Ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Volym 2
Betänkande av 2022 års penningtvättsutredning
Stockholm 2024
SOU 2024:58
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024
ISBN
ISBN
ISSN
Innehåll
VOLYM 1 |
|
|
Definitioner ....................................................................... |
27 |
|
Sammanfattning ................................................................ |
31 |
|
Summary .......................................................................... |
39 |
|
1 |
Författningsförslag..................................................... |
47 |
1.1Förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism.................................................. |
47 |
1.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ...................... |
80 |
1.3Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen
|
(1974:157)................................................................................ |
82 |
1.4 |
Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) ...... |
84 |
1.5 |
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)......... |
86 |
1.6 |
Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)........ |
87 |
1.7 |
Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)...... |
88 |
1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571)
om insättningsgaranti ............................................................. |
91 |
1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006)
om valutaväxling och annan finansiell verksamhet................. |
92 |
1.10Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige....................... |
98 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) |
|
om belastningsregister.......................................................... |
100 |
1.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring
|
av finansiella instrument ...................................................... |
101 |
1.13 |
Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) ... |
104 |
1.14 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:224) |
|
|
om fastighetsregister ............................................................ |
106 |
1.15 |
Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) ....... |
107 |
1.16 |
Förslag till lag om ändring i lagen |
|
|
(2004:46) om värdepappersfonder....................................... |
111 |
1.17 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) |
|
|
om bank- och finansieringsrörelse ...................................... |
122 |
1.18 |
Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).... |
135 |
1.19 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) |
|
|
om värdepappersmarknaden ................................................ |
140 |
1.20 |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- |
|
|
och sekretesslagen (2009:400) ............................................. |
152 |
1.21 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) |
|
|
om betaltjänster .................................................................... |
161 |
1.22 |
Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen |
|
|
(2010:2043) ........................................................................... |
173 |
1.23 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) |
|
|
om elektroniska pengar ........................................................ |
180 |
1.24 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) |
|
|
om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.......... |
189 |
1.25 |
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen |
|
|
(2011:1244) ........................................................................... |
191 |
1.26 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) |
|
|
om förvaltare av alternativa investeringsfonder.................. |
193 |
SOU 2024:58Innehåll
1.27 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) |
|
|
om viss verksamhet med konsumentkrediter ..................... |
202 |
1.28 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2014:307) |
|
|
om straff för penningtvättsbrott.......................................... |
207 |
1.29 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) |
|
|
om identifiering av rapporteringspliktiga konton |
|
|
med anledning av |
208 |
1.30 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) |
|
|
om identifiering av rapporteringspliktiga konton |
|
|
vid automatiskt utbyte av upplysningar |
|
|
om finansiella konton ........................................................... |
213 |
1.31 |
Förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27)... |
221 |
1.32 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1024) |
|
|
om verksamhet med bostadskrediter................................... |
222 |
1.33 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) |
|
|
om offentlig upphandling..................................................... |
228 |
1.34 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) |
|
|
om upphandling inom försörjningssektorerna ................... |
230 |
1.35 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) |
|
|
om upphandling av koncessioner......................................... |
232 |
1.36 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) |
|
|
om ekonomiska föreningar................................................... |
234 |
1.37 |
Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138) ............ |
238 |
1.38 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) |
|
|
om försäkringsdistribution................................................... |
244 |
1.39 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2020:272) |
|
|
om konto- och värdefackssystem ........................................ |
251 |
1.40 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2020:434) |
|
|
om rapporteringspliktiga arrangemang................................ |
254 |
1.41 |
Förslag till lag om ändring i fastighetsmäklarlagen |
|
|
(2021:516).............................................................................. |
255 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
1.42Förslag till lag om ändring i lagen (2021:899)
med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
om gräsrotsfinansiering........................................................ |
259 |
1.43Förslag till lag om ändring i lagen (2022:197) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare
|
av alternativa investeringsfonder ......................................... |
261 |
1.44 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2022:613) |
|
|
om finansiell information i brottsbekämpningen............... |
265 |
1.45 |
Förslag till lag om ändring i lagen (2024:114) |
|
|
om clearing och avveckling av betalningar .......................... |
268 |
2 |
Inledning ................................................................ |
269 |
2.1 |
Uppdraget ............................................................................. |
269 |
2.2 |
Utredningens arbete och förutsättningarna för arbetet..... |
270 |
2.3 |
Betänkandets disposition ..................................................... |
271 |
3 |
Bakgrund ................................................................ |
273 |
3.1 |
Inledning ............................................................................... |
273 |
3.2 |
Vad är penningtvätt? ............................................................ |
274 |
3.3 |
Vad är finansiering av terrorism?......................................... |
275 |
3.4Förekomsten av penningtvätt och finansiering
av terrorism i Sverige ............................................................ |
276 |
|
3.4.1 |
Inledning................................................................ |
276 |
3.4.2Risken för penningtvätt och finansiering
av terrorism i olika sektorer.................................. |
277 |
3.5Internationellt arbete för bekämpning av penningtvätt
och finansiering av terrorism ............................................... |
278 |
|
3.5.1 |
Fatf ......................................................................... |
278 |
3.6
och finansiering av terrorism ............................................... |
279 |
|
3.6.1 |
Penningtvättsdirektiven........................................ |
279 |
SOU 2024:58Innehåll
3.7 |
Nuvarande svensk reglering ................................................. |
280 |
|
|
3.7.1 |
Inledning ................................................................ |
280 |
|
3.7.2 |
Regleringens struktur............................................ |
280 |
|
3.7.3 |
Tillsyn och ingripanden......................................... |
284 |
|
3.7.4 |
Brottsbekämpande myndigheter .......................... |
286 |
|
3.7.5 |
Samordningsfunktionen för åtgärder mot |
|
|
|
penningtvätt och finansiering av terrorism.......... |
286 |
4 |
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt |
|
|
|
och finansiering av terrorism..................................... |
289 |
|
4.1 |
Bakgrund ............................................................................... |
289 |
|
4.2 |
Penningtvättsförordningen .................................................. |
290 |
|
4.3 |
Sjätte penningtvättsdirektivet .............................................. |
295 |
|
4.4 |
300 |
||
5 |
Författningstekniska frågor och allmänna |
|
|
|
överväganden .......................................................... |
305 |
|
5.1 |
Inledning................................................................................ |
305 |
5.2En ny lag om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism................................................ |
305 |
5.3Behovet av anpassningar och kompletterande
lagstiftning till |
306 |
|
5.3.1 |
Terminologin i svensk rätt .................................... |
306 |
5.3.2Anpassningar och kompletteringar i förhållande
|
|
till penningtvättsförordningen.............................. |
307 |
|
5.3.3 |
Anpassningar och kompletteringar i förhållande |
|
|
|
till |
307 |
5.4 |
Utgångspunkter i kommittédirektiven................................ |
308 |
|
5.5 |
Hänvisningar till |
308 |
|
5.6 |
Följdändringar....................................................................... |
309 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
6 |
Definitioner och tillämpningsområde.......................... |
311 |
|
6.1 |
Inledning ............................................................................... |
311 |
|
6.2 |
Definitionen av penningtvätt............................................... |
311 |
|
|
6.2.1 |
Den gällande definitionen överensstämmer |
|
|
|
till stor del med penningtvättsförordningens |
|
|
|
definition ............................................................... |
311 |
6.3 |
Definitionen av finansiering av terrorism ........................... |
312 |
6.3.1Den gällande definitionen överensstämmer
med penningtvättsförordningens definition........ |
312 |
6.4Definitioner i penningtvättsförordningen
och sjätte penningtvättsdirektivet ....................................... |
314 |
|
6.5 Personer i politiskt utsatt ställning ..................................... |
315 |
|
6.5.1 |
Nuvarande reglering.............................................. |
315 |
6.5.2En förteckning över svenska viktiga
offentliga funktioner............................................. |
316 |
6.5.3De offentliga funktioner som ska omfattas
|
av begreppet........................................................... |
318 |
6.6 Tillämpningsområde............................................................. |
322 |
|
6.6.1 |
Den nuvarande regleringen................................... |
322 |
6.6.2Tillämpningsområdet utvidgas
i penningtvättsförordningen................................. |
323 |
6.6.3Reglering av vilka som är verksamhetsutövare
|
och myndigheter som är tillsynsmyndigheter ..... |
324 |
6.6.4 |
Identifiering av riskutsatta sektorer |
|
|
på nationell nivå..................................................... |
325 |
6.7Verksamhetsutövare som omfattas av nuvarande
reglering bör behållas ........................................................... |
326 |
|
6.7.1 |
Pantbanker............................................................. |
326 |
6.7.2Auktionsplattformar för handel
|
med utsläppsrätter................................................. |
327 |
6.7.3 |
Kontant varuhandel............................................... |
327 |
6.7.4 |
Tröskelvärdet för kontantbetalningar.................. |
328 |
6.7.5 |
Undantaget för vissa speltjänster ......................... |
330 |
6.7.6Undantaget för tillfällig eller begränsad
finansiell verksamhet............................................. |
332 |
SOU 2024:58 |
|
Innehåll |
6.7.7 |
Förhandsanmälan vid undantag ............................ |
333 |
6.7.8Förfarandet vid nya bestämmelser
|
|
om ytterligare verksamhetsutövare |
...................... 333 |
|
6.7.9 |
Ytterligare verksamhetsutövare |
|
|
|
bör inte omfattas ................................................... |
334 |
6.8 |
Krav som rör vissa tjänsteföretag......................................... |
339 |
|
6.9 |
Kontaktpunkter .................................................................... |
340 |
|
7 |
Riskbedömning och statistik..................................... |
343 |
|
7.1 |
Inledning................................................................................ |
343 |
|
7.2 |
Överstatlig riskbedömning................................................... |
343 |
|
7.3 |
Nationell riskbedömning...................................................... |
344 |
|
|
7.3.1 |
De nuvarande reglerna........................................... |
344 |
7.3.2Genomförandet av reglerna i sjätte
|
|
penningtvättsdirektivet ......................................... |
345 |
7.4 |
Statistik |
.................................................................................. |
346 |
|
7.4.1 |
Nuvarande ordning................................................ |
346 |
|
7.4.2 |
Statistikkrav i sjätte penningtvättsdirektivet ....... |
348 |
8 |
Register över verkliga huvudmän ............................... |
351 |
|
8.1 |
Inledning................................................................................ |
351 |
|
8.2 |
Tillämpningsområdet............................................................ |
352 |
8.2.1Tillämpningsområdet för regleringen
|
om verkligt huvudmannaskap utvidgas ................ |
352 |
8.2.2 |
Särskilt om den ideella sektorn ............................. |
356 |
8.3 Den nya |
357 |
|
8.3.1 |
357 |
|
8.3.2 |
Den nya |
|
|
i överensstämmelse med regeringsformen ........... |
358 |
8.4Den nya penningtvättslagen behöver kopplas samman
|
med penningtvättsförordningen .......................................... |
366 |
8.5 |
Registreringsmyndighet ....................................................... |
367 |
8.6 |
Anmälningsskyldiga.............................................................. |
369 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
8.7 Registrets innehåll ................................................................ |
378 |
8.8Uppgifterna i registret ska vara korrekta,
adekvata och aktuella............................................................ |
380 |
|
8.8.1 |
Sjätte penningtvättsdirektivet .............................. |
380 |
8.8.2 |
Det finns vissa brister i registret .......................... |
381 |
8.8.3 |
Brister i och utebliven anmälan ............................ |
382 |
8.8.4 |
Felaktiga uppgifter ................................................ |
384 |
8.8.5 |
Kontroll av en verklig huvudmans identitet ........ |
385 |
8.8.6 |
Årlig bekräftelse .................................................... |
389 |
8.8.7 |
Anmälan om felaktiga uppgifter i registret ......... |
391 |
8.8.8 |
Det bör införas en ny sekretessbestämmelse ...... |
395 |
8.9 Tillgången till uppgifter i registret....................................... |
399 |
|
8.9.1 |
Tillgången till uppgifter i registret ska begränsas .. |
399 |
8.9.2Undantag från tillgången till uppgifter
i registren ............................................................... |
408 |
8.10 Förbättrade kontrollmöjligheter ......................................... |
415 |
8.10.1Bolagsverket ska kontrollera uppgifterna
|
i registret över verkliga huvudmän ....................... |
415 |
8.10.2 Skyldighet att lämna upplysningar ....................... |
420 |
|
8.10.3 |
Bolagsverkets underrättelseskyldighet ................ |
421 |
8.11 Sanktioner ............................................................................. |
421 |
|
8.11.1 |
Penningtvättsförordningen och |
|
|
sjätte penningtvättsdirektivet ............................... |
421 |
8.11.2 Nuvarande reglering om sanktioner .................... |
422 |
8.11.3Nuvarande sanktioner har kritiserats
|
för att vara otillräckliga ......................................... |
423 |
8.11.4 |
En ny reglering om ingripanden........................... |
425 |
8.11.5 |
Föreläggande att vidta rättelse.............................. |
427 |
8.11.6 |
Vitesföreläggande.................................................. |
428 |
8.11.7 |
Tvångslikvidation av aktiebolag ........................... |
437 |
8.11.8 |
Tvångslikvidation av ekonomiska föreningar...... |
440 |
8.11.9 |
Avregistrering från handelsregistret .................... |
443 |
8.11.10 |
Sanktionsavgifter, förseningsavgifter och straff ... |
446 |
8.11.11 |
Verkställighet av sanktioner mot |
|
|
registreringsskyldiga som är etablerade |
|
|
utanför EES ........................................................... |
450 |
8.11.12 |
Underrättelser till kommissionen ........................ |
452 |
SOU 2024:58Innehåll
8.12 |
Personuppgiftsbehandling.................................................... |
452 |
|
|
8.12.1 |
Utgångspunkter..................................................... |
452 |
|
8.12.2 |
Bolagsverkets personuppgiftsbehandling |
|
|
|
vid kontroller ......................................................... |
453 |
|
8.12.3 Behandling av känsliga personuppgifter............... |
457 |
|
8.13 |
Underrättelser till kommissionen ........................................ |
461 |
|
8.14 |
Avgifter |
.................................................................................. |
463 |
8.15 |
Överklagande ........................................................................ |
467 |
|
9 |
Konto- och värdefackssystemet ................................. |
469 |
|
9.1 |
Inledning................................................................................ |
469 |
|
9.2 |
Konto- och värdefackssystemet........................................... |
470 |
9.3Sjätte penningtvättsdirektivets bestämmelser om register
|
över bankkonton och elektroniska datasöksystem............. |
471 |
|
9.4 |
Genomförandeakter för sammankoppling av register ........ |
476 |
|
9.5 |
Tillgången till konto- och värdefackssystemet ................... |
476 |
|
|
9.5.1 |
Tidigare ställningstaganden................................... |
476 |
9.5.2Verksamhetsutövarnas förutsättningar
|
och behov av tillgång ............................................. |
478 |
9.6 Internationell utblick ............................................................ |
482 |
|
9.6.1 |
Danmark................................................................. |
483 |
9.6.2 |
Finland ................................................................... |
483 |
9.6.3 |
Norge ..................................................................... |
484 |
9.6.4 |
Övriga länder ......................................................... |
484 |
9.7Det är förenligt med direktivet att utvidga tillgången
även till verksamhetsutövare ................................................ |
484 |
9.8Tillgången till konto- och värdefackssystemet
|
bör utvidgas ........................................................................... |
485 |
9.9 |
Uppgifter som ska få hämtas ur systemet ........................... |
488 |
9.10 |
Intresseavvägningen.............................................................. |
489 |
9.11 |
Reglering om en utökad tillgång till konto- |
|
|
och värdefackssystemet ........................................................ |
492 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
10 Finansunderrättelseenheten ...................................... |
495 |
10.1 Finansunderrättelseenhetens roll, organisation och ansvar .. 495 10.1.1 Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet ... 495
10.1.2Finansunderrättelseenhetens oberoende
|
och resurser ........................................................... |
496 |
10.1.3 |
Finansunderrättelseenhetens ansvar .................... |
500 |
10.1.4 |
Krav på säkerhet och konfidentialitet.................. |
503 |
10.2 Finansunderrättelseenhetens tillgång till information ....... |
504 |
|
10.2.1 |
Inledning................................................................ |
504 |
10.2.2 |
Betydelsen av vissa uttryck i direktivet................ |
505 |
10.2.3 |
Utgångspunkter .................................................... |
506 |
10.2.4 |
Information i konto- och värdefackssystemet .... |
508 |
10.2.5 |
Information om elektroniska överföringar ......... |
509 |
10.2.6 |
Information om hypotekslån och andra lån ........ |
510 |
10.2.7 |
Databaser för nationell valuta och valutaväxling .. |
512 |
10.2.8 |
Information om värdepapper ............................... |
513 |
10.2.9 |
Skatteuppgifter...................................................... |
517 |
10.2.10 |
Fastighetsregister .................................................. |
519 |
10.2.11 |
Folkbokföringsregister ......................................... |
525 |
10.2.12 |
Passregister ............................................................ |
527 |
10.2.13 |
Databaser över gränsöverskridande resor............ |
528 |
10.2.14 |
Bolagsregister ........................................................ |
542 |
10.2.15 |
Vägtrafikregister, luftfartygsregister |
|
|
och fartygsregister................................................. |
550 |
10.2.16 |
Socialförsäkringsregister....................................... |
556 |
10.2.17 |
Uppgifter i tullverksamhet ................................... |
558 |
10.2.18 |
Vapenregister......................................................... |
564 |
10.2.19 |
Information hos finansiella tillsynsorgan ............ |
566 |
10.2.20 |
Handel med utsläppsrätter ................................... |
569 |
10.2.21 |
Nationella register över migration ....................... |
572 |
10.2.22 |
Handelsdomstolar................................................. |
576 |
10.2.23 |
Insolvensdatabaser ................................................ |
577 |
10.2.24 |
Information hos konkursförvaltare ..................... |
579 |
10.2.25 |
Information hos brottsbekämpande |
|
|
myndigheter........................................................... |
581 |
10.2.26 |
Information hos verksamhetsutövare .................. |
590 |
SOU 2024:58 |
Innehåll |
10.2.27Övriga bestämmelser
om finansunderrättelseenhetens
|
tillgång till information ......................................... |
592 |
10.2.28 |
Pågående lagstiftningsärenden.............................. |
595 |
10.2.29 |
Sekretess................................................................. |
596 |
10.2.30 |
Skyddet för den personliga integriteten............... |
597 |
10.2.31 |
Personuppgiftsbehandling .................................... |
599 |
10.3 Dispositionsförbud ............................................................... |
607 |
|
10.3.1 |
Dispositionsförbud som avser transaktioner....... |
607 |
10.3.2 |
Dispositionsförbud som avser affärsförbindelser... |
613 |
10.3.3Dispositionsförbud på begäran av en utländsk
finansunderrättelseenhet....................................... |
618 |
10.3.4Åklagares prövning av ett beslut
|
om dispositionsförbud .......................................... |
619 |
10.3.5 |
När ett dispositionsförbud ska hävas ................... |
619 |
10.3.6 |
Underrättelse om beslut om dispositionsförbud... |
621 |
10.3.7 |
Rättslig prövning ................................................... |
622 |
10.3.8 |
Staten ansvarar för skada som vållats |
|
|
i myndigheternas verksamhet ............................... |
630 |
10.4 Information till verksamhetsutövare ................................... |
630 |
|
10.5 Samarbete och informationsutbyte med behöriga |
|
|
myndigheter .......................................................................... |
643 |
|
10.5.1 |
Brottsbekämpande myndigheters begäran |
|
|
om information...................................................... |
643 |
10.5.2Myndigheters återkoppling
|
|
till finansunderrättelseenheten ............................. |
650 |
|
10.5.3 Generella bestämmelser om samarbete ................ |
651 |
|
10.6 |
Samarbete och informationsutbyte med andra |
|
|
|
finansunderrättelseenheter ................................................... |
652 |
|
|
10.6.1 Samarbete och utbyte av information .................. |
652 |
|
|
10.6.2 |
Användningsbegränsningar................................... |
655 |
|
10.6.3 |
Verkan av straffbestämmelser............................... |
661 |
10.7 |
Finansunderrättelseenhetens årsrapport ............................. |
662 |
|
10.8 |
Återkoppling vid rapportering om penningtvätt |
|
|
|
eller finansiering av terrorism............................................... |
663 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
11 |
Penningtvättsregistret .............................................. |
667 |
11.1 |
Inledning ............................................................................... |
667 |
11.2 |
Penningtvättsregistrets innehåll .......................................... |
668 |
11.3 |
Tidigare ställningstaganden.................................................. |
669 |
11.4 |
Brottsbekämpande myndigheter som har behov |
|
|
av uppgifter i penningtvättsregistret ................................... |
671 |
11.5 |
Tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret |
|
|
enligt nuvarande reglering.................................................... |
675 |
11.6 |
Andra sätt för brottsbekämpande myndigheter |
|
|
att få tillgång till finansiell information .............................. |
679 |
11.7 |
Behovet av en utökad tillgång till penningtvättsregistret .. |
680 |
12 |
Övervakningen av självreglerande organ...................... |
693 |
|
12.1 |
Inledning ............................................................................... |
693 |
|
12.2 |
Advokatsamfundet och dess penningtvättstillsyn.............. |
694 |
|
|
12.2.1 Allmänt om Advokatsamfundets uppdrag .......... |
694 |
|
|
12.2.2 |
Advokatsamfundets tillsynsuppdrag ................... |
695 |
12.3 |
Myndigheten som ska övervaka Advokatsamfundets |
|
|
|
penningtvättstillsyn .............................................................. |
699 |
|
|
12.3.1 |
Utredningens tillvägagångssätt ............................ |
699 |
12.3.2Vikten av ett oberoende advokatsamfund
|
och förhållandet till penningtvättslagen .............. |
700 |
12.3.3 |
Utgångspunkter vid valet av myndighet.............. |
701 |
12.3.4 |
Justitiekanslerns nuvarande tillsyn |
|
|
över Advokatsamfundet........................................ |
702 |
12.3.5Länsstyrelserna och sanktionsavgifter
mot advokater och advokatbolag ......................... |
704 |
12.3.6Justitiekanslern ska utses till myndigheten
som ska övervaka Advokatsamfundets |
|
penningtvättstillsyn............................................... |
705 |
12.4 Regleringens utformning ..................................................... |
707 |
12.4.1 Utgångspunkter vid utformningen |
|
av regelverket......................................................... |
707 |
SOU 2024:58Innehåll
|
12.4.2 |
Justitiekanslerns uppdrag ...................................... |
707 |
|
12.4.3 |
Justitiekanslerns befogenheter.............................. |
708 |
|
12.4.4 Underrättelser till brottsutredande myndigheter .. |
710 |
|
|
12.4.5 |
Årsrapportering ..................................................... |
711 |
|
12.4.6 |
Överklagande ......................................................... |
712 |
|
12.4.7 |
Sekretess................................................................. |
714 |
12.5 |
Penningtvättsförordningens regler om rapportering |
|
|
|
av misstänkta transaktioner.................................................. |
715 |
|
12.6 |
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden |
|
|
|
mot advokater och advokatbolag ......................................... |
717 |
|
13 |
Samarbete och informationsutbyte ............................ |
719 |
|
13.1 |
Inledning................................................................................ |
719 |
|
13.2 |
Allmänna bestämmelser om samarbete ............................... |
719 |
|
13.3 |
Kommunikation av förteckningen över de behöriga |
|
|
|
myndigheterna ...................................................................... |
722 |
|
13.4 |
Samarbete med Amla ............................................................ |
723 |
|
13.5 |
Samarbete som rör kreditinstitut ......................................... |
724 |
|
|
13.5.1 Samarbete mellan finansiella tillsynsmyndigheter, |
|
|
|
|
finansunderrättelseenheten och |
|
|
|
tillsynsmyndigheter för kreditinstitut.................. |
724 |
|
13.5.2 Underrättelse om svagheter i kontrollsystemet.... |
725 |
|
|
13.5.3 Underrättelse om omotiverad vägran |
|
|
|
|
att ingå affärsförbindelse ....................................... |
726 |
|
13.5.4 Samarbete mellan finansiella tillsynsmyndigheter |
|
|
|
|
och resolutionsmyndigheter ................................. |
728 |
|
13.5.5 |
Rapportering och riktlinjer ................................... |
728 |
13.6 |
Samarbete som rör revisorer................................................. |
729 |
|
13.7 |
Utbyte av information som rör kreditinstitut |
|
|
|
och finansiella institut mellan enheter som är bundna |
|
|
|
av tystnadsplikt ..................................................................... |
732 |
|
13.8 |
Utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter |
|
|
|
och med andra myndigheter................................................. |
736 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
13.9 |
Riktlinjer om samarbete ....................................................... |
739 |
|
13.10 |
Utbyte av information när det gäller genomförandet |
|
|
|
av riktlinjer för grupper i tredjeländer................................. |
740 |
|
13.11 |
Tillsynskollegier för bekämpning av penningtvätt |
|
|
|
och finansiering av terrorism ............................................... |
741 |
|
13.12 |
Samarbete med finansiella tillsynsmyndigheter |
|
|
|
i tredjeländer ......................................................................... |
744 |
|
14 |
Behandling av personuppgifter och lagring |
|
|
|
av uppgifter............................................................. |
747 |
|
14.1 |
Inledning ............................................................................... |
747 |
|
14.2 |
Nuvarande reglering ............................................................. |
747 |
|
|
14.2.1 Allmänna regler om personuppgiftsbehandling .. |
747 |
|
|
14.2.2 |
Regler om personuppgiftsbehandling |
|
|
|
i penningtvättslagen .............................................. |
749 |
|
14.2.3 Regler om lagring av uppgifter |
|
|
|
|
i penningtvättslagen .............................................. |
750 |
14.3 |
De nya |
751 |
|
|
14.3.1 |
Behandling av personuppgifter............................. |
751 |
|
14.3.2 |
Konflikten mellan penningtvättsregelverket |
|
|
|
och dataskyddsregelverket.................................... |
755 |
|
14.3.3 |
Lagring av uppgifter .............................................. |
759 |
15 |
Tillsyn |
.................................................................... |
761 |
15.1 |
Inledning ............................................................................... |
761 |
|
15.2 |
Kontroller av företagsledning och verkliga huvudmän |
|
|
|
i vissa verksamhetsutövare ................................................... |
761 |
|
15.3 |
Nationella tillsynsmyndigheters befogenheter |
|
|
|
och resurser........................................................................... |
766 |
|
15.4 |
Tillhandahållande av information |
|
|
|
till verksamhetsutövare ........................................................ |
768 |
|
15.5 |
Riskbaserad tillsyn................................................................ |
769 |
|
15.6 |
Förmedling till finansunderrättelseenheter ........................ |
772 |
SOU 2024:58 |
Innehåll |
|
15.7 |
Tillsyn av verksamhetsutövare som utövar |
|
|
etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster .... |
773 |
15.8 |
Bestämmelser som rör samarbete vid tillsyn av koncerner... |
777 |
15.9 |
Tillsynsmyndigheternas tillgång till information |
|
|
om fastigheter........................................................................ |
779 |
16 |
Sanktioner .............................................................. |
781 |
16.1 |
Inledning................................................................................ |
781 |
16.2 |
Allmänna bestämmelser om sanktioner .............................. |
781 |
16.3 |
Administrativa sanktioner .................................................... |
786 |
16.4 |
Administrativa åtgärder som inte är sanktioner.................. |
788 |
16.5 |
Offentliggörande av administrativa sanktioner |
|
|
och åtgärder ........................................................................... |
791 |
16.6 |
Skydd för rapporterande personer ....................................... |
792 |
|
16.6.1 Rapportering av överträdelser............................... |
792 |
|
16.6.2 Skydd mot repressalier och skadestånd................ |
795 |
16.7 |
Utbyte av upplysningar om sanktioner ............................... |
797 |
16.8 |
Penningtvättsförordningens regler om sanktioner ............. |
798 |
17 |
Penningtvättsförordningen........................................ |
801 |
17.1 |
Inledning................................................................................ |
801 |
17.2 |
Allmänna överväganden........................................................ |
802 |
17.3 |
Uppdragsavtal ....................................................................... |
803 |
17.4 |
Allmän riskbedömning ......................................................... |
804 |
17.5 |
Kontrollfunktioner ............................................................... |
806 |
17.6 |
Skärpta åtgärder för kundkännedom ................................... |
808 |
17.7 |
Rapportering vid misstanke om penningtvätt |
|
|
eller finansiering av terrorism............................................... |
810 |
Innehåll |
SOU 2024:58 |
17.8 |
Tystnadsplikt ........................................................................ |
814 |
|
17.9 |
Högrisktredjeländer ............................................................. |
820 |
|
18 |
823 |
||
18.1 |
Bakgrund ............................................................................... |
823 |
|
18.2 |
Allmänna överväganden ....................................................... |
824 |
|
18.3 |
Överlåtelse av beslutanderätt till EU .................................. |
825 |
|
|
18.3.1 |
Gällande rätt .......................................................... |
825 |
|
18.3.2 |
|
|
|
|
överföring av beslutanderätt till EU .................... |
827 |
18.4 |
Amlas rättsliga ställning ....................................................... |
830 |
|
18.5 |
Amlas direkta tillsyn............................................................. |
831 |
|
|
18.5.1 |
Finansinspektionen är finansiell |
|
|
|
tillsynsmyndighet.................................................. |
831 |
|
18.5.2 Amlas uppgifter vid direkt tillsyn ........................ |
834 |
|
|
18.5.3 Amlas befogenheter vid direkt tillsyn.................. |
840 |
18.5.4Amlas allmänna utredningar och rätt
|
att få tillgång till information................................ |
841 |
18.5.5 |
Platsundersökningar och handräckning .............. |
842 |
18.5.6 |
Finansinspektionens bistånd till Amla ................ |
847 |
18.5.7Tillsynsbefogenheter, sanktionsavgifter
|
och viten ................................................................ |
849 |
18.5.8 |
Äkthetskontroll och verkställighet ...................... |
853 |
18.5.9 |
Överklagande av Amlas beslut ............................. |
857 |
18.5.10 |
Samarbete och informationsutbyte...................... |
858 |
18.6 Amlas indirekta tillsyn ......................................................... |
861 |
18.6.1Bedömning av finansiella tillsynsorgans
verksamheter ......................................................... |
861 |
18.6.2Amla kan begära att finansiella tillsynsorgan
ska ingripa mot icke utvalda verksamhetsutövare .. 862
18.7 Amlas tillsyn över den |
868 |
|
18.7.1 |
Inbördes utvärderingar ......................................... |
869 |
18.7.2 |
Amlas befogenheter i förhållande till |
|
|
icke finansiella tillsynsmyndigheter ..................... |
871 |
SOU 2024:58Innehåll
18.8 |
Samarbete och informationsutbyte...................................... |
872 |
|
18.9 |
Samarbete och informationsutbyte mellan Amla |
|
|
|
och finansunderrättelseenheter ............................................ |
883 |
|
18.10 |
Arbetsrättsliga frågor............................................................ |
886 |
|
|
18.10.1 |
Utlandsstationering............................................... |
887 |
|
18.10.2 |
Socialförsäkring, folkbokföring |
|
|
|
och skattskyldighet................................................ |
893 |
|
18.10.3 |
Arbetsrättslig och arbetsmiljörättslig lagstiftning .. |
894 |
|
18.10.4 |
Anställda vid svenska myndigheter kan delta |
|
|
|
i Amlas verksamhet utan att vara utstationerade .. |
896 |
|
18.10.5 |
Företrädare för svenska myndigheter |
|
|
|
i Amlas styrelse...................................................... |
896 |
VOLYM 2 |
|
|
|
Reglering som inte styrs av |
|||
Inledning................................................................................ |
|||
|
|||
|
och Säkerhetspolisen............................................................. |
||
|
Tystnadsplikt ......................................................... |
||
|
|||
Samverkan enligt penningtvättslagen .................................. |
|||
|
Nuvarande reglering .............................................. |
||
|
|||
Samkörning av register ......................................................... |
|||
Ikraftträdande ....................................................................... |
|||
|
Penningtvättsförordningen................................... |
||
|
|||
|
|||
Övergångsbestämmelser....................................................... |
|||
|
|
||
|
|
Innehåll |
SOU 2024:58 |
20.2.2Överträdelser som inträffat före
SOU 2024:58Innehåll
|
|
(1974:157)............................................................................ |
22.4Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) . 1005
22.5Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).. 1006
22.6Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 1007
22.7Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000).. 1008
22.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571)
22.12Förslaget till om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring
av finansiella instrument ..................................................... |
22.13Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079). 1020
22.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:224)
22.18Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) . 1045
22.19Förslaget lag om ändring i lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden............................................... |
InnehållSOU 2024:58
SOU 2024:58Innehåll
Innehåll |
|
SOU 2024:58 |
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv 2022:76.......................................... |
|
Bilaga 2 |
Kommittédirektiv 2023:49.......................................... |
|
Bilaga 3 |
Parallelluppställning .................................................... |
|
Bilaga 4 |
Penningtvättsförordningen......................................... |
1201 |
Bilaga 5 Bilaga till penningtvättsförordningen ........................ |
1393 |
|
Bilaga 6 |
1403 |
|
Bilaga 7 |
Sjätte penningtvättsdirektivet..................................... |
1595 |
19Reglering som inte styrs av
19.1Inledning
Penningtvättslagen innehåller bestämmelser som inte följer av Sveriges skyldigheter att genomföra
I detta kapitel behandlar utredningen de övriga svenska regler som inte styrs av
19.2Uppgiftsskyldigheten till Finanspolisen och Säkerhetspolisen
Utredningens förslag: Clearingbolag, tillhandahållare av finan- siell infrastruktur som avser omedelbara betalningar och insam- lingsrörelser ska även fortsättningsvis vara skyldiga att lämna upp- gifter till Finanspolisen.
Verksamhetsutövare, clearingbolag, tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar och insamlings-
899
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
rörelser ska alltjämt vara skyldiga att lämna uppgifter till Säker- hetspolisen.
Bemyndigandena i penningtvättslagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur verksamhetsutövare dels ska rapportera misstanke om pen- ningtvätt och finansiering av terrorism till Säkerhetspolisen, dels ska lämna uppgifter som Säkerhetspolisen begär med stöd av fråge- rätten ska föras över till den nya penningtvättslagen. Motsvarande bemyndigande i penningtvättslagen för rapportering och upp- giftslämnande från clearingbolag, tillhandahållare av finansiell infra- struktur som avser omedelbara betalningar och insamlingsrörel- ser till Finanspolisen och Säkerhetspolisen ska också föras över till den nya penningtvättslagen.
Av såväl fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 33.1) som penning- tvättsförordningen (artikel 50.1) framgår att verksamhetsutövarna har en skyldighet att lämna all nödvändig information som finans- underrättelseenheten begär. Bestämmelsen i fjärde penningtvättsdirek- tivet genomförs i svensk rätt genom 4 kap. 6 § penningtvättslagen. Den innebär att verksamhetsutövare, clearingbolag (exempelvis Bank- girocentralen), tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar (exempelvis Swish) och insamlingsrörelser har en skyldighet att lämna uppgifter till Finanspolisen och Säker- hetspolisen.
Genom att föreskriva att den så kallade frågerätten ska innefatta även Säkerhetspolisen och att den kan utövas mot clearingbolag, till- handahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betal- ningar och insamlingsrörelser går svensk rätt utöver vad fjärde penning- tvättsdirektivet kräver. Bestämmelsen innebär att ovan redovisade aktörer är skyldiga att besvara frågor från Finanspolisen eller Säker- hetspolisen, även om vederbörande inte själv har rapporterat ett miss- tänkt förhållande. Finanspolisen och Säkerhetspolisen har med andra ord en befogenhet att ställa frågor som är föranledda av misstankar som kommer från annat håll än från de uppgiftsskyldiga.
I penningtvättsförordningen regleras uppgiftsskyldigheten till Finanspolisen (artikel 50.1a). Uppgiftsskyldigheten enligt förordningen omfattar bara verksamhetsutövare, vilket clearingbolag, tillhandahål- lare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar och insamlingsrörelser inte är. Utredningen bedömer att det är förenligt
900
SOU 2024:58 |
Reglering som inte styrs av |
med penningtvättsförordningen att utvidga uppgiftsskyldigheten även till andra än verksamhetsutövare. Utredningen har i avsnitt 6.7.8 redo- gjort för behovet av kontroll av insamlingsrörelser och förekomsten av i risker för finansiering av terrorism inom rörelserna. Det är därför angeläget att dessa är skyldiga att lämna uppgifter till Finanspolisen. Clearingbolag och tillhandahållare av finansiell infrastruktur som av- ser omedelbara betalningar är tjänster som genomför transaktioner mellan kreditinstitut. I det tidigare lagstiftningsärendet bedömde reger- ingen att det skulle underlätta och påskynda Finanspolisens och Säker- hetspolisens arbete i utredningar om penningtvätt och finansiering av terrorism om clearingbolag och tillhandahållare av finansiell infra- struktur som avser omedelbara betalningar var skyldiga att lämna upp- gifter.1 Utredningen delar den uppfattningen. I utredningar gällande penningtvätt och finansiering av terrorism är tidsaspekten ofta av stor betydelse.
Utredningen föreslår därför sammanfattningsvis att clearingbolag, tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betal- ningar och insamlingsrörelser även fortsättningsvis ska vara skyldiga att lämna uppgifter till Finanspolisen. En bestämmelse med den inne- börden ska föras in i den nya penningtvättslagen.
Beträffande uppgiftsskyldigheten till Säkerhetspolisen gör utred- ningen följande överväganden. Till Säkerhetspolisens uppgifter hör att förebygga, förhindra och upptäcka viss brottslig verksamhet, in- begripet brott mot terroristbrottslagen (2022:666). Sekretess hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, om den mottagande myndigheten behöver uppgif- ten i sin brottsbekämpande verksamhet (35 kap. 10 a § OSL). Om Säkerhetspolisen inte skulle ha egen frågerätt skulle Säkerhetspolisen behöva begära de uppgifter från verksamhetsutövare som behövs för att utreda finansiering av terrorism genom Finanspolisen. Vissa upp- gifter kan vara känsliga i Säkerhetspolisens verksamhet. En sådan ord- ning skulle kunna leda till att Säkerhetspolisen underlåter att begära uppgifter. Av dessa skäl bedömde regeringen att uppgiftsskyldigheten skulle gälla även i förhållande till Säkerhetspolisen.2 Regeringen för- utsatte även att Finanspolisen så långt som möjligt hålls informerad av Säkerhetspolisen så att Finanspolissektionen kan fullgöra sina skyl- digheter enligt direktivet, till exempel att genomföra analyser av risker
1Prop. 2021/22:251 s. 91.
2Prop. 2018/19:150 s.
901
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
för finansiering av terrorism.3 Utredningen delar regeringens uppfatt- ning och bedömer att skälen för att låta uppgiftsskyldigheten även omfatta Säkerhetspolisen alltjämt är starka. Utredningen bedömer också att en sådan ordning är förenlig med
Utredningen föreslår därför att det i den nya penningtvättslagen införs en bestämmelse om uppgiftsskyldighet till Säkerhetspolisen med samma innehåll som den nuvarande bestämmelsen i penningtvättslagen.
Polismyndigheten har med stöd av bemyndiganden i 8 kap. 1 § 12 och 13 penningtvättslagen utfärdat föreskrifter om formerna för verk- samhetsutövares rapportering och uppgiftslämnande till Finanspolisen. Detta berörs närmare i avsnitt 17.7. Bemyndigandet avser också sådan rapportering och uppgiftslämnande från clearingbolag, tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar och in- samlingsrörelser till Finanspolisen och Säkerhetspolisen samt verksam- hetsutövares rapportering och uppgiftslämnande till Säkerhetspolisen. Det finns fortsatt ett behov av sådana föreskrifter. Penningtvättslagens bemyndiganden ska därför föras över till den nya penningtvättslagen.
19.2.1Tystnadsplikt
Utredningens förslag: Uppgiftslämnandet till Finanspolisen och Säkerhetspolisen ska även fortsättningsvis omfattas av tystnads- plikt. Tystnadsplikten ska också gälla för insamlingsrörelser.
Det är viktigt att det förblir hemligt att Finanspolisen och Säkerhets- polisen har begärt uppgifter om en viss person eller företeelse och att sådana uppgifter har lämnats. Tystnadsplikten för sådana uppgifter som lämnas av verksamhetsutövare regleras i dag i 4 kap. 9 § penning- tvättslagen. För clearingbolag och tillhandahållare av finansiell infra- struktur som avser omedelbara betalningar finns regleringen i 4 kap. 9 a § penningtvättslagen. Bestämmelserna innebär att det inte obe- hörigen får röjas att uppgifter har lämnats till Säkerhetspolisen. Som obehörigt röjande anses inte exempelvis att lämna uppgifter till brotts- bekämpande myndigheter eller tillsynsmyndigheter enligt penning- tvättslagen. I 4 kap. 9 § penningtvättslagen anges ytterligare situationer som då ett röjande inte är obehörigt. Uppgiftslämnande till Finans-
3Prop. 2018/19:150 s. 52.
902
SOU 2024:58 |
Reglering som inte styrs av |
polisen för verksamhetsutövare kommer att regleras i artikel 54 i pen- ningtvättsförordningen. I den artikeln anges i vilka situationer ett röjande av uppgifter är tillåtet. Samma regler bör gälla för verksam- hetsutövare som lämnar uppgifter till Säkerhetspolisen. För de aktörer som inte är verksamhetsutövare, men som är skyldiga att lämna upp- gifter, bör en bestämmelse motsvarande 4 kap. 9 a § penningtvätts- lagen gälla. Detta omfattar även upplysningsbestämmelsen i 4 kap. 9 a § andra stycket penningtvättslagen som anger att straffrättsliga bestämmelser vid brott mot tystnadsplikten finns i brottsbalken. Sam- manfattningsvis bedömer utredningen att de aktörer som är skyldiga att lämna uppgifter till Finanspolisen och Säkerhetspolisen bör om- fattas av en tystnadsplikt. Detta bör också gälla för insamlingsrörel- ser, som tidigare inte omfattats av tystnadsplikten.
Utredningen föreslår således därför att en motsvarande reglering till artikel 54 i penningtvättsförordningen införs i den nya penning- tvättslagen gällande verksamhetsutövares uppgiftslämnande till Säker- hetspolisen. Det ska också i samma lag införas en bestämmelse, i lik- het med nuvarande reglering, som innebär att uppgiftslämnande till Finanspolisen och Säkerhetspolisen från de aktörer som inte är verk- samhetsutövare ska omfattas av tystnadsplikt samt en upplysning om att straffrättsliga bestämmelser vid överträdelser finns i brottsbalken.
19.2.2Behandling av personuppgifter
Utredningens förslag: Uppgifter om att personuppgifter behand- las vid uppgiftslämnandet till Finanspolisen och Säkerhetspolisen ska också framöver omfattas av tystnadsplikt.
Besked om att personuppgifter behandlas får inte lämnas ut till den registrerade. Penningtvättslagens bestämmelse om att clearing- bolag och tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar inte ska lämna information till den regi- strerade om att personuppgifter behandlas ska föras över till den nya penningtvättslagen.
EU:s dataskyddsförordning är tillämplig på den personuppgiftsbe- handling som sker hos de aktörer som är uppgiftsskyldiga. Att lämna uppgifter i enlighet med uppgiftsskyldigheten innebär att en rättslig förpliktelse fullgörs i den mening som avses i dataskyddsförordningen
903
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
och även att en uppgift av allmänt intresse utförs (artikel 6.1 c och e i dataskyddsförordningen). Uppgiftsskyldigheten gäller alla uppgifter som Finanspolisen och Säkerhetspolisen behöver i en utredning om penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan handla om olika slags personuppgifter, t.ex. namn, personnummer, mellan vilka konton transaktioner genomförts och liknande uppgifter. Det kan inte ute- slutas att det kommer att finnas behov av att behandla känsliga person- uppgifter, exempelvis uppgifter om en betalning som avser medlems- avgift till en fackförening (artikel 9.1 i dataskyddsförordningen) eller personuppgifter som rör lagöverträdelser (artikel 10 i dataskydds- förordningen).
Uppgifter om lagöverträdelser får behandlas om det är nödvändigt för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt lag (5 § 2 förordningen [2018:219] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning). Även känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse som sker på grundval av
Regeringen har i ett tidigare lagstiftningsärende bedömt att den svenska regleringen är förenlig med dataskyddsförordningen.4 Utred- ningen delar den bedömningen. Utredningens förslag innebär inte några förändringar ur ett personuppgiftsmässigt perspektiv. Utred- ningen bedömer därför att förslaget är förenligt med dataskyddsför- ordningen.
Att personuppgifter behandlas med anledning av uppgiftslämnande enligt 4 kap. 6 § penningtvättslagen omfattas enligt nuvarande regler- ing av tystnadsplikt (5 kap. 11 och 13 §§ penningtvättslagen). Så bör gälla även i fortsättningen. Penningtvättsförordningen reglerar inte särskilt tystnadsplikten vid behandling av personuppgifter. Utredningen
4Prop. 2021/22:251 s.
904
SOU 2024:58 |
Reglering som inte styrs av |
bedömer att nuvarande reglering är förenlig med penningtvättsför- ordningen. Utredningen föreslår därför att motsvarande bestämmel- ser införs i den nya penningtvättslagen.
För att Finanspolisens och Säkerhetspolisens arbete inte ska mot- verkas har det ansetts viktigt att besked om att personuppgifter be- handlas enligt 4 kap. 6 § penningtvättslagen inte lämnas ut till den registrerade (5 kap. 7 § penningtvättslagen). Utredningen har i av- snitt 17.8 föreslagit att en motsvarighet till 5 kap. 7 § penningtvätts- lagen, med hänvisningar till bestämmelser i penningtvättsförordningen, ska införas för Finanspolisen i den nya penningtvättslagen. För när- mare överväganden kring bestämmelsens förenlighet med penning- tvättsförordningen och dataskyddsförordningen, se avsnitt 17.8. Det bör gälla även i förhållande till Säkerhetspolisen. Utredningen före- slår därför att det ska framgå av bestämmelsen.
Utredningen föreslår också att motsvarande reglering ska gälla även för clearingbolag och tillhandahållare av finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, vilket i dag framgår av 5 kap. 12 § penningtvättslagen. Den bestämmelsen ska därför föras över till den nya penningtvättslagen.
19.3Samverkan enligt penningtvättslagen
19.3.1Nuvarande reglering
Reglerna om samverkan enligt penningtvättslagen syftar till att under- lätta informationsutbyte mellan myndigheter och verksamhetsutövare. Reglerna innebär å ena sidan att en eller flera myndigheter eller
åandra sidan att myndigheter och verksamhetsutövare får möjlighet att samverka om en avgränsad företeelse i syfte att bekämpa pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism. Det kan till exempel handla om att utbyta uppgifter om ett visst kriminellt nätverk eller terror- iströrelse eller om att motverka allvarligare former av penningtvätt inom en viss bransch. Inom ramen för samverkan ska uppgifter som huvudregel kunna delas med övriga deltagare i samverkan utan hinder av sekretess eller annan tystnadsplikt. Samverkan bygger på frivillig- het och det är upp till varje deltagare att besluta om den vill delta i en planerad samverkan och en samverkan bör förutsätta att samtliga deltagare har godkänt varandras medverkan. Bestämmelserna om sam- verkan finns i 4 a kap. penningtvättslagen.
905
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
Samverkan får ske för att förebygga, förhindra eller upptäcka pen- ningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan får brottsbekäm- pande myndigheter, Finansinspektionen och kreditinstitut eller brotts- bekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter delta (4 a kap. 1 §). Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åkla- garmyndigheten. Med tillsynsmyndigheter menas de myndigheter som utövar tillsyn enligt penningtvättslagen. Samverkan får ske endast för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan penningtvätt och finan- siering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfatt- ning är allvarlig. Samverkan ska anordnas så att den inte blir mer långt- gående än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så att det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägen- heter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av samverkan (4 a kap. 2 § penningtvättslagen).
Utgångspunkten är att den som deltar i samverkan trots sekretess eller tystnadsplikt ska lämna en uppgift till en annan deltagare om det behövs för mottagarens deltagande i samverkan (4 a kap. 3 § pen- ningtvättslagen). En uppgift ska dock inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekre- tessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. För myndigheternas del kan det röra sig om uppgifter som röjer vissa metoder och arbetssätt eller uppgifter från tredje part i den brottsbekämpande verksamheten. Kreditinsti- tut kan till exempel ha skäl att inte lämna ut uppgifter som omfattas av lagen (2018:558) om företagshemligheter. Generellt gäller att ett kreditinstitut som lämnar ut känsliga uppgifter i regel kan räkna med att de omfattas av sekretess hos myndigheten. En uppgift ska heller inte lämnas i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Beslut om samverkan fattas av den myndighet eller de myndig- heter som deltar i samverkan. Ett beslut får omfatta kreditinstitut som samtycker till det. Ett beslut om samverkan ska vara skriftligt och ange föremålet för samverkan, vilka som deltar i samverkan, och den tid som samverkan ska gälla (4 a kap. 4 § penningtvättslagen). Ett kredit- institut eller den som är verksam hos institutet får inte för en kund eller utomstående obehörigen röja ett beslut om samverkan eller en uppgift som tagits emot i samverkan (4 a kap. 5 § penningtvättslagen).
906
SOU 2024:58 |
Reglering som inte styrs av |
Därutöver finns vissa bestämmelser som rör tystnadsplikt och be- handling av personuppgifter i samverkan (4 kap. 9 §, 5 kap. 5 och 6 §§ penningtvättslagen).
19.3.2Samverkan enligt den nya penningtvättslagen
Utredningens förslag: Det ska införas bestämmelser om samver- kan mellan tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndig- heter.
Utredningens bedömning: Penningtvättsförordningen ger inte utrymme för nationella bestämmelser om samverkan som invol- verar verksamhetsutövare. Penningtvättslagens nuvarande bestäm- melser om samverkan bör därför inte föras över till den nya pen- ningtvättslagen.
Av artikel 55.7 i penningtvättsförordningen framgår att medlemssta- terna får ha nationella regler som möjliggör samarbete och utbyte av information som omfattas av tystnadsplikt eller sekretess mellan verk- samhetsutövare och myndigheter inom ramen för ett avgränsat sam- arbete, likt det som samverkanbestämmelserna i svensk rätt omfattar. I artikel 55.7 anges närmare under vilka förutsättningar sådant sam- arbete och informationsutbyte får ske. I artikel 54.3a finns ytterli- gare reglering av informationsdelningen. Dessa artiklar skulle medföra en möjlighet att behålla samverkansbestämmelserna och att utvidga bestämmelsernas tillämpningsområde.
Det står numera klart att dessa bestämmelser, som i likhet med övriga redovisade artiklar i utredningen härrör från ministerrådets för- handlingsmandat, inte finns i den slutgiltiga versionen av penning- tvättsförordningen. Av den penningtvättsförordning som antagits framgår att det inte finns möjlighet till införande av nationella be- stämmelser i fråga om samverkan mellan verksamhetsutövare och myn- digheter. Eftersom samverkan som involverar verksamhetsutövare regleras i penningtvättsförordningen får nationell reglering i strid med denna inte ske. Utredningen har som arbetsmetod, eftersom lagstift- ningspaketet inte var färdigförhandlat inom EU, genomgående ut- gått från ministerrådets förhandlingsmandat (se avsnitt 2.2). Mot bak- grund av innehållet i den antagna penningtvättsförordningen som
907
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
innebär att det inte kommer finnas förutsättningar för nationella be- stämmelser i denna del har utredningen valt att göra ett avsteg från den generella arbetsmetoden. Det finns inte anledning att lämna för- slag där ett genomförande är uteslutet. Utredningen utgår i stället ifrån den slutgiltiga penningtvättsförordningen. Detta leder till slut- satsen att det saknas förutsättningar att behålla den nuvarande svenska regleringen om samverkan. Bestämmelserna bör därför inte föras över till den nya penningtvättslagen.
Det finns emellertid inga hinder mot att reglera en samverkan mellan brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter i svensk rätt. Samverkan är en effektiv konstruktion eftersom den bryter sekre- tessen mellan myndigheterna. En fortsatt samverkan som involverar brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter skulle vara ett bra verktyg för att bekämpa penningtvätt och finansiering av ter- rorism. Utredningen föreslår därför att det i den nya penningtvätts- lagen införs bestämmelser om samverkan mellan dessa myndigheter med de nuvarande bestämmelserna om samverkan som förebild.
19.4Samkörning av register
Utredningens förslag: En verksamhetsutövares register med upp- gifter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism får inte samköras med motsvarande register hos någon annan.
Förbudet gäller inte samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som ingår i samma koncern, och med ett dotterföretag eller en filial till en verksamhetsutövare som är etable- rad i ett land utanför EES, om dotterföretaget eller filialen upp- fyller kraven i artikel 54.3 i penningtvättsförordningen.
Enligt 5 kap. 8 § penningtvättslagen får en verksamhetsutövares regis- ter med uppgifter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism inte samköras med motsvarande register hos någon annan. Undantag gäller för samkörning av register mellan verksamhetsut- övare som är banker eller finansiella institut och som ingår i samma koncern samt samkörning av register med filial (5 kap. 9 § penning- tvättslagen). I ett tidigare lagstiftningsärende bedömdes ett sådant undantag nödvändigt för att uppfylla fjärde penningtvättsdirektivets
908
SOU 2024:58 |
Reglering som inte styrs av |
krav på ett effektivt informationsutbyte inom koncerner (artik- larna 39, 45.1 och 45.8).
Regleringen om samkörningsförbud är en svensk reglering som inte har någon motsvarighet i
Penningtvättsförordningen innehåller, i likhet med fjärde penning- tvättsdirektivet, inte något krav på att möjliggöra samkörning av regis- ter. Det finns som utgångspunkt därför inget hinder mot att behålla bestämmelserna om samkörningsförbud. Däremot får ett samkör- ningsförbud inte hindra det informationsutbyte som föreskrivs i pen- ningtvättsförordningen (artiklarna 13.1, 13.2 och 54.3).
I artikel 54.3 i penningtvättsförordningen framgår att verksamhets- utövare inom samma koncern, utan hinder av bestämmelserna om tystnadsplikt, får dela vissa uppgifter med varandra eller med dotter- företag eller filialer etablerade i tredjeland. En förutsättning för att delning av information ska kunna ske med dotterföretag eller filialer som är etablerade i ett tredjeland är att dessa följer riktlinjerna och förfarandena för koncerner i enlighet med artikel 13 i förordningen och att riktlinjerna och förfarandena i sin tur uppfyller kraven i penningtvättsförordningen. De uppgifter som ska kunna delas avser att en kund har eller ska rapporteras för misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att en analys avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism pågår eller kan komma att utföras. Det rör sig således om sådana uppgifter som kan förekomma i de register som omfattas av samkörningsförbudet.
I artikel 13.1 i förordningen anges att det ska finnas riktlinjer, för- faranden och kontroller för bland annat ett effektivt informations- utbyte inom koncerner för att bekämpa penningtvätt eller finansier- ing av terrorism. Dessa riktlinjer, förfaranden och kontroller ska enligt artikel 13.2 innehålla krav på verksamhetsutövaren att dela informa- tion inom koncernen när det behövs för kundkännedom och hanter- ingen av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Kraven i penningtvättsförordningen är i detta avseende mer preciserade än motsvarande krav i fjärde penningtvättsdirektivet.
909
Reglering som inte styrs av |
SOU 2024:58 |
Detta innebär att de undantag från samkörningsförbudet som föl- jer av nuvarande reglering kan behållas under förutsättning att de an- passas efter bestämmelserna om informationsutbyte inom koncerner i penningtvättförordningen. Exempelvis behöver undantagen utvid- gas till att gälla även för andra verksamhetsutövare än kreditinstitut och finansiella institut.
Bestämmelser med den innebörden bör införas i den nya penning- tvättslagen. Med en sådan ordning anser utredningen att samkör- ningsförbudet är förenligt med penningtvättsförordningen och möj- liggör ett effektivt informationsutbyte, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten upprätthålls.
Enligt artikel enligt 55.5 i penningtvättsförordningen får verksam- hetsutövare, utan hinder av tystnadsplikten i artikel 54, även dela per- sonuppgifter som samlats in för att utföra kundkännedomsåtgärder med andra verksamhetsutövare i den utsträckning ett sådant infor- mationsutbyte är nödvändigt och proportionerligt i syfte att för- hindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Inte heller när det gäller detta informationsutbyte ställs det i för- ordningen upp något krav på att det ska vara möjligt med samkörning av register. Ett sådant förbud står därför inte i strid med penning- tvättsförordningen. En skillnad mot bestämmelserna om informa- tionsutbyte inom koncerner är att verksamhetsutövare inte är skyldiga att dela information enligt artikel 55.5. Det är endast en möjlighet. Med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten finns det en- ligt utredningens uppfattning därför inte skäl att undanta informations- utbyte enligt artikel 55.5 från samkörningsförbudet.
910
20Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
20.1Ikraftträdande
20.1.1Penningtvättsförordningen
Utredningens bedömning: Det behövs inte några bestämmelser om ikraftträdande av penningtvättsförordningen.
Enligt artikel 65 i penningtvättsförordningen träder förordningen i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Euro- peiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med tre år från ikraftträdandet.
Penningtvättsförordningen är direkt tillämplig och varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att förordningen ska börja gälla i Sverige ska därför inte vidtas.
20.1.2
Utredningens bedömning: Det behövs inte några bestämmelser om ikraftträdande av
Av artikel 93 i
911
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
SOU 2024:58 |
Oaktat detta gäller, i likhet med penningtvättsförordningen, att Amla- förordningen är direkt tillämplig när den väl har trätt i kraft. Några särskilda åtgärder för att förordningen ska börja gälla i Sverige ska därför inte vidtas.
20.1.3Sjätte penningtvättsdirektivet och övrig reglering
Utredningens förslag: Den nya penningtvättslagen ska träda i kraft inom tre år från sjätte penningtvättsdirektivets ikraftträdande. Det- samma gäller övriga föreslagna lagförslag.
Enligt artikel 58.1 i sjätte penningtvättsdirektivet ska medlemssta- terna senast tre år från direktivets ikraftträdande sätta i kraft de be- stämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.
Eftersom förhandlingarna kring
Detta innebär alltså att den nya penningtvättslagen bör träda i kraft inom tre år från det sjätte penningtvättsdirektivets ikraftträdande och att den nu gällande penningtvättslagen och registerlagen bör upp- hävas vid samma tidpunkt. Även de ändringar som utredningen före- slår i övriga författningar bör träda i kraft vid denna tidpunkt.
Behovet av övergångsbestämmelser redovisas nedan.
912
SOU 2024:58 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
20.2Övergångsbestämmelser
20.2.1Affärsförbindelser som har etablerats före penningtvättsförordningens ikraftträdande
Utredningens bedömning: Det bör inte införas någon särskild övergångsbestämmelse för affärsförbindelser som har ingåtts före lagstiftningens ikraftträdande.
Penningtvättsförordningens regler om kundkännedom innebär att verksamhetsutövarna fortlöpande ska övervaka affärsförbindelser och säkerställa att de relevanta handlingarna, uppgifterna eller informa- tionen om kunden hålls uppdaterade. Hur ofta detta ska ske avgörs av den risk som affärsförbindelsen medför (artikel 21.2). Kundinfor- mationen ska vidare uppdateras och ses över när kundens relevanta omständigheter förändras, när verksamhetsutövaren är skyldig att under kalenderåret kontakta kunden i syfte att se över relevant information om verkliga huvudmän eller för att följa rådets direktiv om admini- strativt samarbete vid beskattning1. Verksamhetsutövarna ska också uppdatera kundinformationen när en relevant uppgift om kunden kommer till deras kännedom (artikel 21.3).
Genom dessa bestämmelser föreligger ett krav på att vid lämpliga tidpunkter vidta åtgärder för kundkännedom även gentemot sådana kunder med vilka en affärsförbindelse har etablerats före förordningens ikraftträdande. Enligt utredningens bedömning saknas det därför skäl att införa en särskild övergångsbestämmelse som ska reglera dessa situationer.
20.2.2Överträdelser som inträffat före penningtvättsförordningens ikraftträdande
Utredningens förslag: Nuvarande bestämmelser ska tillämpas i fråga om överträdelser som har begåtts före lagstiftningens ikraft- trädande.
1Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.
913
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
SOU 2024:58 |
De nya krav som ställs på verksamhetsutövarna med anledning av penningtvättsförordningen bör inte ges en retroaktiv tillämpning. Nuvarande bestämmelser ska därför gälla för överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelser med denna inne- börd ska föras in i penningtvättslagen och de olika rörelselagstift- ningarna.
20.2.3Registret över verkliga huvudmän
Utredningens förslag: Juridiska personer som har bildats före ikraftträdandet ska anmäla uppgifter enligt artiklarna 44 och 45.3 i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjsmål efter det att den nya penningtvättslagen har trätt i kraft.
Den som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion som har bildats före ikraft- trädandet ska anmäla uppgifter enligt artikel 44 till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjsmål efter det att den nya penningtvättslagen har trätt i kraft.
Av artiklarna 44 och 45.3 i penningtvättsförordningen framgår vilka uppgifter en juridisk person ska anmäla för registrering i registret över verkliga huvudmän. Enligt artikel 45.1a i penningtvättsförord- ningen ska en juridisk person anmäla uppgifter för registrering utan onödigt dröjsmål efter att den juridiska personen har bildats. Av för- ordningen framgår dock inte när juridiska personer som har bildats före regleringens ikraftträdande, och som inte tidigare har omfattats av registreringsskyldighet, ska göra en anmälan om registrering.
Avsaknaden av sådana bestämmelser kan enligt utredningens upp- fattning inte tolkas som att juridiska personer som har bildats före ikraftträdandet inte omfattas av registreringsskyldighet. En rimlig tolk- ning är i stället att sådana juridiska personer ska göra en anmälan om registrering inom samma tidsfrist som nybildade juridiska personer ska göra efter regelverkets ikraftträdande, det vill säga utan onödigt dröjsmål. För juridiska personer som har bildats före ikraftträdandet av regelverket bör denna tidsfrist därför räknas från reglernas ikraft- trädande.
914
SOU 2024:58 |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser |
Penningtvättsförordningen innebär att fler uppgifter ska anmälas för registrering jämfört med vad som gäller enligt nuvarande regler- ing. För att juridiska personer som redan omfattas av registrerings- skyldighet ska anses fullgöra sina skyldigheter enligt förordningen krävs därför att de anmäler vissa ytterligare uppgifter för registrer- ing. Detsamma gäller för den som driver verksamhet som avser för- valtning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion som har bildats före ikraftträdandet. Av förordningen framgår dock inte när en anmälan av sådana uppgifter ska göras.
En rimlig tolkning är att också den som redan omfattas av regi- streringsskyldighet vid regleringens ikraftträdande ska anmäla dessa ytterligare uppgifter för registrering inom samma tidsfrist som en anmälan om registrering ska göras för en nybildad juridisk person eller en nybildad trust eller en liknande juridisk konstruktion, det vill säga utan onödigt dröjsmål och att tidsfristen ska räknas från regler- nas ikraftträdande (artiklarna 45.1a och 46.1b).
Mot denna bakgrund bör det införas en övergångsreglering. En juridisk person som har bildats före ikraftträdandet bör anmäla upp- gifter enligt artiklarna 44 och 45.3 i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjsmål efter det att den nya penningtvättslagen har trätt i kraft. På motsvarande sätt bör en förvaltare av en trust eller en lik- nande juridisk konstruktion som har bildats före ikraftträdandet an- mäla uppgifter enligt artikel 44 i förordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjs- mål efter det att den nya penningtvättslagen har trätt i kraft.
915
21 Konsekvensanalys
21.1Inledning
I utredningens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av lämnade förslag i enlighet med
Enligt kommittédirektiven ska utredningen bedöma förslagens ekonomiska konsekvenser och konsekvenser i övrigt för enskilda, företag och det allmänna. Utredningen ska även beskriva och beräkna eventuella offentligfinansiella konsekvenser, däribland eventuella kon- sekvenser för berörda myndigheter. Av tilläggsdirektiven framgår att utredningen särskilt ska analysera förslagens konsekvenser för Bolags- verket och den ideella sektorn.
I detta kapitel redovisas utredningens bedömning av konsekven- serna av de förslag utredningen lämnar. Förslagen syftar framför allt till att genomföra sjätte penningtvättsdirektivet och att anpassa svensk lagstiftning till bestämmelserna i penningtvättsförordningen och Amla- förordningen. Vissa förslag rör också svenska regleringar som inte har sitt ursprung i
917
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
slag. De konsekvenser som följer av de direkt tillämpliga bestämmel- serna i penningtvättsförordningen och
Sammanfattningsvis omfattar alltså konsekvensanalysen utred- ningens förslag som hänför sig till genomförandet av sjätte penning- tvättsdirektivet, svensk reglering som inte styrs av
Följande områden berörs inte av förslagen (15 § kommittéför- ordningen):
–den kommunala självstyrelsen,
–sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet,
–jämställdheten mellan kvinnor och män, eller
–möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Eftersom utredningen till största delen hänför sig till genomförande av ett
21.2Samhällsekonomiska konsekvenser
Genom utredningens förslag förbättras möjligheterna till informa- tionsutbyte i flera olika situationer, vilket bidrar till att stärka till- synsmyndigheternas arbete. Förslagen innebär också förbättrade möj- ligheter till informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheten och andra myndigheter. Detta kommer leda till bättre förutsättningar för finansunderrättelseenheten och andra brottsbekämpande myndigheter att bedriva ett effektivt arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom utredningens förslag förbättras kva- liteten i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän och myndig-
918
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
heter och enskilda aktörer får bättre verktyg för att förebygga, för- hindra, utreda och lagföra penningtvätt och finansiering av terrorism. De ökade kraven på genomlysning av ägande och kontroll av juri- diska personer kommer att förstärka de positiva effekter som penning- tvättsregelverket har när det gäller allmänna välfärdsvinster som följer av att det blir svårare att begå penningtvättsbrott och att finansiera terrorism med juridiska personer som brottsverktyg. Även övriga för- slag som utredningen lämnar syftar till att stärka arbetet med att be- kämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.
