Nätt och jämnt
Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn
Del 1
Betänkande av Utjämningskommittén 2022
Stockholm 2024
SOU 2024:50
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024
ISBN
ISBN
ISSN
Till statsrådet Erik Slottner
Regeringen beslutade den 28 april 2022 att tillsätta en parlamen- tariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en bred översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommittén har antagit namnet Utjämningskommittén 2022.
Som ordförande förordnades från och med den 28 april 2022 förre landshövdingen Håkan Sörman. Som ledamöter förordnades från och med den 21 juni 2022 riksdagsledamoten Malin Danielsson, riksdagsledamoten Adnan Dibrani, riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (t.o.m. 18 oktober 2022), tidigare riksdagsledamoten Dan Ericsson (t.o.m. 18 oktober 2022), ordföranden i kommun- fullmäktige Carola Gunnarsson (t.o.m. 1 september 2023), politiska sekreteraren Lena Karlsson, gruppledaren i regionfullmäktige Gabriel Kroon, riksdagsledamoten Eva Lindh, kommunalrådet Ulf Olsson, kommunalrådet
Som ledamöter har senare förordnats från och med den 7 decem- ber 2022 riksdagsledamoten Jan Ericsson, riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falk, och förbundsordföranden Magnus Kolsjö. Från och med den 1 september 2023 förordnades som ledamot även kommunal- rådet Angelica Karlsson.
Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 30 juni 2022 departe- mentssekreteraren Mattias Windahl, kanslirådet Lisa Ståhlberg, depar- tementssekreteraren David Andersson (t.o.m. 1 juni 2023), kanslirådet Andreas Giaever, ämnesrådet Hampus Strömberg samt ämnesrådet Håkan Nyman.
Som sakkunniga har senare förordnats ämnesrådet Karin Frank (fr.o.m. 1 juni 2023 t.o.m. 1 september 2023), departementssekre- teraren Wiebe van der Werf (fr.o.m. 1 september 2023 t.o.m. 22 feb-
ruari 2024), rättssakkunnige Simon Isaksson (fr.o.m. 22 februari 2024) samt ämnesrådet Helena Johnsson (fr.o.m. 22 februari 2024).
Som experter förordnades från och med den 30 juni 2022 utredaren Carl Holmberg (t.o.m. 15 april 2024), enhetschefen Martin Olauzon, statistikern Sofia Runestav, statistikern Tova Holm, ekonomen Åsa Högberg samt ekonomen Måns Norberg.
Som huvudsekreterare i kommittén anställdes den 13 juni 2022 forskningschefen Emelie Värja. Som sekreterare anställdes ekonomen Henrik Berggren den 8 augusti 2022, ekonomen Marcus Strinäs den 24 oktober 2022 (t.o.m. 3 juni 2024.), ekonomen Niclas Johansson den 1 mars 2023 samt rättssakkunniga Marie Lifvendahl den 15 novem- ber 2023.
Härmed överlämnar vi kommitténs betänkande Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) till regeringen. I och med detta är uppdraget slutfört.
Stockholm i juli 2024
Håkan Sörman |
|
|
Malin Danielsson |
Adnan Dibrani |
Jan Ericson |
Mattias Eriksson Falk |
Angelica Karlsson |
Lena Karlsson |
Magnus Kolsjö |
Gabriel Kroon |
Eva Lindh |
Ulf Olsson |
Karin Thomasson |
|
|
|
/Emelie Värja |
|
|
Henrik Berggren |
|
|
Niclas Johansson |
|
|
Marie Lifvendahl |
|
|
Marcus Strinäs |
Innehåll
1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773)
om kommunalekonomisk utjämning..................................... |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service
till vissa funktionshindrade .................................................... |
1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen
1.4Förslag till förordning om ändring i förordningen
5
Innehåll |
SOU 2024:50 |
2.3.3Folkbokföring och registret
3.3.1En statsbidrags- och utjämningsreform
|
1993 … ................................................................... |
|
3.3.3Ändringar i utjämningssystemet infördes 2005 utifrån förslag från en parlamentarisk
|
kommitté ............................................................... |
|
3.4Principiella utgångspunkter för kommitténs arbete
med översynen av utjämningen ........................................... |
|
3.5 Vanliga missuppfattningar ................................................... |
3.5.1Det är ingen idé att höja skatten –
|
||
|
||
|
är effektiva ............................................................. |
3.5.3Inflyttning av miljonärer stärker kommunens
3.5.4Fler skolelever ger mer intäkter
|
||
6
SOU 2024:50Innehåll
4.1.3Svårt att åstadkomma en långsiktig minskning
|
||
4.1.5En dubbelsidig problematik med riktade
statsbidrag .............................................................. |
4.1.6Under 2022 fanns över 200 riktade
|
||
4.2 Principer för användning av riktade statsbidrag.................. |
||
|
||
|
4.2.3Det finns teoretisk grund för användningen av
riktade statsbidrag under vissa omständigheter... 183
4.2.4Fyra undantag föreslås från huvudregeln om generella statsbidrag i styrningen av
4.3.2Kommittén föreslår skärpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade
statsbidrag .............................................................. |
4.4Praktiska överväganden vid inordnandet av riktade
statsbidrag i det generella statsbidraget ............................... |
4.4.1Praktiska omständigheter kan påverka lämpligheten att generalisera riktade
statsbidrag .............................................................. |
7
Innehåll |
SOU 2024:50 |
4.5Förslag på riktade statsbidrag att inordna i det generella
statsbidraget .......................................................................... |
4.5.1Kommittén föreslår att 17 riktade statsbidrag
4.5.2Den föreslagna generaliseringen av riktade
statsbidrag får konsekvenser på flera områden ... 219
4.6 Konsekvenser av ett sektorsbidrag till skolan .................... |
4.6.1Frågan om ett sektorsbidrag till skolan har
behandlats av flera utredningar de senaste åren .. 225
4.6.2Ett sektorsbidrag till skolan kan betyda
flera saker............................................................... |
4.6.3Konsekvenserna av ett sektorsbidrag till
skolan är avhängiga utformningen av bidraget .... 231
4.7De riktade statsbidragens påverkan på utfallet inom
kostnadsutjämningen ........................................................... |
4.7.1Riktade statsbidrag riskerar att leda till
minskad omfördelning i kostnadsutjämningen... 240
5.1.5Inkomstutjämningen är långtgående,
5.3.1Åtgärder för att minska risken för negativa
|
||
Den länsvisa skattesatsen...................................... |
8
SOU 2024:50Innehåll
6.1.1Kostnadsutjämningen för kommuner består
av nio delmodeller.................................................. |
6.2Övergripande komponenter som ingår i flera
delmodeller ............................................................................ |
6.2.1Allmänna överväganden kring ersättningen
för strukturellt löneläge ........................................ |
6.2.2Allmänna överväganden kring ersättningen
9
Innehåll |
SOU 2024:50 |
6.9Befolkningsminskning (inom delmodellen
10
SOU 2024:50Innehåll
|
|||
|
verksamhetsövergripande kostnader) .................................. |
||
|
Nuvarande utformning ......................................... |
||
|
|||
|
Överväganden och förslag..................................... |
||
|
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
||
|
|||
|
och skydd)............................................................................. |
||
|
Nuvarande utformning ......................................... |
||
|
|||
|
Överväganden och förslag..................................... |
||
|
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
||
|
|||
|
och skydd)............................................................................. |
||
|
Nuvarande utformning ......................................... |
||
|
|||
|
Överväganden och förslag..................................... |
||
|
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
||
7 |
Översyn av kostnadsutjämningen för regioner ............. |
557 |
|
7.1 |
Dagens kostnadsutjämning för regioner ............................. |
557 |
|
|
7.1.1 |
Kostnadsutjämningen för regioner |
|
|
|
består av två delmodeller ....................................... |
558 |
7.2 |
Hälso- och sjukvård .............................................................. |
558 |
|
|
7.2.1 |
Nuvarande utformning ......................................... |
558 |
|
7.2.2 |
Utvärdering av befintlig delmodell....................... |
562 |
|
7.2.3 |
Överväganden och förslag..................................... |
569 |
|
7.2.4 |
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
584 |
7.3 |
Ersättning kraftig befolkningsförändring ........................... |
587 |
|
|
7.3.1 |
Nuvarande utformning ......................................... |
587 |
|
7.3.2 |
Utvärdering av befintlig komponent.................... |
588 |
|
7.3.3 |
Överväganden och förslag..................................... |
589 |
|
7.3.4 |
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
590 |
7.4 |
Ersättning för eftersläpning ................................................. |
590 |
|
|
7.4.1 |
Nuvarande utformning ......................................... |
591 |
|
7.4.2 |
Utvärdering av befintlig komponent.................... |
591 |
11
Innehåll |
SOU 2024:50 |
|
7.4.3 |
Överväganden och förslag .................................... |
593 |
|
7.4.4 |
Utfalls- och förändringsanalys ............................. |
595 |
8 |
Översyn av kostnadsutjämningen för kollektivtrafik ...... |
597 |
|
8.1 |
Nuvarande utformning ........................................................ |
597 |
|
8.2 |
Utvärdering av befintlig delmodell...................................... |
600 |
|
|
8.2.1 |
Mycket stora skillnader i resande......................... |
600 |
|
8.2.2 |
Högst kostnader i storstadsregionerna................ |
603 |
8.2.3Hög beläggning ger låga kostnader
|
för tunnelbana och järnväg ................................... |
604 |
8.2.4 |
Kostnadsunderlag och kostnadsdefinitioner ....... |
606 |
8.2.5Uppdaterade kostnadsdata har stor
|
betydelse för den statistiska analysen................... |
610 |
8.2.6 |
Gemensam utjämning för regioner |
|
|
och kommuner, trots skillnaderna i |
|
|
huvudmannaskap................................................... |
611 |
8.2.7 |
Utjämningen mellan kommunerna ...................... |
612 |
8.3 Överväganden och förslag.................................................... |
614 |
|
8.3.1 |
Nuvarande delmodell uppdateras......................... |
614 |
8.3.2 |
Den delade utjämningen behålls........................... |
617 |
8.3.3Fördelningen av standardkostnaden i län med
|
|
delat huvudmannaskap bestäms inom länet |
........ 619 |
8.4 |
Utfalls- och förändringsanalys ............................................ |
620 |
|
|
8.4.1 |
Regioner................................................................. |
620 |
|
8.4.2 |
Kommuner............................................................. |
622 |
9 |
Översyn av |
625 |
|
9.1 |
Nuvarande utformning ........................................................ |
625 |
|
|
9.1.1 |
Den grundläggande standardkostnaden .............. |
627 |
|
9.1.2 |
Personalkostnadsindex ......................................... |
629 |
|
9.1.3 |
Utfall 2024............................................................. |
630 |
9.2 |
Utvärdering av befintlig modell........................................... |
631 |
|
|
9.2.1 |
Fortsatt stora skillnader i antal insatser............... |
632 |
9.2.2Stora problem med användningen
av personalkostnadsindex ..................................... |
634 |
12
SOU 2024:50 |
Innehåll |
9.2.3Inget samband mellan vårdtyngd
|
och personalkostnadsindex ................................... |
636 |
9.2.4 |
Huvudmannaskapsutredningen ............................ |
641 |
9.3 Insatser enligt socialtjänstlagen............................................ |
642 |
|
9.3.1 |
Bakgrund ................................................................ |
642 |
9.3.2Det går att beräkna en grundläggande
standardkostnad..................................................... |
643 |
9.4 Överväganden och förslag .................................................... |
645 |
9.4.1Utvärderingen av dagens modell pekar
på flera brister ........................................................ |
645 |
9.4.2Statligt huvudmannaskap för personlig
|
|
assistans .................................................................. |
650 |
9.5 |
Utfalls- och förändringsanalys............................................. |
651 |
|
10 |
Översyn av strukturbidragen...................................... |
655 |
|
10.1 |
Nuvarande utformning ......................................................... |
655 |
|
|
10.1.1 |
Bakgrund ................................................................ |
655 |
|
10.1.2 |
Utfall 2024 ............................................................. |
656 |
10.2 |
Utvärdering av befintligt strukturbidrag ............................. |
658 |
|
|
10.2.1 |
Tidigare bidragsförändringar ................................ |
659 |
|
10.2.2 Ny komponent för små regioner gör att |
|
|
|
|
strukturbidrag för små landsting kan tas bort ..... |
659 |
|
10.2.3 Ersättning för svagt befolkningsunderlag |
|
|
|
|
kan övervägas ......................................................... |
660 |
10.3 |
Överväganden och förslag .................................................... |
662 |
|
|
10.3.1 Bidrag för svagt befolkningsunderlag |
|
|
|
|
kvarstår och uppdateras......................................... |
663 |
|
10.3.2 Ersättning för tidigare bidragsförändring |
|
|
|
|
reduceras och blir fast införandebidrag ................ |
666 |
|
10.3.3 Strukturbidraget för små regioner tas bort.......... |
667 |
|
10.4 |
Utfalls– och förändringsanalys ............................................ |
667 |
|
11 |
Införandebidrag....................................................... |
671 |
|
11.1 |
Införandebidraget över tid ................................................... |
671 |
|
|
11.1.1 |
Tidigare regelverk .................................................. |
672 |
13
Innehåll |
SOU 2024:50 |
11.1.2 Nivån på införandebidraget .................................. |
672 |
11.1.3Stora ändringar i utfall mellan åren
även utan förändringar i systemet ........................ |
673 |
11.2 Överväganden och förslag.................................................... |
673 |
11.2.1Separata införanderegler för utjämningssystemet och
|
|
föreslås ................................................................... |
674 |
|
11.2.2 Stora förändringar för enskilda kommuner ......... |
674 |
|
|
11.2.3 Samma utformning av införanderegler |
|
|
|
|
som vid de senaste ändringarna ............................ |
676 |
|
11.2.4 |
Nivån på införandebidragen ................................. |
676 |
|
11.2.5 |
Konsekvenserna av införandebidraget ................. |
677 |
12 |
Effekter vid sammanläggningar ................................. |
681 |
|
12.1 |
Indelningsändringar.............................................................. |
681 |
|
|
12.1.1 |
Indelningslagen ..................................................... |
681 |
|
12.1.2 Indelningsändringar de senaste 50 åren ............... |
682 |
|
|
12.1.3 |
Kommunsammanläggningar diskuteras............... |
682 |
12.2 |
Nuvarande lagstiftning vid sammanläggningar................... |
683 |
|
|
12.2.1 |
Bakgrund................................................................ |
683 |
|
12.2.2 Ny paragraf i lagen om kommunalekonomisk |
|
|
|
|
utjämning............................................................... |
685 |
12.3 |
Utvärdering av lagstiftningen .............................................. |
686 |
|
|
12.3.1 Paragrafen kan ge orimliga utfall.......................... |
686 |
|
|
12.3.2 |
Förarbeten ............................................................. |
687 |
|
12.3.3 Oklart vad som händer efter |
|
|
|
|
anpassningsperioden ............................................. |
688 |
12.4 |
Ekonomiska effekter av sammanläggningar ....................... |
689 |
|
|
12.4.1 Effekter av en kommunsammanläggning ............ |
689 |
|
|
12.4.2 Effekter av en regionsammanläggning................. |
692 |
|
12.5 |
Överväganden och förslag.................................................... |
693 |
|
|
12.5.1 Nuvarande lagstiftning behöver ändras ............... |
694 |
|
|
12.5.2 Nuvarande lagstiftning behöver kompletteras |
|
så att det framgår vad som händer efter fyra år ... 695
12.5.3 Långsiktiga incitament för |
|
sammanläggning bör övervägas ............................ |
696 |
14
SOU 2024:50 |
Innehåll |
12.5.4Utjämningen för regioner har svårt
att klara större sammanläggningar ........................ |
696 |
12.5.5Glesbygds- och löneindex bör viktas
|
|
ihop vid en sammanläggning ................................. |
697 |
13 |
Samlade ekonomiska effekter ................................... |
699 |
|
13.1 |
Inledning................................................................................ |
699 |
|
13.2 |
Samlade ekonomiska effekter för kommunerna ................. |
699 |
|
|
13.2.1 |
Förändringar exklusive |
700 |
|
13.2.2 |
Förändringar |
704 |
|
13.2.3 Samlade årliga ekonomiska effekter ..................... |
706 |
|
13.3 |
Samlade ekonomiska effekter för regionerna...................... |
707 |
|
14 |
Orsakerna till skattesatsskillnaderna.......................... |
711 |
|
14.1 |
Inledning................................................................................ |
711 |
|
14.2 |
Kommunernas beskattningsrätt........................................... |
712 |
|
|
14.2.1 |
Grundlagen ............................................................ |
712 |
|
14.2.2 |
Det kommunala skatteunderlaget ........................ |
712 |
14.3 |
Utvecklingen av den kommunala skattesatsen ................... |
713 |
|
|
14.3.1 |
Riksgenomsnittet .................................................. |
713 |
|
14.3.2 |
Högst och lägst...................................................... |
715 |
14.4 |
Skillnader i kommunalskatt mellan olika grupper |
|
|
|
av kommuner......................................................................... |
718 |
|
|
14.4.1 |
Kommungrupp ...................................................... |
718 |
|
14.4.2 |
Folkmängd ............................................................. |
719 |
|
14.4.3 |
Lokalt befolkningsunderlag .................................. |
720 |
|
14.4.4 |
Ekonomisk kapacitet............................................. |
721 |
|
14.4.5 |
Strukturella kostnader........................................... |
722 |
14.5 |
Kostnadsläge.......................................................................... |
724 |
|
|
14.5.1 |
Utjämnad obligatorisk verksamhet ...................... |
724 |
|
14.5.2 Ej utjämnad obligatorisk verksamhet................... |
725 |
|
|
14.5.3 |
Frivillig verksamhet ............................................... |
727 |
15
Innehåll |
SOU 2024:50 |
14.6 |
Andra intäkter....................................................................... |
728 |
|
|
14.6.1 |
Intäkter knutna till verksamhet............................ |
728 |
|
14.6.2 |
Intäkter knutna till en specifik händelse ............. |
729 |
|
14.6.3 |
Kommunal fastighetsavgift................................... |
729 |
|
14.6.4 |
Finansiella intäkter................................................ |
730 |
|
14.6.5 |
Nuvarande strukturbidrag .................................... |
730 |
14.7 |
Utvecklingen av regionernas skattesats .............................. |
731 |
|
|
14.7.1 |
Riksgenomsnitt ..................................................... |
731 |
|
14.7.2 |
Högst och lägst ..................................................... |
732 |
14.8 |
Skillnader i kommunal service ............................................. |
733 |
|
|
14.8.1 |
Relevanta mått....................................................... |
733 |
|
14.8.2 |
Statlig skattereduktion i glesbygd ........................ |
735 |
14.9 |
Den effektiv skattesatsen ..................................................... |
736 |
|
|
14.9.1 |
Jämförelse av utfallet i två kommuner ................. |
736 |
|
14.9.2 |
Kommunalskatt, grundavdrag med mera............. |
737 |
|
14.9.3 |
Jobbskatteavdrag ................................................... |
738 |
|
14.9.4 |
Effekt vid olika typer av inkomster ..................... |
739 |
|
14.9.5 |
Effekt vid förändring av kommunalskatt ............ |
741 |
14.10 |
Skattesatsen och utjämningen.............................................. |
742 |
|
|
14.10.1 |
Långtgående utjämning av skillnader |
|
|
|
i skattekraft............................................................ |
743 |
|
14.10.2 |
Effekten av icke fullständig utjämning ................ |
744 |
14.11 |
Kommunvisa jämförelser ..................................................... |
745 |
|
|
14.11.1 |
Tidigare studier ..................................................... |
745 |
|
14.11.2 |
Kommitténs analyser ............................................ |
746 |
|
14.11.3 |
Kommuner med låg skatt ..................................... |
750 |
|
14.11.4 |
Kommuner med hög skatt.................................... |
751 |
14.12 |
Sammanfattande slutsatser................................................... |
753 |
|
15 |
Åtgärder för att motverka höga och ökande |
|
|
|
skattesatser i kommuner och regioner ........................ |
757 |
|
15.1 |
Uppdraget att föreslå åtgärder för att motverka höga |
|
|
|
och ökande skattesatser i kommuner och regioner ............ |
757 |
|
15.2 |
Den kommunala självstyrelsen och den kommunala |
|
|
|
beskattningsrätten ................................................................ |
758 |
16
SOU 2024:50 |
Innehåll |
15.2.1Den grundlagsstadgade kommunala
självstyrelsen .......................................................... |
759 |
15.2.2En proportionalitetsbedömning behöver göras
inför ingrepp i den kommunala självstyrelsen ..... 760
15.2.3 Den grundlagsstadgade kommunala |
|
beskattningsrätten ................................................. |
760 |
15.2.4 Begränsningar i den kommunala |
|
beskattningsrätten genom kommunalt |
|
skattetak, kommunalt skattestopp och andra |
|
liknande åtgärder ................................................... |
761 |
15.3 Överväganden och bedömningar om utrymmet att |
|
begränsa kommuners och regioners beskattningsrätt ........ |
780 |
15.3.1 Staten har utrymme att begränsa |
|
den kommunala beskattningsrätten...................... |
780 |
15.3.2Statens utrymme att begränsa den kommunala
|
|
beskattningsrätten är litet ..................................... |
782 |
15.4 |
Överväganden och förslag som kan minska kommuners |
|
|
|
och regioners behov av skatteintäkter ................................. |
795 |
|
|
15.4.1 |
Effektivitet i resursutnyttjandet ........................... |
796 |
|
15.4.2 |
Den kommunala självstyrelsen |
|
|
|
och samhällsekonomisk balans ............................. |
797 |
|
15.4.3 Statligt stöd för effektivitet |
|
|
|
|
i den kommunala verksamheten............................ |
798 |
|
15.4.4 |
Stöd för omstrukturerings- och |
|
|
|
effektiviseringsåtgärder ......................................... |
801 |
|
15.4.5 Stöd till Rådet för främjande av kommunala |
|
|
|
|
analyser för jämförelser och analyser av |
|
|
|
effektivitet.............................................................. |
805 |
16 |
Författningskommentar ............................................ |
811 |
|
16.1 |
Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) |
|
|
|
om kommunalekonomisk utjämning................................... |
811 |
16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till
vissa funktionshindrade |
........................................................ 822 |
Särskilda yttranden .......................................................... |
825 |
17
Innehåll |
SOU 2024:50 |
Del 2 |
|
|
Bilagor |
|
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv 2022:36........................................... |
837 |
Bilaga 2 |
Kommittédirektiv 2023:56........................................... |
851 |
Bilaga 3 |
Kommittédirektiv 2024:17........................................... |
855 |
Bilaga 4 Samlade effekter av kommitténs förslag ..................... |
857 |
|
Bilaga 5 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas |
|
|
|
i det generella statsbidraget till kommunsektorn ....... |
917 |
Bilaga 6 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer ............... |
925 |
|
Bilaga 7 |
Regressionsbaserad kostnadsutjämning...................... |
979 |
18
Ordlista
Ord |
Förklaring |
Bidrag/avgift |
En kommuns eller regions utfall i |
|
inkomst- eller kostnadsutjämningen, |
|
alternativt |
Enhetlig skattesats |
En skattesats som är samma för samtliga |
|
kommuner. |
Garantinivå |
Den garanterade skattekraften i inkomst- |
|
utjämningen, uttryckt i procent av medel- |
|
skattekraften. |
Kompensationsgrad |
Hur stor del av skillnaden mellan den |
|
egna och den garanterade skattekraften |
|
som kompenseras i inkomstutjämningen. |
Länsvis skattesats |
Den för länet enhetliga skattesatsen |
|
som används för beräkning av bidrag/- |
|
avgift i inkomstutjämningen. |
Medelskattekraft |
Beskattningsbar inkomst per invånare |
|
i riket. |
Nettokostnadsavvikelse |
Nettokostnadens avvikelse från den |
|
i kostnadsutjämningen beräknade |
|
standardkostnaden för verksamheten. |
Regressionsanalys |
En statistisk analysmetod som visar |
|
sambandet mellan två eller fler variabler. |
Skattekraft |
En kommuns eller regions beskattnings- |
|
bara inkomster per invånare. |
19
Ordlista |
SOU 2024:50 |
Ord |
Förklaring |
Skattesats |
Den andel av den beskattningsbara in- |
|
komsten som invånarna betalar i skatt |
|
till kommun respektive region. |
Kommunalt skattestopp |
En begränsning i den kommunala |
|
beskattningsrätten genom att staten |
|
bestämmer att de enskilda kommunerna |
|
och regionerna inte får höja den egna |
|
skattesatsen. |
Kommunalt skattetak |
En begränsning i den kommunala |
|
beskattningsrätten genom att staten |
|
bestämmer en viss högsta nivå för |
|
skattesatsen. |
Skatteunderlag |
En kommun eller regions beskattnings- |
|
bara inkomster. |
Standardkostnad |
En utifrån strukturen beräknad kostnad |
|
för en verksamhet i kostnadsutjäm- |
|
ningen för en kommun eller en region. |
|
En standardkostnad som överstiger den |
|
riksgenomsnittliga standardkostnaden |
|
indikerar att kommunen eller regionen |
|
har strukturella merkostnader för verk- |
|
samheten. |
Strukturkostnad |
Summan av samtliga standardkostnader |
|
per kommun eller region. |
Tillägg/avdrag |
En kommun eller regions utfall i någon |
|
av kostnadsutjämningens delmodeller. |
20
Sammanfattning
Utjämningskommittén 2022 har haft i uppdrag att göra en bred över- syn av systemet för kommunalekonomisk utjämning och
Det huvudsakliga arbetssättet har varit kvantitativt. Men kommittén har även haft ett stort antal externa kontakter och, genom löpande kontakter med politiker och tjänstepersoner i kommunsektorn, arbetat målinriktat för att säkerställa att de förändringar som föreslås har stöd i den praktiska verklighet som kommuner och regioner befinner sig i.
