sou 2024 50

Nätt och jämnt

Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn

Del 1

Betänkande av Utjämningskommittén 2022

Stockholm 2024

SOU 2024:50

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024

ISBN 978-91-525-0968-5 (tryck)

ISBN 978-91-525-0969-2 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Erik Slottner

Regeringen beslutade den 28 april 2022 att tillsätta en parlamen- tariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en bred översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommittén har antagit namnet Utjämningskommittén 2022.

Som ordförande förordnades från och med den 28 april 2022 förre landshövdingen Håkan Sörman. Som ledamöter förordnades från och med den 21 juni 2022 riksdagsledamoten Malin Danielsson, riksdagsledamoten Adnan Dibrani, riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (t.o.m. 18 oktober 2022), tidigare riksdagsledamoten Dan Ericsson (t.o.m. 18 oktober 2022), ordföranden i kommun- fullmäktige Carola Gunnarsson (t.o.m. 1 september 2023), politiska sekreteraren Lena Karlsson, gruppledaren i regionfullmäktige Gabriel Kroon, riksdagsledamoten Eva Lindh, kommunalrådet Ulf Olsson, kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil, regionrådet Karin Thomasson samt riksdagsledamoten Niklas Wykman (t.o.m. 18 okto- ber 2022).

Som ledamöter har senare förordnats från och med den 7 decem- ber 2022 riksdagsledamoten Jan Ericsson, riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falk, och förbundsordföranden Magnus Kolsjö. Från och med den 1 september 2023 förordnades som ledamot även kommunal- rådet Angelica Karlsson.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 30 juni 2022 departe- mentssekreteraren Mattias Windahl, kanslirådet Lisa Ståhlberg, depar- tementssekreteraren David Andersson (t.o.m. 1 juni 2023), kanslirådet Andreas Giaever, ämnesrådet Hampus Strömberg samt ämnesrådet Håkan Nyman.

Som sakkunniga har senare förordnats ämnesrådet Karin Frank (fr.o.m. 1 juni 2023 t.o.m. 1 september 2023), departementssekre- teraren Wiebe van der Werf (fr.o.m. 1 september 2023 t.o.m. 22 feb-

ruari 2024), rättssakkunnige Simon Isaksson (fr.o.m. 22 februari 2024) samt ämnesrådet Helena Johnsson (fr.o.m. 22 februari 2024).

Som experter förordnades från och med den 30 juni 2022 utredaren Carl Holmberg (t.o.m. 15 april 2024), enhetschefen Martin Olauzon, statistikern Sofia Runestav, statistikern Tova Holm, ekonomen Åsa Högberg samt ekonomen Måns Norberg.

Som huvudsekreterare i kommittén anställdes den 13 juni 2022 forskningschefen Emelie Värja. Som sekreterare anställdes ekonomen Henrik Berggren den 8 augusti 2022, ekonomen Marcus Strinäs den 24 oktober 2022 (t.o.m. 3 juni 2024.), ekonomen Niclas Johansson den 1 mars 2023 samt rättssakkunniga Marie Lifvendahl den 15 novem- ber 2023.

Härmed överlämnar vi kommitténs betänkande Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) till regeringen. I och med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm i juli 2024

Håkan Sörman
Malin Danielsson	Adnan Dibrani	Jan Ericson
Mattias Eriksson Falk	Angelica Karlsson	Lena Karlsson
Magnus Kolsjö	Gabriel Kroon	Eva Lindh
Ulf Olsson	Ann-Charlotte Stenkil	Karin Thomasson
		/Emelie Värja
		Henrik Berggren
		Niclas Johansson
		Marie Lifvendahl
		Marcus Strinäs

Innehåll

Del 1
Ordlista.............................................................................		19
Sammanfattning ................................................................		21
1	Författningsförslag.....................................................	37

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773)

om kommunalekonomisk utjämning.....................................

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service

till vissa funktionshindrade ....................................................

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2004:881) om kommunalekonomisk utjämning .................

1.4Förslag till förordning om ändring i förordningen

Innehåll

SOU 2024:50

2.3.2

Räkenskapssammandraget....................................

130

2.3.3Folkbokföring och registret

3.3.1En statsbidrags- och utjämningsreform

	1993 … ...................................................................	146
3.3.2	Fem utredningar under 1995–2003 ......................	147

3.3.3Ändringar i utjämningssystemet infördes 2005 utifrån förslag från en parlamentarisk

	kommitté ...............................................................	148
3.3.4	Systemet för LSS-utjämning.................................	151

3.4Principiella utgångspunkter för kommitténs arbete

med översynen av utjämningen ...........................................	152
3.5 Vanliga missuppfattningar ...................................................	154

3.5.1Det är ingen idé att höja skatten –

	utjämningssystemet tar ändå hela beloppet!........	154
3.5.2	Systemet missgynnar kommuner som
	är effektiva .............................................................	155

3.5.3Inflyttning av miljonärer stärker kommunens

kassa med betydande belopp ................................

156

3.5.4Fler skolelever ger mer intäkter

	från kostnadsutjämningssystemet........................	157
3.5.5	Vårdbiträdet betalar till direktören ......................	158

SOU 2024:50Innehåll

4	Översyn av riktade statsbidrag...................................		159
4.1	Nuläge och historik ..............................................................		159
	4.1.1	1993 års statsbidragsreform lade grunden
		för den generella statsbidragsgivningen ...............	160
	4.1.2	Efterföljande statsbidragsreformer har
		varit små .................................................................	162

4.1.3Svårt att åstadkomma en långsiktig minskning

	när det gäller antalet riktade statsbidrag...............	163
4.1.4	Användningen av riktade statsbidrag har ökat ....	165

4.1.5En dubbelsidig problematik med riktade

statsbidrag ..............................................................

166

4.1.6Under 2022 fanns över 200 riktade

	statsbidrag till kommuner och regioner ...............	171
4.2 Principer för användning av riktade statsbidrag..................		177
4.2.1	Kommittén har valt en residual ansats .................	178
4.2.2	Principer för användningen av riktade
	statsbidrag har berörts av andra aktörer ...............	178

4.2.3Det finns teoretisk grund för användningen av

riktade statsbidrag under vissa omständigheter... 183

4.2.4Fyra undantag föreslås från huvudregeln om generella statsbidrag i styrningen av

	kommunsektorn ....................................................	185
4.3 Kriterier för utformning av riktade statsbidrag ..................		196
4.3.1	Flera aktörer har lyft förslag om hur
	utformningen av riktade statsbidrag
	kan förbättras.........................................................	197

4.3.2Kommittén föreslår skärpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade

statsbidrag ..............................................................

201

4.4Praktiska överväganden vid inordnandet av riktade

statsbidrag i det generella statsbidraget ...............................

209

4.4.1Praktiska omständigheter kan påverka lämpligheten att generalisera riktade

statsbidrag ..............................................................

210

Innehåll

SOU 2024:50

4.5Förslag på riktade statsbidrag att inordna i det generella

statsbidraget ..........................................................................

217

4.5.1Kommittén föreslår att 17 riktade statsbidrag

ska inordnas i det generella statsbidraget ............

217

4.5.2Den föreslagna generaliseringen av riktade

statsbidrag får konsekvenser på flera områden ... 219

4.6 Konsekvenser av ett sektorsbidrag till skolan ....................

225

4.6.1Frågan om ett sektorsbidrag till skolan har

behandlats av flera utredningar de senaste åren .. 225

4.6.2Ett sektorsbidrag till skolan kan betyda

flera saker...............................................................

226

4.6.3Konsekvenserna av ett sektorsbidrag till

skolan är avhängiga utformningen av bidraget .... 231

4.7De riktade statsbidragens påverkan på utfallet inom

kostnadsutjämningen ...........................................................

239

4.7.1Riktade statsbidrag riskerar att leda till

minskad omfördelning i kostnadsutjämningen... 240

5	Översyn av inkomstutjämningen ................................		245
5.1	Nuvarande utformning ........................................................		245
	5.1.1	Staten finansierar merparten
		av inkomstutjämningen ........................................	246
	5.1.2	Inkomstutjämningens delar..................................	247
	5.1.3	Regleringsposten är en ventil ...............................	248
	5.1.4	Utvecklingen av inkomstutjämningen.................	250

5.1.5Inkomstutjämningen är långtgående,

5.3.1Åtgärder för att minska risken för negativa

	bieffekter av inkomstutjämningen .......................	266
5.3.2	Den länsvisa skattesatsen......................................	268

SOU 2024:50Innehåll

6.1.1Kostnadsutjämningen för kommuner består

av nio delmodeller..................................................

284

6.2Övergripande komponenter som ingår i flera

delmodeller ............................................................................

286

6.2.1Allmänna överväganden kring ersättningen

för strukturellt löneläge ........................................

286

6.2.2Allmänna överväganden kring ersättningen

		för gleshet ..............................................................	292
6.3	Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ...		299
	6.3.1	Nuvarande utformning .........................................	299
	6.3.2	Utvärdering av befintlig delmodell.......................	306
	6.3.3	Överväganden och förslag.....................................	309
	6.3.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	324
6.4	Förskoleklass och grundskola ..............................................		329
	6.4.1	Nuvarande utformning .........................................	329
	6.4.2	Utvärdering av befintlig delmodell.......................	335
	6.4.3	Överväganden och förslag.....................................	339
	6.4.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	354
6.5	Gymnasieskola ......................................................................		360
	6.5.1	Nuvarande utformning .........................................	360
	6.5.2	Utvärdering av befintlig delmodell.......................	366
	6.5.3	Överväganden och förslag.....................................	371
	6.5.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	387
6.6	Kommunal vuxenutbildning.................................................		393
	6.6.1	Nuvarande utformning .........................................	393
	6.6.2	Utvärdering av befintlig delmodell.......................	395

Innehåll

SOU 2024:50

	6.6.3	Överväganden och förslag ....................................	399
	6.6.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	401
6.7	Individ- och familjeomsorg..................................................		404
	6.7.1	Nuvarande utformning .........................................	405
	6.7.2	Utvärdering av befintlig delmodell ......................	409
	6.7.3	Överväganden och förslag ....................................	424
	6.7.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	431
6.8	Äldreomsorg .........................................................................		433
	6.8.1	Nuvarande utformning .........................................	433
	6.8.2	Utvärdering av befintlig delmodell ......................	438
	6.8.3	Överväganden och förslag ....................................	441
	6.8.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	452

6.9Befolkningsminskning (inom delmodellen

	verksamhetsövergripande kostnader) .................................		458
	6.9.1	Nuvarande utformning .........................................	458
	6.9.2	Utvärdering av befintlig komponent ...................	460
	6.9.3	Överväganden och förslag ....................................	462
	6.9.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	465
6.10 Ersättning för eftersläpning (inom delmodellen
	verksamhetsövergripande kostnader) .................................		467
	6.10.1	Nuvarande utformning .........................................	467
	6.10.2	Utvärdering av befintlig komponent ...................	468
	6.10.3	Överväganden och förslag ....................................	471
	6.10.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	474
6.11	Uppvärmning (inom delmodellen
	verksamhetsövergripande kostnader) .................................		476
	6.11.1	Nuvarande utformning .........................................	477
	6.11.2	Utvärdering av befintlig komponent ...................	478
	6.11.3	Överväganden och förslag ....................................	484
	6.11.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	488
6.12	Byggkostnader (inom delmodellen
	verksamhetsövergripande kostnader) .................................		490
	6.12.1	Nuvarande utformning .........................................	491
	6.12.2	Utvärdering av befintlig komponent ...................	493
	6.12.3	Överväganden och förslag ....................................	496
	6.12.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	502

SOU 2024:50Innehåll

6.13	Administration (inom delmodellen
	verksamhetsövergripande kostnader) ..................................		504
	6.13.1	Nuvarande utformning .........................................	504
	6.13.2	Utvärdering av befintlig komponent....................	508
	6.13.3	Överväganden och förslag.....................................	514
	6.13.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	517
6.14	Gator och vägar (inom delmodellen infrastruktur
	och skydd).............................................................................		521
	6.14.1	Nuvarande utformning .........................................	521
	6.14.2	Utvärdering av befintlig komponent....................	529
	6.14.3	Överväganden och förslag.....................................	534
	6.14.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	540
6.15	Räddningstjänst (inom delmodellen infrastruktur
	och skydd).............................................................................		542
	6.15.1	Nuvarande utformning .........................................	543
	6.15.2	Utvärdering av befintlig komponent....................	544
	6.15.3	Överväganden och förslag.....................................	551
	6.15.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	553
7	Översyn av kostnadsutjämningen för regioner .............		557
7.1	Dagens kostnadsutjämning för regioner .............................		557
	7.1.1	Kostnadsutjämningen för regioner
		består av två delmodeller .......................................	558
7.2	Hälso- och sjukvård ..............................................................		558
	7.2.1	Nuvarande utformning .........................................	558
	7.2.2	Utvärdering av befintlig delmodell.......................	562
	7.2.3	Överväganden och förslag.....................................	569
	7.2.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	584
7.3	Ersättning kraftig befolkningsförändring ...........................		587
	7.3.1	Nuvarande utformning .........................................	587
	7.3.2	Utvärdering av befintlig komponent....................	588
	7.3.3	Överväganden och förslag.....................................	589
	7.3.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	590
7.4	Ersättning för eftersläpning .................................................		590
	7.4.1	Nuvarande utformning .........................................	591
	7.4.2	Utvärdering av befintlig komponent....................	591

Innehåll

SOU 2024:50

	7.4.3	Överväganden och förslag ....................................	593
	7.4.4	Utfalls- och förändringsanalys .............................	595
8	Översyn av kostnadsutjämningen för kollektivtrafik ......		597
8.1	Nuvarande utformning ........................................................		597
8.2	Utvärdering av befintlig delmodell......................................		600
	8.2.1	Mycket stora skillnader i resande.........................	600
	8.2.2	Högst kostnader i storstadsregionerna................	603

8.2.3Hög beläggning ger låga kostnader

	för tunnelbana och järnväg ...................................	604
8.2.4	Kostnadsunderlag och kostnadsdefinitioner .......	606

8.2.5Uppdaterade kostnadsdata har stor

	betydelse för den statistiska analysen...................	610
8.2.6	Gemensam utjämning för regioner
	och kommuner, trots skillnaderna i
	huvudmannaskap...................................................	611
8.2.7	Utjämningen mellan kommunerna ......................	612
8.3 Överväganden och förslag....................................................		614
8.3.1	Nuvarande delmodell uppdateras.........................	614
8.3.2	Den delade utjämningen behålls...........................	617

8.3.3Fördelningen av standardkostnaden i län med

		delat huvudmannaskap bestäms inom länet	........ 619
8.4	Utfalls- och förändringsanalys ............................................		620
	8.4.1	Regioner.................................................................	620
	8.4.2	Kommuner.............................................................	622
9	Översyn av LSS-utjämningen.....................................		625
9.1	Nuvarande utformning ........................................................		625
	9.1.1	Den grundläggande standardkostnaden ..............	627
	9.1.2	Personalkostnadsindex .........................................	629
	9.1.3	Utfall 2024.............................................................	630
9.2	Utvärdering av befintlig modell...........................................		631
	9.2.1	Fortsatt stora skillnader i antal insatser...............	632

9.2.2Stora problem med användningen

av personalkostnadsindex .....................................

634

SOU 2024:50

Innehåll

9.2.3Inget samband mellan vårdtyngd

	och personalkostnadsindex ...................................	636
9.2.4	Huvudmannaskapsutredningen ............................	641
9.3 Insatser enligt socialtjänstlagen............................................		642
9.3.1	Bakgrund ................................................................	642

9.3.2Det går att beräkna en grundläggande

standardkostnad.....................................................	643
9.4 Överväganden och förslag ....................................................	645

9.4.1Utvärderingen av dagens modell pekar

på flera brister ........................................................

645

9.4.2Statligt huvudmannaskap för personlig

		assistans ..................................................................	650
9.5	Utfalls- och förändringsanalys.............................................		651
10	Översyn av strukturbidragen......................................		655
10.1	Nuvarande utformning .........................................................		655
	10.1.1	Bakgrund ................................................................	655
	10.1.2	Utfall 2024 .............................................................	656
10.2	Utvärdering av befintligt strukturbidrag .............................		658
	10.2.1	Tidigare bidragsförändringar ................................	659
	10.2.2 Ny komponent för små regioner gör att
		strukturbidrag för små landsting kan tas bort .....	659
	10.2.3 Ersättning för svagt befolkningsunderlag
		kan övervägas .........................................................	660
10.3	Överväganden och förslag ....................................................		662
	10.3.1 Bidrag för svagt befolkningsunderlag
		kvarstår och uppdateras.........................................	663
	10.3.2 Ersättning för tidigare bidragsförändring
		reduceras och blir fast införandebidrag ................	666
	10.3.3 Strukturbidraget för små regioner tas bort..........		667
10.4	Utfalls– och förändringsanalys ............................................		667
11	Införandebidrag.......................................................		671
11.1	Införandebidraget över tid ...................................................		671
	11.1.1	Tidigare regelverk ..................................................	672

Innehåll

SOU 2024:50

11.1.2 Nivån på införandebidraget ..................................

672

11.1.3Stora ändringar i utfall mellan åren

även utan förändringar i systemet ........................	673
11.2 Överväganden och förslag....................................................	673

11.2.1Separata införanderegler för utjämningssystemet och LSS-utjämningen

		föreslås ...................................................................	674
	11.2.2 Stora förändringar för enskilda kommuner .........		674
	11.2.3 Samma utformning av införanderegler
		som vid de senaste ändringarna ............................	676
	11.2.4	Nivån på införandebidragen .................................	676
	11.2.5	Konsekvenserna av införandebidraget .................	677
12	Effekter vid sammanläggningar .................................		681
12.1	Indelningsändringar..............................................................		681
	12.1.1	Indelningslagen .....................................................	681
	12.1.2 Indelningsändringar de senaste 50 åren ...............		682
	12.1.3	Kommunsammanläggningar diskuteras...............	682
12.2	Nuvarande lagstiftning vid sammanläggningar...................		683
	12.2.1	Bakgrund................................................................	683
	12.2.2 Ny paragraf i lagen om kommunalekonomisk
		utjämning...............................................................	685
12.3	Utvärdering av lagstiftningen ..............................................		686
	12.3.1 Paragrafen kan ge orimliga utfall..........................		686
	12.3.2	Förarbeten .............................................................	687
	12.3.3 Oklart vad som händer efter
		anpassningsperioden .............................................	688
12.4	Ekonomiska effekter av sammanläggningar .......................		689
	12.4.1 Effekter av en kommunsammanläggning ............		689
	12.4.2 Effekter av en regionsammanläggning.................		692
12.5	Överväganden och förslag....................................................		693
	12.5.1 Nuvarande lagstiftning behöver ändras ...............		694
	12.5.2 Nuvarande lagstiftning behöver kompletteras

så att det framgår vad som händer efter fyra år ... 695

12.5.3 Långsiktiga incitament för
sammanläggning bör övervägas ............................	696

SOU 2024:50

Innehåll

12.5.4Utjämningen för regioner har svårt

att klara större sammanläggningar ........................

