Nätt och jämnt

Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn

Del 1

Betänkande av Utjämningskommittén 2022

Stockholm 2024

SOU 2024:50

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024

ISBN 978-91-525-0968-5 (tryck)

ISBN 978-91-525-0969-2 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Erik Slottner

Regeringen beslutade den 28 april 2022 att tillsätta en parlamen- tariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en bred översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommittén har antagit namnet Utjämningskommittén 2022.

Som ordförande förordnades från och med den 28 april 2022 förre landshövdingen Håkan Sörman. Som ledamöter förordnades från och med den 21 juni 2022 riksdagsledamoten Malin Danielsson, riksdagsledamoten Adnan Dibrani, riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (t.o.m. 18 oktober 2022), tidigare riksdagsledamoten Dan Ericsson (t.o.m. 18 oktober 2022), ordföranden i kommun- fullmäktige Carola Gunnarsson (t.o.m. 1 september 2023), politiska sekreteraren Lena Karlsson, gruppledaren i regionfullmäktige Gabriel Kroon, riksdagsledamoten Eva Lindh, kommunalrådet Ulf Olsson, kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil, regionrådet Karin Thomasson samt riksdagsledamoten Niklas Wykman (t.o.m. 18 okto- ber 2022).

Som ledamöter har senare förordnats från och med den 7 decem- ber 2022 riksdagsledamoten Jan Ericsson, riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falk, och förbundsordföranden Magnus Kolsjö. Från och med den 1 september 2023 förordnades som ledamot även kommunal- rådet Angelica Karlsson.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 30 juni 2022 departe- mentssekreteraren Mattias Windahl, kanslirådet Lisa Ståhlberg, depar- tementssekreteraren David Andersson (t.o.m. 1 juni 2023), kanslirådet Andreas Giaever, ämnesrådet Hampus Strömberg samt ämnesrådet Håkan Nyman.

Som sakkunniga har senare förordnats ämnesrådet Karin Frank (fr.o.m. 1 juni 2023 t.o.m. 1 september 2023), departementssekre- teraren Wiebe van der Werf (fr.o.m. 1 september 2023 t.o.m. 22 feb-

ruari 2024), rättssakkunnige Simon Isaksson (fr.o.m. 22 februari 2024) samt ämnesrådet Helena Johnsson (fr.o.m. 22 februari 2024).

Som experter förordnades från och med den 30 juni 2022 utredaren Carl Holmberg (t.o.m. 15 april 2024), enhetschefen Martin Olauzon, statistikern Sofia Runestav, statistikern Tova Holm, ekonomen Åsa Högberg samt ekonomen Måns Norberg.

Som huvudsekreterare i kommittén anställdes den 13 juni 2022 forskningschefen Emelie Värja. Som sekreterare anställdes ekonomen Henrik Berggren den 8 augusti 2022, ekonomen Marcus Strinäs den 24 oktober 2022 (t.o.m. 3 juni 2024.), ekonomen Niclas Johansson den 1 mars 2023 samt rättssakkunniga Marie Lifvendahl den 15 novem- ber 2023.

Härmed överlämnar vi kommitténs betänkande Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) till regeringen. I och med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm i juli 2024

Håkan Sörman

 

 

Malin Danielsson

Adnan Dibrani

Jan Ericson

Mattias Eriksson Falk

Angelica Karlsson

Lena Karlsson

Magnus Kolsjö

Gabriel Kroon

Eva Lindh

Ulf Olsson

Ann-Charlotte Stenkil

Karin Thomasson

 

 

/Emelie Värja

 

 

Henrik Berggren

 

 

Niclas Johansson

 

 

Marie Lifvendahl

 

 

Marcus Strinäs

Innehåll

Del 1

 

 

Ordlista.............................................................................

19

Sammanfattning ................................................................

21

1

Författningsförslag.....................................................

37

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773)

om kommunalekonomisk utjämning.....................................

37

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service

till vissa funktionshindrade ....................................................

47

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2004:881) om kommunalekonomisk utjämning .................

48

1.4Förslag till förordning om ändring i förordningen

 

(2008:776) om utjämning av kostnader för stöd

 

 

och service till vissa funktionshindrade ...............................

111

2

Utredningens uppdrag och arbete..............................

121

2.1

Utredningsuppdraget............................................................

121

2.2

Metod

.....................................................................................

122

 

2.2.1

Lämnade uppdrag ..................................................

123

 

2.2.2

Analytisk metod ....................................................

124

2.3

Datakällor ..............................................................................

129

 

2.3.1

Sveriges officiella statistik .....................................

129

5

Innehåll

SOU 2024:50

2.3.2

Räkenskapssammandraget....................................

130

2.3.3Folkbokföring och registret

 

 

för totalbefolkning ................................................

130

 

2.3.4

Verksamhetsstatistik.............................................

131

 

2.3.5

Data i kostnads- respektive LSS-utjämningen ....

133

 

2.3.6

Utmaningar enligt kommittén .............................

134

3

Kommitténs utgångspunkter och problembild .............

137

3.1

Varför behövs ett utjämningssystem?.................................

137

3.2

Nuvarande system ................................................................

141

 

3.2.1

Den kommunalekonomiska utjämningen ...........

141

 

3.2.2

LSS-utjämningen ...................................................

145

3.3

Systemets historiska utveckling...........................................

145

3.3.1En statsbidrags- och utjämningsreform

 

1993 … ...................................................................

146

3.3.2

Fem utredningar under 1995–2003 ......................

147

3.3.3Ändringar i utjämningssystemet infördes 2005 utifrån förslag från en parlamentarisk

 

kommitté ...............................................................

148

3.3.4

Systemet för LSS-utjämning.................................

151

3.4Principiella utgångspunkter för kommitténs arbete

med översynen av utjämningen ...........................................

152

3.5 Vanliga missuppfattningar ...................................................

154

3.5.1Det är ingen idé att höja skatten –

 

utjämningssystemet tar ändå hela beloppet!........

154

3.5.2

Systemet missgynnar kommuner som

 

 

är effektiva .............................................................

155

3.5.3Inflyttning av miljonärer stärker kommunens

kassa med betydande belopp ................................

156

3.5.4Fler skolelever ger mer intäkter

 

från kostnadsutjämningssystemet........................

157

3.5.5

Vårdbiträdet betalar till direktören ......................

158

6

SOU 2024:50Innehåll

4

Översyn av riktade statsbidrag...................................

159

4.1

Nuläge och historik ..............................................................

159

 

4.1.1

1993 års statsbidragsreform lade grunden

 

 

 

för den generella statsbidragsgivningen ...............

160

 

4.1.2

Efterföljande statsbidragsreformer har

 

 

 

varit små .................................................................

162

4.1.3Svårt att åstadkomma en långsiktig minskning

 

när det gäller antalet riktade statsbidrag...............

163

4.1.4

Användningen av riktade statsbidrag har ökat ....

165

4.1.5En dubbelsidig problematik med riktade

statsbidrag ..............................................................

166

4.1.6Under 2022 fanns över 200 riktade

 

statsbidrag till kommuner och regioner ...............

171

4.2 Principer för användning av riktade statsbidrag..................

177

4.2.1

Kommittén har valt en residual ansats .................

178

4.2.2

Principer för användningen av riktade

 

 

statsbidrag har berörts av andra aktörer ...............

178

4.2.3Det finns teoretisk grund för användningen av

riktade statsbidrag under vissa omständigheter... 183

4.2.4Fyra undantag föreslås från huvudregeln om generella statsbidrag i styrningen av

 

kommunsektorn ....................................................

185

4.3 Kriterier för utformning av riktade statsbidrag ..................

196

4.3.1

Flera aktörer har lyft förslag om hur

 

 

utformningen av riktade statsbidrag

 

 

kan förbättras.........................................................

197

4.3.2Kommittén föreslår skärpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade

statsbidrag ..............................................................

201

4.4Praktiska överväganden vid inordnandet av riktade

statsbidrag i det generella statsbidraget ...............................

209

4.4.1Praktiska omständigheter kan påverka lämpligheten att generalisera riktade

statsbidrag ..............................................................

210

7

Innehåll

SOU 2024:50

4.5Förslag på riktade statsbidrag att inordna i det generella

statsbidraget ..........................................................................

217

4.5.1Kommittén föreslår att 17 riktade statsbidrag

ska inordnas i det generella statsbidraget ............

217

4.5.2Den föreslagna generaliseringen av riktade

statsbidrag får konsekvenser på flera områden ... 219

4.6 Konsekvenser av ett sektorsbidrag till skolan ....................

225

4.6.1Frågan om ett sektorsbidrag till skolan har

behandlats av flera utredningar de senaste åren .. 225

4.6.2Ett sektorsbidrag till skolan kan betyda

flera saker...............................................................

226

4.6.3Konsekvenserna av ett sektorsbidrag till

skolan är avhängiga utformningen av bidraget .... 231

4.7De riktade statsbidragens påverkan på utfallet inom

kostnadsutjämningen ...........................................................

239

4.7.1Riktade statsbidrag riskerar att leda till

minskad omfördelning i kostnadsutjämningen... 240

5

Översyn av inkomstutjämningen ................................

245

5.1

Nuvarande utformning ........................................................

245

 

5.1.1

Staten finansierar merparten

 

 

 

av inkomstutjämningen ........................................

246

 

5.1.2

Inkomstutjämningens delar..................................

247

 

5.1.3

Regleringsposten är en ventil ...............................

248

 

5.1.4

Utvecklingen av inkomstutjämningen.................

250

5.1.5Inkomstutjämningen är långtgående,

 

 

men inte fullständig...............................................

251

 

5.1.6

Inkomstutjämningen och tillväxt.........................

252

5.2

Resultatet av kommitténs analyser......................................

253

 

5.2.1

Inkomstutjämningens syfte..................................

253

 

5.2.2

Är inkomstutjämningen tillväxthämmande?.......

255

 

5.2.3

Övriga intäkter ......................................................

264

5.3

Överväganden och förslag....................................................

265

5.3.1Åtgärder för att minska risken för negativa

 

bieffekter av inkomstutjämningen .......................

266

5.3.2

Den länsvisa skattesatsen......................................

268

8

SOU 2024:50Innehåll

 

5.3.3

Garantinivån...........................................................

274

 

5.3.4

Övriga intäkter ......................................................

275

5.4

Alternativa förslag som kommittén har övervägt ...............

276

5.5

Utfall och förändringsanalys ................................................

277

 

5.5.1

Utfall och förändring för kommunerna ...............

278

 

5.5.2

Förändring för regionerna ....................................

280

6

Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner..........

283

6.1

Dagens kostnadsutjämning för kommuner.........................

283

6.1.1Kostnadsutjämningen för kommuner består

av nio delmodeller..................................................

284

6.2Övergripande komponenter som ingår i flera

delmodeller ............................................................................

286

6.2.1Allmänna överväganden kring ersättningen

för strukturellt löneläge ........................................

286

6.2.2Allmänna överväganden kring ersättningen

 

 

för gleshet ..............................................................

292

6.3

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ...

299

 

6.3.1

Nuvarande utformning .........................................

299

 

6.3.2

Utvärdering av befintlig delmodell.......................

306

 

6.3.3

Överväganden och förslag.....................................

309

 

6.3.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

324

6.4

Förskoleklass och grundskola ..............................................

329

 

6.4.1

Nuvarande utformning .........................................

329

 

6.4.2

Utvärdering av befintlig delmodell.......................

335

 

6.4.3

Överväganden och förslag.....................................

339

 

6.4.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

354

6.5

Gymnasieskola ......................................................................

360

 

6.5.1

Nuvarande utformning .........................................

360

 

6.5.2

Utvärdering av befintlig delmodell.......................

366

 

6.5.3

Överväganden och förslag.....................................

371

 

6.5.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

387

6.6

Kommunal vuxenutbildning.................................................

393

 

6.6.1

Nuvarande utformning .........................................

393

 

6.6.2

Utvärdering av befintlig delmodell.......................

395

9

Innehåll

SOU 2024:50

 

6.6.3

Överväganden och förslag ....................................

399

 

6.6.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

401

6.7

Individ- och familjeomsorg..................................................

404

 

6.7.1

Nuvarande utformning .........................................

405

 

6.7.2

Utvärdering av befintlig delmodell ......................

409

 

6.7.3

Överväganden och förslag ....................................

424

 

6.7.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

431

6.8

Äldreomsorg .........................................................................

433

 

6.8.1

Nuvarande utformning .........................................

433

 

6.8.2

Utvärdering av befintlig delmodell ......................

438

 

6.8.3

Överväganden och förslag ....................................

441

 

6.8.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

452

6.9Befolkningsminskning (inom delmodellen

 

verksamhetsövergripande kostnader) .................................

458

 

6.9.1

Nuvarande utformning .........................................

458

 

6.9.2

Utvärdering av befintlig komponent ...................

460

 

6.9.3

Överväganden och förslag ....................................

462

 

6.9.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

465

6.10 Ersättning för eftersläpning (inom delmodellen

 

 

verksamhetsövergripande kostnader) .................................

467

 

6.10.1

Nuvarande utformning .........................................

467

 

6.10.2

Utvärdering av befintlig komponent ...................

468

 

6.10.3

Överväganden och förslag ....................................

471

 

6.10.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

474

6.11

Uppvärmning (inom delmodellen

 

 

verksamhetsövergripande kostnader) .................................

476

 

6.11.1

Nuvarande utformning .........................................

477

 

6.11.2

Utvärdering av befintlig komponent ...................

478

 

6.11.3

Överväganden och förslag ....................................

484

 

6.11.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

488

6.12

Byggkostnader (inom delmodellen

 

 

verksamhetsövergripande kostnader) .................................

490

 

6.12.1

Nuvarande utformning .........................................

491

 

6.12.2

Utvärdering av befintlig komponent ...................

493

 

6.12.3

Överväganden och förslag ....................................

496

 

6.12.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

502

10

SOU 2024:50Innehåll

6.13

Administration (inom delmodellen

 

 

verksamhetsövergripande kostnader) ..................................

504

 

6.13.1

Nuvarande utformning .........................................

504

 

6.13.2

Utvärdering av befintlig komponent....................

508

 

6.13.3

Överväganden och förslag.....................................

514

 

6.13.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

517

6.14

Gator och vägar (inom delmodellen infrastruktur

 

 

och skydd).............................................................................

521

 

6.14.1

Nuvarande utformning .........................................

521

 

6.14.2

Utvärdering av befintlig komponent....................

529

 

6.14.3

Överväganden och förslag.....................................

534

 

6.14.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

540

6.15

Räddningstjänst (inom delmodellen infrastruktur

 

 

och skydd).............................................................................

542

 

6.15.1

Nuvarande utformning .........................................

543

 

6.15.2

Utvärdering av befintlig komponent....................

544

 

6.15.3

Överväganden och förslag.....................................

551

 

6.15.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

553

7

Översyn av kostnadsutjämningen för regioner .............

557

7.1

Dagens kostnadsutjämning för regioner .............................

557

 

7.1.1

Kostnadsutjämningen för regioner

 

 

 

består av två delmodeller .......................................

558

7.2

Hälso- och sjukvård ..............................................................

558

 

7.2.1

Nuvarande utformning .........................................

558

 

7.2.2

Utvärdering av befintlig delmodell.......................

562

 

7.2.3

Överväganden och förslag.....................................

569

 

7.2.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

584

7.3

Ersättning kraftig befolkningsförändring ...........................

587

 

7.3.1

Nuvarande utformning .........................................

587

 

7.3.2

Utvärdering av befintlig komponent....................

588

 

7.3.3

Överväganden och förslag.....................................

589

 

7.3.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

590

7.4

Ersättning för eftersläpning .................................................

590

 

7.4.1

Nuvarande utformning .........................................

591

 

7.4.2

Utvärdering av befintlig komponent....................

591

11

Innehåll

SOU 2024:50

 

7.4.3

Överväganden och förslag ....................................

593

 

7.4.4

Utfalls- och förändringsanalys .............................

595

8

Översyn av kostnadsutjämningen för kollektivtrafik ......

597

8.1

Nuvarande utformning ........................................................

597

8.2

Utvärdering av befintlig delmodell......................................

600

 

8.2.1

Mycket stora skillnader i resande.........................

600

 

8.2.2

Högst kostnader i storstadsregionerna................

603

8.2.3Hög beläggning ger låga kostnader

 

för tunnelbana och järnväg ...................................

604

8.2.4

Kostnadsunderlag och kostnadsdefinitioner .......

606

8.2.5Uppdaterade kostnadsdata har stor

 

betydelse för den statistiska analysen...................

610

8.2.6

Gemensam utjämning för regioner

 

 

och kommuner, trots skillnaderna i

 

 

huvudmannaskap...................................................

611

8.2.7

Utjämningen mellan kommunerna ......................

612

8.3 Överväganden och förslag....................................................

614

8.3.1

Nuvarande delmodell uppdateras.........................

614

8.3.2

Den delade utjämningen behålls...........................

617

8.3.3Fördelningen av standardkostnaden i län med

 

 

delat huvudmannaskap bestäms inom länet

........ 619

8.4

Utfalls- och förändringsanalys ............................................

620

 

8.4.1

Regioner.................................................................

620

 

8.4.2

Kommuner.............................................................

622

9

Översyn av LSS-utjämningen.....................................

625

9.1

Nuvarande utformning ........................................................

625

 

9.1.1

Den grundläggande standardkostnaden ..............

627

 

9.1.2

Personalkostnadsindex .........................................

629

 

9.1.3

Utfall 2024.............................................................

630

9.2

Utvärdering av befintlig modell...........................................

631

 

9.2.1

Fortsatt stora skillnader i antal insatser...............

632

9.2.2Stora problem med användningen

av personalkostnadsindex .....................................

634

12

SOU 2024:50

Innehåll

9.2.3Inget samband mellan vårdtyngd

 

och personalkostnadsindex ...................................

636

9.2.4

Huvudmannaskapsutredningen ............................

641

9.3 Insatser enligt socialtjänstlagen............................................

642

9.3.1

Bakgrund ................................................................

642

9.3.2Det går att beräkna en grundläggande

standardkostnad.....................................................

643

9.4 Överväganden och förslag ....................................................

645

9.4.1Utvärderingen av dagens modell pekar

på flera brister ........................................................

645

9.4.2Statligt huvudmannaskap för personlig

 

 

assistans ..................................................................

650

9.5

Utfalls- och förändringsanalys.............................................

651

10

Översyn av strukturbidragen......................................

655

10.1

Nuvarande utformning .........................................................

655

 

10.1.1

Bakgrund ................................................................

655

 

10.1.2

Utfall 2024 .............................................................

656

10.2

Utvärdering av befintligt strukturbidrag .............................

658

 

10.2.1

Tidigare bidragsförändringar ................................

659

 

10.2.2 Ny komponent för små regioner gör att

 

 

 

strukturbidrag för små landsting kan tas bort .....

659

 

10.2.3 Ersättning för svagt befolkningsunderlag

 

 

 

kan övervägas .........................................................

660

10.3

Överväganden och förslag ....................................................

662

 

10.3.1 Bidrag för svagt befolkningsunderlag

 

 

 

kvarstår och uppdateras.........................................

663

 

10.3.2 Ersättning för tidigare bidragsförändring

 

 

 

reduceras och blir fast införandebidrag ................

666

 

10.3.3 Strukturbidraget för små regioner tas bort..........

667

10.4

Utfalls– och förändringsanalys ............................................

667

11

Införandebidrag.......................................................

671

11.1

Införandebidraget över tid ...................................................

671

 

11.1.1

Tidigare regelverk ..................................................

672

13

Innehåll

SOU 2024:50

11.1.2 Nivån på införandebidraget ..................................

672

11.1.3Stora ändringar i utfall mellan åren

även utan förändringar i systemet ........................

673

11.2 Överväganden och förslag....................................................

673

11.2.1Separata införanderegler för utjämningssystemet och LSS-utjämningen

 

 

föreslås ...................................................................

674

 

11.2.2 Stora förändringar för enskilda kommuner .........

674

 

11.2.3 Samma utformning av införanderegler

 

 

 

som vid de senaste ändringarna ............................

676

 

11.2.4

Nivån på införandebidragen .................................

676

 

11.2.5

Konsekvenserna av införandebidraget .................

677

12

Effekter vid sammanläggningar .................................

681

12.1

Indelningsändringar..............................................................

