Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Slutbetänkande av Utredningen om
ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Stockholm 2024
SOU 2024:70
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024
ISBN
ISBN
ISSN
Till statsrådet Jakob Forssmed
Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över frågan om stärkt tillgång till tandvård för våldsutsatta ur ett brett perspektiv och lämna förslag som stärker deras rätt till ersättning vid tandskador. Utredaren skulle vidare lämna för- slag som bidrar till ökad kontroll över tandvårdssektorn för att komma till rätta med att oseriösa aktörer missbrukar det statliga tandvårds- stödet. Ett delbetänkande lämnades den 23 februari 2023 avseende de delar som berör stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta.
Regeringen beslutade den 5 oktober 2023 ett tilläggsdirektiv till ut- redningen. Uppdraget utvidgades med innebörden att utredaren ska analysera och lämna skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa prio- riteras. I utredningens uppdrag har även ingått att analysera och föreslå hur det nuvarande systemet för statligt tandvårdsstöd kan anpassas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd och lämna nödvän- diga författningsförslag. Vidare ska utredaren analysera och föreslå hur de särregler om avgifter för tandvård till asylsökande och till utlän- ningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kan tas bort, utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå. Utrednings- tiden förlängdes. Det uppdrag som tilläggsdirektivet angav ska redo- visas senast den 31 oktober 2024. Ett delbetänkande som avser delarna i de ursprungliga direktiven om ökad kontroll över tandvårdssektorn skulle dock alltjämt lämnas senast den 30 november 2023.
Ett delbetänkande avseende kontroll över tandvårdssektorn läm- nades den 30 november 2023.
Utredningen beslutade den 4 december 2023 att anta namnet Utred- ningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (S 2022:12).
Ämnesrådet Martin Färnsten förordnades att från och med den 7 juli 2022 vara särskild utredare.
Den 11 januari 2023 beslutades att sakkunniga från och med den
20 september 2022 ska vara departementssekreteraren Thea Arvidsson, Finansdepartementet, departementssekreteraren Kalle Brandstedt, Socialdepartementet samt kanslirådet Helen Kasström, Socialdeparte- mentet. Den 11 januari 2023 beslutades att experter från och med den 20 september 2022 ska vara utredaren Veronica Brohoff, Privat- tandläkarna, handläggaren Gunilla Thörnwall Bergendahl, Sveriges Kommuner och Regioner, utredaren Lisa Carlsson, Inspektionen för socialförsäkringen, klinikchefen Fouzieh Eliassy, Sveriges Tand- hygienistförening, juristen Marie Forssell, Tandvårds- och läkemedels- förmånsverket, strategen Gunnar Henning, Sveriges Folktandvårds- förening, avdelningschefen Anna Häger, Nationellt centrum för kvinnofrid, utredaren Lena Landén Jonas, Jämställdhetsmyndigheten, chefsåklagaren Lars Olson, Ekobrottsmyndigheten, enhetschefen Birgit Rengren Borgersen, Inspektionen för vård och omsorg, juristen Fredrik Selin, Brottsoffermyndigheten, koordinatorn Lars Sjödin, Försäkringskassan, medicinalrådet Elisabeth Wärnberg Gerdin, Social- styrelsen, samt ordföranden Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarför- bund.
Den 28 juni 2023 entledigades, med verkan från och med den 1 januari samma år, handläggaren Gunilla Thörnwall Bergendahl, Sveriges Kommuner och Regioner, från uppdraget att vara expert i utredningen. Samma datum förordnades, med verkan från och med den 1 januari 2023, Gunnel Håkansson, Sveriges Kommuner och Regioner, att vara expert i utredningen. Den 1 september 2023 entle- digades utredaren Veronica Brohoff, Privattandläkarna, från sitt upp- drag att vara expert i utredningen. Samma datum förordnades den näringspolitiske chefen Lars Olsson, Privattandläkarna, att vara expert i utredningen.
Den 13 september 2023 entledigades avdelningschefen Anna Häger, Nationellt centrum för kvinnofrid, utredaren Lena Landén Jonas, Jämställdhetsmyndigheten, och juristen Fredrik Selin, Brottsoffer- myndigheten, från uppdragen att vara experter i utredningen.
Den 15 september 2023 entledigades koordinatorn Lars Sjödin, Försäkringskassan, från att vara expert i utredningen. Samma datum förordnades verksamhetsutvecklaren Sophia Nyzelius, Försäkrings- kassan, att vara expert i utredningen.
Den 16 oktober 2023 entledigades juristen Marie Forssell, Tand- vårds- och läkemedelsförmånsverket, från att vara expert i utred-
ningen. Samma datum förordnades den odontologiske utredaren Peter Karlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, att vara expert i utredningen.
Den 20 februari entledigades departementssekreteraren Thea Arvidsson, Finansdepartementet, från att vara sakkunnig i utred- ningen. Samma datum förordnades departementssekreteraren Marcus Johansson, Finansdepartementet, att vara sakkunnig i utredningen. Den 16 maj 2024 entledigades Birgit Rengren Borgersen, Inspektio- nen för vård och omsorg från att vara expert i utredningen.
Den 8 augusti 2022 förordnades juristen Fredrik Sellberg att vara sekreterare i utredningen.
Den 1 september 2023 förordnades juristen Marie Forssell och ekonomen Mattias Ossowicki att vara sekreterare i utredningen. Den 9 oktober 2023 förordnades tandläkaren Lars Sjödin att vara sekrete- rare i utredningen med en tjänstgöringsgrad motsvarande 20 procent av heltid.
Utredningens sakkunniga och experter har under utrednings- arbetet bidragit med värdefulla och konstruktiva synpunkter. Avvik- ande uppfattningar i enskilda frågor har förekommit. Ett gemensamt särskilt yttrande har lämnats av Lars Olsson, Chaim Zlotnik och Fouzieh Eliassy. Därutöver har enskilda särskilda yttranden lämnats av Chaim Zlotnik, Fouzieh Eliassy samt Gunnar Henning. När be- greppet utredningen används i betänkandet avses den särskilde utre- daren samt sekretariatet. Den särskilde utredaren svarar ensam för innehållet i betänkandet.
I och med detta slutbetänkande (SOU 2024:70) är uppdraget av- seende ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård samt uppdraget om särregler för avgifter för tandvård till asylsökande med flera slutfört.
Stockholm i oktober 2024
Martin Färnsten
Fredrik Sellberg
Marie Forssell
Mattias Ossowicki
Lars Sjödin
Innehåll
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137)
om mottagande av asylsökande m.fl. ..................................... |
1.3Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(2001:453)................................................................................ |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145)
om statligt tandvårdsstöd ....................................................... |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso-
och sjukvård åt asylsökande m.fl. .......................................... |
1.6Förslag till lag om ändring i offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400)................................................ |
utan nödvändiga tillstånd........................................................ |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen
(1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar........ |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och
sjukvård till asylsökande......................................................... |
|
|
|
|
|
läkemedelsförmånsverket ....................................................... |
|
|
7 |
Innehåll |
SOU 2024:70 |
|
|
(2008:193) om statligt tandvårdsstöd ................................... |
1.12Förslag till förordning om ändring
i förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för
3.1Tandvårdsstöd – ett tudelat ansvar mellan staten
och regionerna ........................................................................ |
||
3.2 Det statliga tandvårdsstödet .................................................. |
||
3.2.2Lagar och andra författningar som reglerar
3.2.5Skyddet mot höga kostnader –
tandvårdsersättning................................................. |
|
3.3 De regionala tandvårdsstöden.............................................. |
3.3.1Lagar och andra författningar samt regionens
|
|
|
|
tandvårdsstöden .................................................... |
|
3.4Tandvård för asylsökande med flera och för vissa
utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd...................... |
||
Regler på övergripande nivå.................................. |
3.4.2Tandvård enligt lagen om hälso- och sjukvård
åt asylsökande m.fl. ............................................... |
8
SOU 2024:70 |
Innehåll |
3.4.3Tandvård enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan
4.4.2Skillnad i tandhälsa mellan olika
|
patientgrupper ....................................................... |
|
4.4.4Tandhälsa för patienter inom de regionala
|
särskilda tandvårdsstöden ..................................... |
|
4.5Munhälsa och tandvårdskonsumtion bland asylsökande
5.3Den statliga subventionen och patientens kostnad
för tandvård ........................................................................... |
|
5.4 Patienter med särskilt tandvårdsbidrag................................ |
9
Innehåll |
SOU 2024:70 |
6.6Tandvård inom statligt tandvårdsstöd som utförs
|
i andra länder inom EU/EES ............................................... |
|
|
||
|
för utredningsuppdraget............................................ |
7.1Med relevans för uppdraget om ett förstärkt
högkostnadsskydd ................................................................ |
||
7.1.2Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
(prop. 2023/24:158) .............................................. |
7.1.3Uppdrag med anledning av Vårdansvarskommitténs arbete att ta fram
7.2Med relevans för uppdraget om särregler för bland
annat asylsökande ................................................................. |
7.2.1Delegationen för migrationsstudier
(dir. 2013:102) ....................................................... |
7.2.2Vård av personer utan permanent
|
||
|
||
|
10
SOU 2024:70 |
Innehåll |
|
||
|
7.2.5Utredningen om drivkrafter och möjligheter
7.2.6Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar
(SOU 2024:5) ........................................................ |
|
|
||
|
|
||
Högkostnadsskydd i övrig vård .................................. |
8.1Högkostnadsskydd vid avgifter till regioner
8.4.1Avgiftsfria läkemedel och tillhörande
9.1.3Dagens statliga tandvårdsstöd, en fri men
|
||
|
där regionen sätter priserna................................... |
|
9.2 Riktade tandvårdsstöd .......................................................... |
9.2.1Tandvårdsstöd till äldre år
11
Innehåll |
SOU 2024:70 |
9.2.2 Förhöjd ålder för barn- och ungdomstandvård... 306
9.2.3Fördubbling av det allmänna
9.4.3Åldersbegränsning för rätt till offentlig
10.1.2Reformens önskade syfte, utformning och effekter – utredningens tolkning av några
centrala begrepp .................................................... |
10.1.3Om målsättningen att minska patienters
|
tandvårdskostnader ............................................... |
|
|
||
|
10.1.6Om att mer efterlikna högkostnadsskyddet
i övrig vård ............................................................. |
|
10.1.7 Om skalbarhet....................................................... |
10.1.8Om sambandet mellan munhälsa och övrig
hälsa........................................................................ |
10.1.9Om att förutsättningarna för tillgången
till tandvård behöver stärkas................................. |
12
SOU 2024:70 |
Innehåll |
11Särregler för tandvård för asylsökande och för vissa utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd
11.3.5Asylsökande med flera som håller
sig undan verkställighet ......................................... |
|
|
|
|
har upphört ............................................................ |
11.3.7Andra utlänningar som saknar nödvändiga
tillstånd................................................................... |
|
11.3.8 |
11.3.9Utlänningar som medgetts rätt att vistas i
sig undan verkställighet......................................... |
11.4.4Andra utlänningar som saknar nödvändiga
tillstånd................................................................... |
|
11.4.5 |
13
Innehåll |
SOU 2024:70 |
14
15
Innehåll |
SOU 2024:70 |
förvar ska betala ett skäligt belopp i efterhand ... 456
15.2.5Ökad efterfrågan på tandvård som en
konsekvens av reformen ....................................... |
16
SOU 2024:70 |
Innehåll |
15.3 Ekonomiska konsekvenser för patienten ............................ |
|
15.3.1 Förslaget om tiotandvård...................................... |
15.3.2Förslagen att ta bort ekonomiska särregler för asylsökande och för vissa utlänningar
15.4 Konsekvenser för munhälsan ............................................... |
15.4.1Konsekvenser för munhälsan av tiotandvård
och ändrade bestämmelser för STB och ATB...... 500
15.4.2Konsekvenser för munhälsan som en följd
15.7.1Förslaget om tiotandvård samt förändringar
av ATB och STB..................................................... |
15.7.2Förslagen att ta bort ekonomiska särregler för asylsökande och för vissa utlänningar
|
||
15.8 Övriga konsekvenser ............................................................ |
||
|
||
|
15.8.3Betydelse för sysselsättning och offentlig
service i olika delar av landet ................................. |
15.8.4Betydelse för jämställdhet mellan kvinnor och
män ......................................................................... |
15.8.5Betydelse för möjligheterna att nå
de integrationspolitiska målen .............................. |
17
Innehåll |
SOU 2024:70 |
17.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:407)
om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas
i Sverige utan nödvändiga tillstånd ...................................... |
|
|
|
18
SOU 2024:70 |
Innehåll |
17.9Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och
sjukvård till asylsökande....................................................... |
17.10Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket ..................................................... |
|
|
|
(2008:193) om statligt tandvårdsstöd.................................. |
19
Sammanfattning
Mot bakgrund av Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Libera- lerna, fick utredningen den 5 oktober 2023 i uppdrag att analysera och lämna skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa prioriteras och lämna nödvändiga författningsförslag. I utredningens uppdrag har även ingått att analysera och föreslå hur det nuvarande systemet för statligt tand- vårdsstöd kan anpassas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd och lämna nödvändiga författningsförslag. Vidare har utredningen haft i uppdrag att analysera och föreslå hur de särregler för avgifter för tand- vård för asylsökande och för utlänningar som vistas i Sverige utan nöd- vändiga tillstånd kan tas bort, utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå, och lämna nödvändiga författningsförslag.
I denna sammanfattning har utredningens förslag och bedömningar därför delats upp i följande tre huvudområden:
•Uppdraget om ett förstärkt högkostnadsskydd
•Uppdraget om anpassningar i övriga delar av det statliga tandvårds- stödet
•Uppdraget om särregler för asylsökande med flera.
21
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
Uppdraget om ett förstärkt högkostnadsskydd
Utredningens förslag i korthet
Utredningen föreslår att ett förstärkt skydd mot höga kostnader för tandvård införs. Syftet med förslaget är att successivt minska tandvårdskostnaderna för patienter med ett av behandlaren kon- staterat tandvårdsbehov och därigenom bidra till en bättre mun- hälsa för hela befolkningen.
Utredningen föreslår att den förstärkta tandvårdsersättningen till patienten benämns tiotandvård. Tiotandvård ska omfatta be- handling av sjukdom och smärta, reparativ vård samt rehabilite- rande och habiliterande vård. För sådan tandvård föreslås patien- ten betala 10 procent av referenspriset, alternativt 10 procent av vårdgivarens pris om detta är lägre.
För behandling i det statliga tandvårdsstödet som inte omfattas av tiotandvård gäller bestämmelserna om generell tandvårdsersätt- ning, det vill säga det högkostnadsskydd som finns i dag.
Eftersom undersökningar och förebyggande åtgärder inte kom- mer att omfattas av tiotandvård, är det angeläget att nuvarande subventioner av sådana tandvårdsbesök är ändamålsenliga, kost- nadseffektiva och tillräckliga för att även fortsättningsvis stimulera till regelbundna och förebyggande tandvårdsbesök. Utredningens föreslår därför att perioden för när allmänt tandvårdsbidrag (ATB) får användas förlängs till tre år. För äldre patienter med ett efter- satt tandvårdsbehov som inte besökt tandvården på ett antal år, innebär förändringen exempelvis att undersökningen inklusive röntgen kan subventioneras med 1 800 kronor, vilket gör kost- naden lägre än i dag. Vidare föreslår utredningen att det särskilda tandvårdsbidraget (STB) höjs från högst 600 kronor till högst 1 000 kronor per halvår och giltighetsperioden förlängs till ett år. Detta innebär ett förstärkt stöd till äldre personer med behov av regelbunden förebyggande tandvård under förutsättning att de uppfyller ställda krav på viss sjukdom eller nedsatt funktion som ger en ökad risk för försämrad tandhälsa.
Vårdgivare föreslås ersättas av staten för tiotandvård enligt referenspris, med avdrag för patientens kostnad på 10 procent – det vill säga det patienten själv betalar. Det innebär att vårdgiva- rens pris inom tiotandvård regleras, till skillnad från övrig tand- vård inom det statliga tandvårdsstödet där prissättningen är fri.
22
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
För att tandvården i hela landet ska ha kapacitet att erbjuda tiotandvård föreslår utredningen att en högre ersättning i form av ett kommuntypstillägg lämnas till vårdgivaren för patienter bo- satta utanför storstadskommunerna.
Reformen föreslås bli skalbar genom att kriteriet för vilka patien- ter som ska omfattas av tiotandvård kan justeras stegvis i kom- bination med att medel tillförs tandvårdsanslaget för att täcka de ökade kostnaderna för staten. Utredningen bedömer att refor- men tiotandvård bör utvidgas i den takt som tandvårdens kapa- citet medger. Det första steget föreslås följas upp och utvärderas löpande. Beslut om ytterligare steg bör i möjligaste mån tas med beaktande av iakttagelser i nämnda uppföljning och utvärdering.
Det första steget av reformen tiotandvård föreslås genomföras från och med den 1 juli 2026. I detta första steg föreslås kriteriet för vilka patienter som ska omfattas av tiotandvård vara patien- tens ålder. Den ålder som föreslås är 67 år och äldre.
Inför reformens eventuella fortsatta steg bör övervägas att ersätta ålderskriteriet med en munhälsoprofil som kan genereras inom ramen för det nationella riskbedömningssystem som Social- styrelsen getts i uppdrag av regeringen att utveckla. En munhälso- profil kan på ett bättre sätt än en åldersgräns nå de patienter i befolkningen som har en sämre munhälsa.
Reformens närmare utformning och förväntade effekter
Patienten ska betala 10 procent av referenspriset och priserna på tiotandvård regleras
För sådan tandvård som omfattas av bestämmelserna om förstärkt tandvårdsersättning (tiotandvård) ska patienten betala motsvarande
10procent av de utförda åtgärdernas aktuella referenspris enligt Tand- vårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Förslaget omfattar såväl allmäntand- vård som specialisttandvård. Om vårdgivarens pris för en åtgärd är lägre än referenspriset ska patienten i stället betala 10 procent av vårdgivarens pris och förstärkt tandvårdsersättning ska lämnas med motsvarande
90procent av vårdgivarens pris.
23
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
Ett kommuntypstillägg ska ges för tiotandvård
Utöver 90 procent av referenspris som förstärkt tandvårdsersättning och 10 procents patientandel lämnas ett procentuellt tillägg till vård- givaren utifrån var patienten är bosatt, med utgångspunkt i myndig- heten Tillväxtverkets kommuntypsindelning, och referenspriset för den vård som utförts. För patient boende i storstadskommun ska till- lägget vara +0 procent. För patient boende i blandad kommun ska tillägget vara +10 procent av referenspriset. För patient boende i lands- bygdskommun ska tillägget vara +20 procent av referenspriset.
Tiotandvård ska omfatta tandvårdsbehandling av sjukdom och smärta, reparativ vård samt rehabiliterande och habiliterande vård med vissa begränsningar
Tiotandvård ska lämnas för tandvård som patienten behöver och som syftar till att åstadkomma en frihet från smärta och sjukdom, förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder, eller ett utseendemässigt god- tagbart resultat. Det innebär att tiotandvård ska omfatta behandling av tandvårdsstödets tillstånd för sjukdom och smärta, tillstånd för repa- rativ vård samt rehabiliterande och habiliterande tillstånd.
Ny fast tand- och implantatstödd protetik bakom tandposition 5 undantas från bestämmelserna om tiotandvård. För sådan behandling gäller i stället det befintliga generella skyddet mot höga kostnader och fri prissättning.
Tiotandvård ska erbjudas personer från och med det år de fyller 67 år
Äldre med sämst munhälsa ska definieras som personer som är 67 år eller äldre och som har behov av tandvårdsbehandling av sjukdom och smärta, reparativ vård samt rehabiliterande och habiliterande vård. Det förstärkta högkostnadsskyddet tiotandvård ska därför erbjudas perso- ner från och med det år de fyller 67 år.
24
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
En munhälsoprofil bör på sikt ersätta ålder som kriterium för tiotandvård
En munhälsoprofil är ett mer ändamålsenligt kriterium än ålder för att identifiera patienter med sämst munhälsa. Det riskbedömningssystem som Socialstyrelsen under åren 2023 och 2024 getts i uppdrag av reger- ingen att utveckla bör, på sikt och med vissa anpassningar, kunna till- lämpas för att fastställa munhälsoprofiler som utöver risk även om- fattar en bedömning av befintlig oral hälsa. När ett sådant system finns tillgängligt bör en munhälsoprofil ersätta ålder som kriterium för tio- tandvård.
Tiotandvård bör införas stegvis
Utredningen bedömer att reformen tiotandvård bör införas stegvis i den takt som tandvårdens kapacitet att möta en ökad efterfrågan med- ger. Det första steget, med ett ålderskriterium på 67 år och äldre, före- slås följas upp och utvärderas löpande. Eventuella beslut om ytterligare steg bör i möjligaste mån tas med beaktande av iakttagelser i uppfölj- ning och utvärdering samt Socialstyrelsens arbete med riskbedömnings- systemet.
TLV ska ges i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av reformen tiotandvård
TLV ska ges i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av reformen tiotandvård. Områden som uppföljningen och utvärderingen ska omfatta är bland annat tandvårdens kapacitet, pris- utveckling, tandvårdskonsumtion inklusive regionala effekter, tand- vårdsmarknadens sammansättning, produktivitet och lönsamhet samt statens utgifter. En delredovisning ska lämnas efter tre år och uppdraget ska slutredovisas efter sex år. TLV ska genomföra uppdraget i nära sam- verkan med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Även andra organi- sationer, däribland Sveriges Kommuner och Regioner och Privattand- läkarna, bör beredas möjlighet att ta del av myndighetens arbete med uppdraget.
25
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att följa upp reformen med avseende på munhälsan
Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att följa upp reformen med avseende på munhälsan i befolkningen. Uppdraget ska lämnas vid reformens ikraftträdande och pågå i tre år samt därefter integreras i myndighetens reguljära uppföljning på området.
Försäkringskassan och TLV ska ges i uppdrag att förbereda införandet av reformen tiotandvård
Försäkringskassan ska ges i uppdrag att genomföra nödvändiga för- beredande åtgärder för att reformen tiotandvård ska kunna införas från och med den 1 juli 2026. Uppdraget ska bland annat avse
Tiotandvård från 67 år beräknas öka statens kostnader med
Vid ett införande av tiotandvård för personer som är 67 år eller äldre beräknas statens kostnader för tandvård öka i intervallet
Vid en fullt utbyggd reform (patienter 20 år eller äldre) bedöms statens kostnader öka i intervallet
26
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
ökade efterfrågan på tandvård som förväntas uppstå är osäker och svår att uppskatta.
Patienternas andel av kostnaden mer än halveras
Vid ett införande av tiotandvård för patienter som är 67 år eller äldre beräknas patienternas kostnadsandel sjunka från drygt 60 procent till omkring 25 procent för denna åldersgrupp. Vid en fullt utbyggd re- form beräknas patienternas kostnadsandel sjunka från 63 procent till cirka 29 procent.
Den totala omsättningen på tandvårdsmarknaden beräknas öka
Vid införande av tiotandvård från 67 år bedöms den statiska effekten av prisregleringen (utan hänsyn tagen till en ökad efterfrågan på tand- vård) innebära att omsättningen för vårdgivarna sjunker med omkring 800 miljoner kronor per år. Det är endast de privata vårdgivarna som bedöms få minskad omsättning. Beloppet motsvarar cirka 300 kronor i lägre intäkt per patient och år. För folktandvården bedöms inte om- sättningen minska i någon nämnvärd omfattning. Förklaringen till det är att folktandvårdens priser i utgångsläget är lägre och att kommun- typstilläget i de flesta regioner kompenserar för effekten av prisregler- ingen. Vid en fullt utbyggd reform bedöms den statiska effekten av införandet av tiotandvård minska omsättningen på tandvårdsmarkna- den med omkring 1,5 miljarder kronor. Även vid en fullt utbyggd re- form är effekten på folktandvårdens omsättning sammantaget be- gränsad.
Inklusive den dynamiska effekten av en förväntad ökad efterfrågan på tandvård bedöms dock den totala omsättningen på tandvårdsmark- naden öka något i huvudscenariot vid ett införande av tiotandvård för personer som är 67 år eller äldre. Vid en fullt utbyggd reform och i huvudscenariot bedöms omsättningen öka med cirka 600 miljoner kro- nor som en konsekvens av reformen.
27
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
Tiotandvård från 67 år innebär att cirka 29 procent av marknaden prisregleras
Utredningens beräkningar visar att införandet av tiotandvård från 67 år innebär att ungefär 29 procent av tandvårdsmarknaden kommer att prisregleras. Storleken på tandvårdsmarknaden mäts som summan av vårdgivarpriser inom det statliga tandvårdsstödet. Om reformen im- plementeras för patienter 24 år eller äldre prisregleras ungefär 65 pro- cent av marknaden.
Uppdraget om anpassningar i övriga delar av det statliga tandvårdsstödet
Utredningens uppdrag har varit att analysera och föreslå hur det nu- varande systemet för statligt tandvårdsstöd kan anpassas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd och lämna nödvändiga författningsförslag. Vidare har utredningen haft i uppdrag att säkerställa att förslagen ut- formas så att de minimerar riskerna för brott och felaktiga utbetalningar. Utredningen har också haft i uppdrag att analysera hur högkostnads- skyddet kan förstärkas på ett sätt som ger incitament som motverkar överutnyttjande bland vårdtagarna av tandvård och som främjar effektiv resursanvändning och vårdkvalitet bland tandvårdens aktörer.
Utredningens förslag och bedömningar
Skyldighet att ta emot ersättningsberättigade patienter och prioritera patienter efter behov
En vårdgivare som är ansluten till Försäkringskassans elektroniska sys- tem för statligt tandvårdsstöd ska vara skyldig att ta emot patienter som omfattas av stödet för ersättningsberättigande tandvård, om vård- givaren inte kan visa att förutsättningar för detta saknas. Den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till vården.
28
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
Ökad kontroll av inrapporterad vård och behandling, patienten ska få information om den ersättning vårdgivaren ansökt om för patienten samt direktåtkomst till inrapporterad tandvård
Försäkringskassans kontroll av ärenden om tiotandvård bör vara mer omfattande än den kontroll som sker i dag. Försäkringskassan bör även kontrollera vilka tandvårdsåtgärder som patienten debiteras när ersätt- ningsberättigande tandvård utförs och med vilka belopp.
I kontrollen av inrapporterad tandvård ska Försäkringskassan i ökad omfattning involvera patienten genom att delge information om inrap- porterad vård samt beslut om den tandvårdsersättning och det tand- vårdsbidrag som vårdgivaren ansökt om för patientens genomförda behandling. Informationen ska även vara möjlig att inhämta genom direktåtkomst vid Försäkringskassan.
TLV ska bistå Försäkringskassan med termer och begrepp som förenklar patientens förståelse av tillstånd och åtgärder
Utredningen föreslår att TLV får i uppgift att ta fram en handbok eller motsvarande med patientanpassad information. Handboken föreslås vara ett stöd för Försäkringskassans riktade patientinformation. Infor- mationen föreslås även användas i den prisjämförelsetjänst som TLV ansvarar för, ett arbete som delvis redan utförts för vanliga behandlingar.
Försäkringskassans självbetjäningsfunktion på internet bör kompletteras med möjligheten för patienten att förhandspröva sin rätt till STB
Försäkringskassan erbjuder i dag en självbetjäningsfunktion för pati- enter som ansöker om ersättning för tandvård utförd i annat EU/EES- land. I övrigt finns inga självbetjäningstjänster inom tandvård att tillgå via Försäkringskassans Mina sidor.
En patient som tror sig vara berättigad till STB, men där vårdgivaren inte gör samma bedömning, har möjlighet att ansöka om att Försäk- ringskassan prövar dennes förutsättningar för STB. Antalet patienter som i dag är berättigade till STB är betydligt färre än det antagande som gjordes om patientunderlag av den utredning som föreslog tandvårds- bidraget. Utredningen bedömer att ett enklare sätt att ansöka om för-
29
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
handsprövning på webben skulle öka antalet patienter som är berät- tigade till bidraget.
Försäkringskassan bör utreda om patienten ska informeras om utförda efterhandskontroller som rör patientens vård och behandling
Försäkringskassan bör enligt utredningen utreda möjligheten att infor- mera patienten om att utbetalad tandvårdsersättning för patienten i efterhand har kontrollerats av Försäkringskassan och beslut om åter- krav fattats i avslutade perioder och skälen därtill.
Beloppsgränser och ersättningsnivåer ska bestämmas av regeringen och indexering av högkostnadstrappan bör övervägas
Regeringen ska bestämma beloppsgränser och ersättningsnivåer inom det generella skyddet mot höga kostnader i likhet med övriga bestäm- melser om ATB, STB och förstärkt tandvårdsersättning inom tiotand- vård.
Nuvarande bemyndigande till TLV att meddela föreskrifter om vilka beloppsgränser och ersättningsnivåer som ska gälla för generell tandvårdsersättning ska upphävas. Som en följd av förslaget ska även TLV:s uppdrag i denna del ändras till ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka tandvårdsåtgärder som kan berättiga till ersätt- ning och under vilka förutsättningar ersättning kan lämnas, referens- priser samt när i andra fall som förhandsprövning ska ske.
Det bör övervägas om beloppsgränser och ersättningsnivåer inom det generella skyddet för höga kostnader på sikt ska indexeras.
