|
|
Ett ställföreträdarskap att lita på
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. föräldrabalken. Lagändringarna syftar till att stärka den enskildes ställning, höja ställföreträdarverksamhetens kvalitet, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare och förbättra överförmyndarnas verksamhet.
Lagändringarna innebär bl.a. att ramarna för ställföreträdarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Vidare ges en central statlig myndighet ett ansvar på ställföreträdarområdet och det införs ett nationellt ställföreträdarregister.
De flesta av lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet noterar även en felaktighet i författningskommentaren i propositionen.
I betänkandet finns fem reservationer (S, V, C, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på.
Fyra yrkanden i en följdmotion.
Tio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2025/26.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ställföreträdarutredningens förslag
Anmälningsplikt vid misstanke om brott
Förordnade förmyndares informationsskyldighet
1. Ställföreträdarutredningens förslag, punkt 2 (S, V, C, MP)
2. Anmälningsplikt vid misstanke om brott, punkt 3 (S)
3. Förordnade förmyndares informationsskyldighet, punkt 4 (S, C)
4. Anställda ställföreträdare, punkt 5 (S)
5. Uppföljning av lagstiftningen, punkt 6 (S)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,
4. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
8. lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315),
9. lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter,
10. lag om ändring i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:92 punkterna 1–10 och avslår motionerna
2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1,
2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3,
2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 52 och
2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 171.
|
2. |
Ställföreträdarutredningens förslag |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17,
2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,
2025/26:2149 av Sten Bergheden (M),
2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,
2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och
2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Reservation 1 (S, V, C, MP)
|
3. |
Anmälningsplikt vid misstanke om brott |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Reservation 2 (S)
|
4. |
Förordnade förmyndares informationsskyldighet |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Reservation 3 (S, C)
|
5. |
Anställda ställföreträdare |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Reservation 4 (S)
|
6. |
Uppföljning av lagstiftningen |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Reservation 5 (S)
Stockholm den 14 april 2026
På civilutskottets vägnar
Mikael Eskilandersson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Eskilandersson (SD), Joakim Järrebring (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Roger Hedlund (SD), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Björn Tidland (SD), Amanda Palmstierna (MP), Mats Persson (L), Markus Kallifatides (S), Ludvig Ceimertz (M), Sara Gille (SD), Andreas Lennkvist Manriquez (V) och Magnus Oscarsson (KD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion med fyra yrkanden har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet även tio motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Under beredningen har utskottet inhämtat information från Regeringskansliet när det gäller regeringens förslag till ändring i 14 kap. 15 § föräldrabalken.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionsyrkandena som är tillgodosedda genom propositionen. Utskottet noterar även en felaktig skrivning i författningskommentaren till 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen.
Propositionen
Människor som behöver en god man eller förvaltare för att sköta sina ekonomiska eller personliga angelägenheter ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd som behövs. Detta förutsätter ett rättssäkert och modernt regelverk där den enskilde sätts i fokus. Regeringen föreslår därför ett flertal åtgärder som syftar till att stärka den enskildes ställning, höja ställföreträdarverksamhetens kvalitet och skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare.
Det arbete som en god man eller förvaltare utför är ofta en förutsättning för att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Regeringen föreslår att ramarna för ställföreträdarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Bland annat föreslås ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet.
Vidare föreslår regeringen att en central statlig myndighet ges ett ansvar på ställföreträdarområdet. Myndigheten ska enligt förslaget ge tillsynsvägledning och bl.a. kunna tillhandahålla information, meddela föreskrifter och se till att ställföreträdare får utbildning.
Regeringen föreslår också att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Registret ska föras av den myndighet som regeringen bestämmer. Ställföreträdarregistret ska innehålla uppgifter om gode män, förvaltare och förordnade förmyndare. Registret ska också innehålla uppgifter om de enskilda som har en sådan ställföreträdare. Registret bedöms underlätta tillsynen av gode män och förvaltare och göra det lättare för ställföreträdare att visa sin behörighet i kontakter med bl.a. myndigheter och banker.
Dessutom lämnar regeringen förslag för att förbättra överförmyndarnas verksamhet, bl.a. om kompetens och kvalitet, tydligare krav på överförmyndarens tillsyn och en anmälningsplikt vid misstanke om brott. Regeringen föreslår också att överförmyndarna får beslutanderätt i alla godmanskapsärenden som inte är tvistiga och att möjligheten att utse en anställd ställföreträdare regleras i lag.