696

12.5.5Glesbygds- och löneindex bör viktas

		ihop vid en sammanläggning .................................	697
13	Samlade ekonomiska effekter ...................................		699
13.1	Inledning................................................................................		699
13.2	Samlade ekonomiska effekter för kommunerna .................		699
	13.2.1	Förändringar exklusive LSS-utjämningen............	700
	13.2.2	Förändringar LSS-utjämningen ............................	704
	13.2.3 Samlade årliga ekonomiska effekter .....................		706
13.3	Samlade ekonomiska effekter för regionerna......................		707
14	Orsakerna till skattesatsskillnaderna..........................		711
14.1	Inledning................................................................................		711
14.2	Kommunernas beskattningsrätt...........................................		712
	14.2.1	Grundlagen ............................................................	712
	14.2.2	Det kommunala skatteunderlaget ........................	712
14.3	Utvecklingen av den kommunala skattesatsen ...................		713
	14.3.1	Riksgenomsnittet ..................................................	713
	14.3.2	Högst och lägst......................................................	715
14.4	Skillnader i kommunalskatt mellan olika grupper
	av kommuner.........................................................................		718
	14.4.1	Kommungrupp ......................................................	718
	14.4.2	Folkmängd .............................................................	719
	14.4.3	Lokalt befolkningsunderlag ..................................	720
	14.4.4	Ekonomisk kapacitet.............................................	721
	14.4.5	Strukturella kostnader...........................................	722
14.5	Kostnadsläge..........................................................................		724
	14.5.1	Utjämnad obligatorisk verksamhet ......................	724
	14.5.2 Ej utjämnad obligatorisk verksamhet...................		725
	14.5.3	Frivillig verksamhet ...............................................	727

Innehåll

SOU 2024:50

14.6	Andra intäkter.......................................................................		728
	14.6.1	Intäkter knutna till verksamhet............................	728
	14.6.2	Intäkter knutna till en specifik händelse .............	729
	14.6.3	Kommunal fastighetsavgift...................................	729
	14.6.4	Finansiella intäkter................................................	730
	14.6.5	Nuvarande strukturbidrag ....................................	730
14.7	Utvecklingen av regionernas skattesats ..............................		731
	14.7.1	Riksgenomsnitt .....................................................	731
	14.7.2	Högst och lägst .....................................................	732
14.8	Skillnader i kommunal service .............................................		733
	14.8.1	Relevanta mått.......................................................	733
	14.8.2	Statlig skattereduktion i glesbygd ........................	735
14.9	Den effektiv skattesatsen .....................................................		736
	14.9.1	Jämförelse av utfallet i två kommuner .................	736
	14.9.2	Kommunalskatt, grundavdrag med mera.............	737
	14.9.3	Jobbskatteavdrag ...................................................	738
	14.9.4	Effekt vid olika typer av inkomster .....................	739
	14.9.5	Effekt vid förändring av kommunalskatt ............	741
14.10	Skattesatsen och utjämningen..............................................		742
	14.10.1	Långtgående utjämning av skillnader
		i skattekraft............................................................	743
	14.10.2	Effekten av icke fullständig utjämning ................	744
14.11	Kommunvisa jämförelser .....................................................		745
	14.11.1	Tidigare studier .....................................................	745
	14.11.2	Kommitténs analyser ............................................	746
	14.11.3	Kommuner med låg skatt .....................................	750
	14.11.4	Kommuner med hög skatt....................................	751
14.12	Sammanfattande slutsatser...................................................		753
15	Åtgärder för att motverka höga och ökande
	skattesatser i kommuner och regioner ........................		757
15.1	Uppdraget att föreslå åtgärder för att motverka höga
	och ökande skattesatser i kommuner och regioner ............		757
15.2	Den kommunala självstyrelsen och den kommunala
	beskattningsrätten ................................................................		758

SOU 2024:50

Innehåll

15.2.1Den grundlagsstadgade kommunala

självstyrelsen ..........................................................

759

15.2.2En proportionalitetsbedömning behöver göras

inför ingrepp i den kommunala självstyrelsen ..... 760

15.2.3 Den grundlagsstadgade kommunala
beskattningsrätten .................................................	760
15.2.4 Begränsningar i den kommunala
beskattningsrätten genom kommunalt
skattetak, kommunalt skattestopp och andra
liknande åtgärder ...................................................	761
15.3 Överväganden och bedömningar om utrymmet att
begränsa kommuners och regioners beskattningsrätt ........	780
15.3.1 Staten har utrymme att begränsa
den kommunala beskattningsrätten......................	780

15.3.2Statens utrymme att begränsa den kommunala

		beskattningsrätten är litet .....................................	782
15.4	Överväganden och förslag som kan minska kommuners
	och regioners behov av skatteintäkter .................................		795
	15.4.1	Effektivitet i resursutnyttjandet ...........................	796
	15.4.2	Den kommunala självstyrelsen
		och samhällsekonomisk balans .............................	797
	15.4.3 Statligt stöd för effektivitet
		i den kommunala verksamheten............................	798
	15.4.4	Stöd för omstrukturerings- och
		effektiviseringsåtgärder .........................................	801
	15.4.5 Stöd till Rådet för främjande av kommunala
		analyser för jämförelser och analyser av
		effektivitet..............................................................	805
16	Författningskommentar ............................................		811
16.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773)
	om kommunalekonomisk utjämning...................................		811

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till

vissa funktionshindrade	........................................................ 822
Särskilda yttranden ..........................................................	825

Innehåll

SOU 2024:50

Del 2
Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2022:36...........................................	837
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2023:56...........................................	851
Bilaga 3	Kommittédirektiv 2024:17...........................................	855
Bilaga 4 Samlade effekter av kommitténs förslag .....................		857
Bilaga 5 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas
	i det generella statsbidraget till kommunsektorn .......	917
Bilaga 6 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer ...............		925
Bilaga 7	Regressionsbaserad kostnadsutjämning......................	979

Ordlista

Ord	Förklaring
Bidrag/avgift	En kommuns eller regions utfall i
	inkomst- eller kostnadsutjämningen,
	alternativt LSS-utjämningen.
Enhetlig skattesats	En skattesats som är samma för samtliga
	kommuner.
Garantinivå	Den garanterade skattekraften i inkomst-
	utjämningen, uttryckt i procent av medel-
	skattekraften.
Kompensationsgrad	Hur stor del av skillnaden mellan den
	egna och den garanterade skattekraften
	som kompenseras i inkomstutjämningen.
Länsvis skattesats	Den för länet enhetliga skattesatsen
	som används för beräkning av bidrag/-
	avgift i inkomstutjämningen.
Medelskattekraft	Beskattningsbar inkomst per invånare
	i riket.
Nettokostnadsavvikelse	Nettokostnadens avvikelse från den
	i kostnadsutjämningen beräknade
	standardkostnaden för verksamheten.
Regressionsanalys	En statistisk analysmetod som visar
	sambandet mellan två eller fler variabler.
Skattekraft	En kommuns eller regions beskattnings-
	bara inkomster per invånare.

Ordlista

SOU 2024:50

Ord	Förklaring
Skattesats	Den andel av den beskattningsbara in-
	komsten som invånarna betalar i skatt
	till kommun respektive region.
Kommunalt skattestopp	En begränsning i den kommunala
	beskattningsrätten genom att staten
	bestämmer att de enskilda kommunerna
	och regionerna inte får höja den egna
	skattesatsen.
Kommunalt skattetak	En begränsning i den kommunala
	beskattningsrätten genom att staten
	bestämmer en viss högsta nivå för
	skattesatsen.
Skatteunderlag	En kommun eller regions beskattnings-
	bara inkomster.
Standardkostnad	En utifrån strukturen beräknad kostnad
	för en verksamhet i kostnadsutjäm-
	ningen för en kommun eller en region.
	En standardkostnad som överstiger den
	riksgenomsnittliga standardkostnaden
	indikerar att kommunen eller regionen
	har strukturella merkostnader för verk-
	samheten.
Strukturkostnad	Summan av samtliga standardkostnader
	per kommun eller region.
Tillägg/avdrag	En kommun eller regions utfall i någon
	av kostnadsutjämningens delmodeller.

Sammanfattning

Utjämningskommittén 2022 har haft i uppdrag att göra en bred över- syn av systemet för kommunalekonomisk utjämning och LSS-utjäm- ningen samt vid behov föreslå förändringar. I uppdraget har också ingått att se över vilka av dagens riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Därutöver har kommittén haft i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner, inklusive åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten.

Det huvudsakliga arbetssättet har varit kvantitativt. Men kommittén har även haft ett stort antal externa kontakter och, genom löpande kontakter med politiker och tjänstepersoner i kommunsektorn, arbetat målinriktat för att säkerställa att de förändringar som föreslås har stöd i den praktiska verklighet som kommuner och regioner befinner sig i.

De förändringar som kommittén föreslår i detta betänkande före- slås införas från och med 1 januari 2026.

Principiella utgångspunkter

Alla invånare ska ha tillgång till en god och likvärdig välfärd, oavsett var i landet man bor. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för detta mellan olika delar av Sverige. Till exempel finns betydande skillnader i skattekraft, folkmängd, åldersstruktur, bebyggelsestruktur och socio- ekonomiska faktorer, såsom befolkningens utbildningsnivå och in- komst, mellan kommuner respektive mellan regioner.

Dessa strukturella skillnader leder till att de ekonomiska förut- sättningarna är olika, både på intäkts- och kostnadssidan. Det kommu- nalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga eko- nomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster och annan

Sammanfattning

SOU 2024:50

samhällsservice, trots dessa skillnader. Detta syfte ställer krav på en långtgående utjämning av skattekraft och strukturella kostnadsskill- nader i kommunsektorn. Bakom detta syfte finns en stark och enhällig uppslutning i kommittén. Även grunderna för LSS-utjämningen, som är ett separat system för utjämning av kostnadsskillnader för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har starkt stöd i kommittén.

För att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen fun- gerar ändamålsenligt och åtnjuter en hög legitimitet i kommunsektorn behöver dock systemen ses över med jämna mellanrum. I den översyn som har ankommit på kommittén att genomföra har följande kärn- värden särskilt beaktas:

•opåverkbarhet,

•träffsäkerhet,

•enkelhet (i den mån det inte står i konflikt med träffsäkerhet),

•stabilitet och förutsägbarhet,

•sunda incitament, inklusive incitament för tillväxt, samt

•aktualitet och tillförlitlighet.

Vidare har en grundläggande utgångspunkt när det gäller kostnads- utjämningen varit att denna endast ska avse obligatorisk verksamhet. Kommuner och regioner kan bedriva andra verksamheter utifrån lokala prioriteringar, men bara sådana verksamheter som är obligatoriska ska vara föremål för utjämning.

Slutligen har även den kommunala självstyrelsen varit ett kärnvärde i arbetet med att se över systemen. Kommuner och regioner bör ha en långtgående frihet att – inom ramen för befintliga regelverk – besluta om, utforma och prioritera i och mellan sina verksamheter. Detta har varit särskilt viktigt i de delar av utredningsuppdraget som handlar om riktade statsbidrag samt om åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser.

Utifrån dessa kärnvärden lämnar kommittén förslag på tämligen betydande förändringar av systemet för kommunalekonomisk utjäm- ning och LSS-utjämningen. På den övergripande nivån föreslås syste- met för kommunalekonomisk utjämning ändras från att omfatta fyra

SOU 2024:50

Sammanfattning

till att omfatta sex delar (se tabell 1). Denna strukturförändring har sin grund

•dels i att strukturbidraget, av förenklingsskäl, delas upp i ett fast införandebidrag och ett bidrag för svagt befolkningsunderlag,

•dels i att dagens ersättning för eftersläpning lyfts ut från systemet för kostnadsutjämning och bildar en egen del för att tydliggöra den tillfälliga karaktären av ersättningen.

Den förstnämnda förändringen illustrerar att en förenkling av systemet inte alltid innebär färre delar, utan kan också innebära att de respektive delarna blir enklare att förstå.

Tabell 1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning

Nuvarande	Förslag
Inkomstutjämning	Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning	Kostnadsutjämning
Strukturbidrag	Bidrag för svagt befolkningsunderlag
Införandebidrag	Fast införandebidrag

	Ersättning för eftersläpning
	Införandebidrag

De riktade statsbidragen

Sedan den stora statsbidragsreformen på 1990-talet, som slog fast huvudregeln om generell bidragsgivning till kommunsektorn, har de riktade statsbidragen ökat kraftigt i omfattning. Det gäller både i antal statsbidrag och i ekonomisk omslutning.

Kommittén har förståelse för att det ibland finns ett behov av att styra kommunsektorn med riktade statsbidrag. Ibland kan det rentav vara nödvändigt. Under till exempel coronapandemin spelade de rik- tade statsbidragen en betydelsefull roll för att frigöra resurser och koordinera livräddande insatser inom kommunsektorn.

Men det finns också problem med de riktade statsbidragen. Det grundläggande problemet är att de inte nödvändigtvis styr mot de lokalt identifierade verksamhetsbehoven i kommuner och regioner. Därmed riskerar statens styrning med riktade statsbidrag leda till att resurser inte används på bästa sätt i kommunsektorn.

Sammanfattning

SOU 2024:50

Men det finns även en mer praktisk problematik med de riktade statsbidragen, som springer ur hur dessa är utformade. Särskilt från kommunsektorn kritiseras vanligen de riktade statsbidragen för att vara utformade på ett sätt som driver administration, skapar ryckighet och ger svaga planeringsförutsättningar.

För att hantera denna dubbelsidiga problematik med de riktade statsbidragen föreslår kommittén

•dels principer för när statens användning av riktade statsbidrag kan anses vara berättigad i styrningen av kommunsektorn,

•dels kriterier för hur de riktade statsbidragen ska vara utformade för att minska den problematik som de ger upphov till.

När det gäller principerna är kommitténs förslag att statsbidrag som går till verksamhet för vilken kommuner och regioner är ansvariga, som huvudregel, ska vara generella. Riktade statsbidrag ska dock kunna ges som kostnadsersättningar, vid extraordinära situationer, när det finns samsyn om behovet av riktat statsbidrag, samt om det finns särskilda skäl. Vilka särskilda skäl som avses specificeras i kapitel 4.

Tanken med principerna är att dessa ska gälla löpande. Men för kommitténs vidkommande har de främst använts för att ringa in vilka av dagens riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Om kommittén inte funnit stöd i principerna för att ett visst riktat statsbidrag bör kvarstå som riktat har utgångspunkten varit att det ifrågavarande statsbidraget bör generaliseras. Sedan har det i många fall funnits praktiska omständig- heter som har varit nödvändiga att ta i övervägande för att säkerställa ett praktiskt genomförbart förslag på bidrag att inordna i det gene- rella statsbidraget.

Totalt föreslår kommittén att 17 riktade statsbidrag ska inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Vilka riktade stats- bidrag som omfattas framgår i detalj av bilaga 5. Förslaget innebär att det generella statsbidraget till kommunsektorn förstärks med 10,2 miljarder kronor i permanenta medel.

När det gäller den andra delen, utformningskriterier, föreslår kom- mittén att följande kriterier ska vara vägledande för regeringen vid utformningen av nya riktade statsbidrag:

SOU 2024:50

Sammanfattning

•Riktade statsbidrag ska ha breda användningsområden. Om det finns liknande riktade statsbidrag bör utgångspunkten vara att dessa ska slås ihop.

•Riktade statsbidrag ska vara tidsbestämda och ha en tydlig plan för avveckling eller infasning i det generella statsbidraget redan när de införs.

•Riktade statsbidrag ska utformas så att de minimerar den admini- stration de skapar i användarledet.

•Riktade statsbidrag ska vara av en tillräcklig storlek för att kunna finansiera insatser av betydelse, även med beaktande av bidragens administrativa kostnader.

I anslutning till den sista punkten bedömer kommittén även att ett riktmärke för ett riktat statsbidrags minsta storlek bör införas. Rikt- märket ska vara att inget riktat statsbidrag, som vänder sig till alla kommuner eller regioner, ska ge mindre än 100 000 kronor i bidrag till den kommun eller region som får minst. Avsteg från detta rikt- märke ska kunna göras, men bör motiveras av regeringen.

Kommittén har även haft i uppdrag att belysa konsekvenser av ett större sektorsbidrag till skolan, samt de riktade statsbidragens på- verkan på utfallet inom kostnadsutjämningen. Kommitténs bedöm- ningar i dessa delar framgår i kapitel 4.

Inkomstutjämningen

Syftet med inkomstutjämningen är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i kommuner och regioner, trots skillnader i skatte- kraft. För att utvärdera dagens modell för inkomstutjämning har kom- mittén genomfört en rad olika analyser. I analyserna har systemets syfte, att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar, ställts mot andra aspekter, såsom tillväxt och legitimitet.

Kommittén har i uppdrag att dels utreda om inkomstutjämningen kan ha tillväxthämmande effekter, dels föreslå åtgärder för att minska potentiella negativa effekter. Trots en teoretisk möjlighet så har kom- mittén inte hittat någon evidens som visar på att inkomstutjämningen har tillväxthämmande effekter. Om det ändå är önskvärt med stärkta incitament för tillväxt bör en sådan åtgärd inte innebära en minskad

Sammanfattning

SOU 2024:50

utjämning av skillnader i skattekraft. Kommittén har övervägt att in- kludera en tillväxtkomponent i inkomstutjämningen, som baserar sig på daglönesumman. En sådan komponent har dock vissa baksidor, som att den skulle leda till en samhällsekonomiskt ineffektiv konkur- rens om företagsetableringar på bekostnad av samverkanslösningar inom en lokal arbetsmarknadsregion. Därför har kommittén inte valt att inkludera en sådan komponent i det samlade förslaget på ny in- komstutjämning.

Demografi, socioekonomi och näringslivsstruktur är tre faktorer som påverkar skattekraftens nivå. En ytterligare faktor är personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land, så kallade gränspendlare. För att synliggöra effekten på skattekraften av gränspendling bör det utredas om kompensationen för detta kan separeras från inkomst- utjämningen.

Den länsvisa skattesatsen bör uppdateras och utgå från rikets ge- nomsnittliga skattesats 2022. Utan en uppdatering av den genom- snittliga skattesatsen är kompensationsgraden i praktiken lägre än den avsedda. Kommittén anser att transparens i systemet är viktigt och föreslår därför en uppdatering.

Kompensationsgraden bör vara lika för kommuner och regioner, samtidigt som negativa marginaleffekter så långt som möjligt bör und- vikas. Kommittén ser inte någon anledning till att likvärdiga förutsätt- ningar skulle vara av mindre betydelse för regionerna och föreslår därför att kompensationsgraden för bidragsmottagande regioner höjs till 95 procent.

Garantinivån bör fortsatt vara densamma för kommuner och regi- oner för att undvika oönskade omfördelningar vid skatteväxlingar. Garantinivån bör också vara på en nivå som innebär att reglerings- posten ligger så nära noll som möjligt, samtidigt som inga ytterligare kommuner eller regioner med negativa marginaleffekter tillkommer som en konsekvens av förändringen. Kommittén föreslår därför en garantinivå på 116 procent.

Utöver skillnader i skattekraften så föreligger det stora skillnader i intäkter från fastighetsavgiften. Kommittén gör dock bedömningen att det finns ytterligare faktorer som bör utredas om fastighetsavgiften ska utjämnas. Kommitténs överväganden och förslag rörande inkomst- utjämningen behandlas i kapitel 5.

SOU 2024:50

Sammanfattning

Kostnadsutjämningen

Kostnadsutjämningen är den del av det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet som syftar till att utjämna för strukturella kostnads- skillnader mellan kommuner och mellan regioner. I kapitel 6 respektive 7 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kostnads- utjämningen för kommuner respektive regioner. I kapitel 8 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kollektivtrafiken.

Förslaget för kostnadsutjämningen för kommuner innebär att del- modellerna för verksamhetsövergripande kostnader och infrastruktur och skydd delas upp efter verksamhetsområde. Detta innebär fler del- modeller, vilket kan ses som ett mer komplicerat system. Men syste- met i sig blir enklare att förstå och förklara när det bli tydligare vad de olika delmodellerna avser. Förslaget för regioner innebär ingen för- ändring av antalet delmodeller.

