beräknat. År 2024 ökade dessa infrastrukturlån med 8 067 miljoner kronor, vilket är 5 682 miljoner kronor mer än 2025.

Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade

Fortifikationsverket äger och förvaltar Sveriges fastigheter för försvarsändamål. Fortifikationsverkets lån för investeringar i fastigheter ökade med 17 265 miljoner kronor, vilket är 9 697 miljoner kronor mer än 2024. Posten ingick inte i budgeten. Under hösten förvärvade Fortifikationsverket sju fastigheter från det statligt ägda aktiebolaget Specialfastigheter till ett värde av 8 231 miljoner kronor.

Fler och mer omfattande försvarsprojekt påverkar nettoutlåningen

Försvarets materielverk (FMV) ökade behållningarna på vissa särskilda konton i Riksgäldskontoret med 15 388 miljoner kronor, vilket minskar nettoutlåningen. Dessa konton rör framför allt konton för exportåtaganden och ökningen hänför sig i första hand till internationella samarbeten med inriktning mot Ukraina. Samtidigt ökade FMV:s övriga krediter med 5 242 miljoner kronor. Sammantaget minskade FMV nettoutlåningen med 10 146 miljoner kronor med anledning av att Sverige är engagerade i fler och mer omfattade försvarsprojekt.

Försvarsmakten löste sina lån vid omklassificering till beredskapstillgångar

I samband med att Försvarsmakten förstärker sin förmåga har de omklassificerat sina verksamhetstillgångar till beredskapstillgångar. En konsekvens av detta är att lånen i Riksgäldskontoret har lösts i sin helhet under 2025. Detta har finansierats med anslag, till största delen anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade med 1 592 miljoner kronor med anledning av detta, 1 865 miljoner kronor mer än 2024.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna mindre än beräknat

Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade endast med 63 miljoner kronor 2025, vilket minskade nettoutlåningen. I statens budget beräknades placeringarna öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 937 miljoner kronor. År 2024 ökade behållningarna med 2 212 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 149 miljoner kronor mellan åren.

Ökad behållning på public service-kontot minskar nettoutlåningen

Public service-avgift tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst. Avgiften ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

61

Skr. 2025/26:101

Kammarkollegiet. Public service-kontot ökade med 107 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Saldot på public service-kontot uppgick till 4 417 miljoner kronor vid slutet av 2025.

Ökad utlåning till Svedab

Utlåningen till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) ökade med 370 miljoner kronor till 5 705 miljoner kronor. Det ökar nettoutlåningen. År 2024 minskade utlåningen med 535 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 905 miljoner kronor mellan åren.

Lånet till SAS avslutades 2024

I februari 2022 lånade Riksgäldskontoret ut 1 500 miljoner kronor till Konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS). Det ökade netto- utlåningen. SAS och dess dotterföretag inledde under sommaren 2022 ett s.k. Chapter 11-förfarande i USA. I september 2024 konverterades 34 miljoner kronor av lånefordran till 28 508 279 aktier i ett rekonstruerat SAS. Aktierna är placerade i en stiftelse. Stiftelsen har i uppdrag att å Riksgäldskontorets vägnar sälja aktierna under perioden 27 augusti 2025–27 augusti 2027. Om stiftelsen inte lyckas sälja aktierna under perioden kommer dessa att skänkas till SAS. Resterande del, den allra största delen, av fordran har skrivits av. Därutöver mottogs vissa värdepapper med slutlikviddatum den 31 december 2033. Dessa värdepapper är placerade i en annan stiftelse. Det har inte skett någon förändring av värdepappren i dessa stiftelser under 2025.

Affärsverket svenska kraftnäts behållningar ökade med 15 miljarder kronor

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet finansieras bl.a. med avgifter för att använda elnätet, men också med kapacitetsavgifter. Syftet med kapacitetsavgifterna är att skapa tydliga delmarknader på elmarknaden där utbud och efterfrågan ger signaler om var produktion respektive konsumtion av el bör placeras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden och prisskillnaderna mellan elområdena stiger då andelen förnybar energi, som är väderberoende, ökar. Kapacitets- avgifterna benämns även flaskhalsinkomster. Under många år har Affärsverket svenska kraftnät finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inbetalningarna från kapacitetsavgifter så kraftigt att affärsverket kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret.

År 2025 ökade Affärsverket svenska kraftnäts behållningar med 14 728 miljoner kronor. I statens budget beräknades behållningarna öka med 16 000 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 1 272 miljoner kronor.

Under 2024 ökade affärsverkets behållningar i Riksgäldskontoret med 8 155 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren är därmed 6 573 miljoner kronor. Affärsverket svenska kraftnäts behållning i Riksgäldskontoret var 64 595 miljoner kronor vid utgången av 2025.

IMF-lån till Riksbanken

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Under 2025 har Riksgäldskontoret tagit upp lån för 349 miljoner SDR, vilket har ökat nettoutlåningen med 3 758 miljoner svenska kronor. Den totala vidareutlåningen till

62

Skr. 2025/26:101

IMF uppgår vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret

Betalningen av Sveriges avgift till EU påverkar nettoutlåningen. Eftersom Sverige inte betalar avgiften direkt till EU överförs den till ett räntefritt konto i Riksgäldskontoret som disponeras av Europeiska kommissionen. Samtidigt sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Kommissionen rekvirerar sedan, via Riksbanken, medel från kontot. Eftersom tidpunkten för redovisningen mot anslag och rekvisitionen från EU skiljer sig åt, uppstår det skillnader vid såväl redovisningen mot anslag som vid rekvisitionen. Anslagsbelastningen och rekvisitionen kan också ske under olika budgetår.

Betalningen av Sveriges avgift till EU minskade nettoutlåningen med 3 080 miljoner kronor eftersom kommissionen under året rekvirerade ett lägre belopp än de avgifter som redovisades mot anslaget. I budgeten beräknades nettoutlåningen minska med 2 000 miljoner kronor. År 2024 ökade nettoutlåningen med 3 546 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 626 miljoner kronor mellan åren.

2.8 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av att vissa anslag och inkomsttitlar redovisas på annan grund än när betalning sker, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassa- mässiga korrigeringen är en restpost, men den kan delvis specificeras.

Tabell 2.40	Kassamässig korrigering
Miljoner kronor
				Utfall -
	Statens			statens
	budget	Utfall	Utfall	budget
	2025	2025	2024	2025
Trafikverkets räntekonto/anslag		1 510	5 561	1 510
Försvarsmaktens räntekonto/anslag		-1 668	2 776	-1 668
Försvarets materielverks räntekonto/anslag		3 713	1 229	3 713
Räntor på statsskulden		874	714	874
Elstöd till företag			1 844
Mediemyndigheten: Lokalradioavgifter		163	163	163
PTS: Periodisering av avgifter för att använda radiosändare		-1 910	209	-1 910
Övrigt		1 745	1 848	1 745
Summa	371	4 427	14 343	4 056

För 2025 blev utfallet för den kassamässiga korrigeringen 4 427 miljoner kronor.

I statens budget beräknades den kassamässiga korrigeringen bli 371 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 056 miljoner kronor.

Skillnader mellan redovisning mot anslag och betalningar i räntebärande flöde

Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) disponerar omfattande anslagsmedel i det räntebärande betalningsflödet. Myndigheterna har även en omfattande investeringsverksamhet och annan anskaffning som innebär att

63

Skr. 2025/26:101

betalningarna inte överensstämmer med redovisningen mot anslag. Att redovisningen mot anslag sker vid ett annat tillfälle än när betalningen sker ger upphov till en kassamässig korrigering. Trafikverkets räntebärande betalningsflöde medförde en kassamässig korrigering på 1 510 miljoner kronor 2025. Det betyder att Trafikverket redovisat ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts i anslagsmedel till myndighetens räntekonto. År 2024 var korrigeringsposten 5 561 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 051 miljoner kronor.

Försvarsmakten redovisade ett högre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Därför blev den kassamässiga korrigeringen för Försvarsmaktens räntebärande betalningsflöde -1 668 miljoner kronor. År 2024 var korrigeringsposten i stället positiv med 2 776 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 4 444 miljoner kronor mellan åren.

FMV redovisade ett lägre belopp mot anslag än vad som tillförts myndighetens räntekonto i form av anslagsmedel. Den kassamässiga korrigeringen blev med anledning av detta 3 713 miljoner kronor. År 2024 var motsvarande korrigeringspost 1 229 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 2 484 miljoner kronor.

Räntor på statsskulden medför en kassamässig korrigering

Den sammanlagda korrigeringen för statsskuldsräntorna blev 874 miljoner kronor för 2025. Det beror främst på att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser och att redovisningen mot anslag baseras på affärsdag vilket skiljer sig något från likviddag.

Elstöd till företag 2023 blev korrigeringspost 2024

I början av 2023 fick Skatteverket i uppdrag att hantera elstöd till företag för att mildra effekterna av höga elpriser. Företagen kunde ansöka om elstödet mellan den 30 maj och den 25 september 2023. Elstöden finansierades med kapacitetsavgifter i enlighet med beslut av Energimarknadsinspektionen och förordningen (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. Affärsverket svenska kraftnät, som hanterar kapacitetsavgifterna, förde därför över 20 000 miljoner kronor till Skatteverket 2023. Skatteverket betalade sedan ut 18 158 miljoner kronor i elstöd till företag. Skillnaden om 1 842 miljoner kronor blev en negativ korrigerings- post 2023. Under 2024 återbetalade Skatteverket 1 844 miljoner kronor till affärsverket, vilket då blev en positiv korrigeringspost med samma belopp. Skillnaden mellan beloppen beror på återbetalningar av de elstöd som betalades ut 2023.

Lokalradioavgifter periodiseras på inkomsttitel

Lokalradioavgifter och avgifter för att använda radiosändare ger upphov till kassa- mässig korrigering. I juli 2018 betalade kommersiella radiobolag 1 306 miljoner kronor i sändningsavgifter för perioden 1 augusti 2018–31 juli 2026. Myndigheten för press, radio och tv har periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas den period som lokalradioavgifterna avser.

Det innebär att den kassamässiga korrigeringen påverkades negativt med 1 238 miljoner kronor 2018. Åren efter det blev den kassamässiga korrigeringsposten för lokalradio- avgifterna 163 miljoner kronor per år.

Frekvenstillstånd periodiseras på inkomsttitel

Frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation ger upphov till en kassamässig korrigering eftersom betalning för tillstånden sker i

64

Skr. 2025/26:101

förskott, medan redovisningen på inkomsttitel periodiseras. År 2023 gav detta upphov till en negativ kassamässig korrigeringspost på 1 910 miljoner kronor.

I september 2023 genomförde Post- och telestyrelsen (PTS) en auktion av frekvenstillstånd för att använda radiosändare för elektronisk kommunikation i

900MHz-, 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden i Sverige. Tillstånden för 900 MHz-bandet gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2048. Tillstånden för 2,1 GHz- och 2,6 GHz-banden gäller för perioden 1 januari 2026–31 december 2050. Den totala auktionslikviden uppgick till 4 239 miljoner kronor och telekomföretagen betalade hälften, drygt 2 119 miljoner kronor under 2023. Resterande belopp, den andra hälften betalades i december 2025 och ger upphov till en negativ kassamässig korrigering

2025. Även under 2023 gav auktionen upphov till negativ kassamässig korrigering på

2 119 miljoner kronor. I motsatt riktning verkar periodiseringar av tidigare års betalningar av tillstånd eftersom PTS periodiserat dessa på inkomsttitel så att de redovisas på den period som frekvenstillstånden avser. År 2025 påverkade den andra hälften av auktionslikviden och periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen negativt med 1 910 miljoner kronor. År 2024 påverkade periodiseringarna den kassamässiga korrigeringen med 209 miljoner kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringsposten positivt.

Övriga korrigeringar

Posten Övrigt, som uppgick till 1 745 miljoner kronor, är en restpost. Den innehåller bl.a. nettoskillnader mellan tidpunkten för redovisning mot anslag i förhållande till tidpunkten för tillförsel av anslagsmedel hos andra myndigheter med räntekonton än Trafikverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk. När det gäller icke räntebärande flöden uppstår den kassamässiga korrigeringen som skillnaden mellan redovisningen mot anslag eller inkomsttitlar och betalningen.

2.9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget består av premiepensionssystemet (premiepensionen) och fördelningssystemet (inkomstpensionen och tilläggspensionen). I den allmänna ålderspensionen ingår även garantipensionen för dem som saknar eller har låg inkomstgrundande pension. Utgifterna för garantipension belastar statens budget och redovisas inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Premiepensionssystemet ingår inte under utgiftstaket

Premiepensionssystemet är ett helt fonderat pensionssystem. Hela kapitalet i premie- pensionssystemet avsätts för specifika individers kommande pensioner. EU:s statistik- organ Eurostat har beslutat att pensionssystem av denna typ inte får räknas till offentlig förvaltning i nationalräkenskaperna. Det medför att utbetalningarna av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Inkomst- och tilläggspension ingår under utgiftstaket, men inte i budgeten

Fördelningssystemet, som omfattar inkomstpensionen och tilläggspensionen, är ett autonomt system, vilket innebär att det ligger utanför statens budget. Utgifterna för inkomst- och tilläggspensionen omfattas dock av utgiftstaket för staten.

65

Skr. 2025/26:101

Pensionssystemets skulder och tillgångar balanseras per automatik

För att inkomstpensionssystemet ska vara finansiellt hållbart krävs att avgifterna som betalas in till systemet tillsammans med tillgångarna i den s.k. buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionsutbetalningarna så att inga varaktiga underskott uppstår. Balansen mellan tillgångar och skulder i systemet upprätthålls genom en automatisk balanseringsmekanism. Mekanismen aktiveras om tillgångarna i systemet är lägre än skulderna. År 2010 aktiverades balanseringen för första, och hittills enda, gången. Den var aktiv till 2018.

Uppräkning av pensioner följer inkomstindex eller balansindex

Uppräkningen av pensioner följer förändringen av inkomstindex, om inte balanseringsmekanismen är aktiverad. Inkomstindex ska mäta den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. När balanseringsmekanismen är aktiverad följer pensionerna förändringen av balansindex i stället för inkomstindex. När det s.k. balanstalet blir lägre än 1, dvs. när skulderna är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen. Pensionerna räknas då om med balansindex så länge som balanserings- perioden pågår. Under balanseringsperioden kommer ett balanstal under 1 att bidra till lägre omräkningar medan ett balanstal över 1 bidrar till högre omräkningar än annars. Under en balanseringsperiod kommer balanseringsmekanismen därmed först att sänka och därefter höja de årliga pensionsomräkningarna. När balansindex når inkomstindex upphör balanseringen. Det är regeringen som årligen fastställer balans- och inkomst- index enligt de regler som anges i socialförsäkringsbalken. Från och med 2017 tillämpas ett s.k. dämpat balanstal vid beräkningen av balansindex. Det dämpade balanstalet innebär att en tredjedel av ett över- eller underskott påverkar indexeringen. Det har introducerats för att minska balanseringens påverkan på indexomräkningen enskilda år. Balanseringsperioden som inleddes 2010 avslutades 2018

Den balanseringsperiod som inleddes 2010 avslutades 2018, då balansindex nådde samma nivå som inkomstindex. Då var pensionsnivåerna åter på samma nivå som om balanseringen inte hade skett. Under balanseringsperioden var indexeringen med balansindex under vissa år högre än inkomstindex, vilket medförde att systemet successivt tog sig tillbaka till ursprungsnivån. Det innebär att inkomstpensionerna efter 2018 räknades upp med förändringen av inkomstindex.

Pensionerna sänktes vid tre tillfällen under balanseringsperioden, till följd av att balanstalet var under 1, samtidigt som inkomstökningarna var låga. Det bidrog till att stärka den finansiella ställningen i pensionssystemet. De underskott som har uppstått har då hanterats genom att pensionerna har indexerats lägre än vad de hade gjort om balanseringen inte hade aktiverats, samtidigt som indexeringen under vissa år har varit högre för att successivt ta sig tillbaka till ursprungsnivån.

Regeringen fastställde inkomstindex för 2025 till 220,23. Det innebar en indexökning med 5,7 procent jämfört med 2024 års indextal 208,41. Beräkningen baserades på Konjunkturinstitutets prognos avseende inkomstutvecklingen mellan 2023 och 2024.

De utgående inkomst- och tilläggspensionerna räknas årligen om med förändringen i inkomstindex eller balansindex efter avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det betyder att dessa pensioner räknades upp med 4,0 procent 2025.

Utbetalning av inkomstpension och tilläggspension från AP-fonderna till pensionärerna

Den inkomstgrundade ålderspensionen (inkomstpensionen, tilläggspensionen och premiepensionen) finansieras genom en allmän pensionsavgift, en ålderspensionsavgift

66

Skr. 2025/26:101

som ingår i arbetsgivaravgiften och egenavgiften, och en statlig ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensions- avgiften däremot fördelas mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statens budget. Pensionsmyndigheten fördelar de statliga ålderspensionsavgifterna mellan AP-fonderna och premiepensionssystemet. När inkomstpension och tilläggspension betalas ut till pensionärerna hämtas medlen från AP-fonderna.

Pensionsmyndigheten administrerar hela den allmänna pensionen

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension. En ålders- pensionär som är född 1937 eller tidigare får tilläggspension som bl.a. baseras på intjänade pensionspoäng i det tidigare ATP-systemet. En ålderspensionär som är född under 1938–1953 får såväl inkomstpension som tilläggspension. De som är födda 1954 och senare får enbart inkomstpension. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad också inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen, vilket innebär att myndigheten även administrerar premiepensionssystemet.

AP-fondernas administration ingår i ålderspensionssystemets utgifter

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De kan delas upp i tre typer av utgifter: rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter. I rörelsens kostnader för Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. AP-fonderna redovisar provisionskostnader som en avdragspost under rörelsens intäkter. De prestationsbaserade avgifterna reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden ingår inte i administrationskostnaderna i tabell 2.41. Det beror på att förvaltararvodena blir en del av köpesumman när AP-fonderna köper onoterade aktier och andelar om det är sannolikt att man kan få tillbaka förvaltningsarvodena före vinstdelning. I övriga fall redovisas förvaltararvoden som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten Rörelsens kostnader.

Pensionsutbetalningarna blev högre än beräknat

Riksdagen beslutade i enlighet med beräkningen i budgetpropositionen för 2025 att utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget skulle uppgå till 382 967 miljoner kronor.

Tabell 2.41 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

				Utfall -
			Utfall -	statens
	Statens		statens	budget
	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
	2025	2025	2025	2025	2024
AP-fonderna, pensionsutgifter	380 057	383 838	3 781	1,0	363 694
Administrationsutgifter	2 910	3 283	373	12,8	2 888
varav
Pensionsmyndigheten m.fl. myndigheter		1 206			1 137
–AP - fonderna, rörelsens kostnader		1 594			1 254
–AP - fonderna, provisionskostnader		240			239
–AP - fonderna, prestationsbaserade avgifter		243			258

67

Skr. 2025/26:101

			Utfall -
		Utfall -	statens
Statens		statens	budget
budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
2025	2025	2025	2025	2024
382 967	387 121	4 154	1,1	366 582

Utfallet uppgick till 387 121 miljoner kronor och blev därmed 4 154 miljoner kronor (1,1 procent) högre än beräknat.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 383 838 miljoner kronor, vilket är 3 781 miljoner kronor (1,0 procent) högre än beräknat. Pensionsutbetalningarna består av inkomstpension med 256 965 miljoner kronor och tilläggspension med

126 872 miljoner kronor. Utöver dessa betalningar överfördes 1 miljon kronor från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt det. Denna överföring ingår i pensionsutbetalningarna från AP-fonderna.

Administrationskostnaderna för inkomstpensionen blev 3 283 miljoner kronor, vilket är 373 miljoner kronor högre än beräknat. Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter fick tillsammans 1 206 miljoner kronor i ersättning för administration från AP-fonderna (enligt Regeringsbeslut om ersättning från Första–Fjärde AP-fonderna och premiepensionssystemet för administrationen av inkomstgrundad ålderspension 2025 den 19 december 2024 [S2024/01015]).

Pensionerna räknades upp med 4,0 procent

För 2025 har inkomst- och tilläggspensionen räknats upp med 4,0 procent. Jämfört med 2024 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten 20 539 miljoner kronor (5,6 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med

20 144 miljoner kronor (5,5 procent).

I december 2025 hade 2 311 326 pensionärer inkomstgrundad ålderspension, vilket är en ökning med 28 996 personer jämfört med december 2024.

2.10 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget

Vid analys av, och information om, statens budgets storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna på ett annat sätt än efter utgiftsområden och anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer, som bl.a. EU har utarbetat. Utgifterna redovisas här realekonomiskt fördelade på transfereringar, konsumtion, investeringar, räntor och finansiella transaktioner, (se diagram 2.1).

68

Skr. 2025/26:101

Diagram 2.1 Procentuell fördelning av utgifter i statens budget 2025, realekonomiskt fördelade

Transfereringar 62,7 %

Konsumtion 28,0 %

Investeringar 6,0 %

Räntor 2,2 %

Övrigt finansiellt 1,1 %

Tabell 2.42 Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2025

Miljoner kronor

				Procentuell
			Förändring	förändring
Realekonomisk art	Utfall 2025	Utfall 2024	2024–2025	2024–2025
Transfereringar	879 425	904 164	-24 739	-2,7
varav till
Hushållssektorn	394 827	394 865	-38	0,0
Kommunala sektorn	286 829	291 338	-4 509	-1,5
Företagssektorn	61 841	93 376	-31 535	-33,8
Ålderspensionssystemet	26 688	27 347	-659	-2,4
Statliga ideella organisationer	8 680	8 026	654	8,1
Internationell verksamhet	100 560	89 211	11 349	12,7
varav till EU-institutioner	45 714	41 187	4 527	11,0
Konsumtionsutgifter	392 216	355 520	36 696	10,3
varav
Löner inklusive sociala avgifter	214 735	199 749	14 987	7,5
Omkostnader för konsumtion	131 342	112 425	18 918	16,8
Lokaler	30 933	28 778	2 155	7,5
Sociala naturaförmåner	15 205	14 568	637	4,4
Investeringsverksamhet	83 973	69 614	14 359	20,6
Räntor	31 505	21 367	10 138	47,4
varav
Räntor på statsskulden	30 119	20 119	10 000	49,7
Finansiella transaktioner	15 212	13 986	1 226	8,8
Summa utgiftsområden	1 402 331	1 364 651	37 680	2,8

Den realekonomiska fördelningen av anslagsutfall baseras på myndigheternas redovisning, men måste på övergripande nivå kompletteras med förenklingar och schabloner. Detta innebär att den realekonomiska fördelningen av ett visst anslag inte är exakt. Den fördelning som redovisas här innehåller därför en viss osäkerhet. Den realekonomiska fördelningen ger en kompletterande bild av hur anslagen i statens budget använts.

Transfereringar

Transfereringar är inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till t.ex. hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt

69

Skr. 2025/26:101

motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges avgift till EU. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet.

Transfereringarna uppgick till 879 425 miljoner kronor, vilket motsvarar 62,7 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2025.

Hushållssektorn fick 44,9 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till hushållssektorn uppgick till 394 827 miljoner kronor, vilket är en minskning med

38 miljoner kronor jämfört med 2024. Minskningen gäller bl.a. utgifter för kompensation till personer födda 1957 på grund av förändringar i pensionssystemet och skattelagstiftningen (3 179 miljoner kronor) samt klimatbonus (1 357 miljoner kronor). Minskningarna motverkas till stor del av ökade utgifter för bl.a. arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (3 395 miljoner kronor) och statlig assistansersättning

(1 074 miljoner kronor).

Den kommunala sektorn fick 32,6 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till den kommunala sektorn uppgick till 286 829 miljoner kronor, vilket är en minskning med 4 509 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2024. De beloppsmässigt största minskningarna gäller bidrag till folkhälsa och sjukvård (6 718 miljoner kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

(3 010 miljoner kronor). Minskningarna motverkas delvis av ökade bidrag till bl.a. läkemedelsförmånerna (3 117 miljoner kronor) och prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna (2 535 miljoner kronor).

Företagssektorn fick 7,0 procent av de totala transfereringarna. Transfereringarna till företagssektorn blev 61 841 miljoner kronor, vilket är 31 535 miljoner kronor

(33,8 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på ett kapitaltillskott till Riksbanken på 25 000 miljoner kronor för återställning av eget kapital, vilket utbetalades 2024. Dessutom minskade utgifterna för bl.a. investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (1 847 miljoner kronor), kapitalinsatser i statligt ägda företag (1 727 miljoner kronor) samt gårdsstöd (1 362 miljoner kronor).

Av de totala transfereringarna gick 100 560 miljoner kronor (11,4 procent) till internationell verksamhet. Transfereringarna till internationell verksamhet ökade med 11 349 miljoner kronor (12,7 procent) jämfört med 2024. Det beror främst på ökade utgifter för stöd till Ukraina (11 213 miljoner kronor) samt Sveriges EU-avgift

(4 527 miljoner kronor). De ökade utgifterna motverkades delvis av att utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskade med 3 508 miljoner kronor.

Konsumtion

Statlig konsumtion är förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer. I begreppet konsumtion ingår även myndigheternas köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Det gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknads- utbildning och privat tandläkarvård.

Utgifterna för konsumtion uppgick 2025 till 392 216 miljoner kronor, vilket motsvarar 28,0 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden.

Av de totala utgifterna för konsumtion utgjorde löner inklusive sociala avgifter 54,7 procent. Löner inklusive sociala avgifter ökade med 14 987 miljoner kronor

70

Skr. 2025/26:101

(7,5 procent) jämfört med 2024. Det beror bl.a. på ett ökat antal anställda vid Polismyndigheten, Försvarsmakten och Kriminalvården.

Den näst största posten för konsumtion är omkostnader för konsumtion. Till dessa räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion uppgick till 131 342 miljoner kronor, vilket är en ökning med 18 918 miljoner kronor (16,8 procent) jämfört med 2024. De ökade utgifterna gäller främst anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Investeringar

Investeringar är utgifter för att anskaffa infrastruktur, varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som programvara, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som ska användas i produktion.

Utgifterna för investeringsverksamhet uppgick till 83 973 miljoner kronor, vilket är en ökning med 14 359 miljoner kronor (20,6 procent) jämfört med 2024. Ökningen avser främst anslagen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Räntor och finansiella transaktioner

I den realekonomiska gruppen räntor ingår räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. statens utgifter för studiemedelsräntor. Utfallet blev 31 505 miljoner kronor vilket är 10 138 miljoner kronor (47,4 procent) högre jämfört med 2024. Det beror framför allt på ökade utgifter för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränte- utgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott.

71

Skr. 2025/26:101

3 Utfall per utgiftsområde

I detta avsnitt presenteras utfall per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har använt anslagen och övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand visar utfallet för de största anslagen inom respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även anslag vars utfall avviker från statens ursprungliga budget med mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet avviker mer än 50 procent. Tabellerna visar också anslag där utfallet avviker från de totalt anvisade medlen (statens budget och ändringar i budgeten) med mer än 10 procent. Anslag som totalt anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas endast då utfallet avviker mer än 50 procent.

För varje utgiftsområde kommenteras först skillnader mellan den ursprungligen beslutade budgeten och utfallet. Därefter jämförs även utfallet för 2025 med utfallet 2024. I de fall förklaringarna sammanfaller görs analysen samlat, under respektive utgiftsområde. En redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och en redovisning av samtliga beslut om ändring i statens budget per anslag finns i bilaga 3.

Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna.

I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till aktuellt riksdagsbeslut. En redovisning av samtliga beställnings- bemyndiganden finns i bilaga 4.

3.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.

Anslag

Tabell 3.1		UO 1 Anslag
Miljoner kronor
							Utfall -
						Utfall -	statens
			Statens	Ändrings-		statens	budget
			budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn		2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten		190	-	190	0	0,0	160
2:1	Riksdagens ledamöter och			-
	partier m.m.		1 114		1 111	-3	-0,3	1 082
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag		1 100	-	1 115	14	1,3	1 053
2:3	Riksdagens fastighetsanslag		340	-	548	208	61,1	248

73

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	134	5	143	9	7,0	135
2:5	Riksrevisionen	391	-	392	1	0,3	385
4:1	Regeringskansliet m.m.	10 431	11	9 862	-570	-5,5	9 512
5:1	Länsstyrelserna m.m.	4 181	16	4 172	-9	-0,2	3 859
6:1	Allmänna val och demokrati	199	2	188	-11	-5,5	735
6:3	Integritetsskyddsmyndigheten	219	6	217	-2	-0,9	180
6:4	Valmyndigheten	171	-	162	-9	-5,0	61
8:1	Mediestöd	991	-	869	-122	-12,4	870
-	Övriga anslag	669	2	660	-10	-1,5	743
-	Summa	20 131	42	19 628	-503	-2,5	19 024

Utfallet uppgick till 19 628 miljoner kronor, vilket är 503 miljoner kronor

(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 42 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 603 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för Riksdagens fastighetsanslag på grund av fastighetsförvärv

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev 548 miljoner kronor, vilket är 208 miljoner kronor (61,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utfallet 300 miljoner kronor (120,9 procent) högre. Det beror i huvudsak på förvärv av fastigheten Havssvalget 5 som ska användas som övernattningsbostäder till riksdagsledamöter. Anslaget anvisades extra medel i propositionen Vårändringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:99) för förvärvet, vilket genomfördes först under 2025 och finansierades med anslagssparandet från 2024.

Utgående överföringsbelopp för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag blev

175 miljoner kronor då bl.a. förvärv av mark för en ny godsmottagning försenades.

Lägre utfall för Regeringskansliet än beräknat

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 9 862 miljoner kronor, vilket är

570 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 11 miljoner kronor främst för att stärka livsmedelsexporten genom lantbruksråd vid utlandsmyndigheter. Att utfallet blev lägre än budget beror bl.a. på att vissa insatser inte skett i den takt som beräknats.

Lägre utfall för mediestöd än beräknat

Utfallet för anslaget 8:1 Mediestöd blev 869 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att färre som sökte mediestöd uppfyllde villkoren än vad som beräknats.

Lägre utgifter för val än föregående år

Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 188 miljoner kronor, vilket är 547 miljoner kronor (74,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror i huvudsak på högre utgifter i samband med att valet till Europarlamentet genomfördes under 2024, vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

74

Skr. 2025/26:101

Högre utgifter för Valmyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 6:4 Valmyndigheten blev 162 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (166,0 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för drift och förvaltning av valadministrationens it-system.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.2 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
6:5	Stöd till politiska partier	169	126
8:1	Mediestöd	977	924
Summa		1 146	1 050

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 146 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 050 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 96 miljoner kronor.

Låneramar

Tabell 3.3	UO 1 Låneramar
Miljoner kronor
Låneramar		Låneram	Lån 2025-12-31
Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar som
används i verksamheten		140	100
Riksdagsförvaltningen, lån för investeringar i fastigheter
och tekniska anläggningar		2 500	2 088
Riksrevisionens anläggningstillgångar som används i
verksamheten		30	13
Summa		2 670	2 201

Riksdagen har beslutat om låneramar på 2 640 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen och 30 miljoner kronor för Riksrevisionen. Utestående lån vid utgången av 2025 var 2 201 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:16 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för nationella minoritetsspråk är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken (skr. 2025/26:62) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringen skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26KU31, rskr. 2025/26:208).

75

Skr. 2025/26:101

3.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar utgifter för den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Anslag

Tabell 3.4		UO 2 Anslag
Miljoner kronor
							Utfall -
						Utfall -	statens
			Statens	Ändrings-		statens	budget
			budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn		2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Statskontoret		113	-	101	-13	-11,1	112
1:2	Kammarkollegiet		166	10	134	-32	-19,1	123
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		17 295	-	17 066	-229	-1,3	16 571
1:10	Bidragsfastigheter		440	5	445	5	1,1	365
1:12	Riksgäldskontoret		393	-	391	-1	-0,4	382
1:14	Vissa garanti- och
	medlemsavgifter		170	228	268	98	57,4	235
1:18	Utbetalningsmyndigheten		198	-	263	65	33,1	163
-	Övriga anslag		2 959	-	2 850	-109	-3,7	2 873
-	Summa		21 734	243	21 518	-216	-1,0	20 824

Utfallet uppgick till 21 518 miljoner kronor, vilket är 216 miljoner kronor

(1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 243 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 694 miljoner kronor (3,3 procent) högre.

Lägre utgifter för Kammarkollegiet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:2 Kammarkollegiet blev 134 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (19,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor för Harpsundsnämndens kompensation för ingående mervärdesskatt. Harpsundsnämnden fick 7 miljoner kronor utbetalt i kompensation 2025.

Det lägre utfallet förklaras bl.a. av att utgifter för att hantera omställnings- och kompetensstöd blev lägre, eftersom antalet inkomna ansökningar av stödet blev lägre än beräknat. Utgifterna för stödet finns under anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Något lägre utgifter för statliga tjänstepensioner än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 17 066 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att pensionsuttagen skedde vid högre åldrar än beräknat.

Högre utgifter för underhåll av bidragsfastigheter än anvisat och 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter blev 445 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för sysselsättnings- främjande åtgärder. Bidragsfastigheter är anläggningar som inte kan bära sina egna

76

Skr. 2025/26:101

kostnader genom hyresintäkter. Det är t.ex. de kungliga slotten, slottsparker, fästningar, ruiner och kloster. Utgifterna för sysselsättningsåtgärderna uppgick till 2 miljoner kronor och gick till att visstidsanställa ett tiotal personer som bl.a. fick jobba med takomläggning av Kungliga hovstallet.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 80 miljoner kronor (21,9 procent) högre. Det beror på ökade utgifter för underhållsåtgärder av bidragsfastigheter, bl.a. påbörjades renovering av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm under 2025. Det största underhållsprojektet är fortsatt renoveringen av fasaderna på Stockholms slott.

Högre infrianden av garantier än beräknat

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 268 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor (57,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 228 miljoner kronor, främst för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond. Det beror i huvudsak på högre utgifter för EIB:s garantifond för infrianden av garantier till följd av spridningen av covid-19.

Överskridande av Utbetalningsmyndighetens anslag

Utfallet för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten blev 263 miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor (33,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (61,0 procent) högre. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget överskreds med

48 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter beslut av regeringen, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.5 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:10	Bidragsfastigheter	100	67
1:16	Finansmarknadsforskning	175	165
Summa		275	233

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

275 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 233 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 42 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.6 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2025-12-31
Riksbanken	-	8 922
Summa		8 922

Enligt 6 kap. 4 § riksbankslagen (2022:1568) ska Riksgäldskontoret ta upp lån (för statens räkning) för vidareutlåning till Riksbanken för finansiering av åtaganden gentemot Internationella valutafonden (IMF). Omfattningen på åtagandena uttrycks i

77

Skr. 2025/26:101

s.k. särskilda dragningsrätter (SDR) och fastställs av regeringen eller riksdagen. Den totala vidareutlåningen till IMF uppgick vid utgången av 2025 till 708 miljoner SDR, vilket motsvarar 8 922 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.7	UO 2 Garantier
Miljoner kronor
			Utestående	Utestående	Utfärdade garantier
			åtaganden	åtaganden	inklusive bundna
Garantier		Garantiram	2025-12-31	utländsk valuta	utfästelser
Insättningsgarantin¹		Obegränsad	2 515 888		2 515 888
Garanti till insättare i utländska
instituts filialer i Sverige²		Obegränsad			0
Investerarskyddet³		Obegränsad			0
Garantiram krigsförsäkring		200 000	0		0
Garantikapital i Europeiska
investeringsbanken (EIB)⁴		EUR 7 825	84 656	EUR 7 825	84 656
Garantikapital i Nordiska
investeringsbanken (NIB)⁵		EUR 2 600	28 130	EUR 2 600	28 130
Garantikapital i Europeiska
utvecklingsbanken (EBRD)⁶		EUR 542	5 859	EUR 542	5 859
Garantikapital i Europarådets
utvecklingsbank (CEB)⁶		EUR 124	1 338	EUR 124	1 338
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen)
Akademiska Hus⁷		Obegränsad	40		40
Stabilitetsfonden garantiram		750 000			0
Resolutionsreserven garantiram		200 000			0
Garantikapital Asiatiska banken för
infrastrukturinvesteringar (AIIB)⁸		USD 504	4 637	USD 504	4 637
Garanti till Europeiska unionen för
SURE⁹		EUR 849	9 029	EUR 835	9 029
Garanti till EIB:s garantifond för stöd
till i första hand företag i
ekonomiska svårigheter orsakade
av utbrottet av covid-19⁹		EUR 863	5 064	EUR 468	5 064
Garanti till Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD)¹⁰		EUR 45	484	EUR 45	484
Garanti till Europeiska unionen för
makrofinansiellt stöd till Ukraina¹¹		EUR 137	1 478	EUR 137	1 478
Summa			2 656 602		2 656 602

¹Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (15 §). Åtagandet för insättningsgarantin avser 31 december 2024. ² Lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

³ Lagen (1999:158) om investerarskydd (31 §).

⁴ Prop. 2018/19:46, bet 2018/19:FiU33, rskr. 2018/19:148.

⁵ Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2, rskr. 2019/20:129–130. ⁶ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

⁷I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2024.

⁸Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.

⁹Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351–353.

¹⁰ Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45, rskr. 2021/22:190.

¹¹ Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52-59.

78

Skr. 2025/26:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.8	UO 2 Låneramar för samhällsinvesteringar
Miljoner kronor
Låneram för samhällsinvesteringar		Låneram	Lån 2025-12-31
Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter		15 200	11 389
Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar
och lokaler		58 000	49 433
Summa		73 200	60 822

Riksdagen har beslutat om låneramar på 73 200 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2025 var 60 822 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.9	UO 2 Övriga kontokrediter
Miljoner kronor
			Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter		Kredit	2025-12-31
Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av
nya myndigheter		250	0
Statens tjänstepensionsverk behov av likviditet i
pensionshanteringen		100	37
Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga
försäkringssystemet		100	0
Resolutionsreserven		100 000	0
Stabilitetsfonden		50 000	0
Summa		150 450	37

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för resolutionsreserven och stabilitetsfonden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Upphandlingsmyndigheten har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Utbetalningsmyndigheten

Utbetalningsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2,

anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 tusen kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

79

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:17 Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av lokaler

Riksrevisionen har granskat om statens kontorsförsörjning är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens användning och anskaffning av kontorslokaler (2025/26:65) redovisat vilka åtgärder som avses att vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26FiU18, rskr. 2025/26:183).

RiR 2025:21 Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har vidtagit effektiva åtgärder för skäliga arbetsvillkor i offentliga upphandlingar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (skr. 2025/26:89) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU28, rskr. 2025/26:201).

RiR 2025:30 Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning

Riksrevisionen har granskat om Statens fastighetsverks förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:36 Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025.

Regeringen redovisar i skrivelsen Riksrevisionens rapport om regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025 (skr. 2025/26:241) vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Förutom dessa verksamheter ingår även verksamhet för bl.a. folkbokföring och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

80

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.10 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Skatteverket	9 184	30	8 871	-313	-3,4	8 645
1:2	Tullverket	3 174		3 189	14	0,4	2 916
1:3	Kronofogdemyndigheten	2 454	5	2 374	-79	-3,2	2 183
1:4	Kompensation förhöjt
(2024)	grundavdrag födda 1957			0	0		3 179
	Summa	14 812	35	14 434	-378	-2,6	16 924

Utfallet uppgick till 14 434 miljoner kronor, vilket är 378 miljoner kronor

(2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 35 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

2 490 miljoner kronor (14,7 procent) lägre.

Lägre utfall än anvisat för Skatteverket

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 8 871 miljoner kronor, vilket är 313 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 30 miljoner kronor för att utreda förutsättningarna för att etablera en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Skatteverket fick dock, bl.a. på grund av att rekryteringar inte gjorts i den omfattning som planerats, ett lägre utfall än ursprungligen anvisat.

Fler anställda vid Tullverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:2 Tullverket blev 3 189 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor (9,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter för personal. Rekrytering skedde framför allt inom den operativa verksamheten och it. Antalet årsarbetskrafter ökade med 316 (13,4 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 2 676.

Högre utgifter för Kronofogdemyndigheten än 2024

Utfallet för anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten blev 2 374 miljoner kronor, vilket är

191 miljoner kronor (8,8 procent) högre jämfört med föregående år. Kronofogde- myndighetens verksamhet bedrivs i fyra kärnprocesser, varav utgifterna för att bedriva verkställighet och indrivning, som är den största kärnprocessen, ökat mest i kronor räknat jämfört med 2024. Under året drev Kronofogdemyndigheten in 18,2 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor (8,3 procent) jämfört med 2024. Antalet årsarbetskrafter ökade med 32 (1,6 procent) jämfört med föregående år. Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 1 982.

Kompensation till personer födda 1957 påverkar jämförelsen mellan åren

Det äldre anslaget 1:4 (2024) Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 har använts för att kompensera personer födda 1957 för utebliven skattesänkning till följd av den höjda åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget i pensionssystemet. Under 2024 betalades 3 179 miljoner kronor ut i kompensation, medan endast ett ringa belopp betalades ut i kompensation under 2025, efter att samtliga beslut om skatt för 2024 hade fattats.

81

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:1 Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

Riksrevisionen har granskat om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd.

Regeringen gör skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (skr. 2024/25:184) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU7, rskr. 2025/26:29).

RiR 2025:9 Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna

Riksrevisionen har granskat myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, i de fall där myndigheter både beslutar om avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna

(skr. 2025/26:29) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15, rskr. 2025/26:182).

RiR 2025:18 Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Riksrevisionen har granskat om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete är effektiva.

Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (skr. 2025/26:79) delvis en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SkU33, rskr. 2025/26:197).

RiR 2025:23 Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte (skr. 2025/26:111) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

82

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.11 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Polismyndigheten	45 212		44 759	-452	-1,0	41 381
1:2	Säkerhetspolisen	2 757		2 736	-21	-0,8	2 400
1:3	Åklagarmyndigheten	2 788		2 810	21	0,8	2 588
1:4	Ekobrottsmyndigheten	1 140		1 185	45	4,0	1 062
1:5	Sveriges Domstolar	8 179	-2	8 165	-13	-0,2	7 708
1:6	Kriminalvården	20 432	484	20 282	-150	-0,7	17 571
1:7	Brottsförebyggande rådet	309		284	-24	-7,9	251
1:8	Rättsmedicinalverket	665		649	-16	-2,4	614
1:10	Ersättning för skador på grund
	av brott	222	70	282	60	27,2	195
1:11	Rättsliga biträden m.m.	4 306		4 423	117	2,7	4 011
1:12	Kostnader för vissa
	skaderegleringar m.m.	91		97	6	6,7	95
1:14	Bidrag till brottsförebyggande
	arbete	138	7	145	7	5,0	119
1:17	Från EU-budgeten finansierade
	insatser avseende EU:s inre
	säkerhet, gränsförvaltning och
	visering	416	37	191	-225	-54,1	176
	Övriga anslag	137	2	130	-7	-4,9	126
	Summa	86 792	598	86 140	-652	-0,8	78 298

Utfallet uppgick till 86 140 miljoner kronor, vilket är 652 miljoner kronor

(0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 598 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

7 842 miljoner kronor (10,0 procent) högre.

Utfallet för Polismyndigheten blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Polismyndigheten blev 44 759 miljoner kronor, vilket är

452 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på minskade utgifter för övertid och försenade lokalprojekt.

Utfallet för Kriminalvården blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev 20 282 miljoner kronor, vilket är

150 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 484 miljoner kronor för att stärka Kriminalvårdens kapacitet med anledning av den fortsatt ansträngda beläggningssituationen och ett stort rekryteringsbehov. Att utfallet blev lägre än budget beror på att kapacitetsutbyggnaden inte skedde i den takt som beräknats, bl.a. på grund av förseningar i bygglovsprocesser och överklagande av hyreskontrakt. Dessutom behövdes rekryterings- och utbildningsinsatser inte i den takt som beräknats.

83

Skr. 2025/26:101

Brottsskadeersättningen högre än anvisat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott blev 282 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (27,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare

70 miljoner kronor för att täcka ökade utgifter för brottsskadeersättning till följd av ett ökat antal ansökningar. Jämfört med föregående år blev utgifterna 88 miljoner kronor (45,1 procent) högre. Det beror främst på att fler ansökningar inkom, fler ersättningsärenden bifölls och att den genomsnittliga ersättningen blev högre. Den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende uppgick till 52 150 kronor, vilket är 31,7 procent högre än föregående år och bl.a. en fortsatt effekt av de höjda ersättningsnivåerna för kränkning som skedde under 2022.

Utgifterna för skaderegleringar blev högre jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. blev 97 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (6,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på högre utgifter för utbetalningar enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Dessutom blev Polismyndighetens rekvisitioner högre än vad som ursprungligen beräknades. Den 15 januari 2026 medgav regeringen att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 1 miljon kronor.

Lägre utgifter för EU-finansierade insatser än budgeterat

Utfallet för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering blev 191 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor

(54,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 37 miljoner kronor för att ge Polismyndigheten förutsättningar att använda extra tilldelade EU-medel inom instrumentet för gränsförvaltning och visering. Att utfallet blev lägre än budget beror på att flera projekt inte förbrukade medel i den takt som var beräknat på grund av förseningar av legala förutsättningar på EU-nivå för utveckling och driftsättning av it- system samt tidskrävande upphandlingsprocesser inom vissa projekt.

Polismyndighetens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Polismyndigheten

3 378 miljoner kronor (8,2 procent) högre. Det är främst personalkostnaderna som ökat. Dessutom ökade lokalkostnaderna på grund av utökade lokalareor.

Antalet årsarbetskrafter vid Polismyndigheten ökade med ca 1 315 (3,7 procent) jämfört med föregående år.2 Vid slutet av 2025 uppgick antalet årsarbetskrafter till 37 039, varav 61 procent poliser och 39 procent civilanställda.

Totalt påbörjade 1 801 personer grundutbildningen till polis, vilket är en ökning med 246 personer (15,8 procent) jämfört med 2024. Vidare finns en funktionsinriktad polisutbildning som är ett komplement till den ordinarie grundutbildningen. Den riktar sig till personer som redan har en högskoleexamen och kompletterar den med polisiär kompetens. Totalt påbörjade 177 personer funktionsinriktad polisutbildning, vilket är en ökning med 37 personer (26,4 procent) jämfört med 2024.

2 För 2025 har Polismyndigheten ändrat metod för beräkning av årsarbetskrafter, vilket innebär att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare. Polismyndigheten har uppskattat 2024 års uppgift om årsarbetskrafter för att få jämförbarhet. Uppskattningen har inte fördelats på polis- respektive civilanställda.

84

Skr. 2025/26:101

Under året godkändes 1 575 personer efter polisutbildningen, vilket är en ökning med 133 personer (9,2 procent) jämfört med 2024.

Kriminalvårdens utgifter blev högre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården 2 711 miljoner kronor (15,4 procent) högre. Det beror framför allt på ökade personalkostnader. Antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården uppgick vid slutet av 2025 till 18 293, vilket är en ökning med 2 363 (14,8 procent) jämfört med föregående år.

Kriminalvårdens platskapacitet i häkten och anstalter utökades under året. Under 2025 fanns i genomsnitt 3 768 häktesplatser, vilket är en ökning med 433 platser. Beläggningsgraden i häkte var i genomsnitt 91 procent, vilket är 6 procentenheter lägre än 2024. Motsvarande siffror på landets anstalter var 7 760 platser, vilket är

1 041 platser fler än föregående år.3 Beläggningsgraden i anstalt var i genomsnitt 96 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2024.

Utfallet för rättsliga biträden blev högre än föregående år

Utgifterna för anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. blev 4 423 miljoner kronor, vilket är 412 miljoner kronor (10,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det förklaras av en ökning av antalet förordnande av rättsliga biträden och av ökad timkostnad.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.12 UO 4 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:17	Från EU-budgeten finansierade insatser
	avseende EU:s inre säkerhet,
	gränsförvaltning och visering	530	454
Summa		530	454

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

530 miljoner kronor. Polismyndigheten utsågs 2015 till nationellt ansvarig för EU:s fond för inre säkerhet. Gjorda åtaganden medför framtida utgifter för 454 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:13 Antagningen till polisutbildningen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Polismyndighetens och Totalförsvarets plikt- och prövningsverks arbete med antagningen till polisutbildningen är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om antagningen till polisutbildningen (skr. 2025/26:44) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:JuU21, rskr. 2025/26:154).

3 Kriminalvården har justerat uppgifterna för 2024 efter årsredovisningens inlämnande.

85

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:26 Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 (skr. 2025/26:110) redovisat vilka åtgärder som vidtagits och avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Anslag

Tabell 3.13 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Avgifter till internationella
	organisationer	1 450	552	1 766	316	21,8	1 595
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande
	verksamhet	185		167	-19	-10,0	140
1:3	Inspektionen för strategiska
	produkter	163		145	-19	-11,4	124
1:4	Svenska institutet	136		148	12	8,8	135
1:5	Utrikes- och säkerhetspolitiskt
	strategiska insatser	344		325	-18	-5,3
	Övriga anslag				0		3264
	Summa	2 278	552	2 551	273	12,0	2 321

Utfallet uppgick till 2 551 miljoner kronor, vilket är 273 miljoner kronor

(12,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 552 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 230 miljoner kronor (9,9 procent) högre.

Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer högre än beräknat

Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer får användas för avgifter avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Nordiska ministerrådet, OECD och, fr.o.m. 2024, den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Skillnader i utfall på anslaget jämfört med anvisade medel beror bl.a. på valutakursförändringar, eftersom bl.a. FN:s budget sätts i amerikanska dollar (USD). Vidare påverkas avgifterna för FN:s fredsbevarande operationer av situationen i omvärlden, som kan innebära nya, utvidgade eller neddragna fredsbevarande insatser.

Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer uppgick till 1 766 miljoner kronor, vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken är främst att utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer och det

4 Samtliga övriga avser s.k. äldreanslag som inte förts upp i statens budget 2025.

86

Skr. 2025/26:101

Nordiska ministerrådet blev högre än beräknat. Av detta skäl ökade riksdagen i beslut om ändring i statens budget anslaget med 552 miljoner kronor.

Jämfört med 2024 blev utgifterna 171 miljoner kronor (10,7 procent) högre. Utgifterna för FN:s fredsbevarande operationer ökade med 240 miljoner kronor medan avgiften till Nato minskade med 68 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.14 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	58	0
1:5	Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska
	insatser	225	146
Summa		283	146

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

283 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 146 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 137 miljoner kronor. Bemyndigandet för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet har inte nyttjats då verksamheten har flyttats till annat anslag.

3.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Anslag

Tabell 3.15 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Förbandsverksamhet och
	beredskap	66 246	1 107	68 855	2 610	3,9	59 503
1:2	Försvarsmaktens insatser
	internationellt	2 800	7 942	6 365	3 565	127,3	3 221
1:3	Anskaffning av materiel och
	anläggningar	59 559	566	58 829	-730	-1,2	50 165
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	572	101	657	85	14,9	379
1:14	Stöd till Ukraina	22 740	-10 930	11 213	-11 527	-50,7
2:1	Kustbevakningen	1 891	81	1 984	93	4,9	1 771
2:3	Ersättning för räddningstjänst
	m.m.	28	35	43	15	55,1	99
2:4	Krisberedskap	2 392	195	2 413	21	0,9	1 858
2:9	Rakel Generation 2	668		617	-52	-7,8	38
	Övriga anslag	12 785	41	12 534	-252	-2,0	11 143
	Summa	169 680	-862	163 509	-6 171	-3,6	128 177

87

Skr. 2025/26:101

Utfallet uppgick till 163 509 miljoner kronor, vilket är 6 171 miljoner kronor

(3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 35 332 miljoner kronor (27,6 procent) högre.

Ökad försvarsaktivitet i Sverige och fortsatt stöd till Ukraina

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 68 855 miljoner kronor, vilket är 2 610 miljoner kronor (3,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 107 miljoner kronor för stöd till Ukraina, bl.a. för transport, iordningställande och underhåll av skänkt försvarsmateriel. Under 2025 bestod stödet till Ukraina främst av utbildnings- och logistikinsatser, direktanskaffning av materiel och ekonomiska bidrag. Till och med den 19 februari 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till ca 103 miljarder kronor. Jämfört med föregående år blev utgifterna

9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre, vilket beror på ökad försvarsaktivitet.

Utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt blev 6 365 miljoner kronor, vilket är 3 565 miljoner kronor (127,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare

7 942 miljoner kronor för att möjliggöra upphandling och anskaffning av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina. Jämfört med föregående år blev utgifterna

3 143 miljoner kronor (97,6 procent) högre.

Högre utgifter för anskaffning av materiel och anläggningar än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 58 829 miljoner kronor, vilket är 730 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 566 miljoner kronor för stöd till Ukraina och fortsatt uppbyggnad av den svenska försvars- förmågan. Försvarets materielverk (FMV) har fortsatt att tidigarelägga och prioritera arbete inom befintliga uppdrag för att kunna leverera materiel i den takt som krävs för att snabbare stärka den svenska försvarsförmågan. Dock förekommer förseningar, bl.a. på grund av brist på materiel och komponenter samt begränsad produktions- kapacitet till följd av den höga efterfrågan inom försvarsindustrin i Sverige och övriga Europa. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 664 miljoner kronor (17,3 procent) högre än 2024. Under 2025 levererade FMV bl.a. de första JAS 39E till Försvarsmakten.

Högre utgifter för Totalförsvarets forskningsinstitut än anvisat

Utfallet för anslag 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut blev 657 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor (14,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 101 miljoner kronor för att stötta Ukraina i arbete med att stärka landets totalförsvarsförmåga.

Lägre utgifter efter att medel flyttats till andra anslag

Utgifterna för anslaget 1:14 Stöd till Ukraina uppgick till 11 213 miljoner kronor, vilket är 11 527 miljoner kronor (50,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Anslaget uppfördes på statens budget för att användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 10 930 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet, bl.a. för stöd till Ukraina.

88

Skr. 2025/26:101

Utgifterna för civilt försvar och krisberedskap blev högre än anvisat

Utfallet för anslag 2:1 Kustbevakningen uppgick till 1 984 miljoner kronor, vilket är

93 miljoner kronor (4,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 81 miljoner kronor för stöd till Ukraina

(31 miljoner kronor) och för att Kustbevakningen skulle stärka sin roll inom totalförsvaret (50 miljoner kronor).

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. uppgick till 43 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor (55,1 procent) högre än beräknat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 35 miljoner kronor för högre utgifter på grund av genomförda insatser efter grundstötningen av färjan Marco Polo i Blekinge i oktober 2023.

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick till 2 413 miljoner kronor, vilket är

21 miljoner kronor (0,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 195 miljoner kronor, bl.a. för ytterligare stöd till Ukraina och för arbetet med det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige. Jämfört med föregående år blev utgifterna 555 miljoner kronor

(29,8 procent) högre. Ökningen beror främst på åtgärder för att stärka krisberedskapen och det civila försvaret.

Högre personalkostnader inom försvarsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 9 352 miljoner kronor (15,7 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror bl.a. på att utgifterna för personal blev 2 900 miljoner kronor högre. Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten blev 28 442, vilket är 2 254 fler än 2024.

Utgifterna för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 blev 579 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det högre anslagsutfallet beror på arbetet med

SWEN, Swedish Emergency Network (tidigare Rakel G2), som är Sveriges kommande nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer. Till skillnad från nuvarande system kommer SWEN kunna användas för exempelvis videoöverföring. Bland annat har investeringar gjorts i utrustning och system, t.ex. basstationer, licenser och växlar. Dessutom blev utgifterna för konsulttjänster och personalkostnader högre än föregående år.

Försvarets nya modell för redovisning mot anslag vid köp av försvarsmateriel påverkar analysen under en övergångsperiod

Modellen för anslagsredovisning som tillämpas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk innebär att anslaget belastas när utgiften inträffar för staten. Modellen i sig påverkar redovisningen genom att redovisning mot anslag sker vid den ekonomiska händelsen. Införandet av denna modell sker successivt. Övergångs- lösningen innebär att för materielobjekt där staten ingått avtal med externa leverantörer före den 1 januari 2019 sker redovisning mot anslag utifrån överenskomna milstolpar mellan FMV och Försvarsmakten, dvs. redovisning enligt äldre modell. Den nya modellen tillämpades i begränsad omfattning 2022. Från och med 2028 ska redovisningen ske helt enligt den nya modellen.

89

Skr. 2025/26:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.16 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	37 612	26 258
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	20 005	10 281
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	272 452	193 011
2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred
	och andra naturolyckor	750	414
2:4	Krisberedskap	3 162	2 133
2:9	Rakel Generation 2	700	0
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	300	183
Summa		334 981	232 279

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

334 981 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 232 279 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

102 702 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar.

För anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap beror skillnaden på att Försvarsmakten under året arbetade med att utveckla rapportering och redovisning mot tilldelade bemyndiganden. Förändringen innebär högre krav på detaljeringsgrad av vilka åtaganden som uppfyller kraven för att omfattas av bemyndigandet, vilket har inneburit att redovisningen visar på ett lägre nyttjande av bemyndigandet.

För anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt beror skillnaden på att Försvarets materielverk inte kunde omsätta hela bemyndigandet till beställningar till industrin. Det förklaras främst av att beslut om stöd till Ukraina under 2025 fattades vid olika tillfällen vilket försvårade planeringen.

För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror skillnaden på att bemyndigandet under de senaste budgetåren har ökat väsentligt, dels för att skapa förutsättningar för en nödvändig snabb upprustning, dels för att skapa nödvändigt utrymme för ersättningsanskaffningar för sådan materiel som skänkts till Ukraina. Avvikelsen beror på flera faktorer, främst hög internationell efterfrågan på försvarsmateriel och kapacitetsbrist i försvarsindustrin, men även andra faktorer som resursbrist och ett behov av att förenkla anskaffningsprocesser.

För anslaget 2:4 Krisberedskap beror skillnaden på förseningar inom verksamheterna för ledningsplatser och signalskydd.

Bemyndigandet för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 nyttjades inte. Det beror på förändrad inriktning för genomförandet av etableringen av Rakel Generation 2.

För anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten beror skillnaden på olika faktorer, bl.a. att vissa forskningsprojekt försenades och att några större projekt avslutades under 2025.

90

Skr. 2025/26:101

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.17 UO 6 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2025-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten
för samhällsskydd och beredskapsverksamhet	1 300	1 115
Summa	1 300	1 115

Riksdagen har beslutat om låneramar på 1 300 miljoner kronor för lån för samhällsinvesteringar. Det fanns utestående lån om 1 115 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.18 UO 6 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Försvarets materielverk behov av rörelsekapital	44 500	12 738
Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden	40 000	0
Summa	84 500	12 738

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 84 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 12 738 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Kärnavfallsfonden

Kärnavfallsfonden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Kärnavfallsfonden har inte underlag som styrker ett belopp om 476 503 tusen kronor i balansposten fonder. Beloppet framgår av not 14, benämnt ”Vid bokslutstillfället ofördelade tillgångar och skulder”. Att det saknas underlag till en redovisad post i årsredovisningen är inte förenligt med 2 kap. 5 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:4 Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

Riksrevisionen har granskat om den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret varit effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (skr. 2024/25:206) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FöU7, rskr. 2025/26:169).

91

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:27 Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande konsekvenser

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt med miljöräddning till sjöss.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om miljöräddning vid stora olyckor till sjöss (skr. 2025/26:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete.

Anslag

Tabell 3.19 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Biståndsverksamhet	42 421	233	43 476	1 055	2,5	47 669
1:2	Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida)	1 773	5	1 621	-151	-8,5	1 638
	Övriga anslag	306		313	7	2,1	297
	Summa	44 500	238	45 410	910	2,0	49 604

Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor, vilket är 910 miljoner kronor (2,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 238 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

4 193 miljoner kronor (8,5 procent) lägre.

Utgifterna för biståndsverksamheten högre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev 43 476 miljoner kronor, vilket är

1 055 miljoner kronor (2,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallet blev högre än budgeterat beror främst på att anslagssparandet från 2024 på 1 089 miljoner kronor utnyttjades. Det beror även på att 233 miljoner kronor anvisades i beslut om ändring i statens budget, varav 242 miljoner kronor för att kompensera för lägre biståndsklassificerade utgifter för asylsökande 2024 än beräknat i biståndsbudgeten för 2024.

Sidas förvaltningsutgifter lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) blev

1 621 miljoner kronor, vilket är 151 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för drift av Sidas verksamhet vid utlandsmyndigheter, delvis till följd av den stärkta svenska kronan samt lägre kostnader för personal.

Utgifterna för biståndsverksamheten blev 9 procent lägre än 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 4 193 miljoner kronor (8,8 procent) lägre. Det beror på att budgeten för det internationella biståndet inom utgiftsområde 7 minskat till förmån för ökade biståndsklassificerade utgifter inom andra utgiftsområden, främst för asylsökande

92

Skr. 2025/26:101

inom utgiftsområde 8 Migration men även för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt Sveriges bidrag till EU:s Ukrainafacilitet inom utgiftsområde 27 Avgiften till EU.

Budgeten minskade även till förmån för utgifter inom andra utgiftsområden med anledning av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt det s.k. massflyktsdirektivet. Dessa utgifter klassificeras inte som bistånd.

Biståndsbudgeten och rapportering av bistånd till OECD-DAC

För 2023–2025 har riksdagen fastställt biståndsbudgeten till högst 56 miljarder kronor per år. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som ODA (Official Development Assistance) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). I biståndsbudgeten ingår således huvudsakligen utgifter som klassificeras som ODA. Utöver utgifter inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ingår även utgifter inom andra utgiftsområden till den del de klassificeras som bistånd, främst inom utgiftsområde 8 Migration samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s budget (utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen). Från och med 2025 ingår i den totala biståndsbudgeten utgifter inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. Det slutliga biståndsutfallet för 2024 som rapporterades till OECD-DAC, i enlighet med dess redovisningsprinciper, blev 52 878 miljoner kronor, vilket motsvarade

0,79 procent av BNI. Det preliminära biståndsutfallet för 2025 blev 58 519 miljoner kronor, i enlighet med OECD-DAC:s redovisningsprinciper. Det slutliga biståndsutfallet för 2025 redovisas av regeringen i Årsredovisning för staten 2026.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.20 UO 7 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:1	Biståndsverksamhet	100 000	74 522
Summa		100 000	74 522

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

100 000 miljoner kronor. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utestående åtaganden uppgick till 74 522 miljoner kronor, varav 24 526 miljoner kronor rör åtaganden mot multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar.

De största beloppsmässiga avvikelserna mellan beslutat bemyndigande och utfall är relaterade till områdena multilaterala och internationella organisationer och fonder, multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar. Det beror på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, både hos Sida och vad gäller Regeringskansliets åtaganden gentemot utvecklingsbankerna och FN-organisationer. Det beror också på att Sida fick ett flertal finansiella villkor under året som begränsade myndighetens möjligheter att teckna avtal i enlighet med gällande strategier.

Regeringen har ingått avtal med den Internationella utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA) och Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) om deltagande i det multilaterala skuldavskrivningsinitiativet (MDRI). Avtalet är utformat med en bindande

93

Skr. 2025/26:101

(Unqualified instrument of Commitment) och en icke bindande del (Qualified Instrument of Commitment). Den bindande delen av avtalet redovisas som ekonomiska åtaganden mot bemyndigandet. Den icke bindande delen av avtalet som inte redovisas mot bemyndigandet och som kräver ett godkännande av riksdagen beräknas uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Av detta avser ca 0,5 miljarder kronor IDA (från 2037 till 2044) och ca 1,8 miljarder kronor AfDF (från 2030 till 2054).

Garantier

Tabell 3.21 UO 7 Garantier

Miljoner kronor

				Utfärdade
		Utestående	Utestående	garantier
		åtaganden	åtaganden	inklusive bundna
Garantier	Garantiram	2025-12-31	utländsk valuta	utfästelser
Garantikapital, Internationella
återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD)¹	USD 3 891	25 898	USD 2 815	25 898
Garantikapital i Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB²	UA 3 468	43 734	UA 3 468	43 734
Garantikapital i Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB)³	USD 538	4 953	USD 538	4 953
Garantikapital i Asiatiska
utvecklingsbanken (AsDB)⁴	SDR 343	4 328	SDR 343	4 328
Garantier inom biståndsverksamheten	30 000	14 787		15 480
EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis
och Cotonou-avtalet⁵	EUR 152	779	EUR 72	779
Garantikapital Multilaterala
investeringsorganet MIGA⁶	USD 16	149	USD 16	149
Summa		94 628		95 321

¹Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435. ² Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:50–60. ³ Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

⁴ Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. ⁵ Prop.2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:41.

⁶Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 12,61 den 30/12 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.22 UO 7 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Krediter för garantiverksamheten	Obegränsad	0
Summa		0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Folke Bernadotteakademin

Folke Bernadotteakademin har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Folke Bernadotteakademin har:

94

Skr. 2025/26:101

– överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 5, anslag 1:2, anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 tusen kronor.

– inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 tusen kronor. Det innebär att myndigheten har överskridit av regeringen tilldelade anslag inom utgiftsområde 7, anslag 1:4, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 tusen kronor. Överskridandet framgår inte av årsredovisningen.

Myndigheten har därmed inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Myndigheten har dessutom överskridit villkoren för den av regeringen tilldelade strategiramen rörande Somalia med 1 720 tusen kronor. Myndigheten har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen.

Myndigheten har inte heller redovisat hur den har uppfyllt de finansiella villkor som regeringen har angett för FN:s säkerhetsråd samt strategierna för Somalia och Afghanistan. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:33 Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Sidas arbete med det humanitära biståndet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Sidas arbete med det humanitära biståndet (skr. 2025/26:226) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.8 Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige och frågor som rör mottagandet av asylsökande och återvändandet av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Utgiftsområdet omfattar även frågor som rör svenskt medborgarskap.

Anslag

Tabell 3.23 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Migrationsverket	5 299		5 128	-171	-3,2	4 793
1:2	Ersättningar och
	bostadskostnader	4 133		2 899	-1 234	-29,8	4 999
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	280		209	-71	-25,5	132
1:4	Domstolsprövning i
	utlänningsmål	915		870	-45	-4,9	855
1:5	Rättsliga biträden m.m. vid
	domstolsprövning i
	utlänningsmål	171		98	-73	-42,6	124
1:6	Offentligt biträde i
	utlänningsärenden	265		151	-113	-42,8	197

95

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:7	Utresor för avvisade och
	utvisade	325		277	-49	-15,0	272
	Övriga anslag	550		542	-8	-1,4	394
	Summa	11 938		10 174	-1 764	-14,8	11 765

Utfallet uppgick till 10 174 miljoner kronor, vilket är 1 764 miljoner kronor

(14,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 591 miljoner kronor (13,5 procent) lägre.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Migrationsverket blev 5 128 miljoner kronor, vilket är

171 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utökningen av personal inte skett i planerad omfattning.

Färre asylsökande och fler folkbokförda med tillfälligt skydd

Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 899 miljoner kronor, vilket är 1 234 miljoner kronor (29,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror dels på att antalet personer som söker asyl blev färre än beräknat, dels på att färre medborgare från Ukraina sökt tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, under 2025.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 099 miljoner kronor (42,0 procent) lägre. Orsaken är att antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem minskat mellan åren. Det beror dels på färre asylsökanden men främst på att personer, främst ukrainare, med tillfälligt skydd i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, folkbokfört sig i Sverige fr.o.m. andra halvan av 2024 och under 2025. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Utgifter kopplade till detta redovisas främst inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet men även inom andra områden som t.ex. utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring samt för utresor för avvisade och utvisade

Utfallet för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder blev 209 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (25,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken är främst lägre utgifter för informationsinsatser om frivillig återvandring. Även utgifterna för återvandringsbidragen blev lägre än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade blev 49 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att kostnaden per transporterad klient blev lägre, vilket främst förklaras av att bidragen från Frontex, EU:s gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå, blev högre än tidigare beräknat.

Färre asylsökande och mål som krävde biträde

Utgifterna för anslagen 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål och 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 73 miljoner kronor (42,6 procent) respektive 113 miljoner kronor (42,8 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet är främst ett lägre antal asylsökande, varför antalet mål och ärenden som

96

Skr. 2025/26:101

kräver rättsligt och offentligt biträde blev lägre än vad som antogs i beräkningarna till statens budget.

Jämfört med föregående år minskade utgifterna för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål med 26 miljoner kronor (20,8 procent) och med

46 miljoner kronor (23,2 procent) för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden. Då antalet asylsökande blivit färre har både inkomna och avgjorda mål minskat mellan åren, liksom behovet av offentligt biträde.

Antalet anställda ökade på Migrationsverket 2025

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket 335 miljoner kronor (7,0 procent) högre. Personalkostnaderna ökade med 249 miljoner kronor

(6,6 procent) till 4 022 miljoner kronor. Det beror främst på högre bemanning men även på löneutvecklingen. Antalet årsarbetskrafter ökade från 5 114 under 2024 till 5 206 under 2025.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.24 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	100	0
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för
	asylsökande och flyktingar	700	691
Summa		800	691

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

800 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 691 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 109 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RIR 2025:5 Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden

Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden (skr. 2025/26:9) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU8, rskr. 2025/26:143).

RiR 2025:32 Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning

Riksrevisionen har granskat effektivitet och styrning av förvarsverksamheten.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen (skr. 2025/26:137) redovisat vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

97

Skr. 2025/26:101

3.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt verksamhet inom utbildning och universitetsforskning.

Anslag

Tabell 3.25 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:5	Bidrag för
	läkemedelsförmånerna	41 087		40 311	-776	-1,9	37 198
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	11 202	5	10 798	-404	-3,6	17 724
1:7	Sjukvård i internationella
	förhållanden	780		655	-124	-15,9	728
1:8	Bidrag till psykiatri	3 620	240	3 718	97	2,7	2 089
1:11	Prestationsbundna insatser för
	att korta vårdköerna	7 480	310	7 512	32	0,4	4 984
1:14	Civilt försvar inom hälso- och
	sjukvård	1 733	-700	1 035	-698	-40,3	1 530
2:2	Insatser för vaccinberedskap	121		93	-27	-22,4	94
2:6	Stöd till främjande av en aktiv
	och meningsfull fritid för barn
	och unga	792		443	-349	-44,0	724
4:3	Bilstöd till personer med
	funktionsnedsättning	263		175	-88	-33,4	149
4:4	Kostnader för statlig
	assistansersättning	26 923		26 388	-535	-2,0	25 344
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder
	inom äldreområdet	6 624		6 046	-578	-8,7	9 030
4:6	Statens institutionsstyrelse	2 391	200	2 415	24	1,0	2 288
4:7	Bidrag till utveckling av socialt
	arbete m.m.	3 044	125	3 102	58	1,9	1 287
	Övriga anslag	14 196	36	13 607	-589	-4,1	12 881
	Summa	120 255	216	116 298	-3 956	-3,3	116 049

Utfallet uppgick till 116 298 miljoner kronor, vilket är 3 956 miljoner kronor

(3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 216 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 249 miljoner kronor (0,2 procent) högre.

Lägre bidrag till folkhälsa och sjukvård än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 10 798 miljoner kronor, vilket är 404 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 5 miljoner kronor för informationsåtgärder om reformen av tandvårdens högkostnadsskydd.

98

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för sjukvård i internationella förhållanden än anvisat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden blev 655 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor (15,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på variationer i krav på ersättning från andra länder för sjukvård. Även den starkare kronkursen påverkade utgifterna.

Högre bidrag till psykiatrin än anvisat

Utfallet för anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri blev 3 718 miljoner kronor, vilket är

97 miljoner kronor (2,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 240 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom psykiatrin.

Utfallet för anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev

7 512 miljoner kronor, vilket är 32 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 310 miljoner kronor.

Lägre utfall för civilt försvar inom hälso- och sjukvård

Utfallet för anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård blev 1 035 miljoner kronor, vilket är 698 miljoner kronor (40,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med

700 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för att staten skulle kunna köpa en antibiotikafabrik genom det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB. I augusti 2025 slutfördes affären.

Utgifterna för anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap blev 93 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror på att del av anslaget bara utnyttjas vid eller inför influensapandemier.

Utgifterna för fritidskort för barn och unga blev lägre än anvisat

Utgifterna för anslaget 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga blev 443 miljoner kronor, vilket är 349 miljoner kronor (44,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att ansökningstjänsten var öppen under en begränsad tid på året. Jämfört med föregående år blev utgifterna

280 miljoner kronor (38,7 procent) lägre. Anslaget finansierar fritidskortet som är ett bidrag för att ge barn och unga en mer aktiv fritid via föreningslivet.

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning blev 175 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (33,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. År 2020 genomfördes en regelförändring inom bilstödet, bl.a. höjdes tilläggsbidragen, som medförde att utgifterna för anslaget beräknades öka. Den ökningen har dock uteblivit.

Utgifter för assistansersättning lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning blev 26 388 miljoner kronor, vilket är 535 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror i huvudsak på att antalet utbetalda assistanstimmar, i förhållande till antalet på förhand beviljade assistanstimmar, blev lägre än beräknat.

99

Skr. 2025/26:101

Återbetalningar av bidrag inom äldreområdet ledde till lägre utgifter än anvisat

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 6 046 miljoner kronor, vilket är 578 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det beror på att utfallet inkluderar återbetalningar av bidrag från tidigare år, framför allt från äldreomsorgslyftet.

Extra anslagsmedel för att öka antalet platser på särskilda ungdomshem

Utfallet för anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse blev 2 415 miljoner kronor, vilket är

24 miljoner kronor (1,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor, främst för att kunna öka antalet platser på särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) bedrev under året verksamhet vid 31 SiS-hem, varav nio varit LVM-hem5 och 22 varit särskilda ungdomshem. Utfallet för anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. blev 3 102 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor för subventioner av placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården och för en ökad samverkan mellan socialtjänst och skola.

Högre utgifter för läkemedel än 2024

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna blev 40 311 miljoner kronor, vilket är 3 114 miljoner kronor (8,4 procent) högre jämfört med föregående år. Att utgifterna blev högre beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt blev andra läkemedel billigare då biosimilarer6 introducerades. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Utgifter för assistansersättning högre än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 1 044 miljoner kronor (4,1 procent) högre. För 2025 var schablon- beloppet 342,60 kronor per timme, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med året innan. Det förhöjda timbeloppet, som kan beviljas vid särskilda behov, uppgick till högst 383,71 kronor per timme för 2025 Under 2025 hade 7 920 män och

6 195 kvinnor assistansersättning, totalt 14 115 personer. Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med föregående år.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.26 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	1 268	59
1:9	Läkemedelsverket	300	0
1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	1 000	88
2:2	Insatser för vaccinberedskap	637	39

5 Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

6 Biologiskt läkemedel som är mycket likt ett annat biologiskt läkemedel som redan är godkänt inom EU (referensläkemedlet). Godkända biosimilarer får sättas på marknaden så snart marknadsskyddet för referensläkemedlet löpt ut, vilket vanligtvis är tio år efter att referensläkemedlet först godkändes.

100

Skr. 2025/26:101

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
4:2	Vissa statsbidrag inom
	funktionshindersområdet	15	12
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
	äldreområdet	1 028	960
6:2	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och
	välfärd: Forskning	2 500	2 027
Summa		6 748	3 185

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

6 748 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 3 185 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

3 563 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslagen 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård och 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård.

För anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård beror skillnaden på att ekonomiska åtaganden ingicks i mindre omfattning än beräknat, bl.a. att färre doser än beräknat av vaccin mot covid-19 avtalades.

För anslaget 1:9 Läkemedelsverket beror skillnaden på att myndigheten inte gjort några åtaganden för kommande år utan endast åtaganden som reglerats under 2025.

För anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård beror skillnaden på att investeringsprogrammet för driftsäkerhetshöjande åtgärder fortsatt befunnit sig i ett inledande skede och Socialstyrelsen ingick därmed inte några åtaganden under 2025.

För anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap beror skillnaden på att en upphandlingsprocess försenades, vilket medförde att avtal som skulle ingåtts under 2025 senarelades till 2026.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.27 UO 9 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2025-12-31
Beredskapsinvesteringar inom ramen för
Socialstyrelsens verksamhet	2 500	385
Beredskapsinvesteringar inom ramen för
Folkhälsomyndighetens verksamhet	3 000	121
Summa	5 500	506

Riksdagen har beslutat om låneramar på 5 500 miljoner kronor för utgiftsområdet. Det fanns utestående lån om 506 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens institutionsstyrelse har inte kommenterat en väsentlig avvikelse mellan tilldelat anslag och utgifter för utgiftsområde 9, anslag 4:6, anslagspost 4, särskild satsning på platskapacitet. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

101

Skr. 2025/26:101

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevisionen

RiR 2025:29 IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården (skr. 2025/26:156) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:34 Tandvårdsstödet - en konstruktion med hål

Riksrevisionen har granskat om det statliga tandvårdsstödet är effektiv.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Tandvårdsstödet (skr. 2025/26:219) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning, handikapp- ersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.

Anslag

Tabell 3.28 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	53 898		50 202	-3 697	-6,9	51 264
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	51 652		52 656	1 004	1,9	51 661
1:3	Merkostnadsersättning och
	handikappersättning	1 471	45	1 468	-3	-0,2	1 446
1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	2 322	204	2 448	126	5,4	2 440
1:5	Ersättning inom det statliga
	personskadeskyddet	37		38	1	1,7	37
1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	1 437		1 407	-29	-2,0	1 432
1:7	Ersättning för höga
	sjuklönekostnader	1 414		1 086	-328	-23,2	2 108
2:1	Försäkringskassan	10 751	54	10 564	-186	-1,7	9 633
2:2	Inspektionen för socialförsäkringen	78		74	-3	-4,4	74
	Summa	123 059	303	119 943	-3 116	-2,5	120 096

Utfallet uppgick till 119 943 miljoner kronor, vilket är 3 116 miljoner kronor

(2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 303 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 153 miljoner kronor (0,1 procent) lägre.

102

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter än beräknat för sjukpenning

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 50 202 miljoner kronor, vilket är 3 697 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att utgifterna för sjukpenning blev 3 670 miljoner kronor

(7,6 procent) lägre än beräknat. I statens budget beräknades antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning att uppgå till 63,7 miljoner. Utfallet blev 60,1 miljoner nettodagar, vilket är 5,7 procent färre än beräknat. Det beror främst på ett lågt inflöde av nya sjukfall och en sänkt varaktighet.

Högre utgifter än beräknat för aktivitets- och sjukersättningar

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 52 656 miljoner kronor, vilket är 1 004 miljoner kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar blev

1 459 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som ursprungligen beräknades. De högre utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar motverkades delvis av att utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar blev 456 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning blev 1 468 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 45 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. blev 2 448 miljoner kronor, vilket är 126 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som är berättigade till ersättning och det genomsnittliga ersättningsbeloppet blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 204 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna samt ett underskott som uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 086 miljoner kronor, vilket är 328 miljoner kronor (23,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivarna rapporterade in lägre sjuklönekostnader än vad som ursprungligen beräknades.

Lägre utgifter för Försäkringskassan än anvisat

Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 10 564 miljoner kronor, vilket är

186 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att planerade rekryteringar till viss del genomfördes senare under året än planerat.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 54 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera vissa uppdrag till Försäkringskassan, bl.a. gällande artificiell intelligens, förberedelser inför en tandvårdsreform och införande av administrativa sanktioner i socialförsäkringen.

Utgifterna för sjukpenning minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering

m.m.1 062 miljoner kronor (2,1 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för sjukpenning blev 1 506 miljoner kronor (3,3 procent) lägre jämfört med 2024. Antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning blev 60,1 miljoner, vilket är en minskning med

103

Skr. 2025/26:101

5,4 procent från 2024.7 Det beror främst på ett lägre inflöde av nya sjukfall. Under perioden januari−september påbörjades i genomsnitt 46 300 sjukfall per månad (63 procent kvinnor och 37 procent män), vilket är 6,3 procent lägre jämfört med motsvarande period 2024.

Minskningen av utbetalda nettodagar motverkades delvis av en högre medelersättning bl.a. till följd av att prisbasbeloppet ökade med 2,6 procent från 2024. Dessutom ökade utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter med 255 miljoner kronor

(5,7 procent).

Andelen utbetalda nettodagar till kvinnor uppgick till 63,9 procent, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2024. För män uppgick andelen av utbetalda nettodagar till 36,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter från föregående år.

Andelen avslag vid första ansökan om sjukpenning i ett sjukfall uppgick till

0,7 procent, jämfört med 0,6 procent föregående år. Andelen avslag för män var

0,7 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. För kvinnor uppgick andelen avslag till 0,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet från föregående år. Andelen avslag under pågående sjukfall uppgick till 4,4 procent, vilket är en ökning från 3,2 procent 2024.

Högre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar

m.m.994 miljoner kronor (1,9 procent) högre. Det beror framför allt på ett högre inflöde till aktivitetsersättningen och en högre medelersättning då förmånerna är kopplade till utvecklingen av prisbasbeloppet. För 2025 uppgick prisbasbeloppet till 58 800 kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent från föregående år.

Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader minskade jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 022 miljoner kronor (48,5 procent) lägre. Det beror bl.a. på att den utbetalda ersättningen avser en kortare tidsperiod. Riksdagen har beslutat att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra fr.o.m. juli 2024. Eftersom arbetsgivare ersätts med viss eftersläpning uppstod utgifter på anslaget 2025. Utgifterna gäller ersättning till arbetsgivare för sjuklönekostnader under det första halvåret 2024. Under 2024 utbetalades ersättning avseende sjuklönekostnader för tolvmånadersperioden januari-december 2023.

Utgifterna för Försäkringskassan blev högre jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:1 Försäkringskassan 932 miljoner kronor (9,7 procent) högre. Det beror främst på högre personalkostnader, bl.a. till följd av omfattande rekryteringar till myndighetens handläggande verksamhet. Antalet årsarbetskrafter vid Försäkringskassan uppgick under året till 11 554 personer, vilket är en ökning med 1,9 procent från föregående år.

7 Försäkringskassans statistik över utbetalda nettodagar år 2024 har reviderats i februari 2026.

104

Skr. 2025/26:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.29 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	32	32
Summa		32	32
2:1 (2023)	Försäkringskassan		8
Totalt			40

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 32 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 32 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 8 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.30 UO 10 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning
av ersättning för vård i andra länder	170	154
Summa	170	154

Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat övriga krediter på 170 miljoner kronor. Utnyttjade krediter vid utgången av 2025 uppgick till 154 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:14 Socialförsäkringsskyddet vid internationell

rörlighet – Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller av den enskildes socialförsäkringsskydd är effektiva för att motverka felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner kopplade till internationell rörlighet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet (skr. 2025/26:58) redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:SfU10, rskr. 2025/26:58).

3.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområdet omfattar garantipension, bostadstillägg till pensionärer, äldreförsörjningsstöd, inkomstpensionstillägg och efterlevandepensioner till vuxna. Utgiftsområdet omfattar även Pensionsmyndigheten.

105

Skr. 2025/26:101

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Anslag

Tabell 3.31 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Garantipension till ålderspension	32 273		32 357	84	0,3	33 255
1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	7 754		7 807	54	0,7	8 131
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	14 409		13 904	-506	-3,5	14 109
1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 530		1 593	63	4,1	1 375
1:5	Inkomstpensionstillägg	6 093		5 953	-140	-2,3	5 960
2:1	Pensionsmyndigheten	831		797	-34	-4,1	735
	Summa	62 890		62 412	-479	-0,8	63 565

Utfallet uppgick till 62 412 miljoner kronor, vilket är 479 miljoner kronor

(0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 153 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för bostadstilläggen än beräknat och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 13 904 miljoner kronor, vilket är 506 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att både antalet förmånstagare och medelbeloppet blev lägre än beräknat. Jämfört med föregående år blev utgifterna 205 miljoner kronor (1,5 procent) lägre. Antalet personer med bostadstillägg uppgick till 305 800 i december 2025, vilket är en minskning med 752 personer. Det genomsnittliga årsbeloppet uppgick till

45 100 kronor, en minskning med 100 kronor per år. Inkomstpensionen indexerades upp relativt mycket 2025, vilket medförde att de som hade både inkomstpension och bostadstillägg fick lägre bostadstillägg eftersom det räknas av mot den totala pensionen.

Högre utgifter för äldreförsörjningsstöd än beräknat och föregående år

De personer som är 66 år eller äldre och bosatta i Sverige, men som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet, är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd blev 1 593 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor (4,1 procent) högre än anvisat i statens budget och 218 miljoner kronor (15,9 procent) högre jämfört med föregående år. De främsta orsakerna till att utgifterna blev högre än anvisat är att både antalet förmånstagare och det genomsnittliga utbetalade beloppet blev högre än beräknat.

