Nya regler för arbetskraftsinvandring
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen.
Genom lagändringarna skärps villkoren för arbetskraftsinvandring, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet. Yrkesgrupper ska också kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs samt att den särskilda avgiften höjs för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Vidare förlängs tillståndstiden för s.k. EU-blåkort och för säsongsarbete och möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
I betänkandet finns 14 reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (MP).
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring.
22 yrkanden i följdmotioner.
Elva yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Framtida utformning av lagstiftningen
1. Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd, punkt 1 (V, C, MP)
2. Rätten att föreskriva om yrkesgrupper, punkt 3 (V, C, MP)
4. Förlängd tillståndstid för säsongsarbete, punkt 5 (V)
5. Arbetsmarknadsprövning, punkt 7 (S, V)
6. Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (S)
7. Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (MP)
8. Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd, punkt 9 (S, V, MP)
9. Tillståndstid för EU-blåkort, punkt 10 (MP)
10. Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete, punkt 11 (S)
11. Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal, punkt 12 (MP)
12. Regleringen av arbetskraftsinvandringen, punkt 13 (C, MP)
13. Övriga frågor om lagstiftningens utformning, punkt 14 (S)
14. Övriga frågor om lagstiftningens utformning, punkt 14 (C, MP)
Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, punkt 2 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens lagförslag
|
1. |
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motionerna
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del,
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1,
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1.
Reservation 1 (V, C, MP)
|
2. |
Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2.
|
3. |
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motionerna
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del,
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2,
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2.
Reservation 2 (V, C, MP)
|
4. |
Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 b kap. 1 och 2 §§ samt 6 c kap. 2 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 4–6.
Reservation 3 (MP)
|
5. |
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 c kap. 9 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motion
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del.
Reservation 4 (V)
|
6. |
Lagförslagen i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del.
Framtida utformning av lagstiftningen
|
7. |
Arbetsmarknadsprövning |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4,
2025/26:449 av Serkan Köse (S),
2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),
2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),
2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14,
2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3,
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 och
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Reservation 5 (S, V)
|
8. |
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S),
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Reservation 6 (S)
Reservation 7 (MP)
|
9. |
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Reservation 8 (S, V, MP)
|
10. |
Tillståndstid för EU-blåkort |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10.
Reservation 9 (MP)
|
11. |
Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Reservation 10 (S)
|
12. |
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9.
Reservation 11 (MP)
|
13. |
Regleringen av arbetskraftsinvandringen |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Reservation 12 (C, MP)
|
14. |
Övriga frågor om lagstiftningens utformning |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17,
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Reservation 13 (S)
Reservation 14 (C, MP)
Stockholm den 10 mars 2026
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Viktor Wärnick
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viktor Wärnick (M), Tony Haddou (V), Ludvig Aspling (SD), Sanne Lennström (S), Clara Aranda (SD), Jessica Rodén (S), Ulrika Heindorff (M), Åsa Eriksson (S), Daniel Persson (SD), Ola Möller (S), Magnus Resare (M), Ingemar Kihlström (KD), Anders W Jonsson (C), Malte Tängmark Roos (MP), Patrik Karlson (L), Erik Hellsborn (SD) och Arber Gashi (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring och 22 yrkanden i följdmotioner. I betänkandet behandlar utskottet även 11 yrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 om motsvarande frågor.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen. Förslagen innebär bl.a. att det införs ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav för arbetskraftsinvandring samt att vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner. Två nya brott införs, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd. Vidare höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Tillståndstiden för EU-blåkort och för säsongsarbete förlängs och möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas. Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden om avslag på delar av propositionen.
Jämför reservation 1 (V, C, MP), 2 (V, C, MP), 3 (MP) och 4 (V) samt det särskilda yttrandet (MP).