681

 

12.1.1

Indelningslagen .....................................................

681

 

12.1.2 Indelningsändringar de senaste 50 åren ...............

682

 

12.1.3

Kommunsammanläggningar diskuteras...............

682

12.2

Nuvarande lagstiftning vid sammanläggningar...................

683

 

12.2.1

Bakgrund................................................................

683

 

12.2.2 Ny paragraf i lagen om kommunalekonomisk

 

 

 

utjämning...............................................................

685

12.3

Utvärdering av lagstiftningen ..............................................

686

 

12.3.1 Paragrafen kan ge orimliga utfall..........................

686

 

12.3.2

Förarbeten .............................................................

687

 

12.3.3 Oklart vad som händer efter

 

 

 

anpassningsperioden .............................................

688

12.4

Ekonomiska effekter av sammanläggningar .......................

689

 

12.4.1 Effekter av en kommunsammanläggning ............

689

 

12.4.2 Effekter av en regionsammanläggning.................

692

12.5

Överväganden och förslag....................................................

693

 

12.5.1 Nuvarande lagstiftning behöver ändras ...............

694

 

12.5.2 Nuvarande lagstiftning behöver kompletteras

 

så att det framgår vad som händer efter fyra år ... 695

12.5.3 Långsiktiga incitament för

 

sammanläggning bör övervägas ............................

696

14

SOU 2024:50

Innehåll

12.5.4Utjämningen för regioner har svårt

att klara större sammanläggningar ........................

696

12.5.5Glesbygds- och löneindex bör viktas

 

 

ihop vid en sammanläggning .................................

697

13

Samlade ekonomiska effekter ...................................

699

13.1

Inledning................................................................................

699

13.2

Samlade ekonomiska effekter för kommunerna .................

699

 

13.2.1

Förändringar exklusive LSS-utjämningen............

700

 

13.2.2

Förändringar LSS-utjämningen ............................

704

 

13.2.3 Samlade årliga ekonomiska effekter .....................

706

13.3

Samlade ekonomiska effekter för regionerna......................

707

14

Orsakerna till skattesatsskillnaderna..........................

711

14.1

Inledning................................................................................

711

14.2

Kommunernas beskattningsrätt...........................................

712

 

14.2.1

Grundlagen ............................................................

712

 

14.2.2

Det kommunala skatteunderlaget ........................

712

14.3

Utvecklingen av den kommunala skattesatsen ...................

713

 

14.3.1

Riksgenomsnittet ..................................................

713

 

14.3.2

Högst och lägst......................................................

715

14.4

Skillnader i kommunalskatt mellan olika grupper

 

 

av kommuner.........................................................................

718

 

14.4.1

Kommungrupp ......................................................

718

 

14.4.2

Folkmängd .............................................................

719

 

14.4.3

Lokalt befolkningsunderlag ..................................

720

 

14.4.4

Ekonomisk kapacitet.............................................

721

 

14.4.5

Strukturella kostnader...........................................

722

14.5

Kostnadsläge..........................................................................

724

 

14.5.1

Utjämnad obligatorisk verksamhet ......................

724

 

14.5.2 Ej utjämnad obligatorisk verksamhet...................

725

 

14.5.3

Frivillig verksamhet ...............................................

727

15

Innehåll

SOU 2024:50

14.6

Andra intäkter.......................................................................

728

 

14.6.1

Intäkter knutna till verksamhet............................

728

 

14.6.2

Intäkter knutna till en specifik händelse .............

729

 

14.6.3

Kommunal fastighetsavgift...................................

729

 

14.6.4

Finansiella intäkter................................................

730

 

14.6.5

Nuvarande strukturbidrag ....................................

730

14.7

Utvecklingen av regionernas skattesats ..............................

731

 

14.7.1

Riksgenomsnitt .....................................................

731

 

14.7.2

Högst och lägst .....................................................

732

14.8

Skillnader i kommunal service .............................................

733

 

14.8.1

Relevanta mått.......................................................

733

 

14.8.2

Statlig skattereduktion i glesbygd ........................

735

14.9

Den effektiv skattesatsen .....................................................

736

 

14.9.1

Jämförelse av utfallet i två kommuner .................

736

 

14.9.2

Kommunalskatt, grundavdrag med mera.............

737

 

14.9.3

Jobbskatteavdrag ...................................................

738

 

14.9.4

Effekt vid olika typer av inkomster .....................

739

 

14.9.5

Effekt vid förändring av kommunalskatt ............

741

14.10

Skattesatsen och utjämningen..............................................

742

 

14.10.1

Långtgående utjämning av skillnader

 

 

 

i skattekraft............................................................

743

 

14.10.2

Effekten av icke fullständig utjämning ................

744

14.11

Kommunvisa jämförelser .....................................................

745

 

14.11.1

Tidigare studier .....................................................

745

 

14.11.2

Kommitténs analyser ............................................

746

 

14.11.3

Kommuner med låg skatt .....................................

750

 

14.11.4

Kommuner med hög skatt....................................

751

14.12

Sammanfattande slutsatser...................................................

753

15

Åtgärder för att motverka höga och ökande

 

 

skattesatser i kommuner och regioner ........................

757

15.1

Uppdraget att föreslå åtgärder för att motverka höga

 

 

och ökande skattesatser i kommuner och regioner ............

757

15.2

Den kommunala självstyrelsen och den kommunala

 

 

beskattningsrätten ................................................................

758

16

SOU 2024:50

Innehåll

15.2.1Den grundlagsstadgade kommunala

självstyrelsen ..........................................................

759

15.2.2En proportionalitetsbedömning behöver göras

inför ingrepp i den kommunala självstyrelsen ..... 760

15.2.3 Den grundlagsstadgade kommunala

 

beskattningsrätten .................................................

760

15.2.4 Begränsningar i den kommunala

 

beskattningsrätten genom kommunalt

 

skattetak, kommunalt skattestopp och andra

 

liknande åtgärder ...................................................

761

15.3 Överväganden och bedömningar om utrymmet att

 

begränsa kommuners och regioners beskattningsrätt ........

780

15.3.1 Staten har utrymme att begränsa

 

den kommunala beskattningsrätten......................

780

15.3.2Statens utrymme att begränsa den kommunala

 

 

beskattningsrätten är litet .....................................

782

15.4

Överväganden och förslag som kan minska kommuners

 

 

och regioners behov av skatteintäkter .................................

795

 

15.4.1

Effektivitet i resursutnyttjandet ...........................

796

 

15.4.2

Den kommunala självstyrelsen

 

 

 

och samhällsekonomisk balans .............................

797

 

15.4.3 Statligt stöd för effektivitet

 

 

 

i den kommunala verksamheten............................

798

 

15.4.4

Stöd för omstrukturerings- och

 

 

 

effektiviseringsåtgärder .........................................

801

 

15.4.5 Stöd till Rådet för främjande av kommunala

 

 

 

analyser för jämförelser och analyser av

 

 

 

effektivitet..............................................................

805

16

Författningskommentar ............................................

811

16.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773)

 

 

om kommunalekonomisk utjämning...................................

811

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till

vissa funktionshindrade

........................................................ 822

Särskilda yttranden ..........................................................

825

17

Innehåll

SOU 2024:50

Del 2

 

 

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:36...........................................

837

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:56...........................................

851

Bilaga 3

Kommittédirektiv 2024:17...........................................

855

Bilaga 4 Samlade effekter av kommitténs förslag .....................

857

Bilaga 5 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas

 

 

i det generella statsbidraget till kommunsektorn .......

917

Bilaga 6 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer ...............

925

Bilaga 7

Regressionsbaserad kostnadsutjämning......................

979

18

Ordlista

Ord

Förklaring

Bidrag/avgift

En kommuns eller regions utfall i

 

inkomst- eller kostnadsutjämningen,

 

alternativt LSS-utjämningen.

Enhetlig skattesats

En skattesats som är samma för samtliga

 

kommuner.

Garantinivå

Den garanterade skattekraften i inkomst-

 

utjämningen, uttryckt i procent av medel-

 

skattekraften.

Kompensationsgrad

Hur stor del av skillnaden mellan den

 

egna och den garanterade skattekraften

 

som kompenseras i inkomstutjämningen.

Länsvis skattesats

Den för länet enhetliga skattesatsen

 

som används för beräkning av bidrag/-

 

avgift i inkomstutjämningen.

Medelskattekraft

Beskattningsbar inkomst per invånare

 

i riket.

Nettokostnadsavvikelse

Nettokostnadens avvikelse från den

 

i kostnadsutjämningen beräknade

 

standardkostnaden för verksamheten.

Regressionsanalys

En statistisk analysmetod som visar

 

sambandet mellan två eller fler variabler.

Skattekraft

En kommuns eller regions beskattnings-

 

bara inkomster per invånare.

19

Ordlista

SOU 2024:50

Ord

Förklaring

Skattesats

Den andel av den beskattningsbara in-

 

komsten som invånarna betalar i skatt

 

till kommun respektive region.

Kommunalt skattestopp

En begränsning i den kommunala

 

beskattningsrätten genom att staten

 

bestämmer att de enskilda kommunerna

 

och regionerna inte får höja den egna

 

skattesatsen.

Kommunalt skattetak

En begränsning i den kommunala

 

beskattningsrätten genom att staten

 

bestämmer en viss högsta nivå för

 

skattesatsen.

Skatteunderlag

En kommun eller regions beskattnings-

 

bara inkomster.

Standardkostnad

En utifrån strukturen beräknad kostnad

 

för en verksamhet i kostnadsutjäm-

 

ningen för en kommun eller en region.

 

En standardkostnad som överstiger den

 

riksgenomsnittliga standardkostnaden

 

indikerar att kommunen eller regionen

 

har strukturella merkostnader för verk-

 

samheten.

Strukturkostnad

Summan av samtliga standardkostnader

 

per kommun eller region.

Tillägg/avdrag

En kommun eller regions utfall i någon

 

av kostnadsutjämningens delmodeller.

20

Sammanfattning

Utjämningskommittén 2022 har haft i uppdrag att göra en bred över- syn av systemet för kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjäm- ningen samt vid behov föreslå förändringar. I uppdraget har också ingått att se över vilka av dagens riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Därutöver har kommittén haft i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner, inklusive åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten.

Det huvudsakliga arbetssättet har varit kvantitativt. Men kommittén har även haft ett stort antal externa kontakter och, genom löpande kontakter med politiker och tjänstepersoner i kommunsektorn, arbetat målinriktat för att säkerställa att de förändringar som föreslås har stöd i den praktiska verklighet som kommuner och regioner befinner sig i.

De förändringar som kommittén föreslår i detta betänkande före- slås införas från och med 1 januari 2026.

Principiella utgångspunkter

Alla invånare ska ha tillgång till en god och likvärdig välfärd, oavsett var i landet man bor. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för detta mellan olika delar av Sverige. Till exempel finns betydande skillnader i skattekraft, folkmängd, åldersstruktur, bebyggelsestruktur och socio- ekonomiska faktorer, såsom befolkningens utbildningsnivå och in- komst, mellan kommuner respektive mellan regioner.

Dessa strukturella skillnader leder till att de ekonomiska förut- sättningarna är olika, både på intäkts- och kostnadssidan. Det kommu- nalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga eko- nomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster och annan

21

Sammanfattning

SOU 2024:50

samhällsservice, trots dessa skillnader. Detta syfte ställer krav på en långtgående utjämning av skattekraft och strukturella kostnadsskill- nader i kommunsektorn. Bakom detta syfte finns en stark och enhällig uppslutning i kommittén. Även grunderna för LSS-utjämningen, som är ett separat system för utjämning av kostnadsskillnader för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har starkt stöd i kommittén.

För att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen fun- gerar ändamålsenligt och åtnjuter en hög legitimitet i kommunsektorn behöver dock systemen ses över med jämna mellanrum. I den översyn som har ankommit på kommittén att genomföra har följande kärn- värden särskilt beaktas:

opåverkbarhet,

träffsäkerhet,

enkelhet (i den mån det inte står i konflikt med träffsäkerhet),

stabilitet och förutsägbarhet,

sunda incitament, inklusive incitament för tillväxt, samt

aktualitet och tillförlitlighet.

Vidare har en grundläggande utgångspunkt när det gäller kostnads- utjämningen varit att denna endast ska avse obligatorisk verksamhet. Kommuner och regioner kan bedriva andra verksamheter utifrån lokala prioriteringar, men bara sådana verksamheter som är obligatoriska ska vara föremål för utjämning.

Slutligen har även den kommunala självstyrelsen varit ett kärnvärde i arbetet med att se över systemen. Kommuner och regioner bör ha en långtgående frihet att – inom ramen för befintliga regelverk – besluta om, utforma och prioritera i och mellan sina verksamheter. Detta har varit särskilt viktigt i de delar av utredningsuppdraget som handlar om riktade statsbidrag samt om åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser.

Utifrån dessa kärnvärden lämnar kommittén förslag på tämligen betydande förändringar av systemet för kommunalekonomisk utjäm- ning och LSS-utjämningen. På den övergripande nivån föreslås syste- met för kommunalekonomisk utjämning ändras från att omfatta fyra

22

SOU 2024:50

Sammanfattning

till att omfatta sex delar (se tabell 1). Denna strukturförändring har sin grund

dels i att strukturbidraget, av förenklingsskäl, delas upp i ett fast införandebidrag och ett bidrag för svagt befolkningsunderlag,

dels i att dagens ersättning för eftersläpning lyfts ut från systemet för kostnadsutjämning och bildar en egen del för att tydliggöra den tillfälliga karaktären av ersättningen.

Den förstnämnda förändringen illustrerar att en förenkling av systemet inte alltid innebär färre delar, utan kan också innebära att de respektive delarna blir enklare att förstå.

Tabell 1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning

Nuvarande

Förslag

Inkomstutjämning

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämning

Strukturbidrag

Bidrag för svagt befolkningsunderlag

Införandebidrag

Fast införandebidrag

 

 

 

Ersättning för eftersläpning

 

Införandebidrag

 

 

De riktade statsbidragen

Sedan den stora statsbidragsreformen på 1990-talet, som slog fast huvudregeln om generell bidragsgivning till kommunsektorn, har de riktade statsbidragen ökat kraftigt i omfattning. Det gäller både i antal statsbidrag och i ekonomisk omslutning.

Kommittén har förståelse för att det ibland finns ett behov av att styra kommunsektorn med riktade statsbidrag. Ibland kan det rentav vara nödvändigt. Under till exempel coronapandemin spelade de rik- tade statsbidragen en betydelsefull roll för att frigöra resurser och koordinera livräddande insatser inom kommunsektorn.

Men det finns också problem med de riktade statsbidragen. Det grundläggande problemet är att de inte nödvändigtvis styr mot de lokalt identifierade verksamhetsbehoven i kommuner och regioner. Därmed riskerar statens styrning med riktade statsbidrag leda till att resurser inte används på bästa sätt i kommunsektorn.

23

Sammanfattning

SOU 2024:50

Men det finns även en mer praktisk problematik med de riktade statsbidragen, som springer ur hur dessa är utformade. Särskilt från kommunsektorn kritiseras vanligen de riktade statsbidragen för att vara utformade på ett sätt som driver administration, skapar ryckighet och ger svaga planeringsförutsättningar.

För att hantera denna dubbelsidiga problematik med de riktade statsbidragen föreslår kommittén

dels principer för när statens användning av riktade statsbidrag kan anses vara berättigad i styrningen av kommunsektorn,

dels kriterier för hur de riktade statsbidragen ska vara utformade för att minska den problematik som de ger upphov till.

När det gäller principerna är kommitténs förslag att statsbidrag som går till verksamhet för vilken kommuner och regioner är ansvariga, som huvudregel, ska vara generella. Riktade statsbidrag ska dock kunna ges som kostnadsersättningar, vid extraordinära situationer, när det finns samsyn om behovet av riktat statsbidrag, samt om det finns särskilda skäl. Vilka särskilda skäl som avses specificeras i kapitel 4.

Tanken med principerna är att dessa ska gälla löpande. Men för kommitténs vidkommande har de främst använts för att ringa in vilka av dagens riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Om kommittén inte funnit stöd i principerna för att ett visst riktat statsbidrag bör kvarstå som riktat har utgångspunkten varit att det ifrågavarande statsbidraget bör generaliseras. Sedan har det i många fall funnits praktiska omständig- heter som har varit nödvändiga att ta i övervägande för att säkerställa ett praktiskt genomförbart förslag på bidrag att inordna i det gene- rella statsbidraget.

Totalt föreslår kommittén att 17 riktade statsbidrag ska inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Vilka riktade stats- bidrag som omfattas framgår i detalj av bilaga 5. Förslaget innebär att det generella statsbidraget till kommunsektorn förstärks med 10,2 miljarder kronor i permanenta medel.

När det gäller den andra delen, utformningskriterier, föreslår kom- mittén att följande kriterier ska vara vägledande för regeringen vid utformningen av nya riktade statsbidrag:

24

SOU 2024:50

Sammanfattning

Riktade statsbidrag ska ha breda användningsområden. Om det finns liknande riktade statsbidrag bör utgångspunkten vara att dessa ska slås ihop.

Riktade statsbidrag ska vara tidsbestämda och ha en tydlig plan för avveckling eller infasning i det generella statsbidraget redan när de införs.

Riktade statsbidrag ska utformas så att de minimerar den admini- stration de skapar i användarledet.

Riktade statsbidrag ska vara av en tillräcklig storlek för att kunna finansiera insatser av betydelse, även med beaktande av bidragens administrativa kostnader.

I anslutning till den sista punkten bedömer kommittén även att ett riktmärke för ett riktat statsbidrags minsta storlek bör införas. Rikt- märket ska vara att inget riktat statsbidrag, som vänder sig till alla kommuner eller regioner, ska ge mindre än 100 000 kronor i bidrag till den kommun eller region som får minst. Avsteg från detta rikt- märke ska kunna göras, men bör motiveras av regeringen.

Kommittén har även haft i uppdrag att belysa konsekvenser av ett större sektorsbidrag till skolan, samt de riktade statsbidragens på- verkan på utfallet inom kostnadsutjämningen. Kommitténs bedöm- ningar i dessa delar framgår i kapitel 4.

Inkomstutjämningen

Syftet med inkomstutjämningen är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i kommuner och regioner, trots skillnader i skatte- kraft. För att utvärdera dagens modell för inkomstutjämning har kom- mittén genomfört en rad olika analyser. I analyserna har systemets syfte, att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar, ställts mot andra aspekter, såsom tillväxt och legitimitet.

Kommittén har i uppdrag att dels utreda om inkomstutjämningen kan ha tillväxthämmande effekter, dels föreslå åtgärder för att minska potentiella negativa effekter. Trots en teoretisk möjlighet så har kom- mittén inte hittat någon evidens som visar på att inkomstutjämningen har tillväxthämmande effekter. Om det ändå är önskvärt med stärkta incitament för tillväxt bör en sådan åtgärd inte innebära en minskad

25

Sammanfattning

SOU 2024:50

utjämning av skillnader i skattekraft. Kommittén har övervägt att in- kludera en tillväxtkomponent i inkomstutjämningen, som baserar sig på daglönesumman. En sådan komponent har dock vissa baksidor, som att den skulle leda till en samhällsekonomiskt ineffektiv konkur- rens om företagsetableringar på bekostnad av samverkanslösningar inom en lokal arbetsmarknadsregion. Därför har kommittén inte valt att inkludera en sådan komponent i det samlade förslaget på ny in- komstutjämning.

Demografi, socioekonomi och näringslivsstruktur är tre faktorer som påverkar skattekraftens nivå. En ytterligare faktor är personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land, så kallade gränspendlare. För att synliggöra effekten på skattekraften av gränspendling bör det utredas om kompensationen för detta kan separeras från inkomst- utjämningen.

Den länsvisa skattesatsen bör uppdateras och utgå från rikets ge- nomsnittliga skattesats 2022. Utan en uppdatering av den genom- snittliga skattesatsen är kompensationsgraden i praktiken lägre än den avsedda. Kommittén anser att transparens i systemet är viktigt och föreslår därför en uppdatering.

Kompensationsgraden bör vara lika för kommuner och regioner, samtidigt som negativa marginaleffekter så långt som möjligt bör und- vikas. Kommittén ser inte någon anledning till att likvärdiga förutsätt- ningar skulle vara av mindre betydelse för regionerna och föreslår därför att kompensationsgraden för bidragsmottagande regioner höjs till 95 procent.