De förändringar som kommittén föreslår i detta betänkande före- slås införas från och med 1 januari 2026.
Principiella utgångspunkter
Alla invånare ska ha tillgång till en god och likvärdig välfärd, oavsett var i landet man bor. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för detta mellan olika delar av Sverige. Till exempel finns betydande skillnader i skattekraft, folkmängd, åldersstruktur, bebyggelsestruktur och socio- ekonomiska faktorer, såsom befolkningens utbildningsnivå och in- komst, mellan kommuner respektive mellan regioner.
Dessa strukturella skillnader leder till att de ekonomiska förut- sättningarna är olika, både på intäkts- och kostnadssidan. Det kommu- nalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga eko- nomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärdstjänster och annan
21
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
samhällsservice, trots dessa skillnader. Detta syfte ställer krav på en långtgående utjämning av skattekraft och strukturella kostnadsskill- nader i kommunsektorn. Bakom detta syfte finns en stark och enhällig uppslutning i kommittén. Även grunderna för
För att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen fun- gerar ändamålsenligt och åtnjuter en hög legitimitet i kommunsektorn behöver dock systemen ses över med jämna mellanrum. I den översyn som har ankommit på kommittén att genomföra har följande kärn- värden särskilt beaktas:
•opåverkbarhet,
•träffsäkerhet,
•enkelhet (i den mån det inte står i konflikt med träffsäkerhet),
•stabilitet och förutsägbarhet,
•sunda incitament, inklusive incitament för tillväxt, samt
•aktualitet och tillförlitlighet.
Vidare har en grundläggande utgångspunkt när det gäller kostnads- utjämningen varit att denna endast ska avse obligatorisk verksamhet. Kommuner och regioner kan bedriva andra verksamheter utifrån lokala prioriteringar, men bara sådana verksamheter som är obligatoriska ska vara föremål för utjämning.
Slutligen har även den kommunala självstyrelsen varit ett kärnvärde i arbetet med att se över systemen. Kommuner och regioner bör ha en långtgående frihet att – inom ramen för befintliga regelverk – besluta om, utforma och prioritera i och mellan sina verksamheter. Detta har varit särskilt viktigt i de delar av utredningsuppdraget som handlar om riktade statsbidrag samt om åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser.
Utifrån dessa kärnvärden lämnar kommittén förslag på tämligen betydande förändringar av systemet för kommunalekonomisk utjäm- ning och
22
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
till att omfatta sex delar (se tabell 1). Denna strukturförändring har sin grund
•dels i att strukturbidraget, av förenklingsskäl, delas upp i ett fast införandebidrag och ett bidrag för svagt befolkningsunderlag,
•dels i att dagens ersättning för eftersläpning lyfts ut från systemet för kostnadsutjämning och bildar en egen del för att tydliggöra den tillfälliga karaktären av ersättningen.
Den förstnämnda förändringen illustrerar att en förenkling av systemet inte alltid innebär färre delar, utan kan också innebära att de respektive delarna blir enklare att förstå.
Tabell 1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning
Nuvarande |
Förslag |
Inkomstutjämning |
Inkomstutjämning |
Kostnadsutjämning |
Kostnadsutjämning |
Strukturbidrag |
Bidrag för svagt befolkningsunderlag |
Införandebidrag |
Fast införandebidrag |
|
|
|
Ersättning för eftersläpning |
|
Införandebidrag |
|
|
De riktade statsbidragen
Sedan den stora statsbidragsreformen på
Kommittén har förståelse för att det ibland finns ett behov av att styra kommunsektorn med riktade statsbidrag. Ibland kan det rentav vara nödvändigt. Under till exempel coronapandemin spelade de rik- tade statsbidragen en betydelsefull roll för att frigöra resurser och koordinera livräddande insatser inom kommunsektorn.
Men det finns också problem med de riktade statsbidragen. Det grundläggande problemet är att de inte nödvändigtvis styr mot de lokalt identifierade verksamhetsbehoven i kommuner och regioner. Därmed riskerar statens styrning med riktade statsbidrag leda till att resurser inte används på bästa sätt i kommunsektorn.
23
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
Men det finns även en mer praktisk problematik med de riktade statsbidragen, som springer ur hur dessa är utformade. Särskilt från kommunsektorn kritiseras vanligen de riktade statsbidragen för att vara utformade på ett sätt som driver administration, skapar ryckighet och ger svaga planeringsförutsättningar.
För att hantera denna dubbelsidiga problematik med de riktade statsbidragen föreslår kommittén
•dels principer för när statens användning av riktade statsbidrag kan anses vara berättigad i styrningen av kommunsektorn,
•dels kriterier för hur de riktade statsbidragen ska vara utformade för att minska den problematik som de ger upphov till.
När det gäller principerna är kommitténs förslag att statsbidrag som går till verksamhet för vilken kommuner och regioner är ansvariga, som huvudregel, ska vara generella. Riktade statsbidrag ska dock kunna ges som kostnadsersättningar, vid extraordinära situationer, när det finns samsyn om behovet av riktat statsbidrag, samt om det finns särskilda skäl. Vilka särskilda skäl som avses specificeras i kapitel 4.
Tanken med principerna är att dessa ska gälla löpande. Men för kommitténs vidkommande har de främst använts för att ringa in vilka av dagens riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Om kommittén inte funnit stöd i principerna för att ett visst riktat statsbidrag bör kvarstå som riktat har utgångspunkten varit att det ifrågavarande statsbidraget bör generaliseras. Sedan har det i många fall funnits praktiska omständig- heter som har varit nödvändiga att ta i övervägande för att säkerställa ett praktiskt genomförbart förslag på bidrag att inordna i det gene- rella statsbidraget.
Totalt föreslår kommittén att 17 riktade statsbidrag ska inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Vilka riktade stats- bidrag som omfattas framgår i detalj av bilaga 5. Förslaget innebär att det generella statsbidraget till kommunsektorn förstärks med 10,2 miljarder kronor i permanenta medel.
När det gäller den andra delen, utformningskriterier, föreslår kom- mittén att följande kriterier ska vara vägledande för regeringen vid utformningen av nya riktade statsbidrag:
24
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
•Riktade statsbidrag ska ha breda användningsområden. Om det finns liknande riktade statsbidrag bör utgångspunkten vara att dessa ska slås ihop.
•Riktade statsbidrag ska vara tidsbestämda och ha en tydlig plan för avveckling eller infasning i det generella statsbidraget redan när de införs.
•Riktade statsbidrag ska utformas så att de minimerar den admini- stration de skapar i användarledet.
•Riktade statsbidrag ska vara av en tillräcklig storlek för att kunna finansiera insatser av betydelse, även med beaktande av bidragens administrativa kostnader.
I anslutning till den sista punkten bedömer kommittén även att ett riktmärke för ett riktat statsbidrags minsta storlek bör införas. Rikt- märket ska vara att inget riktat statsbidrag, som vänder sig till alla kommuner eller regioner, ska ge mindre än 100 000 kronor i bidrag till den kommun eller region som får minst. Avsteg från detta rikt- märke ska kunna göras, men bör motiveras av regeringen.
Kommittén har även haft i uppdrag att belysa konsekvenser av ett större sektorsbidrag till skolan, samt de riktade statsbidragens på- verkan på utfallet inom kostnadsutjämningen. Kommitténs bedöm- ningar i dessa delar framgår i kapitel 4.
Inkomstutjämningen
Syftet med inkomstutjämningen är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar i kommuner och regioner, trots skillnader i skatte- kraft. För att utvärdera dagens modell för inkomstutjämning har kom- mittén genomfört en rad olika analyser. I analyserna har systemets syfte, att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar, ställts mot andra aspekter, såsom tillväxt och legitimitet.
Kommittén har i uppdrag att dels utreda om inkomstutjämningen kan ha tillväxthämmande effekter, dels föreslå åtgärder för att minska potentiella negativa effekter. Trots en teoretisk möjlighet så har kom- mittén inte hittat någon evidens som visar på att inkomstutjämningen har tillväxthämmande effekter. Om det ändå är önskvärt med stärkta incitament för tillväxt bör en sådan åtgärd inte innebära en minskad
25
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
utjämning av skillnader i skattekraft. Kommittén har övervägt att in- kludera en tillväxtkomponent i inkomstutjämningen, som baserar sig på daglönesumman. En sådan komponent har dock vissa baksidor, som att den skulle leda till en samhällsekonomiskt ineffektiv konkur- rens om företagsetableringar på bekostnad av samverkanslösningar inom en lokal arbetsmarknadsregion. Därför har kommittén inte valt att inkludera en sådan komponent i det samlade förslaget på ny in- komstutjämning.
Demografi, socioekonomi och näringslivsstruktur är tre faktorer som påverkar skattekraftens nivå. En ytterligare faktor är personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land, så kallade gränspendlare. För att synliggöra effekten på skattekraften av gränspendling bör det utredas om kompensationen för detta kan separeras från inkomst- utjämningen.
Den länsvisa skattesatsen bör uppdateras och utgå från rikets ge- nomsnittliga skattesats 2022. Utan en uppdatering av den genom- snittliga skattesatsen är kompensationsgraden i praktiken lägre än den avsedda. Kommittén anser att transparens i systemet är viktigt och föreslår därför en uppdatering.
Kompensationsgraden bör vara lika för kommuner och regioner, samtidigt som negativa marginaleffekter så långt som möjligt bör und- vikas. Kommittén ser inte någon anledning till att likvärdiga förutsätt- ningar skulle vara av mindre betydelse för regionerna och föreslår därför att kompensationsgraden för bidragsmottagande regioner höjs till 95 procent.
Garantinivån bör fortsatt vara densamma för kommuner och regi- oner för att undvika oönskade omfördelningar vid skatteväxlingar. Garantinivån bör också vara på en nivå som innebär att reglerings- posten ligger så nära noll som möjligt, samtidigt som inga ytterligare kommuner eller regioner med negativa marginaleffekter tillkommer som en konsekvens av förändringen. Kommittén föreslår därför en garantinivå på 116 procent.
Utöver skillnader i skattekraften så föreligger det stora skillnader i intäkter från fastighetsavgiften. Kommittén gör dock bedömningen att det finns ytterligare faktorer som bör utredas om fastighetsavgiften ska utjämnas. Kommitténs överväganden och förslag rörande inkomst- utjämningen behandlas i kapitel 5.
26
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
Kostnadsutjämningen
Kostnadsutjämningen är den del av det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet som syftar till att utjämna för strukturella kostnads- skillnader mellan kommuner och mellan regioner. I kapitel 6 respektive 7 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kostnads- utjämningen för kommuner respektive regioner. I kapitel 8 redovisas kommitténs översyn och förslag beträffande kollektivtrafiken.
Förslaget för kostnadsutjämningen för kommuner innebär att del- modellerna för verksamhetsövergripande kostnader och infrastruktur och skydd delas upp efter verksamhetsområde. Detta innebär fler del- modeller, vilket kan ses som ett mer komplicerat system. Men syste- met i sig blir enklare att förstå och förklara när det bli tydligare vad de olika delmodellerna avser. Förslaget för regioner innebär ingen för- ändring av antalet delmodeller.
Tabell 2 |
Kostnadsutjämningen för kommuner |
|
|
|
|
Nuvarande system |
Förslag |
|
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk |
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk |
|
verksamhet |
|
verksamhet |
Förskoleklass och grundskola |
Förskoleklass och grundskola |
|
|
|
|
Gymnasieskola |
|
Gymnasieskola |
Kommunal vuxenutbildning |
Kommunal vuxenutbildning |
|
|
|
|
Individ- och familjeomsorg |
Individ- och familjeomsorg |
|
Äldreomsorg |
|
Äldreomsorg |
Kollektivtrafik |
|
Kollektivtrafik |
Infrastruktur och skydd |
Gator och vägar |
|
|
|
|
Verksamhetsövergripande kostnader |
Räddningstjänst |
|
|
|
Befolkningsminskning |
|
|
|
|
|
Fastighet |
|
|
Politisk verksamhet |
En genomgående förändring som sker i delmodellerna förskola, fri- tidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grund- skola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg är att ersättningen för övergripande administration överförs från del- modellen för verksamhetsövergripande kostnader.
En ytterligare övergripande förändring sker mot bakgrund av att nuvarande modell som beräknar merkostnaderna för gleshet inte har
27
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
förvaltats och kan därför inte uppdateras eller utvärderas. Analysen av nuvarande gleshetskomponenter tyder också på stora brister, där- för har nya metoder för att fånga merkostnaden orsakad av gles bebyg- gelsestruktur utvecklats för delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gym- nasieskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt i invånarnas bosättningsmönster har ett nytt mått för gleshet skapats. Måttet har också kompletterats med en
Merkostnadskomponenter för strukturellt löneläge finns i del- modellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familje- omsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård. Både löneindexet och lönekostnadsandelarna har uppdaterats i samtliga av de ovan nämnda delmodellerna.
För delmodellerna förskola, fritidshem och annan pedagogisk verk- samhet, förskoleklass och grundskola samt gymnasieskola anser kom- mittén att nuvarande delmodeller kan förenklas genom att exkludera faktorer som inte tydligt har visat sig ha betydelse för skillnader i kostnader eller på andra sätt kan motiveras. Det innebär att dagens ersättningar för befolkningsförändringar avskaffas i samtliga del- modeller, samt att merkostnadskomponenten för språk avskaffas i del- modellen för äldreomsorg.
Samtliga ingående komponenter i de olika delmodellerna har setts över och vid behov justerats. Här har avvägningen mellan enkelhet och träffsäkerhet varit en återkommande fråga för kommittén. I del- modellen för äldreomsorg har det inneburit en något finare ålders- indelning, där träffsäkerheten bedömts väga tyngst. I delmodellen för komvux har det däremot inneburit att kommittén har valt att behålla dagens målgrupper, eftersom en finare indelning inte visat sig öka träffsäkerheten tillräckligt i förhållande till den ökade komplexiteten. Ibland har enkelheten också inneburit en strävan mot mer enhetliga delmodeller. I delmodellerna för äldreomsorg, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt gymnasieskola finns till ex- empel merkostnadskomponenter för socioekonomi. Detta saknas dock i delmodellen för grundskola, trots att socioekonomiska faktorer
28
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
har stor påverkan på skolresultaten. En merkostnadskomponent i delmodellen för förskoleklass och grundskola har därför inkluderats.
I ett antal delmodeller har en klassindelad struktur, där kommuner delas in i grupper baserat på strukturella förutsättningar, bytts ut till en kontinuerlig struktur, som inte delar in kommuner i grupper utan tar hänsyn till de olika strukturella förutsättningarna i kommuner. En klassindelad struktur är känslig för antagandena om var gränserna går, och kan ge upphov till så kallade tröskeleffekter om en kommun genom förändringar i strukturen går från en klass till en annan. En kontinuerlig struktur har fördelen att den beaktar den enskilda kom- munens eller regionens förutsättningar och inte buntar ihop kom- muner eller regioner i grupper. Även om en kontinuerlig struktur kan upplevas mer komplex anser kommittén att fördelarna överstiger nack- delarna.
Standardkostnaden för gator och vägar har tidigare utgått från vilken kommungrupp kommunen befinner sig. Kommittén har förändrat del- modellen och utgår nu i huvudsak från kommunens egna strukturella förutsättningar.
Beträffande delmodellen för gymnasieskolan görs flera föränd- ringar för att renodla komponenterna och skapa tydligare incitament för en effektiv verksamhet. Även här gör kommittén bedömningen att fler komponenter inte behöver innebära ett mer komplicerat system, om det blir enklare att förstå vad som utjämnas.
Delmodellen för individ- och familjeomsorgen delas upp i barn- och ungdomsvård samt i övrig individ- och familjeomsorg. Detta görs för att delmodellen ska bli mer följsam till utvecklingen av verksam- heten. Bägge delarna bygger på regressionsanalys, men styrs av olika variabler.
Komponenten för befolkningsminskning behålls, men går från att vara en komponent i verksamhetsövergripande kostnader till att bli en egen delmodell. Kommittén anser dock att dagens kompensa- tion på 10 år avser en för lång tidsperiod. För att öka incitamenten till anpassning där det är möjligt föreslås att kommuner som har minskat sin totala folkmängd med mer än 2 procent under de senaste fem åren erhåller ersättning. För befolkningsminskning under längre tidsperiod kan större anpassningar behövas. Mot denna bakgrund föreslår kom- mittén inrättande av en mer långsiktig kommundelegation.