Utgifterna ökade under 2025 då prisbasbeloppet ökade, men även på grund av högre boendekostnader. Många ukrainare har blivit folkbokförda i Sverige vilket har höjt antalet förmånstagare. Ändrad försäkringstid för flyktingar berör nybeviljade pensionärer med garantipension, vilket höjer utgifterna för äldreförsörjningsstöd.

Antalet personer med äldreförsörjningsstöd ökade med 6,3 procent jämfört med 2024 och uppgick till ca 27 700 i december 2025. Det genomsnittliga årsbeloppet ökade

106

Skr. 2025/26:101

med 6,5 procent och uppgick till 57 100 kronor 2025. Högre boendekostnader och högre prisbasbelopp medför högre utgifter för äldreförsörjningsstöd.

Lägre utgifter för garantipension än 2024

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension blev 32 357 miljoner kronor, vilket är 897 miljoner kronor (2,7 procent) lägre jämfört med föregående år.

Garantipensionen följer prisutvecklingen. Prisbasbeloppet höjdes med 2,6 procent

den 1 januari 2025. Samtidigt indexerades inkomstpensionen upp relativt mycket, med 4,0 procent. När inkomstpensionen ökar, minskar garantipensionen för de som får båda förmånerna, eftersom garantipensionen avräknas mot inkomstpensionen. Ungefär

1 182 000 pensionärer hade garantipension vid utgången av 2025, vilket är ca 45 000 färre än föregående år. Den genomsnittliga utbetalda garantipensionen 2025 uppgick till

27 300 kronor, vilket är en ökning med 200 kronor jämfört med 2024. Totalt är 70 procent av dem som får garantipension kvinnor och 30 procent är män.

Färre får änkepension

Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 7 807 miljoner kronor, vilket är 324 miljoner kronor (4,0 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för änkepension svarar för den större delen av utgifterna under anslaget. Änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 och antalet personer med änkepension minskar successivt. Mellan 2024 och 2025 minskade antalet med

ca 10 700 personer, till ca 165 000 personer, vilket medförde att de totala utgifterna för anslaget minskade. Alla som får änkepension är kvinnor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.32 UO 11 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln
med fondandelar	20 000	705
Summa	20 000	705

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom utgiftsområdet. Krediten är på

20 000 miljoner kronor och avser Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Utnyttjad kredit uppgick till 705 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har fått en revisionsberättelse med upplysning avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för upplysningen anger Riksrevisionen följande.

Pensionsmyndigheten får årligen samma upplysning:

Avsnitt 12 i resultatredovisningen innefattar, i enlighet med regleringsbrev för myndigheten, en redovisning av inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling. Avsnittet innehåller, utöver information från myndighetens finansiella redovisning, även information från andra aktörer samt prognosuppgifter. Uppgifter från andra aktörer och prognoser har inte granskats av Riksrevisionen.

107

Skr. 2025/26:101

3.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag.

Anslag

Tabell 3.33 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Barnbidrag	32 048		32 028	-20	-0,1	32 523
1:2	Föräldraförsäkring	50 765		47 557	-3 209	-6,3	47 770
1:3	Underhållsstöd	2 754		2 642	-111	-4,0	2 687
1:4	Adoptionsbidrag	15		4	-11	-73,1	5
1:5	Barnpension och efterlevandestöd	1 123		1 143	20	1,8	1 109
1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	6 638		6 419	-219	-3,3	5 677
1:7	Pensionsrätt för barnår	7 748		7 748	0	0,0	8 972
1:8	Bostadsbidrag	3 440		3 069	-371	-10,8	4 134
	Summa	104 531		100 610	-3 921	-3,8	102 877

Utfallet uppgick till 100 610 miljoner kronor, vilket är 3 921 miljoner kronor

(3,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 267 miljoner kronor (2,2 procent) lägre.

Lägre utgifter för föräldraförsäkring än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev 47 557 miljoner kronor, vilket är

3 209 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldrapenning blev 33 686 miljoner kronor, vilket är 2 078 miljoner kronor

(5,8 procent) lägre än beräknat. Det beror främst på ett lägre uttag av dagar per barn än förväntat. Antalet uttagna dagar med föräldrapenning blev 43,7 miljoner, vilket är 1,6 miljoner dagar (3,5 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är

1 071 miljoner kronor (11,0 procent) lägre än beräknat. Antalet uttagna dagar med tillfällig föräldrapenning blev 7,3 miljoner, vilket är 1,0 miljon dagar (12,0 procent) färre än vad som ursprungligen beräknades. Dessutom blev utgifterna för graviditetspenning 60 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev 2 642 miljoner kronor, vilket är

111 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet barn med underhållsstöd blev färre än vad som beräknades samt att inbetalningarna från bidragsskyldiga blev högre än väntat.

Utfallet för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag blev 6 419 miljoner kronor, vilket är 219 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på ett högt inflöde av ansökningar under året, vilket medförde att kön med ärenden som handläggs förlängdes och fördröjda utbetalningar. Den genomsnittliga handläggningstiden för omvårdnadsbidrag uppgick till 115 dagar, vilket är en ökning med 11 dagar (10,4 procent) från föregående år.

108

Skr. 2025/26:101

Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev 3 069 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att antalet mottagare blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades 412 miljoner kronor för förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer under perioden januari till juni 2025. Utfallet för tilläggsbidraget blev 398 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (3,4 procent) lägre än beräknat.

Lägre utgifter för adoptionsbidrag jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:4 Adoptionsbidrag blev 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor (73,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 1 miljon kronor (17,2 procent) lägre. Det beror på att antalet utbetalda bidrag blev både färre än vad som beräknades för 2025 och färre än 2024. År 2025 genomfördes 50 adoptioner till Sverige via de svenska adoptionsorganisationerna. Året innan förmedlades 54 adoptioner.

Lägre utgifter för barnbidrag jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:1 Barnbidrag blev 32 028 miljoner kronor, vilket är

494 miljoner kronor (1,5 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror på att antalet barn i åldrarna 0–16 år minskade. Under 2025 föddes 97 500 barn, vilket är en minskning med 1,0 procent från föregående år.

Lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring

214 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre utgifter för tillfällig föräldrapenning.

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning blev 8 687 miljoner kronor, vilket är

581 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än 2024. Antalet uttagna nettodagar med tillfällig föräldrapenning uppgick till 7,3 miljoner, vilket är en minskning med

9,5 procent från föregående år. Det beror på färre födda barn och ett lägre utnyttjande av förmånen. Under 2025 fick 898 199 personer utbetalningar av tillfällig föräldrapenning, vilket är en minskning med 3,2 procent från föregående år.

Minskningen motverkades delvis av att utgifterna för föräldrapenning ökade med

140 miljoner kronor (0,4 procent). Det beror främst på högre ersättningsnivåer till följd av stigande löner. Dessutom ökade utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för de olika förmånerna i föräldraförsäkringen med sammanlagt 222 miljoner kronor (5,0 procent).

Under 2025 tog män ut 30,6 procent av föräldrapenningdagarna, vilket är 0,2 procent- enheter lägre än föregående år. I fråga om tillfällig föräldrapenning vid vård av barn tog män ut 37,4 procent av dagarna, vilket är en minskning från en andel på

38,0 procent 2024.

Högre utgifter för omvårdnadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 742 miljoner kronor (13,1 procent) högre. Det beror främst på fler mottagare av omvårdnadsbidrag och höjd ersättningsnivå jämfört med föregående år. Antalet barn vars föräldrar fick omvårdnadsbidrag uppgick i genomsnitt till

101 341 barn per månad under 2025, vilket är en ökning med 9,4 procent jämfört med

109

Skr. 2025/26:101

2024. Ersättningsbeloppet för omvårdnadsbidrag höjdes med 2,6 procent till följd av det höjda prisbasbeloppet för 2025.

Lägre utgifter för pensionsrätt för barnår jämfört med föregående år

Utgifterna för anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår blev 7 748 miljoner kronor, vilket är

1 224 miljoner kronor (13,6 procent) lägre jämfört med föregående år. Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldern 0–4 år, inkomstbasbeloppets utveckling, timlöneutvecklingen och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten. Avgiften består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet förklaras främst av en lägre preliminär avgift jämfört med 2024.

Lägre utgifter för bostadsbidrag jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag 1 065 miljoner kronor (25,8 procent) lägre. Det beror huvudsakligen på lägre ersättningsnivå och kortare ersättningsperiod för det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer samt färre mottagare av bostadsbidrag. Jämfört med föregående år blev utfallet för tilläggs- bidraget 865 miljoner kronor (68,5 procent) lägre. Tilläggsbidraget uppgick till

25 procent av det preliminära bostadsbidraget och utbetalades under det första halvåret 2025. Föregående år utbetalades tilläggsbidrag under hela året och nivån var 40 procent. Antalet mottagare av bostadsbidrag uppgick till i genomsnitt 98 900 per månad under 2025, vilket är en minskning med 11,7 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror bl.a. på att inkomsterna höjdes samtidigt som inkomstgränserna för att få bostadsbidrag inte ändrades i samma takt.

3.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, politik mot diskriminering, politik mot utanförskap och jämställdhetspolitik.

Anslag

Tabell 3.34 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Integrationsåtgärder	99	5	102	3	3,3	103
1:2	Kommunersättningar vid
	flyktingmottagande	4 965		4 564	-401	-8,1	3 551
2:2	Åtgärder mot diskriminering och
	rasism m.m.	106	10	116	10	9,2	105
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	571		535	-36	-6,2	635
3:3	Bidrag för kvinnors organisering	48	5	53	5	10,6	47
	Övriga anslag	477		468	-9	-1,8	299
	Summa	6 266	20	5 839	-427	-6,8	4 738

Utfallet uppgick till 5 839 miljoner kronor, vilket är 427 miljoner kronor (6,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 20 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

1 101 miljoner kronor (23,2 procent) högre.

110

Skr. 2025/26:101

Antalet kommunmottagna något lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev 4 564 miljoner kronor, vilket är 401 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för vid mottagande av nyanlända, liksom ersättningen för ensamkommande barn och unga, blev lägre än ursprungligen beräknat.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 013 miljoner kronor (28,5 procent) högre. Det beror på att antalet personer som kommunerna får schablonersättning för har ökat mellan åren. Under andra halvåret 2024 fick flyktingar, främst från Ukraina, med tillfälligt uppehålls- tillstånd genom massflyktsdirektivet rätt att folkbokföra sig. Det innebär att de inte längre omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (utgiftsområde 8 Migration), utan omfattas av regelverken som gäller för nyanlända. Antalet personer som folkbokfört sig blev lägre jämfört med 2024, men eftersom ersättningarna betalas ut under 24 månader har utgifterna ökat mellan åren.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.35 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	39	39
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	40	40
Summa		79	79

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 79 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 79 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:6 Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer (skr. 2025/26:23) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU5, rskr. 2025/25:140).

3.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik och består i huvudsak av utgifter för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättning och Europeiska socialfonden+ samt arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Myndigheter inom området är bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen.

111

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.36 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Arbetsförmedlingens
	förvaltningskostnader	7 514	60	7 501	-13	-0,2	7 453
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning
	och aktivitetsstöd	44 162	1 081	45 500	1 339	3,0	42 334
1:3	Kostnader för
	arbetsmarknadspolitiska program
	och insatser	6 995		6 103	-892	-12,8	6 173
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	20 823		19 304	-1 519	-7,3	19 402
1:5	Nystartsjobb och etableringsjobb	4 065		2 317	-1 748	-43,0	3 592
1:7	Europeiska socialfonden+ m.m. för
	perioden 2021–2027	1 584		1 423	-161	-10,2	1 323
1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	2 250	2 375	3 995	1 745	77,6	3 360
1:13	Etableringsersättning till vissa
	nyanlända invandrare	1 481		910	-571	-38,6	787
1:14	Grundläggande omställnings- och
	kompetensstöd	3 091		2 704	-387	-12,5	2 592
	Övriga anslag	1 575		1 571	-3	-0,2	1 515
	Summa	93 539	3 516	91 328	-2 211	-2,4	88 531

Utfallet uppgick till 91 328 miljoner kronor, vilket är 2 211 miljoner kronor

(2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 3 516 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 2 797 miljoner kronor (3,2 procent) högre.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader blev 7 501 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 60 miljoner kronor då antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen förväntades bli högre än vad som tidigare beräknats.

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev

45 500 miljoner kronor, vilket är 1 339 miljoner kronor (3,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev högre än vad som ursprungligen beräknats. I statens budget beräknades arbetslöshetstalet för åldersgruppen 15–74 år att uppgå till

8,3 procent för 2025. Utfallet blev ett arbetslöshetstal på 8,8 procent, vilket är

0,5 procentenheter högre än beräknat. Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning blev 24 203 miljoner kronor, vilket är 2 336 miljoner kronor (10,7 procent) högre än beräknat.

Utgifterna för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning blev dock 997 miljoner kronor (5,2 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på färre deltagare i de arbetsmarknads- politiska programmen jobb- och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Det genomsnittliga antalet deltagare i dessa program uppgick totalt till 112 700 per månad, vilket är 14 procent lägre än vad som beräknades i statens budget.

112

Skr. 2025/26:101

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 1 081 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget, huvudsakligen för att täcka de ökade kostnaderna för arbetslöshetsersättning.

Lägre kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser jämfört med budget

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

6 103 miljoner kronor, vilket är 892 miljoner kronor (12,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror framför allt på färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för lönebidrag

Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev 19 304 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (7,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på färre personer med lönebidragsanställningar än beräknat till följd av att antalet avslutade och avbrutna beslut översteg antalet nya beslut. Utvecklingen är beroende av konjunkturen och arbetsgivares ekonomiska förutsättningar. I statens budget beräknades antalet personer med lönebidrag eller skyddat arbete uppgå till i genomsnitt 88 400 personer per månad. Utfallet blev 75 800 personer, vilket är

14,3 procent färre än beräknat.

Utgifterna för nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb blev 2 317 miljoner kronor, vilket är 1 748 miljoner kronor (43,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att utgifterna för både nystartsjobb och etableringsjobb blev lägre än beräknat.

I statens budget beräknades utgifterna för nystartsjobb att uppgå till 3 505 miljoner kronor för 2025. Utfallet blev 2 257 miljoner kronor, vilket är 1 248 miljoner kronor (35,6 procent) lägre än beräknat. Det beror bl.a. på en svagare konjunktur än förväntat och en lägre genomsnittlig ersättning än beräknat.

Etableringsjobb är en modell för subventionerade anställningar där staten betalar en ersättning direkt till individen i stället för att betala en ersättning till arbetsgivaren.

I statens budget beräknades utgifterna för etableringsjobb att uppgå till 510 miljoner kronor. Utfallet blev 9 miljoner kronor, vilket är 501 miljoner kronor (98,2 procent) lägre än beräknat. Det beror på att ansökningarna om stöd blev färre än förväntat.

Utformningen av kraven på arbetsgivare, låg kännedom om stödet och en svag konjunktur har bidragit till ett lågt utnyttjande av stödet.

Lägre utgifter än beräknat för Europeiska socialfonden+

Utfallet för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 blev

1 423 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor (10,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att vissa beslut om beviljande av medel tagits senare under året än planerat och att vissa projektägare inte inkommit med ansökningar om utbetalning i den omfattning som beräknats.

Högre bidrag till lönegarantiersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning blev 3 995 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor (77,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 635 miljoner kronor (18,9 procent) högre. Det beror på att fler företag än beräknat, bl.a. ett företag med ett stort antal anställda,

113

Skr. 2025/26:101

var föremål för konkurs eller företagsrekonstruktion, vilket ökade utgifterna för lönegarantiersättning. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 2 375 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att täcka de ökade utgifterna för lönegarantiersättning samt ett underskott till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år.

Lägre utfall för etableringsersättningar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare blev

910 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor (38,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att antalet deltagare i etableringsinsatser blev lägre än vad som ursprungligen beräknades. I statens budget beräknades antalet deltagare i etableringsinsatser uppgå till 16 300 personer. Utfallet blev 11 000 personer, vilket är 32,7 procent färre än beräknat.

Lägre utgifter än beräknat för omställnings- och kompetensstöd

Utfallet för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd blev 2 704 miljoner kronor, vilket är 387 miljoner kronor (12,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att kostnader för offentligt omställnings- och kompetensstöd blev 145 miljoner kronor (96,4 procent) lägre än beräknat. Såväl antalet inkomna ansökningar som priserna för upphandlade omställningstjänster var lägre än beräknat. Det låga utfallet förklaras ytterligare av att ersättningarna till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer blev 242 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som ursprungligen beräknades.

Högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 3 167 miljoner kronor (7,5 procent) högre. Det beror främst på att utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökade med

2 856 miljoner kronor (13,4 procent). Ökningen förklaras av en svagare arbetsmarknad och att en högre andel arbetslösa var berättigade till arbetslöshetsersättning.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning (AKU) var 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa under 2025, vilket är en ökning med 30 000 personer (6,3 procent) från 2024. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,8 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter från föregående år.

Under 2025 uppgick antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen till i genomsnitt ca 367 000 personer per månad. Det är en ökning med 2,7 procent jämfört med 2024. Av de inskrivna var i genomsnitt ca 199 000 personer per månad öppet arbetslösa, vilket är en ökning med 7,0 procent jämfört med 2024. Andelen arbetslösa kvinnor med rätt till arbetslöshetsersättning uppgick till 49 procent, vilket ska jämföras med 47 procent 2024. Bland män uppgick andelen med rätt till arbetslöshetsersättning till 54 procent, vilket var i nivå med föregående år.

Antalet utbetalda dagar med arbetslöshetsersättning under 2025 blev 25,5 miljoner, vilket är en ökning med 4,0 procent jämfört med 2024. Dessutom bidrog en högre genomsnittlig ersättningsnivå till de högre utgifterna.

Antalet inskrivna arbetslösa i program uppgick till i genomsnitt ca 167 700 personer per månad, vilket är en minskning med 2,0 procent jämfört med 2024. Utgifterna för aktivitetsstöd ökade dock med 541 miljoner kronor (3,1 procent), vilket beror på en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare.

114

Skr. 2025/26:101

Utgiftsökningarna motverkades delvis av att utgifterna för statliga ålderspensionsavgifter blev 230 miljoner kronor (7,0 procent) lägre jämfört med 2024.

Lägre utgifter för nystartsjobb än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 1 276 miljoner kronor (35,5 procent) lägre. Det beror på färre deltagare till följd av den svagare arbetsmarknaden samt nya regler fr.o.m. februari 2025 som bl.a. innebär begränsningar för nystartsjobb hos arbetsgivare som sagt upp personal på grund av arbetsbrist under den senaste 12-månadersperioden. Antalet unika individer med nya eller pågående beslut om nystartsjobb uppgick till 35 666 under 2025, vilket är en minskning med 19,5 procent från 2024. Dessutom har en lägre genomsnittlig kostnad per deltagare bidragit till lägre utgifter.

Fler projekt medförde högre utgifter för Europeiska socialfonden+

Jämfört med föregående år blev utgifterna 100 miljoner kronor (7,6 procent) högre för anslaget 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027. Det beror på att antalet pågående projekt som upparbetar kostnader har ökat. Vid slutet av 2025 fanns 508 pågående projekt, vilket är en ökning med 128 projekt (33,7 procent) från föregående år.

Fler deltagare i etableringsprogrammet jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 123 miljoner kronor (15,6 procent) högre. Det beror främst på fler deltagare i etableringsprogrammet. Antalet deltagare uppgick under året till i genomsnitt 11 000 personer per månad, vilket är en ökning med 20,2 procent från föregående år. EU:s ministerråd beslutade i juni 2024 att förlänga aktiveringen av massflyktsdirektivet med ett år, vilket medförde att personer som haft tillfälligt uppehållstillstånd i två år genom massflyktdirektivet kunder folkbokföra sig. Dessutom beslutade riksdagen om nya regler från 1 november 2024 för folkbokföring för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. De kan bli folkbokförda redan efter ett år i Sverige, i stället för som tidigare två år. Regeländringarna har bidragit till att fler flyktingar från Ukraina har deltagit i etableringsprogrammet.

Högre utgifter än föregående år för omställnings- och kompetensstöd

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 113 miljoner kronor (4,3 procent) högre. Det högre utfallet avser framför allt kompensation till arbetsgivare för en del av den avgift som arbetsgivaren betalar till en s.k. registrerad omställningsorganisation. Ökningen förklaras av en högre medelersättning till följd av att arbetsgivare rapporterat högre löneunderlag och högre avgifter till registrerade omställningsorganisationer. Ökningen motverkades delvis av att antalet arbetsgivare som fick ersättning minskade med 4,7 procent.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.37 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
	program och insatser	4 800	3 352
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	17 000	14 011

115

Skr. 2025/26:101

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:7	Europeiska socialfonden+ m.m. för
	perioden 2021–2027	3 759	3 604
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och
	utbildningspolitisk utvärdering	9	7
1:14	Grundläggande omställnings- och
	kompetensstöd	22	0
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet	20	20
Summa		25 610	20 994
1:11 (2023)	Bidrag till Stiftelsen Utbildning
	Nordkalotten		17
Totalt			21 011

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

25 610 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 20 994 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

4 616 miljoner kronor.

För anslagen 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser och 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. förklaras skillnaden av att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna blev lägre än beräknat.

För anslaget 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd beror skillnaden på en lägre omfattning än beräknat av grundläggande tjänster för arbetstagare utan kollektivavtal.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 17 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har inte fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt resultatredovisningens indelning. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Myndigheten har inte heller kunnat ta fram underlag som styrker viss information i resultatredovisningen. Det är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:20 Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning

Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (skr. 2025/26:72) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

116

Skr. 2025/26:101

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:AU6, rskr. 2025/26:195).

3.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar utgifter för ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Även utgifter för hanteringen av studiestöden som huvudsakligen sköts av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och ärendehantering inom Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hör till utgiftsområdet.

Anslag

Tabell 3.38 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:2	Studiemedel	20 439	189	19 948	-491	-2,4	19 550
1:3	Omställningsstudiestöd	4 877		2 391	-2 486	-51,0	1 338
1:4	Statens utgifter för räntor på
	studielån	2 320		2 302	-17	-0,8	1 282
1:7	Studiestartsstöd	300		213	-87	-28,9	258
	Övriga anslag	5 858		5 756	-103	-1,8	5 611
	Summa	33 793	189	30 610	-3 184	-9,4	28 039

Utfallet uppgick till 30 610 miljoner kronor, vilket är 3 184 miljoner kronor

(9,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

2 571 miljoner kronor (9,2 procent) högre.

Färre studerande än beräknat

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel blev 19 948 miljoner kronor. Det är 491 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget och beror på att antalet studerande blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 189 miljoner kronor för ökade utgifter för studiemedel på grund av ett tillfälligt ökat utbud av yrkesutbildningar.

Utfallet för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd blev 2 391 miljoner kronor, vilket är

2 486 miljoner kronor (51,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det berodde på att antalet kvalificerade sökande med studier under 2025 inte har varit tillräckligt. För att få omställningsstöd måste exempelvis den sökande ha arbetat minst 12 av de senaste 24 månaderna.

Lägre utgifter när studiestartsstödet fasas ut

Utfallet för anslaget 1:7 Studiestartsstöd blev 213 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor (28,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 45 miljoner kronor (17,3 procent) lägre. År 2025 betalades studiestart- stöd ut till 3 400 personer, vilket är en minskning med 800 personer jämfört med föregående år. Studiestartsstödet upphörde den 1 januari 2026. Under 2025 har en utfasning skett.

117

Skr. 2025/26:101

Fler studerande och högre bidrag än föregående år

Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till 19 948 miljoner kronor, vilket är 398 miljoner kronor (2,0 procent) högre än 2024. Det beror främst på att fler studerande beviljades studiemedel jämfört med föregående år, men även på den indexerade uppräkningen av studiemedelsbeloppen. Under 2025 fick 532 132 personer studiemedel, vilket är 2 388 personer fler än 2024.

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:3 Omställningsstudiestöd 1 053 miljoner kronor (78,7 procent) högre. Det beror på att fler beslut har kunnat fattas då handläggningstiderna har kortats, vilket gjort att fler har kunnat få stöd. Under 2025 fick 20 900 personer omställningsstudiestöd, vilket är 8 500 personer fler än föregående år.

Högre upplåningsräntor ökade utgifterna för räntor på studielån

Jämfört med 2024 blev utgifterna för anslaget 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 020 miljoner kronor (79,6 procent) högre, vilket beror på högre upplåningsräntor.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.39 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:6	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	4	1
Summa		4	1

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

4 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.40 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

UtlåningLåneram Lån 2025-12-31

Lånefinansierade studielån¹	Obegränsad	304 748
Studielån (låneram för CSN:s utlåning i
Riksgäldskontoret)	309 500	304 594

¹ Utlåning sker enligt studiestödslagen (1999:1395)

CSN:s lånefordran för studielån enligt studiestödslagen (1999:1395) uppgick till

304 748 miljoner kronor vid utgången av 2025. Det är CSN:s fordran på låntagarna. CSN:s upplåning i Riksgäldskontoret för studielån uppgick till 304 594 miljoner kronor vid utgången av 2025.

3.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högskoleutbildning och forskning. Området omfattar även myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

118

Skr. 2025/26:101

Anslag

Tabell 3.41 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:5	Utveckling av skolväsendet och
	annan pedagogisk verksamhet	6 095	407	5 236	-858	-14,1	4 586
1:10	Fortbildning av lärare och
	förskolepersonal	1 098		798	-299	-27,3	707
1:13	Bidrag till lärarlöner	4 875		4 206	-669	-13,7	4 198
1:15	Statligt stöd för stärkt
	kunskapsutveckling	8 243		8 205	-38	-0,5	7 395
1:16	Bidrag till vissa studier	18		11	-7	-38,4	11
1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	4 156	200	3 642	-515	-12,4	4 229
1:19	Statligt stöd till
	yrkeshögskoleutbildning	4 010	320	4 267	256	6,4	4 075
2:2	Universitets- och högskolerådet	227	24	251	24	10,4	230
2:3	Uppsala universitet: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå	2 182		2 182	0	0,0	2 118
2:4	Uppsala universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå	2 536	26	2 562	26	1,0	2 451
2:5	Lunds universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	2 534		2 534	0	0,0	2 458
2:6	Lunds universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	2 642	29	2 672	29	1,1	2 554
2:7	Göteborgs universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	2 510		2 510	0	0,0	2 455
2:8	Göteborgs universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 882	12	1 895	12	0,7	1 820
2:9	Stockholms universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	2 070		2 220	151	7,3	2 061
2:10	Stockholms universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 921	19	1 940	19	1,0	1 857
2:13	Linköpings universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 860		1 949	88	4,8	1 814
2:14	Linköpings universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	1 150	10	1 160	10	0,9	1 114
2:15	Karolinska institutet: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå	850		876	26	3,0	819
2:16	Karolinska institutet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå	1 889	14	1 903	14	0,8	1 826
2:17	Kungl. Tekniska högskolan:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 416		1 489	73	5,2	1 444
2:18	Kungl. Tekniska högskolan:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	2 011	111	2 123	111	5,5	1 944

119

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
2:19	Luleå tekniska universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	816		816	0	0,0	737
2:20	Luleå tekniska universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	468	45	513	45	9,7	452
2:64	Särskilda utgifter inom
	universitet och högskolor	1 333	-363	812	-521	-39,1	748
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
	forskningsinformation	8 439	-15	8 290	-149	-1,8	7 907
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till
	internationella organisationer	420	80	508	88	21,0	500
	Övriga anslag	36 195	116	36 389	194	0,5	35 625
	Summa	103 845	1 037	101 957	-1 888	-1,8	98 133

Utfallet uppgick till 101 957 miljoner kronor, vilket är 1 888 miljoner kronor

(1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 037 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 3 824 miljoner kronor (3,9 procent) högre.

För universitet och högskolor belastas anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå när anslagsmedlen förs över till myndigheternas konton. Till följd av den särskilda anslagsredovisningen blir det därför normalt inga skillnader mellan budget och utfall. I det följande kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där avvikelser finns.

Lägre utgifter än beräknat för vissa statsbidrag

Utfallet för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet blev

5 236 miljoner kronor, vilket är 858 miljoner kronor (14,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utbetalningarna av olika statsbidrag blev lägre än beräknat. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare

407 miljoner kronor, bl.a. 300 miljoner för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet varav 235 miljoner kronor betalats ut under året.

Utfallet för anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 798 miljoner kronor, vilket är 299 miljoner kronor (27,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifterna för insatser kopplade till professionsprogrammet samt för fortbildning av lärare och förskollärare blev lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:13 Bidrag till lärarlöner blev 4 206 miljoner kronor, vilket är

669 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att huvudmännen antingen inte utnyttjade hela den tilldelade bidragsramen eller endast delvis använde den för statsbidragen för karriärsteg för lärare och för höjda löner till lärare och förskollärare.

Utfallet för anslaget 1:16 Bidrag till vissa studier blev 11 miljoner kronor, vilket är

7 miljoner kronor (38,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att färre folkhögskolor och studieförbund anordnade kurser än tidigare.

Utfallet för anslaget 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 642 miljoner kronor, vilket är 515 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 200 miljoner kronor för att

120

Skr. 2025/26:101

öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning blev 4 267 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (6,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 320 miljoner kronor för att öka tillgången till yrkesutbildning för vuxna med anledning av den höga arbetslösheten.

Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor blev 812 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor (39,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre utfallet avser främst utgifter för kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning samt vidareutbildning av obehöriga lärare. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 363 miljoner kronor för att finansiera ökningar av andra anslag inom utgiftsområdet.

Utfallet för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer blev 508 miljoner kronor, vilket är 88 miljoner kronor (21,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor för att täcka högre utgifter med anledning av den försvagade kronkursen.

Högre utgifter för stärkt kunskapsutveckling samt forskning och innovation jämfört med 2024

Utfallet för anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling blev 8 205 miljoner kronor, vilket är 809 miljoner kronor (10,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning för 2025. Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation blev 8 290 miljoner kronor, vilket är 384 miljoner kronor

(4,9 procent) högre än 2024. Det beror på en ökad tilldelning i och med satsningen på forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Syftet är att Sverige ska bli en ledande nation inom forskning och innovation.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.42 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
	pedagogisk verksamhet	1 626	878
1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i
	gymnasieskolan	35	32
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan
	pedagogisk verksamhet samt
	kvalitetshöjande åtgärder inom förskola	2 586	2 586
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	576	383
1:12	Praktiknära skolforskning	72	71
1:13	Bidrag till lärarlöner	2 426	2 426
1:15	Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling	7 563	7 563
1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	6 100	5 849
1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	11 300	10 070
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
	forskningsinformation	24 327	20 386
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
	organisationer	2 690	2 280

121

Skr. 2025/26:101

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	8 500	5 348
4:1	Internationella program	90	90
Summa		67 892	57 963

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

67 892 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 57 963 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

9 929 miljoner kronor.

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation beror skillnaden till stor del på att ett planerat beslut om framtida utbetalningar till forskningsinfra- strukturen MAX IV sköts upp till 2026 samt att vissa nya satsningar från forsknings- och innovationspropositionen 2024 beviljades på en lägre nivå än planerat.

För anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer förklaras avvikelsen främst av en gynnsam valutakurs vid bokslutsdagen, vilket påverkar utestående åtaganden i svenska kronor.

För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet beror skillnaden på att bemyndigandet beräknades utifrån svenskt deltagande i nya program som beslutades vid ministermötet i den Europeiska rymdorganisationen i november 2025. Vissa av dessa satsningar har intecknats på en lägre nivå än vad som ursprungligen planerats.

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet beror skillnaden främst på att bemyndigandet inrymmer statsbidraget för anställning av lärarassistenter där behovet av bemyndigande har upphört.

Garantier

Tabell 3.43 UO 16 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utfärdade
		åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	bundna utfästelser
Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers
Tekniska Högskola AB¹	Obegränsad	235	235
Summa		235	235

¹I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens skolverk

Statens skolverk har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens skolverks lån i Riksgäldskontoret avviker väsentligt från anläggnings- tillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på anläggningstillgångarna som ska finansieras med lån uppgår till 79 391 tusen kronor medan lån i Riksgäldskontoret uppgår till 121 352 tusen kronor. Avvikelsen är inte förenlig med 2 kap. 2 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

122

Skr. 2025/26:101

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för yrkeshögskolan har ingått åtaganden under 2025 om 6 386 tusen kronor som sträcker sig efter slutåret i beställningsbemyndigandet. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Åtagandena avser utgiftsområde 17, anslag 14:3, anslagspost 2 Bidrag till tolkutbildning - del till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Försvarshögskolan har redovisat skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rektor med ett för lågt belopp om 1 281 tusen kronor. Korrekt belopp är 1 395 tusen kronor. Redovisade ersättningar och andra förmåner är därmed inte redovisade enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Högskolan Väst

Högskolan Väst har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Högskolan väst redovisar felaktiga belopp i kolumnerna för intäkter och kostnader i tabellen för avgiftsfinansierad verksamhet. Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Mälardalens universitet

Mälardalens universitet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Ledningen för Mälardalens universitet bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Under 2025 har det framkommit brister i den interna styrningen och kontrollen vid universitetets största akademi. Riksrevisionen bedömer att bristerna som beskrivs i årsredovisningen har varit väsentliga. Riksrevisionen instämmer därmed inte i ledningens bedömning av att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet varit betryggande under hela den period som årsredovisningen avser. De väsentliga bristerna i den interna styrningen och kontrollen innebär att universitetet inte följt kraven i 2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

123

Skr. 2025/26:101

Universitets- och högskolerådet har överskridit ett anslag med 97 tusen kronor. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen. Överskridandet avser anslaget för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet, ap.2 Särskilda bidrag - del till Universitets- och högskolerådet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:3 Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar

Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningarna som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (skr. 2024/25:196) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU3, rskr. 2025/26:48).

RiR 2025:10 Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning

Riksrevisionen har granskat effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning (skr. 2025/26:40) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU15, rskr. 2025/26:174).

RiR 2025:12 Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning

Riksrevisionen har granskat om legitimationssystemet för lärare och förskollärare fungerar effektivt.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om systemet för lärarlegitimation (skr. 2025/26:47) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU16, rskr. 2025/26:187).

RiR 2025:15 Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att främja en likvärdig förskola.

Regeringen har i skrivelsen om Riksrevisionens rapport om likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn (skr. 2025/26:67) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:UbU6, rskr. 2025/26:186).

124

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:31 Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap

Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund (skr. 2025/26:166) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, idrott, trossamfund, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Anslag

Tabell 3.44 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:2	Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling
	samt internationellt kulturutbyte
	och samarbete	455		434	-21	-4,6	463
1:6	Bidrag till regional
	kulturverksamhet	1 689		1 689	0	0,0	1 704
2:1	Bidrag till vissa
	scenkonstinstitutioner	1 134		1 134	0	0,0	1 127
3:1	Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter	204	10	211	8	3,7	198
6:1	Riksarkivet	510	12	516	6	1,3	487
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 556	16	1 570	14	0,9	1 486
8:2	Centrala museer: Stiftelser	276	9	285	9	3,3	276
8:5	Statliga utställningsgarantier och
	inköp av vissa kulturföremål	0			0	-100,0
10:1	Filmstöd	554	2	557	2	0,4	554
13:1	Stöd till idrotten	2 127		2 127	0	0,0	2 117
13:5	Insatser för den ideella sektorn	274		272	-2	-0,6	215
14:1	Statsbidrag till studieförbund	1 641		1 641	0	0,0	1 741
14:2	Statsbidrag till folkhögskolor	2 447		2 447	0	0,0	2 447
	Övriga anslag	3 996	4	3 979	-17	-0,4	3 805
	Summa	16 862	54	16 862	0	0,0	16 621

Utfallet uppgick till 16 862 miljoner kronor, vilket är i nivå med vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 54 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 241 miljoner kronor (1,4 procent) högre.

Högre bidrag för läsfrämjande insatser

Utfallet för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter blev 211 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor (3,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 10 miljoner kronor

125

Skr. 2025/26:101

för att genomföra fler läsfrämjande insatser med anledning av försämrade kunskaper i läsförståelse hos svenska elever. Under 2025 fick stiftelsen Berättarministeriet

10 miljoner kronor i bidrag för läsfrämjande insatser.

Något högre utfall än anvisat för de centrala museerna

Utfallet för anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter blev 1 570 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser blev 285 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslagen ytterligare 16 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor, för att stärka sysselsättningen och främja digitalisering av arkiv- och föremålssamlingar inom de centrala museerna.

Högre utgifter för bidrag mot ofrivillig ensamhet än 2024

Utgifterna för anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn blev 272 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor (26,3 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på att 49 miljoner kronor har betalats ut i bidrag till 90 civilsamhälles- organisationer för att främja gemenskap och förebygga ofrivillig ensamhet.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.45 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
	samt internationellt kulturutbyte och samarbete	236	136
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	11	11
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	60	0
2:2	Bidrag till vissa teater-, dans- och
	musikändamål	183	164
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	44	34
4:4	Bidrag till bild- och formområdet	35	20
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	260	179
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	90	63
12:2	Bidrag till nationell och internationell
	ungdomsverksamhet	212	212
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	40	39
13:4	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15	15
13:5	Insatser för den ideella sektorn	118	85
14:3	Bidrag till tolkutbildning	120	102
Summa		1 424	1 060

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

1 424 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 1 060 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 364 miljoner kronor.

För anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet beror skillnaden bl.a. på genomlysning av lämnade bidrag hos Statens kulturråd och att förändringar av utlysningar innebär flera års planerande.

126

Skr. 2025/26:101

Utlåning

Tabell 3.46 UO 17 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2025-12-31
Kungliga Operan AB	130	73
Kungliga Dramatiska teatern AB	72	71
Nordiska museet		38
Tekniska museet	95	89
Stiftelsen Skansen	80	54
Summa	377	324

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om en låneram på högst 377 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 324 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Myndigheten för stöd till trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Myndigheten för stöd till trossamfund har fördelat verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt en fördelning som inte överensstämmer med resultatredovisningens indelning.

Myndigheten har inte heller kommenterat väsentliga förändringar mellan åren i fördelningen av totala intäkter och kostnader. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sametinget

Sametinget har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Sametinget har inte kommenterat väsentliga förändringar i fördelning av intäkter och kostnader i tabell 13 i resultatredovisningen. Dessutom finns det fel i fördelningen av kostnader mellan verksamheterna Näring och EU-medel. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Myndigheten har inte heller redovisat sammanställda förlustsiffror för rennäringen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § FÅB.

Myndigheten har dessutom inte redovisat hur den uppfyllt det finansiella villkoret som regeringen angett för anslag inom utgiftsområde 23, anslag 1:22 anslagspost 2 Främjande av rennäringen om att 3 700 tusen kronor ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § FÅB.

Statens centrum för arkitektur och design

Statens centrum för arkitektur och design har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens centrum för arkitektur och design har inte återrapporterat fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag

127

Skr. 2025/26:101

från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Moderna Museet

Moderna Museet har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Moderna museet har lämnat årsredovisningen till regeringen först den 16 mars 2026. Det är inte förenligt med 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens försvarshistoriska museer har ingått åtaganden under 2025 på en anslagspost som saknar beställningsbemyndigande. Det är inte förenligt med 17 § anslagsförordningen (2011:223). Utestående åtaganden uppgår till 24,3 miljoner kronor och avser anslag inom utgiftsområde 17, anslag 8:1, anslagspost 9 Statens försvarshistoriska museer.

3.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Området innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och Lantmäteriet.

Anslag

Tabell 3.47 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Bostadspolitisk utveckling	253	-140	101	-152	-59,9	31
1:2	Omstrukturering av kommunala
	bostadsföretag	13		1	-12	-92,4	1
	Stöd för att underlätta för enskilda att
1:3	ordna bostad	43		1	-42	-97,0	1
1:4	Boverket	302	7	309	7	2,2	300
1:6	Lantmäteriet	871	30	891	20	2,3	798
1:7	Energieffektivisering av
	flerbostadshus	40	9	411	371	926,6	393
1:8	Investeringsstöd för anordnande av
	hyresbostäder och bostäder för
	studerande	1 370		918	-452	-33,0	2 758
	Övriga anslag	348		343	-5	-1,5	347

128

Skr. 2025/26:101

					Utfall -
				Utfall -	statens
	Statens	Ändrings-		statens	budget
	budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
Summa	3 240	-95	2 976	-264	-8,2	4 629

Utfallet uppgick till 2 976 miljoner kronor, vilket är 264 miljoner kronor (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna

1 653 miljoner kronor (35,7 procent) lägre.

Lägre utgifter än beräknat för bostadspolitisk utveckling

Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling blev 101 miljoner kronor, vilket är 152 miljoner kronor (59,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget minskade anslaget med 140 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv i syfte att finansiera ett tillskott till stiftelsen Norrlandsfonden.

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev 1 miljon kronor, vilket är 12 miljoner kronor (92,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att inga ansökningar om stöd inkom under året. Endast administrativa utgifter har belastat anslaget. Efter regeringens förslag i budget- propositionen för 2026 beslutade riksdagen i december 2025 att avveckla stödet.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon kronor, vilket är 42 miljoner kronor (97,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att tillströmningen av ärenden gällande statsbidrag till kommuner för hyresgarantier för enskilda hushålls räkning blev lägre än beräknat i statens budget. Kommuner kan, efter ansökan, få bidrag med 5 000 kronor per lämnad hyresgaranti. Boverket har under året beviljat bidrag för 56 garantier till

10 kommuner, jämfört med 109 garantier till 14 kommuner för 2024.

Utfallet för anslaget 1:4 Boverket blev 309 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (2,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 7 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för att finansiera Boverkets arbete med att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras samt myndighetens insatser inom det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 1:6 Lantmäteriet blev 891 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på högre kostnader än ursprungligen beräknat för ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 30 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för detta ändamål.

Högre utgifter än beräknat för stöd till energieffektivisering

Utfallet för anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus blev 411 miljoner kronor, vilket är 371 miljoner kronor (926,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget hade ett ingående överföringsbelopp på 548 miljoner kronor. Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att, med beaktande av ingående överföringsbelopp, medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 9 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för stöd bedömdes bli högre än vad som tidigare beräknats.

129

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter än beräknat för investeringsstöd jämfört med budget och föregående år

Utgifterna för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande blev 918 miljoner kronor, vilket är 452 miljoner kronor (33,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna

1 840 miljoner kronor (66,7 procent) lägre.

Stödet är under avveckling och utbetalning av stöd görs endast till den som fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022. Nivån på anvisade medel beräknades för att medge utbetalningar av samtliga redan beviljade och pågående projekt över stödets resterande livslängd, dvs. t.o.m. 2027. Utbetalningarna av stöd avsåg 2 260 lägenheter varav 106 lägenheter för studerande. Det är en minskning från föregående år då utbetalningarna avsåg 7 131 lägenheter, varav 299 lägenheter för studerande.

Högre utgifter för bostadspolitisk utveckling och Lantmäteriet jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling 70 miljoner kronor (225,0 procent) högre. Det beror på ökad efterfrågan från kommuner gällande stöd för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Under året beviljades 84 ansökningar från 67 olika kommuner. Föregående år beviljades 32 ansökningar från 26 kommuner.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:6 Lantmäteriet 93 miljoner kronor (11,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter på grund av övergången till att tillhandahålla värdefulla datamängder enligt EU-direktiv om öppna data avgiftsfritt. Det beror även på ökad manuell granskning för att hantera myndighetens ärenden om utlämnande av allmänna handlingar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.48 UO 18 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Omstrukturering av kommunala
	bostadsföretag	13	0
Summa		13	0
1:7 (2018)	Energieffektivisering av flerbostadshus		8
1:7 (2022)	Energieffektivisering av flerbostadshus		133
1:8 (2022)	Investeringsstöd för anordnande av
	hyresbostäder och bostäder för studerande		584
Totalt			725

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

13 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 0 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 13 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 725 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

130

Skr. 2025/26:101

Garantier

Tabell 3.49 UO 18 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utfärdade
		åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	bundna utfästelser
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad
av bostäder m.m.	8 000	2 797	2 978
Summa	8 000	2 797	2 978

Övriga kontokrediter

Tabell 3.50 UO 18 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Krediter för garantiverksamheten	Obegränsad	0
Summa		0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:35 En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet

Riksrevisionen har granskat statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer (skr. 2025/26:225) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning.

Anslag

Tabell 3.51 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Regionala
	utvecklingsåtgärder	2 012		1 883	-130	-6,5	1 547
1:2	Transportbidrag	550		468	-82	-14,9	525
1:3	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden och
	Fonden för en rättvis
	omställning perioden
	2021–2027	1 732		1 335	-397	-22,9	641

131

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:3	Europeiska regionala
(2024)	utvecklingsfonden perioden
	2014–2020				0		106
	Summa	4 294		3 686	-608	-14,2	2 819

Utfallet uppgick till 3 686 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner kronor

(14,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 867 miljoner kronor (30,8 procent) högre.

Lägre utgifter än beräknat för exempelvis regionala utvecklingsåtgärder

Utfallet för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder blev 1 883 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på lägre utgifter än beräknat för regionala investeringsstöd och investeringsstöd till kommersiell service. För det senare stödet beror det bl.a. på att investeringar inte kunnat genomföras som planerat.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 blev 1 335 miljoner kronor, vilket är 397 miljoner kronor (22,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på låg efterfrågan på stöd i vissa delar av programmen och begränsad kapacitet hos mottagare att genomföra vissa typer av projekt, vilket har lett till lägre utbetalningar än beräknat.

Utgifterna för anslaget 1:2 Transportbidrag blev 468 miljoner kronor, vilket är

82 miljoner kronor (14,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år blev utgifterna 57 miljoner kronor (10,9 procent) lägre. Det beror på färre ärenden och därmed ett lägre utbetalt belopp. Under 2025 fattade Tillväxtverket 983 beslut om transportbidrag, vilket är en minskning med 7,6 procent jämfört med 2024.

Högre utgifter för regionala utvecklingsåtgärder än föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 336 miljoner kronor (21,7 procent) högre. Det beror främst på högre utgifter för statlig medfinansiering av åtgärder inom ramen för Fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO är en EU-fond som fokuserar på län med höga koldioxidutsläpp.

Jämfört med föregående år blev utgifterna 694 miljoner kronor (108,3 procent) högre för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027. Det beror på att antalet projekt som beviljats och upparbetat kostnader har ökat under den pågående programperioden.

Det blev inga utgifter för det äldre anslaget 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020. Det beror på att programperioden är avslutad. Under 2025 godkände Europeiska kommissionen en slutlig genomföranderapport för programmet. Föregående år uppgick utgifterna till 106 miljoner kronor.

132

Skr. 2025/26:101

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.52 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	3 500	3 114
1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden och
	Fonden för en rättvis omställning perioden
	2021–2027	5 050	4 602
Summa		8 550	7 716
1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden
(2022)	perioden 2014–2020		16
Totalt			7 732

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

8 550 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 716 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 834 miljoner kronor.

Övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder är antingen fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 16 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

3.20 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik och Miljöforskning. Området Miljöpolitik avser bl.a. frågor som rör klimat, naturvård och havs- och vattenvård. Området Miljöforskning består främst av forskning om miljö, klimat och samhällsbyggande. Myndigheter som finansieras inom området är bl.a. Naturvårds- verket, Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Anslag

Tabell 3.53 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:4	Sanering och återställning av
	förorenade områden	1 064		964	-101	-9,5	830
1:8	Åtgärder för minskade
	kväveutsläpp till luft i
	jordbrukssektorn	100		40	-60	-59,8

133

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:12	Insatser för internationella
	klimatinvesteringar	263		62	-201	-76,4	116
1:16	Klimatinvesteringar	3 495	-2 190	1 608	-1 887	-54,0	2 404
1:17	Klimatpremier	2 313		1 203	-1 110	-48,0	415
1:18	Industriklivet	1 345	2 190	1 800	455	33,8	1 335
1:19	Åtgärder för ras- och
	skredsäkring längs Göta älv	115		87	-28	-24,2	110
1:8	Klimatbonus
(2024)					0		1 357
	Övriga anslag	7 743	40	7 682	-61	-0,8	8 019
	Summa	16 439	40	13 447	-2 992	-18,2	14 587

Utfallet uppgick till 13 447 miljoner kronor, vilket är 2 992 miljoner kronor

(18,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 40 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 140 miljoner kronor (7,8 procent) lägre.

Lägre utgifter för sanering än anvisat till följd av återbetalningar

Utfallet för anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till

964 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att bidrag för vissa saneringsprojekt inte kunde slutföras under året och därmed återbetalades och flyttats som utbetalningar till kommande år.

Förseningar och osäkerhet gav lägre utgifter än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn blev 40 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (59,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att stödet öppnade för ansökningar i juli 2025, vilket försenade hanteringen av inkomna ansökningar och utbetalningar under året.

Utfallet för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar blev 62 miljoner kronor, vilket är 201 miljoner kronor (76,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på förseningar och att flera bilaterala projekt fortfarande är i ett förberedelseskede.

Utfallet för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar blev 1 608 miljoner kronor, vilket är

1 887 miljoner kronor (54,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna blev lägre än beräknat eftersom pågående projekt har haft lägre kostnader än planerat och färre nya åtgärder beslutades under 2025. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 2 190 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:17 Klimatpremier uppgick till 1 203 miljoner kronor. Det är

1 110 miljoner kronor (48,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. Införandet av stöd till lätta eldrivna lastbilar, som gäller under en begränsad period, har lett till en kraftig ökning av ansökningar och utbetalningar under 2024 och 2025. Det har förlängt handläggningstiderna från några månader till omkring ett år. Ändrade villkor för stödet har också ökat handläggningstiden ytterligare. Under andra halvan av 2025 har en kö uppstått, vilket lett till förseningar av beslut och utbetalning. Antalet ansökningar om klimatpremier ökade, från totalt 3 682 till totalt 4 182.

134

Skr. 2025/26:101

Högre utfall för Industriklivet jämfört med budget och föregående år

Utfallet för anslaget 1:18 Industriklivet blev 1 800 miljoner kronor, vilket är

455 miljoner kronor (33,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 2 190 miljoner kronor. Trots ett högt söktryck utnyttjades inte alla de nya anslagsmedlen. Det beror bl.a. på att många ansökningar avsåg stöd för fleråriga projekt och utbetalningar sker först när kostnader i projekten uppstår. Jämfört med föregående år blev utgifterna 464 miljoner kronor (34,7 procent) högre.

Lägre utfall för åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv än anvisat

Utfallet för anslaget 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv uppgick till 87 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor (24,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utbetalningarna blev lägre än beräknat på grund av lägre kostnader för åtgärderna. Dessutom har projekt försenats, vilket har skjutit fram en del av utbetalningarna.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.54 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Miljöövervakning m.m.	120	63
1:3	Åtgärder för värdefull natur	900	515
1:4	Sanering och återställning av förorenade
	områden	3 465	992
1:5	Miljöforskning	102	92
1:7	Avgifter till internationella organisationer	2 274	2 145
1:8	Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i
	jordbrukssektorn	150	56
1:11	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	770	578
1:12	Insatser för internationella klimatinvesteringar	1 500	1 127
1:13	Internationellt miljösamarbete	11	1
1:14	Skydd av värdefull natur	35	0
1:16	Klimatinvesteringar	6 500	4 507
1:17	Klimatpremier	3 660	1 986
1:18	Industriklivet	3 850	2 964
1:19	Åtgärder för ras- och skredsäkring längs
	Göta älv	165	125
1:20	Driftstöd för bio-CCS	36 000	20 275
2:2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning	2 200	1 786
Summa		61 702	37 213

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

61 702 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 37 213 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

24 489 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på anslaget 1:20 Driftstöd för bio-CCS där ett beslut om stöd har fattats efter att den första omvända auktionen inom ramen för stödet genomförts. Utlysningen för en andra auktion har öppnats och stänger i augusti 2026. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödsystem för avskiljning, transport och geologisk lagring av biogen koldioxid (bio-CCS).

135

Skr. 2025/26:101

Skillnaden för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden uppgick till

2 473 miljoner kronor. Bemyndigandet ökade med 1 600 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra fleråriga bidrag för hantering av visst radioaktivt avfall. Bemyndigandet för denna del av anslaget nyttjades inte eftersom det inte inkommit några ansökningar om stöd. Bemyndigandet nyttjades inte heller fullt ut för den delen av anslaget som finansierar saneringsprojekt då det till största delen är fulltecknat de närmaste åren.

Skillnaden för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar uppgick till 1 993 miljoner kronor, vilket beror på lägre nyttjandegrad av stöden inom Klimatklivet.

För anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning beror skillnaden på lägre nyttjandegrad i förhållande till bemyndigandets storlek.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:2 Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster

Riksrevisionen har granskat om statens insatser gentemot kommunerna avseende deras ansvar att tillhandahålla vattentjänster enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster är effektiva.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp (skr. 2024/25:173) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:CU3, rskr. 2025/26:37).

RiR 2025:22 Statens arbete med Agenda 2030

Riksrevisionen har granskat statens arbete med Agenda 2030.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 (skr. 2025/26:83) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU19, rskr. 2025/26:184).

RiR 2025:25 Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering

Riksrevisionen har granskat regeringens och myndigheternas arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket (skr. 2025/26:122) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2025:28 Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall

Riksrevisionen har granskat internationella klimatinsatser med fokus på förvärv av utsläppskrediter.

136

Skr. 2025/26:101

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser (skr. 2025/26:153) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.21 Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.

Anslag

Tabell 3.55 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:5	Energiplanering	790		270	-520	-65,9	221
1:8	Laddinfrastruktur	930		269	-661	-71,1	119
1:9	Biogasstöd	985		789	-196	-19,9	701
1:10	Energiberedskap	198		187	-11	-5,3	49
	Övriga anslag	3 728		3 610	-119	-3,2	3 311
	Summa	6 631		5 125	-1 507	-22,7	4 402

Utfallet uppgick till 5 125 miljoner kronor, vilket är 1 507 miljoner kronor

(22,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 723 miljoner kronor (16,4 procent) högre.

Utgifterna för energiplanering blev lägre än anvisat

Utfallet för anslaget 1:5 Energiplanering blev 270 miljoner kronor, vilket är 520 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet avser främst incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad. Utbetalning av medel för detta sker efter beslut från regeringen. Under året har inga beslut fattats vilket lett till att utfallet blev lägre än beräknat.

Stöd för laddinfrastruktur och biogas blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur blev 269 miljoner kronor, vilket är

661 miljoner kronor (71,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att en mindre andel av stödet betalas ut i förskott, att en större andel betalas ut efter att projektet slutförts och att vissa projekt avbrutits på grund av exempelvis tillgång till elnätseffekt och markfrågor.

Utfallet för anslaget 1:9 Biogasstöd blev 789 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor (19,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på inbetalda återkrav. Biogasstöd har betalats ut i förskott enligt den beräknade mängd biogas som sannolikt produceras. Återkrav av utbetalda bidrag har ställts ut efter kontroll av de mängder biogas som har producerats.

137

Skr. 2025/26:101

Högre utfall för energiberedskap än 2024

Utfallet för anslag 1:10 Energiberedskap blev 138 miljoner kronor (281,9 procent) högre än 2024. Energimyndigheten har bl.a. finansierat reservkraft och värmeförsörjning via projektet Robust kommun.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.56 UO 21 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:3	Energiforskning	4 100	2 445
1:5	Energiplanering	1 200	104
1:8	Laddinfrastruktur	2 000	579
1:10	Energiberedskap	1 050	0
1:11	Elberedskap	2 000	1 695
Summa		10 350	4 822
1:6 (2024)	Avgifter till internationella organisationer		13
Totalt			4 835

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

10 350 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 822 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

5 528 miljoner kronor.

Skillnaden är till stor del hänförlig till anslagen 1:3 Energiforskning och 1:8 Laddinfrastruktur. För dessa två anslag finns behov av en marginal i bemyndigandet för att möjliggöra långsiktiga och omfattanden åtaganden, för exempelvis storskaliga demonstrationsprojekt kopplat till energiforskning och s.k. elektrifieringspiloter för laddinfrastruktur för tunga transporter.

För anslaget 1:5 Energiplanering beror skillnaden på det s.k. Kraftlyftet. Förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet trädde i kraft den 13 januari 2026, vilket innebar att några ekonomiska åtaganden inte har kunnat beslutas för detta ändamål under 2025.

För anslaget 1:10 Energiberedskap förklaras avvikelsen av att de totala ansökta beloppen för investeringsstöd avseende de kommande åren för energiberedskapsåtgärder blev lägre än beräknat.

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 13 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.57 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2025-12-31
Delägarlån eller borgen till bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar
statens aktier	500	0
Lån till företag som bedriver elnätsverksamhet enligt ellagen	700	111
Summa	1 200	111

138

Skr. 2025/26:101

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 200 miljoner kronor. Vid utgången av 2025 fanns utestående lån om 111 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.58 UO 21 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utfärdade
		åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	bundna utfästelser
Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft	400 000	0	0
Summa	400 000	0	0

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.59 UO 21 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2025-12-31
Svenska kraftnäts lån i och utanför Riksgäldskontoret	1 650	0
Summa	1 650	0

Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som riksdagen beslutat om till 1 650 miljoner kronor.

Affärsverket svenska kraftnät finansierar sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2025 var flaskhalsinkomsterna fortsatt höga och därför fanns inget behov av upplåning. Utestående lån för 2025 uppgår därmed till 0 miljoner kronor.

3.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och politiken för informationssamhället.

Iområdet Transportpolitik ingår infrastruktur- och trafikfrågor inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- och luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informations- samhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informations- teknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och it inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster.

Anslag

Tabell 3.60 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Utveckling av statens
	transportinfrastruktur	41 029	415	37 836	-3 193	-7,8	32 872
1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	40 302	500	39 478	-824	-2,0	35 338
1:3	Trafikverket	1 539	11	1 522	-17	-1,1	1 459
1:4	Ersättning för sjöräddning och
	fritidsbåtsändamål	194	71	287	93	47,9	511
1:7	Trafikavtal	1 006	80	1 152	146	14,6	960

139

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:10	Från EU-budgeten finansierade
	stöd till Transeuropeiska nätverk	950	-400	443	-507	-53,3	733
1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 723		1 642	-82	-4,7	1 554
1:12	Transportstyrelsen	2 661	3	2 562	-99	-3,7	3 552
1:14	Trängselskatt i Göteborg	745		124	-622	-83,4	771
1:18	Lån till körkort	31		0	-31	-99,9	7
	Övriga anslag	4 266		4 063	-203	-4,8	3 460
	Summa	94 447	680	89 110	-5 338	-5,7	81 216

Utfallet uppgick till 89 110 miljoner kronor, vilket är 5 338 miljoner kronor

(5,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 680 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

7 894 miljoner kronor (9,7 procent) högre.

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Trafikverket investerar bestäms av anvisade anslag, de lån som Trafikverket tar upp och de tillskott myndigheten får via medfinansiering i form av externa bidrag. Utfallet som redovisas här utgörs endast av den verksamhet som finansieras med anslag. Den största delen av utgifterna inom utgiftsområdet återfinns under två trafikslagsöverskridande anslag.

Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur används för investeringar och andra åtgärder för att utveckla transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur används för att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.

Utgifterna för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 3 193 miljoner kronor (7,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på senareläggningar av sjöfartsinvesteringar.

Lägre utgifter för vidmakthållande av statens transportinfrastruktur än anvisat

Utgifterna för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev

39 478 miljoner kronor, vilket är 824 miljoner kronor (2,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 500 miljoner kronor för att användas till underhållet av statliga vägar. Trots en högre verksamhetsvolym än tidigare år ledde senareläggningar och kostnadsminskningar till att utgifterna blev lägre än anvisat i statens budget.

Högre utgifter för sjöräddning samt trafikavtal än anvisat

Utfallet för anslag 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål blev 287 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (47,9 procent) högre än anvisat i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 71 miljoner kronor för Sjöfartsverkets verksamhet inom flyg- och sjöräddning. Tillskottet gjorde så att två helikopterbaser kunde behållas.

Utfallet för anslag 1:7 Trafikavtal blev 1 152 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (14,6 procent) högre än anvisat i statens budget. Det beror bl.a. på högre kostnader för upphandlad nattågstrafik till övre Norrland. I beslut om ändring i

140

Skr. 2025/26:101

statens budget anvisades ytterligare 80 miljoner kronor på grund av att Trafikverket tecknat ett tillfälligt direktavtal om nattågstrafiken till och från övre Norrland.

Stöd till transeuropeiska nätverk

EU ger normalt årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU redovisas på inkomstsidan av statens budget (inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering till Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 443 miljoner kronor, vilket är 507 miljoner kronor (53,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget minskades anslaget med 400 miljoner kronor som i stället omfördelades till anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. De största bidragen avsåg spårarbete för dubbelspårig järnväg på sträckan Hallsberg- Degerön, som uppgick till 154 miljoner kronor och för arbete vid Hamnbanan i Göteborg som uppgick till 130 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 289 miljoner kronor (39,5 procent) lägre.

Lägre utfall för investeringar i det Västsvenska paketet

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg uppgick till 124 miljoner kronor, vilket är 622 miljoner kronor (83,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används främst för att finansiera investeringar i det Västsvenska paketet och inom ramen för detta finns överenskommelser om hur finansieringen ska gå till. Anslagsutfallet blev lägre 2025 eftersom det inte fanns någon ny överenskommelse om hur kostnaderna i det Västsvenska paketet skulle fördelas. Därför finansierades investeringarna helt via anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Jämfört med 2024 blev utfallet 648 miljoner kronor (84,0 procent) lägre.

Möjligheten att ta körkortslån upphörde 1 januari 2024

Utgifterna för anslaget 1:18 Lån till körkort blev endast 25 000 kronor, vilket är

31 miljoner kronor (99,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Från och med den 1 januari 2024 upphörde möjligheten att ta körkortslån.

Större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan blev högre än 2024

Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur blev 37 836 miljoner kronor, vilket är 4 964 miljoner kronor (15,1 procent) högre än 2024. De största utgifterna under anslaget är större järnvägsinvesteringar enligt den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen (nationell plan) för perioden 2018–2029. Dessa utgifter uppgick till 18 097 miljoner kronor, vilket är

2 903 miljoner kronor (19,1 procent) högre än 2024. Som exempel på objekt som ingår i den nationella planen och som är finansierat med anslag kan nämnas: Varberg, dubbelspår (tunnel), E22 Lösen-Jämjö och Lund-Flackarp, fyrspår. Dessa objekt har öppnats för trafik 2025.

Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur blev

39 478 miljoner kronor. Det är 4 141 miljoner kronor (11,7 procent) högre jämfört med 2024. Utgifterna för vidmakthållande väg blev 3 219 miljoner kronor

(17,3 procent) högre och uppgick till 21 805 miljoner kronor. Trafikverket ökade det förebyggande beläggningsunderhållet med ca 65 procent jämfört med 2024.

Ett exempel är E10 norr om Kiruna, där 17 kilometer väg har fått förbättrad underbyggnad, nya vägtrummor, rensade diken och ny beläggning. På Vildmarksvägen

141

Skr. 2025/26:101

norr om Vilhelmina har underbyggnaden förbättrats och 50 kilometer väg fått ny beläggning. Inom brounderhåll har ett större arbete inletts på Ölandsbron samt ommålning av Älvsborgsbron i Göteborg.

Utgifterna för vidmakthållande järnväg blev 921 miljoner kronor (5,5 procent) högre och uppgick till 17 673 miljoner kronor. Det beror främst på att man bytt ut gamla spår och ersatt med nya. Bland större åtgärder genomfördes den andra etappen av spårbytet på Malmbanan mellan Gällivare och Råtsi. De första etapperna inleddes även på Dalabanan och Mälarbanan, med spårbyten mellan Morgongåva–Sala samt på sträckorna Kolbäck–Valskog och Kolbäck–Eskilstuna. Därutöver genomfördes kortare spårbyten bl.a. på Ostkustbanan och Mälarbanan.

Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen blev 2 562 miljoner kronor, vilket är

990 miljoner kronor (27,9 procent) lägre jämfört med 2024. Att utfallet blev lägre beror på att en engångsutgift, för att täcka ett ackumulerat underskott med anledning av spridningen av covid-19, belastade anslaget under 2024.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.61 UO 22 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	161 340	95 144
1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	42 000	36 807
1:7	Trafikavtal	8 000	3 427
1:11	Trängselskatt i Stockholm	77 000	68 981
1:14	Trängselskatt i Göteborg	21 000	20 171
2:2	Ersättning för särskilda tjänster för personer
	med funktionsnedsättning	350	100
2:3	Grundläggande betaltjänster	40	27
2:4	Informationsteknik och telekommunikation	75	27
2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
	kommunikation	4 348	2 691
Summa		314 153	227 375
1:16 (2021)	Internationell tågtrafik		34
1:18 (2023)	Lån till körkort		0
Totalt			227 409

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

314 153 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 227 375 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

86 778 miljoner kronor.

För anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senareläggningar av projekt.

För anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur beror skillnaden bl.a. på senarelagda åtgärder för bärighet och tjälsäkring.

För anslaget 1:7 Trafikavtal beror skillnaden på lägre kontraktstecknande än beräknat.

För anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation beror skillnaden bl.a. på senareläggning av projekt.

142

Skr. 2025/26:101

Inom utgiftsområdet finns också äldre beställningsbemyndiganden. Det utestående åtagandet uppgår till 34 miljoner kronor. Ett äldre beställningsbemyndigande är ett bemyndigande där ramen har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden.

Utlåning

Tabell 3.62 UO 22 Utlåning

Miljoner kronor

UtlåningLåneramLån 2025-12-31

A-train AB¹	1 000	645
SVEDAB AB	6 400	5 705
Summa	7 400	6 350
¹ Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 7 400 miljoner kronor för utlåning. Utestående lån vid utgången av 2025 var 6 350 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 3.63 UO 22 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utestående	Utfärdade
		åtaganden	åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	utländsk valuta	bundna utfästelser
Kreditgaranti till Öresundsbro
Konsortiets upplåning¹	Obegränsad	2 698		2 698
Kapitaltäckningsgaranti
Arlandabanan Infrastructure AB²	0	1 499		1 499
Kapitaltäckningsgaranti SVEDAB³	0	5 705		5 705
Pensionsgaranti Posten AB (inkl.
Posten Logistik AB,
Posten Meddelande AB)⁴	Obegränsad	3 354		3 354
Garantikapital Eurofima⁵	CHF 42	484	CHF 42	484
Kreditgaranti Eurofima⁶	CHF 52	605	CHF 52	605
Summa		14 345		14 345

¹Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379. ² Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97.

³ Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

⁴I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

⁵Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116) uppgår endast till

33 600 000 CHF. Resterande åtagande om 8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna förvaltades av affärsverket Statens järnvägar.

⁶Prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:116 och 26 § i Eurofimas statuter. Valutakurs från Riksbanken per 30 december 2025, CHF = 11,64.

Låneramar för samhällsinvesteringar

Tabell 3.64 UO 22 Låneramar för samhällsinvesteringar

Miljoner kronor

Låneram för samhällsinvesteringar	Låneram	Lån 2025-12-31
Vissa infrastrukturprojekt	75 337	70 892
Sjöfartsverkets lån i eller utanför Riksgäldskontoret	100	0
Luftfartsverkets lån i och utanför Riksgäldskontoret	1 500	0
Summa	76 937	70 892

143

Skr. 2025/26:101

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på 76 937 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2025 var 70 892 miljoner kronor.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.65 UO 22 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga kontokrediter	Kredit	2025-12-31
Transportstyrelsens behov av rörelsekapital för transfereringar	1 800	1 581
Summa	1 800	1 581

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Post- och telestyrelsen (PTS) har inte redovisat beslutade återkrav av bredbandsstöd om 236 miljoner kronor. Det innebär att intäkter av avgifter som inte disponeras av PTS är för lågt redovisade och att motsvarande fordran saknas i balansräkningen.

Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Transportstyrelsen

Transportstyrelsen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Finansieringsanalysen innehåller väsentliga fel i fördelningen av kassaflöden mellan avsnitten. Kassaflödet från:

– driftverksamheten är 597 miljoner kronor för högt

– uppbördsverksamheten är 187 miljoner kronor för lågt

– transfereringsverksamheten är 410 miljoner kronor för lågt.

Myndigheten har därmed inte redovisat enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar

Riksrevisionen har granskat statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt (skr. 2025/26:33) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU8, rskr. 2025/26:153).

144

Skr. 2025/26:101

RiR 2025:11 Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Riksrevisionen har granskat regeringens, Trafikverkets och Transportstyrelsens arbete med att uppnå riksdagens målsättningar om att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken (skr. 2025/26:56) redovisat sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:TU13 rskr. 2025/26:198).

3.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, landsbygd, livsmedel, djur, skog och jakt samt rennäring och andra samiska näringar. Utgiftsområdet omfattar även verksamhet inom utbildning och forskning.

Anslag

Tabell 3.66 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Skogsstyrelsen	584		585	1	0,1	513
1:6	Bekämpning av smittsamma
	djursjukdomar	133	140	256	123	92,0	466
1:8	Statens jordbruksverk	861	-6	838	-23	-2,7	758
1:10	Gårdsstöd m.m.	7 661		7 649	-12	-0,2	9 011
1:12	Nationell medfinansiering till den
	gemensamma jordbrukspolitiken
	2023–2027	2 230		2 225	-5	-0,2	1 939
1:13	Finansiering från EU-budgeten
	till den gemensamma
	jordbrukspolitikens andra pelare
	2023–2027	1 943		1 755	-187	-9,6	1 460
1:14	Livsmedelsverket	528	-3	506	-22	-4,2	391
1:15	Konkurrenskraftig
	livsmedelssektor	246	-22	209	-37	-15,0	158
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö
	och struktur	1 198	12	1 167	-31	-2,6	1 217
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	2 342	8	2 350	8	0,3	2 240
1:24	Forskningsrådet för miljö, areella
	näringar och samhällsbyggande:
	Forskning och samfinansierad
	forskning	819		821	2	0,3	748
1:27	Åtgärder för beredskap inom
	livsmedels- och
	dricksvattenområdet	356		220	-136	-38,2	74

145

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:28	Stödåtgärder för fiske och
	vattenbruk 2021–2027	97		37	-60	-61,9	36
1:29	Från EU-budgeten finansierade
	stödåtgärder för fiske och
	vattenbruk 2021–2027	260		132	-128	-49,0	190
	Övriga anslag	2 439	8	2 431	-7	-0,3	2 355
	Summa	21 698	136	21 181	-516	-2,4	21 554

Utfallet uppgick till 21 181 miljoner kronor, vilket är 516 miljoner kronor

(2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 136 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 372 miljoner kronor (1,7 procent) lägre.

Högre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än anvisat

Utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar blev 256 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor (92,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades anslaget ytterligare 140 miljoner kronor på grund av högre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av bl.a. salmonella.

Lägre utfall för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet än anvisat

Utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet blev 220 miljoner kronor, vilket är 136 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på lägre utgifter för investeringsstöd för robust primärproduktion till följd av längre handläggningstider än beräknat. Stödet ska användas till investeringar som minskar sårbarheten hos primärproducenter, dvs. producenter av råvaror som blir livsmedel, i syfte att stärka det civila försvaret. Exempel på detta är investeringar i tryggad elförsörjning samt utrymmen för lagring av kritiska insatsvaror.

Lägre utgifter för stödåtgärder för fiske och vattenbruk än anvisat

Utfallet för anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 37 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utfallet för anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 blev 132 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor (49,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Att utfallen blev lägre beror främst på långa projekttider, vilket ledde till färre ansökningar om utbetalningar och färre beslut om stöd än beräknat.

Lägre utgifter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar än 2024

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 210 miljoner kronor (45,0 procent) lägre. Det beror på lägre utgifter för ersättningar till följd av djursjukdomsutbrott av främst salmonella och afrikansk svinpest jämfört med 2024.

146

Skr. 2025/26:101

Lägre utgifter för gårdsstödet jämfört med 2024

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev 7 649 miljoner kronor, vilket är

1 362 miljoner kronor (15,1 procent) lägre jämfört med föregående år. Det beror främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd av vissa miljöersättningar för 2023.

Högre utgifter för medfinansieringen till EU:s gemensamma jordbrukspolitik än 2024

Utfallet för anslaget 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 blev 2 225 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner kronor (14,8 procent) högre jämfört med föregående år. Utfallet för anslaget 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 blev

1 755 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor (20,3 procent) högre jämfört med föregående år. De högre utfallen för anslagen beror bl.a. på programändring i programperioden där flera ersättningar höjts jämfört med föregående år.

Högre utgifter för Livsmedelsverket än 2024

Utfallet för anslaget 1:14 Livsmedelsverket blev 506 miljoner kronor, vilket är

115 miljoner kronor (29,4 procent) högre jämfört med föregående år. Det beror främst på högre utgifter i samband med Livsmedelsverkets arbete som sektorsansvarig myndighet inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten.

Högre utgifter för åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utfallet för anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 146 miljoner kronor (197,5 procent) högre. Det beror främst på att investeringsstödet för robust primärproduktion öppnades upp för ansökan den 1 april 2025. Under 2024 var utgifterna lägre eftersom framtagande av underlag till stödförordning m.m. fortfarande pågick.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.67 UO 23 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Insatser för skogsbruket	110	49
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	140	65
1:12	Nationell medfinansiering till den
	gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027	3 800	2 698
1:13	Finansiering från EU-budgeten till den
	gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare
	2023–2027	3 210	2 781
1:24	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning	1 600	1 345
1:27	Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och
	dricksvattenområdet	1 200	122
1:28	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–
	2027	305	275
1:29	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder
	för fiske och vattenbruk 2021–2027	400	303
Summa		10 765	7 637

147

Skr. 2025/26:101

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

10 765 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 7 637 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

3 128 miljoner kronor.

För anslaget 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet berodde skillnaden bl.a. på att åtgärder kom i gång senare än beräknat, att uppköp försenades och att upphandlingsbeslut överklagades. En annan bidragande orsak är att verksamheten var under uppbyggnad, vilket innebär svårigheter att beräkna lämplig nivå för bemyndigandet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Statens veterinärmedicinska anstalt har inte återrapporterat hur myndigheten har utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenligt med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:24 Statens insatser för jordbrukets klimatomställning

Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning (skr. 2025/26:113) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

3.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, samt utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.

Anslag

Tabell 3.68 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:2	Verket för innovationssystem:
	Forskning och utveckling	3 411		3 346	-65	-1,9	3 498
1:3	Institutens strategiska
	kompetensmedel	881	-2	880	-2	-0,2	864
1:4	Tillväxtverket	426	6	433	6	1,5	453
1:5	Näringslivsutveckling	254	300	529	275	108,2	335
1:8	Sveriges geologiska undersökning	404	4	380	-24	-5,9	386

148

Skr. 2025/26:101

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:11	Bolagsverket	153	20	154	1	0,5	122
1:13	Konkurrensverket	217	5	224	7	3,2	208
1:16	Omstrukturering och genomlysning
	av statligt ägda företag	69		22	-47	-67,7	46
1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	11	827	700	689	6 263,6	1 804
1:18	Avgifter till vissa internationella
	organisationer	17		23	6	34,4	22
1:22	Stöd vid korttidsarbete	365		-137	-502	-137,6	-305
2:3	Exportfrämjande verksamhet	484	-2	386	-99	-20,4	365
2:4	Investeringsfrämjande	104		104	0	0,0	78
2:5	Avgifter till internationella
	handelsorganisationer	24	5	26	2	9,5	27
2:7	AB Svensk Exportkredits
	statsstödda exportkreditgivning	100		7	-93	-92,9
	Övriga anslag	1 396	6	1 384	-11	-0,8	1 328
	Summa	8 315	1 167	8 459	143	1,7	9 229

Utfallet uppgick till 8 459 miljoner kronor, vilket är 143 miljoner kronor (1,7 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 1 167 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna

771 miljoner kronor (8,3 procent) lägre.

Beslut om ändringar i statens budget för flera anslag

Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel blev 880 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att riksdagen i beslut om ändring i statens budget beslutade att minska anslaget med 2 miljoner kronor då ett uppdrag om nya utvinningstekniker överfördes från Research Institutes of Sweden AB till Sveriges geologiska undersökning.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket blev 433 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (1,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 6 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för Tillväxtverkets arbete inom det civila försvaret.

Utfallet för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 529 miljoner kronor, vilket är

275 miljoner kronor (108,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror huvudsakligen på ett kapitaltillskott till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden i syfte att stödja näringslivets gröna omställning och bostadspolitisk utveckling.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 300 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för kapitaltillskottet till Norrlandsfonden.

Utfallet för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning blev 380 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor (5,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 4 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för myndighetens insatser inom det civila försvaret samt ett uppdrag om nya utvinningstekniker.

Utfallet för anslaget 1:11 Bolagsverket blev 154 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 20 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för utveckling av Bolagsverkets inlämningstjänst för årsredovisningar och it-system i syfte

149

Skr. 2025/26:101

att möjliggöra för företag att uppfylla EU-rättsliga krav på hållbarhetsrapportering samt för att täcka högre utgifter än vad som tidigare beräknats för likvidatorer.

Utfallet för anslaget 1:13 Konkurrensverket blev 224 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor (3,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på Konkurrensverkets arbete med att utreda ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystemet samt möjligheter att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget för dessa ändamål.

Högre utgifter än beräknat för kapitalinsatser i statligt ägda företag

Utfallet för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag blev 700 miljoner kronor, vilket är 689 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor har utbetalats till Apotek Produktion

&Laboratorier AB (APL). APL har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag som bl.a. omfattar att utveckla, tillverka och tillhandahålla s.k. extemporeläkemedel, dvs. läkemedel tillverkade för en enskild patient, och lagerberedningar. Kapitaltillskottet syftar till att säkerställa Sveriges tillverkningsberedskap och därigenom trygga tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 827 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget varav 700 miljoner för kapitaltillskott till APL och 127 miljoner kronor för kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget och Ersättningsmark i Sverige 2 AB.

Högre avgifter till vissa internationella organisationer än anvisat

Utfallet för anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer blev 23 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (34,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att avgifterna för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ blev högre än vad som ursprungligen beräknats. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med 4 miljoner kronor.

Återbetalningar medförde lägre utgifter än beräknat för stöd vid korttidsarbete

Utfallet för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete blev -137 miljoner kronor, vilket är

502 miljoner kronor (137,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror delvis på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd från Tillväxtverket blev högre än årets utbetalda stöd. I statens budget beräknades 5 miljoner kronor för Tillväxtverkets utgifter vilket ska jämföras med ett utfall på -136 miljoner kronor. För Skatteverkets utgifter beräknades 360 miljoner kronor. Utfallet blev -1 miljon kronor och avsåg återbetalningar till följd av beslutade återkrav. Det inkom inte några ansökningar under 2025 som uppfyllde kriterierna för stöd.

Utfallet för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet blev 386 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att det inte blev några förluster med anledning av särskilda exportkreditgarantier till Ukraina. I statens budget beräknades 88 miljoner kronor för detta ändamål.

150

Skr. 2025/26:101

Riksdagen beslutade i beslut om ändring i statens budget att minska anslaget med 2 miljoner kronor för att delvis finansiera en ökning av anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer.

Utfallet för anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer blev 26 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen anvisade anslaget ytterligare 5 miljoner kronor i beslut om ändring i statens budget då utgifterna för Sveriges deltagande i internationella handelsorganisationer förväntades bli högre än vad som ursprungligen beräknats.

Utgifterna för anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning blev 7 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor (92,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget får användas för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuella underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet (Commercial Interest Reference Rate). Utgifterna blev lägre än anvisat belopp då underskottet i CIRR-systemet för 2024 uppgick till 7 miljoner kronor.

Lägre utgifter för forskning och utveckling jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 152 miljoner kronor (4,3 procent) lägre. Det beror på att vissa insatser för forskning och utveckling har avslutats, bl.a. insatser för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science-området.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:4 Tillväxtverket 20 miljoner kronor (4,4 procent) lägre. Det beror främst på lägre kostnader till följd av avvecklingen av Tillväxtverkets hantering av stöd till korttidsarbete.

Högre utgifter för näringslivsutveckling jämfört med föregående år

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling

194 miljoner kronor (57,9 procent) högre. Det beror främst på ett kapitaltillskott om 300 miljoner kronor till den statliga stiftelsen Norrlandsfonden. De högre utgifterna motverkas delvis av lägre utgifter för deltagande i projekt av gemensamt europeiskt intresse (s.k. IPCEI-projekt) samt Tillväxtverkets insatser för näringslivsutveckling. Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:11 Bolagsverket 32 miljoner kronor (26,2 procent) högre. Det beror bl.a. på högre utgifter för utveckling av en digital identitetsplånbok, utveckling av ett samlat system för registerkontroll vid offentlig upphandling och åtgärder för civilt försvar och beredskap.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:13 Konkurrensverket

16 miljoner kronor (7,7 procent) högre. De högre utgifterna beror bl.a. på förstärkt upphandlingstillsyn och uppdrag för att motverka kriminalitet och osund konkurrens i upphandlingar.

Lägre utgifter än föregående år för kapitalinsatser i statligt ägda företag

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 1 104 miljoner kronor (61,2 procent) lägre. Under 2024 utbetalades

1 727 miljoner kronor till Riksgäldskontoret för att finansiera nedskrivning av lån och upplupen ränta avseende konsortiet Scandinavian airlines systemDenmark-Norway- Sweden samt 77 miljoner kronor i kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget. Utfallet 2025 avser i sin helhet ett kapitaltillskott om 700 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

151

Skr. 2025/26:101

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete 168 miljoner kronor (55,0 procent) högre. Utfallet är i likhet med föregående år negativt, vilket beror på att återbetalningar i samband med avstämningar av tidigare utbetalt stöd översteg utbetalningarna. Skillnaden mot föregående år beror på att nettobeloppet för återbetalda stöd under 2025 blev lägre.

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande

26 miljoner kronor (33,4 procent) högre. Det beror på högre utgifter för statsbidrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden). Ökningen avser rådets arbete med ett årligt internationellt investeringsmöte och undanröjande av hinder för investeringar.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.69 UO 24 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning
	och utveckling	3 952	3 868
1:5	Näringslivsutveckling	162	124
1:9	Geovetenskaplig forskning	5	4
1:14	Konkurrensforskning	10	10
Summa		4 129	4 007

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på

4 129 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 4 007 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 122 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 3.70 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2025-12-31
AB Svensk Exportkredits lån i Riksgäldskontoret för systemet
med statsstödda exportkrediter	150 000	0
Summa	150 000	0

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om låneramar på 150 000 miljoner kronor för utlåning. Vid utgången av 2025 fanns inga utestående lån.

Garantier

Tabell 3.71 UO 24 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående	Utfärdade
		åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	bundna utfästelser
Exportkreditgarantier	625 000	277 012	353 701
Gröna kreditgarantier	80 000	9 649	26 429
Investeringsgarantier	10 000	41	41
Grundfondsförbindelse Svenska
skeppshypotekskassan¹	350	350	350

152

Skr. 2025/26:101

		Utestående	Utfärdade
		åtaganden	garantier inklusive
Garantier	Garantiram	2025-12-31	bundna utfästelser
Grundfondsförbindelse Fonden för den mindre
skeppsfarten²	55	55	55
Pensionsgaranti Sveaskog AB³	Obegränsad	262	262
Pensionsgaranti Vattenfall AB³	Obegränsad	787	787
Pensionsgaranti Nordea AB (inkl. Postgirot)³	Obegränsad	40	40
Pensionsgaranti Svenska Skogsplantor³	Obegränsad		0
Pensionsgaranti SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut³	Obegränsad	11	11
Pensionsgaranti Teracom³	Obegränsad	1	1
Pensionsgaranti Svensk Maskinprovning AB³	Obegränsad	2	2
Kreditgaranti för att säkra tillgången av råvaror	12 000	0	0
Exportkreditgarantier Ukraina	888	28	173
Statligt garantiprogram till företag	50 000	12	12
Summa		288 251	381 865

¹ Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan.

² Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273.

³I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per 31 december 2025.

Övriga kontokrediter

Tabell 3.72 UO 24 Övriga kontokrediter

Miljoner kronor

Övriga kontokrediter	Kredit	Utnyttjad kredit 2025-12-31
Krediter för garantiverksamheten	Obegränsad	0
Summa		0

Krediter för garantiverksamheten beslutas av regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande att ta upp lån till staten med stöd av 5 kap. 1 § budgetlagen.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Exportkreditnämnden har varken presenterat avgiftsbudget enligt regleringsbrev eller kommenterat väsentliga avvikelser mellan avgiftsbudget och faktiskt utfall. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Revisorsinspektionen

Revisorsinspektionen har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2025. Som grund för uttalandet om reservation anger Riksrevisionen följande.