Vårdgivarpriset för viss åtgärd inom statligt tandvårdsstöd ska innehålla alla kostnader för vald behandlingsmetod och material
Vad ett vårdgivarpris innefattar ska definieras i lag. När vårdgivaren utför en ersättningsberättigande behandling ska alla kostnader som ingår i åtgärden, alla material och moment vid behandling samt i före- kommande fall även dentalt material och tandteknisk kostnad, om detta ingår i åtgärden, ingå i vårdgivarens pris för åtgärden.
30
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
Försäkringskassan ska ges utökade förutsättningar att avansluta vårdgivare
Försäkringskassan ska få besluta att anslutningen till statligt tandvårds- stöd ska upphöra om vårdgivaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosatt bestämmelser om statligt tandvårdsstöd.
Giltighetsperioden för ATB ska förlängas till tre år och åldersgränsen för förhöjt ATB ska höjas till 67 år
ATB ska få användas för betalning av ersättningsberättigande tand- vårdsåtgärder under en giltighetsperiod av högst tre år räknat från och med den 1 juli varje år.
ATB ska lämnas med 600 kronor om året för patienter som fyller lägst 67 år under det år som tandvårdsbidraget tidigast kan användas.
STB ska höjas till 1 000 kronor och kan sparas under 12 månader
STB ska lämnas med högst 1 000 kronor per halvår.
Varje STB ska få användas under en giltighetsperiod av högst
12 månader räknat från och med den 1 januari respektive den 1 juli.
Anslag för tandvårdsförmåner ska delas upp
Utredningen föreslår att anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner ska delas upp
ianslagsposterna tandvårdsbidrag, generell tandvårdsersättning, för- stärkt tandvårdsersättning (tiotandvård) samt kommuntypstillägg.
Uppdraget om särregler för bland annat asylsökande
Utredningens analys och förslag i korthet
Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur särreg- lerna för avgifter för tandvård för asylsökande och för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kan tas bort, utan att det på- verkar rätten till tandvård som inte kan anstå, och lämna nödvändiga författningsförslag. I uppdraget har också ingått att analysera och redo-
31
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
visa ekonomiska och hälsomässiga effekter för enskilda och ekono- miska effekter för staten om de ekonomiska särreglerna tas bort.
Uppdraget innebär i praktiken att utredningen ska föreslå hur för- ordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar och förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, ska ändras så att särreglerna om avgifter inte längre ska gälla för tandvårdsbehandlingar. Utred- ningens analys ger dock vid handen att det inte är möjligt att lämna för- slag vars effekter träffar andra utlänningar än sådana som har tillräck- liga medel. Skälen till detta är följande.
När det gäller tandvårdskostnader för asylsökande med flera är med- lemsstaterna skyldiga enligt EU:s mottagandedirektiv1 att se till att asylsökande får nödvändig hälso- och sjukvård. Ett villkor för att med- lemsstaterna ska få kräva att de asylsökande täcker eller bidrar till kost- naderna för vården är att de sökande har tillräckliga tillgångar.
När gäller tandvårdskostnader för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, har utredningen uppfattat sitt uppdrag så att tandvårdsinrättningar ska vara fortsatt tillgängliga för alla i Sverige, inte enbart formellt, utan även ekonomiskt.
Mot bakgrund av EU:s mottagandedirektiv samt utredningsdirek- tivens krav på att rätten till tandvård som inte kan anstå inte ska på- verkas, har utredningen alltså ansett det nödvändigt att lämna förslag som upprätthåller rätten till tandvård som inte kan anstå, inte bara i formell mening, utan även så att de berörda personerna också har råd att ta den i anspråk.
Därutöver har utredningen tolkat sina direktiv så att det inte ingår i dess uppdrag att ta bort särreglerna för barn, bevispersoner och mass- flyktingar, trots att de på olika sätt omfattas av samma regelverk som vuxna asylsökande. Barn omfattas inte av de särregler som utrednings- direktiven avser. Detsamma gäller bevispersoner, det vill säga utlän- ningar som beviljats uppehållstillstånd för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. Med massflyk- tingar avses utlänningar som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige. Mass-
1Regler om mottagande av asylsökande finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (mottagandedirektivet). Direktivet kommer att upphöra att gälla den 11 juni 2026 och ersätts av det nya mottagandedirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1346 av den 14 maj 2024 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd som trädde i kraft den 11 juni 2024.
32
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
flyktingar vars rätt till ekonomiskt bistånd från Migrationsverket har upphört eller som håller sig undan ett avlägsnandebeslut omfattas dock av utredningens förslag. Vidare menar utredningen att uppdraget om- fattar utlänningar som tagits i förvar i Migrationsverkets lokaler, oavsett om de ansökt om asyl eller inte.
Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att särreglerna delvis tas bort för vuxna asylsökande och förvarstagna i Migrations- verkets lokaler. För dem kommer i stället en medelsprövning att ske hos Migrationsverket. Den som har tillgångar ska betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrationsverket. Utredningen har haft Migrationsverkets prövning av återbetalningsskyldighet för logi på asylboende som förebild för förslaget i denna del.
För vuxna utlänningar utan nödvändiga tillstånd, inklusive skydds- sökande vars rätt till ekonomiskt bistånd har upphört och utlänningar som håller sig undan verkställighet av utvisningsbeslut, innebär för- slaget att särreglerna tas bort. Sådana utlänningar utan egna medel kom- mer i stället att kunna få ekonomiskt bistånd på samma villkor som boende i Sverige, dock enbart för tandvård som inte kan anstå.
Den närmare utformningen av förslagen och förväntade effekter
Asylsökande och vissa förvarstagna
En vuxen asylsökande, eller utlänning i förvar i Migrationsverkets lo- kaler, som har inkomst av förvärvsarbete eller som har annan inkomst eller egna tillgångar och som har tagit emot behandling på grund av ett tandvårdsbehov som inte kunnat anstå, ska betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrationsverket, om utlänningen hade tillräckliga medel för att täcka kostnaderna vid den tidpunkt då behandlingen ut- fördes. Regionerna, som redan i dag får ersättning av Migrationsverket i efterhand för hälso- och sjukvård inklusive tandvård av förvarstagna, ska få ersättning i efterhand för tandvårdsbehandlingar av vuxna asyl- sökande.
I dag betalar Migrationsverket en schablonersättning till regionerna som rymmer ersättning för tandvård som inte kan anstå. Reglerna om ersättning i förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande, ska ändras så att schablonerna för vuxna asylsökande inte omfattar tandvård som inte kan anstå. Schablonerna ska med andra ord sänkas.
33
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
Asylsökande med flera vars rätt till ekonomiskt bistånd från Migrationsverket har upphört
Asylsökande vars rätt till ekonomiskt bistånd från Migrationsverket har upphört ska för tandvård som inte kan anstå betala enligt de grunder som regionen bestämmer. De ska, om de vistas i Sverige utan uppe- hållstillstånd, ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för tandvård som inte kan anstå på samma villkor som boende i Sverige. I praktiken rör det sig huvudsakligen om utlänningar vars utvisnings- beslut vunnit laga kraft och som inte har någon löpande frist för fri- villig avresa.
Vissa utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd
Vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbe- slut eller författning, inklusive asylsökande med flera som håller sig undan ett avlägsnandebeslut, ska för tandvård som inte kan anstå betala enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Dessa utlänningar ska ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för tandvård som inte kan anstå, på samma villkor som boende i Sverige.
Ekonomiska effekter för enskilda
De asylsökande som har egna medel kommer att påverkas negativt av utredningens förslag i den bemärkelsen att de måste använda en större del av sina medel till att betala för tandvård som inte kan anstå. Ut- länningar som lever utan nödvändiga tillstånd befinner sig ofta i en utsatt situation så till vida att de saknar sysselsättning och har svårt att finna en lämplig bostad. Utredningens förslag riskerar att förvärra denna situation för personer i gruppen.
Hälsomässiga effekter för enskilda
De utlänningar som berörs av de borttagna särreglerna uppvisar ofta en sämre munhälsa än den övriga befolkningen. Utredningen bedömer att dess förslag riskerar att leda till minskad tandvårdskonsumtion bland de berörda utlänningarna och därmed en ytterligare försämrad munhälsa. Det finns även en överhängande risk att de berörda utlän-
34
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
ningarna prioriterar andra utgifter än tandvård, vilket kan få negativa konsekvenser för individernas hälsa. De orala sjukdomstillstånden kan förvärras. Vidare finns det väl dokumenterat att eftersatt munhälsa kan leda till allvarliga somatiska sjukdomar. Slutligen kan problem med få kvarvarande och intakta tänder leda till problem med att äta eller att interagera socialt, vilket kan få negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet hos utlänningen och personer i dess närhet. De upp- gifter som utredningen har inhämtat tyder också på att de utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige ofta avstår från kon- takt med hälso- och sjukvård eller socialtjänst, trots att dessa myndig- heter har ett annat uppdrag än att arbeta för ett återvändande.
Ekonomiska effekter för staten
Utredningens bedömning är att förslagen om att ta bort de ekonomiska särreglerna för asylsökande med flera kan innebära något ökade statliga kostnader. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att mycket få individer bedöms ha egna medel till tandvård. Utredningen föreslår att regionerna ska få sänkt schablonersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande. I stället för schablonersättning föreslås regionerna få tandvårdsersättning för utförd tandvård från Migrationsverket.
Statsbidraget för tandvård till utlänningar utan nödvändiga tillstånd omfördelas från regionerna till kommunerna. Ett centralt antagande för att statens kostnader ska bli förhållandevis oförändrade, eller öka något, är att mycket få asylsökande samt utlänningar utan nödvän- diga tillstånd har egna medel till tandvård. När individerna själv ska betala för vården kan det bli färre som besöker tandvården. Samtidigt innebär förslagen att både Migrationsverket och kommunernas social- tjänster kommer att få fler ärenden att hantera som innebär ökad administration och handläggning. Sammantaget bedöms kostnads- effekterna i form av ökad egen finansiering, lägre besöksfrekvens samt ökade handläggningskostnader att i någon mån ta ut varandra. Den ökade kostnaden för administration och handläggning blir dock sanno- likt högre än den besparing som uppstår när individerna själva ska be- tala för tandvården.
Det ska vidare nämnas att en besparing på kort sikt på grund av en lägre besöksfrekvens kan innebära högre tandvårds- och sjukvårds- kostnader på lång sikt. Obehandlade sjukdomstillstånd kan på lång
35
Sammanfattning |
SOU 2024:70 |
sikt innebära en försämrad och mer akut hälsosituation för dessa per- soner som medför att kostnaderna för hälso- och sjukvård blir högre än vad de annars skulle ha blivit.
Tandvårdsstödens utformning med utredningens förslag
Det svenska tandvårdssystemet kan sägas bestå av två huvuddelar – det statliga tandvårdsstödet och regionernas tandvårdsstöd. Inom re- spektive del finns sedan ett antal olika stöd. Om utredningens för- slag genomförs kommer ett helt nytt stöd införas inom det statliga tandvårdsstödet samt några av de nuvarande stöden förändras. Bilden nedan illustrerar det nya stödet (blått) samt de förändrade stöden (grönt). Utredningen tillämpar begreppen generellt stöd respektive selektivt stöd för att beskriva det statliga tandvårdsstödet olika delar (vit).2
Figur 1 Tandvårdsstödens utformning med utredningens förslag
Grön färg indikerar förslag till förändring, blå färg nytt tandvårdsstöd
|
|
|
|
Statligt tandvårdsstöd |
|
|
|
|
|
|
Regionernas |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
tandvårdsstöd |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Generellt stöd |
|
|
|
Selektivt stöd |
|
Tandvård till barn och |
Särskilt tandvårdsstöd |
|
Tandvård till vuxna |
|||||||||||||
|
|
|
|
unga vuxna |
|
för vuxna |
|
|
asylsökande m.fl. |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
Allmänt |
|
|
|
Särskilt |
|
Oralkirurgiska |
|
|
|
|
Led i sjukdoms |
|||||||||
|
|
tandvårdsbidrag |
|
tandvårdsbidrag |
|
åtgärder |
|
|
|
|
behandling |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Generellt skydd mot |
|
Förstärkt skydd mot |
|
Utbyte av |
|
|
|
|
Extremt |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
höga kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
höga kostnader |
|
|
|
tandfyllningar |
|
|
|
|
tandvårdsrädda |
||||||||||||
|
|
|
|
Tiotandvård |
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Långvarig sjukdom |
|
|
Uppsökande |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller funktions |
|
|
|
|
verksamhet och |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nedsättning |
|
|
|
nödvändig tandvård |
Källa: Egen illustration.
2Begreppen användes även i SOU 2021:8, När behovet får bestämma – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa.
36
SOU 2024:70 |
Sammanfattning |
Tiotandvård blir ett nytt selektivt inslag i det statliga tandvårdsstödet i och med att stödet, precis som STB, inte gäller generellt utan först om patienten uppfyller vissa krav. I ett första steg är kravet viss ålder, i ett senare skede kan kravet för tillhörighet i stället vara en munhälso- profil som indikerar en dålig eller försämrad munhälsa.
37
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)
Härigenom föreskrivs att 4 § tandvårdslagen (1985:125) ska ha föl- jande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 §1 |
|
Vårdgivaren får ta ut ersätt- |
Vårdgivaren får ta ut ersätt- |
ning för undersökning och tand- |
ning för undersökning och be- |
behandling. Ersättningen ska vara |
handling. Ersättningen ska vara |
skälig med hänsyn till behand- |
skälig med hänsyn till behand- |
lingens art, omfattning och ut- |
lingens art, omfattning och ut- |
förande samt omständigheterna i |
förande samt omständigheterna i |
övrigt. I 15 a § finns särskilda be- |
övrigt. |
stämmelser om avgifter. |
|
I 15 a § finns särskilda be- stämmelser om den avgift som vård- givaren får ta ut av patienten. Vid förstärkt tandvårdsersättning en- ligt 2 kap. 4 b § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd finns särskilda bestämmelser om den kost- nad som vårdgivaren får ta ut av patienten.
Innan en undersökning eller viss behandling påbörjas ska vård- givaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden. Om en följd av behandlingar behövs ska vårdgivaren upplysa patienten om de be-
1Senaste lydelse 2011:1188.
39
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
räknade sammanlagda kostnaderna för behandlingarna. Om förutsätt- ningarna för behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras ska patienten upplysas om detta och om anledningen till ändringen.
Vårdgivaren är skyldig att på begäran av patienten ge honom eller henne ett intyg med uppgifter om vilka material som använts vid pro- tetiska arbeten och andra behandlingar som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
40
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Härigenom föreskrivs att 1, 15 och 19 §§ lagen (1994:137) om mot- tagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §1
I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som
1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),
2.har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av be- stämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller
3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.
Den som omfattas av denna |
Den som omfattas av denna |
lag har inte rätt till bistånd en- |
lag har inte rätt till bistånd en- |
ligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen |
ligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen |
(2001:453) för förmåner av mot- |
(2001:453) för förmåner av mot- |
svarande karaktär. Rätt till bistånd |
svarande karaktär, utöver i fall |
föreligger inte heller för bostads- |
som avses i 2 a kap. 3 a § den lagen. |
kostnader. |
Rätt till bistånd föreligger inte |
|
heller för bostadskostnader. |
15 §2 |
|
Den som har inkomst av för- |
Den som har inkomst av för- |
värvsarbete eller som har annan |
värvsarbete eller som har annan |
inkomst eller egna tillgångar och |
inkomst eller egna tillgångar och |
som har logi på en förläggning |
som har logi på en förläggning |
skall betala ett skäligt belopp som |
ska betala ett skäligt belopp som |
ersättning till Migrationsverket. ersättning till Migrationsverket.
1Senaste lydelse 2022:1006.
2Senaste lydelse 2000:296.
41
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
När kost ingår i inkvarteringen på en förläggning skall skälig er- sättning betalas även för detta.
När kost ingår i inkvarteringen på en förläggning ska skälig er- sättning betalas även för detta.
Av 9 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en utlänning att betala ett skäligt belopp som ersätt- ning till Migrationsverket för tand- vård.
19 §3
Regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer fast- ställer grunder för beräkning av de belopp som avses i
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
3Senaste lydelse 2004:1377.
42
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.3Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a kap. 3 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2kap. 1 §1
Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.
Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.
I fråga om den som omfattas |
I fråga om den som omfattas |
av lagen (1994:137) om motta- |
av lagen (1994:137) om motta- |
gande av asylsökande m.fl. finns |
gande av asylsökande m.fl. finns |
det särskilda bestämmelser om |
det särskilda bestämmelser om |
bistånd och placering av barn i den |
bistånd och placering av barn i den |
lagen. |
lagen. För kostnader för tandvård |
|
gäller dock vad som sägs i 2 a kap. |
|
3 a §. |
2 a kap.
3 a §
En ansökan om stöd för tand- vård som inte kan anstå från en enskild som omfattas av 5 § lagen (2013:407) om hälso- och sjuk- vård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska behandlas som om den enskilde var bosatt i vistelse- kommunen.
1Senaste lydelse 2018:347.
43
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2.För tandvårdsbehandlingar som har påbörjats före ikraftträdan- det gäller äldre föreskrifter.
44
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:145) om statligt tand- vårdsstöd
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1, 1 a, 4 och 6 §§, 3 kap. 1 § och 4 kap. 8 och 11 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 2 kap. 4 § ska sättas närmast före 2 kap. 3 a §,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 3 a och 4 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 kap.
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om ersättning till vårdgivare för utförd tandvård (statligt tandvårdsstöd).
Statligt tandvårdsstöd lämnas |
Statligt tandvårdsstöd lämnas |
i form av allmänt tandvårdsbi- |
i form av allmänt tandvårdsbi- |
drag, särskilt tandvårdsbidrag och |
drag, särskilt tandvårdsbidrag och |
tandvårdsersättning. |
generell eller förstärkt tandvårds- |
|
ersättning. |
|
Regeringen kan med stöd av |
|
8 kap. 7 § regeringsformen med- |
|
dela föreskrifter om att statligt tand- |
|
vårdsstöd även ska lämnas i form |
|
av kommuntypstillägg till vård- |
|
givaren. |
2 §
I denna lag avses med
1.tandvård: åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i mun- hålan,
1.tandvård: åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i mun- hålan,
1Senaste lydelse 2011:1189.
45
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
2.vårdgivare: fysisk eller juri- disk person som yrkesmässigt be- driver tandvård.
2.vårdgivare: fysisk eller juri- disk person som yrkesmässigt be- driver tandvård,
3.vårdgivarens pris: det totala priset för den ersättningsberätti- gande åtgärden inklusive alla mate- rial och moment i behandlingen samt i förkommande fall även den- talt material och tandteknisk kost- nad om detta ingår i åtgärden.
2 kap.
1 §2
Allmänt tandvårdsbidrag får |
Allmänt tandvårdsbidrag får |
användas för betalning av ersätt- |
användas för betalning av ersätt- |
ningsberättigande tandvårdsåtgär- |
ningsberättigande tandvårdsåtgär- |
der under en period av högst två |
der under en period av högst tre |
år räknat från och med den 1 juli |
år räknat från och med den 1 juli |
varje år, om patienten detta datum |
varje år, om patienten detta datum |
uppfyller kraven i 1 kap. 5 § 1 |
uppfyller kraven i 1 kap. 5 § 1 |
eller 2. |
eller 2. |
Varje bidrag får användas för betalning vid endast ett tillfälle. |
|
1 a §3 |
|
Särskilt tandvårdsbidrag får |
Särskilt tandvårdsbidrag får |
användas för betalning av ersätt- |
användas för betalning av ersätt- |
ningsberättigande förebyggande |
ningsberättigande förebyggande |
tandvårdsåtgärder under två perio- |
tandvårdsåtgärder under en period |
der om vardera högst sex månader |
av högst ett år, räknat från och |
varje år, räknat från och med den |
med den 1 januari och den 1 juli |
1 januari respektive den 1 juli, |
varje år, om patienten |
om patienten |
|
1.detta datum uppfyller kraven i 1 kap. 5 § 1 eller 2, och
2.när tandvårdsåtgärden påbörjas har en sjukdom eller funktions- nedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa.
2Senaste lydelse 2011:1189.
3Senaste lydelse 2011:1189.
46
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de sjuk- domar och funktionsnedsättningar som avses i första stycket 2.
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § reger- ingsformen meddela föreskrifter om de sjukdomar och funktions- nedsättningar som avses i första stycket 2.
3 a §
Tandvårdsersättning är antingen generell eller förstärkt.
Generell tandvårdsersättning får inte lämnas för sådana tand- vårdsåtgärder som berättigar till för- stärkt tandvårdsersättning.
4 §4 |
|
|
För ersättningsberättigande |
För |
ersättningsberättigande |
tandvårdsåtgärder som har slut- |
tandvårdsåtgärder som har slut- |
|
förts under en ersättningsperiod |
förts under en ersättningsperiod |
|
om ett år, lämnas tandvårdsersätt- |
om ett år, lämnas generell tand- |
|
ning med en viss andel av patien- |
vårdsersättning med en viss an- |
|
tens sammanlagda kostnader, i |
del av |
patientens sammanlagda |
den mån dessa överstiger det be- |
kostnader, i den mån dessa över- |
|
lopp som har fastställts enligt |
stiger det belopp som har fast- |
|
6 § 1. |
ställts enligt 6 § 1. |
Kostnaderna beräknas med utgångspunkt i referenspriser för ersätt- ningsberättigande tandvårdsåtgärder. Kostnaden för en utförd åtgärd får dock inte beräknas högre än ett belopp motsvarande vårdgivarens pris för åtgärden för den aktuella patienten.
Ersättningsperioden enligt första stycket påbörjas när en första ersättningsberättigande åtgärd har slutförts. Vårdgivaren kan på patien- tens begäran anmäla hos Försäkringskassan att en ny ersättnings- period ska påbörjas innan den tidigare ersättningsperioden har löpt ut.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om an- mälan enligt tredje stycket samt om när en ny ersättningsperiod ska börja löpa.
4Senaste lydelse 2020:712.
47
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen vid extra- ordinära händelser i fredstid meddela sådana föreskrifter om beräk- ning av tandvårdsersättning som avviker från bestämmelserna om ersättningsperioder i första och tredje styckena.
4 b §
För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slut- förts under de förutsättningar som fastställts enligt 6 § 3, lämnas en förstärkt tandvårdsersättning med en viss andel av kostnaden.
För de tandvårdsåtgärder som omfattas av förstärkt tandvårds- ersättning får vårdgivarens pris inte överstiga referenspriset för re- spektive tandvårdsåtgärd.
Patientens kostnad får som högst uppgå till en viss andel av referenspriset för respektive ersätt- ningsberättigande tandvårdsåtgärd. Om vårdgivarens pris för slutförd tandvårdsåtgärd är lägre än refe- renspriset för den aktuella patien- ten utgår patientens kostnad i stället från en viss andel av vårdgivarens pris.
6 §
Regeringen, eller den myndig- het som regeringen bestämmer, med- delar föreskrifter om
1. vilket belopp som patien- tens sammanlagda tandvårdskost- nader under ersättningsperioden ska överstiga för att tandvårds- ersättning ska kunna lämnas,
48
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
2.med vilken andel av patientens sammanlagda kostnader över- stigande beloppet enligt 1 som tandvårdsersättning ska lämnas, samt
3. referenspriser för ersättnings- |
3. förutsättningar för berätti- |
berättigande tandvårdsåtgärder. |
gande till förstärkt tandvårdsersätt- |
|
ning enligt 4 b § och med vilken |
|
andel av patientens kostnad som |
|
förstärkt tandvårdsersättning ska |
|
lämnas. |
|
Regeringen eller den myndig- |
|
het som regeringen bestämmer kan |
|
med stöd av 8 kap. 7 § regerings- |
|
formen meddela föreskrifter om |
|
referenspriser för ersättningsberät- |
|
tigande tandvårdsåtgärder. |
3kap. 1 §
För att en vårdgivare ska kunna få ersättning enligt denna lag ska vårdgivaren vara ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd.
Den anslutna vårdgivaren är skyldig att ta emot patienter som omfattas av denna lag för ersätt- ningsberättigande tandvård, om vårdgivaren inte saknar förutsätt- ningar för detta. Den patient som har det största behovet av tand- vård ska ges företräde till vården.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om kraven för och upphörande av anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd.
4kap. 8 §5
För att vårdgivaren ska kunna få ersättning enligt denna lag, ska ansökan om ersättning ges in till Försäkringskassan inom två veckor från det att den tandvårdsåtgärd för vilken ersättning begärs har
5Senaste lydelse 2017:431.
49
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
slutförts. Om det finns särskilda skäl, kan Försäkringskassan betala ut ersättning även om ansökan har kommit in för sent.
Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från första stycket.
11 §
Regeringen, eller den myndig- |
Regeringen eller den myndig- |
het som regeringen bestämmer, |
het som regeringen bestämmer |
meddelar föreskrifter om |
kan med stöd av 8 kap. 7 § reger- |
|
ingsformen meddela föreskrifter |
|
om |
1.ansökan om samt beräkning och utbetalning av ersättning enligt denna lag,
2.abonnemangstandvård, samt
3.förhandsprövning.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om vilka uppgifter som patienten får ha direktåtkomst till om sig själv hos Försäkrings- kassan.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2.För tandvårdsåtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet men inte slutförts tillämpas de föreskrifter som gäller vid tidpunkten för slutförandet.
3.De nya föreskrifterna tillämpas även för allmänt tandvårds- bidrag som kunnat användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder från och med den 1 juli 2024 och som lämnas efter ikraftträdandet.
4.De nya föreskrifterna tillämpas även för särskilt tandvårdsbidrag som kunnat användas för betalning av ersättningsberättigande före- byggande tandvårdsåtgärder från och med den 1 januari 2026.
50
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
dels att 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 9 §, och närmast före 9 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4§1
Denna lag omfattar utlänningar som
1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser och som inte är folkbokförda här i landet,
2.har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av be- stämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet,
3.hålls i förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller
4.vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen.
Sådana utlänningar som avses i första stycket 1 eller 2 omfattas av lagen även om de har meddelats ett beslut om avvisning eller utvis- ning. Det gäller dock inte en utlänning som håller sig undan så att be- slutet inte kan verkställas.
Lagen gäller inte för tand- vårdsbehandlingar av utlänningar vars rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har upphört en- ligt 11 § andra och tredje styckena eller 11 a § den lagen.
1Senaste lydelse 2022:1007.
51
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
Bemyndigande
9 §
Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en utlänning att betala ett skä- ligt belopp som ersättning till Migra- tionsverket för tandvård.
För beslut som avses i första stycket gäller vad som föreskrivs i tillämpliga delar i 21 och 22 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
52
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.6Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 28 kap. 6 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
28kap.
6 a §
Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att uppgift lämnas till den vård- eller behandlingsbehövande själv enligt vad som föreskrivs i lagen (2008:145) om statligt tand- vårdsstöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
53
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.7Förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2013:407) om hälso- och sjuk- vård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga till- stånd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
5 §
Denna lag omfattar utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Lagen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i Sverige är av- sedd att vara tillfällig.
Lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller i tillämpliga delar även för tand- vårdsbehandling av en utlänning som avses i 4 § tredje stycket lagen (2008:344) om hälso- och sjuk- vård åt asylsökande m.fl.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
54
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1994:362) om vård- avgifter m.m. för vissa utlänningar ska införas två nya paragrafer, 1 a och 8 a §§, av följande lydelse
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
|||
|
1 a § |
|
|
|
|
|
Denna |
förordning |
omfattar |
||
|
inte tandvårdsbehandlingar av ut- |
||||
|
länningar vars rätt till bistånd har |
||||
|
upphört |
enligt |
11 § andra och |
||
|
tredje styckena eller 11 a § lagen |
||||
|
(1994:137) |
om |
mottagande av |
||
|
asylsökande m.fl. |
|
|||
|
8 a § |
|
|
|
|
|
En utlänning som avses i 4 § |
||||
|
första |
stycket 1 |
eller |
3 lagen |
|
|
(2008:344) om hälso- och sjuk- |
||||
|
vård åt asylsökande m.fl. och som |
||||
|
har inkomst eller egna tillgångar |
||||
|
ska betala ett skäligt belopp som |
||||
|
ersättning till Migrationsverket för |
||||
|
tandvård enligt 8 § första stycket, |
||||
|
om utlänningen hade tillräckliga |
||||
|
medel för att täcka kostnaderna vid |
||||
|
den tidpunkt då behandlingen ut- |
||||
|
fördes. Från detta belopp ska den |
||||
|
avgift avräknas som utlänningen |
||||
|
har betalat till vårdgivaren. |
||||
|
Migrationsverket får meddela |
||||
|
föreskrifter |
om |
verkställighet av |
||
|
första stycket. |
|
|
55
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.
2.För tandvårdsbehandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
56
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande
Härigenom föreskrivs att 2, 5, 6 och 8 a §§ förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §1
Ersättning får ges för hälso- och sjukvård som enligt andra och tredje stycket lämnas till utlänningar som avses i 1 § första stycket 1
och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. |
|
||
För personer som fyllt arton |
För personer som fyllt arton |
||
år ges ersättning för omedelbar |
år ges ersättning för |
|
|
vård och vård som inte kan anstå, |
1. omedelbar |
vård och |
vård |
mödrahälsovård, förlossningsvård, |
som inte kan anstå, mödrahälso- |
||
preventivmedelsrådgivning, vård |
vård, förlossningsvård, preventiv- |
||
vid abort, vård och åtgärder en- |
medelsrådgivning, vård vid abort, |
||
ligt smittskyddslagen (2004:168) |
vård och åtgärder enligt smitt- |
||
samt omedelbar tandvård och |
skyddslagen (2004:168), samt |
||
tandvård som inte kan anstå. |
2. omedelbar |
tandvård |
och |
|
tandvård som inte kan anstå. |
För personer som inte fyllt arton år samt för personer som avses i 4 § och som har beviljats uppehållstillstånd som föranleder folk- bokföring i Sverige ges ersättning för hälso- och sjukvård samt tand- vård.