De flesta av lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 171 begärs ett tillkännagivande om att det ska införas ett nationellt ställföreträdarregister för gode män och förvaltare. Liknande förslag finns i kommittémotionerna 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 52 och 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 samt motion 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslagen bör därför antas av de skäl som anförs i propositionen.
Motionsyrkandena om att det bör införas ett nationellt ställföreträdarregister är tillgodosedda genom regeringens förslag. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Avslutningsvis noterar utskottet att det i författningskommentaren till 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen på s. 174 i propositionen anges ”Sekretess gäller enbart om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs.” Detta är dock inte korrekt. Enligt 32 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen i såväl dess nuvarande som föreslagna lydelse gäller sekretess ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men”. Det tillägg som föreslås i paragrafen innebär alltså inget annat än att detta skaderekvisit ska gälla även i ärenden enligt lagen om framtidsfullmakter.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att regeringen ska återkomma med ytterligare förslag med utgångspunkt i Ställföreträdarutredningens betänkande.
Jämför reservation 1 (S, V, C, MP).
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag på hur den nuvarande regleringen och tillsynen av gode män och ställföreträdare kan förbättras, med utgångspunkt i Ställföreträdarutredningens betänkande (SOU 2021:36). Liknande förslag finns i kommittémotionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 samt motionerna 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1 och 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M).
Ställföreträdarutredningen
Regeringen gav i juli 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare, bl.a. i syfte att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning.
Ställföreträdarutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). I propositionen behandlas de av utredningens lagförslag som regeringen avser att gå vidare med. Övriga förslag föranleder enligt regeringen ingen åtgärd.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet vid flera tillfällen har understrukit ska systemet med ställföreträdare och överförmyndare skydda de allra mest utsatta i samhället och det är därför av yttersta vikt att systemet är fungerande och rättssäkert. De personer som behöver en ställföreträdare ska kunna lita på att de får den hjälp och det stöd de behöver.
De lagändringar som utskottet ställt sig bakom innebär bl.a. att den enskildes ställning stärks, att ställföreträdarverksamhetens kvalitet höjs och att det skapas bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare. Det är fråga om många och viktiga ändringar som gör systemet mer robust. Utskottet ser därför inte att det finns någon anledning för regeringen att arbeta vidare med de förslag i Ställföreträdarutredningens betänkande som lämnats utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en mer omfattande anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Utskottet hänvisar till regeringens bedömning i propositionen.
Jämför reservation 2 (S).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att överförmyndare ska ha en mer omfattande skyldighet att anmäla till polis eller åklagare än den anmälningsskyldighet som införs genom propositionen. Motionärerna anser att en överförmyndare som har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott, omedelbart ska anmäla detta oavsett om det är fråga om ett brott mot huvudmannen och vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Det framstår enligt motionärerna som märkligt att överförmyndare, som de kommunala och offentliga organ de är, inte ska vara skyldiga att anmäla alla brott, dvs. även sådana för vilka fängelse inte är föreskrivet och som inte har samband med verksamheten.
Propositionen
Som redovisats i föregående avsnitt införs en anmälningsplikt vid misstanke om brott. Om överförmyndaren har anledning att anta att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott mot sin huvudman för vilket fängelse är föreskrivet och som har samband med verksamheten, ska överförmyndaren omedelbart anmäla det till Polismyndigheten eller åklagare. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.
Regeringen anför bl.a. följande om anmälningsplikten (s. 113):
Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Enligt regeringens mening är det naturligt att även överförmyndaren får en sådan skyldighet. Överförmyndaren kan i många fall antas ha bättre förutsättningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att överförmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Skyldigheten bör omfatta misstankar om brott som begåtts mot huvudmannen när ställföreträdaren har utövat sitt uppdrag. Lämpligen bör anmälningsplikten inträda vid brott för vilket fängelse är föreskrivet i straffskalan. Det finns dock inget hinder mot att överförmyndaren anmäler misstankar om brott som inte har fängelse i straffskalan eller som rör brott mot den enskilde som inte har direkt samband med verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det inledande avsnittet ställt sig bakom regeringens lagförslag. Som regeringen anför i propositionen finns det ingenting som hindrar att överförmyndaren anmäler misstankar om brott som inte har fängelse i straffskalan eller som rör brott mot den enskilde som inte har direkt samband med verksamheten. Det kan på goda grunder antas att överförmyndaren skulle anmäla även misstankar om sådan brottslighet som på något sätt riskerar att påverka ställföreträdarens lämplighet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet, som därför avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att det ska regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget. Utskottet hänvisar till regeringens bedömning i propositionen.
Jämför reservation 3 (S, C).
