|
|
Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag om effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis. Det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis (den kompletterande lagen) och en ny lag som genomför EU:s direktiv om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden (genomförandelagen). Det görs även en ändring i lagen om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet. Utskottet föreslår också att en bestämmelse i genomförandelagen ska träda i kraft vid ett tidigare tillfälle än vad som föreslås i propositionen.
Lagändringarna syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter bättre och effektivare gränsöverskridande verktyg för att komma åt uppgifter som finns lagrade hos tjänsteleverantörer utanför Sverige.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:147 Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska utlämnande- och bevarandeorder för elektroniska bevis,
2. lag om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis med den ändringen att punkt 1 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse: ”Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2026 i fråga om 3 kap. 2–15 §§ och i övrigt den 1 juli 2026.”,
3. lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:147 punkterna 1 och 3 samt bifaller delvis proposition 2025/26:147 punkt 2.
Stockholm den 28 maj 2026
På justitieutskottets vägnar
Henrik Vinge
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik Vinge (SD), Teresa Carvalho (S), Mikael Damsgaard (M), Pontus Andersson Garpvall (SD), Petter Löberg (S), Charlotte Nordström (M), Adam Marttinen (SD), Mattias Vepsä (S), Fredrik Kärrholm (M), Gudrun Nordborg (V), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Mats Hellhoff (SD), Ulrika Westerlund (MP), Martin Melin (L), Sanna Backeskog (S) och Lars Isacsson (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:147 Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis, med den ändringen att 3 kap. 1 § lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis ska träda i kraft den 1 juli 2026 i stället för den 19 augusti 2026.
Bakgrund
EU:s lagstiftningspaket om elektroniska bevis
Möjligheten att kommunicera genom bl.a. sociala medier, meddelandetjänster och applikationer (appar) är något som även utnyttjas av kriminella för att t.ex. kommunicera om brott men också för att begå brott. Många gånger är det endast leverantörerna av dessa tjänster och appar som har tillgång till uppgifter om identiteten på misstänkta eller information om deras brottsliga verksamhet. Brottsbekämpande myndigheter måste därför i allt högre grad vända sig till dessa tjänsteleverantörer för att få ut relevant bevisning. Ofta krävs det dessutom hjälp från myndigheter i en annan stat eftersom den aktuella typen av tjänster inte sällan tillhandahålls av en leverantör som är etablerad utomlands.
Eftersom elektroniska bevis vanligtvis är tillgängliga endast under en begränsad tid innebär det traditionella internationella straffrättsliga samarbetet mellan myndigheter en risk för att sådana bevis hinner gå förlorade innan de kan säkras. Mot den bakgrunden har kommissionen lämnat sitt förslag till ett lagstiftningspaket om elektroniska bevis som kompletterar befintliga EU-rättsakter om bevisinhämtning och syftar till att effektivisera gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis. I lagstiftningspaketet föreslås därför en ny sorts rättsligt samarbete som innebär att en myndighet i en medlemsstat inom EU ska kunna rikta en order direkt till en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat om att lämna ut eller bevara elektroniska bevis.
Lagstiftningspaketet består av en EU-förordning och ett EU-direktiv. Enligt EU-förordningen får en myndighet i en medlemsstat, i ett straffrättsligt förfarande eller för att verkställa en frihetsberövande åtgärd om minst fyra månader, utfärda en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder som beordrar en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat att lämna ut eller bevara elektroniska bevis, oavsett var uppgifterna finns. Den europeiska utlämnande- eller bevarandeordern ska riktas till ett verksamhetsställe eller rättsligt ombud utsett av tjänsteleverantören. Skyldigheten att utse ett sådant följer av EU- direktivet. Om tjänsteleverantören är etablerad i EU ska tjänsteleverantören utse ett utsett verksamhetsställe. Om tjänsteleverantören endast erbjuder sina tjänster i unionen, eller är etablerad i en medlemsstat som inte deltar i de straffrättsliga samarbetsinstrumenten, ska i stället ett rättsligt ombud utses.