5 §
Ersättning enligt
För omedelbar tandvård och tandvård som inte kan anstå som lämnas till utlänningar vars rätt till bistånd har upphört enligt 11 § andra och tredje styckena eller 11 a § lagen om mottagande av
1Senaste lydelse 2006:1011.
57
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
asylsökande m.fl. får ersättning inte ges i andra fall än som avses i 5 a §.
6 §2
Hälso- och sjukvård enligt 2 och 4 §§ ersätts i form av en schablonersättning som lämnas med ett visst belopp per kvartal och person för utlänningar som bor inom regionen eller kom- munen och som är registrerade hos Migrationsverket den sista dagen i kvartalet. Ersättningen be- talas ut i den månad som följer varje kvartalsskifte.
Schablonersättningen är
–3 740 kronor för personer till och med 18 år,
– 4 435 kronor |
för |
personer |
– 4 247 kronor |
för |
personer |
från och med 19 år till och med |
från och med 19 år till och med |
||||
60 år, och |
|
|
60 år, och |
|
|
– 5 635 kronor |
för |
personer |
– 5 396 kronor |
för |
personer |
som är 61 år eller äldre. |
|
som är 61 år eller äldre. |
|
Kostnader för tolk, hjälpmedel och transport eller sjukresa i sam- band med vård som ger rätt till ersättning inkluderas i schablon- ersättningen.
2Senaste lydelse 2019:1025.
58
SOU 2024:70Författningsförslag
8 a §3
För hälso- och sjukvård samt |
Migrationsverket betalar ut er- |
|||
hälsoundersökning enligt 5 a § be- |
sättning efter ansökan i efterskott för |
|||
talar Migrationsverket ut ersättning |
1. hälso- |
och |
sjukvård |
samt |
efter ansökan i efterskott. |
hälsoundersökning enligt 5 a §, och |
|||
|
2. tandvård enligt 2 § |
andra |
||
|
stycket 2 som lämnas till utlänningar |
|||
|
som avses i |
1 § |
första stycket 1 |
|
|
lagen (1994:137) om mottagande |
|||
|
av asylsökande m.fl. |
|
Ersättning ges inte för vård till utlänningar som är folkbokförda
ilandet.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.
2.För tandvårdsbehandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
3Senaste lydelse 2000:411.
59
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Härigenom föreskrivs att 1 a och 5 b §§ förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 a §1
Myndigheten ansvarar för
–beslut om subventionering och prisreglering av varor som ingår
iläkemedelsförmånerna,
–frågor om öppenvårdsapotekens handelsmarginal och utbyte av läkemedel,
–tillsyn över efterlevnaden av lagen (2002:160) om läkemedels- förmåner m.m. och av föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen,
– beslut om utformningen av |
– beslut om utformningen av |
det statliga tandvårdsstödet i fråga |
det statliga tandvårdsstödet i fråga |
om ersättningsberättigande åt- |
om ersättningsberättigande åt- |
gärder, referenspriser samt be- |
gärder samt referenspriser, och |
loppsgränser och ersättningsgrader |
|
inom skyddet mot höga kostnader, |
|
och |
|
–tillhandahållande av information i en prisjämförelsetjänst för tandvård inom det statliga tandvårdsstödet.
5 b §2
Nämnden för statligt tand- |
Nämnden för statligt tand- |
vårdsstöd ska utforma sina be- |
vårdsstöd ska utforma sina be- |
slut så att utgifterna för det stat- |
slut så att utgifterna för det stat- |
liga tandvårdsstödet ryms inom |
liga tandvårdsstödet ryms inom |
ram för anvisade medel på stats- |
ram för anvisade medel på stats- |
budgeten. Om utgifterna bedöms |
budgeten. |
överstiga anvisade medel ska nämn- |
|
1Senaste lydelse 2019:115.
2Senaste lydelse 2008:843.
60
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
den vid behov snarast möjligt be- sluta om ändringar i de föreskrif- ter som avses i 5 a §.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.
61
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:193) om stat- ligt tandvårdsstöd
dels att nuvarande 19 a och 19 b §§ ska betecknas 19 b och 19 c §§, dels att 4, 4 b, 5, 6,
19 c §§ och 20 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 19 a § ska sättas närmast före 19 b §, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 5
19 e §§ och närmast före 5 b, 6 och 14 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det närmast före 7 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Ersättning vid krav på förhandsprövning”.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 §1
Allmänt tandvårdsbidrag lämnas med 300 kronor om året.
För patienter som fyller lägst |
För patienter som fyller lägst |
24 år och högst 29 år eller lägst |
24 år och högst 29 år eller lägst |
65 år under det år som tandvårds- |
67 år under det år som tandvårds- |
bidraget tidigast kan användas, |
bidraget tidigast kan användas, |
lämnas bidrag med 600 kronor |
lämnas bidrag med 600 kronor |
om året. |
om året. |
4 b §2 |
|
Särskilt tandvårdsbidrag läm- |
Särskilt tandvårdsbidrag läm- |
nas med högst 600 kr per halvår. |
nas med 1 000 kronor per halvår. |
5 §3 |
|
Tandvårds- och läkemedelsför- |
När patientens sammanlagda |
månsverket får meddela föreskrif- |
kostnader för ersättningsberätti- |
ter om |
gande tandvårdsåtgärder, beräk- |
1. vilket belopp som patientens |
nade enligt 2 kap. 4 § andra stycket |
sammanlagda tandvårdskostnader |
lagen (2008:145) om statligt tand- |
under en ersättningsperiod ska över- |
vårdsstöd, under en ersättnings- |
1Senaste lydelse 2018:1593.
2Senaste lydelse 2011:1184.
3Senaste lydelse 2008:844.
62
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
stiga för att tandvårdsersättning ska kunna lämnas, samt
2.med vilken andel av patien- tens sammanlagda kostnader över- stigande beloppet enligt 1 som tand- vårdsersättning ska lämnas.
period överstiger 3 000 kronor läm- nas generell tandvårdsersättning med
–50 procent av den del av kost- naderna som överstiger 3 000 kro- nor men inte 15 000 kronor, och
–85 procent av den del som överstiger 15 000 kronor.
5 a §
Från och med det år patienter fyller 67 år gäller följande. Patien- ten betalar 10 procent av kostna- den enligt 2 kap. 4 b § tredje stycket lagen (2008:145) om statligt tand- vårdsstöd och förstärkt tandvårds- ersättning lämnas med 90 procent av kostnaden upp till fastslaget referenspris vid
1.behandling av sjukdoms- och smärttillstånd,
2.reparativ vård, och
3.rehabiliterande och habilite- rande vård.
Ny fast tand- eller implantat- stödd protetik är endast ersättnings- berättigande med förstärkt tand- vårdsersättning inom tandposi- tion
För annan behandling än en- ligt första och andra styckena gäller
istället 5 §.
63
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
Kommuntypstillägg till vårdgivaren
5 b §
För ersättningsberättigande tand- vårdsåtgärder som har slutförts och som berättigar till förstärkt tand- vårdsersättning får även ett kom- muntypstillägg lämnas till vård- givaren.
En ansökan om förstärkt tand- vårdsersättning i enlighet med 4 kap. 8 § första stycket lagen (2008:145) om statligt tandvårds- stöd ska också anses omfatta en ansökan om kommuntypstillägg.
Tillägget ska lämnas när den förstärkta tandvårdsersättningen betalas ut. Om tandvårdsersätt- ningen därefter ska återbetalas en- ligt 4 kap. 2 eller 3 § lagen om statligt tandvårdsstöd gäller mot- svarande även lämnat tillägg.
5 c §
Kommuntypstillägg lämnas en- ligt följande.
1.Om patienten när tandvårds- åtgärden slutförs har sin bosätt- ning i kommun där minst 50 pro- cent av befolkningen bor i rurala områden, lämnas ett tillägg mot- svarande 20 procent av referens- priset.
2.Om patienten när tand- vårdsåtgärden slutförs har sin bo- sättning i kommun där mer än 50 procent men mindre än 80 pro- cent av befolkningen bor i urbana
64
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
områden som tillsammans med angränsande kommuner har en sam- lad folkmängd under 500 000 in- vånare, lämnas ett tillägg motsva- rande 10 procent av referenspriset.
3.Om patienten när tandvårds- åtgärden slutförs har sin bosättning
ien kommun som inte uppfyller kriterierna i 1 eller 2, lämnas inget tillägg.
Vid tillämpning av första stycket ska det som sägs 5 a § tandvårds- lagen (1985:125) om vilken region som är ansvarig för att erbjuda patienten tandvård ha motsva- rande tillämpning när det gäller att bestämma i vilken kommun en patient, som omfattas av 1 kap. 5 § 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, ska anses vara bo- satt.
5 d §
Om Försäkringskassan inte har uppgift om var patienten är bosatt får Försäkringskassan betrakta folk- bokföringsorten som patientens bo- sättning och för detta inhämta uppgift om patientens folkbok- föringsort från det register som förs enligt 2 kap. lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverk- samhet för att beräkna tillägg.
65
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
|
Protetisk behandling |
|
som behöver göras om |
6 §4 |
|
Om en protetisk behandling |
Om en protetisk behandling |
behöver göras om och den nya |
behöver göras om får Försäkrings- |
behandlingen |
kassan lämna ersättning till den |
|
vårdgivare som gör om behand- |
|
lingen med ett belopp motsvarande |
|
det belopp som får krävas åter eller |
räknas av från en annan fordran enligt 4 kap. 3 § andra stycket lagen (2008:145) om statligt tand- vårdsstöd, under förutsättning att den nya behandlingen
1.enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 1 inte är ersätt- ningsberättigande, och
2. utförs av en annan vård- |
2. utförs av en annan vård- |
givare än den som utförde den be- |
givare än den som utförde den be- |
handling som behöver göras om, |
handling som behöver göras om. |
får Försäkringskassan lämna ersätt- ning till den vårdgivare som gör om behandlingen med ett belopp motsvarande det belopp som får krävas åter eller räknas av från en annan fordran enligt 4 kap. 3 § andra stycket lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
Ersättning enligt första stycket får dock inte överstiga det lägsta av följande belopp:
–vårdgivarens pris för att göra om behandlingen för den aktuella patienten, och
–referenspriset för att göra om behandlingen.
Om den nya behandlingen är |
Om den nya behandlingen är |
mer omfattande eller i övrigt be- |
mer omfattande eller i övrigt be- |
står av andra ersättningsberätti- |
står av andra ersättningsberätti- |
gande tandvårdsåtgärder än den |
gande tandvårdsåtgärder än den |
behandling som behöver göras |
behandling som behöver göras |
4Senaste lydelse 2011:83.
66
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
om, får tandvårdsersättning läm- nas för kostnaderna för dessa åtgärder enligt vad som anges i 2 kap. 4 § lagen om statligt tand- vårdsstöd. Kostnaderna får dock inte beräknas högre än ett belopp motsvarande skillnaden mellan kostnaden för den nya behand- lingen och kostnaden för den be- handling som behöver göras om. Beräkningen av kostnaderna för de åtgärder som ingår i behand- lingarna ska ske med utgångs- punkt i referenspriserna för dessa åtgärder, dock högst vårdgivarens pris för den aktuella patienten.
om, får tandvårdsersättning läm- nas för kostnaderna för dessa åtgärder enligt vad som anges i 2 kap. 4 eller 4 b § lagen om stat- ligt tandvårdsstöd. Kostnaderna får dock inte beräknas högre än ett belopp motsvarande skillnaden mellan kostnaden för den nya behandlingen och kostnaden för den behandling som behöver göras om. Beräkningen av kostnaderna för de åtgärder som ingår i behand- lingarna ska ske med utgångs- punkt i referenspriserna för dessa åtgärder, dock högst vårdgivarens pris för den aktuella patienten.
|
8 § |
|
|
Vårdgivaren ska tillhandahålla prislistor med uppgifter om |
|
||
1. vårdgivarens priser |
samt |
1. vårdgivarens priser |
samt |
referenspriser för de ersättnings- |
referenspriser för de ersättnings- |
||
berättigande tandvårdsåtgärder |
berättigande tandvårdsåtgärder |
||
som vårdgivaren utför, |
|
som vårdgivaren utför inom gene- |
|
|
|
rell tandvårdsersättning, |
|
|
|
2. patientens kostnad inom för- |
|
|
|
stärkt tandvårdsersättning |
för de |
|
|
ersättningsberättigandetandvårds- |
|
|
|
åtgärder som vårdgivaren utför, |
|
2. vilka garantier som |
vård- |
3. vilka garantier som |
vård- |
givaren lämnar för sina arbeten, |
givaren lämnar för sina arbeten, |
||
samt |
|
samt |
|
3. patientens rätt att på be- |
4. patientens rätt att på be- |
||
gäran få skriftlig information om |
gäran få skriftlig information om |
||
vilka material som använts vid |
vilka material som använts vid |
||
protetiska arbeten och andra be- |
protetiska arbeten och andra be- |
||
handlingar som syftat till att per- |
handlingar som syftat till att per- |
||
manent ersätta förlorad vävnad. |
manent ersätta förlorad vävnad. |
67
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
9 §
Om vårdgivaren föreslår en tandvårdsåtgärd som inte är ersätt- ningsberättigande, ska vårdgivaren upplysa patienten huruvida det finns någon annan åtgärd som kan berättiga till statligt tandvårdsstöd.
Om vårdgivaren föreslår en be- handling som omfattas av generell tandvårdsersättning och patienten är berättigad till förstärkt tanvårds- ersättning, ska vårdgivaren upp- lysa patienten huruvida det finns något behandlingsalternativ som omfattas av förstärkt tandvårds- ersättning.
10 §
Om en patient behöver be- |
Om en patient behöver be- |
handlas vid mer än ett tillfälle, |
handlas vid mer än ett tillfälle, |
ska vårdgivaren ge patienten en |
ska vårdgivaren ge patienten en |
preliminär skriftlig prisuppgift |
preliminär skriftlig prisuppgift |
över den totala behandlings- |
över den totala behandlingskost- |
kostnaden. |
naden. Den skriftliga prisupp- |
|
giften ska tydliggöra vilken be- |
|
handling som omfattas av generell |
|
tandvårdsersättning och vilken be- |
|
handling som omfattas av förstärkt |
|
tandvårdsersättning för patienter |
|
som är berättigade till detta. |
Om patienten behöver en mer omfattande behandling, ska vård- givaren även ge patienten en skriftlig behandlingsplan. Behandlings- planen ska innehålla uppgifter om
1.vilken diagnos som har ställts,
2.den föreslagna behandlingen och skälen för denna,
3.eventuella alternativa behandlingsförslag,
4. huruvida tandvårdsåtgär- |
4. huruvida tandvårdsåtgär- |
derna är ersättningsberättigande, |
derna är ersättningsberättigande |
samt |
och om den tandvårdsersättning som |
|
lämnas är generell eller förstärkt, |
|
samt |
68
SOU 2024:70Författningsförslag
5. vårdgivarens priser, referens- |
5. vårdgivarens priser, referens- |
priser och åtgärdskoder för tand- |
priser och åtgärdskoder för tand- |
vårdsåtgärderna. |
vårdsåtgärderna. Om behandlingen |
|
omfattas av förstärkt tandvårds- |
|
ersättning ska i stället patientens |
|
andel av referenspriser i kronor, |
|
eller vårdgivarens priser om dessa |
|
är lägre, anges jämte referenspriser |
|
och åtgärdskoder. |
11 §
På det kvitto som patienten får över erlagd betalning, ska vård- givaren ange
1.sitt pris för varje utförd tandvårdsåtgärd för den aktuella patienten,
2.referenspris och åtgärdskod för varje utförd tandvårdsåtgärd,
samt
3.i förekommande fall den ersättning som lämnas enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
Om behandling omfattas av förstärkt tandvårdsersättning ska vårdgivaren i stället ange
1.patientens andel av referens- priset i kronor, eller vårdgivarens pris om detta är lägre, för varje utförd tandvårdsåtgärd för den aktuella patienten,
2.referenspris och åtgärdskod för varje utförd tandvårdsåtgärd, samt
3.den förstärkta tandvårds- ersättning i kronor som lämnas.
Om tandtekniskt arbete har ingått i behandlingen, ska det till kvittot fogas en kopia av det underlag som det tandtekniska labo- ratoriet lämnat över kostnaderna för det tandtekniska arbetet.
69
FörfattningsförslagSOU 2024:70
Försäkringskassans uppgifts- skyldighet mot vårdgivaren
14 §5
Försäkringskassan ska på begäran av en vårdgivare tillhandahålla uppgifter enligt 4 kap. 1 § lagen (2008:145) om statligt tandvårds-
stöd om |
|
1. huruvida patienten omfattas |
1. huruvida patienten omfattas |
av rätten till statligt tandvårds- |
av rätten till statligt tandvårds- |
stöd, |
stöd och om patienten är be- |
|
rättigad till förstärkt tandvårds- |
|
ersättning, |
2. patientens utnyttjande av tandvårdsbidrag, |
|
3. patientens sammanlagda |
3. patientens sammanlagda |
kostnader för ersättningsberätti- |
kostnader för ersättningsberätti- |
gande tandvårdsåtgärder som har |
gande tandvårdsåtgärder som har |
slutförts under pågående ersätt- |
slutförts inom generell tandvårds- |
ningsperiod, |
ersättning under pågående ersätt- |
|
ningsperiod, |
4. vilket datum pågående ersättningsperiod började löpa, |
|
5. vilket datum den senast slut- |
5. vilket datum den senast er- |
förda ersättningsberättigande tand- |
sättningsberättigande tandvårds- |
vårdsåtgärden slutfördes, |
åtgärden slutfördes inom generell |
|
tandvårdsersättning, |
6.förekomst av avtal om abonnemangstandvård enligt 2 kap. 2 § lagen om statligt tandvårdsstöd samt, i förekommande fall, abonne- mangsperiod för avtalet och vilken tandvård som omfattas av det, och
7.beslut i ärenden om förhandsprövning enligt 4 kap. 5 a § lagen om statligt tandvårdsstöd.
Uppgifterna får endast avse patienter som vårdgivaren står i be- grepp att behandla eller har behandlat.
18 b §6
Försäkringskassan får neka en vårdgivare anslutning till det elek- troniska systemet för statligt tandvårdsstöd om vårdgivaren inte upp- fyller kraven i 18 §
5Senaste lydelse 2011:1184.
6Senaste lydelse 2019:114.
70
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
Anslutning får även nekas om någon av de personer som vård- givaren lämnat uppgift om enligt 18 § tredje stycket tidigare har varit vårdgivare eller verksam hos en vårdgivare som varit ansluten till Försäkringskassans elektro- niska system för statligt tand- vårdsstöd och den vårdgivaren allvarligt har åsidosatt bestäm- melserna i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd eller i före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen och som avser vård- givarens skyldigheter eller förut- sättningar för ersättning.
Anslutning får även nekas om någon av de personer som vård- givaren lämnat uppgift om enligt 18 § tredje stycket tidigare har varit vårdgivare eller verksam hos en vårdgivare som varit ansluten till Försäkringskassans elektro- niska system för statligt tand- vårdsstöd och den vårdgivaren medvetet eller av grov oaktsamhet har åsidosatt bestämmelserna i lagen (2008:145) om statligt tand- vårdsstöd eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och som avser vårdgivarens skyl- digheter eller förutsättningar för ersättning.
19 §
Försäkringskassan får besluta att anslutningen till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd ska upphöra om vårdgivaren
1.skriftligen begär att anslutningen ska upphöra,
2.har upphört att bedriva tandvård,
3.inte längre uppfyller de krav som anges i 18 § andra stycket,
4.ersätter en sådan person som anges i 18 § tredje stycket med en annan person eller om någon annan person tillkommer och det med- för att förhållandena är sådana att vårdgivaren hade nekats anslut- ning enligt 18 b § andra stycket om det varit fråga om en ansökan om anslutning,
5. allvarligt har åsidosatt be- |
5. medvetet eller av grov oakt- |
stämmelserna i lagen (2008:145) |
samhet har åsidosatt bestämmel- |
om statligt tandvårdsstöd eller i |
serna i lagen (2008:145) om stat- |
föreskrifter som har meddelats |
ligt tandvårdsstöd eller i före- |
med stöd av lagen och som avser |
skrifter som har meddelats med |
vårdgivarens skyldigheter eller för- |
stöd av lagen och som avser vård- |
utsättningar för ersättning, eller |
givarens skyldigheter eller förut- |
|
sättningar för ersättning, eller |
6.inte har påbörjat verksamheten senast sex månader efter det att Försäkringskassan meddelat beslut om anslutning.
71
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
Om en anslutning har upphört enligt första stycket, får beslut om ny anslutning meddelas efter ansökan om förutsättningarna för an- slutning är uppfyllda.
19 a §
Vad som föreskrivs i 18 b § och
19 § första stycket 5 gäller inte om åsidosättandet är ringa eller om det annars med hänsyn till om- ständigheterna skulle vara oskäligt att neka anslutning.
19 b §7
För att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska kunna full- göra sin verksamhet i fråga om beslut om utformningen av det stat- liga tandvårdsstödet och följa upp utvecklingen på tandvårdsområ- det ska Försäkringskassan till verket lämna uppgifter om:
1.löpnummer för patientens personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. patientens kön och ålder, |
2. patientens kön och ålder, |
tillstånds- respektive åtgärdskod |
kommuntypstillhörighet, tillstånds- |
för den utförda åtgärden, tand- |
respektive åtgärdskod för den ut- |
nummer och tandposition, datum |
förda åtgärden, tandnummer och |
när åtgärden slutfördes samt i |
tandposition, datum när åtgärden |
förekommande fall om patienten |
slutfördes samt i förekommande |
remitterats för åtgärden till tand- |
fall om patienten remitterats för |
läkare med bevis om specialist, |
åtgärden till tandläkare med bevis |
|
om specialist, |
3.patientens ersättningsperiod, start- och slutdatum samt nytt- jande av tandvårdsbidrag,
4.vårdgivarens pris för den utförda åtgärden för den aktuella patienten samt om huruvida behandlande tandläkare har bevis om specialistkompetens,
5.i förekommande fall avtal om abonnemangstandvård enligt 2 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, abonnemangsperiod och om utförd tandvård som omfattas av sådant avtal samt avgiften för abonnemanget,
7Senaste lydelse av tidigare 19 a § 2019:116.
72
SOU 2024:70Författningsförslag
6. referenspris per utförd åt- |
6. referenspris per utförd åt- |
gärd, med vilket belopp patien- |
gärd, med vilket belopp patien- |
ten har fått statligt tandvårds- |
ten har fått statligt tandvårds- |
stöd, patientens pris per besök, |
stöd per åtgärd samt om tand- |
ersättningsgrundande belopp per |
vårdsersättningen är generell eller |
besök, vårdgivares pris för besök, |
förstärkt, patientens pris per åtgärd |
ackumulerat ersättningsgrundande |
och per besök, ersättningsgrun- |
belopp under ersättningsperioden |
dande belopp per besök, vårdgiva- |
samt förekommande korrigerings- |
res pris för besök, ackumulerat er- |
belopp, |
sättningsgrundande belopp under |
|
ersättningsperioden samt före- |
|
kommande korrigeringsbelopp, |
7.tandvårdsmottagningens geografiska läge i fråga om län och uppgifter om slag av vårdgivare: offentlig, privat eller annan, eller i förekommande fall om åtgärden utfördes i ett annat EU- eller EES- land,
8.löpnummer för vårdgivares organisationsnummer och tandvårds- mottagning,
9. datum när vårdgivares ford- |
9. datum när vårdgivares ford- |
||
ran mot |
staten uppkommer, |
ran mot |
staten uppkommer, |
datum när |
vårdgivares fordran |
datum när |
vårdgivares fordran |
mot staten regleras, datum när |
mot staten regleras, datum när |
||
ärendet registreras eller ändras i |
ärendet registreras eller ändras i |
||
databas hos Försäkringskassan, |
databas hos Försäkringskassan, |
||
och |
|
|
|
10. löpnummer för administra- |
10. löpnummer för administra- |
||
tiva uppgifter som ärendenum- |
tiva uppgifter som ärendenum- |
||
mer, radnummer från databas hos |
mer, radnummer från databas hos |
||
Försäkringskassan, ärendetyp och |
Försäkringskassan, ärendetyp och |
||
ärendestatus. |
ärendestatus, och |
||
|
|
11. i förekommande fall kom- |
|
|
|
muntypstillägg i kronor till vård- |
givaren per slutförd tandvårds- åtgärd.
Varje personnummer, samordningsnummer, organisationsnum- mer och tandvårdsmottagningsnummer ska innan uppgifter enligt första stycket lämnas ut vara krypterade på ett sådant sätt att iden- tifiering inte är möjlig.
73
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
Uppgifterna får lämnas ut på medium för automatiserad be- handling.
19 c §8
För att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska kunna full- göra sin verksamhet i fråga om att tillhandahålla information i en prisjämförelsetjänst för tandvård inom det statliga tandvårdsstödet ska Försäkringskassan till verket lämna uppgifter om:
1.åtgärdskod och tandvårdsmottagningens pris för varje utförd åtgärd samt i förekommande fall om patienten remitterats för åt- gärden till tandläkare med bevis om specialistkompetens,
2.datum när åtgärden slutfördes,
3.Försäkringskassans mottagningsidentitet och tandvårdsmot- tagningens namn, adress, postnummer och ort,
4.datum för tandvårdsmottagningens anslutning till Försäkrings- kassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd och datum när anslutningen ska upphöra,
5.vårdgivarens namn, adress, postnummer, ort och organisations- nummer samt slag av vårdgivare: offentlig, privat eller annan, och
6.administrativa uppgifter som ärendetyp, ärendestatus och åt- gärdsstatus.
Behandling som utförts med förstärkt tandvårdsersättning en- ligt 5 a § ska inte omfattas av första stycket. För sådan behand- ling ska Försäkringskassan i stället lämna uppgifter om:
1. åtgärdskod,
2. datum när åtgärden slutför- des, och
5. vårdgivarens namn, adress, postnummer, ort och organisations- nummer samt slag av vårdgivare: offentlig, privat eller annan.
Uppgifterna får lämnas ut på medium för automatiserad be- handling.
8Senaste lydelse av tidigare 19 b § 2019:116.
74
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
19 d §
Patienten får ha direktåtkomst till följande uppgifter om sig själv hos Försäkringskassan:
1.tillstånd respektive åtgärd, tandnummer, tandposition och datum när respektive åtgärd slut- fördes,
2.start- och slutdatum för på- gående ersättningsperiod, eventu- ellt ackumulerat ersättningsgrun- dande belopp, samt om patienten är berättigad till förstärkt tand- vårdsersättning,
3.tandvårdsbidrag som nytt- jats under ersättningsperioden och datum för nyttjande,
4.outnyttjade tandvårdsbidrag samt giltighetsperiod,
5.vårdgivarens pris för respek- tive inrapporterad åtgärd, om åt- gärden är ersättningsberättigande inom generell eller förstärkt tand- vårdsersättning, referenspris per åtgärd och med vilket belopp patien- ten har fått statligt tandvårdsstöd,
6.patientens kostnad per besök, eventuellt ersättningsgrundande be- lopp per besök och vårdgivares pris per besök,
7.i förekommande fall avtal om abonnemangstandvård enligt 2 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, abonne- mangsperiod och om utförd tand- vård som omfattas av sådant avtal samt avgiften för abonnemanget, och
75
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
8. behandlande tandläkares eller tandhygienists namn, om behand- lande tandläkare har bevis om specialistkompetens, tandvårdsmot- tagning och vårdgivare.
19 e §
Försäkringskassan ska så snart som möjligt skriftligen underrätta patienten om beslut om ersättning till vårdgivaren för slutförd tand- vård.
Underrättelsen till patienten ska även innehålla sådana uppgifter en- ligt 19 d § som lagts till grund för beslutet och som inte meddelats tidi- gare samt uppgifter enligt 19 d § 8.
20§
Försäkringskassan får meddela föreskrifter om
1.ansökan om samt beräkning och utbetalning av ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,
2.abonnemangstandvård,
3.anmälan om ny ersättningsperiod enligt 2 kap. 4 § lagen om statligt tandvårdsstöd och om när en sådan period ska börja löpa,
4.anslutningen till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd,
5.vårdgivarens uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 3 § första stycket lagen om statligt tandvårdsstöd,
6.ansökan om förhandsprövning,
7.prislistor enligt 8 §,
8. behandlingsplaner enligt |
8. behandlingsplaner enligt |
10 §, samt |
10 §, |
9. undersökningsprotokoll |
9. undersökningsprotokoll |
enligt 12 §. |
enligt 12 §, och |
|
10. kommuners indelning en- |
|
ligt 5 c § första stycket. |
76
SOU 2024:70 |
Författningsförslag |
Försäkringskassan får meddela ytterligare föreskrifter om verk- ställigheten av lagen om statligt tandvårdsstöd och av denna för- ordning.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande, för patienter födda år 1959 och 1960, avseende allmänt tandvårdsbidrag som kunnat användas för betalning av ersättningsberättigande åtgärder från och med den 1 juli 2024, den 1 juli 2025 eller från och med den 1 juli 2026 och som lämnas efter ikraftträdandet.