Revisorsinspektionen har inte återrapporterat hur myndigheten i arbetet med föreskrifter och allmänna råd har beaktat att myndigheten ska bidra till regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte

153

Skr. 2025/26:101

förenlig med 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:7 LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning (skr. 2025/26:8) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:NU9, rskr. 2025/26:145).

3.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar ungefär 60 procent av statens bidrag till kommuner och regioner. Resterande bidrag från staten till kommunerna redovisas under andra utgiftsområden.

Anslag

Tabell 3.73 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	166 750		166 750	0	0,0	167 871
1:2	Utjämningsbidrag för
	LSS-kostnader	6 092	36	6 128	36	0,6	5 827
1:3	Bidrag till kommunalekonomiska
	organisationer	7		7	0	0,0	7
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
	regioner	250	53	301	51	20,3
1:5	Bidrag för stärkt effektivitet i
	kommunsektorn	8		4	-4	-51,7
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
(2024)	kommuner och regioner				0		239
1:5	Medel till befolkningsmässigt
(2024)	mindre kommuner				0		300
	Summa	173 107	89	173 190	83	0,0	174 245

Utfallet uppgick till 173 190 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor

(0,0 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 89 miljoner kronor. Jämfört med 2024 blev utgifterna 1 054 miljoner kronor (0,6 procent) lägre.

Generella statsbidrag

Medel från anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning fördelas enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet finansieras i huvudsak med statliga medel,

154

Skr. 2025/26:101

men också med avgifter från vissa kommuner och regioner. Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Systemets syfte är att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Utgifterna för anslaget uppgick 166 750 miljoner kronor, vilket är 1 121 miljoner kronor (0,7 procent) lägre än 2024. Bidragen till kommunerna uppgick till

118 725 miljoner kronor, vilket är 450 miljoner kronor (0,4 procent) lägre. Bidragen till regionerna uppgick till 48 025 miljoner kronor, vilket är 670 miljoner kronor (1,4 procent) lägre.

Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Utgifterna för anslaget

1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader blev 6 128 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor (0,6 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 36 miljoner kronor på grund av att kostnaderna bedömdes överstiga den ursprungliga anslagsnivån.

Utfallet för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner uppgick till 301 miljoner kronor, vilket är 51 miljoner kronor (20,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. I beslut om ändring i statens budget anvisades ytterligare 53 miljoner kronor på grund av ökade utgifter kopplade till en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö i skolan.

Beställningsbemyndigande

Tabell 3.74 UO 25 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2025-12-31
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda regioner	1 250	487
Summa		1 250	487

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om ett beställningsbemyndigande på

1 250 miljoner kronor. Utestående åtaganden uppgick till 487 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 763 miljoner kronor. Effektivitetsdelegationen beslutade 2025 att bevilja bidrag till regionerna för åren 2025–2027. Delegationen kunde som mest bevilja 250 miljoner kronor per år. Totalt beviljades 731,5 kronor, varav 244,5 miljoner kronor betalades i slutet av 2025.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2025:19 Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument

Riksrevisionen har granskat om höjningarna av de generella statsbidragen under covid- 19-pandemin utformades effektivt som stabiliseringspolitiskt instrument.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument (skr. 2025/26:51) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2025/26:FiU26, rskr. 2025/26:190).

155

Skr. 2025/26:101

3.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på statsskulden, men också Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår även ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten. Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.

Anslag

Tabell 3.75 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Räntor på statsskulden	28 600		30 119	1 519	5,3	20 119
1:2	Oförutsedda utgifter	10		4	-6	-57,6	1
	Riksgäldskontorets
1:3	provisionsutgifter	145		96	-49	-33,6	78
2:1	Återställning av Riksbankens eget
(2024)	kapital				0		25 000
	Summa	28 755		30 220	1 465	5,1	45 198

Utfallet uppgick till 30 220 miljoner kronor, vilket är 1 465 miljoner kronor

(5,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2024 blev utgifterna 14 979 miljoner kronor (33,1 procent) lägre.

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. De påverkas också av tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik. Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden belastas enligt utgiftsmässiga principer. Därmed påverkas anslaget av realiserade valutakursdifferenser, men inte orealiserade. Redovisningen är ett netto av inkomster och utgifter i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet.

Ränteutgifterna blev högre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 30 119 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor (5,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Det beror främst på högre utgifter än beräknat för lån i svenska kronor och underkurser vid emission. De högre utgifterna motverkades delvis av att räntenettot för Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter gav ett högre överskott än beräknat.

Tabell 3.76 Räntor på statsskulden 2021–2025, fördelning på anslagets komponenter

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall		Utfall	Utfall-SB
	20211	20221	20231	2024	SB 2025	2025	2025
Räntor på lån i svenska kronor	8 537	15 000	9 280	12 182	26 000	27 064	1 064
Räntor på lån i utländsk valuta1	1 063	751	2 599	2 101	1 100	1 147	47
Över- (-)/underkurser (+) vid
emission	-11 978	-2 299	4 142	2 311	2 300	3 946	1 646
Summa räntor	-2 378	13 452	16 021	16 594	29 400	32 157	2 757

156

Skr. 2025/26:101

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall		Utfall	Utfall-SB
	20211	20221	20231	2024	SB 2025	2025	2025
Räntor på in- och utlåning1	-1 988	864	7 327	4 374	-600	-2 050	-1 450
Valutakursförluster (+)/-vinster
(-)	661	12 325	8 240	-585	-200	371	571
Kursförluster (+)/-vinster (-)	2 317	447	-22	-264	0	-359	-359
Summa ränteutgifter	-1 388	27 088	31 567	20 119	28 600	30 119	1 519

1 Räntor på lån till Riksbanken för valutareserven och på lån till andra länder är bruttoredovisade, till skillnad från i statens budget och i Riksgäldskontorets årsredovisning. Riksbanken återbetalade samtliga lån för valutareserven under 2023.

I statens budget beräknades räntor på lån i svenska kronor att uppgå till

26 000 miljoner kronor. Utfallet blev 27 064 miljoner kronor, vilket är 1 064 miljoner kronor högre än beräknat.

Räntor på lån i utländsk valuta beräknades i statens budget till 1 100 miljoner kronor. Utfallet blev 1 147 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor högre än beräknat.

Nettot av över- och underkurser vid emission beräknades till ett underskott på

2 300 miljoner kronor. Utfallet blev underkurser på 3 946 miljoner kronor, vilket är 1 646 miljoner kronor högre än beräknat. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs betraktas det som en ränteinkomst medan underkurser betraktas som ränteutgifter.

I statens budget beräknades räntor på Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. att uppgå till en nettoinkomst på 600 miljoner kronor. Utfallet blev en nettoinkomst på 2 050 miljoner kronor, vilket är 1 450 miljoner kronor högre än beräknat.

I statens budget beräknades valutakursvinsterna uppgå till 200 miljoner kronor netto. Utfallet blev dock valutakursförluster på 371 miljoner kronor, vilket är 571 miljoner kronor högre än beräknat. Valutakursförluster uppstår på instrument i utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet ingicks.

Nettot av kursförluster och kursvinster beräknades till noll i statens budget. Utfallet blev dock kursvinster på 359 miljoner kronor, vilket är 359 miljoner kronor högre än beräknat. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Tabell 3.77 visar att genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer och sexmånaders statsskuldväxlar blev lägre 2024 än vad som antogs i statens budget. Kronkursen mot euro, dollar och KIX-index blev starkare än beräknat. Jämfört med 2024 blev genomsnittsräntorna för femåriga statsobligationer högre. Genomsnitts- räntorna för sexmånaders statsskuldväxlar blev dock lägre. Den genomsnittliga kronkursen mot euro, dollar samt KIX-index blev starkare jämfört med föregående år.

Tabell 3.77 Räntor och valutakurser 2021–2025 årsgenomsnitt

	Utfall 2021	Utfall 2022	Utfall 2023	Utfall 2024	SB 2025	Utfall 2025
Ränta 5 år %	-0,04	1,59	2,63	2,12	2,31	2,16
Ränta 6 mån %	-0,18	0,90	3,55	3,29	2,27	2,10
KIX-index1	114,30	121,10	127,50	125,90	124,40	119,70

157

Skr. 2025/26:101

	Utfall 2021	Utfall 2022	Utfall 2023	Utfall 2024	SB 2025	Utfall 2025
SEK/EUR	10,14	10,63	11,48	11,43	11,28	11,07
SEK/USD	8,58	10,12	10,61	10,56	10,22	9,82

1 Växelkurs, KIX (kronindex är ett valutakursindex som beräknas och uppdateras av Riksbanken.

Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev lägre än beräknat

Utfallet för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter blev 96 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor (33,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att anvisade medel var beräknade med en säkerhetsmarginal. Vid beräkningen togs hänsyn till att provisionsutgifterna kan variera betydligt mellan åren och att det finns en risk att utgifterna kan avvika mer uppåt än nedåt.

Oförutsedda utgifter

Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter anvisades 10 miljoner kronor i statens budget. Utgifterna blev 4 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor (57,6 procent) lägre än anvisat.

Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om medel från anslaget ska tas i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom motsvarande indragning från annat anslag.

Regeringen beslutade den 18 december om utbetalning av ersättningar enligt förlikningsavtal på sammanlagt 4 miljoner kronor till fem personer (LI2025/02057 och LI2025/02209). Förlikningsavtalen har träffats med anledning av Högsta domstolens dom den 23 april 2014 i mål nr T 5628–12 (NJA 2014 s. 332) som fastställt att staten är ersättningsskyldig för den ekonomiska förlust som kan ha uppkommit till följd av de fiskeförbud som infördes genom förordningen (FIFS1997:12) om fiske i Torne älvs fiskeområde, med tillhörande ändringsförordningar t.o.m. år 2010.

Utgifterna finansierades genom motsvarande indragning från anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Kapitaltillskott till Riksbanken under 2024

Det blev inget utfall för det äldre anslaget 2:1 (2024) Återställning av Riksbankens eget kapital. För 2024 uppgick utfallet till 25 000 miljoner kronor på grund av kapitaltillskott till Riksbanken. Det påverkar jämförelsen mellan åren.

Högre ränteutgifter jämfört med 2024

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden

10 000 miljoner kronor (49,7 procent) högre. Utgifterna för lån i svenska kronor blev 14 882 miljoner kronor högre än 2024. Det beror främst på att Riksgäldskontoret betalade ut inflationskompensation i samband med förfall av en realobligation. De ökade ränteutgifterna motverkades delvis av att räntenettot från Riksgäldskontorets in- och utlåning till statliga myndigheter m.fl. gav ett överskott på 2 050 miljoner kronor, vilket är en skillnad på 6 424 miljoner kronor jämfört med 2024 då räntenettot visade ett underskott på 4 374 miljoner kronor.

158

Skr. 2025/26:101

Jämfört med föregående år blev utgifterna för anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 18 miljoner kronor (23,7 procent) högre. Det beror främst på högre provisionsutgifter för lån i utländsk valuta.

Den konsoliderade statsskulden (där inomstatliga transaktioner är eliminerade) ökade under 2025 med 79 577 miljoner kronor till 1 156 335 miljoner kronor, medan budgetunderskottet uppgick till 101 947 miljoner kronor. Det beror på att statsskulden påverkas av flera faktorer utöver budgetsaldot såsom orealiserad inflations- kompensation, orealiserade valutakurseffekter, affärsdagsjusteringar och tillgångar i likviditetsförvaltningen. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs.

3.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen för att finansiera EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget beslutas årligen inom en flerårig budgetram.

EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområdet.

Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer, såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av tullintäkter, mervärdesskattebas och medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Anslag

Tabell 3.78 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall -
					Utfall -	statens
		Statens	Ändrings-		statens	budget
		budget	budget	Utfall	budget	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2025	2025	2025	2025	2025	2024
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	47 762		45 714	-2 048	-4,3	41 187
	Summa	47 762		45 714	-2 048	-4,3	41 187

Avgiften till EU blev 4,3 procent lägre än budgeterat

EU:s egna medel, dvs. medlemsstaternas avgifter till EU, består av fyra delar. Dessa är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI), avgifter på icke materialåtervunnen plast, tullar och mervärdesskatt.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 45 714 miljoner kronor, vilket är 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre utfallet beror i huvudsak på att utfallet för avgiften som baseras på BNI blev 4 146 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. De BNI-baserade medlen som EU tar ut är en restpost i EU:s budget så att det totala uttaget som EU gör täcker den årliga EU-budgetens finansieringsbehov.

Utfallet för avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot

723 miljoner kronor (50,7 procent) högre än beräknat, vilket främst beror på en metodförändring i beräkningen för icke materialåtervunnen plast jämfört med hur den

159

Skr. 2025/26:101

beräknades i statens budget. Metoden för att ta fram data till EU:s rapportering har fortsatt utvecklats vidare i syfte att eftersträva jämförbara data med övriga EU-länder.

Utfallet för den mervärdesskattebaserade avgiften blev 766 miljoner kronor

(10,0 procent) högre, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev högre än beräknat. Avgiften som baseras på inkomster från tullar blev 609 miljoner kronor (9,5 procent) högre då inkomsterna från tullar blev högre än beräknat.

Avgiften till EU ökade med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2024

Jämfört med 2024 ökade avgiften till EU med 4 527 miljoner kronor (11,0 procent). Det beror i huvudsak på att den BNI-baserade avgiften blev 4 141 miljoner kronor (17,3 procent) högre och uppgick till 28 096 miljoner kronor. Det beror i huvudsak på en större EU-budget.

Avgiften som baseras på inkomster från tullar uppgick till 7 019 miljoner kronor, vilket är 919 miljoner kronor (15,1 procent) högre än för 2024. Det beror på att inkomsterna från tullar blev högre än för 2024.

Den mervärdesskattebaserade avgiften uppgick till 8 450 miljoner kronor. Det är 24 miljoner kronor (0,3 procent) högre än föregående år, vilket beror på att mervärdesskattebasen blev något högre än för 2024.

Avgiften som baseras på icke materialåtervunnen plast blev däremot 557 miljoner kronor (20,6 procent) lägre än föregående år och uppgick till 2 149 miljoner kronor. Det beror bl.a. på justering av tidigare års inbetalningar och att mängden icke materialåtervunnen plast minskat jämfört med 2024, vilket minskar avgiften.

EU-avgiftens storlek kan av olika skäl variera och styrs till stor del av EU:s likviditetsbehov.

Nettoflödet till EU

Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU-budgeten (se inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU), blev 13 704 miljoner kronor. Det är en minskning med 11 096 miljoner kronor jämfört med 2024. Det beror i huvudsak på att Sverige under 2025 fick den första betalningen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), motsvarande

18 529 miljoner kronor. Utbetalningen från RRF påverkar jämförelsen av nettoflödet till EU jämfört med 2024.

160

Skr. 2025/26:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten upprättas enligt bestämmelserna i 10 kap. budgetlagen (2011:203) och grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar. Dessa upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret är kalenderåret. Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. när den ekonomiska händelsen inträffar, oavsett när betalning sker.

De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.

Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av de metoder som anges nedan under rubrikerna Värderingsprinciper, Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om metoderna inte har bedömts vara oväsentliga.

Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig förvaltning respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i inter- nationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.

Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas årsredo- visningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovis- ningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.

Avgränsningar av redovisningsenheten

Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.

161

Skr. 2025/26:101

Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egen- domsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.

Konsolidering

Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Konsolidering innebär att myndig- heternas resultat- och balansräkningar slås samman efter det att interna mellan- havanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. I konsolideringsarbetet ingår även andra moment som påverkar årsredovisningen som helhet. Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.

En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter.

Gemensam brytdag

Den 5 januari 2026 gällde som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.

Värderingsprinciper

Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i liten omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.

Skatter

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är utfallet från den årliga beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.

162

Skr. 2025/26:101

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punkts- katter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga beskattningen men där den löpande debiteringen under året kan avse olika beskattningsår. Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter inklusive skattereduktioner.

När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.

Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall.

En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna såsom de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från myndigheter som görs i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Preliminära medel som Skatteverket betalar ut till kommuner och regioner under inkomståret slutavräknas i januari månad andra året efter inkomståret. Posten varierar mellan åren beroende på hur väl förskottsutbetalningarna till kommunerna stämmer med slutliga skatter till kommunsektorn. Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund redovisas antingen som en fordran i not 26 Övriga kortfristiga fordringar eller som en skuld i not 37 Övriga kortfristiga skulder.

I not 1 Skatteintäkter, redovisas skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Transfereringar

Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med utbetalningen. Utgiften periodiseras när den tydligt går att hänföra till ett visst år.

Transfereringar är medel som staten förmedlar till olika mottagare via myndigheterna. I huvudsak betalas transfereringarna från anslag på statens budget.

Transfereringar kännetecknas av att staten inte får någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Noten specificeras utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som fått transfereringen och är hushåll, företag, kommuner och utlandet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

163

Skr. 2025/26:101

De allmänna bidragen till sektorn innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statens budget där det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Kommunernas och regionernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget men bruttoredovisas som skatteintäkter och transfereringar till kommunsektorn i statens resultaträkning. Utvecklingen av mervärdesskatten följer utvecklingen av kommunernas och regionernas konsumtion av varor och tjänster. Även utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget men bruttoredovisas i resultaträkningen.

Anläggningstillgångar och avskrivningstider

Anläggningstillgångar (med undantag för vissa finansiella instrument, se nedan) värderas till sitt anskaffningsvärde, med avdrag för av- och nedskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller som huvudregel att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.

Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Om skillnaden i förbrukning av betydande komponenter hos en anläggningstillgång är väsentlig, delas tillgången upp på dessa och avskrivning görs för varje komponent för sig.

Myndigheterna tillämpar vanligen 3–5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid eller komponentavskrivning med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider eller komponentavskrivning.

Avskrivningstider tillämpas inom följande intervall:

Tabell 4.1	Avskrivningstider
Anläggningstillgång		Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar		3–5 år
Statliga väganläggningar		10–95 år
Statliga järnvägsanläggningar		7–110 år
Byggnader		10–50 år, för vissa komponenter 75 år.
		En myndighet har upp till 150 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet		3–25 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m.		3–5	år
Beredskapstillgångar, stridsfordon, fartyg, flygplan och
helikoptrar		15–25	år
Beredskapstillgångar, modifiering av materiel		10	år
Beredskapstillgångar, övriga beredskapsinventarier		3–10	år
Beredskapsinventarier, beredskapsvaror		Ingen, omsätts normalt i löpande verksamhet

Finansiella garantiavtal

Finansiella garantiavtal redovisas när garantiåtagandet uppstår, dvs. vid den tidpunkt när ansvaret för garantin har inträtt och de finansiella villkoren kan fastställas.

När myndigheterna tar ut garantiavgifter för förväntade förluster redovisas initialt både en tillgång och en avsättning för garantin som uppgår till samma belopp. Avsättningar för garantier delas upp i tre olika kategorier, risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker och oreglerade skador.

Förändring av avsättningar för garantier och garantifordringar under garantins löptid redovisas under not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Kostnader för

164

Skr. 2025/26:101

skadeersättningar redovisar myndigheterna när ett infriande av en garanti är befarat eller konstaterat. Kostnaderna för skadeersättningar minskas med återvinningarna för att på så sätt visa statens faktiska kostnader för skador som uppkommer i garantiverksamheten.

Värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substans- värdering. Förenklad substansvärdering innebär att tillgångarnas bokförda värde reduceras med skuldernas bokförda värde. Substansvärdet blir därmed detsamma som företagets bokförda egna kapital enligt balansräkningens ekvation.

Riksbankens grundfond och reservfond

Riksbankens grundfond och reservfond redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden vilket innebär att av staten tillförda kapitaltillskott redovisas som en tillgång. Eventuell nedskrivning ska påverka resultatet. Statens kapitaltillskott till Riksbankens grundfond eller reservfond redovisas fr.o.m. 2024 av Kammarkollegiet.

Finansiella instrument och utlåning

Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värde- stegringar värderas till verkligt värde. Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång hos en part och en finansiell skuld eller eget- kapital-instrument hos en annan part. Det verkliga värdet bestäms på grundval av instrumentets marknadsvärde.

Finansiella instrument som innehas till förfall eller används för valuta- eller prissäkring värderas dock inte till marknadsvärde. Räntebärande värdepapper (obligationer och utlåning m.m.) tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Lånefordringar redovisas under balansposten Utlåning och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Ränta som inte betalas av låntagare under året ökar statens lånefordringar (räntan kapitaliseras).

Se vidare Statsskulden samt CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar, under rubriken Kommentarer till särskilda poster längre ned i kapitlet.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar används återanskaffningsvärdet i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Värdering av ansvarsförbindelser

Myndigheterna redovisar de ansvarsförbindelser de har inom linjen i balansräkningen. Bedömningen av belopp för ansvarsförbindelser kan vara mycket svår och i not till ansvarsförbindelserna beskriver myndigheterna hur stora svårigheterna är. I många fall anger man ett beloppsintervall inom vilket man bedömer att ansvarsförbindelsen ligger. I årsredovisningen för staten tillämpas försiktighetsprincipen för värdering av beloppet vilket betyder att det alltid är det högsta värdet som tas upp som ansvarsförbindelse.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda

165

Skr. 2025/26:101

myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.

Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultat- räkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk (SPV) redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i resultaträkningen (se vidare nedan under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande redovisas på ett enhetligt sätt).

Pågående arbeten hos Försvarets materielverk läggs samman med militära beredskapstillgångar, till den del det gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.

För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och balansräkningen i årsredovisningen för staten såsom de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst Exportkreditnämnden, affärsverken, SPV och Statens fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används vid rapportering till statsredovisningen.

Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i grunden i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Vissa skillnader som rör avgränsning och periodisering berörs ovan i avsnittet Skatter. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen, men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis som medel för finansiering av bidrag – intäkt av bidrag – eller finansiell intäkt. Det kan även vara fråga om medel som ingen myndighet tar upp, men som tas upp i modellen för periodiserade skatteintäkter i årsredovisningen för staten.

Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen omklassificeras de finansiella korrigeringarna i stället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.

Ändrade redovisningsprinciper m.m.

Fortsatt arbete med metoden för skattefordringar

Under året har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits rörande metoderna för periodisering i resultaträkningen och beräkning av upplupna och förutbetalda skatteintäkter i balansräkningen.

Skatter som faktureras redovisas sedan 2023 som intäkt vid det tillfälle som myndigheten beslutar om att staten har rätt att fakturera skatt. Beslutstillfället ligger till grund för att redovisa skatter både i resultaträkningen och på inkomsttitlar i statens budget. Upplupna skatteintäkter redovisas i de fall som myndigheter har beslutat om skatter som är hänförbara till föregående budgetår. De skatter som påverkas är stämpelskatter som Lantmäteriet fakturerar och trängselskatter och fordonskatter som Transportstyrelsen fakturerar. Fakturerade skatter ingår i posten Skatteintäkter i årsredovisningen för staten, not 1 i resultaträkningen.

Metoden för statens skatteintäkter i årsredovisningen för staten utgår från Statskontorets prognos på de totala skatteintäkterna för det aktuella året (enligt beskrivning ovan). Dessutom beaktas sedan 2023 Skatteverkets värdereglering av de särskilda betalningsanstånd som tillkom till följd av sjukdomen covid-19. Skatteverket bedömer att denna typ av anstånd enligt försiktighetsprincipen ska bokföras som fordran och värderegleras. Under 2025 ändrade Skatteverket värderingsprincip för dessa fordringar. Den nya metoden bedöms ge en bättre uppskattning av den förlust som kan uppstå framöver. Metodändringen har påverkat årets bedömda uppbörds-

166

Skr. 2025/26:101

förlust men inte jämförelsetalen. I årsredovisningen för staten har värderegleringen minskat skatteintäkterna 2023 och 2024 med totalt 11 miljarder kronor men ökat årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor. Restförda skatter i statens budget däremot påverkar skatteintäkterna den period då ärendet skickas till Kronofogdemyndigheten för indrivning, justerat för de belopp som drivits in. Skillnaderna mellan osäkra fordringar i resultaträkningen och restföringar i statens budget följs upp årligen med avseende på värderegleringen.

Indirekt metod för finansieringsanalysen

Från och med 2023 tillämpas s.k. indirekt metod vid upprättande av finansieringsanalysen. Metoden innebär att effekter som kan knytas till förändringar av fordringar och skulder avseende skatter och i viss mån transfereringar redovisas under raden Justeringar till betalningar. Förändringar av fordringar och skulder som rör finansiella transaktioner, i första hand Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden, särredovisas.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, före- kommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning eller lämna kompletterande information har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.

Pensionsmyndigheten redovisar fr.o.m. 2025 erhållna belopp avseende återförda förvaltningsavgifter, skadestånd och andra ersättningar som ska fördelas till pensionssparare och pensionärer inom premiepensionen som kortfristiga skulder i stället för upplupna kostnader. Jämförelseuppgifter för 2024 har justerats i överensstämmelse med ny princip.

Sjöfartsverket korrigerar lagervärdet avseende material som under tidigare år har kostnadsförts och som är avsett för underhåll av farleder samt båtar och fartyg. Det har omklassificerats till omsättningstillgång. Jämförelsetalet har inte justerats.

Kriminalvården har förändrat redovisningsprincip för resebidrag till klienter för avvisade och utvisade, från kontoklass 5, ”övriga driftskostnader” till kontoklass 7, ”transfereringar”. Det har inte varit möjligt att göra någon omräkning av jämförelsetal till följd av förändringen.

Andra justeringar av jämförelsetal

De förändringar av jämförelsetal i resultaträkningen som har gjorts vid upprättandet av Årsredovisningen för staten 2025 som innebär omklassificering mellan poster samt förändringar som ökar kostnader och intäkter lika mycket, innebär inga förändringar av jämförelsetal som påverkar det tidigare redovisade överskottet för 2024.

Följande ändringar av jämförelsetal som påverkar 2024 års överskott har gjorts i årsredovisningen för staten 2025.

167

Skr. 2025/26:101

Tabell 4.2	Justering jämförelsetal
Miljoner kronor
Årets överskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2024		35 217
Justering obeskattade reserver hel- och delägda företag 2024		25
Årets överskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i
Årsredovisningen för staten 2025		35 242

Undantag från generella principer

Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.

Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen, såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga. Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt, redovisas de dock inte här.

Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.

Kommentarer till särskilda poster

Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna. Det handlar om poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd. Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.

Statsskulden

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag görs för skulden till premie- pensionssystemet och de skulder som kan uppstå i Insättningsgarantifonden. De skulderna, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvalt- ningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Därutöver görs i årsredovisningen för staten undantag för de skulder som kan uppstå i Kärnavfallsfondens placeringsverksamhet.

Riksgäldskontoret redovisar statsskulden till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, redovisas under andra poster i balansräkningen.

168

Skr. 2025/26:101

I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden.

Mervärdesskattekompensation till statliga myndigheter nettoredovisas

Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensa- tion för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter.

I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande ingående mervärdesskatt.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas

I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt. Inkomstpensions- systemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sektorn sociala trygghetsfonder.

I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie- pensionssystemet av från skatteintäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgifter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i de totala skatteintäkterna, men inte i statens skatteintäkter. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4 Transfereringar). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1 Skatteintäkter). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan.

Överföringar till och från pensionssystemet

AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.

Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och premiepensions- systemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och skillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som ett bidrag från ålderspensionssystemet – AP- fondernas nettobidrag (se not 3 Intäkter av bidrag). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4 Transfereringar).

169

Skr. 2025/26:101

Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt

Den statliga tjänstepensionsavsättningen som SPV redovisar tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen redovisas exklusive särskild löneskatt eftersom särskild löneskatt är en skuld som staten har till sig själv.

Redovisningsprincipen för statens tjänstepensionsavsättning följer i stora delar den internationella redovisningsstandarden, IPSAS 39 Ersättningar till anställda. Enligt IPSAS 39 ska effekten av försäkringstekniska omvärderingar inte påverka årets resultat, utan redovisas direkt mot nettoförmögenheten i balansräkningen. Detta gäller enbart för myndigheternas egna pensionsåtaganden efter avslutad anställning och omfattar därmed inte delpensionsavsättningar eftersom de avser ersättningar under pågående anställning.

I den redovisade avsättningen ingår en liten del (ca 2,5 procent) pensionsavsättningar till anställda som inte är anställda i de myndigheter som konsolideras. Dessa utomstatliga premier och motsvarande kostnader redovisas som bidrag till staten respektive utbetalda transfereringar. Premier från de konsoliderade myndigheterna elimineras i årsredovisningen för staten medan kostnaderna för de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader.

Grunderna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar fastställs av SPV:s styrelse. Försäkringstekniska antaganden ska vara aktsamma och göras på ett sådant sätt att de säkerställer att försäkringsrörelsen ska kunna fullgöra sina åtaganden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Den statliga tjänste- pensionsavsättningen redovisas i årsredovisningen för staten enligt samma försäkringstekniska grunder som de SPV tillämpar för statens försäkringsrörelse. Även Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer redovisningsprincipen om att redovisa försäkringsteknisk omvärdering av pensionsavsättningen direkt mot myndighetskapitalet (eget kapital för affärsverken).

Enligt grunderna som SPV:s styrelse fastställt för försäkringsrörelsen är livförsäkringarnas avsättningar beräknade med följande antaganden:

– Antagande om ränta: Den årliga räntan används för diskontering av framtida, förväntade betalningsflöden. Hänsyn ska tas till Finansinspektionens tryggandegrunder. Per den 31 december 2025 är bruttoräntan +0,8 procent (+0,5 procent).

– Antaganden om driftkostnad: För de flesta åtaganden används ett antagande om driftkostnad på ca 0,01 procent (0,01 procent) av kapitalet. Därutöver belastas kapitalet med 0,40 procent (0,40 procent) för att täcka kostnader för framtida utbetalningar.

– Avkastningsskatt: Inget avdrag för avkastningsskatt görs vid beräkning av de avsättningarna.

– Antagande om livslängd: Olika antaganden om livslängd används för olika generationer och för olika kön. De skilda antagandena om livslängd ska spegla skillnader i förväntad livslängd. En 65-årig man respektive kvinna som är födda på 1950-talet antas leva i ytterligare 23,0 år respektive 24,3 år.

CSN:s värderingsprinciper för lånefordringar

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar lånefordringar efter beaktande av reserveringar för förväntade låneförluster. Myndigheten har utvecklat en modell för att beräkna reserveringar för förväntade låneförluster och återkrav för sina olika

170

Skr. 2025/26:101

lånetyper. Beräkningen i nuvärde görs med hänsyn till bl.a. skuld, betalning och inkomst för varje låntagare.

Beräkningen av reserveringen för förväntade låneförluster i CSN:s lånefordringar utgår i huvudsak från en individbaserad modell och görs utifrån tre värderingsprinciper:

– Förväntade förluster på grund av att personer missköter sina betalningar.

– Förväntade förluster på grund av de trygghetsregler som finns vid återbetalning.

– Förväntade förluster på grund av framtida dödsfall.

Den första värderingsprincipen utgår från låntagarens dokumenterade bristande betalningsbenägenhet när inga eller små betalningar har gjorts under de senaste åren.

Den andra värderingsprincipen bedömer betalningsförmågan hos de låntagare som har avslutat sina studier och är återbetalningsskyldiga. Principen bygger på en bedömning av låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet utifrån sina ekonomiska förutsättningar, lånevillkor och skuldens storlek.

Den tredje värderingsprincipen utgår från sannolikheten att dö vid olika åldrar. Underlaget till beräkningen hämtas utifrån köns- och åldersspecifika risker för dödsfall från Statistiska centralbyrån (SCB) och därefter gör CSN vissa justeringar.

Den individuella beräkningen för varje låntagare kompletteras också med en generell reservering för låneförluster avseende de låntagare som fortfarande befinner sig i studier eller har varit återbetalningsskyldig kortare tid än tre år. Den generella reserveringen utgår från den individuella beräkningen. Risken att framtidens återbetalningsskyldiga kommer att missköta sina betalningar eller nyttja trygghetsreglerna förutsätts vara lika stor som den är bland dagens återbetalningsskyldiga.

Insättningsgarantifonden hos Riksgäldskontoret

Insättningsgarantifonden har byggts upp av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiften används till att bygga upp en fond för att kunna betala ut ersättning till kunder i kreditinstitut eller värdepappersbolag som går i konkurs. Insättnings- garantin gäller för såväl privatpersoner som företag eller andra juridiska personer. Insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och till mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden redovisas till marknadsvärde vilket medför att det kan uppstå stora förändringar mellan åren då marknadsvärdet förändras. (Se vidare not 5.)

Resolutionsreserven hos Riksgäldskontoret

Lagen (2015:1016) om resolution innebär att ett resolutionsförfarande ska användas för de institut som bedöms viktiga för den finansiella stabiliteten och som därför inte bör försättas i konkurs. Resolution innebär att staten tar kontroll över ett institut som är drabbat av problem för att rekonstruera det eller avveckla det under ordnade former. För detta ändamål bildades en ny fond benämnd Resolutionsreserven i början av 2016. Den tillfördes 19 miljarder kronor genom en överföring från Stabilitetsfonden och har därefter tillförts resolutionsavgifter samt avkastning på fondens medel. Resolutionsavgifter ska betalas till dess resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. (Se vidare not 5.)

Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret

Stabilitetsfonden regleras i lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Stabilitetsfondens uppdrag har i och med bildandet av Resolutions- reserven (se nedan) begränsats men den ska även i fortsättningen finansiera stöd för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige. (Se vidare not 5.)

171

Skr. 2025/26:101

Transfereringar m.m. med koppling till skattesystemet

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas i statens budget. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på särskild inkomsttitel vilket minskar de totala inkomsterna på statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen bruttoredovisas dessa medel som lämnade bidrag och skatteintäkter, vilket bedömts ge den mest rättvisande informationen.

Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas under anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen som skatteintäkter och transfereringar till kommuner.

Dessa båda skillnader innebär att både skatteintäkter och transfereringar är högre i resultaträkningen än i statens budget (se not 1 Skatteintäkter och not 4 Transfereringar).

Upplupna skatteintäkter

Den del av posten Övriga upplupna intäkter som benämns Upplupna skatteintäkter utgörs av skillnaden mellan statens och ålderspensionssystemets skatteintäkter för aktuellt inkomstår och de preliminära (debiterade) skatter som redovisats t.o.m. december månad och som därmed omfattar endast elva månader.

Posten beräknas genom att de skatter som löpande har debiterats och avser det aktuella inkomståret dras från de skatteintäkter som ska redovisas för det aktuella inkomståret. Det innebär att skatteintäkter som debiteras under januari t.o.m. december är slutligt utfall medan redovisningen av andra skatter till viss del bygger på prognoser. Utfallet för de skatter som fastställs vid den årliga beskattningen är klart i november året efter inkomståret. Det definitiva utfallet för skatterna på statens budget är klart i april andra året efter inkomståret. Den upplupna intäkten ska i princip överensstämma med summan av föregående års motsvarande upplupna intäkt och det periodiseringsbelopp som framkommer i modellen för periodisering av skatteintäkter. En mindre differens kan uppkomma. Den kommenteras i not Övriga upplupna intäkter.

Efter avräkning av uppbörden i januari, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna kraftigt.

De största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter. Det är framför allt fysiska personers skatter och mervärdesskatten som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster), schablonintäkter för sparande på investerings- sparkonto och fastighetsavgifter. För mervärdesskatten förklaras den kvarvarande upplupna intäkten till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad.

Över tid varierar de upplupna intäkterna mest för fysiska och juridiska personer. För fysiska personers skatter förklaras variationen i den upplupna intäkten främst av variationen i kapitalinkomsterna. För juridiska personer beror variationen på att företagens inkomstskatter är volatila och att de löpande debiteringarna i grunden baseras på företagens slutliga skatt två år tillbaka i tiden, även om företagen kan ändra sin debiterade preliminärskatt löpande under året.

Staten är ansvarig för i stort sett all uppbörd, dvs. även uppbörden av skatter som tillhör kommuner och avgifter till trossamfund. Regleringsbelopp som avser kommuner och trossamfund särredovisas för att särskilja dessa från statens fordran/skuld i förhållande till skattskyldiga.

172

Skr. 2025/26:101

Redovisning av marknadsvärdeförändringar i resultaträkningen

Orealiserade marknadsvärdeförändringar på framför allt långfristiga värdepappers- innehav redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. En stor del av värdepapperen är statsobligationer och andra instrument utgivna av Riksgäldskontoret. I allt väsentligt motsvaras marknadsvärdeförändringar av högre eller lägre avsättningar till Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden.

Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter inom ramen för Kyotoprotokollet

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg. omr. 20 avsnitt 3.25) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. Kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats att

Skr. 2024/25:101 177 genomföra. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Annulleringen av överskott från de sektorer som omfattas av ESD har gett en viktig signal om Sveriges ambitiösa klimatpolitik både nationellt och inom EU. Annulleringen har inneburit att utsläppsutrymmet inom EU och enligt Kyotoprotokollet minskats permanent.

Inom ramen för Sveriges program för internationella klimatinsatser har Statens energimyndighet sedan 2002 haft i uppdrag att för Sveriges räkning genomföra klimatprojekt i utvecklingsländer genom de s.k. flexibla mekanismerna under Kyotoprotokollet. Genom dessa klimatprojekt har Sverige förvärvat utsläpps- minskningsenheter som verifierats, certifierats och utfärdats av FN. Regeringen har efter förslag i budgetpropositionen för 2023 bemyndigats att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna skulle användas för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel skulle rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering

(prop. 2022/23:1 Utgiftsområde 20, bet. 2022:23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen i enlighet med riksdagens bemyndigande. Myndigheten redovisade den 22 september 2023 att uppdraget var genomfört. Sedan annulleringarna genomfördes har ytterligare 172 589 utsläppsminskningsenheter inkommit till Energimyndigheten. Inga enheter har annullerats under 2025.

Redovisningsprinciper för statens budget

Statens budget redovisas enligt de principer som följer av budgetlagen och riksdagens beslut om budgeten.

Enligt budgetlagen omfattar statens budget alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag, med undantag för inkomster som riksdagen har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.

Utgifter i statens budget redovisas mot anslag medan inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Utgifter för transfereringar redovisas det år då betalning sker, medan förvaltningsutgifter redovisas det år som kostnaderna hänför sig till. Övriga utgifter redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till. Enligt budgetlagen redovisas

173

Skr. 2025/26:101

inkomster av skatter och avgifter det år intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Universitet och högskolor tillämpar en särskild modell för redovisning mot anslag. Andra avvikelser från generella principer kan förekomma enligt riksdagens beslut. Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisnings- metoder och principer för specifika poster förklaras i detta avsnitt, finns för budgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar som har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statens budget en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Riksgälds- kontorets nettoutlåning utgörs av den totala förändringen av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder respektive andra stater. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov. Ett negativt budgetsaldo ger ett positivt lånebehov, dvs. en ökning av statsskulden, medan ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, dvs. i de flesta fall en minskning av statsskulden.

Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen, men som till övervägande del ligger utanför statens budget.

Affärsverken och andra verksamheter där avgifter och bidrag får disponeras i verksamheten redovisas i resultaträkningen, medan de endast påverkar budgeten till den del verksamheterna påverkar statens lånebehov.

Redovisningsprinciperna i statens budget är blandade. Vid redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget förekommer både redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt), för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter och för några utgifter och inkomster. Redovisningen i resultaträkningen sker i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. den består av intäkter och kostnader. Saldot i statens budget redovisas dock helt kassamässigt.

I tabellen nedan sammanfattas några av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens budget.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget går därför ofta inte att göra, utan dokumenten kompletterar varandra.

Tabell 4.3 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

-	Resultaträkningen	Statens budget
Skatt	Intäkt	Intäkt/betalning
Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel	Intäkt	Intäkt
Avgifter av tillfällig natur eller mindre	Intäkt	Kostnadsreduktion på
omfattning		anslag
Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan på anslag
		eller inkomsttitlar
Erhållna bidrag som används i	Intäkt	Ingen påverkan på anslag
verksamheten		eller inkomsttitlar
Transfereringar (lämnade bidrag m.m.)	Kostnad	Utbetalning
Avsättningar för framtida förpliktelser	Kostnad	Kostnad/utgift
Löner, varor och tjänster	Kostnad	Kostnad

174

Skr. 2025/26:101

-	Resultaträkningen	Statens budget
Andel av företagsvinst/förlust	Intäkt/kostnad enligt	Inkomst vid utdelning
	kapitalandelsmetoden
Orealiserad valutavinst/förlust och	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan på anslag
upplupen ränta		eller inkomsttitlar

Resultaträkningen visar verksamhetens totala intäkter och kostnader under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. För vissa kapitaltransaktioner påverkas endast balansräkningen av händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Exempel på detta är anslag för investeringar och utlåning, eller inkomsttitlar för återbetalning av lån.

En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla ekonomiska mellanhavanden mellan myndigheter. I statens budget bruttoredovisas sådana transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter redovisas som intäkter i resultaträkningen, samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet, inklusive premiepensionssystemet. Utbetalningarna av pensioner till enskilda framgår inte av statens budget, förutom garantipensionerna.

Tilläggsupplysningar

Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet

Den 12 februari 2021 beslutades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Återhämtningsfaciliteten inrättades för att stötta medlemsstaterna att hantera effekterna med anledning av spridningen av covid-19. Faciliteten utgör merparten av EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU, som löper fram till utgången av 2026. Medlemsstater som ansöker om medel från RRF upprättar en nationell återhämtningsplan med en redogörelse för de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten avser söka finansiellt stöd för fram till 2026. Sveriges återhämtningsplan innehåller åtgärder som genomförs under perioden 2020–2026. Regeringen ansvarar för den svenska återhämtningsplanen, men myndigheterna ansvarar för att genomföra investeringarna i planen och har fått i uppdrag av regeringen att säkerställa att kraven i RRF-förordningen uppfylls. Myndigheterna finansierar åtgärderna med anslag i statens budget. Inbetalda medel från EU:s återhämtningsfacilitet redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Faciliteten är resultatbaserad och inbetalning sker efter det att åtgärderna genomförts och en ansökan om utbetalning godkänts av Europeiska kommissionen. Efter att Sveriges första betalningsansökan godkändes betalades 1,65 miljarder euro ut i juli 2025. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 om en andra betalningsansökan som omfattar 1,47 miljarder euro. Den tredje och sista ansökan om utbetalning måste skickas in innan 30 september 2026. Den sista utbetalningen måste vara hanterad av EU-kommissionen innan utgången av 2026 då RRF upphör. Tidpunkten för kommande utbetalningar till Sverige liksom delbeloppens slutliga storlek är vid upprättande av Årsredovisning för staten 2025 inte fastställda.

175

Skr. 2025/26:101

4.2 Resultaträkning

29 miljarder kronor i överskott

Resultaträkningen för 2025 visade ett överskott på 29 miljarder kronor. Det är en minskning med nästan 6 miljarder jämfört med 2024 då överskottet uppgick till 35 miljarder kronor.

Intäkterna i staten ökade med 60 miljarder kronor och uppgick till 1 861 miljarder kronor. Statens kostnader uppgick till 1 878 miljarder kronor, en ökning med

50 miljarder kronor. Det betyder att saldot i statens verksamhet före resultat från andelar och finansiella poster blev negativt med 17 miljarder kronor.

Resultatandelar i statens hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor vilket är 20 miljarder kronor lägre än i fjol. Det förklarar, tillsammans med ett positivt netto av finansiella poster på 1 miljard kronor, överskottet om 29 miljarder kronor i statens konsoliderade resultaträkning.

Tabell 4.4	Konsoliderad resultaträkning
Miljoner kronor
		Not	2025	2024
Intäkter
Skatteintäkter		1	1 689 919	1 666 323
Intäkter av avgifter och andra ersättningar		2	104 654	80 138
Intäkter av bidrag		3	66 651	54 545
Summa intäkter			1 861 224	1 801 006
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll		4	-837 191	-815 778
Transfereringar till företag		4	-81 741	-85 850
Transfereringar till kommuner		4	-419 153	-417 215
Transfereringar till utlandet		4	-103 128	-92 313
Avsättning till/upplösning av fonder		5	-12 257	-15 821
Summa transfereringar m.m.			-1 453 471	-1 426 976
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal		6	-199 517	-203 302
Kostnader för lokaler		7	-31 149	-29 623
Vissa garanti- och kreditkostnader		8	-922	-161
Övriga driftkostnader		9	-153 612	-132 214
Avskrivningar och nedskrivningar		10	-39 529	-35 565
Summa statens egen verksamhet			-424 728	-400 865
Summa kostnader			-1 878 199	-1 827 841
Saldo före resultat från andelar och finansiella poster			-16 975	-26 835
Resultat från andelar i hel- och delägda företag		11	45 748	65 969
Finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnad för statsskulden		12	-13 505	-19 418
Övriga finansiella intäkter		13	24 460	22 895
Övriga finansiella kostnader		14	-10 246	-7 369
Summa finansiella poster			709	-3 892
Årets över- eller underskott			29 483	35 242

176

Skr. 2025/26:101

Intäkter

Statens intäkter ökade med 60 miljarder kronor

Statens intäkter före andelar och finansiella poster ökade med 60 miljarder kronor till

1 861 miljarder kronor. Det är en ökning med 3 procent jämfört med föregående år då ökningen uppgick till 0,4 procent.

Statens skatteintäkter motsvarar 91 procent av statens intäkter (exklusive finansiella intäkter) och uppgick till 1 690 miljarder kronor, en ökning med 24 miljarder kronor (drygt 1 procent) jämfört med 2024. Det är samma utvecklingstakt som 2024 men lägre än året dessförinnan då ökningen var 3 procent. Totala skatteintäkter enligt statens budget ökade med 63 miljarder kronor. Ökningen förklaras dels av att indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, i huvudsak beroende på att utbetalda löner ökade med 3,3 procent 2025, dels av att skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor främst till följd av att intäkterna från skatt på företagsvinster ökade med

19 miljarder kronor. Ökningen förklaras också av att skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 31 procent, motsvarande

25 miljarder kronor och uppgick till 105 miljarder kronor. Det är framför allt en effekt av Sveriges första utbetalning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) på knappt 19 miljarder kronor men även en ökning av flaskhalsinkomster hos Affärsverket svenska kraftnät med 4 miljarder kronor och en ökning av flygtrafikavgifter hos Luftfartsverket om 2 miljarder kronor.

Intäkter av bidrag ökade med 12 miljarder kronor till 67 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att nettoöverföringen från AP fonderna ökade med 10 miljarder kronor.

Diagram 4.1 Statens intäkter (inkl finansiella intäkter)

3,5%

5,5%

1,3%

Skatteintäkter

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av bidrag

Finansiella intäkter

89,6%

Anm.: Av statens totala intäkter (inklusive finansiella intäkter), 1 886 miljarder kronor utgjorde 89,6 procent skatteintäkter, intäkter av avgifter och andra ersättningar 5,5 procent, intäkter av bidrag 3,5 procent och finansiella intäkter 1,3 procent.

Kostnader

Kostnaderna ökade med 50 miljarder kronor

Summa kostnader i staten ökade med 50 miljarder kronor och uppgick till

1 878 miljarder kronor, en ökning med 3 procent vilket är i nivå med föregående års ökning.

Kostnader för transfereringar m.m. ökade med 26 miljarder kronor till 1 453 miljarder kronor. Av kategorierna transfereringar ökade Transfereringar till hushåll mest, med

177

Skr. 2025/26:101

21 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade inkomstpensioner och premiepensioner medan andra transfereringar till hushåll uppvisar både minskningar och begränsade ökningar. Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor. Det är bl.a. en effekt av minskad ersättning i form av anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader liksom för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. Transfereringar till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor. De allmänna bidragen till sektorn låg på oförändrad nivå jämfört med 2024. Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m. ökade medan bidrag till folkhälsa och sjukvård och stimulansbidrag samt åtgärder inom äldrepolitiken minskade.

Transfereringar till utlandet ökade med 11 miljarder kronor. Det är Försvarsmaktens internationella insatser, främst till Ukraina, som ökat under året men även den BNI-baserade avgiften till EU. Kostnaden för Sidas bistånd och andra internationella bidrag har däremot minskat.

Avsättning till statens fonder uppgick till 12 miljarder kronor, vilket var en minskning med nästan 4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det är främst avsättningen till Kärnavfallsfonden som minskat på grund av lägre räntor.

Kostnader för statens egen verksamhet ökade med 24 miljarder kronor till

425 miljarder kronor. Ökningen avser i allt väsentligt Övriga driftkostnader som ökade med 21 miljarder kronor och uppgår till 154 miljarder kronor, främst genom att Försvarets materielverk och Försvarsmakten uppvisar en ökning med 8 miljarder kronor respektive 7 miljarder kronor till följd av satsningar inom försvarsområdet. Kostnader för lokaler ökade något, med 2 miljarder kronor. Kostnader för personal har däremot minskat med 4 miljarder kronor till knappt 200 miljarder kronor. Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter ökade hos flera myndigheter, främst hos Försvarsmakten, Kriminalvården och Polisen som en följd av respektive myndighets fortsatta tillväxt. Däremot minskade pensionskostnaderna vilket främst är en effekt av lägre förändring av den försäkringstekniska avsättningen jämfört med föregående år.

178

Skr. 2025/26:101

Diagram 4.2 Statens kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden)

1,25%

22,33%

Transfereringar m.m.

Kostnader för statens egen verksamhet

Nettokostnad för statsskulden

76,42%

Anm.: Av statens totala kostnader (inklusive finansiella kostnader och nettokostnad för statsskulden), 1 902 miljarder kronor utgjorde 76,4 procent transfereringar m.m. (till hushåll, företag, kommuner, utlandet och avsättning till fonder). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 22,3 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1,3 procent.

Diagram 4.3	Transfereringar
	7,1%

29,1%

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till företag

Transfereringar till kommuner

58,1%

Transfereringar till utlandet

5,7%

Resultat från andelar i hel- och delägda företag

Resultat från andelar i hel- och delägda företag om 46 miljarder kronor bidrog till statens överskott i resultaträkningen. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med resultatandelarna 2024. Vattenfall AB bidrog med hela 19 miljarder kronor i resultatandelar, Sveaskog Holding AB med 11 miljarder kronor, Akademiska hus AB och LKAB bidrog med 3 miljarder kronor vardera.

Positivt finansnetto

Summa finansiella poster uppvisar ett positivt resultat med 1 miljard kronor att jämföra med -4 miljarder kronor i fjol, en ökning med 5 miljarder kronor. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlade mot valutakursvinster 2025. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till -14 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 24 miljarder kronor. Det är både en effekt av realisationsvinster hos Kärnavfallsfonden och höjda räntesatser vilket påverkat ränteintäkter för studielån hos CSN. Övriga finansiella kostnader ökade med 3 miljarder kronor och uppgick till

-10 miljarder kronor. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökat.

179

Skr. 2025/26:101

4.3 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2025.

Tabell 4.5	Konsoliderad balansräkning
Miljoner kronor
		Not	2025-12-31	2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling		15	11 815	11 340
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar			3 072	3 055
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar			2	-
Summa immateriella anläggningstillgångar			14 889	14 394
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar		16	160 851	159 023
Statliga järnvägsanläggningar		17	214 670	194 004
Byggnader, mark och annan fast egendom		18	81 133	65 169
Förbättringsutgifter på annans fastighet		19	10 231	9 000
Maskiner, inventarier, installationer m.m.		20	62 994	54 994
Pågående nyanläggningar		21	226 257	214 222
Beredskapstillgångar		22	240 737	206 665
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar			16 525	10 833
Summa materiella anläggningstillgångar			1 013 398	913 911
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag		11	629 298	618 540
Andra långfristiga värdepappersinnehav		23	64 478	67 592
Långfristiga fordringar		24	15 472	18 223
Summa finansiella anläggningstillgångar			709 248	704 355
Summa anläggningstillgångar			1 737 534	1 632 660
Utlåning		25	295 331	276 125
Varulager m.m.
Varulager och förråd			6 642	3 560
Pågående arbeten			466	443
Fastigheter			379	505
Förskott till leverantörer			140	155
Summa varulager m.m.			7 628	4 663
Fordringar
Kundfordringar			7 976	5 662
Övriga kortfristiga fordringar		26	121 544	113 950
Summa fordringar			129 520	119 612
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader			21 766	17 897
Upplupna bidragsintäkter			5 033	4 974
Övriga upplupna intäkter		27	317 239	315 010
Summa periodavgränsningsposter			344 037	337 881
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar		28	8 947	7 137
Summa kortfristiga placeringar			8 947	7 137

180

Skr. 2025/26:101

	Not	2025-12-31	2024-12-31
Kassa och bank	29	10 939	13 925
SUMMA TILLGÅNGAR		2 533 936	2 392 003
KAPITAL OCH SKULDER
Nettoförmögenhet	30	362 532	329 789
Fonder	5	261 890	249 633
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	31	311 074	311 255
Avsättningar för garantier	32	15 054	15 113
Avsättningar för avhjälpande av miljöskador	33	3 697	3 954
Övriga avsättningar	34	4 742	4 552
Summa avsättningar		334 567	334 874
Statsskulden	35
Lån i svenska kronor		1 108 505	1 006 694
Lån i utländsk valuta		47 830	70 064
Summa statsskulden		1 156 335	1 076 758
Skulder m.m.
Långfristiga skulder	36	118 015	87 347
Leverantörsskulder		42 836	40 909
Övriga kortfristiga skulder	37	177 989	185 734
Depositioner		5 284	4 441
Förskott från uppdragsgivare och kunder		328	314
Summa skulder m.m.		344 452	318 746
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader		31 963	32 298
Oförbrukade bidrag	38	16 501	19 571
Övriga förutbetalda intäkter		25 696	30 334
Summa periodavgränsningsposter		74 160	82 203
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		2 533 936	2 392 003
Garantiförbindelser	39	7 204	6 890
Övriga ansvarsförbindelser	40	95 949	89 432

Tillgångar

Värdet av de materiella anläggningstillgångarna ökade med 99 miljarder kronor och uppgick vid årsskiftet till 1 013 miljarder kronor. Samtliga tillgångsslag ökar men den ökningen förklaras främst av utveckling och nyanskaffning av militära beredskaps- tillgångar, bl.a. JAS Gripen 39E, stora investeringar hos Fortifikationsverket samt Trafikverkets stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 5 miljarder kronor till 709 miljarder kronor. Det är till största delen en nettoökning i värdet av Andelar i hel- och delägda företag om 11 miljarder kronor. Det är främst Sveaskog Holding AB som ökade med drygt 3 miljarder kronor, SBAB Bank AB som ökade med 2 miljarder kronor, Vattenfall AB, LKAB, Specialfastigheter Sverige AB och Jernhusen AB som ökade med 1 miljard kronor vardera. Andra långfristiga värdepappersinnehav och Långfristiga fordringar minskade med 3 miljarder kronor vardera.

Statens utlåningsfordringar har under året ökat med 19 miljarder kronor och uppgick till 295 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på CSN:s nyutlåning.

181

Skr. 2025/26:101

Övriga kortfristiga fordringar ökade med 8 miljarder kronor till 122 miljarder kronor. Skatteverkets skattekontorelaterade fordringar ökade med 13 miljarder kronor medan de kortsiktiga effekterna av Riksgäldskontorets fordringar kopplat till främst affärsdagsredovisningen i statsskuldsförvaltningen minskade med 8 miljarder kronor.

Upplupna skatteintäkter i posten Övriga upplupna intäkter minskade med 4 miljarder kronor och uppgick till 299 miljarder kronor. Reglering av skatter till kommuner och trossamfund uppgick till 5 miljarder kronor vilket var en ökning med samma belopp.

Kapital och skulder

Statens nettoförmögenhet uppgick till 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. Det är en ökning av värdet med 33 miljarder kronor. Den största faktorn är överskottet i resultaträkningen om 29 miljarder kronor och, vid sidan av det, ökningen av värdet i statens andelar i hel- och delägda företag.

Värdet av de statliga fonderna ökade med 12 miljarder kronor jämfört med 2024, och uppgick vid årets slut till 262 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med

2 miljarder kronor, Resolutionsreserven med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 3 miljarder kronor.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minskade marginellt under året och uppgick vid årets slut till 311 miljarder kronor. Det är främst en effekt av en höjning av räntan i beräkningsgrunden i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen med 0,3 procentenheter som innebär att avsättningen minskat under 2025.

Under 2025 ökade den konsoliderade statsskulden, liksom den gjorde i fjol, och uppgick till 1 156 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 miljarder kronor, främst som följd av underskottet i statens budget som uppgick till 104 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 101 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör den absoluta merparten av posten Långfristiga skulder som uppgick till 118 miljarder kronor. De består främst av s.k. flaskhalsinkomster som uppstår som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Flaskhalsinkomsterna uppgick till 109 miljarder kronor, en ökning med 27 miljarder kronor.

Övriga kortfristiga skulder minskade med 8 miljarder kronor till 178 miljarder kronor. Skulden avseende uppbörd av skatt till kommuner och trossamfund minskade med

5 miljarder kronor och uppgick till 7 miljarder kronor. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder till 16 miljarder kronor medan skulden avseende tillgodohavanden på skattekontot ökade med 4 miljarder kronor, till

83 miljarder kronor.

4.4 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisnings- systemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

182

Skr. 2025/26:101

Finansieringsanalysens saldo visade ett negativt utfall på 83 miljarder kronor 2025, vilket gav upphov till en ökad statsskuld.

Tabell 4.6	Finansieringsanalys
Miljarder kronor
		Not	2025	2024
Statens verksamhet		41
Skatter			1 689,9	1 666,3
Avgifter och andra ersättningar			127,3	100,4
Intäkter av bidrag			66,7	54,5
Summa justerade intäkter			1 883,9	1 821,2
Transfereringar			-1 440,2	-1 408,7
Statens egen verksamhet			-371,2	-338,3
Summa justerade kostnader			-1 811,4	-1 747,0
Justeringar till betalningar			14,5	11,5
Saldo statens verksamhet			87,0	85,7
Investeringar		42
Finansiella investeringar			-4,8	-27,5
Materiella investeringar			-135,3	-119,3
Immateriella investeringar			-4,4	-4,2
Summa investeringsutgifter			-144,5	-151,0
Försäljning av anläggningstillgångar			0,8	3,2
Summa investeringsverksamhet			-143,7	-147,8
Utlåning		43
Nyutlåning			-35,3	-31,7
Amorteringar			14,3	14,6
Summa utlåning			-21,0	-17,1
Finansiella aktiviteter		44
Finansiellt netto för statens upplåning			-16,7	-17,2
Övrigt finansiellt netto			19,2	10,7
Justeringar till betalningar			-7,6	-19,0
Summa finansiella aktiviteter			-5,1	-25,5
Summa			-82,8	-104,7
Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden			79,6	106,9
Orealiserade valutakursförändringar			3,2	-2,2
Summa			82,8	104,7

Statens verksamhet gav positivt kassaflöde

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet, var positivt med 87 miljarder kronor, drygt 1 miljard kronor högre än föregående år (se not 41).

Minskade investeringar

Investeringsverksamheten gav ett negativt kassaflöde med 144 miljarder kronor, jämfört med 148 miljarder kronor föregående år. De finansiella investeringarna har minskat med 23 miljarder medan de materiella investeringarna har ökat med

16 miljarder kronor (se not 42).

183

Skr. 2025/26:101

Statens nyutlåning ökade och amorteringarna minskade

Summa nettoutlåning gav ett negativt kassaflöde med 21 miljarder kronor, vilket var 4 miljarder kronor högre jämfört med föregående år (se not 43). Statens nyutlåning uppgick till drygt 35 miljarder kronor, varav knappt 31 miljarder kronor är CSN:s nyutlåning. Amorteringarna av lån uppgick till drygt 14 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre jämfört med föregående år (se not 43).

Utfallet under finansiella aktiviteter ökade statsskulden

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter gav ett negativt utfall med 5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor lägre än föregående år (se not 44).

Statens nettoupplåning minskade

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valuta- kursförändringar. Statens nettoupplåning var 22 miljarder kronor lägre än föregående år. Statsskulden ökade med knappt 80 miljarder kronor, men vid beräkning av nettoupplåningen justeras detta för orealiserade valutakursförändringar i upplånings- verksamheten vilket påverkar skulden utan att medföra några betalningar. Denna justering var drygt 3 miljarder kronor för 2025.

Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget

I nedanstående tabell framgår sambandet mellan resultaträkningen och saldot i statens budget. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statens budget, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter framgår justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.7 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025

Miljarder kronor

Resultaträkningens överskott	29,5
Justeringar för poster som ej medför betalningar	22,3
Justeringar för förändringar av fordringar och skulder	6,9
Övriga transaktioner som påverkar betalningar	-141,5
Finansieringsanalysens saldo	-82,8
Justeringar hänförbara till statsskulden	-19,1
varav förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar	0,8
varav förändring av inomstatliga innehav av statspapper, affärsdagsredovisning
samt övriga poster	-19,9
Statens budgetsaldo	-101,9

Transaktionerna som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar uppgår till 22 miljarder kronor och ger en positiv påverkan på kassaflödet. I detta ingår kostnader i statens verksamhet med knappt 54 miljarder kronor och kostnader för avsättningar till fonder under transfereringar med drygt 12 miljarder kronor som inte medför betalningar. Resultatandelar i statens hel- och delägda företag som påverkat resultaträkningen positivt utan något kassaflöde avgår med knappt 46 miljarder kronor.

184

Skr. 2025/26:101

Nettoförändringen av fordringar och skulder har minskat statsskulden med knappt

7 miljarder kronor jämfört med resultaträkningen. Den består av nettoförändringar av fordringar och skulder i statens verksamhet på drygt 14 miljarder kronor som påverkat kassaflödet positivt. Nettoförändringar av fordringar och skulder hänförbara till finansiella aktiviteter har försämrat kassaflödet med knappt 8 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar gav ett utflöde av likvida medel på drygt 141 miljarder kronor. Statens utlåning, netto, påverkade kassaflödet negativt med 21 miljarder kronor och utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde med drygt 23 miljarder kronor. Nettoinvesteringar med hänsyn till sålda anläggningstillgångar påverkade kassaflödet negativt med knappt 144 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo visar sammantaget ett negativt kassaflöde på knappt

83 miljarder kronor, vilket är 19 miljarder kronor lägre än saldot i statens budget som var 102 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Det finns även transaktioner som påverkar budgetens saldo, men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. förändring av kortfristiga placeringar.

Riksgäldskontoret ökade sina kortfristiga placeringar med knappt 1 miljard kronor, vilket har påverkat statsskulden men inte statens budgetsaldo. Skillnaden i övrigt beror främst på effekter av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning och förändringar av myndigheters innehav av statspapper, vilket sammantaget uppgick till

knappt -20 miljarder kronor.

185

Skr. 2025/26:101

4.5 Noter

Noter till resultaträkningen

Not 1 Skatteintäkter

Tabell 4.8	Skatteintäkter
Miljoner kronor
		2025	2024
Direkta skatter på arbete		769 133	769 314
Indirekta skatter på arbete		781 893	755 687
Skatt på kapital		412 164	389 824
Skatt på konsumtion och insatsvaror		713 375	703 639
varav mervärdesskatt		583 232	561 903
Skatt på import		9 054	8 480
Restförda och övriga skatter		13 513	8 782
Totala skatteintäkter enligt statens budget		2 699 132	2 635 726
Avgår: Kommunala skatter		-984 493	-952 499
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet (inkomstpension)		-339 200	-326 689
Avgår: EU-skatter		-9 054	-8 480
Statens skatteintäkter enligt statens budget		1 366 385	1 348 058
Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens
budget och statens resultaträkning
Statens skatteintäkter enligt statens budget		1 366 385	1 348 058
Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024			8 524
Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen		1 366 385	1 356 582
Skatter hänförliga till tidigare år		-11 895	-4 820
Avgränsningsskillnader		439 791	423 614
Elimineringar av moms, arbetsgivaravgifter m.fl. skatter		-117 579	-106 315
Värdereglering betalningsanstånd (SKV)		13 217	-3 059
Justering till belopp enligt ÅRS 2024			321
Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen		1 689 919	1 666 323

Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder kronor

Statens skatteintäkter såsom de avgränsas i resultaträkningen beräknas till

1 690 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 miljarder kronor (1,4 procent) jämfört med 2024. Utvecklingen av skatteintäkterna förklaras i allt väsentligt av utvecklingen av utbetalda löner samt intäkter av skatt på kapital och mervärdesskatt.

Skatteintäkterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter för ett kalenderår fastställs först i samband med de årliga skattebesluten, är det slutliga utfallet för skatteintäkterna inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisning för staten grundas därför till viss del på prognoser. Skillnaden mellan det definitiva utfallet och den prognos som redovisas i årsredovisning för staten kan för enstaka skatter vara stor. Det gäller främst bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster. Avvikelsen för de totala skatterna är däremot liten och uppgår som regel till mellan 0,5 och 1 procent av de slutliga skatteintäkterna.

Skatteintäkterna enligt statens budget beskrivs utförligt i Statskontorets underlag till årsredovisning för staten (Utfallet för statens budget). Motsvarande information finns därmed också i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten. Skatteintäkterna beskrivs därför i resultaträkningen mer översiktligt och med fokus på skillnaderna i avgränsning och definition mellan resultaträkningen och statens budget.

186

Skr. 2025/26:101

Skatteintäkterna enligt statens budget

Totala skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 2 699 miljarder kronor för 2025 och ska jämföras med 2 636 miljarder kronor enligt den nu aktuella bedömningen av skatteintäkter för inkomståret 2024 (se om Skatteintäkter hänförliga till tidigare år nedan). Det innebär en ökning med 63 miljarder kronor.

Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna enligt statens budget och utvecklingen av intäkterna beror främst på utvecklingen av utbetalda löner, vilka ökade med 3,3 procent 2025. Direkta skatter var i stort sett oförändrade jämfört med 2024. Den kommunala inkomstskatten ökade intäkterna med

31 miljarder kronor, vilket främst beror på att lönesumman ökade med 3,3 procent. Den statliga inkomstskatten var oförändrad jämfört med 2024 medan skattereduktionerna minskade intäkterna med 37 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget ökade med drygt 20 miljarder kronor. Det beror dels på att lönesumman ökade med 3,3 procent, dels på att riksdagen beslutade om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget. Avdragen för hushållarbete ökade med ungefär 10 miljarder kronor, vilket främst förklaras av riksdagens beslut om att i ändringsbudget tillfälligt höja rotavdraget. Allmän pensionsavgift ökade med 6 miljarder kronor. Indirekt skatt på arbete ökade med 26 miljarder kronor, varav arbetsgivaravgifterna förklarar

25 miljarder kronor.

Skatt på kapital ökade med 22 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas ha ökat med 19 miljarder kronor medan skatteintäkterna från hushållens kapitalinkomster ökade med 3 miljarder kronor. Utvecklingen på bostads- och aktiemarknaden var svagare jämfört med 2024, vilket medför att hushållen fått lägre inkomster av kapital. Lägre räntenivåer jämfört med 2024 innebär också lägre ränte- och schablonintäkter för hushållen. Samtidigt har avdragen för ränteutgifter minskat kraftigt jämfört med 2024. Dessutom har rätten att göra avdrag för vissa lån successivt tagits bort. Sammantaget har de lägre avdragen inneburit att statens intäkter från skatt på hushållens kapitalinkomster ändå ökat mellan åren.

Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 10 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatt ökade med 21 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på alkohol och tobak minskade med 5 miljarder kronor. Under 2024 fattade riksdagen beslut om att skattesatserna för tobak skulle förändras fr.o.m. den 1 november 2024. Inför detta ökade inköpen av röktobak kraftigt under oktober 2024, vilket minskat inköpen och därmed även skatteintäkterna under 2025. Intäkterna från skatt på energi och miljö minskade med 7 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att energiskatten på bensin och diesel sänktes under 2025. Den 1 juli avskaffades även skatt på flygresor, vilket nästan halverat intäkten jämfört med 2024.

Statens skatteintäkter enligt statens budget beräknas till 1 366 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2024.

Den kommunala sektorns intäkter, inkomstskatt och fastighetsavgift, ökade med 32 miljarder kronor eller 3,4 procent.

Ålderspensionssystemets skatteintäkter ökade med 13 miljarder kronor. Eftersom ålderspensionssystemets intäkter i huvudsak består av skatt på arbete beror förändringen mellan år främst på utvecklingen av utbetalda löner. Den allmänna pensionsavgiften ökade med 3,7 procent och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med 3,9 procent. Lönesumman ökade med 3,3 procent under 2025. Den allmänna pensionsavgiften och ålderspensionsavgiften till AP-fonderna ökade med ungefär 6 miljarder kronor vardera och ålderspensionsavgiften till premiepensions- systemet ökade med drygt 1 miljard kronor. Egenavgiften till AP-fonderna och premiepensionssystemet ökade med ungefär 0,2 miljarder kronor.

187

Skr. 2025/26:101

Förklaringsposter som visar skillnaden mellan statens budget och statens resultaträkning

Skatteintäkter hänförliga till tidigare år

Statens skatteintäkter enligt årsredovisningen 2024 uppgick till 1 357 miljarder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än den aktuella beräkningen av Statens skatteintäkter för 2024 enligt utfallet för statens budget 2025.

När statens årsredovisning lämnas till riksdagen är de periodiserade skatterna för innevarande år delvis en prognos, som slutligt fastställs först drygt ett år senare. Årets över- eller underskott fastställs då regeringen lämnar skrivelsen Årsredovisning för staten till riksdagen och därför redovisas eventuella senare revideringar av skatte- intäkterna på kommande år. Eftersom utfallet för skatteintäkterna är definitivt i april andra året efter inkomståret kommer resultaträkningen för det aktuella året att påverkas av ändrade skatter hänförliga till två tidigare år. Ändrade skatter för inkomst- åren 2023 och 2024 påverkar därför resultatet för staten 2025 (Rad Justering till statens skatteintäkter enligt ÅRS 2024 samt rad Skatter hänförliga till tidigare år).

Avgränsningsskillnader

Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen är 440 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av avgränsningsskillnader.

Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas i den konsoliderade resultat- räkningen. Både den allmänna pensionsavgiften, avgiften till ålderspensionssystemet och den del av ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet redovisas i resultaträkningen som skatteintäkter, vilket till stor del förklarar varför skatteintäkterna är högre i resultaträkningen jämfört med i statens budget. Avgifterna uppgick till

391 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder kronor, eller 3,7 procent, högre jämfört med föregående år.

Den kommunalekonomiska utjämningen samt utjämningsbidragen för LSS-kostnader nettoredovisas på utgiftssidan i statens budget, under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. I resultaträkningen bruttoredovisas inkomst- och kostnads- utjämningsavgifterna vilket gör att intäkterna är 40 miljarder kronor högre än i statens budget och knappt 2 miljarder kronor högre än 2024.

Elimineringar

Elimineringar påverkar jämförelsen mellan skatteintäkterna i statens budget och i resultaträkningen med 118 miljarder kronor. Dessa är inomstatliga transaktioner (statens skatt till sig själv) och ska inte påverka det konsoliderade utfallet i statens resultaträkning. Det gäller myndigheternas arbetsgivaravgifter med 49 miljarder kronor, återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 62 miljarder kronor samt övriga skatter, främst särskild löneskatt på pensionskostnader, med 6 miljarder kronor. Jämfört med 2024 var elimineringen 11 miljarder kronor högre, vilket främst berodde på högre återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter, till följd av högre statlig konsumtion och investeringar.

Jämförelsepåverkande poster

I resultaträkningen beaktas även vissa jämförelsepåverkande poster. Statens skatteintäkter enligt resultaträkningen uppgår därför till 1 690 miljarder kronor.

Även år 2025 påverkades intäkterna av en värdereglering av betalningsanstånd som ökade årets skatteintäkter med 13 miljarder kronor, till skillnad från 2023 och 2024 då värderegleringen minskade skatteintäkterna med totalt 11 miljarder kronor.

188

Skr. 2025/26:101

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Tabell 4.9	Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Miljoner kronor
		2025	2024
Offentligrättslig verksamhet
Trafikverket		3 545	3 272
Transportstyrelsen		2 937	2 640
Sjöfartsverket		2 252	1 866
Kronofogdemyndigheten		1 888	1 853
Pensionsmyndigheten		1 256	1 169
Polismyndigheten		1 059	1 137
Lantmäteriet		1 029	1 111
Övriga myndigheter		8 041	7 728
Summa offentligrättslig verksamhet		22 007	20 776
Uppdragsverksamhet
Affärsverket svenska kraftnät		23 284	19 325
Trafikverket		5 100	4 546
Försvarets materielverk		2 345	2 932
Statens institutionsstyrelse		2 315	2 263
Luftfartsverket		1 904	-194
Riksgäldskontoret		-1 000	-282
Övriga myndigheter		13 800	13 634
Medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF)		18 529	-
Summa uppdragsverksamhet		66 277	42 224
Andra ersättningar
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen		5 073	4 965
Statens skolverk		1 905	1 708
Polismyndigheten		1 380	1 337
Trafikverket		983	591
Kronofogdemyndigheten		706	433
Kammarkollegiet		704	446
Övriga myndigheter		5 619	7 658
Summa andra ersättningar		16 370	17 138
Summa		104 654	80 138

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade

Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 24,5 miljarder kronor. Intäkter av avgifter i offentligrättslig verksamhet ökade med 1,2 miljarder kronor och utgör ca 21 procent av posten. Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade med 24,1 miljarder kronor och utgör 63 procent av posten. Andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor och utgör ca 16 procent av posten.

Staten tar ut avgifter för att tillhandahålla varor och tjänster, och den som betalar avgiften får därmed en motprestation. Avgifterna är antingen offentligrättsliga eller avgifter för uppdragsverksamhet.

Offentligrättsliga avgifter är s.k. tvingande eller belastande avgifter som staten med stöd av författning kan ta ut av enskilda.

Avgifter för uppdragsverksamhet är samtliga avgifter som inte är offentligrättsliga. Det omfattar försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Hit räknas

189

Skr. 2025/26:101

också de avgifter som myndigheter under vissa förutsättningar får ta ut enligt det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191).

Andra ersättningar är ersättningar som inte betraktas som avgifter eller bidrag.

Offentligrättsliga avgifter ökade

Trafikverket tar framför allt ut banavgifter och provavgifter för körkort. Banavgifterna är obligatoriska för de aktörer som trafikerar järnvägen och intäkterna går till drift och underhåll av järnvägen. Ökningen av de offentligrättsliga intäkterna av avgifter med

0,3 miljarder kronor kan främst härledas till ökade intäkter för både Banavgifter och för avgifter i förarprovsverksamheten.

Transportstyrelsen tar ut avgifter inom sjöfarts-, luftfarts-, järnvägs- och vägtrafik- området för bl.a. tillsyn, tillstånd och registerhållning. Inom luftfartsområdet finns också avgifter för säkerhetskontroll vid svenska flygplatser, flygplatsers utrustnings- kostnader för kommunikation, navigation och övervakning inom flygtrafiklednings- tjänst och undervägsverksamhet (flygtrafiktjänst en route). Ökningen med

0,3 miljarder kronor beror främst på höjningen av avgifterna i syfte att balansera dessa över tid och uppnå full kostnadstäckning. Transportstyrelsen har, främst till följd av pandemin och uteblivna avgiftshöjningar under ett par år ackumulerat betydande underskott inom flera områden. Myndigheten har därför fått förlängd tid att balansera avgifterna inom luftfart, sjöfart och vägtrafik senast till 2028. Därmed har omfattande avgiftshöjningar genomförts under de senaste åren enligt utarbetad plan för att uppnå balans till 2028.

Sjöfartsverkets avgifter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Sjöfartsverkets offentligrättsliga avgifter har ökat med 0,4 miljarder kronor. Sjöfartsverket höjde farledsavgiften med 5,75 procent och lotsavgiften med 10 procent per den 1 januari 2025. En ytterligare höjning av lotsavgiften gjordes med 10 procent per 1 juli 2025.

Intäkter av avgifter för uppdragsverksamhet ökade

Affärsverket svenska kraftnät tar ut avgifter från regionnätsföretag, stora elproducenter och balansansvariga producenter. Inflödet av flaskhalsinkomster kan variera stort från år till år eftersom en mängd faktorer påverkar. Intäkterna ökade med 4 miljarder kronor, vilket förklaras av att affärsverket ökade flaskhalsinkomsterna jämfört med föregående år.

Luftfartsverkets intäkter för flygtrafiktjänst en route (undervägsavgifter) och för Terminal Stockholm-Arlanda (terminalavgifter) ökade 2025. Service units för Terminal Stockholm-Arlanda ökade med 4,4 procent, undervägsavgiften i Sverige för 2025 höjdes med 18 procent jämfört med 2024. Myndighetens andel av den svenska avgiften höjdes med 12 procent. Terminalavgiften höjdes med 15 procent, och Luftfartsverkets del med 7 procent jämfört med 2024. Avgiftsförändringarna innebär högre fakturerade intäkter per service unit. Ökningen av uppdragsverksamhet uppgick till 2,1 miljarder kronor. Föregående års negativa utfall förklaras av intäktskorrigering av avgifter kopplat till pensionsskulden.

Riksgäldskontoret har både 2025 och 2024 redovisat en intäktsreduktion i deras garantiverksamhet till följd av att de förväntade förlusterna har ökat.

Sverige tog emot en inbetalning från Europeiska kommissionen under 2025 på ca

18,5 miljarder kronor avseende utbetalningen av Sveriges första ansökan av medel inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Medlen motsvarar ungefär hälften av Sveriges totala tilldelning.

190

Skr. 2025/26:101

Intäkter av andra ersättningar minskade

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter av andra ersättningar är finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar.

Statens skolverks andra ersättningar är främst återkrav av tidigare betalda statsbidrag.

Trafikverkets andra ersättningar ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen beror främst på intäkter av skadestånd och försäkringsersättningar.

Kronofogden får ersättning från AP-fonden för de kostnader myndigheten har för att hantera skulder kopplat till ålderspensionsavgift. Ersättningen beräknas och betalas ut årsvis i förskott. Eventuella över- och underskott regleras årligen med Pensionsmyndigheten. Ökningen uppgick till 0,3 miljarder kronor.

Kammarkollegiets andra ersättningar ökade med 0,3 miljarder kronor, vilket beror på en engångshändelse som avser återbetalning av ett kapitalstöd som ej blev godkänt.

Not 3 Intäkter av bidrag

Tabell 4.10 Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

	2025	2024
AP-fondsmedel	16 992	7 086
EU-bidrag
EU-bidrag med delat förvaltningsansvar
Statens jordbruksverk
Garantifonden för jordbruket EGFJ	7 614	8 856
Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling EJFLU	2 341	2 200
Övriga fonder	159	119
Summa Statens jordbruksverk	10 113	11 175
Regionala utvecklingsfonden ERUF, Tillväxtverket1	1 403	1 574
Brexitjusteringsreserven, BAR	-60	0
Socialfonden ESF, Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige2	1 212	1 237
Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF, Migrationsverket	616	642
Fonden för inre säkerhet ISF, Polismyndigheten	93	79
Instrument för gränsförvaltning och visering, BMVI	98	109
Interregionala bidrag (Interreg)	586	380
Andra EU-bidrag
Bidrag till transeuropeiska nätverk, Trafikverket	453	417
Universitet och högskolor	2 099	1 947
Övriga myndigheter	2 103	2 261
Summa EU-bidrag	18 722	19 821
Övriga bidrag
Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive bidrag från EU)	13 019	12 624
Försäkringskassan
– assistansersättning	4 701	4 671
– underhållsstöd	1 298	1 275
Kärnavfallsfonden	4 029	3 747
Trafikverket (exklusive bidrag från EU)	1 858	1 281
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter (exklusive bidrag från EU)	6 032	4 040
Summa övriga bidrag	30 937	27 638
Summa	66 651	54 545

191

Skr. 2025/26:101

1 Medel från ERUF redovisades av Tillväxtverket och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 403 miljoner kronor.

2 Medel från ESF redovisades av Svenska ESF-rådet och Jordbruksverket, totalt för fonden 1 212 miljoner kronor inklusive FEAD.

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med 12,1 miljarder kronor under 2025 jämfört med föregående år.

AP-fondsmedel

Posten AP-fondsmedel visar Allmänna pensionsfondens nettobidrag till staten. Beloppet är skillnaden mellan de medel som löpande rekvireras från AP-fonden för utbetalning av ålderspensioner och de ålderspensionsavgifter (socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare), allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som löpande överförs till AP-fonden för förvaltning.

För 2025 uppgick nettobidraget till 17 miljarder kronor. Utbetalda pensioner som finansieras från AP-fonderna ökade med 20,1 miljarder kronor, medan avgifterna som tillförs AP-fonderna för att finansiera pensionerna ökade med 10,2 miljarder kronor. Det innebär att nettoöverföringen från AP-fonderna ökade med 9,9 miljarder kronor.

Intäkter av EU-bidrag

Intäkter av EU-bidrag visar en minskning med 1,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det är framför allt en följd av att återflödet från EU-kommissionen för Garantifonden för jordbruket EGFJ 2025 var 1,2 miljarder kronor lägre än återflödet för garantin 2024. Medel från Interregionala bidrag ökade med 0,2 miljarder kronor efter ett stort söktryck och fungerande handläggningsprocesser.

Övriga bidrag

En stor andel av övriga bidrag hanteras på universitet och högskolor och används främst för forskning. Dessa bidrag kommer från företag inom och utom Sverige och olika forskningsstiftelser. Bidrag från andra statliga myndigheter, t.ex. forskningsråd, är eliminerade.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter för underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Kärnavfallsfonden redovisar avgifter från reaktorinnehavarna som ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Trafikverket redovisar bidrag från bl.a. kommuner för investeringar i infrastruktur.

Not 4 Transfereringar

Tabell 4.11 Transfereringar

Miljoner kronor

	2025	2024
Transfereringar till hushåll	837 191	815 778
Transfereringar till företag	81 741	85 850
Transfereringar till kommuner och regioner	419 153	417 214
Transfereringar till utlandet	103 128	92 313
Summa	1 441 213	1 411 155
Transfereringar till hushåll
Ålderspensioner vid sidan av statens budget, Pensionsmyndigheten	383 836	363 694
Premiepensioner, Pensionsmyndigheten	36 571	27 350

192

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Ersättning vid ålderdom (anslagsfinansierade förmåner),
Pensionsmyndigheten	61 649	62 818
Nettoöverföring till premiepensionssystemet	19 479	26 895
Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning, Försäkringskassan	102 407	102 561
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten	88 938	90 257
Arbetsmarknad och arbetsliv inklusive aktivitetsstöd	42 439	39 043
Assistansersättning m.m.	31 089	30 015
Studiestöd, Centrala studiestödsnämnden	23 912	24 099
Övriga transfereringar till hushåll	46 871	49 046
Summa Transfereringar till hushåll	837 191	815 778
Transfereringar till företag
Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb, höga sjuklönekostnader,
Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet	19 653	22 074
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., Statens jordbruksverk	12 824	14 064
Bidrag till public servicebolagen	9 455	9 269
Energiforskning m.m., Statens energimyndighet	4 509	3 187
Trafikupphandling, Trängselskatt m.m., Trafikverket	4 380	5 494
Ersättning till reaktorinnehavarna, Kärnavfallsfonden	4 379	3 974
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet	3 820	3 626
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan	3 049	2 872
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga
omställningsorganisationen, Kammarkollegiet	2 476	2 378
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	2 153	2 828
Övriga transfereringar till företag	15 043	16 084
Summa Transfereringar till företag	81 741	85 850
Transfereringar till kommuner och regioner
Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och regioner, Skatteverket	200 191	199 995
Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket	6 128	5 827
Kommun- och regionmoms, Skatteverket	91 818	89 373
Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m., Kammarkollegiet	40 303	37 187
Utbildning och universitetsforskning, Statens skolverk	23 474	23 390
Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen,
Folkhälsomyndigheten	9 096	15 680
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, Socialstyrelsen	6 130	0
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, Socialstyrelsen	5 350	8 341
Migration och integration, inkl. periodiseringar, Migrationsverket	5 820	7 280
Arbetsmarknadsstöd, Skatteverket, Arbetsförmedlingen	3 473	3 978
Övriga transfereringar till kommuner	27 370	26 163
Summa Transfereringar till kommuner och regioner	419 153	417 214
Transfereringar till utlandet
Avgiften till Europeiska unionen
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	28 026	25 244
Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket	8 450	8 426
Tullavgift, Tullverket	7 019	6 100
Avgift baserad på icke materialåtervunnen plast, Naturvårdsverket	2 149	2 707
Summa Avgiften till Europeiska unionen	45 644	42 477
Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	34 759	38 635

193

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Försvarsmaktens insatser internationellt, inklusive stöd till Ukraina	13 804	3 070
Övriga transfereringar till utlandet	8 921	8 131
Summa Transfereringar till utlandet	103 128	92 313
Summa	1 441 213	1 411 155

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 30 miljarder kronor och uppgick till 1 441 miljarder kronor 2025.

Transfereringar till hushåll

Transfereringarna till hushåll ökade med 21 miljarder kronor under 2025.