Den nuvarande komponenten för eftersläpning bryts ut från kost- nadsutjämningen och blir en egen del under anslaget 1:1 Kommunal-
29
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
ekonomisk utjämning för att tydliggöra att ersättningen är av tillfällig natur. Utöver det kompletteras komponenten med en ventil för kom- muner och regioner med en tillfälligt mycket kraftig befolkningstillväxt enskilda år.
Beträffande delmodellen för hälso- och sjukvård för regionerna ökar antalet celler i matrisen från 22 till 28. Här har kommittén ansett att fördelarna med en högre träffsäkerhet överstiger nackdelarna med en något mer komplicerad beräkning. Den nya matrisen speglar på ett bättre sätt kostnaderna för olika personer. Inkomst och utbild- ning finns kvar som variabler. Sysselsättningsstatus tillkommer, men boendestatus tas bort. Samtidigt görs åldersindelningen för personer över 18 år något finare. Gleshet beräknas på ett nytt sätt där hänsyn också tas till små sjukhus på grund av litet invånarantal.
Kompensationen till regioner som minskar respektive ökar kraftigt tas bort. Kommittén har inte hittat några tydliga merkostnader för dessa regioner.
Kollektivtrafiken är en gemensam delmodell för kommuner och regioner och kommer fortsatt att vara det. Delmodellen bygger på ett uppdaterat samband mellan de förklarande variablerna och de totala kostnaderna för länen. För kommunerna föreslås fördelningen i de län som ännu har ett delat ansvar mellan kommunerna och regionen bygga på överenskommelser inom respektive län.
Kommittén anser att det fortsatt behövs en utjämning för
Den huvudsakliga förklaringen till att
30
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
från utjämningsmodellen. Detta medför dock att en särskild ventil för stora vårdbehov i främst små kommuner behöver skapas.
I avsaknad av ett personalkostnadsindex införs två nya merkost- nadskomponenter i modellen: en för högt strukturellt löneläge och en för övergripande administration. Vidare sker en del uppdateringar av prislapparna i modellen. Eftersom stora variationer under året kan förekomma, framför allt i mindre kommuner, bör
I dag utjämnas insatser enligt LSS, men inte enligt socialtjänstlagen (SoL). Detta skapar incitament att välja insatser enligt LSS i stället för SoL, även om det inte alltid är det bästa alternativet ur ett brukar- perspektiv. Bedömningen är att en delmodell för utjämning av SoL- insatser behövs både med avseende på incitamentsstrukturen och för att det är en relativt stor obligatorisk verksamhet med stora skillnader mellan kommunerna, såväl i antal insatser som i kostnader. Kommittén bedömer dock att införandet behöver föregås av att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa kvaliteten på de ingå- ende uppgifterna. Kommitténs överväganden och förslag rörande LSS- utjämningen och SoL behandlas i kapitel 9.
Strukturbidraget
Enligt direktiven ska kommittén analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras. Kommittén föreslår att nuvarande strukturbidrag för kommuner tas bort och er- sätts av ett bidrag för svagt befolkningsunderlag och ett fast inför- andebidrag, som begränsar den totala förändringen av den del av strukturbidraget som inte avser svagt befolkningsunderlag till högst 500 kronor per invånare.
Även för regionerna föreslås strukturbidraget tas bort i sin nuvar- ande form. Den del som avser små landsting ersätts med en merkost- nadskomponent för små sjukhus i kostnadsutjämningens gleshetsindex i delmodellen för hälso- och sjukvård. Den del av strukturbidraget som avser tidigare bidragsförändringar tas bort och ersätts med ett fast införandebidrag, som begränsar den totala förändringen av bort- tagandet till högst 250 kronor per invånare. Kommitténs överväg- anden och förslag rörande strukturbidragen till kommuner och regi- oner behandlas i kapitel 10.
31
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
Införandebidrag
En översyn av utjämningssystemet skapar alltid förändringar. I detta fall är det för vissa enskilda kommuner och regioner relativt stora förändringar. Enligt kommitténs mening bör förändringar införas succesivt, men kan inte fasas in under en alltför lång tid.
Kommittén föreslår två separata införandebidrag: ett för det kom- munalekonomiska utjämningssystemet och ett för
Utöver orsaken till det fasta införandebidraget som har beskrivits ovan får även kommuner som har negativa förändringar som över- stiger 1 500 kronor per invånare i det kommunalekonomiska utjäm- ningssystemet, och regioner som har negativa förändringar som över- stiger 750 kronor per invånare del av det fasta införandebidraget. Kommitténs överväganden och förslag rörande införandebidragen till kommuner och regioner behandlas i kapitel 11.
Effekter vid sammanläggningar
Kommittén ska enligt direktiven bedöma om utjämningssystemets omfördelningseffekter vid sammanläggningar av kommuner respektive regioner är ändamålsenliga och vid behov föreslå förändringar av systemet. Bakgrunden är dels att utjämningssystemet inte bör mot- verka frivilliga sammanläggningar, dels att nuvarande lagparagraf kan ge upphov till orimliga konsekvenser under anpassningsperioden på fyra år.1
Kommittén anser att nuvarande lagparagraf kan tolkas på ett olyck- ligt sätt som inte är i överensstämmelse med förarbetena till lagstift- ningen.2 Kommittén föreslår därför en ändring i lagen som innebär ett förtydligande av ersättningen för den nya kommunens intäkter under de första fyra åren.
För att tydliggöra förutsättningarna på längre sikt och underlätta sammanläggningar menar kommittén att det behövs en ny paragraf om den nya kommunen eller regionens intäkter efter de fyra första
1Lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning, § 17a.
2Prop. 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014.
32
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
åren som innebär att den nya kommunen eller regionen får behålla de ingående kommunernas eller regionernas intäkter av det fasta inför- andebidraget och svagt befolkningsunderlag.
En sammanläggning av framför allt små kommuner med stora ersättningar för övergripande administration kan ändå innebära väs- entligt lägre intäkter från kostnadsutjämningen för den sammanlagda kommunen. Kommitténs bedömning är därför att en del av intäkts- minskningen kan överföras till det föreslagna fasta införandebidraget för att säkerställa långsiktiga incitament för sammanläggning.
Samlade ekonomiska effekter
I kapitel 13 redovisas de samlade ekonomiska effekterna av kommit- téns förslag. Förändringarna för kommunerna exklusive LSS varierar från +4 503 kronor per invånare i Dorotea till
947kronor per invånare i genomsnitt är pendlingskommun nära stor- stad. Största positiva förändringen på 1 618 kronor per invånare i genomsnitt har kommungruppen pendlingskommun nära mindre tätort.
Den samlade förändringen innebär att glesa kommuner, kommuner med liten folkmängd och de socioekonomiskt svagare kommunerna i genomsnitt får en positiv förändring. Socioekonomiskt starkare kommuner med stor folkmängd eller tät bebyggelsestruktur får i genomsnitt en negativ förändring. Det är förändringarna i kostnads- utjämningen som är den främsta orsaken bakom förändringar på kommungruppsnivå.
När nya komponenter införs i befintliga delmodeller leder det i regel till stora förändringar i utfall. Detta är till exempel fallet med den socioekonomiska komponent som föreslås ingå i delmodellen för förskoleklass och grundskola. Även när helt nya beräkningsmetoder utvecklas, som i fallet med kommitténs förslag till nya gleshetsersätt- ningar, tenderar det att ge upphov till större förändringar. Detta är viktiga faktorer bakom de samlade förändringarna i kostnadsutjäm- ningen.
Men även om en delmodell enbart uppdateras kan stora förändringar ske på grund av att verksamheten har förändrats. Den genomsnittliga
33
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
förändringen i standardkostnad är till exempel störst i delmodellen individ- och familjeomsorg. Detta beror främst på hur verksamheten har utvecklats sedan den senaste översynen av kostnadsutjämningen (se kapitel 6 för en djupare analys).
För vissa kommuner, till exempel Arjeplog, sker stora negativa förändringar när det gäller befolkningsminskning. Detta beror på att delmodellen nu utgår från befolkningsminskning de senaste fem åren i stället för de senaste tio åren. Även när det gäller komponenten för administration är förändringarna relativt stora. Orsaken är att kompo- nenten nu tydligare utjämnar för smådriftsnackdelar, och inte lika mycket för gleshet. Komponenten har också gjorts kontinuerlig, vilket ger större förändringar för kommuner som ligger nära klassindelning- ens gränser.
Lomma är den kommun som har den största negativa förändringen i kostnadsutjämningen – detta trots att kommunen inte har den största negativa förändringen i någon delmodell. Det beror på att föränd- ringarna går åt samma håll i flera delmodeller. Det fasta införande- bidraget säkerställer att ingen kommun får en större total negativ förändring än
Förslagen i
För att ingen kommun ska uppleva större samlade negativa effekter än 400 kronor per invånare och år införs också ett gemensamt inför- andebidrag för
För regionerna sker de största negativa förändringarna i Uppsala och Stockholm, men av lite olika orsaker. Den totala negativa för- ändringen för båda uppgår till 750 kronor per invånare, inklusive fast införandebidrag. I Region Uppsala är det främst förändringar i kost- nadsutjämningen som är orsaken. Det främsta skälet är att bidraget för befolkningstillväxt tas bort från systemet. Detta gäller dock för 2024. Förändringen kan bli en annan utifrån befolkningsutvecklingen
34
SOU 2024:50 |
Sammanfattning |
fram tills det nya systemet införs. För Region Stockholm är det
istället förändringarna i inkomstutjämningen som har störst påverkan. Även Region Norrbotten och Region Halland har negativa föränd- ringar, men under 130 kronor per invånare.
På andra sidan spannet är de positiva förändringarna störst för Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland. Detta beror på att smådriftsnackdelar nu lyfts in i kostnadsutjämningen och uppdate- rats. Detta har tidigare ingått i strukturbidraget, men med ett fast be- lopp vilket innebär att ersättningen urholkats. För regionerna föreslås ett införandebidrag som innebär att den negativa effekten begränsas till 250 kronor per invånare och år.
Skattesatserna
Kommittén har enligt tilläggsdirektiven också i uppdrag att analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner respektive mellan regioner och lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Detta analyseras i kapitel 14 (orsaker) samt kapitel 15 (åtgärder).
Trots långtgående utjämning finns det relativt stora skillnader i kommunernas skatteuttag. Skillnaden i total kommunalskatt (kom- mun och region) uppgår 2024 till 6,17 procentenheter.
För de enskilda invånarna som har inkomst från arbete eller pen- sion är skillnaden i effektiv skatt betydligt lägre genom framför allt jobbskatteavdraget. Staten utjämnar delvis för skillnader i skattesats genom jobbskatteavdraget. Den initiala skillnaden i total kommunal- skatt på 6,17 procent blir efter de olika reduktionerna i skattesystemet bara 3,95 procent. För personer med inkomster från olika social- försäkringar kvarstår dock den stora skillnaden.
Kommitténs analyser beträffande orsakerna till skillnader i skatte- sats visar på att det är en stor spridning mellan hur olika kommuner prioriterar, men att skillnaderna företrädesvis härstammar från den obligatoriska utjämnande verksamheten. Om dessa skillnader beror på högre ambition eller lägre effektivitet har inte varit möjligt att identifiera. Om de beror på lägre effektivitet kan någon av de åtgärder som föreslås i kapitel 15 minska skatteskillnaderna. Kommitténs be- dömning är att ett kontinuerligt arbete för att bedriva den kommunala verksamheten effektivt kan motverka höga och ökande skattesatser.
35
Sammanfattning |
SOU 2024:50 |
Därför kan det finnas skäl för staten att genom olika åtgärder under- lätta kommunernas och regionernas arbete med att effektivisera den kommunala verksamheten. I det sammanhanget föreslår kommittén att statens bidrag till Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) ska ökas för att föreningen ska kunna utöka sitt arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet.
Kommittén föreslår, som vi har beskrivit ovan, att bidraget för befolkningsminskning i kostnadsutjämningen begränsas till fem år. Verksamheter som kan anpassas bör kunna anpassas under denna tid. Vid mer ihållande befolkningsminskning kan dock större åtgärder krävas för att anpassa verksamheten. För främst dessa kommuner och regioner föreslår kommittén att stöd bör kunna sökas via en kom- mundelegation med uppdrag på längre sikt än nuvarande.
Staten har tidigare begränsat den kommunala beskattningsrätten, men för att göra detta krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Kommittén bedömer att dessa kriterier i dagsläget inte är uppfyllda. Därför är inte skattetak eller skattestopp en möjlig åtgärd i nuvarande situation. Detta gäller även de åtgärder som liknar skattetak och skattestopp, till exempel åtgärder där staten minskar bidraget till den kommun eller region som höjer skatten.
36
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning
dels att 1, 3, 4, 7, 8,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 a, 11 a, 14 och
17 b §§, och närmast före 10 a och 11 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om inkomst- och kostnads- utjämning för kommuner och regioner.
Lagen innehåller även bestäm- |
Lagen innehåller även bestäm- |
melser om strukturbidrag och in- |
melser om bidrag för eftersläpning |
förandebidrag samt om reglerings- |
av intäkter, bidrag för svagt befolk- |
bidrag och regleringsavgift. |
ningsunderlag, fasta införandebi- |
|
drag och införandebidrag samt |
|
om regleringsbidrag och regler- |
|
ingsavgift. |
3 §2
I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här.
Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas.
1Senaste lydelse 2019:916.
2Senaste lydelse 2019:916.
37
FörfattningsförslagSOU 2024:50
Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller region enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, upp- räknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatte- underlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret.
Skatteutjämningsunderlag: Den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respek- tive regionen den 1 november året före utjämningsåret uppräknad med den procentsats som anges i 4 §.
Medelskattesats: Varje kommuns och regions skatteunderlag mul- tiplicerad med dess skattesats varefter summan av de beräknade be- loppen divideras med skatteunderlaget i landet. Skatteunderlaget och skattesatsen för kommuner som inte ingår i en region undantas från denna beräkning.
Standardkostnad: En för varje kommun eller region beräknad teo- retisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 8 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i fak- torer som är av särskild betydelse för att belysa strukturella för- hållanden.
Strukturkostnad: Summan av standardkostnaderna för en kom-
mun eller region. |
|
Bidragsminskning: En bidrags- |
Bidragsminskning: En bidrags- |
minskning föreligger i den mån |
minskning föreligger i den mån |
nettot av en kommuns eller en |
nettot av en kommuns eller en |
regions bidrag och avgifter år 2019 |
regions bidrag och avgifter år 2025 |
enligt den då gällande lydelsen av |
enligt den då gällande lydelsen av |
denna lag är större än nettot av |
denna lag är större än nettot av |
kommunens eller regionens bi- |
kommunens eller regionens bi- |
drag och avgifter för samma år |
drag och avgifter för samma år |
beräknade enligt 5, 6, |
beräknade enligt 5, 6, |
och 16 §§. |
och 16 §§. |
38
SOU 2024:50Författningsförslag
4 §3
Vid beräkning av skatteut- |
Vid beräkning av skatteut- |
jämningsunderlaget för en kom- |
jämningsunderlaget för en kom- |
mun och för en region ska pro- |
mun och för en region ska pro- |
centsatsen vara 115 procent. |
centsatsen vara 116 procent. |
7 §4
Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skatte- satser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och
avgifter enligt 6 §. |
|
|
De länsvisa skattesatserna ska |
De länsvisa skattesatserna ska |
|
för bidragsberättigade kommuner |
för bidragsberättigade kommuner |
|
fastställas |
utifrån 95 procent av |
och regioner fastställas utifrån |
medelskattesatsen år 2003 och för |
95 procent av medelskattesatsen |
|
bidragsberättigade regioner utifrån |
år 2022. |
|
90 procent |
av medelskattesatsen |
|
samma år. |
|
|
För avgiftsskyldiga kommu- |
För avgiftsskyldiga kommu- |
|
ner och regioner ska de länsvisa |
ner och regioner ska de länsvisa |
|
skattesatserna i stället fastställas |
skattesatserna i stället fastställas |
|
utifrån 85 procent av medelskatte- |
utifrån 85 procent av medelskatte- |
|
satsen år 2003. |
satsen år 2022. |
8 §5
För varje kommun beräknas standardkostnaden för
1.förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),
2.förskoleklass och grundskola,
3.gymnasieskola,
4.individ- och familjeomsorg,
5.kommunal vuxenutbildning,
6.äldreomsorg,
7. infrastruktur och skydd, och |
7. gator och vägar, |
8. verksamhetsövergripande |
8. räddningstjänst, |
kostnader. |
|
|
9. befolkningsminskning, |
3Senaste lydelse 2019:916.
4Senaste lydelse 2019:916.
5Senaste lydelse 2019:916.
39
Författningsförslag
För varje region beräknas stan- dardkostnaden för
1. hälso- och sjukvård, och
2. befolkningsförändringar.
En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kost- naden fördelas mellan kommuner och regioner enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
|
Bidrag för eftersläpning av |
|
intäkter |
|
10 a § |
|
En kommun eller region som |
|
utifrån sin befolkningstillväxt får |
|
en beräknad standardkostnad för |
|
eftersläpning av intäkter har rätt |
|
till ett bidrag för del av de ute- |
|
blivna intäkterna. |
Strukturbidrag |
Bidrag för svagt |
|
befolkningsunderlag |
11 §6
En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande.
En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.
En kommun som år 2013 fått strukturbidrag för näringslivs- och
6Senaste lydelse 2015:1010.
40
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av summan av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.
Fast införandebidrag
|
11 a § |
|
|
|
|
En kommun har rätt till ett fast |
|||
|
införandebidrag enligt följande. |
|||
|
En kommun som får en bidrags- |
|||
|
minskning enligt tredje stycket samt |
|||
|
5, 6, |
|||
|
ett årligt bidrag för den del av |
|||
|
bidragsminskningen |
som |
över- |
|
|
stiger 1 500 kronor per invånare. |
|||
|
En kommun som fick struk- |
|||
|
turbidrag 2025 enligt den då |
|||
|
gällande lydelsen av denna lag, |
|||
|
och som får en bidragsminskning |
|||
|
för den del av strukturbidraget |
|||
|
som avser annat än svagt befolk- |
|||
|
ningsunderlag som |
sammantaget |
||
|
överstiger 500 kronor, har även |
|||
|
rätt till ett årligt bidrag för den del |
|||
|
av bidragsminskningen som över- |
|||
|
stiger 500 kronor per invånare. |
|||
12 §7 |
|
|
|
|
En region har rätt till ett |
En region har rätt till ett fast |
|||
strukturbidrag enligt följande. |
införandebidrag enligt följande. |
|||
En region som år 2004 haft en |
En region som får en bidrags- |
|||
beräknad standardkostnad för små |
minskning |
enligt tredje |
stycket |
|
regioner har rätt till ett bidrag |
samt 5, 6, |
|||
med motsvarande belopp. |
rätt till ett |
årligt bidrag |
för den |
7Senaste lydelse 2019:916.
41
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
En region som år 2013 fått strukturbidrag för bidragsminsk- ning har rätt till ett bidrag mot- svarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det upp- räknade skatteunderlaget år 2014.
del av bidragsminskningen som överstiger 750 kronor per invånare.
En region som fått struktur- bidrag 2025 enligt den då gällande lydelsen av denna lag, och som får en bidragsminskning för den del av strukturbidraget som avser annat än små regioner som sammantaget överstiger 250 kronor, har även rätt till ett årligt bidrag för den del av bidragsminskningen som över- stiger 250 kronor per invånare.
13 §8
En kommun eller region som får en bidragsminskning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per in- vånare.
Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per invånare till dess det upphör.
8Senaste lydelse 2019:916.
42
SOU 2024:50Författningsförslag
|
|
minskningen |
som |
överstiger |
|||
|
|
400 kronor per invånare. |
|
||||
|
15 §9 |
|
|
|
|
|
|
|
Om statens samlade utgifter |
Om statens samlade utgifter |
|||||
för |
inkomstutjämningsbidrag, |
för |
inkomstutjämningsbidrag, |
||||
kostnadsutjämningsbidrag, struk- |
kostnadsutjämningsbidrag, |
bi- |
|||||
turbidrag och införandebidrag, |
drag för eftersläpning av intäkter, |
||||||
minskade med statens samlade in- |
bidrag för svagt befolkningsunder- |
||||||
komster från inkomstutjämnings- |
lag, |
fasta införandebidrag |
och |
||||
avgifter och kostnadsutjämnings- |
införandebidrag, |
minskade |
med |
||||
avgifter, är lägre än statens anslag |
statens samlade |
inkomster |
från |
||||
för dessa bidrag, ska skillnaden |
inkomstutjämningsavgifter |
och |
|||||
fördelas till kommuner respek- |
kostnadsutjämningsavgifter, är läg- |
||||||
tive regioner som regleringsbidrag, |
re än statens anslag för dessa |
||||||
med ett enhetligt belopp per in- |
bidrag, ska skillnaden fördelas till |
||||||
vånare i landet. |
kommuner |
respektive |
regioner |
||||
|
|
som regleringsbidrag, med ett en- |
hetligt belopp per invånare i lan- det.