Gällande rätt
Lönekravet för arbetstillstånd
För att en utlänning ska kunna beviljas ett arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring måste de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:49), förkortad UtlL, vara uppfyllda. Detta innebär att arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning. Det framgår av 5 kap. 8 a § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, att kravet på en god försörjning innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet på god försörjning infördes i november 2023 räckte det att utlänningen kunde försörja sig. Detta innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta att inkomsten som huvudregel måste uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). Utöver detta gäller att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Tillstånd för företagsintern förflyttning
En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte vissa undantagssituationer föreligger, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal, ett s.k. ICT-tillstånd (6 b kap. 1 § UtlL). En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte vissa undantagssituationer föreligger, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Båda typerna av tillstånd kallas nedan tillstånd för företagsintern förflyttning. En förutsättning är att anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig (6 b kap. 1 och 2 §§ UtlL).
Tillstånd för säsongsarbete
Ett tillstånd för säsongsarbete får beviljas en utlänning som har ett anställningsavtal för en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige med en arbetsgivare som är etablerad här. En förutsättning är att anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig (6 c kap. 1 och 2 §§ UtlL).
Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får enligt 6 c kap. 9 § UtlL inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod.
Propositionen
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd
För att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas enligt reglerna för arbetskraftsinvandring föreslår regeringen att det införs ett lönekrav som innebär att utlänningens lön oavsett sysselsättningsgrad minst ska uppgå till 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan. Det ska inte längre krävas att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning.
Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet
Enligt propositionen ska regeringen få meddela föreskrifter om undantag från lönekravet. Regeringen framhåller att behovet av undantag från en lönenivå om 90 procent av medianlönen är begränsat, men att det finns vissa mellan- och högkvalificerade yrkesgrupper som har relativt låga löner och vars lön därmed inte når upp till det föreslagna lönekravet.
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper
Enligt propositionen ska regeringen få meddela föreskrifter om att vissa yrkesgrupper inte ska få beviljas arbetstillstånd. I propositionen understryks att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Den närmare utformningen av vilka yrken som ska uteslutas kommer därmed att behandlas i ett senare sammanhang, men regeringen har som utgångspunkt att bärplockning och personlig assistans ska omfattas av listan på uteslutna yrkesgrupper.
Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete
För att ett tillstånd för företagsintern förflyttning eller säsongsarbete ska beviljas ska, enligt regeringens förslag, den ersättning som betalas till utlänningen minst motsvara den lägsta ersättning som enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen betalas vid heltidsarbete. Regeringen anger att om utlänningen t.ex. arbetar deltid innebär förslaget att det inte ska göras någon proportionering av kravet som ställs på ersättningens storlek, utan den faktiskt utgående ersättningen måste nå upp till den lägsta månadslönen vid heltidsarbete.
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete
Enligt regeringens förslag ska den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete utökas från högst sex till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Tillståndstiden får enligt direktiv 2014/36/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (kallat säsongsanställningsdirektivet) uppgå till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Regeringen anser att den maximala tillåtna perioden enligt direktivet bör användas, bl.a. för att tillfredsställa de behov som vissa branscher med längre säsonger har, t.ex. skogsnäringen.
Motionerna
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd
I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1. Motionärerna anser att förändringar som skapar bättre förutsättningar för en fungerande samverkan mellan migrations- och arbetsrättslig lagstiftning samt kollektivavtalen borde genomföras i stället för ett skärpt inkomstkrav. Kravet kommer inte att bidra till minskad exploatering av arbetskraftsinvandrare.
I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om att ett lönekrav på 90 procent av medianlönen ska införas. Motionärerna anför att höjningen skulle leda till att många som bidrar till svenska företags konkurrenskraft inte kommer att kunna arbeta i Sverige, att den svenska ekonomin blir lidande och att fusket inte kommer att minska.
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 avslås. Motionärerna anför att förslaget riskerar att slå hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Minimikravet på lön ska utgå från vad som krävs för att faktiskt försörja sig.
I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda ) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om ett generellt lönekrav som villkor för arbetstillstånd.
Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1. Motionärerna hänvisar till att de avvisar kravet på lönegolv och anför vidare att det faktum att avgörande villkor flyttas från lag till förordning minskar riksdagens kontroll och försämrar förutsebarheten för såväl arbetstagare som seriösa arbetsgivare.
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper
I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2. Motionärerna anför att förslaget inte stoppar de arbetslivskriminella aktörerna eller oseriösa arbetsgivarna. Det bör i vart fall inte vara regeringens uppgift att meddela föreskrifterna.
I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Motionärerna anför att det saknas anledning att hindra seriösa arbetsgivare från att rekrytera internationellt eftersom Migrationsverket har möjlighet att avslå en ansökan om företaget inte är seriöst. Med propositionens förslag om skärpta konsekvenser vid missbruk bör dessutom risken för missbruk minska.
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2. Enligt motionärerna bör fokus ligga på att stoppa oseriösa aktörer genom stärkt kontroll i stället för generella uteslutningar av yrkesgrupper.
I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda ) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 4 respektive 5 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 b kap. 1 § respektive 6 b kap. 2 §. I yrkande 6 föreslår motionärerna att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 c kap. 2 §. Motionärerna anför att ordning och reda på arbetsmarknaden inte skapas genom politiskt satta lönenivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål.
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete
I kommittémotion 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 c kap. 9 §. Motionärerna anför att en förlängning av tillståndstiden för säsongsarbete riskerar att leda till ett ökat missbruk när arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag om högre lönekrav.
Utskottets ställningstagande
Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd
Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.
Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.
Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.
Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet
Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.
Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.
Rätten att föreskriva om yrkesgrupper
Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.
Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.
Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete
Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.
Enligt utskottet finns det med ett så lågt försörjningskrav som det nu gällande en risk att oseriösa arbetsgivare använder tillstånd för företagsintern förflyttning och säsongsarbete för att kringgå de skärpta krav som har införts för de generella arbetstillstånden i Sverige under senare år. Utskottet anser därför att det finns ett behov av att skärpa de nuvarande kraven för de aktuella tillstånden på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 b kap. 1 och 2 §§ samt 6 c kap. 2 § och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkandena 4–6.
Förlängd tillståndstid för säsongsarbete
Regeringen föreslår att den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete ska utökas från högst sex till högst nio månader under en tolvmånadersperiod. Regeringen anger att längden på en säsong och behovet av anställda inom de gröna näringarna bl.a. beror på var i landet arbetet finns och hur vädret är. Behoven kan variera från år till år och se olika ut i olika delar av Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att en förlängd tillståndstid därför kan bidra till att kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna underlättas eftersom samma personal kan behållas under en hel säsong samt att Sveriges konkurrenskraft också kan gynnas eftersom det finns andra länder som tillåter en tillståndstid om upp till nio månader per år.
När det gäller frågan om risk för missbruk av tillstånd för säsongsarbete konstaterar utskottet att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete (jfr Migrationsverkets föreskrifter MIGRFS 2018:7). Tillståndstiden kommer dessutom även fortsättningsvis att vara begränsad. Utskottet anser att risken att tillståndstypen utnyttjas för anställningar för vilken den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser 6 c kap. 9 § och avstyrker därmed motion 2025/26:3880 (V) i denna del.
Lagförslagen i övrigt
Utskottet tillstyrker, av de skäl som anförs i propositionen, lagförslagen i övrigt. Sammantaget innebär detta att riksdagen bör bifalla proposition 2025/26:87 och avslå samtliga motionsyrkanden om avslag på delar av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om arbetsmarknadsprövning, utformningen av lönekravet för arbetstillstånd, kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd m.m.
Jämför reservation 5 (S, V), 6 (S), 7 (MP), 8 (S, V, MP), 9 (MP), 10 (S), 11 (MP), 12 (C, MP), 13 (S) och 14 (C, MP).
Gällande rätt
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd
Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket UtlL). Ett arbetstillstånd får inte avse längre tid än anställningstiden (6 kap. 2 a § UtlL) och inte heller beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller (5 § kap. 9 § UtlF).
