Civilutskottets betänkande

2025/26:CU28

 

Ett register för alla bostadsrätter

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag som bl.a. innebär att ett nytt bostadsrättsregister inrättas. I det nya registret ska det finnas uppgifter om bl.a. bostads­rättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pant­sättningar. Vidare införs ett enhetligt sakrättsligt system för bostadsrätter, där registrering ska ersätta en underrättelse till bostads­rättsföreningen som sakrättsligt moment vid pantsättning och överlåtelse av en bostadsrätt. Syftet med lagändringarna är bl.a. att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker och förenkla för bostadsrätts­föreningarna, myndigheter och övriga aktörer på bostadsmarknaden.

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Proposition 2025/26:112 Ett register för alla bostadsrätter.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om bostadsrättsregister,

2. lag om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister,

3. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

4. lag om ändring i utsökningsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,

6. lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:112 punkterna 1–6.

 

Stockholm den 14 april 2026

På civilutskottets vägnar

Mikael Eskilandersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Eskilandersson (SD), Joakim Järrebring (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Roger Hedlund (SD), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Björn Tidland (SD), Amanda Palmstierna (MP), Mats Persson (L), Markus Kallifatides (S), Ludvig Ceimertz (M), Sara Gille (SD), Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Magnus Oscarsson (KD).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:112 Ett register för alla bostadsrätter. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdags­beslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

 

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag, som innebär bl.a. ett nytt register för alla bostadsrätter och att det införs ett enhetligt sakrättsligt system för bostadsrätter.

Jämför det särskilda yttrandet (S).

Propositionen

Bakgrund

Det finns i dag inte något nationellt register för bostadsrätter, till skillnad från vad som gäller för fastigheter. Uppgifter om bostadsrätter finns i stället på olika håll, främst hos bostadsrättsföreningarna och deras förvaltare. Reger­ingen anför i propositionen att det finns ett flertal problematiska områden med bostadsrätter som behöver åtgärdas, främst när det gäller hanteringen av panträtter och att det vid överlåtelser och kreditgivning är svårt att få tillgång till information om bostadsrätter. Regeringen föreslår därför lagändringar för att åtgärda problemen med bostadsrätter.

Ett register för alla bostadsrätter

Regeringen föreslår att ett bostadsrättsregister ska inrättas för alla bostads­rätter. Regeringen anför att den nuvarande hanteringen av pantsättningar i bostadsrätter är omodern och rättsosäker, vilket även medför att konsument­skyddet är sämre än för andra delar av bostads­marknaden. Enligt regeringen kan flera av de nuvarande bristerna avhjälpas genom att pantsättningar registreras i ett register i stället för i enskilda bostadsrättsföreningars lägenhetsregister. Genom att pantsättningarna registreras kan köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter enklare få tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Regeringen framhåller vidare att ett register även medför andra fördelar. Det kan bl.a. bidra till ökade möjlig­heter att förebygga, förhindra och utreda brott.

Det nya registret ska vara ett självständigt och offentligt register och ska inte inordnas under något befintligt register. Eftersom bostadsrätts­registret kommer att omfatta en stor del av befolkningen och avse en betydande ekonomisk tillgång ska registret vara statligt och Lantmäteriet ska ansvara för det.

När det gäller regleringen av bostadsrättsregistret och dess innehåll lämnar regeringen i huvudsak följande förslag. Det nya bostadsrättsregistret ska regleras i en egen lag, benämnd lagen om bostadsrättsregister. I den nya lagen ska registrets inne­håll och funktion bestämmas. I lagen ska även de grund­läggande principerna för person­uppgifts­behandling regleras.

Regeringen föreslår att de händelser som ska registreras i bostads­rättsregistret är upplåtelser, övergångar, pantsättningar och upphörande av bostadsrätt. Vidare ska informationen för varje bostadsrätt delas in i informationsgrupper. Dessa informationsgrupper ska vara bostadsrätten, bostads­­­­­rättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar. I bostadsrättsregistret ska det också antecknas bl.a. när en bostadsrätt har blivit föremål för kvarstad, förvar, betalningssäkring eller utmätning, eller när det har begärts att bostadsrätten ska säljas exekutivt eller tvångsförsäljas.