16§10
Om statens samlade utgifter |
Om statens samlade utgifter |
||
för inkomstutjämningsbidrag, |
för |
inkomstutjämningsbidrag, |
|
kostnadsutjämningsbidrag, struk- |
kostnadsutjämningsbidrag, |
bi- |
|
turbidrag och införandebidrag, |
drag för eftersläpning av intäkter, |
||
minskade med statens samlade in- |
bidrag för svagt befolkningsunder- |
||
komster från inkomstutjämnings- |
lag, |
fasta införandebidrag |
och |
avgifter och kostnadsutjämnings- |
införandebidrag, minskade med |
||
avgifter, är högre än statens anslag |
statens samlade inkomster från in- |
||
för dessa bidrag, ska skillnaden |
komstutjämningsavgifter och kost- |
||
betalas av kommuner respektive |
nadsutjämningsavgifter, är högre än |
||
regioner i form av reglerings- |
statens anslag för dessa bidrag, ska |
||
avgift, med ett enhetligt belopp |
skillnaden betalas av kommuner |
||
per invånare i landet. |
respektive regioner i form av re- |
||
|
gleringsavgift, med ett enhetligt |
||
|
belopp per invånare i landet. |
|
9Senaste lydelse 2019:916.
10Senaste lydelse 2019:916.
43
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
17 a §11 |
|
|
|
|
Beräkningen av strukturbidrag, |
Beräkningen av bidrag för svagt |
|||
standardkostnader för infrastruk- |
befolkningsunderlag, |
fast |
inför- |
|
tur och skydd och verksamhets- |
andebidrag, införandebidrag, stan- |
|||
övergripande kostnader samt fak- |
dardkostnader |
för |
räddnings- |
|
torer som avser förändringar i |
tjänst, befolkningsminskning och |
|||
befolkningen som görs i beräk- |
politisk verksamhet samt merkost- |
|||
ningen av övriga standardkost- |
nadskomponenten för administra- |
|||
nader för en kommun som sam- |
tion för en kommun som sam- |
|||
manläggs med en annan kom- |
manläggs med en annan kom- |
|||
mun eller flera andra kommuner |
mun eller flera andra kommuner |
|||
enligt lagen (1979:411) om änd- |
enligt lagen (1979:411) om änd- |
|||
ringar i Sveriges indelning i kom- |
ringar i Sveriges indelning i kom- |
|||
muner och regioner, ska göras |
muner och regioner, ska göras |
|||
enligt följande. |
enligt följande. |
|
|
|
Den nya kommunens struk- |
Den nya kommunens bidrag |
|||
turbidrag och standardkostnader |
för svagt befolkningsunderlag, fast |
|||
ska, det utjämningsår då indel- |
införandebidrag, införandebidrag |
|||
ningsändringen träder i kraft och |
och standardkostnader ska, det |
|||
de därpå följande tre åren, grun- |
utjämningsår |
då indelningsänd- |
||
das på det högsta värdet på struk- |
ringen träder i kraft och de därpå |
|||
turbidrag, standardkostnader för |
följande tre åren, grundas på sum- |
|||
infrastruktur och skydd och verk- |
man räknat i kronor, av bidrag för |
|||
samhetsövergripande kostnader samt |
svagt befolkningsunderlag, fast in- |
|||
faktorer som avser förändringar i |
förandebidrag, |
införandebidrag, |
||
befolkningen i övriga standard- |
standardkostnader för räddnings- |
|||
kostnader beräknade på grundval |
tjänst, befolkningsminskning och |
|||
av den indelning av kommuner |
politisk verksamhet samt merkost- |
|||
|
nadskomponenten för administra- |
|||
|
tion, beräknade på grundval av |
|||
|
den indelning av kommuner |
|||
1. som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller |
|
|
||
2. som gällde före indelnings- |
2. som gällde före indelnings- |
|||
ändringen, varvid beräkningen |
ändringen, varvid |
beräkningen |
||
ska utgå från de i sammanlägg- |
ska utgå från summan räknat i |
|||
ningen ingående kommunernas |
kronor av de i sammanläggningen |
|||
strukturbidrag samt standard- |
ingående kommunernas |
bidrag |
||
|
för svagt befolkningsunderlag, fast |
11Senaste lydelse 2019:916.
44
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
kostnader för respektive verk- införandebidrag, införandebidrag
samhet eller kostnadsslag. samt standardkostnader för re- spektive verksamhet eller kost- nadsslag.
Den nya kommunen ska, efter det utjämningsår då indelnings- ändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla summan räknat i kronor, av de ingående kommunernas bidrag för svagt befolkningsunderlag och fasta införandebidrag.
17 b §
Beräkningen av fast införande- bidrag och införandebidrag, för en region som sammanläggs med en annan region eller flera andra regioner enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner, ska göras enligt följande.
Den nya regionens fasta inför- andebidrag och införandebidrag ska, det utjämningsår då indel- ningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på summan räknat i kronor, av fast införandebidrag och införande- bidrag, beräknade på grundval av den indelning av regioner
1.som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller
2.som gällde före indelnings- ändringen, varvid beräkningen ska utgå från summan räknat i kronor av de i sammanläggningen ingående regionernas fasta inför- andebidrag och införandebidrag.
45
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Den nya regionen ska, efter det utjämningsår då indelningsänd- ringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, få behålla sum- man räknat i kronor, av de ingå- ende regionernas fasta införande- bidrag.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tid före ikraftträdandet.
46
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade
dels att 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §1
Denna lag innehåller bestäm- melser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assi- stansersättning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
1Senaste lydelse 2010:1303.
47
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
1.3Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:881) om kom- munalekonomisk utjämning1
dels att 14 d, 14 e, 17 och 25
dels att rubrikerna närmast före 14 d, 14 e, 17 och 25
dels att 1, 2, 3, 6, 6 a, 6 d, 6 f, 6 g, 7, 7 a, 7 b, 7 d, 7 e, 8, 8 c, 8 d, 8 e, 9, 9 a, 10, 14, 14 a, 14 b, 14 c, 14 f, 15, 16, 18, 19, 20, 20 a och 26 §§, bilagan och rubrikerna närmast före 6 g, 7 c, 7 e, 8 b, 8 e, 9 a, 13 a, 14 c, 15, 16, 18 och 20 a §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 7 c, 8 b och 13 a §§ ska lyda ”Gles bebyggelsestruktur”, ”Gles bebyggelsestruktur” respektive ”Förvärvs- frekvens”,
dels att rubrikerna närmast efter 7 e, 8 e och 9 a §§ ska sättas närmast efter 7 f, 8 g respektive 9 d §,
dels att det ska införas nio nya paragrafer, 7 f, 8 f, 8 g, 9
14 g, 15 a och 28 §§, och närmast före 7 f, 8 f, 8 g,
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §2
Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna
1.skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och strukturkost- nad enligt 3 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
2.inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,
3.inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,
1 Senaste lydelse av |
|
14 d § 2019:797 |
rubriken närmast före |
14 e § 2019:797 |
14 e § 2019:797 |
17 § 2019:797 |
rubriken närmast före |
25 a § 2019:797 |
17 § 2019:797 |
25 b § 2019:797 |
rubriken närmast före |
25 c § 2019:797 |
25 a § 2019:797 |
rubriken närmast före |
rubriken närmast före |
14 d § 2019:797 |
25 b § 2019:797 |
2Senaste lydelse 2013:976.
rubriken närmast före 25 c § 2019:797 rubriken närmast efter 15 § 2019:797 rubriken närmast efter 25 § 2019:797.
48
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
4.kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,
5.kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om kommunaleko- nomisk utjämning,
6. strukturbidrag enligt 11 och |
6. bidrag för eftersläpning av |
12 §§ lagen om kommunaleko- |
intäkter, bidrag för svagt befolk- |
nomisk utjämning, |
ningsunderlag och fasta införande- |
|
bidrag enligt 10 |
|
kommunalekonomisk utjämning, |
7. införandebidrag enligt 13 § |
7. införandebidrag enligt 13 och |
lagen om kommunalekonomisk |
14 §§ lagen om kommunalekono- |
utjämning, |
misk utjämning, |
8.regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk utjämning, och
9.regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk utjämning.
Nuvarande lydelse
2 §
Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
________________________________________________________
LänKommunerRegion
________________________________________________________
Stockholms |
19,05 |
10,03 |
Uppsala |
19,14 |
9,94 |
Södermanlands |
19,87 |
9,21 |
Östergötlands |
18,93 |
10,15 |
Jönköpings |
19,14 |
9,94 |
Kronobergs |
19,77 |
9,31 |
Kalmar |
20,36 |
8,72 |
Blekinge |
19,11 |
9,97 |
Skåne |
19,70 |
9,38 |
Hallands |
19,28 |
9,80 |
Västra Götalands |
19,41 |
9,67 |
Värmlands |
19,97 |
9,11 |
Örebro |
19,00 |
10,08 |
Västmanlands |
20,19 |
8,89 |
49
FörfattningsförslagSOU 2024:50
Dalarnas |
19,51 |
9,57 |
Gävleborgs |
19,31 |
9,77 |
Västernorrlands |
21,04 |
8,04 |
Jämtlands |
20,17 |
8,91 |
Västerbottens |
20,55 |
8,53 |
Norrbottens |
20,45 |
8,63 |
________________________________________________________
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,60 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,48 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.
Föreslagen lydelse 2 §3
Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
________________________________________________________
LänKommunerRegion
________________________________________________________
Stockholms |
19,17 |
11,45 |
Uppsala |
19,26 |
11,36 |
Södermanlands |
19,99 |
10,63 |
Östergötlands |
19,05 |
11,57 |
Jönköpings |
19,26 |
11,36 |
Kronobergs |
19,89 |
10,73 |
Kalmar |
20,48 |
10,14 |
Blekinge |
19,23 |
11,39 |
Skåne |
19,82 |
10,80 |
Hallands |
19,40 |
11,22 |
Västra Götalands |
19,53 |
11, 09 |
Värmlands |
20,09 |
10,53 |
Örebro |
19,12 |
11,50 |
Västmanlands |
20,31 |
10,31 |
Dalarnas |
19,63 |
10,97 |
Gävleborgs |
19,43 |
11,19 |
Västernorrlands |
21,16 |
9,46 |
3Senaste lydelse 2023:683.
50
SOU 2024:50Författningsförslag
Jämtlands |
20,29 |
10,33 |
Västerbottens |
20,67 |
9,95 |
Norrbottens |
20,57 |
10,05 |
________________________________________________________
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 19,58 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 11,04 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för regioner.
Nuvarande lydelse
3 §
Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
________________________________________________________
LänKommunerRegion
________________________________________________________
Stockholms |
16,98 |
9,51 |
Uppsala |
17,07 |
9,42 |
Södermanlands |
17,80 |
8,69 |
Östergötlands |
16,86 |
9,63 |
Jönköpings |
17,07 |
9,42 |
Kronobergs |
17,70 |
8,79 |
Kalmar |
18,29 |
8,20 |
Blekinge |
17,04 |
9,45 |
Skåne |
17,63 |
8,86 |
Hallands |
17,21 |
9,28 |
Västra Götalands |
17,34 |
9,15 |
Värmlands |
17,90 |
8,59 |
Örebro |
16,93 |
9,56 |
Västmanlands |
18,12 |
8,37 |
Dalarnas |
17,44 |
9,05 |
Gävleborgs |
17,24 |
9,25 |
Västernorrlands |
18,97 |
7,52 |
Jämtlands |
18,10 |
8,39 |
Västerbottens |
18,48 |
8,01 |
Norrbottens |
18,38 |
8,11 |
________________________________________________________
51
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,54 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 8,95 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.
Föreslagen lydelse
3 §4
Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
________________________________________________________
LänKommunerRegion
________________________________________________________
Stockholms |
17,11 |
10,29 |
Uppsala |
17,20 |
10,20 |
Södermanlands |
17,93 |
9,47 |
Östergötlands |
16,99 |
10,41 |
Jönköpings |
17,20 |
10,20 |
Kronobergs |
17,83 |
9,57 |
Kalmar |
18,42 |
8,98 |
Blekinge |
17,17 |
10,23 |
Skåne |
17,76 |
9,64 |
Hallands |
17,34 |
10,06 |
Västra Götalands |
17,47 |
9,93 |
Värmlands |
18,03 |
9,37 |
Örebro |
17,06 |
10,34 |
Västmanlands |
18,25 |
9,15 |
Dalarnas |
17,57 |
9,81 |
Gävleborgs |
17,37 |
10,03 |
Västernorrlands |
19,10 |
8,30 |
Jämtlands |
18,23 |
9,17 |
Västerbottens |
18,61 |
8,79 |
Norrbottens |
18,51 |
8,89 |
________________________________________________________
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 17,52 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen 9,88 pro- cent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för regioner.
4Senaste lydelse 2023:683.
52
SOU 2024:50Författningsförslag
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
6 §5
En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) ska beräknas genom att summera
1.åldersersättningar för barn i åldern
2.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för barn i åldern
3.tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem för barn
iåldern
4.tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för barn i åldern
5.tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,
6.tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och
7. tillägg eller avdrag för för- |
7. tillägg eller avdrag för över- |
ändringar av antalet barn i åldern |
gripande administration. |
|
6 a §6
Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive ålders-
grupp i landet. |
|
Den beräknade genomsnitts- |
Den beräknade genomsnitts- |
kostnaden per barn i respektive |
kostnaden per barn i åldern |
åldersgrupp beräknas utifrån de |
beräknas utifrån den genomsnitt- |
genomsnittliga standardkostna- |
liga standardkostnaden för förskola |
derna för förskola och pedagogisk |
och 90 procent av den genomsnitt- |
omsorg respektive för fritidshem |
liga kostnaden för pedagogisk om- |
och pedagogisk omsorg per invå- |
sorg. |
nare, som anges i bilagan till denna |
|
förordning. |
|
|
Den beräknade genomsnitts- |
|
kostnaden per barn i åldern |
|
beräknas utifrån 85 procent av den |
5Senaste lydelse 2019:797.
6Senaste lydelse 2019:797.
53
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
|
|
genomsnittliga standardkostnaden |
||
|
|
för fritidshem och 8 procent av den |
||
|
|
genomsnittliga standardkostnaden |
||
|
|
för pedagogisk omsorg. |
|
|
|
|
Den beräknade genomsnittskost- |
||
|
|
naden per barn i åldern |
||
|
|
beräknas utifrån 15 procent av den |
||
|
|
genomsnittliga standardkostnaden |
||
|
|
för fritidshem och 2 procent av den |
||
|
|
genomsnittliga standardkostnaden |
||
|
|
för pedagogisk omsorg. |
|
|
|
6 d §7 |
|
|
|
Tillägg eller |
avdrag enligt |
Tillägg eller |
avdrag |
enligt |
6 § 4 ska beräknas enligt följande. |
6 § 4 ska beräknas enligt följande. |
|||
Tillägg beräknas genom att ett |
Fem procent av åldersersättningen |
|||
socioekonomiskt |
index multipli- |
enligt 6 § 1 för barn i åldern |
||
ceras med fem procent av ålders- |
multipliceras med ett socioeko- |
|||
ersättningen enligt 6 § 1 för barn |
nomiskt index. Därefter |
minskas |
||
i åldern |
produkten med fem procent av |
|||
ner får därefter ett invånarbase- |
åldersersättningen för barn i åldern |
|||
rat avdrag, som beräknas så att |
kommuner får |
|||
summan av avdragen motsvarar |
därefter ett invånarbaserat av- |
|||
summan av tilläggen. |
drag från tillägget eller avdraget, |
|||
|
|
som beräknas så att summan av |
||
|
|
samtliga avdrag motsvarar sum- |
||
|
|
man av tilläggen. |
|
|
Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.
6 f §8
Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden divi- derad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
7Senaste lydelse 2019:797.
8Senaste lydelse 2019:797.
54
SOU 2024:50Författningsförslag
Den justerade lönekostnaden |
Den justerade lönekostnaden |
beräknas som summan av 6 § |
beräknas som summan av 6 § |
multiplicerad med lönekostnads- |
och 7 multiplicerad med löne- |
andelen för förskola, fritidshem |
kostnadsandelen för förskola, |
och annan pedagogisk verksam- |
fritidshem och annan pedagogisk |
het. |
verksamhet. |
Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna förordning.
Förändringar av antalet barn i |
Övergripande administration |
||||||
åldern |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 g §9 |
|
|
|
|
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
Tillägg |
eller avdrag |
enligt |
|
6 § 7 ska |
beräknas |
enligt |
6 § 7 |
ska |
beräknas |
enligt |
|
följande. Tillägg beräknas så att |
följande. 13,8 procent av ålders- |
||||||
den del av ökningen av antalet |
ersättningen enligt 6 § 1 multipli- |
||||||
barn i åldern |
ceras med differensen mellan det |
||||||
under en femårsperiod som över- |
fasta indexet för övergripande admi- |
||||||
stiger ökningen i landet under |
nistration och 1. Därefter multipli- |
||||||
samma period med två procent- |
ceras produkten med lönekostnads- |
||||||
enheter multipliceras med ett ersätt- |
andelen |
för |
förskola, fritidshem |
||||
ningsbelopp |
som |
uppgår till |
och annan pedagogisk verksamhet. |
||||
13 000 kronor per barn i 2016 års |
Samtliga kommuner får därefter |
||||||
prisnivå. Motsvarande gäller om |
ett invånarbaserat avdrag, som be- |
||||||
antalet barn i åldern |
räknas så att summan av avdragen |
||||||
munen minskat samtidigt som an- |
motsvarar summan av tilläggen. |
||||||
talet barn i åldersgruppen minskat |
|
|
|
|
|||
i landet under samma period. Om |
|
|
|
|
|||
antalet barn i åldern |
|
|
|
|
kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat när antalet barn i ålders- gruppen minskat i landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet. Ersättningsbe-
9Senaste lydelse 2019:797.
55
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
loppet räknas varje år upp med ut- vecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två år före ut- jämningsåret. Samtliga kommu- ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.
Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern
Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskola, fritids- hem och pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna för- ordning.
7§10
En kommuns standardkostnad för förskoleklass och grundskola ska beräknas genom att summera
1.åldersersättning,
2.tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och under- visning i svenska som andraspråk,
3. tillägg eller avdrag för mer- |
3. tillägg eller avdrag för gles |
kostnader för små skolor och skol- |
bebyggelsestruktur, |
skjutsar, |
|
4. tillägg eller avdrag för löne- |
4. tillägg eller avdrag för löne- |
kostnadsskillnader i förskole- |
kostnadsskillnader i förskole- |
klass och grundskola, och |
klass och grundskola, |
5. tillägg eller avdrag för för- |
5. tillägg eller avdrag för socio- |
ändringar av antalet barn i åldern |
ekonomiska skillnader för barn i |
åldern |
|
|
6. tillägg eller avdrag för över- |
|
gripande administration. |
10Senaste lydelse 2019:797.
56
SOU 2024:50Författningsförslag
|
|
|
7 b §11 |
|
|
|
|
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
7 § 2 ska |
beräknas enligt |
följ- |
7 § 2 ska |
beräknas enligt |
följ- |
||
ande. Tillägg beräknas genom att |
ande. Tillägg beräknas genom att |
||||||
andelen barn i åldern |
andelen barn i åldern |
||||||
är födda utanför Sverige, Norge |
utländsk bakgrund |
i kommunen |
|||||
eller Danmark eller vars båda för- |
multipliceras med en genomsnitt- |
||||||
äldrar är födda utanför dessa länder |
lig kostnad per barn i åldern 7– |
||||||
i kommunen multipliceras med en |
15 år med |
utländsk bakgrund i |
|||||
genomsnittlig kostnad per barn i |
landet för modersmålsundervis- |
||||||
åldern |
ning och undervisning i svenska |
||||||
målsundervisning |
och undervis- |
som andraspråk. Samtliga kom- |
|||||
ning i svenska som andraspråk. |
muner får därefter ett invånarbase- |
||||||
Samtliga kommuner får därefter |
rat avdrag, som beräknas så att |
||||||
ett invånarbaserat avdrag, som be- |
summan av avdragen motsvarar |
||||||
räknas så att summan av avdragen |
summan av tilläggen. |
|
|||||
motsvarar summan av tilläggen. |
|
|
|
|
Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls- undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per barn i åldern
7 d §12
Tillägg och avdrag enligt 7 § 4 |
Tillägg eller avdrag enligt 7 § 4 |
ska beräknas enligt följande. |
ska beräknas enligt följande. |
Tillägg beräknas genom att den |
Tillägg beräknas genom att den |
del av löneindexet som över- |
del av löneindexet som över- |
stiger 100 multipliceras med den |
stiger 100 multipliceras med den |
justerade lönekostnaden dividerad |
justerade lönekostnaden dividerad |
med 100. Samtliga kommuner får |
med 100. Samtliga kommuner får |
därefter ett invånarbaserat avdrag, |
därefter ett invånarbaserat avdrag, |
som beräknas så att summan av |
som beräknas så att summan av |
avdragen motsvarar summan av |
avdragen motsvarar summan av |
tilläggen. |
tilläggen. |
Den justerade lönekostnaden |
Den justerade lönekostnaden |
beräknas som summan av 7 § |
beräknas som summan av 7 § |
multiplicerad med lönekostnads- |
och |
11Senaste lydelse 2019:797.