Penningtvätt utgör en länk i en brottskedja. Genom insatser som syftar till att försvåra penningtvätt eller till att lättare upptäcka och lagföra företeelsen kan den förväntade lönsamheten begränsas i hela kedjan och därigenom, förhoppningsvis, minska brottsligheten. Detta gäller också i fråga om finansiering av terrorism även om motiv och tillvägagångssätt i vissa avseenden är annorlunda. Minskad brottslig- het genom en effektivare bekämpning av illegal penninghantering och finansiering av terrorism skapar samhälleliga välfärdsvinster i form av ökad trygghet och en ökad tilltro till det offentliga och till sam- hället i stort. Effektiv bekämpning av organiserad ekonomisk brotts- lighet kan också ha en allmänpreventiv effekt och höja den allmänna skattemoralen.1 Vidare skulle möjligheten att undandra inkomster från beskattning kunna minska. Utredningens förslag kan således medföra samhällsekonomiska vinster genom såväl sänkta kostnader för staten som ökade skatteintäkter.
En effektiv bekämpning av penningtvätt i Sverige innebär också att Sverige blir mindre attraktivt som destination för kapitalflykt från länder med hög korruption. Ett land som är öppet för den typen av finansiella flöden riskerar att utnyttjas och påverkas i negativ rikt- ning. Att bekämpa penningtvätt är därför även viktigt utifrån den nationella säkerheten. Utredningens förslag har därför potential att förbättra förutsättningarna för Sverige även på detta område.
Sammantaget bedömer utredningen att utredningens förslag kom- mer ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser, minska brottslig- heten och stärka det brottsförebyggande arbetet.
1Prop. 2016/17:173 s. 500.
919
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
21.3Konsekvenser för enskilda
Ett ökat informationsutbyte kan innebära konsekvenser för den per- sonliga integriteten. Utredningen har i de avsnitt som medför att mer information delas mellan myndigheter och i vissa fall verksamhets- utövare så som kreditinstitut redogjort för sina överväganden när det gäller avvägningen mellan intresset av att skydda den personliga integ- riteten och intresset av att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. På ett generellt plan gör utredningen bedömningen att ett visst ökat intrång i den personliga integriteten får accepteras för att tillgodose behovet av ett ökat informationsutbyte när det gäller att vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I ut- redningens förslag regleras också tydligt under vilka förutsättningar information får utbytas. Förslagen har utformats på ett sådant sätt att integritetsskyddet beaktats. Det integritetsintrång som ändå sker står enligt utredningens mening i proportion till nyttan med informa- tionsutbytet och syftet att vidta åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism.
För enskilda innebär förslaget om dispositionsförbud att deras möjligheter att disponera viss egendom och vidta vissa rättshandlingar tillfälligt kan komma att begränsas. I avsnitt 10.3.2 finns en närmare analys av effekterna av ett sådant beslut för olika typer av verksam- hetsutövare och deras kunder.
21.4Konsekvenser för företagen
De flesta konsekvenserna för företagen följer av reglerna i penning- tvättsförordningen. Nästan alla företag som omfattas av förordningen har tidigare omfattats av penningtvättslagen. Företagen som omfattas av lagstiftningen vidtar redan i dag åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättsförordningen innebär en ytter- ligare höjd ambitionsnivå för detta arbete.
För kreditinstituten innebär förslaget om tillgång till uppgifter i konto- och värdefackssystemet att kreditinstituten kan förbättra sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism och annan finansiell brottslighet.
Utredningens förslag till ändringar i rörelselagarna till följd av
920
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
ansvaret mellan Amla och nationella finansiella tillsynsmyndigheter som har gjorts i
Av kommittéförordningen följer att utredningen ska ta ställning till konsekvenserna för små företags arbetsförutsättningar, konkur- rensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Ut- redningens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för att kunna vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Generellt sett är det rimligt att anta att ett bättre system för bekämp- ning av dessa företeelser gör det svårare att bland annat skattefuska och placera icke lagliga vinster i det finansiella systemet. En effekt av detta är bland annat att konkurrenssituationen för företagen kan bli mer jämlik (jfr prop. 2016/17:173 s. 500). Enligt utredningens bedömning är det dock svårt att se att de förslag som utredningen lämnar på ett mer konkret plan har några konsekvenser när det gäller påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag.
Vad gäller arbetsförutsättningar och villkor i övrigt kan det kon- stateras att ett mer omfattande penningtvättsregelverk kan förväntas innebära en ökad administrativ börda för företagen. En sådan börda är lättare att hantera för ett större företag med fler anställda än ett litet företag med få anställda. Sammantaget bör dock skillnaderna mot befintlig lagstiftning för det enskilda företaget inte upplevas som sär- skilt stora.
21.5Konsekvenser av regleringen om registrering av verkliga huvudmän
21.5.1Utgångspunkter
Skyldigheten för juridiska personer att registrera verkliga huvudmän följer direkt av penningtvättsförordningen. Av sjätte penningtvätts- direktivet framgår i vilken medlemsstat en juridisk person ska an- mäla uppgifter för registrering. Utredningens förslag till reglering om registrering av verkliga huvudmän pekar således ut vilka juridiska per- soner som ska anmäla uppgifter enligt penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän.
I tilläggsdirektiven, som i huvudsak avser skyldigheten för juri- diska personer som saknar en verklig huvudman att anmäla sig och sina ledande befattningshavare för registrering, ges utredningen bland
921
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
annat i uppdrag att särskilt analysera förslagens administrativa och kostnadsmässiga konsekvenser för Bolagsverket och den ideella sek- torn. Eftersom registreringsskyldigheten följer direkt av penning- tvättsförordningen tolkar utredningen tilläggsdirektiven på så sätt att utredningen inte bara ska analysera konsekvenserna av sina för- slag utan också konsekvenserna av de aktuella bestämmelserna i pen- ningtvättsförordningen, vilket avviker från konsekvensanalysen i övrigt. I avsnitten
21.5.2Berörda företag och enskilda
Den nya regleringen innebär att i princip alla juridiska personer ska omfattas av registreringsskyldighet. Det innebär att cirka 1 100 000 svenska juridiska personer ska anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän.
Även fysiska personer med hemvist i Sverige som driver verksam- het som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk kon- struktion ska som utgångspunkt anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering. I dagsläget finns inte några truster eller liknande juri- diska konstruktioner registrerade i registret över verkliga huvudmän.
Därutöver innebär den nya regleringen att vissa personer som är hemmahörande i ett land utanför EU ska anmäla uppgifter till Bolags- verket för registrering. Det gäller juridiska personer och vissa fysiska personer som i Sverige förvärvar fast egendom, tilldelas ett upphand- lingskontrakt eller inleder vissa affärsförbindelser med en verksam- hetsutövare. Det går inte att på förhand uppskatta antalet utländska registreringsskyldiga personer som kommer att omfattas av registrer- ingsskyldighet i Sverige.
21.5.3Konsekvenser för enskilda
Den nya regleringen om registrering av verkliga huvudmän träffar juridiska personer som i fråga om storlek, komplexitet och admini- strativ förmåga skiljer sig åt i väsentlig omfattning. Det rör sig om
922
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
allt från stora näringsdrivande bolag med tusentals anställda till små ideella föreningar som uteslutande drivs med hjälp av frivilliga, oav- lönade insatser.
De flesta juridiska personer som inte tillhör den ideella sektorn omfattas redan av registreringsskyldighet. För dem innebär den nya regleringen att de behöver utreda om det skett några förändringar av det verkliga huvudmannaskapet utifrån de regler i penningtvättsför- ordningen som juridiska personer ska tillämpa för att identifiera sina verkliga huvudmän. Juridiska personer som redan omfattas av regi- streringsskyldighet måste också anmäla vissa ytterligare uppgifter för registrering som inte behöver anmälas i dag.
För ideella organisationer som inte är registreringsskyldiga i dags- läget innebär den nya regleringen att de dels måste utreda vem som är verklig huvudman, dels ska anmäla vissa uppgifter för registrering. Ideella föreningar har i regel så många medlemmar att det är mycket ovanligt att någon medlem kontrollerar mer än 25 procent av rösterna på föreningsstämman eller att en person på annat sätt kan anses kon- trollera föreningen enligt penningtvättsförordningen. Ideella föreningar saknar därför i regel en verklig huvudman. En sådan slutsats kan före- ningarna dra redan genom att ha tillgång till en medlemsförteckning, vilket en förening normalt sett har. Ideella föreningar och andra juri- diska personer som saknar en verklig huvudman ska i stället för upp- gifter om verklig huvudman anmäla uppgifter om ledande befattnings- havare för registrering. Det torde inte innebära några svårigheter att få fram dessa uppgifter.
Det är svårt att försöka beräkna en genomsnittlig kostnad för en juridisk person att utreda det verkliga huvudmannaskapet och an- mäla uppgifterna till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän. Kostnaden kommer att påverkas av hur svårt det är att utreda vem som är verklig huvudman och hur ofta det sker ägarförändringar eller, när det gäller juridiska personer som saknar en verklig huvudman, ledningsförändringar. Detta kommer att skilja sig åt mellan olika juridiska personer, även mellan juridiska personer av samma slag. Ett antal juridiska personer kommer dock att åter- kommande behöva göra nya utredningar eller anmälningar om änd- rade förhållanden. Det gäller inte minst ideella föreningar i vilka det ofta sker ledningsförändringar. För majoriteten av alla juridiska per- soner bedömer dock utredningen att de kostnader som uppkommer
923
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
till följd av den nya regleringen i huvudsak kommer att vara en en- gångskostnad.
En anmälan om registrering ska överföras elektroniskt till Bolags- verket. Om det finns särskilda skäl får Bolagsverket efter ansökan besluta om undantag från kravet på elektronisk anmälan (2 kap. 1 § registerförordningen). Enligt nuvarande reglering ska en avgift betalas med 250 kronor för Bolagetsverkets handläggning av en anmälan (4 kap. 1 § registerförordningen). Det gäller såväl nya anmälningar som anmälningar om ändrade förhållanden. För handläggningen av en anmälan som inte överförs elektroniskt ska en avgift betalas med 400 kronor (4 kap. 2 § andra stycket registerförordningen). I ett sådant fall tillkommer dessutom en avgift om 400 kronor för Bolagsverkets prövning av ansökan om undantag från kravet på att anmälan ska göras elektroniskt (4 kap. 2 § första stycket registerförordningen).
För de flesta juridiska personer är anmälningsavgiften inte en stor kostnad. Eftersom avgift ska betalas även vid anmälningar om änd- rade förhållanden blir dock kostnaden mer påtaglig för juridiska personer i vilka det ofta sker ägarförändringar eller, när det gäller juridiska personer som saknar en verklig huvudman, ledningsföränd- ringar. Detta gäller framför allt för mindre ideella föreningar. Utred- ningen föreslår av bland annat den anledningen att ideella föreningar ska vara avgiftsbefriade, se avsnitt 8.14.
21.5.4Särskilt om konsekvenser för den ideella sektorn
Administrativa och kostnadsmässiga konsekvenser
De ideella organisationer som förekommer är av skiftande slag; allt från fackföreningar och politiska partier med många tusen medlem- mar till små föreningar som drivs enbart genom frivilliga, oavlönade insatser. Den nya regleringens påverkan på den ideella sektorn kom- mer således att variera beroende på organisationernas storlek och struktur.
Som framgår ovan föreslår utredningen att ideella föreningar ska vara avgiftsbefriade. Enligt utredningens förslag kommer sådana för- eningar således inte att ha någon kostnad för den avgift som ska be- talas för Bolagsverkets handläggning av en anmälan om registrering.
För större ideella föreningar bör den administration som följer av den nya regleringen inte bli särskilt betungande. Det finns i regel
924
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
resurser avsatta för att hantera föreningens administration. Den ytter- ligare administration som den nya regleringen innebär bör kunna hanteras utan påverkan på kärnverksamheten.
För mindre ideella föreningar med små resurser kan administra- tionen däremot innebära en tung börda. I en mindre förening är det i regel ett fåtal personer som genom frivilliga insatser både driver kärnverksamheten och hanterar föreningens administration. För en sådan förening innebär all administration som utgångspunkt en börda som tar resurser från kärnverksamheten. Den administration som följer med den nya regleringen kommer därför många gånger att öka en redan tung administrativ börda. Till detta hör att det i mindre föreningar är vanligt med förändringar i ledningskretsen. En sådan förening kommer således sannolikt att behöva göra ett antal regi- streringar löpande. Det kan inte uteslutas att vissa mindre föreningar kan komma att avvecklas på grund av att administrationen, tillsam- mans med befintlig administration, kommer att ta så mycket resurser i anspråk att det inte längre bedöms finnas förutsättningar att driva verksamheten på ett meningsfullt sätt.
Den nya regleringen förväntas också leda till att lokala föreningar vänder sig till sina distrikts- och riksorganisationer för att få stöd, råd och vägledning vid fullgörandet av registreringsskyldigheten. Det finns därmed en risk för att den nya regleringen också ökar organisa- tionernas centrala administration. Detta innebär sannolikt att distrikts- och riksorganisationerna kommer att behöva avsätta resurser till admi- nistrativt stöd som annars skulle ha använts i kärnverksamheten.
Konsekvenser för den personliga integriteten
Den som ingår i styrelsen eller ett motsvarande organ i en organisation som har ett politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant ändamål kan i de flesta fall kunna förutsättas ha en åskådning som samman- faller med organisationens ändamål. Registrering av ledande befatt- ningshavare i ideella organisationer kan därför få till följd att infor- mation om en enskilds åskådning sprids.
För att skapa balans mellan å ena sidan ändamålet att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansier- ing av terrorism, och å andra sidan skyddet för privatpersoners grund- läggande rättigheter ska, förutom vissa myndigheter och verksam-
925
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
hetsutövare, endast personer som har ett berättigat intresse få till- gång till uppgifter i registret över verkliga huvudmän. Sådana perso- ner ska inte heller få tillgång till alla uppgifter som finns registrerade (artikel 12 i sjätte penningtvättsdirektivet). Det innebär att framför allt allmänhetens tillgång till uppgifterna i registret är begränsad.
Vid tillämpningen av
Utredningens förslag till reglering om registrering i registret över verkliga huvudmän genomför sjätte penningtvättsdirektivet. Utred- ningen föreslår också viss kompletterande reglering till penningtvätts- förordningen som bedöms nödvändig för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt förordningen. Utredningen anser att förslagen är förenliga med de grundläggande rättigheter och principer som kom- mer till uttryck i bland annat stadgan.
21.6Konsekvenser för staten
21.6.1Allmänt
Utredningens förslag bedöms få konsekvenser för främst för tillsyns- myndigheterna, Bolagsverket, Skatteverket och finansunderrättelse- enheten. Vissa av tillsynsmyndigheterna får ytterligare verksamhets- utövare att utöva tillsyn över. Samarbetet och informationsutbytet med andra såväl svenska som utländska myndigheter utökas. På ett allmänt plan innebär de nya regelverken förbättrade möjligheter för myndigheterna att bekämpa penningtvätt och finansiering av terror- ism. I följande avsnitt redogör utredningen närmare för de konse- kvenser som vissa förslag får för myndigheter.
926
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
21.6.2Konsekvenser för Bolagsverket
Registret över verkliga huvudmän
Handläggningen av anmälningar
Den nya regleringen innebär att ett stort antal juridiska personer som tidigare inte har varit registreringsskyldiga, framför allt ideella före- ningar, nu ska anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering i regi- stret över verkliga huvudmän. Regleringen innebär också att juridiska personer som redan omfattas av registreringsskyldighet behöver in- komma med en ny anmälan. Anledningen till detta är att reglerna som juridiska personer ska tillämpa för att identifiera sina verkliga huvud- män ändras i penningtvättsförordningen jämfört med fjärde penning- tvättsdirektivet, att fler uppgifter om huvudmannaskapet ska registreras och att uppgifter om ledande befattningshavare ska anmälas i de fall det inte finns någon verklig huvudman. Detta innebär att ett mycket stort antal anmälningar om registrering kan förväntas inkomma till Bolagsverket i anslutning till regleringens ikraftträdande. Verket be- dömer att det rör sig om ungefär en miljon anmälningar.
Bolagsverket uppskattar att kostnaderna för handläggning av an- mälningar och löpande förvaltning kommer att uppgå till
Kontroller och anmälningar av felaktiga uppgifter
De utökade befogenheterna för Bolagsverket att göra kontroller av riktigheten i de uppgifter som anmäls för registrering eller som har registrerats i registret och de nya sanktionsmöjligheterna förväntas bidra till att uppgifterna i registret blir mer korrekta, adekvata och aktuella.
Den nya regleringen om Bolagsverkets kontroller samt myndig- heters och verksamhetsutövares skyldighet att anmäla misstanke om felaktiga uppgifter i registret kommer att innebära merkostnader för Bolagsverket. Verket uppskattar att de ökade kostnaderna för hand- läggning och förvaltning som hänförs till dessa krav uppgår till cirka 15 miljoner kronor per år.
927
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
Tillgången till uppgifter i registret
Kraven på utlämnande av uppgifter från registret förväntas medföra merkostnader för Bolagsverket. Verket uppskattar att de totala löpande kostnaderna kommer att uppgå till
Systemutveckling
Den nya regleringen kommer att medföra merkostnader för Bolags- verket i form av utveckling av
När det gäller kraven på Bolagsverkets kontroller av riktigheten i de uppgifter som anmäls för registrering eller som har registrerats i registret samt myndigheters och verksamhetsutövares skyldighet att anmäla misstanke om felaktiga uppgifter i registret uppskattar Bo- lagsverket att kostnaden för systemutveckling kommer att uppgå till
Bolagsverkets
Informationsinsatser
Som framgår ovan innebär den nya regleringen att ett stort antal juri- diska personer som inte omfattas av registreringsskyldighet i dags- läget ska anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän. Den nya regleringen innebär också att juri- diska personer som redan är registreringsskyldiga ska anmäla ytter- ligare uppgifter för registrering och behöver utreda om det skett några förändringar av det verkliga huvudmannaskapet utifrån de nya reglerna. Det är därför av stor vikt att de registreringsskyldiga informeras om den nya regleringen och vad den innebär. Detta blir i första hand en uppgift för Bolagsverket. För att de registreringsskyldiga ska hinna
928
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
anpassa sig till regleringen är det viktigt att informationen lämnas i god tid innan regleringen träder i kraft.
Den stora merparten av de juridiska personer som tidigare inte har omfattats av registreringsskyldighet utgörs av ideella föreningar. Sådana föreningar omfattas för närvarande som huvudregel inte av något krav på registrering av grundläggande information om den juridiska personen på det sätt som gäller för exempelvis aktiebolag och handelsbolag. Det kommer därför att vara svårt att få fram kon- taktuppgifter till alla ideella föreningar i syfte att informera dem om den nya regleringen. För många mindre föreningar finns inte heller någon riksorganisation som kan sprida information om registrer- ingsskyldigheten. Det kan därför väntas bli svårt att nå ut till fram- för allt mindre ideella föreningar för att uppmärksamma dem på den nya regleringen. Av den anledningen är det viktigt att så många in- formationskanaler som möjligt används.
Bolagsverket uppskattar att de sammantagna informationsinsatserna medför en engångskostnad om 16 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser kommunikations- och informationsinsatser, 1 miljon kronor avser samverkan med berörda myndigheter och organisatio- ner samt 5 miljoner kronor avser kundservice och support.
Finansiering
Bolagsverkets verksamhet är i huvudsak avgiftsfinansierad. Utred- ningen föreslår att regeringen även fortsättningsvis ska få meddela föreskrifter som möjliggör uttag av en avgift för registrering, se av- snitt 8.14.
Enligt utredningens förslag ska ideella föreningar undantas från avgiftsskyldigheten. De kostnader som är hänförliga till anmälningar som görs av sådana föreningar bör därför finansieras av förvaltnings- anslag. Bolagsverket uppskattar att ungefär hälften till två tredjedelar av de ökade löpande kostnaderna för registrering och kontroller kan hänföras till ideella föreningar. Det beror bland annat på att ideella föreningar kommer att utgöra den näst största objekttypen i registret. Ideella föreningar saknar i regel en verklig huvudman och ska därför i stället anmäla ledande befattningshavare för registrering i registret. Eftersom det är vanligt med ledningsförändringar i ideella föreningar kommer sådana föreningar sannolikt att göra fler ändringsanmälningar
929
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
jämfört med andra typer av juridiska personer. Bolagsverket upp- skattar att myndigheten kommer att ta emot en till en och en halv ändringsanmälan per år per ideell förening. Denna uppskattning präg- las dock av stor osäkerhet.
Även engångskostnaderna för den utveckling av
Utlämnande av uppgifter i registret bör finansieras på samma sätt som i dagsläget, det vill säga genom avgifter (4 kap. 3 § registerför- ordningen). Avgifter får dock inte tas ut av de myndigheter som ska ges tillgång till registret, se avsnitt 8.14. Kostnaderna för utlämnande av uppgifter i registret till dessa myndigheter bör därför finansieras av förvaltningsanslag.
Bolagsverket bör därför få ett ökat anslag motsvarande de kost- nader som är hänförliga till anmälningar om registrering som görs av ideella föreningar, den systemutveckling som är nödvändig till följd av den nya regleringen, informationsinsatser i anslutning till regler- ingens ikraftträdande och utlämnande av uppgifter i registret till de myndigheter som ska ges tillgång till registret.
Registret mot penningtvätt
Utredningens förslag innebär att näringsidkare som gör eller tar emot kontanta betalningar som överstiger 5 000 euro ska registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt. Detta kommer att leda till Bolagsverket behöver göra vissa justeringar av
930
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
21.6.3Konsekvenser för Finansinspektionen
Amla kan komma att överta vissa befogenheter och uppgifter som rör tillsynen över utvalda verksamhetsutövare från Finansinspektio- nen, se avsnitt 18.5. Det gäller tillsynen över att regleringen om be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism efterlevs. Finansinspektionen behåller dock tillsynen över sådana svenska verk- samhetsutövare i övrigt. Utredningens förslag innebär att de bestäm- melser i rörelselagarna som gäller tillsyn och ingripanden anpassas till den uppdelning av tillsynsansvaret mellan Amla och nationella till- synsmyndigheter som har gjorts i
21.6.4Konsekvenser för Justitiekanslern
Utredningen har föreslagit att Justitiekanslern ska få uppdraget att övervaka Sveriges advokatsamfunds (Advokatsamfundet) penning- tvättstillsyn. Uppdraget är nytt och Justitiekanslern har inte heller tidigare arbetat med frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism. Justitiekanslern utövar sedan tidigare tillsyn över advokat- väsendet, men bedömer att frånvaron av kompetens inom det finan- siella området och då särskilt gällande penningtvätt medför att myn- digheten behöver anställa ytterligare personer för uppdraget. Dessa behöver också kunna fullgöra de arbetsuppgifter som i övrigt finns hos Justitiekanslern. Justitiekanslern har uppskattat att uppdraget kommer kräva
21.6.5Konsekvenser för länsstyrelserna
Genom utredningens förslag tillförs länsstyrelserna ett nytt uppdrag. Uppdraget innebär att besluta om åtgärder, inbegripet sanktioner, mot näringsidkare som bryter mot kontantförbudsgränsen i penning- tvättsförordningen. En del av de som träffas av bestämmelsen, varu- handlarna, omfattas redan av länsstyrelsernas ordinarie tillsyn. De
931
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
näringsidkare som kan tillkomma genom kontantförbudsregeln är näringsidkare som tar emot eller gör stora kontanta betalningar vid handel med tjänster. Det är inte närmare utrett hur många dessa är. Länsstyrelserna har, med de osäkerhetsfaktorer som finns kring om- fattningen av uppdraget i beaktande, bedömt att tillsynen av kontant- förbudet skulle dubbla myndighetens penningtvättsuppdrag. De tre länsstyrelserna som har penningtvättstillsyn får sammanlagt 22,5 mil- joner i anslag för detta. Enligt länsstyrelsernas bedömning skulle till- synen av kontantförbudet alltså kräva ytterligare 22,5 miljoner i an- slag. Länsstyrelserna har bedömt att uppdraget att utöva tillsyn över kontantförbudsgränsen skiljer sig från deras nuvarande uppdrag. Detta eftersom länsstyrelserna bedömer att kontantförbudsärendena kom- mer vara av mängdkaraktär där det handlar om att avgöra om en verk- samhet hanterar kontanter och ifall gränsen för kontantförbudet har överträtts. Länsstyrelserna bedömer att de inte kan tillämpa sitt risk- baserade förhållningssätt utan behöver lägga fokus på att analysera datamängder för att avgöra om ett företag är aktuellt för registrering gällande kontantförbudsgränsen. Länsstyrelserna kommer också att be- höva informera företag som hanterar stora kontanta betalningar att de ska registrera sig.
Länsstyrelsernas nuvarande tillsynsuppdrag omfattar ett stort an- tal verksamhetsutövare inom en rad olika branscher. Utredningen bedömer att uppdraget som rör kontantförbudsgränsen är mer be- gränsat. Det finns emellertid ett visst behov av ytterligare anslag till länsstyrelserna.
21.6.6Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten
Om någon motsätter sig en platsundersökning enligt
För Kronofogdemyndighetens del antas förslagen inte innebära mer än eventuellt en marginell ökning av arbetsbelastningen. Plats- undersökningar förväntas inte ske med någon större frekvens. De
932
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
företag som i dag berörs av Finansinspektionens platsundersökningar brukar regelmässigt underkasta sig dessa frivilligt. Det finns ingen anledning att förvänta sig att detta kommer att ändras om vissa före- tag kommer att omfattas av Amlas tillsyn. Ärenden om verkställighet av beslut om tillsynsavgifter, sanktionsavgifter eller viten enligt Amla- förordningen förväntas inte heller bli vanligt förekommande.
Mot denna bakgrund bör Kronofogdemyndighetens eventuella merkostnader till följd av förslagen hanteras inom befintliga ekono- miska ramar.
21.6.7Konsekvenser för Polismyndigheten
Utredningens förslag om att vissa myndigheter och andra organisa- tioner ska ha en uppgiftsskyldighet i förhållande till finansunder- rättelseenheten förväntas förbättra förutsättningarna för finansunder- rättelseenheten att bedriva ett effektivt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Den föreslagna regleringen om dispositionsförbud innebär en ut- vidgning jämfört med nuvarande reglering och innebär bland annat att det införs en ny typ av dispositionsförbud som avser affärsförbin- delser. Förslagen förbättrar förutsättningarna för finansunderrättelse- enheten att ingripa vid mer komplexa brottsliga upplägg. Den utökade förbudstiden förväntas öka antalet dispositionsförbud eftersom finans- underrättelseenheten därigenom ges mer tid att få fram tillräckligt med underlag för att kunna göra en brottsanmälan.
Antalet dispositionsförbud som beslutas varje år varierar, bland annat beroende på hur tillvägagångssätten för penningtvätt föränd- ras. Dessa variationer är därför svåra att förutse. Trenden är dock att antalet dispositionsförbud ökar. Den utökade förbudstiden kommer sannolikt att driva på denna ökning.
Den föreslagna regleringen om dispositionsförbud förväntas där- för öka arbetsbördan för finansunderrättelseenheten. Polismyndig- heten uppskattar att det kommer att krävas ytterligare två årsarbets- krafter för att hantera den ökning av antalet dispositionsförbud som kan förväntas till följd av den föreslagna regleringen, vilket motsva- rar en kostnad om cirka två miljoner kronor per år.
Förslaget om att finansunderrättelseenhetens uppgiftsskyldighet enligt lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämp-
933
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
ningen ska utvidgas till att även omfatta uppgifter som behövs i en be- hörig myndighets verksamhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra förbrott till penningtvätt förväntas leda till att antalet förfrågningar som görs med stöd av lagen ökar. Polismyn- digheten uppskattar att det kommer att krävas ytterligare två års- arbetskrafter för att kunna hantera den ökning av förfrågningar som kan förväntas till följd av förslaget, vilket motsvarar en kostnad om cirka två miljoner kronor per år.
21.6.8Konsekvenser för Skatteverket
Allmänt om ändringarna i konto- och värdefackssystemet
Sjätte penningtvättsdirektivet kommer att medföra sammankoppling med den gemensamma åtkomstpunkt som kommissionen ska utveckla. Vidare ska vissa ytterligare uppgifter göras tillgängliga för sökning i systemet.
Både implementeringen av det sjätte penningtvättsdirektivet och en möjlighet för kreditinstitut att för vissa ändamål eftersöka vissa uppgifter i systemet medför, enligt Skatteverkets bedömning, genom- gripande förändringar av den tekniska arkitekturen som i dag gäller för konto- och värdefackssystemet. Enligt Skatteverkets mening är den enda framkomliga lösningen att detta utvecklingsarbete och där- till kommande anslutningsförfaranden görs i ett sammanhang. En annan ordning, det vill säga att framtagandet av de två delarna görs var för sig, skulle medföra dubbelarbete och väsentligt högre kostnader. En sådan lösning framstår inte heller som realistisk eftersom utvecklings- insatserna som måste genomföras på grund av det sjätte penningtvätts- direktivet kommer att behöva göras i relativ närtid.
Skatteverket har på begäran från utredningen tagit fram ett under- lag med kostnadsuppskattningar för genomförandet av sjätte penning- tvättsdirektivet i den lydelse som följer av rådets mandat och utred- ningens förslag om tillgång till uppgifter i systemet för kreditinstitut. I detta sammanhang bör dock också beaktas att det efter att rådet redovisade sitt mandat har tillkommit omfattande tillägg rörande just kontomekanismen. Skatteverkets bedömningar av kostnader och kon- sekvenser redovisas nedan.
934
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
Kostnaderna för att genomföra utredningens förslag
Kostnadsbilden är grov och den bygger bland annat på tidigare erfaren- heter från genomförandet av det nu gällande systemet. En mer träff- säker kostnadsbild förutsätter att en förstudie genomförs och att en sådan studie inkluderar de krav som slutligen kommer att följa av det sjätte penningtvättsdirektivet. Genom förstudier och analyser ges underlag för att ta fram bland annat utkast till teknisk arkitektur som möjliggör förmågor som saknas i nuvarande system.
Den tekniska lösning som under år 2020 utvecklades med anledning av tillkomsten av lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem har i vissa delar en begränsad funktionalitet. För att dessa brister ska åtgärdas och för att tillmötesgå de krav som följer av det sjätte pen- ningtvättsdirektivet och förslaget om att ge kreditinstitut rätt att an- vända systemet kommer det erfordras omfattande utvecklingsinsatser. Därigenom skapas också förutsättningar för att kunna göra systemet mer flexibelt för att bland annat underlätta implementering av ytter- ligare regleringar som kan aktualiseras i framtiden. Vid en initial upp- skattning beräknar Skatteverket att kostnaden för att anpassa systemet till sjätte penningtvättsdirektivet enligt rådets mandat till
Utifrån antaganden att de anpassningar har gjorts av systemet som krävs för att implementera det sjätte penningtvättsdirektivet bedöms kostnaderna för att utveckla en standardiserad frågetjänst som möj- liggör för kreditinstitut att få viss åtkomst till systemet till ungefär
5miljoner kronor. Vidare uppskattas att varje anslutning av ett kredit- institut medför en kostnad för Skatteverket om cirka 100 000 kronor.
I samband med tillkomsten av lagen om konto- och värdefacks- system ökades det årliga anslaget till Skatteverket varaktigt med 8 miljo- ner kronor för drift och förvaltning av systemet.2 De merkostnader för drift och förvaltning som blir följden av utredningens förslag har beaktats i det belopp som angetts ovan. När utveckling och anslut-
2Prop. 2019/20:83 s. 41.
935
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
ningar har genomförts kommer de årliga förvaltningskostnaderna att överstiga 8 miljoner kronor.
Övriga konsekvenser av utredningens förslag
Skatteverket bedömer att förslagen kommer att få konsekvenser för de institut som tillhandahåller uppgifter för sökning och för de myn- digheter, och eventuellt kreditinstitut, som ska använda systemet. För Skatteverkets del måste nya säkerhetsprövningar (information och
Förslagen kommer, som redovisats ovan, att medföra behov av utveckling och nyutveckling av tekniska förmågor som för närvarande saknas i den befintliga lösning som är utvecklad för nu gällande lag- stiftning. Som ett resultat av den genomlysning av systemet som måste göras och de krav som uppställs på systemet genom förslagen kan det förväntas att det framkommer behov av regelförändringar, till exempel vad gäller sekretessbestämmelser och möjlighet för Skatteverket att be- handla data inom ramen för konto- och värdefackssystemet. Skatte- verket bedömer att det inte framstår som realistiskt att ett förslag om att kreditinstitut ska ges rätt att söka i systemet kan tas i bruk innan det sjätte penningtvättsdirektivet genomförs i svensk rätt.
Utredningens bedömning
Utredningen instämmer i Skatteverkets bedömning av att genom- förandet av sjätte penningtvättsdirektivet och tillgången till uppgifter i systemet för kreditinstitut bör göras i ett sammanhang av effekti- vitetsskäl. De utvecklingskostnader som är hänförliga till sökmöjlig- heter för kreditinstitut bör finansieras genom ytterligare anslag medan kostnader för ett kreditinstituts anslutning till systemet bör finansie- ras med avgifter. Genom det bemyndigande som utredningen före- slår i avsnitt 9.11 finns det möjlighet för regeringen eller den myn- dighet regeringen bestämmer att besluta om avgifter. Kostnaderna som är hänförliga till genomförandet av det sjätte penningtvättsdirek- tivet bör finansieras genom att Skatteverket beviljas ytterligare anslag.
936
SOU 2024:58 |
Konsekvensanalys |
21.6.9Konsekvenser för Sveriges domstolar
Finansinspektionens olika beslut kan som huvudregel överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Att delar av tillsynen över vissa verksam- hetsutövare kan komma att flyttas över till Amla medför att över- prövning av Amlas beslut om tillsynsåtgärder och sanktioner i stället kommer att göras av en överprövningsnämnd och av
Förslagen innebär visserligen att Kronofogdemyndighetens hand- räckning kan komma att överklagas till domstol. Handräckningsären- den är dock mycket ovanliga i Finansinspektionens tillsyn. Någon märkbar ökning av handräckningsärenden när det gäller svenska verk- samhetsutövare väntas inte. Kronofogdemyndigheten förväntas där- för inte genomföra handräckning i någon större utsträckning. Över- klaganden rörande handräckning väntas därför även fortsättningsvis bli sällsynta. De eventuella merkostnaderna för domstolarna bör där- för hanteras inom domstolarnas befintliga ekonomiska ramar.
Regleringen om registrering av verkliga huvudmän
Bolagsverkets beslut enligt den föreslagna regleringen om registrer- ing av verkliga huvudmän kan överklagas till allmän förvaltningsdom- stol. Det är svårt att uppskatta hur många överklagbara beslut som Bolagsverket kommer att meddela varje år till följd av den föreslagna regleringen. Detta beror bland annat på hur många förelägganden och sanktioner som kommer att beslutas. Även antalet ärenden som över huvud taget motiverar ett ingripande av Bolagsverket är svårt att förutse.
Utredningen bedömer att endast ett mindre antal beslut kommer att överklagas till domstol. Eftersom utredningen föreslår skärpta sank- tionsmöjligheter i form av tvångslikvidation och avregistrering från handelsregistret kan dock antalet överklaganden förväntas öka i någon mån. Den föreslagna regleringen kan därför antas medföra en något ökad måltillströmning till domstolarna. Enligt utredningens bedöm- ning kan ökningen av antalet mål hos domstolarna hanteras inom be- fintliga ekonomiska ramar.
937
Konsekvensanalys |
SOU 2024:58 |
Övervakningen av Advokatsamfundets penningtvättstillsyn
Justitiekanslerns beslut om instruktioner till Advokatsamfundet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom detta är en ny företeelse är det svårt att exakt uppskatta antalet beslut Justitiekans- lern kommer att meddela till följd av den nya regleringen. Det är dock troligt att antalet beslut kommer att bli ytterst få.
Utredningen bedömer mot denna bakgrund också att endast en- staka beslut kommer att överklagas till domstol. De eventuella mer- kostnader som detta innebär för domstolarna bör därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
21.7Behovet av speciella informationsinsatser
Det är viktigt att de juridiska personer som omfattas av penningtvätts- regleringen får information om den. Sådan information kan tillsyns- myndigheterna ge till verksamhetsutövarna. Ett särskilt stort infor- mationsbehov finns för ideella föreningar och med anledning av den nya regleringen om registrering av verkliga huvudmän. Behovet av speciella informationsinsatser i den delen behandlas i avsnitt 21.6.2. I övrigt bedömer utredningen inte att förslagen medför något behov av speciella informationsinsatser.
21.8Förenlighet med
Det svenska regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har till största del
938
22 Författningskommentar
22.1Förslaget till lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
1 kap. Tillämpningsområde och definitioner
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser som genomför sjätte penning- tvättsdirektivet och vissa ytterligare bestämmelser om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism.
Utöver det som anges i första stycket innehåller lagen också bestäm- melser som kompletterar
Paragrafen anger lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitten 5.2 och 5.5.
I första stycket ges en upplysning om att lagen genomför sjätte penningtvättsdirektivet. Direktivet genomförs i huvudsak genom lagen och i övrigt genom viss annan lagreglering och förordningsreglering. Av första stycket framgår också att lagen innehåller vissa ytterligare bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av ter- rorism. Det avser viss nationell reglering som införts vid sidan av
Andra stycket anger de
939
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Tillämpningsområde
2 § I artikel 3 i penningtvättsförordningen anges vilka som är verksam- hetsutövare enligt penningtvättsförordningen. Därutöver ska penningtvätts- förordningen gälla för fysiska och juridiska personer som driver
1.yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras trans- aktioner, enstaka eller sådana som förefaller ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,
2.verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000), och
3.auktionsplattform för handel med utsläppsrätter som en reglerad mark- nad i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2830 av den 17 oktober 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG genom fastställande av regler om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växt- husgaser.
Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av penningtvättsförord- ningen och denna lag enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 13 kap. 1 § 1.
Paragrafen anger vilka verksamhetsutövare, utöver de som följer av penningtvättsförordningen, som omfattas av tillämpningsområdet. Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § första stycket 16 och 17 och andra stycket samt 1 kap. 5 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s.
I andra stycket anges att vissa speltjänster undantas från penning- tvättsregelverkets tillämpningsområde. Sådana undantag kan med- delas i föreskrifter med stöd i bemyndigandet i 13 kap. 1 § 1.
Definitioner
3 § Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i penning- tvättsförordningen.
Därutöver har nedanstående termer och uttryck följande betydelse:
1.
2.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
3.finansunderrättelseenhet: den enhet som avses i 4 kap. 3 §,
4.penningtvättsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella sys- temet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,
940
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
5.register över verkliga huvudmän: det register som avses i artikel 10 i sjätte penningtvättsdirektivet,
6.registreringsskyldig person: en fysisk eller juridisk person som avses
i7 kap. 4, 5 eller 7 §,
7.sjätte penningtvättsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv (EU) 2024/xx av den xx om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penning- tvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen,
8.verksamhetsutövare: fysiska eller juridiska personer som anges i 1 kap. 2 § och artikel 3 i penningtvättsförordningen som inte är undantagna enligt artikel 4, 5 eller 6 i den förordningen.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitten 6.4, 8.4, 8.6 och 10.1.1.
I punkten ett definieras
Punkten två innehåller en definition av begreppet EES. Definitio- nen motsvarar 1 kap. 8 § 3 i penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 508).
I punkten tre definieras finansunderrättelseenhet.
I punkten fyra definieras penningtvättsförordningen.
I punkten fem definieras register över verkliga huvudmän. Begreppet har betydelse för bestämmelserna om registrering av verkliga huvud- män i 7 kap.
I punkten sex definieras registreringsskyldig person. Begreppet har betydelse för bestämmelserna om registrering av verkliga huvudmän i 7 kap.
I punkten sju definieras sjätte penningtvättsdirektivet.
Punkten åtta genomför artikel 2.2 i sjätte penningtvättsdirektivet. I punkten definieras verksamhetsutövare. Begreppet har betydelse för att ange vilka fysiska och juridiska personer som omfattas av regel- verket.
4 § I artiklarna 2.25 och 33 i penningtvättsförordningen finns bestämmel- ser om viktiga offentliga funktioner. Med svensk viktig offentlig funktion avses följande funktioner:
1.statschefen eller den som annars tjänstgör som riksföreståndare eller tillfällig riksföreståndare, riksdagens talman och statsråd,
2.ledamöter i riksdagen,
3.styrelseledamöter i politiska partier som är representerade i riksdagen,
4.justitieråd,
5.riksrevisorn,
6.ledamöter i Sveriges riksbanks fullmäktige och direktion,
941
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
7.ambassadörer och andra beskickningschefer,
8.myndighetschefen i Försvarsmakten, och
9.verkställande direktörer och styrelseledamöter i bolag som staten har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande över.
I paragrafen anges vilka funktioner som är svenska viktiga offentliga funktioner och vars innehavare anses vara personer i politiskt utsatt ställning. Bestämmelsen införs till följd av artikel 33 i penningtvätts- förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.2 och 6.5.3.
I punkten ett anges att statschefen eller den som annars tjänstgör som riksföreståndare eller tillfällig riksföreståndare, riksdagens talman, statsråd och statssekreterare är viktiga offentliga funktioner. Stats- chefen är konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron (5 kap. 1 § regeringsformen). Om konungen eller en drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina upp- gifter eller om konungahuset har utslocknat fullgörs statschefens upp- gift av en riksföreståndare eller tillfällig riksföreståndare i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. regeringsformen. Denne innehar då också en viktig offentlig funktion. Även talmannen och statsråd innehar viktiga offentliga funktioner. Politiska tjänstemän i Regeringskansliet
–t.ex. statssekreterare – omfattas emellertid inte.
I punkten två anges att ledamöter i riksdagen är svenska viktiga offentliga funktioner.
Av punkten tre framgår att styrelseledamöter i politiska partier som är representerade i riksdagen omfattas även om dessa ledamöter inte själva är riksdagsledamöter. Med styrelsen i ett politiskt parti avses i princip ett organ som mellan det att partiets högsta beslutande organ sammanträder – t.ex. en partistämma – leder partiets verksam- het och inriktning. Eftersom politiska partier är ideella föreningar vars sammansättning och organisation inte regleras i lag finns det dock inget krav på att ett politiskt parti ska ha en styrelse och bedöm- ningen av om ett organ i ett visst parti till funktion och samman- sättning motsvarar en styrelse får göras med utgångspunkt i det en- skilda partiets förhållanden.
Punkten fyra avser justitieråd, dvs. ledamöter i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
I fråga om punkterna fem och sex omfattas riksrevisorn (2 § lagen [2002:1023] med instruktion för Riksrevisionen) och ledamöter i Riksbankens fullmäktige och direktion (9 kap. 13 § regeringsformen).
942
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Punkten sju avser ambassadörer eller andra beskickningschefer, dvs. chargés d'affaires. En ambassadör kan – men behöver inte – vara chef för en beskickning eller en delegation vid en internationell orga- nisation.
Punkten åtta anger att myndighetschefen i Försvarsmakten, dvs. överbefälhavaren, innehar enligt en viktig offentlig funktion.
Enligt punkten nio innehar verkställande direktörer och styrelse- ledamöter i bolag som staten har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande över viktiga offentliga funktioner. Ett be- stämmande inflytande kan utövas genom ägande till mer än 50 procent eller befogenhet att på annat sätt diktera beslut i alla förekommande frågor, t.ex. genom att kunna utse majoriteten i företagets styrelse (se prop. 2016/17:173 s. 450 och 562). Regeringen ska varje år lämna en redogörelse till riksdagen för bolag med statligt ägande (prop. 1980/ 81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Av redogörelsen fram- går bl.a. vilka bolag som staten äger och med vilken ägarandel.
Med bolag avses aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag. Vilka som är viktiga offentliga funktioner i andra stater får, lik- som tidigare, bedömas mot den förteckning som framgår av paragrafen. Paragrafen omfattar alltså även i fortsättningen viktiga offentliga funk- tioner som i och för sig innehas av svenska medborgare men som inte inrättats och anförtrotts av den svenska staten. Det gäller t.ex. leda- möter i Europaparlamentet samt domare i
domstolen.
2 kap. Begränsningar av stora kontantbetalningar
1 § Av artikel 59.1 i penningtvättsförordningen framgår att personer som handlar med varor eller tillhandahåller tjänster endast får godta eller göra en kontantbetalning upp till ett belopp på 10 000 euro eller motsvarande be- lopp i nationell eller utländsk valuta, oavsett om transaktionen utförs vid ett tillfälle eller flera tillfällen som förefaller ha samband.
Den som inte omfattas av 1 kap. 2 § 1 och som avser att driva verk- samhet där det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksam- heten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som förefaller ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mot- taget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer, ska anmäla detta till Bolagsverket.
943
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet för per- soner som driver verksamhet där stora kontanta betalningar förekom- mer. Övervägandena finns i avsnitt 16.8.
I första stycket finns en upplysningsbestämmelse om innehållet i artikel 59.1 i penningtvättsförordningen.
I andra stycket framgår att sådana personer, som inte är verksam- hetsutövare enligt penningtvättslagstiftningen, ska anmäla verksam- heten till Bolagsverket. Eftersom varuhandlare omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 1 kap. 2 § gäller alltså bestämmelsen inte för de som handlar med varor. Anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf träffar endast tillhandahållare av tjänster som driver verk- samhet där stora kontantbetalningar förekommer.
2 § Länsstyrelsen får ingripa vid överträdelse av förbudet i artikel 59.1 i penningtvättsförordningen. Vid ingripande ska bestämmelserna i 11 kap.
Personer som handlar med varor eller tillhandahåller tjänster och genom- för kontanta transaktioner ska lämna de uppgifter till länsstyrelsen som be- hövs för tillsynen.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 59.5 och 59.6 i penning- tvättsförordningen, innehåller bestämmelser om ingripande vid över- trädelse av kontantförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 16.8.
Av första stycket framgår att länsstyrelsen får vidta sanktioner och administrativa åtgärder mot de som bryter mot förbudet.
I andra stycket framgår en uppgiftsskyldighet för personer som genomför kontanta transaktioner.
3 § Regeringen får besluta om att upphäva kontantförbudsgränsen enligt artikel 59.7 i penningtvättsförordningen.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 59.7 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om möjlighet för regeringen att upp- häva kontantförbudsgränsen i förordningen vid krissituationer som omöjliggör betalningar nationellt. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.4.
944
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
3 kap. Gränsöverskridande verksamhet
1 § En verksamhetsutövare som avser att driva verksamhet i ett annat land inom EES ska underrätta tillsynsmyndigheten innan verksamheten påbör- jas. Tillsynsmyndigheten ska därefter meddela den behöriga myndigheten i det andra landet.
Paragrafen, som genomför artikel 33.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om underrättelseskyldighet för verksamhets- utövare som avser att bedriva verksamhet i annat
2 § Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES är utgivare av elektroniska pengar, betaltjänstleverantör eller leverantör av kryptotillgångstjänster och tillhandahåller tjänster i Sverige, får Finans- inspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontakt- punkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.
Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag här i landet.
Paragrafen, som genomför artikel 5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser som innebär att Finansinspektionen får möj- lighet att besluta att vissa tillhandahållare av elektroniska pengar och leverantörer av kryptotillgångstjänster eller betaltjänster ska utse en central kontaktpunkt i Sverige. Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 kap. 3 § penningtvättslagen, med den skillnaden att leverantörer av krypto- tillgångstjänster omfattas som en följd av direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.9.
I första stycket anges att Finansinspektionen får besluta att angivna verksamhetsutövare ska utse en central kontaktpunkt.
Som framgår av andra stycket är paragrafens tillämplighet begrän- sad till de fall då tjänsterna enligt första stycket tillhandahålls genom ombud eller på annat sätt som inte innebär att tillhandahållaren har en filial eller dotterföretag här i landet.
Av 13 kap. 1 § 2 framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om organisation, kom- petens, befogenheter, oberoende och funktion för den centrala kon- taktpunkten.
945
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
3 § Tillsynsmyndigheterna får hänskjuta sådana frågor som avses i arti- kel 33.5 i sjätte penningtvättsdirektivet till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för tvistlösning.
Paragrafen, som genomför artikel 33.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om tvistlösning om hem- och värdlands- myndigheten har olika uppfattning om vilka tillsynsåtgärder som ska vidtas mot en verksamhetsutövare. Bestämmelsen har utformats med 13 kap. 6
4 § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för tvistlösning i de fall som fram- går av artikel 34.5 i sjätte penningtvättsdirektivet.
Paragrafen, som genomför artikel 34.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om tvistlösning gällande förfaranden mellan behöriga myndigheter. Det kan exempelvis röra sig om en begäran om samarbete som har avslagits eller inte lett till åtgärder inom rimlig tid. Myndigheten kan då vända sig till Amla för tvistlösning. Bestäm- melsen har utformats med 23 kap. 5 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden som förebild. Övervägandena finns i avsnitt 15.8.
4 kap. Kontrollfunktioner och rapportering
Kontrollfunktioner
1 § Av artikel 8.2 b iii i penningtvättsförordningen framgår att en obero- ende granskningsfunktion ska pröva en verksamhetsutövares interna rikt- linjer, förfaranden och kontroller som avses i artikel 8.2 a och b i och ii i samma förordning, när det är motiverat med hänsyn till verksamhetens stor- lek och art.
Om en verksamhetsutövare inte har inrättat en funktion för oberoende granskning ska verksamhetsutövaren uppdra åt en utomstående expert att göra den prövning av verksamhetsutövarens riktlinjer, förfaranden och kon- troller som anges i första stycket.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 8.2 b iii i penningtvättsför- ordningen, innehåller bestämmelser om oberoende granskning. Över- vägandena finns i avsnitt 17.5.
946
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Första stycket upplyser om att penningtvättsförordningen anger att en oberoende granskningsfunktion ska pröva en verksamhetsutövares interna riktlinjer, förfaranden och kontroller (artikel 8.2 b iii i för- ordningen).
Av bestämmelserna i andra stycket följer att en verksamhetsutövare, som inte har inrättat en funktion för oberoende granskning, ska upp- dra åt en utomstående expert att göra prövningen.
Detta innebär att prövningen antingen kan göras av en intern funk- tion för oberoende granskning eller, om någon sådan funktion inte har inrättas, av en utomstående expert. Det ställs således inte något krav på att en verksamhetsutövare ska inrätta en funktion för obero- ende granskning.
Avgörande för om en prövning ska ske är om det är motiverat med hänsyn till verksamhetens storlek och art, vilket följer av penning- tvättsförordningen (artikel 8.2 b iii). Det innebär att det endast är vissa verksamhetsutövare som kommer att omfattas av kravet på prövning.
2 § Om en verksamhetsutövare är skyldig att ha en funktion för regel- efterlevnad eller internrevision enligt någon annan författning än penning- tvättsförordningen, får den som har utsetts till att ansvara för en sådan funktion också utses till regelefterlevnadsansvarig enligt artikel 9.3 första stycket i penningtvättsförordningen eller att ansvara för funktionen för oberoende granskning enligt artikel 8.2 b iii i samma förordning.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 9.6 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om ansvaret för vissa kontrollfunk- tioner. Övervägandena finns i avsnitt 17.5.
Av paragrafen följer att en person som har utsetts till att ansvara för en funktion för regelefterlevnad eller internrevision som en verksam- hetsutövare ska ha enligt någon annan författning än penningtvätts- förordningen, också får utses till regelefterlevnadsansvarig och att ansvara för funktionen för oberoende granskning enligt penning- tvättsförordningen. Med andra författningar avses främst tillämplig rörelsereglering. Det behöver således inte utses olika personer till att ansvara för kontrollfunktionerna enligt penningtvättsförordningen och motsvarande kontrollfunktioner enligt andra författningar.
947
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Finansunderrättelseenhet
3 § För att fullgöra uppgiften att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism ska det vid Polismyndigheten finnas en finansunderrättelseenhet.
Paragrafen, som genomför artikel 17.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, anger att det vid Polismyndigheten ska finnas en finansunderrättelse- enhet som ska fullgöra uppgiften att förebygga, förhindra eller upp- täcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.1.
Rapportering
4 § Om en tillsynsmyndighet vid inspektion eller på annat sätt har upp- täckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penning- tvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål under- rätta finansunderrättelseenheten om detta.
En sådan underrättelse ska även göras av andra myndigheter som i sin verksamhet upptäcker sådana omständigheter som avses i första stycket, om det inte hindras av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Paragrafen, som genomför artikel 32 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om myndigheters skyldighet att underrätta finansunderrättelseenheten om misstänkt penningtvätt eller finan- siering av terrorism. Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 4 § pen- ningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s.
Uppgiftsskyldighet
5 § Bestämmelserna i artikel 50.1a i penningtvättsförordningen ska tilläm- pas även på en begäran om uppgifter som görs av Säkerhetspolisen.
Därutöver ska följande fysiska eller juridiska personer på begäran av finansunderrättelseenheten eller Säkerhetspolisen utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism:
1. ett clearingbolag,
948
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
2.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, och
3.den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penning- insamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller något annat allmän- nyttigt ändamål.
När uppgifter har lämnats enligt 4 §, ska även andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2 § och artikel 3 i penningtvättsförordningen lämna de uppgifter för utredningen som finansunderrättelseenheten eller Säkerhetspolisen begär.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftslämnande till finans- underrättelseenheten och Säkerhetspolisen. Paragrafen motsvarar 4 kap. 6 § första stycket
I första stycket framgår att Säkerhetspolisen ska ha möjlighet att begära uppgifter från verksamhetsutövare på samma sätt som finans- underrättelseenheten har enligt penningtvättsförordningen.
I andra stycket framgår att vissa aktörer som inte är verksamhets- utövare ska vara skyldiga att lämna uppgifter på finansunderrättelse- enhetens och Säkerhetspolisens begäran.
I tredje stycket klargörs att uppgiftsskyldighet föreligger även för andra än den verksamhetsutövare som lämnat en rapport om miss- tänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Tystnadsplikt
6 § Bestämmelserna om tystnadsplikt i artikel 54 i penningtvättsförord- ningen ska även gälla för verksamhetsutövare som lämnar uppgifter till Säkerhetspolisen enligt 5 §.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt vid upp- giftslämnande till Säkerhetspolisen, innebär att samma regler ska gälla oavsett om en verksamhetsutövare lämnar uppgifter till finansunder- rättelseenheten eller Säkerhetspolisen. Övervägandena finns i av- snitt 19.2.1.
7 § Ett clearingbolag, den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar eller den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kultu- rellt eller något annat allmännyttigt ändamål får inte för någon utomstående
949
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
obehörigen röja att uppgifter har lämnats enligt 5 §. Detsamma gäller den som är verksam hos ett sådant företag.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt för vissa aktörer som inte är verksamhetsutövare, motsvarar 4 kap. 9 a § pen- ningtvättslagen (se prop. 2021/22:251 s. 117 och 118), med den skill- naden att insamlingsrörelser nu också lagts till. Övervägandena finns i avsnitt 19.2.1.
8 § Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten en- ligt 7 § och artikel 54 i penningtvättsförordningen finns i 20 kap. 3 § brotts- balken.
Paragrafen, som delvis införs till följd av artikel 54 i penningtvätts- förordningen, innehåller en upplysning om att brott mot tystnads- plikten enligt 7 § och artikel 54 i penningtvättsförordningen kan med- föra lagföring enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 § tredje stycket och 4 kap. 9 a § andra stycket penningtvätts- lagen (se prop. 2016/17:173 s. 542 och 2021/22:251 s. 117 och 118). Övervägandena finns i avsnitten 17.8 och 19.2.1.
5 kap. Dispositionsförbud
Dispositionsförbud som avser transaktioner
1 § Finansunderrättelseenheten eller Säkerhetspolisen får besluta att en verksamhetsutövare inte får genomföra en transaktion eller en viss typ av transaktion, om det finns skäl att misstänka att transaktionen utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism (dispositionsförbud).
Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är fara i dröjs- mål och det skäligen kan befaras att egendom annars kommer att undan- skaffas och skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.
Ett dispositionsförbud som grundar sig på uppgifter som en verksam- hetsutövare har lämnat till finansunderrättelseenheten enligt artikel 50.1 i penningtvättsförordningen ska beslutas så snart som möjligt.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 20.1 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om dispositionsförbud som avser transaktioner. Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 11 § penningtvätts- lagen (se prop. 2016/17:173 s. 543). Övervägandena finns i av- snitt 10.3.1.
950
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Av första stycket framgår att finansunderrättelseenheten eller Säker- hetspolisen får besluta att en transaktion eller en viss typ av trans- aktion inte får genomföras. Ett sådant beslut får fattas om det finns skäl att misstänka att transaktionen utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det krävs inte att misstanken kan riktas mot någon person. I stället ska misstanken kunna knytas till den trans- aktion som avses bli föremål för ett beslut om dispositionsförbud. Att det finns skäl att misstänka att en transaktion utgör ett led i ett brott är ett uttryck för en lägre misstankegrad än att det finns an- ledning att anta att brott har begåtts, vilket krävs för att inleda för- undersökning. Förutsättningarna för att inleda förundersökning be- höver alltså inte vara uppfyllda men det krävs att misstanken grundar sig på konkreta omständigheter (se prop. 2013/14:121 s. 127).
De uppgifter som ligger till grund för misstanken kan till exempel ha kommit in till finansunderrättelseenheten genom en rapport om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism från en verk- samhetsutövare enligt artikel 50.1 i penningtvättsförordningen. Det kan också vara uppgifter som en utländsk finansunderrättelseenhet eller en tillsynsmyndighet lämnat till finansunderrättelseenheten (se 4 kap. 4 §). En misstanke kan också uppstå med anledning av rapporter om misstänkta transaktioner från flera olika verksamhetsutövare som sammantaget avslöjar ett misstänkt transaktionsmönster. Annan underrättelseinformation kan också ligga till grund för en misstanke.
Ett dispositionsförbud kan omfatta både enskilda transaktioner och en viss typ av transaktioner, exempelvis kontoöverföringar till en viss mottagare. Förbudet kan också avse transaktioner som är sam- mankopplade med en tidigare transaktion som har omfattats av ett dispositionsförbud. En transaktion kan avse såväl kontobehållning som annan egendom, till exempel kontanter, värdepapper och fastig- heter.
I andra stycket anges de ytterligare förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett beslut om dispositionsförbud ska få fattas. En första förutsättning är att det är fara i dröjsmål och det skäligen kan befaras att egendom annars kommer att skaffas undan. En andra för- utsättning är att åtgärden är proportionerlig. Det innebär att det måste göras en avvägning mellan behovet av åtgärden och de enskilda in- tressen som påverkas av beslutet innan ett beslut om dispositions- förbud fattas. Vid denna bedömning bör exempelvis graden av miss- tanke beaktas, hur stor risken är för att egendom annars skaffas undan
951
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
och hur stort belopp som transaktionen har avsett (se prop. 2013/ 14:121 s. 127).
Tredje stycket innehåller en bestämmelse om när ett dispositions- förbud som grundar sig på en rapport om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism som lämnats av en verksamhetsutövare ska beslutas. Ett sådant beslut ska fattas så snart som möjligt (se artikel 52 i penningtvättsförordningen).
2 § Ett beslut om dispositionsförbud enligt 1 § ska så snart som möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden ska bestå.
Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas omedelbart. Åtgär- den upphör att gälla när tio arbetsdagar har gått från finansunderrättelse- enhetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte har hävts dessförinnan.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 20.1 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om förfarandet efter att ett dis- positionsförbud som avser transaktioner har beslutats. Paragrafen mot- svarar delvis 4 kap. 12 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 543). Övervägandena finns i avsnitten 10.3.1, 10.3.4 och 10.3.5.
Av första stycket framgår att ett beslut om dispositionsförbud så snart som möjligt ska underställas åklagares prövning. Normalt sett kan detta göras direkt efter det att ett beslut har meddelats. Den utredning som har tagits fram hos finansunderrättelseenheten eller Säkerhetspolisen bör alltid följa med anmälan liksom en kopia av be- slutet. Därefter ska åklagaren skyndsamt pröva om det finns skäl för att låta förbudet bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas, se 7 §. Om åklagaren finner att förundersökning kan inledas, kan beslutet om dispositionsförbud ersättas av ett beslut om penningbeslag enligt 12 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott eller 15 § ter- roristbrottslagen (2022:666). I annat fall har finansunderrättelse- enheten eller Säkerhetspolisen möjlighet att inom den tidsfrist som anges i andra stycket komplettera utredningen varefter ett förnyat ställningstagande till frågan om att inleda förundersökning kan ske.
Av andra stycket framgår att ett dispositionsförbud omedelbart ska hävas om det inte längre finns skäl för åtgärden. En anledning kan vara att någon ny omständighet som har betydelse för bedöm- ningen kommer fram. Om finansunderrättelseenheten eller Säker- hetspolisen vid den fortsatta utredningen efter att ett beslut om dispositionsförbud har fastställts av åklagaren, får del av uppgifter som innebär att det inte längre finns anledning att misstänka pen-
952
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
ningtvätt eller finansiering av terrorism, måste uppgifterna genast för- medlas vidare till åklagaren som då får göra en ny bedömning. Ett beslut om dispositionsförbud upphör att gälla när tio arbetsdagar har gått från finansunderrättelseenhetens eller Säkerhetspolisens beslut, om beslutet inte har hävts redan tidigare.
Tiden ska beräknas från tidpunkten för beslutet om dispositions- förbud. Som arbetsdagar räknas inte lördagar, söndagar eller andra allmänna helgdagar, midsommarafton, julafton eller nyårsafton (se 2 § första stycket lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). När den angivna tiden har löpt ut upphör dispositionsförbudet auto- matiskt att gälla.
Dispositionsförbud som avser affärsförbindelser
3 § Finansunderrättelseenheten får besluta att en verksamhetsutövare till- fälligt inte ska fullgöra förpliktelser som följer av en affärsförbindelse som har ingåtts med en kund, om det finns skäl att misstänka att affärsförbindel- sen kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller på något annat sätt är kopplad till sådan brottslighet (dispositionsförbud).
Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är fara i dröjs- mål och skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 20.2 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om dispositionsförbud som av- ser affärsförbindelser. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.2.
Av första stycket framgår att finansunderrättelseenheten får be- sluta att en verksamhetsutövare tillfälligt inte ska fullgöra förpliktel- ser som följer av en affärsförbindelse som har ingåtts med en kund. Med affärsförbindelse avses detsamma som i artikel 2.16 i penning- tvättsförordningen. Ett sådant beslut får fattas om det finns skäl att misstänka att affärsförbindelsen kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller på något annat sätt är kopplad till sådan brottslighet.
Ett dispositionsförbud kan omfatta samtliga eller vissa förplikt- elser som följer av en affärsförbindelse. Omfattningen av förbudet styrs bland annat av vilka av verksamhetsutövarens produkter eller tjänster som det finns skäl att misstänka kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Ett dispositionsförbud som riktas mot en verksamhetsutövare som tillhandahåller tjänster
953
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
som endast delvis omfattas av penningtvättsregleringen, till exempel advokater och andra oberoende jurister, kan endast omfatta de tjänster som faller inom penningtvättsregleringens tillämpningsområde. I av- snitt 10.3.2 finns en redogörelse för vad ett dispositionsförbud kan omfatta i olika verksamheter.
Andra stycket motsvarar i allt väsentligt 1 § andra stycket, se för- fattningskommentaren till den paragrafen. Skillnaden är att det i denna paragraf inte ställs upp något krav på att det skäligen kan befaras att egendom annars kommer att undanskaffas för att ett dispositions- förbud ska kunna beslutas.
4 § Ett beslut om dispositionsförbud enligt 3 § ska så snart som möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden ska bestå.
Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas omedelbart. Åtgärden upphör att gälla när fem arbetsdagar har gått från finansunderrättelseenhetens beslut, om åtgärden inte har hävts dessförinnan.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 20.2 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om förfarandet efter att ett disposi- tionsförbud som avser affärsförbindelser har beslutats. Övervägandena finns i avsnitten 10.3.2, 10.3.4 och 10.3.5.
Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 2 §, se författningskommen- taren till den paragrafen. Skillnaden är att förbudstiden är olika lång.
Dispositionsförbud på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet
5 § Om förutsättningarna enligt 1 eller 3 § är uppfyllda, får finansunder- rättelseenheten fatta beslut om dispositionsförbud även på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet eller en motsvarande enhet i en stat utan- för EES.
För ett dispositionsförbud som avses i första stycket tillämpas samma be- stämmelser som för ett dispositionsförbud enligt 1 eller 3 §.
Paragrafen, som genomför artikel 20.4 i sjätte penningtvättsdirek- tivet, innehåller bestämmelser om dispositionsförbud som beslutas på begäran av en tredje part. Paragrafen motsvarar 4 kap. 11 § tredje stycket penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 543). Övervägan- dena finns i avsnitt 10.3.3.
I första stycket anges att finansunderrättelseenheten får besluta om dispositionsförbud på begäran av en utländsk finansunderrättelse- enhet eller en motsvarande enhet i en stat utanför EES. De förutsätt-
954
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
ningar som måste vara uppfyllda enligt 1 eller 3 § för att ett disposi- tionsförbud ska få beslutas måste vara uppfyllda även i ett sådant fall.
Av andra stycket framgår att samma bestämmelser ska tillämpas för ett dispositionsförbud som fattas på begäran av en utländsk finans- underrättelseenhet eller en motsvarande enhet i en stat utanför EES som för ett beslut som finansunderrättelseenheten fattar på eget initia- tiv. Det gäller till exempel bestämmelserna om giltighetstiden för ett dis- positionsförbud och att ett sådant ska anmälas till åklagare (2 och 4 §§).