3.De nya föreskrifterna tillämpas även för särskilt tandvårds- bidrag som kunnat användas för betalning av ersättningsberättigande förebyggande tandvårdsåtgärder från och med den 1 januari 2026 och som lämnas efter ikraftträdandet.
77
Författningsförslag |
SOU 2024:70 |
1.12Förslag till förordning om ändring
i förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Härigenom föreskrivs att 8 § förordningen (2013:412) om vård- avgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
8 § |
|
Utlänningar som omfattas av |
Utlänningar som omfattas av |
denna förordning och som är |
denna förordning och som är |
över 18 år ska betala avgift med |
över 18 år ska betala avgift enligt |
50 kronor för behandling hos en |
1 § andra stycket för behandling |
tandläkare som omfattas av det |
hos en tandläkare som omfattas |
statliga tandvårdsstödet. |
av det statliga tandvårdsstödet. |
Tandvård hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårds- stödet är kostnadsfri för barn som inte har fyllt 18 år.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.För tandvårdsbehandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
78
2Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov
2.1Utredningens uppdrag
Mot bakgrund av Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, fick Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn (S 2022:12) i oktober 2023 till- läggsdirektiv. När de två ursprungliga utredningsuppdragen om vålds- utsatta respektive om ökad kontroll senare under hösten 2023 slut- redovisats,1 valde utredningen att inför det fortsatta arbetet byta namn till Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (S 2022:12).
Utredningens uppdrag enligt tilläggsdirektiven har varit att ana- lysera och lämna skalbara, ändamålsenliga och kostnadseffektiva för- slag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer efterlikna det i övrig vård och där äldre med sämst munhälsa priori- teras. I utredningens uppdrag har även ingått att analysera och före- slå hur det nuvarande systemet för statligt tandvårdsstöd kan an- passas utifrån ett förstärkt högkostnadsskydd och lämna nödvändiga författningsförslag. Vidare har utredningen haft i uppdrag att analy- sera och föreslå hur de särregler för avgifter för tandvård för asyl- sökande och för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd kan tas bort, utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdragen redovisas i detta slutbetänkande.
1SOU 2023:10 Tandvårdens stöd till våldsutsatta patienter samt SOU 2023:82 Ökad kontroll över tandvårdssektorn.
79
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
SOU 2024:70 |
2.2Utredningens arbetssätt
Utredningens sekretariat har haft en sammansättning anpassad till uppdraget och de kompetenskrav som detta ställt. Således har juridisk, statsvetenskaplig, nationalekonomisk och odontologisk kompetens funnits representerad i sekretariatet. Därutöver har en expert- och sak- kunniggrupp med bred representation av berörda myndigheter och organisationer bistått i utredningsarbetet. För en närmare redovis- ning av gruppens sammansättning, se förordet till detta betänkande.
Utredningen har under 2024 hållit fyra sammanträden med expert- och sakkunniggruppen med anledning av tilläggsuppdraget. Efter några månaders analysarbete och ekonomiska beräkningar, fick expert- och sakkunniggruppen på ett sammanträde den 13 februari 2024 ta del av en första preliminär skiss på hur ett förstärkt högkostnads- skydd skulle kunna utformas, inklusive vissa beräkningar av förvän- tade effekter av en sådan reform. Vid ett sammanträde den 4 juni 2024 redovisades huvuddelen av det kommande betänkandets innehåll avseende ett förstärkt högkostnadsskydd i utkastform. Den 17 septem- ber 2024 presenterade utredningen ett komplett manus i utkastform för expert- och sakkunniggruppen. Formatsäkring, sättning och tryck- ning inleddes i månadsskiftet september/oktober 2024.
Arbetet med uppdraget om särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och för vissa utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd genomfördes på motsvarande sätt stegvis. Den 16 april 2024 redo- visade utredningen sina preliminära förslag för expert- och sakkun- niggruppen. Därefter integrerades denna fråga i arbetsprocessen för frågan om ett förstärkt högkostnadsskydd. Det material som, enligt vad som anges ovan, redovisades för utredningen i september 2024, omfattade således även denna fråga.
Utredningen har vinnlagt sig om att så långt möjligt arbeta utåt- riktat och inkluderande. Under utredningsarbetet med tilläggsupp- draget har utredningens sekretariat därför träffat ett stort antal myn- digheter, organisationer och företag. Utöver sammanträdena med expert- och sakkunniggruppen har särskilda möten hållits med före- trädare för Socialstyrelsen, Nationella vårdkompetensrådet, Tand- vårds- och läkemedelsförmånsverket, Migrationsverket, Stockholms Universitet/Handelshögskolan i Stockholm, Försäkringskassan, Folk- tandvården Stockholms län AB, Folktandvården i Västra Götalands- regionen och Folktandvården i Region Halland, Folktandvården i
80
SOU 2024:70 |
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
Örebro, Folktandvården i Västmanland AB, Folktandvården i Skåne AB, Folktandvården i Uppsala Län, Svensk Folktandvårdsförening, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SKaPa), Sveriges Samhällsodontologiska Förening, Sveriges Kommuner och Regio- ner, Sveriges Tandläkarförbund, Tandhälsoförbundet, Svenska Tand- sköterskeförbundet, Rosengrenska stiftelsen, Läkare i Världen, Svenska Röda Korset, Oral Care AB, Aqua Dental AB, Smile AB, Praktiker- tjänst, Tandborsten team Roslund, Gröndalspraktiken och Privat- tandläkarna. Utredningen har även träffat enskilda behandlare med erfarenhet av att behandla asylsökande med flera. Därutöver har utred- ningen haft underhandskontakter med ett antal andra för utrednings- uppdraget relevanta statliga utredningar.
Enligt kommittéförordningen får sakkunniga foga särskilda ytt- randen till kommitténs betänkande. När det gäller experter finns inte någon motsvarande bestämmelse, utan det är upp till den särskilde utredaren att bestämma om denna möjlighet ska erbjudas experterna. I denna utredning har bestämts att erbjuda experter att, om de så önskar, lämna ett särskilt yttrande. Enligt utredningens uppfattning ger det regeringen ett bättre samlat beredningsunderlag om även avvikande uppfattningar från personer som deltagit i arbetet finns tydligt redovisade i betänkandet. Samtidigt bör påpekas att detta kan ge intryck av att det förekommit större meningsskiljaktigheter än det faktiskt gjort. Det finns också, som utredningen ser det, en princi- piellt viktig skillnad mellan att, å ena sidan motsätta sig själva upp- draget i sig eller de uppfattningar eller premisser i övrigt som uttrycks i direktiven och att, å andra sidan, motsätta sig utredningens tolkning av sitt uppdrag, de överväganden som gjorts och utredningens förslag. Enligt utredningens uppfattning bör ett särskilt yttrande i första hand gälla det senare. Som framgår av förordet samt av bilagorna har Chaim Zlotnik, Fouzieh Eliassy och Lars Olsson lämnat ett gemen- samt särskilt yttrande. Därutöver har Chaim Zlotnik samt Fouzieh Eliassy lämnat egna särskilda yttranden. Vidare har Gunnar Henning lämnat ett särskilt yttrande.
81
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
SOU 2024:70 |
2.2.1Beställning och bearbetning av data
Det datamaterial som används i de statistiska analyserna och beräk- ningarna i detta betänkande kommer i huvudsak från en mikrodata- beställning som genomfördes under hösten 2023. Det var Statistiska centralbyrån (SCB) som på uppdrag av utredningen samkörde mikro- data och skapade databaser som utredningen har haft tillgång till under utredningstiden. Databaserna innehåller mikrodata från offent- liga register som finns hos Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SCB. Den huvudsakliga populationen i databeställningen var alla in- divider 24 år eller äldre som var folkbokförda i Sverige under 2021. Vid tillfället för beställningen var 2021 det senaste utfallsåret för samt- liga dataregister i mikrodatamaterialet. Data om exempelvis befolk- ningens inkomster har en eftersläpning på drygt två år. Den tand- vårdsdata som levereras månadsvis från Försäkringskassan till SCB ingick i beställningen. Från Socialstyrelsen beställdes data från tand- hälsoregistret. Uppgifterna från tandhälsoregistret möjliggör analyser av tandvårdspatienternas tandhälsa. Data från Försäkringskassan och Socialstyrelsen matchades sedan med data från register och databaser som administreras av SCB. Några av dessa register och databaser var Registret över totalbefolkningen (RTB), Longitudinell integrations- databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), Re- gistret för integrationsstudier (STATIV), Geografidatabasen (GDB) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Utredningen har vidare haft tillgång till data om vårdgivare (inklusive deras mottag- ningar) som är anslutna till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd. Dessa data från Försäkringskassan matcha- des med data från SCB:s Företagsdatabas. Populationen av vårdgivare var samtliga organisatoriska enheter som förekom i Försäkrings- kassans tandvårdsdata år 2021. Utredningen har även löpande under utredningstiden beställt och sammanställt aggregerad statistik från framför allt Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SCB.
2.3Tankar om framtida utredningsbehov
Som framgått är huvuduppdraget till denna utredning att föreslå ett förstärkt högkostnadsskydd som mer liknar det i övrig vård och där äldre med sämst tandhälsa prioriteras. En reform i syfte att göra tand- vårdens högkostnadsskydd mer likt det för övrig vård har varit före-
82
SOU 2024:70 |
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
mål för en politisk diskussion i decennier. Att faktiska eller förväntat höga kostnader hindrar vissa patienter med stora behov – däribland äldre
–att söka vård, är en angelägen fråga. Svensk tandvård står emellertid inför en rad andra utmaningar som inte adresseras i direktiven till denna utredning. I detta avsnitt har utredningen valt att, mycket kort- fattat och översiktligt, peka på några områden som utredningen be- dömer skulle behöva bli föremål för framtida utredningar och reformer.
En mycket angelägen fråga är lärosätenas förutsättningar att be- driva tandläkar- och tandhygienistutbildningar. Problemet uppmärk- sammades även av Utredningen om jämlik tandhälsa.2 Det handlar främst om bristen på lärare. För att bedriva utbildningarna behövs både vetenskaplig, pedagogisk och klinisk specialistkompetens. Det är i dag mycket svårt för lärosätena att rekrytera lärare med rätt kompetens. Även förutsättningarna för forskning inom odontologi och oral hälsa, bland annat som ett sätt att kunna erbjuda doktorandtjänster, skulle enligt utredningen behöva förbättras. Utredningens bedöm- ning är att det skulle behöva tillsättas en särskild utredning med upp- draget att samlat se över lärosätenas förutsättningar att bedriva tand- läkar- och tandhygienistutbildningar och därigenom kunna bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen på tandvårdsområdet.
En annan omständighet som påverkar tandvårdens tillgång till personal – och därmed kapacitet – är den växande branschen för estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Sedan 2021 finns kompetenskrav på utförare av estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.3 Estetiska kirurgiska ingrepp får endast utföras av den som är legitimerad läkare eller legi- timerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens inom en för ingreppet adekvat specialitet. För estetiska injektionsbehandlingar ställs krav på legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Ur patientsäkerhetssynpunkt är det självfallet väsentligt att det en- dast är personer som uppfyller högt ställda kompetens- och kunskaps- krav som får utföra dessa ingrepp. I ljuset av tandvårdens mycket om- fattande kompetensförsörjningsproblem är emellertid förhållandet att legitimerad tandvårdspersonal väljer att, i stället för tandvård, arbeta med estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, inte oproblematiskt. Från samhällets sida måste det anses vara en rim- lig förväntan att de personer som givits möjligheten att genomgå en
2SOU 2021:8 När behovet får styra- ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa, s. 120.
3Lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.
83
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
SOU 2024:70 |
omfattande och offentligt finansierad högre utbildning till ett tand- vårdsyrke, därefter också arbetar med tandvård som förebygger, ut- reder och behandlar sjukdomar och skador i munhålan. Ett uttryck- ligt förbud för legitimerad tandvårdspersonal att utföra sådana este- tiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som inte är tandvård, skulle emellertid innebära betydande patientsäkerhets- risker genom att fler oseriösa personer med bristande kompetens i stället skulle utföra dessa ingrepp och behandlingar. Mot bakgrund av den omfattande bristen på legitimerad personal i tandvården anser ut- redningen dock att frågan om hur tandvårdens kompetensförsörjning och kapacitet påverkas av att legitimerad personal efter genomförd utbildning väljer att arbeta med sådana estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som inte är tandvård, skulle be- höva belysas och analyseras.
Ett annat område där utredningen ser behov av reformer är regler- ingen av barn- och ungdomstandvården. Folktandvården svarar för regelbunden och fullständig tandvård för barn och unga vuxna. Regio- nen får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen och dess folktandvård svarar för. Det finns emellertid ingen rätt för barn och unga vuxna att fritt välja utförare vid sidan av folk- tandvården och få tandvården kostnadsfritt. Även om samtliga regio- ner har infört valfrihet för allmäntandvård på olika sätt för dessa patienter, är det endast 14 procent av patienterna inom tandvården till barn och unga vuxna som är listade hos en privat vårdgivare. Som en konsekvens blir privattandvården alltmer koncentrerad till allmän- tandvård till vuxna inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Denna tudelning av marknaden påverkar folktandvårdens attraktivitet som arbetsgivare negativt, eftersom behandlare ofta efterfrågar en variation av patienter och behandlingar. Privata vårdgivares goda till- gång till vuxna patienter inom det statliga tandvårdsstödet i kombina- tion med villkor och ersättningar för att bedriva regionfinansierad tandvård som de privata vårdgivarna ser som otillräcklig, förstärker uppdelningen. Samtidigt redovisar mer än hälften av regionerna ett underskott för sin barn- och ungdomstandvård. Förhållandena pekar enligt utredningen på ett behov av att hitta sätt att motverka uppdel- ningen av tandvårdsmarknadens olika segment och patientgrupper mellan de offentliga och privata vårdgivarna. Det bör därför över- vägas att ge en utredare i uppdrag att analysera och överväga om an- svaret för barn- och ungdomstandvården skulle kunna regleras annor-
84
SOU 2024:70 |
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
lunda än i dag. Exempelvis bör prövas om en mer enhetlig och nationellt likvärdig ersättningsmodell för barn- och ungdomstandvård skulle kunna införas. Även huvudmannaskapsfrågan – det vill säga om tand- vård till barn och unga vuxna även fortsättningsvis ska vara regioner- nas ansvar eller om den ska ingå i det statliga tandvårdsstödet – bör analyseras, utan att för den skull ta bort regionernas sistahandsansvar.
Ett fjärde område som enligt utredningen bör utredas är ytter- ligare åtgärder för att förstärka patienters ställning och möjligheter att göra informerade val. Tandvårdspatienter upplever generellt ett informationsunderläge i relation till vårdgivaren. Det är i normal- fallet inte möjligt att själv bedöma omfattningen av sitt vårdbehov, vilken behandlingsmetod som är bäst i det individuella fallet samt vårdgivarens relativa prisläge och kvaliteten på utförandet. Undersök- ningsprotokoll lämnas sällan till patienten. Prislistor saknas i recep- tionen på många kliniker, trots författningskrav på att tillhandahålla såväl undersökningsprotokoll som prislistor. Vård- och omsorgs- analys har i en utvärdering år 2022 visat att många patienter efter- frågar ytterligare information om sin tandvård och behandling samt att behovet av ytterligare information är störst vad avser kostnader och behandlingsalternativ. De som har större behov av tandvård har även ett större behov av information. Inte ens hälften av patienterna uppgav att de innan behandling fick tillräcklig information om kost- naden för den planerade behandlingen.4 Ett sätt att stärka patientens ställning skulle kunna vara att införa en ordning som innebär att den behandlare som bedömer munhälsan och den som sedan utför vår- den inte tillhör samma vårdgivare. Den som gör bedömningen har ingen ekonomisk vinning av att föreslå annat än vad som reellt kan behövas. Alternativt en funktion där den planerade behandlingen vid behov kan värderas av annan oberoende part genom att jämföra ex- empelvis en behandlingsplan med aktuella röntgenbilder. Ett system med så kallad second opinion skulle sannolikt stärka patientens ställ- ning. Samtidigt behöver en behandlare som ska utföra en behandling själv först göra en egen bedömning av tidigare utförd undersökning, vilket i sig kan driva på kostnaderna. Olika behandlare kan göra olika värderingar av en sjukdom eller skada och välja olika tillvägagångs- sätt för att behandla.
4Vård- och omsorgsanalys, Tala om tänder – Patienters erfarenheter och behov av information om tandvården, 2022.
85
Uppdrag, arbetssätt och tankar om framtida utredningsbehov |
SOU 2024:70 |
Slutligen vill utredningen peka på behovet av att komplettera in- rapporteringen till Socialstyrelsens tandhälsoregister. I samband med tandvårdsreformen år 2008 infördes två tandhälsomått för att ini- tiera mätning av tandhälsans utveckling över tid för vuxna patienter, nämligen intakta och kvarvarande tänder. Ett ökat antal kvarvarande respektive intakta tänder i befolkningen skulle utgöra effektmål vid stödets uppföljning.5 Uppgifterna syftar till att göra analyser om tand- hälsoutveckling på aggregerad nivå, men inte på individnivå. Det an- sågs väsentligt att inrapporteringen utformades som en begränsad och enkel uppgiftsinlämning för vårdgivarna utan alltför stor tids- åtgång och det bedömdes att uppgifterna med stor sannolikt redan fanns registrerade i vårdgivarens journalsystem.6 Tandhälsomåtten rapporteras in av vårdgivaren i samband med att patienten nyttjar sitt ATB.7 Utredningen anser att de digitaliserade journalsystemen i dag möjliggör en utveckling av inrapporteringen av befintliga tandhälso- mått. En tand kan beroende på dess position i ett icke fullt betandat bett vara mer eller mindre nödvändig för förmågan att tugga. Tanden behöver även mötas av en tand i motsatt käke, så kallad motbitning för att ha en god funktion. I och med att uppgifter om intakta och kvarvarande tänder hämtas digitalt och automatiskt ur journalsyste- met ser utredningen att måtten med enkelhet exempelvis skulle kunna kompletteras med de olika tandpositionerna, utan att öka den admi- nistrativa bördan för vårdgivaren. Analyser som förbättrar förståel- sen av tandhälsan kan därefter utföras med
5Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 49.
6SOU 2007:19 Friskare tänder – till rimliga kostnader, s. 377 f.
715 § tredje stycket förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
86
3Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd
3.1Tandvårdsstöd – ett tudelat ansvar mellan staten och regionerna
Ansvaret för tandvårdsstöd i Sverige är delat mellan staten och lan- dets regioner. Barn och unga vuxna tillhör regionernas (folktandvår- dens) ansvar medan vuxna patienter omfattas av statligt tandvårds- stöd. Vid sidan av detta generella statliga stöd för vuxna finns även ett särskilt tandvårdsstöd för vissa patientgrupper i regional regi. Erbjuds patienten regionernas särskilda tandvårdsstöd kan inte stat- ligt tandvårdsstöd lämnas för den tandvård som omfattas av regio- nens stöd och som omfattas av bestämmelserna om vårdavgifter i öppen hälso- och sjukvård.1 Däremot kan patienten använda statligt tandvårdsstöd om ytterligare behandling behövs, exempelvis en fast- sittande protetisk behandling som inte ingår i regionalt stöd för per- soner med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Regionen ska erbjuda vuxna skyddssökande, det vill säga asyl- sökande med flera och vuxna som vistas i Sverige utan nödvändiga till- stånd, tandvård som inte kan anstå. Barn som söker skydd i Sverige eller vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas tandvård i samma omfattning som erbjuds det barn som är bosatt inom regionen.
11 kap. 6 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
87
Det nuvarande systemet för tandvårdsstödSOU 2024:70
Figur 3.1 |
Det svenska tandvårdssystemet |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regionernas |
|
|
|
||||
|
|
|
|
Statligt tandvårdsstöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tandvårdsstöd |
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tandvård till barn och |
Särskilt tandvårdsstöd |
|
Tandvård till |
|||||||
|
Generellt stöd |
|
|
|
Selektivt stöd |
|
asylsökande och |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
unga vuxna |
|
för vuxna |
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
papperslösa |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Allmänt |
|
|
|
|
|
|
Särskilt |
|
|
Oralkirurgiska |
|
|
|
Led i |
|
|
|
|||
|
|
tandvårdsbidrag |
|
tandvårdsbidrag |
|
|
åtgärder |
|
sjukdomsbehandling |
||||||||||||||
|
|
Skydd mot höga |
|
|
|
|
|
|
|
Utbyte av |
|
|
|
Extremt |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tandfyllningar |
|
|
tandvårdsrädda |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Långvarig sjukdom |
|
|
Uppsökande |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller |
|
|
|
verksamhet och |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
funktionsnedsättning |
|
nödvändig tandvård |
Källa: SOU 2021:8 När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa.
Med tandvård avses enligt 1 § tandvårdslagen (1985:125) åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i mun- hålan. Det framgår i förarbetena till tandvårdslagen att till tandvård hör samtliga åtgärder som föranleds av sjukdomar i munhålan, tänderna, käkarna och de omgivande vävnaderna. Åtgärder med anledning av maligna tumörer räknas dock inte som tandvård. Till tandvård räknas också tandreglering.2 Det finns således viss behandling i munhålan som ska ses som vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL), eller som har sådan koppling till viss medicinsk sjukdom att den därmed i stället omfattas av ersättningsystemet för öppen hälso- och sjukvård enligt HSL med lägre andel egenfinansiering, se vidare nedan avsnitt 3.3.
Genom att begreppet tandvård enligt tandvårdens ramlagstift- ning är inriktat på sjukdom och skador i munhålan ligger det i sakens natur att en behandling som är rent estetisk inte är sådan tandvård som omfattas av statliga och regionala tandvårdsstöd. Ett exempel är en tandblekning för att ljusa upp gula tänder som i enlighet med denna distinktion är en behandling som helt bekostas av patienten. Tand- vårdsstöden kan dock subventionera viss estetisk behandling, under förutsättningen att den behandling som lämnas är nödvändig för att patienten ska uppnå ett utseendemässigt godtagbart resultat. Ett så-
2Prop. 1984/85:79 med förslag till tandvårdslag m.m., s. 55.
88
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
dant exempel kan vara att avhjälpa en väl synlig tandlucka i fronten, även om tandluckan varken ger smärta eller svårigheter att äta, tugga eller tala.3
Nedanstående beskrivning av de olika delarna av tandvårdsstöden är till del hämtad från betänkandet När behovet får styra – ett tandvårds- system för en mer jämlik tandhälsa (SOU 2021:8), vilket lämnades av Utredningen om jämlik tandhälsa.4
3.2Det statliga tandvårdsstödet
3.2.1Ett generellt stöd till den vuxne patienten
Det statliga tandvårdsstödet består av tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader riktat till den vuxna befolkningen från och med det år patienten fyller 24.5 Tandvårdsstöd lämnas för undersökning och diagnostik, förebyggande tandvård och för den tandvård som patienten behöver i syfte att åstadkomma frihet från smärta och sjuk- dom, en förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder, eller få ett utseendemässigt godtagbart resultat. Behandlingens kvalitet och håll- barhet ska genom regelverket vägas mot kostnaderna och tandvården ska så långt som möjligt bevara munnens vävnader.6
Målsättningen med tandvårdsstödet är dels att bibehålla en god tandhälsa hos individer med inga eller små tandvårdsbehov genom det allmänna tandvårdsbidraget (ATB), dels möjliggöra för individer med stora tandvårdskostnader att få tandvård till en rimlig kostnad genom ett skydd mot höga kostnader, oavsett den vuxne patientens ålder.7
Systemet gör det möjligt att, i likhet med 1999 års tandvårdsstöd, ha fri etableringsrätt och fri prissättning. För en beskrivning av erfaren- heter från tidigare tandvårdsstöd, se kapitel 9.
Patienten ska, för att vara berättigad till stöd, när tandvårdsåtgär- den påbörjas uppfylla villkor för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken eller utan att vara bosatt i Sverige
3Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 161.
4SOU 2021:8 När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa.
5I prop. 2023/24:158 Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård föreslås att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år och att åldersgränsen för att kunna få statligt tandvårdsstöd ska sänkas från 24 till 20 år.
61 kap. 3 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
7Prop. 2007/08:49, Statligt tandvårdsstöd, s. 44.
89
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
ha rätt till förmåner som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Regeringen har föreslagit att stat- ligt tandvårdsstöd ska lämnas även om patienten är massflykting (se nedan). För att förbereda för en reform där äldre med sämst mun- hälsa prioriteras ska denna ändring vara tidsbegränsad och upphöra att gälla vid utgången av 2026.8
All tandvård berättigar inte till ersättning inom statligt tandvårds- stöd. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har till uppgift att föreskriva vilken behandling som kan omfattas och under vilka för- utsättningar som ersättning kan lämnas.9
Figur 3.2 Tandvård som omfattas av statligt tandvårdsstöd
Tandvård som är möjlig att utföra
Tandvård som är lege artis*
Tandvård som är lege artis och är ersättningsberättigande inom statligt tandvårdsstöd
Anm. *Lege artis innebär att en behandling utförs på korrekt sätt, i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Som exempel på tandvård som är möjlig att utföra men som inte är förenlig med lege artis anges exempelvis nya behandlingsformer och nya material som inte prövats tillräckligt, men även direkt skadlig tandvård eller behandling som är komplett verkningslös.
Som exempel på tandvård som är lege artis men som inte ingår i statligt tandvårdsstöd anges
tandstödd krona där fyllningsterapi skulle fungera som behandling, tandblekning, tandreglering för problem av ringa art eller behandling som inte är prioriterad att få statligt stöd.
Källa: SOU 2007:19 Friskare tänder – till rimliga kostnader, s. 257.
Prioriteringar av den ersättningsberättigande tandvården görs av den inom TLV beslutande Nämnden för statligt tandvårdsstöd. Prioriter- ingarna görs, dels för att hålla tandvårdsstödet inom anslagen ram,10 dels för att prioritera vilken vård och behandling som patienten be-
8Prop. 2023/24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd.
92 § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
105 b § förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
90
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
höver och som syftar till att åstadkomma en frihet från smärta och sjukdom, en förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder, eller ett utseendemässigt godtagbart resultat. Tandvården inom tandvårds- stödet ska vara en kostnadseffektiv behandling som så långt möjligt bevarar munnens vävnader. Tandvårdsstöd lämnas även för förebyg- gande tandvård.11 På grund av utförda prioriteringar finns det således tandvård som är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, men som inte omfattas av tandvårdsstöd.
Det framgår av förarbetena att det statliga tandvårdsstödet är detal- jerat i sin regeluppbyggnad med syfte att tydligt definiera omfatt- ningen av det statliga åtagandet inom tandvårdsområdet. Genom detaljerade regler skapas förutsättningar för en minskad administra- tion eftersom förhandsprövningar endast utförs i vissa undantagsfall. Ersättningsreglerna har samtidigt utformats på ett sådant sätt att det avsatta statsfinansiella utrymmet kan hållas och de statliga resurserna träffa de mest angelägna tandvårdsbehoven.12
Tillstånd, tandvårdsåtgärder och tandposition
Stödets konstruktion har utvecklats från de tidigare tandvårdsstödens fokus på val av olika behandlingar från en åtgärdslista, oavsett anled- ningen till att behandlingen utfördes. I dag väljer behandlaren först det tillstånd som överensstämmer med den diagnos som fastställts för patienten. Tillstånden i tandvårdsstödet är vanligen en gruppering av olika diagnoser, men av ersättningstekniska skäl kan även en dia- gnos delas upp på olika tillstånd.13 När korrekt tillstånd valts finns ett antal tandvårdsåtgärder kopplade till det specifika tillståndet att välja mellan för att behandla patienten inom tandvårdsstödet. Det är således inte åtgärderna i sig som är ersättningsberättigande, utan det krävs också att vårdgivaren ställt en diagnos eller identifierat en situa- tion, ett tillstånd, som enligt regelverket motiverar respektive åtgärd.14
111 kap. 3 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
12Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 84.
13Exempelvis kan en kavitet (skada) i en tand vara av mindre eller större omfattning och där- med lämnas olika tandvårdsersättning för skadan beroende därav.
14Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 58.
91
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Ett behandlingsexempel
Patienten har en mindre skada på en tands tuggyta på grund av karies, vilket motsvarar tillstånd 4002 ”Kavitet i tand på grund av primärkaries”. De behandlingar som är ersättningsberättigande inom tillståndet är dels åtgärder i form av olika undersökningar och sjukdomsbehandlingar för att komma till rätta med själva kariessjukdomen, dels åtgärder för att reparera tanden. Reparation gör vanligen med fyllning, men om skadan nått pulpan behöver tanden rotfyllas. Möjlighet ges också att i stället dra ut tanden.
Patienten kan i stället för fyllning även välja att reparera tanden med en tandstödd krona. Eftersom skadan är liten är en sådan kronbehand- ling inte kostnadseffektiv och därför inte heller en ersättningsberätti- gande behandling vid patientens tillstånd enligt kronregeln D.3. Om patienten ändå väljer en tandstödd krona får patienten endast en ersätt- ning från stödet som motsvarar lagning med fyllning.
Tandvårdsstödets regler utgår även i flera fall från tandposition. En tandposition är var i munnen tanden är placerad – tänderna längst fram i munnen numreras 1, visdomstanden numreras 8. I vissa fall kan viss ersättning endast vara ersättningsberättigande i de synliga tand- positionerna
Det inledningsvis försiktigt utformade regelverket om vilken tand- vård som skulle omfattas av tandvårdsstödet, som togs fram av genom- förandeorganisationen16 till juli 2008, var enligt Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd (dir. 2014:28) präglat av de problem som setts
i
Därefter har regelverket utvecklats vidare av TLV. Nya behand- lingsmetoder som utvecklats i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet har tillförts och även behandling av fler tillstånd hos patien- ten, samt en utbyggnad av hur många tandpositioner bakåt i munnen som kan rehabiliteras med tandvårdsersättning. Ambitionsnivån för vad som omfattas av tandvårdsstödet inom anslaget har således suc-
15Tillstånd 4078 Extremt missfärgad tand.