12Senaste lydelse 2019:797.
57
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
andelen för förskoleklass och kostnadsandelen för förskole-
grundskola.klass och grundskola. Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och grund-
skola anges i bilagan till denna förordning.
Förändringar av antalet barn i |
Socioekonomiska skillnader för |
|||||||
åldern |
|
|
|
barn i åldern |
||||
|
|
|
|
7 e §13 |
|
|
|
|
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
Tillägg |
eller avdrag enligt |
|||
7 § 5 ska |
beräknas |
enligt |
följ- |
7 § 5 |
ska |
beräknas |
enligt följ- |
|
ande. Tillägg beräknas så att den |
ande. Fem procent av åldersersätt- |
|||||||
del av ökningen av antalet barn i |
ningen enligt 7 § 1 |
multipliceras |
||||||
åldern |
med ett socioekonomiskt index. |
|||||||
under en femårsperiod överstiger |
Därefter minskas produkten med |
|||||||
ökningen i landet under samma |
fem procent av åldersersättningen |
|||||||
period med två |
procentenheter |
enligt 7 § 1. Samtliga kommuner |
||||||
multipliceras med ett ersättnings- |
får därefter ett invånarbaserat |
|||||||
belopp som uppgår till 15 600 kro- |
avdrag, som beräknas så att sum- |
|||||||
nor per barn i 2016 års prisnivå. |
man |
av |
avdragen |
motsvarar |
||||
Motsvarande gäller om antalet barn |
summan av tilläggen. |
|||||||
i åldern |
i |
kommunen |
|
|
|
|
minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i landet under samma period. Om antalet barn i åldern
13Senaste lydelse 2019:797.
58
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
ner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.
Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet barn i åldern
Beräkningen av det socio- ekonomiska indexet framgår av bilagan till denna förordning.
Övergripande administration
7 f §
Tillägg eller avdrag enligt 7 § 6 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen enligt 7 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för förskoleklass och grundskola. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som be- räknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för förskoleklass och grundskola anges i bilagan till denna förordning.
59
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
8§14
En kommuns standardkostnad för gymnasieskola ska beräknas
genom att summera |
|
1. åldersersättning, |
|
2. tillägg eller avdrag för resor, |
2. tillägg eller avdrag för gles |
inackordering och små gymnasie- |
bebyggelsestruktur, |
skolor, |
|
3. tillägg eller avdrag för programval,
4. tillägg eller avdrag för löne- |
4. tillägg eller avdrag för löne- |
||
kostnadsskillnader i gymnasie- |
kostnadsskillnader i gymnasie- |
||
skola, och |
|
|
skola, |
5. tillägg eller avdrag för för- |
5. tillägg eller avdrag för socio- |
||
ändringar av antalet ungdomar i |
ekonomiska skillnader för ung- |
||
åldern |
|
domar i åldern |
|
|
|
|
6. tillägg eller avdrag för skill- |
|
|
|
nader i gymnasiefrekvens, och |
|
|
|
7. tillägg eller avdrag för över- |
|
|
|
gripande administration. |
|
|
8 c §15 |
|
Tillägg |
eller avdrag |
enligt |
Tillägg eller avdrag enligt |
8 § 3 ska beräknas som ett genom- |
8 § 3 ska beräknas i form av en |
||
snitt av kommunens programvals- |
programvalsfaktor. |
||
faktor två |
respektive tre |
år före |
|
utjämningsåret.
Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
8 d §16
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100 multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med
100.Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden |
Den justerade lönekostnaden |
beräknas som summan av 8 § 1– |
beräknas som summan av 8 § 1– |
14Senaste lydelse 2019:797.
15Senaste lydelse 2019:797.
16Senaste lydelse 2019:797.
60
SOU 2024:50Författningsförslag
3, multiplicerad med lönekost- |
3 och |
nadsandelen för gymnasieskola. |
kostnadsandelen för gymnasie- |
|
skola. |
Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i
bilagan till denna förordning. |
|
|
||
Förändringar av antalet |
|
Socioekonomiska skillnader för |
||
ungdomar i åldern |
|
ungdomar i åldern |
||
|
|
|
8 e §17 |
|
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5 |
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5 |
|||
ska beräknas |
enligt |
följande. |
ska beräknas enligt följande. Den |
|
Tillägg beräknas genom att den |
strukturellt förväntade andelen |
|||
del av ökningen av antalet ung- |
elever i andra åldrar än |
|||
domar i åldern |
multipliceras med den genomsnitt- |
|||
mun under en femårsperiod som |
liga programkostnaden per invå- |
|||
överstiger ökningen i landet under |
nare i respektive kommun. Samt- |
|||
samma period med två procent- |
liga kommuner får därefter ett |
|||
enheter multipliceras |
med |
ett |
invånarbaserat avdrag, som beräk- |
|
ersättningsbelopp som |
uppgår |
till |
nas så att summan av avdragen |
|
15 600 kronor per ungdom i 2016 |
motsvarar summan av tilläggen. |
|||
års prisnivå. Motsvarande gäller om |
|
|||
antalet ungdomar i åldern |
|
|||
i kommunen |
minskat |
samtidigt |
|
som antalet ungdomar i ålders- gruppen minskat i landet under samma period. Om antalet ung- domar i åldern
17Senaste lydelse 2019:797.
61
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
sumentprisindex med fast ränta till två år före utjämningsåret. Samt- liga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräk- nas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Förändringen under en fem- årsperiod beräknas som skillnaden mellan antalet ungdomar i åldern
Hur den strukturellt förvänt- ade andelen elever i andra åldrar än
Skillnader i gymnasiefrekvens
8 f §
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 6 ska beräknas enligt följande.
Tillägg beräknas genom att dif- ferensen mellan kommunens gym- nasiefrekvens och gymnasiefrekven- sen i riket multipliceras med två tredjedelar av åldersersättningen enligt 8 § 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Övergripande administration
8 g §
Tillägg eller avdrag enligt 8 § 7 ska beräknas enligt följande. 13,8 procent av åldersersättningen
62
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
enligt 8 § 1 multipliceras med dif- ferensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Därefter multipliceras pro- dukten med lönekostnadsandelen för gymnasieskola. Samtliga kom- muner får därefter ett invånarbase- rat avdrag, som beräknas så att sum- man av avdragen motsvarar sum- man av tilläggen.
Det fasta indexet för övergrip- ande administration och lönekost- nadsandelen för gymnasieskola an- ges i bilagan till denna förordning.
9§18
En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg ska beräknas genom att ett modell- beräknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag göras för lönekostnadsskillnader.
För att få fram det modell- beräknade värdet ska följande variabler användas:
–andelen barn och ungdomar
iåldern
–andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern
18Senaste lydelse 2019:797.
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
–roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
–andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen,
–ohälsotal i kommunen, och
–en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på gräns- pendling till Norge och Danmark
ikommunen.
Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för individ- och familje- omsorg.
Den genomsnittliga standard- kostnaden för individ- och familje- omsorg samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Lönekostnadsskillnader i |
Barn- och ungdomsvård |
individ- och familjeomsorg |
|
9 a §19 |
|
Tillägg eller avdrag för löne- |
En kommuns standardkostnad |
kostnadsskillnader enligt 9 § första |
för barn- och ungdomsvård ska |
stycket ska beräknas enligt följ- |
beräknas genom att ett modell- |
ande. Tillägg beräknas genom att |
beräknat värde multipliceras med |
den del av löneindexet som över- |
en korrigeringsfaktor. |
stiger 100 multipliceras med den |
|
justerade lönekostnaden dividerad |
|
med 100. Samtliga kommuner får |
|
därefter ett invånarbaserat avdrag, |
|
19Senaste lydelse 2019:797.
64
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det modellberäknade värdet, korriger- ingsfaktorn och lönekostnadsan- delen för
Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.
För att få fram det modell- beräknade värdet för barn- och ungdomsvård ska följande vari- abler användas:
–andelen barn och ungdomar
iåldern
–andelen av befolkningen bo- ende i flerfamiljshus byggda 1965– 1975 i kommunen, och
–ohälsotal i kommunen. Korrigeringsfaktorn ska bestäm-
mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för barn- och ungdoms- vård.
Den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdoms- vård samt hur det modellberäk- nade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
65
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Övrig individ- och familjeomsorg
9 b §
En kommuns standardkostnad för övrig individ- och familje- omsorg ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipli- ceras med en korrigeringsfaktor.
För att få fram det modell- beräknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg ska följande variabler användas:
–andelen barn och ungdomar
iåldern
–andelen ensamboendekvinnor
ikommunen, och
–roten ur tätortsbefolkningen i kommunen.
Korrigeringsfaktorn ska bestäm- mas så att det modellberäknade vär- det, som vägts med befolkningen den 31 december två år före ut- jämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för övrig individ- och familjeomsorg.
Den genomsnittliga standard- kostnaden för övrig individ- och familjeomsorg samt hur det modell- beräknade värdet och korrigerings- faktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
66
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
Lönekostnadsskillnader i individ- och familjeomsorg
9 c §
Tillägg eller avdrag för lönekost- nadsskillnader enligt 9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger
100multipliceras med den juste- rade lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av- drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av stan- dardkostnaden för individ- och familjeomsorg och lönekostnads- andelen för individ- och familje- omsorg.
Löneindex och lönekostnads- andel för individ- och familje- omsorg anges i bilagan till denna förordning.
Övergripande administration
9 d §
Tillägg eller avdrag enligt 9 § första stycket beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av den juste- rade lönekostnaden enligt 9 c § andra stycket multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande administration och 1. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat av-
67
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
drag, som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Det fasta indexet för övergrip- ande administration anges i bila- gan till denna förordning.
10§20
En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning ska beräknas genom att summera
1.kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,
2.kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,
3.kostnad för behov av svenska för invandrare, och
4. tillägg eller avdrag för syssel- |
4. tillägg eller avdrag för för- |
sättning. |
värvsfrekvens justerad för gräns- |
|
pendling. |
14§21
En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas genom att summera
1.korrigerad åldersersättning,
2.tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,
3. tillägg eller avdrag för per- |
3. tillägg eller avdrag för gles |
soner födda utanför Norden, |
bebyggelse, |
4. tillägg eller avdrag för insti- |
|
tutionsboende i glesbygd, |
|
5. tillägg eller avdrag för hem- |
|
tjänst i glesbygd, och |
|
6. tillägg eller avdrag för löne- |
4. tillägg eller avdrag för löne- |
kostnadsskillnader i äldreomsorg. |
kostnadsskillnader i äldreomsorg, |
|
och |
|
5. tillägg eller avdrag för över- |
|
gripande administration. |
20Senaste lydelse 2019:797.
21Senaste lydelse 2019:797.
68
SOU 2024:50Författningsförslag
14 a §22
Den korrigerade åldersersätt- |
Den korrigerade åldersersätt- |
ningen enligt 14 § 1 ska beräknas |
ningen enligt 14 § 1 ska beräknas |
enligt följande. Andelen samman- |
enligt följande. Andelen samman- |
boende respektive ensamboende |
boende respektive ensamboende |
personer i kommunen i ålders- |
personer i kommunen i ålders- |
grupperna |
grupperna |
90 år eller äldre multipliceras med |
|
en genomsnittlig kostnad per |
tipliceras med en genomsnittlig |
person för respektive åldersgrupp. |
kostnad per person för respek- |
Därefter summeras produkterna |
tive åldersgrupp. Därefter sum- |
för respektive åldersgrupp till en |
meras produkterna för respektive |
åldersersättning som multipli- |
åldersgrupp till en åldersersätt- |
ceras med en korrigeringsfaktor. |
ning som multipliceras med en |
|
korrigeringsfaktor. |
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjäm- ningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för äldreomsorg.
Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive ålders- grupp, den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till
denna förordning. |
|
|
14 b §23 |
|
|
Tillägg eller avdrag enligt |
Tillägg eller |
avdrag enligt |
14 § 2 ska beräknas utifrån skill- |
14 § 2 ska beräknas utifrån den |
|
naden mellan faktiskt och för- |
procentuella avvikelsen mellan fak- |
|
väntat antal avlidna personer i |
tiskt och förväntat antal avlidna |
|
kommunen under en femårs- |
personer i kommunen under en |
|
period och den korrigerade ålders- |
femårsperiod och 36 procent av |
|
ersättningen enligt 14 § 1 per |
den korrigerade |
åldersersätt- |
person i åldern 65 år och äldre i |
ningen enligt 14 § 1. Samtliga |
|
kommunen. Samtliga kommuner |
kommuner får därefter ett invå- |
|
får därefter ett invånarbaserat av- |
narbaserat avdrag, som beräknas |
|
drag från tillägget eller avdraget, |
så att summan av avdragen mot- |
|
som beräknas så att summan av |
svarar summan av tilläggen. |
22Senaste lydelse 2019:797.
23Senaste lydelse 2019:797.
69
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
samtliga avdrag motsvarar sum- man av tilläggen.
Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare beräk- nas framgår av bilagan till denna förordning.
Personer födda utanför Norden |
Gles bebyggelse |
|
|
||||
|
|
|
14 c §24 |
|
|
|
|
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
14 § 3 ska |
beräknas enligt följ- |
14 § 3 ska |
beräknas enligt följ- |
||||
ande. Tillägg beräknas genom att |
ande. Ett glesbygdsindex ska mul- |
||||||
varje kommun får ett tillägg med |
tipliceras |
med den korrigerade |
|||||
fem procent av genomsnittskost- |
åldersersättningen |
enligt |
14 § 1. |
||||
naden per person i åldern 65 år |
Därefter ska produkten minskas |
||||||
eller äldre för andelen personer i |
med den korrigerade åldersersätt- |
||||||
åldersgruppen i kommunen som |
ningen. Samtliga kommuner får |
||||||
är födda utanför Norden. Samt- |
därefter ett invånarbaserat avdrag, |
||||||
liga kommuner får därefter ett in- |
som beräknas så att summan av |
||||||
vånarbaserat avdrag, som beräk- |
avdragen motsvarar summan av |
||||||
nas så att summan av avdragen |
tilläggen. |
|
|
|
|||
motsvarar summan av tilläggen. |
|
|
|
|
|||
Genomsnittskostnaden per per- |
Glesbygdsindex |
för äldreom- |
|||||
son i åldersgruppen beräknas uti- |
sorg anges i bilagan till denna |
||||||
från den genomsnittliga standard- |
förordning. |
|
|
||||
kostnaden |
för äldreomsorg per |
|
|
|
|
||
invånare, som anges i bilagan till |
|
|
|
|
|||
denna förordning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 f §25 |
|
|
|
|
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
Tillägg |
eller |
avdrag |
enligt |
14 § 6 ska |
beräknas enligt följ- |
14 § 4 ska |
beräknas enligt följ- |
||||
ande. Tillägg beräknas genom att |
ande. Tillägg beräknas genom att |
||||||
den del av löneindexet som |
den del av löneindexet som |
||||||
överstiger 100 multipliceras med |
överstiger 100 multipliceras med |
||||||
den justerade lönekostnaden divi- |
den justerade lönekostnaden divi- |
||||||
derad med 100. Samtliga kommu- |
derad med 100. Samtliga kommu- |
||||||
ner får därefter ett invånarbaserat |
ner får därefter ett invånarbaserat |
24Senaste lydelse 2019:797.
25Senaste lydelse 2019:797.
70
SOU 2024:50Författningsförslag
avdrag, som beräknas så att sum- |
avdrag, som beräknas så att sum- |
man av avdragen motsvarar sum- |
man av avdragen motsvarar sum- |
man av tilläggen. |
man av tilläggen. |
Den justerade lönekostnaden |
Den justerade lönekostnaden |
beräknas som summan av 14 § |
beräknas som summan av 14 § |
nadsandelen för äldreomsorg. |
kostnadsandelen för äldreomsorg. |
Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i bilagan till denna förordning.
Övergripande administration
14 g §
Tillägg eller avdrag enligt
14 § 5 ska beräknas enligt följ- ande. 13,8 procent av åldersersätt- ningen enligt 14 § 1 multipliceras med differensen mellan det fasta indexet för övergripande admini- stration och 1. Därefter multipli- ceras produkten med lönekostnads- andelen för äldreomsorg. Samtliga kommuner får därefter ett invå- narbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen mot- svarar summan av tilläggen.
Det fasta indexet för över- gripande administration och löne- kostnadsandelen för äldreomsorg anges i bilagan till denna för- ordning.
71
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Infrastruktur och skydd |
Gator och vägar |
15§26
En kommuns standardkostnad |
En kommuns standardkostnad |
för infrastruktur och skydd ska |
för gator och vägar ska beräknas |
beräknas genom att summera |
genom att summera |
1. klimattillägg för gator och |
1. tillägg för vinterväghållning, |
vägar, |
och |
2. ortstillägg för gator och vägar, |
2. tillägg för trafikbelastning. |
och |
|
3. tillägg för räddningstjänst. |
|
Ortstillägg, klimattillägg och |
Tillägg för vinterväghållning |
tillägg för räddningstjänst anges i |
och tillägg för trafikbelastning an- |
bilagan till denna förordning. |
ges i bilagan till denna förordning. |
|
Räddningstjänst |
|
Standardkostnad för |
|
räddningstjänst |
|
15 a § |
|
En kommuns standardkostnad |
|
för räddningstjänst ska beräknas |
|
enligt följande. Standardkostnaden |
|
beräknas genom att ett merkost- |
|
nadsindex multipliceras med den |
|
genomsnittliga nettokostnaden för |
|
kommunal räddningstjänst och en |
|
korrigeringsfaktor. |
|
Korrigeringsfaktorn ska bestäm- |
|
mas så att summan av kommuner- |
|
nas standardkostnader, vägt med |
|
befolkningen den 31 december två |
|
år före utjämningsåret, överens- |
|
stämmer med den genomsnittliga |
|
standardkostnaden för räddnings- |
|
tjänst. |
26Senaste lydelse 2019:797.
72
SOU 2024:50Författningsförslag
|
Beräkningen av merkostnads- |
|
|
indexet och den |
genomsnittliga |
|
standardkostnaden |
framgår av |
|
bilagan till denna förordning. |
|
|
Befolkningsminskning |
|
Standardkostnad för |
Standardkostnad för |
|
verksamhetsövergripande |
befolkningsminskning |
|
kostnader |
|
|
16 §27 |
|
|
En kommuns standardkostnad |
En kommuns standardkostnad |
|
för verksamhetsövergripande kost- |
för befolkningsminskning ska be- |
|
nader ska beräknas genom att sum- |
räknas enligt följande. Tillägg ska |
|
mera |
beräknas utifrån den del av be- |
|
1. tillägg för befolkningsminsk- |
folkningsminskningen i kommu- |
|
ning, |
nen, räknat i antal personer under |
|
2. tillägg för eftersläpning av |
en femårsperiod, som överstiger |
|
intäkter, |
två procentenheter. Antalet perso- |
|
3. tillägg eller avdrag för upp- |
ner ska sedan multipliceras med en |
|
värmning, |
andel av utjämningsårets intäkter |
|
4. tillägg eller avdrag för bygg- |
från skatter, generella statsbidrag |
|
ntion, och |
och utjämning per invånare. |
|
5. tillägg för administration. |
|
|
Befolkningsminskning under en femårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december sju år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 31 decem- ber två år före utjämningsåret.
27Senaste lydelse 2019:797.
73
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Fastigheter
Standardkostnad för fastigheter
18§28
Tillägg enligt 16 § 2 ska be- |
En kommuns standardkostnad |
räknas för kommuner som under |
för fastigheter ska beräknas genom |
en fyraårsperiod haft en befolk- |
att summera |
ningsökning med i genomsnitt |
1. tillägg eller avdrag för upp- |
minst 1,2 procent per år och där |
värmning, och |
antalet invånare från och med den |
2. tillägg eller avdrag för bygg- |
1 november två år före utjämnings- |
nation. |
året till och med den 1 november |
|
året före utjämningsåret ökat med |
|
minst 1,2 procent. |
|
Befolkningsökningen under en |
|
fyraårsperiod ska beräknas som |
|
skillnaden mellan befolkningen i |
|
kommunen den 1 november sex år |
|
före utjämningsåret och befolk- |
|
ningen i kommunen den 1 novem- |
|
ber två år före utjämningsåret. |
|
Hur tillägget närmare beräk- |
|
nas framgår av bilagan till denna |
|
förordning. |
|
19§29
Tillägg |
eller avdrag |
enligt |
Tillägg eller avdrag enligt |
16 § 3 ska |
beräknas enligt följ- |
18 a § 1 ska beräknas enligt följ- |
|
ande. Ett uppvärmningsindex mul- |
ande. Ett uppvärmningsindex mul- |
||
tipliceras med ett ersättningsbelopp |
tipliceras med den genomsnittliga |
||
som uppgår till 356 kronor i 2016 |
standardkostnaden för uppvärm- |
||
års prisnivå. Produkten minskas |
ning. Produkten minskas sedan |
||
sedan med ersättningsbeloppet. |
med den genomsnittliga standard- |
||
|
|
|
kostnaden för uppvärmning. |
Uppvärmningsindex |
anges i |
Uppvärmningsindex och den |
|
bilagan till denna förordningen. |
genomsnittliga standardkostnaden |
28Senaste lydelse 2019:797.