Motionen
Som redovisas nedan innebär lagändringarna bl.a. att det införs en skyldighet för förordnade förmyndare i förhållande till barn som har fyllt 16 år att hålla huvudmannen informerad. I kommittémotion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Motionärerna anser att det inte är tillräckligt med regeringens motivuttalande, utan att skyldigheten att informera yngre barn måste framgå av lag; annars är risken stor att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras.
Propositionen
Genom lagändringarna får den enskilde ökad insyn i ställföreträdarens verksamhet. Gode män och förvaltare ska löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Att ställföreträdaren har fullgjort sin informationsskyldighet ska redovisas i årsberättelsen.
Regeringen anför följande om förordnade förmyndares informationsskyldighet i förhållande till barn (s. 77 f.):
Flera grundläggande bestämmelser som avser ställföreträdares skyldigheter gäller inte bara för gode män och förvaltare utan även för förmyndare. Detta gäller exempelvis bestämmelsen i 12 kap. 3 § föräldrabalken om att handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen. En förmyndare är vidare skyldig att höra ett barn som har fyllt 16 år i viktiga frågor, om det lämpligen kan ske, på samma sätt som en god man eller förvaltare är skyldig att höra sin huvudman (12 kap. 7 §). I praktiken liknar de uppgifter som en förordnad förmyndare har i stor utsträckning de uppgifter som en god man eller förvaltare har. Det framstår som naturligt och väl förenligt med barnets bästa att den förordnade förmyndaren löpande informerar om åtgärder som vidtas inom uppdraget, när barnet har uppnått viss ålder och mognad. Den informationsskyldighet som föreslås ovan för gode män och förvaltare bör därför gälla även för förordnade förmyndare. Förmyndare som inte är förordnade, dvs. i regel barnets föräldrar, omfattas inte av förslaget.
Både Sveriges Kommuner och Regioner och Rädda Barnen anser att den föreslagna åldersgränsen bör ändras för att bättre stämma överens med barnkonventionen. Frågan berörs i Barnkonventionsutredningens betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63 s. 561–572). I betänkandet tas 12 kap. 7 § föräldrabalken upp i anslutning till konventionens artikel 12, som handlar om att barn ska tillförsäkras en rätt att uttrycka åsikter och få dem beaktade och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnkonventionsutredningen bedömer att bestämmelsen inte är oförenlig med barnkonventionens krav enligt artikel 12 eller med konventionen i övrigt, men att bestämmelsen skulle vinna på en formulering som omfattar även yngre barn.
Som utredningen konstaterar kräver frågan om vilka åldersgränser som bör gälla i föräldrabalken både ett helhetsgrepp och noggranna överväganden med utgångspunkt i barnrättsperspektivet. Förmynderskapsrättens åldersgränser bör lämpligen behandlas i ett sammanhang där just förmynderskap är i fokus eller där samtliga åldersgränser i föräldrabalken tas upp. Det saknas förutsättningar för att inom ramen för detta lagstiftningsarbete överväga denna fråga. Den föreslagna informationsskyldigheten bör därför inträda när barnet fyller 16 år (jfr 9 kap. 4 §, 10 kap. 18 § och 13 kap. 13 § föräldrabalken).
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara till barnets bästa i enlighet med artikel 3. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. De är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska, som nämnts, tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det bör därför framhållas att förmyndaren även ska informera ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anför i propositionen kräver frågan om vilka åldersgränser som bör gälla i föräldrabalken både ett helhetsgrepp och noggranna överväganden med utgångspunkt i barnrättsperspektivet. Utskottet delar bedömningen att förmynderskapsrättens åldersgränser lämpligen bör behandlas i ett sammanhang där just förmynderskap är i fokus eller där samtliga åldersgränser i föräldrabalken tas upp. Som regeringen framhåller medför också barnkonventionen, som är svensk lag, att en förordnad förmyndare ska informera även ett yngre barn, dvs. ett barn under 16 år, om det bedöms vara till barnets bästa. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet, som således avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att begränsa möjligheten till anställda ställföreträdare genom att endast anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som god man eller förvaltare. Utskottet hänvisar till regeringens bedömning i propositionen.