Underrättelse om dispositionsförbud
6 § En verksamhetsutövare ska omedelbart underrättas om att ett disposi- tionsförbud har beslutats eller hävts.
Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska under- rättas om beslutet när det kan antas att syftet med en beslutad eller för- utsedd åtgärd inte motverkas och den framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver inte lämnas, om den med hänsyn till omständigheterna uppenbart är utan betydelse.
Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse om dispositions- förbud. Paragrafen motsvarar 4 kap. 12 § tredje och fjärde styckena penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 543). Övervägandena finns i avsnitt 10.3.6.
Överklagande
7 § Beslut enligt detta kapitel får inte överklagas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitten 10.3.4 och 10.3.7.
Av paragrafen framgår att beslut enligt detta kapitel inte får över- klagas. Det innebär att ett beslut om dispositionsförbud enligt 1 eller 3 § och ett beslut om huruvida förbudet ska bestå enligt 2 eller 4 § inte får överklagas.
955
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
6 kap. Behandling av personuppgifter
Behandling av känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser
1 § Sådana personuppgifter som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (känsliga personuppgifter) och personuppgifter om fällande domar i brott- mål samt överträdelser som avses i artikel 10 i den förordningen får endast behandlas av behöriga myndigheter om det är nödvändigt för ändamålen i sjätte penningtvättsdirektivet.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser, genomför artikel 53 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.1.
De uppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsik- ter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt iden- tifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.
De uppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen är personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder.
Hänvisningarna till dataskyddsförordningen är dynamiska, dvs. av- ser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.
Information till den registrerade
2 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt artikel 50.1 eller 50.1a i penningtvättsförordningen och om att sådana uppgifter bevaras enligt artikel 56 i samma förordning får inte lämnas ut till den registrerade.
Första stycket gäller också för personuppgifter som behandlas enligt 4 kap. 5 §.
Paragrafen, som delvis införs till följd av bestämmelserna i artikel 54 i penningtvättsförordningen, innehåller bestämmelser om informa- tion om personuppgiftsbehandling. Paragrafen motsvarar 5 kap. 7 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 545 och 546). Över- vägandena finns i avsnitten 17.8 och 19.2.2.
956
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Samkörning av register
3 § En verksamhetsutövares register med uppgifter om misstänkt penning- tvätt eller finansiering av terrorism får inte samköras med motsvarande re- gister hos någon annan.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om förbud för verksamhets- utövare att samköra sina register med annan, motsvarar 5 kap. 8 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 546). Övervägandena finns i avsnitt 19.4.
4 § Förbudet i 3 § gäller inte samkörning av register med en filial till en verksamhetsutövare som är etablerad i ett land utanför EES, om kraven en- ligt 13.1 och 14.1 i penningtvättsförordningen är uppfyllda i fråga om filialen.
Förbudet i 3 § gäller inte heller samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som ingår i samma koncern, om verksamhetsutövarna har hemvist i Sverige eller inom EES.
Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket har hemvist i ett land utanför EES gäller andra stycket om kraven enligt 13.1 och 14.1 i penning- tvättsförordningen är uppfyllda i fråga om den verksamhetsutövaren.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om undantag från samkör- ningsförbudet i 3 §, motsvarar 5 kap. 9 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 546). Övervägandena finns i avsnitt 19.4.
Tystnadsplikt
5 § Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte obehörigen röja att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 5 § eller artikel 50.1 i penning- tvättsförordningen och att sådana uppgifter bevaras enligt artikel 56 i penning- tvättsförordningen.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt, motsvarar 5 kap. 11 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 547). Över- vägandena finns i avsnitt 19.2.2.
957
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Andra än verksamhetsutövare
6 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 5 § får inte läm- nas ut till den registrerade av
1.ett clearingbolag, eller
2.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.
Paragrafen, som innebär ett undantag från bestämmelserna i dataskydds- förordningen om den registrerades rätt att få viss information från den personuppgiftsansvarige, motsvarar 5 kap. 12 § penningtvättslagen (se prop. 2021/22:251 s. 128). Övervägandena finns i avsnitt 19.2.2.
7 § Uppgift om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 5 § får inte obe- hörigen röjas av någon som är verksam hos
1.ett clearingbolag, eller
2.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt, motsvarar 5 kap. 13 § penningtvättslagen (se prop. 2021/22:251 s. 128 och 129). Övervägandena finns avsnitt 19.2.2.
7 kap. Registrering av verkliga huvudmän
Inledande bestämmelser
1 § I artiklarna
Paragrafen innehåller en upplysning om att ytterligare bestämmelser om registrering av verkliga huvudmän finns i penningtvättsförord- ningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.
958
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
2 § Detta kapitel gäller inte för sådana juridiska personer som avses i arti- kel 45a i penningtvättsförordningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag för vissa juridiska personer. Kapitlet ska inte tillämpas på sådana juridiska personer som avses i artikel 45a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
Registreringsmyndighet
3 § Bolagsverket ska föra ett register över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls enligt denna lag och penningtvättsförordningen.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 10.1 första stycket i sjätte penningtvättsdirektivet, anger att Bolagsverket ska föra ett register över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls enligt denna lag och penningtvättsförordningen. Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 571). Övervägandena finns i av- snitt 8.5.
Skyldighet att anmäla uppgifter för registrering
4 § En svensk juridisk person ska anmäla uppgifter enligt artiklarna 44 och
45.3i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i regi- stret över verkliga huvudmän.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 10.1 första stycket och 10.2 första stycket i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om juridiska personers skyldighet att anmäla uppgifter till Bolags- verket för registrering i registret över verkliga huvudmän. Paragrafen motsvarar delvis 1 kap. 2 § och 2 kap. 3 § registerlagen (se prop. 2016/ 17:173 s. 562 och 568). Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
Anmälningsskyldigheten gäller svenska juridiska personer. För- utom aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer som omfattas av ett krav på registrering av grundläggande informa- tion om den juridiska personen, är bestämmelsen även tillämplig på de juridiska personer som inte är skyldiga att registrera sig i ett offent- ligt register, till exempel ideella föreningar. Av artikel 45.3 i penning-
959
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
tvättsförordningen framgår att registreringsskyldigheten även gäller juridiska personer som saknar en verklig huvudman.
Att bestämmelsen endast gäller juridiska personer innebär att till exempel en filial, ett enkelt bolag eller en enskild näringsidkare inte omfattas av anmälningsskyldighet (jfr prop. 2016/17:173 s. 562).
Vilka uppgifter som ska anmälas för registrering framgår av artik- larna 44 och 45.3 i penningtvättsförordningen. I artiklarna 45.1a och 46.1b i samma förordning regleras när uppgifter ska anmälas för regi- strering, både när en första anmälan för en juridisk person ska göras och när ändrade förhållanden ska anmälas.
5 § En fysisk person med hemvist i Sverige som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion ska an- mäla uppgifter enligt artikel 44 i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 10.1 första stycket och 10.2 första stycket i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmel- ser om skyldighet för vissa fysiska personer att anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän. Para- grafen motsvarar delvis 1 kap. 2 § och 2 kap. 7 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 562 och 570). Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
I paragrafen anges att en fysisk person med hemvist i Sverige som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion ska anmäla uppgifter till Bolagsverket för re- gistrering i registret över verkliga huvudmän. Om en juridisk person driver sådan verksamhet gäller i stället 4 §.
Vilka uppgifter som ska anmälas för registrering framgår av ar- tikel 44 i penningtvättsförordningen. I artikel 46.1b samma förord- ning regleras när uppgifter ska anmälas för registrering, både när en första anmälan för en registreringsskyldig fysisk person ska göras och när ändrade förhållanden ska anmälas.
6 § Om flera personer driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion och de är etablerade eller har hem- vist i olika stater inom EES, ska ett intyg om registrering eller ett utdrag ur registret över verkliga huvudmän i en annan stat inom EES anses tillräckligt för att registreringsskyldigheten enligt 4 eller 5 § ska anses uppfylld.
960
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som genomför artikel 10.1 andra stycket i sjätte penning- tvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om undantag från skyldig- heten att anmäla uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän i vissa situationer. Paragrafen motsvarar delvis 2 kap. 8 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 571 och 2018/19:150 s. 113). Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
Om flera personer driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion och de är etablerade eller har hemvist i olika stater inom EES behöver registrering endast ske i en av staterna. Ett intyg om registrering eller ett utdrag ur registret över verkliga huvudmän i en annan stat inom EES är tillräckligt för att registreringsskyldigheten enligt 4 eller 5 § ska anses uppfylld.
7 § En juridisk person som har bildats i en stat utanför EES ska anmäla uppgifter enligt artiklarna 44, 45.3 och 47 i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän, om den juridiska personen i Sverige förvärvar fast egendom, tilldelas ett upphand- lingskontrakt eller inleder en affärsförbindelse med en verksamhetsutövare enligt artikel 48.1 d i samma förordning.
Första stycket gäller även för den som driver verksamhet som avser för- valtning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion och som är eta- blerad eller har sin hemvist i en stat utanför EES.
Paragrafen, som genomför artikel 10.1a första stycket och 10.2 första stycket i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om skyldighet för vissa fysiska och juridiska personer som är hemma- hörande i en stat utanför EES att anmäla uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
Av första stycket framgår att en juridisk person som har bildats i en stat utanför EES ska anmäla uppgifter till Bolagsverket för registre- ring i registret över verkliga huvudmän, om den juridiska personen i Sverige förvärvar fast egendom, tilldelas ett upphandlingskontrakt eller inleder en affärsförbindelse med en verksamhetsutövare enligt arti- kel 48.1 d i penningtvättsförordningen. Registrering behöver inte ske om affärsförbindelsen ingås med en verksamhetsutövare som är verk- sam inom en sektor som förknippas med låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism och affärsförbindelsen, eller en trans- aktion med koppling till denna, inte överstiger 250 000 euro eller motsvarande belopp i nationell valuta (se artikel 48.1 d i penning- tvättsförordningen).
961
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Vilka uppgifter som ska anmälas för registrering framgår av artik- larna 44, 45.3 och 47 i penningtvättsförordningen.
Av bestämmelserna i andra stycket följer att registreringsskyldighet enligt första stycket även gäller för den som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion och som är etablerad eller har sin hemvist i en stat utanför EES.
8 § Om en fysisk eller juridisk person som avses i 7 § förvärvar fast egen- dom, tilldelas ett upphandlingskontrakt eller ingår affärsförbindelser med verksamhetsutövare enligt artikel 48.1 d i penningtvättsförordningen i flera stater inom EES, ska ett intyg om registrering eller ett utdrag ur registret över verkliga huvudmän i en annan stat inom EES anses tillräckligt för att registreringsskyldigheten ska anses uppfylld.
Paragrafen, som genomför artikel 10.1a andra stycket i sjätte penning- tvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om undantag från skyldig- heten för vissa personer som är hemmahörande utanför EES att an- mäla uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän i vissa situationer. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
Om en fysisk eller juridisk person som avses i 7 § förvärvar fast egendom, tilldelas upphandlingskontrakt eller ingår affärsförbindelser med verksamhetsutövare enligt artikel 48.1 d i penningtvättsförord- ningen i flera stater inom EES behöver registrering endast ske i en av staterna. Ett intyg om registrering eller ett utdrag ur registret över verkliga huvudmän i en annan stat är tillräckligt för att registrerings- skyldigheten enligt 7 § ska anses uppfylld.
9 § En fysisk eller juridisk person som avses i 7 § får anmäla uppgifter enligt artikel 44 i penningtvättsförordningen till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän om denne har för avsikt att i Sverige för- värva fast egendom, delta i en upphandling eller inleda en affärsförbin- delse med en verksamhetsutövare enligt artikel 48.1 d i penningtvättsför- ordningen.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 48.1a i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om att vissa fysiska och juridiska personer som är hemmahörande i en stat utanför EES i vissa situa- tioner får anmäla uppgifter för registrering i registret över verkliga huvudmän. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.
En fysisk eller juridisk person som avses i 7 § får anmäla uppgifter till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän
962
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
om personen har för avsikt att i Sverige förvärva fast egendom, delta i en upphandling eller inleda en affärsförbindelse med en verksam- hetsutövare enligt artikel 48.1 d i penningtvättsförordningen. Regi- streringen är således frivillig och avser situationen att det endast finns en avsikt att vidta en sådan åtgärd som anges i 7 §.
Vilka uppgifter som får anmälas för registrering, och som Bolags- verket är skyldigt att registrera i registret över verkliga huvudmän, framgår av artikel 44 i penningtvättsförordningen.
Brister i anmälan
10 § Om den som har gjort en anmälan om registrering inte följer de krav som gäller för en anmälan, får Bolagsverket förelägga den registreringsskyl- diga personen att yttra sig i frågan eller rätta till bristen inom en viss tid.
Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första stycket, får registrering vägras.
Paragrafen, som genomför artikel 10.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om brister i en anmälan om registrering. Paragrafen motsvarar 3 kap. 2 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 571). Övervägandena finns i avsnitt 8.8.3.
Utebliven anmälan
11 § Om en registreringsskyldig person inte har anmält uppgifter för regi- strering inom den tid som anges i artikel 45.1a eller 46.1b i penningtvätts- förordningen, eller om registrering vägrats enligt 10 §, får Bolagsverket före- lägga den registreringsskyldiga personen att lämna in en anmälan inom en viss tid.
Paragrafen, som genomför artikel 10.5 i sjätte penningtvättsdirekti- vet, innehåller bestämmelser om utebliven anmälan om registrering. Paragrafen motsvarar 3 kap. 3 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 572). Övervägandena finns i avsnitt 8.8.3.
963
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Felaktiga uppgifter
12 § Om det kan antas att en uppgift i en anmälan om registrering eller i registret över verkliga huvudmän är felaktig, får Bolagsverket förelägga den registreringsskyldiga personen att rätta uppgiften eller visa att den inte är felaktig.
Om föreläggandet inte följs, får Bolagsverket besluta att uppgiften inte ska registreras eller att uppgiften ska tas bort från registret och förelägga den registreringsskyldiga personen att lämna in en ny anmälan.
Om Bolagsverket har tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvud- man får verket rätta uppgiften.
Paragrafen, som genomför artikel 10.5 och delar av artikel 10.7 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om felaktiga upp- gifter i en anmälan om registrering eller i registret över verkliga huvudmän. Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 4 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 572 och 2018/19:150 s. 113). Övervägandena finns i avsnitt 8.8.4.
Av första stycket framgår att Bolagsverket får meddela föreläg- gande i vissa situationer. Om det kan antas att en uppgift i en an- mälan om registrering eller i registret över verkliga huvudmän är fel- aktig får Bolagsverket förelägga den registreringsskyldiga personen att rätta uppgifterna eller visa att de är korrekta.
Bolagsverket kan få kännedom om omständigheter som gör att det kan antas att uppgifterna i registret är felaktiga exempelvis genom en anmälan enligt 13 § eller genom de kontroller som verket ska utföra enligt 16 §. Rekvisitet ”kan antas” innebär att det inte krävs att Bolags- verket har någon ingående kännedom om omständigheterna. I regel bör det räcka med att någon utomstående som har utrett frågan om den registreringsskyldiga personens verkliga huvudman påtalar att uppgifterna kan vara felaktiga och anger omständigheter som talar för detta (jfr prop. 2016/17:173 s. 572).
Andra stycket innebär att Bolagsverket får besluta att en felaktig uppgift inte ska registreras eller att en felaktig uppgift ska tas bort från registret. I så fall får Bolagsverket förelägga den registrerings- skyldiga personen att lämna in en ny anmälan. Skyldigheten att er- sätta en borttagen uppgift i registret med en ny uppgift åligger den registreringsskyldiga personen.
Av bestämmelserna i tredje stycket framgår att Bolagsverket får rätta en felaktig uppgift om verket har tillförlitliga uppgifter om vem som är verklig huvudman.
964
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
13 § Myndigheter som använder registret ska anmäla till Bolagsverket om det finns anledning att misstänka att uppgifterna i registret är felaktiga. Brotts- bekämpande myndigheter som använder registret ska göra en sådan anmälan när det kan ske med hänsyn till utredning av brott.
En anmälan enligt första stycket ska också göras om en registrerings- skyldig person inte har gjort en anmälan inom den tid som anges i arti- kel 45.1a eller 46.1b i penningtvättsförordningen.
Paragrafen, som genomför artikel 10.5 och 10.5 b i sjätte penning- tvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet för myndigheter som använder registret. Paragrafen motsvarar delvis 3 kap. 5 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 572 och 573). Över- vägandena finns i avsnitt 8.8.7.
Av första stycket framgår att myndigheter som misstänker att re- gisteruppgifter är felaktiga ska anmäla detta till Bolagsverket. Rekvi- sitet ”har anledning att misstänka” innebär att anmälan ska ske trots att det inte är klarlagt att uppgifterna är felaktiga (jfr prop. 2016/ 17:173 s. 572 och 573). Brottsbekämpande myndigheter som använ- der registret ska göra en sådan anmälan först när det kan ske med hänsyn till utredningen av brott.
Av bestämmelserna i andra stycket följer att en anmälan till Bolags- verket ska ske om en myndighet upptäcker att en uppgift i registret saknas för en registreringsskyldig person som borde förekomma i regi- stret.
Personlig inställelse
14 § Om det behövs för att säkerställa en verklig huvudmans identitet, får Bolagsverket förelägga den verkliga huvudmannen att inställa sig personligen.
Det som sägs om en verklig huvudman i första stycket gäller en ledande befattningshavare i en juridisk person som avses i artikel 45.2 i penning- tvättsförordningen.
Om föreläggandet inte följs, får Bolagsverket besluta att registrering inte ska ske eller att en uppgift som har registrerats ska tas bort från registret.
Ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Paragrafen, som genomför artikel 10.5 i sjätte penningtvättsdirekti- vet, innehåller bestämmelser om kontroll av en verklig huvudmans identitet. Paragrafen har utformats efter förebild av 27 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) enligt det förslag som har läm-
965
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
nats av Utredningen om bolaget som brottsverktyg (SOU 2023:34 s. 503 och 504). Övervägandena finns i avsnitten 8.8.5 och 8.11.6.
Första stycket innehåller en möjlighet för Bolagsverket att före- lägga om personlig inställelse för en verklig huvudman. Ett sådant föreläggande kan meddelas om det behövs för att säkerställa en verklig huvudmans identitet. Ett sådant behov kan finnas när det till exempel finns skäl att misstänka att den verklige huvudmannens iden- titetshandlingar är förfalskade. Bestämmelsen kan aktualiseras om Bolagsverket misstänker att den verklige huvudmannen inte existerar. Misstankarna kan också gälla att det har anmälts stulna eller kapade identiteter för registrering, det vill säga att någon annans identitet används olovligen. Åtgärden är avsedd att tillämpas restriktivt och är ett komplement till Bolagsverkets övriga utredningsmöjligheter. Det är Bolagsverket som avgör om det finns behov av personlig inställ- else eller inte. Ett föreläggande om personlig inställelse kan meddelas både vid handläggningen av ett registreringsärende och i samband med att Bolagsverket kontrollerar uppgifter i registret enligt 16 §.
Den närmare formen för inställelsen anges inte i bestämmelsen. Det finns inget hinder mot att den verkliga huvudmannen deltar på distans, om Bolagsverket i det enskilda fallet bedömer att det är till- räckligt. Det bör då i första hand vara ett deltagande genom ljud- och bildöverföring (videokonferens) som är aktuellt. Som skäl för att godta ett deltagande på distans bör särskilt de kostnader eller olägen- heter som skulle uppkomma vid en inställelse på myndighetsorten beaktas. En förutsättning för deltagande på distans är dock att ända- målet med den aktuella åtgärden kan uppnås genom närvaro via video- konferens.
Om det inte bedöms kunna genomföras en tillförlitlig kontroll utan att personen inställer sig på plats, får han eller hon komma till Bolagsverket. Med hänsyn till bestämmelsens ändamål att säkerställa den verklige huvudmannens identitet, torde det endast undantagsvis kunna bli aktuellt med deltagande på distans.
För förfarandet i övrigt gäller tillämpliga bestämmelser i förvalt- ningslagen (2017:900).
I andra stycket anges att det som sägs om en verklig huvudman i första stycket gäller för en ledande befattningshavare i en juridisk person som avses i artikel 45.2 i penningtvättsförordningen. Den be- stämmelsen gäller för juridiska personer som inte har kunnat iden- tifiera någon person som verklig huvudman eller om det från den
966
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
juridiska personens sida råder betydande och välgrundat tvivel om huruvida den eller de personer som har identifierats är den eller de verkliga huvudmännen. Under de förutsättningarna ska den juridiska personen anmäla sina ledande befattningshavare för registrering i registret över verkliga huvudmän. Vad som avses med ledande befatt- ningshavare framgår av artikel 45.3 andra stycket.
Av bestämmelserna i tredje stycket följer att Bolagsverket får be- sluta att registrering inte ska ske, eller att en uppgift som har regi- strerats ska tas bort från registret, om den person som har förelagts att inställa sig personligen inte inställer sig på den tid och plats som Bolagsverket har bestämt, det vill säga om föreläggandet inte följs.
Av fjärde stycket framgår att ett föreläggande om personlig in- ställelse får förenas med vite. För ett vitesföreläggande gäller lagen (1985:206) om vite. Av 27 § framgår att Bolagsverket prövar frågor om utdömande av vite.
Uppgiftsskyldighet
15 § Av artiklarna 45.1b och 46.3 i penningtvättsförordningen framgår att en verklig huvudman ska lämna de uppgifter och handlingar till en registrer- ingsskyldig person som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldig- heter enligt förordningen.
Den som förmodas vara verklig huvudman för en registreringsskyldig person ska på begäran av den registreringsskyldige lämna de uppgifter och handlingar som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter en- ligt penningtvättsförordningen.
Paragrafen, som införs till följd av artiklarna 45.1 första stycket och
46.1första stycket innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.6.
Första stycket upplyser om att penningtvättsförordningen inne- håller bestämmelser om uppgiftsskyldighet för en verklig huvudman i förhållande till en registreringsskyldig person.
Av bestämmelserna i andra stycket följer att den som förmodas vara verklig huvudman för en registreringsskyldig person på begäran av den registreringsskyldige ska lämna de uppgifter och handlingar som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt penningtvättsförordningen. För att en registreringsskyldig person ska kunna fullgöra bland annat skyldigheten att ha korrekt, adekvat och aktuell information om verkligt huvudmannaskap behöver denne ut-
967
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
reda vem som är verklig huvudman. För att kunna fastställa det verk- liga huvudmannaskapet kan den registreringsskyldige under en utred- ning behöva få tillgång till uppgifter eller handlingar från den som förmodas vara verklig huvudman.
Uppgiftsskyldigheten förutsätter att den registreringsskyldiga personen med stöd av bestämmelserna om identifiering av verkliga huvudmän i artiklarna
Bolagsverket får enligt 25 § på begäran av den registreringsskyldiga personen förelägga den som förmodas vara verklig huvudman att vid vite lämna de aktuella uppgifterna eller handlingarna.
Bolagsverkets kontroller
16 § Bolagsverket ska kontrollera riktigheten i de uppgifter som anmäls för registrering eller som har registrerats i registret över verkliga huvudmän.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 10.8 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om skyldighet för Bolagsverket att göra kontroller av riktigheten i de uppgifter som anmäls för re- gistrering eller som har registrerats i registret över verkliga huvud- män. Övervägandena finns i avsnitt 8.10.1.
Vid bedömningen av i vilken omfattning som kontroller ska ske måste det beaktas att registret innehåller hundratusentals poster. Be- stämmelsen innebär således inte att Bolagsverket ska kontrollera alla uppgifter i registret.
Kontroller bör ske när det finns anledning att misstänka att upp- gifterna är felaktiga, till exempel om det har gjorts en anmälan enligt
13§ eller artikel 16a i penningtvättsförordningen. I ett registrerings- ärende bör Bolagsverket göra kontroller om verket inte har fått in till- räckligt underlag för att fastställa identiteten på en verklig huvud- man, eller om det finns omständigheter som generellt sett innebär en ökad risk för att de anmälda uppgifterna är felaktiga. Bolagsverket bör också göra kontroller mer systematiskt, exempelvis genom att
968
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
med viss regelbundenhet göra ett slumpvist urval av ärenden som undersöks närmare.
17 § Bolagsverket får förelägga en registreringsskyldig person att lämna de upplysningar och ge tillgång till de handlingar som verket behöver för sin verk- samhet enligt denna lag.
Bolagsverket får när verket anser det nödvändigt genomföra en under- sökning på plats hos en registreringsskyldig person.
Ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Paragrafen, som genomför artikel 10.2 andra stycket och delar av artikel 10.8 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om upplysningar från och undersökningar hos registreringsskyldiga personer. Paragrafen har utformats efter förebild av 7 kap. 5 § pen- ningtvättslagen. Övervägandena finns i avsnitten 8.10.1, 8.10.2 och 8.11.6.
Av första stycket framgår att Bolagsverket får förelägga en registre- ringsskyldig person att lämna upplysningar och ge tillgång till de hand- lingar som verket behöver för sin verksamhet enligt denna lag. Ett sådant föreläggande kan meddelas både i ett registreringsärende och i samband med att verket gör kontroller enligt 16 §.
I andra stycket anges att Bolagsverket får genomföra en under- sökning hos en registreringsskyldig person när verket anser det nöd- vändigt. En sådan undersökning kan ske i samband med att Bolags- verket utför kontroller enligt 16 §.
Av tredje stycket framgår att ett föreläggande om att lämna upp- lysningar eller ge tillgång till handlingar får förenas med vite. För ett vitesföreläggande gäller lagen om vite. Av 27 § framgår att Bolags- verket prövar frågor om utdömande av vite.
18 § Om Bolagsverket vid en kontroll eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta finansunderrättelse- enheten om detta.
Paragrafen, som genomför artikel 10.10 i sjätte penningtvättsdirek- tivet, innehåller bestämmelser om underrättelseskyldighet för Bolags- verket i förhållande till finansunderrättelseenheten. Paragrafen har utformats efter förebild av 4 kap. 4 § första stycket penningtvätts- lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.10.3.
Om Bolagsverket vid en kontroll eller på annat sätt, exempelvis efter en anmälan enligt 13 § eller artikel 16a i penningtvättsförord-
969
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
ningen, har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism ska verket utan dröjsmål underrätta finansunderrättelseenheten om detta.
Ingripanden
19 § Om en registreringsskyldig person, en verklig huvudman eller den som förmodas vara verklig huvudman inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller artikel 45 eller 46 i penningtvättsförordningen, får Bolags- verket ingripa.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Övervägandena finns i avsnitten 8.11.4 och 8.11.6.
Av paragrafen framgår att Bolagsverket får ingripa om en regi- streringsskyldig person, en verklig huvudman eller den som förmodas vara verklig huvudman inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller artikel 45 eller 46 i penningtvättsförordningen. Vilka sanktioner som kan användas framgår av
20 § Om en registreringsskyldig person inte följer ett föreläggande enligt 10, 11 eller 12 §, får Bolagsverket vid vite förelägga den registreringsskyldiga personen eller den verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande befattningshavare att inom en viss tid göra en anmälan eller ge in uppgifter som den registreringsskyldiga personen är skyldig att lämna enligt denna lag.
Paragrafen, som genomför artikel 10.9 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets möjlighet att förena vissa förelägganden enligt lagen med vite. Paragrafen motsvarar 3 kap. 6 § i registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 573). Övervägandena finns i av- snitt 8.11.6.
21 § Om en registreringsskyldig person har åsidosatt sina skyldigheter en- ligt penningtvättsförordningen, får Bolagsverket förelägga den registrerings- skyldiga personen att vidta rättelse.
Om en registreringsskyldig person inte följer ett föreläggande enligt första stycket får Bolagsverket vid vite förelägga den registreringsskyldiga perso- nen eller den verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan mot- svarande befattningshavare att inom en viss tid vidta rättelse.
970
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Första och andra styckena gäller inte för överträdelser av artiklarna 45.1 andra stycket, 45.4, 46.2 eller 46.4 i penningtvättsförordningen. I fråga om sådana överträdelser gäller i stället 22 eller 23 §.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 49 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om föreläggande om rättelse. Över- vägandena finns i avsnitten 8.11.5 och 8.11.6
Av första stycket framgår att Bolagsverket får förelägga en regi- streringsskyldig person att göra rättelse om denne har åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättsförordningen.
Av bestämmelserna i andra stycket följer att Bolagsverket får med- dela ett vitesföreläggande om ett föreläggande om rättelse inte följs. Vitesföreläggandet kan antingen riktas mot den registreringsskyldiga personen eller någon av de fysiska personer som anges i paragrafen, det vill säga den verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande befattningshavare. Det finns inget hinder mot att rikta föreläggandet mot flera ledningspersoner eller att förelägga både en eller flera ledningspersoner och den registreringsskyldiga perso- nen. Bolagsverkets val av mottagare för vitesföreläggandet ska grundas på en bedömning av vad som är det mest effektiva sättet att förmå den registreringsskyldiga personen att rätta sig efter föreläggandet (jfr prop. 2016/17:173 s. 573). Ett vitesföreläggande får dock inte riktas mot en fysisk person som underårig, se 24 § och författnings- kommentaren till den paragrafen. För vitesföreläggandet i övrigt gäller bestämmelserna i lagen om viten.
Av tredje stycket framgår att första och andra styckena inte gäller för överträdelser av artiklarna 45.1 andra stycket, 45.4, 46.2 eller 46.4 i penningtvättsförordningen. För sådana överträdelser gäller i stället 22 eller 23 §.
22 § Om en registreringsskyldig person inte lämnar ut uppgifter till en be- hörig myndighet enligt artikel 45.4 eller 46.4 i penningtvättsförordningen, ska Bolagsverket på begäran av myndigheten förelägga den registrerings- skyldiga personen, den verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande befattningshavare att vid vite lämna ut uppgifterna.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 49 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets möjlighet att med- dela vitesföreläggande när en registreringsskyldig person inte lämnar ut uppgifter om verkligt huvudmannaskap till en behörig myndighet enligt penningtvättsförordningen. Paragrafen motsvarar 4 kap. 7 § i
971
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 573). Övervägandena finns i av- snitt 8.11.6.
23 § Om en registreringsskyldig person inte lämnar ut uppgifter till en verk- samhetsutövare enligt artikel 45.1 andra stycket eller 46.2 i penningtvätts- förordningen, får Bolagsverket på begäran av verksamhetsutövaren före- lägga den registreringsskyldiga personen, den verkställande direktören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande befattningshavare att vid vite lämna ut uppgifterna.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 49 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets möjlighet att med- dela vitesföreläggande när en registreringsskyldig person inte lämnar ut uppgifter om verkligt huvudmannaskap till en verksamhetsutövare. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.6.
Enligt penningtvättsförordningen ska en registreringsskyldig per- son lämna uppgifter om verkligt huvudmannaskap till en verksamhets- utövare som genomför åtgärder för kundkännedom (artiklarna 45.1 andra stycket och 46.2). Av paragrafen följer att Bolagsverket på begäran av en verksamhetsutövare får meddela vitesföreläggande om uppgiftsskyldigheten inte fullgörs. Vitesföreläggandet kan antingen riktas mot den registreringsskyldiga personen eller någon av de fysiska personer som anges i paragrafen, det vill säga den verkställande direk- tören, en styrelseledamot eller en annan motsvarande befattnings- havare. Detta motsvarar vad som gäller enligt 21 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.
24 § Ett vitesföreläggande enligt 20, 21, 22 eller 23 § får inte riktas mot en fysisk person som är underårig.
Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från möjligheten att rikta ett vitesföreläggande mot fysiska personer som ingår i led- ningen i en juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.6.
Av paragrafen framgår att ett vitesföreläggande enligt 20, 21, 22 eller 23 § inte får riktas mot en underårig person. Exempelvis är det inte ovanligt att underåriga personer ingår i styrelsen i ideella före- ningar.
25 § Om en verklig huvudman eller den som förmodas vara verklig huvud- man inte lämnar ut uppgifter eller handlingar till en registreringsskyldig per- son enligt 15 § eller artikel 45.1b eller 46.3 i penningtvättsförordningen, får Bolagsverket på begäran av den registreringsskyldiga personen förelägga
972
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
den verkliga huvudmannen eller den som förmodas vara verklig huvudman att vid vite lämna ut uppgifterna eller handlingarna.
Paragrafen, som delvis införs till följd av artikel 49 i penningtvätts- förordningen, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets möjlighet att meddela vitesföreläggande om en verklig huvudman, eller den som förmodas vara verklig huvudman, inte lämnar uppgifter eller hand- lingar som begärs av en registreringsskyldig person. Paragrafen mot- svarar delvis 3 kap. 7 § andra stycket registerlagen (se prop. 2018/ 19:150 s. 113 och 114). Skillnaden är att ett vitesföreläggande enligt 3 kap. 7 § andra stycket registerlagen endast får riktas mot den som är verklig huvudman. Av 15 § framgår att den som förmodas vara verk- lig huvudman har en uppgiftsskyldighet i förhållande till en registre- ringsskyldig person. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.6.
26 § Om en verklig huvudman utövar indirekt kontroll över en registre- ringsskyldig person, ska 25 § också tillämpas på en annan person i ägar- eller kontrollkedjan som inte lämnar ut uppgifter eller handlingar till en regi- streringsskyldig person enligt artikel 45.1b eller 46.3 i penningtvättsför- ordningen.
Paragrafen, som införs till följd av artikel 49 i penningtvättsförord- ningen, innehåller bestämmelser om Bolagsverkets möjlighet att med- dela vitesföreläggande om en annan person i ägar- eller kontrollkedjan än den verkliga huvudmannen inte lämnar ut uppgifter eller hand- lingar till en registreringsskyldig person. Övervägandena finns i av- snitt 8.11.6.
En verklig huvudman kan utöva både direkt och indirekt kontroll över en registreringsskyldig person. Vid indirekt kontroll kan kon- trollen utövas genom personer på olika nivåer i ägar- eller kontroll- kedjan. Ett enkelt fall av indirekt kontroll är att en fysisk person kontrollerar samtliga röster i ett aktiebolag, som i sin tur kontrol- lerar samtliga röster i ett annat aktiebolag. I en sådan situation ska den fysiska personen antas utöva kontrollen över båda aktiebolagen. Kontrollen av det aktiebolag som ägs av det mellanliggande aktie- bolaget är indirekt. Ett annat exempel på indirekt kontroll är en möj- lighet att utse majoriteten av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare i en juridisk person (jfr prop. 2016/17:173 s. 564 och 565). I artiklarna
973
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
avses med direkt och indirekt kontroll över en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion.
Om en verklig huvudman utövar indirekt kontroll över en registre- ringsskyldig person, har varje annan person i ägar- eller kontrollked- jan en uppgiftsskyldighet i förhållande till den registreringsskyldige som motsvarar den uppgiftsskyldighet som gäller för en verklig huvud- man (artiklarna 45.1b andra meningen och 46.3 andra meningen i penningtvättsförordningen). Av paragrafen framgår att Bolagsverket på begäran av den registreringsskyldiga personen får förelägga en per- son i ägar- eller kontrollkedjan vid vite att fullgöra denna skyldighet. För vitesföreläggandet gäller bestämmelserna i lagen om viten. Av 27 § framgår att Bolagsverket prövar frågor om utdömande av vite.
27 § Frågor om utdömande av vite enligt 14, 17,
I anslutning till att vite döms ut får Bolagsverket även förelägga nytt vite.
Paragrafen innehåller bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av vitesförelägganden. Paragrafen motsvarar 3 kap. 8 § registerlagen (se prop. 2016/17:173 s. 573 och 574). Övervägandena finns i avsnitt 8.11.6.
28 § I 17 a§ handelsregisterlagen (1974:157), 25 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) och 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om avregistrering och likvidation av registreringsskyldiga juri- diska personer som inte har följt ett föreläggande enligt 10, 11 eller 12 §.
Paragrafen innehåller en upplysning om att handelsregisterlagen, aktie- bolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar innehåller bestäm- melser om avregistrering och likvidation av registreringsskyldiga juri- diska personer som inte har följt ett föreläggande enligt 10, 11 eller 12 §. Övervägandena finns i avsnitten
Överklagande
29 § Bolagsverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
974
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Bolagsverkets beslut. Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 § registerlagen (se prop. 2016/ 17:173 s. 574 och 2018/19:150 s. 114). Övervägandena finns i av- snitt 8.15.
Avgifter
30 § Bolagsverket får ta ut avgifter för hantering av ärenden enligt denna lag. I fråga om ideella föreningar får avgift endast tas ut av föreningar som enligt 2 § andra stycket handelsregisterlagen (1974:157) är skyldiga att an-
söka om registrering i handelsregistret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter. Paragrafen mot- svarar delvis 3 kap. 11 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 574). Övervägandena finns i avsnitt 8.14.
I första stycket anges att Bolagsverket får ta ut avgifter för hante- ring av ärenden enligt denna lag. Av 13 kap. 1 § första stycket 9 fram- går att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avgifter.
Andra stycket innehåller ett undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar. Endast ideella föreningar som är skyldiga att an- söka om registrering i handelsregistret ska betala avgift.
8 kap. Samarbete och informationsutbyte
Uppgiftsskyldighet
1 § Finansinspektionen ska efter begäran lämna de uppgifter som finans- underrättelseenheten behöver för att kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. En sådan begäran ska behandlas med särskild skyndsamhet.
En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften läm- nas ut.
Paragrafen, som genomför artikel 18.1 b xiv i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägan- dena finns i avsnitt 10.2.19.
Av första stycket framgår att Finansinspektionen efter begäran ska lämna de uppgifter som finansunderrättelseenheten behöver för att
975
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen är utformad som en uppgiftsskyldighet och utgångspunkten är därmed att upp- gifter ska lämnas ut om förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda (10 kap. 28 § OSL). Det är Finansinspektionen som prövar om för- utsättningarna är uppfyllda.
En begäran om uppgifter ska behandlas med särskild skyndsamhet. Det innebär att en begäran har förturskaraktär och ska prioriteras i förhållande till andra ärenden hos Finansinspektionen.
Av offentlighets- och sekretesslagen följer att uppgiftsskyldigheten inte gäller i vissa situationer. Så är fallet för uppgifter som Finans- inspektionen har fått genom vissa internationella avtal eller där ett utlämnande annars skulle vara i strid med vissa internationella åtagan- den, se till exempel 15 kap. 1 a § OSL.
I andra stycket anges att en uppgift inte ska lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och om över- vägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Finansinspek- tionen har alltså ingen absolut skyldighet att tillmötesgå en begäran, utan måste göra en bedömning av om utlämnande ska ske. Det inne- bär att Finansinspektionen ska göra en intresseavvägning innan en uppgift lämnas ut. Det krävs inte att det alltid görs en prövning i varje enskilt fall utan en bedömning kan göras utifrån de behov av sekretess som typiskt sett finns för en viss kategori av uppgifter (se prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f. och 326 f.).
Kravet på övervägande skäl ger uttryck för att behovet av att be- kämpa penningtvätt och finansiering av terrorism normalt sett har företräde framför andra intressen och innebär att det kan sägas råda en presumtion för utlämnande.
En liknande reglering finns i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen. I 2 § lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid sam- verkan mot viss organiserad brottslighet (prop. 2015/16:167 s. 51) och 4 § lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämp- ningen (prop. 2021/22:251 s. 124 och 125) finns också en liknande reglering.
2 § Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatte- verket, Tullverket och Åklagarmyndigheten ska efter begäran lämna de upp- gifter som finansunderrättelseenheten behöver för att kunna utföra sin upp-
976
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
gift att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.
En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften läm- nas ut.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 18.1 c i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägan- dena finns i avsnitt 10.2.25.
Av första stycket framgår att Ekobrottsmyndigheten, Kustbevak- ningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyn- digheten efter begäran ska lämna de uppgifter som finansunderrät- telseenheten behöver för att kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen är utformad som en uppgiftsskyldighet och utgångs- punkten är därmed att uppgifter ska lämnas ut om förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda (10 kap. 28 § OSL). Det är den utlämnande myndigheten som prövar om förutsättningarna är uppfyllda.
Av offentlighets- och sekretesslagen följer att uppgiftsskyldigheten inte gäller i vissa situationer. Så är fallet för uppgifter som den utläm- nande myndigheten har fått genom vissa internationella avtal eller där ett utlämnande annars skulle vara i strid med vissa internationella åtag- anden, se till exempel 15 kap. 1 § OSL. Även uppgifter som omfattas av en användarbegränsning enligt någon av de lagar som räknas upp i 9 kap. 2 § OSL kan utesluta en tillämpning av uppgiftsskyldigheten. En användarbegränsning innebär att en myndighet som mottagit en uppgift från en utländsk myndighet bara får använda uppgiften för vissa ändamål, oavsett vad som är föreskrivet i lag eller annan för- fattning.
Andra stycket motsvarar 1 § andra stycket, se författningskommen- taren till den paragrafen.
Samverkan
3 § Samverkan enligt
Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten, Polis- myndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyn- digheten.
977
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Med tillsynsmyndigheter avses myndigheter som utövar tillsyn enligt denna lag.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om samverkan mellan brotts- bekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter, motsvarar i huvud- sak 4 a kap. 1 § penningtvättslagen (se prop. 2021/22:251 s.
4 § Samverkan får ske endast för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som till sin karaktär, kom- plexitet eller omfattning är allvarlig.
Samverkan ska anordnas så att den inte blir mer långtgående än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så att det avsedda re- sultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av samverkan.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om förutsättningar för samverkan, motsvarar i huvudsak 4 a kap. 2 § penningtvättslagen (prop. 2021/ 22:251 s. 121 och 122). Övervägandena finns i avsnitt 19.3.
5 § En myndighet som deltar i samverkan ska trots sekretess lämna en upp- gift till en annan myndighet om det behövs för den mottagande myndig- hetens deltagande i samverkan.
En uppgift ska inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess som är tillämplig på uppgiften och om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. En uppgift ska heller inte lämnas i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, när den bedriver åkla- garverksamhet, är inte skyldiga att lämna en uppgift enligt första stycket men får trots sekretess lämna en uppgift till en annan myndighet.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser som bryter sekretess för myn- digheter som deltar i samverkan, motsvarar i huvudsak 4 a kap. 3 § penningtvättslagen (prop. 2021/22:251 s.
6 § Beslut om samverkan fattas av de myndigheter som deltar i samverkan. Ett beslut om samverkan ska vara skriftligt. I beslutet ska följande anges:
1.föremålet för samverkan,
2.vilka som deltar i samverkan, och
3.den tid som samverkan ska gälla.
978
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
När det inte längre finns skäl för samverkan ska den avslutas.
Paragrafen, som reglerar vem som fattar beslut om samverkan, hur beslutet ska utformas och hur samverkan avslutas, motsvarar i huvud- sak 4 a kap. 4 § penningtvättslagen (prop. 2021/22:251 s. 125 och 126). Övervägandena finns i avsnitt 19.3.
Samverkan och informationsutbyte med Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
7 § Tillsynsmyndigheterna ska, i den utsträckning som följer av artikel 47 i sjätte penningtvättsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och ut- byta information med Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen, som genomför artikel 47 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om samarbete och informationsutbyte med Amla. Samarbetet och informationsutbytet ska ske i den utsträckning som direktivet kräver. Övervägandena finns i avsnitt 13.4.
Information till verksamhetsutövare
8 § Finansunderrättelseenheten får trots sekretess lämna uppgift om en fysisk eller juridisk person som kan förknippas med en betydande risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism till en verksamhetsutövare, om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 21a.1 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om informationsutbyte. Över- vägandena finns i avsnitt 10.4.
I paragrafen ges finansunderrättelseenheten möjlighet att lämna vissa sekretessbelagda uppgifter till verksamhetsutövare. Finansunderrät- telseenheten får lämna uppgifter om fysiska eller juridiska personer som kan förknippas med en betydande risk för penningtvätt eller fi- nansiering av terrorism.
En förutsättning för att uppgifterna ska få lämnas ut är att verk- samhetsutövaren har behov av uppgifterna för att i sin verksamhet kunna förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finan- siering av terrorism. Uppgifterna ska beaktas av verksamhetsutövarna
979
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
när de utför kundkännedomsåtgärder, se 9 § och författningskommen- taren till den paragrafen.
Bestämmelsen är sekretessbrytande, se 10 kap. 5 d § OSL och för- fattningskommentaren till den paragrafen.
9 § En verksamhetsutövare ska vid fullgörandet av sina skyldigheter enligt artiklarna
1.typer av transaktioner eller aktiviteter och geografiska områden som kan utgöra en betydande risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och
2.personer som kan förknippas med en betydande risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Uppgiften får läggas till grund för åtgärder för kundkännedom under sex månader från det att den togs emot från finansunderrättelseenheten. Efter att tidsfristen löpt ut får uppgiften läggas till grund för sådana åtgär- der om det finns stöd för att uppgiften fortfarande är relevant.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 21a.1 och 21a.2 i sjätte pen- ningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om uppgifter som verk- samhetsutövare ska beakta vid utförandet av kundkännedomsåtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.
Av första stycket första punkten framgår att en verksamhetsutövare som tar emot uppgifter om typer av transaktioner eller aktiviteter och geografiska områden som kan utgöra en betydande risk för penning- tvätt eller finansiering av terrorism från finansunderrättelseenheten, ska beakta uppgifterna när verksamhetsutövaren utför kundkänne- domsåtgärder. Uppgifterna kan lämnas direkt av finansunderrättelse- enheten eller genom samordningsfunktionen för åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism.
Av första stycket andra punkten följer att en verksamhetsutövare också är skyldig att beakta uppgifter som tas emot från finansunder- rättelseenheten om personer som kan förknippas med en betydande risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism när verksamhets- utövaren utför kundkännedomsåtgärder.
I andra stycket anges att en uppgift som har tagits emot enligt första stycket får läggas till grund för åtgärder för kundkännedom under sex månader från det att den togs emot från finansunderrättelseenheten. En sådan uppgift kan exempelvis föranleda verksamhetsutövaren att vidta skärpta åtgärder för kundkännedom. Efter att tidsfristen har löpt ut får uppgiften endast läggas till grund för sådana åtgärder om det finns stöd för att uppgiften fortfarande är relevant.
980
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
10 § En verksamhetsutövare eller den som är verksam hos verksamhets- utövaren får inte för en kund eller utomstående obehörigen röja en uppgift som tagits emot från finansunderrättelseenheten enligt 9 § första stycket 2.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Paragrafen är utformad efter förebild av 4 a kap. 5 § penningtvättslagen. Överväg- andena finns i avsnitt 10.4.
Av första stycket följer att en verksamhetsutövare och den som är verksam hos verksamhetsutövaren inte obehörigen får röja en upp- gift som har tagits emot av finansunderrättelseenheten enligt 9 § första stycket 2 för en kund eller utomstående. Med uttrycket ”är verksam hos verksamhetsutövaren” avses de som är eller har varit knutna till verksamhetsutövaren i egenskap av styrelseledamöter eller anställda (se prop. 2016/17:173 s. 541 och 2021/22:251 s. 126 och 127).
Tystnadsplikten hindrar inte ett röjande som är behörigt, som när en verksamhetsutövare måste röja en uppgift för att uppfylla en i för- fattning angiven uppgiftsskyldighet. Vidare bör en uppgift som verk- samhetsutövaren lämnar till en tillsynsmyndighet för att användas i myndighetens tillsyn inte anses obehörigen röjd. Eftersom tystnads- plikten skyddar finansunderrättelseenhetens underrättelseverksam- het bör utrymmet att till en enskild kund röja en uppgift om kunden som tagits emot av finansunderrättelseenheten typiskt sett vara mycket litet (jfr prop. 2021/22:251 s. 126 och 127).
Andra stycket innehåller en upplysning om att brott mot tystnads- plikten enligt första stycket kan medföra ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Villkor om användningsbegränsningar
11 § Om finansunderrättelseenheten har fått uppgifter från en finans- underrättelseenhet i en annan stat och det finns villkor som begränsar möj- ligheten att använda uppgifterna, ska finansunderrättelseenheten följa vill- koren.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 26 första stycket och ar- tikel 27.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, anger vad som gäller om det finns villkor som begränsar möjligheten att använda uppgifter från finansunderrättelseenheter i andra stater. Paragrafen har utfor-
981
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
mats efter förebild av 6 § lagen om finansiell information i brotts- bekämpningen. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.2.
Paragrafen innebär att finansunderrättelseenheten ska följa even- tuella villkor för hur en uppgift får användas som har ställts upp av en finansunderrättelseenhet i en annan stat. Begreppet användning omfattar inte endast utlämnande, utan även exempelvis att uppgifter lämnas mellan olika avdelningar och verksamhetsgrenar inom en myndighet (se prop. 2021/22:127 s. 56).
Uppgifterna omfattas i regel av sekretess enligt bland annat 15 kap. 1 a § och 18 kap. 17 a § OSL.
12 § Finansunderrättelseenheten får i enskilda fall ställa upp villkor som be- gränsar möjligheten att använda uppgifter som lämnas till en finansunder- rättelseenhet i en annan medlemsstat.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 26.1 i sjätte penningtvätts- direktivet, reglerar möjligheten att ställa upp villkor om användnings- begränsning när finansunderrättelseenheten lämnar uppgifter till en finansunderrättelseenhet i en annan stat. Övervägandena finns i av- snitt 10.6.2.
Bestämmelsen är avsedd att tillämpas restriktivt. Ett exempel på när villkor kan krävas är om finansunderrättelseenheten samtidigt be- driver underrättelseverksamhet som riskerar att skadas om informa- tionen används före en viss tidpunkt. Eventuella villkor måste ställas upp när uppgifterna sänds över. Det går således inte att ställa upp villkor i efterhand (jfr prop. 2009/10:177 s. 18 och 19.).
Återkoppling till verksamhetsutövare
13 § Finansunderrättelseenheten ska minst årligen ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövarna om rapporter enligt artikel 50.1 i penningtvätts- förordningen.
Återkopplingen ska åtminstone omfatta
1.kvaliteten på rapporterna,
2.rapporternas aktualitet,
3.beskrivningen av det misstänkta brottet, och
4.inlämnad dokumentation.
Finansunderrättelseenheten ska, i den utsträckning det är lämpligt, göra återkopplingen tillgänglig för tillsynsorganen om uppgifterna behövs för tillsynen.
982
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som genomför artikel 21.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om finansunderrättelseenhetens återkopp- ling till verksamhetsutövare. Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 3 a § penningtvättslagen (se prop. 2019/20:55 s. 17). Övervägandena finns i avsnitt 10.8.
Av första stycket framgår att finansunderrättelseenheten ska ge lämp- lig återkoppling till verksamhetsutövarna om de rapporter om miss- tänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism som lämnats enligt artikel 50.1 i penningtvättsförordningen. Återkopplingen ska vara lämplig. Det innebär till exempel att uppgifter som omfattas av sek- retess enligt offentlighets- och sekretesslagen inte ska spridas till verk- samhetsutövarna.
Återkoppling ska lämnas minst årligen. Hur ofta återkoppling ska ske får avgöras av omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat med hänsyn till antalet misstänka transaktioner som har rapporterats. Återkoppling behöver inte ges på varje enskild rapport.
I andra stycket anges vad återkopplingen minst ska omfatta.
Av tredje stycket framgår att finansunderrättelseenheten, i den ut- sträckning det är lämpligt, ska göra återkopplingen enligt första stycket tillgänglig för tillsynsorganen. En förutsättning för tillgängliggörande är att uppgifterna behövs för tillsynen.
9 kap. Skydd mot repressalier och skadestånd
Skydd mot repressalier
1 § En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, en uppdragstagare eller någon annan som på liknande grund deltar i verksamheten för repres- salier på grund av att denne har informerat om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till finansunderrättelseenheten.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om skydd och förbud mot repressalier vid rapportering av misstänkt penningtvätt eller finan- siering av terrorism, motsvarar i huvudsak 2 kap. 15 § andra stycket penningtvättslagen (se prop. 2018/19:150 s. 101). Skillnaden är att be- stämmelserna bara gäller rapportering till finansunderrättelseenhe- ten. Bestämmelser om skydd och förbud mot repressalier vid intern rapportering finns i artikel 11a.2 i penningtvättsförordningen. Över- vägandena finns i avsnitt 16.6.2.
983
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
2 § Uppgift i en anmälan om en misstänkt överträdelse enligt artikel 11a i penningtvättsförordningen får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket, gäller de bestämmelserna.
Paragrafen, som genomför artikel 43.2 e i sjätte penningtvättsdirek- tivet, innehåller bestämmelser om behandling av uppgifter om den som anmält en överträdelse och gäller verksamhetsutövare. Paragrafen mot- svarar 6 kap. 5 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 549). Övervägandena finns i avsnitt 16.6.1.
3 § En verksamhetsutövare som bryter mot 1 § eller artikel 11a i penning- tvättsförordningen ska betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.
Ersättning som avser en förlust som uppkommit efter det att en anställ- ning upphört får bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
Paragrafen, som genomför artikel 43.3 i sjätte penningtvättsdirek- tivet, innehåller bestämmelser om skadestånd. Paragrafen motsvarar 6 a kap. 1 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:150 s. 107 och 108). Övervägandena finns i avsnitt 16.6.2.
Skadestånd
4 § Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier visar omstän- digheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för repressalier, är det verksamhetsutövaren som ska visa att några repressalier inte har förekommit.
Paragrafen, som genomför artikel 43.3 i sjätte penningtvättsdirek- tivet, utgör en bevislättnadsregel. Paragrafen motsvarar 6 a kap. 2 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:150 s. 108). Övervägandena finns i avsnitt 16.6.2.
984
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
5 § Mål enligt 3 § som rör en anställd eller någon som fullgör praktik hos verksamhetsutövaren eller som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbets- kraft ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska även den som fullgör praktik eller som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft anses som arbetstagare. Den verksamhets- utövare hos vilken praktiken eller arbetet utförs ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.
Mål enligt 3 § som rör någon annan än den som avses i första stycket ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt rättegångsbalkens be- stämmelser om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.
Paragrafen, som genomför artikel 43.3 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om vilka processuella regler som ska tilläm- pas vid tvister. Paragrafen motsvarar 6 a kap. 3 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:150 s. 108 och 109). Övervägandena finns i av- snitt 16.6.2.
6 § I mål som avses i 5 § första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:
–64 § om tidsfrist för att påkalla förhandling,
–65 § om tidsfrist för att väcka talan,
–66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagar- organisation, och
–68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Paragrafen, som genomför artikel 43.3 i sjätte penningtvättsdirekti- vet, innehåller bestämmelser om preskription. Paragrafen motsvarar 6 a kap. 4 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:150 s. 109). Över- vägandena finns i avsnitt 16.6.2.
10 kap. Verkställighet
Handräckning
1 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndig- heten för att en kontroll på plats enligt artikel 18 i
Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verk- ställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndig- heten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.
985
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen, som införs till följd av artikel 18.5 i
I första stycket anges att Finansinspektionen får begära handräck- ning av Kronofogdemyndigheten. Av artikel 18.5 i
Vid handräckning gäller enligt andra stycket första meningen be- stämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Det innebär att bestämmelserna i 16 kap.
I andra stycket andra meningen anges att Kronofogdemyndigheten, om Finansinspektionen begär det, inte i förväg ska underrätta den hos vilken kontrollen ska genomföras innan verkställighet sker. Bestäm- melsen ger utrymme för att avvika från 16 kap. 11 § utsöknings- balken, där det anges att underrättelse ska ske om inte saken är bråds- kande.
Enligt 3 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) får Krono- fogdemyndigheten under vissa förutsättningar begära biträde av Polis- myndigheten.
Äkthetskontroll
2 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för sådan äkthets- kontroll som följer av artikel 24a.1 i
Paragrafen, som införs till följd av artikel 24a.1 i
986
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
ordning om värdepapperisering (prop. 2012/13:72 s. 55 och 2019/ 20:37 s. 83). Övervägandena finns i avsnitt 18.5.8.
I paragrafen utses Kronofogdemyndigheten till ansvarig myndig- het för äkthetskontroll av beslut om sanktionsavgifter eller vite en- ligt artikel 24a.1 i
Verkställighet av beslut om avgifter
3 § Beslut om avgifter eller viten enligt artikel 24a.1 eller 65.4 i
Paragrafen, som införs till följd av artiklarna 24a.1 och 65.4 i Amla- förordningen, innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut. Paragrafen är utformad efter förebild av bland annat 3 kap. 2 § andra stycket
I paragrafen anges att beslut om tillsynsavgifter, sanktionsavgifter och viten enligt
11 kap. Tillsyn och ingripanden
Tillämpningsområde
1 § Detta kapitel tillämpas i fråga om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet som avses i 1 kap. 2 § 1 och 2 samt artikel 3.3 a, b, e, i och j i penningtvättsförordningen, dock inte verksamhet som advokat eller advokat- bolag samt verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registre-
987
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
rat revisionsbolag. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka myndigheter som utövar tillsyn enligt detta kapitel.
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet som be- drivs av advokater och advokatbolag finns i 8 kap. rättegångsbalken och i 12 kap. denna lag.
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan verksamhet som avses i artikel 3 i penningtvättsförordningen finns i de lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare.
Paragrafen, som genomför artikel 29.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om tillsyn över vissa verksamhetsutövare. Paragrafen motsvarar 7 kap. 1 § penningtvättslagen (se prop. 2016/ 17:173 s. 550). Övervägandena finns i avsnitt 15.3.
Tillsyn
2 § Genom tillsynen kontrolleras att verksamheten drivs enligt denna lag, penningtvättsförordningen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Paragrafen, som genomför artikel 29.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om tillsynens omfattning. Paragrafen mot- svarar 7 kap. 2 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 550). Övervägandena finns i avsnitt 15.3.
3 § Den som avser att driva verksamhet som anges i 1 § första stycket ska anmäla detta till Bolagsverket. Sådan verksamhet får inte drivas om anmälan inte har gjorts.
Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i Bolagsverkets register anmäler att verksamheten har upphört eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska verket ta bort personen ur registret.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om anmälningsplikt, mot- svarar 7 kap. 3 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 550). Övervägandena finns i avsnitt 15.3.
4 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver verksamhet som anges i 1 § första stycket utan att ha anmält detta att göra anmälan. Är det osäkert om en verksamhet är anmälningspliktig enligt 3 §, får tillsynsmyn- digheten förelägga personen att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.
988
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Av paragrafen framgår att tillsynsmyndigheten får förelägga den verk- samhetsutövare som omfattas av kapitlet och som inte gjort anmälan att göra detta. Paragrafen motsvarar 7 kap. 4 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 550 och 551). Övervägandena finns i av- snitt 15.3.
5 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver verksamhet som om- fattas av detta kapitel att lämna de upplysningar och ge tillgång till de hand- lingar som behövs för tillsynen.
Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt, genomföra en undersökning på plats hos en verksamhetsutövare som är föremål för tillsyn enligt detta kapitel.
Paragrafen, som genomför delar av artikel 29 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om tillsynsåtgärder som tillsyns- myndigheten får vidta mot verksamhetsutövarna. Paragrafen mot- svarar 7 kap. 5 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 551). Övervägandena finns i avsnitt 15.3.
6 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §.
Om verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller första stycket den som är verklig huvudman i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.
Verksamhetsutövaren ska anmäla förändringar i ledningen till tillsyns- myndigheten.
Paragrafen, som genomför artikel 6.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Paragrafen mot- svarar 7 kap. 6 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 551 och 2021/22:251 s. 129). Övervägandena finns i avsnitt 15.2.
Ingripanden
7 § Om ett föreläggande enligt 4 § eller 5 § första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten förelägga den fysiska eller juridiska personen att upp- höra med verksamheten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när vissa före- lägganden som tillsynsmyndigheten meddelar inte följs, motsvarar 7 kap. 8 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 551). Över- vägandena finns i avsnitt 15.2.
989
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
8 § Tillsynsmyndigheten ska förelägga en verksamhetsutövare som om- fattas av ett förbud enligt 6 § första stycket att
1.upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en fysisk per- son, eller
2.vidta rättelse och, om rättelse inte vidtas, upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en juridisk person.
Tillsynsmyndigheten får förelägga verksamhetsutövaren eller den som omfattas av ett förbud enligt 6 § andra stycket att vidta de åtgärder som behövs för att personen inte längre ska vara verklig huvudman och, om åt- gärder inte vidtas, förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksam- heten.
Paragrafen, som genomför artikel 6.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om vad som gäller när vissa förelägganden som tillsynsmyndigheten meddelar inte följs. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 kap. 9 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 551 och 552 samt prop. 2021/22:251 s. 129). Övervägandena finns i av- snitt 15.2.
9 § Tillsynsmyndigheten får ingripa mot en verksamhetsutövare som över- träder en bestämmelse i penningtvättsförordningen, denna lag eller föreskrif- ter som meddelats med stöd av lagen.
Paragrafen, som genomför artikel 39 och 40.1 i sjätte penningtvätts- direktivet, innehåller bestämmelser om när tillsynsmyndigheten får ingripa mot verksamhetsutövare. Paragrafen motsvarar 7 kap. 10 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 552). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
10 § Vid en överträdelse som avses i 9 § får tillsynsmyndigheten ingripa mot en verksamhetsutövare genom att utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, ett för- bud att verkställa beslut eller en anmärkning.
Vid överträdelse som inte är ringa får tillsynsmyndigheten besluta om sanktionsavgift.
Om verksamhetsutövaren är en fysisk person får sanktionsavgift enligt första stycket beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får tillsynsmyn- digheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksamheten.
990
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som genomför artikel 41.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om de ingripanden som tillsynsmyndigheten kan göra vid en överträdelse och förutsättningarna för sådana ingrip- anden. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 kap. 11 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 552 och 553). Övervägandena finns i av- snitt 16.4.
I första stycket införs en möjlighet för tillsynsmyndigheten att be- gränsa eller förbjuda viss verksamhet. Bestämmelsen har utformats med 15 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse som förebild.
11 § Om verksamhetsutövaren är en juridisk person får tillsynsmyndig- heten även ingripa mot någon som ingår i verksamhetsutövarens styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder verk- samhetsutövaren, eller är ersättare för någon av dem, om verksamhetsutöva- ren har befunnits ansvarig för en överträdelse som avses i 9 §.
Ett ingripande får ske endast om verksamhetsutövarens överträdelse är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos verksam- hetsutövare som anges i 1 § första stycket, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen, som genomför artikel 39.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser som ger tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa mot personer som ingår i verksamhetsutövarens ledning. Paragrafen motsvarar 7 kap. 12 § penningtvättslagen (se prop. 2016/ 17:173 s. 553 och 554). Övervägandena finns i avsnitten 16.2 och 16.3.
12 § Vid valet av ingripande ska tillsynsmyndigheten ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.
I försvårande riktning ska det beaktas om verksamhetsutövaren tidigare har begått en överträdelse eller om den fysiska personen i verksamhets- utövarens ledning tidigare orsakat en sådan överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1.verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i verksamhetsutöva- rens ledning i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har under- lättat tillsynsmyndighetens utredning, och
2.om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning snabbt verkat för att över- trädelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av tillsynsmyn- digheten.
991
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen, som genomför artikel 39.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas vid valet av ingripande. Paragrafen motsvarar 7 kap. 13 § penningtvätts- lagen (se prop. 2016/17:173 s. 554 och 555). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
Sanktionsavgift
13 § Sanktionsavgiften för en verksamhetsutövare som är en juridisk per- son ska som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till följd av över- trädelsen, om beloppet går att fastställa, eller
2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen, som genomför artikel 40.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om storleken på den sanktionsavgift som till- synsmyndigheten får besluta mot verksamhetsutövare som är juri- diska personer. Paragrafen motsvarar 7 kap. 14 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 555 och 556). Övervägandena finns i av- snitt 16.3.
14 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av över- trädelsen, om beloppet går att fastställa, eller
2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen, som genomför artikel 40.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om sanktionsavgiftens högsta belopp när en sådan avgift ska beslutas för en fysisk person. Paragrafen motsvarar 7 kap. 15 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 556). Över- vägandena finns i avsnitt 16.3.
15 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 12 § samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av överträdelsen.
992
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som genomför artikel 39.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas när sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas. Paragrafen motsvarar 7 kap. 16 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 556 och 557). Över- vägandena finns i avsnitt 16.3.
Sanktionsföreläggande
16 § Beslut om ingripande enligt 10 § tredje stycket och 11 § tas upp av tillsynsmyndigheten genom sanktionsföreläggande.
Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.
När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.
Paragrafen, som genomför artikel 39.4 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om förfarandet för beslut om sanktioner genom sanktionsföreläggande. Paragrafen motsvarar 7 kap. 17 § pen- ningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 557). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
17 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om
1.den fysiska person som föreläggandet avser,
2.överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna
den,
3.de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och
4.den sanktion som föreläggs personen.
Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som tillsynsmyndigheten anger.
Paragrafen, som genomför artikel 39.4 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om de uppgifter som ett sanktionsföreläggande ska innehålla. Paragrafen motsvarar 7 kap. 18 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 557). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
18 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får tillsynsmyndigheten ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av tillsynsmyndighetens beslut om ingripande mot verksam- hetsutövaren.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
993
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen, som genomför artikel 39.4 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om bestämmelser om domstolsprövning i de fall ett sanktionsföreläggande inte godkänns. Paragrafen motsva- rar 7 kap. 19 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 557 och 558). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
19 § Ett sanktionsföreläggande enligt 16 § är utan verkan, om föreläggan- det inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt 18 § första stycket beslutas.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om preskription, motsvarar 7 kap. 20 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 558). Över- vägandena finns i avsnitt 16.2.
Verkställighet av beslut om sanktionsavgift
20 § Sanktionsavgiften ska betalas till tillsynsmyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet om den fått laga kraft eller sanktionsföreläg- gandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om betalning av sanktions- avgift, motsvarar 7 kap. 21 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 558). Övervägandena finns i avsnitt 16.2.