Inkomstpension och tilläggspension

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 20 miljarder kronor.

Totalt utbetalt belopp av inkomstpension och tilläggspension har ökat med

5,5 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för tilläggspension fortsätter minska till följd av att yngre pensionärer har en lägre andel i det gamla pensions- systemet jämfört med äldre pensionärer. Utgifterna för inkomstpension ökar i snabb takt, dels till följd av att det tillkommer nya pensionärer, dels för att resterande pensionärer med inkomstpension är relativt sett unga och därför har lägre dödstal. Indexeringsreglerna har inneburit att inkomstpensionerna och tilläggspensionerna har räknats upp med 4,0 procent 2025 jämfört med 2024.

Utbetalningarna av premiepension ökade med 9 miljarder kronor (33,7 procent) jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att den starka utvecklingen på aktiemarknaderna under 2024 gjorde att många pensionärer med fondsparande fick sin pension höjd vid omräkningen av premiepensionen inför 2025. Infasningen av premiepensionen medförde även att nytillkomna pensionärer får högre premiepension än äldre årskullar.

Ersättning vid ålderdom, som är anslagsfinansierade pensioner och stöd, minskade med 1,2 miljarder kronor och garantipension minskade med 2,7 procent jämfört med 2024. Minskningen beror på att följsamhetsindexeringen av inkomstpensionen var högre än förändringen av prisbasbeloppet och det hade en sänkande effekt på utgiften.

Äldreförsörjningsstödet ökade med 15,9 procent jämfört med 2024. Ökningen beror på ett högre prisbasbelopp, stigande boendekostnader och fler förmånstagare, bl.a. till följd av att många ukrainare har folkbokförts i Sverige.

Efterlevandepensioner till vuxna, i huvudsak änkepension, minskade med

0,4 miljarder kronor under 2025, främst till följd av att änkepensionen är under avveckling sedan 1990.

Inkomstpensionstillägg är en relativt ny pensionsförmån som började betalas ut i september 2021. Det utbetalda beloppet är något lägre 2025 jämfört med föregående år och minskningen beror på att antalet utbetalningar minskade.

Nettoöverföringen till premiepensionssystemet blev 7 miljarder kronor lägre än 2025. Beloppet består av de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålders- pensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner.

Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll, utan nettoöverföringen som för närvarande är en överföring från AP-fonderna redovisas som bidrag från AP-fonden (socialförsäkringssektorn), se not 3 Intäkter av bidrag.

194

Skr. 2025/26:101

Ersättning vid sjukdom och funktionsnedsättning

Sammantaget blev kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.

Sjukpenningkostnaderna minskade med 1,5 miljarder kronor till 44 miljarder kronor. Minskningen berodde på ett lågt inflöde av nya sjukfall och att antalet nettodagar var färre än förväntat. De lägre kostnaderna motverkades delvis av högre kostnader för aktivitets- och sjukersättningar, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning samt merkostnadsersättning.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ekonomisk trygghet för familjer och barn har under året minskat med 1,3 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av lägre utgifter för bostadsbidrag, vilket beror på färre mottagare samt att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer betalades ut under en kortare period och på en lägre ersättningsnivå än föregående år. Även utgifterna för barnbidrag har minskat jämfört med föregående år, till följd av att färre barn föds och därmed antalet barn i åldern 0–16 år har minskat.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med 3,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det beror huvudsakligen av ökade utgifter för arbetslöshets- ersättning till följd av en svagare arbetsmarknad, högre andel arbetslösa som var berättigade till arbetslöshetsersättning och högre genomsnittlig ersättningsnivå. Även aktivitetsstödet ökade på grund av en ökad genomsnittlig kostnad per deltagare. Kostnaderna för statlig assistansersättning inkluderar även den andel av kostnaden för assistansersättning som finansieras av kommunerna. Utgifterna ökade med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till ökningen är fler beviljade timmar för de som redan får ersättningen. Även höjda ersättningsnivåer påverkar.

Minskningen i Övriga transfereringar till hushållen jämfört med 2024 beror bl.a. på att drygt 3 miljarder kronor betalades ut 2024 avseende kompensation för det förhöjda grundavdraget för personer födda 1957.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor jämfört med 2024.

Anställningsstöd, lönebidrag, nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader, som hanteras via skattekontot, Arbetsförmedlingen och Kammarkollegiet, har sammantaget minskat med 2,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras delvis av att stödet för höga sjuklönekostnader upphörde den 1 juli 2024. Eftersom utbetalningar sker i efterhand har dock ersättningar betalats ut även under 2025. Möjlighet till omprövning finns i upp till sex år.

Transfereringar finansierade med EU-medel för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. minskade med 1,2 miljarder kronor. Minskningen förklaras till stor del av färre ansökningar.

Transfereringar till kommuner och regioner

Transfereringarna till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor jämfört med 2024.

Bidrag för läkemedelsförmånerna ökade med 3,1 miljarder kronor. Ökningen beror främst på fler nya dyra läkemedelsgrupper, bl.a. för diabetes och inflammatoriska sjukdomar. Den 1 juli 2025 höjdes taket i högkostnadsskyddet för läkemedel så att

195

Skr. 2025/26:101

egenavgifterna blev högre. Det medför att patienterna betalar en större andel läkemedelskostnaderna själva.

Bidraget för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna administreras fr.o.m. budgetåret 2025 av Socialstyrelsen. Det nya prestationsbaserade statsbidraget regleras i förordningen (2024:1252) om statsbidrag för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet och syftar till att minska väntetiderna inom den specialiserade vården genom att stimulera en faktisk ökning av produktion och tillgänglighet. Stödet uppgick till 6,1 miljarder kronor.

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024, vilket förklaras av att två anslagsposter inom äldreomsorgen, Stöd för att minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen och Stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen avslutades 2025.

Bidrag till folkhälsa och sjukvård minskade med 6,6 miljarder kronor under 2025 främst till följd av att sektorsbidragen minskade med 7 miljarder kronor.

Transfereringar till utlandet

Försvarsmaktens internationella insatser ökade med 10,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att myndigheten under 2025 lämnar stöd till Ukraina, bl.a. genom utbildningsinsatser, donationer av materiel och ekonomiska bidrag.

Bland transfereringar till utlandet ökade den BNI-baserade avgiften till EU med 2,8 miljarder kronor. Avgiften för 2025 uppgick till totalt 28 miljarder kronor och består av avgiften i systemet för EU-egna medel på 39,5 miljarder kronor, med en reduktion i form av en återbetalning från EU på 11,4 miljarder kronor.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskade med 3,9 miljarder kronor. Sidas lämnade bidrag har minskat till en följd av att disponibla medel för biståndsverksamhet för 2025 minskat jämfört med 2024.

Not 5 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning

Tabell 4.12 Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning

Miljoner kronor

	Avsättning/	Avsättning/
	upplösning(-)	upplösning(-) Fondbehållning Fondbehållning
	2025	2024	2025-12-31	2024-12-31
Kärnavfallsfonden	2 086	4 005	84 965	82 879
Resolutionsreserven,
Riksgäldskontoret	5 886	6 691	73 612	67 726
Insättningsgarantifonden,
Riksgäldskontoret	3 192	3 371	56 053	52 861
Stabilitetsfonden, Riksgäldskontoret	913	1 552	44 100	43 187
Övriga	181	202	3 161	2 980
Summa Avsättning till,
upplösning av fonder/Fonder	12 257	15 821	261 890	249 633

Avsättning till, upplösning av fonder samt fondbehållning

Som fonder i staten redovisas medel som är reserverade för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte beror direkt på en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. Fonder i staten är främst Kärnavfallsfonden samt Resolutionsreserven, Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden, vilka förvaltas av Riksgäldskontoret.

196

Skr. 2025/26:101

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Värdet av Kärnavfallsfonden har ökat med nettot av avgifter, utbetalda bidrag och finansiella intäkter och kostnader, där den största posten avser orealiserade värdeförändringar.

Samtliga avsättningar till fonderna har minskat med sammanlagt 3,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Den största förändringen avser Kärnavfallsfonden där avsättningen har minskat med 2 miljarder kronor. Orealiserade förluster beroende på kronans förstärkning har minskat nettoavkastningen.

Den samlade fondbehållningen har ökat med 12 miljarder kronor vilket motsvarar årets totala avsättningar.

Utöver dessa finns mindre fonder vid bl.a. Försäkringskassan, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket vilka ingår under posten Övriga.

Not 6 Kostnader för personal

Tabell 4.13 Kostnader för personal

Miljoner kronor

	2025	2024
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Polismyndigheten	27 562	26 236
Försvarsmakten	21 487	19 179
Kriminalvården	11 834	10 197
Trafikverket	8 692	8 414
Försäkringskassan	7 556	6 925
Skatteverket	6 188	6 154
Arbetsförmedlingen	6 124	5 953
Lunds universitet	5 785	5 655
Domstolsverket	5 448	5 144
Uppsala universitet	5 136	5 029
Övriga myndigheter	100 923	95 839
Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter	206 735	194 725
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-49 624	-46 671
Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter	157 111	148 054
Pensionskostnader
Polismyndigheten	5 302	4 600
Försvarsmakten	4 583	4 136
Trafikverket	1 726	1 520
Regeringskansliet	1 252	1 230
Domstolsverket	1 178	1 142
Övriga myndigheter	26 268	24 583
Statens tjänstepensioner:
Utbetalda pensioner	13 820	13 424
Förändring av försäkringstekniska avsättningar	11 251	25 276
Eliminering av premieintäkt för statliga tjänstepensioner m.m.	-28 308	-25 589
Summa pensionskostnader	37 072	50 322

197

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Övriga personalkostnader samtliga myndigheter	5 334	4 926
Summa	199 517	203 302

Under 2025 minskade statens kostnader för personal med 3,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning på 1,9 procent jämfört med 2024. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 6,2 procent medan pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent.

Lönekostnaderna ökade med 6,2 procent

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 12,0 miljarder kronor jämfört med föregående år. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2025 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2024. De arbetsgivaravgifter, löneskatter med mera som myndigheterna betalar in utgör statsinterna transaktioner och elimineras därför i sin helhet i statens resultaträkning.

Flera myndigheter visade ökade lönekostnader till följd av ökning av antalet anställda men även som ett resultat av den årliga lönerevisionen. Polismyndighetens lönekostnader ökade med 5,1 procent jämfört med föregående år, främst som en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Försvarsmaktens lönekostnader ökade med

12,0 procent, främst beroende på att myndigheten har ökat antalet anställda för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Kriminalvårdens lönekostnader ökade med 16,1 procent, främst beroende på ökat antal årsarbetskrafter för att möta ökningen av klienter.

Pensionskostnaderna minskade med 26,3 procent

Kostnaderna för tjänstepensioner i staten består dels av myndigheternas kostnader för premier och för affärsverkens samt Riksdagsförvaltningens egna avsättningar, dels av kostnaderna för pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV). Kostnaderna har minskat med 13,3 miljarder kronor under 2025, där den övervägande delen gäller försäkringsteknisk avsättning.

Myndigheternas pensionskostnader består till övervägande del av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner. Dessa innefattar dels premier till SPV för anställda födda före 1988, dels även för kompletterande ålderspension och ålderspension obligatorisk, premier för ålderspension flex samt premier för den valbara delen (individuell ålderspension och ålderspension valbar). Storleken på pensionspremierna för de förmånsbestämda tjänstepensionerna bestäms utifrån åldersfördelning samt löneläge för de anställda vid respektive myndighet. Enligt det statliga pensionsavtalet PA 16 har anställda födda fr.o.m. 1988 i princip helt premiebestämda tjänstepensioner. Dessa tjänstepensioner ingår alltså inte som en del av avsättningen för förmånsbestämda pensioner hos SPV.

Under 2025 har myndigheternas pensionspremier höjts, i likhet med föregående år. Höjningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet ökade. Premier för förmåns- bestämda avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV. De har därför eliminerats i statens resultaträkning och avgående belopp ingår i raden Eliminering av premieintäkt m.m. ovan. Andra försäkringsgivare, som inte är myndigheter, ansvarar för övriga premier enligt PA 16. Dessa premier hanteras utanför den statliga redovisningsorganisationen och elimineras därför inte. Detta gäller även för myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Eftersom andelen anställda födda efter 1988 där premierna inte betalas till SPV successivt blir högre, ökar den del av myndigheternas premiekostnader som inte elimineras.

198

Skr. 2025/26:101

SPV:s kostnader för pensionsrörelsen består av utbetalda pensioner och samt den del av den övriga förändringen av avsättningen för pensioner som redovisas i resultaträkningen. Där är indexering och nyintjänade pensioner de största posterna. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (jfr även not 31 samt Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).

Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, är de myndigheter som vid sidan av SPV redovisar väsentliga pensionsåtaganden. Den del av förändringen av pensionsavsättningen som beror på försäkringsteknisk omvärdering redovisas direkt mot nettoförmögenheten (se not 31). Den förändring som har redovisats i resultaträkningen som en del av årets resultat uppgår till 0,7 miljarder kronor.

Övriga personalkostnader ökade med 8,3 procent

Övriga personalkostnader består bl.a. av kostnader för personalutbildning, konferenser och traktamenten. Under 2025 ökade övriga personalkostnader med 8,3 procent jämfört med föregående år.

Tabell 4.14 Antal årsarbetskrafter

Myndighet	2025	2024
Polismyndigheten	37 039	35 724
Försvarsmakten	28 442	26 188
Kriminalvården	18 293	15 930
Försäkringskassan	11 554	11 334
Trafikverket	10 544	10 457
Arbetsförmedlingen	9 112	9 479
Skatteverket	8 893	9 110
Lunds universitet	7 362	7 445
Uppsala universitet	6 648	6 708
Domstolsverket	6 521	6 413
Övriga myndigheter	124 132	121 659
Totalt	268 540	260 448

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår beräknat i antal heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som en anställd. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska däremot ingå när antalet årsarbetskrafter beräknas. Den arbetstid som ska ingå i beräkningen är den tid som myndigheten betalat ut lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att personal som är deltidsanställd ingår i summan av antalet årsarbetskrafter med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör.

Uppgifterna i tabellen ovan bygger på de uppgifter som myndigheterna rapporterat in i statens informationssystem Hermes. Tabellen visar de tio myndigheter som har flest årsarbetskrafter. I posten Övriga myndigheter redovisas resterande antal årsarbets- krafter i staten. Under 2025 ökade totala antalet årsarbetskrafter i staten med 8 092 stycken, vilket motsvarar en ökning på 3,1 procent jämfört med föregående år.

Polismyndighetens årsarbetskrafter ökade med 1 315 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3,7 procent. Ökningen är en följd av myndighetens fortsatta tillväxt. Beräkningen av myndighetens årsarbetskrafter för 2025 har korrigerats på så sätt att mer frånvaro ingår i beräkningen än tidigare år.

199

Skr. 2025/26:101

Jämförelsetalet för 2024 har justerats med ett uppskattat antal årsarbetskrafter utifrån den nya beräkningsmodellen.

Antalet årsarbetskrafter vid Försvarsmakten har under 2025 ökat med 2 254 stycken, vilket motsvarar en ökning på 8,6 procent jämfört med föregående år. Ökningen är till stor del ett resultat av ett antal åtgärder som myndigheten vidtagit för att på kort och lång sikt säkerställa att kompetens finns för att fullgöra myndighetens uppgifter. Grundutbildning med värnplikt utgör den främsta rekryteringsbasen för Försvarsmaktens militära personal. Under året påbörjade 8 136 värnpliktiga sin grundutbildning, vilket följer planerad utveckling mot inriktningsbeslutets mål om 10 000 värnpliktiga 2030. Under året påbörjade även 863 personer utbildning vid officersprogrammet eller specialistofficersprogrammet och 58 personer särskild officersutbildning. Det är totalt sett fler än något annat enskilt år under 2000-talet.

Hos Kriminalvården ökade antalet årsarbetskrafter med 2 363 stycken jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 14,8 procent. Ökningen omfattar hela organisationen, men procentuellt var det inom frivård, transportverksamhet och administration som ökningen var som störst.

Not 7 Kostnader för lokaler

Tabell 4.15 Kostnader för lokaler

Miljoner kronor

	2025	2024
Försvarsmakten	6 017	5 078
Polismyndigheten	4 312	3 937
Kriminalvården	3 270	2 764
Regeringskansliet	2 025	1 975
Lunds universitet	1 431	1 444
Domstolsverket	1 382	1 311
Kungl. Tekniska högskolan	1 144	1 137
Karolinska institutet	1 127	1 119
Övriga myndigheter	19 474	18 909
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader	-9 032	-8 052
Summa	31 149	29 623

Kostnader för lokaler avser myndigheternas kostnader för hyrda lokaler. Redovisningen per myndighet är brutto och inkluderar även hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringar av inomstatliga lokalkostnader avser lokalkostnader för de myndigheter som hyr sina lokaler av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Flera myndigheter visade ökade kostnader till följd av hyresökningar, utökade lokalytor och indexuppräkning. Bland de myndigheter som ökade mest kan nämnas Försvarsmakten, Kriminalvården och Polismyndigheten. Försvarsmaktens verksamhet är i en mycket kraftig tillväxtfas. Myndighetens lokalkostnader påverkades bl.a. av tillkommande nya lokaler och utveckling av det tidigare beståndet, både för nya förband och befintlig verksamhet. Även inom Kriminalvården pågår en kraftig utbyggnad och myndigheten tecknade under 2024 ett antal avtal som fick helårseffekt 2025 samt nya hyresavtal med utökad yta. Polismyndighetens ökade lokalkostnader förklaras av utökade lokalytor och indexuppräkning.

200

Skr. 2025/26:101

Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader

Tabell 4.16 Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor

	2025	2024
Utbetalda skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader1	770	1 993
Återvunna förluster för skadeersättningar1	-490	-627
Värdeförändringar skadeersättningar och regressfordringar1	642	-1 459
Reserveringar för låneförluster	0	255
Summa vissa garanti- och kreditkostnader	922	161
Specifikation vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet
Exportkreditnämnden	-49	-308
Riksgäldskontoret	1 003	324
Boverket	-32	145
Summa vissa garanti- och kreditkostnader per myndighet	922	161
1 Med beaktande av återförsäkringar.

Under posten Vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Bland transfereringar redovisas garanti- och utlåningskostnader där det finns ett väsentligt inslag av subventioner.

I avsnittet för statens verksamhet redovisas garanti- och kreditkostnader i en egen post eftersom de har annan karaktär än övriga driftkostnader och att de kan variera mellan år och alltså vara jämförelsestörande. Kostnaderna delas upp i utbetalade skadeersättningar, återvunna förluster för skadeersättningar som minskar kostnaderna, värdeförändringar av oreglerade skador (skadeersättningar) och regressfordringar samt reserveringar för låneförluster.

Posten vissa garanti- och kreditkostnader uppgick till 0,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med nästan 0,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att nettokostnaden i Riksgäldskontoret har ökat med 0,7 miljarder kronor jämfört med 2024.

Utbetalade skadeersättningar inklusive skaderelaterade kostnader uppgick till

0,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Av skadeersättningar 2025 är 0,7 miljarder kronor hänförbara till EKN.

Återvunna förluster som minskade garanti- och kreditkostnader uppgick till

0,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024 Av årets återvunna förluster 2025 är nästan hela beloppet hänförbara till EKN.

Värderegleringar på utestående skadeersättningar och regressfordringar i garanti- verksamheten ökade nettokostnaden med 0,6 miljarder kronor, en försämring med

2,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Av värderegleringarna 2025 är nettokostnaden hänförbara till Riksgäldskontoret 1,0 miljarder kronor och värderegleringarna hänförbara till EKN minskade nettokostnaden med 0,3 miljarder kronor.

Not 9 Övriga driftkostnader

Tabell 4.17 Övriga driftkostnader

Miljoner kronor

20252024

Övriga driftkostnader – tjänster

Trafikverket

63 944

60 922

201

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Försvarsmakten	28 686	24 235
Affärsverket svenska kraftnät	13 233	8 790
Försvarets materielverk	7 742	6 055
Polismyndigheten	4 680	4 320
Statens fastighetsverk	2 179	2 316
Övriga myndigheter	50 576	49 542
Summa tjänster	171 040	156 180
Övriga driftkostnader – varor
Försvarets materielverk	39 864	33 561
Trafikverket	8 039	7 771
Affärsverket svenska kraftnät	7 317	8 411
Försvarsmakten	6 857	3 419
Polismyndigheten	2 002	1 749
Fortifikationsverket	1 188	998
Övriga myndigheter	8 172	7 878
Summa varor	73 439	63 787
Övriga driftkostnader – reparationer, diverse m.m.
Försvarsmakten	6 349	6 768
Trafikverket	1 475	1 616
Affärsverket svenska kraftnät	949	969
Kustbevakningen	634	377
Kriminalvården	461	413
Övriga myndigheter	4 560	4 680
Summa reparationer, diverse m.m.	14 428	14 823
Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
Trafikverket	-44 444	-43 920
Myndigheter i försvarssektorn1	-33 995	-32 278
Övriga myndigheter	-5 022	-5 547
Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi	-83 461	-81 745
Eliminering av inomstatliga transaktioner	-21 834	-20 831
Summa	153 612	132 214

1 I Myndigheter i försvarssektorn ingår Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Övriga driftkostnader är myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Redovisning görs brutto under varje delavsnitt i tabellen och raden eliminering gäller köp av varor och tjänster mellan myndigheter. Totala övriga driftkostnader ökade med 21,4 miljarder kronor eller 16 procent jämfört med föregående år.

Tabellen ovan är uppdelad på kostnader för tjänster respektive varor för de myndig- heter där detta är möjligt, reparationer och övrigt samt aktivering av anläggnings- tillgångar i egen regi. Med aktivering menas att inköpta varor eller tjänster tas upp som tillgångar i balansräkningen, vilket reducerar den totala kostnaden. Genom denna uppdelning kan man för respektive myndighet se hur kostnaderna fördelar sig på respektive del för de myndigheter som har störst driftkostnader. Här kommenteras sedan totalbeloppet för några av dessa myndigheter.

Trafikverket upphandlar entreprenader och konsulter för byggande och underhåll av vägar och järnvägar samt för planering och projektering. Trafikverkets övriga

202

Skr. 2025/26:101

driftkostnader påverkas av de aktiveringar som görs såväl för köp av tjänster som för köp av varor. Trafikverkets kostnader för varor och tjänster har ökat med drygt

3,1 miljarder kronor. Under året har Trafikverket aktiverat 0,5 miljarder kronor mer än föregående år för utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vilket minskade de totala driftkostnaderna. Aktiveringarna gäller väg- och järnvägsanläggningar. Dessa kostnader för köp av varor och tjänster förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Detta medförde att de totala driftkostnaderna hos Trafikverket ökade med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens totala driftkostnader ökade med 7,5 miljarder kronor. Det var främst materielnära tjänster och kostnader för varor och förändring av varulager samt kostnader för rekryter, officersaspiranter och hemvärnet som ökade.

Affärsverket svenska kraftnäts driftkostnader för varor, tjänster och reparationer ökade med 3,3 miljarder kronor, vilket till stor del beror på ökade kostnader för stödtjänster.

Försvarets materielverks ökade driftkostnader, 8 miljarder kronor, beror huvudsakligen på en ökning av kostnader för varor och materiel inom materielområdena Armé-, Flyg- och rymdmateriel till följd av satsningar inom försvarsområdet.

Under året har myndigheter i försvarssektorn aktiverat 1,7 miljarder kronor mer jämfört med föregående år.

Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar

Tabell 4.18 Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor

	2025	2024
Trafikverket	16 439	14 108
Försvarsmakten	6 208	6 091
Polismyndigheten	2 108	1 816
Fortifikationsverket	2 077	1 389
Affärsverket svenska kraftnät	1 678	1 667
Övriga myndigheter	11 019	10 494
Summa	39 529	35 565

Not 11 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag

Tabell 4.19 Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag

Miljoner kronor

			Kapitaltillskott,
			utdelning, och
			övriga justering i
	Resultat-	Resultat-	eget kapital	Andelsvärde	Andelsvärde
	andel 2025	andel 2024	2025	2025-12-31	2024-12-31	Ägarandel
Summa andelar i företag med bestämmande
statligt inflytande	43 375	62 234	-30 589	565 322	552 536
Summa andelar i företag med väsentligt statligt
inflytande	2 373	3 735	-4 401	38 976	41 004
Riksbankens grundfond och reservfond	-	-	-	25 000	25 000
Summa	45 748	65 969	-34 990	629 298	618 540
Företag med bestämmande statligt inflytande

203

Skr. 2025/26:101

			Kapitaltillskott,
			utdelning, och
			övriga justering i
	Resultat-	Resultat-	eget kapital	Andelsvärde	Andelsvärde
	andel 2025	andel 2024	2025	2025-12-31	2024-12-31	Ägarandel
Vattenfall AB	18 614	31 793	-17 134	172 676	171 196	100%
Sveaskog AB	10 910	7 711	-7 470	92 650	89 210	100%
Akademiska Hus Aktiebolag	2 982	2 020	-2 461	62 843	62 322	100%
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag	2 977	8 764	-1 734	79 975	78 732	100%
SBAB Bank AB (publ)	2 175	2 282	-362	21 811	19 998	100%
Jernhusen AB	1 328	688	-354	11 365	10 391	100%
Aktiebolaget Svensk Exportkredit	1 183	1 683	-1 666	24 089	24 572	100%
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag	1 006	4 822	-	20 875	19 869	100%
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB	858	894	-439	3 709	3 290	100%
SJ AB	833	468	-2	4 732	3 901	100%
Apoteket AB	665	722	-1 115	9 472	9 922	100%
PostNord AB	323	-55	-146	7 388	7 211	61%
Svevia AB (publ)	209	74	-261	1 413	1 465	100%
Almi AB	204	123	615	12 003	11 185	100%
AB Svenska Spel	204	-151	319	959	436	100%
Teracom Group AB	118	103	-55	3 868	3 805	100%
Saminvest AB	106	-135	-	6 108	6 002	100%
Svenska kraftnät - Svensk Kraftreserv AB1	105	24	0	449	344	100%
Svenska Rymdaktiebolaget	83	-28	-10	738	665	100%
Apotek Produktion & Laboratorier AB	25	24	700	1 093	367	100%
Luftfartsverket - LFV Holding AB	21	30	-	284	263	100%
Arlandabanan Infrastructure AB	15	19	17	150	118	100%
Kungliga Operan Aktiebolag	11	9	-	106	95	100%
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag	9	14	0	57	48	100%
V.S. VisitSweden AB	1	1	-4	19	22	100%
Lernia AB	-	-44	-386	-	386	0%
Ersättningsmark i Sverige 2 AB	-	-	-307	54	361	100%
AB Göta kanalbolag	-	0	-	40	40	100%
Sjöfartsverket Holding AB	0	1	-1	7	8	100%
Voksenåsen AS	-	0	0	7	7	100%
Miljömärkning Sverige AB	-3	4	-	19	22	100%
Swedavia AB	-6	-227	-166	5 502	5 674	100%
RISE Research Institutes of Sweden AB	-58	-134	-38	704	800	100%
Samhall Aktiebolag	-72	340	-79	2 135	2 286	100%
Statens Bostadsomvandling AB	-77	-25	-	851	928	100%
Green Cargo AB	-84	-193	-4	351	439	100%
Infranord AB	-172	-54	2	656	826	100%
Systembolaget Aktiebolag	-338	-78	91	1 632	1 879	100%
Swedfund International AB	-776	770	1 800	13 748	12 724	100%
Övriga andelar	-4	-25	61	784	727
Summa	43 375	62 234	-30 589	565 322	552 536
Andelar i företag med väsentligt statligt
inflytande
Telia Company AB	1 447	2 907	-3 242	20 969	22 763	41,1%
Nordiska Investeringsbanken (NIB)	858	786	-1 125	17 548	17 815	34,6%
Svenska kraftnät intresseföretagen	35	27	-34	226	226

204

Skr. 2025/26:101

			Kapitaltillskott,
			utdelning, och
			övriga justering i
	Resultat-	Resultat-	eget kapital	Andelsvärde	Andelsvärde
	andel 2025	andel 2024	2025	2025-12-31	2024-12-31	Ägarandel
SOS Alarm Sverige AB	31	15	-2	215	186	50,0%
Sweden House	2	-	2	18	14	36,0%
Summa	2 373	3 735	-4 401	38 976	41 004

Anm. Med bestämmande statligt inflytande avses när statens ägarandel överstiger 50 procent. Med väsentligt statligt inflytande avses när statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

1 Årets resultatandel för 2024 har justerats med 25 miljoner kronor och andelsvärdet med 253 miljoner kronor.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag samt andelar i hel- och delägda företag baseras på företagens redovisade nettoresultat samt justerat eget kapital enligt respektive bokslut. I vissa fall har uppgifter från tidigare delårsbokslut eller bokslutskommuniké använts som underlag.

Statens innehav har under året bestått av 42 bolag samt en internationell finansiell institution. Under posten Övriga andelar redovisas även andelar i tjugotal hel- och delägda företag vilka huvudsakligen rapporteras av svenska högskolor och universitet. Under året har Lernia avyttrats.

Resultatet från andelar i hel- och delägda företag uppgick till 46 miljarder kronor, vilket är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med föregående år. Det bokförda värdet av statens andelar uppgick vi utgången av 2025 till 629 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 11 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Resultat från andelar i Vattenfall AB uppgick till 18,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 13 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen förklaras delvis av en positiv utveckling av det underliggande rörelseresultatet, men även av en negativ utveckling av jämförelsestörande poster mellan åren. Jämförelsestörande poster i form av nedskrivningar och marknadsvärdeförändringar försämrade resultat 2025 med 4 miljarder kronor, jämfört med positiv effekt på

22 miljarder kronor under 2024. Andelsvärdet ökade med 1,5 miljarder kronor, vilket motsvarar nettot av totalresultat och utdelning till ägare.

Resultat från andelar i Sveaskog AB uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på en positiv värdeförändring av biologiska tillgångar. Andelsvärdet ökade med

3 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och beslutat utdelning.

Resultat från andelar i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre omsättning samt avsättningar för samhällsomvandling. Omsättningen påverkades bl.a. av att flera uppdrag av större karaktär slutfördes under 2024. Andelsvärdet ökade med

1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar netto av totalresultat och utdelning.

Resultat från andelar i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag minskade med 4 miljarder kronor till 1 miljard kronor. Minskningen förklaras av negativa orealiserade värdeförändringar. Dessa hänförs främst till nya och omförhandlade hyresavtal, projektresultat från nyproduktion samt förändringar i avkastningskrav och årliga indexjusteringar av hyresintäkter. Andelsvärdet ökade med årets resultat.

Swedfund International AB resultat för 2025 har påverkats kraftigt negativt av valutaeffekter, varav en övervägande del avser orealiserade omräkningseffekter som inte återspeglar den underliggande utvecklingen i portföljen. Rörelseresultatet exkluderat för valutaeffekter uppgår för helåret till 69 miljoner kronor vilket visar på en underliggande stabil finansiell utveckling.

205

Skr. 2025/26:101

Statliga hel- och delägda företag redovisas mer utförligt i regeringens årliga rapport Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande.

Not 12 Nettokostnad för statsskulden

Tabell 4.20 Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor

	2025	2024
Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor	945	3 300
Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta	3 303	3 800
Summa ränteintäkter	4 248	7 100
Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor	-18 076	-23 746
Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta	-4 334	-5 753
Summa räntekostnader	-22 410	-29 499
Realiserade valutakursförändringar (netto)	-961	1 083
Orealiserade valutakursförändringar (netto)	3 538	-2 506
Över-/underkurs vid emission (netto)	1 816	4 223
Realiserade kursförändringar (netto)	356	264
Provisioner till banker m.fl.	-92	-83
Nettokostnad för förvaltning av statsskulden	-13 505	-19 418

Riksgäldskontoret redovisar finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden. De innefattar även intäkter och kostnader för skuldskötselåtgärder.

Nettokostnaden för den konsoliderade statsskulden minskade med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år trots att statsskulden växte. Det beror främst på att valutakursförluster 2024 på den valutaexponerade delen av skulden växlade mot valutakursvinster 2025. Därtill var inflationsuppräkning av realskulden lägre 2025 än föregående år. Under avsnitt 6.4 finns mera detaljerad beskrivning av statskuldens kostnader.

Not 13 Övriga finansiella intäkter

Tabell 4.21 Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor

	2025	2024
Kärnavfallsfonden	9 021	1 795
Centrala studiestödsnämnden	5 930	3 498
Skatteverket	4 879	5 713
Exportkreditnämnden	3 543	5 070
Övriga myndigheter	884	2 726
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden	0	3 944
Övriga myndigheter	202	149
Summa	24 460	22 895

Övriga finansiella intäkter ökade med 1 565 miljoner kronor jämfört med 2024.

Kärnavfallsfonden redovisar både ränteintäkter och orealiserade värdeförändringar netto. Intäkterna har sammanlagt ökat med 7 226 miljoner kronor jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av omläggningen av de utländska förvaltningsmandaten. I samband med att tre av de befintliga mandaten avslutades

206

Skr. 2025/26:101

uppstod realisationsvinster. Ökningen beror även på förstärkningen av den svenska kronan, vilken medförde realiserade vinster från fondens valutasäkring.

Nettot av Kärnavfallsfondens orealiserade värdeförändringar redovisas i resultat- räkningen som finansiell intäkt vid värdeökning och som finansiell kostnad vid värdeminskning. Under 2025 minskade värdet jämfört med 2024 och redovisas därför som orealiserade finansiella kostnader i not 14.

Ränteintäkter för studielån hos CSN ökade med 2 432 miljoner kronor främst till följd av den höjda räntesatsen från 1,23 procent 2024 till 1,98 procent 2025.

Exportkreditnämndens (EKN) finansiella intäkter minskade med 1 527 miljoner kronor Minskningen beror främst på lägre avkastning på EKN:s finansiella tillgångar 2025.

Not 14 Övriga finansiella kostnader

Tabell 4.22 Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor

	2025	2024
Exportkreditnämnden	2 900	5 207
Kärnavfallsfonden	1 467	1 621
Övriga myndigheter	756	602
Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
Kärnavfallsfonden	5 160	0
Övriga myndigheter	71	10
Aktivering av finansiella kostnader	-108	-71
Summa	10 246	7 369

Övriga finansiella kostnader har ökade med 2 877 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökar medan Exportkreditnämndens finansiella kostnader minskar.

Kärnavfallsfonden redovisar som finansiella kostnader både räntekostnader och värdeförändringar. De finansiella kostnaderna exklusive orealiserade värdeförändringar som främst omfattar kostnader för swappar har minskat med

154 miljoner kronor. Orealiserade värdeförluster ökade med 5 160 miljarder kronor jämfört med 2024 vilket förklaras huvudsakligen av förstärkningen i den svenska kronan, som medförde betydande orealiserade värdeförluster i de utländska innehaven.

Minskningen av Exportkreditnämndens (EKN) finansiella kostnader med 2 307 miljoner kronor jämfört med 2024 är huvudsakligen hänförbara till valutakursförändringar i EKN:s garantiengagemang i utländsk valuta.

Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter myndigheten tar upp som tillgång för att bygga anläggningen.

207

Skr. 2025/26:101

Noter till balansräkningen

Not 15 Balanserade utgifter för utveckling

Tabell 4.23 Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	41 222	38 939
Årets anskaffningsutgifter	1 293	731
Årets utgifter, egen utveckling	2 312	2 609
Utrangering/försäljning	-946	-884
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	43 881	41 395
Ingående ackumulerade avskrivningar	-30 052	-28 261
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-2 839	-2 602
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning	825	808
Utgående ackumulerade avskrivningar	-32 066	-30 055
Summa	11 815	11 340

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Trafikverket	1 395	1 492
Försäkringskassan	1 375	1 406
Polismyndigheten	972	905
Skatteverket	691	662
Arbetsförmedlingen	643	569
Transportstyrelsen	586	544
Övriga myndigheter	6 153	5 762
Summa	11 815	11 340

I posten Balanserade utgifter för utveckling ingår främst egenutvecklade it-system och program.

Trafikverkets balanserade utgifter för utveckling beror främst på projekten MPK (Marknadsanpassad planering av kapacitet av järnväg) och LADDA – (Leverans- förmåga och anpassning av digitala data om järnvägsanläggningen). MPK är ett verksamhetsutvecklingsprogram som tillsammans med branschen utvecklar nya digitala lösningar för enklare, snabbare och mer transparent planering av kapacitet på järnvägen. MPK och LADDA ingår i programmet DAT (Digitalisering av tåglägestjänsten) som ska säkra nyttan av en omfattande verksamhetsutveckling för att planera och styra tågtrafiken i framtiden.

Försäkringskassans balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it stöd för ärendehantering, självbetjäning och automatisering. Försäkringskassan förvaltar och utvecklar även vissa it-system för Pensionsmyndighetens räkning. Årets minskning av bokfört värde beror på utrangering av anläggningstillgångar som inte längre används.

Polismyndigheten fortsätter att vidmakthålla och utveckla it-system för verksamheten.

208

Skr. 2025/26:101

Not 16 Statliga väganläggningar

Tabell 4.24 Statliga väganläggningar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	297 856	284 580
Årets anskaffning	4	103
Överföringar från Pågående nyanläggningar	9 183	13 174
Utrangering/försäljning	-1	-1
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	307 041	297 856
Ingående ackumulerade avskrivningar	-138 833	-131 806
Årets avskrivningar	-7 358	-7 027
Utgående ackumulerade avskrivningar	-146 191	-138 833
Summa	160 851	159 023

Trafikverket redovisar samtliga investeringar i statliga väganläggningar. Anskaffningskostnad för mark avseende väganläggningsändamål ingår i redovisat värde för väganläggningar. Komponentavskrivning tillämpas för samtliga väganläggningar och avskrivningstiden är mellan 10 och 95 år.

De tre största färdigställda väganläggningsprojekten år 2025 är Umeåprojektet, Rv 0 Nässjö-Eksjö samt Rv 27 Förbi Backaryd.

Not 17 Statliga järnvägsanläggningar

Tabell 4.25 Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	300 229	281 060
Årets anskaffning	122	88
Överföringar från Pågående nyanläggningar	26 960	19 085
Utrangering/försäljning	-22	-5
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde	327 289	300 228
Ingående ackumulerade avskrivningar	-106 224	-100 174
Årets avskrivningar	-6 395	-6 050
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning	0	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	-112 619	-106 224
Summa	214 670	194 004

Trafikverket redovisar samtliga investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffnings- kostnad för mark avseende järnvägsändamål ingår i redovisat värde. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider mellan 7 och 110 år på samtliga järnvägsanläggningar.

Överföringar av färdigställda järnvägsanläggningar från Pågående nyanläggningar har uppgått till nästan 8 miljarder kronor under 2025 och det totala värdet har ökat med nästan 21 miljarder kronor. De fem största färdigställda projekten år 2025 är Varberg–Hamra (dubbelspår, tunnel), Tomteboda–Kallhäll (ökad kapacitet), Tunnlar Bohusbanan (reparationer), NPT Laxå–Kil (spår och växelbyte) samt Hallsberg–Degerön sträckan Jakobshyttan–Degerön (dubbelspår).

209

Skr. 2025/26:101

Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom

Tabell 4.26 Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	105 215	96 888
Årets anskaffningsutgifter	14 008	4 657
Överföringar från Pågående nyanläggningar	5 446	4 041
Utrangering/försäljning	-381	-371
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	124 288	105 215
Ingående ackumulerade avskrivningar	-40 120	-37 926
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-3 217	-2 505
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning	108	311
Utgående ackumulerade avskrivningar	-43 229	-40 120
Ingående ackumulerade uppskrivningar	74	74
Utgående ackumulerade uppskrivningar	74	74
Summa	81 133	65 169
Miljoner kronor
	2025-12-31	2024-12-31
Fortifikationsverket	40 332	25 367
Statens fastighetsverk	18 439	18 224
Naturvårdsverket	12 633	12 452
Riksdagsförvaltningen	2 702	2 460
Affärsverket svenska kraftnät	2 310	2 263
Luftfartsverket	1 758	1 576
Trafikverket	1 124	1 159
Övriga myndigheter	1 835	1 668
Summa	81 133	65 169

Drygt 20 myndigheter förvaltar byggnader, mark och annan fast egendom för statens räkning.

Fortifikationsverkets bokförda värde avseende byggnader, mark och annan fast egendom har ökat med drygt 59 procent sedan år 2024 och myndigheten står i princip för statens totala ökning sedan föregående år. Fortifikationsverket äger och förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål exempelvis regementsbyggnader, kontor, träningsanläggningar, verkstäder, skjutbanor, hamnar, flygplatser, anläggningar under jord och den mark som Försvarsmakten övar på.

På uppdrag av regeringen genomför Statens fastighetsverk nybyggnationer, ombyggnationer och för statens räkning förvärv och avyttring av fast egendom. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Ett av de större projekten under året är grundförstärkning och lokalanpassning av Sveriges ambassad i Helsingfors.

Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat.

Riksdagsförvaltningen förvaltar bl.a. riksdagsbyggnaderna. Årets största anskaffning är fastigheten Havssvalget 5.

210

Skr. 2025/26:101

Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Tabell 4.27 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	22 673	20 851
Årets anskaffningsutgifter	2 877	2 341
Årets utgifter, egen utveckling	111	118
Utrangering/försäljning	-764	-644
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	24 897	22 666
Ingående ackumulerade avskrivningar	-13 667	-12 653
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-1 737	-1 620
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning	738	607
Utgående ackumulerade avskrivningar	-14 666	-13 666
Summa	10 231	9 000

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Polismyndigheten	3 092	2 559
Regeringskansliet	855	897
Kriminalvården	809	610
Försvarets materielverk	463	397
Domstolsverket	351	383
Försvarsmakten	316	205
Göteborgs universitet	303	302
Övriga myndigheter	4 042	3 647
Summa	10 231	9 000

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll i de fall utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Polismyndighetens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med mer än 500 miljoner kronor eller 21 procent under 2025 vilket beror på polisens fortsatta tillväxt som medfört ett ökat behov av lokaler och lokalanpassningar.

Regeringskansliets förbättringsutgifter på annans fastighet under året avser främst Natokansliet i Bryssel, kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet.

Kriminalvårdens förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat med närmare 200 miljoner kronor eller 33 procent under 2025 beroende på omfattande investeringar i samband platsutbyggnaden

Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Tabell 4.28 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	141 403	132 841
Årets anskaffningsutgifter	7 227	6 635

211

Skr. 2025/26:101

	2025-12-31	2024-12-31
Årets utgifter, egen utveckling	77	81
Överföringar från Pågående nyanläggningar	9 520	4 553
Utrangering/försäljning	-4 154	-3 059
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	154 073	141 051
Ingående ackumulerade avskrivningar	-86 052	-80 668
Årets avskrivningar och nedskrivningar	-8 932	-8 344
Minskning av ackumulerade avskrivningar vid utrangering/försäljning	3 905	2 955
Utgående ackumulerade avskrivningar	-91 079	-86 057
Summa	62 994	54 994

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Affärsverket svenska kraftnät	32 033	25 461
Polismyndigheten	3 976	3 799
Kriminalvården	2 860	2 337
Kustbevakningen	1 549	1 642
Försvarsmakten	1 438	1 422
Trafikverket	1 358	1 435
Sjöfartsverket	1 277	1 220
Lunds universitet	1 193	1 347
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 170	1 102
Övriga myndigheter	16 140	15 229
Summa	62 994	54 994

Affärsverket svenska kraftnät står för 51 procent av statens Maskiner, inventarier, installationer m.m. Verkets materiella tillgångar består främst av ställverksutrustning, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoanläggningar samt tele- och informationssystem.

Årets investeringar på Polismyndigheten består till stor del av investering i transportmedel på grund av fortsatt tillväxt och behov av att vidmakthålla och stärka operativ förmåga. Investeringar har också skett i kommunikationsutrustning.

Kriminalvårdens investeringar har ökat till följd av pågående kapacitetsökning och består framför allt av investeringar i säkerhet, datorer samt fordon.

Not 21 Pågående nyanläggningar

Tabell 4.29 Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden	214 204	194 200
Årets anskaffningsutgifter	21 167	17 976
Årets utgifter, egen utveckling	44 105	43 654
Överföringar från Pågående nyanläggningar	-51 131	-40 963
Utrangering/försäljning	-42	-8
Årets nedskrivningar	-2 046	-637
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	226 257	214 222
Summa	226 257	214 222

212

Skr. 2025/26:101

Anm. Beloppen för ingående balans för ackumulerat anskaffningsvärde kan skilja sig något från utgående balans, beroende på att det förekommer justeringar av ingående balans eller överföringar mellan myndigheter direkt mot det ackumulerade värdet.

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Trafikverket	187 219	181 434
Affärsverket svenska kraftnät	15 388	13 556
Fortifikationsverket	11 321	8 226
Sjöfartsverket	6 766	5 873
Statens fastighetsverk	1 741	1 698
Övriga myndigheter	3 822	3 435
Summa	226 257	214 222

Trafikverkets investeringar år 2025 uppgår till 44,1 miljarder kronor, varav investeringar i järnväg står för 26 miljarder kronor och väg 17,6 miljarder kronor.

De största pågående järnvägsprojekten är Västsvenska paketet järnväg och Ostlänken Järna-Linköping (nytt dubbelspår, del av nya stambanor). Det största pågående vägprojektet är E4 Förbifart Stockholm.

Under 2025 har Trafikverket färdigställt projekt på totalt 36,3 miljarder kronor som har överförts till färdig tillgång, varav järnvägsanläggningar stod för 27 miljarder kronor och väg för 9,2 miljarder kronor.

Affärsverket svenska kraftnäts största pågående projekt är transmissionsnätsprojekt. Några exempel är Stockholms ström, Storstockholm Väst och Nätåtgärder i Region Mitt. Under år 2025 har transmissionsprojektet Aurora Line tagits i drift.

Fortifikationsverkets har under år 2025 gjort ett stort förvärv från Specialfastigheter. Tre större pågående projekt med nybyggnationer är Luftvärnshallen i Halmstad, Hangarer Karlsborg samt Tofta regemente.

Sjöfartsverket största projekt avser farleder. De största pågående projekten är Nya slussar i Trollehätte kanal, Södertälje sluss och kanal samt Mälarfarlederna.

Not 22 Beredskapstillgångar

Tabell 4.30 Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier	299 661	268 311
Förändring IB på grund av omklassificering	-2 550	-1 468
Årets anskaffning	35 568	34 879
Utrangering/försäljning	-1 071	-2 061
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsinventarier	331 608	299 661
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager	46 046	39 036
Förändring IB på grund av omklassificering	2 753	1 605
Årets anskaffning	4 371	3 238
Årets övriga förändring	636	2 167
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapsvaror i lager	53 806	46 046
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden beredskapstillgångar	385 414	345 706
Ingående ackumulerade avskrivningar	-139 041	-134 414
Förändring IB på grund av omklassificering	0	0
Årets avskrivningar/nedskrivningar	-6 097	-5 989

213

Skr. 2025/26:101

	2025-12-31	2024-12-31
Utrangering/försäljning	461	1 362
Utgående ackumulerade avskrivningar (avser beredskapsinventarier)	-144 677	-139 041
Summa	240 737	206 665

Beredskapstillgångar består av tillgångar både för civil och militär beredskap.

Statens totala beredskapsinventarier uppgår till 186,9 miljarder kronor och består av bl.a. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel uppgår till 53,8 miljarder kronor. I posten ingår även tillgångar under uppbyggnad i Försvarets materielverk. Sammanlagt är 239,2 miljarder kronor av det utgående värdet militära beredskapstillgångar inklusive tillgångar under uppbyggnad.

Posten omfattar främst tillgångar för militär beredskap. De militära beredskaps- tillgångarna delas upp i beredskapsinventarier och beredskapsvaror.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 34,8 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 5,9 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. utveckling och anskaffning av JAS Gripen 39E, lednings- och spaningsflyg S106 GlobalEye, statsflygplan TP 106, ledningsstödsystem för markförband och nya generationens ubåt A26. Vidare har omsättning av radarer och halvtidsmodifiering av Korvett typ Visby påbörjats.

Beredskapsvarulagrets värde ökade med 7,8 miljarder kronor under året och beror bl.a. på ökat beredskapslager av ammunition, reserv- och beklädnadsmateriel.

Nyanskaffning av civila beredskapsinventarier uppgår till 0,7 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 0,2 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. beredskapsläkemedel, materiel till räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) samt ledningsplatser.

Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Tabell 4.31 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Kärnavfallsfonden
Bostadsobligationer (säkerställda obligationer)	21 820	29 850
Företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder	30 121	25 792
Summa Kärnavfallsfonden	51 941	55 642
Investerings- och utvecklingsbanker, Kammarkollegiet och Sida
Europeiska investeringsbanken EIB	3 856	3 856
Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD	1 659	1 659
Afrikanska utvecklingsbanken, AfDB	1 455	1 325
Asiatiska banken infrastrukturinvest, AIIB	1 107	1 107
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD	1 243	1 040
Internationella finansbolaget, IF	735	648
Interamerikanska utvecklingsbanken IDB	147	147
Asiatiska utvecklingsbanken, AsDB	136	136
Interamerikanska investeringsbolaget,IIC	115	115
Multilaterala investeringsgarantiorganet, MIGA	22	22
Europarådets utvecklingsbank CEB	7	7
Summa investerings- och utvecklingsbanker1	10 482	10 062

214

Skr. 2025/26:101

	2025-12-31	2024-12-31
Kammarkollegiet, övrigt
Andelar i aktie- och räntekonsortiet m.m.	231	220
Eurofirma	16	16
Summa Kammarkollegiet, övrigt	247	236
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer	569	505
Övriga myndigheter	1 241	1 147
Summa	64 478	67 592

1 Regeringen tar vartannat år fram skrivelsen Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker. I skrivelsen redovisas inbetalt kapital för utvecklings- och investeringsbankerna: EIB, EBRD, IBRD, AIIB, IFC och MIGA. Inbetalt kapital beräknas i skrivelsen som Sveriges andel av ägarkapitalet omräknat till aktuell valutakurs, vilket ger ett belopp som överstiger anskaffningsvärdet. Skillnaden består till stor del av internt överförda medel samt till en mindre del av valutakursförändringar.

Det största innehavet av långfristiga värdepapper avser Kärnavfallsfondens innehav av företagsobligationer, aktier, värdepappersfonder och bostadsobligationer (säkerställda obligationer).

Minskningen i Kärnavfallsfondens långfristiga värdepappersinnehav beror främst på orealiserade värdeförändringar.

Sveriges andelar i internationella investeringsbanker och utvecklingsbanker redovisas av Kammarkollegiet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), så att den myndighet som gör utbetalningar av kapitaltillskott och eventuella bidrag till respektive bank också tar upp andelsvärdet. Förändringarna under 2025 var relativt små.

Not 24 Långfristiga fordringar

Tabell 4.32 Långfristiga fordringar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Exportkreditnämnden
Fordringar efterskottsavgifter garantiavgifter	2 766	3 041
Skadefordringar	1 553	1 838
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar och skadefordringar	1 570	1 715
Summa Exportkreditnämnden	5 889	6 594
Affärsverket svenska kraftnät	5 151	6 041
Luftfartsverket	2 162	3 107
Trafikverket	1 342	1 432
Övriga myndigheter	927	1 049
Summa	15 472	18 223

Exportkreditnämndens (EKN) fordringar minskade med 705 miljoner kronor och uppgick till totalt 5 889 miljoner kronor. EKN värderar sina skadefordringar till

1 553 miljoner kronor, vilket motsvarar EKN:s förväntade återvinningsmöjligheter av fordringarna, som nominellt uppgår till 10 319 miljoner kronor. EKN kan minska riskerna genom att teckna återförsäkringar. EKN:s nettofordringar hänförbara till återförsäkringsavtal uppgår till 1 570 miljoner kronor i slutet av 2025, vilket är en minskning med 145 miljoner kronor jämfört med 2024.

Affärsverket svenska kraftnäts fordringar minskade med 890 miljoner kronor. Det beror främst på en fordran på Nasdaq som avser avsättningar för depositioner och marginkrav avseende den finansiella handeln med EPAD-kontrakt och dels

215

Skr. 2025/26:101

ackumulerade avräkningar för tecknade future-kontrakt avseende terminssäkring av flaskhalsinkomster och elförluster för transitöverföring.

Luftfartsverkets (LFV) fordringar har minskat med 945 miljoner kronor till

2 162 miljoner kronor. LFV:s intäkter för en route och terminal Arlanda styrs av EU-regelverk som innebär riskdelning mellan LFV och flygbolagen. Vissa kostnads- ökningar hänförliga till s.k. okontrollerbara förändringar finansieras också via det EU-gemensamma avgiftssystemet. För Sveriges del utgör förändringar i pensionsskuld en sådan. LFV:s åtaganden rörande pensionsavsättningar minskade med 69 miljoner kronor.

Trafikverkets fordringar har minskat till 1 342 miljoner kronor. De utgörs av en deposition som Trafikverket har hos Nasdaq, som säkerhet för elderivathandel. Under 2025 har marknadspriserna på elterminerna ökat i jämförelse med inköpspriserna, vilket har gjort att depositionen har minskat.

Not 25 Utlåning

Tabell 4.33 Utlåning

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Centrala studiestödsnämnden
Studielån, utlånat belopp	305 076	288 532
Reserveringar för låneförluster, studielån	-26 831	-26 650
Bokfört värde, studielån	278 245	261 882
Övriga lån	1 004	1 130
Reserveringar för låneförluster, övriga lån	-820	-887
Bokfört värde, övriga lån	184	243
Summa Centrala studiestödsnämnden	278 429	262 125
Riksgäldskontoret
Riksbanken	8 922	5 164
Statliga bolag, utlånat belopp	5 849	5 477
Reserveringar för låneförluster, statliga bolag	0	0
Bokfört värde, statliga bolag	5 849	5 477
Premiepensionssystemet	879	2 030
Övriga, bokfört värde	825	886
Summa Riksgäldskontoret	16 475	13 557
Övriga myndigheter, bokfört värde	427	443
Summa	295 331	276 125

Statens fordringar i utlåningsverksamhet uppgick efter reservering för låneförluster till 295,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med 19,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen beror främst på att det bokförda värdet på studielånen har ökat under året.

CSN:s lånfordringar uppgick till 278,4 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster. Lånefordringarna är uppdelade på posterna Studielån och Övriga lån. Under Övriga lån redovisas främst hemutrustningslån och körkortslån. I tabellen redovisas utlånat belopp, reserveringar och bokfört värde för respektive lån.

Totalt utlånat belopp för studielån var 305,1 miljarder kronor och reserveringar för förväntade låneförluster var drygt 26,8 miljarder kronor 2025. Totalt är reserveringar för låneförlusterna på studielån nästan 9 procent av utlånat belopp 2025. Det bokförda värdet på studielån har ökat med 16,4 miljarder kronor jämfört med 2024.

216

Skr. 2025/26:101

Reserveringar för låneförluster på studielån har ökat med 0,2 miljarder kronor, jämfört med 2024. Totalt utlånat belopp för Övriga lån var 1,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Totalt var reserveringar för låneförlusterna på Övriga lån 0,8 miljarder kronor 2025 vilket är nästan 82 procent av utlånat belopp. Nyutlåningen och amorteringar uppgår totalt till 30,7 respektive

13,0 miljarder kronor 2025.

Riksgäldskontorets lånefordringar uppgick till 16,5 miljarder kronor efter avdrag för reservering för förväntade låneförluster, vilket var en ökning med 2,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen var främst till Riksbanken och till statliga bolag. Riksbanken har i slutet av året ett lån på 8,9 miljarder kronor i utländska valuta för att finansiera Sveriges åtaganden gentemot internationella valutafonden (IMF), vilket är en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Under Statliga bolag ingår främst lån till Svensk-danska Broförbindelsen AB (Svedab) på 5,7 miljarder kronor. Svedab har ökat sina lån under året med 0,4 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också utlåning till premiepensionssystemet eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Utlånat belopp till premiepensionssystemet för att tillgodose behovet av likviditet vid handel med fondandelar minskade med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2024.

Övriga myndigheters lånefordringar uppgick till 0,4 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Under Övriga myndigheter ingår bl.a. Kammarkollegiets lån till researrangörer, Trafikverkets stödlån till leverantörer av flygtrafiktjänst och Affärsverket svenska kraftnäts lån till nätföretag för att underlätta att anläggningar för produktion av förnybar el ansluts till elnätet.

Not 26 Övriga kortfristiga fordringar

Tabell 4.34 Övriga kortfristiga fordringar

Miljoner kronor

2025-12-31 2024-12-31

Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering (Skatteverket)	74 268	61 626
Riksgäldskontoret	19 528	25 329
Statens jordbruksverk	8 848	9 170
Försäkringskassan	3 800	4 178
Fordringar public service-avgift (beräknat belopp)	2 171	1 837
Kronofogdemyndigheten	2 117	1 803
Centrala studiestödsnämnden	1 486	1 346
Transportstyrelsen	1 442	1 525
Luftfartsverket	1 274	1 273
Övriga myndigheter	6 610	5 863
Summa	121 544	113 950

I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet. Totalt ökade skattekontorelaterade fordringar med 13 miljarder kronor. Delposten fordringar på skattekontot minskade däremot med 9 miljarder kronor. Fordringarna avseende beviljade tillfälliga anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt uppgick till 14 miljarder kronor vilket var 14 miljarder kronor lägre jämfört med föregående år. Det berodde på att de tillfälliga anstånden förföll till betalning. Fordran har därefter betalats eller restförts hos Kronofogdemyndigheten, vilket förklarar det lägre saldot på skattekontot. Anstånden gavs till företag för att lindra negativa ekonomiska följder av sjukdomen covid-19.

217

Skr. 2025/26:101

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 8 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om försäljning av värdepapper genererar en fordran under några dagar tills betalningen görs. Se även not 37 Övriga kortfristiga skulder.

Jordbruksverkets övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av olika EU-fonder.

Försäkringskassans övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av återkrav. Minskningen förklaras av en större andel osäkra återkravsfordringar.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025 och återfinns därför i not Övriga kortfristiga skulder.

Not 27 Övriga upplupna intäkter

Tabell 4.35 Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Upplupna skatteintäkter	299 127	303 164
Reglering av skatter till andra sektorer för aktuellt år	4 928	0
Riksgäldskontoret	1 999	1 751
Försvarets materielverk	3 374	3 421
Kärnavfallsfonden	1 785	1 325
Affärsverket svenska kraftnät	1 587	1 252
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	594	362
Försäkringskassan	555	804
Trafikverket	475	435
Lantmäteriet	462	461
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	425	417
Övriga myndigheter	1 928	1 618
Summa	317 239	315 010

Upplupna skatteintäkter enligt tabellen nedan utgörs av skillnaden mellan de totala skatteintäkterna för inkomståret och de debiterade (preliminära) skatterna avseende samma inkomstår som redovisats t.o.m. med december månad. Förskotterade skatter som avser kommande år räknas av.

Specifikation av upplupna skatteintäkter

Tabell 4.36 Specifikation av upplupna skatteintäkter

Miljoner kronor om inte annat anges

			Upplupen intäkt
			som kvarstår
	Upplupen intäkt		efter uppbörden	Upplupen intäkt	Förändring
	2025-12-31		i januari 2026	2024-12-31	2025/2024
Skattskyldig/skatteslag	Belopp	Andel	Belopp	Belopp	Belopp
Fysiska personers skatter	124 643	42%	43 806	130 198	-5 555
Juridiska personers skatter	43 652	15%	22 039	41 320	2 332
Arbetsgivaravgifter m.m.	66 115	22%	697	64 639	1 476
Mervärdesskatt	95 944	32%	52 420	90 950	4 994
Övriga skatter	19 191	6%	9 900	18 385	806
Förskottsdebiteringar F-skatt	-17 504	-6%	-20 708	-16 989	-515
Förskott utsläppsrätter	-2 027	-1%	-2 027	-2 707	680

218

Skr. 2025/26:101

			Upplupen intäkt
			som kvarstår
	Upplupen intäkt		efter uppbörden	Upplupen intäkt	Förändring
	2025-12-31		i januari 2026	2024-12-31	2025/2024
Skattskyldig/skatteslag	Belopp	Andel	Belopp	Belopp	Belopp
Elimineringar m.m.	-30 887	-10%	-30 887	-22 632	-8 255
Totalt upplupna skatteintäkter	299 127	100%	75 240	303 164	-4 037

De totala skatteintäkterna ökade med 58 miljarder kronor jämfört med årsredovisningen för 2024, medan de upplupna skatteintäkterna minskade med 4 miljarder kronor.

De enskilt största upplupna intäkterna avser fysiska personers skatter och mervärdesskatten.

Större delen av de upplupna intäkterna förklaras av att de debiterade (preliminära) skatterna som avräknas endast omfattar elva månader. Efter avräkning av uppbörden i januari 2026, som avser verksamhetsmånad december, minskar de upplupna intäkterna avseende 2025 till 75 miljarder kronor.

Det är framför allt mervärdesskatt och fysiska personers skatter som förklarar det återstående beloppet efter avräkning av uppbörden i januari. För mervärdesskatten förklaras det till stor del av att skattskyldiga med kvartalsuppbörd redovisar den mervärdesskatt som avser årets sista kvartal i februari månad. Efter avräkning av uppbörden i februari 2026 minskar de upplupna mervärdesskatteintäkterna till

10 miljarder kronor. För fysiska personer förklaras det av inkomster som inte preliminärbeskattas, exempelvis vinster vid försäljning av bostäder och värdepapper (kapitalvinster).

Fysiska personers inkomstskatter ökade med 3 miljarder kronor jämfört med 2024. Andelen preliminära skatter, i förhållande till slutlig skatt, var högre 2025 jämfört med 2024, vilket medförde att de upplupna intäkterna minskade, med 6 miljarder kronor.

Juridiska personers inkomstskatter ökade med 16 miljarder kronor eller knappt 5 procent. De preliminära skatterna ökade något mindre, vilket innebär att de upplupna intäkterna ökade, med 2 miljarder kronor.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 25 miljarder kronor jämfört med 2024. Arbetsgivaravgifterna deklareras månadsvis, vilket innebär att de upplupna intäkterna varje år uppgår till ungefär samma andel, ca 8–9 procent, av de totala avgifterna. De upplupna intäkterna avseende arbetsgivaravgifter ökade med drygt 1 miljard kronor.

Intäkterna från mervärdesskatt är 21 miljarder kronor högre jämfört med årsredovisningen för 2024 och de upplupna intäkterna ökade med 5 miljarder kronor.

Vid jämförelse mellan den skatteperiodisering i resultaträkningen som i princip leder till postens ökning jämfört med 2024 och de upplupna intäkter som anges i noten finns ett skillnadsbelopp som för 2025 uppgår till 4 miljarder kronor och som även påverkar nettoförmögenheten. Det beloppet kan inte i nuläget fördelas på skatteslag. Att en skillnad uppstår kan bl.a. bero på periodiseringar hos enskilda myndigheter som inte kunnat beaktas i årsredovisningen för staten eller på brister i modellerna för beräkning av upplupen intäkt.

Resterande övriga upplupna intäkter

Reglering av skatter och avgifter till andra sektorer för aktuellt år omfattar upplupna intäkter som avser kommuner och trossamfund. För 2025 beräknas 5 miljarder kronor komma att regleras från kommuner och trossamfund.

219

Skr. 2025/26:101

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter i svenska kronor och utländsk valuta är ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda till Riksgäldskontoret.

Försvarets materielverks Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av uppbörds- intäkt av royalty som ännu inte är inbetald.

Kärnavfallsfondens Övriga upplupna intäkter består i huvudsak av avgifter från reaktorinnehavarna då dessa betalar avgifterna i efterskott.

Affärsverket svenska kraftnäts upplupna intäkter avser framför allt balanseringar och transmissionsnät.

Not 28 Värdepapper och andelar

Tabell 4.37 Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Luftfartsverket	4 228	3 396
Riksgäldskontoret	3 225	2 528
Försäkringskassan	1 109	961
Pensionsmyndigheten	211	229
Övriga myndigheter	174	23
Summa	8 947	7 137

Luftfartsverket redovisar kortfristiga placeringar i företagscertifikat som Värdepapper och andelar. Placeringar sker i enlighet med Luftfartsverkets finanspolicy, och utgör en del av finansieringen av pensionsskulden.

Riksgäldskontorets värdepapper och andelar är kortfristiga placeringar för behov inom statsskuldsförvaltningen samt pågående affärer med återköpsavtal (repor) i egna statspapper. Affärerna har marknadsvårdande syfte och är ett sätt att hantera tillfälliga likvida överskott och varierar därför mellan åren.

Försäkringskassans värdepapper och andelar är huvudsakligen hypoteksobligationer i de fonder Försäkringskassan redovisar, främst Trafiklivräntefonden.

Pensionsmyndigheten redovisar värdepapper, främst i form av andelar i värdepappersfonder hos Kammarkollegiet, som hör till den frivilliga pensionsförsäkringen.

Not 29 Kassa och bank

Kassa och bank består i allt väsentligt av bankmedel på konton utanför det statliga betalningssystemet. Banktillgodohavanden och likvida medel hos myndigheterna ingår som en del av den statliga betalningsmodellen. Riksgäldskontoret ansvarar för likviditetshanteringen i staten, och de mellanhavanden som finns mellan myndigheterna och Riksgäldskontoret elimineras i de konsoliderade räkenskaperna. Några myndigheter får placera medel på konton som inte är anslutna till det statliga betalningssystemet, bl.a. affärsverken och E-hälsomyndigheten. Affärsverken står tillsammans för 25 procent av posten.

220

Skr. 2025/26:101

Not 30 Nettoförmögenheten

Tabell 4.38 Nettoförmögenheten

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Uppskrivningskapital	50	53
Donationskapital	1 617	1 522
Resultatandelar i hel- och delägda företag	468 229	439 228
Balanserad kapitalförändring	-136 846	-146 256
Årets över-/underskott enligt resultaträkningen	29 482	35 242
Summa	362 532	329 789

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En positiv nettoförmögenhet innebär att statens tillgångar är större än statens skulder. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens över-/underskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2025 ökade nettoförmögenheten med 33 miljarder kronor till 363 miljarder kronor. Merparten av ökningen, 29 miljarder kronor, berodde på nettoförändring av resultat i andelar i hel- och delägda företag. Andra stora transaktioner som ökade nettoförmögenheten var förändringen av avsättning till tjänstepensioner med

12 miljarder kronor. Kapitalförändring enligt resultaträkning blev 6 miljarder kronor lägre 2025 jämför med föregående år.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring.

Tabell 4.39 Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

			Resultat-andelar i	Balanserad
	Uppskrivnings-	Donations-	hel och delägda	kapital-	Årets över-
	kapital	kapital	företag	förändring	/underskott	Summa
Utgående balans 2024	53	1 522	438 975	-146 256	35 217	329 511
Justering Svensk Kraftreserv AB			253		25	278
Ingående balans 2025	53	1 522	439 228	-146 256	35 242	329 789
Föreg. års kapitalförändring			65 969	-30 727	-35 242	0
Förändring av eget kapital hos hel- och
delägda företag			-13 761	-1 928		-15 689
Utdelningar från hel- och delägda företag			-23 207	23 207		0
Förändrad avsättning till tjänstepensioner				12 107		12 107
Övriga förändringar	-3	95		6 751		6 843
Årets över-/underskott					29 482	29 482
Summa årets förändring	-3	95	29 001	9 410	-5 760	32 743
Utgående balans	50	1 617	468 229	-136 846	29 482	362 532

I övriga förändringar ingår förändringar som uppstår vid eliminering av inomstatliga poster samt andra förändringar som kan uppstå i statens verksamhet såsom saldo från statens betalningsavräkningar, saldo i den avgiftsbelagda verksamheten hos Pensionsmyndigheten, invärdering av beredskapsvaror hos Försvarsmakten m.m.

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2024 och 2023 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas (NR) principer.

221

Skr. 2025/26:101

Tabell 4.40 Skillnad mellan nettoförmögenhet enligt årsredovisningen för staten och nationalräkenskaperna

Miljarder kronor

	2024-12-31	2023-12-31
Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS	330	160
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Fordringar och skulder endast i den statliga balansräkningen	197	188
Upplupna skatteintäkter och övriga periodiseringar	-84	-82
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden	28	26
Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer
Uppvärdering av aktier till marknadsvärde	209	249
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av
anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad
aktivering av forskning och utveckling	1 615	1 571
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till
marknadsvärde	24	16
Riksbankens egna kapital utöver grundfond	157	109
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld	109	98
Värdepapper mm (FiR) hos ÖSE: Riksbankens jubileumsfond,
Allmänna arvsfonden, Östersjöstiftelsen m.fl.	74	67
Övrigt	-1	4
Statens förmögenhet enligt NR-principer	2 657	2 408

Anm.: Statens förmögenhet enligt NR-principer motsvarar SCB:s publicering av nationalförmögenheten 2026-03-19. Statens förmögenhet enligt NR-principer inkluderar också löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld.

Källor: SCB och Statskontoret.

Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2024 på

330 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2025 års ekonomiska vårproposition (prop. 2024/25:100) på 2 657 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 2 327 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnader beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med mervärdesskatt medan fasta realtillgångars värdering i balansräkningen utgår från ursprungligt anskaffningsvärde. Dessutom tillgångsförs forskning och utveckling i högre grad i NR. Detta står för 69 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Beräkningen av upplupna skatteintäkter sker med andra metoder i NR, vilket tillsammans med en annan tillämpning vid fastställandet av periodiseringar ger ett lägre värde på tillgången. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt består skillnaden främst av fonder och avsättningar, som endast ingår i balansräkningen. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp.

Not 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Tabell 4.41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor

2025-12-312024-12-31

Statens tjänstepensionsverk

295 636

295 832

222

Skr. 2025/26:101

	2025-12-31	2024-12-31
Luftfartsverket	6 705	6 634
Riksdagsförvaltningen	4 260	4 356
Sjöfartsverket	2 419	2 426
Affärsverket svenska kraftnät	1 293	1 197
Övriga myndigheter	761	810
Summa	311 074	311 255

Statens pensionsåtagande vid SPV

Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar och redovisar avsättningar för de förmånsbestämda tjänstepensionerna och övriga avtalsförsäkringar som myndigheterna betalar premier för. Tillsammans utgör dessa merparten av statens pensionsåtagande. Undantagna från denna ordning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst Riksdagsförvaltningen och de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.

Avsättningen för de förmånsbestämda tjänstepensionerna som SPV redovisar minskade med 0,2 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgår vid årets slut 2025 till 295,6 miljarder kronor.

Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Tabell 4.42 Förklaring till förändring av den försäkringstekniska avsättningen i SPV:s tjänstepensionsverksamhet

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ingående skuld	295 170	361 825
Justering av ingående skuld	28	0
Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta	-11 432	-91 899
Ändrade beräkningsgrunder, övrigt	0	-12
Grundränta, brutto	2 336	1 474
Grundränta, frigjorda driftkostnader	-35	-36
Indexering	7 338	24 348
Utfall av antaganden om livslängd	342	226
Nya och tillfälliga sjukpensioner	135	169
Förändrad avsättning för premiebefrielse med mera	58	100
Nya icke aktuella, temporära efterlevandepensioner	60	48
Nyintjänande	14 573	11 213
Förändring av antastbar förmån	-59	-95
Nya temporära efterlevandepensioner	103	85
Utbetald pension	-13 349	-12 974
Utbetalning, frigjorda driftkostnader	-57	-56
Aktualisering	-143	-186
Övrigt	-101	940
Summa utgående skuld1	294 967	295 170

1 Till detta tillkommer tjänstegruppliv- och personskadeersättningar med 669 miljoner kronor (662 miljoner kronor föregående år) vilket förklarar avvikelsen mot beloppet i not 31.

Ändrade beräkningsgrunder, bruttoränta i tabellen ovan, visar den effekt på avsättningen som uppstår när bruttoräntan i de försäkringstekniska beräknings- grunderna ändras. Den effekt som uppstår ska inkluderas i den försäkringstekniska

223

Skr. 2025/26:101

omvärderingen av avsättningen. Under 2025 har räntan i beräkningsgrunderna ökat från 0,5 procent till 0,8 procent. Höjningen av räntan med tre tiondels procentenheter innebär att avsättningen minskar med 11,4 miljarder kronor under 2025. Mellan 2023 och 2024 höjdes räntan i beräkningsgrunderna med två procentenheter, vilket innebar att avsättningen minskade med 91,9 miljarder kronor under 2024.

Ändrade beräkningsgrunder, övrigt visar den effekt på avsättningen som uppstår när annat än bruttoräntan i de försäkringstekniska beräkningsgrunderna ändras. För 2025 har inget annat än bruttoräntan förändrats, vilket gör att posten är 0 miljarder kronor. För 2024 var motsvarande förändring en marginell minskning, då till följd av ändrade antaganden om nyttjandegrad av särskild pensionsersättning.

Den redovisningsprincip som staten tillämpar för försäkringstekniska omvärderingar är en anpassning till den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Principen innebär att den totala resultateffekten av försäkringstekniska omvärderingar redovisas direkt mot nettoförmögenheten och inte i resultaträkningen (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar och not 6). För 2025 uppgår den totala försäkringstekniska omvärderingen till -11,4 miljarder kronor, vilken redovisas som en ökning av nettoförmögenheten.

Grundränta, brutto visar den framräkning av pensionsavsättningen som enligt de försäkringstekniska riktlinjerna ska göras med antagen ränta. Under 2025 uppgick räntan till 0,8 procent (0,5 procent föregående år), vilket leder till en ökning av årets avsättning med 2,3 miljarder kronor (1,5 miljarder kronor).

Indexering består av omräkningen av utbetalade pensioner och fribrev med hänsyn till förändrat prisbasbelopp. För 2025 uppgår prisbasbeloppet till 58 800 kronor

(57 300 kronor), vilket är en ökning med 2,62 procent (9,14 procent) jämfört med föregående år. Höjningen av prisbasbeloppet resulterade i en ökning av avsättningen med 7,3 miljarder kronor (24,3 miljarder kronor).

Nyintjänande omfattar den förändring av avsättningen som beror på att de aktiva har tjänat in ytterligare rätt till pension. För 2025 har effekten av nyintjänande inneburit en ökad avsättning med 14,6 miljarder kronor (11,2 miljarder kronor). Ökningen beror på de senaste årens höga indexeringar vilka lett till höga pensionsbelopp för de för- säkrades ålderspension. Högre pensionsbelopp medför att kostnaden för nyintjänad pension ökar.

Utbetald pension motsvarar den minskning av avsättningen som beror på årets pensionsutbetalningar. Årets utbetalningar uppgår till 13,3 miljarder kronor (13,0 miljarder kronor).

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förutom statens pensionsåtagande hos SPV redovisar även Riksdagsförvaltningen avsättning för pensioner och inkomstgarantier samt avsättning för omställningsstöd till aktiva och avgångna ledamöter. Riksdagsförvaltningen tillämpar i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och följer den internationella redovisningsstandarden IPSAS 39. Det innebär att Riksdagsförvaltningen redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar, exempelvis en förändrad bruttoränta, direkt mot myndighetskapitalet i stället för i resultaträkningen som en del av årets resultat.

Under 2025 har Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning minskat med 2,2 procent, vilket motsvarar -0,1 miljarder kronor (-1,8 miljarder kronor). Av minskningen redovisades -0,2 miljarder kronor (-2,0 miljarder kronor) direkt mot myndighetskapital. Övrig förändring redovisades som kostnad i resultaträkningen och

224

Skr. 2025/26:101

uppgår till 0,1 miljarder kronor (0,2 miljarder kronor). Riksdagsförvaltningens totala pensionsavsättning för 2025 uppgår till 4,3 miljarder kronor (4,4 miljarder kronor). Av dessa utgör 0,6 miljarder kronor (0,6 miljarder kronor) inkomstgarantier och omställningsstöd. Den totala pensionsavsättningen består till 63 procent (65 procent) av avsättningar som avser avgångna ledamöter och resterande del avser avsättningar till aktiva ledamöter.

Även de tre affärsverken, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät, använder likt Riksdagsförvaltningen i princip samma försäkringstekniska grunder som SPV och tillämpar också IPSAS 39. Det innebär att även affärsverken redovisar effekten av försäkringstekniska omvärderingar direkt mot eget kapital. Affärsverkens pensionsavsättningar har tillsammans ökat med totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Av ökningen står Luftfartsverket för 0,1 miljarder kronor (-1,9 miljarder kronor) och Affärsverket svenska kraftnät för 0,1 miljarder kronor (-0,3 miljarder kronor). Av ökningen på totalt 0,2 miljarder kronor (-2,7 miljarder kronor) för samtliga affärsverk har

- 0,5 miljarder kronor (-3,8 miljarder kronor) redovisats direkt mot eget kapital. Övrig förändring har redovisats som en kostnad i resultaträkningen och uppgår till

0,7 miljarder kronor (1,1 miljarder kronor).

Not 32 Avsättning för garantier

Tabell 4.43 Avsättning för garantier

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Avsättningar för garantier
Risker som kan finansieras av garantiavgifter	9 369	9 625
Kvardröjande risker	1 590	505
Oreglerade skador	4 095	4 983
Summa avsättningar för garantier	15 054	15 113
Specifikation avsättningar för garantier per myndighet
Exportkreditnämnden	10 708	13 075
Riksgäldskontoret	3 502	1 145
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete	716	691
Boverket	128	202
Summa avsättningar för garantier per myndighet	15 054	15 113

Under posten avsättningar för garantier redovisas reserveringar för förväntade garantiförluster där det finns ett krav att värdera garantier. I not 39 Garantiförbindelser finns en sammanställning av statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs.

Avsättningar för garantier är uppdelad på risker som kan finansieras av garantiavgifter, kvardröjande risker som inte kan finansieras från garantiavgifter och förväntade skadeersättningar (oreglerade skador).

Avsättningar för garantier var 15,1 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Oreglerade skador har minskat från 5,0 miljarder kronor 2024 till 4,1 miljarder kronor 2025. Risker som kan finansieras av garantiavgifter minskade med knappt 0,3 miljarder kronor och Kvardröjande risker ökade med 1,1 miljarder kronor jämfört med 2024.

225

Skr. 2025/26:101

Det är Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret, Sida och Boverket som har ingått finansiella garantiavtal där det finns ett krav att redovisa avsättningar för garantier.

Vid utgången av 2025 hade EKN garantier i 131 länder och garantiengagemanget var 277,1 miljarder kronor, jämfört med 317,3 miljarder kronor 2024. Under 2025 och 2024 var garantigivningen främst inom branscherna försvar och telekom. Avsättningar för garantier uppgick till 10,7 miljarder kronor, vilket var en minskning med

2,4 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har risknivån minskat i flera länder och oreglerade skador var 4,0 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,8 miljarder kronor. Avsättningar som kan finansieras av garantiavgifter minskade från 8,0 miljarder kronor till 6,4 miljarder kronor 2025.

Riksgäldskontorets garantiengagemang var i slutet av året 18,1 miljarder kronor, jämfört med 13,3 miljarder kronor 2024. Ökningen beror främst på att ytterligare lån har tagits upp under programmet för kreditgarantier till gröna industriinvesteringar. Avsättningar för garantier uppgick till 3,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,4 miljarder kronor. Av Riksgäldskontorets avsättningar för garantier 2025 var

1,0 miljarder kronor hänförbart till kvardröjande risker som inte kan finansieras av garantiavgifter.

Sidas garantiengagemang var i slutet av året 15,6 miljarder kronor, jämfört med 15,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier uppgick till 0,7 miljarder kronor, vilket var nästan oförändrat jämfört med 2024. Av Sidas avsättningar för garantier 2025 var 0,3 miljarder kronor hänförbara till kvardröjande risker och oreglerade skador.

Boverkets garantiengagemang var i slutet av året 2,8 miljarder kronor, jämfört med 4,3 miljarder kronor 2024. Avsättningar för garantier minskade något till 0,1 miljarder kronor.

Not 33 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Tabell 4.44 Avsättningar för avhjälpande av miljöskador

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Försvarsmakten
Drivmedel och olja	434	436
Pågående rättsliga tvister miljöärenden	393	617
Ammunitionsrester	319	319
Deponier och vrak	110	110
Övrigt	188	188
Summa Försvarsmakten	1 444	1 670
Affärsverket svenska kraftnät	1 133	954
Trafikverket
Miljöansvar för miljögaranti statliga bolag	512	664
Flygplatser	216	226
Bangårdar och stationsområden	191	191
Impregneringsplatser	106	169
Övrigt	17	0
Summa Trafikverket	1 042	1 250
Övriga myndigheter	78	80
Summa	3 697	3 954

226

Skr. 2025/26:101

Avsättningar för avhjälpande av miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt miljöbalken.

Not 34 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar består bl.a. av omstruktureringskostnader. En omstrukturering kan avse försäljning, avveckling eller omlokalisering av en verksamhet, förändringar i ledningsstruktur eller genomgripande omorganisation. Under 2025 ökade avsättningarna med 190 miljoner kronor.

Posten består främst av Naturvårdsverkets, Försvarsmaktens och Trafikverkets avsättningar. Naturvårdsverkets avsättningar består framför allt av intrångsersättning till en markägare till följd av utökning av Natura 2000-områden enligt Mark- och miljödomstolens dom. Avsättningen har uppräknats med ränta för år 2025. Försvarsmakten har utöver avsättningar för kompetensväxlings- och kompetens- utvecklingsåtgärder även avsättningar för avveckling av materiel. Den största delen av Trafikverkets avsättning gäller Skadestånd och regress.

Not 35 Statsskulden

Tabell 4.45 Statsskulden

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Lån i svenska kronor
Nominella statsobligationer	638 951	605 650
Real skuld i svenska kronor	212 937	251 145
Statsskuldväxlar	173 045	113 150
Likviditetsförvaltningsinstrument	26 851	51 460
Gröna obligationer	20 000	20 000
Säkerheter i svenska kronor	109	1 361
Valutaderivat	124 144	38 488
Summa Lån i svenska kronor	1 196 037	1 081 254
Eliminering, myndigheters innehav av statspapper	-87 532	-74 560
Lån i svenska kronor totalt	1 108 505	1 006 694
Lån i utländsk valuta
Obligationer m.m. i utländsk valuta	169 400	110 186
Valutaderivat	-121 627	-42 792
Säkerheter i utländsk valuta	57	2 670
Summa Lån i utländsk valuta	47 830	70 064
Summa	1 156 335	1 076 758

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskad med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som har statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 31 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för Insättningsgarantifonden var 56 miljarder kronor värderade till nominellt värde samt upplupen inflationskompensation.

I år är andra året i rad som staten gick med underskott. Följaktligen ökade statsskulden med 79 miljarder kronor och uppgick till 1 156 miljarder kronor vid slutet av 2025. Skillnaden mellan budgetsaldot och ökningen av statsskulden förklaras i avsnitt 6 Utveckling av statsskulden.

227

Skr. 2025/26:101

Det högre upplåningsbehovet under 2025 finansierades framför allt med ett ökat utbud av nominella statsobligationer och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning. Upplåning i realobligationer minskade i enlighet med regeringens riktlinjer för statsskuldens förvaltning. Lån i svenska kronor ökade med 102 miljarder kronor till 1 108 miljarder kronor.

Lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor till 48 miljarder kronor, vilket följer regeringens riktlinjer för minskning av statskuldens valutaexponering.

Sambanden mellan statsskuldens förändring och statens budgetsaldo beskrivs närmare i tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningen och statens budgetsaldo 2025.

Not 36 Långfristiga skulder

Tabell 4.46 Långfristiga skulder

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Affärsverket svenska kraftnät	109 234	82 210
Övriga myndigheter	8 781	5 137
Summa	118 015	87 347

Långfristiga skulder vid sidan av statsskulden förekommer endast hos ett fåtal statliga myndigheter, förutom de lån i Riksgäldskontoret som är interna i staten och därför elimineras i årsredovisningen för staten. Affärsverket svenska kraftnät står för merparten av statens långfristiga skulder. De uppgår till 109,2 miljarder kronor och består främst av aktiverade flaskhalsinkomster, vilka uppkommer som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet och används till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstärker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. Ökningen av långfristiga skulder hos Affärsverket svenska kraftnät var 27 miljarder kronor.

Not 37 Övriga kortfristiga skulder

Tabell 4.47 Övriga kortfristiga skulder

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto	83 032	78 732
Övrigt, Skatteverket	695	928
Summa Skatteverket	83 727	79 660
Reglering av skatter till andra sektorer för äldre år	7 104	12 279
Riksgäldskontoret
Affärsdagsredovisning	16 379	24 963
Skuld till premiepensionssystemet	38 047	41 052
EU-avgifter	6 462	3 382
Övrigt, Riksgäldskontoret	7	31
Summa Riksgäldskontoret	60 895	69 428
Pensionsmyndigheten	7 730	7 181
Försäkringskassan	3 914	3 921
E-hälsomyndigheten	3 343	3 415
Kärnavfallsfonden	1 066	314
Övriga myndigheter	10 210	9 536

228

Skr. 2025/26:101

2025-12-31 2024-12-31

Summa

177 989

185 734

Skatteverkets skuld för kontoöverskott på skattekonto ökade med drygt 4 miljarder kronor. Posten utgörs till största delen av skattebetalares kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2026. En annan del är oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit verkställas per balansdagen.