16Om genomförandeorganisationen se prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 85.
17SOU 2015:76 Ett tandvårdsstöd för alla, s. 25.
92
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
cessivt kunnat höjas. Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd menade år 2015 att nivåhöjningen kunde betraktas som en rimlig nivå för god tandvård som i huvudsak omfattade det som prioriterats bort i samband med reformens införande av rädsla för att spräcka den ekonomiska ramen.18 TLV har upparbetade kanaler mot tand- vården och behandlande tandläkare eller tandhygienist hör av sig till myndigheten med frågor om specifika tillämpningsproblem, eller andra frågor om den ersättningsberättigande vården. Vid behov utreder TLV inkomna förslag till ändring för att förbättra och förtydliga regel- verket, vilka presenteras i en remiss med samtliga förslag om änd- ringar i tandvårdsstödet varje vår. För ökad transparens presenteras samtidigt utredningar som skett men där myndigheten inte föreslår någon ändring. Efter genomförd remissrunda tar Nämnden för stat- ligt tandvårdsstöd ställning till vilka ändringar som ska beslutas och dessa träder sedan i kraft påföljande år.19
3.2.2Lagar och andra författningar som reglerar statligt tandvårdsstöd
Tandvårdslagen (1985:125) är en ramlag med övergripande mål och krav på tandvården med generell tillämplighet. Statligt tandvårdsstöd regleras genom lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, förord- ningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd samt Tandvårds- och läke- medelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd. Föreskrifterna utkommer i ett omtryck varje år med nya referenspriser och med eventuella ändringar i den ersättningsberättigande vårdens omfattning. Därtill kommer Försäk- ringskassans föreskrifter (FKFS 2008:6) om statligt tandvårdsstöd, som reglerar främst administrativa förfaranden och former för kom- munikation mellan vårdgivare och myndigheten samt konkretiserar vissa av vårdgivarnas skyldigheter mot patienten, samt Socialstyrel- sens föreskrifter (SOSFS 2012:16) om särskilt tandvårdsbidrag vilka tillämpas vid bedömningen av om en patient har en sådan sjukdom eller funktionsnedsättning som berättigar till STB.
18SOU 2015:76 Ett tandvårdsstöd för alla, s. 303.
19TLV, Ändringar i tandvårdsstödet.
93
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
3.2.3Allmänt tandvårdsbidrag
ATB är ett stöd som ges till alla som är berättigade till statligt tand- vårdsstöd och som syftar till att minska patientens kostnader för regelbundna tandvårdsbesök och förebyggande tandvård.20 Bidraget kan användas som betalning eller delbetalning för alla ersättnings- berättigande åtgärder.21 Bidraget lämnas i juli månad varje år som ett tillgodohavande hos Försäkringskassan och dess storlek beror på patientens ålder. Patienter som fyller lägst 24 år och högst 29 år, eller lägst 65 år, under det år som tandvårdsbidraget tidigast kan användas, får 600 kronor. Övriga åldersgrupper får 300 kronor.22 Regeringen har aviserat och föreslagit vissa ändringar som rör ATB. Från och med år 2025 kommer patienter att omfattas av statligt tandvårdsstöd från och med det år de fyller 20 år. Samtidigt införs dubbelt årligt ATB för personer från och med det år de fyller 20 till och med det år de fyller 23. Avsikten är även att sänka ATB för personer mellan 24 och 29 år till 300 kronor.23
ATB kan användas under en period av högst två år, räknat från och med den 1 juli varje år. Ett bidrag kan inte delas upp utan an- vänds för betalning vid endast ett tillfälle.24 Däremot kan bidraget sparas och dubbla bidrag användas vid samma tillfälle.25 Bidraget kan även användas som en delbetalning för ett avtal om abonnemangs- tandvård.26
3.2.4Särskilt tandvårdsbidrag
Förutom ATB kan vissa patienter få särskilt tandvårdsbidrag (STB). STB är ett kompletterande bidrag för förebyggande tandvård till per- soner som på grund av viss sjukdom eller funktionsnedsättning ris- kerar att få försämrad tandhälsa och stora tandvårdsbehov, vilka kan förhindras eller minskas genom förebyggande tandvård.27 STB uppgår till 600 kronor per halvår och bidraget går att dela upp vid flera besök
20Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 68.
212 kap. 1 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
224 § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
23Prop. 2023/24:1 utg.omr. 9, s. 51; och prop. 2023/24:158 Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tand- vård.
242 kap. 1 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
25Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 70.
262 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
27Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 25.
94
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
men kan inte sparas till nästa halvårsperiod.28 STB får endast användas för förbyggande tandvårdsåtgärder och ges under förutsättning att patienten
1.är muntorr på grund av långvarig läkemedelsbehandling,
2.är muntorr på grund av strålbehandling i
3.har Sjögrens syndrom,
4.har kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck,
5.har cystisk fibros,
6.har ulcerös colit,
7.har Crohns sjukdom,
8.har tarmsvikt,
9.har frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom,
10.har svårinställd diabetes,
11.genomgår dialysbehandling,
12.är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling, eller
13.har genomgått en organtransplantation.29
STB har som mål att uppmuntra till ökad förebyggande tandvård så att allvarliga munsjukdomar kan undvikas.30 Det är vårdgivaren som primärt bedömer patientens möjlighet till STB. Socialstyrelsens före- skrifter (SOSFS 2012:16) om särskilt tandvårdsbidrag tillämpas vid denna bedömning. Patienten behöver å sin sida, om det inte finns sär- skilda skäl, styrka att denne har viss funktionsnedsättning eller sjuk- dom och därmed möjlighet att få STB. Detta sker exempelvis genom en läkemedelsförteckning ifrån apoteket, kompletterat med en saliv-
282 kap. 1 a § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
294 a § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
30Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 25.
95
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
mätning hos tandläkaren eller tandhygienisten för punkt 1, alterna- tivt ett läkarintyg för punkt 7.31
Om vårdgivaren exempelvis inte kan bedöma ifall patienten upp- fyller villkoren för att få STB, eller om patienten själv vill pröva sitt berättigande, finns möjlighet att ansöka hos Försäkringskassan om förhandsprövning. En sådan förhandsprövning kan även begäras av vårdgivaren.32
Om vårdgivaren har haft skälig anledning att anta att patienten varit berättigad till STB, får Försäkringskassan inte kräva tillbaka felaktigt utbetalt STB av vårdgivaren.33
STB får användas för betalning av de förebyggande tandvårds- åtgärder som framgår av 6 § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårds- stöd.
3.2.5Skyddet mot höga kostnader – tandvårdsersättning
Två karensbelopp under en ersättningsperiod
Tandvårdsersättningen är avsedd som ett skydd för patienten mot höga tandvårdskostnader. Den statliga subventionen lämnas därför till vårdgivaren när patienten har kommit över ett första karens- belopp om 3 000 kronor.34 Det är patientens subvention, men vård- givaren sköter den administrativa hanteringen mot Försäkringskassan.35 Upp till den första karensgränsen betalar patienten hela kostnaden för utförd tandvård till vårdgivaren, efter eventuellt avdrag för ATB samt STB.36 Staten bekostar en andel av tandvårdskostnaderna enligt följande:
–När en patient besöker en tandvårdsmottagning och får ersättnings- berättigande tandvård utförd börjar en ersättningsperiod om ett år att löpa. Varje gång som en tandvårdsåtgärd slutförs adderas referenspriset, alternativt vårdgivarens pris om det är lägre, sam-
31I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:16) om STB framgår närmare kriterier för rätt till bidraget och vilket intyg som behövs. De diagnoser/tillstånd som möjliggör STB framgår av 4 a § förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd.
324 kap. 5 a § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
334 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
342 kap. 4 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 3 § TLV:s föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd.
35Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 90.
362 kap. 5 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
96
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
man i Försäkringskassans system. När kostnaderna i referenspriser uppgår till 3 000 kronor börjar patientens skydd mot höga kost- nader att gälla.
–För kostnader mellan 3 001 och 15 000 kronor, beräknat som slut- förda åtgärders referenspriser, betalar staten 50 procent av kost- naderna och patienten 50 procent. Om vårdgivarens priser är högre än referenspriserna betalar patienten även denna mellanskillnad. För denna överskjutande kostnad som vårdgivaren tar ut finns ingen subvention från staten.
–När den totala kostnaden, beräknat i referenspriser, överstiger den andra karensgränsen om 15 000 kronor ökar den statliga sub- ventionen till 85 procent. Allt annat lika enligt strecksatsen ovan.
Skyddet mot höga kostnader gäller under en ersättningsperiod om ett år. Perioden påbörjas när den första ersättningsberättigande åt- gärden har slutförts. Det är möjligt för patienten att påbörja en ny ersättningsperiod innan den pågående perioden gått ut.37 Vårdgiva- ren anmäler i så fall detta till Försäkringskassan i samband med att en åtgärd rapporteras in,38 exempelvis när en längre och mer kostsam behandling ska påbörjas och patienten befinner sig i slutet av en ersätt- ningsperiod.
Karensgränser och ersättningsnivåer inom statligt tandvårdsstöd har varit oförändrade sedan införandet år 2008. Det är TLV som sedan 1 januari 2009 reglerar högkostnadstrappan, i enlighet med ett be- myndigande i 5 § förordningen om statligt tandvårdsstöd.
Figur 3.3 Karensbelopp och ersättningsnivåer inom statligt tandvårdsstöd
85% av referenspris
50% av referenspris 15 001 kr och uppåt
0% 3
3 000 kr
Källa: Illustration av 3 § Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd.
372 kap. 4 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
384 § Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2008:6) om statligt tandvårdsstöd.
97
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Tandvårdsersättning lämnas inte för sådana tandvårdsåtgärder som omfattas av ett avtal om abonnemangstandvård.39
Referenspriser
En tandvårdsbehandling för ett visst tillstånd kan omfatta en eller flera tandvårdsåtgärder. För varje tandvårdsåtgärd finns fastställda referenspriser. Vanligen finns såväl ett referenspris för allmäntand- vård och ett högre referenspris för tandvård som utförs efter remiss till specialist. Referenspriset ska vara ett normalpris för respektive åtgärd och spegla vad en åtgärd normalt kan kosta och därigenom även fungera som ett jämförelsepris för patienten.40 De baseras på beräkningar av tidsåtgång för att utföra åtgärden, personalkostnader, materialåtgång av ett material med rimlig standard, direkta och in- direkta kostnader inklusive avskrivningar och en viss utvecklings- och investeringsmarginal. Referenspriserna indexeras varje år, alter- nativt beräknas om från grunden, och beslutas av Nämnden för statligt tandvårdsstöd vid TLV. Aktuella referenspriserna hittas i senaste om- tryck av TLV:s föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårds- stöd som träder i kraft den 15 januari varje år.
Referenspriset utgör grunden för beräkningen av patientens tand- vårdsersättning inom skyddet mot höga kostnader. Patientens sam- manlagda tandvårdskostnader i tandvårdsstödet beräknas med utgångs- punkt i referenspriset för respektive utförd tandvårdsåtgärd, eller vårdgivarens pris om detta är lägre än referenspriset.41 Referenspri- serna har två syften, dels beräkningsgrund för patientens tandvårds- ersättning, dels vara ett jämförelsepris till vägledning för patienten.42
Vårdgivaren är fri att sätta sina egna priser. Priset ska dock vara skäligt med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt.43 Patientens faktiska tandvårdskost- nader blir således högre i det fall vårdgivarens pris överstiger referens- priset för en behandlingsåtgärd.
392 kap. 5 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
40Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 153 f.
412 kap. 4 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
42Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 63.
434 § tandvårdslagen (1985:125).
98
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Hur referenspriser beräknas
Utredningen har bett TLV bistå med information om myndighetens referensprisarbete. TLV beräknar referenspriserna genom att summera kostnaderna för behandlarnas tid, materialet som används under be- handlingen och de dentala material eller tandtekniska produkter som patienten antingen får installerat i munnen (exempelvis ett implantat) eller får ta med sig hem (exempelvis en bettskena). Referenspriset be- står av kostnaden för varje del som ingår i behandlingen, multiplice- rat med mängden av dessa delar. Totalt har TLV 2 451 kostnadsposter som är fördelade på 331 olika behandlingar och 136 olika insatsvaror.
Att beräkna en ersättning för behandlarens tid och för de fasta kostnaderna är de viktigaste delarna av referenspriserna. Referens- prisernas kostnad för behandlarens tid baseras inte på en generell tim- intäkt, utan på en minutkostnad för varje yrkesgrupp. Denna minut- kostnad tar hänsyn till pauser under arbetsdagen, semester (30 dagar per år) och sjukfrånvaro (12 dagar per år). För 2025 års referens- priser har TLV använt inrapporterade löner från 2023, både från pri- vat och offentlig sektor, och justerat dem med Konjunkturinstitutets prognoser för 2024 och 2025. TLV räknar med att tandläkare, tand- sköterskor och tandhygienister arbetar med patienter cirka 6 timmar per arbetsdag, vilket motsvarar 72 procent av arbetstiden, medan specialisttandläkare uppskattas arbeta med patienter inom statligt tandvårdsstöd 5 timmar per dag, vilket motsvarar 66 procent av arbets- tiden. I arbetskostnaden ingår behandlarens tid samt eventuell assistans. Den tid som behövs för varje behandling beror på hur produktiv en tandläkare eller tandhygienist är – statistiken i referenspriserna base- ras på
99
Det nuvarande systemet för tandvårdsstödSOU 2024:70
Tabell 3.1 |
Exempel på beräknad tidsåtgång och antal besök |
|
|
||||
|
för olika åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tandläkartid |
Tandhygienisttid |
Tandskötersketid |
Antal |
||
|
|
|
|
|
|
besök |
|
Åtgärd 800 |
|
|
|
|
|
|
|
Permanent tandstödd |
|
|
|
|
|
|
|
krona, en per käke |
102 minuter |
|
|
143 minuter |
3 |
|
|
Åtgärd 705 |
|
|
|
|
|
|
|
Fyllning av två ytor på |
30 minuter |
|
|
42 minuter |
1 |
|
|
molar eller premolar |
|
|
|
||||
Åtgärd 342 |
|
|
|
|
|
|
|
Behandling av parodontal |
|
|
|
|
|
|
|
sjukdom eller periimplantit, |
|
|
|
|
|
|
|
omfattande |
|
|
59 minuter |
|
18 minuter |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: TLV.
För år 2025 är minutkostnaden, som beräknas utifrån lön och löne- omkostnader, följande:
Allmäntandläkare: |
14 kronor |
Specialisttandläkare: |
23 kronor |
Tandhygienist: |
10 kronor |
Tandsköterska: |
8 kronor. |
Till denna arbetskostnad läggs det ett påslag på 59 procent för all- mäntandläkare och tandhygienister, alternativt 61 procent för spe- cialisttandläkare för att täcka klinikens fasta kostnader, vilket inklu- derar en marginal för utveckling och investeringar. Detta påslag är lika över landet och tar inte hänsyn till skillnader i regionala förut- sättningar, verksamhetens profil, inriktning, behandlarens skede i livscykeln eller andra specifika individuella förutsättningar såsom före- tagens storlek. Fler anställda behandlare kan därför ge en viss över- kompensation av klinikens fasta kostnader, eftersom dessa kostnader inte dubbleras för varje extra anställd.
Materialkostnader tillförs som separata poster i referenspriserna. TLV uppdaterar kostnaderna för alla material, dentala material och övriga material, inför varje tillfälle som TLV beslutar om en ny före- skrift. Materialpriserna justeras med prisindex och stäms återkom- mande av mot aktuell prisbild på marknaden.
100
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
För tandtekniska produkter baseras inte kostnaden på de billi- gaste alternativen på marknaden. Den tandtekniska kostnaden räknas på basis av genomsnittliga upphandlingsbud och aktuella listpriser. Materialvalet som används i beräkningen ska enligt TLV vara av god standard, vilket innebär att en tandläkare kan erbjuda god vård på referensprisnivå. Materialvalet i referenspriserna finns att läsa på TLV:s webbplats. Med den frihet som råder i systemet kan både dyrare och billigare tandteknik än den som ingår i referensprisberäkningen väljas.
Figur 3.4 Utdrag ur referensprisberäkning: Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder
Åtgärd 822
Källa: TLV.
Ovan, figur 3.4, finns ett exempel från TLV med åtgärd 822, som är en partiell temporär protes. Här är allmäntandläkarens arbetstid den största kostnaden jämte den tandtekniska kostnaden. TLV räknar med att tandläkaren behöver 60 minuter, fördelat över tre besök, och att för varje minut tandläkartid behövs 1,4 minuter av sköterskans tid. Minutpriset i figuren är exklusive påslaget på 59 procent.
Eftersom arbetskostnaderna och påslaget är de två viktigaste kom- ponenterna i referenspriserna har TLV lagt särskilt fokus på att kva- litetssäkra dessa komponenter. År 2021 gjorde TLV en analys av de kostnader som privata och offentliga kliniker redovisade i sina bok-
101
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
slut och jämförde dem med den vård de rapporterade inom högkost- nadsskyddet mellan åren 2017 och 2019.
TLV fann att påslaget för indirekta kostnader inom tandvården i stort sett är korrekt, men kan variera något beroende på olika fak- torer. Den genomsnittliga procentsatsen för påslaget som myndig- heten använder låg nära de faktiska påslagen som observerats i olika folktandvårdsorganisationer och privata bolag. Data från åtta folk- tandvårdsorganisationer visade att påslaget för allmän tandvård varie- rade mellan 41 och 69 procent, med ett genomsnitt på 56 procent och en median på 59 procent. För specialisttandvård var påslaget något högre, med ett genomsnitt på 66 procent och en median på 61 pro- cent. Dessa siffror indikerade att TLV:s antagande om ett påslag på
59procent är rimligt och ligger inom det observerade intervallet. För större privata bolag låg påslaget för direkta kostnader mellan 50 och
55procent, vilket också låg nära TLV:s beräkningar. Det genom- snittliga påslaget för privata bolag är under 58 procent, vilket ytter- ligare stödjer myndighetens antagande om att påslaget är korrekt.
TLV jämförde också företagens redovisade arbetskostnader med de arbetskostnader man kunde förvänta sig utifrån den vuxentand- vård de utförde. Jämförelsen visade att majoriteten av tandvårds- företagen utförde vården med en fem procent lägre arbetskostnad än vad myndigheten räknar med i referenspriserna. Detta kan delvis bero på att många små företag tar ut ersättning för utfört arbete som vinst i stället för lön. För relativt stora företag är skillnaden mellan bok- slutskostnader och kostnader beräknade utifrån referensprismodel- len marginell.
TLV menar slutligen att det är viktigt att påpeka att varje åtgärd, med några undantag, är beräknad för att spegla kostnaden om den utförs separat. Behandlings- och tidboksplanering gör mer för den samlade timintäkten än respektive åtgärds pris. Flera planerade be- handlingar som utförs på samma besök ökar timintäkten eftersom det ofta inte behövs lika lång tid per behandling/åtgärd i dessa fall. Undantagen är vissa specifika behandlingar som tandborttagning samt tand- och implantatstödda kronor, där det finns särskilda åtgärder med referenspriser som är beräknade för när fler än en behandling ut- förs samtidigt. Även för dessa åtgärder ökar timintäkten med antalet behandlingar som utförs samtidigt.
102
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Abonnemangstandvård
Ett abonnemang är ett avtal mellan en vårdgivare och en patient om tandvård till ett fast pris. Abonnemangstandvård infördes i tandvårds- stödet redan år 1999 men har blivit allt vanligare på senare år. För närvarande erbjuds abonnemangstandvård främst av folktandvården. Det förekommer att privata vårdgivare erbjuder abonnemangstand- vård, men det är ovanligt.
Abonnemangstandvård och statens skydd mot höga kostnader är att betrakta som två separata delar av det svenska tandvårdssystemet där ersättning som skydd mot höga kostnader inte kan lämnas för sådana tandvårdsåtgärder som omfattas av ett tecknat avtal om abon- nemangstandvård hos vårdgivaren. Det är således inte möjligt för patienten att räkna in den behandling som har utförts inom ett abon- nemang i den beräknade högkostnadssumman för skyddet mot höga kostnader. Patienten kan inte heller tillgodoräkna avgiften för abon- nemanget som sådant. De behandlingar som inte omfattas av abonne- manget kan däremot berättiga till ersättning i det statliga tandvårds- stödet på vanligt sätt.44
En patient som tecknar ett avtal om abonnemangstandvård med regionen, folktandvårdens frisktandvård, betalar ett pris som är fast under tre år och som baseras på den riskbedömning som utförts av patienten som kategoriserar patienten till en viss avgiftsklass.45 En högre risk att utveckla sjukdom eller skador i munnen kategoriserar patienten till en högre avgiftsklass. Privata vårdgivare som erbjuder abonnemangstandvård kan ha annan prissättningsmetod.
ATB och STB kan användas som delbetalning av abonnemangs- tandvård. Förutsättningen är att avtalet löper under en period av tre år och innehåller den tandvård som patienten behöver i form av under- sökningar och utredningar, hälsofrämjande insatser, behandling av sjukdoms- och smärttillstånd samt reparativ vård.46 Det finns således inget krav på att behandling av rehabiliterande vård ska omfattas av abonnemanget, exempelvis för att ersätta förlorade tänder med implan- tat eller tandstödda broar. För sådan tandvård används i stället det stat- liga skyddet mot höga kostnader.
442 kap. 5 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
45Sveriges Folktandvårdsförenings styrgrupp för nationell frisktandvård, Nationella avtals- villkor för Frisktandvård,
462 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
103
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
3.3De regionala tandvårdsstöden
3.3.1Lagar och andra författningar samt regionens dokumentation om de regionala tandvårdsstöden
Tandvårdslagen reglerar bland annat vilken tandvård som för patien- ten ska vara avgiftsfri, vilken tandvård som omfattas av bestämmel- serna om avgifter i öppenvård enligt HSL och vilken tandvård som i stället omfattas av den fria prissättningen. Lagen reglerar även vad som är regionens ansvar inom tandvården, vilka som omfattas av tandvård för barn och unga vuxna och vilka patienter som kan om- fattas av uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård inom det regionala särskilda tandvårdsstödet.
Tandvårdsförordningen (1998:1338) kompletterar tandvårdslagen genom att översiktligt föreskriva vilken tandvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om avgifter för öppenvård genom det regionala särskilda tandvårdsstödet för vuxna. Därtill före- skrivs vilka patientgrupper som omfattas av oralkirurgiska åtgärder, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt tandvård för extremt tandvårdsrädda personer och utbyten av tandfyllningar. Förordningen reglerar även prövning av behandlingsförslag och vård- givares och kommuners uppgiftsskyldighet.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning till- lämpas vid bedömningen av om en patient har rätt till detta regionala tandvårdsstöd. Socialstyrelsen har även år 2016 gett ut ett medde- landeblad som ett stöd för regionerna vid tillämpning av bestämmel- serna om tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.47
Varje region har i sin tur beslutat om dokumentation som förtyd- ligar regionens tillämpning av tandvårdsförordningens mer allmänna skrivningar om regionalt tandvårdsstöd. Dokumentationen specifi- cerar vilka diagnosgrupper som tillhör respektive särskilt stöd och vilken behandling som kan omfattas et cetera. Som exempel kan an- ges Region Stockholms tandvårdsstöd till vuxna – Anvisningar48, Regel-
47Socialstyrelsen, Meddelandeblad – Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, maj 2016.
48Region Stockholm, Region Stockholms tandvårdsstöd till vuxna – Anvisningar – Gäller från
1mars 2024.
104
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
verk för Region Uppsalas tandvårdsstöd49 och NFS – Regler för sär- skilt tandvårdsstöd i Västra Götaland50.
Regionerna förtydligar även vilken tandvård som mer i detalj om- fattas av den avgiftsfria tandvården för barn och unga vuxna inom regionen. Exempelvis Region Kronobergs Riktlinjer för tandvård barn och unga vuxna51 samt Region Västerbottens Uppdrag och regler för hälsoval tandvård 2024 – Allmän tandvård för barn och unga vuxna
3.3.2Tandvårdsstöd till barn och unga vuxna
Folktandvården svarar för regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år.53 Regionen får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen och dess folktandvård svarar för.54 Det finns ingen rätt för barn och unga vuxna att fritt välja utförare vid sidan av folktandvården. Samtliga regioner har dock infört valfrihet för allmäntandvård på olika sätt för dessa patienter. De som även behöver tillgång till specialisttandvård, exempelvis tandreglering, ska även erbjudas detta inom den avgifts- fria tandvården. Regionen beslutar huruvida denna specialisttand- vård ska ske i regionens regi, eller om privata vårdgivare ska kunna erbjuda vården.
Lagstiftaren har inte närmare beskrivit vilken tandvård som om- fattas av tandvård till barn och unga vuxna mer än att barn och ung- dom ska få regelbunden och fullständig tandvård.55 I praktiken blir upp till varje region att närmare specificera vilken tandvård som ska ingå inom den för barn och ungdom avgiftsfria tandvården, se av- snittet ovan. Till ledning finns förarbeten där det framgår att med regelbunden tandvård avses en återkommande tandvård som ges så ofta
49Region Uppsala, Regelverk för Region Uppsalas tandvårdsstöd – Gäller från den 1 januari 2024, dnr VS
50Västra Götalandsregionen, NFS – Regler för särskilt tandvårdsstöd i Västra Götaland 2024 ver. 1.1.
51Region Kronoberg, Riktlinjer tandvård barn och unga vuxna.
52Region Västerbotten, Uppdrag och regler för hälsoval tandvård 2024 – Allmän tandvård för barn och unga vuxna
53I prop. 2023/24:158 Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård föreslås att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks från 23 till 19 år och att åldersgränsen för att kunna få statligt tandvårdsstöd sänks från 24 till 20 år.
545 § tredje stycket tandvårdslagen (1985:125).
557 § tandvårdslagen (1985:125).
105
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
att den goda tandhälsan kan upprätthållas. Med fullständig tandvård avses att såväl allmäntandvård som specialisttandvård ingår i vård- skyldigheten. Även vård för akuta tandbesvär ingår.56
Den tandvård som är nödvändig för att uppnå ett från odonto- logisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resul- tat ska vara avgiftsfri för patienten.57 För övrig tandvård får regionen ta ut en kostnad för vården av patienten om denne ändå begär att få behandlingen utförd,58 exempelvis vid tandreglering som inte bedöms vara nödvändig enligt ovan ställda kriterier. Eftersom omfattningen närmare regleras av respektive regions anvisningar eller motsvarande medför detta att omfattningen av den för barnet kostnadsfria tand- vården varierar över landet.
3.3.3Regionala särskilda tandvårdsstöd för vuxna
Vid sidan av det generella statliga tandvårdsstödet finns särskilda tandvårdsstöd för vuxna som regionerna ansvarar för, vilka ges till hälso- och sjukvårdsavgift. De regionala tandvårdsstöden omfattar endast personer med särskilda, i författningar utpekade, behov av tandvårdsinsatser eller grupper med särskilda behov. Vilka grupper som kan omfattas framgår av tandvårdslagen samt tandvårdsförord- ningen och patientens tillhörighet förhandsprövas av regionen. Det rör sig om personer där förutsättningarna för en god tandhälsa är för- sämrade till följd av viss långvarig sjukdom eller funktionsnedsätt- ning. Personer som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, samt vissa personer som har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Det kan även vara patienter från hälso- och sjukvården som behöver en särskild tandvårdsinsats som ett led i en sjukdomsbehandling. Slutligen patienter i behov av vissa oralkirurgiska åtgärder, behand- ling av extremt tandvårdsrädda personer samt visst utbyte av tand- fyllningar. Personer med ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorg och personer berättigade till stöd för långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning får regionalt stöd under lång tid, vanligen livs- långt. Övriga regionala tandvårdsstöd för vuxna erbjuder viss be- handling som lämnas under en begränsad tid.
56Prop. 1984/85:79 med förslag till tandvårdslag m.m., s. 65.
5715 a § första stycket tandvårdslagen (1985:125).
5815 a § tandvårdslagen (1985:125).
106
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Socialstyrelsen lämnade år 2018 en rapport till regeringen med en utvärdering som visar att det finns stora svårigheter i tillämpningen av dagens särskilda tandvårdsstöd.59 Regeringen gav därför Utred- ningen om en jämlik tandhälsa tilläggsdirektiv år 2020 för att lämna förslag till en ny reglering för tandvård till personer med särskilda behov av tandvårdsinsatser.60 Betänkandet med förslag till nytt stöd som lämnades den 1 mars 2021 remissbehandlades, men har hittills inte lett till något förslag till riksdagen.
Oralkirurgiska åtgärder
De oralkirurgiska åtgärder som ingår i regionernas särskilda tandvårds- stöd framgår sedan år 1999 av 2 § tandvårdsförordningen och är
–käkfrakturer,
–käkledskirurgi,
–rekonstruktiv och ortognat kirurgi,
–utredning och behandling av oralmedicinska tillstånd,
–utredning och behandling av smärttillstånd,
–övriga oralkirurgiska behandlingar som kräver ett sjukhus tek- niska och medicinska resurser.