Garantinivån bör fortsatt vara densamma för kommuner och regi- oner för att undvika oönskade omfördelningar vid skatteväxlingar. Garantinivån bör också vara på en nivå som innebär att reglerings- posten ligger så nära noll som möjligt, samtidigt som inga ytterligare kommuner eller regioner med negativa marginaleffekter tillkommer som en konsekvens av förändringen. Kommittén föreslår därför en garantinivå på 116 procent.

Utöver skillnader i skattekraften så föreligger det stora skillnader i intäkter från fastighetsavgiften. Kommittén gör dock bedömningen att det finns ytterligare faktorer som bör utredas om fastighetsavgiften ska utjämnas. Kommitténs överväganden och förslag rörande inkomst- utjämningen behandlas i kapitel 5.

26

SOU 2024:50

Sammanfattning

Kostnadsutjämningen

Kostnadsutjämningen är den del av det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet som syftar till att utjämna för strukturella kostnads- skillnader mellan kommuner och mellan regioner. I kapitel 6 respektive 7 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kostnads- utjämningen för kommuner respektive regioner. I kapitel 8 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kollektivtrafiken.

Förslaget för kostnadsutjämningen för kommuner innebär att del- modellerna för verksamhetsövergripande kostnader och infrastruktur och skydd delas upp efter verksamhetsområde. Detta innebär fler del- modeller, vilket kan ses som ett mer komplicerat system. Men syste- met i sig blir enklare att förstå och förklara när det bli tydligare vad de olika delmodellerna avser. Förslaget för regioner innebär ingen för- ändring av antalet delmodeller.

Tabell 2

Kostnadsutjämningen för kommuner

 

 

Nuvarande system

Förslag

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk

verksamhet

 

verksamhet

Förskoleklass och grundskola

Förskoleklass och grundskola

 

 

 

Gymnasieskola

 

Gymnasieskola

Kommunal vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning

 

 

Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorg

Äldreomsorg

 

Äldreomsorg

Kollektivtrafik

 

Kollektivtrafik

Infrastruktur och skydd

Gator och vägar

 

 

Verksamhetsövergripande kostnader

Räddningstjänst

 

 

Befolkningsminskning

 

 

 

 

 

Fastighet

 

 

Politisk verksamhet

En genomgående förändring som sker i delmodellerna förskola, fri- tidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grund- skola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg är att ersättningen för övergripande administration överförs från del- modellen för verksamhetsövergripande kostnader.

En ytterligare övergripande förändring sker mot bakgrund av att nuvarande modell som beräknar merkostnaderna för gleshet inte har

27

Sammanfattning

SOU 2024:50

förvaltats och kan därför inte uppdateras eller utvärderas. Analysen av nuvarande gleshetskomponenter tyder också på stora brister, där- för har nya metoder för att fånga merkostnaden orsakad av gles bebyg- gelsestruktur utvecklats för delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gym- nasieskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i invånarnas bosättningsmönster har ett nytt mått för gleshet skapats. Måttet har också kompletterats med en ö-faktor där en sådan visat sig ha betydelse för kostnader. En helt ny beräkningsmetod har också inneburit att förändringen har relativt stor påverkan för enskilda kom- muner i de olika delmodellerna. Gleshet kommer även fortsättningsvis speglas med ett gleshetsindex för att följa kostnadutvecklingen.

Merkostnadskomponenter för strukturellt löneläge finns i del- modellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familje- omsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Både löneindexet och lönekostnadsandelarna har uppdaterats i samtliga av de ovan nämnda delmodellerna.

För delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verk- samhet, förskoleklass och grundskola samt gymnasieskola anser kom- mittén att nuvarande delmodeller kan förenklas genom att exkludera faktorer som inte tydligt har visat sig ha betydelse för skillnader i kostnader eller på andra sätt kan motiveras. Det innebär att dagens ersättningar för befolkningsförändringar avskaffas i samtliga del- modeller, samt att merkostnadskomponenten för språk avskaffas i del- modellen för äldreomsorg.

Samtliga ingående komponenter i de olika delmodellerna har setts över och vid behov justerats. Här har avvägningen mellan enkelhet och träffsäkerhet varit en återkommande fråga för kommittén. I del- modellen för äldreomsorg har det inneburit en något finare ålders- indelning, där träffsäkerheten bedömts väga tyngst. I delmodellen för komvux har det däremot inneburit att kommittén har valt att behålla dagens målgrupper, eftersom en finare indelning inte visat sig öka träffsäkerheten tillräckligt i förhållande till den ökade komplexiteten. Ibland har enkelheten också inneburit en strävan mot mer enhetliga delmodeller. I delmodellerna för äldreomsorg, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt gymnasieskola finns till ex- empel merkostnadskomponenter för socioekonomi. Detta saknas dock i delmodellen för grundskola, trots att socioekonomiska faktorer

28

SOU 2024:50

Sammanfattning

har stor påverkan på skolresultaten. En merkostnadskomponent i delmodellen för förskoleklass och grundskola har därför inkluderats.

I ett antal delmodeller har en klassindelad struktur, där kommuner delas in i grupper baserat på strukturella förutsättningar, bytts ut till en kontinuerlig struktur, som inte delar in kommuner i grupper utan tar hänsyn till de olika strukturella förutsättningarna i kommuner. En klassindelad struktur är känslig för antagandena om var gränserna går, och kan ge upphov till så kallade tröskeleffekter om en kommun genom förändringar i strukturen går från en klass till en annan. En kontinuerlig struktur har fördelen att den beaktar den enskilda kom- munens eller regionens förutsättningar och inte buntar ihop kom- muner eller regioner i grupper. Även om en kontinuerlig struktur kan upplevas mer komplex anser kommittén att fördelarna överstiger nack- delarna.

Standardkostnaden för gator och vägar har tidigare utgått från vilken kommungrupp kommunen befinner sig. Kommittén har förändrat del- modellen och utgår nu i huvudsak från kommunens egna strukturella förutsättningar.

Beträffande delmodellen för gymnasieskolan görs flera föränd- ringar för att renodla komponenterna och skapa tydligare incitament för en effektiv verksamhet. Även här gör kommittén bedömningen att fler komponenter inte behöver innebära ett mer komplicerat system, om det blir enklare att förstå vad som utjämnas.

Delmodellen för individ- och familjeomsorgen delas upp i barn- och ungdomsvård samt i övrig individ- och familjeomsorg. Detta görs för att delmodellen ska bli mer följsam till utvecklingen av verksam- heten. Bägge delarna bygger på regressionsanalys, men styrs av olika variabler.

Komponenten för befolkningsminskning behålls, men går från att vara en komponent i verksamhetsövergripande kostnader till att bli en egen delmodell. Kommittén anser dock att dagens kompensa- tion på 10 år avser en för lång tidsperiod. För att öka incitamenten till anpassning där det är möjligt föreslås att kommuner som har minskat sin totala folkmängd med mer än 2 procent under de senaste fem åren erhåller ersättning. För befolkningsminskning under längre tidsperiod kan större anpassningar behövas. Mot denna bakgrund föreslår kom- mittén inrättande av en mer långsiktig kommundelegation.

Den nuvarande komponenten för eftersläpning bryts ut från kost- nadsutjämningen och blir en egen del under anslaget 1:1 Kommunal-

29

Sammanfattning

SOU 2024:50

ekonomisk utjämning för att tydliggöra att ersättningen är av tillfällig natur. Utöver det kompletteras komponenten med en ventil för kom- muner och regioner med en tillfälligt mycket kraftig befolkningstillväxt enskilda år.

Beträffande delmodellen för hälso- och sjukvård för regionerna ökar antalet celler i matrisen från 22 till 28. Här har kommittén ansett att fördelarna med en högre träffsäkerhet överstiger nackdelarna med en något mer komplicerad beräkning. Den nya matrisen speglar på ett bättre sätt kostnaderna för olika personer. Inkomst och utbild- ning finns kvar som variabler. Sysselsättningsstatus tillkommer, men boendestatus tas bort. Samtidigt görs åldersindelningen för personer över 18 år något finare. Gleshet beräknas på ett nytt sätt där hänsyn också tas till små sjukhus på grund av litet invånarantal.

Kompensationen till regioner som minskar respektive ökar kraftigt tas bort. Kommittén har inte hittat några tydliga merkostnader för dessa regioner.

Kollektivtrafiken är en gemensam delmodell för kommuner och regioner och kommer fortsatt att vara det. Delmodellen bygger på ett uppdaterat samband mellan de förklarande variablerna och de totala kostnaderna för länen. För kommunerna föreslås fördelningen i de län som ännu har ett delat ansvar mellan kommunerna och regionen bygga på överenskommelser inom respektive län.

LSS-utjämningen

Kommittén anser att det fortsatt behövs en utjämning för LSS-kost- nader. Både när det gäller antal insatser och kostnader råder det stora skillnader mellan kommuner.

Den huvudsakliga förklaringen till att LSS-utjämningen hanteras i ett separat system, skilt från det kommunalekonomiska utjämnings- systemet, är att det bygger på delvis påverkbara faktorer. Kärnan i denna problematik är, enligt kommitténs uppfattning, användningen av det så kallade personalkostnadsindexet i beräkningen av standard- kostnaden, som bygger på redovisade kostnader och vars syfte är att fånga skillnader i behov av stöd hos de personer som får insatser enligt LSS. Utöver att detta index är påverkbart finns inte heller något som stöder att skillnader i personalkostnadsindex speglar skillnader i be- manningsbehov. Därför föreslås att personalkostnadsindex tas bort

30

SOU 2024:50

Sammanfattning

från utjämningsmodellen. Detta medför dock att en särskild ventil för stora vårdbehov i främst små kommuner behöver skapas.

I avsaknad av ett personalkostnadsindex införs två nya merkost- nadskomponenter i modellen: en för högt strukturellt löneläge och en för övergripande administration. Vidare sker en del uppdateringar av prislapparna i modellen. Eftersom stora variationer under året kan förekomma, framför allt i mindre kommuner, bör LSS-insatserna också beräknas utifrån ett genomsnitt av minst två mättillfällen under året.

I dag utjämnas insatser enligt LSS, men inte enligt socialtjänstlagen (SoL). Detta skapar incitament att välja insatser enligt LSS i stället för SoL, även om det inte alltid är det bästa alternativet ur ett brukar- perspektiv. Bedömningen är att en delmodell för utjämning av SoL- insatser behövs både med avseende på incitamentsstrukturen och för att det är en relativt stor obligatorisk verksamhet med stora skillnader mellan kommunerna, såväl i antal insatser som i kostnader. Kommittén bedömer dock att införandet behöver föregås av att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa kvaliteten på de ingå- ende uppgifterna. Kommitténs överväganden och förslag rörande LSS- utjämningen och SoL behandlas i kapitel 9.

Strukturbidraget

Enligt direktiven ska kommittén analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras. Kommittén föreslår att nuvarande strukturbidrag för kommuner tas bort och er- sätts av ett bidrag för svagt befolkningsunderlag och ett fast inför- andebidrag, som begränsar den totala förändringen av den del av strukturbidraget som inte avser svagt befolkningsunderlag till högst 500 kronor per invånare.

Även för regionerna föreslås strukturbidraget tas bort i sin nuvar- ande form. Den del som avser små landsting ersätts med en merkost- nadskomponent för små sjukhus i kostnadsutjämningens gleshetsindex i delmodellen för hälso- och sjukvård. Den del av strukturbidraget som avser tidigare bidragsförändringar tas bort och ersätts med ett fast införandebidrag, som begränsar den totala förändringen av bort- tagandet till högst 250 kronor per invånare. Kommitténs överväg- anden och förslag rörande strukturbidragen till kommuner och regi- oner behandlas i kapitel 10.

31

Sammanfattning

SOU 2024:50

Införandebidrag

En översyn av utjämningssystemet skapar alltid förändringar. I detta fall är det för vissa enskilda kommuner och regioner relativt stora förändringar. Enligt kommitténs mening bör förändringar införas succesivt, men kan inte fasas in under en alltför lång tid.

Kommittén föreslår två separata införandebidrag: ett för det kom- munalekonomiska utjämningssystemet och ett för LSS-utjämningen. För att den samlade förändringen inte ska bli för stor föreslås också ett gemensamt tak. Därtill föreslår kommittén ett fast införandebidrag för kommuner och regioner som får kraftiga negativa förändringar till följd av förslaget.

Utöver orsaken till det fasta införandebidraget som har beskrivits ovan får även kommuner som har negativa förändringar som över- stiger 1 500 kronor per invånare i det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet, och regioner som har negativa förändringar som över- stiger 750 kronor per invånare del av det fasta införandebidraget. Kommitténs överväganden och förslag rörande införandebidragen till kommuner och regioner behandlas i kapitel 11.

Effekter vid sammanläggningar

Kommittén ska enligt direktiven bedöma om utjämningssystemets omfördelningseffekter vid sammanläggningar av kommuner respektive regioner är ändamålsenliga och vid behov föreslå förändringar av systemet. Bakgrunden är dels att utjämningssystemet inte bör mot- verka frivilliga sammanläggningar, dels att nuvarande lagparagraf kan ge upphov till orimliga konsekvenser under anpassningsperioden på fyra år.1

Kommittén anser att nuvarande lagparagraf kan tolkas på ett olyck- ligt sätt som inte är i överensstämmelse med förarbetena till lagstift- ningen.2 Kommittén föreslår därför en ändring i lagen som innebär ett förtydligande av ersättningen för den nya kommunens intäkter under de första fyra åren.

För att tydliggöra förutsättningarna på längre sikt och underlätta sammanläggningar menar kommittén att det behövs en ny paragraf om den nya kommunen eller regionens intäkter efter de fyra första

1Lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning, § 17a.

2Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014.

32

SOU 2024:50

Sammanfattning

åren som innebär att den nya kommunen eller regionen får behålla de ingående kommunernas eller regionernas intäkter av det fasta inför- andebidraget och svagt befolkningsunderlag.

En sammanläggning av framför allt små kommuner med stora ersättningar för övergripande administration kan ändå innebära väs- entligt lägre intäkter från kostnadsutjämningen för den sammanlagda kommunen. Kommitténs bedömning är därför att en del av intäkts- minskningen kan överföras till det föreslagna fasta införandebidraget för att säkerställa långsiktiga incitament för sammanläggning.

Samlade ekonomiska effekter

I kapitel 13 redovisas de samlade ekonomiska effekterna av kommit- téns förslag. Förändringarna för kommunerna exklusive LSS varierar från +4 503 kronor per invånare i Dorotea till –1 500 kronor per invånare i samtliga kommuner som erhåller ett fast införandebidrag. Den kommungrupp som har den största negativa förändringen med

947kronor per invånare i genomsnitt är pendlingskommun nära stor- stad. Största positiva förändringen på 1 618 kronor per invånare i genomsnitt har kommungruppen pendlingskommun nära mindre tätort.

Den samlade förändringen innebär att glesa kommuner, kommuner med liten folkmängd och de socioekonomiskt svagare kommunerna i genomsnitt får en positiv förändring. Socioekonomiskt starkare kommuner med stor folkmängd eller tät bebyggelsestruktur får i genomsnitt en negativ förändring. Det är förändringarna i kostnads- utjämningen som är den främsta orsaken bakom förändringar på kommungruppsnivå.

När nya komponenter införs i befintliga delmodeller leder det i regel till stora förändringar i utfall. Detta är till exempel fallet med den socioekonomiska komponent som föreslås ingå i delmodellen för förskoleklass och grundskola. Även när helt nya beräkningsmetoder utvecklas, som i fallet med kommitténs förslag till nya gleshetsersätt- ningar, tenderar det att ge upphov till större förändringar. Detta är viktiga faktorer bakom de samlade förändringarna i kostnadsutjäm- ningen.

Men även om en delmodell enbart uppdateras kan stora förändringar ske på grund av att verksamheten har förändrats. Den genomsnittliga

33

Sammanfattning

SOU 2024:50

förändringen i standardkostnad är till exempel störst i delmodellen individ- och familjeomsorg. Detta beror främst på hur verksamheten har utvecklats sedan den senaste översynen av kostnadsutjämningen (se kapitel 6 för en djupare analys).

För vissa kommuner, till exempel Arjeplog, sker stora negativa förändringar när det gäller befolkningsminskning. Detta beror på att delmodellen nu utgår från befolkningsminskning de senaste fem åren i stället för de senaste tio åren. Även när det gäller komponenten för administration är förändringarna relativt stora. Orsaken är att kompo- nenten nu tydligare utjämnar för smådriftsnackdelar, och inte lika mycket för gleshet. Komponenten har också gjorts kontinuerlig, vilket ger större förändringar för kommuner som ligger nära klassindelning- ens gränser.

Lomma är den kommun som har den största negativa förändringen i kostnadsutjämningen – detta trots att kommunen inte har den största negativa förändringen i någon delmodell. Det beror på att föränd- ringarna går åt samma håll i flera delmodeller. Det fasta införande- bidraget säkerställer att ingen kommun får en större total negativ förändring än –1 500 kronor per invånare. Med ett införandebidrag begränsas också den årliga negativa förändringen till maximalt 300 kro- nor per invånare.

Förslagen i LSS-utjämningen innebär relativt omfattande föränd- ringar. Det är främst förslaget att personalkostnadsindex tas bort som medför stora förändringar i utfall. Förändringen varierar från –1 673 kronor per invånare i Högsby till +2 376 kronor per invånare i Bjurholm. Ett separat införandebidrag för LSS-utjämningen införs dock så att ingen kommun får en årlig förändring större än 250 kro- nor per invånare.

För att ingen kommun ska uppleva större samlade negativa effekter än 400 kronor per invånare och år införs också ett gemensamt inför- andebidrag för LSS-utjämningen och det kommunalekonomiska ut- jämningssystemet.

För regionerna sker de största negativa förändringarna i Uppsala och Stockholm, men av lite olika orsaker. Den totala negativa för- ändringen för båda uppgår till 750 kronor per invånare, inklusive fast införandebidrag. I Region Uppsala är det främst förändringar i kost- nadsutjämningen som är orsaken. Det främsta skälet är att bidraget för befolkningstillväxt tas bort från systemet. Detta gäller dock för 2024. Förändringen kan bli en annan utifrån befolkningsutvecklingen

34

SOU 2024:50

Sammanfattning

fram tills det nya systemet införs. För Region Stockholm är det

istället förändringarna i inkomstutjämningen som har störst påverkan. Även Region Norrbotten och Region Halland har negativa föränd- ringar, men under 130 kronor per invånare.

På andra sidan spannet är de positiva förändringarna störst för Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland. Detta beror på att smådriftsnackdelar nu lyfts in i kostnadsutjämningen och uppdate- rats. Detta har tidigare ingått i strukturbidraget, men med ett fast be- lopp vilket innebär att ersättningen urholkats. För regionerna föreslås ett införandebidrag som innebär att den negativa effekten begränsas till 250 kronor per invånare och år.

Skattesatserna

Kommittén har enligt tilläggsdirektiven också i uppdrag att analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner respektive mellan regioner och lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Detta analyseras i kapitel 14 (orsaker) samt kapitel 15 (åtgärder).

Trots långtgående utjämning finns det relativt stora skillnader i kommunernas skatteuttag. Skillnaden i total kommunalskatt (kom- mun och region) uppgår 2024 till 6,17 procentenheter.

För de enskilda invånarna som har inkomst från arbete eller pen- sion är skillnaden i effektiv skatt betydligt lägre genom framför allt jobbskatteavdraget. Staten utjämnar delvis för skillnader i skattesats genom jobbskatteavdraget. Den initiala skillnaden i total kommunal- skatt på 6,17 procent blir efter de olika reduktionerna i skattesystemet bara 3,95 procent. För personer med inkomster från olika social- försäkringar kvarstår dock den stora skillnaden.

Kommitténs analyser beträffande orsakerna till skillnader i skatte- sats visar på att det är en stor spridning mellan hur olika kommuner prioriterar, men att skillnaderna företrädesvis härstammar från den obligatoriska utjämnande verksamheten. Om dessa skillnader beror på högre ambition eller lägre effektivitet har inte varit möjligt att identifiera. Om de beror på lägre effektivitet kan någon av de åtgärder som föreslås i kapitel 15 minska skatteskillnaderna. Kommitténs be- dömning är att ett kontinuerligt arbete för att bedriva den kommunala verksamheten effektivt kan motverka höga och ökande skattesatser.