Ett nytt system för pantsättning av bostadsrätter

I dag uppkommer sakrättsligt skydd vid pantsättning av en bostadsrätt genom en underrättelse, en så kallad denuntiation, till bostadsrättsföreningen. Med sakrättsligt skydd avses att panten blir gällande mot tredje man. Bostadsrätts­föreningen ska i samband med underrättelsen genast anteckna pantsättningen eller en ändring av pantsättningen i lägenhetsförteckningen. Anteckningen i före­ningens lägenhetsförteckning är inte avgörande för att det sakrättsliga skyddet ska uppkomma, utan skyddet uppkommer genom underrättelsen till före­ningen.

Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande ordningen, med en underrättelse till föreningen som sakrättsligt moment, ska ersättas med en registrering i bostadsrättsregistret. Pantsättningen får alltså sakrättsligt skydd genom registreringen. Bostadsrättsföreningarna behöver därmed inte längre anteckna pantsättningar i lägenhets­förteckningen. Regeringen föreslår även att det införs ett krav på att pantsättningen ska vara skriftlig och avse hela bostadsrätten. Vidare föreslås att en pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ska ges företräde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pantsättningarna har registrerats. Bestämmelserna om panträtt i bostadsrätt ska föras in i bostads­rättslagen.

 

Sakrättsligt skydd vid överlåtelse av bostadsrätt

Enligt nuvarande ordning får en förvärvare av en bostadsrätt skydd mot över­låtarens borgenärer från den tidpunkt då bostadsrättsföreningen underrättas (denuntieras) om överlåtelsen. Av systemenhetliga skäl anser regeringen att en överlåtelse och en pantsättning bör likställas när det gäller det sakrättsliga momentet. Regeringen föreslår därför att en överlåtelse av en bostadsrätt ska gälla mot överlåtarens borgenärer först när överlåtelsen har registrerats i bostadsrättsregistret.

Ett medlemskap ska gälla från tillträdesdagen vid överlåtelse

Regeringen konstaterar att problematiska situationer kan uppstå bl.a. om en köpare av en bostadsrätt beviljas medlemskap i bostadsrättsföreningen före tillträdes­dagen. Genom medlemskapet övergår nämligen ansvaret gentemot föreningen för t.ex. skador på lägenheten på köparen trots att denne inte innehar bostadsrätten. För att undvika att liknande situationer uppstår föreslår regeringen därför att ett medlemskap ska gälla från tillträdesdagen. Om föreningen beviljar medlemskap senare än tillträdesdagen eller om bostads­rätten övergått på annat sätt än genom köp, byte eller gåva, t.ex. genom bodelning eller arv, ska medlemskapet i stället gälla från beslutsdagen.

Uppbyggnaden av registret

Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret. Under registrets upp­byggnad ska bostadsrättsföreningar lämna de uppgifter som registret ska inne­hålla i fråga om bostadsrättslägenheten, bostadsrätts­föreningen, bostadsrätts­havaren, pantsättningar och anteckningar till Lantmäteriet. Om en bostads­rätts­förening inte lämnar uppgifter till Lantmäteriet inom föreskriven tid, ska myndigheten få förelägga föreningen att lämna in uppgifterna inom en viss tid. Lantmäteriets föreläggande ska få förenas med vite.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

 

Regeringens lagförslag (S)

Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S) anför:

 

Vi välkomnar förslaget att det ska inrättas ett bostadsrättsregister. Det finns en rad myndigheter, t.ex. Kronofogdemyndigheten och socialtjänsten, som i sin verksamhet skulle ha nytta av att ha tillgång till information om bostadsrätts­innehav. Finansinspektionen och Riksbanken har dessutom påtalat behovet att av få ökad kännedom om hushållens tillgångar. Även detta kan ett bostadsrätts­register bidra till. Vi ställer oss alltså bakom regeringens förslag, och vi har valt att inte väcka någon följdmotion. Samtidigt vill vi för egen del understryka vikten av att arbetet med upprättandet av bostadsrättsregistret bedrivs i enlighet med Bostadsrättsregisterutredningens förslag (bet. SOU 2022:39). Denna utredning tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, och vi anser att utredningens förslag är väl avvägda även i de delar som t.ex. gäller förordningsändringar.

Vi kommer att noga följa regeringens och myndigheternas fortsatta arbete med bostadsrättsregistret och vi återkommer med förslag i andra sammanhang om det finns skäl för det.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2025/26:112 Ett register för alla bostadsrätter:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bostadsrättsregister.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

En bild som visar text, Teckensnitt, skärmbild, svart och vit

AI-genererat innehåll kan vara felaktigt.