|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Tillgänglighetskrav för vissa medier
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och föreslår att riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Regeringens förslag innebär att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav. En första förutsättning för att bestämmelserna ska kunna tillämpas är att syftet med kraven är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En andra förutsättning är att föreskrifterna vilar på en förpliktelse som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. följande:
– Utrymmet för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning, utvidgas.
– Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bl.a. e-böcker och e-handelstjänster.
– Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:59 Tillgänglighetskrav för vissa medier.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Grundlagsförslag |
Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till
1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
2. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:59 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 16 april 2026
På konstitutionsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Mats Green (M), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Oskar Svärd (M), Per-Arne Håkansson (S), Mauricio Rojas (L), Ulrik Nilsson (M), Jessica Wetterling (V), Muharrem Demirok (C), Susanne Nordström (M), Jan Riise (MP), Lars Engsund (M), Lars Andersson (SD), Peter Hedberg (S) och Martin Westmont (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas proposition 2025/26:59 Tillgänglighetskrav för vissa medier.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att de krav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (tillgänglighetsdirektivet) ska kunna tillämpas fullt ut.
Förslaget innebär att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav. En första förutsättning för att bestämmelserna ska kunna tillämpas är att syftet med kraven är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En andra förutsättning är att föreskrifterna vilar på en förpliktelse som följer av medlemskapet i Europeiska unionen (EU). De föreslagna ändringarna innebär bl.a. följande:
– Utrymmet för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning, utvidgas.
– Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bl.a. e-böcker och e-handelstjänster.
– Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslagen innebär i huvudsak att det införs nya delegationsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som under vissa förutsättningar gör det möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav.
Gällande rätt
Mediegrundlagarna
Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) benämns ibland gemensamt mediegrundlagarna. Genom mediegrundlagarna tillförsäkras var och en rätt att i de skyddade medierna uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst, i syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning samt ett fritt konstnärligt skapande (1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL).
Mediegrundlagarna gäller för vissa framställningsformer och vilar på vissa grundprinciper, däribland förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder, etableringsfrihet och ensamansvar.
Tryckfrihetsförordningen är tillämplig på skrifter som har framställts i en tryckpress men också på skrifter som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik om utgivningsbevis gäller för skriften eller om den är försedd med vissa särskilt angivna ursprungsuppgifter (1 kap. 2 § TF). Det är inte bara böcker och tidningar som omfattas av grundlagsskydd utan även förpackningar och information som följer med en produkt i förpackningen, som en bruksanvisning eller bipacksedel, om dessa är framställda i en tryckpress. Detsamma gäller information som lämnas exempelvis på en klisterlapp på en produkt eller förpackning. Tryckfrihetsförordningen kan under vissa förutsättningar också bli tillämplig på program och tekniska upptagningar som avses i yttrandefrihetsgrundlagen och som oförändrat återger innehållet i en tryckt skrift (1 kap. 5 och 6 §§ TF). Programmet eller upptagningen anses då vara en bilaga till skriften. Denna s.k. bilageregel tillämpas exempelvis på vissa e-böcker.
Yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på vissa sändningar och andra tillhandahållanden till allmänheten av program, såsom radio, tv och vissa överföringar som sker genom tillgängliggörande över t.ex. internet, samt på tekniska upptagningar såsom dvd-skivor och usb-minnen. E-böcker som saknar en tryckt förlaga eller som av något annat skäl inte omfattas av bilageregeln kan falla in under yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde under de förutsättningar som anges i den s.k. databasregeln i 1 kap. 4 § YGL. Publiceringar på internet faller som utgångspunkt utanför yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Databasregeln ger dock under vissa förutsättningar grundlagsskydd för yttranden som görs genom att information ur en databas tillhandahålls allmänheten. Exempelvis kan tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Det gäller sådana tjänster som tillhandahålls via webbplatser och applikationer som omfattas av databasregeln, vissa elektroniska programguider och vidaresändningar. Om förutsättningarna enligt databasregeln är uppfyllda kan även e-handelstjänster omfattas av skydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
Det får inte göras några andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten på mediegrundlagarnas område än de som följer av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 1 § femte stycket TF och 1 kap. 1 § andra stycket YGL).