35

Sammanfattning

SOU 2024:50

Därför kan det finnas skäl för staten att genom olika åtgärder under- lätta kommunernas och regionernas arbete med att effektivisera den kommunala verksamheten. I det sammanhanget föreslår kommittén att statens bidrag till Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ska ökas för att föreningen ska kunna utöka sitt arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet.

Kommittén föreslår, som vi har beskrivit ovan, att bidraget för befolkningsminskning i kostnadsutjämningen begränsas till fem år. Verksamheter som kan anpassas bör kunna anpassas under denna tid. Vid mer ihållande befolkningsminskning kan dock större åtgärder krävas för att anpassa verksamheten. För främst dessa kommuner och regioner föreslår kommittén att stöd bör kunna sökas via en kom- mundelegation med uppdrag på längre sikt än nuvarande.

Staten har tidigare begränsat den kommunala beskattningsrätten, men för att göra detta krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Kommittén bedömer att dessa kriterier i dagsläget inte är uppfyllda. Därför är inte skattetak eller skattestopp en möjlig åtgärd i nuvarande situation. Detta gäller även de åtgärder som liknar skattetak och skattestopp, till exempel åtgärder där staten minskar bidraget till den kommun eller region som höjer skatten.

36

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning

dels att 1, 3, 4, 7, 8, 11–13, 15, 16 och 17 a §§ och rubriken närmast före 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 a, 11 a, 14 och

17 b §§, och närmast före 10 a och 11 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om inkomst- och kostnads- utjämning för kommuner och regioner.

Lagen innehåller även bestäm-

Lagen innehåller även bestäm-

melser om strukturbidrag och in-

melser om bidrag för eftersläpning

förandebidrag samt om reglerings-

av intäkter, bidrag för svagt befolk-

bidrag och regleringsavgift.

ningsunderlag, fasta införandebi-

 

drag och införandebidrag samt

 

om regleringsbidrag och regler-

 

ingsavgift.

3 §2

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här.

Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas.

1Senaste lydelse 2019:916.

2Senaste lydelse 2019:916.

37

FörfattningsförslagSOU 2024:50

Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller region enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, upp- räknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatte- underlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.

Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respek- tive regionen den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.

Medelskattesats: Varje kommuns och regions skatteunderlag mul- tiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade be- loppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i en region undantas från denna beräkning.

Standardkostnad: En för varje kommun eller region beräknad teo- retisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i fak- torer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella för- hållanden.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kom-

mun eller region.

 

Bidragsminskning: En bidrags-

Bidragsminskning: En bidrags-

minskning föreligger i den mån

minskning föreligger i den mån

nettot av en kommuns eller en

nettot av en kommuns eller en

regions bidrag och avgifter år 2019

regions bidrag och avgifter år 2025

enligt den då gällande lydelsen av

enligt den då gällande lydelsen av

denna lag är större än nettot av

denna lag är större än nettot av

kommunens eller regionens bi-

kommunens eller regionens bi-

drag och avgifter för samma år

drag och avgifter för samma år

beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15

beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15

och 16 §§.

och 16 §§.

38

SOU 2024:50Författningsförslag

4 §3

Vid beräkning av skatteut-

Vid beräkning av skatteut-

jämningsunderlaget för en kom-

jämningsunderlaget för en kom-

mun och för en region ska pro-

mun och för en region ska pro-

centsatsen vara 115 procent.

centsatsen vara 116 procent.

7 §4

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skatte- satser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och

avgifter enligt 6 §.

 

De länsvisa skattesatserna ska

De länsvisa skattesatserna ska

för bidragsberättigade kommuner

för bidragsberättigade kommuner

fastställas

utifrån 95 procent av

och regioner fastställas utifrån

medelskattesatsen år 2003 och för

95 procent av medelskattesatsen

bidragsberättigade regioner utifrån

år 2022.

90 procent

av medelskattesatsen

 

samma år.

 

 

För avgiftsskyldiga kommu-

För avgiftsskyldiga kommu-

ner och regioner ska de länsvisa

ner och regioner ska de länsvisa

skattesatserna i stället fastställas

skattesatserna i stället fastställas

utifrån 85 procent av medelskatte-

utifrån 85 procent av medelskatte-

satsen år 2003.

satsen år 2022.

8 §5

För varje kommun beräknas standardkostnaden för

1.förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),

2.förskoleklass och grundskola,

3.gymnasieskola,

4.individ- och familjeomsorg,

5.kommunal vuxenutbildning,

6.äldreomsorg,

7. infrastruktur och skydd, och

7. gator och vägar,

8. verksamhetsövergripande

8. räddningstjänst,

kostnader.

 

 

9. befolkningsminskning,

3Senaste lydelse 2019:916.

4Senaste lydelse 2019:916.

5Senaste lydelse 2019:916.

39

En kommun som utifrån lokalt och regionalt befolkningsunderlag år 2022 får en beräknad standard- kostnad för svagt befolknings- underlag har rätt till ett fast bidrag med motsvarande belopp.
SOU 2024:50
10. fastigheter, och
11. politisk verksamhet.
För varje region beräknas stan- dardkostnaden för hälso- och sjukvård.

Författningsförslag

För varje region beräknas stan- dardkostnaden för

1. hälso- och sjukvård, och

2. befolkningsförändringar.

En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kost- naden fördelas mellan kommuner och regioner enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

 

Bidrag för eftersläpning av

 

intäkter

 

10 a §

 

En kommun eller region som

 

utifrån sin befolkningstillväxt får

 

en beräknad standardkostnad för

 

eftersläpning av intäkter har rätt

 

till ett bidrag för del av de ute-

 

blivna intäkterna.

Strukturbidrag

Bidrag för svagt

 

befolkningsunderlag

11 §6

En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.

En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.

En kommun som år 2013 fått strukturbidrag för näringslivs- och

6Senaste lydelse 2015:1010.

40

SOU 2024:50

Författningsförslag

sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av summan av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.

Fast införandebidrag

 

11 a §

 

 

 

 

En kommun har rätt till ett fast

 

införandebidrag enligt följande.

 

En kommun som får en bidrags-

 

minskning enligt tredje stycket samt

 

5, 6, 9–11, 15 och 16 §§ har rätt till

 

ett årligt bidrag för den del av

 

bidragsminskningen

som

över-

 

stiger 1 500 kronor per invånare.

 

En kommun som fick struk-

 

turbidrag 2025 enligt den då

 

gällande lydelsen av denna lag,

 

och som får en bidragsminskning

 

för den del av strukturbidraget

 

som avser annat än svagt befolk-

 

ningsunderlag som

sammantaget

 

överstiger 500 kronor, har även

 

rätt till ett årligt bidrag för den del

 

av bidragsminskningen som över-

 

stiger 500 kronor per invånare.

12 §7

 

 

 

En region har rätt till ett

En region har rätt till ett fast

strukturbidrag enligt följande.

införandebidrag enligt följande.

En region som år 2004 haft en

En region som får en bidrags-

beräknad standardkostnad för små

minskning

enligt tredje

stycket

regioner har rätt till ett bidrag

samt 5, 6, 9–10 a, 15 och 16 §§ har

med motsvarande belopp.

rätt till ett

årligt bidrag

för den

7Senaste lydelse 2019:916.

41

En kommun eller region som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 300 kronor per in- vånare för kommunen och 250 kro- nor per invånare för regionen.
Införandebidraget ska därefter årligen minska med 300 kronor per invånare för kommunen och 250 kronor per invånare för regio- nen till dess det upphör.
14 §
En kommun eller region som får en bidragsminskning enligt 13 § och enligt 6 a § lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funk- tionshindrade som sammantaget överstiger 400 kronor per invånare, har i stället för vad som anges i 13 §, rätt till ett årligt införande- bidrag för den del av bidrags-

Författningsförslag

SOU 2024:50

En region som år 2013 fått strukturbidrag för bidragsminsk- ning har rätt till ett bidrag mot- svarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.

del av bidragsminskningen som överstiger 750 kronor per invånare.

En region som fått struktur- bidrag 2025 enligt den då gällande lydelsen av denna lag, och som får en bidragsminskning för den del av strukturbidraget som avser annat än små regioner som sammantaget överstiger 250 kronor, har även rätt till ett årligt bidrag för den del av bidragsminskningen som över- stiger 250 kronor per invånare.

13 §8

En kommun eller region som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per in- vånare.

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.

8Senaste lydelse 2019:916.

42

SOU 2024:50Författningsförslag

 

 

minskningen

som

överstiger

 

 

400 kronor per invånare.

 

 

15 §9

 

 

 

 

 

 

Om statens samlade utgifter

Om statens samlade utgifter

för

inkomstutjämningsbidrag,

för

inkomstutjämningsbidrag,

kostnadsutjämningsbidrag, struk-

kostnadsutjämningsbidrag,

bi-

turbidrag och införandebidrag,

drag för eftersläpning av intäkter,

minskade med statens samlade in-

bidrag för svagt befolkningsunder-

komster från inkomstutjämnings-

lag,

fasta införandebidrag

och

avgifter och kostnadsutjämnings-

införandebidrag,

minskade

med

avgifter, är lägre än statens anslag

statens samlade

inkomster

från

för dessa bidrag, ska skillnaden

inkomstutjämningsavgifter

och

fördelas till kommuner respek-

kostnadsutjämningsavgifter, är läg-

tive regioner som regleringsbidrag,

re än statens anslag för dessa

med ett enhetligt belopp per in-

bidrag, ska skillnaden fördelas till

vånare i landet.

kommuner

respektive

regioner

 

 

som regleringsbidrag, med ett en-

hetligt belopp per invånare i lan- det.

16§10

Om statens samlade utgifter

Om statens samlade utgifter

för inkomstutjämningsbidrag,

för

inkomstutjämningsbidrag,

kostnadsutjämningsbidrag, struk-

kostnadsutjämningsbidrag,

bi-

turbidrag och införandebidrag,

drag för eftersläpning av intäkter,

minskade med statens samlade in-

bidrag för svagt befolkningsunder-

komster från inkomstutjämnings-

lag,

fasta införandebidrag

och

avgifter och kostnadsutjämnings-

införandebidrag, minskade med

avgifter, är högre än statens anslag

statens samlade inkomster från in-

för dessa bidrag, ska skillnaden

komstutjämningsavgifter och kost-

betalas av kommuner respektive

nadsutjämningsavgifter, är högre än

regioner i form av reglerings-

statens anslag för dessa bidrag, ska

avgift, med ett enhetligt belopp

skillnaden betalas av kommuner

per invånare i landet.

respektive regioner i form av re-

 

gleringsavgift, med ett enhetligt

 

belopp per invånare i landet.

 

9Senaste lydelse 2019:916.

10Senaste lydelse 2019:916.

43

Författningsförslag

SOU 2024:50

17 a §11

 

 

 

Beräkningen av strukturbidrag,

Beräkningen av bidrag för svagt

standardkostnader för infrastruk-

befolkningsunderlag,

fast

inför-

tur och skydd och verksamhets-

andebidrag, införandebidrag, stan-

övergripande kostnader samt fak-

dardkostnader

för

räddnings-

torer som avser förändringar i

tjänst, befolkningsminskning och

befolkningen som görs i beräk-

politisk verksamhet samt merkost-

ningen av övriga standardkost-

nadskomponenten för administra-

nader för en kommun som sam-

tion för en kommun som sam-

manläggs med en annan kom-

manläggs med en annan kom-

mun eller flera andra kommuner

mun eller flera andra kommuner

enligt lagen (1979:411) om änd-

enligt lagen (1979:411) om änd-

ringar i Sveriges indelning i kom-

ringar i Sveriges indelning i kom-

muner och regioner, ska göras

muner och regioner, ska göras

enligt följande.

enligt följande.

 

 

Den nya kommunens struk-

Den nya kommunens bidrag

turbidrag och standardkostnader

för svagt befolkningsunderlag, fast

ska, det utjämningsår då indel-

införandebidrag, införandebidrag

ningsändringen träder i kraft och

och standardkostnader ska, det

de därpå följande tre åren, grun-

utjämningsår

då indelningsänd-

das på det högsta värdet på struk-

ringen träder i kraft och de därpå

turbidrag, standardkostnader för

följande tre åren, grundas på sum-

infrastruktur och skydd och verk-

man räknat i kronor, av bidrag för

samhetsövergripande kostnader samt

svagt befolkningsunderlag, fast in-

faktorer som avser förändringar i

förandebidrag,

införandebidrag,

befolkningen i övriga standard-

standardkostnader för räddnings-

kostnader beräknade på grundval

tjänst, befolkningsminskning och

av den indelning av kommuner

politisk verksamhet samt merkost-

 

nadskomponenten för administra-

 

tion, beräknade på grundval av

 

den indelning av kommuner

1. som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

 

 

2. som gällde före indelnings-

2. som gällde före indelnings-

ändringen, varvid beräkningen

ändringen, varvid

beräkningen

ska utgå från de i sammanlägg-

ska utgå från summan räknat i

ningen ingående kommunernas

kronor av de i sammanläggningen

strukturbidrag samt standard-

ingående kommunernas

bidrag

 

för svagt befolkningsunderlag, fast

11Senaste lydelse 2019:916.

44

SOU 2024:50

Författningsförslag

kostnader för respektive verk- införandebidrag, införandebidrag

samhet eller kostnadsslag. samt standardkostnader för re- spektive verksamhet eller kost- nadsslag.

Den nya kommunen ska, efter det utjämningsår då indelnings- ändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla summan räknat i kronor, av de ingående kommunernas bidrag för svagt befolkningsunderlag och fasta införandebidrag.

17 b §

Beräkningen av fast införande- bidrag och införandebidrag, för en region som sammanläggs med en annan region eller flera andra regioner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner, ska göras enligt följande.

Den nya regionens fasta inför- andebidrag och införandebidrag ska, det utjämningsår då indel- ningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på summan räknat i kronor, av fast införandebidrag och införande- bidrag, beräknade på grundval av den indelning av regioner

1.som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

2.som gällde före indelnings- ändringen, varvid beräkningen ska utgå från summan räknat i kronor av de i sammanläggningen ingående regionernas fasta inför- andebidrag och införandebidrag.

45

Författningsförslag

SOU 2024:50

Den nya regionen ska, efter det utjämningsår då indelningsänd- ringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla sum- man räknat i kronor, av de ingå- ende regionernas fasta införande- bidrag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

46

Denna lag innehåller bestäm- melser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assi- stansersättning samt om införande- bidrag.
Införandebidrag
6 a §
En kommun som får en bidrags- minskning i systemet för utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare.
Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.

SOU 2024:50

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestäm- melser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assi- stansersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2010:1303.

47

Författningsförslag

SOU 2024:50

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:881) om kom- munalekonomisk utjämning1

dels att 14 d, 14 e, 17 och 25 a–25 c §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 14 d, 14 e, 17 och 25 a–25 c §§ och rubrikerna närmast efter 15, 17 och 25 §§ ska utgå,

dels att 1, 2, 3, 6, 6 a, 6 d, 6 f, 6 g, 7, 7 a, 7 b, 7 d, 7 e, 8, 8 c, 8 d, 8 e, 9, 9 a, 10, 14, 14 a, 14 b, 14 c, 14 f, 15, 16, 18, 19, 20, 20 a och 26 §§, bilagan och rubrikerna närmast före 6 g, 7 c, 7 e, 8 b, 8 e, 9 a, 13 a, 14 c, 15, 16, 18 och 20 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 7 c, 8 b och 13 a §§ ska lyda ”Gles bebyggelsestruktur”, ”Gles bebyggelsestruktur” respektive ”Förvärvs- frekvens”,

dels att rubrikerna närmast efter 7 e, 8 e och 9 a §§ ska sättas närmast efter 7 f, 8 g respektive 9 d §,

dels att det ska införas nio nya paragrafer, 7 f, 8 f, 8 g, 9 b–9 d,

14 g, 15 a och 28 §§, och närmast före 7 f, 8 f, 8 g, 9b–9 d, 14 g, 15 a och 28 §§ och närmast efter 15, 15 a och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna

1.skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkost- nad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,

2.inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

3.inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

1 Senaste lydelse av

 

14 d § 2019:797

rubriken närmast före

14 e § 2019:797

14 e § 2019:797

17 § 2019:797

rubriken närmast före

25 a § 2019:797

17 § 2019:797

25 b § 2019:797

rubriken närmast före

25 c § 2019:797

25 a § 2019:797

rubriken närmast före

rubriken närmast före

14 d § 2019:797

25 b § 2019:797

2Senaste lydelse 2013:976.

rubriken närmast före 25 c § 2019:797 rubriken närmast efter 15 § 2019:797 rubriken närmast efter 25 § 2019:797.

48

SOU 2024:50

Författningsförslag

4.kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

5.kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

6. strukturbidrag enligt 11 och

6. bidrag för eftersläpning av

12 §§ lagen om kommunaleko-

intäkter, bidrag för svagt befolk-

nomisk utjämning,

ningsunderlag och fasta införande-

 

bidrag enligt 10 a–12 §§ lagen om

 

kommunalekonomisk utjämning,

7. införandebidrag enligt 13 §

7. införandebidrag enligt 13 och

lagen om kommunalekonomisk

14 §§ lagen om kommunalekono-

utjämning,

misk utjämning,

8.regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och

9.regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.

Nuvarande lydelse

2 §

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms

19,05

10,03

Uppsala

19,14

9,94

Södermanlands

19,87

9,21

Östergötlands

18,93

10,15

Jönköpings

19,14

9,94

Kronobergs

19,77

9,31

Kalmar

20,36

8,72

Blekinge

19,11

9,97

Skåne

19,70

9,38

Hallands

19,28

9,80

Västra Götalands

19,41

9,67

Värmlands

19,97

9,11

Örebro

19,00

10,08

Västmanlands

20,19

8,89

49

FörfattningsförslagSOU 2024:50

Dalarnas

19,51

9,57

Gävleborgs

19,31

9,77

Västernorrlands

21,04

8,04

Jämtlands

20,17

8,91

Västerbottens

20,55

8,53

Norrbottens

20,45

8,63

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,60 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,48 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.

Föreslagen lydelse 2 §3

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms

19,17

11,45

Uppsala

19,26

11,36

Södermanlands

19,99

10,63

Östergötlands

19,05

11,57

Jönköpings

19,26

11,36

Kronobergs

19,89

10,73

Kalmar

20,48

10,14

Blekinge

19,23

11,39

Skåne

19,82

10,80

Hallands

19,40

11,22

Västra Götalands

19,53

11, 09

Värmlands

20,09

10,53

Örebro

19,12

11,50

Västmanlands

20,31

10,31

Dalarnas

19,63

10,97

Gävleborgs

19,43

11,19

Västernorrlands

21,16

9,46

3Senaste lydelse 2023:683.

50

SOU 2024:50Författningsförslag

Jämtlands

20,29

10,33

Västerbottens

20,67

9,95

Norrbottens

20,57

10,05

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,58 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 11,04 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.

Nuvarande lydelse

3 §

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms

16,98

9,51

Uppsala

17,07

9,42

Södermanlands

17,80

8,69

Östergötlands

16,86

9,63

Jönköpings

17,07

9,42

Kronobergs

17,70

8,79

Kalmar

18,29

8,20

Blekinge

17,04

9,45

Skåne

17,63

8,86

Hallands

17,21

9,28

Västra Götalands

17,34

9,15

Värmlands

17,90

8,59

Örebro

16,93

9,56

Västmanlands

18,12

8,37

Dalarnas

17,44

9,05

Gävleborgs

17,24

9,25

Västernorrlands

18,97

7,52

Jämtlands

18,10

8,39

Västerbottens

18,48

8,01

Norrbottens

18,38

8,11

________________________________________________________

51

Författningsförslag

SOU 2024:50

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,54 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 8,95 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.