De tjänsteleverantörer som omfattas av EU-förordningen och EU-direktivet är sådana som erbjuder vissa tjänster inom unionen, bl.a. elektroniska kommunikationstjänster. De elektroniska uppgifter som kan lämnas ut eller begäras bevarade enligt EU-förordningen är abonnentuppgifter, uppgifter som begärts med det enda syftet att identifiera användaren (andra användaruppgifter), trafikuppgifter och innehållsdata.
En europeisk bevarandeorder syftar till att elektroniska uppgifter ska bevaras under en kortare tid medan myndigheten förbereder en framställan för att få uppgifterna utlämnande. En europeisk utlämnandeorder innebär i stället att uppgifterna ska lämnas ut. Som huvudregel ska uppgifterna lämnas ut inom tio dagar, men i en nödsituation ska uppgifterna lämnas ut inom åtta timmar. Som utgångspunkt ska det vara en rättslig myndighet som utfärdar en europeisk bevarande- eller utlämnandeorder. En europeisk bevarandeorder och en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter eller andra användaruppgifter får även utfärdas av en brottsbekämpande myndighet. Utfärdandet behöver dock i sådana fall godkännas av en rättslig myndighet. För att en åklagare ska få utfärda en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata behöver ordern godkännas av en domstol.
Till skillnad från det traditionella straffrättsliga samarbetet ska ordern inte ställas till en myndighet i en annan stat utan riktas till ett verksamhetsställe eller rättsligt ombud utsett av tjänsteleverantören.
Propositionen
Regeringen redovisar i propositionen i huvudsak följande förslag och bedömningar.
En ny lag ska komplettera EU-förordningen och en ny lag ska genomföra EU-direktivet
Regeringen föreslår att de kompletterande bestämmelser som krävs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas ska tas in i en ny lag (den kompletterande lagen). De bestämmelser som genomför EU-direktivet ska också tas in i en ny lag (genomförandelagen).
Den kompletterande lagen
Utfärdande myndighet
När det gäller ett straffrättsligt förfarande föreslår regeringen att åklagare ska vara behöriga att utfärda en europeisk utlämnande- och bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter, trafikuppgifter och innehållsdata. Vidare föreslår regeringen att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott i ett straffrättsligt förfarande ska vara behörig att utfärda en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter och andra användaruppgifter samt en europeisk bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter, trafikuppgifter och innehållsdata. Regeringen föreslår även att en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata ska godkännas av domstol, medan en order som utfärdas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott ska godkännas av åklagare.
När det gäller utfärdande i verkställighetssyfte föreslår regeringen att åklagare ska vara behöriga att utfärda en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter och trafikuppgifter, medan Polismyndigheten ska vara behörig att utfärda en europeisk utlämnandeorder för abonnentuppgifter och andra användaruppgifter samt en europeisk bevarandeorder för abonnentuppgifter, andra användaruppgifter och trafikuppgifter.
Slutligen föreslår regeringen att en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder som utfärdas av Polismyndigheten ska godkännas av åklagare, medan en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter ska godkännas av domstol.
Behörig domstol och förfaranderegler vid utfärdande av en europeisk utlämnandeorder
Regeringen föreslår att ett ärende om godkännande av en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata ska prövas av rätten på ansökan av åklagare.
Om en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata utfärdas i ett straffrättsligt förfarande ska ärendet prövas av den domstol som är behörig att döma i brottmål enligt rättegångsbalkens forumregler. Om det straffrättsliga förfarandet avser samhällsfarlig brottslighet, t.ex. terroristbrott, föreslår regeringen att ärendet även får prövas av Stockholms tingsrätt.
Om en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter utfärdas för verkställighet av ett fängelsestraff eller någon annan frihetsberövande åtgärd ska ärendet prövas av den tingsrätt som meddelat den dom som ska verkställas. Om domen har meddelats av högre rätt ska den tingsrätt som dömt i målet pröva ärendet. När det inte finns någon behörig domstol är Stockholms tingsrätt behörig domstol. Om en ansökan avser flera domar meddelade av skilda domstolar får ansökan tas upp vid någon av de tingsrätter som har dömt i målen.