Mediegrundlagarnas materiella tillämpningsområden avgränsas genom uttryckliga undantagsbestämmelser, s.k. delegationsbestämmelser, som innebär att lagstiftaren ges möjlighet att reglera vissa frågor i vanlig lag.
Tillgänglighetsdirektivet
Tillgänglighetsdirektivet[1] antogs i april 2019. Direktivet innebär bl.a. att de produkter och tjänster som omfattas av direktivets tillämpningsområde ska uppfylla olika krav på tillgänglighet. Kraven i direktivet är formulerade i förhållande till s.k. ekonomiska aktörer, vilket omfattar bl.a. tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer. I direktivet anges att medlemsstaterna är skyldiga att säkerställa att de ekonomiska aktörerna endast släpper ut produkter på marknaden och endast tillhandahåller tjänster som uppfyller tillgänglighetskraven.
Tillgänglighetsdirektivet är ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna är förhindrade att införa eller behålla bestämmelser som avviker från det som föreskrivs i direktivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet samt förordningen (2023:676) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.
I samband med genomförandet av tillgänglighetsdirektivet bedömde regeringen att vissa tjänster som omfattas av direktivet kan komma att omfattas av mediegrundlagarnas tillämpningsområde och att direktivets krav i vissa fall skulle kunna innebära en begränsning av den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Regeringen konstaterade att bestämmelserna i den nya tillgänglighetslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i mediegrundlagarna, men att det kan finnas behov av att utreda frågan om grundlagsändringar (prop. 2022/23:42 s. 37 och 38). Under riksdagsbehandlingen av propositionen uttalade både konstitutionsutskottet och socialutskottet att de instämmer i regeringens bedömning och utgår från att behovet av ändringar i mediegrundlagarna skyndsamt utreds (yttr. 2022/23:KU1y s. 6, bet. 2022/23:SoU10 s. 17).
Propositionen
Utgångspunkter för förslagen
I propositionen föreslås ändringar i mediegrundlagarna som gör att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. De föreslagna ändringarna innebär att det införs nya delegationsbestämmelser i mediegrundlagarna.
Enligt regeringen bör utgångspunkten för de föreslagna nya delegationsbestämmelsernas utformning vara att de ska omfatta direktivets krav, samtidigt som det inte ska göras större inskränkningar av tryck- och yttrandefriheten än vad som faktiskt behövs.
En första förutsättning för att de nya delegationsbestämmelserna ska kunna tillämpas föreslås vara att syftet med kraven är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
En andra förutsättning för att de nya bestämmelserna ska vara tillämpliga föreslås vara att de föreskrifter som meddelas avser krav enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i EU.
Under särskilda rubriker nedan redovisas kortfattat de olika förslagen till ändringar i mediegrundlagarna.
Förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen
En ny delegationsbestämmelse om tillgänglighetskrav på produktinformation
Regeringen bedömer att de krav som följer av tillgänglighetsdirektivet inte kan tillämpas fullt ut när det gäller tryckt information på produkter, förpackningar och anvisningar som skyddas av tryckfrihetsförordningen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs en ny delegationsbestämmelse i tryckfrihetsförordningen som gör det möjligt att i lag ställa upp krav om att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation om syftet är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att föreskrifterna som meddelas avser krav enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i EU.