21 § Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 20 §, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestäm- melser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om in- drivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om verkställighet och in- drivning av beslut om sanktionsavgift, motsvarar 7 kap. 22 § penning- tvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 558). Övervägandena finns i av- snitt 16.2.
22 § En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.
994
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om preskription av lagakraft- vunna beslut om sanktionsavgift, motsvarar 7 kap. 23 § penning- tvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 558). Övervägandena finns i av- snitt 16.2.
Vite
23 § Föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite.
Paragrafen, som innebär att förelägganden får förenas med vite, mot- svarar 7 kap. 24 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 558). Övervägandena finns i avsnitt 16.4.
Överklagande
24 § Beslut om föreläggande att lämna uppgifter enligt 4 § andra meningen och 5 § första stycket samt beslut om att meddela ett sanktionsföreläg- gande enligt 16 § får inte överklagas.
Övriga beslut som meddelas enligt detta kapitel får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I sådana ärenden får tillsynsmyndigheten bestämma att beslutet ska gälla omedelbart, dock inte i fråga om beslut om sanktions- avgift.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överklagande, motsvarar 7 kap. 25 § penningtvättslagen (se prop. 2016/17:173 s. 559). Över- vägandena finns i avsnitt 16.3.
12 kap. Särskilda bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokater
Advokater
1 § Vid tillämpningen av denna lag gäller för advokater de grundläggande bestämmelserna om tillsyn och ingripanden i 8 kap. rättegångsbalken och
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om tillsyn över och in- gripanden mot advokater, motsvarar 7 a kap. 1 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 44). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
995
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Advokatbolag
2 § Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd utövar tillsyn över att advokatbolag följer penningtvättsförordningen och denna lag.
Advokatbolag ska lämna samfundets styrelse och disciplinnämnd de upp- gifter som behövs för tillsynen.
Om ett advokatbolag överträder en bestämmelse i penningtvättsförord- ningen eller denna lag får samfundets styrelse och disciplinnämnd ingripa mot advokatbolaget genom beslut om uttalande, erinran eller varning.
Paragrafen, som delvis genomför artiklarna 29, 40.2 och 41.1 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokatbolag. Paragrafen motsvarar 7 a kap. 2 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 44 och 45). Övervägan- dena finns i avsnitt 12.6.
3 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i dess ledning.
Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Paragrafen, som genomför artikel 6.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Paragrafen mot- svarar 7 a kap. 3 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 45). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
Platsundersökning
4 § Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd får, när det är nödvändigt för tillsynen över att advokater och advokatbolag följer denna lag och penningtvättsförordningen, genomföra en undersökning hos en advo- kat eller ett advokatbolag.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om platsundersökning hos advokat och advokatbolag, motsvarar 7 a kap. 4 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 45). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
996
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Omständigheter som ska beaktas vid val av ingripande
5 § Vid valet av ingripande vid en överträdelse av en bestämmelse i denna lag eller penningtvättsförordningen ska hänsyn tas till hur allvarlig över- trädelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.
I försvårande riktning ska det beaktas om advokaten eller advokatbola- get tidigare har begått en överträdelse eller om personen i advokatbolagets ledning tidigare orsakat en sådan överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1.advokaten, advokatbolaget eller personen i advokatbolagets ledning i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat utred - ningen, och
2.advokaten eller advokatbolaget snabbt upphört med överträdelsen eller personen i advokatbolagets ledning snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Sveriges advokatsamfund.
Paragrafen, som genomför artikel 39.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om omständigheter som ska vara styrande vid val av ingripande. Paragrafen motsvarar 7 a kap. 5 § penningtvätts- lagen (se prop. 2018/19:125 s. 45 och 46). Övervägandena finns i av- snitt 12.6.
Sanktionsavgift och tillfälligt förbud att ingå i advokatbolags ledning
6 § En varning enligt 8 kap. 7 § rättegångsbalken som avser en överträd- else av en bestämmelse i denna lag eller penningtvättsförordningen och en varning enligt 2 § tredje stycket får förenas med ett ingripande enligt 7 §.
Om Sveriges advokatsamfunds styrelse eller disciplinnämnd anser att det finns skäl att överväga ett sådant ingripande, ska ärendet överlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län, som beslutar i frågan.
Samfundets styrelse eller disciplinnämnd ska lämna de uppgifter till läns- styrelsen som behövs för prövningen.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överlämnande till Läns- styrelsen i Stockholms län för prövning om ingripande ska ske enligt 7 §, motsvarar 7 a kap. 6 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 46). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
7 § Om en advokat har meddelats en varning får ingripande ske mot advo- katen genom beslut om sanktionsavgift.
Om ett advokatbolag har meddelats en varning får ingripande ske mot 1. advokatbolaget genom beslut om sanktionsavgift, och
997
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
2.en person som ingår i advokatbolagets styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder advokatbolaget, eller är ersättare för någon av dem, genom
a) beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en sådan funktion hos ett advokatbolag, eller
b) beslut om sanktionsavgift.
Ett ingripande enligt andra stycket 2 får endast ske om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Paragrafen, som genomför artiklarna 39.2 och 41.1 i sjätte penning- tvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om sanktionsavgift och till- fälligt förbud mot att ingå i advokatbolags ledning. Paragrafen mot- svarar 7 a kap. 7 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 46 och 47). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
8 § En sanktionsavgift enligt 7 § ska som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
En sanktionsavgift enligt 7 § första stycket och andra stycket 1 får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.
Sanktionsavgiften tillfaller staten.
Paragrafen, som genomför artikel 40.2 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om en sanktionsavgifts storlek. Paragrafen motsvarar 7 a kap. 8 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 47). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
9 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 5 § samt till den berördes finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av över- trädelsen.
Paragrafen, som genomför artikel 39.5 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om sanktionsavgift. Paragrafen motsvarar
7a kap. 9 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 48). Över- vägandena finns i avsnitt 12.6.
10 § Beslut om ingripande enligt 7 § andra stycket 2 tas upp av Länsstyrelsen i Stockholms län genom sanktionsföreläggande enligt 7 kap.
I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift tillämpas 7 kap.
998
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Det som sägs om tillsynsmyndigheten i de bestämmelserna ska i stället gälla länsstyrelsen.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om sanktionsföreläggande och verkställighet av ett beslut om sanktionsavgift, motsvarar 7 a kap. 10 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 48). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
Övervakningen av Sveriges advokatsamfunds penningtvättstillsyn
11 § Justitiekanslern ska övervaka Sveriges advokatsamfunds penningtvätts- tillsyn.
Samfundet ska lämna de uppgifter till Justitiekanslern som behövs för att kontrollera tillsynen.
Samfundet är inte skyldigt att lämna uppgifter som anförtrotts en advokat när den försvarar eller företräder en klient i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande. Det- samma gäller information som avser en klient och som advokaten har fått del av i samband med att den bedömer klientens rättsliga situation.
Paragrafen, som genomför artikel 38.3 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om Justitiekanslerns befogenheter som över- vakande myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.3.
Av första stycket framgår att Justitiekanslern övervakar Advokat- samfundets penningtvättstillsyn.
I andra stycket anges att samfundet är skyldigt att lämna de upp- gifter som behövs för att kontrollera tillsynen.
I tredje stycket framgår att uppgifter som en advokat fått vid rätts- lig rådgivning eller rättslig utredning inte behöver lämnas.
12 § Justitiekanslern får utfärda instruktioner till Sveriges advokatsamfund för att avhjälpa eller förhindra brister i tillsynen.
Av paragrafen, som genomför artikel 38.3 i sjätte penningtvättsdirek- tivet, framgår att Justitiekanslern kan utfärda instruktioner till Advo- katsamfundet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.3.
13 § Om Justitiekanslern vid utförandet av sitt uppdrag upptäcker en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta finansunderrättelseenheten om detta.
999
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen, som genomför artikel 38.4 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om underrättelseskyldighet till finansunder- rättelseenheten. Bestämmelsen har utformats med 4 kap. 4 § denna lag som förebild. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.4.
Överklagande
14 § Beslut enligt 7 § av länsstyrelsen får överklagas till allmän förvaltnings- domstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om att meddela ett sanktionsföreläggande får inte överklagas.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om överklagande av läns- styrelsens beslut, motsvarar 7 a kap. 11 § penningtvättslagen (se prop. 2018/19:125 s. 48). Övervägandena finns i avsnitt 12.6.
15 § Beslut enligt 12 § av Justitiekanslern får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Justitie- kanslerns beslut. I paragrafen anges vilka beslut som får överklagas och till vilken domstol. I likhet med övriga överklagandebestämmel- ser i lagen krävs det prövningstillstånd i kammarrätten. Övervägan- dena finns i avsnitt 12.4.6.
13 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om
1.undantag för vissa speltjänster från tillämpning av denna lag eller pen- ningtvättsförordningen eller bestämmelser i dem,
2.organisation, kompetens, befogenheter, funktion och oberoende för den centrala kontaktpunkten enligt 3 kap. 2 §,
3.krav på verksamhetsutövare att i sina interna riktlinjer och förfaran- den beskriva hur verksamhetsutövaren bedömer misstänka transaktioner eller aktiviteter enligt artikel 50.2 i penningtvättsförordningen,
4.hur rapportering till finansunderrättelseenheten ska göras enligt arti- kel 50.1 i penningtvättsförordningen,
5.hur uppgifter ska lämnas enligt 4 kap. 5 § och artikel 50.1a i penning- tvättsförordningen,
1000
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
6.innehållet i och övriga krav på en anmälan av uppgifter enligt 7 kap 4, 5, 7och 9 §§,
7.innehållet i och övriga egenskaper hos registret över verkliga huvudmän,
8.frågor om tillgång till registret över verkliga huvudmän och de samman- kopplade registren över verkliga huvudmän,
9.sådana avgifter som avses i 7 kap. 29 §,
10.skyldighet för verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § samt arti- kel 3.1, 3.2 och 3.3
Första stycket 10 ska inte gälla för verksamhet som advokat eller advo- katbolag samt verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller regi- strerat revisionsbolag.
Paragrafen innehåller bemyndiganden. Punkterna 1 och
Punkten ett gör det möjligt att meddela föreskrifter om att vissa speltjänster som avses i penningtvättsförordningen kan undantas från tillämpning av förordningen.
Punkten två gör det möjligt att meddela föreskrifter om krav på den centrala kontaktpunkten.
Punkten tre gäller krav på verksamhetsutövare att i sina interna riktlinjer och förfaranden beskriva hur verksamhetsutövaren bedömer misstänka transaktioner eller aktiviteter enligt artikel 50.2 i penning- tvättsförordningen.
Punkten fyra gäller hur rapportering till finansunderrättelseenheten ska göras enligt artikel 50.1 i penningtvättsförordningen.
Punkten fem gäller hur uppgifter ska lämnas till Säkerhetspolisen enligt 4 kap. 5 § och till finansunderrättelseenheten enligt artikel 50.1a i penningtvättsförordningen.
Punkten sex gäller innehållet i och övriga krav på en anmälan av uppgifter enligt 7 kap. 4, 5, 7 och 9 §§.
1001
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Punkten sju gäller innehållet i och övriga egenskaper hos registret över verkliga huvudmän.
Punkten åtta gäller frågor om tillgång till registret över verkliga huvudmän och de sammankopplade registren över verkliga huvudmän.
Punkten nio gäller sådana avgifter för hantering av ärenden som avses i 7 kap. 29 §.
Punkten tio gör det möjligt att meddela föreskrifter som syftar till att genomföra artikel 31.1 i direktivet, enligt vilken medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter tillämpar en riskbaserad tillsyns- metod. Med stöd av bemyndigandet kan föreskrifter meddelas om skyldighet för de verksamhetsutövare som anges att periodiskt eller på begäran lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheter ska kunna bedöma den risk som kan förknippas med de verksamhetsutövare som står under tillsyn.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Genom lagen upphävs
–lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och
–lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
3.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för överträdelser som in- träffat före ikraftträdandet.
4.Juridiska personer som har bildats före ikraftträdandet ska anmäla uppgifter enligt 7 kap. 4 § till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjsmål efter det att lagen har trätt i kraft.
5.Den som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion som har bildats före ikraftträdandet ska an- mäla uppgifter enligt 7 kap. 5 § till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvudmän utan onödigt dröjsmål efter det att lagen har trätt
ikraft.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft.
Av punkten två framgår att penningtvättslagen och registerlagen upphävs.
Enligt punkten tre ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraftträdandet.
1002
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Punkten fyra gäller juridiska personer som har bildats före ikraft- trädandet. En sådan juridisk person ska anmäla uppgifter enligt 7 kap. 4 § till Bolagsverket för registrering i registret över verkliga huvud- män utan onödigt dröjsmål efter det att lagen har trätt kraft. I arti- kel 45.1a i penningtvättsförordningen finns bestämmelser om när en juridisk person som bildas efter ikraftträdandet ska anmäla uppgifter för registrering. Artikel 45.1a i förordningen innehåller också bestäm- melser om när ändringar av redan registrerade uppgifter ska anmälas.
Punkten fem innehåller bestämmelser om när den som driver verk- samhet som avser förvaltning av en trust eller en liknande juridisk kon- struktion som har bildats före ikraftträdandet ska anmäla uppgifter enligt 7 kap. 5 § till Bolagsverket för registrering i registret över verk- liga huvudmän. En sådan anmälan ska göras utan onödigt dröjsmål efter det att lagen har trätt i kraft. I artikel 46.1b i penningtvättsförord- ningen finns bestämmelser om när uppgifter ska anmälas för en trust eller en liknande juridisk konstruktion som bildas efter ikraftträdan- det. Artikel 46.1b i förordningen innehåller också bestämmelser om när ändringar av redan registrerade uppgifter ska anmälas.
22.2Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
8 kap.
7 §
En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars för- far oredligt, ska uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en sådan advo- kat som avses i 2 a § ska registreringen upphävas. Är omständigheterna mild- rande, får advokaten i stället tilldelas en varning.
En advokat som annars åsidosätter sina plikter som advokat får meddelas en varning eller erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan advokat som av- ses i 2 a §, registreringen upphävas.
En advokat som tilldelas en varning får, om det finns särskilda skäl, även åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst femtiotusen kronor. Till den del en varning avser en överträdelse av en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism gäller i stället för straffavgift det som föreskrivs om sanktionsavgift i 12 kap.
1003
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig eller olämplig.
En advokat är skyldig att genast träda ur samfundet om det inträffar en sådan omständighet som gör att han eller hon enligt 2 § femte eller sjätte stycket inte får antas till ledamot av samfundet, om inte styrelsen i fall som avses i 2 § sjätte stycket andra meningen medger undantag. Om advokaten inte träder ur samfundet, trots att han eller hon är skyldig att utträda, ska styrelsen förordna om hans eller hennes uteslutning. Detsamma gäller, om en advokat inte längre uppfyller hemvistkravet enligt 2 § första stycket 1 och styrelsen inte medger att han eller hon får stå kvar som ledamot av sam- fundet. Om en sådan advokat som är registrerad enligt 2 a § fråntas rätten att uppträda som advokat i den stat där han eller hon är auktoriserad, ska styrelsen upphäva registreringen.
I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att be- slutet genast ska verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en regi- strering.
Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt
Paragrafen reglerar Advokatsamfundets disciplinära verksamhet och anger de sanktioner som en advokat kan påföras. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
22.3Förslaget till lag om ändring
i handelsregisterlagen (1974:157)
17 a §
Registreringsmyndigheten får avregistrera ett handelsbolag från handels- registret om bolaget inte har följt ett föreläggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt eller finansiering av ter- rorism
I ett ärende enligt första stycket ska registreringsmyndigheten förelägga bolaget att ge in efterfrågade uppgifter eller handlingar till myndigheten inom en viss tid. Föreläggandet ska skickas till den adress som finns registrerad för bolaget i handelsregistret. Registreringsmyndigheten ska kungöra före- läggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta tiden.
När den utsatta tiden gått ut får registreringsmyndigheten avregistrera bolaget från registret. Avregistrering ska dock inte ske om grunden för av-
1004
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
registrering har upphört under ärendets handläggning hos registrerings- myndigheten.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om avregistrering av en näringsidkare. Paragrafen införs till följd av artikel 49 i penning- tvättsförordningen och genomför artikel 10.9 i sjätte penningtvätts- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.9.
Av första stycket framgår att registreringsmyndigheten får avregi- strera ett handelsbolag från handelsregistret om bolaget inte har följt ett föreläggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § den nya penningtvätts- lagen. Ett sådant föreläggande får meddelas om bolaget inte på före- skrivet sätt har anmält uppgifter om verklig huvudman för registrering i registret över verkliga huvudmän.
I andra och tredje styckena regleras handläggningen av ett ärende om avregistrering enligt första stycket.
21 §
Registreringsmyndighetens beslut att skriva av en ansökan eller anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol. Detsamma gäller i fråga om beslut enligt 15 a, 17 eller 17 a §. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av ett företags- namn överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.9.
Ändringen innebär att bestämmelserna om överklagande även gäl- ler för ett beslut om avregistrering enligt 17 a §.
22.4Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
9 kap.
2 §
En revisor, en lekmannarevisor eller en granskare i en sparbank är ersättnings- skyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av en medhjälpare. I de fall som avses i 4 a kap. 21 § första stycket 3 och 4 b kap. 19 § andra stycket
1005
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
denna lag samt artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism svarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller granskare, är det detta bolag och den för revisionen eller granskningen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet för re- visor, lekmannarevisor och granskare. Övervägandena finns i avsnit- ten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldighet ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i pen- ningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
22.5Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
7 kap.
16 a §
Förvaltaren ska på begäran av den finansunderrättelseenhet som avses i 4 kap. 3 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism lämna upplysningar om boet och dess förvaltning om det av begäran fram- går att uppgifterna behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penning- tvätt eller finansiering av terrorism. En sådan begäran ska behandlas med särskild skyndsamhet.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
Av paragrafen framgår att en konkursförvaltare på begäran av finansunderrättelseenheten ska lämna upplysningar om boet och dess förvaltning om det av begäran framgår att uppgifterna behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är konkursförvaltaren som ska pröva om förutsätt- ningarna för att lämna uppgifter enligt bestämmelsen är uppfyllda.
1006
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Prövningen är dock av formell art eftersom dessa förutsättningar ska framgå av finansunderrättelseenhetens begäran. Konkursförvaltaren ska enbart pröva om begäran uppfyller de krav som anges i bestäm- melsen (jfr SOU 2023:69 s. 762).
En begäran om upplysningar ska behandlas med särskild skyndsam- het. Det innebär att en konkursförvaltare ska prioritera handlägg- ningen av en begäran för att åstadkomma ett snabbt utlämnande.
22.6Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
5 kap.
2 §
En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Revisorn ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av revisorns medhjälpare. I fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket 2 denna lag och artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett revisionsbolag är revisor, är det bolaget och den som är huvud- ansvarig för revisionen som är ersättningsskyldiga.
Paragrafen reglerar skadeståndsansvaret för revisorer, revisorssupple- anter och revisionsbolag. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldig- het ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1007
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.7Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)
4 §
Tillstånd ska ges om företaget med hänsyn till organisation, ledning och ägare med bestämmande inflytande kan antas komma att bedriva en sund pantbanksverksamhet och i övrigt uppfylla kraven enligt bestämmelserna i denna lag, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den
xxom åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Tillstånd till ett utländskt företag får ges endast om företaget i det land där det har sitt säte bedriver pantbanksverksamhet och står under tillsyn av behörig myndighet
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd att bedriva verksam- het enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
24 a §
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka länsstyrelser som utövar tillsyn över att pantbanker följer Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Vid tillsyn enligt första stycket ska 11 kap. 5 § lagen om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas.
Paragrafen reglerar tillsynen över att bestämmelserna i penningtvätts- regelverket följs och de ingripandemöjligheter som tillsynsmyndig- heten har. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första och andra styckena innebär att hänvisningarna till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
1008
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
27a §
Om någon omfattas av ett förbud enligt 25 a §, får länsstyrelsen förelägga pantbanken att göra rättelse och, om rättelse inte görs, förelägga pantban- ken att upphöra med verksamheten. Om det är den som har ett kvalificerat innehav av andelar i pantbanken som inte uppfyller kravet i 25 a §, får läns- styrelsen förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.
Vid ingripanden mot överträdelser av Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen ska 11 kap. 7 och
Paragrafen innehåller bestämmelser om länsstyrelsens möjligheter att ingripa mot en pantbank när någon omfattas av ett förbud och om läns- styrelsens övriga ingripandemöjligheter. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
35 §
Länsstyrelsens beslut enligt 30 § andra stycket eller enligt 11 kap. 5 § första stycket lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.
Andra beslut som länsstyrelsen meddelar enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I paragrafen finns bestämmelser om överklagande av länsstyrelsens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.6
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melse i den nya penningtvättslagen.
1009
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
5 §
Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning en- ligt garantin:
1.en bank,
2.ett kreditmarknadsföretag,
3.ett värdepappersbolag,
4.ett försäkringsföretag,
5.ett återförsäkringsföretag,
6.ett tjänstepensionsföretag,
7.en understödsförening,
8.ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansier- ingsrörelse,
9.en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond,
10.en pensionsfond,
11.en region, en kommun eller en statlig myndighet, eller
12.en insättare som inte har identifierats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kategorier av insättare som är undantagna från rätten till ersättning från garantin. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.6.
I punkten tolv ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
22.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet
1 §
I denna lag avses med
1.valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta,
2.annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i för- valtning av eller handel med virtuell valuta eller i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och
3.finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver valuta- växling eller annan finansiell verksamhet,
1010
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
4.kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse, och
5.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
1 a §
Bestämmelser om att finansiella institut ska medverka till att förhindra pen- ningtvätt och finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringen i första stycket punkten ett innebär att hänvisningar till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
2 §
En fysisk eller juridisk person som avser att bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering av sin verksamhet hos Finans- inspektionen. Ansökan behöver inte göras av
1.företag som avses i artikel 3.1, 3.2 och 3.3 k i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och
2.fysiska eller juridiska personer som bedriver försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.
Finansinspektionen ska registrera den som har kommit in med en ansö- kan, om
1.det finns skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, och
1011
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
2. kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt.
Den som har blivit registrerad ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 11, 12 eller 13 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det an- mäler att det inte längre bedriver verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.
Paragrafen innehåller bestämmelser om registreringsplikt och om för- utsättningarna för registrering. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket första punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
Ändringen i andra stycket första punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penning- tvättslagen.
8 §
Finansinspektionen ska ha tillsyn över att finansiella institut följer denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åt- gärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Första stycket gäller dock inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämp- ning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förord- ningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Ändringarna i para- grafen görs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen inte ska inte ha tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
1012
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
under direkt tillsyn av Amla. Omfattningen av Amlas tillsyn fram- går av artikel 5.2 i
I artikel 13 i
12 §
Ett finansiellt institut ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för tillsynen enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att för- hindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism.
Om institutet inte följer Finansinspektionens begäran enligt första stycket, får inspektionen förelägga institutet att lämna de begärda upplysningarna. Om föreläggandet inte följs, får inspektionen förelägga institutet att upp- höra med verksamheten.
Om institutet har fått ett föreläggande enligt andra stycket, får Finans- inspektionen besluta att institutet ska betala en sanktionsavgift.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 5.6
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
13 §
Vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen får Finansinspektionen förelägga det finansiella institutet att göra rättelse och, vid överträdelser som inte är ringa, besluta om sanktionsavgift.
Vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser får inspektionen förelägga institutet att upphöra med verksamheten.
1013
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Finansinspektionen kan ingripa mot finansiella institut som inte följer penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 5.6
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
14 §
Om det finansiella institutet är en juridisk person får Finansinspektionen vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen även ingripa mot en person som ingår i insti- tutets styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder institutet, eller är ersättare för någon av dem.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt in- stitut eller på motsvarande sätt företräda ett sådant institut, eller vara ersät- tare för någon av dem, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar och på vilket sätt in- gripande får ske mot fysiska personer som företräder eller ersätter en företrädare för ett finansiellt institut som är en juridisk person, när en överträdelse av penningtvättsregelverket har skett. Övervägandena finns i avsnitt 5.6
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
14 a §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
1014
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
17 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 17 § första stycket 3, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
1015
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige
4kap.
5§
En försäkringsgivare från tredjeland ska beviljas koncession och dess före- trädare ska godkännas, om ansökan uppfyller de krav som ställs i 4 § och
1.den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven i denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,
2.den som kommer att ha ett sådant kvalificerat innehav i en försäkrings- givare som avses i 1 kap. 15 och 16 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en för- säkringsgivare, och
3.den som avses vara företrädare för försäkringsgivaren eller, i de fall där företrädaren är en juridisk person, vara dess ombud har tillräckliga in- sikter och erfarenheter för att delta i ledningen hos en försäkringsgivare och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.
Vid bedömningen enligt första stycket 2 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att försäkringsgivarens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författ- ningar som reglerar verksamheten, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs någon ytter- ligare försäkringsgivare.
Koncession beviljas tills vidare eller, om det finns särskilda omständig- heter, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskaps- årets slut.
Koncession ska meddelas i enlighet med den indelning som anges i 2 kap.
11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen.
1016
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen anger koncessionsvillkoren för försäkringsgivare från tredje- land. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hän- visning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförord- ningen.
22.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister
9 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om att personuppgifter ur belastnings- registret ska lämnas ut om det begärs av Sveriges advokatsamfunds styrelse eller disciplinnämnd för tillsyn över att advokater och advokatbolag fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen ger Advokatsamfundet rätt att inhämta registerutdrag i den angivna typen av tillsynsärenden. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
22.12Förslaget till om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
8 kap.
2 a §
En svensk värdepapperscentral och ett kontoförande institut ska på begäran av den finansunderrättelseenhet som avses i 4 kap. 3 § lagen (2027:000) om åtgär- der mot penningtvätt och finansiering av terrorism lämna ut uppgifter om en- skildas förhållanden till företaget, om det av begäran framgår att uppgifterna behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. En sådan begäran ska behandlas med särskild skyndsamhet.
1017
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om hur uppgifterna ska lämnas.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldig- het. Paragrafen genomför artikel 18.1 a vi i sjätte penningtvättsdirek- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.8.
Av första stycket framgår att en svensk värdepapperscentral och ett kontoförande institut på begäran av finansunderrättelseenheten ska lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget om det av begäran framgår att uppgifterna behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestäm- melsen bryter den tystnadsplikt som följer av 2 §.
Det är värdepapperscentralen eller det kontoförande institutet som ska pröva om förutsättningarna för att lämna uppgifter enligt bestäm- melsen är uppfyllda. Prövningen är dock av formell art eftersom dessa förutsättningar ska framgå av finansunderrättelseenhetens begäran. Företaget ska enbart pröva om begäran uppfyller de krav som anges i bestämmelsen (se SOU 2023:69 s. 762).
En begäran om uppgifter ska behandlas med särskild skyndsamhet. Det innebär att en värdepapperscentral eller ett kontoförande insti- tut ska prioritera handläggningen av en begäran för att åstadkomma ett snabbt utlämnande.
Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur uppgifterna enligt första stycket ska lämnas.
4 §
En svensk värdepapperscentral eller ett kontoförande institut eller den som är verksam hos de företagen får inte obehörigen röja för kunden eller för någon utomstående att finansunderrättelseenheten har gjort en begäran eller att upp- gifter har lämnats enligt 2 a §.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt för en svensk värdepapperscentral och ett kontoförande institut och de som är verksamma hos de företagen. Övervägandena finns i av- snitt 10.2.8.
1018
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Första stycket innebär ett förbud mot att obehörigen röja för kunden eller någon utomstående att finansunderrättelseenheten har gjort en begäran eller att uppgifter har lämnats enligt 2 a §.
I andra stycket upplyses om att bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten i första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
4 a §
Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 2 b § får besluta att värdepapperscentralen eller det kontoförande institutet samt värde- papperscentralens eller institutets styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 2 b § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.
Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegrän- sas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern sam- tycker till detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med för- budet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.
Paragrafen, som motsvarar nuvarande 4 §, innehåller bestämmelser om meddelandeförbud.
Ändringarna i första stycket är redaktionella och föranleds av änd- rad numrering av 2 a § till 2 b §.
1019
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
5 §
Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 4 a §.
Paragrafen innehåller en ansvarsbestämmelse för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud.
Ändringen i bestämmelsen är redaktionell och föranleds av änd- rad numrering från 4 § till 4 a §.
22.13Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)
37 §
En revisor som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar företaget ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig lag om årsredovisning. En revisor ska även ersätta skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av revisorns medhjälpare. I fall som avses i 36 § andra stycket denna lag och artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet för re- visorn. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldighet ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penning- tvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1020
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:224) om fastighetsregister
7 b §
På begäran av den finansunderrättelseenhet som avses i 4 kap. 3 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska upp- gifter lämnas ut från fastighetsregistret i den utsträckning det behövs för att före- bygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. En sådan begäran ska behandlas med särskild skyndsamhet.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldig- het. Paragrafen genomför artikel 18.1 b ii i sjätte penningtvättsdirek- tivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.10.
Av paragrafen framgår att uppgifter från fastighetsregistret ska lämnas ut till finansunderrättelseenheten efter begäran, i den utsträck- ning det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka penning- tvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen är utformad som en uppgiftsskyldighet och utgångspunkten är därmed att uppgifter ska lämnas ut om förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda (10 kap
28§ OSL). Det är Lantmäteriet, som ansvarar för registret, som prö- var om förutsättningarna är uppfyllda.
En begäran om uppgifter ska behandlas med särskild skyndsamhet. Det innebär att en begäran har förturskaraktär och ska prioriteras i förhållande till andra ärenden hos Lantmäteriet som inte är av för- tutskaraktär.
22.15Förslaget till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)
3 a §
Revisorsinspektionen ska utöva tillsyn över att revisorer och registrerade revisionsbolag fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Inom ramen för denna tillsyn ska inspektionen pröva frågor om disci- plinära åtgärder mot andra än revisorer som är företrädare för ett registrerat revisionsbolag eller ersättare för sådana företrädare.
1021
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser om Revisors- inspektionens uppgifter och ingripandemöjligheter. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
28 c §
Revisorsinspektionen får, om det finns skäl för det, göra en platsundersök- ning hos en revisor eller ett registrerat revisionsbolag.
En platsundersökning får endast göras vid tillsyn över
1.revision av företag av allmänt intresse, och
2.revisorers och registrerade revisionsbolags skyldigheter enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
I paragrafen finns bestämmelser om Revisorsinspektionens möjlig- het att göra platsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
32 b §
En sanktionsavgift för en fysisk person ska fastställas till högst en miljon kronor.
En sanktionsavgift för en juridisk person ska fastställas till högst två pro- cent av företagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om över- trädelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får den uppskattas.
En sanktionsavgift får inte fastställas till ett lägre belopp än fem- tusen kronor.
I 32 k § finns en särskild bestämmelse om sanktionsavgiftens högsta be- lopp vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
1022
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
I paragrafen finns bestämmelser om storleken på de sanktionsavgif- ter som kan beslutas enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i fjärde stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
32 j §
Om ett registrerat revisionsbolag överträder Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, får Revisorsinspektionen pröva om en disciplinär åtgärd ska vidtas mot en person som avses i 3 a § andra stycket.
En disciplinär åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
En disciplinär åtgärd enligt första stycket ska avse
1.ett beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får inneha en sådan befattning som avses i 3 a § andra stycket i ett registrerat revisionsbolag, eller
2.ett beslut om en sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om Revisorsinspektionens möjlig- heter att vidta disciplinära åtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
32 k §
Vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska en sanktions- avgift enligt 32 a eller 32 j § som högst fastställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om be- loppet går att fastställa, eller
2.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
1023
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om storleken på sanktionsavgiften som ska kunna beslutas vid överträdelser av penningtvättsregelverket. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
32 l
I fråga om en disciplinär åtgärd enligt 32 j § tillämpas bestämmelserna om sanktionsföreläggande och vite i 11 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att Revisorsinspek- tionen, vid prövningen av vissa åtgärder, ska använda förfarandet med sanktionsföreläggande som regleras i penningtvättslagen. Övervägan- dena finns i avsnitten 5.6 och 16.4. Paragrafen genomför i fråga om vite artikel 41.3 i sjätte penningtvättsdirektivet.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningarna till bestäm- melserna om ingripande och sanktioner penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i den nya pen- ningtvättslagen. Genom hänvisningen till 7 kap. 23 § nya penning- tvättslagen kan Revisorsinspektionen vid överträdelser av penning- tvättsregelverket förena ett föreläggande med vite.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
1024
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder
1 kap.
1 §
I denna lag betyder
1.alternativ investeringsfond: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
2.behörig myndighet: utländsk myndighet som har behörighet att ut- öva tillsyn över fondföretag eller förvaltningsbolag,
3.derivatinstrument: optioner, terminer och swappar samt andra likartade finansiella instrument,
4.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
5.egna medel: detsamma som i artikel 2.1 l i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i över- låtbara värdepapper (fondföretag), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU,
6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett fondbolags, ett förvaltningsbolags eller ett fondföretags etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
7.finansiellt instrument: överlåtbara värdepapper, fondandelar, penning- marknadsinstrument, derivatinstrument samt annan rättighet eller förplik- telse avsedd för handel på värdepappersmarknaden,
8.fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet,
9.fondföretag: ett utländskt företag
a)som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket, med kapital från allmänheten,
b)som tillämpar principen om riskspridning, och
c)vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med me- del ur företagets tillgångar,
10. fondföretags hemland: det land där fondföretaget har fått sådant till- stånd som avses i 9 a,
11. fondverksamhet: förvaltning av en värdepappersfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder,
12. företagsgrupp: koncern enligt Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, eller grupp som enligt erkända internationella redovisningsregler ska lämna motsvarande redovisning,
1025
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
13.förvaltningsbolag: ett utländskt företag som i sitt hemland har till- stånd att förvalta fondföretag,
14.förvaltningsbolags hemland: det land där bolaget har sitt säte,
15.förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en värdepappersfond och som sköter in- och utbetalningar av- seende fonden,
16.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör e tt väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
17.matarfond: en värdepappersfond vars medel placeras i enlighet med tillstånd enligt 5 a kap. 6 §,
18.matarfondföretag: ett fondföretag som i sitt hemland har sådant till- stånd som avses i artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/ 65/EG,
19.mottagarfond: en värdepappersfond som
a)har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,
b)inte är en matarfond, och
c)vars medel inte placeras i en matarfond eller ett matarfondföretag, 20. mottagarfondföretag: ett fondföretag som
a)i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i artikel 5 i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2009/65/EG,
b)har minst en matarfond eller ett matarfondföretag bland sina andelsägare,
c)inte är ett matarfondföretag, och
d)inte placerar medel i en matarfond eller ett matarfondföretag,
21 reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
22.penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, bankcertifikat samt sådana andra finansiella instrument som normalt omsätts på penningmark- naden, är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fast- ställas,
23.specialfond: detsamma som i 1 kap. 11 § 24 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
24.startkapital: detsamma som i artikel 2.1 k i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG,
25.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, och
26.värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap., och
27.överlåtbart värdepapper:
a) aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier samt depåbevis för aktier,
1026
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
b)obligationer och andra skuldförbindelser, med undantag av penningmarknadsinstrument, samt depåbevis för skuldförbindelser, och
c)värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b genom teckning eller utbyte.
Överlåtbart värdepapper omfattar inte tekniker och instrument som av- ses i 5 kap. 1 § tredje stycket.
Med återköp eller inlösen av andelar enligt första stycket 9 och 25 jäm- ställs att andelarna är upptagna till handel på en reglerad marknad, om det är säkerställt att andelarnas noterade värde inte i väsentlig mån avviker från det värde som avses i 4 kap. 10 § tredje stycket.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
2 kap.
2 §
Vid bedömningen enligt 1 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att fondbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget är ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av innehavarens anse- ende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på led- ningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Om bolaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effek- tiv tillsyn av bolaget.
Om förvaringsinstitutet är en i Sverige etablerad filial till ett kreditinsti- tut med säte i ett annat land inom EES, får Finansinspektionen som ett vill- kor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en värdepappers- fond ska förvaras här i landet. Detta gäller dock inte om tillgångarna ska förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 3 kap. 2 § tredje stycket.
1027
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen anger faktorer att beakta vid lämplighetsbedömningen av en innehavare. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
4 kap.
4 §
I syfte att effektivisera ett fondbolags verksamhet får bolaget uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller vissa funktioner som ingår i fond- verksamheten eller motsvarande verksamhet som avser fondföretag som har sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/ 65/EG. Ett sådant uppdrag får inte vara av sådan omfattning eller karaktär att fondbolaget lämnar ifrån sig all verksamhet eller så stor del av verksam- heten att fondbolaget inte längre har möjlighet att ta till vara andelsägarnas gemensamma intressen eller i övrigt inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag. Ett lämnat uppdrag fråntar aldrig fondbolaget dess an- svar enligt denna lag.
Uppdragstagaren måste ha tillfredsställande sakkunskap och kompetens med hänsyn till uppdragets innehåll.
Fondbolaget ska i ett avtal med uppdragstagaren som avser förvaltningen av en värdepappersfond eller av ett fondföretag som har sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG eller därmed sammanhängande administration förbehålla sig rätten att övervaka den an- förtrodda verksamheten, att ge de anvisningar som behövs för en sund för- valtning samt att med omedelbar verkan säga upp avtalet, om en sådan upp- sägning är i andelsägarnas gemensamma intresse.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller för ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvättsförordningen.
1028
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
10 kap.
1 a §
Bestämmelserna i 1 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av för- ordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den ut- sträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
I artikel 13 i
11 kap.
3 §
Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett fondbolag och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i fondbolaget.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för fondbolaget eller vara verkställande direktör i detta bolag eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i led- ningen av ett fondbolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att fondbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, och
1029
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om förvärvaren är ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid be- dömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning upp- fyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan fondbolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effek- tiv tillsyn av bolaget.
I paragrafen finns bestämmelser om tillstånd till vissa förvärv. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket tredje punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
7 §
Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att fond- bolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,
2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3.om ägaren är ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller
4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att
1030
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalifi- cerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.
I paragrafen finns bestämmelser om förbud mot att företräda aktier vid stämman i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
12 kap.
1 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags sty- relse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget
1.har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska upp- gifter eller på annat otillbörligt sätt,
2.tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,
3.påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond
iett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finans- inspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,
4.inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verk- samheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,
5.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som an- ges om uppdragsavtal i 4 kap.
6.påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,
7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla infor- mationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap.
8.vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1,
9.inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 22 avseende dessa bestämmelser,
10.i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,
1031
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
11.i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier
ibolaget samt storleken på innehavet, eller
12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen.
Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen
ifråga om dessa aktier.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
I paragrafen finns bestämmelser som anger förutsättningarna för in- gripande mot personer som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare till någon av dem. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket tolfte punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1 c §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myn- digheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
1032
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
8 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 8 § första stycket 1, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
1033
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraftträdandet.
22.17Förslaget till om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
1 kap.
5 §
I denna lag betyder
1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla data- tjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,
2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,
3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,
4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att ut- öva tillsyn över utländska kreditinstitut,
5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
7.finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsyns- förordningen,
8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som av- ses i denna lag,
9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,
10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,
11.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
12.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,
13.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,
14.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- förening,
15.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent
1034
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsent- ligt inflytande över ledningen av företaget,
16.medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse,
17.sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),
18.startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,
19.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har till- stånd att driva bankrörelse,
20.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har till- stånd att driva finansieringsrörelse,
21.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,
22.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,
23.blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21
itillsynsförordningen,
24.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES eta- blerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföre- tag som är etablerat i något land inom EES,
25.
26.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i till- synsförordningen,
27.finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finan- siellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,
28.holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt arti- kel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
29.koncern:
a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,
b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföre- tag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller ut- ländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
31. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/ 59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och
1035
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/ 30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,
32.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES,
33moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller
a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
34.samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
35.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
36.utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,
37.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, och
38.återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller åter- ställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
3 kap.
2 §
Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller finansierings- rörelse, om
1.bolagsordningen, stadgarna eller reglementet stämmer överens med denna lag och andra författningar och i övrigt innehåller de särskilda bestäm- melser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den plane- rade verksamheten,
1036
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
2.det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas en- ligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar före- tagets verksamhet,
3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav
iföretaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut,
4.den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direk- tör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och er- farenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och
5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget.
Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat.
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effek- tiv tillsyn av företaget.
Bestämmelsen innehåller de grundläggande kraven för att ett bolag ska kunna få tillstånd att driva bankrörelse och de kriterier som ska ingå i lämplighetsprövningen av större ägare. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringen i andra stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1037
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
6kap.
7§
Om ett kreditinstitut vill uppdra åt någon annan att utföra någon av de tjäns- ter som avses i 7 kap. 1 §, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet. Ett sådant uppdrag får ges om
1.institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden,
2.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
3.uppdraget inte har sådan omfattning att institutet inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet.
Första stycket gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller uppdrag åt någon annan att driva värdepappersrörelse. I fråga om värdepappersrörelse gäller i stället 8 kap. 22 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3
Ändringen i andra stycket innebär att första stycket inte gäller för ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvätts- förordningen.
13 kap.
2 a §
Bestämmelserna i 2 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av för- ordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
1038
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den ut- sträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare en- ligt
I artikel 13 i
14 kap.
2 §
Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för kre- ditinstitutet eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda institutet,
2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att kre- ditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och
3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finan- siellt holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende sär- skilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
1039
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.
Paragrafen handlar om vad som ska beaktas vid ägarprövningen. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket tredje punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
6 §
Finansinspektionen får besluta att den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1.om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,
2.om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter
inäringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3.om innehavaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finan- siellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller
4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andel- arna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalifi- cerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.
1040
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot en ägare till ett kvalificerat innehav genom att besluta om att ägaren inte får företräda aktierna eller andelarna fullt ut. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
15 kap.
1 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet
1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,
3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,
4.inte uppfyller kraven i 6 kap.
5.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,
6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig informa- tion till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,
7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,
8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,
9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med arti- kel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,
10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida till- gångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,
11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt arti- kel 395 i tillsynsförordningen,
1041
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,
13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna
14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,
15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen,
16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,
17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i in- stitutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8
18.i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,
19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finan- siellt stöd ska lämnas,
20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspek- tionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,
21.inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,
22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,
23.omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och
a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,
b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,
c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säker- ställda obligationer,
d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säker- ställda obligationer, eller
1042
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
e)vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om ut- givning av säkerställda obligationer, eller
24. låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obli- gationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §.
Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller av- yttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets över- trädelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsam- het orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinsti- tut, eller ersättare för någon av dem, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
I paragrafen finns bestämmelser som anger förutsättningarna för in- gripande mot personer som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare till någon av dem. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket femtonde punkten innebär att hänvis- ningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till mot- svarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya pen- ningtvättslagen.
1 b §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
1043
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
8 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 8 § första stycket 3, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
15 a §
Istället för det som föreskrivs i 15 § gäller följande om ett utländskt kredit- institut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 3 § inte driver sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller i föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Finansinspektionen får förelägga kreditinstitutet att göra rättelse. Om institutet inte följer föreläggandet, ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i institutets hemland.
1044
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Om rättelse därefter inte sker, får inspektionen förbjuda institutet att påbörja fler transaktioner i Sverige. Innan ett förbud meddelas ska inspek- tionen underrätta den behöriga myndigheten i institutets hemland.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot utländska kreditinstitut som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från en filial i Sverige vid överträdelse av penningtvättslagstiftningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.18Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
9 kap.
42 §
En revisor ska vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:
1.9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken,
2.2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och
3.
En revisor ska även vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets
1045
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5
Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra stycket bör föranleda honom eller henne att lämna uppgifter enligt artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock åtgärder enligt 43 och 44 §§ inte vidtas.
I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder som en revisor ska vidta om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksam- het har gjort sig skyldig till brott enligt vissa uppräknade bestäm- melser. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i tredje stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldig- het ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
25 kap.
11 §
Bolagsverket ska besluta att bolaget ska gå i likvidation, om
1.bolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till Bolags- verket om sådan behörig styrelse, verkställande direktör, särskild delgivnings- mottagare eller revisor som ska finnas enligt denna lag,
2.bolaget inte till Bolagsverket har kommit in med årsredovisning, revi- sionsberättelse och granskningsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, koncernredo- visning, koncernrevisionsberättelse och granskningsberättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag inom elva månader från räkenskapsårets utgång,
3.bolaget efter beslut om att aktiekapitalet ska vara bestämt i kronor
istället för i euro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som inte står i överensstämmelse med 1 kap. 5 § eller, i fråga om publika aktie- bolag, 14 § och bolaget inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av aktiekapitalet för registrering, eller
4.bolaget på grund av bestämmelserna i 19 kap. 6 eller 16 § är skyldigt att minska aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna aktie- kapital enligt 1 kap. 5 § eller, i fråga om publika aktiebolag, 14 §.
1046
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Bolagsverket får besluta att ett bolag ska gå i likvidation om bolaget inte har följt ett föreläggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Beslut om likvidation ska dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket och avgift som har påförts enligt 26 § har betalats.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas av Bolagsverket själv- mant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i sådana fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget. En fråga om likvidation enligt andra stycket prövas av Bolags- verket självmant.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.
Paragrafen innehåller bestämmelser om likvidation. Ändringarna görs till följd av artikel 49 i penningtvättsförordningen och genomför arti- kel 10.9 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 8.11.7.
Andra stycket, som är nytt, innebär att Bolagsverket får besluta att ett bolag ska gå i likvidation om bolaget inte har följt ett föreläggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § den nya penningtvättslagen. Ett sådant föreläggande får meddelas om bolaget inte på föreskrivet sätt har gjort en anmälan om registrering i registret över verkliga huvudmän, eller gett in uppgifter som bolaget är skyldigt att lämna enligt penning- tvättsförordningen eller den nya penningtvättslagen. Bestämmelsen är, till skillnad från bestämmelserna i första stycket, fakultativ.
Tredje stycket motsvarar till sitt innehåll det tidigare andra stycket. Fjärde stycket motsvarar till sitt innehåll det tidigare tredje stycket.
Ändringen i bestämmelsen innebär att en fråga om likvidation enligt andra stycket prövas av Bolagsverket självmant.
Femte stycket motsvarar till sitt innehåll det tidigare fjärde stycket.
24 §
I ett ärende enligt 11 § ska Bolagsverket förelägga bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till verket inom en viss tid. Före- läggandet ska delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 38 och
Ett föreläggande enligt första stycket ska endast riktas mot bolaget om ären- det avser likvidation enligt 11 § andra stycket.
1047
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen hos Bolags- verket. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.7.
Av andra stycket, som är nytt, framgår att ett likvidationsföreläg- gande endast ska riktas mot bolaget om ärendet avser likvidation en- ligt 11 § andra stycket.
26 §
Om Bolagsverket självmant meddelar bolaget ett likvidationsföreläggande som grundar sig på 11 § första stycket 1 eller andra stycket, ska bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i likvidationsärendet.
Bolaget får förpliktas att betala en avgift enligt första stycket endast om Bolagsverket senast sex veckor innan föreläggandet meddelades har skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda postadress om den brist som föreläggandet avser. Påminnelsen ska innehålla en upplysning om att bolaget kan bli skyldigt att betala en avgift om bristen inte avhjälps.
Om det kommer fram i likvidationsärendet att det inte fanns grund för tvångslikvidation när föreläggandet meddelades, ska avgiftsbeslutet upphävas.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgiftens storlek.
Paragrafen reglerar i vilka situationer som Bolagsverket ska ta ut en avgift till följd av ett likvidationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.7.
Ändringen i första stycket innebär att Bolagsverket ska förplikta bolaget att betala en särskild avgift motsvarande verkets kostnader i likvidationsärendet även i den situationen att Bolagsverket meddelar ett likvidationsföreläggande som grundar sig på 11 § andra stycket.
Övriga ändringar är redaktionella.
29 kap.
2 §
En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig en- ligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som upp- såtligen eller av oaktsamhet vållas av hans eller hennes medhjälpare. I de fall som avses i 9 kap. 44 § och 46 § andra stycket samt 10 kap. 18 § andra stycket denna lag samt artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn, lekmannarevisorn eller den särskilda granskaren
1048
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller gransk- ningen som är ersättningsskyldiga.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisor, lekmannarevisor och särskild granskare. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldig- het ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
22.19Förslaget lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
1 kap.
4 §
I denna lag betyder
certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmark- naden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land sam- tidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas obe- roende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet,
finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:
1.optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller av- kastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2.optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontrak- tet upphör,
3.optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivat- kontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de hand- las på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för
1049
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
grossistenergiprodukter som handlas på en
4.optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som
– avser råvaror,
– kan avvecklas fysiskt,
– inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och
– som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella in- strument,
5.derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6.finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
7.optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som
– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och
– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstru- ment, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstru- ment och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare,
jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser
1.de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna
2.de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000,
penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscerti- fikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel,
råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om markna- der för finansiella instrument,
statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent,
utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG,
ilydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,
1050
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010,
överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis
1.aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av före- tag samt depåbevis för aktier,
2.obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
3.andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana över- låtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontant- avveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II).
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
3 kap.
2 §
Vid bedömningen enligt 1 § första stycket 4 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att värdepappersbolagets verksam- het drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra för- fattningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget är ett finan- siellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning upp- fyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers-
1051
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
bolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat.
Om bolaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av värdepappersbolaget.
Paragrafen innehåller lämplighetskriterier vid ägarprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
8 kap.
22 §
Ett värdepappersinstitut får uppdra åt någon annan att utföra ett visst ar- bete och vissa funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten, om institutet svarar för att
1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets intern- kontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet följer de regler som gäller för verksamheten.
Om ett uppdragsavtal enligt första stycket innebär en väsentlig föränd- ring av förutsättningarna för värdepappersinstitutets tillstånd att driva värde- pappersrörelse, ska institutet anmäla detta till Finansinspektionen och sam- tidigt lämna en redogörelse för uppdragets omfattning.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringarna i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3
Ändringen i andra stycket är redaktionell.
Tredje stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller för ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvättsförordningen.
1052
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
12 kap.
3 §
Vid bedömningen enligt 2 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
I paragrafen finns bestämmelser om lämplighetsprövning. Överväg- andena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
23 kap.
1 a §
Bestämmelserna i 1 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämp- ning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förord- ningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
1053
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
i
I artikel 13 i
24 kap.
3 §
Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget, börsen eller clearingorga- nisationen.
Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas
1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för värdepappersbolaget, börsen eller clearingorganisationen eller vara verk- ställande direktör i detta företag, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappers- bolag, en börs eller en clearingorganisation och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,
2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att värdepappersbolagets, börsens eller clearingorganisationens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och
3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett finan- siellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning upp- fyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat.
1054
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Om förvärvet av aktier i ett värdepappersbolag skulle leda till nära för- bindelser mellan bolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbin- delserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.
I bestämmelsen klargörs att Finansinspektionen i sin tillståndspröv- ning vid förvärv av kvalificerade innehav ska genomföra en lämplig- hetsbedömning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i andra stycket tredje punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
7 §
Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att värde- pappersbolagets, börsens eller clearingorganisationens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3.om ägaren, när det är fråga om ett värdepappersbolag, är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepap- persbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller
4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andel- arna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalifice- rat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.
1055
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot en ägare till ett kvalificerat innehav genom att besluta om att ägaren inte får företräda aktierna eller andelarna fullt ut. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
25 kap.
1 d §
Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkstäl- lande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersbolaget
1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven
i3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8
3.åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,
4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap.
5.strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en åter- hämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,
6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finan- siellt stöd ska lämnas,
7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,
8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektio- nen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,
9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier
ibolaget samt storleken på innehaven,
10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas i strid med artikel 28, 52 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som in- går i kapitalbasen,
11.inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,
12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den
1056
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
xxom åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,
13.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen, i strid med artikel 54.1 b i den förordningen,
14.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om koncentrationsrisker, i strid med artikel 54 i värdepappersbolagsförordningen,
15.utsätter sig för en koncentrationsrisk som överstiger gränserna i artikel 37 i värdepappersbolagsförordningen,
16.vid upprepade tillfällen eller systematiskt, i strid med artikel 43 i värde- pappersbolagsförordningen, låter bli att hålla likvida tillgångar, eller
17låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information, i strid med bestämmelserna i del 6 i värdepappersbolagsförord- ningen.
Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.
Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets över- trädelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande görs genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8 eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör
iett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
I paragrafen anges förutsättningarna för att en fysisk person i värde- pappersbolagets ledning ska kunna drabbas av sanktioner för bolagets överträdelser av i första hand de regler som härrör från kapitaltäck- ningsregelverken. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket tolfte punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
1057
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
1 j §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myn- digheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
9 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 9 § första stycket 1, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
1058
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
12 §
Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem:
–8 kap.
–9 kap. 1,
–13 kap. 9 §, – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och – lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som med- delats med stöd av den lagen.
Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyl- digheter enligt någon av artiklarna
Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen under- rätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.
Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappers- företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas.
Bestämmelsen reglerar Finansinspektionens rätt att vidta åtgärder mot värdepappersföretag som bedriver verksamhet från filial i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket fjärde strecksatsen innebär att hänvis- ningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till mot- svarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya pen- ningtvättslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
1059
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.20Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
9 kap.
2 §
Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i
1.lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
2.lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,
3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brotts- utredningar,
6.lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,
7.lagen (1998:620) om belastningsregister,
8.lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unio- nen i fråga om beskattning,
9.lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA- avtalet,
10.lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finan- siella konton,
11.lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av
12.lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,
13.brottsdatalagen (2018:1177),
14.lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen,
15.lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om in- komster genom digitala plattformar, och
16.lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
I paragrafen ges en upplysning om bestämmelser som begränsar möj- ligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en utländsk myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.2.
I punkten sexton, som är ny, tas in en hänvisning till den nya pen- ningtvättslagen (se författningskommentaren till 8 kap. 11 § den lagen).
1060
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
10 kap.
5 c §
Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet enligt 8 kap.
Paragrafen gör det möjligt att lämna uppgifter som omfattas av sek- retess till en myndighet i syfte att motverka penningtvätt och finan- siering av terrorism. Övervägandena finns i avsnitt 19.3
Ändringarna i paragrafen är dels hänförliga till att samverkan en- ligt nya penningtvättslagen bara ska omfatta myndigheter och där- med inte enskilda, dels att hänvisningarna till penningtvättslagen ska ändras så det hänvisas till motsvarande bestämmelser i den nya pen- ningtvättslagen.
5 d §
Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild enligt 8 kap. 9 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen, som är ny, innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.
Av paragrafen följer att sekretess inte hindrar att finansunderrät- telseenheten lämnar uppgifter till en enskild (en verksamhetsutövare) med stöd av 8 kap. 9 § den nya penningtvättslagen.
Paragrafen får inte tillämpas i strid med internationella åtaganden (15 kap. 1 a och 37 kap. 2 §§). Paragrafen får inte heller tillämpas i strid med användningsbegränsningar i de lagar som anges i 9 kap. 2 §.
15 kap.
1 a §
Sekretess gäller för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande
1061
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Motsvarande sekretess gäller för uppgift som en myndighet har inhäm- tat i syfte att överlämna den till ett utländskt organ i enlighet med en sådan rättsakt eller ett sådant avtal som avses i första stycket.
Om sekretess gäller enligt första eller andra stycket, får de sekretess- brytande bestämmelserna i 10 kap. 5 c §, 5 d §,
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om
att sekretessen ska gälla under längre tid.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i det internationella samarbetet. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.
Ändringen i tredje stycket innebär att 10 kap. 5 d § läggs till i upp- räkningarna av sekretessbrytande bestämmelser som enligt tredje stycket inte får tillämpas i strid med sekretess som gäller enligt första eller andra stycket.
21 kap.
4 §
Sekretessen enligt 3 § första stycket och 3 a § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en kon- kursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som in- skränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen eller hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672).
Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirekti- vet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att ett förbehåll inte får hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen.
1062
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
27 kap.
8 §
Sekretessen enligt
Sekretessen enligt
Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en upp- gift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett för- behåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen eller hindra ett sådant uppgifts- lämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672).
Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirekti- vet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
I tredje stycket har gjorts ett tillägg som innebär att ett förbehåll inte får hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen.
30 kap.
12 f §
Sekretess enligt 12 a § andra stycket och 12 c § andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut till en konkursförvaltare eller en likvidator enligt vad som föreskrivs i 28 kap. 6 § lagen (2015:1016) om resolution och 5 kap. 6 § lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förord- ning om återhämtning och resolution av centrala motparter.
Om Riksgäldskontoret med stöd av första stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare eller en likvidator, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens eller likvidatorns rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte inne- bära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att konkursför- valtaren eller likvidatorn ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anled- ning av konkursen eller likvidationen eller hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672).
1063
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirekti- vet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att ett förbehåll inte får hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen.
16 §
Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disci- plinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur sam- fundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller i ärende enligt 12 kap. lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i vissa ärenden om advokater. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 12.4.7.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmel- ser i den nya penningtvättslagen. En förändring är att ärenden som rör Justitiekanslerns övervakning av Advokatsamfundets penningtvätts- tillsyn också omfattas av sekretessbestämmelsen genom hänvisningen till 12 kap. nya penningtvättslagen.
23 a §
Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen för uppgift i en anmälan eller utsaga om överträdelse av bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
1064
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Bestämmelsen innebär att absolut sekretess gäller för uppgifter som kan avslöja en anmälares identitet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
31 kap.
11 b §
Sekretess ska gälla hos Bolagsverket för uppgift i en anmälan enligt artikel 16a i penningtvättsförordningen om en enskilds förhållanden till den som har gjort anmälan.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sekretess. Para- grafen införs till följd av artikel 16a i penningtvättsförordningen. Över- vägandena finns i avsnitt 8.8.8.
Enligt första stycket gäller sekretess för vissa uppgifter i en anmälan enligt artikel 16a i penningtvättsförordningen. Av nämnda artikel fram- går att verksamhetsutövare är skyldiga att göra en anmälan till Bolags- verket om de uppgifter om en kunds verkliga huvudman som är till- gängliga för dem inte stämmer överens med de uppgifter som finns registrerade i registret över verkliga huvudmän. Vad som avses med verksamhetsutövare framgår av 1 kap. 3 § den nya penningtvättslagen.
Sekretessen, som är absolut, gäller för uppgifter om en enskilds för- hållanden till den verksamhetsutövare som har gjort anmälan, till exem- pel att den enskilde är kund hos verksamhetsutövaren.
I andra stycket anges sekretesstiden. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i tjugo år.
26 §
Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 11 b, 12 och
1065
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds person- liga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att meddela och offent- liggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.8.
Ändringen i första stycket innebär att den tystnadsplikt som följer av 11 b§ inskränker meddelarfriheten.
34 kap.
5 §
Sekretessen enligt
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en kon- kursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskrän- ker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen eller hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672).
Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att ett förbehåll inte får hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen.
35 kap.
9 §
Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till en konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutred- ningen.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en kon- kursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som in- skränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja
1066
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen eller hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672).
Paragrafen innehåller en sekretessbrytande bestämmelse. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 b xx i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.24.
I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att ett förbehåll inte får hindra ett sådant uppgiftslämnande som avses i 7 kap. 16 a § konkurslagen.
36 kap.
4 §
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon när- stående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1.mål om kollektivavtal, och
2.mål om tillämpningen av
–lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
–lagen (1982:80) om anställningsskydd,
–6 kap.
–
–
–16, 16 a och 17 §§ föräldraledighetslagen (1995:584),
–
–2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567),
–9 kap. lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
–lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missför- hållanden,
–9 och 10 §§ lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, eller
–3 och 4 §§ lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess hos domstolar i vissa mål. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket sjätte punkten innebär att hänvisningen till skadeståndsreglerna i penningtvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den nya penningtvättslagen.
1067
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
37 kap.
2 §
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och 21 kap. 5 § och som en myndighet fått enligt avtalet.
De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 5 c §, 5 d §,
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i det internationella samarbetet. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.
Ändringen i andra stycket innebär att 10 kap. 5 d § läggs till i uppräk- ningarna av sekretessbrytande bestämmelser som enligt andra stycket inte får tillämpas i strid med sekretess som gäller enligt första stycket.
22.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster
1 kap.
4 §
I denna lag betyder
autentisering: ett förfarande där en betaltjänstanvändares personliga be- hörighetsfunktioner används och genom vilket en betaltjänstleverantör kan kontrollera betaltjänstanvändarens identitet eller ett betalningsinstruments giltighet,
autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där ini- tiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grund- val av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleveran- tör eller betalarens egen betaltjänstleverantör,
bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksam- het i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstrans- aktion,
betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkonto- innehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,
betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,
betalkontodirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, i den ursprungliga lydelsen,
1068
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,
betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänstanvän- daren initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan betal- tjänstleverantör,
betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera en betalnings- order,
betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,
betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmot- tagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genom- föras,
betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap.3 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,
betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en be- taltjänst,
betaltjänstdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/ 2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt för- ordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, i den ursprungliga lydelsen,
debitera: att medel dras från ett konto,
elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation,
elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om elektronisk kommunikation,
filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en grupp av företag som avses i artiklarna
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verk- samhet som avses i denna lag,
inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner för att sedan överföra medel till betalningsmottagaren,
kapitalbas: detsamma som i 1 kap. 5 § 9 lagen om bank- och finansierings- rörelse,
1069
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
kontobaserad betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalnings- mottagares betalkonto med en betalningstransaktion från en betalares betal- konto, som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till betalarens betalkonto, på grundval av en instruktion som lämnats av betalaren,
kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som till- handahåller och förvaltar ett betalkonto,
kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla samman- ställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
kreditera: att medel tillförs ett konto,
kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 10 lagen om bank- och finan- sieringsrörelse,
kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse,
känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan uppgift som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte kontoinne- havarens namn och kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en leve- rantör av betalningsinitieringstjänster eller en leverantör av kontoinforma- tionstjänster,
lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig inom EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet personer utan fast adress och personer som söker asyl inom ramen för Genève- konventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, protokollet till denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta interna- tionella fördrag,
medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att an- vända kontot,
penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens förfogande,
personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som betal- tjänstleverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren för autentiserings- ändamål,
ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av kom- mande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan inne- hålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,
referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen av eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller härrör från en offentligt tillgänglig källa,
1070
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,
registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,
stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik egen- skap (något som användaren är), som är fristående från varandra så att det förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte även- tyrar de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad för att skydda autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst,
startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och finansie- ringsrörelse,
säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 98 i betaltjänstdirektivet,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller sym- boler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betaltjänst- användare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan betaltjänstanvän- dare eller dennes betalkonto,
utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänstleve- rantör om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att ini- tiera och behandla betalarens betalningstransaktioner,
utländskt kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,
utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010,
valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleve- rantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
1071
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
2 kap.
7 §
Vid bedömningen enligt 3 § första stycket 4 och 6 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att betaltjänstverksamheten drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
3 kap.
13 §
Bestämmelser om skyldighet för fysiska eller juridiska personer som till- handahåller betaltjänster att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna innebär att hänvisningen till penningtvättslagen änd- ras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penning- tvättsförordningen och den nya penningtvättslagen. Eftersom betal- tjänstleverantörer regleras i artikel 3 i penningtvättsförordningen finns det inte längre något undantag för kontoinformationstjänster.
1072
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
17 §
Om ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör vill till- handahålla betaltjänster genom ombud, ska betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.
Anmälan ska innehålla
1.ombudets namn, adress och personnummer eller motsvarande samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,
2.om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,
3.uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,
4.ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penning- tvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, och
5.uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla. Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen
registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 8 kap. 5 §. Beslut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att an- mälan togs emot.
Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.
Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på ombud. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
28 §
Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster. Betalningsinstitutet eller den re- gistrerade betaltjänstleverantören ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finans- inspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller konto - informationstjänster.
1073
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för betaltjänstverksamheten får bara ges om betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ansvarar för att
1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens internkontroll och Finans- inspektionens möjligheter att övervaka att betalningsinstitutet eller den re- gistrerade betaltjänstleverantören följer de regler som gäller för verksamheten.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Tredje stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller för ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvättsförordningen.
4 a kap.
1 §
Ett kreditinstitut får inte vägra en konsument som är lagligen bosatt inom EES att öppna ett betalkonto med sådana grundläggande funktioner enligt 2 § som institutet tillhandahåller andra konsumenter.
Första stycket gäller inte om det skulle strida mot Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism eller om det finns särskilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen.
1074
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
8 kap.
1 a §
Bestämmelserna i 1 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
I artikel 13 i
8 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i betalningsinstitutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1075
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett betal- ningsinstitut, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i ett företags ledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
8 b §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
1076
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
15 a §
När det är fråga om en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av
1.tio procent av betalningsinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på kon- cernnivå,
2.två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
3.ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penning- tvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Ändringen i första stycket tredje punkten innebär att det maximala sanktionsbeloppet höjs till tio miljoner euro.
23 a §
Vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/ 847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person genom beslut om sanktions- avgift som bestäms i enlighet med 15 a §.
Om den registrerade betaltjänstleverantören är en fysisk person, får sanktionsavgift beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Avgiften tillfaller staten.
1077
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot registrerade betaltjänstleverantörer. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
23 b §
Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i en registrerad betaltjänstleverantörs styrelse eller är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder betaltjänstleverantören, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade betaltjänstleverantören har befunnits ansvarig för en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förord- ning (EU) 2015/847.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en registrerad betaltjänstleverantör, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot personer som ingår i ledningen hos en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
1078
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.22Förslaget till lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (2010:2043)
1 kap.
12 §
I denna lag betyder
1.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller över ett försäkringsföretag,
2.blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.