Slutavräkning av kommunalskatt samt skatt till trossamfund avseende 2024 resulterade i en skuld på drygt 7 miljarder kronor vid utgången av 2025.

Effekten av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med knappt

9 miljarder kronor. Variation i affärsdagsredovisningen är normalt, eftersom avtal om köp av värdepapper genererar en skuld under några dagar tills betalningen görs. Se även not 26 Övriga kortfristiga fordringar.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet består huvudsakligen av inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis har placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.

Medel för EU-avgiften består av medel som har satts in på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men som ännu inte har rekvirerats av kommissionen och betalats från statens centralkonto i Riksbanken (SCR). Beloppet varierar över tid beroende på kommissionens aktuella likviditetsbehov.

Försäkringskassans Övriga kortfristiga skulder består till största delen av preliminär- skatt för dagersättning.

E-hälsomyndighetens Övriga kortfristiga skulder består i huvudsak av skulder till apoteksaktörerna avseende läkemedelssubventionen.

Not 38 Oförbrukade bidrag

Tabell 4.48 Oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Lunds universitet	2 990	2 776
Karolinska institutet	2 567	2 550
Göteborgs universitet	1 666	1 634
Uppsala universitet	1 186	1 176
Kungl. Tekniska högskolan	831	821
Övriga myndigheter	7 261	10 614
Summa	16 501	19 571

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Det är i första hand universitet och högskolor som redovisar oförbrukade bidrags- medel, främst för finansiering av olika forskningsprojekt. Lunds universitet och Karolinska institutet är de lärosäten som har de största oförbrukade bidragen från icke statliga finansiärer som benämns utomstatliga i tabellen.

229

Skr. 2025/26:101

Totalt oförbrukade bidrag

Tabell 4.49 Totalt oförbrukade bidrag

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Universitet och högskolor
inomstatligt	12 321	12 245
Utomstatligt	13 104	12 788
Summa	25 425	25 033
Länsstyrelser
inomstatligt	1 321	1 305
utomstatligt	314	385
Summa	1 636	1 690
Övriga
inomstatligt	8 107	6 852
utomstatligt	3 083	6 399
Summa	11 191	13 251
Totalt inomstatligt1	21 750	20 402
Totalt utomstatligt	16 501	19 572
Summa	38 251	39 974

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor(4 310 miljoner kronor föregående år) som är hänförligt till public servicebolag.

De totala oförbrukade bidragen minskade med drygt 1,7 miljarder kronor. De utomstatliga oförbrukade bidragen minskade med 3,1 miljarder kronor och de inomstatliga oförbrukade bidragen ökade med 1,3 miljarder kronor.

Oförbrukade inomstatliga bidrag, dvs. bidrag som myndigheter har fått från andra statliga myndigheter, elimineras i årsredovisningen för staten, men redovisas här som tilläggsinformation. Dessa bidrag har i de flesta fall redovisats mot anslag hos den givande myndigheten.

Högskolesektorn står för 57 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag vid utgången av 2025. Det är vanligtvis fråga om forskningsmedel, ofta från Vetenskapsrådet, andra forskningsråd eller myndigheter med uppgift att fördela sådana medel. I utfallet för högskolesektorn kan nämnas att Lunds universitet redovisade högst belopp vid utgången av 2025. Beloppet uppgick till 1,8 miljarder kronor vilket var 15 procent av de totala inomstatliga oförbrukade bidragen för universitet och högskolor på

12,3 miljarder kronor. Uppsala universitet och Karolinska institutet redovisar ca 14 respektive 13 procent av detta totala belopp.

Inomstatliga bidrag hos länsstyrelserna avser vanligen medel från centrala myndigheter som ska förmedlas till olika regionala projekt. Beloppet har ökat med 16 miljoner kronor hos länsstyrelserna.

Bland övriga myndigheter redovisar Sjöfartsverket 6,1 miljarder kronor, vilket avser oförbrukade bidrag för farledsprojekt och farledshållning. Dessa har ökat med dryg

1 miljard kronor jämfört med föregående år, vilket i huvudsak beror på framflyttning av farledsprojekt Malmporten in till Luleå och Södertälje sluss och kanal.

Oförbrukade inomstatliga bidrag

Inomstatliga oförbrukade bidrag uppgick till 21,7 miljarder kronor.

230

Skr. 2025/26:101

Tabell 4.50 Oförbrukade inomstatliga bidrag

Miljoner kronor

			Mer än 3
Förväntad förbrukningstakt		Inom	månader	Mer än 1 år
inomstatliga oförbrukade bidrag	Totalt	3 månader	till 1 år	till 3 år	Mer än 3 år
Inomstatliga oförbrukade
bidrag (med förbrukningstakt)	15 588	4 284	9 728	1 244	333
varav Universitet och högskolor	12 321	3 181	8 509	591	40
varav Länsstyrelser	1 324	322	637	284	81
varav Övriga	1 943	781	581	369	212
Övriga (utan uppgift om
förbrukningstakt)	6 162
Totala inomstatliga
oförbrukade bidrag1	21 750

1 Därutöver finns ett inomstatligt oförbrukat bidrag hos Kammarkollegiet på 4 417 miljoner kronor som är hänförligt till public servicebolag

I tabellen ovan visas hur 72 procent av inomstatliga oförbrukade bidrag förväntas tas i anspråk inom angivna tidsintervaller. Redovisade belopp bygger på uppgifter som berörda myndigheter lämnat utifrån gjorda uppskattningar om förväntad förbrukningstakt.

Not 39 Garantiförbindelser

Tabell 4.51 Garantiförbindelser

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Svensk-danska broförbindelsen AB, Trafikverket	5 705	5 335
Arlandabanan Infrastructure AB, Trafikverket	1 499	1 555
Summa	7 204	6 890

Trafikverket har för statens räkning förbundit sig att när så behövs lämna villkorat aktieägartillskott till Svensk-danska broförbindelsen AB för att bolagets egna kapital vid varje tillfälle ska uppgå till det registrerade aktiekapitalet. Det finns även en kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB som i första hand belastar Riksgäldskontorets garantireserv, men som under vissa förutsättningar kan belasta Trafikverket.

I nedanstående tabell redovisas statens totala garantiåtaganden fördelat på de åtaganden för vilka avsättningar görs och de åtaganden för vilka avsättningar inte görs. Såväl Exportkreditnämnden som Riksgäldskontoret har under året fortsatt att ställa ut olika former av garantier. Exportkreditnämnden ställer bl.a. ut en tillfällig rörelsekreditgaranti för stora företag. Utestående åtaganden för denna uppgår till

4,7 miljarder kronor. Riksgäldskontoret förvaltar bl.a. statens åtagande gällande EU:s sysselsättningsfond SURE. Utestående åtagande för SURE uppgår till 9,0 miljarder kronor. Utestående åtaganden för Gröna garantier uppgår till 9,6 miljarder kronor, vilket är 6,8 miljarder högre än föregående år. Under året ställde Riksgäldskontoret ut en kreditgaranti för en lånefacilitet till SSAB AB för omställning av stålproduktion i Luleå.

231

Skr. 2025/26:101

Garantiåtaganden totalt

Tabell 4.52 Garantiåtaganden totalt
Miljoner kronor
	2025-12-31	2024-12-31
Garantier för vilka avsättningar görs
Garantier om tillförsel av kapital	405	405
Exportgarantier m.m.	291 868	331 714
Kreditgarantier	16 540	12 519
Övriga garantier	4 733	5 535
Summa Garantier för vilka avsättningar görs	313 546	350 173
Garantier för vilka avsättningar inte görs
Insättningsgarantin och investerarskyddet	2 515 888	2 374 813
Garantier om tillförsel av kapital	227 425	249 204
Summa Garantier för vilka avsättningar inte görs	2 743 313	2 624 017
Garantiåtaganden totalt	3 056 859	2 974 190

Not 40 Övriga ansvarsförbindelser

Tabell 4.53 Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

	2025-12-31	2024-12-31
Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador
Trafikverket	27 184	27 095
Affärsverket svenska kraftnät	17 000	18 000
Försvarsmakten	6 000	6 000
Övriga myndigheter	1 588	1 758
Summa Ansvarsförbindelser för avhjälpande av miljöskador	51 772	52 853
Andra övriga ansvarsförbindelser
Riksgäldskontoret	24 266	18 972
Riksantikvarieämbetet	6 462	4 732
Justitiekanslern	5 620	5 750
Naturvårdsverket	3 670	3 671
Kriminalvården	1 449	1 012
Övriga myndigheter	2 710	2 442
Summa Andra övriga ansvarsförbindelser	44 177	36 579
Summa	95 949	89 432

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Ansvarsförbindelser för miljöskador avser framtida utgifter för avhjälpande av en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada enligt 10 kap. miljöbalken.

Trafikverkets framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av den flygplatsverksamhet som bedrivits av Luftfartsverket och den verksamhet som bedrivits av Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. Trafikverket ansvarar också för åtaganden för den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Banverket Produktion, Vägverket Produktion och Statens järnvägar.

232

Skr. 2025/26:101

Affärsverket svenska kraftnäts framtida åtagande innefattar ansvar för avhjälpande av miljöskador till följd av föroreningsskada som uppstått i verksamheten. Impregnerade slipersfundament med tillhörande stag tas upp vid avslutad verksamhet. De bedömda framtida åtagandena har minskat med 1,0 miljarder kronor.

Andra övriga ansvarsförbindelser består främst av Riksgäldskontorets åtaganden för utfärdade skuldbevis till International Bank for Reconstruction and Development (IBRD–GEF), International Developement Association (IDA) och andra internationella finansieringsinstitutioner. Dessa har ökat med 5,3 miljarder kronor.

Även Riksantikvarieämbetets bedömda framtida åtaganden har ökat med 1,7 miljarder kronor till följd av nya utställningar med höga garantibelopp.

Noter till finansieringsanalysen

Not 41 Statens verksamhet

På poster under Statens verksamhet har intäkter och kostnader enligt resultaträkningen justerats för transaktioner som inte medför betalningar och betalningar som inte har påverkat intäkter och kostnader har lagts till.

Avgifter och andra ersättningar har justerats för utdelningar från statliga bolag som inte redovisas som intäkter i resultaträkningen, vilket förbättrat kassaflödet med 23 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder jämfört med föregående år.

Transfereringar har justerats ned för avsättningar till fonder med 12 miljarder kronor 2025, vilket har förbättrat kassaflödet då dessa kostnader inte påverkar betalningar.

Statens egen verksamhet har justerats för kostnader som inte medför betalningar, vilket har förbättrat kassaflödet i finansieringsanalysen. Det är främst avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar samt ökning av avsättningar. Totalt uppgår dessa justeringar till 54 miljarder 2025 och 63 miljarder 2024.

Justeringar till betalningar

Justeringar till betalningar för statens verksamhet har förbättrat kassaflödet med drygt 14 miljarder kronor 2025, en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Justeringar till betalningar specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.54 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor

	2025	2024
Förändring av långfristiga fordringar	2,7	-1,3
Förändring av omsättningstillgångar	-21,9	0,5
Förändring av kassa och bank	3,0	-3,5
Förändring av skulder	30,7	15,8
Summa	14,5	11,5

Förändringen av skulder har förbättrat kassaflödet under 2025 då skulderna har ökat jämfört med 2024. Under 2025 har Affärsverket svenska kraftnäts inbetalade kapacitetsavgifter (flaskhalsinkomster) ökat långfristiga skulder med 27 miljarder kronor, vilket har förbättrat kassaflödet (se not 36).

Not 42 Investeringar

I nedanstående tabell specificeras statens investeringsutgifter uppdelat på finansiella, materiella och immateriella investeringar.

233

Skr. 2025/26:101

Tabell 4.55 Investeringar

Miljarder kronor

	2025	2024
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper	4,8	27,5
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	39,9	38,1
Väganläggningar	17,6	19,1
Järnvägsanläggningar	26,2	23,9
Maskiner och inventarier	7,3	6,7
Fastigheter och markanläggningar	14,0	4,7
Övriga investeringar	30,3	26,8
Summa materiella investeringar	135,3	119,3
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.	4,4	4,2
Total summa	144,5	151,0

Investeringar uppgick till 144,5 miljarder kronor, en minskning med 6,5 miljarder kronor jämfört med föregående år.

De finansiella investeringarna uppgick till knappt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med knappt 23 miljarder kronor jämfört med föregående år, då ett kapitaltillskott till Riksbanken redovisades med 25 miljarder kronor. Beloppet för 2025 består främst av kapitaltillskott till Swedfund International AB med 1,8 miljarder kronor och Apotek Produktion & Laboratorier AB med 0,7 miljarder kronor. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 135 miljarder kronor vilket är 16 miljarder kronor mer än föregående år. Ökningen beror främst på investeringar hos Fortifikationsverket.

Investeringar i väganläggningar minskade med 1,5 miljarder kronor och investeringar i järnvägsanläggningar ökade med drygt 2 miljarder kronor (se not 16 och 17).

Investeringar i maskiner och inventarier har ökat med 0,6 miljarder kronor jämfört med föregående år (se not 20). Investeringar i fastigheter och markanläggningar ökade med drygt 9 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökade med 3,5 miljarder kronor. I övriga investeringar ingår pågående nyanläggningar, förbättringsutgifter på annans fastighet och förändring av förskott för materiella anläggningstillgångar (se not 19 och 21).

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser it-system uppgick till drygt 4 miljarder kronor.

Not 43 Utlåning

I nedanstående tabell specificeras utlåningen uppdelat på nyutlåning som försämrar kassaflödet och amorteringar som förbättrar kassaflödet.

Tabell 4.56 Utlåning

Miljarder kronor

	2025	2024
Nyutlåning
Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån	30,8	29,4
Riksgäldskontoret	4,5	2,3
Övriga myndigheter	0,0	0,0

234

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Summa nyutlåning	35,3	31,7
Amorteringar
Centrala studiestödsnämnden	13,1	13,1
Riksgäldskontoret	1,2	1,5
Övriga myndigheter	0,0	0,0
Summa amorteringar	14,3	14,6

CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till knappt 31 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard kronor högre än föregående år. Amorteringarna till CSN uppgick liksom föregående år till drygt 13 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning under året avsåg i allt väsentlig utlåning till Riksbanken med 3,8 miljarder kronor, för att finansiera Sveriges åtagande till IMF.

Not 44 Finansiella aktiviteter

Utfallet under finansiella aktiviteter var negativt 2025, vilket ökade statsskulden med

5 miljarder kronor, vilket är 20 miljarder kronor bättre än föregående år. Det är främst räntebetalningar, förändringar av kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen och förändringar av fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning som påverkar utfallet under finansiella aktiviteter.

Övrigt finansiellt netto i resultaträkning (jfr not 13 och not 14) har justerats för marknadsvärdeförändringar på statens innehav av värdepapper, nedskrivningar av värdepapper och reavinster vid försäljningar av statliga bolag eftersom dessa transaktioner inte påverkat betalningar. Totalt har dessa justeringar förbättrat utfallet med 5 miljarder kronor 2025. Under 2024 försämrade dessa justeringar utfallet med 5 miljarder kronor.

Justeringar till betalningar

Justeringar till betalningar hänförbara till statens upplåning och statsskuldsförvaltning specificeras i nedanstående tabell.

Tabell 4.57 Justeringar till betalningar

Miljarder kronor

	2025	2024
Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning	-3,1	-0,6
Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning	-3,6	-4,5
Förändring i fordringar och skulder till följd av affärsdagsredovisning	-0,1	-27,1
Förändringar i kortfristiga placeringar i statsskuldsförvaltningen	-0,8	13,2
Summa	-7,6	-19,0

Justeringar till betalningar har ökat statsskulden med 7,6 miljarder kronor 2025. Under 2024 ökade justeringar till betalningar statsskulden med 19 miljarder kronor.

Statspapper och andra finansiella instrument redovisas i balansräkningen på den dag som affären ingås. Kassaflödet påverkas först på likviddagen. Förändringar i fordringar och skulder till följd av affärdagsredovisningen 2025 har ökat statsskulden marginellt.

235

Skr. 2025/26:101

5 Utvecklingen av statsskulden

Statens budget visade ett underskott på 102 miljarder kronor 2025. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 2 miljarder kronor jämfört med 2024, då budgeten visade ett underskott på 104 miljarder kronor. Det finns några engångsfaktorer som hade stor påverkan på att budgetsaldot förbättrades 2025. Under 2025 fick Sverige en första inbetalning på 19 miljarder kronor från EU-faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Budgetsaldot försämrades 2024 av ett kapitaltillskott till Riksbanken med 25 miljarder kronor.

Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 077 miljarder kronor 2024 till

1 156 miljarder kronor 2025, dvs. med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statsskulden beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisning. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs.

Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen

i årsredovisningen för staten uppgick till 87,5 miljarder kronor 2025 (se tabell 5.1). Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighet- ens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 87,5 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.

Tabell 5.1 Statliga myndigheters innehav av statspapper vid utgången av 2025

Miljarder kronor

	Insättnings-		Övriga
	garantifonden	Kärnavfallsfonden	myndigheter	Elimineras i ÅRS
Nominella statsobligationer	56,1	14,5	0,2	70,8
Reala statsobligationer		16,7		16,7
Totalt	56,1	31,2	0,2	87,5

Myndigheternas innehav av svenska statspapper ökade från 74,6 miljarder kronor

2024 till 87,5 miljarder kronor 2025. Insättningsgarantifondens innehav av statspapper ökade med 6,1 miljarder kronor och Kärnavfallsfondens innehav ökade med

6,7 miljarder kronor 2025. Försäkringskassans innehav av statspapper, som redovisas under övriga myndigheter, ökade med 0,2 miljarder kronor.

237

Skr. 2025/26:101

5.1 Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas på bokslutsdagen till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för reala statsobligationer (realobligationer). Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nominella statsobligationer och stats- skuldväxlar tas upp till det belopp som Riksgäldskontoret kommer att betala på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas i statsskulden, t.ex. de skuldbytes- avtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att styra sammansättningen och löptiden av statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde den 30 december 2025, årets sista bankdag.

Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska redovisa statsskulden som statens andel av den offentliga förvaltningens bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Undantag ska göras för skulden till premiepensionssystemet och de skulder som kan uppkomma i Insättningsgarantifonden. De tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

5.2 Regeringens styrning av statsskuldsförvaltningen

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav penningpolitiken ställer.

Regeringen lämnar vartannat år en skrivelse till riksdagen som innehåller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Utvärderingen avser rullande femårsperioder. En utvärdering för 2019–2023 lämnades i april 2024

(skr. 2023/24:104). Regeringens utvärdering bygger bl.a. på den rapport med underlag för utvärdering som Riksgäldskontoret lämnar årligen till regeringen i februari.

Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen fastställer efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna styr hur statsskulden ska fördelas mellan de tre skuldslagen nominell skuld i kronor, real skuld i kronor och valutaskuld. Regeringen har under den senaste femårsperioden beslutat om två större förändringar i riktlinjerna – att avveckla den strategiska valutaexponeringen i statsskulden och minska den del av skulden som utgörs av realobligationer.

Enligt riktlinjerna för 2025 ska stocken real kronskuld minska successivt och nominellt belopp ska uppgå till ca 80 miljarder kronor i slutet av 2029. Den strategiska exponeringen i utländsk valuta ska successivt avvecklas och anta riktvärdet noll från och med 2027. Riktlinjebeslutet innehöll även ett byte av löptidsmått från duration till genomsnittlig räntebindningstid. Riksgäldskontoret har i rapporten Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering (dnr RG 2026/133) gjort en utvärdering av skuldförvaltningen 2025.

Under 2025 minskade realskulden till ca 158 miljarder kronor från 186 miljarder kronor föregående år till följd av att en realobligation förföll.

Förutom att hantera avvecklingen av den strategiska valutaexponeringen så hanterar Riksgäldskontoret även löpande betalningsflöden i utländsk valuta för statens räkning och gör växlingar på valutamarknaden för att hantera exponeringen. Den här

238

Skr. 2025/26:101

varierande valutaexponeringen kan handla om myndighetsbetalningar i utländsk valuta, men även om statsskuldbetalningar såsom förfall av finansiella instrument.

Statsskuldens valutaexponering består av en strategisk och en varierande del. Därutöver kan Riksgäldskontoret aktivt ta på sig valutaexponering inom positions- mandatet. Den strategiska valutaexponeringen minskade från 57 miljarder kronor 2024 till 27 miljarder kronor 2025. Den varierande valutaexponeringen var

18 miljarder kronor i slutet av 2025.

5.3 Statsskuldens sammansättning

Nominell skuld, real skuld respektive valutaskuld beräknas baserat på nominella belopp, inklusive upplupen inflationskompensation och till aktuell växelkurs. Andelarna enligt riktlinjerna som beskrivs ovan överensstämmer inte med andelarna i tabell 5.2, då riktlinjernas andelar beräknas på den okonsoliderade skulden inklusive fordringar i vidareutlåning och inklusive förvaltningstillgångar.

Tabell 5.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Nominella lån i svenska kronor	723	632	670	774	912
varav nominella lån i svenska kronor,
okonsoliderat	769	681	712	830	983
varav statliga myndigheters innehav	-46	-49	-42	-56	-71
Reala lån i svenska kronor	194	200	221	233	196
varav reala lån i svenska kronor,
okonsoliderat	207	213	237	251	213
varav statliga myndigheters innehav	-13	-13	-16	-18	-17
Nominella lån i utländsk valuta	228	199	79	70	48
Summa konsoliderad statsskuld	1 145	1 031	970	1 077	1 156

Den konsoliderade statsskulden ökade 2025 med nästan 80 miljarder kronor jämfört med 2024. De nominella lånen i svenska kronor var 912 miljarder kronor 2025, vilket var en ökning med 138 miljarder kronor jämfört med 2024 (se tabell 5.3). Den reala lånestocken uppgick till 196 miljarder kronor, vilket var en minskning med

37 miljarder kronor jämfört med 2024. Under 2025 har Riksbanken fortsatt att sälja av sina innehav av statspapper. Riksbankens innehav minskade till under 20 procent av statsskulden.

Valutaskulden uppgick till 48 miljarder kronor i slutet av året, vilket var en minskning med 22 miljarder kronor jämfört med 2024. Valutaskulden består dels av lån i utländsk valuta, dels av Riksgäldskontorets derivat. Riksgäldskontorets valutaskuld genom derivat uppstår genom att myndigheten ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta.

Vidareutlåningen till Riksbanken i utländsk valuta uppgick i slutet av 2025 till 8,9 miljarder kronor (inkl. valutakursförändringar), vilket var en ökning med

3,7 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåning i utländsk valuta ger upphov till en valutaexponering som Riksgäldskontoret eliminerar med hjälp av derivatkontrakt.

Tabell 5.3 Nominella lån i svenska kronor

Miljarder kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Nominella statsobligationer	610	545	493	550	568
Gröna obligationer	20	20	20	20	20

239

Skr. 2025/26:101

	2021	2022	2023	2024	2025
Statsskuldväxlar	107	65	123	113	173
Likviditetsförvaltningsinstrument	81	122	59	51	27
Säkerheter i svenska kronor	1	0	2	1	0
Valutaderivat i svenska kronor	-96	-120	-27	39	124
Nominella lån i svenska kronor	723	632	670	774	912

Den nominella skulden i svenska kronor var efter avdrag för statliga myndigheters innehav 912 miljarder kronor vid utgången av 2025, som nämnts ovan. De nominella statsobligationerna ökade med 18 miljarder kronor jämfört med 2024. Utlåningen i gröna obligationer var 20 miljarder kronor, vilket har varit oförändrat sedan 2020. Den utestående stocken av statsskuldväxlar var 173 miljarder kronor vid utgången av 2025, vilket var 60 miljarder kronor högre än 2024. Likviditetsförvaltningsinstrument minskade 2025 med 24 miljarder kronor jämfört med 2024.

I nominella lån i svenska kronor ingick tidigare även privatmarknadslån. Upplåningen på privatmarknaden avslutades under 2021. Valutaderivat i svenska kronor var

124 miljarder kronor vid utgången av 2025.

Statens upplåning fördelat på skuldinstrument

Riksgäldskontoret lånar för statens räkning dels för att täcka underskott i statens budget, dels för att refinansiera lån som förfaller. Det totala upplåningsbehovet, inklusive behovet av att ersätta lån som förfaller, uppgick till 475 miljarder kronor 2025, jämfört med 348 miljarder kronor 2024 (se tabell 5.4).

Riksgäldskontoret sköter upplåningen genom att ge ut räntebärande värdepapper (skuldinstrument). Huvuddelen är i form av nominella statsobligationer, likviditetsförvaltningsinstrument och statsskuldväxlar i svenska kronor. En mindre del av upplåningen sker i realobligationer, som ger investerarna ett inflationsskydd. Riksgäldskontoret lånar även på den utländska räntemarknaden genom att ge ut värdepapper i utländsk valuta, men växlar likviden till kronor och valutasäkrar lånen med valutaderivat. Köpare av statspapper är i första hand inhemska och utländska fonder, försäkringsbolag och finansiella institutioner.

Tabell 5.4 Upplåning fördelat på olika marknader och skuldinstrument

Miljarder kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Statsskuldväxlar	107	65	123	113	173
Likviditetsförvaltningsinstrument	68	89	97	134	137
Total upplåning penningmarknad	176	154	220	247	310
Nominella statsobligationer	83	46	45	72	118
Realobligationer	21	9	9	9	5
Gröna obligationer	0	0	0	0	0
Obligationer i utländsk valuta	0	0	0	21	41
Total upplåning kapitalmarknad	103	55	53	102	165
Total upplåning	279	209	273	348	475

Riksgäldskontoret finansierade det ökade upplåningsbehovet under 2025 med ökad obligationsupplåning och en fortsatt förhållandevis stor kortfristig upplåning.

På penningmarknaden tar Riksgäldskontoret upp kortfristiga lån genom att ge ut statsskuldväxlar och olika likviditetsförvaltningsinstrument med kort löptid. Belopp för statsskuldväxlar i tabellen avser utestående stock vid utgången av respektive år. Vid

240

Skr. 2025/26:101

slutet av 2025 uppgick stocken statsskuldväxlar till 173 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med 2024.

På kapitalmarknaden lånar Riksgäldskontoret på längre löptider genom att emittera olika typer av obligationer. Under 2025 var emissionsvolymen i nominella statsobligationer 118 miljarder kronor, jämfört med 72 miljarder kronor 2024. Under 2025 var emissionerna av realobligationer 6 miljarder kronor, vilket var 3 miljarder kronor lägre än 2024. Riksgäldskontoret har inte emitterat några gröna obligationer sedan 2020.

Riksgäldskontoret emitterade under 2025 en euroobligation i juni och en obligation i amerikanska dollar i oktober. Likviden motsvarade 21,8 miljarder kronor respektive 18,8 miljarder kronor. Under 2024 emitterade Riksgäldskontoret en tvåårig obligation i amerikanska dollar motsvarande 21 miljarder kronor.

Statsobligationsräntorna steg under året och den svenska kronan stärktes mot både euron och den amerikanska dollarn. Framför allt stärktes kronan mot den amerikanska dollarn, från drygt 11,1 till 9,2 kronor per dollar. Marknadsräntan på en tioårig statsobligation var i slutet av 2025 ungefär 2,8 procent, vilket var en halv procentenhet högre än 2024. Även räntorna på två- och femåriga statsobligationer steg men inte lika mycket som tioårsräntan. Däremot sjönk den genomsnittliga emissionsräntan på statsskuldväxlar i takt med att Riksbanken fortsatte att sänka styrräntan under 2025.

5.4 Statsskuldens kostnader

Utgifterna på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden inom utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. på statens budget uppgick till 30,1 miljarder kronor 2025 jämfört med 20,1 miljarder kronor 2024. Beloppen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och är nettot av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten.

Den utgiftsmässiga redovisningen är dock bristfällig när det gäller att beskriva stats- skuldens kostnader. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning, där samtliga kostnader och intäkter hänförliga till året tas med, ger därför en bättre bild av hur räntekostnaderna utvecklas över tiden.

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till eller från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta till aktuell valutakurs.

I tabell 5.5 visas statsskuldens kostnader, vilket är en sammanfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträkningen).

Tabell 5.5	Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
		2021	2022	2023	2024	2025
Räntekostnader på lån i svenska kronor		21,8	36,2	32,0	23,7	18,1
Räntekostnader på lån i utländsk valuta		1,4	1,3	4,6	5,8	4,3
Realiserade valutakursförändringar		0,4	11,7	8,2	-1,1	1,0
Realiserade kursförändringar		2,3	0,4	0,0	-0,3	-0,4
Orealiserade valutakursförändringar i lån
i utländsk valuta		11,9	10,3	-17,5	2,2	-3,2
Över-/underkurs vid emission m.m.		-12,6	-9,8	-5,9	-4,1	-1,8
Summa kostnader		25,2	50,1	21,4	26,2	18,0
Ränteintäkter i upplåningsverksamheten		-8,1	-6,3	-8,8	-7,1	-4,2

241

Skr. 2025/26:101

	2021	2022	2023	2024	2025
Nettokostnader efter intäkter,
exklusive vidareutlåning	17,1	43,8	12,6	19,1	13,8
Orealiserade valutakursförändringar
hänförbara till vidareutlåning	-9,5	-11,9	11,9	0,3	-0,3
Nettokostnader inklusive
vidareutlåningen	7,6	31,8	24,5	19,4	13,5

Enligt resultaträkningen för 2025 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 13,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 5,9 miljarder kronor jämfört med 2024. De främsta orsakerna till att nettokostnaden för statsskulden förbättrades 2025 var att räntekostnaderna på lån i svenska kronor minskade och orealiserade valutakursvinster till följd av att svenska kronan stärktes mot euron och den amerikanska dollarn under 2025.

Realiserade valutakursförändringar påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser, eftersom Riksgäldskontoret i förvaltningen av valutaskulden använder olika derivatinstrument. Utfallet för de realiserade valutakursförändringarna blev en valutakursförlust på 1,0 miljarder kronor 2025, vilket var en försämring med nästan 2,1 miljarder kronor jämfört med 2024.

Realiserade kursförändringar visade en vinst på 0,4 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 0,1 miljarder kronor jämfört med 2024. Kursförändringar uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan avviker från kupongräntan.

På valutamarknaden stärktes kronan i värde mot den amerikanska dollarn och euron under 2025. Valutakursförändringen är uppdelad på en orealiserad valutakursvinst på 3,2 miljarder kronor hänförbar till lån i utländsk valuta och en orealiserad valuta- kursvinst på 0,3 miljarder kronor hänförbar till vidareutlåning till Riksbanken. De totala orealiserade valutakursförändringarna minskade nettokostnaden för statsskulden med 3,5 miljarder kronor 2025, vilket var en förbättring med 6,0 miljarder kronor jämfört med 2024.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. bidrog till att sänka statsskuldens kostnader med 1,8 miljarder kronor 2025. Över- och underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer där marknadsvärdet är högre eller lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden redovisas som förutbetalda överkurser respektive förutbetalda underkurser och periodiseras ut under lånets löptid.

Skillnaden 2025 mellan statsskuldens nettokostnader inklusive skuldskötselinstrument och utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden var 16,6 miljarder kronor. Nettokostnaden var lägre än utfallet på anslaget. Skillnaden förklaras främst av att olika principer används för redovisning mot anslag, som är kassamässig, och den kostnadsmässiga redovisningen i resultaträkningen. Det är realiserade räntor och över-/underkurser som redovisas mot anslaget, medan periodiserade räntor och orealiserade valutakursdifferenser påverkar nettokostnad i resultaträkningen. För 2024 var motsvarande skillnad 0,7 miljarder kronor. Nettokostnaden var även 2024 lägre än utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden.

242

Skr. 2025/26:101

6 Redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning

6.1 Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga lån och garantier finns i budgetlagen (2011:203). Förordningen (2011:211) om utlåning och garantier innehåller mer detaljerade bestämmelser om garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Regeringen får enligt budgetlagen besluta om utlåning samt ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. Regelverket föreskriver bl.a. att en avgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Förväntade kostnader för lån och garantier består av de förväntade förluster och administrativa kostnader som är förknippade med åtagandet. Förväntad förlust är ett statistiskt mått för de kreditförluster som beräknas kunna uppstå på grund av att garantigäldenären eller låntagaren med en viss sannolikhet inte kommer att fullgöra sitt åtagande. Avgifterna placeras på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Garanti- och utlåningsverksamheten förväntas därmed vara självfinansierad på lång sikt. Dessa principer för utlåning och garantigivning kallas för den statliga garanti- och utlåningsmodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt.

Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från garantimodellen. Det finns därför garantier som regleras i särskilda lagar eller på annan grund har andra villkor än de som stipuleras i budgetlagen. Avgifter för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan fastställas på andra grunder än att de ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin och investerarskyddet är exempel på garantier som hanteras i särskild ordning.

Mot bakgrund av de geopolitiska spänningarna i omvärlden beslutade riksdag och regering under året att ge Exportkreditnämnden i uppdrag att inrätta en garantiram om 500 miljoner kronor för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina samt höja ramen för särskilda exportkreditgarantier till Ukraina från 333 miljoner kronor till 888 miljoner kronor.

En mer utförlig beskrivning över hur garantier och utlåning redovisas finns i avsnitt 4.1 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

Garantiportföljens sammansättning

Statens garantiportfölj ökade med närmare 83 miljarder kronor under 2025 och uppgick vid årsskiftet till 3 057 miljarder kronor, jämfört med 2 974 miljarder kronor 2024. Näst efter insättningsgarantin (2 516 miljarder kronor per 31 december 2024) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (324 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (212 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till

4,7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier om 94 miljarder kronor. De

243

Skr. 2025/26:101

redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier.

I tabell 6.1 visas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna ställt ut. Garantierna motsvarar de garantiförbindelser som redovisas i not till balansräkningen.

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser den 31 december 2025

Miljoner kronor

				Under året	Under året
		Utfärdade	Utfärdade	utfärdade	utfärdade	Bundna garanti-	Bundna garanti-
Utgiftsområde	Typ av garanti	garantier 2025	garantier 2024	garantier 2025	garantier 2024	utfästelser 2025	utfästelser 2024
2	Insättningsgarantin1	2 515 888	2 374 813
2	Investerarskyddet2
	Kreditgarantier	324 462	361 134	68 719	112 148	94 487	70 595
24	Exportkreditgarantier3	277 081	317 284	57 219	103 610	76 834	43 694
7	U-kreditgarantier	36	113
7	Fristående garantier4	14 751	14 317	3 040	5 805	693	568
22	Infrastruktur	2 698	3 888
18	Bostadskrediter	2 797	4 299	1 199	2 274	180	352
2, 7,16, 22	Internationella åtaganden	17 438	18 441
24	Gröna garantier	9 649	2 771	7 261	459	16 779	25 982
24	Garantier till företag	12	21
	Övrigt
	Garantier om tillförsel av
	kapital	211 776	232 709	405	405
22	Kapitaltäckningsgarantier5	7 204	6 890
24	Grundfondsförbindelser	405	405	405	405
2, 7, 22	Garantikapital6	204 167	225 414
2, 16, 22, 24	Pensionsgarantier7	4 733	5 535
Summa		3 056 859	2 974 190	69 124	112 553	94 487	70 595

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024.

2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

3 Beloppen avser såväl exportkreditgarantier som investeringsgarantier och råvarugarantier, exportkreditgarantier för Ukraina och försvarsexport till den ukrainska staten. I beloppet ingår EKN:s tillfälliga lösning med rörelsekreditgarantier till stora företag om 4,7 miljarder kronor.

4 I garantiåtagandet för fristående garantier ingår inte åtagandet avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis. och Cotonou-avtalen. Detta åtagande om 72 miljoner euro redovisas under internationella åtaganden.

5 Det finns två stycken kapitaltäckningsgarantier, gällande Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka redovisas av Trafikverket.

6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima.

7 Åtagandet för pensionsgarantier avser den 31 december 2024.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investerings- bankens garantifond för stöd till företag samt Europeiska unionens sysselsättnings- fond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida.

Statens garantiåtagande fem år tillbaka visas i diagram 6.1

244

Skr. 2025/26:101

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2021–2025

Miljoner kronor

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

2021	2022		2023		2024	2025
		Övriga garantier		Insättningsgarantin

Av riksdagen beslutade garantiramar

I tabell 6.2 finns en sammanställning av beslutade garantiramar respektive utfärdade garantier samt i förekommande fall bundna utfästelser per myndighet. Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1, men inte i tabell 6.2.

För Riksgäldskontorets garantigivning finns ramar för enskilda projekt samt ramar till olika program. Riksgäldskontoret kan också, inom ramen för sitt uppdrag som resolutionsmyndighet, vid behov ställa ut garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett institut i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Om en allvarlig störning skulle uppstå i det finansiella systemet kan Riksgäldskontoret i enlighet med lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut motverka en sådan genom att ge stöd i form av garantier.

Därutöver redovisar Riksgäldskontoret Regeringskansliets åtaganden i form av garantikapital gentemot internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro.

Riksdagen har under året beslutat om en höjning av ramen från 500 miljarder kronor till 625 miljarder kronor för EKN:s garantigivning avseende exportkreditgarantier. Det finns dessutom en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investerings- garantier och en garantiram om 12 miljarder kronor gällande kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror. EKN:s ram om 333 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina höjdes till 888 miljoner kronor. Därtill fick EKN i uppdrag att garantera försvarsexport till Ukraina under en särskild garantiram om 500 miljoner kronor.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden avseende u-kreditgarantier och fristående garantier uppgick till 30 miljarder kronor för 2025 jämfört med 26 miljarder kronor 2024. Sida hanterar även en garantiram om 152 miljoner euro för Europeiska investeringsbankens långivning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Sida förvaltar också svenska statens åtaganden om garanti på 45 miljoner euro till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina samt garanti om högst 137 miljoner euro till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Boverkets ram gällande utställande av kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder uppgick till 8 miljarder kronor 2025.

245

Skr. 2025/26:101

Tabell 6.2		Garantiramar och utfärdade garantier den 31 december 2025
Miljoner kronor om inget annat anges
			Beslutade	Beslutade	Utfärdade	Utfärdade	Utfärdade garantier	Utfärdade garantier
Utgifts-			garantiramar	garantiramar	garantier	garantier	inklusive. bundna	inklusive bundna
område			2025	2024	2025	2024	utfästelser 2025	utfästelser 2025
	Riksgäldskontoret
2	Insättningsgarantin1		Obegränsad	Obegränsad	2 515 888	2 374 813	2 515 888	2 374 813
2	Garantier till insättare i
	utländska instituts filialer i
	Sverige2		Obegränsad	Obegränsad
2	Investerarskyddet3		Obegränsad	Obegränsad
2	Garantier till kreditinstitut,
	Stabilitetsfonden4		750 000	750 000
2	Garantier till företag i
	resolution,
	Resolutionsreserven5		200 000	200 000
2	Garantiram Krigsförsäkring		200 000		0		0
22	Kreditgaranti, Öresundsbro
	Konsortiets upplåning		Obegränsad	Obegränsad	2 698	3 888	2 698	3 888
2,16,	Pensionsgarantier
22, 24			Obegränsad	Obegränsad	4 733	5 535	4 733	5 535
21	Kreditgaranti, Investeringar i ny
	kärnkraft		400 000	400 000	0	0	0	0
22	Kreditgaranti, Eurofima		CHF 52	CHF 52	605	633	605	633
24	Kreditgaranti, Statligt
	garantiprogram till företag		50 000	50 000	12	21	12	21
24	Kreditgaranti, Gröna garantier		80 000	80 000	9 649	2 771	26 429	28 753
24	Grundfondsförbindelse,
	Svenska
	Skeppshypotekskassan		350	350	350	350	350	350

24 Grundfondsförbindelse, Fonden för den mindre

	skeppsfarten	55	55	55	55	55	55
2	Garantikapital, Europeiska
	investeringsbanken (EIB)	EUR 7 825	EUR 7 825	84 656	89 887	84 656	89 887
2	Garantikapital, Europeiska
	utvecklingsbanken (EBRD)	EUR 542	EUR 542	5 859	6 221	5 859	6 221
2	Garantikapital, Europarådets
	utvecklingsbank (CEB)	EUR 124	EUR 124	1 338	1 421	1 338	1 421
2	Garantikapital, Nordiska
	investeringsbanken (NIB)	EUR 2 600	EUR 2 600	28 130	29 868	28 130	29 868

2 Garantikapital, Asiatiska banken för

	infrastrukturinvesteringar (AIIB)	USD 504	USD 504	4 637	5 543	4 637	5 543
7	Garantikapital, Internationella
	återuppbyggnads- och
	utvecklingsbanken (IBRD)	USD 3 891	USD 3 891	25 898	30 955	25 898	30 955
7	Garantikapital, Multilaterala
	investeringsorganet (MIGA)	USD 16	USD 16	149	178	149	178
7	Garantikapital, Afrikanska
	utvecklingsbanken (AfDB)	UA 3 468	UA 2 913	43 734	49 968	43 734	49 968
7	Garantikapital, Asiatiska
	utvecklingsbanken (AsDB)	SDR 343	SDR 343	4 328	4 945	4 328	4 945
7	Garantikapital,
	Interamerikanska
	utvecklingsbanken (IDB)	USD 538	USD 538	4 953	5 921	4 953	5 921
22	Garantikapital, Eurofima6	CHF 42	CHF 42	484	506	484	506

246

Skr. 2025/26:101

		Beslutade	Beslutade	Utfärdade	Utfärdade	Utfärdade garantier	Utfärdade garantier
Utgifts-		garantiramar	garantiramar	garantier	garantier	inklusive. bundna	inklusive bundna
område		2025	2024	2025	2024	utfästelser 2025	utfästelser 2025
2	Garanti till Europeiska unionen
	för SURE	EUR 849	EUR 849	9 029	9 587	9 029	9 587
2	Garanti till EIB:s garantifond för
	stöd till företag i ekonomiska
	svårigheter orsakade av utbrott
	av covid-19	EUR 863	EUR 863	5 064	5 231	5 064	5 231
	EKN
24	Exportkreditgarantier7	625 000	500 000	277 012	317 237	353 701	360 931
24	Investeringsgarantier	10 000	10 000	41	47	41	47
24	Kreditgaranti för att säkra
	tillgången av råvaror	12 000	12 000	0	0	0	0
24	Exportkreditgarantier till
	Ukraina	888	333	28	0	173	0

24 Exportkreditgarantier för försvarsexport till den

	ukrainska staten	500
	Sida
	Totalram	30 000	26 000
7	därav u-kreditgarantier			36	113	36	113
7	därav fristående garantier			14 751	14 317	15 444	14 885
7	Kreditgarantier, Europeiska
	investeringsbanken, långivning
	inom ramen för Lomé IV Bis
	och Cotonou-avtalen	EUR 152	EUR 152	779	907	779	907
2	Garanti till Internationella
	återuppbyggnads- och
	utvecklingsbanken (IBRD)8	EUR 45	EUR 45	484	513	484	513

2 Garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till

	Ukraina8	EUR	137	EUR	137	1 478	1 569	1 478	1 569
	Boverket
18	Kreditgarantier för ny- och
	ombyggnad av bostäder9	8	000	8	000	2 797	4 299	2 978	4 651
Summa						3 049 655	2 967 300	3 144 142	3 037 896

Anm.: Skillnaderna i totalbelopp mellan tabell 6.1 och tabell 6.2 förklaras främst av att kapitaltäckningsgarantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2.

1 Åtagandet för insättningsgarantin avser garanterade insättningar per den 31 december 2024.

2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.

3 För investerarskyddet kan storleken på statens åtagande inte anges.

4 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut ställa ut garantier för kreditinstitut om högst 750 miljarder kronor.

5 Riksgäldskontoret får enligt lagen (2015:1016) om resolution ställa ut garantier för finansiering av vissa tillgångar, förpliktelser och lån om högst

200 miljarder kronor.

6 Trafikverket redovisar fr.o.m. 2015 garantikapitalet för Eurofima.

7 I EKN:s åtagande ingår den temporära rörelsekreditgarantin för stora företag om 4,7 miljarder kronor.

8 Såväl garantin för underliggande lån till IBRD som garantin till Europeiska unionen var utbetalda i sin helhet.

9 Avser såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hanteras de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är att bidra till stabilitet i det finansiella systemet genom ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar. Garantin infördes i Sverige

247

Skr. 2025/26:101

1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i ett flertal länder utanför EU. Garantin träder i kraft när ett institut går i konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Garantin gäller också om staten hanterar ett institut genom resolution.

Den svenska insättningsgarantin ersätter upp till 1 050 000 kronor per insättare och institut. Beloppet i svenska kronor justeras vart femte år om avvikelsen för att motsvara 100 000 euro är för stor, vilket fastställts i enlighet med EU-direktiv. En omräkning gjordes under 2025, vilket resulterade i att dåvarande 1 050 000 kronor per insättare ändrades till 1 150 000 kronor per den 1 januari 2026. Ett högre ersättnings- belopp (maximalt 5 miljoner kronor) kan erhållas för insättningar som har gjorts inom 12 månader och som är kopplade till vissa livshändelser, t.ex. försäljning av bostad.

Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet.

De garanterade insättningarna uppgick till 2 516 miljarder kronor och avsåg garanterade insättningar per 31 december 2024, vilket är en ökning med 141 miljarder kronor jämfört med föregående år. Åtagandet avser garanterade insättningar per den 31 december 2024 då rapportering avseende insättningsgarantin sker med ett års eftersläpning. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en årlig avgift till staten med hänsyn till risk.

Inga händelser inträffade under 2025 som utlöste insättningsgarantin.

Då garantin regleras i särskild ordning utanför garantimodellen, finns det ingen värdering av statens förväntade kostnad för insättningsgarantin.

Investerarskyddet

Vid köp, försäljning eller deponering av värdepapper via ett värdepappersinstitut är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. I det fall institutet inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet täcker förlorade tillgångar upp till ett värde av 250 000 kronor per kund och institut.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Vid ersättningsfall tar staten ut avgifter från de kvarvarande instituten, som täcker de fulla kostnaderna för skadefallet. Det innebär att staten i princip inte bär någon kreditrisk till följd av investerarskyddet.

Inga ersättningsfall inträffade under året.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av exportaffärer, infrastruktur, bostäder m.m., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

248

Skr. 2025/26:101

Exportkreditgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier, investeringsgarantier, råvarugarantier samt särskilda exportkreditgarantier och exportgarantier för försvarsexport till Ukraina. Årets garantigivning har legat på en mer normal nivå efter två år med hög efterfrågan på exportkreditgarantier.

Den utestående garantivolymen uppgick till 277 miljarder kronor vid årsskiftet, inklusive den tillfälliga rörelsekreditgarantin på 4,7 miljarder kronor för stora företag. Det är en minskning med 40 miljarder kronor jämfört med föregående år. EKN utfärdade under året garantier för 57 miljarder kronor, vilket är 46 miljarder kronor lägre än 2024. Utfästelserna däremot ökade med 33 miljarder kronor jämfört året innan och uppgick till 77 miljarder kronor. Årets garantigivning dominerades av några enskilt stora garantier för finansiering av försvarsmaterial, men även garantier till telekom och energisektorn. Varken garantiramen för att säkra råvaror eller ramen för exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina utnyttjades under året.

Engagemangen i form av exportkreditgarantier, var fördelade på 131 länder. En stor del av EKN:s exponering är koncentrerad till ett fåtal länder, där Brasilien utgör den största koncentrationen, följt av USA och Polen. Av det totala engagemanget hänförs 60 procent till affärer till de fem största länderna.

Efterfrågan på garantier till höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) var fortsatt hög. Detta förklaras framför allt av stora investeringar inom försvar, men även investeringar inom telekom, transport och maskin. Utställda garantier uppgick till 33 miljarder kronor, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med året innan.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna ställdes ut, fram till och med den 1 juni 2009, till projekt som Sida bedömt kommer att få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier uppgick till drygt 36 miljoner kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u-kreditgarantier utfärdas. Sida ska i stället kombinera utvecklingslån med garantier i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.

Fristående garantier

Sida har bemyndigats att besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida ställer ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden. Vid utgången av 2025 uppgick Sidas engagemang för fristående garantier till totalt 15,4 miljarder kronor. Engagemanget bestod av utfärdade garantier om 14,8 miljarder kronor samt bundna utfästelser om 0,7 miljarder kronor.

Infrastruktur

Finansieringen av Öresundsbron sker genom att Öresundsbro Konsortiet emitterar obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Danmarks Nationalbank garanterar solidariskt denna upplåning, som vid årsskiftet uppgick till 2,7 miljarder kronor jämfört med 3,9 miljarder kronor året innan. Riksgäldskontoret har under året fått ett förnyat uppdrag av regeringen att ställa kreditgaranti till Öresundsbro Konsortiet och beredning pågår.

249

Skr. 2025/26:101

Den granskning som inleddes av Europeiska kommissionen 2014, huruvida det svenska garantiåtagandet till Öresundsbro Konsortiet för byggandet av Öresundsförbindelsen är förenligt med EU:s statsstödsregler eller inte, avgjordes under februari 2024. Det konstaterades att de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat inte utgör nytt stöd enligt EU:s regelverk om statligt stöd. Detta har överklagats till Tribunalen.

Bostadskreditgarantier

Bostadskreditgarantier beviljas för såväl lån under byggtiden som för lån till färdigställda fastigheter. Garantier lämnas till kreditinstitut som har ramavtal med Boverket.

Den totala garantistocken omfattade 69 garantier och uppgick vid årsskiftet till 2,8 miljarder kronor jämfört med 4,3 miljarder kronor året innan. Det är främst kreditgarantier under byggtid som ställts ut.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena minskade under året från 18 miljarder kronor till 17 miljarder kronor. Det beror främst på valutakursförändringar.

Garantin till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina uppgående till 137 miljoner euro var vid årsskiftet utnyttjad i sin helhet. Garantin förvaltas av Sida. Sida hanterar även en garanti om 45 miljoner euro till IBRD för ett kompletterande lån till Ukraina med syfte att bibehålla genomförda reformer samt möta landets akuta likviditetsbehov.

Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens utlåning inom ramen för Lomé IV bis och Cotonou-avtalen uppgick till 0,7 miljarder kronor.

Till följd av pandemins negativa påverkan på ekonomin fick Riksgäldskontoret under 2020 i uppdrag att förvalta svenska statens garantiåtagande gällande Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag om 863 miljoner euro och Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE om 849 miljoner euro. Garantiåtagandet gällande Europeiska investeringsbankens garantifond uppgick till 5,1 miljarder kronor vid slutet av året medan utestående belopp för SURE var

9 miljarder kronor.

Garantiprogram till företag

Till följd av pandemins negativa effekter på svensk ekonomi beslutade regeringen den 26 mars 2020 att uppdra till Riksgäldskontoret att genomföra ett statligt garantiprogram för utlåning till i första hand små och medelstora företag. Garantiprogrammet stängde för nyteckning den 30 september 2021. Utestående garantiåtagande uppgick till 12 miljoner kronor vid utgången av 2025.

Kreditgarantier för gröna investeringar

Under året ställde Riksgäldskontoret ut ytterligare en kreditgaranti om 80 procent för ett lån upp till 15 miljarder kronor till SSAB AB för finansiering av bolagets omställning av stålproduktion i Luleå. Sammantaget har Riksgäldskontoret beviljat sex kreditgarantier under programmet statliga kreditgarantier för gröna investeringar till fyra olika industriprojekt. Vid slutet av året var det totala utestående garantibeloppet 9,6 miljarder kronor.

250

Skr. 2025/26:101

Under 2026 har Riksgäldskontoret inget bemyndigande att utfärda nya garantier under garantiprogrammet för gröna industriinvesteringar. Därutöver ska en utvärdering av garantiprogrammet göras under 2026 efter beslut av regeringen.

Garantier om tillförsel av kapital

Garantier kan ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital till ett företag. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Dessa garantier är obegränsade i belopp eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov som kan uppstå i ett bolag. De är oftast även obegränsade i tid. Det gör att dessa garantier är svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt.

Det finns två befintliga kapitaltäckningsgarantier. De har ställts ut till förmån för två statliga bolag inom infrastrukturområdet: Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB (Svedab). Trafikverket redovisar ett värde på kapitaltäckningsgarantierna för 2025 om 1,5 miljarder kronor för Arlandabanan Infrastructure AB och 5,7 miljarder kronor för Svedab.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar en kapitaltäckningsgaranti, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans 405 miljoner kronor till Svenska skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemsåtagandet består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlemsländerna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten, utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. I det fall en internationell finansiell institution skulle vara i behov av ytterligare kapital är det brukligt att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet.

Det totala åtagandet för garantikapitalen uppgick till 204 miljarder kronor vid utgången av 2025 jämfört med 225 miljarder kronor året innan. Minskningen beror på förändring i valutakurser.

Riksdagen har beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, vilket innebär att garantierna är undantagna från garantimodellen.

Pensionsgarantier

I början av 1990-talet ombildades ett antal statliga myndigheter till bolag. Ansvaret för att betala den avtalspension som de anställda arbetat upp övertogs av de nybildade bolagen. Regeringen beslutade att staten genom Riksgäldskontoret skulle garantera dessa pensionsåtaganden och betala om bolagen i framtiden inte skulle ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden.

251

Skr. 2025/26:101

Merparten av pensionsåtagandena är försäkrade hos Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti (PRI). För dessa åtaganden har Riksgäldskontoret ställt ut en s.k. efterborgen. Det innebär att infrianden sker endast om varken bolaget eller PRI kan betala ut pensionen.

Pensionsåtagandena uppgick till 4,7 miljarder kronor och avsåg perioden 31 december 2024. Av dessa var 3,7 miljarder kronor försäkrade hos PRI. Det största pensions- åtagandet ligger i de bolag som tidigare var en del av Postverket.

Avsättningar för garantiförluster i statens samlade garantiportfölj

De ansvariga myndigheterna värderar löpande de förväntade förlusterna, som utgör ett mått på den kostnad som följer med kreditrisken i de garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen. Myndigheterna gör avsättningar för garantiförlusterna på skuldsidan i sina balansräkningar.

Insättningsgarantin och investerarskyddet omfattas inte av bestämmelserna i budgetlagen utan regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering av eller avsättning för garantiförlusten.

I tabell 6.3 redovisas avsättningar för garantiförluster för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. Av tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets åtaganden.

Tabell 6.3 Avsättning för garantiförluster den 31 december 2025

Miljoner kronor

					Avsättningar	Avsättningar
					i relation till	i relation till
	Utfärdade	Utfärdade	Avsättningar	Avsättningar	utfärdade	utfärdade
	garantier	garantier	för garanti-	för garanti-	garantier	garantier
Myndighet	2025	2024	förluster 2025	förluster 2024	2025	2025
Riksgäldskontoret1	18 102	13 252	3 502	1 145	19,3%	8,6%
EKN2	277 081	317 284	10 708	13 075	3,9%	4,1%
Sida3	15 566	15 337	716	691	4,6%	4,5%
Boverket	2 797	4 299	128	202	4,6%	4,7%
Summa	313 546	350 173	15 054	15 113	4,8%	4,3%

1 I Riksgäldskontorets engagemang ingår inte insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor.

3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier.

De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, uppgick till 15 miljarder kronor och är i paritet med föregående år. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s och Boverkets avsättningar i relation till utfärdade garantier minskade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har prissatts enligt garantimodellen, och för vilka det inte har gjorts några avsättningar för garantiförluster, redovisas som ansvarsförbindelser.

Om garantierna består i att tillföra kapital till företag eller institutioner och som vid ett infriande innebär att staten redovisar en finansiell tillgång finns inga förpliktelser som

252

Skr. 2025/26:101

påverkar den finansiella redovisningen. Det gäller exempelvis för garantikapital till internationella finansiella institutioner där eventuella infrianden belastar anslag. Några förpliktelser tas inte heller upp för garantier där medel avsätts till en fond, t.ex. insättningsgarantin. Myndigheter rapporterar dock alla garantier och utnyttjande av ramar i sina respektive sammanställningar över garantiverksamheten.

Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet. Avgifterna placeras på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserv för framtida infrianden och redovisas som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Tillgångarna i garantiverksamheten framgår av tabell 6.4 nedan.

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

De avgifter som debiteras för insättningsgarantin placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten, som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret.

Placeringarna utgör den s.k. insättningsgarantifonden, vilken har ett marknadsvärde inklusive konton, repor och upplupen ränta om 56,1 miljarder kronor vid utgången av året. Det motsvarade 2,2 procent av de garanterade insättningarna per 31 december 2024 om 2 516 miljarder kronor. Sverige uppfyllde därmed minimikravet, om

0,8 procent av garanterade insättningar, på fondens storlek enligt EU-direktivet om insättningsgarantisystemet. För att höja avkastningen på portföljen får Kammarkollegiet sedan 2010 bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, statsobligationer och reala statsobligationer.

Konton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna i garantiverksamheten redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret, till vilka en obegränsad kredit är kopplad, hämtas medel för skadeutbetalningar.

Behållningen på dessa konton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter reducerar statens upplåningsbehov, vilket minskar statsskulden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Regressfordringar

Förutom värdepappersinnehav och kontobehållningar i Riksgäldskontoret har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. De uppgick till 12 miljarder kronor vid årsskiftet. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra. Efter reservering för denna osäkerhet uppskattades värdet på regressfordringarna till 1,9 miljarder kronor. Större delen av det bedömda värdet gäller exportkreditgarantier.

253

					Skr. 2025/26:101
Tabell 6.4	Tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2025
Miljoner kronor
	Värde-	Värde-
	pappers-	pappers-
	innehav	innehav
	och	och	Konton	Konton					Ännu inte	Ännu inte
	övriga	övriga	hos	hos	Övriga	Övriga	Regress-	Regress-	fakturera	fakturera
	likvida	likvida	Riksgälds	Riksgälds	garanti-	garanti-	fordringar	fordringar	de	de
	tillgångar	tillgångar	kontoret	kontoret	tillgångar	tillgångar	(netto)	(netto)	avgifter	avgifter	Totalt	Totat
Myndighet	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Riksgälds-
kontoret,
insättnings
garantin1	54 084	48 537	1 580	3 957							55 664	52 495
Riksgälds-
kontoret			1 852	1 486			24	18			1 876	1 504
EKN	26 750	23 310	10 974	14 352			1 553	1 838	2 810	3 076	42 086	42 576
Sida	0,1	101	2 767	2 665	0	44	287	285	195	183	3 249	3 279
Boverket			2 717	2 654			3	3	12	20	2 732	2 678
Summa	80 834	71 949	19 889	25 115	0	44	1 866	2 144	3 017	3 278	105 606	102 531

1 Avser obligationerna som ingår i fonden till marknadsvärde.

Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten

För att ta fram ett resultat för garantiverksamheten analyseras förhållandet mellan avsättningar för garantiförluster och de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5, där jämförelsen görs på myndighetsnivå. Insättningsgarantin, investerarskyddet, garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garanti till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garanti till Europeiska unionen för makrofinansiellt stöd till Ukraina, exportkreditgarantier för Ukraina samt exportkreditgarantier för försvarsexport till Ukraina ingår inte eftersom garantiförluster för dessa garantier inte har värderats.

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för garantiförluster och tillgångar i garantiverksamheten den 31 december 2025

Miljoner kronor

	Utfärdade	Utfärdade	Avsättningar för	Avsättningar för	Garanti-	Garanti-
	garantier	garantier	garantiförluster	garantiförluster	tillgångar enligt	tillgångar enligt
Myndighet	2025	2024	2025	2024	tabell 6.412025	tabell 6.4 2024
Riksgälds-
kontoret	18 102	13 252	3 502	1 145	1 876	1 504
EKN2	277 081	317 284	10 708	13 075	42 086	42 576
Sida3	15 566	15 337	716	691	3 249	3 279
Boverket	2 797	4 299	128	202	2 732	2 678
Summa	313 546	350 173	15 054	15 113	49 942	50 037

1 Summan 49 942 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 55 664 miljoner kronor. Nuvärdet av de framtida avgifterna avser avtalade avgifter och anslag, vilka ännu inte inbetalats. De framtida avgifterna diskonteras med riskfri ränta justerad för kreditrisken i respektive engagemang. De framtida anslagen däremot är enbart diskonterade med riskfri ränta.

2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat reservering för förväntade garantiförluster med 1 593 miljoner kronor från 10 708 miljoner kronor till 9 115 miljoner kronor

3 I engagemangen för Sida ingår kreditgaranti avseende EIB:s utlåning inom ramen för Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalen. Utfästelser ingår inte i utfärdade garantier.

Jämförelsen visar att för den del av garantiportföljen, som omfattas av garantimodellen täcks avsättningarna för garantiförluster väl av de avgifter som redan

254

Skr. 2025/26:101

inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5). EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av överskottet.

Under 2025 minskade garantitillgångarna något samtidigt som även avsättningarna för garantiförluster minskade. Garantitillgångarna är fortsatt större än avsättningarna.

Flöden i garantiverksamheten och deras påverkan på statens finanser

Flöden i garantiverksamheten

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Det kan exempelvis vara betalningar av garantiavgifter, skadeutbetalningar och återvinningar. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.6 Flöden i garantiverksamheten under 2025

Miljoner kronor

	Avgifter för	Avgifter för
	garanti-	garanti-	Avgifter	Avgifter			Skade-	Skade-
	förluster	förluster	övriga	övriga	Återvinning	Återvinning	utbetalning	utbetalning	Summa	Summa
Myndighet	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Riksgäldskontoret,
insättningsgarantin			2 514	2 349					2 514	2 349
Riksgäldskontoret,
övriga garantier	327	24			8	26	0	-39	335	11
EKN1	691	2 634			101	594	-728	-1958	63	1 270
Sida	86	118			13	92	-100	-185	-1	24
Boverket	28	34			2	2	-23	-22	6	13
Summa	1 131	2 810	2 514	2 349	124	714	-852	-2 205	2 917	3 668

Anm. Avgifterna avser fakturerade avgifter.

1 Gällande återvinningar och skadeutbetalningar kan skaderelaterade kostnader ingå.

Avgifter

Under 2025 inkom avgifter för garantiförluster samt övriga avgifter motsvarande 3,6 miljarder kronor, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportkreditgarantierna.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 0,1 miljarder kronor. Exportkreditgarantierna svarade för större delen av återvinningarna och då framför allt betalningar från Kuba, Pakistan, Irak och Argentina.

Skadeutbetalningar

Skadeutbetalningarna minskade under året och infriade garantier uppgick till

0,9 miljarder kronor, främst rörande exportkreditgarantier. Skadeutbetalningarna för exportkreditgarantierna uppgick till 0,7 miljarder kronor för 2025, vilket ska jämföras med 2 miljarder kronor året innan. En stor del av årets infrianden avsåg affärer till bl.a. Ghana, Etiopien och Zambia.

Flöden i garantiverksamheten och dessas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i

255

Skr. 2025/26:101

form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 2,9 miljarder kronor 2025.

Statliga anslag i garantiverksamheten

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, Europeiska unionens sysselsättningsfond SURE, garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina, garantin till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina samt för de särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina och för försvarsexport till Ukraina.

Under 2025 utbetalades 246 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. I tabell 6.7 visas vilka anslag som finansierade dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet. Utfall om närmare 207 miljoner kronor har belastat anslag för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter.

Tabell 6.7 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2025

Miljoner kronor

Utgifts-				Utfall	Utfall
område	Anslag	Myndighet	Garantiåtagande	2025	2024
2	1:14 Vissa garanti- och	Riksgäldskontoret	Garantier till EIB:s
	medlemsavgifter		garantifond samt till EU för
			SURE	206,8	135,3
7	1:1 Biståndsverksamhet	Sida	Afrika, Asien, Strategiskt
			inriktade bidrag samt reform-
			samarbete med Östeuropa,
			Västra Balkan och Turkiet.	39,5	84,3
22	1:1 Utveckling av statens	Trafikverket	Arlandabanan Infrastructure
	transportinfrastruktur		AB
Summa				246,3	219,6

Totalt har 597 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel för garantiverksamheten för 2025 jämfört med 181 miljoner kronor året innan, se tabell 6.8.

Tabell 6.8 Redovisning mot inkomsttitel gällande garantiverksamhet 2025

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Myndighet	Utfall 2025	Utfall 2024
2124	Inlevererat överskott av garantiverksamhet	Riksgäldskontoret	506,6	34,6
2127	Inlevererat överskott Exportkreditnämnden1	EKN	69,2	123,7
2127	Inlevererat överskott Sida	Sida	0,0	0,0
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	Riksgäldskontoret	21,1	22,2
Summa			596,9	180,6

1 I beloppet 69,2 miljoner kronor för inlevererat överskott av EKN 2025 ingick överförväntningsriktiga premier om

62,1 miljoner kronor och ett administrativt överskott om 7 miljoner kronor. För 2024 uppgick de överförväntningsriktiga premierna till 61,2 miljoner kronor och det administrativa överskottet till 62,5 miljoner kronor.

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna avseende garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 70 miljoner kronor och 246 miljoner kronor årligen. De avgifter som

256

Skr. 2025/26:101

garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 3,6 och 5,9 miljarder kronor per år. Det är främst avgifterna från exportkreditgarantierna som bidragit till variationer över tiden.

Skadeutbetalningarna har de senaste åren legat på en nivå runt 1,2 miljarder kronor. Under åren gjordes ett fåtal stora skadeutbetalningar gällande exportkreditgarantier. Återvinningarna har under åren varit stabila, för att under 2025 minska. Det är främst tidigare infriade exportkreditgarantier som återvunnits.

Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, skadeutbetalningar samt saldot för betalningsflödet 2021–2025

Miljoner kronor

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0 -1 000 -2 000 -3 000

2021		2022	2023		2024		2025
	Skadeutbetalningar			Avgifter		Subventioner
	Återvinningar			Flödessaldo

6.2 Statlig utlåning med kreditrisk

Statliga lån, liksom annat stöd och statliga garantier, ges till verksamheter som staten anser vara angelägna. Riksdagen och regeringen beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t.ex. studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma kreditrisk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras via upplåning genom Riksgäldskontoret.

Sedan 2012 behandlas garantier och lån enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och utlåningsmodell. Det innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid, ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier samt ett påslag för administrationskostnaderna.

Utlåningsportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2025 till 314 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med föregående år. Av dessa finansierades 311 miljarder kronor via upplåning i Riksgäldskontoret och resterande 2 miljarder kronor via anslag.

Den dominerande posten var studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 305 miljarder kronor, vilket motsvarade 97 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i

257

Skr. 2025/26:101

Sverige, främst flyktingar, på 585 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 117 miljoner kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 6,7 miljarder kronor gick främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 0,8 miljarder kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske med flera.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 27,7 miljarder kronor eller 99 procent av reserveringarna.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk den 31 december 2025

Miljoner kronor

								Låne-	Låne-
						Reserv-	Reserv-	fordran	fordran
						eringar	eringar	efter	efter
				Låne-	Låne-	för låne-	för låne-	reserv-	reserv-	Låne-	Låne-
Utgifts-	Myndighet respektive	Utlånings-	Utlånings-	fordran	fordran	förluster	förluster	ering	ering	löften	löften
område	låntagare/ändamål	ram 2025	ram 2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
	Lånefinansierad
	utlåning
15	CSN, studielån	309 500	292 000	304 748	288 125	26 568	26 349	278 180	261 776
22	Riksgäldskontoret,
	A-Train AB
	(Arlandabanan)	1 000	1 000	645	695	0	0	645	695
22	Riksgäldskontoret,
	Svedab AB	6 400	6 400	5 705	5 335	0	0	5 705	5 335
24	Riksgäldskontoret,
	Svensk Exportkredit	150 000	150 000	0	0	0	0	0	0
24	Riksgäldskontoret,
	Flygutvecklingsprojekt	1 110	1 110	0	0	0	0	0	0
17	Riksgäldskontoret,
	Stiftelsen Nordiska
	museet		77	38	41	0	0	38	41		36
17	Riksgäldskontoret,
	Kungliga Operan AB	130	130	73	81	0	0	73	81	57

17 Riksgäldskontoret, Kungliga Dramatiska

	teatern AB	72		71	61	0	0	71	61	1
17	Riksgäldskontoret,
	Stiftelsen Tekniska
	museet	95	95	89	93	0	0	89	93	6
17	Riksgäldskontoret,
	Stiftelsen Skansen	80	80	54	57	0	0	54	57	26	23
	Delsumma			311 423	294 487	26 568	26 349	284 854	268 139	90	60
	Anslagsfinansierad
	utlåning
15	CSN,
	hemutrustningslån			585	677	475	526	110	151
15	CSN, studielån			329	408	263	302	66	106
15	CSN, körkortslån			113	139	58	65	54	75
15	CSN, övrigt			306	314	287	297	19	18
7	Sida, villkorslån			276	276	276	276	0	0
19	Tillväxtverket,
	lokaliseringslån m.m.			85	86	64	61	21	25	11	13

258

Skr. 2025/26:101

								Låne-	Låne-
						Reserv-	Reserv-	fordran	fordran
						eringar	eringar	efter	efter
				Låne-	Låne-	för låne-	för låne-	reserv-	reserv-	Låne-	Låne-
Utgifts-	Myndighet respektive	Utlånings-	Utlånings-	fordran	fordran	förluster	förluster	ering	ering	löften	löften
område	låntagare/ändamål	ram 2025	ram 2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
21	Energimyndigheten,
	villkorslån			50	61	23	31	26	30
	Länsstyrelserna,
	lantbrukslån m.m.			13	13	7	7	6	6
22	Trafikverket,
	flygplatstjänster			191	191	0	0	191	191
24	Kammarkollegiet,
	paketreseföretag			90	92	18	13	72	79
	Delsumma			2 037	2 258	1 471	1 577	566	681	11	13
	Övrig utlåning
21	Affärsverket Svenska
	Kraftnät,
	nätförstärkningslån1	700	700	111	111	0	0	111	111	666	666
	Delsumma			111	111	0	0	111	111	666	666
Summa				313 571	296 856	28 039	27 925	285 532	268 931	767	739

Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till Riksbanken, vilken uppgick till 8 922 miljoner kronor.

Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen).

Anm.: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.

1 Utlåningen är inte anslagsfinansierad utan ska ske inom ramen för affärsverkets generella förutsättningar och finansiella befogenheter.

Utlåning efter reservering för låneförlust har de senaste åren haft en uppåtgående trend och uppgick i slutet av 2025 till 286 miljarder kronor. Den främsta förklaringen till den ökade utlåningen är CSN:s utlåning i form av studielån.

Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter reservering för låneförlust 2021–2025

Miljoner kronor

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

2021	2022		2023		2024		2025
		CSN		Riksgälden		Övriga

I tabell 6.10 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad per lånekategori.

Tabell 6.10 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori den 31 december 2025

Miljoner kronor

Myndighet respektive			Reserveringar för	Reserveringar för	Lånefordran efter	Lånefordran efter
lånekategori	Lånefordran 2025	Lånefordran 2024	låneförluster 2025	låneförluster 2024	reservering 2025	reservering 2024
CSN
Lånefordringar	288 772	270 384	18 258	17 773	270 514	252 611

259

Skr. 2025/26:101

Myndighet respektive			Reserveringar för	Reserveringar för	Lånefordran efter	Lånefordran efter
lånekategori	Lånefordran 2025	Lånefordran 2024	låneförluster 2025	låneförluster 2024	reservering 2025	reservering 2024
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet	17 309	19 280	9 393	9 764	7 915	9 515
Delsumma	306 081	289 664	27 651	27 538	278 430	262 126
Riksgäldskontoret
Lånefordringar	6 029	5 668	0	0	6 029	5 668
Lånefordringar med villkorad
återbetalningsskyldighet
Utvecklingskapital/Royalty	645	695	0	0	645	695
Delsumma	6 675	6 362	0	0	6 675	6 362
Summa	312 755	296 026	27 651	27 538	285 104	268 489

Anm.: I CSN:s utlåning ingår inte saldot på avräkningskonto om 1,1 miljoner kronor, vilket gör att beloppet i denna tabell inte överensstämmer med posten Utlåning i balansräkningen. (se not 25 till balansräkningen).

De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen utgör en betydande del av statens lån med kreditrisk. Studielånen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och särskilda förordningar. Omkring 1,8 miljoner personer hade vid årsskiftet studieskulder till CSN på tillsammans 305 miljarder kronor. CSN bedömde reserveringarna för låneförluster till 27 miljarder kronor, vilket motsvarade 9 procent av det utlånade beloppet.

CSN administrerar flera olika typer av lån, vilka skiljer sig åt ur finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

– Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.

– Lån som beviljats fr.o.m. 1989 finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Från och med 2023 ingår även ett räntepåslag för finansiering av beräknade kreditförluster i räntan på studielån efter beslut av riksdag och regering.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Uppkomna förluster avseende studielån, vilka lånats upp via Riksgäldskontoret, finansieras från kreditreserven.

Hemutrustningslån

CSN beviljade fram till och med 2021 lån till utländska medborgare, främst flyktingar, för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 0,6 miljarder kronor varav 0,5 miljarder kronor betraktas som reservering för låneförlust. Hemutrustningslånen finansieras från och med 2012 med anslag. Regeringen fastställer vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har regeringen, med stöd av särskilda bemyndiganden från riksdagen, gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och de svenska landanslutningarna till

260

Skr. 2025/26:101

Öresundsförbindelsen. Vid årsskiftet var totalt 6,4 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Svensk-danska broförbindelsen SVEDAB AB

Lånet till Svedab, för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron, uppgick vid årsskiftet till 5,7 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbro Konsortiet. Riksgäldskontoret gör numera inga reserveringar för låneförluster gällande Svedab utan risken i åtagandet redovisas i stället av Trafikverket. Detta beror på att eventuella förluster är säkrade genom en kapitaltäckningsgaranti, som Trafikverket ansvarar för.

A-Train AB

Lånet till A-Train AB, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett lån med villkorad återbetalning på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, i låneavtalet reglerad, avkastning på sitt insatta kapital. Sedan 2017 betalar A-Train AB årlig royalty för lånet. Betalningen under 2025 uppgick till 50 miljoner kronor och totalt har royalty om 355 miljoner kronor betalats till staten.

Lån till exportfinansiering

Riksdagen har bemyndigat regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram i Riksgäldskontoret för finansiering av långfristiga krediter. Låneramen uppgår till 150 miljarder kronor, där högst 12 miljarder kronor avser kommersiell exportfinansiering och 138 miljarder kronor ska användas för finansiering av utlåning inom systemet för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet). Låneramen var inte utnyttjad vid årsskiftet.

Lån till flygindustrin

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero AB) för delfinansiering av utvecklingskostnader för komponenter till flygmotorer. Royaltylånen reglerades under slutet av 2024. Under året har royalty om 57 miljoner kronor betalats till inkomsttitel.

Lån till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Stiftelsen Tekniska museet och Stiftelsen Skansen

Under året har Riksgäldskontoret fått i uppdrag av regeringen att utöka Kungliga Dramatiska teatern AB:s låneram om högst 72 miljoner kronor samt tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram om högst 130 miljoner kronor, Stiftelsen Tekniska museets en låneram om högst 95 miljoner kronor och Stiftelsen Skansen en låneram om högst 80 miljoner kronor.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning med kreditrisk omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Trafikverket samt länsstyrelserna. Totalt uppgick dessa lån till 0,8 miljarder kronor, vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Av utlånat belopp 2025 bedömdes 0,4 miljarder kronor som reservering för låneförlust, motsvarande 48 procent av beloppet.

Trafikverket har till följd av smittspridningen av covid-19 fått i uppdrag att ställa ut lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke-statliga flygplatser för intäktsbortfall för

261

Skr. 2025/26:101

de delar av flygtrafiktjänsten som vanligtvis finansieras via den svenska undervägsavgiften. Vid årsskiftet var 191 miljoner kronor utlånade.

Dessa lån har finansierats via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Jämförelse mellan reserveringar för låneförluster och avsatta medel i kreditreserver

För de engagemang som hanteras enligt den svenska garanti- och utlåningsmodellen ska statens förväntade kostnad uppskattas och avgifter i form av räntepåslag tas ut. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret som reserver.

För studielån har en ny modell införts fr.o.m. den 1 januari 2023 och den del av räntan (räntepåslag) som avser finansiering av beräknade framtida kreditförluster, avseende såväl tidigare givna lån som nyutlåning under året, förs till konto i Riksgäldskontoret och används för finansiering av konstaterade förluster. Tidigare kreditreserv i Riksgäldskontoret avslutades under 2023. Den del av räntan som avser finansiering av beräknade kreditförluster kommer från och med 2023 föras till en ny kreditreserv.

För att ta fram ett resultat för utlåningsverksamheten analyseras förhållandet mellan reserveringar för låneförluster och de medel som avsatts i kreditreserverna, se tabell

6.11. Jämförelsen pekade på att placerade medel i kreditreserverna väl motsvarar uppskattade reserveringar för låneförluster gällande Riksgäldskontoret. CSN däremot visade ett underskott, där uppskattade reserveringar för låneförluster inte motsvarade placerade medel i kreditreserven. För CSN ska räntepåslaget över tid finansiera förväntade förluster på studielån.

Tabell 6.11 Jämförelse mellan reserveringar och tillgångar i utlåningsverksamheten den 31 december 2025

Miljoner kronor

	Reserveringar för	Reserveringar för	Medel placerade i	Medel placerade i
Myndighet	låneförluster 2025	låneförluster 2024	kreditreserver 2025	kreditreserver 2024
CSN	26 568	26 349	3 155	2 005
Riksgäldskontoret	0	0	664	650
Summa	26 568	26 349	3 819	2 655

För den utlåning som finansierats med anslagsmedel finns ingen reserv för att finansiera bl.a. kreditförluster för dessa lån, se tabell 6.12.

262

Skr. 2025/26:101

Tabell 6.12 Anslag vars ändamål omfattade utlåningsverksamheten 2025

Miljoner kronor

Utgifts-
område	Anslag	Myndighet	Utfall 2025	Utfall 2024
13	1:1 Hemutrustningslån	CSN	0,0	0,02
15	1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor	CSN	2 288,6	1 261,6
19	1:1 24:5 Västra Götalands läns landsting	Tillväxtverket	0,0	0,0
19	1:1 24:18 Jämtlands läns landsting	Tillväxtverket	0,0	0,0
19	1:1 24:2 Samverkansorgan i Kalmar län	Tillväxtverket	0,0	0,0
21	1:3 Forskning, utveckling och innovation	Energimyndigheten	0,0	0,0
22	1:6 Lån avseende regional flygtrafiktjänst	Trafikverket	0,0	0,0
22	1:18 Lån till körkort	CSN	0,03	7,1
24	1:5 Näringslivsutveckling	Riksgäldskontoret	0,0	4,0
24	1:25 Researrangörslån	Kammarkollegiet	0,0	0,0
Summa			2 288,7	1 272,6

Inkomna amorteringar och räntebetalningar redovisas mot inkomsttitel i enlighet med tabell 6.13.

Tabell 6.13 Redovisning mot inkomsttitel gällande utlåningsverksamhet 2025

Miljoner kronor
Inkomsttitel		Myndighet	Utfall 2025	Utfall 2024
2124	Inlevererat överskott av garantiverksamhet	Riksgäldskontoret	57,1	36,3
2342	Ränteinkomst allmänna studielån	CSN	0,1	0,3
2394	Ränteinkomster Lån för studielån i Riksgälden	CSN	0,0	0,0
2394	Övriga ränteinkomster hemutrustningslån	CSN	8,1	10,0
2394	Övriga ränteinkomster körkortslån	CSN	2,9	2,3
2811	Återförda medel kreditförlust	CSN	0,0	0,0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	Tillväxtverket	0,0	0,0
4312	Återbetalning allmänna studielån	CSN	0,05	0,1
4313	Återbetalning av studiemedel	CSN	44,4	61,7
4526	Återbetalning av hemutrustningslån	CSN	39,1	61,7
4526	Återbetalning av körkortslån	CSN	27,0	31,6
4526	Amortering biståndskrediter	SIDA	0,0	0,0
4526	Återbetalning övriga lån	Energimyndigheten	2,7	3,1
Summa			181,5	207,1

6.3 Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier

Utfallen i garanti- och utlåningsverksamheten kan bli både bättre och sämre än det som förväntansmässigt beräknats, även om det samlade utfallet över en mycket lång tidsperiod antas röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, vilket innebär stora oförväntade förluster. Därför är det av intresse att komplettera redovisningen med en analys av risken för stora oförväntade förluster.

Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens

263

Skr. 2025/26:101

garanti- och utlåningsportfölj (förordning (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år. Risknivån höjdes från låg till måttlig 2022 och förklarades då främst av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Sedan föregående år bedöms förändringarna av kreditvärdigheten vara begränsade. Det försämrade säkerhetsläget i Europa och snabbt skiftande förutsättningar för global handel innebär en fortsatt osäkerhet kring utvecklingen för den reala ekonomin och på de finansiella marknaderna. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året.

Nedan följer en sammanfattning av analysen i den senaste rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys, som lämnades till regeringen den 13 mars 2026 (Fi2026/00678).

Den ordinarie portföljen

I riskanalysen definierar Riksgäldskontoret stora förluster som ett scenario där förlusterna skulle uppgå till minst 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år. Med förluster avses infrianden av garantier eller avskrivningar av lån. Det finns i princip två typer av händelser som kan medföra stora förluster; ett mindre antal förluster uppstår för enskilt stora garantier eller lån som står för en betydande andel av portföljen, eller en samling (ett kluster) av förluster uppstår som tillsammans utgör stora belopp. I riskanalysen analyseras fem identifierade riskfaktorer som kan ge upphov till dessa två händelser, se tabell 6.14.

Tabell 6.14 Riskbedömningar för garantier och lån till företag, privatpersoner och stater den 31 december 2025

Risknivån bedöms utifrån en fyrgradig skala; låg, måttlig, väsentlig och hög

Riskfaktor	Risk för stora förluster 2025	Risk för stora förluster 2024
Namnkoncentration (enskilt stora åtaganden)	Måttlig	Låg
Nära förbindelser mellan garantigäldenärer
eller låntagare	Låg	Låg
Branschkoncentrationer	Låg	Låg
Geografisk koncentration	Låg	Låg
Risk till följd av förändringar i allmän
ekonomisk utveckling	Måttlig	Måttlig

Risk till följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen

Även i en perfekt diversifierad portfölj utan större koncentrationer finns en risk för stora förluster, särskilt vid nedgångar i den ekonomiska utvecklingen, s.k. odiversifierbar risk. Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att det ska uppstå stora förluster i den ordinarie portföljen enbart på grund av odiversifierbar risk vid en ekonomisk nedgång.

Stora förluster kan även uppstå om en ekonomisk nedgång slår särskilt hårt mot en eller flera av portföljens koncentrationer, samtidigt som den ger förhöjda förluster i övriga delar av portföljen, Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig även för detta.

264

Skr. 2025/26:101

Namnkoncentrationer

Med namnkoncentration menas låg diversifiering på grund av att en portfölj antingen innehåller ett fåtal engagemang eller att det finns exponeringar mot enskilda garantigäldenärer eller låntagare som är stora i förhållande till portföljens samlade omfattning

Den ordinarie portföljen innehåller ett antal stora exponeringar, där de femton enskilt största utgör ca 43 procent av portföljens storlek. Risken bedöms som måttlig för stora förluster då ett fåtal engagemang har en svagare kreditvärdighet. De största exponeringarna utgörs dock främst av garantier med minimal till begränsad kreditrisk.

Direkta samvariationer på grund av fallissemangssmitta

Om det föreligger omständigheter där en garantigäldenärs eller låntagares finansiella problem smittar av sig, på andra garanti- eller låntagare, ökar sannolikheten för kluster av förluster. Sådana direkta samvariationer kan uppstå om det finns affärsmässiga eller juridiska förbindelser mellan garantigäldenärer och låntagare. Typiska exempel är exponeringar mot garanti- eller låntagare inom samma projekt, leverantörskedja eller företagskoncern.

Risken för fallissemangssmitta i den ordinarie portföljen bedöms vara låg eftersom portföljen endast innehåller ett fåtal engagemang med sådana kopplingar.

Branschkoncentrationer

Med branschkoncentration avses låg diversifiering med hänsyn till garantigäldenärernas och låntagarnas branschtillhörighet. Det kan antingen handla om att portföljen är exponerad mot ett litet antal branscher eller att någon eller några enskilda branscher utgör en betydande andel av portföljen.