En ny delegationsbestämmelse om tillgänglighetskrav för e-böcker som träffas av bilageregeln
Regeringen bedömer vidare att de krav som följer av tillgänglighetsdirektivet inte kan tillämpas fullt ut på e-böcker som skyddas av tryckfrihetsförordningen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs en ny delegationsbestämmelse i tryckfrihetsförordningen som gör det möjligt att i lag ställa upp vissa krav i fråga om sådana program som avses i 1 kap. 6 § TF, om syftet är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Bestämmelsen föreslås avse krav om att införa och på ett visst sätt utforma information om programmets tillgänglighet och förse programmet med vissa tekniska funktioner eller möjlighet till alternativ presentation av innehåll. Regeringen konstaterar bl.a. att tillgänglighetsdirektivets krav inte riktar sig mot e-bokens innehåll som det är formulerat av författaren i den tryckta förlagan. I stället handlar det om tillgänglighetsinformation som tillförs e-boken och om tekniska anpassningar av e-bokens format. Genom den föreslagna formuleringen av delegationsbestämmelsen i tryckfrihetsförordningen tydliggörs enligt regeringen också att bestämmelsen inte medger att det ställs krav i lag på innehållet. En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att föreskrifterna som meddelas avser krav enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i EU.
Förslag till ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen
Nya delegationsbestämmelser om tillgänglighetskrav som gäller information och format
Enligt regeringen kan de krav som följer av tillgänglighetsdirektivet inte heller tillämpas fullt ut när det gäller information och format för vissa tjänster som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Det rör sig om vissa e-böcker och tillhörande programvara, tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medietjänster samt e-handelstjänster. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs två delegationsbestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att etableringsfriheten för sändningar genom tråd inte hindrar att det i lag meddelas vissa föreskrifter om skyldighet för den som sänder program, om syftet är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Den ena bestämmelsen föreslås avse föreskrifter om att införa och på ett visst sätt utforma information om en tjänst som den som sänder programmet tillhandahåller. Regeringen anför bl.a. att det som medges är krav på utformning av information om en tjänst, exempelvis information om hur en tjänst fungerar och om tjänstens tillgänglighetsfunktioner. Bestämmelsen möjliggör inte andra typer av krav i lag, såsom krav som tar sikte på utformningen av innehållet i övrigt.
Den andra bestämmelsen föreslås avse föreskrifter om att förse programmet med vissa tekniska funktioner eller möjliggöra alternativ presentation av innehåll. Bestämmelsen syftar till att omhänderta tillgänglighetsdirektivets krav på format och funktion. Enligt regeringen motsvarar bestämmelsens utformning den delegationsbestämmelse som föreslås i tryckfrihetsförordningen för e-böcker som skyddas där.
En förutsättning för att bestämmelserna ska vara tillämpliga är att föreskrifterna meddelas enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i EU.
En ny delegationsbestämmelse om överföring av tillgänglighetstjänster
Tillgänglighetsdirektivets krav innebär att en aktör som ger åtkomst till en audiovisuell medietjänst också ska ge åtkomst till den textremsa, syntolkning, teckenspråkstolkning eller talade text som hör till tjänsten. Det krävs även att den som tillhandahåller tjänsten gör det möjligt för användaren att kontrollera visningen och användningen av tillgänglighetstjänsterna. Kraven gäller medietjänster som tillhandahålls både av public service och av kommersiella aktörer, och såväl linjär tv som beställ-tv.
Regeringen bedömer att de krav som följer av tillgänglighetsdirektivet och som avser skyldighet att vidaresända andra än public service-företagens tillgänglighetstjänster inte kan tillämpas fullt ut utan en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs en ny delegationsbestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att etableringsfriheten för sändningar genom tråd inte hindrar att det i lag meddelas föreskrifter om skyldighet för nätinnehavare att, när utrymme ges för program, också ge utrymme för tjänster som hör till programmet och som utgörs av eller underlättar tillgången till textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik som syftar till att göra programmet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Detta ska gälla utöver den motsvarande möjlighet som i dag finns i förhållande till program från public service-företagen.
En förutsättning för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att föreskrifterna meddelas enligt en förpliktelse som följer av medlemskapet i EU.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt regeringen bör de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen träda i kraft så snart som möjligt efter att lagförslaget kan förväntas bli slutligt antaget av riksdagen. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Regeringen bedömer att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag.
Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:59 Tillgänglighetskrav för vissa medier:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Bilaga 2