Tabell 2	Kostnadsutjämningen för kommuner

Nuvarande system		Förslag
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk		Förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet		verksamhet
Förskoleklass och grundskola		Förskoleklass och grundskola

Gymnasieskola		Gymnasieskola
Kommunal vuxenutbildning		Kommunal vuxenutbildning

Individ- och familjeomsorg		Individ- och familjeomsorg
Äldreomsorg		Äldreomsorg
Kollektivtrafik		Kollektivtrafik
Infrastruktur och skydd		Gator och vägar

Verksamhetsövergripande kostnader		Räddningstjänst
		Befolkningsminskning

		Fastighet
		Politisk verksamhet

En genomgående förändring som sker i delmodellerna förskola, fri- tidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grund- skola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg är att ersättningen för övergripande administration överförs från del- modellen för verksamhetsövergripande kostnader.

En ytterligare övergripande förändring sker mot bakgrund av att nuvarande modell som beräknar merkostnaderna för gleshet inte har

Sammanfattning

SOU 2024:50

förvaltats och kan därför inte uppdateras eller utvärderas. Analysen av nuvarande gleshetskomponenter tyder också på stora brister, där- för har nya metoder för att fånga merkostnaden orsakad av gles bebyg- gelsestruktur utvecklats för delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gym- nasieskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i invånarnas bosättningsmönster har ett nytt mått för gleshet skapats. Måttet har också kompletterats med en ö-faktor där en sådan visat sig ha betydelse för kostnader. En helt ny beräkningsmetod har också inneburit att förändringen har relativt stor påverkan för enskilda kom- muner i de olika delmodellerna. Gleshet kommer även fortsättningsvis speglas med ett gleshetsindex för att följa kostnadutvecklingen.

Merkostnadskomponenter för strukturellt löneläge finns i del- modellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familje- omsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Både löneindexet och lönekostnadsandelarna har uppdaterats i samtliga av de ovan nämnda delmodellerna.

För delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verk- samhet, förskoleklass och grundskola samt gymnasieskola anser kom- mittén att nuvarande delmodeller kan förenklas genom att exkludera faktorer som inte tydligt har visat sig ha betydelse för skillnader i kostnader eller på andra sätt kan motiveras. Det innebär att dagens ersättningar för befolkningsförändringar avskaffas i samtliga del- modeller, samt att merkostnadskomponenten för språk avskaffas i del- modellen för äldreomsorg.

Samtliga ingående komponenter i de olika delmodellerna har setts över och vid behov justerats. Här har avvägningen mellan enkelhet och träffsäkerhet varit en återkommande fråga för kommittén. I del- modellen för äldreomsorg har det inneburit en något finare ålders- indelning, där träffsäkerheten bedömts väga tyngst. I delmodellen för komvux har det däremot inneburit att kommittén har valt att behålla dagens målgrupper, eftersom en finare indelning inte visat sig öka träffsäkerheten tillräckligt i förhållande till den ökade komplexiteten. Ibland har enkelheten också inneburit en strävan mot mer enhetliga delmodeller. I delmodellerna för äldreomsorg, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt gymnasieskola finns till ex- empel merkostnadskomponenter för socioekonomi. Detta saknas dock i delmodellen för grundskola, trots att socioekonomiska faktorer

SOU 2024:50

Sammanfattning

har stor påverkan på skolresultaten. En merkostnadskomponent i delmodellen för förskoleklass och grundskola har därför inkluderats.

I ett antal delmodeller har en klassindelad struktur, där kommuner delas in i grupper baserat på strukturella förutsättningar, bytts ut till en kontinuerlig struktur, som inte delar in kommuner i grupper utan tar hänsyn till de olika strukturella förutsättningarna i kommuner. En klassindelad struktur är känslig för antagandena om var gränserna går, och kan ge upphov till så kallade tröskeleffekter om en kommun genom förändringar i strukturen går från en klass till en annan. En kontinuerlig struktur har fördelen att den beaktar den enskilda kom- munens eller regionens förutsättningar och inte buntar ihop kom- muner eller regioner i grupper. Även om en kontinuerlig struktur kan upplevas mer komplex anser kommittén att fördelarna överstiger nack- delarna.

Standardkostnaden för gator och vägar har tidigare utgått från vilken kommungrupp kommunen befinner sig. Kommittén har förändrat del- modellen och utgår nu i huvudsak från kommunens egna strukturella förutsättningar.

Beträffande delmodellen för gymnasieskolan görs flera föränd- ringar för att renodla komponenterna och skapa tydligare incitament för en effektiv verksamhet. Även här gör kommittén bedömningen att fler komponenter inte behöver innebära ett mer komplicerat system, om det blir enklare att förstå vad som utjämnas.

Delmodellen för individ- och familjeomsorgen delas upp i barn- och ungdomsvård samt i övrig individ- och familjeomsorg. Detta görs för att delmodellen ska bli mer följsam till utvecklingen av verksam- heten. Bägge delarna bygger på regressionsanalys, men styrs av olika variabler.

Komponenten för befolkningsminskning behålls, men går från att vara en komponent i verksamhetsövergripande kostnader till att bli en egen delmodell. Kommittén anser dock att dagens kompensa- tion på 10 år avser en för lång tidsperiod. För att öka incitamenten till anpassning där det är möjligt föreslås att kommuner som har minskat sin totala folkmängd med mer än 2 procent under de senaste fem åren erhåller ersättning. För befolkningsminskning under längre tidsperiod kan större anpassningar behövas. Mot denna bakgrund föreslår kom- mittén inrättande av en mer långsiktig kommundelegation.

Den nuvarande komponenten för eftersläpning bryts ut från kost- nadsutjämningen och blir en egen del under anslaget 1:1 Kommunal-

Sammanfattning

SOU 2024:50

ekonomisk utjämning för att tydliggöra att ersättningen är av tillfällig natur. Utöver det kompletteras komponenten med en ventil för kom- muner och regioner med en tillfälligt mycket kraftig befolkningstillväxt enskilda år.

Beträffande delmodellen för hälso- och sjukvård för regionerna ökar antalet celler i matrisen från 22 till 28. Här har kommittén ansett att fördelarna med en högre träffsäkerhet överstiger nackdelarna med en något mer komplicerad beräkning. Den nya matrisen speglar på ett bättre sätt kostnaderna för olika personer. Inkomst och utbild- ning finns kvar som variabler. Sysselsättningsstatus tillkommer, men boendestatus tas bort. Samtidigt görs åldersindelningen för personer över 18 år något finare. Gleshet beräknas på ett nytt sätt där hänsyn också tas till små sjukhus på grund av litet invånarantal.

Kompensationen till regioner som minskar respektive ökar kraftigt tas bort. Kommittén har inte hittat några tydliga merkostnader för dessa regioner.

Kollektivtrafiken är en gemensam delmodell för kommuner och regioner och kommer fortsatt att vara det. Delmodellen bygger på ett uppdaterat samband mellan de förklarande variablerna och de totala kostnaderna för länen. För kommunerna föreslås fördelningen i de län som ännu har ett delat ansvar mellan kommunerna och regionen bygga på överenskommelser inom respektive län.

LSS-utjämningen

Kommittén anser att det fortsatt behövs en utjämning för LSS-kost- nader. Både när det gäller antal insatser och kostnader råder det stora skillnader mellan kommuner.

Den huvudsakliga förklaringen till att LSS-utjämningen hanteras i ett separat system, skilt från det kommunalekonomiska utjämnings- systemet, är att det bygger på delvis påverkbara faktorer. Kärnan i denna problematik är, enligt kommitténs uppfattning, användningen av det så kallade personalkostnadsindexet i beräkningen av standard- kostnaden, som bygger på redovisade kostnader och vars syfte är att fånga skillnader i behov av stöd hos de personer som får insatser enligt LSS. Utöver att detta index är påverkbart finns inte heller något som stöder att skillnader i personalkostnadsindex speglar skillnader i be- manningsbehov. Därför föreslås att personalkostnadsindex tas bort

SOU 2024:50

Sammanfattning

från utjämningsmodellen. Detta medför dock att en särskild ventil för stora vårdbehov i främst små kommuner behöver skapas.

I avsaknad av ett personalkostnadsindex införs två nya merkost- nadskomponenter i modellen: en för högt strukturellt löneläge och en för övergripande administration. Vidare sker en del uppdateringar av prislapparna i modellen. Eftersom stora variationer under året kan förekomma, framför allt i mindre kommuner, bör LSS-insatserna också beräknas utifrån ett genomsnitt av minst två mättillfällen under året.

I dag utjämnas insatser enligt LSS, men inte enligt socialtjänstlagen (SoL). Detta skapar incitament att välja insatser enligt LSS i stället för SoL, även om det inte alltid är det bästa alternativet ur ett brukar- perspektiv. Bedömningen är att en delmodell för utjämning av SoL- insatser behövs både med avseende på incitamentsstrukturen och för att det är en relativt stor obligatorisk verksamhet med stora skillnader mellan kommunerna, såväl i antal insatser som i kostnader. Kommittén bedömer dock att införandet behöver föregås av att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa kvaliteten på de ingå- ende uppgifterna. Kommitténs överväganden och förslag rörande LSS- utjämningen och SoL behandlas i kapitel 9.

Strukturbidraget

Enligt direktiven ska kommittén analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras. Kommittén föreslår att nuvarande strukturbidrag för kommuner tas bort och er- sätts av ett bidrag för svagt befolkningsunderlag och ett fast inför- andebidrag, som begränsar den totala förändringen av den del av strukturbidraget som inte avser svagt befolkningsunderlag till högst 500 kronor per invånare.

Även för regionerna föreslås strukturbidraget tas bort i sin nuvar- ande form. Den del som avser små landsting ersätts med en merkost- nadskomponent för små sjukhus i kostnadsutjämningens gleshetsindex i delmodellen för hälso- och sjukvård. Den del av strukturbidraget som avser tidigare bidragsförändringar tas bort och ersätts med ett fast införandebidrag, som begränsar den totala förändringen av bort- tagandet till högst 250 kronor per invånare. Kommitténs överväg- anden och förslag rörande strukturbidragen till kommuner och regi- oner behandlas i kapitel 10.

Sammanfattning

SOU 2024:50

Införandebidrag

En översyn av utjämningssystemet skapar alltid förändringar. I detta fall är det för vissa enskilda kommuner och regioner relativt stora förändringar. Enligt kommitténs mening bör förändringar införas succesivt, men kan inte fasas in under en alltför lång tid.

Kommittén föreslår två separata införandebidrag: ett för det kom- munalekonomiska utjämningssystemet och ett för LSS-utjämningen. För att den samlade förändringen inte ska bli för stor föreslås också ett gemensamt tak. Därtill föreslår kommittén ett fast införandebidrag för kommuner och regioner som får kraftiga negativa förändringar till följd av förslaget.

Utöver orsaken till det fasta införandebidraget som har beskrivits ovan får även kommuner som har negativa förändringar som över- stiger 1 500 kronor per invånare i det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet, och regioner som har negativa förändringar som över- stiger 750 kronor per invånare del av det fasta införandebidraget. Kommitténs överväganden och förslag rörande införandebidragen till kommuner och regioner behandlas i kapitel 11.

Effekter vid sammanläggningar

Kommittén ska enligt direktiven bedöma om utjämningssystemets omfördelningseffekter vid sammanläggningar av kommuner respektive regioner är ändamålsenliga och vid behov föreslå förändringar av systemet. Bakgrunden är dels att utjämningssystemet inte bör mot- verka frivilliga sammanläggningar, dels att nuvarande lagparagraf kan ge upphov till orimliga konsekvenser under anpassningsperioden på fyra år.1

Kommittén anser att nuvarande lagparagraf kan tolkas på ett olyck- ligt sätt som inte är i överensstämmelse med förarbetena till lagstift- ningen.2 Kommittén föreslår därför en ändring i lagen som innebär ett förtydligande av ersättningen för den nya kommunens intäkter under de första fyra åren.

För att tydliggöra förutsättningarna på längre sikt och underlätta sammanläggningar menar kommittén att det behövs en ny paragraf om den nya kommunen eller regionens intäkter efter de fyra första

1Lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning, § 17a.

2Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014.

SOU 2024:50

Sammanfattning

åren som innebär att den nya kommunen eller regionen får behålla de ingående kommunernas eller regionernas intäkter av det fasta inför- andebidraget och svagt befolkningsunderlag.

En sammanläggning av framför allt små kommuner med stora ersättningar för övergripande administration kan ändå innebära väs- entligt lägre intäkter från kostnadsutjämningen för den sammanlagda kommunen. Kommitténs bedömning är därför att en del av intäkts- minskningen kan överföras till det föreslagna fasta införandebidraget för att säkerställa långsiktiga incitament för sammanläggning.

Samlade ekonomiska effekter

I kapitel 13 redovisas de samlade ekonomiska effekterna av kommit- téns förslag. Förändringarna för kommunerna exklusive LSS varierar från +4 503 kronor per invånare i Dorotea till –1 500 kronor per invånare i samtliga kommuner som erhåller ett fast införandebidrag. Den kommungrupp som har den största negativa förändringen med

947kronor per invånare i genomsnitt är pendlingskommun nära stor- stad. Största positiva förändringen på 1 618 kronor per invånare i genomsnitt har kommungruppen pendlingskommun nära mindre tätort.

Den samlade förändringen innebär att glesa kommuner, kommuner med liten folkmängd och de socioekonomiskt svagare kommunerna i genomsnitt får en positiv förändring. Socioekonomiskt starkare kommuner med stor folkmängd eller tät bebyggelsestruktur får i genomsnitt en negativ förändring. Det är förändringarna i kostnads- utjämningen som är den främsta orsaken bakom förändringar på kommungruppsnivå.

När nya komponenter införs i befintliga delmodeller leder det i regel till stora förändringar i utfall. Detta är till exempel fallet med den socioekonomiska komponent som föreslås ingå i delmodellen för förskoleklass och grundskola. Även när helt nya beräkningsmetoder utvecklas, som i fallet med kommitténs förslag till nya gleshetsersätt- ningar, tenderar det att ge upphov till större förändringar. Detta är viktiga faktorer bakom de samlade förändringarna i kostnadsutjäm- ningen.

Men även om en delmodell enbart uppdateras kan stora förändringar ske på grund av att verksamheten har förändrats. Den genomsnittliga

Sammanfattning

SOU 2024:50

förändringen i standardkostnad är till exempel störst i delmodellen individ- och familjeomsorg. Detta beror främst på hur verksamheten har utvecklats sedan den senaste översynen av kostnadsutjämningen (se kapitel 6 för en djupare analys).

För vissa kommuner, till exempel Arjeplog, sker stora negativa förändringar när det gäller befolkningsminskning. Detta beror på att delmodellen nu utgår från befolkningsminskning de senaste fem åren i stället för de senaste tio åren. Även när det gäller komponenten för administration är förändringarna relativt stora. Orsaken är att kompo- nenten nu tydligare utjämnar för smådriftsnackdelar, och inte lika mycket för gleshet. Komponenten har också gjorts kontinuerlig, vilket ger större förändringar för kommuner som ligger nära klassindelning- ens gränser.

Lomma är den kommun som har den största negativa förändringen i kostnadsutjämningen – detta trots att kommunen inte har den största negativa förändringen i någon delmodell. Det beror på att föränd- ringarna går åt samma håll i flera delmodeller. Det fasta införande- bidraget säkerställer att ingen kommun får en större total negativ förändring än –1 500 kronor per invånare. Med ett införandebidrag begränsas också den årliga negativa förändringen till maximalt 300 kro- nor per invånare.

Förslagen i LSS-utjämningen innebär relativt omfattande föränd- ringar. Det är främst förslaget att personalkostnadsindex tas bort som medför stora förändringar i utfall. Förändringen varierar från –1 673 kronor per invånare i Högsby till +2 376 kronor per invånare i Bjurholm. Ett separat införandebidrag för LSS-utjämningen införs dock så att ingen kommun får en årlig förändring större än 250 kro- nor per invånare.

För att ingen kommun ska uppleva större samlade negativa effekter än 400 kronor per invånare och år införs också ett gemensamt inför- andebidrag för LSS-utjämningen och det kommunalekonomiska ut- jämningssystemet.

För regionerna sker de största negativa förändringarna i Uppsala och Stockholm, men av lite olika orsaker. Den totala negativa för- ändringen för båda uppgår till 750 kronor per invånare, inklusive fast införandebidrag. I Region Uppsala är det främst förändringar i kost- nadsutjämningen som är orsaken. Det främsta skälet är att bidraget för befolkningstillväxt tas bort från systemet. Detta gäller dock för 2024. Förändringen kan bli en annan utifrån befolkningsutvecklingen

SOU 2024:50

Sammanfattning

fram tills det nya systemet införs. För Region Stockholm är det

istället förändringarna i inkomstutjämningen som har störst påverkan. Även Region Norrbotten och Region Halland har negativa föränd- ringar, men under 130 kronor per invånare.

På andra sidan spannet är de positiva förändringarna störst för Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland. Detta beror på att smådriftsnackdelar nu lyfts in i kostnadsutjämningen och uppdate- rats. Detta har tidigare ingått i strukturbidraget, men med ett fast be- lopp vilket innebär att ersättningen urholkats. För regionerna föreslås ett införandebidrag som innebär att den negativa effekten begränsas till 250 kronor per invånare och år.

Skattesatserna

Kommittén har enligt tilläggsdirektiven också i uppdrag att analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner respektive mellan regioner och lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Detta analyseras i kapitel 14 (orsaker) samt kapitel 15 (åtgärder).

Trots långtgående utjämning finns det relativt stora skillnader i kommunernas skatteuttag. Skillnaden i total kommunalskatt (kom- mun och region) uppgår 2024 till 6,17 procentenheter.

För de enskilda invånarna som har inkomst från arbete eller pen- sion är skillnaden i effektiv skatt betydligt lägre genom framför allt jobbskatteavdraget. Staten utjämnar delvis för skillnader i skattesats genom jobbskatteavdraget. Den initiala skillnaden i total kommunal- skatt på 6,17 procent blir efter de olika reduktionerna i skattesystemet bara 3,95 procent. För personer med inkomster från olika social- försäkringar kvarstår dock den stora skillnaden.

Kommitténs analyser beträffande orsakerna till skillnader i skatte- sats visar på att det är en stor spridning mellan hur olika kommuner prioriterar, men att skillnaderna företrädesvis härstammar från den obligatoriska utjämnande verksamheten. Om dessa skillnader beror på högre ambition eller lägre effektivitet har inte varit möjligt att identifiera. Om de beror på lägre effektivitet kan någon av de åtgärder som föreslås i kapitel 15 minska skatteskillnaderna. Kommitténs be- dömning är att ett kontinuerligt arbete för att bedriva den kommunala verksamheten effektivt kan motverka höga och ökande skattesatser.

Sammanfattning

SOU 2024:50

Därför kan det finnas skäl för staten att genom olika åtgärder under- lätta kommunernas och regionernas arbete med att effektivisera den kommunala verksamheten. I det sammanhanget föreslår kommittén att statens bidrag till Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ska ökas för att föreningen ska kunna utöka sitt arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet.

Kommittén föreslår, som vi har beskrivit ovan, att bidraget för befolkningsminskning i kostnadsutjämningen begränsas till fem år. Verksamheter som kan anpassas bör kunna anpassas under denna tid. Vid mer ihållande befolkningsminskning kan dock större åtgärder krävas för att anpassa verksamheten. För främst dessa kommuner och regioner föreslår kommittén att stöd bör kunna sökas via en kom- mundelegation med uppdrag på längre sikt än nuvarande.

Staten har tidigare begränsat den kommunala beskattningsrätten, men för att göra detta krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Kommittén bedömer att dessa kriterier i dagsläget inte är uppfyllda. Därför är inte skattetak eller skattestopp en möjlig åtgärd i nuvarande situation. Detta gäller även de åtgärder som liknar skattetak och skattestopp, till exempel åtgärder där staten minskar bidraget till den kommun eller region som höjer skatten.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning

dels att 1, 3, 4, 7, 8, 11–13, 15, 16 och 17 a §§ och rubriken närmast före 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 a, 11 a, 14 och

17 b §§, och närmast före 10 a och 11 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om inkomst- och kostnads- utjämning för kommuner och regioner.