I ett ärende om godkännande av en europeisk utlämnandeorder för innehållsdata ska ett offentligt ombud utses snarast möjligt och sammanträde hållas. Åklagaren och det offentliga ombudet ska närvara vid sammanträdet. För offentliga ombud ska i övrigt de regler som gäller för offentliga ombud i ärenden om hemliga tvångsmedel tillämpas. I ett ärende som endast gäller en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter ska handläggningen vara skriftlig.
På förfarandet i övrigt föreslår regeringen att reglerna i rättegångsbalken om handläggning vid domstol av frågor om tvångsmedel i brottmål och om överklagande av beslut i sådana frågor ska tillämpas, om inte något annat anges i lagen. Handläggningen ska ske skyndsamt.
Vidare föreslår regeringen att den utfärdande myndigheten ska kunna besluta att skjuta upp underrättelsen eller helt eller delvis avstå från att underrätta den vars uppgifter begärs genom en europeisk utlämnandeorder om det behövs för att
• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet
• inte hindra andra rättsliga utredningar eller undersökningar
• skydda nationell säkerhet
• skydda någon annans rättigheter och friheter.
Granskning och förstöring av uppgifter
Regeringen föreslår att trafikuppgifter eller innehållsdata som har hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder ska granskas så snart som möjligt. Åklagare ansvarar för att granskningen sker, men den kan även utföras av den brottsutredande myndighet som deltar i den aktuella brottsutredningen.
Regeringen föreslår vidare att om det genom en europeisk utlämnandeorder kommer in innehållsdata som rör samtal eller meddelanden där en person yttrar sig som inte skulle ha kunnat höras som vittne enligt rättegångsbalkens regler, ska granskningen omedelbart avbrytas och uppgifterna förstöras.
Bevarande av uppgifter
Regeringen föreslår att trafikuppgifter eller innehållsdata som har hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder i ett straffrättsligt förfarande ska bevaras till dess att de förundersökningar där de använts har lagts ned eller avslutats eller, i de fall åtal väckts, målet eller målen har avgjorts slutligt. När det gäller trafikuppgifter som hämtats in genom en order för straffverkställighet föreslår regeringen att de ska bevaras till dess att den eftersökte har frihetsberövats. Om en åklagare har beslutat att uppgifterna får användas i en förundersökning ska de i stället bevaras till dess att de förundersökningar där de använts har lagts ned eller avslutats eller, i de fall åtal väckts, målet eller målen har avgjorts slutligt.
Regeringen föreslår vidare att i de delar uppgifterna är av betydelse för att förhindra förestående brott ska de bevaras så länge det behövs för att förhindra brott.
Användning av överskottsinformation
Regeringen föreslår att åklagare ska få besluta att trafikuppgifter och innehållsdata som hämtats in genom en europeisk utlämnandeorder får användas för ett annat ändamål än det som har legat till grund för ordern, om det inte står i strid med begränsningar som en verkställande myndighet i en annan medlemsstat har satt upp för hur uppgifterna får användas.
Ersättning för kostnader
Regeringen föreslår att bestämmelserna om ersättning i 9 kap. 29 a § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation ska tillämpas när en svensk behörig myndighet utfärdar en europeisk utlämnandeorder. Rätten till ersättning ska endast gälla för en tjänsteleverantör som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst som inte är en nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst.
Stockholms tingsrätt ska vara behörig domstol enligt artikel 17 i förordningen
En behörig domstol i den utfärdande staten ska enligt artikel 17 i EU-förordningen på begäran av den myndighet som utfärdat en europeisk utlämnandeorder pröva om skyldigheten att följa en sådan order skulle strida mot en skyldighet enligt lagstiftningen i ett tredjeland. Man behöver därför i lag peka ut att en eller flera domstolar ska utföra den uppgiften.
Regeringen föreslår att Stockholms tingsrätt ska vara behörig domstol enligt artikel 17 i EU-förordningen. Reglerna om domstols handläggning i brottmål och överklagande av domstolsbeslut ska vara tillämpliga vid handläggningen. Handläggningen ska som huvudregel vara skriftlig. Ett sammanträde ska hållas endast om mottagaren begär det. Det ska dock inte behövas om det är uppenbart att den europeiska utlämnandeordern ska upphävas. Domstolen ska avgöra ett ärende skyndsamt, och domstolens beslut ska kunna överklagas till hovrätt.