Enligt bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive tandvårdslagen (1985:125) är regionerna skyldiga att tillhandahålla god hälso- och sjukvård respektive tandvård åt alla som är bosatta inom regionerna. Med bosättning avses definitionen i folkbokföringslagen (1991:481). En person anses bosatt i Sverige om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. För utlänningar som vistas och arbetar inom en region utan att vara bosatta där är regionen endast skyldig att erbjuda omedelbar vård.
Tillståndstid för EU-blåkort
En utlänning som har ett anställningsavtal för högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst sex månader ska, om vissa villkor är uppfyllda, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning, ett s.k. EU-blåkort (6 a kap. 1 § UtlL).
Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år och tillståndstiden får förlängas efter ansökan (6 a kap. 5 och 6 §§ UtlL). Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige (5 kap. 5 § UtlL).
Försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal
Enligt 6 kap. 2 § tredje stycket UtlL får arbetstillstånd ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land. Det uppställs inga krav på lön eller liknande ersättning som utlänningen ska uppbära.
Propositionen
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd
För att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring ska han eller hon enligt regeringens förslag, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, ha eller ha ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.
Tillståndstid för EU-blåkort
Regeringen föreslår att tillståndstiden för EU-blåkort ska utökas från högst två år till högst fyra år. Om anställningstiden är kortare än fyra år ska EU-blåkortet minst gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader.
Bestämmelser om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning finns i direktiv (EU) 2021/1883 (det nya blåkortsdirektivet). Regeringen konstaterar att Sverige vid utformningen av bestämmelsen om tillståndstid för EU-blåkort har lagt sig på den lägsta tillåtna nivån enligt det nya blåkortsdirektivet. Enligt regeringen är dock en längre tillståndstid fördelaktig för både arbetsgivarna och de högkvalificerade arbetstagarna, eftersom det ökar förutsebarheten och minskar den administrativa bördan.
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal
Regeringen föreslår att utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal eller avtal med andra länder ska omfattas av ett krav på försörjning för att beviljas arbetstillstånd, om inte annat följer av ett sådant avtal. Enligt regeringen är det rimligt att det finns en miniminivå när det gäller inkomst för att inte riskera att regelverket missbrukas. Vidare föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmågan.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning
Regeringen föreslår att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska vara subsidiärt till brotten människohandel och människoexploatering i brottsbalken och träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne i arbete under uppenbart orimliga villkor.
Motionerna
Arbetsmarknadsprövning
I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att beviljandet av arbetstillstånd vid arbetskraftsinvandring bör baseras på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbetsmarknadens parter, detta för att undvika behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed riskera att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. I kommittémotion 2025/26:3587 yrkande 3 av samma motionärer föreslås ett tillkännagivande om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning. Motionärerna föreslår att arbetskraftsinvandring bara bör tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige och att jobb som kräver kort eller ingen utbildning i första hand bör gå till arbetslösa som befinner sig i Sverige. Ett tillkännagivande om att införa arbetsmarknadsprövning föreslås även i kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 samt i motionerna 2025/26:449 av Serkan Köse (S), 2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) och 2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S). Ett tillkännagivande med samma innebörd föreslås vidare i motion 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14. I motion 2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring. Motionärerna föreslår bl.a. en arbetsmarknadsprövning.
I partimotion 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4 föreslås ett tillkännagivande om hur ett rättvist system för arbetskraftsinvandring ska utformas. Som en del av ett sådant system förordar motionärerna ett återinförande av den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen.
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet
I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras dispositivt. Motionärerna anför att detta innebär att lägre lönekrav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbetskraftsinvandring även kan användas inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att det snedvrider konkurrensen och stör lönebildningen. Även i motion 2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att göra lagstiftningen om lönegolv för arbetskraftsinvandrare dispositiv.
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att lönekraven för arbetstillstånd ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis.
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd
I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att kravet på heltäckande sjukförsäkring vid anställningar ska vara ett arbetsgivaransvar och att arbetsgivaren ska stå för kostnaden.