Föreslagen lydelse

3 §4

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms

17,11

10,29

Uppsala

17,20

10,20

Södermanlands

17,93

9,47

Östergötlands

16,99

10,41

Jönköpings

17,20

10,20

Kronobergs

17,83

9,57

Kalmar

18,42

8,98

Blekinge

17,17

10,23

Skåne

17,76

9,64

Hallands

17,34

10,06

Västra Götalands

17,47

9,93

Värmlands

18,03

9,37

Örebro

17,06

10,34

Västmanlands

18,25

9,15

Dalarnas

17,57

9,81

Gävleborgs

17,37

10,03

Västernorrlands

19,10

8,30

Jämtlands

18,23

9,17

Västerbottens

18,61

8,79

Norrbottens

18,51

8,89

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,52 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,88 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.

4Senaste lydelse 2023:683.

52

SOU 2024:50Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §5

En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ska beräknas genom att summera

1.åldersersättningar för barn i åldern 1–5 år respektive 6–12 år,

2.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för barn i åldern 1–5 år,

3.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem för barn

iåldern 6–12 år,

4.tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för barn i åldern 1–5 år,

5.tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,

6.tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och

7. tillägg eller avdrag för för-

7. tillägg eller avdrag för över-

ändringar av antalet barn i åldern

gripande administration.

1–5 år.

 

6 a §6

Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive ålders-

grupp i landet.

 

Den beräknade genomsnitts-

Den beräknade genomsnitts-

kostnaden per barn i respektive

kostnaden per barn i åldern 1–5 år

åldersgrupp beräknas utifrån de

beräknas utifrån den genomsnitt-

genomsnittliga standardkostna-

liga standardkostnaden för förskola

derna för förskola och pedagogisk

och 90 procent av den genomsnitt-

omsorg respektive för fritidshem

liga kostnaden för pedagogisk om-

och pedagogisk omsorg per invå-

sorg.

nare, som anges i bilagan till denna

 

förordning.

 

 

Den beräknade genomsnitts-

 

kostnaden per barn i åldern 6–9 år

 

beräknas utifrån 85 procent av den

5Senaste lydelse 2019:797.

6Senaste lydelse 2019:797.

53

Författningsförslag

SOU 2024:50

 

 

genomsnittliga standardkostnaden

 

 

för fritidshem och 8 procent av den

 

 

genomsnittliga standardkostnaden

 

 

för pedagogisk omsorg.

 

 

 

Den beräknade genomsnittskost-

 

 

naden per barn i åldern 10–12 år

 

 

beräknas utifrån 15 procent av den

 

 

genomsnittliga standardkostnaden

 

 

för fritidshem och 2 procent av den

 

 

genomsnittliga standardkostnaden

 

 

för pedagogisk omsorg.

 

 

6 d §7

 

 

Tillägg eller

avdrag enligt

Tillägg eller

avdrag

enligt

6 § 4 ska beräknas enligt följande.

6 § 4 ska beräknas enligt följande.

Tillägg beräknas genom att ett

Fem procent av åldersersättningen

socioekonomiskt

index multipli-

enligt 6 § 1 för barn i åldern 1–5 år

ceras med fem procent av ålders-

multipliceras med ett socioeko-

ersättningen enligt 6 § 1 för barn

nomiskt index. Därefter

minskas

i åldern 1–5 år. Samtliga kommu-

produkten med fem procent av

ner får därefter ett invånarbase-

åldersersättningen för barn i åldern

rat avdrag, som beräknas så att

1–5 år. Samtliga

kommuner får

summan av avdragen motsvarar

därefter ett invånarbaserat av-

summan av tilläggen.

drag från tillägget eller avdraget,

 

 

som beräknas så att summan av

 

 

samtliga avdrag motsvarar sum-

 

 

man av tilläggen.

 

 

Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.

6 f §8

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden divi- derad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

7Senaste lydelse 2019:797.

8Senaste lydelse 2019:797.

54

SOU 2024:50Författningsförslag

Den justerade lönekostnaden

Den justerade lönekostnaden

beräknas som summan av 6 § 1–5

beräknas som summan av 6 § 1–5

multiplicerad med lönekostnads-

och 7 multiplicerad med löne-

andelen för förskola, fritidshem

kostnadsandelen för förskola,

och annan pedagogisk verksam-

fritidshem och annan pedagogisk

het.

verksamhet.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna förordning.

Förändringar av antalet barn i

Övergripande administration

åldern 1–5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 g §9

 

 

 

Tillägg

eller

avdrag

enligt

Tillägg

eller avdrag

enligt

6 § 7 ska

beräknas

enligt

6 § 7

ska

beräknas

enligt

följande. Tillägg beräknas så att

följande. 13,8 procent av ålders-

den del av ökningen av antalet

ersättningen enligt 6 § 1 multipli-

barn i åldern 1–5 år i kommunen

ceras med differensen mellan det

under en femårsperiod som över-

fasta indexet för övergripande admi-

stiger ökningen i landet under

nistration och 1. Därefter multipli-

samma period med två procent-

ceras produkten med lönekostnads-

enheter multipliceras med ett ersätt-

andelen

för

förskola, fritidshem

ningsbelopp

som

uppgår till

och annan pedagogisk verksamhet.

13 000 kronor per barn i 2016 års

Samtliga kommuner får därefter

prisnivå. Motsvarande gäller om

ett invånarbaserat avdrag, som be-

antalet barn i åldern 1–5 år i kom-

räknas så att summan av avdragen

munen minskat samtidigt som an-

motsvarar summan av tilläggen.

talet barn i åldersgruppen minskat

 

 

 

 

i landet under samma period. Om

 

 

 

 

antalet barn i åldern 1–5 år i en

 

 

 

 

kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i ålders- gruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbe-

9Senaste lydelse 2019:797.

55

Författningsförslag

SOU 2024:50

loppet räknas varje år upp med ut- vecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före ut- jämningsåret. Samtliga kommu- ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 1–5 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 1–5 år i kommunen den 31 december två år före ut- jämningsåret.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskola, fritids- hem och pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna för- ordning.

7§10

En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola ska beräknas genom att summera

1.åldersersättning,

2.tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och under- visning i svenska som andraspråk,

3. tillägg eller avdrag för mer-

3. tillägg eller avdrag för gles

kostnader för små skolor och skol-

bebyggelsestruktur,

skjutsar,

 

4. tillägg eller avdrag för löne-

4. tillägg eller avdrag för löne-

kostnadsskillnader i förskole-

kostnadsskillnader i förskole-

klass och grundskola, och

klass och grundskola,

5. tillägg eller avdrag för för-

5. tillägg eller avdrag för socio-

ändringar av antalet barn i åldern

ekonomiska skillnader för barn i

6–15 år.

åldern 6–15 år, och

 

6. tillägg eller avdrag för över-

 

gripande administration.

10Senaste lydelse 2019:797.

56

SOU 2024:50Författningsförslag

 

 

 

7 b §11

 

 

 

Tillägg

eller

avdrag

enligt

Tillägg

eller

avdrag

enligt

7 § 2 ska

beräknas enligt

följ-

7 § 2 ska

beräknas enligt

följ-

ande. Tillägg beräknas genom att

ande. Tillägg beräknas genom att

andelen barn i åldern 7–15 år som

andelen barn i åldern 7–15 år med

är födda utanför Sverige, Norge

utländsk bakgrund

i kommunen

eller Danmark eller vars båda för-

multipliceras med en genomsnitt-

äldrar är födda utanför dessa länder

lig kostnad per barn i åldern 7–

i kommunen multipliceras med en

15 år med

utländsk bakgrund i

genomsnittlig kostnad per barn i

landet för modersmålsundervis-

åldern 7–15 år i landet för moders-

ning och undervisning i svenska

målsundervisning

och undervis-

som andraspråk. Samtliga kom-

ning i svenska som andraspråk.

muner får därefter ett invånarbase-

Samtliga kommuner får därefter

rat avdrag, som beräknas så att

ett invånarbaserat avdrag, som be-

summan av avdragen motsvarar

räknas så att summan av avdragen

summan av tilläggen.

 

motsvarar summan av tilläggen.

 

 

 

 

Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls- undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per barn i åldern 7–15 år framgår av bilagan till denna förordning.

7 d §12

Tillägg och avdrag enligt 7 § 4

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 4

ska beräknas enligt följande.

ska beräknas enligt följande.

Tillägg beräknas genom att den

Tillägg beräknas genom att den

del av löneindexet som över-

del av löneindexet som över-

stiger 100 multipliceras med den

stiger 100 multipliceras med den

justerade lönekostnaden dividerad

justerade lönekostnaden dividerad

med 100. Samtliga kommuner får

med 100. Samtliga kommuner får

därefter ett invånarbaserat avdrag,

därefter ett invånarbaserat avdrag,

som beräknas så att summan av

som beräknas så att summan av

avdragen motsvarar summan av

avdragen motsvarar summan av

tilläggen.

tilläggen.

Den justerade lönekostnaden

Den justerade lönekostnaden

beräknas som summan av 7 § 1–3,

beräknas som summan av 7 § 1–3

multiplicerad med lönekostnads-

och 5–6, multiplicerad med löne-

11Senaste lydelse 2019:797.

12Senaste lydelse 2019:797.

57

Författningsförslag

SOU 2024:50

andelen för förskoleklass och kostnadsandelen för förskole-

grundskola.klass och grundskola. Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och grund-

skola anges i bilagan till denna förordning.

Förändringar av antalet barn i

Socioekonomiska skillnader för

åldern 6–15 år

 

 

 

barn i åldern 6–15 år

 

 

 

 

7 e §13

 

 

 

Tillägg

eller

avdrag

enligt

Tillägg

eller avdrag enligt

7 § 5 ska

beräknas

enligt

följ-

7 § 5

ska

beräknas

enligt följ-

ande. Tillägg beräknas så att den

ande. Fem procent av åldersersätt-

del av ökningen av antalet barn i

ningen enligt 7 § 1

multipliceras

åldern 6–15 år i en kommun som

med ett socioekonomiskt index.

under en femårsperiod överstiger

Därefter minskas produkten med

ökningen i landet under samma

fem procent av åldersersättningen

period med två

procentenheter

enligt 7 § 1. Samtliga kommuner

multipliceras med ett ersättnings-

får därefter ett invånarbaserat

belopp som uppgår till 15 600 kro-

avdrag, som beräknas så att sum-

nor per barn i 2016 års prisnivå.

man

av

avdragen

motsvarar

Motsvarande gäller om antalet barn

summan av tilläggen.

i åldern

6–15 år

i

kommunen

 

 

 

 

minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 6–15 år i en kom- mun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i ålders- gruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbe- loppet räknas varje år upp med ut- vecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före ut- jämningsåret. Samtliga kommu-

13Senaste lydelse 2019:797.

58

SOU 2024:50

Författningsförslag

ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 6–15 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 6–15 år i kommu- nen den 31 december två år före utjämningsåret.

Beräkningen av det socio- ekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

7 f §

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 6 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen enligt 7 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för förskoleklass och grundskola. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som be- räknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning.

59

Författningsförslag

SOU 2024:50

8§14

En kommuns standardkostnad för gymnasieskola ska beräknas

genom att summera

 

1. åldersersättning,

 

2. tillägg eller avdrag för resor,

2. tillägg eller avdrag för gles

inackordering och små gymnasie-

bebyggelsestruktur,

skolor,

 

3. tillägg eller avdrag för programval,

4. tillägg eller avdrag för löne-

4. tillägg eller avdrag för löne-

kostnadsskillnader i gymnasie-

kostnadsskillnader i gymnasie-

skola, och

 

 

skola,

5. tillägg eller avdrag för för-

5. tillägg eller avdrag för socio-

ändringar av antalet ungdomar i

ekonomiska skillnader för ung-

åldern 16–18 år.

 

domar i åldern 16–20 år,

 

 

 

6. tillägg eller avdrag för skill-

 

 

 

nader i gymnasiefrekvens, och

 

 

 

7. tillägg eller avdrag för över-

 

 

 

gripande administration.

 

 

8 c §15

Tillägg

eller avdrag

enligt

Tillägg eller avdrag enligt

8 § 3 ska beräknas som ett genom-

8 § 3 ska beräknas i form av en

snitt av kommunens programvals-

programvalsfaktor.

faktor två

respektive tre

år före

 

utjämningsåret.

Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

8 d §16

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med

100.Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden

Den justerade lönekostnaden

beräknas som summan av 8 § 1–

beräknas som summan av 8 § 1–

14Senaste lydelse 2019:797.

15Senaste lydelse 2019:797.

16Senaste lydelse 2019:797.

60

SOU 2024:50Författningsförslag

3, multiplicerad med lönekost-

3 och 5–7, multiplicerad med löne-

nadsandelen för gymnasieskola.

kostnadsandelen för gymnasie-

 

skola.

Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i

bilagan till denna förordning.

 

 

Förändringar av antalet

 

Socioekonomiska skillnader för

ungdomar i åldern 16–18 år

 

ungdomar i åldern 16–20 år

 

 

 

8 e §17

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5

ska beräknas

enligt

följande.

ska beräknas enligt följande. Den

Tillägg beräknas genom att den

strukturellt förväntade andelen

del av ökningen av antalet ung-

elever i andra åldrar än 16–18 år

domar i åldern 16–18 år i en kom-

multipliceras med den genomsnitt-

mun under en femårsperiod som

liga programkostnaden per invå-

överstiger ökningen i landet under

nare i respektive kommun. Samt-

samma period med två procent-

liga kommuner får därefter ett

enheter multipliceras

med

ett

invånarbaserat avdrag, som beräk-

ersättningsbelopp som

uppgår

till

nas så att summan av avdragen

15 600 kronor per ungdom i 2016

motsvarar summan av tilläggen.

års prisnivå. Motsvarande gäller om

 

antalet ungdomar i åldern 16–18 år

 

i kommunen

minskat

samtidigt

 

som antalet ungdomar i ålders- gruppen minskat i landet under samma period. Om antalet ung- domar i åldern 16–18 år i en kom- mun minskat när antalet ung- domar i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet ung- domar i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter mul- tipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av kon-

17Senaste lydelse 2019:797.

61

Författningsförslag

SOU 2024:50

sumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samt- liga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräk- nas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet ungdomar i åldern 16–18 år i kommunen den 31 de- cember sju år före utjämningsåret och antalet ungdomar i åldern 16– 18 år i kommunen den 31 decem- ber två år före utjämningsåret.

Hur den strukturellt förvänt- ade andelen elever i andra åldrar än 16–18 år beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Den genomsnittliga programkost- naden per invånare motsvaras av det första steget i beräkningen av programvalsfaktorn, som även den framgår av bilagan till denna för- ordning.

Skillnader i gymnasiefrekvens

8 f §

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 6 ska beräknas enligt följande.

Tillägg beräknas genom att dif- ferensen mellan kommunens gym- nasiefrekvens och gymnasiefrekven- sen i riket multipliceras med två tredjedelar av åldersersättningen enligt 8 § 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Övergripande administration

8 g §

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 7 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen

62

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg utgörs av summan av standard- kostnaderna för barn- och ung- domsvård enligt 9 a § och övrig individ- och familjeomsorg enligt 9 b §. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnads- skillnader och övergripande admi- nistration.
63

SOU 2024:50

Författningsförslag

enligt 8 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för gymnasieskola. Samtliga kom- muner får därefter ett invånarbase- rat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för gymnasieskola an- ges i bilagan till denna förordning.

9§18

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg ska beräknas genom att ett modell- beräknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnadsskillnader.

För att få fram det modell- beräknade värdet ska följande variabler användas:

andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hus- håll med låg inkomststandard juste- rad för inkomster från ekonomiskt bistånd i kommunen,

andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20–40 år i kommunen,

18Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,

andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen,

ohälsotal i kommunen, och

en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gräns- pendling till Norge och Danmark

ikommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för individ- och familje- omsorg.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för individ- och familje- omsorg samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Lönekostnadsskillnader i

Barn- och ungdomsvård

individ- och familjeomsorg

 

9 a §19

Tillägg eller avdrag för löne-

En kommuns standardkostnad

kostnadsskillnader enligt 9 § första

för barn- och ungdomsvård ska

stycket ska beräknas enligt följ-

beräknas genom att ett modell-

ande. Tillägg beräknas genom att

beräknat värde multipliceras med

den del av löneindexet som över-

en korrigeringsfaktor.

stiger 100 multipliceras med den

 

justerade lönekostnaden dividerad

 

med 100. Samtliga kommuner får

 

därefter ett invånarbaserat avdrag,

 

19Senaste lydelse 2019:797.

64

SOU 2024:50

Författningsförslag

som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det modellberäknade värdet, korriger- ingsfaktorn och lönekostnadsan- delen för individ-och familjeom- sorg.

Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.

För att få fram det modell- beräknade värdet för barn- och ungdomsvård ska följande vari- abler användas:

andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hus- håll med låg inkomststandard ex- klusive inkomster från ekonomiskt bistånd,

andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen, och

ohälsotal i kommunen. Korrigeringsfaktorn ska bestäm-

mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för barn- och ungdoms- vård.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdoms- vård samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

65

Författningsförslag

SOU 2024:50

Övrig individ- och familjeomsorg

9 b §

En kommuns standardkostnad för övrig individ- och familje- omsorg ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipli- ceras med en korrigeringsfaktor.

För att få fram det modell- beräknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg ska följande variabler användas:

andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard exklusive inkomster från ekonomiskt bistånd,

andelen ensamboendekvinnor 18–44 år, med barn i åldern 0–17 år

ikommunen, och

roten ur tätortsbefolkningen i kommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för övrig individ- och familjeomsorg.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för övrig individ- och familjeomsorg samt hur det modell- beräknade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

66

SOU 2024:50

Författningsförslag

Lönekostnadsskillnader i individ- och familjeomsorg

9 c §

Tillägg eller avdrag för lönekost- nadsskillnader enligt 9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger

100multipliceras med den juste- rade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av stan- dardkostnaden för individ- och familjeomsorg och lönekostnads- andelen för individ- och familje- omsorg.

Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

9 d §

Tillägg eller avdrag enligt 9 § första stycket beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av den juste- rade lönekostnaden enligt 9 c § andra stycket multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av-

67

Författningsförslag

SOU 2024:50

drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration anges i bila- gan till denna förordning.

10§20

En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning ska beräknas genom att summera

1.kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,

2.kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,

3.kostnad för behov av svenska för invandrare, och

4. tillägg eller avdrag för syssel-

4. tillägg eller avdrag för för-

sättning.

värvsfrekvens justerad för gräns-

 

pendling.

14§21

En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas genom att summera

1.korrigerad åldersersättning,

2.tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,

3. tillägg eller avdrag för per-

3. tillägg eller avdrag för gles

soner födda utanför Norden,

bebyggelse,

4. tillägg eller avdrag för insti-

 

tutionsboende i glesbygd,

 

5. tillägg eller avdrag för hem-

 

tjänst i glesbygd, och

 

6. tillägg eller avdrag för löne-

4. tillägg eller avdrag för löne-

kostnadsskillnader i äldreomsorg.

kostnadsskillnader i äldreomsorg,

 

och

 

5. tillägg eller avdrag för över-

 

gripande administration.

20Senaste lydelse 2019:797.

21Senaste lydelse 2019:797.

68

SOU 2024:50Författningsförslag

14 a §22

Den korrigerade åldersersätt-

Den korrigerade åldersersätt-

ningen enligt 14 § 1 ska beräknas

ningen enligt 14 § 1 ska beräknas

enligt följande. Andelen samman-

enligt följande. Andelen samman-

boende respektive ensamboende

boende respektive ensamboende

personer i kommunen i ålders-

personer i kommunen i ålders-

grupperna 65–79, 80–89 samt

grupperna 65–74, 75–79, 80–84,

90 år eller äldre multipliceras med

85–89 samt 90 år eller äldre mul-

en genomsnittlig kostnad per

tipliceras med en genomsnittlig

person för respektive åldersgrupp.

kostnad per person för respek-

Därefter summeras produkterna

tive åldersgrupp. Därefter sum-

för respektive åldersgrupp till en

meras produkterna för respektive

åldersersättning som multipli-

åldersgrupp till en åldersersätt-

ceras med en korrigeringsfaktor.

ning som multipliceras med en

 

korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för äldreomsorg.

Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive ålders- grupp, den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till

denna förordning.