Branschkoncentrationer utgör en riskfaktor eftersom negativa chocker i en bransch kan ge upphov till kluster av förluster. Hur stor risken är beror delvis på sannolikheten för en kraftig chock som leder till att många företag inom branschen drabbas samtidigt. Risken påverkas även av garantigäldenärernas och låntagarnas motståndskraft mot en negativ chock. Ju högre kreditvärdighet företagen har desto starkare motståndskraft.

Avseende garantier och lån till företag finns en relativt god diversifiering gällande motparternas branschtillhörighet. Den mest framträdande branschkoncentrationen är mot telekomoperatörer. Risken för stora förluster från koncentrationen bedöms som låg. Branschen bedöms som stabil med en begränsad sannolikhet för negativa chocker som kan medföra kluster av förluster.

Geografiska koncentrationer

Garantigäldenärer och låntagare i samma geografiska område påverkas ofta simultant av förändringar i den gemensamma ekonomiska miljön. Det kan t.ex. vara konjunkturutvecklingen, förändringar i valutor och räntor eller en försämrad säkerhetspolitisk situation som påverkar ekonomin negativt. På samma sätt som för branschkoncentrationer kan negativa chocker leda till indirekta samvariationer som innebär kluster av förluster.

Den ordinarie portföljen är till 38 procent exponerad mot svenska garantigäldenärer och låntagare, varav 89 procent avser CSN:s studielån till låntagare bosatta i Sverige. Riksgäldskontoret bedömer att risken är låg för att det ska ske stora avskrivningar av studielån. Avskrivningarna på grund av ålder kan inte överstiga 3,4 miljarder kronor under analysens tidshorisont baserat på hur lånestocken ser ut. Andra betydande

265

Skr. 2025/26:101

orsaker till avskrivningar, som dödsfall och behörighetsgivande studier, bedöms inte påverkas i någon väsentlig omfattning av den ekonomiska utvecklingen i landet. Att dessa skulle uppgå till betydande belopp är också mindre sannolikt.

En allvarlig nedgång i svensk ekonomi skulle kunna öka nedsättningarna av låntagarnas årsbelopp samt försämra deras betalningsförmåga. Detta leder till att inbetalningarna minskar, vilket har en negativ effekt på statens kassaflöde. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att nedsättningar och betalningsinställelser ökar till i sammanhanget betydande belopp.

Insättningsgarantin

Riksgäldskontoret bedömer liksom föregående år att risken är måttlig för stora förluster på grund av infrianden av insättningsgarantin.

Insättningsgarantins funktionssätt, i termer av vem ersättning betalas ut till, skiljer sig åt beroende på hur ett institut med garanterade insättningar hanteras om det får problem. Det kan ske via ett ordinärt insolvensförfarande i form av konkurs/likvidation eller i särskild ordning i form av resolution.

Om ett institut med garanterade insättningar drabbas av problem som leder till konkurs eller beslut av Finansinspektionen om att garantin ska träda in medför det ett s.k. direkt infriande av insättningsgarantin. Det innebär att ersättning betalas ut till insättarna i institutet, varefter insättningsgarantin tar över insättarnas fordran på institutet i konkursen.

Om ett problemfyllt institut i stället hanteras genom resolution tar staten över kontrollen (men inte ägandet) av institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Huvudregeln är att aktieägarna och långivarna får sina fordringar nedskrivna eller konverterade till aktiekapital utifrån en på förhand angiven prioritetsordning, s.k. skuldnedskrivning. Garanterade insättningar är dock undantagna från skuldnedskrivning, vilket innebär att de är skyddade fullt ut även om banken är försatt i resolution. Eventuella förluster och återkapitaliseringsbehov som insättarna skulle ha svarat för, om de inte vore undantagna från skuldnedskrivning, ska i stället täckas av insättningsgarantifonden i första hand. Det sker genom ett tillskott på tillgångssidan av institutets balansräkning. Insättningsgarantifondens bidrag i resolution är dock begränsat till 40,2 miljarder kronor per institut.

Direkta infrianden

Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för att direkta infrianden av insättningsgarantin ska ge upphov till stora förluster. För att stora förluster ska uppstå i sådana institut som Riksgäldskontoret bedömt inte ska hanteras genom resolution (icke systemviktiga institut) krävs att ett av de största instituten i denna kategori, eller flertalet institut, fallerar.

Insättningsgarantins bidrag i resolution

Riksgäldskontoret bedömer att risken för stora förluster med anledning av insättningsgarantins möjliga bidrag i resolution är låg. De institut som bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet och därmed ska hanteras genom resolution (systemviktiga institut) har en god kreditvärdighet. Om ett ingripande ändå sker krävs mycket betydande förluster i instituten för att insättningsgarantin ska behöva bidra i resolution. Det gäller i synnerhet för de institut som vid ett resolutionsingripande har mer eget kapital och nedskrivningsbara skulder än vad som krävs för att uppfylla de minimikrav som ställs på instituten.

266

Skr. 2025/26:101

7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

I detta avsnitt lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. I avsnittet redogörs även för Sveriges avgift till EU och samtliga bidrag från EU, inklusive medel som tas emot direkt av svenska myndigheter från kommissionen. Dessa delar ingår dock inte i det nationella intygandet.

Det nationella intygandet lämnas även till kommissionen och till Europeiska revisionsrätten. Av den anledningen innehåller avsnittet en redogörelse för den svenska förvaltningsmodellen och en kort beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för staten.

7.1 Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller bl.a. utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag, konsoliderade resultat- och balansräkningar, samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar.

Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i såväl budgetens inkomsttitlar och anslag som i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet avseende genomförandet av EU-program till förvaltande myndigheter, som är regeringens organ för att genomföra den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har inom dessa ramar långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

Innehållet i regeringens nationella intygande avseende EU-medel

Regeringens nationella intygande för 2025 innehåller den årliga räkenskapssamman- ställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen om EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaper som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit

267

Skr. 2025/26:101

föremål för Riksrevisionens och Statskontorets (Ekonomistyrningsverket bytte den 1 januari 2026 namn till Statskontoret) granskningar. Genom ramverket för intern styrning och kontroll ställer regeringen krav på att ansvariga myndigheter lämnar en försäkran som möjliggör för regeringen att utfärda ett nationellt intygande.

Regeringens bedömning syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Ramverket för intern styrning och kontroll

En god intern styrning och kontroll ger myndighetens ledning förutsättningar att driva verksamheten på ett effektivt sätt och uppnå önskat resultat. Inom det ekonomiadministrativa området kan brister och ofullständigheter motverkas i redovisningen, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag. Med en god intern styrning och kontroll kan både avsiktliga och oavsiktliga fel begränsas och oegentligheter och andra former av bedrägligt beteende undvikas.

Samtliga svenska myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel omfattas av ramverket för intern styrning och kontroll. Ramverket utgörs av flera samverkande förordningar:

– myndighetsförordningen (2007:515)

– internrevisionsförordningen (2006:1228)

– förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll

– förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I myndighetsförordningen fastställs att myndighetens ledning ansvarar för att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. För ett antal myndigheter har regeringen dessutom föreskrivit att de ska inrätta en internrevision och därmed omfattas av internrevisionsförordningen. Genom att inrätta en internrevision på utpekade myndigheter kan regeringen med rimlig säkerhet förvissa sig om att regelverken följs. I internrevisionens uppgifter ingår att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.

Myndigheter som omfattas av internrevisionsförordningen omfattas även av förordningen om intern styrning och kontroll samt vissa särskilda bestämmelser i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll ansvarar myndighetsledningen för att det finns en process för intern styrning och kontroll vid myndigheten som fungerar på ett betryggande sätt. Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter. Bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag innebär bl.a. att myndigheten i sin årsredovisning ska uttala sig om huruvida myndighetens interna styrning och kontroll har varit betryggande.

Omfattningen av regeringens nationella intygande

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika slags medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige tar emot i form av återflöde från EU-budgeten

268

Skr. 2025/26:101

kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och EU:s strukturfonder. Sverige tar även emot stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta medlen på Europeiska kommissionen och andra institutioner inom EU, inte på medlemsstaten. Dessa medel omfattas därför inte av regeringens intygande. Ersättning från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) kommenteras i det här kapitlet men berörs inte av regeringens nationella intygande.

Endast de medel som Sverige tar emot och förvaltar gemensamt med kommissionen omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget, men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en god ekonomisk förvaltning av EU:s medel. För den delade förvaltningen har regeringen utsett totalt åtta myndigheter att förvalta medlen.8 De förvaltande myndigheterna bruttoredovisar EU-medel på statens budget. Bruttoredovisning innebär att betalningar från EU redovisas mot inkomsttitel medan myndigheternas bidragsutbetalningar redovisas mot anslag i statens budget.

Program som ingår i territoriellt samarbete, s.k. Interregprogram är undantagna från bruttoredovisning på statens budget. Territoriellt samarbete innebär att programmen genomförs inom flera länder för att utveckla samarbetet över nationsgränserna.

Uppgifter från dessa program ingår dock i resultat- och balansräkningarna för EU-medel fr.o.m. programperioden 2014–2020.

Intygandet för 2025 gäller den svenska förvaltningen av EU-medel från:

– Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

– Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

– Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

– Europeiska socialfonden+ (ESF+)

– Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

– Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV)

–Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)

– Fonden för inre säkerhet (ISF)

– Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI)

– Fonden för en rättvis omställning (FRO).

I resten av detta avsnitt följer en kort beskrivning av fonderna och vilka myndigheter som är förvaltningsansvariga.

Europeiska garantifonden för jordbruket

EGFJ finansierar olika direktstöd till jordbrukare och marknadsstöd i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Finansieringen av dessa åtgärder kommer enbart från EU, dvs. de kompletteras inte av nationell medfinansiering.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet och utbetalande organ och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ.

8 Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens samt Västerbottens län, Migrationsverket, Polismyndigheten, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket.

269

Skr. 2025/26:101

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Ejflu finansierar insatser för att främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Åtgärderna finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet och utbetalande organ för fonden och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Statskontoret är attesterande organ.

Europeiska regionala utvecklingsfonden

ERUF finansierar åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner och invånare. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Programperioden 2014–2020 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fem program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet, samt delar av programmet Lokalt ledd utveckling. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de fyra övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens län (Nord), Länsstyrelsen i Västerbottens län (Botnia-Atlantica samt Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge). Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet Lokalt ledd utveckling, som finansieras via ERUF och ESF för programperioden 2014–2020.

Programperioden 2021–2027 finansierar fonden åtta regionala program, ett nationellt program och fyra program inom territoriellt samarbete med svensk förvaltande myndighet. Tillväxtverket är förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen, och det nationella programmet samt förvaltande myndighet för ett program inom territoriellt samarbete (Öresund-Kattegatt-Skagerrak). Förvaltande myndighet för de tre övriga territoriella programmen är Länsstyrelsen i Norrbottens (Aurora), Länsstyrelsen i Västerbottens (Norra Periferin och Arktis) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (Sverige-Norge).

Samtliga myndigheter är ansvariga för att respektive program genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheterna svarar även för utbetalningar av fondmedel.

Statskontoret är revisionsmyndighet för samtliga program som finansieras genom ERUF och förvaltas i Sverige.

Europeiska socialfonden+

ESF+ finansierar insatser som syftar till att bl.a. främja sysselsättning, livslångt lärande och social delaktighet. Insatserna i det nationella programmet för ESF+ 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar därmed för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt. Myndigheten ansvarar för utbetalningar av fondmedlen och för redovisningsfunktionen.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ESF+ finansierar.

270

Skr. 2025/26:101

Europeiska havs- och fiskerifonden

EHFF finansierar åtgärder som understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som EU:s integrerade havspolitik. Åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet och ansvarar för det att det svenska programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHFF finansierar.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

EHVFV understödjer såväl genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, som den internationella världshavsförvaltningen. Fonden ger stöd till utveckling av innovativa projekt och investeringar som säkerställer att akvatiska och maritima resurser används på ett hållbart sätt. Insatserna i det nationella programmet för havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden 2021–2027 finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Jordbruksverket är förvaltande myndighet för programmet och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som EHVFV finansierar.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

AMIF syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och underlättar rörlighet inom ramen för den reglerade invandringen. AMIF finansierar projekt inom asyl, integration och laglig migration samt återvändande. Åtgärderna i programmen finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Migrationsverket är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som AMIF finansierar.

Fonden för inre säkerhet

ISF finansierar aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF består av ett gränsinstrument och ett polisinstrument. Gränsinstrumentet finansierar åtgärder inom gränskontroller och viseringar. Polisinstrumentet stödjer polissamarbete, brottsförebyggande arbete, bekämpning av brott och krishantering. Myndigheter och organisationer som är verksamma inom dessa områden kan söka stöd för olika projekt. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som ISF finansierar.

Instrumentet för gränsförvaltning och visering

BMVI ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU genom insatser som vidareutvecklar en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och insatser som skyddar den fria rörligheten för personer inom EU. Instrumentet bidrar till EU:s strategiska mål för en integrerad gränsförvaltning och utvecklingen av den gemensamma viseringspolitiken.

271

Skr. 2025/26:101

Polismyndigheten är ansvarig myndighet för fonden och ansvarar för att programmet genomförs på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som BMVI finansierar.

Fonden för en rättvis omställning

FRO ska fokusera på de industrier och regioner som har störst koldioxidutsläpp i landet. Fonden ska även tackla de socioekonomiska utmaningarna som följer av en omställning. Medlen ska användas till investeringar i ny klimatsmart och resurseffektiv teknik i föreslagna regioner, de utpekade industrierna och dess värdekedjor.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för fonden och ansvarar för att medlen hanteras på ett korrekt och effektivt sätt.

Statskontoret är revisionsmyndighet för programmet som FRO finansierar.

7.2 Redovisning av samtliga EU-medel

I detta avsnitt redogörs för samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisades mot inkomsttitlar och anslag på statens budget under 2025. Utöver utfallet för 2025 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt.

Kassamässig redovisning innebär att medlen redovisas mot anslag och inkomsttitlar vid betalningstillfället, oavsett vilken period som betalningen gäller. Redovisningen omfattar samtliga medel oavsett till vilken fond eller till vilken flerårig budgetram som medlen är hänförliga. Detta avsnitt ger därmed en översikt över hur EU-budgeten påverkar statens budget. Därutöver berörs sådana EU-bidrag till statliga myndigheter som inte redovisas mot statens budget, men som redovisas i resultaträkningen i årsredovisningen för staten.

Avgiften till EU

EU:s budget upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera och det är budgetens utgifter som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgjordes under 2025 huvudsakligen av egna medel i form av avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställdes enligt regelverket i rådets beslut 2020/2053/EU, Euratom av den 14 december 2020 om systemet för egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel. De egna medlen består av fyra delar. Dessa är baserade på tullar, mervärdesskatt, icke-material- återvunnen plast och bruttonationalinkomsten (BNI).

Den första delen är tullavgiften som består av handelstullar som tas ut enligt den då gällande gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillföll EU-budgeten. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Den andra delen av avgiften är den mervärdesskattebaserade avgiften, som beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats harmoniserade mervärdes- skattebas. Att mervärdesskattebasen är harmoniserad innebär att medlemsstaternas inkomster från mervärdesskatt justeras för att uppnå likabehandling mellan medlemsstaterna.

Den tredje delen av EU-avgiften baseras på icke-materialåtervunnen plast. Den infördes den 1 januari 2021. Denna del av avgiften beräknas enligt en enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilo plastförpackningar som inte återvinns.

272

Skr. 2025/26:101

Den fjärde delen av avgiften baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Medlems- staternas sammanlagda BNI-avgifter räknas som en restpost och storleken fastställdes för att säkra att EU-budgetens inkomster och utgifter är balanserade. Avgiftens storlek för respektive medlemsstat beräknades som medlemsstatens andel av EU:s BNI, multiplicerad med den del av EU-budgetens utgifter som inte täcktes av de övriga egna medlen.

Nedsättningen av den BNI-baserade avgiften uppgick till 11 379 miljoner kronor för 2025, vilket är 825 miljoner kronor högre än 2024. Nedsättningen är en följd av Sveriges reduktion av den avgiftsdel som baseras på BNI som trädde i kraft i december 2021 och som gäller för budgetramen för programperioden 2021–2027.

Redovisningen i och vid sidan om statens budget

Betalningar från EU redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag m.m. från EU och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Utgifterna inom utgiftsområdet består av Sveriges betalningar till kommissionen för EU-budgeten, som beslutas årligen inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgiftsnivå styr i hög grad utgiftsnivån under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, eftersom EU-budgetens inkomster och utgifter ska balansera och merparten av inkomsterna utgörs av avgifter från medlemsstaterna. Sveriges avgift kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer. Exempel på sådana faktorer:

– faktisk uppbörd av tullar och importavgifter

– revideringar av medlemsstaternas BNI

– revideringar av baser för mervärdesskatt

– utfallet av EU-budgeten för tidigare år

– ändringsbudgetar på unionsnivå.

Avgiften till EU lägre än budget men högre än föregående år

Sveriges avgift till EU uppgick 2025 till 45 714 miljoner kronor. Avgiften blev därmed 2 048 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Däremot blev avgiften 4 527 miljoner kronor högre (11,0 procent) än 2024.

Sveriges EU-avgift blev 45 644 miljoner kronor i resultaträkningen för 2025.

Återflödet från EU minskade

Betalningarna från EU minskade med 11 096 miljoner kronor 2025, jämfört med 2024. De medel som Sverige får som återflöde från EU-budgeten har tidigare år huvudsakligen kommit från Garantifonden och Landsbygdsfonden. I juli 2025 fick Sverige dock en större utbetalning från RRF motsvarande 18 529 miljoner kronor. Det var den första utbetalningen baserad på landets betalningsansökan inom ramen för RRF-medlen.

Itabell 7.1 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och statens budget under perioden 2021–2025. Uppgifterna i tabellen ger inte en fullständig bild av EU-medlemskapets effekter på statens budget. Utöver anslagen som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter i form av den medfinansiering som staten står för genom anslag på statens budget, t.ex. inom utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional utveckling och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

273

Skr. 2025/26:101

Tabell 7.1 Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor

						Förändring
	2021	2022	2023	2024	2025	2025–2024
Tullavgift	5 302	6 828	6 150	6 100	7 019	919
Mervärdesskattebaserad avgift	6 914	7 741	8 151	8 426	8 450	24
BNI-baserad avgift	39 018	32 689	27 854	23 955	28 096	4 141
Avgift baserad på icke
materialåtervunnen plast	1 027	982	1 431	2 707	2 149	-557
Summa betalningar till EU¹	52 262	48 240	43 585	41 187	45 714	4 527
Bidrag från Europeiska
garantifonden för jordbruket	6 851	7 485	7 979	7 984	7 892	-92
Bidrag från EU till
landsbygdsutvecklingen	3 310	3 099	3 259	2 468	2 285	-184
Bidrag från EU till fiske,
vattenbruk och akvatisk miljö	97	151	300	103	122	19
Bidrag från Europeiska
regionala utvecklingsfonden	1 185	1 430	1 714	1 889	958	-931
Bidrag från Europeiska
socialfonden	1 245	1 284	2 411	2 466	849	-1 618
Bidrag till transeuropeiska
nätverk	506	794	997	453	572	118
Bidrag från Europeiska
faciliteten för återhämtning och
resiliens	-	-	-	-	18 529	18 529
Övriga bidrag från EU	1 416	1 376	1 603	1 022	804	-219
Summa bidrag m.m.²	14 609	15 620	18 262	16 387	32 010	15 623
Nettoflöde från statens
budget till EU	37 652	32 619	25 323	24 800	13 704	-11 096

¹ Redovisat mot anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.

² Redovisat mot inkomsttitlar under inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.

Redovisning i resultaträkningen

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet. Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag. Dessa intäkter redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det kan därför finnas skillnader mellan resultaträkningen och den kassamässiga redovisningen i statens budget.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2025 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot

4 203 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten som enbart har redovisats som intäkter av bidrag i resultaträkningen.

274

Skr. 2025/26:101

7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar resultaträkning, balansräkning och kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar. Redovisningen för kalenderåret 2025 omfattar den fleråriga budgetramen 2014–2020 och 2021–2027 samt enstaka transaktioner för programperioden 2007–2013.

Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen

Endast EU-medel med delat förvaltningsansvar ingår i räkenskapssammanställningen. Nationell medfinansiering ingår inte.

Sammanställningen bygger på uppgifter från de förvaltande myndigheterna. Statskontoret har stämt av de inlämnade uppgifterna mot dessa myndigheters årsredovisningar. Redovisningsprinciperna för dessa medel är därmed desamma som för årsredovisningen för staten i övrigt, när det gäller kostnader, intäkter, fordringar och skulder samt utgifter och inkomster på statens budget. Principerna sammanfattas i detta avsnitt.

I resultaträkningen redovisas intäkter av EU-medel och kostnader för EU stöd enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till, oavsett tidpunkten för betalning. Intäkter av uppbörd respektive kostnader för transfereringar uppkommer normalt under samma period som betalningen sker. Men om dessa intäkter eller kostnader är hänförliga till en annan period än betalningen periodiseras de.

Om en betalning är förväntad men inte mottagen redovisas en fordran eller en periodavgränsningspost på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har ställt anspråk på betalning från EU redovisas en fordran.

Om betalningen är mottagen men gäller en senare period eller om myndigheten bedömer att den kommer att behöva betalas tillbaka, redovisas en skuld eller periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida.

Utgifterna i statens budget som finansieras från EU-budgeten består till största delen av transfereringar. Dessa redovisas mot anslag det år betalningen sker. Undantag gäller för mindre belopp som omfattar förvaltningskostnader, som i stället redovisas mot anslag det år som kostnaderna hänför sig till. Inkomsterna i statens budget består av bidrag från EU. EU-bidragen redovisas mot inkomsttitel på statens budget det år betalningen sker.

Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och hur pengarna har använts. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna, dvs. siffrorna i tabell 7.2 och tabell 7.3 är summerade.

Tabell 7.2	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
		2025	2024
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)		666	757
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)		-4	-33
Europeiska socialfonden (ESF)		71	93
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)		2	914
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)		-1	0

275

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Fonden för inre säkerhet (ISF)	-	12
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)	-	1
Interreg Sverige-Norge	9	4
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak	5	23
Interreg Norra Periferin och Arktis	2	2
Interreg Botnia-Atlantica	0	0
Interreg Nord	-1	-1
Summa intäkter av bidrag från EU mm.	749	1 771
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal	-33	-78
Kostnader för lokaler	0	0
Driftkostnader	-102	-49
Summa verksamhetens kostnader	-135	-127
Lämnade bidrag
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)	-669	-783
Europeiska socialfonden (ESF)	-	0
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)	-	0
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)	-	-106
Interreg Sverige-Norge	0	0
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak	0	-17
Interreg Nord	1	1
Interreg Botnia-Atlantica	-	0
Interreg Norra Periferin och Arktis	-	0
Summa lämnade bidrag	-668	-905
Summa kostnader	-803	-1 032
Nettokostnad/intäkt	-54	739

Tabell 7.3	Resultaträkning för fleråriga budgetramen 2021–2027
Miljoner kronor
		2025	2024
Intäkter av bidrag från EU
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)		7 614	8 856
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)		1 675	1 443
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)		168	178
Europeiska socialfonden+ (ESF+)		1 142	1 138
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)		1 305	71
Fonden för inre säkerhet (ISF)		93	68
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)		616	-643
Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI)		98	109
Fonden för en rättvis omställning (FRO)		96	559
Brexitjusteringsreserven (BAR)		-60	0
Interreg Sverige-Norge		72	39
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak		287	171
Interreg Aurora		161	108
Interreg Norra Periferin och Arktis		51	34
Summa intäkter av bidrag från EU mm.		13 318	12 131
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal		-407	-300

276

Skr. 2025/26:101

	2025	2024
Kostnader för lokaler	-89	-15
Driftkostnader	-104	-93
Summa verksamhetens kostnader	-601	-408
Lämnade bidrag
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	-7 807	-9 164
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)	-1 705	-1 424
Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF)	-125	-179
Europeiska socialfonden+ (ESF+)	-1 121	-1 116
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)	-925	-575
Fonden för inre säkerhet (ISF)	-31	-31
Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)	-253	-164
Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI)	-55	-47
Fonden för en rättvis omställning (FRO)	-354	-66
Brexitjusteringsreserven (BAR)	-	0
Interreg Sverige-Norge	73	-40
Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak	-272	-161
Interreg Aurora	-147	-97
Interreg Norra Periferin och Arktis	-46	-29
Summa lämnade bidrag	-12 767	-13 092
Summa kostnader	-13 368	-13 501
Nettokostnad/intäkt	-50	-1 370

Intäkter – återflödet från EU-budgeten ökade

Intäkterna från EU ökade totalt sett med 155 miljoner kronor under 2025. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ökade med 1 258 miljoner kronor jämfört med förra året. Ökningen berodde främst på tillkomsten av 70 nya förvarsplatser genom en delvis AMIF-finansierad om- och utbyggnad av förvaret i Flen samt kapacitetsförstärkningar inom befintliga lokaler i Märsta och Mölndal. Detta är en del av Migrationsverkets arbete med att skyndsamt utöka förvarskapaciteten enligt ett regeringsuppdrag.

Iprogrammet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2021–2027 genomfördes två utlysningar och Tillväxtverket har totalt beviljat 80 procent av de tilldelade medlen under programperioden. Intäkterna från programmet ökade med 98 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024.

Jordbruksverkets intäkter av bidrag från EU har minskat med 1 270 miljoner kronor jämfört med 2024. Största delen av minskningen kommer från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) efter två planändringar som genomfördes under 2025. Ändringarna innebar bl.a. att programkursen för fonden höjdes och budgeten ökade. Detta har lett till en minskning i och med att handläggningen av dessa behövde ske samtidigt.

Kostnader – lämnade bidrag finansierade från EU-budgeten minskade

De totala kostnaderna för lämnade bidrag som har finansierats med EU-medel minskade med 563 miljoner kronor för båda programperioderna under 2025, jämfört med 2024. Jordbruksverket är den myndighet som betalar ut störst andel av dessa bidrag, och utbetalningarna av bidrag som var finansierade från jordbruksfonderna minskade med 1 245 miljoner kronor under 2025 jämfört med 2024.

277

Skr. 2025/26:101

Tillväxtverkets lämnade bidrag inom Fonden för en rättvis omställning (FRO), Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) ökade med 625 miljoner kronor under 2025. Det beror på att programperioden 2021–2027 ökade i implementeringstakt under 2025.

Balansräkning

Balansräkningen visar fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten i sammandrag. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.4 och tabell 7.5 är summerade.

Tabell 7.4	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2014–2020
Miljoner kronor
		2025-12-31	2024-12-31
Tillgångar
Kortfristiga fordringar		97	250
Förutbetalda kostnader		0	0
Upplupna intäkter		30	84
Summa tillgångar		127	334
Kapital		-982	-1 229
Skulder
Kortfristiga skulder		518	116
Långfristiga skulder		0	0
Upplupna kostnader		44	41
Oförbrukade bidrag		-7	87
Förutbetalda intäkter		554	1 320
Summa kapital och skulder		127	334

Tabell 7.5	Balansräkning för fleråriga budgetramen 2021–2027
Miljoner kronor
		2025-12-31	2024-12-31
Tillgångar
Kortfristiga fordringar		8 722	8 881
Förutbetalda kostnader		0	0
Upplupna intäkter		813	407
Summa tillgångar		9 536	9 288
Kapital		8 495	7 945
Skulder
Kortfristiga skulder		423	0
Långfristiga skulder		0	0
Upplupna kostnader		1	118
Oförbrukade bidrag		178	99
Förutbetalda intäkter		439	1 126
Summa kapital och skulder		9 536	9 288

Kortfristiga fordringar på EU minskade

Tillgångarna består huvudsakligen av orealiserade kursdifferenser och Jordbruksverkets fordringar på EU för gårdsstöd. Tillgångarna har i sin helhet ökat något. Fordringarna har minskat jämfört med 2024, vilket förklaras av lägre återflöden från garantifonden och effekter av orealiserade kursdifferenser. Den löpande redovisningen mot EU:s jordbruksfonder sker i euro, vilket innebär att Sverige bär

278

Skr. 2025/26:101

valutakursrisken. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron under 2025 har värdet på fordringarna minskat vid omräkning till svenska kronor.

Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning

I tabellerna nedan redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar för EU-medel med delat förvaltningsansvar som bruttoredovisas på statens budget. Kommentarerna under tabellen avser båda programperioderna dvs. siffrorna i tabell 7.6 och tabell 7.7 är summerade.

Tabell 7.6 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2014–2020 (exkl. TEN-bidrag)

Miljoner kronor

				Ackumulerat för
UO/Anslag/Anslagspost		Utfall 2025	Utfall 2024	programperioden
4 1:17	Från EU-budgeten finansierade
	insatser avseende EU:s inre
	säkerhet, gränsförvaltning och
	visering	-	0	494
8 1:8	Från EU-budgeten finansierade
	insatser för asylsökande och
	flyktingar	0	1	851
14 1:6 (2024) ap. 1, ap. 2 Europeiska socialfonden m.m.
	för perioden
	2014–2020	-	0	9 462
19 1:3 (2024)	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden perioden
	2014–2020	-	106	9 380
23 1:18	Från EU-budgeten finansierade
	åtgärder för landsbygdens miljö
	och struktur	799	894	23 038
Summa anslag		799	1 000	43 224
Inkomsttitlar
6125	Bidrag från Europeiska
	jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling
	2014–2020	604	863	23 368
6214	Bidrag från Europeiska havs-
	och fiskerifonden 2014–2020	-	3	1 054
6314	Bidrag från Europeiska
	regionala utvecklingsfonden
	2014–2020	4	881	10 509
6414	Bidrag från Europeiska
	socialfonden 2014–2020	-	1 529	10 603
6911	Övriga bidrag från EU	575	794	7 361
Summa inkomsttitlar		1 184	4 069	52 894
Saldo		-385	-3 068	-9 670

279

Skr. 2025/26:101

Tabell 7.7 Utfall på anslag och inkomsttitlar för fleråriga budgetramen 2021–2027 (exkl. TEN-bidrag och bidrag från RRF)¹

Miljoner kronor

				Ackumulerat för
UO/Anslag/Anslagspost		Utfall 2025	Utfall 2024	programperioden
4 1:17	Från EU-budgeten
	finansierade insatser
	avseende EU:s inre säkerhet,
	gränsförvaltning och visering	191	176	442
8 1:8	Från EU-budgeten
	finansierade insatser för
	asylsökande och flyktingar
	2021–2027	460	352	1 512
14 1:7 ap.1	Europeiska socialfonden+
	m.m. för perioden 2021–2027	1 171	1 163	2 619
19 1:3	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden och
	Fonden för en rättvis
	omställning 2021–2027	1 335	641	2 272
23 1:10 ap. 1, ap. 4	Gårdsstöd m.m.	7 649	9 011	37 616
23 1:11, ap. 1	Intervention för
	jordbruksprodukter m.m.	160	152	1 583
23 1:13 ap.1	Finansiering EUs
	gemensamma
	jordbrukspolitik – Biodling	4	5	11
23 1:13 ap.2	Finansiering EUs
	gemensamma
	jordbrukspolitik – Strategisk
	plan pelare 2	1 751	1 449	4 309
23 1:29	Från EU-budgeten
	finansierade stödåtgärder för
	fiske och vattenbruk
	2021–2027	132	190	359
Summa anslag		12 854	13 141	50 724
Inkomsttitlar
6111	Gårdsstöd	7 751	7 871	37 220
6113	Övriga interventioner	143	144	1 547
6119²	Övriga bidrag från
	Europeiska garantifonden för
	jordbruket	-3	-31	876
6126	Bidrag från Europeiska
	jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling
	2021–2027	1 680	1 605	3 406
6215³	Bidrag från Europeiska
	havs-, fiskeri- och
	vattenbruksfonden
	2021–2027	122	101	275
6315	Bidrag från Europeiska
	regionala utvecklingsfonden
	2021–2027	954	1 008	2 226
6415	Bidrag från Europeiska
	socialfonden 2021–2027	849	938	1 981
6911⁴	Övriga bidrag från EU	223	216	1 164
Summa inkomsttitlar⁵		11 720	11 852	48 696
Saldo		1 134	1 289	2 028

280

Skr. 2025/26:101

¹Under 2025 har 453 miljoner kronor från fonden för ett sammanlänkat Europa utbetalats till Trafikverket för finansiering av projekt inom de Transeuropeiska transportnätverken (TEN). TEN-medel redovisas inte i tabellen eftersom dessa medel är undantagna från bruttoredovisning på statens budget.

² Kursförluster redovisades mot inkomsttitel 6119 på 35 miljoner kronor.

³Under 2025 har kursförluster på 2 miljoner kronor redovisats mot inkomsttitel 6215.

⁴ Övriga bidrag från EU/Statistik med 6 miljoner kronor ingår inte i tabellen. ⁵ Inbetalningen från RRF på 18 529 miljoner kronor ingår inte i tabellen.

Utgifterna för EU-finansierade bidrag på statens budget minskade

Totalt minskade utgifterna för EU-finansierade bidrag som redovisades mot anslag på statens budget med 489 miljoner kronor under 2025. Minskningen förklaras till största delen av lägre utbetalningar inom Jordbruksverkets anslag för gårdsstöd jämfört med 2024. Denna nedgång berodde främst på att utbetalningarna för 2024 även omfattade stöd till vissa miljöersättningar för 2023 och påverkan från kursdifferens jämfört med föregående år. Eftersom den svenska kronan stärktes mot euron fastställdes växelkursen för 2025 års utbetalningar till en lägre nivå än 2024. Eftersom stödbeloppen fastställs i euro men betalas ut i svenska kronor, medförde den starkare kronkursen att det totala beloppet i statens budget minskade, trots att stödnivån från EU var oförändrad.

Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade

Inkomsterna av EU-medel på statens budget minskade med 3 018 miljoner kronor jämfört med 2024. Under året har ingen projektverksamhet bedrivits inom programmet för Europeiska socialfonden 2014–2020. De sista projekten avslutades under 2023 och under 2024 har man endast hanterat återkrav.

Den slutliga utbetalningsansökan om 1 740 miljoner kronor avseende Europeiska socialfonden 2014–2020 skickades till kommissionen i juli 2024. Det programförskott som erhölls i början av programperioden väntar i nuläget på reglering gentemot EU-kommissionen.

7.4 Ansvariga myndigheters bedömningar

I detta avsnitt redogörs för de intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen som ledningarna för de myndigheter som har ett förvaltande ansvar för EU-medel lämnade i sina årsredovisningar för 2025. Vidare redogörs för de förvaltningsförklaringar som lämnades till kommissionen i februari 2026 avseende förvaltningen hos myndigheterna under 2025. I avsnittet återges även resultaten av de iakttagelser som Statskontoret och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av aktuella program och fonder.

Intygande av räkenskaper och bedömning av intern styrning och kontroll

Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Lokalt ledd utveckling

Jordbruksverkets styrelses sammanfattande bedömning är att myndighetens system för intern styrning och kontroll under 2025 på ett systematiskt sätt har uppmärksammat och hanterat risker i verksamheten samt identifierat brister i systemet. Ingen identifierad brist bedöms vara av den graden att den är väsentlig för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

I årsredovisningen för 2025 bedömer Jordbruksverkets styrelse att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under 2025.

281

Skr. 2025/26:101

Jordbruksverkets styrelse intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för rättvis omställning

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms ha varit betryggande.

Europeiska socialfonden+

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket intygar att årsredovisningen för 2025 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Fonden för inre säkerhet och fonden för gränsförvaltning och viseringspolitik

Rikspolischefen bedömer i årsredovisningen för 2025 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten ha varit betryggande.

Årsräkenskaper och förvaltningsförklaringar

Samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel inom ramen för delad förvaltning ska årligen förse kommissionen med räkenskaper över de utbetalningar som gjorts under perioden i enlighet med vad som fastställts i de sektorsspecifika reglerna.

Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring. I förvaltningsförklaringen ska den som är ansvarig för förvaltningen av EU-medlen bekräfta

– att uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta

– att utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom dessa definieras i de sektorsspecifika reglerna

– att de kontrollsystem som har införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förvaltningsförklaringen ska granskas av ett oberoende revisionsorgan eller för jordbruksfonderna ett attesterande organ, vilket Statskontoret utgör för samtliga fonder som genomförs i Sverige. Ingen förvaltningsförklaring har upprättats för 2025 för Brexitjusteringsreserven, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen Botnia-Atlantica, Norra Periferin och Arktis, Sverige-Norge, Nord och Öresund-Kattegatt och Skagerrak för programperioden 2014–2020 eftersom det inte skett några utbetalningar under 2025.

282

Skr. 2025/26:101

Europeiska garantifonden för jordbruket samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutvecklingen

Generaldirektören vid Jordbruksverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/21169 där det framgår bl.a. att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, garantier och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och Ejflu har krediterats till rätt fonder. Vidare har myndigheten ett system som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Systemet ger även rimliga garantier för att de styrningssystem som inrättats fungerar korrekt och att rapporteringssystemet är av hög kvalitet. Av förklaringen framgår även att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats.

Statskontoret har granskat årsräkenskaperna för EGFJ och Ejflu för räkenskapsåret 2025, och bedömt om det utbetalande organets interna kontrollrutiner har fungerat tillfredsställande. Statskontoret har utfört sin revision i enlighet med tillämpliga regelverk kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128. Statskontoret anser att räkenskaperna för EGFJ och Ejflu är rättvisande, fullständiga och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. Statskontoret anser även att de interna kontrollrutiner som använts av det utbetalande organet har fungerat tillfredsställande grundat på granskning av det utbetalande organets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna. Statskontoret anser vidare att prestationsrapporteringen fungerar väl. Statskontoret anger i sitt uttalande att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden fonden samt programmet för lokalt ledd utveckling (LLU)

Generaldirektören för Jordbruksverket, som är förvaltande myndighet för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 och för LLU med finansiering från ESF och ERUF, har undertecknat förvaltningsförklaringar i enlighet med förordningarna (EU) 2021/106010 respektive (EU) nr 1303/201311 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

Statskontoret bedömer i enlighet med förordning (EU) nr 480/201412 att fondernas räkenskaper är rättvisande och att de utgifter i räkenskaperna för vilka utbetalning har

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1306/2013.

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik.

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

12 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

283

Skr. 2025/26:101

begärts från kommissionen är lagliga och korrekta. Statskontoret anser att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för en rättvis omställning

Generaldirektören för Tillväxtverket har undertecknat en förvaltningsförklaring för fonden för en rättvis omställning samt förvaltningsförklaringar för medel hänförliga till programperioden för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 för tio operativa program för vilka Tillväxtverket är förvaltande myndighet:

1. Nationellt regionalfondsprogram

2. Mellersta Norrland

3. Norra Mellansverige

4.Skåne-Blekinge

5. Småland och Öarna

6. Stockholm

7. Västsverige

8.Öresund-Kattegatt-Skagerrak (territoriellt samarbete)

9. Östra Mellansverige

10. Övre Norrland.

Undertecknandet görs i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program.

Cheferna för de förvaltande myndigheterna för de territoriella samarbetsprogrammen, Sverige-Norge, Norra periferin och Arktis samt Aurora har undertecknat förvaltningsförklaringar för respektive program i enlighet med (EU) 2021/1060.

Av förvaltningsförklaringarna framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen för samtliga program.

Statskontoret anser i enlighet med förordningarna (EU) nr 480/2014 och (EU) 2021/1060 att räkenskaperna ger en rättvisande bild och bedömer att de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredställande. Detta gäller såväl regionala strukturfondsprogram som programmen inom ramen för territoriellt samarbete och de nationella regionalfondsprogram samt fonden för rättvis omställning.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Europeiska socialfonden+

Generaldirektören för Svenska ESF-rådet har undertecknat en förvaltningsförklaring för medel hänförliga till programperioden 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

284

Skr. 2025/26:101

Statskontoret anser att räkenskaperna ger en rättvisande bild i enlighet med förordning (EU) 2021/1060, att de utgifter i räkenskaperna för vilka återbetalning har begärts från kommissionen är lagliga och korrekta och att det förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i förvaltningsförklaringen.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden

Generaldirektören för Migrationsverket har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att det utförda revisionsarbetet inte ger anledning till något tvivel mot vad som sägs i respektive förvaltningsförklaring.

Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik

Chefen för gruppen för EU-fonder vid Polismyndigheten har undertecknat en förvaltningsförklaring i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 där det framgår bl.a. att uppgifterna i räkenskaperna är rätt uppställda, fullständiga och korrekta och att de bokförda utgifterna överensstämmer med tillämplig rätt och har använts för de avsedda ändamålen.

I sitt uttalande om räkenskaperna i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 anser Statskontoret att dessa ger en sann och rättvisande bild och att de utgifter för vilka ersättning ansökts är lagliga och korrekta. Vidare bedömer Statskontoret att det förvaltnings- och kontrollsystem som används fungerar tillfredsställande.

Statskontoret anger i sina uttalanden att respektive förvaltningsförklaring överensstämmer med Statskontorets bedömning av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Uppskattad felnivå i EU-programmen 2022–2025

I tabellen nedan redovisas Statskontorets uppskattade finansiella felnivå för de svenska programmen med delad förvaltning med undantag för jordbruksfonderna. Felnivån är en beräkning av det belopp som inte borde ha godkänts för utbetalning från EU-budgeten, eftersom pengarna inte har använts i enlighet med EU:s regler och nationell lag. Det är varken ett mått på oegentligheter eller bristande måluppfyllelse. Ett exempel på ett typiskt fel är att den ansvariga myndigheten har betalat ut stöd för verksamheter som inte är stödberättigande. Ett annat vanligt exempel är att stödmottagare har fått ersättning för inköp av tjänster, varor eller investeringar som inte följer reglerna för offentlig upphandling.

Isin roll som nationellt revisionsorgan för EU-medel granskar Statskontoret årligen alla de fonder och program som finansieras via EU-budgeten och förvaltas inom delad förvaltning. Statskontorets årliga rapportering omfattar ett uttalande om förvaltningen

285

Skr. 2025/26:101

är tillförlitlig och om de kostnader som ansvariga myndigheterna redovisar till EU-kommissionen är lagliga och korrekta. Väsentlighetsnivån för finansiella fel är fastställd av kommissionen till 2 procent. Enligt Statskontorets beräkningar har felnivåerna i Sverige legat under väsentlighetsnivån de senaste åren för huvuddelen av programmen.

Ansvariga myndigheter redovisar sina utgifter gentemot EU under en period på tolv månader. Redovisningsperioden sammanfaller inte med kalenderår och skiljer sig även åt mellan fonderna. Redovisningar är uppdelade på programverksamhet inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 samt på verksamheter inom budgetramen för 2021–2027. Felnivåerna avser finansiella fel innan ansvariga myndigheter korrigerat sina räkenskaper med hänsyn till de fel som Statskontoret identifierat i sitt revisionsarbete.

Inom budgetramen 2021–2027 beräknar EU-kommissionen en samlad felnivå för samtliga interregprogram inom ERUF. Därmed redovisas inte programmen enskilt.

Tabell 7.8 Uppskattad felnivå för de svenska EU-programmen

Procent

		Redovisningsperiod	Redovisningsperiod	Redovisningsperiod	Redovisningsperiod
Fond	Program	2024/25	2023/24	2022/23	2021/22
	Programperiod 2021–2027
Europeiska socialfonden+
(ESF+)	Nationellt program 2021–2027	0,02	0
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
(ERUF)1	Nationella program 1–9	0,02	0
Fonden för rättvis
omställning (FRO)	Nationellt program	0,02	0
Europeiska havs-, fiskeri-
och vattenbruksfonden
(EHFVF)	Nationellt program	0,38	0
Asyl- migrations- och
integrationsfonden (AMIF)	Nationellt program	0,01	0,37	0,05
Fonden för inre säkerhet
(ISF)	Nationellt program	0	0
Instrumentet för
gränsförvaltning och
visering
(BMVI)	Nationellt program	0,69	0,57
	Avslutade program och
	programperiod 2014–2020
Europeiska socialfonden
(ESF)	Nationellt program		0	0,81	0,14
ESF och ERUF	Lokalt Ledd Utveckling inom
	ESF och ERUF		0,36	0,01	0,34
Fonden för europeiskt
bistånd till dem som har
det sämst ställt (FEAD)	Nationellt program			1	1,16
ERUF	Nationellt och regionala
	program 1–9		0	0,81	0,14
	Botnia Atlantica		1,07	4,95	0,03
	Nord		3,91	0,21	0,86
	Sverige Norge		3,60	0,05	0,35
	Öresund Kattegatt Skagerak		0,90	0,10	3,90
	Norra Periferin och Arktis		0	0,48	0,36

286

Skr. 2025/26:101

		Redovisningsperiod	Redovisningsperiod	Redovisningsperiod	Redovisningsperiod
Fond	Program	2024/25	2023/24	2022/23	2021/22
Europeiska havs- och
fiskerifonden (EHFF)	Nationellt program		0,36	0,00	4,14
Asyl- migrations- och
integrationsfonden (AMIF)	Nationellt program		0	0,13	0,00
Fonden för inre säkerhet
(ISF)	Nationellt program		0,14	0,05⁴	1,03
Europeiska garantifonden
för jordbruket (EGFJ)	Garantifonden IAKS		0	0,06	0,35
	Garantifonden ej IAKS		0,92	1,44	3,83
Europeiska
jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling	Landsbygdsutvecklingsfonden
(EJFLU)	IAKS		0	0,19	0,37
	Landsbygdsutvecklingsfonden
	ej IAKS		0,13	0,77	0,13
Brexit justgeringsreserven
(BAR)	Nationellt program 2020–2023		0,58

1 För interregprogram inom ERUF för programperioden 2021–2027 redovisas inga separata felnivåer per program. Europeiska kommissionen redovisar en gemensam felnivå för EU:s samtliga interregprogram.

EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik genomförs genom en nationell strategisk plan och är mer mål- och resultatinriktad än tidigare. Regelverket är därmed förändrat för innevarande programperiod. För jordbruksfonderna har Statskontorets revisionsarbete fokuserat på om styrningen och kontrollerna uppfyller EU:s krav. Om Statskontoret identifierar brister bedömer myndigheten konsekvenserna för att stöd betalas ut på felaktiga grunder eller är otillräckligt underbyggda. Statskontoret lämnar ett uttalande per fond som grundar sig på myndighetens bedömning av om det finns systematiska brister i kontrollsystemen och risk för felaktiga utbetalningar.

För redovisningsperioderna 2023/2024 respektive 2024/2025 iakttog Statskontoret inga eller endast mindre brister. Statskontoret lämnade därför uttalanden utan reservation för båda perioderna för fonderna EGFJ och Ejflu.

Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen bl.a. granska årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen ska göras i enlighet med god revisionssed och syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen sker utifrån risk för väsentliga fel, vilket innebär att Riksrevisionen vid sin granskning fokuserar på de områden där det finns risk för väsentliga fel i myndigheternas årsredovisningar. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse, i vilken Riksrevisionen bl.a. uttalar sig om myndigheten i alla väsentliga avseenden har upprättat årsredovisningen enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, sin instruktion, sitt reglerings- brev och särskilda regeringsbeslut för myndigheten. Uttalandet i revisionsberättelsen avser också om myndigheten ger en rättvisande bild av dess ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per bokslutsdatum. Riksrevisionen uttalar sig dessutom om det skulle ha framkommit något som tyder på att ledningen i sin bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.

Alla myndigheter som förvaltar EU-medel har fått en standardutformad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2025. Det innebär att Riksrevisionen för de

287

Skr. 2025/26:101

myndigheter som har fått en standardutformad revisionsberättelse bedömt att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av myndighetens finansiella ställning per den 31 december 2025 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

7.5 Regeringens övergripande bedömning och nationella intygande av EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Statskontorets revisionsutlåtanden.

Regeringen noterar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har rapporterat att de har korrekta räkenskaper. Samtliga myndigheter har bedömt att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande för de delar som avser EU-medelshantering.

Riksrevisionens granskning visar att samtliga myndigheter som förvaltar EU-medel har en tillförlitlig och korrekt årsredovisning, rättvisande räkenskaper samt att myndigheterna följer regler och beslut.

Regeringens nationella intygande

Regeringen lämnar följande intygande baserat på en samlad bedömning av dokumenten som nämns i avsnitt 7.5.

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

288

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

Specifikation av inkomster i statens budget för budgetåren 2023–2025 med 2025 års inkomststruktur

Tusentals kronor

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
1000	Statens skatteinkomster	1 402 145 744	1 349 378 105	-52 767 640	1 331 324 057	1 318 030 618
	Skatt på arbete	1 577 919 776	1 551 025 891	-26 893 885	1 525 001 331	1 473 541 837
1100	Direkta skatter på arbete	786 951 392	769 132 914	-17 818 478	769 314 184	749 687 384
1110	Inkomstskatter	1 033 806 256	1 023 226 462	-10 579 794	992 316 991	949 299 462
1111	Statlig inkomstskatt	64 165 361	63 958 879	-206 483	63 890 918	55 928 756
1115	Kommunal inkomstskatt	969 640 894	959 267 583	-10 373 312	928 426 074	893 370 706
1120	Allmän pensionsavgift	166 628 512	163 952 511	-2 676 001	158 081 616	152 845 948
1121	Allmän pensionsavgift	166 628 512	163 952 511	-2 676 001	158 081 616	152 845 948
1130	Artistskatt	0	0	0	0
1131	Artistskatt	0	0	0	0
1140–1160	Skattereduktioner	-413 483 375	-418 046 058	-4 562 683	-381 084 423	-352 458 026
1141	Allmän pensionsavgift	-166 602 782	-163 918 895	2 683 887	-158 049 204	-152 815 278
1143	Arbetslöshetskassa	-1 603 040	-1 620 000	-16 960	-1 645 678	-1 577 866
1144	Fastighetsavgift	-505 872	-625 826	-119 954	-569 570	-506 606
1151	Sjöinkomst	-39 981	-40 451	-470	-40 451	-40 609
1153	Jobbskatteavdrag	-204 420 941	-201 535 023	2 885 918	-181 291 175	-158 829 097
1154	Avdrag för hushållsarbete	-19 892 078	-30 435 017	-10 542 939	-20 155 920	-18 035 511
1155	Gåvor till ideell verksamhet	-512 695	-533 871	-21 175	-533 871	-512 458
1156	Övriga skattereduktioner	0	0	0	0	-14 814
1157	Skattereduktion för boende i vissa
	områden	-1 366 241	-1 354 293	11 949	-1 354 293	-1 359 552
1158	Skattereduktion sjuk- och
	aktivitetsersättning	-4 148 217	-4 140 629	7 588	-3 977 334	-3 559 114
1159	Skattereduktion för förnybar el	-710 880	-974 146	-263 266	-927 758	-711 310
1161	Skattereduktion för installation av
	grön teknik	-4 305 778	-3 602 100	703 679	-3 384 202	-5 388 594
1162	Skattereduktion för förvärvsinkomst	-9 374 869	-9 265 809	109 060	-9 154 969	-9 107 218
1200	Indirekta skatter på arbete	790 968 384	781 892 977	-9 075 406	755 687 147	723 854 453
1210	Arbetsgivaravgifter	771 132 213	759 730 790	-11 401 423	734 459 494	707 624 918
1211	Sjukförsäkringsavgift	85 888 246	85 086 777	-801 468	82 583 988	79 047 165
1212	Föräldraförsäkringsavgift	62 904 067	62 311 225	-592 843	60 476 693	57 888 832
1213	Arbetsskadeavgift	4 838 774	4 793 114	-45 661	4 651 982	4 452 934
1214	Ålderspensionsavgift	253 666 407	249 601 339	-4 065 068	242 023 722	233 031 594
1215	Efterlevandepensionsavgift	14 516 323	14 383 505	-132 818	13 961 070	13 362 643
1216	Arbetsmarknadsavgift	63 198 854	59 823 647	-3 375 207	57 851 332	55 503 145
1217	Allmän löneavgift	281 132 793	277 536 004	-3 596 789	269 442 077	257 945 859
1218	Ofördelade avgifter	0	2 512 415	2 512 415	-130 636	-166 932
1219	Nedsatta avgifter	4 986 748	3 682 764	-1 303 984	3 599 267	6 559 678
1240	Egenavgifter	11 730 609	11 650 927	-79 682	11 368 160	11 504 587
1241	Sjukförsäkringsavgift	135 988	136 333	345	214 555	216 003
1242	Föräldraförsäkringsavgift	627 763	576 283	-51 480	602 085	600 422
1243	Arbetsskadeavgift	58 566	35 138	-23 428	55 520	55 647
1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 644 030	4 644 443	413	4 402 074	4 461 995
1245	Efterlevandepensionsavgift	181 399	219 908	38 509	171 659	172 273
1246	Arbetsmarknadsavgift	1 656	0	-1 656	1 278	1 439
1247	Allmän löneavgift	4 267 241	4 336 732	69 491	4 224 414	4 294 923

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
1248	Ofördelade avgifter	0	0	0	0
1249	Nedsatta avgifter	1 813 966	1 702 090	-111 875	1 696 576	1 701 885
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	-53 234 021	-51 966 906	1 267 115	-50 493 752	-49 054 018
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	-53 234 021	-51 966 906	1 267 115	-50 493 752	-49 054 018
1270	Särskild löneskatt	67 582 104	67 284 741	-297 363	65 100 963	61 482 338
1271	Pensionskostnader, företag	60 732 591	59 826 559	-906 031	57 942 703	55 310 806
1272	Pensionskostnader, staten	5 643 340	6 175 540	532 200	5 948 082	5 037 701
1273	Förvärvsinkomster	529 070	626 063	96 992	566 397	486 642
1274	Egenföretagare	677 103	656 579	-20 523	643 781	647 189
1275	Övrigt	0	0	0	0
1280	Nedsättningar	-6 800 714	-5 384 855	1 415 859	-5 295 843	-8 261 563
1282	Arbetsgivaravgifter	-4 986 748	-3 682 764	1 303 984	-3 599 267	-6 559 678
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	-1 748 323	-1 641 471	106 851	-1 635 860	-1 641 275
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	-65 643	-60 619	5 024	-60 716	-60 611
1290	Tjänstegruppliv	558 192	578 280	20 088	548 125	558 192
1291	Tjänstegruppliv	558 192	578 280	20 088	548 125	558 192
1300	Skatt på kapital	418 599 454	412 164 274	-6 435 179	389 823 881	356 756 719
1310	Skatt på kapital, hushåll	92 143 300	88 234 433	-3 908 867	85 306 729	71 691 951
1311	Skatt på kapital	126 695 210	121 861 352	-4 833 858	130 563 225	110 994 920
1312	Skattereduktion kapital	-34 706 103	-33 773 073	933 030	-45 401 731	-39 419 487
1313	Expansionsmedelsskatt	154 193	146 154	-8 038	145 235	116 518
1320	Skatt på företagsvinster	225 163 204	221 964 231	-3 198 974	202 923 688	201 266 543
1321	Skatt på företagsvinster	225 169 537	221 989 011	-3 180 526	203 039 550	203 092 440
1322	Skattereduktioner	-6 333	-24 781	-18 448	-115 862	-1 825 897
1330	Kupongskatt	9 283 504	8 952 494	-331 011	11 082 256	9 433 218
1331	Kupongskatt	9 283 504	8 952 494	-331 011	11 082 256	9 433 218
1340	Avkastningsskatt	29 994 198	30 375 504	381 306	31 564 357	18 799 922
1341	Avkastningsskatt, hushåll	267 665	820 998	553 333	820 998	592 430
1342	Avkastningsskatt, företag	29 589 348	28 889 699	-699 649	30 071 668	17 858 744
1343	Avkastningsskatt på individuellt
	pensionssparande	137 184	664 806	527 622	671 692	348 748
1350	Fastighetskatt	43 127 568	43 574 276	446 708	41 589 594	39 771 429
1351	Fastighetsskatt, hushåll	949 102	803 988	-145 113	813 714	736 316
1352	Fastighetsskatt, företag	19 276 798	16 960 100	-2 316 699	16 164 605	16 063 634
1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll	18 104 629	20 543 252	2 438 622	19 627 992	18 169 476
1354	Kommunal fastighetsavgift, företag	4 797 038	5 266 936	469 898	4 983 283	4 802 004
1360	Stämpelskatt	12 906 739	12 336 127	-570 612	10 630 044	10 312 727
1361	Stämpelskatt	12 906 739	12 336 127	-570 612	10 630 044	10 312 727
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 980 941	6 727 211	746 270	6 727 211	5 480 930
1391	Riskskatt för kreditinstitut	5 980 941	6 727 211	746 270	6 727 211	5 480 930
1400	Skatt på konsumtion och
	insatsvaror	728 287 523	713 375 257	-14 912 266	703 638 999	717 887 042
1410	Mervärdesskatt	589 617 623	583 232 145	-6 385 478	561 902 617	557 860 605
1411	Mervärdesskatt	589 617 623	583 232 145	-6 385 478	561 902 617	557 860 605
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 797 223	27 557 771	-4 239 452	32 816 617	28 603 911
1421	Skatt på tobak	12 594 923	9 027 952	-3 566 971	14 191 470	10 966 055
1422	Skatt på etylalkohol	6 182 369	5 584 036	-598 333	5 446 641	5 553 560
1423	Skatt på vin	7 163 457	6 795 205	-368 251	7 026 450	6 625 288

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
1424	Skatt på mellanklassprodukter	169 080	124 585	-44 495	153 731	146 080
1425	Skatt på öl	5 170 013	5 241 208	71 195	5 377 250	4 710 335
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	861	2 384	1 523	2 190	86 071
1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga
	produkter	516 521	782 400	265 879	618 885	516 521
1430	Energiskatt	44 545 424	43 239 928	-1 305 496	46 450 493	45 563 424
1431	Skatt på elektrisk kraft	34 952 665	31 825 720	-3 126 945	31 120 373	27 758 112
1432	Energiskatt bensin	4 384 167	4 648 050	263 883	6 999 870	9 285 265
1433	Energiskatt oljeprodukter	4 929 408	6 752 096	1 822 688	8 076 699	8 201 393
1434	Energiskatt övrigt	279 184	14 061	-265 122	253 551	318 654
1440	Koldioxidskatt	24 533 371	23 444 312	-1 089 058	24 577 942	22 654 558
1441	Koldioxidskatt bensin	8 612 056	9 081 708	469 652	8 583 785	7 785 542
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	15 414 621	15 122 357	-292 264	15 287 209	14 120 970
1443	Koldioxidskatt övrigt	506 693	-759 753	-1 266 446	706 948	748 046
1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö		7 469 767	6 784 923	-684 844	9 304 711	34 393 579
1451	Svavelskatt	11 092	771	-10 321	2 809	4 387
1452	Skatt på råtallolja	0	0	0	129 682	110 887
1453	Särskild skatt mot försurning	55 938	48 154	-7 785	54 046	55 938
1454	Skatt på bekämpningsmedel	158 203	162 237	4 034	143 933	143 495
1456	Avfallsskatt	370 069	357 088	-12 981	427 355	347 564
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	51 700	46 917	-4 783	48 666	49 681
1458	Övriga skatter	116 390	-114 483	-230 873	79 644	264 984
1459	Intäkter från EU:s handel med
	utsläppsrätter	3 498 030	2 706 785	-791 245	3 709 214	3 009 506
1461	Kemikalieskatt	2 283 581	2 599 959	316 379	2 478 002	2 042 369
1462	Skatt på flygresor	774 764	899 754	124 990	1 693 179	1 499 443
1463	Skatt på avfallsförbränning	0	1 345	1 345	-5 500	19 884
1464	Skatt på plastbärkassar	0	397	397	408 029	498 442
1465	Intäkter från handel med elcertifikat	150 000	76 000	-74 000	123 000	170 000
1467	Flaskhalsintäkter	0	0	0	12 652	26 177 000
1470	Skatt på vägtrafik	22 472 719	21 420 888	-1 051 831	21 646 308	22 068 882
1471	Fordonsskatt	15 408 355	14 280 645	-1 127 711	14 581 278	15 061 513
1472	Vägavgifter	1 603 228	1 525 445	-77 783	1 453 871	1 410 871
1473	Trängselskatt	2 632 059	2 857 754	225 695	2 843 966	2 869 070
1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	2 829 077	2 757 045	-72 033	2 767 193	2 727 429
1480	Övriga skatter	7 851 396	7 695 289	-156 107	6 940 311	6 742 082
1481	Systembolaget AB:s överskott	356 300	372 099	15 799	361 993	409 287
1482	Inlevererat överskott från Svenska
	Spel AB	1 851 300	1 800 000	-51 300	1 600 000	1 900 000
1483	Skatt på spel	5 461 275	5 324 588	-136 687	4 802 468	4 219 779
1485	Spelavgifter	42 500	62 697	20 197	44 894	87 527
1486	Skatt på annonser och reklam	21	0	-21	56	916
1491	Avgifter för telekommunikation	140 000	135 905	-4 095	130 900	124 573
1500	Skatt på import	7 933 347	9 054 449	1 121 102	8 480 100	7 935 821
1511	Tullmedel	7 933 347	9 054 449	1 121 102	8 480 100	7 935 821
1512	Sockeravgifter	0	0	0	0
1600	Restförda och övriga skatter	10 709 602	13 512 300	2 802 698	8 781 990	6 084 993
1610	Restförda skatter	-12 687 101	-10 929 850	1 757 251	-16 499 055	-13 044 094

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
1611	Restförda skatter, hushåll	-3 769 743	-3 346 720	423 023	-5 207 102	-3 769 743
1612	Restförda skatter, företag	-8 917 357	-7 583 130	1 334 228	-11 291 953	-9 274 351
1620	Övriga skatter, hushåll	6 990 856	8 289 317	1 298 461	7 486 015	6 222 632
1621	Omprövningar aktuellt
	beskattningsår	-577 770	-200 000	377 770	-200 000	173 477
1622	Omprövningar äldre beskattningsår	1 912 335	2 759 606	847 272	3 210 376	2 046 503
1623	Anstånd	500 000	0	-500 000	-980 966	128 655
1624	Övriga skatter	4 825 380	5 347 441	522 061	5 074 335	3 513 705
1625	Skattetillägg	144 828	181 391	36 563	181 391	158 795
1626	Förseningsavgifter	186 083	200 878	14 795	200 878	201 498
1630	Övriga skatter företag	-380 542	-442 123	-61 581	1 662 733	-3 451 377
1631	Omprövningar aktuellt
	beskattningsår	-1 739 630	-1 000 000	739 630	-1 000 000	-2 851 654
1632	Omprövningar äldre beskattningsår	0	-2 622 773	-2 622 773	-2 542 734	-1 054 681
1633	Anstånd	-500 000	1 452 028	1 952 028	3 136 310	-1 093 481
1634	Övriga skatter	-10 000	4 802	14 802	-13 788	-148 678
1635	Skattetillägg	1 455 172	1 287 422	-167 750	1 664 939	1 310 757
1636	Förseningsavgifter	413 917	436 399	22 482	418 007	386 361
1640	Intäkter som förs till fonder	7 351 649	7 474 616	122 967	7 272 889	7 034 664
1641	Insättningsgarantiavgifter	2 409 300	2 514 176	104 876	2 349 436	2 361 811
1644	Batteriavgifter	1 700	881	-819	421	2 308
1645	Kväveoxidavgifter	612 900	572 651	-40 249	596 266	610 444
1647	Resolutionsavgifter	4 327 749	4 386 907	59 158	4 326 766	4 060 100
1650	Avgifter till public service	9 434 739	9 120 340	-314 400	8 859 408	9 323 167
1651	Avgifter till public service	9 434 739	9 120 340	-314 400	8 859 408	9 323 167
	Totala skatteintäkter	2 743 449 702	2 699 132 171	-44 317 531	2 635 726 301	2 562 206 412
1700	Avgående poster, skatter till EU	-7 933 347	-9 054 449	-1 121 102	-8 480 100	-7 935 821
1710	EU-skatter	-7 933 347	-9 054 449	-1 121 102	-8 480 100	-7 935 821
1711	EU-skatter	-7 933 347	-9 054 449	-1 121 102	-8 480 100	-7 935 821
	Offentliga sektorns skatteintäkter	2 735 516 355	2 690 077 722	-45 438 632	2 627 246 201	2 554 270 591
1800	Avgående poster, skatter till
	andra sektorer	-1 336 433 319	-1 323 692 952	12 740 367	-1 279 187 785	-1 231 230 343
1810	Skatter till andra sektorer	-1 336 433 319	-1 323 692 952	12 740 367	-1 279 187 785	-1 231 230 343
1811	Kommunala skatter	-992 013 514	-984 493 160	7 520 355	-952 498 510	-915 818 521
1812	Avgifter till AP-fonder	-344 419 804	-339 199 792	5 220 012	-326 689 275	-315 411 822
	Statens skatteintäkter	1 399 083 036	1 366 384 770	-32 698 266	1 348 058 416	1 323 040 248
1900	Periodiseringar	3 062 709	-17 006 666	-20 069 374	-16 734 359	-5 009 630
1910	Uppbördsförskjutningar	12 086 098	18 496 515	6 410 417	7 045 820	45 359 724
1911	Uppbördsförskjutningar	12 086 098	18 496 515	6 410 417	7 045 820	45 359 724
1920	Betalningsförskjutningar	-24 423 389	-49 715 674	-25 292 284	-39 424 543	-40 971 181
1921	Kommuner och regioner	-11 380 309	-14 781 596	-3 401 288	-17 889 609	-13 293 139
1922	Ålderspensionssystemet	1 577 164	-965 468	-2 542 632	-2 405 080	2 030 451
1923	Företag och hushåll	-14 815 654	-33 371 390	-18 555 736	-19 135 580	-30 166 918
1924	Kyrkosamfund	176 245	-604 374	-780 619	-170 655	570 477
1925	EU	19 165	7 155	-12 010	176 381	-112 051
1930	Anstånd	15 400 000	14 212 493	-1 187 507	15 644 363	-9 398 174
1931	Anstånd	15 400 000	14 212 493	-1 187 507	15 644 363	-9 398 174
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 836 597	51 715 520	3 878 923	47 576 631	55 764 985

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
2100	Rörelseöverskott	628 208	801 510	173 302	635 584	604 295
2110	Affärsverkens inlevererade
	överskott	261 000	132 000	-129 000	274 000	381 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade
	överskott	0		0
2116	Affärsverket svenska kraftnäts
	inlevererade utdelning och
	inleverans av motsvarighet till
	statlig skatt	261 000	132 000	-129 000	274 000	381 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade
	överskott	0		0
2120	Övriga myndigheters inlevererade
	överskott	367 208	669 510	302 302	361 584	223 295
2124	Inlevererat överskott av
	Riksgäldskontorets
	garantiverksamhet	78 840	563 776	484 936	70 966	77 680
2126	Inlevererat överskott av statsstödd
	exportkredit	0		0	165 801
2127	Inlevererat överskott från övriga
	myndigheter	288 368	105 734	-182 634	124 818	145 615
2130	Riksbankens inlevererade överskott	0		0
2131	Riksbankens inlevererade överskott	0		0
2200	Överskott av statens
	fastighetsförvaltning	565 000	626 104	61 104	463 267	705 354
2210	Överskott av fastighetsförvaltning	565 000	626 104	61 104	463 267	705 354
2215	Inlevererat överskott av statens
	fastighetsförvaltning	565 000	626 104	61 104	463 267	705 354
2300	Ränteinkomster	3 461 930	5 031 276	1 569 346	5 797 326	2 990 809
2314	Ränteinkomster på lån till
	fiskerinäringen	0		0
2320	Räntor på näringslån	0	71	71	106	62
2322	Räntor på övriga näringslån	0	71	71	106	62
2323	Räntor på övriga näringslån	0		0
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	0		0
2340	Räntor på studielån	34 000	44 529	10 529	20 583	17 182
2342	Ränteinkomster på allmänna
	studielån	34 000	44 529	10 529	20 583	17 182
2390	Övriga ränteinkomster	3 427 930	4 986 676	1 558 746	5 776 638	2 973 564
2391	Ränteinkomster på markförvärv för
	jordbrukets rationalisering	0	0	0	0	36
2394	Övriga ränteinkomster	27 670	126 246	98 576	88 707	39 678
2397	Räntor på skattekonton m.m., netto	3 400 260	4 860 430	1 460 170	5 687 930	2 933 850
2400	Inkomster av statens aktier	24 900 000	23 187 735	-1 712 265	20 467 873	19 929 369
2410	Inkomster av statens aktier	24 900 000	23 187 735	-1 712 265	20 467 873	19 929 369
2411	Inkomster av statens aktier	24 900 000	23 187 735	-1 712 265	20 467 873	19 929 369
2500	Offentligrättsliga avgifter	13 296 954	13 649 156	352 202	13 390 309	13 364 185
2511	Expeditions- och
	ansökningsavgifter	1 086 540	1 203 673	117 133	1 140 848	1 101 067
2525	Finansieringsavgift från
	arbetslöshetskassor	5 118 416	5 073 028	-45 388	4 964 525	4 800 633
2527	Avgifter för statskontroll av
	krigsmaterieltillverkning	48 500	50 029	1 529	50 154	47 133
2528	Avgifter vid Bergsstaten	30 900	29 724	-1 176	33 191	26 302

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
2529	Avgifter vid patent- och
	registreringsväsendet	459 000	478 975	19 975	481 439	461 293
2531	Avgifter för registrering i
	föreningsregister m.fl.	2 813	2 902	89	2 681	2 717
2532	Avgifter vid
	Kronofogdemyndigheten	1 683 800	1 897 950	214 150	1 864 383	2 530 410
2534	Avgifter vid Transportstyrelsen	1 751 000	1 873 324	122 324	1 640 934	1 529 473
2537	Miljöskyddsavgifter	364 644	173 331	-191 313	285 221	294 204
2548	Avgifter för Finansinspektionens
	verksamhet	852 141	858 896	6 755	831 744	737 709
2551	Avgifter från kärnkraftverken	319 000	286 305	-32 695	291 177	311 217
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	570 000	869 884	299 884	864 074	542 052
2553	Registreringsavgift till
	Fastighetsmäklarinspektionen	33 000	33 825	825	33 470	34 411
2558	Avgifter för årlig revision	166 720		-166 720	71 608	178 602
2559	Avgifter för etikprövning av
	forskning	30 410	32 290	1 880	32 040	32 264
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	21 769	24 865	3 096	21 882	20 036
2562	CSN-avgifter	758 300	760 155	1 855	780 939	714 662
2600	Försäljningsinkomster	49 181	44 400	-4 781	47 654	51 239
2624	Inkomster av uppbörd av
	felparkeringsavgifter	49 181	44 400	-4 781	47 654	51 239
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	0		0
2700	Böter m.m.	1 943 680	2 601 768	658 089	2 263 479	2 888 223
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	78 089	62 967	-15 122	68 075	76 687
2712	Bötesmedel	1 505 200	2 064 070	558 870	1 649 704	2 359 252
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	0	46 834	46 834	42 728	9 176
2714	Sanktionsavgifter m.m.	336 314	406 273	69 959	483 431	419 364
2717	Kontrollavgifter vid särskild
	skattekontroll	24 077	21 624	-2 452	19 541	23 743
2800	Övriga inkomster av statens
	verksamhet	2 991 645	5 773 572	2 781 927	4 511 139	15 231 512
2811	Övriga inkomster av statens
	verksamhet	2 991 645	5 773 572	2 781 927	4 511 139	15 231 512
2812	Ersättning för uppbördskostnader
	tull PCO	0		0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000	488 843	-4 511 157	1 240 497	92 280
3100	Inkomster av försålda byggnader
	och maskiner	0	53 593	53 593	12 712	10
3120	Statliga myndigheters inkomster av
	försålda byggnader och maskiner	0	53 593	53 593	12 712	10
3125	Fortifikationsverkets försäljning av
	fastigheter	0	53 593	53 593	12 712	10
3200	Övriga inkomster av
	markförsäljning	0		0	17 570
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0		0	17 570
3300	Övriga inkomster av försåld
	egendom	5 000 000	435 250	-4 564 750	1 210 214	92 270
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0		0
3312	Övriga inkomster av försåld
	egendom	5 000 000	435 250	-4 564 750	1 210 214	92 270
4000	Återbetalning av lån	562 930	675 303	112 372	386 930	431 709
4100	Återbetalning av näringslån	800	2 697	1 897	19 599	794

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
4120	Återbetalning av jordbrukslån	0		0
4123	Återbetalning av lån till
	fiskerinäringen	0		0
4130	Återbetalning av övriga näringslån	800	2 697	1 897	19 599	794
4136	Återbetalning av övriga näringslån	800	2 697	1 897	19 599	794
4137	Återbetalning av övriga näringslån,
	Statens jordbruksverk	0		0
4138	Återbetalning av tidigare infriade
	statliga garantier	0		0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	0		0
4300	Återbetalning av studielån	384 145	396 905	12 760	261 801	244 451
4312	Återbetalning av allmänna studielån	145	45	-100	135	105
4313	Återbetalning av studiemedel	384 000	396 860	12 860	261 666	244 346
4500	Återbetalning av övriga lån	177 986	275 700	97 715	105 530	186 465
4525	Återbetalning av lån för svenska
	FN-styrkor	48 636	2 470	-46 166	7 512	61 687
4526	Återbetalning av övriga lån	129 350	273 231	143 881	98 018	124 778
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 921 000	25 111 903	1 190 903	21 943 173	19 921 512
5100	Avskrivningar och amorteringar	0	148 284	148 284
5120	Avskrivningar på fastigheter	0	148 284	148 284
5121	Amortering på statskapital	0	148 284	148 284
5200	Statliga pensionsavgifter	23 921 000	24 963 619	1 042 619	21 943 173	19 921 512
5211	Statliga pensionsavgifter	23 921 000	24 963 619	1 042 619	21 943 173	19 921 512
6000	Bidrag m.m. från EU	48 770 245	32 009 576	-16 760 669	16 386 980	18 262 242
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	10 289 920	10 176 536	-113 384	10 452 302	11 237 628
6110	Bidrag från Europeiska
	garantifonden för jordbruket	7 830 258	7 891 934	61 676	7 984 170	7 978 686
6111	Gårdsstöd	7 661 258	7 751 419	90 161	7 870 728	7 474 446
6113	Övriga interventioner	169 000	143 134	-25 866	144 036	144 752
6114	Exportbidrag	0		0
6115	Djurbidrag	0		0
6116	Offentlig lagring	0		0
6119	Övriga bidrag från Europeiska
	garantifonden för jordbruket	0	-2 620	-2 620	-30 594	359 488
6120	Bidrag från EU till
	landsbygdsutvecklingen	2 459 662	2 284 602	-175 060	2 468 132	3 258 942
6124	Bidrag från Europeiska
	jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling 2007–2013	0		0	0	-3
6125	Bidrag från Europeiska
	jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling 2014–2020	773 062	604 286	-168 776	862 679	3 138 310
6126	Bidrag från Europeiska
	jordbruksfonden för
	landsbygdsutveckling 2021–2027	1 686 600	1 680 316	-6 284	1 605 453	120 635
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	217 469	122 129	-95 340	103 215	299 878
6214	Bidrag från Europeiska havs- och
	fiskerifonden 2014–2020	0		0	2 613	259 538
6215	Bidrag från Europeiska havs- och
	fiskerifonden 2021–2027	217 469	122 129	-95 340	100 602	40 340
6300	Bidrag från Europeiska regionala
	utvecklingsfonden	1 595 000	958 273	-636 727	1 889 235	1 713 759

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 1

		Statens budget	Utfall/Prognos	Skillnad mot	Utfall/Prognos
	Inkomsttitel	2025	2025	statens budget	2024	Utfall 2023
6314	Bidrag från Europeiska regionala
	utvecklingsfonden 2014–2020	0	4 057	4 057	881 193	1 607 117
6315	Bidrag från Europeiska regionala
	utvecklingsfonden 2021–2027	1 595 000	954 216	-640 784	1 008 042	106 642
6400	Bidrag från Europeiska
	socialfonden	1 554 000	848 529	-705 471	2 466 395	2 410 983
6414	Bidrag från Europeiska
	socialfonden 2014–2020	0		0	1 528 665	2 331 147
6415	Bidrag från Europeiska
	socialfonden 2021–2027	1 554 000	848 529	-705 471	937 729	79 835
6500	Bidrag till transeuropeiska
	nätverk	533 500	571 748	38 248	453 384	997 149
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	533 500	571 748	38 248	453 384	997 149
6600	Bidrag från Europeiska faciliteten
	för återhämtning och resiliens	34 580 356	18 528 605	-16 051 751
6611	Bidrag från Europeiska faciliteten
	för återhämtning och resiliens	34 580 356	18 528 605	-16 051 751
6900	Övriga bidrag från EU	0	803 757	803 757	1 022 448	1 602 845
6911	Övriga bidrag från EU	0	803 757	803 757	1 022 448	1 602 845
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet	-154 374 067	-155 514 099	-1 140 032	-146 109 167	-169 592 137
7100	Tillkommande skatter	13 641 450	15 175 664	1 534 213	14 131 059	13 765 914
7110	EU-skatter	7 914 182	9 047 294	1 133 112	8 303 719	8 047 872
7112	Tullmedel	7 914 182	9 047 294	1 133 112	8 303 719	8 047 872
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0	0	0	0
7120	Kommunala utjämningsavgifter	5 727 268	6 128 370	401 102	5 827 340	5 718 041
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	5 727 268	6 128 370	401 102	5 827 340	5 718 041
7200	Avräkningar	-168 015 517	-170 689 762	-2 674 246	-160 240 226	-183 358 051
7210	Intäkter som förs till fonder	-7 351 649	-7 474 616	-122 967	-7 272 889	-7 034 664
7211	Intäkter som förs till fonder	-7 351 649	-7 474 616	-122 967	-7 272 889	-7 034 664
7220	Kompensation för mervärdesskatt	-150 521 245	-153 665 131	-3 143 886	-143 402 168	-140 425 349
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga
	myndigheter	-58 302 639	-61 847 216	-3 544 577	-54 028 864	-50 471 253
7222	Kompensation för mervärdesskatt,
	kommuner	-92 218 606	-91 817 915	400 691	-89 373 303	-89 954 095
7230	Övriga avräkningar	-10 142 623	-9 550 016	592 607	-9 565 169	-35 898 038
7231	Avgifter till public service	-9 992 623	-9 474 016	518 607	-9 429 518	-9 551 038
7232	Intäkter från handel med elcertifikat	-150 000	-76 000	74 000	-123 000	-170 000
7233	Flaskhalsintäkter		0	0	-12 652	-26 177 000
8000	Utgifter som redovisas som
	krediteringar på skattekonto
	Summa	1 373 862 451	1 303 865 151	-69 997 299	1 272 749 101	1 242 911 209

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

Specifikation av utgifter i statens budget för budgetåret 2025

Tusental kronor

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
UO 1	Rikets styrelse	1 319 783	20 130 981	41 500	-190 014		21 302 250	19 627 738	-503 243	-544 743	-1 674 512	-2 230 791	556 279	1 674 512
1	Statschefen		190 463				190 463	190 463	0	0	0	0	0	0
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten		190 463				190 463	190 463	0	0	0	0	0	0
2	Riksdagen och dess
	myndigheter	470 991	3 079 182	5 000			3 555 173	3 308 541	229 359	224 359	-246 631	-339 004	92 373	246 631
2:1	Riksdagens ledamöter och
	partier m.m.	25 876	1 114 343				1 140 219	1 111 136	-3 207	-3 207	-29 082	-62 512	33 430	29 082
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	50 992	1 100 317				1 151 309	1 114 685	14 368	14 368	-36 623	-69 632	33 009	36 623
2:3	Riksdagens fastighetsanslag	382 751	340 000				722 751	547 843	207 843	207 843	-174 908	-185 108	10 200	174 908
2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	1 503	133 625	5 000			140 128	142 939	9 314	4 314	2 811	-1 197	4 008	-2 811
2:5	Riksrevisionen	9 869	390 897				400 766	391 937	1 040	1 040	-8 828	-20 554	11 726	8 828
3	Sametinget och samepolitiken	2 927	70 721		-1 082		72 566	66 566	-4 155	-4 155	-6 000	-8 121	2 121	6 000
3:1	Sametinget	2 927	70 721		-1 082		72 566	66 566	-4 155	-4 155	-6 000	-8 121	2 121	6 000
4	Regeringskansliet m.m.	565 492	10 431 470	10 500			11 007 462	9 861 858	-569 612	-580 112	-1 145 605	-1 458 549	312 944	1 145 605
4:1	Regeringskansliet m.m.	565 492	10 431 470	10 500			11 007 462	9 861 858	-569 612	-580 112	-1 145 605	-1 458 549	312 944	1 145 605
5	Länsstyrelserna	85 926	4 180 845	16 000	-10 408		4 272 363	4 171 651	-9 194	-25 194	-100 711	-225 286	124 575	100 711
5:1	Länsstyrelserna m.m.	85 926	4 180 845	16 000	-10 408		4 272 363	4 171 651	-9 194	-25 194	-100 711	-225 286	124 575	100 711
6	Demokratipolitik och mänskliga
	rättigheter	36 830	907 492	8 000	-24 245		928 077	881 807	-25 685	-33 685	-46 271	-67 715	21 444	46 271
6:1	Allmänna val och demokrati	5 987	198 640	2 000	-5 987		200 640	187 744	-10 896	-12 896	-12 896	-12 896	0	12 896
6:2	Justitiekanslern	16 641	95 967		-11 890		100 718	94 848	-1 119	-1 119	-5 870	-8 749	2 879	5 870

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
6:3	Integritetsskyddsmyndigheten	10 283	219 119	6 000	-4 734		230 668	217 106	-2 013	-8 013	-13 562	-20 315	6 753	13 562
6:4	Valmyndigheten	2 253	170 715		-411		172 557	162 131	-8 584	-8 584	-10 426	-15 547	5 121	10 426
6:5	Stöd till politiska partier	1 223	169 200		-1 223		169 200	167 734	-1 466	-1 466	-1 466	-6 542	5 076	1 466
6:6	Institutet för mänskliga
	rättigheter	443	53 851				54 294	52 243	-1 608	-1 608	-2 051	-3 666	1 615	2 051
7	Nationella minoriteter	5 827	157 771		-5 827		157 771	152 096	-5 675	-5 675	-5 675	-5 675	0	5 675
7:1	Åtgärder för nationella
	minoriteter	5 827	157 771		-5 827		157 771	152 096	-5 675	-5 675	-5 675	-5 675	0	5 675
8	Medier	147 454	1 079 301	2 000	-145 017		1 083 738	962 897	-116 404	-118 404	-120 841	-122 947	2 106	120 841
8:1	Mediestöd	139 654	991 119		-139 654		991 119	868 626	-122 493	-122 493	-122 493	-122 493		122 493
8:2	Mediemyndigheten	7 801	88 182	2 000	-5 364		92 619	94 270	6 088	4 088	1 651	-455	2 106	-1 651
9	Sieps samt insatser för att
	stärka delaktigheten i EU-
	arbetet	2 072	33 736		-1 171		34 637	31 860	-1 876	-1 876	-2 777	-3 493	716	2 777
9:1	Svenska institutet för
	europapolitiska studier samt
	EU-information	2 072	33 736		-1 171		34 637	31 860	-1 876	-1 876	-2 777	-3 493	716	2 777
	Äldre anslag	2 264			-2 264		0	0	0	0	0	0	0	0
7:2	Åtgärder för den nationella
(2024)	minoriteten romer	2 264			-2 264		0	0	0	0	0	0	0	0
UO 2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	254 630	21 734 078	242 664	-211 567	0	22 019 805	21 518 212	-215 866	-458 530	-501 593	-1 509 608	1 008 015	501 593
1:1	Statskontoret	912	113 142		-3 068		110 986	100 569	-12 573	-12 573	-10 418	-10 418	0	10 418
1:2	Kammarkollegiet	38 627	165 671	10 000	-34 779		179 519	134 036	-31 635	-41 635	-45 483	-50 453	4 970	45 483