5.externt kreditvärderingsinstitut: ett kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderings- institut eller en centralbank som utfärdar kreditvärderingar som inte om- fattas av den förordningen,
6.försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkrings- företag, en
7.försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES- försäkringsgivare, en försäkrings- givare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäk- ringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkrings- företag,
8.försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens
9.grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 § ansvarar för grupptillsynen,
10.Solvens
1079
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
11.specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att vara ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare, övertar försäkringsrisker från ett försäkringsföretag eller en
12.tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för samarbete, samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en grupp enligt 19 kap.,
13.tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att driva tjänste- pensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, och
14.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
10 kap.
22 a §
Bestämmelserna i
Paragrafen, som är ny, innehåller undantag från bestämmelserna om uppdragsavtal. Paragrafen införs till följd av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3
Paragrafen innebär att
1080
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
15 kap.
5 §
Vid bedömningen enligt 4 § ska följande beaktas:
1.förvärvarens anseende och kapitalstyrka,
2.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för försäkringsaktiebolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara er- sättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett försäkringsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,
3.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att för- säkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, och
4.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
14 §
Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att försäk- ringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven
idenna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,
2.om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksam- het eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till all- varlig brottslighet,
3.om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen
iett sådant företag enligt 19 kap. 63 § första stycket denna lag respektive
5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller
1081
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har ansökt om till- stånd till ett förvärv som avses i 1 eller 2 §, får Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalifi- cerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.
Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot en ägare till ett kvalificerat innehav genom att besluta om att ägaren inte får företräda aktierna eller andelarna fullt ut. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
17 kap.
2 a §
Bestämmelserna i 2 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av för- ordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den ut- sträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
1082
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
i
I artikel 13 i
18 kap.
1 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i försäkringsföreta- gets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om företaget har befunnits ansvarigt för en överträdelse av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i ett företags ledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1 b §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myn- digheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
1083
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
17 a §
När det är fråga om en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, ska den sanktions- avgift som kan beslutas enligt 16 § första stycket uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av
1.tio procent av försäkringsföretagets omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på kon- cernnivå,
2.två gånger den vinst som försäkringsföretaget gjort till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
3.ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget därefter inte upp- fyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penning- tvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Ändringen i första stycket tredje punkten innebär att det maximala sanktionsbeloppet höjs till tio miljoner euro.
1084
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.23Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar
1kap.
2§
I denna lag betyder
1.betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instru- ment eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,
2.elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som
a)representerar en fordran på utgivaren,
b)ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och
c)godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,
5.grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,
6.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verk- samhet som avses i denna lag,
7.institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar en- ligt denna lag,
8.konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
9.kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
10.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och finan- sieringsrörelse,
1085
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
11.utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, regi- strerade utgivare, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått till- stånd att ge ut elektroniska pengar,
12.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
2 kap.
7 §
Vid bedömningen enligt 3 § 3 och 6 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också be- aktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten med utgivning av elektroniska pengar drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd enligt 1 § ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1086
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
3 kap.
13 §
Bestämmelser om skyldighet för den som ger ut elektroniska pengar att med- verka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
18 §
Om ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare vill till- handahålla betaltjänster genom ombud, ska institutet eller utgivaren anmäla ombudet för registrering hos Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.
Anmälan ska innehålla
1.ombudets namn och adress samt ombudets unika identifikationskod eller identifikationsnummer om sådana uppgifter finns,
2.om ombudet är en juridisk person, dessutom namn, personnummer eller motsvarande samt adress för var och en som ingår i ombudets styrelse eller är dess verkställande direktör,
3.uppgifter som visar att de personer som avses i 2 är lämpliga för en sådan uppgift eller, om ombudet är en fysisk person, att han eller hon är lämplig att tillhandahålla betaltjänster,
4.ombudets interna regler för hur ombudet ska leva upp till de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penning- tvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, och
5.uppgifter om vilka betaltjänster ombudet har i uppdrag att tillhandahålla. Om anmälan uppfyller kraven i andra stycket ska Finansinspektionen
registrera ombudet i det register som inspektionen för enligt 5 kap. 5 §. Be- slut i fråga om registrering ska fattas inom två månader från det att anmälan togs emot.
Ombudet får inte tillhandahålla betaltjänster innan registrering enligt tredje stycket har gjorts.
1087
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare ska försäkra sig om att ombud som agerar för deras räkning informerar betaltjänstanvändarna om detta förhållande. Detta gäller inte för kontoinformationstjänster.
Paragrafen innehåller bestämmelser om den anmälan som ska ges in till Finansinspektionen av ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare som vill tillhandahålla betaltjänster genom om- bud. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
29 §
Ett institut för elektroniska pengar eller en registrerad utgivare får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med utgivning av elektroniska pengar eller till- handahållande av betaltjänster. Institutet eller utgivaren ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen. En sådan anmälan behöver inte göras när det gäller kontoinformationstjänster.
Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsent- lig betydelse för verksamheten med utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av betaltjänster får bara ges om institutet eller utgivaren ansvarar för att
1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på institutets eller ut- givarens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att institutet eller utgivaren följer de regler som gäller för verksamheten.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Tredje stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller för ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen.
1088
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvättsförordningen.
5 kap.
1 a §
Bestämmelserna i 1 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av för- ordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte utövar tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
I artikel 13 i
8 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen för insti- tutet för elektroniska pengar eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har befunnits ansvarigt för en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006.
1089
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i ett företags ledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
15 a §
När det är fråga om överträdelse av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847 ska sanktionsavgiften som kan beslutas enligt 14 § uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av
1.tio procent av institutets omsättning närmast föregående räkenskaps- år eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,
2.två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdel- sen, om beloppet går att fastställa, eller
3.ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 3 kap. 2 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penning- tvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Ändringen i första stycket tredje punkten innebär att det maximala sanktionsbeloppet höjs till tio miljoner euro.
23 a §
Vid en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder
1090
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847, som inte är ringa, får Finansinspektionen ingripa mot en registrerad utgivare av elektroniska pengar genom beslut om sanktionsavgift som bestäms i en- lighet med 15 a §.
Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot registrerade utgivare av elektroniska pengar Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
23 b §
Finansinspektionen ska ingripa mot en person som ingår i den registrerade utgivarens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, om den registrerade utgivaren har befunnits ansvarig för överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen eller en överträdelse av förordning (EU) 2015/847.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, systematisk eller upprepad och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en utgivare av elektroniska pengar, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot personer som ingår i ledningen hos en registrerad utgivare av elektroniska pengar. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1091
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
23 e §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
1092
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.24Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet
11 kap.
1 §
En upphandlande myndighet eller enhet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten eller enheten får kännedom om att leverantören enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som inne- fattar
1.sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/ RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2.bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Euro- peiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, respektive artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn,
3.bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som ut- arbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4.penningtvätt och finansiering av terrorism enligt definitionerna i arti- kel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet såsom de definieras i artiklarna 3 och
Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en före- trädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om det finns grundad anledning anta att en leverantör ska uteslutas med stöd av första stycket, får myndigheten eller enheten begära att leverantören visar att det inte finns någon grund för uteslutning.
Om det finns särskilda skäl, får en upphandlande myndighet eller enhet avstå från att utesluta en leverantör som dömts för brottslighet enligt första stycket.
Paragrafen anger omständigheter som ska medföra uteslutning av leve- rantörer. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionerna av penningtvätt och finansiering av terrorism i fjärde
1093
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
penningtvättsdirektivet ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
22.25Förslaget till lag om ändring
i skatteförfarandelagen (2011:1244)
39 kap.
14 §
En beskattningsbar person som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat
Första stycket gäller även för en transaktion som understiger 10 000 kro- nor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsam- mans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifikationsuppgifter doku- menteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.
Bestämmelserna i artiklarna 15.1, 16.1, 16.2, 16.4, 27 och 28.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra styckena.
Paragrafen innehåller bestämmelser om omsättning av investerings- guld. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestäm- melserna om kundkännedom i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
51 kap.
2 §
Vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut en dokumentationsavgift med fullt belopp ska Skatteverket även beakta om bristen på dokumen- tation helt eller delvis har lett till ett ingripande på grund av att bestäm- melserna i artikel 56 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism inte har följts.
1094
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Av paragrafen framgår att det vid bedömning av om ett beslut ska fat- tas om hel eller delvis befrielse från dokumentationsavgift som avses i 4 b kap. även ska beaktas om bristen på dokumentation helt eller delvis även lett till ett ingripande på grund av att bestämmelserna i penningtvättslagen inte har följts. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om be- varande av handlingar och uppgifter i penningtvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförord- ningen.
22.26Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
1 kap.
11 §
I denna lag betyder
1.arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,
2.direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparla- mentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010,
ilydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5.etablerad:
a)för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är re- gistrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,
b)för en
c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,
6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
7.finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF- förvaltare ökar expo- neringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontan-
1095
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
ter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,
8.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
9.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
10.holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotter- företag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen
a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,
11.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kre- ditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
12.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade för- ordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, all- männa verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,
13.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en
14.marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
15.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investe- ringsfond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska in- vesteringsstrategier, eller
c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,
16.moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovis- ningslagen (1995:1554),
17.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investe- ringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,
1096
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
18.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappers- fonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på
19.onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,
20.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka er- bjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värde- papperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,
21.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,
22.reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,
23.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investerings- idéer från en svensk eller utländsk
24.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finan- siella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,
26.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
27.särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som tillfaller
28.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, och
29.värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.
1097
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
8 kap.
14 §
En
1.uppdragsavtalet och
2.uppdragstagaren är kvalificerad för uppgiften eller funktionen och för- fogar över tillräckliga resurser för att utföra den,
3.uppdragsavtalet inte hindrar
a)förvaltaren från att handla i investerarnas intresse, eller
b)Finansinspektionens tillsyn över förvaltaren, och
4.
Delegering får inte ske i sådan omfattning att
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att
18 § inte gäller uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvätts- förordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i pen- ningtvättsförordningen.
1098
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
13 kap.
1 a §
Bestämmelserna i 1 § gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den ut- sträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
I artikel 13 i
14 kap.
1 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om
Ingripande sker genom
1099
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket i en
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i en
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1 b §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
1100
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
9 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ledningen eller styr- elsen eller är verkställande direktör eller motsvarande i en
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket i en
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i en registrerad
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
12 §
Sanktionsavgiften ska fastställas till högst det högsta av
1.ett belopp motsvarande fem miljoner euro,
2.tio procent av
3.två gånger den vinst som förvaltaren gjort till följd av regelöverträdel- sen, om beloppet går att fastställa.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kro- nor. Om överträdelsen har skett under förvaltarens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att överträdelser av penningtvättsregelverket inte längre behandlas i paragrafen utan i egen paragraf, 12 a §.
1101
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
12 a §
När det är fråga om en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen gäller i stället för 12 § att sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av
1.ett belopp motsvarande tio miljoner euro,
2.tio procent av
3.två gånger den vinst som förvaltaren gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Bestämmelsen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro och att omsättningen i förekommande fall ska avse omsättningen på koncern- nivå.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
1102
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.27Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter
3 §
Bestämmelser om skyldighet för företag som driver verksamhet med kon- sumentkrediter att medverka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
3 a §
Med utvald verksamhetsutövare avses detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
I paragrafen, som är ny, införs en definition av utvald verksamhets- utövare. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2.
7 §
Vid bedömningen enligt 6 § 3 av om en innehavare är lämplig ska innehava- rens anseende beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att företagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
1103
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
14 §
Ett företag som driver verksamhet enligt denna lag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i denna verksamhet. Företaget ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspek- tionen.
Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsent- lig betydelse för verksamheten får ges bara om företaget ansvarar för att
1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på verksamhetens intern- kontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att företaget föl- jer de regler som gäller för den.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Tredje stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller för uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvättsförord- ningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en upp- gift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i pen- ningtvättsförordningen.
1104
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
16 §
Finansinspektionen har tillsyn över företag som driver verksamhet enligt denna lag. Tillsynen omfattar att företagets verksamhet drivs enligt
1.denna lag,
2.andra författningar som reglerar verksamheten,
3.företagets bolagsordning eller stadgar, och
4.företagets interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar verksamheten.
Första stycket gäller dock inte i den utsträckning som Myndigheten för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för be- kämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Ändringen görs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksam- hetsutövare enligt
I artikel 13 i
20 a §
Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i företagets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om före- taget har befunnits ansvarigt för överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av ter- rorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.
1105
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Ingripande sker genom
1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos ett företag, eller
2.beslut om sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer i ett företags ledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
20 b §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myn- digheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
1106
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
26 a §
När det är fråga om en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen gäller i stället för 26 § att sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fast- ställas till det högsta av
1.tio procent av företagets omsättning närmast föregående räkenskaps- år eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,
2.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
3.ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Bestämmelsen genomför artikel 40.3 i sjätte pen- ningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 16.3.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
Ändringen i första stycket tredje punkten tre innebär att det maxi- mala sanktionsbeloppet höjs till tio miljoner euro.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
1107
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.28Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott
1 §
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åt- gärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns bestämmelser om åtgärder som den som bedriver finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet är skyldig att vidta för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finan- siering av terrorism.
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I andra stycket ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
22.29Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av
4 kap.
4 §
Om det rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara databaser typiskt sett inte är tillräckliga för att bedöma om sådana omstän- digheter som anges i 1 § första stycket 1 och
Om sådan information inte finns i det gällande huvudkundregistret, ska uppgifterna också eftersökas bland följande handlingar med koppling till kontot som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet har inhämtat under de senaste fem åren och som inte är elektroniskt sökbara:
1.den senast inhämtade styrkande dokumentation som avses i 8 kap. 6 § med avseende på kontot,
2.det senaste avtalet eller den senaste av annan dokumentation avseende öppnande av kontot,
3.den senaste dokumentationen som inhämtats med stöd av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism eller för att uppfylla annan lagstiftning,
1108
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
4.gällande fullmakter eller handlingar avseende underteckningsrätt, och
5.gällande stående instruktioner att överföra medel.
Granskningen enligt första och andra styckena behöver bara göras en gång för varje konto.
Paragrafen innehåller bestämmelser om eftersökande av uppgifter vid granskning av vissa konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I andra stycket tredje punkten ändras hänvisningen till penningtvätts- lagen till att avse penningtvättsförordningen.
Gemensam kommentar avseende 6 kap.
Paragraferna innehåller bestämmelser om förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I paragraferna ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
7 kap.
3 §
För att fastställa vilka personer som är personer med bestämmande inflyt- ande i en enhet, får det rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på den information som inhämtats på grund av bestämmelser i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism.
För att fastställa om en person med bestämmande inflytande är med- borgare eller har hemvist i USA, ska det rapporteringsskyldiga finansiella institutet innan ett konto öppnas inhämta ett intygande från kontohavaren eller från personerna med bestämmande inflytande.
Om det av intygandet framgår att en eller flera personer med bestäm- mande inflytande är medborgare eller har hemvist i USA, ska det rapporte- ringsskyldiga finansiella institutet inhämta ett intygande från kontohavaren eller personerna med bestämmande inflytande som innehåller dennes eller deras skatteregistreringsnummer, om dessa inte anges redan i det intygande som inhämtats enligt andra stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I första stycket ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
1109
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.30Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
4 kap.
6 §
Om det rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara databaser typiskt sett inte är tillräckliga för att bedöma om sådana omstän- digheter som anges i 2 § första stycket
Om sådan information inte finns i det gällande huvudkundregistret, ska uppgifterna också eftersökas bland följande handlingar med koppling till kontot som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet har inhämtat under de senaste fem åren och som inte är elektroniskt sökbara:
1.den senast inhämtade styrkande dokumentation som avses i 8 kap. 7 § med avseende på kontot,
2.det senaste avtalet eller den senaste av annan dokumentation avseende öppnande av kontot,
3.den senaste dokumentation som inhämtats med stöd av Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att för- hindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller för att uppfylla annan lagstiftning,
4.gällande fullmakter eller handlingar avseende underteckningsrätt, och
5gällande stående instruktioner att överföra medel avseende andra kon-
ton än inlåningskonton.
Paragrafen innehåller bestämmelser om eftersökande av uppgifter vid granskning av vissa konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I andra stycket tredje punkten ändras hänvisningen till penningtvätts- lagen till att avse penningtvättsförordningen.
5 kap.
5 §
Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får tillämpa bestämmelserna i 4 kap. vid granskning av ett nytt konto som innehas av en fysisk person i stället för bestämmelserna i detta kapitel, om
1110
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
1.kontohavaren hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos en till detta närstående enhet i Sverige även har ett eller flera befintliga konton,
2.det nya och de befintliga kontonas saldon eller värden räknas samman vid beräkning av saldo eller värde enligt
3.det rapporteringsskyldiga finansiella institutet uppfyller kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åt- gärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism avseende kontohavaren genom de åtgärder som vid- tagits avseende kontohavaren med anledning av det eller de befintliga konton som avses i 1, och
4.öppnandet av det nya kontot inte medför att kontohavaren måste till- handahålla nya, ytterligare eller ändrade kunduppgifter av andra skäl än att det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska uppfylla kraven enligt denna lag.
Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut i enlighet med första stycket tillämpar bestämmelserna i 4 kap. vid granskningen av ett nytt konto och ett av de konton som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto, ska samtliga sådana konton som avses i första stycket anses vara rap- porteringspliktiga, om något annat inte anges i 2 kap. 20 §.
Intyganden och annan dokumentation som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar eller har tillgång till enligt 4 kap. med avseende på ett sådant konto som avses i första stycket, får användas vid gransk- ningen av samtliga sådana konton som avses i första stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om nya konton som innehas av fysiska personer som får granskas som om de är befintliga konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I första stycket tredje punkten ändras hänvisningen till penningtvätts- lagen till att avse penningtvättsförordningen.
Gemensam kommentar avseende 6 kap. 2 och 4 §§
Paragraferna innehåller bestämmelser om förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I paragraferna ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
1111
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
7 kap.
4 §
För att fastställa vilka personer som är personer med bestämmande inflytande över en enhet, får det rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på den information som inhämtats på grund av bestämmelser i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism.
För att fastställa om en person med bestämmande inflytande har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion, ska det rapporteringsskyldiga finansiella institutet innan ett konto öppnas inhämta ett intygande från kontohavaren eller från personerna med bestämmande inflytande.
Om det av intygandet framgår att en eller flera personer med bestäm- mande inflytande har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion, ska det rap- porteringsskyldiga finansiella institutet innan kontot öppnas även inhämta ett intygande från kontohavaren eller personerna med bestämmande in- flytande som innehåller dennes eller deras skatteregistreringsnummer, om dessa inte anges redan i det intygande som inhämtats enligt andra stycket.
Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarande för identifiering av rapporteringspliktiga konton. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I första stycket ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
6 §
Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får tillämpa bestämmelserna i 6 kap. vid granskning av ett nytt konto som innehas av en enhet i stället för bestämmelserna i detta kapitel, om
1.kontohavaren hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos en till detta närstående enhet i Sverige även har ett eller flera befintliga konton,
2.det nya och de befintliga kontonas saldon eller värden räknas samman vid beräkning av saldo eller värde enligt
3.det rapporteringsskyldiga finansiella institutet uppfyller kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism avseende kontohavaren genom de åtgärder som vid- tagits avseende kontohavaren med anledning av det eller de befintliga kon- ton som avses i 1, och
4.öppnandet av det nya kontot inte medför att kontohavaren måste till- handahålla nya, ytterligare eller ändrade kunduppgifter av andra skäl än att det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska uppfylla kraven enligt denna lag.
1112
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut i enlighet med första stycket tillämpar bestämmelserna i 6 kap. vid granskningen av ett nytt konto och ett av de konton som avses i första stycket är ett rapporteringspliktigt konto, ska samtliga sådana konton som avses i första stycket anses vara rapporteringspliktiga, om något annat inte anges i 2 kap. 20 §.
Intyganden och annan dokumentation som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar eller har tillgång till enligt 6 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser om nya konton som innehas av enheter som får granskas som om de är befintliga konton. Överväg- andena finns i avsnitt 5.6.
I första stycket tredje punkten ändras hänvisningen till penningtvätts- lagen till att avse penningtvättsförordningen.
8 kap.
7 §
Vid tillämpning av
1.ett intyg om bosättning utfärdat av ett behörigt myndighetsorgan i den stat eller jurisdiktion där betalningsmottagaren uppger sig vara bosatt,
2.när det gäller en fysisk person, en giltig identifikationshandling utfär- dad av ett behörigt myndighetsorgan som innehåller uppgift om personens namn och typiskt sett används för identifiering,
3.när det gäller en enhet, officiell dokumentation utfärdad av ett behö- rigt myndighetsorgan som innehåller uppgift om den juridiska personens namn samt adressen till dess huvudkontor i den stat eller jurisdiktion där den upp- ger sig vara hemmahörande eller i den stat eller jurisdiktion enligt vars lag- stiftning den har upprättats,
4.årsredovisningshandlingar, kreditupplysning, konkursansökan eller rap- port från Finansinspektionen.
När det är fråga om befintliga konton som innehas av enheter, ska som styrkande dokumentation även räknas klassificeringar i det rapporterings- skyldiga finansiella institutets arkiv med avseende på kontohavaren. Klassi- ficeringarna ska ha fastställts på grundval av ett standardiserat system för branschkoder i överensstämmelse med det rapporteringsskyldiga finansiella institutets normala förfaranden för att granska den information som in- hämtats för att upprätthålla kontakterna med kontohavaren eller på grund av bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller i annan författning. Detta gäller dock endast om det standardiserade systemet för branschkoder genomfördes av det rapporteringsskyldiga finansiella institutet före den 1 januari 2016.
1113
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om styrkande dokumentation. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
I andra stycket ändras hänvisningen till penningtvättslagen till att avse penningtvättsförordningen.
22.31Förslaget till lag om ändring
i utlänningsdatalagen (2016:27)
20 §
Polismyndigheten har rätt att ta del av personuppgifter som Migrationsverket behandlar enligt 11 eller 15 § vid direktåtkomst enligt 19 §. Säkerhetspoli- sen och utlandsmyndigheterna har motsvarande rätt att vid direktåtkomst ta del av uppgifter som Migrationsverket behandlar enligt 11 §.
Migrationsverket ska på begäran av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en utlandsmyndighet lämna ut personuppgifter som verket behandlar enligt 11 § 1 eller 2. Migrationsverket ska också på begäran av Polismyndig- heten lämna ut personuppgifter som verket behandlar enligt 15 § andra stycket 1, 2, 5 eller 6.
Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i andra stycket andra meningen till Polismyndigheten.
En begäran av den finansunderrättelseenhet som avses i 4 kap. 3 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism att ta del av uppgifter enligt andra stycket ska hanteras med särskild skyndsamhet, om uppgifterna behövs för att finansunderrättelseenheten ska kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om viss uppgiftsskyldighet för Migrationsverket. Ändringen genomför artikel 18.1 b xvii i sjätte pen- ningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.21.
Fjärde stycket, som är nytt, innehåller ett skyndsamhetskrav. En begäran av finansunderrättelseenheten att ta del av uppgifter enligt andra stycket ska behandlas med särskild skyndsamhet, om uppgif- terna behövs för att finansunderrättelseenheten ska kunna utföra sin uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det innebär att en sådan begäran har för- turskaraktär och ska prioriteras i förhållande till andra ärenden hos Migrationsverket.
1114
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.32Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter
1 kap.
4 §
Bestämmelser om skyldighet för företag som driver verksamhet med kredit- givning, kreditförmedling och rådgivning i fråga om bostadskrediter att med- verka till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
7 §
I denna lag avses med
1.behörig myndighet: en utländsk myndighet eller ett annat utländskt organ som har utsetts av ett annat land enligt bolånedirektivet,
2.bolånedirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastig- het och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förord- ning (EU) nr 1093/2010, i den ursprungliga lydelsen,
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en utländsk kreditgivares eller kreditförmedlares etablering av flera drift- ställen ska anses som en enda filial,
5.hemland: det land där en kreditförmedlare är upptagen i ett register över kreditförmedlare enligt bolånedirektivet,
6.kreditgivare: den som lämnar bostadskredit,
7.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet, beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, representerar tio procent eller mer av kapi- talet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
8.rådgivning: personliga rekommendationer till en konsument om bo- stadskreditavtal,
1115
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
9.utländsk kreditförmedlare från ett land inom EES: en fysisk eller juri- disk person som är upptagen i ett register över kreditförmedlare i ett annat land inom EES enligt bolånedirektivet,
10.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
2kap.
3§
Vid bedömningen enligt 2 § första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska innehavarens anseende beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att företagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
4 kap.
13 §
Kreditgivare och kreditförmedlare som driver verksamhet enligt denna lag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i verksamheten. En kreditförmedlare får dock ge ett sådant uppdrag endast till en annan kreditförmedlare som har rätt att för-
1116
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
medla bostadskrediter. Uppdragsgivaren ska anmäla detta till Finansinspek- tionen.
Uppdrag åt någon annan att utföra sådant som är av väsentlig betydelse för verksamheten får ges bara om uppdragsgivaren ansvarar för att
1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säker- hetsmässigt betryggande former, och
2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på verksamhetens intern- kontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att uppdrags- givaren följer de regler som gäller för den.
Första och andra styckena gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Tredje stycket, som är nytt, innebär att första och andra styckena inte gäller uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvättsförord- ningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en upp- gift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i pen- ningtvättsförordningen.
5 kap.
2 §
Finansinspektionen har tillsyn över kreditgivare och kreditförmedlare. Till- synen omfattar att verksamheten drivs enligt
1.denna lag,
2.andra författningar som reglerar verksamheten,
3.företagets bolagsordning eller stadgar, och
4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.
För utländska kreditgivare och kreditförmedlare omfattar tillsynen dock inte företagets bolagsordning eller stadgar.
Första stycket gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för bekämp- ning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordning- arna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
1117
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Ändringarna görs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Tredje stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksam- hetsutövare enligt
I artikel 13 i
6 kap.
3 a §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myndig- heten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
1118
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
vända sig till Finansinspektionen och föreslå eller begära att inspek- tionen ska ingripa mot en utvald verksamhetsutövare. Finansinspek- tionen får då, trots att den utvalda verksamhetsutövaren står under Amlas tillsyn, besluta om ingripande enligt denna lag.
7 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 7 § första stycket, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljo- ner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
14 §
Finansinspektionen får förelägga en utländsk kreditförmedlare från ett land inom EES som förmedlar bostadskrediter från en filial i Sverige att göra rättelse, om kreditförmedlaren överträder
–4 kap. 1, 2, 7, 8, 9 eller 10 §,
föreskrifter som meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 5 eller 6,
–5 a §, 6 §, 12 a § första stycket, 13 a §, 50 § eller 54 § konsumentkredit- lagen (2010:1846),
–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
–lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terro- rism eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Om kreditförmedlaren inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i kreditförmedlarens hemland.
Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda kreditförmedlaren att fortsätta förmedla bostadskrediter i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i kreditförmedlarens hemland. Europeiska kommissionen ska omedelbart informeras när ett för- bud meddelas.
1119
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot utländska kreditförmedlare från ett land inom EES. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna i första stycket fjärde strecksatsen innebär att hänvis- ningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till mot- svarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya pen- ningtvättslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
22.33Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling
13 kap.
1 §
En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten genom kontroll enligt 15 kap. eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar
1.sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/ RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2.bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj
1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Euro- peiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän
iEuropeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,
1120
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
3.bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som ut- arbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4.penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionerna i arti- kel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,
5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet så- som de definieras i artiklarna 3 och
6.människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.
Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en per- son som ingår i leverantörens
Paragrafen anger omständigheter som ska medföra uteslutning av leve- rantörer. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionerna av penningtvätt och finansiering av terrorism i fjärde penningtvättsdirektivet ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
22.34Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna
13 kap.
1 §
En upphandlande enhet som är en upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i ett kvalificeringssystem eller en upphandling, om enheten genom en kontroll enligt 14 kap. 3 § eller på annat sätt får känne- dom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar
1121
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
1.sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2.bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj
1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Euro- peiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän
iEuropeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, korruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korruption enligt nationella bestämmelser,
3.bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som ut- arbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4.penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionerna i arti- kel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,
5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet så- som de definieras i artiklarna 3 och
6.människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.
Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en per- son som ingår i leverantörens
Paragrafen anger omständigheter som ska medföra uteslutning av leve- rantörer. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionerna av penningtvätt och finansiering av terrorism i fjärde penningtvättsdirektivet ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1122
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.35Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner
11 kap.
1 §
En upphandlande myndighet eller en sådan upphandlande enhet som avses i 1 kap. 20 § första stycket 1 ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten eller enheten genom kontroll eller på annat sätt får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar
1.sådan brottslighet som avses i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/ RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet,
2.bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unio- nen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, kor- ruption enligt artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn, eller korrup- tion enligt nationella bestämmelser,
3.bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen som ut- arbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,
4.penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt definitionerna i arti- kel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,
5.terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet så- som de definieras i artiklarna 3 och
6.människohandel enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, i den ursprungliga lydelsen.
Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en per- son som ingår i leverantörens
1123
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen anger omständigheter som ska medföra uteslutning av leve- rantörer. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till definitionerna av penningtvätt och finansiering av terrorism i fjärde penningtvättsdirektivet ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
22.36Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
8 kap.
45 §
En revisor som är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska vidta de åtgärder som anges i 46 och 47 §§, om revisorn finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller en verkställande direktör inom ramen för föreningens verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:
1.9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1 och
2.2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och
3.
Revisorn ska även vidta de åtgärder som anges i 46 och 47 §§, om revi- sorn finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för föreningens verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5
Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra stycket bör föranleda att uppgifter lämnas enligt artikel 50.1 och 50.1a
iEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock åtgärder enligt 46 och 47 §§ inte vidtas.
I paragrafen finns det bestämmelser om åtgärder som vissa revisorer ska vidta när de misstänker att en företrädare för föreningen har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet. Övervägandena finns i av- snitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i tredje stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldig-
1124
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
het ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
17 kap.
11 §
Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation, om
1.föreningen inte på föreskrivet sätt har lämnat in en anmälan till Bolags- verket om en sådan behörig styrelse, särskild delgivningsmottagare eller revi- sor som ska finnas enligt denna lag,
2.föreningen enligt 8 kap. 3 eller 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) är skyldig att självmant lämna in årsredovisning och revisionsberättelse och
iförekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket men inte har gjort det inom elva månader från det att räken- skapsåret gick ut, eller
3.Bolagsverket enligt 8 kap. 3 eller 16 § årsredovisningslagen har före- lagt föreningen att lämna in årsredovisning, revisionsberättelse, koncern- redovisning eller koncernrevisionsberättelse till verket men föreningen inte har gjort det inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut.
Bolagsverket får besluta att en förening ska gå i likvidation om föreningen inte har följt ett föreläggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Ett beslut om likvidation ska dock inte meddelas om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket.
En fråga om likvidation enligt första stycket ska prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, en verkställande direktör, en medlem, en innehavare av förlagsandelar, en borgenär eller, i ett sådant fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen. En fråga om likvida- tion enligt andra stycket ska prövas av Bolagsverket självmant.
Paragrafen innehåller bestämmelser om likvidation. Ändringarna görs till följd av artikel 49 i penningtvättsförordningen och genomför arti- kel 10.9 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 8.11.8.
Andra stycket, som är nytt, innebär att Bolagsverket får besluta att en förening ska gå i likvidation om föreningen inte har följt ett före- läggande enligt 7 kap. 10, 11 eller 12 § den nya penningtvättslagen. Ett sådant föreläggande får meddelas om föreningen inte på föreskri- vet sätt har gjort en anmälan om registrering i registret över verkliga huvudmän eller gett in uppgifter som föreningen är skyldig att lämna enligt penningtvättsförordningen eller den nya penningtvättslagen.
1125
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Bestämmelsen är, till skillnad från bestämmelserna i första stycket, fakultativ.
Tredje stycket motsvarar till sitt innehåll det tidigare andra stycket. Fjärde stycket motsvarar till sitt innehåll det tidigare tredje stycket.
Ändringen i bestämmelsen innebär att en fråga om likvidation enligt andra stycket prövas av Bolagsverket självmant.
12 §
I ett ärende enligt 11 § ska Bolagsverket förelägga föreningen och de med- lemmar, innehavare av förlagsandelar och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att lämna in ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till verket inom en viss tid (likvidationsföreläggande).
Ett föreläggande enligt första stycket ska endast riktas mot föreningen om ärendet avser likvidation enligt 11 § andra stycket.
Föreläggandet ska delges föreningen om det kan göras på något annat sätt än enligt 38 och
Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen hos Bolags- verket. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.8.
Av andra stycket, som är nytt, framgår att ett likvidationsföreläg- gande endast ska riktas mot föreningen om ärendet avser likvidation enligt 11 § andra stycket.
14 §
Om Bolagsverket självmant meddelar ett likvidationsföreläggande som grun- dar sig på 11 § första stycket 1 eller andra stycket, ska verket besluta att föreningen ska betala en särskild avgift för kostnaderna i likvidationsför- farandet.
Ett sådant avgiftsbeslut får fattas endast om Bolagsverket senast sex veckor innan likvidationsföreläggandet meddelades har skickat en påminnelse till föreningens senast anmälda postadress om den brist som föreläggandet av- ser. Påminnelsen ska innehålla en upplysning om att föreningen kan bli skyl- dig att betala en avgift om bristen inte avhjälps.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om avgiftens storlek.
1126
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen reglerar i vilka situationer som Bolagsverket ska ta ut en avgift till följd av ett likvidationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.11.8.
Ändringen i första stycket innebär att Bolagsverket ska förplikta föreningen att betala en särskild avgift motsvarande verkets kostnader i likvidationsärendet även i den situationen att Bolagsverket meddelar ett likvidationsföreläggande som grundar sig på 11 § andra stycket.
21 kap.
2 §
En revisor eller en särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ska även ersätta skada som hans eller hennes medhjälpare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar. I de fall som avses i 8 kap. 47 § och 50 § andra stycket denna lag och artikel 50.1 och 50.1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 4 kap. 5 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ansvarar dock revisorn eller den särskilda granskaren endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.
Om ett revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller den särskilda gransk- ningen som är ersättningsskyldiga. Om en sammanslutning eller ett revisions- organ som avses i 8 kap. 22 § är revisor eller särskild granskare, är det den som har utfört revisionen eller den särskilda granskningen och den som har utsett honom eller henne som är ersättningsskyldiga.
I paragrafen finns det bestämmelser om skadeståndsansvar för revi- sorer och särskilda granskare. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 19.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om rapporterings- och uppgiftsskyldighet ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i pen- ningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1127
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.37Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)
1 kap.
6 §
Bestämmelser om vissa skyldigheter för den som driver verksamhet enligt denna lag finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Vissa bestämmelser om skatt på spel finns i lagen (2018:1139) om skatt på spel.
Paragrafen utgör en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
6 kap.
8 §
Vid prövningen av licens att tillhandahålla lokalt poolspel på hästar enligt 1 § gäller inte kraven enligt 4 kap.
För den som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock kraven i 4 kap. 2 § 4 och 5 samt 3 § andra stycket tillämpas vid licensprövningen.
I paragrafen anges de närmare förutsättningarna för licens för att till- handahålla lokalt poolspel. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1128
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
9 §
En sådan juridisk person som avses i 2 §, och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun, får utan licens, men efter registrering hos en kom- mun, tillhandahålla sådana lotterier som får omfattas av en licens enligt 1 § med undantag för bingo och lokalt poolspel på hästar, om
1.lotteriet tillhandahålls bara inom den eller de kommuner där den juri- diska personen är verksam,
2.lotteriet inte tillhandahålls från en fast försäljningsplats genom ett serviceföretag,
3.vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet tillhandahålls, och
4.det för lotteriet finns en utsedd kontaktperson.
För den som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet an- vänds för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska kraven i 4 kap. 2 § 4 och 5 samt 3 § andra stycket tillämpas vid registreringen. Förändringar i den krets av personer som anges i 4 kap. 3 § ska anmälas till kommunen senast 14 dagar efter det att förändringen har skett.
I paragrafen anges förutsättningarna för s.k. registreringslotterier. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
11 kap.
2 §
För att en licenshavare som omfattas av Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska få tillhandahålla spel genom spelombud, måste spelombudet vara registre- rat hos spelmyndigheten. Licenshavaren ska ansöka om registrering av spel- ombudet hos myndigheten.
Paragrafen innehåller krav på registrering av spelombud för licens- havare som omfattas av reglerna om penningtvätt och finansiering av terrorism. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
1129
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
6 §
En licenshavare får uppdra åt någon annan att utföra arbete eller operativa funktioner i licenshavarens verksamhet enligt denna lag. Ett sådant uppdrag får ges om licenshavaren ansvarar för
1.den anförtrodda verksamheten mot spelaren,
2.att verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och
3.att uppdraget inte försämrar spelmyndighetens möjligheter att över- vaka att licenshavaren följer de regler som gäller för verksamheten.
Första stycket gäller inte uppdrag som omfattas av artikel 6 a i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism.
Paragrafen innehåller bestämmelser om uppdragsavtal. Ändringen i paragrafen görs till följd av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Övervägandena finns i avsnitt 17.3.
Andra stycket, som är nytt, innebär att första stycket inte gäller ett uppdrag som omfattas av artikel 6 a i penningtvättsförordningen. Den artikeln avser uppdrag åt någon annan att utföra en uppgift eller en funktion som regleras i penningtvättsförordningen. För ett sådant uppdrag gäller i stället bestämmelserna i artikel 6 a i penningtvätts- förordningen.
18 kap.
2 §
Spelmyndigheten har också tillsyn över att spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt denna lag följer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
1130
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
I paragrafen regleras tillsynen över viss verksamhet enligt penning- tvättslagstiftningen Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
16 §
Om den som är registrerad att tillhandahålla spel enligt 6 kap. 9 § omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism och om kraven i 4 kap. 2 § 4 eller 5 inte längre är uppfyllda, får kommunen förelägga den registrerade att vidta rättelse. Om rättelse inte görs får kommunen förelägga den registrerade att upphöra med verksamheten. Om bristen avser den som har ett kvalificerat innehav enligt 4 kap. 3 § tredje stycket, får kommunen förelägga innehavaren att avyttra så stor del av andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, entlediga den diskvalificerade personen i styrelsen eller ledningen.
I paragrafen regleras vissa särskilda möjligheter till ingripande mot den som är registrerad att tillhandahålla spel enligt 6 kap. 9 § eller dennes ägare när kraven i 4 kap. 2 § 4 eller 5 inte längre är uppfyllda. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
17 §
Spelmyndigheten får ingripa mot den som tillhandahåller spel och som överträder en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
I paragrafen regleras spelmyndighetens möjligheter till ingripanden vid överträdelser av penningtvättslagstiftningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
1131
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
21 §
Vid ingripande enligt
Enligt paragrafen ska spelmyndigheten, när den ingriper vid överträdel- ser av penningtvättslagen, tillämpa den lagens regler om val av tillsyns- åtgärd, sanktionsavgifter och vite. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagens bestämmelser om tillsynsåtgärder, sanktionsavgifter och vite ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i den nya penningtvättslagen.
21 a §
En sanktionsavgift vid ingripande enligt
1.tio procent av tillhandahållarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret beräknat i enlighet med vad som anges i 19 kap. 13 § andra och tredje styckena,
2.två gånger den vinst som tillhandahållaren gjort till följd av överträ- delsen, om beloppet går att fastställa, eller
3.ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till så- dana omständigheter som anges i 11 kap. 12 och 15 §§ lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktions- avgiftens storlek. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningarna till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i den nya penningtvättslagen.
1132
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.38Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution
1 kap.
9 §
I denna lag betyder
1.anknuten försäkringsförmedlare: en försäkringsförmedlare som har träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om att distribuera försäk- ringsprodukter, om dessa produkter inte konkurrerar med varandra och av- talet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada enligt 4 kap. 16 §,
2.anknuten sidoverksam försäkringsförmedlare: en sidoverksam försäkrings- förmedlare som har träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag eller försäkringsförmedlare om att distribuera sådana försäkringsprodukter som anges i 20 b och c, om avtalet innebär att försäkringsföretaget eller försäk- ringsförmedlaren är ansvarig för ren förmögenhetsskada enligt 4 kap. 16 §,
3.behörig myndighet: en utländsk myndighet eller annat utländskt organ som har behörighet att besluta om tillstånd för eller registrering av försäk- ringsförmedlare eller att utöva tillsyn över försäkringsförmedlare,
4.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
5.
6.ersättning: en provision, avgift eller annan betalning, inbegripet en eko- nomisk ersättning av något slag eller eventuell annan finansiell eller icke- finansiell förmån eller ett incitament, som erbjuds eller betalas ut med av- seende på försäkringsdistribution,
7.filial: en försäkringsförmedlares agentur eller filial som ligger i ett annat land inom EES än hemlandet,
8.försäkringsbaserad investeringsprodukt: en försäkring med ett förfallo- eller återköpsvärde som helt eller delvis är direkt eller indirekt exponerat mot marknadsvolatilitet, med undantag för
a) skadeförsäkring,
b) livförsäkring där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall eller vid invaliditet till följd av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning, och
c) pensionsförsäkring,
9.försäkringsdistributionsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution, i lydel- sen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/411,
10.försäkringsdistributör: en försäkringsförmedlare eller ett försäkrings- företag,
11.försäkringsförmedlare: en fysisk eller juridisk person, med undantag för försäkringsföretag eller deras anställda, som mot ersättning bedriver för- säkringsdistribution,
12.försäkringsförmedlare från tredjeland: en försäkringsförmedlare vars hemland inte omfattas av försäkringsdistributionsdirektivet,
1133
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
13.hemland:
a)om försäkringsförmedlaren är en fysisk person, det land där förmed- laren har sin hemvist,
b)om försäkringsförmedlaren är en juridisk person, det land där förmed- larens säte ligger, eller, om förmedlaren enligt nationell rätt inte har något säte, det land där förmedlarens huvudkontor ligger,
14. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
15. nära förbindelser: det som avses i 1 kap. 14 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), med den skillnaden att det som anges där om försäkringsföretag
istället ska avse försäkringsförmedlare,
16.pensionsförsäkring: försäkringsavtal som har som främsta syfte att ge inkomst vid pensionering och som berättigar den försäkrade till vissa ersätt- ningar,
17.professionell kund: en kund som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
18.rådgivning grundad på en opartisk och personlig analys: sådan rådgiv- ning som avses i 4 kap. 2 §,
19.rådgivning: tillhandahållande av en personlig rekommendation till en kund, antingen på kundens begäran eller på initiativ av försäkringsdistribu- tören, i fråga om ett eller flera försäkringsavtal,
20.sidoverksam försäkringsförmedlare: en försäkringsförmedlare – utom kreditinstitut och värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 och
4.1.2i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 - som bedriver försäkringsdistribution som sidoverksam- het, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) den har inte försäkringsdistribution som huvudsaklig yrkesverksamhet, b) den distribuerar bara vissa försäkringsprodukter som kompletterar
en vara eller en tjänst, och
c) de berörda försäkringsprodukterna omfattar inte livförsäkring eller ansvarsförsäkring, utom när sådant skydd kompletterar den vara eller tjänst som förmedlaren bedriver som huvudsaklig yrkesverksamhet,
21.skadeförsäkring: en försäkring som är hänförlig till någon av de för- säkringsklasser som anges i 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen,
22.stora risker: det som avses i 3 kap. 16 § andra och tredje styckena för- säkringsrörelselagen,
23.tjänstepensionsförsäkring: en livförsäkring som har samband med yrkes- utövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller perio- diska utbetalningar) beror av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar,
24.svensk fysisk person och svensk juridisk person: en fysisk eller juridisk person vars hemland är Sverige,
25.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av
1134
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010,
26. varaktigt medium: ett medel som
a)gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till kunden personligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i fram- tiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
b)tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och
27. värdland: det land inom EES där en försäkringsförmedlare har en
permanent närvaro eller ett etableringsställe eller tillhandahåller tjänster, och som inte är förmedlarens hemland.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
8 kap.
4 a §
Bestämmelserna i 3 och 4 §§ gäller inte i den utsträckning som Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen införs till följd av artiklarna 5.2 och 13 i
Paragrafen innebär att Finansinspektionen inte har tillsyn i den utsträckning Amla utövar tillsyn över en utvald verksamhetsutövare enligt
I artikel 13 i
1135
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
9 kap.
2 §
Finansinspektionen ska besluta att ingripa mot någon som ingår i en svensk försäkringsförmedlares styrelse, är dess verkställande direktör eller på mot- svarande sätt företräder försäkringsförmedlaren, eller är ersättare för någon av dem, om försäkringsförmedlaren
1.bedriver försäkringsdistribution i Sverige och inte uppfyller kraven på tillstånd eller registrering i 2 kap.,
2.har fått tillstånd att bedriva försäkringsdistribution genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,
3.för distribution av försäkringar använder någon som inte har rätt att bedriva försäkringsdistribution eller att distribuera sådana försäkringar som distributionen avser,
4.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av 4 kap.
13§§, 5 kap.
1§, eller
5.har befunnits ansvarig för en överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande sker genom ett beslut om
1.att personen i fråga under en viss tid, dock lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en för- säkringsdistributör, eller
2.sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en försäkringsförmedlare som är en juridisk per- son. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket femte punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
3 a §
Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Myn- digheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår eller begär det enligt artikel 6.1 andra stycket, 20.2 i eller 21.9 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
1136
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande. Para- grafen införs till följd av artiklarna 6.1 andra stycket, 20.2 i och 21.9 i
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen får ingripa mot en utvald verksamhetsutövare om Amla föreslår eller begär det enligt
Amlas möjligheter att ingripa mot en utvald verksamhetsutövare enligt
14 a §
Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har med- delats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i 14 § första stycket 3, bestämmas till högst ett belopp i kronor motsvarande tio miljoner euro.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek. Paragrafen genomför artikel 40.3 i sjätte penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.3.
Bestämmelsen innebär att det maximala sanktionsbeloppet för över- trädelser av penningtvättsregleringen höjs till tio miljoner euro.
1137
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
15 §
Vid ingripande mot en försäkringsförmedlare som är en fysisk person och vid ingripande enligt 2, 3, 30 eller 31 § ska sanktionsavgiften som högst fast- ställas till det högsta av
1.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
2.ett belopp som per den 23 februari 2016 i kronor motsvarade 700 000 euro. Vid överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet an- vänds för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen kan sanktionsavgiften, i stället för vad som anges i första stycket 2, bestämmas till högst ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarade fem miljoner euro.
Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om högsta belopp för sanktions- avgift för bl.a. försäkringsförmedlare som är fysiska personer. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraft- trädandet.
1138
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.39Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem
1 §
Skatteverket ska tillhandahålla en teknisk plattform som ger myndigheter och kreditinstitut tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värde- fack hos institut (konto- och värdefackssystem). Uppgifterna ska vara direkt och omedelbart tillgängliga för sökning genom konto- och värdefacks- systemet
Med institut avses
1.kreditinstitut och utländska kreditinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige, och
2.värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag som driver verk- samhet från filial i Sverige och som har tillstånd att ta emot kunders medel på konto.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ett konto- och värdefacks- system som Skatteverket ska tillhandahålla. Övervägandena finns i av- snitt 9.8.
Ändringen i första stycket anger att även kreditinstitut ska få till- gång till konto- och värdefackssystemet.
2 §
Konto- och värdefackssystemet ska, i fråga om
1.fysiska personer, ge tillgång till uppgifter om namn och person- eller samordningsnummer eller, om sådant nummer saknas, födelsedatum, födelse- ort, medborgarskap och stadigvarande bostadsort för samtliga innehavare av
ett konto eller värdefack och, i förekommande fall, motsvarande uppgifter om företrädare för innehavare samt uppgifter om när det förhållandet upp- kom och, i förekommande fall, avslutades,
2.juridiska personer, ge tillgång till uppgifter om företagsnamn, särskilt företagsnamn och i förekommande fall organisationsnummer, eller, om sådant nummer saknas, uppgifter om juridisk form och adress till säte eller registrerat kontor, för samtliga innehavare av ett konto eller värdefack samt namn och person- eller samordningsnummer eller, om sådant nummer saknas, födelse- datum för innehavares verkliga huvudmän och fullmaktshavare samt uppgifter om när det förhållandet uppkom och, i förkommande fall, avslutades,
3.konton, ge tillgång till uppgifter om
4.värdefack, ge tillgång till uppgifter om hyresperiodens varaktighet.
1139
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Ett institut ska se till att uppgifterna enligt första stycket är direkt och omedelbart tillgängliga för sökning i konto- och värdefackssystemet fram till dess att fem år har gått från det att tjänsten avslutades.
Paragrafen, som genomför artikel 14.3 i sjätte penningtvättsdirektivet, innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska tillhandahållas i konto- och värdefackssystemet. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.
Ändringarna i första stycket första och andra punkten innebär att ytterligare information ska tillhandahållas om identifieringsnummer så som personnummer eller organisationsnummer saknas.
3 b §
Ett kreditinstitut har för att kunna förebygga, upptäcka och förhindra penning- tvätt, finansiering av terrorism eller annan finansiell brottslighet rätt att få del av uppgifter genom konto- och värdefackssystemet för att identifiera innehavaren av ett konto som omfattas av en transaktion mellan kreditinstitutet och ett annat kreditinstitut. Vid sökning får endast kontonummer användas som sökbegrepp.
Med kreditinstitut enligt första stycket avses kreditinstitut och utländska kreditinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om i vilken utsträck- ning och för vilka ändamål kreditinstitut ges tillgång till uppgifter om innehavare av konton i konto- och värdefackssystemet. Övervägan- dena finns i avsnitten 9.8, 9.9 och 9.11. Sökningar får endast ske för de i paragrafen angivna ändamålen och är begränsat till kontonummer som sökbegrepp.
5 §
Skatteverket får behandla personuppgifter i konto- och värdefackssystemet om det är nödvändigt för att
1.de myndigheter och kreditinstitut som anges i 3, 3 a och 3 b §§ ska kunna göra sökningar i systemet för de ändamål som anges i de paragraferna, eller
2.föra loggar enligt 7 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om de ändamål för vilka person- uppgiftsbehandling får ske. Övervägandena finns i avsnitt 9.8.
Ändringen i första stycket första punkten innebär att Skatteverket också får behandla personuppgifter för att kreditinstitut ska kunna
1140
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
göra sökningar. Den motsvarar kreditinstitutens tillgång till konto- och värdefackssystemet, se författningskommentaren till 3 b §.
8 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om
1.hur institut ska ge tillgång till uppgifter i konto- och värdefackssystemet,
2.hur myndigheter och kreditinstitut ska få tillgång till uppgifter i konto- och värdefackssystemet, och
3.avgifter för kreditinstitutens tillgång till uppgifter i konto- och värdefacks- systemet.
Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i av- snitt 9.11.
Ändringen i första stycket tredje punkten innebär att regeringen eller den myndighet regeringen beslutar får besluta om avgifter för kredit- institutens tillgång till uppgifter i konto- och värdefackssystemet.
22.40Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:434) om rapporteringspliktiga arrangemang
6 §
Med verklig huvudman avses detsamma som i artikel 2.22 i Europaparlamen- tets och rådets förordning 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Paragrafen innehåller en definition av verklig huvudman. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.6.
Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till definitionen av verklig huvudman i penningtvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1141
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
22.41Förslaget till lag om ändring
i fastighetsmäklarlagen (2021:516)
1 kap.
6 §
Bestämmelser om vissa skyldigheter för fastighetsmäklare och fastighetsmäk- larföretag finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Paragrafen är en upplysningsbestämmelse. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringarna innebär att hänvisningen till penningtvättslagen änd- ras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penning- tvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
4 kap.
1 §
Fastighetsmäklarinspektionen har tillsyn över de fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag som är registrerade enligt 2 kap. Genom tillsynen kontrolleras att den verksamhet som kräver registrering bedrivs enligt denna lag samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penning- tvätt eller finansiering av terrorism och lagen (2027:000) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Paragrafen anger att Fastighetsmäklarinspektionen är tillsynsmyndig- het över registrerade fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag samt tillsynens omfattning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
1142
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
4 §
Fastighetsmäklarinspektionen ska återkalla registreringen för en fastighets- mäklare eller ett fastighetsmäklarföretag som
1.inte längre uppfyller villkoren för registrering i 2 kap. 8 §
2.trots påminnelse inte betalar årlig avgift,
3.handlar i strid mot sina skyldigheter enligt denna lag, eller
4.överträder en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Om det kan anses tillräckligt, får Fastighetsmäklarinspektionen i stället för att återkalla registreringen ge en varning eller erinran eller, vid en över- trädelse enligt första stycket 4, utfärda ett föreläggande att inom viss tid be- gränsa verksamheten i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, utfärda ett förbud att verkställa beslut eller en anmärkning. Ett föreläggande får förenas med vite. Om förseelsen är ringa, får inspektionen avstå från att ge en påföljd.
Vid tillämpningen av andra stycket ska, om det är fråga om en överträ- delse enligt första stycket 4, de omständigheter som anges i 8 § beaktas.
I paragrafen anges dels vilka omständigheter som kan leda till en disci- plinpåföljd, dels vilka disciplinpåföljder som Fastighetsmäklarinspek- tionen får meddela. I paragrafen genomförs artikel 41.1 och 41.3 bis. Övervägandena finns i avsnitten 5.6 och 16.4.
Ändringarna i första stycket fjärde punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
I andra stycket införs en möjlighet för tillsynsmyndigheten att be- gränsa eller förbjuda viss verksamhet. Bestämmelsen har utformats med 15 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse som förebild. I samma stycke införs en möjlighet för tillsynsmyndigheten att förena förelägganden med vite.
7 §
Om ett registrerat fastighetsmäklarföretag överträder en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgär- der för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd
1143
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
av den lagen, får Fastighetsmäklarinspektionen besluta om ingripande mot en person som ingår i mäklarföretagets ledning.
Ingripande enligt första stycket får bara beslutas om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.
Ingripandet ska avse
1.att personen i fråga inte får inneha en sådan befattning som avses i första stycket i ett registrerat fastighetsmäklarföretag under lägst tre år och högst tio år, eller
2.sanktionsavgift.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot en person i ett fastighetsmäklarföretags ledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till penning- tvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestäm- melser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
14 §
I fråga om verkställighet av sanktionsavgift tillämpas 11 kap.
En sanktionsavgift enligt 6 eller 7 § tillfaller staten.
Paragrafen innehåller regler om verkställighet av sanktionsavgift. Över- vägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna innebär att hänvisningarna till penningtvättslagens bestämmelser om verkställighet av sanktionsavgifter ändras så att hän- visningar görs till motsvarande bestämmelser i den nya penningtvätts- lagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft …
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som inträffat före ikraftträdandet.
Övervägandena finns i avsnitt 20.
Punkten ett anger när lagen träder i kraft. Enligt punkten två ska äldre bestämmelser gälla för överträdelser som inträffat innan ikraftträdan- det.
1144
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.42Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering
2 kap.
1 §
Finansinspektionen har tillsyn över att leverantörer av gräsrotsfinansierings- tjänster följer bestämmelserna i EU- förordningen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terro- rism och lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om Finansinspektionens tillsyn över leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna innebär att hänvisningen till penningtvättslagen änd- ras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penning- tvättsförordningen och den nya penningtvättslagen.
3 kap.
1 §
Finansinspektionen ska ingripa mot en leverantör av gräsrotsfinansierings- tjänster som har auktoriserats enligt artikel 12 i
1.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna
2.inte har följt ett föreläggande enligt 2 kap. 2 § eller som inte har gett tillträde till verksamhetslokaler enligt 2 kap. 3 §, eller
3.har åsidosatt sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.
Finansinspektionen ska ingripa mot den som tillhandahåller gräsrotsfinan- sieringstjänster utan auktorisation enligt artikel 12 i
1145
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
Paragrafen anger när Finansinspektionen ska ingripa mot leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.
Ändringarna i första stycket tredje punkten innebär att hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen och den nya penningtvätts- lagen.
22.43Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:197) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
1 kap.
11 §
I denna lag betyder
1.arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,
2.direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparla- mentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010,
ilydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
5.etablerad:
a)för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är re- gistrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,
b)för en
c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,
6.filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en
7.finansiell hävstång: en metod genom vilken en
8.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
1146
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
9.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
10.holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra före- tag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotter- företag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen
a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller
b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,
11.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kre- ditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
12.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade för- ordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, all- männa verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,
13.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en
14.marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
15.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond som
a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investerings- fond), eller
b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller
c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,
16.moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovis- ningslagen (1995:1554),
17.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investe- ringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,
18.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappers- fonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tilläm- pas på
1147
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
19.onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,
20.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som mot- part utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värde- papperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,
21.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,
22.reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,
23.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller invester- ingsidéer från en
24.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,
25.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finan- siella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,
26.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
27.särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som tillfaller
28.utvald verksamhetsutövare: detsamma som i artikel 2.1.1 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2024/xx av den xx om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010, och
29.värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.
1148
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 18.5.2. I paragrafen införs en ny definition av utvald verksamhetsutövare.
22.44Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen
2 §
I denna lag avses med
allvarliga brott: de former av brottslighet som anges i bilaga I till Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Euro- pol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF,
finansiell analys: resultaten av de operativa och strategiska analyser som har utförts av en finansunderrättelseenhet i fullgörandet av uppgifter i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/xx av den xx om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849,
finansiell information: all information eller data som innehas av en finans- underrättelseenhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lag- föra penningtvätt och finansiering av terrorism,
finansunderrättelseenhet: den enhet som avses i 4 kap. 3 § lagen (2027:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
utländsk behörig myndighet: en myndighet som har utsetts av en annan stat som behörig enligt artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1153, i den ursprungliga lydelsen.
Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. I definitionen av finansiell analys ändras hänvisningen till fjärde
penningtvättsdirektivet till att avse sjätte penningtvättsdirektivet. Ändringen i definitionen av finansunderrättelseenhet innebär att
hänvisningen till penningtvättslagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den nya penningtvättslagen.
4 §
Finansunderrättelseenheten ska lämna en uppgift efter en begäran enligt 3 §, om det behövs i den behöriga myndighetens verksamhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra allvarliga brott eller brott som kan föregå brott som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
1149
Författningskommentar |
SOU 2024:58 |
2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser.
En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften läm- nas ut.
Paragrafen ger finansunderrättelseenheten viss skyldighet att lämna finansiell information eller finansiell analys till behöriga myndigheter. Ändringen genomför artikel 19.1 i sjätte penningtvättsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 10.5.1.
I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att finansunder- rättelseenhetens uppgiftsskyldighet utvidgas till att även omfatta upp- gifter som behövs i den behöriga myndighetens verksamhet för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra brott som före- går penningtvättsbrott, så kallade förbrott. Exempel på sådana brott är skattebrott.
5 §
En behörig myndighet får, på begäran av en utländsk behörig myndighet, lämna ut finansiell information eller finansiell analys som myndigheten har fått från finansunderrättelseenheten, om sådan information eller analys är nödvändig för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra
–penningtvätt enligt artikel 3 i direktiv (EU) 2018/1673,
–brott som avses i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/1673, eller
–finansiering av terrorism enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terro- rism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF.
Paragrafen ger en behörig myndighet viss möjlighet att lämna finansiell information eller finansiell analys till en utländsk behörig myndighet.
Ändringarna i paragrafen är redaktionella.
1150
SOU 2024:58 |
Författningskommentar |
22.45Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar
2 kap.
4 §
Vid bedömningen enligt 3 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes an- seende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att
1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar, eller
2.innehavet har samband med eller kan öka risken för
a)penningtvätt enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/xx av den xx om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller
b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
I paragrafen regleras förutsättningarna för ett svenskt företag att be- viljas tillstånd att driva clearingverksamhet. Övervägandena finns i av- snitt 5.6.
Ändringen i första stycket andra punkten innebär att hänvisningen till definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen ändras så att hänvis- ning görs till motsvarande bestämmelser i penningtvättsförordningen.
1151
Referenser
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1973:33 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m.; given Stockholms slott den 16 februari 1973.
Prop. 1973:90 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regerings- form och ny riksdagsordning m.m.; given Stockholms slott den
16 mars 1973.
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen. Prop. 1976/77:149 om arbetsmiljölag m.m. Prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m.
Prop. 1984/85:157 med förslag till lag om värdepappersmarknaden.
Prop. 1986/87:143 om ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret.
Prop. 1990/91:131 om vissa frågor om internationellt samarbete i brottmål m.m.
Prop. 1998/99:19 Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, m.m.
Prop. 2001/02:70 Offentlighetsprincipen och informationstekniken.
Prop. 2001/02:72 Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m.
Prop. 2001/02:111 Kallelser av barn och ungdomar till domstols- sammanträde, m.m.
Prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansierings- rörelse.
1153
Referenser |
SOU 2024:58 |
Prop. 2004/05:164 Tullverkets brottsbekämpning – Effektivare uppgiftsbehandling.
Prop. 2005/06:11 Maskeringsförbud.
Prop. 2005/06:161 Sekretessfrågor – Skyddade adresser m.m. Prop. 2006/07:5 Nya kapitaltäckningregler.
Prop. 2008/09:70 Genomförandet av tredje penningtvättsdirektivet. Prop. 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag.
Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag.
Prop. 2009/10:85 Integritet och effektivitet i polisens brotts- bekämpande verksamhet.
Prop. 2009/10:217 Kreditvärderingsinstitut.
Prop. 2010/11:110 Ändrade kapitaltäckningsregler.
Prop. 2011/12:40 Ändrad tillsyn över kreditvärderingsinstitut. Prop. 2011/12:171 Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet. Prop. 2011/12:175 Blankning.
Prop. 2012/13:72
Prop. 2012/13:192 Sekretess i det internationella samarbetet.
Prop. 2013/14:70 Ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering.
Prop. 2013/14:110 En ny organisation för polisen.
Prop. 2013/14:121 En effektivare kriminalisering av penningtvätt.
Prop. 2014/15:80 Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen.
Prop. 2014/15:96 Säkring av bevis vid Konkurrensverkets Plats- undersökningar.
Prop. 2015/16:9 Genomförande av Solvens
Prop. 2015/16:65 Utlänningsdatalag.
Prop. 2016/17:22 Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk.
Prop. 2016/17:56 Kontroller och inspektioner i Sverige av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.
Prop. 2016/17:78 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för
1154
SOU 2024:58 |
Referenser |
Prop. 2016/17:91 Tullbrottsdatalag
Prop. 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funk- tioner.
Prop. 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instru- ment (MiFID II och MiFIR).
Prop. 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism.
Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvalt- ningslag.
Prop. 2017/18:7 Skadestånd och Europakonventionen.
Prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag.
Prop. 2017/18:142 Författningsändringar på finansmarknadsområdet med anledning av EU:s dataskyddsförordning.
Prop. 2017/18:232 Brottsdatalag.
Prop. 2017/18:234 Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämp- ningen.
Prop. 2018/19:12 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott.
Prop. 2018/19:33 Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet.
Prop. 2018/19:38 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning.
om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning.
Prop. 2018/19:125 Tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag vid tillämpning av penningtvättslagen.
Prop. 2018/19:150 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism.
Prop. 2018/19:163 Ny lag om Säkerhetspolisens behandling av per- sonuppgifter.
Prop. 2019/20:37 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering.
Prop. 2019/20:55 Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor.
Prop. 2019/20:83 Ett nytt konto- och värdefackssystem.
1155
Referenser |
SOU 2024:58 |
Prop. 2020/21:24 Ändrade krav på insiderförteckningar och några tillsynsfrågor.
Prop. 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer.
Prop. 2020/21:184 Nya
Prop. 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrande- friheten.
Prop. 2021/22:127 Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen.
Prop. 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning.
Prop. 2021/22:227 Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och förtydliganden i regler om unga lagöverträdare.
Prop. 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Prop. 2022/23:116 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen.
Prop. 2023/24:2 Höständringsbudget för 2023.
Riksdagsskrivelser
Rskr. 2016/17:341.
Rskr. 2019/20:38.
Utskottsbetänkanden
2015/16:FiU7 Genomförande av Solvens
2016/17:FiU32 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
2019/20:FiU15 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
1156
SOU 2024:58 |
Referenser |
Yttranden av Lagrådet
Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet, beslut
Statens offentliga utredningar (SOU)
SOU 1999:31 Tillsyn över advokater m.m.
SOU 2007:23 Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet.
SOU 2016:8 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
SOU 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle.
SOU 2017:39 Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
SOU 2019:52 Sverige och bankunionen.
SOU 2021:42 Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
SOU 2023:34 Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag.
SOU 2023:69 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. En ny huvudregel.
SOU 2024:7 Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister.
Departementsserien (Ds)
Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brotts- bekämpande verksamhet.
Ds 2021:9 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utrese- system.
Ds 2021:19 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya system för rese- uppgifter och resetillstånd.
Ds 2023:30 Anpassning av svensk rätt till den reviderade
1157
Referenser |
SOU 2024:58 |
Regeringsuppdrag och regleringsbrev
Regeringens skrivelser och beslut
Finansdepartementet, Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv, Fi2018/03025/B.
Justitiedepartementet, Riksrevisionens rapport om Ekobrotts- myndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brotts- ligheten, Skr. 2021/22:205.
Finansdepartementet, Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut, Fi2022/02140.
Finansdepartementet, 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande, Skr. 2022/23:140.
Finansdepartementet, Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem, Fi2024/00365.
Finansdepartementet, En ny
Finansdepartementet, Avvecklande av statliga kasinon och en effektivare penningtvättstillsyn.
Myndighetsrapporter och beslut m.m.
Bolagsverket. Slutrapport regeringsuppdrag Registret över verkliga huvudmän. AD 1173/2020.
Brottsförebyggande rådet. Penningtvättsbrott. En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2019:17.
Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. RiR 2021:30.
Finansinspektionen. Beslut om varning och sanktionsavgift. FI Dnr
Finansinspektionen. Beslut om anmärkning och sanktionsavgift. FI Dnr
Integritetsskyddsmyndigheten. Rättsligt ställningstagande IMYRS 2021:1 – innebörden av begreppet ”personuppgifter som rör lag- överträdelser som innefattar brott” i artikel 10 i dataskydds- förordningen.