 

 

14 b §23

 

Tillägg eller avdrag enligt

Tillägg eller

avdrag enligt

14 § 2 ska beräknas utifrån skill-

14 § 2 ska beräknas utifrån den

naden mellan faktiskt och för-

procentuella avvikelsen mellan fak-

väntat antal avlidna personer i

tiskt och förväntat antal avlidna

kommunen under en femårs-

personer i kommunen under en

period och den korrigerade ålders-

femårsperiod och 36 procent av

ersättningen enligt 14 § 1 per

den korrigerade

åldersersätt-

person i åldern 65 år och äldre i

ningen enligt 14 § 1. Samtliga

kommunen. Samtliga kommuner

kommuner får därefter ett invå-

får därefter ett invånarbaserat av-

narbaserat avdrag, som beräknas

drag från tillägget eller avdraget,

så att summan av avdragen mot-

som beräknas så att summan av

svarar summan av tilläggen.

22Senaste lydelse 2019:797.

23Senaste lydelse 2019:797.

69

Författningsförslag

SOU 2024:50

samtliga avdrag motsvarar sum- man av tilläggen.

Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare beräk- nas framgår av bilagan till denna förordning.

Personer födda utanför Norden

Gles bebyggelse

 

 

 

 

 

14 c §24

 

 

 

Tillägg

eller

avdrag

enligt

Tillägg

eller

avdrag

enligt

14 § 3 ska

beräknas enligt följ-

14 § 3 ska

beräknas enligt följ-

ande. Tillägg beräknas genom att

ande. Ett glesbygdsindex ska mul-

varje kommun får ett tillägg med

tipliceras

med den korrigerade

fem procent av genomsnittskost-

åldersersättningen

enligt

14 § 1.

naden per person i åldern 65 år

Därefter ska produkten minskas

eller äldre för andelen personer i

med den korrigerade åldersersätt-

åldersgruppen i kommunen som

ningen. Samtliga kommuner får

är födda utanför Norden. Samt-

därefter ett invånarbaserat avdrag,

liga kommuner får därefter ett in-

som beräknas så att summan av

vånarbaserat avdrag, som beräk-

avdragen motsvarar summan av

nas så att summan av avdragen

tilläggen.

 

 

 

motsvarar summan av tilläggen.

 

 

 

 

Genomsnittskostnaden per per-

Glesbygdsindex

för äldreom-

son i åldersgruppen beräknas uti-

sorg anges i bilagan till denna

från den genomsnittliga standard-

förordning.

 

 

kostnaden

för äldreomsorg per

 

 

 

 

invånare, som anges i bilagan till

 

 

 

 

denna förordning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 f §25

 

 

 

Tillägg

eller

avdrag

enligt

Tillägg

eller

avdrag

enligt

14 § 6 ska

beräknas enligt följ-

14 § 4 ska

beräknas enligt följ-

ande. Tillägg beräknas genom att

ande. Tillägg beräknas genom att

den del av löneindexet som

den del av löneindexet som

överstiger 100 multipliceras med

överstiger 100 multipliceras med

den justerade lönekostnaden divi-

den justerade lönekostnaden divi-

derad med 100. Samtliga kommu-

derad med 100. Samtliga kommu-

ner får därefter ett invånarbaserat

ner får därefter ett invånarbaserat

24Senaste lydelse 2019:797.

25Senaste lydelse 2019:797.

70

SOU 2024:50Författningsförslag

avdrag, som beräknas så att sum-

avdrag, som beräknas så att sum-

man av avdragen motsvarar sum-

man av avdragen motsvarar sum-

man av tilläggen.

man av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden

Den justerade lönekostnaden

beräknas som summan av 14 §

beräknas som summan av 14 §

1–5 multiplicerad med lönekost-

1–3 och 5 multiplicerad med löne-

nadsandelen för äldreomsorg.

kostnadsandelen för äldreomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

14 g §

Tillägg eller avdrag enligt

14 § 5 ska beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av åldersersätt- ningen enligt 14 § 1 multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande admini- stration och 1. Därefter multipli- ceras produkten med lönekostnads- andelen för äldreomsorg. Samtliga kommuner får därefter ett invå- narbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen mot- svarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för över- gripande administration och löne- kostnadsandelen för äldreomsorg anges i bilagan till denna för- ordning.

71

Författningsförslag

SOU 2024:50

Infrastruktur och skydd

Gator och vägar

15§26

En kommuns standardkostnad

En kommuns standardkostnad

för infrastruktur och skydd ska

för gator och vägar ska beräknas

beräknas genom att summera

genom att summera

1. klimattillägg för gator och

1. tillägg för vinterväghållning,

vägar,

och

2. ortstillägg för gator och vägar,

2. tillägg för trafikbelastning.

och

 

3. tillägg för räddningstjänst.

 

Ortstillägg, klimattillägg och

Tillägg för vinterväghållning

tillägg för räddningstjänst anges i

och tillägg för trafikbelastning an-

bilagan till denna förordning.

ges i bilagan till denna förordning.

 

Räddningstjänst

 

Standardkostnad för

 

räddningstjänst

 

15 a §

 

En kommuns standardkostnad

 

för räddningstjänst ska beräknas

 

enligt följande. Standardkostnaden

 

beräknas genom att ett merkost-

 

nadsindex multipliceras med den

 

genomsnittliga nettokostnaden för

 

kommunal räddningstjänst och en

 

korrigeringsfaktor.

 

Korrigeringsfaktorn ska bestäm-

 

mas så att summan av kommuner-

 

nas standardkostnader, vägt med

 

befolkningen den 31 december två

 

år före utjämningsåret, överens-

 

stämmer med den genomsnittliga

 

standardkostnaden för räddnings-

 

tjänst.

26Senaste lydelse 2019:797.

72

SOU 2024:50Författningsförslag

 

Beräkningen av merkostnads-

 

indexet och den

genomsnittliga

 

standardkostnaden

framgår av

 

bilagan till denna förordning.

 

Befolkningsminskning

Standardkostnad för

Standardkostnad för

verksamhetsövergripande

befolkningsminskning

kostnader

 

 

16 §27

 

En kommuns standardkostnad

En kommuns standardkostnad

för verksamhetsövergripande kost-

för befolkningsminskning ska be-

nader ska beräknas genom att sum-

räknas enligt följande. Tillägg ska

mera

beräknas utifrån den del av be-

1. tillägg för befolkningsminsk-

folkningsminskningen i kommu-

ning,

nen, räknat i antal personer under

2. tillägg för eftersläpning av

en femårsperiod, som överstiger

intäkter,

två procentenheter. Antalet perso-

3. tillägg eller avdrag för upp-

ner ska sedan multipliceras med en

värmning,

andel av utjämningsårets intäkter

4. tillägg eller avdrag för bygg-

från skatter, generella statsbidrag

ntion, och

och utjämning per invånare.

5. tillägg för administration.

 

 

Befolkningsminskning under en femårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 31 decem- ber två år före utjämningsåret.

27Senaste lydelse 2019:797.

73

Författningsförslag

SOU 2024:50

Fastigheter

Standardkostnad för fastigheter

18§28

Tillägg enligt 16 § 2 ska be-

En kommuns standardkostnad

räknas för kommuner som under

för fastigheter ska beräknas genom

en fyraårsperiod haft en befolk-

att summera

ningsökning med i genomsnitt

1. tillägg eller avdrag för upp-

minst 1,2 procent per år och där

värmning, och

antalet invånare från och med den

2. tillägg eller avdrag för bygg-

1 november två år före utjämnings-

nation.

året till och med den 1 november

 

året före utjämningsåret ökat med

 

minst 1,2 procent.

 

Befolkningsökningen under en

 

fyraårsperiod ska beräknas som

 

skillnaden mellan befolkningen i

 

kommunen den 1 november sex år

 

före utjämningsåret och befolk-

 

ningen i kommunen den 1 novem-

 

ber två år före utjämningsåret.

 

Hur tillägget närmare beräk-

 

nas framgår av bilagan till denna

 

förordning.

 

19§29

Tillägg

eller avdrag

enligt

Tillägg eller avdrag enligt

16 § 3 ska

beräknas enligt följ-

18 a § 1 ska beräknas enligt följ-

ande. Ett uppvärmningsindex mul-

ande. Ett uppvärmningsindex mul-

tipliceras med ett ersättningsbelopp

tipliceras med den genomsnittliga

som uppgår till 356 kronor i 2016

standardkostnaden för uppvärm-

års prisnivå. Produkten minskas

ning. Produkten minskas sedan

sedan med ersättningsbeloppet.

med den genomsnittliga standard-

 

 

 

kostnaden för uppvärmning.

Uppvärmningsindex

anges i

Uppvärmningsindex och den

bilagan till denna förordningen.

genomsnittliga standardkostnaden

28Senaste lydelse 2019:797.

29Senaste lydelse 2019:797.

74

En kommuns standardkostnad för politisk verksamhet ska beräk- nas enligt följande. Standardkost- naden beräknas genom att ett mer- kostnadsindex multipliceras med den genomsnittliga standardkost- naden för politisk verksamhet och en korrigeringsfaktor.
Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att summan av kommu- nernas standardkostnader, vägt med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, över- ensstämmer med den genomsnitt- liga standardkostnaden för poli- tisk verksamhet.
75
Tillägg eller avdrag enligt
18 a § 2 ska beräknas enligt följ- ande. Ett byggnationsindex mul- tipliceras med den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation. Produkten minskas sedan med den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation.
Byggnationsindex och den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation anges i bilagan till denna förordning.
Politisk verksamhet

SOU 2024:50

Författningsförslag

för uppvärmning anges i bilagan till denna förordning.

20§30

Tillägg eller avdrag enligt

16 § 4 ska göras enligt bilagan till denna förordning.

Administration

20 a §31

Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till denna förord- ning.

30Senaste lydelse 2019:797.

31Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Beräkningen av merkostnads- indexet och den genomsnittliga standardkostnaden framgår av bilagan till denna förordning.

26 §32

Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:

antal boende i tätort i länet,

andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet,

och

roten ur det genomsnittliga

genomsnittligt avstånd för att

avståndet mellan invånarna i

samla 15 000 invånare.

länet.

 

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för kollektivtrafik.

Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Eftersläpning av intäkter

28 §

Bidrag enligt 10 a § lagen

(2004:773) om kommunalekono- misk utjämning ska beräknas för kommuner och regioner som under en fyraårsperiod haft en befolknings- ökning med i genomsnitt minst 1 procent per år och där antalet in-

32Senaste lydelse 2019:797.

76

SOU 2024:50

Författningsförslag

vånare från och med den 1 novem- ber två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1 procent.

Om tillägg enligt första stycket inte utgår ska tillägg enligt 10 a § lagen om kommunalekonomisk utjämning i stället beräknas om kommunen eller regionen från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämnings- året ökat med minst 2,5 procent.

Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber två år före utjämningsåret.

Befolkningsökningen under en ettårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november två år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber ett år före utjämningsåret.

Hur beräkningarna görs fram- går av bilagan till denna för- ordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

77

Författningsförslag

SOU 2024:50

Bilaga33

Föreslagen lydelse

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen

Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen

De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från Statistiska centralbyråns statistik.

Genomsnittlig standardkostnad

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invå- nare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Verksamhet

Genomsnittlig standardkostnad

Förskola

7 146

Pedagogisk omsorg

86

Fritidshem

1 623

Förskoleklass

765

Grundskola

12 251

Gymnasieskola

4 377

Individ- och familjeomsorg

4 890

varav barn- och ungdomsvård

2 528

varav övrig individ- och

 

familjeomsorg

2 362

Vuxenutbildning på

 

grundläggande nivå

136

Vuxenutbildning på gymnasial

 

nivå

259

Svenska för invandrare

272

Äldreomsorg

11 692

33Senaste lydelse 2023:683.

78

SOU 2024:50Författningsförslag

Verksamhet

Genomsnittlig standardkostnad

Gator och vägar

856

Räddningstjänst

831

Fastigheter, uppvärmning

300

Fastigheter, byggnation

3 150

Politisk verksamhet

687

Hälso- och sjukvård

26 406

Kollektivtrafik

2 947

Beloppen avser år 2022.

Uppräkning med prisindex

Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av utveck- lingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med fast ränta för respektive år används för

2023: 6,0

2024: 2,7.

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räk- nas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentpris- index med fast ränta året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskole- klass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning, äldreomsorg, gator och vägar, räddnings- tjänst, fastigheter, politisk verksamhet, hälso- och sjukvård och kol- lektivtrafik.

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Index för behov av förskola respektive fritidshem

Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under rubriken Fasta index för kommuner.

79

Författningsförslag

SOU 2024:50

Socioekonomiskt index för barn i åldern 1–5 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen där den högsta utbild- ningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, divi- derad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen med minst en förälder som har maximalt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medel- värdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.

Glesbygds- respektive löneindex

Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet är 0,791.

Förskoleklass och grundskola

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervis- ning i svenska som andraspråk beräknas genom att den genomsnitt- liga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola för grund-

80

SOU 2024:50

Författningsförslag

skollärare, inklusive lönekostnadspålägg, två år före utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 7–15 år i landet med utländsk bakgrund två år före utjämningsåret.

Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Statistik avseende detta hämtas från Statistiska centralbyrån.

Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens skolverk. Lönekostnadspålägget i beräkningen av den genomsnittliga kost-

naden är 39,25 procent.

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola

Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.

Socioekonomiskt index för barn i åldern 6–15 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen där den högsta utbild- ningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, divi- derad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för mot- svarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen med maximalt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

81

Författningsförslag

SOU 2024:50

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.

Gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Programvalsfaktor för gymnasieskola

Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas i tre steg.

I det första steget beräknas en teoretisk totalkostnad för varje kommuns gymnasieskola genom att multiplicera antal elever på respektive program med genomsnittskostnaden per elev i riket på respektive program och summera produkterna. Denna summa divi- deras sedan med antalet invånare i kommunen.

I det andra steget beräknas ett relationstal för varje kommun som visar vad gymnasieskolan skulle ha kostat om den bedrevs med genomsnittlig ambition och effektivitet och speglade fördelningen av elever på program i riket. Detta relationstal beräknas som den vägda genomsnittskostnaden per gymnasieelev i riket multiplicerat med antal elever i kommunen. Denna produkt divideras sedan med antal invånare i kommunen.

I det tredje steget erhålls programvalsfaktorn genom att kost- naden enligt det första steget minskas med kostnaden enligt det andra steget.

Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för introduk- tionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för de nationella programmen (riksprislistan) till motsvarande år.

82

SOU 2024:50

Författningsförslag

Lönekostnadsandel gymnasieskola

Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,747.

Socioekonomiska skillnader för ungdomar i åldern 16–20 år

Den förväntade andelen elever i andra åldrar än 16–18 år beräknas genom att summera

1.0,0269671, samt

2.0,0007004 multiplicerat med ett socioekonomiskt index per kommun.

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen där den högsta utbildningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen som bor i hus- håll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för mot- svarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen med maxi- malt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.

Hur programvalsfaktorns första steg beräknas framgår av denna bilaga, se den del som rör programvalsfaktor för gymnasieskola.

Individ- och familjeomsorg

Beräkning av de modellberäknade värdena

Det modellberäknade värdet för barn- och ungdomsvård beräknas genom att summera

1.4 545,87 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomst-

83

Författningsförslag

SOU 2024:50

standard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd och gräns- pendling,

2.3 060,11 multiplicerat med andelen av befolkningen i kommu- nen boende i flerfamiljshus byggda 1965–1975, samt

3.49,62 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen.

Det modellberäknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg beräknas genom att summera

1.10 696 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomst- standard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd och gräns- pendling,

2.2,383458 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i kom- munen, samt

3.52474,04 multiplicerat med andelen ensamboende kvinnor 18– 44 år med barn i åldern 0–17 år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg enligt följande. Det modellberäknade värdet multipli- ceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produk- terna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med be- folkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg divideras därefter med denna kvot. Därefter summeras de två modell- beräknade värdena till ett modellberäknat värde för individ- och familjeomsorg.

Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg

Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,644.

84

SOU 2024:50Författningsförslag

Äldreomsorg

 

Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg

 

Sammanboende (65–74 år)

5 530

Sammanboende (75–79 år)

13 339

Sammanboende (80–84 år)

40 473

Sammanboende (85–89 år)

74 182

Sammanboende (90 år eller äldre)

175 883

Ensamboende (65–74 år)

26 008

Ensamboende (75–79 år)

62 738

Ensamboende (80–84 år)

107 266

Ensamboende (85–89 år)

196 608

Ensamboende (90 år eller äldre)

352 369

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga åldersersätt- ningen överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den åldersersättningen multipli- ceras med befolkningen i kommunen och därefter summeras pro- dukterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.

Beräkning av skillnader i dödlighet

Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas enligt följ- ande. Den procentuella avvikelsen mellan faktiskt antal avlidna och förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret beräknas. Skillnaden multipliceras sedan med 36 procent av den korrigerade åldersersätt- ningen. För de kommuner som har färre avlidna personer än för- väntat minskas den uppkomna skillnaden med hälften.

Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög per ålder som riksgenomsnittet.

85

Författningsförslag

SOU 2024:50

Glesbygdsindex för äldreomsorg

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel äldreomsorg

Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,801.

Gator och vägar

Tillägg för trafikbelastning

Ett index för trafikbelastning multipliceras med en grundersättning

som utgörs av 75 procent av kommunernas genomsnittliga netto- kostnad för väg- och järnvägsnät, parkering – exklusive dels kal- kylerade kapitalkostnader som inte avser beläggningsunderhåll, dels uppskattade genomsnittliga kostnader för vinterväghållning.

Index för tillägg för trafikbelastning anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Tillägg för vinterväghållning

Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 500 kronor per invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län.

Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 300 kro- nor per invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kom- muner.

Övriga kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 200 kro- nor per invånare.

För de kommuner som får ett tillägg för trafikbelastning räknas tillägget för vinterväghållning upp med trafikbelastningsindex.

Beloppen anges i 2022 års prisnivå.

86

SOU 2024:50

Författningsförslag

Räddningstjänst

Merkostnadsindex för kommunal räddningstjänst anges under rubri- ken Fasta index för kommuner.

Befolkningsminskning

Ersättningen för befolkningsminskning beräknas genom att kom- munen får 19,38 procent av intäkten per invånare för de invånare som överstiger en minskning på 2 procent.

Kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och ut- jämning definieras enligt följande.

Skatter

De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. multipli- cerat med den av kommunen beslutade kommunalskatten för år 2022.

Generella statsbidrag och utjämning

Det sammanlagda utfallet enligt lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning avseende aktuellt utjämningsår.

Fastigheter

Uppvärmning

Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för kom- muner.

87

Författningsförslag

SOU 2024:50

Byggnation

Byggnationsindex anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Politisk verksamhet

Ett modellberäknat värde för politisk verksamhet beräknas genom att summera

1.2 355,5331,

2.–-153,2238 multiplicerat med den naturliga logaritmen av be- folkningen i kommunen,

3.11,59168 multiplicerat med medeldistansen i kommunen. Merkostnadsindexet för politisk verksamhet för en kommun

med en medeldistans som under 6,72 är 1. Merkostnadsindexet för en kommun med en medeldistans över 6,72 beräknas genom att divi- dera det modellberäknade värdet med det aritmetiska genomsnittet av samtliga kommuners modellberäknade värde.

Variabeln medeldistansen i kommunen avser år 2022 och upp- dateras inte.

Hälso- och sjukvård

Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader för respektive grupp

Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och avser år 2022. Med låg utbildning avses personer utan eftergymnasial utbild- ning. Uttrycket låg inkomst avser personer med en disponibel in- komst per konsumtionsenhet som uppgår till maximalt kvartil 1. Uttrycket hög inkomst avser personer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som överstiger kvartil 3.

88

SOU 2024:50Författningsförslag

Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar

Ålder

Inkomst kvartil 1

Inkomst kvartil 2

Inkomst kvartil 3 och 4 Samtliga

0 år

53 222

48 280

41 189

1–5 år

17 153

17 153

14 622

6–18 år

 

 

12 034

 

 

 

 

Genomsnittlig kostnad för vuxna under 67 år

Ålder

Ej sysselsatta

 

Sysselsatta

 

 

Sjuka

Övriga

Låg utbildning,

Hög inkomst

Övriga

 

 

 

låg inkomst

 

 

19–29 år

82 436

18 077

16 783

10 033

12 890

30–49 år

85 475

21 749

18 359

11 258

14 498

50–66 år

70 417

30 460

28 398

16 896

20 973

 

 

 

 

 

 

Genomsnittlig kostnad för vuxna 67 år eller äldre

Ålder

Låg inkomst

Övriga

Samtliga

67–75 år

50 272

38 352

 

76–79 år

59 831

53 574

 

80–89 år

 

 

66 518

90+ år

 

 

75 478

 

 

 

 

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den genomsnitt- liga standardkostnaden för hälso- och sjukvård enligt följande. Kost- naden för befolkningens vårdbehov multipliceras med befolkningen i regionen och därefter summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 decem- ber två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkost- naden för hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.