29Senaste lydelse 2019:797.
74
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
för uppvärmning anges i bilagan till denna förordning.
20§30
Tillägg eller avdrag enligt
16 § 4 ska göras enligt bilagan till denna förordning.
Administration
20 a §31
Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till denna förord- ning.
30Senaste lydelse 2019:797.
31Senaste lydelse 2019:797.
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Beräkningen av merkostnads- indexet och den genomsnittliga standardkostnaden framgår av bilagan till denna förordning.
26 §32
Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.
För att få fram det modellberäknade värdet ska följande variabler användas:
–antal boende i tätort i länet,
–andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet,
och
– roten ur det genomsnittliga |
– genomsnittligt avstånd för att |
avståndet mellan invånarna i |
samla 15 000 invånare. |
länet. |
|
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för kollektivtrafik.
Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Eftersläpning av intäkter
28 §
Bidrag enligt 10 a § lagen
(2004:773) om kommunalekono- misk utjämning ska beräknas för kommuner och regioner som under en fyraårsperiod haft en befolknings- ökning med i genomsnitt minst 1 procent per år och där antalet in-
32Senaste lydelse 2019:797.
76
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
vånare från och med den 1 novem- ber två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämningsåret ökat med minst 1 procent.
Om tillägg enligt första stycket inte utgår ska tillägg enligt 10 a § lagen om kommunalekonomisk utjämning i stället beräknas om kommunen eller regionen från och med den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1 november året före utjämnings- året ökat med minst 2,5 procent.
Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber två år före utjämningsåret.
Befolkningsökningen under en ettårsperiod ska beräknas som skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november två år före utjämningsåret och befolk- ningen i kommunen den 1 novem- ber ett år före utjämningsåret.
Hur beräkningarna görs fram- går av bilagan till denna för- ordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
77
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Bilaga33
Föreslagen lydelse
Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen
Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen
Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen
De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från Statistiska centralbyråns statistik.
Genomsnittlig standardkostnad
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invå- nare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:
Verksamhet |
Genomsnittlig standardkostnad |
Förskola |
7 146 |
Pedagogisk omsorg |
86 |
Fritidshem |
1 623 |
Förskoleklass |
765 |
Grundskola |
12 251 |
Gymnasieskola |
4 377 |
Individ- och familjeomsorg |
4 890 |
varav barn- och ungdomsvård |
2 528 |
varav övrig individ- och |
|
familjeomsorg |
2 362 |
Vuxenutbildning på |
|
grundläggande nivå |
136 |
Vuxenutbildning på gymnasial |
|
nivå |
259 |
Svenska för invandrare |
272 |
Äldreomsorg |
11 692 |
33Senaste lydelse 2023:683.
78
SOU 2024:50Författningsförslag
Verksamhet |
Genomsnittlig standardkostnad |
Gator och vägar |
856 |
Räddningstjänst |
831 |
Fastigheter, uppvärmning |
300 |
Fastigheter, byggnation |
3 150 |
Politisk verksamhet |
687 |
Hälso- och sjukvård |
26 406 |
Kollektivtrafik |
2 947 |
Beloppen avser år 2022.
Uppräkning med prisindex
Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av utveck- lingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med fast ränta för respektive år används för
–2023: 6,0
–2024: 2,7.
Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad räk- nas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av konsumentpris- index med fast ränta året före utjämningsåret samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskole- klass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning, äldreomsorg, gator och vägar, räddnings- tjänst, fastigheter, politisk verksamhet, hälso- och sjukvård och kol- lektivtrafik.
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Index för behov av förskola respektive fritidshem
Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under rubriken Fasta index för kommuner.
79
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Socioekonomiskt index för barn i åldern
Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:
1.andelen barn i åldern
2.andelen barn i åldern
3.andelen barn i åldern
Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.
Glesbygds- respektive löneindex
Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet är 0,791.
Förskoleklass och grundskola
Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk
Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och undervis- ning i svenska som andraspråk beräknas genom att den genomsnitt- liga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola för grund-
80
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
skollärare, inklusive lönekostnadspålägg, två år före utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet barn i åldern
Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Statistik avseende detta hämtas från Statistiska centralbyrån.
Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens skolverk. Lönekostnadspålägget i beräkningen av den genomsnittliga kost-
naden är 39,25 procent.
Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola
Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola
Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.
Socioekonomiskt index för barn i åldern
Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:
1.andelen barn i åldern
2.andelen barn i åldern
3.andelen barn i åldern
81
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.
Gymnasieskola
Glesbygdsindex för gymnasieskola
Glesbygdsindex för gymnasieskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Programvalsfaktor för gymnasieskola
Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas i tre steg.
I det första steget beräknas en teoretisk totalkostnad för varje kommuns gymnasieskola genom att multiplicera antal elever på respektive program med genomsnittskostnaden per elev i riket på respektive program och summera produkterna. Denna summa divi- deras sedan med antalet invånare i kommunen.
I det andra steget beräknas ett relationstal för varje kommun som visar vad gymnasieskolan skulle ha kostat om den bedrevs med genomsnittlig ambition och effektivitet och speglade fördelningen av elever på program i riket. Detta relationstal beräknas som den vägda genomsnittskostnaden per gymnasieelev i riket multiplicerat med antal elever i kommunen. Denna produkt divideras sedan med antal invånare i kommunen.
I det tredje steget erhålls programvalsfaktorn genom att kost- naden enligt det första steget minskas med kostnaden enligt det andra steget.
Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för introduk- tionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga kostnadsutvecklingen för de nationella programmen (riksprislistan) till motsvarande år.
82
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
Lönekostnadsandel gymnasieskola
Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,747.
Socioekonomiska skillnader för ungdomar i åldern
Den förväntade andelen elever i andra åldrar än
1.0,0269671, samt
2.0,0007004 multiplicerat med ett socioekonomiskt index per kommun.
Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som genom- snittet av följande kvoter:
1.andelen ungdomar i åldern
2.andelen ungdomar i åldern
3.andelen ungdomar i åldern
Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i enlighet med Statistiska centralbyråns definition.
Hur programvalsfaktorns första steg beräknas framgår av denna bilaga, se den del som rör programvalsfaktor för gymnasieskola.
Individ- och familjeomsorg
Beräkning av de modellberäknade värdena
Det modellberäknade värdet för barn- och ungdomsvård beräknas genom att summera
1.4 545,87 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen
83
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
standard justerad för inkomster från ekonomiskt bistånd och gräns- pendling,
2.3 060,11 multiplicerat med andelen av befolkningen i kommu- nen boende i flerfamiljshus byggda
3.49,62 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen.
Det modellberäknade värdet för övrig individ- och familjeomsorg beräknas genom att summera
1.10 696 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i kom- munen i åldersgruppen
2.2,383458 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i kom- munen, samt
3.52474,04 multiplicerat med andelen ensamboende kvinnor 18– 44 år med barn i åldern
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg överensstämmer med den genomsnittliga standard- kostnaden för barn- och ungdomsvård respektive övrig individ- och familjeomsorg enligt följande. Det modellberäknade värdet multipli- ceras med befolkningen i kommunen, därefter summeras produk- terna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med be- folkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och familjeomsorg divideras därefter med denna kvot. Därefter summeras de två modell- beräknade värdena till ett modellberäknat värde för individ- och familjeomsorg.
Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg
Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,644.
84
SOU 2024:50Författningsförslag
Äldreomsorg |
|
Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg |
|
Sammanboende |
5 530 |
Sammanboende |
13 339 |
Sammanboende |
40 473 |
Sammanboende |
74 182 |
Sammanboende (90 år eller äldre) |
175 883 |
Ensamboende |
26 008 |
Ensamboende |
62 738 |
Ensamboende |
107 266 |
Ensamboende |
196 608 |
Ensamboende (90 år eller äldre) |
352 369 |
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga åldersersätt- ningen överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den åldersersättningen multipli- ceras med befolkningen i kommunen och därefter summeras pro- dukterna för samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.
Beräkning av skillnader i dödlighet
Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas enligt följ- ande. Den procentuella avvikelsen mellan faktiskt antal avlidna och förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret beräknas. Skillnaden multipliceras sedan med 36 procent av den korrigerade åldersersätt- ningen. För de kommuner som har färre avlidna personer än för- väntat minskas den uppkomna skillnaden med hälften.
Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög per ålder som riksgenomsnittet.
85
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Glesbygdsindex för äldreomsorg
Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Lönekostnadsandel äldreomsorg
Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,801.
Gator och vägar
Tillägg för trafikbelastning
Ett index för trafikbelastning multipliceras med en grundersättning
–som utgörs av 75 procent av kommunernas genomsnittliga netto- kostnad för väg- och järnvägsnät, parkering – exklusive dels kal- kylerade kapitalkostnader som inte avser beläggningsunderhåll, dels uppskattade genomsnittliga kostnader för vinterväghållning.
Index för tillägg för trafikbelastning anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Tillägg för vinterväghållning
Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 500 kronor per invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län.
Följande kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 300 kro- nor per invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars kom- muner.
Övriga kommuner får ett tillägg för vinterväghållning på 200 kro- nor per invånare.
För de kommuner som får ett tillägg för trafikbelastning räknas tillägget för vinterväghållning upp med trafikbelastningsindex.
Beloppen anges i 2022 års prisnivå.
86
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
Räddningstjänst
Merkostnadsindex för kommunal räddningstjänst anges under rubri- ken Fasta index för kommuner.
Befolkningsminskning
Ersättningen för befolkningsminskning beräknas genom att kom- munen får 19,38 procent av intäkten per invånare för de invånare som överstiger en minskning på 2 procent.
Kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och ut- jämning definieras enligt följande.
Skatter
De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteför- farandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt året före utjämningsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. multipli- cerat med den av kommunen beslutade kommunalskatten för år 2022.
Generella statsbidrag och utjämning
Det sammanlagda utfallet enligt lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning avseende aktuellt utjämningsår.
Fastigheter
Uppvärmning
Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för kom- muner.
87
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Byggnation
Byggnationsindex anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Politisk verksamhet
Ett modellberäknat värde för politisk verksamhet beräknas genom att summera
1.2 355,5331,
2.
3.11,59168 multiplicerat med medeldistansen i kommunen. Merkostnadsindexet för politisk verksamhet för en kommun
med en medeldistans som under 6,72 är 1. Merkostnadsindexet för en kommun med en medeldistans över 6,72 beräknas genom att divi- dera det modellberäknade värdet med det aritmetiska genomsnittet av samtliga kommuners modellberäknade värde.
Variabeln medeldistansen i kommunen avser år 2022 och upp- dateras inte.
Hälso- och sjukvård
Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader för respektive grupp
Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och avser år 2022. Med låg utbildning avses personer utan eftergymnasial utbild- ning. Uttrycket låg inkomst avser personer med en disponibel in- komst per konsumtionsenhet som uppgår till maximalt kvartil 1. Uttrycket hög inkomst avser personer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som överstiger kvartil 3.
88
SOU 2024:50Författningsförslag
Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar
Ålder |
Inkomst kvartil 1 |
Inkomst kvartil 2 |
Inkomst kvartil 3 och 4 Samtliga |
0 år |
53 222 |
48 280 |
41 189 |
17 153 |
17 153 |
14 622 |
|
|
|
12 034 |
|
|
|
|
|
Genomsnittlig kostnad för vuxna under 67 år
Ålder |
Ej sysselsatta |
|
Sysselsatta |
|
|
|
Sjuka |
Övriga |
Låg utbildning, |
Hög inkomst |
Övriga |
|
|
|
låg inkomst |
|
|
82 436 |
18 077 |
16 783 |
10 033 |
12 890 |
|
85 475 |
21 749 |
18 359 |
11 258 |
14 498 |
|
70 417 |
30 460 |
28 398 |
16 896 |
20 973 |
|
|
|
|
|
|
|
Genomsnittlig kostnad för vuxna 67 år eller äldre
Ålder |
Låg inkomst |
Övriga |
Samtliga |
50 272 |
38 352 |
|
|
59 831 |
53 574 |
|
|
|
|
66 518 |
|
90+ år |
|
|
75 478 |
|
|
|
|
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den genomsnitt- liga standardkostnaden för hälso- och sjukvård enligt följande. Kost- naden för befolkningens vårdbehov multipliceras med befolkningen i regionen och därefter summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 decem- ber två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkost- naden för hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.
89
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Index för vård respektive bemanning i glesbygd
Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd anges under rubriken Fasta index för regioner.
Lönekostnadsandel för regioner
Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.
Kollektivtrafik
Beräkning av det modellberäknade värdet
Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att sum- mera
1.679,7825,
2.0,0008615 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer än 11 000 invånare i länet,
3.22,40816 multiplicerat med andelen personer som arbets- pendlar över kommungräns i länet, och
4.14,76467 multiplicerat med det genomsnittliga avståndet för att samla 15 000 invånare.
Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga modellberäk- nade värdet överensstämmer med den genomsnittliga standardkost- naden för kollektivtrafik enligt följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet, därefter summeras produk- terna för samtliga län. Summan divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den genom- snittliga standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med denna kvot.
90
SOU 2024:50 |
Författningsförslag |
Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa län
I det fall regeringen inte i särskild ordning beslutat om fördelningen av kommunernas standardkostnad inom länet ska fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län beräk- nas genom att summera
1.10584,30,
2.
3.134,8748 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i kvadrat,
4.29,35780 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga av- ståndet mellan invånarna i kommunen.
Summan av
Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort avser år 2020 och uppdateras vart femte år.
Eftersläpning av intäkter
Tillägg för eftersläpning av intäkter för kommuner och regioner beräknas som differensen mellan bidrag eller avgift i utjämningssy- stemet året före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen divideras med antalet invånare den 31 december två år före utjämningsåret.
Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer som motsvarar den befolkningsökning i kommunen eller regionen som överskrider 1 procent mellan den 1 november två år före utjäm- ningsåret och den 1 november året före utjämningsåret samt kommu- nens eller regionens folkmängd den 1 november två år före utjäm- ningsåret.
Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjäm- ningsavgiften sker genom att kommunens eller regionens inkomst- utjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens eller regio- nens skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomstut-
91
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
jämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i kostnadsutjämning, svagt befolkningsunderlag, fast införandebidrag, införandebidrag och regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den inkomst- utjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade folk- mängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.