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:3	Finansinspektionens avgifter till
	EU:s tillsynsmyndigheter	957	25 550		-957		25 550	26 110	560	560	560	-206	766	-560
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	124	2 443		-124		2 443	2 436	-7	-7	-7	-7	0	7
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	141 361	17 295 000		-141 361		17 295 000	17 065 812	-229 188	-229 188	-229 188	-1 093 938	864 750	229 188
1:6	Finanspolitiska rådet	641	12 133		-290		12 484	11 906	-227	-227	-578	-941	363	578
1:7	Konjunkturinstitutet	2 933	74 837		-592		77 177	75 175	338	338	-2 002	-4 247	2 245	2 002
1:8	Ekonomistyrningsverket	4 383	224 363		-4 284		224 462	216 954	-7 409	-7 409	-7 508	-18 237	10 729	7 508
1:9	Statistiska centralbyrån	7 134	687 238				694 372	669 628	-17 610	-17 610	-24 744	-45 361	20 617	24 744
1:10	Bidragsfastigheter		440 000	5 000			445 000	445 000	5 000	0	0	0	0	0
1:11	Finansinspektionen	-10 847	846 586		-935		834 804	810 745	-35 841	-35 841	-24 059	-49 456	25 397	24 059
1:12	Riksgäldskontoret	7 095	392 878		-9		399 964	391 465	-1 413	-1 413	-8 498	-20 284	11 786	8 498
1:13	Bokföringsnämnden	1 269	14 752		-840		15 181	12 884	-1 868	-1 868	-2 297	-2 739	442	2 297
1:14	Vissa garanti- och
	medlemsavgifter	-10 363	170 458	227 664	-401	0	387 358	268 223	97 765	-129 899	-119 135	-134 105	14 970	119 135
1:15	Statens servicecenter	67 485	937 147		-20 140		984 492	896 280	-40 867	-40 867	-88 212	-116 326	28 114	88 212
1:16	Finansmarknadsforskning	3 786	30 753		-3 786		30 753	29 607	-1 146	-1 146	-1 146	-1 146	0	1 146
1:17	Upphandlingsmyndigheten	1 342	103 508				104 850	98 399	-5 109	-5 109	-6 451	-9 556	3 105	6 451
1:18	Utbetalningsmyndigheten	-2 209	197 619				195 410	262 984	65 365	65 365	67 574	47 813	19 761	-67 574
UO 3	Skatt, tull och exekution	231 362	14 812 398	35 000	-260 576		14 818 184	14 433 988	-378 410	-413 410	-384 195	-828 565	444 370	384 195
1:1	Skatteverket	-147 235	9 184 087	30 000			9 066 852	8 870 774	-313 313	-343 313	-196 077	-471 599	275 522	196 077
1:2	Tullverket	-14 608	3 174 486				3 159 878	3 188 634	14 148	14 148	28 756	-66 478	95 234	-28 756
1:3	Kronofogdemyndigheten	32 630	2 453 825	5 000			2 491 455	2 374 435	-79 390	-84 390	-117 020	-190 634	73 614	117 020
	Äldre anslag	360 576			-260 576		100 000	146	146	146	-99 854	-99 854		99 854

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:4	Kompensation förhöjt
(2024)	grundavdrag födda 1957	360 576			-260 576		100 000	146	146	146	-99 854	-99 854		99 854
UO 4	Rättsväsendet	614 690	86 791 679	598 000	-299 362	733	87 705 741	86 139 896	-651 783	-1 249 783	-1 565 845	-4 195 185	2 629 340	1 565 845
1:1	Polismyndigheten	-26 222	45 211 735		-6 071		45 179 442	44 759 379	-452 356	-452 356	-420 063	-1 776 382	1 356 319	420 063
1:2	Säkerhetspolisen	59 074	2 757 388				2 816 462	2 736 459	-20 929	-20 929	-80 003	-162 724	82 721	80 003
1:3	Åklagarmyndigheten	114 308	2 788 478		-35 306		2 867 480	2 809 916	21 438	21 438	-57 564	-141 218	83 654	57 564
1:4	Ekobrottsmyndigheten	45 147	1 139 882		-12 792		1 172 237	1 185 073	45 191	45 191	12 835	-21 361	34 196	-12 835
1:5	Sveriges Domstolar	46 976	8 178 880	-2 000	-2 000		8 221 856	8 165 422	-13 458	-11 458	-56 434	-301 800	245 366	56 434
1:6	Kriminalvården	125 172	20 432 298	484 000			21 041 470	20 281 866	-150 432	-634 432	-759 604	-1 372 572	612 968	759 604
1:7	Brottsförebyggande rådet	3 005	308 695				311 700	284 329	-24 366	-24 366	-27 371	-36 631	9 260	27 371
1:8	Rättsmedicinalverket	6 766	664 682				671 448	649 056	-15 626	-15 626	-22 393	-42 333	19 940	22 393
1:9	Brottsoffermyndigheten	1 169	62 700				63 869	63 801	1 101	1 101	-67	-1 948	1 881	67
1:10	Ersättning för skador på grund
	av brott	27 366	221 953	70 000	-27 366	0	291 953	282 341	60 388	-9 612	-9 612	-9 612	0	9 612
1:11	Rättsliga biträden m.m.	56 989	4 305 857		-56 989		4 305 857	4 423 254	117 397	117 397	117 397	-54 837	172 234	-117 397
1:12	Kostnader för vissa
	skaderegleringar m.m.	-3 722	90 987			733	87 998	97 096	6 109	6 109	9 098	0	9 098	-9 098
1:13	Avgifter till vissa internationella
	sammanslutningar	45	19 174		-45		19 174	18 332	-842	-842	-842	-842		842
1:14	Bidrag till brottsförebyggande
	arbete	1 715	138 157	7 000	-1 715		145 157	145 007	6 850	-150	-150	-150	0	150
1:15	Säkerhets- och
	integritetsskyddsnämnden	-528	42 660				42 132	35 704	-6 956	-6 956	-6 428	-7 707	1 279	6 428
1:16	Domarnämnden	875	12 153	2 000	-522		14 506	12 114	-39	-2 039	-2 392	-2 816	424	2 392

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:17	Från EU-budgeten finansierade
	insatser avseende EU:s inre
	säkerhet, gränsförvaltning och
	visering	156 555	416 000	37 000	-156 555		453 000	190 748	-225 252	-262 252	-262 252	-262 252		262 252
UO 5	Internationell samverkan	90 411	2 278 371	551 500	-79 252		2 841 031	2 551 269	272 898	-278 602	-289 762	-362 771	73 009	289 762
1:1	Avgifter till internationella
	organisationer	4 448	1 449 774	551 500	-4 448		2 001 274	1 766 147	316 373	-235 127	-235 127	-278 774	43 647	235 127
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande
	verksamhet	47 287	185 456		-44 371		188 372	166 844	-18 612	-18 612	-21 528	-24 682	3 154	21 528
1:3	Inspektionen för strategiska
	produkter	23 443	163 083		-19 127		167 399	144 537	-18 546	-18 546	-22 862	-27 754	4 892	22 862
1:4	Svenska institutet	3 928	136 287				140 215	148 289	12 002	12 002	8 074	-3 014	11 088	-8 074
1:5	Utrikes- och säkerhetspolitiskt
	strategiska insatser		343 771				343 771	325 454	-18 317	-18 317	-18 317	-28 545	10 228	18 317
	Äldre anslag	11 306			-11 306		0				0	0		0
1:3	Nordiskt samarbete
(2024)		1 971			-1 971		0				0	0		0
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda
(2024)	utomlands samt diverse
	kostnader för rättsväsendet	1 388			-1 388		0				0	0		0
1:6	Forskning, utredningar och
(2024)	andra insatser rörande
	säkerhetspolitik,
	rustningskontroll, nedrustning
	och icke-spridning	1 608			-1 608		0				0	0		0
1:10	Information om Sverige i
(2024)	utlandet	821			-821		0				0	0		0

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:11	Samarbete inom
(2024)	Östersjöregionen	5 517			-5 517		0				0	0		0
UO 6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	3 928 635	169 680 344	-862 285	-2 154 690		170 592 004	163 509 384	-6 170 960	-5 308 675	-7 082 620	-14 704 387	7 621 767	7 082 620
1	Försvar	3 789 750	160 914 814	-1 212 385	-2 121 631		161 370 548	154 684 838	-6 229 976	-5 017 591	-6 685 710	-14 144 256	7 458 546	6 685 710
1:1	Förbandsverksamhet och
	beredskap	2 998 990	66 245 663	1 106 780	-1 077 161		69 274 272	68 855 246	2 609 583	1 502 803	-419 025	-3 348 055	2 929 030	419 025
1:2	Försvarsmaktens insatser
	internationellt	1 089 075	2 799 759	7 942 483	-1 019 969		10 811 347	6 364 542	3 564 783	-4 377 700	-4 446 806	-4 455 089	8 283	4 446 806
1:3	Anskaffning av materiel och
	anläggningar	-402 539	59 558 871	565 705			59 722 037	58 829 332	-729 539	-1 295 244	-892 705	-5 061 826	4 169 121	892 705
1:4	Forskning och teknikutveckling	-25 652	1 251 905				1 226 253	1 236 522	-15 383	-15 383	10 269	-27 288	37 557	-10 269
1:5	Statens inspektion för
	försvarsunderrättelseverksamhe
	ten	1 377	15 522		-959		15 940	13 316	-2 206	-2 206	-2 624	-3 089	465	2 624
1:6	Totalförsvarets plikt- och
	prövningsverk	-2 442	450 310				447 868	416 286	-34 024	-34 024	-31 582	-45 091	13 509	31 582
1:7	Officersutbildning m.m.	-8 937	351 266	4 200			346 529	337 040	-14 226	-18 426	-9 489	-20 026	10 537	9 489
1:8	Försvarets radioanstalt	26 120	2 859 348				2 885 468	2 680 881	-178 467	-178 467	-204 586	-290 366	85 780	204 586
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	5 951	572 134	100 500	-78		678 508	657 250	85 116	-15 384	-21 258	-38 422	17 164	21 258
1:10	Nämnder m.m.	58	8 786		-58		8 786	8 382	-404	-404	-404	-404	0	404
1:11	Försvarets materielverk	91 892	3 963 946	-2 500	-9 922		4 043 416	3 995 488	31 542	34 042	-47 927	-232 109	184 182	47 927
1:12	Försvarsunderrättelsedomstolen	1 053	11 786		-714		12 125	10 749	-1 037	-1 037	-1 377	-1 730	353	1 377
1:13	Myndigheten för
	totalförsvarsanalys	14 805	85 518		-12 770		87 553	66 678	-18 840	-18 840	-20 875	-23 440	2 565	20 875

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:14	Stöd till Ukraina		22 740 000	-10 929 553			11 810 447	11 213 126	-11 526 874	-597 321	-597 321	-597 321	0	597 321
2	Samhällets krisberedskap	125 345	8 182 322	350 100	-30 702		8 627 065	8 232 183	49 861	-300 239	-394 882	-540 607	145 725	394 882
2:1	Kustbevakningen	47 628	1 890 822	81 000			2 019 450	1 984 036	93 214	12 214	-35 414	-92 138	56 724	35 414
2:2	Förebyggande åtgärder mot
	jordskred och andra
	naturolyckor	0	506 850		0		506 850	506 850	0	0	0	0	0	0
2:3	Ersättning för räddningstjänst
	m.m.	29 724	27 580	35 000	-29 724		62 580	42 789	15 209	-19 791	-19 791	-21 170	1 379	19 791
2:4	Krisberedskap	11 130	2 391 608	194 600	-306		2 597 032	2 412 928	21 320	-173 280	-184 104	-184 104	0	184 104
2:5	Ersättning till SOS Alarm
	Sverige AB för alarmeringstjänst
	enligt avtal		444 671				444 671	444 671	0	0	0	0		0
2:6	Myndigheten för samhällsskydd
	och beredskap	30 252	2 030 260	21 500			2 082 012	1 995 029	-35 231	-56 731	-86 983	-147 890	60 907	86 983
2:7	Statens haverikommission	1 347	65 802				67 149	62 822	-2 980	-2 980	-4 327	-6 301	1 974	4 327
2:8	Myndigheten för psykologiskt
	försvar	5 253	156 248	18 000	-672		178 829	166 436	10 188	-7 812	-12 393	-17 080	4 687	12 393
2:9	Rakel Generation 2	12	668 481				668 493	616 622	-51 859	-51 859	-51 871	-71 925	20 054	51 871
3	Strålsäkerhet	13 540	583 208		-2 358		594 391	592 362	9 154	9 154	-2 029	-19 525	17 496	2 029
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	13 540	583 208		-2 358		594 391	592 362	9 154	9 154	-2 029	-19 525	17 496	2 029
UO 7	Internationellt bistånd	1 695 825	44 499 844	238 000	-551 826		45 881 843	45 410 330	910 486	672 486	-471 513	-1 729 018	1 257 505	471 513
1	Internationellt
	utvecklingssamarbete	1 695 825	44 499 844	238 000	-551 826		45 881 843	45 410 330	910 486	672 486	-471 513	-1 729 018	1 257 505	471 513
1:1	Biståndsverksamhet	1 615 090	42 420 943	233 400	-525 718		43 743 715	43 476 040	1 055 097	821 697	-267 675	-1 462 815	1 195 140	267 675

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:2	Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida)	76 537	1 772 698	4 600	-24 568		1 829 267	1 621 463	-151 235	-155 835	-207 804	-260 984	53 180	207 804
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	2 059	18 142		-1 540		18 662	18 156	14	14	-505	-1 049	544	505
1:4	Folke Bernadotteakademin	1 769	213 219				214 988	220 193	6 974	6 974	5 205	-1 191	6 396	-5 205
1:5	Riksrevisionen: Internationellt
	utvecklingssamarbete	533	50 000				50 533	49 732	-268	-268	-801	-2 301	1 500	801
1:6	Utvärdering av internationellt
	bistånd	-163	24 842				24 679	24 746	-96	-96	67	-678	745	-67
UO 8	Migration	1 996 172	11 937 532		-2 060 775		11 872 929	10 173 775	-1 763 757	-1 763 757	-1 699 154	-2 097 345	398 191	1 699 154
1:1	Migrationsverket	-34 192	5 298 736				5 264 544	5 127 814	-170 922	-170 922	-136 729	-295 691	158 962	136 729
1:2	Ersättningar och
	bostadskostnader	1 837 994	4 133 000		-1 837 994		4 133 000	2 899 308	-1 233 692	-1 233 692	-1 233 692	-1 440 342	206 650	1 233 692
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	19 457	280 013		-19 457		280 013	208 636	-71 377	-71 377	-71 377	-71 377	0	71 377
1:4	Domstolsprövning i
	utlänningsmål	-30 410	915 179				884 769	870 058	-45 121	-45 121	-14 711	-42 166	27 455	14 711
1:5	Rättsliga biträden m.m. vid
	domstolsprövning i
	utlänningsmål	76 849	170 800		-76 849		170 800	98 109	-72 691	-72 691	-72 691	-77 815	5 124	72 691
1:6	Offentligt biträde i
	utlänningsärenden	67 700	264 602		-67 700		264 602	151 240	-113 362	-113 362	-113 362	-113 362	0	113 362
1:7	Utresor för avvisade och
	utvisade	52 710	325 202		-52 710		325 202	276 581	-48 621	-48 621	-48 621	-48 621	0	48 621
1:8	Från EU-budgeten finansierade
	insatser för asylsökande och
	flyktingar	6 065	550 000		-6 065		550 000	542 029	-7 971	-7 971	-7 971	-7 971	0	7 971

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
UO 9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	2 925 639	120 254 872	215 600	-2 497 673		120 898 437	116 298 444	-3 956 428	-4 172 028	-4 599 993	-6 637 866	2 037 873	4 599 993
1	Hälso- och sjukvårdspolitik	1 213 263	76 976 400	-125 000	-860 633		77 204 030	74 528 212	-2 448 188	-2 323 188	-2 675 818	-3 226 195	550 377	2 675 818
1:1	Socialstyrelsen	-3 835	880 788	20 000			896 953	868 029	-12 759	-32 759	-28 925	-55 348	26 423	28 925
1:2	Statens beredning för medicinsk
	och social utvärdering	3 922	97 461		-1 095		100 288	94 358	-3 103	-3 103	-5 929	-8 852	2 923	5 929
1:3	Tandvårds- och
	läkemedelsförmånsverket	-4 925	199 704				194 779	192 229	-7 475	-7 475	-2 549	-18 525	15 976	2 549
1:4	Tandvårdsförmåner	388 233	8 479 684		-388 233		8 479 684	7 982 265	-497 419	-497 419	-497 419	-920 978	423 559	497 419
1:5	Bidrag för
	läkemedelsförmånerna	38 486	41 087 000		-38 486		41 087 000	40 311 487	-775 513	-775 513	-775 513	-775 513	0	775 513
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	413 683	11 201 986	5 000	-223 287		11 397 382	10 798 344	-403 642	-408 642	-599 038	-599 038	0	599 038
1:7	Sjukvård i internationella
	förhållanden	13 039	779 592		-13 039		779 592	655 424	-124 168	-124 168	-124 168	-163 147	38 979	124 168
1:8	Bidrag till psykiatri	132 296	3 620 393	240 000	-132 296		3 860 393	3 717 594	97 201	-142 799	-142 799	-142 799	0	142 799
1:9	Läkemedelsverket	-4 489	203 110				198 621	199 288	-3 822	-3 822	667	-5 426	6 093	-667
1:10	E-hälsomyndigheten	46 015	264 925		-42 042		268 898	271 267	6 342	6 342	2 369	-5 578	7 947	-2 369
1:11	Prestationsbundna insatser för
	att korta vårdköerna	1 050	7 480 000	310 000	-1 050		7 790 000	7 511 678	31 678	-278 322	-278 322	-278 322	0	278 322
1:12	Inspektionen för vård och
	omsorg	5 362	904 853				910 215	852 899	-51 954	-51 954	-57 316	-84 461	27 145	57 316
1:13	Myndigheten för vård- och
	omsorgsanalys	1 986	44 404		-807		45 582	38 617	-5 787	-5 787	-6 966	-8 298	1 332	6 966
1:14	Civilt försvar inom hälso- och
	sjukvård	182 441	1 732 500	-700 000	-20 297		1 194 644	1 034 734	-697 766	2 234	-159 910	-159 910	0	159 910

10

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2	Folkhälsopolitik	65 095	1 841 181	15 600	-49 214		1 872 661	1 458 179	-383 002	-398 602	-414 482	-432 496	18 014	414 482
2:1	Folkhälsomyndigheten	16 429	561 718	4 600	-548		582 198	559 638	-2 080	-6 680	-22 561	-39 176	16 615	22 561
2:2	Insatser för vaccinberedskap	26 789	120 500		-26 789		120 500	93 495	-27 005	-27 005	-27 005	-27 005		27 005
2:3	Bidrag till WHO	4 669	46 665	11 000	-4 669		57 665	50 546	3 881	-7 119	-7 119	-8 518	1 399	7 119
2:4	Insatser mot hiv/aids och andra
	smittsamma sjukdomar		127 502				127 502	122 656	-4 846	-4 846	-4 846	-4 846		4 846
2:5	Åtgärder avseende alkohol,
	narkotika, dopning, tobak samt
	spel	355	92 796		-355		92 796	92 697	-99	-99	-99	-99	0	99
2:6	Stöd till främjande av en aktiv
	och meningsfull fritid för barn
	och unga	7 452	792 000		-7 452		792 000	443 411	-348 589	-348 589	-348 589	-348 589		348 589
2:7	Stöd för att förebygga ohälsa
	och ensamhet bland äldre	9 402	100 000		-9 402		100 000	95 737	-4 263	-4 263	-4 263	-4 263		4 263
3	Funktionshinderspolitik	100	280 183				280 283	281 032	849	849	749	-1 394	2 143	-749
3:1	Myndigheten för delaktighet	100	71 441				71 541	72 290	849	849	749	-1 394	2 143	-749
3:2	Bidrag till
	funktionshindersorganisationer		208 742				208 742	208 742	0	0	0	0		0
4	Politik för sociala tjänster	1 646 201	40 106 946	325 000	-1 587 556		40 490 590	38 979 194	-1 127 752	-1 452 752	-1 511 397	-2 949 700	1 438 303	1 511 397
4:1	Myndigheten för familjerätt och
	föräldraskapsstöd	1 064	41 891				42 955	38 771	-3 120	-3 120	-4 184	-5 440	1 256	4 184
4:2	Vissa statsbidrag inom
	funktionshindersområdet	35 311	819 714		-28 311		826 714	814 647	-5 067	-5 067	-12 067	-12 067	0	12 067
4:3	Bilstöd till personer med
	funktionsnedsättning	113 752	263 237		-113 752		263 237	175 295	-87 942	-87 942	-87 942	-101 103	13 161	87 942

11

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
4:4	Kostnader för statlig
	assistansersättning	704 063	26 922 874		-704 063		26 922 874	26 387 954	-534 920	-534 920	-534 920	-1 881 063	1 346 143	534 920
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder
	inom äldreområdet	679 789	6 623 990		-628 789		6 674 990	6 045 602	-578 388	-578 388	-629 388	-629 388	0	629 388
4:6	Statens institutionsstyrelse	62 172	2 391 439	200 000	-62 591		2 591 020	2 415 207	23 768	-176 232	-175 812	-253 555	77 743	175 812
4:7	Bidrag till utveckling av socialt
	arbete m.m.	50 051	3 043 801	125 000	-50 051		3 168 801	3 101 717	57 916	-67 084	-67 084	-67 084	0	67 084
5	Barnrättspolitik	79	110 721		-11		110 788	108 938	-1 783	-1 783	-1 850	-2 703	853	1 850
5:1	Barnombudsmannen	67	28 460				28 527	28 236	-224	-224	-291	-1 144	853	291
5:2	Barnets rättigheter	11	82 261		-11		82 261	80 702	-1 559	-1 559	-1 559	-1 559	0	1 559
6	Forskningspolitik	902	939 441		-258		940 084	942 889	3 448	3 448	2 805	-25 378	28 183	-2 805
6:1	Forskningsrådet för hälsa,
	arbetsliv och välfärd: Förvaltning	1 946	57 938		-258		59 626	59 425	1 487	1 487	-201	-1 939	1 738	201
6:2	Forskningsrådet för hälsa,
	arbetsliv och välfärd: Forskning	-1 044	881 503				880 459	883 464	1 961	1 961	3 006	-23 439	26 445	-3 006
UO 10 Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och
	funktionsnedsättning	906 029	123 058 927	303 000	-1 016 381		123 251 575	119 943 167	-3 115 760	-3 418 760	-3 308 408	-8 651 021	5 342 613	3 308 408
1	Ersättning vid sjukdom och
	funktionsnedsättning	539 530	112 230 578	249 000	-966 006		112 053 102	109 304 397	-2 926 181	-3 175 181	-2 748 705	-7 766 468	5 017 763	2 748 705
1:1	Sjukpenning och rehabilitering
	m.m.	518 659	53 898 438		-522 456		53 894 641	50 201 865	-3 696 573	-3 696 573	-3 692 776	-6 151 297	2 458 521	3 692 776
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar
	m.m.	-94 466	51 651 800		-204 138		51 353 196	52 655 537	1 003 737	1 003 737	1 302 341	-1 003 599	2 305 940	-1 302 341
1:3	Merkostnadsersättning och
	handikappersättning	-47 846	1 471 000	45 000			1 468 154	1 468 173	-2 827	-47 827	19	-73 531	73 550	-19

12

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	-75 633	2 322 000	204 000			2 450 367	2 448 242	126 242	-77 758	-2 126	-109 426	107 300	2 126
1:5	Ersättning inom det statliga
	personskadeskyddet	-596	36 988				36 392	37 612	624	624	1 219	-551	1 770	-1 219
1:6	Bidrag för
	sjukskrivningsprocessen	39 253	1 436 700		-39 253		1 436 700	1 407 430	-29 270	-29 270	-29 270	-29 270		29 270
1:7	Ersättning för höga
	sjuklönekostnader	200 159	1 413 652		-200 159		1 413 652	1 085 538	-328 114	-328 114	-328 114	-398 796	70 682	328 114
2	Myndigheter	366 499	10 828 349	54 000	-50 375		11 198 473	10 638 770	-189 579	-243 579	-559 703	-884 553	324 850	559 703
2:1	Försäkringskassan	364 496	10 750 646	54 000	-50 375		11 118 766	10 564 472	-186 174	-240 174	-554 295	-876 814	322 519	554 295
2:2	Inspektionen för
	socialförsäkringen	2 003	77 703				79 706	74 298	-3 405	-3 405	-5 408	-7 739	2 331	5 408
UO 11 Ekonomisk trygghet vid
	ålderdom	-829 688	62 890 360		-24 905		62 035 767	62 411 614	-478 746	-478 746	375 847	-2 907 113	3 282 960	-375 847
1	Ersättning vid ålderdom	-823 433	62 059 000		-24 905		61 210 663	61 614 311	-444 689	-444 689	403 648	-2 854 372	3 258 020	-403 648
1:1	Garantipension till
	ålderspension	-2 587	32 273 200				32 270 613	32 357 393	84 193	84 193	86 781	-1 526 879	1 613 660	-86 781
1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	-302 805	7 753 500				7 450 695	7 807 012	53 512	53 512	356 318	-186 427	542 745	-356 318
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	-479 688	14 409 300				13 929 612	13 903 768	-505 532	-505 532	-25 844	-746 309	720 465	25 844
1:4	Äldreförsörjningsstöd	24 905	1 530 000		-24 905		1 530 000	1 592 911	62 911	62 911	62 911	-13 589	76 500	-62 911
1:5	Inkomstpensionstillägg	-63 257	6 093 000				6 029 743	5 953 226	-139 774	-139 774	-76 517	-381 167	304 650	76 517
2	Myndigheter	-6 256	831 360				825 104	797 303	-34 057	-34 057	-27 801	-52 741	24 940	27 801
2:1	Pensionsmyndigheten	-6 256	831 360				825 104	797 303	-34 057	-34 057	-27 801	-52 741	24 940	27 801
UO 12 Ekonomisk trygghet för
	familjer och barn	4 274 964	104 531 449		-4 309 429		104 496 984	100 610 187	-3 921 262	-3 921 262	-3 886 797	-8 464 545	4 577 748	3 886 797

13

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:1	Barnbidrag	552 223	32 048 147		-552 223		32 048 147	32 028 333	-19 814	-19 814	-19 814	-1 622 219	1 602 405	19 814
1:2	Föräldraförsäkring	2 759 919	50 765 281		-2 759 919		50 765 281	47 556 516	-3 208 765	-3 208 765	-3 208 765	-5 513 109	2 304 344	3 208 765
1:3	Underhållsstöd	111 380	2 753 953		-111 380		2 753 953	2 642 481	-111 472	-111 472	-111 472	-249 169	137 697	111 472
1:4	Adoptionsbidrag	9 984	14 784		-9 984		14 784	3 975	-10 809	-10 809	-10 809	-11 252	443	10 809
1:5	Barnpension och
	efterlevandestöd	-21 896	1 123 300				1 101 404	1 142 989	19 689	19 689	41 585	-14 580	56 165	-41 585
1:6	Omvårdnadsbidrag och
	vårdbidrag	-9 610	6 637 908		-2 959		6 625 339	6 419 017	-218 891	-218 891	-206 321	-511 007	304 686	206 321
1:7	Pensionsrätt för barnår		7 747 900				7 747 900	7 747 900	0	0	0	0		0
1:8	Bostadsbidrag	872 964	3 440 176		-872 964		3 440 176	3 068 975	-371 201	-371 201	-371 201	-543 209	172 008	371 201
UO 13	Integration och jämställdhet	232 089	6 265 767	20 000	-223 419		6 294 437	5 838 863	-426 904	-446 904	-455 575	-711 456	255 881	455 575
1	Integration	168 263	5 063 550	5 000	-168 681		5 068 131	4 666 249	-397 301	-402 301	-401 883	-648 114	246 231	401 883
1:1	Integrationsåtgärder	2 578	98 925	5 000	-493		106 010	102 151	3 226	-1 774	-3 859	-3 859	0	3 859
1:2	Kommunersättningar vid
	flyktingmottagande	165 684	4 964 625		-168 188		4 962 121	4 564 098	-400 527	-400 527	-398 023	-644 254	246 231	398 023
2	Diskriminering	8 316	248 665	10 000	-6 748		260 233	257 985	9 320	-680	-2 248	-6 508	4 260	2 248
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	1 931	142 746		-362		144 314	142 388	-358	-358	-1 927	-6 187	4 260	1 927
2:2	Åtgärder mot diskriminering och
	rasism m.m.	6 386	105 919	10 000	-6 386		115 919	115 598	9 679	-321	-321	-321	0	321
3	Jämställdhet	43 945	785 552	5 000	-40 424		794 073	756 467	-29 085	-34 085	-37 606	-42 596	4 990	37 606
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	40 424	571 039		-40 424		571 039	535 421	-35 618	-35 618	-35 618	-35 618	0	35 618
3:2	Jämställdhetsmyndigheten	2 043	166 350				168 393	167 792	1 442	1 442	-601	-5 591	4 990	601
3:3	Bidrag för kvinnors organisering	1 477	48 163	5 000			54 640	53 254	5 091	91	-1 387	-1 387	0	1 387

14

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
4	Utanförskap	11 565	168 000		-7 565		172 000	158 162	-9 838	-9 838	-13 838	-14 238	400	13 838
4:1	Åtgärder mot utanförskap	11 565	168 000		-7 565		172 000	158 162	-9 838	-9 838	-13 838	-14 238	400	13 838
UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	5 038 661	93 539 399	3 516 000	-5 293 713	0	96 800 347	91 327 991	-2 211 408	-5 727 408	-5 472 356	-10 679 295	5 206 939	5 472 356
1	Arbetsmarknad	4 913 058	92 303 175	3 516 000	-5 181 577	0	95 550 656	90 097 068	-2 206 107	-5 722 107	-5 453 588	-10 628 724	5 175 136	5 453 588
1:1	Arbetsförmedlingens
	förvaltningskostnader	132 915	7 514 359	60 000			7 707 274	7 501 107	-13 252	-73 252	-206 166	-433 396	227 230	206 166
1:2	Bidrag till
	arbetslöshetsersättning och
	aktivitetsstöd	191 953	44 161 580	1 081 000	-572 178		44 862 355	45 500 430	1 338 850	257 850	638 074	-2 638 382	3 276 456	-638 074
1:3	Kostnader för
	arbetsmarknadspolitiska
	program och insatser	985 290	6 995 286		-985 290		6 995 286	6 102 860	-892 426	-892 426	-892 426	-1 241 162	348 736	892 426
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 183 638	20 822 749		-1 183 638		20 822 749	19 303 611	-1 519 138	-1 519 138	-1 519 138	-2 179 564	660 426	1 519 138
1:5	Nystartsjobb och
	etableringsjobb	1 749 765	4 064 871		-1 749 765		4 064 871	2 316 838	-1 748 033	-1 748 033	-1 748 033	-1 948 777	200 744	1 748 033
1:6	Rådet för Europeiska
	socialfonden i Sverige	2 179	129 937				132 116	131 669	1 732	1 732	-447	-4 345	3 898	447
1:7	Europeiska socialfonden+ m.m.
	för perioden 2021–2027	64 472	1 584 000		-64 472		1 584 000	1 422 586	-161 414	-161 414	-161 414	-161 414	0	161 414
1:8	Institutet för arbetsmarknads-
	och utbildningspolitisk
	utvärdering	1 279	50 001				51 280	49 942	-59	-59	-1 338	-2 838	1 500	1 338
1:9	Inspektionen för
	arbetslöshetsförsäkringen	217	85 031				85 248	85 483	452	452	235	-2 315	2 550	-235
1:10	Bidrag till administration av
	grundbeloppet		65 122				65 122	65 122	0	0	0	0	0	0

15

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:11	Bidrag till Stiftelsen Utbildning
	Nordkalotten		8 303				8 303	8 303	0	0	0	0	0	0
1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	-24 883	2 250 000	2 375 000		0	4 600 117	3 995 098	1 745 098	-629 902	-605 019	-830 019	225 000	605 019
1:13	Etableringsersättning till vissa
	nyanlända invandrare	86 764	1 480 936		-86 764		1 480 936	909 759	-571 177	-571 177	-571 177	-645 223	74 046	571 177
1:14	Grundläggande omställnings-
	och kompetensstöd	539 471	3 091 000		-539 471		3 091 000	2 704 260	-386 740	-386 740	-386 740	-541 290	154 550	386 740
2	Arbetsliv	25 180	1 236 224	0	-11 713		1 249 691	1 230 923	-5 301	-5 301	-18 768	-50 571	31 803	18 768
2:1	Arbetsmiljöverket	14 613	920 884	-4 100	-5 155		926 242	916 077	-4 807	-707	-10 165	-37 791	27 626	10 165
2:2	Arbetsdomstolen	777	37 924	4 100			42 801	43 579	5 655	1 555	778	-1 323	2 101	-778
2:3	Internationella
	arbetsorganisationen (ILO)	364	43 722		-364		43 722	42 486	-1 236	-1 236	-1 236	-1 269	33	1 236
2:4	Medlingsinstitutet	5 826	68 110		-4 008		69 927	62 351	-5 759	-5 759	-7 576	-9 619	2 043	7 576
2:5	Myndigheten för
	arbetsmiljökunskap	3 325	53 584		-1 910		54 999	54 600	1 016	1 016	-399	-399	0	399
2:6	Regional
	skyddsombudsverksamhet	276	112 000		-276		112 000	111 830	-170	-170	-170	-170		170
	Äldre anslag	100 423			-100 423		0				0	0		0
1:6	Europeiska socialfonden m.m.
(2024)	för perioden 2014–2020	100 423			-100 423		0				0	0		0
UO 15	Studiestöd	2 561 393	33 793 466	188 800	-2 553 480		33 990 179	30 609 702	-3 183 764	-3 372 564	-3 380 477	-4 840 526	1 460 049	3 380 477
1:1	Studiehjälp	166 304	4 544 297		-166 304		4 544 297	4 470 214	-74 083	-74 083	-74 083	-301 297	227 214	74 083
1:2	Studiemedel	713 636	20 438 576	188 800	-713 636		20 627 376	19 947 884	-490 692	-679 492	-679 492	-1 518 632	839 140	679 492
1:3	Omställningsstudiestöd	1 498 445	4 877 000		-1 498 445		4 877 000	2 390 717	-2 486 283	-2 486 283	-2 486 283	-2 707 783	221 500	2 486 283

16

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:4	Statens utgifter för räntor på
	studielån	25 484	2 319 551		-25 484		2 319 551	2 302 096	-17 455	-17 455	-17 455	-133 432	115 977	17 455
1:5	Bidrag till kostnader vid viss
	gymnasieutbildning och vid viss
	föräldrautbildning i teckenspråk	7 169	63 150		-7 169		63 150	54 661	-8 489	-8 489	-8 489	-11 641	3 152	8 489
1:6	Bidrag till vissa studiesociala
	ändamål	519	27 000		-519		27 000	24 475	-2 525	-2 525	-2 525	-3 875	1 350	2 525
1:7	Studiestartsstöd	141 923	300 000		-141 923		300 000	213 350	-86 650	-86 650	-86 650	-101 650	15 000	86 650
1:8	Centrala studiestödsnämnden	7 416	1 204 748				1 212 164	1 186 278	-18 470	-18 470	-25 886	-62 028	36 142	25 886
1:9	Överklagandenämnden för
	studiestöd	497	19 144				19 641	20 026	882	882	385	-189	574	-385
UO 16	Utbildning och
	universitetsforskning	3 050 500	103 845 141	1 037 373	-2 395 740		105 537 274	101 957 251	-1 887 890	-2 925 263	-3 580 023	-4 571 236	991 213	3 580 023
1	Barn-, ungdoms- och
	vuxenutbildning	2 096 190	36 996 224	939 000	-2 100 504		37 930 911	34 847 665	-2 148 559	-3 087 559	-3 083 245	-3 408 198	324 953	3 083 245
1:1	Statens skolverk	14 329	1 342 316	22 000			1 378 645	1 363 021	20 705	-1 295	-15 624	-55 893	40 269	15 624
1:2	Statens skolinspektion	20 395	629 618	-10 000	-2 921		637 093	626 215	-3 403	6 597	-10 878	-29 766	18 888	10 878
1:3	Specialpedagogiska
	skolmyndigheten	35 031	894 119		-9 838		919 312	879 270	-14 849	-14 849	-40 042	-66 865	26 823	40 042
1:4	Sameskolstyrelsen	1 892	64 440		-47		66 285	64 758	318	318	-1 527	-3 460	1 933	1 527
1:5	Utveckling av skolväsendet och
	annan pedagogisk verksamhet	434 616	6 094 885	407 000	-434 616		6 501 885	5 236 487	-858 398	-1 265 398	-1 265 398	-1 265 398	0	1 265 398
1:6	Statligt stöd till särskild
	utbildning i gymnasieskolan	19 227	269 837		-19 227		269 837	264 216	-5 621	-5 621	-5 621	-13 621	8 000	5 621
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem
	och annan pedagogisk	5 266	4 560 000		-5 266		4 560 000	4 554 465	-5 535	-5 535	-5 535	-5 535	0	5 535

17

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
	verksamhet samt
	kvalitetshöjande åtgärder inom
	förskola
1:8	Bidrag till viss verksamhet inom
	skolväsendet, m.m.	10 179	204 720		-10 179		204 720	198 235	-6 485	-6 485	-6 485	-6 485	0	6 485
1:9	Bidrag till svensk undervisning i
	utlandet	-1 790	118 582				116 792	122 341	3 759	3 759	5 550	-950	6 500	-5 550
1:10	Fortbildning av lärare och
	förskolepersonal	371 076	1 097 526		-371 076		1 097 526	798 133	-299 393	-299 393	-299 393	-299 393	0	299 393
1:11	Skolforskningsinstitutet	5 959	47 007		-4 888		48 078	39 986	-7 021	-7 021	-8 092	-9 502	1 410	8 092
1:12	Praktiknära skolforskning	945	36 043		-945		36 043	35 191	-852	-852	-852	-852		852
1:13	Bidrag till lärarlöner	677 414	4 875 000		-677 414		4 875 000	4 206 466	-668 534	-668 534	-668 534	-668 534		668 534
1:14	Särskilda insatser inom
	skolområdet	4 911	163 418		-4 911		163 418	162 507	-911	-911	-911	-911		911
1:15	Statligt stöd för stärkt
	kunskapsutveckling	82 726	8 243 000		-82 726		8 243 000	8 204 653	-38 347	-38 347	-38 347	-38 347		38 347
1:16	Bidrag till vissa studier	6 497	17 525		-6 497		17 525	10 801	-6 724	-6 724	-6 724	-6 724	0	6 724
1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	469 953	4 156 422	200 000	-469 953		4 356 422	3 641 732	-514 690	-714 690	-714 690	-714 690		714 690
1:18	Myndigheten för yrkeshögskolan	1 988	171 383				173 371	172 387	1 004	1 004	-984	-6 125	5 141	984
1:19	Statligt stöd till
	yrkeshögskoleutbildning	-64 424	4 010 383	320 000			4 265 959	4 266 800	256 417	-63 583	841	-215 148	215 989	-841
2	Universitet och högskolor	1 131 248	55 420 312	31 373	-288 912		56 294 022	55 795 932	375 620	344 247	-498 090	-601 981	103 891	498 090
2:1	Universitetskanslersämbetet	-11 830	173 554	2 000			163 724	175 104	1 550	-450	11 380	-4 320	15 700	-11 380
2:2	Universitets- och högskolerådet	-2 430	227 348	24 000			248 918	251 068	23 720	-280	2 149	-4 671	6 820	-2 149

18

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

					Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-			Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-	överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB) Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:3	Uppsala universitet: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		2 182 340			2 182 340	2 182 340	0	0	0	0	0	0
2:4	Uppsala universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		2 535 797	26 477		2 562 274	2 562 274	26 477	0	0	0		0
2:5	Lunds universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå		2 533 879			2 533 879	2 533 879	0	0	0	0	0	0
2:6	Lunds universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		2 642 263	29 471		2 671 734	2 671 734	29 471	0	0	0		0
2:7	Göteborgs universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå		2 510 004			2 510 004	2 510 004	0	0	0	0	0	0
2:8	Göteborgs universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		1 882 329	12 348		1 894 677	1 894 677	12 348	0	0	0		0
2:9	Stockholms universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	150 797	2 069 522			2 220 319	2 220 319	150 797	150 797	0	0	0	0
2:10	Stockholms universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		1 920 621	18 888		1 939 509	1 939 509	18 888	0	0	0		0
2:11	Umeå universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	179 545	1 680 969	-14 825		1 845 689	1 785 005	104 036	104 036	-60 684	-60 684	0	60 684
2:12	Umeå universitet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		1 329 980	5 821		1 335 801	1 335 801	5 821	0	0	0		0
2:13	Linköpings universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	173 036	1 860 065			2 033 101	1 948 529	88 464	88 464	-84 572	-84 572	0	84 572

19

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

					Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-			Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-	överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB) Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:14	Linköpings universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		1 149 738	9 901		1 159 639	1 159 639	9 901	0	0	0		0
2:15	Karolinska institutet: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå	81 419	849 860			931 279	875 716	25 856	25 856	-55 563	-55 563	0	55 563
2:16	Karolinska institutet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		1 888 686	14 261		1 902 947	1 902 947	14 261	0	0	0		0
2:17	Kungl. Tekniska högskolan:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	73 059	1 415 763			1 488 822	1 488 822	73 059	73 059	0	0	0	0
2:18	Kungl. Tekniska högskolan:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		2 011 242	111 395		2 122 637	2 122 637	111 395	0	0	0		0
2:19	Luleå tekniska universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	131 008	815 936	-51 865		895 079	815 835	-101	-101	-79 244	-79 244	0	79 244
2:20	Luleå tekniska universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		467 765	45 167		512 932	512 932	45 167	0	0	0		0
2:21	Karlstads universitet: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		818 759			818 759	818 759	0	0	0	0	0	0
2:22	Karlstads universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		307 884	1 108		308 992	308 992	1 108	0	0	0		0
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå		1 274 706			1 274 706	1 274 706	0	0	0	0	0	0

20

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

					Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-			Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-	överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB) Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		420 989	1 739		422 728	422 728	1 739	0	0	0		0
2:25	Örebro universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	5 301	956 771			962 072	962 072	5 301	5 301	0	0	0	0
2:26	Örebro universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		347 661	1 860		349 521	349 521	1 860	0	0	0		0
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå		671 582			671 582	671 582	0	0	0	0	0	0
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		309 992	1 086		311 078	311 078	1 086	0	0	0		0
2:29	Malmö universitet: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	98 221	1 139 603			1 237 824	1 188 785	49 182	49 182	-49 039	-49 039	0	49 039
2:30	Malmö universitet: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		323 684	1 211		324 895	324 895	1 211	0	0	0		0
2:31	Mälardalens universitet:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	1 042	738 969			740 011	740 011	1 042	1 042	0	0	0	0
2:32	Mälardalens universitet:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		304 899	1 181		306 080	306 080	1 181	0	0	0		0
2:33	Blekinge tekniska högskola:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	693	310 692			311 385	311 385	693	693	0	0	0	0
2:34	Blekinge tekniska högskola:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		118 379	363		118 742	118 742	363	0	0	0		0

21

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

					Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-			Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-	överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB) Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:35	Stockholms konstnärliga
	högskola: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå		232 369			232 369	232 369	0	0	0	0	0	0
2:36	Stockholms konstnärliga
	högskola: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		60 094			60 094	60 094	0	0	0	0		0
2:37	Gymnastik- och
	idrottshögskolan: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå		131 673			131 673	131 673	0	0	0	0	0	0
2:38	Gymnastik- och
	idrottshögskolan: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		37 689			37 689	37 689	0	0	0	0		0
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		605 687			605 687	605 687	0	0	0	0	0	0
2:40	Högskolan i Borås: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		114 574	630		115 204	115 204	630	0	0	0		0
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå	4 611	513 824			518 435	518 435	4 611	4 611	0	0	0	0
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		118 193	429		118 622	118 622	429	0	0	0		0
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		560 129			560 129	560 129	0	0	0	0	0	0
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		125 498	426		125 924	125 924	426	0	0	0		0

22

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

				Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
	Ingående ram-			Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
	överförings-	Statens budget	Ändrings-	överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
	belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB) Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:45	Högskolan i Halmstad:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	493 750			493 750	493 750	0	0	0	0	0	0
2:46	Högskolan i Halmstad:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	111 415	517		111 932	111 932	517	0	0	0		0
2:47	Högskolan Kristianstad:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	481 860			481 860	481 860	0	0	0	0	0	0
2:48	Högskolan Kristianstad:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå	107 351	230		107 581	107 581	230	0	0	0		0
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå	381 919			381 919	381 919	0	0	0	0	0	0
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning
	och utbildning på forskarnivå	71 916	352		72 268	72 268	352	0	0	0		0
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	454 954			454 954	454 954	0	0	0	0	0	0
2:52	Högskolan Väst: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	101 197	566		101 763	101 763	566	0	0	0		0
2:53	Konstfack: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	195 309			195 309	195 309	0	0	0	0	0	0
2:54	Konstfack: Forskning och
	utbildning på forskarnivå	24 000			24 000	24 000	0	0	0	0		0
2:55	Kungl. Konsthögskolan:
	Utbildning på grundnivå och
	avancerad nivå	75 800			75 800	75 800	0	0	0	0	0	0

23

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:56	Kungl. Konsthögskolan:
	Forskning och utbildning på
	forskarnivå		14 079				14 079	14 079	0	0	0	0		0
2:57	Kungl. Musikhögskolan i
	Stockholm: Utbildning på
	grundnivå och avancerad nivå	9 752	154 795				164 547	161 435	6 640	6 640	-3 112	-3 112	0	3 112
2:58	Kungl. Musikhögskolan i
	Stockholm: Forskning och
	utbildning på forskarnivå		24 146				24 146	24 146	0	0	0	0		0
2:59	Södertörns högskola: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		505 232				505 232	505 232	0	0	0	0	0	0
2:60	Södertörns högskola: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		135 511	696			136 207	136 207	696	0	0	0		0
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning
	på grundnivå och avancerad
	nivå		47 430				47 430	47 430	0	0	0	0		0
2:62	Försvarshögskolan: Forskning
	och utbildning på forskarnivå		46 185	7 000			53 185	53 185	7 000	0	0	0		0
2:63	Enskilda utbildningsanordnare
	på högskoleområdet	40 516	4 210 776	21 750	-26 618		4 246 424	4 233 362	22 586	836	-13 063	-55 170	42 107	13 063
2:64	Särskilda utgifter inom
	universitet och högskolor	180 906	1 332 722	-362 500	-180 906		970 222	811 515	-521 207	-158 707	-158 707	-197 971	39 264	158 707
2:65	Särskilda medel till universitet
	och högskolor	15 603	703 061	43 000	-14 698		746 966	739 277	36 216	-6 784	-7 689	-7 689	0	7 689
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning
	och forskning		2 983 963				2 983 963	2 983 963	0	0	0	0	0	0

24

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:67	Särskilda bidrag inom
	högskoleområdet		70 980	10 000			80 980	81 033	10 053	53	53	53	0	-53
3	Forskning	-179 432	11 278 203	65 000	-4 062		11 159 709	11 165 635	-112 568	-177 568	5 926	-554 484	560 410	-5 926
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
	forskningsinformation	-218 169	8 439 046	-15 000			8 205 877	8 290 158	-148 888	-133 888	84 281	-337 671	421 952	-84 281
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till
	internationella organisationer	-20 487	420 061	80 000			479 574	508 305	88 244	8 244	28 731	-13 275	42 006	-28 731
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	5 033	209 513				214 546	220 584	11 071	11 071	6 038	-247	6 285	-6 038
3:4	Rymdforskning och
	rymdverksamhet	-17 283	1 345 356				1 328 073	1 304 284	-41 072	-41 072	-23 789	-88 056	64 267	23 789
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	562	54 314				54 876	54 051	-263	-263	-825	-2 454	1 629	825
3:6	Institutet för rymdfysik	-637	64 659				64 022	65 926	1 267	1 267	1 904	-35	1 939	-1 904
3:7	Kungl. biblioteket	1 643	464 751				466 394	463 202	-1 549	-1 549	-3 192	-17 134	13 942	3 192
3:8	Polarforskningssekretariatet	65 263	70 712				135 975	49 449	-21 263	-21 263	-86 525	-90 060	3 535	86 525
3:9	Sunet	-1 611	49 183				47 572	50 031	848	848	2 459	0	2 459	-2 459
3:10	Överklagandenämnden för
	etikprövning	481	5 700		-314		5 867	4 903	-797	-797	-964	-1 135	171	964
3:11	Etikprövningsmyndigheten	2 913	57 418		-1 332		58 999	58 457	1 039	1 039	-541	-2 263	1 722	541
3:12	Nämnden för prövning av
	oredlighet i forskning	486	11 750		-188		12 048	11 770	20	20	-277	-629	352	277
3:13	Särskilda utgifter för
	forskningsändamål	1 270	80 695		-1 270		80 695	80 225	-470	-470	-470	-470	0	470
3:14	Gentekniknämnden	1 105	5 045		-957		5 192	4 289	-756	-756	-903	-1 054	151	903
4	Vissa gemensamma ändamål	2 493	150 402	2 000	-2 262		152 633	148 019	-2 383	-4 383	-4 614	-6 573	1 959	4 614
4:1	Internationella program	2 205	81 589		-2 205		81 589	80 281	-1 308	-1 308	-1 308	-1 308	0	1 308

25

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
4:2	Avgift till Unesco och ICCROM	-43	32 186				32 143	32 107	-79	-79	-36	-1 645	1 609	36
4:3	Kostnader för Svenska
	Unescorådet	275	11 684				11 959	11 915	231	231	-44	-394	350	44
4:4	Utvecklingsarbete inom
	områdena utbildning och
	forskning	57	24 943	2 000	-57		26 943	23 716	-1 227	-3 227	-3 227	-3 227	0	3 227
UO 17 Kultur, medier, trossamfund
	och fritid	39 858	16 861 894	54 000	-39 514		16 916 238	16 862 047	153	-53 847	-54 192	-264 648	210 456	54 192
1	Kulturområdesövergripande
	verksamhet	10 362	2 522 393		-8 265		2 524 490	2 499 821	-22 572	-22 572	-24 669	-96 640	71 971	24 669
1:1	Statens kulturråd	1 890	76 668				78 558	76 618	-50	-50	-1 940	-4 240	2 300	1 940
1:2	Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling
	samt internationellt kulturutbyte
	och samarbete	5 767	454 582		-5 767		454 582	433 723	-20 859	-20 859	-20 859	-30 953	10 094	20 859
1:3	Skapande skola	34	226 464		-34		226 464	226 281	-183	-183	-183	-6 976	6 793	183
1:4	Forsknings- och
	utvecklingsinsatser inom
	kulturområdet	521	45 153		-537		45 137	44 844	-309	-309	-293	-1 495	1 202	293
1:5	Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler	1 926	9 753		-1 926		9 753	9 076	-677	-677	-677	-969	292	677
1:6	Bidrag till regional
	kulturverksamhet	-139	1 689 455		-1		1 689 316	1 689 231	-224	-224	-85	-50 766	50 681	85
1:7	Myndigheten för kulturanalys	362	20 318				20 680	20 049	-269	-269	-632	-1 241	609	632
2	Teater, dans och musik	1 457	1 488 917	2 300	-557		1 492 117	1 489 421	504	-1 796	-2 696	-13 341	10 645	2 696

26

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:1	Bidrag till vissa
	scenkonstinstitutioner		1 134 044				1 134 044	1 134 044	0	0	0	0	0	0
2:2	Bidrag till vissa teater-, dans-
	och musikändamål	557	249 098		-557		249 098	249 056	-42	-42	-42	-7 514	7 472	42
2:3	Statens musikverk	900	105 775	2 300			108 975	106 321	546	-1 754	-2 654	-5 827	3 173	2 654
3	Litteraturen, läsandet och
	språket	3 716	431 175	10 000	-1 439		443 451	435 639	4 464	-5 536	-7 812	-14 635	6 823	7 812
3:1	Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter	1 103	203 678	10 000	-1 103		213 678	211 224	7 546	-2 454	-2 454	-2 454	0	2 454
3:2	Myndigheten för tillgängliga
	medier	-14	150 931				150 917	147 823	-3 108	-3 108	-3 094	-7 621	4 527	3 094
3:3	Institutet för språk och
	folkminnen	2 627	76 566		-337		78 857	76 592	26	26	-2 264	-4 560	2 296	2 264
4	Bildkonst, arkitektur, form och
	design	2 196	112 169		-931		113 434	111 995	-174	-174	-1 438	-2 806	1 368	1 438
4:1	Statens konstråd	1 277	12 096		-929		12 443	12 179	83	83	-265	-265	0	265
4:2	Konstnärlig gestaltning av den
	gemensamma miljön	892	42 518				43 410	42 355	-163	-163	-1 055	-1 055	0	1 055
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	26	11 947		-1		11 972	11 857	-90	-90	-116	-116	0	116
4:4	Bidrag till bild- och formområdet	1	45 608		-1		45 608	45 605	-3	-3	-3	-1 371	1 368	3
5	Konstnärernas villkor	-1 265	583 359		-116		581 977	583 507	148	148	1 530	-15 741	17 271	-1 530
5:1	Konstnärsnämnden	247	24 829				25 076	25 510	681	681	435	-309	744	-435
5:2	Ersättningar och bidrag till
	konstnärer	-1 512	558 530		-116		556 901	557 996	-534	-534	1 095	-15 432	16 527	-1 095
6	Arkiv	-3 456	509 579	12 000			518 123	516 065	6 486	-5 514	-2 058	-22 058	20 000	2 058

27

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
6:1	Riksarkivet	-3 456	509 579	12 000			518 123	516 065	6 486	-5 514	-2 058	-22 058	20 000	2 058
7	Kulturmiljö	6 386	1 123 566	2 000	-14		1 131 938	1 127 619	4 053	2 053	-4 319	-23 085	18 766	4 319
7:1	Riksantikvarieämbetet	8 210	325 784	2 000	0		335 994	329 407	3 623	1 623	-6 586	-16 359	9 773	6 586
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	-1 838	299 782				297 944	300 211	429	429	2 267	-6 726	8 993	-2 267
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning		490 000				490 000	490 000	0	0	0	0	0	0
7:4	Bidrag till arbetslivsmuseer	14	8 000		-14		8 000	8 000	0	0	0	0		0
8	Museer och utställningar	-8 369	1 975 109	25 400	-80		1 992 060	1 996 604	21 495	-3 905	4 543	-42 878	47 421	-4 543
8:1	Centrala museer: Myndigheter	-7 886	1 556 061	16 200			1 564 375	1 570 232	14 171	-2 029	5 856	-39 644	45 500	-5 856
8:2	Centrala museer: Stiftelser		275 714	9 200			284 914	284 914	9 200	0	0	0	0	0
8:3	Bidrag till vissa museer		79 218				79 218	79 218	0	0	0	0	0	0
8:4	Forum för levande historia	-563	64 036				63 473	62 240	-1 796	-1 796	-1 233	-3 154	1 921	1 233
8:5	Statliga utställningsgarantier
	och inköp av vissa kulturföremål	80	80		-80		80		-80	-80	-80	-80	0	80
9	Trossamfund	1 914	101 732		-1 565		102 080	100 020	-1 712	-1 712	-2 060	-4 477	2 417	2 060
9:1	Myndigheten för stöd till
	trossamfund	2 069	19 032		-1 565		19 535	17 590	-1 442	-1 442	-1 946	-1 946	0	1 946
9:2	Stöd till trossamfund	-155	82 700				82 545	82 430	-270	-270	-115	-2 532	2 417	115
10	Film	0	554 444	2 300	0		556 744	556 744	2 300	0	0	0	0	0
10:1	Filmstöd	0	554 444	2 300	0		556 744	556 744	2 300	0	0	0	0	0
11	Medier	11 508	57 244		-11 508		57 244	54 939	-2 305	-2 305	-2 305	-2 305	0	2 305
11:1	Sändningar av TV Finland		9 574				9 574	9 574	0	0	0	0	0	0
11:2	Forskning och dokumentation
	om medieutvecklingen		3 531				3 531	3 531	0	0	0	0	0	0

28

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
11:3	Avgift till Europeiska
	audiovisuella observatoriet	67	733		-67		733	606	-127	-127	-127	-127	0	127
11:4	Stöd till taltidningar	11 441	43 406		-11 441		43 406	41 228	-2 178	-2 178	-2 178	-2 178	0	2 178
12	Ungdomspolitik	5 403	359 485		-3 656		361 232	356 601	-2 884	-2 884	-4 631	-6 635	2 004	4 631
12:1	Myndigheten för ungdoms- och
	civilsamhällesfrågor	1 747	66 805				68 552	66 182	-623	-623	-2 370	-4 374	2 004	2 370
12:2	Bidrag till nationell och
	internationell
	ungdomsverksamhet	1 945	290 680		-1 945		290 680	288 419	-2 261	-2 261	-2 261	-2 261	0	2 261
12:3	Särskilda insatser inom
	ungdomspolitiken	1 711	2 000		-1 711		2 000	2 000	0	0	0	0		0
13	Politik för det civila samhället	9 398	2 572 518		-9 398		2 572 518	2 570 185	-2 333	-2 333	-2 333	-2 633	300	2 333
13:1	Stöd till idrotten	116	2 126 811		-116		2 126 811	2 126 797	-14	-14	-14	-314	300	14
13:2	Bidrag till allmänna
	samlingslokaler	970	52 164		-970		52 164	51 392	-772	-772	-772	-772	0	772
13:3	Stöd till friluftsorganisationer		104 785				104 785	104 785	0	0	0	0	0	0
13:4	Bidrag till riksdagspartiers
	kvinnoorganisationer	0	15 000		0		15 000	15 000	0	0	0	0		0
13:5	Insatser för den ideella sektorn	8 312	273 758		-8 312		273 758	272 211	-1 547	-1 547	-1 547	-1 547	0	1 547
14	Folkbildning	1 725	4 372 272		-1 984		4 372 013	4 365 460	-6 812	-6 812	-6 553	-15 086	8 533	6 553
14:1	Statsbidrag till studieförbund		1 641 023				1 641 023	1 641 023	0	0	0	0	0	0
14:2	Statsbidrag till folkhögskolor		2 446 760				2 446 760	2 446 760	0	0	0	0		0
14:3	Bidrag till tolkutbildning	1 984	57 331		-1 984		57 331	50 721	-6 610	-6 610	-6 610	-8 329	1 719	6 610
14:4	Särskilt utbildningsstöd	-259	227 158				226 899	226 956	-202	-202	57	-6 757	6 814	-57
15	Tillsyn över spelmarknaden	-1 115	97 932				96 817	97 426	-506	-506	609	-2 328	2 937	-609

29

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
15:1	Spelinspektionen	-1 115	97 932				96 817	97 426	-506	-506	609	-2 328	2 937	-609
UO 18	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning och
	byggande samt
	konsumentpolitik	1 597 602	3 240 094	-94 900	-109 196		4 633 600	2 975 721	-264 373	-169 473	-1 657 879	-1 707 307	49 428	1 657 879
1	Samhällsplanering,
	bostadsmarknad, byggande och
	lantmäteriverksamhet	1 600 627	2 949 535	-94 900	-107 865		4 347 397	2 688 537	-260 998	-166 098	-1 658 860	-1 695 730	36 870	1 658 860
1:1	Bostadspolitisk utveckling	51 375	253 000	-140 000	-51 375		113 000	101 492	-151 508	-11 508	-11 508	-11 508		11 508
1:2	Omstrukturering av kommunala
	bostadsföretag	11 894	12 500		-11 894		12 500	951	-11 549	-11 549	-11 549	-11 549		11 549
1:3	Stöd för att underlätta för
	enskilda att ordna bostad	42 057	43 000		-42 057		43 000	1 281	-41 719	-41 719	-41 719	-41 719	0	41 719
1:4	Boverket	5 087	302 277	6 500	-580		313 284	308 852	6 575	75	-4 433	-13 441	9 008	4 433
1:5	Statens geotekniska institut	3 635	57 752		-1 959		59 428	55 776	-1 976	-1 976	-3 653	-5 385	1 732	3 653
1:6	Lantmäteriet	-19 946	871 006	30 000			881 060	891 286	20 280	-9 720	10 226	-15 904	26 130	-10 226
1:7	Energieffektivisering av
	flerbostadshus	547 729	40 000	8 600			596 329	410 644	370 644	362 044	-185 685	-185 685	0	185 685
1:8	Investeringsstöd för anordnande
	av hyresbostäder och bostäder
	för studerande	958 796	1 370 000				2 328 796	918 256	-451 744	-451 744	-1 410 539	-1 410 539	0	1 410 539
2	Konsumentpolitik	-3 026	290 559		-1 331		286 203	287 184	-3 375	-3 375	981	-11 577	12 558	-981
2:1	Konsumentverket	2 600	183 226		-1 331		184 495	179 665	-3 561	-3 561	-4 830	-10 326	5 496	4 830
2:2	Allmänna reklamationsnämnden	-4 613	66 392				61 779	67 459	1 067	1 067	5 680	-295	5 975	-5 680
2:3	Fastighetsmäklarinspektionen	-1 012	36 258				35 246	35 377	-881	-881	131	-956	1 087	-131

30

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:4	Åtgärder på konsumentområdet		1 559				1 559	1 559	0	0	0	0	0	0
2:5	Bidrag till miljömärkning av
	produkter		3 124				3 124	3 124	0	0	0	0		0
UO 19	Regional utveckling	1 157 071	4 294 201		-1 089 756		4 361 515	3 685 878	-608 323	-608 323	-675 638	-749 275	73 637	675 638
1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	464 222	2 012 337		-396 907		2 079 651	1 882 531	-129 806	-129 806	-197 120	-254 262	57 142	197 120
1:2	Transportbidrag	25 908	549 864		-25 908		549 864	468 167	-81 697	-81 697	-81 697	-98 192	16 495	81 697
1:3	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden och Fonden
	för en rättvis omställning
	perioden 2021–2027	439 143	1 732 000		-439 143		1 732 000	1 335 179	-396 821	-396 821	-396 821	-396 821		396 821
	Äldre anslag	227 798			-227 798		0				0	0		0
1:3	Europeiska regionala
(2024)	utvecklingsfonden perioden
	2014–2020	227 798			-227 798		0				0	0		0
UO 20	Klimat, miljö och natur	5 145 263	16 438 897	40 000	-1 741 808		19 882 353	13 446 947	-2 991 950	-3 031 950	-6 435 406	-6 570 641	135 235	6 435 406
1	Miljöpolitik	5 071 893	15 174 410	40 000	-1 667 751		18 618 552	12 173 436	-3 000 974	-3 040 974	-6 445 116	-6 542 418	97 302	6 445 116
1:1	Naturvårdsverket	18 195	651 691	10 000			679 886	655 930	4 239	-5 761	-23 956	-43 506	19 550	23 956
1:2	Miljöövervakning m.m.	14 926	388 714		-14 926		388 714	374 016	-14 698	-14 698	-14 698	-22 468	7 770	14 698
1:3	Åtgärder för värdefull natur	11 130	1 352 035	10 000	-11 130		1 362 035	1 360 825	8 790	-1 210	-1 210	-7 210	6 000	1 210
1:4	Sanering och återställning av
	förorenade områden	267 273	1 064 318		-218 451		1 113 140	963 651	-100 667	-100 667	-149 489	-149 489	0	149 489
1:5	Miljöforskning	2 506	93 825		-2 506		93 825	93 499	-326	-326	-326	-326	0	326
1:6	Kemikalieinspektionen	3 890	306 833				310 723	300 725	-6 108	-6 108	-9 999	-19 203	9 204	9 999
1:7	Avgifter till internationella
	organisationer	-2 839	337 431		-968		333 625	324 701	-12 730	-12 730	-8 924	-21 469	12 545	8 924

31

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:8	Åtgärder för minskade
	kväveutsläpp till luft i
	jordbrukssektorn		100 000				100 000	40 202	-59 798	-59 798	-59 798	-59 798		59 798
1:9	Sveriges meteorologiska och
	hydrologiska institut	456	308 632	20 000			329 088	299 631	-9 001	-29 001	-29 457	-38 715	9 258	29 457
1:10	Klimatanpassning	405	89 500		-488		89 417	89 435	-65	-65	18	-2 667	2 685	-18
1:11	Åtgärder för havs- och
	vattenmiljö	32 050	1 326 565		-32 050		1 326 565	1 303 252	-23 313	-23 313	-23 313	-23 313	0	23 313
1:12	Insatser för internationella
	klimatinvesteringar	147 210	263 450		-147 210		263 450	62 259	-201 191	-201 191	-201 191	-209 094	7 903	201 191
1:13	Internationellt miljösamarbete	1 499	52 400		-1 499		52 400	47 914	-4 486	-4 486	-4 486	-6 058	1 572	4 486
1:14	Skydd av värdefull natur	-4 001	1 185 500				1 181 499	1 181 251	-4 249	-4 249	-248	-10 248	10 000	248
1:15	Havs- och vattenmyndigheten	890	360 516				361 406	354 882	-5 634	-5 634	-6 524	-17 339	10 815	6 524
1:16	Klimatinvesteringar	2 645 675	3 495 000	-2 190 000	-930		3 949 745	1 608 402	-1 886 598	303 402	-2 341 343	-2 341 343	0	2 341 343
1:17	Klimatpremier	1 806 445	2 313 000		-1 232 947		2 886 498	1 203 313	-1 109 687	-1 109 687	-1 683 185	-1 683 185	0	1 683 185
1:18	Industriklivet	121 536	1 345 000	2 190 000			3 656 536	1 799 518	454 518	-1 735 482	-1 857 018	-1 857 018	0	1 857 018
1:19	Åtgärder för ras- och
	skredsäkring längs Göta älv	4 614	115 000		-4 614		115 000	87 184	-27 816	-27 816	-27 816	-27 816		27 816
1:20	Driftstöd för bio-CCS	32	15 000		-32		15 000	13 994	-1 006	-1 006	-1 006	-1 006		1 006
1:21	Åtgärder inom ramen för den
	sociala klimatfonden		10 000				10 000	8 854	-1 146	-1 146	-1 146	-1 146		1 146
2	Miljöforskning	-686	1 264 487				1 263 801	1 273 511	9 024	9 024	9 710	-28 223	37 933	-9 710
2:1	Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och
	samhällsbyggande	653	137 079				137 732	136 366	-713	-713	-1 366	-5 477	4 111	1 366

32

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2:2	Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning	-1 339	1 127 408				1 126 069	1 137 145	9 737	9 737	11 076	-22 746	33 822	-11 076
	Äldre anslag	74 057			-74 057		0				0	0		0
1:8	Klimatbonus
(2024)		74 057			-74 057		0				0	0		0
UO 21	Energi	1 235 903	6 631 297		-1 264 225		6 602 975	5 124 689	-1 506 608	-1 506 608	-1 478 286	-1 608 571	130 285	1 478 286
1:1	Statens energimyndighet	-2 744	585 557				582 813	573 477	-12 080	-12 080	-9 336	-26 902	17 566	9 336
1:2	Insatser för energieffektivisering	37 530	415 000		-37 530		415 000	400 771	-14 229	-14 229	-14 229	-44 229	30 000	14 229
1:3	Energiforskning	-32 428	1 647 723		-74		1 615 221	1 590 560	-57 163	-57 163	-24 661	-72 430	47 769	24 661
1:4	Energimarknadsinspektionen	5 637	234 039				239 676	233 036	-1 003	-1 003	-6 640	-13 661	7 021	6 640
1:5	Energiplanering	43 824	790 000		-43 824		790 000	269 716	-520 284	-520 284	-520 284	-520 284	0	520 284
1:6	Avgifter till internationella
	organisationer	85	33 328		-85		33 328	31 015	-2 313	-2 313	-2 313	-2 863	550	2 313
1:7	Elsäkerhetsverket	1 287	79 650				80 937	79 790	140	140	-1 147	-3 536	2 389	1 147
1:8	Laddinfrastruktur	875 637	930 000		-875 637		930 000	268 996	-661 004	-661 004	-661 004	-661 004		661 004
1:9	Biogasstöd	232 134	985 000		-232 134		985 000	788 748	-196 252	-196 252	-196 252	-196 252		196 252
1:10	Energiberedskap	4 926	198 000		-4 926		198 000	187 434	-10 566	-10 566	-10 566	-13 566	3 000	10 566
1:11	Elberedskap	70 016	733 000		-70 016		733 000	701 148	-31 852	-31 852	-31 852	-53 842	21 990	31 852
UO 22	Kommunikationer	13 781 266	94 447 432	679 500	-1 060 480		107 847 718	89 109 870	-5 337 562	-6 017 062	-18 737 848	-26 551 570	7 813 722	18 737 848
1	Transportpolitik	13 725 431	92 790 142	679 500	-1 006 931		106 188 143	87 483 202	-5 306 940	-5 986 440	-18 704 941	-26 503 118	7 798 177	18 704 941
1:1	Utveckling av statens
	transportinfrastruktur	11 906 737	41 028 989	415 000	-680 056		52 670 670	37 836 129	-3 192 860	-3 607 860	-14 834 541	-18 504 127	3 669 586	14 834 541

33

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:2	Vidmakthållande av statens
	transportinfrastruktur	1 487 360	40 302 196	500 000	-95 318		42 194 238	39 478 357	-823 839	-1 323 839	-2 715 881	-6 567 784	3 851 903	2 715 881
1:3	Trafikverket	27 710	1 539 222	10 500			1 577 432	1 522 352	-16 870	-27 370	-55 080	-101 256	46 176	55 080
1:4	Ersättning för sjöräddning och
	fritidsbåtsändamål	22 063	194 308	71 000			287 371	287 371	93 063	22 063	0	0		0
1:5	Ersättning för viss kanal- och
	slussinfrastruktur	0	62 284		0		62 284	62 284	0	0	0	0		0
1:6	Ersättning avseende flygplatser	5 596	296 013		-5 596		296 013	291 681	-4 332	-4 332	-4 332	-4 332	0	4 332
1:7	Trafikavtal	-1 671	1 006 000	80 000			1 084 329	1 152 436	146 436	66 436	68 106	-40 494	108 600	-68 106
1:8	Viss internationell verksamhet	557	30 557		-557		30 557	30 000	-557	-557	-557	-557		557
1:9	Statens väg- och
	transportforskningsinstitut	-2 350	89 741				87 391	90 021	280	280	2 629	-63	2 692	-2 629
1:10	Från EU-budgeten finansierade
	stöd till Transeuropeiska nätverk	35 980	950 000	-400 000	-35 980		550 000	443 491	-506 509	-106 509	-106 509	-135 009	28 500	106 509
1:11	Trängselskatt i Stockholm	35 982	1 723 381				1 759 363	1 641 650	-81 731	-81 731	-117 713	-121 954	4 241	117 713
1:12	Transportstyrelsen	-1 260	2 660 987	3 000			2 662 727	2 561 792	-99 195	-102 195	-100 934	-180 762	79 828	100 934
1:13	Trafikanalys	1 534	75 745		-2 266		75 013	70 846	-4 899	-4 899	-4 167	-6 373	2 206	4 167
1:14	Trängselskatt i Göteborg	20 035	745 253				765 288	123 557	-621 696	-621 696	-641 731	-646 176	4 445	641 731
1:15	Sjöfartsstöd	82 135	1 550 000		-82 135		1 550 000	1 435 313	-114 687	-114 687	-114 687	-114 687		114 687
1:16	Internationell tågtrafik	34 058	95 000		-34 058		95 000	58 019	-36 981	-36 981	-36 981	-36 981	0	36 981
1:17	Infrastruktur för flygtrafiktjänst	15 322	379 000		-15 322		379 000	377 032	-1 968	-1 968	-1 968	-1 968		1 968
1:18	Lån till körkort	44 406	31 466		-44 406		31 466	25	-31 441	-31 441	-31 441	-31 441	0	31 441
1:19	Obemannad luftfart	11 238	30 000		-11 238		30 000	20 847	-9 153	-9 153	-9 153	-9 153	0	9 153

34

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
2	Politiken för
	informationssamhället	55 835	1 657 290	0	-53 549		1 659 576	1 626 668	-30 622	-30 622	-32 907	-48 452	15 545	32 907
2:1	Post- och telestyrelsen	1 272	247 926	1 000			250 198	240 942	-6 984	-7 984	-9 255	-16 692	7 437	9 255
2:2	Ersättning för särskilda tjänster
	för personer med
	funktionsnedsättning	6 615	106 278		-6 615		106 278	105 215	-1 063	-1 063	-1 063	-1 063	0	1 063
2:3	Grundläggande betaltjänster	3 728	25 037		-3 728		25 037	22 487	-2 550	-2 550	-2 550	-2 550	0	2 550
2:4	Informationsteknik och
	telekommunikation	2 615	58 844	-1 000	-2 615		57 844	47 145	-11 699	-10 699	-10 699	-10 699		10 699
2:5	Driftsäker och tillgänglig
	elektronisk kommunikation	11 130	819 014		-11 130		819 014	811 692	-7 322	-7 322	-7 322	-7 322	0	7 322
2:6	Myndigheten för digital
	förvaltning	1 014	270 297				271 311	277 480	7 183	7 183	6 169	-1 939	8 108	-6 169
2:7	Digital förvaltning	29 460	129 894		-29 460		129 894	121 706	-8 188	-8 188	-8 188	-8 188	0	8 188
UO 23 Areella näringar, landsbygd
	och livsmedel	2 975 257	21 697 804	136 427	-1 939 103	0	22 870 385	21 181 482	-516 322	-652 749	-1 688 903	-2 882 766	1 193 863	1 688 903
1:1	Skogsstyrelsen	25 576	584 367		-9 252		600 691	585 009	642	642	-15 682	-33 181	17 499	15 682
1:2	Insatser för skogsbruket	95 558	594 373		-95 558		594 373	569 815	-24 558	-24 558	-24 558	-24 558	0	24 558
1:3	Statens veterinärmedicinska
	anstalt	-2 604	227 537				224 933	226 186	-1 351	-1 351	1 253	-5 573	6 826	-1 253
1:4	Bidrag till veterinär
	fältverksamhet		156 088				156 088	156 088	0	0	0	-4 682	4 682	0
1:5	Djurhälsovård och
	djurskyddsfrämjande åtgärder	0	9 933		0		9 933	9 933	0	0	0	0	0	0
1:6	Bekämpning av smittsamma
	djursjukdomar	60 893	133 349	140 000	-60 893	0	273 349	256 020	122 671	-17 329	-17 329	-30 663	13 334	17 329

35

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	5 782	67 778		-5 782		67 778	65 369	-2 409	-2 409	-2 409	-2 409	0	2 409
1:8	Statens jordbruksverk	-17 273	860 851	-5 500			838 078	837 547	-23 304	-17 804	-531	-28 078	27 547	531
1:9	Bekämpning av
	växtskadegörare	-1 290	21 000	7 500		0	27 210	24 646	3 646	-3 854	-2 564	-4 664	2 100	2 564
1:10	Gårdsstöd m.m.	207 850	7 661 258		-207 850		7 661 258	7 648 760	-12 498	-12 498	-12 498	-778 623	766 125	12 498
1:11	Intervention för
	jordbruksprodukter m.m.	6 761	169 000		-6 761		169 000	159 842	-9 158	-9 158	-9 158	-26 058	16 900	9 158
1:12	Nationell medfinansiering till den
	gemensamma jordbrukspolitiken
	2023–2027	872 047	2 230 300		-814 047		2 288 300	2 225 021	-5 279	-5 279	-63 279	-286 309	223 030	63 279
1:13	Finansiering från EU-budgeten
	till den gemensamma
	jordbrukspolitikens andra pelare
	2023–2027	460 302	1 942 500		-460 302		1 942 500	1 755 366	-187 134	-187 134	-187 134	-187 134		187 134
1:14	Livsmedelsverket	4 336	527 849	-3 200			528 985	505 591	-22 258	-19 058	-23 394	-39 229	15 835	23 394
1:15	Konkurrenskraftig
	livsmedelssektor	8 152	246 160	-22 000	-8 152		224 160	209 257	-36 903	-14 903	-14 903	-18 263	3 360	14 903
1:16	Bidrag till vissa internationella
	organisationer m.m.	955	57 413		-955		57 413	55 471	-1 942	-1 942	-1 942	-1 942	0	1 942
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö
	och struktur	625 750	1 198 387	12 000	-163 285		1 672 852	1 167 290	-31 097	-43 097	-505 562	-532 931	27 369	505 562
1:18	Från EU-budgeten finansierade
	åtgärder för landsbygdens miljö
	och struktur	474 301	773 062		-34		1 247 329	798 749	25 687	25 687	-448 580	-487 233	38 653	448 580
1:19	Miljöförbättrande åtgärder i
	jordbruket	923	34 830		-923		34 830	34 385	-445	-445	-445	-1 489	1 044	445

36

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:20	Stöd till jordbrukets
	rationalisering m.m.		24 116				24 116	24 116	0	0	0	0		0
1:21	Åtgärder på fjällägenheter		1 529				1 529	1 529	0	0	0	0		0
1:22	Främjande av rennäringen m.m.	1 278	135 915		-1 278		135 915	132 126	-3 789	-3 789	-3 789	-8 789	5 000	3 789
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet		2 342 374	7 627			2 350 001	2 350 001	7 627	0	0	0	0	0
1:24	Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning
	och samfinansierad forskning	-9 010	818 664				809 654	820 907	2 243	2 243	11 253	-13 306	24 559	-11 253
1:25	Bidrag till Skogs- och
	lantbruksakademien		1 177				1 177	1 177	0	0	0	0		0
1:26	Slakterikontroll	12 939	165 137				178 076	172 003	6 866	6 866	-6 074	-6 074		6 074
1:27	Åtgärder för beredskap inom
	livsmedels- och
	dricksvattenområdet	4 090	356 000		-4 090		356 000	219 888	-136 112	-136 112	-136 112	-136 112		136 112
1:28	Stödåtgärder för fiske och
	vattenbruk 2021–2027	128 125	96 857		-90 125		134 857	36 899	-59 958	-59 958	-97 958	-97 958		97 958
1:29	Från EU-budgeten finansierade
	stödåtgärder för fiske och
	vattenbruk
	2021–2027	9 818	260 000		-9 818		260 000	132 490	-127 510	-127 510	-127 510	-127 510		127 510
UO 24	Näringsliv	2 535 604	8 315 298	1 167 250	-2 566 199	4 120	9 456 074	8 458 625	143 327	-1 023 923	-997 449	-1 162 755	165 306	997 449
1	Näringspolitik	1 172 177	7 406 997	1 159 500	-1 203 062	4 120	8 539 732	7 739 069	332 072	-827 428	-800 663	-961 425	160 762	800 663
1:1	Verket för innovationssystem	7 294	286 870				294 164	286 856	-14	-14	-7 308	-15 914	8 606	7 308
1:2	Verket för innovationssystem:
	Forskning och utveckling	-48 745	3 410 855		-1 746		3 360 364	3 345 556	-65 299	-65 299	-14 808	-113 088	98 280	14 808

37

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:3	Institutens strategiska
	kompetensmedel		881 268	-1 500			879 768	879 768	-1 500	0	0	0	0	0
1:4	Tillväxtverket	26 757	426 447	5 500	-12 816		445 888	432 938	6 491	991	-12 950	-25 743	12 793	12 950
1:5	Näringslivsutveckling	55 971	254 042	300 000	-55 971		554 042	528 834	274 792	-25 208	-25 208	-26 376	1 168	25 208
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska
	utvärderingar och analyser	586	75 303				75 889	74 047	-1 256	-1 256	-1 842	-4 101	2 259	1 842
1:7	Turismfrämjande		109 613				109 613	109 613	0	0	0	0	0	0
1:8	Sveriges geologiska
	undersökning	-12 957	404 039	4 000			395 082	380 142	-23 897	-27 897	-14 940	-27 061	12 121	14 940
1:9	Geovetenskaplig forskning	0	5 923		0		5 923	5 923	0	0	0	0	0	0
1:10	Miljösäkring av
	oljelagringsanläggningar	-304	14 000				13 696	10 975	-3 025	-3 025	-2 721	-3 141	420	2 721
1:11	Bolagsverket	2 854	152 881	19 500	-2 854		172 381	153 647	766	-18 734	-18 734	-23 734	5 000	18 734
1:12	Bidrag till Kungl.
	Ingenjörsvetenskapsakademien		12 327				12 327	12 327	0	0	0	0	0	0
1:13	Konkurrensverket	703	216 726	5 000			222 429	223 588	6 862	1 862	1 158	-5 343	6 501	-1 158
1:14	Konkurrensforskning	-126	10 804				10 678	10 888	84	84	209	-115	324	-209
1:15	Upprustning och drift av Göta
	kanal		39 910				39 910	39 910	0	0	0	0		0
1:16	Omstrukturering och
	genomlysning av statligt ägda
	företag	26 141	68 850		-26 141		68 850	22 228	-46 622	-46 622	-46 622	-46 622	0	46 622
1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda
	företag	19 000	11 000	827 000			857 000	700 000	689 000	-138 000	-157 000	-157 000	0	157 000
1:18	Avgifter till vissa internationella
	organisationer	498	16 860		-498	4 120	20 980	22 666	5 806	5 806	1 686	0	1 686	-1 686

38

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
1:19	Finansiering av
	rättegångskostnader	17 949	18 000		-17 949		18 000	11 888	-6 112	-6 112	-6 112	-7 012	900	6 112
1:20	Bidrag till företagsutveckling och
	innovation	410 000	269 472		-410 000		269 472	269 472	0	0	0	0	0	0
1:21	Patent- och registreringsverket	-3 532	356 807				353 275	355 047	-1 760	-1 760	1 771	-8 933	10 704	-1 771
1:22	Stöd vid korttidsarbete	670 088	365 000		-675 088		360 000	-137 244	-502 244	-502 244	-497 244	-497 244	0	497 244
2	Utrikeshandel, export- och
	investeringsfrämjande	136 805	908 301	7 750	-136 515		916 342	719 555	-188 746	-196 496	-196 787	-201 331	4 544	196 787
2:1	Styrelsen för ackreditering och
	teknisk kontroll:
	Myndighetsverksamhet	465	36 259				36 724	36 654	395	395	-70	-1 157	1 087	70
2:2	Kommerskollegium	433	115 250	5 500			121 183	115 624	374	-5 126	-5 559	-9 016	3 457	5 559
2:3	Exportfrämjande verksamhet	36 515	484 367	-2 250	-36 515		482 117	385 511	-98 856	-96 606	-96 606	-96 606	0	96 606
2:4	Investeringsfrämjande		103 772				103 772	103 772	0	0	0	0	0	0
2:5	Avgifter till internationella
	handelsorganisationer	-607	23 517	4 500			27 410	25 760	2 243	-2 257	-1 651	-1 651	0	1 651
2:6	Bidrag till standardiseringen		45 136				45 136	45 136	0	0	0	0	0	0
2:7	AB Svensk Exportkredits
	statsstödda exportkreditgivning	100 000	100 000		-100 000		100 000	7 099	-92 901	-92 901	-92 901	-92 901		92 901
	Äldre anslag	1 226 622			-1 226 622		0				0	0		0
1:23	Brexitjusteringsreserven
(2024)		234 183			-234 183		0				0	0		0
1:24	Elstöd
(2024)		992 439			-992 439		0				0	0		0

39

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

						Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
		Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
		överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
		belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
UO 25 Allmänna bidrag till
	kommuner	135 704	173 107 254	89 318	-135 704		173 196 572	173 190 237	82 983	-6 335	-6 335	-239 121	232 786	6 335
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	0	166 750 052				166 750 052	166 750 052	0	0	0	-50 025	50 025	0
1:2	Utjämningsbidrag för LSS-
	kostnader	28	6 092 052	36 318	-28		6 128 370	6 128 370	36 318	0	0	-182 761	182 761	0
1:3	Bidrag till kommunalekonomiska
	organisationer		7 150				7 150	7 150	0	0	0	0	0	0
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
	regioner		250 000	53 000			303 000	300 798	50 798	-2 202	-2 202	-2 202		2 202
1:5	Bidrag för stärkt effektivitet i
	kommunsektorn		8 000				8 000	3 867	-4 133	-4 133	-4 133	-4 133	0	4 133
	Äldre anslag	135 676			-135 676		0				0	0		0
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
(2024)	kommuner och regioner	135 676			-135 676		0				0	0		0
UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	1 956 958	28 755 200		-1 956 958		28 755 200	30 219 719	1 464 519	1 464 519	1 464 519	-1 410 001	2 874 520	-1 464 519
1:1	Räntor på statsskulden	1 880 790	28 600 000		-1 880 790		28 600 000	30 119 049	1 519 049	1 519 049	1 519 049	-1 340 951	2 860 000	-1 519 049
1:2	Oförutsedda utgifter	8 926	10 000		-8 926		10 000	4 245	-5 755	-5 755	-5 755	-5 755	0	5 755
1:3	Riksgäldskontorets
	provisionsutgifter	67 241	145 200		-67 241		145 200	96 426	-48 774	-48 774	-48 774	-63 294	14 520	48 774
UO 27 Avgiften till Europeiska
	unionen	-870 296	47 761 911		-85 533		46 806 082	45 713 928	-2 047 983	-2 047 983	-1 092 154	-5 868 345	4 776 191	-1 092 154
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	-870 296	47 761 911		-85 533		46 806 082	45 713 928	-2 047 983	-2 047 983	-1 092 154	-5 868 345	4 776 191	1 092 154
	(A) Summa Utgiftsområden
	(UO 1–27)	57 981 286	1 441 595 890	8 196 747	-36 111 275	4 854	1 471 667 501	1 402 330 955	-39 264 935	-47 461 682	-69 336 546	-124 135 727	54 799 181	69 336 546