89

Författningsförslag

SOU 2024:50

Index för vård respektive bemanning i glesbygd

Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd anges under rubriken Fasta index för regioner.

Lönekostnadsandel för regioner

Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.

Kollektivtrafik

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att sum- mera

1.679,7825,

2.0,0008615 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer än 11 000 invånare i länet,

3.22,40816 multiplicerat med andelen personer som arbets- pendlar över kommungräns i länet, och

4.14,76467 multiplicerat med det genomsnittliga avståndet för att samla 15 000 invånare.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för kollektivtrafik enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet, därefter summeras produk- terna för samtliga län. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genom- snittliga standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med denna kvot.

90

SOU 2024:50

Författningsförslag

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa län

I det fall regeringen inte i särskild ordning beslutat om fördelningen av kommunernas standardkostnad inom länet ska fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län beräk- nas genom att summera

1.10584,30,

2.–2 402,106 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen,

3.134,8748 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i kvadrat,

4.29,35780 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga av- ståndet mellan invånarna i kommunen.

Summan av 1–4 ska sedan multipliceras med folkmängden i kom- munen till en kostnad per kommun. Därefter divideras denna pro- dukt med summan av kostnaderna för alla kommuner i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.

Eftersläpning av intäkter

Tillägg för eftersläpning av intäkter för kommuner och regioner beräknas som differensen mellan bidrag eller avgift i utjämningssy- stemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i kommunen eller regionen som överskrider 1 procent mellan den 1 november två år före utjäm- ningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommu- nens eller regionens folkmängd den 1 november två år före utjäm- ningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjäm- ningsavgiften sker genom att kommunens eller regionens inkomst- utjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens eller regio- nens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomstut-

91

Författningsförslag

SOU 2024:50

jämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, svagt befolkningsunderlag, fast införandebidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomst- utjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folk- mängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Fasta index för kommuner

Fasta index för kommuner del 1

 

Löne-

Index för merkostnader

Index för

Upp-

 

index

 

i glesbygd

 

behov av:

värm-

 

 

 

 

 

 

 

 

nings-

 

 

 

 

 

 

 

 

index

 

 

 

 

 

 

 

 

För- Grund- Gym- Hem-

För-

Fritids-

 

 

 

skola

skola

nasie-

tjänst

skola

hem

 

 

 

 

och

skola

 

 

 

 

 

 

 

för-

 

 

 

 

 

 

 

 

skole-

 

 

 

 

 

 

 

 

klass

 

 

 

 

 

Stockholms län

 

 

 

 

 

 

 

 

Botkyrka

103,8142

0,9972

0,9737

0,9535

0,9809

0,9905

0,9632

1,00

Danderyd

107,4940

0,9965

0,9737

0,9535

0,9764

1,0496

1,2341

1,00

Ekerö

105,7573

1,0002

1,0130

0,9535

1,0010

1,0244

1,1197

1,00

Haninge

104,9880

0,9983

0,9737

0,9535

0,9882

0,9884

0,9611

1,00

Huddinge

105,2553

0,9968

0,9737

0,9535

0,9782

1,0150

1,0826

1,00

Järfälla

104,8744

0,9965

0,9737

0,9535

0,9763

1,0068

1,0419

1,00

Lidingö

107,0900

0,9965

0,9737

0,9535

0,9764

1,0415

1,2074

1,00

Nacka

107,3115

0,9968

0,9737

0,9535

0,9782

1,0336

1,1666

1,00

Norrtälje

104,7808

1,0038

1,0715

1,0302

1,0234

0,9753

0,8947

1,00

Nykvarn

104,0847

1,0006

0,9840

0,9907

1,0034

1,0015

1,0387

1,00

Nynäshamn

103,4539

1,0008

0,9891

0,9784

1,0046

0,9759

0,9148

1,00

Salem

103,8543

0,9969

0,9737

0,9535

0,9789

1,0033

1,0405

1,00

Sigtuna

105,2271

0,9987

0,9737

0,9535

0,9912

0,9896

0,9549

1,00

Sollentuna

107,2222

0,9965

0,9737

0,9535

0,9761

1,0291

1,1581

1,00

Solna

107,3993

0,9964

0,9737

0,9535

0,9758

1,0407

1,1538

1,00

Stockholm

106,8896

0,9964

0,9737

0,9535

0,9758

1,0279

1,0843

1,00

Sundbyberg

106,9911

0,9964

0,9737

0,9535

0,9758

1,0189

1,0887

1,00

92

SOU 2024:50

 

 

 

 

 

 

 

Författningsförslag

Södertälje

104,3165

0,9986

0,9737

0,9535

0,9905

0,9907

0,9266

1,00

Tyresö

105,5138

0,9973

0,9737

0,9535

0,9814

1,0111

1,0759

1,00

Täby

107,5851

0,9965

0,9737

0,9535

0,9765

1,0413

1,2087

1,00

Upplands Väsby

105,7720

0,9966

0,9737

0,9535

0,9768

1,0051

1,0296

1,00

Upplands-Bro

104,2971

0,9981

0,9737

0,9535

0,9871

0,9971

0,9982

1,00

Vallentuna

105,4555

1,0006

0,9842

0,9535

1,0034

1,0148

1,1205

1,00

Vaxholm

106,4293

0,9992

1,0327

0,9796

0,9945

1,0313

1,1714

1,00

Värmdö

105,5298

1,0009

1,0145

0,9596

1,0052

1,0129

1,0914

1,00

Österåker

105,7362

0,9997

0,9737

0,9535

0,9978

1,0157

1,0784

1,00

Uppsala län

 

 

 

 

 

 

 

 

Enköping

100,3021

1,0025

1,0234

0,9568

1,0154

0,9839

0,9254

1,00

Heby

98,9022

1,0068

1,1076

1,0960

1,0419

0,9609

0,8782

1,10

Håbo

101,8184

1,0000

0,9737

0,9535

0,9995

0,9863

0,9836

1,00

Knivsta

102,5074

1,0003

0,9771

0,9535

1,0012

1,0226

1,1339

1,00

Tierp

98,3134

1,0060

1,0913

1,1179

1,0368

0,9644

0,8656

1,10

Uppsala

101,1195

0,9995

0,9737

0,9535

0,9965

1,0180

1,0561

1,00

Älvkarleby

98,1174

1,0025

1,0231

1,1118

1,0155

0,9619

0,8788

1,10

Östhammar

99,4325

1,0044

1,1009

1,1304

1,0272

0,9601

0,8793

1,10

Södermanlands län

 

 

 

 

 

 

 

Eskilstuna

97,8127

1,0001

0,9739

0,9535

1,0002

0,9786

0,9145

1,00

Flen

97,0317

1,0045

1,0633

1,0814

1,0280

0,9562

0,8151

1,00

Gnesta

98,7389

1,0033

1,0401

1,0606

1,0208

0,9838

0,9892

1,00

Katrineholm

96,4852

1,0026

1,0247

0,9825

1,0160

0,9650

0,8577

1,00

Nyköping

98,0297

1,0024

1,0210

0,9574

1,0149

0,9836

0,9496

1,00

Oxelösund

98,0592

0,9970

0,9737

1,0230

0,9796

0,9603

0,8940

1,00

Strängnäs

99,8408

1,0010

0,9923

0,9854

1,0058

0,9942

0,9963

1,00

Trosa

100,4030

0,9994

0,9737

1,0412

0,9959

0,9917

0,9946

1,00

Vingåker

95,7585

1,0044

1,0602

1,0975

1,0271

0,9534

0,8050

1,00

Östergötlands län

 

 

 

 

 

 

 

Boxholm

97,7355

1,0034

1,0414

1,1051

1,0212

0,9781

0,8800

1,00

Finspång

97,7744

1,0036

1,0457

1,0482

1,0226

0,9786

0,9064

1,00

Kinda

97,8564

1,0047

1,0678

1,1421

1,0295

0,9804

0,9387

1,00

Linköping

100,1797

0,9991

0,9737

0,9546

0,9933

1,0125

1,0275

1,00

Mjölby

98,8281

1,0003

0,9787

1,0209

1,0017

0,9877

0,9486

1,00

93

Författningsförslag

SOU 2024:50

Motala

97,6617

1,0014

1,0004

0,9955

1,0085

0,9748

0,9068

1,00

Norrköping

99,6815

0,9994

0,9737

0,9732

0,9957

0,9927

0,9501

1,00

Söderköping

99,2248

1,0042

1,0590

1,1013

1,0258

0,9940

0,9861

1,00

Vadstena

97,5021

1,0011

0,9954

1,1092

1,0069

0,9885

0,9395

1,00

Valdemarsvik

97,6139

1,0056

1,0914

1,1659

1,0349

0,9569

0,8580

1,00

Ydre

96,8243

1,0095

1,1582

1,1335

1,0576

0,9855

0,9288

1,00

Åtvidaberg

98,1517

1,0038

1,0493

1,1269

1,0237

0,9795

0,9258

1,00

Ödeshög

98,0014

1,0057

1,0861

1,1472

1,0352

0,9672

0,8610

1,00

Jönköpings län

 

 

 

 

 

 

 

 

Aneby

97,1329

1,0040

1,0539

1,1240

1,0251

0,9876

0,9355

1,00

Eksjö

95,6298

1,0037

1,0463

1,1174

1,0228

0,9859

0,9632

1,10

Gislaved

98,5554

1,0026

1,0253

1,0742

1,0162

0,9665

0,8410

1,00

Gnosjö

99,0461

1,0040

1,0532

1,1069

1,0249

0,9648

0,8389

1,00

Habo

98,3661

1,0019

1,0100

1,0490

1,0115

1,0103

1,0621

1,00

Jönköping

99,2318

0,9998

0,9740

0,9760

0,9982

1,0058

0,9987

1,00

Mullsjö

98,1281

1,0014

1,0000

1,1095

1,0084

0,9726

0,9203

1,00

Nässjö

97,1914

1,0034

1,0411

1,0281

1,0211

0,9739

0,8898

1,10

Sävsjö

96,7448

1,0041

1,0545

1,1244

1,0253

0,9803

0,8996

1,10

Tranås

98,3952

1,0008

0,9875

0,9965

1,0045

0,9756

0,8996

1,00

Vaggeryd

98,6666

1,0027

1,0274

1,1118

1,0169

0,9895

0,9573

1,00

Vetlanda

97,8468

1,0048

1,0696

1,0772

1,0300

0,9740

0,8959

1,00

Värnamo

98,0811

1,0033

1,0394

1,0256

1,0206

0,9878

0,9274

1,00

Kronobergs län

 

 

 

 

 

 

 

 

Alvesta

97,2326

1,0038

1,0487

1,1073

1,0235

0,9721

0,9123

1,00

Lessebo

95,9934

1,0043

1,0586

1,1364

1,0266

0,9619

0,8995

1,00

Ljungby

97,1999

1,0049

1,0701

1,0344

1,0302

0,9847

0,9166

1,00

Markaryd

97,4546

1,0025

1,0231

1,1165

1,0155

0,9611

0,8454

1,00

Tingsryd

96,7722

1,0070

1,1117

1,1444

1,0431

0,9725

0,8595

1,00

Uppvidinge

97,6916

1,0085

1,1393

1,1568

1,0517

0,9524

0,8280

1,00

Växjö

98,3481

1,0012

0,9957

0,9939

1,0070

1,0057

1,0178

1,00

Älmhult

99,2073

1,0035

1,0424

1,1105

1,0216

0,9975

0,9722

1,00

94

SOU 2024:50

 

 

 

 

 

 

 

Författningsförslag

Kalmar län

 

 

 

 

 

 

 

 

Borgholm

96,8767

1,0077

1,1249

1,1654

1,0472

0,9829

0,9006

0,90

Emmaboda

95,8146

1,0046

1,0645

1,1515

1,0284

0,9646

0,8406

0,90

Hultsfred

95,2859

1,0056

1,0836

1,1363

1,0344

0,9625

0,8377

1,00

Högsby

93,9297

1,0078

1,1267

1,1582

1,0478

0,9408

0,8038

1,00

Kalmar

97,0469

1,0007

0,9870

1,0009

1,0043

1,0077

1,0116

0,90

Mönsterås

95,6679

1,0041

1,0554

1,1229

1,0252

0,9798

0,8978

0,90

Mörbylånga

96,5226

1,0049

1,0707

1,1014

1,0303

1,0022

1,0660

0,90

Nybro

95,6477

1,0039

1,0519

1,0738

1,0245

0,9778

0,9159

0,90

Oskarshamn

96,5974

1,0037

1,0474

1,0400

1,0229

0,9805

0,9072

0,90

Torsås

95,2350

1,0059

1,0913

1,1585

1,0368

0,9757

0,9050

0,90

Vimmerby

96,2720

1,0047

1,0674

1,1211

1,0293

0,9700

0,8775

1,00

Västervik

94,9483

1,0042

1,0591

1,0529

1,0261

0,9883

0,9482

0,90

Gotlands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Gotland

99,7483

1,0054

1,0913

1,1114

1,0334

0,9924

0,9469

0,90

Blekinge län

 

 

 

 

 

 

 

 

Karlshamn

95,8832

1,0001

0,9737

1,0053

0,9999

0,9892

0,9681

0,90

Karlskrona

96,1096

1,0018

1,0204

1,0196

1,0110

1,0087

1,0292

0,90

Olofström

96,3096

1,0021

1,0158

1,1096

1,0133

0,9621

0,8721

0,90

Ronneby

95,9906

1,0032

1,0364

1,0378

1,0197

0,9718

0,9202

0,90

Sölvesborg

96,6402

1,0019

1,0117

1,0518

1,0118

0,9816

0,9459

0,90

Skåne län

 

 

 

 

 

 

 

 

Bjuv

99,0744

0,9982

0,9737

0,9941

0,9877

0,9604

0,8447

0,90

Bromölla

97,7097

1,0011

0,9939

1,0451

1,0065

0,9774

0,9118

0,90

Burlöv

100,3617

0,9965

0,9737

0,9535

0,9763

0,9988

1,0122

0,90

Båstad

101,3148

1,0022

1,0177

1,0446

1,0139

0,9990

0,9942

0,90

Eslöv

98,6468

1,0012

0,9958

0,9750

1,0070

0,9928

0,9872

0,90

Helsingborg

101,2631

0,9974

0,9737

0,9535

0,9825

0,9974

0,9815

0,90

Hässleholm

97,2855

1,0018

1,0092

1,0224

1,0112

0,9820

0,9194

0,90

Höganäs

101,5460

0,9999

0,9737

0,9896

0,9989

1,0105

1,0767

0,80

Hörby

98,4996

1,0026

1,0248

1,0471

1,0161

0,9741

0,9405

0,90

Höör

98,4713

1,0014

1,0007

1,0309

1,0086

1,0052

1,0534

0,90

Klippan

98,4638

1,0018

1,0092

1,0323

1,0112

0,9651

0,8833

0,90

Kristianstad

97,8540

1,0013

1,0017

1,0029

1,0079

0,9912

0,9632

0,90

Kävlinge

100,4780

0,9987

0,9737

0,9637

0,9908

1,0140

1,1020

0,90

95

Författningsförslag

SOU 2024:50

Landskrona

99,6036

0,9981

0,9737

0,9535

0,9873

0,9879

0,9361

0,80

Lomma

102,0105

0,9970

0,9737

0,9535

0,9799

1,0485

1,2330

0,80

Lund

100,3238

0,9972

0,9737

0,9535

0,9812

1,0335

1,1462

0,90

Malmö

100,9031

0,9965

0,9737

0,9535

0,9760

1,0035

0,9855

0,80

Osby

97,6964

1,0030

1,0340

1,0989

1,0189

0,9816

0,8981

1,00

Perstorp

97,5164

0,9999

0,9737

1,0918

0,9989

0,9487

0,8125

0,90

Simrishamn

99,6602

1,0036

1,0452

1,0998

1,0224

0,9754

0,9556

0,90

Sjöbo

98,7168

1,0031

1,0357

1,0507

1,0195

0,9715

0,9081

0,90

Skurup

98,8837

1,0011

0,9952

1,0347

1,0069

0,9843

0,9371

0,90

Staffanstorp

100,6638

0,9972

0,9737

0,9535

0,9809

1,0249

1,1325

0,90

Svalöv

98,1679

1,0035

1,0429

1,0444

1,0217

0,9826

0,9614

0,90

Svedala

99,8153

0,9990

0,9737

1,0240

0,9931

1,0090

1,0830

0,90

Tomelilla

99,3819

1,0029

1,0301

1,0845

1,0177

0,9612

0,8729

0,90

Trelleborg

99,3072

1,0000

0,9737

0,9693

0,9993

0,9899

0,9475

0,90

Vellinge

103,3769

0,9983

0,9737

0,9947

0,9883

1,0345

1,1582

0,80

Ystad

98,8895

1,0006

0,9848

0,9703

1,0036

1,0088

1,0408

0,90

Åstorp

99,3466

0,9995

0,9737

0,9980

0,9962

0,9691

0,8709

0,90

Ängelholm

99,9610

0,9997

0,9737

0,9665

0,9974

1,0008

1,0123

0,90

Örkelljunga

98,2676

1,0032

1,0379

1,0940

1,0202

0,9679

0,8597

1,00

Östra Göinge

97,3446

1,0031

1,0349

1,0877

1,0192

0,9634

0,8472

0,90

Hallands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Falkenberg

101,2988

1,0028

1,0287

1,0070

1,0173

0,9826

0,9203

0,90

Halmstad

100,1494

0,9998

0,9737

0,9768

0,9986

1,0032

0,9971

0,90

Hylte

98,5915

1,0058

1,0878

1,1346

1,0357

0,9623

0,8282

1,00

Kungsbacka

102,2519

0,9997

0,9737

0,9758

0,9976

1,0208

1,1014

0,90

Laholm

99,7105

1,0036

1,0448

1,0537

1,0223

0,9852

0,9343

0,90

Varberg

100,9338

1,0007

0,9871

0,9942

1,0043

1,0015

1,0067

0,90

Västra Götalands län

 

 

 

 

 

 

 

Ale

100,8665

0,9992

0,9737

0,9865

0,9944

1,0027

1,0461

1,00

Alingsås

99,9942

1,0005

0,9822

0,9684

1,0028

1,0058

1,0351

1,00

Bengtsfors

97,1750

1,0059

1,0900

1,1594

1,0364

0,9674

0,8596

1,00

Bollebygd

100,4130

1,0028

1,0286

1,0428

1,0173

1,0049

1,0251

1,00

Borås

99,6192

0,9994

0,9737

0,9535

0,9953

0,9893

0,9506

1,00

Dals-Ed

97,2824

1,0046

1,0647

1,1647

1,0285

0,9618

0,8617

1,00

Essunga

98,2875

1,0049

1,0717

1,0906

1,0307

0,9604

0,8450

1,00

Falköping

98,2089

1,0030

1,0334

1,0197

1,0187

0,9670

0,8813

1,00

Färgelanda

97,8626

1,0061

1,0934

1,1338

1,0374

0,9687

0,8589

1,00

Grästorp

98,0304

1,0026

1,0243

1,0917

1,0159

0,9736

0,9606

1,00

Gullspång

96,8105

1,0067

1,1064

1,1430

1,0415

0,9530

0,7806

1,00

96

SOU 2024:50

 

 

 

 

 

 

 