1158
SOU 2024:58 |
Referenser |
Integritetsskyddsmyndighetens beslut den 30 september i dnr
Polismyndigheten. Finanspolisens årsrapport 2021. Polismyndigheten. Finanspolisens årsrapport 2022. Polismyndigheten. Finanspolisens årsrapport 2023.
Polismyndigheten. Myndighetsgemensam lägesbild organiserad brottslighet 2021, A562.287/2021.
Polismyndigheten med flera. Nationell riskbedömning av penning- tvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2019,
Dnr A303.013/2019.
Polismyndigheten. Penningtvätt på spelmarknaden,
Dnr A102.215/2021.
Polismyndigheten med flera. Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020/2021, Dnr A052.211/2021.
Polismyndigheten. Penningtvätt via växlingskontor.
Dnr A653.966/2021.
Spelinspektionen Kortfattad information om penningtvättslagen. Riksbanken. Så betalar svenskarna 2020.
Riksrevisionen, Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organi- serade brottsligheten, RiR 2021:30.
Åklagarmyndigheten, Riksåklagarens riktlinjer om överprövning och annan prövningsverksamhet, RåR 2013:1.
Kommissionen
Meddelande från kommissionen om en handlingsplan för en över- gripande
1159
Referenser |
SOU 2024:58 |
Rättsfall
Dom WM och Sovim SA,
Högsta förvaltningsdomstolen
RÅ 1986 ref. 150.
RÅ 1991 ref. 58.
RÅ 1999 ref. 26.
RÅ 1991 ref. 109.
RÅ 2005 ref. 84.
RÅ 2007 ref. 45.
HFD 2014 ref. 12.
HFD 2015 ref. 49.
HFD 2016 ref. 8.
HFD 2020 ref. 26.
HFD 2020 not. 33.
HFD 2021 ref 10.
Högsta domstolen
NJA 1953 s. 460. NJA 1958 s. 438. NJA 1973 s. 341. NJA 1977 s. 573. NJA 1987 s. 394. NJA 1989 s. 502. NJA 2008 s. 255. NJA 2013 s. 223. NJA 2018 s. 936.
NJA 2020 s. 1061. NJA 2022 s. 592.
Högsta domstolens beslut 2 februari 2023 i mål nr Ö
1160
SOU 2024:58 |
Referenser |
Förvaltningsrätterna
Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr
Litteratur
Utsökningsbalken, kommentar Norstedts Juridik, Torkel Gregow m.fl., publicerad digitalt
Offentlighets- och sekretesslag, Lexinokommentar, Kristina Ahlström, publicerad digitalt 2022.
Offentlighets- och sekretesslag, kommentar Norstedts Juridik, Eva Lenberg m.fl., publicerad digitalt
Regeringsformen, Karnovkommentar, Henrik Jermsten, publicerad digitalt, uppdaterad per 1 januari 2024.
Övrigt
Artikel
Finansinspektionens pressmeddelande 15 april 2020. http://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2020/finansinspektione
Sveriges advokatsamfund, Cirkulär nr 28/2015, Information angående en effektivare tillsyn av advokatbyråer.
Sveriges advokatsamfund, Vägledning för advokater och advokat- byråer beträffande lagstiftning genom bekämpning av penningtvätt och terroristfinansiering – den svenska penningtvättslagstiftningen i ett advokatperspektiv, antagen den 3 oktober 2019.
Sveriges advokatsamfund, En proaktiv tillsyn över advokater och advokatbyråer – En fråga om kvalitet och förtroende, liksom oberoende och självreglering.
1161
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande av experterna Hannah Kroksson och Johan Karlsson
Ordföranden Hannah Kroksson, Forum – idéburna organisationer med social inriktning och förbundsjuristen Johan Karlsson, Riks- idrottsförbundet, förordnade experter i 2022 års penningtvättsutred- ning (utredningen), lämnar härmed ett särskilt yttrande om utred- ningen.
Utredningen fick ett tilläggsdirektiv den 31 mars 2023 där man särskilt skulle analysera hur förslaget förhåller sig till regeringsformens förbud mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende men också dess förbud mot åsiktsregistrering (2 kap. 2 och 3 §§) och säkerställa att förslaget inte tillämpas i strid med dessa förbud, och ta ställning till vilka ingripanden vid överträdelser av skyldigheten för olika slag av juridiska personer att anmäla uppgifter för registrering som är effektiva, proportionerliga och avskräckande, inte minst mot bakgrund av den administrativa och kostnadsmässiga bördan för de juridiska personerna som registrering kan medföra. Utredningen skulle också särskilt analysera förslagens konse- kvenser för Bolagsverket och den ideella sektorn.
Utredningen har i stor utsträckning har lyssnat på den ideella sek- torn, exempelvis skriver utredningen att ideella föreningar inte har någon verklig huvudman men att man i stället ska registrera ledande företrädare för föreningen.
Vi ser fortfarande betydande risker med utredningens förslag samt att konsekvenserna är oöverblickbara. Om samtliga ideella föreningar och deras företrädare ska registreras, oavsett om de bedriver ekono- misk verksamhet eller inte, så innebär det en ökad administrativ börda vilket kan få negativa konsekvenser för människor som arbetar och engageras sig ideellt. Vi oroas också över att den demokratiska orga-
1163
Särskilt yttrande |
SOU 2024:58 |
nisering som i dag sker, med årsmötet, årlig medlemskontroll och upp- följning i form av våra demokratiska strukturer, ska upplevas styrd och kontrollerad utifrån snarare än inifrån – vilket kan ha effekten att en mer
En registrering av samtliga ideella föreningar och dess företrädare är i praktiken omöjlig men förslaget och ambitionen innebär fram- förallt att opinionsfriheterna i 2 kap. regeringsformen riskerar att in- skränkas och en djupare analys av detta är nödvändig. Om samtliga ledamöter i en styrelse inklusive övriga firmatecknare för en organi- sation ska registreras så innebär det att vi registrerar exempelvis alla judiska församlingar och deras företrädare i ett register. Det innebär också att vi registrerar omyndiga och barn som exempelvis är med i en skolidrottsförening. Det innebär även att företrädare för skytte- klubbar hamnar i register som i fel händer kan innebära en risk för dessa företrädare. Det innebär exempelvis också att vi registrerar före- trädare för organisationer med politiskt syfte. Innebär det i sin tur att detta inskränker föreningsfriheten, mötesfriheten, informations- friheten och yttrandefriheten? Utredningens förslag riskerar att leda till ett minskat och skadat civilsamhälle.
Det går även att fråga sig om ett obligatoriskt register som kräver någon form av godkännande i sig innebär att vi indirekt skapar någon form av associationsrättslig föreningslagstiftning som svenska ideella förening ska följa. I ett försök att organisera mer riskerar vi återigen att organisera mindre. Det har exempelvis inte varit ett krav tidigare att ideella föreningar måste ha ett organisationsnummer för att anses vara en juridisk person. Men med utredningens förslag så ska alla före- ningar registreras och det i sig kräver att föreningen har ett organisa- tionsnummer. Det kan orimligen vara i enlighet med hur vi vill se ett levande civilsamhälle i Sverige?
Vi menar att utredningen har saknat möjlighet till en klargörande och välgrundad konsekvensanalys för det svenska civilsamhället, då
visammantaget ser påtagliga risker hur utredningens förslag kan få en betydande negativ påverkan på det svenska civilsamhället.
1164
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2022:76
EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2022
Sammanfattning
Inom Europeiska unionen (EU) pågår förhandlingar om ändringar av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förhandlingarna förväntas vara klara under våren 2023. En särskild utredare ska lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna.
Utredaren ska särskilt ta ställning till
•vilka verksamhetsutövare som bör omfattas av det nya regel- verket,
•om verksamhetsutövare bör få tillgång till konto- och värdefack- systemet,
•hur uppgifterna i registret över verkliga huvudmän kan bli mer korrekta, adekvata och aktuella,
•vilken myndighet som ska övervaka Svenska advokatsamfundets penningtvättstillsyn vid tillämpning av det nya regelverket,
•behovet av anpassningar av svensk rätt för att svenska myndig- heter och anställda i myndigheterna ska kunna fullgöra sina upp- gifter i förhållande till den nya
1165
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
•om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för brotts- bekämpande myndigheter bör utökas.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism
EU:s regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns huvudsakligen i Europaparlamentets och rådets direk- tiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direk- tiv 2006/70/EG (fjärde penningtvättsdirektivet) samt Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upp- hävande av förordning (EG) nr 1781/2006.
Regelverket ställer krav på att fysiska och juridiska personer (verk- samhetsutövare) som bedriver verksamhet i vilken det finns risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska vidta åtgärder för att förebygga, förhindra och upptäcka att deras verksamheter utnyttjas. Det handlar om finansiella verksamhetsutövare som t.ex. banker men också om
I svensk rätt genomförs fjärde penningtvättsdirektivet bl.a. i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terror- ism (penningtvättslagen), lagen (2017:631) om registrering av verk- liga huvudmän (registerlagen) och lagen (2020:272) om konto- och värdefacksystem.
1166
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
Europeiska kommissionen har tagit fram förslag för att förbättra EU:s system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terror- ism. Förslagen har presenterats som ett lagstiftningspaket om åt- gärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
•En ny
•Ett nytt
•En ny
Kommissionen har också föreslagit förändringar i förordningen (EU) 2015/847 (COM(2021) 422). Ändringarna innebär i huvudsak att vissa överföringar av kryptotillgångar ska omfattas av samma in- formationskrav som t.ex. banköverföringar. Detta förslag har under förhandlingarna brutits ut ur paketet och förhandlats separat. Det ingår därför inte i uppdraget.
Förslaget att ersätta större delen av fjärde penningtvättsdirektivet med en
1167
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
Uppdraget att lämna de förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till
De bestämmelser som i dag finns i fjärde penningtvättsdirektivet och som i svensk rätt bl.a. genomförts i penningtvättslagen, register- lagen och lagen om konto- och värdefacksystem kommer framöver finnas dels i den nya
Flera av de nuvarande bestämmelserna i penningtvättslagen och registerlagen kommer att regleras i
I svensk rätt har det införts bestämmelser vid sidan av vad som följer av fjärde penningtvättsdirektivet. Skyldigheten för verksamhetsut- övare att lämna uppgifter som behövs i en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten och möjligheten för samma myndighet att besluta om dispositionsförbud har t.ex. utvidgats till att även omfatta Säkerhetspolisen (4 kap. 6 och 11 §§ penningtvättslagen). Vidare är inte bara tillsynsmyndigheter skyldiga att underrätta finanspolissektionen om omständigheter som upptäckts och som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism En sådan skyldighet gäller även för andra myndigheter som hanterar kontanter, t.ex. Kronofogdemyndigheten (4 kap. 4 § samma lag).
1168
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
Utredaren ska därför lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att
•anpassa och komplettera svensk rätt med anledning av de nya
•i svensk rätt genomföra det nya
Iden utsträckning
Utredaren ska ta fram en parallelluppställning, dvs. en förteckning över de bestämmelser som i svensk rätt genomför var och en av artik- larna i det nya direktivet. I den mån de nya
Vilka verksamhetsutövare ska omfattas?
Vilka verksamhetsutövare som ska omfattas av regelverket anges i förordningen (artikel 3 i COM(2021) 420). Samtidigt ska medlems- staterna kunna tillämpa regelverket på sådana ytterligare verksam- hetsutövare som antingen redan omfattas av nationell rätt eller som enligt en nationell riskbedömning är utsatta för risk för penningtvätt och finansiering av terrorism (artikel 3 i COM(2021) 423). I likhet med vad som gäller i dag ges medlemsstaterna fortsatt möjlighet att undanta vissa speltjänster och finansiella aktiviteter (artikel 4 och 5 i COM(2021) 420).
I förhållande till
1169
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
ningtvättslagen). Kravet på att auktionsplattformar för handel med utsläppsrätter ska omfattas av lagen har införts i syfte att leva upp till förordning (EU) nr 1031/2010. Penningtvättslagen innehåller vidare specifika bestämmelser i förhållande till vissa av dessa aktörer (se 3 kap. 6 §). Från penningtvättslagens tillämpning undantas vissa speltjänster (1 kap. 2 § andra stycket och 8 kap. 1 § 1).
I rapporten nationell riskbedömning av penningtvätt och finan- siering av terrorism i Sverige 2020/2021 s. 32 (Polismyndigheten, dnr A052.211/2021) anges att det kan finnas behov av att helt eller delvis tillämpa regelverket för ytterligare verksamhetsutövare.
Utredaren ska därför
•överväga, med utgångspunkt i att de verksamheter som i dag är undantagna från regelverket också fortsatt bör vara det, hur be- fintliga verksamhetsutövare bör inordnas i det nya regelverket, och
•lämna förslag till de författningsändringar som behövs.
Bör tillgången till konto- och värdefackssystemet utvidgas?
Bestämmelser som genomför kraven på en nationell mekanism i fjärde penningtvättsdirektivet finns i lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem. Det skulle kunna underlätta för verksamhetsut- övare att utföra åtgärder för kundkännedom, övervaka pågående affärs- förbindelser och bedöma enstaka transaktioner om även verksam- hetsutövare, i tillägg till de myndigheter som i dag har tillgång till systemet, skulle få tillgång till systemet i syfte att identifiera inne- havaren av ett konto. Samtidigt finns det i Sverige ett mycket stort antal verksamhetsutövare av olika slag, t.ex. advokater, fastighets- mäklare, revisorer och de som bedriver spelverksamhet., En utvidg- ning av tillgången till systemet till vissa verksamhetsutövare väcker därför frågor om skyddet för kunders personliga integritet.
1170
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
Utredaren ska därför
•överväga, med utgångspunkt i erfarenheter från andra länder med motsvarande system, om vissa kategorier av verksamhetsutövare, t.ex. kreditinstitut vid kreditgivning, bör ges tillgång till uppgif- terna i systemet i syfte att effektivare kunna förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,
•analysera vilka konsekvenser det skulle medföra för den person- liga integriteten att utvidga tillgången till verksamhetsutövare som behöver uppgifterna i systemet,
•lämna förslag till de författningsändringar som behövs.
Särskilt om Bolagsverkets register över verkliga huvudmän
I stort sett alla juridiska och vissa fysiska personer är skyldiga att ha tillförlitliga uppgifter om vem som är deras verkliga huvudman, att tillhandahålla uppgifterna till andra och att anmäla dessa för registrer- ing. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter om verkliga huvud- män finns i ett centralt register. Vidare ska medlemsstaterna fastställa regler om effektiva, proportionella och avskräckande åtgärder eller sank- tioner som ska gälla vid överträdelse av skyldigheterna (artikel 45 och 49 i COM(2021) 420 och artikel 10 i COM(2021) 423).
Bolagsverket ska föra ett register över verkliga huvudmän och andra uppgifter som anmäls (3 kap. 1 § registerlagen). Om det finns brister i en anmälan, uppgifter inte anmälts för registrering eller det kan antas att uppgift i en anmälan eller registret är felaktig får Bolags- verket förelägga den juridiska personen att vidta rättelse. I vissa fall kan Bolagsverket vägra registrering eller ta bort uppgifter från regi- stret (3 kap.
1171
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
Registret syftar till att ge information om vem eller vilka som står bakom en juridisk person. Sådan information kan bidra till att be- kämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är viktigt att uppgifterna i registret är korrekta, adekvata och aktuella samt att registret inte utnyttjas av kriminella för att med felaktiga uppgifter dölja vem som är verklig huvudman i en juridisk person.
Utredaren ska därför
•överväga hur uppgifterna i registret kan bli mer korrekta, adekvata och aktuella, och
•lämna förslag till författningsändringar som behövs.
Hur bör övervakningen av självreglerande organ skötas?
För vissa verksamhetsutövare får medlemsstaterna tillåta att till- synen enligt regelverket utförs av ett självreglerande organ. EU- paketet innebär dock att det införs ett krav på att ett självreglerande organs tillsynsaktiviteter ska övervakas av en myndighet. Myndig- heten ska ansvara för att verifiera att det självreglerande organet uppfyller kraven för att få utöva tillsynen, utfärda riktlinjer gällande utförandet av uppdraget, se till att det självreglerande organet utför sina uppdrag med högsta standard och granska de undantag som godkänts från skyldigheten att upprätta en enskilt dokumenterad riskbedömning. Myndigheten ska ha tillräckliga befogenheter för att utföra sitt uppdrag och bl.a. kunna kräva viss information och utfärda vissa instruktioner till det självreglerande organet. Vidare innebär
Tillsynen över att advokater och advokatbolag följer penningtvätts- lagen har i Sverige anförtrotts ett självreglerande organ, nämligen Sveriges advokatsamfund (7 a kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen). Att det inte är en myndighet som utövar tillsyn över advokater och advokatbolag hänger samman med principen om ett oberoende advokat- väsende och risken för att advokaters oberoende ställning skulle kunna komma i fara genom myndighetstillsyn.
Sveriges advokatsamfund står i dag under tillsyn av Justitiekanslern i den mån samfundets verksamhet avser myndighetsutövning (se 1 §
1172
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
och 3 § första stycket 3 lagen [1975:1339] om Justitiekanslerns till- syn, 8 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken samt SOU 1999:31 s. 66). När det gäller samfundets tillsyn över penningtvättslagen får sam- fundet ingripa genom beslut om bl.a. erinran eller varning. Beslut om sanktionsavgift och om tillfälligt förbud att ingå i ett advokatbolags ledning fattas dock av Länsstyrelsen i Stockholms län efter överläm- nande från samfundet (7 kap. 6 och 7 §§ penningtvättslagen).
Om EU antar förslaget att självreglerande organs tillsynsverk- samhet ska övervakas av en myndighet, behöver en myndighet utses för uppgiften. För att genomföra direktivet behöver det i sådant fall säkerställas att det finns en myndighet som har de uppgifter och be- fogenheter som krävs utan att det medför en omotiverad administra- tiv belastning för myndigheten.
Utredaren ska därför
•ta ställning till vilken myndighet som, med beaktande av hur till- synen av advokater i dag är organiserad, bör utses,
•föreslå hur myndighetens övervakning av Sveriges advokatsam- funds tillsyn över advokater och advokatbolag ska utformas så att det beaktar rättsstatsprincipens krav på ett självständigt och obero- ende advokatsamfund, och
•lämna förslag till de författningsändringar som behövs.
Särskilt om den nya
Amla föreslås utöva direkt tillsyn över vissa verksamhetsutövare på finansmarknadsområdet (direkt tillsyn). Amla ska även i vissa andra fall kunna ta över den direkta tillsynen från nationella tillsynsmyn- digheter efter beslut av kommissionen när den nationella tillsynen inte fungerar tillfredsställande. I samtliga fall ska den direkta tillsynen gälla under en tidsbegränsad period och utövas i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter. Amla ska vidare samordna och utvärdera de natio- nella tillsynsmyndigheterna inom både den finansiella och den icke-
1173
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
finansiella sektorn. När det uppmärksammats brister i den nationella tillsynen ska Amla också ha vissa befogenheter att agera i enskilda fall i förhållande till tillsynsmyndigheter som inte är verksamma på finansmarknadsområdet.
Amla:s uppgift att vara ett stöd för finansunderrättelseenheterna ska omfatta bl.a. att ge assistans i och utveckla former för gemen- samma analyser i gränsöverskridande fall. Vidare ska Amla utveckla gemensamma format för hur misstänkta transaktioner ska rappor- teras och ansvara för driften av en teknisk plattform för säker kom- munikation mellan nationella finansunderrättelseenheter.
Utredaren ska därför
•kartlägga ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter och Amla,
•överväga behovet av anpassningar av svensk rätt för att svenska myndigheter och anställda i myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, och
•lämna förslag till de författningsändringar som behövs.
Uppdraget att överväga om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret ska utökas
Vid Polismyndigheten förs ett penningtvättsregister (5 kap. 18 § lagen [2018:1693] om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område). I det behandlas bl.a. uppgifter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism som rapporteras av verk- samhetsutövare enligt penningtvättslagen.
Bara tjänstemän vid Finanspolissektionen har tillgång till uppgifter i penningtvättsregistret (2 § första stycket förordningen [2018:1942] om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens om-
1174
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
råde). Andra delar av Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter kan få ut uppgifter från penningtvättsregistret genom att skicka förfrågningar till Finanspolissektionen. De har dock inte möjlighet att göra sökningar i penningtvättsregistret.
Det är angeläget att brottsbekämpande myndigheter har bästa möj- liga förutsättningar för att bedriva ett effektivt arbete. En utökad tillgång till uppgifter i penningtvättsregistret kan vara ett sätt att för- bättra effektiviteten i den brottsbekämpande verksamheten hos t.ex. Säkerhetspolisen och delar av Polismyndigheten. Dessutom är till- gången till finansiell information central för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten. Enligt Riksrevisionen bidrar avsaknaden av direkt tillgång till penningtvättsregister till att underrättelseverk- samheten vid Ekobrottsmyndigheten inte kan bedrivas effektivt (RiR 2021:30: Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten).
Som regeringen pekat på i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten (skr. 2021/22:205) kan frågan om tillgång till penning- tvättsregistret behöva övervägas på nytt. Mot denna bakgrund finns det skäl att överväga om andra delar av Polismyndigheten än Finans- polissektionen, underrättelseverksamheten vid
Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen eller andra brottsbekäm- pande myndigheter bör få utökad tillgång till penningtvättsregistret och, i så fall, i vilka former.
Frågan om tillgång till penningtvättsregistret är dock komplicerad, bl.a. eftersom registret innehåller känslig ekonomisk information och speciell underrättelseinformation. Uppgifterna får registreras innan någon analys av uppgifternas relevans ur brottsbekämpningsperspektiv har gjorts (prop. 2009/10:85 s. 179, 242 och 243 och prop. 2013/14:110 s. 449 och 450).
I sammanhanget måste det också beaktas att de uppgifter som behandlas i registret till stor del består av uppgifter som verksam- hetsutövare rapporterar enligt penningtvättslagen. Att verksamhets- utövare ska rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism följer av unionsrätten. Rapporteringen ska ske till finans- underrättelseenheten (FIU), i Sverige finanspolissektionen. FIU ska vara den enda centrala nationella enhet som ansvarar för att ta emot och analysera misstänkta transaktioner och annan information som är relevant för penningtvätt eller finansiering av terrorism och som
1175
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
lämnas in av verksamhetsutövare. Det ställs dessutom krav på att FIU ska vara operativt oberoende och självständig, vilket innebär att den ska ha behörighet och kapacitet att utföra sina uppgifter fritt, inbe- gripet att kunna fatta självständiga beslut om att analysera, begära och sprida specifik information. När en finansunderrättelseenhet existerar inom en annan myndighets befintliga struktur ska finans- underrättelseenhetens kärnfunktioner vara oberoende och operativt avskilda från värdmyndighetens andra funktioner. (Se artiklarna 17– 19 i COM(2021) 423, jfr artiklarna 32 och 33 i fjärde penningtvätts- direktivet och 7 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1153 av den 20 juni 2019 om fastställande av bestämmel- ser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF.)
En ändring av den nuvarande ordningen kräver därför noggranna överväganden i flera avseenden, särskilt avseende förenligheten med unionsrätten och vilka konsekvenser det skulle medföra för den per- sonliga integriteten att utvidga tillgången till penningtvättsregister.
Skulle utredaren göra bedömningen att tillgången inte bör utökas eller endast utökas i vissa fall bör utredaren undersöka om det är möjligt att effektivisera brottsbekämpande myndigheters inhämtande av upp- gifter från penningtvättsregister genom finanspolissektionen på något annat sätt, t.ex. genom organisatoriska åtgärder. Utredaren ska också överväga om det finns andra åtgärder som kan effektivisera brotts- bekämpande myndigheters inhämtande av uppgifter som behandlas i registret, t.ex. genom att överväga om uppgiftsskyldigheten i 4 kap. 6 § penningtvättslagen bör omfatta fler myndigheter.
Utredaren ska därför
•överväga om det finns behov av en utökad tillgång till penning- tvättsregistret för brottsbekämpande myndigheter.
Om det finns ett sådant behov ska utredaren
•ta ställning till om en utökad tillgång till penningtvättsregistret står i överensstämmelse med unionsrätten
Om en utökad tillgång till penningtvättsregistret bedöms vara för- enlig med unionsrätten ska utredaren
1176
SOU 2024:58 |
Bilaga 1 |
•överväga om en utökad tillgång till penningtvättsregistret är en ändamålsenlig och proportionerlig åtgärd för att effektivisera arbetet för de brottsbekämpande myndigheterna och, i så fall, föreslå i vilken form tillgången till penningtvättsregistret ska utökas, och
•lämna förslag till de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs.
Om en utökad tillgång till penningtvättsregistret inte bedöms vara förenlig med unionsrätten ska utredaren
•överväga om det på annat sätt går att effektivisera brottsbekäm- pande myndigheters inhämtande av uppgifter som behandlas i penningtvättsregistret, och
•lämna förslag till de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska bedöma förslagens ekonomiska konsekvenser och kon- sekvenser i övrigt för enskilda, företag och det allmänna. Utredaren ska även beskriva och beräkna eventuella offentligfinansiella konse- kvenser, däribland eventuella konsekvenser för berörda myndigheter. Arbetet med konsekvensbeskrivningar ska ske löpande under utred- ningstiden. Om förslag som lämnas innebär offentligfinansiella kost- nader ska förslag till finansiering lämnas. Utredaren ska även i övrigt tillämpa riktlinjerna i kommittéförordningen (1998:1474) och förord- ningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning för att ange kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska följa de förhandlingar som pågår inom EU och i sitt förslag utgå från det innehåll som rättsakterna får när de har antagits av Europaparlamentet och rådet. I den mån utredarens analyser har betydelse för Sveriges ståndpunkter i förhandlingarna bör departe- mentet underrättas.
1177
Bilaga 1 |
SOU 2024:58 |
Under genomförandet av uppdraget ska utredaren, i den utsträck- ning som bedöms lämpligt, också ha dialog med och inhämta upp- lysningar från de myndigheter, självreglerande organ och intresse- organisationer som berörs.
Utredaren ska vidare hålla sig informerad om och beakta annat pågående och relevant arbete som bedrivs inom Regeringskansliet, t.ex. Utredningen om bolaget som brottsverktyg (Ju 2021:18).
Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
(Finansdepartementet)
1178
Bilaga 2
Kommittédirektiv 2023:49
Tilläggsdirektiv till
2022 års penningtvättsutredning (Fi 2022:13)
Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2023
Sammanfattning
Inom EU pågår förhandlingar om ändringar av regelverket om åtgär- der mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som förväntas vara klara under året. Regeringen beslutade den 16 juni 2022 kommitté- direktiv om EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2022:76). Uppdraget innebär i kort- het att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Det nya regelverket innebär att alla juridiska personer som saknar verklig huvudman ska registrera sig och sin ledning i registret över verk- liga huvudmän, vilket är en nyordning som kan medföra en omfattande administrativ börda för ideella sektorn och Bolagsverket. För att utred- aren ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver denna händelseutveck- ling beaktas,inte minst mot bakgrund av den ideella sektorns särart. Utredaren ska därför
•analysera hur förslaget förhåller sig till regeringsformens förbud mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kul- turellt eller annat sådant hänseende men också dess förbud mot åsiktsregistrering (2 kap. 2 och 3 §§) och säkerställa att förslaget inte tillämpas i strid med dessa förbud, och
1179
Bilaga 2 |
SOU 2024:58 |
•ta ställning till vilka ingripanden vid överträdelser av skyldigheten för olika slag av juridiska personer att anmäla uppgifter för regi- strering som är effektiva, proportionerliga och avskräckande, inte minst mot bakgrund av den administrativa och kostnadsmässiga bördan för de juridiska personerna som registrering kan medföra.
Utredaren ska särskilt analysera förslagens konsekvenser för Bolags- verket och den ideella sektorn.
Ändring i uppdraget
Inom EU pågår förhandlingar om ändringar av regelverket om åt- gärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som förväntas vara klara under året. Regeringen beslutade den 16 juni 2022 kommitté- direktiv om EU:s lagstiftningspaket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2022:76). Uppdraget innebär i kort- het att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till de ändringar i regelverket som blir resultatet av förhandlingarna. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024.
Enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism (penningtvättslagen) får verksamhetsutövare inte tillhandahålla varor eller tjänster, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan förknippas med transaktionen (2 kap. 1 §). Som ett led i detta ska verksamhetsutövaren utreda om kunden har en verklig huvudman och åtminstone göra en sökning i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän i juridiska personer. Om kunden är en juridisk person och det efter utredning står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller mot- svarande befattningshavare anses vara verklig huvudman (2 kap. 8 §).
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har meddelat riktlinjer för riskfaktorer för penningtvätt och finansiering av terrorism (Eba/GL/ 2021/02). Riktlinjerna har enligt Finansinspektionen ställning som allmänna råd vid tillämpningen av penningtvättslagen. Eba publicerade den 6 december 2022 ett utkast till nya riktlinjer (Eba/CP/2022/13). I utkastet uppmärksammas att vissa delar av den europeiska ideella
1180
SOU 2024:58 |
Bilaga 2 |
sektorn har svårt att få tillgång till finansiella tjänster på grund av svårigheter för verksamhetsutövare att bedöma den risk för penning- tvätt och finansiering av terrorism som kan vara förknippad med sektorn (s.k.
I lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän (register- lagen) finns bestämmelser om Bolagsverkets register över verkliga huvudmän i juridiska personer. Som utgångspunkt gäller att juridiska personer ska dokumentera uppgifter om verkligt huvudmannaskap, tillhandahålla uppgifter om verkligt huvudmannaskap till myndighe- ter och verksamhetsutövare samt anmäla uppgifter om verkligt huvud- mannaskap för registrering (2 kap.
–framför allt ideella föreningar – gäller skyldigheterna först när en uppgift om verklig huvudman lämnas till en verksamhetsutövare med anledning av kundkännedomsåtgärder. En uppgift om att en verklig huvudman saknas behöver inte anmälas för registrering men om före- ningen bedriver insamlingsverksamhet ska den anmäla sin ledning för registrering. En medlem i en ideell förening eller vissa trossamfund behöver inte anmälas för registrering, om det medför att medlem- mens åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hän- seende blir känd (2 kap.
I den ideella sektorn skapas förutsättningar för människor att engagera sig i gemensamma intressen och bygga upp tillit och stärka förmågan att påverka sin egen livssituation, vilket är centralt för ut- vecklingen av samhället och demokratin. Den ideella sektorn har också viktiga funktioner som röstbärare och opinionsbildare samt skapar samhällsnyttig verksamhet inom olika samhällssektorer. Unikt för det svenska föreningslivet är den höga anslutningsgraden och de demo- kratiska styrelseformerna. Det innebär att en stor andel av den svenska befolkningen är engagerad i den ideella sektorn. Föreningslivet är beroende av ideella krafter. I det ligger att den administrativa bördan för föreningslivet kan påverka förutsättningarna för att bilda och driva en organisation eller för ideella krafter att engagera sig. En viktig del i politiken för den ideella sektorn är därför att verka för att den admi-
1181
Bilaga 2 |
SOU 2024:58 |
nistrativa bördan inte blir för tung. Samtidigt är det viktigt att före- ningslivet har tillgång till finansiella tjänster. Det förutsätter att verk- samhetsutövare – t.ex. banker – kan bedöma risken för att den ideella sektorn missbrukas för penningtvätt och finansiering av terrorism, t.ex. genom nödvändiga uppgifter om en ideell förening och dess led- ning.
EU:s nya regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansier- ing av terrorism innebär att verksamhetsutövarnas kundkännedoms- åtgärder och juridiska personers registrering av verkliga huvudmän kommer att regleras i en
Penningtvätt och finansiering av terrorism är samhällsskadliga verk- samheter. Samtidigt står det klart att en ordning som innebär att cirka 260 000 ideella föreningar ska anmäla sig och sina ledningar och för- ändringar av ledningskretsen för registrering medför en omfattande administration för föreningslivet och Bolagsverket. För t.ex. en en- skild ideell förening kan nyordningen innebära att ett stort antal regi- streringar behöver göras löpande. Sedan kommittédirektiven beslutades har Sverige därför under
För att utredaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver denna händelseutveckling beaktas, inte minst mot bakgrund av den ideella sektorns särart. Utredaren ska därför
•analysera hur förslaget förhåller sig till regeringsformens förbud mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kul- turellt eller annat sådant hänseende men också dess förbud mot åsiktsregistrering (2 kap. 2 och 3 §§; jfr 2 kap. 6 § registerlagen)
1182
SOU 2024:58 |
Bilaga 2 |
och säkerställa att förslaget inte tillämpas i strid med dessa för- bud, och
•ta ställning till vilka ingripanden vid överträdelser av skyldigheten för olika slag av juridiska personer att anmäla uppgifter till regist- ret över verkliga huvudmän som är effektiva, proportionerliga och avskräckande, inte minst mot bakgrund av den administrativa och kostnadsmässiga bördan för de juridiska personerna som registre- ring kan medföra.
Utredaren ska särskilt analysera förslagens administrativa och kost- nadsmässiga konsekvenser för Bolagsverket och den ideella sektorn. När det gäller Bolagsverket handlar det bl.a. om de informationsinsat- ser och andra kontakter som kan aktualiseras gentemot den ideella sektorn, bl.a. inför det att förslagen träder i kraft och för att ta hänsyn till sektorns behov av framförhållning.
Utredaren ska vid genomförandet av uppdraget föra dialog med representanter för den ideella sektorn.
(Finansdepartementet)
1183
Bilaga 3
Parallelluppställning
Parallelluppställning över genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/xxx av den xx xx 2024 om de mekanismer som medlems- staterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849
Artikel i Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2024/xx om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upp- hävande av direktiv (EU) 2015/849
Svenska bestämmelser (i den nya penningtvättslagen om inte annat anges)
1 |
1 kap. 1 § |
2 |
1 kap. 3 § |
3.1 |
1 kap. 2 § |
3.2 |
Någon uttrycklig bestämmelse med |
|
detta innehåll behövs inte, se av- |
|
snitt 6.7.8 |
3.4 |
Riktar sig till kommissionen |
1185
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
3.7 |
Någon uttrycklig bestämmelse med |
|
detta innehåll behövs inte, se av- |
|
snitt 6.7.8 |
3.8 |
Riktar sig till kommissionen |
4 |
Lagen (1996:1006) om valutaväxling |
|
och annan finansiell verksamhet och |
|
spellagen (2018:1138) |
5.1 |
3 kap. 2 § |
5.2 |
Riktar sig till Amla |
5.3 |
Riktar sig till kommissionen |
6.1 |
3 och 11 §§ lagen om valutaväxling och |
|
annan finansiell verksamhet och 4 kap. |
|
2 och 3 §§ samt 18 kap. 15 och 16 §§ |
|
spellagen |
11 kap. 6 och 8 §§, bedöms i övrigt |
|
|
uppfylld i gällande svensk rätt, se |
|
avsnitt 15.2 |
6.6 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
7 |
Riktar sig till kommissionen |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
|
än lag |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
|
än lag |
9.4 |
Riktar sig till Amla |
9.5 och 9.6 |
Riktar sig till kommissionen |
10.1 första stycket |
7 kap. |
|
nivå än lag |
10.1 andra stycket |
7 kap. 6 § |
10.1a första stycket |
7 kap. 7 § |
10.1a andra stycket |
7 kap. 8 § |
10.1b |
Någon uttrycklig bestämmelse med |
|
detta innehåll behövs inte, se avsnitt 8.6 |
1186
SOU 2024:58Bilaga 3
10.2 första stycket |
7 kap. 4, 5 och 7 §§ |
10.2 andra stycket |
7 kap. 17 § |
10.3 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
10.5 |
7 kap. |
10.5 b |
7 kap. 13 § |
10.7 |
7 kap. 12 § |
10.8 |
7 kap. 16 och 17 §§ |
10.9 |
7 kap. 20 §, 17 a § handelsregisterlagen |
|
(1974:157), 25 kap. 11 § andra stycket |
|
aktiebolagslagen (2005:551) och |
|
17 kap. 11 § andra stycket lagen |
|
(2018:672) om ekonomiska föreningar |
10.10 |
7 kap. 18 § |
10.11 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 8.5 |
10.12 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
|
än lag |
11.4 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 8.13 |
12 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
13 |
6 kap. 7 § och 21 kap. 3 § OSL samt |
|
föreskrifter på lägre nivå än lag |
14.1 |
Lagen (2020:272) om konto- och |
|
värdefackssystem |
14.2 |
3 § lagen om konto- och värdefacks- |
|
system |
14.2a |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
14.3 och 14.4 |
2 § lagen om konto- och |
|
värdefackssystem |
1187
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
14.5 |
Riktar sig till kommissionen |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
|
se avsnitt 9.3 |
15 |
Riktar sig till kommissionen |
16.1 |
7 b § lagen (2000:224) om fastighets- |
|
register. Bedöms i övrigt tillgodoses i |
|
svensk rätt genom artikel 50.1a i pen- |
|
ningtvättsförordningen, 23 kap. 2 § |
|
rättegångsbalken samt rörelselagarna på |
|
finansmarknadsområdet, t.ex. 1 kap. |
|
11 § lagen (2004:297) om bank- och |
|
finansieringsrörelse |
16.2 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 15.9 |
17.1 |
4 kap. 3 §. |
17.2 |
4 kap. 4 §. Bedöms i övrigt tillgodoses i |
|
svensk rätt genom bland annat artikel |
|
50.1 i penningtvättsförordningen och |
|
artikel 9.1 i kontantkontrollförord- |
|
ningen, se avsnitt 10.1.3 |
17.3 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag. Bedöms i övrigt tillgodoses i |
|
svensk rätt genom artikel 50.1a i pen- |
|
ningtvättsförordningen |
17.4 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.1.2 |
17.5 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 9.1.2 |
17.6 |
Offentlighets- och sekretessregler- |
|
ingen, till exempel 15 kap. 1 och 2 §§, |
|
18 kap. 2 § och 35 kap. 1 § OSL, samt |
|
föreskrifter på lägre nivå än lag |
17.7 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.5.3 |
1188
SOU 2024:58Bilaga 3
18.1 a i |
1 och 3 §§ lagen om konto- och värde- |
|
fackssystem |
18.1 a ii |
Tillgodoses i svensk rätt genom artikel |
|
50.1a i penningtvättsförordningen, se |
|
avsnitt 10.2.5 |
18.1 a iv |
Tillgodoses i svensk rätt genom artikel |
|
50.1a i penningtvättsförordningen, se |
|
avsnitt 10.2.6 |
18.1 a v |
Tillgodoses i svensk rätt genom artikel |
|
50.1a i penningtvättsförordningen, se |
|
avsnitt 10.2.7. Bedöms i övrigt uppfylld |
|
av gällande svensk rätt, se avsnitt 10.2.7 |
18.1 a vi |
8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om |
|
värdepapperscentraler och kontoföring |
|
av finansiella instrument |
18.1 b i |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b ii |
7 b § lagen om fastighetsregister |
18.1 b iii |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b iv |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.2.12 |
18.1 b v |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b vi |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.2.14 |
18.1 b vii |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b viii |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b ix |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag. Bedöms i övrigt uppfylld genom |
|
artikel 9.1 i kontantkontroll- |
|
förordningen |
1189
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
18.1 b x |
1 a kap. 4 § första stycket 3 |
|
vapenförordningen (1996:70) |
18.1 b xi |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b xii |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
18.1 b xiii |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.2.14 |
18.1 b xiv |
8 kap. 1 §. |
18.1 b xv |
Tillgodoses i svensk rätt genom artikel |
|
67.3 i kommissionens delegerade |
|
förordning (EU) 2019/1122 av den |
|
12 mars 2019 om komplettering av |
|
Europaparlamentets och rådets direktiv |
|
2003/87/EG vad gäller unionsregistrets |
|
funktion. |
18.1 b xvi |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.2.14 |
18.1 b xvii |
20 § fjärde stycket utlänningsdatalagen |
|
(2016:27) |
18.1 b xviii |
Inte relevant för Sverige |
18.1 b xix |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.2.23 |
18.1 b xx |
7 kap. 16 a § konkurslagen (1987:672) |
|
samt 21 kap. 4 § andra stycket, 27 kap. |
|
8 § tredje stycket, 30 kap. 12 f § andra |
|
stycket och 35 kap. 9 § andra stycket |
|
OSL |
18.1 c |
8 kap. 2 § |
18.2 |
8 kap. 1 och 2 §§ den nya penning- |
|
tvättslagen, 7 kap. 16 a § konkurslagen, |
|
20 § fjärde stycket utlänningsdatalagen, |
|
3 § lagen om konto- och värdefacks- |
|
system, samt föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag, se avsnitt 10.2.27 |
1190
SOU 2024:58Bilaga 3
18.2a |
8 kap. 1 § andra stycket och 8 kap. 2 § |
|
andra stycket |
18.3 |
8 kap. 1 § den nya penningtvättslagen, |
|
7 kap. 16 §a konkurslagen och före- |
|
skrifter på lägre nivå än lag |
18.4 |
Tillgodoses i svensk rätt genom artikel |
|
50.1a i penningtvättsförordningen, se |
|
avsnitt 10.2.26 |
19.1 första stycket |
4 § första stycket lagen (2022:613) om |
|
finansiell information i brotts- |
|
bekämpningen, 10 kap. 24 och 27 §§ |
|
och 35 kap. 10 a § OSL |
19.1 andra stycket |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.5.1. |
19.2 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
20.1 |
5 kap. 1 § och 2 § andra stycket |
20.2 |
5 kap. 3 § och 4 § andra stycket |
20.4 |
5 kap. 5 § |
20.5 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.3.8 |
21.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
21.2 |
8 kap. 13 § |
21a.1 |
8 kap. 8 och 9 §§ |
21a.2 |
8 kap. 9 § |
22 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
23.1 |
Riktar sig till Amla |
23.2 och 23.3 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
24.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
1191
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
24.2 |
Riktar sig till Amla |
24.3 |
Riktar sig till kommissionen |
24.4 |
Riktar sig till Amla |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
|
än lag |
24.8 första stycket |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
24.8 andra stycket |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.6.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
|
än lag |
26 första stycket första |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
meningen |
se avsnitt 10.6.2 |
26 första stycket andra |
8 kap. 12 § |
meningen |
|
26 första stycket tredje |
8 kap. 11 § |
meningen |
|
26 andra stycket |
Punkt 2 k) i bilagan till förordningen |
|
(2022:1718) med instruktion för Polis- |
|
myndigheten |
27.1 |
8 kap. 11 § |
27.2 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
28 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 10.6.3 |
29 |
11 kap. |
|
fylld i gällande svensk rätt, se |
|
avsnitt 15.3 |
30 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
31.1 |
13 kap. 1 § |
Riktar sig till Amla och kommissionen |
1192
SOU 2024:58Bilaga 3
31.5 och 31.6 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 15.5 |
32 |
4 kap. 4 § |
33.0 och 33.1 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 15.7 |
33.2 |
3 kap. 1 § |
33.4 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 15.7 |
33.5 |
3 kap. 3 § |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
|
se avsnitt 15.8 |
34.4 |
Riktar sig till Amla |
34.5 |
3 kap. 4 § |
34.6 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 15.8 |
35 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
se avsnitt 13.10 |
36 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
37.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
37.2 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 13.12 |
37.3 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
12 kap. 11 och 12 §§ |
|
38.4 |
12 kap. 13 § |
38.5 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
11 kap. |
|
39.4 |
11 kap. |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
|
se avsnitt 16.2 |
1193
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
39.7 |
Riktar sig till Amla och kommissionen |
40.1 och 40.2 |
11 kap. |
|
uppfyllda i gällande svensk rätt, se |
|
avsnitt 15.3 |
40.3 |
17 a § lagen om valutaväxling och |
|
annan finansiell verksamhet, 12 kap. |
|
8 a § lagen (2004:46) om värdepappers- |
|
fonder, 15 kap. 8 a § lagen om bank- |
|
och finansieringsrörelse, 25 kap. 9 a § |
|
lagen (2007:528) om värdepappers- |
|
marknaden, 8 kap. 15 a § lagen |
|
(2010:751) om betaltjänster, 18 kap. |
|
17 a § försäkringsrörelselagen |
|
(2010:2043), 5 kap. 15 a § lagen |
|
(2011:755) om elektroniska pengar, |
|
14 kap. 12 a § lagen (2013:561) om |
|
förvaltare av alternativa investerings- |
|
fonder, 26 a § lagen (2014:275) om viss |
|
verksamhet med konsumentkrediter, |
|
6 kap. 7 a § lagen (2016:1024) om |
|
verksamhet med bostadskrediter och |
|
9 kap. 14 a § lagen (2018:1219) om |
|
försäkringsdistribution |
40.4 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
41.1 |
11 kap. 10 § den nya penningtvättslagen |
|
och 4 kap. 4 § fastighetsmäklarlagen |
|
(2021:516). Bedöms i övrigt uppfylld i |
|
gällande svensk rätt, se avsnitt 16.4 |
41.2 |
11 kap. 5 §, bedöms i övrigt uppfylld i |
|
gällande svensk rätt, se avsnitt 16.4 |
41.3 och 41.3 bis |
11 kap. 23 § nya penningtvättslagen, |
|
32 l § revisorslagen (2001:883) och |
|
4 kap. 4 § fastighetsmäklarlagen. |
|
Bedöms i övrigt uppfylld i gällande |
|
svensk rätt, se avsnitt 16.4 |
41.4 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
1194
SOU 2024:58Bilaga 3
42 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
43.1 och 43.2 |
Bedöms uppfyllda i gällande svensk |
|
rätt, se avsnitt 16.6.1 |
43.2 e |
9 kap. 2 § |
43.3 |
9 kap. |
44.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
44.2 |
Riktar sig till Amla |
45 |
Bedöms uppfylld i gällande svensk rätt, |
|
se avsnitt 13.2 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt, |
|
|
se avsnitt 13.3 |
46.4 |
Riktar sig till Amla |
47 |
8 kap. 7 § och föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
Bedöms uppfyllda genom gällande |
|
|
svensk rätt, se avsnitt 13.5 |
48.5 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
48.6 |
Riktar sig till Amla. |
49 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
50 |
Bedöms uppfylld genom gällande |
|
svensk rätt, se avsnitt 13.7 |
51.1 |
Genomförs i föreskrifter på lägre nivå |
|
än lag |
51.2 och 51.3 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
52 |
Riktar sig till Amla |
53.1 |
6 kap. 1 § |
53.2 |
Bedöms uppfylld genom gällande |
|
svensk rätt, se avsnitt 14.3.1 |
54 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt |
1195
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
55 |
Riktar sig till kommissionen |
56 |
Riktar sig till kommissionen |
57 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt |
58 |
Genomförs i |
|
ikraftträdandebestämmelser |
59 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt |
60 |
Kräver inga bestämmelser i svensk rätt |
Lagstiftningsåtgärder med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xxx av den xx xx 2024 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism
Artikel i Europaparla- mentets och rådets för- ordning (EU) 2024/xxx om åtgärder för att för- hindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finan- siering av terrorism
Svenska bestämmelser (i den nya penningtvättslagen om inte annat anges)
4 |
1 kap. 2 och 13 kap. 1 §§ |
5 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
6a |
4 kap. 4 fjärde stycket lagen om värde- |
|
pappersfonder, 6 kap. 7 § andra stycket |
|
lagen om bank- och finansierings- |
|
rörelse, 8 kap. 22 § tredje stycket lagen |
om värdepappersmarknaden, 3 kap.
28 § tredje stycket lagen om betal- tjänster, 10 kap. 22 a § försäkrings- rörelselagen, 3 kap. 29 § tredje stycket lagen om elektroniska pengar, 8 kap. 14 § fjärde stycket lagen om förvaltare
1196
SOU 2024:58Bilaga 3
|
av alternativa investeringsfonder, 14 § |
|
tredje stycket lagen om viss verksamhet |
|
med konsumentkrediter, 4 kap. 13 § |
|
tredje stycket lagen om verksamhet |
|
med bostadskrediter och 11 kap. 6 § |
|
andra stycket spellagen |
7.3 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
8.2 b iii |
4 kap. 1 § |
9.6 |
4 kap. 2 § |
16a |
31 kap. 11 b § OSL |
23.5a |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
17.1 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
28.5 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
33.1 |
1 kap. 4 § |
45.1 första stycket |
7 kap. 15 § |
45a |
7 kap. 2 § |
46.1 första stycket |
7 kap. 15 § |
48.1a |
7 kap. 9 § |
49 |
7 kap. |
|
penningtvättslagen, 17 a § handels- |
|
registerlagen, 25 kap. 11 § andra stycket |
|
aktiebolagslagen och 17 kap. 11 § andra |
|
stycket lagen om ekonomiska föreningar |
50.1 |
13 kap. 1 § första stycket 4 |
50.1a |
13 kap. 1 § första stycket 5 |
50.1b |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
50.2 andra stycket |
13 kap. första stycket 3 |
51.1 och 51.3 |
Valmöjligheterna utnyttjas inte |
54 |
4 kap. 8 § och 6 kap. 2 § |
56.4 |
Valmöjligheten utnyttjas inte |
1197
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
Lagstiftningsåtgärder med anledning av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/xxx av den xx xx 2024 om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU)
nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010
Artikel i Europaparla- Svenska bestämmelser (i den nya mentets och rådets för- penningtvättslagen om inte annat
ordning (EU) 2024/xx anges) om inrättande av en myndighet för bekämp-
ning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av för- ordningarna (EU)
nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010
5.2 |
8 § andra stycket lagen om valuta- |
|
växling och annan finansiell verksam- |
|
het, 10 kap. 1 a § lagen om värdepap- |
|
persfonder, 13 kap. 2 a § lagen om |
|
bank- och finansieringsrörelse, 23 kap. |
|
1 a § lagen om värdepappersmarknaden, |
|
8 kap. 1 a § lagen om betaltjänster, |
|
17 kap. 2 a § försäkringsrörelselagen, |
|
5 kap. 1 a § lagen om elektroniska |
|
pengar, 13 kap. 1 a § lagen om förval- |
|
tare av alternativa investeringsfonder, |
|
16 § andra stycket lagen om viss verk- |
|
samhet med konsumentkrediter, 5 kap. |
|
2 § tredje stycket lagen om verksamhet |
|
med bostadskrediter och 8 kap. 4 a § |
|
lagen om försäkringsdistribution |
6.1 andra stycket |
14 a § lagen om valutaväxling och |
|
annan finansiell verksamhet, 12 kap. |
1198
SOU 2024:58Bilaga 3
|
1 c § lagen om värdepappersfonder, |
|
15 kap. 1 b § lagen om bank- och |
|
finansieringsrörelse, 25 kap. 1 j § lagen |
|
om värdepappersmarknaden, 8 kap. |
|
8 b § lagen om betaltjänster, 18 kap. |
|
1 b § försäkringsrörelselagen, 5 kap. |
|
23 e § lagen om elektroniska pengar, |
|
14 kap. 1 b § lagen om förvaltare av |
|
alternativa investeringsfonder, 20 kap. |
|
2 b § lagen om viss verksamhet med |
|
konsumentkrediter, 6 kap. 3 a § lagen |
|
om verksamhet med bostadskrediter |
|
och 9 kap. 3 a § lagen om försäkrings- |
|
distribution |
17.2 |
10 kap. 1 § |
18.5 |
10 kap. 1 § |
20.2 i |
14 a § lagen om valutaväxling och |
|
annan finansiell verksamhet, 12 kap. |
|
1 c § lagen om värdepappersfonder, |
|
15 kap. 1 b § lagen om bank- och |
|
finansieringsrörelse, 25 kap. 1 j § lagen |
|
om värdepappersmarknaden, 8 kap. |
|
8 b § lagen om betaltjänster, 18 kap. |
|
1 b § försäkringsrörelselagen, 5 kap. |
|
23 e § lagen om elektroniska pengar, |
|
14 kap. 1 b § lagen om förvaltare av |
|
alternativa investeringsfonder, 20 kap. |
|
2 b § lagen om viss verksamhet med |
|
konsumentkrediter, 6 kap. 3 a § lagen |
|
om verksamhet med bostadskrediter |
|
och 9 kap. 3 a § lagen om försäkrings- |
|
distribution |
21.9 |
14 a § lagen om valutaväxling och |
|
annan finansiell verksamhet, 12 kap. |
|
1 c § lagen om värdepappersfonder, |
15 kap. 1 b § lagen om bank- och finansieringsrörelse, 25 kap. 1 j § lagen om värdepappersmarknaden, 8 kap.
1199
Bilaga 3 |
SOU 2024:58 |
|
8 b § lagen om betaltjänster, 18 kap. |
|
1 b § försäkringsrörelselagen, 5 kap. |
|
23 e § lagen om elektroniska pengar, |
|
14 kap. 1 b § lagen om förvaltare av |
|
alternativa investeringsfonder, 20 kap. |
|
2 b § lagen om viss verksamhet med |
|
konsumentkrediter, 6 kap. 3 a § lagen |
|
om verksamhet med bostadskrediter |
|
och 9 kap. 3 a § lagen om |
|
försäkringsdistribution |
24a.1 |
10 kap. 2 och 3 §§ |
65.4 |
10 kap. 3 § |
1200
Bilaga 4
Council of the
European Union
|
|
|
Brussels, 5 December 2022 |
|
|
|
(OR. en) |
|
|
|
15517/22 |
Interinstitutional File: |
|
||
|
2021/0239(COD) |
LIMITE |
|
|
|
|
|
|
|
|
EF 361 |
|
|
|
ECOFIN 1272 |
|
|
|
DROIPEN 159 |
|
|
|
ENFOPOL 611 |
|
|
|
CT 216 |
|
|
|
FISC 248 |
|
|
|
COTER 293 |
|
|
|
CODEC 1893 |
NOTE |
|
|
|
|
|
|
|
From: |
General Secretariat of the Council |
|
|
To: |
Permanent Representatives Committee |
||
|
|
|
|
Subject: |
Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council |
||
|
on the prevention of the use of the financial system for the purposes of |
||
|
money laundering or terrorist financing |
- Mandate for negotiations with the European Parliament
15517/22 |
JAS/jk |
1 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1201
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2021/0239 (COD)
Proposal for a
REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL
on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or
terrorist financing
(Text with EEA relevance)
THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF THE EUROPEAN
Having regard to the Treaty on the Functioning of the European Union, and in particular Article 114 thereof,
Having regard to the proposal from the European Commission,
After transmission of the draft legislative act to the national parliaments
Having regard to the opinion of the European Central Bank1,
Having regard to the opinion of the European Economic and Social Committee2,
Acting in accordance with the ordinary legislative procedure,
1 |
OJ C [...], [...], p. [...]. |
|
|
|
|
|
|
2 |
OJ C , , p. . |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15517/22 |
JAS/jk |
2 |
|
|
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1202
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Whereas:
(1)Directive (EU) 2015/849 of the European Parliament and of the Council3 constitutes the main legal instrument for the prevention of the use of the Union financial system for the purposes of money laundering and terrorist financing. That Directive sets out a comprehensive legal framework, which Directive (EU) 2018/843 of the European Parliament and the Council4 further strengthened by addressing emerging risks and increasing transparency of beneficial ownership. Notwithstanding
its achievements, experience has shown that further improvements should be |
to |
adequately mitigate risks and to effectively detect criminal attempts to misuse the Union financial
system for criminal purposes.
(2)The main challenge identified in respect to the application of the provisions of Directive (EU) 2015/849 laying down obligations for private sector actors, the
Whereas those rules have existed and evolved over three decades, they are still implemented in a manner not fully consistent with the requirements of an integrated internal market. Therefore, it is necessary that rules on matters currently covered in Directive (EU) 2015/849 which may be directly applicable by the obliged entities concerned are addressed in a new Regulation in order to achieve the desired uniformity of application, while it should be ensured that the high standard achieved by Member States in their national transpositions is maintained overall.
3
4
Directive (EU) 2015/849 of the European Parliament and of the Council of 20 May 2015 on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing, amending Regulation (EU) No 648/2012 of the European Parliament and of the Council, and repealing Directive 2005/60/EC of the European Parliament and of the Council and Commission Directive 2006/70/EC (OJ L 141, 5.6.2015, p. 73).
Directive (EU) 2018/843 of the European Parliament and of the Council of 30 May 2018 amending Directive (EU) 2015/849 on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing, and amending Directives 2009/138/EC and 2013/36/EU (OJ L 156, 19.6.2018, p. 43).
15517/22 |
JAS/jk |
3 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1203
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(3)This new instrument is part of a comprehensive package aiming at strengthening the Union’s
form the legal framework governing the AML/CFT requirements to be met by |
entities and |
underpinning the Union’s AML/CFT institutional framework, including the |
of an |
Authority for
(4)Money laundering and terrorist financing are frequently carried out in an international context. Measures adopted at Union level, without taking into account international coordination and cooperation, would have very limited effect. The measures adopted by the Union in that field should therefore be compatible with, and at least as stringent as actions undertaken at international level. Union action should continue to take particular account of the Financial Action Task Force (FATF) Recommendations and instruments of other international bodies active in the fight against money laundering and terrorist financing. With a view to reinforcing the efficacy of the fight against money laundering and terrorist financing, the relevant Union legal acts should, where
appropriate, be aligned with the International Standards on Combating Money Laundering and the Financing of Terrorism and Proliferation adopted by the FATF in February 2012 (the ‘revised FATF Recommendations’) and the subsequent amendments to such standards.
15517/22 |
JAS/jk |
4 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1204
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(5)Since the adoption of Directive (EU) 2015/849, recent developments in the Union’s criminal
law framework have contributed to strengthening the prevention and fight against money
laundering, its predicate offences and terrorist financing. Directive (EU) 2018/1673 of the European
Parliament and of the Council5 has led to a common understanding of the money laundering crime
and its predicate offences. Directive (EU) 2017/1371 of the European Parliament and of the
Council6 defined financial crimes affecting the Union’s financial interest, which should also be
considered predicate offences to money laundering. Directive (EU) 2017/541 |
European |
Parliament and of the Council7 has achieved a common understanding of the |
terrorist |
financing. As those concepts are now clarified in Union criminal law, it is no longer needed for the Union’s AML/CFT rules to define money laundering, its predicate offences or terrorist financing.
Instead, the Union’s AML/CFT framework should be fully coherent with the Union’s criminal law
framework.
(6)Technology keeps evolving, offering opportunities to the private sector to develop new products and systems to exchange funds or value. While this is a positive phenomenon, it may generate new money laundering and terrorist financing risks, as criminals continuously manage to find ways to exploit vulnerabilities in order to hide and move illicit funds around the world. Crypto- assets service providers and crowdfunding platforms are exposed to the misuse of new channels for the movement of illicit money and are well placed to detect such movements and mitigate risks. The scope of Union legislation should therefore be expanded to cover these entities, in line with the recent developments in FATF standards in relation to
5Directive (EU) 2018/1673 of the European Parliament and of the Council of 23 October 2018 on combating money laundering by criminal law (OJ L 284, 12.11.2018, p. 22).
6Directive (EU) 2017/1371 of the European Parliament and of the Council of 5 July 2017 on the fight against fraud to the Union's financial interests by means of criminal law (OJ L 198, 28.7.2017, p. 29).
7Directive (EU) 2017/541 of the European Parliament and of the Council of 15 March 2017 on combating terrorism and replacing Council Framework Decision 2002/475/JHA and amending Council Decision 2005/671/JHA (OJ L 88, 31.3.2017, p. 6).
15517/22 |
JAS/jk |
5 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1205
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(6a) Services based on instruments falling under Article 3, point (k), of Directive (EU) 2015/2366
of the European Parliament and of the Council8 are exempted from the scope of that Directive (so
called limited network exemption). Provision of those services therefore does not fall under point 4
of the Annex I to Directive (EU) 2013/36 of the European Parliament and of the Council.9 Since
those instruments are neither other means of payment under Annex I point 5 of the latter Directive,
issuing and administering those instruments does not qualify a provider of such services as obliged
entity under this Regulation.
(7)The institutions and persons covered by this Regulation play a crucial role as gatekeepers of the Union’s financial system and should therefore take all necessary measures necessary to
implement the requirements of this Regulation with a view to preventing criminals from laundering
the proceeds of their illegal activities or from financing terrorist activities. Measures should also be
put in the place to mitigate any risk of
sanctions.
(8)Financial transactions can also take place within the same group as way of managing group finances. However, such transactions are not undertaken
8
9
Directive (EU) 2015/2366 of the European Parliament and of the Council of 25 November 2015 on payment services in the internal market, amending Directives 2002/65/EC, 2009/110/EC and 2013/36/EU and Regulation (EU) No 1093/2010, and repealing Directive 2007/64/EC.
Directive 2013/36/EU of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on access to the activity of credit institutions and the prudential supervision of credit institutions, amending Directive 2002/87/EC and repealing Directives 2006/48/EC and 2006/49/EC
15517/22 |
JAS/jk |
6 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1206
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(9)Independent legal professionals should be subject to this Regulation when participating in financial or corporate transactions, including when providing tax advice, where there is the risk of the services provided by those legal professionals being misused for the purpose of laundering the proceeds of criminal activity or for the purpose of terrorist financing. There should, however, be exemptions from any obligation to report information obtained before, during or after judicial proceedings, or in the course of ascertaining the legal position of a client, which should be covered by the legal privilege. Therefore, legal advice should remain subject to the
professional secrecy, except where the legal professional is taking part in money or
terrorist financing, the legal advice is provided for the purposes of money laundering or terrorist financing, or where the legal professional knows that the client is seeking legal advice for the purposes of money laundering or terrorist financing, where Member States provide for such exemption.
(10)In order to ensure respect for the rights guaranteed by the Charter of Fundamental Rights of the European Union (the ‘Charter’), in the case of auditors, external accountants and tax advisors,
who, in some Member States, are entitled to defend or represent a client in the context of judicial proceedings or to ascertain a client's legal position, the information they obtain in the performance of those tasks should not be subject to reporting obligations.
15517/22 |
JAS/jk |
7 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1207
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(11)Directive (EU) 2018/843 was the first legal instrument to address the risks of money laundering and terrorist financing posed by
achieved with Regulation [please insert reference – proposal for a Regulation |
in |
set |
requirements for
assets, and amending Directive (EU) 2019/1937 - COM/2020/593 final] should also be covered by this Regulation, to mitigate any risk of misuse of
(12)Crowdfunding platforms’ vulnerabilities to money laundering and terrorist financing risks are
horizontal and affect the internal market as a whole. To date, diverging approaches have emerged across Member States as to the management of those risks. Regulation (EU) 2020/1503 of the European Parliament and of the Council10 harmonises the regulatory approach for business investment and
10Regulation (EU) 2020/1503 of the European Parliament and of the Council of 7 October 2020 on European crowdfunding service providers for business, and amending Regulation (EU) 2017/1129 and Directive (EU) 2019/1937 (OJ L 347, 20.10.2020, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
8 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1208
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(13) Deleted
(13a)
funds raised for illicit purposes by criminals. In order to meet the challenges, |
obligations |
apply to a wide range of projects, including, inter alia, educational or cultural |
and the |
collection of funds to support more general causes, for example in the humanitarian field, or to organize or celebrate a family or social event.
(14)Directive (EU) 2015/849 set out to mitigate the money laundering and terrorist financing risks posed by large cash payments by including persons trading in goods among obliged entities when they make or receive payments in cash above EUR 10 000, whilst allowing Member States to introduce stricter measures. Such approach has shown to be ineffective in light of the poor understanding and application of AML/CFT requirements, lack of supervision and limited number of suspicious transactions reported to the FIU. In order to adequately mitigate risks deriving from the misuse of large cash sums, a
15517/22 |
JAS/jk |
9 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1209
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(15)Some categories of traders in goods are particularly exposed to money laundering and terrorist financing risks due to the high value that the small, transportable goods they deal with contain. For this reason, persons dealing in precious metals and precious stones should be subject to AML/CFT requirements. Where such trading is either a regular or a principal business or a professional activity, the trader should be considered an obliged entity.
(16) Investment migration operators are private companies, bodies or persons |
interacting |
directly with the competent authorities of the Member States on behalf of third- |
nationals or |
providing intermediary services to
15517/22 |
JAS/jk |
10 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1210
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(17)Consumer and mortgage creditors and intermediaries that are not credit institutions or financial institutions have not been subject to AML/CFT requirements at Union level, but have been subject to such obligations in certain Member States due to their exposure to money laundering and terrorist financing risks. Depending on their business model, such consumer and mortgage creditors and intermediaries may be exposed to significant money laundering and terrorist financing risks. It is important to ensure that entities carrying out similar activities that are exposed to such risks are
covered by AML/CFT requirements, regardless of whether they qualify as |
or |
financial institutions. Therefore, it is appropriate to include consumer and |
and |
intermediaries that are not credit institutions or financial institutions but that are, as a result of their activities, exposed to money laundering and terrorist financing risks. In many cases, however, there is a credit or financial institution involved that grants and processes the loan. Due to the involvement of the credit or financial institution, it is ensured that AML/CFT requirements are observed. In these cases, however, there is no need to subject persons intermediating consumer and mortgage credits to AML/CFT requirements in addition to the credit or financial institution, that grants and processes the credit and AML/CFT requirements should not apply to consumer and mortgage credit intermediaries in those cases. It should be ensured, however, that AML/CFT requirements are covered by the consumer and mortgage credit intermediary, if no obliged entity as a credit or financial institution is involved.
15517/22 |
JAS/jk |
11 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1211
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(18)To ensure a consistent approach, it is necessary to clarify which entities in the investment sector are subject to AML/CFT requirements. Although collective investment undertakings already fell within the scope of Directive (EU) 2015/849, it is necessary to align the relevant terminology with the current Union investment fund legislation, namely Directive 2009/65/EC of the European Parliament and of the Council11 and Directive 2011/61/EU of the European Parliament and of the Council12. Because funds might be constituted without legal personality, the inclusion of their
managers in the scope of this Regulation is also necessary. AML/CFT |
apply |
regardless of the form in which units or shares in a fund are made available for |
in the |
Union, including where units or shares are directly or indirectly offered to investors established in the Union or placed with such investors at the initiative of the manager or on behalf of the manager.