Tillståndstid för EU-blåkort
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.
Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete
I kommittémotion 2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att avvisa förslaget om att förlänga tillstånd för säsongsarbete till nio månader. Motionärerna ser en risk för att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd.
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal
I kommittémotion 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal ska utformas proportionerligt, tydligt och rättssäkert.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning
I kommittémotion 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88.
I kommittémotion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om regleringen av arbetskraftsinvandring – att den ska utgå från företagens kompetensbehov samt att arbetslivskriminalitet ska bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper.
I kommittémotion 2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd och att förslaget i SOU 2024:15 därmed stoppas. Motionärerna anför att det redan i dag är svårt att rekrytera personal till yrket.
I motion 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda ‑) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att arbetstillstånd ska kunna vägras på grund av arbetsgivarens misstänkta eller tidigare brottslighet när detta får konsekvenser för arbetstagaren. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om en uppföljning av reglerna för arbetskraftsinvandring för att säkerställa att de är rättssäkra och inte leder till social exkludering.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsprövning
I ett flertal motioner yrkas att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning återinförs som krav för arbetstillstånd. Bland annat anförs att en sådan prövning, där ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde, eliminerar behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat denna fråga, senast för ett år sedan, och uttalat att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2024/25:SfU15, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 (S), 2025/26:675 (S), 2025/26:676 (S), 2025/26:1428 (S), 2025/26:3584 (S) yrkande 14, 2025/26:3587 (S) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 (S) yrkande 1.
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet
I ett par motionsyrkanden föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras dispositivt. Detta skulle enligt motionärerna innebära att lägre lönekrav skulle kunna tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats, som gör att arbetskraftsinvandring kan tillåtas även inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att konkurrensen snedvrids och lönebildningen störs. Utskottet har i ställningstagandet ovan, i avsnittet om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, ställt sig bakom regeringens förslag om undantag från lönekravet och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en annan ordning. Det kan dock noteras att det i propositionen anges att regeringen i arbetet med att ta fram förordningsförslagen kommer att beakta t.ex. vilka aktörer som bör ha en roll vid framtagandet. Vidare kan det noteras att regeringen anger att den avser att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring och att utfallet blir det önskade.
I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om att lönekravet ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om ett nytt lönekrav och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en annan utformning av kravet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:781 (S), 2025/26:3874 (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 8.
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd
Enligt regeringens förslag, som utskottet ställt sig bakom, ska det för att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring krävas att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I ett par motioner föreslås att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.
Utskottet kan konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige och de arbetsgivare som tar emot dem är verksamma inom vitt skilda yrken och bolag. Utskottet anser därför att kravet på sjukförsäkring bör erbjuda flexibilitet – det ska inte spela någon roll om det är utlänningen eller arbetsgivaren som tecknar eller bekostar försäkringen. Utskottet är således inte berett att föreslå ett tillkännagivande i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3874 (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 7.
Tillståndstid för EU-blåkort
Enligt regeringens förslag ska tillståndstiden för EU-blåkort förlängas från högst två år till högst fyra år. I en motion föreslås att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.
En utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige får beviljas ett permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL). Att ett permanent uppehållstillstånd skulle fördröjas skulle kunna förekomma i undantagssituationer, om ett fyraårigt tillstånd på grund av t.ex. anställningens längd eller passets giltighetstid inte kan beviljas. Utskottet konstaterar dock att regeringen i propositionen Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146) föreslår en kortare kvalificeringstid, nämligen att den som har ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige sedan minst tre år ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår även att ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige på utlänningens begäran ska få återkallas om utlänningen under tillståndstiden ansöker om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Proposition 2025/26:146 ska behandlas av utskottet under våren. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan om tillståndstid för EU-blåkort. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 10.
Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete
Utskottet avstyrker ovan ett motionsyrkande om att avslå regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser förlängd tillståndstid för säsongsarbete, eftersom utskottet bedömer att risken att tillståndstypen utnyttjas för anställningar för vilka den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs med tre månader. Utskottet konstaterar att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete, och tillståndstiden kommer även fortsättningsvis att vara begränsad. Av samma skäl anser utskottet att det saknas anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3874 (S) yrkande 4.
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal
Regeringen föreslår att utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella eller bilaterala avtal ska omfattas av ett krav på försörjning för att beviljas arbetstillstånd, om inte annat följer av ett sådant avtal. Regeringen ska få meddela föreskrifter om försörjningsförmågan. Utskottet ser positivt på förslaget eftersom det tidigare har rått viss oklarhet om vilka krav som gäller för dessa utlänningar och det är rimligt att det finns en miniminivå för inkomsten, för att regeln inte ska leda till missbruk. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte är lämpligt att i lag ställa upp ett krav på att anställningsvillkoren ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis, eftersom de anställningar som omfattas av bestämmelsen är så olika. Utskottet anser att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig och tydlig och att det därför saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om försörjningskravet för dem som omfattas av internationella avtal. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 9.
Övriga frågor om lagstiftningens utformning
I en motion föreslås ett tillkännagivande om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88. Regeringen föreslår i propositionen att en sådan straffbestämmelse införs. Motionsyrkandet får därmed anses tillgodosett och utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3590 (S) yrkande 86.
Förslagen i propositionen som utskottet har tillstyrkt innebär att regeringen kommer att avgöra frågan om vilka yrken som ska undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd i ett senare sammanhang. Redan i propositionen sägs dock att regeringen har som utgångspunkt att bl.a. personlig assistans ska omfattas av listan på uteslutna yrkesgrupper. Utskottet noterar i detta sammanhang att den kartläggning som gjordes av Utredningen om arbetskraftsinvandring visar på stora problem inom branschen personlig assistans, i form av migration på oriktiga grunder samt exploatering och människohandel. Samtidigt vill utskottet understryka att den föreslagna ordningen för att utesluta grupper tillåter både flexibilitet och snabbhet och därigenom en möjlighet att fånga upp förändringar av missbruket kopplat till en viss bransch. Utskottet utgår från att regeringens avgörande i frågan kommer att vara väl avvägt och anser att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att personliga assistenter inte ska undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3543 (MP) yrkande 17. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande med anledning av motion 2025/26:3890 (‑) yrkande 3 om att arbetstillstånd ska kunna vägras på grund av arbetsgivarens misstänkta eller tidigare brottslighet när detta får konsekvenser för arbetstagaren och yrkande 4 om en uppföljning av reglerna för arbetskraftsinvandring för att säkerställa att de är rättssäkra och inte leder till social exkludering, varför även denna avstyrks.
|
1. |
av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del,
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1,
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och
avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ställningstagande
Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvandring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.
|
2. |
av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del,
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2,
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 2 och
avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ställningstagande
Regeringens förslag om att utesluta hela yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd kan öppna för kringgåenden och kommer inte att stoppa kriminella aktörer eller oseriösa arbetsgivare. Inte heller kommer det att hjälpa de människor som exploateras eller utnyttjas av sin arbetsgivare. Det finns också en uppenbar risk att företag som sköter sig straffas kollektivt för att andra missbrukar regelverket. Regeringens förslag om att utesluta yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd bör därmed avslås.
|
3. |
av Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del det avser 6 b kap. 1 och 2 §§ samt 6 c kap. 2 §.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 4–6 och
avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ställningstagande
Ordning och reda på arbetsmarknaden skapas inte genom politiskt satta lönenivåer som riskerar att slå fel och skapa fler kryphål – politiken ska inte sätta löner. Vidare kan ett ökat fokus på kollektivavtalens lägstanivåer pressa arbetskraftsinvandrares löner nedåt och försvåra lönebildningen. När kraven skärps i ett spår ökar dessutom risken för att andra tillståndstyper används som ersättningskanaler. Regeringens förslag om nya lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning och för säsongsarbete bör därmed avslås.
|
4. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den del det avser 6 c kap. 9 §.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del och
avslår proposition 2025/26:87 i denna del.