Verkställande av en europeisk utlämnande- och bevarandeorder
Regeringen föreslår att åklagare ska vara verkställande myndighet av en europeisk utlämnande- och bevarandeorder. Åklagarmyndigheten ska även vara verkställande myndighet i fråga om sanktionsavgifter enligt artikel 16.10 i EU-förordningen (se nedan under avsnitt Sanktionsavgifter).
Regeringen föreslår vidare att en åklagares beslut om att en europeisk utlämnandeorder ska vägras eller att en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder ska nekas ska innehålla skälen för beslutet. Ett intyg om en europeisk utlämnande- eller bevarandeorder som skickas till en svensk åklagare ska vara skrivet på eller översatt till svenska eller engelska.
Sanktionsavgifter
Regeringen föreslår att Åklagarmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift av ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud i Sverige som åsidosätter någon av sina skyldigheter enligt vissa artiklar i EU-förordningen. Tjänsteleverantören och det i Sverige utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet ska kunna få ett solidariskt betalningsansvar för avgiften. Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 10 000 kronor och till högst 2 procent av tjänsteleverantörens totala globala årsomsättning föregående räkenskapsår.
Vid bedömningen av sanktionsavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till
• om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oaktsamhet
• överträdelsens karaktär, svårhetsgrad och varaktighet
• om en liknande överträdelse begåtts tidigare
• den berörda tjänsteleverantörens finansiella ställning.
Regeringen föreslår vidare att sanktionsavgiften ska få sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut hela avgiften.
Tillsyn
Regeringen föreslår att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av en europeisk utlämnandeorder för trafikuppgifter eller innehållsdata.
Genomförandelagen
Lagens tillämpningsområde
Regeringen föreslår att genomförandelagen ska gälla för en tjänsteleverantör som är etablerad i Sverige. Regeringen föreslår vidare att genomförandelagen också ska gälla en tjänsteleverantör som erbjuder sina tjänster i Sverige om den
• inte är etablerad i någon annan medlemsstat inom unionen
• enbart är etablerad i en medlemsstat som inte deltar i samtliga de EU-rättsliga instrument som anges i artikel 1.2 i EU-direktivet.
Regeringen föreslår också att en tjänsteleverantör som erbjuder finansiella tjänster ska vara undantagen från genomförandelagens tillämpningsområde. Detsamma ska gälla för en tjänsteleverantör som endast är etablerad i Sverige och enbart erbjuder sina tjänster här. Lagen ska även gälla för utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige samt svenska brottsbekämpande myndigheter.
Utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud
Regeringen föreslår att en tjänsteleverantör som är etablerad i Sverige skriftligen ska utse minst ett av sina verksamhetsställen till utsett verksamhetsställe. Ett utsett verksamhetsställe ska vara etablerat i en medlemsstat som deltar i det eller de EU-rättsliga instrument som det utsedda verksamhetsstället ska ta emot beslut och förelägganden för. Det ska också krävas att tjänsteleverantören erbjuder sina tjänster i den medlemsstaten.
Regeringen föreslår vidare att en tjänsteleverantör som inte ska utse ett utsett verksamhetsställe i stället skriftligen ska utse minst ett rättsligt ombud. Ett rättsligt ombud ska utses i en medlemsstat i vilken det har hemvist och som deltar i det eller de EU-rättsliga instrument som det rättsliga ombudet ska ta emot beslut och förelägganden för. Det ska också krävas att tjänsteleverantören erbjuder sina tjänster i den medlemsstaten. En tjänsteleverantör ska utse ett utsett verksamhetsställe eller ett rättsligt ombud inom sex månader från den dag då tjänsteleverantören började erbjuda sina tjänster i unionen.
Utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige ska ha en skyldighet att samarbeta med behöriga myndigheter genom att ta emot sådana beslut och förelägganden som omfattas av EU-direktivet och att följa dem.
En tjänsteleverantör som omfattas av genomförandelagen ska ge ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud de befogenheter och resurser som krävs för att samarbeta med behöriga myndigheter och följa sådana beslut och förelägganden som omfattas av EU-direktivet. Detta ska gälla oavsett i vilken medlemsstat ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud har utsetts.