(19)It is important that AML/CFT requirements apply in a proportionate manner and that the imposition of any requirement is proportionate to the role that obliged entities can play in the prevention of money laundering and terrorist financing. To this end, it should be possible for Member States in line with the risk base approach of this Regulation to exempt certain operators from AML/CFT requirements, where the activities they perform present low money laundering and terrorist financing risks and where the activities are limited in nature. To ensure transparent and consistent application of such exemptions across the Union, a mechanism should be put in place allowing the Commission to verify the necessity of the exemptions to be granted. The Commission should also publish such exemptions on a yearly basis in the Official Journal of the European Union.
11
12
Directive 2009/65/EC of the European Parliament and of the Council of 13 July 2009 on the coordination of laws, regulations and administrative provisions relating to undertakings for collective investment in transferable securities (UCITS) (OJ L 302, 17.11.2009, p. 32). Directive 2011/61/EU of the European Parliament and of the Council of 8 June 2011 on Alternative Investment Fund Managers and amending Directives 2003/41/EC and 2009/65/EC and Regulations (EC) No 1060/2009 and (EU) No 1095/2010 (OJ L 174, 1.7.2011, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
12 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1212
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(20)A consistent set of rules on internal systems and controls that applies to all obliged entities operating in the internal market will strengthen AML/CFT compliance and make supervision more
effective. In order to ensure adequate mitigation of money laundering and terrorist financing risks, obliged entities should have in place an internal control framework consisting of
policies, controls and procedures and clear division of responsibilities throughout the organisation. In line with the
should be proportionate to the nature and size of the obliged entity and respond the risks of money laundering and terrorist financing that the entity faces.
(21)An appropriate
(22)It is appropriate to take account of the characteristics and needs of smaller obliged entities, and to ensure treatment which is appropriate to their specific needs, and the nature of the business. This may include exempting certain obliged entities from performing a risk assessment where the risks involved in the sector in which the entity operates are well understood.
15517/22 |
JAS/jk |
13 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1213
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(23)The FATF has developed standards for jurisdictions to identify, and assess the risks of
potential
destruction and its financing. Those existing obligations, as implemented at |
by Council |
Decisions 2010/413/CFSP13 and (CFSP) 2016/84914 as well as by Council |
(EU) No |
267/201215 and (EU) 2017/150916, remain strict
legal persons within the Union.
(24)In order to reflect the latest developments at international level, a requirement has been introduced by this Regulation to identify, understand, manage and mitigate risks of potential non- implementation or evasion of proliferation
132010/413/CFSP: Council Decision of 26 July 2010 concerning restrictive measures against Iran and repealing Common Position 2007/140/CFSP (OJ L 195, 27.7.2010, p. 39).
14Council Decision (CFSP) 2016/849 of 27 May 2016 concerning restrictive measures against the Democratic People's Republic of Korea and repealing Decision 2013/183/CFSP (OJ L 141, 28.5.2016, p. 79).
15Council Regulation (EU) No 267/2012 of 23 March 2012 concerning restrictive measures against Iran and repealing Regulation (EU) No 961/2010 (OJ L 88, 24.3.2012, p. 1).
16Council Regulation (EU) 2017/1509 of 30 August 2017 concerning restrictive measures against the Democratic People's Republic of Korea and repealing Regulation (EC) No 329/2007 (OJ L 224, 31.8.2017, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
14 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1214
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(25)It is important that obliged entities take all measures at the level of their management to implement internal policies, controls and procedures and to implement AML/CFT requirements.
While a member of the management body should be identified as being responsible for implementing the obliged entity’s policies, controls and procedures, the responsibility for the
compliance with AML/CFT requirements should rest ultimately with the governing body of the entity. Tasks pertaining to the
controls and procedures should be entrusted to an AML compliance officer in consideration of the
size and nature of the obliged entity. However, for larger obliged entities orare exposed to higher money laundering and financing of terrorism risks, the responsibility of the
(26)For effective implementation of AML/CFT measures, it is also vital that the employees of obliged entities, as well as their agents and distributors, who have a role in their implementation understand the requirements and the internal policies, controls and procedures in place in the entity. Obliged entities should put in place measures, including training programmes, to this effect.
15517/22 |
JAS/jk |
15 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1215
Bilaga 4SOU 2024:58
(27) Individuals directly participating in the implementation of AML/CFT requirements should undergo assessment of their skills, knowledge, expertise, integrity and conduct. Performance by employees or persons in a comparable position of tasks related to the obliged entity’s compliance with the AML/CFT framework in relation to customers with whom they have a close private or professional relationship can lead to conflicts of interests and undermine the integrity of the system. Therefore, persons in such situations should be prevented from performing any tasks related to the
obliged entity’s compliance with the AML/CFT framework in relation to such |
. These |
requirements should be applicable to any person entrusted with AML/CFT |
by the |
obliged entity, irrespective of its employment status. They apply to employees or to any person in a comparable position, such as an service provider or seconded staff. At the same time, however, this does not mean that the employee himself becomes an obliged entity.
(28)The consistent implementation of
(29)In addition to groups, other structures exist, such as networks or partnerships, in which obliged entities share common ownership, management and compliance controls. To ensure a level playing field across the sectors whilst avoiding overburdening it, AMLA should identify those situations where similar
15517/22 |
JAS/jk |
16 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1216
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(30)There are circumstances where branches and subsidiaries of obliged entities are located in third countries where the minimum AML/CFT requirements, including data protection obligations, are less strict than the Union AML/CFT framework. In such situations, and in order to fully prevent the use of the Union financial system for the purposes of money laundering and terrorist financing and to ensure the highest standard of protection for personal data of Union citizens, those branches and subsidiaries should comply with AML/CFT requirements laid down at Union level. Where the law
of a third country does not permit compliance with those requirements, for |
because of |
limitations to the group's ability to access, process or exchange information due |
insufficient |
level of data protection or banking secrecy law in the third country, obliged entities should take additional measures to ensure the branches and subsidiaries located in that country effectively handle the risks. AMLA should be tasked with developing draft technical standards specifying the type of such additional measures.
(31)Customer due diligence requirements are essential to ensure that obliged entities identify, verify and monitor their business relationships with their clients, in relation to the money laundering and terrorist financing risks that they pose. Accurate identification and verification of data of prospective and existing customers are essential for understanding the risks of money laundering and terrorist financing associated with clients, whether they are natural or legal persons.
(32)It is necessary to achieve a uniform and high standard of customer due diligence in the Union, relying on harmonised requirements for the identification of customers and verification of their identity, and reducing national divergences to allow for a level playing field across the internal market and for a consistent application of provisions throughout the Union. At the same time, it is essential that obliged entities apply customer due diligence requirements in a
15517/22 |
JAS/jk |
17 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1217
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(32a) Identification and verification of identity of beneficial owner is an important part of customer due diligence. Obliged entities should take reasonable measures to verify identity of beneficial owners so that they are satisfied that they know who the beneficial owner is and that they understand the ownership and control structure of the customer.
(32b) When it comes to identification and verification of identity of beneficial owners of legal entities, express trusts or similar legal arrangements, obliged entities should,
simplified due diligence is permissible, always follow
(32c) The risks posed by
entity incorporated outside the Union or express trust or similar legal arrangement administered outside the Union are about to enter into significant business relationship, that means risky in terms of ML/TF, with obliged entity, the registration of the beneficial ownership information in the central register of Member State should be conditional for entering the business relationship. Which business relationships are significant, meaning in terms of ML/TF risks, should be determined by this Regulation in the context of the requirement to register the beneficial owner of
15517/22 |
JAS/jk |
18 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1218
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(32d) In the case of customers who are legal entities, where obliged entity comes to the conclusion that there is no beneficial owner or if obliged entity has doubts that the identified natural person is indeed beneficial owner, obliged entity should instead of beneficial owner identify all the natural person(s) holding the position(s) of senior managing official(s) in the corporate or other legal entity and shall take reasonable measures to verify their identity. In the case of customers who are not, by their nature, subject to beneficial ownership rules, such as Member States, municipalities in
Member States, but also
(32e) Beneficial owner under Article 2, point (22)(b), shall be understood as the end user of the services provided through the business relationship or the occasional transaction. Where such services are provided to the end user through other obliged entities, like in case of virtual IBANs, the obliged entity shall ensure that it knows at any moment the identity of the end user and that it can obtain the information identifying and verifying the identity of the end user from the other obliged entities without delay and in any case within no more than five working days.
(32f) In view of ensuring that the mechanism of discrepancy reporting is proportionate and focused on the detection of instances of inaccurate beneficial ownership information, obliged entities may request the customer to rectify discrepancies directly with the entity in charge of the central registers without having to report discrepancies themselves. Such option should only apply to low- risk customers and at the same time to those errors of a technical nature, such as cases of misspelt information, and discrepancies consisting of outdated data, if at the same time the beneficial owners are known to the obliged entity from another reliable source and it is obvious that the reason for the outdated data is only the negligence of the legal entity, not the intention to conceal anything. The possibility of not reporting these minor discrepancies should be limited in time so that data accuracy can be achieved within a clearly defined framework. The customer should actively pursue to correct the discrepancy in the register or to provide an explanation to the obliged entity that that the findings are not a discrepancy. Unresolved discrepancies at the level of the obliged entity and the customer should lead to the reporting of the discrepancy in order to allow the entity in charge of the registry or other authorities to resolve it.
15517/22 |
JAS/jk |
19 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1219
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(33)Obliged entities should not be required to apply due diligence measures on customers carrying out occasional or linked transactions below a certain value, unless there is suspicion of money laundering or terrorist financing. Whereas the EUR 10 000 threshold applies to most occasional transactions, obliged entities which operate in sectors or carry out transactions that present a higher risk of money laundering and terrorist financing should be required to apply customer due diligence
for transactions with lower thresholds. To identify the sectors or transactions as |
as the adequate |
thresholds for those sectors or transactions, AMLA should develop dedicated
technical standards.
(34) Some business models are based on the obliged entity having a business relationship with a
merchant for offering payment initiation services through which the merchant gets paid for the provision of goods or services, and not with the merchant’s customer, who authorises the payment
initiation service to initiate a single or
obliged entity
(35)Directive (EU) 2015/849, despite having harmonised the rules of Member States in the area of customer identification obligations to a certain degree, did not lay down detailed rules in relation to the procedures to be followed by obliged entities. In view of the crucial importance of this aspect in the prevention of money laundering and terrorist financing, it is appropriate, in accordance with the
persons, legal arrangements such as trusts or entities having legal capacity under national law.
15517/22 |
JAS/jk |
20 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1220
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(36)Technological developments and progress in digitalisation enable a secure remote or electronic identification and verification of prospective and existing customers and can facilitate the remote performance of customer due diligence. The identification solutions as set out in Regulation (EU) No 910/2014 of the European Parliament and of the Council and the proposal for an amendment to it in relation to a framework for a European Digital Identity17 enable secure and trusted means of customer identification and verification for both prospective and existing
customers and can facilitate the remote performance of customer due diligence |
electronic |
identification as set out in that Regulation should be taken into account and |
obliged |
entities for the customer identification process. These means of identification may present, where
appropriate risk mitigation measures are in place, a standard or even low level of risk.
(37)To ensure that the AML/CFT framework prevents illicit funds from entering the financial system, obliged entities should carry out customer due diligence before entering into business relationships with prospective clients, in line with the
(38)Deleted
17Regulation (EU) No 910/2014 of the European Parliament and of the Council of 23 July 2014 on electronic identification and trust services for electronic transactions in the internal market and repealing Directive 1999/93/EC (OJ L 257, 28.8.2014, p. 73) and the proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council amending Regulation (EU) No 910/2014 as regards establishing a framework for a European Digital Identity, COM/2021/281 final.
15517/22 |
JAS/jk |
21 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1221
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(39)The customer due diligence process is not limited to the identification and verification of the customer’s identity. Before entering into business relationships or carrying out occasional
transactions, obliged entities should also assess the purpose and nature of a business relationship.
unambiguous manner. Where the offered service or product enables customers |
out various |
types of transactions or activities, obliged entities should obtain sufficient |
on the |
intention of the customer regarding the use to be made of that relationship. |
|
(40)To ensure the effectiveness of the AML/CFT framework, obliged entities should regularly review the information obtained from their customers, in accordance with the
raise money laundering or terrorist financing suspicions. To ensure the effectiveness of the transaction monitoring, obliged entities’ monitoring activity should in principle cover all services and products offered to customers and all transactions which are carried out on behalf of the costumer or offered to the customer by the obliged entity. However, not all transactions need to be scrutinised individually. The intensity of the monitoring should respect the
15517/22 |
JAS/jk |
22 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1222
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(41)In order to ensure consistent application of this Regulation, AMLA should have the task of drawing up draft regulatory technical standards on customer due diligence. Those regulatory technical standards should set out the minimum set of information to be obtained by obliged entities in order to enter into new business relationships with customers or assess ongoing ones, according
to the level of risk associated with each customer. Furthermore, the draft |
technical |
standards should provide sufficient clarity to allow market players to develop |
accessible and |
innovative means of verifying customers’ identity and performing customer due |
also |
remotely, while respecting the principle of technology neutrality. The Commission should be empowered to adopt those draft regulatory technical standards. Those specific tasks are in line with the role and responsibilities of AMLA as provided in Regulation [please insert reference – proposal
for establishment of an
15517/22 |
JAS/jk |
23 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1223
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(42)The harmonisation of customer due diligence measures should not only seek to achieve consistent, and consistently effective, understanding of the risks associated with an existing or prospective customer regardless of where the business relationship is opened in the Union, and their harmonisation will help to achieve this aim. It should also ensure that the information obtained in the performance of customer due diligence is not used by obliged entities to pursue
Directive 2014/92/EU of the European Parliament and of the Council18 or 2015/2366 of the European Parliament and of the Council19, without achieving
objectives in the prevention of money laundering and terrorist financing. To enable the proper
supervision of compliance with the customer due diligence obligations, it is important that obliged
entities keep record of the actions undertaken and the information obtained during the customer due
diligence process, irrespective of whether a new business relationship is established with them and
of whether they have submitted a suspicious transaction report upon refusing to establish a business
relationship. Where the obliged entity takes a decision to not enter into a business relationship with
a prospective customer, the customer due diligence records should include the grounds for such a
decision. This will enable supervisory authorities to assess whether obliged entities have appropriately calibrated their customer due diligence practices and how the entity’s risk exposure
evolves, as well as help building statistical evidence on the application of customer due diligence
rules by obliged entities throughout the Union.
(43)The approach for the review of existing customers in the current AML/CFT framework is already
18
19
Directive 2014/92/EU of the European Parliament and of the Council of 23 July 2014 on the comparability of fees related to payment accounts, payment account switching and access to payment accounts with basic features (OJ L 257, 28.8.2014, p. 214).
Directive (EU) 2015/2366 of the European Parliament and of the Council of 25 November 2015 on payment services in the internal market, amending Directives 2002/65/EC, 2009/110/EC and 2013/36/EU and Regulation (EU) No 1093/2010, and repealing Directive 2007/64/EC (OJ L 337, 23.12.2015, p. 35).
15517/22 |
JAS/jk |
24 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1224
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(44)Risk itself is variable in nature, and the variables, on their own or in combination, may increase or decrease the potential risk posed, thus having an impact on the appropriate level of preventive measures, such as customer due diligence measures.
(45)In low risk situations, obliged entities should be able to apply simplified customer due diligence measures. This does not equate to an exemption or absence of customer due diligence
measures. It rather consists in a simplified or reduced set of scrutiny measures, |
should |
however address all components of the standard customer due diligence |
line with the |
(46)It should be recognised that certain situations present a greater risk of money laundering or terrorist financing. Although the identity and business profile of all customers should be established with the regular application of customer due diligence requirements, there are cases in which particularly rigorous customer identification and verification procedures are required. Therefore, it is necessary to lay down detailed rules on such enhanced due diligence measures, including specific enhanced due diligence measures for
(47)
characterised by their
application of the principles of the risk based approach. However, the risk based approach should not be applied when interacting with
presence where they are incorporated. Given the high risk of money laundering and terrorist financing inherent in shell banks, credit institutions and financial institutions should refrain from entertaining any correspondent relationship with such shell banks.
15517/22 |
JAS/jk |
25 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1225
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(48)In the context of enhanced due diligence measures, obtaining approval from senior management for establishing business relationships does not need to imply, in all cases, obtaining approval from the board of directors. It should be possible for such approval to be granted by someone with sufficient knowledge of the entity's money laundering and terrorist financing risk exposure and of sufficient seniority to take decisions affecting its risk exposure.
(49)Deleted
(50)Third countries “subject to a call for action” by the relevant international
FATF) present significant strategic deficiencies of a persistent nature in their legal and institutional AML/CFT frameworks and their implementation which are likely to pose a high risk to the Union’s
financial system. The persistent nature of the significant strategic deficiencies, reflective of the lack of commitment or continued failure by the third country to tackle them, signal a heightened level of threat emanating from those third countries, which requires an effective, consistent and harmonised mitigating response at Union level. It is therefore of the utmost importance that list of those countries developed by FATF is transcribed into EU list of
15517/22 |
JAS/jk |
26 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1226
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Given its technical expertise, AMLA can provide useful input to the Commission in identifying the appropriate enhanced due diligence measures and countermeasures. In order to be fully compliant with FATF Recommendation 19, it is necessary that Member States are able to mandate obliged entities established on their territory to apply specific additional countermeasures to mitigate risk posed by third country to that Member State, even where that third country is not listed by FATF.
(51) Compliance weaknesses in both the legal and institutional AML/CFT |
and its |
implementation of third countries which are subject to “increased monitoring” by |
FATF are |
susceptible to be exploited by criminals. In order to mitigate risks stemming from such third countries, it is necessary that obliged entities apply specific enhanced due diligence measures and countermeasures. In order to ensure uniform conditions for implementing this principle by obliged entities, it is necessary that the Commission adopts implementing act providing for specific
enhanced due diligence measures to mitigate risks stemming from each
appropriate enhanced due diligence measures.
(52)Deleted
(53)Considering that there may be changes in the AML/CFT frameworks of those third countries or in their implementation, for example as result of the country’s commitment to address the
identified weaknesses or of the adoption of relevant AML/CFT measures to tackle them, which could change the nature and level of the risks emanating from them, the Commission should regularly review the identification of those specific enhanced due diligence measures in order to ensure that they remain proportionate and adequate.
15517/22 |
JAS/jk |
27 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1227
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(54)Potential external threats to the Union’s financial system do not only emanate from third countries, but can also emerge in relation to specific customer risk factors or products, services, transactions or delivery channels which are observed in relation to a specific geographical area
outside the Union. There is therefore a need to identify money laundering and terrorist financing trends, risks and methods to which Union’s obliged entities may be exposed. AMLA is best placed to detect any emerging ML/TF typologies from outside the Union, to monitor their evolution with a
view to providing guidance to the Union’s obliged entities on the need to apply
(55)Relationships with individuals who hold or who have held important public functions, within the Union or internationally, and particularly individuals from countries where corruption is widespread, may expose the financial sector to significant reputational and legal risks. The international effort to combat corruption also justifies the need to pay particular attention to such persons and to apply appropriate enhanced customer due diligence measures with respect to persons who are or who have been entrusted with prominent public functions and with respect to senior figures in international organisations. Therefore, it is necessary to specify measures which obliged entities should apply with respect to transactions or business relationships with politically exposed persons. To facilitate the
15517/22 |
JAS/jk |
28 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1228
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(56)In order to identify politically exposed persons in the Union, lists should be issued by Member States indicating the specific functions which, in accordance with national laws, regulations and administrative provisions, qualify as prominent public functions. Member States should request each international organisation accredited on their territories to issue and keep up to date a list of prominent public functions at that international organisation. The Commission should be tasked with compiling and issuing a list, which should be valid across the Union, as regards persons entrusted with prominent public functions in Union institutions or
(57)When customers are no longer entrusted with a prominent public function, they can still pose a higher risk, for example because of the informal influence they could still exercise, or because their previous and current functions are linked. It is essential that obliged entities take into consideration those continuing risks and apply one or more enhanced due diligence measures until such time that the individuals are deemed to pose no further risk, and in any case for not less than 12 months following the time when they are no longer entrusted with a prominent public function.
(58)Insurance companies often do not have client relationships with beneficiaries of the insurance policies. However, they should be able to identify higher risk situations, such as when the proceeds of the policy benefit a politically exposed person. To determine whether this is the case, the insurance policy should include reasonable measures to identify the beneficiary, as if this person were a new client. Such measures can be taken at the time of the payout or at the time of the assignment of the policy, but not later.
15517/22 |
JAS/jk |
29 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1229
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(59)Close private and professional relationships can be abused for money laundering and terrorist financing purposes. For that reason, measures concerning politically exposed persons should also apply to their family members and persons known to be close associates. Properly identifying family members and persons known to be close associates may depend on the
(60)The requirements relating to politically exposed persons, their family members and close associates, are of a preventive and not criminal nature, and should not be interpreted as stigmatising politically exposed persons, their family members or close associates as being involved in criminal activity. Refusing a business relationship with a person simply on the basis of a determination that they are a politically exposed person, their relative or a close associate is contrary to the letter and spirit of this Regulation.
(61)In order to avoid repeated customer identification procedures, it is appropriate, subject to suitable safeguards, to allow obliged entities to rely on the customer information collected by other obliged entities. Where an obliged entity relies on another obliged entity, the ultimate responsibility for customer due diligence should remain with the obliged entity which chooses to rely on the customer due diligence performed by another obliged entity. The obliged entity relied upon should also retain its own responsibility for compliance with AML/CFT requirements, including the requirement to report suspicious transactions and retain records.
15517/22 |
JAS/jk |
30 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1230
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(62) Obliged entities may outsource tasks to a service provider, including agent, distributor and another group member, unless they are established in third countries that are designated as high- risk, as having compliance weaknesses or as posing a threat to the Union’s financial system. In the case of agency or outsourcing relationships on a contractual basis between obliged entities and service providers not covered by AML/CFT requirements, any AML/CFT obligations upon those service providers could arise only from the contract between the parties and not from this
Regulation. Therefore, the responsibility for complying with AML/CFT |
should |
remain entirely with the obliged entity itself. The obliged entity should in |
that, |
where an outsourced service provider is involved for the purposes of remote customer identification, the
(63)In order for third party reliance and outsourcing relationships to function efficiently, further clarity is needed around the conditions according to which reliance takes place. AMLA should have the task of developing guidelines on the conditions under which
15517/22 |
JAS/jk |
31 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1231
Bilaga 4SOU 2024:58
(63a) When outsourcing tasks deriving from requirements under this Regulation, the obliged entity remains the controller under Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council20 and thus would have to ensure full compliance with the requirements of Regulation (EU) 2016/679. Outsourcing tasks to external service providers in third countries has to follow the requirements of Chapter V of Regulation (EU) 2016/679; processors from third countries would also have to designate in writing a representative in the Union (Article 27 of Regulation (EU)
2016/679). Furthermore, as this would regularly constitute processing within |
of Article |
28 of Regulation (EU) 2016/679, a contract or other legal act would have to be |
with the |
service provider. In that context, in order to ensure that the supervisory capacity of the data protection supervisory authorities is not restricted due to multiple outsourcing, service providers are not allowed to outsource the tasks mandated to them on their behalf.
(64)The concept of beneficial ownership was introduced by Directive (EU) 2015/849 to increase transparency of complex corporate structures. The need to access accurate,
20Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data, and repealing Directive 95/46/EC (General Data Protection Regulation) (OJ L119, 4.5.2016, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
32 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1232
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(65)Detailed rules should be laid down to identify the beneficial owners of corporate and other legal entities and to harmonise definitions of beneficial ownership. Beneficial ownership is based on two components – ownership and control. While these two factors might be fulfilled at the same time, they are essentially independent of one other. It is therefore important that both factors are analyzed in order to assess how control is exercised over a legal entity, and to identify all natural persons who are the beneficial owners of that legal entity.
(66) A meaningful identification of the beneficial owners requires a determination whether control is exercised via other means. The determination of control through an ownership interest is necessary but not sufficient and it does not exhaust the necessary checks to determine the beneficial owners. The test on whether any natural person exercises control via other means is not a subsequent test to be performed only when it is not possible to determine an ownership interest. The two tests, namely that of control through an ownership interest and that of control via other means, should be performed in parallel.
(66a) An ownership of 25% or more of the shares or voting rights or other ownership interest in general establishes the beneficial ownership of the legal entity. Ownership interest should encompass both control rights and rights that are significant in terms of receiving a benefit, as is a right to a share of profits or other internal resources or liquidation balance. There may, however, be situations where the risk that certain categories of legal entities be misused for money laundering or terrorist financing purposes are higher. In such situations, enhanced transparency measures are necessary to dissuade criminals from setting up or infiltrating these entities, either through direct or indirect ownership or control. In order to ensure that the Union is able to adequately mitigate such varying levels of risk, it is necessary to empower the Commission to identify those categories of legal entities that should be subject to lower beneficial transparency thresholds. Such identification should be ongoing and should rely on the results of the national and supranational risk assessments as well as on relevant analyses and reports produced by AMLA, Europol or other Union bodies that have a role in the prevention, investigation and prosecution of money laundering and terrorist financing.
15517/22 |
JAS/jk |
33 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1233
Bilaga 4SOU 2024:58
(66b) By their complex nature,
voting rights or other ownership interest in the corporate entity. In case of |
shareholding, the |
beneficial owners should be identified by multiplying the shares in the ownership |
. To this |
end, all shares directly or indirectly owned by the same natural person should be added together. Where 25% of the shares or voting rights or other ownership interest in the corporate entity are owned by a shareholder that is a legal entity other than a corporate entity, the beneficial ownership should be determined having regard to the specific structure of the shareholder, including whether any natural person exercises control through other means over a shareholder.
(66c) The determination of the beneficial owner of a legal entity in situations where the shares of the legal entity are held in a legal arrangement, or where they are held by a foundation or similar legal entity, might be more difficult in view of the different nature and identification criteria of beneficial ownership between legal entities and legal arrangements. It is therefore necessary to set out clear rules to deal with these situations of
15517/22 |
JAS/jk |
34 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1234
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(66d) A common understanding of the concept of control and a more precise definition of the means of control are necessary to ensure consistent application of the rules across the internal market. Control should be understood as the effective ability to impose one's will on the corporate entity's
that are the beneficial owners of a legal entity, control should be identified |
of |
ownership interest. Control can generally be exercised by any means, including |
means. Without necessarily establishing the position of the beneficial owner, these means may be taken into account for assessing whether control via other means is exercised, depending on the specific situation of each legal entity.
(66e) Indirect ownership or control may be mediated by multiple links in a chain or by multiple individual or interlinked chains. A link in a chain may be any person or organisation or a legal arrangement without legal personality. The relations between the links may consist of ownership interest or voting rights or other means of control.
(67)In order to ensure effective transparency, the widest possible range of legal entities and arrangements incorporated or created in the territory of Member States should be covered by beneficial ownership rules. This includes legal entities other than corporate ones and legal arrangements similar to express trusts. Due to differences in the legal systems of Member States, those broad categories encompass a variety of different organisational structures. Member States should notify to the Commission a list of the types of corporate and other legal entities where the beneficial owners is identified in line with the rules for the identification of beneficial owners for corporate entities.
15517/22 |
JAS/jk |
35 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1235
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(68)The specific nature of certain legal entities, such as for example associations, trade unions, political parties or churches, does not lend them a meaningful identification of beneficial owners based of ownership interests or membership. In those cases, however, it may be the case that the senior managing officials exercise control over the legal entity through other means. In those cases, they should be reported as the beneficial owners.
(68a) To ensure the consistent identification of beneficial owners of legal |
are |
structurally or functionally similar to express trust, it is necessary to lay down |
|
beneficial ownership rules. Similar rules to those set out for express trusts shall be applied to the relevant legal entities. Legal entities that are similar in function and structure to an express trust are for example foundations, in the sense of legal persons established by the founder to support public benefit purposes, charitable purposes or a certain group of persons using their own assets.
(68b) To ensure the consistent identification of beneficial owners of collective investment undertaking, it is necessary to lay down harmonised beneficial ownership rules. Regardless of whether the collective investment undertaking exist in the Member State in the form of a legal entity with legal personality and as a legal arrangement without legal personality, the rules for corporate entities shall be applied in identifying the beneficial owner. Such an approach is consistent with their purpose and function.
15517/22 |
JAS/jk |
36 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1236
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(68c) The characteristics of express trusts and similar legal arrangements in Member States may vary. In order to ensure a harmonised approach, it is appropriate to set out common principles for the identification of such arrangements. Express trusts are trusts created at the initiative of the settlor. Trusts set up by law or that do not result from the explicit intent of the settlor to create them should be excluded from the scope of this Regulation. Express trust are usually created in the form of a document e.g. a written deed or written instrument of trust and usually fulfil a business or personal need. Legal arrangements similar to express trusts are arrangements
personality which are similar in structure or functions. The determining factor is designation of the type of legal arrangement, but the fulfilment of the basic features of the definition of an express trust, i.e. the settlor's intention to place the assets under the administration and control of a certain person for specified purpose, usually of a business or personal nature, such as the benefit of the beneficiaries. To ensure the consistent identification of beneficial owners of legal arrangements similar to express trusts, Member States should notify to the Commission a list of the types of legal arrangements similar to express trusts. Such notification should be accompanied by an assessment justifying the identification of certain legal arrangements as similar to express trusts as well as why other legal arrangements have been considered as dissimilar in structure or function from express trusts. In performing such assessment, Member States should take into consideration all legal arrangements that are governed under their law.
(68d) In some cases of legal entities such as foundations, express trusts and similar legal arrangements, it is not possible to identify individual beneficiaries because they have yet be determined; in such cases, beneficial ownership information should include instead a description of the class of beneficiaries and its characteristics. As soon as beneficiaries within the class are designated, they shall be beneficial owners. Furthermore, there are specific types of legal persons and legal arrangements where beneficiaries exist, but their identification is not proportionate in respect of the money laundering and terrorist financing risks associated with those legal persons or legal arrangements. This can be the case for example of regulated products such as pension schemes within the scope of Directive (EU) 2016/2341 of the European Parliament and of the Council, employee financial ownership or participation schemes, or of legal entities or legal arrangements with a
15517/22 |
JAS/jk |
37 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1237
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(69)A consistent approach to the beneficial ownership transparency regime also requires ensuring that the same information is collected on beneficial owners across the internal market. It is appropriate to introduce precise requirements concerning the information that should be collected in each case. That information includes a minimum set of personal data of the beneficial owner, the nature and extent of the beneficial interest held in the legal entity or legal arrangement and information on the legal entity or legal arrangement, which are necessary to ensure the appropriate identification of the natural person who is the beneficial owner and the reasons why that natural person has been identified as the beneficial owner.
(69a) An effective framework of beneficial ownership transparency requires information to be collected through various channels. Such
15517/22 |
JAS/jk |
38 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1238
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(69b) When legal entities and legal arrangements are part of a complex structure, clarity on their ownership or control structure is critical in order to ascertain who their beneficial owners are. To this end, it is important that legal entities and legal arrangements clearly understand the relationships by which they are indirectly owned or controlled, including all those intermediary steps between the beneficial owners and the legal entity or legal arrangement itself, whether these are in the form of other legal entities and legal arrangements or of nominee relationships. Identification of the ownership and control structure allows to identify the
ownership is established or control can be exercised over a legal entity and is essential for a comprehensive understanding of the position of the beneficial owner. The beneficial owner information should therefore always include a description of the relationship structure.
(70)Underpinning an effective framework on beneficial ownership transparency is the knowledge by corporate and other legal entities of the natural persons who are their beneficial owners. Thus, all corporate and other legal entities in the Union should obtain and hold adequate, accurate and current beneficial ownership information. That information should be retained for five years and the identity of the person responsible for retaining the information should be reported to the registers. That retention period is equivalent to the period for retention of the information obtained within the application of AML/CFT requirements, such as customer due diligence measures. In order to ensure the possibility to
(70a) To ensure that beneficial ownership information is
15517/22 |
JAS/jk |
39 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1239
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(71)Corporate and other legal entities should take all necessary measures to identify their beneficial owners. There may however be cases where no natural person is identifiable who ultimately owns or exerts control over an entity. In such exceptional cases, provided that all means of identification are exhausted, the senior managing officials can be reported instead of the beneficial owners when providing beneficial ownership information to obliged entities in the course of the customer due diligence process or when submitting the information to the central register. Although they are
identified in these situations, the senior managing officials are not the beneficial |
. Corporate |
and legal entities should keep records of the actions taken in order to identify |
|
owners, especially when they rely on this last resort measure, which should be duly justified and documented. However, concerns about the difficulty in obtaining the information should not be a valid reason to avoid the identification effort and resort to reporting the senior management instead. Therefore, legal entities should always be able to substantiate their doubts as to the veracity of the information collected. Such justification should be proportionate to the risk of the legal entity and the complexity of its ownership structure. In cases where the absence of beneficial owners is evident with respect to the specific form and structure of legal entity, the justification should be understood as a reference to this fact, i.e. that the legal entity does not have a beneficial owner due to its specific form and structure, where, for example, there are no ownership interests in it, nor can it be ultimately controlled by other means. For the purpose of the statement of the absence of the beneficial owner, it should be possible to use universal formulations or uniform forms.
15517/22 |
JAS/jk |
40 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1240
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(71a) In view of the purpose of determining beneficial ownership, which is to ensure effective transparency of legal persons, it is proportionate to exempt certain entities from the obligation to identify their beneficial owner. Such a regime can only be applied to entities for which the identification and registration of their beneficial owners is not useful and where the similar level of transparency is achieved by means other than beneficial ownership. In this respect, bodies governed by public law of the Member State should not be obliged to determine their beneficial owner. Directive 2004/109/EC of the European Parliament and of the Council21
transparency requirements for companies whose securities are admitted toregulated market. In certain circumstances, those transparency requirements can achieve an equivalent transparency regime to the beneficial ownership transparency rules set out in this Regulation. This is the case when the control over the company is exercised through voting rights, and the ownership or control structure of the company only includes natural persons. In those circumstances, there is no need to apply beneficial ownership requirements to those listed companies. The exemption for legal entities from the obligation to determine their own beneficial owner and to register it should not affect the obligation of obliged entities to identify the beneficial owner of a customer in customer due diligence when performing customer due diligence.
(72)There is a need to ensure a level playing field among the different types of legal forms and to avoid the misuse of express trusts and legal arrangements, which are often layered in complex structures to further obscure beneficial ownership. Trustees of any express trust administered or residing in a Member State should thus be responsible for obtaining and holding adequate, accurate and current beneficial ownership information regarding the express trust, and for disclosing their status and providing this information to obliged entities carrying out costumer due diligence. Any other beneficial owner of the express trust should assist the trustee in obtaining such information.
21Directive 2004/109/EC of the European Parliament and of the Council of 15 December 2004 on the harmonisation of transparency requirements in relation to information about issuers whose securities are admitted to trading on a regulated market and amending Directive 2001/34/EC (OJ L 390, 31.12.2004, p. 38).
15517/22 |
JAS/jk |
41 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1241
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(73)In view of the specific structure of certain legal arrangements, and the need to ensure sufficient transparency about their beneficial ownership, such legal arrangements similar to express trusts should be subject to equivalent beneficial ownership requirements as those that apply to express trusts.
(74)Nominee arrangements may allow the concealment of the identity of the beneficial owners,
because a nominee might act as the director or shareholder of a legal entity |
nominator is |
not always disclosed. Those arrangements might obscure the beneficial |
control |
structure, when beneficial owners do not wish to disclose their identity or role within them. There is thus a need to introduce transparency requirements in order to avoid that these arrangements are misused and to prevent criminals from hiding behind persons acting on their behalf. The relationship between nominee and nominator is not determined by whether it has an effect on the public or third parties. Although a nominee shareholders whose name appears in public or official records would formally have independent control over the company, it should be required to disclose whether they are acting on the instructions of someone else on the basis of a private concert. Nominee shareholders and nominee directors of corporate or other legal entities should maintain sufficient information on the identity of their nominator as well as of any beneficial owner of the nominator and disclose them as well as their status to the corporate or other legal entities. The same information should also be reported by corporate and other legal entities to obliged entities, when customer due diligence measures are performed.
15517/22 |
JAS/jk |
42 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1242
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(75)The risks posed by foreign corporate entities and legal arrangements, which are misused to channel proceeds of funds into the Union’s financial system, need to be mitigated. Since beneficial
ownership standards in place in third countries might not be sufficient to allow for the same level of transparency and timely availability of beneficial ownership information as in the Union, there is a need to ensure adequate means to identify the beneficial owners of foreign corporate entities or legal arrangements in specific circumstances. Therefore, legal entities incorporated outside the
Union and express trusts or similar legal arrangements administered outside |
should be |
required to disclose their beneficial owners when they operate in the Union by |
into a |
business relationship with a Union’s obliged entity or by acquiring real estate in the Union, as well as when they are awarded a public procurement for goods, services or concessions. Achieving
identification of beneficial owners of legal persons and legal arrangements from outside the Union should be achieved through requirements within CDD processes by Union’s obliged entities. The
need to register the beneficial owner of a
beneficial owner is a condition of the business relationship and transaction, should be apparent to the customer from the obliged entity’s communication. Without the registration of the beneficial
owner of such a customer, the obliged person cannot conduct business with that customer. Active identification of the beneficial owner and its registration in the register of beneficial owners by the
15517/22 |
JAS/jk |
43 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1243
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(76)In order to encourage compliance and ensure an effective beneficial ownership transparency, beneficial ownership requirements need to be enforced. To this end, Member States should apply sanctions for breaches of those requirements. Those sanctions should be effective, proportionate and dissuasive, and should not go beyond what is required to encourage compliance. Sanctions introduced by Member States should have an equivalent deterrent effect across the Union on the breaches of beneficial ownership requirements. Sanctions may for example include fines for legal entities and trustees or persons holding an equivalent position in a similar legal arrangement for
outdated, inaccurate or incorrect beneficial ownership data, the
to comply with the obligation to hold beneficial ownership information or to submit beneficial ownership information within a given time limit, fines for beneficial owners and other persons who fail to cooperate with legal entity or trustee of an express trust or similar legal arrangement, fines for nominee shareholders and nominee directors who fail to comply with the obligation of disclosure or private law consequences for undisclosed beneficial owners as prohibition of the payment of profits or prohibition of the exercise of voting rights.
15517/22 |
JAS/jk |
44 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1244
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(77)Obliged entities should promptly report to the FIU all suspicious funds, transactions or activities, including attempted transactions or activities, and other information relevant to money laundering, or terrorist financing. When reporting on a suspicion of money laundering, obliged entities should also report, where applicable, on the underlying predicate offence. Furthermore, in order to help prevent the laundering of future proceeds of criminal activity as defined by Article 2, point (3), obliged entities should report to the FIU all funds, transactions and activities, including
attempted transactions and activities, related to the commission of offences |
potential |
to generate proceeds. In order to avoid the unnecessary reporting of low impact |
|
offences, Member States should be able to exempt obliged entities from reporting certain categories of
15517/22 |
JAS/jk |
45 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1245
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(78)Differences in suspicious transaction reporting obligations between Member States may exacerbate the difficulties in AML/CFT compliance experienced by obliged entities that have a
functioning of FIUs’ analytical activities and cooperation, AMLA should |
regulatory |
standards specifying a common template for the reporting of suspicious |
be used as a |
uniform basis throughout the Union.
(79)FIUs should be able to obtain swiftly from any obliged entity all the necessary information relating to their functions. Their unfettered and swift access to information is essential to ensure that flows of money can be properly traced and illicit networks and flows detected at an early stage. The need for FIUs to obtain additional information from obliged entities based on a suspicion of money
laundering or financing of terrorism might be triggered by a prior suspicious transaction report reported to the FIU, but might also be triggered through other means such as the FIU’s own
analysis, intelligence provided by competent authorities or information held by another FIU. FIUs
should therefore be able, in the context of their functions, to obtain information from any obliged
entity, even without a prior report being made. Obliged entities should reply to a request for
information by the FIU as soon as possible and, in any case, within five days of receipt of the request. In justified and urgent cases, the obliged entity should be able to respond to the FIU’s
request within 24 hours. This does not include indiscriminate requests for information to the obliged
entities in the context of the FIU's analysis, but only information requests based on sufficiently
defined conditions. An FIU should also be able to obtain such information on a request made by
another Union FIU and to exchange the information with the requesting FIU.
15517/22 |
JAS/jk |
46 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1246
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(80)For certain obliged entities, Member States should have the possibility to designate an appropriate
(81)Where a Member State decides to designate such a
(82)Obliged entities should exceptionally be able to carry out suspicious transactions before informing the FIU where refraining from doing so is impossible or likely to frustrate efforts to pursue the beneficiaries of a suspected money laundering or terrorist financing operation. However, this exception should not be invoked in relation to transactions concerned by the international obligations accepted by the Member States to freeze without delay funds or other assets of terrorists, terrorist organisations or those who finance terrorism, in accordance with the relevant United Nations Security Council resolutions.
15517/22 |
JAS/jk |
47 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1247
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(83)Confidentiality in relation to the reporting of suspicious transactions and to the provision of other relevant information to FIUs is essential in order to enable the competent authorities to freeze and seize assets potentially linked to money laundering, its predicate offences or terrorist financing. A suspicious transaction is not an indication of criminal activity. Disclosing that a suspicion has been reported may tarnish the reputation of the persons involved in the transaction and jeopardise the performance of analyses and investigations. Therefore, obliged entities and their directors and
employees, or persons in a comparable position, including agents and distributors, |
not |
inform the customer concerned or a third party that information is being, will |
been |
submitted to the FIU, whether directly or through the
(84)Criminals move illicit proceeds through numerous intermediaries to avoid detection. Therefore it is important to allow obliged entities to exchange information not only between group members, but also in certain cases between credit and financial institutions and other entities that operate within networks, in full compliance with data protection rules.
15517/22 |
JAS/jk |
48 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1248
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(85)Regulation (EU) 2016/679 applies to the processing of personal data for the purposes of this Regulation. The fight against money laundering and terrorist financing is recognised as an important public interest ground by all Member States. Member States may apply Directive (EU) 2016/680 of the European Parliament and of the Council22, as well as national law where appropriate, to the processing of data by their FIU, based on the sensitive nature of their activities and their relevance to national security.
(86)It is essential that the alignment of the AML/CFT framework with the
Recommendations is carried out in full compliance with Union law, in particular as regards Union data protection law and the protection of fundamental rights as enshrined in the Charter. Certain aspects of the implementation of the AML/CFT framework involve the collection, analysis, storage and sharing of data. Such processing of personal data should be permitted, while fully respecting fundamental rights, only for the purposes laid down in this Regulation, and for carrying out customer due diligence, ongoing monitoring, analysis and reporting of suspicious transactions, identification of the beneficial owner of a legal person or legal arrangement, identification of a politically exposed person and sharing of information by credit institutions and financial institutions and other obliged entities. The collection and subsequent processing of personal data by obliged entities should be limited to what is necessary for the purpose of complying with AML/CFT requirements and personal data should not be further processed in a way that is incompatible with that purpose. In particular, further processing of personal data for commercial purposes should be strictly prohibited.
22Directive (EU) 2016/680 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data by competent authorities for the purposes of the prevention, investigation, detection or prosecution of criminal offences or the execution of criminal penalties, and on the free movement of such data, and repealing Council Framework Decision 2008/977/JHA (OJ L 119, 4.5.2016, p.
89).
15517/22 |
JAS/jk |
49 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1249
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(87)The revised FATF Recommendations demonstrate that, in order to be able to cooperate fully and comply swiftly with information requests from competent authorities for the purposes of the prevention, detection or investigation of money laundering and terrorist financing, obliged entities should maintain, for at least five years, the necessary information obtained through customer due diligence measures and the records on transactions. In order to avoid different approaches and in order to fulfil the requirements relating to the protection of personal data and legal certainty, that retention period should be fixed at five years after the end of a business
occasional transaction.
(88)When the notion of competent authorities refers to investigating and prosecuting authorities, it shall be interpreted as including the European Public Prosecutor's Office (EPPO) with regard to the Member States that participate in the enhanced cooperation on the establishment of the EPPO.
(89)For the purpose of ensuring the appropriate and efficient administration of justice during the period between the entry into force and application of this Regulation, and in order to allow for its smooth interaction with national procedural law, information and documents pertinent to ongoing legal proceedings for the purpose of the prevention, detection or investigation of possible money laundering or terrorist financing, which have been pending in the Member States on the date of entry into force of this Regulation, should be retained for a period of five years after that date, and it should be possible to extend that period for a further five years.
15517/22 |
JAS/jk |
50 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1250
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(90)The rights of access to data by the data subject as well as other data subject rights laid down in applicable data protection legislation are applicable to the personal data processed for the purpose of this Regulation. However, access by the data subject to any information related to a suspicious transaction report would seriously undermine the effectiveness of the fight against money laundering and terrorist financing. Exceptions to and restrictions of that right in accordance with Article 23 of Regulation (EU) 2016/679 may therefore be justified.
Member States may apply Directive (EU) 2016/680, as well as national law |
appropriate, to |
the processing of data by their FIU, based on the sensitive nature of their |
their |
relevance to national security. |
|
(91)Obliged entities might resort to the services of other private operators. However, the AML/CFT framework should apply to obliged entities only, and obliged entities should retain full responsibility for compliance with AML/CFT requirements. In order to ensure legal certainty and to avoid that some services are inadvertently brought into the scope of this regulation, it is necessary to clarify that persons that merely convert paper documents into electronic data and are acting under a contract with an obliged entity, and persons that provide credit institutions or financial institutions solely with messaging or other support systems for transmitting funds or with clearing and settlement systems do not fall within the scope of this Regulation.
(92)Obliged entities should obtain and hold adequate and accurate information on the beneficial ownership and control of legal persons. As bearer shares accord the ownership to the person who possesses the bearer share certificate, they allow the beneficial owner to remain anonymous. To ensure that those shares are not misused for money laundering or terrorist financing purposes, companies - other than those with listed securities on a regulated market or whose shares are issued as intermediated securities - should convert all existing bearer shares into registered shares. In addition, only bearer share warrants in intermediated form should be allowed.
15517/22 |
JAS/jk |
51 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1251
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(93)The anonymity of
(94)The use of large cash payments is highly vulnerable to money laundering
financing; this has not been sufficiently mitigated by the requirement for traders in goods to be subject to
(95)The Commission should assess the costs, benefits and impacts of lowering the limit to large cash payments at Union level with a view to levelling further the playing field for businesses and reducing opportunities for criminals to use cash for money laundering. This assessment should consider in particular the most appropriate level for a harmonised limit to cash payments at Union level considering the current existing limits to cash payments in place in a large number of Member States, the enforceability of such a limit at Union level and the effects of such a limit on the legal tender status of the euro.
15517/22 |
JAS/jk |
52 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1252
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(96)The Commission should also assess the costs, benefits and impacts of lowering the threshold for the identification of beneficial owners when control is exercised through ownership. This assessment should consider in particular the lessons learned from Member States or third countries having introduced lower thresholds.
(97)In order to ensure consistent application of AML/CFT requirements, the power to adopt acts
in accordance with Article 290 of the Treaty on the Functioning of the European |
should be |
delegated to the Commission to supplement this Regulation by adopting |
identifying |
23 |
OJ L 123, 12.5.2016, p. 1. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15517/22 |
JAS/jk |
53 |
|
|
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1253
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(98)In order to ensure uniform conditions for the application of this Regulation, implementing powers should be conferred on the Commission in order to identify legal arrangements similar to express trusts governed by the national laws of Member States as well as to adopt implementing technical standards specifying the format to be used for the reporting of suspicious transactions. Those powers should be exercised in accordance with Regulation (EU) No 182/2011 of the European Parliament and of the Council24.
(99) This Regulation respects the fundamental rights and observes the principles by the
Charter, in particular the right to respect for private and family life (Article 7 of the Charter), the right to the protection of personal data (Article 8 of the Charter) and the freedom to conduct a business (Article 16 of the Charter).
(100)In accordance with Article 21 of the Charter, which prohibits discrimination based on any grounds, obliged entities should perform risk assessments in the context of customer due diligence without discrimination.
(101)When drawing up a report evaluating the implementation of this Regulation, the Commission should give due consideration to the respect of the fundamental rights and principles recognised by the Charter.
24Regulation (EU) No 182/2011 of the European Parliament and of the Council of 16
February 2011 laying down the rules and general principles concerning mechanisms for control by the Member States of the Commission’s exercise of implementing powers (OJ L 55, 28.2.2011, p. 13).
15517/22 |
JAS/jk |
54 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1254
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(102)Since the objective of this Regulation, namely to prevent the use of the Union’s financial
system for the purposes of money laundering and terrorist financing, cannot be sufficiently achieved by the Member States and can rather, by reason of the scale or effects of the action, be better achieved at Union level, the Union may adopt measures, in accordance with the principle of subsidiarity as set out in Article 5 of the Treaty on European Union (TEU). In accordance with the principle of proportionality as set out in that Article, this Regulation does not go beyond what is necessary in order to achieve that objective.
(103)The European Data Protection Supervisor has been consulted in accordance with Article 42 of Regulation (EU) 2018/1725 [and delivered an opinion on ...25],
25 |
OJ C , , p. . |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15517/22 |
JAS/jk |
55 |
|
|
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1255
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
HAVE ADOPTED THIS REGULATION:
CHAPTER I
GENERAL PROVISIONS
Section 1
Subject matter and definitions
Article 1
Subject matter
To prevent the misuse of the financial system for money laundering and the financing of terrorism this Regulation lays down rules concerning:
(a)measures to be applied by obliged entities;
(b)beneficial ownership transparency requirements for legal entities, express trusts and similar legal arrangements;
(ba) data protection and
(c)measures to limit the misuse of anonymous instruments.
15517/22 |
JAS/jk |
56 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1256
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 2
Definitions
For the purposes of this Regulation, the following definitions apply:
(1) ‘money laundering’ means the conduct as set out in Article 3, paragraphs |
of Directive |
(EU) 2018/1673 including aiding and abetting, inciting and attempting to |
conduct, |
whether the activities which generated the property to be laundered were carried out on the territory of a Member State or on that of a third country;
(2)‘terrorist financing’ means the conduct set out in Article 11 of Directive (EU) 2017/541
including aiding and abetting, inciting and attempting to commit that conduct, whether carried out on the territory of a Member State or on that of a third country;
(3)‘criminal activity’ means criminal activity as defined in Article 2(1) of Directive (EU) 2018/1673, as well as fraud affecting the Union’s financial interests as defined in Article 3(2) of Directive (EU) 2017/1371, passive and active corruption as defined in Article 4 (2) and misappropriation as defined in Article 4(3), second subparagraph of that Directive;
(4)‘property’ means property as defined in Article 2(2) of Directive (EU) 2018/1673;
15517/22 |
JAS/jk |
57 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1257
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(5)‘credit institution’ means:
(a)a credit institution as defined in Article 4(1), point (1) of Regulation (EU) No 575/2013 of the European Parliament and of the Council26;
(b)a branch of a credit institution referred to in point (a), when located in the Union, whether its head office is situated within the Union or in a third
26Regulation (EU) No 575/2013 of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on prudential requirements for credit institutions and investment firms and amending Regulation (EU) No 648/2012 (OJ L 176, 27.6.2013, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
58 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1258
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(6)‘financial institution’ means:
(a)an undertaking other than a credit institution or an investment firm, which carries out one or more of the activities listed in points (2) to (12), (14) and (15) of the Annex I to Directive 2013/36/EU of the European Parliament and of the Council27, including the activities of currency exchange offices (bureaux de change), or the principal activity of which is to acquire holdings, including a financial holding company and a mixed financial holding company; creditors as defined in Article 4, point (2) of Directive 2014/17/EU of the European Parliament and of the Council28 and in Article 3, point (b) of Directive 2008/48/EC of the European Parliament and of the Council29 and the activities of central securities depositories as defined in Article 2(1), point (1) of Regulation (EU) No 909/2014 of the European Parliament and of the Council30, but with the exception of the activities of account information service providers as defined in Article 4, point (19) of Directive (EU) 2015/2366;
(b)an insurance undertaking as defined in Article 13, point (1) of Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of the Council31, insofar as it carries out life or other
27Directive 2013/36/EU of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on access to the activity of credit institutions and the prudential supervision of credit institutions and investment firms, amending Directive 2002/87/EC and repealing Directives 2006/48/EC and 2006/49/EC (OJ L 176, 27.6.2013, p. 338).
28Directive 2014/17/EU of the European Parliament and of the Council of 4 February 2014 on credit agreements for consumers relating to residential immovable property and amending Directives 2008/48/EC and 2013/36/EU and Regulation (EU) No 1093/2010 (OJ L 60, 28.2.2017, p. 34).
29Directive 2008/48/EC of the European Parliament and of the Council of 23 April 2008 on credit agreements for consumers and repealing Council Directive 87/102/EEC (OJ L 133, 22.5.2008, p. 66).
30Regulation (EU) No 909/2014 of the European Parliament and of the Council of 23 July 2014 on improving securities settlement in the European Union and on central securities depositories and amending Directives 98/26/EC and 2014/65/EU and Regulation (EU) No 236/2012 (OJ L 257, 28.8.2014, p. 1).
31Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of the Council of 25 November 2009 on the
15517/22 |
JAS/jk |
59 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1259
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
32
33
(c)an insurance intermediary as defined in Article 2(1), point (3) of Directive (EU) 2016/97 of the European Parliament and of the Council32 where it acts with respect to life insurance and other
(d)an investment firm as defined in Article 4(1), point (1) of Directive 2014/65/EU of the European Parliament and of the Council33;
(e)a collective investment undertaking, in particular:
(i)an undertaking for collective investment in transferable securities as defined in Article 1(2) of Directive 2009/65/EC and its management company as defined in Article 2(1)(b) of that Directive or an investment company authorised in accordance with that Directive and which has not designated a management company, that makes available for purchase units of UCITS in the Union;
(ii)an alternative investment fund as defined in Article 4(1), point (a) of Directive 2011/61/EU and its alternative investment fund manager as defined in Article 4(1), point (b) of that Directive that fall within the scope set out in Article 2 of that Directive;
Directive (EU) 2016/97 of the European Parliament and of the Council of 20 January 2016 on insurance distribution (recast) (OJ L 26, 2.2.2016, p. 19).
Directive 2014/65/EU of the European Parliament and of the Council of 15 May 2014 on markets in financial instruments and amending Directive 2002/92/EC and Directive 2011/61/EU (recast) (OJ L 173, 12.6.2014, p. 349).
15517/22 |
JAS/jk |
60 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1260
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(ea) a
(f)branches of financial institutions as defined in points (a) to (ea), when located in the Union, whether their head office is situated in a Member State or in a third country;
(7)‘trust or company service provider’ means any person that, by way of its business, provides
any of the following services to third parties:
(a)the formation of companies or other legal persons;
(b)acting as, or arranging for another person to act as, a director or secretary of a company, a partner of a partnership, or a similar position in relation to other legal persons;
(c)providing a registered office, business address, correspondence or administrative address for a company, a partnership or any other legal person or arrangement or any other related services;
(d)acting as, or arranging for another person to act as, a trustee of an express trust or performing an equivalent function for a similar legal arrangement;
(e)acting as, or arranging for another person to act as, a nominee shareholder for another person;
15517/22 |
JAS/jk |
61 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1261
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(8)‘gambling services’ means a service which involves a games of chance provided at a physical
location or by any means at a distance, by electronic means or any other technology for facilitating communication, at the individual request of a recipient of services, such as lotteries, casino games, poker games and betting transactions;
(8a) ‘game of chance’ means any game which involves wagering a stake with monetary value in
exchange for a chance to win a prize with a monetary value, and where thea win or loss depends wholly or partially on chance.
(9)Deleted
(10)‘mortgage credit intermediary’ means a credit intermediary as defined in Article 4, point (5) of Directive 2014/17/EU when holding the funds in connection with the credit agreement, with the exception of the mortgage credit intermediary carrying out activities under the full responsibility of one or more creditors or credit intermediaries;
(11)Deleted
(12)‘consumer a credit intermediary’ means a credit intermediary as defined in Article 3, point (f)
of Directive 2008/48/EC when holding the funds in connection with the credit agreement, with the exception of the consumer credit intermediary carrying out activities under the full responsibility of one or more creditors or credit intermediaries;
(13)
15517/22 |
JAS/jk |
62 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1262
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(14)
(14a)
COM/2021/422 final];
(14b) ‘Crowdfunding service providers’ means a crowdfunding service provider as defined in Article 2(1), point (e) of Regulation (EU) 2020/1503;
(14c)
(i)project owners, which are any natural or legal person seeking funding for projects, consisting of one or a set of predefined operations aiming at a particular objective, including fundraising for a particular cause or event irrespective of whether these projects are proposed to the public or to a limited number of funders; and
(ii)funders, which are any natural or legal person contributing to the funding of projects, through loans, with or without interest, or donations, including where such donations entitle the donor to a
15517/22 |
JAS/jk |
63 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1263
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(15)‘electronic money’ means electronic money as defined in Article 2, point (2) of Directive 2009/110/EC of the European Parliament and of the Council34, but excluding monetary value as referred to in Article 1(4) and (5) of that Directive;
(16)‘business relationship’ means a business, professional or commercial relationship connected with the professional activities of an obliged entity, which is set up between an obliged entity and a
customer, including in the absence of a written contract and which is expected |
the time |
when the contact is established, or which acquires an element of repetition or |
|
(17)‘linked transactions’ means two or more transactions carried out over a specific period of
time, and which appear to have close characteristics such as similar purposes, amounts or other relevant characteristics, or which are carried out by or on behalf of customers, originators or beneficiaries which are similar or have common characteristics;
(18)‘third country’ means any jurisdiction, independent state or autonomous territory that is not part of the European Union and that has its own AML/CFT legislation or enforcement regime;
34Directive 2009/110/EC of the European Parliament and of the Council of 16 September 2009 on the taking up, pursuit and prudential supervision of the business of electronic money institutions amending Directives 2005/60/EC and 2006/48/EC and repealing Directive 2000/46/EC (OJ L 267, 10.10.2009, p. 7).
15517/22 |
JAS/jk |
64 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1264
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(19)‘correspondent relationship’ means:
(a)the provision of banking services by one credit institution as the correspondent to another credit institution as the respondent, including providing a current or other
liability account and related services, such as cash management, international funds
transfers, cheque clearing, |
services; |
(b)the relationships between and among credit institutions and financial institutions including where similar services are provided by a correspondent institution to a respondent institution, and including relationships established for securities transactions or funds transfers;
(20)‘shell bank’ means a credit institution or financial institution, or an institution that carries out
activities equivalent to those carried out by credit institutions and financial institutions, incorporated in a jurisdiction in which it has no physical presence, involving meaningful mind and management, and which is unaffiliated with a regulated financial group;
(21)‘Legal Entity Identifier’ means a unique alphanumeric reference code based on the ISO 17442
standard assigned to a legal entity;
(22)‘beneficial owner’ means:
(a)any natural person who ultimately owns or controls, according to articles 42 to 43, a legal entity, an express trust or a similar legal arrangement;
(b)any natural person on whose behalf or for the benefit of whom a business relationship or a transaction or activity is being conducted;
15517/22 |
JAS/jk |
65 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1265
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(22a) ‘Express trust’ means a trust intentionally created by the settlor, inter vivos or on death, usually in a form of written document to place assets under the control of a trustee for the benefit of a beneficiary or for a specified purpose, usually to fulfil a business or personal need.
(23)‘legal arrangement’ means an express trust or an arrangement which has a similar structure or
function to an express trust, including fiducie and certain types of Treuhand and fideicomiso;
(24) ‘formal nominee arrangement’ means a contract or a equivalent arrangement, a
nominator and a nominee, where the nominator is a legal entity or natural person that issues instructions to a nominee to act on their behalf in a certain capacity, including as a director or shareholder, and the nominee is a legal entity or natural person instructed by the nominator to act on their behalf;
(25)‘politically exposed person’ means a natural person who is or has been entrusted with the prominent public functions including:
(a)in a Member State:
(i)heads of State, heads of government, ministers and deputy or assistant ministers;
(ii)members of parliament or of similar legislative bodies;
(iii)members of the governing bodies of political parties;
(iv)members of supreme courts, of constitutional courts or of other
15517/22 |
JAS/jk |
66 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1266
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(v)members of courts of auditors or of the boards of central banks;
(vi)ambassadors, chargés d'affaires and
(vii)members of the administrative, management or supervisory bodies of enterprises
(viii)other prominent public functions provided for by Member
(b)in an international organisation:
(i)the highest ranking official, his/her deputies and members of the board or equivalent function of an international organisation;
(ii)representatives to a Member State or to the Union;
(c)at Union level:
(i)functions at the level of Union institutions and bodies that are equivalent to those listed in points (a)(i), (ii), (iv), (v) and (vi);
15517/22 |
JAS/jk |
67 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1267
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(d)in a third country:
(i)functions that are equivalent to those listed in point (a);
No public function referred to in points (a) to (d) shall be understood as covering middle- ranking or more junior officials;
(26) ‘family members’ means:
(a)the spouse, or the person in a registered partnership or civil union or in a similar arrangement;
(b)the children and the spouses of, or persons in a registered partnership or civil union or in a similar arrangement with, those children;
(c)the parents;
15517/22 |
JAS/jk |
68 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1268
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(27)‘persons known to be close associates’ means:
(a)natural persons who are known to have joint beneficial ownership of legal entities or legal arrangements, or any other close business relations, with a politically exposed person;
(b)natural persons who have sole beneficial ownership of a legal entity or legal arrangement which is known to have been set up for the de facto benefit of a politically exposed person;
(28)‘senior management’ means, in addition to the members of the management body in its
management function, an officer or employee with sufficient knowledge of the institution's money
laundering and terrorist financing risk exposure and sufficient seniority to take decisions affecting
its risk exposure;
(29)‘group’ means a group of undertakings which consists of a parent undertaking, its subsidiaries, and the entities directly or indirectly linked with the parent undertaking or its subsidiaries by a relationship as set out in Article 22 of Directive 2013/34/EU of the European Parliament and of the Council35, including branches, where applicable, entities permanently affiliated to a central body;
35Directive 2013/34/EU of the European Parliament and of the Council of 26 June 2013 on the annual financial statements, consolidated financial statements and related reports of certain types of undertakings, amending Directive 2006/43/EC of the European Parliament and of the Council and repealing Council Directives 78/660/EEC and 83/349/EEC (OJ L 182, 29.6.2013, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
69 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1269
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(29a) ‘parent undertaking’ means:
(a)a parent undertaking of a financial conglomerate as defined in Article 2, point (14) of the Directive 2002/87/EC of the European Parliament and of the Council36, including a 'mixed financial holding company' as defined in Article 2, point (15) of that directive;
36
37
38
(b) a parent undertaking of a group, other than that mentioned in point |
is subject to |
prudential supervision on a consolidated basis, at the highest level
consolidation in the Union, including a 'financial holding company' as defined in Article
4(1), point (20), of Regulation (EU) 575/2013, an ‘investment holding company’ as
defined in Article 4 (1), point (23), of Regulation (EU) 2019/2033 of the European
Parliament and of the Council37 and an ‘insurance holding company’ as defined in
Article 212(1), point (f), of Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of
the Council38;
(c)a parent undertaking of a group within the meaning of Article 2(29), other than those mentioned in points (a) and (b), which includes at least two obliged entities as defined in Article 3, and which is not itself a subsidiary of another undertaking in the Union.
Directive 2002/87/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 2002 on the supplementary supervision of credit institutions, insurance undertakings and investment firms in a financial conglomerate and amending Council Directives 73/239/EEC, 79/267/EEC, 92/49/EEC, 92/96/EEC, 93/6/EEC and 93/22/EEC, and Directives 98/78/EC and 2000/12/EC of the European Parliament and of the Council (OJ L35, 11.2.2003, p. 1). Regulation (EU) 2019/2033 of the European Parliament and of the Council of 27 November 2019 on the prudential requirements of investment firms and amending Regulations (EU) No 1093/2010, (EU) No 575/2013, (EU) No 600/2014 and (EU) No 806/2014 (OJ L 314, 5.12.2019, p. 1).
Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of the Council of 25 November
2009 on the
15517/22 |
JAS/jk |
70 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1270
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
When several parent undertakings are identified within the same group, in accordance with the criteria mentioned above, the parent undertaking is the entity within the group which is not itself a subsidiary of another undertaking in the Union;
(30)‘cash’ means currency,
(31)‘competent authority’ means:
(a)a Financial Intelligence Unit;
(b)a supervisory authority as defined under point (33);
(c)a public authority that has the function of investigating or prosecuting money laundering, its predicate offences or terrorist financing, or that has the function of tracing, seizing or freezing and confiscating criminal assets;
(d)a public authority with designated responsibilities for combating money laundering or terrorist financing;
39Regulation (EU) 2018/1672 of the European Parliament and of the Council of 23 October 2018 on controls on cash entering or leaving the Union and repealing Regulation (EC) No 1889/2005 (OJ L 284, 12.11.2018, p. 6).