Fasta index för kommuner
Fasta index för kommuner del 1
|
Löne- |
Index för merkostnader |
Index för |
Upp- |
||||
|
index |
|
i glesbygd |
|
behov av: |
värm- |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
nings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
index |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
För- Grund- Gym- Hem- |
För- |
Fritids- |
|
|||
|
|
skola |
skola |
nasie- |
tjänst |
skola |
hem |
|
|
|
|
och |
skola |
|
|
|
|
|
|
|
för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
skole- |
|
|
|
|
|
|
|
|
klass |
|
|
|
|
|
Stockholms län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Botkyrka |
103,8142 |
0,9972 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9809 |
0,9905 |
0,9632 |
1,00 |
Danderyd |
107,4940 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9764 |
1,0496 |
1,2341 |
1,00 |
Ekerö |
105,7573 |
1,0002 |
1,0130 |
0,9535 |
1,0010 |
1,0244 |
1,1197 |
1,00 |
Haninge |
104,9880 |
0,9983 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9882 |
0,9884 |
0,9611 |
1,00 |
Huddinge |
105,2553 |
0,9968 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9782 |
1,0150 |
1,0826 |
1,00 |
Järfälla |
104,8744 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9763 |
1,0068 |
1,0419 |
1,00 |
Lidingö |
107,0900 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9764 |
1,0415 |
1,2074 |
1,00 |
Nacka |
107,3115 |
0,9968 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9782 |
1,0336 |
1,1666 |
1,00 |
Norrtälje |
104,7808 |
1,0038 |
1,0715 |
1,0302 |
1,0234 |
0,9753 |
0,8947 |
1,00 |
Nykvarn |
104,0847 |
1,0006 |
0,9840 |
0,9907 |
1,0034 |
1,0015 |
1,0387 |
1,00 |
Nynäshamn |
103,4539 |
1,0008 |
0,9891 |
0,9784 |
1,0046 |
0,9759 |
0,9148 |
1,00 |
Salem |
103,8543 |
0,9969 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9789 |
1,0033 |
1,0405 |
1,00 |
Sigtuna |
105,2271 |
0,9987 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9912 |
0,9896 |
0,9549 |
1,00 |
Sollentuna |
107,2222 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9761 |
1,0291 |
1,1581 |
1,00 |
Solna |
107,3993 |
0,9964 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9758 |
1,0407 |
1,1538 |
1,00 |
Stockholm |
106,8896 |
0,9964 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9758 |
1,0279 |
1,0843 |
1,00 |
Sundbyberg |
106,9911 |
0,9964 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9758 |
1,0189 |
1,0887 |
1,00 |
92
SOU 2024:50 |
|
|
|
|
|
|
|
Författningsförslag |
Södertälje |
104,3165 |
0,9986 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9905 |
0,9907 |
0,9266 |
1,00 |
Tyresö |
105,5138 |
0,9973 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9814 |
1,0111 |
1,0759 |
1,00 |
Täby |
107,5851 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9765 |
1,0413 |
1,2087 |
1,00 |
Upplands Väsby |
105,7720 |
0,9966 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9768 |
1,0051 |
1,0296 |
1,00 |
104,2971 |
0,9981 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9871 |
0,9971 |
0,9982 |
1,00 |
|
Vallentuna |
105,4555 |
1,0006 |
0,9842 |
0,9535 |
1,0034 |
1,0148 |
1,1205 |
1,00 |
Vaxholm |
106,4293 |
0,9992 |
1,0327 |
0,9796 |
0,9945 |
1,0313 |
1,1714 |
1,00 |
Värmdö |
105,5298 |
1,0009 |
1,0145 |
0,9596 |
1,0052 |
1,0129 |
1,0914 |
1,00 |
Österåker |
105,7362 |
0,9997 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9978 |
1,0157 |
1,0784 |
1,00 |
Uppsala län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Enköping |
100,3021 |
1,0025 |
1,0234 |
0,9568 |
1,0154 |
0,9839 |
0,9254 |
1,00 |
Heby |
98,9022 |
1,0068 |
1,1076 |
1,0960 |
1,0419 |
0,9609 |
0,8782 |
1,10 |
Håbo |
101,8184 |
1,0000 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9995 |
0,9863 |
0,9836 |
1,00 |
Knivsta |
102,5074 |
1,0003 |
0,9771 |
0,9535 |
1,0012 |
1,0226 |
1,1339 |
1,00 |
Tierp |
98,3134 |
1,0060 |
1,0913 |
1,1179 |
1,0368 |
0,9644 |
0,8656 |
1,10 |
Uppsala |
101,1195 |
0,9995 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9965 |
1,0180 |
1,0561 |
1,00 |
Älvkarleby |
98,1174 |
1,0025 |
1,0231 |
1,1118 |
1,0155 |
0,9619 |
0,8788 |
1,10 |
Östhammar |
99,4325 |
1,0044 |
1,1009 |
1,1304 |
1,0272 |
0,9601 |
0,8793 |
1,10 |
Södermanlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Eskilstuna |
97,8127 |
1,0001 |
0,9739 |
0,9535 |
1,0002 |
0,9786 |
0,9145 |
1,00 |
Flen |
97,0317 |
1,0045 |
1,0633 |
1,0814 |
1,0280 |
0,9562 |
0,8151 |
1,00 |
Gnesta |
98,7389 |
1,0033 |
1,0401 |
1,0606 |
1,0208 |
0,9838 |
0,9892 |
1,00 |
Katrineholm |
96,4852 |
1,0026 |
1,0247 |
0,9825 |
1,0160 |
0,9650 |
0,8577 |
1,00 |
Nyköping |
98,0297 |
1,0024 |
1,0210 |
0,9574 |
1,0149 |
0,9836 |
0,9496 |
1,00 |
Oxelösund |
98,0592 |
0,9970 |
0,9737 |
1,0230 |
0,9796 |
0,9603 |
0,8940 |
1,00 |
Strängnäs |
99,8408 |
1,0010 |
0,9923 |
0,9854 |
1,0058 |
0,9942 |
0,9963 |
1,00 |
Trosa |
100,4030 |
0,9994 |
0,9737 |
1,0412 |
0,9959 |
0,9917 |
0,9946 |
1,00 |
Vingåker |
95,7585 |
1,0044 |
1,0602 |
1,0975 |
1,0271 |
0,9534 |
0,8050 |
1,00 |
Östergötlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Boxholm |
97,7355 |
1,0034 |
1,0414 |
1,1051 |
1,0212 |
0,9781 |
0,8800 |
1,00 |
Finspång |
97,7744 |
1,0036 |
1,0457 |
1,0482 |
1,0226 |
0,9786 |
0,9064 |
1,00 |
Kinda |
97,8564 |
1,0047 |
1,0678 |
1,1421 |
1,0295 |
0,9804 |
0,9387 |
1,00 |
Linköping |
100,1797 |
0,9991 |
0,9737 |
0,9546 |
0,9933 |
1,0125 |
1,0275 |
1,00 |
Mjölby |
98,8281 |
1,0003 |
0,9787 |
1,0209 |
1,0017 |
0,9877 |
0,9486 |
1,00 |
93
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Motala |
97,6617 |
1,0014 |
1,0004 |
0,9955 |
1,0085 |
0,9748 |
0,9068 |
1,00 |
Norrköping |
99,6815 |
0,9994 |
0,9737 |
0,9732 |
0,9957 |
0,9927 |
0,9501 |
1,00 |
Söderköping |
99,2248 |
1,0042 |
1,0590 |
1,1013 |
1,0258 |
0,9940 |
0,9861 |
1,00 |
Vadstena |
97,5021 |
1,0011 |
0,9954 |
1,1092 |
1,0069 |
0,9885 |
0,9395 |
1,00 |
Valdemarsvik |
97,6139 |
1,0056 |
1,0914 |
1,1659 |
1,0349 |
0,9569 |
0,8580 |
1,00 |
Ydre |
96,8243 |
1,0095 |
1,1582 |
1,1335 |
1,0576 |
0,9855 |
0,9288 |
1,00 |
Åtvidaberg |
98,1517 |
1,0038 |
1,0493 |
1,1269 |
1,0237 |
0,9795 |
0,9258 |
1,00 |
Ödeshög |
98,0014 |
1,0057 |
1,0861 |
1,1472 |
1,0352 |
0,9672 |
0,8610 |
1,00 |
Jönköpings län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Aneby |
97,1329 |
1,0040 |
1,0539 |
1,1240 |
1,0251 |
0,9876 |
0,9355 |
1,00 |
Eksjö |
95,6298 |
1,0037 |
1,0463 |
1,1174 |
1,0228 |
0,9859 |
0,9632 |
1,10 |
Gislaved |
98,5554 |
1,0026 |
1,0253 |
1,0742 |
1,0162 |
0,9665 |
0,8410 |
1,00 |
Gnosjö |
99,0461 |
1,0040 |
1,0532 |
1,1069 |
1,0249 |
0,9648 |
0,8389 |
1,00 |
Habo |
98,3661 |
1,0019 |
1,0100 |
1,0490 |
1,0115 |
1,0103 |
1,0621 |
1,00 |
Jönköping |
99,2318 |
0,9998 |
0,9740 |
0,9760 |
0,9982 |
1,0058 |
0,9987 |
1,00 |
Mullsjö |
98,1281 |
1,0014 |
1,0000 |
1,1095 |
1,0084 |
0,9726 |
0,9203 |
1,00 |
Nässjö |
97,1914 |
1,0034 |
1,0411 |
1,0281 |
1,0211 |
0,9739 |
0,8898 |
1,10 |
Sävsjö |
96,7448 |
1,0041 |
1,0545 |
1,1244 |
1,0253 |
0,9803 |
0,8996 |
1,10 |
Tranås |
98,3952 |
1,0008 |
0,9875 |
0,9965 |
1,0045 |
0,9756 |
0,8996 |
1,00 |
Vaggeryd |
98,6666 |
1,0027 |
1,0274 |
1,1118 |
1,0169 |
0,9895 |
0,9573 |
1,00 |
Vetlanda |
97,8468 |
1,0048 |
1,0696 |
1,0772 |
1,0300 |
0,9740 |
0,8959 |
1,00 |
Värnamo |
98,0811 |
1,0033 |
1,0394 |
1,0256 |
1,0206 |
0,9878 |
0,9274 |
1,00 |
Kronobergs län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Alvesta |
97,2326 |
1,0038 |
1,0487 |
1,1073 |
1,0235 |
0,9721 |
0,9123 |
1,00 |
Lessebo |
95,9934 |
1,0043 |
1,0586 |
1,1364 |
1,0266 |
0,9619 |
0,8995 |
1,00 |
Ljungby |
97,1999 |
1,0049 |
1,0701 |
1,0344 |
1,0302 |
0,9847 |
0,9166 |
1,00 |
Markaryd |
97,4546 |
1,0025 |
1,0231 |
1,1165 |
1,0155 |
0,9611 |
0,8454 |
1,00 |
Tingsryd |
96,7722 |
1,0070 |
1,1117 |
1,1444 |
1,0431 |
0,9725 |
0,8595 |
1,00 |
Uppvidinge |
97,6916 |
1,0085 |
1,1393 |
1,1568 |
1,0517 |
0,9524 |
0,8280 |
1,00 |
Växjö |
98,3481 |
1,0012 |
0,9957 |
0,9939 |
1,0070 |
1,0057 |
1,0178 |
1,00 |
Älmhult |
99,2073 |
1,0035 |
1,0424 |
1,1105 |
1,0216 |
0,9975 |
0,9722 |
1,00 |
94
SOU 2024:50 |
|
|
|
|
|
|
|
Författningsförslag |
Kalmar län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Borgholm |
96,8767 |
1,0077 |
1,1249 |
1,1654 |
1,0472 |
0,9829 |
0,9006 |
0,90 |
Emmaboda |
95,8146 |
1,0046 |
1,0645 |
1,1515 |
1,0284 |
0,9646 |
0,8406 |
0,90 |
Hultsfred |
95,2859 |
1,0056 |
1,0836 |
1,1363 |
1,0344 |
0,9625 |
0,8377 |
1,00 |
Högsby |
93,9297 |
1,0078 |
1,1267 |
1,1582 |
1,0478 |
0,9408 |
0,8038 |
1,00 |
Kalmar |
97,0469 |
1,0007 |
0,9870 |
1,0009 |
1,0043 |
1,0077 |
1,0116 |
0,90 |
Mönsterås |
95,6679 |
1,0041 |
1,0554 |
1,1229 |
1,0252 |
0,9798 |
0,8978 |
0,90 |
Mörbylånga |
96,5226 |
1,0049 |
1,0707 |
1,1014 |
1,0303 |
1,0022 |
1,0660 |
0,90 |
Nybro |
95,6477 |
1,0039 |
1,0519 |
1,0738 |
1,0245 |
0,9778 |
0,9159 |
0,90 |
Oskarshamn |
96,5974 |
1,0037 |
1,0474 |
1,0400 |
1,0229 |
0,9805 |
0,9072 |
0,90 |
Torsås |
95,2350 |
1,0059 |
1,0913 |
1,1585 |
1,0368 |
0,9757 |
0,9050 |
0,90 |
Vimmerby |
96,2720 |
1,0047 |
1,0674 |
1,1211 |
1,0293 |
0,9700 |
0,8775 |
1,00 |
Västervik |
94,9483 |
1,0042 |
1,0591 |
1,0529 |
1,0261 |
0,9883 |
0,9482 |
0,90 |
Gotlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gotland |
99,7483 |
1,0054 |
1,0913 |
1,1114 |
1,0334 |
0,9924 |
0,9469 |
0,90 |
Blekinge län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlshamn |
95,8832 |
1,0001 |
0,9737 |
1,0053 |
0,9999 |
0,9892 |
0,9681 |
0,90 |
Karlskrona |
96,1096 |
1,0018 |
1,0204 |
1,0196 |
1,0110 |
1,0087 |
1,0292 |
0,90 |
Olofström |
96,3096 |
1,0021 |
1,0158 |
1,1096 |
1,0133 |
0,9621 |
0,8721 |
0,90 |
Ronneby |
95,9906 |
1,0032 |
1,0364 |
1,0378 |
1,0197 |
0,9718 |
0,9202 |
0,90 |
Sölvesborg |
96,6402 |
1,0019 |
1,0117 |
1,0518 |
1,0118 |
0,9816 |
0,9459 |
0,90 |
Skåne län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjuv |
99,0744 |
0,9982 |
0,9737 |
0,9941 |
0,9877 |
0,9604 |
0,8447 |
0,90 |
Bromölla |
97,7097 |
1,0011 |
0,9939 |
1,0451 |
1,0065 |
0,9774 |
0,9118 |
0,90 |
Burlöv |
100,3617 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9763 |
0,9988 |
1,0122 |
0,90 |
Båstad |
101,3148 |
1,0022 |
1,0177 |
1,0446 |
1,0139 |
0,9990 |
0,9942 |
0,90 |
Eslöv |
98,6468 |
1,0012 |
0,9958 |
0,9750 |
1,0070 |
0,9928 |
0,9872 |
0,90 |
Helsingborg |
101,2631 |
0,9974 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9825 |
0,9974 |
0,9815 |
0,90 |
Hässleholm |
97,2855 |
1,0018 |
1,0092 |
1,0224 |
1,0112 |
0,9820 |
0,9194 |
0,90 |
Höganäs |
101,5460 |
0,9999 |
0,9737 |
0,9896 |
0,9989 |
1,0105 |
1,0767 |
0,80 |
Hörby |
98,4996 |
1,0026 |
1,0248 |
1,0471 |
1,0161 |
0,9741 |
0,9405 |
0,90 |
Höör |
98,4713 |
1,0014 |
1,0007 |
1,0309 |
1,0086 |
1,0052 |
1,0534 |
0,90 |
Klippan |
98,4638 |
1,0018 |
1,0092 |
1,0323 |
1,0112 |
0,9651 |
0,8833 |
0,90 |
Kristianstad |
97,8540 |
1,0013 |
1,0017 |
1,0029 |
1,0079 |
0,9912 |
0,9632 |
0,90 |
Kävlinge |
100,4780 |
0,9987 |
0,9737 |
0,9637 |
0,9908 |
1,0140 |
1,1020 |
0,90 |
95
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Landskrona |
99,6036 |
0,9981 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9873 |
0,9879 |
0,9361 |
0,80 |
Lomma |
102,0105 |
0,9970 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9799 |
1,0485 |
1,2330 |
0,80 |
Lund |
100,3238 |
0,9972 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9812 |
1,0335 |
1,1462 |
0,90 |
Malmö |
100,9031 |
0,9965 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9760 |
1,0035 |
0,9855 |
0,80 |
Osby |
97,6964 |
1,0030 |
1,0340 |
1,0989 |
1,0189 |
0,9816 |
0,8981 |
1,00 |
Perstorp |
97,5164 |
0,9999 |
0,9737 |
1,0918 |
0,9989 |
0,9487 |
0,8125 |
0,90 |
Simrishamn |
99,6602 |
1,0036 |
1,0452 |
1,0998 |
1,0224 |
0,9754 |
0,9556 |
0,90 |
Sjöbo |
98,7168 |
1,0031 |
1,0357 |
1,0507 |
1,0195 |
0,9715 |
0,9081 |
0,90 |
Skurup |
98,8837 |
1,0011 |
0,9952 |
1,0347 |
1,0069 |
0,9843 |
0,9371 |
0,90 |
Staffanstorp |
100,6638 |
0,9972 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9809 |
1,0249 |
1,1325 |
0,90 |
Svalöv |
98,1679 |
1,0035 |
1,0429 |
1,0444 |
1,0217 |
0,9826 |
0,9614 |
0,90 |
Svedala |
99,8153 |
0,9990 |
0,9737 |
1,0240 |
0,9931 |
1,0090 |
1,0830 |
0,90 |
Tomelilla |
99,3819 |
1,0029 |
1,0301 |
1,0845 |
1,0177 |
0,9612 |
0,8729 |
0,90 |
Trelleborg |
99,3072 |
1,0000 |
0,9737 |
0,9693 |
0,9993 |
0,9899 |
0,9475 |
0,90 |
Vellinge |
103,3769 |
0,9983 |
0,9737 |
0,9947 |
0,9883 |
1,0345 |
1,1582 |
0,80 |
Ystad |
98,8895 |
1,0006 |
0,9848 |
0,9703 |
1,0036 |
1,0088 |
1,0408 |
0,90 |
Åstorp |
99,3466 |
0,9995 |
0,9737 |
0,9980 |
0,9962 |
0,9691 |
0,8709 |
0,90 |
Ängelholm |
99,9610 |
0,9997 |
0,9737 |
0,9665 |
0,9974 |
1,0008 |
1,0123 |
0,90 |
Örkelljunga |
98,2676 |
1,0032 |
1,0379 |
1,0940 |
1,0202 |
0,9679 |
0,8597 |
1,00 |
Östra Göinge |
97,3446 |
1,0031 |
1,0349 |
1,0877 |
1,0192 |
0,9634 |
0,8472 |
0,90 |
Hallands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Falkenberg |
101,2988 |
1,0028 |
1,0287 |
1,0070 |
1,0173 |
0,9826 |
0,9203 |
0,90 |
Halmstad |
100,1494 |
0,9998 |
0,9737 |
0,9768 |
0,9986 |
1,0032 |
0,9971 |
0,90 |
Hylte |
98,5915 |
1,0058 |
1,0878 |
1,1346 |
1,0357 |
0,9623 |
0,8282 |
1,00 |
Kungsbacka |
102,2519 |
0,9997 |
0,9737 |
0,9758 |
0,9976 |
1,0208 |
1,1014 |
0,90 |
Laholm |
99,7105 |
1,0036 |
1,0448 |
1,0537 |
1,0223 |
0,9852 |
0,9343 |
0,90 |
Varberg |
100,9338 |
1,0007 |
0,9871 |
0,9942 |
1,0043 |
1,0015 |
1,0067 |
0,90 |
Västra Götalands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ale |
100,8665 |
0,9992 |
0,9737 |
0,9865 |
0,9944 |
1,0027 |
1,0461 |
1,00 |
Alingsås |
99,9942 |
1,0005 |
0,9822 |
0,9684 |
1,0028 |
1,0058 |
1,0351 |
1,00 |
Bengtsfors |
97,1750 |
1,0059 |
1,0900 |
1,1594 |
1,0364 |
0,9674 |
0,8596 |
1,00 |
Bollebygd |
100,4130 |
1,0028 |
1,0286 |
1,0428 |
1,0173 |
1,0049 |
1,0251 |
1,00 |
Borås |
99,6192 |
0,9994 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9953 |
0,9893 |
0,9506 |
1,00 |
97,2824 |
1,0046 |
1,0647 |
1,1647 |
1,0285 |
0,9618 |
0,8617 |
1,00 |
|
Essunga |
98,2875 |
1,0049 |
1,0717 |
1,0906 |
1,0307 |
0,9604 |
0,8450 |
1,00 |
Falköping |
98,2089 |
1,0030 |
1,0334 |
1,0197 |
1,0187 |
0,9670 |
0,8813 |
1,00 |
Färgelanda |
97,8626 |
1,0061 |
1,0934 |
1,1338 |
1,0374 |
0,9687 |
0,8589 |
1,00 |
Grästorp |
98,0304 |
1,0026 |
1,0243 |
1,0917 |
1,0159 |
0,9736 |
0,9606 |
1,00 |
Gullspång |
96,8105 |
1,0067 |
1,1064 |
1,1430 |
1,0415 |
0,9530 |
0,7806 |
1,00 |
96
SOU 2024:50 |
|
|
|
|
|
|
|
Författningsförslag |
Göteborg |
102,8394 |
0,9967 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9778 |
1,0116 |
1,0166 |
0,90 |
Götene |
98,8743 |
1,0040 |
1,0526 |
1,0968 |
1,0247 |
0,9773 |
0,9384 |
1,00 |
Herrljunga |
98,8054 |
1,0042 |
1,0570 |
1,0877 |
1,0261 |
0,9770 |
0,8996 |
1,00 |
Hjo |
97,8330 |
1,0020 |
1,0129 |
1,1156 |
1,0124 |
0,9792 |
0,9929 |
1,00 |
Härryda |
101,8787 |
0,9995 |
0,9737 |
0,9655 |
0,9962 |
1,0230 |
1,1386 |
0,90 |
Karlsborg |
98,2693 |
1,0049 |
1,0708 |
1,1431 |
1,0304 |
0,9771 |
0,9672 |
1,00 |
Kungälv |
101,6548 |
1,0002 |
0,9872 |
0,9711 |
1,0007 |
1,0047 |
1,0418 |
0,90 |
Lerum |
101,4148 |
0,9990 |
0,9737 |
0,9607 |
0,9930 |
1,0254 |
1,1215 |
0,90 |
Lidköping |
98,8030 |
1,0020 |
1,0133 |
0,9919 |
1,0125 |
0,9923 |
0,9810 |
1,00 |
Lilla Edet |
99,8207 |
1,0016 |
1,0049 |
1,0561 |
1,0099 |
0,9734 |
0,9229 |
1,00 |
Lysekil |
99,2548 |
1,0014 |
1,0004 |
1,1006 |
1,0085 |
0,9806 |
0,9235 |
0,90 |
Mariestad |
97,7075 |
1,0021 |
1,0142 |
1,0093 |
1,0128 |
0,9884 |
0,9576 |
1,00 |
Mark |
98,7574 |
1,0033 |
1,0389 |
1,0338 |
1,0204 |
0,9834 |
0,9285 |
1,00 |
Mellerud |
96,7318 |
1,0048 |
1,0693 |
1,1554 |
1,0299 |
0,9658 |
0,8632 |
1,00 |
Munkedal |
98,2110 |
1,0051 |
1,0757 |
1,1038 |
1,0319 |
0,9641 |
0,9057 |
1,00 |
Mölndal |
102,0958 |
0,9971 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9806 |
1,0288 |
1,1261 |
0,90 |
Orust |
100,4487 |
1,0043 |
1,1007 |
1,0750 |
1,0267 |
0,9781 |