Jämför reservation 4 (S).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att begränsa möjligheten till anställda ställföreträdare genom att endast anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som god man eller förvaltare. Motionärerna delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter sig att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Propositionen
Som tidigare redovisats införs en särskild lagregel om när anställda ställföreträdare ska få förordnas. Den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare om det finns särskilda skäl. Regeringen anför bl.a. följande när det gäller de anställda ställföreträdarnas uppdrag (s. 92 f.):
En person som får ett uppdrag som ställföreträdare på grund av sin anställning är bunden av samma regler som andra ställföreträdare. Detta innebär bl.a. att uppdraget är personligt och att ställföreträdaren har en lojalitetsplikt gentemot sin huvudman. Det är alltså inte personens arbetsgivare som får uppdraget som ställföreträdare, oavsett om arbetsgivaren är ett privat företag eller en kommunal förvaltarenhet. Inte heller har arbetsgivaren möjlighet att styra hur ställföreträdaren utför sitt uppdrag inom ramen för sitt förordnande.
Överförmyndaren ska precis som i andra fall se till att den som förordnas som ställföreträdare är lämplig och tillräckligt kvalificerad, inte bara för ställföreträdaruppdrag i allmänhet utan även för det individuella uppdraget. På samma sätt som överförmyndaren är skyldig att granska andra ställföreträdares verksamhet ska överförmyndaren granska hur en anställd ställföreträdare sköter sitt uppdrag.
Utskottets ställningstagande
I enlighet med vad som anförs i propositionen är en person som på grund av sin anställning får ett uppdrag som ställföreträdare bunden av samma regler som andra ställföreträdare. Oavsett om ställföreträdaren är anställd eller inte, har denne en lojalitetsplikt gentemot huvudmannen. Utskottet är inte berett att ta initiativ till att begränsa möjligheten till anställda ställföreträdare. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om uppföljning av lagstiftningen om ställföreträdare. Utskottet utgår från att regeringen vid behov följer upp och utvärderar lagstiftningen.
Jämför reservation 5 (S).
Motionen
I kommittémotion 2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att regeringen om tre till fem år bör göra en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter samt bedöma om ytterligare reformer är motiverade. Motionärerna framhåller att det ofta är först i tillämpningen som konsekvenser av lagändringar om ställföreträdarskap visar sig.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag om olika ändringar av regelverket för ställföreträdare. Utskottet utgår från att regeringen vid behov följer upp och utvärderar den nya lagstiftningen, och i samband med detta återkommer med förslag på eventuella ändringar som bedöms motiverade. Utskottet ser därför inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet om en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter. Motionsyrkandet bör därmed avslås.
|
1. |
av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17,
2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,
2025/26:2149 av Sten Bergheden (M),
2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,
2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och
2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Ställningstagande
Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Regeringen skriver i propositionen att det är naturligt att överförmyndaren också får en sådan skyldighet. Regeringen framhåller att överförmyndaren i många fall kan antas ha bättre förutsättningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att överförmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut. En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om. Att avstå från att polisanmäla vore inte minst ett svek mot ställföreträdarens huvudmän.
Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har huvudmän som ofta är mycket utsatta, och många är dessutom barn. Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Det framstår som märkligt att överförmyndare, som de kommunala och offentliga organ de är, inte ska vara skyldiga att anmäla alla brott, dvs. även sådana för vilka fängelse inte är föreskrivet och sådana som inte har samband med verksamheten.
Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten. Ett annat exempel är om en ställföreträdare har ägnat sig åt bedrägerier och förskingring. Misstankar om sådana brott bör polisanmälas även om de inte direkt gäller huvudmannen. Människor som begått brott ska som regel inte parallellt vara ställföreträdare för utsatta människor.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att överförmyndare som har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott, omedelbart ska anmäla detta oavsett om det är fråga om ett brott mot huvudmannen och oavsett vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.
Det är regeringens uppgift att återkomma med lagförslag som tillgodoser det vi anfört. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
Förordnade förmyndares informationsskyldighet, punkt 4 (S, C) |
av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Vi välkomnar och har ställt oss bakom regeringens lagförslag som medför ökad insyn för den enskilde i ställföreträdarens verksamhet. Vi anser dock att barns rättigheter måste tydliggöras.
Enligt regeringens lagförslag ska gode män och förvaltare löpande hålla huvudmannen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även förordnade förmyndare ska ha en sådan skyldighet i förhållande till barn som har fyllt 16 år. Regeringen har i propositionen framhållit att förmyndaren ska informera även ett yngre barn, om det bedöms vara till barnets bästa. Med beaktande av de enskilda barnens utsatta ställning i förhållande till vuxenvärlden och ställföreträdaren, är det enligt vår mening inte tillräckligt med ett sådant förarbetsuttalande. Åldersgränsen på 16 år riskerar nämligen att medföra att de yngre barnens rättigheter inte kommer att respekteras, varför barnens rättigheter måste förtydligas.