15517/22 |
JAS/jk |
71 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1271
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(32)‘supervisor’ means the body entrusted with responsibilities aimed at ensuring compliance by obliged entities with the requirements of this Regulation, including the Authority for
(33) ‘supervisory authority’ means a supervisor who is a public body, or the |
authority |
overseeing |
to Article |
29 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
(34)
(35)‘targeted financial sanctions’ means both asset freezing and prohibitions to make funds or other assets available, directly or indirectly, for the benefit of designated persons and entities pursuant to Council Decisions adopted on the basis of Article 29 of the Treaty on European Union and Council Regulations adopted on the basis of Article 215 of the Treaty on the Functioning of the European Union;
(36)‘proliferation
sanctions referred to in point (35) that are imposed pursuant to Decision (CFSP) 2016/849 and Decision 2010/413/CFSP and pursuant to Regulation (EU) 2017/1509 and
Regulation (EU) 267/2012;
15517/22 |
JAS/jk |
72 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1272
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(37)‘precious metal and stone’ means metals and stones referred to in Annex IV;
(38)‘cultural good’ means a good mentioned in part A of the Annex to Regulation (EU) 2019/880 of the European Parliament and of the Council40;
(39)‘management body’ means an obliged entity’s body or bodies, which are appointed in
accordance with national law, which are empowered to set the obliged entity's |
objectives |
and overall direction, and which oversee and monitor management decision- |
include |
the persons who effectively direct the business of the obliged entity. Where no body exists, the management body is the person who effectively direct the business of the obliged entity;
(40)‘management body in its management function’ means the management body responsible for
the
(41)‘management body in its supervisory function’ means the management body acting in its role of overseeing and monitoring management
(42)‘partnership for information sharing in AML/CFT field’ means a formal cooperation
established under national law between obliged entities, and where applicable, public authorities, with the purpose of supplementing compliance with this Regulation through cooperation and by sharing and processing data, in particular through the use of new technologies and artificial intelligence.
40Regulation (EU) 2019/880 of the European Parliament and of the Council of 17 April 2019 on the introduction and the import of cultural goods (OJ L 151, 7.6.2019, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
73 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1273
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Section 2
Scope
Article 3
Obliged entities
The following entities are to be considered obliged entities for the purposes of this Regulation:
(1)credit institutions, when acting in the exercise of their professional regulated activities;
(2)financial institutions, when acting in the exercise of their professional regulated activities;
(3)the following natural or legal persons acting in the exercise of their professional activities:
(a)auditors, external accountants and tax advisors, and any other natural or legal person including independent legal professionals such as lawyers, that undertakes to provide, directly or by means of other persons to which that other person is related, material aid, assistance or advice on tax matters as principal business or professional activity;
15517/22 |
JAS/jk |
74 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1274
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(b)notaries, lawyers and other independent legal professionals, where they participate, whether by acting on behalf of and for their client in any financial or real estate transaction, or by assisting in the planning or carrying out of transactions for their client concerning any of the following:
(i)buying and selling of real property or business entities;
(ii)managing of client money, securities or other assets;
(iii)opening or management of bank, savings or securities accounts;
(iv)organisation of contributions necessary for the creation, operation or management of companies;
(v)creation, operation or management of trusts, companies, foundations, or similar structures;
(c)trust or company service providers;
15517/22 |
JAS/jk |
75 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1275
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(d)estate agents, including when acting as intermediaries in the letting of immovable property for transactions for which the monthly rent amounts to value of at least EUR 10 000, or the equivalent in national currency;
(e)persons trading as regular or principal business or professional activity in precious metals and stones referred to in Article 2, point (37), as well as jewellers, horologists
and goldsmiths, where the value of the transaction or linked |
amounts to at |
least EUR 10 000 or the equivalent in national currency; |
|
(f)providers of gambling services;
(g)Deleted
(h)crowdfunding service providers;
(ha)
15517/22 |
JAS/jk |
76 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1276
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(i)persons trading or acting as intermediaries in the trade of cultural goods, including when this is carried out by art galleries and auction houses, where the value of the transaction or linked transactions amounts to at least EUR 10 000 or the equivalent in national currency;
(j)persons storing, trading or acting as intermediaries in the trade of cultural goods when
this is carried out within free zones and customs warehouses, where |
of the |
transaction or linked transactions amounts to at least EUR 10 000 or |
equivalent in |
national currency; |
|
(k)creditors for mortgage and consumer credits, other than credit institutions defined in Article 2(5) and financial institutions defined in Article 2(6), and credit intermediaries for mortgage and consumer credits;
(l)investment migration operators permitted to represent or offer intermediation services to third country nationals seeking to obtain residence rights in a Member State in exchange of any kind of investment, including capital transfers, purchase or renting of property, investment in government bonds, investment in corporate entities, donation or endowment of an activity to the public good and contributions to the state budget.
15517/22 |
JAS/jk |
77 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1277
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 4
Exemptions for certain providers of gambling services
1.With the exception of casinos, Member States may decide to exempt, , providers of gambling services from all or part of the requirements set out in this Regulation or the Directive [please insert
reference – proposal for 6th |
on the basis |
of the proven low risk posed by the nature and, where appropriate, the scale of |
of such |
services. |
|
2.For the purposes of paragraph 1, Member States shall carry out a risk assessment of gambling services assessing:
(a)money laundering and terrorist financing threats, vulnerabilities and mitigating factors of the gambling services;
(b)the risks linked to the size of the transactions and payment methods used;
(c)the geographical area in which the gambling service is administered, including their cross border dimension and accessibility from other Member States or third countries.
When carrying out such risk assessments, Member States shall take into account the findings of the risk assessment drawn up by the Commission pursuant to Article 7 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
15517/22 |
JAS/jk |
78 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1278
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
3.Member States shall establish
Article 5
Exemptions for certain financial activities
1. With the exception of persons engaged in the activity of money remittance in
Article 4, point (22) of Directive (EU) 2015/2366, Member States may decide to exempt legal or natural persons that engage in a financial activity as listed in Annex I, points (2) to (12), (14) and (15), to Directive 2013/36/EU on an occasional or very limited basis where there is little risk of money laundering or terrorist financing from the requirements set out in this Regulation, provided that all of the following criteria are met:
(a)the financial activity is limited in absolute terms;
(b)the financial activity is limited on a transaction basis;
(c)the financial activity is not the main activity of such persons;
(d)the financial activity is ancillary and directly related to the main activity of such persons;
15517/22 |
JAS/jk |
79 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1279
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(e)the main activity of such persons is not an activity referred to in Article 3, point (3)(a) to
(d) or (f);
(f)the financial activity is provided only to the customers of the main activity of such persons and is not generally offered to the public.
2. |
For the purposes of paragraph 1, point (a), Member States shall require |
the |
turnover |
of the financial activity does not exceed a threshold which shall be sufficiently |
|
threshold |
|
shall be established at national level, depending on the type of financial activity. |
|
|
3.For the purposes of paragraph 1, point (b), Member States shall apply a maximum threshold per customer and per single transaction, whether the transaction is carried out in a single operation or is linked to other transactions. That maximum threshold shall be established at national level, depending on the type of financial activity. It shall be sufficiently low in order to ensure that the types of transactions in question are an impractical and inefficient method for money laundering or terrorist financing, and shall not exceed value of EUR 1 000 or the equivalent in national currency.
4.For the purposes of paragraph 1, point (c), Member States shall require that the turnover of the financial activity does not exceed 5 % of the total turnover of the natural or legal person concerned.
5.In assessing the risk of money laundering or terrorist financing for the purposes of this Article, Member States shall pay particular attention to any financial activity which is considered to be particularly likely, by its nature, to be used or abused for the purposes of money laundering or terrorist financing.
6.Member States shall establish
15517/22 |
JAS/jk |
80 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1280
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 6
Prior notification of exemptions
1.Member States shall notify the Commission of any exemption that they intend to grant in accordance with Articles 4 and 5 without delay. The notification shall include a justification based on the relevant risk assessment for the exemption.
2.The Commission shall within two months from the notification referred to in paragraph 2 take one of the following actions:
(a)confirm that the exemption may be granted;
(b)by reasoned decision, declare that the exemption may not be granted.
3.Upon reception of a decision by the Commission pursuant to paragraph 2(a), Member States may adopt the decision granting the exemption. Such decision shall state the reasons on which it is based. Member States shall review such decisions regularly, and in any case when they update their national risk assessment pursuant to Article 8 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
4.By [3 months from the date of application of this Regulation], Member States shall notify to the Commission the exemptions granted pursuant to Article 2(2) and (3) of Directive (EU) 2015/849 in place at the time of the date of application of this Regulation.
5.The Commission shall publish every year in the Official Journal of the European Union the list of exemptions granted pursuant to this Article.
15517/22 |
JAS/jk |
81 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1281
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
SECTION 3
Outsourcing
Article 6a
Outsourcing
1.Obliged entities may outsource tasks deriving from requirements under this Regulation to a service provider, whether a natural or legal person, with the exception of natural or legal persons residing or established in third countries identified pursuant to Section 2 of this Chapter. The obliged entity shall notify to the supervisor the outsourcing before the service provider starts the activities for the obliged entity.
The obliged entity shall remain fully liable for any action, whether an act of commission or omission, connected to the outsourced tasks that are carried out by the service provider, and also remains responsible as controller pursuant Article 4, point (7) of Regulation (EU) 2016/679 for any personal data processed for the purpose of the outsourced tasks.
Whenever tasks are outsourced, the obliged entity shall in all cases ensure that it understands the rationale behind the activities carried out by the service provider and the approach followed in their implementation, and that it is able to demonstrate to supervisors that these activities mitigate the specific risks that the obliged entity is exposed to.
15517/22 |
JAS/jk |
82 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1282
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
2.The tasks outsourced pursuant to paragraph 1 shall not be undertaken in such way as to impair materially the quality of the obliged entity’s measures and procedures to comply with the
requirements of this Regulation and of Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 – COM/2021/422 final]. The following tasks shall not be outsourced under any circumstances:
(a) the approval of the obliged entity’s risk assessment pursuant to |
7; |
(b)the approval of the obliged entity’s policies, controls and procedures pursuant to Article 8;
(c)the reporting of suspicious activities or
Where a collective investment undertaking established in a Member State has no legal personality, or has only a board of directors and has delegated the processing of subscriptions and the collection of funds from investors, it may outsource the task referred to under point (c) to one of its service providers that is best placed to carry out the said tasks, taking into consideration the resources, experience and knowledge that the service provider has in the area of money laundering and funding of terrorism as well as the type of activity or transactions carried out by the collective investment undertaking.
15517/22 |
JAS/jk |
83 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1283
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
3.Before an obliged entity outsources a task pursuant to paragraph 1, it shall assure itself that the service provider is reliable and sufficiently qualified to fulfil its obligations. Furthermore, it has to ensure that the service provider applies the measures and procedures adopted by the obliged entity. The conditions for the performance of such tasks shall be laid down in a written agreement between the obliged entity and the service provider. The obliged entity shall perform regular controls to ascertain the effective implementation of such measures and procedures by the service
provider. The frequency of such controls shall be determined on the basis of |
the tasks |
outsourced. |
|
4.Obliged entities shall ensure that outsourcing is not undertaken in such way as to impair materially the ability of the supervisory authorities to monitor and retrace the obliged entity’s
compliance with all of the requirements laid down in this Regulation.
5.By [3 years after the entry into force of this Regulation], AMLA shall issue guidelines addressed to obliged entities on:
(a)the establishment of outsourcing relationships, including the subsequent outsourcing relationship, in accordance with this article, their governance and procedures for monitoring the implementation of functions by the service provider;
(b)the roles and responsibility of the obliged entity and the service provider within an outsourcing agreement;
(c)supervisory approaches to outsourcing.
6.When performing the activities under this Article, the service provider is to be regarded as part of the obliged entity.
15517/22 |
JAS/jk |
84 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1284
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
CHAPTER II
INTERNAL POLICIES, PROCEDURES AND CONTROLS OF OBLIGED ENTITIES
SECTION 1
Internal procedures, risk assessment and staff
Article 8
Scope of internal policies, procedures and controls
1.Obliged entities shall have in place policies, procedures and controls in order to ensure
compliance with this Regulation, the Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final], any other legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor and in particular to:
(a)mitigate and manage effectively the risks of money laundering and terrorist financing identified at the level of the Union, the Member State and the obliged entity;
(b)in addition to the obligation to apply targeted financial sanctions, mitigate and manage the risks of
Those policies, procedures and controls shall be proportionate to the risks, nature and complexity of the business and size of the obliged entity and shall cover all the activities of the entity that fall under the scope of this Regulation.
15517/22 |
JAS/jk |
85 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1285
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2.The policies, procedures and controls referred to in paragraph 1 shall include:
(a)the development of internal policies and procedures, including in particular:
(i)the establishment and updating of the
(ii)risk management framework;
(iii)customer due diligence as provided by Chapter III, Sections 1 to 5 and Chapter IV, in particular:
(1)the process of identification of business relationships according to the criteria set out in Article 15 (5);
(2)the individual customer risk assessment;
(3)the identification and verification of the identity of the customer and of the beneficial owner;
(4)the identification of the purpose and intended nature of a business relationship or occasional transaction;
15517/22 |
JAS/jk |
86 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1286
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(5)the monitoring of business relationships and occasional transactions, including those that pose a higher or lower money laundering and terrorist financing risk;
(6)the determination of whether the customer or the beneficial owner of the customer is a politically exposed person or family member or close associate of a politically exposed person;
(7)the identification of business relationships or occasional involving natural or legal persons from high risk third countries;
(iv)reporting, in particular reporting of suspicious transactions;
(v)outsourcing and reliance on third parties;
(vi)
(vii)the monitoring and management of compliance with such policies and procedures under the conditions set out in point (b), the identification and management of deficiencies and the implementation of remedial actions;
15517/22 |
JAS/jk |
87 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1287
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(viii)the verification, proportionate to the risks associated with the tasks and functions to be performed, when recruiting and assigning staff to certain tasks and functions and when appointing its agents and distributors, that those persons are of good repute, in accordance with Article 11;
(ix)the internal communication of the obliged entity’s internal policies, procedures
and controls, including to its agents, distributors and service |
involved in |
the implementation of its AML/CFT policies; |
|
(x)a policy on the training of employees and, where relevant, its agents and distributors with regard to measures in place in the obliged entity to comply with the requirements of this Regulation, Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final], any other legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, in accordance with Article 10.
(b)internal controls that include at least:
(i)controls performed by operational functions in the field of AML/CFT, including AML/CFT related tasks carried out by commercial functions;
15517/22 |
JAS/jk |
88 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1288
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(ii)controls performed by the compliance functions pursuant to Article 9 other than those referred to in point (i), to ensure the implementation of the policies and
procedures referred to in point (a) and controls referred to in point (i) across all obliged entity’s activities, including activities carried out by agents and
distributors or outsourced to external service providers;
(iii)where appropriate with regard to the size and nature of the
independent audit function to test the internal policies andreferred to
in point (a) and the controls referred to in points (i) and (ii); Member States may, in the absence of an independent audit function, require obliged entities to have this test carried out by an external expert.
The internal policies, procedures and controls set out in the first subparagraph shall be recorded in writing. Those policies shall be approved by the management body in its management function. Internal procedures, including controls, shall be approved, at least, by the AML compliance officer.
The type and extent of controls set out in point (b) should be commensurate to the risk of money laundering and terrorist financing and the size of the business.
3.The obliged entities shall keep the policies, procedures and controls up to date, and enhance them where weaknesses are identified.
4.By [2 years after the entry into force of this Regulation], AMLA shall issue guidelines on the elements that obliged entities should take into account, based on the nature and complexity of their business, size and the risks they are exposed to, when deciding on the extent of their internal policies, procedures and controls.
15517/22 |
JAS/jk |
89 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1289
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 7
1.Obliged entities shall take appropriate measures, proportionate to their size, as well as to the nature and complexity of their business, to identify and assess the risks of money laundering and
terrorist financing to which they are exposed, as well as the risks of non- |
and |
evasion of proliferation |
at least: |
(a)the risk variables set out in Annex I and the risk factors set out in Annexes II and III;
(b)the findings of the
(c)the findings of the national risk assessments carried out by the Member States pursuant to Article 8 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
15517/22 |
JAS/jk |
90 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1290
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(d)the relevant information published by international standard setters in the AML/CFT area or, at European level, by the Commission or by AMLA;
(e)the information on money laundering and terrorist financing risks provided by national competent authorities.
Prior to the launch of new products, services or business practices, including |
new |
delivery channels and new or developing technologies, in conjunction with new |
products and services or before starting to provide an existing service or product to a new customer segment or in a new geographical area, obliged entities shall identify and assess, in particular, the related money laundering and terrorist financing risks and take appropriate measures to manage and mitigate those risks.
2.The
The
15517/22 |
JAS/jk |
91 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1291
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
3.With the exception of credit institutions, financial institutions, crowdfunding service providers and
3a. By [2 years from the entry into force of this Regulation], AMLA shall issue guidelines on the
minimum requirements for the content of the |
up the |
obliged entity pursuant to paragraph 1.
Article 9
Compliance functions
1.Obliged entities shall appoint one member of the management body in its management function who is responsible to ensure compliance with this Regulation, the Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final], any other
legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor (‘compliance manager’). To this end, the compliance manager shall ensure that the obliged entity’s policies, procedures and controls are consistent with the AML/CFT
risk exposure and that they are implemented, with sufficient human and material resources. The
compliance manager shall receive information on significant or material weaknesses in such
policies, procedures and controls.
15517/22 |
JAS/jk |
92 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1292
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
2.Where the management body in its management function is a body collectively responsible for its decisions, the compliance manager is in charge to assist and advise it and to prepare the decisions referred to in this Article.
3.Obliged entities shall have an AML compliance officer, to be appointed with sufficiently high hierarchical standing by the management body in its management function, who shall be
responsible for the policies, procedures and controls in the |
the obliged |
entity’s |
and targeted |
financial sanctions. That person shall also be responsible for reporting suspicious transactions to the Financial Intelligence Unit (FIU) in accordance with Article 50(6).
In the case of obliged entities subject to checks on their senior management or beneficial owners pursuant to Article 6 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
Where justified by the size, the nature or the risks of its activities, an obliged entity that is part of a group may appoint as its AML compliance officer an individual who performs that function in another entity within that group.
15517/22 |
JAS/jk |
93 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1293
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
4.Obliged entities shall provide the compliance functions with adequate resources, including staff and technology, in proportion to the size, nature and risks of the obliged entity for effective performance of their tasks, and shall ensure that the persons responsible for those functions are
granted the powers to propose any measures necessary to ensure the effectiveness of the obliged entity’s internal policies, procedures and controls.
Obliged entities shall ensure that the AML compliance officer and the person |
of the |
audit function referred to in Article 8 (2), point (b) (iii), can report directly to |
body in |
its management function and, where such a body exists, to management body in its supervisory function, independent from senior management, and can raise concerns and warn the management body, where specific risk developments affect or may affect the entity.
Obliged entities shall take measures to ensure that the AML compliance officer’s decisions are not harmed or unduly influenced by commercial interests of the obliged entity and that it is protected against retaliation, discrimination and any other unfair treatment. The AML compliance officer can only be removed by the management body in its management function after previous information of the management body in its supervisory function, where such a body exists.
Obliged entities shall ensure that the persons directly or indirectly participating in implementation of this Regulation, the Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 – COM/2021/422 final], any other legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, have unrestricted access to all information and data necessary to their tasks.
15517/22 |
JAS/jk |
94 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1294
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
5.The compliance manager shall regularly report on the implementation of the obliged entity’s
policies, procedures and controls to the management body. In particular, the compliance manager
shall submit once a year, or more frequently where appropriate, to the management body a report on the implementation of the obliged entity’s internal policies, procedures and controls drafted by the
AML compliance officer, and shall keep that body informed of the outcome of any reviews. The compliance manager shall take the necessary actions to remedy any deficiencies identified in a timely manner.
6.Where the size, nature or risks of the activities of the obliged entity justifies it, the functions referred to in paragraphs 1 and 3 may be performed by the same natural person. Each Member State may lay down in its national law that an obliged entity subject to prudential rules requiring the appointment of a compliance officer or of a head of the internal audit function may entrust those persons with the functions and responsibilities as referred to in paragraph 3, first
it, the responsibilities of controls performed by the compliance functions mentioned in Article 8(2), point (b)(ii), and of the
countering the financing of terrorism (AML/CFT) policies may be carried by two different persons.
Where the obliged entity is a natural person or a legal person whose activities are performed by one natural person only, that person shall be responsible for performing the tasks under this Article.
15517/22 |
JAS/jk |
95 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1295
Bilaga 4SOU 2024:58
Article 10
Awareness of requirements
Obliged entities shall take measures to ensure that their employees or person in comparable position
whose function so requires, including their agents and distributors are aware of the requirements
arising from this Regulation , the Regulation [please insert reference – proposal |
a recast of |
Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final], any other legal provisions |
for the |
implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, and of the business wide risk assessment, internal policies, procedures and controls in place in the obliged entity, including in relation to the processing of personal data for the purposes of this Regulation.
The measures referred to in the first subparagraph shall include the participation of employees or person in comparable position, including agents and distributors, in specific, ongoing training programmes to help them recognise operations which may be related to money laundering or terrorist financing and to instruct them as to how to proceed in such cases. Such training programmes shall be appropriate to their functions or activities and to the risks of money laundering and terrorist financing to which the obliged entity is exposed and shall be duly documented.
15517/22 |
JAS/jk |
96 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1296
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 11
Integrity of employees
1.Any employee, or person in a comparable position, including agents and distributors, of an obliged entity directly participating in the implementation of the requirements of this Regulation, the Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final] and any other legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, shall undergo an assessment commensurate with the risks associated with the tasks performed and whose content is approved by the AML compliance officer of:
(a)individual skills, knowledge and expertise to carry out their functions effectively;
(b)good repute, honesty and integrity.
Such assessment shall be performed prior to taking up of activities by the employee or person in a
comparable position, including agents and distributors, and shall be regularly repeated. The
intensity of the subsequent assessments shall be determined on the basis of the tasks entrusted to the
person and risks associated with function they perform.
2.Employees, or persons in a comparable position, including agents and distributors, entrusted with tasks related to the obliged entity’s compliance with this Regulation shall inform the AML
compliance officer of any close private or professional relationship established with the obliged entity’s customers or prospective customers and shall be prevented from undertaking any tasks related to the obliged entity’s compliance in relation to those customers.
3.This Article shall not apply where the obliged entity is a natural person or a legal person whose activities are performed by one natural person only.
15517/22 |
JAS/jk |
97 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1297
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 11a
Internal reporting
1.Obliged entities shall have in place appropriate procedures for their managers, employees, or persons in a comparable position, including their agents and distributors, to report breaches of this
Regulation, the Regulation [please insert reference – proposal for a recast of |
(EU) |
2015/847 – COM/2021/422 final], and any other legal provisions adopted for |
implementation of |
these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, internally to the AML compliance officer and the compliance manager, where applicable, through a specific, independent and anonymous channel, proportionate to the nature and size of the obliged entity concerned.Where the obliged entities already have in place procedures to report breaches in accordance with other Union act, those procedures may also be used to report the breaches of this Regulation and Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 – COM/2021/422 final], any other legal provisions adopted for the implementation of these Regulations and any administrative act issued by any supervisor, provided that the guarantees of this Article are respected.
2.Obliged entities shall take measures to ensure that those persons who report breaches pursuant to the first paragraph are protected against retaliation, discrimination and any other unfair treatment.
These measures shall also define:
(a)specific procedures for the receipt of reports on breaches and their
(b)protection of personal data concerning both the person who reports the breaches and the natural person who is allegedly responsible for a breach, in accordance with Regulation (EU) 2016/679;
15517/22 |
JAS/jk |
98 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1298
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(c)rules that ensure that confidentiality is guaranteed in all cases in relation to the person who reports the breaches committed within the obliged entity, unless disclosure is required by national law in the context of criminal investigations or subsequent judicial proceedings.
3.This Article shall not apply where the obliged entity is a natural person or a legal person whose activities are performed by one natural person only.
Article 12
Situation of specific employees
Where a natural person falling within any of the categories listed in Article 3, point (3) performs professional activities as an employee of a legal person, the requirements laid down in this Section shall apply to that legal person rather than to the natural person.
15517/22 |
JAS/jk |
99 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1299
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
SECTION 2
Provisions applying to groups
Article 13
1.A parent undertaking that is itself an obliged entity shall ensure that the requirements on internal procedures, risk assessment and staff referred to in Section 1 of this Chapter apply in all branches and subsidiaries of the group in the Member States and in third countries, where the branches and subsidiaries are
With regards to the establishment and implementation of
15517/22 |
JAS/jk |
100 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1300
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Parent undertakings that are themselves obliged entities shall appoint a compliance manager, responsible for overseeing group- wide policies, controls and procedures, under the conditions set
out in Article 9(1) and (2). In addition, they shall appoint an AML compliance officer, under the conditions set out in Article 9(3), responsible for the
policies, procedures and controls. Article 9(4) also applies to parent undertakings.
The compliance manager of the parent undertaking which is itself obliged |
regularly |
report on the implementation of the group’s policies, procedures and controls |
management |
body of the parent undertaking. In particular, the compliance manager shall submit once a year an
Parent undertaking which is itself obliged entity shall also apply Article 10 with regards to the group.
2.The policies, procedures and controls pertaining to the sharing of information referred to in paragraph 1 shall require obliged entities within the group to exchange information when such sharing is relevant for the purposes of customer due diligence and money laundering and terrorist financing risk management. The sharing of information within the group shall cover in particular the identity and characteristics of the customer, its beneficial owners or the person on behalf of whom the customer acts, the nature and purpose of the business relationship and of the transactions, as well as, where applicable, the analysis assessment of the atypical transactions and the suspicions that funds are the proceeds of criminal activity or are related to terrorist financing reported to FIU pursuant to Article 50, unless otherwise instructed by the FIU.
15517/22 |
JAS/jk |
101 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1301
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
The
A parent undertaking which is itself obliged entity shall put in place
subparagraph is subject to sufficient guarantees in terms of confidentiality, data and use of the information, including to prevent its disclosure.
3.By [2 years from the entry into force of this Regulation], AMLA shall develop draft regulatory technical standards and submit them to the Commission for adoption. Those draft regulatory technical standards shall specify the minimum requirements of
4.The Commission is empowered to supplement this Regulation by adopting the regulatory technical standards referred to in paragraph 3 of this Article in accordance with Articles 38 to 41 of Regulation [please insert reference – proposal for establishment of an
15517/22 |
JAS/jk |
102 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1302
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 14
Branches and subsidiaries in third countries
1.Where branches or subsidiaries of obliged entities are located in third countries where the minimum AML/CFT requirements are less strict than those set out in this Regulation, the parent
undertaking which is itself obliged entity shall ensure that those branches or |
comply |
with the requirements laid down in this Regulation, including requirements |
data |
protection, or equivalent. |
|
2.Where the law of a third country does not permit compliance with the requirements laid down in this Regulation, the parent undertaking which is itself obliged entity shall take additional measures to ensure that branches and subsidiaries in that third country effectively handle the risk of money laundering or terrorist financing, and shall inform the supervisors of its home Member State. Where the supervisors of the home Member State consider that the additional measures are not sufficient, they shall exercise additional supervisory actions, including requiring the group not to establish any business relationship, to terminate existing ones or not to undertake transactions, or to close down its operations in the third country.
3.By [2 years after the date of entry into force of this Regulation], AMLA shall develop draft regulatory technical standards and submit them to the Commission for adoption. Those draft regulatory technical standards shall specify the type of additional measures referred to in paragraph 2, including the minimum action to be taken by obliged entities where the law of a third country does not permit the implementation of the measures required under Article 13 and the additional supervisory actions required in such cases.
4.The Commission is empowered to supplement this Regulation by adopting the regulatory technical standards referred to in paragraph 3 of this Article in accordance with Articles 38 to 41 of Regulation [please insert reference – proposal for establishment of an
15517/22 |
JAS/jk |
103 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1303
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
CHAPTER III
CUSTOMER DUE DILIGENCE
SECTION 1
General provisions
Article 15
Application of customer due diligence
1.Obliged entities shall apply customer due diligence measures in any of the following circumstances:
(a)when establishing a business relationship;
(b)when carrying out an occasional transaction that amounts to value of at least EUR 10 000 or more, or the equivalent in national currency, whether that transaction is carried out in a single operation or through linked transactions, or a lower threshold laid down pursuant to paragraph 5;
(c)when there is a suspicion of money laundering or terrorist financing, regardless of any derogation, exemption or threshold;
(d)when there are doubts about the veracity or adequacy of previously obtained customer identification data.
15517/22 |
JAS/jk |
104 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1304
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(e)when there are doubts that the person who, as part of a business relationship, wishes to carry out a transaction, is actually the customer or person authorized to act on his behalf and who was identified and whose identity was verified as provided for in Article 16 (2), second subparagraph.
2.In addition to the circumstances referred to in paragraph 1, credit and financial institutions,
with the exception of |
when |
initiating or executing an occasional transaction that constitutes a transfer of |
defined in |
Article 3, point (9) of Regulation [please insert reference – proposal for a recast of Regulation (EU) 2015/847 - COM/2021/422 final], that amounts to value of at least EUR 1 000 , or the equivalent in national currency, whether that transaction is carried out in a single operation or through linked transactions.
2a. By way of derogation from paragraph 1, point (b),
(a)apply customer due diligence measures when carrying out an occasional transaction that amounts to value of at least EUR 1 000, or the equivalent in national currency, whether the transaction is carried out in a single operation or through linked transactions;
(b)apply at least customer due diligence measures referred to under Article 16(1), point (a), when carrying out an occasional transaction where the value is below EUR 1 000, or the equivalent in national currency, whether the transaction is carried out in a single operation or through linked transactions.
15517/22 |
JAS/jk |
105 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1305
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2b. By way of derogation from paragraph 1, point (b), obliged entities shall apply at least customer due diligence measures referred to under Article 16(1), point (a), when carrying out an occasional transaction in cash amounting to value of at least EUR 1 000, or the equivalent in national currency, whether the transaction is carried out in a single operation or through linked transactions.
2c. Obliged entities whose business activity consists in intermediating |
between their |
customers and their counterparts, or whose business activity consists in otherwise |
|
transactions by matching two counterparts, shall also apply customer due diligence measures with regard to that counterparts, where the transaction meets the criteria of paragraph 1, point (b), or the criteria of paragraph 2 or 2a.
2d. Obliged entities under Article 3, point (3)(e) and obliged entities under Article 3, point (3)(i) shall also apply customer due diligence measures with regard to their suppliers, where the transaction concerns precious metals or stones or cultural goods and meets the criteria of paragraph 1, point (b).
2e. By way of derogation from paragraph 1, point (b), obliged entities shall apply customer due diligence when they set up a legal person or a legal arrangement, irrespective of the threshold of the transaction.
3.Providers of gambling services shall apply customer due diligence upon the collection of winnings, the wagering of a stake, or both, when carrying out transactions amounting to at least EUR 2 000 or the equivalent in national currency, whether the transaction is carried out in a single operation or in linked transactions.
The obligation under Article 16 (1), point (a), may be fulfilled by identifying the customer and verifying his identity upon entry to the casino or other physical gambling premises, provided the obliged entity also ensures that each transaction of EUR 2 000 or more, including the purchase or exchange of gambling chips, can be attributed to the player in question.
15517/22 |
JAS/jk |
106 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1306
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
4.Deleted
4a. In the case of a payout procedure pursuant to Article 8(1) of Directive 2014/49/EU of the European Parliament and of the Council41, the payout shall be made to an account in the name of the depositor at a credit or financial institution established in the European Union. Where an institution has failed due to AML/CFT breaches, obliged entities holding the accounts to which the
payout is made shall take this factor into consideration and consider the of enhanced due diligence measures.
5.By [2 years from the date of entry into force of this Regulation], AMLA shall develop draft regulatory technical standards and submit them to the Commission for adoption. Those draft regulatory technical standards shall specify:
(a)the obliged entities, sectors or transactions that are associated with higher money laundering and terrorist financing risk and which shall comply with thresholds lower than those set in paragraph 1 point (b);
(b)the related occasional transaction thresholds;
(c)the criteria to identify linked transactions.
41Directive 2014/49/EU of the European Parliament and of the Council of 16 April 2014 on deposit guarantee schemes Text with EEA relevance (OJ L 173, 12.6.2014, p. 149).
15517/22 |
JAS/jk |
107 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1307
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
When developing the draft regulatory technical standards referred to in the first
(a)the inherent levels of risks of the business models of the different types of obliged entities;
(b) the |
Article 7 |
of Directive [please insert reference – proposal for 6th |
|
Directive - COM/2021/423 final]. |
|
6.The Commission is empowered to supplement this Regulation by adopting the regulatory technical standards referred to in paragraph 5 of this Article in accordance with Articles 38 to 41 of
[please insert reference – proposal for establishment of an
COM/2021/421 final].
Article 16
Customer due diligence measures
1.For the purpose of conducting customer due diligence, obliged entities shall apply all of the following measures:
(a)identify the customer and verify the customer’s identity;
15517/22 |
JAS/jk |
108 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1308
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(b)identify the beneficial owner(s) pursuant to Article 2, point (22) and take reasonable measures to verify their identity so that the obliged entity is satisfied that it knows who the beneficial owner is and that it understands the ownership and control structure of the customer;
(c)assess and, as appropriate, obtain information on and have a general understanding of the purpose and intended nature of the business relationship or the
transactions;
(ca) assess and, as appropriate, obtain information on the specific characteristics of the customer; where relevant having regard to the risk posed by the customer and by the transaction or business relationship, this shall also include determination of the business activity of the legal entity or determination of whether legal entity has activities
(d)conduct ongoing monitoring of the business relationship including scrutiny of transactions undertaken throughout the course of the business relationship to ensure that the transactions being conducted are consistent with the obliged entity's knowledge of the customer, the business and risk profile, including where necessary the source of funds.
(da) determine whether the customer or the beneficial owner of the customer is a politically exposed person pursuant to Article 32.
When applying the measures referred to in points (a) and (b) of the first subparagraph, obliged entities shall also verify that any person purporting to act on behalf of the customer is so authorised and shall identify and verify the identity of that person in accordance with Article 18.
15517/22 |
JAS/jk |
109 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1309
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2.Obliged entities shall determine the extent of the measures referred to in paragraph 1 on the basis of an individual analysis of the risks of money laundering and terrorist financing having regard to the specific characteristics of the client and of the business relationship or occasional transaction, and taking into account the business wide risk assessment by the obliged entity pursuant to Article 7 and the money laundering and terrorist financing variables set out in Annex I as well as the risk factors set out in Annexes II and III.
Where obliged entities identify an increased risk of money laundering orthey
shall take enhanced due diligence measures pursuant to Section 4 of this Chapter. Where situations of lower risk are identified, obliged entities may apply simplified due diligence measures pursuant to Section 3 of this Chapter.
3.By [2 years after the date of application of this Regulation], AMLA shall issue guidelines on the risk variables and risk factors to be taken into account by obliged entities when entering into business relationships or carrying out occasional transactions.
4.Obliged entities shall at all times be able to demonstrate to their supervisors that the measures taken are appropriate in view of the risks of money laundering and terrorist financing that have been identified.
15517/22 |
JAS/jk |
110 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1310
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 16a
1.Obliged entities shall report to the entity in charge of the central registers referred to in Article
10of Directive [please insert reference – proposal for 6th
later than 14 calendar days after detecting the discrepancy. The report shall |
information |
obtained by the obliged entity which support the existence of discrepancy and |
relevant |
for resolving the discrepancy. |
|
The first subparagraph shall not apply to information that notaries, lawyers and other independent legal professionals, auditors, external accountants and tax advisors receive from, or obtain on, one of their clients, in the course of ascertaining the legal position of their client, or performing their task of defending or representing that client in, or concerning, judicial proceedings, including providing advice on instituting or avoiding such proceedings, whether such information is received or obtained before, during or after such proceedings.
15517/22 |
JAS/jk |
111 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1311
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2.Except in cases of higher risk to which measures under Section 4 of Chapter III apply, obliged entities may, by way of derogation from paragraph 1, notify the customer first in order to allow the customer to provide clarification on the beneficial ownership information and if necessary to rectify any discrepancy with the information contained in the central register without undue delay, and in any case no later than 14 calendar days following the notification from the obliged entity. Where the customer of the obliged entity has not resolved the discrepancy within 14 calendar days
following the notification from the obliged entity, the obliged entity shall report |
discrepancy to |
the register without undue delay after the referred timeframe has expired. The |
include |
information obtained by the obliged entity which support the existence of discrepancy and information relevant for resolving the discrepancy.
Obliged entities are allowed to notify the customer pursuant to the first
15517/22 |
JAS/jk |
112 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1312
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 17
Inability to comply with the requirement to apply customer due diligence measures
1.Where an obliged entity is unable to comply with the customer due diligence measures laid down in Article 16(1), it shall refrain from carrying out a transaction or establishing a business
relationship, and shall terminate the business relationship or adopt alternative |
instead of |
and having equivalent effect to terminating business relationship and consider |
suspicious |
transaction report to the FIU in relation to the customer in accordance with Article 50. |
|
The first subparagraph shall not apply to notaries, lawyers and other independent legal professionals, auditors, external accountants and tax advisors, to the strict extent that those persons ascertain the legal position of their client, or perform the task of defending or representing that client in, or concerning, judicial proceedings, including providing advice on instituting or avoiding such proceedings.
Member States may set out in their national law that the exemption set forth in this subparagraph does not apply if the obliged professional has positive knowledge that the customer is seeking legal advice for the purposes of money laundering or terrorist financing.
2.Where obliged entities either accept or refuse to enter in a business relationship, or when they decide to terminate the relationship, or adopt alternative measures under Article 17(1), they shall keep record of the actions taken in order to comply with the requirement to apply customer due diligence measures, including records of the decisions taken and the relevant supporting documents
and justifications. Documents, data or information held by the obliged entity shall be updated whenever the customer due diligence is reviewed pursuant to Article 21.
15517/22 |
JAS/jk |
113 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1313
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
3.Obliged entity shall not enter into business relationship with a legal entity incorporated outside the Union or with legal arrangement administered outside the Union, whose beneficial ownership information are not held in the central register referred to in Article 10 of Directive
[please insert reference – proposal for 6th
intermediated or linked transactions do not exceed EUR 250 000 or the in national currency.
Where the obliged entity entered into business relationship and the conditions of exception under first subparagraph are not met anymore, the obliged entity shall notify the customer thereof without undue delay. If the beneficial ownership information is not reported in the central register referred to in Article 10 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
15517/22 |
JAS/jk |
114 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1314
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 18
Identification and verification of the customer’s and beneficial owners’s identity
1.With the exception of cases of lower risk to which measures under Section 3 apply and irrespective of the application of additional measures in cases of higher risk under Section 4 obliged
entities shall obtain at least the following information in order to identify, as |
the |
customer, a party to the intermediated transaction, and the person purporting to |
their behalf: |
(a)for a natural person:
(i)the forename and surname;
(ii)place and date of birth;
(iii)nationality or nationalities, or statelessness and refugee or subsidiary protection status where applicable, and the national identification number, where applicable;
(iv)the usual place of residence or, if there is no fixed residential address with legitimate residence in the Union, the postal address at which the natural person can be reached;
15517/22 |
JAS/jk |
115 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1315
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(b)for a legal entity:
(i)legal form and name of the legal entity;
(ii)address of the registered or official office and, if different, the principal place of business, and the country of incorporation;
(iii) the names of the legal representatives as well as, where the
registration number, the tax identification number and the Legal Entity Identifier;
(c)for a trustee of an express trust or a person holding an equivalent position in a similar legal arrangement:
(i)the name of the express trust or a similar legal arrangement;
(ii)the address of residence of the trustee(s) or person(s) holding an equivalent position in a similar legal arrangement, and the powers that regulate and bind the legal arrangements, as well as, where available, the tax identification number and the Legal Entity Identifier;
15517/22 |
JAS/jk |
116 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1316
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(d)for other organisations that have legal capacity under national law:
(i)name, address of the registered office or equivalent;
(ii)names of the persons empowered to represent the organisation as well as, where applicable, legal form, tax identification number, register number, Legal Entity Identifier and deeds of association or equivalent.
2.For the purposes of identifying the beneficial owner of a legal entity, an express trust or a similar legal arrangement, obliged entities shall collect the information referred to in Article 44(1), point (a).
Where, after having exhausted all possible means of identification pursuant to the first subparagraph, no natural person is identified as beneficial owner, or where there is any doubt that the person(s) identified is/are the beneficial owner(s), obliged entities shall identify all the natural person(s) holding the position(s) of senior managing official(s) in the corporate or other legal entity and shall take reasonable measures to verify their identity. Obliged entities shall keep records of the actions taken as well as of the difficulties encountered during the identification process, which led to resorting to the identification of a senior managing official.
15517/22 |
JAS/jk |
117 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1317
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2a. For the purposes of identifying the beneficial owner pursuant to Article 2, point (22)(b), obliged entities shall obtain information over the end user of the services provided through the business relationship or the occasional transaction.
Where such services are provided to the end user through other obliged entities, the obliged entity shall ensure that it knows at any moment the identity of the end user and that it can obtain the information identifying and verifying the identity of the end user from the other obliged entities without delay and in any case within no more than five working days.
3.In the case of beneficiaries of legal entities referred to in Article 42a and legal arrangements referred to in Article 43 that are designated by particular characteristics or class, an obliged entity shall obtain sufficient information concerning the beneficiary so that it will be able to establish the identity of the beneficiary at the time of the payout or at the time of the exercise by the beneficiary of its vested rights.
4.Obliged entities shall obtain the information, documents and data necessary for the verification of the identity of the customer, the party to the intermediated transaction and any person purporting to act on behalf of either of them through either of the following means:
(a)the submission of the identity document, passport or equivalent and the acquisition of information from reliable and independent sources, whether accessed directly or provided by the customer;
(b)the use of electronic identification means which meet the requirements set out in Regulation (EU) 910/2014 with regard to the assurance levels ‘substantial’ or ‘high’ and relevant qualified trust services as set out in Regulation (EU) 910/2014.
15517/22 |
JAS/jk |
118 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1318
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
5.Obliged entities shall obtain the information, documents and data necessary for taking reasonable measures to verify identity of beneficial owner of a customer, from a public register other than the beneficial ownership registers referred to in Article 10 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
Besides sources mentioned in the first subparagraph, for the purposes of |
the information |
on the beneficial owner(s) pursuant to Article 2, point (22)(a), obliged entities |
consult the |
central registers referred to in Article 10 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
Article 19
Timing of the verification of the customer and beneficial owner identity
1.Verification of the identity of the customer, of any person purporting to act on behalf of the customer and of the beneficial owner shall take place before the establishment of a business relationship or the carrying out of an occasional transaction. Such obligation shall not apply to situations of lower risk under Section 3 of this Chapter, provided that the lower risk justifies postponement of such verification.
Obliged entities whose business activity consists in intermediating transactions between third parties shall identify and verify the identity of any third party to the intermediated transaction, of any person purporting to act on their behalf, and of the beneficial owners as soon as the parties to the prospective transaction express a serious interest in the conclusion of the transaction and the parties to the transaction are sufficiently clear.
15517/22 |
JAS/jk |
119 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1319
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2.By way of derogation from paragraph 1, verification of the identity of the customer and of the beneficial owner may be completed during the establishment of a business relationship if necessary so as not to interrupt the normal conduct of business and where there is little risk of money laundering or terrorist financing. In such situations, those procedures shall be completed as soon as practicable after initial contact.
3. |
By way of derogation from paragraph 1, a credit institution or financial |
may open |
an account, including accounts that permit transactions in transferable securities, |
be required |
by a customer provided that there are adequate safeguards in place to ensure that transactions are not carried out by the customer or on its behalf until full compliance with the customer due diligence requirements laid down in Article 16(1), first subparagraph, points (a) and (b) is obtained.
By way of derogation from paragraph 1, verification of the identity may be waived if the obliged entity has already identified and verified the identity of its customer, of any person purporting to act on behalf of the customer and of the beneficial owner on a previous occasion in the course of fulfilling its due diligence obligations and has recorded the information collected in the process. If, due to external circumstances, the obliged entity has doubts as to whether the information collected during the previous identification and verification is still accurate, current and valid it shall carry out a new identification and verification.
4.Whenever entering into a new business relationship with a legal entity or the trustee of an express trust or the person holding an equivalent position in a similar legal arrangement referred to in Articles 42, 42a, 42b, 43 and 48 and subject to the registration of beneficial ownership information pursuant to Article 10 of Directive [please insert reference – proposal for 6th Anti- Money Laundering Directive - COM/2021/423 final], obliged entities shall collect proof of registration or an excerpt of the register.
15517/22 |
JAS/jk |
120 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1320
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 20
Identification of the purpose and intended nature of a business relationship or occasional transaction
Before entering into a business relationship or performing an occasional transaction, an obliged entity shall have a general understanding of:
(a)the purpose and economic rationale of the occasional transaction or relationship;
(b)the estimated amount of the envisaged activities;
(c)the source of funds, to the extent possible;
(d)the destination of funds, to the extent possible.
15517/22 |
JAS/jk |
121 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1321
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 21
Ongoing monitoring of the business relationship and monitoring of transactions performed by
customers
1.Obliged entities shall conduct ongoing monitoring of the business relationship, including transactions undertaken by the customer throughout the course of that relationship and the
monitoring of occasional transactions, to control that those transactions are with the obliged entity’s knowledge of the customer, the customer’s business activity and risk profile, and where necessary, with the information about the origin of the funds and to detect those transactions that shall be made subject to a more thorough analysis pursuant to Article 50.
The scrutiny of the business relationship shall be comprehensive, incorporating all the customer´s products and transactions with the obliged entity and, when a group exists, with other group entities.
2.In the context of the ongoing monitoring referred to in paragraph 1, obliged entities shall ensure that the relevant documents, data or information of the customer are kept
The frequency of updating customer information pursuant to the first
Article 22(1), point (f).
15517/22 |
JAS/jk |
122 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1322
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
3.In addition to the requirements set out in paragraph 2, obliged entities shall review and, where relevant, update the customer information where:
(a)there is a change in the relevant circumstances of a customer;
(b)the obliged entity has a legal obligation in the course of the relevant calendar year to
contact the customer for the purpose of reviewing any relevant |
relating to |
the beneficial owner(s) or to comply with Council Directive |
; |
(c)they become aware of a relevant fact which pertains to the customer.
4.By [2 years after the entry into force of this Regulation], AMLA shall issue guidelines on ongoing monitoring of a business relationship and on the monitoring of the transactions carried out in the context of such relationship.
42Council Directive 2011/16/EU of 15 February 2011 on administrative cooperation in the field of taxation and repealing Directive 77/799/EEC (OJ L 64, 11.3.2011, p. 1).
15517/22 |
JAS/jk |
123 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1323
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 22
Regulatory technical standards on the information necessary for the performance of customer due
diligence
1.By [2 years after the entry into force of this Regulation] AMLA shall develop draft regulatory technical standards and submit them to the Commission for adoption. Those
technical standards shall specify:
(a)the requirements that apply to obliged entities pursuant to Article 16 and the information to be collected for the purpose of performing standard, simplified and enhanced customer due diligence pursuant to Articles 18 and 20 and Articles 27(1) and 28(4), including minimum requirements in situations of lower risk;
(b)the type of simplified due diligence measures which obliged entities may apply in situations of lower risk pursuant to Article 27(1), including measures applicable to specific categories of obliged entities and products or services, having regard to the results of the
(ba) appropriate postponement duration under Article 27(1), point (a), taking into account the lower risk factors listed in Annex II;
15517/22 |
JAS/jk |
124 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1324
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(c)the reliable and independent sources of information that may be used to verify the identification data of natural or legal persons for the purposes of Article 18(4) and (5) and Article 27(1);
(d)the list of attributes which electronic identification means and relevant trust services referred to in Article 18(4), point (b), must feature in order to fulfil the requirements of
Article 16, points (a), (b) and (c) in case of standard, simplified |
customer |
diligence; |
|
(e)the frequency of updating customer information pursuant to Article 21(2), based on the risk posed by the business relationship, and differentiated according to the type of obliged entity;
(f)the alternative measures that obliged entities may take instead of and having equivalent effect to terminating the business relationship under Article 17(1) to mitigating the risks from the inability to comply with the customer due diligence measures, and particular cases where obliged entities are allowed to implement such alternative measures as an alternative to ending the business relationship, when the unilateral termination of the business relationship by the obliged entity is prohibited by other mandatory statutory provisions or public policy provisions, or if such a unilateral termination would have a severe and disproportionate negative impact on the obliged entity.
15517/22 |
JAS/jk |
125 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1325
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
2.The requirements and measures referred to in paragraph 1, points (a) and (b), shall be based on the following criteria:
(a)the inherent risk involved in the service provided;
(aa) the inherent risk of the customer involved;
(b)the nature, amount and recurrence of the transaction;
(c)the channels used for conducting the business relationship or the occasional transaction.
3.AMLA shall review regularly the regulatory technical standards and, if necessary, prepare and submit to the Commission the draft for updating those standards in order, inter alia, to take account of innovation and technological developments.
4.The Commission is empowered to supplement this Regulation by adopting the regulatory technical standards referred to in paragraphs 1 and 3 of this Article in accordance with Articles 38 to 41 of Regulation [please insert reference – proposal for establishment of an
15517/22 |
JAS/jk |
126 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1326
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
SECTION 2
Article 23
Identification of
1.Third countries which are subject to a Call for Action regarding the application of enhanced
due diligence measures or countermeasures by the Financial Action Task Force, shall be identified by the Commission and designated as
(a)the Commission remains member of the Financial Action Task Force; and
(b)those third countries suffer from strategic deficiencies in their regimes to counter money laundering, terrorist financing, and financing of proliferation of weapons of mass destruction.
2.In order to identify the countries referred to in paragraph 1, the Commission is empowered to
adopt delegated acts in accordance with Article 60 to supplement this Regulation. The Commission
shall review any delegated acts adopted under this paragraph within 10 working days from a change to the respective Financial Action Task Force public document currently referred to as
(a)Deleted
(b)Deleted
(c)Deleted
15517/22 |
JAS/jk |
127 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1327
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
3.Deleted
4.Deleted
5.The Commission is empowered to identify, by means of an implementing act:
(a)the specific enhanced due diligence measures among those listed in Article 28(4), points
(a) to (g), that obliged entities shall apply to mitigate risks related to business relationships or occasional transactions involving natural or legal persons from that third country; and
(b)the specific countermeasures among those listed in Article 29, mitigating country- specific risks stemming from
That implementing act shall be adopted in accordance with the examination procedure referred to in Article 61(2).
5a. Where justified by risk posed by a particular third country, even if it is not identified pursuant to paragraph 1, to a particular Member State, that Member State may require obliged entities established on its territory to apply specific additional countermeasures mitigating
6.The Commission shall review the implementing act referred to in paragraph 5 on a regular basis to ensure that the specific enhanced due diligence measures and countermeasures identified pursuant to paragraph 5 take account of the changes in the AML/CFT framework of the third country and are proportionate and adequate to the risks.
15517/22 |
JAS/jk |
128 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1328
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 24
Identification of third countries with compliance weaknesses in their national AML/CFT regimes
1.Third countries, which are under Increased Monitoring by the Financial Action Task Force, shall be identified by the Commission as third countries with compliance weaknesses in their national AML/CFT regime, provided:
(a)the Commission remains member of the Financial Action Task Force; and
(b)those third countries suffer from strategic deficiencies in their regimes to counter money laundering, terrorist financing, and financing of proliferation of weapons of mass destruction.
2.In order to identify the countries referred to in paragraph 1, the Commission is empowered to adopt delegated acts in accordance with Article 60 to supplement this Regulation. The Commission
shall review any delegated acts adopted under this paragraph within ten working days from a change to the respective FATF public document currently referred to as “Jurisdictions under Increased Monitoring”.
(a)Deleted
(b)Deleted
3.Deleted
15517/22 |
JAS/jk |
129 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1329
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
4.The Commission is empowered to identify, by means of an implementing act, the specific enhanced due diligence measures, if any, among those listed in Article 28(4), points (a) to (g), that obliged entities shall apply to mitigate risks related to business relationships or occasional transactions involving natural or legal persons from that third country. That implementing act shall be adopted in accordance with the examination procedure referred to in Article 61(3).
5. |
The Commission shall review the implementing acts referred to in |
4 |
a regular |
basis to ensure that the specific enhanced due diligence measures identified |
|
paragraph 4 |
take account of the changes in the AML/CFT framework of the third country and are proportionate and adequate to the risks.
Article 25
Deleted
Article 26
Guidelines on ML/TF risks, trends and methods
1.By [3 years from the date of entry into force of this Regulation], AMLA shall adopt guidelines defining the money laundering and terrorist financing trends, risks and methods involving any geographical area outside the Union to which obliged entities are exposed. AMLA shall take into account, in particular, the risk factors listed in Annex III. Where situations of higher risk are identified, the guidelines shall include enhanced due diligence measures that obliged entities shall consider applying to mitigate such risks.
2.AMLA shall review the guidelines referred to in paragraph 1 at least every two years.
3.In issuing and reviewing the guidelines referred to in paragraph 1, AMLA shall take into account evaluations, assessments or reports of international organisations and standard setters with competence in the field of preventing money laundering and combating terrorist financing.
15517/22 |
JAS/jk |
130 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1330
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
SECTION 3
Simplified customer due diligence
Article 27
Simplified customer due diligence measures
1.Where, taking into account the risk factors set out in Annexes II and III, the business relationship or transaction present a low degree of risk, obliged entities may apply the following simplified customer due diligence measures:
(a)verify the identity of the customer and the beneficial owner after the establishment of the business relationship, provided that the specific lower risk identified justified such postponement, but in any case no later than 3 months or the period set out in regulatory technical standards under Article 22(1), point (c) or what is appropriate with regards to
(b)use sources of information to verify the identification data of natural or legal persons, with proportionately lower degree of reliability and independence;
(c)for the purposes of verifying the information on the beneficial owner(s), only consult the central registers referred to in Article 10 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
15517/22 |
JAS/jk |
131 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1331
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(d)reduce the frequency of customer identification updates
(e)reduce the amount of information collected to identify the purpose and intended nature of the business relationship, or inferring it from the type of transactions or business relationship established;
(f) |
reduce the frequency or degree of scrutiny of transactions carried |
customer; |
(g)apply any other relevant simplified due diligence measure identified by AMLA pursuant to Article 22.
The measures referred to in the first subparagraph shall be proportionate to the nature and size of the business and to the specific elements of lower risk identified. However, obliged entities shall carry out sufficient monitoring of the transactions and business relationship to enable the detection of unusual or suspicious transactions.
2.Obliged entities shall ensure that the internal procedures established pursuant to Article 7 contain the specific measures of simplified verification that shall be taken in relation to the different types of customers that present a lower risk. Obliged entities shall document decisions to take into account additional factors of lower risk.
3.For the purpose of applying simplified due diligence measures referred to in paragraph 1, point (a), obliged entities shall adopt risk management procedures with respect to the conditions under which they can provide services or perform transactions for a customer prior to the verification taking place, including by limiting the amount, number or types of transactions that can be performed or by monitoring transactions to ensure that they are in line with the expected norms for the business relationship at hand.
15517/22 |
JAS/jk |
132 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1332
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
4.Obliged entities shall verify on a regular basis that the conditions for the application of simplified due diligence continue to exist. The frequency of such verifications shall be commensurate to the nature and size of the business and the risks posed by the specific relationship.
5.Obliged entities shall refrain from applying simplified due diligence measures in any of the following situations:
(a) the obliged entities have doubts as to the veracity of the information |
by the |
customer or the beneficial owner at the stage of identification, or they detect |
|
inconsistencies regarding that information; |
|
(b)the factors indicating a lower risk are no longer present;
(c)the monitoring of the customer’s transactions and the information collected in the context of the business relationship exclude a lower risk scenario;
(d)there is a suspicion of money laundering or terrorist financing.
15517/22 |
JAS/jk |
133 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1333
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
SECTION 4
Enhanced customer due diligence
Article 28
Scope of application of enhanced customer due diligence
1.In the cases referred to in Articles 23, 24 and 30 to 36, as well as in other cases of higher risk
of money laundering and terrorist financing that are identified by obliged entities pursuant to Article 16(2), second subparagraph (‘cases of higher risk’), obliged entities shall apply enhanced customer due diligence measures to manage and mitigate those risks appropriately.
2.Obliged entities shall examine the origin and destination of funds involved in, and the purpose of, all transactions that fulfil at least one of the following conditions:
(a)the transactions are of a complex nature;
(b)the transactions are unusually large;
(c)the transactions are conducted in an unusual pattern;
(d)the transaction does not have an apparent economic or lawful purpose.
15517/22 |
JAS/jk |
134 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1334
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
3.With the exception of the cases covered by Section 2 of this Chapter, when assessing the risks of money laundering and terrorist financing posed by a business relationship or occasional transaction, obliged entities shall take into account at least the factors of potential higher risk set out in Annex III and the guidelines adopted by AMLA pursuant to Article 26, as well as notifications of higher risk issued by the FIU under Article 50 (6) and findings of its
4. With the exception of the cases covered by Section 2 of this Chapter, in higher risk,
obliged entities may apply any of the following enhanced customer due diligence measures, proportionate to the higher risks identified:
(a)obtain additional information on the customer and the beneficial owner(s);
(b)obtain additional information on the intended nature of the business relationship;
(c)obtain additional information on the source of funds, and source of wealth of the customer and of the beneficial owner(s);
(d)obtain information on the reasons for the intended or performed transactions and their consistency with the business relationship;
(e)obtain the approval of senior management for establishing or continuing the business relationship;
15517/22 |
JAS/jk |
135 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1335
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(f)conduct enhanced monitoring of the business relationship by increasing the number and timing of controls applied, and selecting patterns of transactions that need further examination;
(g)require the first payment to be carried out through an account in the customer’s name with a credit institution subject to customer due diligence standards that are not less robust than those laid down in this Regulation.
5.With the exception of the cases covered by Section 2 of this Chapter, where Member States identify higher risks pursuant to Article 8 of Directive [please insert reference – proposal for 6th
Where the risks identified by the Member States pursuant to the first subparagraph are likely to affect the financial system of the Union, AMLA shall, upon a request from the Commission or of its own initiative, consider updating the guidelines adopted pursuant to Article 26.
6.Enhanced customer due diligence measures shall not be invoked automatically with respect to branches or subsidiaries of obliged entities established in the Union which are located in third countries referred to in Articles 23 and 24 where those branches or subsidiaries fully comply with the
15517/22 |
JAS/jk |
136 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1336
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 29
Countermeasures to mitigate ML/TF threats from outside the Union
For the purposes of Article 23, the Commission may choose from among the following countermeasures:
(a) countermeasures that obliged entities are to apply to persons andinvolving
(i)the application of additional elements of enhanced due diligence;
(ii)the introduction of enhanced relevant reporting mechanisms or systematic reporting of financial transactions;
(iii)the limitation of business relationships or transactions with natural persons or legal entities from those third countries;
15517/22 |
JAS/jk |
137 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1337
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(b)countermeasures that Member States are to apply with regard to
consisting in:
(i)refusing the establishment of subsidiaries or branches or representative offices of obliged entities from the country concerned, or otherwise taking into account the
fact that the relevant obliged entity is from a third country |
have |
adequate AML/CFT regimes; |
|
(ii)prohibiting obliged entities from establishing branches or representative offices of obliged entities in the third country concerned, or otherwise taking into account the fact that the relevant branch or representative office would be in a third country that does not have adequate AML/CFT regimes;
(iii)requiring increased supervisory examination or increased external audit requirements for branches and subsidiaries of obliged entities located in the third country concerned;
(iv)requiring increased external audit requirements for financial groups with respect to any of their branches and subsidiaries located in the third country concerned;
(v)requiring credit and financial institutions to review and amend, or if necessary terminate, correspondent relationships with respondent institutions in the third country concerned.
15517/22 |
JAS/jk |
138 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1338
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
Article 30
Specific enhanced due diligence measures for
With respect to
respondent institution, in addition to the customer due diligence measures laid Article 16, credit institutions and financial institutions shall be required, when entering into
relationship, to:
(a)gather sufficient information about the respondent institution to understand fully the nature of the respondent's business and to determine from publicly available information the reputation of the institution and the quality of supervision;
(b)assess the respondent institution's AML/CFT controls;
(c)obtain approval from senior management before establishing new correspondent relationships;
(d)document the respective responsibilities of each institution;
(e)with respect to
Where credit institutions and financial institutions decide to terminate
15517/22 |
JAS/jk |
139 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1339
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 30a
Specific enhanced due diligence measures for
asset service providers
1. By way of derogation from Article 30, with respect to
involving the execution of |
[please |
insert reference – proposal for a Regulation on Markets in |
Directive |
(EU) 2019/1937 - COM/2020/593 final] with a respondent entity not established in the EU and providing similar services, including transfers of
(a)determine if the respondent entity is licensed or registered;
(b)gather sufficient information about the respondent entity to understand fully the nature of the respondent's business and to determine from publicly available information the reputation of the entity and the quality of supervision;
(c)assess the respondent entity AML/CFT controls;
(d)obtain approval from senior management before the establishment of the correspondent relationship;
(e)document the respective responsibilities of each party to the correspondent relationship;
15517/22 |
JAS/jk |
140 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1340
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(f)with respect to
Where |
reasons |
relating to |
and |
record their decision. |
|
2.
3.AMLA shall issue guidelines to specify the criteria and elements that
15517/22 |
JAS/jk |
141 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1341
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
Article 31
Prohibition of correspondent relationships with shell banks
Credit institutions and financial institutions shall not enter into, or continue, a correspondent relationship with a shell bank. Credit institutions and financial institutions shall take appropriate
measures to ensure that they do not engage in or continue correspondent |
with a credit |
institution or financial institution that is known to allow its accounts to be used |
bank. |
Article 31a
Measures to mitigate risks in relation to transactions with a
1.
(a)taking
(b)requiring additional information on the origin and destination of the
15517/22 |
JAS/jk |
142 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1342
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
(c)conducting enhanced ongoing monitoring of those transactions;
(d)any other measure to mitigate and manage the risks of money laundering and financing of terrorism as well as the risk of
2. |
AMLA shall issue guidelines to specify the measures referred to in this |
including the |
criteria and means for identification and verification of the identity of the |
beneficiary |
of a transfer made from or to a
Article 32
Specific provisions regarding politically exposed persons
1.In addition to the customer due diligence measures laid down in Article 16, obliged entities shall have in place appropriate risk management systems, including
2.With respect to occasional transactions or business relationships with politically exposed persons, obliged entities shall apply the following measures:
(a)obtain senior management approval for carrying out occasional transaction or establishing or continuing business relationships with politically exposed persons;
15517/22 |
JAS/jk |
143 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1343
Bilaga 4 |
SOU 2024:58 |
(b)take adequate measures in accordance with a risk based approach to establish the source of wealth and source of funds that are involved in business relationships or occasional transactions with politically exposed persons;
(c)conduct enhanced, ongoing monitoring of those business relationships, in accordance with a risk based approach.
3. |
By [3 years from the date of entry into force of this Regulation], AMLA |
guidelines |
on the following matters: |
|
(a)the criteria for the identification of persons falling under the definition of persons known to be a close associate;
(b)the level of risk associated with a particular category of politically exposed person, their family members or persons known to be close associates, including guidance on how such risks are to be assessed after the person no longer holds a prominent public function for the purposes of Article 35.
Article 33
List of prominent public functions
1.Each Member State shall issue and keep up to date a list indicating the exact functions which, in accordance with national laws, regulations and administrative provisions, qualify as prominent public functions for the purposes of Article 2, point (25). Member States shall request each international organisation accredited on their territories to issue and keep up to date a list of prominent public functions at that international organisation for the purposes of Article 2, point
(25). These lists shall also include any function which may be entrusted to representatives of third countries and of international bodies accredited at Member State level. Member States shall notify those lists, as well as any change made to them, to the Commission and to AMLA.
15517/22 |
JAS/jk |
144 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1344
SOU 2024:58 |
Bilaga 4 |
1a. When issuing the list indicating the exact functions Member States can include functions corresponding to prominent public functions not included in Article 2, point (25) that are considered equivalent to other functions listed in Article 2, point (25) in their Member State and require the application of the specific provisions of Article 32. Regarding the prominent public functions listed in Article 2, points (25)(a)(iii), (vi) and (vii), Member States may apply restrictive criteria when indicating the exact functions in order to ensure that the indicated exact functions are equivalent to
other functions listed in Article 2, points (25) (a) (i) to (v) and Article 2, points |
to (d). |
2.The Commission shall draw up and keep up to date the list of the exact functions which qualify as prominent public functions at the level of the Union. That list shall also include any function which may be entrusted to representatives of third countries and of international bodies accredited at Union level.
3.The Commission shall assemble, based on the lists provided for in paragraphs 1 and 2 of this Article, a single list of all prominent public functions for the purposes of Article 2, point (25). The Commission shall publish that single list shall in the Official Journal of the European Union.
AMLA shall make the list public on its website.
15517/22 |
JAS/jk |
145 |
ECOFIN.1.B |
LIMITE |
EN |
1345
36.Förenkla och förbättra! Fi.
37.Förbättrade ränteavdragsregler för företag. Fi.
38.Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner. LI.
39.Skärpta regler om ungdomsövervak- ning och straffreduktion för unga. Ju.
40.Genomförande av lönetransparensdirektivet. A.
41.Styrkraft för lyckad integration. A.
42.Bildning, utbildning och delaktighet
–folkbildningspolitik i en ny tid. U.
43.Staten och kommunsektorn
–samverkan, självstyrelse, styrning. Fi.
44.Stärkt kontroll av fusk i livsmedels- kedjan. LI.
45.Kompletterande bestämmelser till EU:s reviderade förordning om elektronisk identifiering. Fi.
46.Ny lag om internationella sanktioner. Genomförande av EU:s sanktions- direktiv. UD.
47.Digital myndighetspost. Fi.
48.Ett ändamålsenligt samhällsskydd. Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen. Volym 1 och 2. Ju.
49.Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig. A.
50.Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn. Del 1 och 2. Fi.
51.En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess. Ju.
52.Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet. Ju.
53.Stöd till invandrares utvandring. Ju.
54.Vägar till ett tryggare samhälle. Åtgärder för att motverka återfall i brott. Ju.
55.En översyn av 23 kap. brottsbalken. Ju.
56.Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. LI.
57.Ett nytt regelverk för hälsodataregister. S.
58.Ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Volym 1 och 2. Fi.