De oralkirurgiska åtgärderna är således främst kirurgiska ingrepp men även andra behandlingar omfattas.
Tandvården ges till hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård.61 Detta innebär att den vuxna personen endast betalar avgift upp till hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Övriga kostnader bär regionen. Regionen beslutar om patientavgiften för varje besök som därför kan skilja sig åt över landet.
59Socialstyrelsen, Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen och det särskilda tandvårdsbidraget, december 2018.
60Kommittédirektiv 2020:1 Tilläggsdirektiv till utredningen om jämlik tandhälsa (S 2018:02).
6115 a § sjätte stycket tandvårdslagen (1985:125).
107
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid
Tandvårdsbehandling som är ett led i en sjukdomsbehandling som utförs under en begränsad tid kan ges till hälso- och sjukvårdsavgift. Tanken bakom stödet är att en behandling inom sjukvården inte ska behöva ställas in, eller få sämre förutsättningar, beroende på vilken tandvårdsbehandling patienten har råd med. Den tandvård som avses är antingen tandvård som utgör en del av själva sjukdomsbehandlingen, eller så ska orsaken till tandvårdsbehovet vara personens kroppsliga sjukdomstillstånd.
De behandlingar som inte är ett nödvändigt led i en sjukdoms- behandling får patienten bekosta med hjälp av det statliga tandvårds- stödet.
Det särskilda tandvårdsstödet för tandvård som ett led i sjukdoms- behandling under en begränsad tid framgår av 3 § tandvårdsförord- ningen och omfattar tandvårdsbehandling
1.till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning,
2.av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet.
3.av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall,
4.på patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav,
5.på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan,
6.på patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom,
7.på patienter som genomgår strålbehandling i
8.på patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käk- regionen (orofaciala smärtsyndrom),
9.på patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné, och
10.av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, buli- mia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade.
108
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
För att punkterna 1 och 2 ovan ska omfattas av regionernas särskilda stöd krävs även att behandling utförs av en tandläkare med specialist- kompetens eller av en tandläkare vid en käkkirurgisk klinik, högskola eller ett universitet där odontologisk utbildning och forskning be- drivs eller vid en klinik för specialisttandvård.62
Eftersom behandling sker under begränsad tid blir följden vid kro- niska sjukdomar att personer efter en inledande period av diagnostik och utprovning av lämplig terapi överförs till det statliga tandvårds- stödet. I grupper där kroniskt tillstånd inte finns, men där behand- lingen inte hunnit avslutas inom ett år, är ett sådant överförande inte aktuellt.63
Patienten har rätt att välja om behandlingen ska utföras av folk- tandvården eller av en enskild vårdgivare som är ansluten till statligt tandvårdsstöd.64 Innan en behandling inleds prövas behandlingsför- slaget av den region där personen är bosatt, om regionen inte beslutat att förhandsprövning inte krävs för vissa typer av behandlingar.65
Tandvården ges till hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om patientavgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Detta innebär att den vuxna personen endast betalar patientavgift upp till högkost- nadsskyddet, övriga kostnader bär regionen. Respektive region be- slutar om patientavgiften för varje besök som därför kan skilja sig åt över landet.
Extremt tandvårdsrädda
Stöd till extremt tandvårdsrädda personer framgår av 4 och 5 §§ tand- vårdsförordningen. Dessa behandlingar är dock i likhet med de i 3 § upptagna behandlingarna tandvård som utförs som ett led i en sjuk- domsbehandling och de utförs under en begränsad tid. Som extremt tandvårdsrädd räknas den som trots ett stort objektivt och subjek- tivt behandlingsbehov under ett stort antal år avhållit sig från tand- behandling, bortsett från kortvariga, akuta ingrepp, samt som vid ut- redning hos både tandläkare och legitimerad psykolog, psykoterapeut eller legitimerad psykiater bedömts lida av extrem tandvårdsrädsla.
623 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
63Socialstyrelsen, Meddelandeblad – Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, maj 2016.
6415 a § sjunde stycket tandvårdslagen (1985:125).
6510 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
109
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Den behandling som ersätts till hälso- och sjukvårdsavgift är främst behandling av den extrema tandvårdsrädslan och den tandvård om utförs under denna behandling. Därefter får personen i stället använda det statliga tandvårdsstödet för resterande behandlingsbehov.66
Behandlingen ska utföras av en tandläkare eller tandhygienist som har en icke obetydlig erfarenhet av extremt tandvårdsrädda personer. Behandlingen ska utföras i samverkan med legitimerad psykolog, psyko- terapeut eller psykiater. Det ska även finnas en behandlingsplan som personen har accepterat.67
Innan en behandling inleds ska behandlingsförslaget prövas av den region där personen är bosatt, om regionen inte beslutat att förhands- prövning inte krävs för vissa typer av behandlingar.68
Utbyte av tandfyllningar
Stöd för utbyte av tandfyllningar regleras i 6 och 7 §§ tandvårds- förordningen. Dessa behandlingar är i likhet med de i 3 § upptagna behandlingarna tandvård som utförs som ett led i en sjukdoms- behandling och de utförs under en begränsad tid. Personer som fått avvikande reaktioner mot dentala material kan få sina tandfyllningar utbytta till hälso- och sjukvårdsavgift.69 Stödet kan även avse en per- son som i samband med långvariga sjukdomssymptom får sina tand- fyllningar utbytta som ett led i en medicinsk rehabilitering. Som krav ställs att utbytet sker med anledning av en utredningsplan och som ett led i en behandlingsplan. Planen ska upprättas under ledning av en läkare med specialistkompetens inom ett område som har anknyt- ning till något eller några av personens symptom. Innan åtgärderna påbörjas ska regionen bedöma förutsättningarna för de föreslagna åt- gärderna.70
664 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
675 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
6810 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
696 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
707 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
110
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
Personer som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsstöd, eftersom sjukdomen eller funktionsnedsättningen kan medföra sämre förutsättningar att bibehålla tandhälsa än vad friska personer har.71
Den tandvård som omfattas av det särskilda stödet, enligt 3 a § tandvårdsförordningen, är tandvårdsbehandling på personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tand- vårdsbehandling på grund av
1.svår psykisk funktionsnedsättning,
2.Parkinsons sjukdom,
3.multipel skleros,
4.cerebral pares,
5.reumatoid artrit,
6.systemisk lupus erythematosus,
7.Sklerodermi,
8.amyotrofisk lateralskleros,
9.orofacial funktionsnedsättning, eller
10.symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke).
Även tandvårdsbehandling på personer som på grund av en sällsynt diagnos72 har stora svårigheter att sköta sin munhygien, stora svårig- heter att genomgå tandvårdsbehandling eller har orofaciala symtom omfattas av stödet.73
Som konstaterats ovan ska patienten ha stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling för att tillhöra det här aktuella särskilda tandvårdsstödet. Detta innebär att patien-
71Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 50.
72Termen sällsynt diagnos definieras i 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättningen. I dag för- ordas i stället begreppet sällsynt hälsotillstånd vilket enligt definition inom EU omfattar 5 in- divider på 10 000. För begreppet se Socialstyrelsen, Sällsynta hälsotillstånd.
733 a § tandvårdsförordningen (1998:1338).
111
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
ten ska ha en svår till fullständig funktionsnedsättning, strukturav- vikelse eller aktivitetsbegränsning.74 Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Med strukturavvikelse avses en förlust eller avvikelse i kroppsstruktur. Med aktivitetsbegränsning avses svårighet vid genomförande av aktiviteter i sin aktuella miljö och utan assistans.75 För patienter med amyotro- fisk lateralskleros behöver inte någon bedömning av funktionstill- ståndet utföras.76 För patienter med en sällsynt diagnos, vilket enligt föreskrifterna avser patienter med en diagnos som finns hos högst 100 personer per miljon invånare och som leder till omfattande funk- tionsnedsättning,77 kan kraven i stället även vara orofaciala symtom
Den tandvård som omfattas av stödet bör främst syfta till att hålla munnen infektionsfri, vilket kan vara undersökningar,
Socialstyrelsen har föreskrivit82 om hur de olika sjukdomarna och funktionsnedsättningarna i gruppen närmare ska bedömas samt pub- licerat ett vägledande meddelandeblad83. Myndigheten har även som bilaga till föreskrifterna utformat ett särskilt intyg som läkare ska använda för att styrka sjukdom eller funktionsnedsättning samt göra en bedömning av om personen har en svår till fullständig nedsättning eller begränsning av angivna funktionstillstånd. Vid bedömningen av funktionstillstånd och funktionshinder tillämpas WHO:s
744 § andra stycket Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tand- vård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
75Socialstyrelsen, Meddelandeblad – Nya föreskrifter om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, december 2012.
764 § tredje stycket Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tand- vård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
772 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tandvård vid lång- varig sjukdom eller funktionsnedsättning.
783 a § andra stycket tandvårdsförordningen (1998:1338).
79Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 49.
803 a § andra stycket tandvårdsförordningen (1998:1338).
81Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 49.
82Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:17) om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
83Socialstyrelsen, Meddelandeblad – Nya föreskrifter om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, december 2012.
112
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
fikation84. Läkaren ska även göra en sammantagen bedömning av per- sonens funktionstillstånd. Därefter kan regionen besluta att ge patien- ten tillhörighet till detta särskilda stöd.
Patienten har rätt att välja om behandlingen ska utföras av folk- tandvården av en enskild vårdgivare som är ansluten till statligt tand- vårdsstöd.85 Innan en behandling inleds ska behandlingsförslaget prö- vas av den region där personen är bosatt, om regionen inte beslutat att förhandsprövning inte krävs för vissa typer av behandlingar.86
Tandvården ges till hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Detta innebär att patien- ten endast betalar en fastställd patientavgift upp till högkostnadsskyd- det. Övriga kostnader bär regionen. Regionen beslutar om patientavgif- ten för varje besök som därför kan skilja sig åt över landet.
Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Uppsökande verksamhet ska, enligt 8 a § tandvårdslagen, särskilt be- drivas bland dem som
1.omfattas av LSS, eller
2.har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som
a)omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 1 § HSL,
b)får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
c)är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.87
Regionerna ska även se till att nödvändig tandvård erbjuds dessa patienter.
84Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
8515 a § sjunde stycket tandvårdslagen (1985:125).
8610 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
878 a § första stycket tandvårdslagen (1985:125).
113
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Uppsökande verksamhet för avgiftsfri munhälsobedömning
Den som ingår i denna grupp ska erbjudas en för personen avgiftsfri munhälsobedömning genomförd av tandvårdspersonal. Munhälso- bedömningen omfattar en bedömning av behovet av munhygieninsat- ser och en preliminär bedömning av behovet av nödvändig tandvård (för nödvändig tandvård, se nedan). När behovet bedöms ska utgångs- punkten vara vilken munhygien den enskilde, eller den som vårdar denne, kan klara av att utföra.88 I praktiken innebär munhälsobedöm- ningen även en praktisk instruktion i egenvård till den enskilde eller den som i dennes ställe sköter munvården.89 Informationen om mun- vårdsbehov noteras vanligen på ett särskilt munvårdskort. Munvårds- kortet förklarar för den enskilde, eller den som vårdar, vad som bör ingå i daglig munvård i det individuella fallet.
Patienten har inte ett fritt val att välja om munhälsobedömningen ska utföras av folktandvården eller av en privat vårdgivare ansluten till det statliga tandvårdsstödet. Enligt förarbeten till lagen var avsik- ten inte att patienten skulle ges en möjlighet att välja vem som ska utföra den uppsökande verksamheten, däremot gäller det fria valet utföraren av nödvändig tandvård vid tandvårdsbehandling.90
Nödvändig tandvård
Den grupp av personer som omfattas av stöd för nödvändig tandvård är densamma som för den uppsökande verksamheten ovan. Samtliga i personkretsen har tillgång till nödvändig tandvård, oavsett om de tackat ja eller nej till erbjudande om munhälsobedömning.
Behovet av nödvändig tandvård ska bedömas med utgångspunkt i den enskildes allmäntillstånd. Med nödvändig tandvård menas så- dan tandvård som i det enskilda fallet påtagligt förbättrar förmågan att äta eller tala. Den mest kostnadseffektiva behandlingen har före- träde vid val mellan flera behandlingar som bedöms ge ett godtagbart resultat. Om allmäntillståndet hos personen inte medger någon mer omfattande behandling ska den i stället inriktas mot att motverka smärta och obehag genom att hålla personen fri från sjukliga föränd- ringar i munnen. I nödvändig tandvård ingår inte behandling med fast-
888 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
89Socialstyrelsen, Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nöd- vändig tandvård – Redovisning av regeringsuppdrag, 2013.
90Bet. 1997/98:SoU25 Reformerat tandvårdsstöd.
114
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
sittande protetik bakom premolarerna, vilket i normalfallet motsva- rar bakom tandposition 5.91 Vad som i övrigt mer i detalj omfattas av nödvändig tandvård är inte författningsreglerat och bestäms närmare av respektive region. Tidiga förarbeten har lyft att nödvändig tand- vård skiljer sig avsevärt från det ersättningsberättigande tandvården inom 1999 års tandvårdsstöd. Omfattningen av protetiska åtgärder är väsentligt mindre och en tillfredställande tuggfunktion kan nås med åtta till tio tandpar.92 Senare förarbeten lyfter att behandlingar som kan ingå kan vara undersökning, förebyggande behandling, lagning av kariesangrepp, tandlossningsbehandling, extraktion, rotbehandling, behandling med avtagbar protetik samt fast protetisk ersättning såsom kronor och broar till och med premolarerna.93
Patienten har rätt att välja om behandlingen ska utföras av folk- tandvården av en enskild vårdgivare som är ansluten till statligt tand- vårdsstöd.94 Innan en protetisk behandling inleds ska behandlings- förslaget prövas av den region där personen är bosatt, om regionen inte beslutat att förhandsprövning inte krävs för vissa typer av be- handlingar.95
Nödvändig tandvård ges till hälso- och sjukvårdslagens bestäm- melser om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Detta inne- bär att personen endast betalar avgift upp till högkostnadsskyddet, övriga kostnader bär regionerna. Regionerna beslutar om patientens avgift för varje besök som därför kan skilja sig åt över landet.
3.4Tandvård för asylsökande med flera och för vissa utlänningar som saknar nödvändiga tillstånd
3.4.1Regler på övergripande nivå
Tandvårdslagen
I 6 § tandvårdslagen föreskrivs att regionen ska erbjuda omedelbar tandvård, om någon som vistas i regionen utan att vara bosatt där behöver sådan tandvård. Bestämmelsen omfattar således såväl boende i andra regioner som asylsökande och andra utlänningar som vistas i
919 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
92Prop. 2001/02:51 Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m., s. 20.
93Prop. 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, s. 19.
9415 a § sjunde stycket tandvårdslagen (1985:125).
9510 § tandvårdsförordningen (1998:1338).
115
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
regionen. Enligt förarbetena omfattar skyldigheten endast den akuta vård och behandling som behövs. Tandvården behöver inte tillhanda- hållas kostnadsfritt eller till ett särskilt lågt pris.96 Vid tandvårds- lagens tillkomst användes begreppet omedelbar vård redan inom den övriga hälso- och sjukvården och utgjorde förebild för bestämmelsen i tandvårdslagen. I förarbetena till den äldre hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anfördes bland annat att någon närmare precisering av gränserna för vad som skulle anses som omedelbar vård inte kunde ges. Detta fick prövas från fall till fall. Läkaren eller annan som sva- rade för vården borde få avgöra om en vårdsökande behövde omedel- bar vård eller om vården kunde anstå.97
Internationell rätt
Den europeiska sociala stadgan
Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angå- ende skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör den konventionen (förkortad EKMR) svensk lag. Konventionen är undertecknad av sådana länders regeringar som är medlemmar av Europarådet. Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtagan- den på grund av konventionen. EKMR saknar bestämmelse om rätt till hälsa, men i artikel 14 finns ett förbud mot diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskåd- ning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell mino- ritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
Inom ramen för Europarådet har även den reviderade europeiska sociala stadgan undertecknats, vilken trädde i kraft den 1 juli 1999.98 Av artikel 11 i den sociala stadgan framgår att parterna, för att trygga den enskildes rätt till skydd för sin hälsa, åtar sig att, antingen direkt eller i samarbete med offentliga eller privata organisationer, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bland annat så långt som möjligt undanröja orsakerna till ohälsa samt lämna råd och upplysningar för befrämjande av god hälsa och uppmuntran till personligt ansvarsta- gande i hälsofrågor. Vidare framgår av artikel 13.1 att parterna, för
96Jfr prop. 1984/84:79 med förslag till tandvårdslag m.m., s. 64.
97Prop. 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m., s. 120.
98Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1998:35) Europeisk social stadga (reviderad) Strasbourg den 3 maj 1996.
116
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
att trygga den enskildes rätt till social och medicinsk hjälp, bland annat åtar sig att se till att personer som saknar och som inte genom egna ansträngningar eller på annat sätt kan skaffa sig tillräckliga medel för sin försörjning och som inte heller kan få sådana medel från ett socialförsäkringssystem, får nödvändig hjälp samt, vid sjukdom, den vård deras tillstånd kräver. Enligt artikel 13.4 ska parterna därtill inte göra någon åtskillnad mellan egna medborgare och medborgare i annan part som lagligen uppehåller sig inom deras territorier vid till- lämpningen av bland annat artikel 13.1. När det gäller stadgans till- lämplighet på asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd kan det vara av intresse att notera att det i tillägget till stadgan finns en begränsning av dess räckvidd. Enligt tillägget ska utlänningar endast inbegripas bland de personer som omfattas av flera av artiklarna i stad- gan, bland annat artiklarna 11 och 13, om de är medborgare i annan part och lagligen är bosatta i eller regelmässigt arbetar inom veder- börande parts område.
Den kommitté av oberoende experter som handlägger klagomål enligt stadgan och anslutande överenskommelser har prövat arti- kel 13.1 och 4 tillsammans med den begränsning av räckvidden som nämns ovan. I avgörandet No. 14/200399 ansåg kommittén att det stred mot stadgan att neka personer med utländsk nationalitet medicinsk hjälp på en parts territorium. Kommittén motiverade detta i huvudsak med att begränsningen i tillägget ska tillämpas på ett stort urval av sociala rättigheter och påverkar rättigheterna olika. I det specifika fallet inskränkte tillägget enligt kommittén en rättighet av grundläggande vikt för individen eftersom den var kopplad till själva rätten till liv och berörde människovärdet. Människovärdet utgjorde enligt kommit- tén det grundläggande värde som är kärnan i den gällande Europa- rätten på området för mänskliga rättigheter. Sjukvård var en förutsätt- ning för människovärdet. Kommittén anförde även att stadgan skulle komplettera EKMR. Med viss tvekan ansåg samtidigt kommittén att det inte stred mot artikel 13 att Frankrike efter en lagändring erbjöd endast statlig medicinsk hjälp, och inte ett medicinskt skyddsnät inne- hållande bland annat sjukvårdsförsäkring, till utlänningar som bott i landet olagligen i tre månader och saknade vissa medel.100 Kommitténs
99No. 14/2003 International Federation of Human Rights Leagues (FIDH) mot Frankrike, publicerat den 8 september 2004.
100Se även kommitténs avgörande No. 90/2013 Conference of European Churches (CEC) mot Nederländerna, publicerat den 10 november 2014, för en genomgång av liknande bedömningar när det gäller stadgans tillämplighet vid ursprung i nationer som inte är parter.
117
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
uttalande kan uppfattas så att begränsningen av personkretsens räck- vidd inte gäller vid akuta behov av medicinsk hjälp.101
I samband med en granskning av Danmark uttalade kommittén att det var förenligt med stadgan att migrationsmyndigheter täckte kostnader för hälso- och sjukvård för personer utan legal rätt att bo i Danmark samtidigt som regioner fick erbjuda akut sjukhusvård gratis till oregistrerade migranter om regionen ansåg det rimligt.102
FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Redan i artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättig- heterna från 1948 angavs bland annat att var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och väl- befinnande samt till trygghet i händelse av sjukdom. Denna dekla- ration är inte juridiskt bindande för FN:s medlemsstater, men genom FN:s försorg har ett flertal stater, däribland Sverige, antagit och rati- ficerat den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antog den 11 maj 2000 viss vägledning om staternas förpliktelser en- ligt konventionen.104 Av intresse för detta betänkande när det gäller artikel 12 är i första hand kriteriet tillgänglighet (accessibility). Sjuk- vårdsinrättningar ska vara tillgängliga utan diskriminering av någon
101Jfr Europarådets oberoende expertkommitté för sociala rättigheter, Digest of the Case Law of The European Committee of Social Rights, 2022, s. 131 och 213.
102Se Conclusions
103Sveriges internationella överenskommelser (SÖ 1971:41) Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter New York den 16 december 1966.
104General Comment No. 14; jfr General Comment No. 19 där det uttalas att parterna är för- pliktade att garantera att hälso- och sjukvård inrättas för att garantera adekvat tillgång till sjuk- vårdsinrättningar för alla (p. 13).
118
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
och tillgängliga rent fysiskt. Kriteriet förutsätter även att det finns information om vården. Av särskilt intresse med tanke på avgifterna för tandvård är att sjukvårdsinrättningar enligt kommittén ska vara tillgänglig ekonomiskt för alla inom jurisdiktionen (affordable).105 Betalning för hälso- och sjukvård ska vara rättvis och garantera att vården är tillgänglig till ett pris som alla kan betala, inklusive ekono- miskt missgynnade grupper. Detta gäller oavsett om vården tillhand- hålls av offentliga eller privata aktörer. De fattigaste hushållen ska inte tyngas oproportionerligt mycket av utgifter för hälso- och sjuk- vård jämfört med mer välbärgade hushåll. De ytterligare kriterier som ställdes upp av kommittén, vid sidan av tillgänglighet var disponibi- litet (availability), godtagbarhet (acceptability) och kvalitet (quality).106 Rätten till hälsa i den sociala stadgan har ansetts ha en liknande räck- vidd.107
Det finns vidare en stark presumtion för att inte tillåta tillbaka- gående (så kallade regressiva) åtgärder när det gäller rättigheter enligt konventionen. Med det menas åtgärder som innebär en försämring av rättigheterna jämfört med rådande ordning. Enligt kommittén har parterna bevisbördan för att ett avsiktligt införande av sådana åtgär- der har skett efter noggranna överväganden av alternativa lösningar. Staten har också bevisbördan för att åtgärden uppfyller de krav som kan ställas för att åtgärden ska vara berättigad med hänsyn till hel- heten av de rättigheter som konventionen tillhandahåller inom ramen för det fulla nyttjandet av partens tillgängliga resurser.108 Det sägs även uttryckligen att staterna ska avhålla sig från att neka jämlik tillgång till preventiv, kurativ och palliativ hälsovård för bland annat asyl- sökande och illegala invandrare.109
Beträffande artikel 2 har kommittén i vägledning av den 2 juli 2009 uttalat att en differentierad behandling kan anses diskriminerande såvida inte den vilar på en rimlig och saklig grund. En prövning av en sådan åtskillnad ska innehålla en bedömning av om ändamålet och effekterna av behandlingen är legitima och förenliga med konven- tionen samt endast sker i syfte att främja den generella välfärden i ett demokratiskt samhälle. För att inte vara diskriminerande ska åtskill-
105General Comment No. 14, p. 12 b.iii; Jfr SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, s. 171.; se även General Comment No. 19, p. 25.
106Se vidare SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, s. 290 f.
107Europarådets oberoende expertkommitté för sociala rättigheter, Digest of the Case Law of The European Committee of Social Rights, 2022, s. 112 ff.
108General Comment No. 14, p. 32.
109General Comment No. 14, p. 34.
119
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
naden också vara proportionerlig i förhållande till sitt ändamål.110 Det upprepas samtidigt att rättigheterna enligt konventionen gäller alla, till exempel asylsökande och offer för människohandel, oavsett legal status. I vägledning av den 4 februari 2008 uttrycks det så att alla, utan hänsyn till nationalitet, bosättning eller migrationsrättslig status, har rätt till primär- och akut vård.111
3.4.2Tandvård enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Bakgrund
Det system för mottagande av asylsökande och flyktingar som före- gick dagens system grundade sig i stora delar på riktlinjer som antogs av riksdagen 1984.112 Den äldre lagen (1988:153) om bistånd åt asyl- sökande m.fl. trädde emellertid inte i kraft förrän den 1 juli 1989. Vid den tiden gällde en ordning där Statens invandrarverk i interna för- läggningsföreskrifter reglerade gratis akut sjukvård och tandvård under asylsökandes förläggningsvistelse. En asylsökande som var inkvar- terad i en kommun erhöll behovsprövat socialbidrag till akut tand- vård enligt samma normer som för andra boende i kommunen. Akut sjukvård skulle erbjudas av regionerna, som på den tiden benämndes landsting. Kostnaderna i det fallet ersattes av staten.113 Enligt den praxis som utvecklades kom, förutom akutvård, även vård som inte kunde anstå att erbjudas. I samband med att lagen (1994:137) om mot- tagande av asylsökande m.fl. (LMA, se nedan) infördes i mitten av
110General Comment No. 20, p. 13; se även FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kul- turella rättigheter, Duties of States towards refugees and migrants under the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, p. 5 och 6.
111General Comment No. 19, p. 37; jfr General Comment No. 20, p. 30.
112Prop. 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande m.m.; och rskr. 1983/84:295; se även prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m., s. 22.
113Prop. 1987/88:80 om bistånd åt asylsökande, m. m., s. 9 ff.
114Prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m., s. 54 ff.
115Se prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmelser, s. 27.
120
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Införandet av LMA innebar att de asylsökande inte längre skulle erbjudas sjukvården gratis. I stället infördes en patientavgift, vilken beräknades rymmas inom ramen för den asylsökandes dagbidrag.116 Avgiften bestämdes till 50 kronor. Asylsökande som hade ett mer omfattande behov av akut vård eller medicin kunde beviljas särskilt bidrag. Avgiften kom även att gälla för tandvård. Det närmare inne- hållet i vården av de asylsökande och de närmare formerna för den statliga ersättningen kom ett regleras genom överenskommelser mellan staten och det dåvarande Landstingsförbundet, vars åtaganden över- tagits av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).117
Genom rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna in- fördes gemensamma normer i EU för mottagandet av asylsökande och deras familjemedlemmar. Direktivet ersattes sedan av dagens mot- tagandedirektiv. Att EU antagit mottagandedirektiv kom så småning- om att föranleda att den dittills gällande överenskommelsen mellan staten och regionerna upphörde till förmån för bestämmelser i den nya lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (se nedan).118
Mottagandet av asylsökande med flera
LMA:s personkrets regleras i huvudsak i 1 och 1 a §§ den lagen. Tre olika grupper av utlänningar omfattas av lagen: asylsökande, så kal- lade massflyktingar och utlänningar som har ansökt om uppehålls- tillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. De två första grupperna förekommer även i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och behandlas mer ingående nedan i detta kapitel.
116Prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m., s. 59 f.
117Prop. 2007/08:105 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., s. 15.
118Se prop. 2007/08:105 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., s. 19 ff.; bet. 2007/08:SfU8 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.; och rskr. 2007/08:199.
121
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
Asylsökande
Gruppen asylsökande utgörs av utlänningar som har ansökt om uppe- hållstillstånd i Sverige i egenskap av flykting eller alternativt skydds- behövande.119 Att en förutsättning för att omfattas av LMA i egen- skap av asylsökande är en ansökan om uppehållstillstånd innebär att en utlänning som redan har uppehållstillstånd och därefter ansöker om statusförklaring som flykting eller alternativt skyddsbehövande inte omfattas (se nedan angående statusförklaring).120
Med flykting avses enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen i huvudsak en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk upp- fattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörig- het till en viss samhällsgrupp och som inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Med alternativt skyddsbehövande avses enligt 2 § samma kapitel i huvudsak en utlänning som befinner sig utanför det land som ut- länningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff- ning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att ska- das på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och som inte kan, eller på grund av den nyss nämnda risken inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Det följer av 2 b och 2 c §§ att en utlänning är utesluten från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till viss grövre brottslighet. Bland de brott som nämns återfinns brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott, inte minst Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Den som utgör en fara för rikets säkerhet ute- sluts också från möjligheten till alternativt skydd.
Uppfyller utlänningen villkoren för skydd ska utlänningen för- klaras vara flykting eller alternativt skyddsbehövande, vilket benämns
119Rätten till uppehållstillstånd framgår i detta fall av med stöd av 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).
120HFD 2020 ref. 40.
122
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
statusförklaring i 3 och 3 a §§ samma kapitel. I likhet med vad som gäller vid bedömningen av skyddsbehov får flyktingstatusförklaring vägras vid viss fara för allmän ordning och säkerhet eller rikets säkerhet.
Under den tid som utlänningen är asylsökande är denne undantagen från krav på arbetstillstånd, vilket framgår av 5 kap. 4 § utlännings- förordningen (2006:97). Undantaget gäller dock inte en utlänning som saknar identitetshandlingar och inte medverkar till att klarlägga sin identitet, om det är sannolikt att utlänningen kommer att överföras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vil- ken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om inter- nationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös per- son har lämnat in i någon medlemsstat (Dublinförordningen),121 om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas med omedelbar verkställighet eller om utlänningen förekommer i ett säkerhetsärende. Undantaget från kravet på arbetstillstånd gäller fram till dess att ut- länningen lämnar landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft. Den som an- ställer en asylsökande ska anmäla det till Migrationsverket enligt 7 kap. 1 a § utlänningsförordningen.
Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller alternativt skyddsbehövande ska enligt 5 kap. 1 a § utlänningslagen vara tids- begränsat och gälla i tre år respektive i tretton månader. Varje nytt tids- begränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. I kapitlet regleras ytterligare villkor kring uppehållstillstånden, bland annat när sådant tillstånd får vägras samt uppehållstillstånd för familje- medlemmar på grund av anknytning.
Massflyktingar
Med massflyktingar avses utlänningar som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige. Bestämmelser om tillfälligt skydd finns i huvudsak i 21 kap.
121Den nuvarande Dublinförordningen ska upphöra att gälla den 1 juli 2026 då i stället Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 av den 14 maj 2024 om asyl- och migra- tionshantering, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1147 och (EU) 2021/1060 och om upphävande av förordning (EU) nr 604/2013 ska tillämpas i sin helhet.
123
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
utlänningslagen. En utlänning som omfattas av ett beslut av minister- rådet om tillfälligt skydd (se nedan) och som i enlighet med det över- förs till eller tas emot i Sverige ska ges ett sådant uppehållstillstånd, vilket ska kombineras med ett arbetstillstånd. Regeringen får före- skriva att ytterligare personer utöver dem som omfattas av rådets beslut får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, om dessa per- soner har fördrivits av samma skäl och från samma ursprungsland eller ursprungsregion.122
Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd gäller inte under längre tid än rådet beslutat. Tillståndet får dock förlängas högst två år för en person som deltar i program för att förbereda att utlänningen åter- vänder självmant. Ett sådant tillstånd kallas uppehållstillstånd efter till- fälligt skydd. Om ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har med- delats, får ett sådant tillstånd också ges till den som är gift eller sambo med massflyktingen samt till ett ogift barn till någon av dessa per- soner. Det finns även regler om familjeåterförening för nära anhöriga utöver kärnfamiljen.
Det har även tagits in en bestämmelse som reglerar möjligheten att få en ansökning om uppehållstillstånd som flykting samt flyk- tingstatusförklaring och resedokument prövade samtidigt som det tillfälliga skyddet pågår.
När upphör en utlänning att omfattas av LMA?
Det saknas generella bestämmelser om när en utlänning upphör att omfattas av LMA, även om det finns vissa specialbestämmelser. Enbart den omständigheten att en person inte har laglig rätt att vistas i Sverige eftersom ansökan om uppehållstillstånd har avslagits och det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning har i praxis inte ansetts innebära att personen upphör att omfattas av lagen. Huruvida ett sådant beslut har kombinerats med tidsfrist för frivillig avresa (jämför nedan) saknar betydelse i det sammanhanget.123 Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har däremot i rättsfallet HFD 2020 ref. 60 ansett att en utlänning i vart fall upphör att om- fattas av lagen när asylansökan har avslagits och det har beslutats att personen ska avvisas eller utvisas men det beslutet har upphört att
122Se t.ex. 4 kap. 19 h § utlänningsförordningen (2006:97) i dess lydelse den 26 april 2022.
123Se HFD 2013 ref. 83 och HFD 2024 ref. 15.
124
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
gälla, vilket som huvudregel sker fyra år efter det att beslutet fick laga kraft. Utlänningen är då inte längre asylsökande.
Personer som undantas från LMA:s tillämpningsområde
Enligt 1 a § LMA omfattas inte barn under 18 år som saknar uppe- hållstillstånd och som inte vistas på en förläggning av lagen, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd.
En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b § utlänningslagen (2005:716), eller för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning, omfattas inte heller. Det nu nämnda undantaget gäller så kallade bevis- personer och utlänningar som är föremål för särskilt personsäker- hetsarbete. Bevispersoner kan exempelvis vara vittnen i brottmål, medan personsäkerhetsarbete bedrivs i fråga om både vittnen och andra hotade personer enligt 2 a § polislagen (1984:387). Ansökan om uppe- hållstillstånd ska ha gjorts av förundersökningsledaren respektive Polismyndigheten. Medan uppehållstillståndet för bevispersoner ska vara minst sex månader med möjlighet till förlängning ska uppehålls- tillståndet gälla minst ett åt för den som är föremål för särskilt per- sonsäkerhetsarbete. Det verkar dock inte finnas något hinder för att byta spår och bli asylsökande och därigenom omfattas av LMA för den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller ansökt om ett sådant på annan grund än de nyss nämnda bestämmelserna. Detta följer av ett uttalande av HFD i rättsfallet HFD 2024 ref. 15.
Mottagandevillkor
Migrationsverket har enligt 2 § LMA huvudansvaret för mottagan- det av utlänningarna och ska driva förläggningarna. Myndigheten får uppdra åt andra att driva förläggningar och en kommun får också an- ordna boenden för ensamkommande barn och massflyktingar. I för-
125
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
ordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. finns bestämmelser om kommuners och regioners rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för asylsökande och vissa andra utlänningar.
Enligt 2 b § förordningen (1994:361) om mottagande av asyl- sökande m.fl. (FMA) ska asylsökande inom tre dagar efter det att de lämnat in en ansökan om uppehållstillstånd av Migrationsverket för- ses med ett intyg om ansökan. Detta gäller dock inte om utlänningen hålls i förvar. Av Migrationsverkets föreskrifter (MIGRFS 2021:13) om dokument som intygar att innehavaren är asylsökande framgår de närmare bestämmelserna om dessa dokument. Det finns två typer, asylkvitto och tillfälligt
Rätten till bistånd är inte i alla lägen villkorad av att utlänningen bor på förläggning. Av 3 a § LMA framgår nämligen att en utlänning som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ändå registreras vid en sådan. Enligt 5 § Migrationsverkets föreskrifter (MIGRFS 2023:4) om mottagande av asylsökande m.fl. ska en asyl- sökande vara inskriven vid den mottagningsenhet som ligger närmast den ort där han eller hon har erbjudits plats på anläggningsboende eller ordnat bostad på egen hand om ingen särskild anledning talar emot det.124 För den som omfattas av LMA lämnas bistånd enligt 8 § den lagen under förutsättning att utlänningen är just registrerad vid en förläggning. Utlänningar som vistas på förläggning har även rätt till bistånd efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun, medan
124Av 3 § samma föreskrifter framgår att en utlänning ska vara inskriven vid mottagningsenhet under den tid han eller hon har rätt till bistånd. En utlänning som hålls i förvar och har rätt till sådant bistånd ska vara inskriven vid förvarsenheten.
126
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd.125 För tid då utlänningen deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som kan ge rätt till etableringsersättning får ekonomiskt bistånd enligt lagen inte betalas ut. Syftet med den regeln är att förhindra ersättning från två håll till nyanlända som hinner påbörja aktiviteter enligt en etabler- ingsplan innan rätten till bistånd enligt LMA upphör.126
Det finns närmare regler om bistånd till asylsökande med flera i
Vidare anges i 5 § FMA att dagersättning ska täcka avgifter för bland annat tandvård om inte annat följer av särreglerna om avgift för asylsökandes tandvård. Dagersättningen är således tänkt att an- vändas för att betala de 50 kronor som tandvården kommer att kosta utlänningen. När det gäller själva dagersättningsbeloppet framgår av 6 § FMA att dagersättning för en ensamstående person lämnas med 71 kronor. När fri mat ingår i inkvarteringen lämnas 24 kronor per dag. För sammanboende och barn lämnas reducerade belopp: Dag- ersättning inklusive egen mathållning lämnas med 61 kronor för sammanboende och hemmavarande vuxna, med 37 kronor för barn upp till tre år, med 43 kronor för barn mellan 4 och 10 år och 50 kro- nor för barn mellan 11 och 17 år. När fri mat ingår är motsvarande belopp 19 kronor för sammanboende och hemmavarande vuxna respektive 12 kronor för barn under 18 år. För familjer som har fler än två barn lämnas hel dagersättning endast för de två äldsta barnen.
125Se HFD 2020 ref. 62.
126Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med profes- sionellt stöd, s. 115.
127
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
För vart och ett av de yngre barnen lämnas dagersättning med hälf- ten av det belopp som annars hade gällt.
Närmare föreskrifter om bestämmande av dagersättning finns i
Av 10 § LMA framgår att dagersättningen i vissa fall får sättas ned. Så får ske om en utlänning som fyllt 18 år utan giltigt skäl vägrar att delta i viss verksamhet eller försvårar utredningen i ärendet om uppe- hållstillstånd på vissa sätt. Nedsättningen får dock inte avse den del av ersättningen som är avsedd att täcka utgifter för utlänningens egen mathållning. Dagersättningen får sättas ned helt för asylsökande och massflyktingar som erbjuds fri kost på förläggning och även efter det att nedsättning har gjorts om utlänningen utan giltigt skäl upprepar sitt beteende. Bestämmelserna om nedsättning av dagersättning till- lämpas också i de fall en utlänning utan giltigt skäl vägrar att med- verka till åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas.
Även det särskilda bidraget är av intresse för utlänningars tand- vårdsavgifter. Sådant bidrag lämnas enligt 7 § FMA för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov. Det får avse kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, till exempel kostnader för vin- terkläder, glasögon, kosttillskott och spädbarnsutrustning. Det upp- lyses i samma bestämmelse om att särskilt bidrag i vissa fall får läm- nas enligt förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar för avgifter för bland annat tandvård (se nedan). Det har meddelats verkställighetsföreskrifter om det särskilda bidraget i
128
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
tionsverkets föreskrifter om mottagande av asylsökande m.fl. Det särskilda bidraget ska enligt dessa bestämmelser beviljas utifrån det billigaste tillgängliga alternativet. Om det är nödvändigt för en dräg- lig livsföring får en utlänning vars dagersättning har satts ned i stället beviljas särskilt bidrag för vissa kostnader, bland annat tandvård. En ansökan om särskilt bidrag ska handläggas så snart som möjligt och bidraget ska betalas ut så snart som möjligt.
Den som ansöker om ekonomiskt bistånd ska enligt 33 § samma föreskrifter inställa sig personligen om Migrationsverket anser att det behövs för utredningen av ärendet. Om rätten till bistånd upphör eller utlänningen inte längre omfattas av LMA, när utlänningen hålls i förvar, ska ett särskilt uppsatt beslut fattas om detta, vilket framgår av 34 §. Utbetalning av ekonomiskt bistånd får enligt 35 § samma föreskrifter ske genom insättning på ett betalkort som Migrations- verket tillhandahåller utlänningen.
Vad gäller logi ska den som har inkomst av förvärvsarbete eller som har annan inkomst eller egna tillgångar och som har logi på en förläggning betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrations- verket. När kost ingår i inkvarteringen på en förläggning ska skälig ersättning betalas även för detta. Utredningen har inhämtat uppgif- ter från Migrationsverket om hur verket handlägger frågor om be- talning för logi. Ersättningens storlek bestämmas med hänsyn till vad som kan anses skäligt i förhållande till inkvarteringens standard och den sökandes totala inkomst per månad. När utlänningens behållning efter att logiersättning är betald understiger riksnormen för försörj- ningsstöd ska utlänningen inte betala för logi. Riksnormen regleras i 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) och utgör summan av de månatliga personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i ett hus- håll och de gemensamma hushållskostnaderna. År 2024 är den person- liga kostnaden 3 800 kronor för en ensamstående vuxen och 6 850 kro- nor för sammanboende. Personliga kostnader för hemmavarande barn varierar mellan 2 640 och 4 820 kronor per barn beroende på ålder. Om barn mellan 0 och 6 år äter lunch inom barnomsorgen sänks belop- pen med mellan 170 och 320 kronor. De månatliga hushållsgemen- samma kostnaderna varierar mellan 1 230 och 2 730 kronor beroende på antalet hushållsmedlemmar.
Avgörande är om utlänningen har egna medel den månad då räk- ningen ska betalas, vilket är månaden efter den månad som räkningen avser. En person kan vara skyldig att fortsätta att betala ersättning
129
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
även om inkomsten en enstaka månad är lägre än tidigare och även en tid efter det att en anställning upphört, om personen rimligen borde ha kunnat förutse att dennes ekonomiska situation skulle komma att bli ansträngd. Ersättningskraven får dock inte grundas på dagersätt- ningar som personen sparat för de mera långsiktiga behov som dag- ersättningen ska täcka.
Beloppen för hur mycket ersättning en person eller familj ska be- tala för boende utgår från beräkningen av kostnaden som Migrations- verket i genomsnitt betalar per person för lägenhetsboende, vilket för närvarande är 70 kronor per person och dygn. För barn tas en halv avgift ut, för maximalt två barn. För mat ska 47 kronor betalas för en ensamstående vuxen och 42 kronor för en som sammanbor med en partner. Samma belopp gäller för vuxna hemmavarande barn. För yngre barn är priset mellan 25 och 38 kronor beroende på barnets ålder. Ersättningen för mat är betydligt lägre än den faktiska kost- naden och de kostnadsberäkningar som ligger till grund för riksnor- men. Ersättning för mat ska därför enligt Migrationsverket som regel betalas även i de fall inte alla måltider äts i boendet.
Bostadsersättning för boende som ordnats på egen hand får enligt 4 § FMA beviljas den som har arbetstillstånd eller undantag från skyl- digheten att ha arbetstillstånd, har fått eller erbjudits en anställning om minst tre månader och måste flytta till en ort där Migrations- verket saknar möjlighet att erbjuda anläggningsboende för att kunna påbörja anställningen. Bostadsersättning lämnas så länge anställnings- förhållandet består. Ersättning lämnas med 350 kronor per månad. För det fall utlänningens familj flyttar med till anställningsorten läm- nas bostadsersättning sammanlagt för familjen med 850 kronor per månad. Det framgår av 20 och 21 §§ Migrationsverkets föreskrifter om mottagande av asylsökande m.fl. att utlänningen ska uppge sin bostadsadress för Migrationsverket. I en ansökan om dagersättning eller särskilt bidrag ska uppgifter lämnas om bostadens beskaffenhet.
En utlänning har enligt 10 a § LMA inte rätt till dagpenning eller särskilt bidrag om denne på egen hand ordnar bostad och bostaden ligger i en del av en kommun som vid inflyttningen och under den tid utlänningen bor i den anses ha sociala och ekonomiska utmaningar. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att utlänningen inte får rätt till sådant bistånd.
Migrationsverkets beslut kan enligt 22 § LMA överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet
130
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
fattades. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Verkets biståndsbeslut gäller omedelbart. Det framgår av 21 § att stäm- ningsmannadelgivning inte får ske genom att handlingen lämnas till en annan person än delgivningsmottagaren eller genom att handlingen lämnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist. Det- samma gäller kungörelsedelgivning, såvida inte det gäller mål i allmän förvaltningsdomstol och utlänningen lämnat landet och dessutom saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppe- håller sig.
Rätten till bistånd enligt LMA kan upphöra
Rätten till bistånd upphör enligt 11 § första stycket LMA när uppe- hållstillstånd ges eller när utlänningen lämnar landet.
För en vuxen utlänning som inte bor tillsammans med ett eget barn under 18 år, eller ett barn under 18 år för vilket han eller hon får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, och som ska avvisas eller utvisas upphör rätten till bistånd när en tidsfrist för frivillig avresa löper ut. När det inte finns någon tidsfrist för frivillig avresa upphör rätten dock redan när avlägsnandebeslutet fått laga kraft. I båda fallen görs undantag i situationer där det vore uppenbart oskäligt om rätten till bistånd upphörde, exempelvis i situationer där verkställighet inte kan ske trots att utlänningen fullt ut har verkat för att verkställighet ska kunna ske, eller verkställighet inte kan ske på grund av allvarlig sjuk- dom av tillfällig karaktär. Av naturliga orsaker görs också undantag för det fall ett avlägsnandebeslut inhiberas eller en ny prövning ska ske av frågan om uppehållstillstånd. Rätten till bistånd upphör då, om det inte är uppenbart oskäligt, i stället en vecka efter det att av- lägsnandebeslutet på nytt blir verkställbart. Motsvarande gäller när rätten till bistånd har upphört och det därefter beslutas om inhibi- tion eller ny prövning i ärendet om uppehållstillstånd. Utlänningen har då enligt 11 a § samma lag efter anmälan till Migrationsverket åter rätt till bistånd. Frågor om bland annat verkställighet, verkställighets- hinder och inhibition regleras i 12 kap. utlänningslagen. Ett avvisnings- beslut eller ett utvisningsbeslut avseende en utlänning får enligt prin-
131
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
cipen om
Enligt 15 § Migrationsverkets föreskrifter om mottagande av asyl- sökande m.fl. ska utskrivning från mottagningsenhet ske om utlän- ningens rätt till bistånd upphör enligt 11 eller 11 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., asylansökan avskrivits eller ut- länningen inte längre är asylsökande eller massflykting, utlänningen håller sig undan verskälltighet av avlägsnande eller utlänningen tas i förvar.
Den som håller sig undan har inte rätt till bistånd
Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvis- ning inte kan verkställas har enligt 12 § LMA inte rätt till bistånd. I rättsfallet HFD 2018 ref. 39 uttalade HFD att en sådan utlänning inte heller hade rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453) eftersom utlänningen i fråga inte upphörde att omfattas av LMA:s personkrets. I 1 § andra stycket den lagen anges nämligen att den som omfattas av den lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande karaktär.
Sekretess med mera
Ärenden om bistånd åt bland annat asylsökande och andra utlän- ningar omfattas av socialtjänstsekretessen, vilket framgår av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). Sekretessen gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående till denne lider men.
Inom tandvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälso- tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men vilket framgår av 25 kap. 1 § samma lag. En region är trots denna sekretessbestämmelse enligt 10 § förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande skyldig
127Se bland annat Fridström, I., Utlänningslag (2005:716) 12 kap., Lexino
132
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
att lämna Migrationsverket de uppgifter som krävs för att bedöma regionens rätt till ersättning.
En sekretessbrytande bestämmelse finns i 2 § förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Av den be- stämmelsen följer att Migrationsverket till berörd region ska lämna uppgifter om utlänningar som omfattas av skyldigheten att erbjuda hälso- och sjukvård och som har etablerat boende inom regionen eller som i annat fall vistas inom regionen. Uppgifter ska avse namn, födelsedatum, adress, språk, hemland, ärendenummer hos Migrations- verket och, i förekommande fall, telefonnummer och
Själva behandlingen av personuppgifter i Migrationsverkets verk- samhet som rör bland annat mottagande av asylsökande och andra utlänningar samt bistånd och stöd till utlänningar regleras i utlän- ningsdatalagen (2016:27). Enligt 11 § den lagen får verket behandla personuppgifter om det behövs för bland annat utförande av arbets- uppgifter som gäller mottagande och bosättning av asylsökande och andra utlänningar. Det framgår av 14 § att känsliga uppgifter får be- handlas om de är absolut nödvändiga för syftet med behandlingen. Det handlar då om uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i en fackförening, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa och upp- gifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.
Mottagande- och återvändandedirektiven
Regler om mottagande av asylsökande finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (mot- tagandedirektivet). Direktivet kommer att upphöra att gälla den 11 juni 2026 och ersätts av det nya mottagandedirektivet, Europaparlamen- tets och rådets direktiv (EU) 2024/1346 av den 14 maj 2024 om nor- mer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd vilket trädde i kraft den 11 juni 2024. Direktiven ska enligt deras arti- kel 3 tillämpas på alla tredjelandsmedborgare och statslösa personer som ansöker om flyktingstatus eller status som subsidiärt skydds-
133
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
behövande på en medlemsstats territorium.128 Därmed omfattas tredje- landsmedborgare som påstår sig riskera sådan förföljelse som om- fattas av Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning eller riskerar att utsättas för en verklig risk att lida allvarlig skada i sitt hem- land. Detta torde i Sveriges fall motsvara ansökan om uppehållstill- stånd i egenskap av flykting eller alternativt skyddsbehövande. Sam- tidigt framgår av samma artikel att direktivet inte är tillämpbart på ansökningar om diplomatisk eller territoriell asyl som lämnas in till medlemsstaternas beskickningar eller när massflyktsdirektivet är till- lämpbart. Medlemsstaterna får även tillämpa direktivet vid behandling av ansökningar om andra skyddsformer.
Vilka materiella villkor och vilken hälso- och sjukvård de sökande ska erbjudas är bland annat reglerat i mottagandedirektivens arti- kel 17 respektive artikel 19 och 20.10. De sökande ska ges en tillräck- lig levnadsstandard som säkerställer deras uppehälle och skyddar deras fysiska och psykiska hälsa. Medlemsstaterna får kräva att de sökande täcker eller bidrar till kostnaderna för hälso- och sjukvården om de har tillräckliga tillgångar.129 Tillräckliga tillgångar kan utlän- ningarna få genom att till exempel arbeta. Om det framkommer att en sökande hade tillräckliga medel för tillgodosedd hälso- och sjuk- vård, får medlemsstaterna begära återbetalning av den sökande. Med- lemsstaterna ska vid bedömningen av en sökandes tillgångar respektera proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till sökandens individuella förhållanden och behovet av att respektera hans eller hennes värdig- het och personliga integritet, inbegripet sökandens särskilda motta- gandebehov.
Vilken hälso- och sjukvård som ska erbjudas framgår av artikel 19.1 respektive artikel 22.1 där det bland annat slås fast att medlems- staterna ska se till att sökande får nödvändig hälso- och sjukvård som åtminstone ska innefatta akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar. Medlemsstaterna ska även enligt artikel 25.1 respektive artikel 28.1 se till att personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra grova våldshandlingar får nödvändig behandling för de skador
128Se artikel 3.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU.
129Detta gäller inte där hälso- och sjukvården erbjuds dessa medlemsstaters egna medborgare kostnadsfritt.
134
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
som förorsakats av dessa gärningar, särskilt genom tillgång till lämp- lig medicinsk och psykisk behandling eller vård. Det anges även i artikel 21 respektive artikel 24 att de senare personernas särskilda situation ska beaktas. Medan de så kallade materiella mottagnings- villkoren får inskränkas eller dras in i vissa fall enligt artikel 20 respek- tive artikel 23 ska medlemsstaterna under alla omständigheter säker- ställa tillträde till sjukvård och värdiga levnadsvillkor för alla sökande.
Det framgår inte om tandvård ryms i begreppet hälso- och sjuk- vård, men i Europeiska stödkontoret för asylfrågors (Easos) riktlin- jer verkar detta förutsättas eftersom tandläkare ingår i riktlinjens kate- gori vårdpersonal.130 Easo motsvaras i dag av Europeiska unionens asylbyrå (EUAA).
Den asylsökande som fått avslag och därför fått ett avlägsnande- beslut omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/ 115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och för- faranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olag- ligt i medlemsstaterna (återvändandedirektivet). Enligt det direktivets artikel 14 ska medlemsstaterna under den tidsfrist för frivillig avresa som löper beakta principen om att akutsjukvård och nödvändig be- handling av sjukdomar ska tillhandahållas. Utsatta personers särskilda behov ska beaktas, enligt samma artikel. Som framgår av direktivets titel ska det tillämpas i situationer där tredjelandsmedborgare vistas olagligt på en medlemsstats territorium. Den nyss nämnda artikeln är emellertid enbart tillämpbar när en tidsfrist för frivillig avresa fastställts i ett återvändandebeslutet eller när verkställigheten av av- lägsnandet skjutits upp i vissa fall. Av artikel 8 följer att medlems- staterna i andra fall ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att verk- ställa ett avlägsnande.
Massflyktsdirektivet
Medlemsstaterna ska se till att personer i behov av tillfälligt skydd får sina behov tillgodosedda på vissa områden. Bestämmelser om detta finns i rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om minimi-
130Easos riktlinjer om mottagningsvillkor, 2016, s. 33; Easos inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor. Den förordningen är numera upphävd och ersatt av Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2021/2303 av den 15 december 2021 om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010.
135
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
normer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av för- drivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan med- lemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följ- derna av detta (massflyktsdirektivet). Enligt dess artikel 1 är syftet med direktivet att bland annat fastställa miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer från tredje land vilka inte kan återvända till sitt ursprungsland. Enligt arti- kel 4 i direktivet ska varaktigheten för sådant tillfälligt skydd vara ett år och förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. Enligt artikel 6 ska det tillfälliga skyddet upphöra att gälla när den längsta tillåtna varaktigheten har löpt ut eller rådet beslutar så.
Medlemsstaterna ska enligt artikel 13 se till att massflyktingar får sina behov tillgodosedda när det gäller social välfärd och uppehälle, om de saknar tillräckliga medel, samt sjukvård. Sjukvården ska åt- minstone innefatta akutsjukvård och nödvändig behandling av sjuk- domar. Till personer som åtnjuter tillfälligt skydd och har särskilda behov på grund av till exempel tortyr, våldtäkt eller andra former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld ska nödvändig läkarvård eller annan hjälp tillhandahållas.
Rådet beslutade den 4 mars 2022 att massflyktsdirektivet är till- lämpligt på personer som till följd av den ryska invasionen fördrivits från Ukraina den 24 februari samma år eller senare.131 Det tillfälliga skyddet har sedermera även förlängts till och med den 4 mars 2025.
Personkrets i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
För att övergå till skyldigheten att erbjuda hälso- och sjukvård in- klusive tandvård kan utredningen konstatera att det i 3 § lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. anges att regionens skyldig- heter endast gäller utlänningar som vistas inom regionen. När det gäller ytterligare avgränsningar framgår av 4 § att lagen omfattar asylsökande, massflyktingar, förvarstagna och bevispersoner. Sedan tidsbegränsade uppehållstillstånd, i stället för permanenta, blivit huvudregel för mål- gruppen har emellertid ett tillägg gjorts så att asylsökande enbart om- fattas av regionens skyldighet enligt den nu aktuella lagen om de inte är folkbokförda i Sverige. Samma begränsning gäller för massflyk-
131Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs.
136
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
tingar. Folkbokförda flyktingar som ansöker om fortsatt uppehålls- tillstånd omfattas därmed inte på nytt genom sin ansökan.132 Av 4 § andra stycket lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. fram- går vidare att skyddssökande omfattas av lagen även om de har med- delats ett beslut om avvisning eller utvisning. Det gäller dock inte en utlänning som håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas.
Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska enligt 1 § folkbokföringslagen (1991:481) folkbokföras. En person anses bo- satt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i Sverige under minst ett år.133 Det framgår av 4 § samma lag att en utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppe- hållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl. Sådana per- soner som utvisats men vars beslut inte kan verkställas i den delen kan omfattas av undantaget när vistelsen i landet kan förutses vara under längre tid.134 Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående. Om verkställighetshind- ret bedöms vara bestående kan det bli fråga om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.135
Beträffande gruppen förvarstagna framgår av förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar att de omfattas, under förutsätt- ning att de placerats i Migrationsverkets lokaler. En utlänning som fyllt 18 år får tas i förvar i fyra olika situationer enligt 10 kap. 1 § ut- länningslagen. Den första situationen brukar kallas identitetsförvar och föreligger om identiteten är oklar vid ankomsten till Sverige eller när ansökan om uppehållstillstånd görs och utlänningen inte heller kan göra den uppgivna identiteten sannolik. Ett ytterligare villkor är att utlänningens rätt att resa in i eller vistas i Sverige inte ändå kan be- dömas. Den andra situationen, utredningsförvar, föreligger om förvar är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras. Den tredje föreligger när det är sanno- likt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas av en orsak som
132Prop. 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd, s. 46.
133Beträffande massflyktingar finns för närvarande hinder för folkbokföring, om de kan antas komma att vistas i landet under kortare tid än tre år. I prop. 2023/24:151 Förbättrade levnads- villkor för utlänningar med tillfälligt skydd föreslås dock att massflyktingar ska kunna folkbok- föras tidigare än vad nuvarande reglering medger. Förslaget bereds i riksdagen. Beslut väntas under hösten 2024.
134Jfr prop. 1990/91:153 om ny folkbokföringslag m.m., s. 34.
135Se utlänningslagen 5 kap. 6 och 11 §§; se även Fridström, I., Utlänningslag (2005:716) 5 kap.
11§, Karnov (JUNO) (besökt
137
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
inte har samband med brottmål, vilket i regel benämns sannolikhets- förvar. Slutligen föreligger den fjärde situationen när förvaret syftar till att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om av- lägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning.
En utlänning som hålls i förvar ska enligt 11 kap. 1 § utlännings- lagen behandlas humant och dennes värdighet ska respekteras. Ut- länningen ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter samt om de regler som gäller i förvarslokalerna. Samma kapitel innehåller ytterligare bestämmelse om villkoren för utlänningens vistelse i för- varet. Av intressen för detta betänkande är 5 § första stycket där det slås fast att en utlänning som hålls i förvar ska ha tillgång till hälso- och sjukvård i samma omfattning som den som ansökt om uppe- hållstillstånd i egenskap av flykting eller alternativt skyddsbehövande, det vill säga enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Detta gäller även om utlänningen inte har ansökt om ett sådant till- stånd. En utlänning som hålls i förvar har vidare enligt 13 § rätt att få dagersättning och särskilt bidrag. I förarbetena anfördes att ett rimligt ersättningsalternativ var att en utlänning som hölls i förvar fick samma ersättning som en asylsökande som har logi på en för- läggning där fri kost ingår i inkvarteringen.136
På
136Prop. 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmelser, s. 27.
137Bestämmelser om förutsättningar för förvar av asylsökande finns i artikel 28 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och meka- nismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om inter- nationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat
in i någon medlemsstat (Dublinförordningen) och artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och åter- kalla internationellt skydd (asylprocedurdirektivet).
138Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydds (asylprocedurdirektivets) gil- tighet ska upphöra den 1 juni 2026 då i stället Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU ska tillämpas.