Lagen innehåller även bestäm-	Lagen innehåller även bestäm-
melser om strukturbidrag och in-	melser om bidrag för eftersläpning
förandebidrag samt om reglerings-	av intäkter, bidrag för svagt befolk-
bidrag och regleringsavgift.	ningsunderlag, fasta införandebi-
	drag och införandebidrag samt
	om regleringsbidrag och regler-
	ingsavgift.

3 §2

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här.

Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas.

1Senaste lydelse 2019:916.

2Senaste lydelse 2019:916.

FörfattningsförslagSOU 2024:50

Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller region enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, upp- räknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatte- underlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.

Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respek- tive regionen den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.

Medelskattesats: Varje kommuns och regions skatteunderlag mul- tiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade be- loppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i en region undantas från denna beräkning.

Standardkostnad: En för varje kommun eller region beräknad teo- retisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i fak- torer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella för- hållanden.

Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kom-

mun eller region.
Bidragsminskning: En bidrags-	Bidragsminskning: En bidrags-
minskning föreligger i den mån	minskning föreligger i den mån
nettot av en kommuns eller en	nettot av en kommuns eller en
regions bidrag och avgifter år 2019	regions bidrag och avgifter år 2025
enligt den då gällande lydelsen av	enligt den då gällande lydelsen av
denna lag är större än nettot av	denna lag är större än nettot av
kommunens eller regionens bi-	kommunens eller regionens bi-
drag och avgifter för samma år	drag och avgifter för samma år
beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15	beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15
och 16 §§.	och 16 §§.

SOU 2024:50Författningsförslag

4 §3

Vid beräkning av skatteut-	Vid beräkning av skatteut-
jämningsunderlaget för en kom-	jämningsunderlaget för en kom-
mun och för en region ska pro-	mun och för en region ska pro-
centsatsen vara 115 procent.	centsatsen vara 116 procent.

7 §4

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skatte- satser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och

avgifter enligt 6 §.
De länsvisa skattesatserna ska		De länsvisa skattesatserna ska
för bidragsberättigade kommuner		för bidragsberättigade kommuner
fastställas	utifrån 95 procent av	och regioner fastställas utifrån
medelskattesatsen år 2003 och för		95 procent av medelskattesatsen
bidragsberättigade regioner utifrån		år 2022.
90 procent	av medelskattesatsen
samma år.
För avgiftsskyldiga kommu-		För avgiftsskyldiga kommu-
ner och regioner ska de länsvisa		ner och regioner ska de länsvisa
skattesatserna i stället fastställas		skattesatserna i stället fastställas
utifrån 85 procent av medelskatte-		utifrån 85 procent av medelskatte-
satsen år 2003.		satsen år 2022.

8 §5

För varje kommun beräknas standardkostnaden för

1.förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),

2.förskoleklass och grundskola,

3.gymnasieskola,

4.individ- och familjeomsorg,

5.kommunal vuxenutbildning,

6.äldreomsorg,

7. infrastruktur och skydd, och	7. gator och vägar,
8. verksamhetsövergripande	8. räddningstjänst,
kostnader.
	9. befolkningsminskning,

3Senaste lydelse 2019:916.

4Senaste lydelse 2019:916.

5Senaste lydelse 2019:916.

En kommun som utifrån lokalt och regionalt befolkningsunderlag år 2022 får en beräknad standard- kostnad för svagt befolknings- underlag har rätt till ett fast bidrag med motsvarande belopp.

SOU 2024:50

10. fastigheter, och

11. politisk verksamhet.

För varje region beräknas stan- dardkostnaden för hälso- och sjukvård.

Författningsförslag

För varje region beräknas stan- dardkostnaden för

1. hälso- och sjukvård, och

2. befolkningsförändringar.

En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kost- naden fördelas mellan kommuner och regioner enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

	Bidrag för eftersläpning av
	intäkter
	10 a §
	En kommun eller region som
	utifrån sin befolkningstillväxt får
	en beräknad standardkostnad för
	eftersläpning av intäkter har rätt
	till ett bidrag för del av de ute-
	blivna intäkterna.
Strukturbidrag	Bidrag för svagt
	befolkningsunderlag

11 §6

En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.

En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.

En kommun som år 2013 fått strukturbidrag för näringslivs- och

6Senaste lydelse 2015:1010.

SOU 2024:50

Författningsförslag

sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av summan av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.

Fast införandebidrag

	11 a §
	En kommun har rätt till ett fast
	införandebidrag enligt följande.
	En kommun som får en bidrags-
	minskning enligt tredje stycket samt
	5, 6, 9–11, 15 och 16 §§ har rätt till
	ett årligt bidrag för den del av
	bidragsminskningen		som	över-
	stiger 1 500 kronor per invånare.
	En kommun som fick struk-
	turbidrag 2025 enligt den då
	gällande lydelsen av denna lag,
	och som får en bidragsminskning
	för den del av strukturbidraget
	som avser annat än svagt befolk-
	ningsunderlag som		sammantaget
	överstiger 500 kronor, har även
	rätt till ett årligt bidrag för den del
	av bidragsminskningen som över-
	stiger 500 kronor per invånare.
12 §7
En region har rätt till ett	En region har rätt till ett fast
strukturbidrag enligt följande.	införandebidrag enligt följande.
En region som år 2004 haft en	En region som får en bidrags-
beräknad standardkostnad för små	minskning	enligt tredje		stycket
regioner har rätt till ett bidrag	samt 5, 6, 9–10 a, 15 och 16 §§ har
med motsvarande belopp.	rätt till ett	årligt bidrag		för den

7Senaste lydelse 2019:916.

En kommun eller region som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 300 kronor per in- vånare för kommunen och 250 kro- nor per invånare för regionen.

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 300 kronor per invånare för kommunen och 250 kronor per invånare för regio- nen till dess det upphör.

14 §

En kommun eller region som får en bidragsminskning enligt 13 § och enligt 6 a § lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funk- tionshindrade som sammantaget överstiger 400 kronor per invånare, har i stället för vad som anges i 13 §, rätt till ett årligt införande- bidrag för den del av bidrags-

Författningsförslag

SOU 2024:50

En region som år 2013 fått strukturbidrag för bidragsminsk- ning har rätt till ett bidrag mot- svarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.

del av bidragsminskningen som överstiger 750 kronor per invånare.

En region som fått struktur- bidrag 2025 enligt den då gällande lydelsen av denna lag, och som får en bidragsminskning för den del av strukturbidraget som avser annat än små regioner som sammantaget överstiger 250 kronor, har även rätt till ett årligt bidrag för den del av bidragsminskningen som över- stiger 250 kronor per invånare.

13 §8

En kommun eller region som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per in- vånare.

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.

8Senaste lydelse 2019:916.

SOU 2024:50Författningsförslag

		minskningen		som		överstiger
		400 kronor per invånare.
	15 §9
	Om statens samlade utgifter	Om statens samlade utgifter
för	inkomstutjämningsbidrag,	för	inkomstutjämningsbidrag,
kostnadsutjämningsbidrag, struk-		kostnadsutjämningsbidrag,					bi-
turbidrag och införandebidrag,		drag för eftersläpning av intäkter,
minskade med statens samlade in-		bidrag för svagt befolkningsunder-
komster från inkomstutjämnings-		lag,	fasta införandebidrag				och
avgifter och kostnadsutjämnings-		införandebidrag,			minskade		med
avgifter, är lägre än statens anslag		statens samlade			inkomster		från
för dessa bidrag, ska skillnaden		inkomstutjämningsavgifter					och
fördelas till kommuner respek-		kostnadsutjämningsavgifter, är läg-
tive regioner som regleringsbidrag,		re än statens anslag för dessa
med ett enhetligt belopp per in-		bidrag, ska skillnaden fördelas till
vånare i landet.		kommuner		respektive		regioner
		som regleringsbidrag, med ett en-

hetligt belopp per invånare i lan- det.

16§10

Om statens samlade utgifter	Om statens samlade utgifter
för inkomstutjämningsbidrag,	för	inkomstutjämningsbidrag,
kostnadsutjämningsbidrag, struk-	kostnadsutjämningsbidrag,		bi-
turbidrag och införandebidrag,	drag för eftersläpning av intäkter,
minskade med statens samlade in-	bidrag för svagt befolkningsunder-
komster från inkomstutjämnings-	lag,	fasta införandebidrag	och
avgifter och kostnadsutjämnings-	införandebidrag, minskade med
avgifter, är högre än statens anslag	statens samlade inkomster från in-
för dessa bidrag, ska skillnaden	komstutjämningsavgifter och kost-
betalas av kommuner respektive	nadsutjämningsavgifter, är högre än
regioner i form av reglerings-	statens anslag för dessa bidrag, ska
avgift, med ett enhetligt belopp	skillnaden betalas av kommuner
per invånare i landet.	respektive regioner i form av re-
	gleringsavgift, med ett enhetligt
	belopp per invånare i landet.

9Senaste lydelse 2019:916.

10Senaste lydelse 2019:916.

Författningsförslag

SOU 2024:50

17 a §11
Beräkningen av strukturbidrag,	Beräkningen av bidrag för svagt
standardkostnader för infrastruk-	befolkningsunderlag,		fast	inför-
tur och skydd och verksamhets-	andebidrag, införandebidrag, stan-
övergripande kostnader samt fak-	dardkostnader	för	räddnings-
torer som avser förändringar i	tjänst, befolkningsminskning och
befolkningen som görs i beräk-	politisk verksamhet samt merkost-
ningen av övriga standardkost-	nadskomponenten för administra-
nader för en kommun som sam-	tion för en kommun som sam-
manläggs med en annan kom-	manläggs med en annan kom-
mun eller flera andra kommuner	mun eller flera andra kommuner
enligt lagen (1979:411) om änd-	enligt lagen (1979:411) om änd-
ringar i Sveriges indelning i kom-	ringar i Sveriges indelning i kom-
muner och regioner, ska göras	muner och regioner, ska göras
enligt följande.	enligt följande.
Den nya kommunens struk-	Den nya kommunens bidrag
turbidrag och standardkostnader	för svagt befolkningsunderlag, fast
ska, det utjämningsår då indel-	införandebidrag, införandebidrag
ningsändringen träder i kraft och	och standardkostnader ska, det
de därpå följande tre åren, grun-	utjämningsår	då indelningsänd-
das på det högsta värdet på struk-	ringen träder i kraft och de därpå
turbidrag, standardkostnader för	följande tre åren, grundas på sum-
infrastruktur och skydd och verk-	man räknat i kronor, av bidrag för
samhetsövergripande kostnader samt	svagt befolkningsunderlag, fast in-
faktorer som avser förändringar i	förandebidrag,	införandebidrag,
befolkningen i övriga standard-	standardkostnader för räddnings-
kostnader beräknade på grundval	tjänst, befolkningsminskning och
av den indelning av kommuner	politisk verksamhet samt merkost-
	nadskomponenten för administra-
	tion, beräknade på grundval av
	den indelning av kommuner
1. som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller
2. som gällde före indelnings-	2. som gällde före indelnings-
ändringen, varvid beräkningen	ändringen, varvid		beräkningen
ska utgå från de i sammanlägg-	ska utgå från summan räknat i
ningen ingående kommunernas	kronor av de i sammanläggningen
strukturbidrag samt standard-	ingående kommunernas			bidrag
	för svagt befolkningsunderlag, fast

11Senaste lydelse 2019:916.

SOU 2024:50

Författningsförslag

kostnader för respektive verk- införandebidrag, införandebidrag

samhet eller kostnadsslag. samt standardkostnader för re- spektive verksamhet eller kost- nadsslag.

Den nya kommunen ska, efter det utjämningsår då indelnings- ändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla summan räknat i kronor, av de ingående kommunernas bidrag för svagt befolkningsunderlag och fasta införandebidrag.

17 b §

Beräkningen av fast införande- bidrag och införandebidrag, för en region som sammanläggs med en annan region eller flera andra regioner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner, ska göras enligt följande.

Den nya regionens fasta inför- andebidrag och införandebidrag ska, det utjämningsår då indel- ningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på summan räknat i kronor, av fast införandebidrag och införande- bidrag, beräknade på grundval av den indelning av regioner

1.som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

2.som gällde före indelnings- ändringen, varvid beräkningen ska utgå från summan räknat i kronor av de i sammanläggningen ingående regionernas fasta inför- andebidrag och införandebidrag.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Den nya regionen ska, efter det utjämningsår då indelningsänd- ringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla sum- man räknat i kronor, av de ingå- ende regionernas fasta införande- bidrag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Denna lag innehåller bestäm- melser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assi- stansersättning samt om införande- bidrag.

Införandebidrag

6 a §

En kommun som får en bidrags- minskning i systemet för utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare.

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.

SOU 2024:50

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

dels att 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2010:1303.

Författningsförslag

SOU 2024:50

1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:881) om kom- munalekonomisk utjämning1

dels att 14 d, 14 e, 17 och 25 a–25 c §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 14 d, 14 e, 17 och 25 a–25 c §§ och rubrikerna närmast efter 15, 17 och 25 §§ ska utgå,

dels att 1, 2, 3, 6, 6 a, 6 d, 6 f, 6 g, 7, 7 a, 7 b, 7 d, 7 e, 8, 8 c, 8 d, 8 e, 9, 9 a, 10, 14, 14 a, 14 b, 14 c, 14 f, 15, 16, 18, 19, 20, 20 a och 26 §§, bilagan och rubrikerna närmast före 6 g, 7 c, 7 e, 8 b, 8 e, 9 a, 13 a, 14 c, 15, 16, 18 och 20 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 7 c, 8 b och 13 a §§ ska lyda ”Gles bebyggelsestruktur”, ”Gles bebyggelsestruktur” respektive ”Förvärvs- frekvens”,

dels att rubrikerna närmast efter 7 e, 8 e och 9 a §§ ska sättas närmast efter 7 f, 8 g respektive 9 d §,

dels att det ska införas nio nya paragrafer, 7 f, 8 f, 8 g, 9 b–9 d,

14 g, 15 a och 28 §§, och närmast före 7 f, 8 f, 8 g, 9b–9 d, 14 g, 15 a och 28 §§ och närmast efter 15, 15 a och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna

1.skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkost- nad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,

2.inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

3.inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

1 Senaste lydelse av
14 d § 2019:797	rubriken närmast före
14 e § 2019:797	14 e § 2019:797
17 § 2019:797	rubriken närmast före
25 a § 2019:797	17 § 2019:797
25 b § 2019:797	rubriken närmast före
25 c § 2019:797	25 a § 2019:797
rubriken närmast före	rubriken närmast före
14 d § 2019:797	25 b § 2019:797

2Senaste lydelse 2013:976.

rubriken närmast före 25 c § 2019:797 rubriken närmast efter 15 § 2019:797 rubriken närmast efter 25 § 2019:797.

SOU 2024:50

Författningsförslag

4.kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

5.kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,

6. strukturbidrag enligt 11 och	6. bidrag för eftersläpning av
12 §§ lagen om kommunaleko-	intäkter, bidrag för svagt befolk-
nomisk utjämning,	ningsunderlag och fasta införande-
	bidrag enligt 10 a–12 §§ lagen om
	kommunalekonomisk utjämning,
7. införandebidrag enligt 13 §	7. införandebidrag enligt 13 och
lagen om kommunalekonomisk	14 §§ lagen om kommunalekono-
utjämning,	misk utjämning,

8.regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och

9.regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.

Nuvarande lydelse

2 §

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms	19,05	10,03
Uppsala	19,14	9,94
Södermanlands	19,87	9,21
Östergötlands	18,93	10,15
Jönköpings	19,14	9,94
Kronobergs	19,77	9,31
Kalmar	20,36	8,72
Blekinge	19,11	9,97
Skåne	19,70	9,38
Hallands	19,28	9,80
Västra Götalands	19,41	9,67
Värmlands	19,97	9,11
Örebro	19,00	10,08
Västmanlands	20,19	8,89

FörfattningsförslagSOU 2024:50

Dalarnas	19,51	9,57
Gävleborgs	19,31	9,77
Västernorrlands	21,04	8,04
Jämtlands	20,17	8,91
Västerbottens	20,55	8,53
Norrbottens	20,45	8,63

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,60 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,48 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.

Föreslagen lydelse 2 §3

Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms	19,17	11,45
Uppsala	19,26	11,36
Södermanlands	19,99	10,63
Östergötlands	19,05	11,57
Jönköpings	19,26	11,36
Kronobergs	19,89	10,73
Kalmar	20,48	10,14
Blekinge	19,23	11,39
Skåne	19,82	10,80
Hallands	19,40	11,22
Västra Götalands	19,53	11, 09
Värmlands	20,09	10,53
Örebro	19,12	11,50
Västmanlands	20,31	10,31
Dalarnas	19,63	10,97
Gävleborgs	19,43	11,19
Västernorrlands	21,16	9,46

3Senaste lydelse 2023:683.

SOU 2024:50Författningsförslag

Jämtlands	20,29	10,33
Västerbottens	20,67	9,95
Norrbottens	20,57	10,05

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,58 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 11,04 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.

Nuvarande lydelse

3 §

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms	16,98	9,51
Uppsala	17,07	9,42
Södermanlands	17,80	8,69
Östergötlands	16,86	9,63
Jönköpings	17,07	9,42
Kronobergs	17,70	8,79
Kalmar	18,29	8,20
Blekinge	17,04	9,45
Skåne	17,63	8,86
Hallands	17,21	9,28
Västra Götalands	17,34	9,15
Värmlands	17,90	8,59
Örebro	16,93	9,56
Västmanlands	18,12	8,37
Dalarnas	17,44	9,05
Gävleborgs	17,24	9,25
Västernorrlands	18,97	7,52
Jämtlands	18,10	8,39
Västerbottens	18,48	8,01
Norrbottens	18,38	8,11

________________________________________________________

Författningsförslag

SOU 2024:50

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,54 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 8,95 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.

Föreslagen lydelse

3 §4

Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:

________________________________________________________

LänKommunerRegion

________________________________________________________

Stockholms	17,11	10,29
Uppsala	17,20	10,20
Södermanlands	17,93	9,47
Östergötlands	16,99	10,41
Jönköpings	17,20	10,20
Kronobergs	17,83	9,57
Kalmar	18,42	8,98
Blekinge	17,17	10,23
Skåne	17,76	9,64
Hallands	17,34	10,06
Västra Götalands	17,47	9,93
Värmlands	18,03	9,37
Örebro	17,06	10,34
Västmanlands	18,25	9,15
Dalarnas	17,57	9,81
Gävleborgs	17,37	10,03
Västernorrlands	19,10	8,30
Jämtlands	18,23	9,17
Västerbottens	18,61	8,79
Norrbottens	18,51	8,89

________________________________________________________

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,52 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.

För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,88 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.

4Senaste lydelse 2023:683.

SOU 2024:50Författningsförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §5

En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ska beräknas genom att summera

1.åldersersättningar för barn i åldern 1–5 år respektive 6–12 år,

2.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för barn i åldern 1–5 år,

3.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem för barn

iåldern 6–12 år,

4.tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för barn i åldern 1–5 år,

5.tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,

6.tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och

7. tillägg eller avdrag för för-	7. tillägg eller avdrag för över-
ändringar av antalet barn i åldern	gripande administration.
1–5 år.