Underrättelse till en centralmyndighet
Regeringen föreslår att en tjänsteleverantör som omfattas av genomförandelagen ska underrätta centralmyndigheten i den medlemsstat i vilken den utser ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud om
• kontaktuppgifterna till det utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet
• det territoriella tillämpningsområdet för varje utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud om tjänsteleverantören utsett flera sådana
• vilket eller vilka av unionens officiella språk som också är ett officiellt språk i den medlemsstat i vilken det utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet utsetts som godtas för kommunikation med det utsedda verksamhetsstället eller rättsliga ombudet.
Vidare föreslår regeringen att tjänsteleverantören så snart som möjligt ska informera den svenska eller utländska centralmyndigheten om någon av dessa uppgifter ändras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om den underrättelse som ska göras till den svenska centralmyndigheten.
Centralmyndigheten och sanktioner
Regeringen föreslår att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara centralmyndighet. Centralmyndigheten ska utöva tillsyn över att bestämmelserna i genomförandelagen följs. Centralmyndigheten ska även ha till uppgift att besluta om sanktioner för överträdelser av genomförandelagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till den. Överträdelser av bestämmelserna i genomförandelagen ska kunna leda till administrativa sanktioner i form av vitesföreläggande eller sanktionsavgift.
Enligt regeringens förslag ska centralmyndigheten genom förelägganden ha rätt att få ta del av handlingar och upplysningar från tjänsteleverantörer som omfattas av genomförandelagen och från utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud i Sverige för att kunna utöva sin tillsyn. Ett föreläggande att lämna ut handlingar och upplysningar ska kunna förenas med vite. Centralmyndigheten ska ha tillträdesrätt till områden, lokaler och andra utrymmen där sådana aktörer bedriver sin verksamhet, med undantag för bostäder. I sin tillsyn ska centralmyndigheten kunna begära biträde från Kronofogdemyndigheten.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att den kompletterande lagen ska träda i kraft den 18 augusti 2026 och att genomförandelagen ska träda i kraft den 19 augusti 2026 när det gäller 3 kap. och i övrigt den 1 juli 2026. Vidare föreslår regeringen att en tjänsteleverantör som erbjuder sina tjänster i unionen när EU-direktivet träder i kraft ska utse ett utsett verksamhetsställe eller rättsligt ombud senast den 18 augusti 2026.
Konsekvenser av förslagen
Regeringens bedömning är att förslagen bl.a. skapar bättre förutsättningar för berörda brottsbekämpande myndigheter att få gränsöverskridande tillgång till elektroniska uppgifter, vilket kommer att få positiva effekter på brottsbekämpningen. De kostnadsökningar som förslagen anses medföra för de brottsbekämpande myndigheterna kommer enligt regeringens bedömning att kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Kompletterande information om ikraftträdande
I propositionen föreslås att genomförandelagen ska träda i kraft den 19 augusti 2026 i fråga om 3 kap. och i övrigt den 1 juli 2026. Under beredningen av ärendet har utskottet uppmärksammats på att bestämmelsen i 3 kap. 1 § genomförandelagen rätteligen bör träda i kraft den 1 juli 2026. I 3 kap. 1 § genomförandelagen anges att den myndighet som regeringen bestämmer är centralmyndighet enligt EU-direktivet. För att en tjänsteleverantör ska kunna underrätta centralmyndigheten om de uppgifter som anges i 2 kap. genomförandelagen behöver en centralmyndighet kunna utses av regeringen när 2 kap. träder i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen i 3 kap. 1 § genomförandelagen bör därför också träda i kraft den 1 juli 2026.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag, dock med den ändringen att 3 kap. 1 § lagen om utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis (genomförandelagen) ska träda i kraft den 1 juli 2026 i stället för den 19 augusti 2026, i enlighet med vad som redovisats ovan under rubriken Kompletterande information om ikraftträdande (se utskottets förslag till riksdagsbeslut punkten 2).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:147 Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska utlämnande- och bevarandeorder för elektroniska bevis.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om utsedda verksamhetsställen eller rättsliga ombud för inhämtning av elektroniska bevis.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.
Bilaga 2