Vi anser mot denna bakgrund att det bör regleras i lag att förordnade förmyndare ska informera även yngre barn om uppdraget, om det bedöms vara till barnets bästa. Om den förordnade förmyndaren inte har informerat ett yngre barn ska det motiveras varför i årsberättelsen. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 3.
Ställningstagande
Systemet med gode män och förvaltare bygger på människors ideella engagemang, dvs. att det finns personer som på sin fritid och mot en relativt låg ersättning tar hand om en annan persons ekonomiska och personliga angelägenheter. Vi delar regeringens bedömning att det ideella engagemanget är en styrka för samhället och viktigt att bevara. Det finns dock personer med ett stort hjälpbehov som får vänta länge på en ställföreträdare. Det förekommer även att överförmyndaren inte alls kan hitta en lämplig ställföreträdare för den som behöver hjälp. Även om den enskilde i dessa fall ofta har andra hjälp- och stödinsatser från det allmänna, kan avsaknaden av en ställföreträdare medföra stora problem. Exempelvis kan den enskilde stå utan någon som ser till att hans eller hennes räkningar blir betalda, ansöker om de insatser som han eller hon behöver eller följer upp om beslutade insatser fungerar som förväntat.
Sedan några år tillbaka finns det ett antal privata företag som tillhandahåller ställföreträdare. För att möta behovet av ställföreträdare i komplicerade ärenden har vissa kommuner inrättat en s.k. förvaltarenhet. Justitieombudsmannen har i olika sammanhang uppmärksammat att kommunala förvaltarenheter kan fylla en funktion när överförmyndaren har brist på ställföreträdare som är beredda att åta sig nya och särskilt krävande uppdrag.
Vi delar regeringens bedömning att anställda ställföreträdare behövs i vissa fall men motsätter oss att vinstdrivande privata aktörer ska tillåtas fortsätta tjäna pengar på utsatta individer eftersom det förstör enskildas liv. Problemet har blivit väl synligt genom flera uppmärksammade fall de senaste åren. Det är inte rimligt att företag kan tjäna pengar på det här sättet, särskilt som det finansieras helt med svenska skattemedel. Det är uppseendeväckande att regeringen ställer sig på de här företagens sida och anser att de ska få fortsätta tjäna pengar på utsatta individer.
Mot denna bakgrund anser vi att möjligheten till anställda ställföreträdare bör begränsas på så sätt att endast anställda inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke vinstdrivande organisationer ska få förordnas som ställföreträdare. Det är regeringens uppgift att återkomma med nödvändiga lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
5. |
av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4.
Ställningstagande
Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen som 2019 tillsatte Ställföreträdarutredningen, vars betänkande ligger till grund för propositionen, och som vi nämnt tidigare är det välkommet att lagstiftningen nu ändras. I förlängningen är det dock angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får effekt, samt överväga om ytterligare lagändringar är motiverade.
Erfarenheten visar att de verkliga konsekvenserna av lagändringar om ställföreträdarskap ofta visar sig först i tillämpningen. En uppföljning som beaktar både praktikers och civilsamhällets erfarenheter kan därför vara avgörande för att tidigt fånga upp både positiva effekter och oavsiktliga konsekvenser.
Vi tycker därför att regeringen om tre till fem år bör göra en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter samt bedöma om ytterligare reformer är motiverade. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315).
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter.
2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överförmyndare ska ha en omedelbar anmälningsskyldighet till polis eller åklagare och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förmyndare även ska informera yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa och att om detta inte görs av förordnade förmyndare ska det motiveras i årsberättelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som på grund av sin anställning åtar sig uppdrag som god man eller förvaltare ska få förordnas som sådan ställföreträdare, om det finns särskilda skäl och endast inom kommunala förvaltarenheter eller andra icke-vinstdrivande organisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2025/26
2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V):
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som bygger på SOU 2021:36 Gode män och förvaltare – en översyn och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt ställföreträdarregister och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att efter sedvanlig hantering gå vidare med andra förslag från Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36) samt överväga om ytterligare åtgärder behövs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2025/26:2149 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reformera regelverket för god man för anhörig och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring överförmyndare och gode män och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av ett nationellt register för gode män och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V):
52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa ett nationellt ställföreträdarregister och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C):
78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag på hur man kan förändra systemet med gode män, förvaltare och förmyndare och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S):
171. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt ställföreträdarregister för gode män och förvaltare och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S):
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad reglering och tillsyn av gode män och ställföreträdare och att regeringen ska återkomma till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