6 a §6

Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive ålders-

grupp i landet.
Den beräknade genomsnitts-	Den beräknade genomsnitts-
kostnaden per barn i respektive	kostnaden per barn i åldern 1–5 år
åldersgrupp beräknas utifrån de	beräknas utifrån den genomsnitt-
genomsnittliga standardkostna-	liga standardkostnaden för förskola
derna för förskola och pedagogisk	och 90 procent av den genomsnitt-
omsorg respektive för fritidshem	liga kostnaden för pedagogisk om-
och pedagogisk omsorg per invå-	sorg.
nare, som anges i bilagan till denna
förordning.
	Den beräknade genomsnitts-
	kostnaden per barn i åldern 6–9 år
	beräknas utifrån 85 procent av den

5Senaste lydelse 2019:797.

6Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

		genomsnittliga standardkostnaden
		för fritidshem och 8 procent av den
		genomsnittliga standardkostnaden
		för pedagogisk omsorg.
		Den beräknade genomsnittskost-
		naden per barn i åldern 10–12 år
		beräknas utifrån 15 procent av den
		genomsnittliga standardkostnaden
		för fritidshem och 2 procent av den
		genomsnittliga standardkostnaden
		för pedagogisk omsorg.
	6 d §7
Tillägg eller	avdrag enligt	Tillägg eller	avdrag	enligt
6 § 4 ska beräknas enligt följande.		6 § 4 ska beräknas enligt följande.
Tillägg beräknas genom att ett		Fem procent av åldersersättningen
socioekonomiskt	index multipli-	enligt 6 § 1 för barn i åldern 1–5 år
ceras med fem procent av ålders-		multipliceras med ett socioeko-
ersättningen enligt 6 § 1 för barn		nomiskt index. Därefter		minskas
i åldern 1–5 år. Samtliga kommu-		produkten med fem procent av
ner får därefter ett invånarbase-		åldersersättningen för barn i åldern
rat avdrag, som beräknas så att		1–5 år. Samtliga	kommuner får
summan av avdragen motsvarar		därefter ett invånarbaserat av-
summan av tilläggen.		drag från tillägget eller avdraget,
		som beräknas så att summan av
		samtliga avdrag motsvarar sum-
		man av tilläggen.

Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.

6 f §8

Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden divi- derad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

7Senaste lydelse 2019:797.

8Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

Den justerade lönekostnaden	Den justerade lönekostnaden
beräknas som summan av 6 § 1–5	beräknas som summan av 6 § 1–5
multiplicerad med lönekostnads-	och 7 multiplicerad med löne-
andelen för förskola, fritidshem	kostnadsandelen för förskola,
och annan pedagogisk verksam-	fritidshem och annan pedagogisk
het.	verksamhet.

Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna förordning.

Förändringar av antalet barn i				Övergripande administration
åldern 1–5 år
			6 g §9
Tillägg	eller	avdrag	enligt	Tillägg		eller avdrag	enligt
6 § 7 ska	beräknas		enligt	6 § 7	ska	beräknas	enligt
följande. Tillägg beräknas så att				följande. 13,8 procent av ålders-
den del av ökningen av antalet				ersättningen enligt 6 § 1 multipli-
barn i åldern 1–5 år i kommunen				ceras med differensen mellan det
under en femårsperiod som över-				fasta indexet för övergripande admi-
stiger ökningen i landet under				nistration och 1. Därefter multipli-
samma period med två procent-				ceras produkten med lönekostnads-
enheter multipliceras med ett ersätt-				andelen	för	förskola, fritidshem
ningsbelopp	som	uppgår till		och annan pedagogisk verksamhet.
13 000 kronor per barn i 2016 års				Samtliga kommuner får därefter
prisnivå. Motsvarande gäller om				ett invånarbaserat avdrag, som be-
antalet barn i åldern 1–5 år i kom-				räknas så att summan av avdragen
munen minskat samtidigt som an-				motsvarar summan av tilläggen.
talet barn i åldersgruppen minskat
i landet under samma period. Om
antalet barn i åldern 1–5 år i en

kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i ålders- gruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbe-

9Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

loppet räknas varje år upp med ut- vecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före ut- jämningsåret. Samtliga kommu- ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 1–5 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 1–5 år i kommunen den 31 december två år före ut- jämningsåret.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskola, fritids- hem och pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna för- ordning.

7§10

En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola ska beräknas genom att summera

1.åldersersättning,

2.tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och under- visning i svenska som andraspråk,

3. tillägg eller avdrag för mer-	3. tillägg eller avdrag för gles
kostnader för små skolor och skol-	bebyggelsestruktur,
skjutsar,
4. tillägg eller avdrag för löne-	4. tillägg eller avdrag för löne-
kostnadsskillnader i förskole-	kostnadsskillnader i förskole-
klass och grundskola, och	klass och grundskola,
5. tillägg eller avdrag för för-	5. tillägg eller avdrag för socio-
ändringar av antalet barn i åldern	ekonomiska skillnader för barn i
6–15 år.	åldern 6–15 år, och
	6. tillägg eller avdrag för över-
	gripande administration.

10Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

			7 b §11
Tillägg	eller	avdrag	enligt	Tillägg	eller	avdrag	enligt
7 § 2 ska	beräknas enligt		följ-	7 § 2 ska	beräknas enligt		följ-
ande. Tillägg beräknas genom att				ande. Tillägg beräknas genom att
andelen barn i åldern 7–15 år som				andelen barn i åldern 7–15 år med
är födda utanför Sverige, Norge				utländsk bakgrund		i kommunen
eller Danmark eller vars båda för-				multipliceras med en genomsnitt-
äldrar är födda utanför dessa länder				lig kostnad per barn i åldern 7–
i kommunen multipliceras med en				15 år med	utländsk bakgrund i
genomsnittlig kostnad per barn i				landet för modersmålsundervis-
åldern 7–15 år i landet för moders-				ning och undervisning i svenska
målsundervisning		och undervis-		som andraspråk. Samtliga kom-
ning i svenska som andraspråk.				muner får därefter ett invånarbase-
Samtliga kommuner får därefter				rat avdrag, som beräknas så att
ett invånarbaserat avdrag, som be-				summan av avdragen motsvarar
räknas så att summan av avdragen				summan av tilläggen.
motsvarar summan av tilläggen.

Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls- undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per barn i åldern 7–15 år framgår av bilagan till denna förordning.

7 d §12

Tillägg och avdrag enligt 7 § 4	Tillägg eller avdrag enligt 7 § 4
ska beräknas enligt följande.	ska beräknas enligt följande.
Tillägg beräknas genom att den	Tillägg beräknas genom att den
del av löneindexet som över-	del av löneindexet som över-
stiger 100 multipliceras med den	stiger 100 multipliceras med den
justerade lönekostnaden dividerad	justerade lönekostnaden dividerad
med 100. Samtliga kommuner får	med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag,	därefter ett invånarbaserat avdrag,
som beräknas så att summan av	som beräknas så att summan av
avdragen motsvarar summan av	avdragen motsvarar summan av
tilläggen.	tilläggen.
Den justerade lönekostnaden	Den justerade lönekostnaden
beräknas som summan av 7 § 1–3,	beräknas som summan av 7 § 1–3
multiplicerad med lönekostnads-	och 5–6, multiplicerad med löne-

11Senaste lydelse 2019:797.

12Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

andelen för förskoleklass och kostnadsandelen för förskole-

grundskola.klass och grundskola. Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och grund-

skola anges i bilagan till denna förordning.

Förändringar av antalet barn i					Socioekonomiska skillnader för
åldern 6–15 år					barn i åldern 6–15 år
				7 e §13
Tillägg	eller	avdrag		enligt	Tillägg		eller avdrag enligt
7 § 5 ska	beräknas		enligt	följ-	7 § 5	ska	beräknas	enligt följ-
ande. Tillägg beräknas så att den					ande. Fem procent av åldersersätt-
del av ökningen av antalet barn i					ningen enligt 7 § 1			multipliceras
åldern 6–15 år i en kommun som					med ett socioekonomiskt index.
under en femårsperiod överstiger					Därefter minskas produkten med
ökningen i landet under samma					fem procent av åldersersättningen
period med två		procentenheter			enligt 7 § 1. Samtliga kommuner
multipliceras med ett ersättnings-					får därefter ett invånarbaserat
belopp som uppgår till 15 600 kro-					avdrag, som beräknas så att sum-
nor per barn i 2016 års prisnivå.					man	av	avdragen	motsvarar
Motsvarande gäller om antalet barn					summan av tilläggen.
i åldern	6–15 år	i	kommunen

minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern 6–15 år i en kom- mun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i ålders- gruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbe- loppet räknas varje år upp med ut- vecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före ut- jämningsåret. Samtliga kommu-

13Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50

Författningsförslag

ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern 6–15 år i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 6–15 år i kommu- nen den 31 december två år före utjämningsåret.

Beräkningen av det socio- ekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

7 f §

Tillägg eller avdrag enligt 7 § 6 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen enligt 7 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för förskoleklass och grundskola. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som be- räknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning.

Författningsförslag

SOU 2024:50

8§14

En kommuns standardkostnad för gymnasieskola ska beräknas

genom att summera
1. åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för resor,	2. tillägg eller avdrag för gles
inackordering och små gymnasie-	bebyggelsestruktur,
skolor,

3. tillägg eller avdrag för programval,

4. tillägg eller avdrag för löne-			4. tillägg eller avdrag för löne-
kostnadsskillnader i gymnasie-			kostnadsskillnader i gymnasie-
skola, och			skola,
5. tillägg eller avdrag för för-			5. tillägg eller avdrag för socio-
ändringar av antalet ungdomar i			ekonomiska skillnader för ung-
åldern 16–18 år.			domar i åldern 16–20 år,
			6. tillägg eller avdrag för skill-
			nader i gymnasiefrekvens, och
			7. tillägg eller avdrag för över-
			gripande administration.
		8 c §15
Tillägg	eller avdrag	enligt	Tillägg eller avdrag enligt
8 § 3 ska beräknas som ett genom-			8 § 3 ska beräknas i form av en
snitt av kommunens programvals-			programvalsfaktor.
faktor två	respektive tre	år före

utjämningsåret.

Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

8 d §16

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med

100.Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden	Den justerade lönekostnaden
beräknas som summan av 8 § 1–	beräknas som summan av 8 § 1–

14Senaste lydelse 2019:797.

15Senaste lydelse 2019:797.

16Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

3, multiplicerad med lönekost-	3 och 5–7, multiplicerad med löne-
nadsandelen för gymnasieskola.	kostnadsandelen för gymnasie-
	skola.

Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i

bilagan till denna förordning.
Förändringar av antalet				Socioekonomiska skillnader för
ungdomar i åldern 16–18 år				ungdomar i åldern 16–20 år
			8 e §17
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5				Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5
ska beräknas	enligt	följande.		ska beräknas enligt följande. Den
Tillägg beräknas genom att den				strukturellt förväntade andelen
del av ökningen av antalet ung-				elever i andra åldrar än 16–18 år
domar i åldern 16–18 år i en kom-				multipliceras med den genomsnitt-
mun under en femårsperiod som				liga programkostnaden per invå-
överstiger ökningen i landet under				nare i respektive kommun. Samt-
samma period med två procent-				liga kommuner får därefter ett
enheter multipliceras		med	ett	invånarbaserat avdrag, som beräk-
ersättningsbelopp som		uppgår	till	nas så att summan av avdragen
15 600 kronor per ungdom i 2016				motsvarar summan av tilläggen.
års prisnivå. Motsvarande gäller om
antalet ungdomar i åldern 16–18 år
i kommunen	minskat	samtidigt

som antalet ungdomar i ålders- gruppen minskat i landet under samma period. Om antalet ung- domar i åldern 16–18 år i en kom- mun minskat när antalet ung- domar i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet ung- domar i åldersgruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter mul- tipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av kon-

17Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

sumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samt- liga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräk- nas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet ungdomar i åldern 16–18 år i kommunen den 31 de- cember sju år före utjämningsåret och antalet ungdomar i åldern 16– 18 år i kommunen den 31 decem- ber två år före utjämningsåret.

Hur den strukturellt förvänt- ade andelen elever i andra åldrar än 16–18 år beräknas framgår av bilagan till denna förordning. Den genomsnittliga programkost- naden per invånare motsvaras av det första steget i beräkningen av programvalsfaktorn, som även den framgår av bilagan till denna för- ordning.

Skillnader i gymnasiefrekvens

8 f §

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 6 ska beräknas enligt följande.

Tillägg beräknas genom att dif- ferensen mellan kommunens gym- nasiefrekvens och gymnasiefrekven- sen i riket multipliceras med två tredjedelar av åldersersättningen enligt 8 § 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Övergripande administration

8 g §

Tillägg eller avdrag enligt 8 § 7 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg utgörs av summan av standard- kostnaderna för barn- och ung- domsvård enligt 9 a § och övrig individ- och familjeomsorg enligt 9 b §. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnads- skillnader och övergripande admi- nistration.

SOU 2024:50

Författningsförslag

enligt 8 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för gymnasieskola. Samtliga kom- muner får därefter ett invånarbase- rat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för gymnasieskola an- ges i bilagan till denna förordning.

9§18

En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg ska beräknas genom att ett modell- beräknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnadsskillnader.

För att få fram det modell- beräknade värdet ska följande variabler användas:

–andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hus- håll med låg inkomststandard juste- rad för inkomster från ekonomiskt bistånd i kommunen,

–andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20–40 år i kommunen,

18Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

–roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,

–andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen,

–ohälsotal i kommunen, och

–en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gräns- pendling till Norge och Danmark

ikommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för individ- och familje- omsorg.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för individ- och familje- omsorg samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Lönekostnadsskillnader i	Barn- och ungdomsvård
individ- och familjeomsorg
9 a §19
Tillägg eller avdrag för löne-	En kommuns standardkostnad
kostnadsskillnader enligt 9 § första	för barn- och ungdomsvård ska
stycket ska beräknas enligt följ-	beräknas genom att ett modell-
ande. Tillägg beräknas genom att	beräknat värde multipliceras med
den del av löneindexet som över-	en korrigeringsfaktor.
stiger 100 multipliceras med den
justerade lönekostnaden dividerad
med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag,

19Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50

Författningsförslag

som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det modellberäknade värdet, korriger- ingsfaktorn och lönekostnadsan- delen för individ-och familjeom- sorg.

Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.

För att få fram det modell- beräknade värdet för barn- och ungdomsvård ska följande vari- abler användas:

–andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hus- håll med låg inkomststandard ex- klusive inkomster från ekonomiskt bistånd,

–andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen, och

–ohälsotal i kommunen. Korrigeringsfaktorn ska bestäm-

mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för barn- och ungdoms- vård.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdoms- vård samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Övrig individ- och familjeomsorg

9 b §

En kommuns standardkostnad för övrig individ- och familje- omsorg ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipli- ceras med en korrigeringsfaktor.

För att få fram det modell- beräknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg ska följande variabler användas:

–andelen barn och ungdomar

iåldern 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomststandard exklusive inkomster från ekonomiskt bistånd,

–andelen ensamboendekvinnor 18–44 år, med barn i åldern 0–17 år

ikommunen, och

–roten ur tätortsbefolkningen i kommunen.

Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för övrig individ- och familjeomsorg.

Den genomsnittliga standard- kostnaden för övrig individ- och familjeomsorg samt hur det modell- beräknade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

SOU 2024:50

Författningsförslag

Lönekostnadsskillnader i individ- och familjeomsorg

9 c §

Tillägg eller avdrag för lönekost- nadsskillnader enligt 9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger

100multipliceras med den juste- rade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av stan- dardkostnaden för individ- och familjeomsorg och lönekostnads- andelen för individ- och familje- omsorg.

Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

9 d §

Tillägg eller avdrag enligt 9 § första stycket beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av den juste- rade lönekostnaden enligt 9 c § andra stycket multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av-

Författningsförslag

SOU 2024:50

drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för övergrip- ande administration anges i bila- gan till denna förordning.

10§20

En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning ska beräknas genom att summera

1.kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,

2.kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,

3.kostnad för behov av svenska för invandrare, och

4. tillägg eller avdrag för syssel-	4. tillägg eller avdrag för för-
sättning.	värvsfrekvens justerad för gräns-
	pendling.

14§21

En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas genom att summera

1.korrigerad åldersersättning,

2.tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,

3. tillägg eller avdrag för per-	3. tillägg eller avdrag för gles
soner födda utanför Norden,	bebyggelse,
4. tillägg eller avdrag för insti-
tutionsboende i glesbygd,
5. tillägg eller avdrag för hem-
tjänst i glesbygd, och
6. tillägg eller avdrag för löne-	4. tillägg eller avdrag för löne-
kostnadsskillnader i äldreomsorg.	kostnadsskillnader i äldreomsorg,
	och
	5. tillägg eller avdrag för över-
	gripande administration.

20Senaste lydelse 2019:797.

21Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

14 a §22

Den korrigerade åldersersätt-	Den korrigerade åldersersätt-
ningen enligt 14 § 1 ska beräknas	ningen enligt 14 § 1 ska beräknas
enligt följande. Andelen samman-	enligt följande. Andelen samman-
boende respektive ensamboende	boende respektive ensamboende
personer i kommunen i ålders-	personer i kommunen i ålders-
grupperna 65–79, 80–89 samt	grupperna 65–74, 75–79, 80–84,
90 år eller äldre multipliceras med	85–89 samt 90 år eller äldre mul-
en genomsnittlig kostnad per	tipliceras med en genomsnittlig
person för respektive åldersgrupp.	kostnad per person för respek-
Därefter summeras produkterna	tive åldersgrupp. Därefter sum-
för respektive åldersgrupp till en	meras produkterna för respektive
åldersersättning som multipli-	åldersgrupp till en åldersersätt-
ceras med en korrigeringsfaktor.	ning som multipliceras med en
	korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för äldreomsorg.

Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive ålders- grupp, den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till

denna förordning.
14 b §23
Tillägg eller avdrag enligt	Tillägg eller	avdrag enligt
14 § 2 ska beräknas utifrån skill-	14 § 2 ska beräknas utifrån den
naden mellan faktiskt och för-	procentuella avvikelsen mellan fak-
väntat antal avlidna personer i	tiskt och förväntat antal avlidna
kommunen under en femårs-	personer i kommunen under en
period och den korrigerade ålders-	femårsperiod och 36 procent av
ersättningen enligt 14 § 1 per	den korrigerade	åldersersätt-
person i åldern 65 år och äldre i	ningen enligt 14 § 1. Samtliga
kommunen. Samtliga kommuner	kommuner får därefter ett invå-
får därefter ett invånarbaserat av-	narbaserat avdrag, som beräknas
drag från tillägget eller avdraget,	så att summan av avdragen mot-
som beräknas så att summan av	svarar summan av tilläggen.

22Senaste lydelse 2019:797.

23Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

samtliga avdrag motsvarar sum- man av tilläggen.

Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare beräk- nas framgår av bilagan till denna förordning.

Personer födda utanför Norden				Gles bebyggelse
			14 c §24
Tillägg	eller	avdrag	enligt	Tillägg	eller	avdrag	enligt
14 § 3 ska	beräknas enligt följ-			14 § 3 ska	beräknas enligt följ-
ande. Tillägg beräknas genom att				ande. Ett glesbygdsindex ska mul-
varje kommun får ett tillägg med				tipliceras	med den korrigerade
fem procent av genomsnittskost-				åldersersättningen		enligt	14 § 1.
naden per person i åldern 65 år				Därefter ska produkten minskas
eller äldre för andelen personer i				med den korrigerade åldersersätt-
åldersgruppen i kommunen som				ningen. Samtliga kommuner får
är födda utanför Norden. Samt-				därefter ett invånarbaserat avdrag,
liga kommuner får därefter ett in-				som beräknas så att summan av
vånarbaserat avdrag, som beräk-				avdragen motsvarar summan av
nas så att summan av avdragen				tilläggen.
motsvarar summan av tilläggen.
Genomsnittskostnaden per per-				Glesbygdsindex		för äldreom-
son i åldersgruppen beräknas uti-				sorg anges i bilagan till denna
från den genomsnittliga standard-				förordning.
kostnaden	för äldreomsorg per
invånare, som anges i bilagan till
denna förordning.
			14 f §25
Tillägg	eller	avdrag	enligt	Tillägg	eller	avdrag	enligt
14 § 6 ska	beräknas enligt följ-			14 § 4 ska	beräknas enligt följ-
ande. Tillägg beräknas genom att				ande. Tillägg beräknas genom att
den del av löneindexet som				den del av löneindexet som
överstiger 100 multipliceras med				överstiger 100 multipliceras med
den justerade lönekostnaden divi-				den justerade lönekostnaden divi-
derad med 100. Samtliga kommu-				derad med 100. Samtliga kommu-
ner får därefter ett invånarbaserat				ner får därefter ett invånarbaserat

24Senaste lydelse 2019:797.

25Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

avdrag, som beräknas så att sum-	avdrag, som beräknas så att sum-
man av avdragen motsvarar sum-	man av avdragen motsvarar sum-
man av tilläggen.	man av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden	Den justerade lönekostnaden
beräknas som summan av 14 §	beräknas som summan av 14 §
1–5 multiplicerad med lönekost-	1–3 och 5 multiplicerad med löne-
nadsandelen för äldreomsorg.	kostnadsandelen för äldreomsorg.

Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning.

Övergripande administration

14 g §

Tillägg eller avdrag enligt

14 § 5 ska beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av åldersersätt- ningen enligt 14 § 1 multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande admini- stration och 1. Därefter multipli- ceras produkten med lönekostnads- andelen för äldreomsorg. Samtliga kommuner får därefter ett invå- narbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen mot- svarar summan av tilläggen.

Det fasta indexet för över- gripande administration och löne- kostnadsandelen för äldreomsorg anges i bilagan till denna för- ordning.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Infrastruktur och skydd

Gator och vägar

15§26

En kommuns standardkostnad	En kommuns standardkostnad
för infrastruktur och skydd ska	för gator och vägar ska beräknas
beräknas genom att summera	genom att summera
1. klimattillägg för gator och	1. tillägg för vinterväghållning,
vägar,	och
2. ortstillägg för gator och vägar,	2. tillägg för trafikbelastning.
och
3. tillägg för räddningstjänst.
Ortstillägg, klimattillägg och	Tillägg för vinterväghållning
tillägg för räddningstjänst anges i	och tillägg för trafikbelastning an-
bilagan till denna förordning.	ges i bilagan till denna förordning.
	Räddningstjänst
	Standardkostnad för
	räddningstjänst
	15 a §
	En kommuns standardkostnad
	för räddningstjänst ska beräknas
	enligt följande. Standardkostnaden
	beräknas genom att ett merkost-
	nadsindex multipliceras med den
	genomsnittliga nettokostnaden för
	kommunal räddningstjänst och en
	korrigeringsfaktor.
	Korrigeringsfaktorn ska bestäm-
	mas så att summan av kommuner-
	nas standardkostnader, vägt med
	befolkningen den 31 december två
	år före utjämningsåret, överens-
	stämmer med den genomsnittliga
	standardkostnaden för räddnings-
	tjänst.

26Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50Författningsförslag

	Beräkningen av merkostnads-
	indexet och den	genomsnittliga
	standardkostnaden	framgår av
	bilagan till denna förordning.
	Befolkningsminskning
Standardkostnad för	Standardkostnad för
verksamhetsövergripande	befolkningsminskning
kostnader
16 §27
En kommuns standardkostnad	En kommuns standardkostnad
för verksamhetsövergripande kost-	för befolkningsminskning ska be-
nader ska beräknas genom att sum-	räknas enligt följande. Tillägg ska
mera	beräknas utifrån den del av be-
1. tillägg för befolkningsminsk-	folkningsminskningen i kommu-
ning,	nen, räknat i antal personer under
2. tillägg för eftersläpning av	en femårsperiod, som överstiger
intäkter,	två procentenheter. Antalet perso-
3. tillägg eller avdrag för upp-	ner ska sedan multipliceras med en
värmning,	andel av utjämningsårets intäkter
4. tillägg eller avdrag för bygg-	från skatter, generella statsbidrag
ntion, och	och utjämning per invånare.
5. tillägg för administration.

Befolkningsminskning under en femårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 31 decem- ber två år före utjämningsåret.

27Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Fastigheter

Standardkostnad för fastigheter

18§28

Tillägg enligt 16 § 2 ska be-	En kommuns standardkostnad
räknas för kommuner som under	för fastigheter ska beräknas genom
en fyraårsperiod haft en befolk-	att summera
ningsökning med i genomsnitt	1. tillägg eller avdrag för upp-
minst 1,2 procent per år och där	värmning, och
antalet invånare från och med den	2. tillägg eller avdrag för bygg-
1 november två år före utjämnings-	nation.
året till och med den 1 november
året före utjämningsåret ökat med
minst 1,2 procent.
Befolkningsökningen under en
fyraårsperiod ska beräknas som
skillnaden mellan befolkningen i
kommunen den 1 november sex år
före utjämningsåret och befolk-
ningen i kommunen den 1 novem-
ber två år före utjämningsåret.
Hur tillägget närmare beräk-
nas framgår av bilagan till denna
förordning.

19§29

Tillägg	eller avdrag	enligt	Tillägg eller avdrag enligt
16 § 3 ska	beräknas enligt följ-		18 a § 1 ska beräknas enligt följ-
ande. Ett uppvärmningsindex mul-			ande. Ett uppvärmningsindex mul-
tipliceras med ett ersättningsbelopp			tipliceras med den genomsnittliga
som uppgår till 356 kronor i 2016			standardkostnaden för uppvärm-
års prisnivå. Produkten minskas			ning. Produkten minskas sedan
sedan med ersättningsbeloppet.			med den genomsnittliga standard-
			kostnaden för uppvärmning.
Uppvärmningsindex		anges i	Uppvärmningsindex och den
bilagan till denna förordningen.			genomsnittliga standardkostnaden

28Senaste lydelse 2019:797.

29Senaste lydelse 2019:797.

En kommuns standardkostnad för politisk verksamhet ska beräk- nas enligt följande. Standardkost- naden beräknas genom att ett mer- kostnadsindex multipliceras med den genomsnittliga standardkost- naden för politisk verksamhet och en korrigeringsfaktor.

Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att summan av kommu- nernas standardkostnader, vägt med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, över- ensstämmer med den genomsnitt- liga standardkostnaden för poli- tisk verksamhet.

Tillägg eller avdrag enligt

18 a § 2 ska beräknas enligt följ- ande. Ett byggnationsindex mul- tipliceras med den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation. Produkten minskas sedan med den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation.

Byggnationsindex och den genomsnittliga standardkostnaden för byggnation anges i bilagan till denna förordning.

Politisk verksamhet

SOU 2024:50

Författningsförslag

för uppvärmning anges i bilagan till denna förordning.

20§30

Tillägg eller avdrag enligt

16 § 4 ska göras enligt bilagan till denna förordning.

Administration

20 a §31

Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till denna förord- ning.

30Senaste lydelse 2019:797.

31Senaste lydelse 2019:797.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Beräkningen av merkostnads- indexet och den genomsnittliga standardkostnaden framgår av bilagan till denna förordning.

26 §32

Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.

För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:

–antal boende i tätort i länet,

–andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet,

och

– roten ur det genomsnittliga	– genomsnittligt avstånd för att
avståndet mellan invånarna i	samla 15 000 invånare.
länet.

Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för kollektivtrafik.

Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.

Eftersläpning av intäkter

28 §

Bidrag enligt 10 a § lagen

(2004:773) om kommunalekono- misk utjämning ska beräknas för kommuner och regioner som under en fyraårsperiod haft en befolknings- ökning med i genomsnitt minst 1 procent per år och där antalet in-

32Senaste lydelse 2019:797.

SOU 2024:50

Författningsförslag

vånare från och med den 1 novem- ber två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1 procent.

Om tillägg enligt första stycket inte utgår ska tillägg enligt 10 a § lagen om kommunalekonomisk utjämning i stället beräknas om kommunen eller regionen från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämnings- året ökat med minst 2,5 procent.

Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber två år före utjämningsåret.

Befolkningsökningen under en ettårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november två år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber ett år före utjämningsåret.

Hur beräkningarna görs fram- går av bilagan till denna för- ordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Bilaga33

Föreslagen lydelse

Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen

Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen

Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen

De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från Statistiska centralbyråns statistik.

Genomsnittlig standardkostnad

Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invå- nare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Verksamhet	Genomsnittlig standardkostnad
Förskola	7 146
Pedagogisk omsorg	86
Fritidshem	1 623
Förskoleklass	765
Grundskola	12 251
Gymnasieskola	4 377
Individ- och familjeomsorg	4 890
varav barn- och ungdomsvård	2 528
varav övrig individ- och
familjeomsorg	2 362
Vuxenutbildning på
grundläggande nivå	136
Vuxenutbildning på gymnasial
nivå	259
Svenska för invandrare	272
Äldreomsorg	11 692

33Senaste lydelse 2023:683.

SOU 2024:50Författningsförslag

Verksamhet	Genomsnittlig standardkostnad
Gator och vägar	856
Räddningstjänst	831
Fastigheter, uppvärmning	300
Fastigheter, byggnation	3 150
Politisk verksamhet	687
Hälso- och sjukvård	26 406
Kollektivtrafik	2 947

Beloppen avser år 2022.

Uppräkning med prisindex

Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av utveck- lingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med fast ränta för respektive år används för

–2023: 6,0

–2024: 2,7.

Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räk- nas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentpris- index med fast ränta året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskole- klass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning, äldreomsorg, gator och vägar, räddnings- tjänst, fastigheter, politisk verksamhet, hälso- och sjukvård och kol- lektivtrafik.

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Index för behov av förskola respektive fritidshem

Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Socioekonomiskt index för barn i åldern 1–5 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen där den högsta utbild- ningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, divi- derad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen barn i åldern 1–5 år i kommunen med minst en förälder som har maximalt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medel- värdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.

Glesbygds- respektive löneindex

Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet är 0,791.

Förskoleklass och grundskola

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk

Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervis- ning i svenska som andraspråk beräknas genom att den genomsnitt- liga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola för grund-

SOU 2024:50

Författningsförslag

skollärare, inklusive lönekostnadspålägg, två år före utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 7–15 år i landet med utländsk bakgrund två år före utjämningsåret.

Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Statistik avseende detta hämtas från Statistiska centralbyrån.

Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens skolverk. Lönekostnadspålägget i beräkningen av den genomsnittliga kost-

naden är 39,25 procent.

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola

Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola

Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.

Socioekonomiskt index för barn i åldern 6–15 år

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen där den högsta utbild- ningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, divi- derad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen som bor i hushåll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för mot- svarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen barn i åldern 6–15 år i kommunen med maximalt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola

Glesbygdsindex för gymnasieskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Programvalsfaktor för gymnasieskola

Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas i tre steg.

I det första steget beräknas en teoretisk totalkostnad för varje kommuns gymnasieskola genom att multiplicera antal elever på respektive program med genomsnittskostnaden per elev i riket på respektive program och summera produkterna. Denna summa divi- deras sedan med antalet invånare i kommunen.

I det andra steget beräknas ett relationstal för varje kommun som visar vad gymnasieskolan skulle ha kostat om den bedrevs med genomsnittlig ambition och effektivitet och speglade fördelningen av elever på program i riket. Detta relationstal beräknas som den vägda genomsnittskostnaden per gymnasieelev i riket multiplicerat med antal elever i kommunen. Denna produkt divideras sedan med antal invånare i kommunen.

I det tredje steget erhålls programvalsfaktorn genom att kost- naden enligt det första steget minskas med kostnaden enligt det andra steget.

Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för introduk- tionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för de nationella programmen (riksprislistan) till motsvarande år.

SOU 2024:50

Författningsförslag

Lönekostnadsandel gymnasieskola

Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,747.

Socioekonomiska skillnader för ungdomar i åldern 16–20 år

Den förväntade andelen elever i andra åldrar än 16–18 år beräknas genom att summera

1.0,0269671, samt

2.0,0007004 multiplicerat med ett socioekonomiskt index per kommun.

Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:

1.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen där den högsta utbildningsnivån hos föräldrarna är maximalt tvåårig gymnasieskola, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,

2.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen som bor i hus- håll med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för mot- svarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och

3.andelen ungdomar i åldern 16–20 år i kommunen med maxi- malt fyra års vistelsetid i Sverige, dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret.

Hur programvalsfaktorns första steg beräknas framgår av denna bilaga, se den del som rör programvalsfaktor för gymnasieskola.

Individ- och familjeomsorg

Beräkning av de modellberäknade värdena

Det modellberäknade värdet för barn- och ungdomsvård beräknas genom att summera

1.4 545,87 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomst-

Författningsförslag

SOU 2024:50

standard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd och gräns- pendling,

2.3 060,11 multiplicerat med andelen av befolkningen i kommu- nen boende i flerfamiljshus byggda 1965–1975, samt

3.49,62 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen.

Det modellberäknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg beräknas genom att summera

1.10 696 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen 0–19 år som lever i hushåll med låg inkomst- standard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd och gräns- pendling,

2.2,383458 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i kom- munen, samt

3.52474,04 multiplicerat med andelen ensamboende kvinnor 18– 44 år med barn i åldern 0–17 år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg enligt följande. Det modellberäknade värdet multipli- ceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produk- terna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med be- folkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg divideras därefter med denna kvot. Därefter summeras de två modell- beräknade värdena till ett modellberäknat värde för individ- och familjeomsorg.

Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg

Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,644.

SOU 2024:50Författningsförslag

Äldreomsorg
Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg
Sammanboende (65–74 år)	5 530
Sammanboende (75–79 år)	13 339
Sammanboende (80–84 år)	40 473
Sammanboende (85–89 år)	74 182
Sammanboende (90 år eller äldre)	175 883
Ensamboende (65–74 år)	26 008
Ensamboende (75–79 år)	62 738
Ensamboende (80–84 år)	107 266
Ensamboende (85–89 år)	196 608
Ensamboende (90 år eller äldre)	352 369

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga åldersersätt- ningen överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den åldersersättningen multipli- ceras med befolkningen i kommunen och därefter summeras pro- dukterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.

Beräkning av skillnader i dödlighet

Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas enligt följ- ande. Den procentuella avvikelsen mellan faktiskt antal avlidna och förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret beräknas. Skillnaden multipliceras sedan med 36 procent av den korrigerade åldersersätt- ningen. För de kommuner som har färre avlidna personer än för- väntat minskas den uppkomna skillnaden med hälften.

Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög per ålder som riksgenomsnittet.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Glesbygdsindex för äldreomsorg

Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Lönekostnadsandel äldreomsorg

Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,801.

Gator och vägar

Tillägg för trafikbelastning

Ett index för trafikbelastning multipliceras med en grundersättning

–som utgörs av 75 procent av kommunernas genomsnittliga netto- kostnad för väg- och järnvägsnät, parkering – exklusive dels kal- kylerade kapitalkostnader som inte avser beläggningsunderhåll, dels uppskattade genomsnittliga kostnader för vinterväghållning.

Index för tillägg för trafikbelastning anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Tillägg för vinterväghållning

Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 500 kronor per invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län.

Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 300 kro- nor per invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kom- muner.

Övriga kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 200 kro- nor per invånare.

För de kommuner som får ett tillägg för trafikbelastning räknas tillägget för vinterväghållning upp med trafikbelastningsindex.

Beloppen anges i 2022 års prisnivå.

SOU 2024:50

Författningsförslag

Räddningstjänst

Merkostnadsindex för kommunal räddningstjänst anges under rubri- ken Fasta index för kommuner.

Befolkningsminskning

Ersättningen för befolkningsminskning beräknas genom att kom- munen får 19,38 procent av intäkten per invånare för de invånare som överstiger en minskning på 2 procent.

Kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och ut- jämning definieras enligt följande.

Skatter

De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. multipli- cerat med den av kommunen beslutade kommunalskatten för år 2022.

Generella statsbidrag och utjämning

Det sammanlagda utfallet enligt lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning avseende aktuellt utjämningsår.

Fastigheter

Uppvärmning

Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för kom- muner.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Byggnation

Byggnationsindex anges under rubriken Fasta index för kommuner.

Politisk verksamhet

Ett modellberäknat värde för politisk verksamhet beräknas genom att summera

1.2 355,5331,

2.–-153,2238 multiplicerat med den naturliga logaritmen av be- folkningen i kommunen,

3.11,59168 multiplicerat med medeldistansen i kommunen. Merkostnadsindexet för politisk verksamhet för en kommun

med en medeldistans som under 6,72 är 1. Merkostnadsindexet för en kommun med en medeldistans över 6,72 beräknas genom att divi- dera det modellberäknade värdet med det aritmetiska genomsnittet av samtliga kommuners modellberäknade värde.

Variabeln medeldistansen i kommunen avser år 2022 och upp- dateras inte.

Hälso- och sjukvård

Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader för respektive grupp

Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och avser år 2022. Med låg utbildning avses personer utan eftergymnasial utbild- ning. Uttrycket låg inkomst avser personer med en disponibel in- komst per konsumtionsenhet som uppgår till maximalt kvartil 1. Uttrycket hög inkomst avser personer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som överstiger kvartil 3.

SOU 2024:50Författningsförslag

Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar

Ålder	Inkomst kvartil 1	Inkomst kvartil 2	Inkomst kvartil 3 och 4 Samtliga
0 år	53 222	48 280	41 189
1–5 år	17 153	17 153	14 622
6–18 år			12 034

Genomsnittlig kostnad för vuxna under 67 år

Ålder	Ej sysselsatta			Sysselsatta
	Sjuka	Övriga	Låg utbildning,	Hög inkomst	Övriga
			låg inkomst
19–29 år	82 436	18 077	16 783	10 033	12 890
30–49 år	85 475	21 749	18 359	11 258	14 498
50–66 år	70 417	30 460	28 398	16 896	20 973

Genomsnittlig kostnad för vuxna 67 år eller äldre

Ålder	Låg inkomst	Övriga	Samtliga
67–75 år	50 272	38 352
76–79 år	59 831	53 574
80–89 år			66 518
90+ år			75 478

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den genomsnitt- liga standardkostnaden för hälso- och sjukvård enligt följande. Kost- naden för befolkningens vårdbehov multipliceras med befolkningen i regionen och därefter summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 decem- ber två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkost- naden för hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.

Författningsförslag

SOU 2024:50

Index för vård respektive bemanning i glesbygd

Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd anges under rubriken Fasta index för regioner.

Lönekostnadsandel för regioner

Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.

Kollektivtrafik

Beräkning av det modellberäknade värdet

Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att sum- mera

1.679,7825,

2.0,0008615 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer än 11 000 invånare i länet,

3.22,40816 multiplicerat med andelen personer som arbets- pendlar över kommungräns i länet, och

4.14,76467 multiplicerat med det genomsnittliga avståndet för att samla 15 000 invånare.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.

Beräkning av korrigeringsfaktorn

Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för kollektivtrafik enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet, därefter summeras produk- terna för samtliga län. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genom- snittliga standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med denna kvot.

SOU 2024:50

Författningsförslag

Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa län

I det fall regeringen inte i särskild ordning beslutat om fördelningen av kommunernas standardkostnad inom länet ska fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län beräk- nas genom att summera

1.10584,30,

2.–2 402,106 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen,

3.134,8748 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i kvadrat,

4.29,35780 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga av- ståndet mellan invånarna i kommunen.

Summan av 1–4 ska sedan multipliceras med folkmängden i kom- munen till en kostnad per kommun. Därefter divideras denna pro- dukt med summan av kostnaderna för alla kommuner i länet.

Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.

Eftersläpning av intäkter

Tillägg för eftersläpning av intäkter för kommuner och regioner beräknas som differensen mellan bidrag eller avgift i utjämningssy- stemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.

Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i kommunen eller regionen som överskrider 1 procent mellan den 1 november två år före utjäm- ningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommu- nens eller regionens folkmängd den 1 november två år före utjäm- ningsåret.

Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjäm- ningsavgiften sker genom att kommunens eller regionens inkomst- utjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens eller regio- nens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomstut-

Författningsförslag

SOU 2024:50

jämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, svagt befolkningsunderlag, fast införandebidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomst- utjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folk- mängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.

Fasta index för kommuner

Fasta index för kommuner del 1

	Löne-	Index för merkostnader				Index för		Upp-
	index		i glesbygd			behov av:		värm-
								nings-
								index

		För- Grund- Gym- Hem-				För-	Fritids-
		skola	skola	nasie-	tjänst	skola	hem
			och	skola
			för-
			skole-
			klass
Stockholms län
Botkyrka	103,8142	0,9972	0,9737	0,9535	0,9809	0,9905	0,9632	1,00
Danderyd	107,4940	0,9965	0,9737	0,9535	0,9764	1,0496	1,2341	1,00
Ekerö	105,7573	1,0002	1,0130	0,9535	1,0010	1,0244	1,1197	1,00
Haninge	104,9880	0,9983	0,9737	0,9535	0,9882	0,9884	0,9611	1,00
Huddinge	105,2553	0,9968	0,9737	0,9535	0,9782	1,0150	1,0826	1,00
Järfälla	104,8744	0,9965	0,9737	0,9535	0,9763	1,0068	1,0419	1,00
Lidingö	107,0900	0,9965	0,9737	0,9535	0,9764	1,0415	1,2074	1,00
Nacka	107,3115	0,9968	0,9737	0,9535	0,9782	1,0336	1,1666	1,00
Norrtälje	104,7808	1,0038	1,0715	1,0302	1,0234	0,9753	0,8947	1,00
Nykvarn	104,0847	1,0006	0,9840	0,9907	1,0034	1,0015	1,0387	1,00
Nynäshamn	103,4539	1,0008	0,9891	0,9784	1,0046	0,9759	0,9148	1,00
Salem	103,8543	0,9969	0,9737	0,9535	0,9789	1,0033	1,0405	1,00
Sigtuna	105,2271	0,9987	0,9737	0,9535	0,9912	0,9896	0,9549	1,00
Sollentuna	107,2222	0,9965	0,9737	0,9535	0,9761	1,0291	1,1581	1,00
Solna	107,3993	0,9964	0,9737	0,9535	0,9758	1,0407	1,1538	1,00
Stockholm	106,8896	0,9964	0,9737	0,9535	0,9758	1,0279	1,0843	1,00
Sundbyberg	106,9911	0,9964	0,9737	0,9535	0,9758	1,0189	1,0887	1,00

SOU 2024:50								Författningsförslag
Södertälje	104,3165	0,9986	0,9737	0,9535	0,9905	0,9907	0,9266	1,00
Tyresö	105,5138	0,9973	0,9737	0,9535	0,9814	1,0111	1,0759	1,00
Täby	107,5851	0,9965	0,9737	0,9535	0,9765	1,0413	1,2087	1,00
Upplands Väsby	105,7720	0,9966	0,9737	0,9535	0,9768	1,0051	1,0296	1,00
Upplands-Bro	104,2971	0,9981	0,9737	0,9535	0,9871	0,9971	0,9982	1,00
Vallentuna	105,4555	1,0006	0,9842	0,9535	1,0034	1,0148	1,1205	1,00
Vaxholm	106,4293	0,9992	1,0327	0,9796	0,9945	1,0313	1,1714	1,00
Värmdö	105,5298	1,0009	1,0145	0,9596	1,0052	1,0129	1,0914	1,00
Österåker	105,7362	0,9997	0,9737	0,9535	0,9978	1,0157	1,0784	1,00
Uppsala län
Enköping	100,3021	1,0025	1,0234	0,9568	1,0154	0,9839	0,9254	1,00
Heby	98,9022	1,0068	1,1076	1,0960	1,0419	0,9609	0,8782	1,10
Håbo	101,8184	1,0000	0,9737	0,9535	0,9995	0,9863	0,9836	1,00
Knivsta	102,5074	1,0003	0,9771	0,9535	1,0012	1,0226	1,1339	1,00
Tierp	98,3134	1,0060	1,0913	1,1179	1,0368	0,9644	0,8656	1,10
Uppsala	101,1195	0,9995	0,9737	0,9535	0,9965	1,0180	1,0561	1,00
Älvkarleby	98,1174	1,0025	1,0231	1,1118	1,0155	0,9619	0,8788	1,10
Östhammar	99,4325	1,0044	1,1009	1,1304	1,0272	0,9601	0,8793	1,10
Södermanlands län
Eskilstuna	97,8127	1,0001	0,9739	0,9535	1,0002	0,9786	0,9145	1,00
Flen	97,0317	1,0045	1,0633	1,0814	1,0280	0,9562	0,8151	1,00
Gnesta	98,7389	1,0033	1,0401	1,0606	1,0208	0,9838	0,9892	1,00
Katrineholm	96,4852	1,0026	1,0247	0,9825	1,0160	0,9650	0,8577	1,00
Nyköping	98,0297	1,0024	1,0210	0,9574	1,0149	0,9836	0,9496	1,00
Oxelösund	98,0592	0,9970	0,9737	1,0230	0,9796	0,9603	0,8940	1,00
Strängnäs	99,8408	1,0010	0,9923	0,9854	1,0058	0,9942	0,9963	1,00
Trosa	100,4030	0,9994	0,9737	1,0412	0,9959	0,9917	0,9946	1,00
Vingåker	95,7585	1,0044	1,0602	1,0975	1,0271	0,9534	0,8050	1,00
Östergötlands län
Boxholm	97,7355	1,0034	1,0414	1,1051	1,0212	0,9781	0,8800	1,00
Finspång	97,7744	1,0036	1,0457	1,0482	1,0226	0,9786	0,9064	1,00
Kinda	97,8564	1,0047	1,0678	1,1421	1,0295	0,9804	0,9387	1,00
Linköping	100,1797	0,9991	0,9737	0,9546	0,9933	1,0125	1,0275	1,00
Mjölby	98,8281	1,0003	0,9787	1,0209	1,0017	0,9877	0,9486	1,00

Författningsförslag

SOU 2024:50

Motala	97,6617	1,0014	1,0004	0,9955	1,0085	0,9748	0,9068	1,00
Norrköping	99,6815	0,9994	0,9737	0,9732	0,9957	0,9927	0,9501	1,00
Söderköping	99,2248	1,0042	1,0590	1,1013	1,0258	0,9940	0,9861	1,00
Vadstena	97,5021	1,0011	0,9954	1,1092	1,0069	0,9885	0,9395	1,00
Valdemarsvik	97,6139	1,0056	1,0914	1,1659	1,0349	0,9569	0,8580	1,00
Ydre	96,8243	1,0095	1,1582	1,1335	1,0576	0,9855	0,9288	1,00
Åtvidaberg	98,1517	1,0038	1,0493	1,1269	1,0237	0,9795	0,9258	1,00
Ödeshög	98,0014	1,0057	1,0861	1,1472	1,0352	0,9672	0,8610	1,00
Jönköpings län
Aneby	97,1329	1,0040	1,0539	1,1240	1,0251	0,9876	0,9355	1,00
Eksjö	95,6298	1,0037	1,0463	1,1174	1,0228	0,9859	0,9632	1,10
Gislaved	98,5554	1,0026	1,0253	1,0742	1,0162	0,9665	0,8410	1,00
Gnosjö	99,0461	1,0040	1,0532	1,1069	1,0249	0,9648	0,8389	1,00
Habo	98,3661	1,0019	1,0100	1,0490	1,0115	1,0103	1,0621	1,00
Jönköping	99,2318	0,9998	0,9740	0,9760	0,9982	1,0058	0,9987	1,00
Mullsjö	98,1281	1,0014	1,0000	1,1095	1,0084	0,9726	0,9203	1,00
Nässjö	97,1914	1,0034	1,0411	1,0281	1,0211	0,9739	0,8898	1,10
Sävsjö	96,7448	1,0041	1,0545	1,1244	1,0253	0,9803	0,8996	1,10
Tranås	98,3952	1,0008	0,9875	0,9965	1,0045	0,9756	0,8996	1,00
Vaggeryd	98,6666	1,0027	1,0274	1,1118	1,0169	0,9895	0,9573	1,00
Vetlanda	97,8468	1,0048	1,0696	1,0772	1,0300	0,9740	0,8959	1,00
Värnamo	98,0811	1,0033	1,0394	1,0256	1,0206	0,9878	0,9274	1,00
Kronobergs län
Alvesta	97,2326	1,0038	1,0487	1,1073	1,0235	0,9721	0,9123	1,00
Lessebo	95,9934	1,0043	1,0586	1,1364	1,0266	0,9619	0,8995	1,00
Ljungby	97,1999	1,0049	1,0701	1,0344	1,0302	0,9847	0,9166	1,00
Markaryd	97,4546	1,0025	1,0231	1,1165	1,0155	0,9611	0,8454	1,00
Tingsryd	96,7722	1,0070	1,1117	1,1444	1,0431	0,9725	0,8595	1,00
Uppvidinge	97,6916	1,0085	1,1393	1,1568	1,0517	0,9524	0,8280	1,00
Växjö	98,3481	1,0012	0,9957	0,9939	1,0070	1,0057	1,0178	1,00
Älmhult	99,2073	1,0035	1,0424	1,1105	1,0216	0,9975	0,9722	1,00

SOU 2024:50								Författningsförslag
Kalmar län
Borgholm	96,8767	1,0077	1,1249	1,1654	1,0472	0,9829	0,9006	0,90
Emmaboda	95,8146	1,0046	1,0645	1,1515	1,0284	0,9646	0,8406	0,90
Hultsfred	95,2859	1,0056	1,0836	1,1363	1,0344	0,9625	0,8377	1,00
Högsby	93,9297	1,0078	1,1267	1,1582	1,0478	0,9408	0,8038	1,00
Kalmar	97,0469	1,0007	0,9870	1,0009	1,0043	1,0077	1,0116	0,90
Mönsterås	95,6679	1,0041	1,0554	1,1229	1,0252	0,9798	0,8978	0,90
Mörbylånga	96,5226	1,0049	1,0707	1,1014	1,0303	1,0022	1,0660	0,90
Nybro	95,6477	1,0039	1,0519	1,0738	1,0245	0,9778	0,9159	0,90
Oskarshamn	96,5974	1,0037	1,0474	1,0400	1,0229	0,9805	0,9072	0,90
Torsås	95,2350	1,0059	1,0913	1,1585	1,0368	0,9757	0,9050	0,90
Vimmerby	96,2720	1,0047	1,0674	1,1211	1,0293	0,9700	0,8775	1,00
Västervik	94,9483	1,0042	1,0591	1,0529	1,0261	0,9883	0,9482	0,90
Gotlands län
Gotland	99,7483	1,0054	1,0913	1,1114	1,0334	0,9924	0,9469	0,90
Blekinge län
Karlshamn	95,8832	1,0001	0,9737	1,0053	0,9999	0,9892	0,9681	0,90
Karlskrona	96,1096	1,0018	1,0204	1,0196	1,0110	1,0087	1,0292	0,90
Olofström	96,3096	1,0021	1,0158	1,1096	1,0133	0,9621	0,8721	0,90
Ronneby	95,9906	1,0032	1,0364	1,0378	1,0197	0,9718	0,9202	0,90
Sölvesborg	96,6402	1,0019	1,0117	1,0518	1,0118	0,9816	0,9459	0,90
Skåne län
Bjuv	99,0744	0,9982	0,9737	0,9941	0,9877	0,9604	0,8447	0,90
Bromölla	97,7097	1,0011	0,9939	1,0451	1,0065	0,9774	0,9118	0,90
Burlöv	100,3617	0,9965	0,9737	0,9535	0,9763	0,9988	1,0122	0,90
Båstad	101,3148	1,0022	1,0177	1,0446	1,0139	0,9990	0,9942	0,90
Eslöv	98,6468	1,0012	0,9958	0,9750	1,0070	0,9928	0,9872	0,90
Helsingborg	101,2631	0,9974	0,9737	0,9535	0,9825	0,9974	0,9815	0,90
Hässleholm	97,2855	1,0018	1,0092	1,0224	1,0112	0,9820	0,9194	0,90
Höganäs	101,5460	0,9999	0,9737	0,9896	0,9989	1,0105	1,0767	0,80
Hörby	98,4996	1,0026	1,0248	1,0471	1,0161	0,9741	0,9405	0,90
Höör	98,4713	1,0014	1,0007	1,0309	1,0086	1,0052	1,0534	0,90
Klippan	98,4638	1,0018	1,0092	1,0323	1,0112	0,9651	0,8833	0,90
Kristianstad	97,8540	1,0013	1,0017	1,0029	1,0079	0,9912	0,9632	0,90
Kävlinge	100,4780	0,9987	0,9737	0,9637	0,9908	1,0140	1,1020	0,90

Författningsförslag

SOU 2024:50

Landskrona	99,6036	0,9981	0,9737	0,9535	0,9873	0,9879	0,9361	0,80
Lomma	102,0105	0,9970	0,9737	0,9535	0,9799	1,0485	1,2330	0,80
Lund	100,3238	0,9972	0,9737	0,9535	0,9812	1,0335	1,1462	0,90
Malmö	100,9031	0,9965	0,9737	0,9535	0,9760	1,0035	0,9855	0,80
Osby	97,6964	1,0030	1,0340	1,0989	1,0189	0,9816	0,8981	1,00
Perstorp	97,5164	0,9999	0,9737	1,0918	0,9989	0,9487	0,8125	0,90
Simrishamn	99,6602	1,0036	1,0452	1,0998	1,0224	0,9754	0,9556	0,90
Sjöbo	98,7168	1,0031	1,0357	1,0507	1,0195	0,9715	0,9081	0,90
Skurup	98,8837	1,0011	0,9952	1,0347	1,0069	0,9843	0,9371	0,90
Staffanstorp	100,6638	0,9972	0,9737	0,9535	0,9809	1,0249	1,1325	0,90
Svalöv	98,1679	1,0035	1,0429	1,0444	1,0217	0,9826	0,9614	0,90
Svedala	99,8153	0,9990	0,9737	1,0240	0,9931	1,0090	1,0830	0,90
Tomelilla	99,3819	1,0029	1,0301	1,0845	1,0177	0,9612	0,8729	0,90
Trelleborg	99,3072	1,0000	0,9737	0,9693	0,9993	0,9899	0,9475	0,90
Vellinge	103,3769	0,9983	0,9737	0,9947	0,9883	1,0345	1,1582	0,80
Ystad	98,8895	1,0006	0,9848	0,9703	1,0036	1,0088	1,0408	0,90
Åstorp	99,3466	0,9995	0,9737	0,9980	0,9962	0,9691	0,8709	0,90
Ängelholm	99,9610	0,9997	0,9737	0,9665	0,9974	1,0008	1,0123	0,90
Örkelljunga	98,2676	1,0032	1,0379	1,0940	1,0202	0,9679	0,8597	1,00
Östra Göinge	97,3446	1,0031	1,0349	1,0877	1,0192	0,9634	0,8472	0,90
Hallands län
Falkenberg	101,2988	1,0028	1,0287	1,0070	1,0173	0,9826	0,9203	0,90
Halmstad	100,1494	0,9998	0,9737	0,9768	0,9986	1,0032	0,9971	0,90
Hylte	98,5915	1,0058	1,0878	1,1346	1,0357	0,9623	0,8282	1,00
Kungsbacka	102,2519	0,9997	0,9737	0,9758	0,9976	1,0208	1,1014	0,90
Laholm	99,7105	1,0036	1,0448	1,0537	1,0223	0,9852	0,9343	0,90
Varberg	100,9338	1,0007	0,9871	0,9942	1,0043	1,0015	1,0067	0,90
Västra Götalands län
Ale	100,8665	0,9992	0,9737	0,9865	0,9944	1,0027	1,0461	1,00
Alingsås	99,9942	1,0005	0,9822	0,9684	1,0028	1,0058	1,0351	1,00
Bengtsfors	97,1750	1,0059	1,0900	1,1594	1,0364	0,9674	0,8596	1,00
Bollebygd	100,4130	1,0028	1,0286	1,0428	1,0173	1,0049	1,0251	1,00
Borås	99,6192	0,9994	0,9737	0,9535	0,9953	0,9893	0,9506	1,00
Dals-Ed	97,2824	1,0046	1,0647	1,1647	1,0285	0,9618	0,8617	1,00
Essunga	98,2875	1,0049	1,0717	1,0906	1,0307	0,9604	0,8450	1,00
Falköping	98,2089	1,0030	1,0334	1,0197	1,0187	0,9670	0,8813	1,00
Färgelanda	97,8626	1,0061	1,0934	1,1338	1,0374	0,9687	0,8589	1,00
Grästorp	98,0304	1,0026	1,0243	1,0917	1,0159	0,9736	0,9606	1,00
Gullspång	96,8105	1,0067	1,1064	1,1430	1,0415	0,9530	0,7806	1,00

SOU 2024:50								Författningsförslag
Göteborg	102,8394	0,9967	0,9737	0,9535	0,9778	1,0116	1,0166	0,90
Götene	98,8743	1,0040	1,0526	1,0968	1,0247	0,9773	0,9384	1,00
Herrljunga	98,8054	1,0042	1,0570	1,0877	1,0261	0,9770	0,8996	1,00
Hjo	97,8330	1,0020	1,0129	1,1156	1,0124	0,9792	0,9929	1,00
Härryda	101,8787	0,9995	0,9737	0,9655	0,9962	1,0230	1,1386	0,90
Karlsborg	98,2693	1,0049	1,0708	1,1431	1,0304	0,9771	0,9672	1,00
Kungälv	101,6548	1,0002	0,9872	0,9711	1,0007	1,0047	1,0418	0,90
Lerum	101,4148	0,9990	0,9737	0,9607	0,9930	1,0254	1,1215	0,90
Lidköping	98,8030	1,0020	1,0133	0,9919	1,0125	0,9923	0,9810	1,00
Lilla Edet	99,8207	1,0016	1,0049	1,0561	1,0099	0,9734	0,9229	1,00
Lysekil	99,2548	1,0014	1,0004	1,1006	1,0085	0,9806	0,9235	0,90
Mariestad	97,7075	1,0021	1,0142	1,0093	1,0128	0,9884	0,9576	1,00
Mark	98,7574	1,0033	1,0389	1,0338	1,0204	0,9834	0,9285	1,00
Mellerud	96,7318	1,0048	1,0693	1,1554	1,0299	0,9658	0,8632	1,00
Munkedal	98,2110	1,0051	1,0757	1,1038	1,0319	0,9641	0,9057	1,00
Mölndal	102,0958	0,9971	0,9737	0,9535	0,9806	1,0288	1,1261	0,90
Orust	100,4487	1,0043	1,1007	1,0750	1,0267	0,9781	0,9475	0,90
Partille	102,1251	0,9969	0,9737	0,9535	0,9790	1,0261	1,1426	0,90
Skara	98,9401	1,0018	1,0082	1,0493	1,0109	0,9769	0,9161	1,00
Skövde	99,0156	1,0005	0,9824	0,9831	1,0029	1,0044	0,9954	1,00
Sotenäs	100,7292	1,0019	1,0515	1,1203	1,0117	0,9889	0,9409	0,90
Stenungsund	101,1835	1,0003	0,9789	0,9848	1,0018	1,0015	1,0347	0,90
Strömstad	100,5782	1,0033	1,0716	1,1659	1,0207	0,9678	0,8883	0,90
Svenljunga	98,5549	1,0059	1,0908	1,1001	1,0366	0,9646	0,8206	1,00
Tanum	99,9280	1,0066	1,1217	1,1457	1,0407	0,9806	0,9190	0,90
Tibro	98,2173	1,0006	0,9842	1,1154	1,0034	0,9751	0,8987	1,00
Tidaholm	98,1795	1,0022	1,0165	1,1115	1,0135	0,9692	0,8761	1,00
Tjörn	100,7605	1,0019	1,0438	1,0686	1,0119	0,9979	1,0138	0,90
Tranemo	98,7293	1,0055	1,0821	1,0912	1,0339	0,9772	0,9103	1,10
Trollhättan	99,0683	0,9990	0,9737	0,9535	0,9927	0,9949	0,9645	1,00
Töreboda	97,3597	1,0033	1,0401	1,1180	1,0208	0,9588	0,8901	1,00
Uddevalla	98,5522	1,0002	0,9769	0,9798	1,0011	0,9935	0,9771	0,90
Ulricehamn	99,2260	1,0042	1,0562	1,0504	1,0259	0,9826	0,9383	1,10
Vara	99,0043	1,0048	1,0685	1,0903	1,0297	0,9659	0,8719	1,00
Vårgårda	99,1401	1,0033	1,0384	1,0817	1,0203	0,9810	0,9420	1,00
Vänersborg	97,6560	1,0012	0,9971	0,9713	1,0075	0,9855	0,9764	1,00
Åmål	96,8186	1,0024	1,0220	1,1235	1,0152	0,9728	0,9016	1,00
Öckerö	101,2633	0,9988	1,1007	0,9930	0,9917	1,0038	1,0256	0,90