0,9475 |
0,90 |
Partille |
102,1251 |
0,9969 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9790 |
1,0261 |
1,1426 |
0,90 |
Skara |
98,9401 |
1,0018 |
1,0082 |
1,0493 |
1,0109 |
0,9769 |
0,9161 |
1,00 |
Skövde |
99,0156 |
1,0005 |
0,9824 |
0,9831 |
1,0029 |
1,0044 |
0,9954 |
1,00 |
Sotenäs |
100,7292 |
1,0019 |
1,0515 |
1,1203 |
1,0117 |
0,9889 |
0,9409 |
0,90 |
Stenungsund |
101,1835 |
1,0003 |
0,9789 |
0,9848 |
1,0018 |
1,0015 |
1,0347 |
0,90 |
Strömstad |
100,5782 |
1,0033 |
1,0716 |
1,1659 |
1,0207 |
0,9678 |
0,8883 |
0,90 |
Svenljunga |
98,5549 |
1,0059 |
1,0908 |
1,1001 |
1,0366 |
0,9646 |
0,8206 |
1,00 |
Tanum |
99,9280 |
1,0066 |
1,1217 |
1,1457 |
1,0407 |
0,9806 |
0,9190 |
0,90 |
Tibro |
98,2173 |
1,0006 |
0,9842 |
1,1154 |
1,0034 |
0,9751 |
0,8987 |
1,00 |
Tidaholm |
98,1795 |
1,0022 |
1,0165 |
1,1115 |
1,0135 |
0,9692 |
0,8761 |
1,00 |
Tjörn |
100,7605 |
1,0019 |
1,0438 |
1,0686 |
1,0119 |
0,9979 |
1,0138 |
0,90 |
Tranemo |
98,7293 |
1,0055 |
1,0821 |
1,0912 |
1,0339 |
0,9772 |
0,9103 |
1,10 |
Trollhättan |
99,0683 |
0,9990 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9927 |
0,9949 |
0,9645 |
1,00 |
Töreboda |
97,3597 |
1,0033 |
1,0401 |
1,1180 |
1,0208 |
0,9588 |
0,8901 |
1,00 |
Uddevalla |
98,5522 |
1,0002 |
0,9769 |
0,9798 |
1,0011 |
0,9935 |
0,9771 |
0,90 |
Ulricehamn |
99,2260 |
1,0042 |
1,0562 |
1,0504 |
1,0259 |
0,9826 |
0,9383 |
1,10 |
Vara |
99,0043 |
1,0048 |
1,0685 |
1,0903 |
1,0297 |
0,9659 |
0,8719 |
1,00 |
Vårgårda |
99,1401 |
1,0033 |
1,0384 |
1,0817 |
1,0203 |
0,9810 |
0,9420 |
1,00 |
Vänersborg |
97,6560 |
1,0012 |
0,9971 |
0,9713 |
1,0075 |
0,9855 |
0,9764 |
1,00 |
Åmål |
96,8186 |
1,0024 |
1,0220 |
1,1235 |
1,0152 |
0,9728 |
0,9016 |
1,00 |
Öckerö |
101,2633 |
0,9988 |
1,1007 |
0,9930 |
0,9917 |
1,0038 |
1,0256 |
0,90 |
97
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Värmlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arvika |
95,5726 |
1,0045 |
1,0632 |
1,0575 |
1,0280 |
0,9802 |
0,9230 |
1,10 |
Eda |
96,4408 |
1,0068 |
1,1070 |
1,1620 |
1,0417 |
0,9480 |
0,7811 |
1,10 |
Filipstad |
93,9520 |
1,0057 |
1,0872 |
1,1576 |
1,0355 |
0,9381 |
0,7536 |
1,10 |
Forshaga |
94,7986 |
1,0013 |
0,9991 |
1,0846 |
1,0081 |
0,9897 |
0,9903 |
1,10 |
Grums |
96,0355 |
1,0033 |
1,0385 |
1,1223 |
1,0203 |
0,9651 |
0,8117 |
1,00 |
Hagfors |
94,3234 |
1,0061 |
1,0949 |
1,1638 |
1,0379 |
0,9631 |
0,8130 |
1,20 |
Hammarö |
97,0056 |
0,9982 |
0,9737 |
0,9832 |
0,9874 |
1,0297 |
1,1726 |
1,10 |
Karlstad |
97,2674 |
0,9998 |
0,9737 |
0,9792 |
0,9985 |
1,0132 |
1,0387 |
1,10 |
Kil |
96,0058 |
1,0028 |
1,0283 |
1,0766 |
1,0172 |
0,9918 |
0,9684 |
1,10 |
Kristinehamn |
95,3860 |
1,0022 |
1,0163 |
0,9980 |
1,0134 |
0,9806 |
0,9266 |
1,10 |
Munkfors |
94,3997 |
1,0028 |
1,0286 |
1,1605 |
1,0173 |
0,9556 |
0,8416 |
1,10 |
Storfors |
95,3681 |
1,0077 |
1,1243 |
1,1453 |
1,0471 |
0,9515 |
0,8418 |
1,10 |
Sunne |
95,5126 |
1,0060 |
1,0932 |
1,1555 |
1,0374 |
0,9780 |
0,8990 |
1,10 |
Säffle |
95,8197 |
1,0049 |
1,0703 |
1,1273 |
1,0302 |
0,9554 |
0,8159 |
1,00 |
Torsby |
94,5381 |
1,0086 |
1,1421 |
1,2002 |
1,0526 |
0,9563 |
0,8345 |
1,20 |
Årjäng |
97,3421 |
1,0074 |
1,1183 |
1,2023 |
1,0452 |
0,9519 |
0,7924 |
1,10 |
Örebro län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Askersund |
97,1262 |
1,0057 |
1,0862 |
1,1192 |
1,0352 |
0,9540 |
0,8371 |
1,20 |
Degerfors |
95,5828 |
1,0026 |
1,0252 |
1,0648 |
1,0162 |
0,9544 |
0,8741 |
1,20 |
Hallsberg |
97,4404 |
1,0040 |
1,0540 |
1,0738 |
1,0252 |
0,9743 |
0,8838 |
1,00 |
Hällefors |
95,3344 |
1,0035 |
1,0425 |
1,1556 |
1,0216 |
0,9368 |
0,7462 |
1,20 |
Karlskoga |
96,8278 |
0,9986 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9907 |
0,9766 |
0,8835 |
1,20 |
Kumla |
97,6876 |
0,9992 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9942 |
0,9890 |
0,9764 |
1,00 |
Laxå |
96,5787 |
1,0059 |
1,0906 |
1,1449 |
1,0365 |
0,9564 |
0,8433 |
1,00 |
Lekeberg |
97,2677 |
1,0042 |
1,0565 |
1,1066 |
1,0259 |
0,9880 |
0,9689 |
1,00 |
Lindesberg |
96,2627 |
1,0041 |
1,0548 |
1,1103 |
1,0254 |
0,9617 |
0,8496 |
1,20 |
Ljusnarsberg |
96,2545 |
1,0047 |
1,0667 |
1,1504 |
1,0291 |
0,9493 |
0,8072 |
1,20 |
Nora |
96,4162 |
1,0028 |
1,0300 |
1,1111 |
1,0177 |
0,9880 |
0,9404 |
1,20 |
Örebro |
98,0665 |
0,9995 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9963 |
1,0013 |
0,9978 |
1,00 |
Västmanlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arboga |
96,6229 |
1,0011 |
0,9951 |
1,1022 |
1,0064 |
0,9773 |
0,9094 |
1,00 |
Fagersta |
96,6182 |
0,9992 |
0,9737 |
1,0527 |
0,9942 |
0,9553 |
0,8418 |
1,10 |
Hallstahammar |
97,0949 |
0,9993 |
0,9737 |
1,0255 |
0,9951 |
0,9705 |
0,8896 |
1,00 |
Kungsör |
96,4437 |
1,0011 |
0,9953 |
1,0923 |
1,0069 |
0,9806 |
0,9027 |
1,00 |
Köping |
96,7238 |
1,0007 |
0,9859 |
0,9737 |
1,0039 |
0,9615 |
0,8496 |
1,00 |
Norberg |
95,3980 |
1,0011 |
0,9941 |
1,0794 |
1,0065 |
0,9446 |
0,8052 |
1,10 |
Sala |
96,4729 |
1,0039 |
1,0511 |
1,0399 |
1,0243 |
0,9750 |
0,9021 |
1,10 |
Skinnskatteberg |
95,9697 |
1,0076 |
1,1221 |
1,1440 |
1,0464 |
0,9530 |
0,8243 |
1,00 |
98
SOU 2024:50 |
|
|
|
|
|
|
|
Författningsförslag |
Surahammar |
97,0030 |
1,0038 |
1,0498 |
1,0828 |
1,0239 |
0,9577 |
0,8573 |
1,00 |
Västerås |
99,5821 |
0,9986 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9904 |
0,9981 |
0,9928 |
1,00 |
Dalarnas län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avesta |
95,7627 |
1,0025 |
1,0234 |
1,0205 |
1,0156 |
0,9645 |
0,8609 |
1,10 |
Borlänge |
96,6392 |
0,9992 |
0,9737 |
0,9535 |
0,9945 |
0,9693 |
0,8791 |
1,20 |
Falun |
96,0002 |
1,0023 |
1,0185 |
1,0246 |
1,0141 |
1,0064 |
1,0236 |
1,20 |
Gagnef |
95,3955 |
1,0056 |
1,0852 |
1,1391 |
1,0349 |
0,9783 |
0,9496 |
1,20 |
Hedemora |
95,5592 |
1,0041 |
1,0546 |
1,1069 |
1,0253 |
0,9737 |
0,8526 |
1,10 |
Leksand |
96,7026 |
1,0034 |
1,0409 |
1,1227 |
1,0211 |
0,9982 |
0,9745 |
1,20 |
Ludvika |
96,0962 |
1,0036 |
1,0445 |
1,0487 |
1,0222 |
0,9727 |
0,8807 |
1,20 |
96,6759 |
1,0087 |
1,1431 |
1,2408 |
1,0529 |
0,9664 |
0,8544 |
1,40 |
|
Mora |
95,4841 |
1,0036 |
1,0449 |
1,0788 |
1,0223 |
0,9887 |
0,9638 |
1,20 |
Orsa |
95,4372 |
1,0030 |
1,0341 |
1,1278 |
1,0190 |
0,9587 |
0,8580 |
1,20 |
Rättvik |
95,3330 |
1,0062 |
1,0964 |
1,1452 |
1,0383 |
0,9826 |
0,9325 |
1,20 |
Smedjebacken |
95,7325 |
1,0045 |
1,0627 |
1,1020 |
1,0279 |
0,9623 |
0,8813 |
1,20 |
Säter |
95,4016 |
1,0034 |
1,0407 |
1,1124 |
1,0210 |
0,9743 |
0,9463 |
1,10 |
Vansbro |
95,3742 |
1,0079 |
1,1285 |
1,2007 |
1,0484 |
0,9599 |
0,8106 |
1,20 |
Älvdalen |
96,0272 |
1,0116 |
1,1977 |
1,2397 |
1,0699 |
0,9578 |
0,8290 |
1,40 |
Gävleborgs län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bollnäs |
96,3655 |
1,0034 |
1,0411 |
1,0855 |
1,0211 |
0,9728 |
0,9017 |
1,20 |
Gävle |
98,1128 |
1,0003 |
0,9783 |
0,9781 |
1,0016 |
0,9924 |
0,9787 |
1,10 |
Hofors |
95,4363 |
1,0027 |
1,0267 |
1,1185 |
1,0167 |
0,9535 |
0,8163 |
1,20 |
Hudiksvall |
95,4753 |
1,0036 |
1,0447 |
1,0737 |
1,0223 |
0,9851 |
0,9522 |
1,20 |
Ljusdal |
96,1877 |
1,0061 |
1,0946 |
1,1431 |
1,0378 |
0,9736 |
0,8386 |
1,30 |
Nordanstig |
96,0713 |
1,0085 |
1,1393 |
1,1622 |
1,0517 |
0,9684 |
0,8871 |
1,20 |
Ockelbo |
96,0789 |
1,0056 |
1,0839 |
1,1676 |
1,0345 |
0,9648 |
0,8558 |
1,10 |
Ovanåker |
96,0890 |
1,0036 |
1,0457 |
1,1630 |
1,0226 |
0,9698 |
0,8823 |
1,30 |
Sandviken |
96,8029 |
1,0022 |
1,0176 |
1,0228 |
1,0138 |
0,9692 |
0,8902 |
1,10 |
Söderhamn |
95,9542 |
1,0035 |
1,0432 |
1,0794 |
1,0218 |
0,9580 |
0,8496 |
1,20 |
Västernorrlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Härnösand |
95,1261 |
1,0024 |
1,0294 |
1,0046 |
1,0151 |
0,9835 |
0,9531 |
1,30 |
Kramfors |
94,3276 |
1,0060 |
1,0927 |
1,1437 |
1,0372 |
0,9617 |
0,8493 |
1,30 |
Sollefteå |
93,1413 |
1,0074 |
1,1194 |
1,1857 |
1,0455 |
0,9706 |
0,8842 |
1,40 |
Sundsvall |
96,7122 |
1,0016 |
1,0055 |
1,0275 |
1,0101 |
0,9944 |
0,9803 |
1,30 |
Timrå |
96,2143 |
1,0020 |
1,0128 |
1,0635 |
1,0123 |
0,9715 |
0,9438 |
1,30 |
Ånge |
94,6527 |
1,0072 |
1,1148 |
1,2330 |
1,0441 |
0,9622 |
0,8400 |
1,40 |
Örnsköldsvik |
95,0652 |
1,0048 |
1,0698 |
1,0791 |
1,0298 |
0,9963 |
0,9952 |
1,30 |
99
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Jämtlands län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Berg |
95,6170 |
1,0108 |
1,1825 |
1,2132 |
1,0652 |
0,9582 |
0,8832 |
1,40 |
Bräcke |
94,1685 |
1,0111 |
1,1871 |
1,2187 |
1,0666 |
0,9645 |
0,8513 |
1,40 |
Härjedalen |
96,1240 |
1,0125 |
1,2123 |
1,2843 |
1,0744 |
0,9718 |
0,8852 |
1,50 |
Krokom |
96,0691 |
1,0084 |
1,1371 |
1,1592 |
1,0510 |
0,9947 |
1,0320 |
1,50 |
Ragunda |
94,7254 |
1,0111 |
1,1884 |
1,2276 |
1,0670 |
0,9442 |
0,8226 |
1,40 |
Strömsund |
94,2971 |
1,0109 |
1,1840 |
1,2593 |
1,0656 |
0,9644 |
0,8440 |
1,50 |
Åre |
98,0857 |
1,0090 |
1,1485 |
1,2320 |
1,0546 |
1,0042 |
1,0140 |
1,60 |
Östersund |
96,9547 |
1,0010 |
0,9945 |
1,0133 |
1,0057 |
1,0010 |
1,0128 |
1,40 |
Västerbottens län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bjurholm |
95,1457 |
1,0114 |
1,1940 |
1,1976 |
1,0687 |
0,9745 |
0,9430 |
1,40 |
Dorotea |
95,8447 |
1,0128 |
1,2183 |
1,2711 |
1,0763 |
0,9622 |
0,8115 |
1,50 |
Lycksele |
94,3102 |
1,0056 |
1,0840 |
1,2407 |
1,0345 |
0,9723 |
0,8990 |
1,50 |
Malå |
95,0961 |
1,0105 |
1,1775 |
1,2657 |
1,0636 |
0,9682 |
0,8990 |
1,60 |
Nordmaling |
96,3598 |
1,0069 |
1,1101 |
1,1899 |
1,0426 |
0,9703 |
0,8660 |
1,30 |
Norsjö |
95,2309 |
1,0105 |
1,1764 |
1,2391 |
1,0633 |
0,9643 |
0,9140 |
1,60 |
Robertsfors |
95,8733 |
1,0088 |
1,1462 |
1,1940 |
1,0539 |
0,9754 |
0,9262 |
1,40 |
Skellefteå |
96,5748 |
1,0047 |
1,0668 |
1,0798 |
1,0291 |
0,9921 |
0,9849 |
1,40 |
Sorsele |
95,3666 |
1,0154 |
1,2641 |
1,2758 |
1,0906 |
0,9573 |
0,8768 |
1,70 |
Storuman |
96,1610 |
1,0142 |
1,2430 |
1,2797 |
1,0840 |
0,9804 |
0,9376 |
1,80 |
Umeå |
98,6022 |
1,0005 |
0,9836 |
1,0090 |
1,0030 |
1,0220 |
1,0830 |
1,30 |
Vilhelmina |
94,7898 |
1,0097 |
1,1615 |
1,2750 |
1,0586 |
0,9522 |
0,8329 |
1,60 |
Vindeln |
96,2537 |
1,0104 |
1,1752 |
1,2033 |
1,0629 |
0,9824 |
0,9233 |
1,50 |
Vännäs |
96,1013 |
1,0029 |
1,0308 |
1,1409 |
1,0179 |
0,9970 |
1,0147 |
1,40 |
Åsele |
93,9781 |
1,0147 |
1,2510 |
1,2680 |
1,0865 |
0,9666 |
0,8174 |
1,50 |
Norrbottens län |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arjeplog |
95,4244 |
1,0160 |
1,2736 |
1,2928 |
1,0935 |
0,9544 |
0,8835 |
1,70 |
Arvidsjaur |
95,2109 |
1,0063 |
1,0971 |
1,2693 |
1,0386 |
0,9604 |
0,8374 |
1,60 |
Boden |
95,7383 |
1,0038 |
1,0500 |
1,0519 |
1,0239 |
0,9925 |
0,9895 |
1,50 |
Gällivare |
96,7503 |
1,0063 |
1,0973 |
1,1924 |
1,0387 |
0,9713 |
0,8707 |
1,90 |
Haparanda |
95,3268 |
1,0050 |
1,0735 |
1,2328 |
1,0312 |
0,9642 |
0,8704 |
1,50 |
Jokkmokk |
95,8366 |
1,0110 |
1,1866 |
1,2696 |
1,0665 |
0,9856 |
0,9476 |
1,80 |
Kalix |
94,9912 |
1,0053 |
1,0796 |
1,1689 |
1,0331 |
0,9769 |
0,9032 |
1,50 |
Kiruna |
98,2448 |
1,0075 |
1,1201 |
1,1078 |
1,0457 |
0,9662 |
0,9003 |
1,90 |
Luleå |
97,7053 |
1,0012 |
0,9974 |
1,0175 |
1,0070 |
1,0097 |
1,0499 |
1,50 |
Pajala |
94,5985 |
1,0131 |
1,2243 |
1,2928 |
1,0782 |
0,9578 |
0,7670 |
1,70 |
100
SOU 2024:50 |
|
|
|
|
|
|
|
Författningsförslag |
Piteå |
96,2005 |
1,0034 |
1,0408 |
1,0452 |
1,0210 |
0,9912 |
0,9707 |
1,40 |
Älvsbyn |
95,4700 |
1,0054 |
1,0809 |
1,2033 |
1,0335 |
0,9706 |
0,8318 |
1,50 |
Överkalix |
94,0683 |
1,0123 |
1,2098 |
1,2441 |
1,0737 |
0,9594 |
0,8387 |
1,60 |
Övertorneå |
94,2288 |
1,0127 |
1,2161 |
1,2723 |
1,0756 |
0,9945 |
0,8873 |
1,60 |
Fasta index för kommuner del 2
|
Administration |
Räddnings- |
Trafik |
Byggnation |
|
|
tjänst |
|
|
Stockholms län |
|
|
|
|
Botkyrka |
1,0000 |
1,0000 |
1,1344 |
102,5313 |
Danderyd |
1,0000 |
1,0000 |
1,3381 |
102,5313 |
Ekerö |
1,0000 |
1,0000 |
1,0057 |
102,5313 |
Haninge |
1,0000 |
1,0000 |
1,0402 |
102,5313 |
Huddinge |
1,0000 |
1,0000 |
1,2975 |
102,5313 |
Järfälla |
1,0000 |
1,0000 |
1,3300 |
102,5313 |
Lidingö |
1,0000 |
1,0000 |
1,1062 |
102,5313 |
Nacka |
1,0000 |
1,0000 |
1,2067 |
102,5313 |
Norrtälje |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
102,5313 |
Nykvarn |
1,0000 |
1,0000 |
1,0583 |
102,5313 |
Nynäshamn |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
102,5313 |
Salem |
1,0000 |
1,0000 |
1,1879 |
102,5313 |
Sigtuna |
1,0000 |
1,0000 |
1,0576 |
102,5313 |
Sollentuna |
1,0000 |
1,0000 |
1,4309 |
102,5313 |
Solna |
1,0000 |
1,0000 |
1,4565 |
102,5313 |
Stockholm |
1,0000 |
1,0000 |
1,4659 |
102,5313 |
Sundbyberg |
1,0000 |
1,0000 |
1,1062 |
102,5313 |
Södertälje |
1,0000 |
1,0000 |
1,1051 |
102,5313 |
Tyresö |
1,0000 |
1,0000 |
1,1249 |
102,5313 |
Täby |
1,0000 |
1,0000 |
1,1769 |
102,5313 |
Upplands Väsby |
1,0000 |
1,0000 |
1,2199 |
102,5313 |
1,0000 |
1,0000 |
1,1039 |
102,5313 |
|
Vallentuna |
1,0000 |
1,0000 |
1,0048 |
102,5313 |
Vaxholm |
1,0000 |
1,0000 |
1,0049 |
102,5313 |
Värmdö |
1,0000 |
1,0000 |
1,0139 |
102,5313 |
Österåker |
1,0000 |
1,0000 |
1,0366 |
102,5313 |
101
Författningsförslag |
SOU 2024:50 |
Uppsala län |
|
|
|
|
Enköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Heby |
1,0183 |
1,1035 |
1,0000 |
99,1322 |
Håbo |
1,0000 |
1,0000 |
1,0608 |
99,1322 |
Knivsta |
1,0000 |
1,0000 |
1,0189 |
99,1322 |
Tierp |
1,0000 |
1,1240 |
1,0000 |
99,1322 |
Uppsala |
1,0000 |
1,0000 |
1,0079 |
99,1322 |
Älvkarleby |
1,0299 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Östhammar |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Södermanlands län |
|
|
|
|
Eskilstuna |
1,0000 |
1,0000 |
1,0096 |
99,1322 |
Flen |
1,0037 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Gnesta |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Katrineholm |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Nyköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0186 |
99,1322 |
Oxelösund |
1,0294 |
1,0000 |
1,0249 |
99,1322 |
Strängnäs |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Trosa |
1,0052 |
1,0000 |
1,0155 |
99,1322 |
Vingåker |
1,0777 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Östergötlands län |
|
|
|
|
Boxholm |
1,1566 |
1,0654 |
1,0000 |
99,1322 |
Finspång |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Kinda |
1,0771 |
1,2655 |
1,0000 |
99,1322 |
Linköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0096 |
99,1322 |
Mjölby |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Motala |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Norrköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0286 |
99,1322 |
Söderköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Vadstena |
1,0809 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Valdemarsvik |
1,1263 |
1,2301 |
1,0000 |
99,1322 |
Ydre |
1,3159 |
1,2151 |
1,0000 |
99,1322 |
Åtvidaberg |
1,0121 |
1,0000 |
1,0000 |
99,1322 |
Ödeshög |
1,1761 |
1,0692 |
1,0054 |
99,1322 |
Jönköpings län |
|
|
|
|
Aneby |
1,0975 |
1,0152 |
1,0000 |
96,8894 |
Eksjö |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Gislaved |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Gnosjö |
1,0548 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
102
SOU 2024:50 |
|
|
|
Författningsförslag |
Habo |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Jönköping |
1,0000 |
1,0000 |
1,0454 |
96,8894 |
Mullsjö |
1,0290 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Nässjö |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Sävsjö |
1,0325 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Tranås |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Vaggeryd |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Vetlanda |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Värnamo |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Kronobergs län |
|
|
|
|
Alvesta |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Lessebo |
1,0660 |
1,0000 |
1,0000 |
96,8894 |
Ljungby |
1,0000 |
1,0000 |
1,0000 |