Författningsförslag

Göteborg

102,8394

0,9967

0,9737

0,9535

0,9778

1,0116

1,0166

0,90

Götene

98,8743

1,0040

1,0526

1,0968

1,0247

0,9773

0,9384

1,00

Herrljunga

98,8054

1,0042

1,0570

1,0877

1,0261

0,9770

0,8996

1,00

Hjo

97,8330

1,0020

1,0129

1,1156

1,0124

0,9792

0,9929

1,00

Härryda

101,8787

0,9995

0,9737

0,9655

0,9962

1,0230

1,1386

0,90

Karlsborg

98,2693

1,0049

1,0708

1,1431

1,0304

0,9771

0,9672

1,00

Kungälv

101,6548

1,0002

0,9872

0,9711

1,0007

1,0047

1,0418

0,90

Lerum

101,4148

0,9990

0,9737

0,9607

0,9930

1,0254

1,1215

0,90

Lidköping

98,8030

1,0020

1,0133

0,9919

1,0125

0,9923

0,9810

1,00

Lilla Edet

99,8207

1,0016

1,0049

1,0561

1,0099

0,9734

0,9229

1,00

Lysekil

99,2548

1,0014

1,0004

1,1006

1,0085

0,9806

0,9235

0,90

Mariestad

97,7075

1,0021

1,0142

1,0093

1,0128

0,9884

0,9576

1,00

Mark

98,7574

1,0033

1,0389

1,0338

1,0204

0,9834

0,9285

1,00

Mellerud

96,7318

1,0048

1,0693

1,1554

1,0299

0,9658

0,8632

1,00

Munkedal

98,2110

1,0051

1,0757

1,1038

1,0319

0,9641

0,9057

1,00

Mölndal

102,0958

0,9971

0,9737

0,9535

0,9806

1,0288

1,1261

0,90

Orust

100,4487

1,0043

1,1007

1,0750

1,0267

0,9781

0,9475

0,90

Partille

102,1251

0,9969

0,9737

0,9535

0,9790

1,0261

1,1426

0,90

Skara

98,9401

1,0018

1,0082

1,0493

1,0109

0,9769

0,9161

1,00

Skövde

99,0156

1,0005

0,9824

0,9831

1,0029

1,0044

0,9954

1,00

Sotenäs

100,7292

1,0019

1,0515

1,1203

1,0117

0,9889

0,9409

0,90

Stenungsund

101,1835

1,0003

0,9789

0,9848

1,0018

1,0015

1,0347

0,90

Strömstad

100,5782

1,0033

1,0716

1,1659

1,0207

0,9678

0,8883

0,90

Svenljunga

98,5549

1,0059

1,0908

1,1001

1,0366

0,9646

0,8206

1,00

Tanum

99,9280

1,0066

1,1217

1,1457

1,0407

0,9806

0,9190

0,90

Tibro

98,2173

1,0006

0,9842

1,1154

1,0034

0,9751

0,8987

1,00

Tidaholm

98,1795

1,0022

1,0165

1,1115

1,0135

0,9692

0,8761

1,00

Tjörn

100,7605

1,0019

1,0438

1,0686

1,0119

0,9979

1,0138

0,90

Tranemo

98,7293

1,0055

1,0821

1,0912

1,0339

0,9772

0,9103

1,10

Trollhättan

99,0683

0,9990

0,9737

0,9535

0,9927

0,9949

0,9645

1,00

Töreboda

97,3597

1,0033

1,0401

1,1180

1,0208

0,9588

0,8901

1,00

Uddevalla

98,5522

1,0002

0,9769

0,9798

1,0011

0,9935

0,9771

0,90

Ulricehamn

99,2260

1,0042

1,0562

1,0504

1,0259

0,9826

0,9383

1,10

Vara

99,0043

1,0048

1,0685

1,0903

1,0297

0,9659

0,8719

1,00

Vårgårda

99,1401

1,0033

1,0384

1,0817

1,0203

0,9810

0,9420

1,00

Vänersborg

97,6560

1,0012

0,9971

0,9713

1,0075

0,9855

0,9764

1,00

Åmål

96,8186

1,0024

1,0220

1,1235

1,0152

0,9728

0,9016

1,00

Öckerö

101,2633

0,9988

1,1007

0,9930

0,9917

1,0038

1,0256

0,90

97

Författningsförslag

SOU 2024:50

Värmlands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Arvika

95,5726

1,0045

1,0632

1,0575

1,0280

0,9802

0,9230

1,10

Eda

96,4408

1,0068

1,1070

1,1620

1,0417

0,9480

0,7811

1,10

Filipstad

93,9520

1,0057

1,0872

1,1576

1,0355

0,9381

0,7536

1,10

Forshaga

94,7986

1,0013

0,9991

1,0846

1,0081

0,9897

0,9903

1,10

Grums

96,0355

1,0033

1,0385

1,1223

1,0203

0,9651

0,8117

1,00

Hagfors

94,3234

1,0061

1,0949

1,1638

1,0379

0,9631

0,8130

1,20

Hammarö

97,0056

0,9982

0,9737

0,9832

0,9874

1,0297

1,1726

1,10

Karlstad

97,2674

0,9998

0,9737

0,9792

0,9985

1,0132

1,0387

1,10

Kil

96,0058

1,0028

1,0283

1,0766

1,0172

0,9918

0,9684

1,10

Kristinehamn

95,3860

1,0022

1,0163

0,9980

1,0134

0,9806

0,9266

1,10

Munkfors

94,3997

1,0028

1,0286

1,1605

1,0173

0,9556

0,8416

1,10

Storfors

95,3681

1,0077

1,1243

1,1453

1,0471

0,9515

0,8418

1,10

Sunne

95,5126

1,0060

1,0932

1,1555

1,0374

0,9780

0,8990

1,10

Säffle

95,8197

1,0049

1,0703

1,1273

1,0302

0,9554

0,8159

1,00

Torsby

94,5381

1,0086

1,1421

1,2002

1,0526

0,9563

0,8345

1,20

Årjäng

97,3421

1,0074

1,1183

1,2023

1,0452

0,9519

0,7924

1,10

Örebro län

 

 

 

 

 

 

 

 

Askersund

97,1262

1,0057

1,0862

1,1192

1,0352

0,9540

0,8371

1,20

Degerfors

95,5828

1,0026

1,0252

1,0648

1,0162

0,9544

0,8741

1,20

Hallsberg

97,4404

1,0040

1,0540

1,0738

1,0252

0,9743

0,8838

1,00

Hällefors

95,3344

1,0035

1,0425

1,1556

1,0216

0,9368

0,7462

1,20

Karlskoga

96,8278

0,9986

0,9737

0,9535

0,9907

0,9766

0,8835

1,20

Kumla

97,6876

0,9992

0,9737

0,9535

0,9942

0,9890

0,9764

1,00

Laxå

96,5787

1,0059

1,0906

1,1449

1,0365

0,9564

0,8433

1,00

Lekeberg

97,2677

1,0042

1,0565

1,1066

1,0259

0,9880

0,9689

1,00

Lindesberg

96,2627

1,0041

1,0548

1,1103

1,0254

0,9617

0,8496

1,20

Ljusnarsberg

96,2545

1,0047

1,0667

1,1504

1,0291

0,9493

0,8072

1,20

Nora

96,4162

1,0028

1,0300

1,1111

1,0177

0,9880

0,9404

1,20

Örebro

98,0665

0,9995

0,9737

0,9535

0,9963

1,0013

0,9978

1,00

Västmanlands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Arboga

96,6229

1,0011

0,9951

1,1022

1,0064

0,9773

0,9094

1,00

Fagersta

96,6182

0,9992

0,9737

1,0527

0,9942

0,9553

0,8418

1,10

Hallstahammar

97,0949

0,9993

0,9737

1,0255

0,9951

0,9705

0,8896

1,00

Kungsör

96,4437

1,0011

0,9953

1,0923

1,0069

0,9806

0,9027

1,00

Köping

96,7238

1,0007

0,9859

0,9737

1,0039

0,9615

0,8496

1,00

Norberg

95,3980

1,0011

0,9941

1,0794

1,0065

0,9446

0,8052

1,10

Sala

96,4729

1,0039

1,0511

1,0399

1,0243

0,9750

0,9021

1,10

Skinnskatteberg

95,9697

1,0076

1,1221

1,1440

1,0464

0,9530

0,8243

1,00

98

SOU 2024:50

 

 

 

 

 

 

 

Författningsförslag

Surahammar

97,0030

1,0038

1,0498

1,0828

1,0239

0,9577

0,8573

1,00

Västerås

99,5821

0,9986

0,9737

0,9535

0,9904

0,9981

0,9928

1,00

Dalarnas län

 

 

 

 

 

 

 

 

Avesta

95,7627

1,0025

1,0234

1,0205

1,0156

0,9645

0,8609

1,10

Borlänge

96,6392

0,9992

0,9737

0,9535

0,9945

0,9693

0,8791

1,20

Falun

96,0002

1,0023

1,0185

1,0246

1,0141

1,0064

1,0236

1,20

Gagnef

95,3955

1,0056

1,0852

1,1391

1,0349

0,9783

0,9496

1,20

Hedemora

95,5592

1,0041

1,0546

1,1069

1,0253

0,9737

0,8526

1,10

Leksand

96,7026

1,0034

1,0409

1,1227

1,0211

0,9982

0,9745

1,20

Ludvika

96,0962

1,0036

1,0445

1,0487

1,0222

0,9727

0,8807

1,20

Malung-Sälen

96,6759

1,0087

1,1431

1,2408

1,0529

0,9664

0,8544

1,40

Mora

95,4841

1,0036

1,0449

1,0788

1,0223

0,9887

0,9638

1,20

Orsa

95,4372

1,0030

1,0341

1,1278

1,0190

0,9587

0,8580

1,20

Rättvik

95,3330

1,0062

1,0964

1,1452

1,0383

0,9826

0,9325

1,20

Smedjebacken

95,7325

1,0045

1,0627

1,1020

1,0279

0,9623

0,8813

1,20

Säter

95,4016

1,0034

1,0407

1,1124

1,0210

0,9743

0,9463

1,10

Vansbro

95,3742

1,0079

1,1285

1,2007

1,0484

0,9599

0,8106

1,20

Älvdalen

96,0272

1,0116

1,1977

1,2397

1,0699

0,9578

0,8290

1,40

Gävleborgs län

 

 

 

 

 

 

 

 

Bollnäs

96,3655

1,0034

1,0411

1,0855

1,0211

0,9728

0,9017

1,20

Gävle

98,1128

1,0003

0,9783

0,9781

1,0016

0,9924

0,9787

1,10

Hofors

95,4363

1,0027

1,0267

1,1185

1,0167

0,9535

0,8163

1,20

Hudiksvall

95,4753

1,0036

1,0447

1,0737

1,0223

0,9851

0,9522

1,20

Ljusdal

96,1877

1,0061

1,0946

1,1431

1,0378

0,9736

0,8386

1,30

Nordanstig

96,0713

1,0085

1,1393

1,1622

1,0517

0,9684

0,8871

1,20

Ockelbo

96,0789

1,0056

1,0839

1,1676

1,0345

0,9648

0,8558

1,10

Ovanåker

96,0890

1,0036

1,0457

1,1630

1,0226

0,9698

0,8823

1,30

Sandviken

96,8029

1,0022

1,0176

1,0228

1,0138

0,9692

0,8902

1,10

Söderhamn

95,9542

1,0035

1,0432

1,0794

1,0218

0,9580

0,8496

1,20

Västernorrlands län

 

 

 

 

 

 

 

Härnösand

95,1261

1,0024

1,0294

1,0046

1,0151

0,9835

0,9531

1,30

Kramfors

94,3276

1,0060

1,0927

1,1437

1,0372

0,9617

0,8493

1,30

Sollefteå

93,1413

1,0074

1,1194

1,1857

1,0455

0,9706

0,8842

1,40

Sundsvall

96,7122

1,0016

1,0055

1,0275

1,0101

0,9944

0,9803

1,30

Timrå

96,2143

1,0020

1,0128

1,0635

1,0123

0,9715

0,9438

1,30

Ånge

94,6527

1,0072

1,1148

1,2330

1,0441

0,9622

0,8400

1,40

Örnsköldsvik

95,0652

1,0048

1,0698

1,0791

1,0298

0,9963

0,9952

1,30

99

Författningsförslag

SOU 2024:50

Jämtlands län

 

 

 

 

 

 

 

 

Berg

95,6170

1,0108

1,1825

1,2132

1,0652

0,9582

0,8832

1,40

Bräcke

94,1685

1,0111

1,1871

1,2187

1,0666

0,9645

0,8513

1,40

Härjedalen

96,1240

1,0125

1,2123

1,2843

1,0744

0,9718

0,8852

1,50

Krokom

96,0691

1,0084

1,1371

1,1592

1,0510

0,9947

1,0320

1,50

Ragunda

94,7254

1,0111

1,1884

1,2276

1,0670

0,9442

0,8226

1,40

Strömsund

94,2971

1,0109

1,1840

1,2593

1,0656

0,9644

0,8440

1,50

Åre

98,0857

1,0090

1,1485

1,2320

1,0546

1,0042

1,0140

1,60

Östersund

96,9547

1,0010

0,9945

1,0133

1,0057

1,0010

1,0128

1,40

Västerbottens län

 

 

 

 

 

 

 

 

Bjurholm

95,1457

1,0114

1,1940

1,1976

1,0687

0,9745

0,9430

1,40

Dorotea

95,8447

1,0128

1,2183

1,2711

1,0763

0,9622

0,8115

1,50

Lycksele

94,3102

1,0056

1,0840

1,2407

1,0345

0,9723

0,8990

1,50

Malå

95,0961

1,0105

1,1775

1,2657

1,0636

0,9682

0,8990

1,60

Nordmaling

96,3598

1,0069

1,1101

1,1899

1,0426

0,9703

0,8660

1,30

Norsjö

95,2309

1,0105

1,1764

1,2391

1,0633

0,9643

0,9140

1,60

Robertsfors

95,8733

1,0088

1,1462

1,1940

1,0539

0,9754

0,9262

1,40

Skellefteå

96,5748

1,0047

1,0668

1,0798

1,0291

0,9921

0,9849

1,40

Sorsele

95,3666

1,0154

1,2641

1,2758

1,0906

0,9573

0,8768

1,70

Storuman

96,1610

1,0142

1,2430

1,2797

1,0840

0,9804

0,9376

1,80

Umeå

98,6022

1,0005

0,9836

1,0090

1,0030

1,0220

1,0830

1,30

Vilhelmina

94,7898

1,0097

1,1615

1,2750

1,0586

0,9522

0,8329

1,60

Vindeln

96,2537

1,0104

1,1752

1,2033

1,0629

0,9824

0,9233

1,50

Vännäs

96,1013

1,0029

1,0308

1,1409

1,0179

0,9970

1,0147

1,40

Åsele

93,9781

1,0147

1,2510

1,2680

1,0865

0,9666

0,8174

1,50

Norrbottens län

 

 

 

 

 

 

 

 

Arjeplog

95,4244

1,0160

1,2736

1,2928

1,0935

0,9544

0,8835

1,70

Arvidsjaur

95,2109

1,0063

1,0971

1,2693

1,0386

0,9604

0,8374

1,60

Boden

95,7383

1,0038

1,0500

1,0519

1,0239

0,9925

0,9895

1,50

Gällivare

96,7503

1,0063

1,0973

1,1924

1,0387

0,9713

0,8707

1,90

Haparanda

95,3268

1,0050

1,0735

1,2328

1,0312

0,9642

0,8704

1,50

Jokkmokk

95,8366

1,0110

1,1866

1,2696

1,0665

0,9856

0,9476

1,80

Kalix

94,9912

1,0053

1,0796

1,1689

1,0331

0,9769

0,9032

1,50

Kiruna

98,2448

1,0075

1,1201

1,1078

1,0457

0,9662

0,9003

1,90

Luleå

97,7053

1,0012

0,9974

1,0175

1,0070

1,0097

1,0499

1,50

Pajala

94,5985

1,0131

1,2243

1,2928

1,0782

0,9578

0,7670

1,70

100

SOU 2024:50

 

 

 

 

 

 

 

Författningsförslag

Piteå

96,2005

1,0034

1,0408

1,0452

1,0210

0,9912

0,9707

1,40

Älvsbyn

95,4700

1,0054

1,0809

1,2033

1,0335

0,9706

0,8318

1,50

Överkalix

94,0683

1,0123

1,2098

1,2441

1,0737

0,9594

0,8387

1,60

Övertorneå

94,2288

1,0127

1,2161

1,2723

1,0756

0,9945

0,8873

1,60

Fasta index för kommuner del 2

 

Administration

Räddnings-

Trafik

Byggnation

 

 

tjänst

 

 

Stockholms län

 

 

 

 

Botkyrka

1,0000

1,0000

1,1344

102,5313

Danderyd

1,0000

1,0000

1,3381

102,5313

Ekerö

1,0000

1,0000

1,0057

102,5313

Haninge

1,0000

1,0000

1,0402

102,5313

Huddinge

1,0000

1,0000

1,2975

102,5313

Järfälla

1,0000

1,0000

1,3300

102,5313

Lidingö

1,0000

1,0000

1,1062

102,5313

Nacka

1,0000

1,0000

1,2067

102,5313

Norrtälje

1,0000

1,0000

1,0000

102,5313

Nykvarn

1,0000

1,0000

1,0583

102,5313

Nynäshamn

1,0000

1,0000

1,0000

102,5313

Salem

1,0000

1,0000

1,1879

102,5313

Sigtuna

1,0000

1,0000

1,0576

102,5313

Sollentuna

1,0000

1,0000

1,4309

102,5313

Solna

1,0000

1,0000

1,4565

102,5313

Stockholm

1,0000

1,0000

1,4659

102,5313

Sundbyberg

1,0000

1,0000

1,1062

102,5313

Södertälje

1,0000

1,0000

1,1051

102,5313

Tyresö

1,0000

1,0000

1,1249

102,5313

Täby

1,0000

1,0000

1,1769

102,5313

Upplands Väsby

1,0000

1,0000

1,2199

102,5313

Upplands-Bro

1,0000

1,0000

1,1039

102,5313

Vallentuna

1,0000

1,0000

1,0048

102,5313

Vaxholm

1,0000

1,0000

1,0049

102,5313

Värmdö

1,0000

1,0000

1,0139

102,5313

Österåker

1,0000

1,0000

1,0366

102,5313

101

Författningsförslag

SOU 2024:50

Uppsala län

 

 

 

 

Enköping

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Heby

1,0183

1,1035

1,0000

99,1322

Håbo

1,0000

1,0000

1,0608

99,1322

Knivsta

1,0000

1,0000

1,0189

99,1322

Tierp

1,0000

1,1240

1,0000

99,1322

Uppsala

1,0000

1,0000

1,0079

99,1322

Älvkarleby

1,0299

1,0000

1,0000

99,1322

Östhammar

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Södermanlands län

 

 

 

 

Eskilstuna

1,0000

1,0000

1,0096

99,1322

Flen

1,0037

1,0000

1,0000

99,1322

Gnesta

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Katrineholm

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Nyköping

1,0000

1,0000

1,0186

99,1322

Oxelösund

1,0294

1,0000

1,0249

99,1322

Strängnäs

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Trosa

1,0052

1,0000

1,0155

99,1322

Vingåker

1,0777

1,0000

1,0000

99,1322

Östergötlands län

 

 

 

 

Boxholm

1,1566

1,0654

1,0000

99,1322

Finspång

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Kinda

1,0771

1,2655

1,0000

99,1322

Linköping

1,0000

1,0000

1,0096

99,1322

Mjölby

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Motala

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Norrköping

1,0000

1,0000

1,0286

99,1322

Söderköping

1,0000

1,0000

1,0000

99,1322

Vadstena

1,0809

1,0000

1,0000

99,1322

Valdemarsvik

1,1263

1,2301

1,0000

99,1322

Ydre

1,3159

1,2151

1,0000

99,1322

Åtvidaberg

1,0121

1,0000

1,0000

99,1322

Ödeshög

1,1761

1,0692

1,0054

99,1322

Jönköpings län

 

 

 

 

Aneby

1,0975

1,0152

1,0000

96,8894

Eksjö

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Gislaved

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Gnosjö

1,0548

1,0000

1,0000

96,8894

102

SOU 2024:50

 

 

 

Författningsförslag

Habo

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Jönköping

1,0000

1,0000

1,0454

96,8894

Mullsjö

1,0290

1,0000

1,0000

96,8894

Nässjö

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Sävsjö

1,0325

1,0000

1,0000

96,8894

Tranås

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Vaggeryd

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Vetlanda

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Värnamo

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Kronobergs län

 

 

 

 

Alvesta

1,0000

1,0000

1,0000

96,8894

Lessebo

1,0660

1,0000

1,0000

96,8894

Ljungby

1,0000

1,0000

1,0000