Författningsförslag

SOU 2024:50

Värmlands län
Arvika	95,5726	1,0045	1,0632	1,0575	1,0280	0,9802	0,9230	1,10
Eda	96,4408	1,0068	1,1070	1,1620	1,0417	0,9480	0,7811	1,10
Filipstad	93,9520	1,0057	1,0872	1,1576	1,0355	0,9381	0,7536	1,10
Forshaga	94,7986	1,0013	0,9991	1,0846	1,0081	0,9897	0,9903	1,10
Grums	96,0355	1,0033	1,0385	1,1223	1,0203	0,9651	0,8117	1,00
Hagfors	94,3234	1,0061	1,0949	1,1638	1,0379	0,9631	0,8130	1,20
Hammarö	97,0056	0,9982	0,9737	0,9832	0,9874	1,0297	1,1726	1,10
Karlstad	97,2674	0,9998	0,9737	0,9792	0,9985	1,0132	1,0387	1,10
Kil	96,0058	1,0028	1,0283	1,0766	1,0172	0,9918	0,9684	1,10
Kristinehamn	95,3860	1,0022	1,0163	0,9980	1,0134	0,9806	0,9266	1,10
Munkfors	94,3997	1,0028	1,0286	1,1605	1,0173	0,9556	0,8416	1,10
Storfors	95,3681	1,0077	1,1243	1,1453	1,0471	0,9515	0,8418	1,10
Sunne	95,5126	1,0060	1,0932	1,1555	1,0374	0,9780	0,8990	1,10
Säffle	95,8197	1,0049	1,0703	1,1273	1,0302	0,9554	0,8159	1,00
Torsby	94,5381	1,0086	1,1421	1,2002	1,0526	0,9563	0,8345	1,20
Årjäng	97,3421	1,0074	1,1183	1,2023	1,0452	0,9519	0,7924	1,10
Örebro län
Askersund	97,1262	1,0057	1,0862	1,1192	1,0352	0,9540	0,8371	1,20
Degerfors	95,5828	1,0026	1,0252	1,0648	1,0162	0,9544	0,8741	1,20
Hallsberg	97,4404	1,0040	1,0540	1,0738	1,0252	0,9743	0,8838	1,00
Hällefors	95,3344	1,0035	1,0425	1,1556	1,0216	0,9368	0,7462	1,20
Karlskoga	96,8278	0,9986	0,9737	0,9535	0,9907	0,9766	0,8835	1,20
Kumla	97,6876	0,9992	0,9737	0,9535	0,9942	0,9890	0,9764	1,00
Laxå	96,5787	1,0059	1,0906	1,1449	1,0365	0,9564	0,8433	1,00
Lekeberg	97,2677	1,0042	1,0565	1,1066	1,0259	0,9880	0,9689	1,00
Lindesberg	96,2627	1,0041	1,0548	1,1103	1,0254	0,9617	0,8496	1,20
Ljusnarsberg	96,2545	1,0047	1,0667	1,1504	1,0291	0,9493	0,8072	1,20
Nora	96,4162	1,0028	1,0300	1,1111	1,0177	0,9880	0,9404	1,20
Örebro	98,0665	0,9995	0,9737	0,9535	0,9963	1,0013	0,9978	1,00
Västmanlands län
Arboga	96,6229	1,0011	0,9951	1,1022	1,0064	0,9773	0,9094	1,00
Fagersta	96,6182	0,9992	0,9737	1,0527	0,9942	0,9553	0,8418	1,10
Hallstahammar	97,0949	0,9993	0,9737	1,0255	0,9951	0,9705	0,8896	1,00
Kungsör	96,4437	1,0011	0,9953	1,0923	1,0069	0,9806	0,9027	1,00
Köping	96,7238	1,0007	0,9859	0,9737	1,0039	0,9615	0,8496	1,00
Norberg	95,3980	1,0011	0,9941	1,0794	1,0065	0,9446	0,8052	1,10
Sala	96,4729	1,0039	1,0511	1,0399	1,0243	0,9750	0,9021	1,10
Skinnskatteberg	95,9697	1,0076	1,1221	1,1440	1,0464	0,9530	0,8243	1,00

SOU 2024:50								Författningsförslag
Surahammar	97,0030	1,0038	1,0498	1,0828	1,0239	0,9577	0,8573	1,00
Västerås	99,5821	0,9986	0,9737	0,9535	0,9904	0,9981	0,9928	1,00
Dalarnas län
Avesta	95,7627	1,0025	1,0234	1,0205	1,0156	0,9645	0,8609	1,10
Borlänge	96,6392	0,9992	0,9737	0,9535	0,9945	0,9693	0,8791	1,20
Falun	96,0002	1,0023	1,0185	1,0246	1,0141	1,0064	1,0236	1,20
Gagnef	95,3955	1,0056	1,0852	1,1391	1,0349	0,9783	0,9496	1,20
Hedemora	95,5592	1,0041	1,0546	1,1069	1,0253	0,9737	0,8526	1,10
Leksand	96,7026	1,0034	1,0409	1,1227	1,0211	0,9982	0,9745	1,20
Ludvika	96,0962	1,0036	1,0445	1,0487	1,0222	0,9727	0,8807	1,20
Malung-Sälen	96,6759	1,0087	1,1431	1,2408	1,0529	0,9664	0,8544	1,40
Mora	95,4841	1,0036	1,0449	1,0788	1,0223	0,9887	0,9638	1,20
Orsa	95,4372	1,0030	1,0341	1,1278	1,0190	0,9587	0,8580	1,20
Rättvik	95,3330	1,0062	1,0964	1,1452	1,0383	0,9826	0,9325	1,20
Smedjebacken	95,7325	1,0045	1,0627	1,1020	1,0279	0,9623	0,8813	1,20
Säter	95,4016	1,0034	1,0407	1,1124	1,0210	0,9743	0,9463	1,10
Vansbro	95,3742	1,0079	1,1285	1,2007	1,0484	0,9599	0,8106	1,20
Älvdalen	96,0272	1,0116	1,1977	1,2397	1,0699	0,9578	0,8290	1,40
Gävleborgs län
Bollnäs	96,3655	1,0034	1,0411	1,0855	1,0211	0,9728	0,9017	1,20
Gävle	98,1128	1,0003	0,9783	0,9781	1,0016	0,9924	0,9787	1,10
Hofors	95,4363	1,0027	1,0267	1,1185	1,0167	0,9535	0,8163	1,20
Hudiksvall	95,4753	1,0036	1,0447	1,0737	1,0223	0,9851	0,9522	1,20
Ljusdal	96,1877	1,0061	1,0946	1,1431	1,0378	0,9736	0,8386	1,30
Nordanstig	96,0713	1,0085	1,1393	1,1622	1,0517	0,9684	0,8871	1,20
Ockelbo	96,0789	1,0056	1,0839	1,1676	1,0345	0,9648	0,8558	1,10
Ovanåker	96,0890	1,0036	1,0457	1,1630	1,0226	0,9698	0,8823	1,30
Sandviken	96,8029	1,0022	1,0176	1,0228	1,0138	0,9692	0,8902	1,10
Söderhamn	95,9542	1,0035	1,0432	1,0794	1,0218	0,9580	0,8496	1,20
Västernorrlands län
Härnösand	95,1261	1,0024	1,0294	1,0046	1,0151	0,9835	0,9531	1,30
Kramfors	94,3276	1,0060	1,0927	1,1437	1,0372	0,9617	0,8493	1,30
Sollefteå	93,1413	1,0074	1,1194	1,1857	1,0455	0,9706	0,8842	1,40
Sundsvall	96,7122	1,0016	1,0055	1,0275	1,0101	0,9944	0,9803	1,30
Timrå	96,2143	1,0020	1,0128	1,0635	1,0123	0,9715	0,9438	1,30
Ånge	94,6527	1,0072	1,1148	1,2330	1,0441	0,9622	0,8400	1,40
Örnsköldsvik	95,0652	1,0048	1,0698	1,0791	1,0298	0,9963	0,9952	1,30

Författningsförslag

SOU 2024:50

Jämtlands län
Berg	95,6170	1,0108	1,1825	1,2132	1,0652	0,9582	0,8832	1,40
Bräcke	94,1685	1,0111	1,1871	1,2187	1,0666	0,9645	0,8513	1,40
Härjedalen	96,1240	1,0125	1,2123	1,2843	1,0744	0,9718	0,8852	1,50
Krokom	96,0691	1,0084	1,1371	1,1592	1,0510	0,9947	1,0320	1,50
Ragunda	94,7254	1,0111	1,1884	1,2276	1,0670	0,9442	0,8226	1,40
Strömsund	94,2971	1,0109	1,1840	1,2593	1,0656	0,9644	0,8440	1,50
Åre	98,0857	1,0090	1,1485	1,2320	1,0546	1,0042	1,0140	1,60
Östersund	96,9547	1,0010	0,9945	1,0133	1,0057	1,0010	1,0128	1,40
Västerbottens län
Bjurholm	95,1457	1,0114	1,1940	1,1976	1,0687	0,9745	0,9430	1,40
Dorotea	95,8447	1,0128	1,2183	1,2711	1,0763	0,9622	0,8115	1,50
Lycksele	94,3102	1,0056	1,0840	1,2407	1,0345	0,9723	0,8990	1,50
Malå	95,0961	1,0105	1,1775	1,2657	1,0636	0,9682	0,8990	1,60
Nordmaling	96,3598	1,0069	1,1101	1,1899	1,0426	0,9703	0,8660	1,30
Norsjö	95,2309	1,0105	1,1764	1,2391	1,0633	0,9643	0,9140	1,60
Robertsfors	95,8733	1,0088	1,1462	1,1940	1,0539	0,9754	0,9262	1,40
Skellefteå	96,5748	1,0047	1,0668	1,0798	1,0291	0,9921	0,9849	1,40
Sorsele	95,3666	1,0154	1,2641	1,2758	1,0906	0,9573	0,8768	1,70
Storuman	96,1610	1,0142	1,2430	1,2797	1,0840	0,9804	0,9376	1,80
Umeå	98,6022	1,0005	0,9836	1,0090	1,0030	1,0220	1,0830	1,30
Vilhelmina	94,7898	1,0097	1,1615	1,2750	1,0586	0,9522	0,8329	1,60
Vindeln	96,2537	1,0104	1,1752	1,2033	1,0629	0,9824	0,9233	1,50
Vännäs	96,1013	1,0029	1,0308	1,1409	1,0179	0,9970	1,0147	1,40
Åsele	93,9781	1,0147	1,2510	1,2680	1,0865	0,9666	0,8174	1,50
Norrbottens län
Arjeplog	95,4244	1,0160	1,2736	1,2928	1,0935	0,9544	0,8835	1,70
Arvidsjaur	95,2109	1,0063	1,0971	1,2693	1,0386	0,9604	0,8374	1,60
Boden	95,7383	1,0038	1,0500	1,0519	1,0239	0,9925	0,9895	1,50
Gällivare	96,7503	1,0063	1,0973	1,1924	1,0387	0,9713	0,8707	1,90
Haparanda	95,3268	1,0050	1,0735	1,2328	1,0312	0,9642	0,8704	1,50
Jokkmokk	95,8366	1,0110	1,1866	1,2696	1,0665	0,9856	0,9476	1,80
Kalix	94,9912	1,0053	1,0796	1,1689	1,0331	0,9769	0,9032	1,50
Kiruna	98,2448	1,0075	1,1201	1,1078	1,0457	0,9662	0,9003	1,90
Luleå	97,7053	1,0012	0,9974	1,0175	1,0070	1,0097	1,0499	1,50
Pajala	94,5985	1,0131	1,2243	1,2928	1,0782	0,9578	0,7670	1,70

100

SOU 2024:50								Författningsförslag
Piteå	96,2005	1,0034	1,0408	1,0452	1,0210	0,9912	0,9707	1,40
Älvsbyn	95,4700	1,0054	1,0809	1,2033	1,0335	0,9706	0,8318	1,50
Överkalix	94,0683	1,0123	1,2098	1,2441	1,0737	0,9594	0,8387	1,60
Övertorneå	94,2288	1,0127	1,2161	1,2723	1,0756	0,9945	0,8873	1,60

Fasta index för kommuner del 2

	Administration	Räddnings-	Trafik	Byggnation
		tjänst
Stockholms län
Botkyrka	1,0000	1,0000	1,1344	102,5313
Danderyd	1,0000	1,0000	1,3381	102,5313
Ekerö	1,0000	1,0000	1,0057	102,5313
Haninge	1,0000	1,0000	1,0402	102,5313
Huddinge	1,0000	1,0000	1,2975	102,5313
Järfälla	1,0000	1,0000	1,3300	102,5313
Lidingö	1,0000	1,0000	1,1062	102,5313
Nacka	1,0000	1,0000	1,2067	102,5313
Norrtälje	1,0000	1,0000	1,0000	102,5313
Nykvarn	1,0000	1,0000	1,0583	102,5313
Nynäshamn	1,0000	1,0000	1,0000	102,5313
Salem	1,0000	1,0000	1,1879	102,5313
Sigtuna	1,0000	1,0000	1,0576	102,5313
Sollentuna	1,0000	1,0000	1,4309	102,5313
Solna	1,0000	1,0000	1,4565	102,5313
Stockholm	1,0000	1,0000	1,4659	102,5313
Sundbyberg	1,0000	1,0000	1,1062	102,5313
Södertälje	1,0000	1,0000	1,1051	102,5313
Tyresö	1,0000	1,0000	1,1249	102,5313
Täby	1,0000	1,0000	1,1769	102,5313
Upplands Väsby	1,0000	1,0000	1,2199	102,5313
Upplands-Bro	1,0000	1,0000	1,1039	102,5313
Vallentuna	1,0000	1,0000	1,0048	102,5313
Vaxholm	1,0000	1,0000	1,0049	102,5313
Värmdö	1,0000	1,0000	1,0139	102,5313
Österåker	1,0000	1,0000	1,0366	102,5313

101

Författningsförslag

SOU 2024:50

Uppsala län
Enköping	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Heby	1,0183	1,1035	1,0000	99,1322
Håbo	1,0000	1,0000	1,0608	99,1322
Knivsta	1,0000	1,0000	1,0189	99,1322
Tierp	1,0000	1,1240	1,0000	99,1322
Uppsala	1,0000	1,0000	1,0079	99,1322
Älvkarleby	1,0299	1,0000	1,0000	99,1322
Östhammar	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Södermanlands län
Eskilstuna	1,0000	1,0000	1,0096	99,1322
Flen	1,0037	1,0000	1,0000	99,1322
Gnesta	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Katrineholm	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Nyköping	1,0000	1,0000	1,0186	99,1322
Oxelösund	1,0294	1,0000	1,0249	99,1322
Strängnäs	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Trosa	1,0052	1,0000	1,0155	99,1322
Vingåker	1,0777	1,0000	1,0000	99,1322
Östergötlands län
Boxholm	1,1566	1,0654	1,0000	99,1322
Finspång	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Kinda	1,0771	1,2655	1,0000	99,1322
Linköping	1,0000	1,0000	1,0096	99,1322
Mjölby	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Motala	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Norrköping	1,0000	1,0000	1,0286	99,1322
Söderköping	1,0000	1,0000	1,0000	99,1322
Vadstena	1,0809	1,0000	1,0000	99,1322
Valdemarsvik	1,1263	1,2301	1,0000	99,1322
Ydre	1,3159	1,2151	1,0000	99,1322
Åtvidaberg	1,0121	1,0000	1,0000	99,1322
Ödeshög	1,1761	1,0692	1,0054	99,1322
Jönköpings län
Aneby	1,0975	1,0152	1,0000	96,8894
Eksjö	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Gislaved	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Gnosjö	1,0548	1,0000	1,0000	96,8894

102

SOU 2024:50				Författningsförslag
Habo	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Jönköping	1,0000	1,0000	1,0454	96,8894
Mullsjö	1,0290	1,0000	1,0000	96,8894
Nässjö	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Sävsjö	1,0325	1,0000	1,0000	96,8894
Tranås	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Vaggeryd	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Vetlanda	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Värnamo	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Kronobergs län
Alvesta	1,0000	1,0000	1,0000	96,8894
Lessebo	1,0660	1,0000	1,0000	96,8894
Ljungby	1,0000	1,0000	1,0000

	5.3.3	Garantinivån...........................................................	274
	5.3.4	Övriga intäkter ......................................................	275
5.4	Alternativa förslag som kommittén har övervägt ...............		276
5.5	Utfall och förändringsanalys ................................................		277
	5.5.1	Utfall och förändring för kommunerna ...............	278
	5.5.2	Förändring för regionerna ....................................	280
6	Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner..........		283
6.1	Dagens kostnadsutjämning för kommuner.........................		283

	(2008:776) om utjämning av kostnader för stöd
	och service till vissa funktionshindrade ...............................		111
2	Utredningens uppdrag och arbete..............................		121
2.1	Utredningsuppdraget............................................................		121
2.2	Metod	.....................................................................................	122
	2.2.1	Lämnade uppdrag ..................................................	123
	2.2.2	Analytisk metod ....................................................	124
2.3	Datakällor ..............................................................................		129
	2.3.1	Sveriges officiella statistik .....................................	129

		för totalbefolkning ................................................	130
	2.3.4	Verksamhetsstatistik.............................................	131
	2.3.5	Data i kostnads- respektive LSS-utjämningen ....	133
	2.3.6	Utmaningar enligt kommittén .............................	134
3	Kommitténs utgångspunkter och problembild .............		137
3.1	Varför behövs ett utjämningssystem?.................................		137
3.2	Nuvarande system ................................................................		141
	3.2.1	Den kommunalekonomiska utjämningen ...........	141
	3.2.2	LSS-utjämningen ...................................................	145
3.3	Systemets historiska utveckling...........................................		145

		men inte fullständig...............................................	251
	5.1.6	Inkomstutjämningen och tillväxt.........................	252
5.2	Resultatet av kommitténs analyser......................................		253
	5.2.1	Inkomstutjämningens syfte..................................	253
	5.2.2	Är inkomstutjämningen tillväxthämmande?.......	255
	5.2.3	Övriga intäkter ......................................................	264
5.3	Överväganden och förslag....................................................		265