Ställningstagande
Regeringens förslag om att förlänga tillståndstiden för säsongsarbete kommer inte att få avsedd effekt. Det riskerar tvärtom att leda till ett ökat missbruk om arbetsgivare försöker kompensera för de problem och brister som uppstår i och med regeringens förslag till högre lönekrav. Förslaget om förlängd tillståndstid för säsongsarbete bör därmed avslås.
|
5. |
av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.4,
2025/26:449 av Serkan Köse (S),
2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),
2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),
2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 14,
2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3,
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 91 och
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbetskraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Bedömningen av behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde bör göras av ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter. Genom en arbetsmarknadsprövning elimineras också behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att på det viset få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras och regeringen bör återkomma med ett förslag om detta.
|
6. |
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (S) |
av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och
avslår motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Ställningstagande
Lönekravet i lagstiftningen bör göras dispositivt. Det innebär att lägre lönekrav kan tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter, som gör att arbetskraftsinvandring även kan användas inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där parterna anser att det kan fungera utan att det snedvrider konkurrensen och stör lönebildningen. Ett dispositivt lönekrav är också viktigt för att kunna tillgodose varierande behov och ta hänsyn till olika förutsättningar i landet. Regeringen bör återkomma med ett förslag i frågan.
|
7. |
Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet, punkt 8 (MP) |
av Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och
avslår motionerna
2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens förslag om ett generellt lönekrav för arbetskraftsinvandrare bortser från hur lönebildningen faktiskt fungerar i Sverige. Inte heller kommer det föreslagna kravet att motverka exploatering av arbetskraftsinvandrare. Enligt den svenska modellen är det parterna som i förhandlingar ska avgöra lönenivåerna. Kraven för arbetskraftsinvandring bör utgå från den svenska modellen. Lön ska bedömas utifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis för den aktuella befattningen och med hänsyn till den enskildes erfarenhet och kompetens. Minimikravet på lön ska samtidigt utgå från vad som krävs för att faktiskt försörja sig. Regeringen bör återkomma med ett förslag på lönekrav som grundar sig på kollektivavtal eller praxis.
|
8. |
Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd, punkt 9 (S, V, MP) |
av Tony Haddou (V), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Malte Tängmark Roos (MP) och Arber Gashi (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 3 och
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 7.
Ställningstagande
Regeringens förslag till krav på heltäckande sjukförsäkring för att en utlänning ska kunna beviljas arbetstillstånd som är kortare än ett år är rimligt. Det bör dock framgå tydligt att det är arbetsgivaren som i dessa fall ska ha ansvaret för försäkringen. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.
|
9. |
av Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10.
Ställningstagande
Att förlänga tillståndstiden för EU-blåkort från högst två till högst fyra år är välkommet. Det finns emellertid en risk för att en längre tillståndstid enligt förslagets utformning kan leda till att tidpunkten för permanent uppehållstillstånd skjuts fram. Regeringen bör därför säkerställa att regelverket utformas och tillämpas så att en längre tillståndstid inte missgynnar individen i fråga om permanent uppehållstillstånd, samt att informationen till sökande blir tydlig och rättssäker.
|
10. |
av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4.
Ställningstagande
Den föreslagna förlängningen av tillståndstiden för säsongsarbetare medför en risk att tillstånd för säsongsarbete blir en ersättningskanal för vissa yrken som inte når upp till lönekravet för arbetstillstånd. Därtill finns det en risk för att det kommer att kräva att fler kontroll- och skyddsregler införs. Nuvarande maximala tillståndstid är tillräcklig, möjligen kompletterad med ett mer förenklat ansökningsförfarande än vad som finns i dag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
11. |
Försörjningskrav för dem som omfattas av internationella avtal, punkt 12 (MP) |
av Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 9.