138
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
Gruppen bevispersoner definieras i lagen så att den gäller utlän- ningar som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d § utlänningslagen. I huvudsak rör det sig om utlänningar som beviljats uppehållstillstånd för att förunder- sökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras (se ovan). En bevisperson omfattas, förutom när ansökan gjorts av för- undersökningsledan, om utlänningen efter egen ansökan beviljats förlängt uppehållstillstånd med anledning av att talan väckts om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av utlänningen. Där- med täcker begreppet utlänningar som omfattas av rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredje- landsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de be- höriga myndigheterna. Enligt artikel 7.1 i det direktivet ska en med- lemsstat se till att de i målgruppen som saknar tillräckliga tillgångar ges en levnadsstandard som garanterar deras uppehälle och att de får till- gång till akutsjukvård innan uppehållstillstånd utfärdats. Vidare fram- går av artikel 9.1 att de innehavare av uppehållstillstånd som inte har tillräckliga medel ska få minst den behandling som anges i artikel 7.
Regionens ansvar att erbjuda tandvård
I lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. finns bestämmel- ser om regionernas skyldigheter att, utöver vad som följer av tand- vårdslagen, erbjuda tandvård åt bland annat asylsökande.139 Enligt 6 § den lagen begränsas skyldigheten att erbjuda tandvård åt asylsökande, massflyktingar och förvarstagna hos Migrationsverket som fyllt 18 år till tandvård som inte kan anstå. För barn däremot gäller enligt 5 § samma lag att tandvård ska erbjudas i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen. Som nämns ovan ska Migrations- verket upplysa regionen om utlänningar som etablerat sig i regionen. Det framgår även att bevispersoner ska erbjudas vård i samma om- fattning som erbjuds bosatta inom regionen.
När det gäller begreppet tandvård som inte kan anstå ska vården enligt förarbetena omfatta vård och behandling av sjukdomar och skador i de fall där även en måttlig fördröjning bedöms kunna med- föra allvarliga följder för patienten. Även följdinsatser till sådan vård
1391 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
139
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
innefattas.140 I Socialstyrelsens numera upphävda allmänna råd om hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar (1995:4) anfördes att en uttömmande definition av begreppen omedelbar vård och vård som inte kan anstå inte kunde göras. Det var enligt myndigheten en- dast den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet bedömde om en sådan situation förelåg. Myndigheten menade dock att omedelbar vård eller vård som inte kan anstå bland annat innefattade sammanhängande följdinsatser som exempelvis tand- protes om tandextraktioner utförts på ersättningsberättigad indika- tion. Socialstyrelsen anförde även följande.
Till behovet av omedelbar vård eller vård som inte kan anstå räknas akuta, infektiösa tillstånd i tänderna och deras omgivning, svåra smärttillstånd av varierande orsak samt traumatiska tandskador av sådan natur att de kräver omedelbart omhändertagande. Vid traumafall bör en noggrann gränsdragning ske mellan vad som kan anses fordra omedelbar vård och vad som inte kan anses kräva detta. Förlust av en eller flera tänder i sam- band med trauma medför oftast behov av temporär protetisk ersättning medan den definitiva protetiska behandlingen får anstå. Vid frakturerad tandkrona bör roten skyddas med provisorisk kronersättning. Sekun- därkariesangrepp i anslutning till kron- eller brokonstruktioner, som kan äventyra bibehållandet av konstruktionen, bör åtgärdas.
Fastsättning av lossnad krona, lagning av avtagbar protes samt ersätt- ning av sådan protes som gått förlorad eller skadats så att den inte kan lagas, bör även ingå i ersättningsberättigad vård under förutsättning att protesen kan anses absolut nödvändig från estetisk och funktionell syn- punkt för den vårdsökande.
Vid akuta fall med pulpaskada eller osteit bör lämpligheten av rot- behandling eller extraktion prövas varvid indikationerna för extraktion vidgas. Därvid bör hänsyn tas till inte bara tandens värde från funktio- nell och estetisk synpunkt utan även till den vårdsökandes bettstatus i övrigt.
Socialstyrelsen har sedermera i rapport om vård till så kallade pappers- lösa framfört samma uppfattning såvitt gäller förutsättningarna för att formulera en uttömmande definition av vård som inte kan anstå. Enligt myndigheten måste patienten bli undersökt och bedömd en- ligt gängse praxis vid varje tillfälle. Utifrån den undersökningen och bedömningen av vårdbehovet ska följande bedömas: svårighetsgra- den och risken för allvarliga följder om vårdåtgärder inte ges relativt omgående, risken för utveckling av allvarligt sjukdomstillstånd, ris- ken för att utebliven vård leder till mer omfattande behov av vård
140Se prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m., s. 55 f.; och prop. 2007/08:105 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., s. 29.
140
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
och behandling och möjligheten att undvika mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder.141
Avgift och finansiering
Regeringen har meddelat föreskrifter i förordningen om vårdavgifter
m.m.för vissa utlänningar. Av 1 § den förordningen framgår att den gäller vårdavgifter för asylsökande, massflyktingar och förvarstagna i Migrationsverkets lokaler. Enligt 8 § samma förordning ska dessa utlänningar betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tand- läkare inom folktandvården och för behandling hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som regionen slutit avtal med. Tandvården är dock kostnadsfri för utlänningar som inte har fyllt 18 år. Om en ut- länning på grund av akut behov har anlitat en annan tandläkare än en sådan som avses i den nämnda bestämmelsen, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen för den del av avgiften som överstiger 50 kronor, vilket framgår av 9 § samma förordning. Vid särskilda skäl får Migrationsverket enligt 10 § samma förordning även i andra fall betala särskilt bidrag för vårdavgiften. En utlänning som ansöker om sådant särskilt bidrag ska enligt 30 § Migrationsverkets föreskrifter om mottagande av asylsökande m.fl. lämna in de kvitton som behövs för att pröva ansökan. Av 31 § samma föreskrifter fram- går att Migrationsverket endast beviljar särskilt bidrag om det finns synnerliga skäl när vårdgivaren tagit ut annan avgift än som framgår av förordningen. I förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa ut- länningar finns visserligen även en bestämmelse om att Migrations- verket får betala ett särskilt bidrag när en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod har betalat mer än 400 kronor. Den regeln av- ser dock inte tandvård.
Förordningen om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande innehåller bestämmelser om statlig ersättning till regio- ner för bland annat kostnader för omedelbar tandvård och tandvård som inte kan anstå till asylsökande, massflyktingar och vissa förvars- tagna som fyllt 18 år, vilket följer av 1, 2 och 5 a §§ den förordningen. För barn ges ersättning för tandvård utan de begränsningar som gäller för vuxna. För sådana utlänningar som vistas på en förläggning får
141Socialstyrelsen, Vård för papperslösa. Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifier- ing vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd, 2014, s. 26 f.
141
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
ersättning enligt 4 § samma förordning ges även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. För utlänningar som har sökt asyl och som inte vistas på förläggning när de beviljas uppehållstillstånd finns rätten till ersättning kvar under en månad från det att tillstånd har be- viljats. Ersättning får enligt 5 § samma förordning inte ges om utlän- ningen håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas.
Det framgår av 6 § samma förordning att hälso- och sjukvård in- klusive tandvård ersätts i form av en schablonersättning som lämnas till regionen med ett visst belopp per kvartal och person för utlän- ningar som bor inom regionen och är registrerade hos Migrations- verket den sista dagen i kvartalet. Schablonersättningen är sedan 2020 oförändrad och uppgår till 3 740 kronor för personer till och med 18 år, 4 435 kronor för personer från och med 19 år till och med 60 år och 5 635 kronor för personer som är 61 år eller äldre. Beträffande för- varstagna betalar Migrationsverket enligt 8 a § samma förordning ut ersättning efter ansökan i efterskott. Ersättning i det fallet ges dock inte för vård till dem som är folkbokförda i Sverige. Enligt en regel i 7 § förordningen får Migrationsverket betala ut särskild ersättning för vård, bland annat tandvård, åt asylsökande och massflyktingar, om kostnaden för en vårdkontakt uppgår till mer än 100 000 kronor be- räknad enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Särskild ersättning betalas ut efter ansökan till Migrationsverket efter avslutad vårdkon- takt. Vid långvarig vårdkontakt får utbetalning emellertid ske kvar- talsvis i efterskott. Riksavtalet omfattar dock endast oralkirurgi när det gäller tandvård.142
Regioner är enligt 10 § samma förordning skyldiga att lämna Migra- tionsverket de uppgifter som krävs för bedömningen av deras rätt till ersättning.
När det gäller bevispersoner framgår av 17 § förordningen om stat- lig ersättning för asylsökande m.fl. att en region har rätt till ersättning för kostnader för den hälso- och sjukvård som den lämnat. Bestäm- melsen nämner emellertid enbart bevispersoner som är här efter en ansökan av förundersökningsledaren (se ovan).
142Sveriges Kommuner och Landsting, Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer, 2014, s. 24.
142
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
3.4.3Tandvård enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Bakgrund
Efter att lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. trätt i kraft kom utlänningar som vistades i landet utan tillstånd att fortsatt vara hänvisade till osubventionerad omedelbar tandvård enligt tandvårds- lagen. Dessa utlänningar debiterades det pris som gällde enligt det så kallade riksavtalet. Det kom dock i praktiken att vara genom regio- nernas egna budgetar som kostnaderna för vården täcktes eftersom regionernas sällan fick betalt av utlänningen.143 Vidare uppstod ofta situationer i hälso- och sjukvården där det inte gick att avgöra vilken tillgång till vård regionen var skyldig att erbjuda. Personalen ställdes inför svåra avvägningar som upplevdes komma i konflikt med etiska principer. Osäkerheten kom att beskrivas som ett arbetsmiljöpro- blem.144 FN:s specialrapportör kritiserade Sverige för att papperslösa personer måste finansiera sin egen hälso- och sjukvård.145
En särskild utredare fick senare i uppdrag att, mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden, överväga och lämna förslag på en utvidgad skyldighet för regionerna.146 Den utredningen föreslog att såväl asylsökande som personer utan nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige skulle erbjudas vård i samma omfattning och på samma vill- kor som bosatta personer enligt den dåvarande hälso- och sjukvårds- lagen. När det gäller tandvård ansågs i utredningsbetänkandet att per- soner i den nyss nämnda målgruppen till och med det år de fyllde nitton år skulle erbjudas regelbunden och fullständig tandvård i samma omfattning och på samma villkor som bosatta i motsvarande ålder. Däremot lades inget förslag när det gäller tandvård för vuxna. Det behövdes, enligt utredningen, ett helt nytt ersättningssystem, varvid
143SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, s. 123.
144Ds 2012:36 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 57; se även SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet, s. 268 ff.
145FN:s råd för mänskliga rättigheter, Implementation of General Assembly Resolution 60/251 of 15 March 2006 entitled ”Human Rights Council”. Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. Mission to Sweden, p.
146Kommittédirektiv 2010:7 Hälso- och sjukvård åt asylsökande, personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning samt personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd att få vistas i Sverige.
143
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
frågan om hur papperslösa personers identitet skulle säkerställas måste lösas.147
Det nyss nämnda betänkandet ledde inte till några ytterligare lagstiftningsåtgärder. I stället träffades år 2012 en politisk överens- kommelse om att personer som höll sig undan verkställighet av av- visnings- eller utvisningsbeslut och personer som vistades i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd skulle få tillgång till sub- ventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande hade till- gång till. En del i överenskommelsen var även att regionerna skulle ha möjlighet att erbjuda subventionerad vård därutöver, upp till samma nivå som erbjöds bosatta. I den promemoria som föregick regeringens proposition föreslogs att regionerna skulle vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistades i landet utan tillstånd vård på samma villkor och under samma förutsättningar som asylsökande personer. Regionerna gavs möjlighet att erbjuda vård därutöver. Barn i mål- gruppen skulle enligt det förslaget erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. I praktiken innebar det, enligt promemorian, att pågående verksamhet skulle få legal grund. Samtidigt anfördes att den då gällande ordningen, med en differen- tiering av tillgången till subventionerad vård mellan bosatta respek- tive asylsökande och mellan asylsökande och de som vistas olovligen i landet, var utformad utifrån rimliga och sakliga överväganden och hade ett syfte som var förenligt med Sveriges folkrättsliga förplik- telser. Det fick anses sakligt motiverat att göra skillnad mellan utlän- ningar som vistades i Sverige med respektive utan tillstånd.148
I den proposition som sedermera ledde fram till lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd instämde regeringen i huvudsak i förslagen i promemorian.149 I propositionen anfördes även bland annat att den berörda målgruppen skulle ha möjlighet att söka vård hos såväl offent- liga som privata vårdgivare som omfattas av det statliga tandvårds- stödets ersättningssystem.150 Regionerna skulle få ta ut avgifter av patienterna, men avgifterna fick inte vara högre än vad som gällde asyl-
147SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet.
148Ds 2012:36 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 67 ff.
149Prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd; och rskr. 2012/13:230.
150Prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 42.
144
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
sökande. Det föreslogs att regionerna skulle kompenseras via en ök- ning av det generella statsbidraget.151
Det finns inga
Eftersom situationen för så kallade
Personkretsen i lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Det framgår av 4 och 5 §§ lagen om hälso- och sjukvård till vissa ut- länningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd att en regions ansvar enligt den lagen omfattar utlänningar som vistas inom regio- nen samtidigt som deras vistelse i Sverige sker utan stöd av myndig- hetsbeslut eller författning. I förarbetena anfördes uttryckligen att två grupper skulle omfattas, nämligen utlänningar som inte ansökt om nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige och utlänningar höll sig undan avlägsnandebeslut, se ovan om asylsökande med flera som håller
151Ds 2012:36 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 71 ff.
145
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
sig undan.152 Lagen omfattar inte utlänningar vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig. Därmed gäller den inte för till exempel turis- ter eller affärsresenärer.153
När det gäller
152Jfr prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 32.
153Prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 41.
146
SOU 2024:70 |
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
länningslagen utvisas om de saknar nödvändiga tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet. Om vistelsen i Sverige inte har varat mer än tre månader får enligt 9 § samma kapitel en avvisning ske om personerna visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssyste- met enligt socialtjänstlagen.
Med tanke på unionsrätten ovan anförde regeringen i förarbetena att unionsmedborgare så långt möjligt skulle motta vård i enlighet med unionsrätten. Det kunde dock inte uteslutas att lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i enstaka fall kunde komma att bli tillämplig även på unions- medborgare.154
Regionens ansvar att erbjuda tandvård
I lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd finns enligt 1 § den lagen bestäm- melser om regionernas skyldigheter att, utöver vad som följer av tand- vårdslagen, erbjuda tandvård till vissa utlänningar som vistas inom en region utan att vara bosatta där.
För personer i målgruppen som fyllt 18 år begränsas skyldigheten att erbjuda tandvård enligt 7 § samma lag till tandvård som inte kan anstå. En region får dock enligt 8 § samma lag erbjuda utlänningar som omfattas av lagen och har fyllt 18 år vård därutöver. För barn gäller att tandvård ska erbjudas i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen, vilket framgår av 6 §.
Avgift och finansiering
Regeringen har meddelat föreskrifter om vårdavgifter i förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Av 1 § den förordningen framgår att den innehåller bestämmelser om de avgifter utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning själva ska betala för bland annat tandvård. Enligt 8 § samma förordning ska dessa utlän- ningar betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet. Tandvården hos en tand- läkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet är dock kostnads-
154Prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 41.
147
Det nuvarande systemet för tandvårdsstöd |
SOU 2024:70 |
fri för utlänningar som inte har fyllt 18 år. Några närmare bestäm- melser om hur regionen ska ersätta privata vårdgivare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet finns däremot inte i förordningen. Efter- som den reglerade avgiften medför kostnader för regionerna avsattes statliga medel för att finansiera vården.155
155Prop. 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, s. 55; se vidare prop. 2013/14:1 utg.omr. 25, s. 59.
148
4 Munhälsa
4.1Att mäta och följa upp munhälsa på befolkningsnivå
4.1.1Begreppet munhälsa
I utredningens direktiv används båda begreppen tandhälsa och mun- hälsa. När det gäller utredningens uppdrag att kartlägga gruppen äldre är det dock begreppet munhälsa som används.
WHO definierar, fritt översatt, munhälsa som det tillstånd i mun- nen, tänderna och de orofaciala vävnaderna som möjliggör för in- divider att utföra väsentliga funktioner, såsom att äta, andas och tala. Munhälsa omfattar psykosociala dimensioner som självförtroende, välbefinnande och förmåga att umgås och arbeta utan smärta, obehag och förlägenhet. Munhälsan varierar från tidigt i livet till hög ålder och är en integrerad del av den allmänna hälsan som stödjer individer att delta i samhället och uppnå sin fulla potential. WHO lyfter att orala sjukdomar till sin natur är kroniska, progressiva samt kumula- tiva och kan resultera i specifika utmaningar relaterade till smärta, ned- satt förmåga att tugga och äta samt även näringsbrist.1
En god munhälsa har således stor betydelse för livskvaliteten, själv- känslan och det sociala livet. Det handlar om att kunna tugga maten, tala, slippa smärta och obehag samt att interagera med andra. Mun- hälsan är beroende av flera faktorer, såsom vilken kost personen äter och hur ofta, hur personen sköter sin munhygien, om personen lider av allmänsjukdomar, medicinerar med läkemedel, samt inte minst om personen har tillgång till tandvård.
1World Health Organization, Global oral health status report – Towards universal health coverage for oral health by 2030, 2022.
149
Munhälsa |
SOU 2024:70 |
Vad kan kategoriseras som sämst munhälsa?
Utredningen har till uppgift att lämna förslag på ett förstärkt hög- kostnadsskydd där äldre med sämst munhälsa prioriteras. Förslaget ska samtidigt vara skalbart i betydelsen att det ska vara möjligt att inkludera den övriga befolkningen.
Målet för tandvården enligt tandvårdslagen (1985:125) är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.2 Lagen och dess förarbeten innehåller inte någon definition av vad som avses som en god tandhälsa utan begreppet används som ett önskvärt fram- tida tillstånd. Mer än hälften av befolkningen var, när tandvårdslagen infördes, i behov av behandling för tandlossning (parodontit) från
40års ålder.3 Givet att förebilden varit tidigare hälso- och sjukvårds- lagstiftning och den tidsanda som då rådde kan det finnas skäl till att anta att en god tandhälsa innebär en avsaknad av ett faktiskt tand- vårdsbehov, med andra ord utan behov av åtgärder för att utreda och behandla sjukdomar och skador i munnen. Även om WHO:s defini- tion av munhälsa även involverar bland annat psykosociala dimensio- ner, menar utredningen att i detta sammanhang är en definition av munhälsa i enlighet med vad som omfattas av statligt tandvårdsstöd mer rimligt. Utredningen anser därför att en god munhälsa kan kate- goriseras som en avsaknad av smärta och oral sjukdom tillsammans med en förmåga att tala och tugga samt ett godtagbart utseende.
Det finns inte heller någon fastställd definition av dålig/sämre/ sämst munhälsa som kan användas för att kategorisera en patients orala status. I statistik används vanligen begreppen i en relativ be- märkelse. Genom att visa befolkningsgrupper i kluster där de med god munhälsa, exempelvis avsaknad av orala sjukdomar ställs mot dem som har en sämre munhälsa med obehandlad sjukdom, kan andelen illustreras. Men gränsen för när munhälsan går från god till dålig, eller från dålig till sämst, är inte given. Även om varje avvikelse från en god munhälsa kan innebära att munhälsan påverkas, är det inte givet att avvikelsen klassificeras som sämst munhälsa i direktivens bemär- kelse. Den vanligaste orala sjukdomen är karies. Innebär ett mindre kariesangrepp att patienten har en dålig munhälsa om denne tidigare varit fullt frisk och övriga tänder är intakta? Att patienten fått ett kariesangrepp i en tand innebär visserligen att patienten lättare kan
22 § tandvårdslagen (1985:125).
3Prop. 1984/85:79 med förslag till tandvårdslag, s. 14 f., 55 f.
150
SOU 2024:70 |
Munhälsa |
drabbas av flera angrepp om inte kosten, vanorna och bakteriefloran ändras.
Förmågan att kunna tugga föda är väsentlig. Orala sjukdomar som karies och parodontit kan obehandlade medföra smärta och en nedsatt förmåga att tugga och äta. Även att dra ut tänder som är gravt skadade kan försämra förmågan. Att personer i denna situation har en sämre munhälsa är givet. Det finns ingen nationell statistik om förekomst av dålig tuggfunktion. I olika enkätstudier har tuggfunk- tionen mätts med en fråga om att kunna bita av och äta hårda saker som ett äpple, morot eller knäckebröd. I en enkätstudie från Social- styrelsen under 2009 angav 48 procent i åldersgruppen 80 år eller äldre att de måste vara försiktiga eller avstå från att tugga hårda saker.4
Genom tandvårdsreformen år 2008 sattes två övergripande mål som relaterar till tandhälsa. Det första handlar om att stimulera före- byggande behandling för att bibehålla en god tandhälsa för de med inga eller små behov. Det andra målet är att möjliggöra för individer som har stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad, det vill säga de enskilda individer som drabbats av dålig tandhälsa och har stora behov av tandvård för att återskapa funktion i munnen.5 Reformen utgick från ett förväntat samband mellan höga kostnader och dålig tandhälsa. Genom inrättande av ett regelverk som bygger på att patienten ska ha ett fördefinierat tillstånd, exempelvis parodontit eller en tandlucka, för att få en ersättningsberättigande behandling, ska systemet inte heller kunna utnyttjas för oprioriterad tandvård. Utredningen kan således konstatera att flertalet tillstånd i tandvårds- stödet möjliggör tandvårdsersättning för behandlingar som ses prio- riterade och som därigenom kan ses som en avvikelse från god mun- hälsa.
4.1.2Befintliga mått på tandhälsa
Utredningen har i uppdrag att kartlägga gruppen äldre med sämst munhälsa. Det som mäts statistiskt i dag är dock tandhälsa, vilket är ett snävare begrepp än munhälsa, eftersom tandhälsan fokuserar på tänderna och inte hela munnen såsom läppar, tunga, munslemhinna, käkarna och rörlighet i munnen. Enligt WHO kan, som nämnts, även
4Socialstyrelsen, Befolkningens tandhälsa 2009 – Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårds- statistik och det statliga tandvårdsstödet, s. 42.
5Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 48.
151
Munhälsa |
SOU 2024:70 |
psykosociala dimensioner tillföras begreppet munhälsa. Munhälsan påverkar tandhälsan på flera sätt, bland annat genom sin bakterieflora och salivproduktion. Begreppen har i viss mån använts synonymt.
Folkhälsomyndigheten ställer frågan om hur man upplever sin egna tandhälsa i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Re- spondenten besvarar frågan med ett av fem alternativ från mycket bra till mycket dålig tandhälsa.6 Syftet med folkhälsoenkäten är att regelbundet följa utvecklingen av befolkningens självupplevda hälsa, däribland tandhälsa. Individens upplevelse av den egna tandhälsan är en viktig kompletterande datakälla, framför allt eftersom tillgången till andra datakällor är begränsad.
Socialstyrelsen mäter befolkningens tandhälsa. För barn och unga vuxna följer myndigheten kariesutvecklingen i populationen på agg- regerad nivå genom andelen kariesfria individer. För vuxna patienter infördes i samband med tandvårdsreformen 2008 två tandhälsomått för att förbättra kunskapen om tandhälsan i den vuxna befolkningen. Dessa är följande:
•intakta tänder – tänder som inte har konstaterade dentinskador, saknar fyllningar och protetiska ersättningar.
•kvarvarande tänder – tänder med naturlig rot, inklusive visdoms- tänder och partiellt erupterade tänder samt synliga tandrötter.7
Icke intakta tänder kan ge en indikation på framtida tandvårdsbehov eftersom tänder som är lagade kan behöva åtgärdas på nytt. Icke kvar- varande tänder kan indikera en svårighet att tugga, äta och tala under förutsättning att de inte blivit rehabiliterade med protetik.
Tandhälsomåtten är ett bra underlag för att mäta tandhälsa på gene- rell nivå, men har enligt utredningen även svagheter. Redan vid in- förandet angavs att måtten endast är avsedda att användas för ana- lyser på aggregerad nivå, ej på individnivå.8 De innehåller ingen uppgift om var i munnen som skador och avsaknad av tänder finns. För att kunna göra en bättre bedömning av om exempelvis kvarvarande tän- der kan användas för att tugga och tala behövs även uppgift om var i munnen tänderna finns och om en tand i ena käken har en tand i andra käken att tugga mot. Måtten säger heller inget om när i tiden som ska-
6Prop. 2007/08:49 Statligt tandvårdsstöd, s. 48.
7Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:13) om uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret.
8SOU 2007:19 Friskare tänder – till rimliga kostnader, s. 377 f.
152
SOU 2024:70 |
Munhälsa |
dorna uppkom och därmed lite om hur tandhälsan är vid mättillfället. Några förklarande exempel:
•Icke intakta tänder kan vara en effekt av kariesangrepp i tonåren och personen har därefter inte haft några nya angrepp, ingen aktiv sjukdom och de utförda reparationerna på tänderna medför att dessa fungerar väl.
•Kvarvarande och intakta tänder kan ha parodontit och vara på väg att lossna, men tandhälsomåttet indikerar god tandhälsa.
•Icke kvarvarande tänder kan ha ersatts av en protetisk konstruk- tion som ger fullgod funktion trots att tandhälsomåttet indikerar dålig tandhälsa.
Genom statistik från det statliga tandvårdsstödets olika tillstånd kan en uppfattning ges om mer än bara tändernas hälsa. För att ytter- ligare belysa munhälsan hos befolkningen har utredningen därför valt att titta även på de tillstånd som rapporterats till Försäkringskassan i samband med behandling. Se vidare avsnitt 4.3.5.
4.2Begreppet äldre
Utredningens uppdrag är att lämna förslag om ett förstärkt högkost- nadsskydd där äldre med sämst munhälsa prioriteras. När en person anses tillhöra gruppen äldre är inte vedertaget. Det finns många varierande gränsdragningar. Enligt WHO:s definition delas de äldre in i kategorin yngre äldre (personer
Socialstyrelsen har definierat gruppen mest sjuka äldre, vilket av- ser personer 65 år eller äldre med omfattande funktionsnedsättningar till följd av åldrande, skada eller sjukdom.9
SCB har i demografiska analyser tillämpat beskrivningar av äldre i Sverige med gränsen 60 år eller äldre. Rapporten Efter 60 – En be- skrivning av äldre i Sverige utgår från 60 år men den nedre ålders- gränsen skulle, enligt rapporten kunna vara 55 år som är lägsta ålder för att ta ut vissa tjänstepensioner, 62 år som då var det lägsta åldern för uttag av allmän pension eller 65 år som då var lägsta ålder för uttag
9Socialstyrelsen, Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer – Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov, 2021.
153
Munhälsa |
SOU 2024:70 |
av garantipension. Valet av 60 år skedde främst för att det blev jämna tioårsklasser, ingen annan ålder var uppenbart bättre och det är möj- ligt att följa övergången från förvärvsarbete till pension. I analysen framgår att tre av fyra i åldern
En naturlig gräns för äldre kan vara när en person går i pension, en gräns som successivt flyttats fram genom politiska beslut. Riks- dagen har infört en så kallad riktålder som styr vid vilken ålder de olika delarna inom den allmänna pensionen kan tas ut. Riktåldern ska beräknas för varje år men tillämpas först det sjätte året efter beräk- ningsåret. Regeringen har under åren
I och med den ökande medellivslängden blir de flesta inte bara äldre, utan även friskare. Studier vid Göteborgs Universitet visar på stora förändringar när det gäller åldrandet, vilka innebär att man som
Det finns exempel på tidigare tandvårdsreformer med syftet att ge särskilt stöd till just äldre. I delbetänkandet Bättre tandvårdsför- säkring för äldre (SOU 2001:36) år 2001 föreslogs att det förbättrade stödet vid höga behandlingskostnader skulle gälla personer 75 år och äldre. Regeringen valde dock att vid genomförandet sänka åldern till
65år.13
Ett möjligt tillvägagångssätt för att fastställa en gräns för äldre
skulle kunna vara att titta på aktuell statistik och se vid vilken ålder som läkemedelsförskrivningen ökar och när medelvårdtiden inom slutenvård ökar. I detta läge har personen närmat sig perioden som brukar benämnas sköra äldre. Den sköra äldre kan beskrivas som en person som lämnat stadiet att vara oberoende, men som ännu inte helt är beroende av omsorg. Det är vid denna period i livet som ris- ken ökar att personen inte längre har ork att engagera sig i sin mun-
10Statistiska centralbyrån, Efter 60 – En beskrivning av äldre i Sverige, Demografiska rapporter 2022:2.
11Se t.ex. förordningen (2019:780) om riktålder för pension för år 2026.
12AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, 70 är det nya 50.
13Stödet gällde åren
154
SOU 2024:70 |
Munhälsa |
hälsa, samtidigt som personen ännu inte fått tillgång till nödvändig tandvård i regionens regi.
Figur 4.1 Personer som expedierats läkemedel efter åldersgrupp
Personer i åldersgruppen som minst en gång under januari 2023 hämtat ut ett läkemedel. Antal och procent
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100% |
|
|
|
|
|
Antal patienter i åldersgruppen som hämtat ut ett läkemedel i januari 2023 |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
350 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90% |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
Andel patienter inom åldersgruppen som hämtat ut ett läkemedel i januari 2023 |
|
|
|
|
80% |
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50% |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0% |