40

Skr. 2025/26:101 Bilaga 2

					Utnyttjade	Totalt tilldelade			Skillnad mot
	Ingående ram-				Medgivna	medel			anvisade	Skillnad mot	Skillnad mot		Utgående ram-
	överförings-	Statens budget	Ändrings-		överskridanden	(IB+SB+ÄB+		Skillnad mot	medel	tilldelade	tillgängliga		överförings-
	belopp (IB)	(SB)	budget (ÄB)	Indragning (ID)	(MÖ)	ID+MÖ)	Utfall	statens budget	(SB+ÄB)	medel	medel	Anslagskredit	belopp
(B) Förändring av
anslagsbehållningar exkl. UO 26		-10 494 382				-10 494 382		10 494 382	10 494 382	10 494 382	10 494 382
(C) Förändring av
anslagsbehållningar UO 26		-73 000				-73 000		73 000	73 000	73 000	73 000
(D) Summa utgifter (A+B+C)	57 981 286	1 431 028 508	8 196 747	-36 111 275	4 854	1 461 100 119	1 402 330 955	-28 697 553	-36 894 300	-58 769 164	-113 568 345	54 799 181	69 336 546
(E) Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.
(A+B-UO 26)	56 024 328	1 402 346 308	8 196 747	-34 154 317	4 854	1 432 417 919	1 372 111 235	-30 235 073	-38 431 820	-60 306 684	-112 231 345	51 924 661	70 801 066
(F) Riksgäldskontorets
nettoutlåning		-2 984 969				-2 984 969	-945 879	2 039 090	2 039 090	2 039 090	2 039 090
(G) Kassamässig korrigering		370 837				370 837	4 426 584	4 055 747	4 055 747	4 055 747	4 055 747
(H) Budgetens utgifter m.m.
(D+F+G)	57 981 286	1 428 414 376	8 196 747	-36 111 275	4 854	1 458 485 987	1 405 811 660	-22 602 716	-30 799 463	-52 674 327	-107 473 508	54 799 181	69 336 546
(I) Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten		382 967 000				382 967 000	387 120 546	4 153 546	4 153 546
(J) Takbegränsade utgifter (E+I)		1 785 313 308	8 196 747			1 793 510 055	1 759 231 782	-26 081 526	-34 278 273
(K) Marginal till utgiftstaket		70 686 692					96 768 218
(L) Utgiftstak (J+K)		1 856 000 000					1 856 000 000

41

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

Bilaga 3

Specifikation av beslut om ändringar i statens budget

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

Specifikation av beslut om ändringar i statens budget som påverkat anslagen i statens budget 2025

Tusental kronor

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10	bet.2024/25:FiU29	bet.2024/25:FiU31	bet.2024/25:FiU21	bet.2024/25:FiU33	bet.2025/26:FiU8	bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
1	2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	133 625						5 000	138 625
1	4:1	Regeringskansliet m.m.	10 431 470			8 000			2 500	10 441 970
1	5:1	Länsstyrelserna m.m.	4 180 845			16 000				4 196 845
1	6:1	Allmänna val och demokrati	198 640			2 000				200 640
1	6:3	Integritetsskyddsmyndigheten	219 119			6 000				225 119
1	8:2	Mediemyndigheten	88 182			2 000				90 182
2	1:2	Kammarkollegiet	165 671			10 000				175 671
2	1:10	Bidragsfastigheter	440 000			5 000				445 000
2	1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	170 458			10 764			216 900	398 122
3	1:1	Skatteverket	9 184 087			30 000				9 214 087
3	1:3	Kronofogdemyndigheten	2 453 825			5 000				2 458 825
4	1:5	Sveriges Domstolar	8 178 880			-2 000				8 176 880
4	1:6	Kriminalvården	20 432 298			484 000				20 916 298
4	1:10	Ersättning för skador på grund av brott	221 953						70 000	291 953
4	1:14	Bidrag till brottsförebyggande arbete	138 157			7 000				145 157
4	1:16	Domarnämnden	12 153			2 000				14 153
4	1:17	Från EU-budgeten finansierade insatser
		avseende EU:s inre säkerhet,
		gränsförvaltning och visering	416 000			37 000				453 000
5	1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 449 774			551 500				2 001 274
6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	66 245 663	731 000	375 035			745		67 352 443
6	1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	2 799 759	2 432 600	5 761 555	19 000		-270 672		10 742 242

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10	bet.2024/25:FiU29	bet.2024/25:FiU31	bet.2024/25:FiU21	bet.2024/25:FiU33	bet.2025/26:FiU8	bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
6	1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	59 558 871	954 600	-569 470			180 575		60 124 576
6	1:7	Officersutbildning m.m.	351 266			4 200				355 466
6	1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	572 134	89 500	11 000					672 634
6	1:11	Försvarets materielverk	3 963 946						-2 500	3 961 446
6	1:14	Stöd till Ukraina	22 740 000	-10 479 900	6 111 664	-25 200		-6 089 499	-446 618	11 810 447
6	2:1	Kustbevakningen	1 890 822	24 000	5 000	50 000		2 000		1 971 822
6	2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	27 580			35 000				62 580
6	2:4	Krisberedskap	2 391 608	52 000	31 000	34 500		57 100	20 000	2 586 208
6	2:6	Myndigheten för samhällsskydd och
		beredskap	2 030 260			40 500		1 000	-20 000	2 051 760
6	2:8	Myndigheten för psykologiskt försvar	156 248	10 000	5 000	3 000				174 248
7	1:1	Biståndsverksamhet	42 420 943			233 400				42 654 343
7	1:2	Styrelsen för internationellt
		utvecklingssamarbete (Sida)	1 772 698			4 600				1 777 298
9	1:1	Socialstyrelsen	880 788			20 000				900 788
9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	11 201 986			5 000				11 206 986
9	1:8	Bidrag till psykiatri	3 620 393			240 000				3 860 393
9	1:11	Prestationsbundna insatser för att korta
		vårdköerna	7 480 000			310 000				7 790 000
9	1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	1 732 500				-700 000			1 032 500
9	2:1	Folkhälsomyndigheten	561 718			4 600				566 318
9	2:3	Bidrag till WHO	46 665			11 000				57 665
9	4:6	Statens institutionsstyrelse	2 391 439			200 000				2 591 439
9	4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	3 043 801			125 000				3 168 801

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8						bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
10	1:3	Merkostnadsersättning och
		handikappersättning	1 471 000						45 000	1 516 000
10	1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	2 322 000						204 000	2 526 000
10	2:1	Försäkringskassan	10 750 646			54 000				10 804 646
13	1:1	Integrationsåtgärder	98 925			5 000				103 925
13	2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism
		m.m.	105 919			10 000				115 919
13	3:3	Bidrag för kvinnors organisering	48 163			5 000				53 163
14	1:1	Arbetsförmedlingens
		förvaltningskostnader	7 514 359			60 000				7 574 359
14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	44 161 580			1 056 000			25 000	45 242 580
14	1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	2 250 000			1 150 000			1 225 000	4 625 000
14	2:1	Arbetsmiljöverket	920 884						-4 100	916 784
14	2:2	Arbetsdomstolen	37 924						4 100	42 024
15	1:2	Studiemedel	20 438 576			188 800				20 627 376
16	1:1	Statens skolverk	1 342 316			22 000				1 364 316
16	1:2	Statens skolinspektion	629 618			-10 000				619 618
16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
		pedagogisk verksamhet	6 094 885			407 000				6 501 885
16	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	4 156 422			200 000				4 356 422
16	1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	4 010 383			320 000				4 330 383
16	2:1	Universitetskanslersämbetet	173 554			2 000				175 554
16	2:2	Universitets- och högskolerådet	227 348						24 000	251 348

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10	bet.2024/25:FiU29	bet.2024/25:FiU31	bet.2024/25:FiU21	bet.2024/25:FiU33	bet.2025/26:FiU8	bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
16	2:4	Uppsala universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	2 535 797			26 477				2 562 274
16	2:6	Lunds universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	2 642 263			29 471				2 671 734
16	2:8	Göteborgs universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	1 882 329			12 348				1 894 677
16	2:10	Stockholms universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	1 920 621			18 888				1 939 509
16	2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning
		på forskarnivå	1 329 980			5 821				1 335 801
16	2:14	Linköpings universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	1 149 738			9 901				1 159 639
16	2:16	Karolinska institutet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	1 888 686			14 261				1 902 947
16	2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	2 011 242			111 395				2 122 637
16	2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	467 765			45 167				512 932
16	2:22	Karlstads universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	307 884			1 108				308 992
16	2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	420 989			1 739				422 728
16	2:26	Örebro universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	347 661			1 860				349 521
16	2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning
		på forskarnivå	309 992			1 086				311 078

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10	bet.2024/25:FiU29	bet.2024/25:FiU31	bet.2024/25:FiU21	bet.2024/25:FiU33	bet.2025/26:FiU8	bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
16	2:30	Malmö universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	323 684			1 211				324 895
16	2:32	Mälardalens universitet: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	304 899			1 181				306 080
16	2:34	Blekinge tekniska högskola: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	118 379			363				118 742
16	2:40	Högskolan i Borås: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	114 574			630				115 204
16	2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	118 193			429				118 622
16	2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	125 498			426				125 924
16	2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	111 415			517				111 932
16	2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	107 351			230				107 581
16	2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	71 916			352				72 268
16	2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning
		på forskarnivå	101 197			566				101 763
16	2:60	Södertörns högskola: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	135 511			696				136 207
16	2:62	Försvarshögskolan: Forskning och
		utbildning på forskarnivå	46 185			7 000				53 185
16	2:63	Enskilda utbildningsanordnare på
		högskoleområdet	4 210 776			21 750				4 232 526

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8						bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
16	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och
		högskolor	1 332 722			-362 500				970 222
16	2:65	Särskilda medel till universitet och
		högskolor	703 061			43 000				746 061
16	2:67	Särskilda bidrag inom högskoleområdet	70 980			10 000				80 980
16	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
		forskningsinformation	8 439 046						-15 000	8 424 046
16	3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till
		internationella organisationer	420 061						80 000	500 061
16	4:4	Utvecklingsarbete inom områdena
		utbildning och forskning	24 943			2 000				26 943
17	2:3	Statens musikverk	105 775			2 300				108 075
17	3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	203 678			10 000				213 678
17	6:1	Riksarkivet	509 579			12 000				521 579
17	7:1	Riksantikvarieämbetet	325 784			2 000				327 784
17	8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 556 061			16 200				1 572 261
17	8:2	Centrala museer: Stiftelser	275 714			9 200				284 914
17	10:1	Filmstöd	554 444			2 300				556 744
18	1:1	Bostadspolitisk utveckling	253 000			-140 000				113 000
18	1:4	Boverket	302 277			6 500				308 777
18	1:6	Lantmäteriet	871 006			30 000				901 006
18	1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	40 000						8 600	48 600
20	1:1	Naturvårdsverket	651 691			10 000				661 691
20	1:3	Åtgärder för värdefull natur	1 352 035			10 000				1 362 035

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10 bet.2024/25:FiU29 bet.2024/25:FiU31 bet.2024/25:FiU21 bet.2024/25:FiU33 bet.2025/26:FiU8						bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
20	1:9	Sveriges meteorologiska och hydrologiska
		institut	308 632						20 000	328 632
20	1:16	Klimatinvesteringar	3 495 000			-2 190 000				1 305 000
20	1:18	Industriklivet	1 345 000			2 190 000				3 535 000
22	1:1	Utveckling av statens
		transportinfrastruktur	41 028 989						415 000	41 443 989
22	1:2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur	40 302 196			500 000				40 802 196
22	1:3	Trafikverket	1 539 222						10 500	1 549 722
22	1:4	Ersättning för sjöräddning och
		fritidsbåtsändamål	194 308			71 000				265 308
22	1:7	Trafikavtal	1 006 000			80 000				1 086 000
22	1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till
		Transeuropeiska nätverk	950 000						-400 000	550 000
22	1:12	Transportstyrelsen	2 660 987			3 000				2 663 987
22	2:1	Post- och telestyrelsen	247 926			1 000				248 926
22	2:4	Informationsteknik och telekommunikation	58 844			-1 000				57 844
23	1:6	Bekämpning av smittsamma
		djursjukdomar	133 349			140 000				273 349
23	1:8	Statens jordbruksverk	860 851						-5 500	855 351
23	1:9	Bekämpning av växtskadegörare	21 000						7 500	28 500
23	1:14	Livsmedelsverket	527 849			-3 200				524 649
23	1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	246 160			-22 000				224 160
23	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och
		struktur	1 198 387			14 000			-2 000	1 210 387

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 3

			Prop.2024/25:1,	Prop.2024/25:94,	Prop.2024/25:146,	Prop.2024/25:99,	Prop.2024/25:185,	Prop.2025/26:14,	Prop.2025/26:2,
			bet.2024/25:FiU10	bet.2024/25:FiU29	bet.2024/25:FiU31	bet.2024/25:FiU21	bet.2024/25:FiU33	bet.2025/26:FiU8	bet.2025/26:FiU11
UO	Anslag	Anslagsnamn	2024-12-18	2025-02-19	2025-04-29	2025-06-11	2025-06-17	2025-10-01	2025-11-26	Total summa
23	1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	2 342 374			7 627				2 350 001
24	1:3	Institutens strategiska kompetensmedel	881 268			-1 500				879 768
24	1:4	Tillväxtverket	426 447			5 500				431 947
24	1:5	Näringslivsutveckling	254 042			300 000				554 042
24	1:8	Sveriges geologiska undersökning	404 039			4 000				408 039
24	1:11	Bolagsverket	152 881			8 500			11 000	172 381
24	1:13	Konkurrensverket	216 726			5 000				221 726
24	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	11 000			127 000	700 000			838 000
24	2:2	Kommerskollegium	115 250			5 500				120 750
24	2:3	Exportfrämjande verksamhet	484 367			-2 250				482 117
24	2:5	Avgifter till internationella
		handelsorganisationer	23 517			4 500				28 017
25	1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	6 092 052						36 318	6 128 370
25	1:4	Tillfälligt stöd till enskilda regioner	250 000			53 000				303 000
		Övriga anslag	889 570 118							889 570 118
		Summa	1 441 595 890	-6 186 200	11 730 784	7 236 214	0	-6 118 751	1 534 700	1 449 792 637

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

Beställningsbemyndiganden 2025

Tusentals kronor

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
1 Rikets styrelse	6:5	Stöd till politiska partier	169 200	125 800	125 800				2026
	8:1	Mediestöd	977 119	924 125	924 125				2026
Totalt UO 1			1 146 319	1 049 925
2 Samhällsekonomi	1:10	Bidragsfastigheter
och finansförvaltning			100 000	67 385	67 385				2026
	1:16	Finansmarknadsforskning	174 765	165 199	31 853	33 646	34 400	65 300	2030
Totalt UO 2			274 765	232 584
4 Rättsväsendet	1:17	Från EU-budgeten
		finansierade insatser
		avseende EU:s inre
		säkerhet, gränsförvaltning
		och visering	530 000	453 614	260 576	121 252	58 301	13 485	2029
Totalt UO 4			530 000	453 614
5 Internationell	1:2	Freds- och
samverkan		säkerhetsfrämjande
		verksamhet	58 000	0	0	0			2027
	1:5	Utrikes- och
		säkerhetspolitiskt
		strategiska insatser	224 500	145 576	82 492	45 748	17 336	0	2030
Totalt UO 5			282 500	145 576
6 Försvar och	1:1	Förbandsverksamhet och
samhällets		beredskap
krisberedskap			37 612 300	26 257 883	14 131 565	7 891 258	2 725 284	1 509 776	2033
	1:2	Försvarsmaktens insatser
		internationellt	20 004 921	10 280 903	7 948 288	1 256 101	646 558	429 956	2030

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	1:3	Anskaffning av materiel och
		anläggningar	272 451 786	193 010 556	52 792 317	56 711 157	39 867 613	43 639 469	2037
	2:2	Förebyggande åtgärder mot
		jordskred och andra
		naturolyckor	750 000	413 535	265 323	63 875	38 517	45 820	2031
	2:4	Krisberedskap	3 161 900	2 132 730	1 636 003	302 399	175 679	18 649	2031
	2:9	Rakel Generation 2	700 000	0	0	0			2027
	3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	300 000	183 264	85 048	60 304	23 946	13 966	2030
Totalt UO 6			334 980 907	232 278 871
7 Internationellt	1:1	Biståndsverksamhet
bistånd			100 000 000	74 522 074	25 523 211	18 210 553	13 118 536	17 669 774	2041
Totalt UO 7			100 000 000	74 522 074
8 Migration	1:3	Migrationspolitiska åtgärder	100 000	0	0				2027
	1:8	Från EU-budgeten
		finansierade insatser för
		asylsökande och flyktingar	700 000	690 611	341 595	231 173	100 293	17 550	2030
Totalt UO 8			800 000	690 611
9 Hälsovård, sjukvård	1:6	Bidrag till folkhälsa och
och social omsorg		sjukvård	1 268 000	58 776	58 776	0	0	0	2030
	1:9	Läkemedelsverket	300 000	21	21				2030
	1:14	Civilt försvar inom hälso-
		och sjukvård	1 000 000	87 503	19 000	24 000	24 000	20 503	2033
	2:2	Insatser för
		vaccinberedskap	637 333	39 000	39 000				2030
	4:2	Vissa statsbidrag inom
		funktionshindersområdet	15 000	11 643	10 590	1 053			2027

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	4:5	Stimulansbidrag och
		åtgärder inom äldreområdet	1 027 955	960 348	475 990	307 080	80 476	96 802	2031
	6:2	Forskningsrådet för hälsa,
		arbetsliv och välfärd:
		Forskning	2 500 000	2 027 352	812 770	608 027	413 363	193 192	2031
Totalt UO 9			6 748 288	3 184 643
10 Ekonomisk	1:6	Bidrag för
trygghet vid sjukdom		sjukskrivningsprocessen
och
funktionsnedsättning			32 000	32 000	16 000	16 000			2027
	2:1	Försäkringskassan
	(2023)			7 572	7 572				2026

Totalt UO 10

13 Integration och	2:2	Åtgärder mot diskriminering
jämställdhet		och rasism m.m.
	3:1	Särskilda
		jämställdhetsåtgärder

32 000	39 572
39 300	39 298	39 298	2026
40 000	39 512	39 512	2026

Totalt UO 13			79 300	78 810
14 Arbetsmarknad	1:3	Kostnader för
och arbetsliv		arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	4 800 000	3 352 450	3 054 402	298 048	0	0	2034
	1:4	Lönebidrag och Samhall
		m.m.	17 000 000	14 011 202	9 300 951	3 411 069	1 274 074	25 108	2029
	1:7	Europeiska socialfonden+
		m.m. för perioden 2021–
		2027	3 759 000	3 604 132	1 705 000	1 220 000	679 132	0	2030

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	1:8	Institutet för
		arbetsmarknads- och
		utbildningspolitisk
		utvärdering	9 000	6 535	5 622	913			2027
	1:14	Grundläggande
		omställnings- och
		kompetensstöd	22 100	373	373				2026
	2:6	Regional
		skyddsombudsverksamhet	20 000	19 597	19 597				2026
	1:11	Bidrag till Stiftelsen
	(2023)	Utbildning Nordkalotten		16 606	8 303	8 303			2027
Totalt UO 14			25 610 100	21 010 895
15 Studiestöd	1:6	Bidrag till vissa
		studiesociala ändamål	4 000	1 402	1 402				2026
Totalt UO 15			4 000	1 402
16 Utbildning och	1:5	Utveckling av skolväsendet
universitetsforskning		och annan pedagogisk
		verksamhet	1 625 780	878 059	614 055	175 616	60 012	28 376	2029
	1:6	Statligt stöd till särskild
		utbildning i gymnasieskolan	35 000	32 447	32 447				2026
	1:7	Maxtaxa i förskola,
		fritidshem och annan
		pedagogisk verksamhet
		samt kvalitetshöjande
		åtgärder inom förskola	2 586 000	2 586 000	2 586 000				2026
	1:10	Fortbildning av lärare och
		förskolepersonal	576 333	382 627	251 926	98 572	32 129		2028
	1:12	Praktiknära skolforskning	72 100	71 052	35 443	23 609	12 000		2028

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	1:13	Bidrag till lärarlöner	2 426 000	2 425 905	2 425 905				2026
	1:15	Statligt stöd för stärkt
		kunskapsutveckling	7 563 000	7 563 000	7 563 000				2026
	1:17	Statligt stöd till
		vuxenutbildning	6 100 000	5 849 303	3 221 725	2 627 578			2027
	1:19	Statligt stöd till
		yrkeshögskoleutbildning	11 300 000	10 070 164	4 415 848	3 237 828	1 770 005	646 483	2032
	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning
		och forskningsinformation	24 327 000	20 385 951	6 716 004	4 810 501	3 676 536	5 182 910	2035
	3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter
		till internationella
		organisationer	2 690 000	2 280 048	465 489	465 406	465 622	883 531	2030
	3:4	Rymdforskning och
		rymdverksamhet	8 500 000	5 347 675	1 270 944	1 127 441	1 056 247	1 893 043	2035
	4:1	Internationella program	90 412	90 412	60 274	30 138			2027
Totalt UO 16			67 891 625	57 962 643
17 Kultur, medier,	1:2	Bidrag till allmän
trossamfund och fritid		kulturverksamhet,
		utveckling samt
		internationellt kulturutbyte
		och samarbete	236 000	136 396	75 580	49 549	11 267		2028
	1:5	Stöd till icke-statliga
		kulturlokaler	11 000	11 000	8 700	2 300			2027
	1:6	Bidrag till regional
		kulturverksamhet	60 000	300	300	0			2027
	2:2	Bidrag till vissa teater-,
		dans- och musikändamål	183 000	164 017	164 017				2026

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	3:1	Bidrag till litteratur och
		kulturtidskrifter	44 300	33 641	33 641	0			2027
	4:4	Bidrag till bild- och
		formområdet	35 000	19 800	19 800				2026
	5:2	Ersättningar och bidrag till
		konstnärer	259 500	179 347	68 736	27 119	21 332	62 160	2035
	7:2	Bidrag till kulturmiljövård	90 000	62 981	54 221	7 891	869		2028
	12:2	Bidrag till nationell och
		internationell
		ungdomsverksamhet	212 000	212 000	212 000				2026
	13:2	Bidrag till allmänna
		samlingslokaler	40 000	39 136	29 053	8 922	1 161		2028
	13:4	Bidrag till riksdagspartiers
		kvinnoorganisationer	15 000	15 000	15 000				2026
	13:5	Insatser för den ideella
		sektorn	118 100	84 997	65 697	9 600	9 700		2028
	14:3	Bidrag till tolkutbildning	120 000	101 858	60 230	20 238	8 817	12 573	2029
Totalt UO 17			1 423 900	1 060 473
18 Samhällsplanering,	1:2	Omstrukturering av
bostadsförsörjning		kommunala bostadsföretag
och byggande samt
konsumentpolitik			12 500	0	0	0	0		2028
	1:7	Energieffektivisering av
	(2022)	flerbostadshus		140 946	128 183	12 763			2025
	1:8	Investeringsstöd för
	(2022)	anordnande av
		hyresbostäder och bostäder
		för studerande		584 003	460 612	123 391			2025

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
Totalt UO 18			12 500	724 949
19 Regional	1:1	Regionala
utveckling		utvecklingsåtgärder	3 500 000	3 114 299	1 637 809	1 070 747	322 976	82 767	2031
	1:3	Europeiska regionala
		utvecklingsfonden och
		Fonden för en rättvis
		omställning perioden
		2021–2027	5 050 000	4 601 625	1 364 585	1 330 409	862 221	1 044 410	2030
	1:3	Europeiska regionala
	(2022)	utvecklingsfonden perioden
		2014–2020		15 800	15 800				2024
Totalt UO 19			8 550 000	7 731 724
20 Klimat, miljö och	1:2	Miljöövervakning m.m.
natur			120 000	63 013	55 413	7 600	0		2028
	1:3	Åtgärder för värdefull natur	900 000	514 723	244 202	134 982	59 531	76 008	2036
	1:4	Sanering och återställning
		av förorenade områden	3 465 000	992 317	509 922	232 287	105 220	144 888	2055
	1:5	Miljöforskning	102 000	92 362	55 412	35 950	1 000	0	2029
	1:7	Avgifter till internationella
		organisationer	2 274 000	2 145 312	166 871	170 315	125 753	1 682 373	2053
	1:8	Åtgärder för minskade
		kväveutsläpp till luft i
		jordbrukssektorn	150 000	56 224	11 245	28 112	16 867		2030
	1:11	Åtgärder för havs- och
		vattenmiljö	770 000	577 721	223 602	151 440	60 190	142 489	2035
	1:12	Insatser för internationella
		klimatinvesteringar	1 500 000	1 126 780	130 163	150 000	150 000	696 617	2036

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	1:13	Internationellt
		miljösamarbete	11 400	1 049	499	275	275		2028
	1:14	Skydd av värdefull natur	35 000	0	0	0	0	0	2068
	1:16	Klimatinvesteringar	6 500 000	4 506 984	2 555 110	943 951	511 642	496 281	2030
	1:17	Klimatpremier	3 660 000	1 985 831	1 985 831				2028
	1:18	Industriklivet	3 850 000	2 963 679	619 948	619 704	617 427	1 106 600	2032
	1:19	Åtgärder för ras- och
		skredsäkring längs Göta älv	165 000	125 326	53 360	71 966	0	0	2029
	1:20	Driftstöd för bio-CCS	36 000 000	20 275 200	0	0	52 800	20 222 400	2046
	2:2	Forskningsrådet för miljö,
		areella näringar och
		samhällsbyggande:
		Forskning	2 200 000	1 786 291	842 789	488 256	301 022	154 224	2031
Totalt UO 20			61 702 400	37 212 812
21 Energi	1:3	Energiforskning	4 100 000	2 444 841	1 213 020	795 547	338 154	98 120	2030
	1:5	Energiplanering	1 200 000	103 755	83 810	19 945	0	0	2030
	1:8	Laddinfrastruktur	2 000 000	578 562	274 938	227 234	75 977	413	2030
	1:10	Energiberedskap	1 050 000	0	0	0	0	0	2029
	1:11	Elberedskap	2 000 000	1 694 655	524 693	358 493	202 138	609 331	2040
	1:6	Avgifter till internationella
	(2024)	organisationer		13 000	13 000				2026
Totalt UO 21			10 350 000	4 834 813
22 Kommunikationer	1:1	Utveckling av statens
		transportinfrastruktur	161 340 000	95 144 242	28 518 048	15 206 149	9 487 423	41 932 622	2050
	1:2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur	42 000 000	36 807 217	17 832 295	9 388 560	5 504 657	4 081 705	2038

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår
	1:7	Trafikavtal	8 000 000	3 426 663	922 948	515 715	280 000	1 708 000	2035
	1:11	Trängselskatt i Stockholm	77 000 000	68 981 070	4 719 620	2 780 163	5 206 913	56 274 374	2060
	1:14	Trängselskatt i Göteborg	21 000 000	20 171 341	1 810	0	842 170	19 327 361	2040
	2:2	Ersättning för särskilda
		tjänster för personer med
		funktionsnedsättning	350 000	100 264	82 997	17 267			2029
	2:3	Grundläggande
		betaltjänster	40 000	27 198	23 582	3 616			2029
	2:4	Informationsteknik och
		telekommunikation	75 000	26 738	25 165	1 573			2027
	2:5	Driftsäker och tillgänglig
		elektronisk kommunikation	4 348 000	2 690 526	997 123	790 128	452 615	450 660	2035
	1:16	Internationell tågtrafik
	(2021)			34 000	34 000				2026
	1:18	Lån till körkort
	(2023)			90	90				2026
Totalt UO 22			314 153 000	227 409 349
23 Areella näringar,	1:2	Insatser för skogsbruket
landsbygd och
livsmedel			110 000	49 009	36 645	10 181	2 183		2028
	1:11	Intervention för
		jordbruksprodukter m.m.	140 000	64 617	62 000	2 617			2027
	1:12	Nationell medfinansiering till
		den gemensamma
		jordbrukspolitiken
		2023–2027	3 800 000	2 698 259	1 018 516	1 171 479	401 906	106 358	2029

10

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 –	Slutår

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

3 210 000	2 781 050	1 105 304	1 184 784	398 900	92 062	2029
1 600 000	1 344 657	599 187	413 296	258 378	73 796	2031
1 200 000	121 654	69 820	46 651	5 183		2028
305 000	275 242	112 752	119 307	43 183		2029
400 000	302 629	168 205	99 230	35 194		2029

Totalt UO 23			10 765 000	7 637 117
24 Näringsliv	1:2	Verket för
		innovationssystem:
		Forskning och utveckling	3 952 000	3 868 389	1 746 032	1 328 021	671 653	122 683 2030
	1:5	Näringslivsutveckling	162 100	124 497	87 587	36 910		2027
	1:9	Geovetenskaplig forskning	5 000	4 420	2 920	1 500		2027
	1:14	Konkurrensforskning	9 750	9 748	5 998	3 250	500	2028

Totalt UO 24		4 128 850	4 007 054
25 Allmänna bidrag till 1:4	Tillfälligt stöd till enskilda
kommuner	regioner	1 250 000	487 019	244 521	242 498	0	0 2030

11

Skr. 2025/26:101 Bilaga 4

				Ekonomiska åtaganden	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt	Förväntad tidpunkt
Utgiftsområde	Anslag	Anslagsnamn	Beslutat bemyndigande	vid årets slut	2026	2027	2028	2029 – Slutår
Totalt UO 25			1 250 000	487 019
Totalt alla UO			950 715 454	682 233 823
varav äldre
bemyndiganden				812 017

12

Skr. 2025/26:101 Bilaga 5

Bilaga 5

Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 5

Slutbehandlade granskningsrapporter

Rapport nr	Namn	Skrivelse nr
2025:1	Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt	Skr 2024/25:184
2025:2	Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens insatser för allmänna vattentjänster	Skr 2024/25:173
2025:3	Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar	Skr 2024/25:196
2025:4	Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad	Skr 2024/25:206
2025:5	Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden	Skr 2025/26:9
2025:6	Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer	Skr 2025/26:23
2025:7	LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja	Skr 2025/26:8
2025:8	Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar	Skr 2025/26:33
2025:9	Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar
	avgifterna	Skr 2025/26:29
2025:10	Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och tillämpning	Skr 2025/26:40
2025:11	Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken	Skr 2025/26:56
2025:12	Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och uppföljning	Skr 2025/26:47
2025:13	Antagningen till polisutbildningen	Skr 2025/26:44
2025:14	Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – Försäkringskassans och
	Pensionsmyndighetens kontroller	Skr 2025/26:58
2025:15	Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn	Skr 2025/26:67
2025:16	Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser	Skr 2025/26:62
2025:17	Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av kontorslokaler	Skr 2025/26:65
2025:18	Skatteverkets åtgärder mot svartarbete	Skr 2025/26:79
2025:19	Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument	Skr 2025/26:51
2025:20	Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning	Skr 2025/26:72
2025:21	Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling	Skr 2025/26:89
2025:22	Statens arbete med Agenda 2030	Skr 2025/26:83
2025:23	Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, förvaltning och skifte	Skr 2024/25:111
2025:24	Statens insatser för jordbrukets klimatomställning	Skr 2025/26:113
2025:25	Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering	Skr 2025/26:122
2025:26	Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda	Skr 2025/26:110
	Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser som kan få omfattande
2025:27	konsekvenser	Skr 2025/26:121
2025:28	Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra utfall	Skr 2025/26:153
2025:29	IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården	Skr 2025/26:156
2025:30	Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning	Skr 2025/26:152
2025:31	Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap	Skr 2025/26:166
2025:32	Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning	Skr 2025/26:137
2025:33	Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det humanitära biståndet	Skr 2025/26:226
2025:34	Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål	Skr 2025/26:219
2025:35	En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet	Skr 2025/26:225
2025:36	Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2025	Skr. 2025/26:241

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Bilaga 6

Tabellsamling

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 1	Utfallet för statens budget 2021–2025
Miljarder kronor
		2021	2022	2023	2024	2025
Inkomster		1 191,3	1 286,1	1 242,9	1 272,7	1 303,9
Statens skatteinkomster		1 235,1	1 308,1	1 318,0	1 331,3	1 349,4
Övriga inkomster		-43,8	-22,0	-75,1	-58,6	-45,5
Utgifter m.m.		1 113,4	1 122,5	1 223,8	1 377,0	1 405,8
UO 1–25 och 27		1 216,0	1 210,8	1 214,1	1 319,5	1 372,1
Statsskuldsräntor m.m.
UO 26		-1,3	27,2	31,6	45,2	30,2
Riksgäldskontorets
nettoutlåning		-97,0	-110,9	-11,5	-2,0	-0,9
Kassamässig
korrigering		-4,3	-4,5	-10,4	14,3	4,4
Budgetsaldo		77,9	163,6	19,1	-104,3	-101,9

Tabell 2	Inkomster i statens budget 2021–2025
Miljarder kronor
Inkomstår		2021	2022	2023	2024	2025
Statens skatteintäkter		1 218,7	1 292,0	1 323,0	1 348,1	1 366,4
Periodiseringar		16,4	16,1	-5,0	-16,7	-17,0
Statens
skatteinkomster		1 235,1	1 308,1	1 318,0	1 331,3	1 349,4
Inkomster av statens
verksamhet		43,3	71,9	55,8	47,6	51,7
Inkomster av försåld
egendom		0,0	0,9	0,1	1,2	0,5
Återbetalning av lån		1,1	1,4	0,4	0,4	0,7
Kalkylmässiga inkomster		17,8	18,2	19,9	21,9	25,1
Bidrag m.m. från EU		14,6	15,6	18,3	16,4	32,0
Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet		-120,6	-130,0	-169,6	-146,1	-155,5
Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto		0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Statens övriga
inkomster		-43,8	-22,0	-75,1	-58,6	-45,5
Inkomster i statens
budget		1 191,3	1 286,1	1 242,9	1 272,7	1 303,9

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2021–2025
Miljarder kronor
Inkomstår		2021	2022	2023	2024	2025
Skatt på arbete		1 329,1	1 400,6	1 473,5	1 525,0	1 551,0
Direkta skatter		694,3	724,1	749,7	769,3	769,1
Kommunal skatt		806,4	852,5	893,4	928,4	959,3
Statlig skatt		56,3	60,7	55,9	63,9	64,0
Jobbskatteavdrag		-131,8	-146,3	-158,8	-181,3	-201,5
Avdrag för hushållsarbete		-18,9	-19,1	-18,0	-20,2	-30,4
Övrigt		-17,8	-23,7	-22,7	-21,6	-22,1
Indirekta skatter		634,7	676,5	723,9	755,7	781,9
Arbetsgivaravgifter		629,3	669,5	707,6	734,5	759,7
Egenavgifter		11,5	11,8	11,5	11,4	11,7
Särskild löneskatt		51,9	58,3	61,5	65,1	67,3
Nedsättningar		-15,4	-17,3	-8,3	-5,3	-5,4
Tjänstegruppliv m.m.		0,6	0,6	0,6	0,5	0,6
Avgifter till premiepensionssystemet		-43,2	-46,4	-49,1	-50,5	-52,0
Skatt på kapital		355,9	365,6	356,8	389,8	412,2
Skatt på kapital, hushåll		104,6	92,9	71,7	85,3	88,2
Skatt på företagsvinster		183,6	193,0	201,3	202,9	222,0
Avkastningsskatt		6,7	8,3	18,8	31,6	30,4
Fastighetsskatt och fastighetsavgift		36,1	38,6	39,8	41,6	43,6
Stämpelskatt		15,5	15,8	10,3	10,6	12,3
Kupongskatt m.m.		9,4	17,0	14,9	17,8	15,7
Skatt på konsumtion och
insatsvaror		651,0	691,4	717,9	703,6	713,4
Mervärdesskatt		511,0	559,6	557,9	561,9	583,2
Skatt på tobak		11,9	13,2	11,5	14,8	9,8
Skatt på etylalkohol		5,6	5,5	5,6	5,4	5,6
Skatt på vin		6,5	6,4	6,6	7,0	6,8
Skatt på öl m.m.		4,7	4,7	4,9	5,5	5,4
Energiskatt		53,8	44,7	45,6	46,5	43,2
Koldioxidskatt		21,9	21,2	22,7	24,6	23,4
Övriga skatter på energi och miljö		5,4	6,9	34,4	9,3	6,8
Skatt på vägtrafik		22,5	22,5	22,1	21,6	21,4
Övriga skatter		7,7	7,1	6,7	6,9	7,7
Skatt på import		7,3	9,3	7,9	8,5	9,1
Restförda och övriga skatter		-6,7	9,0	6,1	8,8	13,5
Restförda skatter		-16,1	-13,7	-13,0	-16,5	-10,9
Övriga skatter		9,4	22,7	19,1	25,3	24,4
Totala skatteintäkter		2 336,6	2 475,9	2 562,2	2 635,7	2 699,1
Avgår EU-skatter		-7,3	-9,3	-7,9	-8,5	-9,1
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 329,2	2 466,5	2 554,3	2 627,2	2 690,1
Avgår kommunala skatter		-827,1	-873,9	-915,8	-952,5	-984,5
Avgår avgifter till
ålderspensionssystemet		-283,5	-300,5	-315,4	-326,7	-339,2
Statens skatteintäkter		1 218,7	1 292,0	1 323,0	1 348,1	1 366,4

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 4	Utgifter i statens budget 2021–2025
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhörde i statens budget 2025.
		Andel i procent av de takbegränsade utgifterna								Miljarder kronor
Utgiftsområde		2021	2022	2023	2024	2025	2021	2022	2023	2024	2025
1	Rikets styrelse	1,1	1,1	1,2	1,1	1,1	16,4	17,6	18,3	19,0	19,6
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	1,1	1,1	1,2	1,2	1,2	16,9	17,3	18,9	20,8	21,5
3	Skatt, tull och exekution	0,8	0,8	0,9	1,0	0,8	12,5	12,8	13,4	16,9	14,4
4	Rättsväsendet	3,7	3,9	4,4	4,6	4,9	57,2	61,5	69,8	78,3	86,1
5	Internationell samverkan	0,1	0,2	0,1	0,1	0,1	1,8	3,4	2,2	2,3	2,6
6	Försvar och samhällets
	krisberedskap	4,5	5,4	6,1	7,6	9,3	70,5	83,5	96,0	128,2	163,5
7	Internationellt bistånd	3,1	3,0	3,0	2,9	2,6	47,5	46,2	46,5	49,6	45,4
8	Migration	0,5	0,8	0,8	0,7	0,6	8,2	11,7	12,0	11,8	10,2
9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg	8,9	7,6	6,9	6,9	6,6	138,0	118,2	108,8	116,0	116,3
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom
	och funktionsnedsättning	7,3	7,3	7,0	7,1	6,8	113,1	114,3	110,6	120,1	119,9
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	2,5	3,0	3,6	3,8	3,5	38,0	46,3	56,4	63,6	62,4
12	Ekonomisk trygghet för familjer
	och barn	6,5	6,5	6,5	6,1	5,7	101,1	101,1	101,7	102,9	100,6
13	Integration och jämställdhet	0,4	0,3	0,3	0,3	0,3	6,2	5,4	4,5	4,7	5,8
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	5,9	5,0	5,1	5,3	5,2	91,9	78,4	79,8	88,5	91,3
15	Studiestöd	1,7	1,6	1,6	1,7	1,7	26,6	25,5	25,3	28,0	30,6
16	Utbildning och
	universitetsforskning	5,9	6,0	5,9	5,8	5,8	91,4	93,0	93,0	98,1	102,0
17	Kultur, medier, trossamfund och
	fritid	1,5	1,3	1,1	1,0	1,0	22,7	19,7	16,7	16,6	16,9
18	Samhällsplan., bostadsförsörjning
	och byggande samt
	konsumentpolitik	0,3	0,5	0,4	0,3	0,2	5,2	7,7	5,9	4,6	3,0
19	Regional utveckling	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2	3,2	3,4	3,7	2,8	3,7
20	Klimat, miljö och natur	1,1	1,3	1,1	0,9	0,8	16,7	20,7	17,9	14,6	13,4
21	Energi	0,2	0,8	0,3	0,3	0,3	3,4	12,6	4,4	4,4	5,1
22	Kommunikationer	4,6	4,7	5,1	4,8	5,1	72,1	72,9	80,4	81,2	89,1
23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel	1,3	1,4	1,2	1,3	1,2	19,6	21,9	18,6	21,6	21,2
24	Näringsliv	2,0	0,7	0,5	0,5	0,5	30,4	10,3	7,6	9,2	8,5
25	Allmänna bidrag till kommuner	9,9	10,1	10,0	10,3	9,8	153,2	157,0	157,9	174,2	173,2
26	Statsskuldsräntor m.m.						-1,3	27,2	31,6	45,2	30,2
27	Avgiften till Europeiska unionen	3,4	3,1	2,8	2,4	2,6	52,3	48,2	43,6	41,2	45,7
	Summa utgiftsområden						1214,7	1238,0	1245,7	1364,7	1402,3
	Ålderspensionssystemet vid sidan
	av SB	21,6	22,3	22,9	21,7	22,0	334,6	347,9	360,9	366,6	387,1
	Takbegränsade utgifter	100	100	100	100	100	1550,6	1558,7	1574,9	1686,0	1759,2
	Budgeteringsmarginal	9,3	4,8	5,7	3,6	5,5	144,4	75,3	90,1	61,0	96,8
	Utgiftstak för staten						1695	1634	1665	1747	1856

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

	Tabell 5	Realekonomisk fördelning av anslagen i statens budget 2021–2025
Miljoner kronor
									Procentuell
								Förändring	förändring
	Realekonomisk art		Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
	Transfereringar		879 425	904 164	816 387	838 547	864 943	-24 739	-2,7
	varav till
	Hushållssektorn		394 827	394 865	365 902	358 768	349 356	-38	0,0
	Kommunala sektorn		286 829	291 338	265 846	281 416	300 260	-4 509	-1,5
	Företagssektorn		61 841	93 376	64 273	73 996	88 397	-31 535	-33,8
	Ålderspensionssystemet		26 688	27 347	26 064	25 681	25 790	-659	-2,4
	Statliga ideella organisationer		8 680	8 026	7 644	7 295	7 172	654	8,1
	Internationell verksamhet		100 560	89 211	86 658	91 392	93 967	11 349	12,7
	varav till EU-institutioner		45 714	41 187	43 585	48 240	52 262	4 527	11,0
	Konsumtionsutgifter		392 216	355 520	322 164	305 626	291 744	36 696	10,3
	varav
	Löner inklusive sociala avgifter		214 735	199 749	184 609	173 980	169 302	14 987	7,5
	Omkostnader för konsumtion		131 342	112 425	97 935	94 830	85 361	18 918	16,8
	Lokaler		30 933	28 778	25 677	23 204	22 091	2 155	7,5
	Sociala naturaförmåner		15 205	14 568	13 943	13 611	14 991	637	4,4
	Investeringsverksamhet		83 973	69 614	61 955	51 630	46 638	14 359	20,6
	Räntor		31 505	21 367	31 613	27 256	-1 020	10 138	47,4
	varav
	Räntor på statsskulden		30 119	20 119	31 567	27 088	-1 388	10 000	49,7
	Finansiella transaktioner		15 212	13 986	13 584	14 901	12 443	1 226	8,8
	Summa utgiftsområden		1 402 331	1 364 651	1 245 704	1 237 960	1 214 747	37 680	2,8
Källa: Statskontoret

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 6 Realekonomisk fördelning – Utgiftsområden inom statens budget realekonomiskt fördelade för 2025

Miljoner kronor

			Trans-	Konsumtions-	Investerings-		Finansiella
	Utgiftsområde		fereringar	utgifter	verksamhet	Räntor	transaktioner	Total
	1	Rikets styrelse	1 899	16 757	283	30	659	19 628
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 350	3 898	38	6	226	21 518
3		Skatt, tull och exekution	27	13 486	245	6	669	14 434
	4	Rättsväsendet	939	80 476	1 038	192	3 495	86 140
5		Internationell samverkan	2 055	485	4	0	7	2 551
6		Försvar och samhällets krisberedskap	18 013	105 023	40 271	-458	660	163 509
	7	Internationellt bistånd	41 601	3 561	14	-8	242	45 410
8		Migration	2 384	7 582	28	0	179	10 174
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	100 246	15 760	83	1	209	116 298
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning	108 570	10 711	10	11	641	119 943
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	61 614	679	30	5	83	62 412
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	100 610			0	0	100 610
13		Integration och jämställdhet	5 144	690	2	0	4	5 839
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	77 253	13 771	5	-9	307	91 328
	15	Studiestöd	27 076	1 156	0	1 736	641	30 610
16		Utbildning och universitetsforskning	40 394	59 190	337	-260	2 298	101 957
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	13 406	3 303	26	5	122	16 862
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande samt konsumentpolitik	1 390	1 526	4	2	53	2 976
19		Regional utveckling	3 258	365	0	2	61	3 686
20		Klimat, miljö och natur	7 121	6 038	213	0	76	13 447
21		Energi	2 931	2 146	9	0	38	5 125
22		Kommunikationer	8 565	35 700	41 286	96	3 462	89 110
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	14 370	6 523	38	30	221	21 181
24		Näringsliv	4 305	3 382	8	1	763	8 459
25		Allmänna bidrag till kommuner	173 186	4			0	173 190
26		Statsskuldsräntor m.m.	4	1		30 119	95	30 220
27		Avgiften till Europeiska unionen	45 714	0				45 714
	Summa		879 425	392 216	83 973	31 505	15 212	1 402 331
Källa: Statskontoret

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 7		Realekonomisk fördelning – Transfereringar till hushåll 2021–2025
Miljoner kronor
									Procentuell
								Förändring	förändring
UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
2	1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	17 062	16 567	15 132	13 819	13 711	494	3,0
3	1:4	Kompensation förhöjt grundavdrag
	(2024)	födda 1957	0	3 179				-3 179	-100,0
7	1:1	Biståndsverksamhet	4 131	4 642	4 146	4 284	4 539	-511	-11,0
9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	98	166	96	467	444	-68	-40,7
9	1:8	Bidrag till psykiatri	401	243	196	208	201	158	64,9
9	2:6	Stöd till främjande av en aktiv och
		meningsfull fritid för barn och unga	141	273	35			-133	-48,5
9	4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	31 089	30 015	28 937	28 522	28 534	1 074	3,6
10	1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	46 097	47 324	44 538	42 535	39 478	-1 227	-2,6
10	1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	47 886	46 957	42 219	38 106	36 687	929	2,0
11	1:1	Garantipension till ålderspension	32 357	33 255	26 150	17 387	14 044	-897	-2,7
11	1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	7 807	8 131	8 597	8 923	9 360	-324	-4,0
11	1:3	Bostadstillägg till pensionärer	13 904	14 109	13 628	11 899	10 595	-205	-1,5
11	1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 593	1 375	1 237	1 209	1 204	218	15,9
11	1:5	Inkomstpensionstillägg	5 953	5 960	6 051	6 133	2 035	-6	-0,1
12	1:1	Barnbidrag	32 028	32 523	32 972	33 306	33 389	-494	-1,5
12	1:2	Föräldraförsäkring	43 524	43 889	43 290	43 746	43 180	-365	-0,8
12	1:3	Underhållsstöd	2 642	2 687	2 703	2 726	2 692	-45	-1,7
12	1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	5 950	5 271	4 329	3 759	3 550	679	12,9
12	1:7	Pensionsrätt för barnår	1 069	1 157	1 160	1 092	1 098	-88	-7,6
12	1:8	Bostadsbidrag	3 069	4 134	4 255	4 126	5 019	-1 065	-25,8
14	1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
		aktivitetsstöd	42 862	39 467	32 282	31 308	41 370	3 395	8,6
14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	1 287	1 373	1 045	1 516	1 645	-85	-6,2
14	1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	4 058	3 360	1 915	1 279	830	698	20,8
14	1:13	Etableringsersättning till vissa
		nyanlända invandrare	910	787	905	1 011	1 347	123	15,6
15	1:1	Studiehjälp	4 470	4 351	4 311	4 318	4 340	119	2,7
15	1:2	Studiemedel	16 765	16 383	14 830	14 507	15 603	382	2,3
15	1:3	Omställningsstudiestöd	2 005	1 111	516			894	80,5
16	1:5	Utveckling av skolväsendet och annan
		pedagogisk verksamhet	994	789	699	600	625	205	26,0
16	1:15	Statligt stöd för stärkt
		kunskapsutveckling	997	831	738	688	637	167	20,1
17	1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet,
		utveckling samt internationellt
		kulturutbyte och samarbete	98	103	107	405	837	-5	-4,8
17	5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	492	496	504	734	830	-3	-0,7
17	10:1	Filmstöd	556	554	553	628	949	2	0,4
17	13:1	Stöd till idrotten	2 074	2 064	2 039	2 738	3 876	10	0,5
17	14:1	Statsbidrag till studieförbund	1 641	1 741	4 338	4 829	4 769	-100	-5,7
17	14:2	Statsbidrag till folkhögskolor	2 447	2 447
20	1:8	Klimatbonus
	(2024)			1 357	5 817	6 905	4 810	-1 357	-100,0
21	1:2	Insatser för energieffektivisering	290	285	45		1	5	1,7
21	1:12	Kompensation för höga elpriser
	(2022)					8 682

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

										Procentuell
									Förändring	förändring
	UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
21		1:12	Gasprisstöd
		(2023)				135
24		1:22	Stöd vid korttidsarbete	-2	-11	-19	76	446	10	-86,4
			Övriga anslag	16 081	15 522	15 472	16 295	16 682	559	3,6
			Totalt	394 827	394 865	365 902	358 768	349 356	-38	0,0
Källa: Statskontoret

Tabell 8		Realekonomisk fördelning – Transfereringar till kommuner 2021–2025
Miljoner kronor
									Procentuell
								Förändring	förändring
UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
1	6:1	Allmänna val och demokrati		311		297	7	-311	-100,0
6	2:4	Krisberedskap	1 170	874	653	643	539	296	33,8
8	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	1 905	3 824	4 056	3 201	1 654	-1 919	-50,2
8	1:9	Tillfälligt stöd till kommuner med
	(2022)	anledning av kriget i Ukraina				500
9	1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	40 303	37 187	34 295	32 887	31 851	3 117	8,4
9	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	9 494	16 212	14 590	26 595	47 826	-6 718	-41,4
9	1:8	Bidrag till psykiatri	2 376	1 616	1 679	1 631	1 731	760	47,0
9	1:11	Prestationsbundna insatser för att
		korta vårdköerna	7 465	4 930	2 952	2 967	2 972	2 535	51,4
9	1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	659	1 212				-553	-45,6
9	4:4	Kostnader för statlig
		assistansersättning	-4 701	-4 671	-4 383	-4 423	-4 400	-30	0,6
9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet	5 451	8 461	9 444	8 773	8 096	-3 010	-35,6
9	4:6	Statens institutionsstyrelse		421	485	423		-421	-100,0
9	4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete
		m.m.	2 838	1 088	825	378	554	1 750	160,8
10	1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	642	625	591	562	1 428	17	2,6
10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	16	38	33	4 046	4 379	-22	-58,0
13	1:2	Kommunersättningar vid
		flyktingmottagande	4 531	3 523	3 166	3 924	4 573	1 008	28,6
16	1:5	Utveckling av skolväsendet och
		annan pedagogisk verksamhet	4 004	3 556	2 364	3 665	3 635	448	12,6

16 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt

		kvalitetshöjande åtgärder inom
		förskola	4 554	4 955	4 979	4 268	3 657	-400	-8,1
16	1:13	Bidrag till lärarlöner	3 430	3 441	3 446	3 470	3 531	-11	-0,3
16	1:15	Statligt stöd för stärkt
		kunskapsutveckling	7 207	6 565	5 870	5 814	5 543	643	9,8
16	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	3 577	4 189	4 117	4 927	4 358	-612	-14,6
16	2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och
		forskning	2 860	2 705	2 711	2 056	2 641	155	5,7
19	1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	494	494	526	524	369	0	-0,1
20	1:3	Åtgärder för värdefull natur	706	660	520	974	900	46	7,0
20	1:17	Klimatpremier	190	25	90	349	66	165	663,1
22	1:1	Utveckling av statens
		transportinfrastruktur	-150	708	356	-8	942	-858	-121,1
22	1:11	Trängselskatt i Stockholm	-1	6		45	934	-7	-122,8

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

										Procentuell
									Förändring	förändring
	UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
22		1:18	Bidrag för upprätthållande av
		(2022)	kollektivtrafik				985	3 018
22		2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
			kommunikation	98	22	628	270	181	76	349,4
25		1:1	Kommunalekonomisk utjämning	166 750	167 871	151 878	151 223	148 511	-1 121	-0,7
25		1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	6 128	5 827	5 718	4 893	4 717	301	5,2
25		1:4	Tillfälligt stöd till enskilda regioner	298					298
			Övriga anslag	14 535	14 663	14 258	15 560	16 048	-128	-0,9
			Totalt	286 829	291 338	265 846	281 416	300 260	-4 509	-1,5
Källa: Statskontoret

Tabell 9		Realekonomisk fördelning – Transfereringar till företag 2021–2025
Miljoner kronor
									Procentuell
								Förändring	förändring
UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
1	8:1	Mediestöd	869	870	985	1 070	994	-2	-0,2
9	4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom
		äldreområdet	408	400	540	542	983	8	2,1
10	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	1 069	2 068	1 494	7 467	9 952	-999	-48,3
14	1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
		program och insatser	692	799	846	934	1 688	-107	-13,4
14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	14 788	14 881	14 605	14 489	14 474	-92	-0,6
14	1:14	Grundläggande omställnings- och
		kompetensstöd	2 697	2 375	540			322	13,6
16	1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	2 962	2 814	2 585	2 518	2 267	148	5,3
16	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
		forskningsinformation	1 178	1 221	1 007	1 153	1 057	-43	-3,5
17	1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet,
		utveckling samt internationellt
		kulturutbyte och samarbete	181	206	163	856	2 016	-25	-12,1
18	1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	401	377	232	1 065	69	24	6,3
18	1:8	Investeringsstöd för anordnande av
		hyresbostäder och bostäder för
		studerande	883	2 730	4 277	4 983	3 578	-1 847	-67,7
19	1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	918	636	728	664	726	282	44,3

19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning

		perioden 2021–2027	594	219	55	1		375	171,7
20	1:16	Klimatinvesteringar	1 456	2 229	2 353	2 342	1 841	-773	-34,7
20	1:17	Klimatpremier	874	366	350	209	58	508	138,9
20	1:18	Industriklivet	1 749	1 276	1 021	549	238	473	37,1
21	1:7	Energiteknik
	(2022)					75	327
21	1:8	Laddinfrastruktur	261	106	868	528		155	146,5
21	1:9	Biogasstöd	735	658	356	204		77	11,8
22	1:1	Utveckling av statens
		transportinfrastruktur	936	1 452	1 457	1 473	347	-517	-35,6
22	1:2	Vidmakthållande av statens
		transportinfrastruktur	318	620	934	372	13	-302	-48,7
22	1:4	Ersättning för sjöräddning och
		fritidsbåtsändamål	287	511	533	369	188	-224	-43,8
22	1:11	Trängselskatt i Stockholm	1 297	1 437	1 505	1 506	-28	-139	-9,7

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

									Procentuell
								Förändring	förändring
UO	Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2025	Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	2024–2025	2024–2025
22	1:12	Transportstyrelsen	0	1 033	0	0	0	-1 033	-100,0
22	1:15	Sjöfartsstöd	1 435	1 418	1 388	1 331	1 182	17	1,2
22	1:17	Infrastruktur för flygtrafiktjänst	377	340	277		122	37	11,0
22	2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
		kommunikation	619	238	823	1 290	1 528	381	160,1
23	1:6	Bekämpning av smittsamma
		djursjukdomar	169	356	320	150	372	-187	-52,5
23	1:10	Gårdsstöd m.m.	7 648	9 010	6 572	7 438	6 945	-1 362	-15,1
23	1:12	Nationell medfinansiering till den
		gemensamma jordbrukspolitiken
		2023–2027	2 083	1 844	1 502			239	12,9
23	1:13	Finansiering från EU-budgeten till den
		gemensamma jordbrukspolitikens andra
		pelare 2023–2027	1 666	1 399	1 168			266	19,0
23	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och
		struktur	950	855	1 066	4 616	2 823	95	11,1
23	1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder
		för landsbygdens miljö och struktur	657	749	1 096	2 968	2 593	-91	-12,2
23	1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	8	6	86	9	233	2	24,3
24	1:2	Verket för innovationssystem: Forskning
		och utveckling	1 606	1 786	1 745	1 878	1 889	-180	-10,1
24	1:3	Institutens strategiska kompetensmedel	880	864	834	997	1 069	16	1,8
24	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag		1 727				-1 727	-100,0
24	1:22	Stöd vid korttidsarbete	-136	-293	-643	-379	7 092	158	-53,7
24	1:23	Stöd till enskilda näringsidkare
	(2021)						2 057
24	1:23	Brexitjusteringsreserven
	(2024)			0	305			0	-100,0
24	1:24	Omställningsstöd
	(2021)				-285	-439	9 932
24	1:24	Omställningsstöd
	(2022)				-16	1 391
24	1:24	Elstöd
	(2024)			7	761			-7	-100,0
24	1:25	Omsättningsstöd till enskilda
	(2022)	näringsidkare			0	276
24	1:27	Tillfälligt stöd för hyreskostnader för
	(2021)	vissa företag			0	7	949
26	2:1	Återställning av Riksbankens eget
	(2024)	kapital		25 000				-25 000	-100,0
		Övriga anslag	8 324	8 787	9 842	9 091	8 821	-463	-5,3
		Totalt	61 841	93 376	64 273	73 996	88 397	-31 535	-33,8

Källa: Statskontoret

10

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 10			Realekonomisk fördelning – Lön inkl. sociala avgifter 2021–2025
	Miljoner kronor
										Procentuell
				Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
	UO	Anslag	Anslagsnamn	2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025 2024–2025
	1	4:1	Regeringskansliet m.m.	6 344	6 242	5 940	5 712	5 500	103	1,6
1		5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 000	2 813	2 707	2 627	2 848	187	6,7
1		6:1	Allmänna val och demokrati	51	175	63	154	56	-124	-70,9
	3	1:1	Skatteverket	7 088	6 938	6 626	6 460	6 550	149	2,2
3		1:2	Tullverket	2 120	1 950	1 764	1 659	1 572	170	8,7
4		1:1	Polismyndigheten	32 267	30 082	26 733	24 092	22 971	2 185	7,3
	4	1:3	Åklagarmyndigheten	2 172	1 999	1 741	1 568	1 476	173	8,6
4		1:5	Sveriges Domstolar	5 971	5 632	5 327	4 977	4 826	339	6,0
4		1:6	Kriminalvården	12 894	11 105	9 229	7 765	6 928	1 788	16,1
	6	1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	26 379	23 501	20 736	18 438	17 387	2 878	12,2
6		1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	456	268	198	184	182	187	69,9
6		1:11	Försvarets materielverk	2 172	1 872	1 574	1 010	924	300	16,0
	6	2:1	Kustbevakningen	977	901	771	737	711	76	8,5
6		2:6	Myndigheten för samhällsskydd och
			beredskap	1 148	1 020	935	854	867	128	12,6
	7	1:1	Biståndsverksamhet	1 112	1 128	1 231	1 320	1 735	-15	-1,4
8		1:1	Migrationsverket	3 709	3 496	3 407	3 176	2 921	213	6,1
9		1:8	Bidrag till psykiatri	657	157	96	101	97	500	317,3
	9	1:10	E-hälsomyndigheten	82	86	62	54	58	-4	-4,3
9		1:14	Civilt försvar inom hälso- och sjukvård	173	150				23	15,6
9		2:6	Stöd till främjande av en aktiv och
			meningsfull fritid för barn och unga	198	315				-117	-37,0
9		4:6	Statens institutionsstyrelse	1 816	1 414	1 154	1 042	931	402	28,4
10		2:1	Försäkringskassan	7 603	7 026	7 113	7 042	6 893	577	8,2
14		1:1	Arbetsförmedlingens
			förvaltningskostnader	5 939	5 892	5 790	5 765	5 754	47	0,8
14		1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	697	587	445	510	588	110	18,7
16		2:3	Uppsala universitet: Utbildning på
			grundnivå och avancerad nivå	1 550	1 489	1 422	1 442	1 446	60	4,1
16		2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på
			grundnivå och avancerad nivå	1 708	1 534	1 652	1 653	1 662	174	11,3
16		2:9	Stockholms universitet: Utbildning på
			grundnivå och avancerad nivå	1 991	1 704	1 600	1 565	1 662	287	16,9
16		2:10	Stockholms universitet: Forskning och
			utbildning på forskarnivå	1 778	1 502	1 489	1 464	1 474	276	18,4
16		2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå
			och avancerad nivå	1 417	1 273	1 206	1 199	1 245	144	11,3
16		3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och
			forskningsinformation	4 440	4 146	4 034	3 972	3 915	294	7,1
22		1:1	Utveckling av statens
			transportinfrastruktur	3 504	3 209	2 942	2 610	2 565	295	9,2
22		1:2	Vidmakthållande av statens
			transportinfrastruktur	4 885	4 767	4 297	3 992	3 946	119	2,5
23		1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	1 466	1 351	1 306	1 319	1 415	115	8,5
23		1:26	Slakterikontroll	142	137		0	43	6	4,1
			Övriga anslag	66 829	63 888	61 018	59 517	58 155	2 941	4,6
			Totalt	214 735	199 749	184 609	173 980	169 302	14 987	7,5

Källa: Statskontoret

11

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

	Tabell 11		Realekonomisk fördelning – Konsumtion per utgiftsområde 2021–2025
	Miljoner kronor
										Procentuell
				Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
	Utgiftsområde			2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
	1	Rikets styrelse		16 757	16 202	15 796	14 751	14 022	556	3,4
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning		3 898	3 875	3 563	3 351	3 073	23	0,6
3		Skatt, tull och exekution		13 486	12 986	12 706	12 101	11 883	501	3,9
	4	Rättsväsendet		80 476	73 468	65 751	57 992	54 326	7 007	9,5
5		Internationell samverkan		485	443	409	375	364	42	9,5
6		Försvar och samhällets krisberedskap		105 023	86 590	67 700	62 526	52 516	18 434	21,3
	7	Internationellt bistånd		3 561	3 706	3 782	3 856	4 271	-145	-3,9
8		Migration		7 582	7 143	6 837	6 865	5 815	439	6,2
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg		15 760	13 993	12 852	13 351	15 297	1 767	12,6
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning		10 711	9 783	10 040	9 681	9 461	928	9,5
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom		679	622	667	698	705	57	9,2
	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13		Integration och jämställdhet		690	673	576	579	582	17	2,5
14		Arbetsmarknad och arbetsliv		13 771	13 735	14 437	14 547	14 996	37	0,3
	15	Studiestöd		1 156	1 114	1 115	1 069	921	42	3,8
16		Utbildning och universitetsforskning		59 190	56 226	54 139	53 128	52 799	2 963	5,3
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid		3 303	3 073	3 052	3 063	3 030	230	7,5
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande samt konsumentpolitik		1 526	1 420	1 328	1 306	1 324	106	7,5
19		Regional utveckling		365	264	350	369	397	101	38,3
	20	Klimat, miljö och natur		6 038	6 619	5 906	7 527	7 005	-581	-8,8
21		Energi		2 146	2 021	1 783	1 907	1 516	126	6,2
22		Kommunikationer		35 700	32 270	30 747	27 719	28 363	3 430	10,6
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel		6 523	5 907	5 477	5 366	5 392	616	10,4
24		Näringsliv		3 382	3 388	3 151	3 498	3 688	-6	-0,2
25		Allmänna bidrag till kommuner		4					4
	26	Statsskuldsräntor m.m.		1					1
27		Avgiften till Europeiska unionen		0					0
	Summa utgiftsområden			392 216	355 520	322 164	305 626	291 744	36 696	10,3
Källa: Statskontoret

Tabell 12		Realekonomisk fördelning – Transfereringar per utgiftsområde 2021–2025
Miljoner kronor
									Procentuell
			Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
Utgiftsområde			2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
1	Rikets styrelse		1 899	2 202	1 947	2 315	1 988	-303	-13,8
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning		17 350	16 814	15 217	13 835	13 728	536	3,2
3	Skatt, tull och exekution		27	3 209	29	29	34	-3 182	-99,1
4	Rättsväsendet		939	745	623	545	408	194	26,0
5	Internationell samverkan		2 055	1 868	1 762	3 001	1 413	186	10,0
6	Försvar och samhällets krisberedskap		18 013	6 794	3 647	2 358	1 434	11 219	165,1
7	Internationellt bistånd		41 601	45 533	42 305	42 312	43 161	-3 932	-8,6
8	Migration		2 384	4 440	4 971	4 700	2 189	-2 056	-46,3
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		100 246	101 646	94 057	102 636	122 369	-1 400	-1,4

12

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

									Procentuell
			Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
	Utgiftsområde		2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning	108 570	109 644	99 947	103 859	102 806	-1 074	-1,0
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	61 614	62 829	55 663	45 552	37 238	-1 215	-1,9
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	100 610	102 877	101 665	101 067	101 068	-2 267	-2,2
13		Integration och jämställdhet	5 144	4 062	3 909	4 856	5 589	1 082	26,6
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	77 253	74 536	65 152	63 511	76 508	2 717	3,6
	15	Studiestöd	27 076	25 551	23 487	23 067	24 148	1 525	6,0
16		Utbildning och universitetsforskning	40 394	39 861	37 128	37 571	36 466	532	1,3
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	13 406	13 410	13 493	16 522	19 458	-4	0,0
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande samt konsumentpolitik	1 390	3 158	4 569	6 349	3 820	-1 768	-56,0
19		Regional utveckling	3 258	2 482	3 230	2 907	2 778	776	31,3
20		Klimat, miljö och natur	7 121	7 847	11 778	12 981	9 411	-726	-9,3
21		Energi	2 931	2 338	2 583	10 679	1 804	593	25,4
22		Kommunikationer	8 565	10 899	10 743	10 570	11 206	-2 333	-21,4
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	14 370	15 271	12 769	16 183	13 903	-901	-5,9
24		Näringsliv	4 305	5 714	4 225	5 876	26 517	-1 409	-24,7
25		Allmänna bidrag till kommuner	173 186	174 245	157 904	157 022	153 235	-1 059	-0,6
26		Statsskuldsräntor m.m.	4	25 001		3	1	-24 997	-100,0
27		Avgiften till Europeiska unionen	45 714	41 187	43 585	48 240	52 262	4 527	11,0
	Summa utgiftsområden		879 425	904 164	816 387	838 547	864 943	-24 739	-2,7
Källa: Statskontoret

Tabell 13			Realekonomisk fördelning – Investeringar per utgiftsområde 2021–2025
Miljoner kronor
										Procentuell
				Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
	Utgiftsområde			2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
1		Rikets styrelse		283	-24	-18	118	-24	308	-1 264,2
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning		38	1	9	5	6	37	3 200,5
	3	Skatt, tull och exekution		245	76	89	137	55	169	220,7
4		Rättsväsendet		1 038	863	853	763	438	175	20,2
5		Internationell samverkan		4	4	4	1	1	1	21,2
	6	Försvar och samhällets krisberedskap		40 271	33 995	24 979	18 019	15 612	6 276	18,5
7		Internationellt bistånd		14	8	9	11	9	6	66,6
8		Migration		28	8	19	7	7	20	238,7
	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		83	35	29	28	24	48	137,4
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning		10	17	4	11	11	-7	-39,6
	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom		30	39	31	34	31	-8	-21,3
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13		Integration och jämställdhet		2	1	1	1	2	1	119,1
	14	Arbetsmarknad och arbetsliv		5	4	7	8	4	1	13,0
15		Studiestöd		0	0	0	1	0	0	-4,5
16		Utbildning och universitetsforskning		337	361	311	357	297	-24	-6,7
	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid		26	10	23	23	70	16	159,0
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande samt konsumentpolitik		4	2	3	5	2	2	75,1
	19	Regional utveckling		0	0	0	0	0	0	4,1
20		Klimat, miljö och natur		213	63	116	148	247	150	237,9

13

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

								Procentuell
		Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
Utgiftsområde		2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
21	Energi	9	2	4	4	3	7	278,8
22	Kommunikationer	41 286	34 099	35 447	31 908	29 791	7 187	21,1
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	38	40	30	33	37	-2	-4,9
24	Näringsliv	8	8	6	9	14	0	-2,4
25	Allmänna bidrag till kommuner
26	Statsskuldsräntor m.m.
27	Avgiften till Europeiska unionen

	Summa utgiftsområden	83 973 69 614 61 955 51 630 46 638	14 359	20,6
Källa: Statskontoret

	Tabell 14		Realekonomisk fördelning – Ränta och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2021–2025
	Miljoner kronor
										Procentuell
				Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Förändring	förändring
	Utgiftsområde			2025	2024	2023	2022	2021	2024–2025	2024–2025
1		Rikets styrelse		688	645	579	391	405	43	6,7
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning		232	133	130	149	115	99	74,0
3		Skatt, tull och exekution		675	652	615	574	562	23	3,5
	4	Rättsväsendet		3 688	3 221	2 545	2 196	1 996	466	14,5
5		Internationell samverkan		7	6	4	4	4	1	25,3
6		Försvar och samhällets krisberedskap		202	798	-339	638	955	-596	-74,7
7		Internationellt bistånd		235	356	415	17	22	-121	-34,1
8		Migration		180	174	172	157	214	5	3,1
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg		209	375	1 896	2 149	279	-166	-44,3
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		funktionsnedsättning		652	652	626	790	773	0	0,0
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom		88	75	66	57	42	13	17,9
	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn		0	0	0	0	0	0	-178,6
13		Integration och jämställdhet		4	2	5	11	39	1	60,3
14		Arbetsmarknad och arbetsliv		299	256	246	310	438	43	16,6
	15	Studiestöd		2 377	1 373	734	1 342	1 519	1 004	73,1
16		Utbildning och universitetsforskning		2 037	1 685	1 388	1 910	1 788	353	20,9
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid		127	127	124	125	124	-1	-0,5
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande samt konsumentpolitik		55	48	50	53	42	7	14,1
19		Regional utveckling		63	73	126	81	48	-10	-13,6
	20	Klimat, miljö och natur		76	59	79	83	62	17	29,0
21		Energi		38	41	57	43	72	-3	-7,4
22		Kommunikationer		3 558	3 948	3 470	2 680	2 737	-390	-9,9
	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel		251	337	325	353	299	-86	-25,5
24		Näringsliv		763	119	258	891	188	645	542,0
25		Allmänna bidrag till kommuner
	26	Statsskuldsräntor m.m.		30 214	20 197	31 626	27 152	-1 299	10 017	49,6
27		Avgiften till Europeiska unionen
	Summa utgiftsområden			46 717	35 353	45 197	42 157	11 422	11 364	32,1
Källa: Statskontoret

14

Skr. 2025/26:101 Bilaga 6

Tabell 15	Antal statligt anställda 2021–2025 (kvinnor respektive män)
Antal1	2021	2022	2023	2024	2025
Kvinnor	135 756	139 741	144 183	147 437	152 077
Män	121 170	122 317	125 142	129 296	133 815
Summa	256 926	262 058	269 325	276 733	285 892

1 Anställda med en omfattning på understigande 40 procent av heltid ingår inte. Källa: Arbetsgivarverket

Tabell 16 Antal statligt anställda 2021–2025 fördelade på åldersgrupper och kön (procentuell andel)

Antal och procentuell fördelning

Ålder och kön	2021	2022	2023	2024	2025
–34	62 150	63 360	65 178	66 583	69 085
Kvinnor	50,6	50	52,2	51,6	51,3%
Män	49,4	50	47,8	48,4	48,7%
35–44	66 859	67 951	69 582	70 897	72 897
Kvinnor	54,6	54,5	55,1	54,7	54,7%
Män	45,4	45,5	44,9	45,3	45,3%
45–54	68 803	69 381	70 192	72 040	73 966
Kvinnor	53,9	54,2	54,7	54,7	54,8%
Män	46,1	45,8	45,3	45,3	45,2%
55–	59 114	61 366	64 373	67 213	69 944
Kvinnor	51,9	51,8	51,9	51,9	51,8%
Män	48,1	48,2	48,1	48,1	48,2%
Summa	256 926	262 058	269 325	276 733	285 892
Källa: Arbetsgivarverket

Tabell 17	Antal statligt anställda 2021–2025 fördelade på sektorer
	och kön (procentuell andel)
Antal och procentuell fördelning
Sektorer och kön		2021	2022	2023	2024	2025
Affärsverk1		12 858	13 168	14 221	15 197	15 603
Kvinnor		40,3	40,8	41,4	42,4	41,4%
Män		59,7	59,2	58,6	58,6	58,6%
Univeristet2		63 681	64 230	64 505	64 834	64 278
Kvinnor		54,9	55,4	55,8	55,8	55,9%
Män		45,1	44,6	44,2	44,2	44,1%
Försvar3		24 563	25 150	26 313	28 070	30 943
Kvinnor		21,4	22,4	23,7	24,3	25,0%
Män		78,6	77,6	76,3	75,7	75,0%
Övrig verksamhet4		155 824	159 510	164 286	168 632	175 068
Kvinnor		58	57,4	58,5	58,2	58,2%
Män		42	42,6	41,5	41,8	41,8%
Summa		256 926	262 058	269 325	276 733	285 892

1 Affärsverk och infrastruktur

2 Universitet och högskolor

3 Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.

Källa: Arbetsgivarverket

15

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Bilaga 7

Statliga myndigheter

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Statliga myndigheter

De myndigheter som ingår i årsredovisningen för staten finns med i nedanstående förteckning. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet.

Affärsverket svenska kraftnät

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetsdomstolen

Arbetsförmedlingen

Arbetsgivarverket

Arbetsmiljöverket

Barnombudsmannen

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Centrala studiestödsnämnden

Diskrimineringsombudsmannen

Domarnämnden

Domstolsverket

E-hälsomyndigheten Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket (Myndigheten bytte namn till Statskontoret den 1 januari 2026)

Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Etikprövningsmyndigheten Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarinspektionen Finansinspektionen Finanspolitiska rådet

Folke Bernadotteakademin Folkhälsomyndigheten

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket

Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten Försvarsunderrättelsedomstolen Försäkringskassan

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Gymnastik- och idrottshögskolan

Göteborgs universitet

Havs- och vattenmyndigheten

Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Kristianstad

Högskolan Väst

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Inspektionen för vård och omsorg

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen Integritetsskyddsmyndigheten

Justitiekanslern

Jämställdhetsmyndigheten

Kammarkollegiet

Karlstads universitet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvården

Kronofogdemyndigheten

Kungl. Biblioteket

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga slottsstaten

Kustbevakningen

Kärnavfallsfonden

Lantmäteriet

Linköpings universitet

Linnéuniversitetet

Livsmedelsverket

Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Läkemedelsverket

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Malmö universitet Mediemyndigheten Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet

Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Arbetsmiljöverket och Karolinska institutet den 1 januari 2026) Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för digital förvaltning

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för kulturanalys

Myndigheten för psykologiskt försvar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Myndigheten bytte namn till Myndigheten för civilt försvar den 1 januari 2026)

Myndigheten för stöd till trossamfund (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor den 1 januari 2026) Myndigheten för tillgängliga medier

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för totalförsvarsanalys

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan

Mälardalens universitet

Nationalmuseum

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Patent- och registreringsverket

Pensionsmyndigheten

Polarforskningssekretariatet

Polismyndigheten

Post- och telestyrelsen

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Regeringskansliet

Revisorsinspektionen

Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet

Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän, JO

Riksdagsförvaltningen

Riksgäldskontoret

Riksrevisionen

Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Skolforskningsinstitutet Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Statens centrum för arkitektur och design (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Moderna museet den 1 januari 2026)

Statens energimyndighet Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Statens maritima och transporthistoriska museer den 1 januari 2026 som samtidigt bytte namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria) Statens geotekniska institut

Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens konstråd (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Moderna museet den 1 januari 2026)

Statens kulturråd

Statens maritima och transporthistoriska museer (Myndigheten bytte namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria den 1 januari 2026)

Statens museer för världskultur Statens musikverk

Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk

Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Statskontoret (Myndigheten avvecklades och verksamheten inordnades i Ekonomistyrningsverket som samtidigt bytte namn till Statskontoret den 1 januari 2026)

Stockholms konstnärliga högskola

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 7

Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Myndigheten bytte namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd den 1 mars 2026)

Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning) Södertörns högskola

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tillväxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

Tullverket

Umeå universitet

Universitets- och högskolerådet

Universitetskanslersämbetet

Upphandlingsmyndigheten

Uppsala universitet

Utbetalningsmyndigheten

Verket för innovationssystem

Vetenskapsrådet

Åklagarmyndigheten

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Bilaga 8

Ordlista

1

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande bruk eller innehav avses tillgångar som innehas i mer än ett år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anskaffningsvärdemetoden

En metod som används för att redovisa och värdera anläggningstillgångar i balansräkningen. Metoden innebär att en anläggningstillgång initialt tas upp till anskaffningsvärdet. Det bokförda värdet minskar sedan löpande under tillgångens nyttjandeperiod med avskrivningar och nedskrivningar. Se även Kapitalandelsmetoden.

Anslag

Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter. Samtliga anslag i statens budget är ramanslag. Se vidare Ramanslag.

Anslagsbehållningar

Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare Ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslags- behållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budget-propositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp. Se vidare Ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare Ramanslag.

Ansvarsförbindelser

Befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser

2

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisnings- rekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvars- förbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Beställningsbemyndigande

Tillstånd som en statlig myndighet behöver för att få ingå ekonomiska åtaganden som kommer att belasta framtida anslag.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även Transferering.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till och intäkts- respektive kostnadsförs. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Summa av bruttonationalprodukten och faktorinkomster till och från utlandet, t.ex. löner, aktieutdelningar, räntor.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

3

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. de kvittas inte mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare Utgiftstak för staten och Takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna. Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Budgetöverskott

Ett positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare Statens budgetsaldo.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Effektivitetsrevision

Riksrevisionens granskning av effektiviteten i den statliga verksamheten. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balans- räkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består förenklat av det kapital som ägarna investerat med tillägg för vinster och avdrag för förluster. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärs- händelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I årsredovisningen för staten innebär eliminering att inomstatliga intäkter och

4

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

kostnader, fordringar och skulder samt övriga inomstatliga transaktioner tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

Elstöd

Elstöd är ersättning som betalas till de svenska elkonsumenterna för de höga elpriserna. Se även beskrivning av begreppen Kapacitetsavgifter och Flaskhalsintäkter.

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt. Se även Anläggningstillgång.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare Överskottsmål.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i statens verksamhet. Finansieringsanalysen visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning, har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare Statens nettoupplåning.

Flaskhalsintäkter

Benämningen flaskhalsintäkter används i årsredovisning för staten för intäkter som används för att finansiera statens kostnader för lämnat elstöd.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förenklad substansvärdering

Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt förenklad substansvärdering. Metoden innebär att statens andel av företagens eget kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt förenklad substansvärdering.

Förutbetald intäkt

Inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren. Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg.

God redovisningssed

Utgångspunkt för krav på redovisningen som finns uttryckt i lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Statskontoret utfärdade föreskrifter och allmänna råd

5

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

och utfyllande tolkningar av dessa bestämmelser inom det ekonomiadministrativa regelverket.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för datorprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även Anläggningstillgång.

Inbetalning

Ekonomisk händelse då pengar överförs från en ägare till en annan. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel

Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som myndigheten inte får behållas för den egna verksamheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (intäkter, kostnader, fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern. I årsredovisningen för staten är interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den statliga redovisningsorganisationen.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens netto- förmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapacitetsavgift

I årsredovisningen för staten används begreppet kapacitetsavgifter för inbetalade avgifter från elbolag och för de intäkter som finansierar Affärsverket svenska kraftnäts

6

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

kostnader för att reducera kapacitetsbrister i transmissionsnätet. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan elområden i dagen-före-marknaden.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas en investering initialt till sitt anskaffningsvärde. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter med företagets vinster eller förluster, för att avspegla myndighetens andel av företaget. Se även Anskaffningsvärdemetoden.

Kassamässig redovisning mot statens budget

Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken. När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

Konsolidering

Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolidering i staten innebär att myndigheternas resultaträkningar och balansräkningar läggs samman, efter koncernjusteringar samt att interna mellanhavandena eliminerats.

Kostnad

Kostnad är en utgift som redovisas i den period den förbrukas, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag. Se vidare Ramanslag.

Nationalräkenskaperna

Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhälls- ekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP. Se vidare Bruttonationalprodukten (BNP).

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

7

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång i balansräkningen avsedd att omsättas i verksamheten, antingen genom försäljning eller förbrukning. Omsättningstillgångar är oftast avsedda att innehas kortare än tre år.

Option

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Termin.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter eller inkomster till kostnader eller intäkter vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomisk fördelning

Fördelning av utgifter i konsumtion, investering, ränta och transferering. Syftet med den realekonomiska fördelningen är dels att ge underlag för nationalräkenskaperna, dels att bättre kunna analysera statens budget. De statliga inrapporteringskoderna (S- koderna) utgör basen för den realekonomiska fördelningen.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

Resultaträkning

Del av årsredovisning som i sammandrag visar hur kostnader och intäkter fördelar sig på olika poster och ett saldo av dessa. Saldot benämns årets överskott/underskott och är inget mått på effektivitet eller måluppfyllelse.

8

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Revisionsberättelse med standardutformning

Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt gällande regelverk och att årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Revisionsberättelse med reservation

Revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), men som inte är av avgörande betydelse för årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse med avvikande mening

Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen innehåller felaktigheter som är väsentliga (enskilt eller sammantaget), och som har en genomgripande påverkan på årsredovisningen. Detta kan bero på felaktig eller utebliven information som kan leda till att en beslutsfattare riskerar att fatta felaktiga beslut baserat på informationen i årsredovisningen.

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig

Revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig lämnas när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

Revisionsberättelse med upplysning

Riksrevisionen lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå genom upplysningen lyfta fram viktig information som den vill fästa läsarens uppmärksamhet på.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

Rörelseresultat

Resultat i ett företag före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens konsoliderade balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt

9

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, t.ex. från fast till rörlig ränta. Se även Derivatinstrument.

Skuldskötselinstrument

Statsskulden mäts inklusive skuldskötselinstrument, dvs. de derivat Riksgäldskontoret använder i statsskuldsförvaltningen. Se Derivatinstrument.

Statens budget

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare benämnd statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo

Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare Statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även Finansieringsanalys.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. I dagsläget finns tre affärsverk i staten: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Affärsverket svenska kraftnät.

10

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statsobligation

Ett räntebärande värdepapper som ges ut av Riksgäldskontoret. Räntan på statsobligationer är fast under hela löptiden och betalas ut en gång per år. Det finns nominella och reala statsobligationer. De reala statsobligationerna är skyddade mot inflation. De har en fast real ränta plus en ersättning för den faktiska inflationen under värdepapperets löptid.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar och premieobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valuta-förändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

Statsskuldväxel

Räntebärande värdepapper med kort löptid som Riksgäldskontoret ger ut. Statsskuldväxeln har inga räntebetalningar under löptiden. Avkastningen är skillnaden mellan slutbetalning och det pris som statsskuldväxeln har köpts till. Normalt är löptiden tre, sex eller tolv månader.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–27) exklusive statsskuld- räntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

11

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även Option.

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare Anslagsbehållningar.

Tillgång

En resurs som en myndighet eller staten har kontroll över till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare Tilldelade medel, Anslagskredit och Medgivet överskridande.

Transferering

Överföring av ekonomiska medel för statens räkning utan krav på motprestation men vanligen enligt vissa villkor. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar.

Underliggande saldo

Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfalls- redovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

Medel som en statlig myndighet mottar för statens räkning och överför till statens centralkonto utan att disponera. Uppbörd är till allra största delen skatter och ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna

12

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens netto- förmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambesluts-modellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Utomstatliga transaktioner

Transaktioner mellan staten och en annan part som ligger utanför den beslutade avgränsningen av staten, t ex kommuner, privata företag, hushåll, statliga bolag och stiftelser eller utländska organisationer. Se även Interna mellanhavanden.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken.

Valutarisk

Risken för förändringar i växelkursen på den aktuella utländska valutan mot den svenska kronan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.

Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

13

Skr. 2025/26:101 Bilaga 8

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringar i statens budget

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår. Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare Statens budget.

Överskottsmål

Budgetpolitiskt mål för den offentliga förvaltningens finansiella sparande.

14

Skr. 2025/26:101

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Strömmer, Forssmed, Slottner, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar skrivelse 2025/26:101 Årsredovisning för staten 2025