Ställningstagande
Människor ska inte hamna i ekonomisk utsatthet under sin vistelse i Sverige. Samtidigt måste ett försörjningskrav för utlänningar som deltar i internationella utbyten eller som har anställningar som regleras av internationella avtal utformas så att det blir förutsebart och rättssäkert. De föreslagna regeländringarna kan göra det lättare att fullfölja redan ingångna avtal om praktik och feriearbete, vilket är positivt. Det är därför viktigt att regeringen säkerställer att kravet blir proportionerligt, tydligt och anpassat till respektive avtalsupplägg, så att väl fungerande utbyten och praktikspår inte slås ut och deltagare inte pressas in i osäkra lösningar på grund av otydliga eller oproportionerliga regler.
|
12. |
av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd. Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
13. |
av Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och
avslår motionerna
2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
En ny brottsrubricering, exploatering av utländsk arbetskraft, bör införas, i enlighet med förslagen i SOU 2021:88. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
14. |
Övriga frågor om lagstiftningens utformning, punkt 14 (C, MP) |
av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och
avslår motionerna
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 86 och
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Regeringens förslag innebär att yrket personlig assistent helt kan komma att uteslutas från möjligheten till arbetstillstånd, med hänvisning till risk för fusk och organiserad brottslighet. Det är redan i dag svårt att rekrytera personal till yrket. Att i det läget försämra möjligheterna att anställa vore förödande. Migrationsverket konstaterade i juli 2025 att det saknas belägg för ökad risk för fusk och föreslog att personliga assistenter skulle undantas från det nya medianlönekravet, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses på annat sätt. Myndigheten pekade också på att antalet beviljade arbetstillstånd redan hade minskat kraftigt till följd av skärpta regler. Rätten till personlig assistans är en grundläggande fri- och rättighetsfråga. Regeringen måste säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd, och detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
2025/26:3874 av Ida Karkiainen m.fl. (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beviljandet av arbetstillstånd vid arbetskraftsinvandring ska baseras på en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det höjda lönekravet som införs ska göras dispositivt och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om att förlänga tillstånd för säsongsarbete till nio månader och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V):
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1, 6 kap. 9 § första stycket 2 och 6 c kap. 9 § samt antar övriga lagförslag i propositionen.
2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om att ett lönekrav på 90 procent av medianlönen ska införas.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regleringen av arbetskraftsinvandring, att den ska utgå från företagens kompetensbehov samt att arbetslivskriminalitet ska bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkesgrupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1.
3. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2.
4. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 b kap. 1 § första stycket 2 och 3.
5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 b kap. 2 § första stycket 1 och 2.
6. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 c kap. 2 § första stycket 1.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på heltäckande sjukförsäkring vid anställningar ska vara ett arbetsgivaransvar och att arbetsgivaren ska stå för kostnaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lönekrav på arbetstillstånd ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskrav för utlänningar som omfattas av internationella avtal ska utformas proportionerligt, tydligt och rättssäkert och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 om ett generellt lönekrav som villkor för arbetstillstånd.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 om att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetstillstånd ska kunna vägras på grund av arbetsgivarens misstänkta eller tidigare brottslighet när detta får konsekvenser för arbetstagaren och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av reglerna för arbetskraftsinvandring för att säkerställa att de är rättssäkra och inte leder till social exkludering och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
30.4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ett rättvist system för arbetskraftsinvandring ska utformas och tillkännager detta för regeringen.
Förslaget behandlas i den del som avser arbetsmarknadsprövning
2025/26:449 av Serkan Köse (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:675 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovsprövning vid arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:676 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:781 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra lagstiftningen om lönegolv för arbetskraftsinvandrare dispositiv och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:1428 av Teresa Carvalho m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3543 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP):
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att personliga assistenter inte exkluderas från möjligheten till arbetstillstånd och att förslaget i SOU 2024:15 därmed stoppas och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S):
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S):
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S):
86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny brottsrubricering – exploatering av utländsk arbetskraft – i enlighet med förslagen i SOU 2021:88 och tillkännager detta för regeringen.
91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
